Sök i Ratio Lex

Vissa frågor inom spelområdet m.m. Fi2000/862

2003-02-13 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Lagrådsremiss Vissa frågor inom spelområdet m.m. Fi2000/862 (2003-02-13)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagrådsremiss
Vissa frågor inom spelområdet m.m.
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 13 februari 2003

Bosse Ringholm
Lilian Wiklund
(Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen föreslås att föreningslivets ställning på lotterimarknaden stärks genom att ideella föreningar får rätt att fritt fördela
vinsterna mellan pengar och andra sorters vinster.
I lagrådsremissen föreslås vidare att regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får rätt att medge undantag från förbudet att
främja deltagande i utländskt lotteri. Detta förslag lämnas i syfte att
underlätta internationellt samarbete på lotteriområdet. För att ett
undantag skall få beviljas skall vissa förutsättningar vara uppfyllda.
Bland annat skall det finnas ett samarbete mellan den svenska
spelanordnaren och dennes motsvarighet i utlandet. Den utländska
spelanordnaren skall ha tillstånd enligt sitt lands regler att anordna
lotterier eller vadhållning samt att samarbeta internationellt. Den svenska
arrangören ansvarar, mot spelarna för sin del av arrangemanget enligt
den svenska regleringen samt att kontrollen kan skötas på samma sätt
som för spel som bedrivs i Sverige. Som en följd härav föreslås
skattereglerna ändrade bl.a. så att svenska deltagare i ett i utlandet
anordnat poolspel undantas från inkomstskatt på eventuella vinster. I
stället skall den svenska medarrangören betala lotteriskatt.
Slutligen föreslås att Lotteriinspektionen vid prövning av en ansökan
om att anordna restaurangkasinospel skall ge berörd kommun tillfälle att
yttra sig samt att inspektionen får ge polismyndigheten tillfälle att yttra
sig.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
1

Beslut .................................................................................................3

2

Lagtext ...............................................................................................4
2.1
Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)........4
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om
lotteriskatt............................................................................7
2.3
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).........................................................................9

3

Ärendet och dess beredning.............................................................10

4

Utgångspunkter för politiken inom lotteriområdet..........................11
4.1
Inledning ...........................................................................11
4.2
Den svenska spel- och lotterimarknaden ..........................11
4.2.1
Aktörer ............................................................11
4.2.2
Marknadsfördelning........................................12
4.2.3
Konkurrenssituationen ....................................12

5

Friare vinstval ..................................................................................15

6

Möjlighet till internationellt samarbete ...........................................16

7

Restaurangkasinospel ......................................................................20

8

Konsekvensanalyser ........................................................................21

9

Författningskommentar ...................................................................23
9.1
Förslaget till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)...23
9.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1482) om
lotteriskatt..........................................................................24
9.3
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).......................................................................24

Bilaga 1

Utredningens sammanfattning av betänkandet Från tombola
till Internet (SOU 2000:50) i relevanta delar.........................25

Bilaga 2

Utredningens lagförslag i betänkandet Från Tombola till
Internet (SOU 2000:50) i relevanta delar ..............................29

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Från tombola till Internet (SOU 2000:50).........34

Bilaga 4

Utredningens sammanfattning av betänkandet Föreningslivet
på spel- och lotteriområdet (SOU 2000:9) i relevanta delar..35

Bilaga 5

Utredningens lagförslag i betänkandet Föreningslivet på speloch lotteriområdet (SOU 2000:9) i relevanta delar ...............36

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Föreningslivet på spel- och lotteriområdet (SOU
2000:9)...................................................................................37

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

1

Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),
2. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1

Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

Härigenom föreskrivs att 16, 38, 43 och 54 §§ lotterilagen (1994:1000)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §1
Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om
1. en vinst som utgörs av pengar
uppgår till högst ett basbelopp,
2. värdepappersvinster
utgör
högst 25 procent av det sammanlagda vinstvärdet i lotteriet,
1. värdet av vinsterna i lotteriet
3. värdet av vinsterna i lotteriet
motsvarar minst 35 procent och motsvarar minst 35 procent och
högst 50 procent av insatsernas högst 50 procent av insatsernas
värde,
värde,
2. vinstandelen anges på lottsed4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats larna, lottlistorna eller på den plats
där lotteriet bedrivs, och
där lotteriet bedrivs, och
3. det kan antas att lotteriet
5. det kan antas att lotteriet
kommer att ge sökanden skälig kommer att ge sökanden skälig
avkastning och att denna kommer avkastning och att denna kommer
att användas för det aktuella att användas för det aktuella
allmännyttiga ändamålet.
allmännyttiga ändamålet.
Till grund för beräkningen av
Till grund för beräkningen av
vinsternas värde enligt första vinsternas värde enligt första
stycket 3 får läggas en bedömning stycket 1 får läggas en bedömning
av ett sannolikt vinstutfall. Detta av ett sannolikt vinstutfall. Detta
gäller för lotterier som har en i gäller för lotterier som har en i
förväg fastställd vinstplan och som förväg fastställd vinstplan och som
bedrivs i flera län.
bedrivs i flera län.
Kravet enligt första stycket 3 på
Kravet enligt första stycket 5 på
skälig avkastning gäller inte om skälig avkastning gäller inte om
det finns särskilda skäl för annat.
det finns särskilda skäl för annat.
Om lotterna skall säljas i en lottförsäljningsautomat krävs vidare att
1. en vinstplan är fastställd i förväg,
2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten
godkänd kontrollant, och att
3. automaten inte betalar ut någon vinst.
1

Senaste lydelse 2002:592.

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

38 §
Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i
förvärvssyfte
1. främja deltagande i ett inom landet anordnat lotteri som inte är
tillåtet eller ett utom landet anordnat lotteri, eller
2. utan medgivande av anordnaren sälja lotter, ta emot insatser eller
förmedla vinster i ett tillåtet lotteri.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
medge undantag från förbudet
enligt första stycket 1 att främja
deltagande i ett utom landet
anordnat lotteri, om
1. lotteriet anordnas som ett led
i ett internationellt samarbete på
lotteriområdet
med
svenskt
deltagande, och
2. den utländska lotterianordnaren har tillstånd enligt det egna
landets regler att anordna lotteri
eller vadhållning.
43 §
Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd att anordna
1. spel på varuspelsautomater enligt 25 §,
2. spel på penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater enligt 26 §,
3. roulettspel och tärningsspel enligt 32 § och
4. kortspel enligt 34 §.
Innan beslut fattas enligt första
stycket 3 och 4 skall berörd
kommun ges tillfälle att yttra sig.
Yttrande får även inhämtas från
berörd polismyndighet.
54 §2
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet
1. olovligen anordnar lotteri, eller
2. olovligen
innehar
en
penningautomat,
värdeautomat,
varuspelsautomat eller skicklighetsautomat.
Till böter eller fängelse i högst
Till böter eller fängelse i högst
sex månader döms också den som sex månader döms också den som
i yrkesmässig verksamhet eller olovligen i yrkesmässig verkannars i förvärvssyfte uppsåtligen samhet eller annars i förvärvssyfte
främjar deltagande i ett utom uppsåtligen främjar deltagande i
landet anordnat lotteri, om ett utom landet anordnat lotteri,
främjandet särskilt avser del- om främjandet särskilt avser del2

Senaste lydelse 1999:358.

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

tagande från Sverige.
tagande från Sverige.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
____________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om
lotteriskatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1991:1482) om lotteriskatt
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1 §1

Lotteriskatt skall betalas enligt
denna lag till staten för svenskt
lotteri. Lotteriskatt skall också
betalas för utländskt lotteri som
avses i tredje stycket.
Skatt tas ut med 36 procent av den behållning som återstår sedan de
sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av
från de sammanlagda insatserna. För vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen efter särskilt tillstånd av
regeringen även kan ske via en utländsk trav- eller galopporganisation,
skall inte insatser och vinster som hänför sig till det utländska speldeltagandet beaktas vid bestämmandet av behållningen.
Lotteriskatt betalas för utländskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar, om
1. undantag medgivits för lotteriet enligt 38 § andra stycket
lotterilagen (1994:1000),
2. deltagandet sker via en
svensk trav- eller galopporganisation, och
3. det svenska speldeltagandet
undantagits från lotteribeskattning i det land där lotteriet
anordnas.
Vid bestämmandet av behållningen för utländskt lotteri beaktas
endast insatser och vinster som
hänför sig till det svenska
speldeltagandet.
Lotteriskatt skall betalas enligt
denna lag till staten för svenskt
lotteri.

1

Senaste lydelse 1999:357.

