Sök i Ratio Lex

Tidsbegränsad vapenamnesti 2018

2016-10-27 · 33 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Promemoria Tidsbegränsad vapenamnesti 2018 (Justitiedepartementet, 2016-10-27)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tidsbegränsad vapenamnesti
2018

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehåll

1

Promemorians huvudsakliga innehåll ............................. 5

2

Författningsförslag ....................................................... 7

2.1

Förslag till lag (201X:XXX) om ansvarsfrihet vid vissa
vapenbrott ................................................................................. 7

3

Regler för innehav av skjutvapen ................................... 9

3.1

Krav på tillstånd för att få inneha skjutvapen ......................... 9

3.2

Vapenbrott .............................................................................. 10

4

Ansvarsfrihet för vapenbrott ........................................ 11

4.1

Tidigare vapenamnestier i Sverige .......................................... 12

4.2

Några andra länders erfarenheter av vapenamnestier ........... 14

5

En ny vapenamnesti .................................................. 17

5.1

Skälen för en ny vapenamnesti ............................................... 17

5.2

En tidsbegränsad vapenamnesti ............................................. 19

5.3

Den närmare utformningen av amnestin ............................... 20
5.3.1
Förutsättningarna för att få amnesti enligt
lagen.......................................................................... 20
5.3.2
Förfarandet med inlämnad egendom ..................... 21

6

Amnestiperioden och lagens giltighetstid ..................... 25

6.1

När ska amnestin pågå? .......................................................... 25

6.2

När ska lagen upphöra att gälla? ............................................ 25

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Konsekvenser ............................................................ 27

7.1

Ekonomiska konsekvenser .................................................... 27

7.2

Information om vapenamnestin till allmänheten ................. 27

7.3

Utvärdering ............................................................................. 27

8

Författningskommentar .............................................. 29

s. 5 Kontrollera mot PDF

1

Promemorians huvudsakliga
innehåll

I promemorian föreslås att en ny tidsbegränsad s.k. vapenamnesti
genomförs under våren 2018. Förslaget innebär att den som
innehar skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det inte ska
dömas till ansvar för innehavet om han eller hon frivilligt lämnar in
eller låter någon annan lämna in vapnet eller ammunitionen till
Polismyndigheten under perioden februari–april 2018. Skjutvapen
och ammunition som har lämnats in till Polismyndigheten ska som
huvudregel tillfalla staten och därefter förstöras.

5

s. 7 Kontrollera mot PDF

2

Författningsförslag

2.1

Förslag till lag (201X:XXX) om ansvarsfrihet vid
vissa vapenbrott

Härigenom föreskrivs följande.
1 § Den som innehar ett skjutvapen eller ammunition utan att ha
rätt till det ska inte dömas till ansvar för detta enligt 9 kap. 1 §, 1a §
eller 2 § första stycket d vapenlagen (1996:67), om han eller hon
frivilligt lämnar in eller låter någon annan lämna in vapnet eller
ammunitionen till Polismyndigheten under perioden februari–april
2018.
Det som sägs om skjutvapen i denna lag gäller även sådana
föremål som anges i 1 kap. 3 § vapenlagen.
2 § Den som lämnar in eller låter någon annan lämna in
skjutvapen eller ammunition enligt 1 § har rätt att vara anonym.
3 § Skjutvapen och ammunition som har lämnats in enligt 1 §
tillfaller staten.
Detta gäller inte om egendomen har lämnats in utan ägarens
samtycke och ägaren gör anspråk på egendomen. Om egendomens
ägare är känd, ska ett sådant anspråk göras inom en månad från det
att ägaren fick del av en underrättelse från Polismyndigheten om
att egendomen lämnats in till myndigheten. I annat fall ska
anspråket göras inom tre månader från det att egendomen
lämnades in.
4 § Skjutvapen och ammunition som har tillfallit staten enligt 3 §
ska förstöras, om egendomen inte behövs för musealt eller militärt
ändamål eller för Polismyndighetens verksamhet.

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare
föreskrifter om hanteringen av skjutvapen och ammunition som
har lämnats in enligt denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2018.
2. Lagen upphör att gälla vid utgången av augusti 2019.

8

s. 9 Kontrollera mot PDF

3

Regler för innehav av skjutvapen

3.1

Krav på tillstånd för att få inneha skjutvapen

Enligt 2 kap. vapenlagen (1996:67) krävs det tillstånd av
Polismyndigheten för att få inneha skjutvapen eller ammunition.
Tillstånd krävs också för att få inneha sådana föremål som i
vapenlagen jämställs med skjutvapen, t.ex. tårgasanordningar och
vissa vapendelar. Tillstånd krävs vidare för att driva handel med
skjutvapen och för att yrkesmässigt ta emot skjutvapen för
reparation eller översyn. De sistnämnda typerna av tillstånd
innefattar även rätt att inneha de vapen som vapenhandlar- eller
reparationstillståndet omfattar.
Undantag från krav på tillstånd gäller för den som har fyllt 18
år, om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra
jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen)och vapnet är
antingen ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett
annat liknande utskjutningsmedel som är avsett för målskjutning,
eller om det är ett harpunvapen.
I 3 kap. vapenlagen finns bestämmelser om under vilka
förutsättningar den som har tillstånd att inneha ett vapen får låna
ut det till någon annan. Utgångspunkten är att det krävs tillstånd av
Polismyndigheten för att få göra det. Undantag gäller dock bl.a. för
lån av ett vapen vid enstaka tillfällen under de förutsättningar som
anges i 3 kap. 1 § a andra stycket, samt vid utlåning från ett
auktoriserat bevakningsföretag till företagets väktare i samband
med ett bevakningsuppdrag som kräver beväpning, förutsatt att
väktaren har tillstånd att låna vapen för det ändamålet (3 kap. 7 §).
Bestämmelserna riktar sig till utlånaren, men innebär också att den
som genom lån innehar ett vapen som lånats ut i strid med
bestämmelserna inte har rätt att inneha vapnet.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

