Sök i Ratio Lex

Kontrolluppgift om utlandsbetalningar Fi2003/1649

2003-04-24 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Lagrådsremiss Kontrolluppgift om utlandsbetalningar Fi2003/1649 (2003-04-24)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagrådsremiss
Kontrolluppgift om utlandsbetalningar
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 24 april 2003

Bosse Ringholm
Stefan Holgersson
(Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen föreslås ett förtydligande i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter av vad kontrolluppgift skall
lämnas om vid så kallade utlandsbetalningar. Vidare föreslås en höjning
av beloppsgränsen för de betalningar som kontrolluppgift skall lämnas
om. Kontrolluppgift föreslås lämnas om direkta och indirekta betalningar
till utlandet från en obegränsat skattskyldig, från utlandet till en
obegränsat skattskyldig samt inom landet mellan en obegränsat och en
begränsat skattskyldig som överstiger 150 000 kronor eller som utgör
delbetalningar av en summa som överstiger 150 000 kronor. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid
2004 års taxering.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
1

Beslut .................................................................................................3

2

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter ...........................................4

3

Ärendet och dess beredning...............................................................5

4

Kontrolluppgifter vid betalningar till och från utlandet ....................5
4.1
Bakgrund.............................................................................5
4.2
Svenska Bankföreningens och Svenska
Fondhandlareföreningens skrivelse ....................................6
4.3
Överväganden om kontrolluppgiftsskyldigheten ................8
4.4
Överväganden om kontrolluppgiftens innehåll...................9

5

Författningskommentar ...................................................................11

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

1

Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter.

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

2

Förslag till lag om ändring i lagen
(2001:1227) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 1 § lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.
1§
Kontrolluppgift skall lämnas om
Kontrolluppgift skall lämnas om
direkta och indirekta betalningar direkta och indirekta betalningar
till och från utlandet som som överstiger 150 000 kronor
överstiger 100 000 kronor eller eller utgör delbetalningar av en
utgör delbetalningar av en summa summa som överstiger 150 000
kronor, om betalningarna görs
som överstiger 100 000 kronor.
1. till utlandet från en
obegränsat skattskyldig,
2. från utlandet till en
obegränsat skattskyldig, eller
3. inom landet mellan en
obegränsat och en begränsat
skattskyldig.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska och juridiska personer av den
som har förmedlat betalningen.
I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om
1. betalningens belopp,
2. vad betalningen avser,
3. vilket land som betalningen gjorts till eller kommer från, och
4. vid betalning till utlandet, betalningsmottagarens namn.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången
vid 2004 års taxering.

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

3

Ärendet och dess beredning

Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har i en
skrivelse den 4 mars 2003 hemställt om ett förtydligande av 12 kap. 1 §
lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter vad avser
vilka betalningar som kontrolluppgift skall lämnas om. Vidare har
föreningarna hemställt om att uppgift inte skall behöva lämnas om vad
betalningen avser. Skrivelsen har remitterats till Sveriges riksbank,
Riksåklagaren,
Ekobrottsmyndigheten,
Rikspolisstyrelsen,
Datainspektionen, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Företagarnas
Riksorganisation, Näringslivets Nämnd för Regelgranskning och
Föreningen Svenskt Näringsliv. Remissinstansernas yttranden finns
tillgängliga på Finansdepartementet (dnr Fi2003/1649). Regeringen
behandlar här föreningarnas skrivelse.

