Ändrade arvs- och gåvoskatteregler vid Fi2002/2455
2003-09-25 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Lagrådsremiss Ändrade arvs- och gåvoskatteregler vid Fi2002/2455 (2003-09-25)
Dokumentets text
Lagrådsremiss
Ändrade arvs- och gåvoskatteregler vid
generationsskiften i företag, m.m.
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 25 september 2003
Bosse Ringholm
Hases Per Sjöblom
(Finansdepartementet)
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i de s.k.
lättnadsreglerna. Dessa regler gäller vid arvsbeskattningen och – under
vissa villkor – vid gåvobeskattningen för värderingen av
företagstillgångar. För att underlätta generationsskiften föreslås att
villkoren för att få använda lättnadsreglerna vid gåvobeskattningen görs
mer generösa. Förslagen innebär att successiva gåvor skall godtas och att
gåvotagaren skall kunna lämna ersättning till givaren utan att gå miste
om skattelättnaden. Karenstiden som finns i nuvarande lättnadsregler
förkortas från fem till tre år.
I lagrådsremissen föreslås vidare en ändring som gäller frågan hur
ersättning som en gåvotagare lämnar i samband med en gåva skall
värderas. Förslaget innebär att ersättningen – i de fall gåvoegendomens
värde skall reduceras – skall reduceras på samma sätt.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och
tillämpas i de fall skattskyldighet inträder efter den 31 december 2003.
1
Innehållsförteckning
1
Beslut .................................................................................................3
2
Förslag till lag om ändring lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt............................................................................................4
3
Ärendet och dess beredning...............................................................8
4
Generationsskiften i småföretag – bakgrund och gällande rätt .........9
4.1
Arvs- och gåvobeskattningen i korthet ...............................9
4.2
Blandade överlåtelser..........................................................9
4.2.1
Blandade överlåtelser vid inkomstbeskattningen ....................................................9
4.2.2
Blandade överlåtelser vid gåvobeskattningen 10
4.3
Lättnadsreglerna................................................................10
4.3.1
Villkoren vid gåvobeskattningen ....................11
4.3.2
Utformningen av lättnadsreglerna ..................12
5
Överväganden och förslag ...............................................................13
5.1
Gåva av företag .................................................................13
5.2
Beräkning av en gåvas värde ............................................16
5.3
Ikraftträdande ....................................................................16
6
Effekter för de offentliga finanserna och för mindre företag ..........16
7
Författningskommentar ...................................................................17
7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt .....................................................17
Bilaga 1
Utredningens författningsförslag (delar av)
Förteckning över remissinstanserna
Bilaga 1.........19
Bilaga 2 .............................28
2
1
Beslut
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
3
2
Förslag till lag om ändring lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs att 22 § 3 mom., 23 § B, 23 § F och 43 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
22 §
3 mom. Ingår fast egendom 3 mom. Ingår fast egendom enligt
enligt
inkomstskattelagen inkomstskattelagen (1999:1229) i
(1999:1229)
i
en en näringsverksamhet tillämpas
näringsverksamhet
tillämpas bestämmelserna i 4 § och, med
bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista
undantag av femte stycket sista meningen,
punkt
2
av
meningen,
punkt
2
av anvisningarna till 3 och 4 §§ den
anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om
upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Vad nu
statlig förmögenhetsskatt. Vad nu har sagts gäller även sådan
har sagts gäller även sådan egendom som enligt punkt 2
egendom som enligt punkt 2 sjunde och åttonde styckena av
sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ den
anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen om statlig
upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt skulle anses
förmögenhetsskatt skulle anses som en särskild förvärvskälla inom
som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet.
inkomstslaget näringsverksamhet.
Vid
tillämpningen
av
den
upphävda lagen om statlig
förmögenhetsskatt skall vad som
där sägs om rörelse och
jordbruksfastighet i 1 § tredje
stycket sista meningen, första,
sjunde samt åttonde styckena i
punkt 2 av anvisningarna till 3 och
4 §§ gälla sådan rörelse som avses
i 2 kap. 24 § inkomstskattelagen.
Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall
som taxeringsvärde anses det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall ligga
till grund för beräkning av arvsskatt.
2
23 §
B. Aktier som är inregistrerade vid inländsk börs eller noteras på
utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper än
aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 48
3
1
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.
Senaste lydelse 1999:1233.
3
Senaste lydelse 1999:1233.
2
4
kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) tas upp till 75 procent av det
noterade värdet.
Aktier som inte är av det slag som avses i första stycket men som är
föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om
avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.
Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade
eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier
i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade
aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas
upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.
Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det
noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en
försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan
försäljning läggas till grund för värderingen.
Aktier som inte omfattas av
Aktier som inte omfattas av
bestämmelserna i första–tredje bestämmelserna i första–tredje
samt
andelar
i
styckena
samt
andelar
i styckena
föreningar
och
ekonomiska
föreningar
och ekonomiska
handelsbolag tas upp till det pris handelsbolag tas upp till det pris
som kan påräknas vid en som kan påräknas vid en
under
normala
försäljning
under
normala försäljning
förhållanden, varvid dock följande förhållanden, varvid dock följande
skall iakttas. I den mån skall iakttas. I den mån
uppskattningen grundas på värdet uppskattningen grundas på värdet
av tillgångar som ingår i en av tillgångar som ingår i en
näringsverksamhet beräknas – näringsverksamhet beräknas –
under förutsättning att egendomen under förutsättning att egendomen
är sådan som avses i punkt 2 första är sådan som avses i 2 kap. 24 §
stycket eller sjunde och åttonde inkomstskattelagen – tillgångarnas
styckena av anvisningarna till 3 värde med tillämpning av reglerna
och 4 §§ den upphävda lagen i F tredje stycket; vid gåva dock
den
ytterligare
(1947:577)
om
statlig under
förmögenhetsskatt – tillgångarnas förutsättningen att de i 43 § tredje
värde med tillämpning av reglerna stycket angivna kraven iakttagits. I
i F tredje stycket; vid gåva dock den mån uppskattningen grundas
under
den
ytterligare på värdet av tillgångar som avses i
förutsättningen att de i 43 § andra första–tredje styckena, skall värdet
stycket angivna kraven iakttagits. I av dessa tillgångar anses motsvara
den mån uppskattningen grundas vad som skulle tas upp vid en
på värdet av tillgångar som avses i tillämpning av bestämmelserna i
första–tredje styckena, skall värdet första–fjärde styckena.
av dessa tillgångar anses motsvara
vad som skulle tas upp vid en
tillämpning av bestämmelserna i
första–fjärde styckena.
Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första–tredje och
femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning
under normala förhållanden.
23 §
5
F.4 Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett
värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens
eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det
värde som föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22
§ och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och
skulder enligt senaste bokslut.
Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas
ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts
av boets avveckling.
Vid
värderingen
av
en
Vid
värderingen
av
en
näringsverksamhet eller en del av näringsverksamhet eller en del av
en näringsverksamhet tillämpas – en näringsverksamhet tillämpas –
under förutsättning att egendomen under förutsättning att egendomen
är sådan som avses i punkt 2 första är sådan som avses i 2 kap. 24 §
stycket eller sjunde och åttonde inkomstskattelagen (1999:1229) –
styckena av anvisningarna till 3 bestämmelserna i 4 § och, med
och 4 §§ den upphävda lagen undantag av femte stycket sista
punkt
2
av
(1947:577)
om
statlig meningen,
förmögenhetsskatt
– anvisningarna till 3 och 4 §§ den
bestämmelserna i 4 § och, med upphävda lagen (1947:577) om
undantag av femte stycket sista statlig förmögenhetsskatt.
meningen,
punkt
2
av
anvisningarna till 3 och 4 §§ den
upphävda lagen om statlig
förmögenhetsskatt.
