Sök i Ratio Lex

Sänkt reklamskatt

2016-04-11 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Promemoria Sänkt reklamskatt (Finansdepartementet, 2016-04-11)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen

Sänkt reklamskatt

April 2016

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Promemorians huvudsakliga innehåll
Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 förklarat att ytterligare
steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a. dagspressen ska tas genom
att skatten ska sänkas med motsvarande 20 miljoner kronor från och med
den 1 januari 2017 och med ytterligare 20 miljoner kronor från och med
den 1 januari 2019.
I promemorian föreslås att skattesänkningen för 2017 hanteras genom
en sänkning av skattesatsen för annonser i periodiska publikationer från
3 procent till 2,5 procent. Vidare föreslås att gränsen för återbetalning av
reklamskatt avseende dessa annonser höjs från ett belopp motsvarande en
skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor per år till
75 miljoner kronor. För annonser i annonsblad, katalog, program eller
annan form som inte utgör periodisk publikation samt för reklam föreslås
att skattesatsen sänks från 8 procent till 7,65 procent. Vidare föreslås att
gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt på denna typ av
annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor.
Skattesänkningen för 2019 föreslås hanteras genom en sänkning av
skattesatsen för annonser i periodiska publikationer från 2,5 procent till
1 procent samt en sänkning av skattesatsen för övriga annonser och
reklam samt import av annonsblad från 7,65 procent till 6,9 procent.

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
1

Lagtext ............................................................................................. 4
1.1
Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam ............................................ 4
1.2
Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam ............................................ 7

2

Ärendet och dess beredning ............................................................. 8

3

Bakgrund .......................................................................................... 8
3.1
Successivt avskaffande av reklamskatten .......................... 8
3.2
Gällande rätt ...................................................................... 9

4

Överväganden och förslag.............................................................. 11
4.1
Sänkt reklamskatt och höjda gränser för
återbetalning av skatt och redovisningsskyldighet
2017 ................................................................................. 11
4.2
Sänkt reklamskatt 2019 ................................................... 12

5

Konsekvensanalys .......................................................................... 13
5.1
Offentligfinansiella effekter ............................................ 13
5.2
Effekter för företag och andra skattskyldiga ................... 14
5.3
Effekter för myndigheter och domstolar.......................... 15

6

Författningskommentar .................................................................. 15
6.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam .......................................... 15
6.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam .......................................... 16

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

1

Lagtext

1.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att 12, 16, 24 och 26 §§ lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §1
Skatten för annons i periodisk
Skatten för annons i periodisk
publikation tas ut med 3 procent av publikation tas ut med 2,5 procent
beskattningsvärdet och annars med av beskattningsvärdet och annars
8 procent av beskattningsvärdet.
med 7,65 procent av beskattningsvärdet.
För annons i annonsblad, katalog
För annons i annonsblad, katalog
eller program tas skatten ut med eller program tas skatten ut med
8 procent även om publikationen 7,65 procent
även
om
är periodisk.
publikationen är periodisk.
16 §2
I fråga om periodisk publikation,
I fråga om periodisk publikation,
för vilken utgivaren äger rätt till för vilken utgivaren har rätt till
återbetalning av skatt enligt 24 §, återbetalning av skatt enligt 24 §,
föreligger redovisningsskyldighet föreligger redovisningsskyldighet
endast om det sammanlagda endast om det sammanlagda
beskattningsvärdet av publika- beskattningsvärdet av publikationens annonser för beskattnings- tionens annonser för beskattningsår överstiger 60 000 kronor. I år överstiger 60 000 kronor. I
annat fall föreligger redovisnings- annat fall föreligger redovisningsskyldighet
om
sammanlagda skyldighet om det sammanlagda
beskattningsvärdet för beskatt- beskattningsvärdet för beskattningsåret överstiger 20 000 kronor. ningsåret överstiger 60 000 kronor.
Är ett beskattningsår längre eller Om ett beskattningsår är längre
kortare än tolv månader skall de eller kortare än tolv månader ska
angivna gränserna räknas upp eller de angivna gränserna räknas upp
eller ned i motsvarande mån.
ned i motsvarande mån.
24 §3
Till skattskyldig, som redovisat
Till skattskyldig, som redovisat
reklamskatt för annonser i reklamskatt för annonser i
självständig periodisk publikation, självständig periodisk publikation,
återbetalar beskattningsmyndig- återbetalar
beskattningsmyndigheten så stor del av den erlagda heten så stor del av den betalade
1