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats ut inom 90 dagar
från skattskyldighetens inträde.
Skatt skall inte betalas för
1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,
2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på
vinstsparande, m.m.,
3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,
4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 §
lotterilagen (1994:1000),
5. sådant lotteri och sådant spel enligt kasinolagen (1999:355) som har
anordnats av företag som i sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten,
eller,
6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 3 §
lotterilagen (1994:1000).
2 §2
Skattskyldig är den som
anordnar ett sådant lotteri för
vilket skatt skall betalas enligt 1 §.

Skattskyldig är den som
anordnar ett sådant lotteri för
vilket skatt skall betalas enligt 1 §.
I fråga om utländskt lotteri enligt
1 § tredje stycket är sådan
organisation som avses där
skattskyldig.

_________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2

Senaste lydelse 2002:414.

8

s. 9 Kontrollera mot PDF

2.3

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 42 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.
3§
Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska
premieobligationer är skattefria.
Detsamma gäller vinster i
utländska lotterier som avses i 1 §
tredje stycket lagen (1991:1482)
om lotteriskatt.
42 kap.
25 §
Vinst i ett utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska
premieobligationer skall tas upp om vinsten överstiger 100 kronor.
Detta gäller dock inte vinst i
utländska lotterier som avses i 1 §
tredje stycket lagen (1991:1482)
om lotteriskatt.
Utgifter för att delta i svenska och utländska lotterier får inte dras av.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas första gången vid
2004 års taxering.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

3

Ärendet och dess beredning

Lotterilagen (1994:1000) trädde i kraft den 1 januari 1995 (prop.
1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415). Genom beslut i
oktober 1997 gav dåvarande chefen för Finansdepartementet efter
bemyndigande av regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en
översyn av lotterilagen. Utredningen, som antog namnet
Lotterilagsutredningen, överlämnade i juli 2000 slutbetänkandet Från
tombola till Internet – översyn av lotterilagstiftningen (SOU 2000:50).
En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.
En sammanfattning av remissvaren finns tillgänglig hos
Finansdepartementet (dnr Fi2000/2539). Delar av betänkandet föranledde
förslag till ändringar i lotterilagen, vilka antogs i juni 2002 (prop.
2001/02:153, bet. 2001/02:KrU21, rskr. 2001/02:313). Ändringarna
avsåg bl.a. att anpassa lotterilagen till den tekniska utvecklingen genom
att särskilda regler infördes för lotterier som förmedlas över Internet.
Genom beslut i juni 1999 gav dåvarande chefen för Finansdepartementet efter bemyndigande av regeringen en särskild utredare i
uppdrag att lämna förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska
spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Utredaren skulle även beakta den
betydelse de statliga spelen har för statens inkomster. Utredningen, som
antog namnet Den nya Spel- och lotteriutredningen, lämnade sitt
betänkande Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU 2000:9) i
februari 2000. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3.
Betänkandet
har
remissbehandlats.
En
förteckning
över
remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanfattning av remissvaren
finns tillgänglig hos Finansdepartementet (dnr Fi2000/862). Delar av
betänkandet föranledde vissa förslag till ändringar i lotterilagen, vilka
antogs i juni 2002 (prop. 2001/02:153, bet. 2001/02:KrU21, rskr.
2001/02:313). Ändringarna avsåg att det för lotterier som bedrivs i flera
län skall ges möjlighet att beräkna vinsternas värde med beaktande av ett
sannolikt vinstutfall.
Regeringen aviserade i propositionen Lotterier över Internet m.m.
(prop. 2001/02:153) att den skulle återkomma i frågan om de svenska
legala aktörernas konkurrenskraft gentemot internationella aktörer på den
svenska marknaden.
I förevarande lagrådsremiss behandlar regeringen vissa förslag om
vinstval, internationellt samarbete och restaurangkasinospel som har
behandlats i de betänkanden som har redogjorts för ovan.

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

4

Utgångspunkter för politiken inom
lotteriområdet

4.1

Inledning

Spel- och lotterimarknaden är en reglerad marknad. Den nu gällande
lotterilagen (1994:1000) trädde i kraft den 1 januari 1995 (prop.
1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415). Lagen reglerar i
stort sett alla former av lotterier. Lotterilagen befäster den sedan länge
gällande principen inom svensk lotterireglering att lotterier endast får
anordnas efter tillstånd och att alla tillstånd skall stå under statlig
kontroll. Den befäster också principen att inkomsterna från lotterier skall
gå till allmänna eller allmännyttiga ändamål. Endast i undantagsfall kan
kommersiella intressen accepteras.
Till lotterier räknas liksom tidigare inte bara det som i dagligt tal
brukar betecknas som lotterier utan alla slags spel där vinstmöjligheterna
är beroende av slumpen, t.ex. tips, totospel, bingospel, automatspel och
roulettspel.

4.2

Den svenska spel- och lotterimarknaden

4.2.1

Aktörer

Grundtanken är att behållningen av lotterierna skall tillfalla allmännyttiga ändamål i form av föreningslivet, hästsporten och staten. Tillstånd enligt lotterilagen lämnas därför i huvudsak till ideella föreningar
som har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål.
Tillstånd lämnas därutöver av regeringen till AB Svenska Spel (Svenska
Spel) och AB Trav och Galopp (ATG).
Den största aktören på marknaden är det statligt ägda företaget
Svenska Spel. Bolaget bildades 1996 genom en sammanslagning av AB
Tipstjänst och Penninglotterier AB. Bolaget anordnar lotterier, nummerspel, vadhållning på idrottstävlingar och hundar samt spel på
värdeautomater. Bolaget har därutöver regeringens tillstånd att driva
kasino i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. För närvarande har
alla kasinon förutom det i Stockholm öppnat.
Den näst största spelanordnaren är ATG. Bolaget bildades 1973 och
ägs gemensamt av Svenska Travsportens Centralförbund och Svenska
Galoppförbundet. Staten tillsätter sex av de elva styrelseledamöterna
varav en är styrelsens ordförande. ATG anordnar vadhållning på
hästtävlingar. Ett avtal mellan staten och ägarna till ATG reglerar
riktlinjerna för verksamheten.
Folkrörelserna anordnar lotterier och bingospel. Tillstånd till lotterier
ges vanligtvis av Lotteriinspektionen, länsstyrelserna eller kommunerna.
Därutöver finns det möjlighet för privata aktörer att anordna
restaurangkasinospel
och
spel
på
varuspelsautomater.
Till
restaurangkasino räknas spelformerna roulett-, tärnings- och kortspel.
11

s. 12 Kontrollera mot PDF

4.2.2

Marknadsfördelning

Spelmarknaden har vuxit stadigt under det senaste decenniet. Under 2001
omsatte den svenska spelmarknaden uppskattningsvis 33,5 miljarder
kronor. Detta är en ökning med 5 procent från 2000. Svenska Spel och
ATG svarade för 78 procent av omsättningen. Folkrörelsernas andel
utgjorde 18 procent. Resterande 4 procent utgjordes av restaurangkasinon
och varuspel. Om man tar hänsyn till att överskottet från spel på värdeautomater som Svenska Spel har tillstånd att anordna tillförs ungdomsoch idrottsrörelsen förändras bilden. Svenska Spels andel sjunker till 34
procent. ATG:s andel om 32 procent förändras inte. Till följd av att
överskottet från värdeautomater tillförs folkrörelserna ökar dessas andel
till 31 procent av marknaden.
I genomsnitt använder varje svensk ca 3 procent av sin disponibla
inkomst till spel och lotterier. Detta innebär en utgift på drygt 3 700
kronor per invånare och år.