43 §5
Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan
särskilt angivna bestämmelser i 6–9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om
arvsskatt vidare är stadgat i 4 § tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och 20
§§, 22 § med undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje
stycket, 24–27 §§, 28 § med undantag av andra och fjärde styckena samt
32 §. Därvid skall hänvisningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla 41 § samt
28 § första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter
givaren.
När ersättning räknas av från en
gåva som skall tas upp till en viss
kvotdel enligt bestämmelserna i 23
§ B, skall ersättningen kvoteras
på samma sätt som gåvan.
Har gåva lämnats utan förbehåll
Har gåva lämnats utan förbehåll
till förmån för givaren eller annan till förmån för givaren eller annan
och avser gåvan all givarens rätt och avser gåvan givarens hela
en
till en näringsverksamhet eller en näringsverksamhet,
del av en näringsverksamhet som verksamhetsgren eller en ideell
han äger direkt eller genom andel av en näringsverksamhet
juridisk person, skall, utöver eller en verksamhetsgren som han
bestämmelserna i första stycket – äger direkt eller avser gåvan aktie
4
5
Senaste lydelse 1999:1233.
Senaste lydelse 1999:1233.
6
under förutsättning att egendomen
är sådan som avses i punkt 2 första
stycket eller sjunde och åttonde
styckena av anvisningarna till 3
och 4 §§ den upphävda lagen
(1947:577)
om
statlig
förmögenhetsskatt – även 22 § 3
mom. och 23 § F tredje stycket
tillämpas när gåvoskatten bestäms.
Har gåvotagaren inom fem år efter
det att skattskyldighet för gåvan
inträtt genom köp, byte eller något
därmed jämförligt fång eller
genom gåva eller bodelning av
annan anledning än makes död
avhänt sig egendomen eller
väsentlig del därav, skall ny gåva
anses föreligga med det värde
varmed den ursprungliga gåvan
nedsatts.
eller andel respektive del av andel
av det slag som anges i 23 § B
femte stycket första meningen,
skall, utöver bestämmelserna i
första stycket – under förutsättning
att egendomen är sådan som avses
i 2 kap. 24 § inkomstskattelagen
(1999:1229) – även 22 § 3 mom.
och 23 § F tredje stycket tillämpas
när gåvoskatten bestäms. Har
gåvotagaren inom tre år efter det
att skattskyldighet för gåvan inträtt
genom köp, byte eller något
därmed jämförligt fång eller
genom gåva eller bodelning av
annan anledning än makes död
avhänt sig egendomen eller
väsentlig del därav, skall ny gåva
anses föreligga med det värde
varmed den ursprungliga gåvan
nedsatts.
Som ett förbehåll enligt tredje
stycket räknas inte att givaren
ställt upp ett villkor om att
gåvotagaren skall utge en
ersättning för gåvan.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas i de fall
skattskyldighet inträder efter den 31 december 2003.
7
3
Ärendet och dess beredning
Regeringen tillsatte den 9 september 1999 en utredning som hade till
uppgift att bl.a. se över de regler som gäller för beskattning av utdelning
från och kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag samt de
särskilda reglerna i arvs- och gåvoskattelagstiftningen som gäller arv och
gåva av företag (dir. 1999:72). Utredningen antog namnet 3:12utredningen.
I juni 2002 överlämnade utredningen sitt betänkande Beskattning av
småföretagare (SOU 2002:52). Betänkandet omfattade två delar – 1 och
2 – som behandlar 3:12-reglerna respektive generationsskiftesreglerna
m.m. Utredningens lagförslag i här aktuella delar finns i bilaga 1.
Betänkandet
har
remissbehandlats.
En
förteckning
över
remissinstanserna finns i bilaga 2. En remissammanställning avseende
Del 2 Generationsskiften finns tillgänglig i lagstiftningsärendet
(Fi2002/2455).
Utredningens förslag i Del 1 3:12-reglerna behandlas inte i denna
lagrådsremiss.
I Del 2 av betänkandet har 3:12-utredningen gjort en omfattande
genomgång av reglerna i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
AGL, om värdering av olika slag av tillgångar och skulder. Utredningen
föreslår ett antal inkomstskatterättsliga ändringar i syfte att underlätta
generationsskiften i mindre företag. Utredningen har också föreslagit att
det skall införas en möjlighet att begära förhandsbesked i
gåvoskattefrågor. Värderingsfrågor i arvs- och gåvoskattelagstiftningen
ingår i Egendomsskattekommitténs (dir. 2002:87) uppdrag som skall vara
avslutat vid utgången av år 2003. Vad 3:12-utredningen föreslagit i den
delen behandlas därför – med ett undantag – inte i lagrådsremissen. Det
gäller förslaget om hur en ersättning skall värderas när den avräknas mot
en gåva där endast en kvotdel av värdet är skattepliktigt.
Egendomsskattekommittén skall även undersöka om det bör införas en
möjlighet att begära förhandsbesked i arvsskattefrågor. Regeringen anser
det mest lämpligt att behandla eventuella förändringar av möjligheterna
att begära förhandsbesked när det gäller arvsskatt och gåvoskatt
samtidigt. Frågan om förhandsbesked tas därför inte upp i
lagrådsremissen. Regeringen avser att återkomma till förslagen i
betänkandet om anpassningar av bl.a. inkomstskattereglerna.
8
4
Generationsskiften i småföretag – bakgrund
och gällande rätt
4.1
Arvs- och gåvobeskattningen i korthet
Beskattningen av arv och gåva regleras i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt, AGL.
Enligt de civilrättsliga reglerna i ärvdabalken skall bouppteckning ske
inom viss tid efter ett dödsfall. Den avlidnes tillgångar och skulder
antecknas och värderas i bouppteckningen. I 11 § 1 mom. AGL
föreskrivs att behållningen i dödsboet skall beräknas med ledning av
bouppteckningen. Vidare gäller enligt 20 § första stycket AGL att de
värden som antecknats i bouppteckningen skall ligga till grund för
beskattningen om inte dessa värden avviker från de värderingsregler
som finns i AGL. I praktiken sker värderingen av olika tillgångar i
bouppteckningen enligt AGL:s värderingsregler. Dessa regler utgår
normalt från marknadsvärdet. För viss egendom, bl.a. aktier, gäller i
stället att de värderas till viss kvotdel av marknadsvärdet. Fastigheter tas
enligt huvudregeln upp till taxeringsvärdet året före dödsfallet.
4.2
Blandade överlåtelser
Överlåtelse av egendom kan ske på olika sätt. Köp och byte utgör s.k.
onerösa överlåtelser, dvs. överlåtelser som sker mot ersättning.
Överlåtelser som sker utan motprestation i form av ersättning kallas
benefika överlåtelser. Arv, gåva och bodelning är benefika överlåtelser.
Av 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att förvärv
genom arv och gåva inte är inkomstskattepliktiga. En överlåtelse som
sker mot en ersättning som avsiktligt inte motsvarar egendomens fulla
värde kallas en blandad överlåtelse. Det kännetecknande för en blandad
överlåtelse är att den består dels av en onerös del, dels en benefik del.
