Sök i Ratio Lex

Prospekt

2005-04-14 · 368 sidor, varav 241 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 241 av 368 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Lagrådsremiss Prospekt (2005-04-14)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagrådsremiss
Prospekt
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 14 april 2005

Pär Nuder
Lars Afrell
(Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar beträffande den
reglering som gäller i fråga om prospekt som skall upprättas när
finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på
en reglerad marknad. De föreslagna ändringarna behövs för att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4
november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper
erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av
direktiv 2001/34/EG. Förslaget innebär dessutom att bestämmelserna om
prospekt, som för närvarande finns i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385)
och försäkringsrörelselagen (1982:713) samlas i en lag – lagen
(1991:980) om handel med finansiella instrument. Genom nya
bestämmelser i den lagen regleras bl.a. ett prospekts utformning och
innehåll samt under vilka förutsättningar ett prospekt skall godkännas
och offentliggöras. Ett prospekt som upprättas i enlighet med de
föreslagna bestämmelserna kommer att kunna ligga till grund för
erbjudanden till allmänheten och upptagande till handel på reglerade
marknader inom hela EES. I förslaget ingår även vissa nya bestämmelser
som skall gälla vid uppköpserbjudanden och fusioner. Förslaget innebär
vidare att Finansinspektionen utses till behörig myndighet i enlighet med
direktivet och att inspektionen i viss mån får utvidgade befogenheter för
att utöva sin tillsyn.
Genomförandet av prospektdirektivet medför även ändringar i flera
andra lagar, bl.a. lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
1

Beslut .................................................................................................6

2

Lagtext ...............................................................................................7
2.1
Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)...........................................................................7
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument ......................................9
2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet ...........................................41
2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument .........................................................................44
2.5
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bankoch finansieringsrörelse ....................................................45
2.6
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet .........................................................46
2.7
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(2005:000).........................................................................47

3

Ärendet och dess beredning.............................................................49

4

Nya prospektregler ..........................................................................50
4.1
Vad är ett prospekt? ..........................................................50
4.2
Gällande rätt......................................................................50
4.2.1
Olika typer av prospekt...................................50
4.2.2
Nuvarande bestämmelser om prospekt ...........51
4.2.3
Begreppen ”öppen” och ”vidare” krets...........53
4.2.4
Undantag från skyldigheten att upprätta
prospekt...........................................................53
4.2.5
Godkännande och registrering av prospekt ....54
4.2.6
Prospektansvar ................................................55
4.3
Allmänt om det nya direktivet och förordningen..............55
4.3.1
”Lamfalussymodellen” ...................................56
4.4
Utgångspunkter för regleringen av prospektskyldighet....57
4.5
Prospektlagstiftningens tekniska utformning....................58

5

Prospektreglernas placering och tillämpningsområde, m.m. ..........61
5.1
Prospektreglernas placering ..............................................61
5.2
När skall prospekt upprättas?............................................62
5.3
Begreppen värdepapper, fondpapper och finansiella
instrument .........................................................................64
5.3.1
Gällande definitioner av begreppen
fondpapper och finansiella instrument............64
5.3.2
Begreppet värdepapper i prospektdirektivet ...65
5.3.3
Vilka fondpapper och andra finansiella
instrument bör omfattas av de nya reglerna
om prospekt?...................................................66
5.4
Undantag från skyldigheten att upprätta prospekt ............70
5.4.1
Undantagen i prospektdirektivet.....................70
5.4.2
Undantag från prospektskyldighet i den
nya lagstiftningen............................................72

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

5.5

Kvalificerade investerare ..................................................78

6

En behörig myndighet .....................................................................81
6.1
Tillsynsansvaret förändras ................................................81
6.2
Gällande bestämmelser om tillsynsansvaret .....................81
6.2.1
Nuvarande tillsyn över börsprospekt ..............81
6.2.2
Nuvarande tillsyn över övriga prospekt..........83
6.3
Behörig myndighet............................................................84
6.4
Delegation av tillsynsuppgifter .........................................86

7

Prospektets utformning och innehåll ...............................................88
7.1
Inledning ...........................................................................88
7.2
Olika typer av prospekt .....................................................88
7.2.1
Ett eller tre separata dokument .......................88
7.2.2
Grundprospekt ................................................90
7.3
Giltighetstid.......................................................................92
7.4
Information som skall ingå i prospektet............................92
7.4.1
Regler i direktivet och förordningen...............92
7.4.2
Undantag från personuppgiftslagen ................97
7.5
Utelämnande av information.............................................98
7.6
Hänvisning till andra dokument......................................101
7.7
Språkbestämmelser .........................................................102
7.8
Årlig information till myndigheten.................................105

8

Former för godkännande och offentliggörande av
prospekt, m.m. ...............................................................................108
8.1
Godkännande av prospekt...............................................108
8.1.1
Former för godkännande av prospekt ...........110
8.2
Offentliggörande av prospekt .........................................111
8.3
Offentliggörande via meddelande...................................114
8.4
Reklam ............................................................................115
8.4.1
Reklamens innehåll.......................................115
8.4.2
Kontrollbefogenheter rörande reklam...........117
8.5
Tillägg till prospekt.........................................................119
8.6
Gränsöverskridanden – tillräckligt att anmäla
prospektet ........................................................................120
8.7
Om emittenten har sitt säte utanför EES.........................122

9

Ansvar för prospektet ....................................................................123
9.1
Bakgrund.........................................................................123
9.2
Skyldighet att upprätta prospekt och ansvar för
prospektets innehåll ........................................................124

10

Finansinspektionens befogenheter m.m. .......................................128
10.1
Befogenheter vid tillsynen ..............................................128
10.1.1
Direktivets regler ..........................................128
10.1.2
Gällande rätt..................................................128
10.2
Överväganden avseende Finansinspektionens
befogenheter....................................................................129
10.2.1
Rätt att begära upplysningar och möjlighet
att utföra inspektioner på plats......................129
10.2.2
Rätten att förbjuda ett erbjudande till
allmänheten eller handel på en reglerad
marknad ........................................................133

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

10.3
10.4
10.5

10.2.3
Övriga befogenheter enligt direktivet ...........135
Särskild avgift .................................................................139
Överklagande och handläggning i domstol.....................141
Finansiering av Finansinspektionens tillsyn ...................143

11

Uppköpserbjudanden och vissa fusioner .......................................145
11.1
Allmänt om uppköpserbjudanden ...................................145
11.2
Offentliga uppköpserbjudanden......................................146
11.3
Vissa fusioner..................................................................149
11.4
Upprättande av ett särskilt dokument vid vissa
fusioner ...........................................................................150

12

Anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument ......................................................................................154
12.1
Gällande rätt....................................................................154
12.2
Förslagen om utvidgning av anmälningsskyldigheten
i prop. 2004/05:142 Marknadsmissbruk .........................155
12.3
Bolag som inte hör hemma inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet .......................................155

13

Övergångsbestämmelser................................................................158

14

Konsekvenser av förslagen............................................................160
14.1
Ekonomiska konsekvenser..............................................160
14.1.1
Utökade krav på innehållet i ett prospekt .....160
14.1.2
Konsekvenser för små företag ......................160
14.2
Finansinspektionens arbete .............................................160
14.2.1
Utökat ansvar ................................................160
14.2.2
Finansiering av Finansinspektionens
verksamhet ....................................................161
14.3
Allmän översyn av ökad reglering ..................................161
14.4
Övriga konsekvenser.......................................................162

15

Författningskommentar .................................................................163
15.1
Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713).......................................................................163
15.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument ..................................164
15.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet .........................................188
15.4
Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1087) om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument .......................................................................189
15.5
Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse ........................................190
15.6
Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet .......................................................190
15.7
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(2005:000).......................................................................190

Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG
av den 4 november 2003 om de prospekt som skall
offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten
4

s. 5 Kontrollera mot PDF

eller tas upp till handel och om ändring av direktiv
2001/34/EG..........................................................................193
Bilaga 2

Kommissionens förordning (EG) nr 809/2004
av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om
informationen i prospekt, dessas format, införlivande
genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt
och annonsering...................................................................219

Bilaga 3

Utredningens sammanfattning av delbetänkandet...............320

Bilaga 4

Utredningens lagförslag.......................................................325

Bilaga 5

Remissinstanser som haft möjlighet att yttra sig eller
yttrat sig över betänkandet Prospekt — nya regler om
prospekt m.m. (SOU 2004:95) ............................................368

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

1

Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument,
3. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,
4. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för
vissa innehav av finansiella instrument,
5. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse,
6. lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
7. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:000).

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

2

Lagtext

2.1

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)1
dels att 4 kap. 20–27 §§ och 5 kap. 19 § skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 20 § och 5 kap. 19 § skall utgå,
dels att 6 a kap. 21 § och 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 a kap.
21 §2
Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier på
annat sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med
apportegendom,
2. vad som gäller om nyemis2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i sion i följande bestämmelser i
4 kap. denna lag:
4 kap. denna lag:
1 § andra stycket om beslutan1 § andra stycket om beslutanderätt,
derätt,
3 § andra–fjärde styckena och
3 § andra–fjärde styckena och
4 § om information om apport 4 § om information om apport
m.m.,
m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 a § om försäljning av udda
6 a § om försäljning av udda
företrädesrätter,
företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första–tredje styckena om
10 § första–tredje styckena om
aktieteckning,
aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier
11 § om tilldelning av aktier
m.m.,
m.m.,
16 § första och andra styckena
16 § första och andra styckena
samt 17 § första, andra och fjärde samt 17 § första, andra och fjärde
styckena om styrelsens beslut om styckena om styrelsens beslut om
nyemission,
nyemission,
20 och 22–26 §§ om emissionsprospekt, samt
3. vad
som
enligt
lagen
3. vad
som
enligt
lagen
(1987:464) om vissa riktade (1987:464) om vissa riktade
emissioner i aktiemarknadsbolag, emissioner i aktiemarknadsbolag,
m.m. gäller vid nyemission eller m.m. gäller vid nyemission eller
överlåtelse av aktier, samt
överlåtelse av aktier.
1
2

Lagen omtryckt 1995:1567.
Senaste lydelse 2000:67.

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

4. vad
som
enligt
lagen
(1991:980) om handel med finansiella instrument gäller om prospekt vid erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten.
16 kap.
1 §3
Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktuarie, som vid
fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar
försäkringsbolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan
vållas aktieägare, delägare eller annan genom överträdelse av denna lag,
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna.
Om bolaget har upprättat
prospekt eller sådant dokument
som avses i 2 a kap. 1 § eller
2 b kap. 2 § lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument,
gäller vad som sägs i första stycket
andra meningen även skada som
tillfogas genom överträdelse av 2,
2 a eller 2 b kap. nämnda lag
eller kommissionens förordning
(EG) nr 809/2004 av den 29 april
2004 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/71/EG i fråga om
informationen i prospekt, dessas
format,
införlivande
genom
hänvisning samt offentliggörande
av prospekt och annonsering4.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

3
4

Senaste lydelse 1999:600.
EUT L 215, 16.6.2004, s.3 (Celex 32004R0809).

8

s. 9 Kontrollera mot PDF

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument2
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1–6 §§ samt 6 kap. 1 a och 3 §§ skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 2 kap. 7–35 §§ samt
6 kap. 1 b–1 f och 3 a–3 e §§ samt närmast före 2 kap. 1, 2, 4, 6, 8, 9, 10,
12, 17, 19, 20, 23, 24, 26, 30, 32, 33, 34 och 35 §§ samt 6 kap. 1 b, 1 c,
1 e, 1 f och 3 a §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 6 kap. 1 §
som skall lyda ”Upplysningsskyldighet”, en ny rubrik närmast före
6 kap. 2 § som skall lyda ”Vite” och en ny rubrik närmast före 6 kap. 4 §
som skall lyda ”Årliga avgifter till Finansinspektionen”,
dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 2 a och 2 b kap., av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §3
I denna lag betyder
I denna lag betyder
finansiellt instrument: fondpapfinansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller per och annan rättighet eller
förpliktelse avsedd för handel på förpliktelse avsedd för handel på
värdepappersmarknaden,
värdepappersmarknaden,
fondpapper: aktie och obligation
fondpapper: aktie och obligation
samt sådana andra delägarrätter samt sådana andra delägarrätter
eller fordringsrätter som är utgivna eller fordringsrätter som är utgivna
för allmän omsättning, fondandel för allmän omsättning, fondandel
och aktieägares rätt gentemot den och aktieägares rätt gentemot den
som för hans räkning förvarar som för hans räkning förvarar
aktiebrev i ett utländskt bolag aktiebrev i ett utländskt bolag
(depåbevis),
(depåbevis),
EES: Europeiska ekonomiska
EES: Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet,
samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: vad
anmält avvecklingssystem: vad
som anges i 2 § lagen (1999:1309) som anges i 2 § lagen (1999:1309)
om system för avveckling av om system för avveckling av
förpliktelser på finansmarknaden.
förpliktelser på finansmarknaden,
emittent: i fråga om aktier
aktiebolaget och i fråga om annat
finansiellt instrument utgivaren
eller utfärdaren av instrumentet,
1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de
prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till
handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64, Celex
32003L0071).
2
Lagen omtryckt 1992:558.
3
Senaste lydelse 2004:55.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

aktierelaterat finansiellt instrument:
1. aktie och finansiellt instrument som kan jämställas med aktie
såsom interimsbevis, delbevis och
teckningsrätt, samt
2. finansiellt instrument, såsom
konvertibelt skuldebrev där rätten
att
begära
konvertering
tillkommer
emittenten
och
optionsbevis, som ger rätt att
förvärva sådant instrument som
avses i 1 genom konvertering eller
utövande av annan rättighet som
instrumentet är bärare av, om
instrumentet
utfärdats
av
emittenten av den aktie som
rättigheten hänför sig till eller av
ett bolag som ingår i samma
koncern som den emittenten,
icke aktierelaterat finansiellt
instrument: finansiellt instrument
som inte är aktierelaterat,
kvalificerade investerare:
1. juridiska
personer
med
tillstånd
att
verka
på
finansmarknaderna,
2. juridiska
personer
vars
verksamhet uteslutande avser
investeringar
i
finansiella
instrument,
3. stater, delstater, statliga och
delstatliga
myndigheter,
centralbanker och Europeiska
centralbanken samt Europeiska
investeringsbanken,
Internationella valutafonden och andra
liknande
mellanstatliga
eller
överstatliga organisationer,
4. juridiska personer som för
vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren uppfyllt minst två
av följande tre förutsättningar:
a) medeltalet
anställda
i
företaget har uppgått till minst
250,
b) nettovärdet av tillgångarna
enligt
balansräkningen
har
överstigit
motsvarande
43 miljoner euro, och
c) nettoomsättningen
enligt

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

resultaträkningen har överstigit
motsvarande 50 miljoner euro,
samt
5. andra juridiska personer än
de som omfattas av 1–4 och
fysiska personer, om de av någon
stat inom EES betraktas som
kvalificerade investerare,
emissionsprogram: ett program
för
utgivning
av
icke
aktierelaterade
finansiella
instrument av liknande sort eller
kategori, fortlöpande eller vid
upprepade tillfällen under en
särskilt angiven emissionsperiod,
hemstat:
1. den stat inom EES där
emittenten har sitt säte, eller
2. vid emissioner av icke
aktierelaterade
finansiella
instrument som antingen vart och
ett har ett nominellt värde som
motsvarar minst 1 000 euro eller
innefattar en rätt att förvärva
finansiella instrument eller få ett
kontantbelopp,
såvida
inte
emittenten har gett ut de
underliggande
finansiella
instrumenten eller detta gjorts av
ett företag inom den koncern där
emittenten ingår: den stat inom
EES som väljs av emittenten, av
den som lämnar erbjudandet eller
av den som ansöker om att de
finansiella instrumenten skall tas
upp till handel på en reglerad
marknad, om emittenten har sitt
säte i den staten eller instrumenten
skall erbjudas allmänheten eller
har tagits eller skall tas upp till
handel i den staten, eller
3. när emittenten har sitt säte
utanför EES och ger ut andra
finansiella instrument än sådana
som anges i 2: den stat inom EES
som väljs av emittenten, den som
lämnar erbjudandet eller den som
ansöker om att finansiella
instrument skall tas upp till handel
på en reglerad marknad, om det är
i den staten som de finansiella

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

instrumenten antingen kommer att
erbjudas till allmänheten första
gången efter den 31 december
2003 eller kommer att tas upp till
handel på en reglerad marknad
första gången efter det datumet,
eller
4. när en emittent som avses i 3
inte själv valt hemstat: den stat
inom EES som emittenten väljer
senare
under
samma
förutsättningar som i 3,
offentligt uppköpserbjudande:
ett offentligt erbjudande till
innehavare
av
finansiella
instrument utgivna av en juridisk
person att på generellt angivna
villkor överlåta samtliga eller en
del av dessa instrument till
budgivaren.
2 kap.
Prospektskyldighet
1 §4
Vid emissioner som avses i 2 §
och erbjudanden som avses i 3 §,
som är riktade till en öppen krets,
skall prospekt upprättas om
summan av de belopp som till följd
av emissionen eller erbjudandet
kan komma att erläggas uppgår
till minst 300 000 kronor. Ett
sådant prospekt skall innehålla de
upplysningar som, med hänsyn till
de finansiella instrument som
avses, behövs för en välgrundad
bedömning av emissionen eller
erbjudandet.
Prospekt behöver inte upprättas
om
1. emissionen eller erbjudandet
görs av en stat inom EES,
2. emissionen eller erbjudandet
avser
andelar
i
en
investeringsfond eller i ett sådant
fondföretag som avses i 1 kap. 7 §
lagen
(2004:46)
om
4

Senaste lydelse 2004:55.

Ett prospekt skall upprättas när
finansiella instrument som är
avsedda för allmän omsättning
erbjuds till allmänheten eller tas
upp till handel på en reglerad
marknad, om inte annat följer av
2–7 §§.

12

s. 13 Kontrollera mot PDF

investeringsfonder,
3. emissionen eller erbjudandet
avser fordringsrätter med kortare
löptid än ett år,
4. lägsta beloppet som skall
erläggas av en enskild investerare
är 300 000 kronor eller mer.
Regeringen
eller,
efter
regeringens
bemyndigande,
Finansinspektionen får meddela
föreskrifter
om
ytterligare
undantag från skyldigheten att
upprätta prospekt.
Undantag från prospektskyldighet
Allmänt
2 §5
Vid emission av fondpapper som
inte är inregistrerade eller föremål
för ansökan om inregistrering vid
en börs, skall utgivaren upprätta
prospekt.

Bestämmelserna om prospekt i
denna lag tillämpas inte, om de
finansiella instrumenten utgörs av
1. andelar i en investeringsfond
eller i ett sådant fondföretag som
avses i 1 kap. 7 eller 9 § lagen
(2004:46) om investeringsfonder,
eller
2. fordringsrätter med kortare
löptid än ett år.
3§

Vid erbjudande om köp eller
försäljning
av
finansiella
instrument, skall den som lämnar
erbjudandet upprätta prospekt.

5

Senaste lydelse 1992:1713.

Prospekt behöver inte upprättas,
om de finansiella instrumenten
1. villkorslöst och oåterkalleligt
garanteras av en stat inom EES
eller av en regional eller lokal
myndighet inom EES, eller
2. utgörs av icke aktierelaterade
finansiella instrument som ges ut
av en stat eller en centralbank
inom EES eller av en regional
eller lokal myndighet inom EES
eller
av
en
mellanstatlig
organisation i vilken en eller flera
stater inom EES är medlemmar.

13

s. 14 Kontrollera mot PDF

Erbjudande till allmänheten
4 §6
Prospektet skall lämnas in till
Finansinspektionen med ansökan
om registrering.
Om ansökan gäller ett prospekt
som avses i 2 § skall det
godkännas av inspektionen innan
det registreras.
Om
samma
fondpapper
emitteras i ett eller flera andra
länder inom EES, vars lagstiftning
kräver förhandsgranskning av
prospekt, och utgivaren därvid
upprättar prospekt enligt reglerna
om
börsprospekt,
skall
inspektionen dock inte pröva
frågan om godkännande om
1. utgivaren har sitt säte i ett av
länderna
och
fondpapperen
emitteras där, eller
2. utgivaren i annat fall har
ansökt om godkännande av
prospektet i något av länderna.

När
finansiella
instrument
erbjuds till allmänheten behöver
ett prospekt inte upprättas, om
1. erbjudandet riktas bara till
kvalificerade investerare,
2. erbjudandet riktas till mindre
än hundra fysiska eller juridiska
personer, som inte är kvalificerade
investerare, i en stat inom EES,
3. erbjudandet avser köp av
finansiella instrument till ett
belopp motsvarande minst 50 000
euro för varje investerare,
4. vart och ett av de finansiella
instrumenten har ett nominellt
värde som motsvarar minst 50 000
euro, eller
5. det sammanlagda belopp som
skall betalas under en tid av tolv
månader motsvarar mindre än
100 000 euro.
När
finansiella
instrument
erbjuds till allmänheten behöver
ett prospekt inte heller upprättas,
om det sammanlagda belopp som
skall betalas under en tid av tolv
månader motsvarar minst 100 000
euro och högst 1 miljon euro.
5 §7

Om en emission av utländska
fondpapper görs både här i landet
och i ett eller flera andra länder
inom EES och ett prospekt som
har upprättats enligt reglerna om
börsprospekt har godkänts av
behörig myndighet i något av
dessa länder inom tre månader
före ansökan om registrering,
skall Finansinspektionen godta
prospektet utan ny prövning.
Inspektionen
får
trots
bestämmelserna i första stycket
kräva att ett utländskt prospekt
skall översättas till svenska
6
7

Senaste lydelse 1992:1713.
Senaste lydelse 1992:1714.

När
finansiella
instrument
erbjuds till allmänheten behöver
ett prospekt inte upprättas, om
erbjudandet avser
1. aktier som emitteras i utbyte
mot aktier av samma slag och
emissionen inte innebär någon
ökning av bolagets aktiekapital,
2. finansiella instrument som
erbjuds som vederlag i samband
med
ett
offentligt
uppköpserbjudande, när det har
lämnats in ett dokument som har
granskats av Finansinspektionen
enligt bestämmelserna i 2 a kap.

14

s. 15 Kontrollera mot PDF

språket och kompletteras med
uppgifter som särskilt gäller
förhållandena här i landet.

1 § och inspektionen inte har
meddelat beslut enligt 2 a kap. 2 §
om att ett prospekt skall upprättas,
3. aktier som erbjuds, tilldelas
eller skall tilldelas i samband med
en fusion, när det har upprättats
ett dokument som har granskats av
Finansinspektionen
enligt
bestämmelserna i 2 b kap. och
inspektionen inte har meddelat
beslut enligt 2 b kap. 3 § om att ett
prospekt skall upprättas,
4. aktier som erbjuds, tilldelas
eller skall tilldelas aktieägarna
utan kostnad och utdelning av
vinst som sker i form av aktier av
samma slag som de aktier som
utdelningen hänför sig till, när ett
dokument
som
innehåller
information om aktierna samt om
motiven och de närmare formerna
för erbjudandet görs tillgängligt,
eller
5. finansiella instrument som
nuvarande eller tidigare anställda
eller styrelseledamöter i ett
företag erbjuds, tilldelas eller
skall tilldelas av företaget eller av
ett närstående företag, när
instrument av samma slag redan
finns upptagna till handel på en
reglerad
marknad
och
ett
dokument
som
innehåller
information om de finansiella
instrumenten samt om motiven och
de
närmare
formerna
för
erbjudandet görs tillgängligt.
Upptagande till handel
6 §8

Sedan Finansinspektionen har
registrerat prospektet skall det
offentliggöras.

8

Senaste lydelse 1992:1714.

När finansiella instrument tas
upp till handel på en reglerad
marknad behöver ett prospekt inte
upprättas, om
1. antalet aktier, för vilka
ansökts om upptagande till handel
under de senaste tolv månaderna,
motsvarar mindre än tio procent
15

s. 16 Kontrollera mot PDF

av det antal aktier av samma slag
som vid början av tolvmånadersperioden var upptagna till handel
på samma reglerade marknad,
2. aktier emitteras i utbyte mot
aktier av samma slag, som redan
finns upptagna till handel på
samma reglerade marknad och
emissionen inte innebär någon
ökning av bolagets aktiekapital,
3. finansiella instrument erbjuds
som vederlag i samband med ett
offentligt uppköpserbjudande, när
det har lämnats in ett dokument
som
har
granskats
av
Finansinspektionen
enligt
bestämmelserna i 2 a kap. 1 § och
inspektionen inte har meddelat
beslut enligt 2 a kap. 2 § om att ett
prospekt skall upprättas,
4. aktier erbjuds, tilldelas eller
skall tilldelas i samband med en
fusion, när det har upprättats ett
dokument som har granskats av
Finansinspektionen
enligt
bestämmelserna i 2 b kap. och
inspektionen inte har meddelat
beslut enligt 2 b kap. 3 § om att ett
prospekt skall upprättas,
5. aktier erbjuds, tilldelas eller
skall tilldelas aktieägarna utan
kostnad och om utdelning av vinst
sker i form av aktier av samma
slag som de aktier som
utdelningen hänför sig till, när
aktierna är av samma slag som de
aktier som redan finns upptagna
till handel på samma reglerade
marknad och ett dokument som
innehåller
information
om
aktierna samt om motiven och de
närmare formerna för erbjudandet
görs tillgängligt,
6. finansiella instrument som
nuvarande eller tidigare anställda
eller styrelseledamöter i ett
företag erbjuds, tilldelas eller
skall tilldelas av företaget eller av
ett närstående företag, när
instrumenten är av samma slag
som de instrument som redan finns

16

s. 17 Kontrollera mot PDF

upptagna till handel på samma
reglerade marknad och ett
dokument
som
innehåller
information om de finansiella
instrumenten samt om motiven och
de
närmare
formerna
för
erbjudandet görs tillgängligt, eller
7. aktier har tillkommit genom
konvertering eller utbyte av
finansiella instrument eller genom
utnyttjande av optionsrätter, när
aktierna är av samma slag som de
aktier som redan finns upptagna
till handel på samma reglerade
marknad.
7§
När finansiella instrument tas
upp till handel på en reglerad
marknad behöver ett prospekt inte
upprättas
då
finansiella
instrument av samma kategori
sedan mer än 18 månader är
upptagna till handel på en annan
reglerad marknad inom EES, om
1. de finansiella instrumenten av
samma kategori togs upp till
handel på den andra reglerade
marknaden med stöd av
a) ett godkänt prospekt som
offentliggjorts
enligt
regler
motsvarande dem i 26–28 §§ och
instrumenten togs upp till handel
för första gången efter den 31
december 2003, eller
b) ett prospekt som godkänts
enligt kraven i rådets direktiv
80/390/EEG av den 17 mars 1980
om samordning av kraven på
upprättande, granskning och
spridning av prospekt som skall
offentliggöras vid upptagande av
värdepapper till officiell notering
vid
fondbörs9
eller
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2001/34/EG av den 28
maj 2001 om upptagande av
värdepapper till officiell notering
och om uppgifter som skall
9

EGT L 100, 17.4.1980, s. 1 (Celex 31980L0390).

17

s. 18 Kontrollera mot PDF

offentliggöras beträffande sådana
värdepapper10 och instrumenten
togs upp till handel före den 1
januari 2004,
2. emittenten
har
fullgjort
löpande skyldigheter på den andra
reglerade marknaden, och
3. den som ansöker om att de
finansiella instrumenten skall tas
upp till handel på den reglerade
marknaden
upprättar
ett
sammanfattande dokument på ett
språk som Finansinspektionen i ett
enskilt
fall
beslutar
och
offentliggör dokumentet enligt
27 §.
Dokumentet
enligt
första
stycket 3
skall
innehålla
information motsvarande den som
enligt 13 § skall ingå i en
sammanfattning. Dokumentet skall
även innehålla information om var
det senaste godkända prospektet
kan fås och var den finansiella
information
som
emittenten
offentliggjort till följd av löpande
krav på offentliggörande finns
tillgänglig.
Ansvar för
prospekt

upprättande

av

Erbjudande till allmänheten
8§
Vid
ett
erbjudande
till
allmänheten
som
innefattar
emission av finansiella instrument
skall prospektet upprättas av
emittenten.
Vid
ett
erbjudande
till
allmänheten om köp av aktier,
konvertibler,
teckningsoptioner
eller teckningsrätter som lämnas
av någon som innehar sådana
finansiella
instrument
skall
prospektet upprättas av det
aktiebolag som har gett ut
instrumenten. Den som avser att
10

EGT L 184, 6.7.2001, s. 1 (Celex 32001L0034).

18

s. 19 Kontrollera mot PDF

lämna ett sådant erbjudande skall
underrätta styrelsen i bolaget
senast sex veckor före den dag då
köp tidigast avses ske.
Vid andra erbjudanden till
allmänheten än sådana som avses
i första och andra styckena skall
prospektet upprättas av den som
lämnar erbjudandet.
Ett aktiebolag får ta ut
ersättning för sina kostnader för
att upprätta ett prospekt enligt
andra stycket av den som lämnar
erbjudandet. Om erbjudandet
lämnas av flera, skall kostnaderna
fördelas mellan dem i förhållande
till det antal instrument av samma
slag som var och en erbjuder till
allmänheten.
Upptagande till handel
9§
Vid en ansökan om att
finansiella instrument skall tas upp
till handel på en reglerad marknad
skall prospektet upprättas av den
som gör ansökan.
Prospektets innehåll
10 §
Ett prospekt skall innehålla all
information rörande emittenten
och de finansiella instrumenten
som är nödvändig för att en
investerare skall kunna göra en
välgrundad
bedömning
av
emittentens och en eventuell
garants tillgångar och skulder,
finansiella ställning, resultat och
framtidsutsikter samt av de
finansiella
instrumenten.
Informationen skall vara skriven
så att den är lätt att förstå och
analysera.
Ytterligare bestämmelser om
den information som ett prospekt
skall
innehålla
finns
i
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004 av den 29 april 2004 om

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/71/EG
i
fråga
om
informationen i prospekt, dessas
format,
införlivande
genom
hänvisning samt offentliggörande
av prospekt och annonsering11.
11 §
Inför upprättandet av ett
prospekt och vid offentliggörande
av det enligt 26–28 §§ får, i syfte
att upprätta och offentliggöra
prospektet och utan hinder av 21 §
personuppgiftslagen (1998:204),
de personuppgifter behandlas som
prospektet skall innehålla. I den
utsträckning det krävs enligt 26–
28 §§ får personuppgifterna i
prospektet föras över till en stat
utanför EES.
Prospektets utformning
12 §
Ett prospekt skall upprättas som
ett eller tre separata dokument. I
det
senare
fallet
skall
informationen i prospektet delas
upp i ett registreringsdokument, en
värdepappersnot
och
en
sammanfattning. Av 15 § framgår
att ett prospekt i vissa fall får
upprättas
i
form
av
ett
grundprospekt.
Registreringsdokumentet skall
innehålla
information
om
emittenten.
Värdepappersnoten
skall innehålla information om de
finansiella
instrumenten.
Sammanfattningen skall innehålla
de uppgifter som anges i 13 §.
Om en emittent har ett
registreringsdokument som är
godkänt och registrerat av
Finansinspektionen och giltigt
enligt 23 §, räcker det med att
emittenten upprättar en värdepappersnot och en sammanfattning
11

EUT L 215, 16.6.2004, s.3 (Celex 32004R0809).

20

s. 21 Kontrollera mot PDF

när finansiella instrument erbjuds
till allmänheten eller tas upp till
handel på en reglerad marknad.
Har det, efter det att det senaste
registreringsdokumentet
och
eventuella tillägg enligt 32 §
godkänts, inträffat en förändring
eller händelse som skulle kunna
påverka en investerares bedömning, skall värdepappersnoten
innehålla information om detta,
även om sådan information
normalt skulle ha lämnats i
registreringsdokumentet. Värdepappersnoten och sammanfattningen skall godkännas av
Finansinspektionen enligt 24 §.
13 §
I ett prospekt skall det ingå en
sammanfattning som innehåller
väsentliga
uppgifter
om
emittenten, eventuell garant och
de finansiella instrumenten. Risker
som är förenade med emittenten,
garanten eller de finansiella
instrumenten skall särskilt anges.
Sammanfattningen skall även
innehålla uppgift om
1. att den skall ses som en
introduktion till prospektet,
2. att varje beslut om att
investera
i
de
finansiella
instrumenten skall grunda sig på
en bedömning av prospektet i dess
helhet,
3. att en investerare som väcker
talan vid domstol med anledning
av uppgifterna i ett prospekt kan
bli tvungen att svara för
kostnaderna för översättning av
prospektet, och
4. innehållet i 14 §.
Prospektet
behöver
inte
innehålla en sammanfattning, om
det
upprättas
när
icke
aktierelaterade
finansiella
instrument, som vart och ett har
ett nominellt värde som motsvarar
minst 50 000 euro, tas upp till
handel på en reglerad marknad.

21

s. 22 Kontrollera mot PDF

Sammanfattningen skall vara
kortfattad och skriven så att den är
lätt att förstå.
14 §
En person får göras ansvarig
för uppgifter som ingår i eller
saknas i sammanfattningen eller
en översättning av den bara om
sammanfattningen
eller
översättningen är vilseledande,
felaktig eller oförenlig med de
andra delarna av prospektet.
15 §
Ett prospekt får upprättas i form
av ett grundprospekt, om de
finansiella instrumenten utgörs av
1. icke aktierelaterade finansiella instrument som ges ut inom
ramen för ett emissionsprogram,
2. skuldförbindelser som avses i
lagen (2003:1223) om utgivning
av säkerställda obligationer och
som ges ut fortlöpande eller vid
upprepade tillfällen, eller
3. bostadsobligationer som vid
upprepade tillfällen erbjuds till
allmänheten i Sverige av ett
kreditinstitut vars främsta syfte är
att bevilja hypotekslån, förutsatt
att
a) obligationerna utgör delar av
ett lån avsett att utfärdas i
omgångar under en särskilt
angiven emissionsperiod,
b)
emissionsvillkoren
inte
ändras under emissionsperioden,
och
c) de belopp som erhålls från
emissionerna enligt emittentens
bolagsordning
placeras
i
tillgångar som ger tillräcklig
täckning för de åtaganden som är
förenade med obligationerna.
16 §
Om ett grundprospekt eller ett
tillägg till detta inte innehåller de
slutliga
villkoren
för
ett
erbjudande
av
finansiella

22

s. 23 Kontrollera mot PDF

instrument till allmänheten eller
ett upptagande av finansiella
instrument till handel på en
reglerad marknad, skall villkoren
ges in till Finansinspektionen och
offentliggöras enligt 27 § så snart
det är möjligt.
Utelämnande av information
17 §
Om det slutliga priset eller det
antal finansiella instrument som
skall erbjudas till allmänheten inte
kan anges i prospektet, skall
prospektet i stället innehålla
uppgifter om de kriterier eller
villkor som skall tillämpas för att
fastställa priset eller antalet
finansiella instrument eller, när
det gäller priset, det högsta priset.
I annat fall skall en investerare ha
rätt att återkalla sin anmälan om
köp eller teckning av de finansiella
instrumenten.
När priset eller antalet finansiella instrument har fastställts
slutligt, skall dessa uppgifter ges
in till Finansinspektionen och
offentliggöras enligt 27 §.
En återkallelse enligt första
stycket får göras inom fem
arbetsdagar från det att slutligt
fastställt pris och antal finansiella
instrument har offentliggjorts.
18 §
Finansinspektionen får i ett
enskilt fall besluta att information
som krävs enligt 10 § första
stycket eller enligt kommissionens
förordning (EG) nr 809/2004 får
utelämnas i ett prospekt, om
inspektionen finner att
1. offentliggörandet
av
informationen skulle medföra
allvarlig skada för emittenten, och
utelämnandet av informationen
inte kan antas medföra att
allmänheten vilseleds i fråga om
omständigheter som är av

23

s. 24 Kontrollera mot PDF

väsentlig betydelse för att en
välgrundad
bedömning
skall
kunna göras av emittenten, den
som lämnar erbjudandet eller
eventuell garant och av de
finansiella
instrument
som
prospektet avser, eller
2. informationen är av mindre
betydelse och inte skulle påverka
bedömningen av den finansiella
ställningen hos och framtidsutsikterna för emittenten, den som
lämnar erbjudandet eller en
eventuell garant.
Information som krävs enligt
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004 får i särskilda fall
utelämnas, om den inte är relevant
för
emittentens
verksamhetsområde eller rättsliga form eller
för de finansiella instrument som
prospektet avser. Om det är
möjligt, skall prospektet innehålla
likvärdig information.
Hänvisning till andra dokument
19 §
Information får göras till en del
av ett prospekt genom hänvisning
till ett eller flera offentliggjorda
dokument som tidigare har
godkänts och registrerats av
Finansinspektionen eller getts in
till inspektionen i enlighet med
6 kap. 1 b §. Sådana hänvisningar
får inte göras i sammanfattningen.
Hänvisningarna skall föras in i
en förteckning som skall bifogas
prospektet.
Språkbestämmelser
20 §
När
finansiella
instrument
erbjuds till allmänheten eller tas
upp till handel på en reglerad
marknad
i
Sverige,
skall
prospektet upprättas på svenska,
om inte Finansinspektionen i ett
enskilt fall beslutar att det får

24

s. 25 Kontrollera mot PDF

upprättas på ett annat språk eller
detta följer av andra stycket eller
22 §.
När ett prospekt avser icke
aktierelaterade
finansiella
instrument som vart och ett har ett
nominellt värde som motsvarar
minst 50 000 euro och som skall
tas upp till handel på en reglerad
marknad i Sverige, får prospektet
upprättas på ett språk som
används
allmänt
på
de
internationella
finansiella
marknaderna.
21 §
När
finansiella
instrument
erbjuds till allmänheten eller tas
upp till handel på en reglerad
marknad i en eller flera stater
inom EES, men inte i Sverige, skall
det prospekt som ges in till
Finansinspektionen
för
godkännande enligt 24 § upprättas
på svenska, på ett språk som
används
allmänt
på
de
internationella
finansiella
marknaderna eller på något annat
språk som inspektionen i ett enskilt
fall beslutar.
22 §
Om ett prospekt har godkänts av
en behörig myndighet i en annan
stat inom EES enligt 34 § och
avser ett erbjudande av finansiella
instrument till allmänheten i
Sverige eller en ansökan om att
finansiella instrument skall tas upp
till handel på en reglerad marknad
i Sverige, får prospektet vara
upprättat på ett språk som
används
allmänt
på
de
internationella
finansiella
marknaderna. Finansinspektionen
får
dock
besluta
att
en
sammanfattning av prospektet
skall översättas till svenska.

25

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prospektets giltighetstid
23 §
Ett prospekt enligt 12 § eller ett
grundprospekt enligt 15 § 1 är
giltigt under en tid av högst tolv
månader från den dag då det
offentliggörs enligt 26 §.
Ett grundprospekt enligt 15 § 2
eller 3 är giltigt tills det inte ges ut
några
ytterligare
finansiella
instrument enligt prospektet.
Prospekt är giltiga enligt första
och andra styckena endast under
förutsättning att eventuella tillägg
görs enligt 32 §.
Godkännande av prospekt
24 §
Ett prospekt skall godkännas av
Finansinspektionen, om Sverige är
hemstat. Godkännande skall ges
om prospektet är fullständigt,
sammanhängande och begripligt
samt i övrigt uppfyller de krav som
ställs
i
denna
lag
och
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004.
Finansinspektionen
skall
meddela beslut med anledning av
ansökan om godkännande inom tio
arbetsdagar från det att en
fullständig ansökan kom in till
inspektionen. Om ett erbjudande
till allmänheten avser finansiella
instrument som ges ut av en
emittent som inte tidigare har
erbjudit finansiella instrument till
allmänheten och som inte tidigare
har fått finansiella instrument
upptagna till handel på en
reglerad
marknad,
skall
Finansinspektionen
meddela
beslut inom tjugo arbetsdagar från
det att en fullständig ansökan kom
in till inspektionen.
Om en ansökan behöver
kompletteras, skall Finansinspektionen snarast och senast inom tio
arbetsdagar från det att ansökan

26

s. 27 Kontrollera mot PDF

kom
in
till
inspektionen,
underrätta sökanden och begära
nödvändiga kompletteringar.
När ett prospekt har godkänts,
skall
Finansinspektionen
registrera det.
25 §
Finansinspektionen får besluta
att en ansökan om godkännande
av prospekt skall lämnas över till
en behörig myndighet i en annan
stat inom EES, om den
myndigheten går med på det.
Sökanden skall underrättas om ett
överlämnande
inom
tre
arbetsdagar
från
det
att
Finansinspektionen fattade sitt
beslut.
Offentliggörande av prospekt
26 §
Ett prospekt skall offentliggöras,
när det har godkänts och registrerats av Finansinspektionen.
Prospektet skall offentliggöras
av emittenten, den som lämnar
erbjudandet eller den som ansöker
om att finansiella instrument skall
tas upp till handel på en reglerad
marknad snarast och senast dagen
innan
anmälningstiden
i
erbjudandet börjar löpa eller de
finansiella instrumenten tas upp
till handel. Om ett slag av aktier
som inte tidigare har tagits upp till
handel erbjuds till allmänheten
och skall tas upp till handel för
första gången, skall prospektet
offentliggöras minst sex arbetsdagar innan erbjudandet löper ut.

27 §
Ett prospekt skall offentliggöras
1. i en eller flera dagstidningar
med rikstäckande eller omfattande
spridning i de stater inom EES där
ett erbjudande av finansiella
instrument till allmänheten eller

27

s. 28 Kontrollera mot PDF

en ansökan om att finansiella
instrument skall tas upp till handel
görs,
2. genom att i tryckt form
kostnadsfritt göras tillgängligt för
allmänheten hos de reglerade
marknader där de finansiella
instrumenten tas upp till handel
eller på emittentens huvudkontor
och, i förekommande fall, hos
värdepappersinstitut
som
medverkar vid erbjudandet,
3. på emittentens elektroniska
hemsida samt, i de fall värdepappersinstitut
medverkar
vid
erbjudandet, på värdepappersinstitutets elektroniska hemsida,
eller
4. på en elektronisk hemsida
som tillhör den reglerade marknad
där ansökan om att finansiella
instrument skall tas upp till handel
görs.
Om ett prospekt offentliggörs av
emittenten enligt första stycket 1
eller 2, skall prospektet även
offentliggöras på emittentens
elektroniska hemsida samt, i de
fall värdepappersinstitut medverkar vid erbjudandet, på
värdepappersinstitutets
elektroniska hemsida.
28 §
Om ett prospekt offentliggörs i
elektronisk form, skall investerare
som begär det kostnadsfritt få en
papperskopia av prospektet från
emittenten, den som lämnar
erbjudandet, den som ansöker om
att finansiella instrument skall tas
upp till handel eller värdepappersinstitut som medverkar vid
erbjudandet.
När ett prospekt består av flera
dokument
eller
innehåller
information som har gjorts till en
del
av
prospektet
genom
hänvisning enligt 19 §, får
dokumenten eller informationen
offentliggöras och spridas separat.

28

s. 29 Kontrollera mot PDF

En investerare skall i sådana fall
på begäran kostnadsfritt få
tillgång till en papperskopia av de
olika dokumenten enligt vad som
anges i 27 § första stycket 2. I
varje dokument skall det anges var
de övriga dokument som hör till
prospektet finns att tillgå.
Ytterligare bestämmelser om
offentliggörande av prospekt finns
i kommissionens förordning (EG)
nr 809/2004.
29 §
Finansinspektionen skall på sin
elektroniska hemsida offentliggöra
antingen samtliga godkända och
registrerade prospekt eller en
förteckning över dessa med
eventuella
länkar
till
de
elektroniska
hemsidor
där
prospekten har offentliggjorts.
Offentliggörandet skall vid varje
tid omfatta de prospekt som har
godkänts under de senaste tolv
månaderna.
Finansinspektionen skall på sin
elektroniska
hemsida
även
offentliggöra eventuella tillägg till
ett prospekt enligt 32 §.
Reklam och annan information
30 §
Reklam om ett erbjudande av
finansiella
instrument
till
allmänheten
eller
om
att
finansiella instrument skall tas upp
till handel på en reglerad marknad
skall innehålla information om att
ett prospekt har offentliggjorts
eller kommer att offentliggöras
och var det finns att tillgå eller
kommer att bli tillgängligt.
Reklamen skall utformas och
presenteras så att det tydligt
framgår att det är fråga om
reklam. Information i reklam får
inte
vara
felaktig
eller
vilseledande. Informationen skall
stämma
överens
med
den

29

s. 30 Kontrollera mot PDF

information
som
lämnas
i
prospektet,
om
detta
har
offentliggjorts, och annars med
den information som enligt 10 §
skall lämnas i ett prospekt.
Ytterligare bestämmelser om
reklam finns i kommissionens
förordning (EG) nr 809/2004.
31 §
Annan information, som inte
utgör reklam, om ett erbjudande
av finansiella instrument till
allmänheten eller ett upptagande
av finansiella instrument till
handel på en reglerad marknad
som lämnas av emittenten, den
som lämnar erbjudandet eller den
som gör ansökan om upptagande
skall stämma överens med den
information
som
lämnas
i
prospektet.
Oavsett om skyldighet att
upprätta prospekt föreligger eller
inte, skall all väsentlig information
som lämnas till någon investerare
lämnas till samtliga investerare
som erbjudandet riktar sig till.
Tillägg till prospekt
32 §
Varje ny omständighet, sakfel
eller förbiseende som kan påverka
bedömningen
av
finansiella
instrument som omfattas av ett
prospekt, och som inträffar eller
uppmärksammas efter det att
prospektet har godkänts men
innan
anmälningstiden
för
erbjudandet
av
finansiella
instrument till allmänheten löper
ut eller de finansiella instrumenten
tas upp till handel på en reglerad
marknad, skall tas in eller rättas
till i ett tillägg till prospektet.
Sammanfattningen, och eventuella
översättningar av denna, skall
kompletteras om det är nödvändigt
för att återge informationen i
tillägget.

30

s. 31 Kontrollera mot PDF

Ett tillägg till ett prospekt skall
godkännas av Finansinspektionen,
om
Sverige
är
hemstat.
Finansinspektionen skall meddela
beslut med anledning av ansökan
om godkännande av ett tillägg
inom sju arbetsdagar från det att
ansökan kom in till inspektionen.
Tillägget
skall
därefter
offentliggöras på samma sätt som
prospektet har offentliggjorts på.
En investerare som innan
tillägget
till
prospektet
offentliggörs har gjort en anmälan
om eller på annat sätt samtyckt till
köp eller teckning av de finansiella
instrument som omfattas av
prospektet, har rätt att återkalla
sin anmälan eller sitt samtycke
inom fem arbetsdagar från
offentliggörandet.
Erbjudanden till allmänheten och
upptagande till handel i annan
stat inom EES
33 §
När Finansinspektionen har
godkänt ett prospekt, skall
inspektionen, på begäran av
emittenten eller den som har
upprättat prospektet, överlämna
ett intyg om godkännandet till
behöriga myndigheter i den eller
de stater inom EES där ett
erbjudande
av
finansiella
instrument till allmänheten eller
ett upptagande av finansiella
instrument till handel på en
reglerad
marknad
planeras.
Intyget och en kopia av prospektet
skall överlämnas inom tre
arbetsdagar från det att begäran
kom in till inspektionen eller, om
begäran bifogats ansökan om
godkännande, inom en arbetsdag
från godkännandet av prospektet.
Av intyget skall det framgå
1. om prospektet har upprättats
i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv

31

s. 32 Kontrollera mot PDF

2003/71/EG av den 4 november
2003 om de prospekt som skall
offentliggöras när värdepapper
erbjuds till allmänheten eller tas
upp till handel och om ändring av
direktiv 2001/34/EG12, samt
2. om
information
har
utelämnats enligt 18 § och i så fall
skälen för detta.
Om en utländsk behörig
myndighet kräver att hela eller
delar av prospektet översätts, skall
översättningen
bifogas
den
begäran som ges in till
Finansinspektionen enligt första
stycket och översändas till den
andra myndigheten tillsammans
med intyget och kopian av
prospektet.
Bestämmelserna i första–tredje
styckena skall tillämpas även för
eventuella tillägg som upprättas
enligt 32 §.
Prospekt godkända i annan stat
inom EES
34 §
Ett prospekt som har godkänts
av en behörig myndighet i en
annan stat inom EES är giltigt i
Sverige, om Finansinspektionen
från den behöriga myndigheten får
ett intyg om att prospektet har
upprättats
i
enlighet
med
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/71/EG.
Emittenter med säte i en stat
utanför EES
35 §
När en emittent har sitt säte i en
stat
utanför
EES,
får
Finansinspektionen, efter ansökan
av emittenten, godkänna ett
prospekt avseende erbjudande av
finansiella
instrument
till
allmänheten eller upptagande av
12

EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 (Celex 32003L0071).

32

s. 33 Kontrollera mot PDF

finansiella instrument till handel
på en reglerad marknad, om
1. Sverige är hemstat,
2. prospektet har utformats i
enlighet med reglerna i den stat
där emittenten har sitt säte, och
3. informationskraven
enligt
reglerna i den stat där emittenten
har sitt säte motsvarar kraven i
denna lag och kommissionens
förordning (EG) nr 809/2004.
Föreslagen lydelse
2 a kap. Offentliga uppköpserbjudanden

Om vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för
allmän omsättning
1 § Vid ett offentligt uppköpserbjudande, där det vederlag som erbjuds
utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning,
får budgivaren upprätta ett dokument som innehåller information som är
likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och ge in det till
Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en
bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt enligt
2 kap. och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
Dokumentet skall upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i
ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
2 § Om Finansinspektionen finner att ett dokument som avses i 1 § inte
är likvärdigt med ett prospekt, skall inspektionen inom tio arbetsdagar
från det att ett fullständigt dokument kom in till inspektionen, meddela
beslut om att ett prospekt skall upprättas enligt 2 kap. Om vederlaget
utgörs av finansiella instrument som ges ut av en emittent som inte
tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten och som inte
tidigare har fått finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad
marknad, är tidsfristen för Finansinspektionen att meddela ett beslut i
stället tjugo arbetsdagar från det att ett fullständigt dokument kom in till
inspektionen.
Om ett dokument behöver kompletteras, skall Finansinspektionen
snarast och senast inom tio arbetsdagar från det att dokumentet kom in
till inspektionen, underrätta ingivaren och begära nödvändiga
kompletteringar.
Om vederlaget utgörs av kontant betalning
3 § Vid ett offentligt uppköpserbjudande, där det vederlag som erbjuds
utgörs av kontant betalning skall, om inte annat följer av 4 §, budgivaren
upprätta ett prospekt när summan av de belopp som till följd av
erbjudandet kan komma att betalas motsvarar minst 100 000 euro.
33

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prospektet skall innehålla de upplysningar som, med hänsyn till de
finansiella instrument som avses, behövs för att en välgrundad
bedömning av erbjudandet skall kunna göras.
4 § Ett prospekt behöver inte upprättas om uppköpserbjudandet
1. görs av en stat inom EES, eller
2. avser fordringsrätter med kortare löptid än ett år.
5 § Prospektet skall ges in till Finansinspektionen med ansökan om
registrering. När Finansinspektionen har registrerat prospektet, skall
budgivaren offentliggöra det.
2 b kap. Vissa fusioner där vederlaget utgörs av aktier

1 § Vid fusioner enligt 23 kap. aktiebolagslagen (2005:000) eller
15 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller bestämmelserna i
detta kapitel, om vederlaget till aktieägarna i ett överlåtande bolag utgörs
av aktier i det övertagande bolaget och minst ett av bolagen är ett publikt
aktiebolag eller ett publikt försäkringsaktiebolag.
2 § Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, det
övertagande bolaget skall upprätta ett dokument som innehåller
information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och
ge in det till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse
en bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt enligt
2 kap. och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
Dokumentet skall upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i
ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
3 § Om Finansinspektionen finner att dokumentet inte är likvärdigt med
ett prospekt, skall inspektionen inom tio arbetsdagar från det att ett
fullständigt dokument kom in till inspektionen, meddela beslut om att ett
prospekt skall upprättas. Om ett överlåtande bolag och, vid absorption,
det övertagande bolaget inte tidigare har erbjudit finansiella instrument
till allmänheten och inte tidigare har fått finansiella instrument upptagna
till handel på en reglerad marknad, är tidsfristen för Finansinspektionen
att meddela ett beslut i stället tjugo arbetsdagar från det att ett
fullständigt dokument kom in till inspektionen.
Om ett dokument behöver kompletteras, skall Finansinspektionen
snarast och senast inom tio arbetsdagar från det att dokumentet kom in
till inspektionen, underrätta ingivaren och begära nödvändiga
kompletteringar.
4 § Om Finansinspektionen inte har meddelat beslut enligt 3 §, skall
dokumentet hållas tillgängligt för aktieägarna i överlåtande bolag under
minst två veckor före den bolagsstämma då respektive bolag skall fatta
beslut om godkännande av fusionsplanen. Kopior av dokumentet skall
genast och utan kostnad skickas till de aktieägare som begär det och
uppger sin postadress.
Det som föreskrivs i fråga om aktieägare i det överlåtande bolaget i
första stycket skall också tillämpas i fråga om aktieägare i övertagande

34

s. 35 Kontrollera mot PDF

bolag i de fall som anges i 23 kap. 15 § andra stycket aktiebolagslagen
(2005:000) eller 15 a kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelselagen
(1982:713).
Lydelse enligt prop. 2004/05:142

Föreslagen lydelse

6 kap.
1a§
För övervakningen av efterlevFör övervakningen av efterlevnaden av bestämmelserna i denna naden av bestämmelserna i denna
lag, lagen (1991:981) om värde- lag, lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, lagen (1992:543) pappersrörelse, lagen (1992:543)
om börs- och clearingverksamhet, om börs- och clearingverksamhet,
lagen (2000:1087) om anmäl- lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav ningsskyldighet för vissa innehav
av finansiella instrument och lagen av finansiella instrument, lagen
om
straff
för
(2005:000)
om
straff
för (2005:000)
marknadsmissbruk vid handel med marknadsmissbruk vid handel med
instrument
och
finansiella instrument får Finans- finansiella
inspektionen för sin tillsyn kommissionens förordning (EG) nr
809/2004 får Finansinspektionen
anmoda
för sin tillsyn anmoda
1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar
eller annat,
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig
till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.
Första stycket gäller inte i den utsträckning en anmodan skulle strida
mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
Vid tillämpningen av 2, 2 a och
2 b kap.
gäller
inte
första
stycket 2.
Regeringen
eller,
efter
Regeringen
eller,
efter
bemyndigande,
regeringens
bemyndigande, regeringens
Finansinspektionen får meddela Finansinspektionen får meddela
närmare föreskrifter om hur närmare föreskrifter om hur
i
första
uppgiftsskyldigheten
skall uppgiftsskyldigheten
stycket skall fullgöras.
fullgöras.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
Årlig information
1b§
En emittent vars finansiella
instrument har tagits upp till
handel på en reglerad marknad
skall varje år sammanställa ett
dokument som innehåller eller
hänvisar till all den information
som emittenten till följd av
upptagandet har offentliggjort

35

s. 36 Kontrollera mot PDF

under de senaste tolv månaderna.
Om det i dokumentet hänvisas till
information i ett annat dokument,
skall det anges var det dokumentet
finns att få.
Regeringen eller den myndighet
som
regeringen
bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om
vilken information dokumentet
skall innehålla.
Bestämmelser om offentliggörandet av dokumentet finns i
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004. Dokumentet skall ges in
till Finansinspektionen inom den
tid som anges i artikel 27 i
förordningen.
Skyldighet att upprätta ett
dokument enligt första stycket
skall inte gälla i fråga om icke
aktierelaterade
finansiella
instrument som vart och ett har ett
nominellt värde som motsvarar
minst 50 000 euro.
Förbud
1c§
Finansinspektionen får tillfälligt
förbjuda ett erbjudande av
finansiella
instrument
till
allmänheten, ett upptagande av
finansiella instrument till handel
på en reglerad marknad eller ett
offentligt uppköpserbjudande, om
inspektionen har skälig anledning
att
anta
att
erbjudandet,
upptagandet till handel eller
uppköpserbjudandet strider mot
bestämmelserna i denna lag eller
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004. Ett sådant förbud får
gälla under högst tio arbetsdagar.
Finansinspektionen får permanent förbjuda ett erbjudande av
finansiella instrument till allmänheten, om inspektionen finner att
bestämmelserna i denna lag eller
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004 har överträtts.
36

s. 37 Kontrollera mot PDF

1d§
Finansinspektionen får förbjuda
reklam som avser ett erbjudande
av finansiella instrument till
allmänheten, ett upptagande av
finansiella instrument till handel
på en reglerad marknad eller ett
offentligt uppköpserbjudande, om
inspektionen har skälig anledning
att anta att erbjudandet, upptagandet eller uppköpserbjudandet
strider mot bestämmelserna i
denna lag eller kommissionens
förordning (EG) nr 809/2004. Om
förbudet är tillfälligt, får det gälla
under högst tio arbetsdagar.
Erbjudanden till allmänheten
eller upptagande till handel i
Sverige när Finansinspektionen
inte är behörig myndighet
1e§
När ett prospekt är giltigt i
Sverige enligt 2 kap. 34 §, skall
Finansinspektionen underrätta den
myndighet som har godkänt
prospektet, om emittenten eller ett
utländskt
värdepappersföretag
som medverkar vid ett erbjudande
av finansiella instrument till
allmänheten har gjort sig skyldig
till ekonomisk brottslighet eller
har överträtt bestämmelserna i
6 kap. 1 b § denna lag eller lagen
(1992:543)
om
börsoch
clearingverksamhet.
Om
emittenten
eller
det
utländska värdepappersföretaget,
trots de åtgärder som vidtagits av
den myndighet som godkänt
prospektet, fortsätter brottsligheten eller överträdelsen, får
Finansinspektionen vidta åtgärd
enligt 1 c och 1 d §§. Innan åtgärd
vidtas skall inspektionen underrätta den myndighet som har
godkänt prospektet. Finansinspektionen skall också underrätta
Europeiska kommissionen så snart
som möjligt.

37

s. 38 Kontrollera mot PDF

Regeringen
får
meddela
föreskrifter om vilken ekonomisk
brottslighet som avses i första
stycket.
Erbjudanden eller upptagande till
handel i annan stat inom EES
när
Finansinspektionen
är
behörig myndighet
1f§
När Finansinspektionen har
godkänt
ett
prospekt,
får
inspektionen,
om
behörig
myndighet i en annan stat inom
EES underrättat inspektionen om
att
emittenten
eller
ett
värdepappersinstitut,
som
medverkar vid ett erbjudande av
finansiella
instrument
till
allmänheten i den staten, har
överträtt föreskrifter som gäller i
den staten eller inte fullgjort sina
skyldigheter
när
finansiella
instrument tagits upp till handel
på en reglerad marknad, vidta
åtgärd enligt 1 c och 1 d §§ mot
emittenten eller institutet.
Lydelse enligt prop. 2004/05:142

Föreslagen lydelse

3§
Finansinspektionen får vid vite förelägga någon att göra rättelse om
han inte fullgör skyldigheten att
1. upprätta och till Finansinspektionen lämna in prospekt
enligt bestämmelserna i 2 kap.,
1. göra anmälan till aktiebolag
2. göra anmälan till aktiebolag
och till börs eller auktoriserad och till börs eller auktoriserad
marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
2. offentliggöra uppgifterna i en
3. offentliggöra uppgifterna i en
anmälan enligt 4 kap. 4 §,
anmälan enligt 4 kap. 4 §,
3. följa
bestämmelserna
i
4. följa
bestämmelserna
i
5 a kap. 1–3 §§ eller föreskrifter 5 a kap. 1–3 §§ eller föreskrifter
som har meddelats med stöd av som har meddelats med stöd av
5 a kap. 4 §,
5 a kap. 4 §,
4. följa en anmodan enligt
5. följa en anmodan enligt
6 kap. 1 a §, eller
6 kap. 1 a §.
5. sammanställa
och
till
Finansinspektionen ge in ett
dokument enligt 1 b §.

38

s. 39 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
Särskild avgift
3a§
Finansinspektionen skall besluta
att en särskild avgift skall tas ut av
den som
1. trots att prospektskyldighet
föreligger inte ansöker om
godkännande av ett prospekt enligt
2 kap. 24 § eller registrering av ett
prospekt enligt 2 a kap. 5 §,
2. inte ansöker om godkännande
av ett tillägg till ett prospekt enligt
2 kap. 32 §, eller
3. inte offentliggör ett prospekt
enligt 2 kap. 26 och 27 §§ eller
2 a kap. 5 § eller ett tillägg till ett
prospekt enligt 2 kap. 32 §.
Den särskilda avgiften skall
uppgå till lägst 50 000 kronor och
högst 10 miljoner kronor.
Avgiften tillfaller staten.
3b§
Finansinspektionen får meddela
ett beslut om en särskild avgift
bara om den som inspektionen avser att ta ut avgiften av, inom sex
månader från det att överträdelsen
ägde rum, har delgetts upplysning
om att frågan om särskild avgift
har tagits upp av inspektionen.
3c§
Om överträdelsen är ringa eller
ursäktlig eller det annars finns
särskilda skäl, får en särskild
avgift efterges helt eller delvis.
3d§
Särskild avgift skall betalas till
Finansinspektionen inom trettio
dagar efter det att beslutet om den
vunnit laga kraft eller den längre
tid som anges i beslutet.
Finansinspektionens beslut om
särskild avgift får verkställas utan
föregående dom eller utslag, om

39

s. 40 Kontrollera mot PDF

avgiften inte har betalats inom den
tid som anges i första stycket.
Om särskild avgift inte betalas
inom den tid som anges i första
stycket, skall Finansinspektionen
lämna den obetalda avgiften för
indrivning. Bestämmelser om
indrivning av statliga fordringar
finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar
m.m.
3e§
Särskild avgift som påförts
faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem
år från det att beslutet vann laga
kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

40

s. 41 Kontrollera mot PDF

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet
dels att 5 kap. 5–5 b §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 5 kap. 5 § skall utgå,
dels att 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § och 10 kap. 1 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 kap. 1 b §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.
1 §1
Vid en börs får notering av och handel med alla slags finansiella
instrument ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt
instrument får dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt
godkännande till detta.
Om skyldighet finns enligt
2 kap. lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument
att upprätta ett prospekt, får
notering av och handel med ett
visst finansiellt instrument inte
inledas förrän
1. prospektet har godkänts och
registrerats av Finansinspektionen
eller inspektionen har fått ett intyg
som avses i 2 kap. 34 § samma lag
och
2. prospektet har offentliggjorts
av utgivaren.
Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen,
efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av fondpapperen. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering får sådant
godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap. 1 §.
Optioner och terminer får godkännas för notering och handel bara om
1. det förekommer en betydande handel med tillförlitlig kurssättning i
den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på, eller
2. det av ett prospekt enligt
2. det av ett prospekt enligt
5 kap. 5 § denna lag eller 2 kap. 2 kap. lagen (1991:980) om handel
finansiella
instrument
1 § första stycket lagen (1991:980) med
om handel med finansiella framgår att handel enligt 1 avses
instrument framgår att handel ske inom sex månader från
enligt 1 avses ske inom sex offentliggörandet av prospektet.
månader från offentliggörandet av
prospektet.
1

Senaste lydelse 1998:261.

41

s. 42 Kontrollera mot PDF

Om det finns särskilda skäl får
Finansinspektionen medge att
optioner och terminer godkänns
för notering och handel även i
andra fall än som anges i tredje
stycket. En förutsättning för sådant
medgivande är att det finns en
tillförlitlig prissättning på den eller
de tillgångar som optionen eller
terminen grundas på eller, om
optionen eller terminen grundas på
ett eller flera index, att dessa är
tillförlitliga.

Om det finns särskilda skäl får
Finansinspektionen medge att
optioner och terminer godkänns
för notering och handel även i
andra fall än som anges i fjärde
stycket. En förutsättning för sådant
medgivande är att det finns en
tillförlitlig prissättning på den eller
de tillgångar som optionen eller
terminen grundas på eller, om
optionen eller terminen grundas på
ett eller flera index, att dessa är
tillförlitliga.

5 kap.
1 §2
Inregistrering av fondpapper vid en börs sker efter ansökan av den som
har gett ut fondpapperen.
Inregistrering får ske endast om det med hänsyn till
marknadsförhållandena för de fondpapper som avses och
omständigheterna i övrigt föreligger förutsättningar för en ändamålsenlig
börshandel med fondpapperen.
Om skyldighet föreligger enligt
5 § att upprätta börsprospekt, får
fondpapperen inte inregistreras
förrän prospektet enligt vad som
sägs i 5 a och 5 b §§ har godkänts
eller godtagits av börsen och
offentliggjorts av utgivaren.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
skall meddela närmare föreskrifter om villkoren för inregistrering.
7 kap.
2 §3
Bestämmelserna för börs i 2, 4 och 6 kap. skall, med i andra stycket
angivna undantag, tillämpas även i fråga om auktoriserad marknadsplats.
För auktoriserad marknadsplats
För auktoriserad marknadsplats
gäller inte bestämmelserna i 2 kap. gäller inte bestämmelserna i 2 kap.
1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 § 1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 §
styrelses
storlek
och
om
styrelses
storlek
och om
verkställande direktör, i 4 kap. 1 § verkställande direktör, i 4 kap. 1 §
stycket
såvitt
avser
andra
stycket
såvitt
avser tredje
inregistrering av fondpapper, i inregistrering av fondpapper, i
4 kap. 3 § om kursnotering och 4 kap. 3 § om kursnotering och
information, i 4 kap. 4 § om information, i 4 kap. 4 § om
rapportering av avslut och i 4 kap. rapportering av avslut och i 4 kap.
8–11 §§ om disciplinnämnd.
8–11 §§ om disciplinnämnd.

2
3

Senaste lydelse 1992:1712.
Senaste lydelse 1998:261.

42

s. 43 Kontrollera mot PDF

10 kap.
1§
En börs eller en auktoriserad
Om allmänheten inte har
tillgång till information om ett marknadsplats skall besluta att
visst finansiellt instrument på lika handeln med ett finansiellt
skall
avbrytas
villkor eller inte i tillräcklig instrument
omfattning har tillgång till (handelsstopp) om
1. investerarna inte har tillgång
information om utgivaren, eller
om det finns särskilda skäl, skall till information om det finansiella
en börs eller auktoriserad instrumentet på lika villkor,
2. investerarna inte i tillräcklig
marknadsplats besluta att handeln
med det finansiella instrumentet omfattning har tillgång till
skall avbrytas (handelsstopp). information om utgivaren,
3. utgivarens ställning är sådan
Sådant beslut får inte gälla längre
att
handeln
skulle
skada
än som oundgängligen behövs.
investerarnas intressen, eller
4. det annars finns särskilda
skäl.
Ett beslut om handelsstopp får
inte gälla längre tid än som är
nödvändigt.
11 kap.
1b§
Finansinspektionen
får
genomföra en undersökning hos
ett företag med auktorisation
enligt denna lag, när inspektionen
anser det nödvändigt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

43

s. 44 Kontrollera mot PDF

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument

Härigenom föreskrivs1 att 1 a § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument skall ha följande
lydelse.
Lydelse enligt prop. 2004/05:142

Föreslagen lydelse
1a§

Det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på
1. svenska aktiebolag som gett
ut aktier som är föremål för handel
på en reglerad marknad i en annan
stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, och
2. utländska aktiebolag som gett
ut aktier som är noterade vid en
börs eller en auktoriserad
marknadsplats och som inte har
sitt
säte
inom
Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
Det som föreskrivs om fysiska personer som har insynsställning i
aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på fysiska personer som har
insynsställning i bolag som avses i första stycket.

Det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på svenska aktiebolag som gett
ut aktier som är föremål för handel
på en reglerad marknad i en annan
stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om
insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (EUT L 96,
12.4.2003, s. 16, Celex 32003L0006).

44

s. 45 Kontrollera mot PDF

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
7 §1
Bara ett svenskt eller utländskt kreditinstitut får driva
näringsverksamhet som har till ändamål att ta emot återbetalningspliktiga
medel från allmänheten, om inte annat är särskilt föreskrivet.
Första stycket gäller inte för
Första stycket gäller inte för
verksamhet för vilken det skall verksamhet för vilken det skall
upprättas prospekt enligt aktie- upprättas prospekt enligt lagen
bolagslagen (1975:1385), försäk- (1991:980) om handel med
instrument
eller
ringsrörelselagen
(1982:713), finansiella
lagen (1991:980) om handel med motsvarande utländska bestämfinansiella
instrument,
lagen melser.
(1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller motsvarande
utländska bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

1

Senaste lydelse 2004:444.

45

s. 46 Kontrollera mot PDF

2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1
Denna lag innehåller bestämmelser om sådan inlåningsverksamhet som
andra företag än institut enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti
får driva.
Lagen gäller inte för inlåningsLagen gäller inte för inlåningsverksamhet för vilken det skall verksamhet för vilken det skall
upprättas prospekt enligt aktie- upprättas prospekt enligt lagen
bolagslagen (1975:1385), försäk- (1991:980) om handel med finanringsrörelselagen
(1982:713), siella instrument eller motsvarande
lagen (1991:980) om handel med utländska bestämmelser.
finansiella
instrument,
lagen
(1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller motsvarande
utländska bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

1

Senaste lydelse 2004:446.

46

s. 47 Kontrollera mot PDF

2.7

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(2005:000)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:000)
dels att 11 kap. 12–20 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 11 kap. 12 § skall utgå,
dels att 19 kap. 35 § och 29 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2004/05:85

Föreslagen lydelse

19 kap.
35 §
Vid ett publikt aktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat sätt än
som anges i 32 § tillämpas
1. vad
som
gäller
vid
1. vad
som
gäller
vid
nyemission av aktier enligt:
nyemission av aktier enligt:
11 kap. 2 § första stycket om
11 kap. 2 § första stycket om
beslutanderätt,
beslutanderätt,
11 kap. 5 § om emissionsbevis
11 kap. 5 § om emissionsbevis
m.m.,
m.m.,
11 kap. 8 § om registrering av
11 kap. 8 § om registrering av
m.m.
i
teckningsrätter
m.m.
i teckningsrätter
avstämningsbolag,
avstämningsbolag,
11 kap. 12 och 14–20 §§ om
emissionsprospekt,
13 kap. 1 § första och andra
13 kap. 1 § första och andra
styckena om företrädesrätt,
styckena om företrädesrätt,
13 kap. 2 § om beslut att avvika
13 kap. 2 § om beslut att avvika
från aktieägarnas företrädesrätt,
från aktieägarnas företrädesrätt,
13 kap. 3 § om upprättande av
13 kap. 3 § om upprättande av
förslag till beslut,
förslag till beslut,
13 kap. 6 § om kompletterande
13 kap. 6 § om kompletterande
information,
information,
13 kap. 7 § om apportegendom
13 kap. 7 § om apportegendom
och kvittning,
och kvittning,
13 kap. 8 § om revisorsgransk13 kap. 8 § om revisorsgranskning,
ning,
13 kap. 9 § om tillhandahållande
13 kap. 9 § om tillhandahållande
av förslag till beslut m.m.,
av förslag till beslut m.m.,
13 kap. 10 § om kallelsens
13 kap. 10 § om kallelsens
innehåll,
innehåll,
13 kap. 12 § om underrättelse,
13 kap. 12 § om underrättelse,
13 kap. 13 § om hur teckning
13 kap. 13 § om hur teckning
skall ske,
skall ske,
13 kap. 18 § om tilldelning av
13 kap. 18 § om tilldelning av
aktier,
aktier,
13 kap. 31 § första stycket om
13 kap. 31 § första stycket om
styrelsebeslut under förutsättning styrelsebeslut under förutsättning
av bolagsstämmans godkännande,
av bolagsstämmans godkännande,
13 kap. 35 § om styrelsebeslut
13 kap. 35 § om styrelsebeslut
enligt bolagsstämmans bemyndi- enligt bolagsstämmans bemyndi-

47

s. 48 Kontrollera mot PDF

gande,
2. vad
som
gäller
vid
nyemission eller överlåtelse av
aktier enligt 16 kap., och
3. vad
som
enligt
lagen
(1991:980) om handel med
finansiella instrument gäller om
prospekt vid erbjudanden av
finansiella
instrument
till
allmänheten.
I fråga om styrelsebeslut under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande gäller 13 kap. 31 § andra stycket, 32 och 33 §§ i tillämpliga
delar. I fråga om styrelsebeslut enligt bemyndigande av bolagsstämman
gäller 13 kap. 36 och 38 §§ i tillämpliga delar.
gande, och
2. vad
som
gäller
vid
nyemission eller överlåtelse av
aktier enligt 16 kap.

29 kap.
1§
En stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han
eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar
bolaget skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en
aktieägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig
lag om årsredovisning eller bolagsordningen.
Om bolaget har upprättat
prospekt eller ett sådant dokument
som avses i 2 a kap. 1 § eller
2 b kap. 2 § lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument,
gäller vad som sägs i första stycket
andra meningen även skada som
tillfogas genom överträdelse av 2,
2 a eller 2 b kap. nämnda lag
eller kommissionens förordning
(EG) nr 809/2004 av den 29 april
2004 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/71/EG i fråga om
informationen i prospekt, dessas
format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av
prospekt och annonsering1.

1

EUT L 215, 16.6.2004, s.3 (Celex 32004R0809).

48

s. 49 Kontrollera mot PDF

3

Ärendet och dess beredning

I december 2003 publicerades Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall
offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till
handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG1 (i fortsättningen kallat
prospektdirektivet), se bilaga 1. Genom direktivet upphävs rådets
direktiv 89/298/EEG av den 17 april 1989 om samordning av kraven på
upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall
offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten2.
Prospektdirektivet syftar bl.a. till att säkerställa ett gott investerarskydd
och att underlätta kapitalanskaffning över gränserna inom EU.
Efter det att prospektdirektivet antagits har kommissionen i enlighet
med ett i direktivet föreskrivet kommittéförfarande antagit en förordning
som kompletterar direktivet, nämligen kommissionens förordning (EG)
nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om
informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning
samt offentliggörande av prospekt och annonsering3 (i fortsättningen
kallad prospektförordningen), se bilaga 2.
Genom beslut den 1 april 2004 bemyndigade regeringen biträdande
finansministern att tillkalla en särskild utredare med huvuduppgift att
analysera vilka ändringar som krävs i den nuvarande regleringen för att
genomföra prospektdirektivet och att lämna förslag till hur sådana
bestämmelser bör utformas. Utredaren skulle vidare bl.a. göra en allmän
översyn av den svenska lagstiftningen om prospekt och se över om
regleringen bör sammanföras i en enda lag samt överväga om
bestämmelserna om ansvar för fel och brister i prospekt bör ändras (dir.
2004:41). Utredningen antog namnet Prospektutredningen (i
fortsättningen kallad utredningen). Den 25 november 2004 beslutade
regeringen om tilläggsdirektiv i vilka utredningen gavs utsträckt tid för
att slutföra arbetet (dir. 2004:163).
Utredningen
redovisade
sitt
uppdrag
genom
att
till
Finansdepartementet överlämna delbetänkandet Prospekt – Nya regler
om prospekt m.m. (SOU 2004:95) den 1 oktober 2004 och
slutbetänkandet Prospektansvar (SOU 2005:18) den 10 mars 2005. I
detta ärende behandlas endast förslagen i utredningens delbetänkande.
Utredningens sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 3 och
utredningens lagförslag finns i bilaga 4. Delbetänkandet har
remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som haft
möjlighet att yttra sig eller yttrat sig finns i bilaga 5. Remissyttrandena
finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2004/4608).

1

EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 (Celex 32003L0071).
EGT L 124, 5.5.1989, s. 8 (Celex 31989L0298).
3
EUT L 215, 16.6.2004, s. 3 (Celex 32004R0809).
2

49

s. 50 Kontrollera mot PDF

4

Nya prospektregler

4.1

Vad är ett prospekt?

Ett prospekt är en handling som innehåller den information som lämnas
när finansiella instrument i olika sammanhang erbjuds till allmänheten
eller börjar handlas vid en börs eller annan marknadsplats. Prospektet
innehåller de uppgifter som krävs för att en investerare skall kunna göra
en bedömning av vilken avkastning och risk som är förknippad med en
investering i det finansiella instrumentet. Prospektet skall innehålla
uppgifter om såväl företaget och dess ekonomiska ställning som det
finansiella instrumentet och dess egenskaper.
Regler om prospekt blir i huvudsak tillämpliga i två olika situationer.
Den ena situationen är när någon genom ett erbjudande av finansiella
instrument till allmänheten erbjuder sig att köpa eller sälja finansiella
instrument, exempelvis genom en nyemission av aktier eller en
försäljning av ett innehav av finansiella instrument. Den andra
situationen är när finansiella instrument skall tas upp till handel på en
reglerad marknad. I båda fallen kommer de finansiella instrument som
omfattas av prospektet att bli tillgängliga för handel på
värdepappersmarknaden och därmed spridas till allmänheten. I många
fall sammanfaller dessa två tillfällen när ett företag samtidigt ansöker om
notering och gör en nyemission.
Att ett prospekt skall upprättas kan följa av lagbestämmelser,
självreglering och regler som en börs eller auktoriserad marknadsplats
tillämpar.

4.2

Gällande rätt

4.2.1

Olika typer av prospekt

Enligt nuvarande bestämmelser kan fyra olika typer av prospekt bli
aktuella.
Börsprospekt skall upprättas i samband med s.k. inregistrering av
fondpapper. Bestämmelserna om inregistrering av fondpapper är en
anpassning till EG:s minimikrav för att ett fondpapper skall kunna bli
”officiellt noterat”. För att ett fondpapper skall kunna bli inregistrerat
måste det uppfylla vissa särskilda krav avseende exempelvis
ägarspridning och värdet av de inregistrerade fondpapperna.
Bestämmelserna om börsprospekt finns i 5 kap. lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet. Fondpapper som uppfyller dessa krav
återfinns på Stockholmsbörsens A-lista eller Nordic Growth Market
NGM AB:s (NGM:s) officiella lista, NGM Official. Även prospekt som
upprättas i samband med emissioner av obligationer sker ofta i enlighet
med reglerna om börsprospekt. Det bör noteras att vid en inregistrering
av fondpapper behöver någon nyemission av fondpapper inte ske, även
om detta är vanligt förekommande.
Emissionsprospekt skall upprättas vid emission av icke-inregistrerade
fondpapper, se 4, 5 och 7 kap. aktiebolagslagen (1975:1385), 4, 5 och
50

s. 51 Kontrollera mot PDF

6 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) samt 2 kap. 2 § lagen
(1991:980) om handel med finansiella instrument. Emissionsprospekt
kan avse såväl fondpapper som skall noteras på t.ex. Stockholmsbörsens
O-lista som fondpapper i onoterade företag. Ett emissionsprospekt enligt
aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen kan även avse utförsäljning
av redan utgivna fondpapper.
Erbjudandeprospekt skall upprättas vid erbjudande om köp och
försäljning av finansiella instrument i enlighet med 2 kap. 3 § lagen om
handel med finansiella instrument. Kraven på dessa prospekts innehåll är
mindre omfattande än de krav som uppställs avseende börs- och
emissionsprospekt. Erbjudandeprospekt upprättas också vid notering av
exempelvis s.k. warranter. I de fall erbjudandeprospektet avser
fondpapper finns kompletterande regler i Näringslivets Börskommittés4
regler om utformning av prospekt (1999).
Noteringsprospekt upprättas när ett företag avser att notera fondpapper
på en börs (Stockholmsbörsen eller NGM) eller auktoriserad
marknadsplats (Aktietorget AB). Några särskilda krav i lag på att
noteringsprospekt skall upprättas finns inte. Däremot ställer den börs
eller auktoriserade marknadsplats där noteringen skall ske regelmässigt
krav på att noteringsprospekt skall upprättas.

4.2.2

Nuvarande bestämmelser om prospekt

Krav på att ett prospekt skall upprättas och allmänna bestämmelser om
dess innehåll har sedan 1975 funnits i aktiebolagslagen. Av 4 kap. 18 §
aktiebolagslagen framgår att styrelsen skall upprätta prospekt när ett
publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller
på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva aktier eller
teckningsrätter i bolaget. Aktiebolagslagens krav på prospektinnehåll
anges i 4 kap. 19–26 §§ och är relativt kortfattade. Regler motsvarande
de som uppställs i aktiebolagslagen återfinns även i 4 kap. 21–27 §§
försäkringsrörelselagen.
Företrädare för näringslivet har ansett att reglerna om prospekts
innehåll behöver kompletteras genom s.k. självreglering. Närmare krav
på prospektets innehåll har därför sedan 1986 funnits i de regler som
Näringslivets Börskommitté har gett ut. Bestämmelserna reviderades
senast 1999.
I samband med att EES-avtalet ingicks infördes då gällande EG-regler
om prospekt i den svenska lagstiftningen. Dessa regler baseras på två
EG-direktiv på området. Förenklat kan sägas att det första direktivet
(rådets direktiv 80/390/EEG av den 17 mars 1980 om samordning av
kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall
offentliggöras vid upptagande av värdepapper till officiell notering vid
fondbörs, vilket senare överförts till Europaparlamentets och rådets
direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001) reglerar kraven på prospekt
avseende fondpapper som är inregistrerade på börs. Det andra direktivet
(rådets direktiv 89/298/EEG av den 17 april 1989 om samordning av
4

Näringslivets Börskommitté (NBK) verkar för självreglering på aktiemarknaden. NBK
bildades av dåvarande Sveriges industriförbund (numera Svenskt Näringsliv) och
Stockholms Handelskammare, se www.naringslivetsborskommitte.se.

51

s. 52 Kontrollera mot PDF

kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall
offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten)
reglerar övriga situationer där värdepapper erbjuds till allmänheten.
Innehållet i dessa två direktiv kom att införas – utan att reglerna i
aktiebolagslagen togs bort – i lagen om börs- och clearingverksamhet
och lagen om handel med finansiella instrument. Lagen om börs- och
clearingverksamhet innehåller bl.a. bestämmelser om förutsättningar för
att fondpapper skall få inregistreras och att börsprospekt skall upprättas
vid en ansökan om inregistrering. Bestämmelserna i lagen om handel
med finansiella instrument innehåller bl.a. bestämmelser om skyldighet
att upprätta ett prospekt vid emission av fondpapper som inte skall bli
föremål för inregistrering. Som nämnts ovan finns det inte några
särskilda lagregler avseende krav på upprättande av ett prospekt när
redan utgivna finansiella instrument enbart skall noteras och inte
inregistreras.
I likhet med aktiebolagslagen innehåller såväl lagen om börs- och
clearingverksamhet som lagen om handel med finansiella instrument
endast övergripande regler om prospekt. Detaljerade regler om
prospektens utformning finns i stället i Finansinspektionens föreskrifter
(FFFS 1995:21, ändrade genom FFFS 1997:16). Föreskrifterna innehåller
bestämmelser om skyldighet att upprätta prospekt och om innehållet i
och offentliggörandet av sådana prospekt.
Föreskrifterna skiljer på två olika prospekt; börsprospekt och
emissionsprospekt. Kraven på innehållet i ett börsprospekt är betydligt
mer långtgående än de krav som ställs på ett emissionsprospekt.
Föreskrifterna omfattar inte bestämmelser angående erbjudandeprospekt
eller noteringsprospekt.
Erbjudandeprospektens innehåll avseende vissa typer av fondpapper
regleras i stället av NBK. Kraven på noteringsprospektens innehåll
bestäms av respektive marknadsplats, men följer i stort sett NBK:s regler
och Finansinspektionens föreskrifter avseende börsprospekt. Enligt
Stockholmsbörsens regler skall exempelvis ett noteringsprospekt
upprättas såväl vid ansökan till A-listan som till O-listan (se Börsregler
2003/2004, ”Handledning till noteringsavtal och noteringskrav”).
Detsamma gäller enligt NGM:s regler avseende ansökan till NGM
Official och NGM Equity. Kraven på innehållet i ett sådant prospekt
överensstämmer med ovan nämnda regler avseende börsprospekt.
Sammanfattningsvis har det bolag som skall genomföra en nyemission
eller liknande eller som avser att uppta finansiella instrument till handel
ett stort antal bestämmelser i lagar, föreskrifter och självreglering att
beakta. I praktiken räcker det dock med att följa Finansinspektionens
föreskrifter och NBK:s regler om utformning av prospekt för att möta
såväl legala krav som marknadens krav.
För en närmare genomgång av gällande rätt hänvisas till
Aktiebolagskommitténs delbetänkande Aktiebolagets kapital (SOU
1997:22) s. 149 ff.

52

s. 53 Kontrollera mot PDF

Figur 1. Översikt av den reglering som finns för prospekt.

ABL*
(om publikt
aktiebolag)

LHF
EG
direktiv

LBC (om
inregistrerat
eller avser
bli inregistrerat)

PROSPEKT

FI:s
föreskrifter
NBK
(självreglering)

* Särskilda prospektbestämmelser finns också i lagstiftningen om försäkringsbolag.
Marknadsplatsernas regler är ej med i figuren.

4.2.3

Begreppen ”öppen” och ”vidare” krets

Ett exempel på en skillnad mellan prospektbestämmelserna i de olika
lagarna, som brukar tas upp i olika sammanhang, är begreppet ”öppen
krets” i lagen om handel med finansiella instrument och ”vidare krets” i
aktiebolagslagen.
Med öppen krets avses enligt förarbetena ett erbjudande som riktar sig
till ett obestämt antal personer; exempelvis genom annonser till kunderna
hos ett eller flera värdepappersinstitut. Erbjudanden som riktar sig till en
bestämd krets, exempelvis styrelsen i ett aktiebolag, omfattas inte av
prospektskyldighet. Begreppet är inte hämtat från tidigare gällande
direktiv på området, men har avsett att tillgodose kravet i direktiven på
att endast erbjudanden som riktar sig till allmänheten skall omfattas av
prospektskyldighet.
I aktiebolagslagen används begreppet vidare krets. Detta begrepp har
tolkats så att om man bedömer att inte mer än 200 personer kommer att
teckna erbjudandet, så finns det inte någon skyldighet att upprätta
prospekt (se 4 kap. 18 § aktiebolagslagen). Att vidare krets blivit
synonymt med 200 personer följer av SOU 1971:9 s. 80.
Aktiebolagskommittén ifrågasatte i sitt delbetänkande Aktiebolagets
kapital begreppet öppen krets, eftersom det utesluter prospektskyldighet
för varje bestämd krets vilken kan vara nog så talrik och utgöras t.ex. av
de anställda i ett stort företag (SOU 1997:22 s. 225 f.). En öppen krets
kan alltså bestå av både fler och färre mottagare av ett erbjudande än
200.

4.2.4

Undantag från skyldigheten att upprätta prospekt

Enligt 2 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument finns fem
undantag från prospektskyldighet. Dessa avser:
• emissioner eller erbjudanden av en stat inom EES,
• emissioner och erbjudanden av andelar i investeringsfonder,
53

s. 54 Kontrollera mot PDF

• emissioner eller erbjudanden av fordringsrätter med löptid
understigande ett år,
• emissioner där det lägsta belopp som skall investeras per
investerare är 300 000 kr, och
• emissioner eller erbjudanden där det sammanlagda belopp som
kan komma att erläggas uppgår till högst 300 000 kr.
När det gäller börsprospekt undantas endast de två först nämnda
situationerna från prospektskyldighet (se 5 kap. 5 § lagen om börs- och
clearingverksamhet). I enlighet med båda lagarna får emellertid
Finansinspektionen i sina föreskrifter medge fler undantag. Dessa
undantag rör exempelvis de fall där det finns andra dokument som kan
liknas vid prospekt eller fall där utgivning av nya aktier sker i samband
med konvertering eller utnyttjande av optionsrätter (se bl.a. 2 kap. och
16 kap. i FFFS 1995:21). Undantag från skyldigheten att upprätta
emissionsprospekt finns också beträffande derivatinstrument som ges ut
av en börs eller auktoriserad marknadsplats eller skuldebrev som
emitteras fortlöpande inom en viss ram av kreditinstitut (se 16 kap. i
FFFS 1995:21).
Enligt aktiebolagslagen gäller skyldigheten att upprätta prospekt bara
om erbjudandet innebär att summan som kan komma att inbetalas
överstiger 300 000 kr.

4.2.5

Godkännande och registrering av prospekt

Av 2 kap. 4 § lagen om handel med finansiella instrument framgår att ett
prospekt skall lämnas in till Finansinspektionen för att registreras innan
det offentliggörs. Ett emissionsprospekt skall även godkännas av
inspektionen innan registrering sker. Bestämmelserna tar främst sikte på
prospekt upprättade av onoterade företag samt prospekt från företag vars
fondpapper är föremål för notering, inte inregistrering, på börs eller
auktoriserad marknadsplats.
Med godkännande avses att Finansinspektionen skall kontrollera att
prospektet innehåller alla föreskrivna uppgifter. Det är dock inte frågan
om någon kontroll av att uppgifterna är riktiga i sak utan enbart en
formell granskning av att prospektet har det innehåll som föreskrivs.
Godkännandet innebär således inte en verifiering av att uppgifterna i
prospektet är riktiga. Finansinspektionen har uppställt krav på att det i
prospektet skall anges att granskningen inte är någon garanti för
uppgifternas riktighet (se prop. 1992/93:90 s. 55 samt 3 kap. 71 § och
17 kap. 35 § m.fl. bestämmelser i FFFS 1995:21).
Finansinspektionen skall även registrera erbjudandeprospekt som
används vid erbjudande om köp eller försäljning av finansiella
instrument, exempelvis warranter. Denna registrering sker i enlighet med
2 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. Dessa prospekt
skall dock inte formellt godkännas av inspektionen utan granskas endast
översiktligt.
Enligt 5 kap. 5 a § i lagen om börs- och clearingverksamhet är det
börser som godkänner börsprospekt.
54

s. 55 Kontrollera mot PDF

4.2.6

Prospektansvar

Svensk lagstiftning saknar bestämmelser om ett bolags ansvar för fel och
brister i ett prospekt.
Enligt aktiebolagslagens 15 kap. 1 § skall styrelseledamot och
verkställande direktör, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar bolaget, ersätta skadan. Detsamma gäller när
skadan vållas aktieägare eller annan genom överträdelse av
aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.
Med stöd av den senare regeln kan en styrelseledamot bli
skadeståndsskyldig om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet medverkat
till att prospektet inte erhållit i lagen föreskrivet innehåll och att skada
därigenom åsamkats aktietecknare (se SOU 1997:22 s. 228 ff. och
2001:1 s. 260).
Frågan om prospektansvar har diskuterats vid flera tillfällen. I olika
sammanhang har framförts uppfattningen att ett aktiebolag inte på
kontraktsrättslig grund kan bli skadeståndsskyldigt mot sina aktieägare,
när deras anspråk hänför sig till teckning eller förvärv av aktier eller
andra fondpapper som getts ut av bolaget.

4.3

Allmänt om det nya direktivet och förordningen

Europaparlamentet och rådet antog i november 2003 ett nytt direktiv om
prospekt, det s.k. prospektdirektivet (direktiv 2003/71/EG av den 4
november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper
erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av
direktiv 2001/34/EG).
Direktivet syftar bl.a. till att säkerställa ett gott investerarskydd och att
underlätta kapitalanskaffning över gränserna inom EU. Reglerna i
direktivet bygger på de regleringsstandarder som redan antagits av
internationella organisationer inom området.
De nya reglerna innebär bl.a. att det införs ett s.k. europapass för
prospekt. Det innebär att om ett prospekt är godkänt i en medlemsstat är
det giltigt i alla andra medlemsstater efter ett enkelt
anmälningsförfarande. Syftet är att förenkla möjligheterna att skaffa
kapital i olika länder. Tidigare regler avsåg också att harmonisera
förfarandet, men processen har förenklats i det nya direktivet. Det är bl.a.
uttryckligen förbjudet för myndigheter i andra länder att ställa krav på
den som lämnar ett erbjudande att komplettera informationen i
prospektet, om detta har godkänts i erbjudarens hemmedlemsstat.
En ytterligare viktig del i harmoniseringen är att kommissionen har
antagit detaljerade regler om bl.a. vad ett prospekt skall innehålla.
Reglerna har införts i form av en förordning, kommissionens förordning
(EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförandet av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om
information i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning
samt offentliggörande av prospekt och annonsering. Förordningen har
exakt samma innehåll i alla medlemsstater och är direkt tillämplig i
Sverige.
55

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prospektdirektivets regler avseende innehållet i prospekt är av mer
övergripande karaktär. Däremot finns det mer detaljerade regler om
offentliggörande och godkännande av prospekten. Vidare är reglerna om
tillsyn förhållandevis konkreta. När det gäller dessa regler finns endast
ett begränsat utrymme för medlemsstaterna att välja olika lösningar.
Ett system införs där ett prospekt kan bestå av ett eller tre olika
dokument – registreringsdokument, värdepappersnot och sammanfattning. Det kommer dock i det flesta fall att krävas att en sammanfattning
av prospektet upprättas och denna kommer sannolikt att få en betydande
roll när det gäller spridning av information till allmänheten. För icke
aktierelaterade värdepapper som emitteras inom ett emissionsprogram
eller som emitteras fortlöpande av ett kreditinstitut får ett grundprospekt
upprättas. Detta skall innehålla all den dokumentation som krävs.
Till skillnad från vad som varit fallet i tidigare EG-direktiv avseende
prospekt införs nu en uttrycklig regel om prospektansvar, som bl.a.
ställer krav på att prospektet skall innehålla information om vem som är
ansvarig för dess innehåll.
Vissa nya undantagsregler införs. Exempelvis behöver ett prospekt inte
upprättas i fråga om erbjudanden av värdepapper som har höga
nominella värden (minst 50 000 euro), eftersom dessa är avsedda för
professionella aktörer. Prospekt behöver heller inte upprättas om den
sammanlagda ersättning som kan erhållas uppgår till ett mindre belopp,
erbjudandet riktar sig till en grupp som är mindre än 100 personer per
stat inom EES eller om ett erbjudande bara riktar sig till s.k.
kvalificerade investerare.
Kommissionens förordning om prospektets innehåll bygger på
IOSCO:s (The International Organization of Securities Commissions)
internationella standarder med krav anpassade till olika kategorier av
emittenter och slag av värdepapper, t.ex. aktier, icke aktierelaterade
värdepapper som obligationer, derivatinstrument som warranter och
värdepapper med höga nominella värden.
Förordningen har samma disposition som ett direktiv. Den börjar med
ingressatser som ger en övergripande information om hur prospekten
skall utformas och viss vägledning i hur reglerna skall tolkas. Därefter
följer 35 artiklar som preciserar förordningens regler. Majoriteten av
artiklarna innehåller närmare regler om vilka minimikrav som ställs på
prospektens innehåll. Dessa regler hänvisar regelmässigt till
förordningens bilagor, där de detaljerade kraven avseende den
informationen som skall ingå i olika kategorier av prospekt återfinns.
Artiklarna innehåller även regler som kompletterar prospektdirektivets
bestämmelser om bl.a. offentliggörande av prospekt och annonsering.

4.3.1

”Lamfalussymodellen”

Framtagandet av det nya prospektdirektivet har gjorts i enlighet med en
beslutsprocess som antagits av Europeiska rådet och Europaparlamentet
(Europeiska rådets resolution om effektivare reglering av
värdepappersmarknaden i EU, som antogs vid toppmötet i Stockholm i
mars 2001, och Europaparlamentets resolution om genomförande av
lagstiftningen om finansiella tjänster i februari 2002). Denna
56

s. 57 Kontrollera mot PDF

lagstiftningsmodell, som kallas Lamfalussymodellen, har tillkommit i
syfte att skapa en snabbare och mer flexibel process för framtagande av
nya regler på EU-nivå och för uppföljning av reglernas effekt. Modellen
är ett led i EU:s handlingsplan att uppnå en gemensam finansmarknad år
2005.
Lamfalussymodellen delar in regelgivningen och uppföljningen i fyra
nivåer. På nivå ett fastställs allmänna principer enligt det normala
lagstiftningsförfarandet inom EG-rätten, dvs. genom direktiv eller
förordningar som föreslås av kommissionen och antas av
Europaparlamentet och rådet. I dessa rättsakter delegeras åt
kommissionen att utfärda genomförandebestämmelser i vissa
hänseenden.
På nivå två antar kommissionen genomförandebestämmelser för att
fylla ut eller anpassa de allmänna principer som beslutats på nivå ett.
Kommissionen biträds i detta arbete av en ny kommitté, Europeiska
värdepapperskommittén, bestående av företrädare för medlemsstaterna,
som även skall fungera som en föreskrivande kommitté enligt artikel 5 i
1999 års ”kommittologibeslut”.
En nivå tre-kommitté har inrättats av kommissionen, Europeiska
värdepapperstillsynskommittén. Den har till uppgift att vägleda
kommissionen särskilt i fråga om utarbetande av utkast till
genomförandeåtgärder på värdepappersområdet. I kommittén återfinns
företrädare
för
medlemsstaternas
tillsynsmyndigheter
på
värdepappersområdet.
Nivå tre omfattar också ett utökat samarbete mellan medlemsstaternas
tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaderna. Samarbetet syftar
bl.a. till att de bestämmelser som beslutas på nivå ett och två genomförs
på ett konsekvent och likvärdigt sätt i lagstiftningen i de olika
medlemsstaterna.
Slutligen skall kommissionen på nivå fyra ta ett ökat ansvar för att
säkerställa att gemenskapslagstiftningen genomförs i medlemsstaterna.

4.4

Utgångspunkter för regleringen av
prospektskyldighet

Värdepapper på de finansiella marknaderna kan handlas av vem som
helst som önskar placera sina besparingar eller investera i värdepapper.
Det finns inga restriktioner för att utföra en sådan handling. Att t.ex.
köpa en obligation eller en aktie står var och en fritt utan att särskilda
kunskaper eller kontroller krävs. Genom den nya lagen (2003:862) om
finansiell rådgivning till konsumenter uppställs visserligen vissa krav på
åtgärder i samband med finansiell rådgivning, men dessa regler utgör inte
något hinder för en person som vill handla på de finansiella
marknaderna. Däremot är sektorn reglerad på många sätt genom olika
rörelseregler för den som erbjuder finansiella tjänster åt investerare.
Regleringen syftar i många fall till att se till att det finns adekvat
information till investerare så att dessa kan fatta välgrundade beslut. I
regleringssammanhang för de finansiella marknaderna nämns ofta som
motiv att investerare eller sparare befinner sig i ett informationsunderläge
57

s. 58 Kontrollera mot PDF

gentemot de företag eller personer som tillhandahåller eller ger ut
värdepapper.
Vid utformningen av regleringen avseende prospekt bör beaktas att de
produkter som erbjuds i prospekten finns att få tag på utan några
särskilda krav på att den som handlar skall informera sig. I ingressen till
prospektdirektivet anges att syftet med direktivet är att garantera skydd
för investerare och marknadseffektivitet. När det talas om att skydda
investerare är det emellertid inte frågan om att skydda någon från att ta
felaktiga beslut utan snarare att skydda någon från felaktig information.
Företag skall inte kunna utnyttja sitt informationsövertag till att
finansiera sin verksamhet genom att ge felaktig eller tillrättalagd
information. I den meningen kan ett skydd för investerare ses som en del
av konsumentskyddet, som är ett av huvudmotiven för att reglera
finansiell verksamhet (se bl.a. SOU 2003:22 Framtida finansiella tillsyn
s. 23 ff.).
Det skyddet för investerare som är direktivets utgångspunkt bör
således betraktas mer som ett skydd för investerare från att bli
felinformerade än från att göra felaktiga affärer. I direktivets ingress
understryks också att information är en nyckelfaktor för
investerarskyddet (ingressats 21) och att den skall vara objektiv,
uttömmande och lättbegriplig (ingressats 20). I ingressats 19 nämns
också att investeringar i värdepapper liksom andra investeringar är en
risktagning. Skyddet är enligt samma stycke menat att ge investerare
möjlighet att göra en välgrundad bedömning av riskerna och att fatta sina
beslut med full kännedom om fakta.
Samtidigt bör även den andra delen av syftet beaktas; nämligen
marknadseffektivitet. Vid regleringsarbetet finns det en risk för att
reglerna blir så omfattande och detaljerade att de finansiella
marknadernas effektivitet påverkas. Regler som ställer så stora krav att
aktiviteten på kapitalmarknaderna minskar är vare sig till fördel för
företag eller för investerare. Regleringen kan i det fall den blir för
omfattande eller krånglig få till följd att färre företag tar upp sina
finansiella instrument till handel, eller att kapitalförsörjningen hämmas
genom att färre erbjudanden avseende finansiella instrument riktas till
allmänheten. En sådan utveckling får i förlängningen konsekvenser för
investeringsklimatet, vilket gör att effektiviteten på de finansiella
marknaderna i en sådan situation försämras.
I den mån direktivet erbjuder valfrihet är vår strävan att uppnå en
balans mellan investerarskydd och marknadseffektivitet (se t.ex. avsnitt
5.4.2). Vi ser i detta sammanhang inget behov av att, som
Riksgäldskontoret föreslagit, föra någon ytterligare diskussion om
balansen mellan dessa mål.

4.5

Prospektlagstiftningens tekniska utformning

Aktiebolagskommittén behandlade i sitt delbetänkande Aktiebolagets
kapital bl.a. frågan om prospektreglernas lagtekniska utformning med
avseende på uppdelning i näringsrättslig och associationsrättslig
lagstiftning. Kommittén anförde följande (SOU 1997:22 s. 223 ff.).
58

s. 59 Kontrollera mot PDF

Utformningen av reglerna om prospektskyldighet i 2 kap. 1 § LHF (lagen om
handel med finansiella instrument red:s anm.) och 5 kap. 5 § LBC (lagen om
börs- och clearingverksamhet red:s anm.) ger vid handen, att lagstiftaren bedömt
dessa regler som offentligrättsliga. I båda paragraferna bemyndigas nämligen
regeringen eller, efter dess bemyndigande, Finansinspektionen att meddela
föreskrifter om ytterligare undantag från skyldigheten att upprätta prospekt än
som följer av paragrafen. En sådan delegation av riksdagens lagstiftningsmakt är
möjlig endast med avseende på sådana föreskrifter som tillhör det
offentligrättsliga lagområdet. Lagmotiven anger inte med stöd av vilken
bestämmelse i 8 kap. 7 § RF som delegation skett. De allmänna uttalanden om
LHF:s karaktär som departementschefen gjort, även som lagrådets yttrande över
prospektbestämmelsen i LBC (prop. 1991/92:113 s. 467) visar emellertid att
bestämmelserna ansetts som näringsrättsliga. Av denna kvalificering torde följa
att reglerna inte kan åberopas mellan enskilda och inte heller förenas med
civilrättsliga påföljder som t.ex. skadestånd.
Enligt kommitténs mening är emellertid kvalificeringen av prospektreglerna i
LHF och LBC som offentligrättsliga diskutabel. Teckning av aktier har i
utländsk doktrin betecknats som en form av standardavtal. Eftersom teckning av
aktier regelmässigt sker på grundval av de uppgifter och under de villkor som
anges i prospektet, får denna beskrivning anses riktig. Motsvarande synsätt kan
anläggas på sådana erbjudanden om förvärv av värdepapper som är
underkastade prospektskyldighet. Prospektreglerna i LHF och LBC med
anslutande föreskrifter bestämmer med en betydande grad av detaljrikedom
vilka uppgifter som skall lämnas i prospektet och bestämmer därmed i inte ringa
grad avtalets innehåll. Flera skäl talar alltså för att bestämmelser om prospekt är
att bedöma som sådana föreskrifter om avtal som enligt 8 kap. 2 § andra stycket
3 RF skall meddelas genom lag. Prospektreglerna i LHF och LBC borde alltså i
förevarande sammanhang kunna åberopas direkt av en enskild gentemot en
annan enskild och därmed anses privaträttsliga. Härtill kan tilläggas, att de
berörda reglerna i likhet med de EG-direktiv på vilka de griper tillbaka har som
övergripande syfte att bereda skydd åt investerare. Om dessa regler inte kunde
åberopas av investerarna själva skulle de närmast bli ett slag i luften.
När det gäller att avgöra om prospektreglerna i LHF och LBC kan ersätta
prospektreglerna i aktiebolagslagen, är det tydligt att de förstnämnda lagreglerna
tillsammans med Finansinspektionens föreskrifter om skyldighet att upprätta
och offentliggöra prospekt samt innehåll i prospekt väsentligen tillgodoser
aktiebolagslagens krav. Avgörande för om prospektreglerna i LHF och
Finansinspektionens föreskrifter skall kunna utan ändringar ersätta
aktiebolagslagens prospektreglering måste emellertid vara frågan om de bereder
tecknare och förvärvare av aktiebolags fondpapper ett tillfredsställande
rättsskydd, särskilt i fråga om möjligheterna att göra gällande ansvar för fel eller
brist i prospekt. Vid denna prövning måste man beakta de tveksamheter i fråga
om regleringens konstitutionella karaktär och förenlighet med RF som
redovisats ovan. Dessa tveksamheter gör att det framstår som osäkert vilket
rättsskydd tecknare eller förvärvare erhåller genom regleringen. Är denna,
såsom lagstiftaren synes ha åsyftat, av offentligrättslig karaktär, kan överträdelse
av den, till skillnad från vad som gäller enligt aktiebolagslagen, inte grunda
skadeståndsskyldighet mellan enskilda. Att offentligrättsliga prospektregler
möjligen kan åberopas som bevis om oaktsamhet i mål om skadestånd där den
som avyttrar fondpapperen på kontraktuell grund svarar för uppgifterna i
prospektet är en annan sak. Som kommittén utvecklar i det följande förutsätter
ett prospektansvar, motsvarande det som följer av aktiebolagslagen, vissa
lagfästa skadeståndsregler. Ett avskaffande av aktiebolagslagens prospektregler
fordrar därför, enligt kommitténs uppfattning, att prospektreglerna i LHF och
LBC skadeståndssanktioneras, åtminstone i vad de avser aktiebolag.

I likhet med utredningen anser vi att övervägande skäl talar för att
regler om prospekt är att betrakta som privaträttsliga (se bl.a. Lagrådets
59

s. 60 Kontrollera mot PDF

uttalanden i prop. 1998/99:130 s. 250 ff.). Reglerna om prospekt bör
därför fortsättningsvis återfinnas i lag och inte i föreskrifter.
Detaljbestämmelser om ett prospekts innehåll m.m. kommer att
återfinnas i kommissionens förordning som blir direkt tillämplig i
Sverige. Vi föreslår i avsnitt 9.2 att skadeståndsregeln i 29 kap. 1 § i den
föreslagna nya aktiebolagslagen, som motsvarar skadeståndsregeln i
15 kap. 1 § i den nuvarande aktiebolagslagen, även bör omfatta
överträdelser av bestämmelserna om prospekt, vilket innebär ett
ytterligare klargörande avseende reglernas konstitutionella karaktär.

60

s. 61 Kontrollera mot PDF

5

Prospektreglernas placering och
tillämpningsområde, m.m.

5.1

Prospektreglernas placering

Regeringens förslag: Lagreglerna om prospekt förs samman i en enda
lag, lagen om handel med finansiella instrument.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund tillstyrker att
bestämmelserna samlas i en lag, men anser att detta bör göras i en
särskild lag om prospekt eftersom reglerna annars omfångsmässigt skulle
komma att dominera lagen om handel med finansiella instrument. Första
AP-fonden och Stockholmsbörsen AB tillstyrker att bestämmelserna
samlas i lagen om handel med finansiella instrument. Tredje AP-fonden
och FAR tillstyrker att bestämmelserna samlas i en enda lag. Övriga
remissinstanser lämnar förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om prospekt finns för
närvarande i flera olika lagar och andra regelverk (se avsnitt 4.2).
Bestämmelserna skiljer sig åt till form och innehåll vilket i sig ger
upphov till tolkningsproblem. Regelverket är dessutom svåröverskådligt,
vilket vållar problem för den som avser att upprätta ett prospekt. Med
andra ord finns det ett behov av att samordna bestämmelserna.
Genomförandet av prospektdirektivets regler accentuerar detta behov.
Mot denna bakgrund framstår det som både logiskt och önskvärt att
reglerna om prospekt nu samlas i en och samma lag.
Bestämmelser om prospekt riktar sig till aktörerna på
värdepappersmarknaden. Lagregler med denna målgrupp bör lämpligen
återfinnas i lagen om handel med finansiella instrument, som bl.a.
innehåller bestämmelser riktade till samma krets (jfr prop. 1990/91:142
s. 82 och 1991/92:113 s. 154).
Om de nya prospektreglerna förs in i lagen om handel med finansiella
instrument kommer de att uppta ett förhållandevis stort utrymme där. Det
finns redan ett flertal lagar och andra regelverk som berör aktörerna på
värdepappersmarknaden. En ytterligare lag med bara bestämmelser om
prospekt skulle göra lagstiftningen på området än mer svåröverskådlig.
Vi anser därför att övervägande skäl talar för att sammanföra
prospektbestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument.
Möjligen skulle en omstrukturering av den lagen behöva göras. Vi ser
dock ingen anledning att göra detta nu eftersom lagen väntas bli föremål
för en allmän översyn vid införlivandet av direktiv 2004/39/EG, det s.k.
direktivet om marknader för finansiella instrument5.

5

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader
för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv
93/22/EEG, EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).

61

s. 62 Kontrollera mot PDF

5.2

När skall prospekt upprättas?

Regeringens förslag: Prospekt skall upprättas när finansiella instrument
erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen föreslår dock att en definition av begreppet reglerad
marknad införs.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Finansinspektionen, Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen,
Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen anser att
det bör införas en definition av begreppet ”erbjudande till allmänheten” i
lagtexten.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av artikel 1.1 i
prospektdirektivet är syftet med direktivet att harmonisera kraven på
upprättande, godkännande och spridning av prospekt som skall
offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till
handel på en reglerad marknad som är belägen eller bedriver verksamhet
inom en medlemsstat. Prospekt skall upprättas vid två olika situationer,
vid erbjudanden till allmänheten och vid upptagande av värdepapper till
handel på en reglerad marknad. Detta bör gälla även enligt den svenska
lagstiftningen.
Begreppet ”erbjudande till allmänheten” definieras i prospektdirektivet
(artikel 2.1 d) som ”ett meddelande till personer, oavsett form och
medium, som innehåller tillräcklig information om villkoren för
erbjudandet och de värdepapper som erbjuds för att en investerare skall
ha förutsättningar att fatta beslut om att teckna eller förvärva dessa
värdepapper”. Även det tidigare gällande prospektdirektivet (rådets
direktiv 89/298/EEG av den 17 april 1989 om samordning av kraven på
upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall
offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds allmänheten) var
tillämpligt på erbjudanden till allmänheten, men det innehöll inte någon
definition av begreppet. Däremot angavs i direktivet vilka erbjudanden
som inte omfattades, bl.a. erbjudanden till personer inom en begränsad
krets.
I likhet med utredningen anser vi att man i den nya lagstiftningen bör
använda sig av begreppet erbjudande till allmänheten. Begreppet är dock
svårt att definiera. Enligt vår mening är definitionen i direktivet så
allmänt hållen att den inte bör föras in i den svenska lagstiftningen.
Vägledning för tolkningen av begreppet erbjudande till allmänheten kan
dock ges utifrån definitionen i direktivet.
Begreppet erbjudande till allmänheten, som det har definierats i det
nya prospektdirektivet, får anses omfatta fler situationer än vad som kan
anses rymmas i begreppet ”öppen krets” som i dag används i
prospektbestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument.
Som ett exempel på när ett erbjudande bör anses vara ett erbjudande till
allmänheten kan nämnas den situationen att en stiftare av ett aktiebolag
genom annonsering på en elektronisk hemsida vänder sig till allmänheten
för att finna investerare som vill delta vid bildandet av bolaget. Ett annat
exempel kan vara när ett publikt aktiebolag genomför en
företrädesemission. Andra situationer när ett erbjudande till allmänheten

62

s. 63 Kontrollera mot PDF

bör anses föreligga är när en annons innehåller uppgift om att det finns
ett prospekt avseende emission av finansiella instrument och var detta
finns att tillgå. Ett erbjudande till allmänheten kan också anses lämnat
när någon skickar brev eller e-post till en krets av personer, exempelvis
medlemmar i en idrottsklubb, aktieägare i ett bolag eller invånare i en
kommun. En fission som inte innefattar köp eller teckning av finansiella
instrument torde dock inte vara att betrakta som ett erbjudande. Det torde
inte heller vara ett erbjudande till allmänheten att lämna köp- eller
säljorder på en reglerad marknad. Det kan vara på sin plats att påpeka att
ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad
marknad i sig inte är att se som ett erbjudande till allmänheten.
I artikel 2.1 d anges vidare att definitionen av erbjudande till
allmänheten även är tillämplig på värdepappersplaceringar via finansiella
mellanhänder. Detta får förstås så att ett erbjudande till allmänheten får
anses föreligga även om t.ex. ett värdepappersinstitut själv tecknar hela
emissionen för vidare spridning.
När det gäller erbjudanden är direktivets tillämpningsområde i ett
annat avseende snävare än vad som följer av nu gällande svenska
bestämmelser om prospekt. Av 2 kap. 3 § lagen om handel med
finansiella instrument framgår att ett prospekt skall upprättas vid
erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument. Den
svenska lagstiftningen omfattar således alla former av erbjudanden, dvs. i
likhet med direktivet erbjudanden om köp av finansiella instrument, och
därutöver även erbjudanden om försäljning av finansiella instrument.
Exempel på det sistnämnda fallet av erbjudanden är situationer där någon
genom ett uppköpserbjudande erbjuder allmänheten att överlåta
finansiella instrument till budgivaren och som vederlag erbjuder kontant
betalning.
Regler om uppköpserbjudanden finns i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden6, det
s.k. takeover-direktivet. Av detta skäl finns också ett undantag i
artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet som gäller
uppköpserbjudanden. I en situation där betalning vid ett uppköp görs
genom att erbjudaren antingen emitterar nya värdepapper eller använder
redan emitterade värdepapper behöver ett prospekt inte upprättas. En
förutsättning är dock att den som lämnar erbjudandet upprättar ett
dokument som den behöriga myndigheten anser innehålla information
som är likvärdig med den i ett prospekt. I avsnitten 11.1 och 11.2
redogörs för de överväganden som har gjorts såvitt avser
uppköpserbjudanden.
Enligt prospektdirektivet skall prospekt – utöver erbjudandesituationen
– även upprättas när värdepapper tas upp till handel på en reglerad
marknad (se artikel 1.1). Med reglerad marknad avses enligt artikel 2.1 j
en marknad enligt definitionen i artikel 1.13 i direktiv 93/22/EEG, det
s.k. investeringstjänstedirektivet7. Investeringstjänstedirektivet upphävs
6

EUT L 142, 30.4.2004, s. 12 (Celex 32004L0025).
Rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom
värdepappersområdet, EGT L 141, 11.6.1993, s. 27 (Celex 393L0022), senast ändrat genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra
tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt
konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG,
7

63

s. 64 Kontrollera mot PDF

genom direktivet om marknader för finansiella instrument. Hänvisningen
till investeringstjänstedirektivet skall enligt artikel 69 i direktivet om
marknader för finansiella instrument fr.o.m. den 30 april 2006 förstås
som en hänvisning till sistnämnda direktiv. Utredningen har föreslagit att
man redan nu inför en definition av begreppet reglerad marknad som
motsvarar den i direktivet om marknader för finansiella instrument. Vi
delar inte utredningens bedömning i denna del utan menar att frågan om
en definition av reglerad marknad får övervägas närmare vid
införlivandet av sagda direktiv.
Av artikel 1.13 i investeringstjänstedirektivet framgår att en reglerad
marknad är en marknad för finansiella instrument, som verkar
regelbundet, som följer ett regelverk som bestämts av de behöriga
myndigheterna och som kräver efterlevnad av särskilda regler om
rapportering och insyn. I den svenska finansiella lagstiftningen brukar
som exempel på reglerad marknad anges börs och auktoriserad
marknadsplats (se t.ex. 3 kap. 2 § lagen om värdepappersrörelse och
5 kap. 3 § lagen [2004:46] om investeringsfonder). Även utländska
börser omfattas av begreppet reglerad marknad, se t.ex. 3 kap. 2 § lagen
om värdepappersrörelse. Någon uttrycklig definition av begreppet
reglerad marknad finns dock inte i den svenska lagstiftningen och bör
inte heller införas nu.
När det gäller prospekt som skall upprättas vid upptagande till handel
av värdepapper på en reglerad marknad är direktivets
tillämpningsområde vidare än gällande svensk lagstiftning. Enligt de
svenska bestämmelserna om upptagande till handel föreligger skyldighet
att upprätta ett prospekt endast vid inregistrering av fondpapper vid en
börs. I det fall det sker en emission av fondpapper till en öppen krets i
samband med en notering föreligger dock skyldighet att upprätta ett
prospekt enligt vad som framgår av 2 kap. 2 § lagen om handel med
finansiella instrument. Prospektdirektivets bestämmelser innebär att ett
prospekt som huvudregel skall upprättas i samtliga fall då värdepapper
upptas till handel på en reglerad marknad. De nya bestämmelserna om
prospekt bör därför utformas så att de omfattar samtliga fall av
upptagande till handel på en reglerad marknad.