4

Kontrolluppgifter vid betalningar till och från
utlandet

4.1

Bakgrund

Enligt den numera upphävda lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skulle kontrolluppgift lämnas av den som för fysiska
personer eller dödsbon förmedlat betalning över 75 000 kronor till eller
från utlandet. Med betalning till utlandet avsågs betalning direkt eller
indirekt till en utländsk juridisk person eller en fysisk person som inte är
bosatt i Sverige. Med betalning från utlandet avsågs betalning direkt eller
indirekt från en utländsk juridisk person eller en fysisk person som inte
är bosatt i Sverige. Om skattemyndigheten i kontrollarbetet hade behov
av uppgifter om betalning som andra juridiska personer än dödsbon gjort
till
eller
från
utlandet
kunde
myndigheten
förelägga
betalningsförmedlaren att lämna kontrolluppgift om förmedlade belopp.
Riksbanken förde fram till och med 2002 betalningsbalansstatistik.
Den som hade utfört en valutatransaktion var skyldig att till Riksbanken
lämna de uppgifter och för Riksbanken visa upp de handlingar
beträffande transaktionen som behövdes som underlag för Riksbankens
betalningsbalansstatistik. Detsamma gällde den för vars räkning
transaktionen hade utförts. Den senare var skyldig att till
valutaförmedlaren bl.a. lämna identifieringsuppgifter om sig själv och
betalningsmottagaren samt ange vad betalningen avsåg. Av de
föreskrifter som Riksbanken hade utfärdat följde att bankinstitut skulle
redovisa förmedlade betalningar som översteg 150 000 kronor.
Dessförinnan var beloppsgränsen 100 000 kronor.
Skattemyndighetens behov av uppgifter om betalningar från juridiska
personer kunde tillgodoses genom att myndigheten med stöd av 3 kap.

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

16 § taxeringslagen (1990:324) gjorde en framställning till Riksbanken
om att den skulle lämna ut uppgifter som skattemyndigheten behöver för
taxering. Enligt 7 kap. 8 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
skulle Riksbanken lämna ut uppgiften om det inte förelåg särskilda skäl
att underlåta att lämna ut den.
Systemet för rapportering till Riksbanken av betalningar till och från
utlandet har numera ersatts med urvalsbaserade undersökningar.
Bankerna har därför slutat med sin löpande rapportering av
utlandsbetalningar till Riksbanken. Med anledning av detta föreslog
regeringen i prop. 2001/02:25 En ny lag om självdeklarationer och
kontrolluppgifter att kontrolluppgiftsskyldigheten för utlandsbetalningar
skulle utvidgas till att även avse juridiska personer och att
beloppsgränsen skulle vara 100 000 kronor. Riksdagen antog regeringens
förslag (bet. 2001/02:SkU10, rskr. 2001/02:124).
I lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter kom
således
bestämmelsen
om
kontrolluppgiftsskyldighet
för
utlandsbetalningar till att omfatta direkta och indirekta betalningar till
och från utlandet som överstiger 100 000 kronor eller utgör
delbetalningar av en summa som överstiger 100 000 kronor.
Kontrolluppgift skall lämnas för både fysiska och juridiska personer av
den som har förmedlat betalningen. I kontrolluppgiften skall uppgift
lämnas om betalningens belopp, vad betalningen avser, vilket land som
betalningen gjorts till eller kommer från, och vid betalning till utlandet,
betalningsmottagarens namn.

4.2

Svenska Bankföreningens och Svenska
Fondhandlareföreningens skrivelse

Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har i en
skrivelse den 4 mars 2003 sammanfattningsvis anfört bl.a. följande.
Rapporteringsskyldigheten för utlandsbetalningar har i den nya lagen
(2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter utformats på ett
annat sätt än vad som var fallet med den gamla lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter. Begreppet utlandsbetalningar har
inte närmare definierats i den nya lagen. Detta har gett upphov till
tveksamheter när det gäller tolkningen av vad som utgör en
utlandsbetalning. Avsikten med kontrolluppgiftsskyldigheten i den nya
lagen är att alla de uppgifter om tidigare lämnades till Riksbanken
numera skall lämnas till skattemyndigheten. Formuleringen av
bestämmelsen i den nya lagen har dock kommit att medföra att
uppgiftsskyldigheten har fått ett annat innehåll än den som fanns för
uppgiftsskyldigheten till Riksbanken enligt lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank och Riksbankens kompletterande föreskrifter. För att
undanröja den osäkerhet som råder om uppgiftsskyldighetens omfattning
skulle en återgång till formuleringen i den gamla lagen kunna
kompletteras med de uppgifter som tidigare endast skulle lämnas till
Riksbanken. Följande tillägg föreslås till bestämmelsen i 12 kap. 1 §
lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. ”Med betalning till
utlandet avses betalning direkt eller indirekt till en utländsk juridisk
person eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige liksom en