Senaste lydelse 2007:1167.
Senaste lydelse 1984:156.
3
Senaste lydelse 2007:1167.
2

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

skatten för ett beskattningsår som skatten för ett beskattningsår som
svarar mot en skattepliktig svarar mot en skattepliktig
omsättning om högst 50 miljoner omsättning om högst 75 miljoner
kronor för helt år. Återbetalningen kronor för helt år. Återbetalningen
sker efter utgången av varje halvt sker efter utgången av varje halvt
beskattningsår. För första halvåret beskattningsår. För första halvåret
av ett beskattningsår får återbetalat av ett beskattningsår får återbetalat
belopp ej överstiga skatten på en belopp inte överstiga skatten på en
omsättning om hälften av det omsättning om hälften av det
beloppet.
Om
ett
nämnda
beloppet.
Är
ett nämnda
beskattningsår längre eller kortare beskattningsår är längre eller
än tolv månader ska den angivna kortare än tolv månader ska den
gränsen räknas upp eller ned i angivna gränsen räknas upp eller
ned i motsvarande mån.
motsvarande mån.
Skattskyldig som ger ut annonsblad, katalog eller program är inte
berättigad till återbetalning av reklamskatt för sådan trycksak.
Föreligger rätt till återbetalning
Föreligger rätt till återbetalning
första
stycket
får
enligt
första
stycket
får enligt
om
beskattningsmyndigheten,
om beskattningsmyndigheten,
den skattepliktiga omsättningen den skattepliktiga omsättningen
kan förväntas med säkerhet icke kan förväntas med säkerhet inte
överstiga det högsta belopp för överstiga det högsta belopp för
helt år som anges i första stycket, helt år som anges i första stycket,
medge befrielse från skyldighet medge befrielse från skyldighet
att inbetala reklamskatt.
att inbetala reklamskatt.
Om synnerliga skäl föreligger, kan beskattningsmyndigheten återbetala
skatt tidigare än som anges i första stycket.
26 §4
Skyldig att betala reklamskatt för import från tredjeland av annonsblad
som har getts ut i sådant land är den som med anledning av importen är
skyldig att betala tull för annonsbladen eller skulle ha varit skyldig att
göra detta om annonsbladen hade varit tullbelagda.
För den som är skattskyldig enligt första stycket inträder
skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt
tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala
tull förelegat.
Skatt enligt första stycket ska betalas till Tullverket.
Reklamskatt vid import tas ut
Reklamskatt vid import tas ut
med 8 procent av beskattnings- med 7,65 procent av beskattningsvärdet. Beskattningsvärdet utgörs värdet. Beskattningsvärdet utgörs
av varans värde för tulländamål av varans värde för tulländamål
bestämt enligt Europaparlamentets bestämt enligt Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) och rådets förordning (EU)
nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 nr 952/2013 av den 9 oktober 2013
om fastställande av en tullkodex om fastställande av en tullkodex
för unionen.
för unionen.

4

Senaste lydelse 2016:256.