5.3

Begreppen värdepapper, fondpapper och finansiella
instrument

5.3.1

Gällande definitioner av begreppen fondpapper och
finansiella instrument

Enligt gällande svensk rätt skall prospekt upprättas vid emission av
fondpapper och erbjudande om köp eller försäljning av finansiella
instrument till en öppen krets.
Begreppen finansiella instrument och fondpapper definieras i 1 kap.
1 § lagen om handel med finansiella instrument (se prop. 1990/91:142
s. 85 ff. och 141 ff.). Med finansiellt instrument avses fondpapper och
92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv
98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.02.2003, s. 1, Celex 32002L0087).

64

s. 65 Kontrollera mot PDF

annan rättighet eller förpliktelse som är avsedd för handel på
värdepappersmarknaden. Fondpapper definieras som aktie och obligation
samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för
allmän omsättning, fondandel och aktieägares rätt gentemot den som för
hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis).
Beträffande vad som avses med handel på värdepappersmarknaden kan
ledning hämtas i 1 § 2 insiderstrafflagen (2000:1086). Där definieras
detta som handel på börs eller någon annan organiserad marknadsplats
eller handel med eller genom någon som yrkesmässigt bedriver sådan
verksamhet som avses i 1 kap. 3 § första stycket lagen om
värdepappersrörelse (se även prop. 1990/91:142 s. 85 f. och 141). Enligt
förarbetena till lagen om handel med finansiella instrument bör ett
instrument anses avsett för allmän omsättning om det är konstruerat på
ett sådant sätt att det enkelt och smidigt kan överlåtas på
värdepappersmarknaden (se prop. 1990/91:142 s. 87 f.).

5.3.2

Begreppet värdepapper i prospektdirektivet

Reglerna i prospektdirektivet omfattar enligt dess svenska lydelse
värdepapper. I den engelska lydelsen används begreppet ”securities”.
I direktivet definieras begreppet värdepapper i artikel 2.1 a. Med
värdepapper avses överlåtbara värdepapper enligt definitionen i
artikel 1.4 i investeringstjänstedirektivet, med undantag av
penningmarknadsinstrument med en löptid på mindre än tolv månader.
Hänvisningen till investeringstjänstedirektivet skall enligt artikel 69 i
direktivet om marknader för finansiella instrument fr.o.m. den 30 april
2006 förstås som en hänvisning till sistnämnda direktiv.
I investeringstjänstedirektivet definieras överlåtbara värdepapper som
– aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier,
– obligationer eller andra skuldförbindelser
som kan omsättas på kapitalmarknaden och
– värdepapper av annat slag vilka normalt omsätts och som ger rätt att
förvärva sådana överlåtbara värdepapper genom teckning eller utbyte
eller som föranleder kontantutbetalning.
I artikel 4.1 18 i direktivet om marknader för finansiella instrument
definieras överlåtbara värdepapper som värdepapper som kan bli föremål
för handel på kapitalmarknaden, t.ex.
– aktier och andra värdepapper som motsvarar andelar i aktiebolag,
bolag med personligt ansvar eller andra enheter samt depåbevis för
aktier,
– obligationer eller andra skuldförbindelser, inklusive depåbevis för
sådana värdepapper,
– alla andra värdepapper som ger rätt att förvärva eller sälja sådana
överlåtbara värdepapper eller som resulterar i en kontantavveckling som
beräknas utifrån noteringar för överlåtbara värdepapper, valutor, räntor
eller avkastningar, råvaror, eller andra index eller mått.
Betalningsmedel skall inte räknas som överlåtbara värdepapper.

65

s. 66 Kontrollera mot PDF

5.3.3

Vilka fondpapper och andra finansiella instrument bör
omfattas av de nya reglerna om prospekt?

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om prospekt i lagen om
handel med finansiella instrument skall tillämpas i fråga om finansiella
instrument som är avsedda för allmän omsättning. Från bestämmelsernas
tillämpningsområde undantas fordringsrätter med kortare löptid än ett år.
Särskilda definitioner av aktierelaterat finansiellt instrument och icke
aktierelaterat finansiellt instrument tas in i lagen om handel med
finansiella instrument.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasätter
om det i 1 kap. 4 § i utredningens förslag till ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) inte bör tas in en hänvisning till definitionen av begreppet
”finansiella instrument” i lagen om handel med finansiella instrument.
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Svenska
Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens
Förening och Stockholms Handelskammare understryker behovet av att
begreppsapparaten blir föremål för noggrann genomgång. Om begreppet
”warranter” skall användas i lagtext bör det definieras. Sveriges
advokatsamfund befarar svårigheter med tillämpningen av de föreslagna
reglerna i praktiken om inte definitionerna i artikel 2 i prospektdirektivet
definieras fullt ut i den svenska lagstiftningen. Enligt Advokatsamfundet
är det nödvändigt att de för svensk lagstiftning nya begreppen
”warranter” och ”teckningsoptioner” definieras. Nordic Growth Market
NGM AB (NGM) anser att övervägande skäl talar för att huvudregeln bör
vara att även icke-överlåtbara derivatinstrument skall omfattas av
prospektkrav. Informationsbehovet framstår som lika stort oavsett om ett
derivatkontrakt är överlåtbart eller inte. Därtill kommer att om det inte
krävs prospekt även i fråga om icke-överlåtbara derivatinstrument
kommer emittenten av dessa instrument att vinna en konkurrensfördel.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen har gjort bedömningen
att definitionen av överlåtbara värdepapper i direktivet om marknader för
finansiella instrument bör ligga till grund för de fortsatta övervägandena,
eftersom detta direktiv har trätt i kraft och skall införlivas med svensk
lagstiftning. På motsvarande sätt som när det gäller definitionen av
reglerade marknader, se avsnitt 5.2, bör enligt vår mening definitionen av
överlåtbara värdepapper i investeringstjänstedirektivet tillämpas så länge
det direktivet inte har upphört att gälla.
Under prospektdirektivets definition av värdepapper faller enligt
utredningen alla former av fondpapper, dock med undantag för
penningmarknadsinstrument med en löptid på mindre än tolv månader
för vilka medlemsstaterna har möjlighet att behålla eller införa nationella
regler. Enligt utredningens bedömning faller sådana derivatinstrument
som är överlåtbara in under direktivets tillämpningsområde, exempelvis
sådana warranter där det av villkoren framgår att innehavaren av
warranter kan sälja dessa genom att utgivaren av warranterna, själv eller
genom att anlita någon annan, åtar sig att ställa priser. Däremot faller
derivatinstrument som inte är överlåtbara, exempelvis de derivatkontrakt
66

s. 67 Kontrollera mot PDF

som ingås enligt Stockholmsbörsens derivatregelverk, utanför
prospektdirektivets tillämpningsområde.
Utredningen har gjort bedömningen att prospektdirektivets
tillämpningsområde inte helt överensstämmer med det nuvarande
tillämpningsområdet avseende skyldigheten att upprätta prospekt i den
svenska lagstiftningen. Bedömningen grundas på att det enligt gällande
rätt föreligger prospektskyldighet oavsett om ett finansiellt instrument
kan överlåtas eller inte, om en emission eller ett erbjudande riktas till en
öppen krets.
Utredningen menar att det inte finns skäl att införa särskilda nationella
regler som skulle innebära att icke-överlåtbara finansiella instrument
även fortsättningsvis skall omfattas av regler om prospekt, vilket enligt
utredningen också ligger linje med hur reglerna tillämpas i dag.
Utredningen har hänvisat till att de icke-överlåtbara derivatkontrakt som
är föremål för handel på Stockholmsbörsen undantas från
prospektskyldighet
genom
ett
undantag
i
16 kap.
1§1
Finansinspektionens föreskrifter om prospekt (FFFS 1995:21). Härvid
bör emellertid påpekas att detta undantag avser sådana finansiella
instrument som inte är fondpapper och som är noterade eller avses bli
noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats, och där börsen
eller marknadsplatsen är den som lämnar erbjudandet. Undantaget är
således kopplat till utgivaren och inte till om huruvida ett instrument är
överlåtbart.
Värdepapper definieras i artikel 2.1 a i prospektdirektivet genom en
hänvisning till definitionen av överlåtbara värdepapper i artikel 1.4 i
investeringstjänstedirektivet. Av definitionen i sistnämnda direktiv följer
att de värdepapper som omfattas av reglerna i prospektdirektivet skall
kunna omsättas på kapitalmarknaden eller vara av ett slag som normalt
omsätts.
Det har ifrågasatts om aktier i privata bolag bör anses som fondpapper
och finansiella instrument (se t.ex. Beckman m.fl., Lagarna på
värdepappersområdet, 2002, s. 101 f., och Johan Muncks recension i
Juridisk tidskrift 2003/2004 s. 174 f.). Diskussionen har avsett det
förhållandet att sådana aktier inte är utgivna för allmän omsättning och
det i definitionen av fondpapper i 1 kap. 1 § lagen om handel med
finansiella instrument anges ”aktie – – – samt sådana andra delägarrätter
eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning”. En tolkning
som har gjorts är att ”utgivna för allmän omsättning” syftar enbart på
”sådana delägarrätter eller fordringsrätter” och att en aktie därför inte
nödvändigtvis måste vara utgiven för allmän omsättning för att räknas
som fondpapper. Därmed skulle aktier i privata bolag anses som
fondpapper och finansiella instrument.
Mot denna bakgrund finns det enligt vår uppfattning anledning att
klargöra att skyldigheten att upprätta prospekt bör gälla i fråga om
sådana finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning. Ett
finansiellt instrument bör anses vara avsett för allmän omsättning, om det
är konstruerat på ett sådant sätt att det enkelt och smidigt kan överlåtas
på värdepappersmarknaden (jfr prop. 1990/91:142 s. 87 f.). Som
huvudregel bör därför gälla att prospekt skall upprättas när finansiella
instrument som är avsedda för allmän omsättning erbjuds till allmänheten
eller skall bli föremål för handel på en reglerad marknad. Detta innebär

67

s. 68 Kontrollera mot PDF

således att andra finansiella instrument, som t.ex. aktier i privata bolag
och sådana derivatinstrument som inte är överlåtbara, inte bör omfattas
av kravet på upprättande av prospekt.
I fråga om fordringsrätter med kortare löptid än tolv månader undantas
dessa enligt reglerna i artikel 2.1 a i prospektdirektivet från direktivets
tillämpningsområde och medlemsstaterna ges rätt att tillämpa nationella
regler. Enligt gällande svenska bestämmelser är sådana fordringsrätter
undantagna från prospektskyldighet. Utredningen har bedömt att det
saknas skäl att ändra på denna ordning. Vi gör samma bedömning som
utredningen.
Några remissinstanser har pekat på att vissa begrepp i lagen om handel
med finansiella instrument inte definieras på samma sätt som i
prospektdirektivet. Definitionerna av fondpapper och finansiella
instrument har nyligen varit föremål för visst övervägande när EGdirektiv har genomförts i Sverige (se t.ex. prop. 2002/03:150 s. 196 ff.).
Definitionsfrågorna kan dock inte anses ha fått en slutlig lösning.
Regeringen har genom beslut den 23 juni 2004 tillsatt en särskild
utredare som skall se över frågor som rör lagstiftningen för
värdepappersinstitut, börser och auktoriserade marknadsplatser och där
huvuduppgiften är att analysera vilka lagändringar som krävs för att
genomföra direktivet om marknader för finansiella instrument
(dir. 2004:90). Utredaren skall därvid särskilt överväga hur direktivets
definition av överlåtbara värdepapper och finansiella instrument förhåller
sig till begreppen fondpapper och finansiella instrument i lagen om
handel med finansiella instrument. Mot denna bakgrund bör frågan om
definitionerna av fondpapper och finansiella instrument inte bli föremål
för vidare överväganden i detta ärende.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har ifrågasatt om det i 1 kap. 4 § i
utredningens förslag till ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) inte bör
tas in en hänvisning till definitionen av begreppet ”finansiella
instrument” i lagen om handel med finansiella instrument. I den
föreslagna nya aktiebolagslagen finns motsvarande bestämmelser i 1 kap.
7 och 8 §§ (se prop. 2004/05:85). Härvid kan konstateras att enligt vad
utredningen angett har avsikten varit att den föreslagna nya lydelsen inte
skall innebära någon materiell ändring i fråga om vilka finansiella
instrument som skall omfattas (se SOU 2004:95 s. 203). Enligt vår
uppfattning bör det därmed inte göras någon ändring i aktiebolagslagen i
detta avseende utan att det bör framgå av den paragrafen vilka finansiella
instrument som avses där.
I utredningens förslag till nya bestämmelser om prospekt i lagen om
handel med finansiella instrument används begreppen icke
aktierelaterade finansiella instrument, teckningsoptioner och warranter
dels i definitionen av emissionsprogram (1 kap. 1 § 6), dels i
bestämmelsen om grundprospekt (2 kap. 13 § andra stycket 1). Flera
remissinstanser har förordat att begreppen warranter och
teckningsoptioner definieras om de skall användas i lagtexten.
I prospektdirektivet förekommer begreppen ”långa optioner (warrants)
samt täckta långa optioner (covered warrants)”, se t.ex. artiklarna 2.1 k,
5.4 a och 7.2 c samt styckena 12 och 13 i ingressen. Några definitioner
av begreppen finns dock inte i direktivet. De regler där begreppen
används avser emissioner av icke aktierelaterade finansiella instrument,

68

s. 69 Kontrollera mot PDF

som sker inom ramen för emissionsprogram och möjligheten att i sådana
fall upprätta ett grundprospekt. Det väsentliga för tillämpningen av dessa
regler är således om ett finansiellt instrument anses som aktierelaterat
eller icke aktierelaterat. Vad som avses med de begreppen följer av
definitionerna i artikel 2.1 b och c i prospektdirektivet. Det kan därför
ifrågasättas om begreppet warrant över huvud taget behöver tas in i de
nya bestämmelserna om prospekt i lagen om handel med finansiella
instrument. Därtill kommer att warrant är ett begrepp som används för en
tämligen opreciserad kategori av finansiella instrument inom vilken det
finns instrument som kan uppvisa stora olikheter beträffande villkor och
egenskaper. Utredningen har också redogjort för vissa oklarheter
avseende hur begreppet warrant används i Sverige och utomlands (se
avsnitt 4.2.3 i delbetänkandet). Även dessa omständigheter talar mot att
nu utnyttja begreppet i lag. Vi anser därför att begreppet warrant inte bör
tas in i bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument.
Begreppet teckningsoption förekommer i den föreslagna nya
aktiebolagslagen och en definition har tagits in i 11 kap. 4 § (prop.
2004/05:85 Ny aktiebolagslag). Mot den bakgrunden bör begreppet
teckningsoption användas i lagen om handel med finansiella instrument
bara när det har samma innebörd som i aktiebolagslagen. Enligt vår
uppfattning finns det därför inte skäl att ta in en särskild definition av
detta begrepp i lagen om handel med finansiella instrument.
Begreppen aktierelaterade finansiella instrument och icke
aktierelaterade finansiella instrument bör enligt vår uppfattning
definieras i lagen om handel med finansiella instrument.
Aktierelaterade
värdepapper
definieras
i
artikel 2.1 b
i
prospektdirektivet som aktier och andra överlåtbara värdepapper
motsvarande aktier i bolag samt varje annat slag av överlåtbara
värdepapper som ger rätt att förvärva något av dessa slag av värdepapper
genom konvertering eller utövande av de rättigheter de ger, förutsatt att
detta senare slag av värdepapper emitteras av emittenten av de
underliggande aktierna eller av en enhet som tillhör denne emittents
koncern. Avgränsningen av aktierelaterade finansiella instrument i
prospektdirektivet är således betydligt snävare än i en del andra
sammanhang. Ett sådant sammanhang är lagen (2000:1087) om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument där det
i 2 § som exempel på aktierelaterade finansiella instrument anges
teckningsrätt, interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev,
skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis,
aktieoption och aktietermin (jfr prop. 1999/2000:109 s. 86).
Enligt vår uppfattning bör en definition av aktierelaterat finansiellt
instrument i lagen om handel med finansiella instrument vara öppen på
motsvarande sätt som den i lagen om anmälningsskyldighet för vissa
innehav av finansiella instrument. Skälet är att lagreglerna annars inte
kan omfatta eventuella nya finansiella instrument med liknande
egenskaper men som får annan beteckning. För att underlätta
tillämpningen kan det dock finnas anledning att i definitionen ta in några
exempel på sådana instrument som avses. Sådana finansiella instrument
som kan jämställas med aktie är interimsbevis, delbevis, teckningsrätt
och andra liknande instrument. Om de uppfyller övriga förutsättningar i
bestämmelsen, bör även nya finansiella instrument som inte finns i dag

69

s. 70 Kontrollera mot PDF

omfattas av bestämmelsen, om de har liknande anknytning till aktier som
dessa instrument.
Som aktierelaterat finansiellt instrument skall enligt definitionen i
prospektdirektivet även anses instrument som, genom konvertering eller
utövande av annan rättighet som instrumentet är bärare av, ger rätt att
förvärva aktie eller finansiella instrument som kan jämställas med aktie. I
stycke 12 i ingressen till direktivet anges att konvertibla skuldebrev, t.ex.
värdepapper som är konvertibla när investeraren så önskar, dock
omfattas av definitionen av icke aktierelaterade värdepapper. Konvertibla
skuldebrev där rätten att begära konvertering tillkommer utgivaren torde
däremot anses som aktierelaterade finansiella instrument om
förutsättningarna i definitionen är uppfyllda. På motsvarande sätt som
angetts ovan bör definitionen även i denna del vara öppen och innehålla
några exempel på vilka instrument som avses. De slag av finansiella
instrument som avses här bör vara konvertibla skuldebrev där rätten att
begära konvertering tillkommer utgivaren, optionsbevis och andra
liknande instrument. Enligt prospektdirektivet skall ett finansiellt
instrument av detta slag emellertid anses som aktierelaterat bara om det
utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller
av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten. Såsom
redogjorts för ovan skall långa optioner (warrants) anses som icke
aktierelaterade finansiella instrument enligt direktivet. En förklaring till
detta torde vara att warranter normalt utfärdas av någon annan än den
som utfärdat aktien som warranten avser.
Med utgångspunkt i definitionen i artikel 2.1 b i prospektdirektivet bör
med aktierelaterat finansiellt instrument således avses aktie och
finansiellt instrument som kan jämställas med aktie såsom interimsbevis,
delbevis och teckningsrätt. Med aktierelaterat finansiellt instrument bör
avses också, i de fall det utfärdats av emittenten av den aktie som
rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern
som den emittenten, finansiellt instrument såsom konvertibelt skuldebrev
där rätten att begära konvertering tillkommer utgivaren och optionsbevis,
som ger rätt att förvärva sådant instrument genom konvertering eller
utövande av annan rättighet som instrumentet är bärare av.
Med icke aktierelaterat finansiellt instrument bör, på motsvarande sätt
som i definitionen i artikel 2.1 c i prospektdirektivet, avses alla
finansiella instrument som inte är aktierelaterade finansiella instrument.

5.4

Undantag från skyldigheten att upprätta prospekt

5.4.1

Undantagen i prospektdirektivet

I avsnitt 4.4.2 behandlas gällande svenska undantag från skyldigheten att
upprätta prospekt. Undantagsregler finns även i artikel 1.2 samt 3 och 4 i
prospektdirektivet. Vissa undantag i direktivet omfattar såväl
erbjudanden som upptagande till handel och andra endast en av dessa två
situationer.
I artikel 1.2 i prospektdirektivet görs ett antal undantag från direktivets
tillämpningsområde. Av dessa framgår att direktivet inte är tillämpligt på
bl.a. andelar som emitteras av sådana företag för kollektiva investeringar

70

s. 71 Kontrollera mot PDF

som inte är av sluten typ (dvs. i princip fondandelar) eller vissa
värdepapper som getts ut av en medlemsstat eller av en sådan stats
regionala eller lokala myndigheter. En medlemsstat kan därför behålla
eller införa nationella regler i dessa fall. Undantagen i artikel 1.2
redovisas i avsnitt 5.4.2 och där prövas även om undantag från
prospektskyldighet bör genomföras i svensk lagstiftning.
I artiklarna 3 och 4 finns en rad situationer uppräknade där ett prospekt
inte behöver upprättas. Till skillnad mot vad som är fallet avseende
artikel 1.2 finns det för dessa undantag inga möjligheter för en
medlemsstat att behålla eller införa nationella regler som strider mot
innehållet i dessa artiklar. I det fall nuvarande svenska bestämmelser
strider mot direktivets regler måste således de svenska bestämmelserna
ändras.
Enligt artikel 3 gäller inte prospektskyldigheten när ett erbjudande
endast riktas till kvalificerade investerare och/eller mindre än 100
juridiska eller fysiska personer i respektive medlemsstat där erbjudandet
lämnas. Undantag från prospektskyldighet görs också för de fall där varje
investerare betalar ett pris om minst 50 000 euro och/eller de
värdepapper som erbjuds har ett nominellt värde per enhet om minst
50 000 euro. Undantag görs även för de fall där den sammanlagda
betalningen inte kommer att överstiga 100 000 euro. De olika undantagen
kan kombineras. Detta medför att en emittent t.ex. samtidigt kan vända
sig till ett obegränsat antal kvalificerade investerare och upp till 100
ytterligare personer i varje medlemsstat utan att behöva upprätta
prospekt. Undantagen i artikel 4 behandlar en rad olika situationer. Bland
annat undantas i artikel 4.1 d och 4.2 f erbjudanden och upptagande till
handel av värdepapper som erbjuds till nuvarande eller tidigare
styrelseledamöter eller anställda i ett företag från prospektskyldighet. En
förutsättning är emellertid att ett dokument som innehåller information
om värdepappernas antal och slag och de närmare formerna för
erbjudandet görs tillgängligt. I artikel 4.1 a, d och 4.2 a, b, e och g
behandlas undantag vid exempelvis en aktiesplit, utdelningar i form av
aktier och konvertering av värdepapper till nyemitterade aktier. I artikel
4.2 finns ett särskilt undantag från prospektskyldighet vid upptagande till
handel av värdepapper, när värdepapper av samma kategori redan har
upptagits till handel på en annan reglerad marknad.
I artiklarna 4.1 b och c samt 4.2 c och d, som avser
uppköpserbjudanden och fusioner där värdepapper erbjuds som vederlag,
anges att prospekt inte behöver upprättas vid dessa typer av erbjudanden
eller upptagande till handel. En förutsättning för detta är emellertid att
den som lämnar ett erbjudande eller skall ta upp värdepapper till handel
upprättar ett dokument, som den behöriga myndigheten anser innehålla
information som är likvärdig med den i prospektet, med beaktande av
kraven i gemenskapslagstiftningen. Detta innebär att den behöriga
myndigheten måste ges tillfälle att göra en granskning av innehållet i
dokumentet. Enligt vår uppfattning medför detta att särskilda regler för
sådana uppköpserbjudanden och fusioner bör tas in i den svenska
lagstiftningen. Vi behandlar dessa frågor i avsnitt 11.

71

s. 72 Kontrollera mot PDF

5.4.2

Undantag från prospektskyldighet i den nya
lagstiftningen

Regeringens förslag: Bestämmelserna om prospektskyldighet i lagen
om handel med finansiella instrument skall inte vara tillämpliga i fråga
om andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i
1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.
Prospekt behöver inte upprättas om finansiella instrument garanteras
av en stat inom EES eller av en regional eller lokal myndighet inom EES
eller utgörs av icke aktierelaterade instrument som ges ut av sådana
emittenter. Ett prospekt behöver inte heller upprättas om finansiella
instrument ingår i ett erbjudande där det sammanlagda beloppet som
skall betalas under en tid av tolv månader motsvarar minst 100 000 euro
och högst 1 miljon euro.
I övrigt skall de undantag från prospektskyldighet som framgår av
prospektdirektivet föras in i den svenska lagstiftningen.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har dock föreslagit att möjligheten att införa en
nationell regel, som medger undantag från prospektskyldighet även i de
fall den sammanlagda ersättningen överstiger 100 000 euro, inte bör
utnyttjas.
Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser är kritiska till
förslaget att inte utnyttja undantagsmöjligheten för prospektskyldighet
när den sammanlagda ersättningen överstiger 100 000 euro. Sveriges
riksbank, Riksgäldskontoret, Sveriges advokatsamfund, Företagarnas
Riksorganisation AB, AktieTorget AB, Stockholms handelskammare och
Nordic Growth Market NGM AB anser att gränsen för prospektskyldighet
bör höjas till maximala 2 500 000 euro. Finansinspektionen menar att
gränsen bör höjas till 500 000 euro. Andra och Tredje AP-fonderna,
Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening
och Svenska Fondhandlareföreningen anser att gränsen bör höjas, men
avstår från att precisera hur mycket och anser att frågan bör utredas
vidare. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, FAR och
Aktiespararna tillstyrker den föreslagna gränsen på 100 000 euro.
Finansinspektionen anser att samtliga fondföretag bör undantas från
prospektskyldighet och att överträdelser enligt lagen (2004:46) om
investeringsfonder bör beivras enligt den lagen. Riksgäldskontoret
motsätter sig att kommuner och landsting undantas från
prospektskyldighet. Stockholmsbörsen anser att kommuner inte bör
undantas från prospektskyldighet.
Skälen för regeringens förslag
Vilka undantag bör genomföras i svensk lagstiftning?

Som redovisats ovan är medlemsstaterna skyldiga att genomföra
undantagen i artiklarna 3 och 4. När det gäller undantagen i artikel 1.2
kan dock en medlemsstat själv bestämma om undantag från
prospektskyldighet bör införas eller inte. Mot denna bakgrund finns
anledning att göra en genomgång av de olika undantagen i artikel 1.2, för

72

s. 73 Kontrollera mot PDF

att pröva om något eller några av dessa bör införas i svensk rätt eller om,
i de fall undantagen redan utgör gällande rätt, undantagen bör behållas.
När det först gäller undantaget i artikel 1.2 a rör det andelar i
investeringsfonder och utländska fondföretag som inte är av sluten typ.
Eftersom en investeringsfond enligt lagen (2004:46) om
investeringsfonder inte får vara av sluten typ omfattas alla
investeringsfonder av detta undantag. Ett motsvarande undantag finns
i dag i 2 kap. 1 § andra stycket 2 lagen om handel med finansiella
instrument. I lagen om investeringsfonder finns bestämmelser om att det
för varje investeringsfond skall finnas en aktuell informationsbroschyr
och ett aktuellt faktablad samt att informationsbroschyren och
faktabladet på begäran skall lämnas eller skickas kostnadsfritt till den
som avser att köpa andelar i en investeringsfond (4 kap. 15, 16 och
20 §§). Broschyren och faktabladet är avsedda att tillgodose samma
behov som ett prospekt. Såvitt avser utländska fondföretag omfattar det
i dag gällande undantaget andelar i sådana fondföretag som avses i 1 kap.
7 § lagen om investeringsfonder, dvs. fondföretag som hör hemma inom
EES och som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt
reglerna i det s.k. UCITS-direktivet (rådets direktiv 85/611/EEG av den
20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som
avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets
direktiv 2004/39/EG). Undantaget i artikel 1.2 a i prospektdirektivet
omfattar emellertid även andelar i andra fondföretag än sådana som
omfattas av reglerna i UCITS-direktivet. I artikel 1.2 a anges nämligen
att prospektdirektivet inte skall tillämpas på andelar som emitteras av
företag för kollektiva investeringar som inte är av sluten typ. I
definitionerna i artikel 2.1 o och p i direktivet anges vad som avses med
sådana företag och andelar i sådana företag. De fondföretag som omfattas
av undantagsregeln är sådana som har till syfte att företa kollektiva
investeringar med kapital från allmänheten och som tillämpar principen
om riskspridning och vilkas andelar på innehavarens begäran återköps
eller inlöses, direkt eller indirekt, med medel ur företagets tillgångar.
Reglerna i prospektdirektivet skall således inte tillämpas på andelar som
emitteras av sådana fondföretag. I lagen om investeringsfonder finns
emellertid särskilda bestämmelser om bl.a. vilken information som ett
fondföretag skall lämna för att det skall få marknadsföra och sälja
andelar i företaget här i landet. Dessa bestämmelser gäller både för
sådana fondföretag som omfattas av reglerna i UCITS-direktivet och för
andra fondföretag som inte är av sluten typ, dvs. sådana fondföretag som
avses 1 kap. 7 eller 9 §. Mot den bakgrunden anser vi – i likhet med
Finansinspektionen – att erbjudanden till allmänheten som avser andelar
i investeringsfonder och i utländska fondföretag som avses i artikel 1.2 a
i prospektdirektivet, inte bör omfattas av bestämmelserna om
prospektskyldighet i lagen om handel med finansiella instrument. När
sådana finansiella instrument erbjuds till allmänheten bör detta i stället
regleras av bestämmelserna i lagen om investeringsfonder. Det bör därför
tas in ett undantag från prospektskyldighet i lagen om handel med
finansiella instrument för andelar i investeringsfonder och i sådana
fondföretag som avses 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.
73

s. 74 Kontrollera mot PDF

I artikel 1.2 b undantas från direktivets tillämpningsområde emissioner
av icke aktierelaterade värdepapper av en medlemsstat, centralbank,
regionala eller lokala myndigheter, samt internationella offentliga organ i
vilka en eller flera av medlemsstaterna är medlemmar. Av artikel 1.2 d
framgår att direktivet inte heller skall tillämpas avseende värdepapper
som villkorslöst och oåterkalleligen garanteras av en medlemsstat eller
av regionala myndigheter eller lokala myndigheter i en medlemsstat. I
Sverige avses med regionala och lokala myndigheter kommuner och
landsting.
Utredningen har föreslagit att undantagen i artikel 1.2 b och 1.2 d
införs i svensk lagstiftning. Det skäl som anförs är att angivna emittenter
anses ha en sådan kreditvärdighet att det inte kan anses motiverat att
uppställa krav på prospekt i fråga om de finansiella instrument som anges
i artikeln. Riksgäldskontoret har framfört att det, ur ett svenskt
perspektiv, inte är rimligt att ur kreditriskhänseende likställa kommun
och landsting med staten. Det bör därför finnas ett behov hos potentiella
investerare att få information om den aktuella kommunens eller
landstingets ekonomi. Med tanke på den öppenhet som råder kring
kommuners och landstings ekonomier bör dock investerare kunna få en
god insyn i dessa. Denna möjlighet torde minska investerarnas behov av
prospekt i dessa fall. Vidare bör ytterligare administrativa och
kostnadsdrivande bördor för kommuner och landsting i möjligast mån
undvikas. Sammantaget anser vi därför att undantagen i artikel 1.2 b och
1.2 d bör införas, enligt utredningens förslag. Prospekt kommer således
inte att behöva upprättas vid erbjudanden till allmänheten eller
upptaganden till handel av finansiella instrument som omfattas av
redovisade undantag.
När det gäller undantaget i artikel 1.2 i, som tillkommit på direkt
initiativ av Sverige, görs följande bedömning. I artikeln undantas
bostadsobligationer som vid upprepade tillfällen emitteras av
kreditinstitut i Sverige vars främsta syfte är att bevilja hypotekslån, under
förutsättning att i) de bostadsobligationer som utfärdas ingår i samma
serie, ii) bostadsobligationerna utfärdas i omgångar under en specifik
emitteringsperiod, iii) bostadsobligationernas villkor inte ändras under
emitteringsperioden, och iv) de belopp som härrör från emitteringen av
nämnda bostadsobligationer enligt emittentens bolagsordning placeras i
tillgångar som ger tillräcklig täckning för de åtaganden som är förenade
med värdepapperen.
I artikel 5.4 b i prospektdirektivet finns en möjlighet att använda sig av
s.k. grundprospekt vid vissa emissioner av säkerställda obligationer (se
avsnitt 7.2.2). När direktivet förhandlades fanns det ännu inte någon
särskild lagstiftning om säkerställda obligationer i Sverige, varför
Sverige i stället förhandlade fram ett särskilt undantag för
bostadsobligationer.
Emissioner av bostadsobligationer som riktas till allmänheten bör
enligt vår mening inte undantas från prospektskyldighet. Att emissioner
av säkerställda obligationer skulle omfattas av prospektkrav men inte
emissioner av bostadsobligationer framstår som ologiskt, särskilt som
emissioner av bostadsobligationer under vissa omständigheter kan falla
in under tillämpningsområdet för lagen (2003:1223) om utgivning av
säkerställda obligationer, som trädde i kraft den 1 juli 2004. Något

74

s. 75 Kontrollera mot PDF

särskilt nationellt undantag för denna typ av emissioner bör således inte
införas. Däremot bör det finnas en möjlighet att upprätta grundprospekt
vid emissioner av bostadsobligationer, vilket vi behandlar i avsnitt 7.2.
samt nedan.
I artikel 1.2 punkterna f, g och j finns undantag från direktivets
tillämpningsområde avseende icke aktierelaterade värdepapper som
emitteras fortlöpande eller vid upprepade tillfällen samt icke-fungibla
kapitalandelar, under förutsättningen att de i artiklarna uppställda
villkoren uppfylls. I likhet med undantaget avseende bostadsobligationer
som emitteras av kreditinstitut i Sverige, har dessa undantag tillkommit
efter initiativ från olika medlemsstater under åberopande av särskilda
nationella skäl. Exempelvis har undantaget i punkten g, som avser ickefungibla kapitalandelar vars huvudsakliga ändamål är att ge innehavaren
rätt att disponera hela eller del av en lägenhet eller en fastighet och som
inte kan säljas utan att denna rätt ges upp, införts med hänsyn till
medlemsstater där rätten att disponera en lägenhet eller en hel eller delar
av en fastighet är kopplad till innehavet av en andel i den juridiska
person som förvaltar fastigheten. Det saknas skäl att införa de tre
undantagen i svensk lagstiftning, eftersom de inte har någon bäring på
svenska förhållanden.
Artikel 1.2 c ger medlemsstaterna möjlighet att införa ett undantag för
erbjudanden och upptagande till handel som avser kapitalandelar i
medlemsstaternas centralbanker. I vissa medlemsstater är centralbanken
instiftad som ett aktiebolag. Då så inte är fallet i Sverige saknas
anledning att införa undantaget i svensk lag.
I artikel 1.2 e undantas från direktivets tillämpningsområde emissioner
och upptagande till handel av värdepapper, som emitteras av
sammanslutningar vars verksamhet är författningsreglerad eller av organ
som drivs utan vinstsyfte, erkända av en medlemsstat, i syfte att anskaffa
medel som är nödvändiga för sammanslutningens eller organets ickevinstgivande ändamål. Oaktat att en sammanslutning eller ett organ kan
ha ett behjärtansvärt icke-vinstgivande ändamål, kan vi inte finna att
skälen för att införa ett särskilt undantag från prospektskyldighet är
tillräckligt starka. Det aktuella undantaget skulle förmodligen även
medföra en rad gränsdragningsproblem när det gäller prövningen av om
en viss sammanslutning eller ett visst organ drivs utan vinstsyfte eller
inte.
Val av nedre beloppsgräns avseende prospektskyldighet

När det slutligen gäller undantaget i artikel 1.2 h ger detta en
medlemsstat möjlighet att godta att ett prospekt inte behöver upprättas,
om vederlaget för erbjudandet understiger 2 500 000 euro. Oavsett om en
medlemsstat vill utnyttja undantaget eller inte finns dock en nedre gräns
om 100 000 euro i artikel 3. En medlemsstat kan således aldrig kräva att
ett prospekt upprättas, om det sammanlagda belopp som kan komma att
betalas understiger 100 000 euro. För närvarande finns i svensk
lagstiftning en nedre gräns på 300 000 kr. Denna bestämmelse har gällt
sedan prospektbestämmelserna infördes för mer än tio år sedan.
När det gäller valet av nedre gräns för prospektskyldighet i spannet
100 000–2 500 000 euro gör vi följande överväganden.

75

s. 76 Kontrollera mot PDF

Det är först och främst viktigt att konstatera att undantagsmöjligheten
är begränsad till erbjudanden till allmänheten. Det är således inte möjligt
att utnyttja möjligheten vid upptagande av finansiella instrument till
handel.
En första reflektion är att de erbjudanden som skulle omfattas av
undantaget huvudsakligen torde avse finansiella instrument utgivna av
mindre bolag. Behovet av prospekt torde generellt sett vara större i fråga
om sådana företag eftersom de i regel är mindre genomlysta. Det skulle i
så fall innebära att skyddsbehovet är större vid mindre emissioner än vid
större sådana. Vid ett sådant resonemang kan den lägre gränsen på
100 000 euro vara att förorda.
Å andra sidan bör man beakta kostnaderna för att upprätta ett prospekt
i enlighet med den nya lagstiftningen. Det kommer att vara ett betydande
material som skall sammanställas och som i många fall kommer att kräva
anlitande såväl av juridisk som ekonomisk expertis. Kostnaderna för att
hantera materialet och annonsering etc. skall heller inte underskattas. Om
man då väljer den lägre gränsen – som i svenska kronor motsvarar drygt
900 000 kr – så kommer kostnaderna för att upprätta prospektet att bli
väldigt höga i relation till vederlaget för erbjudandet. Med tanke på den
börda prospektskyldigheten innebär kan en låg gräns medföra att mindre
företag utestängs från möjligheter till finansiering på kapitalmarknaden.
En lösning skulle kunna vara att en mindre omfattande reglering
avseende ett prospekts innehåll införs för erbjudanden som ligger i
spannet 100 000–2 500 000 euro. En sådan reglering skulle t.ex. kunna
bygga på bestämmelserna om emissionsprospekt i 15–18 kap. i
Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21). De är betydligt mindre
omfattande än de nya prospektreglerna. Det är dock tveksamt om en
sådan reglering verkligen skulle kunna minska kostnaderna för
emittenten i någon större omfattning. Dessutom riskerar en särreglering
att ytterligare komplicera regelverket.
Emellertid kan, som framgår av artikel 3, ett erbjudande riktas till ett
obegränsat antal kvalificerade investerare och dessutom till ytterligare
100 personer i varje medlemsstat, utan att det uppstår en skyldighet att
upprätta prospekt. När det gäller kvalificerade investerare så finns enbart
i Sverige exempelvis ca 70 fondbolag och ca 600 fonder under
Finansinspektionens tillsyn, där det stora flertalet fonder åtminstone får
investera en mindre del av fondförmögenheten i onoterade företag.
Därutöver finns många företag som specialiserat sig på att göra
investeringar i mindre, onoterade företag.
Alternativet att vända sig till en obegränsad mängd kvalificerade
investerare, och därmed undgå prospektskyldighet, är dock i vissa fall
inte en framkomlig väg för onoterade företag. Många kvalificerade
investerare, exempelvis fondbolag, placerar endast en liten del av
fondförmögenheten i onoterade finansiella instrument. Många företag
förlitar sig därför i stället på investerare utanför denna krets i sin
kapitalanskaffning. Alternativet att hitta 100 investerare i varje
medlemsstat och på denna väg undgå prospektskyldighet torde också
vara oöverstigligt dyrt, eftersom både kostnaderna och investerarnas
osäkerhet ökar med det geografiska avståndet. Det förekommer knappast
att bolag av den sort som här diskuteras går utanför Sveriges gränser för
att få tag i kapital.

76

s. 77 Kontrollera mot PDF

Vid en sammanvägning av ovanstående argument framstår det som ett
rimligt alternativ att den undre beloppsgränsen för prospektskyldigheten
sätts högre än 100 000 euro. Därmed återstår frågan om vilket värde,
mellan 100 000 euro och 2 500 000 euro, som bör väljas. Det är här
viktigt att en rimlig balans mellan bolagets intresse av att kunna
uppbringa riskkapital och konsumentskyddsintresset uppnås. Vid en
avvägning mellan dessa intressen anser vi att ett gränsvärde på ett belopp
motsvarande 1 000 000 euro är rimligt.
De undantag i artiklarna 3 och 4 som inte närmare redovisats här
behandlas i författningskommentaren.
Effekterna av att undantag inte omfattas av direktivets tillämpningsområde

Som anges ovan undantas de situationer som omfattas av artikel 1.2 i
prospektdirektivet från direktivets tillämpningsområde. Det innebär att
en medlemsstat kan upprätthålla nationella regler i de aktuella
situationerna men också att de erbjudanden som omfattas inte kommer i
åtnjutande av direktivet regler, som t.ex. ger en möjlighet att rikta ett
erbjudande till investerare i andra medlemsstater genom att ett prospekt
som har godkänts i en medlemsstat kan användas inom hela EES.
I artikel 1.3 i direktivet anges dock att trots vad som anges i punkterna
b, d, h, i och j i artikel 1.2 skall en emittent, en erbjudare eller en person
som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad ha rätt att
upprätta ett prospekt i enlighet med direktivet när värdepapper erbjuds
allmänheten eller tas upp till handel. Detta innebär att om ett prospekt
upprättas kommer den som upprättat prospektet i åtnjutande av samtliga
direktivets regler.
Som angetts ovan anser vi att undantagen i artikel 1.2 b, d, h (delvis)
och j bör införas i svensk lagstiftning. Det innebär t.ex. att ett prospekt
inte behöver upprättas vid erbjudanden där det sammanlagda vederlaget
understiger ett belopp motsvarande 1 miljon euro. Detta gäller dock bara
så länge erbjudandet riktas till den svenska marknaden. Om erbjudandet
skall kunna riktas till allmänheten i ett annat EES-land, krävs att det
landets lagstiftning följs. Av artikel 1.3 följer dock att om emittenten
eller erbjudaren vill rikta erbjudandet till investerare i andra
medlemsstater, kan de välja att i stället upprätta ett prospekt. Detta
innebär att prospektet måste uppfylla direktivets regler, dvs. de
bestämmelser som nu föreslås införas i lagen om handel med finansiella
instrument, men det innebär också att den som har upprättat prospektet
kommer i åtnjutande av de rättigheter som följer av direktivet.
När det gäller bostadsobligationer är situationen något annorlunda.
Som angetts ovan anser vi att prospekt skall upprättas vid emissioner av
sådana obligationer, men vi föreslår samtidigt att ett s.k. grundprospekt
skall kunna upprättas (se avsnitt 7.2.2). Av direktivet (artikel 5.4) följer
dock att grundprospekt endast kan användas vid emissioner av icke
aktierelaterade värdepapper som emitteras inom ramen för ett
emissionsprogram eller vid emissioner av säkerställda obligationer.
Någon möjlighet att med stöd av direktivet upprätta grundprospekt vid
emissioner av svenska bostadsobligationer, som de definieras i artikel 1.2
i, finns således inte. Detta innebär att om ett kreditinstitut som emitterar
77

s. 78 Kontrollera mot PDF

bostadsobligationer vill komma i åtnjutande av direktivets regler måste
en anpassning ske till dessa regler.
Som tidigare har angetts faller undantagen i artiklarna 3 och 4 in under
direktivets tillämpningsområde.

5.5

Kvalificerade investerare

Regeringens förslag: Begreppet kvalificerade investerare definieras i
lagen om handel med finansiella instrument.
Regeringens bedömning: Ett särskilt register över kvalificerade
investerare bör inte skapas.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak
med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och
bedömningen eller lämnar dem utan erinran. Andra och Tredje APfonderna anser att det bör slås fast att AP-fonderna är kvalificerade
investerare. Tredje AP-fonden menar vidare att även statliga myndigheter
såsom Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet bör innefattas i begreppet
kvalificerade investerare. Nordic Growth Market NGM AB och Sveriges
advokatsamfund anser att det finns goda skäl att införa ett register över
kvalificerade investerare, då detta skulle gagna kapitalförsörjningen för
mindre
bolag.
Svenska
Fondhandlareföreningen,
Svenska
Bankföreningen och Fondbolagens Förening pekar på att det i de av
utredningen förslagna bestämmelserna i 1 kap. 1 § 5 d i lagen om handel
med finansiella instrument inte framgår vilket räkenskapsår som gäller,
vilken tid balansomslutningen avser samt vilken årlig nettoomsättning
som avses.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: I artikel 2.1 e och
2.2 i direktivet definieras vilka personer som vid tillämpningen av
direktivets regler skall betraktas som kvalificerade investerare. Med
kvalificerade investerare avses således:
1. juridiska personer med tillstånd att verka på finansmarknaderna
(bl.a. kreditinstitut, försäkringsbolag, värdepappersbolag och
pensionsfonder),
2. juridiska personer vars verksamhet uteslutande gäller
investeringar i finansiella instrument,
3. stater, delstater, statliga och delstatliga myndigheter,
centralbanker och Europeiska centralbanken samt Europeiska
investeringsbanken, Internationella valutafonden och andra
liknande mellanstatliga eller överstatliga organisationer,
4. större företag (juridiska personer som för vart och ett av de två
senaste räkenskapsåren uppfyllt minst två av följande tre
förutsättningar, medeltalet anställda i företaget har uppgått till
minst 250, nettovärdet av tillgångarna enligt balansräkningen
har överstigit motsvarande 43 miljoner euro och
nettoomsättningen enligt resultaträkningen har överstigit
motsvarande 50 miljoner euro) och
5. fysiska personer och mindre företag, under förutsättning att de
uppfyller vissa kriterier och att en medlemsstat valt att medge

78

s. 79 Kontrollera mot PDF

dessa möjligheten att bli betraktade som kvalificerade
investerare.
En definition av begreppet kvalificerade investerare, som motsvarar
den i direktivet, bör införas i lagen om handel med finansiella instrument.
Punkten två ovan måste enligt vår mening anses omfatta juridiska
personer
som
bedriver
investeringsverksamhet,
exempelvis
riskkapitalbolag, riskkapitalfonder och investmentbolag.
När det gäller det slag av kvalificerade investerare som beskrivs i
punkten tre bör, såsom Andra och Tredje AP-fonderna anfört, tydliggöras
att AP-fonderna ingår i denna grupp. Även statliga myndigheter såsom
Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet bör uttryckligen ingå.
När det gäller punkten fyra hänvisas i direktivet (artikel 2.1 f) till den
senaste årsredovisningen. Enligt vår mening bör en hänvisning i stället
avse de två senaste räkenskapsåren enligt den modell som används på
redovisningsområdet, exempelvis i 2 kap. 1 § andra stycket
årsredovisningslagen (1995:1554).
Punkten fem ger en möjlighet för mindre företag och fysiska personer
att kunna bli betraktade som kvalificerade investerare. För att så skall
kunna ske krävs dock att den enskilda medlemsstaten inför denna
möjlighet i sin nationella lagstiftning och att nämnda personer registrerar
sig hos den behöriga myndigheten. För fysiska personer krävs dessutom
att de uppfyller minst två av följande krav; i) att den fysiska personen har
genomfört
transaktioner
av
betydande
storlek
på
värdepappersmarknaderna i genomsnitt minst tio gånger per kvartal
under de senaste fyra kvartalen, ii) att den fysiska personens innehav av
värdepapper överstiger 0,5 miljoner euro, eller iii) att den fysiska
personen sedan minst ett år är, eller tidigare under minst ett år varit
verksam inom finanssektorn på en yrkesmässig position som kräver
kunskaper om investeringar i värdepapper.
Vi har övervägt att ge nu berörda fysiska och juridiska personer
möjligheten att på frivillig grund kunna registrera sig som kvalificerade
investerare. Många företrädare för mindre företag och fysiska personer
har stor erfarenhet av handel med finansiella instrument. När det gäller
fysiska personer gäller dessutom att dessa måste visa att de uppfyller
vissa uppställda krav för att kunna bli registrerade, vilket bör säkerställa
att de är medvetna om de risker som är förknippade med att göra en
investering utan att ha tillgång till den information som skall finnas i ett
prospekt. Ett register över kvalificerade investerare skulle göra det
möjligt för ett företag som är i behov av kapital att vända sig till fler
personer utan att behöva upprätta ett prospekt. Registret skulle kunna
föras av Finansinspektionen, som även skulle kunna åläggas ansvaret att
se till att registret är tillgängligt för allmänheten.
Det finns dock skäl som talar mot att ett sådant register införs. Det är
tveksamt om registret gör det enklare för de investerare som har
kompetens och kapital att finna de bolag som – utan att upprätta prospekt
– vill få in nya investerare. Det finns redan andra kanaler via exempelvis
banker, NUTEK, Riskkapitalföreningen och andra liknande
organisationer som kan förmedla kontakter mellan investerare och
företag. Det är heller inte säkert att alla de som uppfyller kriterierna för
att bli kvalificerade investerare skulle anmäla sig till registret. Det kan
finnas nackdelar med att finnas med i ett offentligt register av sådant

79

s. 80 Kontrollera mot PDF

slag. Det kan bl.a. inte uteslutas att den som registrerats skulle få en
mängd oseriösa erbjudanden om registret var offentligt.
I sammanhanget bör även beaktas den administration som krävs för att
upprätthålla ett register. Med tanke på att vissa kriterier skall vara
uppfyllda måste dessa rimligen kontrolleras innan en registrering kan
ske. Dessutom inställer sig frågan vad som händer efter det att en
kvalificerad investerare har blivit godkänd. Skall denne själv anmäla när
kriterierna inte längre är uppfyllda? Skall det regelbundet kontrolleras av
myndigheten att kriterierna uppfylls? Hanteringen av registret framstår
som tidsödande och risken finns att uppgifterna till viss del skulle
komma att bli inaktuella. Nordic Growth Market NGM AB pekar på att
de ökade kostnader som ett register kan antas medföra bör ställas i
relation till att emittenterna och Finansinspektionen får en minskad
arbetsbörda för att upprätta respektive godkänna prospekt i dessa fall.
Vid en samlad bedömning anser vi att fördelarna med ett register inte
överväger de nackdelar som redovisats ovan. En ordning där den som
önskar bli registrerad som kvalificerad investerare kan anmäla detta till
Finansinspektionen bör därför inte införas.

80

s. 81 Kontrollera mot PDF

6

En behörig myndighet

6.1

Tillsynsansvaret förändras

Enligt nuvarande ordning är uppgiften att godkänna prospekt uppdelad
mellan auktoriserade börser och Finansinspektionen. Genom
bestämmelserna i prospektdirektivet begränsas möjligheterna för privata
organ att utöva sådan tillsyn som följer av direktivet. I stället skall en
enda behörig myndighet ha huvudansvaret för att utföra de uppgifter som
följer av direktivet. Den behöriga myndigheten kommer dessutom att få
utökade befogenheter i sin tillsyn över prospekt.
I direktivet lämnas en tidsbegränsad möjlighet för den behöriga
myndigheten att delegera tillsynsuppgifter. Denna skulle exempelvis
kunna användas för att delegera uppgifter till de börser som är
auktoriserade (Stockholmsbörsen och Nordic Growth Market NGM AB
(NGM)).

6.2

Gällande bestämmelser om tillsynsansvaret

När ett prospekt har upprättats skall det granskas samt, om
förutsättningar föreligger, godkännas och registreras. Det är i praktiken
frågan om ett tillsynsansvar över att prospekten har det innehåll som
krävs enligt författningar och i viss mån NBK:s regler.
För närvarande delas tillsynsansvaret mellan börser och
Finansinspektionen. Börserna granskar och godkänner börsprospekt,
dvs. prospekt som upprättas enligt 5 kap. 5 § lagen om börs- och
clearingverksamhet. Dessa prospekt skall upprättas i samband med
inregistrering av fondpapper på Stockholmsbörsen och NGM:s officiella
lista.
Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av övriga prospekt.
Inspektionen registrerar alla prospekt som regleras av lagen om handel
med finansiella instrument, dvs. emissionsprospekt som upprättas
avseende fondpapper som inte är inregistrerade eller avses att bli
inregistrerade (2 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument)
och erbjudandeprospekt (2 kap. 3 § i samma lag). Innan ett
emissionsprospekt registreras ska Finansinspektionen granska och
godkänna detta. Någon närmare granskning och formellt godkännande
sker dock inte av erbjudandeprospekten.

6.2.1

Nuvarande tillsyn över börsprospekt

Både Stockholmsbörsen och NGM har särskilda listor för inregistrerade
fondpapper. När fondpapper tas upp till handel på dessa listor är det
alltså
respektive
börs
som
godkänner
(börs-)prospekten.
Stockholmsbörsen har drygt 50 bolag inregistrerade på A-listan. NGM
har för närvarande inget bolag inregistrerat. Det är förhållandevis
ovanligt att det tillkommer nya bolag på dessa listor eller att de
inregistrerade bolagen gör några nyemissioner. Merparten av de
börsprospekt som inges och godkänns avser inregistrering av fondpapper

81

s. 82 Kontrollera mot PDF

i form av obligationer. De flesta nya noteringarna på Stockholmsbörsen
sker på O-listan.
Börserna gör en omfattande kontroll av de bolag som emitterar
fondpapper, oavsett om en ansökan gäller inregistrering enligt 5 kap.
lagen om börs- och clearingverksamhet eller upptagande till handel av
bolag som inte är föremål för inregistrering enligt 6 kap. i samma lag.
Denna noteringsprocess omfattar också en granskning av upprättade
prospekt. Börserna granskar således alla typer av prospekt – som en del i
noteringsprocessen – även om de formellt bara godkänner
börsprospekten.
Arbetet med att granska prospekt är således inte en verksamhet som
enbart följer av lag. Det ligger också i en börs eget intresse att den som
marknadsplats har ett förtroende på värdepappersmarknaden. Visserligen
skall börsen enligt lag verka för att förtroendet upprätthålls (se 2 kap. 1 §
lagen om börs- och clearingverksamhet), men det ligger också i börsens
intresse som affärsdrivande företag. Om inte aktörerna på de finansiella
marknaderna uppfattar en börs som en bra marknadsplats, kan dess
verksamhet ta skada.
Det finns alltså klara incitament för börserna att på olika sätt ställa upp
regler för de bolag vars fondpapper finns inregistrerade eller är noterade
på deras listor. Det återspeglar sig bl.a. i deras regler för prospektens
utformning där de ställer samma krav på bolag som inregistrerar
fondpapper, som på bolag vars fondpapper noteras på O-listan eller
NGM Equity.
Stockholmsbörsens noteringsprocess startar genom att börsen tillsätter
en särskild granskningsman, börsrevisorn, som har i uppgift att bl.a.
kontrollera att bolaget uppfyller de noteringskrav som börsen ställt upp,
t.ex. att
– bolaget genomgår en juridisk granskning av en extern advokat,
– ett prospekt upprättas,
– bolaget uppfyller andra fortlöpande krav, såsom förmågan att ge
korrekt, relevant och tillförlitlig information till aktiemarknaden.
Börsrevisorn gör också en granskning av om innehållet i det prospekt
som skall upprättas håller ”börsklass”. Denna granskning innefattar dock
inte en verifiering av att uppgifter som lämnas i t.ex. prospektet är
korrekta.
När börsrevisorn har avslutat sin granskning tar Stockholmsbörsens
bolagskommitté ställning till om bolagets fondpapper får tas upp till
handel. Bolagskommittén består av fem ordinarie ledamöter varav för
närvarande tre är externa. Innan en notering godkänns kan kommittén ha
synpunkter på utformningen av prospekten. Synpunkterna kan vara
kvalitativa och avse prospektets innehåll och utformning.
Bolagskommittén kan också ha synpunkter på om bolaget lever upp till
de krav som ställs på ett noterat bolag, bl.a. beträffande styrelsens
sammansättning.
När det gäller prospektets utformning läggs stor vikt vid att det är
begripligt och innehåller information som underlättar värderingen av
bolaget. Såväl börsrevisorn som bolagskommittén kan t.ex. ha åsikter om
hur bolagets risker är belysta och beskrivna. Andra områden är
redovisningen, väsentliga avtal och tvister, transaktioner med närstående
samt ledande befattningshavares förmåner.

82

s. 83 Kontrollera mot PDF

Synpunkter på bolagets organisation rör främst dess förmåga att
tillhandahålla den information som krävs av börsen och i slutändan
marknadens aktörer. Det skall finnas rutiner för och erfarenhet av att
lämna information till allmänheten på ett korrekt sätt. Vidare skall
bolagets administrativa och ekonomiska system vara tillräckligt bra för
att kunna tillmötesgå de krav som ställs på ett noterat bolag.
NGM har en noteringsprocess som i många stycken liknar den som
Stockholmsbörsen har. Vid denna process uppställs dock inte krav på att
en separat juridisk granskning görs av en advokat. Detta ingår i stället i
börsrevisorns uppgift. NGM granskar prospekten själva, medan
Stockholmsbörsens revisorer i stor utsträckning är konsulter som utför
detta arbete på uppdrag av Stockholmsbörsen. NGM har inte heller en
särskild bolagskommitté utan i stället en intern noteringsfunktion.
Sammantaget
har
börserna
inrättat
en
noteringsoch
övervakningsfunktion som har till uppgift att kvalitetssäkra deras
verksamhet. Denna funktion uppfyller de krav som följer av lag och
föreskrifter, men minst lika viktigt är att den uppfyller de krav som
börserna har uppfattat från marknaden. Den finansiella marknadens
aktörer är både direkt och indirekt kunder till börserna.

6.2.2

Nuvarande tillsyn över övriga prospekt

Finansinspektionens granskning skall enligt förarbetena till lagen om
handel med finansiella instrument begränsas till en kontroll av att
prospektet innehåller föreskrivna uppgifter samt en prövning av
yrkanden om undantag eller avvikelser. Inspektionen har ingen
skyldighet att kontrollera att de lämnade uppgifterna är sakligt riktiga. I
den mån det finns felaktigheter eller brister skall dessa självfallet
åtgärdas. Av prospektet skall framgå att inspektionens godkännande av
ett prospekt inte innebär någon garanti för att uppgifterna i prospektet är
sakligt riktiga eller fullständiga (se prop. 1992/93:90 s. 80 och
3 kap. 71 § och 17 kap. 35 § i FFFS 1995:21).
Finansinspektionens verksamhet för att granska, godkänna och
registrera prospekt har ökat markant sedan mitten på 1990-talet.
Tabell: Antal prospekt som registrerats år 2000–2004
Emissionsprospekt
Erbjudandeprospekt
Totalt

2000
154
995
1149

2001
120
1557
1677

2002
106
1234
1340

2003
95
1120
1215

2004
112
1750
1862

Källa: Finansinspektionen
Merparten av prospekten utgörs – som framgår av ovanstående tabell –
av erbjudandeprospekt. Erbjudandeprospekt är i många fall inte så
innehållsrika, eftersom det oftast rör sig om emissioner av warranter
(med warranter avses i Sverige normalt optioner med lång löptid som har
en aktie, ett aktieindex eller en aktiekorg som underliggande tillgång).
Dessa erbjudanden regleras inte av några detaljregler i form av
83

s. 84 Kontrollera mot PDF

föreskrifter och granskningen sker enbart översiktligt. Granskningen
torde emellertid åtminstone innefatta en skyldighet att tillse att handeln
med de finansiella instrument som omfattas av prospektet kan bedrivas
så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls
och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. Denna
grundläggande princip återfinns i 1 kap. 2 § lagen om handel med
finansiella instrument. Om ett prospekt har så allvarliga brister att en
investerare inte kan göra en välgrundad bedömning av erbjudandet, kan
det strida mot innehållet i nämnda bestämmelse (se prop. 1991/92:113
s. 219).
Emissionsprospekten är däremot mer omfattande. I granskningen av
dessa prospekt kontrollerar Finansinspektionen att prospekten innehåller
de uppgifter som skall finnas enligt dels övergripande bestämmelser i
lag, dels detaljerade krav i föreskrifterna (FFFS 1995:21 kap. 17 och 18).
Även om granskningen av prospekten i många stycken är en formell
avprickning av föreskrivna uppgifter har granskningen också en
kvalitativ del. Det kan finnas olika grader av tydlighet i
uppgiftslämnandet och i vissa delar kan förhållanden beskrivas på ett mer
eller mindre utförligt sätt. Med anledning av detta och i enlighet med vad
som följer av ovan nämnda bestämmelse angående förutsättningar för
investerarna att göra en välgrundad bedömning, kan Finansinspektionen
även ha synpunkter på innehållet i prospekten.

6.3

Behörig myndighet

Regeringens förslag: Finansinspektionen skall vara den behöriga
myndigheten enligt prospektdirektivet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Bokföringsnämnden påpekar möjligheten att hela hanteringen av
nyemissions- och nyregistreringsprospekt avseende aktier och
konvertibla skuldebrev överlämnas till nämnden.
Skälen för regeringens förslag: Medlemsstaterna är fria att välja den
behöriga myndighet som skall utföra de uppgifter som myndigheten
åläggs i direktivet. Som utredningen om Finansinspektionens roll och
resurser konstaterar i betänkandet Framtida finansiell tillsyn (SOU
2003:22)
är
innehållet
i
prospekt
viktiga
delar
av
informationsförsörjningen på värdepappersmarknaden. Detta talar för att
Finansinspektionen, i sin roll som tillsynsmyndighet över denna
marknad, är lämplig att granska prospekt. Finansinspektionen har redan i
dag det formella granskningsansvaret för de flesta prospekt som
upprättas i Sverige, och har som framgått i föregående avsnitt rutiner och
erfarenheter för att upprätthålla denna funktion. Helt oproblematiskt är
det dock inte att ålägga Finansinspektionen denna uppgift. Inspektionens
primära uppgift är att ha tillsyn över de finansiella marknaderna och de
företag som verkar på dessa marknader. I utövandet av tillsynen skall
inspektionens verksamhet bidra till det finansiella systemets stabilitet och
effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd (se kapitel 2 i SOU
2003:22 för en beskrivning av Finansinspektionens uppgifter). Det är

84

s. 85 Kontrollera mot PDF

således i huvudsak tillsynen av finansiella företag och de finansiella
marknadernas funktion som faller in under Finansinspektionens
verksamhetsområde och kompetens. Granskning av prospekt handlar ofta
om att granska emissioner eller en ansökan om upptagande till handel
som görs av icke-finansiella företag och det skulle därför kunna hävdas
att detta ligger utanför Finansinspektionens kärnområde.
Det nya prospektdirektivet ger dock den behöriga myndigheten en del
utvidgade befogenheter. Dessa gör att den kan sägas få en indirekt tillsyn
över i princip alla aktörer som erbjuder finansiella instrument till
allmänheten, avser att notera finansiella instrument på en reglerad
marknad eller redan har finansiella instrument upptagna till handel. Den
behöriga myndigheten får därmed tillsynsuppgifter som träffar företag
utanför den finansiella sektorn. Som exempel kan nämnas att den
behöriga myndigheten enligt artikel 21.4 i prospektdirektivet får utökade
befogenheter även efter det att finansiella instrument har tagits upp till
handel på en reglerad marknad. Sådana befogenheter är att
– kräva att emittenten låter investerare ta del av all väsentlig
information,
– förbjuda handeln med ett värdepapper om emittentens ställning
skulle kunna skada investerarnas intressen,
– se till att emittenter ger likvärdig information till alla investerare,
– utföra inspektioner på plats för att kontrollera att reglerna i direktivet
och förordningen följs.
Dessa tillsynsuppgifter ligger inom ramen för den marknadstillsyn,
som blivit en allt större uppgift för Finansinspektionen under senare år.
Denna tillsyn har en koppling till en av utgångspunkterna för direktivet,
nämligen att skydda investerarna från felaktig eller missvisande
informationsgivning. Marknadstillsynens uppgift är bl.a. att övervaka att
informationsgivningen går rätt till och att den håller en hög kvalitet. För
att denna uppgift ska kunna fullgöras måste även företag utanför den
finansiella sektorn bli föremål för Finansinspektionens intresse, vilket
talar för att Finansinspektionen bör bli behörig myndighet enligt
prospektdirektivet.
Som Bokföringsnämnden föreslagit skulle man kunna tänka sig en
ordning där Finansinspektionen och nämnden samarbetar så att de delar
som motsvarar granskningen av årsredovisningen i praktiken utförs av
nämnden. Vi menar dock att detta skulle kunna leda till en oklar
ansvarsuppdelning mellan myndigheterna och att en sådan ordning därför
bör undvikas.
Sammanfattningsvis anser vi att Finansinspektionens roll på de
finansiella marknaderna är en styrka vid granskning och godkännande av
prospekt. Inspektionen torde också vara den myndighet som är bäst
lämpad för att hantera de utökade befogenheterna som följer av
direktivet. Den samlade kunskapen om de finansiella marknadernas
funktion som finns inom myndigheten är en tillgång vid tillämpningen av
de nya bestämmelserna i prospektdirektivet. Mot denna bakgrund bör
Finansinspektionen vara behörig myndighet enligt prospektdirektivet.

85

s. 86 Kontrollera mot PDF

6.4

Delegation av tillsynsuppgifter

Regeringens bedömning: Möjligheten enligt prospektdirektivet för en
behörig myndighet att delegera uppgifter bör inte utnyttjas avseende
Finansinspektionen.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Nordic Growth Market NGM AB (NGM) efterfrågar ytterligare belysning
av frågan om marknadsplatserna kommer att ha möjlighet att ställa högre
krav på ett noteringsprospekt (eller på information som skall
offentliggöras före en notering) än Finansinspektionen.
Skälen för regeringens bedömning: I det nya prospektdirektivet
(artikel 21) ställs krav på att det i varje medlemsstat skall utses en enda
behörig myndighet som skall utföra de uppgifter som anges i direktivet,
bl.a. för att godkänna prospekten och ansvara för tillsynen över att de
regler som finns i kommissionens förordning (genomförandeåtgärderna)
efterlevs.
Andra myndigheter får utses för tillämpningen av kapitel 3 i direktivet
om förfaranden för godkännande och offentliggörande av prospekt, dock
endast om detta framgår av nationell lag. Direktivets fokus på att en enda
behörig myndighet bör utses syftar således bl.a. till att renodla ansvaret
för tillsynen av prospekt. Det återspeglas också i kravet att det i det
internationella samarbetet – som skall underlättas med detta direktiv –
bara är en myndighet som får handha frågorna. Direktivet ger vissa
möjligheter för den behöriga myndigheten att delegera uppgifter till
andra organ eller enheter. Om så sker, skall det specificeras vilka
uppgifter som skall utföras och på vilka villkor det skall ske. Vidare
måste enheten vara organiserad så att varje intressekonflikt kan undvikas
och att information som erhålls vid utförandet av de delegerade
uppgifterna inte kan utnyttjas på ett otillbörligt sätt. Denna
delegationsrätt skall enligt direktivet ses över senast den 31 december
2008 och skall upphöra den 31 december 2011. Det gäller dock inte
delegation av skyldigheten att på den behöriga myndighetens
elektroniska hemsida offentliggöra vilka prospekt som har godkänts
(artikel 21.2).
Som framgått har börserna i dag en funktion för att granska och
godkänna prospekt i samband med sin noteringsprocess. Den typ av
delegation som nämns i direktivtexten skulle kunna utnyttjas för att ta
tillvara börsernas kompetens vid prospektgranskning och deras
information om emittenter. Börserna skulle således även fortsättningsvis
kunna få i uppgift att granska börsprospekt och även andra prospekt.
Mandatet skulle på så sätt utvidgas från vad som gäller i dag eftersom
börserna skulle kunna få i uppgift att granska och godkänna alla typer av
prospekt som ges ut av noterade företag. En delegation till börser av
prospektgranskning som gäller onoterade företag kan däremot knappast
komma i fråga.
Direktivet föreskriver dock att ansvaret för prospektgranskningen skall
ligga kvar hos den behöriga myndigheten (artikel 21.2). Det skulle kunna
tolkas som att godkännandet skall beslutas av denna myndighet. En
86

s. 87 Kontrollera mot PDF

annan tolkning är att den behöriga myndigheten skall ha ett
tillsynsansvar över att prospektgranskningen utförs på rätt sätt.
Delegationsrätten har dock begränsats på ett sätt som gör den svår att
genomföra med tanke på alla krav som följer med en delegation. Rätten
till delegation är dessutom tidsbegränsad. Det senare innebär att om den
behöriga myndigheten tillåts att delegera uppgifter så är det ändå bara för
en begränsad period. Visserligen kan en permanent delegationsrätt
komma att beslutas efter den översyn som föreskrivs i direktivet, men det
finns för närvarande inget som tyder på detta. Enbart denna omständighet
talar starkt för att delegation inte bör ske. Mot en delegationsrätt talar
också att såväl Stockholmsbörsen AB som NGM har tillstyrkt förslaget
att delegationsmöjligheterna inte utnyttjas.
Det går inte heller att bortse från att det finns en potentiell
intressekonflikt när en börs utför prospektgranskning. Ett undvikande av
sådana intressekonflikter torde stärka förtroendet för den svenska
finansmarknaden. Vid en samlad bedömning anser vi att den
delegationsrätt som ges i direktivet inte bör utnyttjas med avseende på
Finansinspektionen.
I sammanhanget kan noteras att också Förtroendekommissionen i sitt
betänkande har behandlat frågan om att separera Stockholmsbörsens
”myndighetsroll” och kommersiella roll. Kommissionen anför att det
ligger i sakens natur att ett börsnoterat företag har starka incitament att
höja sina intäkter och sänka sina kostnader. Detta kan, fortsätter
Förtroendekommissionen, leda till att Stockholmsbörsen strävar efter att
attrahera/behålla så många noterade företag som möjligt, vilket i sin tur
kan inverka menligt på börsens myndighetsuppgifter. Kommissionen
föreslår därför att regeringen låter utreda hur och av vilket organ börsers
myndighetsliknande uppgifter bör fullgöras i framtiden (SOU 2004:47
s. 316 f.).
Regeringen har i tilläggsdirektiven (Dir 2004:172) till utredningen
avseende Värdepappersfrågor gett utredningen i uppdrag att – mot
bakgrund av Förtroendekommissionens betänkande och dess
remissbehandling – utreda frågan om vilka tillsynsuppgifter som
börserna bör ha.
Som anges i stycke 15 i ingressen till prospektdirektivet har en börs
genom sina bestämmelser möjlighet att införa särskilda krav avseende
upptagande till handel av finansiella instrument på en reglerad marknad.
Sådana krav får dock inte begränsa upprättandet, innehållet och spridning
av ett prospekt som godkänts av Finansinspektionen. Enligt vår mening
torde detta innebära att börsen kan uppställa ytterligare krav på
information som skall offentliggöras före en notering.

87

s. 88 Kontrollera mot PDF

7

Prospektets utformning och innehåll

7.1

Inledning

Ett prospekt kan enligt prospektdirektivet upprättas som ett eller flera
dokument. Det väsentliga är att den information som lämnas i
dokumenten innehåller de uppgifter som krävs enligt de olika
regelverken. Exempelvis förekommer det ofta att en särskild handling
upprättas som innehåller villkoren för erbjudandet, bakgrund och motiv,
risker, skatteregler och annan väsentlig information. Handlingen
kompletteras av den senaste årsredovisningen eller någon annan
handling, exempelvis en delårsrapport.
Bestämmelserna i prospektdirektivet och kommissionens förordning
ställer en rad olika krav på ett prospekts innehåll. Av direktivet framgår
att syftet varit att söka skapa en större flexibilitet än vad som hittills varit
fallet. Direktivets regler tar exempelvis hänsyn till om ett prospekt
upprättas för en nyemission av aktier eller om det är ett prospekt som
upprättas för ett emissionsprogram. Vidare ställs olika krav på
information beroende på vad det är för slags företag som gör emissionen.

7.2

Olika typer av prospekt

7.2.1

Ett eller tre separata dokument

Regeringens förslag: Ett prospekt skall kunna upprättas som ett enda
eller tre separata dokument (registreringsdokument, värdepappersnot
och sammanfattning).
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.3 i prospektdirektivet
kan ett prospekt upprättas som ett enda dokument eller delas upp på tre
separata dokument. Om prospektet delas upp på tre separata dokument
skall ett – det s.k. registreringsdokumentet – enbart innehålla information
som rör emittenten. Ett andra dokument – värdepappersnoten – skall
innehålla information om de finansiella instrumenten och ett tredje
dokument – sammanfattningen – skall innehålla en sammanfattning av
informationen i prospektet.
Av artikel 25 i förordningen framgår bl.a. att om ett prospekt upprättas
som ett enda sammanhängande dokument skall detta prospekt innehålla
följande delar i angiven ordning, i) en innehållsförteckning, ii) en
sammanfattning, iii) riskfaktorer och iv) de övriga uppgifter som krävs
enligt bilagorna till förordningen.
Registreringsdokument och värdepappersnot

Om prospektet består av separata dokument skall såväl
värdepappersnoten som registreringsdokumentet innehålla följande delar
i angiven ordning, i) en innehållsförteckning, ii) i tillämpliga fall

88

s. 89 Kontrollera mot PDF

riskfaktorer med koppling till emittenten och de slag av finansiella
instrument som emissionen avser och iii) de övriga uppgifter som krävs
enligt bilagorna till förordningen.
Företag som ofta söker kapital kan ha fördelar av att dela upp
prospektet i separata delar, eftersom endast en värdepappersnot och en
sammanfattning behöver upprättas om ett registreringsdokument tidigare
har godkänts. Registreringsdokumentet kan i förekommande fall
uppdateras genom att information som skulle kunna påverka en
investerares bedömningar införs i värdepappersnoten (se artikel 12 i
direktivet). Det bör observeras att ett registreringsdokuments maximala
giltighetstid är 12 månader. Detsamma gäller för andra delar i ett
prospekt.
Det framhålls i förordningen att systemet med att upprätta prospekt i
separata delar inte får leda till att information dubbleras (se stycke 4 i
ingressen till prospektförordningen). I utformningen av förordningen och
dess bilagor har det tagits hänsyn till detta genom att separata mallar och
moduler för olika typer av dokument fastställts.
Sammanfattningen

Ett prospekt skall, med det undantag som anges nedan, alltid innehålla en
sammanfattning. Oavsett om sammanfattningen upprättas som ett separat
dokument eller är en del av ett annat dokument skall den vara utformad
på ett särskilt sätt. Den skall förmedla de väsentligaste uppgifterna och
de risker som är förenade med emittenten, eventuell garant och de
finansiella instrumenten. Den skall vara kortfattad och skriven på ett
icke-tekniskt språk (artikel 5.2 och 5.3). I stycke 21 i ingressen till
prospektdirektivet anges att sammanfattningen normalt inte bör innehålla
fler än 2 500 ord.
Sammanfattningen skall innehålla uppgift om att innehållet i den skall
ses som en introduktion till prospektet och att beslutet om att investera
skall baseras på en bedömning av hela prospektet. Vidare skall det finnas
en upplysning om att den som eventuellt väcker talan vid domstol i
anledning av prospektet kan bli tvungen att svara för kostnaderna för
översättning av prospektet. Upplysningen är överflödig utifrån svenska
förhållanden, eftersom rätten enligt 33 kap. 9 § rättegångsbalken
(1942:740) vid behov får låta översätta handlingar, men eftersom
prospektet skall kunna spridas inom hela EES bör den finnas med i
sammanfattningen. Slutligen skall sammanfattningen innehålla en
upplysning om att civilrättsligt ansvar endast kan åläggas de personer
som upprättat sammanfattningen om denna är vilseledande, felaktig eller
oförenlig med övriga delar av prospektet (artikel 5.2).
I bilagorna I och IV till prospektdirektivet finns exempel på hur en
sammanfattning kan ställas upp. Det är dock emittenten, den som lämnar
ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller den som
ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en
reglerad marknad som själv avgör det närmare innehållet i
sammanfattningen (se artikel 24 i prospektförordningen). Självfallet kan
Finansinspektionen vid sin granskning av sammanfattningen framställa
synpunkter på dess innehåll och utformning, och vägra att godkänna
densamma om den inte uppfyller de grundläggande kraven.

89

s. 90 Kontrollera mot PDF

En sammanfattning krävs inte när det gäller upptagande till handel av
icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett
nominellt värde om minst 50 000 euro, om inte en medlemsstat begär att
en sådan upprättas på medlemsstatens egna språk (artikel 19.4, se också
avsnitt 7.7).

7.2.2

Grundprospekt

Regeringens förslag: Prospekt som avser
– icke aktierelaterade finansiella instrument som ges ut inom ramen för
ett emissionsprogram,
– säkerställda obligationer som ges ut fortlöpande eller vid upprepade
tillfällen eller
– bostadsobligationer som ges ut vid upprepade tillfällen
skall kunna upprättas som ett enda dokument, kallat grundprospekt.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening
och Svenska Fondhandlareföreningen påpekar att det ofta inte är möjligt
att i grundprospektet ange det slutgiltiga priset eller det antal finansiella
instrument som skall erbjudas allmänheten.
Skälen för regeringens förslag: Av 9 kap. 5 § i Finansinspektionens
föreskrifter (FFFS 1995:21) om prospekt framgår att informationskraven
under vissa förutsättningar kan begränsas vid ansökan om inregistrering
av skuldebrev som emitteras fortlöpande inom en viss given ram eller
återkommande av kreditinstitut. Detta gäller t.ex. emissionsprogram, som
brukar benämnas ”Medium Term Note Program”. För dessa upprättas i
enlighet med nuvarande bestämmelser ett börsprospekt innehållande
information om emittenten och de allmänna villkoren för själva
emissionen. I de allmänna villkoren ingår t.ex. lånets maximala storlek
och övriga villkor för lånet såsom regler om återbetalning, preskription,
uppsägning av lån, dröjsmålsränta, ansvarsbegränsningar etc. Detta
lämnas sedan för godkännande till en börs eftersom det är frågan om ett
börsprospekt. När emittenten vill ta upp lån på kapitalmarknaden enligt
villkoren i erbjudandet bestäms de slutgiltiga villkoren för lånet.
Kriterierna för vad som skall anges som slutgiltiga villkor är bestämt på
förhand i det godkända prospektet. Det kan vara priset på lånet, valuta,
räntekonstruktion, kapitalbelopp och en del administrativa uppgifter.
Av artikel 5.4 i prospektdirektivet framgår att ett prospekt i vissa fall
kan upprättas i form av ett s.k. grundprospekt. Det första fallet är när icke
aktierelaterade värdepapper, inklusive warranter av alla slag, emitteras
inom ett emissionsprogram. Av stycke 13 i ingressen framgår att de olika
värdepapper som ges ut inom ett program inte behöver vara av samma
sort och att de också kan ha olika egenskaper. I direktivtexten anges
uttryckligen att warranter kan ges ut inom ramen för ett
emissionsprogram. Begreppen icke aktierelaterade instrument och
warranter behandlas närmare i avsnitt 5.3.3. Som där anges anser vi inte
att begreppet warranter bör införas i den svenska lagtexten.
90

s. 91 Kontrollera mot PDF

Av artikel 5.4 b framgår vidare att grundprospekt under vissa närmare
angivna förutsättningar även kan användas för icke aktierelaterade
värdepapper som emitteras fortlöpande eller vid upprepade tillfällen av
kreditinstitut. Vad som avses är s.k. säkerställda obligationer. En särskild
lagstiftning avseende utgivning av säkerställda obligationer har nyligen
införts i Sverige genom lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda
obligationer, som trädde i kraft den 1 juli 2004.
Som framgår av avsnitt 5.4.2 anser vi att det även bör finnas en
möjlighet
att
upprätta
grundprospekt
vid
emissioner
av
bostadsobligationer. Eftersom denna möjlighet inte har stöd i direktivet,
måste ett kreditinstitut som emitterar bostadsobligationer anpassa sig till
direktivets regler för att komma i åtnjutande av de förmåner direktivet
ger.
Ett prospekt bör således kunna upprättas i form av ett grundprospekt
beträffande icke aktierelaterade instrument som ges ut inom ramen för ett
emissionsprogram, säkerställda obligationer som ges ut fortlöpande eller
vid upprepade tillfällen och bostadsobligationer som ges ut vid
upprepade tillfällen. En bestämmelse om detta bör föras in i lagen om
handel med finansiella instrument.
Det bör påpekas att kraven på information som ställs på andra prospekt
även gäller för grundprospekt. Skillnaden ligger främst i den större
flexibiliteten i utformningen av ett grundprospekt med åtföljande villkor.
I artikel 22 i förordningen anges närmare vilken information som skall
ingå i ett grundprospekt. Av punkten 2 i den artikeln framgår att
information kan utelämnas om den inte är känd när grundprospektet skall
godkännas utan kan fastställas först vid tiden för den enskilda
emissionen. Av artikel 26 i förordningen framgår bl.a. att ett
grundprospekt skall innehålla följande delar i angiven ordning, i) en
innehållsförteckning, ii) en sammanfattning, iii) riskfaktorer med
koppling till emittenten och det eller de slag av finansiella instrument
som emissionen eller emissionerna avser och iv) de övriga uppgifter som
krävs enligt bilagorna till förordningen.
Av artikel 5.4 andra stycket i direktivet framgår att även grundprospekt
vid behov måste uppdateras genom tillägg enligt artikel 16, se vidare
avsnitt 8.5 samt artikel 22.7 i förordningen.
I tredje stycket i artikel 5.4 anges att om de slutgiltiga villkoren för
erbjudandet inte ingår i vare sig grundprospektet eller något tillägg, skall
de meddelas investerarna och ges in till den behöriga myndigheten varje
gång ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten görs så
snart som det går och, om det är möjligt, före startdatum för erbjudandet.
Vidare anges att bestämmelserna i artikel 8.1 a skall tillämpas i detta fall.
I artikel 22.4 i förordningen anges att de slutgiltiga villkoren endast
skall innehålla information som anges i tillämpliga värdepappersnoter.
Om ett emissionsprogram t.ex. avser obligationer kan de slutgiltiga
villkoren bl.a. innehålla information om det slutliga priset, tillämplig
räntekonstruktion och totalbeloppet för emissionen eller erbjudandet. Om
programmet i stället avser warranter, kan de slutliga villkoren innehålla
uppgifter om t.ex. underliggande tillgångar, lösenpris och lösendag.
Genom hänvisningen till artikel 8.1 a framgår att om det slutgiltiga
priset eller det antal finansiella instrument som skall erbjudas
allmänheten inte kan anges i grundprospektet skall prospektet i stället

91

s. 92 Kontrollera mot PDF

ange de kriterier eller villkor enligt vilka de utelämnade uppgifterna
fastställs eller, när det gäller priset, det maximala priset. Således måste
inte det slutgiltiga priset eller det antal finansiella instrument som skall
erbjudas allmänheten, som Svenska Fondhandlareföreningen m.fl. har
befarat, anges i grundprospektet.

7.3

Giltighetstid

Regeringens förslag: Ett prospekt skall som huvudregel vara giltigt i
12 månader.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Giltigheten för de olika prospekten är
som huvudregel maximerad till 12 månader efter offentliggörandet
(artikel 9). Sker det förändringar som kan påverka bedömningen av de
finansiella instrument som omfattas av prospektet skall i vissa fall ett
tillägg till prospektet upprättas. Regler för hur det skall gå till finns i
artikel 16 i prospektdirektivet och har behandlats närmare i avsnitt 8.5.
För grundprospekt som används vid emissionsprogram är prospektet
giltigt i högst 12 månader. Ett undantag görs dock för säkerställda
obligationer där prospektet är giltigt fram till dess att samtliga berörda
finansiella instrument inom ramen för emissionen har emitterats
(artiklarna 9.2 och 9.3).
Motsvarande bestämmelser bör föras in i den svenska lagstiftningen.
Grundprospekt för svenska bostadsobligationer bör i detta sammanhang
behandlas på samma sätt som prospekt för säkerställda obligationer.

7.4

Information som skall ingå i prospektet

7.4.1

Regler i direktivet och förordningen

Regeringens förslag: En allmän bestämmelse om kraven på ett
prospekts innehåll tas in i lag. I lag tas också in en hänvisning till
kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 5 i prospektdirektivet anges
de övergripande reglerna om prospektets innehåll. En motsvarande
bestämmelse bör tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
Artikel 7 i prospektdirektivet reglerar översiktligt vad förordningen
skall innehålla avseende information som skall ingå i prospekten. I
förordningen och dess bilagor finns de mer detaljerade reglerna om vad
ett prospekt skall innehålla.
Förordningen motsvaras i viss mån av Finansinspektionens nuvarande
föreskrifter om prospekt (FFFS 1995:21). Kraven på vad ett prospekt
skall innehålla är dock mer omfattande i förordningen. Det finns
exempelvis informationskrav avseende olika kategorier av finansiella

92

s. 93 Kontrollera mot PDF

instrument som för närvarande inte omfattas av inspektionens
föreskrifter. Förordningens regler tas inte in i lagtexten, eftersom dessa
ändå är gällande i Sverige. I lagtexten tas dock in en hänvisning till
förordningen, eftersom förordningen innehåller regler som kompletterar
lagtexten.
Av artikel 3 i förordningen framgår det att prospekten skall innehålla
den information som anges i bilagorna I–XVII. Det sägs också att den
behöriga myndigheten inte får kräva att ett prospekt skall innehålla mer
information än den som anges i bilagorna. Däremot får myndigheten från
fall till fall inför godkännandet av ett prospekt kräva kompletteringar av
den information som lämnas i prospektet för att säkerställa att det
innehåller all den information som är nödvändig för att möjliggöra en
välgrundad bedömning av bl.a. emittenten och de finansiella
instrumenten (artikel 5.1 i prospektdirektivet).
De krav som uppställs på informationen som skall lämnas i prospekten
är minimikrav (artikel 1.2 i förordningen). Som framgår av stycke 5 i
ingressen till förordningen kan emittenten, den som lämnar ett
erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller den som
ansöker om att finansiella instrument skall tas uppe till handel på en
reglerad marknad välja att – utöver vad som anges i bilagorna – ta med
ytterligare information, så länge denna är relevant för den typ av
instrument som emitteras och den aktuella emittenten.
Bilagorna består av mallar och moduler. Mallarna utgör basen för
informationen i prospekten och är anpassade till de olika egenskaperna
hos emittenten eller de finansiella instrumenten. Modulerna uppställer
krav på ytterligare information som i vissa fall behöver ingå i prospekten
beroende på hur det finansiella instrumentet är konstruerat och hur
transaktionen ser ut. Det finns 13 mallar och fyra moduler. I
förordningens artiklar 4–20 preciseras närmare för vilka situationer som
respektive mall och modul skall tillämpas.
Bilaga I – Minimikrav för information i registreringsdokument för
aktier (mall)

Bilagan innehåller de krav på information om emittenten som skall ingå
om aktier erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel.
Bilaga II – Informationsmodul om proformaredovisning

Bilagan skall tillämpas i de fall proformaredovisning lämnas (artikel 5 i
förordningen). Proformaredovisning används i en del företagsaffärer för
att visa hur två verksamheters redovisning sammantaget skulle se ut om
de varit hopslagna (se 20.2 i bilaga I). I stycke 9 i ingressen till
förordningen anges i vilka situationer proformaredovisning skall
upprättas.

93

s. 94 Kontrollera mot PDF

Bilaga III – Minimikrav för information i en värdepappersnot för
aktier (mall)

Bilagan innehåller de krav på information om det finansiella instrumentet
som gäller när aktier och andra finansiella instrument som motsvarar
aktier erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel.
Bilaga IV – Minimikrav för information i registreringsdokument för
skuldebrev och derivatinstrument (mall)

(Skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på
mindre än 50 000 euro).
Om en emission som vänder sig till allmänheten avser skuldebrev eller
derivatinstrument skall information om emittenten följa denna mall.
Skälet till att derivatinstrument ingår i denna mall är att s.k. strukturerade
obligationer, t.ex. aktieindexobligationer, delvis bygger på
derivatinstrument (stycke 11 i ingressen till förordningen).
Bilaga V – Minimikrav för information i värdepappersnoten avseende
skuldebrev (mall)

(Skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på mindre än 50 000
euro).
Bilagan anger den information om det finansiella instrumentet som
skall finnas i fråga om skuldebrev där emittenten vid emissionen
förpliktar sig att till investeraren betala 100 % av det nominella beloppet
plus en eventuell räntebetalning (artikel 8 i förordningen).
Bilaga VI – Minimikrav på information för garantier (tilläggsmodul)

Denna modul skall tillämpas när det ställs någon form av säkerhet i
samband med emissionen (stycke 12 i ingressen till förordningen och
artikel 9 i förordningen). Den skall dock inte tillämpas avseende
placeringsgarantier (eng. underwriting).
Bilaga VII – Minimikrav för information i registreringsdokument för
värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (mall)

Mallen är till för s.k. värdepapperiseringar, exempelvis när ett företag
säljer fordringar till en juridisk person (specialföretaget) som ger ut
värdepapper för att finansiera sitt förvärv. Specialföretaget har enbart till
syfte att äga dessa fordringar samt förmedla betalningsflöden från
fordringarna till investerarna i de finansiella instrument som företaget har
gett ut (se prop. 2000/01:19 Bättre förutsättningar för
värdepapperisering). Om ett specialföretag upprättas för den
värdepapperiserade tillgången bör inte mallen för registreringsdokument
för banker i bilaga XI användas, se stycke 17 i ingressen till
förordningen.

94

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bilaga VIII – Minimikrav för information för värdepapper med
bakomliggande tillgångar som säkerhet (tilläggsmodul)

Också denna bilaga skall användas vid värdepapperisering och anger
vilken information som skall finnas om de värdepapperiserade
tillgångarna. Denna bilaga bör – liksom bilaga VII – inte användas på
obligationer med inteckningar som säkerhet och andra säkerställda
obligationer (se stycke 13 i ingressen till förordningen).
Bilaga IX – Minimikrav för information i registreringsdokument för
skuldebrev och derivatinstrument (mall)

(Skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på
minst 50 000 euro).
Denna mall är något mindre omfattande än mallen i bilaga IV,
eftersom den skall användas för finansiella instrument som framför allt är
avsedda för institutionella investerare. Dessa antas kunna fatta besluten
på grundval av mindre information än den som bör tillhandahållas
mindre investerare.
Bilaga X – Minimikrav för information om depåbevis som emitteras för
aktier (mall)

Syftet med denna bilaga är att understryka att när det gäller depåbevis
bör man framför allt inrikta sig på information om emittenten av de
underliggande aktierna och inte på emittenten av depåbevisen.
Bilaga XI – Minimikrav på information i registreringsdokument för
banker (mall)

Denna bilaga skall användas för skuldebrev, derivatinstrument och
sådana finansiella instrument som inte omfattas av artikel 4 i
förordningen (bilaga I) när de ges ut av banker och andra kreditinstitut
inom EU eller när kreditinstitut som har sitt säte i ett OECD-land ger ut
sådana instrument (artikel 14 i förordningen).
Bilaga XII – Minimikrav för information i värdepappersnoten för
derivatinstrument (mall)

Denna mall kommer till användning för derivatinstrument. Det nämns
särskilt att emittenten bör använda exempel för att investeraren skall
förstå hur värdet på deras derivatinstrument påverkas av värdet av det
underliggande finansiella instrumentet.
Bilaga XIII – Minimikrav för information i värdepappersnoten för
skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på minst 50 000 euro
(mall)

Denna bilaga innehåller de informationskrav som gäller beträffande de
finansiella instrument som emitteras av den som upprättar
95

s. 96 Kontrollera mot PDF

registreringsdokument enligt bilaga IX. Informationskraven är anpassade
för institutionella investerare.
Bilaga XIV – Kompletterande informationsmodul om underliggande
aktier för vissa slag av aktierelaterade värdepapper

Denna modul bör i förekommande fall läggas till värdepappersnoten för
skuldebrev eller ersätta posten ”information om underliggande
instrument” i mallen för värdepappersnoten för derivatinstrument, om
detta är motiverat beroende på egenskaperna hos de finansiella
instrument som emitteras (se stycke 19 i ingressen till förordningen).
Bilaga XV – Minimikrav för information i registreringsdokument för
värdepapper som emitteras av företag för kollektiva investeringar av
sluten typ (mall)

Denna mall bör användas för investeringsfonder av sluten typ.
Bilaga XVI – Minimikrav för information i registreringsdokument för
värdepapper som emitteras av medlemsstaterna, tredje länder och dess
regionala och lokala myndigheter (mall)

Mallen bör användas om medlemsstater och deras myndigheter väljer att
upprätta ett prospekt. Den bör även användas av stater och myndigheter
utanför EES-området. De sistnämnda är inte undantagna från
prospektskyldighet om de vill lämna ett erbjudande av finansiella
instrument till allmänheten eller ta upp finansiella instrument till handel
inom EU (se stycke 20 i ingressen till förordningen).
Bilaga XVII – Minimikrav för information i registreringsdokument för
värdepapper som emitteras av internationella offentliga organ och för
skuldebrev som garanteras av en stat som är medlem av OECD (mall).

Mallen avser
organisationer.

emissioner

som

görs

av

främst

internationella

Bilaga XVIII – Tabell över kombinationer

Bilagan visar olika kombinationer av mallar och moduler som blir
aktuella för olika typer av värdepapper. I artikel 21 i förordningen finns
närmare bestämmelser om dessa kombinationer.
Bilaga XIX – Förteckning över specialiserade emittenter

Bilagan innehåller en förteckning över vissa kategorier av specialiserade
emittenter.
För den som skall upprätta ett prospekt torde bilagorna I och III, som
anger vilken information som skall lämnas i registreringsdokumentet
96

s. 97 Kontrollera mot PDF

respektive värdepappersnoten för aktier, komma att bli de mest använda.
Motsvarande bilagor för skuldebrev är bilagorna IV och V för det fall det
nominella beloppet per enhet är mindre än 50 000 euro. Överstiger detta
50 000 euro gäller bilagorna IX och XIII. Till mallarna torde modulerna i
bilaga II (proformaredovisning) och bilaga VI (garantier) komma att
användas ofta. Bilaga X är mallen för depåbevis.
Bilaga XI uppställer krav på innehållet i ett registreringsdokument för
banker. Bilaga XII reglerar innehållet i en värdepappersnot för
derivatinstrument som t.ex. kan användas för warranter, aktiekorgbevis
och liknande instrument. Modulen i bilaga XIV ställer krav på
kompletterande information om underliggande aktier, t.ex. för den
situationen att en bank ger ut ett aktierelaterat finansiellt instrument och
den underliggande tillgången är bankens egen aktie.
Några bilagor kan redan nu förutses komma att användas i mindre
omfattning. Det är bilagorna VII och VIII som berör
värdepapperiseringar, vilket för närvarande inte är vanligt förekommande
i Sverige. Bilaga XV för slutna investeringsfonder torde heller inte
användas i Sverige, eftersom det i princip inte finns några sådana fonder
här. Bilaga XVI om registreringsdokument för värdepapper som
emitteras av medlemsstater, tredje länder (stater utanför EES) samt
lokala myndigheter och regionala myndigheter i medlemsstater och
tredje länder torde heller inte bli använd i någon större utsträckning,
eftersom medlemsstater och deras lokala och regionala myndigheter
föreslås bli undantagna från skyldigheten att upprätta prospekt vid
erbjudanden till allmänheten eller upptagande till handel av icke
aktierelaterade instrument. Bilagan kommer att används av tredje länder
och i de fall en medlemsstat – trots undantaget – väljer att upprätta ett
prospekt i enlighet med artikel 1.3 i prospektdirektivet. Bilaga XVII, som
rör registreringsdokument för internationella organ, torde heller inte
komma att användas i någon större utsträckning.

7.4.2

Undantag från personuppgiftslagen

Regeringens förslag: I prospektbestämmelserna införs ett undantag
från förbudet i personuppgiftslagen (1998:204) mot att behandla
personuppgifter om lagöverträdelser m.m. Personuppgifter i prospekt
får föras över till en stat som inte ingår i EES.
Utredningens förslag innebär att undantag görs från hela
personuppgiftslagen.
Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det
utan erinran. Datainspektionen anser att det av lagtexten uttryckligen bör
framgå att undantaget från personuppgiftslagens bestämmelser är
begränsat till 21 § i den lagen.
Skälen för regeringens förslag: Av stycke 3 i ingressen till
förordningen framgår att information som lämnas i ett prospekt omfattas
av Europeiska unionens regler om skydd av personuppgifter.
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober
1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter har i Sverige

97

s. 98 Kontrollera mot PDF

genomförts genom i första hand personuppgiftslagen (1998:204).
Behandling av personuppgifter i syfte att upprätta ett prospekt skall
således ske med iakttagande av bestämmelserna i den lagen.
Enligt vår bedömning bör bestämmelserna i personuppgiftslagen inte
utgöra något hinder vid behandling av uppgifter vid upprättande eller
spridning av ett prospekt, dock med följande undantag. I förordningen
uppställs ett krav om att uppgifter om personer i ledande befattning som
har dömts i bedrägerirelaterade mål under de senaste fem åren skall
finnas med i prospektet (se artikel 14.1 i bilagorna I och X). Sådana
uppgifter får enligt 21 § första stycket personuppgiftslagen endast
behandlas av myndighet. Utredningen har föreslagit att det införs ett
generellt undantag från personuppgiftslagen för att möjliggöra
behandling av personuppgifter i syfte att upprätta och offentliggöra ett
prospekt. Datainspektionen anser att undantaget bör begränsas till 21 §
personuppgiftslagen. Mot bakgrund av vad som sägs i stycke 3 i
ingressen – att utgångspunkten är att information som lämnas i prospekt
omfattas av EU:s regler om skydd av personuppgifter – är vår
uppfattning att det undantag som införs i svensk rätt skall vara så
avgränsat och tydligt som möjligt. Undantaget bör därför begränsas till
21 § personuppgiftslagen. Med hänsyn härtill anser vi att det bör införas
ett uttryckligt undantag från bestämmelserna i 21 § personuppgiftslagen
vid behandling av uppgifter i syfte att upprätta och offentliggöra ett
prospekt.
I prospektdirektivet uppställs vidare ett krav på att ett prospekt skall
offentliggöras i elektronisk form på emittentens elektroniska hemsida.
Om ett erbjudande riktar sig till allmänheten i ett land utanför EES,
innebär offentliggörandet av prospektet i elektronisk form att
personuppgifter förs över till detta land. I personuppgiftslagen finns i 33–
35 §§ bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredje land,
dvs. stater utanför EES. Huvudregeln är att det är förbjudet att till tredje
land föra över personuppgifter som är under behandling om landet inte
har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. Med hänsyn härtill
bör det uttryckligen framgå i lagen om handel med finansiella instrument
att det är tillåtet att föra över personuppgifter till en stat utanför EES. De
föreslagna bestämmelserna bedöms förenliga med Europaparlamentets
och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med
avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter.

7.5

Utelämnande av information

Regeringens förslag: Om det slutgiltiga priset eller det antal
finansiella instrument som skall erbjudas till allmänheten inte kan
anges i prospektet, skall prospektet i stället innehålla uppgifter om de
kriterier eller villkor som skall tillämpas för att fastställa priset eller
antalet finansiella instrument eller, när det gäller priset, det högsta
priset. Saknas sådana uppgifter skall investerare ha rätt att återkalla en
anmälan om köp eller teckning av finansiella instrument.
När priset och antalet finansiella instrument har fastställts slutligt,
skall uppgift om detta ges in till Finansinspektionen och

98

s. 99 Kontrollera mot PDF

offentliggöras. Om investerare har en rätt att återkalla en anmälan om
köp eller teckning av finansiella instrument, skall återkallelsen göras
senast inom fem arbetsdagar från det att de slutliga villkoren har
offentliggjorts.
Finansinspektionen får medge att uppgifter som normalt skall ingå i
ett prospekt under vissa förutsättningar får utelämnas.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens med den
skillnaden att utredningen föreslår att det maximala antalet finansiella
instrument som erbjudandet kan komma att omfatta alltid skall anges i
prospektet. Utredningen har också föreslagit att information skall kunna
utelämnas i ett prospekt om offentliggörandet av informationen skulle
strida mot det allmänna intresset.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Sveriges advokatsamfund invänder att utredningens förslag om att
prospekt i vissa fall måste innehålla uppgifter om det maximala antalet
finansiella instrument går utöver vad som stadgas i direktivet.
Skälen för regeringens förslag: I vissa situationer går det inte att vid
tiden för prospektets upprättande ange det pris som skall gälla för
erbjudandet eller det slutliga antalet finansiella instrument som
erbjudandet omfattar. Som exempel kan nämnas att priset på de
finansiella instrumenten ibland fastställs genom ett auktions- eller
budförfarande. Prisintervallet kan exempelvis i en aktieemission anges
till mellan 80 och 100 kr per aktie. Vanligen är det institutionella
placerare som via sina bud påverkar prisbilden, som sedan fastställs av
emittenten i samråd med dennes rådgivare. I sådana situationer är det
självklart att de mindre investerarna, som normalt inte deltar vid
budgivningen, inte skall behöva betala ett högre pris än vad de
institutionella investerarna gör när priset har fastställts. Likaså kan
antalet finansiella instrument som skall emitteras komma att fastställas
först efter det att prospektet har getts ut.
I nu nämnda fall skall prospektet i stället innehålla antingen uppgifter
om vilka kriterier eller villkor som skall tillämpas för att fastställa priset
och antalet finansiella instrument eller, när det gäller priset, uppgifter om
det maximala priset (artikel 8.1 a). Vi delar Advokatsamfundets
uppfattning att det inte bör föreligga någon skyldighet att ange det
maximala antalet finansiella instrument. Vidare stadgar direktivet att om
inte heller dessa uppgifter anges i prospektet, så skall en anmälan av köp
eller teckning av värdepapper kunna återkallas (artikel 8.1 b). Det är
vanligt förekommande, särskilt vid börsintroduktioner och erbjudanden
som riktar sig till investerare i olika länder, att det i prospektet anges att
priset ”förväntas” eller ”beräknas” hamna i ett intervall. Om enbart denna
information lämnas, är priset inte tillräckligt specificerat och den som
lämnar erbjudandet måste således ge en investerare möjlighet att
återkalla en anmälan om köp eller teckning.
När uppgifter som tidigare utelämnats blir fastställda skall uppgifterna
ges in till Finansinspektionen och offentliggöras enligt bestämmelserna
för offentliggörande (se avsnitt 8.2). För det fall återkallelse är möjlig
föreskriver direktivet att en sådan skall kunna göras under minst två
arbetsdagar från det att de slutgiltiga villkoren har fastställts och getts in
till den behöriga myndigheten (artikel 8.1 b). Vi anser dock att denna tid

99

s. 100 Kontrollera mot PDF

bör utsträckas till åtminstone fem arbetsdagar. Skälet till det är att priset
och det antal finansiella instrument som omfattas av erbjudandet har stor
betydelse för bedömningen av investeringen. Vidare anser vi att
tidsperioden bör räknas från det att uppgifterna offentliggörs i stället för
från det att de fastställts slutgiltigt och getts in. Det är först vid
offentliggörandet som investerare har en reell möjlighet att få
information om de slutliga villkoren. Ett offentliggörande skall
visserligen göras så snart det är praktiskt möjligt, men eftersom det i
vissa fall kan förflyta viss tid mellan fastställandet, ingivandet och
offentliggörandet, så bör tidsfristens börja löpa i samband med
offentliggörandet.
Annan information av mer kvalitativ art får också under vissa
omständigheter utelämnas i prospekten. Finansinspektionen bör här –
under vissa förutsättningar – få medge att viss information som
föreskrivs i prospektdirektivet eller i prospektförordningen utelämnas.
Informationen kan vara sådan att ett offentliggörande skulle medföra
allvarlig skada för emittenten. Informationen kan också vara av mindre
betydelse (artikel 8.2 b och c). Även om inspektionen skulle finna att
offentliggörandet av informationen skulle medföra allvarlig skada för
emittenten får den ändå inte utelämnas i prospektet, om utelämnandet
kan antas medföra att allmänheten vilseleds i fråga om omständigheter
som är av väsentlig betydelse för en välgrundad bedömning av emittent,
erbjudare eller eventuell garant och av de finansiella instrument som
prospektet gäller (artikel 8.2 b). Enligt artikel 8.2 a kan viss information
utelämnas i prospektet, om offentliggörandet av informationen skulle
strida mot det allmänna intresset. Vi har dock svårt att se att det i det här
sammanhanget finns några sådana skyddsvärda intressen i Sverige.
Någon möjlighet att utelämna information i ett prospekt av detta skäl
behöver därför inte införas.
I en del undantagsfall kan det hända att den information som enligt
prospektförordningen skall vara med i prospektet inte är relevant för
emittentens verksamhetsområde, emittentens rättsliga form eller de
finansiella instrument prospektet avser. Verksamheten kanske helt enkelt
inte går att beskriva på ett adekvat sätt om de informationskrav som
uppställs i förordningens mallar och moduler måste följas. I sådana fall
skall prospektet innehålla information som är likvärdig med den som
krävs i förordningen. Om det inte finns någon sådan likvärdig
information, skall kravet inte tillämpas (artikel 8.3). Även om dessa
undantagsfall enligt direktivet inte kräver något särskilt medgivande från
Finansinspektionen blir det i slutänden ändå inspektionen som får
bedöma i vilken mån prospektet kan anses vara komplett även utan
nämnda information.
Det kan tilläggas att artikel 23.4 i förordningen anger att information
som krävs i bilagorna till förordningen får utelämnas, om den inte är
relevant för emittenten, erbjudandet eller de finansiella instrument som
avses i prospektet.

100

s. 101 Kontrollera mot PDF

7.6

Hänvisning till andra dokument

Regeringens förslag: Information får göras till en del av ett prospekt
genom hänvisning till ett eller flera offentliggjorda dokument som
tidigare har godkänts av Finansinspektionen eller getts in till
inspektionen. Detta gäller dock inte sammanfattningen.
När information görs till en del av prospektet genom hänvisning,
skall hänvisningarna föras in i en förteckning som skall bifogas
prospektet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Prospektdirektivet ger en möjlighet
att uppfylla informationskraven genom hänvisningar till information i
andra dokument (artikel 11). Detta gäller dock inte sammanfattningen.
En motsvarande bestämmelse bör föras in i den svenska lagtexten.
Av stycke 30 i ingressen till förordningen framgår att syftet med att
tillåta att information görs till en del av prospektet genom hänvisningar
är att förenkla och minska kostnaderna för utarbetande av prospekt.
Hänvisningarna får dock inte påverka läsbarheten och förståelsen av
prospektets innehåll. Den övergripande regeln i artikel 5 i
prospektdirektivet om att prospekten skall vara lätta att förstå och
analysera skall alltid beaktas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas språket
i den information som görs till en del av prospektet genom hänvisning.
Informationen får avse historiska uppgifter, men om dessa inte längre är
relevanta på grund av att förhållandena ändrats i väsentligt avseende, bör
detta tydligt anges i prospektet och även uppdaterade uppgifter bör
redovisas.
Det kan invändas att informationen blir mer svårtillgänglig om en
investerare måste läsa olika dokument för att få en helhetsbild. Det finns
emellertid krav i direktivet på att prospektet skall innehålla en
förteckning med korsvisa hänvisningar, så att en investerare lätt kan
identifiera och få en överblick över den information som har gjorts till en
del av prospektet genom hänvisning. Det är inte heller ovanligt att
prospekt som upprättas enligt nu gällande regler innehåller hänvisning
till information i andra dokument, t.ex. årsredovisningar. Detta är särskilt
vanligt vid erbjudanden av obligationer.
De dokument till vilka hänvisning får ske skall vara sådana som har
godkänts av den behöriga myndigheten eller getts in till denna. Den
årliga information som skall ges in i enlighet med prospektdirektivets
artikel 10 (årsredovisningar, delårsrapporter etc., se avsnitt 7.8)
innehåller exempel på dokument som hänvisning får ske till. Direktivet
hänvisar också till information som krävs avseende inregistrerade
fondpapper (se kapitel 4 och 5 i direktiv 2001/34/EG). Dessa
bestämmelser återfinns i lagen om börs- och clearingverksamhet och i
Finansinspektionens föreskrifter (se 5 kap. i lagen om börs- och
clearingverksamhet
och
Finansinspektionens
föreskrifter
om
inregistrering av fondpapper m.m. (FFFS 1995:43)).
I förordningens artikel 28 ges exempel på handlingar till vilka
hänvisning får ske. Dessa är:
•
Finansiella års- och delårsrapporter

101

s. 102 Kontrollera mot PDF

•
Fusionsdokument eller liknande
•
Revisionsberättelser och årsredovisningar
•
Stiftelseurkund och bolagsordningar
•
Tidigare prospekt
•
Föreskriven information
•
Cirkulär till värdepappersinnehavare.
Vidare föreskrivs i prospektförordningen bl.a. att den som upprättar
prospektet får hänvisa till vissa delar av ett dokument, förutsatt att det
anges att de delar som inte görs till en del av prospektet genom
hänvisning antingen inte är relevanta för investerarna eller att
motsvarande information ges på annan plats i prospektet.
Språkbestämmelser som gäller för prospekt skall även tillämpas för
innehållet i de dokument till vilka hänvisning sker.

7.7

Språkbestämmelser

Regeringens förslag: När finansiella instrument erbjuds till allmänheten
eller tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, skall prospektet
upprättas på svenska om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar
att det får upprättas på ett annat språk. I vissa fall får prospektet upprättas
på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella
marknaderna.
När ett prospekt har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat
inom EES än Sverige, får Finansinspektionen endast kräva att
sammanfattningen översätts till svenska.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen föreslår dock att Finansinspektionen endast skall kunna
medge att ett prospekt får upprättas på ett annat språk än svenska om det
föreligger särskilda skäl.
Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser är kritiska till förslaget
att prospekt enligt huvudregeln skall upprättas på svenska när ett
finansiellt instrument erbjuds till allmänheten i Sverige eller skall bli
föremål för handel på en reglerad marknad i Sverige. Riksbanken anser
det olyckligt att införa strängare bestämmelser än vad direktivet kräver,
att kravet inte borde vara lagbundet och att prospekt på engelska torde
vara tillfyllest i vissa situationer. Tredje AP-fonden anser att strävan efter
marknadseffektivitet, en integrerad europeisk finansmarknad samt lägre
kostnader för emittenterna är intressen som bör beaktas och vilka
samtliga talar för att, i vart fall, prospekt upprättade på engelska bör
godtas. Tredje AP-fonden påpekar vidare att regeringens förslag kan
komma att leda till att det blir dyrare för emittenterna att vända sig till
både den svenska marknaden och övriga EES-marknader och att det
därför finns risk för att emittenterna väljer att inte alls vända sig till den
svenska marknaden. Sveriges advokatsamfund påpekar att begreppet
”särskilda skäl”, som det föreslås av utredningen, inte har sitt ursprung i
direktivet. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens
Förening och Svenska Fondhandlareföreningen påpekar vikten av att, för
det fall ett prospekt upprättas på flera språk, ett av dem ges
tolkningsföreträde. Finansinspektionen ställer sig positiv till förslaget att

102

s. 103 Kontrollera mot PDF

prospekt som huvudregel skall upprättas på svenska när erbjudandet
riktar sig till investerare i Sverige. Finansinspektionen och
Stockholmsbörsen anser att uttrycket ”…ett språk som allmänt används i
internationella finanskretsar…” bör bytas ut mot ”engelska”.

Skälen för regeringens förslag
Prospektdirektivets regler

Enligt artikel 19.1 i direktivet skall ett prospekt avfattas på ett språk som
godtas av den behöriga myndigheten i hemstaten när ett erbjudande
uteslutande riktas till allmänheten i hemstaten eller endast avser
upptagande till handel i den staten.
Av artikel 19.3 framgår vidare att om ett erbjudande eller en ansökan
om upptagande till handel avser såväl hemstaten som andra stater inom
EES skall prospektet upprättas dels på ett språk som godtas av den
behöriga myndigheten i hemstaten, dels antingen på ett språk som
allmänt används i internationella finanskretsar eller på ett språk som
godtas av den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten.
Om erbjudandet eller ansökan om upptagande till handel vänder sig till
enbart andra stater inom EES än hemstaten framgår av artikel 19.2 att
prospektet skall upprättas antingen på ett språk som allmänt används i
internationella finanskretsar eller på ett språk som godtas av den
behöriga myndigheten i respektive värdmedlemsstat. För att den behöriga
myndigheten i hemstaten skall kunna granska prospektet skall det
avfattas antingen på ett språk som myndigheten godtar eller på ett språk
som allmänt används i internationella finanskretsar.
I de situationer som avses i artikel 19.2 och 19.3 får den behöriga
myndigheten
i
varje
värdmedlemsstat
endast
begära
att
sammanfattningen översätts till det eller de officiella språken i
värdmedlemsstaten.
Vid en ansökan om upptagande till handel av icke aktierelaterade
finansiella instrument vars nominella värde per enhet uppgår till minst
50 000 euro kan emittenten, den som lämnar ett erbjudande eller den som
ansöker om upptagande till handel alltid välja att upprätta prospektet på
ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar (se artikel
19.4). Emittenten, den som lämnar ett erbjudande eller den som ansöker
om upptagande till handel kan visserligen välja att upprätta prospektet på
ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna i hem- och
värdmedlemsstaten men myndigheterna har ingen rätt att kräva detta.
Medlemsstaterna får dock kräva att en sammanfattning upprättas på deras
officiella språk.
Ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar

I artikel 19 talas om ett språk som allmänt används inom internationella
finanskretsar. I dag torde det vara uppenbart att det är engelska som
avses. Detta kan dock komma att förändras över tiden och därför bör i
den svenska lagtexten anges att ett prospekt kan upprättas på ett språk
som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna.

103

s. 104 Kontrollera mot PDF

Erbjudande och upptagande till handel i Sverige och i andra stater inom
EES

I dag kräver Finansinspektionen att ett prospekt skall upprättas på
svenska. Inspektionen har emellertid gjort undantag för börsprospekt som
upprättats i andra länder och som där har godkänts av behörig
myndighet. Dessa prospekt skall enligt bestämmelserna i 2 kap. 5 § lagen
om handel med finansiella instrument godtas av Finansinspektionen utan
någon ny prövning. Inspektionen kan dock begära att prospektet skall
översättas till svenska. Finansinspektionen har godkänt prospekt som
upprättats på engelska, norska och danska. Inspektionen har dock
därutöver krävt ett svenskt tillägg till dessa prospekt med en svensk
översättning av villkoren för erbjudandet och skatteinformation samt
eventuell ytterligare information som är särskilt riktad till svenska
investerare.
Vi delar utredningens uppfattning att prospektet bör upprättas på
svenska i de fall ett prospekt upprättas för erbjudanden av finansiella
instrument till allmänheten i Sverige eller för upptagandet av finansiella
instrument till handel på en reglerad marknad här i landet. Vi menar att
detta är av stor vikt för att svenska investerare skall kunna tillgodogöra
sig informationen i ett prospekt. Finansinspektionen bör dock i ett enskilt
fall kunna besluta att ett prospekt helt eller delvis får upprättas på ett
annat språk. Utredningen har föreslagit att det skall föreligga särskilda
skäl för att Finansinspektionen skall kunna lämna ett medgivande om att
ett prospekt får avfattas på ett annat språk. Såsom Advokatsamfundet
påpekar har begreppet särskilda skäl inte stöd i direktivet. Ett sådant krav
bör därför inte införas i den svenska lagstiftningen.
Ett exempel på när Finansinspektionen bör kunna besluta att ett
prospekt får upprättas på ett annat språk är när en utländsk emittent med
stöd av artikel 2.1 m i direktivet väljer Sverige som hemstat för en
emission av icke aktierelaterade finansiella instrument. Motsvarande bör
gälla även i de fall där ett erbjudande eller en ansökan om upptagande till
handel avser såväl Sverige som andra stater inom EES. Om Sverige är
hemstat bör prospektet i första hand upprättas på svenska.
Finansinspektionen bör dock kunna besluta att ett prospekt får upprättas
på t.ex. engelska om man finner att ett erbjudande huvudsakligen riktas
till allmänheten i en annan stat än Sverige.
Av artikel 19.4 i direktivet framgår att om en ansökan om upptagande
till handel (regeln gäller inte erbjudanden till allmänheten) avser icke
aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt
värde om minst 50 000 euro har emittenten, den som lämnar ett
erbjudande eller den som ansöker om upptagande till handel alltid rätt att
upprätta prospektet på ett språk som allmänt används i internationella
finanskretsar. Finansinspektionen kan i detta fall inte kräva att prospektet
skall upprättas på svenska. Enligt vår mening bör inspektionen inte heller
ha rätt att i dessa fall kräva att sammanfattningen upprättas på svenska.
Erbjudande och upptagande till handel i andra stater inom EES än Sverige

Sverige kan vara hemstat även när ett erbjudande eller en ansökan om
upptagande till handel endast riktas till en annan stat inom EES än

104

s. 105 Kontrollera mot PDF

Sverige. I detta fall är Finansinspektionen behörig myndighet att granska
prospektet.
Av artikel 19.2 i direktivet följer att prospektet i sådana fall skall
upprättas antingen på ett språk som allmänt används i internationella
finanskretsar eller på ett språk som godtas av den behöriga myndigheten i
respektive värdmedlemsstat. Denna fråga bör emellertid inte regleras i
den svenska lagstiftningen. För att Finansinspektionen skall kunna
granska prospektet bör dock krävas att prospektet upprättas på svenska,
på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella
marknaderna eller på något annat språk som Finansinspektionen beslutar.
I den här situationen är det emittenten, den som lämnar ett erbjudande
eller den som ansöker om upptagande till handel som själv bestämmer
om prospektet skall upprättas på ett språk som används allmänt på de
internationella finansiella marknaderna eller inte.
I det fall prospektet upprättas på två språk är det naturligtvis inget som
hindrar att det anges i prospektet vilket språk som har tolkningsföreträde.
Prospekt som har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom
EES

Om ett prospekt har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat
inom EES, får Finansinspektionen endast besluta att sammanfattningen i
prospektet översätts till svenska.

