Fortsatt giltighet av lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa Diarienummer: U2015/1807/F
2015-04-02 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Promemoria Fortsatt giltighet av lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa Diarienummer: U2015/1807/F (2015-04-02)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Promemoria
2015-03-24
U2015/1807/F
Utbildningsdepartementet
Fortsatt giltighet av lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad
arv och miljö betyder för människors hälsa
1.
Bakgrund
Lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö
betyder för människors hälsa trädde i kraft den 1 december 2013 och
gäller till och med den 31 december 2015. Lagen syftar till att ge
universitet och högskolor möjlighet att skapa underlag för olika
forskningsprojekt om vad arv och miljö betyder för uppkomsten och
utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i
övrigt. Lagen syftar också till att skydda den enskildes personliga
integritet i sådan verksamhet.
I förordningen (2013:833) om vissa register för forskning om vad arv
och miljö betyder för människors hälsa anges vilka statliga universitet
eller högskolor som i egenskap av personuppgiftsansvariga får behandla
personuppgifter och vilka register som får föras.
Bakgrunden till lagstiftningen är i huvudsak följande. I propositionen Ett
lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) framhålls att
registerhållningen över hela befolkningen och systemet med
personnummer ger unika förutsättningar för att studera angelägna,
tvärvetenskapliga frågor kring sambandet mellan samhällsförhållanden,
ekonomi och hälsa. Vidare konstateras att Sverige har mycket goda
förutsättningar för ledande forskning genom dessa registerbaserade data,
men att det i dag finns en begränsad samordning av infrastruktur och
databaser och att dessa i dagsläget är underutnyttjade.
Karolinska Institutet i samarbete med universiteten i Göteborg,
Linköping, Lund, Umeå och Uppsala driver ett projekt som syftar till att
skapa underlag för att kunna studera hur våra gener, vår omgivning och
vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. Detta projekt, LifeGene, är på sikt
tänkt att omfatta upp emot en halv miljon svenskar. Projektet syftar till
att skapa underlag för att kunna kartlägga orsaker bakom våra vanligaste
2
folksjukdomar såsom allergier, depression, infektioner, hjärt- och
kärlsjukdomar och cancer. Målet är att skapa nya verktyg för att
förebygga, diagnostisera och behandla dessa sjukdomar.
Med anledning av en numera upphävd reglering i personuppgiftsförordningen (1998:1191) om förhandskontroll av automatiserade
behandlingar av personuppgifter om genetiska anlag som har
framkommit efter genetisk undersökning, beslutade Datainspektionen
att inspektera behandlingen av personuppgifter i projektet LifeGene i
juni 2011. Inspektionen resulterade i ett beslut i december 2011 att
förelägga Karolinska Institutet att upphöra med insamlingen och övrig
behandling av personuppgifter inom projektet LifeGene (dnr 766-2011).
I beslutet anför Datainspektionen bl.a. att personuppgiftslagens krav
samt avsaknaden av särreglering utgör hinder för att inom projektet
LifeGene skapa en databas av detta slag.
Lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för
människors hälsa är tidsbegränsad och gäller till och med den 31
december 2015 i avvaktan på beredningen av en av regeringen beslutad
generell översyn av förutsättningarna för registerbaserad forskning.
Översynen av förutsättningarna för registerbaserad forskning slutfördes
under 2014. I Registerforskningsutredningens betänkande Unik kunskap
genom registerforskning (SOU 2014:45) föreslår utredaren bl.a. att det
införs en särskild lag om forskningsdatabaser. Forskningsdatabasernas
ändamål är enligt utredningen att skapa underlag för forskning och att
lämna ut uppgifter till forskningsprojekt. Med forskningsdatabas avses
en infrastruktur som ska kunna användas av flera olika forskare, från
olika universitet och högskolor och inom olika discipliner, i framtida
forskningsprojekt. Forskningsdatabaser ska enligt utredningen kunna
skapas vid statliga universitet och högskolor samt vid andra statliga
myndigheter som har i uppdrag att bedriva forskning. I den nya lagen
föreslår utredningen att det ska anges vissa generella regler för
forskningsdatabaser, och varje databas ska kompletteras med en egen
förordning som reglerar t.ex. ändamål och innehåll. Betänkandet har
remitterats och bereds inom Regeringskansliet.
