Promemoria om reformerat bostadsbidrag S2004/9161/SF
49 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 48 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Promemoria Promemoria om reformerat bostadsbidrag S2004/9161/SF (Socialdepartementet, 2004)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Socialdepartementet
Socialförsäkringsenheten
2004-12-16
S2004/9161/SF
Sara Örnhall Ljungh
Kristina Ström Olsson
Promemoria om reformerat
BOSTADSBIDRAG
2
Innehåll
Författningsförslag
s. 3
1. Bakgrund
s. 6
1.1 Utgångspunkter
s. 6
1.2 Sammanfattning av Riksförsäkringsverkets respektive
Boverkets rapporter om bostadsstandard m.m. för barnfamiljer
s. 7
1.3 EG-lagstiftning av betydelse för bostadsbidraget
s. 8
2. Om bostadsbidraget
s. 10
2.1 Allmänt
s. 10
2.2 Bidragsberättigade hushåll
s. 10
2.3 Bidragsgrundande inkomst
s. 12
2.4 Särskilt bidrag
s. 12
2.5 Bidrag till bostadskostnaden
s. 13
2.6 Bostadsytan
s. 14
2.7 Preliminärt och slutligt bostadsbidrag
s. 15
2.8 Nytt slutligt bostadsbidrag efter ändrad taxering
s. 15
2.9 Sambor likställda med makar
s. 17
3. Höjning av bostadsbidraget
s. 19
3.1 Skäl för förslaget
s. 19
3.2 Närmare om förslaget
s. 22
4. Tidsfrist för beräkning av nytt slutligt bostadsbidrag
s. 35
5. Bostadsbidrag till samboende par i visst fall
s. 39
Bilaga 1 Belopp särskilt bidrag och umgängesstöd
s. 42
Bilaga 2 Exempelsamling
s. 43
3
Författningsförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs att 3, 12, 14, 15 och 29 a §§ lagen (1993:737) om
bostadsbidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §1
Vid tillämpningen av denna
lag skall en man och en kvinna
som är gifta med varandra anses
bo tillsammans om inte den som
ansöker om bostadsbidrag eller
den som bidrag betalas ut till
visar annat.
Sambor skall likställas med
makar om de
1. har eller har haft
gemensamt barn eller
2. är folkbokförda på samma
adress.
Vid tillämpningen av denna
lag skall en man och en kvinna
som är gifta med varandra anses
bo tillsammans om inte den som
ansöker om bostadsbidrag eller
den som bidrag betalas ut till
visar annat.
Sambor skall likställas med
makar om de
1. har eller har haft
gemensamt barn,
2. är folkbokförda på samma
adress, eller
3. i annat fall bor tillsammans
i ett parförhållande och har
gemensamt hushåll.
12 §2
Rätt till bostadsbidrag har den som
1. har fyllt 18 år men inte 29 år och
2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.
Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller dennes
make
1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller
2. får bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer
m.fl. eller på grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant
tillägg.
Har sökandens make fyllt 29 år lämnas inte bostadsbidrag enligt första
stycket.
Oavsett bestämmelsen i andra
stycket 1 lämnas bostadsbidrag
enligt första stycket om sökanden
eller dennes make endast på
grund av bestämmelserna i 10 §
1
2
Senaste lydelse 2003:384.
Senaste lydelse 2001:765.
4
femte stycket om bostadens storlek
inte får bostadsbidrag.
14 §3
Bostadsbidrag
lämnas
månadsvis som
1. särskilt bidrag med
• 600 kronor för ett barn,
• 900 kronor för två barn
och
• 1 200 kronor för tre
eller flera barn, samt
2. bidrag till kostnader för
bostad med 75 procent av den
del av bostadskostnaden per
månad som för familjer med
• ett barn överstiger 2 000
kronor men inte 3 000
kronor,
• två barn överstiger 2 000
kronor men inte 3 300
kronor,
• tre eller flera barn
överstiger 2 000 kronor
men inte 3 600 kronor.
Bostadsbidrag
lämnas
månadsvis som
1. särskilt bidrag med
• 950 kronor för ett barn,
• 1 325 kronor för två
barn och
• 1 750 kronor för tre
eller flera barn,
2. bidrag till kostnader för
bostad med 50 procent av den
del av bostadskostnaden per
månad som för familjer med
• ett barn överstiger 2 000
kronor men inte 5 300
kronor,
• två barn överstiger 2 000
kronor men inte 5 900
kronor,
• tre eller flera barn
överstiger 2 000 kronor
men inte 6 600, samt
3. umgängesstöd till den som
på grund av vårdnad eller
umgänge tidvis har barn boende i
sitt hem med
• 300 kronor för ett
barn,
• 375 kronor för två
barn, och
• 450 kronor för tre eller
flera barn.
Om det i hushållet även finns
hemmavarande barn, skall, i
stället för vad som anges i första
stycket 3, umgängesstöd utges med
75 kronor för varje barn som
berättigar till sådant stöd. Särskilt
bidrag och umgängesstöd utges
sammanlagt för högst tre barn.
Om
bostadskostnaden
överstiger de belopp som anges i
första stycket 2, lämnas bidrag
med 50 procent av den
överskjutande bostads kostnaden
per månad upp till
• 5 300
kronor
för
familjer med ett barn,
• 5 900
kronor
för
familjer med två barn,
• 6 600
kronor
för
familjer med tre eller
flera barn.
Högre bostadskostnad än
Högre bostadskostnad än
som anges i andra stycket får som anges i första stycket 2 får
beaktas, om sökanden eller beaktas, om sökanden eller
3
Senaste lydelse 1997:1134.
5
någon medlem av familjen är någon medlem av familjen är
funktionshindrad.
funktionshindrad.
15 §4
Rätt till särskilt bidrag enligt 14 § första stycket 1 har endast familjer med
barn som avses i 10 § första stycket 1 och 2 samt andra och tredje styckena.
Är föräldern under 29 år och får denne inte bidrag enligt första stycket, skall
bidrag enligt 14 § första stycket 2 beräknas på den del av bostadskostnaden per
månad som överstiger 1 800 kr.
Bidrag enligt 14 § första
Bidrag enligt 14 § första
stycket 2 och andra stycket får stycket 2 och 3 får lämnas
lämnas endast till den som bor i endast till den som bor i en
en bostad som han eller hon bostad som han eller hon äger
äger eller innehar med hyres- eller innehar med hyres- eller
eller bostadsrätt.
bostadsrätt.
29 a §5
Om
sökandens
taxering
Om
sökandens
taxering
ändras efter det att slutligt ändras efter det att slutligt
bostadsbidrag bestämts och bostadsbidrag bestämts och
ändringen
innebär
att ändringen
innebär
att
bostadsbidraget skulle ha varit bostadsbidraget skulle ha varit
högre eller lägre, skall ett nytt högre eller lägre, skall ett nytt
slutligt
bostadsbidrag slutligt
bostadsbidrag
bestämmas, om sökanden begär bestämmas, om sökanden begär
det inom ett år från det att det eller om försäkringskassan
beslutet om taxeringsändring tar upp frågan.
meddelades
eller
om
försäkringskassan tar upp frågan
inom samma tid.
En fråga om nytt slutligt
En fråga om nytt slutligt
bostadsbidrag enligt denna bostadsbidrag enligt denna
paragraf får inte tas upp sedan paragraf får inte tas upp efter
mer än två år har förflutit från utgången av tredje året efter
den
dag
det
slutliga taxeringsåret.
bostadsbidraget bestämdes, om
inte
taxeringsändringen
motsvarar en väsentlig höjning
eller sänkning av bostadsbidraget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
4
5
Senaste lydelse 1995:473.
Senaste lydelse 1996:441.
6
1
Bakgrund
1.1
Utgångspunkter
Bostadsbidraget ingår i politikområdet Ekonomisk familjepolitik. Målet
för politikområdet är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan
familjer med och utan barn skall minska inom ramen för den generella
välfärden. Bostadsbidraget syftar även till att ge ekonomiskt svaga
hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder.
Regeringen har tidigare, i den ekonomiska vårpropositionen för 2004
(prop. 2003/04:100), aviserat reformer för barnfamiljer med svag
ekonomi. Sammanlagt har en miljard kronor avsatts för reformer från
och med 2006 avseende bostadsbidraget, underhållsstödet och införandet
av ett barntillägg för studerande. Vad gäller reformeringen av
bostadsbidraget har regeringen angivit att det särskilda bidraget till
barnfamiljer skall höjas.
Riksdagen har tidigare genom ett tillkännagivande (bet. 2000/01:BoU12,
rskr. 2000/01:255) påtalat behovet av översyn av bostadsbidragets roll
och effekter för särskilda grupper. Bostadsbidraget ingick i den översyn
av de ekonomiska familjestöden vilka redovisades i betänkandet
Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24), nedan ”Familjeutredningen”.
I översynen har särskilt stödets roll och effekter för särskilda grupper,
samt träffsäkerhet och marginaleffekter ingått. Även barnfamiljernas
boendestandard
behandlades.
Av
betänkandet
framgår
att
boendestandarden är genomgående hög och relativt jämnt fördelad.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande har Socialdepartementet
analyserat bostadsbidragets roll och effekter för särskilda grupper, som
till exempel socialbidragstagare och arbetslösa med varierande inkomster.
Arbetet utmynnade i rapporten Analys av bostadsbidrag
S2003/3579/SF).
(dnr
7
Mot bakgrund av detta arbete har Socialdepartementet utarbetat ett
preciserat förslag till reformering av bostadsbidraget. Förslaget syftar till
att öka den fördelningsmässiga träffsäkerheten avseende barn i
ekonomiskt utsatta familjer samtidigt som regelverket förenklas.
Inom
ramen
för
detta
arbete
har
regeringen
även
givit
Riksförsäkringsverket i uppdrag att i samverkan med Boverket redovisa
bostadsstandarden för barnfamiljer med och utan bostadsbidrag.