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

betalning till ett konto i utlandet med en kontohavare som är bosatt i
Sverige från ett konto i Sverige med en kontohavare som är bosatt i
Sverige. Med betalning från utlandet avses betalning direkt eller indirekt
från en utländsk juridisk person eller en fysisk person som inte är bosatt i
Sverige liksom en betalning från ett konto i utlandet med en kontohavare
som är bosatt i Sverige till ett konto i Sverige med en kontohavare som är
bosatt i Sverige.”
Vidare har föreningarna tagit upp kontrolluppgiftskyldighetens
innehåll och sammanfattningsvis bl.a. anfört följande. Föreningarna har
kunnat konstatera att framför allt vad avser juridiska personer har
rapporteringen av utlandsbetalningar blivit betydligt mer betungande än
vad som tidigare har gällt vid motsvarande rapportering till Riksbanken.
Beloppsgränsen för rapportering till Riksbanken var innan den slopades
150 000 kronor i stället för de 100 000 kronor som gäller vid
rapporteringen till skattemyndigheten. Rapporteringsskyldigheten till
Riksbanken har i fråga om vad en betalning avser när det gäller juridiska
personer skötts av företagen själva. När det gäller kontrolluppgifter är
rapporteringen till kunden betydligt mer omfattande än vad som gällde
vid rapporteringen till Riksbanken. Alla uppgifter som lämnas till
skattemyndigheten skall också lämnas till den enskilde betalaren. När det
gäller juridiska personer med utlandsaffärer kan det bli fråga om en
oerhört stor mängd betalningar. Om kontrolluppgiften även skall
innehålla en uppgift om vilken orsakskod som har åsatts varje enskild
betalning måste också varje betalning specificeras i uppgiften till kunden.
Det kan bli fråga om hundratals sidor med uppgifter om
utlandsbetalningar till kunderna som blir orimligt kostsamma att skicka
per post. Om betalningsorsak inte behöver specificeras kan
kontrolluppgiften i stället omfatta totala summan betalningar per land.
Föreningarna har tidigare uppgett att instituten utan större svårigheter
kan rapportera de uppgifter som tidigare gick till Riksbanken genom den
så kallade basrapporten. Den innehåller uppgifter om valuta, belopp och
betalningsdatum. Därutöver kan instituten med något större insatser även
rapportera avsändar- respektive mottagarland.
Föreningarna ifrågasätter om det är tillåtet att tvinga privata institut att
avkräva sina kunder uppgifter som, om de skulle inkrävas av en
skattemyndighet skulle behöva förenas med en erinran om att den
enskilde inte är skyldig att lämna uppgifter om dessa skulle kunna
användas som bevisning mot honom i en brottmålsrättegång eller i ett
ärende om skattetillägg. Föreningarna hänvisar i detta avseende till
bestämmelserna i artikel 6 Europakonventionen för mänskliga rättigheter
samt Lagrådets yttrande den 23 januari 2003 vad gäller ändrade regler
vid påförande av skattetillägg. Vidare tar föreningarna upp
Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 2560/2001 av den 19
december 2001 om gränsöverskridande betalningar i euro som innebär att
medlemsstaterna senast den 1 januari 2002 skall ha tagit bort alla
nationella rapporteringskrav för upprättande av statistik över
betalningsbalansen i fråga om gränsöverskridande betalningar på upp till
12 500 euro.