4.2.3

Konkurrenssituationen

Nationell konkurrens

Svenska Spel är den enda svenska legala aktör som har tillstånd att i
Sverige bedriva vadhållning på sporttävlingar och hundkapplöpningar.
Därutöver anordnar bolaget lotterier vilket även folkrörelserna gör. Folkrörelserna kan enligt lotterilagen få tillstånd att anordna egentliga
lotterier och bingospel. Riksdagens beslut att tillåta lotterier över Internet
m.m. kan komma att innebära en ökad nationell konkurrens. ATG har
som enda svenska legala aktör tillstånd att bedriva vadhållning på travoch galopptävlingar. Svenska Spel är det enda bolag i Sverige som har
tillstånd att anordna kasinospel. Privata kommersiella företag får därutöver anordna restaurangkasino på restauranger.
Internationell konkurrens

På lotteriområdet har det tidigare enbart förekommit en begränsad internationell marknad. En generell princip har varit att spelandet reglerats
och tillhandahållits på en nationell nivå. Det har inneburit att flertalet
länder erbjudit spel endast inom det egna landets gränser. Undantag har
dock förekommit, främst i form av samarbete mellan närliggande länder.
Viking Lotto och det nordiska samarbetet inom vadhållning på hästar är
exempel på detta.
De senaste åren har lotterier och vadhållning över Internet blivit
vanligare. Den nya tekniken medför bl.a. att nationsgränser får minskad
betydelse vid marknadsföringen av lotterier eller spel. Utvecklingen
inom kommunikationstekniken skapar tillsammans med internationaliseringen av de finansiella systemen nya möjligheter att från i princip vilken
plats som helst i världen konkurrera med aktörer på nationella och mer
eller mindre hårt reglerade spelmarknader. Nya aktörer får möjlighet att
på ett enklare och mer kostnadseffektivt sätt bryta in i de nationella
12

s. 13 Kontrollera mot PDF

marknaderna. Detta innebär att konkurrensen från internationella aktörer
ökat kraftigt på spelmarknaden i Sverige under de senaste åren.
Sedan ett antal år tillbaka pågår en utveckling där internationella
aktörer tar marknadsandelar i Sverige. Dessa internationella aktörers
verksamhet omfattas inte av de regler och restriktioner som gäller för
svenska legala aktörer, vilket innebär en ojämlik konkurrenssituation på
den svenska marknaden. I framtiden kommer Internet med största
sannolikhet att betyda ytterligare ökat konkurrenstryck på de svenska
aktörerna på den svenska spelmarknaden.
Konkurrensen från internationella aktörer förekommer främst genom
att dessa anordnar vadhållning på sportevenemang och hästtävlingar över
Internet. Ett flertal aktörer erbjuder via svenskspråkiga hemsidor möjligheter till spel på hästar, hundar och sportevenemang. Vissa spelanordnare
erbjuder också kasinospel. Traditionella lotterier, som hittills förmedlats
fysiskt, har fram till i dag endast utsatts för en viss begränsad
konkurrens. Mot bakgrund av den nya kommunikationstekniken bedömer
regeringen att konkurrensen kan komma att öka ytterligare även för dessa
lotterier.
Lotteriinspektionen har i skrivelse till regeringen den 11 november
2002 redovisat att det enligt olika uppskattningar för närvarande finns ca
2 000 webbplatser för spel på Internet. Spel över Internet har enligt
Lotteriinspektionen globalt sett uppvisat en kraftig tillväxt de senaste
åren. Allt tyder enligt myndigheten på en fortsatt kraftig tillväxt.
Svenska Spel anger i skrivelse till regeringen den 21 oktober 2002 att
bolaget uppskattar att omsättningen på spel över Internet av svenskar
från Sverige uppgår till drygt 2 miljarder kronor 2002. Detta är enligt
Svenska Spel en fördubbling jämfört med 2001. Enligt bolaget sker
övervägande delen av tillväxten avseende svenskars spelande över
Internet hos internationella nätbolag. Enligt Svenska Spel förlorar
bolaget marknadsandelar samtidigt som de internationella spelbolagen
vinner en allt större andel av marknaden för spel över Internet. Svenska
Spel uppskattar att nätbolagens marknadsandel ökat under 2002 samtidigt som marknaden vuxit kraftigt.
ATG anger i skrivelse den 20 november 2002, i likhet med Svenska
Spel, att bolaget uppskattar att drygt 2 miljarder kronor spelas från
Sverige till bolag licensierade utanför svenska gränser. Sedan hösten
2000 har, enligt bolaget, ett flertal internationella spelaktörer börjat
erbjuda spel på svenska travlopp.
Det står enligt regeringen klart att spelutbudet i Sverige från internationella bolag har ökat de senaste åren och att svenskar i allt större
utsträckning spelar på dessa spel. Detta motverkar enligt regeringens
bedömning syftena med den svenska reglerade marknaden.
De åtgärder som presenteras i denna lagrådsremiss skall ses mot bakgrund av den nu pågående utvecklingen med en växande konkurrens från
internationella aktörer. Syftet med åtgärderna är att värna möjligheten att
ta sociala skyddshänsyn och samtidigt skapa förutsättningar för ett så
stort överskott som möjligt till föreningslivet, hästsporten och andra
allmännyttiga ändamål. Regeringen anser att efterfrågan på spel även
fortsättningsvis bör tillgodoses under av svenska myndigheter
kontrollerade former. I syfte att värna en sund spelmarknad där negativa
sociala effekter av spel och det illegala spelet minimeras är reglering
13

s. 14 Kontrollera mot PDF

nödvändig. Statens ansvar är att säkerställa att de oönskade effekterna av
anordnandet av lotterier i form av spelberoende m.m. blir så små som
möjligt. Staten ansvarar också för att bevaka att det illegala spelutbudet
begränsas i möjligaste mån.

14

s. 15 Kontrollera mot PDF

5

Friare vinstval

Regeringens förslag: De begränsningar som i dag gäller för vinster
som utgörs av pengar eller värdepapper tas bort.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag i denna del. AB Svenska Spel anför att om principen om lika
villkor skall gälla mellan spelmarknadens huvudaktörer på marknaden
bör även övriga aktörer på marknaden få nyttja varuvinster och fritt få
bestämma fördelningen mellan varuvinster och penningvinster.
Skälen för regeringens förslag: Av lotterilagen framgår att ideella
föreningar för att få tillstånd att anordna ett egentligt lotteri inte får ha en
penningvinst som uppgår till mer än ett basbelopp. Värdepappersvinster
får utgöra högst 25 procent av det sammanlagda vinstvärdet i lotteriet.
Dessa begränsningar innebär, i förhållande till de villkor under vilka
andra spelanordnare verkar, en stor nackdel ur konkurrenssynpunkt.
Folkrörelserna bör därför få möjlighet att själva fördela sina vinster.
Möjligheten att fritt fördela vinster mellan pengar och andra sorters
vinster kommer, enligt regeringens bedömning, att öka attraktionskraften
hos folkrörelsernas lotterier. Däremot finns det i dag inte skäl att i lag
ange vad vinsterna i de statligt styrda bolagens lotterier skall få bestå av.
Dessa bolag anordnar lotterier med stöd av tillstånd som lämnats av
regeringen enligt 45 § lotterilagen. De närmare villkoren för dessa
lotterier bör även framgent regleras i tillstånden.
Efter ändringar i lotterilagen som trädde i kraft den 1 augusti 2002 har
föreningslivets anordnare av lotterier möjlighet att förmedla lotterier över
Internet. För lotterier som bedrivs över flera län, s.k. rikslotterier, finns
numera också möjlighet att beräkna vinsternas värde med beaktande av
ett sannolikt vinstutfall. Regeringen bedömer att dessa nya möjligheter
tillsammans med det nu föreslagna friare vinstvalet kommer att skapa
bättre förutsättningar för folkrörelserna att konkurrera på den svenska
lotterimarknaden.
Härutöver kommer under våren 2003 att tas fram ett underlag för
beredning av ett förslag till höjning av vinstandelstaket i syfte att stärka
de legala svenska aktörernas konkurrenskraft även mot utländska spelanordnare som vänder sig till svenska kunder på framför allt Internet.

15

s. 16 Kontrollera mot PDF

6

Möjlighet till internationellt samarbete

Regeringens förslag: I syfte att underlätta visst internationellt samarbete på lotteriområdet ges regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer rätt att i vissa fall medge undantag från förbudet att
främja deltagande i utländskt lotteri.
Vidare undantas svenska deltagare i ett i utlandet anordnat s.k. poolspel från inkomstskatt på eventuella vinster. I stället betalar den
svenska medarrangören lotteriskatt.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig,
däribland ATG, är positiva till förslagen. Enligt Kommerskollegium har
det erfarenhetsmässigt visat sig vara mycket gynnsamt att genom ny
teknik försöka knyta till sig kunderna via de sanktionerade kanalerna,
samtidigt som man därmed söker begränsa de icke önskvärda spelens
attraktionskraft. Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Spel- och
Lotterifrågor, Riksidrottsförbundet och Västsvenska Idrottsförbundet
förutsätter att folkrörelserna ges samma rättigheter som övriga aktörer på
spel- och lotterimarknaden då det gäller poolspel. Svenska Spel däremot
är av den uppfattningen att lagstiftaren inte bör utvidga möjligheterna att
anordna internationella poolspel och pekar på risken att merparten av
spelarna överflyttar sitt spel till denna internationella verksamhet.
Cherryföretagen AB avstyrker förslaget med hänvisning till utredningens
resonemang kring EG-rätten och en bibehållen nationell marknad.
Bakgrund: År 1998 ansökte ATG om tillstånd att få förmedla spel till
hästtävlingar utanför de nordiska länderna samt ta emot spel från dessa
länder till svenska tävlingar. Ansökan gällde s.k. internationellt poolspel.
Med detta menas att svenska spelare erbjuds en möjlighet att lägga vad
på utländska trav- eller galopptävlingar och att utländska spelare kan
lägga vad på svenska lopp. Vaden betalas in till det nationella
spelbolaget som i sin tur ombesörjer att vadet överförs till en gemensam
pool (pott) hos tävlingsarrangören i det land där tävlingen äger rum. Det
nationella spelbolaget ansvarar för att spelet sker på ett säkert och
kontrollerat sätt gentemot spelaren i det egna landet. Vidare ansvarar
bolaget för att skatten betalas i det land där vadet lagts samt att
överskottet efter vinstdragning och skatt kommer hästsporten till godo.
Denna form av samarbete över gränsen innebär att spelet fortfarande
kontrolleras och beskattas på nationell nivå och att de nationella
skyddsvärdena säkerställs.
Det finns redan i dag exempel på samarbete över gränserna. I Sverige
har Svenska Spel sedan 1993 ett samarbete med de övriga nordiska
länderna i det gemensamma lotteriet Viking Lotto i vilket numera även
Estland deltar. Dragning sker en gång per vecka i Norge och sänds i TV.
Resultaten distribueras sedan till respektive deltagarland. I Viking Lotto
är det endast den översta vinstgruppen (sex rätt) som är internationell.
Övriga vinstgrupper är nationella. Spelet omsatte under 2001 drygt 131
miljoner svenska kronor.
16