Regler för innehav av vapen

3.2

Vapenbrott

Att inneha skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det är
straffbart. Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha
rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon
som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till
fängelse i högst två år (9 kap. 1 § första stycket vapenlagen). Om
brottet är grovt döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst ett
och högst fyra år, är det synnerligen grovt döms för synnerligen
grovt vapenbrott till fängelse i lägst tre och högst sex år (9 kap.
1 a §). Är brottet ringa, eller om gärningen har begåtts av
oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader (9
kap. 1 § andra stycket). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
innehar ammunition utan att vara berättigad till det döms, om
gärningen inte är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader
(9 kap. 2 § d).

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

4

Ansvarsfrihet för vapenbrott

Vid varje given tidpunkt finns det vapen i Sverige som innehas av
personer som inte har rätt att inneha dem. Ibland rör det sig om
vapen som innehavaren har skaffat sig trots att denne är fullt
medveten om att det är olagligt. Många gånger kan det dock handla
om vapen som en person upptäcker att han eller hon innehar utan
att ha varit medveten om det. Så kan t.ex. vara fallet när en person
hittar ett vapen i sin bostad sedan en anhörig har flyttat eller avlidit.
Bland dessa personer finns det sannolikt ett flertal som skulle vilja
göra sig av med vapnet men som inte vågar lämna in det till
Polismyndigheten av rädsla för att dömas för vapenbrott. Samtidigt
ligger det i samhällets intresse att få kontroll över sådana vapen,
särskilt som dessa vapen sannolikt i större utsträckning än lagligt
innehavda vapen förvaras på ett sätt som inte är betryggande från
säkerhetssynpunkt.
En särskild regel som begränsar möjligheten att väcka åtal för
olaga innehav i vissa fall
I syfte att få personer som innehar vapen olagligt att lämna in dem
till polisen finns sedan den 1 juli år 2000 en permanent särskild
åtalsregel i 9 kap. 7 § vapenlagen. Enligt den får åtal mot någon som
frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till
Polismyndigheten väckas endast om det är motiverat från allmän
synpunkt. Som exempel på när det kan vara motiverat att väcka åtal
nämndes i förarbetena den situationen att en person beslutar sig för
att lämna in ett skjutvapen till polisen först i och med att han eller
hon riskerar att upptäckas och inlämnandet därför inte är frivilligt i
egentlig mening. Ett annat exempel som gavs på när åtal kan vara
befogat är när det olagliga vapeninnehavet är av allvarligare slag,

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

Ansvarsfrihet för vapenbrott

t.ex. när det avser ett vapen utan lagligt användningsområde (prop.
1999/2000:27 s. 100).
Vapenamnesti
Ytterligare ett sätt att minska antalet vapen som innehas olagligt,
som har använts såväl i Sverige som i andra länder, är att införa s.k.
vapenamnesti. Ordet amnesti kommer från grekiskans ”amnestia”
som betyder glömska. I denna promemoria används begreppet
”vapenamnesti” i betydelsen ”ansvarsfrihet för brott mot
vapenlagen som består i olovligt innehav av ett tillståndspliktigt
vapen eller tillståndspliktig ammunition” (jfr prop. 2006/07:20 s. 6
och prop. 2012/13:38 s. 6).

4.1

Tidigare vapenamnestier i Sverige

Det har genomförts tre tidsbegränsade vapenamnestier i Sverige.
Den första genomfördes under perioden juli–september 1993, den
andra under perioden mars–maj 2007, och den senaste under
perioden mars–maj 2013.
Lagen (1993:206) om ansvarsfrihet vid olaga vapeninnehav
Den första lagen om vapenamnesti trädde i kraft den 1 juli 1993
och gällde till utgången av 1994. I lagen föreskrevs att den som
innehade ett skjutvapen eller ammunition utan att vara berättigad
till det inte skulle dömas till ansvar för brott enligt vapenlagen, om
han eller hon frivilligt lämnade eller lät lämna in vapnet eller
ammunitionen till en polismyndighet under tiden juli–september
1993. Inlämnaren behövde inte lämna uppgift om sin identitet.
Egendom som lämnades in vars ägare inte var känd tillföll staten.
Detsamma gällde sådan egendom vars ägare var känd men där
ägaren avstått från att ta tillbaka egendomen efter att ha beretts
tillfälle till det. Av lagen följde vidare att egendom som hade
tillfallit staten skulle förstöras, om den inte behövdes för musealt,
militärt eller annat liknande ändamål.

12

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ansvarsfrihet för vapenbrott