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

4.3

Överväganden om kontrolluppgiftsskyldigheten

Regeringens förslag: Bestämmelsen om kontrolluppgiftsskyldighet
för betalningar till och från utlandet skall förtydligas så att det klart
framgår att det som avses är betalningar till utlandet från en
obegränsat skattskyldig, betalningar från utlandet till en obegränsat
skattskyldig samt betalningar inom landet mellan en obegränsat och
en begränsat skattskyldig.
Föreningarnas förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Riksåklagaren anser inte att det på grundval av
det nu tillgängliga materialet finns anledning att ändra omfattningen av
skyldigheten att lämna kontrolluppgift och avstyrker därför förslaget.
Rikspolisstyrelsen avstyrker förslaget och anför att uppgiftsskyldighet om
betalningar till och från utlandet fyller en funktion i Polisens
brottsbekämpande arbete. Ekobrottsmyndigheten har i och för sig inget
att erinra mot att ett förtydligande av bestämmelsen görs. Myndigheten
anför att ett förtydligande bör utformas så att någon begränsning av
rapporteringsskyldigheten i förhållande till nuvarande praxis inte sker.
Riksskatteverket tillstyrker att ett förtydligande av bestämmelsen görs
och anför följande. Den föreslagna utformningen av lagtexten innebär att
juridiska personers betalningar till och från eget konto i utlandet inte
omfattas. Vissa obegränsat skattskyldiga fysiska personers betalningar
till och från eget konto i utlandet omfattas inte heller. Vidare innebär
kravet på att överföringar skall ske från konto i Sverige till konto i
utlandet och vice versa, att betalningar som sker ”över disk” inte kommer
att rapporteras, även om kunden har konto i banken och även om
insättning sker på konto i utlandet. Övriga remissinstanser tillstyrker
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den kontrolluppgiftsskyldighet om
betalningar till och från utlandet som fördes in i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter var avsedd att motsvara den
kontrolluppgiftsskyldighet som tidigare fanns i 3 kap. 50 a § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter för fysiska
personer och dödsbon samt den uppgiftsskyldighet som fanns för
bankinstitut till Riksbanken (se 3 § Riksbankens föreskrifter [RBFS
1997:4] om skyldighet att lämna uppgifter till Riksbanken för
betalningsbalansstatistiken). I båda fallen var det fråga om betalningar
till och från utlandet.
I lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter fanns dessutom en
definition av vad som avsågs med betalningar till och från utlandet.
Enligt denna avsågs betalningar som gjordes till och från fysiska
personer som inte var bosatta i landet.
Bosättningsbegreppet har ändrats i skattelagstiftningen och den
personkrets som avses motsvarar de som numera betecknas begränsat
skattskyldiga. Med obegränsat skattskyldiga fysiska personer avses
huvudsakligen de som är bosatta i Sverige eller som stadigvarande vistas
här eller som har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare har varit
bosatta här. Övriga är begränsat skattskyldiga. Detta framgår av 3 kap. 3
och 17 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).
8

s. 9 Kontrollera mot PDF

När det gäller juridiska personer finns också en indelning i obegränsat
och begränsat skattskyldiga. Obegränsat skattskyldiga är de som på
grund av sin registrering eller platsen för styrelsens säte eller någon
annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer.
Övriga juridiska personer är begränsat skattskyldiga. Detta framgår av
6 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen.
De betalningar som föranledde att kontrolluppgifter lämnades till
skattemyndigheten motsvarar de betalningar som Riksbanken fick
uppgifter om. Till Riksbanken lämnades därutöver motsvarande
uppgifter för juridiska personer samt uppgifter om betalningar till och
från obegränsat skattskyldiga i utlandet.
Regeringen anser att det är vilseledande att generellt tala om
betalningar till och från utlandet när det huvudsakligen är betalningar till
utlandet från en obegränsat skattskyldig och från utlandet till en
obegränsat skattskyldig som avses. När det gäller betalningar till utlandet
är det betalaren som skall vara obegränsat skattskyldig. Mottagaren kan
vara antingen obegränsat eller begränsat skattskyldig. Vice versa gäller
betalningar från utlandet. Mottagaren skall vara obegränsat skattskyldig
medan betalaren kan vara antingen obegränsat eller begränsat
skattskyldig. Det är också betalningar inom landet mellan en obegränsat
och en begränsat skattskyldig som avses. För att någon tvekan inte skall
råda om vilka kontrolluppgifter som skall lämnas måste bestämmelsen
därför förtydligas. Den av regeringen föreslagna lydelsen
överensstämmer i huvudsak med Svenska Bankföreningens och Svenska
Fondhandlareföreningens förslag.