4.2.1
Blandade överlåtelser vid inkomstbeskattningen
Det finns två olika metoder för hur en blandad överlåtelse skall
behandlas vid inkomstbeskattningen. Huvudsaklighetsprincipen innebär
att hela överlåtelsen behandlas på samma sätt, dvs. som gåva eller som
köp. Denna princip används vid kapitalvinstbeskattningen av bl.a.
fastigheter som inte är lagertillgångar. Vid överlåtelse av en fastighet
som inte är lagertillgång utgår man inkomstskatterättsligt från
taxeringsvärdet för överlåtelseåret och jämför detta med ersättningen.
Under förutsättning att det finns en benefik avsikt och att ersättningen
understiger taxeringsvärdet, ses hela överlåtelsen som en gåva.
Överstiger ersättningen taxeringsvärdet är det i stället att se som ett köp.
Den andra metoden kallas delningsprincipen och innebär att
överlåtelsen delas upp i två olika transaktioner, ett köp och en gåva. Den
principen tillämpas bl.a. vid överlåtelse av aktier.
9
4.2.2
Blandade överlåtelser vid gåvobeskattningen
Vid gåvobeskattningen tillämpas delningsprincipen för blandade
överlåtelser av all slags egendom. Av praxis framgår att vid
bedömningen av om gåva föreligger skall jämförelsen mellan vederlaget
och värdet på gåvan utgå från de verkliga värdena för vederlaget
respektive gåvan (NJA 1986 s. 478).
Till skillnad från vad som gäller vid inkomstbeskattningen skall en
blandad överlåtelse vid gåvobeskattningen ses som en enda transaktion.
Delningsprincipen
innebär
således
att
skillnaden
mellan
gåvoegendomens värde och vederlaget skall gåvobeskattas.
När det gäller gåva av fastighet och tomträtt tas gåvoskatt ut på
skillnaden mellan vederlaget och det skattemässiga värdet. Frågan om
hur delningsprincipen skall tillämpas vid gåvobeskattningen vid blandad
överlåtelse av aktier avgjordes av Högsta domstolen i NJA 1992 s. 808.
Domstolen fann att ett vederlag som betalas för aktier noterade på OTClistan skall avräknas mot aktiernas skattemässiga värde, dvs. 30 procent
av det noterade värdet. Högsta domstolen framhöll att vid en blandad
överlåtelse avseende en fastighet skall enligt fast rättspraxis gåvoskatt
endast tas ut på skillnaden mellan taxeringsvärdet och vederlaget.
Vid generationsskiften är det vanligt att ersättning för gåvan utgår i
form av en vederlagsrevers. Det är ett sätt för den äldre generationen att
skapa rättvisa om det finns flera barn och det bara är ett av dem som tar
emot den aktuella gåvan. En förutsättning för att reversen skall godtas
som avräkning från gåvan är att den utgör en reell belastning för
gåvotagaren (NJA 1993 s. 533 I och II).
4.3
Lättnadsreglerna
För att underlätta generationsskiften i familjeföretag som driver
näringsverksamhet finns särskilda lättnadsregler för värdering av
företagstillgångar vid arvs- och gåvobeskattningen. De bestämmelser
som innehåller lättnadsreglerna finns inte i AGL utan i den numera
upphävda förmögenhetsskattelagen från år 1947, (SFS 1947:577) dit
AGL hänvisar. Lättnadsreglerna omfattade endast sådan verksamhet som
enligt 1928 års kommunalskattelag (1928:370), KL, kunde hänföras till
något av inkomstslagen rörelse och jordbruk. Denna begränsning
bibehölls när inkomstskattelagen infördes och inkomstslagen rörelse,
jordbruksfastighet och annan fastighet än jordbruksfastighet ersattes av
inkomstslaget näringsverksamhet. Lättnadsreglerna omfattar därför bara
sådan näringsverksamhet som skulle hänförts till jordbruksfastighet och
rörelse. Näringsverksamhet i form av fastighetsförvaltning – som enligt
KL:s indelning hänfördes till inkomstslaget ”annan fastighet än
jordbruksfastighet” – omfattas inte. Lättnadsreglerna gäller både vid
enskilt bedriven verksamhet och vid verksamhet genom juridisk person.
Däremot är de inte tillämpliga om verksamheten drivs i ett aktiebolag
som är marknadsnoterat.
Särskilda regler för arvs- och förmögenhetsbeskattningen av små och
medelstora företag infördes första gången år 1970 (prop. 1970:71, bet.
BeU 1970:41, rskr. 1970:231, SFS 1970:174). Reglerna var provisoriska
10
och ersattes år 1974 med nya regler för värdering av vissa tillgångar i
jordbruk, skogsbruk och rörelse, s.k. substansvärdering (prop. 1974:98,
bet. SkU 1974:38, rskr. 1974:259, SFS 1974:312).
Efter förslag av en arbetsgrupp inom Företagsskatteberedningen (Ds Fi
1974:12) utvidgades reglerna senare samma år till att omfatta även
gåvobeskattningen av företagen (prop. 1974:185, bet. SkU 1974:65, rskr.
1974:406, SFS 1974:1053). Bakgrunden var bl.a. den att kritik riktats
mot att skatteuttaget vid arv var betydligt lägre än vid gåva, vilket
försvårade generationsskiften under givarens livstid. Ändringen att göra
lättnadsreglerna tillämpliga också vid gåva kombinerades med ett antal
villkor som skulle säkerställa att situationen vid gåva skulle bli så lik den
vid arv som möjligt. Givaren skulle därför inte kunna föra över
egendomen till nästa generation och samtidigt behålla det reella ansvaret
och inflytandet.
4.3.1
Villkoren vid gåvobeskattningen
Villkoren för att lättnadsreglerna skall vara tillämpliga vid gåva finns i
43 § andra stycket AGL. Det finns en omfattande praxis som behandlar
innebörden av de olika villkoren.
4.3.1.1
Gåvan skall ha lämnats utan förbehåll till förmån för
givaren eller annan
Förbehåll om att givaren skall vara kvar som verkställande direktör eller
styrelseledamot i företaget är enligt förarbetena ett otillåtet förbehåll. Om
anställningsförhållandet inte är ett villkor för gåvan och om lönen
bestäms med utgångspunkt i marknadsmässiga förhållanden är dock
lättnadsreglerna tillämpliga (prop. 1974:185 s. 18). Vid
generationsskiften är det som tidigare nämnts vanligt att gåvan förenas
med villkor om ersättning i form av bl.a. revers till givaren. Ett sådant
villkor utesluter emellertid enligt praxis tillämpningen av
lättnadsreglerna (NJA 1986 s. 721 I).
4.3.1.2
Gåvan skall avse all givarens rätt
Villkoret att gåvan måste avse all givarens rätt innebär bl.a. att en
överlåtelse av ett aktiebolag måste omfatta givarens samtliga aktier för
att omfattas av lättnadsreglerna (NJA 1982 s. 493 I). I ett fall där en
jordbruksfastighet överläts i ideella andelar till två barn och övriga
rörelsetillgångar därefter överläts till endast ett av barnen ansågs
lättnadsreglerna inte vara tillämpliga (NJA 1986 s. 721 II).
4.3.1.3
Tidsregeln
Tidsregeln innebär att gåvotagaren inte får sälja eller ge bort eller på
liknande sätt överlåta hela eller en väsentlig del av gåvoegendomen inom
en femårsperiod. Gåvotagaren måste alltså fortsätta driva företaget under
denna period. Med väsentlig del avses enligt förarbetena minst 40
11
procent av egendomen. Om gåvotagaren har överlåtit mer än 40 procent
skall värderingen ske enligt de vanliga reglerna i AGL som gäller för de
aktuella tillgångarna.