Under amnestin lämnades totalt 17 050 skjutvapen in till
polismyndigheterna, huvudsakligen gevär och enhandsvapen, samt
15 ton ammunition. Merparten av vapnen lämnades in under de
sista två veckorna.
Lagen (2007:11) om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott
Den andra lagen om vapenamnesti trädde i kraft den 1 mars 2007
och gällde till den 1 september 2008. Lagen överensstämde i sak
med 1993 års lag, men den tidsperiod då olagligt innehavda vapen
och ammunition kunde lämnas in straffritt var mars–maj 2007.
Vidare angavs att egendom som hade tillfallit staten skulle
förstöras, om den inte behövdes för musealt eller militärt ändamål
eller för Statens kriminaltekniska laboratoriums (SKL) verksamhet.
Att SKL:s eventuella behov nämndes uttryckligen innebar en
precisering av skrivningen ”annat liknande ändamål” i 1993 års lag.
Av den återrapportering och utvärdering av lagen och dess
tillämpning som Rikspolisstyrelsen lämnade framgår bl.a. följande.
Under amnestin lämnades totalt nästan 14 000 illegala vapen och
vapendelar in till polismyndigheterna, huvudsakligen gevär och
enhandsvapen, men även knappt 30 kulsprutepistoler och tre
automatkarbiner, samt mer än 14 ton ammunition.
Lagen (2013:25) om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott
Den senaste vapenamnestin genomfördes under perioden mars
t.o.m. maj 2013. Lagen trädde i kraft den 1 mars 2013 och gällde till
den 1 september 2014. Den var i övrigt identisk med 2007 års lag,
med undantag för att den innehöll ett nytt andra stycke i 1 §, som
förtydligade att det som sas i lagen om skjutvapen även gällde
sådana föremål som anges i 1 kap. 3 § vapenlagen.
Av Rikspolisstyrelsens rapport (Ju2014/79557/L4) som
innehåller en redovisning och utvärdering av amnestin framgår bl.a.
följande. Under perioden lämnades över 15 000 illegala skjutvapen
in till polismyndigheterna, däribland över 4 000 enhandsvapen,
varav 95 procent fungerade. Därutöver lämnades det in fyra
automatkarbiner, fyra kulsprutegevär och ett trettiotal
kulsprutepistoler, så gott som samtliga fungerande, samt över 36

13

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ansvarsfrihet för vapenbrott

ton ammunition. Kostnaden för förfarandet uppgick till omkring
380 kr per vapen, en kostnad som Rikspolisstyrelsen fann
förhållandevis låg med tanke på att antalet vapen som hade kunnat
komma att missbrukas eller användas vid brott framgångsrikt hade
reducerats.
Av utvärderingen framgår vidare att i stort sett samtliga
polismyndigheter ansåg att lagstiftningen och föreskrifterna var
tydliga och bra.

4.2

Några andra länders erfarenheter av
vapenamnestier

Danmark
I Danmark har det genomförts ett antal s.k. frit lejde-aktioner
under åren 1970 till 2013. Aktionerna innebar en rätt att lämna in
registreringspliktiga vapen utan att riskera straff för det olagliga
innehavet. Det gavs också möjlighet att efterregistrera vapnen.
Vapenlagens krav för att få tillstånd sänktes dock inte, vilket
innebar att det var få som beviljades tillstånd.
Under den frit lejde-aktion som genomfördes år 2009 lämnades
knappt 9 600 skjutvapen, samt mängder av vapendelar, ammunition
och sprängämnen in till polisen. Den senaste aktionen
genomfördes under juni månad 2013. Bakgrunden till aktionen var
en ändring i den danska vapenlagen som medförde att det numera
är olagligt att inneha luft- eller fjädervapen med en kaliber över 4,5
mm utan att anmäla innehavet till polisen för registrering.
Aktionen medgav dock också möjlighet att anonymt lämna in
andra illegala vapen. Amnestin resulterade i att drygt 1 700 vapen
och 54 ton ammunition lämnades in till polisen.
Norge
Under perioden september 2003 t.o.m. augusti 2004 genomfördes
en landsomfattande vapenamnesti i Norge. Amnestin föregicks av
en drygt tre månader lång provamnesti i vissa delar av landet.
Under den årslånga vapenamnestin lämnades drygt 35 700 vapen in.

14

s. 15 Kontrollera mot PDF

Ansvarsfrihet för vapenbrott

Under 2008 genomfördes en ny tidsbegränsad vapenamnesti.
Amnestin genomfördes i huvudsak på samma sätt som den tidigare,
dock under en väsentligt kortare tidsperiod, maj–september. Under
amnestiperioden lämnades drygt 7 000 vapen in, varav närmare
5 000 under den sista månaden. Sedan denna amnesti hade avslutats
infördes en skärpt praxis för efterregistrering av oregistrerade
vapen som innebär att ägaren endast i undantagsfall får behålla
vapnet och då i deaktiverat skick.
Det huvudsakliga syftet med de landsomfattande tidsbegränsade
vapenamnestierna var att öka kontrollen över civila vapen i privat
ägo. I förarbetena till den första vapenamnestin angavs att en viktig
förutsättning för att tidsbegränsa vapenamnestin var att polisen
även då en amnesti inte pågår har möjlighet att, om den finner det
lämpligt, besluta om efterregistrering av oregistrerade vapen.
I augusti 2011 gavs en oberoende kommission, den s.k. 22 julikommisjonen, i uppdrag att granska och dra lärdom av attacken
mot regeringskvarteren och massakern på Utøya den 22 juli 2011.
Kommissionen la fram sin rapport den 13 augusti 2012, NOU
2012:14. I rapporten förordar kommissionen att systemet med
vapenamnestier används även framöver.
Finland
I Finland gäller sedan den 1 januari 2004 en permanent
vapenamnesti. Amnestin omfattar skjutvapen, vapendelar,
patroner, särskilt farliga projektiler samt sprängämnen. Den
innebär bl.a. att ägaren till ett inlämnat skjutvapen har möjlighet att
söka tillstånd för vapnet, försätta det i varaktigt obrukbart skick
eller inom tre månader överlåta det till någon som har tillstånd att
inneha ett sådant vapen alternativt överlåta det till staten utan
ersättning. I det sistnämnda fallet säljer polisen vapnet för ägarens
räkning på offentlig auktion. De skjutvapen som inte har blivit
sålda på auktion övergår i statens ägo. Skjutvapen vars ägare inte är
kända samt alla olagliga vapendelar, gassprayer, patroner och
särskilt farliga projektiler övergår direkt i statens ägo.
Det första året lämnades drygt 8 600 skjutvapen in till polisen.
Under de tre senaste åren har det lämnats in drygt 1 500, knappt
1 300, samt drygt 1 100 skjutvapen per år. Därutöver har en stor

15

s. 16 Kontrollera mot PDF

Ansvarsfrihet för vapenbrott

mängd vapendelar, ammunition och sprängämnen lämnats in sedan
amnestin började gälla.