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

1.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att 12 och 26 §§ lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 1.1

Föreslagen lydelse

12 §
Skatten för annons i periodisk
Skatten för annons i periodisk
publikation tas ut med 2,5 procent publikation tas ut med 1 procent av
av beskattningsvärdet och annars beskattningsvärdet och annars med
med 7,65 procent av beskattnings- 6,9 procent av beskattningsvärdet.
värdet.
För annons i annonsblad, katalog
För annons i annonsblad, katalog
eller program tas skatten ut med eller program tas skatten ut med
7,65 procent
även
om 6,9 procent även om publikationen
är periodisk.
publikationen är periodisk.
26 §
Skyldig att betala reklamskatt för import från tredjeland av annonsblad
som har getts ut i sådant land är den som med anledning av importen är
skyldig att betala tull för annonsbladen eller skulle ha varit skyldig att
göra detta om annonsbladen hade varit tullbelagda.
För den som är skattskyldig enligt första stycket inträder
skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt
tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala
tull förelegat.
Skatt enligt första stycket ska betalas till Tullverket.
Reklamskatt vid import tas ut
Reklamskatt vid import tas ut
med 7,65 procent av beskattnings- med 6,9 procent av beskattningsvärdet. Beskattningsvärdet utgörs värdet. Beskattningsvärdet utgörs
av varans värde för tulländamål av varans värde för tulländamål
bestämt enligt Europaparlamentets bestämt enligt Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) och rådets förordning (EU)
nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 nr 952/2013 av den 9 oktober 2013
om fastställande av en tullkodex om fastställande av en tullkodex
för unionen.
för unionen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Ärendet och dess beredning

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1,
förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.30
s. 319 f.) att ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a.
dagspressen ska tas genom att skatten sänks med motsvarande
20 miljoner kronor från och med 2017 och med ytterligare 20 miljoner
kronor från och med 2019. Vidare angav regeringen att hur det stegvisa
avskaffandet ska utformas behöver analyseras närmare.
Mot bakgrund härav har denna promemoria tagits fram inom
Finansdepartementet. I promemorian lämnas förslag till ändringar i lagen
(1972:266) om skatt på annonser och reklam för att åstadkomma den
förändring som regeringen har utlovat i budgetpropositionen.

8

3

Bakgrund

3.1

Successivt avskaffande av reklamskatten

1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa
reklamskatten! (SOU 1997:53) ett avskaffande av lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam. Regeringen uttalade i 1998 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1997/98:150) att man ansåg att reklamskatten bör
avskaffas. Det konstaterades dock att det vid detta tillfälle saknades
förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten.
Eftersom det ansågs föreligga särskilt allvarliga problem när det gällde
beskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett avskaffande av skatten i
denna del. Reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffades den 1 januari
1999. Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som sin mening vad
skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att
reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de
budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning.
Efter att frågan sedan 2002 hade tagits upp i det årliga budgetarbetet
genomfördes den 1 januari 2006 ett andra steg i avskaffandet av den
resterande reklamskatten. Ändringen bestod i att reklamskatten på
annonser i allmän nyhetstidning sänktes från 4 procent till 3 procent av
beskattningsvärdet och att reklamskatten i övrigt sänktes från 11 procent
till 8 procent av beskattningsvärdet från och med den 1 januari 2006.
Dessutom höjdes beloppet av den skattepliktiga omsättning som
berättigar till återbetalning av reklamskatt, det s.k. grundavdraget, för
dagspressen från 12 miljoner kronor till 50 miljoner kronor för helt år.
För populär- och fackpressen höjdes grundavdraget från 6 miljoner
kronor till 10 miljoner kronor för helt år. Ytterligare steg i avskaffandet
av den resterande reklamskatten genomfördes den 1 januari 2008. Den
förändringen bestod i att samtliga periodiska publikationer, även
gratisutdelade, retroaktivt från och med den 1 januari 2007 fick samma
lägre reklamskatt (3 procent) som allmänna nyhetstidningar som inte är
gratisutdelade. Vidare blev samtliga självständiga periodiska publika-