I uppdraget ingick även att redovisa nettobostadskostnad för
barnfamiljer
med
bostadsbidrag,
jämförelser
av
barnfamiljernas
disponibla inkomst i förhållande till bostadskostnad, jämförelser mellan
olika familjetyper samt att belysa utvecklingen över tid.
1.2 Sammanfattning av Riksförsäkringsverkets respektive
Boverkets rapporter om bostadsstandard m.m. för barnfamiljer
med och utan bostadsbidrag
Riksförsäkringsverket och Boverket har valt att redovisa uppdraget i
varsin rapport.
Enligt RFV:s rapport (Dnr S2004/7847/SF) har barnfamiljer med
bostadsbidrag mindre bostadsyta och färre rum per person och hamnar i
något större utsträckning under benämningen trångbodda. Detta gäller i
synnerhet sammanboende föräldrar. De sammanboende som fortfarande
efter 1997 års ändringar i regelverket hade rätt till bostadsbidrag är den
grupp som har svagast ekonomi.
Antalet trångbodda har enligt RFV minskat de senaste 10 åren och
beräknades 2002 uppgå till 7 procent för familjer med bostadsbidrag. För
familjer utan bostadsbidrag uppgick trångboddheten till 3 procent. I en
internationell jämförelse har svenska hushåll en hög utrymmesstandard.
8
RFV sammanfattar sin rapport med att familjer med bostadsbidrag
varken bor i dyrare eller billigare bostäder, men att en större del av den
disponibla inkomsten läggs på boendet, jämfört med barnfamiljer utan
bostadsbidrag.
Bostadsbidragets
inverkan
på
barnfamiljers
bostadsstandard bedöms vara begränsad. För de familjer som har allra
sämst ekonomi kan dock bostadsbidraget möjliggöra valet av en till
exempel något större hyreslägenhet. Bostadsbidraget anses främst vara
ett ekonomiskt stöd till barnfamiljer med svag ekonomi.
Enligt Boverkets rapport (dnr S2004/7828/SF) har vissa av 1997 års
lagändringar
för
bostadsbidraget
lett
till
att
många
tidigare
bostadsbidragstagare fallit ur systemet vilket i sin tur har medfört att
dessa familjer, i de fall de tvingats flytta, blivit mer trångbodda. En annan
slutsats som Boverket drar är att andelen trångbodda har ökat för
familjer med bostadsbidrag.
1.3
EG-lagstiftning av betydelse för bostadsbidraget
För att främja den fria rörligheten för arbetskraft finns EG-lagstiftning
om de sociala välfärdssystemen. Till denna hör Rådets förordning (EEG)
nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen. Här kan nämnas tre viktiga principer som
härrör
ur
denna
exportabilitetsprincipen
förordning:
och
likabehandlingsprincipen,
sammanläggningsprincipen.
Den
förstnämnda innebär att en person som omfattas av förordningen och
som är arbetstagare i ett annat EU-land, liksom i förekommande fall
dennes familjemedlemmar, skall behandlas på samma sätt som det landets
medborgare. Den andra principen, exportabilitetsprincipen, avser att en
person som omfattas av förordningen har rätt att få eller behålla
intjänade rättigheter från det behöriga landet även om han eller hon inte
är bosatt där. Sammanläggningsprincipen till sist innebär att personer
9
som flyttar till, eller får arbete i, ett annat medlemsland inte skall gå
miste om rättigheter som de tidigare har tjänat in.
Ny lagstiftning på området, Europaparlamentets och Rådets förordning
(EG) nr .883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala
trygghetssystemen, kommer snart att träda i den gamla förordningens
ställe.
Ett av syftena med den nya förordningen har varit att reglerna i den
gamla ersätts, moderniseras och förenklas så att målet fri rörlighet för
personer uppnås. Den nya förordningen har trätt i kraft, men skall
tillämpas från och med den dag då tillämpningsförordningen träder i
kraft (år 2006). Av intresse för bostadsbidraget är även rådets förordning
(EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria
rörlighet inom gemenskapen.
10
2
Om bostadsbidraget
2.1
Allmänt
Bostadsbidrag är en behovsprövad förmån som lämnas till barnfamiljer
samt till ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. Bostadsbidrag till
barnfamiljer består av två delar. Den ena delen är ett särskilt bidrag för
hemmavarande barn vars storlek beror på antalet barn i familjen. Den
andra delen är ett bidrag till kostnader för bostaden, vilken är beroende
av bostadskostnaden men även antalet barn i familjen. Om bidrag skall
utges bestäms huvudsakligen med ledning av hushållets sammansättning,
hushållets bidragsgrundande inkomst, bostadskostnaden och bostadens
storlek (avsnitt 2.2–2.6). I syfte att utgöra bakgrund till förslagen i
avsnitt 3 följer här en redogörelse för några av bostadsbidragets
karakteristika med hänvisningar till gällande rätt.
2.2
Bidragsberättigade hushåll
I 10 § första stycket 1 lagen (1993:737) om bostadsbidrag, BoL, anges att
den har rätt till bostadsbidrag som har vårdnaden om barn och varaktigt
bor tillsammans med barnet. Även familjehemsföräldrar kan under vissa
närmare angivna förutsättningar ha rätt till bostadsbidrag (10 § första
stycket 2 BoL).
När det gäller barnfamiljer gäller vidare bland annat att de föräldrar har
rätt till bidrag som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barnet
boende i sitt hem (10 § första stycket 3 BoL). Hit anses höra fallet då
föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och den förälder hos
vilken barnet inte är folkbokfört, växelvis eller tidvis har barnet boende i
sitt hem (jfr även 11 § BoL). Vidare omfattas situationen då föräldrar
inte har gemensam vårdnad men föräldern har umgängesrätt och tidvis
har barnet boende i sitt hem. En styvförälder jämställs med förälder
(prop. 1992/93:174 om administrationen av bostadsbidragen till
barnfamiljer m.m. s. 57). Bestämmelsen och uttrycket ”tidvis” i
11
ovanstående proposition har inte närmare kommenterats vid lagens
tillkomst. Bestämmelsen kan jämföras med10 § första stycket p. 1 BoL
vari sägs att den har rätt till bidrag som har vårdnaden om barn och
varaktigt bor tillsammans med barnet. Den grupp som avses i p. 3 bör
därmed vara föräldrar som tidvis vårdar eller umgås med barnet och hos
vilka barnet inte varaktigt bor. I Riksförsäkringsverkets Allmänna Råd
(RAR 2001:8) anges att om en förälder har barnet boende i sitt hem
minst 30 dagar per år är barnet tidvis boende hos föräldern.
De hushåll som i dag får bostadsbidrag är främst barnfamiljer, särskilt
ensamstående med barn. Av landets drygt 1 miljon hushåll med barn fick
cirka 22 procent bostadsbidrag någon gång under 2003. I maj 2004
utgjorde ensamföräldrarna 65 procent av bidragshushållen och fick
72 procent av det totala bidragsbeloppet. De samboende med barn
utgjorde 17 procent av bidragshushållen och fick 20 procent av det totala
bidragsbeloppet. Resterande 18 procent av bidragshushållen utgjordes av
hushåll utan barn, och dessa fick 8 procent av det totala bidragsbeloppet.
Den största gruppen av bidragsberättigade hushåll är som nämnts
ensamstående föräldrar med hemmavarande barn, och dessa hushåll är
bidragsberättigade enligt 10 § första stycket 1 BoL. Det bör dock
understrykas att ett hushåll kan vara bidragsberättigat på flera grunder.
En tämligen vanlig situation är att den ensamstående föräldern som
varaktigt bor tillsammans med barnet på grund av vårdnad eller umgänge
tidvis har även annat barn boende i sitt hem. Naturligtvis kan även andra
familjekonstellationer förekomma, som då båda föräldrarna varaktigt bor
med sina barn från tidigare parförhållanden och den ena eller båda dessa
föräldrar dessutom har umgängesbarn.
12
2.3
Bidragsgrundande inkomst
Den bostadsbidragsgrundande inkomsten utgörs av summan av de
skattepliktiga inkomsterna av tjänst, näringsverksamhet och kapital.
Dessa inkomster justeras sedan med vissa tillägg och avdrag. Till den
bidragsgrundande inkomsten skall ett tillägg göras för förmögenhet.
Av 13 § första stycket BoL framgår att bostadsbidraget reduceras för
barnfamiljer med 20 procent av den bidragsgrundande inkomst som
överstiger 117 000 kronor för en ensamstående vuxen med barn eller
58 500 kronor för var och en av makar med barn. Det innebär att
bostadsbidraget ger en marginaleffekt för barnfamiljer med 20 procent i
de inkomstlägen där det trappas av.
2.4
Särskilt bidrag
Det särskilda bidraget ges oberoende av bostadskostnad. Eftersom
bidraget ansetts ha karaktären av ett inkomstprövat barnbidrag, utges det
utan hänsyn till bostadskostnaden men även till de hushåll som saknar
egen bostad (jfr prop. 1995/96:186 s. 38). Av 15 § första stycket BoL
framgår motsatsvis att hushåll som på grund av vårdnad eller umgänge
endast tidvis har barn boende i sitt hem inte har rätt till särskilt bidrag.
För familjer med hemmavarande barn varierar det särskilda bidraget med
antalet barn i familjen: 600 kronor för ett barn, 900 kronor för två barn
och 1 200 kronor för tre eller flera barn (14 § första stycket 1 BoL).
Det sakområde som det särskilda bidraget brukar anses ingå i är
familjeförmåner. Bidraget omfattas därmed av Rådets förordning (EEG)
nr 1408/71. Med familjeförmåner avses alla vård- eller kontantförmåner
som är avsedda att täcka en familjs utgifter enligt den nationella
lagstiftningen om sådana förmåner. En undergrupp till förmånsslaget är
familjebidrag och därmed avses periodiska kontantförmåner som utges
endast på grund av familjemedlemmarnas antal och, i förekommande fall,
13
deras ålder (artikel 1 u förordningen). Särskilt bidrag för hemmavarande
barn inom bostadsbidraget räknas till dessa familjebidrag.