16

s. 17 Kontrollera mot PDF

5

En ny vapenamnesti

5.1

Skälen för en ny vapenamnesti

Förslag: En ny vapenamnesti ska genomföras.

Skälen för förslaget
Tillgång till skjutvapen utgör ofta en förutsättning för att grova
brott ska komma till stånd. Förekomsten av skjutvapen kan också
medföra att en uppkommen våldssituation får betydligt svårare
följder än vad den annars skulle ha fått. Därför är det viktigt att se
till att berättigade vapeninnehav omgärdas av tillräcklig kontroll
och att åtgärder för att begränsa antalet illegala vapen vidtas.
Att minska mängden vapen som innehas utan tillstånd är
angeläget av flera skäl. Ett skäl är att innehavarens lämplighet att
inneha vapen inte har kontrollerats. Därigenom ökar risken för att
vapnen kommer till brottslig användning eller att det sker allvarliga
olyckor på grund av oförsiktig eller felaktig hantering. Ett annat
skäl är att sådana vapen sannolikt i större utsträckning än lagligt
innehavda vapen förvaras på ett sätt som inte är betryggande från
säkerhetssynpunkt. Detta kan leda till att vapnen stjäls och i ett
senare led används vid brott. En stor del av de skjutvapen som
kommer till brottslig användning utgörs av vapen som innehas
olagligt. Varje åtgärd som kan leda till en minskning av antalet
illegala vapen i omlopp bör därför övervägas.
Som har nämnts ovan gäller sedan år 2000 en särskild åtalsregel
som syftar till att uppmuntra personer som innehar vapen eller
ammunition utan att ha rätt till det att självmant lämna in dem till
Polismyndigheten(se avsnitt 4). Bestämmelsen innebär att åtal för

17

s. 18 Kontrollera mot PDF

En ny vapenamnesti

olovligt innehav av vapnet eller ammunitionen i en sådan situation
får väckas endast om det är motiverat från allmän synpunkt.
Skillnaden mellan genomförande av en vapenamnesti och att
tillämpa åtalsregeln är att det i det första fallet enbart görs en
bedömning av frivilligheten bakom inlämnandet, medan det i det
andra fallet görs en bedömning av om det är motiverat från allmän
synpunkt att väcka åtal eller inte.
De goda resultat som de vapenamnestier som har genomförts
efter införandet av den särskilda åtalsregeln har haft, ger anledning
att anta att bestämmelsen inte har fått fullt genomslag. Skälet till
detta är sannolikt dels att den inte är allmänt känd, dels att den –
för den som ändå känner till den – av de skäl som har redogjorts för
ovan inte framstår som lika trygg för den som vill göra sig av med
olagligt innehavda vapen och ammunition och undgå straff för
innehavet.
Både Brottsförebyggande rådet (Brå) och Polismyndigheten har
konstaterat att beväpningen och benägenheten att använda
skjutvapen har ökat inom kriminella kretsar. Brå har även
konstaterat att andelen skottskadade personer har ökat med
närmare 50 procent sedan 2006. Skjutningarna handlar ofta om
uppgörelser mellan olika kriminella grupperingar och inte sällan
sker dessa på allmän plats med fara för allmänheten. Ett exempel är
den tragiska skjutningen på Vårväderstorget i Biskopsgården våren
2015, då flera oskyldiga skadades i samband med en kriminell
uppgörelse som ledde till att två personer sköts till döds. Under
2015 beslagtogs över 1 300 illegala vapen i Sverige. Dessa
omständigheter tyder på att det fortsatt finns en ansenlig mängd
illegala vapen i omlopp i landet och att det med all sannolikhet även
har tillkommit ett inte obetydligt antal illegala vapen sedan
vapenamnestin 2013. Hur många av dessa vapen som skulle kunna
komma att lämnas in under en ny vapenamnesti går inte att
spekulera om. Inför 2007 års vapenamnesti framhöll regeringen att
det är naturligt att den första tillfälliga vapenamnesti som
genomförs i ett land har större effekt än därpå följande amnestier
(prop. 2006/07:20, s. 10). Det kan dock konstateras att 2007 års
amnesti hade ett nästan lika gott utfall som 1993 års amnesti.
Detsamma gäller vid en jämförelse mellan 2007 och 2013 års
amnestier (se avsnitt 4.1).

18

s. 19 Kontrollera mot PDF

En ny vapenamnesti

Eftersom de tidigare vapenamnestierna samtliga innebar en
betydande minskning av antalet okontrollerade vapeninnehav får
det antas att de även har haft en viss brottsförebyggande effekt.
Detta talar för att en ny vapenamnesti skulle kunna få ett positivt
resultat, inte bara genom att antalet illegala vapen i samhället
reduceras, utan även genom att riskerna för brott som begås med
användning av vapen minskar. En ny vapenamnesti bör därför
genomföras.

5.2

En tidsbegränsad vapenamnesti

Förslag: Den nya vapenamnestin ska vara begränsad i tiden.