s. 9 Kontrollera mot PDF

tioner, även gratisutdelade, från samma tidpunkt berättigade till det högre
grundavdraget om 50 miljoner kronor.
I budgetpropositionen för 2009 anförde regeringen att det är viktigt att
den resterande reklamskatten avskaffas men bedömde att förutsättningar
för att finansiera ytterligare steg i avskaffandet för närvarande inte
förelåg. Skatteutskottet delade i yttrande 2008/09:SkU1y regeringens
bedömning men utskottet vidhöll sin tidigare inställning att hela
reklamskatten ska avvecklas och förutsatte att detta skulle ske i
kommande förslag från regeringen. I budgetpropositionerna för 2010–
2014 vidhöll regeringen inställningen att den resterande reklamskatten
bör avskaffas men prioriterade andra skatteändringar.
Presstödskommittén bedömde i sitt betänkande Översyn av det statliga
stödet till dagspressen (SOU 2013:66) att reklamskatten bör avskaffas i
enlighet med riksdagens tillkännagivande från 2002. Frågan om
ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten prövades även i
budgetberedningen för 2015. I budgetpropositionen för det året höll
regeringen fast vid att den resterande reklamskatten bör avskaffas, men
fann att det för närvarande inte förelåg förutsättningar för att finansiera
ett avskaffande.
I maj 2015 tillkännagav riksdagen som sin mening vad konstitutionsutskottet (bet. 2014/15:KU12, rskr. 2014/15:195) anför om möjligheten
att stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för
dagspressen. När det gäller finansieringen av den stegvisa avvecklingen
ansåg utskottet att den bör genomföras på det sätt som regeringen finner
möjligt och lämpligt.
I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, förslag till statens
budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.30 s. 319 f.) angav
regeringen att ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a.
dagspressen ska tas genom att skatten sänks med motsvarande
20 miljoner kronor från och med 2017 och med ytterligare 20 miljoner
kronor från och med 2019.

3.2

Gällande rätt

Reklamskatten regleras genom lagen (1972:266) om skatt på annonser
och reklam, förkortad RSL. Enligt 1 § RSL ska reklamskatt betalas för
annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam,
som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Med
annons menas ett särskilt utrymme som upplåtits i en trycksak för
återgivning av text eller bild för annan än utgivaren och sådant utrymme
i trycksaken som tagits i anspråk av utgivaren för egen reklam. Med
reklam menas ett meddelande som har till syfte att åstadkomma eller
främja avsättning i kommersiell verksamhet av vara, fastighet, nyttighet,
rättighet eller tjänst. Reklam i radio, tv och internet omfattas inte av
beskattningen.
Skattskyldig till reklamskatt är den som i yrkesmässig verksamhet
inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i
annan form än annons. Även den som i yrkesmässig verksamhet
9