s. 17 Kontrollera mot PDF

Vidare har ATG sedan augusti 1997 tillstånd att anordna vadhållning i
samband med hästtävlingar i samarbete med trav- och galoppsportens
centrala organisationer i de övriga nordiska länderna. Tillståndet gäller
under förutsättning att ATG:s samarbetsorganisationer i de andra länderna får motsvarande tillstånd. Hittills har den norska regeringen meddelat det norska spelbolaget Norsk Rikstoto sådant tillstånd. I Finland
trädde en ny lag i kraft den 1 januari 2002 enligt vilken det är möjligt för
en finsk penningspelssammanslutning att efter tillstånd från regeringen
samarbeta med utländska spelbolag. I Danmark har det danska spelbolaget Dantoto möjlighet att samarbeta med utländska spelbolag sedan
den 1 juli 2000.
I Nederländerna är det sedan 1998 tillåtet att anordna spel på utländska
lopp i gemensam pool under förutsättning att spelbolaget i det anordnande landet är godkänt och kontrollerat i det landet. Storbritanniens lagstiftning reglerar endast möjligheten att anordna totalisatorspel. I övrigt
är det möjligt för vadhållningsföretagen att ta emot och lägga vad oberoende av landsgränser. Den franska föreningen för utvecklingen av hästaveln, kallad France Galop, och föreningen för hästuppfödningen, har
sedan 1998 haft tillstånd att genom det franska bolaget Pari Mutuel
Urbain (PMU - den franska motsvarigheten till ATG) förmedla vad på
lopp som anordnas i utlandet. I det franska tillståndet ges tillstånd till
spel på bestämda listor av lopp som årligen presenteras av PMU. För år
2001 rörde det sig om ett åttiotal lopp.
Vidare kan nämnas att den europeiska samarbetsorganisationen
AEP/EAP (European Association of Parimutuels) har tagit fram ett
europeiskt ramverk för vadhållning på hästtävlingar över gränserna. I
detta ramverk fastställs formerna för samarbetet, som exempelvis vilket
lands totalisatorregler som skall vara tillämpliga, hur avräkningarna
mellan länderna skall regleras eller ansvarsfördelningen spelarrangörerna
emellan. I organisationens arbete deltar Belgien, Danmark, Finland,
Frankrike, Irland, Italien, Marocko, Nederländerna, Norge, Schweiz,
Storbritannien, Sverige, Tunisien och Tyskland.
När det gäller ATG:s ansökan från 1998 om tillstånd att bedriva
internationellt poolspel har regeringen, i avvaktan på att frågan utretts,
givit ATG tillstånd att anordna vadhållning i egen svensk pool med
utländska trav- och galopptävlingar som underlag. Denna form av spel
innebär att vadhållningen sker helt och hållet i Sverige och enligt svenska
spelregler. I tillståndet för 2003 har antalet sådana speltillfällen
begränsats till 20 stycken. Samma begränsning gällde även för 2002.
ATG utnyttjade denna möjlighet vid ett tiotal speltillfällen, bl.a. i
samband med Prix d’Amérique i Frankrike och Breeders Cup i USA.
Motsvarande spel i Sverige som attraherar utländska spelare är bl.a.
Elitloppet, Olympiatravet och Åby Stora Pris.

17

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag:
Undantag från främjandeförbudet
Regeringen anser att det bör finnas en möjlighet för svenska aktörer att
samarbeta med utländska systerorganisationer. Enligt 38 § lotterilagen är
det emellertid förbjudet att främja deltagande i ett utom landet anordnat
lotteri. Sedan den 1 januari 1999 är ett sådant främjande, enligt 54 §
lotterilagen, även straffbelagt. Bestämmelsen i 38 § lotterilagen kan därför utgöra ett hinder för svenskt deltagande i ett internationellt samarbete.
Såsom den aktuella bestämmelsen i 38 § lotterilagen är utformad är det
i dag tveksamt om regeringen, med stöd av 45 § lotterilagen, har möjlighet att genom särskilt tillstånd åstadkomma ett undantag från främjandeförbudet. Regeringen finner därför att 38 § bör ändras så att regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer får en uttrycklig rätt att medge undantag från främjandeförbudet i syfte att skapa förutsättningar för
de svenska aktörerna att samarbeta med sina internationella systerorganisationer. På så sätt blir det möjligt för de svenska spelarna att vid
särskilda tillfällen kunna delta i lotterier som anordnas utomlands.
Ett undantag bör dock kunna beviljas endast om vissa förutsättningar
är uppfyllda. Först och främst skall det finnas ett samarbete mellan den
svenska aktören och systerorganisationen i utlandet. Den utländska
organisationen skall ha tillstånd enligt det andra landets regler att
anordna lotterier eller vadhållning samt att samarbeta internationellt. Det
är också viktigt att den svenska arrangören ansvarar, mot spelarna, för sin
del av arrangemanget enligt den svenska regleringen samt att kontrollen
kan skötas på samma sätt som för spel som bedrivs i Sverige.
Av 11 § lotterilagen framgår att ett tillstånd att anordna ett lotteri skall
avse viss tid. Den bestämmelsen blir självfallet tillämplig även i fråga om
ett tillstånd till internationellt samarbete och principen har också
tillämpats av regeringen i förhållande till ATG. I ATG:s hitillsvarande
tillstånd att bedriva lokalt poolspel på utländska lopp har regeringen
dessutom valt att begränsa antalet lopp under ett år. Exempelvis i det
senaste tillståndet har ATG medgivits rätt att anordna vad vid högst 20
tävlingstillfällen. Någon ändring av den principen framstår inte som
påkallad i fråga om de internationella poolspel som kan komma i fråga
för ATG:s del. I fråga om tillstånd som kan komma att meddelas av
Lotteriinspektionen ankommer det enligt 12 § lotterilagen på inspektionen att fastställa erforderliga villkor för tillståndet.
Regeringen har i prop. 2001/02:153 Lotterier över Internet m.m. lämnat en redogörelse för de krav som EG-rätten ställer när det gäller
regleringen av spel- och lotterimarknaden. Det förslag som nu är aktuellt
kan enligt regeringens mening inte anses stå i strid med dessa krav.
Skatterättsliga konsekvenser

Ytterligare en fråga när det gäller internationellt poolspel är de skatterättsliga konsekvenserna. Lotteriskatt tas i dag ut enligt lagen
(1991:1482) om lotteriskatt. Enligt lagens 1 § skall skatt betalas på svenska lotterier med 36 procent på behållningen av sammanlagda insatser
efter avdrag för utbetalda vinster. Skattskyldig är den som anordnar
lotteriet (2 §). Av 1 § fjärde stycket framgår att skatt inte skall betalas för
18

