Tidningen 8 sidors möjliga framtid inom ramen för public service-uppdraget Ku2014/1282/MFI
2015-06-01 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Promemoria Tidningen 8 sidors möjliga framtid inom ramen för public service-uppdraget Ku2014/1282/MFI (Kulturdepartementet, 2015-06-01)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Promemoria
2014-07-15
Ku2014/1282/MFI
Kulturdepartementet
Enheten för medier, film och idrott
Christoffer Lärkner
Telefon 08-405 13 50
Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag
Sammanfattande bedömning
Utgivning av tidningen 8 SIDOR som en del av ett public serviceuppdrag är inte förenligt med nuvarande reglering av public
service-verksamheten. Utgivningen av 8 SIDOR bör därför
säkerställas på det sätt som regeringen angett i propositionen
Lättare att läsa (prop. 2013/14:134).
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................... 4
2. Bakgrund ................................................................................................... 5
2.1 Regeringens proposition Lättare att läsa (prop. 2013/14:134) ....... 5
2.2 Tidningen 8 SIDOR ........................................................................... 6
2.3 Verksamheten vid Myndigheten för tillgängliga medier ................. 7
3. Utgivning av tidningen 8 SIDOR inom ramen för ett public
serviceuppdrag – analys ................................................................................ 9
3.1 Public service-uppdraget .................................................................... 9
3.2 Konkurrensfrågor, mediemarknaden i Sverige och nya tjänster ... 10
4. Överväganden och bedömningar .......................................................... 13
4.1 Public service och tidningen 8 SIDOR ........................................... 13
4.2 Den fortsatta utgivningen av 8 SIDOR .......................................... 15
4
1. Inledning
I samband med behandlingen av propositionen Lättare att läsa (prop.
2013/14:134) har riksdagen gett regeringen till känna (bet.
2013/14:KrU11, rskr. 2013/14:356) att regeringen bör utreda tidningen 8
SIDOR:s framtid inom ramen för ett public service-uppdrag. I tillkännagivandet betonas att denna utredning bör genomföras skyndsamt
så att en övergång till en verksamhet inom t.ex. public services ram skulle
kunna ske fr.o.m. den 1 januari 2015 då Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur avvecklas och verksamheten övergår i
Myndigheten för tillgängliga medier.
Kulturutskottet konstaterar i sitt betänkande att tidningen 8 SIDOR har
hög kvalitet och i många avseenden får anses vara världsledande på
området lättläst nyhetsinformation. Utskottet betonar att det är viktigt
att nyhetsförmedlingen fortsätter att vara fri och oberoende.
Denna promemoria syftar till att analysera möjligheten att säkerställa en
fortsatt utgivning av 8 SIDOR inom ramen för ett public serviceuppdrag.
5
2. Bakgrund
2.1 Regeringens proposition Lättare att läsa (prop. 2013/14:134)
Sammanfattning
I budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1, utg.omr. 17 s. 83)
aviserade regeringen en översyn av verksamheten vid Stiftelsen för
lättläst nyhetsinformation och litteratur, Centrum för lättläst, och av
statens stöd till anpassad litteratur och nyhetsförmedling. Regeringen
beslutade den 28 oktober 2012 att ge en särskild utredare i uppdrag att se
över statens insatser för lättläst (dir. 2012:109). Syftet med översynen
var att ge regeringen beslutsunderlag för eventuella reformer och
prioriteringar på området. Utredningen presenterade sitt betänkande
Lättläst (SOU 2013:58) den 29 augusti 2013. Betänkandet har
remissbehandlats.
I mars 2014 presenterade regeringen propositionen Lättare att läsa (prop.
2013/14:134) med förslag och bedömningar som utgår från betänkandet
och remissynpunkterna.
I propositionen föreslår regeringen att statens stöd till Centrum för
lättläst avvecklas och att staten fortsatt bör stödja tillgången till lättläst
litteratur och nyhetsförmedling i den mån den inte kan tillgodoses av
marknaden. Regeringen gör i propositionen bedömningen att
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) från och med den 1 januari
2015 bör ansvara för statens insatser för lättläst litteratur och
nyhetsförmedling. Vidare bedöms att myndigheten bör bli ett nationellt
kunskapscenter på området lättläst och tillgängliga medier. Syftet med
det nationella kunskapscentret bör vara att utveckla verksamheten på
vetenskaplig grund genom att sammanställa och sprida relevant
forskning om tillgängliga medier och om dess målgrupper. Myndigheten
bör även stödja utgivning och distribution av den oberoende lättlästa
nyhetstidningen 8 SIDOR.