s. 10 Kontrollera mot PDF

distribuerar annonsblad som förts in till landet utan att reklamskatt
betalats vid införseln är skattskyldig (9 § RSL).
Skatten för annons i periodisk publikation är 3 procent av
beskattningsvärdet och i övriga fall 8 procent av beskattningsvärdet.
Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget, dvs. det avtalade priset. Om
något pris inte har avtalats eller om det avtalade priset är uppenbart lägre
än vad som är skäligt, utgörs beskattningsvärdet av belopp som svarar
mot skäligt vederlag (13 § RSL).
För annonser i periodisk publikation för vilken utgivaren har rätt till
återbetalning av skatt enligt 24 §, föreligger redovisningsskyldighet bara
om det sammanlagda beskattningsvärdet av publikationens annonser för
beskattningsåret överstiger 60 000 kronor. För andra annonser och
skattepliktig reklam föreligger redovisningsskyldighet om sammanlagda
beskattningsvärdet för beskattningsåret överstiger 20 000 kronor
(16 § RSL).
Av 24 § första stycket RSL följer att till en skattskyldig som har
redovisat reklamskatt för annonser i en självständig periodisk publikaton
ska beskattningsmyndigheten betala tillbaka så stor del av den betalade
skatten för ett beskattningsår som svarar mot en skattepliktig omsättning
om högst 50 miljoner kronor för helt år. Som självständig periodisk
publikation anses i princip varje periodisk publikation som ges ut under
ett eget namn, även om det är fråga om s.k. avläggare, dvs. en periodisk
publikation som kommer ut under eget namn med delvis eget material
men som i övrigt innehåller samma material som huvudtidningen (se
prop. 1971:28 med förslag till förordning om annonsskatt s. 11). Om en
periodisk publikation däremot kommer ut i flera editioner under samma
namn betraktas de olika editionerna inte som självständiga (se a. prop. a
s., se också prop. 2007/08:18 Sänkt reklamskatt för vissa periodiska
publikationer s. 8).
Återbetalningen sker normalt efter utgången av varje halvt
beskattningsår. Beskattningsmyndigheten kan dock medge befrielse från
skyldigheten att betala in reklamskatt för annonser i självständig
periodisk publikation, om den skattepliktiga omsättningen för
publikationen kan förväntas att med säkerhet inte komma att överstiga
50 miljoner kronor för ett helt år och den skattskyldige är berättigad till
återbetalning enligt 24 § första stycket RSL (24 § tredje stycket RSL).
Skattskyldig som inte behöver betala in reklamskatten ska ändå lämna en
deklaration (33 § RSL, jfr 26 kap. 2 § 2 och 3 kap. 15 § 1 skatteförfarandelagen (2011:1244).
Utgivning av annonsblad, katalog eller program berättigar inte till
återbetalning.

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

4

Överväganden och förslag

4.1

Sänkt reklamskatt och höjda gränser för
återbetalning av skatt och redovisningsskyldighet 2017

Promemorians förslag: Skattesatsen för annons i periodisk
publikation sänks från 3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för
övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent.
Gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i
självständig periodisk publikation höjs från ett belopp motsvarande en
skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner
kronor för helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt
för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till
60 000 kronor. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2017.
Skälen för promemorians förslag: I maj 2015 tillkännagav riksdagen
som sin mening vad konstitutionsutskottet anför om möjligheten att
stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för
dagspressen. Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 (prop.
2015/16:1, förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt
6.30 s. 319 f.) förklarat att ytterligare steg i avskaffandet av
reklamskatten för bl.a. dagspressen ska tas genom att skatten ska sänkas
med motsvarande 20 miljoner kronor från och med den 1 januari 2017
och med ytterligare 20 miljoner kronor från och med den 1 januari 2019.
Enligt gällande lagstiftning är skattesatsen för annonser i periodiska
publikationer (som bl.a. inkluderar dagspress) 3 procent och för övriga
annonser (dvs. annonser i annonsblad, katalog, program eller annan form
som inte utgör periodisk publikation) samt reklam 8 procent.
Skattskyldiga som redovisar reklamskatt för annonser i självständiga
periodiska publikationer har rätt till ett s.k. grundavdrag enligt 24 § RSL.
Grundavdraget innebär att betalad reklamskatt återbetalas till den del
skatten
motsvarar
en
reklamskattepliktig
omsättning
på
50 miljoner kronor per år, vilket innebär ett grundavdrag på maximalt
1,5 miljoner kronor. För övriga annonser och reklam finns inte något
grundavdrag. För dessa finns endast en redovisningsgräns på
20 000 kronor som innebär att skattskyldiga som har en skattepliktig
omsättning som understiger 20 000 kronor per år inte behöver redovisa
eller betala reklamskatt (16 § RSL). Skattskyldiga som har en
reklamskattepliktig omsättning som överstiger detta belopp ska redovisa
och betala reklamskatt avseende hela omsättningen. För annonser i
periodiska publikationer finns en motsvarande redovisningsgräns på
60 000 kronor (16 § RSL).
Enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
förkortat EUF-fördraget, är, om inte annat föreskrivs i fördragen, stöd
som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket
slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen
genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den
11