Till det särskilda bidragets karaktär hör att det är inkomstprövat, till
skillnad från exempelvis barnbidraget som är ett generellt stöd. Vid
samordningen av familjeförmåner mellan medlemsländer används det
preliminärt utbetalda särskilda bidraget (jfr avsnitt 2.7). Det är enligt
Riksförsäkringsverkets mening inte möjligt att i efterhand ta hänsyn till
att det belopp som används vid denna samordning inte alltid motsvarar
det slutliga särskilda bidraget (Riksförsäkringsverkets skrivelse av den 29
oktober 2004, dnr S2004/5824/SF).
Bostadsbidraget utges förutom som särskilt bidrag, som alltså är en
familjeförmån, även som bidrag till bostadskostnaden (jfr avsnitt 2.5).
Denna del av bostadsbidraget omfattas inte av samma förordning som
det särskilda bidraget. På grund av bidragsdelarnas olika klassificering
skall
det
särskilda
bidraget
ibland
utges
medan
bidrag
till
bostadskostnaden inte skall utges i internationella sammanhang. Om
bostadsbidraget reduceras på grund av inkomstens storlek skall en
proportionering ske om det behövs för att avgöra hur stora de olika
bidragsdelarna är (jfr Riksförsäkringsverkets vägledning 2004:10 s. 15 f.).
2.5
Bidrag till bostadskostnaden
Dagens bostadsbidrag är delvis ett riktat stöd för bostadskostnaden och
utges beroende av bostadskostnad och bostadsyta. Den sökande kan
erhålla bidrag med 75 procent av den del av bostadskostnaden som
överstiger 2 000 kronor per månad upp till en övre gräns som varierar
med antalet barn. För ett barn är den övre gränsen 3 000 kronor, för två
barn 3 300 kronor och för tre eller flera barn 3 600 kronor (14 § första
stycket 2 BoL). Om bostadskostnaden överstiger detta belopp lämnas
bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden upp till
en högsta gräns och även den varierar med antalet barn i familjen. För ett
14
barn är denna högsta gräns 5 300 kronor, för två barn 5 900 kronor och
för tre eller flera barn 6 600 kronor (14 § andra stycket BoL). Högre
bostadskostnad än den högsta gränsen får beaktas om sökanden eller
någon medlem av familjen är funktionshindrad (14 § tredje stycket BoL).
Bidrag till bostadskostnaden betraktas som en förmån enligt Rådets
förordning (EEG) nr 1612/68. Det innebär att en person som är
medborgare i ett annat medlemsland i EU och som är arbetstagare i
Sverige har rätt till bidrag för bostadskostnader även om han eller hon
inte är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner i Sverige enligt
socialförsäkringslagen (1999:799). Bostaden måste ligga i Sverige men
den bidragssökande behöver inte vara folkbokförd i Sverige för att bli
berättigad till bidraget.
2.6
Bostadsytan
Den bidragsgrundande bostadsytan är begränsad och beror på antalet
barn i hushållet (se närmare 15 a § första stycket BoL). En större
bostadsyta får dock beaktas om sökanden eller någon familjemedlem är
funktionshindrad (15 a § tredje stycket BoL). För barnfamiljer finns även
en
garantinivå
för
den
Bostadskostnader
upp
till
bidragsgrundande
garantinivån
beaktas
bostadskostnaden.
oavsett
ytgräns
(15 a § andra stycket BoL). En högre bostadskostnad än den faktiska kan
dock aldrig beaktas.
Genom lagstiftning år 1996 genomfördes bland annat begränsningar
gällande den bidragsgrundande bostadsytan (prop. 1995/96:186 Nya
regler för bostadsbidrag, SFS 1996:441). Bostadsbidrag till föräldrar som
tidvis har barn boende i sitt hem lämnas inte för bostäder som omfattar
mindre än två rum utöver kök eller kokvrå, eller med en bostadsyta som
understiger 40 kvadratmeter (10 § femte stycket BoL). Bestämmelsen
innebär att bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn
endast lämnas för bostäder av en viss minsta storlek. Syftet med
15
bostadsbidrag till föräldrar som tidvis har sitt barn boende hos sig,
uttalades i sammanhanget vara att föräldern skall kunna ge barnet en god
bostad de dagar som barnet vistas hos denne (prop. 1995/96:186 s. 37).
Bidragen skulle vidare ge ett stöd till de delar av bostadens kostnader
som barnets behov för med sig och som ligger över den baskonsumtion
som alla vuxna normalt har för egen del. Bostadsbidrag till hushåll med
enbart umgängesrättsbarn borde därför enligt regeringens mening inte
lämnas för en bostad som är mindre än två rum och kök eller kokvrå och
40 kvadratmeter.
2.7
Preliminärt och slutligt bostadsbidrag
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut löpande under bidragsåret. Bidraget
grundas på en av sökanden uppskattad årsinkomst. Slutligt bostadsbidrag
bestäms i efterhand för varje kalenderår på grundval av de inkomster som
Skatteverket fastställer vid taxeringen (1 a § andra stycket BoL).
Om bostadsbidraget vid den slutliga avstämningen bestäms till ett högre
belopp än det som redan betalats preliminärt under bidragsåret, skall
mellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om bostadsbidraget vid den
slutliga avstämningen bestäms till ett lägre belopp än det som redan har
betalats ut under bidragsåret, skall bidragstagaren betala tillbaka
mellanskillnaden (22 § första stycket BoL). Syftet med preliminära
bostadsbidrag som slutligt fastställs är att hushåll med bostadsbidrag
skall få rätt bostadsbidrag i förhållande till sin faktiska årsinkomst.
2.8
Nytt slutligt bostadsbidrag efter ändrad taxering
I nuvarande bestämmelser i 29 a § första stycket BoL föreskrivs att om
sökandens taxering ändras efter det att slutligt bostadsbidrag bestämts,
och sådan ändring innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller
lägre, skall ett nytt slutligt bostadsbidrag bestämmas om sökanden begär
det eller om försäkringskassan tar upp frågan. En fråga om nytt slutligt
bostadsbidrag enligt paragrafen får inte tas upp sedan mer än två år har
förflutit
från
den
dag
det
slutliga
bostadsbidraget
bestämdes.
16
Om taxeringsändringen motsvarar en väsentlig höjning eller sänkning av
bostadsbidraget får dock frågan tas upp även sedan mer än två år har
förflutit (29 a § andra stycket BoL). Härmed har avsetts att det varken
beloppsmässigt eller i procent av bidraget skall vara fråga om endast en
mindre höjning eller sänkning (prop. 1995/96:186 s. 54).
Försäkringskassan skall på eget initiativ eller på begäran av den enskilde
under vissa förutsättningar ändra ett beslut som har fattats av kassan och
inte har prövats av domstol. Det följer av 29 § BoL i förening med
20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bestämmelsen
torde undantagsvis kunna bli tillämplig om förutsättningar för att
bestämma ett nytt slutligt bidrag enligt 29 a § BoL inte finns.
I
extraordinär
ordning
kan
den
enskilde
vända
sig
till
förvaltningsdomstol för att få resning i ärendet. Enligt 37 b §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende
om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att
pröva saken på nytt. Av 2 § förordningen (1977:937) om allmänna
förvaltningsdomstolars behörighet m.m. framgår att ansökningar om
bland annat resning prövas av den kammarrätt inom vars domkrets
ärendet först prövats.
Under vilka förhållanden kan då sökandens taxering komma att
omprövas? Av bestämmelser i taxeringslagen (1990:324) framgår bland
annat följande. Omprövning av taxering kan ske på begäran av den
skattskyldige eller på initiativ av Skatteverket. Begär den skattskyldige
omprövning skall sådan begäran ha inkommit till Skatteverket före
utgången av det femte året efter taxeringsåret. Omprövar Skatteverket
självmant ett taxeringsbeslut får omprövningsbeslut som är till den
skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter
taxeringsåret. Ett omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges
nackdel får inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret. Efter
utgången av denna tid får Skatteverket meddela ett omprövningsbeslut
17
som är till nackdel för den skattskyldige under vissa särskilt angivna
förutsättningar, så kallad eftertaxering. Den skattskyldige kan även
överklaga Skatteverkets beslut i en fråga om taxering och den blir då
föremål för prövning i allmän förvaltningsdomstol.
2.9
Sambor likställda med makar
Villkoren för beräkning av bostadsbidrag är sådana att det har stor
betydelse om personer i ett parförhållande anses sammanbo eller inte.
Enligt 3 § första stycket BoL skall en man och en kvinna som är gifta
anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag eller
den som bidrag betalas ut till visar annat. Det finns med andra ord en
presumtion för att gifta även sammanbor vid tillämpningen av BoL.
Av 3 § andra stycket framgår i vilka fall sambor skall likställas med
makar. Det är fallet om sambor har eller har haft gemensamt barn. Vidare
skall sambor likställas med makar om de är folkbokförda på samma
adress.
För innebörden av lagrummet är av vikt att begreppet sambor är
definierade i 1 § första stycket sambolagen (2003:376). Med sambor
avses således två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett
parförhållande och har gemensamt hushåll. Av 1 § andra stycket
sambolagen framgår bland annat att när det i en lag talas om sambor eller
personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden
avses
därmed
sambor
enligt
första
stycket.
I
förarbetena
(prop. 2002/03:80 Ny sambolag, s. 27–28) kommenteras lagrummet med
att
sambolagstiftningen
har
rättsverkningar
till
exempel
inom
sociallagstiftningen och att en allmänt tillämplig definition eftersträvas.
Det neutrala uttrycket ”parförhållande” syftar vidare både på samboende
av samma kön och samboende av olika kön.
När begreppet sambor infördes i BoL var innebörden något annorlunda.