Skälen för förslaget
En första fråga att ta ställning till är om den nya vapenamnestin bör
vara begränsad i tiden på det sätt som de tidigare vapenamnestierna
var eller om det finns skäl att införa en permanent vapenamnesti.
Inför genomförandet av såväl 2007 som 2013 års vapenamnesti
uttalade regeringen att övervägande skäl talade mot en
vapenamnesti som är obegränsad i tiden (prop. 2006/07:20, s. 11
och prop. 2012/13:38 s. 12 f.). Regeringen hänvisade bl.a. till risken
för att inlämnandet av skjutvapen skulle fördröjas och till att det
skulle kunna uppstå bevissvårigheter. Regeringen menade vidare att
en permanent amnesti skulle innebära en viss ständig
dubbelreglering i förhållande till den särskilda åtalsregel som gäller
vid frivilligt inlämnade av skjutvapen. Dessa skäl mot att införa en
permanent vapenamnesti gäller även idag.
Av dessa skäl finns det inte heller nu anledning att införa något
annat än en tidsbegränsad vapenamnesti. Vapenamnestin bör även
denna gång pågå under tre månader. Under denna tid bedöms
potentiella inlämnare ha tillräckligt med tid att utnyttja amnestin
samtidigt som kostnaderna för de säkerhetsarrangemang som
måste vidtas och upprätthållas vid inlämningsställena kan hållas på
en rimlig nivå. Därutöver bör beaktas att erfarenheterna från de
tidigare vapenamnestierna har visat att de flesta vapen lämnas in i
slutet av amnestiperioden.

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

En ny vapenamnesti

5.3

Den närmare utformningen av amnestin

5.3.1

Förutsättningarna för att få amnesti enligt lagen

Förslag: Den som innehar ett skjutvapen eller ammunition utan
att ha rätt till det ska inte dömas till ansvar för detta, om han
eller hon frivilligt lämnar in eller låter någon annan lämna in
vapnet eller ammunitionen till Polismyndigheten under
amnestiperioden. Den som lämnar in sådan egendom har rätt att
vara anonym.

Skälen för förslaget
När det gäller förutsättningarna för när ansvarsfrihet för olaga
innehav av skjutvapen och ammunition ska gälla finns det goda skäl
att som utgångspunkt använda lagen (2013:25) om ansvarsfrihet
vid vissa vapenbrott, en lag som i sin tur tog sin utgångspunkt i
lagen (2007:11) om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott. För detta
talar bl.a. det goda utfallet av respektive amnesti samt den
omständigheten att Rikspolisstyrelsen vid utvärderingen av 2013
års lag inte påtalade några problem vid tillämpningen av den lagen.
I likhet med vad som gällde vid de tidigare vapenamnestierna
bör ansvarsfrihet därför gälla när den som innehar ett skjutvapen
eller ammunition utan att ha rätt till det lämnar in eller låter någon
annan lämna in egendomen till Polismyndigheten. Om den som
innehar vapen eller ammunition inte själv lämnar in egendomen
utan ger någon annan i uppdrag att göra det bör ansvarsfriheten
gälla för dem båda. Amnestin bör omfatta alla skjutvapen och all
ammunition som det enligt vapenlagen krävs tillstånd för att få
inneha. Ansvarsfrihet bör, liksom vid de tidigare vapenamnestierna,
gälla endast om egendomen lämnas in frivilligt.
Även rätten att vara anonym bör gälla vid en ny amnesti,
eftersom det finns anledning att anta att det ökar benägenheten att
lämna in vapen. I rätten till anonymitet ligger att Polismyndigheten
inte får vidta någon undersökning eller några åtgärder i fråga om
innehavet gentemot inlämnaren av vapnet eller ammunitionen. Det
kan visserligen inte helt bortses från att möjligheten att vara

20

s. 21 Kontrollera mot PDF

En ny vapenamnesti

anonym kan skapa svårigheter vid utredningen av brott där vapnet
har använts. Svårigheterna bör dock inte överdrivas och det finns
inte heller några uppgifter om att rätten att vara anonym skapade
några problem i samband med de tidigare vapenamnestierna. Det är
dessutom inte särskilt sannolikt att ett skjutvapen som har använts
vid ett allvarligt brott lämnas in av någon som var delaktig i brottet.
Av dessa skäl är det svårt att motivera en skyldighet att identifiera
sig och rätt till anonymitet bör därför gälla även under den nya
vapenamnestin.
Det bör understrykas att ansvarsfriheten bara föreslås gälla för
det olagliga innehav som innehavaren av vapnet eller ammunitionen
har gjort sig skyldig till. Polismyndigheten kommer alltså att kunna
utföra sedvanliga kriminaltekniska undersökningar avseende
inlämnade föremål i syfte att utreda andra brott som har samband
med dessa. Det kan gälla brott begångna av såväl innehavaren som
av andra personer.
Ansvarsfrihet bör vidare endast inträda om vapnet eller
ammunitionen lämnas in till Polismyndigheten. Detta
överensstämmer med vad som gällde vid de tidigare amnestierna.
Egendomen bör kunna lämnas in på samtliga polisstationer i landet.
Om det visar sig att det finns polisstationer som har svårt att
förvara vapnen under handläggningstiden, bör detta problem kunna
lösas inom Polismyndigheten.
5.3.2

Förfarandet med inlämnad egendom

Förslag: Skjutvapen och ammunition som lämnas in till
Polismyndigheten med stöd av lagen ska som huvudregel tillfalla
staten. Om egendomen har lämnats in utan ägarens samtycke
ska dock ägaren ha rätt att göra anspråk på den. Egendom som
har tillfallit staten ska som huvudregel förstöras. I lagen ska
upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer kan meddela närmare föreskrifter om hanteringen av
skjutvapen och ammunition.