2.
Nuvarande regler
2.1.
Personuppgiftslagen
Personuppgiftslagen (1998:204) baseras på Europaparlamentets och
rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda
personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria
flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Direktivet utgör i sin
tur en precisering av Europarådets dataskyddskonvention (CETS 108),
3
och dess tilläggsprotokoll. Konventionen kompletteras av ett antal
rekommendationer som har antagits av ministerkommittén om hur
personuppgifter bör behandlas inom olika områden. Sverige har, i likhet
med övriga medlemsstater i EU, anslutit sig till dataskyddskonventionen.
Under 2010 inledde Europarådet en översyn av dataskyddskonventionen.
Vidare lämnade Europeiska kommissionen i januari 2012 förslag till en
ny EU-förordning som är avsedd att ersätta dataskyddsdirektivet. Hur
lång tid det kommer att ta innan översynen av dataskyddskonventionen
är klar eller när ett nytt dataskyddsregelverk kan vara på plats inom EU
är svårt att förutse.
Personuppgiftslagen tillämpas på helt eller delvis automatiserad
behandling av personuppgifter och därutöver på manuell behandling av
personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en
strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning
eller sammanställning enligt särskilda kriterier (5 §). Med personuppgifter avses enligt lagen all slags information som direkt eller indirekt
kan hänföras till en fysisk person som är i livet (3 §). Även bild- och
ljuduppgifter som kan hänföras till en person kan omfattas. Lagens
bestämmelser kan även vara tillämpliga vid hantering av t.ex. kodade
uppgifter eller pseudonymer.
Med behandling avses enligt personuppgiftslagen varje åtgärd eller serie
av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på
automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering,
lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning,
utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande
av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning
eller förstöring (3 §).
Personuppgiftsansvarig är enligt lagen den som ensam eller tillsammans
med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av
personuppgifter (3 §).
I personuppgiftslagen ställs det upp vissa grundläggande krav på den
personuppgiftsansvariges behandling av personuppgifter (9 §). Av kraven
framgår att den personuppgiftsansvarige ska se till bl.a. att personuppgifter bara behandlas om det är lagligt och att de personuppgifter
som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med
behandlingen. Vidare ska personuppgifter samlas in bara för särskilda,
uttryckligt angivna och berättigade ändamål. En uppgift får inte
behandlas för något ändamål som är oförenligt med det ändamål för
vilket den samlades in. Sistnämnda princip kallas för finalitetsprincipen.
4
En behandling för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål ska
dock inte anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna
samlades in. Den personuppgiftsansvarige ska också se till att de
personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt,
aktuella. Dessutom ska alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera
eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga
med hänsyn till ändamålen med behandlingen.
Personuppgifter får inte bevaras under en längre tid än vad som är
nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.
Personuppgifter får emellertid bevaras för historiska, statistiska eller
vetenskapliga ändamål under en längre tid. I sådana fall får uppgifterna
dock inte bevaras under en längre tid än vad som behövs för dessa
ändamål. Bestämmelserna i lagen hindrar emellertid inte att en
myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar (8 § andra stycket).
Enligt personuppgiftslagen får personuppgifter bara behandlas under
vissa förutsättningar (10 §). Minst en av dessa förutsättningar ska vara
uppfylld för att en behandling ska vara tillåten enligt lagen. En sådan är
att den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen. En
alternativ förutsättning är t.ex. om behandlingen är nödvändig för att en
arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras.
