Sök i Ratio Lex

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Ku2014/772/MFI

2015-06-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Promemoria Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Ku2014/772/MFI (Kulturdepartementet, 2015-06-01)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Promemoria

2014-03-28

Ku2014/772/MFI

Kulturdepartementet

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i
massmedierna

Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det mål för
mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna.
Förslaget bygger delvis på slutrapporten Resultatindikatorer för medieområdet (dnr Ku2012/1658/MFI) från Myndigheten för radio och tv.
Bakgrund

Målen för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald,
massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga
inslag i massmedierna (prop. 2008/09:1 utg.omr. 17, bet. 2008/09:KrU1,
rskr. 2008/09:92). De nuvarande målen beslutades 2008, men samma mål
gällde även tidigare för politikområdet Mediepolitik (prop. 2000/2001:1
utg. omr. 17, bet. 2000/2001:KrU1, rskr. 2000/01:59). Utformningen av
målen har inte föregåtts av någon utredning. Några närmare definitioner
av målen togs inte heller fram i anslutning till riksdagens beslut.
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/2001:1 utg. omr. 17 s. 98)
underströk regeringen att massmedierna spelar en fundamental roll i det
moderna samhället och att de medverkar till den gemensamma kunskap
som är en förutsättning för att vi ska kunna leva och verka tillsammans
i ett demokratiskt samhälle. Regeringen konstaterade att dagspressen,
radion och televisionen når praktiskt taget alla människor i Sverige och
att dessa medier sedan länge är de viktigaste för nyhetsförmedling och
debatt. Samtidigt framhölls i propositionen att medieområdet bl.a.
kännetecknas av en snabb teknisk förändring och av globalisering. Ny
teknik, ansåg regeringen, skapar förutsättningar för nya medier,
samtidigt som ändrade maktförhållanden påverkar grundvalarna för
mediernas frihet och självständighet.
I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/2014:1 utg. omr. 17 s. 149
f.) pekar regeringen på att den snabba tekniska utvecklingen har påverkat
såväl människors medieanvändning som förutsättningarna på mediemarknaden. Utvecklingen av den digitala tekniken har inneburit att

s. 2 Kontrollera mot PDF

2
medier blivit ett självklart verktyg för information och kommunikation.
I Mediebarometer 2012 från Nordiskt informationscenter för medie- och
kommunikationsforskning påvisas förändrade kommunikations-mönster
i alla grupper. När det gäller internetanvändning noteras en ökning i alla
åldersgrupper. Högst andel internetanvändare finns i ungdomsgruppen
15–24 år där 91 procent använder internet en genomsnittlig dag. Det
område som de mediepolitiska målen omfattar har därmed genomgått
och genomgår fortfarande en stor förändring.
Skydd av barn mot skadlig mediepåverkan

I betänkandet Avskaffande av filmcensuren för vuxna – men förstärkt
skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan (SOU 2009:51
s. 197 f.) påpekades att utöver risk för att stöta på olagligt innehåll, som
barnpornografi och extrema våldsskildringar i samband med medieanvändning, löper barn risk att utsättas för bl.a. bedrägerier, förtal, hot,
sexuella trakasserier eller sexuella närmanden, särskilt vid internetanvändning. Även innehåll som inte är olagligt och beteenden som inte
är tillräckligt allvarliga för att vara straffbara kan innebära en skadlig
påverkan på barn och unga. Utredningen konstaterade även att det inte
är möjligt eller ens önskvärt att skydda barn och unga enbart genom att
på olika sätt filtrera det utbud av medieinnehåll som finns. I stället ansåg
utredaren att den största insatsen bör läggas på att ge barn och unga
nödvändiga verktyg för att hantera sin mediesituation.
I propositionen Filmcensuren för vuxna avskaffas – skyddet för barn och
unga mot skadlig mediepåverkan stärks (prop. 2009/10:228 s. 63)
konstaterade regeringen att det i samhället finns en relativ samsyn kring
behovet av att skydda barn och unga mot visst medieinnehåll. Skyddet av
barn och unga mot skadlig mediepåverkan är viktigt, inte minst mot
bakgrund av att medier blir en allt större del av barns och ungas vardag.
Utgångspunkten för regeringens arbete med att skydda barn och unga
mot skadlig mediepåverkan är barnkonventionen. Den föreskriver att
barn har en generell rätt till yttrande- och informationsfrihet, men
samtidigt att barn ska skyddas mot information och material som är till
skada för deras välbefinnande. Statens insatser för att skydda barn och
unga mot skadlig mediepåverkan fokuserar på barns och ungas mediekonsumtion och medievanor i stort, snarare än på tillsyn, granskning av
innehåll eller begränsningar av tillgången till information. Genom att
stärka barn och unga som medvetna medieanvändare förbättras deras
förmåga att hantera även sådan information som riskerar att vara till
skada.
Arbetet med att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan utförs
i stor utsträckning av myndigheterna inom medieområdet. I Statens
medieråds instruktion anges att myndigheten ska verka för att stärka
barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från

s. 3 Kontrollera mot PDF

3
skadlig mediepåverkan. Detta sker bl.a. genom att sprida information
och fastställa åldersgränser för film. Därtill prövar granskningsnämnden
för radio och tv, ett särskilt beslutsorgan inom Myndigheten för radio
och tv, om innehållet i radio- och tv-program följer reglerna för
sändningarna i radio- och tv-lagen (2010:696), bl.a. vad gäller sändning av
program med ingående våldsskildringar eller pornografiska bilder. Den
kontroll som granskningsnämnden för radio och tv utövar kan också
anses vara ett led i arbetet för att motverka skadlig mediepåverkan – på
såväl på barn och unga som vuxna.
Rapport om resultatindikatorer på medieområdet