Föredragande statsrådet framhöll således att termen sambor skulle
18
ersätta uttrycket ”man och kvinna som utan att vara gifta med varandra
lever tillsammans”. Genom att termen sambor infördes i BoL ansågs
uppnått att lagens presumtionsregel – när sambor skall jämställas med
makar – blev tydligare (prop. 1992/93:174 Om administrationen av
bostadsbidragen till barnfamiljer m.m., s. 30). Det infördes även en
presumtionsregel innebärande att med sambor avses dem som antingen
har eller har haft gemensamma barn eller är folkbokförda på samma
adress, om inte skäl visas för annat (a. prop. s. 61). Senare utvidgades
kretsen
bidragberättigade
till
homosexuella
samboende.
Lagen
(1994:1117) om registrerat partnerskap innebär således att de som
registrerat partnerskap från och med 1995 beviljas bostadsbidrag på
samma villkor som för makar, oavsett om det finns barn i hushållet eller
inte.
Sammanfattningsvis innebär begreppet sambor enligt BoL i dag två
personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har
gemensamt hushåll. Sambor skall för vissa i lagen angivna fall likställas
med makar, det vill säga förutsättas bo tillsammans. I BoL finns ingen
bestämmelse
som
gäller
samboförhållandets
upphörande.
I 2 § sambolagen upptas föreskrifter om när ett samboförhållande
upphör som gäller för den lagen.
19
3
Höjning av bostadsbidraget
Förslag: Vid beräkning av bostadsbidrag skall bostadskostnaden ersättas
i endast ett intervall och kostnaden bör genomgående ersättas med
50 procent. Det särskilda bidraget skall höjas till 950 kronor för ett barn,
1 325 kronor för två barn och 1 750 kronor för tre eller flera barn.
Därutöver skall ett särskilt stöd benämnt umgängesstöd införas till
föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i
sitt hem. Umgängesstöd skall ges med 300 kronor för ett barn,
375 kronor för två barn och 450 kronor för tre eller flera barn. Om det i
hushållet även finns barn som berättigar till särskilt bidrag skall
umgängesstöd utges med 75 kronor för varje barn som enbart berättigar
till umgängesstöd. Umgängesstöd och särskilt bidrag utges sammanlagt
för maximalt tre barn.
Föräldrar som fyllt 18 år men inte 29 år och som inte uppfyller kravet på
minsta bostadsstorlek skall i stället kunna vara berättigad till
bostadsbidrag som ungdom.
3.1
Skäl för förslaget
3.1.1 Bostadsbidragets roll
Som ett led i satsningen på ekonomiskt utsatta barn föreslås en del av
den aviserade miljarden avsättas till bostadsbidraget. Bostadsbidraget är
ett
ekonomiskt
familjestöd,
med
såväl
bostadspolitiska
som
familjepolitiska syften. Bidraget har över tid utvecklats mer i riktning
mot
ett
allmänt
konsumtionsstöd,
som
utges
oberoende
av
bostadskostnaden. Detta har inneburit att handlingsutrymmet och
möjligheterna att själva påverka sin ekonomiska situation har ökat för
barnfamiljer med bostadsbidrag.
20
Familjeutredningens (SOU 2001:24) översyn omfattade bland annat
bostadsbidraget. Av betänkandet framgår att bostadsbidraget alltmer
kommit att fungera som ett stöd för ensamstående med barn. Även
barnfamiljernas boendestandard behandlades i betänkandet och man
konstaterade att boendestandarden är genomgående hög och relativt
jämnt fördelad. Familjeutredningen menade att boendestandarden för
barn och barnfamiljer är god och att svenska barnfamiljer bor rymligt.
Både
utrustningsstandarden
och
utrymmesstandarden
är
hög.
Utredningen bedömde att bostadsbidragen inte på något nämnvärt sätt
kan bidra till att lösa dagens problem på bostadsmarknaden. Utredningen
menade i stället att bostadsbidraget i huvudsak bör ses som ett allmänt
konsumtionsstöd för barnfamiljer (Familjeutredningen s. 19).
Riksförsäkringsverkets rapport belyser hur boendesituationen ser ut för
barnfamiljer med och utan bostadsbidrag (jfr avsnitt 1.2).
Bostadsbidragens bostadsanknytning minskar något när fokus i stället
sätts på att åstadkomma så hög fördelningspolitisk träffsäkerhet som
möjligt. Detta sker genom att ytterligare stödja framför allt familjer med
tre eller flera barn. Barnfamiljernas höga boendestandard torde inte
försämras om till exempel bostadskostnadsdelen i bidraget minskas. Vid
en höjning av bostadsbidraget bör i högre utsträckning barnfamiljernas
konsumtionsförmåga stärkas, utan inriktning på någon särskild del av
familjens behov. Även familjens försörjningsbörda bör i högre
utsträckning beaktas vid beräkningen av bostadsbidraget.
3.1.2 Ökad fördelningsmässig träffsäkerhet uppnås med förslaget
En ökning av den fördelningsmässiga träffsäkerheten nås om stödet ökas
till familjer med den lägsta inkomststandarden6. Dessa familjer bör därför
6
Med inkomststandard avses hushållets disponibla inkomster per konsumtionsenhet. Det
innebär att justeringar av inkomsten har gjorts med hänsyn till att det finns
stordriftsfördelar med flera vuxna i hushållet och att barn har ett annat konsumtionsbehov
än vuxna.
21
vara prioriterade när man gör miljardsatsningen för ekonomiskt utsatta
barn och fördelar ytterligare medel till hushållen i form av bland annat
bostadsbidrag. I såväl Familjeutredningen som i rapporten Analys av
bostadsbidrag
framkommer
att
flerbarnsfamiljerna
i
bostadsbidragssystemet har den lägsta inkomststandarden, se diagram 1.
Diagram 1) Inkomststandard per år för hushåll med bostadsbidrag uppdelad på
antalet barn, medianvärden i kronor
95 000
85 000
75 000
65 000
55 000
E1
E2
E3+
S1
S2
S3+
Ungd: Ungdomar, E1: Ensamstående med 1 barn, E2: Ensamstående med 2 barn,
E3+: Ensamstående med 3 barn eller fler, S1: Sammanboende med 1 barn, S2:
Sammanboende med 2 barn, S3: Sammanboende med 3 barn eller fler, UMGB: Hushåll
med umgängesbarn, HV+U: Hushåll med både hemmavarande barn och
umgängesbarn.
Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK 2002
Såsom diagram 2 visar ökar dessutom andelen hushåll med olika typer av
försörjningsstöd någon gång under året, med antalet barn i hushållet.
Den fördelningsmässiga träffsäkerheten i systemet skulle således öka om
dessa hushåll får ett relativt sett högre bostadsbidrag än hushåll med färre
barn. Detta kan uppnås genom att det särskilda bidraget höjs mer för
familjer med flera barn, jämfört med familjer med färre barn.
22
Diagram 2) Andel med någon typ av försörjningsstöd fördelat på antalet barn
100%
80%
60%
40%
20%
0%
1
2
3
4
Ensamstående
5
6
7
8
Samboende
Källa: Socialdepartementets beräkningar i bostadsbidragsregistret 2002
3.2
Närmare om förslaget
3.2.1 Ett kostnadsintervall för bidrag till bostadskostnaden
Bostadsbidrag bör även i fortsättningen utges med en andel av de
faktiska bostadskostnaderna i intervall mellan en övre och en nedre
gräns. Bostadskostnaden till barnfamiljer bör dock ersättas i endast ett
intervall och genomgående med 50 procent. Förslaget kan jämföras med
dagens två bostadskostnadsintervall som ersätts med 75 procent i det
lägre och 50 procent i det högre intervallet. Den nedre och övre gränsen
för intervallet föreslås vara oförändrad i förhållande till dagens regler.
På detta sätt minskas den andel av bostadsbidraget något som motsvarar
ett riktat stöd till bostadskostnaden.
3.2.2 Höjt särskilt bidrag till hushåll med hemmavarande barn
Det särskilda bidraget i bostadsbidraget är ett allmänt konsumtionsstöd
som ges oberoende av bostadskostnad. I stället beror det särskilda
bidragets storlek på antalet barn i familjen. Genom bostadsbidraget
beaktas därför redan i dag familjens försörjningsbörda. Det är utöver
denna faktor också naturligt att ta hänsyn till den fördelningsmässiga
träffsäkerheten vid reformering av bostadsbidraget. Detta kan uppnås
23
genom att höja det särskilda bidraget, samtidigt som höjningen är större
desto fler barn som finns i familjen.
För att den del som är ett allmänt konsumtionsstöd ska öka samtidigt
som föräldrarnas försörjningsförmåga beaktas bör det särskilda bidraget
höjas från 600 till 950 kronor för ett barn, från 900 till 1 325 kronor för
två barn och från 1 200 till 1 750 kronor för tre eller flera barn.
3.2.3 Nytt stöd för föräldrar som tidvis har barn boende hos sig
För ett barns föräldrar som inte lever tillsammans gäller att endast den
förälder där barnet är folkbokfört har rätt till det särskilda bidraget, den
så kallade barndelen i bostadsbidraget. Bostadsbidraget till föräldrar som
på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn (umgängesbarn)
boende i sitt hem beräknas i dag endast på bostadskostnaden. Som
framgått (avsnitt 3.2.1) föreslås att bidrag till bostadskostnaden i det
lägre intervallet skall sänkas från dagens 75 procent till 50 procent. Detta
innebär minskat bidrag till de föräldrar som inte varaktigt bor
tillsammans med barnet, det vill säga de som på grund av vårdnad eller
umgänge endast tidvis har barn boende i sitt hem.
Barnfamiljer som har endast umgängesbarn bör även när bidraget till
bostadskostnaden minskar ha möjlighet att behålla tillräckligt goda
bostäder till barnen. Det kan ske genom införandet av ett särskilt stöd
för föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn
boende i sitt hem. För att kompensera dessa föräldrar för minskningen
av bidraget till bostadskostnaden föreslås ett nytt särskilt stöd benämnt
umgängesstöd.