s. 19 Kontrollera mot PDF

vissa lotterier. Bland annat skall skatt inte betalas för lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 § lotterilagen. Inte
heller skall skatt betalas för lotteri som har anordnats av spelföretag som
i sin helhet, direkt eller indirekt ägs av staten. Sammanfattningsvis
innebär dessa bestämmelser, såvitt nu är av intresse, att skatt enligt lagen
om lotteriskatt skall betalas av ATG men inte av Svenska Spel och inte
heller av folkrörelser som anordnar lotterier. Den 1 juli 1999 ändrades
lagen. Ändringen innebär bl.a. att insatser och vinster som hänför sig till
utländskt speldeltagande vid vadhållning i samband med hästtävlingar i
Sverige inte skall beaktas när behållningen bestäms (1 § andra stycket).
Vinst i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premieobligationer är skattefri enligt 8 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Däremot är vinst i utländska lotterier och vinst vid vinstdragning på utländska premieobligationer skattepliktig inkomst i inkomstslaget kapital
enligt 42 kap. 25 § första stycket inkomstskattelagen om vinsten överstiger 100 kronor.
Den föreslagna bestämmelsen om undantag från främjandeförbudet
innebär, såsom redogjorts för i det föregående, att det blir möjligt för
svenska lotterianordnare att anordna internationellt poolspel. Det ligger
nära till hands att anse att ett lotteri är anordnat i det land där tävlingen
genomförs och där totalisatorn finns. Detta skulle innebära att det spel
som sker från Sverige, vid en hästtävling som genomförs och
administreras i t.ex. Norge, och som förmedlas via ATG, inte skulle
omfattas av reglerna om lotteriskatt enligt nu gällande lydelse. Spelet
skulle inte heller beskattas i Norge, eftersom beskattning enligt norsk
skattelagstiftning endast sker av det inhemska spelandet. Däremot skulle
de svenska spelarna få betala svensk inkomstskatt för sina lotterivinster.
Regeringen anser det rimligt att spel som anordnas av en svensk spelanordnare och som svenska spelare deltar i skall beskattas på likartat sätt,
oavsett om det rör sig om ett internationellt poolspel eller om det är fråga
om ett rent inhemskt spel. Lagen om lotteriskatt bör därför ändras så att
den omfattar även sådant spel som sker från Sverige till utlandet. Regeringen föreslår således att en bestämmelse härom förs in i lagens 1 §.
Samtidigt bör spelvinsterna befrias från inkomstskatt. Förslagen föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen om lotteriskatt samt 8 kap. 3 § och 42
kap. 25 § inkomstskattelagen.

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

7

Restaurangkasinospel

Regeringens förslag: Vid prövning av en ansökan om att anordna
restaurangkasinospel skall tillståndsmyndigheten (Lotteriinspektionen) ge berörd kommun tillfälle att yttra sig. Yttrande får även inhämtas från berörd polismyndighet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över förslaget. Lotteriinspektionen och AB Svenska Spel instämmer i utredningens förslag. Cherryföretagen AB avstyrker utredningens förslag då det
enligt bolaget inte kan anses rimligt att kräva att kommunerna har
resurser att bedöma dessa frågor.
Skälen för regeringens förslag: Frågor om tillstånd att anordna
restaurangkasinospel prövas enligt 43 § lotterilagen av Lotteriinspektionen. Förutsättningarna för tillstånd till roulettspel och tärningsspel anges i
32 och 33 §§ lotterilagen. Vid lämplighetsprövningen skall tillståndsmyndigheten beakta sökandens erfarenheter på området, ekonomiska
förhållanden, vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det
allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omständigheter av betydelse.
Bestämmelsen skall också tillämpas på i lagen närmare angivna
företrädare för juridiska personer.
Det är enligt regeringens bedömning lämpligt att myndigheten vid sin
tillståndsgivning ger berörd kommun tillfälle att yttra sig i fråga om
spelens anordnande. Respektive kommun har kännedom om lokala
förhållanden och kan därför antas bidra med värdefulla uppgifter när det
gäller de omständigheter som skall beaktas vid lämplighetsprövningen.
Lotteriinspektionens beslutsunderlag kommer därmed att kunna
kompletteras med sådana särskilda förhållanden som kommunerna
bedömer som väsentliga vid prövningen. Regeringen föreslår därför att
tillståndsmyndigheten, innan beslut fattas, skall ge berörd kommun möjlighet att yttra sig över en ansökan om att anordna restaurangkasinospel.
Vidare kan det i vissa fall vara lämpligt att yttrande även inhämtas från
polismyndigheten. Någon skyldighet att i varje ärende om tillstånd ge
polismyndigheten tillfälle att yttra sig över ansökan bedöms emellertid
inte nödvändig.

20

s. 21 Kontrollera mot PDF

8

Konsekvensanalyser

Förslagen som lämnas i denna lagrådsremiss skall ses mot bakgrund av
den växande internationella konkurrensen. Den tekniska utvecklingen har
medfört att kommunikationen över de nationella gränserna blivit enklare
och att medborgarna lättare kan söka information och tjänster över hela
världen. Inom området för lotterier och spel innebär detta att spelarna i
dag utan större svårigheter kan köpa dessa tjänster utanför landets
gränser. Samtidigt innebär detta att de nationellt reglerade aktörerna får
hård konkurrens från utländska aktörer.
Utgångspunkten för den svenska regleringen är att sociala skydds- och
konsumentintressen skall tillvaratas samt att risken för bedrägeri beaktas.
Inkomsterna från spel skall komma föreningarna och deras verksamhet
till godo. Med det menas bl.a. att överskottet skall återföras till de
arrangerande föreningarna för att finansiera och utveckla dessas
verksamhet. För att kunna upprätthålla dessa principer och samtidigt
möta den allt starkare internationella konkurrensen är det viktigt att
kunna behålla spelarnas intresse för spel inom landet och hos de svenska
aktörerna.
En fortsatt ökande andel spel från Sverige till utländska bolag skulle
kunna innebära att svenska myndigheter förlorar kontrollen över det
spelande som i praktiken sker i Sverige. De sociala skyddsintressena blir
därmed svårare att värna. Det är regeringens bedömning att om spel hos
internationella bolag fortsätter att öka i snabb takt kommer möjligheten
till kontroll av spelandets utveckling och säkerheten i spelet att minska
då dessa lotterier inte står under svenska myndigheters tillsyn. Detta kan
leda till ett spelberoende som det svenska samhället har små möjligheter
att förebygga och påverka men likafullt får ta de sociala och ekonomiska
konsekvenserna av samtidigt som överskottet av lotteriverksamheten kan
minska. Efterfrågan på spel bör tillgodoses, men under av svenska
myndigheter kontrollerade former. Reglering av vilka som får erbjuda
spel, vilka spelformer som skall tillåtas och hur spelformerna skall
utformas är nödvändigt.
Regeringen föreslår att det skall skapas bättre möjlighet för de svenska
aktörerna att konkurrera med internationella bolag. Regeringens motiv
för att öppna denna möjlighet är att värna de sociala skyddsintressena.
Det är särskilt angeläget dels att upprätthålla gällande åldersgränser för
spel, dels att marknadsföringen av spel sker på ett ansvarsfullt sätt. De
svenska aktörerna har också ett särskilt ansvar att motverka spelberoende
och de står under tillsyn av svenska myndigheter. Av sociala skäl är det
således att föredra om de svenska aktörernas andel av spelmarknaden
ökar. De nya konkurrensmöjligheterna för de svenska aktörerna får dock
inte leda till ett ökat spelberoende. Här har de svenska aktörerna ett stort
ansvar.
Statens insatser för att motverka spelberoende behöver ökas. Det handlar bl.a. om att sprida kunskap om spelberoende och hur det kan förebyggas och behandlas. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i
budgetpropositionen för 2004.
21

s. 22 Kontrollera mot PDF

Regeringen bedömer att förslaget i lagrådsremissen skapar nödvändiga
förutsättningar för föreningslivet och de statligt styrda bolagen att
konkurrera med internationella aktörer. Detta medför att möjligheten att
värna överskottet av spel ökar.

22

s. 23 Kontrollera mot PDF

9

Författningskommentar

9.1

Förslaget till lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000)

16 §
Ändringarna i första stycket innebär att basbeloppsgränsen för penningvinster och att gränsen om att högst 25 procent av lotteriets vinstvärde får
utgöras av värdepappersvinster slopas.
Ändringarna i detta stycke behandlas i avsnitt 5.
38 §
Enligt andra stycket, som är nytt, ges regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer rätt att medge undantag från förbudet i första
stycket att främja deltagande i ett utom landet anordnat lotteri.
Bestämmelserna tar i första hand sikte på s.k. internationellt poolspel och
undantagsmöjligheten har utformats i enlighet härmed.
För att ett undantag skall beviljas skall vissa förutsättningar vara uppfyllda. Först och främst skall det finnas ett samarbete mellan den svenska
spelanordnaren och den utländska systerorganisationen. Den senare skall
ha tillstånd enligt det egna landets regler att anordna lotterier eller vadhållning samt att arbeta internationellt. Den svenska regleringen är fortsatt styrande för den svenska aktörens verksamhet. Kontrollen av den
svenska aktörens verksamhet skall ske av svenska myndigheter i Sverige.
Av 11 § lotterilagen följer bl.a. att tillstånd att anordna lotteri skall
avse en viss tid. Tillstånd bör således endast ges till ett visst antal
speltillfällen under en bestämd tidsperiod. På så sätt säkerställs att en ny
prövning kan ske med jämna mellanrum.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.
43 §
Ett nytt andra stycke förs in i paragrafen. Enligt den nya bestämmelsen
skall Lotteriinspektionen vid sin prövning om tillstånd till restaurangkasinospel ge berörd kommun tillfälle att yttra sig. Lotteriinspektionen
får även inhämta yttrande från polismyndigheten.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.
54 §
Som en följd av den ändring som gjorts i 38 §, där ett nytt andra stycke
tillkommit, har ordet ”olovligen” lagts till i andra stycket. Från det
straffbara området undantas därmed främjande av deltagande i ett utom
landet anordnat lotteri när undantag har getts enligt 38 § andra stycket.