7.8

Årlig information till myndigheten

Regeringens förslag: En emittent vars finansiella instrument tas upp till
handel på en reglerad marknad skall årligen sammanställa och till
Finansinspektionen ge in ett dokument som innehåller eller hänvisar till
den information som emittenten till följd av noteringen har offentliggjort
under de senaste tolv månaderna.
Emittenter som ger ut icke aktierelaterade finansiella instrument som
vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro
behöver inte sammanställa eller ge in nämnda dokument.
Utredningens förslag är inte begränsat till sådan information som
emittenten har offentliggjort till följd av noteringen.
Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund menar att utredningens
förslag är alltför vidsträckt, eftersom det inte innehåller någon
begränsning till information som har offentliggjorts på grund av bolagets
noterade status. Även Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen,
Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen
ifrågasätter omfattningen av utredningens förslag. Nordic Growth Market
NGM AB (NGM) påpekar att den årliga förteckningen även bör omfatta
sådan information som den som upprättat prospektet är skyldig att lämna
enligt noteringsavtal eller bestämmelser som uppställts genom
självreglering, t.ex. NBK:s regler. Stockholmsbörsen AB anser att
bestämmelsen bör omfatta pressmeddelanden.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 10.1 i prospektdirektivet
uppställs krav på att emittenter vars finansiella instrument är föremål för

105

s. 106 Kontrollera mot PDF

handel på en reglerad marknad årligen skall sammanställa ett dokument
som innehåller eller hänvisar till all den information som emittenten
offentliggjort eller gjort tillgänglig under året i en eller flera
medlemsstater och i tredje land enligt EG-rättsliga eller nationella
författningar som rör regleringen av värdepapper, emittenter av
värdepapper och värdepappersmarknader. Emittenten skall åtminstone
hänvisa till den information som krävs enligt de bolagsrättsliga
direktiven, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG om
upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som
skall
offentliggöras
beträffande
sådana
värdepapper
och
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19
juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.
Genom hänvisningen i artikel 10.1 får anses framgå att vad som avses
är den information som lämnas i enlighet med det regelverk som gäller
för ett bolag vars finansiella instrument har tagits upp till handel. I
praktiken innebär det bl.a. årsredovisningen och delårsrapporter men
även annan information som emittenten har lämnat t.ex. med stöd av
5 kap. 3 § första stycket 3 lagen om börs- och clearingverksamhet. De nu
gällande svenska bestämmelserna är bl.a. baserade på direktivet
2001/34/EG. Reglerna om informationskrav i det direktivet kommer att
ersättas av nya regler i och med genomförandet av det s.k.
öppenhetsdirektivet
(Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av
insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är
upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv
2001/34/EG). Detta direktiv skall vara genomfört i medlemsstaterna
senast den 20 januari 2007. Öppenhetsdirektivet – som i vissa delar
innebär en skärpning av informationsreglerna – omfattar bl.a. krav på
innehåll
beträffande
regelbunden
finansiell
rapportering,
offentliggörande av ändringar i större innehav av värdepapper (s.k.
flaggning) samt information till innehavare av värdepapper.
Enligt vår mening är det varken möjligt eller lämpligt att i lagtext
exakt ange vilken information det årliga dokumentet bör innehålla eller
hänvisa till. Närmare föreskrifter om detta bör i stället kunna meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Exempel
på annan information som skulle kunna omfattas av dokumentet är, som
NGM föreslagit, information som emittenten är skyldig att lämna enligt
noteringsavtal eller bestämmelser som uppställts genom självreglering.
Ett annat exempel är pressmeddelanden. I sammanställningen skall ingå
information som offentliggjorts inte bara i hemstaten utan även i andra
medlemsstater och i länder utanför EES-området. I t.ex. USA kan annan
information krävas som en del av noteringen. Om sådan information har
lämnats, bör den också inkluderas i dokumentet.
I en del fall kräver myndigheterna särskilda redovisningar av företag i
andra frågor som inte rör finansiell information eller sådant som normalt
ingår i årsredovisningar. Det kan t.ex. vara särskilda miljöbeskrivningar.
Det bör dock noteras att nu aktuell bestämmelse inte är avsedd att utöka
bolagens informationskrav. Det handlar enbart om att sammanställa den
information som skall upprättas och offentliggöras med anledning av
redan gällande bestämmelser.
106

s. 107 Kontrollera mot PDF

Emittenter av icke aktierelaterade finansiella instrument, som vart och
ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro, är
undantagna från den nu berörda informationsskyldigheten (artikel 10.3).
Dokumentet skall ges in till den behöriga myndigheten i hemstaten
efter offentliggörandet av årsredovisningen (artikel 10.2). Om
dokumentet innehåller hänvisningar till information skall det anges var
denna information kan erhållas. Av artikel 27 i prospektförordningen
framgår att informationen skall vara tillgänglig för allmänheten senast 20
arbetsdagar efter det att årsredovisningen har offentliggjorts och att
informationen skall göras tillgänglig enligt samma regler som gäller för
prospektets offentliggörande (se avsnitt 8.2). Enligt vår mening bör man
kunna utgå från att den aktuella informationen skall avse de senaste tolv
månaderna från det att dokumentet lämnas till Finansinspektionen.
Av definitionen av begreppet hemstat i artikel 2.1 m i
prospektdirektivet följer att det kan uppstå situationer där en emittent kan
ha mer än en behörig myndighet enligt prospektdirektivet. I dessa
situationer skall den årliga informationen lämnas till samtliga sådana
behöriga myndigheter.
Till skillnad mot utredningen menar vi att kravet på årlig information
bör tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
Om emittenten inte lämnar information i rätt tid, bör
Finansinspektionen ha rätt att förelägga denne att göra detta.
Finansinspektionen bör även kunna förelägga vite. Om inte
informationsplikten följs, kan det dessutom medföra olika åtgärder från
den reglerade marknad där bolaget är noterat.

107

s. 108 Kontrollera mot PDF

8

Former för godkännande och
offentliggörande av prospekt, m.m.

Innan ett prospekt får offentliggöras skall det godkännas av den behöriga
myndigheten. Prospektdirektivet innehåller detaljerade regler om hur ett
prospekt får offentliggöras. Däremot är reglerna om vad som krävs för att
ett prospekt skall kunna godkännas mer allmänt hållna.
Vidare innehåller prospektdirektivet regler om hur reklam för
prospektet skall vara utformad och att innehållet i reklam skall bevakas
av en behörig myndighet. Det är också preciserat när ett tillägg till
prospekt måste göras efter det att prospektet har godkänts av den
behöriga myndigheten.
De nya reglerna i prospektdirektivet innebär att det blir enklare att
genomföra ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten och
att ta upp finansiella instrument till handel i flera medlemsstater. För att
undvika att medlemsstaterna sätter upp egna hinder finns det regler för
hur gränsöverskridandet skall gå till. Likaså finns det möjligheter att få
ett prospekt som är upprättat av en emittent med säte utanför EES
godkänt i en medlemsstat om det uppfyller vissa krav.

8.1

Godkännande av prospekt

Regeringens förslag: Finansinspektionen skall granska att ett prospekt
är fullständigt, sammanhängande och begripligt samt att det i övrigt
uppfyller de krav som ställs i lagen och kommissionens förordning (EG)
nr 809/2004. Först därefter får prospektet godkännas av inspektionen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna:
Riksgäldskontoret,
Finansinspektionen,
Bokföringsnämnden, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet, Sveriges advokatsamfund och FAR anser att omfattningen
och innebörden av Finansinspektionens granskning bör klarläggas
tydligare. FAR efterfrågar ett klargörande av vad som avses med
finansiell information. Sveriges advokatsamfund menar att frågan om
Finansinspektionens ansvar bör utredas mer noggrant. Aktietorget AB är
tveksam till att resultatprognoser skulle vara ett lämpligt område för
Finansinspektionens granskning.
Skälen för regeringens förslag: Av artikel 13.1 i prospektdirektivet
framgår att ett prospekt inte får offentliggöras förrän det har godkänts av
hemstatens behöriga myndighet.
I sin egenskap av behörig myndighet blir Finansinspektionen behörig
att granska alla prospekt för vilka Sverige är att anse som hemstat i
prospektdirektivets mening.
Begreppet hemstat har definierats i artikel 2.1 m i prospektdirektivet
och omfattar i första hand det land där emittenten har sitt säte. Vid
emissioner av icke aktierelaterade finansiella instrument vilkas nominella
värde per instrument uppgår till minst 1 000 euro samt vissa andra
finansiella instrument, exempelvis warranter och andra former av
derivatinstrument, har den som upprättar prospektet möjlighet att välja

108

s. 109 Kontrollera mot PDF

vilken stat som skall vara hemstat. Sverige kan i dessa fall väljas som
hemstat oavsett om den som upprättar prospektet har hemvist eller säte i
Sverige. Finansinspektionen blir då behörig att granska prospektet.
Vidare kan inspektionen vara behörig att granska prospekt som upprättas
av en emittent från tredje land, dvs. ett icke-EES-land. För att bl.a.
klargöra i vilka fall Finansinspektionen är behörig att granska prospekt
bör en definition av begreppet hemstat föras in i lagen om handel med
finansiella instrument.
Ett godkännande är en förutsättning för att ett prospekt skall få
offentliggöras i enlighet med artikel 14 i direktivet (se nedan). Med
godkännande menas enligt direktivet ”hemstatens behöriga myndighets
positiva ställningstagande efter granskningen av prospektets
fullständighet, däribland att den information som lämnas i det är
sammanhängande och begriplig” (artikel 2.1 q). Definitionen innefattar
således krav på att prospektet skall vara fullständigt, sammanhängande
och begripligt, men uppställer inga krav på att myndigheten skall vidta
åtgärder för att söka få uppgifterna i prospektet verifierade.
Något stöd i direktivet för att den behöriga myndigheten skall göra en
prospektgranskning som motsvarar en s.k. due diligence finns inte. Due
diligence brukar föregå företagsaffärer där ett bolags hela verksamhet
granskas i detalj, bl.a. samtliga avtal och åtaganden. Definitionen av
godkännande ger dock den behöriga myndigheten ett tydligt mandat att
agera mot erbjudanden som innehåller uppenbara felaktigheter eller är
otydliga eller ofullständiga. I direktivet ges en uttrycklig möjlighet för
myndigheten att begära kompletterande uppgifter och även kräva att
kompletterande uppgifter tas med i prospektet för att skydda investerare
(artikel 21.3 a och b).
I avsnitt 6.2.2 har redogjorts för den granskning av prospekt som
Finansinspektionen för närvarande utför. De nya reglerna innebär att
Finansinspektionen får fler prospekt att granska. Informationen i
prospekten skall presenteras i en form som gör den lätt att förstå och
analysera. Granskningen av prospekt tar således inte sikte enbart på att
det innehåller fullständiga uppgifter utan även på att innehållet är
sammanhängande och begripligt. Finansinspektionen bör inte vare sig
själv eller genom anlitande av externa konsulter söka verifiera
uppgifterna i ett prospekt, om det inte finns synnerliga skäl för denna
åtgärd. Att inspektionen skulle ha denna skyldighet torde vara uteslutet
redan av det faktum att prospektdirektivet föreskriver att en myndighet
som huvudregel endast skall ha tio arbetsdagar till sitt förfogande för
granskning av ett prospekt. Inspektionen bör således inte ha någon
skyldighet att kontrollera om de lämnade uppgifterna är sakligt riktiga. I
den mån fel eller brister ändå upptäcks bör inspektionen självfallet se till
att den som upprättat prospektet åtgärdar felen eller bristerna. I dag har
den som upprättar ett prospekt en skyldighet att tillse att prospektet
innehåller uppgift om att det godkännande som getts av
Finansinspektionen inte innebär någon garanti för att sakuppgifterna i
prospektet är riktiga eller fullständiga (se 17 kap. 35 § i FFFS 1995:21).
Ett motsvarande krav gäller i de fall en börs ger sitt godkännande (se
exempelvis 3 kap. 71 § i nämnda föreskrifter). Liknande krav återfinns
inte i prospektförordningen, varför inspektionen efter genomförandet av
prospektdirektivet och ikraftträdandet av förordningen inte längre kan

109

s. 110 Kontrollera mot PDF

kräva att denna uppgift finns med i prospektet. Den grundläggande
principen är emellertid alltjämt enligt vår mening att ett godkännande
inte innebär någon garanti för att sakuppgifterna i prospektet är riktiga
eller fullständiga.
FAR efterfrågar ett klargörande av vad som avses med finansiell
information, eftersom detta har betydelse för vilka områden som skall
omfattas av någon form av granskning av revisorn. Prospektförordningen
innehåller vissa regler om revisorns granskning av prospekt (se t.ex.
bilaga I 20.4). Hur prospektförordningen bör tolkas i denna del bör enligt
vår mening utvecklas inom ramen för god revisionssed. Det bör i
sammanhanget förtydligas att Finansinspektionens granskning inte skall
likställas med revisorns granskning, med de krav som detta innebär. Som
nämnts ovan är avsikten med Finansinspektionens granskning inte att
verifiera uppgifterna i prospektet. Finansinspektionens granskning ska
fokusera på att prospektet är fullständigt, sammanhängande och
begripligt.
Ett annat exempel på ett område för Finansinspektionens granskning
kan vara resultatprognoser. Av punkten 13 i bilaga I till förordningen
framgår att om ett registreringsdokument innehåller en resultatprognos,
skall denna innehålla särskilda upplysningar som framgår av 13.1.
Upplysningarna är av karaktären att antagandena bakom prognosen
måste vara lätta att förstå för investerarna och de skall vara specifika och
exakta. Av punkten 13.2 framgår det att en revisor eller räkenskapsförare
dessutom skall avge ett yttrande om prognosen. Om det någonstans i
prospektet, t.ex. i ”VD-ordet”, står att ”resultatet för innevarande år
förväntas bli något bättre än fjolårets” så betyder det att sådan
information antingen måste verifieras i enlighet med punkterna 13.1 och
13.2 eller utgå ur prospektet. Aktietorget anser inte att resultatprognoser,
som i stor utsträckning bygger på bedömningar, är ett lämpligt område
för Finansinspektionens granskning. Vi kan delvis hålla med om detta.
Finansinspektionen bör inte värdera de bedömningar som görs av bolaget
så länge informationen är sammanhängande och begriplig.

8.1.1

Former för godkännande av prospekt

Regeringens förslag: Finansinspektionen skall meddela beslut
medanledning av ansökan om godkännande inom tio arbetsdagar från det
att ansökan kom in till inspektionen. Tidsfristen utsträcks till tjugo
arbetsdagar om ett erbjudande till allmänheten avser finansiella
instrument som ges ut av en emittent som inte tidigare har erbjudit
finansiella instrument till allmänheten och som inte tidigare har fått
finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad.
Förutsättningen för att ett beslut kan meddelas inom tidsfristerna är dock
att Finansinspektionen finner att informationen är fullständig och inte
behöver kompletteras. I annat fall räknas tidsfristen från det att
kompletterande information kom in till inspektionen.
Finansinspektionen får besluta att en ansökan om godkännande av
prospekt skall lämnas över till en annan medlemsstats behöriga
myndighet, om den myndigheten går med på att ett överlämnande sker.
110

s. 111 Kontrollera mot PDF

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 13 i prospektdirektivet anges
former och tidsgränser för godkännande av ett prospekt.
Av artikeln följer att Finansinspektionen inom tio arbetsdagar från det
att en ansökan om godkännande lämnas in måste besluta om prospektet
är godkänt eller inte. Tidsfristen utsträcks till 20 arbetsdagar om
prospektet avser ett erbjudande till allmänheten av finansiella instrument
som utfärdas av en emittent som inte tidigare har fått instrument
upptagna till handel på en reglerad marknad, och som inte tidigare har
erbjudit finansiella instrument till allmänheten.
Finansinspektionen skall utsträcka tidsgränserna om den anser att
informationen är ofullständig eller om det krävs kompletterande
information. I sådana fall räknas tidsgränserna från tidpunkten när den
nya informationen kommit in. När någon eller några specifika uppgifter
saknas och dessa snabbt kan kompletteras behöver inte prospektets
godkännande försenas. Så kan dock bli fallet om ett flertal uppgifter
saknas eller om Finansinspektionens allmänna intryck av prospektet är
att det är osammanhängande eller svårbegripligt. Inspektionen får dock
inte vänta mer än tio arbetsdagar med att begära kompletterande
information.
Frågan vad som händer om Finansinspektionen inte lämnar ett
godkännande inom föreskriven tid regleras inte i direktivet utan får
avgöras genom nationella regler. Det kan enligt vår mening inte leda till
att prospektet anses vara godkänt.
Om Finansinspektionen finner att det är bättre att en annan
medlemsstats behöriga myndighet granskar och godkänner prospektet,
får inspektionen besluta att överlämna prospektet till denna myndighet.
Så skulle exempelvis kunna ske när ett prospekt uteslutande är avsett för
kapitalmarknaden i en annan stat. Ett överlämnande förutsätter dock att
mottagande myndighet ger sitt medgivande. Den som ansökt om
godkännande av prospektet skall underrättas om ett överlämnande inom
tre arbetsdagar efter det att överlämnandet beslutats. Tidsfristerna för
godkännande är i övrigt desamma som ovan och skall räknas från den
dag som ansökan om godkännande lämnas över till den andra
myndigheten. Det bör noteras att Finansinspektionen endast har
möjlighet att överlämna ett prospekt i de fall där inspektionen varit
behörig att uppta en ansökan till prövning, dvs. i de fall där inspektionen
är hemlandsmyndighet i direktivets mening. I de fall inspektionen inte
har denna behörighet skall ansökan avvisas.

8.2

Offentliggörande av prospekt

Regeringens förslag: Ett godkänt prospekt skall registreras av
Finansinspektionen och offentliggöras så snart det är möjligt. Under alla
förhållanden skall prospektet offentliggöras senast dagen innan
anmälningstiden i erbjudandet börjar löpa eller de finansiella
instrumenten tas upp till handel på en reglerad marknad. Om ett slag av
aktier som inte har tagits upp till handel tidigare erbjuds till allmänheten
111

s. 112 Kontrollera mot PDF

och skall tas upp till handel för första gången, skall prospektet
offentliggöras minst sex arbetsdagar innan erbjudandet löper ut.
Prospektet skall offentliggöras på vissa angivna sätt och dessutom
alltid i elektronisk form. En investerare skall kostnadsfritt kunna få
prospektet i pappersform.
Finansinspektionen skall på sin elektroniska hemsida offentliggöra
antingen samtliga godkända och registrerade prospekt eller en
förteckning över dessa med, i förekommande fall, länkar till de
elektroniska
hemsidor
där
prospekten
har
offentliggjorts.
Offentliggörandet skall vid varje tid omfatta de prospekt som har
godkänts under de senaste tolv månaderna.
Om prospektet består av flera dokument eller innehåller information
som har gjorts till en del av prospektet genom hänvisning, får
dokumenten eller informationen offentliggöras och spridas separat. I
varje dokument skall det framgå var de övriga dokumenten finns att
tillgå.
Utredningens förslag överensstämmer i princip med regeringens.
Utredningen föreslår dock att en emittent som har upprättat ett prospekt
alltid skall offentliggöra det i elektronisk form på sin egen hemsida.
Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund anser att ett krav på att
prospektet alltid skall återfinnas på emittentens hemsida inte är förenligt
med direktivets regler. Svenska Tidningsutgivareföreningen tillstyrker
förslaget, men påpekar att det är en tidnings ansvarige utgivare som
exklusivt avgör vad som ska införas i denna. Nordic Growth Market
NGM AB (NGM) anser att den tidpunkt då ett prospekt senast måste
offentliggöras, enligt utredningens förslag dagen innan erbjudandet
börjar gälla eller de finansiella instrumenten tas upp till handel, är för
sen.
Skälen för regeringens förslag: När Finansinspektionen har godkänt
ett prospekt, skall det enligt artikel 14 i prospektdirektivet registreras och
offentliggöras så snart det är praktiskt möjligt, eller allra senast vid den
tidpunkt då erbjudandet börjar gälla. Reglerna om offentliggörande i det
nya prospektdirektivet har utvidgats något och blivit mer precisa, med
tidsfrister och olika former för offentliggörande, jämfört med reglerna i
tidigare direktiv.
Bestämmelser om hur prospekt skall offentliggöras finns för
närvarande i 19 kap. i Finansinspektionens föreskrifter om prospekt
(FFFS 1995:21). Av 2 § framgår att prospektet skall offentliggöras innan
anmälningsperioden för deltagande i emissionen påbörjas. Enligt 4 kap.
25 § aktiebolagslagen skall emissionsprospekt tillhandahållas senast tre
dagar före den dag då teckning tidigast kan ske.
Direktivets lydelse bör preciseras för att undvika oklarheter om när ett
prospekt skall offentliggöras. Vi anser därför att det klart bör framgå att
ett prospekt skall offentliggöras så snart det är möjligt efter att det har
godkänts och allra senast dagen innan erbjudandet börjar löpa eller de
finansiella instrumenten tas upp till handel. En sådan precisering bör vara
möjlig inom direktivets ram i syfte att undvika att regeln utnyttjas på ett
sådant sätt att investerare i praktiken inte får möjlighet att ta del av
erbjudandet. Det finns nämligen ingen särskild tid angiven för hur länge
ett erbjudande skall vara tillgängligt. I teorin skulle ett erbjudande endast

112

s. 113 Kontrollera mot PDF

kunna gälla under ett fåtal minuter. NGM anser att det är för sent att
prospekt offentliggörs dagen innan erbjudandet eller upptagandet till
handel påbörjas. Vi anser emellertid att det inte är möjligt att kräva att
prospektet offentliggörs tidigare än dagen innan, då ett sådant krav skulle
gå utöver direktivets regler. Dock bör eftersträvas att prospektet
offentliggörs så snart det är möjligt.
Ett undantag från ovanstående regel om offentliggörande skall dock
finnas om det rör sig om ett slag av aktier, som inte har tagits upp till
handel på en reglerad marknad tidigare och som erbjuds till allmänheten
och skall tas upp till handel för första gången. Då skall prospektet vara
tillgängligt minst sex arbetsdagar innan erbjudandet löper ut (artikel
14.1).
Prospektet anses vara tillgängligt för allmänheten när det har införts i
en eller flera dagstidningar med rikstäckande eller omfattande spridning i
alla medlemsstater där erbjudandet av finansiella instrument till
allmänheten eller ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till
handel görs. I artikel 30 i förordningen finns närmare regler om vilka
typer av tidningar som kan användas. Såvitt vi kan bedöma står dessa
regler inte i strid med ansvarig utgivares rätt att bestämma över vad som
skall föras in i en tidning. Prospektet anses också tillgängligt för
allmänheten om det i tryckt form finns tillgängligt hos emittenten,
medverkande värdepappersinstitut eller hos den reglerade marknad där
de finansiella instrument skall tas upp till handel. Det går också bra att
göra prospektet tillgängligt genom att publicera det på de nämnda
aktörernas elektroniska hemsidor.
Prospektdirektivet kräver inte att prospektet skall offentliggöras i
elektronisk form, men erbjuder medlemsstaterna möjligheten att kräva
detta. Vi anser att denna möjlighet bör utnyttjas. Internet är ett
informationsmedium som underlättar snabb och kostnadseffektiv
distribution till investerare. Det bör alltså slås fast att prospekten alltid
skall offentliggöras i elektronisk form och inte bara i en tryckt
publikation. Däremot finns det, som Advokatsamfundet anför, ingen
möjlighet att kräva att prospektet alltid skall återfinnas på emittentens
egen hemsida. Det räcker emellertid inte att tillhandahålla prospektet i
elektronisk form utan det skall även finnas tillgängligt i pappersform.
En invändning mot elektronisk publicering är att erbjudandet kan
komma i konflikt med lagstiftningen i andra länder. Det är t.ex. förbjudet
att i USA rikta ett erbjudande till allmänheten utan att det är godkänt av
dess behöriga myndighet (SEC). Offentliggöranden av erbjudanden på
Internet som kan läsas av den amerikanska allmänheten är därför
förbjudna även om erbjudandet inte riktas till dem. För att undvika
konflikter med de amerikanska myndigheterna har erbjudanden med
amerikansk anknytning som offentliggjorts på Internet av t.ex. svenska
emittenter skyddats med lösenord eller annan teknisk lösning. Problemet
med förhållandet till andra länders lagstiftning är således känt. På samma
sätt som problemet i dag hanteras med hjälp av tekniska lösningar bör det
kunna hanteras även i framtiden när det blir obligatoriskt med
elektroniskt offentliggörande av prospekt.
Av artikel 29 i förordningen framgår vilka krav som ställs vid ett
offentliggörande i elektronisk form. Prospektet skall t.ex. vara lätt att
hitta och filformatet vara av sådant slag att det inte går att göra ändringar

113

s. 114 Kontrollera mot PDF

i texten. Det skall också vara möjligt att ladda ner prospektet från den
elektroniska hemsidan och att skriva ut det.
Det bör också noteras att det finns en särskild regel om
offentliggörande av de slutliga villkoren i samband med ett
grundprospekt i förordningens artikel 33. Där framgår att de slutliga
villkoren kan offentliggöras på annat sätt än det på vilket
grundprospektet offentliggjordes, så länge det sker i enlighet med de
olika metoder som tillåts enligt artikel 14 i direktivet.
Av artikel 14.4 i prospektdirektivet framgår att den behöriga
myndighet som har till uppgift att godkänna prospekten skall
offentliggöra samtliga godkända prospekt på sin elektroniska hemsida.
Det innebär, för svenskt vidkommande, att Finansinspektionen måste
offentliggöra alla prospekt som den har godkänt under den senaste
tolvmånadersperioden. Av direktivet framgår emellertid att man kan
välja mellan att ha prospekten i deras helhet tillgängliga eller enbart en
förteckning med länkar till de elektroniska hemsidor där prospekten är
officiellt publicerade (marknadsplatsens eller emittenternas egna sidor).
Enligt artikel 32 i förordningen skall förteckningen med prospekt
innehålla uppgifter om hur prospekten har gjorts tillgängliga och var man
kan få tillgång till dem.
Om prospektet består av flera dokument, antingen genom hänvisningar
till olika dokument eller när det är uppdelat i olika dokument
(registreringsdokument, värdepappersnot, sammanfattning) får dessa
offentliggöras och spridas separat. En förutsättning är dock att alla
dokument som tillsammans utgör prospektet offentliggörs på något av de
tillåtna sätten. I varje dokument skall det dessutom anges var övriga
dokument finns att tillgå (artikel 14.5).

8.3

Offentliggörande via meddelande

Regeringens bedömning: Prospekt behöver inte annonseras genom ett
särskilt meddelande.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller lämnar den utan
erinran.
Skälen för regeringens bedömning: I artikel 14.3 i prospektdirektivet
anges att hemstaten kan kräva att det i ett ”meddelande” offentliggörs att
ett prospekt har gjorts tillgängligt och hur allmänheten kan få tag i det. I
förordningen ges närmare anvisningar om hur regeln skall tillämpas om
den införs. I princip skall ett meddelande införas i en rikstäckande
dagstidning eller specialtidning med finansiell information. Kraven är
mindre omfattande om prospektet avser finansiella instrument av en
kategori som redan finns upptagen på samma reglerade marknad. Det
preciseras också i förordningen vilken information meddelandet skall
innehålla (artikel 31).
Mot bakgrund av att vi föreslår att det ställs krav på publikation i
elektronisk form (se avsnitt 8.2) samt att Finansinspektionen kommer att
behöva offentliggöra en förteckning över godkända prospekt förefaller
det överflödigt att dessutom kräva att det genom ett separat meddelande

114

s. 115 Kontrollera mot PDF

offentliggörs att ett prospekt har gjorts tillgängligt och hur allmänheten
kan få tag i det. Behovet av att få tillgång till information får således
anses vara väl tillgodosett genom övriga bestämmelser.

8.4

Reklam

8.4.1

Reklamens innehåll

Regeringens förslag: Reklam om ett erbjudande av finansiella
instrument till allmänheten eller om att finansiella instrument skall tas
upp till handel på en reglerad marknad skall innehålla information om att
ett prospekt har offentliggjorts eller kommer att offentliggöras och var
det finns att tillgå eller kommer att bli tillgängligt. Reklamen skall
utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om
reklam. Informationen i reklam får inte vara felaktig eller vilseledande.
Information om erbjudandet av finansiella instrument till allmänheten
eller upptagandet av finansiella instrument till handel på en reglerad
marknad skall stämma överens med den information som lämnas i
prospektet. Även i de fall något prospekt inte behöver upprättas vid ett
erbjudande skall ett särskilt informationskrav gälla.
Utredningens förslag överensstämmer i princip med regeringens.
Utredningen anser dock att vissa av prospektdirektivets regler om
annonsering redan täcks av bestämmelser i marknadsföringslagen.
Remissinstanserna: Svenska Tidningsutgivareföreningen framhåller
att ansvaret för prospektets innehåll endast skall kunna utkrävas av den
som annonserar. Det s.k. medverkansansvaret för innehållet i en annons,
som enligt marknadsföringslagen i vissa situationer kan göras gällande
även mot en tidning, bör därför inte vara tillämpligt i dessa fall.
Skälen för regeringens förslag: Prospektdirektivet innehåller regler
om – enligt den svenska texten – annonsering avseende ett prospekt. I
den engelska texten används begreppet advertisement. Enligt vår mening
får det svenska begreppet annonsering en alltför snäv mening i
förhållande till vad som avses i direktivet. Vi menar därför att man i de
svenska bestämmelserna om prospekt bör använda begreppet reklam i
detta sammanhang. Detta ligger också i linje med hur begreppet
advertisement brukar översättas i motsvarande fall.
Prospektdirektivets regler om reklam återfinns i artikel 15. Principerna
är övergripande och kan betraktas som en uppstramning av
marknadsföringen av prospekt.
I artikel 15.2 anges att det av reklam skall framgå att prospektet har
offentliggjorts eller kommer att offentliggöras och var det kan erhållas. I
artikel 15.3 anges att det klart skall framgå att det är reklam och att
informationen inte får vara felaktig eller vilseledande. Informationen
skall också överensstämma med den information som ges i prospektet.
Reglerna om reklam överensstämmer i viss utsträckning med
innehållet i 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (1995:450) som handlar om
reklamidentifiering och vilseledande reklam. Enligt 5 § skall all
marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det
är fråga om marknadsföring. Det skall också tydligt framgå vem som

115

s. 116 Kontrollera mot PDF

svarar för marknadsföringen. Enligt 6 § får en näringsidkare vid
marknadsföringen inte använda påståenden eller andra framställningar
som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annan
näringsidkares näringsverksamhet.
Utredningen anser att de mer allmänt formulerade bestämmelserna i
marknadsföringslagen täcker direktivets regler om reklam i artikel 15.3.
Det kan dock inte uteslutas att den som står bakom reklamen inte är
näringsidkare. Uttryckliga bestämmelser motsvarande dem i såväl artikel
15.2 som 15.3 bör därför föras in i lagen om handel med finansiella
instrument. Om det är en näringsidkare som står bakom reklamen blir
emellertid även marknadsföringslagen tillämplig. Tidningsutgivarna har i
sitt remissyttrande hävdat att det s.k. medverkansansvaret för innehållet i
en annons som i vissa situationer kan göras gällande mot en tidning inte
bör vara tillämpligt i dessa fall. Enligt vår mening finns det inte någon
anledning att genomföra något generellt undantag för denna typ av
reklam. Frågan om tidningarnas medverkansansvar får avgöras genom
rättstillämpningen.
Av artikel 15.4 framgår att all information som lämnas muntligt och
skriftligt skall överensstämma med den information som lämnas i
prospektet. En motsvarande bestämmelse bör föras in även i den svenska
lagtexten.
I artikel 15.5 finns en regel som i första hand avser de fall då ett
prospekt – till följd av något undantag – inte behöver upprättas och
godkännas. Regeln anger att om ett erbjudande exempelvis riktar sig
enbart till kvalificerade investerare och det sålunda inte krävs något
prospekt, skall väsentlig information som lämnas av en emittent eller en
erbjudare meddelas alla investerare som erbjudandet riktar sig till. När ett
prospekt måste upprättas och godkännas, skall sådan information ingå i
prospektet eller i ett tillägg till prospektet. Regelns syfte torde vara att
säkerställa att alla aktörer får samma information i samband med ett
erbjudande, oavsett om detta sker genom ett prospekt eller på något annat
sätt.
Det är inte ovanligt att det i samband med ett erbjudande av finansiella
instrument till allmänheten även genomförs ett erbjudande till
kvalificerade investerare, som inte omfattas av prospektskyldighet.
Sådana investerare får ofta träffa bolagsledning och företrädare för
investmentbanken. Dessa möten kan ske innan prospektet offentliggörs
för att den som lämnar erbjudandet skall kunna förhöra sig om intresset
för erbjudandet, eller efter att prospektet har offentliggjorts för att göra
en muntlig presentation av innehållet i prospektet. Vid dessa möten
måste enligt regeln i artikel 15 samma information lämnas till alla
investerare. Vidare skall informationen också ingå i prospektet när det
offentliggörs. Skulle det dessutom vid sammankomster som sker efter det
att prospektet har offentliggjorts redovisas nya omständigheter eller
annat som påverkar bedömningen av det finansiella instrumentet måste
ett tillägg till prospektet göras i enlighet med reglerna i artikel 16.1 (se
nedan i avsnitt 8.5).
Av den svenska lagtexten bör tydligt framgå att oavsett om skyldighet
att upprätta prospekt föreligger eller inte, skall all väsentlig information
som lämnas till någon investerare meddelas samtliga investerare som
erbjudandet riktar sig till.

116

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prospektförordningen tar i fråga om reklam bara upp vilka medier som
anses särskilt viktiga. Listan med medier är lång, men inte uttömmande,
och finns i artikel 34.

8.4.2

Kontrollbefogenheter rörande reklam

Regeringens förslag: Finansinspektionen blir behörig myndighet enligt
prospektdirektivet för tillsynen av bestämmelserna om reklam.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Finansinspektionen anser att den inte ensam skall
vara ansvarig för tillsynen över reklam. Finansinspektionen instämmer i
förslaget till den del att tillsynen bör ligga hos inspektionen i de delar
som hör samman med de utökade sanktionsmöjligheterna i lagen om
handel av finansiella instrument och kommissionens prospektförordning.
Tillsynen av att bestämmelserna i marknadsföringslagen efterlevs menar
inspektionen bör ligga hos Konsumentverket.
Skälen för regeringens förslag: Enligt vad som anges i artikel 15.6
skall den behöriga myndigheten ha kontrollbefogenheter rörande
direktivets regler om reklam. För vissa konsumentrelaterade frågor är det
i Sverige Konsumentverket som är ansvarig myndighet. Verket har t.ex.
tillsyn över marknadsföringslagen, avtalsvillkorslagen, konsumentförsäkringslagen och konsumentkreditlagen som alla kan tillämpas också
i frågor som rör finansiella tjänster. Enligt 8 § lagen (2003:862) om
finansiell rådgivning utövar Konsumentverket tillsyn över den lagen och
dess föreskrifter. Verkets tillsyn omfattar dock inte verksamhet som står
under Finansinspektionens tillsyn. Vidare kan Konsumentombudsmannen (KO), enligt en försöksverksamhet, i syfte att klargöra
rättspraxis på det finansiella området, biträda enskilda i tvister vid allmän
domstol. KO kan också anmäla grupptalan i Allmänna
reklamationsnämnden och även i allmän domstol.
Finansinspektionen och Konsumentverket har ett samarbete i
konsumentrelaterade frågor som rör finansiella tjänster. Samarbetet sker
utifrån respektive myndighets mål och ansvarsområden. Frågor som rör
reklam för finansiella tjänster handhas normalt av Konsumentverket. Om
Finansinspektionen avser att ingripa i ett sådant ärende, bör inspektionen
enligt en överenskommelse mellan myndigheterna samråda med
Konsumentverket som genom ansvaret för marknadsföringslagen har
kunskap om frågorna.
Ett exempel där ett sådant samråd kan bli aktuellt är Finansinspektionens tillsynsansvar när det gäller reklam som görs av fondbolag. Om
fondbolag gör reklam eller liknande för sina fonder, skall det av
reklamen framgå att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr
och var dessa handlingar finns tillgängliga, se 4 kap. 21 § lagen
(2004:46) om investeringsfonder. Om Finansinspektionen avser att göra
ett ingripande i enlighet med denna bestämmelse, bör inspektionen enligt
överenskommelsen först samråda med Konsumentverket.
Eftersom det vanligen är Konsumentverket/KO som handhar frågor
rörande reklam även för finansiella tjänster, kan det synas lämpligt att
denna myndighet också får de kontrollbefogenheter som avses i artikel

117

s. 118 Kontrollera mot PDF

15.6 och 21.3 e i prospektdirektivet. Dessa går ut på att myndigheten
skall kontrollera att principerna för reklam följs och att myndigheten
skall ha befogenhet att förbjuda reklam helt eller delvis under högst tio
arbetsdagar, om myndigheten har skälig anledning att anta att reglerna i
prospektdirektivet har överträtts. Denna uppgift skulle kunna överföras
till Konsumentverket från Finansinspektionen i enlighet med artikel 21.1.
Där anges att den behöriga myndigheten får utse andra administrativa
myndigheter för tillämpningen av kapitel III i direktivet. Reglerna om
reklam ingår i kapitel III.
Emellertid anser vi att det också finns skäl som talar för att inte
utnyttja denna möjlighet. Ett ingripande mot felaktig reklam gällande ett
erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller upptagande av
finansiella instrument till handel bör ske förhållandevis snabbt. Ett
erbjudande är vanligtvis aktuellt under en kort period. Om det finns
synpunkter på reklamen, bör den myndighet som redan är insatt i
erbjudandet ha betydligt bättre möjligheter att snabbt kunna agera för att
förhindra att reklamen medför skada. Genom att Finansinspektionen har
granskat och godkänt prospektet kan inspektionen snabbt bilda sig en
uppfattning om huruvida innehållet i reklamen är förenligt med
innehållet i prospektet.
Vi förordar därför att Finansinspektionen får kontrollbefogenheterna
avseende reklam som gäller erbjudanden av finansiella instrument till
allmänheten och upptagande av finansiella instrument till handel på en
reglerad marknad. Inspektionen har då möjlighet att välja att tillfälligt
stoppa erbjudandet eller upptagandet till handel, på sätt som närmare
redogörs för i avsnitt 10.2.2. Finansinspektionen anser att den inte ensam
bör vara ansvarig för tillsynen över reklam. Finansinspektionen anser att
tillsynen endast bör ligga hos inspektionen i de delar som hör samman
med de utökade sanktionsmöjligheterna i lagen om handel av finansiella
instrument och kommissionens prospektförordning. Detta är också
avsikten med vårt förslag. Enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med
finansiella instrument är det Finansinspektionen som övervakar
bestämmelserna i den lagen. Som framgått ovan är det Konsumentverket
som utövar tillsyn över att marknadsföringslagens bestämmelser
efterlevs. Detta kommer att resultera i att Finansinspektionens och
Konsumentverkets tillsynsansvar till viss del överlappar varandra. Att
Finansinspektionen får kontrollbefogenheterna för reklam som sker i
samband med ett erbjudande eller upptagande till handel hindrar således
inte
att
Konsumentverket/KO
agerar
i
enlighet
med
marknadsföringslagen i fråga om reklam med anknytning till ett
prospekt. Oavsett om Finansinspektionen eller Konsumentverket avser
att agera, bör samråd ske mellan myndigheterna innan en åtgärd vidtas,
om detta är möjligt.
Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta fram
förslag som skall klargöra fördelningen av ansvaret för
konsumentfrågorna mellan Finansinspektionen och Konsumentverket på
det finansiella området. Arbetet har sin utgångspunkt i de förslag som
presenteras i Förtroendekommissionens betänkande Näringslivet och
förtroendet (SOU 2004:47). Detta arbete kan komma att resultera i att
ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen och Konsumentverket
påverkas när det gäller tillsynen över reklam som rör erbjudanden av

118

s. 119 Kontrollera mot PDF

finansiella instrument till allmänheten och upptagande av finansiella
instrument till handel på en reglerad marknad.

8.5

Tillägg till prospekt

Regeringens förslag: Om ett prospekt har godkänts och en ny
omständighet inträffar, eller ett sakfel eller ett förbiseende
uppmärksammas, och omständigheten, sakfelet eller förbiseendet kan
påverka bedömningen av de finansiella instrumenten, skall ett tillägg till
prospektet upprättas. Skyldigheten att upprätta ett tillägg gäller fram till
dess anmälningstiden för erbjudandet av finansiella instrument till
allmänheten löper ut eller de finansiella instrumenten tas upp till handel
på en reglerad marknad.
Finansinspektionen skall meddela beslut i anledning av ansökan om
godkännande av tillägg inom sju arbetsdagar från det att tillägget kommit
in till Finansinspektionen. Ett tillägg som godkänts skall offentliggöras
på samma sätt som när prospektet offentliggjordes. Investerare har rätt att
återkalla en redan gjord anmälan eller samtycke till teckning inom fem
arbetsdagar från offentliggörandet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Finansinspektionen menar att det finns ett
problem med att investerare som tecknat sig för ett erbjudande inte får
information om att ett prospekt ändrats genom tillägg.
Finansinspektionen föreslår att det uppställs ett krav på att emittenten
offentliggör tillägg i en rikstäckande dagstidning, förutom på det sätt som
det ursprungliga prospektet offentliggjorts. Sveriges advokatsamfund tar
också upp denna problematik men föreslår i stället att Finansinspektionen
åläggs att särskilt offentliggöra att ett prospekttillägg inkommit till
myndigheten. Svenskt Näringsliv, Svenska Fondhandlareföreningen,
Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening anser att endast
sakfel och förbiseenden som är väsentliga bör föranleda tillägg.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 16 i prospektdirektivet
skall ett tillägg till ett prospekt upprättas om någon ny omständighet
inträffar eller om sakfel eller förbiseenden avseende innehållet i ett
prospekt upptäcks eller uppmärksammas. En förutsättning är dock att
omständigheten, sakfelet eller förbiseendet kan påverka bedömningen av
de finansiella instrumenten. Mindre stav- eller räknefel bör inte leda till
att ett tillägg måste göras. Det skall vara sakfel eller inträffade
omständigheter av betydelse för hur informationen i prospektet bedöms.
Enligt vår mening ger inte direktivtexten utrymme för den
väsentlighetsprövning som Svenskt Näringsliv m.fl. förordar.
Bestämmelser om tillägg finns redan i Finansinspektionens föreskrifter,
se 19 kap. 4 § i FFFS 1995:21. Skyldigheten att upprätta ett tillägg till
prospektet gäller från det att prospektet har godkänts tills dess
anmälningstiden för erbjudandet har löpt ut eller de finansiella
instrumenten tas upp till handel på en reglerad marknad.
Tilläggen måste godkännas på samma sätt som det ursprungliga
prospektet. Den tid som Finansinspektionen har till sitt förfogande för
granskning är högst sju arbetsdagar, till skillnad från tio eller i vissa fall

119

s. 120 Kontrollera mot PDF

20 arbetsdagar som annars gäller för godkännande av prospekt. Tillägget
skall offentliggöras på samma sätt som prospektet har offentliggjorts på.
Finansinspektionen och Sveriges advokatsamfund pekar på att det finns
ett problem med att investerare som tecknat sig för ett erbjudande inte får
information om att ett prospekt ändrats genom tillägg. Vi anser
emellertid att det är tillräckligt att offentliggörandet av tillägget sker på
samma sätt som offentliggörandet av prospektet. Som redogörs för i
avsnitt 8.2 föreslås att prospektet alltid skall offentliggöras i elektronisk
form. Detta medför att även tillägg alltid måste offentliggöras i
elektronisk form. Då internet är ett känt informationsmedium som
underlättar snabb information till investerare anser vi det tillräckligt att
tillägget offentliggöras på detta sätt. Vi menar att tillägget även bör
offentliggöras av Finansinspektionen på inspektionens elektroniska
hemsida.
Sammanfattningen och eventuella översättningar skall också
kompletteras, om tilläggsinformationen även påverkar dessa handlingar.
Investerare som har lämnat en anmälan om teckning eller köp av
finansiella instrument, eller på annat sätt samtyckt till att teckna eller
köpa instrumenten, skall ha rätt att ångra sig om ett tillägg till prospektet
görs. Direktivet anger att investerare skall ha rätt att återkalla sin
anmälan eller sitt samtycke under minst två arbetsdagar efter det att
tillägget offentliggjorts (artikel 16.2). Vi anser att denna minimitidsfrist i
normalfallet är för kort för att en investerare skall hinna ta del av den nya
informationen i tillägget och ta ställning till om anmälan eller samtycke
skall återkallas. Om det inträffar något som påverkar värdet av de
finansiella instrument som omfattas av erbjudandet, kan längre
betänketid behövas.
Tidsfristen om två arbetsdagar kan visserligen inte ses isolerad. Efter
det att en situation har uppstått som kräver tillägg till prospektet tar det
tid att upprätta tillägget. Sedan har – som framgått – Finansinspektionen
sju arbetsdagar på sig att godkänna tillägget.
Vi anser vid en samlad bedömning att den tidsfrist som här diskuteras
bör vara minst fem arbetsdagar. Det bör normalt sett vara tillräckligt för
att investerare skall hinna ta ställning till om en återkallelse av en
anmälan om köp eller teckning bör göras.

8.6

Gränsöverskridanden – tillräckligt att anmäla
prospektet

Regeringens förslag: När Finansinspektionen har godkänt ett prospekt,
skall inspektionen på begäran av emittenten eller den som har upprättat
prospektet överlämna ett intyg om godkännandet till behöriga
myndigheter i andra medlemsstater. Av intyget skall framgå om
prospektet har upprättats i enlighet med prospektdirektivet samt om
information har utelämnats och i så fall skälen till detta. Till intyget skall
fogas en kopia av prospektet. Om en översättning av hela eller delar av
prospektet krävs av en utländsk myndighet, skall översättningen bifogas
den begäran som lämnas in till Finansinspektionen och översändas till
den andra myndigheten tillsammans med intyget.
120

s. 121 Kontrollera mot PDF

Finansinspektionen har ett upplysnings- och ingripandeansvar för
prospekt som är godkända i andra medlemsstater.
Utredningens förslag överensstämmer i princip med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Det kanske främsta syftet med att
ändra prospektreglerna har varit att göra det enklare att genomföra ett
gränsöverskridande erbjudande och att förenkla upptagande av
finansiella instrument till handel på reglerade marknader i andra
medlemsstater. Enligt reglerna i prospektdirektivet är det tillräckligt för
de emittenter som planerar ett erbjudande av finansiella instrument till
allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel i
flera länder att få prospektet godkänt hos en behörig myndighet. Därefter
kan emittenten begära att myndigheten inom tre arbetsdagar från
begäran, eller inom en arbetsdag efter godkännandet, överlämnar ett
intyg om godkännandet till behöriga myndigheter i andra medlemsstater.
Av intyget skall det framgå att prospektet är upprättat i enlighet med
prospektdirektivet och en kopia av prospektet skall bifogas (artikel 18.1).
Om det i prospektet har utelämnats information som normalt krävs enligt
direktivet eller prospektförordningen, skall detta framgå av intyget. I
avsnitt 7.5 redogörs för olika situationer där utelämnande av information
kan vara tillåtet. I intyget skall det anges skälen till att information har
utelämnats (artikel 18.2).
Enligt artikel 17.1 får den mottagande myndigheten när den erhåller ett
meddelande om att ett prospekt har godkänts inte uppställa något krav på
ytterligare godkännande eller annat administrativt förfarande i fråga om
prospektet. Språkreglerna ger dock stöd för den mottagande myndigheten
att kunna ställa krav på att hela eller delar av prospektet, framför allt
sammanfattningen, översätts. När en begäran om utfärdande av intyg
överlämnas till Finansinspektionen skall därför en översättning i
förekommande fall bifogas denna begäran. Översättning sker på ansvar
av den som upprättat prospektet och skall också bekostas av denne.
Av artikel 17.2 framgår att om ett tillägg skall upprättas ankommer det
på den behöriga myndigheten i hemlandet att kräva att tillägget godkänns
och offentliggörs. Myndigheten i värdlandet kan dock göra myndigheten
i hemlandet uppmärksam på behovet av ett tillägg. Motsvarande
förfarande som tillämpas på prospektet såvitt avser anmälan till andra
behöriga myndigheter skall tillämpas även på eventuella tillägg.
Om ett prospekt har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat
inom EES, kan det även omfatta ett erbjudande av finansiella instrument
till allmänheten i Sverige eller avse ett upptagande av finansiella
instrument till handel på t.ex. Stockholmsbörsen. Prospektet är giltigt i
Sverige, om Finansinspektionen från den andra myndigheten har erhållit
ett intyg om att prospektet har upprättats i enlighet med
prospektdirektivet.
Om Finansinspektionen i de fall som avses i föregående stycke skulle
finna att det i samband med erbjudandet eller upptagandet till handel
begås oegentligheter av emittenten eller av det finansiella institut som
ansvarar för erbjudandet eller att emittenten inte uppfyller de
skyldigheter som kan finnas när det gäller ett upptagande till handel,
skall Finansinspektionen underrätta myndigheten i den andra staten om

121

s. 122 Kontrollera mot PDF

detta. Den andra myndigheten förväntas då vidta åtgärder. Visar det sig
att överträdelserna fortsätter har Finansinspektionen rätt att vidta alla
lämpliga åtgärder för att skydda investerarna. Dessa åtgärder skall
emellertid föregås av att den andra myndigheten informeras (artikel 23).
Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 10.2.3.

8.7

Om emittenten har sitt säte utanför EES

Regeringens förslag: Under vissa förutsättningar får Finansinspektionen
godkänna prospekt upprättade av emittenter med säte i en stat utanför
EES.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Det finns möjligheter för emittenter
med säte utanför EES att få sina prospekt godkända av en behörig
myndighet i någon av medlemsstaterna även om prospektet är utformat i
enlighet med regelverket i det land där emittenten har sitt säte (artikel
20). Prospektet måste i så fall vara upprättat i enlighet med
internationella standarder framtagna av internationella organisationer för
tillsyn av värdepappersmarknaderna, vilket i praktiken innebär de regler
och riktlinjer som utfärdas av IOSCO (International Disclosure Standards
for cross border offering and initial listings for foreign issuers, 1998, se
IOSCO:s hemsida www.iosco.org). Vidare skall informationskraven
motsvara dem i prospektdirektivet och prospektförordningen. Ett
tänkbart exempel skulle kunna vara ett bolag med säte i USA som
upprättar sitt prospekt i enlighet med amerikanska regler.
Om ett prospekt från ett land utanför EES blir godkänt i någon av
medlemsstaterna gäller – för spridning av erbjudandet till andra
medlemsländer – samma regler som gäller för spridande av prospekt som
upprättas av en emittent med säte inom EU. Reglerna om räckvidden av
godkännande, anmälningsförfarande och språkbestämmelser som
redogörs för i föregående avsnitt blir alltså tillämpliga.
Kommissionen har möjlighet att anta genomförandeåtgärder
beträffande prospekt från länder utanför EES (se artikel 20.3). Några
sådana genomförandeåtgärder har dock hittills inte kommit till stånd.

122

s. 123 Kontrollera mot PDF

9

Ansvar för prospektet

9.1

Bakgrund

Av artikel 6 i prospektdirektivet framgår att ansvaret för den information
som lämnas i prospektet åtminstone skall åvila emittenten eller dess
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, erbjudaren, den person som
ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad eller garanten,
beroende på omständigheterna. Den eller de fysiska eller juridiska
personer som är ansvariga skall klart anges i prospektet med uppgift om
namn och befattning, eller beträffande juridiska personer, namn och säte.
Det skall också finnas med förklaringar avgivna av dem om att enligt
deras kännedom överensstämmer den information som ges i prospektet
med sakförhållandena och att någon uppgift som skulle påverka
innehållet i prospektet inte har utelämnats. Motsvarande
informationskrav finns även i prospektförordningen, se punkten 1 i
bilagorna I, III–V, VII, IX–XIII, XVI och XVII till förordningen.
Medlemsstaterna skall vid införlivandet av reglerna säkerställa att
deras lagar och andra författningar om civilrättsligt ansvar är tillämpliga
på de personer som är ansvariga för den information som ges i
prospektet.
I gällande bestämmelser om prospekt i svensk rätt finns vissa mindre
skillnader mellan bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) och
dem i lagen om handel med finansiella instrument när det gäller vem som
är skyldig att upprätta ett prospekt.
Enligt 4 kap. 18 §, 5 kap. 16 § och 7 kap. 27 § aktiebolagslagen åvilar
skyldigheten att upprätta ett prospekt styrelsen i aktiebolaget, när ett
publikt bolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på
annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier,
teckningsrätter, skuldebrev, optionsbevis eller vinstandelsbevis utgivna
av bolaget. I den föreslagna nya aktiebolagslagen finns motsvarande
bestämmelser i 11 kap. 12 § (se prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag).
Bestämmelserna ålägger således inte bolaget utan ett särskilt organ inom
bolaget ansvaret att upprätta prospektet. Skyldigheten för styrelsen att
upprätta ett prospekt även då en aktieägare säljer fondpapper som getts ut
av bolaget har motiverats med att investerarna därigenom får tillgång till
mer fullständig information, än om aktieägaren själv upprättade det.
Enligt 2 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument skall vid
emission av fondpapper, som inte är inregistrerade eller föremål för
ansökan om inregistrering vid en börs, utgivaren upprätta prospekt.
Motsvarande krav ställs upp i 5 kap. 1 § och 6 kap. 1 § lagen om börsoch clearingverksamhet, där det anges att vid en ansökan om
inregistrering och notering av fondpapper skall en ansökan göras av den
som har gett ut fondpapperen. Utgivaren skall vid inregistrering av
fondpapper foga ett börsprospekt till ansökan, se 5 kap. 5 § sistnämnda
lag. När det gäller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella
instrument, som inte inkluderar emission av fondpapper, anges i 2 kap.
3 § lagen om handel med finansiella instrument att den som lämnar
erbjudandet skall upprätta prospekt. Bestämmelserna pekar således inte
ut något särskilt organ inom en juridisk person som ansvarigt för att

123

s. 124 Kontrollera mot PDF

upprätta ett prospekt. Det är dock den juridiska personens styrelse eller
motsvarande ledande organ som har det övergripande ansvaret för att
tillse att ett prospekt upprättas, när skyldighet föreligger för den juridiska
personen att göra detta.
Prospektet skall som nämnts enligt prospektdirektivet innehålla uppgift
om vem eller vilka som är ansvariga för prospektets innehåll samt en
försäkran från dessa. Motsvarande krav ställs i dag upp i
Finansinspektionens föreskrifter om prospekt (FFFS 1995:21) avseende
innehållet i börsprospekt enligt 5 kap. 5 § lagen om börs- och
clearingverksamhet och emissionsprospekt enligt 2 kap. 2 § lagen om
handel med finansiella instrument.
I avsnitt 4.2.6 har närmare redogjorts för gällande svensk rätt avseende
ansvar för innehållet i ett prospekt. Aktiebolagskommittén föreslog i sitt
delbetänkande från 1997 att bestämmelserna om prospekt i
aktiebolagslagen (1975:1385) skulle upphävas, eftersom kommittén
ansåg det olyckligt att den som avser att emittera eller sälja fondpapper
skulle behöva beakta prospektregler i flera lagar. Av betydelse i detta
sammanhang är dock att Aktiebolagskommittén ansåg att upphävande av
aktiebolagslagens prospektregler förutsatte en särskild bestämmelse om
styrelses och revisors ansvar för emissionsprospekt (se SOU 1997:22 s.
228 ff., jfr även SOU 2001:1 s. 260).
Aktiebolagskommitténs förslag har remissbehandlats och i nu aktuellt
avsnitt tillstyrkts eller lämnats utan erinran (se prop. 2004/05:85
s. 359 f.).
Prospektutredningen har i sitt slutbetänkande behandlat frågor som
bl.a. rör juridiska personers ansvar för fel och brister i ett prospekt
(SOU 2005:18). I delbetänkandet har utredningen vidare behandlat vissa
frågor rörande ansvar för prospekt som har anknytning till förslag som
lämnats i delbetänkandet (SOU 2004:95).

9.2

Skyldighet att upprätta prospekt och ansvar för
prospektets innehåll

Regeringens förslag: Vid ett erbjudande till allmänheten som innefattar
emission av finansiella instrument skall prospektet upprättas av
emittenten.
Vid ett erbjudanden till allmänheten om köp av aktier, konvertibler,
teckningsoptioner eller teckningsrätter som lämnas av någon som innehar
sådana finansiella instrument skall prospektet upprättas av det aktiebolag
som har gett ut instrumenten. Den som avser att lämna ett sådant
erbjudande skall underrätta styrelsen i bolaget senast sex veckor före den
dag då köp tidigast avses kunna ske. Ett aktiebolag får ta ut ersättning för
sina kostnader för att upprätta prospektet av den som lämnar erbjudandet.
Om erbjudandet lämnas av flera innehavare av finansiella instrument,
skall kostnaderna fördelas mellan dem i förhållande till det antal
instrument av samma slag som var och en erbjuder till allmänheten.
Vid andra erbjudanden till allmänheten om finansiella instrument skall
prospektet upprättas av den som lämnar erbjudandet.
Vid en ansökan om upptagande av finansiella instrument till handel på
en reglerad marknad skall prospektet upprättas av den som gör ansökan.

124

s. 125 Kontrollera mot PDF

Skadeståndsbestämmelserna i 29 kap. 1 § i den föreslagna nya
aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen skall även
omfatta överträdelser av bestämmelserna om prospekt i lagen om handel
med finansiella instrument och reglerna i prospektförordningen.
En person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i
sammanfattningen eller en översättning av den bara om
sammanfattningen eller översättningen är vilseledande, felaktig eller
oförenlig med de andra delarna av prospektet.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och
Stockholmsbörsen AB tillstyrker förslaget. Stockholmsbörsen anser att
det borde övervägas om det inte går att införa motsvarande ansvarsbestämmelser för befattningshavare i utländska bolag som ger ut
prospekt för godkännande av Finansinspektionen. Finansinspektionen
anser att ett riktigt genomförande av regeln i artikel 6.2 i
prospektdirektivet förutsätter att skadeståndsreglerna ändras i materiellt
hänseende; i utredningens förslag till 2 kap. 10 § 4 lagen om handel med
finansiella instrument finns bara en upplysning om att något ansvar inte
kan utkrävas enbart på grund av innehållet i sammanfattningen. Enligt
inspektionen bör det i 15 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) tas in en
hänvisning också till prospektförordningen. Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening anser
att utredningen bör ges i uppdrag att närmare se över bestämmelserna om
skyldighet att upprätta prospekt. Föreningarna framhåller att
prospektdirektivet inte innehåller några regler om att ett bolag mot sin
vilja skall kunna tvingas att upprätta prospekt. Sveriges advokatsamfund
ifrågasätter om utvidgningen av skadeståndsansvaret är befogad och om
de av utredningen föreslagna tilläggen är tillräckliga för att reglerna i
artikel 6 i prospektdirektivet skall anses vara uppfyllda. De tillägg i
aktiebolagslagen och i försäkringsrörelselagen som utredningen
föreslagit leder till en utvidgning av skadeståndsansvaret som skiljer sig
från vad som gäller för andra verksamhetsformer. Det föreslås inte något
särskilt ansvar för prospekt som upprättas av t.ex. ekonomiska
föreningar, handelsbolag eller fysiska personer.
Skälen för regeringens förslag: När prospektdirektivet införlivas med
svensk rätt bör det, på motsvarande sätt som gäller i dag, i lag anges vem
som är skyldig att upprätta ett prospekt. I likhet med utredningen anser vi
att prospektet bör upprättas av emittenten av de finansiella instrumenten
vid erbjudanden till allmänheten som innefattar emission av finansiella
instrument. Detta motsvarar således vad som gäller i dag enligt lagen om
handel med finansiella instrument. Vid andra fall av erbjudanden bör
som huvudregel den som lämnar erbjudandet vara ansvarig för att ett
prospekt upprättas.
Enligt utredningens förslag skall den som ansöker om upptagande av
finansiella instrument till handel på en reglerad marknad vara ansvarig
för att ett prospekt upprättas. Vanligtvis är den som gör ansökan och
emittenten av de instrument som ansökan avser en och samma person.
Detta innebär att i praktiken kommer emittenten således att vara den som
är ansvarig för att prospekt upprättas också i sådana fall. Emellertid kan
det förekomma reglerade marknader utomlands som tillåter att även

125

s. 126 Kontrollera mot PDF

andra än emittenten får ansöka om att finansiella instrument skall tas upp
till handel. Enligt vår mening utgår reglerna i prospektdirektivet också
från att denna möjlighet finns. Mot den bakgrunden anser vi – i likhet
med utredningen – att det i den svenska lagstiftningen bör anges att den
som gör en ansökan om upptagande av finansiella instrument till handel
på en reglerad marknad bör vara ansvarig för att ett prospekt upprättas.
Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och
Fondbolagens Förening har framhållit att prospektdirektivet inte
innehåller några regler om att ett bolag mot sin vilja skall kunna tvingas
att upprätta prospekt. I likhet med utredningen instämmer vi emellertid i
Aktiebolagskommitténs bedömning att när en aktieägare säljer
fondpapper som getts ut av ett aktiebolag under sådana förhållanden att
prospektskyldighet föreligger, skall prospektet upprättas av bolaget.
Denna princip har i fråga om aktier och teckningsrätter varit gällande
under lång tid i Sverige (se 4 kap. 18 § aktiebolagslagen [1975:1385] och
11 kap. 12 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen) och genom att
bolaget skall upprätta prospektet torde investeraren normalt få en mer
fullständig bild av bolaget än om aktieägaren själv upprättade det.
Bolaget bör på motsvarande sätt som gäller i dag ha rätt till ersättning
från aktieägaren för kostnader i anledning av upprättandet av prospektet
(jfr 4 kap. 26 § aktiebolagslagen [1975:1385] och 11 kap. 20 § i den
föreslagna nya aktiebolagslagen).
Krav motsvarande dem i artikel 6 i prospektdirektivet på att de
personer som är ansvariga för informationen i prospektet skall anges i
detsamma och avge en försäkran avseende prospektets innehåll, finns
även i prospektförordningen. Reglerna i förordningen är direkt
tillämpliga och skall således inte införlivas med svensk rätt.
När det gäller Aktiebolagskommitténs förslag om styrelsens och
revisorers ansvar för prospekt är dessa enligt utredningens bedömning
väl underbyggda och bör därför läggas till grund för lagstiftning,
avseende dessa företrädares ansvar. Därigenom bibehålls och förstärks
det skydd som för närvarande föreligger enligt reglerna i
aktiebolagslagen (1975:1385), eftersom ansvarsbestämmelsen enligt vad
som föreslås uttryckligen kommer att omfatta samtliga regler om
prospekt och inte som i dag bara de regler som finns i den lagen. Enligt
utredningen
bör
dessa
överväganden
gälla
även
skadeståndsbestämmelserna i försäkringsrörelselagen.
Sveriges advokatsamfund har ifrågasatt om utvidgningen av
skadeståndsansvaret är befogad, dels i fråga om den utvidgade krets av
personer som omfattas, dels i fråga om att alla prospekttyper omfattas.
I den nya bestämmelse som utredningen har föreslagit anges att
prospekt skall upprättas av aktiebolaget. Bestämmelsen pekar således
inte ut något särskilt organ inom bolaget som ansvarigt för att upprätta ett
prospekt. Det bör dock vara styrelsen som har det övergripande ansvaret
för att tillse att ett prospekt upprättas, när skyldighet föreligger för
bolaget att göra detta (se avsnitt 9.1). I fråga om revisors ansvar följer av
29 kap. 2 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen, som överensstämmer
med gällande bestämmelse i 15 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385),
att skadeståndsskyldighet kan drabba även revisor som medverkat vid
tillkomsten av ett emissionsprospekt. På motsvarande sätt bör – såsom
utredningen har föreslagit – revisor som medverkar när ett prospekt

126

s. 127 Kontrollera mot PDF

upprättas enligt de föreslagna nya reglerna i lagen om handel med
finansiella
instrument
omfattas
av
bestämmelserna
om
skadeståndsskyldighet. Enligt dessa regler är det ett aktiebolag som har
ansvaret för att upprätta prospekt av olika slag. Det har enligt vår
uppfattning inte framkommit tillräckliga skäl för att i fråga om ansvaret
för nu berörda personer göra någon skillnad beroende på vilken typ av
prospekt som upprättas. Vi instämmer således med utredningens
bedömning i sak även i dessa frågor.
Finansinspektionen har påpekat att regeln i artikel 6.2 i
prospektdirektivet medför att skadeståndsreglerna måste ändras i
materiellt hänseende. Enligt utredningens förslag ställs det bara upp ett
krav på att sammanfattningen skall innehålla en upplysning om att något
ansvar inte kan utkrävas enbart på grundval av sammanfattningen och
översättningen av denna. Vi delar Finansinspektionens uppfattning att en
upplysning inte är tillräcklig. Det behövs således en materiell regel om
att en person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i
sammanfattningen eller en översättning av den bara om
sammanfattningen eller översättningen är vilseledande, felaktig eller
oförenlig med de andra delarna av prospektet. Enligt vår mening bör en
sådan bestämmelse lämpligen tas in i lagen om handel med finansiella
instrument i anslutning till övriga bestämmelser om sammanfattningen.
Därmed bör det också klart framgå att bestämmelsen är tillämplig oavsett
vem som har upprättat ett prospekt.
Finansinspektionen har förordat att det i 15 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) tas in en hänvisning även till prospektförordningen. Den
information som skall finnas i ett prospekt följer framför allt av vad som
anges i förordningen. Med hänsyn härtill framstår det enligt vår
uppfattning som befogat att – såsom Finansinspektionen förordat – i
29 kap. 1 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen ta in en hänvisning
även till prospektförordningen. Motsvarande tillägg bör göras också i
16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen.
Advokatsamfundet och Stockholmsbörsen AB har även tagit upp några
ytterligare frågor. Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska
Bankföreningen och Fondbolagens Förening har förordat att utredningen
också bör ges i uppdrag att närmare se över bestämmelserna om
skyldighet att upprätta prospekt. Såsom nämnts ovan har utredningen
numera slutfört sitt uppdrag. Utredningen har emellertid behandlat frågor
som rör ansvar för fel och brister i ett prospekt i sitt slutbetänkande. Vi är
därför inte beredda att i detta sammanhang lämna några förslag avseende
de frågorna. I stället avser vi att återkomma i samband med behandlingen
av utredningens slutbetänkande (SOU 2005:18).

127

s. 128 Kontrollera mot PDF

10

Finansinspektionens befogenheter m.m.

10.1

Befogenheter vid tillsynen

10.1.1

Direktivets regler

Enligt prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten utrustas med
ett antal befogenheter. Den behöriga myndigheten skall ha alla
befogenheter som den behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter, och
skall åtminstone ha befogenhet att utföra de åtgärder som anges i artikel
21.3 och 21.4.
Åtgärderna innefattar rätt att få tillgång till upplysningar och
handlingar, utföra inspektioner på plats, meddela ett tillfälligt eller
permanent förbud för ett erbjudande av finansiella instrument till
allmänheten eller handel på en reglerad marknad och förbjuda reklam.
Myndigheten skall exempelvis kunna kräva att det tas in kompletterande
uppgifter i prospektet och att upplysningar lämnas av emittenten,
företagsledning och revisorer. Myndigheten skall även kunna
offentliggöra att en emittent inte har iakttagit sina skyldigheter.
Medlemsstaterna skall se till att lämpliga administrativa åtgärder kan
vidtas eller administrativa sanktioner utdömas mot de ansvariga när
reglerna i prospektdirektivet inte följs (artikel 25). Åtgärderna skall vara
effektiva, proportionerliga och avskräckande. Vidare anges att
medlemsstaterna får tillåta att åtgärderna offentliggörs av myndigheten.
Myndigheten skall dock ta hänsyn till huruvida offentliggörandet riskerar
att skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsakar de berörda
parterna oproportionerligt stor skada.
Prospektdirektivet innehåller bestämmelser om samarbete mellan
medlemsstaternas behöriga myndigheter (artikel 22). Myndigheterna
skall bistå varandra och utbyta upplysningar, särskilt i de fall där en
emittent har mer än en behörig hemlandsmyndighet därför att den har
olika kategorier av finansiella instrument eller där godkännandet av ett
prospekt överlämnats till en annan myndighet. Vidare anges att ett nära
samarbete också skall ske i samband med krav på att meddela tillfälligt
förbud mot eller förbjuda handel med finansiella instrument som handlas
i olika medlemsstater så att lika villkor för marknadsplatser kan skapas
och investerarskyddet säkras. När så bedöms lämpligt får den behöriga
myndigheten i värdmedlemsstaten begära hjälp av den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten då ett ärende granskas.

10.1.2

Gällande rätt

De befogenheter som Finansinspektionen har enligt gällande rätt
avseende tillsyn av reglerna om prospekt är mer begränsade än de som
föreskrivs i prospektdirektivet. Bestämmelserna, som finns i 6 kap. lagen
om handel med finansiella instrument, föreskriver först och främst en rätt
för Finansinspektionen att få de uppgifter som inspektionen behöver för
sin tillsyn (6 kap. 1 a §). Vidare kan Finansinspektionen, om någon
underlåter att ge in ett prospekt till inspektionen för granskning,
förelägga denne att vidta rättelse genom att upprätta prospekt och lämna

128

s. 129 Kontrollera mot PDF

in det till inspektionen (6 kap. 3 § 1). Finansinspektionen har även
möjlighet att förelägga den som deltar eller medverkar i handel med ett
finansiellt instrument att upphöra därmed (6 kap. 2 § 1). En förutsättning
är att handeln strider mot kravet att den skall bedrivas så att allmänhetens
förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas
kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. När Finansinspektionen
meddelar ett föreläggande, får inspektionen även förena detta med vite.
Inspektionen har dock ingen rätt att döma ut ett förelagt vite utan får
ansöka hos länsrätten om detta.
Regeringen har i en nyligen beslutad proposition om
marknadsmissbruk (prop. 2004/05:142) föreslagit ändringar i 6 kap.
lagen om handel med finansiella instrument med avseende på
Finansinspektionens befogenheter vid tillsyn. Ändringarna har föranletts
av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG
av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig
marknadspåverkan (marknadsmissbruk). De ändringar som föreslås i
propositionen innebär bl.a. att den krets som omfattas av
upplysningsskyldigheten vidgas från att omfatta tillsynsobjekten och
vissa andra särskilt uppräknade juridiska personer till att omfatta var och
en, dvs. både juridiska och fysiska personer. Dessutom föreslås att
upplysningsskyldighetens omfattning vidgas till att under vissa
förutsättningar även innefatta en skyldighet att inställa sig till förhör.

10.2

Överväganden avseende Finansinspektionens
befogenheter

10.2.1

Rätt att begära upplysningar och möjlighet att utföra
inspektioner på plats

Regeringens förslag: Den rätt för Finansinspektionen att anmoda någon
att inställa sig till förhör, som föreslås i prop. 2004/05:142, skall inte
gälla beträffande bestämmelserna i 2, 2 a och 2 b kap. i lagen om handel
med finansiella instrument.
Finansinspektionen får genomföra undersökning på plats hos börs och
auktoriserad marknadsplats när inspektionen anser det nödvändigt.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att den som förväntas
kunna lämna upplysningar i saken skall kunna kallas till förhör av
Finansinspektionen. Utredningen föreslår vidare att Finansinspektionen
under vissa omständigheter skall kunna genomföra platsundersökningar
hos alla juridiska och fysiska personer som inspektionen finner behövligt
och begära handräckning hos kronofogdemyndigheten för att kunna vidta
en sådan åtgärd..
Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län påpekar att frågan
om hur uppgiftsskyldigheten enligt prospektreglerna förhåller sig till den
tystnadsplikt som t.ex. revisorer och advokater har måste klarläggas.
Riksgäldskontoret är kritisk mot att dra paralleller med de befogenheter
som regleras med stöd av marknadsmissbruksdirektivet, eftersom dessa
delvis syftar till att utreda sådana överträdelser av bestämmelser som är
kriminaliserade. Riksgäldskontoret menar därför att tillsynsreglerna bör

129

s. 130 Kontrollera mot PDF

renodlas till att avse den tillsyn som Finansinspektionen skall bedriva till
följd av sitt ansvar för prospektreglerna. Finansinspektionen påpekar att
det inte är så vanligt att inspektionen har behov av att rikta sin begäran
om upplysningar mot någon annan än det ingivande bolaget. Om ett
sådant behov skulle uppstå finns det redan i gällande rätt möjlighet att
begära upplysningar från värdepappersbolag och börser, vilket
inspektionen finner tillräckligt. Kronofogdemyndigheten i Stockholm
anser att Finansinspektionen bör begära kronofogdemyndighetens biträde
att få tillträde till lokaler som skall undersökas i stället för att begära
handräckning. Kronofogdemyndigheten föreslår att – om handräckning
trots allt skall användas – avgiftsbefrielse för sökanden vid begäran om
handräckning införs. Kronofogdemyndigheten poängterar slutligen att
det bör övervägas om inte platsundersökning som företas i privatbostad
alltid måste föregås av en prövning av allmän förvaltningsdomstol.
Tredje AP-fonden, som också invänder mot att paralleller dras mellan
befogenheter med stöd av marknadsmissbruksdirektivet och de som
följer av prospektdirektivet, avstyrker utredningens förslag till utvidgade
befogenheter för Finansinspektionen att begära upplysningar och
handlingar samt att kalla någon till förhör och genomföra
platsundersökningar i den del dessa går utöver vad som följer av
prospektdirektivet. Tredje AP-fonden anser dels att det är tveksamt om
det föreligger något behov av att andra personkategorier än de som
nämns i direktivet skall kunna åläggas att lämna upplysningar,
handlingar, bli kallade till förhör eller bli föremål för en
platsundersökning, dels att det måste göras en mer ingående analys av
intresseavvägningen mellan den inskränkning i den personliga friheten
som de föreslagna befogenheterna skulle innebära för de enskilda och
ändamålet med inskränkningen. Tredje AP-fonden har även efterlyst en
diskussion om förhållandet till olika bestämmelser om tystnadsplikt.
Skälen för regeringens förslag: Vissa av de befogenheter som
omfattas av prospektdirektivet har redan berörts i anslutning till andra
avsnitt. Att inspektionen i enlighet med artikel 21.3. a i direktivet skall ha
rätt att kräva att kompletterande uppgifter tas in i prospektet, om det är
nödvändigt för att skydda investerarna, har behandlats i avsnitt 8.1.
Möjligheten att enligt artikel 21.3 e förbjuda reklam har behandlats i
avsnitt 8.4.2.
Rätten att begära upplysningar och få ta del av handlingar

Enligt artikel 21.3 b i prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten
vid sin prövning av om ett prospekt skall godkännas ha rätt att begära
upplysningar och handlingar från emittenter, erbjudare, den som ansöker
om upptagande till handel på en reglerad marknad samt de personer som
kontrollerar dem eller kontrolleras av dem. När det gäller revisorer och
företagsledning hos emittenter, erbjudare och personer som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad samt finansiella
mellanhänder skall befogenheterna åtminstone omfatta rätten att kräva in
upplysningar (artikel 21.3 c).
Enligt gällande rätt har inspektionen rätt att begära upplysningar från
företag som står under dess tillsyn, se exempelvis 6 kap. 1 § lagen om
värdepappersrörelse och 11 kap. 1 § lagen om börs- och

130

s. 131 Kontrollera mot PDF

clearingverksamhet. I förarbetena till dessa bestämmelser anges att
upplysningsskyldigheten innebär att de som står under tillsyn är skyldiga
att lämna upplysningar om sin verksamhet till Finansinspektionen (prop.
1990/91:142 s. 171 och prop. 1991/92:113 s. 131 och 206). Vidare
uttalas att denna upplysningsskyldighet även innefattar en rätt att ta del
av handlingar.
Institut som omfattas av de bestämmelser som anges i föregående
stycke omfattas även av bestämmelsen i 6 kap. 1 a § lagen om handel
med finansiella instrument. Med stöd av denna bestämmelse kan
inspektionen begära in upplysningar även från vissa andra uppräknade
juridiska personer. För företag som står under inspektionens tillsyn samt
vissa juridiska personer finns således goda möjligheter för inspektionen
att få de upplysningar och handlingar som den behöver vid sin
granskning av ett prospekt.
Beträffande övriga personer som anges i prospektdirektivet krävs dock
att den nuvarande bestämmelsen i 6 kap. 1 a § lagen om handel med
finansiella instrument utvidgas till att omfatta även dessa personer, för att
direktivet skall vara genomfört i denna del. Som tidigare nämnts har
regeringen nyligen föreslagit ändringar i den bestämmelsen. De
föreslagna ändringarna, som motsvarar prospektutredningens förslag i
den delen, innebär att upplysningsskyldigheten skall omfatta ”ett företag
eller någon annan”, dvs. både juridiska och fysiska personer. Vidare skall
upplysningsskyldigheten uttryckligen omfatta tillhandahållandet av
”uppgifter, handlingar och annat”. Förslaget går således längre än
prospektdirektivet kräver.
Finansinspektionen och Tredje AP-fonden invänder mot utredningens
förslag att utvidga den krets som omfattas av upplysningsskyldighet mer
än vad som krävs enligt prospektdirektivet. Vi anser dock inte att det
finns tillräckliga skäl att begränsa bestämmelsens tillämpningsområde,
enligt det förslag till ny lydelse som lämnats i propositionen om
marknadsmissbruk
(prop.
2004/05:142),
med
avseende
på
prospektreglerna. Det kan dock antas att inspektionen i första hand
kommer att rikta sina frågor till den som lämnat in en ansökan om
godkännande av prospekt, som därefter har att besvara frågorna genom
att i vissa fall själv inhämta handlingar och upplysningar från andra
personer.
Som bl.a. Länsrätten i Stockholms län har påpekat har utredningen inte
berört frågan om hur uppgiftsskyldigheten förhåller sig till bestämmelser
om tystnadsplikt för vissa yrkeskategorier, t.ex. revisorer och advokater.
I propositionen om marknadsmissbruk föreslås att det i 6 kap. 1 a § lagen
om handel med finansiella instrument tas in en uttrycklig bestämmelse
om att Finansinspektionens befogenheter inte skall gälla i den mån de
strider mot en i lag reglerad tystnadsplikt för advokater.
Av prospektdirektivet (artikel 21.3 c) följer att Finansinspektionen
skall ha rätt att begära in upplysningar av revisorer. Något förbehåll för
nationella rättsliga bestämmelser om tystnadsplikt finns inte.
Upplysningsskyldigheten måste därför anses gå före befintliga
bestämmelser om tystnadsplikt.
Utredningen har vidare föreslagit att Finansinspektionen ges rätt att
kalla en person som förväntas kunna lämna upplysningar till förhör, om
detta behövs för att inspektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

131

s. 132 Kontrollera mot PDF

Regeringen har lämnat ett motsvarande förslag i propositionen om
marknadsmissbruk.
Riksgäldskontoret ifrågasätter om det föreligger något behov för
Finansinspektionen att kalla personer till förhör med avseende på
prospektbestämmelserna. Tredje AP-fonden anser att rätten att kalla
någon att inställa sig till förhör är en förhållandevis långtgående
befogenhet som innebär påtagliga inskränkningar i den enskildes frihet.
En sådan inskränkning får endast göras om de ändamål för vilka
inskränkningen görs väger tyngre än integritetsintresset.
Vi delar remissinstansernas synpunkter i detta avseende. Det föreligger
heller inte någon skyldighet enligt prospektdirektivet att införa
bestämmelser som ger den behöriga myndigheten befogenhet att kalla
någon till förhör. Någon sådan befogenhet bör därför inte föreligga med
avseende på bestämmelserna om prospekt. Upplysningsskyldigheten
enligt 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella instrument bör därför
begränsas på ett sådant sätt att den inte omfattar rätten att kalla någon till
förhör för att säkerställa efterlevnaden av prospektbestämmelserna.
Om någon inte fullgör en anmodan att tillhandahålla uppgifter,
handlingar och annat enligt 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella
instrument, får Finansinspektionen – genom förslag i propositionen om
marknadsmissbruk – vid vite förelägga denne att göra rättelse.
Bestämmelsen innebär att vite kan föreläggas såväl juridiska som fysiska
personer. Finansinspektionens beslut kan enligt 7 kap. 1 § samma lag
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Rätten att utföra inspektioner på plats

Enligt artikel 21.4 d i prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten,
efter att de finansiella instrumenten tagits upp till handel på en reglerad
marknad, ha befogenhet att utföra inspektioner på plats, för att
kontrollera
att
bestämmelserna
i
prospektdirektivet
och
prospektförordningen följs. När så är nödvändigt enligt nationell
lagstiftning får den eller de behöriga myndigheterna utnyttja denna
befogenhet genom ansökan hos den behöriga rättsliga myndigheten
och/eller i samarbete med andra myndigheter.
Bestämmelser om att den behöriga myndigheten skall ha rätt att utföra
platsundersökningar finns även i andra direktiv inom området finansiella
tjänster (se artikel 50.2 c i Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella
instrument och om ändring i rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG
och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt
upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG och artikel 24.4 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15
december 2004 om harmonisering av insynskraven angående
upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på
en reglerad marknad och ändring av direktiv 2001/34/EG).
Upplysningsskyldighet enligt 6 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse
och 11 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet innefattar enligt
vad som uttalats i förarbetena även en möjlighet för Finansinspektionen
att göra platsundersökningar hos de företag som står under inspektionens
tillsyn (prop. 1990/91:142 s. 171 och prop. 1991/92:113 s. 131 och 206).

132

s. 133 Kontrollera mot PDF

I 13 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297) finns en
bestämmelse som uttryckligen anger att Finansinspektionen får, när
inspektionen anser att det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos
ett kreditinstitut och vissa utländska kreditinstitut som inrättat filial i
Sverige. Enligt 13 kap. 6 § samma lag har inspektionen även rätt att
genomföra undersökningar hos andra företag, som har fått i uppdrag av
ett kreditinstitut att driva någon del av institutets rörelseUtredningen har
föreslagit att det införs en uttrycklig rätt för Finansinspektionen att
genomföra platsundersökningar. Regeringen har berört frågan om
platsundersökningar i propositionen om marknadsmissbruk. Regeringen
ansåg då att det inte fanns skäl att ge Finansinspektionen utökade
möjligheter att genomföra platsundersökningar men förklarade att man
eventuellt skulle återkomma i frågan.
Enligt vår bedömning innebär bestämmelsen i artikel 21.4 d om
platsundersökningar inte att det måste införas några befogenheter för de
behöriga myndigheterna att på rättslig väg genomdriva en
platsundersökning. I praktiken kommer plastundersökningar endast vara
aktuella att utföra hos börser och auktoriserade marknadsplatser. För att
det inte skall råda någon oklarhet om att Finansinspektionen har
möjlighet att utföra platsundersökningar bör detta uttryckligen framgå av
lag. Vi föreslår därför att det införs en ny bestämmelse i lagen om börsoch clearingverksamhet, som klargör detta.
Den upplysningsskyldighet börser och auktoriserade marknadsplatser
har gentemot Finansinspektionen kan alltså fullgöras genom att
inspektionen genomför en undersökning på plats. Genom en sådan
undersökning kan inspektionen ta del av handlingar och studera rutiner
på plats i stället för att begära in uppgifter och handlingar till
inspektionen. Vid en platsundersökning kan det ske en inspektion av alla
aspekter av den verksamhet som inspektionen har tillsyn över.
Det saknas anledning att införa bestämmelser som ger
Finansinspektionen rätt att använda tvångsmedel för att genomföra en
platsundersökning. Underlåtenhet att fullgöra upplysningsskyldigheten är
dock sanktionerad genom bestämmelser i 11 kap. lagen om börs- och
clearingverksamhet.

10.2.2

Rätten att förbjuda ett erbjudande till allmänheten eller
handel på en reglerad marknad

Regeringens förslag: Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett
erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande
av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad, om
inspektionen har skälig anledning att anta att erbjudandet eller
upptagandet strider mot bestämmelserna i lagen om handel med
finansiella instrument eller prospektförordningen.
Finansinspektionen får i fråga om ett erbjudande av finansiella
instrument till allmänheten även meddela ett permanent förbud, om
inspektionen finner att bestämmelserna i nämnda lag eller förordning har
överträtts.
133

s. 134 Kontrollera mot PDF

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Enligt utredningens förslag får dock Finansinspektionen även meddela
ett permanent förbud mot att ta upp finansiella instrument till handel på
en reglerad marknad.
Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund anser att reglerna i
artikel 21.3 d och f i prospektdirektivet inte ger utrymme för att ge den
behöriga myndigheten befogenhet att meddela permanent förbud mot att
ta upp finansiella instrument till handel på en reglerad marknad. Enligt
Advokatsamfundet bör den av utredningen föreslagna bestämmelsen i
6 kap. 1 c § lagen om handel med finansiella instrument därför ändras.
Övriga remissinstanser tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Det förekommer att en emittent eller
annan genom en annons eller på något annat sätt riktar ett erbjudande av
finansiella instrument till allmänheten att förvärva finansiella instrument,
utan att först ha fått ett prospekt godkänt och registrerat hos
Finansinspektionen. I sådana fall kan inspektionen enligt gällande rätt
förelägga emittenten att ge in ett prospekt till inspektionen för
granskning (6 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument).
De nya reglerna i prospektdirektivet innebär att Finansinspektionen
måste ges ytterligare befogenheter. Enligt artikel 21.3 d, f, g och h i
direktivet skall den behöriga myndigheten ha befogenhet att meddela ett
tillfälligt förbud för ett erbjudande av finansiella instrument till
allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel på
en reglerad marknad, om myndigheten har skälig anledning att anta att
reglerna i prospektdirektivet har överträtts. Den behöriga myndigheten
skall även ha befogenhet att meddela ett förbud för ett erbjudande av
finansiella instrument till allmänheten, om den finner att reglerna har
överträtts eller har skälig anledning att misstänka att reglerna har
överträtts. Befogenheterna skall således kunna utnyttjas såväl i en
situation som redogjorts för ovan som i andra situationer, exempelvis där
en emittent underlåter att registrera och offentliggöra ett tillägg till
prospektet trots att ny väsentlig information framkommit. Sveriges
advokatsamfund anser emellertid att reglerna i artikel 21.3 d och f i
prospektdirektivet inte ger utrymme för att – såsom utredningen har
föreslagit – ge Finansinspektionen befogenhet att meddela permanent
förbud även mot att ta upp finansiella instrument till handel på en
reglerad marknad (se utredningens förslag till 6 kap. 1 c § lagen om
handel med finansiella instrument). Vi delar Advokatsamfundets
uppfattning och Finansinspektionens befogenhet att meddela ett
permanent förbud bör därför inte omfatta sådana situationer.
Reglerna i artikel 21.3 d och f i prospektdirektivet bör genomföras
genom att en ny bestämmelse tas in i lagen om handel med finansiella
instrument. I fråga om befogenheten att enligt artikel 21.3 g och h
tillfälligt eller permanent stoppa handeln på en reglerad marknad
avseende ett visst finansiellt instrument, bör gällande bestämmelser i
10 kap. lagen om börs- och clearingverksamhet anses tillräckliga för att
uppfylla de krav som ställs upp i prospektdirektivet.
Kravet på förhandsgranskning av ett prospekt är grundläggande.
Därigenom kan det säkerställas att ett prospekt innehåller den
information som krävs enligt bestämmelserna i lagen om handel med
finansiella instrument och prospektförordningen. Om någon som är

134

s. 135 Kontrollera mot PDF

skyldig att lämna in ett prospekt till Finansinspektionen inte gör det,
innebär detta en överträdelse av bestämmelserna i lagen om handel med
finansiella instrument. Om någon gör en sådan överträdelse torde det ske
antingen med uppsåt eller av oaktsamhet. Vi delar utredningens
uppfattning att detta utgör en allvarlig överträdelse som kan skada tilltron
till värdepappersmarknaden. Detsamma gäller om den som lämnar ett
erbjudande inte gör ett tillägg till prospektet när så krävs, eller bryter mot
bestämmelserna om offentliggörande. En investerare skall kunna utgå
från att den som riktar ett erbjudande av finansiella instrument till
allmänheten har uppfyllt kraven på godkännande, offentliggörande och
lämnande av information.
Såsom redogjorts för i avsnitt 10.1.1 följer av artikel 25.1 i
prospektdirektivet att medlemsstaterna skall se till att lämpliga
administrativa åtgärder kan vidtas eller administrativa sanktioner
utdömas mot de ansvariga, när bestämmelser som antagits enligt det
direktivet inte har följts. Det finns mot denna bakgrund skäl att
Finansinspektionen ges möjlighet att ålägga den som bryter mot dessa
bestämmelser en sanktion i form av en särskild avgift. En sådan sanktion
kan vidtas mot någon oavsett om denne står under tillsyn av
Finansinspektionen. När avgiftens storlek skall bestämmas kan
inspektionen också ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och till de
övriga omständigheterna i det enskilda fallet. Särskild avgift behandlas
närmare i avsnitt 10.3.
I detta sammanhang finns det anledning att även överväga om den rätt
som Finansinspektionen har i dag att, om någon inte ger in ett prospekt
till inspektionen för granskning förelägga denne att göra rättelse genom
att upprätta prospekt och lämna in detta till inspektionen, bör kvarstå
oförändrad. Eftersom Finansinspektionen nu föreslås få befogenhet att
stoppa ett erbjudande om det inte getts in ett prospekt till inspektionen
för granskning, torde det inte längre finnas något behov av att rikta något
föreläggande till den som är skyldig att upprätta prospektet.
Finansinspektionens nya befogenhet framstår dessutom som betydligt
mer verkningsfull än den möjlighet som inspektionen har enligt gällande
rätt att förelägga någon att vidta rättelse.

10.2.3

Övriga befogenheter enligt direktivet

Regeringens förslag: Bestämmelserna om handelsstopp i lagen om börsoch clearingverksamhet förtydligas så att det uttryckligen framgår att
handeln kan stoppas om emittentens ställning är sådan att handeln skulle
skada investerarnas intressen.
Om ett prospekt som har godkänts av en behörig myndighet inom EES
är giltigt i Sverige, skall Finansinspektionen underrätta den myndigheten,
när emittenten eller ett utländskt värdepappersföretag som medverkar vid
ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten har gjort sig
skyldig till ekonomisk brottslighet eller har överträtt bestämmelser i
lagen om handel med finansiella instrument eller lagen om börs- och
clearingverksamhet. Om brottsligheten eller överträdelserna fortsätter,
trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndighet som godkänt
prospektet, får Finansinspektionen vidta åtgärder. Innan åtgärd vidtas

135

s. 136 Kontrollera mot PDF

skall inspektionen underrätta myndigheten som har godkänt prospektet.
Europeiska kommissionen skall underrättas om åtgärden så snart som
möjligt.
Har Finansinspektionen godkänt ett prospekt får inspektionen, om
behörig myndighet i en annan stat inom EES underrättat inspektionen om
att emittenten eller ett värdepappersinstitut, som medverkar vid ett
erbjudande av finansiella instrument till allmänheten i den staten, har
överträtt föreskrifter som gäller i den staten eller inte fullgjort sina
skyldigheter när finansiella instrument tagits upp till handel på en
reglerad marknad, vidta åtgärd mot emittenten eller institutet.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.
Nordic Growth Market NGM AB (NGM) anser att reglerna i artikel 21.4 a
och c i prospektdirektivet synes föreskriva att den behöriga myndigheten
skall ha möjlighet att rikta krav direkt mot emittenten. Detta aktualiserar
frågan om vem som skall ha ansvaret för emittentens löpande
informationsgivning. Nämnda artikel i prospektdirektivet ger närmast
uttryck av att den behöriga myndigheten fortsättningsvis skall ansvara
även för detta. NGM anser att det därför kan ifrågasättas om den ordning
som gäller i Sverige i dag är tillräcklig för att uppfylla kraven i
direktivet.
Förhållandet
mellan
Finansinspektionen
och
marknadsplatsernas befogenheter och ansvar i detta avseende bör enligt
NGM utredas ytterligare. Finansinspektionen anser att de nuvarande
sanktionsmöjligheter inspektionen har att tillgå i sin tillsyn av
marknadsplatserna är otillräckliga och att det krävs sanktionsmöjligheter
som är bättre anpassade till överträdelsernas art. Finansinspektionen
påpekar även att bestämmelsen i 8 kap. 5 § sjätte stycket sekretesslagen
(1980:100) behöver ändras för omfatta även auktoriserade
marknadsplatser.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 21.3 i i
prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten ha befogenhet att
offentliggöra det faktum att en emittent inte har iakttagit sina
skyldigheter. Vidare anges i artikel 25.2 att den behöriga myndigheten
skall ha möjlighet att offentliggöra varje åtgärd som har vidtagits eller
sanktion som har använts vid överträdelser av reglerna i direktivet,
såvida inte offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på
finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionerligt stor
skada. Bestämmelserna om sekretess i statlig myndighets verksamhet
som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på
värdepappersmarknaden finns i sekretesslagen. Enligt 8 kap. 5 § första
stycket 1 gäller sekretess i sådan verksamhet för uppgift om affärs- eller
driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det
kan antas att han lider skada om uppgiften röjs. Presumtionen är således
att Finansinspektionen får offentliggöra uppgifter om åtgärder eller
sanktioner, vilket överensstämmer med regeln i artikel 25.2 i
prospektdirektivet. I likhet med vad som gäller enligt direktivet får
inspektionen besluta om sekretess, om det kan antas att den berörde lider
skada om uppgiften röjs. Varken de administrativa åtgärder eller
administrativa sanktioner som Finansinspektionen får tillgång till enligt
vad som nu föreslås bedöms vara av sådan karaktär att ett

136

s. 137 Kontrollera mot PDF

offentliggörande torde kunna föranleda allvarlig oro på finansmarknaden.
Enligt vår uppfattning behövs det således inte någon ändring av de
svenska bestämmelserna för att genomföra direktivet i detta avseende.
I artikel 21.4 a, b och c finns regler som föreskriver att den behöriga
myndigheten, efter det att de värdepapper som omfattas av ett prospekt
tagits upp till handel på en reglerad marknad, skall ha vissa befogenheter.
Där anges att myndigheten skall kunna kräva att emittenten låter
investerarna ta del av all väsentlig information som kan tänkas påverka
bedömningen av ett värdepapper som har tagits upp på en reglerad
marknad, för att skydda investerarna eller för att säkerställa att
marknaden fungerar störningsfritt. Vidare skall myndigheten ha
behörighet att meddela eller begära att den berörda reglerade marknaden
meddelar ett tillfälligt förbud för handeln med ett värdepapper, om
emittentens ställning är sådan att handeln skulle skada investerarnas
intressen. De situationer som avses torde vara t.ex. när emittentens
ekonomiska ställning försämras så att det föreligger risk för konkurs.
Slutligen skall den behöriga myndigheten ha behörighet att tillse att de
emittenter som har noterade värdepapper följer reglerna om information
och språk i artiklarna 102 och 103 i direktiv 2001/34/EG och att alla
medlemsstaters investerare behandlas lika i informationsgivningen.
Bestämmelser om utgivarens informationsplikt återfinns i 5 kap. 3 §
och 6 kap. 2 § lagen om börs- och clearingverksamhet samt i föreskrifter
från Finansinspektionen, FFFS 1995:43. Bestämmelserna omfattar de
situationer som beskrivs i artikel 21.4 a och c, med den skillnaden att den
primära skyldigheten att agera åligger den reglerade marknaden. I sin
tillsyn över börser och auktoriserade marknadsplatser har dock
inspektionen möjlighet att agera i det fall marknadsplatsen inte följer sina
skyldigheter enligt regelverket. Mot denna bakgrund bör gällande
bestämmelser anses uppfylla de krav som direktivet ställer. NGM anser
att direktivets regel kan tolkas så att den behöriga myndigheten skall ha
möjlighet att rikta krav direkt mot emittenten och att utredningens förslag
därmed inte uppfyller direktivets krav. Som nämnts ovan följer redan av
bestämmelserna i lagen om börs- och clearingverksamhet att emittenten
är skyldig att lämna en börs eller en auktoriserad marknadsplats
information och att offentliggöra de upplysningar som är av betydelse för
bedömningen av kursvärdet på de finansiella instrumenten. Det
ankommer på börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen att tillse att
emittenten fullgör sina skyldigheter. Finansinspektionen har, genom sin
tillsyn över börser och auktoriserade marknadsplatser, möjlighet att agera
om marknadsplatsen inte uppfyller sina skyldigheter enligt regelverket.
Detta innebär bl.a. att inspektionen skall tillse att marknadsplatserna har
fungerande rutiner för att övervaka och sanktionera emittenternas
informationsgivning. Vi anser därför att gällande bestämmelser uppfyller
direktivets krav och att utredningens förslag bör följas.
Bestämmelser om handelsstopp finns i 10 kap. lagen om börs- och
clearingverksamhet. Det är börsen eller den auktoriserade
marknadsplatsen som primärt har rätt att besluta om handelsstopp. I
bestämmelsen anges att ett sådant beslut skall fattas, om allmänheten inte
har tillgång till information om ett visst finansiellt instrument på lika
villkor eller inte i tillräcklig omfattning har tillgång till information om
utgivaren, eller om det finns särskilda skäl. För den händelse att en börs

137

s. 138 Kontrollera mot PDF

eller auktoriserad marknadsplats inte meddelar ett sådant beslut har även
Finansinspektionen en uttrycklig rätt att meddela ett handelsstopp.
Dessutom kan inspektionen vid sin tillsyn kontrollera huruvida beslut om
handelsstopp är befogade. Mot denna bakgrund skulle kunna hävdas att
de svenska bestämmelserna uppfyller direktivets krav. För undvikande av
tveksamhet bör dock 10 kap. 1 § ändras, på så sätt att det i bestämmelsen
uttryckligen framgår att handeln kan stoppas om emittentens ställning är
sådan att handeln skulle skada investerarnas intressen.
Finansinspektionen menar att de sanktionsmöjligheter inspektionen för
närvarande har att tillgå i sin tillsyn av marknadsplatserna inte är
anpassade för de aktuella överträdelserna. Som Finansinspektionen
framhållit finns skäl att överväga införande av administrativa avgifter
som sanktionsmedel gentemot marknadsplatser. Emellertid anser vi att
det är olämpligt att föregå Utredningen om värdepappersmarknadsfrågor
(Fi2004:11), som bl.a. gör en översyn av aktuella sanktionsmöjligheter
och eventuella administrativa påföljder.
Finansinspektionen har även påtalat att bestämmelsen i 8 kap. 5 §
sjätte stycket sekretesslagen bör ändras för att underlätta samarbetet
mellan Finansinspektionen och en auktoriserad marknadsplats. Denna
fråga har emellertid inte behandlats av utredningen och behöver beredas
innan ett eventuellt ändringsförslag kan läggas fram. Frågan kan därför
inte behandlas i detta ärende utan får tas upp i ett annat sammanhang.
I artikel 22 i prospektdirektivet finns regler om samarbete och
informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna. Vi delar
utredningens
bedömning
att
det
informationsutbyte
som
prospektdirektivet föreskriver kan komma till stånd inom ramen för nu
gällande regelverk.
Som nämnts i avsnitt 8.6 har Finansinspektionen i vissa fall skyldighet
att ingripa beträffande erbjudanden eller upptaganden till handel av
finansiella instrument när ett prospekt har godkänts av en utländsk
behörig myndighet. Detta följer av artikel 23 i prospektdirektivet.
Begreppet oegentligheter, som används i artikeln, tyder på att det är
brottsliga förfaranden som avses och enligt vår mening bör det närmast
vara fråga om ekonomisk brottslighet.
I första hand skall inspektionen, i egenskap av värdlandsmyndighet,
kontakta den behöriga myndighet som godkänt prospektet och redovisa
sina iakttagelser av överträdelser eller oegentligheter i samband med ett
erbjudande eller ett upptagande till handel. Om beteendet trots det
fortsätter,
skall
inspektionen,
efter
att
ha
underrättat
hemlandsmyndigheten, vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda
investerarna och informera kommissionen om sådana åtgärder snarast
möjligt. Av artikel 23 följer därmed också att om Finansinspektionen har
godkänt ett prospekt har inspektionen, i egenskap av
hemlandsmyndighet, skyldighet att ingripa och vidta lämpliga åtgärder
om en utländsk behörig myndighet underrättar inspektionen om sådana
överträdelser eller oegentligheter. Utredningen har gjort bedömningen att
det inte finns anledning att införa några särskilda bestämmelser i lag för
att genomföra dessa regler. Enligt vår uppfattning är de skyldigheter som
ankommer på Finansinspektionen enligt reglerna i artikel 23 i
prospektdirektivet emellertid av sådant slag att de bör anges i lag. Vi
138

s. 139 Kontrollera mot PDF

anser därför att regler motsvarande dem i artikel 23 bör tas in i lagen om
handel med finansiella instrument.

10.3

Särskild avgift

Regeringens förslag: Finansinspektionen skall besluta att en särskild
avgift skall tas ut av den som är prospektskyldig enligt lagen om handel
med finansiella instrument och som trots detta inte ansöker om
godkännande av ett prospekt eller, i förekommande fall, inte ansöker om
godkännande av ett tillägg till ett prospekt eller inte offentliggör ett
prospekt eller ett tillägg till ett prospekt.
Den särskilda avgiften skall uppgå till lägst 50 000 kronor och högst
tio miljoner kronor. Avgiften tillfaller staten.
Utredningens förslag: Finansinspektionen får besluta att ta ut en
särskild avgift vid överträdelse av bestämmelserna i lagen om handel
med finansiella instrument.
Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det
av utredningen föreslagna lägsta beloppet för den särskilda avgiften
förefaller alltför lågt. Hovrätten ifrågasätter om inte den särskilda
avgiften bör reserveras för mer allvarliga försummelser och att det därför
bör övervägas om inte beloppsgränsen kan höjas. Det kan då vara
lämpligt att uttryckligen ange att särskild avgift inte skall tas ut vid
överträdelser som framstår som ringa. Länsrätten i Stockholms län anser
att det bör övervägas om särskilda bestämmelser om eftergift bör införas
för att ge domstolarna bättre möjligheter att göra en nyanserad
bedömning av de särskilda avgifterna. Finansinspektionen anser att
utredningens förslag till bestämmelse är otydligt formulerad. Enligt
inspektionen vore det bättre att ange att en förutsättning för särskild
avgift är att det är en prospektskyldig person som har överträtt reglerna,
dvs. någon ur kategorierna emittent, erbjudare eller den som ansöker om
upptagande till handel. Inspektionen anser även att den föreslagna
miniminivån på 50 000 kr är för hög med tanke på de små emissioner
som enligt utredningens förslag träffas av prospektskyldighet. Den
särskilda avgiften bör kunna bestämmas till lägre belopp om det är fråga
om en mindre emission. Om nivån för prospektskyldighet höjs kan dock
en lägsta avgift på 50 000 kr anses motiverad.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 25.1 i prospektdirektivet
anges att medlemsstaterna skall se till att lämpliga administrativa
åtgärder kan vidtas eller administrativa sanktioner utdömas mot de
ansvariga, när bestämmelser som antagits enligt direktivet inte har följts.
Medlemsstaterna skall se till att sådana åtgärder är effektiva,
proportionerliga och avskräckande.
I avsnitt 10.2.2 har bedömningen gjorts att Finansinspektionen bör ges
möjlighet att ålägga den som bryter mot bestämmelserna i lagen om
handel med finansiella instrument en sanktion i form av en särskild
avgift. Sådana överträdelser som när någon trots att prospektskyldighet
föreligger inte ansöker om godkännande av ett prospekt, eller i
förekommande fall, ett tillägg till ett prospekt eller inte offentliggör ett
prospekt, eller ett tillägg till ett prospekt, bör anses väl lämpade att

139

s. 140 Kontrollera mot PDF

prövas inom ramen för en ordning för administrativa sanktioner som
avses i artikel 25.1 i prospektdirektivet. Vid en sådan överträdelse bör
presumtionen vara att det åtminstone normalt föreligger oaktsamhet. Den
krets som berörs av bestämmelserna om prospekt borde nämligen ha
kännedom om att det finns krav på att ett prospekt skall upprättas och ges
in till Finansinspektionen vid exempelvis emissioner och andra
erbjudanden. Enligt gällande rätt får Finansinspektionen t.ex. meddela
beslut om administrativa sanktioner i form av särskild avgift enligt lagen
(2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument och i form av straffavgift enligt lagen (2004:297) om bankoch finansieringsrörelse. För en redogörelse av tidigare uttalanden i
förarbeten om administrativa sanktionsavgifter hänvisas till
Marknadsmissbruksutredningens betänkande (SOU 2004:69 s. 62–65).
När ett system med sanktionsavgifter införs bör reglerna vara tydliga,
både för berörda enskilda och myndigheter. Om exempelvis någon som
är skyldig att upprätta prospekt har överträtt bestämmelserna i lagen om
handel med finansiella instrument genom att inte ge in en ansökan om
godkännande av ett prospekt eller inte offentliggöra ett prospekt, torde
det i de flesta fall vara tämligen enkelt att konstatera detta. I likhet med
Finansinspektionen anser vi dock att det finns anledning att förtydliga
bestämmelsen så att det klart anges att särskild avgift i så fall skall tas ut
av den som gjort överträdelsen. Enligt utredningens förslag får
Finansinspektionen besluta att ta ut en särskild avgift vid överträdelse.
Enligt vår uppfattning uppnår man en ökad tydlighet om bestämmelsen i
stället utformas så att särskild avgift skall tas ut vid överträdelse. Följden
av en överträdelse bör därmed stå klar för den enskilde, dvs. att särskild
avgift skall tas ut. I ett sanktionssystem som bygger på ett mer eller
mindre strikt ansvar för den enskilde bör det emellertid finnas möjlighet
till eftergift. Om en överträdelse i ett enskilt fall bedöms som ringa eller
ursäktlig, bör avgiften således kunna efterges. Det bör också finnas en
möjlighet att helt eller delvis efterge avgiften i andra situationer (jfr
rättsfallen RÅ 2000 ref. 66 och RÅ 2004 ref. 17). Sådana regler finns
t.ex. i fråga om särskild avgift som tas ut enligt lagen om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (se 20–
24 §§).
De administrativa åtgärder eller administrativa sanktioner som
medlemsstaterna inför skall enligt artikel 25.1 i prospektdirektivet vara
effektiva, proportionerliga och avskräckande. Vi anser att det mot den
bakgrunden bör bestämmas ett förhållandevis stort intervall för den
särskilda avgiften. Finansinspektionen får då möjlighet att göra en
nyanserad bedömning av arten och omfattningen av en överträdelse när
avgiftens storlek skall bestämmas. Även förhållandena hos den som har
gjort överträdelsen bör naturligtvis beaktas. Exempelvis kan vad som
upplevs som en avskräckande avgift av en fysisk person med måttliga
ekonomiska resurser framstå som i det närmaste obetydlig för en juridisk
person med stora resurser. Enligt vår uppfattning framstår det av
utredningen föreslagna intervallet som väl avvägt för att uppfylla
kriterierna i artikel 25.1 i prospektdirektivet. Här bör erinras om förslaget
om undantag från prospektskyldighet för erbjudanden där den
sammanlagda ersättningen uppgår till högst motsvarande 1 000 000 euro
(se avsnitt 5.4.2). Mot den bakgrunden framstår en lägsta avgift på

140

s. 141 Kontrollera mot PDF

50 000 kr inte som för hög. Detta gäller även om det skulle vara fråga om
en förhållandevis liten överträdelse som inte bedöms som ringa och som
inte heller efterges av annat skäl. Det förekommer dock erbjudanden som
uppgår till mycket höga belopp. För att en särskild avgift i sådana fall
skall anses som effektiv, proportionerlig och avskräckande framstår en
högsta avgift på tio miljoner kronor som motiverad. För att en så hög
avgift skall tas ut bör naturligtvis överträdelsen i sig dessutom vara
allvarlig.
Det torde följa av 17 § förvaltningslagen (1986:223) att
Finansinspektionen skall ge den som inspektionen avser att ta ut en
särskild avgift av tillfälle att yttra sig i ärendet innan beslut meddelas.
Enligt 22 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av
finansiella instrument får beslut om att ta ut en särskild avgift enligt den
lagen inte meddelas, om den som har gjort en överträdelse inte senast
inom två år från det att överträdelsen ägde rum har delgetts upplysning
om att frågan om särskild avgift har tagits upp av inspektionen. På
samma sätt bör en tidsfrist bestämmas även i fråga om beslut om särskild
avgift vid överträdelse av bestämmelserna i lagen om handel med
finansiella instrument. Enligt vår uppfattning framstår den av
utredningen föreslagna tiden på sex månader som väl avvägd. Beslut att
ta ut en särskild avgift vid överträdelse av bestämmelse i lagen om
handel med finansiella instrument bör således inte få meddelas, om den
som inspektionen avser att ta ut en särskild avgift av inte inom sex
månader från det att överträdelsen ägde rum har delgetts upplysning om
att frågan om särskild avgift har tagits upp av inspektionen.
Beträffande verkställighet av särskild avgift bör motsvarande regler
gälla som i fråga om verkställighet av straffavgift och förseningsavgift
enligt 15 kap. 11–14 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse (se
prop. 2002/03:139 s. 553 f.). Särskild avgift skall således betalas till
Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den vunnit
laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Finansinspektionens
beslut att påföra särskild avgift får då verkställas utan föregående dom
eller utslag om avgiften inte har betalts inom denna tid. Om särskild
avgift inte betalas inom denna tid, skall Finansinspektionen lämna den
obetalda avgiften för indrivning. Särskild avgift som påförts faller bort i
den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att
beslutet vann laga kraft.

10.4

Överklagande och handläggning i domstol

Regeringens bedömning: Ytterligare bestämmelser om överklagande
och handläggning i domstol bör inte införas.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att ”allmän
förvaltningsdomstol” ersätts med ”länsrätten” i 7 kap. 1 § samt att nya
bestämmelser införs om överklagande av kronofogdemyndighetens
beslut enligt lagen om handel med finansiella instrument, möjlighet till
dröjsmålstalan, skyndsam handläggning, rätt till muntlig förhandling och
omedelbart ikraftträdande av domstols beslut.
141

s. 142 Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna: Domstolsverket invänder mot utredningens
förslag att i 7 kap. 1 § ersätta ”allmän förvaltningsdomstol” med
”länsrätten” och menar att detta skulle kunna ge upphov till svårigheter i
rättstillämpningen. Vidare efterfrågar Domstolsverket dels en närmare
utredning av rättsverkan av en dröjsmålstalan enligt 7 kap. 2 §, dels att
bestämmelserna om dröjsmålstalan ges en enhetlig utformning i den
finansiella lagstiftningen. Finansinspektionen ifrågasätter det praktiska
behovet av att införa en bestämmelse om möjligheten att föra talan om
handläggningstiden, eftersom de frister som gäller enligt
prospektbestämmelserna är så korta. Enligt Tredje AP-fonden är det
oklart om utredningens förslag innebär att ett beslut av
Finansinspektionen att begära uppgifter m.m. skall kunna överklagas
särskilt eller enbart som en preliminär fråga i samband med talan om
utdömande av ett förelagt vite.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 26 i prospektdirektivet
skall medlemsstaterna se till att beslut som fattas på grundval av
författningar som antagits i enlighet med direktivet skall kunna
överklagas till domstol.
I lagen om handel med finansiella instrument stadgas att
Finansinspektionens beslut enligt den lagen får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Utredningen har föreslagit att ”allmän
förvaltningsdomstol” skall ersättas med ”länsrätten”. Av 14 § lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar framgår dock att
länsrätten är första instans. Det finns därför inte skäl att ändra
bestämmelsen.
Utredningen har föreslagit att det skall införas en särskild bestämmelse
i lagen om handel med finansiella instrument om överklagande av
kronofogdens beslut i vissa fall. Eftersom vi inte föreslår någon
bestämmelse om handräckning av kronofogdemyndigheten – se avsnitt
10.1 – behövs inte heller någon bestämmelse om överklagande av
kronofogdemyndighetens beslut.
Utredningen har föreslagit att det införs en ny bestämmelse om s.k.
dröjsmålstalan, som skulle ge sökanden i ett ärende om godkännande av
ett prospekt eller en erbjudandehandling påtryckningsmedel för det fall
Finansinspektionen inte meddelar något beslut inom de i lagen angivna
tidsfristerna. Bestämmelser om dröjsmålstalan finns i t.ex. lagen om
investeringsfonder (12 kap. 2 §) och lagen om bank- och
finansieringsrörelse (17 kap. 2 §). Dessa bestämmelser grundar sig på
uttryckliga regler i EG-direktiv om möjligheten till dröjsmålstalan i
samband med tillståndsärenden. Tidsfristerna är i dessa fall längre – sex
månader – än vad som är fallet när det gäller godkännande av prospekt
(10 respektive 20 dagar). Prospektdirektivet saknar en motsvarande regel
om möjligheten att föra talan om ett försenat eller uteblivet beslut av den
behöriga myndigheten. Bestämmelserna om dröjsmålstalan i lagen om
investeringsfonder och lagen om bank- och finansieringsrörelse rör
beslut om tillstånd att bedriva viss verksamhet. Sådana beslut är centrala
för sökandenas verksamhet på ett sätt som inte kan anses vara fallet när
det gäller godkännande av prospekt. Vi anser därför att det inte bör
införas någon särskild bestämmelse om dröjsmålstalan när det gäller
bestämmelserna om prospekt.
142

s. 143 Kontrollera mot PDF

Utredningen har vidare föreslagit en ny bestämmelse om att
handläggningen av vissa mål skall ske skyndsamt. De situationer som
avses är överklaganden av beslut om platsundersökningar, utdömande av
vite och beslut om särskild avgift i enlighet med de av utredningen
föreslagna bestämmelserna. Vi kan dock inte se att några särskilda regler
för handläggningen av denna typ av ärenden är nödvändiga. Någon
särskild bestämmelse om skyndsam handläggning bör därför inte införas.
Avseende de ärendetyper som nämns i föregående stycke har
utredningen även föreslagit att det införs en ny bestämmelse om rätten
till muntlig förhandling i länsrätt. Att enskild som för talan i ett mål har
rätt till muntlig förhandling framgår av 9 § förvaltningsprocesslagen
(1971:291). Vi ser därför inte några skäl att införa en särskild
bestämmelse i lagen om handel med finansiella instrument.
Slutligen har utredningen föreslagit att det införs en ny bestämmelse
om att domstols beslut enligt lagen om handel med finansiella instrument
skall gälla omedelbart. Den förslagna bestämmelsen strider mot vårt
förslag att särskild avgift som beslutas enligt lagen om handel med
finansiella instrument skall betalas inom trettio dagar från det att beslutet
vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Vi ser inte
heller i övrigt några skäl att införa en sådan bestämmelse.

