Förslag om begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i handelsbolag m.m. Fi2001/4621
2002-03-14 · 50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Lagrådsremiss Förslag om begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i handelsbolag m.m. Fi2001/4621 (2002-03-14)
Dokumentets text
Lagrådsremiss
Begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster i
inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och
på andelar i svenska handelsbolag m.m.
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 14 mars 2002
Bosse Ringholm
Johan Svanberg
(Finansdepartementet)
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen lämnas förslag till begränsningar av möjligheten att i
inkomstslaget näringsverksamhet dra av kapitalförluster på delägarrätter
och på andelar i svenska handelsbolag och utländska motsvarigheter.
Juridiska personers kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter
skall fortsättningsvis endast få dras av mot kapitalvinster på delägarrätter. Den särskilda undantagsreglering som möjliggör en vidare avdragsrätt för kapitalförluster på delägarrätter vars innehav betingas av rörelsen
avskaffas. En förändring med motsvarande innebörd föreslås för kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag och för kapitalförluster
på andelar i svenska handelsbolag samt för andelar i utländska juridiska
personer vars inkomster beskattas hos delägarna.
Syftet med förslagen är att motverka att nuvarande regler utnyttjas för
omfattande och tilltagande skatteplanering mot bakgrund av att regeringen i budgetpropositionen för 2002 förklarat att det är angeläget att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar. En
sådan förändring medför även att avdragsrätten avskaffas för kapitalförluster på sådana andelar.
I avvaktan på den nämnda reformeringen av företagsbeskattningen
finns det en uppenbar risk för att de nuvarande reglerna utnyttjas för
skatteplanering i ökad omfattning med avsevärt skattebortfall som följd.
Det föreligger därför särskilda skäl för att med stöd av 2 kap. 10 § andra
stycket regeringsformen tillämpa den föreslagna lagstiftningen fr.o.m.
dagen efter överlämnandet av en skrivelse om detta till riksdagen. Regeringen har den 6 december 2001 överlämnat en skrivelse (skr.
2001/02:77) till riksdagen i vilken förslagen i lagrådsremissen rörande
delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag har aviserats. De nya
reglerna föreslås även bli tillämpliga fr.o.m. dagen efter överlämnandet
1
av regeringens skrivelse på avyttringar som skett tidigare men där den
omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt bestämmelsen
i 25 kap. 30 § inkomstskattelagen (1999:1229) inte har inträffat senast
dagen för avlämnandet.
Reglerna om kapitalförluster på andelar i utländska juridiska personer
vars inkomster beskattas hos delägarna föreslås träda i kraft och tillämpas i fråga om avyttringar fr.o.m. den 1 juli 2002. De föreslås även tilllämpas på kapitalförluster på sådana andelar som avyttrats före den 1 juli
2002 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt
enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 30 juni 2002.
2
Innehållsförteckning
1
Beslut ................................................................................................ 4
2
Lagtext .............................................................................................. 5
3
Ärendet och dess beredning............................................................ 11
4
Bakgrund......................................................................................... 12
5
Överväganden och förslag .............................................................. 15
5.1
En begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på
delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag m.m.15
5.1.1
Avdrag för juridiska personers kapitalförluster
på delägarrätter............................................... 22
5.1.2
Avdrag för kapitalförluster på delägarrätter som
uppkommit i svenska handelsbolag ............... 23
5.1.3
Avdrag för kapitalförluster på andelar i svenska
handelsbolag................................................... 26
5.1.4
Beräkning av kapitalförlust och värdenedgång
på en delägarrätt som ägs av ett svenskt
handelsbolag................................................... 29
5.1.5
Avdrag för kapitalförluster på andelar i
utländska delägarbeskattade företag .............. 32
5.2
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................... 33
6
Konsekvenser för de offentliga finanserna ..................................... 36
7
Konsekvensanalys för mindre företag ............................................ 36
8
Författningskommentarer................................................................ 37
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian
Begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster i
inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och andelar
i svenska handelsbolag (Fi2001/4621) ................................. 45
Lagförslagen i promemorian Begränsning av rätten till avdrag för
kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på
delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag
(Fi2001/4621) ....................................................................... 46
3
1
Beslut
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
4
2
Lagtext
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 48 kap. 26 och 27 §§, 50 kap. 10 och 11 §§ samt 52 kap. 6 och
7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 50 kap. 12–14 §§,
52 kap. 8–12 §§ samt närmast före 50 kap. 10–12 §§ samt 52 kap. 6–8 §§
nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
48 kap.
26 §
Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter får dras av bara
mot kapitalvinster på delägarrätter. Om en del av en förlust inte kan dras
av mot sådana kapitalvinster, behandlas den som en ny kapitalförlust på
delägarrätter det följande beskattningsåret.
Om det avyttrande företaget inte
Begränsningen i första stycket
gäller inte om innehavet av del- kan dra av en del av en kapitalförägarrätterna betingats av rörelse lust mot kapitalvinster på delägarsom bedrivs av den skattskyldige rätter, får i stället ett annat föreeller av företag som med hänsyn tag som med avdragsrätt kan ta
till äganderättsförhållanden eller emot eller lämna koncernbidrag
organisatoriska förhållanden kan till det avyttrande företaget dra av
förlusten mot en sådan vinst. Den
anses stå den skattskyldige nära.
del av förlusten som inte utnyttjas
av ett sådant annat företag behandlas som en ny kapitalförlust
på delägarrätter i det avyttrande
företaget det följande beskattningsåret.
Begränsningen i första stycket
gäller inte heller i fråga om kapitalförluster när sådana svenska
aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar som inte är förvaltningsföretag avyttrar andelar
eller när svenska sparbanker eller
svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag avyttrar andelar, om
det sammanlagda röstetalet för
deras innehav vid avyttringen motsvarade 25 procent eller mer av
röstetalet för samtliga andelar i
5
företaget.
27 §1
I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag
tillämpas 19–21, 23 och 24 §§.
Kapitalförluster på delägarrätter vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska förhållanden
kan anses stå handelsbolaget
nära, får dras av bara mot handelsbolagets kapitalvinster på delägarrätter. På sådana kapitalförluster tillämpas inte bestämmelsen
i 24 §. Kapitalförluster på sådana
delägarrätter skall tas i anspråk
före kapitalförluster på andra delägarrätter i handelsbolaget. Om
en del av en förlust inte kan dras
av, behandlas den som en ny kapitalförlust på delägarrätter i handelsbolaget det följande beskattningsåret.
Kapitalförluster på sådana fordKapitalförluster på sådana delägarrätter och fordringsrätter vars ringsrätter vars innehav betingats
innehav betingats av rörelse som av rörelse som bedrivs av handelsbedrivs av handelsbolaget eller av bolaget eller av någon som med
någon som med hänsyn till ägan- hänsyn till äganderättsförhållanden
derättsförhållanden eller organisa- eller organisatoriska förhållanden
toriska förhållanden kan anses stå kan anses stå handelsbolaget nära,
handelsbolaget nära, skall dock skall dock alltid dras av i sin helhet.
alltid dras av i sin helhet.
50 kap.
Huvudregel
10 §
I inkomstslaget näringsverksamI inkomstslaget näringsverksamhet skall en kapitalförlust dras av i het skall en kapitalförlust dras av i
sin helhet, om inte något annat an- sin helhet, om inte något annat anges i 11 eller 12 §.
ges i 11 §.
1
Senaste lydelse 2000:540.
6
Handelsbolag som ägs av
handelsbolag
11 §
En kapitalförlust som uppkommer när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett annat svenskt handelsbolag skall dras av med 70 procent
av förlusten.
En kapitalförlust på en andel
En kapitalförlust på en andel
vars innehav betingats av rörelse vars innehav betingats av rörelse
som bedrivs av handelsbolaget som bedrivs av handelsbolaget
eller av någon som med hänsyn till eller av någon som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller or- äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan ganisatoriska förhållanden kan
anses stå handelsbolaget nära, anses stå handelsbolaget nära,
skall dock alltid dras av i sin hel- skall dock dras av i sin helhet om
inte annat anges i 12 §.
het.
Begränsad avdragsrätt i vissa fall
12 §
Den del av en kapitalförlust på
en andel i ett svenskt handelsbolag
som motsvarar avyttrarens andel
av en kapitalförlust eller värdenedgång på en delägarrätt som är
kapitaltillgång och som handelsbolaget ägt eller äger får dras av
bara mot delägarens kapitalvinster
på delägarrätter om handelsbolagets innehav betingats av rörelse
på sätt som anges i 11 § andra
stycket. En kapitalförlust på en
delägarrätt som handelsbolaget ägt
beaktas bara om delägarrätten
avyttrats efter den 6 december
2001.
Om det är ett svenskt handelsbolag som avyttrat andelen i handelsbolaget, skall den del av kapitalförlusten som får dras av bara mot
kapitalvinster på delägarrätter tas
i anspråk före kapitalförluster på
sådana delägarrätter som omfattas
av bestämmelsen i 48 kap. 27 §
första stycket.
Om en del av en förlust inte kan
dras av på grund av bestämmelserna i första stycket, behandlas den
som en ny kapitalförlust det följan-
7
de beskattningsåret.
13 §
När storleken på en kapitalförlust eller värdenedgång på en delägarrätt som anges i 12 § skall
bestämmas, tillämpas bestämmelserna i 44 och 48 kap., med undantag för 48 kap. 15 §. Om en delägarrätt har förvärvats av handelsbolaget före delägarens förvärv av andelen i handelsbolaget,
skall dock som anskaffningsutgift
anses marknadsvärdet på delägarrätten vid förvärvet av andelen.
En delägarrätt som innehas av
handelsbolaget när andelen i bolaget avyttras skall värderas till
marknadsvärdet vid avyttringstidpunkten.
14 §
Bestämmelserna i 12 och 13 §§
tillämpas på motsvarande sätt om
handelsbolaget ägt eller äger en
delägarrätt indirekt genom ett
svenskt handelsbolag eller genom
en utländsk juridisk person vars
inkomster enligt 6 kap. 14 § skall
beskattas hos delägarna.
52 kap.
Huvudregel
6§
I inkomstslaget näringsverksamhet skall en kapitalförlust dras
av i sin helhet, om inte något annat
anges i 7 §.
I inkomstslaget näringsverksamhet skall en kapitalförlust dras
av i sin helhet, om inte något annat
anges i 7 eller 8 §.
Kapitalförluster som uppkommer i
svenska handelsbolag
7§
I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag
tillämpas bestämmelserna i 5 §.
Kapitalförluster på sådana tillKapitalförluster på sådana tillgångar eller förpliktelser vars in- gångar eller förpliktelser vars innehav betingats av rörelse som nehav betingats av rörelse som
bedrivs av handelsbolaget eller av bedrivs av handelsbolaget eller av
8
någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
handelsbolaget nära, skall dock
alltid dras av i sin helhet
någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
handelsbolaget nära, skall dock
dras av i sin helhet om inte annat
anges i 8 §.
Kapitalförluster på andelar i vissa
utländska juridiska personer
8 §
I fråga om kapitalförluster på en
andel i en utländsk juridisk person
vars inkomster enligt 6 kap. 14 §
skall beskattas hos delägarna gäller följande. Förlusten får, till den
del den motsvarar avyttrarens
andel av en kapitalförlust eller
värdenedgång på en delägarrätt
som den utländska juridiska personen ägt eller äger, dras av bara
mot delägarens kapitalvinster på
delägarrätter om
– delägarrätten är en kapitaltillgång, och
– den utländska juridiska personens innehav betingats av rörelse
som bedrivs av den utländska juridiska personen eller av någon som
med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller
organisatoriska
förhållanden kan anses stå denne
nära. En kapitalförlust på en delägarrätt som den utländska juridiska personen ägt beaktas bara
om delägarrätten avyttrats efter
den 30 juni 2002.
9§
Om det är ett svenskt handelsbolag som avyttrat andelen i den
utländska juridiska personen enligt 8 §, skall den del av
kapitalförlusten som får dras av
bara mot kapitalvinster på
delägarrätter tas i anspråk före
kapitalförluster
på
sådana
delägarrätter som omfattas av
bestämmelsen i 48 kap. 27 § första
stycket.
9
10 §
Om en del av en förlust inte kan
dras av på grund av bestämmelserna i 8 §, behandlas den som en
ny kapitalförlust det följande beskattningsåret.
11 §
När storleken på en kapitalförlust eller värdenedgång på en delägarrätt som anges i 8 § skall bestämmas, tillämpas bestämmelserna i 50 kap. 13 § på motsvarande
sätt.
12 §
Bestämmelserna i 8 § tillämpas
på motsvarande sätt om den utländska juridiska personen ägt
eller äger en delägarrätt indirekt
genom ett svenskt handelsbolag
eller genom en utländsk juridisk
person vars inkomster enligt
6 kap. 14 § skall beskattas hos
delägarna.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
2. De nya bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ samt 50 kap. 10–
14 §§ tillämpas på kapitalförluster på delägarrätter och andelar i svenska
handelsbolag som avyttrats den 7 december 2001 eller senare. De nya
bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på delägarrätter och
andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före den 7 december 2001
men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt
25 kap. 30 § inträffat efter den 6 december 2001.
3. De nya bestämmelserna i 52 kap. 6–12 §§ tillämpas på kapitalförluster på andelar i utländska juridiska personer som anges i 6 kap. 14 § och
som avyttrats den 1 juli 2002 eller senare. De tillämpas också på kapitalförluster på sådana andelar som avyttrats före den 1 juli 2002 men där
den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap.
30 § inträffat efter den 30 juni 2002.
10
3
Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade den 10 september 1998 att tillkalla en särskild utredare med huvudsakligt uppdrag att dels se över företagsskattefrågor i
samband med omstruktureringar av företag (dir. 1998:55) som en fortsättning på det arbete som genomfördes av 1992 års företagsskatteutredning, dels göra en översyn av reglerna om svenska företags möjligheter
att skattefritt ta emot utdelning på andelar i utländska juridiska personer
(dir. 1998:74). Utredningarna – 1998 års företagsskatteutredningar –
lämnade i februari 2001 det gemensamma betänkandet Utdelningar och
kapitalvinster på företagsägda andelar (SOU 2001:11). I betänkandet
föreslås bl.a. att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar avskaffas. En sådan förändring av skattebestämmelserna innebär en
risk för att oönskade skatteplaneringsåtgärder i form av s.k. ränteavdragsarbitrage genomförs. Därför föreslår utredningen även nya och utvidgade regler för beskattning av s.k. CFC-bolag (controlled foreign
company) med främsta syfte att motverka ränteavdragsarbitrage och även
i övrigt motverka att den svenska bolagsskattebasen urholkas.
Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om att undanta både
utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar från beskattning har i huvudsak mottagits positivt av remissinstanserna. På andra
väsentliga punkter har dock framförts omfattande och bitvis hård kritik.