De föräldrar som tidvis har barn boende hos sig och i dag är berättigade
till bidrag till bostadskostnaden sammanfaller med gruppen som avses
omfattas av det nya umgängesstödet. Genom förslaget att införa ett
umgängesstöd till föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis
24
har barn boende i sitt hem beaktas dessa föräldrars behov av stöd till
kostnaden för bostad. Umgängesstödet bör vara ett fristående belopp
som kompenserar för minskningen av bidraget till bostadskostnaden.
Föräldrar med umgängesbarn får med förslaget ett stöd som även är
relaterat till det antal barn som föräldern har försörjningsansvar för.
Umgängesstöd föreslås utgå med 300 kronor för ett barn, 375 kronor för
två barn och 450 kronor för tre eller flera barn.
Ett umgängesstöd med denna utformning avses inte utgöra full
kompensation för de kostnader som föräldrar har för barn på grund av
umgänget. Bidraget har i stället såsom tidigare framhållits karaktären av
ersättning för det minskade bostadskostnadsbidraget till föräldrar som
på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem. Det
kan i sammanhanget påpekas att det enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken finns
möjlighet för förälder som haft barn hos sig och skall betala
underhållsbidrag för barnet att under vissa förutsättningar göra avdrag på
underhållsbidraget.
Även
umgängesföräldrar
som
är
återbetalningsskyldiga enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd får i
vissa
fall
göra
avdrag
som
försäkringskassan
bestämmer
för
umgängesperioder. Eftersom stödformen umgängesstöd är ny behöver
också erfarenheter göras av hur den fungerar innan stödet anpassas till
umgängets omfattning eller differentieras på annat sätt.
Hushållet är således berättigat till stödet om sökanden på grund av
vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem. Det är dock
förutsatt att umgängesbarn vistas i hushållet i en viss minsta omfattning
(jfr avsnitt 2.2).
För rätt till bidrag till bostadskostnaden krävs i dag att förälder som
tidvis har barnet hos sig har en egen bostad. Någon skillnad är inte
avsedd för den del av bostadsbidraget som utgår som umgängesstöd. Det
innebär att 15 § BoL bör ändras i så motto att kravet på egen bostad även
25
omfattar umgängesstödet. I 10 § femte stycket BoL finns en
bestämmelse som innebär att bostaden skall vara av en viss minsta
storlek. Denna begränsning till viss minsta bostadsstorlek kommer att
omfatta även det nya umgängesstödet. Den förälder som fyllt 18 år men
inte 29 år och som inte uppfyller kravet på minsta bostadsstorlek skall
dock i stället kunna vara berättigad till bostadsbidrag som ungdom. Här
föreslås därför en ändring i 12 § BoL.
3.2.4 Umgängesstöd till hushåll med både hemmavarande barn och
umgängesbarn
För familjer med såväl hemmavarande barn som barn vilka endast tidvis
bor i familjen utges både det särskilda bidrag och umgängesstöd. Det
särskilda bidraget utges för det antal barn som är hemmavarande.
Umgängesstödet utges för det antal barn som enbart berättigar till
umgängesstödet. Ett skäl för detta är att om det finns hemmavarande
barn blir hushållets tillkommande bostadsutgifter för umgängesbarnet
lägre än de skulle ha varit om det inte fanns hemmavarande barn.
Umgängesstöd och särskilt bidrag utges sammanlagt för maximalt tre
barn. Det innebär exempelvis att till ett hushåll med två hemmavarande
barn och två umgängesbarn skall särskilt bidrag till en början utges för de
två hemmavarande barnen med 1 325 kronor. Umgängesstöd utges
härutöver med 75 kronor. Det innebär att totalt kan (1 325 + 75 =)
1 400 kronor beviljas i särskilt bidrag och umgängesstöd till familjen. För
ytterligare beräkningsexempel, se Bilaga 1.
3.2.5 Umgängesstödet och de EG-rättsliga konsekvenserna
Umgängesstödet skall utges till föräldrar vilka på grund av vårdnad eller
umgänge tidvis har barn boende i sitt hem. Dessa föräldrar har i dag, och
även enligt förslaget, endast rätt till bidrag till bostadskostnaderna för
bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.
Bostadsbidrag lämnas inte för bostäder som omfattar mindre än två rum
26
utöver kök eller kokvrå, eller med en bostadsyta understigande
40 kvadratmeter. Även sistnämnda villkor kvarstår enligt förslaget för
dessa föräldrars rätt till bostadsbidrag.
Umgängesstödet är en kompensation till dessa föräldrar för att
bostadskostnadsdelen i bostadsbidraget minskas. I förhållande till Rådets
förordning (EEG) 1408/71 bör umgängesstödet inte vara att betrakta
som en familjeförmån enligt förordningen. Export av förmånen kan då
inte heller förekomma. I likhet med bidrag till bostadskostnaden bör
umgängesstödet i stället betraktas som en förmån enligt Rådets
förordning (EEG) nr 1612/68. Det torde bland annat innebära att en
person som är medborgare i ett annat medlemsland i EU och som är
arbetstagare i Sverige har rätt till umgängesstöd även om han eller hon
inte är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner i Sverige enligt
socialförsäkringslagen (1999:799). Bostaden måste ligga i Sverige men
den bidragssökande behöver inte vara folkbokförd i Sverige för att bli
berättigad till stödet.
3.2.6 Ungdomar utan barn med bostadsbidrag
Förslaget innebär oförändrade villkor för bostadsbidrag till ungdomar
utan barn. Bostadsbidraget till ungdomar utan barn baseras i dag endast
på bostadskostnaden. Att minska denna del av bostadsbidraget skulle
innebära minskat bidrag för hela denna grupp. En sådan förändring bör
inte genomföras.
3.2.7 Förslagets ekonomiska effekter för hushållen i allmänhet
Förslaget kan för den enskilda familjen som uppbär bostadsbidrag variera
ekonomiskt
beroende
på
hushållets
sammansättning
och
bostadskostnadens storlek med mera. Det väsentliga med förslaget är
dock att bostadsbidragssystemet är utformat på ett sådant sätt att det
allmänna
konsumtionsstödet
höjs,
den
fördelningsmässiga
27
träffsäkerheten ökar och att barn i ekonomiskt utsatta familjer särskilt
värnas. Sådana förändringar bedöms stärka tilltron till bostadsbidraget.
3.2.8 Förslagets ekonomiska effekter för olika hushållstyper
De föreslagna regeländringarna för bostadsbidraget samverkar med
varandra. Tabell 1 illustrerar hur regeländringarna var för sig och
sammantaget påverkar bostadsbidraget per månad, under förutsättning
att hushållet får maximalt bostadsbidrag. Hänsyn har inte tagits till regler
om avrundning vid utbetalning. I första kolumnen framgår ökningen av
bostadsbidraget till följd av höjning av det särskilda bidraget respektive
nytt umgängesstöd, i den andra kolumnen minskningen av bidraget på
grund av förändringen av bidraget för bostadskostnaden. Slutligen
redovisas nettoökningen av bidraget i förhållande till gällande regler.
Genom att höja det särskilda bidraget ökar bostadsbidraget för en familj
med ett hemmavarande barn med 350 kronor per månad. Samtidigt
minskar förändrade bostadskostnadsregler bidraget med 250 kronor per
månad.
Sammantaget
innebär
förslaget
en
nettoökning
av
bostadsbidraget med 100 kronor per månad för en sådan familj. Så stor
blir ökningen av bostadsbidraget för nästan alla som har inkomster under
inkomsttaket (se även Bilaga 2).
De som har en bostadskostnad i det lägre bostadskostnadsintervallet får
en större ökning av bidraget. Detta eftersom de inte får en lika stor
minskning i bostadskostnadsdelen. Dock utgör dessa med så låga
bostadskostnader mindre än två procent av alla barnfamiljer med
bostadsbidrag, vilket motsvarar cirka 4 000 hushåll.
28
Tabell 1) Inverkan av de olika regeländringarna, kronor per månad
Höjning av
Föräldrar med
särskilt bidrag &
nytt umgängesstöd
hemmavarande barn
Enbart ett
intervall
ersätts
Nettoökning
1 barn
+350
-250
+100
2 barn
+425
-325
+100
3 barn
+550
-400
+150
1 barn
+300
-250
+50
2 barn
+375
-325
+50
3 barn
+450
-400
+50
umgängesrättsbarn
Källa: Socialdepartementets beräkningar
Av tabell 2 framgår förslagets effekter för olika familjetyper. Förslagen
innebär att alla hushåll med hemmavarande barn och hushåll med både
hemmavarande barn och barn som tidvis bor i hushållet får ett ökat
bostadsbidrag. Bland de familjer som enbart har barn som tidvis bor i
hushållet får drygt 40 procent ett ökat bostadsbidrag. De hushåll med
barn som tidvis bor i hushållet som inte får en ökning av bostadsbidraget
med förslaget får oförändrat bidrag. Inga barnfamiljer får med andra ord
sänkt bostadsbidrag med förslaget. Totalt sett får 94 procent av alla
barnfamiljer ett ökat bidrag.
Tabell 2) Antal och andel barnfamiljer med höjt respektive oförändrat
bostadsbidrag
Höjt
antal
Oförändrat
Andel
Hemmavarande
156 377
100%
Umgängesrätt
8 135
41%
HV+Umg
20 438
100%
Alla barnfamiljer
184 950
94%
Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK 2002
antal
Andel
0
11 935
0%
59%
0
0%
11 935
6%
29
Av diagram 3 kan utläsas att förslaget ger ett ökat bostadsbidrag med i
genomsnitt mellan 83 och 128 kronor per månad beroende på
hushållstyp. Ingen får lägre bidrag med förslaget. För att uppnå bästa
fördelningsmässiga träffsäkerhet har förslaget utformats på ett sådant
sätt att familjer med flera barn gynnas mer än familjer med färre barn,
utan att för den delen försämra för någon grupp. Den maximala
förändringen varierar för familjer med hemmavarande barn med mellan
350 och 550 kronor per månad, beroende på antal barn. Konsekvenserna
för olika typer av hushåll framgår närmare av diagram 3.