För vissa slag av uppgifter gäller enligt personuppgiftslagen särskilda
restriktioner. Enligt lagen är det som huvudregel förbjudet att behandla
personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter,
religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening. Det
är också förbjudet att behandla personuppgifter som rör hälsa eller
sexualliv (13 §). Uppgifter som avses i 13 § betecknas som känsliga
personuppgifter. Det finns emellertid i personuppgiftslagen flera
undantag från förbudet mot att behandla känsliga personuppgifter. Ett
undantag är om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till
behandlingen eller på ett tydligt sätt offentliggjort uppgifterna (15 §).
Vidare får känsliga personuppgifter behandlas för forskningsändamål,
om behandlingen har godkänts enligt lagen (2003:460) om etikprövning
av forskning som avser människor (19 §).
Uppgifter om personnummer eller samordningsnummer får utan
samtycke behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till
ändamålet med behandlingen, vikten av säker identifiering eller något
annat beaktansvärt skäl (22 §).
Om det i en annan lag eller förordning finns bestämmelser som avviker
från personuppgiftslagen, ska de bestämmelserna gälla (2 §). Sådana
5
avvikande bestämmelser finns bl.a. i särskilda s.k. registerförfattningar,
t.ex. lagen (1998:543) om hälsodataregister och patientdatalagen
(2008:355). Om det område som ska regleras genom särlagstiftningen
omfattas av dataskyddskonventionens tillämpningsområde måste dock
särlagstiftningen vara förenlig med konventionen. På motsvarande sätt
ska särregleringen vara förenlig med dataskyddsdirektivet om
särregleringen omfattas av dess tillämpningsområde. De områden som
inte omfattas av dataskyddsdirektivet är dels sådana områden som inte
omfattas av den tidigare gemenskapsrätten, t.ex. brottsbekämpning,
allmän säkerhet och landets försvar, dels behandling av personuppgifter
som utförs av en fysisk person som ett led i verksamhet av rent privat
natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll.
De ovan nämnda exemplen på registerlagar, lagen om hälsodataregister
och patientdatalagen, omfattas av dataskyddsdirektivets tillämpningsområde. Dessa regleringar ska alltså vara förenliga med bl.a. artikel 6.1 i
dataskyddsdirektivet som t.ex. stadgar att personuppgifter bara får
samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål samt
att en uppgift inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt
med det ändamål för vilket den samlades in (jfr 9 § personuppgiftslagen).
I registerförfattningar skiljer man ofta mellan primära och sekundära
ändamål. De primära ändamålen avser myndighetens eget behov av att
behandla personuppgifter medan de sekundära ändamålen avser
myndighetens utlämnande av uppgifter för att tillgodose andra
myndigheters eller enskildas behov.
2.2.
Biobankslagen
I lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., ofta
kallad biobankslagen, regleras hur humanbiologiskt material får samlas
in, förvaras och användas för vissa ändamål.
Med biobank avses biologiskt material från en eller flera människor som
samlas och bevaras tills vidare eller för en bestämd tid och vars ursprung
kan härledas till den eller de människor, dvs. levande eller avlidna
personer eller foster, från vilka materialet härrör (1 kap. 2 §).
Lagen är tillämplig på en biobank som inrättats i Sverige i en vårdgivares
hälso- och sjukvårdsverksamhet, oavsett var materialet i biobanken
förvaras. Lagen är också tillämplig på vävnadsprover som lämnats ut från
sådana biobanker för att förvaras och användas hos en annan vårdgivare,
en enhet för forskning eller diagnostik, en offentlig
forskningsinstitution, ett läkemedelsbolag eller en annan juridisk person
under förutsättning att vävnadsprovet även efter utlämnandet kan
6
härledas till den eller de människor från vilka de härrör. Lagen ska i
tillämpliga delar gälla för vävnadsprover som tas och samlas in för
transplantationsändamål enligt lagen (1995:831) om transplantation
m.m. Lagen är dock inte tillämplig på prover som rutinmässigt tas i
vården för analys och som uteslutande är avsedda som underlag för
diagnos och löpande vård och behandling av provgivaren och som inte
sparas en längre tid (1 kap. 3 §).