Regeringen förklarade i budgetpropositionen för 2002 att det är angeläget med en förändring av skattereglerna i linje med det tidigare nämnda
utredningsförslaget som innebär att beskattningen av kapitalvinster på
näringsbetingade andelar avskaffas och därmed även avdragsrätten för
kapitalförluster på sådana andelar. Samtidigt uttalade regeringen att ett
lagförslag till riksdagen kan lämnas tidigast under våren 2002 (prop.
2001/02:1, s. 196).
Mot bakgrund av den effekt som regeringens uttalande kunde få för
företagens hantering av kapitalvinster och kapitalförluster och eftersom
det dessutom uppmärksammades att de nuvarande reglerna om avdragsrätt för kapitalförluster användes i handel med bolag som endast innehöll
kapitalförluster på delägarrätter, lämnade regeringen den 6 december
2001 en skrivelse till riksdagen med meddelande om kommande förslag
om ändringar i reglerna om rätten till avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska
handelsbolag (skr. 2001/02:77).
Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med förslag
till begränsningar i rätten till avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet
för kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag (Fi2001/4621). Promemorian har remissbehandlats. Flera tunga remissinstanser har tillstyrkt att förslaget, med vissa förändringar, läggs till
grund för lagstiftning. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1 och en sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.
11
I det följande föreslår regeringen en begränsning av rätten till avdrag
för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter
och andelar i svenska handelsbolag. Förändringar med motsvarande innebörd föreslås även för utländska juridiska personer vars inkomster beskattas hos delägarna och för andelar i sådana juridiska personer.
Förslaget motsvarar i huvudsak promemorians förslag men vissa förändringar och tillägg har gjorts. Härtill har vidtagits vissa redaktionella
ändringar av lagtexten. Synpunkter har under hand inhämtats från Riksskatteverket.
4
Bakgrund
Frågan om rätten till avdrag för kapitalförluster på företagsägda delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag måste ses i ljuset av reglerna
för beskattning av utdelning och, framför allt, av kapitalvinster på företagsägda andelar. Inledningsvis ges därför en kortfattad beskrivning av
dessa regler. Därefter följer en beskrivning av nuvarande regler om rätt
till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag.
Näringsbetingade andelar
I fråga om andelar som är kapitaltillgångar (dvs. andelar som inte är lagertillgångar) skiljer man mellan näringsbetingade andelar och övriga
andelar. Andelar som tillhör den senare gruppen brukar kallas kapitalplaceringsandelar eller – med den internationellt vedertagna terminologin –
portföljandelar.
Med en näringsbetingad andel avses enligt 24 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, en andel som är kapitaltillgång hos ägarföretaget
om någon av följande förutsättningar är uppfylld:
– Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets andelar vid beskattningsårets utgång i det företag som andelen avser motsvarar 25 procent
eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget (röstvillkoret).
– Det görs sannolikt att innehavet av andelen betingas av rörelse som
bedrivs av ägarföretaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära
(betingandevillkoret).
Kapitalvinster och utdelning på andelar
Ett rörelsedrivande aktiebolag beskattas för utdelning på kapitalplaceringsandelar men inte på näringsbetingade andelar. Skälet för skattefriheten för utdelning på näringsbetingade andelar är att beskattning av en
rörelsevinst i fler än två led – en gång på bolagsnivån och en gång på
ägarnivån – skall undvikas. Någon motsvarande reglering för kapitalvinster finns inte. För ett rörelsedrivande aktiebolag är således utdelningar på
näringsbetingade andelar skattefria medan kapitalvinster på sådana andelar beskattas. I fråga om kapitalplaceringsandelar beskattas såväl utdelningar som kapitalvinster.
12
Kapitalförluster på delägarrätter
Bestämmelser om avdragsrätt för juridiska personers kapitalförluster på
andelar och andra slags delägarrätter finns i 48 kap. 26 § IL, den s.k.
kvittningsfållan. Juridiska personer får enligt huvudregeln bara dra av
kapitalförluster på delägarrätter mot kapitalvinster på delägarrätter. Om
en del av en sådan förlust inte kan dras av mot sådana kapitalvinster, behandlas den som en ny kapitalförlust på delägarrätter det följande beskattningsåret. I lagrummets andra och tredje stycket finns dock undantag från begränsningen i avdragsrätten. Begränsningen gäller inte om
innehavet av delägarrätterna betingats av rörelse som bedrivs av den
skattskyldige eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige
nära. Begränsningen gäller inte heller för kapitalförluster i svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker eller svenska
ömsesidiga skadeförsäkringsföretag, på andelar om det sammanlagda
röstetalet för innehavet vid avyttringen motsvarade 25 procent eller mer
av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Regeln omfattar inte förvaltningsföretag.
Av bestämmelsen i 48 kap. 27 § IL följer att för kapitalförluster på
delägarrätter som uppkommer i svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 48 kap. 19–21 och 24 §§ IL om avdragsrätt för kapitalförluster
i inkomstslaget kapital som innebär en begränsad avdragsrätt för kapitalförluster. Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter och kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska
personer som inte är marknadsnoterade skall dras av i sin helhet mot kapitalvinster på sådana tillgångar (48 kap. 20 § IL). Kapitalförluster på
marknadsnoterade andelar i värdepappersfonder som bara innehåller
svenska fordringsrätter skall dock dras av i sin helhet (48 kap. 21 § IL).
Om inte hela kapitalförlusten kan dras av enligt bestämmelserna i 20 och
21 §§, skall 70 procent dras av (48 kap. 24 § IL). Kvoteringen är densamma som för fysiska personer trots att avdraget görs i inkomstslaget
näringsverksamhet. Kapitalförluster på delägarrätter skall dock alltid dras
av i sin helhet om innehavet betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära (48 kap.
27 § andra stycket IL).
Kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag
För kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag finns särskilda
regler i 50 kap. 9–11 §§ IL. Av reglerna följer att kapitalförluster i inkomstslaget kapital på sådana andelar skall dras av till 70 procent (50
kap. 9 § IL). För kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet gäller som huvudregel att dessa skall dras av i sin helhet (50 kap. 10 § IL).
Av bestämmelsen i 50 kap. 11 § första stycket IL följer dock att en kapitalförlust som uppkommer när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel
i ett annat svenskt handelsbolag skall avdrag göras med 70 procent av
förlusten. Om kapitalförlusten på en andel vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till
13
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
handelsbolaget nära, skall dock kapitalförlusten alltid dras av i sin helhet
(50 kap. 11 § andra stycket IL).
Kapitalförluster på delägarrätter som uppkommit i utländska
delägarbeskattade företag och kapitalförluster på andelar i
sådana företag
Inkomster i vissa utländska juridiska personer beskattas direkt hos delägaren enligt de regler som finns i 6 kap. 12–16 §§ IL. Enligt 6 kap. 14 §
IL är delägaren skattskyldig för sin del av den utländska juridiska personens inkomster om delägaren beskattas för sin del av inkomsterna i den
stat där den juridiska personen hör hemma, s.k. delägarbeskattade företag. Delägaren kan även vara skattskyldig enligt de regler som finns i 6
kap. 15 § IL för inkomster i s.k. CFC-bolag. Delägare som är juridiska
personer får inte dra av underskott som uppkommit i bolag som omfattas
av de sist nämnda reglerna utan underskottet sparas och får dras av vid
beräkning av den utländska juridiska personens inkomster efterföljande
år (14 kap. 11 § IL).
Kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på andelar i utländska delägarbeskattade företag bör som regel omfattas av reglerna i
52 kap. IL och får dras av enligt reglerna i 52 kap. 6–7 §§ IL även om
rättspraxis även har hänvisat till reglerna för avyttring av aktier (RÅ
1992 ref. 94). Enligt huvudregeln i 52 kap. får kapitalförluster dras av i
sin helhet. Har kapitalförlusten uppkommit i ett svenskt handelsbolag får
bara 70 procent av förlusten dras av om inte innehavet av andelen i det
utländska delägarbeskattade företaget betingats av rörelse som bedrivs av
handelsbolagets eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget
nära. Förlusten får i dessa senare fall dras av i sin helhet.
Kapitalförluster för företag i intressegemenskap
Avdragsgilla koncerninterna kapitalförluster o.d. får dras av som en kostnad först när det inträffar en omständighet som medför att tillgången inte
längre existerar eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett
svenskt handelsbolag som är i intressegemenskap med det säljande företaget eller av det säljande företaget (25 kap. 30 § IL). Koncernbanden
måste antingen klippas av till det företag i vilket kapitalförlusterna finns,
dvs. det säljande företaget, eller klippas av till den avyttrade tillgången,
för att kapitalförlusten skall kunna utnyttjas av det säljande företaget.
14
5
Överväganden och förslag
5.1
En begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag
m.m.
Regeringens bedömning: Rätten till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och på andelar i
svenska handelsbolag och utländska motsvarigheter måste begränsas.
Som huvudregel bör gälla att kapitalförluster på delägarrätter bara
får dras av mot kapitalvinster på delägarrätter.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV), Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Östergötlands län och
Landsorganisationen i Sverige (LO) tillstyrker i huvudsak att förslagen i
promemorian läggs till grund för lagstiftning i avvaktan på den av regeringen aviserade reformeringen av företagsbeskattningen. RSV och Länsrätten i Stockholms län föreslår vissa förändringar i och tillägg till förslagen.
Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, menar att i första hand
bör förslagen i betänkandet SOU 2001:11 genomföras men vill även understryka vikten av att regeringen verkar för en sund och långsiktig lagstiftning inom företagsområdet vilket innefattar åtgärder som beivrar
skattefusk. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet uttrycker förståelse för skälen för regeringens förslag och vill inte motsätta
sig att förslaget läggs till grund för lagstiftning.
Sveriges advokatsamfund avstyrker förslagen i promemorian och anser
bl.a. att det inte är visat att ett ingripande är påkallat. Begränsningen i
avdragsrätten bör i vart fall inskränkas till att avse handel med bolag som
bara innehåller kapitalförluster. Samfundet motsätter sig även att reglerna
införs med retroaktiv verkan.
Näringslivets organisationer är i varierande grad negativa till promemorians förslag. Ett flertal av dessa, bl.a. Näringslivets skattedelegation,
Sveriges Fastighetsägareförbund, Föreningen auktoriserade revisorer
(FAR) och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att det är tillräckligt
att åtgärder vidtas mot handel med andelar i företag som i huvudsak innehåller kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter m.m. som inte
uppstått under den aktuella ägarens innehav. Organisationerna kritiserar
även den föreslagna retroaktiviteten i förslagen.
Skälen för regeringens bedömning: Den nuvarande beskattningen av
företagens kapitalvinster på andelar i dotter- och intresseföretag medför
att företagens vinster beskattas både i dotterföretaget och i moderföretaget. Detta är inte önskvärt eftersom en vinst endast bör beskattas en gång
i företagssektorn. Härtill kommer att dagens system många gånger kan
kringgås. Många företag har strukturerat sina innehav av dotterbolag på
15
så sätt att vinstgivande aktieförsäljningar sker i länder där kapitalvinster
på försäljningar av dotterbolag inte beskattas. Förlustförsäljningar realiseras däremot i Sverige med avdragsrätt för den uppkomna förlusten.
Följande exempel illustrerar den faktiska asymmetri som kan uppkomma i sådana situationer. Ett svenskt eller utländskt rörelsedrivande
företag som skall avyttras kan t.ex. ägas av ett nederländskt holdingföretag som ägs av det svenska koncernmoderföretaget. Om andelarna i det
rörelsedrivande företaget har stigit i värde, kan avyttringen ske utan att
vinsten beskattas genom att det nederländska holdingföretaget säljer andelarna i det rörelsedrivande företaget. Har andelarna sjunkit i värde, kan
det svenska koncernmoderföretaget sälja andelarna i det nederländska
holdingföretaget med avdragsrätt för förlusten. Den beskrivna situationen
är inte acceptabel. Dessutom medför det förhållandet att kapitalvinster på
aktier i dotterföretag m.m. är skattefria i en del andra länder att det är
svårt att upprätthålla beskattningen av sådana vinster i Sverige.
Frågan om beskattning av kapitalvinster på näringsbetingade andelar
rymmer en mängd komplexa och svåra frågeställningar och har utretts av
1998 års företagsskatteutredningar (dir. 1998:55 och dir. 1998:74). Utredningarna lämnade i februari 2001 det gemensamma betänkandet Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar (SOU 2001:11).
Huvudförslaget är att kapitalvinster – på samma sätt som gäller för utdelning mellan svenska bolag och som är huvudregel när det gäller utdelning från utländska bolag − på näringsbetingade andelar skall vara skattefria. Som en konsekvens av förslaget om att avskaffa kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar föreslås även att kapitalförluster
vid försäljningar av sådana andelar inte längre skall få dras av.
Förändringen av skattebestämmelserna kan ge upphov till oönskade
skatteplaneringsåtgärder i form av s.k. ränteavdragsarbitrage. Med detta
förstås att ett svenskt företag lånefinansierar investeringar i dotterföretag
i länder med låg eller obefintlig bolagsskatt. Genom avdragsrätten för
låneräntan skulle skattepliktiga inkomster i det svenska moderföretaget
kunna transformeras till en skattefri kapitalvinst vid avyttring av dotterbolaget. Motsvarande gäller även vid utdelning från det utländska dotterbolaget. För att motverka ränteavdragsarbitrage och i övrigt motverka att
den svenska bolagsskattebasen urholkas föreslår utredningen även nya
och utvidgade regler för beskattning av s.k. CFC-bolag (controlled foreign company). Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om att
undanta både utdelning och kapitalvinster på näringsbetingade andelar
från beskattning har i huvudsak mottagits positivt av remissinstanserna.
På andra och väsentliga punkter har dock framförts omfattande och bitvis
hård kritik. Kritiken tar bl.a. sikte på de föreslagna CFC-reglerna.
Regeringen har tidigare i budgetpropositionen för år 2002 förklarat att
det är angeläget med en förändring av skattereglerna i linje med det tidigare nämnda utredningsförslaget som innebär att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar avskaffas och därmed även avdragsrätten för kapitalförluster på sådana andelar. Samtidigt har regeringen uttalat att ett lagförslag till riksdagen kan lämnas tidigast under
våren 2002 (prop. 2001/02:1, s. 196). Mot bakgrund av regeringens
principiella ställningstagande i budgetpropositionen finns det en risk för
att företagen väljer att realisera kapitalförluster innan en sådan reformering av reglerna har trätt i kraft och väntar med att realisera kapitalvinster
16
tills dess att beskattningen av dessa vinster har avskaffats. Som en bekräftelse på att reglerna om avdrag för kapitalförluster var satta under
press uppmärksammades dessutom i massmedia under senhösten 2001
att de nuvarande reglerna om avdragsrätt för kapitalförluster på näringsbetingade andelar kan utnyttjas i samband med finansiella rekonstruktioner av en förlustbringande verksamhet. Enkelt uttryckt kan man säga att
genom att sälja ett bolag som i normalfallet endast innehåller kapitalförluster på näringsbetingade andelar kan säljaren kapitalisera och tillgodogöra sig en del av det värde som kapitalförlusterna har för köparen av
bolaget.