Det har diskuterats vad som avses med lydelsen i 43 § andra stycket
AGL, att ”ny gåva anses föreligga varmed den ursprungliga gåvan
nedsatts”. I NJA 1995 s. 563 har Högsta domstolen prövat frågan om hur
en aktiepost skall värderas efter det att lättnadsregeln underkänts på
grund av att gåvotagarna avhänt sig sina aktieposter inom fem år från det
att gåvorna fullbordades. Gåvotagarna hävdade i skatteärendet att
gåvornas värde skulle bestämmas till återstående 70 procent av
substansvärdet medan skattemyndigheten ansåg att värdering skulle ske
enligt bestämmelserna i 23 § B AGL, dvs. till det värde som kunde
påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Högsta
domstolen fann att syftet med lättnadsreglerna medför att vid en
försäljning inom femårsperioden skall den nya gåvan beskattas så att
slutresultatet blir i princip detsamma som om dessa regler aldrig hade
varit tillämpliga, dvs. aktiernas marknadsvärde skall enligt huvudregeln
läggas till grund för beskattningen.
En frågeställning som kan aktualiseras i samband med tillämpningen
av femårsregeln är om en omstrukturering kan godtas inom karenstiden.
Byte av företagsform uteslöt inte tillämpningen av lättnadsreglerna i NJA
2002 s. 431. Makar erhöll andelar i ett handelsbolag i gåva av hustruns
far. Inför gåvotillfället ägde givaren tio procent av bolaget och makarna
ägde resten av bolaget. Sedan makarna erhållit gåvan förde de över
verksamheten i handelsbolaget till ett av dem helägt aktiebolag. I beslutet
betonades att makarna skulle fortsätta verksamheten i företaget på
samma sätt som före gåvan.
I ett hovrättsavgörande hade en byggmästare överlåtit hela sin enskilt
bedrivna byggnads- och fastighetsrörelse i gåva till ett aktiebolag ägt av
närstående. Lättnadsreglerna tillämpades vid värderingen. Bolaget
överlät samma år fyra av fastigheterna belägna på annan ort,
motsvarande cirka 46 procent av de genom gåvan erhållna tillgångarna.
Syftet uppgavs vara att koncentrera verksamheten till en annan ort. Två
nya fastigheter förvärvades på den nya orten. Hovrätten ansåg inte att
överlåtelserna innebar att lättnaden gick förlorad. Förändringarna ansågs
utgöra ett naturligt led i bolagets verksamhet. Hovrätten anförde att det
torde ha varit lagstiftarens avsikt att göra det möjligt för en sund och
samhällsnyttig verksamhet att leva vidare på de villkor som
samhällsutvecklingen kräver (Göta Hovrätts beslut den 17 januari 2001,
mål ÖÄ 1094-99).
4.3.2
Utformningen av lättnadsreglerna
Lättnadsreglerna fick sin principiella utformning år 1977 (prop.
1977/78:40 bil. 3, bet. SkU 1977/78:19, rskr. 1977/78:111, SFS
1977:1173 och 1174). Reglerna som gäller både vid arv och gåva innebär
att man i ett första steg fastställer ett substansvärde av den förmögenhet
som lagts ner i ett småföretags rörelse, jordbruk eller skogsbruk och
därefter reducerar värdet till 30 procent.
12
Om lättnadsreglerna inte skall tillämpas vid värderingen av
företagstillgångar skall marknadsvärdet ligga till grund för
beskattningen.
För att lindra effekterna av de främst på jordbruksfastigheter starkt
höjda taxeringsvärdena vid 1981 års allmänna fastighetstaxering
genomfördes våren 1981 vissa ändringar i 1977 års lättnadsregler (prop.
1980/81:193, bet. 1980/81:SkU61, SFS 1981:634). Ändringarna innebar
att reglerna utvidgades till att även omfatta fastigheter som inte utgjorde
rörelsetillgångar i skatterättslig mening men som ändå ingick eller hade
nära samband med den näringsverksamhet som bedrevs.
Bostadsbyggnader på jordbruksfastigheter skulle få ingå i
företagsförmögenheten endast om de användes som bostad för anställda.
Under våren 1982 utvidgades lättnadsreglerna till att omfatta alla icke
börsnoterade företag (prop. 1981/82:191, bet. 1981/82:SkU65, SFS
1982:338).
5
Överväganden och förslag
5.1
Gåva av företag
Regeringens förslag: Fastighetsförvaltande verksamhet skall omfattas
av lättnadsreglerna. Successiva gåvor skall godtas. Gåvotagaren skall
kunna lämna ersättning utan att gå miste om skattelättnaden. Den s.k.
femårsregeln blir en treårsregel.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till utredningens
förslag att utvidga möjligheterna att tillämpa lättnadsreglerna vid gåva av
näringsverksamhet. Landsorganisationen (LO) påpekar att det är viktigt
att beskattningen av förmögenhet vid arv och gåva sker på ett likformigt
sätt oavsett om förmögenheten ligger i ett företag eller inte. Några
remissinstanser, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Näringslivets
skattedelegation, Svenska Revisorsamfundet SRS och Fastighetsägarna
Sverige anser att fler av de villkor som nu är otillåtna bör godkännas,
bl.a. bör den äldre generationen kunna behålla ledande befattningar i
företaget vid successiva gåvor. Sveriges advokatsamfund och Sveriges
Redovisningskonsulters Förbund SRF anför att omstruktureringar inom
gåvan under spärrtiden inte bör bryta lättnaden.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredningens
uppfattning att den nuvarande principiella utformningen av de s.k.
lättnadsreglerna vid arvs- och gåvobeskattningen inte skall ändras.
Förändringar bör därför vidtas inom ramen för det nuvarande
regelverket. Systemet med en reduktion av värdet på företagsegendom
till 30 procent bör behållas.
Vid inkomstbeskattningen innebär innehav av näringsfastighet alltid
att ägaren anses bedriva näringsverksamhet (13 kap. 1 § andra stycket
IL). Vid förmögenhetsbeskattningen behandlas fastighetsförvaltning som
13
arbetande kapital och är därför undantaget från beskattning. Av
likformighetsskäl
bör
därför,
som
utredningen
föreslagit,
fastighetsförvaltande verksamhet även vid arvs- och gåvobeskattningen
behandlas på samma sätt som annan näringsverksamhet och således
omfattas av lättnadsreglerna.
De bedömningar och förslag som redovisas beträffande villkoren som
gäller vid gåvobeskattningen innebär en modernisering av det gällande
regelverket med avsikt att underlätta generationsskiften.
Successiva gåvor
Det finns ett stort behov av att införa en möjlighet att överlåta delar av en
näringsverksamhet
utan
att
gåvotagaren
går
miste
om
gåvoskattelättnaden. Många av de invändningar som tidigare anförts mot
rätten att överföra en del av företagstillgångarna utan att förlora
möjligheten att tillämpa lättnadsreglerna är inte längre aktuella på samma
sätt som tidigare. Det tas – som redan nämnts – inte ut någon
förmögenhetsskatt
på
arbetande
kapital
varför
något
skatteundandragande inte längre kan ske i den delen. Sedan 1990 års
skattereform finns det – trots den högre progressionen i de högsta
inkomstskikten – inte samma incitament för att av skatteskäl dela upp ett
företag på två eller flera personer.