Förutom för vård och behandling och andra medicinska ändamål i en
vårdgivares verksamhet får en biobank användas endast för ändamål som
avser kvalitetssäkring, utbildning, forskning, klinisk prövning,
utvecklingsarbete eller annan därmed jämförlig verksamhet (2 kap. 2 §).
Om avsikten är att en biobank ska användas för ändamål som avser
forskning eller klinisk prövning får beslut att inrätta biobanken fattas
först efter prövning och godkännande av en nämnd för forskningsetik
(2 kap. 3 §).
I biobankslagen finns det bestämmelser om information och samtycke
till insamling, bevarande och användning av vävnadsprover (3 kap.). Om
vävnadsprover lämnas ut ska de, om annat inte särskilt beslutas, vara
avidentifierade eller kodade (4 kap. 4 §).
I biobankslagen finns även bestämmelser om en särskild biobank (PKUbiobanken) med prover från nyfödda barn (5 kap. 1–3 §§) samt om ett
särskilt register för screening av prover från nyfödda barn för vissa
ämnesomsättningsrubbningar (PKU-registret, 5 kap. 4–7 §§). Om ett
barns vårdnadshavare har lämnat ett informerat samtycke till att
vävnadsprov tas på barnet för att lämnas till biobanken respektive att
uppgifter om modern och barnet lämnas till registret är vårdgivaren
skyldig att lämna provet respektive uppgifterna för analys och förvaring i
biobanken respektive för registrering i registret. Vävnadsproverna i
PKU-biobanken och uppgifterna i PKU-registret får bl.a. användas för
klinisk forskning och utveckling (5 kap. 2 och 5 §§).
2.3.
Etikprövningslagen
Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor,
ofta kallad etikprövningslagen, innehåller bestämmelser om etikprövning
av forskning som avser människor och biologiskt material från
människor. Den innehåller också bestämmelser om samtycke till sådan
forskning. Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och
respekten för människovärdet vid forskning (1 §).
Lagen är tillämplig på forskning som ska utföras i Sverige bl.a. om
forskningen innefattar behandling av känsliga personuppgifter enligt 13 §
7
personuppgiftslagen, t.ex. uppgifter som rör hälsa, eller om forskningen
innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson eller avser studier på
biologiskt material som har tagits från en levande människa och kan
härledas till denna människa (3–5 §§). Vid tillämpning av lagen avses med
forskning vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att
inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock
inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på
grundnivå eller på avancerad nivå (2 §). Forskning som omfattas av lagen
får utföras bara om den har godkänts vid en etikprövning. Ett
godkännande ska avse ett visst projekt eller en del av ett projekt eller en
på något liknande sätt bestämd forskning. Forskningen får innefatta
behandling av personuppgifter enligt 13 och 21 §§ personuppgiftslagen
bara om behandlingen av uppgiften har godkänts vid etikprövningen
(6 §). För etikprövningen finns det regionala nämnder och en central
nämnd.
2.4.
Lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder
för människors hälsa
Syftet med lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv
och miljö betyder för människors hälsa är dels att ge universitet och
högskolor möjlighet att skapa underlag för olika forskningsprojekt om
vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika
typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt, dels att skydda den
enskildes personliga integritet i den verksamheten.
Lagen gäller bara behandling av personuppgifter som sker i ovan nämnt
forskningssyfte och som sker med den enskildes uttryckliga samtycke.
Lagen gäller vidare bara om behandlingen är helt eller delvis
automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en
strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning
eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Enligt lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder
för människors hälsa får personuppgifter bara behandlas för att
1. skapa underlag för olika forskningsprojekt om vad arv och miljö
betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av
sjukdomar och för människors hälsa i övrigt,
2. lämna ut uppgifter till sådan forskning under förutsättning dels
att såväl forskningen som behandlingen av uppgifterna har
godkänts enligt etikprövningslagen, dels att forskningen bedrivs
vid en myndighet,
3. lämna ut uppgifter till en utredning av oredlighet i sådan
forskning eller för att ett yttrande ska kunna lämnas i samband
med en sådan utredning,
8
4. lämna ut uppgifter till den registrerade själv,
5. lämna ut uppgifter om det finns en skyldighet enligt lag att göra
det, och
6. bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål om
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har
meddelat föreskrifter om eller i ett enskilt fall beslutat det.