Propositionen har antagits av riksdagen (bet. 2013/14:KrU11, rskr.
2013/14:356). Riksdagen har dock gett regeringen till känna att
regeringen bör utreda tidningen 8 SIDOR:s framtid inom ramen för ett
public service-uppdrag.
Bedömning i propositionen av den fortsatta utgivningen av tidningen 8
SIDOR
Regeringen gör i propositionen bedömningen att en nyhetstidning på
lättläst svenska fyller en viktig funktion både ur ett demokratiskt och ur
ett kulturellt perspektiv. Vidare anges att en sådan utgivning är en fråga
6
om allas möjlighet att delta i samhället och den pågående
samhällsdebatten, vilket varit vägledande för politiken sedan
Taltidningskommittén inledde sin försöksverksamhet 1984.
I propositionen redovisar regeringen vidare sin bedömning att
produktionen av en lättläst nyhetstidning bör upphandlas av MTM för
att tillgodose behovet av en oberoende ansvarig utgivare som är
frikopplad från myndigheten. Som ett exempel på en liknande lösning
anförs SIDA:s tidning OmVärlden, som ställs till förfogande av SIDA
men där verksamheten är upphandlad.
I propositionen framhåller regeringen tidningen 8 SIDOR:s höga kvalitet
och dess i många avseenden världsledande ställning på området lättläst
nyhetsinformation. Regeringen betonar vikten av att denna kompetens
och kvalitet upprätthålls i tidningens nya regi.
Det framgår även i propositionen att upphandlingsförfarandet – som
syftar till att säkerställa tidningens oberoende från staten – inte får
innebära att tidningens kvalitet blir lidande. Regeringen bedömer också
att det är angeläget att brukare av tidningen även framöver får en
produkt som de känner igen och att tidningen därför fortsatt bör
namnges 8 SIDOR. Vidare har regeringen bedömt att det inte är
tillräckligt utrett att målgrupperna för lättläst har samma möjlighet att
tillgodogöra sig den lättlästa tidningen digitalt och betonar därför att den
lättlästa nyhetstidningen bör göras tillgänglig i tryckt format vid behov.
2.2 Tidningen 8 SIDOR
Målet för statens bidrag till Centrum för lättläst är att personer med
utvecklingsstörning och vissa andra med lässvårigheter ska tillgodoses
med nyhetsinformation och litteratur. Verksamheten i Centrum för
lättläst regleras genom treåriga avtal mellan staten och stiftelsen samt
genom årliga riktlinjer för statens bidrag till stiftelsen.
Mot bakgrund av handikapputredningens betänkande Kultur åt alla!
(SOU 1976:20) startade Taltidningskommittén 1984 en
försöksverksamhet med att ge ut en lättläst nyhetstidning. Regeringen
föreslog 1986 i propositionen Om nyhetsförmedling till
begåvningshandikappade (prop. 1985/86:175) att den tidigare
försöksverksamheten skulle permanentas och att en stiftelse skulle bildas
för att äga och ge ut tidningen. Stiftelsen bildades den 1 januari 1987.
Av stiftelsens nuvarande stadgar framgår att stiftelsen bland annat har till
ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade.
7
Stiftelsen ska även sträva efter att nå ut till andra grupper än
begåvningshandikappade vars läsförståelse är begränsad. Stiftelsen för
lättläst nyhetsinformation och litteratur genomförde vissa
organisatoriska förändringar 1997 och har sedan dess kallat sig för
Centrum för lättläst.
Upplagan av tidningen 8 SIDOR har under de senaste tio åren minskat
från ca 12 500 exemplar år 2003 till 8 370 exemplar år 2013.
2.3 Verksamheten vid Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har till uppgift att i
samverkan med bibliotek i landet arbeta för att personer med
funktionsnedsättning ska få tillgång till sådana exemplar av litterära verk
som de behöver för att kunna ta del av verken.1
Myndigheten har även till uppgift att förbättra tillgången till innehållet i
dagstidningar för synskadade, personer med funktionsnedsättning som
inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning, afatiker och dyslektiker.
Inom myndigheten finns en nämnd för punktskrift och taktil läsning,
Punktskriftsnämnden. Nämnden har till uppgift att främja och utveckla
taktil läsning och punktskrift som skriftspråk för synskadade.
Inom myndigheten finns även ett särskilt beslutsorgan för radio- och
kassettidningar och andra taltidningar, Taltidningsnämnden. Nämnden
har de uppgifter som följer av förordningen (1988:582) om statligt stöd
till radio- och kassettidningar och förordningen (2013:9) om taltidningar
och mottagarutrustning.