Mot denna bakgrund och eftersom det föreligger en uppenbar risk för
att de nuvarande reglerna om avdrag för kapitalförluster kommer att utnyttjas i en alltmer tilltagande omfattning och många gånger även på ett
icke avsett sätt, föreslås regler om en begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på delägarrätter. Begränsningen av avdragsrätten motverkar en
tilltagande skatteplanering som medför avsevärda skattebortfall. Utan
något ingripande skulle skattebortfallet kunna hota genomförandet av
reformeringen av företagsbeskattningen.
Som nämnts i avsnitt 3 har regeringen den 6 december 2001 genom en
skrivelse till riksdagen aviserat begränsningar i avdragsrätten för kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag.
Från näringslivshåll kritiseras promemorians förslag till ändringar med
hänvisning till att det ännu inte har presenterats någon lagrådsremiss beträffande förslaget att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Regeringen vill därför framhålla att det pågår ett
intensivt beredningsarbete i regeringskansliet med att förbereda en lagrådsremiss. Arbetet bedrivs med inriktning att en lagrådsremiss skall
kunna beslutas före sommaren med efterföljande proposition under hösten 2002. De förslag som regeringen lämnar nu utgör en nödvändig förutsättning i arbetet med att reformera företagsbeskattningen i den riktning som förespråkats sedan länge av bl.a. näringslivets intresseorganisationer.
Näringslivets skattedelegation kritiserar även förslagen om en begränsad eller avskaffad avdragsrätt för kapitalförluster utifrån ett resonemang
att det i de allra flesta fall är materiellt riktigt att tillåta avdragsrätt för
förluster på näringsbetingade andelar även om skattskyldigheten för vinster på sådana andelar avskaffas. Delegationen menar att för ett bolag bör
skatteeffekterna vara desamma oavsett om bolaget bedriver en verksamhet i filialform eller genom ett dotterbolag där det saknas möjlighet till
resultatutjämning mellan bolagen. Bedrivs verksamhet genom en filial
beskattas vinsten direkt hos bolaget. När förlust uppstår erhåller bolaget
avdrag för denna. För att uppnå samma effekt vid bedrivande av rörelse i
dotterbolagsform krävs att utdelningar liksom kapitalvinster är skattefria
hos moderbolaget, samtidigt som förluster på dotterbolagsaktier beroende på en äkta värdenedgång på aktierna är avdragsgilla. Annars uppnås
inte en likformig behandling. Resonemanget kan verka bestickande men
är dock, enligt regeringens mening, inte helt korrekt och fritt från invändningar. Eftersom en filial utgör en del av ett och samma bolag är det
korrekta jämförelseobjektet det helägda dotterföretaget. Beträffande helägda dotterföretag finns – om även övriga förutsättningar är uppfyllda –
17
möjlighet till resultatutjämning mellan bolagen. Möjligheterna till resultatutjämning mellan ett svenskt moderföretag och ett utländskt dotterföretag är visserligen begränsade men samtidigt gäller att resultatet i en
utländsk filial beskattas medan det i normalfallet inte finns några svenska
beskattningsanspråk på en verksamhet som bedrivs i utlandet av ett
svenskägt utländskt bolag. Den jämförelse som görs av skattedelegationen ger därför inte stöd åt slutsatsen att skatteneutraliteten mellan verksamhetsformer inom företagssektorn förutsätter avdragsrätt för kapitalförluster på näringsbetingade andelar i ett system utan kapitalvinstbeskattning.
Regeringen kan dock instämma i uppfattningen att det kan finnas situationer där en avskaffad avdragsrätt för kapitalförluster skulle kunna vålla
företag bekymmer och där det finns anledning till särskilda överväganden. Det gäller särskilt de fall där ett bolag tillskjutit riskkapital eller kapital för att täcka förluster i ett annat bolag och kapitaltillskottet inte
kunnat göras med avdragsrätt i form av koncernbidrag. En situation som
nämnts är att en internationellt verksam koncern satsar kapital i ett utländskt dotterbolag för att bygga upp t.ex. en tillverkningsindustri. Om
detta bolag likvideras eller säljs med förlust skulle det ur ett företagsekonomiskt perspektiv kunna vara berättigat att det svenska moderföretaget
– som gjort kapitaltillskottet – får göra avdrag för sin förlust eftersom
kapitaltillskottet i princip har gjorts med beskattade vinstmedel. Detsamma kan gälla s.k. joint venture projekt som bedrivs i Sverige där rätt
att lämna eller ta emot koncernbidrag saknas. Regeringen har därför tagit
initiativ till att tillkalla en särskild utredare för att behandla frågor som
sammanhänger med den omtalade situationen, bl.a. frågan om en reformering av reglerna om koncernbidrag (dir. 2002:28).
Begränsningens omfattning
Flera av de remissinstanser som företräder näringslivsintressen menar att
det är tillräckligt med att införa regler som motverkar handel med bolag
som huvudsakligen innehåller kapitalförluster på delägarrätter. FAR föreslår t.ex. regler liknande dem som avser att stoppa s.k. Lundintransaktioner (24 kap. 18 § IL) och Näringslivets skattedelegation föreslår införandet av en bestämmelse med innebörd att anskaffningsutgiften
för näringsbetingade andelar skall anses utgöra deras marknadsvärde vid
ingången av beskattningsåret om det värdet är lägre än den verkliga anskaffningsutgiften och om det bestämmande inflytandet över det företag
som innehar andelarna ändrats under beskattningsåret. Även Advokatsamfundet anser att begränsningen endast bör omfatta transaktioner som
innebär handel med förlustbolag.
Regeringen vill understryka att förslagen syftar till att motverka tilltagande och omfattande skatteplanering inom hela företagssektorn inför
det kommande förslaget om att avskaffa kapitalvinstbeskattningen på
näringsbetingade andelar. Den typ av skatteplanering som innebär handel
med bolag som bara innehåller kapitalförluster på näringsbetingade andelar och som fick stor uppmärksamhet under hösten 2001 är bara en
omständighet som visar på nödvändigheten av att generellt begränsa avdragsrätten. Att enbart genomföra regelförändringar som motverkar handel med bolag som innehåller kapitalförluster, t.ex. genom att införa av-
18
dragsbegränsningar för kapitalförluster efter ägarförändringar, är inte en
effektiv åtgärd om man, som regeringen, strävar efter att avskaffa kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar utan att samtidigt skapa incitament till omfattande och tilltagande skatteplanering. Regeringens förslag uppfyller detta eftersträvade syfte. I sammanhanget måste
även poängteras att förslaget innebär att avdragsrätten för kapitalförluster
på rörelsesbetingade delägarrätter inskränks. I den mån förluster inte kan
dras av mot kapitalvinster på delägarrätter föreslås att de får sparas till
efterföljande år. Det måste betonas att alternativet i nuläget – att helt avskaffa avdragsrätten för kapitalförluster på näringsbetingade andelar – är
en betydligt mer ingripande åtgärd.
Skattebortfallet
Som nämnts riskeras ett avsevärt bortfall av skatteintäkter genom omfattande och tilltagande skatteplanering. Det är inte möjligt att mer bestämt
uppskatta hur stort bortfallet riskerar att bli men det finns underlag som
entydigt visar på att det rör sig om avsevärda belopp. För beskattningsåret 19992 beräknas bara de redovisade skattemässiga förlusterna på näringsbetingade aktier inom aktiebolagssektorn uppgå till nära 14 miljarder
kronor. Härutöver finns det inom aktiebolagssektorn skattemässiga förluster på andelar i handelsbolag som beräknas uppgå till knappt sex miljarder kronor. Någon särredovisning beträffande delen näringsbetingade
andelar finns inte tillänglig men man kan utgå från att den helt övervägande delen av förlusterna avser sådana andelar. Det bedöms inte som
sannolikt att motsvarande siffror för 2001 och 2002 kommer att vara lägre. Tvärtom bör den vikande konjunkturen under senare delen av 2000
och 2001 ha medfört att kapitalförlusterna på näringsbetingade andelar
ökat betydligt. Härtill kommer att hela företagssektorn i nuläget har ett
incitament till att skatteplanera med vetskapen att beskattningen av kapitalvinster och avdragsrätten för kapitalförluster kommer att avskaffas.
Som illustrativt exempel kan nämnas de ansenliga kapitalförluster –
ibland orealiserade eller koncerninterna – som ansamlats i bolag inom
IT-sektorn. I sammanhanget bör även hållas i minnet att allmänt inom
bolagssektorn finns koncerninterna kapitalförluster från tidigare år och
för vilka gäller en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § IL. Avskaffas kapitalvinstbeskattningen jämte möjligheten till avdrag för kapitalförluster på näringsbetingade andelar finns det i nuläget mycket starka incitament att använda sig av dessa förluster. Det presumtiva skattebortfallet
är heller inte begränsat till ett eller två år utan kan även påverka kommande års skatteintäkter eftersom underskott får rullas vidare till efterföljande år. Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att det är uppenbart att ett avsevärt skattebortfall riskeras utan de föreslagna förändringarna i avdragsrätten och att en retroaktiv tillämpning av de regler
som aviserats i regeringens skrivelse är befogad.
2
1999 års siffror utgör det färskaste siffermaterialet i Finansdepartementets databas FRIDA. Tidigast senare under mars månad finns siffrorna för 2000 tillgängliga.
19
Frågan om ägarförändringar och fållade kapitalförluster
RSV anser att det finns skäl att överväga att även införa någon slags begränsning i avdragsrätten vid ägarskiften mot bakgrund av att förslagen
leder till att storleken på kapitalförluster som måste fållas ökar kraftigt.
Detta torde, enligt RSV, leda till en ökad handel med bolag som innehåller ”fållade” kapitalförluster vilket i sig inte kan anses önskvärt.
Det går inte att utesluta att de föreslagna reglerna kan ge upphov till
ökad handel med bolag som huvudsakligen innehåller fållade kapitalförluster. Det ligger dock en avsevärd begränsning i att förlusterna i dessa
bolag enligt förslagen bara får dras av mot kapitalvinster på delägarrätter.
Härtill kommer att ifrågavarande förslag till förändringar utgör en övergångslösning till ett system där kapitalförluster på näringsbetingade andelar som regel inte bör få dras av överhuvudtaget. Dessa skäl talar för
att någon avdragsbegränsning inte bör införas vid ägarskiften.
Fordringar på ett företag i intressegemenskap
Begränsningen i avdragsrätten omfattar inte fordringsrätter, t.ex. en fordran på ett företag i intressegemenskap med företaget som avyttrar andelarna i det förstnämnda företaget. RSV menar att det bör införas regler
som motverkar möjligheten att använda sig av lånefinansiering i stället
för att tillskjuta kapital till ett företag i syfte att kunna göra avdrag på en
kapitalförlust. Frågan har behandlats i 1998 års företagsskatteutredningars betänkande (SOU 2001:11, s. 177). Regeringen delar uppfattningen
att det i det pågående reformarbetet finns skäl att överväga regler som
motverkar kringgåenden av det slag som nämnts. Förevarande lagstiftningsärende syftar dock – som varande en mjukare övergångslösning –
endast till att begränsa avdragsrätten för kapitalförluster på delägarrätter
inte att helt avskaffa denna. Frågan om vilka regler som skall gälla för
avdrag på fordringsrätter mellan företag i intressegemenskap får i stället
övervägas i det fortsatta och pågående reformarbetet med att avskaffa
kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar.
Kapitalförluster i svenska handelsbolag och kapitalförluster på andelar i
svenska handelsbolag
De föreslagna regelförändringarna för kapitalförluster på delägarrätter
som uppkommer i svenska handelsbolag och på andelar i sådana bolag
har kritiserats av många remissinstanser för att vara alltför komplicerade.
Kammarrätten i Göteborg befarar att de föreslagna reglerna kan komma
att medföra betydande tillämpningssvårigheter. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att förslaget är komplext och att det
är svårt att bilda sig en uppfattning om det är heltäckande i sitt syfte eller
om det kan leda till oförutsedda oönskade effekter. Advokatsamfundet
menar att det visserligen förefaller logiskt att även begränsa avdragsrätten för kapitalförluster som uppkommer i ett handelsbolag men att förslaget är relativt komplicerat och sannolikt kommer att medföra tillämpningssvårigheter samt att reglerna torde ha en mycket marginell betydelse i det praktiska livet. Näringslivets skattedelegation framhåller att det
20
är ovanligt i de större industrikoncernerna att näringsbetingade aktier ägs
genom handelsbolag.
Med syfte att upprätthålla nuvarande balans vid behandlingen av kapitalförluster inom näringslivssektorn och även motverka försök till kringgåenden genom användandet av blandade aktiebolags- och handelsbolagsstrukturer är det även nödvändigt att vidta förändringar med motsvarande innebörd i avdragsrätten avseende svenska handelsbolag. Regeringen kan hysa viss förståelse för de synpunkter som lämnats beträffande
de föreslagna reglerna för handelsbolagssektorn. Enkla skatteregler bidrar till att stärka skattesystemets legitimitet och önskemålet på enkelhet
sammanfaller i allmänhet med övriga önskemål på skattesystemet. För att
åstadkomma likformiga regler som ger ett materiellt korrekt skatteuttag
kan det dock i vissa fall vara nödvändigt med komplicerade skatteregler.
Avvägningen mellan dessa intressen får göras från fall till fall. I önskemålet om likformiga skatteregler ligger också en strävan att skattereglerna så långt möjligt skall vara neutrala i sin påverkan på individers och
företags ekonomiska beslut. De föreslagna reglerna har i vissa delar
komplicerande inslag. Reglerna har dock utformats för att bibehålla balansen mellan företagsformerna, dvs. eftersträva ett likformigt skatteuttag, och motverka försök till kringgåenden. Samtidigt har önskemålet om
att undvika alltför komplicerade regler, särskilt med beaktande av att det
rör sig om ett övergångsskede, medfört att ett visst avkall fått göras beträffande önskemålet om likformighet och neutralitet. Enligt regeringens
mening är de i promemorian föreslagna reglerna nödvändiga och väl avvägda.
För att skapa ett mer heltäckande regelverk har RSV föreslagit att även
avdragsrätten för kapitalförluster på andelar i utländska delägarbeskattade företag som äger delägarrätter begränsas. Regeringen delar RSV:s
uppfattning och föreslår därför även förändringar med motsvarande innebörd för kapitalförluster vid avyttring av utländska delägarbeskattade
företag.
I det följande föreslår regeringen begränsningar av rätten till avdrag på
kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter, andelar i svenska handelsbolag, andelar i utländska juridiska personer vars
inkomster beskattas hos delägarna. Förslagen i lagrådsremissen skiljer
sig från regeringens skrivelse till riksdagen på så sätt att det även föreslås
begränsningar som avser kapitalförluster på andelar i sådana företag.
Den huvudsakliga förändringen i förhållande till gällande rätt är att
”kvittningsfållan” för delägarrätter i 48 kap. 26 § IL utvidgas genom att
undantagen i nuvarande andra och tredje styckena i paragrafen slopas.
Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter som innehas som ett
led i den skattskyldiges rörelse eller där innehavet vid avyttringen motsvarade minst 25 procent av röstetalet på samtliga andelar i företaget, får
fortsättningsvis dras av endast mot kapitalvinster på delägarrätter. Som
nämnts föreslås förändringar med motsvarande innebörd för handelsbolagssektorn och utländska motsvarigheter.
De föreslagna inskränkningarna i avdragsrätten motverkar och begränsar möjligheterna till omfattande och tilltagande skatteplanering mot
bakgrund av regeringens uttalade ambition att avskaffa beskattningen av
kapitalvinster på näringsbetingade andelar med följd att avdragsrätten för
kapitalförluster avskaffas. Det gäller i även den typ av uppseendeväck-
21
ande skatteplanering genom handel med andelar i företag som bara innehåller kapitalförluster. Samtidigt innebär de föreslagna förändringarna
inte något avdragsförbud utan rätten till avdrag för kapitalförluster på
näringsbetingade andelar bibehålls om än i begränsad omfattning. Innan
ett förslag om att avskaffa kapitalvinstbeskattningen kan läggas fram är
de nu föreslagna lösningarna de mest ändamålsenliga och minst ingripande. I nuläget måste regelförändringarna ses som ett nödvändigt led i
att genomföra den av regeringen planerade reformeringen av företagsbeskattningen.
5.1.1
Avdrag för juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter
Regeringens förslag: Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter får bara dras av mot kapitalvinster på delägarrätter. Inom ett koncernförhållande får kapitalförluster på delägarrätter dras av mot kapitalvinster
på delägarrätter.
En kapitalförlust på en delägarrätt som inte kan utnyttjas får dras av
mot en kapitalvinst i ett annat företag om företagen sig emellan med avdragsrätt har kunnat lämna eller ta emot koncernbidrag.
Promemorians förslag: Ger inte möjlighet att utnyttja en kapitalförlust på en rörelsebetingad delägarrätt i ett annat företag om företagen sig
emellan med avdragsrätt har kunnat lämna eller ta emot koncernbidrag.
Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation menar att fållningen av kapitalförluster missgynnar koncernbildningar i det fall kapitalförlusten uppkommer i ett koncernbolag samtidigt som ett annat koncernbolag har en kapitalvinst.
Skälen för regeringens förslag: Bakgrunden och skälen för regeringens bedömning att det är nödvändigt att begränsa avdragsrätten för rörelsebetingade delägarrätter har lämnats i avsnitt 5.1. Regeringens förslag
innebär att juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter som innehas som ett led i rörelsen fortsättningsvis endast får dras av mot kapitalvinster på delägarrätter. Bestämmelserna i 48 kap. 26 § andra och tredje
styckena IL, som ger obegränsad avdragsrätt för sådana kapitalförluster,
upphör därmed att gälla.
Koncernkvittning
Regeringen anser, i likhet med Näringslivets skattedelegation, att situationen när det finns kapitalförluster och kapitalvinster som uppkommer i
olika koncernbolag kräver särskilda överväganden. Möjligheterna till
kvittning av kapitalförluster mot kapitalvinster inom en koncern bör således inte vara mindre än om verksamheten inom koncernen i stället bedrivits inom ett företag. I det fall det uppstår en kapitalförlust på en rörelsebetingad delägarrätt i ett företag bör förlusten – om den inte fullt ut kan
dras av i detta företag mot en kapitalvinst på delägarrätter – få dras av
mot en kapitalvinst i ett annat företag under förutsättning att företagen
sig emellan under beskattningsåret med avdragsrätt har kunnat lämna och
22
ta emot koncernbidrag enligt 35 kap. IL. Eftersom ett system med två
olika fållor för kapitalförluster i ett företag – för vilka skulle gälla skilda
möjligheter till kvittning inom koncernen – skulle komplicera regelverket
och tillämpningen i alltför hög grad föreslås att koncernkvittningen inte
begränsas till kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter. Förenklingsskäl leder därför till slutsatsen att även kapitalförluster på
delägarrätter som inte är rörelsebetingade bör få utnyttjas för att kvittas
mot en kapitalvinst i ett annat företag under förutsättning att det finns
möjlighet att med avdragsrätt lämna och ta emot koncernbidrag. Någon
begränsning för mottagaren av kapitalförlusten att dra av det andra
företagets kapitalförlust mot en kapitalvinst som uppstått vid en
andelsöverlåtelse inom en koncern kan inte anses motiverad och föreslås
därför inte. Koncerninterna kapitalförluster för vilka gäller en uppskjuten
avdragsrätt kan givetvis inte utnyttjas av ett annat företag om inte
villkoren i 25 kap. 30 § IL är uppfyllda. Bestämmelsen om möjligheten
att dra av kapitalförluster mot kapitalvinster om det råder ett
koncernförhållande tas in som ett nytt andra stycke i 48 kap. 26 § som
ersätter nuvarande andra stycket.
5.1.2
Avdrag för kapitalförluster på delägarrätter som uppkommit i svenska handelsbolag
Regeringens förslag: Kapitalförluster på delägarrätter som uppkommit i svenska handelsbolag vars innehav betingas av bolagets rörelse
får bara dras av mot kapitalvinster på delägarrätter.
Promemorians förslag: Medger inte avdrag för kapitalförluster för
alla slags delägarrätter.
Remissinstanserna: RSV befarar att det kommer att finnas ett incitament att få handelsbolags innehav av delägarrätter klassificerat som ”icke
rörelsebetingat” och att det därför finns anledning att överväga en uttrycklig reglering i vilka situationer som ett innehav skall anses vara rörelsebetingat. Myndigheten pekar även på att 48 kap. 20 § IL bara omfattar onoterade svenska aktiebolag och onoterade utländska juridiska personer. Bestämmelsen omfattar t.ex. inte onoterade ekonomiska föreningar eller onoterade konvertibla skuldebrev. Näringslivets skattedelegation
och Sveriges Fastighetsägareförbund anser att förslaget inte bör genomföras eller i vart fall inskränkas till att avse förluster på aktier som handelsbolaget förvärvat från delägaren till ett pris som överstiger marknadsvärdet vid förvärvet.
Skälen för regeringens förslag: För att motverka försök till kringgåenden är det nödvändigt att även avdragsrätten för kapitalförluster i
svenska handelsbolag på delägarrätter begränsas. Flertalet remissinstanser som yttrat sig menar att de föreslagna reglerna, liksom de föreslagna
reglerna om en begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på andelar i
svenska handelsbolag, är komplicerade och svåra att tillämpa. Om detta,
liksom om regeringens bedömning i anledning av kritiken, har redogjorts för tidigare i avsnitt 5.1.
För kapitalförluster som uppkommit när svenska handelsbolag har avyttrat delägarrätter som innehafts som ett led i rörelsen föreslås att sådana
23
förluster fortsättningsvis inte skall omfattas av den obegränsade avdragsrätten i 48 kap. 27 § andra stycket IL. Eftersom en likformig behandling
av kapitalförluster på delägarrätter eftersträvas, föreslås även att bestämmelsen i 48 kap. 24 § IL om 70 procents avdragskvotering på den
del av en förlust som inte kan kvittas mot vinster på delägarrätter, inte
skall tillämpas på kapitalförluster på delägarrätter vars innehav betingats
av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn
till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses
stå handelsbolaget nära. Kapitalförluster på delägarrätter vars innehav
betingats av rörelse föreslås tas i anspråk före kapitalförluster på sådana
delägarrätter som får dras av med tillämpning av 48 kap. 20 § IL och som
får kvoteras med stöd av bestämmelsen i 48 kap. 24 § IL. I de fall kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter inte kan dras av mot kapitalvinster föreslås att de får sparas till efterföljande beskattningsår och då
utnyttjas på samma sätt.
Reglerna skulle visserligen bli enklare att tillämpa om alla kapitalförluster i handelsbolag på delägarrätter – oavsett om delägarrätterna i fråga
utgör kapitalplaceringar eller betingas av handelsbolagets rörelse – bara
fick dras av mot vinster på delägarrätter. En sådan lösning för dock med
sig att den nuvarande balansen i behandlingen av kapitalförluster inom
näringslivssektorn rubbas till nackdel för handelsbolagen. Eftersom förslagen i lagrådsremissen endast utgör en övergångslösning i ett pågående
arbete med att reformera kapitalvinstbeskattningen inom näringslivssektorn är det angeläget att inte göra mer ingripande förändringar än vad
som är nödvändigt.
RSV har mot bakgrund av promemorians lagförslag ställt sig frågan
om det är meningen att t.ex. andelar i onoterade ekonomiska föreningar
eller onoterade konvertibla skuldebrev inte skall omfattas av reglerna om
den begränsade avdragsrätten eftersom dessa inte omfattas av reglerna i
48 kap. 20 § IL och om dessa slags delägarrätter istället skall omfattas av
bestämmelserna i 48 kap. 24 § IL om avdrag med 70 procent. Enligt
RSV:s uppfattning finns inte skäl att undanta dessa tillgångar eller andra
tillgångar som behandlas som delägarrätter från ”fållningen”. Regeringen
har i skrivelsen till riksdagen den 6 december 2001 uttalat att kapitalförluster som uppkommit när svenska handelsbolag har avyttrat delägarrätter som innehafts som ett led i rörelsen inte skall omfattas av den obegränsade avdragsrätten i nuvarande 48 kap. 27 § andra stycket IL. Samtidigt uttalade regeringen att den s.k. kvoteringsregeln i 48 kap. 24 § IL
inte skall tillämpas på dessa slags kapitalförluster (skr. 2001/02:77, s. 7).
Som RSV påtalat skulle promemorians lagförslag leda till ett resultat
som inte är avsett, eftersom kvittningsregeln i 48 kap. 20 § inte omfattar
alla slags delägarrätter, t.ex. andelar i vissa ekonomiska föreningar. Samtidigt skulle kapitalförluster på dessa från uppräkningen i 48 kap. 20 §
exkluderade delägarrätter inte kunna dras av med stöd av bestämmelsen i
48 kap. 24 § om 70-procents kvotering. En sådan ordning är givetvis inte
avsedd och skulle heller inte vara acceptabel. I förhållande till promemorians lagförslag har därför bestämmelsen justerats både materiellt och
redaktionellt. Med syfte att uppnå likformig behandling av kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter som uppkommit i ett handelsbolag
och även uppnå viss förenkling bör därför kapitalförluster på sådana delägarrätter få dras av mot kapitalvinster på delägarrätter som handelsbola-
24
get haft. I förhållande till promemorians lagförslag utvidgas därför möjligheten att dra av kapitalförluster på delägarrätter. Eftersom det uppstår
en konkurrenssituation gentemot kapitalförluster på delägarrätter som
även får utnyttjas för avdrag enligt kvoteringsregeln i 48 kap. 24 § IL,
bör i enlighet med promemorians förslag, kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter tas i anspråk för avdrag mot kapitalvinster på delägarrätter före kapitalförluster på andra delägarrätter.
Överlåter en delägare i ett handelsbolag egendom till bolaget till överpris innebär överlåtelsen ett uttag från handelsbolaget. Vid beräkning av
omkostnadsbeloppet
för
andelen
i
handelsbolaget
skall
anskaffningsutgiften justeras för bl.a. uttag från bolaget. Handelsbolagets
anskaffningsvärde för egendomen torde enligt allmänna regler bli
marknadsvärdet. Även om det alltså inte är möjligt att med verkan vid
beskattningen flytta avdragsrätten för en kapitalförlust från ett aktiebolag
till ett handelsbolag i de fall värdenedgången inträffat före överlåtelsen är
det enligt regeringens mening nödvändigt av neutralitetsskäl att göra
motsvarande avdragsbegränsning i fråga om delägarrätter som innehas
genom handelsbolag som för aktiebolag.
En fråga som RSV pekat på är att handelsbolag i syfte att kunna utnyttja 70-procentskvoteringen av kapitalförluster på delägarrätter argumenterar för att avyttrade delägarrätter har innehafts för kapitalplaceringsändamål. Det saknas en mekanisk regel för att enkelt kategorisera delägarrätter som innehas av handelsbolag liknande den som finns i nuvarande
48 kap. 26 § tredje stycket IL. I allmänhet bör det dock inte möta några
svårigheter att bedöma huruvida innehavet betingas av rörelsen eller utgör en kapitalplacering. Till bilden hör att det torde vara ovanligt att näringsbetingade aktieinnehav förekommer i handelsbolag, vilket också påpekats vid remissbehandlingen. Skälet till det är att aktieutdelningen oavsett aktieinnehavets storlek alltid är skattepliktigt för ett handelsbolag.
Den föreslagna regeln har, som nämnts tidigare, till syfte att upprätthålla balansen i behandlingen av kapitalförluster inom näringslivssektorn
och även motverka försök till kringgåenden genom användande av blandade bolagsstrukturer. Det är därför angeläget med enhetliga regler. Några särregler för behandlingen av kapitalförluster på delägarrätter som
uppkommer i handelsbolag som har fysiska personer som delägare föreslås inte mot denna bakgrund. Även fysiska personer som är delägare
kommer således att påverkas i det fallet att kapitalförluster på delägarrätter i handelsbolaget inte kan dras av mot handelsbolagets kapitalvinster.
Härtill kommer att särregler om en differentierad avdragsrätt för del av
en kapitalförlust i ett handelsbolag avsevärt skulle komplicera regelverket och tillämpningen.
Eftersom en delägare i ett handelsbolag beskattas för sin andel av bolagets resultat och inte för de enskilda intäkts- och kostnadsposterna innebär regeln inte att delägaren i handelsbolaget får dra av handelsbolagets kapitalförluster på delägarrätter mot sina egna kapitalvinster på delägarrätter.
Rätten att dra av de gamla kapitalförlusterna mot kapitalvinster i handelsbolaget kommer även att gälla för nya delägare i handelsbolaget. Det
sagda gäller nya delägare som inträtt i bolaget under det aktuella beskattningsåret liksom delägare som inträder under senare år. Om handelsbolaget har en kapitalförlust på en delägarrätt och denna förlust inte har kun-
25
nat dras av i bolaget medför det att vid beräkning av den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. 5 § IL skall anskaffningsutgiften inte
justeras med kapitalförlusten eftersom den inte har dragits av som den
skattskyldiges andel av bolagets underskott och inte heller minskat den
skattskyldiges andel av bolagets inkomster. Det beskattningsår då förlusten dras av i handelsbolaget mot kapitalvinster på delägarrätter minskar
inkomsten i handelsbolaget vilket gör att anskaffningsutgiften kommer
att justeras med ett lägre belopp än som eljest blivit fallet.
Förslaget föranleder ändringar i 48 kap. 27 § IL.
5.1.3
Avdrag för kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag
Regeringens förslag: Kapitalförluster på andelar i svenska
handelsbolag får, till den del förlusten motsvarar delägarens del av en
förlust eller värdenedgång på en delägarrätt vars innehav betingas av
rörelse som handelsbolaget bedriver, dras av bara mot kapitalvinster
på delägarrätter. Även indirekta innehav skall beaktas vid
tillämpningen.