10.5

Finansiering av Finansinspektionens tillsyn

Regeringens bedömning: Det bör övervägas närmare om även sådana
emittenter och andra prospektskyldiga som inte står under
Finansinspektionens tillsyn, bör vara med och bekosta inspektionens
övervakning enligt lagen om handel med finansiella instrument.
Utredningen tar inte upp denna fråga.
Skälen för regeringens bedömning: Finansinspektionen kommer att
få ett utökat ansvar med anledning av de nya bestämmelser som nu
föreslås i lagen om handel med finansiella instrument. Förutom att
Finansinspektionen skall granska och godkänna prospekt kommer
inspektionen också att få ett utvidgat tillsynsansvar. Detta har sin grund i
prospektdirektivets krav på bl.a. tillsyn över reklam och utökade
sanktionsmöjligheter för de behöriga myndigheterna. Sammantaget torde
det nya regelverkets omfattning och ökade krav på prospektens innehåll
således innebära att Finansinspektionen får ett utökat ansvar för
prospektgranskning och uppföljning av regelverket samt tillsyn.
Finansinspektionens verksamhet avseende tillsyn finansieras via
myndighetens ramanslag på statsbudgeten. I praktiken är det emellertid
de företag – och i vissa fall myndigheter eller fysiska personer – som står
under tillsyn som finansierar inspektionens tillsynsverksamhet genom att
dessa betalar in årliga avgifter till inspektionen som skall motsvara
inspektionens kostnader. Detta följer av bestämmelser i de
näringsrättsliga lagar som reglerar finansiell verksamhet. Exempelvis
anges i 6 kap. 4 § lagen om handel med finansiella instrument att de
institut som står under Finansinspektionens tillsyn skall betala årliga
avgifter för att bekosta inspektionens övervakning enligt den lagen enligt
de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Med institut avses här

143

s. 144 Kontrollera mot PDF

främst värdepappersinstitut, dvs. värdepappersbolag och kreditinstitut
som har tillstånd att driva värdepappersrörelse (se även prop.
1990/91:142 s. 150 f.). Föreskrifter om sådana avgifter finns i
förordningen (2002:1042) om årliga avgifter för finansiering av
Finansinspektionens verksamhet.
Enligt vår uppfattning finns det anledning att närmare överväga om
även emittenter och andra prospektskyldiga som inte står under
Finansinspektionens tillsyn bör vara med och bekosta inspektionens
övervakning enligt lagen om handel med finansiella instrument. Denna
fråga har emellertid inte behandlats av utredningen. Det finns dessutom
motsvarande frågeställningar också på andra områden där både företag
som står under inspektionens tillsyn och företag som inte gör det är
berörda av Finansinspektionens tillsynsverksamhet. Vi anser mot denna
bakgrund att frågan inte bör behandlas i detta ärende utan i ett annat
sammanhang.
Finansinspektionens verksamhet avseende prövning av ärenden
finansieras fr.o.m. år 2004 helt med avgifter. Bestämmelser om sådana
avgifter finns i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av
ärenden hos Finansinspektionen. Enligt 1 § skall de avgifter som tas ut
enligt förordningen täcka Finansinspektionens kostnader för prövning av
ansökningar och anmälningar inom inspektionens ansvarsområde. Detta
gäller bl.a. granskning och registrering av prospekt enligt lagen om
handel med finansiella instrument (se bilagan till förordningen). De
principer som gäller i dag för avgifter för Finansinspektionens prövning
av ärenden om granskning och registrering av prospekt bör gälla också i
fråga om ärenden enligt de nya bestämmelserna i lagen om handel med
finansiella instrument.

144

s. 145 Kontrollera mot PDF

11

Uppköpserbjudanden och vissa fusioner

11.1

Allmänt om uppköpserbjudanden

I avsnitten 5.2 och 5.4.1 har redogjorts för vissa konsekvenser av
reglerna i prospektdirektivet när det gäller uppköpserbjudanden. Som där
nämnts är direktivets tillämpningsområde för erbjudanden snävare än vad
som följer av gällande svenska bestämmelser om prospekt, eftersom den
svenska lagstiftningen omfattar även erbjudanden till allmänheten om
försäljning av finansiella instrument. Ett exempel på ett sådant
erbjudande är då någon erbjuder innehavare av finansiella instrument att
överlåta instrumenten till budgivaren och som vederlag erbjuder antingen
finansiella instrument eller kontant betalning.
Om betalningen utgörs av fondpapper som emitteras i samband med
uppköpserbjudandet, omfattas emissionen i dag av bestämmelserna i
2 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument samt 17 och
18 kap. i Finansinspektionens föreskrifter om prospekt (FFFS 1995:21).
Är emittenten ett aktiebolag gäller även bestämmelserna om prospekt i
aktiebolagslagen (1975:1385). Reglerna om prospekt i den föreslagna
nya aktiebolagslagen är i sak oförändrade i förhållande till den nuvarande
aktiebolagslagen (se prop. 2004/05:85 s. 359 f. och 664 f.). Om enbart
kontant betalning erbjuds, omfattas erbjudandet av bestämmelsen i 2 kap.
3 § lagen om handel med finansiella instrument. I det fallet finns inga
bestämmelser i lag eller föreskrifter avseende den information som ett
sådant prospekt skall innehålla.
Näringslivets Börskommitté har utfärdat regler om offentliga
erbjudanden, som bl.a. innehåller bestämmelser om vilken information
som det prospekt som skall upprättas i anledning av erbjudandet skall
innehålla. Reglerna avser såväl det fall då vederlaget utgörs av finansiella
instrument som det fall då det utgörs av kontant betalning (se
Näringslivets Börskommittés regler rörande offentliga erbjudanden om
aktieförvärv [2003-09-01], avsnitt V, Bestämmelser om utformning av
prospekt m.m., samt bilagan). Reglerna är tillämpliga vid offentliga
erbjudanden som riktas till innehavare av finansiella instrument i svenska
aktiebolag som är noterade vid svensk börs eller auktoriserad
marknadsplats. Syftet är att reglerna skall följas och tillämpas av
samtliga aktörer på den svenska värdepappersmarknaden. Reglerna är
dock formellt bindande bara för de bolag som är noterade vid
Stockholmsbörsen, Nordic Growth Market eller Aktietorget, eftersom de
utgör en del av de bestämmelser som ett noterat bolag har att följa enligt
villkoren i noteringsavtalet. Aktiemarknadsnämnden har i några
uttalanden berört innebörden av begreppet offentligt erbjudande (se
AMN 1998:7 och 2001:17).
Europaparlamentet och rådet antog i april 2004 ett direktiv om
uppköpserbjudanden, det s.k. takeover-direktivet8. Regeringen har i
beslut den 25 mars 2004 tillsatt en särskild utredare som skall lämna
förslag till hur takeover-direktivet skall genomföras i svensk rätt (dir.
2004:38). Uppdraget väntas bli redovisat kring halvårsskiftet 2005.
8

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om
uppköpserbjudanden (EUT L 142, 30.4.2004, s. 12, Celex 32004L0025).

145

s. 146 Kontrollera mot PDF

Takeover-direktivet skall vara genomfört av medlemsstaterna senast den
20 maj 2006.
När en budgivare som vederlag erbjuder nyemitterade finansiella
instrument, vanligtvis aktier, innefattar en sådan situation såväl ett
erbjudande att förvärva finansiella instrument som ett erbjudande att sälja
finansiella instrument. En nyemission av finansiella instrument som
riktar sig till allmänheten faller som huvudregel in under
prospektdirektivets tillämpningsområde. Emellertid framgår av artiklarna
4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet att skyldigheten att upprätta ett
prospekt inte skall gälla när ett erbjudande av finansiella instrument görs
för att dessa instrument skall utgöra vederlag vid ett uppköp. Ett villkor
är dock att det finns ett dokument, som den behöriga myndigheten anser
innehålla information som är likvärdig med den i ett prospekt.

11.2

Offentliga uppköpserbjudanden

Regeringens förslag: Vid ett offentligt uppköpserbjudande där det
vederlag som erbjuds utgörs av kontant betalning, skall den som lämnar
erbjudandet (budgivaren) upprätta ett prospekt om summan av de belopp
som till följd av erbjudandet kan komma att betalas motsvarar minst
100 000 euro.
Skadeståndsbestämmelserna i 29 kap. 1 § i den föreslagna nya
aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen skall även
omfatta överträdelser av bestämmelserna i lagen om handel med
finansiella instrument om sådana prospekt.
Vid ett offentligt uppköpserbjudande där det vederlag som erbjuds
utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning,
ges en möjlighet för budgivaren att upprätta ett dokument som innehåller
information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och
ge in det till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse
en bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt enligt
lagen om handel med finansiella instrument och prospektförordningen.
Dokumentet skall upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett
enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
Om Finansinspektionen finner att dokumentet inte är likvärdigt med ett
prospekt, skall inspektionen meddela beslut om att ett prospekt skall
upprättas.
Utredningens förslag: Utredningen har förslagit att den som lämnar
ett uppköpserbjudande (budgivaren) skall upprätta en särskild
erbjudandehandling och att bestämmelserna om godkännande,
offentliggörande, tillägg och ansvar för prospekt skall gälla i tillämpliga
delar.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Sveriges advokatsamfund anser dock att om vederlaget utgörs av enbart
kontanter bör det inte ställas något krav på budgivaren att i
erbjudandehandlingen redovisa sina planer för den framtida
verksamheten i målbolaget.
Skälen för regeringens förslag: Prospektdirektivet omfattar över
huvud taget inte erbjudanden där vederlaget utgörs av kontanter.

146

s. 147 Kontrollera mot PDF

Beträffande kontanterbjudanden finns det således inte några hinder mot
att behålla de svenska regler som gäller i dag enligt vilka ett prospekt
skall upprättas även i sådana situationer. Dessa regler kommer dock att
behöva ses över i samband med att takeover-direktivet genomförs. I fråga
om uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument
behöver, enligt prospektdirektivet, inte något prospekt upprättas, om det
finns ett dokument som den behöriga myndigheten anser innehåller
information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt.
Enligt utredningen bör det redan nu införas enhetliga regler om
uppköpserbjudanden som anger vissa minimikrav avseende
erbjudandehandlingens innehåll oavsett om vederlaget utgörs av
finansiella instrument eller kontant betalning. Erbjudandehandlingen kan
i så fall utgöra det dokument som den behöriga myndigheten skall göra
en bedömning av enligt artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet.
Eftersom reglerna i artikel 4.1 b i prospektdirektivet innebär att en
likvärdig handling måste upprättas – för att undantaget från skyldigheten
att upprätta prospekt skall gälla – vid alla former av övertaganden genom
ett erbjudande om utbyte av värdepapper, bör bestämmelserna om
uppköpserbjudanden enligt utredningen omfatta alla offentliga
erbjudanden.
Det framstår emellertid enligt vår uppfattning som problematiskt att
föregripa genomförandet av takeover-direktivet genom att i det här
sammanhanget föreslå särskilda regler om uppköpserbjudanden.
Anledningen till detta är främst de lagvalsregler som finns i artikel 4 i
takeover-direktivet. Huvudregeln enligt artikel 4.2 a i det direktivet är att
det är den behöriga myndigheten i den stat där det bolag som är föremål
för ett uppköpserbjudande (målbolaget) har sitt säte, dvs. emittenten av
de finansiella instrument som den som lämnar erbjudandet avser att
förvärva, som är behörig myndighet för att utöva tillsyn över ett
uppköpserbjudande. I artikel 4.2 b–4.2 e anges emellertid flera undantag
från denna regel. Frågan om vilken myndighet som skall vara behörig
myndighet i fråga om ett uppköpserbjudande är således inte helt
okomplicerad. Hur dessa regler bör genomföras i Sverige är en av de
frågor den särskilde utredare som nämnts i avsnitt 11.1 har att överväga
och ta ställning till.
Det måste också beaktas att medlemsstaterna inte behöver genomföra
takeover-direktivet före den 20 maj 2006 (se artikel 21.1). Även om det
införs särskilda regler om uppköpserbjudanden i Sverige samtidigt som
de här behandlade nya bestämmelserna om prospekt träder i kraft är det
således inte troligt att övriga stater inom EES redan vid den tidpunkten
har genomfört regler om uppköpserbjudanden. Det skulle därmed kunna
uppkomma problem med tillämpning av bl.a. lagvalsreglerna vid
uppköpserbjudanden där den som lämnar erbjudandet eller målbolaget
har anknytning till flera stater.
Vi anser att det mot denna bakgrund inte bör införas några regler om
offentliga uppköpserbjudanden som skall gälla i avvaktan på att
takeover-direktivet införlivas med svensk rätt.
Den som lämnar ett erbjudande om att förvärva finansiella instrument
enligt 2 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument är skyldig
att upprätta prospekt, om kontant betalning erbjuds som vederlag. Den
bestämmelsen föreslås dock ändras (se avsnitt 5.2). Enligt de föreslagna

147

s. 148 Kontrollera mot PDF

nya bestämmelserna om prospekt i nämnda lag skall ett prospekt
upprättas när finansiella instrument som är avsedda för allmän
omsättning erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad
marknad, om inte något av undantagen från skyldigheten att upprätta
prospekt är tillämpligt (2 kap. 1 §). Den som lämnar ett
kontanterbjudande skulle i så fall inte längre omfattas av skyldigheten att
upprätta prospekt. Vi anser dock att någon ändring i sak av vad som
gäller i fråga om sådana erbjudanden inte bör göras i detta sammanhang.
Det bör därför alltjämt gälla att den som lämnar ett offentligt
uppköpserbjudande där det vederlag som erbjuds utgörs av kontant
betalning, skall upprätta ett prospekt. Enligt vår uppfattning bör
beloppsgränsen för prospektskyldighet höjas från 300 000 kr till
motsvarande 100 000 euro på samma sätt som i fråga om
prospektskyldighet vid erbjudanden av finansiella instrument till
allmänheten (se avsnitt 5.4.2). De undantag från prospektskyldighet som
gäller i dag enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 och 3 bör gälla även vid
offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av kontant
betalning. Vid ett sådant erbjudande bör det ställas motsvarande krav på
ett prospekt som dem som gäller i dag enligt 2 kap. 4 § första stycket och
6 § lagen om handel med finansiella instrument. Prospektet skall således
ges in till Finansinspektionen för registrering, men något krav på att det
skall godkännas av inspektionen ställs inte upp. Sedan
Finansinspektionen har registrerat prospektet, skall det offentliggöras. I
avsnitt 9.2 föreslås att skadeståndsbestämmelserna i 29 kap. 1 § i den
föreslagna nya aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen
skall omfatta överträdelser av bestämmelserna om prospekt i 2 kap. lagen
om handel med finansiella instrument. Detsamma bör gälla i fråga
överträdelser av bestämmelserna i sistnämnda lag om prospekt vid
offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av kontant
betalning.
Undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt vid
uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument som
är avsedda för allmän omsättning gäller bara om det finns ett dokument
som Finansinspektionen anser innehålla information som är likvärdig
med den som skall finnas i ett prospekt. Enligt vår uppfattning bör det
därför införas en möjlighet för den som lämnar ett sådant erbjudande att
ge in ett dokument till Finansinspektionen för bedömning av om det
uppfyller detta krav.
En definition av vad som avses med ett offentligt uppköpserbjudande
bör även tas in i lagen om handel med finansiella instrument. Med
offentligt uppköpserbjudande bör här avses ett offentligt erbjudande till
innehavare av finansiella instrument utgivna av en juridisk person att på
generellt angivna villkor överlåta samtliga eller en del av dessa
instrument till budgivaren.
Reglerna i artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet ger utrymme
för olika tolkningar av hur detta undantag skall tillämpas. Det råder dock
inte någon tvekan om att den behöriga myndigheten inte skall godkänna
och registrera dokumentet på motsvarande sätt som ett prospekt. Enligt
artikel 4.3
i
prospektdirektivet
skall
kommissionen
anta
genomförandeåtgärder i fråga om dessa regler, främst om innebörden av
148

s. 149 Kontrollera mot PDF

begreppet likvärdigt. Kommissionen har emellertid inte ännu antagit
några genomförandeåtgärder.
En utgångspunkt är enligt vår uppfattning att kravet på likvärdig
information inte bör uppfattas som att det skall vara fråga om exakt
samma information som i ett prospekt. Om det också i fråga om det
dokument som avses i artiklarna 4.1 b och 4.2 c ställs krav på att
innehållet skall vara detsamma som i ett prospekt skulle det således
innebära en skärpning i förhållande till reglerna i prospektdirektivet.
Någon sådan skärpning av kraven bör enligt vår uppfattning inte införas i
det svenska regelverket. Enligt vad som anges i artiklarna 4.1 b och 4.2 c
i prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten emellertid göra en
bedömning om huruvida dokumentet innehåller information som kan
anses som likvärdig med den i ett prospekt. En sådan bestämmelse bör
därför tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
Om den behöriga myndigheten anser att informationen i ett dokument
inte är likvärdig med den i ett prospekt, gäller naturligtvis inte
undantaget i artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet och i så fall
skall ett prospekt upprättas. Enligt vår uppfattning bör
Finansinspektionen i sådana fall meddela ett beslut med den innebörden.
En bestämmelse med detta innehåll bör tas in i lagen om handel med
finansiella instrument. Ett beslut som mynnar ut i att informationen i det
ingivna dokumentet inte är likvärdig med den i ett prospekt bör meddelas
så snart Finansinspektionen har gjort sin bedömning. Motsvarande
tidsfrister och möjlighet att komplettera dokumentet bör gälla som i
ärenden som avser godkännande av prospekt (2 kap. 24 §). Av
prospektdirektivet följer att det inte får ställas upp något krav på att
Finansinspektionen skall meddela beslut om godkännande av ett
dokument som getts in för granskning. Undantaget från skyldigheten att
upprätta prospekt bör därför gälla om inte Finansinspektionen inom
denna tidsfrist meddelat beslut om att ett prospekt skall upprättas.
Inspektionens skall således inte meddela något beslut om att ett prospekt
inte behöver upprättas. Emellertid kan inspektionen i ett sådant fall redan
innan tidsfristen har löpt ut besluta att skriva av ärendet och meddela
detta till budgivaren.

11.3

Vissa fusioner

Enligt artiklarna 4.1 c och 4.2 d i prospektdirektivet skall ett prospekt
inte upprättas vid ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till
handel på en reglerad marknad, när finansiella instrument erbjuds,
tilldelas eller skall tilldelas i samband med en fusion. Detta gäller dock
under förutsättning att det föreligger ett dokument som den behöriga
myndigheten anser innehålla information som är likvärdig med den i ett
prospekt.
Bestämmelser om fusion finns i 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385)
och 15 a kap. försäkringsrörelselagen. I den föreslagna nya
aktiebolagslagen finns bestämmelser om fusion i 23 kap. som i huvudsak
motsvarar bestämmelserna i 14 kap. i den nuvarande aktiebolagslagen.
Av bestämmelserna framgår att vid en fusion kan betalningen utgöras av
aktier i det övertagande bolaget eller pengar. Några bestämmelser om

149

s. 150 Kontrollera mot PDF

skyldighet att upprätta ett prospekt vid en fusion finns inte. Däremot
finns det bestämmelser om att en fusionsplan skall upprättas vid en
fusion och vilken information den skall innehålla. Kraven avseende
information är dock inte så omfattande som de krav som uppställs i
prospektförordningen.

11.4

Upprättande av ett särskilt dokument vid vissa
fusioner

Regeringens förslag: Särskilda bestämmelser om undantag från
skyldigheten att upprätta prospekt vid vissa fusioner skall tas in i lagen
om handel med finansiella instrument.
Undantaget skall gälla vid fusioner enligt 23 kap. i den föreslagna nya
aktiebolagslagen eller 15 a kap. försäkringsrörelselagen, om vederlaget
till aktieägarna i det överlåtande bolaget utgörs av aktier i det
övertagande bolaget och minst ett av bolagen är ett publikt aktiebolag
eller ett publikt försäkringsaktiebolag.
Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, det övertagande
bolaget skall upprätta ett dokument som innehåller information som är
likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och ge in det till
Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en
bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt som
upprättas vid en emission av aktier. Dokumentet skall upprättas på
svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får
upprättas på ett annat språk.
Om Finansinspektionen finner att dokumentet inte är likvärdigt med ett
prospekt, skall inspektionen meddela beslut om att ett prospekt skall
upprättas.
Skadeståndsbestämmelserna i 29 kap. 1 § i den föreslagna nya
aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen skall även
omfatta överträdelser av bestämmelserna om att upprätta ett dokument
vid vissa fusioner.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen har dock föreslagit att bestämmelser om skyldighet att
upprätta ett särskilt dokument vid vissa former av fusioner förs in i
aktiebolagslagen (1975:1385) och försäkringsrörelselagen (1982:713).
Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet anser att en kontantfusion uppvisar sådan likhet med ett
uppköpserbjudande där det vederlag som erbjuds är kontanter att
styrelsen även då det är fråga om en kontantfusion skall vara skyldig att
upprätta ett särskilt dokument. Svenska Fondhandlareföreningen,
Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening pekar på att det i
de av utredningen förslagna bestämmelserna i 14 kap. 1 a §
aktiebolagslagen och i 15 a kap. 1 a § försäkringsrörelselagen inte anges
något om vad som händer med konvertibla skuldebrev, obligationer,
teckningsoptioner och andra i förslaget inte nämnda finansiella
instrument vid en fusion. Noteras bör dock enligt föreningarna att
options- och konvertibelvillkor regelmässig innehåller regler om vad som
skall gälla vid en fusion. Sveriges advokatsamfund anser att de av

150

s. 151 Kontrollera mot PDF

utredningen förslagna bestämmelserna i 14 kap. 1 a § aktiebolagslagen
och i 15 a kap. 1 a § försäkringsrörelselagen bör utgå och ersättas av en
bestämmelse i de nya prospektreglerna av innebörd att vid fusioner
behöver prospekt inte upprättas, om Finansinspektionen finner att den
enligt aktiebolagslagen eller försäkringsrörelselagen upprättade
fusionsplanen – eller annat offentliggjort dokument – har ett innehåll
som är likvärdigt med den information som skall finnas i ett prospekt. De
föreslagna bestämmelserna lider enligt Advokatsamfundet dessutom av
vissa oklarheter och sakliga brister. Sveriges Aktiesparares Riksförbund
(Aktiespararna) anser att styrelsen bör vara skyldig att upprätta ett
särskilt dokument även då det är fråga om en kontantfusion.
Skälen för regeringens förslag: De regler som finns i artiklarna 4.1 c
och 4.2 d i prospektdirektivet om undantag från skyldigheten att upprätta
prospekt vid vissa fusioner, när det finns ett dokument som innehåller
likvärdig information, har inte någon motsvarighet i gällande svensk rätt.
Ett sådant undantag måste således införas när prospektdirektivet
genomförs.
Utredningen har föreslagit att en ny bestämmelse tas in i 14 kap.
aktiebolagslagen
(nu
gällande)
respektive
15 a kap.
försäkringsrörelselagen, där andra bestämmelser om fusion finns
samlade, för att detta undantag skall bli möjligt att tillämpa. Enligt
utredningens bedömning har bestämmelsen inte heller något naturligt
samband med övriga nya regler som föreslås i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument.
Några remissinstanser har pekat på att det i de av utredningen
förslagna bestämmelserna i 14 kap. 1 a § aktiebolagslagen och i 15 a kap.
1 a § försäkringsrörelselagen inte anges något om vad som händer med
konvertibla skuldebrev, obligationer, teckningsoptioner och andra
finansiella instrument vid en fusion. Detta är emellertid något som inte
berörs av det nu aktuella förslaget utan regleras i bestämmelserna i
aktiebolagslagen och i försäkringsrörelselagen (14 kap. 3 § respektive
15 a kap. 3 §). Motsvarande bestämmelser finns även i den föreslagna
nya aktiebolagslagen (23 kap. 5 §).
Bestämmelser om fusion finns – som utredningen har konstaterat –
samlade i aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen. Detta är en
omständighet som talar för att även sådana bestämmelser som har
anknytning till fusion tas in i dessa lagar. De nu aktuella bestämmelserna
har emellertid enligt vår uppfattning också nära anknytning till
bestämmelserna om prospekt, vilka föreslås samlas i lagen om handel
med finansiella instrument. Huvudregeln enligt prospektdirektivet är att
prospekt skall upprättas vid en fusion där vederlaget till aktieägarna i det
överlåtande bolaget betalas i form av aktier i det övertagande bolaget.
Om det finns ett dokument som den behöriga myndigheten anser
innehålla information som är likvärdig med den i ett prospekt skall
skyldigheten att upprätta prospekt dock inte gälla (artiklarna 4.1 c och
4.2 d). Således har undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt vid
vissa fusioner också stora likheter med det undantag som gäller i fråga
om vissa uppköpserbjudanden (se avsnitt 11.2). Mot denna bakgrund
anser vi att även de bestämmelser som gör det möjligt att använda dessa
undantagsmöjligheter bör tas in i lagen om handel med finansiella
instrument.

151

s. 152 Kontrollera mot PDF

Ansvaret att upprätta ett dokument och ge in det till
Finansinspektionen åligger styrelserna för överlåtande bolag, och vid
absorption, det övertagande bolaget. Dokumentet kan upprättas särskilt
för detta ändamål eller utgöras av fusionsplanen, om planen innehåller all
den information som krävs för att den skall anses likvärdig med ett
prospekt. Skadeståndsansvaret enligt 29 kap. 1 § i den föreslagna nya
aktiebolagslagen, som överensstämmer med 15 kap. 1 § i den nuvarande
aktiebolagslagen, och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen bör även
omfatta överträdelser av bestämmelserna i lagen om handel med
finansiella instrument vid upprättande av ett sådant dokument (se
avsnitt 9.2).
Det bör noteras att skyldigheten enligt artiklarna 4.1 c och 4.2 d i
prospektdirektivet att upprätta ett dokument aldrig blir aktuell vid sådana
fusioner där ett helägt dotterbolag skall gå upp i moderbolaget, eftersom
det vid en sådan fusion inte emitteras några finansiella instrument.
Moderbolaget får dessutom anses ha full insyn i dotterbolaget. Enligt vår
uppfattning bör skyldigheten att upprätta ett dokument inte heller bli
aktuell vid fusioner där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag
eller privata försäkringsaktiebolag. Förklaringen är att det i ett sådant fall
inte är fråga om att finansiella instrument som är avsedda för allmän
omsättning erbjuds till allmänheten.
Såsom redogjorts för ovan gäller undantaget från skyldigheten att
upprätta prospekt bara om det finns ett dokument som
Finansinspektionen anser innehålla information som är likvärdig med
den i ett prospekt. Reglerna i artiklarna 4.1 c och 4.2 d i
prospektdirektivet ger på samma sätt som reglerna i artiklarna 4.1b och
4.2 c utrymme för olika tolkningar hur detta undantag skall tillämpas (se
avsnitt 11.2).
Av prospektdirektivet följer att det inte får ställas upp något krav på att
Finansinspektionen skall meddela beslut om godkännande av ett
dokument som getts in för granskning. Undantaget från skyldigheten att
upprätta prospekt bör därför gälla om inte Finansinspektionen meddelat
beslut om att ett prospekt skall upprättas. En sådan bestämmelse bör
därför tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
På motsvarande sätt som vid granskning och godkännande av prospekt
bör det anges en tidsfrist inom vilken Finansinspektionen, om
inspektionen finner att ett prospekt måste upprättas, skall meddela beslut.
Den granskning som inspektionen skall göra av huruvida ett dokument
innehåller information som är likvärdig med den i ett prospekt torde inte
bli av samma omfattning som den granskning som inspektionen skall
göra i samband med en ansökan om godkännande av prospekt. Det är
dock svårt att nu göra någon bedömning av hur mycket kortare tid som
inspektionen kommer att behöva för sin granskning av ett sådant
dokument. Samma tidsfrister som föreslagits beträffande granskning av
prospekt bör därför gälla också för den nu aktuella granskningen (se
avsnitt 8.1.1).
Utredningen har föreslagit att dokumentet bör hållas tillgängligt under
minst en vecka före den bolagsstämma som skall fatta beslut om
godkännande av fusionsplanen. Svenska Fondhandlareföreningen,
Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening har påpekat att i
såväl lagrådsremissen Ny aktiebolagslag, som regeringen överlämnade

152

s. 153 Kontrollera mot PDF

till Lagrådet i maj 2004, som koden för bolagsstyrning anges en kortaste
tidsperiod på två veckor. Detta överensstämmer också med vad som
följer av bestämmelserna i den föreslagna nya aktiebolagslagen. Enligt
vår uppfattning framstår det därför som motiverat att bestämma
tidsperioden även i detta fall till minst två veckor. Fall där vederlaget vid
en fusion utgörs av kontant betalning omfattas inte av reglerna i
prospektdirektivet. Det finns således inte några motsvarande krav på att
ett särskilt dokument skall upprättas eller att den behöriga myndigheten
skall granska detta dokument. Sådana fusioner där vederlaget utgörs av
kontant
betalning
uppvisar
dock
likheter
med
sådana
uppköpserbjudanden där det vederlag som erbjuds är kontanter. Juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Sveriges Aktiesparares
Riksförbund anser att styrelsen därför bör vara skyldig att upprätta ett
särskilt dokument även då det är fråga om en fusion där kontant
betalning lämnas. Aktiemarknadsnämnden har diskuterat om huruvida ett
prospektkrav bör uppställas när kontant betalning lämnas vid fusioner,
men
funnit
att
något
sådant
krav
inte
bör
ställas
(Aktiemarknadsnämndens uttalande 2004:2). Nämnden uttalade dock att
fusionsplanen måste utformas så att den ger samma information som i
tillämpliga delar skall lämnas vid kontanterbjudanden enligt
Näringslivets börskommittés regler om offentliga erbjudanden om
aktieförvärv (”Takeover-reglerna”). Vi anser i likhet med utredningen att
någon särskild lagreglering avseende skyldighet att upprätta prospekt inte
bör införas när kontant betalning lämnas vid en fusion. Frågan får således
anses väl omhändertagen genom självreglering.

153

s. 154 Kontrollera mot PDF

12

Anmälningsskyldighet för vissa innehav av
finansiella instrument

Regeringen har nyligen lämnat förslag till en ny lag om straff för
marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (prop.
2004/05:142 Marknadsmissbruk). Den nya lagen innehåller bl.a.
bestämmelser som behövs för att genomföra Europaparlamentets och
rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och
otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)9 (marknadsmissbruksdirektivet). Även beträffande lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (anmälningsskyldighetslagen) har vissa ändringar föreslagits till följd av nämnda direktiv.
Anmälningsskyldigheten utvidgas t.ex. till att omfatta också innehav av
aktier i svenska aktiebolag som inte är aktiemarknadsbolag, om bolagets
aktier är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Lagstiftningen
föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Med anledning av att Prospektutredningens delbetänkande var föremål
för beredning i Regeringskansliet lämnade regeringen inte något förslag i
det ärendet om hur regeln i sista meningen i artikel 6.1 i direktiv
2004/72/EG10 (tredje genomförandedirektivet) bör införlivas med svensk
rätt. Den regeln gäller anmälningsskyldighet för innehav av aktier som
getts ut av bolag som inte har sitt säte inom EES. Om ett sådant bolag har
gett ut aktier som är noterade vid en reglerad marknad i en medlemsstat,
skall anmälan göras till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där
bolaget är skyldigt att årligen registrera dokument avseende aktierna
enligt artikel 10 i prospektdirektivet.

12.1

Gällande rätt

Bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen gäller för närvarande i
fråga om aktiemarknadsbolag. Enligt definitionen i 1 § 5
anmälningsskyldighetslagen avses med aktiemarknadsbolag ett svenskt
aktiebolag som gett ut aktier som är noterade vid en börs eller en
auktoriserad marknadsplats. Med börs och auktoriserad marknadsplats
avses enligt definitionen i 1 § 4 samma lag vad som anges i 1 kap. 4 § 1
och 3 lagen om börs- och clearingverksamhet, dvs. bolag som har fått
auktorisation enligt sistnämnda lag. Detta innebär således att
anmälningsskyldighetslagen i dag inte omfattar svenska aktiebolag som
har gett ut aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad i en
annan stat inom EES, om aktierna inte också är noterade i Sverige.
Anmälningsskyldighetslagen omfattar inte heller utländska aktiebolag
9

EUT L 96, 12.4.2003, s. 16, Celex 32003L0006.
Kommissionens direktiv 2004/72/EG av den 29 april 2004 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller godtagen marknadspraxis,
definition av insiderinformation rörande råvaruderivat, upprättande av förteckningar över
personer som har tillgång till insiderinformation, anmälan av transaktioner som utförs av
personer i ledande ställning och rapportering av misstänkta transaktioner (EUT L 162,
30.4.2004, s. 70, Celex 32004L0072).

10

154

s. 155 Kontrollera mot PDF

som gett ut aktier som är noterade här i landet vid en börs eller en
auktoriserad marknadsplats.
I 3 § anmälningsskyldighetslagen anges vilka fysiska personer som
anses ha insynsställning i ett aktiemarknadsbolag. Denna grupp utgörs
bl.a. av ledamöter i bolagets eller dess moderbolags styrelse,
verkställande direktör eller revisor i bolaget eller dess moderbolag,
innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat uppdrag
av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderbolag och personer
som har större innehav av aktier i bolaget ensamt eller tillsammans med
vissa fysiska eller juridiska personer som är aktieägaren närstående.
Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall enligt 4 §
anmälningsskyldighetslagen skriftligen anmäla innehav av aktier i
bolaget och ändring i innehavet till Finansinspektionen.
Enligt 5 § anmälningsskyldighetslagen skall aktier i ett
aktiemarknadsbolag likställas med den anmälningsskyldiges egna om de
ägs av make eller sambo, omyndiga barn under den anmälningsskyldiges
vårdnad eller en juridisk person som den anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande över och själv eller tillsammans med närstående har
en viss andel av. Det innebär att den närstående inte själv är
anmälningsskyldig för sina innehav, utan insynspersonen är
anmälningsskyldig för den närståendes innehav.

12.2

Förslagen om utvidgning av anmälningsskyldigheten
i prop. 2004/05:142 Marknadsmissbruk

Reglerna i marknadsmissbruksdirektivet och det tredje genomförandedirektivet innebär att bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen
måste ändras på så sätt att anmälningsskyldigheten utökas i några
avseenden.
I prop. 2004/05:142 Marknadsmissbruk föreslås därför att svenska
aktiebolag som har gett ut aktier som är föremål för handel på en reglerad
marknad i en annan stat inom EES skall jämställas med aktiemarknadsbolag och att bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen skall
tillämpas också på fysiska personer som har insynsställning i sådana
bolag som skall jämställas med aktiemarknadsbolag (se prop.
2004/05:142 s. 136 ff.). Där föreslås också att aktier som ägs av samtliga
närstående till den anmälningsskyldige som har gemensamt hushåll med
honom eller henne sedan åtminstone ett år, skall likställas med den
anmälningsskyldiges egna aktier (se prop. 2004/05:142 s. 138 ff.).
Även vissa andra förändringar av bestämmelserna om anmälningsskyldighet föreslås, bl.a. att undantaget från anmälningsskyldighet vid
vissa mindre innehav och ändringar i innehavet tas bort.

12.3

Bolag som inte hör hemma inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet

Regeringens förslag: Det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag i lagen
om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
skall också tillämpas på utländska aktiebolag som gett ut aktier som är

155

s. 156 Kontrollera mot PDF

noterade här i landet vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats och
som inte har sitt säte inom EES.
Det som föreskrivs om fysiska personer som har insynsställning i
aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på fysiska personer som har
insynsställning i sådana bolag som skall jämställas med
aktiemarknadsbolag.
Utredningens förslag innehåller inte någon utvidgning av
anmälningsskyldighetslagens tillämpningsområde motsvarande den som
regeringen föreslår.
Remissinstanserna: Finansinspektionen har i yttrande med anledning
av
remiss
av
Marknadsmissbruksutredningens
betänkande
Marknadsmissbruk (SOU 2004:69) framfört att inspektionen anser att
enligt artikel 6.4 i marknadsmissbruksdirektivet och artikel 6 i tredje
genomförandedirektivet skall anmälningsskyldigheten till insynsregistret
omfatta utländska bolag som är noterade här i landet.
Skälen för regeringens förslag: Såsom redogjorts för i avsnitt 12.1.
gäller bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen i dag för vissa
innehav av aktier i aktiemarknadsbolag, dvs. svenska aktiebolag som gett
ut aktier som är noterade här i landet vid en börs eller en auktoriserad
marknadsplats. I prop. 2004/05:142 Marknadsmissbruk föreslås att
svenska aktiebolag som har gett ut aktier som är föremål för handel på en
reglerad marknad i en annan stat inom EES skall jämställas med
aktiemarknadsbolag
och
att
bestämmelserna
i
anmälningsskyldighetslagen skall tillämpas också på fysiska personer
som har insynsställning i sådana bolag som skall jämställas med
aktiemarknadsbolag (se avsnitt 12.2).
De nya reglerna i marknadsmissbruksdirektivet och tredje
genomförandedirektivet innebär emellertid att bestämmelserna om
anmälningsskyldighet för innehav av finansiella instrument och ändring i
innehavet också skall omfatta aktier som getts ut av utländska aktiebolag
som inte har sitt säte inom EES, om bolaget har gett ut aktier som är
noterade här i landet vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats.
Detta följer av den regel som finns i sista meningen i artikel 6.1 i tredje
genomförandedirektivet som avser bolag som inte hör hemma inom EES.
Enligt den regeln gäller nämligen att om det bolag som har gett ut
aktierna inte är registrerat i en medlemsstat skall anmälan göras till den
behöriga myndigheten i den medlemsstat där bolaget enligt artikel 10 i
prospektdirektivet är skyldigt att årligen registrera ett dokument
avseende aktierna.
Bolag från tredje land som har gett ut finansiella instrument som är
föremål för handel på en reglerad marknad inom EES skall enligt
artikel 10 i prospektdirektivet varje år ge in ett dokument till den
behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten. Definitionen av begreppet
hemmedlemsstat i artikel 2.1 m i prospektdirektivet innebär emellertid att
det kan uppstå situationer där det kan vara mer än en myndighet som
enligt reglerna i direktivet skall anses som behörig myndighet för ett
bolag. I dessa situationer skall den årliga informationen lämnas till
samtliga behöriga myndigheter. I avsnitt 7.8 föreslås att regeln i
artikel 10 i prospektdirektivet om årlig information införlivas genom en
156

s. 157 Kontrollera mot PDF

särskild bestämmelse i lagen om handel med finansiella instrument
(6 kap. 1 b §).
På samma sätt som gäller i dag enligt anmälningsskyldighetslagen bör
således den krets personer som anses ha insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag anses ha insynsställning i ett utländskt aktiebolag
som inte har sitt säte inom EES, om bolaget har gett ut aktier som är
noterade här i landet vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. Vi
anser därför att bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen om
aktiemarknadsbolag
och
personer
med
insynsställning
i
aktiemarknadsbolag, skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om
sådana aktiebolag från tredje land.

157

s. 158 Kontrollera mot PDF

13

Övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari
2006.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att lagändringarna skall
träda i kraft den 1 juli 2005 och att äldre bestämmelser skall gälla för
ansökningar om godkännande och registrering av prospekt som kommit
in före det datumet.
Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det
utan erinran. Finansinspektionen påpekar risken för en anstormning av
prospekt för godkännande och registrering i samband med att de nya
reglerna träder i kraft och att inspektionen saknar resurser för att hantera
detta. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens
Förening
och
Svenska
Fondhandlareföreningen
anser
att
övergångsbestämmelser är av stor vikt framför allt beträffande
emissioner som görs under program som löper under en längre tid.
Skälen för regeringens förslag: Prospektdirektivet skall vara
genomfört i medlemsstaterna senast den 1 juli 2005 (artikel 29). De nya
bestämmelser som föreslås i denna remiss och som innebär att
prospektdirektivet genomförs i den svenska lagstiftningen kan – efter
proposition och riksdagsbehandling – träda i kraft som tidigast den
1 januari 2006. Eftersom en försening med genomförandet är ett faktum
är det viktigt att bestämmelserna träder i kraft så snart det är möjligt,
vilket bör vara det nyss nämnda datumet. Fram till dess gäller givetvis
nuvarande svenska bestämmelser om prospekt.
Utredningen har föreslagit att de nya prospektbestämmelserna skall
träda i kraft den 1 juli 2005, vilket alltså inte är möjligt att åstadkomma.
När det gäller övergångsbestämmelser har utredningen i fråga om lagen
om handel med finansiella instrument föreslagit att för ansökningar om
godkännande och registrering av prospekt som kommit in till
Finansinspektionen före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser, dvs. de
nuvarande, gälla. En motsvarande övergångsbestämmelse har förslagits i
fråga om lagen om börs- och clearingverksamhet fast i det fallet skall en
ansökan om godkännande av ett börsprospekt ha kommit in till börsen
före det nämnda datumet.
Det kan konstateras att prospektdirektivet bara innehåller vissa
begränsade övergångsregler (artikel 30), som dessutom inte är aktuella
att tillämpa för svenskt vidkommande. Prospektdirektivet synes således
inte lämna något utrymme för övergångsbestämmelser av de slag som
utredningen har föreslagit, i vart fall om syftet är att ett prospekt som
behandlas enligt de nuvarande bestämmelserna skall kunna betraktas som
ett prospekt som uppfyller direktivets krav och därmed bl.a. får användas
vid erbjudanden och upptaganden till handel i andra stater inom EES
(europapasset). Samtidigt tillåter inte direktivet att nationella
prospektbestämmelser, som inte är förenliga med direktivet, tillämpas för
erbjudanden och upptagande till handel som är begränsade till det egna
landet. Det spelar med andra ord ingen roll om dessa åtgärder vidtas i en
eller flera stater inom EES. Direktivets krav skall vara uppfyllda i bägge
fallen. Slutsatsen blir därför att inga övergångsbestämmelser är möjliga.

158

s. 159 Kontrollera mot PDF

Att de nya bestämmelserna träder i kraft först den 1 januari 2006
hindrar inte att Finansinspektionen innan dess vidtar åtgärder för att
prospekt skall kunna godkännas enligt det nya regelverket så snart som
möjligt efter det datumet.

159

s. 160 Kontrollera mot PDF

14

Konsekvenser av förslagen

14.1

Ekonomiska konsekvenser

14.1.1

Utökade krav på innehållet i ett prospekt

De nya reglerna om prospekt är mer omfattande än de tidigare. Det ställs
i allmänhet större krav på information som skall lämnas i prospekten än
vad som för närvarande är fallet. Detta gäller särskilt vid erbjudanden
avseende olika former av derivatinstrument som warranter. Större krav
på information innebär sammantaget mer arbete och därmed högre
kostnader för att upprätta ett prospekt.
Fördelen med de nya reglerna är att det kommer att bli enklare att
genomföra ett erbjudande eller upptagande till handel i flera EES-länder
samtidigt. Företagen och instituten får genom ett förenklat förfarande
tillgång till stora delar av den europeiska kapitalmarknaden. I takt med
att marknaderna integreras kommer bestämmelserna att få större
betydelse för aktörerna på området. Detta torde på sikt få positiva
konsekvenser för kapitalförsörjningen.
Skyddet för investerarna stärks genom att de får mer utförlig, bättre
strukturerad och mer lättillgänglig information att grunda sina beslut på.

14.1.2

Konsekvenser för små företag

När det gäller små företag och andra företag som är onoterade kommer
dessa med stor sannolikhet att drabbas av ökade kostnader för att
upprätta ett prospekt. De nya kraven på ett prospekts innehåll för dessa
bolag är nämligen i allt väsentligt desamma som för noterade bolag.
De undantag från skyldigheten att upprätta prospekt som erbjuds blir
dock mer generösa genom de nya bestämmelserna (se avsnitt 5).

14.2

Finansinspektionens arbete

14.2.1

Utökat ansvar

Finansinspektionen kommer att få ett utökat ansvar med anledning av de
nya bestämmelserna. Inspektionen skall granska och godkänna
prospekten i enlighet med de regler som finns i direktivet. De främsta
skälen till att de nya bestämmelserna ställer större krav på inspektionen
är att
– den granskning som i dag sker av börsprospekt hos framför allt
Stockholmsbörsen förs över till Finansinspektionen,
– s.k. erbjudandeprospekt (inklusive warrantprospekt) blir betydligt
mer omfattande och behöver granskas mer ingående,
– ett mer omfattande innehåll i samtliga kategorier av prospekt medför
en mer omfattande granskning,
– ambitionsnivån vid prospektgranskningen höjs.
Vidare kommer Finansinspektionen få ett utvidgat tillsynsansvar,
främst med anledning av de nya bestämmelserna om reklam.

160

s. 161 Kontrollera mot PDF

Samtidigt bör det beaktas att ett antal prospekt som i dag granskas av
Finansinspektionen kommer att falla bort när företagen kan rikta
erbjudanden till kvalificerade investerare och till en krets av högst 99
personer utan att behöva upprätta ett prospekt. Det är svårt att bedöma
hur många prospekt som faller bort, men det bör innebära vissa lättnader
eftersom mindre erbjudanden för närvarande tar relativt stora resurser i
anspråk hos Finansinspektionen. Mindre erbjudanden brukar enligt
uppgift från inspektionen vara förhållandevis arbetskrävande, eftersom
de ofta är ofullständiga och kräver en större mängd kompletteringar.
Sammantaget kommer de nya bestämmelsernas omfattning och de
ökade kraven på prospektens innehåll att innebära att Finansinspektionen
får ett utökat ansvar för prospektgranskning samt uppföljning av
regelverket samt tillsyn.

14.2.2

Finansiering av Finansinspektionens verksamhet

I finansieringshänseende bör man skilja mellan granskning av prospekt
och en allmän tillsyn som följer av prospektbestämmelserna.
Granskningen av prospekt finansieras via direkta avgifter från dem som
lämnar in ett prospekt för godkännande. Tillsynen finansieras via
myndighetens ramanslag på statsbudgeten. Företagen under tillsyn
betalar årligen in avgifter som skall motsvara inspektionens kostnader.
Bestämmelser om detta finns i förordningen (2002:1042) om årliga
avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet.
Finansinspektionens verksamhet för granskning av prospekt skall
finansieras i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2001:911) om
avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Avgifterna för
prövning kommer att behöva anpassas i enlighet med de nya föreslagna
bestämmelserna.
Verksamheten med regeluppföljning och tillsyn beräknas medföra ett
ökat resursbehov för Finansinspektionen. Finansieringen för den ökade
tillsynen skall hanteras inom befintliga ramar.

14.3

Allmän översyn av ökad reglering

Ett antal remissinstanser menar att en djupare analys av regelverkets
konsekvenser och motiv borde göras. Till marknadsmissbruksutredningen var bifogat ett särskilt yttrande, där kritik framfördes mot att
utredningen inte i tillräcklig grad analyserat motivet till och
konsekvenserna av sina förslag. I Prospektutredningens betänkande finns
inte heller någon analys av det slag som efterfrågas i yttrandet.
Vi delar Prospektutredningens bedömning att det inte är lämpligt att
göra en sådan analys inom ramen för ett enskilt lagstiftningsarbete, som
har som huvudsakligt syfte att genomföra ett redan antaget EG-direktiv.
Nya prospektregler är dessutom bara ett av flera nya lagstiftningsinitiativ
som tagits på värdepappersmarknadsområdet under senare år. Det pågår
för närvarande ytterligare en utredning för genomförande av ett direktiv
med samma övergripande syfte som prospektdirektivet, dvs. att skapa en
integrerad marknad för finansiella tjänster och kapital inom EU
161

s. 162 Kontrollera mot PDF

(Utredningen om värdepappersmarknadsfrågor [Fi 2004:11]). Ytterligare
direktiv skall genomföras under de närmaste åren. Om någon
övergripande analys skall göras, bör den i så fall utföras av en särskild
utredning med uppgift att göra en övergripande översyn av regelverket
för värdepappersmarknaden.

14.4

Övriga konsekvenser

Förslaget innebär att Finansinspektionen skall ta ut en särskild avgift om
t.ex. en emittent överträder bestämmelserna i lagen om handel med
finansiella instrument om godkännande eller offentliggörande av
prospekt eller tillägg till prospekt (se avsnitt 10.3). Om överträdelsen är
ringa eller ursäktlig eller det annars finns särskilda skäl, får avgiften
efterges helt eller delvis. Finansinspektionens beslut får enligt 7 kap. 1 §
lagen om handel med finansiella instrument överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Vi kan för närvarande inte se att förslaget skulle
medföra några större kostnadsökningar för förvaltningsdomstolarna.
Dessa skall därför hanteras inom befintliga ramar.

162

s. 163 Kontrollera mot PDF

15

Författningskommentar

15.1

Förslaget till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713)

6 a kap.
21 §
Hänvisningen i punkten 2 till bestämmelserna om emissionsprospekt i
4 kap. 20 och 22–26 §§ har tagits bort, eftersom de upphör att gälla i och
med att samtliga bestämmelser om prospekt har tagits in i lagen om
handel med finansiella instrument. I punkten 4, som är ny, har det därför
tagits in en hänvisning till vad som gäller om prospekt vid erbjudanden
av finansiella instrument till allmänheten enligt den lagen. Detta innebär
att bestämmelserna i den lagen skall tillämpas om ett publikt
försäkringsaktiebolag överlåter egna aktier på annat sätt än som anges i
18 §.

16 kap.
1§
I paragrafen har införts ett nytt andra stycke som avser situationer när ett
bolag upprättar ett prospekt eller ett sådant dokument som avses i
2 a kap. 1 § eller 2 b kap. 2 § lagen om handel med finansiella
instrument. Skadeståndsansvaret omfattar då överträdelser av
bestämmelserna i 2, 2 a och 2 b kap. lagen om handel med finansiella
instrument eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004
(prospektförordningen).
Anledningen till detta är att bestämmelserna om emissionsprospekt i
försäkringsrörelselagen har upphävts och ersatts av bestämmelser om
prospekt i 2 kap. lagen om handel med finansiella instrument. Utöver vad
som följer av bestämmelserna i sistnämnda lag skall ett prospekt
innehålla den detaljerade information som följer av reglerna i
prospektförordningen.
Bestämmelserna i nya 2 a kap. 1 och 2 §§ lagen om handel med
finansiella instrument är tillämpliga vid offentliga uppköpserbjudanden
där vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän
omsättning.
Sådana
erbjudanden
omfattas
av
reglerna
i
prospektdirektivet. En budgivare som lämnar in ett sådant dokument som
avses i 2 a kap. 1 § nämnda lag till Finansinspektionen kan emellertid få
tillämpa något av undantagen från prospektskyldighet i 2 kap. 5 § 2 eller
6 § 3 samma lag. En förutsättning för detta är dock att
Finansinspektionen gör bedömningen att dokumentet är likvärdigt med
ett prospekt.
Bestämmelserna i 2 a kap. 3–5 §§ lagen om handel med finansiella
instrument är tillämpliga vid offentliga uppköpserbjudanden där
vederlaget utgörs av kontant betalning. Sådana erbjudanden omfattas inte
163

s. 164 Kontrollera mot PDF

av reglerna i prospektdirektivet. Bestämmelserna motsvarar emellertid i
sak vad som enligt nuvarande lydelser av 2 kap. 1 § första stycket och
3 § nämnda lag gäller i fråga om skyldighet att upprätta prospekt vid
erbjudanden om försäljning av finansiella instrument. Enligt 2 a kap.
3 § första stycket lagen om handel med finansiella instrument är det
budgivaren som skall upprätta prospektet. Om budgivaren ett
försäkringsaktiebolag, bör det vara styrelsen i bolaget som har det
övergripande ansvaret för att tillse att ett prospekt upprättas, när sådan
skyldighet föreligger vid ett offentligt uppköpserbjudande.
I nya 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument finns
bestämmelser om möjligheten att undantas från skyldigheten att upprätta
prospekt vid vissa fusioner, om det finns ett dokument med likvärdig
information som den i ett prospekt.
Av den nya bestämmelsen i 2 kap. 8 § lagen om handel med finansiella
instrument följer att prospekt i vissa fall skall upprättas av ett
försäkringsaktiebolag. Det bör då vara styrelsen i bolaget som har det
övergripande ansvaret för att ett prospekt upprättas.
Skadeståndsansvar
för
styrelseledamot
gäller
även
ren
förmögenhetsskada som han eller hon vållar genom att överträda
bestämmelserna i 2, 2 a eller 2 b kap. lagen om handel med finansiella
instrument eller prospektförordningen. Genom hänvisningen i 16 kap. 2 §
omfattas även revisor som medverkar när ett prospekt upprättas enligt de
nya reglerna i 2 eller 2 a kap. lagen om handel med finansiella instrument
av skadeståndsansvar. Detsamma gäller i fråga om ett dokument vid
vissa fusioner enligt 2 b kap. samma lag.
Av 2 kap. 14 § lagen om handel med finansiella instrument framgår att
en person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i den
sammanfattning som skall ingå i ett prospekt eller en översättning av den
bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande, felaktig
eller oförenlig med de andra delarna av prospektet.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 9.5.

15.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument

1 kap.
1§
I paragrafen har införts ett antal nya definitioner. Dessa har i huvudsak
hämtats från artikel 2 i prospektdirektivet.
Definitionen av emittent motsvarar den i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479)
om kontoföring av finansiella instrument. Definitionen av aktierelaterat
finansiellt instrument har sin utgångspunkt i definitionen i artikel 2.1 b i
prospektdirektivet och förtydligandet i stycke 12 i ingressen till
direktivet. Definitionen är öppen och exempel lämnas på sådana
finansiella instrument som avses. Om nya finansiella instrument
uppfyller förutsättningarna i bestämmelsen, bör således även dessa
omfattas.
164

s. 165 Kontrollera mot PDF

Med icke aktierelaterat finansiellt instrument avses, på motsvarande
sätt som i definitionen i artikel 2.1 c i prospektdirektivet, alla finansiella
instrument som inte är aktierelaterade finansiella instrument.
Definitionerna av aktierelaterat finansiellt instrument och icke
aktierelaterat finansiellt instrument behandlas närmare i avsnitt 5.3.3.
Definitionen av kvalificerade investerare motsvarar den i artikel 2.1 e i
prospektdirektivet och har kommenterats närmare i avsnitt 5.5.
Definitionen av emissionsprogram motsvarar den i artikel 2.1 k i
prospektdirektivet och förtydligandet i stycke 13 i ingressen i direktivet.
Emissionsprogram kommenteras i samband med grundprospekt i
avsnitt 7.2. Enligt definitionen skall de finansiella instrumenten ges ut
fortlöpande eller vid upprepade tillfällen. Med detta menas enligt artikel
2.1 l i prospektdirektivet emissioner i omgångar eller minst två separata
emissioner under en tolvmånadersperiod.
Definitionen av hemstat motsvarar den av hemmedlemsstat i
artikel 2.1 m i direktivet. Begreppet har kommenterats i avsnitt 8.1.
Definitionen av offentligt uppköpserbjudande är utformad med
definitionen i direktivet om uppköpserbjudanden 2004/25/EG (takeoverdirektivet) som förebild. Med ett offentligt uppköpserbjudande avses
sådana erbjudanden som normalt inte har föregåtts av en direktkontakt
mellan budgivaren och innehavarna av finansiella instrument i
målbolaget, exempelvis ett erbjudande som lämnas genom ett
pressmeddelande eller en annons i en tidning. Någon
förhandlingssituation föreligger således inte, utan de personer som
omfattas av erbjudandet har att på basis av den information som lämnats
av den som lämnar erbjudandet antingen acceptera eller förkasta
erbjudandet.
Offentliga uppköpserbjudanden behandlas närmare i avsnitt 11.2.

2 kap.
Prospektskyldighet

1§
Paragrafen innehåller det grundläggande kravet att ett prospekt skall
upprättas när finansiella instrument som är avsedda för allmän
omsättning erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad
marknad. Begreppen erbjudande till allmänheten och reglerad marknad
behandlas närmare i avsnitt 5.2.
Skyldigheten att upprätta prospekt gäller således bara i fråga om
finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning. Ett
finansiellt instrument bör anses vara avsett för allmän omsättning om det
är konstruerat på ett sådant sätt att det enkelt och smidigt kan överlåtas
på värdepappersmarknaden (jfr prop. 1990/91:142 s. 87 f.). Detta innebär
att finansiella instrument som t.ex. aktier i privata bolag och sådana
derivatinstrument som inte är överlåtbara inte omfattas av
bestämmelserna om prospekt. Begreppet allmän omsättning behandlas
närmare i avsnitt 5.3.3.
165

s. 166 Kontrollera mot PDF

Undantag från prospektskyldighet
Allmänt

2§
Paragrafen innehåller undantag från skyldigheten att upprätta prospekt
och motsvarar artikel 1.2 a och till viss del artikel 2.1 a i
prospektdirektivet. Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.4.2.
Sådana finansiella instrument som avses i paragrafen är helt uteslutna
från prospektdirektivets tillämpningsområde, vilket framgår av
artikel 1.3.
Beträffande undantagen i första punkten motiveras dessa av att det i
lagen om investeringsfonder ställs upp liknande informationskrav i fråga
om investeringsfonder och fondföretag. Enligt bestämmelserna i den
lagen skall det för varje investeringsfond finnas en aktuell
informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad (4 kap. 15 och 16 §§).
Dessa handlingar skall bl.a. innehålla den information som krävs för att
man skall kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att
investera i den. Informationsbroschyren och faktabladet tillgodoser
således samma behov som ett prospekt. Samtliga fondföretag som har
tillstånd att driva verksamhet i enlighet med reglerna i UCITS-direktivet
är skyldiga att upprätta en informationsbroschyr och ett faktablad. I
1 kap. 7 § lagen om investeringsfonder anges de krav som måste vara
uppfyllda för att ett sådant fondföretag skall få marknadsföra och sälja
andelar i företaget här i landet. För att ett fondföretag som inte omfattas
av UCITS-direktivet skall få marknadsföra och sälja andelar i företaget
här i landet krävs tillstånd enligt 1 kap. 9 § lagen om investeringsfonder.
Finansinspektionen får ge ett sådant tillstånd bara om företaget vidtar
nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna lämna den information
som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla
och det finns skäl att anta att verksamheten här i landet kommer att
drivas på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i lagen om
investeringsfonder och andra författningar som reglerar företagets
verksamhet. Det bör därmed vara säkerställt att det också i fråga om
sådana fondföretag lämnas information motsvarande den som skall
finnas i en informationsbroschyr och ett faktablad.
Undantaget i andra punkten motsvarar undantaget i nu gällande 2 kap.
1 § andra stycket 3 lagen om handel med finansiella instrument.
3§
Paragrafen innehåller undantag från prospektskyldighet som är
dispositiva för den som lämnar ett erbjudande till allmänheten eller
ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en
reglerad marknad. Undantagen motsvarar artikel 1.2 b och d i
prospektdirektivet. De behandlas närmare i avsnitt 5.4.2. Kommuner och
landsting omfattas av begreppen regionala och lokala myndigheter och
omfattas således av undantagen.

166

s. 167 Kontrollera mot PDF

Undantagen i denna paragraf omfattas av artikel 1.3 i direktivet. En
emittent, den som lämnar ett erbjudande eller den som ansöker om
upptagande till handel kan därför välja att upprätta ett prospekt. I så fall
blir övriga bestämmelser i lagen om handel med finansiella instrument
tillämpliga, exempelvis bestämmelserna om prospektets innehåll samt
godkännande och offentliggörande av ett prospekt.
Erbjudande till allmänheten

4§
Undantagen i denna paragraf motsvarar artikel 3.2 första stycket samt
artikel 1.2 h i prospektdirektivet och är endast tillämpliga när finansiella
instrument erbjuds till allmänheten. Undantagen har berörts i avsnitt 5.4.
I första punkten första stycket undantas erbjudanden som riktas bara
till kvalificerade investerare. Begreppet kvalificerade investerare
definieras i 1 kap. 1 § och omfattar i huvudsak professionella aktörer på
de finansiella marknaderna samt stora företag. Dessa investerare har
bedömts väl skickade att kunna bedöma om de skall delta i ett
erbjudande utan att ha tillgång till den information som skall finnas i ett
prospekt. Som framgår av avsnitt 5.5 finns det en möjlighet för
medlemsstaterna att tillåta att även vissa fysiska personer och mindre
företag registreras som kvalificerade investerare. Även om denna
möjlighet inte införs i Sverige kommer det vara möjligt för svenska
emittenter att rikta erbjudanden till sådana kvalificerade investerare i
andra medlemsstater. För en emittent som avser att rikta ett erbjudande
till andra länder inom EES men endast vill vända sig till kvalificerade
investerare, kan det alltså vara av intresse att i respektive land kontrollera
vilka personer som där skall betraktas som kvalificerade investerare,
eftersom denna krets kan vara vidare än i Sverige.
I den andra punkten undantas erbjudanden som endast riktas till ett
begränsat antal personer från prospektskyldighet. Det är viktigt att den
som vill använda sig av denna möjlighet noga dokumenterar vilka
personer som har kontaktats för att se till att gränsen om färre än hundra
personer inte överskrids. När information lämnas till potentiella
investerare, följer av 31 § att all information om erbjudandet skall lämnas
till samtliga investerare som erbjudandet riktas till. Om någon i en
annons i en dagstidning eller på en elektronisk hemsida lämnar ett
erbjudande, kan detta aldrig anses lämnat till färre än hundra personer.
Det finns inte heller någon möjlighet att vid ett sådant offentliggörande
söka undgå prospektskyldighet genom att t.ex. skriva att maximalt 99
personer kommer att tilldelas finansiella instrument i erbjudandet.
Gränsen avser det antal personer som den som lämnar erbjudandet
vänder sig till, inte det slutliga antalet personer som köper finansiella
instrument genom erbjudandet. För att undgå prospektskyldighet måste
således den som lämnar erbjudandet söka individuell kontakt med
potentiella investerare, exempelvis genom brev, e-post eller personliga
sammanträffanden. Det bör noteras att detta undantag kan kombineras
med undantaget enligt t.ex. första punkten, och att begränsningen om
färre än hundra personer gäller varje enskild stat inom EES.
I tredje och fjärde punkterna undantas erbjudanden som ställer krav på
en minsta investering motsvarande 50 000 euro.

167

s. 168 Kontrollera mot PDF

Femte punkten undantar erbjudanden där det sammanlagda belopp som
skall betalas motsvarar mindre än 100 000 euro.
I paragrafens andra stycke undantas erbjudanden där det sammanlagda
belopp som skall betalas under en tid av tolv månader motsvarar minst
100 000 euro och högst 1 miljon euro. Till skillnad mot undantagen i
första stycket omfattas inte undantaget i andra stycket av
prospektdirektivets tillämpningsområde. Effekterna av detta har
beskrivits i avsnitt 5.4.1.
I andra stycket i artikel 3.2 i prospektdirektivet klargörs att
vidareförsäljningar efter ett erbjudande av det nu aktuella slaget skall
betraktas som separata erbjudanden. Detta innebär att man vid
återförsäljningen åter måste bedöma om det föreligger något undantag
från prospektskyldigheten eller inte. Det sagda innebär exempelvis att ett
värdepappersinstitut som i egenskap av kvalificerad investerare köper en
större post nyemitterade aktier av ett bolag och därefter riktar ett
erbjudande till minst hundra personer, som inte är kvalificerade
investerare, måste upprätta ett prospekt avseende detta erbjudande.
Vidare klargörs i andra stycket i artikel 3.2 att om en placering av
finansiella
instrument
sker
via
mellanhänder,
t.ex.
ett
värdepappersinstitut, skall ett prospekt upprättas om inte villkoren i
första stycket uppfylls vid den slutliga placeringen. Detta innebär att om
bolaget i det ovanstående exemplet anlitar ett värdepappersinstitut som
tecknar hela erbjudandet för vidare spridning till minst hundra personer
föreligger ingen undantagsmöjlighet från prospektskyldighet enligt den
nu aktuella bestämmelsen. I ett sådant fall kan inte erbjudandet anses
riktat till den kvalificerade investeraren, dvs. värdepappersinstitutet.
5§
Liksom 4 § innehåller denna paragraf undantag från prospektskyldighet
när finansiella instrument erbjuds till allmänheten. Undantagen
motsvarar artikel 4.1 i prospektdirektivet och har berörts i avsnitt 5.4.
I den första punkten görs undantag för vissa aktiebolagsrättsliga
åtgärder, exempelvis en split eller en omvänd split, dvs. en uppdelning
eller sammanläggning av aktier.
I andra punkten finns ett undantag från skyldighet att upprätta prospekt
vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella
instrument. En förutsättning för att ett prospekt inte behöver upprättas i
ett sådant fall är dels att det finns ett dokument som har getts in till
Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 a kap. 1 §, dels att
inspektionen inte meddelat beslut enligt 2 a kap. 2 § om att ett prospekt
skall upprättas. Finansinspektionen skall enligt bestämmelserna i 2 a kap.
1 § göra en bedömning av om dokumentet innehåller information som är
likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt. Finner inspektionen att
dokumentet inte uppfyller detta villkor skall inspektionen enligt 2 a kap.
2 § meddela beslut om att ett prospekt skall upprättas i enlighet med
bestämmelserna i detta kapitel. Offentliga uppköpserbjudanden
behandlas i avsnitt 11.2.
I tredje punkten undantas erbjudanden av aktier till allmänheten i
samband med en fusion där vederlaget till aktieägarna i överlåtande
bolag betalas i form av aktier i det övertagande bolaget. En förutsättning

168

s. 169 Kontrollera mot PDF

för att ett prospekt inte behöver upprättas i ett sådant fall är dels att ett
dokument getts in till Finansinspektionen för granskning, dels att
inspektionen inte meddelat beslut enligt 2 b kap. 3 § om att ett prospekt
skall upprättas. Det dokument som ges in kan vara ett dokument som
upprättats särskilt för att detta undantag skall få tillämpas, men det kan
också vara en fusionsplan som upprättats enligt bestämmelserna i
aktiebolagslagen – eller försäkringsrörelselagen – eller ett dokument som
styrelsen i bolaget upprättat i något annat sammanhang. Det är således
innehållet i dokumentet som är avgörande för om undantaget skall få
tillämpas. Finansinspektionen skall enligt bestämmelserna i 2 b kap. göra
en bedömning av om dokumentets innehåll är likvärdigt med den
information som skall finnas i ett prospekt. Finner inspektionen att
dokumentet inte uppfyller detta villkor skall inspektionen meddela beslut
om att ett prospekt skall upprättas i enlighet med bestämmelserna i detta
kapitel. Fusioner behandlas i avsnitt 11.4.
I den fjärde punkten undantas överlåtelser av aktier där någon
ersättning inte utgår, t.ex. om utdelning av vinst sker i form av aktier,
från prospektskyldighet. Beträffande det dokument som skall finnas
tillgängligt torde i allmänhet den information som i sådana fall tillställs
eller finns tillgänglig för aktieägarna enligt bestämmelserna i
aktiebolagslagen vara tillräcklig.
I den femte punkten finns ett undantag från prospektskyldighet när ett
erbjudande riktas till nuvarande eller tidigare anställda eller
styrelseledamöter i ett företag av företaget självt eller av ett närstående
företag. Med närstående företag avses såväl dotterföretag och
moderföretag som andra intresseföretag. Bestämmelsen har formulerats
på motsvarande sätt som den i 6 § 6 (jfr artiklarna 4.1.e och 4.2 f i
prospektdirektivet). Det bör noteras att undantaget endast gäller under de
förutsättningar som anges i den aktuella punkten. Det faktum att
undantaget förts in är inte avsett att få till följd att de som kan komma att
omfattas av ett sådant erbjudande inte får tillgång till väsentlig
information om erbjudandet. Det bör därför åligga företaget att se till att
det dokument som skall tillhandahållas innehåller den information som är
nödvändig för att investeraren skall kunna göra en välgrundad
bedömning av företagets erbjudande. Företaget bör vid erbjudandet även
beakta andra regler av betydelse, exempelvis bestämmelserna i
aktiebolagslagen. Även uttalanden från Aktiemarknadsnämnden och
innehållet i olika riktlinjer utgivna av aktörer på finansmarknaden kan
vara av betydelse (se t.ex. Aktiemarknadsnämndens uttalande 2002:1 och
avsnitt 7 i Aktiespararnas Ägarstyrningspolicy, december 2003).
Upptagande till handel

6§
I paragrafen, som har berörts i avsnitt 5.4, finns undantag från skyldighet
att upprätta prospekt när finansiella instrument skall tas upp till handel på
en reglerad marknad. Paragrafen motsvarar artikel 4.2 a–g i
prospektdirektivet.
I första punkten undantas de fall där endast ett mindre antal nya aktier
tas upp till handel. När exempelvis antalet aktier som emitteras motsvarar
fem procent av det antal aktier av samma slag som redan är noterade på

169

s. 170 Kontrollera mot PDF

en reglerad marknad, behöver något prospekt inte upprättas. Ett prospekt
kan dock behöva upprättas i nämnda situation, om det inom den senaste
tolvmånadersperioden har genomförs en annan emission och det inte
heller vid detta tillfälle upprättades något prospekt men antalet aktier
som sammanlagt emitterats under tolvmånadersperioden nu överstiger
den gräns som anges i punkten. Prospekt kan även behöva upprättas om
upptagandet till handel kombineras med ett erbjudande till allmänheten,
och något undantag avseende erbjudandet inte är tillämpligt.
Andra punkten motsvarar i sak undantaget i 5 § 1, och avser
exempelvis aktier som emitteras vid en split.
Undantaget i tredje punkten från skyldigheten att upprätta prospekt vid
offentliga uppköpserbjudanden motsvarar i sak det som gäller enligt
5 § 2 vid erbjudande av finansiella instrument till allmänheten.
Undantaget i fjärde punkten för erbjudanden av aktier i samband med
en fusion motsvarar i sak det som gäller enligt 5 § 3 vid erbjudande av
finansiella instrument till allmänheten.
Den femte punkten motsvarar undantaget i 5 § 4.
Beträffande den sjätte punkten hänvisas till kommentaren till 5 § 5.
I sjunde punkten undantas aktier som emitteras vid konvertering,
utbyte och utnyttjande av andra finansiella instrument. Som exempel kan
nämnas aktier som emitteras vid konvertering av konvertibla skuldebrev
eller vid utnyttjande av teckningsoptioner.
7§
Paragrafen innehåller undantag från prospektskyldighet när finansiella
instrument av samma kategori redan är upptagna till handel på en annan
reglerad marknad inom EES. Paragrafen motsvarar artikel 4.2 h i
prospektdirektivet.
Den första punkten i första stycket avser dels de fall där de finansiella
instrumenten togs upp till handel för första gången efter det att
prospektdirektivet trädde i kraft, dvs. efter den 31 december 2003, dels
de fall där de finansiella instrumenten togs upp till handel före den 1
januari 2004 med stöd av ett prospektet som godkänts enligt tidigare
gällande direktiv om prospekt (se artikel 4.2 h ii och iii i
prospektdirektivet).
I andra stycket anges bl.a. att det sammanfattande dokumentet skall
innehålla information motsvarande den som enligt 13 § skall ingå i en
sammanfattning. Här får en anpassning ske till vad som får anses vara
rimligt med tanke på att prospektet i vissa fall kan vara förhållandevis
gammalt.
Det bör noteras att undantaget från prospektskyldighet enligt
paragrafen förutsätter att samtliga krav som anges i första stycket 3 är
uppfyllda.

170

s. 171 Kontrollera mot PDF

Ansvar för upprättande av prospekt
Erbjudande till allmänheten

8§
I paragrafen anges vem som är ansvarig för att upprätta ett prospekt vid
erbjudanden till allmänheten.
Enligt första stycket skall emittenten upprätta prospekt vid erbjudanden
till allmänheten som innefattar emission av finansiella instrument.
Bestämmelserna i andra stycket motsvarar i huvudsak 11 kap. 12 och
13 §§ i den föreslagna nya aktiebolagslagen. Uppräkningen av finansiella
instrument i bestämmelsen är uttömmande. Skyldigheten för ett
aktiebolag att upprätta prospekt i en sådan situation som avses gäller
således bara i fråga om finansiella instrument som anges i bestämmelsen.
Bestämmelsen i fjärde stycket motsvarar i sak 11 kap. 20 § i den
föreslagna nya aktiebolagslagen. Om ett aktiebolag har upprättat ett
prospekt efter underrättelse enlig andra stycket får bolaget ta ut
ersättning för sina kostnaderna för att upprätta prospektet. Om det är
flera personer som lämnat erbjudandet får kostnaderna fördelas dem
emellan.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 9.2.
Upptagande till handel

9§
I paragrafen anges vem som är ansvarig för att upprätta prospekt vid en
ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en
reglerad marknad. Av bestämmelsen följer att det är den som gör en
ansökan som skall upprätta prospektet.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 9.2.
Prospektets innehåll

10 §
I paragrafen anges i första stycket de grundläggande kraven avseende
innehållet i ett prospekt. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 5.1 i
prospektdirektivet. I styckena 18–20 i ingressen till prospektdirektivet
framhålls bl.a. att investeringar i finansiella instrument liksom andra
investeringar innebär en risktagning. Innehållet i ett prospekt skall ge en
potentiell investerare möjlighet att göra en välgrundad bedömning av de
risker som är förknippade med en investering.
Med garant avses en person som har åtagit sig att säkerställa att alla
skyldigheter i samband med en emission utförs enligt givna regler. Detta
kan ske i form av en garanti, en säkerhet, ett s.k. ”keep well-avtal”, ett
försäkringsavtal eller ett motsvarande åtagande. Med garant avses t.ex.
inte sådana värdepappersinstitut som sysslar med s.k. placeringsgarantier
(underwriting).
171

s. 172 Kontrollera mot PDF

Av andra stycket framgår att ytterligare bestämmelser om ett prospekts
innehåll finns i prospektförordningen. Reglerna i förordningen behandlas
i avsnitt 7.4. Vid upprättandet av ett prospekt blir en eller flera bilagor till
förordningen tillämpliga. I dessa bilagor anges vilka uppgifter ett
prospekt skall innehålla. I 18 § ges Finansinspektionen möjlighet att i
vissa fall medge att uppgifter som enligt förordningen skall ingå i ett
prospekt utelämnas.
11 §
I prospektförordningen uppställs ett krav på att uppgifter om personer i
ledande befattning som har dömts i bedrägerirelaterade mål under de
senaste fem åren skall finnas med i prospektet, som bl.a. skall göras
tillgängligt på en elektronisk hemsida. Enligt 21 § första stycket
personuppgiftslagen (1998:204), som bl.a. omfattar helt eller delvis
automatiserad behandling av personuppgifter, får sådana personuppgifter
endast behandlas av en myndighet. Med hänsyn härtill har införts ett
undantag från 21 § personuppgiftslagen vid behandling av
personuppgifter i syfte att upprätta och offentliggöra ett prospekt, se även
avsnitt 7.4.2. Det är bara inför upprättandet av prospektet, och vid
offentliggörandet av det, som undantaget gäller. Bestämmelsen ger alltså
inte stöd för en fortlöpande registrering av ledande personers brottslighet,
utan det är bara när det har blivit aktuellt att upprätta ett prospekt som de
uppgifter som prospektet skall innehålla får samlas in och behandlas i
övrigt i syfte att upprätta och offentliggöra prospektet. Vidare har införts
en bestämmelse om att personuppgifter i ett prospekt får föras över till en
stat utanför EES i den utsträckning som krävs enligt 26–28 §§.
Prospektets utformning

12 §
Paragrafen motsvarar artiklarna 5.3 och 12 i prospektdirektivet och har
behandlats i avsnitt 7.2.1.
Av första stycket framgår att ett prospekt kan bestå av ett eller tre
separata dokument eller, i vissa fall, av ett grundprospekt. Oavsett vilken
av dessa former som väljs är det väsentliga att de uppgifter som krävs
enligt direktivet och prospektförordningen finns med i prospektet.
Enligt tredje stycket har en emittent som tidigare fått ett
registreringsdokument godkänt och registrerat av Finansinspektionen
möjlighet att endast upprätta en värdepappersnot och en sammanfattning
vid ett nytt erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller
upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad.
En förutsättning är dock att registreringsdokumentet fortfarande är giltigt
enligt vad som anges i 23 §. Registreringsdokumentet kan i
förekommande fall uppdateras genom att ny information införs i
värdepappersnoten. Av artikel 12.3 framgår att om en emittent har gett in
ett registreringsdokument utan att detta har godkänts skall hela
dokumentationen, inklusive uppdaterad information, bli föremål för
godkännande. Detta får anses framgå av bestämmelsen om godkännande
i 24 §.

172

s. 173 Kontrollera mot PDF

13 §
Paragrafen motsvarar artikel 5.2 i prospektdirektivet och har
kommenterats i avsnitt 7.2.1 och 9.2.
I bestämmelsen uppställs i första stycket ett krav på att ett prospekt
skall innehålla en sammanfattning. Genom denna skall en investerare
kunna ta del av väsentliga uppgifter om emittenten och de risker som är
förknippade med en investering i de finansiella instrumenten. En
sammanfattning skall ingå oavsett om prospekt upprättas som ett eller tre
separata dokument. I det senare fallet skall ett av dokumenten utgöra
sammanfattningen. Med garant avses detsamma som i 10 §.
I andra stycket uppställs krav på att sammanfattningen skall innehålla
vissa närmare angivna uppgifter.
Av tredje stycket framgår att ett prospekt inte behöver innehålla en
sammanfattning, när prospektet avser upptagande till handel av icke
aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt
värde som motsvarar minst 50 000 euro. Det kan i sammanhanget noteras
att erbjudanden till allmänheten avseende sådana instrument är
undantagna från prospektskyldighet enligt 4 § 4.
14 §
Av paragrafen framgår att en person får göras ansvarig för uppgifter som
ingår i eller saknas i sammanfattningen endast om denna är vilseledande,
felaktig eller oförenlig med de andra delarna av prospektet. Detsamma
gäller beträffande en översättning av sammanfattningen.
15 §
Paragrafen ger en emittent möjlighet att i vissa fall upprätta ett
grundprospekt. Paragrafen motsvarar artikel 5.4 första stycket i
prospektdirektivet och behandlas i avsnitt 7.2.2.
Av första punkten framgår att ett grundprospekt kan upprättas när icke
aktierelaterade finansiella instrument emitteras inom ramen för ett
emissionsprogram. Begreppet emissionsprogram definieras i 1 kap. 1 §.
Av stycke 13 i ingressen till prospektdirektivet framgår att finansiella
instrument som ges ut inom ramen för ett emissionsprogram inte behöver
vara identiska utan att det räcker med att de ”rent allmänt tillhör en viss
kategori”. Inom ramen för samma program kan således olika instrument
ges ut, såsom skuldförbindelser, certifikat och warranter. Instrumenten
kan ha olika egenskaper när det gäller exempelvis underliggande tillgång
eller grunden för att bestämma inlösenbelopp eller kupongbetalning.
I andra punkten behandlas möjligheten att upprätta ett grundprospekt,
när säkerställda obligationer emitteras fortlöpande eller vid upprepade
tillfällen. Av artikel 2.1 l i prospektdirektivet framgår att emissionerna
skall ske i omgångar eller vid minst två separata emissioner under en
tolvmånadersperiod. Till skillnad från andra prospekt kan ett
grundprospekt som upprättats och godkänts enligt denna punkt vara
giltigt under en längre period än tolv månader. Detta framgår av 23 §
andra stycket.

173

s. 174 Kontrollera mot PDF

Tredje punkten innehåller en möjlighet för hypoteksinstitut att under
vissa förutsättningar upprätta ett grundprospekt avseende emission av
bostadsobligationer. Bestämmelsen kommenteras närmare i avsnitt 5.4.2
och 7.2.2.
16 §
Paragrafen motsvarar artikel 5.4 tredje stycket i prospektdirektivet och
behandlas i avsnitt 7.2.2.
Det bör noteras att kraven på ett grundprospekts innehåll framgår av
10 §. Vidare stadgas i 17 § vad som gäller beträffande utelämnande av
viss information. I 32 § finns bestämmelser om att tillägg till prospekt
måste upprättas i vissa situationer. Dessa gäller även grundprospekt.
I 16 § klargörs att om ett grundprospekt eller ett tillägg till detta inte
innehåller de slutliga villkoren, skall dessa ges in till Finansinspektionen
och offentliggöras, se även kommentaren till 17 §. Om ett grundprospekt
ligger till grund för flera erbjudanden till allmänheten, skall de slutliga
villkoren ges in till Finansinspektionen varje gång ett sådant erbjudande
lämnas inom ramen för grundprospektet.
Utelämnande av information

17 §
Paragrafen motsvarar artikel 8.1 i prospektdirektivet och kommenteras i
avsnitt 7.5. Av första stycket framgår att om det slutliga priset eller
antalet finansiella instrument som ett erbjudande omfattar inte kan anges
i prospektet, skall prospektet i stället innehålla uppgifter om de kriterier
eller villkor som skall tillämpas för att fastställa priset eller antalet
finansiella instrument eller, när det gäller priset, det högsta priset. Vidare
framgår att en investerare har rätt att återkalla sin anmälan om köp eller
teckning av de finansiella instrumenten om prospektet inte innehåller de
uppgifter som räknas upp i första stycket.
Av andra stycket framgår att när priset eller antalet finansiella
instrument har fastställts slutligt skall dessa uppgifter ges in till
Finansinspektionen och offentliggöras enligt 27 §.
Som stadgas i tredje stycket skall en återkallelse göras inom fem
arbetsdagar från det att de slutligt fastställda uppgifterna har
offentliggjorts.
18 §
Bestämmelsen ger Finansinspektionen möjlighet att under vissa
förutsättningar besluta att uppgifter som skall ingå i ett prospekt får
utelämnas. Bestämmelsen motsvarar artikel 8.2 och 8.3 i
prospektdirektivet och har kommenterats i avsnitt 7.5.
Om den som har upprättat prospektet anser att viss information bör
kunna utelämnas från prospektet, skall upplysning om detta lämnas när
prospektet ges in till Finansinspektionen för granskning. Vidare bör
skälen för detta ställningstagande noga redovisas, för att ge
174

s. 175 Kontrollera mot PDF

Finansinspektionen ett underlag vid sin prövning av om informationen
kan utelämnas.
Hänvisning till andra dokument

19 §
Paragrafen motsvarar artikel 11 i prospektdirektivet och har behandlats i
avsnitt 7.6. Bestämmelsen ger den person som upprättar ett prospekt
möjlighet att i prospektet hänvisa till andra offentliggjorda dokument,
som tidigare har godkänts av eller getts in till Finansinspektionen.
Informationen i dessa dokument skall tillsammans med prospektets
övriga uppgifter uppfylla de krav som uppställs i prospektförordningen.
Exempelvis kan ett registreringsdokument avseende vissa av de uppgifter
som krävs innehålla en hänvisning till en årsredovisning. Av artikel 11.1
framgår att informationen skall vara den senaste som emittenten har
tillgänglig.
Språkbestämmelser

20–22 §§
Paragraferna reglerar vilket språk som ett prospekt skall upprättas på.
Genom dessa bestämmelser genomförs artikel 19 i prospektdirektivet.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 7.7.
Av 20 § första stycket framgår att när finansiella instrument erbjuds till
allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige
skall prospektet upprättas på svenska. Finansinspektionen kan dock i ett
enskilt fall besluta att prospektet upprättas på ett annat språk, t.ex. om en
mindre del av prospektet upprättats på norska eller den krets av
investerare som erbjudandet omfattar bedöms ha goda möjligheter att ta
del av information på ett annat språk.
I 20 § andra stycket anges ett undantag från denna regel för icke
aktierelaterade finansiella instrument med ett nominellt värde som
motsvarar minst 50 000 euro. Prospekt avseende sådana finansiella
instrument får upprättas på ett språk som används allmänt på de
internationella finansiella marknaderna. I dag torde det vara uppenbart att
det är engelska som avses med det begreppet.
21 § avser situationen när ett erbjudande eller ett upptagande till
handel inte berör den svenska marknaden. Finansinspektionen kan trots
det vara den behöriga myndighet som skall granska prospektet, se
kommentaren till 24 § första stycket. Ett sådant prospekt måste inte
upprättas på svenska, utan får också upprättas på antingen ett språk som
används allmänt på de internationella finansiella marknaderna eller på ett
annat språk som Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar.
Om ett prospekt har godkänts av en annan behörig myndighet inom
EES och prospektet avser ett erbjudande av finansiella instrument som
riktar sig till allmänheten i Sverige eller en ansökan om att finansiella
instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige,
framgår av 22 § att Finansinspektionen inte kan ställa krav på att ett
175

s. 176 Kontrollera mot PDF

prospekt i dess helhet skall upprättas på svenska om prospektet är
upprättat på ett språk som används allmänt på de internationella
finansiella marknaderna. Finansinspektionen kan dock besluta att en
sammanfattning av prospektet skall översättas till svenska. Detta gäller
även i de fall en sammanfattning inte behöver upprättas enligt artikel 5.2
andra stycket i prospektdirektivet (jfr 13 § tredje stycket).
Prospektets giltighetstid

23 §
Genom paragrafen, som behandlas i avsnitt 7.3, genomförs artikel 9 i
prospektdirektivet.
Av första stycket framgår att ett prospekt under angivna förutsättningar
är giltigt under högst tolv månader. Detta gäller oavsett om prospektet
består av ett eller tre separata dokument eller av ett grundprospekt. De
separata dokumenten har samma giltighetstid, vilket innebär att ett
registreringsdokument som har godkänts som en del av ett prospekt,
under tolv månader därefter kan användas som ett separat dokument även
i andra prospekt. I en sådan situation behöver en emittent, enligt vad som
följer av 12 § tredje stycket, endast upprätta en värdepappersnot och en
sammanfattning. I vissa närmare angivna fall behöver dock
kompletterande information lämnas.
Andra stycket klarlägger att giltighetstiden för ett grundprospekt i vissa
fall kan vara längre än tolv månader. Se även kommentaren till 15 §.
Av tredje stycket framgår att giltigheten enligt första och andra
styckena endast gäller under förutsättning att eventuella tillägg görs
enligt 32 §.
Godkännande av prospekt

24 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om godkännande av prospekt och
motsvarar artiklarna 13.1–13.4 i prospektdirektivet. Bestämmelserna har
kommenterats i avsnitten 8.1 och 8.1.1. Finansinspektionen skall granska
alla typer av prospekt som avser ett erbjudande av finansiella instrument
till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel
på en reglerad marknad. Granskningen skall leda fram till en bedömning
av om prospektet skall godkännas eller inte.
Att Finansinspektionen skall vara behörig myndighet enligt
prospektdirektivet behandlas närmare i avsnitt 6.3. Om Sverige inte är
hemstat för prospektet är dock inspektionen inte behörig att uppta en
ansökan om godkännande av ett prospekt till prövning. Av definitionen
av hemstat framgår att inspektionen är behörig att pröva ansökningar när
emittenten har sitt säte i Sverige. Därutöver framgår av definitionen att
emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som ansöker om att de
finansiella instrumenten skall tas upp till handel på en reglerad marknad i
vissa fall kan välja Sverige som hemstat. Även vid dessa fall, som bl.a.
avser emissioner av icke aktierelaterade finansiella instrument som vart
176

s. 177 Kontrollera mot PDF

och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 1 000 euro, är
inspektionen behörig att pröva ansökan.
I avsnitt 8.1 redogörs för omfattningen av Finansinspektionens
granskning. Godkännande av prospekt får ske efter en granskning av att
prospektet är fullständigt, sammanhängande och begripligt samt i övrigt
uppfyller de krav som ställs i lagen om handel med finansiella instrument
och prospektförordningen. Finansinspektionen skall vid sin granskning
av ett prospekt reagera mot felaktigheter och se till att prospektet inte är
otydligt eller ofullständigt. Finansinspektionen har normalt inte någon
skyldighet att verifiera uppgifterna i ett prospekt. Endast om det framstår
som mer eller mindre uppenbart att uppgifter i ett prospekt är oriktiga bör
Finansinspektionen vidta åtgärder för att få dem korrigerade av den som
gett in prospektet. Ett godkännande av Finansinspektionen innebär inte
någon garanti för att sakuppgifterna i prospektet är riktiga eller
fullständiga.
I första stycket finns den grundläggande bestämmelsen om granskning.
Finansinspektionen skall, som framgår av andra stycket, meddela beslut
om prospektet godkänns eller inte inom tio, eller i vissa angivna fall,
tjugo arbetsdagar. Om prospektet behöver kompletteras skall
inspektionen begära kompletterande information. Detta framgår av tredje
stycket. Det bör dock noteras att Finansinspektionen inte kan kräva att ett
prospekt innehåller information som inte anges i bilagorna I–XVII i
prospektförordningen. Kompletteringarna skall således avse sådan
information som skall vara med i det aktuella prospektet enligt vad som
anges i de bilagor som är aktuella avseende prospektet. Inspektionen kan
dock exempelvis ställa krav på att informationen skall lämnas på ett mer
utförligt sätt. I det fall inspektionen begär in kompletteringar, börjar de
tidsfrister som framgår av andra stycket att löpa först när den
kompletterande informationen har kommit in till inspektionen.
Av fjärde stycket framgår att Finansinspektionen skall registrera ett
prospekt när det har godkänts.
25 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om att Finansinspektionen i vissa
fall har möjlighet att lämna över en ansökan om godkännande av
prospekt till en behörig myndighet i en annan stat inom EES.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 8.1.1. Genom paragrafen
genomförs artikel 13.5 i prospektdirektivet.
Det kan antas att denna möjlighet kommer att utnyttjas endast i mycket
speciella situationer. En sådan situation skulle kunna vara att det är fråga
om ett erbjudande till allmänheten i ett annat land än Sverige, utan att
erbjudandet har någon som helst eller endast mycket ringa anknytning till
Sverige. Vid sådant förhållande framstår det som ändamålsenligt att
inspektionen lämnar över ansökan till den behöriga myndigheten i det
land där erbjudandet skall lämnas.

177

s. 178 Kontrollera mot PDF

Offentliggörande av prospekt

26 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om offentliggörande av ett prospekt
och har behandlats närmare i avsnitt 8.2. Genom paragrafen genomförs
artikel 14.1 i prospektdirektivet.
Ett offentliggörande skall, som framgår av första stycket, ske först efter
det att prospektet har godkänts och registrerats av Finansinspektionen.
I andra stycket anges när prospekt skall offentliggöras. Det är viktigt
att prospektet offentliggörs i så god tid som möjligt innan
anmälningstiden i ett erbjudande börjar löpa eller de berörda finansiella
instrumenten tas upp till handel, för att allmänheten skall hinna ta del av
innehållet i prospektet. Möjligheten att vänta tills dagen innan
anmälningstiden börjar löpa bör endast utnyttjas i undantagsfall.
När prospektet offentliggörs får enligt artikel 14.6 i prospektdirektivet
dess innehåll eller utformning inte ha ändrats, jämfört med den version
som godkänts av Finansinspektionen. Detta får dock anses vara självklart
och behöver inte uttryckligen anges i lagtext.
27 §
I paragrafen anges i första stycket på vilka olika sätt ett prospekt kan
offentliggöras. Stycket motsvarar artiklarna 14.2 a–d i prospektdirektivet.
I andra stycket föreskrivs att om ett prospekt har offentliggjorts av en
emittent måste denne i vissa fall även offentliggöra prospektet i
elektronisk form på sin elektroniska hemsida. Stycket motsvarar
artikel 14.2 andra stycket i prospektdirektivet. Bestämmelsen leder till att
investerarna på ett enkelt sätt kan ta del av information om ett
erbjudande. Det är dock ingenting som hindrar en emittent från att vidta
åtgärder för att förhindra eller försvåra åtkomst till prospektet om detta är
befogat, exempelvis i de situationer emittenten vill förhindra att
investerare i länder som inte omfattas av ett erbjudande kan ta del av
prospektet. Tvärtom framgår av artikel 29.2 i prospektförordningen att i
det fall ett prospekt avseende ett erbjudande till allmänheten
offentliggörs på emittentens elektroniska hemsida eller på ett
värdepappersinstituts eller en reglerad marknads elektroniska hemsida
skall åtgärder vidtas för att undvika att erbjudandet riktas till personer
som är bosatta i medlemsstater eller tredje länder där erbjudandet inte
gäller.
28 §
I första stycket slås fast att en investerare alltid kostnadsfritt skall kunna
få en papperskopia av prospektet, om investeraren begär detta. Stycket
motsvarar artikel 14.7 i prospektdirektivet.
Av andra stycket framgår hur offentliggörandet får ske i det fall
prospektet består av flera dokument eller innehåller information som har
gjorts till en del av prospektet genom hänvisning. Stycket motsvarar
artikel 14.5 i prospektdirektivet.
178

s. 179 Kontrollera mot PDF

Som framgår av tredje stycket finns kompletterande bestämmelser
avseende offentliggörandet i prospektförordningen. Dessa har berörts i
avsnitt 8.2.
29 §
Genom paragrafen genomförs artikel 14.4 i prospektdirektivet. Syftet
med paragrafen är att allmänheten skall kunna besöka
Finansinspektionens elektroniska hemsida och där få information om de
prospekt och eventuella tillägg som har offentliggjorts under åtminstone
de senaste tolv månaderna.
Reklam och annan information

30 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om reklam. Bestämmelserna har
kommenterats i avsnitt 8.4.
I första stycket uppställs ett krav på att reklam skall innehålla
information om att ett prospekt har offentliggjorts och var det finns att
tillgå. Därigenom får den som observerar reklamen kännedom om var
kompletterande information finns att tillgå. Stycket motsvarar
artikel 15.2 i prospektdirektivet.
Andra stycket uppställer krav på reklamen. Om någon inte följer dessa
krav bör åtgärder i de flesta fall kunna vidtas med stöd av
bestämmelserna i marknadsföringslagen. Vidare föreskrivs en plikt för
den som lämnar information till allmänheten att se till att den information
som lämnas stämmer överens med den som lämnas i prospektet. Stycket
motsvarar artikel 15.3 i prospektdirektivet.
I prospektförordningen finns i artikel 34 en exemplifiering av på vilka
sätt reklam kan göras. Tredje stycket innehåller därför en erinran om att
det finns ytterligare bestämmelser om reklam i förordningen.
31 §
Paragrafen motsvarar artiklarna 15.4 och 15.5 i prospektdirektivet.
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 8.4. Sveriges advokatsamfund
efterfrågar i sitt remissyttrande ett klargörande av vilka avsändare av
information som träffas av bestämmelsen. Med anledning därav anges i
första stycket att information som lämnas av emittenten, den som lämnar
erbjudandet eller den som ansöker om att finansiella instrument skall tas
upp till handel skall överensstämma med den information som lämnas i
prospektet.
Tillägg till prospekt

32 §
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 8.5, innebär att ett tillägg till
prospektet måste upprättas i vissa situationer. Paragrafen motsvarar
179

s. 180 Kontrollera mot PDF

artikel 16 i prospektdirektivet. Om en situation som beskrivs i paragrafen
inträder först efter det att ett erbjudande till allmänheten har löpt ut, dvs.
när den i prospektet angivna sista dagen att anmäla intresse att köpa eller
teckna finansiella instrument har passerats, eller efter det att de
finansiella instrumenten har tagits upp till handel blir bestämmelsen inte
tillämplig. Däremot kan det finnas en skyldighet för emittenten att lämna
information till allmänheten, exempelvis genom åtaganden som gjorts i
ett noteringsavtal.
Det bör noteras att det inte finns någon skyldighet att upprätta ett
tillägg till prospektet så snart en ny omständighet eller sakfel har
framkommit eller ett förbiseende uppmärksammas. Som framgår av
första stycket föreligger denna skyldighet endast i det fall
omständigheten, sakfelet, eller förbiseendet kan påverka bedömningen av
de finansiella instrument som omfattas av prospektet. Det kan säkert
uppstå situationer där det rent objektivt kan vara svårt att avgöra om
omständigheten eller sakfelet är av den digniteten att den kan påverka
bedömningen av de finansiella instrumenten. I en sådan situation torde
det vara en fördel om den som upprättat prospektet också upprättar ett
tillägg till detta, för att ge investerarna så fullständig information som
möjligt och för att undgå risken att det i efterhand vid en rättslig
prövning slås fast att ett tillägg borde ha upprättats. Rätten att återkalla
en anmälan eller ett samtycke enligt tredje stycket kan inte anses gälla
tidigare tecknade erbjudanden inom ramen för ett grundprospekt.
Erbjudanden till allmänheten och upptagande till handel i annan stat inom
EES

33 §
Bestämmelsen motsvarar artikel 18 i prospektdirektivet och behandlas i
avsnitt 8.6. I första stycket föreskrivs en skyldighet för
Finansinspektionen att på begäran upprätta ett intyg om att ett prospekt
har upprättats i enlighet med prospektdirektivet. Genom detta förfarande
behöver exempelvis en svensk emittent som avser att rikta ett erbjudande
till allmänheten i flera stater inom EES endast få prospektet godkänt av
Finansinspektionen. I andra stycket sägs att det av intyget bl.a. skall
framgå om prospektet har upprättats i enlighet med prospektdirektivet.
Ett intyg med denna innebörd kan inte utfärdas när det gäller
grundprospekt avseende svenska bostadsobligationer, som upprättats
med stöd av 15 § 3, eftersom nämnda bestämmelse inte har någon
motsvarighet i prospektdirektivet.
Som framgår av tredje stycket kan dock en utländsk behörig myndighet
kräva att prospektet översätts till ett språk som godkänns av den
myndigheten. Om prospektet upprättats på ett språk som används allmänt
på de internationella finansiella marknaderna kan myndigheten dock
endast begära att prospektets sammanfattning översätts till den eller de
officiella språken i staten. Den som avser att begära ett intyg enligt första
stycket bör därför ta reda på vilka krav den behöriga myndigheten har
avseende översättningar, och i förekommande fall bifoga
översättningarna till den begäran om intyg som ges in till
Finansinspektionen.

180

s. 181 Kontrollera mot PDF

Den behöriga myndigheten i den andra staten har inte någon möjlighet
att uppställa några andra krav avseende prospektets utformning och
innehåll, utöver kravet på översättning. Detta är en betydande förenkling
för emittenter och andra som riktar ett erbjudande till allmänheten eller
genomför ett upptagande till handel i flera stater, jämfört med vad som
hittills varit fallet. Detta har också varit ett huvudsyfte med reglerna i det
nya prospektdirektivet.
Prospekt godkända i annan stat inom EES

34 §
Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i utredningens förslag, anger att
ett prospekt som har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat
inom EES under vissa förutsättningar är giltigt i Sverige.
Emittenter med säte i en stat utanför EES

35 §
Bestämmelsen ger en emittent med säte i en stat utanför EES möjlighet
att till Finansinspektionen ge in ett prospekt som har upprättas i
emittentens hemland, och få detta godkänt enligt vad som anges i 24 §.
Inspektionen kan godkänna prospektet, om det uppfyller de krav som
ställs avseende ett prospekt som upprättas av en emittent med säte i en
stat inom EES. Om prospektet godkänns och sökanden önskar genomföra
ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel i flera
stater inom EES, kan detta ske i enlighet med vad som anges i 33 §.
Bestämmelsen motsvarar artikel 20 i prospektdirektivet och har
behandlats i avsnitt 8.7.

2 a kap.
I lagen har införts ett nytt kapitel, 2 a kap., som innehåller bestämmelser
om
offentliga
uppköpserbjudanden.
Begreppet
offentligt
uppköpserbjudande definieras i 1 kap. 1 §. Endast offentliga
uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument som
är avsedda för allmän omsättning omfattas av reglerna i
prospektdirektivet.
Om vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän
omsättning

1§
Genom bestämmelsen i första stycket införs en möjlighet för den som gör
ett offentligt uppköpserbjudande där vederlaget utgörs av finansiella
instrument som är avsedda för allmän omsättning att ge in ett dokument
till Finansinspektionen för granskning. I ett sådant fall erbjuder
181

s. 182 Kontrollera mot PDF

budgivaren även finansiella instrument till allmänheten och
prospektskyldighet föreligger därför om inte denna möjlighet utnyttjas.
Vad som avses med ett offentligt uppköpserbjudande framgår av
definitionen i 1 kap. 1 §.
Om Finansinspektionen inte meddelar ett beslut, inom de tidsfrister
som anges i 2 §, om att ett prospekt skall upprätts behöver den som gör
erbjudandet inte upprätta något prospekt, vilket följer av bestämmelserna
i 2 kap. 5 § 2 och 6 § 3.
Finansinspektionens granskning skall avse en bedömning av om
dokumentet innehåller information som är likvärdig med den som skall
finnas i ett prospekt enligt bestämmelserna i 2 kap. och reglerna i
prospektförordningen. Kravet på likvärdig information bör inte uppfattas
som att det skall vara fråga om exakt samma information som i ett
prospekt.
I linje med vad som enligt 2 kap. 20 eller 21 § gäller i fråga om ett
prospekt skall ett dokument enligt andra stycket upprättas på svenska,
om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas
på ett annat språk.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.2.
2§
Tidsfristerna i bestämmelsen motsvarar dem som gäller enligt 2 kap. 24 §
vid prövning en ansökan om godkännande av prospekt.
Om Finansinspektionen finner att ett dokument har ett innehåll som är
likvärdigt med det i ett prospekt, skall inspektionen inte fatta något beslut
med den innebörden. Finansinspektionen skall fatta beslut bara om ett
prospekt skall upprättas. Om inspektionen inte meddelar ett sådant beslut
inom angivna tidsfrister följer av 2 kap. 5 § 2 och 6 § 3 att ett prospekt
inte behöver upprättas. Om inspektionen finner att det inte finns skäl att
meddela ett sådant beslut i ett ärende kan inspektionen naturligtvis innan
tidsfristen har löpt ut besluta att skriva av ärendet och meddela detta till
den som har lämnat in dokumentet.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.2.
Om vederlaget utgörs av kontant betalning

3§
Bestämmelserna motsvarar i sak vad som enligt nuvarande lydelser av
2 kap. 1 § första stycket och 3 § gäller i fråga om skyldighet att upprätta
prospekt vid erbjudanden om försäljning av finansiella instrument.
Gränsen för prospektskyldighet har dock höjts. Om summan av de
belopp som kan komma att betalas med anledning av
uppköpserbjudandet uppgår till mindre än motsvarande 100 000 euro
behöver budgivaren inte upprätta något prospekt.
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 11.2.

182

s. 183 Kontrollera mot PDF

4§
Bestämmelserna motsvarar undantagen från prospektskyldighet i
nuvarande lydelser av 2 kap. 1 § andra stycket 1 och 3. Undantaget är
tillämpligt både vid uppköpserbjudanden där bara en av förutsättningarna
är uppfylld och vid uppköpserbjudanden där båda förutsättningarna
samtidigt är uppfyllda.
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 11.2.
5§
Bestämmelserna motsvarar i sak vad som enligt nuvarande lydelser av
2 kap. 4 § första stycket och 6 § gäller vid erbjudanden om försäljning av
finansiella instrument i fråga om skyldighet att lämna in prospekt till
Finansinspektionen och att offentliggöra prospektet efter det att
inspektionen registrerat det.
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 11.2.

2 b kap.
I lagen har införts ett nytt kapitel, 2 b kap., som innehåller bestämmelser
om vissa fusioner där vederlaget till aktieägarna utgörs av aktier i det
övertagande bolaget. Genom bestämmelserna i kapitlet kommer sådana
fusioner att kunna genomföras utan att prospekt behöver upprättas, vilket
följer av 2 kap. 5 § 3 och 6 § 4. I prospektdirektivet finns i
artiklarna 4.1 c och 4.2 d motsvarande undantag från skyldighet att
upprätta prospekt.
1§
Av paragrafen följer att bestämmelserna i kapitlet gäller vid fusioner
enligt
aktiebolagslagen
eller
försäkringsrörelselagen
där
fusionsvederlaget utgörs av aktier i det övertagande bolaget och minst ett
av de deltagande bolagen är ett publikt aktiebolag eller ett publikt
försäkringsaktiebolag.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 11.4.
2§
Vid en sådan fusion som avses i 1 § skall styrelserna för överlåtande
bolag och, vid absorption, det övertagande bolaget upprätta ett dokument
som enligt första stycket skall ges in till Finansinspektionen för
granskning. Det dokument som ges in kan vara ett dokument som
upprättats särskilt för att undantaget i 2 kap. 5 § 3 eller 6 § 4 från
skyldigheten att upprätta ett prospekt skall få tillämpas. Det kan
emellertid också vara den fusionsplan som upprättats enligt
bestämmelserna i aktiebolagslagen – eller försäkringsrörelselagen – eller
ett dokument som upprättats av styrelsen i bolaget i något annat
sammanhang. I de sistnämnda fallen torde det dock bli nödvändigt att ha
bestämmelserna om prospekt i åtanke när dokumentet utformas. Detta
183

s. 184 Kontrollera mot PDF

har sin förklaring i att undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt
får tillämpas bara om Finansinspektionen vid sin granskning finner att ett
dokument innehåller information som är likvärdig med den som skall
finnas i ett prospekt enligt 2 kap. och prospektförordningen. Kravet på
likvärdig information bör emellertid inte uppfattas som att det skall vara
fråga om exakt samma information som i ett prospekt.
På motsvarande sätt som enligt 2 kap. 20 eller 21 § gäller i fråga om ett
prospekt skall ett dokument enligt andra stycket upprättas på svenska,
om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas
på ett annat språk.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.4.
3§
Tidsfristerna i bestämmelsen motsvarar dem som gäller enligt 2 kap. 24 §
vid prövning av en ansökan om godkännande av prospekt.
Om Finansinspektionen finner att ett dokument har ett innehåll som är
likvärdigt med det i ett prospekt, skall inspektionen inte fatta något beslut
med den innebörden. Finansinspektionen skall fatta beslut bara om ett
prospekt skall upprättas. Om inspektionen inte meddelar ett sådant beslut
inom angivna tidsfrister, följer av 2 kap. 5 § 3 och 6 § 4 att ett prospekt
inte behöver upprättas. Om inspektionen finner att det inte finns skäl att
meddela ett sådant beslut i ett ärende kan inspektionen naturligtvis innan
tidsfristen har löpt ut besluta att skriva av ärendet och meddela detta till
det bolag som har lämnat in dokumentet.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.4.
4§
I första stycket anges den minsta tid under vilket dokumentet måste
hållas tillgängligt för aktieägarna i överlåtande bolag före bolagsstämma
då beslut om godkännande av fusionsplanen skall fattas. På begäran av
aktieägare som uppger sin postadress, skall bolaget genast och utan
kostnad skicka dokumentet till honom eller henne.
Av bestämmelsen i andra stycket följer att dokumentet även skall
hållas tillgängligt för, eller på begäran kostnadsfritt skickas till,
aktieägare i det övertagande bolaget om ägare av minst fem procent av
samtliga aktier i det övertagande bolaget begärt att fusionsplanen skall
underställas bolagsstämman i det bolaget.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.4.

6 kap.
1a§
I prop. 2004/05:142 föreslås att paragrafen skall få en ny lydelse. Genom
ett nytt tredje stycke klargörs att rätten att kalla någon till förhör inte
skall gälla vid tillämpningen av bestämmelserna om prospekt och vissa
fusioner. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.2.1.
184

s. 185 Kontrollera mot PDF

Årlig information

1b§
Paragrafen är ny och har kommenterats i avsnitt 7.8. Genom
bestämmelsen genomförs artikel 10 i prospektdirektivet i svensk rätt.
Bestämmelsen gäller för samtliga emittenter vars finansiella instrument
tagits upp till handel på en reglerad marknad, dvs. i Sverige på en börs
eller auktoriserad marknadsplats.
Av artikel 27 i prospektförordningen framgår att dokumentet skall
göras tillgängligt på något av de sätt som kan användas vid
offentliggörande av ett prospekt och att dokumentet skall ges in till
Finansinspektionen senast 20 dagar efter det att årsredovisningen
offentliggjorts i emittentens hemstat.
Om dokumentet inte ges in till Finansinspektionen inom angiven tid,
får inspektionen förelägga emittenten att göra detta. Föreläggandet får
förenas med vite enligt 3 §.
Skyldighet att upprätta ett dokument gäller dock inte såvitt avser icke
aktierelaterade finansiella instrument med ett nominellt värde
motsvarande minst 50 000 euro.
Förbud

1c§
Bestämmelsen är ny och bygger på artikel 21.3 d och f i
prospektdirektivet. Den har kommenterats i avsnitt 10.2.2.
Genom bestämmelsen ges Finansinspektionen möjlighet att agera på
ett effektivt sätt när bestämmelserna i lagen om handel med finansiella
instrument eller prospektförordningen har överträtts. Av första stycket
framgår att Finansinspektionen kan meddela ett tidsbegränsat beslut när
det finns skälig anledning anta att bestämmelserna har överträtts. Ett
exempel på en situation då ett sådant beslut kan bli aktuellt är när det
framkommer omständigheter som bör föranleda ett tillägg till prospektet,
men utgivaren underlåter att upprätta ett sådant tillägg. Av andra stycket
framgår att inspektionen permanent får förbjuda ett erbjudande när den
finner att bestämmelserna har överträtts. Detta gäller dock endast vid
erbjudanden till allmänheten. En sådan situation kan exempelvis vara när
någon har offentliggjort ett prospekt utan att detta har godkänts av
Finansinspektionen. Förbudet hindrar inte att den som har upprättat
prospektet anpassar sig till bestämmelserna och därefter går vidare med
erbjudandet.
Om tiden för ett erbjudande redan har löpt ut eller de finansiella
instrumenten redan har tagits upp till handel på en reglerad marknad,
saknas anledning för Finansinspektionen att agera enligt denna
bestämmelse. Vid sådant förhållande kvarstår dock möjligheten att i
vissa fall besluta att en särskild avgift skall utgå enligt 3 a §.
Regler om handelsstopp för finansiella instrument som har upptagits
till handel på en reglerad marknad återfinns i 10 kap. lagen om börs- och
clearingverksamhet.
185

s. 186 Kontrollera mot PDF

1d§
Paragrafen ger Finansinspektionen möjlighet att i vissa fall förbjuda
reklam i samband med ett erbjudande av finansiella instrument till
allmänheten, ett upptagande av finansiella instrument till handel eller ett
uppköpserbjudande. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 8.4.2. En
sådan åtgärd kan exempelvis vidtas när reklamen innehåller information
som presenteras på ett sätt som framstår som vilseledande mot bakgrund
av innehållet i ett prospekt. Även Konsumentverket har möjlighet att
agera mot vilseledande eller felaktig reklam med stöd av bestämmelserna
i marknadsföringslagen. Mot denna bakgrund bör myndigheterna
samråda med varandra innan en åtgärd vidtas.
För Finansinspektionen kan ett alternativ till att förbjuda reklam vara
att tillfälligt stoppa ett erbjudande enligt 1 c §. Därigenom kan den som
har upprättat prospektet få möjlighet att till inspektionen lämna en
förklaring till det inträffade, offentliggöra en rättelse eller upprätta ett
tillägg till prospektet.
Erbjudanden till allmänheten eller upptagande till handel här i landet när
Finansinspektionen inte är behörig myndighet

1e§
Paragrafen är ny.
Bestämmelsen motsvarar artikel 23 i prospektdirektivet och har
behandlats i avsnitt 10.2.3. Med utländskt värdepappersföretag avses ett
sådant utländskt företag som i det land där det har sitt säte har tillstånd
att driva värdepappersrörelse.
Det sista stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att
meddela föreskrifter om vilken ekonomisk brottslighet som avses i första
stycket.
Erbjudanden eller upptagande till handel i annan stat inom EES när
Finansinspektionen är behörig myndighet

1f§
Paragrafen är ny.
Bestämmelsen motsvarar artikel 23 i prospektdirektivet och har
behandlats i avsnitt 10.2.3. Med värdepappersinstitut avses detsamma
som i 1 kap. 2 § första stycket 4 lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse.
3§
I prop. 2004/05:142 föreslås att paragrafen skall få en ny lydelse. Genom
en ny femte punkt ges Finansinspektionen möjlighet att vid vite
förelägga en emittent att sammanställa och till inspektionen ge in ett
dokument enligt 1 b §.
186

s. 187 Kontrollera mot PDF

Särskild avgift

3a§
Paragrafen är ny.
Finansinspektionen skall enligt första stycket besluta att en särskild
avgift skall tas ut av den som är prospektskyldig och som trots detta inte
ansöker om godkännande av ett prospekt enligt 2 kap. 24 § eller
registrering av ett prospekt enligt 2 a kap. 5 § eller, i förekommande fall,
inte ansöker om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt 2 kap.
32 §. En särskild avgift skall också tas ut av den som inte fullgör sina
skyldigheter enligt tillämpliga bestämmelser om offentliggörande av
prospekt eller tillägg till prospekt. Bestämmelser om eftergift av en
särskild avgift finns i 3 c §.
Den särskilda avgiften får enligt andra stycket uppgå till lägst
50 000 kronor och högst tio miljoner kronor. De administrativa åtgärder
eller administrativa sanktioner som medlemsstaterna inför skall enligt
artikel 25.1 i prospektdirektivet vara effektiva, proportionerliga och
avskräckande. Finansinspektionen skall mot denna bakgrund göra en
bedömning av arten och omfattningen av en överträdelse när avgiftens
storlek skall bestämmas. Var avgiften skall hamna inom intervallet bör
således främst avgöras av hur allvarlig överträdelsen är i det enskilda
fallet. Även förhållandena hos den som har gjort överträdelsen måste
dock beaktas. Exempelvis kan vad som upplevs som en avskräckande
avgift av en fysisk person med måttliga ekonomiska resurser framstå som
i det närmaste obetydlig för en juridisk person med stora resurser. Det
förekommer erbjudanden som uppgår till mycket höga belopp. För att en
särskild avgift i sådana fall skall anses som effektiv, proportionerlig och
avskräckande kan en avgift så hög som tio miljoner kronor vara
motiverad vid allvarliga överträdelser.
Av tredje stycket framgår att avgiften tillfaller staten.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 10.3.
3b§
Paragrafen är ny. Bestämmelsen har sin förebild i 22 § lagen (2000:1087)
om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (se
prop. 1995/96:215 s. 90 f.).
Ett beslut om att ta ut en särskild avgift bör enligt bestämmelserna i
17 § förvaltningslagen (1986:223) inte få fattas av Finansinspektionen
utan att den som inspektionen avser att ta ut avgiften av har fått tillfälle
att yttra sig i ärendet. Om denne inte inom sex månader från tidpunkten
för överträdelsen delgetts upplysning av Finansinspektionen om att
inspektionen har tagit upp frågan om särskild avgift, får beslut om att ta
ut särskild avgift inte fattas. Finansinspektionen bör således påbörja en
utredning så snart som möjligt efter det att inspektionen fått kännedom
om att en överträdelse har skett. Delgivning skall ske i enlighet med
bestämmelserna i delgivningslagen (1970:428).
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 10.3.

187

s. 188 Kontrollera mot PDF

3c§
Paragrafen är ny. Bestämmelsen har sin förebild i 23 § lagen (2000:1087)
om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Bedömningen bör utgå från omfattningen av överträdelsen i det
enskilda fallet. Därvid bör beaktas både vilken bestämmelse som har
överträtts och i vilken grad så har skett. Avgiften bör även kunna sättas
ned eller efterges om det rör sig om svårare bedömningar avseende
tillämpningen av t.ex. bestämmelserna om undantag från skyldigheten att
upprätta prospekt. Det bör också beaktas om den som har gjort en
överträdelse har försökt att vidta rättelse och om detta varit möjligt.
Beträffande särskilda skäl bör främst förmildrande omständigheter i de
enskilda fallen beaktas. Här bör i första hand avses sådana fall där
avgiften slår hårt mot den enskilde.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 10.3.
3d§
Paragrafen är ny. Bestämmelserna har 15 kap. 11–13 §§ lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse som förebild (jfr prop.
2002/03:139 s. 553 f.).
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 10.3.
3e§
Paragrafen är ny. Bestämmelsen har sin förebild i 15 kap. 14 § lagen om
bank- och finansieringsrörelse.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 10.3.

15.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet

4 kap.
1§
I bestämmelsen har införts ett nytt andra stycke, för att klarlägga att i det
fall skyldighet föreligger för utgivaren att upprätta ett prospekt, får
handeln vid en börs inte påbörjas förrän utgivaren har fått prospektet
godkänt och registrerat samt offentliggjort detsamma. Börsen skall
självfallet ge sitt godkännande till att handeln påbörjas, i enlighet med
vad som anges i första stycket.
Ändringen i fjärde stycket är en följd av att samtliga bestämmelser om
prospekt har samlats i lagen om handel med finansiella instrument.
Ändringen i femte stycket beror på att ett nytt andra stycke har först in.

188

s. 189 Kontrollera mot PDF

5 kap.
1§
Bestämmelsen har ändrats genom att det nuvarande tredje stycket har
upphört att gälla. Detta gäller även de lagrum som stycket hänvisade till.
Samtliga bestämmelser om prospekt har samlats i lagen om handel med
finansiella instrument. I 4 kap. 1 § andra stycket görs därför i stället en
hänvisning till den lagen.

7 kap.
2§
Ändringen i andra stycket föranleds av en ändrad styckeindelning i
4 kap. 1 §.

10 kap.
1§
Bestämmelsen har ändrats, för att genomföra artikel 21.4. b i
prospektdirektivet. I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.2.3.

11 kap.
1b§
Genom bestämmelsen införs en möjlighet för Finansinspektionen att
genomföra platsundersökningar. Bestämmelsen motsvarar den i artikel
21.4 d och har behandlats i avsnitt 10.2.1.

