Sök i Ratio Lex

Avgifter vid Riksrevisionen Fi2003/28

2003-02-20 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Lagrådsremiss Avgifter vid Riksrevisionen Fi2003/28 (2003-02-20)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagrådsremiss
Avgifter vid Riksrevisionen
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 20 februari 2003

Bosse Ringholm
Lilian Wiklund
(Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Riksdagen har beslutat att en ny revisionsmyndighet under riksdagen,
benämnd Riksrevisionen, skall inrättas den 1 juli 2003. Myndigheten
skall svara för granskningen av den verksamhet som bedrivs av staten.
Enligt vad som föreskrivs i lag kan Riksrevisionens granskning avse
också annan än statlig verksamhet. Granskningen innefattar såväl årlig
revision som effektivitetsrevision.
I lagrådsremissen behandlas frågan om hur den årliga revisionen skall
finansieras. Det föreslås att Riksrevisionen skall få ta ut avgifter för den
årliga revisionen av den som revideras. Under det första verksamhetshalvåret skall detta dock bara gälla för den årliga revisionen av
affärsverk, statliga myndigheter med en hög grad av avgiftsfinansiering
samt aktiebolag och stiftelser där Riksrevisionen utser revisorer. Från
och med 2004 föreslås att i princip all årlig revision skall
avgiftsbeläggas.
Riksdagen har beslutat att Riksrevisionen skall få disponera
avgiftsinkomsterna under andra hälften av 2003. Från och med 2004
föreslås att avgiftsinkomsterna skall tillföras statskassan och redovisas
mot inkomsttitel.
Det föreslås vidare att grunderna för en finansiering av den årliga
revisionen regleras i en särskild lag om avgifter vid Riksrevisionen.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
1

Beslut .................................................................................................3

2

Lagtext ...............................................................................................4
2.1
Förslag till lag om avgifter till Riksrevisionen ...................4
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:000) om avgifter
till Riksrevisionen ...............................................................6
2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision
av statlig verksamhet m.m. .................................................8

3

Ärendet och dess beredning...............................................................9

4

Gällande ordning ...............................................................................9

5

Utgångspunkter................................................................................10

6

Överväganden och förslag...............................................................11
6.1
En avgiftslag .....................................................................11
6.2
Objekt som omfattas av avgiftsbeläggning.......................13
6.3
Avgifternas storlek............................................................14
6.4
Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet........................16

7

Ikraftträdande ..................................................................................17

8

Ekonomiska konsekvenser ..............................................................17

9

Författningskommentar ...................................................................17
9.1
Förslaget till lag om avgifter till Riksrevisionen ..............18
9.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:000) om
avgifter till Riksrevisionen................................................19
9.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:1022) om
revision av statlig verksamhet m.m. .................................19

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Avgifter vid
Riksrevisionen .......................................................................20

Bilaga 2

Författningsförslag i promemorian Avgifter vid
Riksrevisionen .......................................................................21

Bilaga 3

Remissinstanser .....................................................................26

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

1

Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om avgifter vid Riksrevisionen,
2. lag om ändring i lagen (2003:000) om avgifter vid Riksrevisionen,
3. lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig
verksamhet m.m.

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

2

Lagtext

2.1

Förslag till lag om avgifter vid Riksrevisionen

Härigenom föreskrivs följande.
1 § Riksrevisionen skall ta ut avgift för
1. årlig revision enligt 5 § lagen (2002:1022) om revision av statlig
verksamhet m.m. av affärsverk samt följande myndigheter:
Arbetsgivarverket
Banverket
Ekonomistyrningsverket
Exportkreditnämnden
Fortifikationsverket
Försvarets materielverk
Försvarshögskolan
Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Kammarkollegiet
Lantmäteriverket
Läkemedelsverket
Patent- och registreringsverket
Premiepensionsmyndigheten
Revisorsnämnden
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Statens fastighetsverk
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens institutionsstyrelse
Statens livsmedelsverk
Statens pensionsverk
Statens utsädeskontroll
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Totalförsvarets forskningsinstitut
Verket för högskoleservice
Vägverket,
2. revision i de fall som avses i 10 kap. 8 § tredje stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 1 § fjärde stycket stiftelselagen
(1994:1220).

2 § Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.
Avgiften skall bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra
uppdraget och utifrån en tidtaxa som följer av lönenivån hos dem som
deltar i granskningen. Avgift för direkta kostnader för konsulter, resor
och liknande bestäms för sig.
För olika lönenivåer skall högst följande tidtaxa tillämpas:
4

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lönenivå
1
2
3
4
5
6
7
8
9

Månadslön, kr
60 00050 000-59 999
45 000-49 999
40 000-44 999
35 000-39 999
30 000-34 999
25 000-29 999
20 000-24 999
-19 999

Högsta taxa, kr/timme
2 000
1 700
1 600
1 400
1 300
1 100
1 000
800
600

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:000) om
avgifter vid Riksrevisionen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:000) om avgifter vid
Riksrevisionen
dels att 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1§

Riksrevisionen skall ta ut avgift
för
1. årlig revision enligt 5 § lagen
(2002:1022) om revision av statlig
verksamhet m.m. av affärsverk
samt följande myndigheter:
Arbetsgivarverket
Banverket
Ekonomistyrningsverket
Exportkreditnämnden
Fortifikationsverket
Försvarets materielverk
Försvarshögskolan
Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Kammarkollegiet
Lantmäteriverket
Läkemedelsverket
Patent- och registreringsverket
Premiepensionsmyndigheten
Revisorsnämnden
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Statens fastighetsverk
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens institutionsstyrelse
Statens livsmedelsverk
Statens pensionsverk
Statens utsädeskontroll
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Totalförsvarets forskningsinstitut
Verket för högskoleservice

Riksrevisionen skall ta ut avgift
för
1. årlig revision enligt 5 § lagen
(2002:1022) om revision av statlig
verksamhet m.m.,
2. revision i de fall som avses i
10 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller
4 kap. 1 § fjärde stycket stiftelselagen (1994:1220).