21

s. 22 Kontrollera mot PDF

En ny vapenamnesti

Skälen för förslaget
Ska lagen ge ägare möjlighet att göra anspråk på inlämnade
skjutvapen?
En fråga som inställer sig när en vapenamnesti ska införas är vad
som ska ske med egendom som lämnas in. Ett alternativ är att
vapnen och ammunitionen alltid ska tillfalla staten utan ersättning.
Ett annat är att ägaren bereds tillfälle att ansöka om tillstånd att
inneha egendomen eller att överlåta egendomen och att egendomen
annars ska lösas in av staten.
Som har framgått i avsnitt 4.2 hade ägaren till inlämnade vapen
vid de vapenamnestier som har genomförts i Danmark vissa
möjligheter att efterregistrera inlämnade vapen, dvs. att ansöka om
att få tillstånd att inneha dem, men endast ett fåtal fick det. Även
under vapenamnestierna i Norge har det funnits möjlighet till
efterregistrering, men vid den senaste år 2008 skärptes praxis så att
ägaren endast i undantagsfall fick behålla vapnen, och då i
deaktiverat skick (se avsnitt 4.2).
De svenska vapenamnestierna har samtliga varit utformade så att
om det var ägaren själv som hade lämnat in illegalt innehavd
egendom så hade denne inte någon möjlighet att ansöka om
innehavstillstånd. Detta motiverades bl.a. med att en ordning där
polismyndigheten tvingas dels att ta hand om vapen och
ammunition i avvaktan på att ägarens ansökan om innehavstillstånd
prövas, dels att, om en sådan ansökan inte görs eller beviljas, lösa in
egendomen, skulle kräva stora resurser (prop. 2006/07:20 s. 14 och
prop. 2012/13:38 s. 16). Vidare anfördes att det olagliga innehavet
ändå skulle kunna diskvalificera ägaren som vapeninnehavare
(a. prop. s. 16). Däremot gavs det när egendomen hade lämnats in
av någon annan än dess ägare, t.ex. då ägaren hade bestulits på
egendomen, under amnestierna möjlighet för ägaren att inom viss
tid göra anspråk på att återfå den, vilket som vid alla vapeninnehav
krävde att denne beviljades innehavstillstånd enligt vapenlagen. I
den situationen gavs ägaren möjlighet att inom viss tid framställa
anspråk på den inlämnade egendomen. För att ägaren skulle ha
möjlighet att ta till vara sin rätt var polismyndigheten skyldig att
kontrollera om det fanns någon känd ägare till egendomen och, i så
fall, att skicka en underrättelse om inlämnandet. Ägaren hade
22

s. 23 Kontrollera mot PDF

En ny vapenamnesti

därefter möjlighet att göra anspråk på egendomen inom en månad
från det han eller hon fick del av en sådan underrättelse. Även i de
fall då ägaren inte var känd, och polismyndigheten därför inte
kunde skicka någon underrättelse, gavs ägaren möjlighet att göra
sin rätt till den inlämnade egendomen gällande, då inom tre
månader från inlämnandet. En eventuell ansökan om tillstånd att
inneha inlämnade vapen prövades i enlighet med reglerna i
vapenlagen.
De skäl för vad som ska ske med inlämnad egendom i
förhållande till ägaren som har redogjorts för ovan, och som
innebär att egendomen som huvudregel tillfaller staten, gör sig
fortfarande gällande. En ny vapenamnesti bör därför även i detta
hänseende utformas på samma sätt som de tidigare.
Inlämnade vapen bör som huvudregel skrotas
Huvudregeln vid de tidigare vapenamnestierna var att inlämnade
vapen skulle skrotas, om de inte behövdes för vissa särskilt angivna
samhällsnyttiga ändamål. Detta motiverades med att eftersom ett
syfte med en vapenamnesti är att begränsa den totala mängden
vapen i samhället så bör skjutvapen och ammunition som har
tillfallit staten inte säljas eller på annat sätt komma ut i cirkulation
på nytt. Dessutom skulle det kunna uppfattas som stötande om
staten skulle tjäna pengar på vapen som har innehafts illegalt (prop.
2012/13:38 s. 16).
De ovan nämnda skälen för att inlämnade vapen som huvudregel
ska skrotas gör sig fortfarande gällande, inte minst mot bakgrund
av det ökade antalet skjutningar under senare år. Även i detta
avseende bör därför regleringen av en ny vapenamnesti utformas
som de tidigare vapenamnestierna.
Verkställighetsföreskrifter
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har
möjlighet att med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen närmare
reglera hur inlämnade vapen och inlämnad ammunition ska
hanteras.

23

s. 25 Kontrollera mot PDF

6

Amnestiperioden och lagens
giltighetstid

6.1

När ska amnestin pågå?

Förslag: Den nya vapenamnestin ska pågå under perioden
februari–april 2018.

Skälen för förslaget
För att en tidsbegränsad vapenamnesti ska få ett gott resultat bör
den inte sammanfalla med en period då potentiella inlämnare kan
tänkas vara bortresta en längre tid, dvs. under sommaren. Ett
ytterligare skäl för det är att Polismyndigheten inte bör belastas
med att hantera inlämnad egendom under den egna personalens
semesterledigheter. Med hänsyn till detta framstår det som lämpligt
att låta vapenamnestin pågå fr.o.m. februari t.o.m. april 2018.

6.2

När ska lagen upphöra att gälla?

Förslag: Den nya lagen ska upphöra att gälla vid utgången av
augusti 2019.