Promemorians förslag: Ger en mer begränsad möjlighet att dra av en
kapitalförlust på en andel i ett handelsbolag mot kapitalvinster på delägarrätter och innehåller inte någon bestämmelse om att indirekta innehav av delägarrätter skall beaktas.
Remissinstanserna: RSV pekar på att regleringen inte omfattar från tidigare år ”fållade” förluster och anser att lagtexten bör kompletteras så
att även äldre sparade kapitalförluster omfattas. Myndigheten menar även
att det är svårt att se något motiv till att inte tillåta avdrag mot kapitalvinster på alla slags delägarrätter utan att begränsa avdragsrätten mot
sådana som nämns i 48 kap. 20 § IL. Advokatsamfundet ifrågasätter om
inte kapitalförluster borde få dras av även mot kapitalvinster på andelar i
handelsbolag, åtminstone till den del sådana kapitalvinster är hänförliga
till avyttrarens andel av en kapitalvinst eller värdeuppgång på delägarrätter som handelsbolaget varit ägare till. Härutöver har flera remissinstanser uppfattat reglerna som komplicerade och svåra att tillämpa. Kritiken
har bemötts i avsnitt 5.1.
Skälen för regeringens förslag: Möjligheterna att i inkomstslaget näringsverksamhet dra av kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag
föreslås bli begränsade i förhållande till nuvarande bestämmelser i 50
kap. 10 och 11 §§ IL. Genom att den valda lösningen endast omfattar
rörelsebetingade delägarrätter undviks att reglerna kommer till användning annat än i förhållandevis få fall. Begränsningen skall gälla om handelsbolaget har sålt delägarrätter med kapitalförlust eller har delägarrätter
som har sjunkit i värde.
En förutsättning för begränsningens tillämpning är att innehavet av
delägarrätterna betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller
av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära. Om handelsbolaget
har sålt en sådan delägarrätt med förlust eller delägarrätten har sjunkit i
värde, skall en viss del av kapitalförlusten på andelen i handelsbolaget
dras av mot kapitalvinster på delägarrätter. Den del som skall dras av på
26
detta sätt är den del som beloppsmässigt motsvarar delägarens andel av
handelsbolagets kapitalförlust på den rörelsebetingade delägarrätten respektive värdenedgången på den rörelsebetingade delägarrätten som handelsbolaget innehar. En turordningsregel är nödvändig i det fallet att en
delägare som är ett handelsbolag även har en kapitalförlust på en delägarrätt som får dras av med tillämpning av bestämmelsen i 48 kap. 24 § IL
(70 procents kvotering). I en sådan situation skall den del av en kapitalförlust på en andel i ett handelsbolag som skall dras av mot kapitalvinster
på delägarrätter tas i anspråk före en kapitalförlust på en delägarrätt som
även kan dras av enligt kvoteringsregeln i 48 kap. 24 §. Slutligen föreslås
att en kapitalförlust som inte kan dras av mot kapitalvinster får sparas
och utnyttjas på motsvarande sätt följande beskattningsår.
För att uppnå åsyftad effekt bör regeln även tillämpas i det fall att ett
handelsbolag indirekt har ägt eller äger rörelsebetingade delägarrätter
genom ett svenskt handelsbolag eller en utländsk motsvarighet. Kapitalförluster och värdenedgångar på delägarrätter som ägs indirekt genom ett
sådant företag skall således beaktas när man skall fastställa hur stor del
av en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag som bara får
dras av mot avyttrarens kapitalvinster på delägarrätter. Den del som på
detta sätt skall påverka avdragsrätten för kapitalförlusten på andelen i
handelsbolaget är avyttrarens indirekta andel av kapitalförlusten eller
värdenedgången i det indirekt ägda svenska eller utländska handelsbolaget.
RSV menar att enligt den föreslagna lagtexten i promemorieförslaget
omfattar begränsningen inte från tidigare år sparade kapitalförluster. Regeringen instämmer i att lagtexten bör utformas så att det klart framgår
att även sparade kapitalförluster omfattas av den begränsade avdragsrätten även om den föreslagna regleringen endast är avsedd att tillämpas
under en begränsad tid. Att det är nödvändigt att sparade kapitalförluster
omfattas av begränsningen kan illustreras med ett exempel. Ett handelsbolag ägs av två aktiebolag. Handelsbolaget äger i sin tur ett aktiebolag,
AB1. AB1 är handelsbolagets enda tillgång. AB1 har gått ned i värde
sedan det förvärvades. Handelsbolaget kan avyttra AB1, som är en rörelsebetingad delägarrätt, med kapitalförlust år 1. Denna förlust ”fållas” och
sparas i handelsbolaget till nästa år. År 2 kan ägarna till handelsbolaget
avyttra handelsbolaget med kapitalförlust. Ägarnas justerade anskaffningsutgift för handelsbolaget har inte påverkats av handelsbolagets
kapitalförlust vid avyttringen av AB1, eftersom denna kapitalförlust
sparats i handelsbolaget. Kapitalförlusten vid avyttringen av
handelsbolaget blir då inte fållad vilket inte är meningen. Lagtexten bör i
förhållande till promemorians förslag justeras så att det inte råder någon
tveksamhet om att även äldre sparade kapitalförluster omfattas.
RSV tar även upp frågan om begränsningen i avdragsrätten mot sådana
delägarrätter som nämns i 48 kap. 20 § IL i det fallet ett handelsbolag
äger en andel i ett annat handelsbolag och menar att det är svårt att se
något motiv till promemorians lagförslag att inte tillåta avdrag mot kapitalvinster på alla slags delägarrätter. Regeringen delar denna uppfattning.
I förhållande till promemorians lagförslag måste därför även denna bestämmelse justeras så att begränsningen i avdragsrätten på en andel i ett
handelsbolag inte inskränks till att gälla endast sådana delägarrätter som
anges i 48 kap. 20 §. I det fall det skall gälla en begränsad avdragsrätt för
27
en del av ett handelsbolags kapitalförlust på en andel i ett annat handelsbolag, får denna del dras av mot delägarrätter utan någon inskränkning.
Beträffande frågan om kapitalförluster bör få dras av mot kapitalvinster på andelar i handelsbolag, åtminstone till den del sådana kapitalvinster är hänförliga till avyttrarens andel av kapitalvinst eller värdeuppgång
på delägarrätter som handelsbolaget varit ägare till så syftar förslagen i
lagrådsremissen till att dels upprätthålla nuvarande balans för behandlingen av kapitalförluster på delägarrätter inom näringslivssektorn, dels
motverka kringgåenden. Härtill skulle en sådan regel avsevärt öka komplexiteten i det nu föreslagna regelsystemet. Förslaget i promemorian bör
därför vidhållas.
För kapitalförluster på delägarrätter som uppkommit hos juridiska personer och svenska handelsbolag gäller att de nya reglerna tillämpas på
avyttringar efter den 6 december 2001. Med hänsyn härtill skall vid tilllämpningen av bestämmelsen om kapitalförluster på andelar i svenska
handelsbolag endast beaktas handelsbolagets kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats efter den 6 december 2001. Fall av värdenedgång på
delägarrätter som handelsbolaget innehar påverkas givetvis inte av denna
inskränkning.
Som redogjorts för i avsnitt 5.1.2 medför en kapitalförlust på en delägarrätt som inte har kunnat dras av i handelsbolaget att vid beräkning av
den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. 5 § IL skall anskaffningsutgiften inte justeras med kapitalförlusten eftersom den inte har
dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott och inte
heller minskat den skattskyldiges andel av bolagets inkomster. Det beskattningsår då förlusten dras av i handelsbolaget mot kapitalvinster på
delägarrätter minskar inkomsten i handelsbolaget vilket gör att anskaffningsutgiften kommer att justeras med ett lägre belopp än som eljest blivit fallet.
Den justerade anskaffningsutgiften har inte bara inverkan på delägarens kapitalvinst/förlust vid avyttring av andelen utan för fysiska personer även vid räntefördelning (33 kap. 19 §) och vid tillämpning av reglerna om expansionsfonder (34 kap. 13 §). I de fall en kapitalförlust inte
kan utnyttjas fullt ut mot kapitalvinster i handelsbolaget kan det inträffa
att handelsbolagets visar ett positivt resultat som blir större än vad som
skulle varit fallet med nuvarande avdragsmöjligheter. Ett större belopp
skall då tas upp som inkomst hos en delägare som är en fysisk person
vilket även leder till att det belopp som får avsättas till expansionsfonden
ökar. I gengäld minskar avsättningsutrymmet när den sparade kapitalförlusten kvittas mot en kapitalvinst. Det förefaller därför inte nödvändigt
att, som någon remissinstans ifrågasätter, överväga särskilda regler i fråga om expansionsfonder. Några särskilda regler är inte heller påkallade i
fråga om räntefördelning.
Förslagen föranleder ändringar i 50 kap. 10 och 11 §§ IL jämte införandet av tre nya paragrafer, 12–14 §§.
28
5.1.4
Beräkning av kapitalförlust och värdenedgång på en delägarrätt som ägs av ett svenskt handelsbolag
Regeringens förslag: Särskilda regler införs för beräkning i vissa fall av
kapitalförlust och värdenedgång på en delägarrätt som ägs av ett svenskt
handelsbolag.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: RSV tillstyrker förslaget men anser att beräkning
av onoterade delägarrätters marknadsvärde alltid är mycket komplicerat
och osäkert och erfarenhetsmässigt leder till tvister mellan de skattskyldiga och skattemyndigheterna. Myndigheten bedömer dock att de fall i
vilka det blir aktuellt att göra en sådan beräkning är relativt få, bl.a. med
hänsyn till att reglerna förutsätts gälla under endast en mycket kort tidsperiod. Advokatsamfundet befarar att förslaget kan komma att medföra
närmast olösliga värderingsproblem. Samfundet väcker även frågan om
hur man skall gå till väga om andelarna i handelsbolaget har förvärvats
successivt. Föreningen Auktoriserade revisorer menar att åtskilliga tvister mellan skattskyldiga och skattemyndigheter gäller att bestämma vad
som utgör vedertagna värderingsprinciper vilket talar mot att införa de
föreslagna reglerna utan ytterligare överväganden.
Skälen för regeringens förslag: Om ett handelsbolag har sålt en rörelsebetingad delägarrätt med förlust eller delägarrätten har sjunkit i värde, skall enligt de föreslagna bestämmelserna i 50 kap. 12 § IL en viss
del av kapitalförlusten på andelen i handelsbolaget dras av mot avyttrarens kapitalvinster på delägarrätter. Den del som skall dras av på detta
sätt är den del som beloppsmässigt motsvarar delägarens andel av handelsbolagets kapitalförlust på den rörelsebetingade delägarrätten respektive värdenedgången på den rörelsebetingade delägarrätten som handelsbolaget innehar. För att fastställa storleken på förlusten eller värdenedgången måste jämförelsevärden bestämmas.
I promemorian föreslås att vid beräkningen skall tillämpas – förutom
de allmänna reglerna i 44 kap. IL – reglerna i 48 kap. IL om bl.a. beräkning av omkostnadsbelopp samt även viss nödvändig särreglering. Särregleringen är nödvändig för att kunna beräkna kapitalförlust eller värdenedgång som krävs för tillämpningen av den föreslagna regeln i 50 kap.
12 §.
Länsrätten i Stockholms län tar i remissvaret upp frågan om vilka bestämmelser i 48 kap. IL som skall tillämpas när man skall bestämma storleken på en kapitalförlust eller värdenedgång på rörelsebetingade delägarrätter som ett handelsbolag ägt eller äger. Enligt regeringens mening
bör schablonmetoden i 48 kap. 15 § IL inte få användas eftersom denna
utifrån syftet med den begränsade avdragsrätten för kapitalförluster på
handelsbolagsandelar skulle ge ett felaktigt resultat. Beträffande genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § IL är det däremot närmast en praktisk nöd-
29
vändighet att denna får tillämpas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet. Detta gäller t.ex. om handelsbolaget har anskaffat samma sorts delägarrätter såväl före som efter delägarens förvärv av handelsbolagsandelen och sedan avyttrar endast en del av delägarrätterna.
Jämförelsevärden
Anskaffningsutgift
Har handelsbolaget förvärvat delägarrätten före handelsbolagsdelägarens
förvärv av handelsbolagsandelen utgörs den fiktiva anskaffningsutgiften
av marknadsvärdet på delägarrätten vid förvärvet av andelen i handelsbolaget.
Om delägarrätten har förvärvats av handelsbolaget efter handelsbolagsdelägarens förvärv av handelsbolagsandelen utgör givetvis handelsbolagets anskaffningsutgift vid förvärvet utgångspunkt.
Villkorslöst tillskott som handelsbolaget gör, t.ex. till ett aktiebolag,
efter delägarens förvärv av andelen i handelsbolaget beaktas vid den fiktiva vinstberäkningen.
Andelar i ett handelsbolag har förvärvats successivt
Advokatsamfundet tar upp frågan om hur reglerna skall tillämpas om en
delägare i ett handelsbolag har förvärvat andelar i handelsbolaget vid
olika tillfällen. Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
skiljer dock inte på en delägares olika andelar i ett handelsbolag. Enligt
den civilrättsliga regleringen förhåller det sig i princip på så sätt att en
delägare endast har en andel även om delar av denna har förvärvats vid
skilda tillfällen.
Det krävs särskilda överväganden om beräkningen av delägarrättens
anskaffningsutgift om andelen i handelsbolaget har förändrats. Skall i
dessa situationer den fiktiva vinstberäkningen av handelsbolagets rörelsebetingade delägarrätter enbart ske med utgångspunkt i marknadsvärdet
på delägarrätten vid det initiala förvärvet av andelen i handelsbolaget
eller skall hänsyn även tas till marknadsvärdet vid de senare tidpunkter
när andelen har ökat i storlek? En regel som enbart tar hänsyn till marknadsvärdet vid en tidpunkt är att föredra. Alternativet utgörs av genomsnittet av marknadsvärdena på en viss delägarrätt vid förvärvet av andelen i handelsbolaget och dessutom vid det eller de tillfällen när andelstalet ändrats. En sådan metod leder dock till att regelverket och tillämpningen kompliceras på ett oacceptabelt sätt. Med syfte att förenkla tilllämpningen av den särskilda beräkningsregeln bör därför anskaffningsutgiften för en bestämd delägarrätt avse marknadsvärdet på denna när andelen i handelsbolaget anskaffas utan att hänsyn tas till eventuella efterkommande förändringar i andelstalet i handelsbolaget. Frågan bör lösas
på samma sätt när en viss delägarrätt anskaffas efter det att andelen i
handelsbolaget anskaffats. I ett sådant fall bör handelsbolagets anskaffningsutgift vid förvärvet av delägarrätten användas som utgångspunkt för
att bestämma omkostnadsbeloppet utan hänsyn till efterkommande förändringar i andelsinnehavet.
30
Avstämningsvärde
I avyttringsfallet är det givetvis ersättningen för den avyttrade delägarrätten som utgör avstämningsvärdet som ligger till grund för förlustberäkningen.
I värdenedgångsfallet är det i stället marknadsvärdet på delägarrätten
vid tidpunkten för avyttringen av andelen i handelsbolaget som utgör
avstämningsvärdet som skall användas för beräkning av värdenedgången.