Utredningens förslag innebär att bestämmelsen i AGL konstrueras
med bestämmelsen om underprisöverlåtelse i 23 kap. 17 § IL som
förebild. Skälet är att man velat åstadkomma en samordning med
inkomstskattereglerna i syfte att undvika att en gåva som omfattas av
lättnadsregeln ändå kommer att medföra uttagsbeskattning av givaren.
Regeringen är av samma uppfattning.
Med enbart en anknytning till bestämmelsen i 23 kap. 17 § IL omfattas
inte överlåtelser av aktier eller andelar i handelsbolag om det inte rör sig
om överlåtelse av alla överlåtarens andelar. Detta beror på att en aktie
eller andel i ett handelsbolag inte kan likställas med en verksamhetsgren
eller en ideell andel när aktien eller andelen ägs av en fysisk person. Ett
tillägg måste göras för dessa fall.
Den lösning som ligger närmast till hands är att det görs ett tillägg för
aktier och andelar i juridiska personer, dvs. delvis samma skrivning som
man använder sig av i AGL i dag. Om begreppet juridisk person används
undviks problemet med avgränsningen mellan skattesubjekt och fysiska
personer. Å andra sidan medför en sådan skrivning en begränsning till
den fysiska personens andel, dvs. med detta avses hela andelen. En
handelsbolagsdelägare kan i princip inte äga flera andelar i samma
handelsbolag även om han förvärvat sitt andelsinnehav vid olika
tillfällen. Därmed måste också möjligheten att ge bort en del av en
andel i ett handelsbolag läggas till för att tillåta möjligheten till
successiva överlåtelser av sådana bolag.
Vid en granskning av de villkor som har tillåtits respektive inte tillåtits
kan konstateras att förslaget att successiva förvärv skall godtas innebär
att generationsskiften i mindre företag kommer att underlättas. Ett
generationsskifte kan genom förslaget planeras på ett annat sätt än vad
som kan ske i dag. I och med att det blir möjligt att ge bort en del av ett
företag öppnas för att låta den yngre generationen växa in i företaget i
14
den takt som givaren och gåvotagaren är överens om. Det innebär att
lättnadsreglerna bör vara tillämpliga även om givaren stannar kvar på en
ledande position i företaget i samband med att endast en del av företaget
överlåts genom gåva. Att gåvan vid ett successivt skifte endast omfattar
en av flera näringsfastigheter bör inte utesluta en tillämpning av
lättnadsreglerna om den överlåtna fastigheten kan anses utgöra en
verksamhetsgren. Även den situationen där ideella andelar av en
näringsfastighet överlåts genom gåva till flera mottagare och övriga
rörelsetillgångar till någon annan, bör kunna godtas under förutsättning
att gåvotagarna med sina andelar i företagstillgångarna kan driva rörelsen
vidare (jfr. NJA 1986 s. 721 II).
Tidsregeln
När lättnadsreglerna infördes bedömdes riskerna för missbruk som
mycket stora om inte regelverket försågs med betydande restriktioner. I
dag är situationen en annan. De ändringar som nu föreslås innebär att de
flesta begränsningarna tas bort. Här måste dock beaktas att det trots allt
handlar om skattefavörer som skapats i syfte att främja
generationsskiften av företag. Mot bakgrund av det syftet är det naturligt
med ett krav på att gåvotagaren skall behålla egendomen viss tid efter
gåvotillfället.
Det hävdas ofta att den nuvarande femårsregeln är för restriktivt
utformad, särskilt i ljuset av den samhällsutveckling som ägt rum under
de 25 år som gått sedan lättnadsreglerna infördes. Behovet av strukturella
förändringar av företag är så mycket mer uttalat numera och
utvecklingen sker också i allt snabbare takt. Det innebär att den
överföring av företaget till barnen som framstod som den lämpligaste
lösningen vid gåvotillfället ganska kort tid senare kan visa sig vara
mindre lyckad när det gäller att säkerställa verksamhetens fortlevnad.
Några remissinstanser har anfört att omstruktureringar inom den
verksamhet som gåvan omfattar under spärrperioden inte bör bryta
lättnaden.
Regeringen konstaterar att utvecklingen i praxis har öppnat för
möjligheterna att vidta välmotiverade strukturella och organisatoriska
förändringar utan att komma i konflikt med tidsregeln. Enligt regeringens
bedömning bör tidsperioden kortas ned till tre år vilket är en rimlig
avvägning mellan å ena sidan önskemålet att underlätta
generationsskiften och å andra sidan att förhindra att lättnadsreglerna
utnyttjas i andra syften än att långsiktigt överföra en verksamhet från en
generation till en annan.
Ersättning till givaren
För att inte försvåra generationsskiften i företag är det också av stor
betydelse att gåvotagaren kan lämna ersättning till givaren. Ersättning
skall därför inte anses utgöra ett otillåtet förbehåll vid gåva av
företagsegendom. Det innebär att en gåva som sker mot viss ersättning i
fortsättningen skall omfattas av lättnadsreglerna.
15
5.2
Beräkning av en gåvas värde
Regeringens förslag: Ersättning som lämnas vid gåva av sådana
tillgångar som vid beskattningen tas upp till en viss kvotdel av det
verkliga värdet skall räknas av med endast samma kvotdel.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig i frågan
har tillstyrkt förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En fråga som aktualiseras är om
lämnad ersättning vid gåva skall avräknas från tillgångens verkliga värde
eller från det reducerade gåvoskattevärdet. En vanlig metod är att en
givare ger bort aktier som värderas enligt 23 § B andra stycket AGL, dvs.
till 30 procent, samtidigt som gåvotagaren lämnar en ersättning som
enligt praxis värderas till sitt fulla belopp.
De förslag till ändringar av lättnadsreglerna som regeringen lägger
fram i lagrådsremissen innebär bl.a. att det skall bli möjligt att lämna
ersättning vid gåva av företag. Det beräkningssätt som anvisats i praxis
vid avräkning av vederlag skulle innebära att företagsegendomen
värderas till ett reducerat värde om 30 procent medan ersättningen, t.ex. i
form av en revers, skulle avräknas med sitt fulla belopp. Detta är inte
rimligt. Utredningen har också föreslagit att ersättningen skall kvoteras
på samma sätt som sker vid värderingen av gåvoegendomen. Regeringen
delar den uppfattningen. Det är inte lämpligt att begränsa en regel om att
vederlaget skall kvoteras till att endast gälla vid gåva av
företagstillgångar. Regeln bör omfatta alla fall där gåvoegendomens
värde skall reduceras, t.ex. aktier som är noterade på börsens O-lista.
5.3
Ikraftträdande
De föreslagna ändringarna i AGL skall träda i kraft den 1 januari 2004
och tillämpas i de fall skattskyldighet inträder efter den 31 december
2003.
6
Effekter för de offentliga finanserna och för
mindre företag
Eftersom det helt saknas statistik över hur stor del av det sammantagna
skatteuttaget rörande arvs- och gåvoskatt som belöper på överlåtelser av
företagsegendom går det inte att göra en närmare beräkning av förslagens
effekter för de offentliga finanserna. En konsekvens av de föreslagna
förändringarna torde vara att fler överlåtelser kommer att göras vilket
kan medföra ett större eller i vart fall tidigare skatteuttag. Förslaget i
lagrådsremissen innebär inga förändringar i fråga om skatteskalor eller
generella grundavdrag och inte heller i fråga om storleken på
reduceringen i lättnadsregeln. Eventuella kostnader för förslagen torde
vara marginella.
