Vissa timplanefrågor U2015/06066/S
2016-01-29 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Promemoria Vissa timplanefrågor U2015/06066/S (Utbildningsdepartementet, 2016-01-29)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Promemoria
2015-12-23
Utbildningsdepartementet
Vissa timplanefrågor
U2015/06066/S
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ........................................................................................3
1
Författningsförslag.............................................................................4
1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).................4
1.2 Förslag till förordning om ändring i skolförordningen
(2011:185) ..............................................................................................8
2
Utökad undervisningstid i matematik ............................................15
2.1 Skälen för förslaget ................................................................15
3
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .................................19
3.1 Skälen för förslaget ................................................................19
4
Konsekvenser....................................................................................20
4.1 Konsekvenser i enlighet med finansieringsprincipen ..........20
4.2 Ekonomiska konsekvenser för staten ...................................20
4.3 Ekonomiska konsekvenser för enskilda huvudmän ............21
4.4 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ................21
4.5 Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män ....21
4.6 Konsekvenser för barn och elever .........................................22
4.7 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.........................22
5
Författningskommentar ..................................................................23
5.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) med
ikraftträdande den 1 juli 2016 .............................................................23
Referenser ...............................................................................................24
3
Sammanfattning
I denna promemoria föreslås att undervisningstiden i matematik utökas
med ytterligare 105 timmar i de obligatoriska skolformerna inom skolväsendet. Detta motsvarar en timme per vecka i tre årskurser i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Det föreslås också att undervisningstiden i matematik utökas med 105 timmar för elever som läser
ämnen i grundsärskolan.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
4
1
Författningsförslag
1.1
Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 §, 13 kap.
5 § och bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2015:246
Föreslagen lydelse
10 kap.
5 §1
Den totala undervisningstiden för
Den totala undervisningstiden för
varje elev i grundskolan ska vara
varje elev i grundskolan ska vara
minst 6 785 timmar.
minst 6 890 timmar.
För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra
stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i
årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för
övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
Bestämmelser om fördelning av undervisningstiden (timplan) finns i
bilaga 1.
11 kap.
7 §2
Den totala undervisningstiden för
Den totala undervisningstiden för
varje elev i grundsärskolan ska vara varje elev i grundsärskolan ska vara
minst 6 785 timmar. För en elev i
minst 6 890 timmar. För en elev i
inriktningen träningsskolan ska
inriktningen träningsskolan ska
den totala undervisningstiden dock den totala undervisningstiden dock
vara minst 6 665 timmar.
vara minst 6 665 timmar.
För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra
stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i
1
2
Senaste lydelse 2015:246.
Senaste lydelse 2015:246.
5
årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för
övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).
12 kap.
5 §3
Den totala undervisningstiden för
Den totala undervisningstiden för
varje elev i specialskolan ska vara
varje elev i specialskolan ska vara
minst 7 965 timmar.
minst 8 070 timmar.
För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § tredje
stycket ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i
årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för
övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).
13 kap.
5 §4
Den totala undervisningstiden för
Den totala undervisningstiden för
varje elev i sameskolan ska vara
varje elev i sameskolan ska vara
minst 4 320 timmar.
minst 4 425 timmar.
För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra
stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i
årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för
övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
3
4
Senaste lydelse 2015:246.
Senaste lydelse 2015:246.
6
Nuvarande lydelse
Bilaga 15
Timplan för grundskolan
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper totalt
Ämnen
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Musik
Slöjd
Svenska eller svenska som andraspråk
Engelska
Matematik
230
118
500
230
330
1 490
480
1 020
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
885
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
800
Språkval
320
Elevens val
382
Totalt antal timmar
Därav skolans val
6 785
600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en
ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska
eller svenska som andraspråk, engelska och matematik får dock inte
minskas.
5
Senaste lydelse 2013:248.
7
Föreslagen lydelse
Bilaga 16
Timplan för grundskolan
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper totalt
Ämnen
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Musik
Slöjd
Svenska eller svenska som andraspråk
Engelska
Matematik
230
118
500
230
330
1 490
480
1 125
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
885
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
800
Språkval
320
Elevens val
382
Totalt antal timmar
Därav skolans val
6 890
600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en
ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska
eller svenska som andraspråk, engelska och matematik får dock inte
minskas.
6
Senaste lydelse 2013:248.
8
1.2
Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)
Härigenom föreskrivs att bilaga 1–3 till skolförordningen
(2011:185) ska ha följande lydelse.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.
Nuvarande lydelse
Bilaga 17
Timplaner för grundsärskolan
Timplan för elever som läser ämnen
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt
Ämnen
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Musik
Slöjd
225
525
750
395
730
Svenska eller svenska som andraspråk
Engelska
Matematik
1 300
180
1 005
Naturorienterande ämnen och teknik
785
Samhällsorienterande ämnen
695
Elevens val
195
Totalt garanterat antal timmar
Därav skolans val
6 785
600
Timplan för elever som läser ämnesområden (träningsskolan)
Undervisningstid i timmar för ämnesområden och totalt
Ämnesområden
Estetisk verksamhet
7
Senaste lydelse 2013:249.