Värderingsfrågor
I vissa fall är en särskild marknadsvärdering av delägarrätten nödvändig
för att erhålla en korrekt beräknad anskaffningsutgift respektive ett korrekt beräknat avstämningsvärde. Det är i två situationer, som för övrigt
kan föreligga samtidigt. Det ena fallet är när en delägarrätt har förvärvats
av handelsbolaget före den skattskyldiges förvärv av andelen i handelsbolaget. I det andra fallet är det fråga om att fastställa en värdenedgång
på en delägarrätt som är i handelsbolagets ägo när andelen i handelsbolaget avyttras.
För marknadsnoterade delägarrätter är det marknadsnoteringarna på
delägarrätten vid den aktuella tidpunkten som är utgångspunkten för beräkningen.
Onoterade delägarrätter kan erbjuda utredningssvårigheter i de fall anskaffningsutgift respektive avstämningsvärde skall bestämmas utifrån
marknadsvärdet på delägarrätten vid tidpunkten för förvärvet respektive
avyttringen av andelen i handelsbolaget. För dessa slag av delägarrätter
måste en särskild värdering göras för att bestämma marknadsvärdet vid
den aktuella tidpunkten. Från remissinstanserna har framförts att skilda
uppfattningar om denna värdering riskerar att leda till komplicerade tvister mellan skattskyldiga och myndigheter. Regeringen kan instämma i att
det kan uppkomma värderingsproblem. Svårigheterna får dock inte överdrivas. Marknadsmässig värdering av onoterade delägarrätter är inte någonting ovanligt eller okänt i näringslivet utan förekommer alltid inför
företagsförvärv och förvärv av delägarrätter. Såsom RSV framhållit bör
dessutom de fall som kan tänkas ge upphov till komplicerade värderingsfrågor vara få. Det finns metoder för att värdera onoterade företag och
delägarrätter i onoterade företag. Den metod som ligger närmast till
hands är förstås substansvärdesmetoden, dvs. företagets värde motsvaras
av värdet på dess tillgångar minus värdet av skulderna. Beträffande val
av metod kan det dock i vissa fall finnas utrymme för skilda bedömningar. Många gånger får den skattskyldiges bedömning av marknadsvärdet
vid aktuell tidpunkt tas för god om den framstår som sannolik. Någon
närmare reglering om värderingen bör därför inte införas utan denna får
ske med tillämpning av vedertagna värderingsmetoder.
Särregleringen för beräkning av kapitalförlust och värdenedgång
kommer till uttryck i en ny 50 kap. 13 §.
31
5.1.5
Avdrag för kapitalförluster på andelar i utländska delägarbeskattade företag
Regeringens förslag: Avdragsrätten begränsas för kapitalförluster på
andelar i utländska juridiska personer vars inkomster skall beskattas hos
delägarna.
Promemorians förslag: Omfattar inte kapitalförluster på andelar utländska delägarbeskattade företag.
Remissinstanserna: För att regelverket skall bli mer heltäckande anser RSV att även andelar i utländska motsvarigheter till svenska handelsbolag bör omfattas av begränsningarna i avdragsrätten för kapitalförluster.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen är av den uppfattningen
att även utländska delägarbeskattade företag bör omfattas av den begränsade avdragsrätten såväl vad avser möjligheterna till att låta underskott
på grund av kapitalförluster på delägarrätter som uppkommit i det utländska delägarbeskattade företaget påverka delägarens resultat som möjligheten att tillgodogöra sig och andra typer av delägare avdrag för en
kapitalförlust på en andel i ett sådant företag. Reglerna bör utformas efter
samma mönster som föreslås för svenska handelsbolag och andelar i sådana bolag.
Beträffande beskattningen av inkomster från en utländsk juridisk person som delägarbeskattas liksom beskattningen av kapitalvinster på en
andel i en sådan person så är rättsläget inte helt klart. Klart är att delägaren blir beskattad enligt svenska skatteregler för den utländska juridiska
personens alla inkomster i Sverige och i utlandet. Detta gäller också om
den utländska juridiska personen inte är skattskyldig, t.ex. därför att den
bedrivit verksamhet bara i utlandet. Vad som däremot inte är helt klart är
vilka svenska skatteregler som delägaren skall tillämpa när han skall beräkna resultatet av sin andel i de fall det finns olika regler för olika skattskyldiga. Alla de oklarheter som sammanhänger med beskattningen av
delägarbeskattade utländska juridiska personer är inte lämpliga att lösa i
detta lagstiftningsärende. Mot bakgrund av förslagen om den begränsade
avdragsrätten för kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag är det emellertid nödvändigt att reglera frågan hur kapitalförluster på andelar i en delägarbeskattad utländsk juridisk person skall
behandlas i avdragshänseende. En reglering bör därför införas i 52 kap.
IL som behandlar avyttring av andra tillgångar.
Förslagen föranleder ändringar i 52 kap. 6–7 §§ IL och införande av
fem nya paragrafer, 52 kap. 8–12 §§.
32
5.2
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2002
och tillämpas på kapitalförluster vid avyttringar av delägarrätter och
andelar i svenska handelsbolag fr.o.m. den 7 december 2001, dvs. dagen efter överlämnandet av regeringens skrivelse till riksdagen där
förslaget om de nya reglerna aviserats.
Reglerna som aviserats i regeringens skrivelse skall även tillämpas
på redan gjorda avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas i enlighet
med bestämmelsen i 25 kap. 30 § IL före den 7 december 2001.
Bestämmelserna om begränsad avdragsrätt för kapitalförluster i utländska juridiska personer vars inkomster skall beskattas hos delägarna och kapitalförluster på andelar i sådana företag träder i kraft den 1
juli 2002 och tillämpas på avyttringar den 1 juli 2002 eller senare. De
tillämpas också på kapitalförluster på andelar i fall där andelen avyttrats före den 1 juli 2002 men där den omständighet som utlöser en
uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § IL inträffar den 1 juli 2002
eller senare.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förutom att promemorian inte innehåller förslag som avser
delägarbeskattade utländska juridiska personer.
Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län menar att det kan
ifrågasättas om det med tillräcklig tydlighet framgår av regeringens
skrivelse till riksdagen (skr. 2001/02:77) att delägare som är fysiska personer i handelsbolag omfattas av regleringen. Syftet med regleringen är
ju att motverka att nuvarande regler utnyttjas för skatteplanering mot
bakgrund av att regeringen förklarat att det är angeläget att avskaffa beskattningen på näringsbetingade andelar. Det är då enligt länsrätten inte
enkelt för den fysiska person som är delägare i ett handelsbolag att inse
att förslaget kommer att omfatta även honom. Detta gäller särskilt i fråga
om de handelsbolag som enbart har fysiska personer som delägare.
Advokatsamfundet menar att redan regeringens skrivelse till riksdagen
om kommande förändringar i avdragsrätten har medfört att de fall man
ville ingripa mot har blivit stoppade. Samfundet anser inte heller att det
visats att en retroaktiv tillämpning skulle vara av sådan statsfinansiell
betydelse att retroaktiviteten är motiverad. När det gäller förslaget att
även förluster som skjutits upp med stöd av 25 kap. 30 § IL skall omfattas av de nya reglerna anser samfundet att detta står i strid med retroaktivitetsförbudet i regeringsformen.
Näringslivets skattedelegation anser att stopplagstiftningen bör få en
mer begränsad omfattning och menar även att det är en brist att man inte
har någon klar bild av vad regeringen eller riksdagens kommande beslut i
fråga om beskattningen av näringsbetingade andelar kommer att innebära. Företagarnas Riksorganisation anser att en retroaktiv tillämpning
skulle kunna få oskäliga konsekvenser för enskilda. Detta gäller inte
minst i de fall där avdragsrätten inte kunnat utnyttjas utan har uppskjutits
33
och där företagaren inte haft någon möjlighet att förutse att avdrag för
förlusten skulle komma att vägras. Att avvakta med en tillämpning till
ikraftträdandet skulle kunna medföra ett skattebortfall men drabbar inte
något enskilt företag. Lantbrukarnas Riksförbund ifrågasätter om det
finns sådana särskilda skäl för retroaktiv lagstiftning som avses i 2 kap.
10 § andra stycket regeringsformen och gör gällande att promemorian
inte innehåller någon bedömning beträffande riskerna för en ökad skatteplanering av annat slag än handel med förlustbolag. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att det givetvis hade varit bättre om skatten på vinster tagits bort från samma datum som gäller för avdragsbegränsningen.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tillkännagett att den
anser det angeläget att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Det har även framkommit att det i nuläget finns
en uppenbar risk för att de nuvarande bestämmelserna om avdragsrätt för
kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag
kommer att utnyttjas i en alltmer tilltagande omfattning och många gånger även på ett icke avsett sätt. På grund härav och då detta skulle medföra
ett avsevärt skattebortfall – vilket redogjorts för i avsnitt 5.1 – föreligger
särskilda skäl för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 §
andra stycket regeringsformen tillämpa de föreslagna reglerna på avyttringar av delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag fr.o.m. dagen efter överlämnandet av en skrivelse till riksdagen. Regeringen har
den 6 december 2001 överlämnat en skrivelse (skr. 2001/02:77) till riksdagen i vilken har aviserats promemorians förslag rörande kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag.
Länsrätten i Stockholms län har ifrågasatt om regeringens skrivelse till
riksdagen haft sådan utformning att reglerna om fållade kapitalförluster i
handelsbolag kan tillämpas med retroaktiv verkan mot delägare som är
fysiska personer. Den skrivelse som regeringen lämnat till riksdagen
lämnar inte utrymme för uppfattningen att fysiska personer som är delägare i ett svenska handelsbolag skulle vara undantagna från tillämpningen av de föreslagna kommande reglerna. Någon undantagsreglering
för dessa aviseras inte i skrivelsen. I skrivelsen betonas dessutom att förändringarna tar sikte på inkomstslaget näringsverksamhet. För fysiska
personer som är delägare faller inkomster från ett handelsbolag, med undantag för kapitalvinster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter,
inom detta inkomstslag. Någon tvekan om vad som åsyftas och tillämpningen av de nya reglerna bör därför, enligt regeringens mening, inte
föreligga i aktuellt hänseende. I sitt remissvar har domstolen också
mycket riktigt utgått ifrån att förändringarna även omfattar delägare som
är fysiska personer.
De nya reglerna föreslås även vara tillämpliga fr.o.m. dagen efter överlämnandet av regeringens skrivelse på redan gjorda avyttringar och därmed uppkomna kapitalförluster men där den omständighet som utlöser en
uppskjuten avdragsrätt enligt bestämmelsen i 25 kap. 30 § inkomstskattelagen (1999:1229) inte har inträffat senast dagen för överlämnandet av
skrivelsen. Advokatsamfundet har gjort gällande att en sådan tillämpning
skulle strida mot regeringsformen.
Enligt 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen gäller som huvudregel att skatt inte får tas ut i vidare mån än som följer av föreskrift som
34
gällde när den omständighet inträffade som utlöste skattskyldigheten.
Enligt en av undantagsreglerna i samma stycke får dock, om riksdagen
finner särskilda skäl påkalla det, en lag innebära att skatt tas ut trots att
lagen inte hade trätt i kraft när nämnda omständighet inträffade under
förutsättning att regeringen eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag
härom till riksdagen. Av avgörande betydelse för bestämmelsernas räckvidd är således vilken omständighet som skall anses utlösa skattskyldigheten.
Frågan rör visserligen kapitalförluster men bedömningen tar naturligtvis sin utgångspunkt i när en kapitalvinstbeskattning aktualiseras. Denna
beskattning blir aktuell först om och när en tillgång avyttrats. Avyttringen är därför normalt den omständighet som utlöser beskattningen. Detsamma gäller ifråga om avdragsrätten för kapitalförluster. De aktuella
kapitalförlusterna kännetecknas av att de har uppkommit vid försäljning
mellan företag i intressegemenskap. För dessa kapitalförluster finns en
särskild reglering i 25 kap. 30 § IL. Enligt bestämmelsens ordalydelse
uppkommer avdragsrätten först när det inträffar en sådan omständighet
som nämns i bestämmelsen, t.ex. att tillgången som avyttrats inte längre
innehas av en juridisk person inom samma koncern. Den relevanta
omständigheten är i dessa fall, för att ta normalfallen, när det köpande
företaget avyttrar tillgången alternativt att intressegemenskapen mellan
det säljande och köpande företaget bryts. Det innebär i förevarande fall
att skattskyldigheten skall anses utlöst, i den mening som avses i 2 kap.
10 § andra stycket regeringsformen, först när den omständighet inträffat
som medför att den aktuella tillgången inte existerar eller på något av de
sätt som anges i 25 kap. 30 § IL har lämnat den företagskrets som anges i
25 kap. 28 § IL. Något konstitutionellt hinder mot att lägga de nya bestämmelserna till grund för avdragsrätten beträffande kapitalförluster
med uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § IL föreligger därför inte.
Beträffande de förändringar och tillägg som skett i förhållande till de
förslag som aviserades i regeringens skrivelse den 6 december 2001 jämte promemorians förslag så är de inte av sådant slag att de går i en för
den enskilde skärpande riktning. Beträffande den föreslagna bestämmelsen i 50 kap. 14 § IL om att även ett handelsbolags indirekta innehav av
delägarrätter skall beaktas så gör regeringen bedömningen att denna bestämmelse endast utgör en ytterligare precisering av förslaget till begränsning i avdragsrätten för kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som aviserats den 6 december 2001.
Utländska delägarbeskattade företag
De nya reglerna till den del de avser avdrag för kapitalförluster i utländska delägarbeskattade företag och kapitalförluster på andelar i sådana företag omfattas inte av de förslag till förändringar som aviserats i skrivelsen till riksdagen den 6 december 2001. Dessa regelförändringar träder
därför i kraft den 1 juli 2002 och tillämpas på avyttringar som gjorts den
1 juli 2002 och därefter.
Regelförändringarna föreslås även bli tillämpliga på redan gjorda avyttringar och därmed uppkomna kapitalförluster men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt bestämmelsen i 25 kap.
30 § IL inte har inträffat senast den 30 juni 2002.
35
6
Konsekvenser för de offentliga finanserna
De föreslagna förändringarna av rätten till avdrag för kapitalförluster på
delägarrätter, på andelar i svenska handelsbolag och utländska motsvarigheter kan inte anses ge någon budgetförstärkning eftersom förändringarna endast syftar till att upprätthålla skatteuttaget enligt gällande regler i
avvaktan på att kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar
avskaffas. Frågan om storleken på det befarade bortfallet av skatteintäkter om nuvarande regler om avdragsrätt för kapitalförluster bibehålls, har
behandlats i avsnitt 5.1.
7
Konsekvensanalys för mindre företag
De föreslagna förändringarna utgör ett nödvändigt led i arbetet med att
avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar. För
mindre företag som inte har byggt upp utländska bolagsstrukturer och
som därmed saknar möjlighet att skatteplanera bort beskattningen av kapitalvinster, får en sådan förändring särskild betydelse.