4.4

Överväganden om kontrolluppgiftens innehåll

Regeringens bedömning: Kontrolluppgiften bör även fortsättningsvis
innehålla uppgift om vad betalningen avser.
Regeringens förslag: Beloppsgränsen för vilka betalningar
kontrolluppgift skall lämnas om skall höjas till 150 000 kronor.
Föreningarnas förslag: Skyldigheten att i kontrolluppgiften lämna
uppgift om vad en betalning till eller från utlandet avser skall tas bort.
Remissinstanserna:
Riksåklagaren,
Ekobrottsmyndigheten,
Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket avstyrker förslaget. Övriga
remissinstanser tillstyrker förslaget.
Skälen för regeringens bedömning och förslag: Uppgift om vad en
betalning avser har tidigare lämnats till såväl skattemyndigheten som
Riksbanken. Uppgiftsskyldigheten är således inte ny. I de fall uppgift
inte har kunnat lämnas till Riksbanken har Riksbanken skickat en
påminnelse till den för vars räkning förmedlingen av betalningen har
gjorts. De förmedlande instituten har således inte belastats med denna
arbetsbörda.
Av de uppgifter som Riksskatteverket har lämnat i sitt remissvar
framgår att uppgiften om vad betalningen avser används för att göra
urval av vilka betalningar som skall kontrolleras mer ingående.
Härigenom kan i många fall transaktioner till skatteparadis identifieras.
Urvalsprocessen och därmed skattekontrollen skulle väsentligen komma
att försvåras om uppgiften inte längre skulle lämnas. Regeringen är

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

därför inte beredd att nu föreslå att skyldigheten att lämna uppgift om
vad betalningen avser skall tas bort.
Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har
ifrågasatt om det är tillåtet att tvinga kunderna att lämna uppgifter till de
förmedlande instituten när skattemyndigheten inte kan inhämta uppgiften
och om förfarandet är förenligt med artikel 6 i Europakonventionen.
Den för vars räkning betalningen förmedlas har en skyldighet att lämna
alla de uppgifter som det förmedlande institutet skall lämna i
kontrolluppgiften däribland uppgift om vad betalningen avser, till
institutet. Det följer av 15 kap. 4 § lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter. Om så inte sker skall institutet,
dvs. den kontrolluppgiftsskyldige anmäla detta till skattemyndigheten.
Skattemyndigheten kan i sin tur förelägga den för vars räkning
betalningen har utförts att lämna uppgiften. Föreläggandet kan även
förenas med vite. Det är först om det finns anledning att anta att den
uppgiftsskyldige har begått brott som skattemyndigheten saknar
möjlighet att avtvinga den uppgiftsskyldige uppgiften. Ett föreläggande
utan vite saknar sanktionsmöjligheter och torde därför inte kunna
betraktas som ett tvångsmedel i den mening som avses i
Europakonventionen. Något hinder för de förmedlande instituten att
inhämta uppgiften från den för vars räkning betalningen sker synes inte
finnas. Det kan inte heller ses som särskilt betungande då andra uppgifter
ändå skall inhämtas och det finns skyldighet för den för vars räkning
betalningen sker att lämna uppgifterna till instituten.
Föreningarna har anfört att kontrolluppgiftsskyldigheten är särskilt
betungande eftersom de även måste meddela den enskilde betalaren vilka
uppgifter som har lämnats i kontrolluppgiften. Skyldigheten att meddela
den som kontrolluppgiften rör vilka uppgifter som har lämnats till
skattemyndigheten gäller dock inte när en kontrolluppgift lämnas om så
kallade utlandsbetalningar. Inte heller av den anledningen kan det således
anses för betungande att lämna uppgifterna.
Kontrolluppgiftsskyldigheten skall dock inte vara mer betungande än
nödvändigt. Innan rapporteringen till Riksbanken lades ned hade
beloppsgränsen höjts till 150 000 kronor. Den nivån bedömer regeringen
även kunna vara lämplig för kontrolluppgiftskyldigheten till
skattemyndigheten och föreslår därför en höjning av beloppsgränsen.
Föreningarna har åberopat bestämmelserna i Europaparlamentets och
Rådets förordning (EG) nr 2560/2001 av den 19 december 2001 om
gränsöverskridande
betalningar
i
euro
som
hinder
för
kontrolluppgiftsskyldigheten. Förordningen tar sikte på nationella
rapporteringskrav för upprättande av statistik och innebär bland annat att
medlemsstaterna senast den 1 januari 2002 skall ha tagit bort alla
nationella rapporteringskrav för upprättande av statistik över
betalningsbalansen i fråga om gränsöverskridande betalningar på upp till
12 500 euro. Kontrolluppgifterna används i ett helt annat syfte än
upprättande av betalningsbalansstatistik. Förordningen kan därför inte
anses utgöra något hinder för kontrolluppgiftsskyldigheten.

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

5

Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter
12 kap.
1§
Ändringarna i paragrafen har behandlats närmare i avsnitt 4.

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.