När det är fråga om utlämnande av uppgifter till den angivna forskningen
eller till en utredning av oredlighet i sådan forskning eller för att ett
yttrande ska kunna lämnas i samband med en sådan utredning får endast
personuppgifter som inte är direkt hänförliga till den enskilde lämnas ut.
Uppgifterna får dock vara försedda med en beteckning som hos den
personuppgiftsansvarige kan kopplas till personnummer eller
motsvarande identitetsbeteckning (s.k. löpnummer).
Löpnummer och personnummer (s.k. kodnyckel) får lämnas ut till en
annan myndighet om det är nödvändigt för att den mottagande
myndigheten ska kunna lämna ut uppgifter om samma personer till ett
forskningsprojekt som godkänts enligt etikprövningslagen.
3.
Överväganden och förslag
Fortsatt giltighet av lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad
arv och miljö betyder för människors hälsa
Promemorians förslag: Lagen om vissa register för forskning om vad
arv och miljö betyder för människors hälsa, som gäller till och med
den 31 december 2015, ska fortsätta att gälla till och med den 31
december 2017.
Skälen för förslaget: Syftet med lagen (2013:794) om vissa register för
forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa är att skapa
ett tydligt rättsligt stöd för statliga universitet och högskolor att med
den enskildes uttryckliga samtycke behandla personuppgifter i syfte att
skapa underlag för olika forskningsprojekt om vad arv och miljö betyder
för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för
människors hälsa i övrigt.
I avvaktan på en av regeringen beslutad generell översyn av
förutsättningarna för registerbaserad forskning gjordes lagen om vissa
register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa
tidsbegränsad. Lagen gäller till och med den 31 december 2015.
9
Översynen av förutsättningarna för registerbaserad forskning slutfördes
under 2014. Registerforskningsutredningen föreslår i sitt betänkande
Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) bl.a. att det
införs en särskild lag om forskningsdatabaser. Forskningsdatabasernas
ändamål ska vara att skapa underlag för forskning och att lämna ut
uppgifter till forskningsprojekt. Med forskningsdatabas avses en
infrastruktur som ska kunna användas av flera olika forskare, från olika
universitet och högskolor och inom olika discipliner, i framtida
forskningsprojekt. Forskningsdatabaser ska kunna skapas vid statliga
universitet och högskolor samt vid andra statliga myndigheter som har i
uppdrag att bedriva forskning. I den nya lagen ska anges vissa generella
regler för forskningsdatabaser, och för varje databas ska det finnas en
särskild förordning som reglerar t.ex. ändamål och innehåll.
Registerforskningsutredningens betänkande bereds inom
Regeringskansliet. Beredningen av utredningens förslag bedöms pågå
under 2015 och kunna avslutas under 2016. För att ge de universitet som
behandlar personuppgifter med stöd av lagen om vissa register för
forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa möjlighet
att fullfölja pågående och planerade forskningsprojekt bör lagen fortsätta
att gälla tills dess att en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen.
Lagen bör därför fortsätta att gälla till och med den 31 december 2017.
4.
Konsekvenser
Den förlängning av giltighetstiden för lagen som nu föreslås medför inte
några ökade kostnader för staten. De universitet och högskolor som vill
bedriva verksamhet enligt den föreslagna lagen får göra det inom ramen
för befintliga anslags- och donationsmedel, som också får bekosta
eventuella skadestånd. Datainspektionen har redan tillsyn över den
verksamhet som regleras av lagen. Några ökade kostnader för staten för
Datainspektionens tillsynsverksamhet bedöms därför inte uppkomma.
5.
Författningsförslag
Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (2013:794) om vissa register
för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa
Härigenom föreskrivs att lagen (2013:794) om vissa register för
forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa som gäller
till och med den 31 december 2015 ska fortsätta att gälla till och med den
31 december 2017.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.