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

Vägverket,
2. revision i de fall som avses i
10 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller
4 kap. 1 § fjärde stycket stiftelselagen (1994:1220).
3§
Avgiftsinkomsterna skall redovisas mot inkomsttitel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om
revision av statlig verksamhet m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2002:1022) om revision av statlig
verksamhet m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§
Denna lag innehåller bestämmelser om Riksrevisionens granskning
enligt 12 kap. 7 § regeringsformen.
Bestämmelser om Riksrevisionens granskning finns även i andra lagar.
I 10 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) finns bestämmelser om att Riksrevisionen får förordna
revisorer i sådana aktiebolag och stiftelser som avses i 2 § 4 och 5.
I lagen (2003:000) om avgifter
vid Riksrevisionen finns bestämmelser om att Riksrevisionen skall
ta ut avgifter för årlig revision
m.m.

8

s. 9 Kontrollera mot PDF

3

Ärendet och dess beredning

Den 1 juli 2003 bildas en sammanhållen revisionsmyndighet under
riksdagen, Riksrevisionen, med ansvar för den statliga redovisnings- och
effektivitetsrevisionen. De övergripande bestämmelserna om den statliga
revisionen har samlats i lagen (2002:1022) om revision av statlig
verksamhet m.m. I lagen behandlas bl.a. frågor om granskningens
omfattning och inriktning. Det finns inte några bestämmelser i lagen om
hur Riksrevisionens granskningsverksamhet skall finansieras.
Riksdagsstyrelsen har den 29 maj 2002 förordat att vissa principer
skall gälla beträffande finansieringen av Riksrevisionen (riksdagsstyrelsens protokoll 2001/02:11). Dessa innebär bl.a. att den årliga
revisionen skall vara avgiftsbelagd. I förslaget till lag om revision av
statlig verksamhet m.m. framhöll regeringen att det inte förelåg något
remitterat utredningsförslag som skulle kunna utgöra underlag för ett
förslag om avgiftsbeläggning i enlighet med de av riksdagsstyrelsen
fastlagda principerna (prop. 2001/02:190). Regeringen angav därför att
den avsåg att återkomma till riksdagen med de förslag som krävdes för
att det skulle vara möjligt att genomföra en avgiftsbeläggning av den
årliga revisionen i enlighet med vad riksdagsstyrelsen beslutat.
Inom Regeringskansliet (Finansdepartementet) har utarbetats en
promemoria om avgifter vid Riksrevisionen. En sammanfattning av
promemorian lämnas i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga
2.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena
finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2003/28).

4

Gällande ordning

Riksdagens revisorers granskningsverksamhet är i dag helt anslagsfinansierad. Detta gäller både effektivitetsrevision av den statliga
verksamheten, inklusive den verksamhet staten bedriver i bolag eller
stiftelser, och den årliga revisionen av riksdagens egna organ och
myndigheter inklusive Regeringskansliet.
Riksrevisionsverkets granskningsverksamhet är som huvudregel även
anslagsfinansierad, men en inte obetydlig del av granskningsverksamheten – i praktiken närmare en tredjedel – finansieras genom avgifter.
Enligt 9 § första stycket förordningen (1998:418) med instruktion för
Riksrevisionsverket skall den årliga revisionen av redovisningen och
förvaltningen finansieras genom avgifter när det gäller aktiebolag,
stiftelser och affärsverk. Samtliga aktiebolag och stiftelser omfattas dock
inte, utan bara de där det av bolagsordningen respektive stiftelseförordnandet, stadgarna eller särskilda beslut framgår att verket skall utse
revisorer. Avgiftsfinansiering gäller också, om inte regeringen
bestämmer annat, för myndigheter vars verksamhet enligt regeringens
beräkningar finansieras till minst hälften genom avgifter. All annan
granskningsverksamhet som verket utför är i princip anslagsfinansierad.
9

s. 10 Kontrollera mot PDF

Av betydelse i sammanhanget är också avgiftsförordningen
(1992:191). Den gäller enligt 1 a § första stycket för myndigheter under
regeringen. En myndighet får ta ut avgifter för varor och tjänster som den
tillhandahållit bara om det följer av en lag eller förordning eller av ett
särskilt beslut av regeringen (3 §). Om inget annat ekonomiskt mål för
verksamheten beslutats, skall avgifter beräknas så att full kostnadstäckning uppnås (5 § första stycket). En myndighet får bestämma
avgiftens storlek endast efter särskilt bemyndigande (6 § första stycket).
Myndigheten skall varje år samråda med Ekonomistyrningsverket om de
avgifter som myndigheten tar ut eller avser att ta ut (7 § första stycket).
Av Riksrevisionsverkets regleringsbrev framgår, under rubriken
Villkor för avgiftsbelagd verksamhet, att avgifternas storlek bestäms av
Riksrevisionsverket.
Den taxa som Riksrevisionsverket tillämpar vid avgiftsfinansierad
revision har verket beräknat utifrån budgeterade kostnader för denna
revision med tillägg för den avgiftsfinansierade revisionens andel av de
gemensamma kostnaderna för att uppnå full kostnadstäckning.