16
För skattemyndigheten innebär förslaget ett visst merarbete i form av
informationsinsatser m.m. Dessa kostnader skall finansieras inom
befintlig budgetram.
Merparten av företagen i Sverige, liksom i EU i övrigt, är små eller
medelstora företag. En betydande del av dessa står, eller kommer inom
en nära framtid att stå, inför ett generationsskifte. Den överlåtelseprocess
som ett sådant skifte innebär kan av skilda anledningar vara såväl lång
som komplicerad. För att en överlåtelse av ett företag skall kunna ske på
det sätt som bäst gagnar företaget och dess ägare är det ofta av avgörande
vikt att överlåtelsen i god tid förbereds. Den modernisering av det
gällande regelverket som regeringen nu föreslår kommer att underlätta
generationsskiften, särskilt i mindre familjeföretag. Detta sker just
genom att möjligheten att förbereda och genomföra effektiva och
ändamålsenliga företagsöverlåtelser avsevärt vidgas.
Den nya bestämmelsen i 43 § andra stycket AGL träffar alla slags
gåvor och innebär inte heller den till någon del en försämring med
avseende på icke marknadsnoterade företag eller deras ägare, eftersom
gällande rätt innebär att ersättning som lämnas vid gåva av dessa slags
företag helt utesluter en tillämpning av lättnadsreglerna.
7
Författningskommentar
7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt
22 § 3 mom.
I första stycket finns bestämmelsen om hur fast egendom som ingår i
näringsverksamhet skall värderas. I momentet hänvisas till den upphävda
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt där lättnadsreglerna finns.
Dessa gäller egendom som enligt äldre terminologi ingår i inkomstslagen
rörelse eller jordbruksfastighet. Bestämmelserna skall numera också
omfatta fastighetsförvaltning. I stycket görs därför ett tillägg om att vid
tillämpningen av de äldre bestämmelserna och vad som där sägs om
rörelse och jordbruksfastighet skall gälla sådan verksamhet som ingår i
uttrycket rörelse i 2 kap. 24 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Uttrycket rörelse i inkomstskattelagen omfattar näringsverksamhet med
undantag för kapitalförvaltning.
23 § B.
I femte stycket görs motsvarande ändring som har gjorts i 22 § 3 mom.,
dvs. hänvisningen till den upphävda förmögenhetsskattelagen och de där
angivna inkomstslagen tas bort och ersätts med en hänvisning till 2 kap.
24 § IL. Vidare ändras hänvisningen till 43 § genom att andra stycket
ändras till tredje stycket.
23 § F.
17
I tredje stycket tas hänvisningen till de i den upphävda
förmögenhetsskattelagen angivna inkomstslagen bort och ersätts med en
hänvisning till 2 kap. 24 § IL.
43 §
I ett nytt andra stycke har en bestämmelse tagits in som reglerar hur en
ersättning från en gåvotagare skall reduceras när gåvan enligt
bestämmelserna i 23 § B skall tas upp till ett reducerat värde. Se avsnitt
5.2.
Tredje stycket motsvarar nuvarande 43 § andra stycket. Bestämmelsen
har omarbetats för att successiva överlåtelser av företag skall kunna ske.
Vidare har karenstiden ändrats från fem till tre år. Se avsnitt 5.1. I stycket
ändras också hänvisningen till den upphävda förmögenhetsskattelagen på
samma sätt som i 23 § F.
I fjärde stycket finns den nya bestämmelsen om att ett villkor om
ersättning inte skall räknas som ett förbehåll. Se avsnitt 5.1.
18
Utredningens författningsförslag (delar av) Bilaga 1
Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt6
dels att 22 § 3 mom. och 23 § A–F skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 22 § 1 mom., 22 § 2 mom., 24 och 25 §§ skall
betecknas 22 §, 22 a §, 25 och 25 a §§,
dels att 4 §, 13 § 1 och 2 mom., 20–21 §§, 23 §, 26–27 §§ och 43 §
skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas 12 nya paragrafer, 22 § och 22 a §§, 23
a–23 e §§, 24 a–24 c §§, 25 a § och 43 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
–––
Värdering av egendomen
Värdering av tillgångarna
20 §7
Tillgångar
värderas
till
Vid uppskattning av egendom
skall lända till efterrättelse i marknadsvärdet om inte annat
av
21–24 c §§.
Med
bouppteckning eller, där skatt följer
uttages efter deklaration, i denna marknadsvärde avses den betalupptaget värde, så framt icke ning som dödsboet respektive i
föreskrifterna i 21, 22 eller 23 § fråga om gåva givaren skulle ha
föranleda åsättande av annat fått om tillgången bjudits ut på
värde. Nyttjanderätt eller rätt till marknaden efter avdrag för
ränta, avkomst eller annan förmån, försäljningskostnader.
som av arvlåtaren stiftats genom
testamente, uppskattas enligt i 23 §
meddelade föreskrifter.
Att i vissa fall skatt skall utgå
I 27 § finns bestämmelser om att
efter lägre värde än nu sagts, där- skatt i vissa fall skall tas ut på ett
om stadgas i 27 §.
lägre värde.
Vid tillämpning av 21–24 c och
Vid tillämpning av bestämmelserna
i 21–27 §§ skall vad som 43 a §§ har termer och uttryck
betydelse
och
föreskrives om fastighet äga samma
motsvarande tillämpning i fråga tillämpningsområde som i inkomstskattelagen
(1999:1229)
och
om byggnad som är lös egendom.
omfattar
också
motsvarande
utländska företeelser om inte något
annat framgår av sammanhanget.
6
Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:857
23 § D. 1999:1131.
7
Senaste lydelse 1973:1104.
19
–––
(22 § 1 mom.)8
Som värde av fast egendom vid
den tidpunkt, som avses i 21 §,
skall gälla det föregående årets
taxeringsvärde om inte bestämmelserna i 2 eller 3 mom. föranleder annat.
Finns det sådana tillbehör till
fastigheten som avses i 2 kap. 3 §
jordabalken skall dessa tas upp
särskilt. Bestämmelserna i 23 § F
om värdesättning av lös egendom
tillämpas vid värderingen.
22 §
Värdet för en fastighet i Sverige
skall vid den tidpunkt som avses i
21 §, utgöras av taxeringsvärdet
året före skattskyldighetens inträde
om inte annat framgår av bestämmelserna i 22 a § eller 24 a och 24
b §§.
Sådana tillbehör till fastighet
som avses i 2 kap. 3 § jordabalken
skall tas upp särskilt och värderas
för sig enligt reglerna om värdering av företagsegendom i 24 a –
24 c §§.
Om en fastighet innehas med
tomträtt, utgörs dess värde av den
del av taxeringsvärdet som avser
byggnad.
Värdet för en privatbostadsfastighet utomlands utgörs av
75 procent av marknadsvärdet.
Näringsfastighet skall under de
förutsättningar som anges i 24 §
värderas enligt de särskilda
värderingsreglerna för företagsegendom i 24 a–24 c §§.
–––
(23 § B.)9
Aktier som är inregistrerade vid
inländsk börs eller noteras på
utländsk
börs,
andelar
i
värdepappersfonder samt andra
värdepapper än aktier som omsätts
marknadsmässigt och är av det slag
som anges i 48 kap. 2 §
inkomstskattelagen (1999:1229) tas
upp till 75 procent av det noterade
värdet.