MTM:s uppdrag att tillgängliggöra redan utgiven litteratur omfattar
produktion, utlåning och försäljning av olika tillgängliga medier som
exempelvis talböcker, punktskriftsböcker och taktilt illustrerade böcker
för barn. MTM producerar och förvärvar talböcker för personer med
funktionsnedsättning med stöd i upphovsrättslagen2.
1
2
Förordningen (2010:769) med instruktion för Myndigheten för tillgängliga medier.
17 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
8
MTM har ett särskilt uppdrag att förse högskolestuderande personer
med läsnedsättning med sådana exemplar av studielitteratur som de
behöver för att kunna ta del av litteraturen.
MTM ansvarar för en av världens största samlingar av tillgänglig
litteratur och har under 2000-talet digitaliserat såväl produktion som
distribution. År 2012 uppnåddes 430 000 nedladdningar av talböcker och
i dag finns det 40 000 registrerade användare av MTM:s
nedladdningstjänst.
I MTM:s målgrupper ingår personer med dyslexi, synnedsättningar samt
fysiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. Det finns
också personer med en kombination av funktionsnedsättningar såsom
exempelvis både en utvecklingsstörning och synnedsättning som behöver
en lättläst punktskriftsbok eller lätta nyheter som taltidning. En
högskolestudent med dyslexi behöver däremot en helt annan produkt,
både till form och till innehåll, kanske en kursbok i juridik som e-text.
Eftersom behoven är komplexa måste utbudet anpassas därefter, liksom
det innehållsmässiga utbudet och de olika typerna av medier som
erbjuds.
9
3. Utgivning av tidningen 8 SIDOR inom ramen för ett public
serviceuppdrag – analys
3.1 Public service-uppdraget
Public service brukar även benämnas radio och tv i allmänhetens tjänst.
Uppdragen till programföretagen inom radio och tv i allmänhetens
tjänst, dvs. Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och
Sveriges Utbildningsradio AB (UR), utgörs av villkoren i företagens
sändningstillstånd, anslagsvillkor och andra särskilda beslut av
regeringen.
I sändningstillstånden finns villkor med allmänna bestämmelser om
innehållet i sändningarna, genmäle, beriktigande, villkor för reklam och
sponsring samt beredskaps- och säkerhetsfrågor.
Anslagsvillkoren är kopplade till medelstilldelningen från radio- och tvavgiften och beslutas av regeringen årligen. I anslagsvillkoren finns
villkor relaterade till programföretagens ekonomi, verksamhet,
organisation samt redovisning och revision. Det finns även skrivningar
som utgör en del av utformningen av uppdraget till programföretagen i
anslagsvillkoren.
Programverksamheten regleras också genom radio- och tv-lagen
(2010:696).
Public service-uppdraget delas in i två kategorier: kärnverksamhet och
kompletterande verksamhet. I tillägg till detta får bolagen även bedriva
viss sidoverksamhet. Sidoverksamhet är inte en del av public serviceuppdraget.
Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet
Enligt lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
(1989:41) ska radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst och
verksamhet som är direkt anknuten till den under vissa förutsättningar
finansieras med en radio- och tv-avgift. Dessa medel finansierar enligt
anslagsvillkoren bolagens kärnverksamhet, vilken är att producera och
sända radio och/eller tv till allmänheten, samt den kompletterande
verksamheten.
Kompletterande verksamhet ska utgå ifrån och ha en tydlig koppling till
kärnverksamheten. Sådan kompletterande verksamhet kan syfta till att
utveckla och stödja kärnverksamheten och förbättra möjligheterna för
allmänheten att tillgodogöra sig denna. Exempel på kompletterande
10
verksamhet är interaktiva funktioner kopplade till programmen,
tillgängliggörande av extramaterial samt text och bild kopplade till
programmen.3
Bolagen ska särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och
kompletterande verksamhet och upprätthålla en god balans i omfattningen mellan dessa.
Sidoverksamhet
Bolagen får enligt anslagsvillkoren även bedriva sidoverksamheter till den
ordinarie sändningsverksamheten. Dessa ska bära sina egna kostnader
och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till
andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheter ska inte ges en sådan omfattning eller vara av sådan
karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada
förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst. Sidoverksamheter ska
redovisas som egna resultatområden. Sidoverksamheterna består
övergripande av exploatering av vissa rättigheter knutna till
programinnehåll och utsändning; uthyrning av studior, produktionsteknik, personal, kostymer och rekvisita samt försäljning av produkter
för marknadsföring av enskilda radio- och tv-program eller sändningsverksamheten.4 Som angivits är sidoverksamheten inte en del av public
service-uppdraget.