5

Utgångspunkter

I propositionen Riksrevisionen (prop. 2001/02:190), som överlämnades
till riksdagen i juni 2002, erinrade regeringen inledningsvis om att frågan
om finansieringen av Riksrevisionens årliga revision inte närmare hade
berörts i de av riksdagen beslutade riktlinjerna för en förändrad revision
under riksdagen. Enligt riksdagsstyrelsens ovan nämnda principer skall
dock den årliga revisionen från och med den 1 juli 2003 vara
avgiftsfinansierad beträffande affärsverk, vissa myndigheter som i hög
grad är avgiftsfinansierade samt beträffande de aktiebolag och stiftelser
där Riksrevisionen utser revisor. Från och med den 1 januari 2004 skall
all årlig revision vara avgiftsbelagd. Vad gäller avgiftsinkomsterna skall
Riksrevisionen få disponera dessa under det andra halvåret 2003, men
därefter skall de redovisas på inkomsttitel och medel i stället anvisas över
anslag. Av riksdagsstyrelsens beslut framgår vidare att Riksrevisionens
effektivitetsrevision skall vara anslagsfinansierad.
Då det inte förelåg något remitterat utredningsförslag som skulle kunna
utgöra underlag för ett förslag om avgiftsfinansiering, angav regeringen
att den avsåg att återkomma till riksdagen med de förslag som krävs för
att det skall vara möjligt att genomföra de av riksdagsstyrelsen fastställda
principerna för en avgiftsfinansiering av den årliga revisionen. Någon
erinran mot detta framställdes inte under riksdagsbehandlingen.
På förslag av riksdagsstyrelsen föreslogs i budgetpropositionen för
2003 att riksdagen för budgetåret 2003 skulle bemyndiga Riksrevisionen
att disponera avgiftsinkomster för årlig revision. I sina överväganden
angav riksdagsstyrelsen att av praktiska skäl bör under 2003 samma
ordning för finansiering av viss årlig revision tillämpas av Riksrevisionen
som av Riksrevisionsverket. Det innebär enligt styrelsen att Riksrevisionen får disponera avgiftsinkomsterna från årlig revision under
2003. Styrelsen angav vidare att från och med 2004 kommer all årlig
revision att föreslås vara avgiftsbelagd och redovisas mot statsbudgetens

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

inkomstsida. Riksdagen beslutade i enlighet med riksdagsstyrelsens
förslag (bet. 2002/03:FiU2, rskr. 2002/03:85) Någon erinran mot
riksdagsstyrelsens överväganden beträffande avgiftsbeläggningen av den
årliga revisionen och dispositionen av avgiftsinkomsterna från och med
2004 framställdes inte under riksdagsbehandlingen.

6

Överväganden och förslag

6.1

En avgiftslag

Regeringens förslag: Grundläggande föreskrifter om avgifter för
Riksrevisionens årliga revision skall finnas i en särskild lag.
I den särskilda lagen skall även finnas föreskrifter om avgifter som
Riksrevisionen får ta ut för revision m.m. som sker med stöd av
aktiebolagslagen och stiftelselagen.
Riksdagsstyrelsens principer: Riksdagen skall besluta om avgiftsnivåer vid en avgiftsbeläggning av årlig revision.
Promemorians förslag: Överensstämmer i stort sett med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte
framfört några invändningar mot promemorians förslag. Riksdagens
ombudsmän tillstyrker inte att den remitterade promemorian läggs till
grund för lagstiftning och anför bl.a. följande. I promemorian anförs inga
motiv för förslaget utöver en hänvisning till riksdagsstyrelsen ovan
nämnda beslut. Det saknas också en analys av den föreslagna
förändringens förväntade effekter hos revisionsobjekten. Analysen av
förväntade effekter är ytterst summarisk. Skälen för och emot den
föreslagna reformen borde ha redovisats mera ingående och effekterna
för myndigheterna ha genomlysts bättre än vad som gjorts i promemorian
och i materialet i anslutning till riksdagsstyrelsens protokoll. Vidare kan
goda skäl anföras för att frågan om en eventuell reform vad gäller
finansieringen av den årliga revisionen skjuts upp till dess att
Riksrevisionen börjat verka och kan delta i arbetet. Generellt saknas i
promemorian och i bakgrundsmaterialet resonemang om de särskilda
komplikationer som följer av att Riksrevisionen är en myndighet under
riksdagen. Ett exempel på en sådan fråga är, att man utan någon
konstitutionell analys föreslår att avgifter för en tjänst som tillhandahålls
av en myndighet under riksdagen skall gå direkt in i statskassan. Särskilt
tydlig är denna komplikation vad gäller avgifter från revisionsobjekt som
är myndigheter under riksdagen, t.ex. Riksbanken och Riksdagens
ombudsmän. De konstitutionella aspekterna på en sådan ordning måste
genomlysas och beaktas innan man inför ett avgiftssystem av det slag
som föreslås i promemorian. Riksdagens revisorer konstaterar att frågan
om finansieringen av den årliga revisionen inom Riksrevisionen inte
blivit föremål för en samlad utredning av det slag som normalt ligger till
grund för propositioner och riksdagsbeslut. Någon remissbehandling har
därför inte heller varit möjlig. Revisorerna ifrågasätter också från