15.4

Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1087) om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument

1a§
I prop. 2004/05:142 föreslås att paragrafen tas in i lagen om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (se
s. 175). Bestämmelserna har sin grund i artiklarna 6.4, 9 och 10 i
marknadsmissbruksdirektivet samt artikel 6.1 i genomförandedirektivet
2004/72/EG.
De bolag som avses i första stycket punkten 2, som är ny, är aktiebolag
från tredje land som har gett ut aktier som är noterade vid en börs eller en
auktoriserad marknadsplats. Genom definitionen av börs och
auktoriserad marknadsplats i 1 § 4 lagen om anmälningsskyldighet för
189

s. 190 Kontrollera mot PDF

vissa innehav av finansiella instrument följer att detta innebär notering
här i landet.
Fysiska personer som har insynsställning i ett bolag som avses i första
stycket skall enligt andra stycket jämställas med fysiska personer som
har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag. Detta innebär att sådana
personer är skyldiga att till Finansinspektionen anmäla innehav och
ändring i innehavet av finansiella instrument som getts ut av det bolaget.
Bestämmelserna behandlas i avsnitten 7.8 och 12.3.

15.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse

1 kap.
7§
Hänvisningarna
i
andra
stycket
till
aktiebolagslagen,
försäkringsrörelselagen och lagen om börs- och clearingverksamhet har
tagits bort eftersom prospektbestämmelserna i de lagarna upphör att gälla
när samtliga bestämmelser om prospekt tagits in i lagen om handel med
finansiella instrument.

15.6

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet

1§
Hänvisningarna
i
andra
stycket
till
aktiebolagslagen,
försäkringsrörelselagen och lagen om börs- och clearingverksamhet har
tagits bort eftersom prospektbestämmelserna i de lagarna upphör att gälla
när samtliga bestämmelser om prospekt tagits in i lagen om handel med
finansiella instrument.

15.7

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(2005:000)

19 kap.
35 §
Hänvisningen i punkten 1 till bestämmelserna om emissionsprospekt i
11 kap. 12 och 14–20 §§ har tagits bort, eftersom de upphör att gälla i
och med att samtliga bestämmelser om prospekt har tagits in i lagen om
handel med finansiella instrument. I punkten 3, som är ny, har det därför
tagits in en hänvisning till vad som gäller om prospekt vid erbjudanden
av finansiella instrument till allmänheten enligt den lagen. Detta innebär
att bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument skall
190

s. 191 Kontrollera mot PDF

tillämpas om ett publikt aktiebolag överlåter egna aktier på annat sätt än
som anges i 32 §.

29 kap.
1§
I paragrafen har införts ett nytt andra stycke som avser situationer när ett
bolag upprättar ett prospekt eller ett sådant dokument som avses i
2 a kap. 1 § eller 2 b kap. 2 § lagen om handel med finansiella
instrument. Skadeståndsansvaret omfattar då överträdelser av
bestämmelserna i 2, 2 a och 2 b kap. lagen om handel med finansiella
instrument eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004
(prospektförordningen).
Anledningen till detta är att bestämmelserna om emissionsprospekt i
aktiebolagslagen har upphävts och ersatts av bestämmelser om prospekt i
2 kap. lagen om handel med finansiella instrument. Utöver vad som
följer av bestämmelserna i sistnämnda lag skall ett prospekt innehålla
den
detaljerade
information
som
följer
av
reglerna
i
prospektförordningen.
Bestämmelserna i nya 2 a kap. 1 och 2 §§ lagen om handel med
finansiella instrument är tillämpliga vid offentliga uppköpserbjudanden
där vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän
omsättning.
Sådana
erbjudanden
omfattas
av
reglerna
i
prospektdirektivet. En budgivare som lämnar in ett sådant dokument som
avses i 2 a kap. 1 § nämnda lag till Finansinspektionen kan emellertid få
tillämpa något av undantagen från prospektskyldighet i 2 kap. 5 § 2 eller
6 § 3 samma lag. En förutsättning för detta är dock att
Finansinspektionen gör bedömningen att dokumentet är likvärdigt med
ett prospekt.
Bestämmelserna i 2 a kap. 3–5 §§ lagen om handel med finansiella
instrument är tillämpliga vid offentliga uppköpserbjudanden där
vederlaget utgörs av kontant betalning. Sådana erbjudanden omfattas inte
av reglerna i prospektdirektivet. Bestämmelserna motsvarar emellertid i
sak vad som enligt nuvarande lydelser av 2 kap. 1 § första stycket och
3 § nämnda lag gäller i fråga om skyldighet att upprätta prospekt vid
erbjudanden om försäljning av finansiella instrument. Enligt 2 a kap.
3 § första stycket lagen om handel med finansiella instrument är det
budgivaren som skall upprätta prospektet. Om budgivaren ett aktiebolag,
bör det vara styrelsen i bolaget som har det övergripande ansvaret för att
tillse att ett prospekt upprättas, när sådan skyldighet föreligger vid ett
offentligt uppköpserbjudande.
I nya 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument finns
bestämmelser om möjligheten att undantas från skyldigheten att upprätta
prospekt vid vissa fusioner, om det finns ett dokument med likvärdig
information som den i ett prospekt.
Av den nya bestämmelsen i 2 kap. 8 § lagen om handel med finansiella
instrument följer att prospekt i vissa fall skall upprättas av ett aktiebolag.
Det bör då vara styrelsen i bolaget som har det övergripande ansvaret för
att ett prospekt upprättas.
191

s. 192 Kontrollera mot PDF

Skadeståndsansvar
för
styrelseledamot
gäller
även
ren
förmögenhetsskada som han eller hon vållar genom att överträda
bestämmelserna i 2, 2 a eller 2 b kap. lagen om handel med finansiella
instrument eller prospektförordningen. Genom hänvisningen i 16 kap. 2 §
omfattas även revisor som medverkar när ett prospekt upprättas enligt de
nya reglerna i 2 eller 2 a kap. lagen om handel med finansiella instrument
av skadeståndsansvar. Detsamma gäller i fråga om ett dokument vid
vissa fusioner enligt 2 b kap. samma lag.
Av 2 kap. 14 § lagen om handel med finansiella instrument framgår att
en person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i den
sammanfattning som skall ingå i ett prospekt eller en översättning av den
bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande, felaktig
eller oförenlig med de andra delarna av prospektet.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 9.5.

192

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/64

Europeiska unionens officiella tidning

SV

31.12.2003

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/71/EG
av den 4 november 2003
om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till
handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV

vilket skulle skapa bättre förutsättningar för att skapa
bästa möjliga tillgång till riskkapital inom hela gemenskapen, även för små, medelstora och nystartade företag,
genom att ett europapass för emittenter beviljas.

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artiklarna 44 och 95 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

(5)

Den 17 juli 2000 inrättade rådet en visemannakommitté
för regleringen av de europeiska värdepappersmarknaderna. I dess inledande rapport av den 9 november 2000
understryks problemet med att det inte finns någon
gemensam definition av ”erbjudande av värdepapper till
allmänheten”, vilket för med sig att en och samma transaktion kan betraktas som en privat placering (private
placement) i vissa medlemsstater men inte i andra. Det
nuvarande systemet verkar hämmande för företag som
vill anskaffa kapital även från andra delar av gemenskapen och begränsar således tillgången till en bred,
likvid och integrerad finansmarknad.

(6)

I sin slutrapport av den 15 februari 2001 föreslog visemannakommittén att nya lagstiftningstekniker skulle
införas, baserade på fyra nivåer, nämligen övergripande
principer, åtgärder för genomförande, samarbete samt
verkställighet. Nivå 1, som utgjordes av direktivet, skulle
begränsas till breda allmänna grundprinciper, medan
nivå 2 skulle innehålla tekniska genomförandeåtgärder,
som skall antas av kommissionen med biträde av en
kommitté.

(7)

Europeiska rådet i Stockholm den 23 och 24 mars 2001
gav sitt stöd till visemannakommitténs slutrapport och
den föreslagna metoden med fyra nivåer i syfte att göra
regelgivningen för gemenskapens lagstiftning om värdepapper effektivare och att öka insynen i den.

(8)

Även Europaparlamentet ställde sig genom sin resolution
av den 5 februari 2002 om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster bakom visemannakommitténs slutliga rapport på grundval av den formella
förklaring som kommissionen avgivit inför parlamentet
tidigare samma dag och den skrivelse av den 2 oktober
2001 som kommissionsledamoten med ansvar för inre
marknaden tillställt ordföranden för parlamentets utskott
för ekonomi och valutafrågor beträffande garantierna för
Europaparlamentets roll i förfarandet.

3

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( ),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och
av följande skäl:
(1)

Genom rådets direktiv 80/390/EEG av den 17 mars
1980 om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras
vid upptagande av värdepapper till officiell notering vid
fondbörs (5) och 89/298/EEG av den 17 april 1989 om
samordning av kraven på upprättande, granskning och
spridning av prospekt som skall offentliggöras när
överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten (6), som
antogs för flera år sedan, infördes ett ofullständigt och
komplicerat system för ömsesidigt erkännande genom
vilket målet med det här direktivet, ett europapass för
emittenter, inte kan uppnås. De direktiven bör förstärkas,
uppdateras och sammanföras till en enda rättsakt.

(2)

Under tiden har direktiv 80/390/EEG införlivats med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG av
den 28 maj 2001 om upptagande av värdepapper till
officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper (7), genom vilket
flera direktiv på värdepappersområdet kodifieras.

(3)

För enhetlighetens skull är det dock lämpligt att
sammanföra de bestämmelser i direktiv 2001/34/EG
som härrör från direktiv 80/390/EEG med bestämmelserna i direktiv 89/298/EEG och att ändra direktiv 2001/
34/EG i enlighet med detta.

(4)

Detta direktiv är ett betydelsefullt instrument för fullbordandet av den inre marknaden enligt tidsplanen i
kommissionens meddelanden ”Handlingsplanen för riskkapital” och ”Handlingsplanen för finansiella tjänster”,

(1) EGT C 240 E, 28.8.2001, s. 272 och EGT C 20 E, 28.1.2003,
s. 122.
(2) EGT C 80, 3.4.2002, s. 52.
(3) EGT C 344, 6.12.2001, s. 4.
(4) Europaparlamentets yttrande av den 14 mars 2002 (EUT C 47 E,
27.2.2003, s. 417), rådets gemensamma ståndpunkt av den 24 mars
2003 (EUT C 125 E, 27.5.2003, s. 21) och Europaparlamentets
ståndpunkt av den 2 juli 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT). Rådets
beslut av den 15 juli 2003.
5
( ) EGT L 100, 17.4.1980, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/18/EG (EGT L 135, 31.5.1994,
s. 1).
(6) EGT L 124, 5.5.1989, s. 8.
(7) EGT L 184, 6.7.2001, s. 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

SV

Europeiska unionens officiella tidning

(9)

Enligt Europeiska rådet i Stockholm bör genomförandeåtgärder på nivå 2 användas oftare, så att de tekniska
bestämmelserna säkert skall kunna hållas à jour med
utvecklingen på marknaden och på tillsynsområdet, och
tidsfrister bör fastställas för alla etapper av nivå 2.

(10)

Syftet med detta direktiv och dess genomförandeåtgärder
är att garantera skydd för investerarna och marknadseffektivitet i enlighet med de stränga regleringsstandarder
som antagits av internationella organisationer inom
området.

(11)

(12)

(13)

Icke-aktierelaterade värdepapper emitterade av en
medlemsstat eller av en medlemsstats regionala eller
lokala myndigheter, av internationella offentliga organ i
vilka en eller flera av medlemsstaterna är medlemmar, av
Europeiska centralbanken eller av medlemsstaternas
centralbanker omfattas inte av detta direktiv och
påverkas följaktligen inte av detta direktiv. Ovannämnda
emittenter av sådana värdepapper får dock om de vill
upprätta ett prospekt i överensstämmelse med detta
direktiv.

För att investerarna skall ges ett fullgott skydd måste
bestämmelserna även omfatta alla aktierelaterade och
icke-aktierelaterade värdepapper som erbjuds allmänheten eller är upptagna till handel på reglerade marknader enligt definitionen i rådets direktiv 93/22/EEG av
den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet (1) och inte endast sådana som är officiellt noterade på börser. Den breda definition av värdepapper som används i detta direktiv och som omfattar
långa optioner (warrants) samt täckta långa optioner
(covered warrants) och företagscertifikat är tillämplig
endast för detta direktiv och påverkar inte på något sätt
de olika definitioner av finansiella instrument som
används i nationell lagstiftning avseende andra frågor,
t.ex. beskattning. Vissa av de värdepapper som definieras
i detta direktiv ger innehavaren rätt att förvärva överlåtbara värdepapper eller att erhålla ett kontantbelopp som
skall fastställas med hänsyn till andra instrument,
framför allt överlåtbara värdepapper, valutor, räntesatser
eller ränteavkastning, råvaror eller andra index eller mått.
Depåbevis och konvertibla skuldebrev, t.ex. värdepapper
som är konvertibla när investeraren så önskar, omfattas
av detta direktivs definition av icke-aktierelaterade värdepapper.

Emission av värdepapper av en liknande sort och/eller
kategori när det gäller icke-aktierelaterade värdepapper
som ges ut inom ramen för ett emissionsprogram, inbegripet långa optioner (warrants) och certifikat av alla
slag samt när det gäller värdepapper som ges ut
fortlöpande eller vid upprepade tillfällen, bör anses
omfatta inte bara identiska värdepapper utan även värde-

(1) EGT L 141, 11.6.1993, s. 27. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/64/EG (EGT L 290,
17.11.2000, s. 27).

L 345/65

papper som rent allmänt tillhör en viss kategori. Dessa
värdepapper kan omfatta olika produkter såsom skuldinstrument, certifikat och långa optioner (warrants) eller
samma produkt inom ramen för samma program och
kan ha olika egenskaper när det gäller företräde, typ av
underliggande tillgång eller grunden för att bestämma
inlösenbelopp eller kupongbetalning.

(14)

För att ett europapass för emittenter som är giltigt i hela
gemenskapen skall kunna utfärdas och principen om
ursprungsland skall kunna tillämpas, krävs att hemmedlemsstaten erkänns som bäst lämpad för tillsynen över
emittenterna enligt detta direktiv.

(15)

De krav på offentliggörande som anges i detta direktiv
förhindrar inte att en medlemsstat, en behörig
myndighet eller en börs, genom sina bestämmelser, inför
andra särskilda krav avseende upptagande till handel av
värdepapper på en reglerad marknad (i synnerhet avseende företagsstyrning). Sådana krav får inte direkt eller
indirekt begränsa upprättandet, innehållet och spridningen av ett prospekt som godkänts av en behörig
myndighet.

(16)

Detta direktiv syftar bl.a. till att skydda investerarna. Det
är därför lämpligt att beakta de olika krav som ställs för
skyddet av olika kategorier av investerare med varierande fackkunskaper. Information genom prospekt krävs
inte för erbjudanden som är begränsade till kvalificerade
investerare. För vidareförsäljning till allmänheten eller
allmän handel efter upptagande till handel på en reglerad
marknad skall det dock krävas att prospekt offentliggörs.

(17)

Emittenter, erbjudare eller personer som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad av värdepapper som är befriade från skyldigheten att ge ut ett
prospekt kommer att vara berättigade till europapasset
om de uppfyller bestämmelserna i detta direktiv.

(18)

Att fullständig information om värdepapper och deras
emittenter lämnas främjar, tillsammans med uppföranderegler, skyddet av investerarna. Denna information bidrar
också till att öka förtroendet för värdepapper i allmänhet
och gynnar således värdepappersmarknadernas utveckling och funktionssätt. Sådan information bör ges genom
offentliggörande av prospekt.

(19)

Investeringar i värdepapper innebär liksom andra investeringar en risktagning. Alla medlemsstater har infört
bestämmelser vars syfte är att skydda investerare och
potentiella investerare i den meningen att de får
möjlighet att göra en välgrundad bedömning av dessa
risker och fatta sina investeringsbeslut med full
kännedom om fakta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/66

SV

Europeiska unionens officiella tidning

(20)

Informationen, som i fråga om emittentens ekonomiska
ställning och de rättigheter som är förknippade med
värdepapperen måste vara tillräcklig och så objektiv som
möjligt, bör lämnas på ett uttömmande och lättbegripligt
sätt. Genom en harmonisering av informationskraven
för prospekt bör ett likvärdigt skydd för investerare
inom hela gemenskapen kunna uppnås.

(21)

Information är en nyckelfaktor när det gäller investerarskydd. En sammanfattning som förmedlar väsentliga
karakteristika om och risker som är förenade med emittenten, eventuell garant och värdepapperen bör införas i
prospektet. För att göra denna information lättillgänglig
bör sammanfattningen skrivas på ett icke-tekniskt språk
och normalt inte innehålla fler än 2 500 ord på det
språk på vilket prospektet ursprungligen avfattades.

(22)

Den internationella sammanslutningen av tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaden, IOSCO, har utarbetat en bästa praxis på internationell nivå för att
underlätta erbjudanden över gränserna av aktier på
grundval av enhetliga informationsstandarder. Genom
att IOSCO:s standarder (1) införs kommer den information som blir tillgänglig för marknaden och investerarna
att förbättras, samtidigt som förfarandena förenklas för
emittenter i gemenskapen som vill anskaffa kapital i
tredje länder. I direktivet krävs också att särskilt anpassade informationsstandarder skall antas för andra slag av
värdepapper och emittenter.

(23)

För att emittenter på en reglerad marknad som ofta
söker kapital skall kunna utnyttja snabbare förfaranden
måste en ny modell införas på gemenskapsnivå för
prospekt för emissionsprogram och obligationer med
inteckning som säkerhet samt även ett nytt system för
registreringsdokumenten. Emittenterna kan välja att inte
utnyttja dessa format utan utforma prospekten som ett
enda dokument.

(24)

Ett grundprospekts innehåll bör särskilt beakta behovet
av flexibilitet i fråga om den information som skall
lämnas om värdepapperen.

(25)

Det bör tillåtas att känslig information inte införs i
prospekt efter det att undantag under vissa förhållanden
medgivits av den behöriga myndigheten, så att det kan
undvikas att emittenter försätts i skadliga situationer.

(26)

En tydlig tidsfrist bör anges för prospektens giltighet så
att det kan undvikas att inaktuell information lämnas.

(27)

Ett gott skydd för investerarna bör garanteras genom att
det säkerställs att tillförlitlig information offentliggörs.
Emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på

(1) International Disclosure Standards for cross-border offering and
initial listings by foreign issuers, del I, utgivna av Internationella
sammanslutningen av tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaden i september 1998.

31.12.2003

reglerade marknader omfattas av ett löpande krav på
offentliggörande, men det krävs inte att de regelbundet
offentliggör uppdaterad information. Utöver detta krav
bör emittenterna åtminstone årligen göra en
sammanställning av all relevant information som offentliggjorts eller gjorts tillgänglig för allmänheten under de
senaste tolv månaderna, inbegripet information som
lämnats i enlighet med de olika rapporteringskrav som
fastställs genom annan gemenskapslagstiftning. Därigenom bör det möjliggöras att konsekvent och
lättförståelig information offentliggörs regelbundet. För
att undvika att en alltför stor arbetsbörda läggs på vissa
emittenter, bör emittenter av icke-aktierelaterade värdepapper med höga nominella minimibelopp undantas
från detta krav.

(28)

Det är nödvändigt att den årliga information som skall
tillhandahållas av emittenter vars värdepapper är
upptagna till handel på en reglerad marknad övervakas
på vederbörligt sätt av medlemsstaterna i enlighet med
deras skyldigheter enligt bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen och i nationell lagstiftning angående värdepapper, emittenter av värdepapper och värdepappersmarknader.

(29)

Emittenterna bör ges möjlighet att redovisa information
som skall offentliggöras i ett prospekt i form av hänvisningar till andra dokument, förutsatt att dessa redan har
registrerats eller godkänts av den behöriga myndigheten,
vilket bör göra det enklare och mindre kostsamt för
emittenten att upprätta prospekt, utan att investerarskyddet för den skull äventyras.

(30)

Skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om effektivitet, metoder och tidpunkter när det gäller kontrollen
av uppgifterna i ett prospekt gör det inte bara svårare
för företag att anskaffa kapital eller få sina värdepapper
upptagna till handel på reglerade marknader i fler än en
medlemsstat utan hindrar också investerare som är
bosatta i en medlemsstat från att förvärva värdepapper
från emittenter som är etablerade i andra medlemsstater
eller värdepapper som är upptagna till handel i andra
medlemsstater. Sådana skillnader bör därför undanröjas
genom att reglerna inom området harmoniseras, så att
en tillräcklig grad av likvärdighet uppnås mellan de
åtgärder som krävs i varje medlemsstat för att tillförsäkra
investerare och personer som överväger att investera
tillräcklig och i största möjliga grad objektiv information.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

SV

Europeiska unionens officiella tidning

(31)

För att underlätta distributionen av de dokument som
prospekten består av bör bruket av elektroniska kommunikationsmedel såsom Internet uppmuntras. Ett prospekt
bör dock alltid kunna erhållas i pappersform utan
kostnad om investeraren begär det.

(32)

Prospektet bör registreras hos relevant behörig
myndighet, och emittenten, erbjudaren eller den person
som ansöker om upptagande till handel på en reglerad
marknad bör göra det tillgängligt för allmänheten med
iakttagande av Europeiska unionens bestämmelser om
skydd för den personliga integriteten vid behandling av
personuppgifter.

(33)

För att undvika luckor i gemenskapslagstiftningen som
skulle kunna skada allmänhetens förtroende för finansmarknaderna och därmed deras funktionssätt är det
också nödvändigt att harmonisera annonseringen.

(34)

Alla nya omständigheter som kan påverka bedömningen
av en investering och som framkommer efter det att
prospektet offentliggjorts, men innan erbjudandet löpt ut
eller värdepapperet börjat handlas på en reglerad
marknad, bör spridas genom ett tillägg till prospektet
som måste ha godkänts.

(35)

(36)

(37)

Kravet på emittenterna att översätta hela prospekten till
samtliga berörda länders officiella språk verkar
hämmande på gränsöverskridande erbjudanden eller
upptagande till handel i flera medlemsstater. För att göra
det lättare att erbjuda värdepapper över gränserna bör
värd- eller hemmedlemsstaten ha rätt att kräva en
översättning till landets officiella språk endast av
sammanfattningen av prospektet, förutsatt att prospektet
som helhet är upprättat på ett språk som allmänt
används i internationella finanskretsar.

Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten bör ha
rätt att få del av ett intyg från den behöriga myndigheten
i hemmedlemsstaten, där det bekräftas att prospektet
utformats i enlighet med detta direktiv. För att syftena
med detta direktiv skall kunna uppnås fullt ut bör det
även omfatta värdepapper som ges ut av emittenter som
lyder under lagstiftning i tredje länder.

Ett stort antal behöriga myndigheter i medlemsstaterna
med skilda ansvarsområden kan skapa såväl onödiga
kostnader som överlappning av ansvaret utan att tillföra
något mervärde. I varje medlemsstat bör en enda behörig
myndighet utses som skall godkänna prospekt och
ansvara för tillsynen över att genomförandeåtgärderna
för detta direktiv iakttas. På strikta villkor får en
medlemsstat utse fler än en behörig myndighet, men
endast en myndighet får handha det internationella
samarbetet. Myndigheten eller myndigheterna bör
inrättas som administrativa myndigheter och i en sådan
form att deras oberoende från ekonomiska aktörer

L 345/67

garanteras och intressekonflikter undviks. Att en behörig
myndighet för godkännandet av prospekt utses bör inte
hindra samarbete mellan myndigheten och andra organ i
syfte att säkerställa att granskningen och godkännandet
av prospekten utförs effektivt i emittenternas, investerarnas, marknadsaktörernas och marknadernas gemensamma intresse. All delegering av de uppgifter som
anges i detta direktiv och i dess genomförandeåtgärder
bör i enlighet med artikel 31 ses över fem år efter direktivets ikraftträdande och bör, med undantag av offentliggörandet på Internet av godkända prospekt och den
registrering av prospekt som avses i artikel 14, avslutas
åtta år efter detta direktivs ikraftträdande.

(38)

En effektiv tillsyn kommer att garanteras genom att
gemensamma miniminivåer fastställs för de behöriga
myndigheternas befogenheter. Den information till
marknaderna som krävs enligt direktiv 2001/34/EG bör
säkerställas av de behöriga myndigheterna som bör vidta
åtgärder när bestämmelserna inte iakttas.

(39)

Det är nödvändigt att de behöriga myndigheterna i
medlemsstaterna samarbetar under utförandet av sina
uppgifter.

(40)

Från tid till annan kan teknisk vägledning och genomförandeåtgärder till reglerna i detta direktiv behövas på
grund av utvecklingen på finansmarknaderna. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta genomförandeåtgärder, förutsatt att dessa inte påverkar väsentliga
inslag i detta direktiv och förutsatt att den handlar i
enlighet med de principer som anges i detta efter samråd
med den europeiska värdepapperskommitté som
inrättats genom kommissionens beslut 2001/528/EG (1).

(41)

När kommissionen utövar sina genomförandebefogenheter i enlighet med detta direktiv bör den beakta
följande principer:
— Behovet av att säkerställa förtroendet för finansmarknaderna hos mindre investerare och de små och
medelstora företagen genom främjande av en hög
grad av öppenhet och insyn på de finansiella marknaderna.
— Behovet av att erbjuda investerarna ett stort urval av
konkurrerande investeringsmöjligheter samt information och skydd på en nivå som är anpassad till deras
förhållanden.
— Behovet av att säkerställa att oberoende tillsynsmyndigheter tillämpar bestämmelserna konsekvent,
särskilt vid bekämpandet av ekonomisk brottslighet.
— Behovet av en hög grad av öppenhet och samråd
med alla marknadsdeltagare samt med Europaparlamentet och rådet.

(1) EGT L 191, 13.7.2001, s. 45.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/68

SV

Europeiska unionens officiella tidning

direktiv går i enlighet med artikel 5 tredje stycket i
fördraget inte utöver vad som är nödvändigt för att
uppnå dessa mål.

— Behovet av att främja innovationer på de finansiella
marknaderna så att de utvecklas dynamiskt och effektivt.
— Behovet av att säkerställa systemstabilitet i det finansiella systemet genom en nära och reaktionssnabb
övervakning av innovationer på det finansiella
området.

(46)

Kommissionens utvärdering av tillämpningen av detta
direktiv bör särskilt inriktas på hur medlemsstaternas
behöriga myndigheter sköter godkännandeförfarandet
för prospekt och mer generellt på tillämpningen av
hemlandsprincipen och huruvida tillämpningen av denna
kan ge upphov till problem när det gäller skyddet för
investerare och marknadens effektivitet. Kommissionen
bör även granska hur artikel 10 fungerar.

(47)

Vid en framtida utveckling av detta direktiv bör det
beaktas vilken mekanism för godkännande som bör
antas för att ytterligare förbättra en enhetlig tillämpning
av gemenskapslagstiftningen om prospekt, inklusive ett
eventuellt inrättande av en Europeisk värdepappersenhet.

(48)

I detta direktiv respekteras de grundläggande rättigheter
och principer som fastställs framför allt i Europeiska
unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(49)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta
direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/
468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som
skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).

— Betydelsen av att minska kapitalkostnaderna och
skapa ökad tillgång till kapital.
— Behovet av en långsiktig avvägning av kostnaderna
och fördelarna för marknadsaktörerna (även små och
medelstora företag och mindre investerare) när det
gäller genomförandeåtgärderna.
— Behovet av att främja den internationella konkurrenskraften hos de finansiella marknaderna inom
gemenskapen utan att samtidigt skada det ytterst
viktiga internationella samarbetet.
— Behovet av att skapa jämbördiga konkurrensvillkor
för alla marknadsaktörer genom att upprätta gemenskapslagstiftning när så är lämpligt.
— Behovet av att respektera nationella skillnader på
finansmarknaderna när dessa inte är till skada för
den inre marknadens enhetliga funktion.
— Behovet av att skapa överensstämmelse med annan
gemenskapslagstiftning på området, eftersom avvikelser i fråga om information och brist på insyn kan
äventyra marknadernas funktion och framför allt
skada konsumenter och mindre investerare.

31.12.2003

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

(42)

(43)

Europaparlamentet bör ha en tid på tre månader till sitt
förfogande för att granska och yttra sig om utkast till
genomförandeåtgärder räknat från det första översändandet. I brådskande och vederbörligen berättigade fall
kan dock denna tidsfrist förkortas. Om Europaparlamentet antar en resolution inom tidsfristen bör kommissionen se över sitt utkast till åtgärder.

Medlemsstaterna bör fastställa ett sanktionssystem för
överträdelser av de nationella bestämmelser som antas
enligt detta direktiv samt vidta alla nödvändiga åtgärder
för att säkerställa att sanktionerna tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och
avskräckande.

(44)

Beslut som fattats av de behöriga nationella myndigheterna vid tillämpningen av detta direktiv bör kunna
prövas i domstol.

(45)

I enlighet med proportionalitetsprincipen är det för att
uppnå det grundläggande målet att säkerställa en inre
marknad för värdepapper nödvändigt och lämpligt att
fastställa regler för ett europapass för emittenter. Detta

Artikel 1
Syfte och räckvidd
1. Syftet med detta direktiv är att harmonisera kraven på
upprättande, godkännande och spridning av prospekt som skall
offentliggöras när värdepapper erbjuds allmänheten eller tas
upp till handel på en reglerad marknad som är belägen eller
bedriver verksamhet inom en medlemsstat.
2.

Detta direktiv skall inte tillämpas på följande:

a) Andelar som emitterats av sådana företag för kollektiva
investeringar som inte är av sluten typ.
b) Icke-aktierelaterade värdepapper emitterade av en medlemsstat eller av en medlemsstats regionala eller lokala myndigheter, av internationella offentliga organ i vilka en eller flera
av medlemsstaterna är medlemmar, av Europeiska centralbanken eller av medlemsstaternas centralbanker.
c) Kapitalandelar i medlemsstaternas centralbanker.
(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

SV

Europeiska unionens officiella tidning

d) Värdepapper som villkorslöst och oåterkalleligen garanteras
av en medlemsstat eller av regionala eller lokala myndigheter i en medlemsstat.
e) Värdepapper som emitterats av sammanslutningar vars verksamhet är författningsreglerad eller av organ som drivs utan
vinstsyfte, erkända av en medlemsstat, i syfte att anskaffa
medel som är nödvändiga för att uppnå sammanslutningens
eller organets icke-vinstgivande ändamål.

L 345/69

3. Trots vad som sägs i punkt 2 b, 2 d, 2 h, 2 i och 2 j skall
en emittent, en erbjudare eller en person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad ha rätt att
upprätta ett prospekt i enlighet med detta direktiv när värdepapper erbjuds allmänheten eller tas upp till handel.

Artikel 2
f) Icke-aktierelaterade värdepapper som fortlöpande eller vid
upprepade tillfällen emitteras av kreditinstitut, förutsatt att
dessa värdepapper

Definitioner

i) inte är efterställda, konvertibla eller utbytbara,
ii) inte ger rätt att teckna eller förvärva andra slag av värdepapper och att de inte är kopplade till ett derivatinstrument,

1. I detta direktiv används följande beteckningar med de
betydelser som här anges:

iii) styrker mottagandet av återbetalningspliktiga insättningar, och

a) värdepapper: överlåtbara värdepapper enligt definitionen i
artikel 1.4 i direktiv 93/22/EEG med undantag av penningmarknadsinstrument enligt definitionen i artikel 1.5 i
direktiv 93/22/EEG med en löptid på mindre än tolv
månader. När det gäller dessa instrument får nationell
lagstiftning vara tillämplig.

iv) omfattas av ett system för garanti av insättningar enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av
den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar (1).
g) Icke-fungibla kapitalandelar vars huvudsakliga ändamål är
att ge innehavaren rätt att disponera hela eller en del av en
lägenhet eller en fastighet och som inte kan säljas utan att
denna rätt ges upp.
h) Värdepapper som ingår i ett erbjudande när det sammanlagda vederlaget för erbjudandet understiger 2 500 000
euro, en gräns som skall beräknas för en tolvmånadersperiod.
i) Bostadsobligationer som vid upprepade tillfällen emitteras
av kreditinstitut i Sverige vars syfte främst är att bevilja
hypotekslån, förutsatt att
i) de bostadsobligationer som utfärdas ingår i samma serie,
ii) bostadsobligationerna utfärdas i omgångar under en
specifik emitteringsperiod,
iii) bostadsobligationernas villkor inte ändras under emitteringsperioden, och
iv) de belopp som härrör från emitteringen av nämnda
bostadsobligationer enligt emittentens bolagsordning
placeras i tillgångar som ger tillräcklig täckning för de
åtaganden som är förenade med värdepapperen.
j) Icke-aktierelaterade värdepapper som fortlöpande eller vid
upprepade tillfällen emitteras av kreditinstitut, när det
sammanlagda vederlaget understiger 50 000 000 euro, en
gräns som skall beräknas för en tolvmånadersperiod, förutsatt att dessa värdepapper
i) inte är efterställda, konvertibla eller utbytbara,
ii) inte ger rätt att teckna eller förvärva andra slag av värdepapper och att de inte är kopplade till ett derivatinstrument,
(1) EGT L 135, 31.5.1994, s. 5.

b) aktierelaterade värdepapper: aktier och andra överlåtbara
värdepapper motsvarande aktier i bolag samt varje annat
slag av överlåtbara värdepapper som ger rätt att förvärva
något av dessa slag av värdepapper genom konvertering
eller utövande av de rättigheter de ger, förutsatt att detta
senare slag av värdepapper emitteras av emittenten av de
underliggande aktierna eller av en enhet som tillhör denne
emittents koncern.
c) icke-aktierelaterade värdepapper: alla värdepapper som inte är
aktierelaterade värdepapper.
d) erbjudande av värdepapper till allmänheten: ett meddelande till
personer, oavsett form och medium, som innehåller
tillräcklig information om villkoren för erbjudandet och de
värdepapper som erbjuds för att en investerare skall ha
förutsättningar att fatta beslut om att teckna eller förvärva
dessa värdepapper. Definitionen skall också vara tillämplig
på värdepappersplaceringar via finansiella mellanhänder.
e) kvalificerade investerare:
i) juridiska personer med auktorisation eller lagstadgad
behörighet att verka på finansmarknaderna, bl.a. kreditinstitut, värdepappersföretag, andra auktoriserade
eller reglerade finansiella institut, försäkringsföretag,
program för kollektiva investeringar och dessas förvaltningsbolag, pensionsfonder och dessas förvaltningsbolag, råvaruhandlare samt enheter som inte är auktoriserade eller reglerade vilkas verksamhetsföremål uteslutande gäller investeringar i värdepapper.
ii) nationella och delstatliga regeringar, centralbanker,
internationella och överstatliga institutioner som Internationella valutafonden, Europeiska centralbanken,
Europeiska investeringsbanken och andra liknande
internationella organisationer.
iii) andra juridiska personer som inte uppfyller två av de
tre kriterier som anges i punkt 1 f.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/70

SV

Europeiska unionens officiella tidning

iv) vissa fysiska personer: under förutsättning att ömsesidigt erkännande föreligger får en medlemsstat välja att
tillåta att fysiska personer som är bosatta i medlemsstaten och som uttryckligen begär det betraktas som
kvalificerade investerare om dessa personer uppfyller
minst två av kriterierna i punkt 2.
v) vissa små och medelstora företag: under förutsättning
att ömsesidigt erkännande föreligger får en medlemsstat
välja att tillåta att små och medelstora företag som har
sitt säte i medlemsstaten och som uttryckligen begär
det betraktas som kvalificerade investerare.
f) små och medelstora företag: företag som enligt sin senaste
årsredovisning eller koncernredovisning uppfyller minst två
av följande tre kriterier: ett genomsnittligt antal anställda
under räkenskapsåret på under 250, en balansomslutning
som inte överstiger 43 000 000 euro och en årlig nettoomsättning som inte överstiger 50 000 000 euro.
g) kreditinstitut: ett företag enligt definitionen i artikel 1.1 a i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den
20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i
kreditinstitut (1).
h) emittent: en juridisk person som emitterar eller föreslår
emission av värdepapper.

31.12.2003

efter omständigheterna, bland de medlemsstater där
emittenten har sitt säte, där värdepapperen tagits eller
skall tas upp till handel på en reglerad marknad eller
där de erbjuds till allmänheten. Samma regler skall
tillämpas på icke-aktierelaterade värdepapper i andra
valutor än euro under förutsättning att det nominella
minimivärdet i princip motsvarar 1 000 euro.
iii) när det gäller samtliga emittenter som är etablerade i
tredje land och som emitterar värdepapper som inte
nämns i led ii: den medlemsstat som väljs av emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om
upptagande till handel, allt efter omständigheterna,
bland de medlemsstater där värdepapperen avses
erbjudas allmänheten för första gången efter det att
detta direktiv har trätt i kraft eller där den första
ansökan om upptagande till handel på en reglerad
marknad görs, med förbehåll för senare val som görs av
emittenter etablerade i tredje land i fall då hemmedlemsstaten inte fastställts i enlighet med deras val.
n) värdmedlemsstat: den stat där ett erbjudande till allmänheten
eller en ansökan om upptagande till handel görs i de fall då
denna stat inte är hemmedlemsstaten.
o) företag för kollektiva investeringar som inte är av sluten typ:
värdepappersfonder och investeringsbolag,

i) person som erbjuder värdepapper (eller erbjudare): en juridisk
eller fysisk person som erbjuder värdepapper till allmänheten.

i) som har till syfte att företa kollektiva investeringar med
kapital från allmänheten och som tillämpar principen
om riskspridning, och

j) reglerad marknad: en marknad enligt definitionen i artikel
1.13 i direktiv 93/22/EEG.

ii) vilkas andelar på innehavarens begäran återköps eller
inlöses, direkt eller indirekt, med medel ur företagets tillgångar.

k) emissionsprogram: ett program som möjliggör utgivning av
icke-aktierelaterade värdepapper, bland annat långa
optioner (warrants) av alla slag, av liknande sort och/eller
kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en
särskilt angiven emissionsperiod.
l) värdepapper som emitteras fortlöpande eller vid upprepade
tillfällen: emissioner i omgångar eller minst två separata
emissioner under en tolvmånadersperiod av värdepapper av
liknande sort eller kategori.

p) andelar i ett företag för kollektiva investeringar: värdepapper
som emitterats av ett företag för kollektiva investeringar
och som utgör bevis för andelsrätt i ett sådant företags tillgångar.
q) godkännande: hemmedlemsstatens behöriga myndighets
positiva ställningstagande efter granskningen av prospektets
fullständighet, däribland att den information som lämnas i
det är sammanhängande och begriplig.

m) hemmedlemsstat:
i) när det gäller alla emittenter i gemenskapen av värdepapper som inte nämns i led ii: den medlemsstat där
emittenten har sitt säte.
ii) när det gäller emissioner av icke-aktierelaterade värdepapper, vilkas nominella värde per enhet uppgår till
minst 1 000 euro, och alla emissioner av icke-aktierelaterade värdepapper som ger rätt att genom konvertering eller utövande av de med värdepapperet förenade
rättigheterna förvärva överlåtbara värdepapper eller
erhålla ett kontantbelopp, förutsatt att emittenten av de
icke-aktierelaterade värdepapperen inte är emittent av
de underliggande värdepapperen eller en enhet som
tillhör denna senare emittents koncern: den medlemsstat som väljs av emittenten, erbjudaren eller den
person som ansöker om upptagande till handel, allt
(1) EGT L 126, 26.5.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv
2000/28/EG (EGT L 275, 27.10.2000, s. 37).

r) grundprospekt: ett prospekt som innehåller all relevant information som specificeras i artiklarna 5 och 7, och i artikel
16 i de fall det finns ett tillägg, om emittenten och de
värdepapper som skall erbjudas till allmänheten eller upptas
till handel samt, efter emittentens eget val, de slutgiltiga
villkoren för erbjudandet.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 e iv skall följande kriterier
gälla:
a) Investeraren har genomfört transaktioner av betydande
storlek på värdepappersmarknaderna i genomsnitt minst tio
gånger per kvartal under de senaste fyra kvartalen.
b) Värdet av investerarens värdepappersportfölj överstiger 0,5
miljoner euro.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

Europeiska unionens officiella tidning

SV

c) Investeraren är verksam sedan minst ett år, eller har varit
verksam under minst ett år, inom finanssektorn på en
yrkesmässig position som kräver kunskaper om investeringar i värdepapper.
3.

L 345/71

3. Medlemsstaterna skall se till att det krävs att ett prospekt
offentliggörs vid varje upptagande av värdepapper till handel
på en reglerad marknad som är belägen eller verksam inom
deras territorier.

När det gäller punkt 1 e iv och 1 e v skall följande gälla:

Varje behörig myndighet skall se till att lämpliga mekanismer
finns på plats för förandet av ett register över de fysiska
personer och de små och medelstora företag som betraktas
som kvalificerade investerare med beaktande av behovet av att
säkerställa ett tillfredsställande skydd av personuppgifter. Registret skall vara tillgängligt för alla emittenter. Varje fysisk
person eller varje litet eller medelstort företag som önskar bli
betraktad som kvalificerad investerare skall registrera sig men
kan när som helst efter eget beslut återkalla registreringen.
4.
För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och för att säkerställa en enhetlig tillämpning av
detta direktiv skall kommissionen i enlighet med förfarandet i
artikel 24.2 anta genomförandeåtgärder i fråga om definitionerna i punkt 1, inklusive justeringar av beloppen i definitionen
av små och medelstora företag, med beaktande av gemenskapslagstiftningen och rekommendationer samt den ekonomiska
utvecklingen samt åtgärder för offentliggörande avseende registrering av enskilda kvalificerade investerare.

Artikel 3
Skyldigheten att offentliggöra prospekt
1.
Medlemsstaterna skall inte tillåta erbjudande av värdepapper till allmänheten inom deras territorier utan att ett
prospekt dessförinnan har offentliggjorts.
2.
Skyldigheten att offentliggöra prospekt skall inte gälla
följande slag av erbjudanden:
a) erbjudanden av värdepapper som endast riktas till kvalificerade investerare, och/eller
b) erbjudanden av värdepapper som riktas till färre än hundra
fysiska eller juridiska personer, som inte är kvalificerade
investerare, per medlemsstat, och/eller
c) erbjudanden av värdepapper som riktas till investerare som
förvärvar värdepapper för ett sammanlagt vederlag på minst
50 000 euro per investerare för varje separat erbjudande,
och/eller
d) erbjudanden av värdepapper med ett nominellt värde per
enhet på minst 50 000 euro, och/eller
e) erbjudanden av värdepapper för ett sammanlagt vederlag på
under 100 000 euro, varvid detta tröskelvärde skall
beräknas för en tolvmånadersperiod.
Varje därpå följande återförsäljning av värdepapper, som tidigare erbjöds genom en eller flera av de slag av erbjudanden
som nämns i denna punkt, skall dock betraktas som ett separat
erbjudande, och den definition som anges i artikel 2.1 d skall
tillämpas för fastställande av huruvida återförsäljningen är ett
erbjudande av värdepapper till allmänheten. Vid värdepappersplaceringar via finansiella mellanhänder skall prospekt offentliggöras om inget av villkoren under a–e uppfylls när det gäller
den slutliga placeringen.

Artikel 4
Undantag från skyldigheten att offentliggöra prospekt
1. Skyldigheten att offentliggöra prospekt skall inte gälla vid
erbjudanden av värdepapper till allmänheten av följande slag:
a) Aktier som ges ut i utbyte mot redan emitterade aktier av
samma kategori, om utgivandet av sådana nya aktier inte
innebär någon total ökning av aktiekapitalet.
b) Värdepapper som erbjuds i samband med ett övertagande
genom ett erbjudande om utbyte av värdepapper, under
förutsättning att det föreligger ett dokument som den
behöriga myndigheten anser innehålla information som är
likvärdig med den i prospektet, med beaktande av kraven i
gemenskapslagstiftningen.
c) Värdepapper som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas i
samband med en fusion, under förutsättning att det
föreligger ett dokument som den behöriga myndigheten
anser innehålla information som är likvärdig med den i
prospektet, med beaktande av vad som krävs enligt gemenskapslagstiftningen.
d) Aktier som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas utan kostnad
till de befintliga aktieägarna och utdelning som betalas i
form av aktier av samma kategori som de aktier som utdelningen gäller, under förutsättning att ett dokument som
innehåller information om aktiernas antal och art samt om
motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs
tillgängligt.
e) Värdepapper som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas nuvarande eller tidigare styrelseledamöter eller anställda av deras
arbetsgivare som har värdepapper som redan upptagits till
handel på en reglerad marknad eller av ett anslutet företag,
under förutsättning att ett dokument som innehåller information om värdepapperens antal och art samt om motiven
och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt.
2. Skyldigheten att offentliggöra ett prospekt skall inte gälla
vid upptagande till handel på en reglerad marknad av följande
slag av värdepapper:
a) Aktier som, beräknat för en tolvmånadersperiod, motsvarar
mindre än tio procent av det antal aktier av samma kategori
som redan har upptagits till handel på samma reglerade
marknad.
b) Aktier som ges ut i utbyte mot aktier av samma kategori
som redan upptagits till handel på samma reglerade
marknad, om utgivandet av sådana nya aktier inte innebär
någon total ökning av aktiekapitalet.
c) Värdepapper som erbjuds i samband med ett övertagande
genom erbjudande om utbyte av värdepapper, under
förutsättning att det föreligger ett dokument som den
behöriga myndigheten anser innehålla information som är
likvärdig med den i prospektet med beaktande av kraven i
gemenskapslagstiftningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/72

SV

Europeiska unionens officiella tidning

31.12.2003

d) Värdepapper som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas i
samband med en fusion, under förutsättning att det
föreligger ett dokument som den behöriga myndigheten
anser innehålla information som är likvärdig med den i
prospektet med beaktande av kraven i gemenskapslagstiftningen.

vii) Att det sammanfattande dokumentets innehåll står i
överensstämmelse med artikel 5.2. Dessutom skall det i
dokumentet anges var det senaste prospektet kan
erhållas och var den finansiella information som emittenten offentliggjort enligt det löpande kravet på offentliggörande finns tillgänglig.

e) Aktier som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas utan kostnad
till de befintliga aktieägarna och utdelning som betalas i
form av aktier av samma kategori som de aktier som utdelningen gäller, under förutsättning av att dessa aktier är av
samma kategori som de aktier som redan upptagits till
handel på samma reglerade marknad och att ett dokument
som innehåller information om aktiernas antal och art samt
om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs
tillgängligt.

3. För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och säkerställa en enhetlig tillämpning av detta
direktiv skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel
24.2 anta genomförandeåtgärder i fråga om punkterna 1 b, 1
c, 2 c och 2 d, främst om innebörden av likvärdighet.

f) Värdepapper som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas till
nuvarande eller tidigare styrelseledamöter eller anställda av
deras arbetsgivare eller av ett anslutet företag, under
förutsättning att dessa värdepapper är av samma kategori
som de värdepapper som redan upptagits till handel på
samma reglerade marknad och att ett dokument som innehåller information om värdepapperens antal och art samt
om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs
tillgängligt.
g) Aktier som uppkommer efter konvertering eller utbyte av
andra värdepapper eller efter utövande av rättigheter som är
förenade med andra värdepapper, under förutsättning att
dessa aktier är av samma kategori som de aktier som redan
upptagits till handel på samma reglerade marknad.
h) Värdepapper som redan upptagits till handel på en annan
reglerad marknad på följande villkor:
i) Att dessa värdepapper, eller värdepapper av samma
kategori, har varit upptagna till handel på den andra
reglerade marknaden under mer än 18 månader.
ii) När det gäller värdepapper som för första gången
upptagits till handel på en reglerad marknad efter det
att detta direktiv trätt i kraft, att upptagandet till handel
på den andra reglerade marknaden var förenat med ett
godkänt prospekt som gjorts tillgängligt för allmänheten i enlighet med artikel 14.
iii) När led ii inte skall tillämpas och det är fråga om värdepapper som för första gången upptagits till notering
efter den 30 juni 1983, att börsprospekt har godkänts
enligt kraven i direktiven 80/390/EEG eller 2001/34/
EG.
iv) Att de löpande skyldigheterna avseende handeln på den
andra reglerade marknaden är fullgjorda.
v) Att den person som ansöker om upptagande av ett
värdepapper till handel på en reglerad marknad enligt
detta undantag gör ett sammanfattande dokument
tillgängligt för allmänheten på ett språk som godtagits
av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där
den reglerade marknad för vilken upptagande till handel
söks är belägen.
vi) Att det sammanfattande dokument som avses i led v
görs tillgängligt för allmänheten på det sätt som
fastställs i artikel 14.2 i den medlemsstat där den reglerade marknad är belägen för vilken upptagande till
handel söks.

KAPITEL II
UPPRÄTTANDE AV PROSPEKT

Artikel 5
Prospektet
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8.2, skall
prospektet innehålla all den information som, med hänsyn till
emittentens natur och arten av de värdepapper som erbjuds
allmänheten eller upptas till handel på en reglerad marknad, är
nödvändig för att investerare skall kunna göra en välgrundad
bedömning av emittentens och eventuell garants tillgångar och
skulder, finansiella ställning, vinster och förluster och framtidsutsikter samt av de rättigheter som är förenade med värdepapperen. Denna information skall presenteras i en form som gör
den lätt att förstå och analysera.
2. Prospektet skall innehålla information om emittenten och
om de värdepapper som skall erbjudas allmänheten eller tas
upp till handel på en reglerad marknad. Det skall även innehålla
en sammanfattning. Sammanfattningen skall, på det språk på
vilket prospektet ursprungligen upprättades, vara kortfattad och
skriven med ett icke-tekniskt språk, och den skall förmedla
väsentliga karakteristika och risker förenade med emittenten,
eventuell garant och värdepapperen. Sammanfattningen skall
också innehålla en varning om
a) att sammanfattningen skall ses som en introduktion till
prospektet, och
b) att varje beslut om att investera i värdepapperen skall
baseras på en bedömning av prospektet i dess helhet från
investerarens sida, och
c) att om yrkande hänförligt till uppgifterna i ett prospekt
anförs vid domstol, den investerare som är kärande i
enlighet med medlemsstaternas nationella lagstiftning kan
bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av
prospektet innan de rättsliga förfarandena inleds, och
d) att civilrättsligt ansvar kan åläggas de personer som lagt
fram sammanfattningen, inbegripet en översättning av
denna, och begärt att den skall bli anmäld, men enbart om
sammanfattningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig
med de andra delarna av prospektet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

SV

Europeiska unionens officiella tidning

Om prospektet gäller upptagande till handel på en reglerad
marknad av icke-aktierelaterade värdepapper med ett nominellt
värde av minst 50 000 euro skall ingen sammanfattning krävas,
utom när en medlemsstat begär en sådan i enlighet med artikel
19.4.

3.
Med förbehåll för punkt 4 kan emittenten, erbjudaren
eller den person som ansöker om upptagande till handel på en
reglerad marknad upprätta prospektet som ett sammanhängande eller flera separata dokument. I ett prospekt som
består av separata dokument skall den begärda informationen
delas upp i ett registreringsdokument, en värdepappersnot och
en sammanfattning. Registreringsdokumentet skall innehålla
information som rör emittenten. Värdepappersnoten skall innehålla informationen om de värdepapper som erbjuds allmänheten eller som skall upptas till handel på en reglerad marknad.

4.
För följande slag av värdepapper kan prospektet, efter
eget val av emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker
om upptagande till handel på en reglerad marknad, bestå av ett
grundprospekt som innehåller all relevant information om
emittenten och om de värdepapper som skall erbjudas allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad:

a) Icke-aktierelaterade värdepapper, inklusive långa optioner
(warrants) av alla slag, som emitteras inom ett emissionsprogram.

b) Icke-aktierelaterade värdepapper som emitteras fortlöpande
eller vid upprepade tillfällen av kreditinstitut,
i) om de belopp som emissionen av värdepapperen
inbringar enligt nationell lagstiftning placeras i tillgångar
som ger tillräcklig täckning för de åtaganden som är
förenade med värdepapperen fram till förfallodagen, och
ii) om dessa belopp i händelse av kreditinstitutets insolvens
är avsedda att användas med prioritet för återbetalningen
av det kapital och de räntor som förfaller till betalning,
utan att detta skall påverka bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april
2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut (1).

Den information som ges i grundprospektet skall, om så
krävs, i enlighet med artikel 16 kompletteras med uppdaterad information om emittenten och om de värdepapper
som skall erbjudas allmänheten eller tas upp till handel på
en reglerad marknad.

Om de slutgiltiga villkoren för erbjudandet inte ingår i vare
sig grundprospektet eller något tillägg, skall de meddelas
investerarna och ges in till den behöriga myndigheten varje
gång ett erbjudande till allmänheten görs så snart som det
går, och om det är möjligt före startdatum för erbjudandet.
Bestämmelserna i artikel 8.1 a skall tillämpas i detta fall.
(1) EGT L 125, 5.5.2001, s. 15.

L 345/73

5. För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och säkerställa en enhetlig tillämpning av detta
direktiv skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel
24.2 anta genomförandeåtgärder i fråga om utformningen av
prospekt eller grundprospekt samt tillägg.

Artikel 6
Ansvaret för prospektet
1. Medlemsstaterna skall säkerställa att ansvaret för den
information som ges i ett prospekt åtminstone åvilar emittenten eller dess förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan,
erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel
på en reglerad marknad eller garanten, beroende på omständigheterna. De personer som är ansvariga skall klart anges i
prospektet med uppgift om namn och befattning eller,
beträffande juridiska personer, namn och säte, tillsammans med
förklaringar avgivna av dem om att enligt deras kännedom
överensstämmer den information som ges i prospektet med
sakförhållandena och att någon uppgift som skulle kunna
påverka dess innebörd inte har utelämnats.
2. Medlemsstaterna skall säkerställa att deras lagar och andra
författningar om civilrättsligt ansvar är tillämpliga på de
personer som är ansvariga för den information som ges i
prospekt.
Medlemsstaterna skall dock även säkerställa att inget civilrättsligt ansvar skall kunna åläggas en person enbart på grundval av
sammanfattningen och ej heller av en översättning av denna,
såvida den inte är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de
andra delarna av prospektet.

Artikel 7
Minimikrav för informationen
1. Detaljerade genomförandeåtgärder avseende vilka specifika uppgifter som måste ingå i prospekten och för undvikande
av dubblering av information när ett prospekt består av separata dokument skall antas av kommissionen enligt förfarandet i
artikel 24.2. Den första uppsättningen genomförandeåtgärder
skall antas senast den 1 juli 2004.
2. Vid utarbetandet av de olika modellerna för prospekt skall
särskilt följande beaktas:
a) De olika slag av uppgifter som investerarna har behov av
beträffande aktierelaterade värdepapper jämfört med ickeaktierelaterade värdepapper, med en konsekvent behandling
av informationskraven för prospekt avseende värdepapper
med liknande ekonomiska ändamål, bl.a. derivatinstrument.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/74

Europeiska unionens officiella tidning

SV

b) De olika kategorierna och arterna av erbjudanden och
upptagande till handel på en reglerad marknad av icke-aktierelaterade värdepapper. Den information som krävs i ett
prospekt skall vara tillfredsställande för berörda investerare
när det gäller icke-aktierelaterade värdepapper med ett
nominellt värde per enhet av minst 50 000 euro.

31.12.2003

b) godkännande av köp eller tecknande av värdepapper skall
kunna återkallas under minst två arbetsdagar efter det att
emissionspriset och antalet värdepapper som erbjuds
allmänheten har fastställts slutgiltigt och givits in.

c) Det format som skall användas och den information som
skall krävas i prospekt som gäller icke-aktierelaterade värdepapper, däribland långa optioner (warrants) av alla slag, som
ges ut inom ramen för ett emissionsprogram.

Det slutliga emissionspriset och antalet värdepapper skall ges in
till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och offentliggöras på det sätt som fastställs i artikel 14.2.

d) Det format som skall användas och den information som
skall krävas i prospekt som gäller icke-aktierelaterade värdepapper som inte är efterställda, konvertibla, utbytbara, eller
kopplade till tecknings- eller förvärvsrätter eller till derivatinstrument och som ges ut fortlöpande eller vid upprepade
tillfällen av organ som är auktoriserade eller reglerade för
transaktioner på finansmarknaderna inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.

2. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får
medge att viss information som föreskrivs i detta direktiv eller i
de genomförandeåtgärder som avses i artikel 7.1 utelämnas i
prospekten, om den finner att

e) Skillnader i verksamhet och storlek mellan emittenter,
särskilt när det gäller små och medelstora företag. För dessa
företag skall informationskraven anpassas till deras storlek
och i tillämpliga fall till att de bedrivit verksamhet under
kortare tid.

f) I tillämpliga fall, om emittenten är offentlig.

3.
De genomförandeåtgärder som avses i punkt 1 skall
bygga på de standarder för finansiell och icke-finansiell information som fastställts av internationella organisationer för
tillsyn av värdepappersmarknaden, särskilt IOSCO och på de
icke uttömmande bilagorna till detta direktiv.

a) offentliggörande av sådan information skulle strida mot det
allmänna intresset, eller att

b) offentliggörande av sådan information skulle medföra
allvarlig skada för emittenten, förutsatt att utelämnandet inte
kan antas medföra att allmänheten vilseleds i fråga om
förhållanden och omständigheter som är av väsentlig betydelse för en välgrundad bedömning av emittent, erbjudare
eller eventuell garant och av de rättigheter som är förenade
med de värdepapper som prospektet gäller, eller

c) sådan information endast är av mindre betydelse för ett
särskilt erbjudande eller upptagande till handel på en
reglerad marknad och inte är av den arten att den kommer
att påverka bedömningen av emittentens, erbjudarens eller
eventuella garantens finansiella ställning och framtidsutsikter.

Artikel 8

Utelämnande av information

3. När i undantagsfall viss information som enligt de
genomförandeåtgärder som avses i artikel 7.1 skall förekomma
i ett prospekt inte är förenlig med emittentens verksamhetsområde, dennes rättsliga form eller de värdepapper prospektet
avser, skall, utan att detta får medföra att investerarna inte ges
adekvat information, prospektet innehålla information som är
likvärdig med den som krävs. Om det inte finns någon sådan
information skall kravet inte tillämpas.

1.
Medlemsstaterna skall säkerställa att i de fall då det slutgiltiga emissionspriset eller det antal värdepapper som skall
erbjudas allmänheten inte kan anges i prospektet

a) detta skall innehålla uppgifter om de kriterier och/eller
villkor som skall tillämpas för att fastställa dessa uppgifter
eller, när det gäller priset, om det maximala priset, eller

4. För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och säkerställa en enhetlig tillämpning av detta
direktiv skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel
24.2 anta genomförandeåtgärder i fråga om punkt 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Artikel 9
Giltigheten av prospekt, grundprospekt och registreringsdokument
1.
Prospekt skall vara giltiga under en tid av tolv månader
efter offentliggörandet när det gäller erbjudanden till allmänheten eller upptagande till handel på en reglerad marknad,
förutsatt att de kompletteras med tillägg när så krävs enligt
artikel 16.
2.
När det gäller emissionsprogram skall det i förväg ingivna
grundprospektet vara giltigt under en tid av högst tolv
månader.
3.
När det gäller de icke-aktierelaterade värdepapper som
anges i artikel 5.4 b skall prospektet vara giltigt fram till dess
att inga fler av de berörda värdepapperen emitteras fortlöpande
eller vid upprepade tillfällen.
4.
Ett registreringsdokument enligt artikel 5.3 som givits in i
förväg skall vara giltigt under en period på upp till tolv
månader, förutsatt att det har uppdaterats enligt artikel 10.1.
Ett registreringsdokument skall tillsammans med värdepappersnoten, i tillämpliga fall uppdaterad enligt artikel 12, och
sammanfattningen betraktas som ett giltigt prospekt.

Artikel 10
Information
1.
Emittenter vilkas värdepapper är upptagna till handel på
en reglerad marknad skall minst årligen tillhandahålla ett dokument som innehåller eller hänvisar till all den information som
emittenten har offentliggjort eller gjort tillgänglig för allmänheten under de senaste tolv månaderna i en eller flera medlemsstater och i tredje land i överensstämmelse med deras skyldigheter enligt gemenskapslagstiftningen och nationella lagar och
andra författningar som rör regleringen av värdepapper, emittenter av värdepapper och värdepappersmarknader. Emittenter
skall åtminstone hänvisa till den information som krävs enligt
de bolagsrättsliga direktiven, direktiv 2001/34/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den
19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1).
2.
Dokumentet skall ges in till den behöriga myndigheten i
hemmedlemsstaten efter offentliggörandet av årsredovisningen.
Om det i dokumentet hänvisas till information skall det anges
var denna information kan erhållas.
3.
Den skyldighet som anges i punkt 1 skall inte tillämpas
på emittenter av icke-aktierelaterade värdepapper vilkas nominella värde per enhet uppgår till minst 50 000 euro.
4.
För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och säkerställa en enhetlig tillämpning av detta
direktiv får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel
(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

L 345/75

24.2 anta genomförandeåtgärder i fråga om punkt 1. Dessa
genomförandeåtgärder skall endast avse den metod som
används för att offentliggöra de krav på offentliggörande som
anges i punkt 1 och får inte medföra nya krav på offentliggörande. Den första uppsättningen genomförandeåtgärder skall
antas senast den 1 juli 2004.

Artikel 11
Införlivande genom hänvisning
1. Medlemsstaterna skall tillåta att information införlivas i
prospekten genom hänvisning till ett eller flera tidigare eller
samtidigt offentliggjorda dokument som har godkänts av den
behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller givits in till
denna i enlighet med detta direktiv, särskilt artikel 10, eller
med avsnitten IV och V i direktiv 2001/34/EG. Informationen
skall vara den senaste som emittenten har tillgänglig. I
sammanfattningen får det inte införlivas någon information
genom hänvisning.
2. När information införlivas genom hänvisning skall en
förteckning med korsvisa hänvisningar tillhandahållas så att
investerarna utan svårigheter kan identifiera specifikt informationsinnehåll.
3. För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och säkerställa en enhetlig tillämpning av detta
direktiv skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel
24.2 anta genomförandeåtgärder i fråga om den information
som skall införlivas genom hänvisning. Den första uppsättningen genomförandeåtgärder skall antas senast den 1 juli
2004.

Artikel 12
Prospekt som innehåller separata dokument
1. En emittent som redan har fått ett registreringsdokument
godkänt av den behöriga myndigheten skall vara skyldig att
upprätta endast en värdepappersnot och en sammanfattning
när värdepapper erbjuds allmänheten eller upptas till handel på
en reglerad marknad.
2. I ett sådant fall skall värdepappersnoten innehålla den
information som normalt skulle ha lämnats i registreringsdokumentet om någon materiell ändring eller nyligen inträffad
händelse, som skulle kunna påverka investerares bedömningar,
har inträffat sedan det senaste uppdaterade registreringsdokumentet eller eventuella tillägg enligt artikel 16 godkändes.
Värdepappersnoten och sammanfattningen skall godkännas
separat.
3. Om en emittent endast har givit in ett registreringsdokument utan att detta har godkänts skall hela dokumentationen,
inklusive uppdaterad information, bli föremål för godkännande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/76

Europeiska unionens officiella tidning

SV
KAPITEL III

FÖRFARANDEN FÖR GODKÄNNANDE OCH OFFENTLIGGÖRANDE AV PROSPEKT

31.12.2003

7. För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och säkerställa en enhetlig tillämpning av detta
direktiv får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel
24.2 anta genomförandeåtgärder i fråga om villkoren för
justering av tidsfristerna.

Artikel 13
Godkännande av prospekt
1.
Ett prospekt får inte offentliggöras förrän det har
godkänts av hemmedlemsstatens behöriga myndighet.
2.
Den behöriga myndigheten skall underrätta emittenten,
erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till
handel på en reglerad marknad, allt efter omständigheterna, om
sitt beslut om godkännandet av prospektet inom tio arbetsdagar från och med inlämnandet av utkastet till prospekt.
Om den behöriga myndigheten inte meddelar något beslut om
prospektet inom de tidsfrister som anges i denna punkt och i
punkt 3, skall detta inte betraktas som att ansökan har
godkänts.
3.
Tidsfristen i punkt 2 skall utsträckas till 20 arbetsdagar
om ett erbjudande till allmänheten gäller värdepapper som
utfärdas av en emittent som inte tidigare har fått några värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad och som
inte tidigare har erbjudit allmänheten värdepapper.
4.
Om den behöriga myndigheten av rimliga skäl anser att
de dokument som överlämnats till den är ofullständiga eller att
det krävs kompletterande information, skall de tidsfrister som
anges i punkterna 2 och 3 börja löpa först från och med den
dag emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad överlämnar den
kompletterande informationen.
I det fall som avses i punkt 2 bör den behöriga myndigheten
meddela emittenten om dokumenten skulle vara ofullständiga
inom tio arbetsdagar från det att ansökan lämnats in.
5.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får
besluta att godkännandet av prospektet skall överlämnas till
den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat, förutsatt
att denna myndighet godkänner detta. Vidare skall detta
överlämnande meddelas emittenten, erbjudaren eller den person
som ansöker om upptagande till handel på en reglerad
marknad inom tre arbetsdagar från den dag då den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten fattade sitt beslut om
överlämnande. Samma tidsfrist som i punkt 2 skall löpa från
och med den dagen.

Artikel 14
Offentliggörande av prospektet
1. När prospektet har godkänts skall det registreras av den
behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och göras tillgängligt för allmänheten av emittenten, erbjudaren eller den person
som ansöker om upptagande till handel så snart det är praktiskt
möjligt, och under alla omständigheter i skälig tid före och
senast vid, den tidpunkt då erbjudandet till allmänheten börjar
gälla eller de berörda värdepapperen tas upp till handel. Dessutom skall prospektet, i det fall det rör sig om det första erbjudandet till allmänheten av en kategori av aktier som ännu inte
upptagits till handel på en reglerad marknad och som skall tas
upp till handel för första gången, vara tillgängligt minst sex
arbetsdagar innan erbjudandet löper ut.
2. Prospektet skall anses vara tillgängligt för allmänheten när
det har offentliggjorts antingen
a) genom att ha införts i en eller flera dagstidningar med rikstäckande eller omfattande spridning i alla medlemsstater
där erbjudandet till allmänheten görs eller där ansökan om
upptagande till handel görs, eller
b) i tryckt form som kostnadsfritt skall göras tillgänglig för
allmänheten vid kontoren för den marknad på vilken värdepapperen upptas till handel, eller vid emittentens huvudkontor och vid kontoren för de finansiella mellanhänder,
däribland betalningsombud, som placerar eller säljer värdepapperen, eller
c) i elektronisk form på emittentens webbplats samt, i tillämpliga fall, på webbplatsen för de finansiella mellanhänder,
däribland betalningsombud, som placerar eller säljer värdepapperen, eller
d) i elektronisk form på webbplatsen för den reglerade
marknad där ansökan om upptagande till handel görs, eller
e) i elektronisk form på webbplatsen för hemmedlemsstatens
behöriga myndighet, om denna myndighet har beslutat att
erbjuda denna tjänst.

6.
Detta direktiv skall inte påverka den behöriga myndighetens rättsliga ansvar, vilket även i fortsättningen enbart skall
regleras av nationell lagstiftning.

En hemmedlemsstat får kräva att emittenter som offentliggör
sina prospekt i enlighet med a eller b också skall offentliggöra
sina prospekt i elektronisk form i enlighet med c.

Medlemsstaterna skall säkerställa att deras nationella
bestämmelser om ansvar för behöriga myndigheter endast är
tillämpliga på godkännanden av prospekt som upprättats av
medlemsstatens behöriga myndighet eller myndigheter.

3. En hemmedlemsstat får därutöver kräva att det i ett
meddelande offentliggörs hur prospektet gjorts tillgängligt och
hur allmänheten kan få tag i det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

Europeiska unionens officiella tidning

SV

4.
Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten skall
under en tolvmånadersperiod på sin webbplats efter eget val
offentliggöra antingen samtliga godkända prospekt, eller
åtminstone en förteckning över samtliga prospekt som
godkänts enligt artikel 13, i tillämpliga fall tillsammans med
länkar till prospekt som offentliggjorts på emittenternas webbplatser eller på webbplatsen för den reglerade marknaden.
5.
När det gäller prospekt som består av flera dokument
och/eller innehåller information som införlivats genom hänvisning, får de dokument och den information som tillsammans
utgör prospektet offentliggöras och spridas separat, förutsatt att
dokumenten kostnadsfritt görs tillgängliga för allmänheten på
det sätt som anges i punkt 2. I varje dokument skall det anges
var man kan få tag i övriga dokument som hör till prospektet.
6.
Texten till och utformningen av det prospekt, och/eller
tilläggen till prospektet som har offentliggjorts eller gjorts
tillgängligt för allmänheten skall alltid vara identiska med den
ursprungliga version som godkänts av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.
7.
När prospekt görs tillgängliga genom offentliggörande i
elektronisk form, måste dock investerare på begäran kostnadsfritt kunna erhålla en papperskopia från emittenten, erbjudaren,
den person som ansöker om upptagande till handel eller de
finansiella mellanhänder som placerar eller säljer värdepapperen.
8.
För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och säkerställa en enhetlig tillämpning skall
kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 anta
genomförandeåtgärder i fråga om punkterna 1, 2, 3 och 4. Den
första uppsättningen genomförandeåtgärder skall antas senast
den 1 juli 2004.

L 345/77

4. All information om erbjudandet till allmänheten eller
upptagandet till handel på en reglerad marknad som lämnas
muntligen eller skriftligen, även om det inte sker i reklamsyfte,
skall under alla omständigheter överensstämma med den information som lämnas i prospektet.
5. Om det enligt detta direktiv inte krävs något prospekt
skall väsentlig information som lämnas av en emittent eller en
erbjudare och som riktar sig till kvalificerade investerare eller
till vissa kategorier av investerare, inklusive information som
lämnas vid sammankomster som avser erbjudanden av värdepapper, meddelas alla kvalificerade investerare eller särskilda
kategorier av investerare till vilka erbjudandet uteslutande riktar
sig. När ett prospekt måste offentliggöras, skall sådan information ingå i prospektet eller i ett tillägg till prospektet enligt
artikel 16.1.
6. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten skall ha
kontrollbefogenheter i fråga om iakttagandet av principerna i
punkterna 2–5 vid annonsering för erbjudanden av värdepapper till allmänheten eller upptagande till handel på en
reglerad marknad.
7. För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och säkerställa en enhetlig tillämpning av detta
direktiv skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel
24.2 anta genomförandeåtgärder i fråga om spridning av
annonser som gäller planerade erbjudanden av värdepapper till
allmänheten eller upptagande till handel på en reglerad
marknad, framför allt innan prospekten har gjorts tillgängliga
för allmänheten eller innan teckningstiden inletts samt i fråga
om punkt 4. Den första uppsättningen genomförandeåtgärder
skall antas av kommissionen senast den 1 juli 2004.

Artikel 16
Artikel 15
Tillägg till prospekt
Annonsering
1.
De principer som anges i punkterna 2–5 skall respekteras
vid varje form av annonsering som gäller antingen ett erbjudande av värdepapper till allmänheten eller ett upptagande till
handel på en reglerad marknad. Punkterna 2–4 skall gälla
endast för det fall emittenten, erbjudaren eller den som ansöker
om upptagande till handel omfattas av skyldigheten att
upprätta ett prospekt.
2.
I annonserna skall det anges att ett prospekt har offentliggjorts eller kommer att offentliggöras och var investerare kan
eller kommer att kunna erhålla det.
3.
Det skall klart framgå av annonsen att det är en annons.
Informationen i denna får inte vara felaktig eller vilseledande.
Denna information skall också vara förenlig med informationen
som ges i prospektet, om prospektet redan är offentliggjort,
eller förenlig med den information som obligatoriskt skall
finnas i prospektet, om prospektet offentliggörs senare.

1. Varje ny omständighet av betydelse, sakfel eller förbiseende i samband med informationen i ett prospekt som kan
påverka bedömningen av värdepapperen och som uppkommer
eller uppmärksammas mellan tidpunkten för godkännandet av
prospektet och det slutliga upphörandet av erbjudandet till
allmänheten respektive den tidpunkt då handeln på en reglerad
marknad påbörjas skall uppges i ett tillägg till prospektet.
Sådana tillägg skall godkännas på samma sätt som det
ursprungliga prospektet inom maximalt sju arbetsdagar och
offentliggöras med minst samma metoder som de som
tillämpades vid offentliggörandet av detta. Sammanfattningen,
och eventuella översättningar av denna, skall också kompletteras om så är nödvändigt för att beakta den nya informationen
i tillägget.
2. Investerare som redan har samtyckt till att köpa eller
teckna sig för värdepapperen innan tillägget offentliggörs skall
ha rätt att återkalla sina godkännanden under en tid som inte
får understiga två arbetsdagar efter det att tillägget offentliggjorts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/78

Europeiska unionens officiella tidning

SV
KAPITEL IV

ERBJUDANDE TILL ALLMÄNHETEN OCH UPPTAGANDE TILL
HANDEL I FLERA LÄNDER

Artikel 17
Räckvidden av godkännandet av ett prospekt inom gemenskapen
1.
När ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande
till handel på en reglerad marknad planeras i en eller flera
medlemsstater eller i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten, skall det prospekt som godkänts i hemmedlemsstaten,
liksom eventuella tillägg till detta, vara giltigt för erbjudanden
till allmänheten eller upptaganden till handel i varje värdmedlemsstat, förutsatt att anmälan görs till den behöriga myndigheten i varje värdmedlemsstat i enlighet med artikel 18; detta
skall dock inte påverka tillämpningen av artikel 23. Värdmedlemsstatens behöriga myndighet skall inte företa något godkännande eller annat administrativt förfarande i fråga om
prospektet.
2.
Om det uppträder sådana nya omständigheter, sakfel eller
förbiseenden av betydelse som avses i artikel 16 efter godkännandet av prospektet, skall den behöriga myndigheten i
hemmedlemsstaten kräva att ett tillägg offentliggörs och
godkänns på det sätt som anges i artikel 13.1. Den behöriga
myndigheten i värdmedlemsstaten kan göra den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten uppmärksam på behovet av
ny information.
Artikel 18

31.12.2003

2. När värdepapper erbjuds allmänheten eller ansökan om
upptagande till handel på en reglerad marknad görs i en eller
flera medlemsstater utom hemmedlemsstaten, skall prospektet
avfattas antingen på ett språk som godtas av de behöriga
myndigheterna i de medlemsstaterna eller på ett språk som
allmänt används i internationella finanskretsar, efter emittentens, erbjudarens eller den persons som begär upptagande till
handel val, beroende på omständigheterna. Den behöriga
myndigheten i varje värdmedlemsstat får bara begära att
sammanfattningen översätts till det eller de officiella språken i
värdmedlemsstaten.
För att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten skall
kunna utföra sin granskning skall prospektet avfattas antingen
på ett språk som den myndigheten godtar eller på ett språk
som allmänt används i internationella finanskretsar, efter emittentens, erbjudarens eller den persons som ansöker om upptagande till handel val, beroende på omständigheterna.
3. När värdepapper erbjuds allmänheten eller ansökan görs
om upptagande till handel på en reglerad marknad i flera
medlemsstater inklusive hemmedlemsstaten, skall prospektet
avfattas på ett språk som godtas av den behöriga myndigheten
i hemmedlemsstaten och skall också göras tillgängligt antingen
på ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna i
värdmedlemsstaterna eller på ett språk som allmänt används i
internationella finanskretsar, efter emittentens, erbjudarens eller
den persons som ansöker om upptagande till handel val,
beroende på omständigheterna. Den behöriga myndigheten i
varje värdmedlemsstat får bara begära att den sammanfattning
som avses i artikel 5.2 översätts till det eller de officiella
språken i värdmedlemsstaten.

Anmälan
1.
På begäran av emittenten eller den person som ansvarar
för utformningen av prospektet skall den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten inom tre arbetsdagar räknat från
begäran, eller inom en arbetsdag efter godkännandet av
prospektet om begäran bifogas utkastet till prospekt, översända
ett intyg om godkännande till den behöriga myndigheten i
värdmedlemsstaterna, av vilket det skall framgå att prospektet
har upprättats i enlighet med detta direktiv samt en kopia av
nämnda prospekt. I tillämpliga fall skall intyget åtföljas av en
översättning av sammanfattningen, framställd på, emittentens
eller den persons som ansvarar för utformningen av prospektet
ansvar. Samma förfarande skall tillämpas på alla tillägg till
prospektet.

4. När en ansökan görs i en eller flera medlemsstater om
upptagande till handel på en reglerad marknad av icke-aktierelaterade värdepapper vilkas nominella värde per enhet är minst
50 000 euro, skall prospektet avfattas antingen på ett språk
som godtas av de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten
och värdmedlemsstaten eller på ett språk som allmänt används
i internationella finanskretsar, efter emittentens, erbjudarens
eller den persons som ansöker om upptagande till handel val,
beroende på omständigheterna. Medlemsstaterna får välja att i
sin nationella lagstiftning kräva att en sammanfattning skall
upprättas på deras officiella språk.

2.
Om bestämmelserna i artikel 8.2 och 8.3 har tillämpats
skall detta framgå av intyget, liksom skälen till detta.

Artikel 20

KAPITEL V

Emittenter med säte i tredje land

SPRÅKBESTÄMMELSER OCH EMITTENTER MED SÄTE I
TREDJE LAND

Artikel 19
Språkbestämmelser
1.
När värdepapper erbjuds allmänheten eller ansökan görs
om upptagande till handel på en reglerad marknad enbart i
hemmedlemsstaten, skall prospektet avfattas på ett språk som
godtas av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.

1. För emittenter som har sitt säte i tredje land kan den
behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten godkänna ett
prospekt för erbjudande till allmänheten eller upptagande till
handel på en reglerad marknad, utformat i enlighet med
lagstiftningen i ett tredje land, under förutsättning att
a) prospektet har utformats i enlighet med kraven i internationella standarder framtagna av de internationella organisationerna för tillsyn av värdepappersmarknaden, såsom IOSCO:s
informationsstandarder, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

Europeiska unionens officiella tidning

SV

b) informationskraven, bland annat i fråga om information av
finansiell karaktär, motsvarar kraven i detta direktiv.
2.
Om värdepapper som givits ut av en emittent med säte i
tredje land erbjuds till allmänheten eller upptas till handel i en
annan medlemsstat än hemmedlemsstaten, skall kraven i artiklarna 17, 18 och 19 tillämpas.
3.
För att säkerställa en enhetlig tillämpning av detta direktiv
får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 anta
genomförandeåtgärder där det anges att ett tredje land
säkerställer att prospekt upprättade i det landet står i
överensstämmelse med detta direktiv, antingen genom landets
nationella lagstiftning eller därför att praxis och förfaranden i
landet följer internationella standarder utarbetade av internationella organisationer för tillsyn av värdepappersmarknaden,
såsom IOSCO:s informationsstandarder.

KAPITEL VI
BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Artikel 21
Befogenheter
1.
Varje medlemsstat skall utse en central behörig administrativ myndighet som är ansvarig för att utföra de uppgifter
som anges i detta direktiv och för att se till att de bestämmelser
som antas i enlighet med direktivet tillämpas.
En medlemsstat får dock utse andra administrativa myndigheter
för tillämpningen av kapitel III, om detta krävs enligt nationell
lag.
Dessa behöriga myndigheter skall vara fullständigt oberoende
av alla marknadsdeltagare.
Om ett erbjudande av värdepapper till allmänheten eller en
ansökan om upptagande till handel på en reglerad marknad
görs i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten, skall
endast den centrala behöriga administrativa myndighet som
utsetts av varje medlemsstat ha rätt att godkänna prospektet.
2.
En medlemsstat får tillåta att dess behöriga myndighet
eller myndigheter delegerar uppgifter. Utöver delegering av
offentliggörandet på Internet av godkända prospekt och registrering av prospekt enligt artikel 14 skall all delegering av de
uppgifter som anges i detta direktiv och i dess genomförandeåtgärder i enlighet med artikel 31 ses över senast den 31
december 2008 och skall upphöra den 31 december 2011 All
delegering av uppgifter till andra enheter än dem som avses i
punkt 1 skall specificeras med angivande av vilka uppgifter
som skall utföras och på vilka villkor de skall utföras.
Dessa villkor skall innehålla en bestämmelse om att enheten
skall agera och vara organiserad på ett sådant sätt att intressekonflikter undviks och att den information som erhållits vid
utförandet av de delegerade uppgifterna inte utnyttjas på ett
illojalt sätt eller för att förhindra konkurrens. Det slutliga

L 345/79

ansvaret för övervakningen av att detta direktiv och alla dess
genomförandeåtgärder följs och för godkännande av
prospekten skall ligga hos den behöriga myndighet eller de
behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med punkt 1.
Medlemsstaterna skall meddela kommissionen och de behöriga
myndigheterna i de övriga medlemsstaterna alla beslut som
fattas i fråga om delegering av uppgifter, inbegripet de exakta
villkor som reglerar sådan delegering.
3. Den behöriga myndigheten skall ha alla befogenheter som
den behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Den behöriga
myndighet som har tagit emot en ansökan om godkännande av
ett prospekt skall åtminstone ha befogenhet att
a) kräva att emittenter, erbjudare eller personer som ansöker
om upptagande till handel på en reglerad marknad tar med
kompletterande uppgifter i prospektet, om det är
nödvändigt för att skydda investerarna,
b) kräva att emittenter, erbjudare eller personer som ansöker
om upptagande till handel på en reglerad marknad, och de
personer som kontrollerar dem eller kontrolleras av dem,
överlämnar upplysningar och handlingar,
c) kräva att revisorer och företagsledning hos emittenter, erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel
på en reglerad marknad samt finansiella mellanhänder som
fått i uppdrag att utföra erbjudandet till allmänheten eller
begära upptagande till handel, överlämnar upplysningar,
d) meddela tillfälligt förbud för ett erbjudande till allmänheten
eller ett upptagande till handel under högst tio på varandra
följande arbetsdagar vid ett och samma tillfälle, om den har
skälig anledning att misstänka att bestämmelserna i detta
direktiv har överträtts,
e) förbjuda annonsering helt eller tillfälligt under högst tio på
varandra följande arbetsdagar vid ett och samma tillfälle, om
den har skälig anledning att tro att bestämmelserna i detta
direktiv har överträtts,
f) förbjuda ett erbjudande till allmänheten, om den finner att
bestämmelserna i detta direktiv har överträtts eller har skälig
anledning att misstänka att de skulle överträdas,
g) meddela eller begära att den berörda reglerade marknaden
meddelar tillfälligt förbud för handeln på en reglerad
marknad under högst tio på varandra följande arbetsdagar
vid ett och samma tillfälle om den har skälig anledning att
tro att bestämmelserna i detta direktiv har överträtts,
h) förbjuda handel på en reglerad marknad om den finner att
bestämmelserna i detta direktiv har överträtts, och
i) offentliggöra det faktum att en emittent underlåter att iaktta
sina skyldigheter.
När så krävs enligt nationell lagstiftning får den behöriga
myndigheten begära att behörig rättslig myndighet skall besluta
om att utnyttja befogenheterna enligt leden d–h.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/80

Europeiska unionens officiella tidning

SV

4.
Efter det att värdepapperen har upptagits till handel på en
reglerad marknad skall varje behörig myndighet också ha befogenhet att
a) kräva att emittenten låter investerarna ta del av all väsentlig
information som kan tänkas påverka bedömningen av ett
värdepapper som tagits upp till handel på en reglerad
marknad, för att skydda investerarna eller för att säkerställa
att marknaden fungerar störningsfritt,
b) meddela eller begära att den berörda reglerade marknaden
meddelar tillfälligt förbud för handeln med ett värdepapper
om emittentens ställning enligt myndighetens uppfattning är
sådan att handeln skulle skada investerarnas intressen,
c) se till att de emittenter i vilkas värdepapper handel äger rum
på reglerade marknader uppfyller de skyldigheter som anges
i artiklarna 102 och 103 i direktiv 2001/34/EG, och att
emittenten ger likvärdig information till alla investerare och
behandlar alla innehavare av värdepapper som är i samma
ställning på ett likvärdigt sätt i samtliga medlemsstater där
erbjudandet till allmänheten görs eller där värdepapperet tas
upp till handel,
d) utföra inspektioner på plats inom det egna territoriet i
enlighet med nationell lagstiftning för att kontrollera att
bestämmelserna i detta direktiv och dess genomförandeåtgärder följs. När så är nödvändigt enligt nationell
lagstiftning får den eller de behöriga myndigheterna utnyttja
denna befogenhet genom ansökan hos den behöriga rättsliga
myndigheten och/eller i samarbete med andra myndigheter.
5.
Punkterna 1–4 skall inte påverka en medlemsstats
möjlighet att vidta särskilda juridiska och administrativa
åtgärder för utomeuropeiska territorier för vilkas yttre förbindelser medlemsstaten är ansvarig.

Artikel 22
Sekretess och samarbete mellan myndigheter
1.
Sekretess skall gälla för alla personer som arbetar eller har
arbetat för den behöriga myndigheten och för enheter till vilka
den behöriga myndigheten delegerar vissa uppgifter. Information som omfattas av sekretess får överlämnas till andra
personer eller myndigheter endast när detta föreskrivs i lag.
2.
Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall samarbeta
med varandra när så krävs för att de skall kunna utföra sina
uppgifter och utöva sina befogenheter. De behöriga myndigheterna skall bistå behöriga myndigheter i övriga medlemsstater.
De skall särskilt utbyta upplysningar och samarbeta i fall där en
emittent har mer än en behörig hemlandsmyndighet därför att
den har olika kategorier av värdepapper eller där godkännandet
av ett prospekt överlämnats till en behörig myndighet i annan
medlemsstat i enlighet med artikel 13.5. De skall också nära
samarbeta i samband med krav på att meddela tillfälligt förbud
mot eller förbjuda handel med värdepapper som handlas i olika
medlemsstater så att lika villkor för marknadsplatser kan skapas
och investerarskyddet säkras. När så är lämpligt får den
behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten begära hjälp av den

31.12.2003

behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten från den tidpunkt
då ett ärende granskas, särskilt i fråga om nya eller ovanliga
slag av värdepapper. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får begära upplysningar av den behöriga myndigheten i värdlandet om alla förhållanden som är specifika för
marknaden i fråga.
Utan att det påverkar artikel 21 får medlemsstaternas behöriga
myndigheter vid behov konsultera operatörer av reglerande
marknader, särskilt i samband med beslut om att meddela
tillfälligt förbud mot handel eller om att begära att en reglerad
marknad meddelar tillfälligt förbud mot eller förbjuder handel.
3. Punkt 1 ovan skall inte hindra de behöriga myndigheterna
från att utbyta konfidentiell information. Den information som
på detta sätt utväxlas skall omfattas av den sekretess som gäller
för anställda och tidigare anställda hos den behöriga myndighet
som erhåller informationen.

Artikel 23
Förebyggande åtgärder
1. I fall då värdmedlemsstatens behöriga myndighet konstaterar att emittenter eller finansiella institut med ansvar för förfarandena i samband med erbjudanden till allmänheten begått
oegentligheter eller att de skyldigheter som är knutna till emittenten på grund av att värdepapper tas upp till handel på en
reglerad marknad inte har uppfyllts, måste den meddela dessa
undersökningsresultat till den behöriga myndigheten i
hemmedlemsstaten.
2. Om emittenten eller det finansiella institut som ansvarar
för erbjudandet till allmänheten fortsätter att överträda gällande
lagar och andra författningar, trots de åtgärder som vidtagits av
den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller därför att
dessa visat sig otillräckliga, skall den behöriga myndigheten i
värdmedlemsstaten efter att ha informerat den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten vidta alla lämpliga åtgärder
för att skydda investerarna. Kommissionen skall informeras om
sådana åtgärder snarast möjligt.

KAPITEL VII
GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER

Artikel 24
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av Europeiska värdepapperskommittén, inrättad genom beslut 2001/528/EG (nedan kallad
”kommittén”).
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7
i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet, förutsatt att de genomförandeåtgärder som antas i enlighet med detta förfarande inte
ändrar de väsentliga bestämmelserna i detta direktiv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara
tre månader.
3.

Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

4.
Fyra år efter detta direktivs ikraftträdande skall tillämpningen av dess bestämmelser om antagandet av tekniska regler
och beslut i enlighet med förfarandet i punkt 2 upphävas, vilket
dock inte skall påverka redan antagna genomförandeåtgärder.
På förslag från kommissionen får Europaparlamentet och rådet
förnya dessa bestämmelser enligt det förfarandet som anges i
artikel 251 i fördraget och skall i så fall se över dem före
fyraårsperiodens utgång.

Artikel 25
Sanktioner
1.
Utan att det påverkar medlemsstaternas system för
civilrättsligt ansvar eller deras rätt att utdöma straffrättsliga
påföljder skall medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning se till att lämpliga administrativa åtgärder kan vidtas eller
administrativa sanktioner utdömas mot de ansvariga, när
bestämmelser som antagits enligt detta direktiv inte har följts.
Medlemsstaterna skall se till att sådana åtgärder är effektiva,
proportionerliga och avskräckande.
2.
Medlemsstaterna skall föreskriva att den behöriga myndigheten får offentliggöra varje åtgärd eller sanktion som har
utmätts för överträdelse av bestämmelser som antagits enligt
detta direktiv, såvida inte offentliggörandet skulle skapa allvarlig
oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna
oproportionerligt stor skada.

Artikel 26
Rätt till överklagande
Medlemsstaterna skall se till att beslut som fattas på grundval
av lagar och andra författningar som har antagits i enlighet
med detta direktiv kan överklagas till domstol.

KAPITEL VIII
ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

L 345/81

4. Bilaga I skall utgå.

Artikel 28
Upphävande
Direktiv 89/298/EEG skall upphävas med verkan från och med
den dag som anges i artikel 29. Hänvisningar till det upphävda
direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv.

Artikel 29
Införlivande
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och
andra författningar som är nödvändiga för att följa detta
direktiv senast 1 juli 2005. De skall genast informera kommissionen om detta. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser
skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas
av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat
själv utfärda.

Artikel 30
Övergångsbestämmelser
1. Emittenter som är registrerade i tredje land och vilkas
värdepapper redan har tagits upp till handel på en reglerad
marknad, skall välja sin behöriga myndighet i enlighet med
artikel 2.1 m iii och anmäla sitt val till den behöriga myndigheten i den hemmedlemsstat de har valt senast den 31
december 2005.
2. Med avvikelse från artikel 3 får de medlemsstater som har
utnyttjat undantaget i artikel 5 a i direktiv 89/298/EEG fortsätta
att tillåta kreditinstitut, eller andra finansinstitut som är likvärdiga med kreditinstitut och som inte omfattas av artikel 1.2 j i
detta direktiv, att erbjuda skuldinstrument eller andra motsvarande överlåtbara värdepapper som emitteras fortlöpande eller
vid upprepade tillfällen inom deras territorium under fem år
efter det att detta direktiv trätt i kraft.

Ändringar

3. Med avvikelse från artikel 29 skall Förbundsrepubliken
Tyskland följa bestämmelserna i artikel 21.1 senast 31
december 2008.

Direktiv 2001/34/EG ändras härmed på följande sätt med
verkan från och med den dag som anges i artikel 29:

Artikel 31

1. Artiklarna 3, 20–41, 98–101, 104 och artikel 108.2. c ii
skall utgå.

Översyn

Artikel 27

2. Artikel 107.3 första stycket skall utgå.
3. I artikel 108.2 a skall orden ”etableringsvillkoren, för
granskning och spridning av börsprospekt som skall offentliggöras vid upptagande” utgå.

Fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft skall kommissionen utvärdera tillämpningen av detta direktiv och lägga fram
en rapport för Europaparlamentet och rådet samt, i förekommande fall, förslag till en översyn av detta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/82

Europeiska unionens officiella tidning

SV

31.12.2003

Artikel 32
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 33
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 4 november 2003.
På Europaparlamentets vägnar

På rådets vägnar

P. COX

G. ALEMANNO

Ordförande

Ordförande

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

SV

Europeiska unionens officiella tidning

BILAGA I
PROSPEKT
I.

Sammanfattning
Sammanfattningen skall på ett par sidor förmedla den viktigaste informationen i prospektet och innehålla åtminstone följande upplysningar:
A. Uppgifter om styrelsens sammansättning, företagsledning, rådgivare och revisorer.
B. Sifferuppgifter om erbjudandet och förväntad tidsplan.
C. Nyckelinformation om utvalda finansiella faktorer; eget kapital och skuldsättning; motiven för erbjudandet och
emissionsintäkternas tilltänkta användning; riskfaktorer.
D. Information om emittenten
— emittentens historik och utveckling,
— emittentens verksamhet.
E. Översikt över drift och finansiering, framtidsutsikter
— forskning och utveckling, patent och licenser osv,
— tendenser och prognoser.
F. Styrelseledamöter, företagsledning och anställda.
G. Större aktieägare och transaktioner med närstående parter.
H. Finansiell information
— koncernredovisning och övrig finansiell information,
— väsentliga förändringar.
I. Närmare upplysningar om erbjudandet och upptagandet till handel
— erbjudande och upptagande till handel,
— plan över fördelningen,
— marknader,
— säljande aktieägare,
— utspädning (avser endast aktierelaterade värdepapper),
— emissionskostnader.
J. Ytterligare uppgifter
— aktiekapital,
— stiftelseurkund och bolagsordning,
— förevisade dokument.

II.

Uppgifter om styrelsens sammansättning, företagsledning, rådgivare och revisorer
Syftet är att identifiera företagets företrädare och andra personer som har medverkat i företagets erbjudande eller
upptagande till handel, dvs. de personer som är ansvariga för utformningen av prospektet i enlighet med kraven i
artikel 5 i direktivet och de som ansvarar för revisionen av årsredovisningarna.

III.

Sifferuppgifter om erbjudandet och förväntad tidsplan
Syftet är att ge nyckelinformation om genomförandet av ett erbjudande och ange viktiga datum som rör erbjudandet.
A. Sifferuppgifter om erbjudandet.
B. Metod och förväntad tidsplan.

L 345/83

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/84

SV
IV.

Europeiska unionens officiella tidning

Nyckelinformation
Syftet är att i sammandrag redovisa nyckelinformation om företagets finansiella ställning, kapitalstruktur och riskfaktorer. Om de årsredovisningshandlingar som ingår i dokumentet har omarbetats för att avspegla väsentliga
förändringar i företagets koncernstruktur eller redovisningsprinciper, skall de utvalda finansiella uppgifterna också
omräknas.
A. Finansiella uppgifter i utdrag.
B. Eget kapital och skuldsättning.
C. Motiven för erbjudandet och användningen av de medel erbjudandet förväntas tillföra.
D. Riskfaktorer.

V.

Information om företaget
Syftet är att ge information om företagets affärsverksamhet, om de produkter företaget tillverkar eller de tjänster
det tillhandahåller, samt om de faktorer som påverkar verksamheten. Här bör också ges uppgifter som gör det
möjligt att bedöma om företagets fastigheter, anläggningar, maskiner och utrustning är ändamålsenliga och
lämpliga, samt om företagets planer för framtida ökningar eller minskningar av sådan kapacitet.
A. Företagets historik och utveckling.
B. Företagets verksamhet.
C. Organisationsstruktur.
D. Egendom, anläggningar, maskiner och utrustning.

VI.

Översikt över drift och finansiering, framtidsutsikter
Syftet är att ge ledningens beskrivning av vilka faktorer som har påverkat företagets finansiella ställning och resultat
under de tidigare räkenskapsår som omfattas av boksluten, och ledningens bedömning av faktorer och tendenser
som förväntas få en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning och rörelseresultat under kommande
perioder.
A. Rörelseresultat.
B. Likviditet och kapitalresurser.
C. Forskning och utveckling, patent och licenser osv.
D. Tendenser och prognoser.

VII. Styrelseledamöter, företagsledning och anställda
Syftet är att ge information om bolagets styrelse och ledning som möjliggör för investerare att bedöma dessa personers erfarenhet, kvalifikationer och ersättningsnivåer liksom deras anknytning till bolaget.
A. Styrelseledamöter och företagsledning.
B. Ersättning.
C. Styrelsens arbetsformer.
D. Anställda.
E. Aktieinnehav.

VIII. Större aktieägare och transaktioner med närstående parter
Syftet är att ge information om de större aktieägarna och andra som kontrollerar eller kan kontrollera bolaget.
Under denna rubrik skall också ges information om de transaktioner bolaget har haft med närstående personer och
huruvida villkoren för dessa transaktioner gagnar företagets intressen.
A. Större aktieägare.
B. Transaktioner med närstående parter.
C. Experters och rådgivares intressen i bolaget.

31.12.2003

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

SV
IX.

Europeiska unionens officiella tidning

Finansiell information
Syftet är att närmare ange vilka bokslutshandlingar som skall tas med i dokumentet, vilka perioder dessa skall täcka,
hur gamla dessa handlingar får vara samt övrig finansiell information. De principer för redovisning och revision
som kommer att tillåtas för att sammanställa och revidera årsredovisningarna kommer att fastställas enligt internationella redovisnings- och revisionsstandarder.
A. Koncernredovisning och övrig finansiell information.
B. Väsentliga förändringar.

X.

Närmare upplysningar om erbjudandet och upptagandet till handel
Syftet är att ge information om erbjudandet och upptagandet till handel av värdepapper, värdepapperens planerade
fördelning och därmed sammanhängande frågor.
A. Erbjudande och upptagande till handel.
B. Plan över fördelningen av värdepapper.
C. Marknader.
D. Säljande värdepappersinnehavare.
E. Utspädning (avser endast aktierelaterade värdepapper).
F. Emissionskostnader.

XI.

Ytterligare uppgifter
Syftet är att ge information, i huvudsak av lagstadgad natur, som inte återfinns på andra ställen i prospektet.
A. Aktiekapital.
B. Stiftelseurkund och bolagsordning.
C. Väsentliga kontrakt.
D. Valutakontroll.
E. Beskattning.
F. Utdelning och betalningsombud.
G. Expertutlåtande.
H. Förevisade dokument.
I. Övrig information.

L 345/85

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/86

SV

Europeiska unionens officiella tidning

BILAGA II
REGISTRERINGSDOKUMENT
I.

Uppgifter om styrelsens sammansättning, företagsledning, rådgivare och revisorer
Syftet är att identifiera företagets företrädare och andra personer som har medverkat i företagets erbjudande till
allmänheten eller värdepapperens upptagande till handel, dvs. de personer som är ansvariga för utformningen av
prospektet och de som ansvarar för revisionen av årsredovisningarna.

II.

Nyckelinformation om emittenten
Syftet är att i sammandrag redovisa nyckelinformation om företagets finansiella ställning, kapitalstruktur och riskfaktorer. Om de årsredovisningshandlingar som ingår i dokumentet har omarbetats för att avspegla väsentliga
förändringar i företagets koncernstruktur eller redovisningsprinciper, skall de utvalda finansiella uppgifterna också
omräknas.
A. Finansiella uppgifter i utdrag.
B. Eget kapital och skuldsättning.
C. Riskfaktorer.

III.

Information om företaget
Syftet är att ge information om företagets affärsverksamhet, om de produkter företaget tillverkar eller de tjänster
det tillhandahåller, samt om de faktorer som påverkar verksamheten. Denna punkt syftar också till att ge information som gör det möjligt att bedöma om företagets fastigheter, anläggningar, maskiner och utrustning är ändamålsenliga och lämpliga, samt om företagets planer för framtida ökningar eller minskningar av sådan kapacitet.
A. Företagets historik och utveckling.
B. Företagets verksamhet.
C. Organisationsstruktur.
D. Egendom, anläggningar, maskiner och utrustning.

IV.

Översikt över drift och finansiering, framtidsutsikter
Syftet är att ge ledningens beskrivning av vilka faktorer som har påverkat företagets finansiella ställning och resultat
under de tidigare räkenskapsår som omfattas av boksluten, och ledningens bedömning av faktorer och tendenser
som förväntas få en väsentlig inverkan på företagets finansiella ställning och rörelseresultat under kommande
perioder.
A. Rörelseresultat.
B. Likviditet och kapitalresurser.
C. Forskning och utveckling, patent och licenser, osv.
D. Tendenser och prognoser.

V.

Styrelseledamöter, företagsledning och anställda
Syftet är att ge information om bolagets styrelse och ledning som möjliggör för investerare att bedöma dessa personers erfarenhet, kvalifikationer och ersättningsnivåer liksom deras anknytning till bolaget.
A. Styrelseledamöter och företagsledning.
B. Ersättning.
C. Styrelsens arbetsformer.
D. Anställda.
E. Aktieinnehav.

31.12.2003

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

SV
VI.

Europeiska unionens officiella tidning

Större aktieägare och transaktioner med närstående parter
Syftet är att ge information om de större aktieägarna och andra som kontrollerar eller kan kontrollera bolaget.
Under denna rubrik skall också ges information om de transaktioner bolaget har haft med närstående personer och
huruvida villkoren för dessa transaktioner gagnar företagets intressen.
A. Större aktieägare.
B. Transaktioner med närstående parter.
C. Experters och rådgivares intressen i bolaget.

VII. Finansiell information
Syftet är att närmare ange vilka bokslutshandlingar som skall tas med i dokumentet, vilka perioder dessa skall täcka,
hur gamla dessa handlingar får vara samt övrig finansiell information. De principer för redovisning och revision
som kommer att tillåtas för att sammanställa och revidera årsredovisningarna kommer att fastställas enligt internationella redovisnings- och revisionsstandarder.
A. Koncernredovisning och övrig finansiell information.
B. Väsentliga förändringar.
VIII. Ytterligare uppgifter
Syftet är att ge information, i huvudsak av lagstadgad natur, som inte återfinns på andra ställen i prospektet.
A. Aktiekapital.
B. Stiftelseurkund och bolagsordning.
C. Väsentliga kontrakt.
D. Expertutlåtande.
E. Förevisade dokument.
F. Övrig information.

L 345/87

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 345/88

SV

Europeiska unionens officiella tidning

BILAGA III
VÄRDEPAPPERSNOT
I.

Uppgifter om styrelsens sammansättning, företagsledning, rådgivare och revisorer
Syftet är att identifiera företagets företrädare och andra personer som har medverkat i företagets erbjudande till
allmänheten eller värdepapperens upptagande till handel, dvs. de personer som är ansvariga för utformningen av
prospektet och de som ansvarar för revisionen av boksluten.

II. Sifferuppgifter om erbjudandet och förväntad tidsplan
Syftet är att ge nyckelinformation om genomförandet av ett erbjudande och ange viktiga datum som rör erbjudandet.
A. Uppgifter om erbjudandet.
B. Metod och förväntad tidsplan.
III. Nyckelinformation om emittenten
Syftet är att i sammandrag redovisa nyckelinformation om företagets finansiella ställning, kapitalstruktur och riskfaktorer. Om de årsredovisningshandlingar som ingår i dokumentet har omarbetats för att avspegla väsentliga
förändringar i företagets koncernstruktur eller redovisningsprinciper, skall de utvalda finansiella uppgifterna också
omräknas.
A. Eget kapital och skuldsättning.
B. Motiven för erbjudandet och användningen av de medel erbjudandet förväntas tillföra.
C. Riskfaktorer.
IV. Experters intressen i bolaget
Syftet är att ge information om affärstransaktioner som bolaget har ingått med experter eller rådgivare som anlitats
på tillfällig basis.
V. Närmare upplysningar om erbjudandet och upptagandet till handel
Syftet är att ge information om erbjudandet och upptagandet till handel av värdepapper, värdepapperens planerade
fördelning och därmed sammanhängande frågor.
A. Erbjudande och upptagande till handel.
B. Plan över fördelningen av värdepapper.
C. Marknader.
D. Säljande värdepappersinnehavare.
E. Utspädning (avser endast aktierelaterade värdepapper).
F. Emissionskostnader.
VI. Ytterligare uppgifter
Syftet är att ge information, i huvudsak av lagstadgad natur, som inte återfinns på andra ställen i prospektet.
A. Valutakontroll.
B. Beskattning.
C. Utdelning och betalningsombud.
D. Expertutlåtande.
E. Förevisade dokument.

31.12.2003

opaginerad Kontrollera mot PDF

31.12.2003

SV

Europeiska unionens officiella tidning

BILAGA IV
SAMMANFATTNING
Sammanfattningen skall på ett par sidor förmedla den viktigaste informationen i prospektet och åtminstone innehålla
följande upplysningar:
— Uppgifter om styrelsens sammansättning, företagsledning, rådgivare och revisorer.
— Sifferuppgifter om erbjudandet och förväntad tidsplan.
— Nyckelinformation om utvalda finansiella faktorer; eget kapital och skuldsättning; motiven för erbjudandet och emissionsintäkternas tilltänkta användning; riskfaktorer.
— Information om emittenten
— emittentens historik och utveckling,
— emittentens verksamhet.
— Översikt över drift och finansiering, framtidsutsikter
— forskning och utveckling, patent och licenser osv,
— tendenser och prognoser.
— Styrelseledamöter, företagsledning och anställda.
— Större aktieägare och transaktioner med närstående parter.
— Finansiell information
— koncernredovisning och övrig finansiell information,
— väsentliga förändringar.
— Närmare upplysningar om erbjudandet och upptagandet till handel
— erbjudande och upptagande till handel,
— plan över fördelningen,
— marknader,
— säljande aktieägare,
— utspädning (avser endast aktierelaterade värdepapper),
— emissionskostnader.
— Ytterligare uppgifter
— aktiekapital,
— stiftelseurkund och bolagsordning,
— förevisade dokument.

L 345/89

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/3

RÄTTELSER
Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format,
införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering
(Europeiska unionens officiella tidning L 149 av den 30 april 2004)

Förordning (EG) nr 809/2004 skall vara som följer:

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 809/2004
av den 29 april 2004
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen
i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och
annonsering
(Text av betydelse för EES)

förekommer oftast. Dessa mallar bör bygga på de inslag av
information som krävs enligt IOSCO:s standarder för
erbjudanden över gränserna och börsintroduktioner (del I)
och på de befintliga mallarna i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001 om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper (3) .

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT
DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall
offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas
upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (1) , särskilt artiklarna 5.5, 7, 10.4, 11.3, 14.8 och 15.7 detta,

(3)

Information som lämnats av emittenten, erbjudaren eller
den person som ansöker om upptagande till handel på en
reglerad marknad skall, enligt denna förordning, omfattas
av Europeiska unionens bestämmelser om skydd av
personuppgifter.

(4)

Uppmärksamhet bör ägnas åt att undvika dubblering av
information i de fall då ett prospekt består av separata
dokument. Därför bör det fastställas separata detaljerade
mallar för registreringsdokument och värdepappersnot,
som är anpassade till de olika kategorierna av emittenter
och värdepapper som berörs, så att varje enskild art av värdepapper omfattas.

(5)

Emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad har rätt i ett
prospekt eller grundprospekt ta med ytterligare information utöver de uppgifter som anges i mallarna och modulerna. All ytterligare information skall vara relevant för det
slag av värdepapper det gäller och den kategori av emittenten i fråga tillhör.

efter att ha inhämtat tekniska råd från Europeiska värdepapperstillsynskommittén (2) , och

av följande skäl:

(1)

(2)

Genom direktiv 2003/71/EG fastställs principer som skall
iakttas vid upprättandet av prospekt. Dessa principer behöver kompletteras i fråga om de uppgifter som skall lämnas
i detta sammanhang, utformning av och former för offentliggöranden, information som kan införlivas genom hänvisning och spridning av annonser.

Beroende på vilka kategorier av emittenter och värdepapper som berörs bör det fastställas typexempel på minimikrav på information för de mallar som i praktiken

(1) EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.
(2) Europeiska värdepapperstillsynskommittén inrättades genom kommissionens beslut 2001/527/EG (EGT L 191, 13.7.2001, s. 43).

(3) EGT L 184, 6.7.2001, s. 1. Senast ändrat genom direktiv 2003/71/EG.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/4
(6)

(7)

(8)

SV

Europeiska unionens officiella tidning

Med hänsyn till att det förekommer flera olika slag av emittenter och av värdepapper och till att en tredje part som
garant och en notering kan förekomma eller ej osv. kan i
de flesta fall en enda mall inte ge tillräcklig information för
en investerare som skall fatta sitt beslut. Därför bör en
kombination av olika mallar vara möjlig. En ickeuttömmande tabell som täcker olika möjliga kombinationer av mallar och moduler för de flesta av de olika slagen
av värdepapper bör upprättas till stöd för emittenter som
upprättar prospekt.

Mallen för registreringsdokumentet för aktier skall vara tillämplig på aktier och andra överlåtbara värdepapper som
motsvarar aktier, men också på andra värdepapper som
ger tillgång till emittentens kapital genom konvertering
eller utbyte. I det senare fallet skall denna mall inte användas om de underliggande aktierna som skall levereras redan
har emitterats före emissionen av de värdepapper som ger
tillgång till emittentens kapital. Denna mall skall dock
användas om de underliggande aktierna som skall levereras redan har emitterats, men ännu inte har tagits upp till
handel på en reglerad marknad.

Frivilliga offentliggöranden av resultatprognoser i ett
registreringsdokument för aktier bör presenteras på ett
enhetligt och jämförbart sätt och åtföljas av utlåtanden av
oberoende redovisningsexperter eller revisorer. Sådan
information skall inte förväxlas med information om
kända tendenser eller andra faktiska uppgifter som materiellt påverkar emittentens framtidsutsikter. Den bör vidare
innehålla förklaringar av eventuella ändringar av politiken
för offentliggöranden av resultatprognoser vid kompletteringar av prospekt eller utarbetande av nya prospekt.

16.6.2004

(12)

Tilläggsmodulen för garantier bör tillämpas på varje åtagande som avser något slag av säkerhet.

(13)

Registreringsdokumentet för värdepapper för vilka säkerheten utgörs av tillgångar bör inte tillämpas på hypoteksbanksobligationer enligt artikel 5.4 b i direktiv
2003/71/EG och andra täckta obligationer. Detsamma bör
gälla för den tilläggsmodul för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet som skall kombineras
med värdepappersnoten för värdepapper avseende
skuldebrev.

(14)

Institutionella investerare bör kunna fatta sina investeringsbeslut på andra grunder än de som beaktas av privata
investerare. Därför är det nödvändigt med en särskild
utformning av innehållet i prospekten för värdepapper
avseende skuldebrev och derivat för sådana investerare
som förvärvar värdepapper avseende skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på minst
50 000 euro eller ett nominellt värde i en annan valuta om
det minsta nominella värdet per enhet konverterat till euro
är minst 50 000.

(15)

När det gäller depåbevis bör man framför allt inrikta sig på
emittenten av de underliggande aktierna och inte på emittenten av depåbeviset. Om det pågår domstolsprövning av
depåinstitutet beträffande annat än brott mot dess åligganden som förvarings- eller förvaltningsinstitut bör fullständig information om detta förhållande och omständigheterna i fallet ges i avsnittet om riskfaktorer i prospektet.
Om ett prospekt utformas som ett trepartsdokument (dvs.
registreringsdokument, värdepappersnot och sammanfattning) skall registreringsdokumentet begränsas till information om depåinstitutet.

Mallen för registreringsdokument för banker bör vara tillämplig på banker i tredjeland som inte omfattas av definitionen av kreditinstitut i artikel 1.1 a i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om
rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (1),
men vilkas säte är beläget i en stat som är medlem i OECD.

(9)

Proformaredovisning krävs vid betydande bruttoförändringar, dvs. en förändring på mer än 25 % av en eller flera
indikatorer på omfattningen av emittentens verksamhet till
följd av en viss transaktion utom i sådana fall då en poolingmetod skall tillämpas.

(10)

Mallen för värdepappersnoter för aktier bör vara tillämplig
på alla kategorier av aktier, eftersom den gäller information som rör beskrivningen av de rättigheter som är förenade med värdepapperen och förfarandet för att utöva
eventuella rättigheter som är förenade med värdepapperen.

(16)

Vissa värdepapper avseende skuldebrev, som t.ex. strukturerade obligationer, bygger delvis på derivatinstrument,
och ytterligare informationskrav beträffande den komponent i ränteutbetalningen som utgörs av derivatinstrument
bör därför ingå i mallen för värdepappersnoter avseende
skuldebrev.

(1) EGT L 126, 26.5.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Anslutningsakten 2003.

(11)

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

(17)

Om ett för särskilt ändamål upprättat bolag (”special purpose vehicle”, SPV) emitterar säkerheter avseende skuldebrev och derivatinstrument som garanteras av en bank bör
det inte använda mallen för registreringsdokument för
banker.

(18)

Mallen för värdepappersnoter för derivatinstrument bör tillämpas på värdepapper som inte omfattas av andra mallar
eller moduler. Räckvidden för denna mall skall fastställas
med hänvisning till de båda andra allmänna kategorierna
av värdepapper avseende aktier resp. skuldebrev. Emittenterna bör på frivillig grund, i syfte att ge en klar och fullständig förklaring som kan hjälpa investerarna att förstå
hur värdet av deras investering påverkas av värdet av det
underliggande instrumentet, kunna använda lämpliga
exempel. För exempelvis vissa komplexa värdepapper i
form av derivat kan en presentation av exempel vara det
effektivaste sättet att förklara hur dessa värdepapper
fungerar.

(19)

(20)

(21)

(22)

För vissa kategorier av emittenter skall den berörda myndigheten ha rätt att kräva anpassad information utöver de
uppgifter som ingår i mallar och moduler på grund av den
särskilda arten på den verksamhet som dessa emittenter
bedriver. Det krävs en noggrann och restriktiv förteckning
över de emittenter för vilka anpassad information kan
begäras. Kraven på anpassad information för varje emittentkategori som omfattas av förteckningen bör vara lämpliga och proportionella i förhållande till den berörda affärsverksamheten. Europeiska värdepapperstillsynskommittén
borde aktivt försöka att harmonisera dessa informationskrav inom gemenskapen. Medtagande av nya kategorier på
förteckningen bör begränsas till de fall där det verkligen är
befogat.

(23)

När det gäller helt nya former av värdepapper, på vilka inga
befintliga mallar eller kombinationer av mallar är tillämpliga, bör emittenten ändå ha möjlighet att ansöka om godkännande av ett prospekt. I sådana fall bör han kunna diskutera innehållet i den information som skall
tillhandahållas med den behöriga myndigheten. Ett prospekt som godkänts av den behöriga myndigheten under
sådana omständigheter bör kunna omfattas av det europapass som fastställs genom direktiv 2003/71/EG. Den behöriga myndigheten bör alltid söka finna likheter och i största
möjliga utsträckning utnyttja befintliga mallar. Eventuella
ytterligare informationskrav bör vara proportionerliga och
lämpliga för det slag av värdepapper som berörs.

(24)

Vissa punkter i den information som krävs i mallar och
moduler eller likvärdiga inslag i informationen kan vara
irrelevanta för ett visst värdepapper och därför inte tillämpliga i vissa specifika fall. I sådana fall bör emittenten ha
möjlighet att utelämna sådan information.

(25)

Den större flexibiliteten i utformningen av ett grundprospekt med åtföljande slutgiltiga villkor jämfört med ett
vid ett enda tillfälle utfärdat prospekt bör inte leda till större
svårigheter för investerarna att få tillgång till information.

(26)

När det gäller grundprospekt bör det på ett lätt identifierbart sätt anges vilken information som måste ingå i de slutgiltiga villkoren. Detta krav bör kunna uppfyllas på ett flertal olika sätt: t.ex. kan grundprospektet innehålla tomrum
för att markera att information skall införas i de slutgiltiga
villkoren eller en förteckning över den information som
ännu saknas.

Tilläggsmodulen för underliggande aktier för vissa slag av
aktierelaterade värdepapper bör läggas till värdepappersnoten för skuldebrev eller ersätta posten ”information om
underliggande instrument” i mallen för värdepappersnoten
för derivatinstrument, beroende på egenskaperna hos de
värdepapper som emitteras.

Medlemsstaterna och deras regionala och lokala myndigheter ligger utanför räckvidden för direktiv 2003/71/EG.
De kan dock välja att utforma prospekt enligt detta direktiv. Tredjeland och regionala och lokala myndigheter i
tredjeland ligger som emittenter inte utanför räckvidden
för direktiv 2003/71/EG och har skyldighet att ta fram
prospekt om de önskar göra ett offentligt erbjudande av
värdepapper inom gemenskapen eller få sina värdepapper
upptagna till handel på en reglerad marknad. I sådana fall
bör särskilda mallar användas för värdepapper som utfärdas av stater eller dessas regionala eller lokala myndigheter
och av internationella offentliga organ.

Ett grundprospekt och dess slutgiltiga villkor bör innehålla
samma information som ett prospekt. Samtliga allmänna
principer som är tillämpliga på prospekt är också tillämpliga på slutgiltiga villkor. Om de slutgiltiga villkoren inte
ingår i grundprospektet behöver de dock inte godkännas
av den behöriga myndigheten.

L 215/5

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/6
(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

SV

Europeiska unionens officiella tidning

oauktoriserade personer för undvika att dess förståelighet
påverkas samt att skydda sig mot möjliga negativa effekter
av skilda metoder för erbjudanden av värdepapper till allmänheten i tredjeland.