Diagram 3) Genomsnittlig och maximal höjning av bostadsbidraget efter
hushållstyp, kronor per månad
600
500
400
Genomsnittlig höjning
300
Max höjning
200
100
0
E1
E2
E3+
S1
S2
S3+
UMGB HV+Umg
Ungd: Ungdomar, E1: Ensamstående med 1 barn, E2: Ensamstående med 2 barn,
E3+: Ensamstående med 3 barn eller fler, S1: Sammanboende med 1 barn, S2:
Sammanboende med 2 barn, S3: Sammanboende med 3 barn eller fler, UMGB: Hushåll
med umgängesbarn, HV+Umg: Hushåll med både hemmavarande barn och
umgängesbarn.
Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK 2002
Av diagram 4 framgår hur den fördelningsmässiga träffsäkerheten
förändras av förslaget. Genom att flerbarnsfamiljerna, som oftast har den
lägsta inkomststandarden, får den största ökningen av bostadsbidraget
ökar träffsäkerheten i stort.7 Undantaget är den grupp som har det allra
sämst. Den lägsta inkomstklassen får enligt diagram 4 minst ökning.
7
Inkomstklasserna är skapade som kvintiler innebärande att hushållen är uppdelade i fem
lika stora grupper sorterade efter stigande inkomst. Den lägsta kvintilen (kvintil 1)
innehåller de 20 procent av hushållen som har de lägsta inkomsterna och den högsta
kvintilen (kvintil 5) innehåller de 20 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna.
30
Förklaringen är att dessa i genomsnitt har sökt bostadsbidrag i
genomsnitt ett färre antal månader än övriga inkomstklasser. Om alla
skulle ha sökt bostadsbidrag hela året skulle de med sämst ekonomi fått
mest och ju högre inkomststandarden är desto mindre skulle ökningen
av bostadsbidraget bli.
Familjerna i de olika inkomstklasserna får i genomsnitt mellan 90 och
102 kronor mer per månad. Skillnaden i den genomsnittliga ökningen
mellan dem som får den minsta och största ökningen är således inte stor
utan enbart 12 kronor per månad.
Diagram 4) Genomsnittlig höjning av bostadsbidrag för barnfamiljer med
bostadsbidrag, uppdelat på olika inkomstklasser, kronor per månad
110
100
90
80
70
60
1
2
3
4
5
Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK 2002
3.2.9 Påverkan på försörjningsstödet till hushåll med bostadsbidrag
Familjer med försörjningsstöd (socialbidrag) enligt 4 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453) bland hushåll med bostadsbidrag påverkas av
förslaget om reformerat bostadsbidrag. Detsamma gäller flyktingar som
har rätt till liknande former av stöd. Det ökade bostadsbidraget minskar i
allmänhet socialbidrag och liknande stöd i motsvarande mån. Att
hushållen blir mindre beroende av socialbidrag är dock en positiv effekt
av förslaget. Av hushållen med barn som fick bostadsbidrag under
år
2002 hade 31 procent även mottagit socialbidrag eller liknande stöd
någon gång under året.
31
3.2.10
Kostnader för förslaget
Kostnadsökningen för bostadsbidraget kan beräknas till 200 miljoner
kronor (tabell 3). Även kostnaden för andra ekonomiska stöd påverkas.
Kostnaderna
för
bostadstillägg
till
pensionärer
(BTP)
och
försörjningsstöd beräknas minska med 14 respektive 23 miljoner kronor.
Kostnadsökningen netto beräknas uppgå till drygt 160 miljoner kronor.
Kostnaden har beaktats i 2004 års ekonomiska vårproposition.
Tabell 3) Kostnad fördelad på olika anslag
Kostnad (mkr)
Bostadsbidrag
BTP
Socialbidrag
200
-14
-23
Nettokostnad
163
Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK
Kostnadens storlek, med utgångspunkt från föreslagna regeländringar,
framgår av tabell 4. Totalt beräknas kostnaden uppgå till 733 miljoner
kronor för höjt särskilt bidrag och 84 miljoner kronor för umgängesstöd.
Konsekvensen av att två bostadskostnadsintervall med ersättningsnivåer
på 75 respektive 50 procent ersätts med ett bostadskostnadsintervall, är
en kostnadsminskning med 557 miljoner kronor. Observera att tabell 4
visar vad de olika regeländringarna kostar var för sig, utan att de påverkar
varandra. I och med att förändringarna till viss del påverkar varandra, så
motsvarar inte de sammanlagda kostnaderna i tabell 4 nettokostnaden
enligt tabell 3.
Tabell 4) Kostnaden uppdelad på de olika regeländringarna
Ändrat
bokostnadsintervall
Bostadsbidrag
BTP
Socialbidrag
Höjt särskilt
bidrag
-557
44
73
Nettokostnad
-440
Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK
Införande av
umgängesstöd
733
-39
-89
84
-19
-10
606
55
32
3.2.11
Andra ekonomiska konsekvenser
Antalet sökande till bostadsbidrag kan komma att öka något med
anledning av förslaget. Slutsatsen följer av att det högre bidraget är helt
bortreducerat först vid en något högre inkomstnivå än för närvarande
(tabell 5). Denna konsekvens är svårfrånkomlig när nivåerna höjs i ett
inkomstprövat bidrag. Nya hushåll blir alltså berättigade till bidraget.
Dessa
tillkommande
hushåll,
som
tidigare
låg
precis
invid
inkomstgränsen för att få ett bidrag, kan bara få ett litet bidrag.
Potentiellt skulle dock höjningen av stödet kunna innebära att knappt 10
000 nya hushåll blir berättigade till bostadsbidrag. Uppskattningsvis
skulle ungefär 60 procent, eller cirka 6 000 hushåll, verkligen söka
bidraget. Dessa är beaktade i de redovisade beräkningarna.
Då det gäller marginaleffekter innebär förslaget att marginaleffekten som
bostadsbidragstagarna för närvarande har kvarstår vid något högre
inkomster än tidigare. Detta är alltid effekten av att höja ett
inkomstprövat bidrag om inte marginaleffekterna på annat sätt minskas
samtidigt.
Den högsta bidragsgrundande månadsinkomsten innan bostadsbidraget
är helt bortreducerat framgår av tabell 5. Även skillnaden i denna, mellan
dagens regler och de föreslagna, framgår av tabellen. Den högsta möjliga
bidragsgrundande inkomst som ger rätt till bostadsbidrag ökar med
mellan 250 kronor och 750 kronor.
33
Tabell 5) Högsta möjliga bidragsgrundandemånadsinkomst för ensamstående,
och för sammanboende där båda föräldrarna har en årsinkomst över 58 500 kr8
Nuvarande
regler
Nya regler
Skillnad
1 barn
21 750
22 250
500
2 barn
25 125
25 625
500
3+ barn
28 750
29 500
750
1 Umg
18 750
19 000
250
2 Umg
20 625
20 875
250
3+ Umg
22 750
23 000
250
Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK
3.2.12
Konsekvenser i övrigt
De rekvisit som i dag gäller för att vara berättigad till bostadsbidrag
kvarstår i princip oförändrade. Umgängesstödet avses vidare utges till
samma grupp av ensamstående föräldrar som endast tidvis har barn
boende hos sig och som i dag är berättigad till ett bidrag till kostnaderna
för bostaden. Det finns ett generellt problem att kontrollera att olika
former av stöd till ensamstående föräldrar verkligen utges till denna
grupp. Reformen i den nu redovisade delen torde inte påverka
kontrollmöjligheterna eller riskerna för missbruk av bostadsbidraget.
I det följande (avsnitt 5) finns dock ett förslag som begränsar risken för
att hushåll där två vuxna sammanbor i ett parförhållande och har
hushållsgemenskap inte skall kunna bli berättigade till bostadsbidrag som
ensamstående. Reformen kräver vissa mindre ändringar i BoL.
Genom att för barnfamiljer införa en ersättningsnivå med enbart ett
bostadskostnadsintervall förenklas regelverket något. För föräldrar som
på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem
behövs ett umgängesstöd som ersätter bidraget till bostadskostnaden.
Ytligt sett innebär det krångligare regler. Det är dock fråga om
8
I fall de är sammanboende och bara en av dem har en årsinkomst över 58 500 kr kommer
högsta tillåtna månadsinkomst för denna person att vara 4 875 kronor lägre än i tabellen.
Den individuella inkomstprövningen medför att avtrappningen sker från än lägre inkomst.
34
förändringar inom det befintliga bostadsbidraget. Förutsättningarna för
att få umgängesstödet är således lika med dem som för närvarande gäller
för bostadsbidraget och det riktar sig till en grupp som redan i dag
omfattas av möjligheten att få bostadskostnadsbidrag.
Försäkringskassan bör utan större utbildningsinsatser för den egna
personalen kunna genomföra förändringen. Vissa datarutiner för
automatisk behandling av uppgifter kan dock behöva utvecklas.
De
informationsinsatser
Riksförsäkringsverkets
som
bedömning
är
nödvändiga
av
måttlig
är
enligt
omfattning.
Försäkringskassan behöver lägga viss tid på att vägleda dem som söker
bostadsbidrag. Något särskilt informationsmaterial behövs preliminärt
inte eftersom den sedvanliga informationen såsom faktablad och
information på webbplatsen ändå skall uppdateras regelbundet. Förslaget
innebär
därför
Försäkringskassan.
måttliga
administrativa
merkostnader
för
35
4
Tidsfrist för beräkning av nytt slutligt
bostadsbidrag
Förslag: Fråga om nytt slutligt bostadsbidrag får inte tas upp enligt
bostadsbidragslagen (BoL), om sökandens inkomsttaxering ändras efter
utgången av tredje året efter taxeringsåret.
Skäl för förslaget: Bostadsbidraget är konstruerat så att bidraget bestäms
slutligt i efterhand för varje kalenderår på grundval av de inkomster som
ligger till grund för taxeringen. Det innebär att det slutliga
bostadsbidraget bestäms två år efter det aktuella bidragsåret. Det slutliga
bostadsbidraget grundar sig alltså på de inkomster bidragsmottagaren
hade två år tidigare och som ofta fastställs vid taxeringen under det
mellanliggande året.