Aktier som inte är av det slag
som avses i första stycket men som
är föremål för marknadsmässig
omsättning
med
regelbundna
noteringar om avslut tas upp till 30
procent av det noterade värdet.
8
Senaste lydelse 1981:634.
23 §
Aktier som är inregistrerade vid
svensk börs eller som noteras på
motsvarande sätt vid utländsk börs,
andelar i värdepappersfonder samt
andra värdepapper än aktier som
omsätts marknadsmässigt och är av
det slag som anges i 48 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) tas
upp till 75 procent av det noterade
värdet .
Svenska och utländska aktier
som inte är av det slag som avses i
första stycket men som är föremål
för marknadsmässig omsättning
med regelbundna noteringar om
avslut tas upp till 30 procent av det
noterade värdet.
20
Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade
eller är föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de
aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de
noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade
aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktierna som har den
lägsta kursen.
Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det
noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en
försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan
försäljning läggas till grund för värderingen.
Aktier som inte omfattas av
Aktier som inte omfattas av
bestämmelserna i första – tredje bestämmelserna i första – tredje
samt
andelar
i
styckena
samt
andelar
i styckena
föreningar
och
ekonomiska
föreningar
och ekonomiska
handelsbolag tas upp till det pris handelsbolag skall värderas enligt
som kan påräknas vid en de särskilda värderingsreglerna för
försäljning
under
normala företagsegendom i 24 – 24 c §§.
förhållanden, varvid dock följande
skall
iakttas.
I
den
mån
uppskattningen grundas på värdet
av tillgångar som ingår i en
näringsverksamhet beräknas –
under förutsättning att egendomen
är sådan som avses i punkt 2 första
stycket eller sjunde och åttonde
styckena av anvisningarna till 3
och 4 §§ den upphävda lagen
(1947:577)
om
statlig
förmögenhetsskatt – tillgångarnas
värde med tillämpning av reglerna
i F tredje stycket; vid gåva dock
under
den
ytterligare
förutsättningen att de i 43 § andra
stycket angivna kraven iakttagits. I
den mån uppskattningen grundas
på värdet av tillgångar som avses i
första – tredje styckena, skall
värdet av dessa tillgångar anses
motsvara vad som skulle tas upp
vid
en
tillämpning
av
bestämmelserna i första – fjärde
styckena.Värdepapper som inte
omfattas av bestämmelserna i
första – tredje och femte styckena
tas upp till det pris som kan
påräknas vid en försäljning under
normala förhållanden.
–––
9
Senaste lydelse 1999:1233.
21
(23 § F. tredje stycket)
23 e §
Vid värderingen av en enskild
Vid
värderingen
av
en
näringsverksamhet eller en del av näringsverksamhet skall bestämen näringsverksamhet tillämpas – melserna i 24–24 c §§ tillämpas.
under förutsättning att egendomen
är sådan som avses i punkt 2 första
stycket eller sjunde och åttonde
styckena av anvisningarna till 3
och 4 §§ den upphävda lagen
(1947:577)
om
statlig
förmögenhetsskatt
–
bestämmelserna i 4 § och, med
undantag av femte stycket sista
meningen,
punkt
2
av
anvisningarna till 3 och 4 §§ den
upphävda lagen om statlig
förmögenhetsskatt.
24 §
Tillgångar och skulder som
ingår
i
en
enskild
näringsverksamhet enligt 13 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229),
onoterade aktier samt andelar i
ekonomiska
föreningar
och
handelsbolag skall värderas enligt
bestämmelserna
om
substansvärdering i 24 a och 24 b
§§ och om nedsättning av
substansvärde i 24 c § om inte
annat anges nedan.
Som
tillgång
i
näringsverksamhet
skall
inte
räknas
– småhus med tillhörande
tomtmark på lantbruksenhet som
på grund av ägarens begäran
enligt 2 kap. 9 § tredje stycket
inkomstskattelagen
är
näringsfastighet, eller
– den del av en näringsfastighet
som inrymmer en bostadslägenhet
som används eller är avsedd att
användas av fastighetsägaren för
eget eller närståendes boende.
Detta
gäller
även
om
bostadslägenheten ägs indirekt
genom ett aktiebolag eller en
ekonomisk förening.
Mark och byggnader, som är
22
belägna på en ort och av
fastighetsägaren
regelbundet
upplåts för fritidsändamål till
annan
än
närstående
(fritidsuthyrning), skall, om de inte
utgör
tillgångar
i
näringsverksamhet,
tillsammans
behandlas som näringsfastighet
under förutsättning att
a) egendomen ingår i en eller
flera småhusenheter eller i en eller
flera lantbruksenheter enligt 4 kap.
5 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och
b) fastighetsägarens fritidsuthyrning på orten av sådan
tillgång, som avses under a) och
inte utgör tillgång i näringsverksamhet, omfattar minst tre
småhus eller tomter avsedda för
småhus som ägs av annan än
fastighetsägaren.
Som närstående räknas för
dödsbo: dödsbodelägarna och dem
närstående personer och för
fåmansföretag
och
fåmanshandelsbolag:
företagsledare och delägare i
företaget samt dem närstående
personer.
Skuld för pensionsutfästelse får
endast tas upp om skulden har
tryggats på sätt som anges i 28
kap. 3–4 §§ inkomstskattelagen.
Pensionsutfästelse som inte har
tryggats på sådant sätt får tas upp
som skuld om den avser annan
arbetstagare än den som har
bestämmande
inflytande
över
företaget i den mening som avses i
5 § lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m.
Borgensförbindelse, för vilken
betalningsskyldighet ännu inte har
inträtt, liksom annan villkorlig
skuld får inte tas upp.
Vid värderingen av aktier och
andra andelar skall bestämmelsen i
24 c § tillämpas endast i den mån
tillgångarna ingår som ett led i en
rörelse.
23
24 a §
Tillgångar i näringsverksamheten, får värderas till det lägsta
värde som kan godtas enligt god
redovisningssed inom det slag av
verksamhet som tillgångarna är
nedlagda i om inte annat anges
nedan.
Näringsfastighet i Sverige som
inte utgör lagertillgång skall tas
upp
till
taxeringsvärdet.
Bestämmelserna om tidpunkten för
värderingen m.m. i 22 § och om
åsättande av särskilt värde i 22 a §
skall då tillämpas.
Näringsfastighet i utlandet tas
upp
till
75
procent
av
marknadsvärdet.
Näringsbostadsrätt
värderas
enligt bestämmelsen i 23 d § andra
stycket
om
värdering
av
privatbostadsrätt.
Inventarier och lagertillgångar
tas upp till det skattemässiga
värdet. I fråga om lagertillgångar
får skäligt avdrag göras för
prisfallsrisk. Lagerfastighet tas
dock upp lägst till taxeringsvärdet.
I den mån värderingen skall
omfattar tillgångar som avses i 23
§ första – tredje styckena, skall
värdet av dessa tillgångar anses
motsvara vad som skulle tas upp
vid
en
tillämpning
av
bestämmelserna i första – fjärde
styckena samma paragraf.
Medel,
på
skogskonto,
skogskadekonto, eller upphovsmannakonto, tas upp med ett
belopp som motsvarar halva
behållningen på kontot.
Har en andel i ett handelsbolag
ett negativt värde, får detta beaktas
av delägare som inte har
förbehållit sig ett begränsat ansvar
för bolagets förbindelser.