I Myndigheten för radio och tv:s regleringsbrev för 2012 angavs ett
särskilt uppdrag för myndigheten att dels ta fram förslag till resultatindikatorer för att följa upp de riksdagsbundna målen inom medieområdet, dels bedöma de föreslagna indikatorernas konsekvenser för de
berörda myndigheternas arbete.
Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) den
31 oktober 2012 genom slutrapporten Resultatindikatorer för medieområdet(dnr Ku2012/1658/MFI).
I syfte att få en vetenskaplig sammanställning och analys av de begrepp
som ligger bakom de riksdagsbundna målen uppdrog Myndigheten för
radio och tv åt professor Lars Nord vid Mittuniversitetet att analysera
och diskutera definitionerna av mediemålen ur ett medievetenskapligt
perspektiv. I Nords analyspromemoria, som återges i ovan nämnda
rapport, konstateras att det femte riksdagsbundna målet, att motverka
skadliga inslag i massmedierna, avviker från de fyra övriga på flera sätt.
För det första genom att det femte målet har en negativ formulering
riktad mot åtgärder för att förhindra att ett visst innehåll i medierna når
en publik, medan de övriga målen talar om värden som ska främjas till
gagn för mediernas demokratiska funktioner. Den avgörande skillnaden i
sammanhanget är emellertid, enligt Nord, att medan de fyra övriga målen
utgår från centrala och generella medie- och kommunikationsvetenskapliga begrepp, har det femte målet mer formen av specifik
policydeklaration. Mot den bakgrunden anser han att det femte målet
innebär stora svårigheter när det gäller definitioner av centrala begrepp
och fruktbara avgränsningar. Det är varken givet vad som menas med att
motverka, vad som definieras som skadligt, vad som ska anses utgöra
inslag eller hur begreppet massmedier bör användas.
Myndigheten för radio och tv gör i rapporten bedömningen att såväl den
egna myndighetens verksamhet som Statens medieråds verksamhet
bidrar till att uppfylla målet att motverka skadliga inslag. I rapporten
konstateras dock att instruktionen för Statens medieråd – om att skydda
barn och unga från skadlig mediepåverkan – inte helt korresponderar
med det mediepolitiska målet om att motverka skadliga inslag i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4
massmedierna. Diskrepansen bottnar i att målet att motverka skadliga
inslag i massmedierna anger en ambition att påverka det faktiska
medieinnehållet, medan instruktionen för Statens medieråd tar fasta på
strävan att motverka ett visst resultat av detta innehåll. I rapporten
påtalas även att begreppet massmedier varken används av Statens
medieråd eller förekommer i Statens medieråds instruktion.
Myndigheten för radio och tv anser att det finns ett behov av att se över
det mediepolitiska målet för att det bättre ska spegla de verksamheter
som regeringen anser att såväl Statens medieråd som granskningsnämnden för radio och tv ska bedriva.
Sammanfattningsvis föreslår Myndigheten för radio och tv i rapporten
att det mediepolitiska målet om att motverka skadliga inslag i massmedierna ändras till att gälla skadlig mediepåverkan.
Förändring av målet att motverka skadliga inslag i massmedierna

Förslag: Målet för området Medier om att motverka skadliga inslag i
massmedierna ska ändras. Målet ska i stället vara att motverka skadlig
mediepåverkan.
Skälen för förslaget: Målen för området Medier är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att
motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2008/09:1 utg.omr. 17,
bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92). Målen beslutas av riksdagen.
Myndigheten för radio och tv har i sin rapport om resultatindikatorer för
medieområdet föreslagit att målet om att motverka skadliga inslag i
massmedierna ändras till att gälla att motverka skadlig mediepåverkan.
Motivet är att det bättre skulle spegla de verksamheter som Statens
medieråd och granskningsnämnden för radio och tv har i uppdrag att
bedriva.
Förslaget i denna promemoria är detsamma som myndighetens dvs. att
målet bör ändras. Det nu gällande målet att motverka skadliga inslag i
massmedierna kan uppfattas som en vilja att påverka ett faktiskt
medieinnehåll. Genom att i stället formulera ett mål om att motverka
skadlig mediepåverkan betonas att det handlar om att motverka
effekterna av ett medialt innehåll, inte innehållet i sig.
Den ändrade lydelsen stämmer också i högre grad överens med Statens
medieråds uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna
medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Det står
även i överens-stämmelse med granskningsnämndens uppdrag att
granska om sända program följer reglerna som rör bl.a. ingående
våldsskildringar och pornografiska bilder.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Målet att motverka skadliga inslag i massmedierna bör därför ändras på
så sätt att det tar sikte på att motverka skadlig mediepåverkan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.