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

konstitutionell synpunkt lämpligheten av att riksdagsstyrelsen tagit
ställning till frågan om finansiering av den årliga revisionen på ett sådant
sätt att det av regeringen tolkats som ett riksdagsbeslut. Riksdagens
revisorer anser inte att det underlag som nu föreligger är tillräckligt som
grund för ett beslut om att avgiftsfinansiera all årlig revision. Frågan är
komplicerad och behöver utredas vidare. Revisorerna föreslår att en
sådan utredning genomförs, som därefter på sedvanligt sätt remissbehandlas. I avvaktan på ett förslag baserat på denna utredning anser
revisorerna att det förslag om avgifter som regeringen lagt för andra
halvåret 2003 kan tillämpas tills vidare. Riksdagens revisorer framför
vidare att riksdagsbeslut om avgiftsnivåerna kan uppfattas som en form
av detaljreglering av Riksrevisionens verksamhet och att det finns risk
för att riksdagen tvingas göra en bedömning av Riksrevisionens interna
budget för att kunna ta ställning till avgiftslagen. Riksdagens revisorer
framhåller därför att det på sikt kan vara eftersträvansvärt att få till stånd
en grundlagsändring som bemyndigar Riksrevisionen att meddela
föreskrifter inom dess ansvarsområde. Lunds universitet, juridiska
fakulteten, anför att frågan om en avgiftsbeläggning av Riksrevisionens
årliga revision borde ha föregåtts av en grundligare beredning.
Skälen för regeringens förslag: Genom behandlingen av propositionen Riksrevisionen och budgetpropositionen för 2003 har riksdagen
ställt sig bakom riksdagsstyrelsens ovan angivna principer för
finansieringen av Riksrevisionen. Regeringen har att utgå från detta.
Promemorian har utformats efter riksdagsstyrelsens riktlinjer. Förslagen i
promemorian bör därför läggas till grund för lagstiftning i ärendet.
Enligt nuvarande ordning finansieras en del av den årliga revisionen
vid Riksrevisionen genom avgifter. Storleken av de avgifter som
Riksrevisionsverket tar ut för den årliga revisionen framgår av en taxa
beslutad av verket efter bemyndigande av regeringen (se avsnitt 4).
Beslut om taxor är att betrakta som föreskrifter enligt regeringsformen.
Beträffande frågan om de formella förutsättningarna för en liknande
ordning när revisionen utförs av Riksrevisionen gäller emellertid att
myndigheter under riksdagen enligt regeringsformen har en begränsad
möjlighet att besluta föreskrifter. Enligt 8 kap. 14 § tredje stycket
regeringsformen kan riksdagens myndigheter efter bemyndigande i lag
meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess
myndigheter. Även regeringen har under vissa speciella förhållanden
möjlighet att överlåta normgivningsmakt åt riksdagens myndigheter med
stöd av 8 kap. 13 § tredje stycket regeringsformen.
Som utredningen om regler för Riksrevisionen (SOU 2001:97) pekat
på vore en möjlighet att i 8 kap. 14 § regeringsformen, på liknande sätt
som skett för Riksbanken, ta in en bestämmelse som möjliggör ett
bemyndigande för Riksrevisionen att meddela föreskrifter inom dess
ansvarsområde. En eventuell översyn av reglerna i regeringsformen om
delegation får dock övervägas i ett annat sammanhang. Den möjlighet
som återstår är således att grunderna för finansieringen av den årliga
revisionen m.m. regleras av riksdagen i en särskild lag. Regeringen
återkommer i avsnitt 6.3 till avgifternas storlek. Den föreslagna
ordningen förutsätter att Riksrevisionen årligen följer upp och bedömer
om avgiftsnivåerna överensstämmer med principen om full
kostnadstäckning.

12

s. 13 Kontrollera mot PDF

En hänvisning till den särskilda lagen om avgifter vid Riksrevisionen
bör tas in i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

6.2

Objekt som omfattas av avgiftsbeläggning

Regeringens förslag: Under det andra halvåret 2003 skall den årliga
revisionen som Riksrevisionen svarar för vara avgiftsfinansierad
beträffande affärsverk och vissa myndigheter vars verksamhet
finansieras till minst hälften genom avgifter. Vidare skall Riksrevisionen ta ut avgift för den revision m.m. som sker med stöd av
10 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 1 §
fjärde stycket stiftelselagen (1994:1220).
Från och med den 1 januari 2004 skall i princip all årlig revision
vara avgiftsbelagd.
Riksdagsstyrelsens riktlinjer: Under 2003 skall oförändrade
principer för avgiftsbeläggning av den årliga revisionen gälla. Från och
med 2004 skall avgift tas ut för den årliga revisionen som riktar sig mot
ett självständigt revisionsobjekt.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser framför inte några
invändningar mot promemorians förslag. Riksdagens revisorer påpekar
att Riksrevisionen kommer att ha en monopolställning som inte är
jämförbar med förhållandena i näringslivet och att revisionsobjekten
kommer att ha mycket begränsade möjligheter att påverka omfattningen
av revisionen, sättet för dess genomförande och andra faktorer som
påverkar kostnaderna för revisionen. Riksrevisionsverket anser att
uttrycket årlig revision kan föranleda missförstånd. Verket föreslår att
man i lagen i stället använder termen revision som avslutas med
revisionsberättelse och att en hänvisning bör ske till begreppet
revisionsverksamhet enligt 2 § revisorslagen (2001:883) eftersom den
lagen också anger vilken typ av rådgivning eller annat biträde som ryms i
begreppet. Riksrevisionsverket framför vidare att årlig revision av
institutioner under Nordiska ministerrådet i Sverige utförs av
Riksrevisionsverket och att enligt etablerad praxis tar ingen av de
nordiska revisionsorganen, såvitt känt, ut avgifter av revisionsobjekten.
Riksrevisionsverket gör gällande att om institutionerna under Nordiska
Ministerrådet inte skall belastas med avgifter för den revision Riksrevisionen utför måste det av lagen framgå att dessa institutioner är
undantagna från avgiftsbeläggningen.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad riksdagsstyrelsen
förordat skall den årliga revisionen från och med den 1 juli 2003 vara
avgiftsfinansierad såvitt avser affärsverk och vissa myndigheter vars
verksamhet finansieras till minst hälften genom avgifter.
I Riksrevisionens granskningsuppdrag ingår inte att utföra årlig
revision av statliga aktiebolag och stiftelser. Riksrevisionen får dock
förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer delta i
revisionen av sådana bolag och stiftelser som avses i 2 § 4 och 5 lagen
(2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. (10 kap. 8 § tredje