Skälen för förslaget
Det förhållandet att flertalet föremål som kommer att lämnas in
under amnestin kan förväntas komma in i slutet av perioden gör att
regler som avser hanteringen av inlämnade vapen måste gälla under
25

s. 26 Kontrollera mot PDF

Amnestiperioden och lagens giltighetstid

en längre tid än amnestin pågår. Det gäller t.ex. bestämmelserna om
Polismyndighetens skyldighet att underrätta vapnets ägare om
inlämnandet. Därtill kommer att amnestin sannolikt kommer att
generera en del förvaltningsärenden, t.ex. som avser personer som
med stöd av lagen gör anspråk på inlämnad egendom. För att
sådana ärenden ska kunna hinna avslutas måste lagens giltighet
sträcka sig längre än amnestiperioden. Vid de tidigare
vapenamnestierna upphörde respektive lag att gälla ett år och tre
månader efter amnestiperiodens slut, och det har vid utvärderingen
inte framkommit att det skulle ha varit för kort tid. Den nya lagen
om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott bör därför upphöra att gälla
vid utgången av augusti 2019. Det behövs inte några
övergångsbestämmelser.

26

s. 27 Kontrollera mot PDF

7

Konsekvenser

7.1

Ekonomiska konsekvenser

Genomförandet av en vapenamnesti medför ofrånkomligen
ekonomiska konsekvenser för Polismyndigheten. Hur stora
kostnader det kan röra sig om är svårt att bedöma eftersom det inte
går att veta hur många vapen och hur mycket ammunition som
kommer in under amnestin. Vid utvärderingen av den förra
vapenamnestin uppskattade Rikspolisstyrelsen den totala
kostnaden per inlämnat vapen till ca 380 kronor (se avsnitt 4). Med
det som utgångspunkt kan genomförandet av en ny vapenamnesti
inte antas medföra större kostnader än att de ryms inom
Polismyndighetens befintliga anslag. På sikt kan kostnaderna för
samhället förväntas minska.

7.2

Information om vapenamnestin till allmänheten

För att en vapenamnesti ska få avsedd effekt är det mycket viktigt
att allmänheten får kännedom om den och förstår vad den innebär,
bl.a. vilka föremål som omfattas. En informationskampanj bör
därför genomföras. Informationen bör lämnas i god tid före och
under hela inlämningstiden. Polismyndigheten bör svara för
informationen till allmänheten om lagen.

7.3

Utvärdering

Det övergripande syftet med alla vapenamnestier är att samla in så
många illegala vapen som möjligt. En vapenamnesti kan utformas
på flera olika sätt. För att det ska bli möjligt att bedöma om den
föreslagna lagen på bästa sätt har tillgodosett de syften som

27

s. 28 Kontrollera mot PDF

Konsekvenser

eftersträvas bör, i likhet med de två senaste vapenamnestierna,
tillämpningen av lagen utvärderas. Polismyndigheten bör ges i
uppdrag att utvärdera vapenamnestin.

28

s. 29 Kontrollera mot PDF

8

Författningskommentar

1 § Den som innehar ett skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt
till det ska inte dömas till ansvar för detta enligt 9 kap. 1 §, 1 a § eller
2 § första stycket d vapenlagen (1996:67), om han eller hon frivilligt
lämnar in eller låter någon annan lämna in vapnet eller
ammunitionen till Polismyndigheten under perioden februari–april
2018.
Det som sägs om skjutvapen i denna lag gäller även sådana föremål
som anges i 1 kap. 3 § vapenlagen.
I paragrafen anges under vilka förutsättningar en person inte ska
dömas till ansvar för en gärning som utgör brott enligt 9 kap. 1 §,
1 a § eller 2 § första stycket d vapenlagen (1996:67). Frågan
behandlas i avsnitt 5.3.1.
Av paragrafens första stycke framgår att amnestin omfattar
skjutvapen och ammunition. Amnestin omfattar alla skjutvapen
och all ammunition som är tillståndspliktig enligt vapenlagen. Ett
tillstånd eller en rätt att inneha ett skjutvapen för skjutning medför
även rätt att inneha ammunition till vapnet. Detta gäller under
förutsättning att ammunitionen är avsedd för det ändamål som
tillståndet eller rätten till innehavet av vapnet avser, se 2 kap. 8 §
vapenlagen.
Av andra stycket följer att vad som sägs om skjutvapen även
gäller sådana föremål som anges i 1 kap. 3 § vapenlagen. Det
innebär att bl.a. tårgasanordningar och tillståndspliktiga vapendelar
omfattas av amnestin.
Ansvarsfriheten gäller bara för det olagliga innehavet och inte
för andra brott som har samband med vapnet eller ammunitionen.
Det innebär att lagen inte ger ansvarsfrihet vid exempelvis olovlig
införsel av vapen. Om ett vapen som har förts in olovligen till

29

s. 30 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

Sverige lämnas in är således endast innehavet straffritt, inte den
illegala införseln.
Ansvarsfrihet gäller endast om vapnen eller ammunitionen
lämnas in frivilligt. Frivillighet bör inte anses föreligga om
innehavaren har särskilda skäl att utgå ifrån att han eller hon står
inför att bli upptäckt och därför känner sig tvingad att lämna in
vapnet, t.ex. i samband med en husrannsakan eller en
kroppsvisitation. Däremot bör frivillighet anses föreligga då en
person lämnar in ett vapen därför att han eller hon bedömer den
allmänna risken för att bli upptäckt som alltför stor. Viss ledning
bör kunna hämtas från tolkningen av frivillighetsbegreppet i 23
kap. 3 § brottsbalken.
Ansvarsfrihet gäller endast om vapnen eller ammunitionen
lämnas till Polismyndigheten. Kravet på att vapnen eller
ammunitionen ska lämnas till Polismyndigheten bör dock också
anses uppfyllt om egendomen överlämnas till en enskild polisman
som befinner sig i anslutning till myndighetens lokaler.
2 § Den som lämnar in eller låter någon annan lämna in skjutvapen
eller ammunition enligt 1 § har rätt att vara anonym.
Av paragrafen framgår att den som lämnar in eller låter någon
annan lämna in vapen eller ammunition enligt 1 § har rätt att vara
anonym. Frågan behandlas i avsnitt 5.3.1.
Rätten till anonymitet innebär att Polismyndigheten inte får
fråga den som lämnar in vapen eller ammunition vem som har
innehaft egendomen eller göra några andra efterforskningar när det
gäller det olagliga innehavet. Eftersom ansvarsfriheten endast gäller
för det olagliga innehavet som innehavaren har gjort sig skyldig till
får dock Polismyndigheten utreda eventuella andra brott som har
samband med den inlämnade egendomen.
3 § Skjutvapen och ammunition som har lämnats in enligt 1 § tillfaller
staten.
Detta gäller inte om egendomen har lämnats in utan ägarens
samtycke och ägaren gör anspråk på egendomen. Om egendomens
ägare är känd, ska ett sådant anspråk göras inom en månad från det