Om ett enda dokument innehåller mer än ett grundprospekt och varje grundprospekt skulle kräva separat
godkännande av olika behöriga myndigheter i hemmedlemsstaten bör de respektive behöriga myndigheterna
agera i samarbete och, vid behov, överlämna godkännandet av prospektet i enlighet med artikel 13.5 i direktiv
2003/71/EG, så att det räcker med godkännande från en
enda behörig myndighet för hela dokumentet.

Historisk finansiell information som krävs enligt mallarna
bör huvudsakligen presenteras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den
19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1) eller medlemsstaternas redovisningsstandarder. Specifika krav bör dock fastställas för emittenter i tredjeland.

När det gäller offentliggörandet av det dokument som
avses i artikel 10 i direktiv 2003/71/EG bör emittenterna
kunna välja den metod för offentliggörandet som de anser
lämpligast bland dem som anges i artikel 14 i samma
direktiv. När de väljer metod för offentliggörande bör de ta
hänsyn till syftet med dokumentet och till behovet av att
ge investerarna snabb och kostnadseffektiv tillgång till
informationen.

Syftet med det införlivande genom hänvisning som föreskrivs i artikel 11 i direktiv 2003/71/EG är att förenkla och
minska kostnaderna för utarbetandet av prospekt. Man bör
dock inte söka uppnå detta syfte på bekostnad av andra
intressen som prospektet är avsett att skydda. Det bör t.ex.
även beaktas att prospektet är den naturligaste platsen för
att presentera den information som krävs och att denna
skall ges i lättförståelig form. Särskild uppmärksamhet bör
ägnas språket i den information som införlivas genom
hänvisning och dettas förenlighet med själva prospektet.
Information som införlivas genom hänvisning får avse historiska uppgifter, men om dessa inte längre är relevanta på
grund av att förhållandena ändrats i väsentligt avseende,
bör detta tydligt anges i prospektet och uppdaterade uppgifter bör även redovisas.

När prospekt offentliggörs i elektronisk form krävs ytterligare säkerhetsåtgärder utöver de som gäller för traditionella former av offentliggörande, genom användning av de
bästa tillgängliga metoderna för att bevara informationen
intakt och för att undvika manipulation eller ändringar av

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

16.6.2004

(32)

En tidning som väljs för offentliggörande av ett prospekt
bör ha ett stort spridningsområde och betydande upplaga.

(33)

En hemmedlemsstat bör kunna kräva att ett meddelande
offentliggörs med uppgift om på vilket sätt prospektet har
gjorts tillgängligt och var allmänheten kan få tillgång till
det. Om en medlemsstat i sin lagstiftning kräver att meddelanden skall offentliggöras, bör innehållet i dessa begränsas till de uppgifter som är nödvändiga i sammanhanget, så
att dessa meddelanden inte blir föremål för samma krav
som de som redan ställs på sammanfattningarna av prospekten. Sådana medlemsstater får även kräva att ytterligare ett meddelande avseende de slutgiltiga villkoren för
prospektet skall offentliggöras.

(34)

För att underlätta en centralisering av de uppgifter som är
till nytta för investerarna bör det i förteckningen över godkända prospekt på den behöriga myndighetens webbplats
anges hur de olika prospekten har offentliggjorts och var
man kan erhålla dem.

(35)

Medlemsstaterna bör säkerställa att bestämmelserna om
annonsering i samband med erbjudanden till allmänheten
och upptagande till handel på en reglerad marknad genomförs effektivt. Vid erbjudanden och upptagande till handel
över nationsgränserna inom EU bör de behöriga myndigheterna upprätta en tillfredsställande samordning.

(36)

Med avseende på tiden mellan ikraftträdandet av förordning (EG) nr 1606/2002 och den tidpunkt då vissa av förordningens effekter börjar visa sig bör vissa övergångsbestämmelser föreskrivas för historisk finansiell information
som skall ingå i ett prospekt för att förhindra en alltför stor
belastning på emittenterna och ge dem rimlig tid till sitt
förfogande efter ikraftträdandet av direktiv 2003/71/EG
för att anpassa sina metoder för utarbetande och framläggande av historisk finansiell information.

(37)

Skyldigheten att i ett prospekt redovisa historisk finansiell
information enligt förordning (EG) nr 1606/2002 omfattar inte värdepapper med ett nominellt värde per enhet på
minst 50 000 euro. Följaktligen krävs inga övergångsbestämmelser för dessa värdepapper.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

(38)

Av samordningsskäl är det lämpligt att denna förordning
blir tillämplig från och med dagen för genomförandet av
direktiv 2003/71/EG.

(39)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning
överensstämmer med yttrandet från Europeiska
värdepapperskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

L 215/7

2) modul: en förteckning över ytterligare krav för informationen
som inte ingår i någon mall och som skall läggas till i en eller
flera mallar beroende på vad som är tillämpligt med hänsyn
till det instrument eller den transaktion som prospektet eller
grundprospektet avser.

3) riskfaktorer: en förteckning över de specifika risker som är förenade med situationen för värdepapperen eller emittenten
och som är av väsentlig betydelse för beslut om investeringar.

KAPITEL I
RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER

4) för särskilt ändamål upprättat bolag: en emittent, vars verksamhet och syfte i första hand avser värdepappersemissioner.

Artikel 1
Räckvidd

5) värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet: värdepapper, som

Genom denna förordning fastställs
1) utformningen av de prospekt som avses i artikel 5 i direktiv
2003/71/EG,

a)

2) de minimikrav för information i prospekt som avses i artikel
7 i direktiv 2003/71/EG,
3) den metod för offentliggörande som avses i artikel 10 i direktiv 2003/71/EG,
4) villkoren för att information skall kunna införlivas med prospekt genom hänvisning i enlighet med artikel 11 i direktiv
2003/71/EG,
5) metoder för offentliggörande av prospekt, så att det kan
säkerställas att dessa är tillgängliga för allmänheten i enlighet
med artikel 14 i direktiv 2003/71/EG,

styrker ett intresse i tillgångar, däribland även rättigheter i syfte att säkerställa betalningar av lånekostnader
eller tillgångshavarnas mottagande, eller mottagande vid
föreskriven tidpunkt, av belopp som skall betalas till
följd av detta intresse,

eller

b)

är förenade med säkerhet i form av tillgångar och villkor som avser betalningar kopplade till belopp eller rimliga prognoser för belopp som beräknats med hänvisning till tillgångar som definierats eller som kan
definieras.

och
6) metoder för den annonsering som avses i artikel 15 i direktiv
2003/71/EG.

6) paraplyföretag för kollektiva investeringar: ett företag för kollektiva investeringar som investerar i ett eller flera företag för
kollektiva investeringar vars tillgångar består av värdepapper
av skild(a) kategori(er) eller beteckning(ar).

Artikel 2
Definitioner
I denna förordning används, utöver de beteckningar som fastställs
i direktiv 2003/71/EG, följande beteckningar med de betydelser
som här anges:
1) mall: en förteckning över minimikrav för informationen,
anpassade till de särskilda egenskaperna hos de olika kategorierna av emittenter och/eller värdepapper som berörs.

7) företag för kollektiva investeringar i fastigheter: ett företag för kollektiva investeringar vars investeringar är inriktade på andelar av långsiktigt fastighetsinnehav.

8) offentligt internationellt organ: en rättslig enhet av offentlig
natur som inrättats genom internationellt avtal mellan suveräna stater i vilken en eller flera medlemsstater är
medlemmar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/8

Europeiska unionens officiella tidning

SV

9) annonsering: tillkännagivanden, som

a)

avser ett specifikt erbjudande av värdepapper till allmänheten eller upptagande till handel på en reglerad
marknad,

16.6.2004

För att säkerställa överensstämmelse med kravet i artikel 5.1 i
direktiv 2003/71/EG får den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten när den godkänner prospekt i enlighet med artikel 13
i direktivet från fall till fall kräva att den information som lämnats
av emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad skall kompletteras
beträffande var och en av punkterna i informationen.

och
Artikel 4
b)

Mall för registreringsdokument för aktier

specifikt syftar till att främja möjligheter till tecknande
eller förvärv av värdepapper.

10) resultatprognos: ett uttalande i vilket, explicit eller implicit,
anges ett belopp eller ett minimi- eller maximibelopp för den
troliga nivån på vinsten eller förlusten för den löpande räkenskapsperioden och/eller därpå följande räkenskapsperioder,
eller som innehåller uppgifter med vilkas hjälp ett sådant
belopp för kommande vinster eller förluster kan beräknas,
även om inget speciellt belopp anges och uttrycket ”vinst”
inte används.

1. I registreringsdokument för aktier skall information lämnas
enligt den mall som anges i bilaga I.

2.

Den mall som anges i punkt 1 skall tillämpas på följande:

1) Aktier och andra överlåtbara värdepapper som motsvarar
aktier.
11) förväntat resultat: en resultatprognos för en räkenskapsperiod
som har avslutats, men för vilken resultatet ännu inte har
offentliggjorts.

12) föreskriven information: all information som emittenten, eller
någon annan person som har ansökt om att värdepapperen
skall tas upp till handel på en reglerad marknad utan emittentens medgivande, skall lämna upplysningar om enligt
direktiv 2001/34/EG eller enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG (1)

2) Andra värdepapper som uppfyller följande kriterier:

a)

De skall kunna konverteras till, eller bytas ut mot andra
överlåtbara värdepapper som motsvarar aktier enligt
emittentens eller investerarens önskemål eller utifrån
villkor som upprättades vid emissionen eller på något
annat sätt ge möjlighet att förvärva aktier eller andra
överlåtbara värdepapper som motsvarar aktier,

KAPITEL II

och
MINIMIKRAV FÖR INFORMATIONEN

b)
Artikel 3
Minimikrav för informationen i prospekt

Ett prospekt skall upprättas enligt en eller flera av de mallar och
moduler som anges i de följande artiklarna 4–20 för de kombinationer av olika kategorier av värdepapper som anges i artikel 21.

Prospektet skall innehålla de punkter i informationen som anges
i bilagorna I–XVII beroende på vilka kategorier av emittenter och
värdepapper som berörs i enlighet med de mallar och moduler
som anges i artiklarna 4–20. En behörig myndigheten får inte
kräva att ett prospekt skall innehålla information som inte anges
i bilagorna I–XVII.
(1) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.

förutsatt att dessa aktier eller andra överlåtbara värdepapper som motsvarar aktier är emitterade eller kommer
att emitteras av värdepapperets emittent och ännu inte
är föremål för handel på en reglerad marknad eller en
likvärdig marknad utanför gemenskapen vid den tidpunkt då prospektet för värdepapperen godkänns, och
att de underliggande aktierna eller andra underliggande
värdepapperen som motsvarar aktier kan levereras
genom fysisk avveckling.

Artikel 5
Modul för proformaredovisning

I proformaredovisning skall information lämnas i enlighet med
den modul som anges i bilaga II.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Proformaredovisning bör föregås av ett inledande stycke i vilket
det klart och tydligt förklaras vilket syftet är med att sådan information införs i prospektet.

Artikel 6

L 215/9
Artikel 9
Modul för garantier

För garantier skall information lämnas i enlighet med den modul
som anges i bilaga VI.

Mall för värdepappersnot
Artikel 10
1.
I en värdepappersnot skall information lämnas i enlighet
med den mall som anges i bilaga III.

2.
Denna mall skall tillämpas på aktier och andra överlåtbara
värdepapper som motsvarar aktier.

Mall för registreringsdokument för värdepapper med
bakomliggande tillgångar som säkerhet

I registreringsdokument för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet skall information lämnas i enlighet med den
mall som anges i bilaga VII.

Artikel 11
Artikel 7
Mall för registreringsdokument för skuldebrev och
derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på
mindre än 50 000 euro

För registreringsdokument för värdepapper avseende skuldebrev
och derivatinstrument som inte omfattas av artikel 4 med ett
nominellt värde per enhet på mindre än 50 000 euro eller, om det
inte finns något enskilt nominellt värde, värdepapper som endast
vid emissionen kan förvärvas för mindre än 50 000 euro per
enhet skall information lämnas i enlighet med mallen i bilaga IV.

Modul för värdepapper med bakomliggande tillgångar
som säkerhet

I den kompletterande informationsmodulen för värdepappersnoten för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet
skall information lämnas i enlighet med den modul som anges i
bilaga VIII.

Artikel 12
Mall för registreringsdokument för värdepapper avseende
skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde
per enhet på minst 50 000 euro

Artikel 8
Mall för värdepappersnot för värdepapper avseende
skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på mindre
än 50 000 euro

I registreringsdokument för värdepapper avseende skuldebrev och
derivatinstrument som inte omfattas av artikel 4 med ett nominellt värde per enhet på minst 50 000 euro eller, om det inte finns
något enskilt nominellt värde, värdepapper som bara kan förvärvas vid emissionen för minst 50 000 euro per enhet skall information lämnas i enlighet med mallen i bilaga IX.

1.
I en värdepappersnot avseende skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på mindre än 50 000 euro skall information
lämnas i enlighet med den mall som anges i bilaga V.
Artikel 13
Mall för depåbevis
2.
Denna mall skall tillämpas på skuldebrev enligt vilka emittenten vid emissionen förpliktar sig att till investeraren betala
100 % av det nominella beloppet, till vilket även kan komma en
räntebetalning.

I depåbevis som emitteras för aktier skall information lämnas
enligt den mall som anges i bilaga X.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/10

Europeiska unionens officiella tidning

SV

16.6.2004

Artikel 14

Artikel 17

Mall för registreringsdokument för banker

Kompletterande informationsmodul för underliggande
aktier

1.
I registreringsdokument för banker när det gäller värdepapper avseende skuldebrev och derivatinstrument och sådana värdepapper som inte omfattas av artikel 4 skall information lämnas
i enlighet med den mall som anges i bilaga XI.

2.
Den mall som avses i punkt 1 skall tillämpas på kreditinstitut enligt definitionen i artikel 1.1 a i direktiv 2000/12/EG samt
på kreditinstitut från tredjeland som inte omfattas av den definitionen, men som har sitt huvudkontor i en stat som är medlem
av OECD.

Sådana enheter kan alternativt använda de mallar för registreringsdokument som avses i artiklarna 7 och 12.

Artikel 15
Mall för värdepappersnot för derivatinstrument

1. När det gäller övrig information om en underliggande aktie
skall denna beskrivas i enlighet med den modul som anges i
bilaga XIV.

När emittenten av den underliggande aktien är en enhet inom
samma företagsgrupp skall dessutom den information som krävs
enligt den mall som avses i artikel 4 lämnas om den emittenten.

2. Den övriga information som avses i punkt 1 första stycket
skall endast lämnas för värdepapper som uppfyller båda de följande kriterierna:

1) De skall kunna konverteras till, eller bytas ut mot andra överlåtbara värdepapper som motsvarar aktier enligt emittentens
eller investerarens önskemål eller utifrån villkor som upprättades vid emissionen eller på något annat sätt ge möjlighet att
förvärva aktier eller andra överlåtbara värdepapper som motsvarar aktier,

1. I värdepappersnoter för derivatinstrument skall information
lämnas i enlighet med den mall som anges i bilaga XII.
och

2.
Denna mall skall tillämpas på värdepapper som inte ligger
inom tillämpningsområdena för de andra mallarna för värdepappersnoter som anges i artiklarna 6, 8 och 16, däribland vissa värdepapper där betalnings- och/eller leveransskyldigheter är kopplade till ett underliggande instrument.

Artikel 16

2) förutsatt att dessa aktier eller andra överlåtbara värdepapper
som motsvarar aktier är emitterade eller kommer att emitteras av emittenten av värdepapperet eller av en enhet som
ingår i denne emittents företagsgrupp och inte redan är föremål för handel på en reglerad marknad eller en likvärdig
marknad utanför gemenskapen vid tiden för godkännandet
av prospektet för värdepapperen, och att de underliggande
instrumenten, aktier eller andra överlåtbara värdepapper som
motsvarar aktier, kan levereras genom fysisk avveckling.

Mall för värdepappersnot för värdepapper avseende
skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på minst
50 000 euro
Artikel 18
1.
I en värdepappersnot avseende skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på minst 50 000 euro skall information lämnas i enlighet med den mall som anges i bilaga XIII.

2.
Denna mall skall tillämpas på skuldebrev enligt vilka emittenten vid emissionen förpliktar sig att till investeraren betala
100 % av det nominella beloppet, till vilket även kan komma en
räntebetalning.

Mall för registreringsdokument för företag för kollektiva
investeringar av sluten typ

1. Utöver den information som krävs enligt punkterna 1, 2, 3,
4, 5.1, 7, 9.1, 9.2.1, 9.2.3, 10.4, 13, 14, 15, 16, 17.2, 18, 19, 20,
21, 22, 23, 24, 25 i bilaga I skall information ges i registreringsdokument för värdepapper som emitteras av företag för kollektiva investeringar som är av sluten typ i enlighet med den mall
som anges i bilaga XV.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

2.
Denna mall skall tillämpas på företag för kollektiva investeringar av sluten typ som innehar en investeringsportfölj för
investerares räkning, och som

2.

L 215/11

Denna mall skall tillämpas på följande:

— Alla slag av värdepapper som emitteras av internationella
organ.
1) enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där det
är etablerat erkänns som ett företag för kollektiva investeringar av sluten typ,

— Värdepapper avseende skuldebrev som ovillkorligen och
oåterkalleligen garanteras, på grundval av nationell lagstiftning, av en stat som är medlem av OECD.

eller
Artikel 21
2) inte förvärvar, eller söker förvärva, rättslig kontroll eller ledningskontroll över någon av emittenterna av dess underliggande investeringar. Om så är fallet får företaget förvärva rättslig kontroll över och/eller delta i förvaltnings-, ledningseller tillsynsorganen hos en eller flera underliggande emittenter, om denna åtgärd har samband med det primära syftet för
investeringen och är nödvändig för skyddet av aktieägarna,
under förutsättning att förhållandena är sådana att företaget
för kollektiva investeringar inte kommer att utöva någon
betydande ledningskontroll över verksamheten i den underliggande emittenten eller de underliggande emittenterna.

Kombinationer av mallar och moduler

1.
Användning av de kombinationer som anges i tabellen i
bilaga XVIII skall vara obligatorisk vid utarbetandet av prospekt
för de slag av värdepapper som dessa kombinationer avser enligt
denna tabell.

För värdepapper som inte omfattas av dessa kombinationer får
dock även ytterligare kombinationer användas.

Artikel 19
Mall för registreringsdokument för värdepapper som
emitteras av medlemsstater, tredjeländer och dessas
regionala och lokala myndigheter

1.
I registreringsdokument för värdepapper som emitteras av
medlemsstater, tredjeländer och dessas regionala och lokala myndigheter skall information lämnas i enlighet med den mall som
anges i bilaga XVI.

2.
Denna mall skall tillämpas på alla slag av värdepapper som
emitteras av medlemsstater, tredjeländer och dessas regionala och
lokala myndigheter.

2.
Den mest omfattande och stringenta mallen för registreringsdokument, dvs. den som är mest krävande i fråga om antalet
punkter i informationen och dessas omfattning, får alltid användas vid emission av säkerheter för vilka en mindre omfattande
och stringent mall föreskrivs enligt följande rangordning av
mallarna:

1) Mallen för registreringsdokument för aktier.

2) Mallen för registreringsdokument för skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på mindre än
50 000 euro.

Artikel 20

3) Mallen för registreringsdokument för skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på minst
50 000 euro.

Mall för registreringsdokument för värdepapper som
emitteras av internationella offentliga organ och för
emittenter av skuldebrev som garanteras av en stat som är
medlem av OECD

Artikel 22
Minimikrav på informationen i grundprospekt och
tillhörande slutgiltiga villkor

1.
I registreringsdokument för värdepapper som emitteras av
internationella offentliga organ och för värdepapper som är ovillkorligt och oåterkalleligt garanterade, på grundval av nationell
lagstiftning, av en stat som är medlem av OECD skall information lämnas i enlighet med den mall som anges i bilaga XVII.

1. Ett grundprospekt skall upprättas enligt en eller flera av de
mallar och moduler som anges i artiklarna 4–20 för de kombinationer av olika kategorier av värdepapper som anges i bilaga XVIII.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

Grundprospektet skall innehålla de punkter i informationen som
anges i bilagorna I–XVII beroende på vilka kategorier av emittenter och värdepapper som berörs i enlighet med de mallar och
moduler som anges i artiklarna 4–20. En behörig myndigheten får
inte kräva att ett grundprospekt skall innehålla information som
inte anges i bilagorna I–XVII.

För att säkerställa överensstämmelse med kravet i artikel 5.1 i
direktiv 2003/71/EG får den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten när den godkänner prospekt i enlighet med artikel 13
i direktivet från fall till fall kräva att den information som lämnats
av emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad skall kompletteras
beträffande var och en av punkterna i informationen.

16.6.2004

2) Metoden för offentliggörande av de slutgiltiga villkoren. Om
emittenten vid tidpunkten för godkännandet av prospektet
inte har möjlighet att avgöra vilken metod som skall användas för offentliggörandet av de slutgiltiga villkoren: uppgift
om hur allmänheten kommer att underrättas om vilken
metod som skall användas för offentliggörandet av de slutgiltiga villkoren.

3) När det gäller emissioner av icke-aktierelaterade värdepapper
enligt artikel 5.4 a i direktiv 2003/71/EG, en allmän beskrivning av programmet.

6. Endast följande kategorier av värdepapper får ingå i ett
grundprospekt med tillhörande slutgiltiga villkor som omfattar
emissioner av olika slag av värdepapper:

1) Värdepapper med bakomliggande tillgångar.
2.
Emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad får utelämna
punkter i informationen som inte är kända när ett grundprospekt
skall godkännas utan först kan fastställas vid tiden för den enskilda
emissionen.

2) Långa optioner (”warrants”) som omfattas av artikel 17.

3) Sådana icke-aktierelaterade värdepapper som avses i artikel 5.4 b i direktiv 2003/71/EG.
3.
Användning av de kombinationer som anges i tabellen i
bilaga XVIII skall vara obligatorisk vid utarbetandet av grundprospekt för de slag av värdepapper som dessa kombinationer
avser enligt denna tabell.

4) Samtliga övriga icke-aktierelaterade värdepapper, däribland
även långa optioner (”warrants”) utom sådana som avses i
punkt 2.

För värdepapper som inte omfattas av dessa kombinationer får
dock även ytterligare kombinationer användas.

Vid utarbetandet av grundprospektet skall emittenten, erbjudaren
eller den person som ansöker om upptagande till handel på en
reglerad marknad göra en klar åtskillnad mellan den specifika
informationen för vart och ett av de olika värdepapper som ingår
i dessa kategorier.

4.
De slutgiltiga villkor som bifogas ett grundprospekt skall
endast innehålla de inslag i informationen som anges i de olika
mallar för värdepappersnoter enligt vilka grundprospektet
upprättas.

7. När en sådan omständighet som avses i artikel 16.1 i direktiv 2003/71/EG inträffar mellan tidpunkten för godkännandet av
prospektet och det slutliga upphörandet av erbjudandet eller i tillämpliga fall den tidpunkt då handeln på en reglerad marknad
påbörjas skall emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad offentliggöra ett tillägg före det slutliga upphörandet av erbjudandet eller
upptagandet till handel av värdepapperen i fråga.

5.
Utöver de inslag i informationen som anges i de mallar och
moduler som avses i artiklarna 4–20 skall följande information
ingå i ett grundprospekt:

Artikel 23

1) Uppgift om den information som kommer att ingå i de slutgiltiga villkoren.

Anpassningar av minimikraven för information i prospekt
och grundprospekt

1. Om emittentens verksamhet faller inom ramen för kategorierna i bilaga XIX, får den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, trots vad som sägs i artikel 3 andra stycket och artikel 22.1

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

andra stycket med beaktande av den berörda verksamhetens särskilda art, begära anpassad information utöver de uppgifter som
ingår i mallarna och modulerna i artiklarna 4–20, däribland, vid
behov, en värdering eller något annat expertutlåtande om emittentens tillgångar, för att uppfylla skyldigheten i artikel 5.1 i direktiv 2003/71/EG. Den behöriga myndigheten skall genast underrätta kommissionen om detta.

L 215/13

4. Trots vad som sägs i artiklarna 3–22 får sådan information
som krävs enligt någon av de mallar eller moduler som anges i
artiklarna 4–20 eller likvärdig information utelämnas om den inte
är relevant för emittenten, erbjudandet eller de värdepapper som
avses i prospektet.

Artikel 24
Innehållet i sammanfattningar av prospekt
och grundprospekt
För att en ny kategori skall tas med i bilaga XIX skall en medlemsstat anmäla sin begäran till kommissionen. Kommissionen skall
uppdatera denna förteckning enligt det kommittéförfarande som
anges i artikel 24 i direktiv 2003/73/EG.

2.
Trots vad som sägs i artikel 3–22 skall en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande till handel på en
reglerad marknad, när han ansöker om godkännande av ett prospekt eller grundprospekt för ett värdepapper som inte är identiskt men jämförbart med de olika slag av värdepapper som avses
i tabellen över kombinationer i bilaga XVIII foga relevanta inslag
i informationen från en annan mall för värdepappersnot som
anges i artiklarna 4–20 till den mall för värdepappersnot som
valts i första hand. Detta tillägg skall göras med hänsyn till de
väsentliga egenskaperna hos de värdepapper som erbjuds till allmänheten eller som tas upp till handel på en reglerad marknad.

3.
Trots vad som sägs i artiklarna 3–22 skall en emittent,
erbjudare eller person som ansöker om upptagande till handel på
en reglerad marknad, när han ansöker om godkännande av ett
prospekt eller grundprospekt för ett nytt slag av värdepapper,
anmäla ett utkast till prospekt eller grundprospekt till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.

Emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad skall själv avgöra det
närmare innehållet i sådana sammanfattningar av prospekt eller
grundprospekt som avses i artikel 5.2 i direktiv 2003/71/EG.

KAPITEL III
UTFORMNINGEN AV PROSPEKT, GRUNDPROSPEKT
OCH TILLÄGG

Artikel 25
Utformningen av prospekt

1. När en emittent, erbjudare eller person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad väljer att i enlighet med artikel 5.3 i direktiv 2003/71/EG upprätta ett prospekt
som ett enda, sammanhängande dokument skall detta prospekt
innehålla följande delar i följande ordning:

1) En tydlig och detaljerad innehållsförteckning.

2) Den sammanfattning som föreskrivs i artikel 5.2 i direktiv
2003/71/EG.

Den behöriga myndigheten skall i samråd med emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på
en reglerad marknad besluta om vilken information som skall
ingå i prospektet eller grundprospektet för att detta skall uppfylla
de krav som anges i artikel 5.1 i direktiv 2003/71/EG. Den behöriga myndigheten skall genast underrätta kommissionen om detta.

Det undantag som avses i första stycket i denna punkt skall endast
tillämpas på nya slag av värdepapper med egenskaper som helt
och hållet skiljer sig från egenskaperna hos de olika slag av värdepapper som anges i bilaga XVIII, om detta nya slag av värdepapper har sådana egenskaper att de olika inslag i informationen
som avses i mallarna och modulerna i artiklarna 4–20 inte är
relevanta.

3) Riskfaktorer med koppling till emittenten och det slag av värdepapper som emissionen avser.

4) De övriga uppgifter som krävs enligt de mallar och moduler
som gäller för upprättandet av prospektet.

2. När en emittent, erbjudare eller person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad väljer att i enlighet med artikel 5.3 i direktiv 2003/71/EG upprätta ett prospekt
bestående av separata dokument skall värdepappersnoten och
registreringsdokumentet båda innehålla följande delar i följande
ordning:

1) En tydlig och detaljerad innehållsförteckning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/14

Europeiska unionens officiella tidning

SV

16.6.2004

2) I tillämpliga fall riskfaktorer med koppling till emittenten och
det slag av värdepapper som emissionen avser.

2) Den sammanfattning som föreskrivs i artikel 5.2 i direktiv
2003/71/EG.

3) De övriga uppgifter som krävs enligt de mallar och moduler
som gäller för upprättandet av prospektet.

3) Riskfaktorer med koppling till emittenten och det eller de
slag av värdepapper som emissionen eller emissionerna avser.

3.
I de fall som avses i punkterna 1 och 2 skall emittenten,
erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad fritt kunna fastställa i vilken ordning
de uppgifter som krävs enligt de mallar och moduler som gäller
för upprättandet av prospektet skall redovisas.

4.
När uppgifterna inte tas upp i den ordning som föreskrivs i
de mallar och moduler som gäller för upprättandet av prospektet,
får den behöriga myndigheten uppmana emittenten, erbjudaren
eller den person som ansöker om upptagande till handel på en
reglerad marknad att överlämna en mall med korshänvisningar så
att prospektet kan kontrolleras innan det godkänns. I denna mall
skall det anges på vilka sidor de olika uppgifterna återfinns i
prospektet.

5.
När en sammanfattning av ett prospekt måste kompletteras
enligt artikel 16.1 i direktiv 2003/71/EG skall emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på
en reglerad marknad från fall till fall avgöra om en ny sammanfattning skall utarbetas där de nya uppgifterna införlivas med den
ursprungliga sammanfattningen eller om ett tillägg till sammanfattningen skall tas fram.

Om de nya uppgifterna införlivas med den ursprungliga sammanfattningen skall emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad säkerställa
att investerarna lätt kan uppfatta vilka förändringar som gjorts,
t.ex. genom användning av fotnoter.

4) De övriga uppgifter som krävs enligt de mallar och moduler
som gäller för upprättandet av prospektet.

2.
Trots vad som sägs i punkt 1 skall emittenten, erbjudaren
eller den person som ansöker om upptagande till handel på en
reglerad marknad fritt kunna fastställa i vilken ordning de uppgifter som krävs enligt de mallar och moduler som gäller för upprättandet av prospektet skall tas upp. En tydlig åtskillnad skall
göras mellan de olika värdepapper som omfattas av prospektet
när det gäller presentationen av informationen.

3. När uppgifterna inte tas upp i den ordning som föreskrivs i
de mallar och moduler som gäller för upprättandet av prospektet,
får den behöriga myndigheten uppmana emittenten, erbjudaren
eller den person som ansöker om upptagande till handel på en
reglerad marknad att överlämna en mall med korshänvisningar så
att prospektet kan kontrolleras innan det godkänns. I denna mall
skall det anges på vilka sidor de olika uppgifterna återfinns i
prospektet.

4.
Om en emittent, erbjudare eller person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad tidigare har inlämnat ett registreringsdokument för ett visst slag av värdepapper och
vid en senare tidpunkt väljer att upprätta grundprospekt inom
räckvidden för artikel 5.4 a–b i direktiv 2003/71/EG, skall grundprospektet innehålla:

1) den information som återfinns i det tidigare eller samtidigt
inlämnade och godkända registreringsdokumentet, som skall
införlivas genom hänvisning på de villkor som föreskrivs i
artikel 28 i denna förordning,

Artikel 26
Utformning av grundprospekt med tillhörande slutgiltiga
villkor

1.
När en emittent, erbjudare eller person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad väljer att i enlighet med artikel 5.4 i direktiv 2003/71/EG upprätta ett grundprospekt skall detta grundprospekt innehålla följande delar i följande ordning:

1) En tydlig och detaljerad innehållsförteckning.

och

2) den information som i annat fall skulle ha ingått i värdepappersnoten med undantag av de slutgiltiga villkoren, om dessa
inte ingår i grundprospektet.

5. De slutgiltiga villkor som fogas till ett grundprospekt skall
antingen presenteras i ett separat dokument, som endast innehåller dessa slutgiltiga villkor, eller genom att de införlivas med
grundprospektet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Om de slutgiltiga villkoren återfinns i ett separat dokument, som
endast innehåller dessa slutgiltiga villkor, får viss information som
införts i det godkända grundprospektet i enlighet med den relevanta mall för värdepappersnoter som användes vid utarbetandet
av grundprospektet också användas i de slutgiltiga villkoren. Om
så är fallet skall de slutgiltiga villkoren presenteras så att de lätt
kan identifieras.

En tydlig förklaring skall införas på framträdande plats i de slutgiltiga villkoren, där det anges att fullständig information om
emittenten och erbjudandet endast kan fås genom grundprospektet och de slutgiltiga villkoren i kombination samt var grundprospektet finns att tillgå.

6.
Om ett grundprospekt avser olika värdepapper skall emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande
till handel på en reglerad marknad införa en enda sammanfattning
för samtliga värdepapper i grundprospektet. I sammanfattningen
skall dock en tydlig åtskillnad göras mellan informationen om de
olika värdepapperen.

7.
Om en sammanfattning av ett grundprospekt måste kompletteras enligt artikel 16.1 i direktiv 2003/71/EG, skall emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till
handel på en reglerad marknad från fall till fall besluta om den nya
informationen skall införlivas med den ursprungliga sammanfattningen i en ny sammanfattning eller om ett tillägg till sammanfattningen skall utarbetas.

Om den nya informationen införlivas med den ursprungliga sammanfattningen av grundprospektet i en ny sammanfattning skall
emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad säkerställa att investerarna lätt kan identifiera ändringarna, t.ex. genom användning av
fotnoter.

8.
Emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad får sammanföra
två eller flera olika grundprospekt i ett enda dokument.

L 215/15

eller den person som ansöker om upptagande till handel på en
reglerad marknad göras tillgängligt för allmänheten på något av
de sätt som emittentens hemmedlemsstat godkänt i enlighet med
artikel 14 i samma direktiv.

2. Dokumentet skall inlämnas till den behöriga myndigheten i
hemmedlemsstaten och göras tillgängligt för allmänheten senast
20 arbetsdagar efter det att årsredovisningen offentliggjorts i
hemmedlemsstaten.

3.
Dokumentet skall i tillämpliga fall innehålla en förklaring
där det anges att viss information kan ha blivit inaktuell.

Artikel 28
Former för införlivande genom hänvisning

1.
Information får införlivas genom hänvisning med ett prospekt eller ett grundprospekt, bl.a. om den ingår i något av följande dokument:

1) Finansiella års- och delårsrapporter.

2) Dokument som utarbetats i samband med en specifik transaktion, t.ex. en fusion eller ett upplösande av en fusion.

3) Revisionsberättelser och årsredovisningar.

4) Stiftelseurkund och bolagsordning.

5) Tidigare godkända och offentliggjorda prospekt och
grundprospekt.

6) Föreskriven information.
KAPITEL IV

7) Cirkulär till värdepappersinnehavare.
INFORMATION OCH INFÖRLIVANDE GENOM HÄNVISNING

Artikel 27
Offentliggörande av det dokument som avses i artikel 10.1
i direktiv 2003/71/EG

1.
Det dokument som avses i artikel 10.1 i direktiv
2003/71/EG skall efter eget avgörande av emittenten, erbjudaren

2. De dokument som innehåller information som kan införlivas genom hänvisning i ett prospekt eller grundprospekt eller i de
dokument dessa består av skall vara avfattade enligt bestämmelserna i artikel 19 i direktiv 2003/71/EG.

3. Om ett dokument som får införlivas genom hänvisning
innehåller information om förhållanden som förändrats väsentligt skall detta tydligt anges i prospektet eller grundprospektet och
uppdaterad information lämnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/16

Europeiska unionens officiella tidning

SV

4.
Emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om
upptagande till handel på en reglerad marknad får införliva information med ett prospekt eller grundprospekt genom hänvisning
endast till vissa delar av ett dokument, förutsatt att det anges att
de delar som inte införlivats antingen inte är relevanta för investerarna eller att motsvarande information ges på annan plats i
prospektet.

5. När information införlivas genom hänvisning skall emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till
handel på en reglerad marknad vinnlägga sig om att inte äventyra
skyddet av investerarna genom brister i informationens begriplighet och tillgänglighet.

16.6.2004
Artikel 30
Offentliggörande i tidningar

1. För att uppfylla kraven i artikel 14.2 a i direktiv 2003/71/EG
skall ett prospekt eller ett grundprospekt offentliggöras i antingen
en dagstidning eller en specialtidning med finansiell information
som är rikstäckande eller med omfattande räckvidd.

2.
Om den behöriga myndigheten anser att den tidning som
har valts för offentliggörandet inte uppfyller de krav som anges i
punkt 1 skall myndigheten välja ut en tidning som lämpar sig för
ändamålet, med särskilt beaktande av geografisk spridning, invånarantal och läsvanor i de olika medlemsstaterna.

KAPITEL V
OFFENTLIGGÖRANDE OCH ANNONSERING

Artikel 31
Offentliggörande av ett meddelande

Artikel 29
Offentliggörande i elektronisk form

1.
Offentliggörandet av prospektet eller grundprospektet i
elektronisk form, antingen enligt c, d och e i artikel 14.2 i direktiv 2003/71/EG, eller utöver att det görs tillgängligt på något
annat sätt, skall omfattas av följande krav:

1) Prospektet eller grundprospektet skall vara lättillgängligt på
webbplatsen.

2) Filformatet skall vara sådant att det omöjliggör ändringar i
prospektet eller grundprospektet.

3) Prospektet eller grundprospektet skall inte innehålla hyperlänkar, med undantag för länkar till elektroniska adresser, där
information som är införlivad genom hänvisning är
tillgänglig.

1.
Om en medlemsstat utnyttjar den möjlighet som avses i
artikel 14.3 i direktiv 2003/71/EG, att kräva att det i ett meddelande offentliggörs hur prospektet eller grundprospektet gjorts
tillgängligt och hur allmänheten kan få tillgång till det, skall detta
meddelande offentliggöras i en tidning som uppfyller kraven för
offentliggörande av prospekt enligt artikel 30 i denna förordning.

Om meddelandet avser ett prospekt eller ett grundprospekt som
har offentliggjorts uteslutande för att ta upp värdepapper till handel på en reglerad marknad där värdepapper i samma klass redan
finns upptagna, får meddelandet alternativt införas i den reglerade
marknadens nyhetsbrev, oavsett om detta nyhetsbrev ges ut i pappersform eller i elektronisk form.

2. Meddelandet skall offentliggöras senast den arbetsdag som
följer på dagen för offentliggörandet av prospektet eller grundprospektet i enlighet med artikel 14.1 i direktiv 2003/71/EG.

3.

Meddelandet skall innehålla följande information:

4) Investerarna skall ha möjlighet att ladda ner och skriva ut
prospektet eller grundprospektet.

1) Emittentens personuppgifter.

Undantaget i punkt 3 i första stycket skall endast gälla dokument
som är införlivade genom hänvisning. Dessa dokument skall vara
tillgängliga genom enkla och snabba tekniska lösningar.

2) Typ, klass och antal värdepapper som omfattas av erbjudandet eller ansökan om upptagande till handel, förutsatt att
dessa uppgifter är kända när meddelandet offentliggörs.

2.
Om ett prospekt eller ett grundprospekt avseende ett erbjudande om värdepapper till allmänheten görs tillgängligt på emittentens webbplats eller på webbplatserna för finansiella mellanhänder eller reglerade marknader skall dessa vidta åtgärder för att
undvika att erbjudandet riktas till personer som är bosatta i medlemsstater eller tredjeländer där det inte gäller, t.ex. genom att en
ansvarsfriskrivning infogas om vilka erbjudandet riktar sig till.

3) Den avsedda tidsplanen för erbjudandet eller upptagandet till
handel.

4) En förklaring om att ett prospekt eller ett grundprospekt har
offentliggjorts och med uppgift om var detta finns tillängligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

5) Om prospektet eller grundprospektet har offentliggjorts i
tryckt form, uppgifter om adresser till de platser där detta
material är tillgängligt för allmänheten och under vilken tid.

L 215/17

5) Katalog.

6) Telefon med eller utan personlig betjäning.
6) Om prospektet eller grundprospektet har offentliggjorts i
elektronisk form, uppgift om vilka adresser investerarna skall
hänvisa till för begäran om en papperskopia.

7) Datum för meddelandet.

7) Seminarier och presentationer.

8) Radio.

9) Videotelefon.
Artikel 32
Förteckning över godkända prospekt

Förteckningen över godkända prospekt och grundprospekt som
offentliggörs på den behöriga myndighetens webbplats enligt artikel 14.4 i direktiv 2003/71/EG, skall innehålla uppgifter om hur
dessa prospekt har gjorts tillgängliga och var man kan få tillgång
till dem.

10) Videotext.

11) Elektronisk post.

12) Telefax.

13) Television.
Artikel 33
Offentliggörande av slutgiltiga villkor i grundprospekt

Metoden för offentliggörande av slutgiltiga villkor i ett grundprospekt behöver inte vara samma som den som används för
grundprospektet, under förutsättning att en av de metoder för
offentliggörande som anges i artikel 14 i direktiv 2003/71/EG
används.

Artikel 34

14) Meddelanden.

15) Stortavlor.

16) Affischer.

17) Broschyrer.

Annonsering
18) Internetannonsering, bland annat banners.
Annonsering som gäller antingen ett erbjudande av värdepapper
till allmänheten eller ett upptagande till handel på en reglerad
marknad får spridas till allmänheten av berörda parter, som emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande
till handel eller de finansiella mellanhänder som deltar i placeringen eller försäljningen av värdepapperen, särskilt genom något
av följande medier:

KAPITEL VI
ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 35
1) Adresserade eller oadresserade trycksaker.

2) Elektroniska meddelanden eller reklam som tas emot via
mobiltelefon eller personsökare.

3) Standardbrev.

4) Tidningsannons med eller utan beställningskupong.

Historisk finansiell information

1. Gemenskapsemittenternas skyldighet att i ett prospekt redovisa historisk finansiell information enligt förordning (EG) nr
1606/2002, som föreskrivs i bilaga I punkt 20.1, bilaga IV punkt
13.1, bilaga VII punkt 8.2, bilaga X punkt 20.1 och bilaga XI
punkt 11.1 skall inte vara tillämplig på tiden före den 1 januari
2004 eller, om en emittent har värdepapper som är upptagna till
handel på en reglerad marknad den 1 juli 2005, tills dess att emittenten har offentliggjort sin första årliga koncernredovisning
enligt förordning (EG) nr 1606/2002.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

2.
Om gemenskapsemittenten omfattas av nationella övergångsbestämmelser som har antagits enligt artikel 9 i förordning
(EG) nr 1606/2002, skall skyldigheten att i ett prospekt redovisa
historisk finansiell information inte vara tillämplig på tiden före
den 6 januari 2006 eller, om en emittent har värdepapper som är
upptagna till handel på en reglerad marknad den 1 juli 2005, till
dess att emittenten har offentliggjort sin första årliga koncernredovisning enligt förordning (EG) nr 1606/2002.
3.
Fram till den 1 januari 2007 skall den skyldighet att i ett
prospekt redovisa historisk finansiell information enligt förordning (EG) nr 1606/2002, som föreskrivs i bilaga I punkt 20.1,
bilaga IV punkt 13.1, bilaga VII punkt 8.2, bilaga X punkt 20.1
och bilaga XI punkt 11.1 inte vara tillämplig på emittenter från
tredjeland
1) som har värdepapper upptagna till handel på en reglerad
marknad per den 1 januari 2007,

16.6.2004

4.
Emittenter från tredjeland som har sammanställt historisk
finansiell information i enlighet med sådana internationellt godtagbara standarder som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr
1606/2002 kan använda den informationen i alla prospekt som
registreras före den 1 januari 2007, utan att omfattas av
redovisningsskyldigheten.
5. Från och med den 1 januari 2007 skall emittenter från tredjeland, enligt vad som avses i punkterna 3 och 4, lägga fram den
historiska finansiella information som avses i punkt 3 första raden
ett efter det att likställdhet har fastställts enligt en mekanism som
har upprättats av kommissionen. Denna mekanism skall upprättas enligt det kommittéförfarande som anges i artikel 24 i direktiv 2003/71/EG.
6. Bestämmelserna i denna artikel skall också tillämpas på
bilaga VI punkt 3.

och
Artikel 36

2) som har framlagt och sammanställt historisk finansiell information i enlighet med ett tredjelands nationella
redovisningsstandarder.
I sådana fall skall den historiska finansiella informationen åtföljas
av mer detaljerade uppgifter eller ytterligare information om de
redovisningar som ingår i prospektet inte ger en korrekt och rättvisande bild av emittentens tillgångar och skulder, finansiella
situation och resultat.

Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft i medlemsstaterna den tjugonde
dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 1 juli 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 april 2004.
På kommissionens vägnar
Frederik BOLKESTEIN

Ledamot av kommissionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning
BILAGOR

Bilagor I till XVII: Mallar och moduler
Bilaga XVIII: Tabell över kombinationer av mallar och moduler
Bilaga XIX: Förteckning över specialiserade emittenter

L 215/19

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/20

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA I
Minimikrav för information i registreringsdokument för aktier (mall)

1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer som är ansvariga för den information som ges i registreringsdokumentet och, i förekommande fall, för vissa delar av informationen. I det senare fallet skall dessa delar anges. När det gäller fysiska personer, däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

En försäkran från de ansvariga för registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att
säkerställa att uppgifterna i dokumentet, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och att ingenting är
utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven av de ansvariga för
vissa delar av registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i den del av dokumentet som de är ansvariga för såvitt de vet är med sanningen överensstämmande och att
ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

LAGSTADGADE REVISORER

2.1.

Namn och adresser till emittentens revisorer under den period som omfattas av de historiska finansiella uppgifterna (tillsammans med uppgift om deras medlemskap i en yrkessammanslutning).

2.2.

Om revisorer har avgått, flyttats eller inte utsetts på nytt under den period som omfattas av den historiska finansiella informationen, ange väsentliga detaljerade upplysningar.

3.

UTVALD FINANSIELL INFORMATION

3.1.

Utvald historisk finansiell information om emittenten för varje räkenskapsår för den period som omfattas av den
historiska finansiella informationen och för eventuella senare finansiella delperioder, i samma valuta som den finansiella informationen.

Den utvalda historiska finansiella informationen skall innehålla nyckeltal som ger en överblick över emittentens
finansiella situation.

3.2.

Om utvald finansiell information tillhandahålls för delperioder skall även jämförbara uppgifter för samma period
föregående räkenskapsår tillhandahållas, förutom när det gäller kravet på jämförbara balansuppgifter då det räcker
med att presentera balansräkningen från utgången av året.

4.

RISKFAKTORER

Information på framträdande plats i ett avsnitt med rubriken ”Riskfaktorer” om de riskfaktorer som är specifika för
emittenten eller branschen.

5.

INFORMATION OM EMITTENTEN

5.1.

Historik och utveckling

5.1.1.

Emittentens registrerade företagsnamn och i förekommande fall sekundär/kommersiell beteckning.

5.1.2.

Plats där emittenten är registrerad samt dess organisationsnummer eller motsvarande.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

5.1.3.

Dagen för bildandet och uppgift om tiden för emittentens bestånd, om inte denna tid är obestämd.

5.1.4.

Uppgift om emittentens säte och bolagsform, enligt vilken lagstiftning emittenten bedriver verksamhet, i vilket land
bildandet ägde rum samt adress och telefonnummer till styrelsens säte (eller huvudsakligt verksamhetsställe om
detta avviker från styrelsens säte).

5.1.5.

Viktiga händelser i utvecklingen av emittentens verksamhet.

5.2.

Investeringar

5.2.1.

En redogörelse för emittentens huvudsakliga investeringar (inklusive uppgift om belopp) för vart och ett av de
räkenskapsår som den historiska finansiella informationen täcker, till och med den dag som registreringsdokumentet är daterat.

5.2.2.

En beskrivning av emittentens huvudsakliga pågående investeringar, bland annat deras geografiska fördelning
(inhemska och utländska) och finansieringsmetod (intern eller extern).

5.2.3.

Information om emittentens huvudsakliga framtida investeringar som ledningsorganen redan har gjort klara åtaganden om.

6.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

6.1.

Huvudsaklig verksamhet

6.1.1.

En beskrivning av (bland annat väsentliga faktorer i samband med) emittentens funktion och huvudsakliga verksamhet med uppgifter om de viktigaste produkt- och tjänstekategorierna för varje räkenskapsår under den period
som omfattas av den historiska finansiella informationen, och

6.1.2.

Uppgifter om alla väsentliga produkter eller tjänster som introducerats. Vad gäller en produkt eller tjänst under
utveckling skall det, såvida den offentliggjorts för allmänheten, anges i vilket utvecklingsstadium den befinner sig.

6.2.

Huvudsakliga marknader
En beskrivning av de huvudsakliga marknader där emittenten konkurrerar, indelad per räkenskapsår som den historiska finansiella informationen omfattar. I denna beskrivning skall anges hur inkomsterna fördelas mellan olika
delar av verksamheten och olika geografiska marknader.

6.3.

Om de uppgifter som lämnas enligt punkterna 6.1 och 6.2 har påverkats av osedvanliga omständigheter skall detta
anges.

6.4.

Om det är avgörande för emittentens verksamhet eller lönsamhet skall sammanfattande upplysningar lämnas om
i vilken utsträckning emittenten är beroende av patent, licenser och industriella, kommersiella och finansiella avtal
samt nya tillverkningsprocesser.

6.5.

Om företaget yttrat sig över sitt konkurrensläge på marknaden skall grunderna för detta anges.

7.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

7.1.

Om emittenten tillhör en koncern (företagsgrupp) skall det ges en kort beskrivning av koncernen och av emittentens ställning inom denna.

7.2.

En förteckning över emittentens viktigaste dotterbolag, med uppgift om namn, land där de bildats eller har sin verksamhet, emittentens ägarandel och - om någon skillnad föreligger - emittentens röststyrka.

8.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

8.1.

Uppgift om befintliga eller planerade materiella anläggningstillgångar, inklusive leasade tillgångar. Det skall också
anges om det finns några betydande inteckningar eller liknande belastningar på dessa tillgångar.

L 215/21

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

8.2.

En redogörelse för eventuella miljöfaktorer som kan påverka emittentens möjlighet att använda de materiella
anläggningstillgångarna.

9.

ÖVERSIKT ÖVER DRIFT OCH FINANSIERING

9.1.

Finansiell situation
Om så inte redan skett på något annat ställe i registreringsdokumentet skall det särskilt redogöras för emittentens
finansiella situation, ändringar i denna och rörelseresultaten för de verksamhetsår och delårsperioder som för vilka
historisk finansiell information krävs. Det skall också redovisas vilka väsentliga förändringar som skett i finansiellt
hänseende från år till år, såvitt dessa uppgifter är nödvändiga för att få överblick över emittentens affärssituation
som helhet.

9.2.

Rörelseresultat

9.2.1.

Uppgifter om faktorer som på ett påtagligt sätt påverkat emittentens rörelseinkomster samt om i hur hög grad dessa
inkomster påverkats. Till sådana faktorer skall även räknas ny utveckling samt extraordinära eller ovanliga
händelser.

9.2.2.

Om det av redovisningen framgår att det skett väsentliga förändringar i nettoomsättningen eller nettoinkomsterna
skall det anges i resonerande text vad som orsakat sådana förändringar.

9.2.3.

Uppgift om offentliga ekonomiska, skattepolitiska eller penningpolitiska åtgärder eller politiska åtgärder inom andra
områden som, direkt eller indirekt, väsentligt påverkat eller väsentligt skulle kunna påverka emittentens verksamhet.

10.

KAPITAL

10.1.

Uppgift om emittentens kapital (kort- och långfristigt).

10.2.

En redogörelse för emittentens kassaflöde, inklusive uppgifter om belopp och källor kompletterade med en resonerande beskrivning.

10.3.

Information om emittentens lånebehov och finansieringsstruktur.

10.4.

Uppgift om eventuella begränsningar i användningen av kapitalet som, direkt eller indirekt, väsentligt påverkat eller
väsentligt skulle kunna påverka emittentens verksamhet.

10.5.

Information om förväntade finansieringskällor som krävs för att uppfylla de åtaganden som anges i punkterna 5.2.3
och 8.1.

11.

FORSKNING OCH UTVECKLING, PATENT OCH LICENSER
Om dessa aspekter är av väsentlig betydelse skall det redogöras för emittentens åtgärder inom forskning och utveckling under vart och ett av de räkenskapsår som omfattas av den historiska finansiella informationen, inklusive uppgift om belopp som emittenten sponsrat inom forsknings- och utvecklingsområdet.

12.

INFORMATION OM TRENDER

12.1.

Uppgift om de senaste trenderna vad gäller produktion, försäljning och lager, kostnader och försäljningspriser under
det sista räkenskapsåret fram till datumet för registreringsdokumentet.

12.2.

Uppgift om alla kända trender, osäkerhetsfaktorer, potentiella fordringar eller andra krav, åtaganden eller händelser som kan förväntas ha en inverkan på emittentens affärsutsikter. Sådana uppgifter skall täcka åtminstone det
innevarande räkenskapsåret.

13.

RESULTATPROGNOSER ELLER FÖRVÄNTADE RESULTAT
Om emittenten väljer att låta registreringsdokumentet innehålla en resultatprognos eller en beräkning av förväntat
resultat skall det innehålla de upplysningar som anges i punkterna 13.1 och 13.2.

13.1.

En redogörelse för de viktigaste av de antaganden som ligger till grund för prognosen eller det förväntade resultatet.
Det skall i dessa fall göras tydlig skillnad mellan antaganden om faktorer som medlemmarna av emittentens
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har något inflytande över och antaganden om faktorer som ligger helt

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

utanför deras kontroll. Antagandena måste vara lätta att förstå för investerarna, vara specifika och exakta, och inte
beroende av huruvida de beräkningar som ligger till grund för prognosen generellt sett är korrekta.

13.2.

En rapport som sammanställts av en oberoende räkenskapsförare eller revisor, där det framgår av dennes yttrande
att prognosen i fråga sammanställts på riktigt sätt och utifrån de uppgifter som angetts, och att de räkenskaper som
legat till grund för prognosen eller beräkningen upprättats enligt emittentens gängse redovisningsrutiner.

13.3.

Tillvägagångssättet för att upprätta prognosen eller beräkningen skall vara jämförbart med det som använts för den
historiska finansiella informationen.

13.4.

Om en resultatprognos har offentliggjorts i ett prospekt som fortfarande gäller skall det klart anges om den prognos som bifogades prospektet fortfarande är korrekt när registreringsdokumentet offentliggörs, och en förklaring
skall lämnas om den tidigare prognosen inte längre är giltig.

14.

MEDLEMMAR I FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH KONTROLLORGAN SAMT ÖVRIGA PERSONER
I LEDANDE BEFATTNING

14.1.

Namn, kontorsadress och befattning för nedanstående personer i det emitterande bolaget, med angivande av deras
viktigaste sysselsättningar utanför emittentens verksamhet, om dessa är av betydelse för emittenten:

a)

Medlemmar av förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan.

b)

Komplementärer i kommanditbolag med aktiekapital.

c)

Stiftare, om bolaget funnits i mindre än fem år.

d)

Alla personer i hög befattning som är viktiga för att garantera att emittenten besitter tillräcklig erfarenhet och
expertis för ledningen av verksamheten.

Det skall också anges om det förekommer familjeband mellan dessa personer, och i så fall vilket slags familjeband.

Vad avser varje medlem av förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan samt personer som nämns under b och d i
första stycket, skall det anges vilken expertis och erfarenhet personen besitter när det gäller ledningsfunktioner,
jämte följande uppgifter:

a)

Namn på alla företag där personen i fråga under de senaste fem åren varit medlem av förvaltnings-, ledningseller kontrollorgan eller varit delägare, med uppgift om huruvida personen fortfarande har någon av dessa
funktioner eller fortfarande är delägare. Om en person är medlem av ett förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan hos en emittent är det inte nödvändigt att ange denna emittents eventuella dotterbolag.

b)

Uppgift om huruvida personen dömts i bedrägerirelaterade mål under de senaste fem åren.

c)

Detaljerade uppgifter från de senaste fem åren om eventuell konkurs, likvidation eller konkursförvaltning som
personer som nämns under a och d i första stycket varit inblandade i, där detta skett i någon av de egenskaper
som också anges i a eller d i första stycket.

d)

Detaljerade uppgifter om lagstiftande eller reglerande myndigheters (däribland godkända yrkessammanslutningars) eventuella anklagelser och/eller sanktioner mot personen och om personen eventuellt har förhindrats av domstol att handla som medlem av en emittents förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan eller från
att ha ledande eller övergripande funktioner hos en emittent under åtminstone de senaste fem åren.

L 215/23

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/24

SV

Europeiska unionens officiella tidning

Eller en försäkran om detta i det fall ingen sådan information finns tillgänglig.
14.2

Intressekonflikter inom förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan eller hos andra personer i ledande befattningar
Om det föreligger en potentiell intressekonflikt hos någon av de personer som avses i 14.1 – dvs. om deras privata
intressen kan stå i strid med emittentens – skall detta anges. Om det inte föreligger några sådana intressekonflikter
skall detta faktum bekräftas uttryckligen.
Det skall anges om det förekommit särskilda överenskommelser med större aktieägare, kunder, leverantörer eller
andra parter, enligt vilka någon av de personer som avses i 14.1 valts in i förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan eller tillsatts i annan ledande befattning.
Vidare skall det redovisas i detalj om någon av de personer som avses i 14.1 förbundit sig att avyttra sitt innehav
av värdepapper i det emitterande bolaget inom en viss tid.

15.

LÖNER OCH FÖRMÅNER
Med avseende på det senaste fullständiga räkenskapsåret skall för de personer som avses under a och d i första
stycket i 14.1 följande anges:

15.1.

Belopp som betalats ut (inklusive eventuella villkorade eller uppskjutna ersättningar och dylikt) samt naturaförmåner som emittenten eller dess dotterbolag beviljat dessa personer för tjänster de utfört åt emittenten eller dess dotterbolag, oavsett i vilken egenskap de utfört tjänsten och oavsett vem som ansvarat för betalningen eller beviljat
förmånen.
Uppgifterna skall redovisas separat person för person. Om en sådan redovisning inte är obligatorisk i emittentens
hemmedlemsstat och om emittenten inte på annat sätt offentliggjort individuella uppgifter får dock undantag göras.

15.2.

Uppgift om totala avsatta eller upplupna belopp hos emittenten eller hos dess dotterbolag för pensioner och liknande förmåner efter avträdande av tjänst.

16.

STYRELSENS ARBETSFORMER
För det senaste räkenskapsåret skall, om inget annat anges, nedanstående uppgifter anges för de personer som avses
under a i första stycket i punkt 14.1:

16.1.

Datum då personens aktuella förordnande löper ut om detta är tillämpligt, samt hur länge personen innehaft den
berörda posten.

16.2.

Uppgift om fall där medlemmarna av förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har slutit ett avtal med emittenten
eller något av dess dotterbolag om förmåner efter det att uppdraget avslutats, alternativt en tydlig angivelse om att
inget sådant avtal föreligger.

16.3.

Uppgift om emittentens styrelsekommittéer för revisions- och avlöningsfrågor, samt namnen på medlemmarna och
en sammanfattning av kommittéernas uppdrag.

16.4.

En förklaring om huruvida emittenten uppfyller sitt lands regler för företagsstyrning. Om emittenten inte uppfyller
sådana regler skall detta anges uttryckligen, jämte en förklaring av orsakerna.

17.

ANSTÄLLDA

17.1.

För varje räkenskapsår som omfattas av den historiska finansiella informationen skall det anges antingen hur många
anställda som funnits vid slutet av året i fråga eller genomsnittet över året (samt eventuella betydande förändringar
i personalens storlek). Om så är möjligt och väsentligt bör en grov fördelning av personalen i större kategorier och
geografisk placering också anges. Om emittenten anställer en betydande del av sin personal på tidsbegränsad basis
skall det anges hur många tillfälligt anställda som i genomsnitt arbetade inom företaget under det senaste
räkenskapsåret.

17.2.

Aktie- och optionsinnehav
För var och en av de personer som avses under a och d i första stycket i punkt 14.1 skall så aktuella uppgifter som
möjligt redovisas vad gäller innehav av aktier eller aktieoptioner i det emitterande bolaget.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
17.3.

Om det finns särskilda system för personalens förvärv av kapitalandelar i emittenten skall dessa system beskrivas.

18.

STÖRRE AKTIEÄGARE

18.1.

Namnen skall anges på alla personer som emittenten känner till och som - utöver medlemmarna i dess förvaltnings-,
lednings- eller kontrollorgan - direkt eller indirekt innehar kapitalandelar eller rösträtt som är anmälningspliktig
enligt lagstiftningen i emittentens hemmedlemsstat, jämte uppgift om beloppet för dessa personers innehav. Om
det inte finns några personer som stämmer in på dessa kriterier skall även detta anges uttryckligen.

18.2.

Det skall vidare anges om emittentens större aktieägare har olika röststyrka. Om så inte är fallet skall även detta
anges uttryckligen.

18.3.

I den utsträckning emittenten känner till att det finns externt ägande eller kontroll av bolaget skall det anges vem
som utövar denna kontroll, vad kontrollen består i samt vad som görs för att garantera att den inte missbrukas.

18.4.

Alla överenskommelser eller motsvarande som emittenten känner till och som senare kan komma att leda till att
kontrollen förändras skall också anges.

19.

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

I enlighet med respektive standard som har antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 skall det anges vilka s.k.
transaktioner med närstående parter som emittenten utfört under den tid som den historiska finansiella informationen omfattar och fram till datumet för registreringsdokumentet (för detta ändamål definieras sådana transaktioner enligt de standarder som antagits som följd av rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder).

Om ingen av de nämnda standarderna är tillämplig på emittenten i fråga skall följande uppgifter redovisas:

a)

Alla transaktioner som enskilt eller som grupp är väsentliga för emittenten. Om transaktioner med närstående parter inte har utförts enligt de rådande marknadsvillkoren skall skälen till detta anges. När det gäller utestående lån inklusive olika sorters säkerheter eller garantier skall det utestående beloppet anges.

b)

Vidare skall antingen beloppet av transaktionen med närstående part eller den procentandel transaktionen
utgör av emittentens totala omsättning redovisas.

20.

UPPLYSNINGAR OM EMITTENTENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER, FINANSIELLA SITUATION SAMT
VINSTER OCH FÖRLUSTER

20.1.

Historisk finansiell information

För de senaste tre åren (eller så länge som emittenten bedrivit verksamhet om denna period är kortare än tre år)
skall det finnas tillgång till reviderad finansiell information, samt en revisionsberättelse för varje år. Denna finansiella information skall vara sammanställd enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller, om så inte är tillämpligt, en
medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter inom EU. För emittenter från tredjeland skall den
finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits
enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. Om informationen i fråga inte motsvarar dessa standarder skall den omarbetas innan den läggs fram.

Den reviderade historiska finansiella informationen för de senaste två åren skall sammanställas och presenteras på
ett sätt som är konsekvent i förhållande till den kommande offentliggjorda årsredovisningen och med hänsyn till
redovisningsstandarder och redovisningspolicy samt lagstiftning för årsredovisningar.

L 215/25

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/26

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Om emittenten varit aktiv inom sitt aktuella verksamhetsområde i mindre än ett år skall den reviderade historiska
finansiella informationen vara sammanställd enligt de standarder för årsredovisningar som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder eller, om så inte är tillämpligt, en medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter inom EU. För emittenter från tredjeland skall
den historiska finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder
som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. Den historiska finansiella informationen måste vara reviderad.
Om den reviderade historiska finansiella informationen upprättas enligt nationella redovisningsstandarder skall de
uppgifter som faller inom denna rubrik minst omfatta
a)

balansräkning,

b)

resultaträkning,

c)

en redovisning av alla förändringar i det egna kapitalet, eller andra förändringar i det egna kapitalet än de som
beror på kapitaltransaktioner med ägarna eller utdelning till ägarna,

d)

finansieringsanalys,
och

e)

beskrivning av bokföringsprinciperna samt andra förklarande noter.

Historisk finansiell information som hänför sig till hela år skall vara granskad av en oberoende revisor eller vara
föremål för en rapport om huruvida den ger en sann och rättvisande bild för registreringsdokumentet i enlighet
med de revisionsstandarder som gäller i den aktuella medlemsstaten eller en motsvarande standard.
20.2.

Proformaredovisning
I fall där en omfattande bruttoförändring sker skall det redogöras för hur transaktionen skulle ha påverkat emittentens tillgångar, skulder och inkomster om den skett i inledningen av den period som rapporteringen gäller istället för det rapporterade datumet.
Detta krav kan vanligen uppfyllas via en proformaredovisning.
Denna proformaredovisning skall läggas fram i enlighet med kraven i bilaga II och innehålla de uppgifter som anges
i bilagan.
Proformaredovisningen skall ledsagas av en rapport sammanställd av oberoende revisorer.

20.3.

Finansiella rapporter
Om emittenten sammanställer redovisning både för det egna företaget och för hela koncernen skall åtminstone koncernredovisningen ingå i registreringsdokumentet.

20.4.

Revision av den årliga historiska finansiella informationen

20.4.1. Det skall ingå en förklaring om att den finansiella information har granskats av revisor. Om de lagstadgade revisorerna avböjt att avlägga revisionsberättelse eller meddelat en reservation eller motsvarande skall motiveringen till
att de har avböjt, alternativt texten till reservationen eller annan typ av förbehåll, återges i sin helhet.
20.4.2. Det skall anges om andra delar av registreringsdokumentet har granskats av revisorer.
20.4.3. Om finansiella uppgifter i registreringsdokumentet kommer från andra källor än reviderade redovisningar skall den
aktuella källan anges, liksom det faktum att det rör sig om uppgifter som inte granskats av revisor.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
20.5.

Den senaste finansiella informationen

20.5.1. Reviderad finansiell information måste finnas för ett räkenskapsår som ligger tidigast
a)

18 månader före dagen för registreringsdokumentet i tiden i de fall emittenten redovisar reviderade delårsräkenskaper i registreringsdokumentet,
eller

b)

20.6.

15 månader före dagen för registreringsdokumentet i tiden i de fall emittenten redovisar oreviderade delårsräkenskaper i registreringsdokumentet.

Delårsrapportering och annan finansiell information

20.6.1. Om emittenten offentliggjort finansiell information på kvartals- eller halvårsbasis efter datumet för den senaste reviderade årsredovisningen skall även denna information ingå i registreringsdokumentet. Om kvartals- eller halvårsrapporteringen reviderats eller setts över informellt av revisor skall revisionsberättelsen eller resultatet av översynen också inkluderas. Om rapporteringen inte reviderats eller setts över av revisor ange detta faktum.
20.6.2. Om registreringsdokumentet är daterat mer än nio månader efter slutet av det senaste räkenskapsår för vilket det
finns reviderade räkenskaper skall det innehålla finansiell information som täcker åtminstone de första sex månaderna av det räkenskapsåret. Denna information behöver inte var granskad av revisor, men detta skall i så fall anges.
Finansiell delårsrapportering skall innehålla jämförbara uppgifter för samma period föregående räkenskapsår, förutom när det gäller uppgifter i balansräkningen, för vilka kravet på jämförande information kan uppfyllas genom
att balansräkningen vid utgången av det föregående räkenskapsåret redovisas.
20.7.

Politik vad gäller utdelningar
Emittentens politik vad gäller utdelningar och eventuella begränsningar för dessa bör beskrivas.

20.7.1. Utdelningsbeloppet per aktie bör också anges för varje period som omfattas av den historiska finansiella informationen, där så krävs med justeringar för att göra det jämförbart.
20.8.

Rättsliga förfaranden och skiljeförfaranden
Det bör anges om emittenten varit part i några rättsliga förfaranden eller skiljeförfaranden (inklusive ännu icke
avgjorda ärenden eller sådana som emittenten är medveten om kan uppkomma) under de senaste tolv månaderna,
och som nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på emittentens eller företagskoncernens finansiella
situation eller lönsamhet. Om inga sådana förfaranden föreligger skall även detta anges uttryckligen.

20.9.

Väsentliga förändringar i emittentens finansiella situation eller ställning på marknaden
Registreringsdokumentet skall innehålla uppgifter om alla väsentliga förändringar som inträffat vad gäller företagskoncernens finansiella situation eller ställning på marknaden sedan den senaste perioden för vilken antingen reviderad finansiell information eller delårsinformation har offentliggjorts. Om inga sådana förändringar skett skall även
detta anges uttryckligen.

21.

YTTERLIGARE INFORMATION

21.1.

Aktiekapital
Vad beträffar aktiekapitalet skall nedanstående uppgifter anges, daterade samma dag som den balansräkning som
ingick i den senaste historiska finansiella informationen:

21.1.1. Belopp för det emitterade kapitalet, indelat per kategori av aktier:
a)

Maximikapital angivet i antal aktier.

b)

Antal aktier som är emitterade och fullt inbetalda respektive emitterade och icke fullt inbetalda.

L 215/27

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/28

Europeiska unionens officiella tidning

SV
c)

Nominellt värde per aktie, eller uppgift om att nominellt värde saknas.

d)

En avstämning av antalet utestående aktier vid början respektive slutet av året. Om mer än 10 % av aktierna
betalats med andra tillgångar än likvida medel under den period som den historiska finansiella informationen
omfattar skall detta anges.

21.1.2. Om det finns aktier som inte representerar kapitalet, ange deras antal och viktigaste egenskaper.

21.1.3. Vad gäller aktier i emittenten som innehas av emittenten själv, på dess vägnar eller av dess dotterbolag skall antal
aktier och deras bokförda och nominella värde anges.

21.1.4. Det sammanlagda beloppet för eventuella utbytbara värdepapper eller värdepapper med rätt till nyteckning, med
angivande av de villkor och förfaranden som gäller vid konvertering, utbyte eller teckning.

21.1.5. Uppgift om och villkor för eventuella rättigheter eller skyldigheter angående auktoriserat men ännu inte emitterat
kapital eller åtagande om att öka aktiekapitalet.

21.1.6. Uppgift om eventuellt kapital i något företag som ingår i koncernen och för vilket det föreligger en option eller för
vilket det finns en villkorad eller villkorslös överenskommelse att placera det under option, samt detaljer om hur
denna option är utformad och vilka personer den gäller.

21.1.7. En redogörelse för aktiekapitalets utveckling under den tid som den historiska finansiella informationen gäller, med
särskild angivelse av eventuella förändringar.

21.2.

Stiftelseurkund och bolagsordning

21.2.1. En beskrivning av emittentens mål och syften samt en angivelse av var i stiftelseurkunden eller bolagsordningen de
anges.

21.2.2. En sammanfattning av bestämmelserna i emittentens bolagsordning, stadgar eller motsvarande när det gäller medlemmarna i förvaltnings-, lednings- eller kontrollorganen.

21.2.3. En beskrivning av de rättigheter, privilegier och begränsningar som kännetecknar varje kategori av de befintliga
aktierna.

21.2.4. En redogörelse för vad som krävs för att förändra aktieägarnas rättigheter, med en särskild angivelse om villkoren
är mer långtgående än vad som krävs enligt lagstiftningen.

21.2.5. En redogörelse för villkoren för hur årliga och extra bolagsstämmor inkallas, samt för vilka som har rätt att närvara.

21.2.6. En kortfattad beskrivning av de bestämmelser i emittentens bolagsordning, stadgar eller motsvarande som kan medföra att en förändring av kontrollen över bolaget kan försenas eller helt förhindras.

21.2.7. I förekommande fall uppgift om att bolagsordning, stadgar eller motsvarande innehåller ett tröskelvärde för när en
ägares andel måste offentliggöras.

21.2.8. En beskrivning av eventuella bestämmelser i stiftelsesurkund, bolagsordning, stadgar eller motsvarande som reglerar förändringar i kapitalet, såvida sådana bestämmelser är striktare än vad som krävs enligt lag.

22.

VÄSENTLIGA KONTRAKT

Alla kontrakt av större betydelse som emittenten slutit under de två år som föregår registreringsdokumentet skall
redovisas kortfattat, med undantag för kontrakt som ingår i den löpande affärsverksamheten.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Andra kontrakt (utom sådana som ingåtts som ett led i den löpande affärsverksamheten) som ingåtts av något företag inom gruppen och som innehåller någon bestämmelse som innebär att ett företag inom koncernen tilldelas en
rättighet eller åläggs en skyldighet som är av väsentlig betydelse för koncernen i det skede då registreringsdokumentet färdigställs.
23.

INFORMATION FRÅN TREDJE MAN, EXPERTUTLÅTANDEN OCH UPPGIFT OM HURUVIDA TREDJE
MAN I FRÅGA HAR NÅGRA INTRESSEN I EMITTENTEN

23.1.

Om ett utlåtande eller rapport som tillskrivs tredje man i egenskap av sakkunnig ingår i registreringsdokumentet
skall namnet på denna person anges, liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om huruvida personen har några väsentliga intressen i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga har tagits fram på emittentens begäran skall detta klart anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och i vilket sammanhang
detta har skett. En rapport eller ett utlåtande av detta slag får inte inkluderas utan samtycke från den person som
har sammanställt den aktuella delen av dokumentet.

23.2.

Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och
att − såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av
berörd tredje man − inga uppgifter har utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig
eller missvisande. Dessutom skall källorna till informationen anges.

24.

FÖREVISADE DOKUMENT
Det skall anges uttryckligen att följande handlingar (i förekommande fall) eller kopior av dem skall kunna uppvisas
under hela den period som registreringsdokumentet omfattar:
a)

Emittentens stiftelseurkund och bolagsordning.

b)

Alla rapporter, brev och andra handlingar, historisk finansiell information, utvärderingar eller förklaringar som
utfärdats på emittentens begäran och som till någon del ingår i eller hänvisas till i registreringsdokumentet.

c)

Den historiska finansiella information som föreligger för emittenten eller - om det rör sig om en koncern - för
emittenten och alla dess dotterbolag för de två senaste räkenskapsåren före det år som registreringsdokumentet omfattar.

Det skall vidare anges om handlingarna i fråga kan visas upp i pappersformat eller elektroniskt format.
25.

INNEHAV AV AKTIER ELLER ANDELAR
Uppgifter beträffande företag i vilka emittenten innehar en andel som kan förväntas ha väsentlig betydelse för
bedömningen av emittentens egna tillgångar och skulder, finansiella situation eller vinster och förluster.

L 215/29

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/30

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA II
Informationsmodul om proformaredovisning
1. I proformaredovisningen skall ingå en beskrivning av transaktionen, de företag eller andra organ som varit involverade
och under vilken period den skett. Det skall också klart framgå
a)

för vilket ändamål redovisningen ställts samman,

b)

att den endast har till syfte att informera och belysa fakta, samt det faktum,

c)

att proformaredovisning till sin natur är avsedd att beskriva en hypotetisk situation och således inte tjänar till att
beskriva företagets faktiska finansiella situation eller resultat.

2. Beroende på omständigheterna får en balansräkning eller resultaträkning ingå i proformaredovisningen, jämte förklarande anmärkningar.
3. Proformaredovisning skall normalt redovisas i kolumner, med angivelse av
a)

historisk information före justering,

b)

uppgift om den justering som proformascenariot medför,
och

c)

resultatet av denna justering, redovisat i den sista kolumnen.

Källan till de uppgifter som ligger till grund för proformaredovisningen skall anges, och där så är relevant skall redovisningarna från eventuella företag eller andra enheter som förvärvats bifogas prospektet.
4. Proformaredovisningen skall sammanställas på ett sätt som stämmer överens med de redovisningsmetoder som emittenten normalt använder och som tillämpats i den senaste årsredovisningen, och det skall anges
a)

på vilka grunder redovisningen ställts samman,
och

b)

källan till varje enskild uppgift och justering.

5. Proformaredovisning får bara offentliggöras för
a)

den senaste finansiella redovisningsperioden,

b)

den närmast föregående perioden,
och/eller

c)

den senaste period annan än ett räkenskapsår för vilken det upprättats relevant ojusterad information, som antingen
redan offentliggjorts, offentliggörs i samma dokument eller kommer att offentliggöras.

6. Justeringar som följer av proformaredovisningen skall
a)

redovisas tydligt och förklaras,

b)

direkt kunna kopplas till den aktuella transaktionen,
och

c)

kunna underbyggas med fakta’

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

såvitt det gäller resultaträkningar som upprättats på proformabasis, med explicit åtskillnad mellan de justeringar som
förväntas ha en bestående effekt på emittenten och de som inte förväntas ha det.
7. I rapporter som sammanställs av oberoende revisorer skall det i revisorns uttalande anges
a)

de uppgifter som ligger till grund för proformaredovisningen samlats in på korrekt sätt och på de grunder som har
angivits,
och

b)

att metoden stämmer överens med emittentens normala praxis på redovisningsområdet.

L 215/31

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/32

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA III
Minimikrav för information i en värdepappersnot för aktier (mall)

1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer med ansvar för den information som ges i prospektet och i förekommande fall för vissa
delar av denna information och i så fall uppgifter om vilka delar som avses. När det gäller fysiska personer, däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning
anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

Försäkran avgiven av de ansvariga för prospektet att, såvitt de vet och efter att ha vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att så är fallet, uppgifterna i prospektet är med sanningen överensstämmande och att
ingenting är utelämnat på ett sätt som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven av de ansvariga för vissa delar av prospektet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa
att uppgifterna i den del av prospektet som de är ansvariga för såvitt de vet är med sanningen överensstämmande
och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

RISKFAKTORER

Information på framträdande plats om marknadsrelaterade risker som är väsentliga för de värdepapper som erbjuds
till försäljning eller tas upp till handel skall redovisas i ett avsnitt med rubriken ”Riskfaktorer”.

3.

CENTRAL INFORMATION

3.1.

Redogörelse för rörelsekapital

Emittenten skall ange uttryckligen att det befintliga rörelsekapitalet är tillräckligt för de aktuella behoven, eller i
annat fall redogöra för sin plan för att anskaffa ytterligare rörelsekapital.

3.2.

Eget kapital och skuldsättning

Det skall ingå uppgifter om eget kapital och skuldsättning (i det senare fallet skall det anges vilka skulder som är
täckta av borgen eller säkerhet). Uppgifterna får inte vara äldre än 90 dagar räknat från dagen då dokumentet är
daterat. Även indirekt skuldsättning och eventualförpliktelser skall räknas in.

3.3.

Uppgift om huruvida fysiska eller juridiska personer som är inblandade i emissionen eller erbjudandet har några ekonomiska
eller andra relevanta intressen

En redovisning av samtliga intressen, även eventuella intressekonflikter, som har betydelse för
emissionen/erbjudandet med uppgifter om involverade personer och intressets natur.

3.4.

Motiven för erbjudandet och användningen av de medel erbjudandet förväntas tillföra

Det skall anges med vilket eller vilka motiv erbjudandet görs och, där så är tillämpligt, för vilka huvudsakliga
användningsområden (ordnande efter prioritet) som nettoinkomsterna av transaktionen är avsedda. Om emittenten vet att de medel som erbjudandet förväntas tillföra inte kommer att räcka till för att finansiera alla planerade
ändamål, skall beloppet för de ytterligare medel som krävs anges, samt källor till dessa medel. Den planerade
användningen av inkomsterna skall särskilt klart anges om det gäller förvärv av tillgångar som ligger utanför den
löpande affärsverksamheten, finansiering av ett aviserat förvärv av ett annat företag eller för att lösa, reducera eller
slutbetala skulder.

4.

INFORMATION OM DE VÄRDEPAPPER SOM ERBUDS ELLER TAS UPP TILL HANDEL

4.1.

En beskrivning av typ och slag av värdepapper som erbjuds eller tas upp till handel, däribland ISIN-kod (International Security Identification Number) eller motsvarande identitetskod.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
4.2.

Uppgifter om enligt vilken lagstiftning värdepapperen har upprättats.

4.3.

Uppgift om huruvida värdepapperen är registrerade eller utställda till innehavaren och om de är utfärdade i dokumentform eller kontoförda. I det senare fallet, namn och adress på det bolag som har hand om registret.

4.4.

Uppgift om i vilken valuta värdepapperen är denominerade.

4.5.

En beskrivning av vilka rättigheter, inbegripet eventuella begränsningar av dessa rättigheter, som sammanhänger
med värdepapperen, och av förfarandet för att utöva dessa rättigheter:
—

Rättigheter avseende utdelning:
—

Datum för när rätten till utdelning inträder.

—

Uppgift om den tidsperiod efter vars utgång rätt till utdelning upphör och vem utdelningen i så fall
tillfaller.

—

Restriktioner för utdelning och förfaranden som tillämpas när värdepappersinnehavaren inte är bosatt i
landet.

—

Utdelningssats, beräkningsmetod för denna, utdelningsfrekvens samt uppgift om huruvida betalningarna är av ackumulerad art eller inte.

—

Rösträtt.

—

Företrädesrätt vid nyteckning av värdepapper av samma slag.

—

Rätt till andel av emittentens vinst.

—

Rätt till andel av eventuella överskott vid likvidering.

—

Bestämmelser om inlösen.

—

Bestämmelser om konvertering.

4.6.

Om det gäller nyemission, en förklaring om de resolutioner, auktorisationer och godkännanden som ligger till
grund för upprättandet eller emissionen av värdepapperen.

4.7.

Vid nyemission, den planerade dagen för värdepappersemissionen.

4.8.

Uppgifter om eventuella inskränkningar i rätten att fritt överlåta skuldebreven.

4.9.

Uppgift om huruvida värdepapperen är underställda några tvingande övertagandebud, rätt till tvångsinlösen
(squeeze-out) eller avyttringsrätt (sell-out).

4.10.

Uppgift om huruvida det förekommit offentliga övertagandebud i fråga om emittentens egna kapital under det innevarande eller det föregående räkenskapsåret. Uppgift skall lämnas om pris eller utbytesvillkor vid sådana erbjudanden samt vad resultatet blivit.

4.11.

I fråga om det land där emittenten har sitt säte och det eller de länder där erbjudandet eller ansökan om upptagande till handel görs skall följande anges:
—

Information om källskatt på intäkter av värdepapperen.

—

Uppgift om huruvida emittenten tar på sig ansvaret för att innehålla källskatt.

5.

ERBJUDANDETS FORMER OCH VILLKOR

5.1.

Villkor, statistiska uppgifter om erbjudandet, förväntad tidsplan och information om hur man svarar på erbjudandet

5.1.1.

Villkor som gäller för erbjudandet.

L 215/33

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/34

Europeiska unionens officiella tidning

SV
5.1.2.

Totalbelopp för emissionen eller erbjudandet, med åtskillnad mellan värdepapper som erbjuds till försäljning respektive teckning. Om beloppet inte är fastställt skall metoderna och tidsplanen för offentliggörandet av det slutgiltiga beloppet för erbjudandet anges.

5.1.3.

Information om hur länge erbjudandet kommer att vara öppet, inbegripet eventuella ändringar, och närmare upplysningar om ansökningsförfarandet.

5.1.4.

Uppgift om i vilket skede och under vilka omständigheter erbjudandet eventuellt kan upphävas eller tillfälligt dras
in, samt om det är möjligt att upphäva erbjudandet efter det att handeln med värdepapperen har startat.

5.1.5.

Upplysningar om eventuella begränsningar av teckningsbeloppet och om hur överskjutande belopp som har betalats in av de sökande kommer att återbetalas.

5.1.6.

Närmare upplysningar om minimala och maximala teckningsbelopp (antingen i antal värdepapper eller i totalt
investerat belopp).

5.1.7.

Om investerare som tecknat värdepapper har rätt att dra tillbaka detta beslut skall det anges inom vilken tid så måste
ske.

5.1.8.

Metoder och tidsfrist för betalning och leverans av värdepapperen.

5.1.9.

En fullständig beskrivning av på vilket sätt och vid vilken tidpunkt resultaten av erbjudandet kommer att
offentliggöras.

5.1.10. Förfarandet vid utövande av företrädesrätt, uppgift om teckningsrätters överlåtbarhet och förfarandet för ej utövade teckningsrätter.
5.2.

Plan för distribution och tilldelning

5.2.1.

Vilka olika kategorier av potentiella investerare som värdepapperen erbjuds till. Om erbjudandet görs samtidigt på
marknaderna i två eller flera länder och om en tranch har reserverats eller kommer att reserveras för vissa av dessa,
skall denna tranch anges.

5.2.2.

Såvitt emittenten känner till sådana fakta skall det anges om större aktieägare eller medlemmar av emittentens
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan avser att teckna erbjudna värdepapper, eller om någon enskild person
avser att teckna andelar som motsvarar mer än 5 % av erbjudandet.

5.2.3.

Information före tilldelningen:
a)

Uppgift om hur emissionens olika trancher är fördelade mellan institutionella investerare, privata investerare
och anställda inom företaget, samt eventuella övriga trancher.

b)

Villkor för när en återtagsmöjlighet (clawback) får användas, hur omfattande den får vara samt eventuella minimiprocentsatser för enskilda trancher.

c)

Uppgift om vilken eller vilka tilldelningsmetoder som skall användas vid överteckning av de trancher som är
avsedda för privata investerare respektive för emittentens egna anställda.

d)

En redogörelse för alla eventuella i förväg bestämda förtursregler för vissa kategorier av investerare eller intressegrupper (inklusive investeringsprogram riktade till vänner eller släktingar), vilken andel i procent av hela
erbjudandet som är avdelad för sådan förtursbehandling samt kriterierna för att räknas till en sådan kategori
eller grupp.

e)

Uppgift om huruvida behandlingen av kapitalteckning eller anbud om att få teckna kapital i samband med
tilldelningen kan variera med vilket företag som lägger in eller förmedlar anbudet.

f)

Uppgift om huruvida man fastställt en indikativ lägstanivå för en enskild tilldelning inom tranchen för privata
investerare.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
g)

Uppgift om villkoren för när erbjudandet avslutas samt uppgift om det tidigaste datum då detta kan ske.

h)

Uppgift om det är tillåtet att teckna sig för flera emissioner eller inte, och i de fall där detta inte är tillåtet, hur
sådana fall skall behandlas.

5.2.4.

Förfarande för meddelande till investerarna om vilket belopp som har tilldelats och uppgift om huruvida handeln
kan inledas innan detta har meddelats.

5.2.5.

Övertilldelning och emissionsinstitutets återköpsrätt:
a)

Uppgift om huruvida det finns en övertilldelningsbestämmelse och/eller om emissionsinstitutet har återköpsrätt samt vilken räckvidd eller övre gräns dessa har.

b)

Hur länge övertilldelningsbestämmelsen och/eller emissionsinstitutets återköpsrätt gäller.

c)

Villkor för tillämpning av övertilldelningsbestämmelsen eller utövande av emissionsinstitutets återköpsrätt.

5.3.

Prissättning

5.3.1.

Det skall anges till vilket pris värdepapperen kommer att erbjudas. Om priset ännu inte är känt, eller om det inte
finns en etablerad eller tillräckligt likvid marknad för värdepapperen i fråga skall det anges vilken metod som
använts för att fastställa priset vid erbjudandet, inklusive en förklaring om vem som valt ut kriterierna eller är formellt ansvarig för prisbeslutet. Beloppet för eventuella avgifter och skatter som specifikt kommer att åläggas den
som tecknar eller köper värdepapperen skall också anges.

5.3.2.

Uppgift om förfarande för att meddela det pris till vilket värdepapperen erbjuds.

5.3.3.

Om de befintliga aktieägarna har förtur vid en emission och denna rättighet begränsas eller dras in, skall det − om
värdepapperen måste förvärvas för likvida medel − anges på vilka grunder emissionspriset fastställs samt motiven
till att förtursrätten begränsats eller dragits in, och det skall också anges vilka som drar fördel av beslutet.

5.3.4.

I fall där det under det senaste året funnits eller kan komma att föreligga en väsentlig skillnad mellan det pris som
erbjudits allmänheten och det pris som medlemmar i förvaltnings-, lednings eller kontrollorgan, andra personer i
ledande befattningar eller personer knutna till emittenten genom familjeband eller liknande i praktiken har fått
betala, om förvärvet redan skett, eller kan komma att betala om det rör sig om en rättighet att förvärva värdepapper vid senare tillfälle, skall det bifogas en jämförelse mellan allmänhetens kostnad enligt det föreslagna erbjudandet och det pris dessa kategorier av personer i praktiken betalat eller kommer att betala.

5.4.

Placering och emissionsgarantier

5.4.1.

Namn och adress till den eller dem som samordnar det övergripande erbjudandet och enskilda delar av detta och,
i den mån emittenten eller erbjudaren känner till dem, om placerarna i de olika länder där erbjudandet görs.

5.4.2.

Namn och adress till samtliga betalnings- och depåombud i de olika länderna.

5.4.3.

Namn och adress till de företag som är villiga att garantera emissionen på grundval av ett fast åtagande och namn
och adress till de företag som är villiga att placera emissionen utan ett fast åtagande eller enligt principen om ”bästa
möjliga utförande”. Uppgifter om de väsentliga inslagen i avtalen, inbegripet kvoteringen. Om garantin inte omfattar hela emissionen; uppgift om hur stor andel som inte omfattas. Uppgift om det totala beloppet för garanti- och
placeringsprovisioner.

5.4.4.

Information om när garantiavtalet slöts eller kommer att slutas.

6.

UPPTAGANDE TILL HANDEL OCH HANDELSSYSTEM

6.1.

Uppgifter om huruvida de värdepapper som erbjuds är eller kommer att bli föremål för en ansökan om upptagande till handel med avsikt att de skall distribueras på en reglerad marknad eller motsvarande, med information
om vilka marknader som avses. Detta förhållande skall omnämnas på ett sådant sätt att det inte ger intryck av att
ansökan om upptagande till handel med säkerhet kommer att beviljas. De dagar då värdepapperen tidigast kommer att tas upp till handel skall anges om de är kända.

L 215/35

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/36

Europeiska unionens officiella tidning

SV
6.2.

Alla reglerade marknader eller motsvarande marknader på vilka enligt vad emittenten känner till värdepapper i
samma klass som de värdepapper som erbjuds eller som skall tas upp till handel redan finns upptagna till handel.

6.3.

Om utställandet av värdepapper för vilka ansökan om upptagande till handel på en reglerad marknad görs samtidigt eller nästan samtidigt med teckning eller försäljning till enskild part av värdepapper av samma slag eller värdepapper av andra slag ställs ut för att introduceras för allmän eller enskild placering, skall uppgifter lämnas om
arten av dessa transaktioner och om antal och egenskaper beträffande de värdepapper som transaktionerna avser.

6.4.

Närmare upplysningar om de företag som har gjort ett fast åtagande om att agera som mellanhänder vid sekundär
handel och som erhåller likvida medel genom prisskillnaden mellan efterfrågan och utbud samt en redogörelse för
de viktigaste villkoren i deras åtagande.

6.5.

Om stabilisering förekommer, dvs. att en emittent eller säljare av värdepapper inrättat ett övertilldelningsförfarande
eller om det på annat sätt föreslagits att åtgärder för att stabilisera priserna kan komma att förekomma i samband
med att värdepapper erbjuds skall följande anges:

6.5.1.

Att stabiliseringsåtgärder kan komma att vidtas men att det däremot inte föreligger något garanti för detta, samt att
åtgärderna kan komma att avslutas vid vilken tidpunkt som helst.

6.5.2.

Början och slutet på den period under vilken stabilisering kan äga rum.

6.5.3.

Namnet på den som ansvarar för stabiliseringsåtgärder inom varje berörd jurisdiktion, såvida dessa uppgifter är tillgängliga vid offentliggörandet.

6.5.4.

Det faktum att stabiliseringstransaktioner kan leda till en kurs på marknaden som är högre än den kurs som skulle
gälla i annat fall.

7.

SÄLJANDE VÄRDEPAPPERSINNEHAVARE

7.1.

Namn och kontorsadress till den fysiska eller juridiska person som erbjuder att sälja värdepapperen samt befattning, uppdrag eller annat väsentligt förhållande som säljaren har haft till emittenten av värdepapperen eller till
någon av emittentens företrädare eller närstående företag under de senaste tre åren.

7.2.

Uppgift om antal och slag av värdepapper som erbjuds av var och en av de säljande värdepappersinnehavarna.

7.3.

Blockeringsöverenskommelser (lock up agreements):
Berörda parter.
Överenskommelsens innehåll och undantag från denna
Uppgifter om hur länge blockeringen varar.

8.

KOSTNADEN FÖR EMISSIONEN/ERBJUDANDET

8.1.

Här bör de sammanlagda nettointäkterna och en beräkning av de sammanlagda kostnaderna för emissionen eller
erbjudandet anges.

9.

UTSPÄDNING

9.1.

Utspädningseffekt som erbjudandet för med sig i absoluta och procentuella termer.

9.2.

När det gäller teckningserbjudanden som riktar sig till befintliga aktieägare skall den absoluta och procentuella
utspädningseffekt som uppstår för dem som inte tecknar sig för erbjudandet anges.

10.

YTTERLIGARE INFORMATION

10.1.

Om rådgivare som har anknytning till en emission finns omnämnda i värdepappersnoten skall det finnas en förklaring om i vilken kapacitet dessa har agerat.

10.2.

Upplysningar om annan information i värdepappersnoten som har reviderats eller översiktligt granskats av de lagstadgade revisorerna och som har varit föremål för en rapport av revisorerna. Återgivning av rapporten eller, med
godkännande från den behöriga myndigheten, en sammanfattning av denna.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.3.

Om ett utlåtande eller rapport som tillskrivs en sakkunnig person ingår i värdepappersnoten skall namnet på denna
person anges, liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om huruvida personen har några väsentliga intressen i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga tagits fram på emittentens begäran skall detta klart
anges, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker, vilket skall ske med samtycke från den person som
svarar för den aktuella delen av värdepappersnoten.

10.4.

Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och
att − såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av
berörd tredje man − inga uppgifter har utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig
eller missvisande. Dessutom skall källorna till informationen anges.

L 215/37

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/38

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA IV
Minimikrav för information i registreringsdokument för skuldebrev och
derivatinstrument (mall)
(Skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på mindre
än 50 000 euro)

1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer som är ansvariga för den information som ges i registreringsdokumentet och, i förekommande fall, för vissa delar av informationen. I det senare fallet skall dessa delar anges. När det gäller fysiska personer, däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

En försäkran från de ansvariga för registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att
säkerställa att uppgifterna i dokumentet, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och att ingenting är
utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven av de ansvariga för
vissa delar av registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i den del av dokumentet som de är ansvariga för, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och
att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

LAGSTADGADE REVISORER

2.1.

Namn och adresser till emittentens revisorer under den period som omfattas av de historiska finansiella uppgifterna (tillsammans med uppgift om deras medlemskap i en yrkessammanslutning).

2.2.

Om revisorer har avgått, flyttats eller inte utsetts på nytt under den period som omfattas av den historiska finansiella informationen skall väsentliga upplysningar lämnas.

3.

UTVALD FINANSIELL INFORMATION

3.1.

Utvald historisk finansiell information om emittenten för varje räkenskapsår för den period som omfattas av den
historiska finansiella informationen och för eventuella senare finansiella delperioder, i samma valuta som den finansiella informationen.

Den utvalda historiska finansiella informationen skall innehålla nyckeltal som ger en överblick över emittentens
finansiella situation.

3.2.

Om utvald finansiell information tillhandahålls för delperioder skall även jämförbara uppgifter för samma period
föregående räkenskapsår tillhandahållas, förutom när det gäller kravet på jämförbara balansuppgifter då det räcker
med att presentera balansräkningen från utgången av året.

4.

RISKFAKTORER

Information på framträdande plats om riskfaktorer som kan påverka emittentens möjligheter att fullgöra de förpliktelser gentemot investerarna som värdepapperen medför. Detta skall ske i ett avsnitt med rubriken
”Riskfaktorer”.

5.

INFORMATION OM EMITTENTEN

5.1.

Emittentens historik och utveckling

5.1.1.

Emittentens registrerade företagsnamn och i förekommande fall sekundär/kommersiell beteckning.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

5.1.2.

Plats där emittenten är registrerad samt dess organisationsnummer eller motsvarande.

5.1.3.

Dagen för bildandet och uppgift om tiden för emittentens bestånd, om inte denna tid är obestämd.

5.1.4.

Uppgift om emittentens säte och bolagsform, enligt vilken lagstiftning emittenten bedriver verksamhet, i vilket land
bildandet ägde rum samt adress och telefonnummer till styrelsens säte (eller huvudsakligt verksamhetsställe om
detta avviker från styrelsens säte).

5.1.5.

Uppgift om eventuella händelser som nyligen inträffat och är specifika för emittenten, i den utsträckning de har en
väsentlig inverkan på bedömningen av emittentens solvens.

5.2.

Investeringar

5.2.1.

En beskrivning av de viktigaste investeringar som ägt rum sedan de senaste offentliggjorda redovisningarna.

5.2.2.

Uppgift om företagets viktigaste framtida investeringar, vilket skall avse de investeringar för vilka dess ledning ingått
konkreta åtaganden.

5.2.3.

Uppgift om förestående kapitalbehov för att uppfylla förpliktelser i samband med sådana operationer som avses i
5.2.2.

6.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

6.1.

Huvudsaklig verksamhet

6.1.1.

En kort beskrivning av emittentens huvudsakliga verksamhet med angivande av de viktigaste kategorierna av varor
som säljs och/eller tjänster som utförs.

6.1.2.

Uppgift om nya produkter och/eller verksamheter av betydelse.

6.2.

Huvudsakliga marknader
En kortfattad beskrivning av de huvudsakliga marknader där företaget konkurrerar.

6.3.

Om företaget yttrat sig över sitt konkurrensläge på marknaden skall grunderna för detta anges.

7.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

7.1.

Om emittenten tillhör en koncern, en kort beskrivning av koncernen och av emittentens ställning inom denna.

7.2.

Om emittenten är beroende av andra företag inom koncernen skall detta anges klart, tillsammans med en förklaring av vad beroendeförhållandet består i.

8.

INFORMATION OM TRENDER

8.1.

Det skall bifogas en förklaring om att inga väsentliga negativa förändringar har ägt rum i emittentens framtidsutsikter sedan den senast offentliggjorda reviderade redovisningen.
Om emittenten inte kan avge någon sådan förklaring skall det redovisas i detalj vad den väsentliga negativa förändringen består i.

8.2.

Uppgift om alla kända trender, osäkerhetsfaktorer, potentiella fordringar eller andra krav, åtaganden eller händelser som kan förväntas ha en inverkan på emittentens affärsutsikter. Sådana uppgifter skall täcka åtminstone det
innevarande räkenskapsåret.

9.

RESULTATPROGNOSER ELLER FÖRVÄNTADE RESULTAT
Om emittenten väljer att låta registreringsdokumentet innehålla en resultatprognos eller en beräkning av förväntat
resultat skall det innehålla de upplysningar som anges i punkterna 9.1 och 9.2.

9.1.

En redogörelse för de viktigaste av de antaganden som ligger till grund för prognosen eller det förväntade resultatet.
Det skall i dessa fall göras tydlig skillnad mellan antaganden om faktorer som medlemmarna av emittentens
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har något inflytande över och antaganden om faktorer som ligger helt

L 215/39

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/40

Europeiska unionens officiella tidning

SV

utanför deras kontroll. Antagandena måste vara lätta att förstå för investerarna, vara specifika och exakta, och inte
beroende av huruvida de beräkningar som ligger till grund för prognosen generellt sett är korrekta.

9.2.

En rapport som sammanställts av en revisor bör inkluderas, och det bör framgå av dennes yttrande att prognosen
i fråga sammanställts på riktigt sätt och utifrån de uppgifter som angetts, och att de räkenskaper som legat till grund
för prognosen eller beräkningen upprättats enligt emittentens gängse redovisningsrutiner.

9.3.

Tillvägagångssättet för att upprätta prognosen eller beräkningen skall vara jämförbart med det som använts för den
historiska finansiella informationen.

10.

FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH KONTROLLORGAN

10.1.

Namn, kontorsadress och befattning för nedanstående personer i det emitterande bolaget, med angivande av deras
viktigaste sysselsättningar utanför emittentens verksamhet, om dessa är av betydelse för emittenten:

10.2.

a)

Medlemmar av förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan.

b)

Komplementärer i kommanditbolag med aktiekapital.

Intressekonflikter inom förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan

Om det föreligger en potentiell intressekonflikt hos någon av de personer som avses i 10.1 – dvs. om deras privata
intressen kan stå i strid med emittentens – skall detta anges. Om det inte föreligger några sådana intressekonflikter
skall detta faktum bekräftas uttryckligen.

11.

STYRELSENS ARBETSFORMER

11.1.

Uppgifter om emittentens särskilda styrelsekommittéer för revisions- och avlöningsfrågor, namnen på ledamöterna samt en kortfattad beskrivning av kommittéernas uppdrag.

11.2.

En förklaring om huruvida emittenten uppfyller sitt lands regler för företagsstyrning. Om emittenten inte uppfyller
sådana regler skall detta anges uttryckligen, jämte en förklaring av orsakerna.

12.

STÖRRE AKTIEÄGARE

12.1.

Såvitt emittenten har kännedom om att det finns externt ägande eller kontroll av bolaget skall det anges vem som
utövar denna kontroll, vad kontrollen består i samt vad som görs för att garantera att den inte missbrukas.

12.2.

Alla överenskommelser eller motsvarande som emittenten känner till och som senare kan komma att leda till att
kontrollen förändras skall också anges.

13.

UPPLYSNINGAR OM EMITTENTENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER, FINANSIELLA SITUATION SAMT
VINSTER OCH FÖRLUSTER

13.1.

Historisk finansiell information

För de senaste två åren (eller så länge som emittenten bedrivit verksamhet om denna period är kortare än tre år)
skall det finnas tillgång till reviderad finansiell information, samt en revisionsberättelse för varje år. Denna finansiella information skall vara sammanställd enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller, om den inte är tillämplig,
enligt en viss medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter från gemenskapen. För emittenter från
tredjeland skall den finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. Om informationen i fråga inte motsvarar dessa standarder skall den omräknas enligt dessa standarder innan den läggs fram.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Den historiska finansiella informationen för det senaste året skall sammanställas och presenteras på ett sätt som är
konsekvent i förhållande till den kommande årsredovisningen och med hänsyn till redovisningsstandarder och
redovisningspolicy samt lagstiftning för årsredovisningar.
Om emittenten varit aktiv inom sitt aktuella verksamhetsområde i mindre än ett år skall den reviderade historiska
finansiella informationen vara sammanställd enligt de standarder för årsredovisningar som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder eller, om så inte är tillämpligt, en medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter inom EU. För emittenter från tredjeland skall
den historiska finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder
som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. Den historiska finansiella informationen måste vara reviderad.
Om den reviderade historiska finansiella informationen upprättas enligt nationella redovisningsstandarder skall de
uppgifter som faller inom denna rubrik minst omfatta:
a)

balansräkning,

b)

resultaträkning,

c)

finansieringsanalys,
och

d)

beskrivning av bokföringsprinciperna samt andra förklarande noter.

Den historiska finansiella information som hänför sig till hela år skall vara granskad av en oberoende revisor eller
omfattas av en rapport om huruvida den, i enlighet med de revisionsstandarder som gäller i en medlemsstat eller
en motsvarande standard, ger en korrekt och rättvisande beskrivning i registreringsdokumentet.
13.2.

Finansiella rapporter
Om emittenten sammanställer redovisning både för det egna företaget och för hela koncernen skall åtminstone koncernredovisningen ingå i registreringsdokumentet.

13.3.

Revision av den årliga historiska finansiella informationen

13.3.1. Det skall ingå en förklaring om att den finansiella information har granskats av revisor. Om de lagstadgade revisorerna avböjt att avlägga revisionsberättelse eller meddelat en reservation eller motsvarande skall motiveringen till
att de har avböjt, alternativt texten till reservationen eller annan typ av förbehåll, återges i sin helhet.
13.3.2. Det skall anges om andra delar av registreringsdokumentet har granskats av revisorer.
13.3.3. Om finansiella uppgifter i registreringsdokumentet kommer från andra källor än reviderade redovisningar ange den
aktuella källan, liksom det faktum att det rör sig om uppgifter som inte har granskats av revisor.
13.4.

Den senaste finansiella informationen

13.4.1. Det senaste år för vilket det föreligger reviderad finansiell information får inte ligga mer än 18 månader före datumet för registreringsdokumentet.
13.5.

Delårsrapportering och annan finansiell information

13.5.1. Om emittenten offentliggjort finansiell information på kvartals- eller halvårsbasis efter datumet för den senaste reviderade årsredovisningen skall även denna information ingå i registreringsdokumentet. Om kvartals- eller halvårsrapporteringen har reviderats eller setts över informellt av revisor skall revisionsberättelsen eller resultatet av översynen också inkluderas. Om rapporteringen inte reviderats eller setts över av revisor skall detta faktum anges
uttryckligen.

L 215/41

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/42

Europeiska unionens officiella tidning

SV

13.5.2. Om registreringsdokumentet är daterat mer än nio månader efter slutet av det senaste räkenskapsår för vilket det
finns reviderade räkenskaper skall det innehålla finansiell information som täcker åtminstone de första sex månaderna av det räkenskapsåret. Om den finansiella informationen inte har granskats av revisor skall detta anges.
Finansiell delårsrapportering skall innehålla jämförbara uppgifter för samma period föregående räkenskapsår, förutom när det gäller uppgifter i balansräkningen, för vilka kravet på jämförande information kan uppfyllas genom
att balansräkningen vid utgången av det föregående räkenskapsåret redovisas.
13.6.

Rättsliga förfaranden och skiljeförfaranden
Det bör anges om emittenten varit part i några rättsliga förfaranden eller förlikningsförfaranden (inklusive ännu
icke avgjorda ärenden och ärenden som emittenten är medveten om kan uppkomma) under de senaste tolv månaderna, och som nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på emittentens eller företagskoncernens finansiella situation eller lönsamhet. Om inga sådana förfaranden föreligger skall även detta anges uttryckligen.

13.7.

Väsentliga förändringar i emittentens finansiella situation eller ställning på marknaden
Registreringsdokumentet skall innehålla uppgifter om alla väsentliga förändringar som inträffat vad gäller koncernens finansiella situation eller ställning på marknaden sedan den senaste perioden för vilken antingen reviderad
finansiell information eller delårsinformation har offentliggjorts. Om inga sådana förändringar skett skall även detta
anges uttryckligen.

14.

YTTERLIGARE INFORMATION

14.1.

Aktiekapital

14.1.1. Storleken på det emitterade kapitalet samt antal och slag beträffande de aktier som kapitalet är fördelat på, med
angivande av aktiernas väsentligaste egenskaper; uppgift om hur stor del av det emitterade kapitalet som återstår
att inbetala, med angivande av antalet eller av det sammanlagda nominella värdet och arten beträffande de aktier
som ännu inte är fullt betalda, i förekommande fall uppdelade efter inbetalningens omfattning.
14.2.

Stiftelseurkund och bolagsordning

14.2.1. I tillämpliga fall uppgift om register och registreringsnummer, samt en beskrivning av emittentens mål och syften
och en angivelse av var i stiftelseurkunden eller bolagsordningen de anges.
15.

VÄSENTLIGA KONTRAKT
En kort sammanfattning av alla kontrakt av större betydelse som inte ingår i den löpande affärsverksamheten och
som kan leda till att ett företag inom koncernen tilldelas en rättighet eller åläggs en skyldighet som väsentligt kan
påverka emittentens förmåga att uppfylla sina förpliktelser gentemot innehavarna av de värdepapper som emitteras.

16.

INFORMATION FRÅN TREDJE MAN, EXPERTUTLÅTANDEN OCH UPPGIFT OM HURUVIDA TREDJE
MAN I FRÅGA HAR NÅGRA INTRESSEN I EMITTENTEN

16.1.

Om ett utlåtande eller rapport som tillskrivs tredje man i egenskap av sakkunnig ingår i registreringsdokumentet
skall namnet på denna person anges, liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om huruvida personen har några väsentliga intressen i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga tagits fram på emittentens
begäran skall detta klart anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker.
En rapport eller ett utlåtande av detta slag får inte inkluderas utan samtycke från den person som sammanställt den
aktuella delen av dokumentet.

16.2.

Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och
att - såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av
berörd tredje man - inga uppgifter har utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig
eller missvisande. Emittenten skall också ange källorna till informationen.

17.

FÖREVISADE DOKUMENT
Det skall anges uttryckligen att följande handlingar (i förekommande fall) eller kopior av dem skall kunna uppvisas
under hela den period som registreringsdokumentet omfattar:
a)

Emittentens stiftelseurkund och bolagsordning.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

b)

Alla rapporter, brev och andra handlingar, historisk finansiell information, utvärderingar eller förklaringar som
utfärdats på emittentens begäran och som till någon del ingår i eller hänvisas till i registreringsdokumentet.

c)

Den historiska finansiella information som föreligger för emittenten eller – om det rör sig om en koncern –
för emittenten och alla dess dotterbolag för de två senaste räkenskapsåren före det år som registreringsdokumentet omfattar.

Det skall vidare anges om handlingarna i fråga kan visas upp i pappersformat eller elektroniskt format.

L 215/43

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/44

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA V
Minimikrav för information i värdepappersnoten avseende skuldebrev (mall)
(Skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på mindre än 50 000 euro)
1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer med ansvar för den information som ges i prospektet och i förekommande fall för vissa
delar av denna information och i så fall uppgifter om vilka delar som avses. När det gäller fysiska personer, däribland
medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning anges. I fråga
om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

Försäkran avgiven av de ansvariga för prospektet att, efter att ha vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att
säkerställa att så är fallet, uppgifterna i prospektet är, såvitt de vet, med sanningen överensstämmande och att ingenting är utelämnat på ett sätt som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven
av de ansvariga för vissa delar av prospektet att uppgifterna i den del av prospektet för vilken de är ansvariga, såvitt
de vet, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat på ett sätt som skulle kunna
påverka dess innebörd.

2.

RISKFAKTORER

2.1.

Information på framträdande plats om marknadsrelaterade risker som är väsentliga för de värdepapper som erbjuds
till försäljning eller tas upp till handel skall redovisas i ett avsnitt med rubriken ”Riskfaktorer”.

3.

CENTRAL INFORMATION

3.1.

Uppgift om huruvida fysiska eller juridiska personer som är inblandade i emissionen eller erbjudandet har några ekonomiska
eller andra relevanta intressen
Det skall anges vilka personer som eventuellt innehar intressen som kan vara av väsentlig betydelse för emissionen
eller erbjudandet, inklusive sådana intressen som kan stå i konflikt. Förutom namnet på de berörda personerna skall
det anges vilken typ av intresse det gäller.

3.2.

Motiven för erbjudandet och användningen av de medel erbjudandet förväntas tillföra
Motiven till erbjudandet, om det inte avser lönsamhet eller skydd mot vissa risker, och i tillämpliga fall upplysningar
om de samlade kostnaderna för emissionen eller erbjudandet och det beräknade nettobeloppet för de medel som
erbjudandet förväntas tillföra. Dessa kostnader och intäkter skall fördelas på varje huvudsakligt avsett användningsområde och redovisade i prioritetsordning mellan dessa användningsområden. Om emittenten vet att de medel som
erbjudandet förväntas tillföra inte kommer att räcka till för att finansiera alla planerade ändamål, skall beloppet för
de ytterligare medel som krävs anges, samt källor till dessa medel.

4.

INFORMATION OM DE VÄRDEPAPPER SOM ERBUDS ELLER TAS UPP TILL HANDEL

4.1.

En beskrivning av typ och slag av värdepapper som erbjuds eller tas upp till handel, däribland ISIN-kod (International Security Identification Number) eller motsvarande identitetskod för värdepapper.

4.2.

Uppgifter om enligt vilken lagstiftning värdepapperen har upprättats.

4.3.

Uppgift om huruvida värdepapperen är registrerade eller utställda till innehavaren och om de är utfärdade i dokumentform eller kontoförda. I det senare fallet, namn och adress på det bolag som har hand om registret.

4.4.

Uppgift om i vilken valuta värdepapperen är denominerade.

4.5.

Rangordning av de värdepapper som erbjuds eller tas upp till handel, inbegripet sammanfattningar av eventuella
klausuler som är avsedda att påverka rangordningen eller göra värdepapperet oprioriterat i förhållande till emittentens eventuella befintliga eller framtida skuldförbindelser.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

4.6.

En beskrivning av vilka rättigheter, inbegripet eventuella begränsningar av dessa rättigheter, som sammanhänger med
värdepapperen, och av förfarandet för att utöva dessa rättigheter.

4.7.

Den nominella räntan och bestämmelser om räntebetalningarna.
—

Den dag från och med vilken ränta betalas ut samt ränteförfallodagar.

—

Preskriptionstid vad gäller krav på ränta och återbetalning av lånebeloppet.

Om räntan inte är fast, en beskrivning av det underliggande instrument som den baseras på och vilken metod som
används för att korrelera dessa båda faktorer samt uppgift om var man kan få upplysningar om det underliggande
instrumentets tidigare och fortsatta resultat och om dess volatilitet.
—

Beskrivning av ev. störande händelser på marknaden eller vid avveckling som påverkar det underliggande
instrumentet.

—

Justeringsregler för att ta hänsyn till händelser som påverkar det underliggande instrumentet.

—

Beräkningsombudets namn.

Om räntebetalningarna på värdepapperet baseras på ett derivatinslag skall en klar och fullständig förklaring lämnas
så att investerarna kan förstå hur värdet av deras investeringar påverkas av värdet på det eller de underliggande instrumenten, särskilt under de omständigheter då riskerna är mest uppenbara.
4.8.

Förfallodag och bestämmelser som gäller amortering av lånet, inklusive förfarandet vid återbetalning. Om amortering i förväg övervägs, på initiativ av antingen emittenten eller innehavaren, skall bestämmelserna rörande amorteringstidpunkter och amorteringsvillkor anges.

4.9.

Uppgift om avkastning. Sättet att beräkna avkastningen skall beskrivas kortfattat.

4.10. Representation av skuldebrevsinnehavarna med uppgifter om den organisation som företräder investerarna och
bestämmelser rörande denna representation. Uppgift om var allmänheten kan få tillgång till de avtal som gäller för
detta slags representation.
4.11. Om det gäller nyemission, en förklaring om de resolutioner, auktorisationer och godkännanden som ligger till grund
för upprättandet eller emissionen av värdepapperen.
4.12. Vid nyemission, den planerade dagen för värdepappersemissionen.
4.13. Uppgifter om eventuella inskränkningar i rätten att fritt överlåta skuldebreven.
4.14. I fråga om det land där emittenten har sitt säte och det land eller de länder där erbjudandet eller ansökan om upptagande till handel görs:
—

Information om källskatt på intäkter av värdepapperen.

—

Uppgift om huruvida emittenten tar på sig ansvaret för att innehålla källskatt.

5.

ERBJUDANDETS FORMER OCH VILLKOR

5.1.

Villkor, statistiska uppgifter om erbjudandet, förväntad tidsplan och information om hur man svarar på erbjudandet

5.1.1. Villkor som gäller för erbjudandet.
5.1.2. Totalbelopp för emissionen eller erbjudandet. Om beloppet inte är fastställt skall metoderna och tidsplanen för
offentliggörandet av det slutgiltiga beloppet för erbjudandet anges.
5.1.3. Information om hur länge erbjudandet kommer att vara öppet, inbegripet eventuella ändringar, och närmare upplysningar om ansökningsförfarandet.

L 215/45

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

5.1.4. Upplysningar om eventuella begränsningar av teckningsbeloppet och om hur överskjutande belopp som har betalats in av de sökande kommer att återbetalas.
5.1.5. Närmare upplysningar om minsta och högsta teckningsbelopp (antingen i antal värdepapper eller i totalt
investeringsbelopp).
5.1.6. Metoder och tidsfrist för betalning och leverans av värdepapperen.
5.1.7. En fullständig beskrivning av på vilket sätt och vid vilken tidpunkt resultaten av erbjudandet kommer att
offentliggöras.
5.1.8. Förfarandet vid utövande av företrädesrätt, uppgift om teckningsrätters överlåtbarhet och förfarandet för ej utövade
teckningsrätter.
5.2.

Plan för distribution och tilldelning

5.2.1. Vilka olika kategorier av potentiella investerare som värdepapperen erbjuds till. Om erbjudandet görs samtidigt på
marknaderna i två eller flera länder och om en tranch har reserverats eller kommer att reserveras för vissa av dessa,
skall denna tranch anges.
5.2.2. Förfarande för meddelande till investerarna om vilket belopp som har tilldelats och uppgift om huruvida handeln
kan inledas innan detta har meddelats.
5.3.

Prissättning

5.3.1. Uppgift om till vilket förväntat pris värdepapperen kommer att bjudas ut eller om vilken metod som kommer att
användas för att fastställa priset och förfarandet för att offentliggöra det. Belopp för eventuella avgifter och skatter
som specifikt kommer att åläggas den som tecknar eller köper värdepapperen skall också anges.
5.4.