13

s. 14 Kontrollera mot PDF

stycket aktiebolagslagen [1975:1385] och 4 kap. 1 § fjärde stycket
stiftelselagen [1994:1220]). För att genomföra de principer riksdagsstyrelsen förordat för finansieringen av Riksrevisionen bör därför införas
bestämmelser om att Riksrevisionen skall ta ut avgift för den revision
m.m. som sker med stöd av 10 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen
och 4 kap. 1 § fjärde stycket stiftelselagen.
Med årlig revision avses sådan revision som enligt 5 § andra stycket
lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. skall avslutas
med en revisionsberättelse eller i förekommande fall med ett
revisorsintyg. Denna lag avser svenska objekt. I sammanhanget kan även
nämnas att det av 22 § första stycket lagen (2002:1023) med instruktion
för Riksrevisionen framgår att Riksrevisionen får utföra uppdrag och
tillhandahålla tjänster på det internationella området. Enligt andra stycket
i paragrafen får Riksrevisionen ta betalt för sådana uppdrag och tjänster
samt bestämma avgifternas storlek och disponera avgiftsinkomsterna. Av
det anförda framgår att institutionerna under Nordiska Ministerrådet, till
skillnad från vad Riksrevisionsverket befarat, inte kommer att omfattas
av avgiftsbeläggningen enligt lagen om avgifter vid Riksrevisionen.
Under senare år har regeringen beräknat vilka myndigheter som är
finansierade till minst hälften genom avgifter och därför skall
avgiftsbeläggas. Sedan 1996 har i princip ingen förändring skett i den
avgiftsbelagda kretsen. Något skäl att för det andra halvåret 2003 frångå
dessa beräkningar såvitt avser de myndigheter som skall ingå i nämnda
krets föreligger inte. De myndigheter som avses framgår av förslaget till
lagtext under avsnitt 2.1. Övrig årlig revision som utförs av
Riksrevisionen under 2003 skall vara finansierad genom anslag.
Från och med den 1 januari 2004 skall enligt de av riksdagsstyrelsen
framlagda principerna i princip all årlig revision vara avgiftsbelagd.

6.3

Avgifternas storlek

Regeringens förslag: Avgifterna skall beräknas så att full
kostnadstäckning uppnås och baseras, dels på den tid som behövs för
varje enskilt ärende, dels på övriga direkta kostnaderna i ärendet. De
högsta taxor som får användas för insatser av personal i olika
lönenivåer skall fastställas.
Riksdagsstyrelsens principer: De nivåer som riksdagen beslutar skall
sättas så att full kostnadstäckning uppnås på några års sikt. Riksdagen
torde därför inte behöva ta ställning till nya avgiftsnivåer varje år, utan
endast när kostnaderna eller volymen påtagligt förändras.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Riksdagens revisorer framhåller att den
avgiftskonstruktion som föreslås i promemorian förefaller relativt
komplicerad och kan leda till höga transaktionskostnader. Den kan
dessutom leda till att myndigheter av slumpmässiga skäl får betydande
avgifter för revisionen (alternativt låga kostnader). Enligt revisorernas
uppfattning har en genomsnittstaxa (genomsnittskostnad per timme)

14

s. 15 Kontrollera mot PDF

betydande fördelar. Det torde inte heller vara särskilt komplicerat att
utforma en sådan taxa. Statskontoret och Ekonomistyrningsverket anser
att det bör vara rimligt att under hösten 2003 ta fram ett
kostnadsunderlag som gör det möjligt att från och med 2004 tillämpa
avgifter som är baserade på Riksrevisionens egna kostnader.
Statskontoret anser vidare att avgiftsuttaget enbart skall baseras på
självkostnaden för objektsorienterad revision samt att de timkostnader
för år 2003 som angetts i förslaget är för höga, alternativt att de medger
alltför stor uppbyggnad av overhead i organisationen. Riksrevisionsverket
framför att en regelmässig och årlig justering av taxorna bör ske.
Riksrevisionsverket anser också att Riksrevisionen skall äga rätt att
särskilt debitera kostnader för t.ex. konsulter och resor. Eftersom sådana
kostnader varierar avsevärt mellan de olika granskningarna kommer
annars inte full kostnadstäckning att erhållas i varje granskning. Stiftelsen
Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping har
föreslagit att Riksrevisionen innan aktuell revisionsplan fastställs skall
samråda med dels revisionsobjekt, dels eventuella medrevisorer.
Vägverket anser att avgiftsnivån även bör spegla marknadspriset inom
revisionsområdet. Statens fastighetsverk framhåller att incitament för
kostnadseffektivitet saknas i konstruktionen med garanterad kostnadstäckning om den tid som behövs för att fullgöra uppdraget bedöms enbart
av Riksrevisionen. Vidare anser verket att det inte är tillfredsställande
vad gäller myndigheternas möjlighet att budgetera sina kostnader att
revisionens sker på löpande räkning.
Skälen för regeringens förslag: Avgifterna bör sättas så att de
motsvarar kostnaderna för granskningen. Avgiften bör täcka självkostnaden, dvs. såväl den direkta timkostnaden som pålägg för de
indirekta kostnaderna samt eventuella övriga direkta kostnader. Enligt
regeringens mening talar övervägande skäl för att avgiften bör tas ut som
en tidtaxa baserad på den faktiska tid och kostnad som belastar varje
enskilt ärende. Ett tungt vägande skäl för en genomsnittstaxa är i och för
sig det förhållandet att revisionsobjektet i förväg lättare kan bedöma
avgiftens storlek. En tidtaxa leder emellertid till en mer rättvis
kostnadsfördelning eftersom i princip varje granskning får bära sin
kostnad. I lagtexten bör anges de högsta taxor som får användas för
insatser av personal i olika lönenivåer. Med anledning av de synpunkter
om samverkan mellan Riksrevisionen och revisionsobjekt m.m. som
framförts av några remissinstanser, bör framhållas att god revisionssed
även innefattar att den externa revisionen skall bedrivas kostnadseffektivt.
Den av Riksrevisionsverket ovan under avsnitt 4 i korthet presenterade
modellen för beräkning av taxornas storlek har fungerat väl. Såväl
praktiska skäl som rättviseargument talar för att de av Riksrevisionen
tillämpade avgiftsnivåerna för det andra halvåret 2003 i allt väsentligt
bör vara desamma som de som Riksrevisionsverket avser att tillämpa
under det första halvåret 2003. Beträffande avgiftsnivåerna för 2004
saknas det i dag underlag för att närmare kunna fastställa storleken på
avgiftsbeloppen. Mot denna bakgrund och då riksdagsstyrelsen uttalat
som målsättning att nivåerna bör sättas så att de motsvarar kostnaderna
för granskningen på några års sikt, förslås i nuläget oförändrade taxor för
2004.