23

s. 24 Kontrollera mot PDF

9.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1482) om
lotteriskatt

1 och 2 §§
Ändringarna behandlas i avsnitt 6.

9.3

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)

8 kap. 3 § och 42 kap. 25 §
Ändringarna behandlas i avsnitt 6.

24

s. 25 Kontrollera mot PDF

Utredningens sammanfattning av betänkandet Från
tombola till Internet (SOU 2000:50) i relevanta delar
Lotterilagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av
lotterilagen (1994:1000). Ett delbetänkande om automatspel lades fram i
november 1998 och föranledde lagstiftning under våren 1999 (prop.
1998/99:80, bet. 1998/99:KrU 11, SFS 1999:358). Förevarande
betänkande är utredningens slutbetänkande. I betänkandet behandlar
utredningen ett stort antal frågor på lotteriområdet. Utredningen har haft
tre huvuduppgifter, nämligen att:
− överväga om lotterilagen behöver anpassas till EG-rätten,
− överväga om det finns behov av och möjligheter att förhindra spel via
Internet m.m. från utlandet och
− anpassa lotterilagen till ny teknik.
Förutom dessa huvuduppgifter har utredningen övervägt bl.a.
− lotteribegreppet, dvs. definitionen av lotteri,
− automatspel,
− internationellt poolspel,
− åldersgränser,
− spel på kredit och
− sammanföring av lagen (1982:636) om anordnande av visst
− automatspel med lotterilagen.
I det följande redovisas utredningens överväganden och förslag i korthet.
EG-rätten

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 har
medfört att EG-rätten gäller i Sverige.
När det gäller lotterier och spel förekommer inte någon särskild
reglering inom EG-rätten. Det finns således varken förordningar eller
direktiv som tar sikte på dessa verksamheter. De allmänna reglerna i EGfördraget (Romfördraget) gäller dock.
De regler i EG-fördraget som här är av betydelse är bl.a. reglerna om
fri rörlighet för personer och tjänster. Artiklarna innebär i princip att det
inte skall finnas några inskränkningar för medborgare i en medlemsstat
att fritt etablera sig eller tillhandahålla tjänster på en annan medlemsstats
territorium. Av betydelse är vidare reglerna om förbud mot snedvriden
konkurrens. Med hänsyn till uppbyggnaden av den svenska
spelmarknaden är de artiklar som tar sikte på statliga monopol och
liknande av särskilt intresse. Artiklarna föreskriver i princip att en
anpassning av monopolen skall ske så att deras verksamhet bedrivs i
enlighet med fördragets regler. I detta sammanhang bör slutligen pekas
på att det dessutom finns en artikel som anger att fördraget inte i något
hänseende skall ingripa i medlemsstaternas egendomsordning.
En grundläggande princip i den svenska lotterilagstiftningen har sedan
länge varit att privata vinstintressen inte skall få styra lotterimarknaden
utan att denna skall förbehållas det allmänna eller allmännyttiga
ändamål. Lotterimarknaden är i enlighet härmed f.n. uppdelad på tre
25

Bilaga 1

s. 26 Kontrollera mot PDF

huvudaktörer, nämligen det statliga spelbolaget AB Svenska Spel, det av
staten och hästsportsorganisationerna samägda AB Trav och Galopp
(ATG) samt ideella föreningar med syfte att främja allmännyttigt
ändamål inom landet. Kommersiella vinstintressen är tillåtna endast i
mycket begränsad omfattning. Så är fallet i fråga om visst automatspel,
restaurangkasinon – dvs. roulettspel, tärningsspel och kortspel – samt
marknads- och tivolinöjen.
Spel- och lotteriverksamheten är således i huvudsak förbehållen staten
och folkrörelserna. Det är i praktiken till stor del fråga om en
monopolsituation. När det gäller AB Svenska Spel och ATG har
situationen lagstiftningsmässigt endast till liten del sin grund i särskilda
regler som tillerkänner bolagen särskilda eller exklusiva rättigheter.
Bolagen har i stället fått dessa rättigheter genom beslut av regeringen
med stöd av 45 § lotterilagen. Enligt lagrummet får regeringen meddela
särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra fall och i annan ordning än
som anges i lagen. Merparten av AB Svenska Spels spelrättigheter – t.ex.
tips och lotto – och samtliga ATG:s spelrättigheter grundar sig på
tillstånd enligt 45 §.
Förutsättningarna för folkrörelserna att anordna spel framgår däremot
direkt av lagen. Bestämmelserna innebär i princip att endast svenska
ideella föreningar som har till syfte att främja ett allmännyttigt ändamål
inom landet och som uppfyller vissa andra krav får anordna vissa typer
av lotterier, bl.a. s.k. egentliga lotterier och bingo. Lotterilagen gör
således här åtskillnad mellan svenska och utländska subjekt.
Lotterilagen föreskriver vidare bl.a. att det inte är tillåtet att i
yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i
ett utom landet anordnat lotteri.
EG-domstolen har nyligen prövat två fall som är av intresse när det
gäller att bedöma om den svenska regleringen är förenlig med EG-rätten.
Det ena fallet gällde det finska automatspelsmonopolet. Det andra fallet
gällde den italienska ordningen enligt vilken vadhållning är förbehållen
två ideella organ. Domstolen fann att varken den finska eller den
italienska lagstiftningen i ämnet stred mot EG-rätten.
Det är således i regel inte något som hindrar att medlemsstaterna
tillskapar eller upprätthåller monopol e.d. (särskilda eller exklusiva
rättigheter). För att ett monopol eller andra hinder för friheten att
tillhandahålla tjänster skall kunna godtas torde dock normalt förutsättas
att de är berättigade på grund av tvingande skäl med hänsyn till
allmänintresset, bidrar till förverkligandet av det avsedda syftet och inte
går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte. Av praxis
framgår dock att det finns ett ganska stort utrymme för medlemsstaterna
att bestämma på vilka områden verksamheten skall bedrivas i form av
statligt monopol. När det gäller lotterier har såsom allmänintresse i de
hittills avgjorda målen i huvudsak åberopats en strävan att begränsa
utnyttjandet av människors spelbegär, undvika riskerna för brott och
bedrägerier i samband med lotterier och endast tillåta dessa för att
insamla medel för välgörenhet eller för allmännyttiga ändamål. Dessa
syften, som enligt EG-domstolen skall beaktas sammantagna och som
berör konsumentskyddet och skyddet för ordningen i samhället, har
ansetts höra till de syften som utgör tvingande skäl med hänsyn till
allmänintresset.
26

Bilaga 1

s. 27 Kontrollera mot PDF

Domstolen har vidare fastslagit att de nationella myndigheterna skall
ges ett ”tillräckligt utrymme för skönsmässiga bedömningar” när det
gäller att fastställa hur omfattande skydd som skall säkerställas i fråga
om lotterier och andra spel om pengar.
Mot denna bakgrund står det enligt utredningen klart att också inslagen
av monopol i det svenska lotterisystemet är förenliga med EG-rätten.
Det kan hävdas att det svenska systemet är diskriminerande eftersom
det ger svenska ideella föreningar en privilegierad ställning. Det är dock
inte någon avgörande skillnad mellan å ena sidan det finska och
italienska systemet, där en eller ett par inhemska organisationer
förbehålls spelrätten, och å andra sidan det svenska systemet där ett
obestämt antal inhemska organisationer av motsvarande slag förbehålls
denna rätt. Gemensamt för alla systemen är att man utestänger
näringslivet, både det inhemska och det utländska, från de aktuella
spelen. I den meningen förekommer ingen diskriminering på grund av
nationalitet. Det bör i sammanhanget också framhållas att lotterilagen
begränsar kretsen av ideella organ också genom att ett sådant organ får
anordna lotteri i regel bara inom det område där organet är verksamt. Det
innebär att en lokal förening som är verksam inom en kommun i princip
bara får anordna lotterier inom kommunen ifråga. Det är alltså fråga om
en generell princip och inte heller i detta avseende sker någon
diskriminering. Gemensamt för systemen är vidare att de exklusiva eller
särskilda rättigheterna har samma syfte, dvs. att värna om
konsumentskyddet och skyddet för ordningen i samhället. Som tidigare
nämnts har de nationella myndigheterna ett ”tillräckligt utrymme för
skönsmässiga bedömningar” när det gäller att avgöra hur omfattande
skydd som skall säkerställas. Mot denna bakgrund bör det enligt
utredningens mening inte finnas något hinder mot att man i fråga om de
ideella organ som tillåts hantera verksamheten väljer ut nationella organ
på det sätt som skett i lotterilagen. Utredningen kommer alltså fram till
att lotterilagens bestämmelser, som ger svenska ideella föreningar
exklusiva rättigheter, är förenliga med EG-rätten.
När det sedan gäller förbudet att främja deltagande i ett utom landet
anordnat lotteri kan till att börja med konstateras att ett sådant förbud är
nödvändigt om inte förbudet att anordna spel utan tillstånd skall bli
illusoriskt. Förbudet mot sådant främjande är med andra ord nödvändigt
för att upprätthålla den nuvarande ordningen som ger vissa organ en
exklusiv rätt att anordna vissa lotterier. Det innebär också att, om denna
ordning för anordnande av spel kan godtas från EG-rättslig synpunkt,
man rimligen också måste godta motsvarande regler med avseende på
främjande.
Utredningens slutsats är att det inte finns anledning att föreslå några
ändringar i lotterilagen på grund av EG-rätten.
Internationellt poolspel