Enligt Företagarnas Riksorganisation är det inte helt ovanligt att enmansföretagare samarbetar med andra enmansföretagare i ett gemensamt
handelsbolag eller aktiebolag som ägs av enmansföretagarnas bolag. Man
menar att det förekommer att dessa små aktiebolag inte har några andra
innehav av delägarrätter. Förslagen skulle då leda till att ägarföretagen
inte får möjlighet till avdrag för en kapitalförlust eventuellt till följd av
en rörelseförlust i det samägda bolaget. Det är oundvikligt att reglerna får
konsekvenser för de mindre företagen – på samma sätt som för storföretagen – i så måtto att avdragsrätten för kapitalförluster begränsas. För
mindre företag bör det typiskt sett vara mindre vanligt att det finns kapitalvinster på delägarrätter som utgör kapitalplaceringar som kapitalförluster på delägarrätter kan dras av mot. Mot detta skall ställas att det av
tillgänglig deklarationsstatistik3 förefaller vara ovanligt att små aktiebolag äger delägarrätter eller andelar i handelsbolag som är betingade av
rörelsen. När det gäller skattemässiga kapitalförluster på näringsbetingade aktier inom aktiebolagssektorn torde det regelmässigt vara så att företag med en balansomslutning på mindre än 20 miljoner kronor inte uppvisar några skattemässiga kapitalförluster på sådana aktier4. Det sagda
talar för att de minsta företagen inte påverkas i någon beaktansvärd omfattning av en begränsning i avdragsrätten för kapitalförluster. Eftersom
det trots allt finns mindre företag som har kapitalförluster på näringsbetingade andelar finns det dock anledning att återigen påpeka att de föreslagna reglerna inte utgör ett avdragsförbud utan att kapitalförluster får
dras av mot kapitalvinster och att förluster som inte kan utnyttjas ett år
får sparas till efterföljande år. Avslutningsvis bör det även poängteras att
det generellt sett är mindre och medelstora företag, vilka har mindre resurser och möjligheter till skatteplanering, som trots allt har de största
fördelarna av att kapitalvinstbeskattningen avskaffas. Vissa remissinstan3
4
Finansdepartementets skattedatabas FRIDA.
1999 års deklarationsuppgifter i Finansdepartementets skattedatabas FRIDA.
36
ser har kritiserat den föreslagna retroaktiviteten i tillämpningen av förslagen. Som framgår av avsnitt 5.1 har regeringen gjort bedömningen att
den uppenbara risken för avsevärda skattebortfall motiverar en retroaktiv
tillämpning av de förslag som aviserats i regeringens skrivelse den 6 december 2001.
8
Författningskommentarer
Förslaget till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
48 kap.
26 §
Som en konsekvens av att den enhetliga ”fållan” för kapitalförluster på
delägarrätter införs har nuvarande andra och tredje styckena utgått. Kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats av juridiska personer får
därmed endast dras av mot kapitalvinster på delägarrätter oavsett om innehavet av de avyttrade delägarrätterna som gett upphov till förlusten är
betingat av rörelsen eller om det är fråga om en kapitalplacering.
Nedanstående exempel illustrerar.
AB 1
AB X (r)
AB Y (k)
AB Z (k)
Rörelsebetingat innehav:(r), Kapitalplaceringsinnehav:(k)
AB 1 är ett rörelsedrivande företag med aktieinnehav i AB X, Y och Z.
Innehavet i AB X är rörelsebetingat och innehaven i AB Y och Z är kapitalplacering. AB 1 redovisar en rörelsevinst (exkl. kapitalvinster och förluster) om 200 mnkr det aktuella beskattningsåret. Under beskattningsåret har aktieinnehaven i AB X, Y och Z avyttrats. Avyttringen av aktierna i
AB X (r) har medfört en kapitalförlust på 50 mnkr,
AB Y (k) har medfört en kapitalvinst på 25 mnkr,
AB Z (k) har medfört en kapitalförlust på 30 mnkr.
Enligt nuvarande regler skall kapitalförlusten på AB X (50 mnkr) dras
av från rörelsevinsten i AB 1 (200 mnkr). Rörelsevinsten blir alltså 150
mnkr. Kapitalförlusten på AB Z (30 mnkr) får dock endast dras av mot
37
kapitalvinsten på AB Y (25 mnkr). Det belopp som inte kan kvittas fullt
ut (5 mnkr) får dras av mot kapitalvinster på delägarrätter efterföljande
beskattningsår.
Regelförändringen innebär att inte heller kapitalförlusten på AB X får
dras av från rörelsevinsten utan endast mot kapitalvinster på delägarrätter. Rörelsevinsten i AB 1 kommer därför att uppgå till 200 mnkr. Å andra sidan kommer det belopp som rullas framåt att öka med 50 mnkr till
55 mnkr.
Det nya andra stycket ersätter andra stycket i dess nuvarande lydelse
och ger en möjlighet att dra av kapitalförluster på delägarrätter mot kapitalvinster på delägarrätter inom ett koncernförhållande. Bestämmelsen är
frivillig. Som villkor för att ett företag, A, skall kunna utnyttja en
outnyttjad kapitalförlust på delägarrätter i ett annat företag, B, gäller att
A med avdragsrätt har kunnat ta emot eller lämna koncernbidrag till B
enligt de förutsättningar som uppställs i 35 kap. Om en del av en
kapitalförlust från B inte kan utnyttjas fullt ut av A får återstoden inte
sparas av A utan överskjutande del får sparas i B och får utnyttjas
efterföljande år av B enligt huvudregeln i första stycket eller av A enligt
de villkor som gäller enligt detta stycke.
27 §
Andra stycket. Stycket behandlar endast kapitalförluster i handelsbolag
på delägarrätter som innehas som ett led i rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsföhållanden
eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära. Kapitalförluster på sådana delägarrätter får bara dras av mot vinster på andra delägarrätter som handelsbolaget äger. Kvoteringsregeln i 24 § får inte
heller tillämpas på kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter. I
stycket ges även en turordningsregel för kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter och andra delägarrätter. En kapitalförlust på en
delägarrätt som innehas på grund av rörelsen skall tas i anspråk först för
avdrag mot en kapitalvinst på en delägarrätt eftersom en sådan förlust
inte får avdragskvoteras enligt 24 §. I och med att en kapitalförlust på en
rörelsebetingad delägarrätt får dras av mot en kapitalvinst på en delägarrätt gäller en något vidare fålla än den som gäller för kapitalförluster på
andra delägarrätter vilka bara får dras av enligt bestämmelsen i 20 § (för
dessa gäller dock även kvoteringsregeln i 24 §).
En kapitalförlust på en rörelsebetingad delägarrätt som inte kan utnyttjas får sparas i handelsbolaget till följande beskattningsår och då utnyttjas på motsvarande sätt i handelsbolaget. Detta uttrycks genom att det
anges att kapitalförlusten behandlas som en ny kapitalförlust det följande
beskattningsåret.
Tredje stycket motsvarar andra stycket i paragrafens nuvarande lydelse
med den skillnaden att kapitalförluster på delägarrätter inte längre omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde. Endast kapitalförluster på
fordringsrätter vars innehav betingats av rörelse som handelsbolaget eller
bolaget närstående bedrivit omfattas av den föreslagna lydelsen.
Nedanstående exempel illustrerar reglernas tillämpning.
38
AB 1
HB 1
AB X (r)
AB Y (k)
AB Z (k)
Rörelsebetingat innehav:(r), Kapitalplaceringsinnehav:(k)
AB 1 är ett rörelsedrivande företag med ett 50-procentigt andelsinnehav i
det rörelsedrivande företaget HB 1 som äger aktier i AB X, Y och Z. Innehavet i det onoterade AB X är rörelsebetingat och innehaven i de
marknadsnoterade AB Y och Z är kapitalplacering. HB 1 redovisar en
rörelsevinst om 200 mnkr det aktuella beskattningsåret. Under beskattningsåret har aktieinnehaven i AB X, Y och Z avyttrats. Avyttringen av
aktierna i
AB X (r) har medfört en kapitalförlust på 50 mnkr,
AB Y (k) har medfört en kapitalvinst på 25 mnkr,
AB Z (k) har medfört en kapitalförlust på 30 mnkr.
Kapitalförlusten om 50 mnkr från avyttringen av AB X får bara kvittas
mot kapitalvinsten om 25 mnkr på avyttringen av AB Y och tas därför i
anspråk före kapitalförlusten på avyttringen av AB Z. Återstående förlust
från avyttringen av AB X, 25 mnkr, får sparas i handelsbolaget till nästa
beskattningsår och då utnyttjas på motsvarande sätt i handelsbolaget. För
kapitalförlusten om 30 mnkr från avyttringen av AB Z gäller att den får
utnyttjas till 70 procent mot övriga intäkter i HB 1 (200 – 21). Handelsbolagets nettoresultat, 179 mnkr, fördelas enligt bolagsavtalet på delägarna efter deras andelstal. AB 1 som äger hälften av andelarna i HB 1
påförs alltså 89,5 mnkr.
50 kap.
10 §
Första stycket. En hänvisning har gjorts till särbestämmelserna i den nya
12 §.
39
11 §
Andra stycket. Tillämpningsområdet för bestämmelsen omfattar kapitalförluster på rörelsebetingade andelar i handelsbolag exklusive kapitalbelopp som motsvarar delägarens andel av en kapitalförlust på en delägarrätt som uppkommit i handelsbolaget till vilken den avyttrade andelen
hänför sig eller delägarens andel av en värdeminskning på en delägarrätt
som nämnda handelsbolag äger, se kommentaren till 12 §. I sista meningen hänvisas till särbestämmelserna i 12 § beträffande fållningen av
denna del av kapitalförlusten.
12 §
Paragrafen är ny.
Första stycket innehåller bestämmelsen om en kvittningsfålla för kapitalförluster på andelar i handelsbolag för den del av förlusten som till sitt
belopp motsvarar delägarens andel i handelsbolagets kapitalförlust på en
delägarrätt eller delägarens andel av en värdenedgång på en delägarrätt
som handelsbolaget innehar. Den del av kapitalförlusten på andelen i
handelsbolaget som skall fållas får bara dras av mot kapitalvinster på
delägarrätter. Det ställs inte något krav på visat orsakssamband mellan å
ena sidan kapitalförlusten på andelen i handelsbolaget och förlusten eller
värdenedgången på handelsbolaget tillhörig delägarrätt å den andra.
Med avyttrarens andel av förlusten eller värdenedgången på delägarrätten menas den del av handelsbolagets förlust respektive värdenedgång på
en delägarrätt som belöper på andelen beräknat efter delägarens andel i
resultatet i handelsbolaget, vilket som regel följer andelstalet i bolaget.
Regeln tillämpas oavsett om det är köparen eller säljaren av handelsbolagsandelen som skall redovisa handelsbolagets resultat.
Begränsningen i avdragsrätten gäller bara delägarrätter vars innehav
betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som
med hänsyn till äganderättsförhållandena eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära vilket framgår av hänvisningen till
11 § andra stycket.
Lagtexten har utformats så att det i förhållande till promemorians förslag inte skall råda någon tvekan om att även kapitalförluster på delägarrätter från tidigare år som sparats i handelsbolaget skall beaktas när frågan om viss del av kapitalförlusten på andelen i handelsbolaget skall fållas. Detta har markerats genom att kapitalförlust eller värdenedgång på
delägarrätten som handelsbolaget ägt eller äger skall beaktas vid bedömningen.
Givetvis avses i fallet med värdenedgång på delägarrätter endast sådana delägarrätter som handelsbolaget innehar vid tidpunkten för avyttringen av andelen i handelsbolaget.
I det fallet att endast en del av innehavet i handelsbolaget avyttras med
förlust så skall bestämmelsen naturligtvis tillämpas på så sätt att endast
den del av delägarens andel av förlusten eller värdenedgång på delägarrätter som handelsbolaget ägt eller äger och som svarar mot storleken på
den del av innehavet i handelsbolaget som avyttrats, fållas mot kapitalvinster hos delägaren. Ett exempel illustrerar. A:s andel i handelsbolaget
Y uppgår till 50 procent. HB Y säljer rörelsebetingade delägarrätter med
förlust. Förlusten uppgår till 100 mnkr. A avyttrar hälften av innehavet i
HB Y med förlust. Förlusten beräknas till 50 mnkr. A:s del av HB Y:s
40
förlust på de rörelsebetingade delägarrätterna är 50 mnkr. Den del av
kapitalförlusten på det avyttrade innehavet i HB Y som bara får dras av
mot kapitalvinster på delägarrätter hos A uppgår till 25, dvs. hälften av
A:s del av HB Y:s kapitalförlust på delägarrätterna, eftersom A har kvar
halva sitt innehav i HB Y motsvarande 25 procent av HB Y.
Som framgått av avsnitt 5.1.3 skall i kapitalförlustfallet beaktas endast
avyttringar som skett efter den 6 december 2001.
Andra stycket innehåller bestämmelser i det fall andelen ägs av ett annat handelsbolag. En turordningsregel föreskrivs i det fallet att ett handelsbolag även har en kapitalförlust på en delägarrätt som med stöd av 48
kap. 27 § första stycket får dras av med tillämpning av bestämmelsen i
48 kap. 24 § (70 procents kvotering). I en sådan situation skall den del av
en kapitalförlust på en andel i ett handelsbolag som skall dras av mot
kapitalvinster på delägarrätter tas i anspråk före en kapitalförlust på en
sådan delägarrätt.
I tredje stycket föreskrivs att den del av en kapitalförlust som inte kan
utnyttjas i den föreskrivna kvittningsfållan får sparas och utnyttjas på
motsvarande sätt efterföljande beskattningsår. Detta uttrycks genom att
det anges att kapitalförlusten behandlas som en ny kapitalförlust följande
år.
Nedanstående exempel illustrerar tillämpningen av reglerna.
AB 1 avyttrar andelen i HB 1 (10 och 12 §§)
AB 1
HB 1 (r)
AB 2 (k)
AB 4 (r)
AB 3 (r)
Rörelsebetingat innehav:(r), Kapitalplaceringsinnehav:(k)
AB 1 har ett 50-procentigt andelsinnehav i de rörelsedrivande företagen
HB 1 och AB 4. Innehavet i HB 1 och AB 4 är rörelsebetingat. HB 1 har
ett rörelsebetingat aktieinnehav i AB 3 och ett kapitalplaceringsinnehav i
AB 2.
AB 1 redovisar en rörelsevinst om 300 mnkr. Under beskattningsåret
har innehaven i HB 1 och AB 4 avyttrats. AB 1 har,
– avyttrat aktierna i AB 4 med vinst om 20 mnkr,
– avyttrat andelen i HB 1 med kapitalförlust om 100 mnkr som följd.
Före avyttringen av andelen har HB 1:s innehav i AB 3 försålts med en
förlust om 75 mnkr och innehavet i AB 2 har sjunkit i värde.