15

s. 16 Kontrollera mot PDF

6.4

Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet

Regeringens förslag: Från och med 2004 skall avgiftsinkomsterna
tillföras statskassan och redovisas mot inkomsttitel.
Riksdagsstyrelsens riktlinjer: Riksrevisionen bör disponera avgiftsinkomsterna under andra hälften av 2003. Från och med 2004 bör
avgiftsinkomsterna redovisas brutto på statsbudgeten.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har ställt sig
positiva till promemorians förslag. Riksdagens revisorer anför att ett
alternativ är att avgifterna från och med 2004 disponeras av
Riksrevisionen. Det faktum att avgifterna är att betrakta som
offentligrättsliga avgifter förefaller inte vara något hinder för en sådan
redovisning. Det är inte heller uppenbart att en bruttoredovisning ger
bättre möjligheter till styrning och uppföljning. Den årliga revisionen är
reglerad i lag och det föreligger revisionsplikt. Detta faktum ger goda
förutsättningar för Riksrevisionen att planera för sin verksamhet. Enligt
Riksdagens revisorers mening kan även frågan om vem som disponerar
avgifterna komma att påverka prioriteringarna inom revisionen.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagens revisorer har uttryckt
farhågor för att en bruttoredovisning av avgiftsinkomsterna kan komma
att påverka prioriteringarna inom revisionen. Som exempel anger
Riksdagens revisorer risken för att effektivitetsrevisionen drabbas särskilt
hårt vid en eventuell neddragning av anslaget eftersom den årliga
revisionen är föreskriven i lag medan effektivitetsrevisionen inte regleras
på samma sätt.
I det underlag som ligger till grund för riksdagsstyrelsens beslut anförs
att det huvudsakliga skälet att föreslå en bruttoredovisning av
avgiftsinkomsterna är att verksamheten styrs och följs upp på samma sätt
som annan anslagsfinansierad verksamhet, samtidigt som avgiftsbeläggningen ger revisionsobjekten incitament att förbättra sin
ekonomiska förvaltning. Inriktningen och dimensioneringen av
Riksrevisionens verksamhet kommer att ha sin utgångspunkt i det anslag
revisionen tilldelas för sin verksamhet. Den interna styrningen av
Riksrevisionen kommer därför att kunna stimulera en samverkan mellan
revisionsgrenarna. Vidare kommer inte myndigheten att kunna
misstänkas för att sätta ekonomiska intressen före syftet med verksamheten, eftersom myndigheten inte disponerar inkomsterna.
Revisorerna kommer således inte att hamna i ett ekonomiskt beroendeförhållande till revisionsobjekten.
Som närmare redogjorts för i avsnitt 6.1 anser sig regeringen ha att
utgå från de av riksdagsstyrelsen angivna riktlinjerna.
För 2003 har riksdagen bemyndigat Riksrevisionen att disponera
avgiftsinkomsterna från den årliga revisionen. Riksdagsstyrelsen har
förordat att de avgifter som tas ut efter 2003 skall tillföras statskassan
och redovisas på inkomsttitel. Det framstår som lämpligt att dessa
direktiv, som är av mer permanent karaktär, tas in i avgiftslagen.
16

s. 17 Kontrollera mot PDF

7

Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2003
respektive den 1 januari 2004.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inte lämnat några synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Riksrevisionen bildas den 1 juli 2003.
Bestämmelserna om avgifter vid årlig revision bör därför träda i kraft vid
denna tidpunkt. Eftersom riksdagsstyrelsen förordat att utvidgningen av
den avgiftsbelagda kretsen m.m. skall ske från och med 2004 bör
ändringarna i lagen om avgifter vid Riksrevisionen träda i kraft den
1 januari 2004. Några särskilda övergångsbestämmelser behöver inte
införas.