Placering och emissionsgarantier

5.4.1. Namn och adress till den eller dem som samordnar det övergripande erbjudandet och enskilda delar av detta och, i
den mån emittenten eller erbjudaren känner till dem, om placerarna i de olika länder där erbjudandet görs.
5.4.2. Namn och adress till samtliga betalnings- och depåombud i de olika länderna.
5.4.3. Namn och adress till de företag som är villiga att garantera emissionen på grundval av ett fast åtagande och namn
och adress till de företag som är villiga att placera emissionen utan ett fast åtagande eller enligt principen om ”bästa
möjliga utförande”. Uppgifter om de väsentliga inslagen i avtalen, inbegripet kvoteringen. Om garantin inte omfattar hela emissionen; uppgift om hur stor andel som inte omfattas. Uppgift om det totala beloppet för garanti- och
placeringsprovisioner.
5.4.4. Information om när garantiavtalet slöts eller kommer att slutas.
6.

UPPTAGANDE TILL HANDEL OCH HANDELSSYSTEM

6.1.

Uppgifter om huruvida de värdepapper som erbjuds är eller kommer att bli föremål för en ansökan om upptagande
till handel med avsikt att de skall distribueras på en reglerad marknad eller motsvarande, med information om vilka
marknader som avses. Detta förhållande skall omnämnas på ett sådant sätt att det inte ger intryck av att ansökan om
upptagande till handel med säkerhet kommer att beviljas. Om det är känt ange den tidigaste dagen för värdepapperens upptagande till handel.

6.2.

Alla reglerade marknader eller motsvarande marknader på vilka enligt vad emittenten känner till värdepapper i
samma klass som de värdepapper som erbjuds eller som skall tas upp till handel redan finns upptagna till handel.

6.3.

Namn och adress till de företag som har gjort ett fast åtagande om att agera som mellanhänder vid sekundär handel
och som erhåller likvida medel genom prisskillnaden mellan efterfrågan och utbud samt en redogörelse för de viktigaste villkoren i deras åtagande.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

7.

YTTERLIGARE INFORMATION

7.1.

Om rådgivare som har anknytning till en emission finns omnämnda i värdepappersnoten skall det finnas en förklaring om i vilken kapacitet dessa har agerat.

7.2.

Upplysningar om annan information i värdepappersnoten som har reviderats eller översiktligt granskats av de lagstadgade revisorerna och som har varit föremål för en rapport av revisorerna. Återgivning av rapporten eller, med
godkännande från den behöriga myndigheten, en sammanfattning av denna.

7.3.

Om ett utlåtande eller rapport som tillskrivs en sakkunnig person ingår i värdepappersnoten skall namnet på denna
person anges, liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om huruvida personen har några väsentliga intressen i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga tagits fram på emittentens begäran skall detta klart
anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker. En rapport eller ett utlåtande av detta slag får inte inkluderas utan samtycke från den person som sammanställt den aktuella delen av
värdepappersnoten.

7.4.

Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och att −
såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av berörd
tredje man − inga uppgifter har utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande. Dessutom skall källorna till informationen anges.

7.5.

Kreditvärdighetsbetyg som tilldelats en emittent eller en emittents skuldebrev på begäran av emittenten eller med dennes medverkan under fastställandet av kreditvärdighetsbetyget. En kort förklaring av ratingens innebörd om en sådan
tidigare har offentliggjorts av den som har utfört ratingen.

L 215/47

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning
BILAGA VI
Minimikrav på information för garantier
(Tilläggsmodul)

1. GARANTINS ART
En beskrivning av åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att alla skyldigheter i samband med emissionen kommer
att utföras enligt givna regler, antingen detta sker i form av en garanti, en säkerhet, ett så kallat ”keep well-avtal”, ett försäkringsavtal eller ett motsvarande åtagande (för enkelhetens skull används hädanefter samlingsbegreppet ”garantier” för
alla typer av åtaganden och den som tillhandahåller garantierna kallas ”garantigivare”).
Utan att det påverkar den generella tillämpligheten av det som tidigare angivits, täcker dessa åtgärder även åtaganden
om att uppfylla skyldigheter att lösa in skuldebrev eller att betala räntor och det skall anges hur åtgärderna skall verka
för att de garanterade betalningarna görs i rätt tid.
2. GARANTINS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Upplysningar skall ges om garantins bestämmelser och villkor, samt om dess tillämpningsområde. Utan att det påverkar
den generella tillämpligheten av det som tidigare angivits, skall det även anges om garantins tillämplighet är villkorad i
händelse av betalningssvårigheter enligt säkerhetsavtalet eller villkoren i försäkrings- eller ”keep well”-avtalet mellan emittenten och garantigivaren. Närmare upplysningar skall även ges om garantigivarens vetorätt i fråga om säkerhetsinnehavarens rättigheter, enligt vad som ofta förekommer i försäkringsavtal.
3. INFORMATION OM GARANTIGIVAREN
Garantigivaren skall lämna upplysningar om sig själv på samma sätt som om garantigivaren hade varit emittent av
samma typ av värdepapper som utgör föremålet för garantin.
4. FÖREVISADE DOKUMENT
Uppgift om var allmänheten har tillgång till avtalstexterna och andra dokument med anknytning till garantin.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA VII
Minimikrav för information i registreringsdokument för värdepapper med
bakomliggande tillgångar som säkerhet (mall)

1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer som är ansvariga för den information som ges i registreringsdokumentet och, i förekommande fall, för vissa delar av informationen. I det senare fallet skall dessa delar anges. När det gäller fysiska personer,
däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning
anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

En försäkran avgiven av de ansvariga för registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för
att säkerställa att uppgifterna i dokumentet såvitt de vet är med sanningen överensstämmande och att ingenting är
utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven av de ansvariga för
vissa delar av registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i den del av dokumentet som de är ansvariga för såvitt de vet är med sanningen överensstämmande och att
ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

LAGSTADGADE REVISORER

2.1.

Namn och adresser till emittenternas revisorer under den period som omfattas av den historiska finansiella informationen (tillsammans med uppgift om deras eventuella medlemskap i relevanta branschorganisationer).

3.

RISKFAKTORER

3.1.

Information på framträdande plats om riskfaktorer som är specifika för emittenten eller branschen i ett avsnitt med
rubriken ”Riskfaktorer”.

4.

INFORMATION OM EMITTENTEN

4.1.

En deklaration om huruvida emittenten är ett särskilt upprättat bolag för ändamålet att emittera värdepapper för vilka
säkerheten utgörs av tillgångar.

4.2.

Emittentens registrerade företagsnamn och i förekommande fall sekundär/kommersiell beteckning.

4.3.

Plats där emittenten är registrerad samt dess organisationsnummer eller motsvarande.

4.4.

Dagen för bildandet och uppgift om tiden för emittentens bestånd, om inte denna tid är obestämd.

4.5.

Uppgift om emittentens säte och bolagsform, enligt vilken lagstiftning emittenten bedriver verksamhet, i vilket land
bildandet ägde rum samt adress och telefonnummer till styrelsens säte (eller huvudsakligt verksamhetsställe om detta
avviker från styrelsens säte).

4.6.

Uppgift om storleken på emittentens auktoriserade maximikapital och beloppet för det kapital som har godkänts för
emission, samt antal och slag av värdepapper som kapitalet är sammansatt av.

5.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

5.1.

Kortfattad beskrivning av emittentens huvudsakliga verksamhet.

5.2.

En övergripande beskrivning av parterna i värdepapperiseringsprogrammet däribland information om det direkta eller
indirekta ägandet eller kontrollen dem emellan.

L 215/49

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/50

Europeiska unionens officiella tidning

SV
6.

FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH KONTROLLORGAN

6.1.

Namn, kontorsadress och befattning för nedanstående personer i det emitterande bolaget, med angivande av deras
viktigaste sysselsättningar utanför emittentens verksamhet, om dessa är av betydelse för emittenten:
a)

Medlemmar av förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan.

b)

Komplementärer i kommanditbolag med aktiekapital.

7.

STÖRRE AKTIEÄGARE

7.1.

Såvitt emittenten har kännedom om att det finns externt ägande eller kontroll av bolaget skall det anges vem som
utövar denna kontroll, vad kontrollen består i samt vad som görs för att garantera att den inte missbrukas.

8.

UPPLYSNINGAR OM EMITTENTENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER, FINANSIELLA STÄLLNING SAMT
VINSTER OCH FÖRLUSTER

8.1.

Om emittenten inte har påbörjat någon verksamhet sedan dagen för bildandet eller upprättandet och inga årsredovisningar har upprättats vid dagen för utställandet av registreringsdokumentet, skall registreringsdokumentet innehålla en förklaring om detta.

8.2.

Historisk finansiell information
Om emittenten sedan dagen för bildandet eller upprättandet har påbörjat sin verksamhet och årsredovisningar har
upprättats, skall registreringsdokumentet innehålla reviderad finansiell information för de två senaste verksamhetsåren (eller för den tid som emittenten har bedrivit verksamhet om den är kortare än två år) samt en revisionsberättelse för varje år. Denna finansiella information skall vara upprättad enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller, om
den inte är tillämplig, enligt en viss medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter från gemenskapen. För emittenter från tredjeland skall den finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt
ett tredjelands nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. Om informationen i fråga inte motsvarar dessa standarder skall den omarbetas innan den läggs fram.
Den historiska finansiella informationen för det senaste året skall sammanställas och presenteras på ett sätt som är
konsekvent i förhållande till den kommande årsredovisningen och med hänsyn till redovisningsstandarder och redovisningspolicy samt lagstiftning för årsredovisningar.
Om emittenten varit aktiv inom sitt aktuella verksamhetsområde i mindre än ett år skall den reviderade historiska
finansiella informationen vara sammanställd enligt de standarder för årsredovisningar som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder eller, om så inte är tillämpligt,
en medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter inom EU. För emittenter från tredjeland skall den
historiska finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som
antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. Den historiska finansiella informationen måste vara reviderad.
Om den reviderade finansiella informationen upprättas enligt nationella redovisningsstandarder skall de uppgifter
som faller inom denna rubrik minst omfatta:
a)

balansräkning,

b)

resultaträkning,

c)

beskrivning av bokföringsprinciperna samt andra förklarande noter.

Historisk finansiell information som hänför sig till hela år skall vara granskad av en oberoende revisor eller vara föremål för en rapport om huruvida den ger en sann och rättvisande bild för registreringsdokumentet i enlighet med de
revisionsstandarder som gäller i den aktuella medlemsstaten eller en motsvarande standard.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

8.2a. Detta avsnitt får bara tillämpas på emittenter som utfärdar värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet till ett nominellt värde per enhet på minst 50 000 euro.
Om emittenten sedan dagen för bildandet eller upprättandet har påbörjat sin verksamhet och årsredovisningar har
upprättats, skall registreringsdokumentet innehålla reviderad finansiell information för de två senaste verksamhetsåren (eller för den tid som emittenten har bedrivit verksamhet om den är kortare än två år) samt en revisionsberättelse för varje år. Denna finansiella information skall vara sammanställd enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller,
om så inte är tillämpligt, en medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter inom EU. För emittenter
från tredjeland skall den finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella
redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. I annat fall skall registreringsdokumentet innehålla följande
uppgifter:
a)

Uppgift på framträdande plats om att den finansiella informationen i registreringsdokumentet inte har upprättats enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG)
nr 1606/2002 och att det kunde ha förekommit väsentliga skillnader i den finansiella informationen om förordning (EG) nr 1606/2002 hade tillämpats på den historiska finansiella informationen.

b)

En uttömmande beskrivning direkt efter den historiska finansiella informationen om skillnaderna mellan de
internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002
och de redovisningsprinciper som emittenten antagit vid upprättandet av årsredovisningen.

Den historiska finansiella informationen för det senaste året skall sammanställas och presenteras på ett sätt som är
konsekvent i förhållande till den kommande årsredovisningen och med hänsyn till redovisningsstandarder och redovisningspolicy samt lagstiftning för årsredovisningar.
Om den reviderade finansiella informationen upprättas enligt nationella redovisningsstandarder skall de uppgifter
som faller inom denna rubrik minst omfatta:
a)

balansräkning,

b)

finansieringsanalys,
och

c)

beskrivning av bokföringsprinciperna samt andra förklarande noter.

Historisk finansiell information som hänför sig till hela år skall vara granskad av en oberoende revisor eller vara föremål för en rapport om huruvida den ger en sann och rättvisande bild för registreringsdokumentet i enlighet med de
revisionsstandarder som gäller i den aktuella medlemsstaten eller en motsvarande standard. I annat fall skall registreringsdokumentet innehålla följande uppgifter:

8.3.

a)

Klara uppgifter om vilka revisionsstandarder som har tillämpats.

b)

En förklaring till eventuella väsentliga avvikelser från internationella revisionsstandarder.

Rättsliga förfaranden och skiljeförfaranden
Det bör anges om emittenten varit part i några rättsliga förfaranden eller skiljeförfaranden (inklusive ännu icke
avgjorda ärenden eller sådana som bolaget är medvetet om kan uppkomma) under de senaste tolv månaderna, och
som nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på emittentens eller bolagskoncernens finansiella situation
eller lönsamhet. Om inga sådana förfaranden föreligger skall även detta anges uttryckligen.

8.4.

Väsentliga negativa förändringar i emittentens finansiella situation
Om en emittent har sammanställt årsredovisningar skall en förklaring bifogas om att inga väsentliga negativa förändringar i emittentens finansiella situation eller framtidsutsikter har ägt rum sedan den senast offentliggjorda reviderade årsredovisningen. Om en väsentlig negativ förändring har ägt rum måste detta anges i registreringsdokumentet.

L 215/51

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/52

Europeiska unionens officiella tidning

SV
9.

INFORMATION FRÅN TREDJE MAN, EXPERTUTLÅTANDEN OCH UPPGIFT OM HURUVIDA TREDJE
MAN I FRÅGA HAR NÅGRA INTRESSEN I EMITTENTEN

9.1.

Om ett utlåtande eller rapport som tillskrivs tredje man i egenskap av sakkunnig ingår i registreringsdokumentet skall
namnet på denna person anges, liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om huruvida personen
har några väsentliga intressen i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga tagits fram på emittentens begäran
skall detta klart anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker. En rapport eller ett utlåtande av detta slag får inte inkluderas utan samtycke från den person som sammanställt den aktuella
delen av dokumentet.

9.2.

Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och att såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av berörd
tredje man - inga uppgifter har utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande. Emittenten måste också ange källorna till informationen.

10.

FÖREVISADE DOKUMENT

10.1. Det skall anges uttryckligen att följande handlingar (i förekommande fall) eller kopior av dem skall kunna uppvisas
under hela den period som registreringsdokumentet omfattar:
a)

Emittentens stiftelseurkund och bolagsordning.

b)

Alla rapporter, brev och andra handlingar, historisk finansiell information, utvärderingar eller förklaringar som
utfärdats på emittentens begäran och som till någon del ingår i eller hänvisas till i registreringsdokumentet.

c)

Den historiska finansiella information som föreligger för emittenten eller - om det rör sig om en koncern - för
emittenten och alla dess dotterbolag för de två senaste räkenskapsåren före det år som registreringsdokumentet
omfattar.

Det skall vidare anges om handlingarna i fråga kan visas upp i pappersformat eller elektroniskt format.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA VIII
Minimikrav för information för värdepapper med bakomliggande tillgångar som
säkerhet – Tilläggsmodul
1.

VÄRDEPAPPEREN

1.1.

Minsta nominella värde för emissionen.

1.2.

Om information lämnas om ett företag eller en gäldenär som inte ingår i emissionen skall det tydligt anges att informationen om företaget eller gäldenären i fråga återgivits exakt i enlighet med den information som företaget självt
eller gäldenären själv har offentliggjort. Såvitt emittenten känner till och kan försäkra genom jämförelse med annan
information som offentliggjorts av företaget eller gäldenären i fråga skall inga uppgifter ha utelämnats på ett sätt
som skulle göra den återgivna informationen missvisande.
Emittenten skall också ange källorna till sådan information i värdepappersnoten som har återgivits från information som har offentliggjorts av ett annat företag eller en gäldenär.

2.

DE UNDERLIGGANDE TILLGÅNGARNA

2.1.

Det skall tydligt anges att de värdepapperiserade tillgångar som ställs som säkerhet för emissionen kan frambringa
medel för att betala av de skulder på värdepapperen som förfaller till betalning.

2.2.

Om emissionen täcks av en pool av icke-öronmärkta tillgångar skall följande anges:

2.2.1.

Vilken jurisdiktion som styr poolningssystemet.

2.2.2.

a)

Om det gäller ett litet antal lätt identifierbara gäldenärer, en allmän beskrivning av varje gäldenär.

b)

I alla övriga fall uppgifter om gäldenärernas allmänna egenskaper, den ekonomiska bakgrunden, samt övergripande statistiska uppgifter om de värdepapperiserade tillgångarna.

2.2.3.

Tillgångarnas rättsliga status.

2.2.4.

Vilken dag tillgångarna löper ut eller förfaller till betalning.

2.2.5.

Tillgångarnas belopp.

2.2.6.

Förhållandet mellan lånets storlek och tillgångarnas värde eller nivån på säkerheten.

2.2.7.

Med vilken metod tillgångarna uppstod eller skapades och för låne- och kreditavtal de viktigaste utlåningsvillkoren
och uppgift om vilka lån som inte uppfyller dessa villkor samt eventuella rättigheter eller skyldigheter att gå vidare
med processen.

2.2.8.

Uppgift om viktiga utfästelser och säkerheter som har givits till emittenten med anknytning till tillgångarna.

2.2.9.

Eventuella rättigheter att byta ut tillgångarna och en beskrivning av hur detta skall gå till och vilken typ av tillgångar som får bytas ut på detta sätt. Om det finns kapacitet att byta ut tillgångar mot tillgångar av en annan typ
eller kvalitet skall detta anges och effekterna av ett sådant utbyte skall redovisas.

2.2.10. En redovisning av eventuella relevanta försäkringsavtal med anknytning till tillgångarna. Om det förekommer koncentration till ett försäkringsbolag skall detta anges om det är väsentligt för transaktionen.
2.2.11. Om tillgångarna innehåller obligationer från högst fem gäldenärer som är juridiska personer eller om en gäldenär
svarar för minst 20 % av tillgångarna eller om en gäldenär svarar för en väsentlig del av tillgångarna, såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom annan information som offentliggjorts av gäldenärerna, skall följande
information lämnas:
a)

Upplysningar om varje gäldenär på samma sätt som om det gällde en emittent som utfärdar ett registreringsdokument för skuldebrev i enskilda valörer på minst 50 000 euro.

L 215/53

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/54

SV
b)

Europeiska unionens officiella tidning
Om en gäldenär eller garantigivare har värdepapper som redan har upptagits till handel på en reglerad marknad eller motsvarande eller om obligationerna är garanterade genom ett organ som är upptaget till handel på
en reglerad marknad eller motsvarande, skall det finnas uppgifter om bolagets namn, adress, i vilket land
bolagsbildningen ägde rum, typ av verksamhet och namnet på den marknad där bolagets värdepapper finns
upptagna till handel.

2.2.12. Om det förekommer någon förbindelse mellan emittenten, garantigivaren och gäldenären som kan ha betydelse
för emissionen, skall närmare upplysningar ges om de viktigaste villkoren för denna förbindelse.

2.2.13. Om tillgångarna innehåller obligationer som inte handlas på en reglerad marknad eller motsvarande skall det finnas uppgifter om de viktigaste bestämmelserna och villkoren för dessa obligationer.

2.2.14. Om tillgångarna innehåller aktierelaterade värdepapper som har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller
motsvarande skall följande uppgifter ges:

a)

En beskrivning av värdepapperen.

b)

En beskrivning av den marknad där de handlas, när den upprättades, hur prisinformation offentliggörs, vilka
volymer som omsätts dagligen på marknaden, marknadens ställning i landet i fråga och namnet på marknadens tillsynsmyndighet.

c)

Hur ofta priserna på de berörda värdepapperen offentliggörs.

2.2.15. Om mer än tio procent (10 %) av tillgångarna härrör från aktierelaterade värdepapper som inte handlas på en reglerad marknad eller motsvarande, skall det för varje emittent av dessa värdepapper finnas upplysningar om dessa
aktierelaterade värdepapper och information som motsvarar den som förekommer i mallen för registreringsdokumentet för aktier.

2.2.16. Om en väsentlig del av tillgångarna är säkrade eller täckta av fast egendom skall det finnas en rapport avseende
egendomen, där både värdet på egendomen och kassaflödet och intäktsflödet redovisas.

Det sistnämnda är inte obligatoriskt om emissionen avser sådana värdepapper som är täckta av bostadsobligationer med hypotekslån som säkerhet, under förutsättning att det inte har förekommit någon omvärdering av fastigheterna i samband med emissionen och att det är klart angivet att de värderingar som redovisas är desamma som
låg till grund för tecknandet av det ursprungliga hypotekslånet.

2.3.

Om emissionen täcks av en aktivt förvaltad pool av tillgångar skall följande anges:

2.3.1.

Motsvarande information som den som anges i punkt 2.1 och 2.2 för att det skall vara möjligt att bedöma om de
tillgångstyper som skall utgöra säkerhet för emissionen är av lämplig typ och kvalitet, om de är tillräckliga och tillräckligt likvida.

2.3.2.

Enligt vilka parametrar investeringar kan göras, namn och beskrivning på det bolag som har ansvaret för förvaltningen samt en redogörelse för dess sakkunskap och erfarenhet, en sammanfattning av vilka bestämmelser som
gäller för att avsluta samarbetet med ett sådant bolag och att utse ett alternativt förvaltningsbolag samt en redogörelse för bolagets förbindelser med övriga parter i emissionen.

2.4.

Om en emittent föreslår att emittera ytterligare värdepapper med stöd av samma tillgångar skall det finnas klara
uppgifter om detta och om inte dessa nya värdepapper är fungibla med eller underordnade de typer av skulder som
redan finns skall det finnas uppgifter om hur innehavarna av dessa typer kommer att informeras.

3.

STRUKTUR OCH KASSAFLÖDE

3.1.

Beskrivning av transaktionens struktur, i förekommande fall med ett flödesdiagram.

3.2.

Beskrivning av de bolag som deltar i emissionen och av de funktioner som varje bolag har.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
3.3.

Uppgifter om vilka metoder som tillämpas samt dagen för genomförandet av försäljningen, transfereringen, novationen eller överlåtelsen av tillgångarna eller av eventuella rättigheter eller skyldigheter i tillgångarna till emittenten
eller i tillämpliga fall på vilket sätt och inom vilken tidsperiod de medel som tillförs genom emissionen kommer att
vara helt investerade av emittenten.

3.4.

En förklaring om det finansiella flödet, med följande information:

3.4.1.

Uppgifter om hur kassaflödet från tillgångarna kommer att uppfylla emittentens åtaganden gentemot innehavarna
av värdepapperen, om så erfordras åtföljda av en finansieringstabell med förklaring om vilka antaganden som har
används vid utarbetandet av tabellen.

3.4.2.

Uppgift om eventuella ytterligare lån, information om var väsentliga likviditetsbrister skulle kunna uppstå och tillgång till eventuella likviditetskällor. Uppgift om åtgärder som har vidtagits för att täcka riskerna vid otillräckliga
räntebetalningar eller amorteringar.

3.4.3.

Utan att det påverkar punkt 3.4.2, uppgift om eventuell finansiering genom oprioriterade skuldinstrument.

3.4.4.

Uppgift om vilka investeringsparametrar som gäller för investeringar av tillfälliga likviditetsöverskott och om vilka
parter som är ansvariga för dessa investeringar.

3.4.5.

Hur betalning erläggs för tillgångarna.

3.4.6.

I vilken prioritetsordning emittenten kommer att erlägga betalning till innehavarna av respektive slag av
värdepapper.

3.4.7.

Eventuella andra bestämmelser avseende betalning av ränta och kapital till investerarna.

3.5.

Uppgift om namn, adress och huvudsaklig affärsverksamhet för upphovsmännen till de värdepapperiserade
tillgångarna.

3.6.

Om avkastningen på eller återbetalningen av säkerheten är beroende av utvecklingen av andra tillgångar som inte
tillhör utfärdaren, är informationen under punkterna 2.2 och 2.3 obligatorisk.

3.7.

Uppgift om förvaltarens, beräkningsombudets eller motsvarande persons namn, adress och huvudsakliga affärsverksamhet, tillsammans med en sammanfattning om förvaltarens/beräkningsombudets ansvarsområden och deras
förhållande till tillgångarnas upphovsman samt en sammanfattning av bestämmelserna om hur
förvaltaren/beräkningsombudet kan sägas upp och hur en alternativ förvaltare eller beräkningsombud kan utses.

3.8.

Namn, adresser och kortfattade upplysningar om:
a)

alla motparter i swapaffärer och andra parter som tillhandahåller väsentliga finansieringstillskott,
och

b)

de banker i vilka de viktigaste kontona med anknytning till transaktionen förs.

4.

RAPPORTERING I EFTERHAND

4.1.

I prospektet skall det anges huruvida information om transaktionen kommer att tillhandahållas efter emissionen
avseende vilka värdepapper som kommer att tas upp till handel och hur de underliggande säkerheterna utvecklas.
Om emittenten har meddelat att sådan information kommer att tillhandahållas, skall det i prospektet klart anges
vilken information som kommer att rapporteras, var denna information kan hämtas och hur ofta information kommer att rapporteras.

L 215/55

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/56

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA IX
Minimikrav för information i registreringsdokument för skuldebrev och
derivatinstrument (mall)
(Skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på minst
50 000 euro)

1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer som är ansvariga för den information som ges i registreringsdokumentet och, i förekommande fall, för vissa delar av informationen. I det senare fallet skall dessa delar anges. När det gäller fysiska personer, däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

En försäkran från de ansvariga för registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att
säkerställa att uppgifterna i dokumentet, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och att ingenting är
utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven av de ansvariga för
vissa delar av registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i den del av dokumentet som de är ansvariga för, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och
att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

LAGSTADGADE REVISORER

2.1.

Namn och adresser till emittentens revisorer under den period som omfattas av de historiska finansiella uppgifterna (tillsammans med uppgift om deras medlemskap i en yrkessammanslutning).

2.2.

Om revisorer har avgått, flyttats eller inte utsetts på nytt under den period som omfattas av den historiska finansiella informationen skall väsentliga upplysningar lämnas.

3.

RISKFAKTORER

3.1.

Information på framträdande plats om riskfaktorer som kan påverka emittentens möjligheter att fullgöra de förpliktelser gentemot investerarna som värdepapperen medför. Detta skall ske i ett avsnitt med rubriken
”Riskfaktorer”.

4.

INFORMATION OM EMITTENTEN

4.1.

Emittentens historik och utveckling

4.1.1.

Emittentens registrerade företagsnamn och i förekommande fall sekundär/kommersiell beteckning.

4.1.2.

Plats där emittenten är registrerad samt dess organisationsnummer eller motsvarande.

4.1.3.

Dagen för bildandet och uppgift om tiden för emittentens bestånd, om inte denna tid är obestämd.

4.1.4.

Uppgift om emittentens säte och bolagsform, enligt vilken lagstiftning emittenten bedriver verksamhet, i vilket land
bildandet ägde rum samt adress och telefonnummer till styrelsens säte (eller huvudsakligt verksamhetsställe om
detta avviker från styrelsens säte).

4.1.5.

Uppgift om eventuella händelser som nyligen inträffat och är specifika för emittenten, i den utsträckning de har en
väsentlig inverkan på bedömningen av emittentens solvens.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
5.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

5.1.

Huvudsaklig verksamhet

5.1.1.

En kortfattad beskrivning av emittentens huvudsakliga verksamhet med angivande av de viktigaste kategorierna av
de varor som säljs och/eller tjänster som utförs.

5.1.2.

Grunderna för eventuella yttranden i registreringsdokumentet som emittenten gjort om sitt konkurrensläge på
marknaden.

6.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

6.1.

Om emittenten tillhör en koncern, en kort beskrivning av koncernen och av emittentens ställning inom denna.

6.2.

Om emittenten är beroende av andra företag inom koncernen skall detta anges klart, tillsammans med en förklaring av vad beroendeförhållandet består i.

7.

INFORMATION OM TRENDER

7.1.

Det skall bifogas en förklaring om att inga väsentliga negativa förändringar har ägt rum i emittentens framtidsutsikter sedan den senast offentliggjorda reviderade redovisningen.
Om emittenten inte kan avge någon sådan förklaring skall det redovisas i detalj vad den väsentliga negativa förändringen består i.

8.

RESULTATPROGNOSER ELLER FÖRVÄNTADE RESULTAT
Om emittenten väljer att låta registreringsdokumentet innehålla en resultatprognos eller en beräkning av förväntat
resultat skall det innehålla de upplysningar som anges i punkt 8.1 och 8.2.

8.1.

En redogörelse för de viktigaste av de antaganden som ligger till grund för prognosen eller det förväntade resultatet.
Det skall i dessa fall göras tydlig skillnad mellan antaganden om faktorer som medlemmarna av emittentens
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har något inflytande över och antaganden om faktorer som ligger helt
utanför deras kontroll. Antagandena skall också vara lätta för investerarna att förstå, vara specifika och exakta och
inte beroende av huruvida de beräkningar som ligger till grund för prognosen generellt sett är korrekta.

8.2.

En eventuell resultatprognos i registreringsdokumentet skall åtföljas av en förklaring om att denna prognos har utarbetats på ett korrekt sätt och utifrån de uppgifter som angetts, och att de räkenskaper som legat till grund för prognosen eller beräkningen upprättats enligt emittentens gängse redovisningsrutiner.

8.3.

Tillvägagångssättet för att upprätta prognosen eller beräkningen skall vara jämförbart med det som använts för den
historiska finansiella informationen.

9.

FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH KONTROLLORGAN

9.1.

Namn, kontorsadress och befattning för nedanstående personer i det emitterande bolaget, med angivande av deras
viktigaste sysselsättningar utanför emittentens verksamhet, om dessa är av betydelse för emittenten:

9.2.

a)

Medlemmar av förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan.

b)

Komplementärer i kommanditbolag med aktiekapital.

Intressekonflikter inom förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan
Om det föreligger en potentiell intressekonflikt hos någon av de personer som avses i 9.1 – dvs. om deras privata
intressen kan stå i strid med emittentens – skall detta anges. Om det inte föreligger några sådana intressekonflikter
skall detta faktum bekräftas uttryckligen.

L 215/57

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/58

Europeiska unionens officiella tidning

SV
10.

STÖRRE AKTIEÄGARE

10.1.

Såvitt emittenten har kännedom om att det finns direkt eller indirekt ägande eller kontroll av bolaget skall det anges
vem som utövar denna kontroll, vad kontrollen består i samt vad som görs för att garantera att den inte missbrukas.

10.2.

Alla överenskommelser eller motsvarande som emittenten känner till och som senare kan komma att leda till att
kontrollen förändras skall också anges.

11.

UPPLYSNINGAR OM EMITTENTENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER, FINANSIELLA SITUATION SAMT
VINSTER OCH FÖRLUSTER

11.1.

Historisk finansiell information

För de senaste två åren (eller så länge som emittenten bedrivit verksamhet om denna period är kortare än tre år)
skall det finnas tillgång till reviderad finansiell information, samt en revisionsberättelse för varje år. Denna finansiella information skall vara sammanställd enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller, om så inte är tillämpligt, en
medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter inom EU. För emittenter från tredjeland skall den
finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits
enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. I annat fall skall registreringsdokumentet innehålla följande uppgifter:

a)

Uppgift på framträdande plats om att den finansiella informationen i registreringsdokumentet inte har upprättats enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning
(EG) nr 1606/2002 och att det kunde ha förekommit väsentliga skillnader i den finansiella informationen om
förordning (EG) nr 1606/2002 hade tillämpats på den historiska finansiella informationen.

b)

En uttömmande beskrivning direkt efter den historiska finansiella informationen om skillnaderna mellan de
internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr
1606/2002 och de redovisningsprinciper som emittenten antagit vid upprättandet av årsredovisningen.

Den historiska finansiella informationen för det senaste året skall sammanställas och presenteras på ett sätt som är
konsekvent i förhållande till den kommande årsredovisningen och med hänsyn till redovisningsstandarder och
redovisningspolicy samt lagstiftning för årsredovisningar.

Om den reviderade finansiella informationen upprättas enligt nationella redovisningsstandarder skall de uppgifter
som faller inom denna rubrik minst omfatta:

a)

balansräkning,

b)

resultaträkning,

c)

beskrivning av bokföringsprinciperna samt andra förklarande noter.

Historisk finansiell information som hänför sig till hela år skall vara granskad av en oberoende revisor eller vara
föremål för en rapport om huruvida den ger en sann och rättvisande bild för registreringsdokumentet i enlighet
med de revisionsstandarder som gäller i den aktuella medlemsstaten eller en motsvarande standard. I annat fall skall
registreringsdokumentet innehålla följande uppgifter:

a)

Klara uppgifter om vilka revisionsstandarder som har tillämpats.

b)

En förklaring till eventuella väsentliga avvikelser från internationella revisionsstandarder.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV
11.2.

Europeiska unionens officiella tidning

Finansiella rapporter
Om emittenten sammanställer redovisning både för det egna företaget och för hela koncernen skall åtminstone koncernredovisningen ingå i registreringsdokumentet.

11.3.

Revision av den årliga historiska finansiella informationen

11.3.1. Det skall ingå en förklaring om att den finansiella information har granskats av revisor. Om de lagstadgade revisorerna avböjt att avlägga revisionsberättelse eller meddelat en reservation eller motsvarande skall motiveringen till
att de har avböjt, alternativt texten till reservationen eller annan typ av förbehåll, återges i sin helhet.
11.3.2. Det skall anges om andra delar av registreringsdokumentet har granskats av revisorer.
11.3.3. Om finansiella uppgifter i registreringsdokumentet kommer från andra källor än reviderade redovisningar skall den
aktuella källan anges, liksom det faktum att det rör sig om uppgifter som inte granskats av revisor.
11.4.

Den senaste finansiella informationen

11.4.1. Det senaste år för vilket det föreligger reviderad finansiell information får inte ligga mer än 18 månader före datumet för registreringsdokumentet.
11.5.

Rättsliga förfaranden och skiljeförfaranden
Det bör anges om emittenten varit part i några rättsliga förfaranden eller förlikningsförfaranden (inklusive ännu
icke avgjorda ärenden och ärenden som emittenten är medveten om kan uppkomma) under de senaste tolv månaderna, och som nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på emittentens eller företagskoncernens finansiella situation eller lönsamhet. Om inga sådana förfaranden föreligger skall även detta anges uttryckligen.

11.6.

Väsentliga förändringar i emittentens finansiella situation eller ställning på marknaden
Registreringsdokumentet skall innehålla uppgifter om alla väsentliga förändringar som inträffat vad gäller koncernens finansiella situation eller ställning på marknaden sedan den senaste perioden för vilken antingen reviderad
finansiell information eller delårsinformation har offentliggjorts. Om inga sådana förändringar skett skall även detta
anges uttryckligen.

12.

VÄSENTLIGA KONTRAKT
En kort sammanfattning av alla kontrakt av större betydelse som inte ingår i den löpande affärsverksamheten och
som kan leda till att ett företag inom koncernen tilldelas en rättighet eller åläggs en skyldighet som väsentligt kan
påverka emittentens förmåga att uppfylla sina förpliktelser gentemot innehavarna av de värdepapper som emitteras.

13.

INFORMATION FRÅN TREDJE MAN, EXPERTUTLÅTANDEN OCH UPPGIFT OM HURUVIDA TREDJE
MAN I FRÅGA HAR NÅGRA INTRESSEN I EMITTENTEN

13.1.

Om ett utlåtande eller rapport som tillskrivs tredje man i egenskap av sakkunnig ingår i registreringsdokumentet
skall namnet på denna person anges, liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om huruvida personen har några väsentliga intressen i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga tagits fram på emittentens
begäran skall detta klart anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker.
En rapport eller ett utlåtande av detta slag får inte inkluderas utan samtycke från den person som sammanställt den
aktuella delen av dokumentet.

13.2.

UPPLYSNINGAR FRÅN TREDJE MAN
Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och att
det - såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av
berörd tredje man - inte saknas några uppgifter som skulle göra de återgivna uppgifterna felaktiga eller missvisande. Även källorna till informationen skall anges.

L 215/59

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/60

Europeiska unionens officiella tidning

SV
14.

FÖREVISADE DOKUMENT
Det skall anges uttryckligen att följande handlingar (i förekommande fall) eller kopior av dem skall kunna uppvisas
under hela den period som registreringsdokumentet omfattar:
a)

Emittentens stiftelseurkund och bolagsordning.

b)

Alla rapporter, brev och andra handlingar, historisk finansiell information, utvärderingar eller förklaringar som
utfärdats på emittentens begäran och som till någon del ingår i eller hänvisas till i registreringsdokumentet.

c)

Den historiska finansiella information som föreligger för emittenten eller - om det rör sig om en koncern - för
emittenten och alla dess dotterbolag för de två senaste räkenskapsåren före det år som registreringsdokumentet omfattar.

Det skall vidare anges om var handlingarna i fråga kan visas upp i pappersformat eller elektroniskt format.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA X
Minimikrav för information om depåbevis som emitterats för aktier (mall)
INFORMATION OM EMITTENTEN AV DE UNDERLIGGANDE AKTIERNA
1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer med ansvar för den information som ges i prospektet och i förekommande fall för vissa
delar av denna information och i så fall uppgifter om vilka delar som avses. När det gäller fysiska personer, däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning
anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

Försäkran avgiven av de ansvariga för prospektet att, efter att ha vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att
säkerställa att så är fallet, uppgifterna i prospektet är, såvitt de vet, med sanningen överensstämmande och att
ingenting är utelämnat på ett sätt som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran
avgiven av de ansvariga för vissa delar av prospektet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i den del av prospektet som de är ansvariga för, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

LAGSTADGADE REVISORER

2.1.

Namn och adresser till emittentens revisorer under den period som omfattas av de historiska finansiella uppgifterna (tillsammans med uppgift om deras medlemskap i en yrkessammanslutning).

2.2.

Om revisorer har avgått, flyttats eller inte utsetts på nytt under den period som omfattas av den historiska finansiella informationen, ange väsentliga detaljerade upplysningar.

3.

UTVALD FINANSIELL INFORMATION

3.1.

Utvald historisk finansiell information om emittenten för varje räkenskapsår för den period som omfattas av den
historiska finansiella informationen och för eventuella senare finansiella delperioder, i samma valuta som den
finansiella informationen.
Den utvalda historiska finansiella informationen skall innehålla nyckeltal som ger en överblick över emittentens
finansiella situation.

3.2.

Om utvald finansiell information tillhandahålls för delperioder skall även jämförbara uppgifter för samma period
föregående räkenskapsår tillhandahållas, förutom när det gäller kravet på jämförbara balansuppgifter då det räcker
med att presentera balansräkningen från utgången av året.

4.

RISKFAKTORER
Information på framträdande plats i ett avsnitt med rubriken ”Riskfaktorer” om de riskfaktorer som är specifika
för emittenten eller branschen.

5.

INFORMATION OM EMITTENTEN

5.1.

Historik och utveckling

5.1.1.

Emittentens registrerade företagsnamn och i förekommande fall sekundär/kommersiell beteckning.

5.1.2.

Plats där emittenten är registrerad samt dess organisationsnummer eller motsvarande.

5.1.3.

Dagen för bildandet och uppgift om tiden för emittentens bestånd, om inte denna tid är obestämd.

L 215/61

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/62

Europeiska unionens officiella tidning

SV
5.1.4.

Uppgift om emittentens säte och bolagsform, enligt vilken lagstiftning emittenten bedriver verksamhet, i vilket
land bildandet ägde rum samt adress och telefonnummer till styrelsens säte (eller huvudsakligt verksamhetsställe
om detta avviker från styrelsens säte).

5.1.5.

Viktiga händelser i utvecklingen av emittentens verksamhet.

5.2.

Investeringar

5.2.1.

En beskrivning (inklusive beloppet) av emittentens huvudsakliga investeringar för varje räkenskapsår under den
period som täcks av den historiska finansiella informationen fram till och med prospektets datum.

5.2.2.

En redogörelse för de huvudsakliga investeringar som är under genomförande, med uppgifter om geografisk fördelning (inhemska respektive i utlandet) och finansiering (intern eller extern).

5.2.3.

Information om emittentens huvudsakliga framtida investeringar som ledningsorganen redan har gjort klara åtaganden om.

6.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

6.1.

Huvudsaklig verksamhet

6.1.1.

En beskrivning av (bland annat väsentliga faktorer i samband med) emittentens funktion och huvudsakliga verksamhet med uppgifter om de viktigaste produkt- och tjänstekategorierna för varje räkenskapsår under den period
som omfattas av den historiska finansiella informationen.

6.1.2.

Uppgifter om alla väsentliga produkter eller tjänster som introducerats. Vad gäller en produkt eller tjänst under
utveckling skall det, såvida den offentliggjorts för allmänheten, anges i vilket utvecklingsstadium den befinner sig.

6.2.

Huvudsakliga marknader
En beskrivning av de huvudsakliga marknader där emittenten konkurrerar, indelad per räkenskapsår som den historiska finansiella informationen omfattar. I denna beskrivning skall anges hur inkomsterna fördelas mellan olika
delar av verksamheten och olika geografiska marknader.

6.3.

Om de uppgifter som lämnas enligt punkt 6.1 och 6.2 har påverkats av osedvanliga omständigheter skall detta
anges.

6.4.

Om detta är av väsentlig betydelse för emittentens verksamhet eller lönsamhet skall det anges i vilken grad emittenten är beroende av patent eller licenser, kontrakt av industriell, kommersiell eller finansiell natur eller av nya
tillverkningsprocesser.

6.5.

Om företaget yttrat sig över sitt konkurrensläge på marknaden skall grunderna för detta anges.

7.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

7.1.

Om emittenten tillhör en koncern (företagsgrupp) skall det ges en kort beskrivning av koncernen och av emittentens ställning inom denna.

7.2.

En förteckning över emittentens viktigaste dotterbolag, med uppgift om namn, land där de bildats eller har sin
verksamhet, emittentens ägarandel och – om någon skillnad föreligger – emittentens röststyrka.

8.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

8.1.

Uppgift om befintliga eller planerade materiella anläggningstillgångar, inklusive leasade tillgångar. Det skall också
anges om det finns några betydande inteckningar eller liknande belastningar på dessa tillgångar.

8.2.

En redogörelse för eventuella miljöfaktorer som kan påverka emittentens möjlighet att använda de materiella
anläggningstillgångarna.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
9.

ÖVERSIKT ÖVER DRIFT OCH FINANSIERING

9.1.

Finansiell situation
Om detta inte omfattas i någon annan del av prospektet skall det lämnas en beskrivning av emittentens ekonomiska villkor, förändringar av dessa och rörelseresultaten för varje år och delår för vilka historisk finansiell information krävs, däribland orsakerna till betydande förändringar från år till år i den finansiella informationen så långt
det är nödvändigt för att få en överblick av emittentens totala verksamhet.

9.2.

Rörelseresultat

9.2.1.

Uppgifter om faktorer som på ett påtagligt sätt påverkat emittentens rörelseinkomster samt om i hur hög grad
dessa inkomster påverkats. Till sådana faktorer skall även räknas ny utveckling samt extraordinära eller ovanliga
händelser.

9.2.2.

Om det av redovisningen framgår att det skett väsentliga förändringar i nettoomsättningen eller nettoinkomsterna skall det anges i resonerande text vad som orsakat sådana förändringar.

9.2.3.

Uppgift om offentliga ekonomiska, skattepolitiska eller penningpolitiska åtgärder eller politiska åtgärder inom
andra områden som, direkt eller indirekt, väsentligt påverkat eller väsentligt skulle kunna påverka emittentens
verksamhet.

10.

KAPITAL

10.1.

Uppgift om emittentens kapital (kort- och långfristigt).

10.2.

En redogörelse för emittentens kassaflöde, inklusive uppgifter om belopp och källor kompletterade med en resonerande beskrivning.

10.3.

Information om emittentens lånebehov och finansieringsstruktur.

10.4.

Uppgift om eventuella begränsningar i användningen av kapitalet som, direkt eller indirekt, väsentligt påverkat
eller väsentligt skulle kunna påverka emittentens verksamhet.

10.5.

Information om förväntade finansieringskällor som krävs för att uppfylla de åtaganden som anges i punkt 5.2.3
och punkt 8.1.

11.

FORSKNING OCH UTVECKLING, PATENT OCH LICENSER
Om dessa aspekter är av väsentlig betydelse skall det redogöras för emittentens åtgärder inom forskning och
utveckling under vart och ett av de räkenskapsår som omfattas av den historiska finansiella informationen, inklusive uppgift om belopp som emittenten sponsrat inom forsknings- och utvecklingsområdet.

12.

INFORMATION OM TRENDER

12.1.

De senaste och mest betydande trenderna inom produktion, försäljning och lager samt kostnader och försäljningspris från utgången av det senaste räkenskapsåret till prospektets datum.

12.2.

Uppgift om alla kända trender, osäkerhetsfaktorer, potentiella fordringar eller andra krav, åtaganden eller händelser som kan förväntas ha en inverkan på emittentens affärsutsikter. Sådana uppgifter skall täcka åtminstone
det innevarande räkenskapsåret.

13.

RESULTATPROGNOSER ELLER FÖRVÄNTADE RESULTAT
Om en emittent väljer att införa en resultatprognos eller en beräkning av förväntad vinst skall prospektet innehålla de uppgifter som anges under punkt 13.1 och 13.2.

L 215/63

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/64

Europeiska unionens officiella tidning

SV
13.1.

En redogörelse för de viktigaste av de antaganden som ligger till grund för prognosen eller det förväntade
resultatet.
Det skall i dessa fall göras tydlig skillnad mellan antaganden om faktorer som medlemmarna av emittentens
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har något inflytande över och antaganden om faktorer som ligger helt
utanför deras kontroll. Antagandena måste vara lätta att förstå för investerarna, vara specifika och exakta, och
inte beroende av huruvida de beräkningar som ligger till grund för prognosen generellt sett är korrekta.

13.2.

En rapport som sammanställts av en oberoende räkenskapsförare eller revisor, där det framgår av dennes yttrande att prognosen i fråga sammanställts på riktigt sätt och utifrån de uppgifter som angetts, och att de räkenskaper som legat till grund för prognosen eller beräkningen upprättats enligt emittentens gängse
redovisningsrutiner.

13.3.

Tillvägagångssättet för att upprätta prognosen eller beräkningen skall vara jämförbart med det som använts för
den historiska finansiella informationen.

13.4.

Om emittenten offentliggjort en resultatprognos i ett prospekt som fortfarande gäller, ange om den prognos som
bifogades prospektet fortfarande är korrekt när prospektet offentliggörs, och ange skäl i det fall den tidigare prognosen inte längre är giltig.

14.

MEDLEMMAR I FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH KONTROLLORGAN SAMT ÖVRIGA PERSONER
I LEDANDE BEFATTNING

14.1.

Namn, kontorsadress och befattning för nedanstående personer i det emitterande bolaget, med angivande av deras
viktigaste sysselsättningar utanför emittentens verksamhet, om dessa är av betydelse för emittenten:
a)

Medlemmar av förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan.

b)

Komplementärer i kommanditbolag med aktiekapital.

c)

Stiftare, om bolaget funnits i mindre än fem år.

d)

Alla personer i hög befattning som är viktiga för att garantera att emittenten besitter tillräcklig erfarenhet
och expertis för ledningen av verksamheten.

Det skall också anges om det förekommer familjeband mellan dessa personer, och i så fall vilket slags familjeband.
Vad avser varje medlem av förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan samt personer som nämns under leden b
och d i första stycket, skall det anges vilken expertis och erfarenhet personen besitter när det gäller ledningsfunktioner, jämte följande uppgifter:
a)

Namn på alla företag där personen i fråga under de senaste fem åren varit medlem av förvaltnings-, ledningseller kontrollorgan eller varit delägare, med uppgift om huruvida personen fortfarande har någon av dessa
funktioner eller fortfarande är delägare. Om en person är medlem av ett förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan hos en emittent är det inte nödvändigt att ange denna emittents eventuella dotterbolag.

b)

Uppgift om huruvida personen dömts i bedrägerirelaterade mål under de senaste fem åren.

c)

Detaljerade uppgifter från de senaste fem åren om eventuella konkurser och likvidationer eller deltagande
som konkursförvaltare som personer som nämns under punkterna a och d i första stycket varit inblandade
i och där detta skett i någon av de egenskaper som också anges i leden a eller d i första stycket.

d)

Detaljerade uppgifter om lagstiftande eller reglerande myndigheters (däribland godkända yrkessammanslutningars) eventuella anklagelser och/eller sanktioner mot personen och om personen eventuellt har förhindrats av domstol att handla som medlem av en emittents förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan eller
från att ha ledande eller övergripande funktioner hos en emittent under åtminstone de senaste fem åren.

Om inga uppgifter av detta slag föreligger skall det finnas en uttrycklig försäkran om detta.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
14.2.

Intressekonflikter inom förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan eller hos andra personer i ledande befattningar
Om det föreligger en potentiell intressekonflikt hos någon av de personer som avses i 14.1 första stycket – dvs.
om deras privata intressen kan stå i strid med emittentens – skall detta anges. Om det inte föreligger några sådana
intressekonflikter skall detta faktum bekräftas uttryckligen.
Om det inte föreligger några sådana intressekonflikter skall detta faktum bekräftas uttryckligen. Det skall anges
om det förekommit särskilda överenskommelser med större aktieägare, kunder, leverantörer eller andra parter,
enligt vilka någon av de personer som avses i punkt 14.1 första stycket valts in i förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan eller tillsatts i annan ledande befattning.

15.

LÖNER OCH FÖRMÅNER
Med avseende på det senaste fullständiga räkenskapsåret skall för de personer som avses under a och d i första
stycket i punkt 14.1 följande anges:

15.1.

Belopp som betalats ut (inklusive eventuella villkorade eller uppskjutna ersättningar och dylikt) samt naturaförmåner som emittenten eller dess dotterbolag beviljat dessa personer för tjänster de utfört åt emittenten eller dess
dotterbolag, oavsett i vilken egenskap de utfört tjänsten och oavsett vem som ansvarat för betalningen eller beviljat förmånen.
Uppgifterna skall redovisas separat person för person. Om en sådan redovisning inte är obligatorisk i emittentens hemmedlemsstat och om emittenten inte på annat sätt offentliggjort individuella uppgifter får dock undantag göras.

15.2.

Uppgift om totala avsatta eller upplupna belopp hos emittenten eller hos dess dotterbolag för pensioner och liknande förmåner efter avträdande av tjänst.

16.

STYRELSENS ARBETSFORMER
För det senaste räkenskapsåret skall nedanstående uppgifter anges för de personer som avses under a i första
stycket i punkt 14.1:

16.1.

Datum då personens aktuella förordnande löper ut om detta är tillämpligt, samt hur länge personen innehaft den
berörda posten.

16.2.

Uppgift om fall där medlemmarna av förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har slutit ett avtal med emittenten eller något av dess dotterbolag om förmåner efter det att uppdraget avslutats, alternativt en tydlig angivelse om att inget sådant avtal föreligger.

16.3.

Uppgift om emittentens styrelsekommittéer för revisions- och avlöningsfrågor, samt namnen på medlemmarna
och en sammanfattning av kommittéernas uppdrag.

16.4.

En förklaring om huruvida emittenten uppfyller sitt lands regler för företagsstyrning. Om emittenten inte uppfyller sådana regler skall detta anges uttryckligen, jämte en förklaring av orsakerna.

17.

ANSTÄLLDA

17.1.

För varje räkenskapsår som omfattas av den historiska finansiella informationen skall det anges antingen hur
många anställda som funnits vid slutet av året i fråga eller genomsnittet under året (samt eventuella betydande
förändringar i personalens storlek). Om så är möjligt och väsentligt bör en uppdelning av personalen på större
kategorier och geografisk placering också göras. Om emittenten anställer en betydande del av sin personal på tidsbegränsad basis skall det anges hur många tillfälligt anställda som i genomsnitt arbetade inom företaget under
det senaste räkenskapsåret.

17.2.

Aktie- och optionsinnehav
För var och en av de personer som avses i punkt 14.1 första stycket a och d skall så aktuella uppgifter som möjligt redovisas vad gäller innehav av aktier eller aktieoptioner i det emitterande bolaget.

17.3.

Om det finns särskilda system för personalens förvärv av kapitalandelar i emittenten skall dessa system beskrivas.

L 215/65

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/66

Europeiska unionens officiella tidning

SV
18.

STÖRRE AKTIEÄGARE

18.1.

Namnen skall anges på alla personer som emittenten känner till och som - utöver medlemmarna i dess
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan - direkt eller indirekt innehar kapitalandelar eller rösträtt som är
anmälningspliktig enligt lagstiftningen i emittentens hemmedlemsstat, jämte uppgift om storleken på dessa personers innehav. Om det inte finns några personer som uppfyller dessa kriterier skall även detta anges uttryckligen.

18.2.

Det skall vidare anges om emittentens större aktieägare har olika röststyrka. Om så inte är fallet skall även detta
anges uttryckligen.

18.3.

I den utsträckning emittenten känner till att det finns externt ägande eller kontroll av bolaget skall det anges vem
som utövar denna kontroll, vad kontrollen består i samt vad som görs för att garantera att den inte missbrukas.

18.4.

Alla överenskommelser eller motsvarande som emittenten känner till och som senare kan komma att leda till att
kontrollen förändras skall också anges.

19.

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

Uppgifter om transaktioner med närstående parter (för detta ändamål definieras sådana transaktioner enligt de
standarder som antagits genom rådets förordning (EG) nr 1606/2002) som emittenten utfört under den tid som
den historiska finansiella informationen omfattar och fram till dagen för prospektet måste redovisas enligt den
standard som antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 som är tillämplig i det enskilda fallet.

Om ingen av de nämnda standarderna är tillämplig på emittenten i fråga skall följande uppgifter redovisas:

a)

Alla transaktioner som enskilt eller som grupp är väsentliga för emittenten. Om transaktioner med närstående parter inte har utförts enligt de rådande marknadsvillkoren skall skälen till detta anges. När det gäller
utestående lån inklusive olika sorters säkerheter eller garantier skall det utestående beloppet anges.

b)

Vidare skall antingen beloppet för transaktionen med närstående part eller den procentandel transaktionen
utgör av emittentens totala omsättning redovisas.

20.

UPPLYSNINGAR OM EMITTENTENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER, FINANSIELLA SITUATION
SAMT VINSTER OCH FÖRLUSTER

20.1.

Historisk finansiell information

För de senaste tre åren (eller så länge som emittenten bedrivit verksamhet om denna period är kortare än tre år)
skall det finnas tillgång till reviderad finansiell information, samt en revisionsberättelse för varje år. Denna finansiella information skall vara sammanställd enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller, om den inte är tillämplig,
enligt en viss medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter från gemenskapen. För emittenter
från tredjeland skall den finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands
nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. Om informationen i fråga inte motsvarar
dessa standarder skall den omarbetas innan den läggs fram.

Den reviderade historiska finansiella informationen för de senaste två åren skall sammanställas och presenteras
på ett sätt som är konsekvent i förhållande till den kommande offentliggjorda årsredovisningen och med hänsyn
till redovisningsstandarder och redovisningspolicy samt lagstiftning för årsredovisningar.

Om emittenten varit aktiv inom sitt aktuella verksamhetsområde i mindre än ett år skall den reviderade historiska finansiella informationen vara sammanställd enligt de standarder för årsredovisningar som gäller enligt
rådets förordning (EG) nr 1606/2002 eller, om så inte är tillämpligt, enligt en viss medlemsstats nationella redovisningsstandarder om emittenten är från ett land i gemenskapen. För emittenter från tredjeland skall den historiska finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella
redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. Den historiska finansiella informationen måste vara
reviderad.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Om den reviderade finansiella informationen upprättas enligt nationella redovisningsstandarder skall de uppgifter som faller inom denna rubrik minst omfatta:
a)

balansräkning,

b)

resultaträkning,

c)

en redovisning av alla förändringar i det egna kapitalet, eller andra förändringar i det egna kapitalet än de
som beror på kapitaltransaktioner med ägarna eller utdelning till ägarna,

d)

finansieringsanalys,
och

e)

beskrivning av redovisningsprinciperna samt andra förklarande noter.

Historisk finansiell information som hänför sig till hela år skall vara granskad av en oberoende revisor eller vara
föremål för en rapport om huruvida den ger en sann och rättvisande bild för prospektet i enlighet med de revisionsstandarder som gäller i den aktuella medlemsstaten eller en motsvarande standard.
20.1a.

Detta avsnitt får bara tillämpas på emittenter som utfärdar depåbevis med ett nominellt värde per enhet på minst
50 000 euro.
För de senaste tre åren (eller så länge som emittenten bedrivit verksamhet om denna period är kortare än tre år)
skall det finnas tillgång till reviderad finansiell information, samt en revisionsberättelse för varje år. Denna finansiella information skall vara upprättad enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller, om den inte är tillämplig, enligt
en viss medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter från gemenskapen. För emittenter från tredjeland skall den finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. I annat fall skall prospektet innehålla följande
uppgifter:
a)

Uppgift på framträdande plats om att den finansiella informationen i registreringsdokumentet inte har upprättats enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 och att det kunde ha förekommit väsentliga skillnader i den finansiella informationen om förordning (EG) nr 1606/2002 hade tillämpats på den historiska finansiella informationen.

b)

En uttömmande beskrivning direkt efter den historiska finansiella informationen om skillnaderna mellan de
internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr
1606/2002 och de redovisningsprinciper som emittenten antagit vid upprättandet av årsredovisningen.

Den reviderade historiska finansiella informationen för de senaste två åren skall sammanställas och presenteras
på ett sätt som är konsekvent i förhållande till den kommande offentliggjorda årsredovisningen och med hänsyn
till redovisningsstandarder och redovisningspolicy samt lagstiftning för årsredovisningar.
Om den reviderade historiska finansiella informationen upprättas enligt nationella redovisningsstandarder skall
de uppgifter som faller inom denna rubrik minst omfatta:
a)

balansräkning,

b)

resultaträkning,

c)

en redovisning av alla förändringar i det egna kapitalet, eller andra förändringar i det egna kapitalet än de
som beror på kapitaltransaktioner med ägarna eller utdelning till ägarna,

d)

finansieringsanalys,
och

e)

beskrivning av redovisningsprinciperna samt andra förklarande noter.

L 215/67

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/68

Europeiska unionens officiella tidning

SV

Historisk finansiell information som hänför sig till hela år skall vara granskad av en oberoende revisor eller vara
föremål för en rapport om huruvida den ger en sann och rättvisande bild för prospektet i enlighet med de revisionsstandarder som gäller i den aktuella medlemsstaten eller en motsvarande standard. I annat fall skall prospektet innehålla följande uppgifter:

20.2.

a)

Klara uppgifter om vilka revisionsstandarder som har tillämpats.

b)

En förklaring till eventuella väsentliga avvikelser från internationella revisionsstandarder.

Finansiella rapporter
Om emittenten sammanställer redovisning både för det egna företaget och för hela koncernen skall åtminstone
koncernredovisningen ingå i prospektet.

20.3.

Revision av den årliga historiska finansiella informationen

20.3.1.

Det skall ingå en förklaring om att den finansiella information har granskats av revisor. Om de lagstadgade revisorerna avböjt att avlägga revisionsberättelse eller meddelat en reservation eller motsvarande skall motiveringen
till att de har avböjt, alternativt texten till reservationen eller annan typ av förbehåll, återges i sin helhet.

20.3.2.

Uppgift om andra delar av prospektet som har granskats av revisorerna.

20.3.3.

Om finansiella uppgifter i prospektet kommer från andra källor än reviderade redovisningar skall den aktuella
källan anges, liksom det faktum att det rör sig om uppgifter som inte har granskats av revisor.

20.4.

Den senaste finansiella informationen

20.4.1.

Reviderad finansiell information måste finnas för ett räkenskapsår som ligger tidigast:
a)

18 månader före prospektet i tiden i de fall emittenten redovisar reviderade delårsräkenskaper i prospektet,
eller

b)

15 månader före prospektet i tiden i de fall emittenten redovisar oreviderade delårsräkenskaper i prospektet.

20.5.

Delårsrapportering och annan finansiell information

20.5.1.

Om emittenten har offentliggjort finansiell information på kvartals- eller halvårsbasis efter datumet för den senaste
reviderade årsredovisningen skall även denna information ingå i prospektet. Om kvartals- eller halvårsrapporteringen har reviderats eller setts över informellt av revisor skall revisionsberättelsen eller resultatet av översynen
också inkluderas. Om rapporteringen inte reviderats eller setts över av revisor skall detta faktum anges.

20.5.2.

Om prospektet är daterat mer än nio månader efter utgången av det senaste räkenskapsåret för vilket det finns
reviderade räkenskaper skall det innehålla finansiell information som täcker åtminstone de första sex månaderna
av det räkenskapsåret. Denna information behöver inte vara granskad av revisor, men detta skall i så fall anges.
Finansiell delårsrapportering skall innehålla jämförbara uppgifter för samma period föregående räkenskapsår, förutom när det gäller uppgifter i balansräkningen, för vilka kravet på jämförande information kan uppfyllas genom
att balansräkningen vid utgången av det föregående räkenskapsåret redovisas.

20.6.

Politik vad gäller utdelningar
Emittentens politik vad gäller utdelningar och eventuella begränsningar för dessa bör beskrivas.

20.6.1.

Utdelningsbeloppet per aktie bör också anges för varje period som omfattas av den historiska finansiella informationen, där så krävs med justeringar för att göra det jämförbart.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
20.7.

Rättsliga förfaranden och skiljeförfaranden
Det bör anges om emittenten varit part i några rättsliga förfaranden eller skiljeförfaranden (inklusive ännu icke
avgjorda ärenden eller sådana som emittenten är medveten om kan uppkomma) under de senaste tolv månaderna, och som nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på emittentens eller företagskoncernens
finansiella situation eller lönsamhet. Om inga sådana förfaranden föreligger skall även detta anges uttryckligen.

20.8.

Väsentliga förändringar i emittentens finansiella situation eller ställning på marknaden
Registreringsdokumentet skall innehålla uppgifter om alla väsentliga förändringar som inträffat vad gäller företagskoncernens finansiella situation eller ställning på marknaden sedan den senaste perioden för vilken antingen
reviderad finansiell information eller delårsinformation har offentliggjorts. Om inga sådana förändringar skett
skall även detta anges uttryckligen.

21.

YTTERLIGARE INFORMATION

21.1.

Aktiekapital
Vad beträffar aktiekapitalet skall nedanstående uppgifter anges, daterade samma dag som den balansräkning som
ingick i den senaste historiska finansiella informationen:

21.1.1.

Belopp för det emitterade kapitalet, indelat per kategori av aktier:
a)

Maximikapital angivet i antal aktier.

b)

Antal aktier som är emitterade och fullt inbetalda respektive emitterade och icke fullt inbetalda.

c)

Nominellt värde per aktie, eller uppgift om att nominellt värde saknas.

d)

En avstämning av antalet utestående aktier vid början respektive slutet av året. Om mer än 10 % av aktierna
betalats med andra tillgångar än likvida medel under den period som den historiska finansiella informationen omfattar skall detta anges.

21.1.2.

Om det finns aktier som inte representerar kapitalet, ange deras antal och viktigaste egenskaper.

21.1.3.

Vad gäller aktier i emittenten som innehas av emittenten själv, på dess vägnar eller av dess dotterbolag skall antal
aktier och deras bokförda och nominella värde anges.

21.1.4.

Det sammanlagda beloppet för eventuella utbytbara värdepapper eller värdepapper med rätt till nyteckning, med
angivande av de villkor och förfaranden som gäller vid konvertering, utbyte eller teckning.

21.1.5.

Uppgift om och villkor för eventuella rättigheter eller skyldigheter angående auktoriserat men ännu inte emitterat kapital eller åtagande om att öka aktiekapitalet.

21.1.6.

Uppgift om eventuellt kapital i något företag som ingår i koncernen och för vilket det föreligger en option eller
för vilket det finns en villkorad eller villkorslös överenskommelse att placera det under option, samt detaljer om
hur denna option är utformad och vilka personer den gäller.

21.1.7.

En redogörelse för aktiekapitalets utveckling under den tid som den historiska finansiella informationen gäller,
med särskild angivelse av eventuella förändringar.

21.2.

Stiftelseurkund och bolagsordning

21.2.1.

En beskrivning av emittentens mål och syften samt en angivelse av var i stiftelseurkunden eller bolagsordningen
de anges.

21.2.2.

En sammanfattning av bestämmelserna i emittentens bolagsordning, stadgar eller motsvarande när det gäller medlemmarna i förvaltnings-, lednings- eller kontrollorganen.

L 215/69

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/70

Europeiska unionens officiella tidning

SV
21.2.3.

En beskrivning av de rättigheter, privilegier och begränsningar som kännetecknar varje kategori av de befintliga
aktierna.

21.2.4.

En redogörelse för vad som krävs för att förändra aktieägarnas rättigheter, med en särskild angivelse om villkoren är mer långtgående än vad som krävs enligt lagstiftningen.

21.2.5.

En redogörelse för villkoren för hur årliga och extra bolagsstämmor inkallas, samt för vilka som har rätt att
närvara.

21.2.6.

En kortfattad beskrivning av de bestämmelser i emittentens bolagsordning, stadgar eller motsvarande som kan
medföra att en förändring av kontrollen över bolaget kan försenas eller helt förhindras.

21.2.7.

I förekommande fall uppgift om att bolagsordning, stadgar eller motsvarande innehåller ett tröskelvärde för när
en ägares andel måste offentliggöras.

21.2.8.

En beskrivning av eventuella bestämmelser i stiftelseurkund, bolagsordning, stadgar eller motsvarande som reglerar förändringar i kapitalet, såvida sådana bestämmelser är striktare än vad som krävs enligt lag.

22.

VÄSENTLIGA KONTRAKT
Alla kontrakt av större betydelse som emittenten slutit under de två år som föregår prospektet skall redovisas kortfattat, med undantag för kontrakt som ingår i den löpande affärsverksamheten.
Andra kontrakt (utom sådana som ingåtts som ett led i den löpande affärsverksamheten) som ingåtts av något
företag inom koncernen och som innehåller någon bestämmelse som innebär att ett företag inom koncernen tilldelas en rättighet eller åläggs en skyldighet som är av väsentlig betydelse för koncernen i det skede då prospektet
är daterat.

23.

INFORMATION FRÅN TREDJE MAN, EXPERTUTLÅTANDEN OCH UPPGIFT OM HURUVIDA TREDJE
MAN I FRÅGA HAR NÅGRA INTRESSEN I EMITTENTEN

23.1.

Om ett utlåtande eller en rapport som tillskrivs tredje man ingår i prospektet skall namnet på denna person anges,
liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om huruvida personen har några intressen i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga tagits fram på emittentens begäran skall detta klart anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker. En rapport eller ett utlåtande av
detta slag får inte inkluderas utan samtycke från den person som sammanställt den aktuella delen av prospektet.

23.2.

Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och att
- såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av
berörd tredje man - inga uppgifter har utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande. Emittenten skall också ange källorna till informationen.

24.

FÖREVISADE DOKUMENT
Det skall anges uttryckligen att följande handlingar (i förekommande fall) eller kopior av dem skall kunna uppvisas under hela den period som prospektet omfattar:
a)

Emittentens stiftelseurkund och bolagsordning.

b)

Alla rapporter, brev och andra handlingar, historisk finansiell information, utvärderingar eller förklaringar
som utfärdats på emittentens begäran och som till någon del ingår eller hänvisas till i prospektet.

c)

Den historiska finansiella information som föreligger för emittenten eller – om det rör sig om en koncern –
för emittenten och alla dess dotterbolag för de två senaste räkenskapsåren före det år som prospektet
omfattar.
Det skall vidare anges om handlingarna i fråga kan visas upp i pappersformat eller elektroniskt format.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
25.

INNEHAV AV AKTIER ELLER ANDELAR

25.1.

Uppgifter beträffande företag i vilka emittenten innehar en andel som kan förväntas ha väsentlig betydelse för
bedömningen av emittentens egna tillgångar och skulder, finansiella situation eller vinster och förluster.

26.

INFORMATION OM EMITTENTEN AV DEPÅBEVISEN

26.1.

Namn, säte och huvudsakligt administrationsställe, om detta inte är detsamma som styrelsens säte.

26.2.

Dagen för bildandet och uppgift om tiden för emittentens bestånd, om inte denna tid är obestämd.

26.3.

Uppgift om den lagstiftning som gäller för emittentens verksamhet samt om den rättsliga form som företaget
antagit enligt denna lagstiftning.

27.

INFORMATION OM DE UNDERLIGGANDE AKTIERNA

27.1.

En beskrivning av de underliggande aktiernas typ och klass, däribland ISIN-kod (International Security Identification Number) eller motsvarande identitetskod för värdepapper.

27.2.

Uppgift om lagstiftning enligt vilken aktierna ursprungligen har skapats.

27.3.

Uppgift om huruvida de underliggande aktierna är registrerade eller utställda till innehavaren och om de är utfärdade i form av aktiebrev eller bokförda. I det senare fallet, namn och adress på det bolag som har hand om
registret.

27.4.

Uppgift om i vilken valuta aktierna är utfärdade.

27.5.

En beskrivning av vilka rättigheter, inbegripet eventuella begränsningar av dessa rättigheter, som hänger samman
med de underliggande aktierna och förfarandet för att utöva dessa rättigheter.

27.6.

Rättigheter avseende utdelning:

27.7.

a)

Datum för när rätten till utdelning inträder.

b)

Uppgift om den tidsperiod efter vars utgång rätt till utdelning upphör och vem utdelningen i så fall tillfaller.

c)

Restriktioner för utdelning och förfaranden som tillämpas när värdepappersinnehavaren inte är bosatt i
landet.

d)

Utdelningssats, beräkningsmetod för denna, utdelningsfrekvens samt uppgift om huruvida betalningarna är
av ackumulerad art eller inte.

Rösträtt.
Företrädesrätt vid nyteckning av värdepapper av samma slag.
Rätt till andel av emittentens vinst.
Rätt till andel av eventuella överskott vid likvidering.
Bestämmelser om inlösen.
Bestämmelser om konvertering.

27.8.

De underliggande aktiernas emissionsdatum om nya underliggande aktier håller på att skapas för emission av
depåbevis och dessa aktier inte föreligger när depåbevisen emitteras.

27.9.

Om nya underliggande aktier skapas för emission av depåbevis skall de resolutioner, auktoriseringar och godkännanden som ligger till grund för skapandet och/eller emissionen av de nya underliggande aktierna anges.

L 215/71

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/72

Europeiska unionens officiella tidning

SV
27.10.

Uppgifter om eventuella inskränkningar i rätten att fritt överlåta underliggande aktier.

27.11.

I fråga om det land där emittenten har sitt säte och det eller de länder där erbjudandet eller ansökan om upptagande till handel görs skall följande anges:
a)

Information om källskatt på inkomst från underliggande aktier.

b)

Uppgift om huruvida emittenten gör avdrag för källskatt.

27.12.

Uppgift om huruvida de underliggande aktierna är underställda några tvingande övertagandebud, rätt till tvångsinlösen (squeeze-out) eller avyttringsrätt (sell-out).

27.13.

Uppgift om huruvida det förekommit offentliga övertagandebud i fråga om emittentens egna kapital under det
innevarande eller det föregående räkenskapsåret. Uppgift skall lämnas om pris eller utbytesvillkor vid sådana
erbjudanden samt vad resultatet blivit.

27.14.

Blockeringsöverenskommelser (lock up agreements):

27.15.

—

Berörda parter.

—

Överenskommelsens innehåll och undantag från denna.

—

Uppgifter om hur länge blockeringen varar.

Information om eventuella säljande aktieägare

27.15.1. Namn och kontorsadress till den fysiska eller juridiska person som erbjuder att sälja de underliggande aktierna
samt befattning, uppdrag eller annat väsentligt förhållande som säljaren har haft till emittenten av de underliggande aktierna eller till någon av emittentens företrädare eller närstående företag under de senaste tre åren.
27.16.

Utspädning

27.16.1. Absolut och procentuellt belopp vad gäller den omedelbara utspädningen till följd av erbjudandet om
depåbevisen.
27.16.2. När det gäller erbjudande om teckning av depåbevis till befintliga aktieägare skall det absoluta och procentuella
beloppet på omedelbara utspädningar offentliggöras om de befintliga aktieägarna inte tecknar sig för erbjudandet om depåbevis.
27.17.

Om ett erbjudande eller upptagande till handel för samma slag av underliggande aktier som de underliggande aktierna för
vilka depåbevisen emitteras sker samtidigt eller nästan samtidigt skall ytterligare information offentliggöras.

27.17.1. Om utställandet av depåbevis för vilka ansökan om upptagande till handel på en reglerad marknad görs samtidigt eller nästan samtidigt som teckning eller försäljning till enskild part av underliggande aktier av samma slag
som de för vilka depåbevisen emitteras skall uppgifter lämnas om arten av dessa transaktioner och om antal och
kännetecken beträffande de underliggande aktier som transaktionerna avser.
27.17.2. Uppgifter skall lämnas om alla reglerade marknader eller motsvarande marknader där, såvitt emittenten av depåbevisen vet, underliggande aktier av samma slag som de för vilka depåbevisen emitteras, erbjuds eller tas upp till
handel.
27.17.3. Såvitt emittenten av depåbevisen känner till sådana fakta skall det anges om större aktieägare eller medlemmar av
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan avser att teckna erbjudna värdepapper, eller om någon enskild person
avser att teckna andelar som motsvarar mer än 5 % av erbjudandet.
28.

INFORMATION OM DEPÅBEVISEN

28.1.

Uppgift om typ och klass när det gäller de depåbevis som erbjuds eller tas upp till handel.

28.2.

Uppgift om lagstiftning enligt vilken depåbevisen ursprungligen har skapats.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
28.3.

Uppgift om huruvida depåbevisen är registrerade eller utställda till innehavaren och om de är utfärdade i form av
aktiebrev eller bokförda. I det senare fallet skall namn och adress på det bolag som har hand om registret
inbegripas.

28.4.

Uppgift om i vilken valuta depåbevisen är utfärdade.

28.5.

Beskrivning av de rättigheter som är förenade med depåbevisen, bland annat eventuella begränsningar av dessa,
och det eventuella förfarandet för att utöva dessa rättigheter.

28.6.

Om de utdelningsrätter som är förenade med depåbevisen skiljer sig från de utdelningsrätter som offentliggjorts
i samband med de underliggande aktierna skall följande uppgifter lämnas om utdelningsrätterna:

28.7.

a)

Datum för när rätten till utdelning inträder.

b)

Uppgift om den tidsperiod efter vars utgång rätt till utdelning upphör och vem utdelningen i så fall tillfaller.

c)

Restriktioner för utdelning och förfaranden som tillämpas när värdepappersinnehavaren inte är bosatt i
landet.

d)

Utdelningssats, beräkningsmetod för denna, utdelningsfrekvens samt uppgift om huruvida betalningarna är
av ackumulerad art eller inte.

Om den rösträtt som är förenad med depåbevisen skiljer sig från den rösträtt som offentliggjorts i samband med
de underliggande aktierna skall följande uppgifter lämnas om denna rätt:
—

Rösträtt.

—

Företrädesrätt vid nyteckning av värdepapper av samma slag.

—

Rätt till andel av emittentens vinst.

—

Rätt till andel av eventuella överskott vid likvidering.

—

Bestämmelser om inlösen.

—

Bestämmelser om konvertering.

28.8.

En beskrivning av utövandet och de faktiska fördelarna av de rättigheter som är förenade med de underliggande
aktierna, särskilt vad gäller rösträtt, villkor som gäller för emittentens utnyttjande av sådana rättigheter och
bestämmelser som gäller för inhämtande av instruktioner från innehavaren av depåbevisen samt rätt till andel i
vinst och likvidationsöverskott som inte tillfaller innehavaren av depåbevisen.

28.9.

Depåbevisens planerade emissionsdatum.

28.10.

Uppgifter om eventuella inskränkningar i rätten att fritt överlåta depåbevisen.

28.11.

I fråga om det land där emittenten har sitt säte och det eller de länder där erbjudandet eller ansökan om upptagande till handel görs skall följande anges:
a)

Information om källskatt på inkomst från depåbevis.

b)

Uppgift om huruvida emittenten gör avdrag för källskatt.

28.12.

Bankgarantier eller andra garantier som gäller för depåbevisen och som är avsedda att garantera emittentens
åtaganden.

28.13.

Möjlighet att få depåbevisen konverterade till originalaktier och förfarandet vid sådan konvertering.

L 215/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/74

SV

Europeiska unionens officiella tidning

29.

INFORMATION OM FORMERNA OCH VILLKOREN FÖR ERBJUDANDET OM DEPÅBEVIS

29.1.

Villkor, statistiska uppgifter om erbjudandet, förväntad tidsplan och information om hur man svarar på erbjudandet

29.1.1.

Totalbelopp för emissionen eller erbjudandet, med åtskillnad mellan värdepapper som erbjuds till försäljning respektive teckning. Om beloppet inte är fastställt skall metoderna och tidsplanen för offentliggörandet av det slutgiltiga beloppet för erbjudandet anges.

29.1.2.

Information om hur länge erbjudandet kommer att vara öppet, inbegripet eventuella ändringar, och närmare upplysningar om ansökningsförfarandet.

29.1.3.

Uppgift om i vilket skede och under vilka omständigheter erbjudandet eventuellt kan upphävas eller tillfälligt dras
in, samt om det är möjligt att upphäva erbjudandet efter det att handeln har startat.

29.1.4.

Upplysningar om eventuella begränsningar av teckningsbeloppet och om hur överskjutande belopp som har betalats in av de sökande kommer att återbetalas.

29.1.5.

Närmare upplysningar om minimala och maximala teckningsbelopp (antingen i antal värdepapper eller i totalt
investerat belopp).

29.1.6.

Om investerare som tecknat värdepapper har rätt att dra tillbaka detta beslut skall det anges inom vilken tid så
måste ske.

29.1.7.

Metoder och tidsfrist för betalning och leverans av värdepapperen.

29.1.8.

En fullständig beskrivning av på vilket sätt och vid vilken tidpunkt resultaten av erbjudandet kommer att
offentliggöras.

29.1.9.

Förfarandet vid utövande av företrädesrätt, uppgift om teckningsrätters överlåtbarhet och förfarandet för ej utövade teckningsrätter.

29.2.

Plan för distribution och tilldelning

29.2.1.

Vilka olika kategorier av potentiella investerare som värdepapperen erbjuds till. Om erbjudandet görs samtidigt
på marknaderna i två eller flera länder och om en tranch har reserverats eller kommer att reserveras för vissa av
dessa, skall denna tranch anges.

29.2.2.

Såvitt emittenten känner till sådana fakta skall det anges om större aktieägare eller medlemmar av emittentens
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan avser att teckna erbjudna värdepapper, eller om någon enskild person
avser att teckna andelar som motsvarar mer än 5 % av erbjudandet.

29.2.3.

Information före tilldelningen:

29.2.3.1. Uppgift om hur emissionens olika trancher är fördelade mellan institutionella investerare, privata investerare och
anställda inom företaget, samt eventuella övriga trancher.

29.2.3.2. Villkor för när en återtagsmöjlighet (clawback) får användas, hur omfattande den får vara samt eventuella minimiprocentsatser för enskilda trancher.

29.2.3.3. Uppgift om vilken eller vilka tilldelningsmetoder som skall användas vid överteckning av de trancher som är
avsedda för privata investerare respektive för emittentens egna anställda.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

29.2.3.4. En redogörelse för alla eventuella i förväg bestämda förtursregler för vissa kategorier av investerare eller intressegrupper (inklusive investeringsprogram riktade till vänner eller släktingar), vilken andel i procent av hela erbjudandet som är avdelad för sådan förtursbehandling samt kriterierna för att räknas till en sådan kategori eller
grupp.
29.2.3.5. Uppgift om huruvida behandlingen av kapitalteckning eller anbud om att få teckna kapital i samband med tilldelningen kan variera med vilket företag som lägger in eller förmedlar anbudet.
29.2.3.6. Uppgift om huruvida man fastställt en indikativ lägstanivå för en enskild tilldelning inom tranchen för privata
investerare.
29.2.3.7. Uppgift om villkoren för när erbjudandet avslutas samt uppgift om det tidigaste datum då detta kan ske.
29.2.3.8. Uppgift om det är tillåtet att teckna sig för flera emissioner eller inte, och i de fall där detta inte är tillåtet, hur
sådana fall skall behandlas.
29.2.3.9. Förfarande för meddelande till investerarna om vilket belopp som har tilldelats och uppgift om huruvida handeln
kan inledas innan detta har meddelats.
29.2.4.

Övertilldelning och emissionsinstitutets återköpsrätt:

29.2.4.1. Uppgift om huruvida det finns en övertilldelningsbestämmelse och/eller om emissionsinstitutet har återköpsrätt
samt vilken räckvidd eller övre gräns dessa har.
29.2.4.2. Hur länge övertilldelningsbestämmelsen och/eller emissionsinstitutets återköpsrätt gäller.
29.2.4.3. Villkor för tillämpning av övertilldelningsbestämmelsen eller utövande av emissionsinstitutets återköpsrätt.
29.3.

Prissättning

29.3.1.

Det skall anges till vilket pris värdepapperen kommer att erbjudas. Om priset ännu inte är känt eller där det inte
finns en etablerad eller tillräckligt likvid marknad för värdepapperen i fråga skall det anges vilken metod som
använts för att fastställa priset vid erbjudandet, inklusive uppgift om vem som valt ut kriterierna eller är formellt
ansvarig för prisbeslutet. Beloppet för eventuella avgifter och skatter som specifikt kommer att åläggas den som
tecknar eller köper värdepapperen skall också anges.

29.3.2.

Uppgift om förfarande för att meddela det pris till vilket värdepapperen erbjuds.

29.3.3.

I fall där det under det senaste året funnits eller kan komma att föreligga en väsentlig skillnad mellan det pris som
erbjudits allmänheten och det pris som medlemmar i förvaltnings-, lednings eller kontrollorgan, andra personer
i ledande befattningar eller personer knutna till emittenten genom familjeband eller liknande i praktiken har fått
betala, om förvärvet redan skett, eller kan komma att betala om det rör sig om en rättighet att förvärva värdepapper vid senare tillfälle, skall det bifogas en jämförelse mellan allmänhetens kostnad enligt det föreslagna erbjudandet och det pris dessa kategorier av personer i praktiken betalat eller kommer att betala.

29.4.

Placering och emissionsgarantier

29.4.1.

Namn och adress till dem som samordnar det övergripande erbjudandet och enskilda delar av erbjudandet och,
i den mån emittenten känner till dem, om placerarna i de olika länder där erbjudandet görs.

29.4.2.

Namn och adress till samtliga betalnings- och depåombud i de olika länderna.

29.4.3.

Namn och adress till de företag som är villiga att garantera emissionen på grundval av ett fast åtagande och namn
och adress till de företag som är villiga att placera emissionen utan ett fast åtagande eller enligt principen om
”bästa möjliga utförande”. Uppgifter om de väsentliga inslagen i avtalen, inbegripet kvoteringen. Om garantin inte
omfattar hela emissionen; uppgift om hur stor andel som inte omfattas. Uppgift om det totala beloppet för
garanti- och placeringsprovisioner.

29.4.4.

Information om när garantiavtalet slöts eller kommer att slutas.

L 215/75

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/76

SV

Europeiska unionens officiella tidning

30.

UPPTAGANDE TILL HANDEL MED DEPÅBEVIS

30.1.

Uppgifter om huruvida de värdepapper som erbjuds är eller kommer att bli föremål för en ansökan om upptagande till handel med avsikt att de skall distribueras på en reglerad marknad eller motsvarande, med information
om vilka marknader som avses. Omständigheten måste nämnas utan att det väcks intryck av att ansökan om upptagande till handel med säkerhet kommer att beviljas. Om det är känt skall den tidigaste dagen för värdepapperens upptagande till handel anges.

30.2.

Alla reglerade marknader eller motsvarande marknader på vilka enligt vad emittenten känner till värdepapper i
samma klass som de värdepapper som erbjuds eller som skall tas upp till handel redan finns upptagna till handel.

30.3.

Om utställandet av värdepapper för vilka ansökan om upptagande till handel på en reglerad marknad görs samtidigt eller nästan samtidigt med teckning eller försäljning till enskild part av värdepapper av samma slag eller
värdepapper av andra slag ställs ut för att introduceras för allmän eller enskild placering, skall uppgifter lämnas
om arten av dessa transaktioner och om antal och egenskaper beträffande de värdepapper som transaktionerna
avser.

30.4.

Namn och adress till de företag som har gjort ett fast åtagande om att agera som mellanhänder vid sekundär handel och som erhåller likvida medel genom prisskillnaden mellan efterfrågan och utbud samt en redogörelse för
de viktigaste villkoren i deras åtagande.

30.5.

Vid stabilisering, dvs. när en emittent eller en säljare av aktier har inrättat ett övertilldelningsförfarande eller på
något annat sätt föreslagit prisstabiliseringsåtgärder i samband med ett erbjudande skall följande anges:

30.6.

Att stabiliseringsåtgärder kan komma att vidtas, men att det däremot inte föreligger något garanti för detta och
att åtgärderna kan komma att avslutas vid vilken tidpunkt som helst.

30.7.

Början och slutet på den period under vilken stabilisering kan äga rum.

30.8.

Namnet på den som ansvarar för stabiliseringsåtgärder inom varje berörd jurisdiktion, såvida dessa uppgifter är
tillgängliga vid offentliggörandet.

30.9.

Det faktum att stabiliseringsåtgärder kan leda till en kurs på marknaden som är högre än den kurs som skulle
gälla i annat fall.

31.

CENTRAL INFORMATION OM EMISSION AV DEPÅBEVIS

31.1.

Motiven för erbjudandet och användningen av de medel erbjudandet förväntas tillföra

31.1.1.

Det skall anges med vilket eller vilka motiv erbjudandet görs och, där så är tillämpligt, för vilka huvudsakliga
användningsområden (ordnande efter prioritet) som nettoinkomsterna av transaktionen är avsedda. Om emittenten vet att de medel som erbjudandet förväntas tillföra inte kommer att räcka till för att finansiera alla planerade ändamål, skall beloppet för de ytterligare medel som krävs anges, samt källor till dessa medel. Den planerade användningen av inkomsterna skall särskilt klart anges om det gäller förvärv av tillgångar som ligger utanför
den löpande affärsverksamheten, finansiering av ett aviserat förvärv av ett annat företag eller för att lösa, reducera eller slutbetala skulder.

31.2.

Uppgift om huruvida fysiska eller juridiska personer som är inblandade emissionen eller erbjudandet har några ekonomiska
eller andra relevanta intressen

31.2.1.

En redovisning av samtliga intressen, även eventuella intressekonflikter, som har betydelse för
emissionen/erbjudandet med uppgifter om involverade personer och intressets natur.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
31.3.

Riskfaktorer

31.3.1.

Information på framträdande plats om marknadsrelaterade risker som är väsentliga för de värdepapper som
erbjuds till försäljning eller tas upp till handel skall redovisas i ett avsnitt med rubriken ”Riskfaktorer”.

32.

KOSTNADEN FÖR EMISSIONEN/ERBJUDANDET AV DEPÅBEVIS

32.1.

Uppgifter om de sammanlagda nettointäkterna och en beräkning av de sammanlagda kostnaderna för emissionen eller erbjudandet.

L 215/77

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/78

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA XI
Minimikrav på information i registreringsdokument för banker (mall)
1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer som är ansvariga för den information som ges i registreringsdokumentet och, i förekommande fall, för vissa delar av informationen. I det senare fallet skall dessa delar anges. När det gäller fysiska personer, däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

En försäkran från de ansvariga för registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att
säkerställa att uppgifterna i dokumentet, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och att ingenting är
utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven av de ansvariga för
vissa delar av registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i den del av dokumentet som de är ansvariga för, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och
att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

LAGSTADGADE REVISORER

2.1.

Namn och adresser till emittentens revisorer under den period som omfattas av de historiska finansiella uppgifterna (tillsammans med uppgift om deras medlemskap i en yrkessammanslutning).

2.2.

Om revisorer har avgått, flyttats eller inte utsetts på nytt under den period som omfattas av den historiska finansiella informationen skall väsentliga upplysningar lämnas.

3.

RISKFAKTORER

3.1.

Information på framträdande plats om riskfaktorer som kan påverka emittentens möjligheter att fullgöra de förpliktelser gentemot investerarna som värdepapperen medför. Detta skall ske i ett avsnitt med rubriken
”Riskfaktorer”.

4.

INFORMATION OM EMITTENTEN

4.1.

Emittentens historik och utveckling

4.1.1.

Emittentens registrerade företagsnamn och i förekommande fall sekundär/kommersiell beteckning.

4.1.2.

Plats där emittenten är registrerad samt dess organisationsnummer eller motsvarande.

4.1.3.

Dagen för bildandet och uppgift om tiden för emittentens bestånd, om inte denna tid är obestämd.

4.1.4.

Uppgift om emittentens säte och bolagsform, enligt vilken lagstiftning emittenten bedriver verksamhet, i vilket land
bildandet ägde rum samt adress och telefonnummer till styrelsens säte (eller huvudsakligt verksamhetsställe om
detta avviker från styrelsens säte).

4.1.5.

Uppgift om eventuella händelser som nyligen har inträffat och som är specifika för emittenten i den utsträckning
att de har en väsentlig inverkan på bedömningen av emittentens solvens.

5.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

5.1.

Huvudsaklig verksamhet

5.1.1.

En kortfattad beskrivning av emittentens huvudsakliga verksamhet med angivande av de viktigaste kategorierna av
de varor som säljs och/eller tjänster som utförs.

5.1.2.

Uppgift om nya produkter och/eller verksamheter av betydelse.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
5.1.3.

Huvudsakliga marknader
En kortfattad beskrivning av de huvudsakliga marknader där företaget konkurrerar.

5.1.4.

Grunderna för eventuella yttranden i registreringsdokumentet som emittenten gjort om sitt konkurrensläge på
marknaden.

6.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

6.1.

Om emittenten tillhör en koncern, en kort beskrivning av koncernen och av emittentens ställning inom denna.

6.2.

Om emittenten är beroende av andra företag inom koncernen skall detta anges klart, tillsammans med en förklaring av vad beroendeförhållandet består i.

7.

INFORMATION OM TRENDER

7.1.

Det skall bifogas en förklaring om att inga väsentliga negativa förändringar har ägt rum i emittentens framtidsutsikter sedan den senast offentliggjorda reviderade redovisningen.
Om emittenten inte kan avge någon sådan förklaring skall det redovisas i detalj vad den väsentliga negativa förändringen består i.

7.2.

Uppgift om alla kända trender, osäkerhetsfaktorer, potentiella fordringar eller andra krav, åtaganden eller händelser som kan förväntas ha en inverkan på emittentens affärsutsikter. Sådana uppgifter skall täcka åtminstone det
innevarande räkenskapsåret.

8.

RESULTATPROGNOSER ELLER FÖRVÄNTADE RESULTAT
Om en emittent väljer att innefatta en resultatprognos eller en beräkning av förväntat resultat skall registreringsdokumentet innehålla de uppgifter som anges under punkt 8.1 och 8.2.

8.1.

En redogörelse för de viktigaste av de antaganden som ligger till grund för prognosen eller det förväntade resultatet.
Det skall i dessa fall göras tydlig skillnad mellan antaganden om faktorer som medlemmarna av emittentens
förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har något inflytande över och antaganden om faktorer som ligger helt
utanför deras kontroll. Antagandena skall också vara lätta för investerarna att förstå, vara specifika och exakta och
inte beroende av huruvida de beräkningar som ligger till grund för prognosen generellt sett är korrekta.

8.2.

En rapport som sammanställts av en oberoende räkenskapsförare eller revisor, där det framgår av dennes yttrande
att prognosen i fråga sammanställts på riktigt sätt och utifrån de uppgifter som angetts, och att de räkenskaper som
legat till grund för prognosen eller beräkningen upprättats enligt emittentens gängse redovisningsrutiner.

8.3.

Tillvägagångssättet för att upprätta prognosen eller beräkningen skall vara jämförbart med det som använts för den
historiska finansiella informationen.

9.

FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH KONTROLLORGAN

9.1.

Namn, kontorsadress och befattning för nedanstående personer i det emitterande bolaget, med angivande av deras
viktigaste sysselsättningar utanför emittentens verksamhet, om dessa är av betydelse för emittenten:

9.2.

a)

Medlemmar av förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan.

b)

Komplementärer i kommanditbolag med aktiekapital.

Intressekonflikter inom förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan
Om det föreligger en potentiell intressekonflikt hos någon av de personer som avses i punkt 9.1 – dvs. om deras
privata intressen kan stå i strid med emittentens – skall detta anges. Om det inte föreligger några sådana intressekonflikter skall detta faktum bekräftas uttryckligen.

L 215/79

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/80

Europeiska unionens officiella tidning

SV
10.

STÖRRE AKTIEÄGARE

10.1.

Såvitt emittenten har kännedom om att det finns direkt eller indirekt ägande eller kontroll av bolaget skall det anges
vem som utövar denna kontroll, vad kontrollen består i samt vad som görs för att garantera att den inte missbrukas.

10.2.

Alla överenskommelser eller motsvarande som emittenten känner till och som senare kan komma att leda till att
kontrollen förändras skall också anges.

11.

UPPLYSNINGAR OM EMITTENTENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER, FINANSIELLA SITUATION SAMT
VINSTER OCH FÖRLUSTER

11.1.

Historisk finansiell information

För de senaste två åren (eller så länge som emittenten bedrivit verksamhet om denna period är kortare än tre år)
skall det finnas tillgång till reviderad finansiell information, samt en revisionsberättelse för varje år. Denna finansiella information skall vara sammanställd enligt förordning (EG) nr 1606/2002 eller, om så inte är tillämpligt, en
medlemsstats nationella redovisningsstandarder för emittenter inom EU. För emittenter från tredjeland skall den
finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits
enligt förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella redovisningsstandarder som motsvarar dessa standarder. Om informationen i fråga inte motsvarar dessa standarder skall den omarbetas innan den läggs fram.

Den reviderade historiska finansiella informationen för det senaste året skall sammanställas och presenteras på ett
sätt som är konsekvent i förhållande till den kommande offentliggjorda årsredovisningen och med hänsyn till redovisningsstandarder och redovisningspolicy samt lagstiftning för årsredovisningar.

Om emittenten varit aktiv inom sitt aktuella verksamhetsområde i mindre än ett år skall den reviderade historiska
finansiella informationen vara sammanställd enligt de standarder för årsredovisningar som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 1606/2002 eller, om så inte är tillämpligt, enligt en viss medlemsstats nationella redovisningsstandarder om emittenten är från ett land i gemenskapen. För emittenter från tredjeland skall den historiska finansiella informationen sammanställas antingen enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt
förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 1606/2002 eller enligt ett tredjelands nationella redovisningsstandarder
som motsvarar dessa standarder. Den historiska finansiella informationen måste vara reviderad.

Om den reviderade historiska finansiella informationen upprättas enligt nationella redovisningsstandarder skall de
uppgifter som faller inom denna rubrik minst omfatta:

a)

balansräkning,

b)

resultaträkning,

c)

om värdepappren enbart upptas till handel på en reglerad marknad, en finansieringsanalys,

och

d)

en beskrivning av bokföringsprinciperna samt andra förklarande noter.

Historisk finansiell information som hänför sig till hela år skall vara granskad av en oberoende revisor eller vara
föremål för en rapport om huruvida den ger en sann och rättvisande bild för registreringsdokumentet i enlighet
med de revisionsstandarder som gäller i den aktuella medlemsstaten eller en motsvarande standard.

11.2.

Finansiella rapporter

Om emittenten sammanställer redovisning både för det egna företaget och för hela koncernen skall åtminstone koncernredovisningen ingå i registreringsdokumentet.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV
11.3.

Europeiska unionens officiella tidning

Revision av den årliga historiska finansiella informationen

11.3.1. Det skall ingå en förklaring om att den finansiella information har granskats av revisor. Om de lagstadgade revisorerna avböjt att avlägga revisionsberättelse eller meddelat en reservation eller motsvarande skall motiveringen till
att de har avböjt, alternativt texten till reservationen eller annan typ av förbehåll, återges i sin helhet.
11.3.2. Det skall anges om andra delar av registreringsdokumentet har granskats av revisorer.
11.3.3. Om finansiella uppgifter i registreringsdokumentet kommer från andra källor än reviderade redovisningar ange den
aktuella källan, liksom det faktum att det rör sig om uppgifter som inte har granskats av revisor.
11.4.

Den senaste finansiella informationen

11.4.1. Det senaste år för vilket det föreligger reviderad finansiell information får inte ligga mer än 18 månader före datumet för registreringsdokumentet.
11.5.

Delårsrapportering och annan finansiell information

11.5.1. Om emittenten offentliggjort finansiell information på kvartals- eller halvårsbasis efter datumet för den senaste reviderade årsredovisningen skall även denna information ingå i registreringsdokumentet. Om kvartals- eller halvårsrapporteringen har reviderats eller setts över informellt av revisor skall revisionsberättelsen eller resultatet av översynen också inkluderas. Om rapporteringen inte reviderats eller setts över av revisor ange detta faktum.
11.5.2. Om registreringsdokumentet är daterat mer än nio månader efter slutet av det senaste räkenskapsår för vilket det
finns reviderade räkenskaper skall det innehålla finansiell information som täcker åtminstone de första sex månaderna av det räkenskapsåret. Om den finansiella informationen inte har granskats av revisor skall detta anges.
Finansiell delårsrapportering skall innehålla jämförbara uppgifter för samma period föregående räkenskapsår, förutom när det gäller uppgifter i balansräkningen, för vilka kravet på jämförande information kan uppfyllas genom
att balansräkningen vid utgången av det föregående räkenskapsåret redovisas.
11.6.

Rättsliga förfaranden och skiljeförfaranden
Det bör anges om emittenten varit part i några rättsliga förfaranden eller förlikningsförfaranden (inklusive ännu
icke avgjorda ärenden och ärenden som emittenten är medveten om kan uppkomma) under de senaste tolv månaderna, och som nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på emittentens eller företagskoncernens finansiella situation eller lönsamhet. Om inga sådana förfaranden föreligger skall även detta anges uttryckligen.

11.7.

Betydande negativa förändringar i emittentens finansiella situation
Uppgifter om alla väsentliga förändringar som inträffat vad gäller koncernens finansiella ställning sedan den senaste
perioden för vilken antingen reviderad finansiell information eller delårsinformation har offentliggjorts. Om inga
sådana förändringar skett skall även detta anges uttryckligen.

12.

VÄSENTLIGA KONTRAKT
En kort sammanfattning av alla kontrakt av större betydelse som inte ingår i den löpande affärsverksamheten och
som kan leda till att ett företag inom koncernen tilldelas en rättighet eller åläggs en skyldighet som väsentligt kan
påverka emittentens förmåga att uppfylla sina förpliktelser gentemot innehavarna av de värdepapper som emitteras.

13.

INFORMATION FRÅN TREDJE MAN, EXPERTUTLÅTANDEN OCH UPPGIFT OM HURUVIDA TREDJE
MAN I FRÅGA HAR NÅGRA INTRESSEN I EMITTENTEN

13.1.

Om ett utlåtande eller rapport som tillskrivs tredje man i egenskap av sakkunnig ingår i registreringsdokumentet
skall namnet på denna person anges, liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om huruvida personen har några väsentliga intressen i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga tagits fram på emittentens
begäran skall detta klart anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker.
En rapport eller ett utlåtande av detta slag får inte inkluderas utan samtycke från den person som sammanställt den
aktuella delen av dokumentet.

L 215/81

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/82

Europeiska unionens officiella tidning

SV
13.2.

Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och att såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av
berörd tredje man - inga uppgifter har utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig
eller missvisande. Emittenten skall också ange källorna till informationen.

14.

FÖREVISADE DOKUMENT
Det skall anges uttryckligen att följande handlingar (i förekommande fall) eller kopior av dem skall kunna uppvisas
under hela den period som registreringsdokumentet omfattar:
a)

Emittentens stiftelseurkund och bolagsordning.

b)

Alla rapporter, brev och andra handlingar, historisk finansiell information, utvärderingar eller förklaringar som
utfärdats på emittentens begäran och som till någon del ingår i eller hänvisas till i registreringsdokumentet.

c)

Den historiska finansiella information som föreligger för emittenten eller - om det rör sig om en koncern - för
emittenten och alla dess dotterbolag för de två senaste räkenskapsåren före det år som registreringsdokumentet omfattar.

Det skall vidare anges om handlingarna i fråga kan visas upp i pappersformat eller elektroniskt format.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA XII
Minimikrav för information i värdepappersnoten för derivatinstrument (mall)

1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer med ansvar för den information som ges i prospektet och i förekommande fall för vissa
delar av denna information och i så fall uppgifter om vilka delar som avses. När det gäller fysiska personer, däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning
anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

Försäkran avgiven av de ansvariga för prospektet att, efter att ha vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att
säkerställa att så är fallet, uppgifterna i prospektet är, såvitt de vet, med sanningen överensstämmande och att ingenting är utelämnat på ett sätt som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven
av de ansvariga för vissa delar av prospektet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att
uppgifterna i den del av prospektet som de är ansvariga för, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande
och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

RISKFAKTORER

Information på framträdande plats i ett avsnitt med rubriken ”Riskfaktorer” om de riskfaktorer som är väsentliga
för de värdepapper som erbjuds eller tas upp till handel så att en bedömning kan göras av de marknadsrisker som
är förenade med värdepapperen. En varning skall ingå där det anges att en investerare kan förlora hela värdet av
investeringen eller en del av detta beroende på omständigheterna. Om investerarens ansvar inte är begränsat till
värdet på investeringen skall detta anges tillsammans med en redovisning av de omständigheter under vilka ett
sådant utvidgat ansvar uppkommer och dess troliga finansiella följder.

3.

CENTRAL INFORMATION

3.1.

Uppgift om huruvida fysiska eller juridiska personer som är inblandade emissionen eller erbjudandet har några ekonomiska
eller andra relevanta intressen

En redovisning av samtliga intressen, även eventuella intressekonflikter, som har betydelse för
emissionen/erbjudandet med uppgifter om involverade personer och intressets natur.

3.2.

Motiven till erbjudandet och användningen av de medel det förväntas tillföra, om det inte avser lönsamhet eller skydd mot vissa
risker.

Om motiven till erbjudandet och användningen av medlen offentliggörs skall det samlade tillförda nettobeloppet
och de beräknade kostnaderna för emissionen eller erbjudandet anges.

4.

INFORMATION OM DE VÄRDEPAPPER SOM ERBUDS ELLER TAS UPP TILL HANDEL

4.1.

Information om värdepapperen

4.1.1.

En beskrivning av typ och slag av värdepapper som erbjuds eller tas upp till handel, däribland ISIN-kod (International Security Identification Number) eller motsvarande identitetskod för värdepapper.

4.1.2.

En tydlig och fullständig förklaring som kan bidra till investerarnas förståelse av hur deras investeringar påverkas
av värdet på det eller de underliggande instrumenten, särskilt under de förhållanden då riskerna är som mest uppenbara, såvida inte värdepapperens nominella värde per enhet är minst 50 000 euro eller de inte kan förvärvas för
mindre än 50 000 euro per enhet.

4.1.3.

Uppgifter om enligt vilken lagstiftning värdepapperen har upprättats.

L 215/83

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/84

Europeiska unionens officiella tidning

SV
4.1.4.

Uppgift om huruvida värdepapperen är registrerade eller utställda till innehavaren och om de är utfärdade i dokumentform eller kontoförda. I det senare fallet, namn och adress på det bolag som har hand om registret.

4.1.5.

Uppgift om i vilken valuta värdepapperen är denominerade.

4.1.6.

Rangordning av de värdepapper som erbjuds eller tas upp till handel, inbegripet sammanfattningar av eventuella
klausuler som är avsedda att påverka rangordningen eller göra värdepapperet oprioriterat i förhållande till emittentens eventuella befintliga eller framtida skuldförbindelser.

4.1.7.

En beskrivning av vilka rättigheter, inbegripet eventuella begränsningar av dessa rättigheter, som sammanhänger
med värdepapperen och av förfarandet för att utöva dessa rättigheter.

4.1.8.

Om det gäller nyemission, en förklaring om de resolutioner, auktorisationer och godkännanden som ligger till
grund för upprättandet eller emissionen av värdepapperen.

4.1.9.

Dag för emissionen av värdepapperen.

4.1.10. Uppgifter om eventuella inskränkningar i rätten att fritt överlåta skuldebreven.

4.1.11. —

—

Stängnings- eller förfallodag för derivatinstrumenten.

Lösendag eller dag för sista notering.

4.1.12. Beskrivning av förfarandet för avveckling av derivatinstrumenten.

4.1.13. Beskrivning av förfarandet vid ev. avkastning på derivatinstrumenten, betalnings- eller leveransdag och
beräkningsmetod.

4.1.14. I fråga om det land där emittenten har sitt säte och det eller de länder där erbjudandet eller ansökan om upptagande till handel görs skall följande anges:

a)

Information om källskatt på intäkter av värdepapperen.

b)

Uppgift om huruvida emittenten gör avdrag för källskatt.

4.2.

Information om underliggande instrument

4.2.1.

Lösenpris eller sista noterade pris för det underliggande instrumentet.

4.2.2.

En deklaration med uppgift om vilket slag av underliggande instrument det gäller och var information om detta
instrument kan erhållas.

—

Uppgift om var information om tidigare resultat och fortsatt utveckling för instrumentet samt om dess volatilitet kan erhållas.

—

Om det underliggande instrumentet är ett värdepapper:

—

Namn på den emittent som utfärdat värdepappret.

—

ISIN-kod (International Security Identification Number) eller motsvarande identitetskod för värdepapper.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
—

Om det underliggande instrumentet är ett index:
—

—

Om det underliggande instrumentet är en räntesats:
—

—

En beskrivning av denna räntesats.

Övrigt:
—

—

Indexets benämning och, om det är sammansatt av emittenten, en beskrivning av det. Om indexet inte
är sammansatt av emittenten uppgift om var information om indexet kan erhållas.

Om det underliggande instrumentet inte tillhör någon av de ovan angivna kategorierna, skall värdepappersnoten innehålla likvärdig information.

Om det underliggande instrumentet är en korg av underliggande instrument:
—

Information om relevanta vikttal för varje underliggande instrument som ingår i korgen.

4.2.3.

En beskrivning av vilka händelser som kan leda till störningar på marknaden eller i transaktionsgången som påverkar underliggande instrument.

4.2.4.

Anpassningsregler med anknytning till händelser som påverkar underliggande instrument.

5.

ERBJUDANDETS FORMER OCH VILLKOR

5.1.

Villkor, statistiska uppgifter om erbjudandet, förväntad tidsplan och information om hur man svarar på erbjudandet

5.1.1.

Villkor som gäller för erbjudandet.

5.1.2.

Totalbelopp för emissionen eller erbjudandet. Om beloppet inte är fastställt skall metoderna och tidsplanen för
offentliggörandet av beloppet för erbjudandet anges.

5.1.3.

Information om hur länge erbjudandet kommer att vara öppet, inbegripet eventuella ändringar, och närmare upplysningar om ansökningsförfarandet.

5.1.4.

Närmare upplysningar om minsta och högsta teckningsbelopp (antingen i antal värdepapper eller i totalt
investeringsbelopp).

5.1.5.

Metoder och tidsfrist för betalning och leverans av värdepapperen.

5.1.6.

En fullständig beskrivning av på vilket sätt och vid vilken tidpunkt resultaten av erbjudandet kommer att
offentliggöras.

5.2.

Plan för distribution och tilldelning

5.2.1.

Vilka olika kategorier av potentiella investerare som värdepapperen erbjuds till. Om erbjudandet görs samtidigt på
marknaderna i två eller flera länder och om en tranch har reserverats eller kommer att reserveras för vissa av dessa,
skall denna tranch anges.

5.2.2.

Förfarande för meddelande till investerarna om vilket belopp som har tilldelats och uppgift om huruvida handeln
kan inledas innan detta har meddelats.

5.3.

Prissättning
Uppgift om till vilket pris värdepapperen förväntas erbjudas eller metod för prissättning och former för offentliggörandet. Belopp för eventuella avgifter och skatter som specifikt kommer att åläggas den som tecknar eller köper
värdepapperen skall också anges.

L 215/85

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/86

SV

Europeiska unionens officiella tidning

5.4.

Placering och emissionsgarantier

5.4.1.

Namn och adress till den eller dem som samordnar det övergripande erbjudandet och enskilda delar av detta och,
i den mån emittenten eller erbjudaren känner till dem, om placerarna i de olika länder där erbjudandet görs.

5.4.2.

Namn och adress till samtliga betalnings- och depåombud i de olika länderna.

5.4.3.

Organ som är villiga att garantera emissionen på grundval av ett fast åtagande och sådana som är villiga att placera
emissionen utan ett fast åtagande eller enligt principen om ”bästa möjliga utförande”. Om garantin inte omfattar
hela emissionen; uppgift om hur stor andel som inte omfattas.

5.4.4.

Information om när garantiavtalet slöts eller kommer att slutas.

5.4.5.

Namn och adress till beräkningsombud.

6.

UPPTAGANDE TILL HANDEL OCH HANDELSSYSTEM

6.1.

Uppgifter om huruvida de värdepapper som erbjuds är eller kommer att bli föremål för en ansökan om upptagande till handel med avsikt att de skall distribueras på en reglerad marknad eller motsvarande, med information
om vilka marknader som avses. Detta förhållande skall omnämnas på ett sådant sätt att det inte ger intryck av att
ansökan om upptagande till handel med säkerhet kommer att beviljas. Om det är känt skall den tidigaste dagen för
värdepapperens upptagande till handel anges.

6.2.

Alla reglerade marknader eller motsvarande marknader på vilka enligt vad emittenten känner till värdepapper i
samma klass som de värdepapper som erbjuds eller som skall tas upp till handel redan finns upptagna till handel.

6.3.

Namn och adress till de företag som har gjort ett fast åtagande om att agera som mellanhänder vid sekundär handel och som erhåller likvida medel genom prisskillnaden mellan efterfrågan och utbud samt en redogörelse för de
viktigaste villkoren i deras åtagande.

7.

YTTERLIGARE INFORMATION

7.1.

Om rådgivare som har anknytning till en emission finns omnämnda i värdepappersnoten skall det finnas en förklaring om i vilken kapacitet dessa har agerat.

7.2.

Upplysningar om annan information i värdepappersnoten som har reviderats eller översiktligt granskats av de lagstadgade revisorerna och som har varit föremål för en rapport av revisorerna. Återgivning av rapporten eller, med
godkännande från den behöriga myndigheten, en sammanfattning av denna.

7.3.

Om ett utlåtande eller en rapport som tillskrivs en sakkunnig person ingår i värdepappersnoten, skall namnet på
denna person anges, liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om eventuella väsentliga intressen denna person har i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga tagits fram på emittentens begäran skall
detta klart anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker. En rapport
eller ett utlåtande av detta slag får inte inkluderas utan samtycke från den person som sammanställt den aktuella
delen av värdepappersnoten.

7.4.

Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och att såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av
berörd tredje man - inga uppgifter har utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig
eller missvisande. Emittenten skall också ange källorna till informationen.

7.5.

Upplysningar i prospektet om huruvida emittenten avser att lämna information efter emissionen eller inte. Om
emittenten har uppgett att han avser att lämna sådan information skall han ange i prospektet vilka uppgifter som
kommer att rapporteras och var de kommer att finnas tillgängliga.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA XIII
Minimikrav för information i värdepappersnoten för skuldebrev med ett nominellt
värde per enhet på minst 50 000 euro (mall)
1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1.

Uppgift om alla personer med ansvar för den information som ges i prospektet och i förekommande fall för vissa
delar av denna information och i så fall uppgifter om vilka delar som avses. När det gäller fysiska personer, däribland
medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning anges. I fråga
om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2.

Försäkran avgiven av de ansvariga för prospektet att, efter att ha vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att så är fallet, uppgifterna i prospektet är, såvitt de vet, med sanningen överensstämmande och att ingenting är
utelämnat på ett sätt som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven av de ansvariga för vissa delar av prospektet att uppgifterna i den del av prospektet för vilken de är ansvariga, såvitt de vet, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat på ett sätt som skulle kunna påverka dess
innebörd.

2.

RISKFAKTORER
Information på framträdande plats i ett avsnitt med rubriken ”Riskfaktorer” om de riskfaktorer som är väsentliga för
de värdepapper som erbjuds eller tas upp till handel så att en bedömning kan göras av de marknadsrisker som är
förenade med värdepapperen.

3.

CENTRAL INFORMATION
Intressen hos de fysiska och juridiska personer som är involverade i emissionen.
En redovisning av samtliga intressen, även eventuella intressekonflikter, som har betydelse för emissionen/erbjudandet
med uppgifter om involverade personer och intressets natur.

4.

INFORMATIONSKRAV FÖR VÄRDEPAPPER SOM SKALL TAS UPP TILL HANDEL

4.1.

Totalt antal värdepapper som tas upp till handel.

4.2.

Uppgift om slag och kategori för de värdepapper som tas upp till handel, däribland ISIN-kod (International Security
Identification Number) eller motsvarande identitetskod för värdepapper.

4.3.

Uppgifter om enligt vilken lagstiftning värdepapperen har upprättats.

4.4.

Uppgift om huruvida värdepapperen är registrerade eller utställda till innehavaren och om de är utfärdade i dokumentform eller kontoförda. I det senare fallet, namn och adress på det bolag som har hand om registret.

4.5.

Uppgift om i vilken valuta värdepapperen är denominerade.

4.6.

Rangordning av de värdepapper som erbjuds eller tas upp till handel, inbegripet sammanfattningar av eventuella klausuler som är avsedda att påverka rangordningen eller göra värdepapperet oprioriterat i förhållande till emittentens
eventuella befintliga eller framtida skuldförbindelser.

4.7.

En beskrivning av vilka rättigheter, inbegripet eventuella begränsningar av dessa rättigheter, som sammanhänger med
värdepapperen och av förfarandet för att utöva dessa rättigheter.

4.8.

Den nominella räntan och bestämmelser om räntebetalningarna.
—

Den dag från och med vilken ränta betalas ut samt ränteförfallodagar.

—

Preskriptionstid vad gäller krav på ränta och återbetalning av lånebeloppet.

Om räntan inte är fast, en beskrivning av det underliggande instrument som den baseras på och vilken metod som
används för att korrelera dessa båda faktorer.
—

Beskrivning av ev. störande händelser på marknaden eller vid avveckling som påverkar det underliggande
instrumentet.

L 215/87

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/88

Europeiska unionens officiella tidning

SV

4.9.

—

Justeringsregler för att ta hänsyn till händelser som påverkar det underliggande instrumentet.

—

Beräkningsombudets namn.

Förfallodag och bestämmelser som gäller amortering av lånet, inklusive förfarandet vid återbetalning. Om amortering i förväg kan komma i fråga, på initiativ av antingen emittenten eller innehavaren, skall villkoren redovisas, inbegripet bestämmelserna om amorteringstidpunkter och amorteringsvillkor.

4.10. Uppgift om avkastning.
4.11. Representation av skuldebrevsinnehavarna med uppgifter om den organisation som företräder investerarna och
bestämmelser rörande denna representation. Uppgift om var allmänheten kan få tillgång till de avtal som gäller för
detta slags representation.
4.12. En förklaring om de resolutioner, auktoriseringar och godkännanden som ligger till grund för upprättandet och/eller
emissionen av värdepapperen.
4.13. Dag för emissionen av värdepapperen.
4.14. Uppgifter om eventuella inskränkningar i rätten att fritt överlåta skuldebreven.
5.

UPPTAGANDE TILL HANDEL OCH HANDELSSYSTEM

5.1.

Uppgift om den marknad som värdepapperen kommer att handlas på och för vilken prospekt har utarbetats. Om det
är känt ange den tidigaste dagen för värdepapperens upptagande till handel.

5.2.

Namn och adress till samtliga betalnings- och depåombud i de olika länderna.

6.

KOSTNADER FÖR UPPTAGANDET TILL HANDEL
En uppskattning av de sammanlagda kostnaderna i samband med upptagandet till handel.

7.

YTTERLIGARE INFORMATION

7.1.

Om rådgivare finns omnämnda i värdepappersnoten skall det finnas en förklaring om i vilken kapacitet dessa har
agerat.

7.2.

Upplysningar om annan information i värdepappersnoten som har reviderats eller översiktligt granskats av revisorer
och som har varit föremål för en rapport av revisorerna. Återgivning av rapporten eller, med godkännande från den
behöriga myndigheten, en sammanfattning av denna.

7.3.