opaginerad Kontrollera mot PDF

inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan
medlemsstaterna.
Skattsänkningen för 2017 bör lämpligen fördelas på så sätt att
10 miljoner kronor av inkomstbortfallet för staten avser annonser i
periodiska publikationer och 10 miljoner kronor avser övriga annonser
och reklam. En sådan fördelning bedöms inte utgöra statligt stöd enligt
artikel 107.1 EUF-fördraget. Vidare anses en sådan fördelning mer
lämplig än en hantering där hela nedsättningen endast kommer en
bransch till godo. För annonser i periodiska publikationer bedöms en
sänkning av skattesatsen från 3 procent till 2,5 procent kombinerat med
en höjning av gränsen för återbetalning av skatt i 24 § RSL från
50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor vara den lämpligaste
utformningen av skattesänkningen. Därför föreslås en sådan förändring
av lagstiftningen. Genom denna förändring bedöms färre skattskyldiga
för annonser i självständiga periodiska publikationer behöva betala
reklamskatt. De skattskyldiga som fortfarande behöver betala sådan
reklamskatt erhåller både sänkt skattesats och ett höjt s.k. grundavdrag
genom den höjda gränsen för återbetalning (grundavdraget på
1,5 miljoner kronor ökar till 1,875 miljoner kronor genom höjningen av
gränsen för återbetalning).
För övriga annonser och reklam bör skattesänkningen lämpligen
utformas på så sätt att en sänkning av skattesatsen från 8 procent till
7,65 procent kombineras med en höjning av redovisningsgränsen i
16 § RSL från 20 000 kronor till 60 000 kronor. Därför föreslås en sådan
förändring av lagstiftningen. Enligt uppgift från Skatteverket redovisar
och betalar ett stort antal skattskyldiga i denna kategori mycket låga
belopp reklamskatt och många av dessa skattskyldiga utgör
idrottsföreningar. Denna utformning av skattesänkningen gynnar därmed
samtliga skattskyldiga genom lägre skatt att betala, samtidigt som
uppskattningsvis ca 700 skattskyldiga med låg skattepliktig omsättning
helt slipper redovisa och betala reklamskatt. Av dessa 700 skattskyldiga
bedöms mer än hälften vara idrottsföreningar.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 12, 16, 24 och 26 §§ RSL Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

4.2

Sänkt reklamskatt 2019

Promemorians förslag: Skattesatsen för annonser i periodiska
publikationer sänks från 2,5 procent till 1 procent och för övriga
annonser och reklam från 7,65 procent till 6,9 procent. Ändringarna
träder i kraft den 1 januari 2019.

12

Skälen för promemorians förslag: Skattesänkningen på 20 miljoner
kronor för 2019 bedöms lämpligen fördelas på motsvarande sätt som
skattesänkningen 2017, dvs. att 10 miljoner kronor av inkomstbortfallet
för staten avser annonser i periodiska publikationer och 10 miljoner
kronor avser övriga annonser och reklam.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Då det föreligger betydande osäkerhet om utvecklingen av annons- och
reklammarknaden så långt fram som 2019, föreslås skattesänkningen för
2019 enbart hanteras genom sänkningar av respektive skattesats.
Skattesatsen för annonser i periodiska publikationer bör 2019 därmed
sänkas från i avsnitt 4.1. föreslagna 2,5 procent till 1 procent och
skattesatsen för övriga annonser och reklam sänkas från 7,65 procent till
6,9 procent. Därför föreslås en sådan förändring av lagstiftningen.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 12 och 26 §§ RSL. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 januari 2019.