8

Ekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Lagförslagen medför inte några
ekonomiska konsekvenser för 2003. Från och med 2004 innebär
förslagen att anslagsbelastningen för de myndigheter som ingår i den
utvidgade avgiftskretsen kan komma att öka i jämförelse med idag.
Promemorians förslag tar inte upp frågan om de ekonomiska
konsekvenserna av förslagen.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna framför synpunkter
på förslagens ekonomiska konsekvenser.
Skälen för regeringens bedömning: Under andra halvåret 2003 är
den avgiftsbelagda kretsen enligt lagförslaget densamma som den som
idag betalar avgifter till Riksrevisionsverket. Som framförts i avsnitt 6.3
bör avgiftsnivåerna under denna tid i allt väsentligt vara desamma som
de som Riksrevisionsverket avser att tillämpa under första halvåret 2003.
Härmed medför inte lagändringen några ekonomiska konsekvenser för
2003.
Från och med 2004 innebär lagförslaget att den avgiftsbelagda kretsen
utvidgas till sådana som idag inte betalar någon avgift för den årliga
revisionen. Berörda myndigheter som i huvudsak finansierar sin
verksamhet från anslag kommer då, under förutsättning att
verksamhetsnivån är oförändrad, att få en större anslagsbelastning än
idag. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2004 återkomma till
frågan om kompensation till myndigheterna för det nya avgiftsuttaget.

9

Författningskommentar

17

s. 18 Kontrollera mot PDF

9.1

Förslaget till lag om avgifter vid Riksrevisionen

1§
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.2.
I bestämmelsen anges de objekt som under det andra halvåret 2003
med stöd av denna lag omfattas av avgiftsbeläggningen av den årliga
revisionen samt den revision m.m. som sker med stöd av 10 kap. 8 §
tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 1 § fjärde stycket
stiftelselagen (1994:1220). Avgifternas storlek framgår av 2 §. Övrig
årlig revision och Riksrevisionens effektivitetsrevision är anslagsfinansierad.
Med årlig revision avses sådan revision som enligt 5 § andra stycket
lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. skall avslutas
med en revisionsberättelse och i förekommande fall med ett revisorsintyg
(jfr även definitionen av begreppet revisionsverksamhet enligt 2 §
revisorslagen [2001:883]).
Uppräknade myndigheter motsvarar de myndigheter som i enlighet
med regeringens beräkningar finansieras till minst hälften genom avgifter
och enligt gällande ordning betalar avgifter för den årliga revisionen.
När Riksrevisionen förordnar en revisor i ett aktiebolag eller en
stiftelse som inte är anställd vid myndigheten, bör myndigheten avtala
med revisorn om villkoren för hans eller hennes arvode. Revisorn får
därigenom anses ha avstått från den rätt till betalning från det reviderade
bolaget eller stiftelsen som han eller hon annars kan ha haft.

2§
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.3.
I första stycket anges att avgifterna skall beräknas så att full
kostnadstäckning uppnås. Principen om full kostnadstäckning innebär att
avgifterna skall sättas så att de motsvarar kostnaderna för granskningen.
Härav följer att hänsyn skall tas till såväl direkta som indirekta kostnader
vid avgiftssättningen. I principen ligger också att en avgift inte får
överstiga Riksrevisionens kostnader för granskningen.
Av andra stycket framgår att avgifterna skall tas ut enligt en tidtaxa
samt eventuella övriga direkta kostnader. I tidtaxan ingår såväl direkta
kostnader för personal i det enskilda ärendet som indirekta kostnader. Av
de skäl som anförts i den allmänna motiveringen bygger angivna högsta
timtaxor som får användas för insatser av personal i olika lönenivåer på
de avgiftsnivåer som Riksrevisionsverket avser att tillämpa under det
första halvåret 2003.
Även om Riksrevisionen har förordnat en revisor som inte är anställd
vid myndigheten, gäller samma tidtaxa. Detsamma gäller om ett
revisionsbolag utses. Om i dessa fall den personal som deltar i
granskningen inte har någon fast lönenivå, får en schematisk beräkning
göras.

18

s. 19 Kontrollera mot PDF

9.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:000) om
avgifter vid Riksrevisionen

1§
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.2.
Av bestämmelsen framgår att all årlig revision skall vara avgiftsbelagd
från och med den 1 januari 2004. Avgiftens storlek framgår av 2 §.
Riksrevisionens effektivitetsrevision skall vara anslagsfinansierad.
Såsom har anförts i det föregående avses med årlig revision sådan
revision som enligt 5 § andra stycket lagen (2002:1022) om revision av
statlig verksamhet skall avslutas med en revisionsberättelse och i
förekommande fall med ett revisorsintyg (jfr även definitionen av
begreppet revisionsverksamhet enligt 2 § revisorslagen [2001:883]).

3§
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.4.

9.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:1022) om
revision av statlig verksamhet m.m.

1§
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.1.

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning av promemorian Avgifter vid
Riksrevisionen

Bilaga 1

Den 1 juli 2003 bildas en sammanhållen revisionsmyndighet,
Riksrevisionen, under riksdagen. Myndigheten skall ansvara för den
statliga revisionen. I denna promemoria behandlas frågan om en
avgiftsfinansiering av Riksrevisionens årliga revision.
I dag gäller att Riksdagens revisorers granskningsverksamhet är helt
anslagsfinansierad. Även Riksrevisionsverkets granskningsverksamhet är
i huvudsak finansierad genom anslag. Dock finansieras den årliga
revisionen med avgifter när det gäller affärsverken, myndigheter vars
verksamhet finansieras till mer än hälften genom avgifter samt aktiebolag
och stiftelser där verket utser revisor.