24 b §
Skulder i näringsverksamhet får
tas upp till det högsta värde som
24
kan
godtas
enligt
god
redovisningssed om inte annat
anges nedan.
Latenta skatteskulder får i andra
fall än som följer av 24 a § sjunde
stycket endast tas upp för
avsättning till fond som har gjorts
enligt föreskrift i lag eller annan
författning och avdrag har
medgivits vid inkomsttaxeringen
för avsättningen. I sådana fall får
halva det avsatta beloppet tas upp
som skuld.
Skuld för pensionsutfästelse skall
beräknas enligt bestämmelsen i 3 §
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.
Kapitalvärdet av skuld, som inte
är förfallen och på vilken ränta
inte skall beräknas för tiden före
förfallodagen och kapitalvärdet av
förpliktelse
som
innefattar
skyldighet
att
utge
undantagsförmåner, livränta eller
därmed jämförlig avgift till annan,
skall beräknas på samma sätt som
stadgas i 23 a och 23 b §§
angående
beräkningen
av
kapitalvärdet av fordran eller av
ränta, avkomst, förmån eller annan
rättighet.
Avsättning till framtida utgifter
som godtas vid inkomsttaxeringen
får tas upp som skuld.
Stöd
med
villkorlig
återbetalningsskyldighet som avses
i
29
kap.
9–13
§§
inkomstskattelagen
(1999:1229)
får tas upp som skuld.
24 c §
Om värdet av tillgångarna
överstiger värdet av skulderna i
näringsverksamheten
får
skillnaden sättas ned till trettio
procent.
–––
25
43 §10
(43 § första stycket)
Vid beskattning av gåva gäller i
tillämpliga delar, förutom ovan
särskilt angivna bestämmelser i 6–
9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga
om arvsskatt vidare är stadgat i 4 §
tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och
20 §§, 22 § med undantag av 3
mom., 23 § med undantag av F
tredje stycket, 24–27 §§, 28 § med
undantag av andra och fjärde
styckena samt 32 §. Därvid skall
hänvisningen i 32 § f) till 19 § i
stället gälla 41 § samt 28 § första
och tredje styckena tillämpas som
om gåvan utgjorde arv efter
givaren.
Vid beskattning av gåva gäller i
tillämpliga delar, förutom ovan
särskilt angivna bestämmelser i 6–
9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga
om arvsskatt vidare är stadgat i 4 §
tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och
20 §§, 22–22 a §, 23–23 e §§, 24–
24 b §§, 25–27 §§, 28 § med
undantag av andra och fjärde
styckena samt 32 §. Därvid skall
hänvisningen i 32 § f) till 19 § i
stället gälla 41 § samt 28 § första
och tredje styckena tillämpas som
om gåvan utgjorde arv efter
givaren.
Vid beräkning av en gåvas värde
medges endast avdrag för sådana
skulder för vilka gåvotagaren
åtagit sig personligt ansvar.
Avser gåvan tillgångar som skall
tas upp till endast viss kvotdel av
sitt värde skall ersättning som
lämnas av gåvotagaren räknas av
från det skattemässiga gåvovärdet
med motsvarande kvotdel.
(43 § andra stycket)11
Har gåva lämnats utan förbehåll
till förmån för givaren eller annan
och avser gåvan all givarens rätt
till en näringsverksamhet eller en
del av en näringsverksamhet som
han äger direkt eller genom juridisk
person,
skall,
utöver
bestämmelserna i första stycket –
under förutsättning att egendomen
är sådan som avses i punkt 2 första
stycket eller sjunde och åttonde
styckena av anvisningarna till 3
och 4 §§ den upphävda lagen
(1947:577)
om
statlig
förmögenhetsskatt – även 22 § 3
mom. och 23 § F tredje stycket
tillämpas när gåvoskatten bestäms.
Har gåvotagaren inom fem år efter
10
11
Senaste lydelse 1999:1233.
Senaste lydelse 1999:1233.
43 a §
Har gåva lämnats utan förbehåll
till förmån för givaren eller annan
och avser gåvan givarens hela
näringsverksamhet,
en
verksamhetsgren eller en ideell
andel av en näringsverksamhet
eller en verksamhetsgren som han
äger direkt eller avser gåvan aktie
eller andel respektive del av andel i
ett sådant företag som avses i 23 §
femte
stycket,
skall,
utöver
bestämmelserna
i
43
§,
bestämmelsen i 24 c § tillämpas
när gåvoskatten bestäms om inte
annat sägs nedan.
Med förbehåll avses inte att
gåvotagaren lämnad ersättning i
form av kontanter eller revers till
26
det att skattskyldighet för gåvan
inträtt genom köp, byte eller något
därmed jämförligt fång eller genom
gåva eller bodelning av annan
anledning än makes död avhänt sig
egendomen eller väsentlig del
därav, skall ny gåva anses föreligga
med det värde varmed den
ursprungliga gåvan nedsatts.
givaren.
Med förbehåll avses inte heller
att givaren och gåvotagaren
avtalat om att gåvotagaren skall ta
över obeskattade reserver från
givarens näringsverksamhet eller
att givaren på grund av erhållen
ersättning för gåvan tar upp
kapitalvinst till beskattning.
Har gåvotagaren inom tre år efter
det att skattskyldighet inträtt för en
gåva som erhållit lättnad enligt 24
c § genom köp, byte eller något
därmed jämförligt fång eller genom
gåva eller bodelning av annan
anledning än makes död avhänt sig
egendomen eller väsentlig del
därav, skall ny gåva anses föreligga
med det värde varmed den
ursprungliga gåvan nedsatts.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas i de fall
skattskyldighet inträder efter den 30 juni 2003.
27
Förteckning över remissinstanserna
Bilaga 2
Efter remiss har yttranden över betänkandet del 2 Generationsskiften
kommit in från Svea Hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i
Stockholms län, Länsrätten i Jönköpings län, Riksskatteverket RSV,
Stockholms Handelskammare, Verket för näringslivsutveckling NUTEK,
Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Samhällsvetenskapliga
fakulteten vid Lunds universitet, Sveriges Byggindustrier, Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation,
Landsorganisationen i Sverige LO, Lantbrukarnas Riksförbund,
Näringslivets nämnd för regelgranskning, Svensk Handel, Svenska
Industriförening,
Föreningen
Svenskt
Näringsliv,
Svenska
Bankföreningen,
Svenska
Revisorssamfundet
SRS,
Sveriges
advokatsamfund, Sveriges Försäkringsförbund, Fastighetsägarna Sverige,
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och Tjänstemännens
Centralorganisation TCO.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från
att lämna synpunkter. Finansinspektionen, Riksrevisionsverket,
Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet,
Samhällsvetenskapliga
fakulteten
vid
Uppsala
universitet,
Handelshögskolan i Stockholm, Centralorganisationen SACO,
Skogsägarnas Riksförbund, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges
Bokförings- och revisorsbyråers Förbund och Tjänsteförbundet.
Riksskatteverket har inhämtat yttranden från skattemyndidgheterna i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Östersund.
Stockholms Handelskammare, Sveriges Byggindustrier, Svensk
Handel, Svensk Industriförening, Föreningen Svenskt Näringsliv och
Svenska Bankföreningen har hänvisat till ett yttrande från Näringslivets
Skattedelegation.
Utöver remissinstanserna har yttrande inkommit från Sveriges
Jordägareförbund och KPMG Bohlins AB.
28
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.