5

Konsekvensanalys

5.1

Offentligfinansiella effekter

I avsnitt 4.1 och 4.2 beskrivs förslagen på sänkning av reklamskatten
2017 och 2019. Förslagen medför en negativ offentligfinansiell effekt
genom minskade skatteintäkter för staten. Skattebortfallet beräknas
uppgå till 20 miljoner kronor per år från och med den 1 januari 2017 och
med ytterligare 20 miljoner kronor per år från och med den 1 januari
2019. Förslag om att sänka reklamskatten aviserades i budgetpropositionen för 2016 och beloppen ingår i statens inkomstberäkning.
Beräkningarna är dock behäftade med viss osäkerhet med anledning av
att reklamskatteintäkterna avseende både annonser i periodiska
publikationer och övriga annonser och reklam minskar stadigt sedan
några år. Det är svårt att göra en uppskattning om, och i sådana fall i
vilken omfattning, nedgången fortsätter till och med 2019.
Beräkningarna bygger på årsutfallet för 2014, vilket är det senaste
definitiva årsutfallet. I beräkningarna har antagits att reklamskatteintäkterna för annonser i periodiska publikationer fortsätter att minska
med i genomsnitt 10 procent per år under perioden 2015 till 2017. Här
görs ett avsteg från Finansdepartementets beräkningskonventioner om
konstanta volymer vid reformberäkningar på statens inkomstsida, ett
avsteg som motiveras med den stadiga och relativt kraftiga minskningen
av reklamskatteintäkter för annonser i periodiska publikationer de
senaste åren. Därefter har basen antagits vara konstant 2018 och 2019,
det vill säga på samma nivå som 2017.
I beräkningarna för övriga annonser och reklam har konstanta volymer
antagits för hela beräkningsperioden, det vill säga i enlighet med
Finansdepartementets beräkningskonventioner. Att ett avsteg inte görs i
denna del beror på att minskningen av skatteintäkter inte varit lika kraftig
samt att dess orsak inte framstår som lika klar som för annonser i
periodiska publikationer.

13

s. 14 Kontrollera mot PDF

5.2

Effekter för företag och andra skattskyldiga

Enligt uppgift från Skatteverket uppgick antalet skattskyldiga för
reklamskatt 2014 till ca 4 800, varav en mycket stor del bestod av mindre
företag och idrottsföreningar. År 2014 redovisades reklamskatt för
31 periodiska publikationer. För 22 av dessa publikationer redovisades
en skattepliktig omsättning som överskred gränsen för återbetalning,
varigenom reklamskatt också behövde betalas. Av övriga skattskyldiga,
som redovisar reklamskatt för annons i annonsblad, katalog, program
eller annan form som inte utgör periodisk publikation eller för reklam,
redovisade ca 2 500 mindre än 5 000 kronor i reklamskatt och
3 200 redovisade mindre än 10 000 kronor i reklamskatt. Av dessa
3 200 skattskyldiga redovisade ca 1 500 inte någon reklamskatt alls
(många skattskyldiga redovisar reklamskatt endast för vissa år men är
hela tiden skattskyldiga).
De föreslagna sänkningarna av reklamskattesatserna 2017 och 2019
medför positiva effekter för samtliga skattskyldiga som betalar
reklamskatt, då dessa behöver betala mindre reklamskatt efter
förändringarna. Exempelvis får en skattskyldig som i dag betalar
5 000 kronor per år i reklamskatt (med skattesatsen 8 procent) en
sänkning av skatten med 219 kronor per år från och med 2017 och en
sammanlagd skattesänkning med 688 kronor per år från och med 2019.
En skattskyldig som i dag betalar 10 000 kronor per år i reklamskatt
(med skattesatsen 8 procent) erhåller 2017 en sänkning av skatten med
438 kronor per år och en sammanlagd skattesänkning med 1 376 kronor
per år från och med 2019.
Höjningen av gränsen för återbetalning av reklamskatt för annonser i
självständig periodisk publikation ger samtliga skattskyldiga som
redovisar reklamskatt avseende sådana annonser ett större s.k.
grundavdrag. Grundavdraget kommer då uppgå till 1,875 miljoner kronor
i stället för nuvarande 1,5 miljoner kronor. För 2017 beräknas
reklamskatt behöva betalas avseende färre än 10 periodiska
publikationer, att jämföra med 22 stycken 2014. Minskningen beror både
på den antagna minskningen av reklamskatteintäkter på i genomsnitt
10 procent per år 2015-2017 och på den föreslagna höjningen av gränsen
för återbetalning. Den förstnämnda faktorn står för den större delen av
minskningen. Dessa uppskattningar är dock osäkra med anledning av att
det är svårt att närmare bedöma hur annons- och reklammarknaden
kommer att utvecklas under kommande år.
Höjningen av redovisningsgränsen för reklamskatt för annonser i
annonsblad, katalog, program eller annan form som inte utgör periodisk
publikation och reklam beräknas leda till att ca 700 skattskyldiga inte
längre kommer vara redovisningsskyldiga för reklamskatt (och därmed
inte längre heller behöver betala någon reklamskatt). Av dessa ca 700
antas fler än hälften vara idrottsföreningar. Förslaget leder därmed till
minskade kostnader och en minskad administrativ börda för mindre
företag och idrottsföreningar som inte längre behöver redovisa och betala
in reklamskatt.
Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på det jämställdhetspolitiska
delmålet om ekonomisk jämställdhet. Detta med anledning av att
14