3.2 Konkurrensfrågor, mediemarknaden i Sverige och nya tjänster
SR, SVT och UR har en god, stabil och långsiktig finansiering genom
radio- och tv-avgiften. Programföretagen verkar på en mediemarknad där
såväl kommersiella som icke-kommersiella aktörer står inför stora
utmaningar. Företagen har en inverkan på konkurrenssituationen på
marknaden, och påverkar därmed såväl kommersiella som ickekommersiella aktörer. Det är viktigt att programverksamheten inte leder
till en oproportionerlig snedvridning av konkurrensen, om inte
fullgörandet av public service-uppdraget kräver det.5
Enligt anslagsvillkoren för SR, SVT och UR ska nya permanenta
programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för
kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som bolagen
3
Prop. 2012/13:164, s. 28-29
Prop. 2012/13:164, s. 30
5
Prop. 2012/13:164, s. 12
4
11
vill lansera anmälas till regeringen för godkännande. Anmälan ska även
sändas till Myndigheten för radio och tv (MRTV), som har regeringens
uppdrag att genomföra förhandsprövningarna. Anmälan till
förhandsprövning behöver inte göras om verksamheten pågår i högst 12
månader, om tjänsten är begränsad geografiskt eller i fråga om publik,
eller om avsikten med tjänsten är att få erfarenheter av och kunskap om
en ny teknik eller innovativ tjänst. Förhandsprövningen ska innefatta
såväl tjänstens allmänna värde, dvs. hur och i vilken mån tjänsten bidrar
till att det aktuella företaget uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst,
som dess marknadspåverkan.
Det pågår en ständig debatt om public service-bolagens verksamhet och
dess påverkan på konkurrenssituationen på mediemarknaden, inte minst
genom de satsningar som företagen genomfört på webben de senaste
åren.
I propositionen Bildning och tillgänglighet konstaterar regeringen att
ingen programtjänst har anmälts sedan systemet med förhandsprövning
av nya tjänster infördes.6 Det noteras också att det i remissbehandlingen
av Public service-kommitténs betänkande (SOU 2012:59) framförts
kritik mot förhandsprövningen av nya tjänster. Mot bakgrund av detta
har regeringen den 15 maj 2014 gett MRTV i uppdrag att se över
systemet med förhandsprövning av nya tjänster.7 Myndigheten ska bl.a.
undersöka om det finns behov av att skärpa kravet på anmälan av nya
tjänster, med tanke på att ingen ny tjänst ännu har anmälts. Om det
bedöms motiverat ska myndigheten lämna förslag till förändringar.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015.
Regeringen har även gett Myndigheten för radio och tv i uppdrag att
analysera hur verksamheterna i public service-företagen påverkar
mediemarknaden.8 Uppdraget ska redovisas senast den 1 september
2015.
Den 13 maj 2014 inkom EU-kommissionens generaldirektorat för
konkurrens med en skrivelse9 i vilken det anfördes att det finns skäl för
6
Prop. 2012/13:164, s. 33
Uppdrag till Myndigheten för radio och tv att se över systemet med förhandsprövning
av nya tjänster (Ku2014/1030/MFI)
8
Uppdrag till Myndigheten för radio och tv att analysera hur radio och tv i
allmänhetens tjänst påverkar mediemarknaden (Ku2013/2522/MFI)
9
SA.38558 (2014/E)– Swedish Public Service Broadcasting
7
12
Sverige att redovisa hur public service-uppdraget såsom definierat
uppfyller kraven i kommissionens meddelande om tillämpningen av
reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst. 10 Enligt
skrivelsen behövdes en särskild redovisning av hur public serviceuppdraget tolkas med avseende på s.k. väsentliga nya tjänster. Sverige
skickade in en redovisning av detta till EU-kommissionen den 12 juni
2014.11
10
Communication from the Commission on the application of State aid rules to public
service broadcasting, 2009/C 257/01
11
Beträffande ärende SA.38558 (2014/E) – Swedish Public Service Broadcasting, dnr
N2014/2301/MK
13
4. Överväganden och bedömningar
4.1 Public service och tidningen 8 SIDOR
Bedömning: Utgivning av tidningen 8 SIDOR inom SR, SVT eller
UR är inte förenligt med nuvarande reglering av public serviceverksamheten.
I samband med behandlingen av propositionen Lättare att läsa (prop.
2013/14:134) har riksdagen gett regeringen till känna (bet.
2013/14:KrU11, rskr. 2013/14:356) att regeringen bör utreda tidningen 8
SIDOR:s framtid inom ramen för ett public service-uppdrag.