På lotteriområdet har det tidigare inte funnits någon internationell
marknad. I en stor del av världen och framför allt i Europa har
nationsgränserna respekterats på detta område. Det har inneburit att man
i varje land erbjudit spel endast inom det egna landets gränser. Undantag
27

Bilaga 1

s. 28 Kontrollera mot PDF

har dock förekommit, främst i form av samarbete mellan närliggande
länder.
I Sverige har det statliga spelbolaget AB Svenska Spel sedan 1993 ett
samarbete med de övriga nordiska länderna i det gemensamma lotteriet
Viking Lotto. Numera deltar också Estland. Vidare har AB Trav och
Galopp (ATG) sedan 1997 bedrivit vadhållning i samband med
hästtävlingar i samarbete med trav- och galoppsportens centrala
organisationer i de övriga nordiska länderna. ATG har nu hos regeringen
ansökt om att få bedriva vadhållning även i samarbete med andra länder i
Europa.
Förbudet i lotterilagen mot att främja deltagande i ett utom landet
anordnat lotteri kan utgöra ett hinder för svenskt deltagande i ett
utländskt poolspel. Om spelet anses anordnat utomlands i det land där
tävlingen genomförs – och där också totalisatorn finns och
oddsberäkningen görs eller dragningen sker – blir främjandeförbudet
aktuellt. Såsom detta nu är utformat är det tveksamt om regeringen, med
stöd av 45 § lotterilagen, skulle ha möjlighet att – utan att detta
uttryckligen angavs i lagen – genom särskilt tillstånd åstadkomma ett
undantag från förbudet. Utredningen föreslår därför att reglerna ändras så
att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får en
uttrycklig rätt att medge undantag från främjandeförbudet.
Ytterligare ett problem när det gäller internationellt poolspel är de
skatterättsliga konsekvenserna.
Lotteriskatt enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt skall betalas för
svenska lotterier med 36 procent på behållningen av sammanlagda
insatser med avdrag för sammanlagda utbetalade vinster. Skattskyldig är
den som anordnar lotteriet.
Lotterivinst i svenskt lotteri utgör inte skattepliktig inkomst för den
enskilde. Däremot är vinst i utländskt lotteri skattepliktig inkomst.
Det anförda innebär att det spel som sker från Sverige vid en
hästtävling som genomförs och administreras i t.ex. Norge och som
förmedlas via ATG, inte omfattas av reglerna om lotteriskatt enligt nu
gällande lydelse. Spelet torde inte heller beskattas i Norge, eftersom
beskattning enligt norsk skattelagstiftning endast sker av det inhemska
spelandet. Däremot skulle de svenska spelarna få betala svensk
inkomstskatt för sina lotterivinster.
Utredningen föreslår att lagen om lotteriskatt ändras så att den omfattar
också det spel som sker från Sverige till utlandet via ATG. Samtidigt bör
spelvinsterna befrias från inkomstskatt.

28

Bilaga 1

s. 29 Kontrollera mot PDF

Utredningens lagförslag i betänkandet Från Tombola
till Internet (SOU 2000:50) i relevanta delar
Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)
Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000) att 38, 43
och 54 §§ skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

38 §
Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i
förvärvssyfte
1. främja deltagande i ett inom landet anordnat lotteri som inte är
tillåtet eller ett utom landet anordnat lotteri, eller
2. utan medgivande av anordnaren sälja lotter, ta emot insatser eller
förmedla vinster i ett tillåtet lotteri.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
medge undantag från förbudet
enligt första stycket att främja
deltagande i ett utom landet
anordnat lotteri, om lotteriet
anordnas som ett led i ett
internationellt
samarbete
på
lotteriområdet
med
svenskt
deltagande, och om det annars
finns särskilda skäl.
43 §
Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd att anordna
1. spel på varuspelsautomater enligt 25 §,
2. spel på penningautomater och
2. spel på penningautomater,
värdeautomater och skicklighets- värdeautomater enligt 26 §,
3. spel på förströelseautomater
automater enligt 26 §,
3. roulettspel och tärningsspel enligt 27 a §,
4. roulettspel och tärningsspel
enligt 32 § och
enligt 32 § och
4. kortspel enligt 34 §.
5. kortspel enligt 33 §.
Innan beslut fattas enligt första
stycket 3 - 5 skall berörd kommun
ges tillfälle att yttra sig.
54 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet
olovligen
innehar
en
1. olovligen anordnar lotteri,
spelautomat
eller
2. olovligen
innehar
en
penningautomat,
värdeautomat,
29

Bilaga 2

s. 30 Kontrollera mot PDF

varuspelsautomat
eller
skicklighetsautomat.
Till böter eller fängelse i högst
Till böter eller fängelse i högst
sex månader döms också den som sex månader döms också den som
i yrkesmässig verksamhet eller olovligen i yrkesmässig verkannars i förvärvssyfte uppsåtligen samhet eller annars i förvärvssyfte
främjar deltagande i ett utom uppsåtligen främjar deltagande i
landet anordnat lotteri, om ett utom landet anordnat lotteri,
främjandet
särskilt
avser om främjandet särskilt avser
deltagande från Sverige.
deltagande från Sverige.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.

30

Bilaga 2

s. 31 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1991:1482) om lotteriskatt
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1 §1

Lotteriskatt skall betalas enligt
denna lag till staten för svenskt
lotteri. Lotteriskatt betalas också
för utländskt lotteri som avses i
tredje stycket.
Skatt tas ut med 36 procent av den behållning som återstår sedan de
sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av
från de sammanlagda insatserna. För vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen efter särskilt tillstånd av
regeringen även kan ske via en utländsk trav- eller galopporganisation,
skall inte insatser och vinster som hänför sig till det utländska speldeltagandet beaktas vid bestämmandet av behållningen.
Lotteriskatt betalas för utländskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar, om
1. undantag medgivits för lotteriet enligt 38 § andra stycket
lotterilagen (1994:1000),
2. deltagandet sker via en
svensk trav- eller galopporganisation, och
3. det svenska speldeltagandet
undantagits från lotteribeskattning i det land där lotteriet
anordnas.
Vid bestämmandet av behållningen för utländskt lotteri beaktas
endast insatser och vinster som
hänför sig till det svenska
speldeltagandet.
Lotteriskatt skall betalas enligt
denna lag till staten för svenskt
lotteri.

1

31

Bilaga 2

s. 32 Kontrollera mot PDF

Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats ut inom 90 dagar
från skattskyldighetens inträde.
Skatt skall inte betalas för
1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,
2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på
vinstsparande, m.m.,
3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,
4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 §
lotterilagen (1994:1000),
5. sådant lotteri och sådant spel enligt kasinolagen (1999:355) som har
anordnats av företag som i sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten,
6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 3 §
lotterilagen (1994:1000).
2§
Skattskyldig är den som
anordnar ett sådant lotteri för
vilket skatt skall betalas enligt 1 §.
I fråga om utländskt lotteri enligt
1 § tredje stycket är sådan
organisation som avses där
skattskyldig.
Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos beskattningsmyndigheten.

Skattskyldig är den som
anordnar ett sådant lotteri för
vilket skatt skall betalas enligt 1 §.