Det taxeringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans beslut
kan dock senare komma att ändras. Ett omprövningsbeslut kan meddelas
av Skatteverket lång tid efter taxeringsåret. Till detta kommer de fall där
Skatteverkets beslut om taxering överklagas och en fråga blir föremål för
prövning i allmän förvaltningsdomstol. I sådana fall kan det ta mycket
lång tid innan taxeringen är slutligt avgjord.
I dag innehåller lagstiftningen om bostadsbidrag inte någon bortre
tidsgräns för när en taxeringsändring kan läggas till grund för att nytt
slutligt bostadsbidrag bestäms. Visserligen anges att en fråga om nytt
slutligt bostadsbidrag inte får tas upp sedan mer än två år har förflutit
från den dag det slutliga bostadsbidraget bestämdes (29 a § andra stycket
BoL). En viktig reservation i bestämmelsen innebär dock att
tvåårsgränsen endast gäller om inte taxeringsändringen motsvarar en
väsentlig höjning eller sänkning av bostadsbidraget. Det innebär i
praktiken att alla ärenden riskerar att få prövas på nytt efter
Skatteverkets eller förvaltningsdomstolarnas prövning. Denna kan
36
nämligen i vissa fall utmynna i en sådan taxeringsändring som påverkar
bostadsbidraget väsentligt. En taxeringsändring kan således få till följd
att ett nytt slutligt bostadsbidrag grundar sig på en ändring som avser
förhållanden långt tillbaka i tiden. Detta förhållande innebär i sin tur att
Försäkringskassan inte kan gallra dataregistrerade uppgifter i ärenden om
bostadsbidrag, vare sig i de fall bostadsbidrag fortfarande betalas ut eller i
de fall där bidraget har upphört.
Om ändringsbeslutet innebär att bidragsmottagarens bidragsgrundande
inkomst minskar och bostadsbidraget för bidragsåret därför bestäms till
ett högre belopp, är det rimligt att mellanskillnaden betalas till
bidragsmottagaren. Om beslutet däremot betyder att den taxerade
inkomsten ökar för förfluten tid och bostadsbidraget för bidragsåret
därför bestäms till ett lägre belopp än det som redan har betalats, skall
bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden till staten.
Mot bakgrund av de nackdelar som är förknippade med dagens system
kan övervägas att införa en begränsning i tid när beslut om ändrad
taxering skall tillåtas slå igenom när det gäller nytt slutligt bostadsbidrag.
En tidsgräns skall därför enligt förslaget införas i bostadsbidragssystemet
efter vilken en ändrad taxering inte skall medföra ett nytt slutligt
bostadsbidrag. Vid bestämmandet av hur lång den tid skall vara under
vilken ett nytt slutligt bostadsbidrag skall kunna beslutas bör en
avvägning göras mellan de för- och nackdelar en sådan tidsgräns kan
innebära. Dels bör beaktas att rätt bostadsbidrag betalas ut, dels att
Försäkringskassan ges möjlighet att effektivt administrera systemet. Om
en lång eller kort tid skulle vara till för- eller nackdel för mottagaren av
bostadsbidrag beror, som redan framhållits, på om taxeringsändringen
leder till ett högre eller lägre bostadsbidrag för bidragsåret. Följden av att
en taxeringsändring inte sker inom tidsfristen är att den inte kommer att
beaktas. Vid en sänkning av taxeringen innebär detta att den enskilde
37
förlorar sin rätt att få mellanskillnaden utbetalad. För att undvika
stötande resultat bör tidsfristen därför inte sättas alltför snävt.
Även rättviseaspekter om att bostadsbidraget speglar den ”korrekta
taxerade inkomsten” talar i samma riktning. Samtidigt förhåller det sig
givetvis så att ju längre tid som går, desto mindre betydelse har det för
den enskilde att eventuella ändringar i taxeringen får genomslag i
bostadsbidraget. Utgångspunkten är att det enligt gällande bestämmelser
som huvudregel bör upprätthållas en tvåårsgräns från den dag det slutliga
bidraget bestämdes. Undantaget gäller endast väsentliga höjningar eller
sänkningar av bostadsbidraget. Det bör dock skapas möjlighet för
Försäkringskassan att slutligt skilja sig från handläggningen av ärenden
om bostadsbidrag. Försäkringskassans behov av att äldre uppgifter i
ärenden om bostadsbidrag skall kunna gallras inom rimlig tid skall
således beaktas.
Enligt
Riksförsäkringsverket
uppgår
antalet
taxeringsändringar
i
bostadsbidragsärenden till cirka 12 000 för vartdera av åren 2000, 2001
och 2002 medan det endast förekom cirka 9 000 ändringar under 2003.
De allra flesta av dessa avser de tre senaste årens taxeringar. Enligt
Skatteverkets statistik över antalet godkända omräkningar av taxeringar
avsåg således cirka 91 procent taxeringsåret och de tre år som föregick
taxeringsåret under 2003. Motsvarande värde för taxeringsåret 2003 och
de fem år som föregick taxeringsåret är mer än 98 procent. Dessa värden
bedöms av Skatteverket vara representativa. Många av de långvariga
tvisterna i övriga fall avser andra skattskyldiga subjekt än de som har
varit berättigade preliminärt bostadsbidrag. Långvariga tvister gäller
dessutom oftast andra frågor än sådana som har betydelse för
beräkningen av slutligt bostadsbidrag.
Ovanstående situation föranleder förslaget om att nytt slutligt
bostadsbidrag inte får tas upp om sökandens inkomsttaxering ändras
38
efter utgången av tredje året efter taxeringsåret. Upptäcks därefter att
sådan felaktighet förekommit som berättigar till en ändring enligt
20
kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall naturligtvis dessa
bestämmelser iakttas. Det kan anmärkas att den enskilde även har vissa
möjligheter att få ett ärende handlagt på nytt i extraordinär ordning. För
detta fordras att den enskilde ansöker om resning hos kammarrätt och
att förutsättningar för resning även i övrigt föreligger (jfr 37 b §
förvaltningsprocesslagen, 1971:291).
Förslaget i denna del bedöms inte leda till ökade kostnader, vare sig för
bostadsbidraget
eller
för
administrationen
av
bidraget.
Den
intäktsminskning som motsvaras av att Försäkringskassan inte kan ändra
ett slutligt beslut om bostadsbidrag sedan mer än tre år har förflutit efter
taxeringsåret är mycket liten. De processer som Skatteverket då
fortfarande driver mot personer som varit berättigade till bostadsbidrag
torde nämligen vara mycket få. Den föreslagna ändringen kan förväntas
underlätta administrationen för Försäkringskassan främst genom att en
bortre tidsgräns anger hur länge uppgifter i ärenden om bostadsbidrag
måste sparas i avvaktan på att inkomsttaxeringen har vunnit laga kraft.
39
5.
Bostadsbidrag till samboende par i visst fall
Förslag: Det skall i bostadsbidragslagen (BoL) införas en bestämmelse
som innebär att två personer som delar bostad skall likställas med gifta
om de bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll,
även om de inte har eller har haft gemensamma barn eller är
folkbokförda på samma adress.
Skäl för förslaget: I 3 §, BoL, finns bland annat presumtionen för att
man och kvinna gifta med varandra är sammanboende och bestämmelser
om hur presumtionen kan brytas under vissa förutsättningar. Sambor
skall vidare i vissa angivna fall likställas med sådana makar. Såväl gifta par
som, i många fall, sambor har därmed bevisbördan för att de trots allt
inte sammanbor. Vad begreppet sambor avser framgår av annan
lagstiftning (se avsnitt 2.9).
Enligt uppgift från Riksförsäkringsverket förekommer det i vissa
utredningar som Försäkringskassan företagit att två personer är sambor i
den bemärkelse som avses i sambolagen, men att de trots allt inte kan
likställas med makar enligt BoL. Detta beror på att de lagliga
förutsättningarna för detta enligt 3 § andra stycket 1 och 2 BoL inte är
uppfyllda.
Bidrag bör betalas med utgångspunkt i de faktiska förhållandena även för
par som inte har gemensamma barn eller inte har ordnat med sin
folkbokföring. Personer som bor tillsammans i ett parförhållande och
dessutom har gemensamt hushåll bör alltså anses som sambor likställda
med
makar.
Det
innebär
i
sin
tur
att
även
dessa
par
i
bostadsbidragshänseende måste bryta presumtionen om sammanboende
för att få bidrag som ensamstående. En viktig betydelse av en sådan
förändring skulle vara att bedömningen av frågan om bostadsbidrag till
sammanboende inte avgörs i lika stor utsträckning av förhållandena i
40
folkbokföringen. Vidare skulle inte frågan om bostadsbidrag såsom för
ensamstående utfalla olika beroende på om ett par som sammanbor har
eller inte har gemensamma barn.
För att två samboende personer skall vara att betrakta som sambor
likställda med makar bör endast krävas att de bor tillsammans i ett
parförhållande och har gemensamt hushåll. Lagstiftningen bör därför
ändras. Det kan ske genom ett tillägg i 3 § andra stycket BoL.
För att två personer med gemensam bostad som inte har ett
parförhållande inte skall riskera att anses som sambor vid bedömning av
rätten till bostadsbidrag måste krävas att Försäkringskassans utredning
visar att de också är sambor i lagstiftningens mening, det vill säga att de
bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.
Ett särskilt problem uppkommer då ett samboförhållande har upplösts
utan att parterna flyttat isär. Regeringen har tidigare uttalat att det
normalt är svårt att kontrollera om ett förhållande har upphört när
parterna fortfarande bor tillsammans. Att ge sambornas egen uppfattning
om sitt förhållande en avgörande betydelse skulle vidare enligt
regeringens mening innebära risker för missbruk, till exempel när det
gäller bidrag från det allmänna till sambor (prop. 2002/03:80 s. 28).