SR:s, SVT:s, och UR:s uppdrag är att bedriva radio och tv-verksamhet i
allmänhetens tjänst (public service), dvs. att producera och sända radio
och tv till allmänheten. Detta är programföretagens kärnverksamhet.
SR, SVT och UR kan även bedriva kompletterande verksamhet, dvs.
verksamhet som syftar till att utveckla och stödja kärnverksamheten och
förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna. Den
kompletterande verksamheten ska utgå från och ha en tydlig koppling till
kärnverksamheten.
Både kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten ska
under vissa i lag angivna förutsättningar finansieras med radio- och tvavgiften.
Som ovan angivits har SR, SVT och UR att anmäla nya permanenta
programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för
kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten till regeringen
för godkännande.
I propositionen Lättare att läsa gör regeringen bedömningen att formen
för utgivningen av en lättläst nyhetstidning, i likhet med den lättlästa
litteraturen, bör anpassas utifrån behovsanalyser. Samma bedömning gör
även riksdagen i tillkännagivandet (bet. 2013/14:KrU11, rskr.
2013/14:356). Regeringen anför också i propositionen att det är
angeläget att betona att den lättlästa nyhetstidningen bör tillgängliggöras
i tryckt format vid behov. I flera sammanhang har såväl regeringen som
remissinstanser betonat vikten av att verksamheten fortsätter under
samma namn och former så att målgruppen känner igen den.
14
Frågan är då om utgivningen av tidningen 8SIDOR inom SR, SVT eller
UR är förenligt med nuvarande reglering av public service-verksamheten.
Att ge ut tidningen 8 SIDOR kan inte anses vara en verksamhet som
består i att sända ett radio- eller tv-program. Utgivningen saknar också
en tydlig koppling till ett radio- eller tv-program. Utgivningen omfattas
således inte av bolagens kärnuppdrag och är inte heller att betrakta som
en kompletterande verksamhet. Utredningen av vilken verksamhet inom
programföretagen som ryms inom public service-uppdraget visar således
att utgivandet av tidningen 8 SIDOR inte är förenligt med den
nuvarande regleringen av public service-verksamheten.
För att en sådan utgivning skulle kunna rymmas inom SR:s, SVT:s eller
UR:s public service-uppdrag krävs således att omfattningen av uppdraget
ändras, en ändring som görs i anslagsvillkoren. I princip är regeringens
möjligheter omfattande när det gäller vilka frågor som kan regleras i
anslagsvillkoren, men villkoren måste dock ha stöd i de allmänna
riktlinjer för verksamheten som beslutats av riksdagen för den aktuella
tillståndsperioden, det vill säga den senaste propositionen.12 En ny
inriktning för public service-verksamheten skulle behöva godkännas av
riksdagen.
För det fall riksdagen skulle besluta att utvidga public service-uppdraget
till att även omfatta en utgivning av 8 SIDOR torde lagen (1989:41) om
finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst behöva ses över
eftersom det i denna anges att radio- och tv-verksamhet i allmänhetens
tjänst och verksamhet som är direkt anknuten till den ska finansieras
genom en avgift.
Mot bakgrund av den debatt som förs om public service-bolagens
verksamhet och dess påverkan på konkurrensen på mediemarkanaden,
t.ex. när det gäller utformningen av systemet för förhandsprövning,
framstår det dessutom som olämpligt att utvidga public serviceuppdraget på ett område som inte kan anses ligga nära den nuvarande
verksamheten och vars inverkan på konkurrenssituationen är
svårbedömd.
12
Radio och TV i allmänhetens tjänst, Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU
2005:1), s. 44
15
4.2 Den fortsatta utgivningen av 8 SIDOR
Bedömning: De bedömningar som gjorts i propositionen Lättare att
läsa (prop. 2013/14:134) angående tidningen 8 SIDOR ska fortsatt
gälla. Utgivning av tidningen bör upphandlas av Myndigheten för
tillgängliga medier.
Utredningen av vilken verksamhet inom programföretagen som ryms
inom public service-uppdraget visar som ovan angivits att utgivandet av
tidningen 8 SIDOR inte är förenligt med den nuvarande regleringen av
public service-verksamheten.
Vid denna slutsats bör istället den bedömning som regeringen gör i
propositionen Lättare att läsa fortsatt gälla; tidningen 8 SIDOR bör
fortsatt ges ut och distribueras med stöd av Myndigheten för tillgängliga
medier och produktionen bör upphandlas för att tillgodose behovet av
en oberoende ansvarig utgivare som är frikopplad från myndigheten.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.