32

Bilaga 2

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 42 kap. 25 § skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.
3§
Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska
premieobligationer är skattefria.
Detsamma gäller vinster i
utländska lotterier som avses i 1 §
tredje stycket lagen (1991:1482)
om lotteriskatt.
42 kap.
25 §
Vinst i ett utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska
premieobligationer skall tas upp om vinsten överstiger 100 kronor.
Detta gäller dock inte vinst i
utländska lotterier som avses i 1 §
tredje stycket lagen (1991:1482)
om lotteriskatt.
Utgifter för att delta i svenska och utländska lotterier får inte dras av.

33

s. 34 Kontrollera mot PDF

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Från tombola till Internet (SOU 2000:50)
Remissyttranden
har
lämnats
av:
Datainspektionen,
Ekobrottsmyndigheten, Statskontoret, Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll, Kommerskollegium, Svenska folkhälsoinstitutet,
Socialstyrelsen,
Riksrevisionsverket,
Riksskatteverket,
Lotteriinspektionen, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län,
Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län,
Göteborgs kommun, Svenska kommunförbundet, Folkrörelsernas
Samarbetsorgan för Lotterifrågor, IOGT-NTO, Riksförbundet
Spelberoende, Spel & Tobakshandlarnas Riksförbund, Svenska
Tidningsutgivareföreningen TU Service AB, Sveriges Automatägares
Riksförbund, Sveriges bingoarrangörers centralorganisation, Sveriges
Hotell & Restaurangföretagare, Sveriges Riksidrottsförbund, Sveriges
Tivoliägareförening, Västsvenska Idrottsförbundet, AB Trav och Galopp,
AB Svenska Spel samt Cherryföretagen AB.
Följande remissinstanser har meddelat att de inte har några synpunkter på
förslagen: Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Rikspolisstyrelsen,
Riksåklagaren, Statens kriminaltekniska laboratorium, Konkurrensverket,
Ungdomsstyrelsen,
Ekonomistyrningsverket,
Finansinspektionen,
Granskningsnämnden för radio och TV, Länsstyrelsen i Värmlands län,
Centerorganisationernas Rikslotteri Fyrklövern, Lottillverkarnas
branschorganisation, Knutsson Casino AB samt Truemax AB.
Yttranden över betänkandet har även inkommit från Brottsförebyggande
rådet. Härutöver har ett antal enskilda yttrat sig i frågan.
Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Uppsala kommun,
Mora kommun, Skellefteå kommun, Gotlands kommun, Cancerfonden,
De Handikappades Riksförbund, Folkrörelsernas lotteribyrå, Alotterierna, FRISAM, Handelstjänstemannaförbundet, KFUK-KFUMs
riksförbund, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer,
Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Television AB samt TV 4
AB.

34

Bilaga 3

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Utredningens sammanfattning av betänkandet
Föreningslivet på spel- och lotteriområdet (SOU
2000:9) i relevanta delar
Förslagen

Förslagen omfattar såväl åtgärder som påverkar marknadens
segmentering som förenklingar och förbättringar av reglerna för
folkrörelsernas spelverksamhet:
− Nya och rättvisare regler för tillståndsgivning för bingospel.
− Rätt att anordna spel på skicklighetsautomater i bingohallar och vissa
föreningslokaler.
− Överskottet från AB Svenska Spels kasinoverksamhet förs till
folkrörelserna.
− Tillstånd att använda lottförsäljningsterminaler.
− Ökat marknadsutrymme för folkrörelsernas lotterier.
− Ökad likformighet i behandlingen av spelmarknadens aktörer i
samband med tillståndsgivningen.
− Förbättringar för folkrörelserna när det gäller framtida spel på
Internet.
− Namnbyte på Lotteriinspektionen till Spel- och lotteriinspektionen.
Friare vinstval i folkrörelsernas lotterier

I utredningen föreslås friare regler för vinster i folkrörelsernas lotterier.
Folkrörelserna föreslås få ensamrätt att ha varuvinster i sina lotterier. AB
Svenska Spel bör sålunda inte ha denna möjlighet. Folkrörelserna
föreslås vidare få rätt att i princip fritt fördela vinsterna mellan
varuvinster och penningvinster. I dag är möjligheten till penningvinster
starkt begränsad.

35

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utredningens lagförslag i betänkandet Föreningslivet
på spel- och lotteriområdet (SOU 2000:9) i relevanta
delar
Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000) att 16 § skall
ha följande lydelse
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
16 §

Tillstånd att anordna ett
egentligt lotteri får ges, om
1. en vinst som utgörs av pengar
uppgår till högst ett basbelopp,
2. värdepappersvinster
utgör
högst 25 procent av det sammanlagda vinstvärdet i lotteriet,
3. värdet av vinsterna i lotteriet
motsvarar minst 35 procent och
högst 50 procent av insatsernas
värde,
4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats
där lotteriet bedrivs, och
5. det kan antas att lotteriet
kommer att ge sökanden skälig
avkastning och att denna kommer
att användas för det aktuella
allmännyttiga ändamålet.

Kravet enligt första stycket 5 på
skälig avkastning gäller inte om
det finns särskilda skäl för annat.
Om lotterna skall säljas i en
lottförsäljningsautomat
krävs
vidare att
1. en vinstplan är fastställd i
förväg,
2. vinsterna har dragits i förväg
inför en av tillståndsmyndigheten
godkänd kontrollant, och att
3. automaten inte betalar ut
någon vinst.

Tillstånd att anordna ett
egentligt lotteri får ges, om
1. värdet av vinsterna i lotteriet
motsvarar minst 35 procent och
högst 50 procent av insatsernas
värde,
2. vinsterna i lotteriet utgörs av
varor, värdepapper eller pengar,

3. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats
där lotteriet bedrivs, och
4. det kan antas att lotteriet
kommer att ge sökanden skälig
avkastning och att denna kommer
att användas för det aktuella
allmännyttiga ändamålet.
Kravet enligt första stycket 1 på
vinstutdelningsprocent gäller inte
för lotterier som skall bedriva i
flera län om det finns särskilda
skäl.
Kravet enligt första stycket 4 på
skälig avkastning gäller inte om
det finns särskilda skäl för annat.
Om lotterna skall säljas i en
lottförsäljningsautomat
krävs
vidare att
1. en vinstplan är fastställd i
förväg,
2. vinsterna har dragits i förväg
inför en av tillståndsmyndigheten
godkänd kontrollant, och att
3. automaten inte betalar ut
någon vinst.

36

Bilaga 5

s. 37 Kontrollera mot PDF

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Föreningslivet på spel- och lotteriområdet (SOU 2000:9)
Remissyttranden har lämnats av: Brottsförebyggande rådet,
Kammarrätten i Sundsvall, Rikspolisstyrelsen, Statskontoret, Styrelsen
för ackreditering och teknisk kontroll, Svenska folkhälsoinstitutet,
Socialstyrelsen, Ekonomistyrningsverket, Konsumentverket, Lotteriinspektionen, Riksrevisionsverket, Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i
Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västerbottens
län, Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun, Luleå
kommun, Svenska kommunförbundet, AB Trav och Galopp, AB Svenska
Spel, Barnens Rätt i Samhället, Cancerfonden – Riksförbundet mot
Cancer, Centerns Riksorganisations lotterier, Cherryföretagen AB, De
handikappades Riksförbund, Folkrörelsernas lotteribyrå – A-lotterier,
Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor, Fritidsrörelsernas
samarbetsorganisation, Handelstjänstemannaförbundet, Handikappsförbundens Samarbetsorganisation, IOGT-NTO, Korpen – Svenska
Motionsidrottsförbundet,
Motorförarnas
Helnykterhetsförbund,
Riksförbundet Spelberoende, Sveriges Automatägares Riksförbund,
Sveriges bingoarrangörers centralorganisation, Sveriges Hotell & Restaurangföretagare, Riksidrottsförbundet, Västsvenska Idrottsförbundet,
Länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun och Spel &
Tobakshandlarnas Riksförbund.
Följande remissinstanser har meddelat att de inte har några synpunkter på
förslagen: Hovrätten för Nedre Norrland, Riksåklagaren och
Länsstyrelsen i Värmlands län.
Följande remissinstanser har ansett sig sakna skäl att yttra sig över
förslagen: Riksskatteverket och Konkurrensverket.
Yttranden över betänkandet har även inkommit in från
Brottsförebyggande rådet. Härutöver har ett antal enskilda yttrat sig i
frågan.
Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig:
Reumatikerförbundet, privatpersonen Gunnar Lundström, Motorförarnas
Helnykterhetsförbund Region Mälardalen, Motorförarnas Helnykterhetsförbund Region Skåne, Folkrörelsen Det industriella kulturarvet, Svenska
Scoutförbundet, HTF-klubben Svenska Spel Visby tillsammans med AB
Svenska Spels personalförening i Sundbyberg och Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.

37

Prop. 2002/03:xx

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.