Resonemanget bör överföras även på bedömningarna av frågan om två
personer kan anses bo tillsammans enligt 3 § BoL. Viss ledning bör i
övrigt kunna hämtas från 2 § sambolagen när det gäller att bestämma om
ett samboförhållande har upphört. Där lämnas några alternativ, såsom att
samborna eller någon av dem ingår äktenskap, att samborna flyttar isär
eller att någon av dem avlider.
Vidare nämns att ett samboförhållande skall anses upphöra om en sambo
ansöker om förordnande av bodelningsförrättare eller om rätt att få bo
41
kvar i bostaden eller om en sambo väcker talan om övertagande av
bostad. Dessa fall torde även utgöra exempel på situationer då sambor
inte längre skall likställas med makar när det gäller rätten till
bostadsbidrag. Bedömningen skall dock alltid göras mot bakgrund av om
ett eller flera av de särskilda rekvisiten för med makar likställda sambor
som föreskrivs i 3 § andra stycket BoL är uppfyllda eller inte.
De
administrativa
konsekvenserna
av
förslaget
är
små.
Enligt
Riksförsäkringsverket genomförs redan i dag utredningar om huruvida
det föreligger ett faktiskt samboförhållande eller inte med stöd av
befintliga bestämmelser. Med en förändring av bestämmelserna minskar
utrymmet för att ett faktiskt sambohushåll skall kunna karakteriseras
som ett ensamhushåll enligt BoL. Ändringen kan också innebära ett
säkrare rättsläge för handläggningen av ansökningar om bostadsbidrag
vid Försäkringskassan.
42
Bilaga 1
Belopp särskilt bidrag och umgängesstöd
Tabell1 visar det sammanlagda beloppet av särskilt bidrag och umgängesstöd. En
familj får det särskilda bidraget efter antal hemmavarande barn samt del av
umgängesstödet om ytterligare barn bor tidvis i hushållet. Ersättning ges för
maximalt tre barn. För en familj med enbart umgängesrätt, utges enbart
umgängesstödet.
Tabell 1
Antal hemmavarande
barn
0 barn
1 barn
2 barn
3+ barn
Antal barn boende viss tid
0 barn
1 barn
0
300
950
1 025
1 325
1 400
1 750
1 750
2 barn
375
1 100
1 400
1 750
3+ barn
450
1 100
1 400
1 750
2 barn
375
950+150
1325+75
1 750
3+ barn
450
950+150
1325+75
1 750
Tabell 2 visar hur beloppen i tabell 1 har beräknats.
Tabell 2
Antal hemmavarande Antal barn boende viss tid
barn
0 barn
1 barn
0 barn
0
300
1 barn
950
950+75
2 barn
1 325
1325+75
3+ barn
1 750
1 750
43
Bilaga 2
Exempelsamling (exempel 1 till exempel 4a är hämtade från RFV:s vägledning Nr 2004:10)
Exempel 1
Hanna och Albin har två hemmavarande barn. Bostadskostnaden beräknas till
5 600 kronor per månad. Hannas bidragsgrundande
inkomst (BGI) är 60 000 kronor och Albins 110 000 kronor.
Försäkringskassan ska beräkna det preliminära bostadsbidraget.
Nuvarande regler/Nya regler
Nuvarande regler
Nya regler
Särskilt bidrag
Särskilt bidrag två hemmavarande barn
900
1 325
975
0
50 procent x (5 600 – 3 300) / 50 procent x (5 600 – 2 000)
1 150
1 800
Summa särskilt bidrag och bostadskostnadsbidrag
3 025
3 125
20 procent x (60 000 – 58 500) /12
25
25
20 procent x (110 000 – 58 500) /12
858
858
Summa reducering inkomstprövning
883
883
2 142
2 242
2 100
2 200
Bostadskostnadsbidrag
75 procent x (3 300 – 2 000)
Reducering på grund av inkomstprövning
Oavrundat bostadsbidrag
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter avrundning
Utbetalt bostadsbidrag
Ökat bostadsbidrag med förslaget
+100
44
Exempel 2
Sofia och Johan har två hemmavarande barn och ett barn som tidvis bor hemma.
Bostadskostnaden beräknas till 5 800 kronor per månad.
Sofias BGI är 50 000 kronor och Johans 150 000 kronor.
Försäkringskassan ska beräkna det preliminära bostadsbidraget.
Nuvarande regler
Nya regler
900
1 325
0
75
75 procent x (3 600 – 2 000)
1 200
0
50 procent x (5 800 – 3 600) / 50 procent x (5 800 – 2 000)
1 100
1 900
Summa särskilt bidrag och bostadskostnadsbidrag
3 200
3 300
1 525
1 525
Summa reducering inkomstprövning
1 525
1 525
Oavrundat bostadsbidrag
1 675
1 775
1 600
1 700
Nuvarande regler/Nya regler
Särskilt bidrag och umgängesstöd
Särskilt bidrag två hemmavarande barn
Umgängesstöd ett barn men som tidvis bor hemma
Bostadskostnadsbidrag
Reducering på grund av inkomstprövning
20 procent x (150 000 – 58 500) /12
Det blir ingen inkomstreducering för Sofia p.g.a. låg inkomst
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter avrundning
Utbetalt bostadsbidrag
Ökat bostadsbidrag med förslaget
+100
45
Exempel 3a)
Ibland kan en barnfamilj ha rätt till det särskilda bidraget men inte rätt till bidrag
till bostadskostnaden.
Madeleine är ensamstående med tre minderåriga barn. Hon ansöker den 25 juni
om bostadsbidrag från och med juni, med anledning av att familjen har flyttat.
Familjen folkbokförs först den 18 juli på den nya adressen.
Madeleines BGI är 150 000 kronor och bostadskostnaden 5 000 kronor per
månad. För juni kan Madeleine enbart få särskilt bidrag eftersom hon inte
folkbokförs på den nya bostaden förrän i juli.
Nuvarande regler
Nya regler
1 200
1 750
20 procent x (150 000 – 117 000) /12
550
550
Summa reducering inkomstprövning
550
550
Oavrundat bostadsbidrag
650
1 200
600
1 200
Nuvarande regler/Nya regler
Särskilt bidrag
Tre hemmavarande barn
Reducering på grund av inkomstprövning
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter avrundning
Utbetalt bostadsbidrag
Ökat bostadsbidrag med förslaget
+600
46
Exempel 3b)
För juli beräknas bostadsbidraget enligt följande:
Nuvarande regler/Nya regler
Nuvarande regler
Nya regler
1 200
1 750
1 200
0
700
1 500
550
550
2 550
2 700
2 500
2 700
Särskilt bidrag
Tre hemmavarande barn
Bostadskostnadsbidrag
75 procent x (3 600 – 2 000)
50 procent x (5 000 – 3 600) / 50 procent x (5 000 – 2 000)
Reducering på grund av inkomstprövning
20 procent x (150 000 – 117 000) /12
Oavrundat bostadsbidrag
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter avrundning
Utbetalt bostadsbidrag
Ökat bostadsbidrag med förslaget
+200
47
Exempel 4a)
Förälder under 29 år med umgängesrättsbarn:
Om en förälder är under 29 år och endast har barn som tidvis bor hemma är den
lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden 1 800 kronor. Annars är den nedre
gränsen 2 000 kronor för barnfamiljer (15 § BoL).
Bibbi är under 29 år och ensamstående. Hon har två barn som tidvis
bor hemma. Hon har en bostadskostnad beräknad till 4 800 kronor per
månad. Hennes BGI är 140 000 kronor. Försäkringskassan ska beräkna
det preliminära bostadsbidraget.
Nuvarande regler/Nya regler
Nuvarande regler
Nya regler
0
375
1 125
0
750
1 500
383
383
1 492
1 492
1 400
1 400
Umgängesstöd
Umgängesstöd två barn men som tidvis bor hemma
Bostadskostnadsbidrag
75 procent x (3 300 – 1 800)
50 procent x (4 800 – 3 300) / 50 procent x (4 800 – 1 800)
Reducering på grund av inkomstprövning
20 procent x (140 000 – 117 000) /12
Oavrundat bostadsbidrag
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter avrundning
Utbetalt bostadsbidrag
Ökat bostadsbidrag med förslaget
0
48
Exempel 4b)
När Bibbi fyller 29 år höjs den nedre bostadskostnadsgränsen till 2 000 kronor
vilket innebär att Bibbi får ett lägre bostadskostnadsbidrag.
Nuvarande regler
Nya regler
0
375
75 procent x (3 300 – 2 000)
975
0
50 procent x (4 800 – 3 300) / 50 procent x (4 800 – 2 000)
750
1 400
383
383
1 342
1 392
1 300
1 300
Nuvarande regler/Nya regler
Umgängesstöd
Umgängesstöd två barn men som tidvis bor hemma
Bostadskostnadsbidrag
Reducering på grund av inkomstprövning
20 procent x (140 000 – 117 000) /12
Oavrundat bostadsbidrag
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter avrundning
Utbetalt bostadsbidrag
Ökat bostadsbidrag med förslaget
0
49
Exempel 5)
Hushåll med sammanlagt fler än tre barn:
En ensamstående med två hemmavarande barn och fyra barn
som tidvis bor hemma,
en bostadskostnad på 4 800 kronor och en inkomst på 57 000 kronor.
Nuvarande regler/Nya regler
Nuvarande regler
Nya regler
Särskilt bidrag och umgängesstöd
Särskilt bidrag två hemmavarande barn
900
1 325
0
75
75 procent x (3 300 – 2 000)
975
0
50 procent x (4 800 – 3 300) / 50 procent x (4 800 – 2 000)
750
1 400
2 625
2 800
2 600
2 800
Umgängesstöd ett barn men som tidvis bor hemma
Bostadskostnadsbidrag
Oavrundat bostadsbidrag
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter avrundning
Utbetalt bostadsbidrag
Ökat bostadsbidrag med förslaget
+200
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.