s. 15 Kontrollera mot PDF

förslaget beloppsmässigt endast innebär mindre förändringar för de flesta
skattskyldiga.

5.3

Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget medför ökade kostnader för Skatteverket med ca
300 000 kronor för anpassning till nya nivåer på skattesatser och gränser
som träder i kraft 2017 och motsvarande summa för att hantera
förändringarna 2019. Några speciella informationsinsatser bedöms inte
behövas. Den administrativa bördan för Skatteverket minskar något med
anledning av att antalet redovisningsskyldiga för reklamskatt minskar i
och med att gränsen för redovisningsskyldigeten för övriga annonser och
reklam höjs. Samtidigt uppkommer initialt något ökad administration för
Skatteverket för att åtgärda omedvetna fel i skattskyldigas redovisning
med anledning av förändringarna. Tillkommande kostnader för
Skatteverket bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka
arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller
medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

6

Författningskommentar

6.1

Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam

Detta första av två lagförslag avseende lagen om skatt på annonser och
reklam omfattar ändringar som avses träda i kraft den 1 januari 2017.
12 §
I första stycket ändras skattesatsen för annons i periodisk publikation från
3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam
från 8 procent till 7,65 procent.
I paragrafens andra stycke ändras skattesatsen för annons i annonsblad,
katalog eller program från 8 procent till 7,65 procent.
16 §
I paragrafen ändras gränsen för redovisningsskyldigheten för reklamskatt
för reklam och andra annonser än annonser i periodiska publikationer
från 20 000 kronor till 60 000 kronor. I paragrafen görs också några
mindre, språkliga justeringar.
24 §
I första stycket ändras gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende
annonser i självständig periodisk publikation från ett belopp motsvarande
en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till ett belopp
15

s. 16 Kontrollera mot PDF

motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 75 miljoner kronor för
helt år. I första stycket görs också några mindre, språkliga justeringar.
I tredje stycket görs en språklig justering.
26 §
I fjärde stycket ändras skattesatsen för reklamskatt vid import från
8 procent till 7,65 procent.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagen träder i kraft den 1 januari 2017. Äldre bestämmelser ska
fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet. Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då
skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

6.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam

Detta andra av två lagförslag avseende lagen om skatt på annonser och
reklam omfattar ändringar som avses träda i kraft den 1 januari 2019.
12 §
I första stycket ändras skattesatsen för annons i periodisk publikation från
2,5 procent till 1 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam
från 7,65 procent till 6,9 procent.
I paragrafens andra stycke ändras skattesatsen för annons i annonsblad,
katalog eller program från 7,65 procent till 6,9 procent.
26 §
I fjärde stycket ändras skattesatsen för reklamskatt vid import från
7,65 procent till 6,9 procent.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagen träder i kraft den 1 januari 2019. Äldre bestämmelser ska
fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet. Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då
skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

16

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.