30

s. 31 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

att ägaren fick del av en underrättelse från Polismyndigheten om att
egendomen lämnats in till myndigheten. I annat fall ska anspråket
göras inom tre månader från det att egendomen lämnades in.
I paragrafen anges vad som sker med de vapen och den ammunition
som lämnas in. Frågan behandlas i avsnitt 5.3.2.
Av bestämmelsens första stycke följer att vapen och
ammunition som lämnas in till Polismyndigheten som huvudregel
tillfaller staten. Det innebär att äganderätten till egendomen
övergår från ägaren till staten. Den tidigare ägaren har inte rätt till
någon ersättning.
I andra stycket behandlas situationen att vapen och ammunition
har lämnats in utan ägarens samtycke eller vetskap. Ägaren ges i
dessa fall möjlighet att efter inlämnandet inom särskilt angivna
tidsfrister göra anspråk på egendomen. Om det finns en känd ägare
till den inlämnade egendomen ska Polismyndigheten skicka en
underrättelse om inlämnandet till honom eller henne. Av
vapenregistren framgår visserligen normalt inte vem som äger ett
vapen utan enbart vem som har tillstånd att inneha det. Vanligtvis
är emellertid tillståndshavaren och ägaren en och samma person. En
vapenägare som har låtit någon annan inneha hans eller hennes
vapen får med andra ord finna sig i att det är tillståndshavaren som
kommer att kontaktas av Polismyndigheten. Om tillståndshavaren
upplyser Polismyndigheten om att det är någon annan som äger
vapnet och vem det är, ska Polismyndigheten givetvis skicka en
underrättelse direkt till ägaren.
När ägaren har underrättats om att dennes vapen eller
ammunition har lämnats in har han eller hon en månad på sig att
göra anspråk på egendomen. Tidsfristen börjar löpa den dag då
ägaren får del av underrättelsen från Polismyndigheten. Även ägare
som inte är kända för Polismyndigheten, har möjlighet att göra
anspråk på egendomen. Ett sådant anspråk ska göras inom tre
månader från den dag då egendomen lämnades in till
Polismyndigheten. Denna tidsfrist gäller även i de fall en
underrättelse om inlämnandet har skickats till någon annan än
ägaren.
Om ägaren gör anspråk på egendom med stöd av denna
bestämmelse, tillfaller egendomen inte staten. Möjligheten att
lämna ut egendomen till ägaren styrs dock inte av lagen om

31

s. 32 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

ansvarsfrihet för vissa vapenbrott utan av vapenlagens regler. Det
innebär att egendomen inte får lämnas ut till ägaren om denne inte
har tillstånd att inneha egendomen.
Polismyndigheten kommer normalt inte att kunna härleda
ammunition till en innehavare om ammunitionen har lämnats in
separat. Ammunition registreras inte på samma sätt som vapen och
är vanligen inte heller märkt. Förpackningar med ammunition som
har tillverkats efter den 1 juli 2010 ska visserligen vara märkta på
visst sätt, se 2 a kap. 6 § vapenlagen, men dessa uppgifter registreras
inte i vapenregistren. I undantagsfall kan dock omständigheterna
vara sådana att det finns anledning att anta att ammunitionen
tillhör en bestämd person. Om inlämnad ammunition är märkt
genom t.ex. en adresslapp på en låda, ska Polismyndigheten
kontrollera om personen i fråga är ägare till ammunitionen och i så
fall ge honom eller henne tillfälle att göra anspråk på egendomen.
4 § Skjutvapen och ammunition som har tillfallit staten enligt 3 § ska
förstöras, om egendomen inte behövs för musealt eller militärt
ändamål eller för Polismyndighetens verksamhet.
Av paragrafen framgår att vapen och ammunition som har tillfallit
staten som huvudregel ska förstöras. Frågan behandlas i avsnitt
5.3.2. Undantag gäller bl.a. om egendomen behövs i
Polismyndighetens verksamhet. Det kan t.ex. handla om behovet
av att utföra tekniska undersökningar i en utredning som rör ett
brott där ett inlämnat vapen misstänks ha använts eller om vapnet
behövs som bevismaterial. Det kan också vara värdefullt att spara
inlämnad
egendom
i
Nationellt
forensiskt
centrums
referenssamling.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter
om hanteringen av skjutvapen och ammunition som har lämnats in
enligt denna lag.
Paragrafen upplyser om att det finns en möjlighet för regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela
föreskrifter om hanteringen av de skjutvapen och den ammunition

32

s. 33 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

som har lämnats in enligt lagen. Det kan t.ex. vara föreskrifter om
hur ägaren ska framställa anspråk enligt 3 § andra stycket och om
vem som ska ta hand om egendom som har lämnats in, jfr den
numera upphävda förordningen (2013:26) om hantering av
skjutvapen och ammunition som lämnats in till en polismyndighet,
som kompletterade 2013 års lag om ansvarsfrihet vid vissa
vapenbrott.

33

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.