Utgångspunkter
Riksdagsstyrelsen har i beslut den 29 maj 2002 förordat att den årliga
revisionen från och med den 1 juli 2003 – i enlighet med vad som gäller i
dag – skall vara avgiftsfinansierad beträffande affärsverk, vissa myndigheter vars verksamhet finansieras till minst hälften genom avgifter samt
beträffande de aktiebolag och stiftelser där Riksrevisionen kommer att
utse revisor. Från och med den 1 januari 2004 skall enligt riksdagsstyrelsens riktlinjer avgiftsbeläggningen av den årliga revisionen omfatta
samtliga självständiga revisionsobjekt. Utgångspunkten är således att den
nuvarande ordningen avseende finansieringen av den årliga revisionen
även skall gälla under det andra halvåret 2003. Därefter skall i princip all
årlig revision vara avgiftsbelagd.

Promemorians överväganden och förslag
I promemorian föreslås att grunderna för en avgiftsbeläggning av
Riksrevisionens årliga revision skall regleras i en särskild lag.. Under det
andra halvåret 2003 skall den årliga revisionen vara avgiftsfinansierad
beträffande affärsverk, vissa myndigheter vars verksamhet finansieras till
minst hälften genom avgifter samt aktiebolag och stiftelser där
Riksrevisionen utser revisor. Från och med den 1 januari 2004 skall i
princip all årlig revision vara avgiftsbelagd. Avgifterna skall beräknas så
att full kostnadstäckning uppnås och baseras på den tid som behövs för
varje enskilt ärende. De högsta taxor som får användas för insatser av
personal i olika lönenivåer skall fastställas. Riksrevisionen skall få
disponera de avgifter som tas ut under 2003. Från och med den 1 januari
2004 skall avgiftsinkomsterna tillföras statskassan och redovisas mot
inkomsttitel.

20

s. 21 Kontrollera mot PDF

Författningsförslag i promemorian Avgifter vid
Riksrevisionen

Bilaga 2

Förslag till lag om avgifter vid Riksrevisionen
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Riksrevisionen skall ta ut avgift för årlig revision av affärsverk,
aktiebolag och stiftelser samt följande myndigheter.
Arbetsgivarverket
Banverket
Ekonomistyrningsverket
Exportkreditnämnden
Fortifikationsverket
Försvarets materielverk
Försvarshögskolan
Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Kammarkollegiet
Lantmäteriverket
Läkemedelsverket
Patent- och registreringsverket
Premiepensionsmyndigheten
Revisorsnämnden
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Statens fastighetsverk
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens institutionsstyrelse
Statens livsmedelsverk
Statens pensionsverk
Statens utsädeskontroll
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Totalförsvarets forskningsinstitut
Verket för högskoleservice
Vägverket
2 § Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.
Avgiften skall bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra
uppdraget och efter lönenivån hos dem som deltar i granskningen. För
olika lönenivåer får högst följande taxa tillämpas:

21

s. 22 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2
Månadslön, kr
60 00050 000-59 999
45 000-49 999
40 000-44 999
35 000-39 999
30 000-34 999
25 000-29 999
20 000-24 999
15 000-19 999

Avgift, kr/timme
2 200
2 000
1 700
1 500
1 400
1 200
1 000
800
600

3 § Riksrevisionen får disponera avgiftsinkomsterna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

22

s. 23 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:000) om avgifter vid
Riksrevisionen

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (2003:000) om avgifter vid
Riksrevisionen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1§

Riksrevisionen skall ta ut avgift
för årlig revision av affärsverk,
aktiebolag och stiftelser samt
följande myndigheter.

Riksrevisionen skall ta ut avgift
för årlig revision.

Arbetsgivarverket
Banverket
Ekonomistyrningsverket
Exportkreditnämnden
Fortifikationsverket
Försvarets materielverk
Försvarshögskolan
Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Kammarkollegiet
Lantmäteriverket
Läkemedelsverket
Patent- och registreringsverket
Premiepensionsmyndigheten
Revisorsnämnden
Sveriges
meteorologiska
och
hydrologiska institut
Statens fastighetsverk
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens institutionsstyrelse
Statens livsmedelsverk
Statens pensionsverk
Statens utsädeskontroll
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
SWEDAC,
Styrelsen
för
ackreditering och teknisk kontroll
Totalförsvarets forskningsinstitut
Verket för högskoleservice
Vägverket
3§
Riksrevisionen får
avgiftsinkomsterna

disponera

Avgiftsinkomsterna skall redovisas mot inkomsttitel.

23

s. 24 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

24

s. 25 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av
statlig verksamhet m.m.

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2002:1022) om revision av statlig
verksamhet m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§
Denna lag innehåller bestämmelser om Riksrevisionens granskning
enligt 12 kap. 7 § regeringsformen.
Bestämmelser om Riksrevisionens granskning finns även i andra lagar.
I 10 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) finns bestämmelser om att Riksrevisionen får förordna
revisorer i sådana aktiebolag och stiftelser som avses i 2 § 4 och 5.
I lagen (2003:000) om avgifter
vid Riksrevisionen finns bestämmelser om att Riksrevisionen skall
ta ut avgifter för årlig revision.

25

s. 26 Kontrollera mot PDF

Remissinstanser

Bilaga 3

Efter remiss har yttranden över promemorian Avgifter vid Riksrevisionen avgetts av Riksdagens ombudsmän, Riksdagens revisorer,
Svea hovrätt, Justitiekanslern, Statskontoret, Revisorsnämnden, Statens
fastighetsverk, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionsverket, Premiepensionsmyndigheten, Lunds universitet, juridiska fakulteten, Stiftelsen
Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping,
Vägverket samt Affärsverket svenska kraftnät.
V&S Vin & Sprit AB, Lunds universitet, statsvetenskapliga
institutionen, SJ AB, Vasallen AB och FAR har beretts tillfälle att avge
yttrande men har avstått från att yttra sig.

26

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.