Om ett utlåtande eller en rapport som tillskrivs en sakkunnig person ingår i värdepappersnoten, skall namnet på
denna person anges, liksom kontorsadress, personens kvalifikationer och uppgift om eventuella väsentliga intressen
denna person har i emittenten. Om rapporten eller utlåtandet i fråga tagits fram på emittentens begäran skall detta
klart anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker. En rapport eller ett
utlåtande av detta slag får inte inkluderas utan samtycke från den person som sammanställt den aktuella delen av
värdepappersnoten.

7.4.

Om information kommer från tredje man skall det tydligt anges att informationen i fråga återgivits exakt och att såvitt emittenten kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av berörd
tredje man - inga uppgifter har utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande. Dessutom skall källorna till informationen anges.

7.5.

Kreditvärdighetsbetyg som tilldelats en emittent eller en emittents skuldebrev på begäran av emittenten eller med dennes medverkan under fastställandet av kreditvärdighetsbetyget.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA XIV
Kompletterande informationsmodul om underliggande aktier för vissa slag av
aktierelaterade värdepapper
1.

Beskrivning av underliggande aktier.

1.1.

Ange aktieslag och -kategori.

1.2.

Lagstiftning enligt vilken aktierna har utfärdats eller kommer att utfärdas.

1.3.

Uppgift om huruvida värdepapperen är registrerade eller utställda till innehavaren och om de är utfärdade i dokumentform eller kontoförda. I det senare fallet, namn och adress till den kontoförande enheten.

1.4.

Uppgift om i vilken valuta aktierna emitterats.

1.5.

En beskrivning av vilka rättigheter, inbegripet eventuella begränsningar av dessa rättigheter, som sammanhänger med
värdepapperen, och av förfarandet för att utöva dessa rättigheter.
—

Rättigheter avseende utdelning:
—

Datum för när rätten till utdelning inträder.

—

Uppgift om den tidsperiod efter vars utgång rätt till utdelning upphör och vem utdelningen i så fall tillfaller.

—

Restriktioner för utdelning och förfaranden som tillämpas när värdepappersinnehavaren inte är bosatt i
landet.

—

Utdelningssats, beräkningsmetod för denna, utdelningsfrekvens samt uppgift om huruvida betalningarna
är av ackumulerad art eller inte.

—

Rösträtt.

—

Företrädesrätt vid nyteckning av värdepapper av samma slag.

—

Rätt till andel av emittentens vinst.

—

Rätt till andel av eventuella överskott vid likvidering.

—

Bestämmelser om inlösen.

—

Bestämmelser om konvertering.

1.6.

Om det gäller nyemission, en förklaring om de resolutioner, auktoriseringar och godkännanden som ligger till grund
för upprättandet och emissionen av värdepapperen.

1.7.

Uppgift om var och när aktierna kommer att tas upp eller har tagits upp till handel.

1.8.

Uppgifter om eventuella inskränkningar i rätten att fritt överlåta värdepapperen.

1.9.

Uppgift om huruvida värdepapperen är underställda några tvingande övertagandebud, rätt till tvångsinlösen (squeezeout) eller avyttringsrätt (sell-out).

1.10. Uppgift om huruvida det förekommit offentliga övertagandebud i fråga om emittentens egna kapital under det innevarande eller det föregående räkenskapsåret. Pris eller utbytesvillkor vid sådana erbjudanden samt vad resultatet blivit skall anges.
1.11. Följder för emittenten av den underliggande aktien då rätten utövas och möjlig utspädningseffekt för aktieägarna.
2.

När emittenten av det underliggande instrumentet är en enhet inom samma företagsgrupp skall informationen om
emittenten vara den som krävs i mallen för registreringsdokumentet för aktien.

L 215/89

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/90

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA XV
Minimikrav för information i registreringsdokument för värdepapper som
emitterats av företag för kollektiva investeringar av sluten typ (mall)

Utöver den information som krävs i denna mall skall företaget för kollektiva investeringar tillhandahålla den information
som krävs i punkterna 1, 2, 3, 4, 5.1, 7, 9.1, 9.2.1, 9.2.3, 10.4, 13, 14, 15, 16, 17.2, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24 och 25 i
bilaga I (minimikrav för information i mallen för registreringsdokumentet för aktier).

1.

INVESTERINGSMÅL OCH INVESTERINGSPOLITIK

1.1.

En detaljerad beskrivning av de investeringsmål och den investeringspolitik som företaget för kollektiva investeringar
kommer att följa och en beskrivning av hur investeringsmålen och investeringspolitiken kan variera, särskilt alla
omständigheter under vilka sådana variationer kräver investerarnas godkännande. En beskrivning av de tekniker och
instrument som kan användas vid förvaltning av företaget för kollektiva investeringar.

1.2.

Gränserna för upplåning och/eller skuldsättning för företaget för kollektiva investeringar. Om inga sådana gränser
finns skall detta anges uttryckligen.

1.3.

Uppgifter om den lagstiftning enligt vilken företaget för kollektiva investeringar bedriver verksamhet tillsammans med
namnet på tillsynsmyndigheten i det land där företaget bildades.

1.4.

Beskrivning av en typisk investerare för vilken företaget för kollektiva investeringar har utformats.

2.

INVESTERINGSRESTRIKTIONER

2.1.

Uppgift om de investeringsrestriktioner som, i förekommande fall, gäller för företaget för kollektiva investeringar och
angivande av hur värdepappersinnehavarna kommer att informeras om de åtgärder som investeringsförvaltaren kommer att vidta vid en eventuell överträdelse av dessa restriktioner.

2.2.

Om mer än 20 % av de bruttotillgångar som tillhör ett företag för kollektiva investeringar (förutom när punkt 2.3
och 2.5 är tillämpliga) kan:

a)

investeras direkt eller indirekt i eller lånas ut till en enskild underliggande emittent (däribland den underliggande
emittentens dotterbolag eller närstående företag),

eller

b)

investeras i ett eller flera företag för kollektiva investeringar som får investera mer än 20 % av sina bruttotillgångar i andra företag för kollektiva investeringar (av öppen och sluten typ),

eller

c)

vara beroende av en motparts (inbegripet dess dotterbolag eller närstående bolag) kreditvärdighet eller solvens,

skall följande information finnas med:

i)

Information som avser alla underliggande emittenter/företag för kollektiva investeringar/motparter som om det
vore en emittent med avseende på minimikrav för information i mallen för registreringsdokumentet för aktier
(när det gäller a) eller minimikrav för information i mallen för registreringsdokumentet för värdepapper som
emitterats av ett företag för kollektiva investeringar av sluten typ (när det gäller b) eller minimikrav för information i mallen för registreringsdokumentet för skuldebrev och derivatinstrument i enskilda valörer på minst
50 000 euro (när det gäller c),

eller

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

Europeiska unionens officiella tidning

SV
ii)

om de värdepapper som emitterats av den underliggande emittenten/företaget för kollektiva
investeringar/motparten redan har upptagits till handel på en reglerad marknad eller motsvarande eller om obligationerna är garanterade genom ett organ som är upptaget till handel på en reglerad marknad eller motsvarande, skall det finnas uppgifter om bolagets namn, adress, land där bolagsbildningen ägde rum, typ av verksamhet och namnet på den marknad där bolagets värdepapper finns upptagna till handel.

Detta krav skall inte gälla om tröskelvärdet 20 % överskrids på grund av uppskrivningar eller nedskrivningar, förändringar av växelkurserna, eller på grund av mottagande av rättigheter, premier, förmåner i form av kapital eller
genom någon annan handling som påverkar alla innehavare av investeringen, förutsatt att investeringsförvaltaren
beaktar tröskelvärdet när han överväger förändringar i investeringsportföljen.
2.3.

Om ett företag för kollektiva investeringar får investera mer än 20 % av sina bruttotillgångar i andra företag för kollektiva investeringar (av öppen eller sluten typ): en beskrivning av om och hur risken sprids i förhållande till dessa
investeringar. Dessutom skall punkt 2.2 tillämpas fullt ut för dessa underliggande investeringar som om de investeringarna hade gjorts direkt.

2.4.

Med avseende på punkt 2.2 c skall, om säkerhet ställs för att täcka beroendet av en motpart och om beroendet överstiger 20 % av bruttotillgångarna hos företaget för kollektiva investeringar detaljerade upplysningar lämnas om dessa
säkerheter.

2.5.

Om ett företag för kollektiva investeringar får investera mer än 40 % av sina bruttotillgångar i ett annat företag för
kollektiva investeringar skall upplysningarna i en av följande punkter lämnas:

2.6.

a)

Information som avser alla underliggande företag för kollektiva investeringar som om de vore emittenter enligt
minimikraven för information i mallen för registreringsdokument för värdepapper som emitterats av företag för
kollektiva investeringar av sluten typ.

b)

Om värdepapper som emitterats av ett underliggande företag för kollektiva investeringar redan har upptagits
till handel på en reglerad marknad eller motsvarande eller om obligationerna är garanterade genom ett organ
som är upptaget till handel på en reglerad marknad eller motsvarande, skall det finnas uppgifter om bolagets
namn, adress, land där bolagsbildningen ägde rum, typ av verksamhet och namnet på den marknad där bolagets värdepapper finns upptagna till handel.

Fysiska råvaror
Om ett företag för kollektiva investeringar investerar direkt i fysiska råvaror skall uppgifter lämnas om detta faktum
och om den andel som kommer att investeras på detta sätt.

2.7.

Företag för kollektiva investeringar i fastigheter
Om ett företag för kollektiva investeringar är ett företag för kollektiva investeringar i fastigheter ange detta faktum,
den procentuella andelen av portföljen som skall investeras i fastigheter samt en beskrivning av fastigheten och alla
betydande kostnader som avser förvärv och innehav av sådana fastigheter. Dessutom måste en värderingsrapport som
avser fastigheten inkluderas.
Uppgivande av information som nämns under punkt 4.1 gäller för:
a)

värderingsenheten,
och

b)
2.8.

alla andra enheter som är ansvariga för förvaltning av fastigheten.

Finansiella derivatinstrument/Penningmarknadsinstrument/Valutor
Om ett företag för kollektiva investeringar investerar i finansiella derivatinstrument, penningmarknadsinstrument
eller valutor för andra ändamål än att ha en effektiv portföljförvaltning (dvs. enbart i syfte att minska, överföra eller
eliminera investeringsrisker i de underliggande investeringarna som gjorts av ett företag för kollektiva investeringar,
däribland tekniker eller instrument som använts för att skydda mot valuta- och kreditrisker) skall det anges uttryckligen om dessa investeringar används för kurssäkring eller investeringsändamål, och om och hur risken sprids med
avseende på dessa investeringar.

L 215/91

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/92

Europeiska unionens officiella tidning

SV
2.9.

Punkt 2.2 är inte tillämplig på investeringar i värdepapper som emitterats eller garanterats av en regering, en medlemsstats verk eller organ, dess regionala eller lokala myndigheter eller en medlemsstat i OECD.

2.10. Punkt 2.2 a är inte tillämplig på ett företag för kollektiva investeringar vars investeringsmål är att utan någon betydande avvikelse följa ett välgrundat och allmänt erkänt offentligt index. Uppgifter om indexets sammansättning skall
tillhandahållas.
3.

SÖKANDENS TJÄNSTELEVERANTÖRER

3.1.

De verkliga eller uppskattade maximala beloppet på alla betydande avgifter som företaget för kollektiva investeringar
skall betala direkt eller indirekt för alla tjänsteavtal som ingåtts senast dagen för utställandet av registreringsdokumentet och en beskrivning av hur dessa avgifter beräknas.

3.2.

Uppgifter om alla avgifter som företaget för kollektiva investeringar skall betala direkt eller indirekt, som inte kan
kvantifieras under punkt 3.1 och som är eller kan vara betydande.

3.3.

Om någon av leverantörerna av tjänster till företaget för kollektiva investeringar tar emot några förmåner från tredje
part (dvs. från någon annan än företaget för kollektiva investeringar) i kraft av att leverantörerna tillhandahåller tjänster till företaget för kollektiva investeringar och de förmånerna inte kommer företaget för kollektiva investeringar till
godo skall det ingå en förklaring av detta faktum, namn på berörd tredje part om det finns tillgängligt och en beskrivning av förmånernas art.

3.4.

Namnet på den tjänsteleverantör som är ansvarig för att fastställa och beräkna tillgångarnas nettovärde i företaget för
kollektiva investeringar.

3.5.

En beskrivning av alla betydande potentiella intressekonflikter som en tjänsteleverantörer kan ha gentemot företaget
för kollektiva investeringar vad gäller leverantörens åtaganden gentemot företaget för kollektiva investeringar och åtaganden gentemot tredje part och deras övriga intressen. Uppgifter om alla åtgärder som vidtagits för att ta itu med
sådana potentiella intressekonflikter.

4.

INVESTERINGSFÖRVALTARE/RÅDGIVARE

4.1.

Med avseende på alla investeringsförvaltare skall de uppgifter lämnas som krävs under punkt 5.1.1 till 5.1.4 och, om
de är av väsentlig betydelse, punkt 5.1.5 i bilaga I tillsammans med uppgifter om den lagstiftning enligt vilken förvaltarna bedriver verksamhet och om deras erfarenheter.

4.2.

I fråga om alla enheter som tillhandahåller investeringsråd med avseende på tillgångarna i företaget för kollektiva
investeringar skall namnet och en kort beskrivning av dessa enheter anges.

5.

FÖRVARING

5.1.

Fullständiga uppgifter om hur tillgångarna i företaget för kollektiva investeringen kommer att förvaltas och av vem
samt om det finns någon förvaltningsöverenskommelse eller liknande förhållande mellan företaget för kollektiva
investeringar och någon tredje part vad gäller förvaring.
Om ett förvaringsinstitut, en förvaltare eller ett annat ombud utses skall följande anges:
a)

Sådan information som krävs under punkt 5.1.1-5.1.4 och, om den är av väsentlig betydelse, under punkt 5.1.5
i bilaga I.

b)

En beskrivning av denna parts skyldigheter enligt ett förvaringsavtal eller liknande överenskommelse.

c)

Alla delegerade förvaringsuppgifter.

d)

Den lagstiftning som gäller för dessa parter och ombud.

5.2.

Om en enhet som inte nämns bland enheterna under punkt 5.1 innehar någon av tillgångarna i företaget för kollektiva investeringar skall det anges på vilket sätt dessa tillgångar innehas samt en beskrivning av eventuella ytterligare risker.

6.

VÄRDERING

6.1.

Uppgifter om hur ofta och enligt vilka värderingsprinciper och vilken metod nettovärdet på tillgångarna i företaget
för kollektiva investeringar kommer att fastställas, med uppdelning på investeringskategorier, och en förklaring om
hur detta nettovärde på tillgångarna kommer att delges investerarna.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

6.2.

Uppgifter om alla omständigheter under vilka värderingar kan skjutas upp och en förklaring om hur ett sådant uppskjutande kommer att delges eller göras tillgänglig för investerarna.

7.

KORSVISA SKULDFÖRBINDELSER

7.1.

Om det rör sig om ett paraplyföretag för kollektiva investeringar skall det ingå uppgifter om eventuella korsvisa skuldförbindelser som kan uppstå mellan värdepappersslag eller investeringar i andra företag för kollektiva investeringar
samt eventuella åtgärder som vidtagits för att begränsa sådana skuldförbindelser.

8.

EKONOMISKA OCH FINANSIELLA UPPGIFTER

8.1.

Om företaget för kollektiva investeringar inte har påbörjat någon verksamhet sedan dagen för bildandet eller upprättandet och inga årsredovisningar har upprättats vid dagen för utställandet av registreringsdokumentet, skall det
ingå en förklaring om detta.
Om ett företag för kollektiva investeringar har påbörjat verksamhet skall bestämmelserna under punkt 20 i bilaga I
om minimikrav för information i registreringsdokument för aktier tillämpas.

8.2.

En omfattande och meningsfull analys av den portfölj som innehas av företaget för kollektiva investeringar (om den
inte har granskats av revisor skall detta klart anges).

8.3.

Uppgift om det senaste nettovärdet på tillgångarna per värdepapper måste ingå i mallen för värdepappersnoten (och
om det inte har granskats av revisor skall detta klart anges).

L 215/93

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/94

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA XVI
Minimikrav för information i registreringsdokument för värdepapper som
emitteras av medlemsstaterna, tredjeländer och dess regionala och lokala
myndigheter (mall)

1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1. Uppgift om alla personer som är ansvariga för den information som ges i registreringsdokumentet och, i förekommande fall, för vissa delar av informationen. I det senare fallet skall dessa delar anges. När det gäller fysiska personer,
däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning
anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2. En försäkran från de ansvariga för registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i dokumentet, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och att ingenting är utelämnat
som skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven av de ansvariga för vissa delar av
registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i den del av
dokumentet som de är ansvariga för, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

RISKFAKTORER

Information på framträdande plats om riskfaktorer som kan påverka emittentens möjligheter att fullgöra de förpliktelser gentemot investerarna som värdepapperen medför. Detta skall ske i ett avsnitt med rubriken ”Riskfaktorer”.

3.

INFORMATION OM EMITTENTEN

3.1. Emittentens officiella namn och en kort beskrivning av emittentens ställning inom den offentliga förvaltningen.

3.2. Emittentens säte eller geografiska placering och bolagsform, kontaktadress och telefonnummer.

3.3. Eventuella händelser som nyligen har inträffat och som är relevanta för bedömningen av emittentens solvens.

3.4. Uppgifter om emittentens ekonomi som bland annat innefattar följande:

a)

Ekonomistrukturen med uppgifter om de viktigaste ekonomiska sektorerna.

b)

Bruttonationalprodukten fördelad på emittentens ekonomiska sektorer under de två senaste budgetåren.

3.5. En allmän beskrivning av emittentens politiska system och offentliga förvaltning, däribland uppgifter om emittentens
ledningsorgan.

4.

OFFENTLIGA FINANSER OCH HANDEL

Följande uppgifter för de två senaste budgetåren räknat från dagen för utställandet av registreringsdokumentet:

a)

Skatte- och budgetsystemen.

b)

Bruttounderskottet i de offentliga finanserna, inklusive en översikt av skulden, löptiden på den utestående skulden (särskilt med avseende på skuld med en återstående löptid på mindre än ett år), återbetalningarna och de delar
av skulden som är noterad i emittentens egen valuta och i utländska valutor.

c)

Uppgifter om utrikeshandeln och betalningsbalansen.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning

d)

Utländska valutareserver, däribland eventuella belastningar i utländska valutareserver som terminskontrakt eller
derivatinstrument.

e)

Finansiell ställning och finansiella medel, däribland likvida medel i den inhemska valutan.

f)

Uppgifter om inkomster och utgifter.

Uppgifter om eventuella förfaranden för oberoende revisioner av emittentens redovisning.
5.

VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR

5.1. Upplysningar om alla väsentliga förändringar av den information som tillhandahållits enligt punkt 4 och som har
inträffat sedan utgången av det senaste räkenskapsåret. Om inga sådana förändringar har skett skall även detta anges
uttryckligen.
6.

RÄTTSLIGA FÖRFARANDEN ELLER SKILJEFÖRFARANDEN
Det bör anges om emittenten varit part i några rättsliga förfaranden eller skiljeförfaranden (inklusive ännu icke avgjorda
ärenden och ärenden som emittenten är medveten om kan uppkomma) under de senaste tolv månaderna, och som
nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på emittentens finansiella situation. Om inga sådana förfaranden
föreligger skall även detta anges uttryckligen.

6.1. Upplysningar om huruvida emittenten eventuellt har immunitet från rättsliga förfaranden.
7.

EXPERTUTLÅTANDEN OCH UPPGIFT OM HURUVIDA TREDJE MAN I FRÅGA HAR NÅGRA INTRESSEN
I EMITTENTEN
Om ett utlåtande eller rapport som tillskrivs tredje man i egenskap av sakkunnig ingår i registreringsdokumentet skall
namnet på denna person anges, liksom kontorsadress och personens kvalifikationer. Om rapporten eller utlåtandet i
fråga har tagits fram på emittentens begäran skall detta klart anges i registreringsdokumentet, liksom i vilken form och
i vilket sammanhang detta har skett. En rapport eller ett utlåtande av detta slag får inte inkluderas utan samtycke från
den person som har sammanställt den aktuella delen av dokumentet.
Såvitt emittenten har kännedom om sådan information skall det anges om experten har några intressen som kan
påverka hans oberoende vid utarbetandet av rapporten.

8.

FÖREVISADE DOKUMENT
Det skall anges uttryckligen att följande handlingar (i förekommande fall) eller kopior av dem skall kunna uppvisas
under hela den period som registreringsdokumentet omfattar:
a)

Finansiell information och en revisionsberättelse för emittenten som omfattar de två senaste räkenskapsåren och
budgeten för det innevarande räkenskapsåret.

b)

Alla rapporter, brev och andra handlingar, utvärderingar eller förklaringar som utfärdats på emittentens begäran
och som till någon del ingår i eller hänvisas till i registreringsdokumentet.

Det skall vidare anges om handlingarna i fråga kan visas upp i pappersformat eller elektroniskt format.

L 215/95

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/96

Europeiska unionens officiella tidning

SV

BILAGA XVII
Minimikrav för information i registreringsdokument för värdepapper som
emitteras av internationella offentliga organ och för skuldebrev som garanteras av
en stat som är medlem av OECD (mall)

1.

ANSVARIGA PERSONER

1.1. Uppgift om alla personer som är ansvariga för den information som ges i registreringsdokumentet och, i förekommande fall, för vissa delar av informationen. I det senare fallet skall dessa delar anges. När det gäller fysiska personer,
däribland medlemmar av emittentens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, skall deras namn och befattning
anges. I fråga om juridiska personer skall deras namn och säte anges.

1.2. En försäkran från de ansvariga för registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i dokumentet, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande och att ingenting är utelämnat
som i väsentlig utsträckning skulle kunna påverka dess innebörd. I förekommande fall en försäkran avgiven av de
ansvariga för vissa delar av registreringsdokumentet att de har vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa
att uppgifterna i den del av dokumentet som de är ansvariga för, såvitt de vet, är med sanningen överensstämmande
och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

2.

RISKFAKTORER

Information på framträdande plats om riskfaktorer som kan påverka emittentens möjligheter att fullgöra de förpliktelser gentemot investerarna som värdepapperen medför. Detta skall ske i ett avsnitt med rubriken ”Riskfaktorer”.

3.

INFORMATION OM EMITTENTEN

3.1. Emittentens officiella namn och en kort beskrivning av emittentens rättsliga ställning.

3.2. Huvudkontorets placering och emittentens bolagsform, kontaktadress och telefonnummer.

3.3. Uppgifter om emittentens ledningsorgan och i förekommande fall en beskrivning av ledningssystemet.

3.4. Kortfattad beskrivning av emittentens mål och uppgifter.

3.5. Finansieringskällor, garantier och andra åtaganden som emittentens medlemmar har gentemot emittenten.

3.6. Eventuella händelser som nyligen har inträffat och som är relevanta för bedömningen av emittentens solvens.

3.7. En förteckning över emittentens medlemmar.

4.

FINANSIELL INFORMATION

4.1. De två senaste offentliggjorda och reviderade årsredovisningarna som utarbetats enligt emittentens principer för redovisning och revision samt en kort beskrivning av dessa principer.

Uppgifter om eventuella väsentliga förändringar i emittentens finansiella ställning som har inträffat sedan den senaste
offentliggjorda och reviderade årsredovisningen. Om inga sådana förändringar skett skall även detta anges uttryckligen.

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV
5.

Europeiska unionens officiella tidning

RÄTTSLIGA FÖRFARANDEN ELLER SKILJEFÖRFARANDEN

5.1. Det bör anges om emittenten varit part i några rättsliga förfaranden eller skiljeförfaranden (inklusive ännu icke avgjorda
ärenden och ärenden som emittenten är medveten om kan uppkomma) under de senaste tolv månaderna, och som
nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på emittentens finansiella situation. Om inga sådana förfaranden
föreligger skall även detta anges uttryckligen.
5.2. Upplysningar om huruvida emittenten eventuellt har immunitet från rättsliga förfaranden enligt stiftelseurkunden.
6.

EXPERTUTLÅTANDEN OCH UPPGIFT OM HURUVIDA TREDJE MAN I FRÅGA HAR NÅGRA INTRESSEN
I EMITTENTEN
Om ett utlåtande eller rapport som tillskrivs tredje man i egenskap av sakkunnig ingår i registreringsdokumentet skall
namnet på denna person anges, liksom kontorsadress och personens kvalifikationer. Om rapporten eller utlåtandet i
fråga tagits fram på emittentens begäran skall det klart anges i registreringsdokumentet att en sådan är inkluderad, liksom i vilken form och i vilket sammanhang detta sker, med samtycke av den person som sammanställt den aktuella
delen av prospektet.
Såvitt emittenten har kännedom om sådan information skall det anges om experten har några intressekonflikter som
kan påverka hans oberoende vid utarbetandet av rapporten.

7.

FÖREVISADE DOKUMENT
Det skall anges uttryckligen att följande handlingar (i förekommande fall) eller kopior av dem skall kunna uppvisas på
begäran under hela den period som registreringsdokumentet omfattar:
a)

Emittentens årsredovisning och revisionsberättelse för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren som upprättats enligt emittentens principer för redovisning och revision.

b)

Alla rapporter, brev och andra handlingar, utvärderingar eller förklaringar som utfärdats på emittentens begäran
och som till någon del ingår i eller hänvisas till i registreringsdokumentet.

c)

Emittentens stiftelseurkund.

Det skall vidare anges om handlingarna i fråga kan visas upp i pappersformat eller elektroniskt format.

L 215/97

opaginerad Kontrollera mot PDF

L 215/98

BILAGA XVIII
Tabell över kombinationer
REGISTRERINGSDOKUMENT
MALLAR
Aktie

Skuldebrev och
derivat
(< 50 000 euro)

Skuldebrev och
derivat
(> eller = 50 000 euro)

Värdepapper med
bakomliggande tillgångar

Bankers skuldebrev och derivat

Proforma-information

SV

SLAG AV VÄRDEPAPPER

MODUL

Aktier (preferensaktier, aktier som kan återköpas, aktier
som kan tecknas med företrädesrätt osv.)
Obligationer (standardobligationer, inkomstobligationer,
strukturerade obligationer osv.) med ett nominellt värde på
mindre än 50 000 euro

eller

eller

eller

Skuldebrev som garanteras av tredje man

eller

eller

eller

Derivatinstrument som garanteras av tredje man

eller

eller

eller

eller

eller

eller

eller

eller

eller

eller

eller

eller

Värdepapper med bakomliggande säkerhet
Obligationer som kan bytas ut mot eller konverteras till
aktier i tredjeman eller i emittenten eller koncernen som
tagits upp till handel på en reglerad marknad
Obligationer som kan bytas ut mot eller konverteras till
aktier i emittenten som inte tagits upp till handel på en
reglerad marknad
Obligationer som kan bytas ut mot eller konverteras till
koncernaktier som inte tagits upp till handel på en reglerad
marknad

Europeiska unionens officiella tidning

Obligationer (standardobligationer, inkomstobligationer,
strukturerade obligationer osv.) med ett nominellt värde på
minst 50 000 euro

eller

Obligationer med warranter för förvärv av aktier i
emittenten som inte tagits upp till handel på en reglerad
marknad
Aktier med warranter för förvärv av aktier i emittenten
som inte tagits upp till handel på en reglerad marknad
Derivatinstrument som ger rätt att teckna eller förvärva
aktier i emittenten som inte tagits upp till handel på en
reglerad marknad

16.6.2004

Derivatinstrument som ger rätt att teckna eller förvärva
koncernaktier som inte tagits upp till handel på en reglerad
marknad

opaginerad Kontrollera mot PDF

SLAG AV VÄRDEPAPPER

Skuldebrev och
derivat
(< 50 000 euro)

Skuldebrev och
derivat
(> eller = 50 000 euro)

eller

eller

Värdepapper med
bakomliggande tillgångar

Bankers skuldebrev och derivat

Proforma-information

SV

Derivatinstrument som ger rätt att teckna eller förvärva
aktier i emittenten eller koncernen som tagits upp till
handel på en reglerad marknad och derivatinstrument som
är kopplade till något annat underliggande instrument än
aktier i emittenten eller koncernen som inte är upptagna
till handel på en reglerad marknad (även derivatinstrument
som ger rätt till kontantavveckling)

Aktie

MODUL

16.6.2004

REGISTRERINGSDOKUMENT
MALLAR

eller

Europeiska unionens officiella tidning
L 215/99

opaginerad Kontrollera mot PDF

MALLAR
SLAG AV VÄRDEPAPPER

Företag för kollektiva investeringar
av sluten typ

Länder och deras regionala och lokala
myndigheter

Internationella offentliga organ

L 215/100

REGISTRERINGSDOKUMENT

Aktier (preferensaktier, aktier som kan återköpas, aktier som kan tecknas med
företrädesrätt osv.)
SV

Obligationer (standardobligationer, inkomstobligationer, strukturerade obligationer
osv.) med ett nominellt värde på mindre än 50 000 euro
Obligationer (standardobligationer, inkomstobligationer, strukturerade obligationer
osv.) med ett nominellt värde på minst 50 000 euro
Skuldebrev som garanteras av tredje man
Derivatinstrument som garanteras av tredje man
Värdepapper med bakomliggande säkerhet

Obligationer som kan bytas ut mot eller konverteras till aktier i emittenten som
inte tagits upp till handel på en reglerad marknad
Obligationer som kan bytas ut mot eller konverteras till koncernaktier som inte
tagits upp till handel på en reglerad marknad
Obligationer med warranter för förvärv av aktier i emittenten som inte tagits upp
till handel på en reglerad marknad
Aktier med warranter för förvärv av aktier i emittenten som inte tagits upp till
handel på en reglerad marknad
Derivatinstrument som ger rätt att teckna eller förvärva aktier i emittenten som
inte tagits upp till handel på en reglerad marknad

Europeiska unionens officiella tidning

Obligationer som kan bytas ut mot eller konverteras till aktier i tredje man eller i
emittenten eller koncernen som tagits upp till handel på en reglerad marknad

Derivatinstrument som ger rätt att teckna eller förvärva koncernaktier som inte
tagits upp till handel på en reglerad marknad
Derivatinstrument som ger rätt att teckna eller förvärva aktier i emittenten eller
koncernen som tagits upp till handel på en reglerad marknad och derivatinstrument
som är kopplade till något annat underliggande instrument än aktier i emittenten
eller koncernen som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad (även
derivatinstrument som ger rätt till kontantavveckling)

16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

VÄRDEPAPPERSNOT
MALLAR

TILLÄGGSMODUL

Skuldebrev
(> eller =
50 000 euro)

eller

eller

Värdepapper med bakomliggande säkerhet

eller

eller

Obligationer som kan bytas ut mot eller konverteras till
aktier i tredje man eller i emittenten eller koncernen som
tagits upp till handel på en reglerad marknad

eller

eller

Obligationer som kan bytas ut mot eller konverteras till
aktier i emittenten som inte tagits upp till handel på en
reglerad marknad

eller

eller

Obligationer som kan bytas ut mot eller konverteras till
koncernaktier som inte tagits upp till handel på en reglerad
marknad

eller

eller

Obligationer med warranter för förvärv av aktier i
emittenten som inte tagits upp till handel på en reglerad
marknad

eller

eller

Aktie

Derivatinstrument

Garantier

Värdepapper med
bakomliggande
tillgångar

Underliggande
aktier

SV

Skuldebrev
(< 50 000 euro)

SLAG AV VÄRDEPAPPER

Aktier (preferensaktier, aktier som kan återköpas, aktier
som kan tecknas med företrädesrätt osv.)
Obligationer (standardobligationer, inkomstobligationer,
strukturerade obligationer osv.) med ett nominellt värde på
mindre än 50 000 euro
Obligationer (standardobligationer, inkomstobligationer,
strukturerade obligationer osv.) med ett nominellt värde på
minst 50 000 euro

Derivatinstrument som garanteras av tredje man

Bara punkt 4.2.2

Europeiska unionens officiella tidning

Skuldebrev som garanteras av tredje man

och utom punkt
4.2.2
och utom punkt
4.2.2

Derivatinstrument som ger rätt att teckna eller förvärva
aktier i emittenten som inte tagits upp till handel på en
reglerad marknad

utom punkt
4.2.2

Derivatinstrument som ger rätt att teckna eller förvärva
koncernaktier som inte tagits upp till handel på en reglerad
marknad

utom punkt
4.2.2

L 215/101

Aktier med warranter för förvärv av aktier i emittenten
som inte tagits upp till handel på en reglerad marknad

opaginerad Kontrollera mot PDF

MALLAR
SLAG AV VÄRDEPAPPER

Skuldebrev
(< 50 000 euro)

TILLÄGGSMODUL
Derivatinstrument

Garantier

Värdepapper med
bakomliggande
tillgångar

Underliggande
aktier

SV

Derivatinstrument som ger rätt att teckna eller förvärva
aktier i emittenten eller koncernen som tagits upp till
handel på en reglerad marknad och derivatinstrument som
är kopplade till något annat underliggande instrument än
aktier i emittenten eller koncernen som inte är upptagna
till handel på en reglerad marknad (även derivatinstrument
som ger rätt till kontantavveckling)

Aktie

Skuldebrev
(> eller =
50 000 euro)

L 215/102

VÄRDEPAPPERSNOT

Europeiska unionens officiella tidning
16.6.2004

opaginerad Kontrollera mot PDF

16.6.2004

SV

Europeiska unionens officiella tidning
BILAGA XIX
Förteckning över specialiserade emittenter:

—

Fastighetsbolag

—

Mineralföretag

—

Investeringsbolag

—

Forskningsföretag

—

Företag som har funnits mindre än tre år (nystartade företag)

—

Rederier.

L 215/103

s. 320 Kontrollera mot PDF

Utredningens sammanfattning av delbetänkandet

Bilaga 3

Nya regler om prospekt
Ett prospekt skall upprättas när finansiella instrument i olika sammanhang erbjuds till allmänheten eller blir föremål för handel på en börs eller
auktoriserad marknadsplats. Prospektet skall innehålla information om de
finansiella instrumenten och om utgivaren av prospektet. Informationen
skall ge en investerare möjlighet att göra en välgrundad bedömning av
den avkastning och risk som är förknippad med en investering i de
aktuella finansiella instrumenten.
Bestämmelser om prospekt finns i ett flertal olika lagar och andra
regelverk. För närvarande finns bestämmelser om prospekt bl.a. i aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen om
handel med finansiella instrument (1991:980) och lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet samt i Finansinspektionens föreskrifter om
prospekt (FFFS 1995:21).
Europaparlamentet och rådet antog i november 2003 ett direktiv om
prospekt (direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt
som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas
upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG), prospektdirektivet. Direktivet syftar bl.a. till att säkerställa ett gott investerarskydd och
att underlätta kapitalanskaffning över gränserna inom EU. Bestämmelserna i direktivet kompletteras av genomförandeåtgärder utfärdade av
kommissionen (Kommissionens förordning (EG) av den 29 april 2004
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/71/EG i fråga om information i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering). Förordningen är direkt tillämplig i svensk rätt.
Utredningens huvuduppgift har varit att analysera vilka lagändringar
som krävs för att genomföra prospektdirektivet. Vidare har det i uppdraget ingått att överväga och lämna förslag till lagändringar avseende
sådana prospekt som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde.
Därutöver har utredningen haft i uppdrag att göra en allmän översyn av
den svenska lagstiftningen om prospekt, och särskilt se över om regleringen bör sammanföras i en enda lag. En annan huvuduppgift är att
överväga om bestämmelserna om ansvar för fel och brister i prospekt bör
ändras. Utredningsdirektiven fogas till detta delbetänkande som bilaga 1.
I detta delbetänkande lämnas förslag till nya regler avseende prospekt.
I sitt slutbetänkande kommer utredningen att redovisa sina överväganden
i frågan om reglerna om ansvar för fel och brister i ett prospekt bör
ändras.
Förslagen i detta betänkande handlar om när ett prospekt skall upprättas, dess utformning och innehåll, hur det skall godkännas och offentliggöras och vilken tillsyn som skall bedrivas till följd av de nya bestämmelserna. I betänkandet föreslås också att reglerna om prospekt skall
sammanföras i en enda lag, lagen om handel med finansiella instrument.
Detaljerade bestämmelser om de uppgifter som ett prospekt skall innehålla finns i kommissionens förordning.
320

s. 321 Kontrollera mot PDF

Prospektreglernas tillämpningsområde och placering

Bilaga 3

Utredningen föreslår att ett prospekt skall upprättas vid erbjudanden
eller upptagande till handel på en reglerad marknad av finansiella
instrument.
Vid ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten behöver
ett prospekt inte upprättas om erbjudandet riktas till färre än 100 juridiska eller fysiska personer per stat inom EES eller om erbjudandet
enbart riktar sig till s.k. kvalificerade investerare. Med kvalificerade
investerare avses bl.a. professionella aktörer på de finansiella marknaderna. Undantag görs också för de fall varje investerare skall betala en
ersättning om minst 50 000 euro (ca 455 000 kronor) eller om det nominella värdet för vart och ett av de finansiella instrumenten är minst
50 000 euro. Ett undantag görs även i det fall det sammanlagda belopp
som den som lämnar ett erbjudande kan erhålla inte överstiger 100 000
euro (ca 910 000 kronor). De olika undantagen kan kombineras, vilket
exempelvis innebär att ett mindre företag som har behov av kapital kan
vända sig till ett obegränsat antal kvalificerade investerare samt upp till
100 ytterligare personer, i varje medlemsstat, utan att behöva upprätta ett
prospekt.
Särskilda undantag föreslås också vid bl.a. emissioner av vissa slag av
finansiella instrument, exempelvis emissioner av räntebärande finansiella
instrument som emitteras av staten, landsting och kommuner.
När det gäller ansökningar om notering vid en börs eller auktoriserad
marknadsplats av finansiella instrument medför de nya reglerna en utvidgad skyldighet att upprätta ett prospekt. Till skillnad mot idag kommer
reglerna att omfatta alla situationer när ett bolag ansöker om att få finansiella instrument upptagna till handel på en börs eller auktoriserad marknadsplats. I praktiken blir dock skillnaden inte så stor för bolagen.
Börserna och de auktoriserade marknadsplatserna har redan idag ett
omfattande eget regelverk som uppställer motsvarande krav. Reglerna
om vilka uppgifter ett prospekt skall innehålla kommer dock i många fall
att bli mer omfattande.
Vid uppköpserbjudanden och fusioner behöver prospekt enligt den nya
lagstiftningen inte upprättas. Emellertid ställs det krav på att den som
lämnar ett uppköpserbjudande eller ska uppta finansiella instrument till
handel upprättar ett dokument med information som är likvärdig med den
i ett prospekt. Vidare ställs det krav på att Finansinspektionen skall
granska dokumentet och bedöma om detta är likvärdigt. Motsvarande
krav ställs också vid fusioner. Utredningen anser att dessa situationer
kräver särskild lagstiftning. Mot denna bakgrund föreslår utredningen
ändringar i reglerna om fusioner i aktiebolagslagen och att särskild lagstiftning om uppköpserbjudanden införs i lagen om handel med finansiella instrument.
De nuvarande reglerna om prospekt återfinns i ett flertal regelverk. I
samband med att de nya bestämmelserna i prospektdirektivet genomförs
föreslår utredningen att reglerna samlas i lagen om handel med finansiella instrument. Syftet är att underlätta överskådligheten och att skapa
enhetliga bestämmelser.
321

s. 322 Kontrollera mot PDF

Prospektens utformning och innehåll

Bilaga 3

Ett prospekt skall kunna upprättas som ett enda eller tre separata dokument; registreringsdokument, värdepappersnot och sammanfattning.
Uppgifterna i registreringsdokumentet berör emittenten, erbjudaren eller
den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad. Värdepappersnoten är ett dokument som innehåller information om
det finansiella instrumentet. Sammanfattningen skall innehålla väsentliga
uppgifter om emittenten, eventuell garantigivare och det finansiella
instrumentet, och särskilt ange förekommande risker.
Prospekt som avser emissionsprogram av icke-aktierelaterade finansiella instrument, teckningsoptioner eller warranter samt utgivning av
säkerställda obligationer och bostadsobligationer kan upprättas som ett
enda dokument, kallat grundprospekt.
Giltighetstiden för de olika prospekten är som regel 12 månader.

Prospekt
• Registreringsdokument
• Värdepappersnot
• Sammanfattning

P
R
O
S
P
E
K
T

Registreringsdokument

Värdepappersnot

Sammanfattning

Grundprospekt

teckningsoptioner, warranter
inom ett emissionsprogram

säkerställda obligationer

övrigt icke-aktierelaterat

Om ett erbjudande riktar sig till allmänheten i Sverige eller avser upptagande till handel på en reglerad marknad här, skall prospektet som
regel upprättas på svenska. I vissa fall har dock Sverige mot bakgrund av
innehållet i prospektdirektivet inte möjlighet att kräva att prospektet upprättas på svenska. En sammanfattning av prospektet bör dock alltid finnas
tillgänglig på svenska.
Ett företag som har givit ut finansiella instrument som upptagits till
handel på en börs eller auktoriserad marknadsplats skall årligen till
Finansinspektionen ge in en sammanställning av information som har
offentliggjorts under de senaste 12 månaderna. Sammanställningen skall
vara ett dokument som innehåller eller hänvisar till all den information
som bolaget har gjort tillgänglig till följd av reglerna om upptagande till
handel av finansiella instrument.
322

s. 323 Kontrollera mot PDF

Former för godkännande och offentliggörande av prospekt

Bilaga 3

Finansinspektionen skall besluta om godkännande av prospekt inom tio
vardagar från inlämnandet av prospektet. Under vissa förutsättningar kan
tidsfristen förlängas ytterligare tio vardagar. Granskningen innebär att
inspektionen kontrollerar att prospektet är fullständigt, sammanhängande
och begripligt. Däremot krävs inte att Finansinspektionen skall verifiera
att uppgifterna i prospekten är riktiga.
Planeras ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel
i flera länder inom EES är det tillräckligt att prospektet godkänns hos en
behörig myndighet inom EES. Därefter kan den som har upprättat
prospektet begära att myndigheten inom tre arbetsdagar efter begäran,
eller inom en vardag efter godkännandet, meddelar behöriga myndigheter
i andra berörda länder att prospektet är godkänt.
I de fall ett prospekt har godkänts i en annan medlemsstat och exempelvis avses att spridas till allmänheten i Sverige får Finansinspektionen
endast begära att en sammanfattning av prospektet översätts till svenska.
Efter godkännandet skall prospektet offentliggöras innan ett erbjudande till allmänheten kan påbörjas eller finansiella instrument kan tas
upp till handel. Prospektet skall alltid offentliggöras på en hemsida. De
kan även offentliggöras i en eller flera rikstäckande dagstidningar eller
genom att det i tryckt form finns tillgängligt hos emittenten, de finansiella mellanhänderna eller hos den reglerad marknad där de finansiella
instrumenten skall upptas till handel. Investerare skall alltid ha möjlighet
att utan kostnad kunna få en papperskopia av prospektet.
Finansinspektionen skall på sin hemsida ha en förteckning över samtliga godkända och registrerade prospekt, samt prospekten eller länkar till
de hemsidor där prospekten finns tillgängliga.
Nya regler införs om innehållet i annonser om prospekt. Annonser
skall innehålla viss bestämd information och i övrigt överensstämma med
vissa bestämmelser om annonsering i marknadsföringslagen. All information i annonser som riktar sig till allmänheten skall överensstämma
med den information som lämnas i prospektet. Även i de fall något
prospekt inte behöver upprättas för ett erbjudande finns ett särskilt
informationskrav.
Under vissa omständigheter skall tillägg göras till godkända prospekt.
Investerare har rätt att i sådana fall återkalla en redan gjord anmälan om
teckning eller köp under minst fem arbetsdagar efter tillägget.
Under vissa förutsättningar får Finansinspektionen godkänna prospekt
som upprättats av emittenter från länder utanför EES-området.

Ansvaret för prospekt
Utredningen kommer att återkomma till frågor som bl.a. rör juridiska
personers ansvar för fel och brister i ett prospekt i sitt slutbetänkande.
Inom ramen för detta delbetänkande har emellertid behandlats vissa frågor om ansvar för prospekt, som har anknytning till andra förslag som
lämnas.
Bestämmelserna i aktiebolagslagen om styrelsens och revisorernas
ansvar för prospekt föreslås bli utvidgade till att omfatta samtliga regler

323

s. 324 Kontrollera mot PDF

om prospekt och inte som nu endast de regler som återfinns i aktie- Bilaga 3
bolagslagen. Ansvarsbestämmelsen bör även omfatta fel och brister i den
erbjudandehandling som skall upprättas vid ett uppköpserbjudande.
Vidare har utredningen behandlat frågan om vem som är skyldig att
upprätta prospekt. Enligt utredningen bör prospektet vid erbjudanden till
allmänheten som innefattar emission av finansiella instrument och vid en
ansökan om handel på en reglerad marknad av finansiella instrument
upprättas av utgivaren. Vid andra fall av erbjudanden bör som huvudregel den som lämnar erbjudandet vara ansvarig för att ett prospekt upprättas. När en person säljer fondpapper som givits ut av ett aktiebolag bör
dock prospektet upprättas av bolaget. Bolaget bör i en sådan situation ha
rätt att få ersättning för kostnader vid upprättandet av prospektet från den
person som lämnar erbjudandet.

Tillsyn
Finansinspektionen föreslås bli den myndighet som skall granska och
godkänna prospekt och ansvara för att övervaka att bestämmelserna om
prospekt tillämpas enligt det nya regelverket. Finansinspektionen kommer därmed även att ansvara för granskning och godkännande av s.k.
börsprospekt, vilka upprättas vid inregistrering av fondpapper vid en
börs. Dessa prospekt har tidigare granskats och godkänts av börs. Den
tidsbegränsade möjlighet som finns i prospektdirektivet att delegera vissa
tillsynsuppgifter till reglerade marknader bör enligt utredningen inte utnyttjas.
Finansinspektionen föreslås få utökade befogenheter vid sin tillsyn av
aktörerna på de finansiella marknaderna. Befogenheterna innefattar
bättre möjligheter att få tillgång till upplysningar och handlingar.
Finansinspektionen får också utföra inspektioner på plats hos bl.a. företag som avser eller har upptagit finansiella instrument till handel på en
reglerad marknadsplats. Vidare kan Finansinspektionen meddela ett tillfälligt eller permanent förbud för ett erbjudande till allmänheten eller
handel på en reglerad marknad av finansiella instrument. Finansinspektionen får också förbjuda annonsering och möjlighet att utdöma en
särskild avgift, när någon inte har följt bestämmelserna om godkännande
och offentliggörande av ett prospekt eller en erbjudandehandling eller
tillägg till dessa dokument.

324

s. 325 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Utredningens lagförslag

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385),1
dels att 4 kap. 18–26 §§, 5 kap. 16 § och 7 kap. 27 § skall upphöra att
gälla,
dels att 1 kap. 4 §, 7 kap. 21 § och 15 kap. 1 § skall ha följande
lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 14 kap. 1 a § av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
4 §2
Ett privat aktiebolag som har
Ett privat aktiebolag eller en
aktieägare i ett sådant bolag får givit ut finansiella instrument eller
inte genom annonsering söka en innehavare av finansiella
sprida aktier eller teckningsrätter i instrument utgivna av ett sådant
bolaget eller av bolaget utgivna bolag, får inte genom annonsering
söka
sprida
de
finansiella
skuldebrev eller optionsbevis.
Ett bolag eller en aktieägare instrument.
Ett bolag eller en innehavare av
som avses i första stycket får inte
heller på annat sätt söka sprida i finansiella instrument som avses i
första
stycket
angivna första stycket får dock erbjuda
värdepapper genom att erbjuda kvalificerade investerare samt
fler än 200 personer att teckna ytterligare högst 100 personer att
eller förvärva värdepapperen. teckna eller köpa av bolaget
Detta gäller dock inte om utgivna finansiella instrument.
I
första
stycket
angivna
erbjudandet riktar sig till enbart
en krets som i förväg har anmält finansiella instrument som har
intresse av sådana erbjudanden givits ut av ett privat aktiebolag får
och antalet utbjudna poster inte inte bli föremål för handel på börs,
auktoriserad marknadsplats eller
överstiger 200.
Begränsningarna i första och annan reglerad marknad.
andra styckena gäller inte
erbjudanden som avser överlåtelse
till högst tio förvärvare.
I
första
stycket
angivna
värdepapper som har givits ut av
ett privat aktiebolag får inte bli
föremål för handel på börs eller
annan organiserad marknadsplats.

1
2

Lagen omtryckt 1993:150.
Senaste lydelse 1994:802.

325

s. 326 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4
7 kap.
21 §3
Vid ett publikt aktiebolags överlåtelse av egna aktier på
annat sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap.
denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
2 § om företrädesrätt,
3 § om emissionsbevis m.m.,
3 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
4 § om förslag till beslut m.m.,
6 § andra och tredje styckena om information om apport m.m.,
7 § om kungörelser m.m.,
8 § första–tredje styckena om aktieteckning,
9 § om tilldelning av aktier m.m.,
14 § första och andra styckena samt 15 § första, andra och
fjärde styckena om styrelsens
fjärde styckena om styrelsens
beslut om nyemission,
beslut om nyemission, samt
18
och
20–25 §§
om
emissionsprospekt, samt
2. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av
aktier.
14 kap.
1a§
Vid en fusion skall, i det fall
ersättningen till aktieägarna i det
överlåtande bolaget betalas i form
av aktier i det övertagande
bolaget,
styrelserna
för
överlåtande och, vid absorption,
övertagande bolag upprätta ett
särskilt dokument som skall ges in
till
Finansinspektionen
för
granskning. Granskningen skall
avse en bedömning av om
dokumentets innehåll är likvärdigt
med den information som skall
finnas i ett prospekt som upprättas
vid en emission av aktier. Regler
om vad ett sådant prospekt skall
innehålla finns i 2 kap. lagen
(1991:980) om handel med
finansiella instrument och i
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/71/EG i fråga om
3

Senaste lydelse 2000:66.

326

s. 327 Kontrollera mot PDF

informationen i prospekt, dessas Bilaga 4
format,
införlivande
genom
hänvisning samt offentliggörande
av prospekt och annonsering.4
Finansinspektionen skall avge
ett yttrande över huruvida
dokumentets innehåll uppfyller
kravet i föregående stycke.
Efter det att Finansinspektionen
har avgivit sitt yttrande, skall
yttrandet och dokumentet hållas
tillgängliga för aktieägarna i
överlåtande bolag och, i fall som
anges i 10 § andra stycket
övertagande bolag, under minst en
vecka före den bolagsstämma då
respektive bolag skall fatta beslut
om
godkännande
av
fusionsplanen. Handlingarna skall
genast och utan kostnad skickas
till de aktieägare som begär det
och uppger sin postadress.
15 kap.
1 §5
En stiftare, styrelseledamot eller
En stiftare, styrelseledamot eller
verkställande direktör som när han verkställande direktör som när han
fullgör sitt uppdrag uppsåtligen fullgör sitt uppdrag uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar eller av oaktsamhet skadar
bolaget, skall ersätta skadan. bolaget, skall ersätta skadan.
Detsamma gäller när skadan Detsamma gäller när skadan
tillfogas en aktieägare eller någon tillfogas en aktieägare eller någon
annan genom överträdelse av annan genom överträdelse av
denna lag, tillämplig lag om denna lag, tillämplig lag om
2 kap.
eller
årsredovisning
eller årsredovisning,
bolagsordningen.
2 a kap. lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument
eller bolagsordningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

4
5

EGT L 149, 30.4.2004, s.1.
Senaste lydelse 1998:760.

327

s. 328 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713),1
dels att 4 kap. 20–27 §§ och 5 kap. 19 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 11 §, 6 a kap. 21 § och 16 kap. 1 § skall ha följande
lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a kap. 1 a § av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
11 §2
Ett privat försäkringsaktiebolag
Ett privat försäkringsaktiebolag
eller en aktieägare i ett sådant som har givit ut finansiella
bolag får inte genom annonsering instrument eller en innehavare av
söka
sprida
aktier
eller finansiella instrument utgivna av
teckningsrätter i bolaget eller av ett sådant bolag, får inte genom
bolaget utgivna skuldebrev eller annonsering söka sprida sådana
finansiella instrument.
optionsbevis.
Ett bolag eller en innehavare av
Ett bolag eller en aktieägare
som avses i första stycket får inte finansiella instrument som avses i
heller på annat sätt söka sprida i första stycket får dock erbjuda
första
stycket
angivna kvalificerade investerare samt
värdepapper genom att erbjuda ytterligare högst 100 personer att
fler än 200 personer att teckna teckna eller köpa av bolaget
eller förvärva värdepapperen. utgivna finansiella instrument.
I
första
stycket
angivna
Detta gäller dock inte om
erbjudandet riktar sig enbart till finansiella instrument som har
ut
av
ett
privat
en krets som i förväg har anmält givits
intresse av sådana erbjudanden försäkringsaktiebolag får inte bli
och antalet utbjudna poster inte föremål för handel på börs,
auktoriserad marknadsplats eller
överstiger 200.
Begränsningarna i första och annan reglerad marknad.
andra styckena gäller inte
erbjudanden som avser överlåtelse
till högst tio förvärvare.
I
första
stycket
angivna
värdepapper som har givits ut av
ett privat försäkringsaktiebolag får
inte bli föremål för handel på börs
eller
annan
organiserad
marknadsplats.

1
2

Lagen omtryckt 1995:1567.
Senaste lydelse 1999:600.

328

s. 329 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4
6 kap.
21 §3
Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier på
annat sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med
apportegendom,
2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap.
denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
3 § andra–fjärde styckena och 4 § om information om apport m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första–tredje styckena om aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier m.m.,
16 § första och andra styckena
16 § första och andra styckena
samt 17 § första, andra och fjärde samt 17 § första, andra och fjärde
styckena om styrelsens beslut om styckena om styrelsens beslut om
nyemission, 20 och 22–26 §§ om nyemission, samt
emissionsprospekt, samt
3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av
aktier.
15 a kap.
1a§
Vid en fusion skall, i det fall
ersättningen till aktieägarna i det
överlåtande bolaget betalas i form
av aktier i det övertagande
bolaget,
styrelserna
för
överlåtande och, vid absorption,
övertagande bolag upprätta ett
särskilt dokument som skall ges in
till
Finansinspektionen
för
granskning. Granskningen skall
avse en bedömning av om
dokumentets innehåll är likvärdigt
med den information som skall
finnas i ett prospekt som upprättas
vid en emission av aktier. Regler
om vad ett sådant prospekt skall
innehålla finns i 2 kap. lagen
(1991:980) om handel med
finansiella instrument och i
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004 om genomförande av
3

Senaste lydelse 2000:67.

329

s. 330 Kontrollera mot PDF

Europaparlamentets och rådets Bilaga 4
direktiv 2003/71/EG i fråga om
informationen i prospekt, dessas
format,
införlivande
genom
hänvisning samt offentliggörande
av prospekt och annonsering.4
Finansinspektionen skall avge
ett yttrande över huruvida
dokumentets innehåll uppfyller
kravet i föregående stycke.
Efter det att Finansinspektionen
har avgivit sitt yttrande, skall
yttrandet och dokumentet hållas
tillgängliga för aktieägarna i
överlåtande bolag och, i fall som
anges i 10 § andra stycket
övertagande bolag, under minst en
vecka före den bolagsstämma då
respektive bolag skall fatta beslut
om
godkännande
av
fusionsplanen. Handlingarna skall
genast och utan kostnad skickas
till de aktieägare som begär det
och uppger sin postadress.
16 kap. Skadestånd m.m.
1 §5
Stiftare,
styrelseledamot,
Stiftare,
styrelseledamot,
direktör
och
verkställande
direktör
och verkställande
aktuarie, som vid fullgörandet av aktuarie, som vid fullgörandet av
sitt uppdrag uppsåtligen eller av sitt uppdrag uppsåtligen eller av
skadar
oaktsamhet
skadar oaktsamhet
försäkringsbolaget, skall ersätta försäkringsbolaget, skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skadan. Detsamma gäller när
skadan vållas aktieägare, delägare skadan vållas aktieägare, delägare
någon
annan
genom
eller
någon
annan
genom eller
överträdelse av denna lag, lagen överträdelse av denna lag, lagen
(1995:1560) om årsredovisning i (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag,
försäkringsföretag,
de
bolagsordningen,
de bolagsordningen,
riktlinjerna,
försäkringstekniska
riktlinjerna försäkringstekniska
placeringsriktlinjerna eller 2 kap.
eller placeringsriktlinjerna.
eller 2 a kap. lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

4
5

EGT L 149, 30.4.2004, s.1.
Senaste lydelse 1999:600.

330

s. 331 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om lag (1991:980) om handel med
finansiella instrument,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1–6 §§, 6 kap. 1 a §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 1 §
samt rubriken till 7 kap. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 2 kap. 7–24 §§, 6 kap.
1 b–1 d, 3 a, 3 b §§ och 7 kap. 2–5 §§, samt närmast före 2 kap. 1, 6, 7,
15–17, 20, 22-24 §§, 6 kap. 1 a–c, 3 a, 3 b §§, och 7 kap. 3 § nya rubriker
av följande lydelse,
dels att det skall införas en ny rubrik närmast före 6 kap. 2 § som skall
lyda ”Vite”, och en ny rubrik närmast före 7 kap. 1 § som skall lyda
”Överklagande”,
dels att i lagen skall införas ett nytt kapitel, 2 a kap., av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §1
I denna lag betyder
I denna lag betyder
1. finansiellt
instrument:
finansiellt
instrument:
fondpapper och annan rättighet fondpapper och annan rättighet
eller förpliktelse avsedd för handel eller förpliktelse avsedd för handel
på värdepappersmarknaden,
på värdepappersmarknaden,
fondpapper: aktie och obligation
2. fondpapper:
aktie
och
samt sådana andra delägarrätter obligation samt sådana andra
eller fordringsrätter som är utgivna delägarrätter eller fordringsrätter
för allmän omsättning, fondandel som är utgivna för allmän
och aktieägares rätt gentemot den omsättning,
fondandel
och
som för hans räkning förvarar aktieägares rätt gentemot den som
aktiebrev i ett utländskt bolag för hans räkning förvarar aktiebrev
(depåbevis),
i ett utländskt bolag (depåbevis),
EES: Europeiska ekonomiska
3. EES: Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet,
samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: vad
4. anmält
avvecklingssystem:
som anges i 2 § lagen (1999:1309) vad som anges i 2 § lagen
om system för avveckling av (1999:1309) om system för
förpliktelser på finansmarknaden.
avveckling av förpliktelser på
finansmarknaden,
5. kvalificerade investerare:
a) juridiska personer som står
under tillsyn av behörig myndighet
inom EES med anknytning till
finansmarknaderna eller annars
har en lagreglerad behörighet att
verka på finansmarknaderna,
b) juridiska
personer
vars
1

Senaste lydelse 2004:55.

331

s. 332 Kontrollera mot PDF

verksamhet uteslutande omfattar Bilaga 4
handel med finansiella instrument,
c) nationella och delstatliga
regeringar,
centralbanker,
internationella och överstatliga
institutioner,
d) juridiska
personer
som
uppfyller två av följande tre
kriterier; ett genomsnittligt antal
anställda under räkenskapsåret på
över 250, en balansomslutning
som
överstiger
ett
belopp
motsvarande 43 miljoner euro och
en årlig nettoomsättning som
överstiger ett belopp motsvarande
50 miljoner euro, och
e) andra juridiska personer än
de som omfattas av punkterna a–d
samt fysiska personer, under
förutsättning att en stat inom EES
tillåtit att dessa får betraktas som
kvalificerade investerare,
6. emissionsprogram:
ett
program som möjliggör utgivning
av icke-aktierelaterade finansiella
instrument, teckningsoptioner eller
warranter av samma slag, serie,
kategori
eller
motsvarande,
fortlöpande eller vid upprepade
tillfällen under en särskilt angiven
emissionsperiod,
7. finansiella instrument som
ges ut fortlöpande eller vid
upprepade tillfällen: emissioner i
omgångar eller minst två separata
emissioner
under
en
tolvmånadersperiod av finansiella
instrument av samma slag, serie,
kategori eller motsvarande,
8. reglerad marknad: börs och
auktoriserad marknadsplats som
står
under
tillsyn
av
Finansinspektionen, samt utländsk
marknadsplats inom EES under
förutsättning att marknadsplatsen
står under tillsyn av behörig
myndighet,
utgörs
av
ett
multilateralt system som drivs
eller
leds
av
en
marknadsplatsoperatör, systemet
sammanför
eller
möjliggör

332

s. 333 Kontrollera mot PDF

sammanförandet av flera köp- och Bilaga 4
säljintressen
i
finansiella
instrument så att detta leder till
avslut i finansiella instrument
inom systemet enligt dess regler
som inte får vara skönsmässiga,
9. hemmedlemstat:
a) den stat inom EES där
emittenten har sitt säte, eller
b) vid emissioner av ickeaktierelaterade
finansiella
instrument som antingen vart och
ett har ett nominellt värde som
motsvarar minst 1 000 euro, eller
innefattar en rätt att förvärva
finansiella instrument eller erhålla
ett
kontantbelopp
under
förutsättning att utgivaren varken
är utgivare av de underliggande
finansiella instrumenten eller ett
företag inom den koncern där
utgivaren ingår: den stat inom
EES som väljs av emittenten, av
den som lämnar erbjudandet eller
av den som ansöker om
upptagande till handel, under
förutsättning att de finansiella
instrumenten
skall
erbjudas
allmänheten eller har tagits eller
skall tas upp till handel i den
staten, eller
c) när det gäller emittenter som
har sitt säte i ett land utanför EES
och som ger ut andra finansiella
instrument än de som nämns i
punkten b: den stat inom EES som
väljs av emittenten, av den som
lämnar erbjudandet eller av den
som ansöker om upptagande till
handel, under förutsättning att det
är i den staten som de finansiella
instrumenten antingen kommer att
erbjudas till allmänheten första
gången efter den 31 december
2003 eller först kommer att tas
upp till handel på en reglerad
marknad efter den dagen, eller
d) när det gäller emittenter som
avses i c men som inte själva valt
hemmedlemstat: den stat inom
EES som emittenten väljer senare

333

s. 334 Kontrollera mot PDF

under samma förutsättningar som Bilaga 4
i c,
10. uppköpserbjudande:
ett
offentligt
erbjudande
till
innehavare
av
finansiella
instrument utgivna av en juridisk
person, att från dessa förvärva
alla eller en del av de finansiella
instrumenten.
2 kap.
Tillämpningsområde m.m.
1 §2
Vid emissioner som avses i 2 §
och erbjudanden som avses i 3 §,
som är riktade till en öppen krets,
skall prospekt upprättas om
summan av de belopp som till följd
av emissionen eller erbjudandet
kan komma att erläggas uppgår
till minst 300 000 kronor. Ett
sådant prospekt skall innehålla de
upplysningar som, med hänsyn till
de finansiella instrument som
avses, behövs för en välgrundad
bedömning av emissionen eller
erbjudandet.
Prospekt behöver inte upprättas
om
1. emissionen eller erbjudandet
görs av en stat inom EES,
2. emissionen eller erbjudandet
avser andelar i en investeringsfond
eller i ett sådant fondföretag som
avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46)
om investeringsfonder,

2

Senaste lydelse 2004:55.

När
finansiella
instrument
erbjuds till allmänheten eller skall
bli föremål för handel på en
reglerad marknad skall ett
prospekt upprättas.

Prospekt skall inte upprättas när
de finansiella instrumenten utgörs
av
1. sådana finansiella instrument
som inte är överlåtbara,
2. andelar i en investeringsfond
eller i ett sådant fondföretag som
avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46)
om investeringsfonder,
3. andelar
i
ett
sådant
fondföretag som avses i 1 kap. 9 §
lagen om investeringsfonder under
förutsättning att det för företaget
finns dokument som innehåller
information motsvarande den som
skall
finnas
i
en
informationsbroschyr och ett
faktablad enligt 4 kap. 15 och
16 §§
lagen
om
investeringsfonder,
334

s. 335 Kontrollera mot PDF

3. emissionen eller erbjudandet
avser fordringsrätter med kortare
löptid än ett år,
4. lägsta beloppet som skall
erläggas av en enskild investerare
är 300 000 kronor eller mer.
Regeringen
eller,
efter
regeringens
bemyndigande,
Finansinspektionen får meddela
föreskrifter
om
ytterligare
undantag från skyldigheten att
upprätta prospekt.

3

EGT L 149, 30.4.2004, s.1.

4. fordringsrätter med kortare Bilaga 4
löptid än ett år,
5. finansiella instrument som
erbjuds som ersättning i samband
med ett uppköpserbjudande, under
förutsättning att det har upprättats
en erbjudandehandling som har
godkänts och registrerats av
Finansinspektionen i enlighet med
bestämmelserna i 2 a kap., eller
6. aktier som erbjuds, tilldelas
eller skall tilldelas i samband med
en fusion, under förutsättning att
det har upprättats ett särskilt
dokument som har granskats av
Finansinspektionen i enlighet med
vad som anges i 14 kap. 1 a §
aktiebolagslagen (1975:1385) och
15 a kap. 1 a § försäkringsrörelselagen (1982:713).
Prospekt behöver inte heller
upprättas när de finansiella
instrumenten utgörs av
1. finansiella instrument som
villkorslöst och oåterkalleligen
garanteras av stat, kommun,
landsting eller motsvarande inom
EES, eller
2. icke-aktierelaterade
finansiella instrument som ges ut av
stat,
centralbank,
kommun,
landsting, eller motsvarande inom
EES eller av ett internationellt
offentligt organ där en eller flera
EES-medlemsstater
är
medlemmar.
Trots vad som angivits i
föregående stycke kan emittenten,
erbjudaren eller den som ansöker
om upptagande av finansiella
instrument till handel i där
angivna fall välja att upprätta ett
prospekt. Vid sådant fall skall
bestämmelserna i denna lag och
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004 av den 29 april 2004 om
genomförande
av
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/71/EG i fråga om
335

s. 336 Kontrollera mot PDF

informationen i prospekt, dessas Bilaga 4
format,
införlivande
genom
hänvisning samt offentliggörande
av prospekt och annonsering3
följas.
Vissa
bestämmelser
om
lämnande av information i
situationer där ett prospekt inte
behöver upprättas finns i 21 §.
2 §4
Vid emission av fondpapper som
inte är inregistrerade eller föremål
för ansökan om inregistrering vid
en börs, skall utgivaren upprätta
prospekt.

4

Senaste lydelse 1992:1713.

Vid
erbjudanden
till
allmänheten behöver ett prospekt,
utöver vad som angetts i 1 §, inte
heller upprättas vid
1. erbjudanden som endast
riktas
till
kvalificerade
investerare,
2. erbjudanden som riktas till
färre än hundra fysiska eller
juridiska personer, som inte är
kvalificerade investerare, per stat
inom EES,
3. erbjudanden som riktas till
investerare att förvärva finansiella
instrument för en sammanlagd
ersättning i varje erbjudande som
motsvarar minst 50 000 euro per
investerare,
4. erbjudanden av finansiella
instrument som vart och ett har ett
nominellt värde som motsvarar
minst 50 000 euro,
5. erbjudanden av finansiella
instrument för en sammanlagd
ersättning som motsvarar högst
100 000 euro, varvid detta
tröskelvärde skall beräknas för en
tolvmånadersperiod, dock skall
såvitt avser aktier som utan
ersättning erbjuds, tilldelas eller
skall tilldelas de befintliga
aktieägarna samt vinstutdelning
som betalas i form av aktier av
samma slag som de aktier som
utdelningen hänför sig till, ett
dokument
som
innehåller
information om aktiernas antal
och slag samt om motiven och de
336

s. 337 Kontrollera mot PDF

närmare formerna för erbjudandet Bilaga 4
göras tillgängligt,
6. emission av aktier som ges ut
som ersättning för aktier av
samma slag, under förutsättning
att emissionen inte innebär någon
ökning av bolagets aktiekapital,
eller vid
7. erbjudanden av finansiella
instrument från ett företag till
nuvarande eller tidigare anställda
och styrelseledamöter i företaget
eller inom den koncern där
företaget
ingår,
under
förutsättning att företaget har givit
ut finansiella instrument som är
föremål för handel på en reglerad
marknad och att ett dokument som
innehåller information om de
finansiella
instrumenten
och
dessas antal samt om motiven och
de
närmare
formerna
för
erbjudandet görs tillgängligt.
3 §5
Vid erbjudande om köp eller
försäljning
av
finansiella
instrument, skall den som lämnar
erbjudandet upprätta prospekt.

5

Senaste lydelse 1992:558.

Vid upptagande av finansiella
instrument till handel på en
reglerad marknad behöver ett
prospekt, utöver vad som angetts i
1 §, inte heller upprättas när
1. antalet aktier, beräknat för en
tolvmånadersperiod,
motsvarar
mindre än tio procent av det antal
aktier som vid början av
tolvmånadersperioden
var
upptagna till handel på samma
reglerade marknad,
2. aktier givits ut som ersättning
för aktier av samma slag, som
redan finns upptagna till handel
på samma reglerade marknad,
under förutsättning att emissionen
inte innebär någon ökning av
bolagets aktiekapital,
3. aktier
utan
ersättning
erbjuds, tilldelas eller skall
tilldelas de befintliga aktieägarna
samt vinstutdelning som betalas i
form av aktier av samma slag som
337

s. 338 Kontrollera mot PDF

de aktier som utdelningen hänför Bilaga 4
sig till, under förutsättning att ett
dokument
som
innehåller
information om aktiernas antal
och slag samt om motiven och de
närmare formerna för erbjudandet
görs tillgängligt,
4. ett
företag
erbjuder
finansiella
instrument
till
nuvarande eller tidigare anställda
och styrelseledamöter i företaget
eller inom den koncern där
företaget
ingår,
under
förutsättning att företaget har givit
ut finansiella instrument som är
föremål för handel på samma
reglerade marknad och att ett
dokument
som
innehåller
information om de finansiella
instrumenten och dessas antal
samt om motiven och de närmare
formerna för erbjudandet görs
tillgängligt, eller när
5. upptagandet till handel avser
aktier som har tillkommit genom
konvertering eller utbyte av
finansiella instrument eller genom
utnyttjande av optionsrätter, under
förutsättning att dessa aktier är av
samma slag som de som redan
finns upptagna till handel på
samma reglerade marknad.
4 §6
Prospektet skall lämnas in till
Finansinspektionen med ansökan
om registrering. ’
Om ansökan gäller ett prospekt
som avses i 2 § skall det
godkännas av inspektionen innan
det registreras.
Om
samma
fondpapper
emitteras i ett eller flera andra
länder inom EES, vars lagstiftning
kräver förhandsgranskning av
prospekt, och utgivaren därvid
upprättar prospekt enligt reglerna
om
börsprospekt,
skall
inspektionen dock inte pröva
6

Senaste lydelse 1992:1713.

I det fall finansiella instrument
skall upptas till handel på en
reglerad marknad, och finansiella
instrument av samma slag,
kategori, serie eller motsvarande
redan finns upptagna till handel
på någon annan reglerad marknad
inom EES, skall ett prospekt inte
upprättas under förutsättning att
1. finansiella instrument av
samma kategori är upptagna till
handel på den andra reglerade
marknaden sedan mer än 18
månader och upptagandet till
handel på den andra reglerade
338

s. 339 Kontrollera mot PDF

frågan om godkännande om
1. utgivaren har sitt säte i ett av
länderna
och
fondpapperen
emitteras där, eller
2. utgivaren i annat fall har
ansökt om godkännande av
prospektet i något av länderna.

marknaden grundades på ett Bilaga 4
godkänt prospekt som gjorts
tillgängligt för allmänheten enligt
vad som föreskrivs i 17 och 18 §§
eller motsvarande bestämmelser i
annat EES-land, eller upptagandet
till handel på den andra reglerade
marknaden grundades på ett
godkänt prospekt enligt kraven i
rådets direktiv 80/390/EEG av den
17 mars 1980 om samordning av
kraven
på
upprättande,
granskning och spridning av
prospekt som skall offentliggöras
när överlåtbara värdepapper
erbjuds till allmänheten eller
rådets direktiv 2001/34/EG av den
21 maj 2001 om upptagande av
värdepapper till officiell notering
och om uppgifter som skall
offentliggöras beträffande sådana
värdepapper,
2. den som har givit ut de
finansiella
instrumenten
har
fullgjort sina löpande skyldigheter
avseende handeln på den andra
reglerade marknaden,
3. den person som ansöker om
upptagande av de finansiella
instrumenten till handel gör ett
sammanfattande
dokument
tillgängligt för allmänheten på ett
språk som godtas av den behöriga
myndigheten i den stat inom EES
där den reglerade marknad som
ansökan avser är belägen,
4. det
sammanfattande
dokumentet offentliggörs enligt
18 §
eller
motsvarande
bestämmelse i den stat inom EES
där den reglerade marknad som
ansökan avser är belägen, och
5. det
sammanfattande
dokumentet
står
i
överensstämmelse med vad som
anges i 10 § samt det i dokumentet
anges var det senaste godkända
prospektet kan erhållas och var
den finansiella information som
emittenten offentliggjort finns
tillgänglig.

339

s. 340 Kontrollera mot PDF

5 §7
Om en emission av utländska
fondpapper görs både här i landet
och i ett eller flera andra länder
inom EES och ett prospekt som
har upprättats enligt reglerna om
börsprospekt har godkänts av
behörig myndighet i något av
dessa länder inom tre månader
före ansökan om registrering,
skall Finansinspektionen godta
prospektet utan ny prövning.
Inspektionen
får
trots
bestämmelserna i första stycket
kräva att ett utländskt prospekt
skall översättas till svenska
språket och kompletteras med
uppgifter som särskilt gäller
förhållandena här i landet.

Bilaga 4

Prospekt skall vid erbjudanden
till allmänheten som innefattar
emission av finansiella instrument
upprättas av den som ger ut de
finansiella instrumenten. I andra
fall
av
erbjudanden
till
allmänheten
skall
prospektet
upprättas av den som lämnar
erbjudandet. När en innehavare av
aktier,
teckningsrätter,
optionsbevis eller konvertibla
skuldebrev
utgivna
av
ett
aktiebolag lämnar ett erbjudande
till allmänheten om köp av
nämnda finansiella instrument,
skall dock prospektet upprättats av
aktiebolaget. Innehavaren skall
underrätta styrelsen om sin
försäljningsavsikt
senast
sex
veckor före den dag då köp
tidigast avses kunna ske.
Vid en ansökan om upptagande
till handel på en reglerad marknad
av finansiella instrument skall
prospektet upprättas av den som
ansöker om upptagande till handel
av de finansiella instrumenten.

Ersättning för upprättande av
prospekt i vissa fall
6 §8
prospekt
av
ett
Sedan Finansinspektionen har Upprättas
registrerat prospektet skall det aktiebolag i en sådan situation
som anges i 5 § första stycket
offentliggöras.
tredje meningen, får aktiebolaget
från den som lämnar erbjudandet
ta emot ersättning för sina
kostnader för upprättandet av
prospektet.
Uppträder
flera
innehavare
av
finansiella
instrument som säljare, skall
kostnaderna fördelas mellan dem i
förhållande
till
det
antal
finansiella instrument av samma
7
8

Senaste lydelse 1992:1714.
Senaste lydelse 1992:1714.

340

s. 341 Kontrollera mot PDF

slag som var och en utbjudit till Bilaga 4
försäljning.

Prospektets
innehåll
utformning, m.m.

och

7§
Ett prospekt skall innehålla all
den information som, med hänsyn
till typen av emittent och arten av
de finansiella instrumenten, är
nödvändig för att investerare skall
kunna göra en välgrundad
bedömning av emittentens och en
eventuell garantigivares tillgångar
och skulder, finansiella ställning,
resultat och framtidsutsikter samt
av de rättigheter som är
hänförliga till de finansiella
instrumenten.
Detaljerade bestämmelser om
den information som ett prospekt
skall
innehålla
finns
i
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004.
Behandling av uppgifter i syfte
att upprätta och sprida ett
prospekt får ske utan hinder av
bestämmelserna
i
personuppgiftslagen (1998:204).
8§
När
finansiella
instrument
erbjuds till allmänheten eller skall
bli föremål för handel på en
reglerad marknad i Sverige skall
prospektet upprättas på svenska.
När ett prospekt avser upptagande
till
handel
av
finansiella
instrument med ett nominellt värde
per enhet som motsvarar minst
50 000 euro, kan dock den som
upprättar prospektet välja att
avfatta detta på ett språk som
allmänt används i internationella
finanskretsar.
Finansinspektionen kan, om
särskilda skäl föreligger, medge
att ett prospekt som omfattas av
första stycket första meningen helt

341

s. 342 Kontrollera mot PDF

eller delvis får avfattas på ett Bilaga 4
annat språk.
När
finansiella
instrument
erbjuds till allmänheten eller skall
bli föremål för handel på en
reglerad marknad i en eller flera
stater inom EES, men inte i
Sverige, får prospektet antingen
upprättas på ett språk som allmänt
används
i
internationella
finanskretsar eller på det språk
som den behöriga myndigheten i
det andra EES-landet godtar. Det
prospekt
som
inges
till
Finansinspektionen
för
dess
granskning enligt 16 § skall dock
upprättas på svenska eller ett
språk som allmänt används i
internationella finanskretsar.
I det fall ett prospekt har
godkänts av en annan behörig
myndighet inom EES och avser ett
erbjudande till allmänheten i
Sverige
eller
ansökan
om
upptagande till handel på en
reglerad marknad i Sverige har
Finansinspektionen,
under
förutsättning att inspektionen
erhållit ett intyg och en kopia av
prospektet enligt vad som anges i
23 § första stycket samt att
prospektet är avfattat på ett språk
som
allmänt
används
i
internationella
finanskretsar,
endast rätt att kräva att en
sammanfattning av prospektet
översätts till svenska.
9§
När det slutgiltiga priset eller
det antal finansiella instrument
som erbjuds till allmänheten inte
har angivits i prospektet, skall
prospektet innehålla uppgifter om
de kriterier eller villkor som skall
tillämpas för att fastställa dessa
uppgifter, det högsta antalet
finansiella
instrument
som
erbjudandet omfattar och det
högsta priset. Uppgift om det
slutliga
priset
och
antalet

342

s. 343 Kontrollera mot PDF

finansiella instrument skall ges in Bilaga 4
till
Finansinspektionen
och
offentliggöras enligt 18 §.
I det fall prospektet varken
innehåller det slutgiltiga priset
och
det
antal
finansiella
instrument som erbjuds till
allmänheten eller de kriterier eller
villkor som skall tillämpas för att
fastställda dessa uppgifter, det
högsta
antalet
finansiella
instrument
som
erbjudandet
omfattar och det högsta priset,
skall uppgifterna offentliggöras
vid ett senare tillfälle. I sådant fall
skall en investerare ha rätt att
återkalla sin anmälan om köp eller
teckning
av
de
finansiella
instrument som omfattas av
prospektet, under minst fem
vardagar efter det att priset och
antalet finansiella instrument som
erbjuds allmänheten har fastställts
slutgiltigt, informationen givits in
till
Finansinspektionen
och
offentliggjorts enligt 18 §.
10 §
I ett prospekt skall, med det
undantag som anges i tredje
stycket, ingå en sammanfattning
som
innehåller
väsentliga
uppgifter om emittenten, eventuell
garantigivare och de finansiella
instrumenten,
med
särskilt
angivande
av
förekommande
risker. Sammanfattningen skall
vara kortfattad och skriven på ett
lättfattligt språk.
Sammanfattningen skall även
innehålla uppgift om att
1. den skall ses som en
introduktion till prospektet,
2. varje beslut om att investera i
de finansiella instrumenten skall
baseras på en bedömning av
prospektet i dess helhet,
3. en investerare som väcker
talan vid domstol i anledning av
uppgifterna i ett prospekt kan bli
tvungen att svara för kostnaderna

343

s. 344 Kontrollera mot PDF

för att översätta prospektet innan Bilaga 4
talan väcks, och att
4. inget civilrättsligt ansvar kan
åläggas en person enbart på
grundval av sammanfattningen
och en översättning av denna,
såvida sammanfattningen inte är
vilseledande,
felaktig
eller
oförenlig med de andra delarna av
prospektet.
Prospektet
behöver
inte
innehålla en sammanfattning om
det upprättats i anledning av
upptagande till handel av ickeaktierelaterade
finansiella
instrument som vart och ett har ett
nominellt värde som motsvarar
minst 50 000 euro, utom i det fall
en medlemsstat inom EES begär
detta i enlighet med vad som anges
i 23 §.
11 §
Ett prospekt kan bestå av ett
sammanhängande
eller
flera
separata dokument. I ett prospekt
som består av separata dokument
skall informationen i prospektet
delas
upp
i
ett
registreringsdokument,
en
värdepappersnot
och
en
sammanfattning.
Registreringsdokumentet
skall
innehålla information som rör
emittenten.
Värdepappersnoten
skall innehålla information om de
finansiella instrument som erbjuds
allmänheten eller som skall upptas
till handel på en reglerad
marknad.
I
13 §
finns
bestämmelser om möjligheten att i
vissa fall upprätta grundprospekt.
En emittent som har fått ett
registreringsdokument
godkänt
och
registrerat
av
Finansinspektionen är, under
förutsättning
att
registreringsdokumentet är giltigt
enligt vad som anges i 15 §, endast
skyldig
att
upprätta
en
värdepappersnot
och
en

344

s. 345 Kontrollera mot PDF

sammanfattning när finansiella Bilaga 4
instrument erbjuds allmänheten
eller upptas till handel på en
reglerad marknad. Om det i ett
sådant fall har inträffat någon
väsentlig
förändring
eller
händelse som skulle kunna
påverka
en
investerares
bedömning, och förändringen eller
händelsen har inträffat efter det
att
det
senaste
registreringsdokumentet
eller
eventuella tillägg enligt 22 §
godkändes, skall information om
händelsen eller förändringen
lämnas i värdepappersnoten och
motsvara den information som
normalt skulle ha lämnats i
registreringsdokumentet.
Värdepappersnoten
och
sammanfattningen
skall
godkännas av Finansinspektionen
i enlighet med vad som anges i
16 §.
12 §
Information kan införlivas i
prospektet genom hänvisning till
ett eller flera dokument som
tidigare har godkänts och
registrerats av Finansinspektionen
eller
givits
in
till
Finansinspektionen i enlighet med
vad som anges i 11 kap. 1 b §
lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet.
I
sammanfattningen
får
dock
information inte införlivas genom
hänvisning.
När
information
införlivas
genom hänvisning skall en
förteckning med hänvisningar
tillhandahållas så att investerarna
utan svårigheter kan identifiera
informationsmaterialet.
13 §
Utöver vad som anges i 11 § kan
ett prospekt upprättas som ett
grundprospekt.
Ett
sådant
prospekt skall innehålla all

345

s. 346 Kontrollera mot PDF

relevant
information
om Bilaga 4
emittenten och om de finansiella
instrument som skall erbjudas till
allmänheten eller tas upp till
handel på en reglerad marknad.
Ett grundprospekt får upprättas
om de finansiella instrumenten
utgörs av
1. icke-aktierelaterade
finansiella
instrument,
teckningsoptioner eller warranter
som ges ut inom ramen för ett
emissionsprogram,
2. icke-aktierelaterade
finansiella instrument som ges ut
fortlöpande eller vid upprepade
tillfällen av ett kreditinstitut, under
förutsättning att de belopp som
emissionen inbringar placeras
enligt särskild lagstiftning i
tillgångar som ger tillräcklig
täckning för de åtaganden som är
förenade med de finansiella
instrumenten
fram
till
förfallodagen och tillgångarna är
förenade med förmånsrätt i
händelse
av
kreditinstitutets
insolvens, eller
3. bostadsobligationer som vid
upprepade tillfällen erbjuds till
allmänheten
i
Sverige
av
kreditinstitut vars främsta syfte är
att bevilja hypotekslån, förutsatt
att obligationerna utgör delar av
obligationslån avsett att utfärdas i
omgångar under en specifik
emissionsperiod,
emissionsvillkoren inte ändras
under emissionsperioden och att
de belopp som härrör från
emissionerna enligt emittentens
bolagsordning
placeras
i
tillgångar som ger tillräcklig
täckning för de åtaganden som är
förenade med obligationerna.
Om ett grundprospekt eller ett
tillägg till detta inte innehåller de
slutgiltiga
villkoren
för
erbjudandet, skall prospektet, i
enlighet med vad som anges i 9 §
första stycket, innehålla uppgifter

346

s. 347 Kontrollera mot PDF

om de kriterier som skall tillämpas Bilaga 4
för att fastställa dessa villkor, det
högsta
antalet
finansiella
instrument
som
erbjudandet
omfattar och det högsta priset.
Uppgift om de slutliga villkoren
skall ges in till Finansinspektionen
och offentliggöras enligt 18 § vid
varje tillfälle ett erbjudande
lämnas till allmänheten.
14 §
Finansinspektionen får medge
att uppgift som krävs enligt 7 §
och kommissionens förordning
(EG) nr 809/2004 utelämnas i
prospektet, om Finansinspektioner
finner att
1. offentliggörandet
av
uppgiften skulle strida mot det
allmänna intresset,
2. offentliggörandet
av
uppgiften skulle medföra allvarlig
skada
för
emittenten,
och
utelämnandet av den inte kan
antas medföra att allmänheten
vilseleds i fråga om förhållanden
och omständigheter som är av
väsentlig
betydelse
för
en
välgrundad
bedömning
av
emittenten,
erbjudaren
eller
eventuell garantigivare och av de
rättigheter som är hänförliga till
de finansiella instrument som
prospektet avser,
3. uppgiften endast är av mindre
betydelse och inte heller av den
arten att den skulle påverka
bedömningen av emittentens,
erbjudarens
eller
eventuell
garantigivares
finansiella
ställning och framtidsutsikter,
4. uppgiften inte är relevant för
emittentens
verksamhetsområde
eller dennes rättsliga form eller de
finansiella
instrument
som
prospektet
avser,
under
förutsättning att prospektet ändå
innehåller uppgifter som är
likvärdiga med den som annars
krävs.

347

s. 348 Kontrollera mot PDF

Prospektets giltighetstid

Bilaga 4

15 §
Ett prospekt enligt 11 § och 13 §
andra stycket 1 är giltigt under en
tid av högst tolv månader från den
dag det har offentliggjorts enligt
18 §.
Ett grundprospekt enligt 13 §
andra stycket 2 och 3 är giltigt
fram till dess att inga ytterligare
finansiella instrument ges ut
fortlöpande eller vid upprepade
tillfällen.

Godkännande av prospekt
16 §
Ett
prospekt
får
inte
offentliggöras förrän det har
godkänts och registrerats av
Finansinspektionen. Om Sverige
inte är hemmedlemstat, skall en
ansökan om godkännande avvisas.
Finansinspektionen
skall
meddela beslut i anledning av
ansökan om godkännande inom tio
vardagar från det att en ansökan
har kommit in till inspektionen. I
det fall ett erbjudande till
allmänheten avser finansiella
instrument som utges av en
emittent som inte tidigare har
erbjudit finansiella instrument till
allmänheten eller fått finansiella
instrument upptagna till handel på
en reglerad marknad, skall
Finansinspektionen
meddela
beslut i anledning av ansökan om
godkännande inom 20 vardagar
från det att ansökan har kommit
in.
Om Finansinspektionen vid sin
prövning finner att de dokument
som har givits in är ofullständiga
eller att det krävs kompletterande
information,
skall
Finansinspektionen så snart som
möjligt och senast tio vardagar
från det att ansökan kom in till

348

s. 349 Kontrollera mot PDF

inspektionen, underrätta sökanden Bilaga 4
och
begära
nödvändiga
kompletteringar. De tidsfrister
som anges i första stycket skall
börja löpa först den dag den
kompletterande informationen har
kommit in till Finansinspektionen.
Finansinspektionen får besluta
att ansökan skall lämnas över till
en behörig myndighet i en annan
medlemsstat inom EES, under
förutsättning att denna myndighet
inte har något att invända mot
detta. Sökanden skall underrättas
om överlämnandet inom tre
vardagar
från
det
att
Finansinspektionen fattade sitt
beslut.

Offentliggörande av prospekt
17 §
Ett prospekt skall, sedan det har
godkänts och registrerats av
Finansinspektionen, så snart det
är praktiskt möjligt offentliggöras
av emittenten, erbjudaren eller
den person som ansöker om
upptagande
av
finansiella
instrument till handel. Under alla
förhållanden skall prospektet
offentliggöras senast dagen innan
anmälningstiden i erbjudandet
börjar löpa eller de finansiella
instrumenten tas upp till handel. I
det fall det rör sig om ett
erbjudande till allmänheten av
visst slag av aktier som inte
tidigare finns upptagna till handel
på en reglerad marknad och som
följaktligen skall tas upp till
handel för första gången, får
erbjudandet inte löpa ut tidigare
än sex dygn efter det att prospektet
har offentliggjorts.
När prospektet offentliggörs
skall dess innehåll och utformning
överensstämma
med
den
ursprungliga version av prospektet
som har godkänts och registrerats

349

s. 350 Kontrollera mot PDF

av Finansinspektionen.

Bilaga 4

18 §
Ett prospekt skall offentliggöras
1. i en eller flera dagstidningar
med rikstäckande eller omfattande
spridning i en stat inom EES där
ett erbjudande till allmänheten
eller ansökan om upptagande till
handel görs,
2. genom att i tryckt form göras
tillgänglig för allmänheten där de
finansiella instrumenten upptas till
handel, eller vid emittentens
huvudkontor och i förekommande
fall hos de värdepappersinstitut
som medverkar vid erbjudandet,
3. i
elektronisk
form
på
emittentens hemsida, samt i
förekommande fall på hemsidan
hos de värdepappersinstitut som
medverkar vid erbjudandet, eller
4. i
elektronisk
form
på
hemsidan hos den reglerade
marknad
där
ansökan
om
upptagande
till
handel
av
finansiella instrument görs.
Oavsett vilken form som väljs
för att offentliggöra prospektet
skall en emittent som har upprättat
ett prospekt alltid offentliggöra
prospektet i elektronisk form på
sin hemsida.
En investerare skall utan
kostnad
kunna
erhålla
en
papperskopia av prospektet, om
han begär detta från emittenten,
erbjudaren, den person som
ansöker om upptagande till handel
av finansiella instrument eller
värdepappersinstitut
som
medverkar vid erbjudandet.
Om ett prospekt består av flera
dokument får dessa dokument
spridas
separat,
under
förutsättning att en investerare på
begäran utan kostnad kan få en
papperskopia
av
de
olika
dokumenten enligt vad som anges i
tredje stycket. I varje dokument
skall det anges var de övriga

350

s. 351 Kontrollera mot PDF

dokument som hör till prospektet Bilaga 4
finns tillgängliga.
Ytterligare bestämmelser om
offentliggörande
finns
i
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004.
De personuppgifter som finns i
ett prospekt får föras över till en
annan stat.
19 §
Finansinspektionen skall på sin
hemsida
offentliggöra
en
förteckning
över
samtliga
godkända
och
registrerade
prospekt, och prospekten i dess
helhet eller länkar till de hemsidor
där prospekten har offentliggjorts.
Förteckningen skall åtminstone
omfatta
de
prospekt
som
offentliggjorts under de senaste
tolv månaderna.

Annonsering, m.m.
20 §
En
annons
avseende
ett
erbjudande till allmänheten eller
upptagande
till
handel
av
finansiella
instrument
skall
innehålla information om att ett
prospekt har offentliggjorts och
var det finns tillgängligt.
All information till allmänheten
om erbjudandet eller upptagandet
till handel på en reglerad marknad
som lämnas muntligen eller
skriftligen skall överensstämma
med den information som lämnas i
prospektet.
Ytterligare bestämmelser om
annonsering finns i kommissionens
förordning (EG) nr 809/2004.
21 §
Vid ett erbjudande av finansiella
instrument som inte omfattas av
prospektskyldighet, skall väsentlig
information som lämnas vid
sammankomster eller på något

351

s. 352 Kontrollera mot PDF

annat sätt av emittenten eller den Bilaga 4
som lämnar erbjudandet lämnas
till samtliga investerare som
erbjudandet riktar sig till.
Uppkommer
därefter
prospektskyldighet
avseende
erbjudandet
skall
sådan
information ingå i prospektet eller
i ett tillägg till prospektet, om den
fortfarande är relevant.

Tillägg till prospekt
22 §
Varje
omständighet
av
betydelse,
felaktighet
eller
förbiseende som kan påverka
bedömningen
av
finansiella
instrument som omfattas av ett
prospekt, och som inträffar eller
uppmärksammas efter tidpunkten
för godkännandet av prospektet
fram till den tidpunkt då
erbjudandet löpt ut eller handeln
på en reglerad marknad påbörjas,
skall tas in i ett tillägg till
prospektet.
Sammanfattningen,
och eventuella översättningar av
denna, skall också kompletteras
om detta är nödvändigt för att
återspegla
informationen
i
tillägget.
Tillägg till prospektet skall
godkännas av Finansinspektionen
på samma sätt som det
ursprungliga prospektet, inom
högst sju vardagar från det att
tillägget
givits
in
till
Finansinspektionen. Det skall
därefter offentliggöras på det sätt
som
användes
vid
offentliggörandet
av
det
ursprungliga prospektet.
En investerare som innan
tillägget till prospektet har
offentliggjorts gjort en anmälan
om köp eller teckning av de
finansiella instrument som avses i
prospektet, skall ha rätt att
återkalla sin anmälan under en tid

352

s. 353 Kontrollera mot PDF

som inte får understiga fem Bilaga 4
vardagar efter det att tillägget har
offentliggjorts.

Erbjudanden till allmänheten och
upptagande till handel i flera
stater inom EES
23 §
När
ett
erbjudande
till
allmänheten eller ett upptagande
till
handel
av
finansiella
instrument planeras i flera stater
inom EES eller i en annan
medlemsstat
än
hemmedlemsstaten,
skall
Finansinspektionen
inom
tre
vardagar från att en begäran
därom har kommit in till
inspektionen, eller inom en vardag
från godkännandet av prospektet
om begäran bifogats ansökan om
godkännande, översända ett intyg
om godkännande av prospektet
samt en kopia av detta till de
behöriga myndigheterna i de
berörda staterna inom EES. Av
intyget skall framgå att prospektet
har upprättats i enlighet med
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/71/EG. Om 14 § har
tillämpats vid godkännandet av
prospektet skall detta framgår av
intyget. Av intyget skall även
framgå
skälen
till
att
bestämmelsen har tillämpats.
Samma förfarande skall tillämpas
på ett tillägg till prospektet enligt
22 §.
Om översättning av hela eller
delar av prospektet krävs av
behörig
myndighet
i
värdmedlemsstaten, skall denna
bifogas den begäran som lämnas
in till Finansinspektionen enligt
första stycket och översändas till
behörig myndighet tillsammans
med intyget och kopian av
prospektet.
353

s. 354 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4
Emittenter med säte i en stat
utanför EES
24 §
Om en emittent har sitt säte i en
stat
utanför
EES,
kan
Finansinspektionen godkänna ett
prospekt avseende erbjudande till
allmänheten eller upptagande till
handel på en reglerad marknad av
finansiella instrument, vilket har
utformats
i
enlighet
med
lagstiftningen i den stat där
emittenten har sitt säte, under
förutsättning
att
informationskraven
motsvarar
kraven i denna lag och
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004.

2 a kap. Uppköpserbjudanden
1§
När
någon
lämnar
ett
uppköpserbjudande skall den
fysiska eller juridiska person som
lämnar erbjudandet (budgivaren)
upprätta en erbjudandehandling.
En erbjudandehandling skall
innehålla den information som
behövs för att de personer som
omfattas av uppköpserbjudandet
skall kunna fatta ett välgrundat
beslut om erbjudandet.
Erbjudandehandlingen
skall
innehålla uppgift om
1. budgivarens identitet och om
budgivaren är en juridisk person,
juridisk form, namn och säte,
2. identiteten hos personer som
handlar i samförstånd med
budgivaren och, såvitt avser
juridiska personer, juridisk form,
namn och säte samt den juridiska
personens
förhållande
till
budgivaren,
3. vilka finansiella instrument
som omfattas av erbjudandet,
4. villkoren och acceptfristen för

354

s. 355 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4
erbjudandet,
5. den ersättning som erbjuds
för de finansiella instrument som
uppköpserbjudandet omfattar, hur
erbjudandet är finansierat och, i
det fall ersättningen utgörs av
annat än kontanter, en beskrivning
av ersättningen som gör det
möjligt att värdera den,
6. det största och minsta antal
finansiella
instrument
som
budgivaren erbjuder sig att köpa,
7. antalet finansiella instrument
i målbolaget som budgivaren och
de personer som handlar i
samförstånd med budgivaren äger
eller på annat sätt kontrollerar
samt i förekommande fall hur stor
andel av aktiekapitalet och
röstetalet för samtliga aktier i
målbolaget som dessa finansiella
instrument representerar,
8. eventuella förbehåll som
gäller för erbjudandet, och
9. motiven för erbjudandet,
varvid budgivarens avsikter i
fråga
om
den
framtida
verksamheten i målbolaget och, i
den mån den påverkas, även
verksamheten i det budgivande
bolaget,
samt
budgivarens
strategiska planer för bolagen och
de effekter dessa kan förväntas få
på sysselsättningen och de platser
där bolagen bedriver verksamhet.
I det fall den ersättning som
erbjuds utgörs av finansiella
instrument som ges ut eller
innehas av budgivaren, skall
erbjudandehandlingen utöver vad
som har angivits ovan innehålla
de uppgifter om utgivaren och de
finansiella instrumenten som krävs
enligt
2 kap.
7§
och
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004
när
finansiella
instrument
erbjuds
till
allmänheten eller upptas till
handel på en reglerad marknad.
Erbjudandehandlingen
skall
avfattas på svenska.

355

s. 356 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4
2§
Vad som anges i 2 kap. 16–
22 §§ skall tillämpas även såvitt
avser ett uppköpserbjudande.
6 kap. Tillsyn m.m.
Upplysningsskyldighet
1 a §9
För
övervakningen
av
efterlevnaden av bestämmelserna i
denna lag, lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
lagen
(1992:543)
om
börsoch
clearingverksamhet
och
insiderstrafflagen
(2000:1086),
har Finansinspektionen rätt att få
de uppgifter som den behöver för
sin tillsyn från

1. ett aktiebolag eller annan
juridisk person vars finansiella
instrument tillsynen gäller,
2. en juridisk person som lämnat
offentligt
erbjudande
om
aktieförvärv,
3. moderföretag eller annan
större ägare till sådant aktiebolag
eller sådan annan juridisk person
som avses i 1 och 2,
4. annan förvaltningsmyndighet,
5. börs,
auktoriserad
marknadsplats
eller
clearingorganisation enligt 1 kap.
4 § lagen om börs- och
clearingverksamhet,
6. börsmedlem
eller
clearingmedlem enligt 1 kap. 4 §
lagen
om
börsoch
clearingverksamhet,
eller
kontoförande institut enligt 3 kap.
1 § lagen (1998:1479) om
kontoföring
av
finansiella
9

Senaste lydelse 2000:1094.

För
övervakningen
av
efterlevnaden av bestämmelserna i
denna lag, lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
lagen
(1992:543)
om
börsoch
clearingverksamhet,
lagen
(2000:1087)
om
anmälningsskyldighet för vissa
innehav av finansiella instrument,
lagen (2004:000) om straff för
marknadsmissbruk vid handel med
finansiella
instrument
och
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004 får Finansinspektionen
för sin tillsyn ålägga
1. ett företag eller någon annan
att tillhandahålla uppgifter eller
handlingar,
2. den som förväntas kunna
lämna upplysningar i saken att
inställa sig till förhör på tid och
plats som inspektionen bestämmer.

356

s. 357 Kontrollera mot PDF

instrument,
7. den
som
driver
värdepappersrörelse med stöd av
1 kap. 3, 3 c eller 3 d § lagen om
värdepappersrörelse.
Regeringen
eller,
efter
regeringens
bemyndigande,
Finansinspektionen får meddela
närmare föreskrifter om hur
uppgiftsskyldigheten
skall
fullgöras.

Bilaga 4

Regeringen
eller,
efter
regeringens
bemyndigande,
Finansinspektionen får meddela
närmare föreskrifter om hur
uppgiftsskyldigheten
i
första
stycket skall fullgöras.
Platsundersökningar
1b§
Finansinspektionen har rätt att
när det är nödvändigt för att
inspektionen skall kunna utföra
sina tillsynsuppgifter genomföra
undersökning
hos
börs,
auktoriserad marknadsplats eller
clearingorganisation enligt 1 kap.
4 § lagen om börs- och
clearingverksamhet,
central
värdepappersförvarare
enligt
lagen (1998:1479) om kontoföring
av finansiella instrument och hos
den
som
bedriver
värdepappersrörelse med stöd av
1 kap. 3, 3 c eller 3 d §§ lagen om
värdepappersrörelse.
Finansinspektionen har även
rätt att när det är nödvändigt för
att inspektionen skall kunna utföra
sina tillsynsuppgifter genomföra
undersökning hos andra juridiska
och fysiska personer än de som
anges i föregående stycke, om
1. det finns anledning att anta
att en överträdelse av någon
bestämmelse i lag och förordning
som anges i 1 a § första stycket
har skett,
2. det finns särskild anledning
att anta att handlingar av
betydelse
för
inspektionens
tillsynsverksamhet finns hos den
undersökningen avser,
3. den som undersökningen
avser inte rättar sig efter ett
åläggande enligt 1 a § första

357

s. 358 Kontrollera mot PDF

stycket eller det annars finns risk Bilaga 4
att handlingar undanhålls eller
förvanskas, och
4. vikten av att åtgärden vidtas
är tillräckligt stor för att uppväga
det intrång eller annat men som
åtgärden innebär för den som
drabbas av åtgärden.
En platsundersökning skall
utföras i samverkan med den som
undersökningen avser. Om denne
inte
samverkar
kan
Finansinspektionen fatta beslut om
att undersökningen ändå skall
genomföras. Undersökningen får
dock inte genomföras förrän
beslutet har vunnit laga kraft eller
prövats
av
allmän
förvaltningsdomstol.
Med handling enligt andra
stycket 2 förstås framställning i
skrift eller bild samt upptagning
som kan läsas, avlyssnas eller på
annat sätt uppfattas endast med
tekniskt hjälpmedel.
Förbud
1c§
Finansinspektionen får tillfälligt
förbjuda ett erbjudande till
allmänheten eller ett upptagande
till handel på en reglerad marknad
av finansiella instrument eller ett
uppköpserbjudande,
om
inspektionen har skälig anledning
att
anta
att
erbjudandet,
upptagandet
eller
uppköpserbjudandet strider mot
bestämmelserna i denna lag eller
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004. Förbudet kan bestå
under högst tio vardagar.
Finansinspektionen får även
meddela ett permanent förbud
enligt första stycket om den finner
att bestämmelserna i nämnda lag
eller förordning har överträtts.
1d§
Finansinspektionen får förbjuda

358

s. 359 Kontrollera mot PDF

annonsering
avseende
ett Bilaga 4
erbjudande till allmänheten eller
ett upptagande till handel av
finansiella instrument eller ett
uppköpserbjudande,
om
inspektionen har skälig anledning
att anta att erbjudandet till
allmänheten eller upptagandet till
handel eller uppköpserbjudandet
strider mot bestämmelserna i
denna lag eller kommissionens
förordning (EG) nr 809/2004.
Förbudet kan vara tillfälligt under
högst
tio
vardagar
eller
permanent.
Vite
3 §10
Finansinspektionen får vid vite förelägga någon att göra rättelse om
han inte fullgör skyldigheten att
1. upprätta
och
till
Finansinspektionen lämna in
prospekt enligt bestämmelserna i
2 kap.,
1. göra anmälan till aktiebolag
2. göra anmälan till aktiebolag
och till börs eller auktoriserad och till börs eller auktoriserad
marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
2. offentliggöra uppgifterna i en
3. offentliggöra uppgifterna i en
anmälan enligt 4 kap. 4 §, eller
anmälan enligt 4 kap. 4 §,
3. följa ett åläggande enligt
4. lämna uppgifter enligt 6 kap.
6 kap. 1 a §.
1 a § 1–3 eller 5–7.
Särskild avgift
3a§
Om någon har överträtt
bestämmelserna i denna lag
avseende
godkännande
och
offentliggörande av prospekt eller
en
erbjudandehandling
eller
tillägg till prospekt eller en
erbjudandehandling,
får
Finansinspektionen besluta att
emittenten,
erbjudaren,
budgivaren eller den som ansöker
om upptagande till handel av
finansiella instrument på en
reglerad marknad skall betala en
10

Senaste lydelse 2000:94.

359

s. 360 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4
särskild avgift.
Innan beslut om särskild avgift
meddelas skall den berörde ges
tillfälle att yttra sig i ärendet hos
Finansinspektionen. Beslut att ta
ut avgift får inte meddelas, om den
berörde inte inom sex månader
från det att överträdelsen ägde
rum har delgetts upplysning om att
frågan om särskild avgift har
tagits upp av inspektionen.
Den särskilda avgiften får
uppgå till lägst 50 000 kr och
högst tio miljoner kronor.
Avgiften tillfaller staten.
Handräckning
3b§
Kronofogdemyndigheten får på
begäran av Finansinspektionen
genomföra åtgärd som har
beslutats enligt 1 b §.
7 kap. Överklagande m.m.
Överklagande
1 §11
Finansinspektionens
beslut
enligt denna lag får överklagas hos
allmän
förvaltningsdomstol.
Inspektionen får bestämma att ett
beslut skall gälla omedelbart.

Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.

Finansinspektionens
beslut
enligt denna lag får överklagas hos
länsrätten.
Inspektionen
får,
förutom i fråga om beslut som
fattas enligt 6 kap. 1 b § tredje
stycket, bestämma att ett beslut
skall gälla omedelbart.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
I fråga om överklagande av
kronofogdemyndighetens
beslut
om åtgärd enligt denna lag
tillämpas bestämmelserna om
talan mot utmätning i allmänhet.
2§
Om Finansinspektionen i ett
ärende om godkännande av ett
prospekt
eller
en
erbjudandehandling inte meddelar

11

Senaste lydelse 1995:85.

360

s. 361 Kontrollera mot PDF

beslut inom angivna tidsfrister, Bilaga 4
skall inspektionen underrätta
sökanden om skälen för detta.
Sökanden får därefter begära
förklaring hos kammarrätten att
ärendet onödigt uppehålls. Om
Finansinspektionen
inte
har
meddelat beslut inom en månad
från det att en sådan förklaring
avgetts, skall det anses som att
ansökan har avslagits.
Handläggningen i domstol, m.m.
3§
Mål som avser överklagande av
beslut om platsundersökning enligt
6 kap. 1 b § tredje stycket,
utdömande av vite som förelagts
enligt 6 kap. 3 § 3 och beslut om
särskild avgift enligt 6 kap. 3 a §
skall handläggas skyndsamt.
4§
Vid handläggning av sådana
ärenden som rör beslut om
platsundersökning enligt 6 kap.
1 b § tredje stycket, utdömande av
vite som förelagts enligt 6 kap.
3 § 3 och beslut om särskild avgift
enligt 6 kap. 3 a § skall länsrätten
hålla muntlig förhandling om part
begär det, och det inte är
uppenbart obehövligt.
5§
Domstols beslut enligt denna
lag skall gälla omedelbart, om inte
annat förordnas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
2. I fråga om ansökningar om godkännande och registrering av
prospekt som inkommit till Finansinspektionen före den 1 juli 2005,
gäller äldre bestämmelser.

361

s. 362 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 2 kap. 5 § i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
3 §1
Värdepappersrörelse får, om inte annat följer av denna lag, drivas
endast efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd får ges för
1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,
2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella
instrument eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana
instrument,
3. handel med finansiella instrument för egen räkning,
4. förvaltning av någon annans finansiella instrument,
5. garantigivning eller annan
5. garantigivning eller annan
medverkan vid emissioner av medverkan vid emissioner eller
fondpapper eller erbjudanden om erbjudanden om köp eller
av
finansiella
köp eller försäljning av finansiella försäljning
instrument som är riktade till en instrument, som är riktade till
allmänheten.
öppen krets.
Tillstånd att driva värdepappersrörelse får meddelas kreditinstitut samt
svenska aktiebolag och utländska företag som inte är kreditinstitut.
2 kap.
5 §2
Ett värdepappersbolag skall när verksamheten påbörjas ha ett
startkapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 §
motsvarar minst
1. fem miljoner euro om bolagets verksamhet skall innefatta
mottagande av medel på konto enligt 3 kap. 4 § 4,
2. 730 000 euro om bolaget skall bedriva verksamhet som avses i
1 kap. 3 § 3 eller 5,
3. 125 000 euro om inte högre belopp krävs enligt 1 eller 2, och
4. 50 000 euro om bolaget skall driva enbart verksamhet som avses i
1 kap. 3 § 2 och denna skall avse endast andelar i värdepappersfonder
eller sådana utländska fondföretag som avses i 7 a och 7 b §§ lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder.
Finansinspektionen får medge
Finansinspektionen får medge
från
det
högre
undantag
från
det
högre undantag
kapitalkrav som i första stycket 2 kapitalkrav som i 2 föreskrivs för
föreskrivs för bedrivande av bedrivande av verksamhet enligt
verksamhet enligt 1 kap. 3 § 5, om 1 kap. 3 § 5, om den verksamheten
avser
sådan
annan
den verksamheten bara avser bara
annan medverkan vid emissioner medverkan som där anges än
1
2

Senaste lydelse 2004:309.
Senaste lydelse 2004:309.

362

s. 363 Kontrollera mot PDF

än garantigivning.
garantigivning.
Bilaga 4
Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen,
får meddela föreskrifter om vilka poster som får räknas in i startkapitalet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

363

s. 364 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet,
dels att 5 kap. 5–5 b §§ skall upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 10 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 11 kap. 1 b § av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.
1 §1
Vid en börs får notering av och handel med alla slags finansiella
instrument ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt
instrument får dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt
godkännande till detta.
Om skyldighet föreligger enligt
bestämmelserna i 2 kap. lagen
(1991:980) om handel med
finansiella instrument att upprätta
ett prospekt, får notering av och
handel med ett visst finansiellt
instrument inte inledas förrän
prospektet har godkänts och
registrerats av Finansinspektionen
eller annan behörig myndighet
inom EES och offentliggjorts
enligt bestämmelserna i den lagen.
Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen,
efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av
fondpapperen. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering får
sådant godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap.
1 §.
Optioner och terminer får godkännas för notering och handel bara om
1. det förekommer en betydande handel med tillförlitlig kurssättning i
den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på, eller
2. det av ett prospekt enligt
2. det av ett prospekt enligt
5 kap. 5 § denna lag eller 2 kap. 2 kap. lagen (1991:980) om handel
finansiella
instrument
1 § första stycket lagen (1991:980) med
om handel med finansiella framgår att handel enligt 1 avses
instrument framgår att handel ske inom sex månader från
enligt 1 avses ske inom sex offentliggörandet av prospektet.
månader från offentliggörandet av
prospektet.
Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen medge att optioner
och terminer godkänns för notering och handel även i andra fall än som
1

Senaste lydelse 1998:261.

364

s. 365 Kontrollera mot PDF

anges i tredje stycket. En förutsättning för sådant medgivande är att det Bilaga 4
finns en tillförlitlig prissättning på den eller de tillgångar som optionen
eller terminen grundas på eller, om optionen eller terminen grundas på ett
eller flera index, att dessa är tillförlitliga.
5 kap.
1 §2
Inregistrering av fondpapper vid en börs sker efter ansökan av den som
har gett ut fondpapperen.
Inregistrering får ske endast om det med hänsyn till
marknadsförhållandena för de fondpapper som avses och
omständigheterna i övrigt föreligger förutsättningar för en ändamålsenlig
börshandel med fondpapperen.
Om skyldighet föreligger enligt
5 § att upprätta börsprospekt, får
fondpapperen inte inregistreras
förrän prospektet enligt vad som
sägs i 5 a och 5 b §§ har godkänts
eller godtagits av börsen och
offentliggjorts av utgivaren.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
skall meddela närmare föreskrifter om villkoren för inregistrering.
10 kap.
1§
Om allmänheten inte har
Om allmänheten inte har
tillgång till information om ett tillgång till information om ett
visst finansiellt instrument på lika visst finansiellt instrument på lika
villkor eller inte i tillräcklig villkor eller inte i tillräcklig
omfattning har tillgång till omfattning har tillgång till
information om utgivaren, eller information om utgivaren eller
om det finns särskilda skäl, skall utgivarens ställning är sådan att
en börs eller en auktoriserad handeln
skulle
skada
marknadsplats besluta att handeln investerarnas intressen, eller om
med det finansiella instrumentet det finns särskilda skäl, skall en
eller
en
auktoriserad
skall avbrytas (handelsstopp). börs
Sådant beslut får inte gälla längre marknadsplats besluta att handeln
än vad som oundgängligen med det finansiella instrumentet
skall avbrytas (handelsstopp).
behövs.
Sådant beslut får inte gälla längre
än vad som oundgängligen
behövs.
11 kap.
1b§
Den som har givit ut finansiella
instrument som har godkänts för
notering och handel på en börs
eller auktoriserad marknadsplats
2

Senaste lydelse 1992:1712.

365

s. 366 Kontrollera mot PDF

skall årligen offentliggöra ett Bilaga 4
dokument som innehåller eller
hänvisar till all den information
som utgivaren har offentliggjort
eller
gjort
tillgänglig
för
allmänheten för att fullgöra sina
uppgifter enligt denna lag och
andra författningar under de
senaste tolv månaderna. Om det i
dokumentet
hänvisas
till
information i en annan handling
skall det anges var denna
information kan erhållas.
Kompletterande bestämmelser
om dokumentet och när det skall
offentliggöras finns i artikel 27 i
kommissionens förordning (EG) nr
809/2004 av den 29 april 2004 om
genomförande
av
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/71/EG i fråga om
informationen i prospekt, dessas
format,
införlivande
genom
hänvisning samt offentliggörande
av prospekt och annonsering.3
Dokumentet skall ges in till
Finansinspektionen.
Om
dokumentet inte kommer in inom
den tid som anges i artikel 27 i
förordningen,
får
Finansinspektionen
förelägga
utgivaren av de finansiella
instrumenten att lämna de begärda
uppgifterna.
Vad som anges i första stycket
skall inte gälla avseende den som
har givit ut icke-aktierelaterade
finansiella instrument som vart
och ett har ett nominellt värde om
minst 50 000 euro.
10 §4
Om
Finansinspektionen
meddelar
föreläggande
eller
förbud enligt 3 kap. 3 a §, 8 kap.
10 §, eller 11 kap. 1 a eller 6–8 §§
denna lag får inspektionen
förelägga vite.
3
4

EGT L 149, 30.4.2004, s.1.
Senaste lydelse 1998:261.

Om
Finansinspektionen
meddelar
föreläggande
eller
förbud enligt 3 kap. 3 a §, 8 kap.
10 §, eller 11 kap. 1 a, 1 b, eller 6–
8 §§ denna lag får inspektionen
förelägga vite.

366

s. 367 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
2. I fråga om ansökningar om godkännande av börsprospekt som
inkommit till en börs före den 1 juli 2005, gäller äldre bestämmelser.

367

s. 368 Kontrollera mot PDF

Remissinstanser som haft möjlighet att yttra sig eller
yttrat sig över betänkandet Prospekt — nya regler om
prospekt m.m. (SOU 2004:95)

Bilaga 5

Sveriges riksbank, Riksdagens ombudsmän, Hovrätten över Skåne och
Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län,
Justitiekanslern, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Kommerskollegium, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten i Stockholm, Första AP-fonden, Andra AP-fonden,
Tredje AP-fonden, Fjärde AP-fonden, Sjätte AP-fonden, Sjunde APfonden, Bokföringsnämnden, Datainspektionen, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Konsumentverket, Konkurrensverket, Verket för Näringslivsutveckling
NUTEK, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges
Advokatsamfund, Svenska Handelskammarförbundet, Svenskt Näringsliv, Företagarnas Riksorganisation FR, FAR, Svenska Revisorsamfundet
SRS, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation
TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorganisationen i Sverige LO, Näringslivets Regelnämnd NNR, Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna, Svenska Bankföreningen,
Aktiefrämjandet, Aktiemarknadsbolagens Förening, Finansbolagens
Förening, Fondbolagens Förening, Näringslivets Börskommitté, Redovisningsrådet, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Aktiesparares
Riksförbund, Sveriges Finansanalytikers Förening, Aktietorget AB,
Nordic Growth Market NGM AB, Stockholmsbörsen AB, VPC AB,
Stockholms Handelskammare, Spiltan.

368

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Regeringskansliet (regeringen.se). Texten är hämtad ur Regeringskansliets pdf och återges med sidindelningen i pdf:en. Ratio Lex är inte Regeringskansliet och företräder det inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Lagrådets yttrande 2005-05-13, Prospekt Prospekt ur registret