Av förlusten på andelen i HB 1 motsvarar beloppsmässigt 37,5 mnkr
av HB 1:s förlust på avyttringen av de rörelsebetingade delägarrätterna i
41
AB 3. AB 1 måste kvitta förlusten till den del den motsvarar bolagets
andel i resultatet i handelsbolaget (vilket enligt bolagsavtalet följer andelstalet, som utgör 50 procent) av förlusten från försäljningen av aktierna i AB 3, dvs. 37,5 mnkr (75/2), mot kapitalvinsten från avyttringen av
AB 4 (20 – 37,5). Den delen av förlusten (17,5) som inte kan dras av mot
kapitalvinsten från försäljningen av AB 4 får inte dras av mot AB 1:s
övriga intäkter utan skall sparas till efterföljande beskattningsår och då
utnyttjas på motsvarande sätt. Från AB 1:s övriga intäkter får däremot
dras av hela den delen av förlusten som inte motsvarar förlusten på HB
1:s rörelsebetingade innehav i AB 3, dvs. 62,5 mnkr. Sammanfattningsvis får 82,5 mnkr (62,5 + 20) av kapitalförlusten om 100 mnkr på andelen i HB 1 dras av vid det aktuella beskattningsåret, varav 62,5 mnkr från
AB 1:s rörelsevinst om 300 mnkr. Värdenedgången på HB 1:s innehav i
AB 2 påverkar inte avdragsrätten för förlusten på andelen i HB 1 eftersom innehavet i AB 2 inte är rörelsebetingat.
13 §
Innehållet i paragrafen, som är ny, har närmare kommenterats i avsnitt
5.1.4.
Första stycket innehåller inledningsvis kopplingen till regeln i 12 § om
fållning av viss del av en kapitalförlust på en andel i ett handelsbolag. Av
bestämmelsen framgår vidare att reglerna i 44 och 48 kap. skall tillämpas
med undantag från schablonregeln i 48 kap. 15 §.
Beträffande tillämpningen av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § faller
det sig naturligt att tillämpa den på följande sätt. Om man tänker sig situationen att handelsbolaget har anskaffat samma sorts delägarrätter såväl
före som efter delägarens förvärv av handelsbolagsandelen och sedan
avyttrar endast en del av delägarrätterna. Som exempel kan nämnas att
handelsbolaget innehade 100 delägarrätter av samma slag som förvärvats
innan delägaren förvärvade andelen i handelsbolaget och att dessa var
värda 50 kr styck vid delägarens andelsförvärv. Därefter köpte handelsbolaget 100 nya delägarrätter av samma slag för 200 kr styck. Om handelsbolaget nu avyttrar 100 delägarrätter skall som anskaffningsutgift
räknas 125 och inte 50 kr.
I stycket ges även regeln om fiktiv anskaffningsutgift.
Har delägarrätten förvärvats av handelsbolaget före handelsbolagsdelägarens förvärv av handelsbolagsandelen utgörs den fiktiva anskaffningsutgiften av marknadsvärdet på delägarrätten vid förvärvet av andelen i handelsbolaget.
Om delägarrätten har förvärvats av handelsbolaget efter förvärvet av
den aktuella handelsbolagsandelen behöver givetvis handelsbolagets anskaffningsutgift inte korrigeras.
Ovillkorade tillskott som handelsbolaget gör, t.ex. till ett aktiebolag,
efter delägarens förvärv av andelen i handelsbolaget beaktas vid den fiktiva vinstberäkningen.
Om andelstalet i handelsbolaget har förändrats skall det inte påverka
tillämpningen av bestämmelsen. Anskaffningsutgiften för en viss delägarrätt utgörs därför av marknadsvärdet på denna när andelen i handelsbolaget anskaffas initialt eller i fallet att delägarrätten förvärvats efter
förvärvet av andelen i handelsbolaget, anskaffningsutgiften när handelsbolaget förvärvar delägarrätten. Någon hänsyn till förändringar i andels-
42
innehavet i handelsbolaget skall således inte tas, se även den allmänna
motiveringen i avsnitt 5.1.4.
Andra stycket. I stycket ges regeln om hur avstämningsvärdet skall bestämmas när en rörelsebetingad delägarrätt är i handelsbolagets ägo när
andelen i handelsbolaget avyttras, se även avsnitt 5.1.4.
14 §
Paragrafen är ny. Reglerna i 12 och 13 §§ tillämpas på motsvarande
sätt om handelsbolaget indirekt har ägt eller äger rörelsebetingade delägarrätter genom ett svenskt handelsbolag eller en utländsk motsvarighet.
Kapitalförluster och värdenedgångar på delägarrätter som ägs indirekt
genom ett sådant företag skall således beaktas när man skall fastställa hur
stor del av en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag som
bara får dras av mot avyttrarens kapitalvinster på delägarrätter. Den del
som på detta sätt skall påverka avdragsrätten för kapitalförlusten på
andelen i handelsbolaget är avyttrarens indirekta andel av
kapitalförlusten eller värdenedgången i det indirekt ägda svenska eller
utländska handelsbolaget.
52 kap.
6§
En hänvisning har införts till den nya 8 §.
7§
Andra stycket. En hänvisning till den nya 8 § har införts.
8§
Paragrafen är ny.
Första stycket motsvarar till sitt innehåll den nya bestämmelsen i 50
kap. 12 § första stycket. Vad som sagts i kommentaren till nämnda
stycke gäller på motsvarande sätt även kapitalförluster på andelar i utländska juridiska personer som anges i 6 kap. 14 §. Bestämmelsen omfattar även den situationen att en utländsk juridisk person vars inkomster
enligt 6 kap. 14 § skall beskattas hos delägaren avyttrar en andel i en utländsk juridisk person av samma slag.
9§
Paragrafen är ny och motsvarar till sitt innehåll den nya bestämmelsen i
50 kap. 12 § andra stycket. Vad som sagts i kommentaren till denna bestämmelse gäller på motsvarande sätt även kapitalförluster på andelar i
utländska juridiska personer som anges i 6 kap. 14 §.
10 §
Paragrafen är ny och motsvarar till sitt innehåll den nya bestämmelsen i
50 kap. 12 § tredje stycket.
43
11 §
Paragrafen är ny. Genom paragrafen blir beräkningsreglerna i 50 kap.
13 § tillämpliga.
12 §
Paragrafen är ny och motsvarar bestämmelsen i 50 kap. 14 §.
Övergångsbestämmelserna
Punkt 2. De nya reglerna om avdrag för kapitalförluster på delägarrätter
och andelar i svenska handelsbolag skall tillämpas på avyttringar fr.o.m.
dagen efter avlämnandet av regeringens skrivelse till riksdagen i vilken
de nya reglerna aviseras, dvs. fr.o.m. den 7 december 2001. De nya reglerna tillämpas även på tidigare gjorda förluster på avyttringar av delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag men där avdragsrätten inte
har kunnat göras gällande förrän dagen efter den dag när skrivelsen avlämnades, dvs. den 7 december 2001, på grund av att villkoren för avdragsrätten enligt 25 kap. 30 § har uppfyllts först vid denna senare tidpunkt. Det sagda innebär att tidigare realiserade koncerninterna kapitalförluster på delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag, för vilka
gäller en uppskjuten avdragsrätt, omfattas av de nya reglerna om tillgången, dvs. delägarrätten eller andelen i ett svenskt handelsbolag, innehas av ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget eller
av det avyttrande företaget, dagen efter den dag då skrivelsen avlämnades till riksdagen.
För tillämpningen av den nya bestämmelsen i 48 kap. 26 § andra
stycket medför övergångsbestämmelsen följande. För kapitalförluster på
delägarrätter som har avyttrats den 7 december 2001 eller senare och som
inte kan utnyttjas av avyttraren ges möjlighet att i enlighet med 48 kap.
26 § i dess nya lydelse utnyttja förlusten inom koncernen. För kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före den 7 december 2001 tillämpas
48 kap. 26 § i dess nuvarande lydelse vilket bl.a. innebär att det inte finns
möjlighet till kvittning inom koncernen.
Punkt 3. Bestämmelserna tillämpas på kapitalförluster vid avyttringar
av andelar i sådana utländska juridiska personer som anges i 6 kap. 14 §
om avyttringen skett efter den 30 juni 2002. Punkten reglerar även koncerninterna kapitalförluster på andelar där det fortfarande gäller en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § vid tidpunkten för ikraftträdandet.
44
Bilaga 1
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemorian Begränsning av rätten till avdrag för
kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på
delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag
(Fi2001/4621)
Riksskatteverket, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län,
Länsrätten i Östergötlands län, Närings- och teknikutvecklingsverket
NUTEK, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Sveriges Byggindustrier, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund,
Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF.
Riksskatteverket har till sitt yttrande fogat yttranden som inhämtats
från skattemyndigheterna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och
Växjö.
Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen har åberopat yttrande
från Näringslivets skattedelegation.
Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Stockholms Handelskammare, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Företagsekonomiska
institutionen vid Uppsala universitet, Centralorganisationen SACO, Finansbolagens förening, HSB Riksförbund, Kooperativa förbundet, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Skogsägarnas Riksförbund,
Svenska Handel- och Tjänsteföretagen, Svensk Industriförening, Svenska
Handelskammareförbundet, Svenska Revisorssamfundet SRS, Sveriges
Bokförings- och revisionsbyråers Förbund, Tjänsteförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation och Svenska Riskkapitalföreningen har
avstått från att yttra sig.
45
Bilaga 2
Lagförslagen i promemorian Begränsning av rätten
till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och på andelar i
svenska handelsbolag (Fi2001/4621)
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 48 kap. 26 och 27 §§ samt 50 kap. 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse.
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 50 kap. 12 och
13 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
48 kap.
26 §
Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter får dras av bara
mot kapitalvinster på delägarrätter. Om en del av en förlust inte kan dras
av mot sådana kapitalvinster, behandlas den som en ny kapitalförlust på
delägarrätter det följande beskattningsåret.
Begränsningen i första stycket
gäller inte om innehavet av delägarrätterna betingats av rörelse
som bedrivs av den skattskyldige
eller av företag som med hänsyn
till äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan
anses stå den skattskyldige nära.
Begränsningen i första stycket
gäller inte heller i fråga om kapitalförluster när sådana svenska
aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar som inte är förvaltningsföretag avyttrar andelar
eller när svenska sparbanker eller
svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag avyttrar andelar, om
det sammanlagda röstetalet för
deras innehav vid avyttringen motsvarade 25 procent eller mer av
röstetalet för samtliga andelar i
företaget.
46
27 §5
I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag tilllämpas 19–21, 23 och 24 §§.
I fråga om kapitalförluster på
delägarrätter vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som
med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, tillämpas 19 och
20 §§. Kapitalförluster på sådana
delägarrätter skall vid tillämpningen av 20 § tas i anspråk före
kapitalförluster på andra delägarrätter. Om en del av en förlust inte
kan dras av enligt 20 § behandlas
den som en ny kapitalförlust på
delägarrätter det följande beskattningsåret.
Kapitalförluster på sådana fordKapitalförluster på sådana delägarrätter och fordringsrätter vars ringsrätter vars innehav betingats
innehav betingats av rörelse som av rörelse som bedrivs av handelsbedrivs av handelsbolaget eller av bolaget eller av någon som med
någon som med hänsyn till ägan- hänsyn till äganderättsförhållanden
derättsförhållanden eller organisa- eller organisatoriska förhållanden
toriska förhållanden kan anses stå kan anses stå handelsbolaget nära,
handelsbolaget nära, skall dock skall dock alltid dras av i sin helhet.
alltid dras av i sin helhet.
50 kap.
10 §
I inkomstslaget näringsverksamI inkomstslaget näringsverksamhet skall en kapitalförlust dras av i het skall en kapitalförlust dras av i
sin helhet, om inte något annat an- sin helhet, om inte något annat anges i andra stycket eller i 11 §.
ges i 11 §.
Den del av en kapitalförlust på
en andel i ett handelsbolag som
motsvarar avyttrarens andel av en
kapitalförlust eller värdenedgång
på en delägarrätt som handelsbolaget varit ägare till under beskattningsåret, får dras av bara mot
kapitalvinster på delägarrätter.
Om en del av en förlust inte kan
dras av behandlas den som en ny
kapitalförlust det följande beskattningsåret.
5
Senaste lydelse 2000:540.
47
Begränsningen i andra stycket
gäller bara för delägarrätter vars
innehav betingats av rörelse som
bedrivs av handelsbolaget eller av
någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
handelsbolaget nära.
11 §
En kapitalförlust som uppkom- En kapitalförlust som uppkommer
mer när ett svenskt handelsbolag när ett svenskt handelsbolag avyttavyttrar en andel i ett annat svenskt rar en andel i ett annat svenskt hanhandelsbolag skall dras av med 70 delsbolag skall dras av med 70 procent av förlusten om inte annat
procent av förlusten.
anges i andra stycket och i 12 §.
En kapitalförlust på en andel vars
En kapitalförlust på en andel vars
innehav betingas av rörelse som innehav betingas av rörelse som
bedrivs av handelsbolaget eller av bedrivs av handelsbolaget eller av
någon som med hänsyn till ägande- någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisato- rättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå riska förhållanden kan anses stå
handelsbolaget nära, skall dock handelsbolaget nära, skall alltid
dras av i sin helhet om inte annat
alltid dras av i sin helhet.
anges i 12 §.
12 §
Den del av en kapitalförlust på
en andel i ett handelsbolag som
motsvarar avyttrarens andel av en
kapitalförlust eller värdenedgång
på en delägarrätt som handelsbolaget varit ägare till under beskattningsåret, får dras av bara mot
kapitalvinster
på
sådana
delägarrätter som anges i 48 kap.
20 §. En sådan del av en
kapitalförlust skall tas i anspråk
före kapitalförluster på sådana
delägarrätter som anges i 48 kap.
27 § första stycket. Om en del av en
förlust inte kan dras av behandlas
den som en ny kapitalförlust det
följande beskattningsåret.
Begränsningen i första stycket
gäller bara för delägarrätter vars
innehav betingats av rörelse som
bedrivs av handelsbolaget eller av
någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
48
handelsbolaget nära.
13 §
När storleken på en kapitalförlust eller värdenedgång på en delägarrätt som anges i 10 § andra
stycket och 12 § första stycket skall
bestämmas, tillämpas bestämmelserna i andra och tredje styckena.
För att bestämma storleken på en
kapitalförlust på en sådan delägarrätt tillämpas också bestämmelserna i 44 och 48 kap. i tillämpliga
delar.
Har en delägarrätt förvärvats av
handelsbolaget före den skattskyldiges förvärv av andelen i handelsbolaget skall som anskaffningsutgift anses marknadsvärdet på delägarrätten vid förvärvet av andelen.
En delägarrätt som inte är avyttrad när andelen i handelsbolaget
avyttras skall värderas till marknadsvärdet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2002 och tillämpas första gången
vid 2002 års taxering.
2. Bestämmelserna i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar av delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag som skett efter den 6
december 2001.
3. Bestämmelserna i sin nya lydelse tillämpas också på delägarrätter
och andelar i svenska handelsbolag som avyttrats den 6 december 2001
eller tidigare men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffar den 7 december 2001 eller senare.
49
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.