995
9
Kommunikation
Motorik
Vardagsaktiviteter
Verklighetsuppfattning
995
995
995
995
Elevens val
190
Fördelningsbar undervisningstid
1 500
Totalt garanterat antal timmar
6 665
10
Föreslagen lydelse
Bilaga 1
Timplaner för grundsärskolan
Timplan för elever som läser ämnen
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt
Ämnen
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Musik
Slöjd
225
525
750
395
730
Svenska eller svenska som andraspråk
Engelska
Matematik
1 300
180
1 110
Naturorienterande ämnen och teknik
785
Samhällsorienterande ämnen
695
Elevens val
195
Totalt antal timmar
Därav skolans val
6 890
600
Timplan för elever som läser ämnesområden (träningsskolan)
Undervisningstid i timmar för ämnesområden och totalt
Ämnesområden
Estetisk verksamhet
Kommunikation
Motorik
Vardagsaktiviteter
Verklighetsuppfattning
995
995
995
995
995
Elevens val
190
Fördelningsbar undervisningstid
1 500
Totalt antal timmar
6 665
11
Nuvarande lydelse
Bilaga 28
Timplan för specialskolan
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt
Ämnen
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Rörelse och drama
Slöjd
Teckenspråk
Svenska
Engelska
Matematik
250
130
540
245
350
725
1 560
515
1 160
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
940
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
850
Språkval
320
Elevens val
380
Totalt antal timmar
Därav skolans val
7 965
600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en
ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska,
engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas.
8
Senaste lydelse 2013:249.
12
Föreslagen lydelse
Bilaga 2
Timplan för specialskolan
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt
Ämnen
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Rörelse och drama
Slöjd
Teckenspråk
Svenska
Engelska
Matematik
250
130
540
245
350
725
1 560
515
1 265
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
940
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
850
Språkval
320
Elevens val
380
Totalt antal timmar
Därav skolans val
8 070
600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en
ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska,
engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas.
13
Nuvarande lydelse
Bilaga 39
Timplan för sameskolan
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt
Ämnen
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Musik
Slöjd
140
40
310
120
180
Svenska
Engelska
Matematik
910
280
780
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
700
Samiska
800
Elevens val
60
Totalt antal timmar
Därav skolans val
4 320
210
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en
ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svenska,
engelska, matematik, samiska och elevens val får dock inte minskas.
9
Senaste lydelse 2013:249.
14
Föreslagen lydelse
Bilaga 3
Timplan för sameskolan
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt
Ämnen
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Musik
Slöjd
140
40
310
120
180
Svenska
Engelska
Matematik
910
280
885
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
700
Samiska
800
Elevens val
60
Totalt antal timmar
Därav skolans val
4 425
210
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en
ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svenska,
engelska, matematik, samiska och elevens val får dock inte minskas.
15
2
Utökad undervisningstid i matematik
Förslag: Den minsta totala undervisningstiden utökas med 105 timmar i
grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Detta gäller
dock inte elever i grundsärskolan i inriktningen träningsskolan.
Ökningen av undervisningstiden ska i samtliga dessa skolformer användas för ämnet matematik och undervisningstiden i matematik ska
därför uppgå till minst 1 125 timmar i grundskolan, 1 110 timmar i
grundsärskolan, 1 265 timmar i specialskolan respektive 885 timmar i
sameskolan.
2.1
Skälen för förslaget
Gällande rätt
Enligt skollagen (2010:800) ska den totala undervisningtiden för varje
elev i grundskolan vara minst 6 785 timmar (10 kap. 5 § skollagen).
Undervisningstiden i grundsärskolan ska vara 6 785 timmar för varje
elev, utom i träningsskolan där den totala undervisningstiden ska vara
6 665 timmar (11 kap. 7 § skollagen). I specialskolan ska den totala
undervisningtiden för varje elev vara minst 7 895 timmar och i sameskolan ska den totala undervisningstiden för varje elev vara minst vara
4 320 timmar (12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen).
Av grundskolans timplan framgår att undervisningstiden i ämnet
matematik ska vara minst 1 020 timmar (bilaga 1 till skollagen). Timplaner för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan finns som
bilagor 1–3 till skolförordningen (2011:185). Där framgår att undervisningstiden i matematik ska vara minst 1 005 timmar i grundsärskolan,
minst 1 160 timmar i specialskolan och minst 780 timmar i sameskolan.
Av skolförordningen framgår att huvudmannen efter förslag av rektorn
beslutar om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden i
grundskolan (9 kap. 4 § skolförordningen). Motsvarande bestämmelser
finns avseende grundsärskolan respektive sameskolan (10 kap. 3 § respektive 12 kap. 3 § skolförordningen). När det gäller specialskolan finns
bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden
(timplan) för elever som läser teckenspråk (bilaga 2 till skolförordningen). Specialpedagogiska skolmyndigheteten får meddela föreskrifter
om fördelning av den garanterade undervisningstiden för andra elever än
de som läser teckenspråk (11 kap. 2 § skolförordningen).
16
Matematikkunskaperna behöver förbättras
Mycket tyder på att svenska elevers matematikkunskaper försämrats
under 2000–talet. Andelen elever som har uppnått målen i matematik i
slutet av årskurs 9 har minskat, samtidigt som det genomsnittliga
meritvärdet, dvs. betygsgenomsnittet för grundskolans samtliga ämnen,
har ökat. Enligt Statens skolverks betygstatistik för årskurs 9 läsåret
2013/14 nådde 8,1 procent av eleverna inte kunskapskravet för betyget E,
och den genomsnittliga betygspoängen för ämnet var 12,3 av maximala
20 poäng. För flickorna var motsvarande siffror 7,4 procent och 12,6 i
betygspoäng och för pojkarna 8,7 procent och 12,0 i betygspoäng.
Bilden av svenska elevers försämrade kunskaper i matematik bekräftas i
flera internationella utvärderingar. I PISA (Programme for International
Student Assessment) 2009 hade resultatet för svenska 15-åringar
försämrats signifikant jämfört med mätningen som genomfördes 2003.
TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) 2007 visar på en
tydlig försämring för svenska åttondeklassare jämfört med tidigare
mätningar gjorda 1995 respektive 2003. I TIMSS 2007 deltog Sverige för
första gången även med årskurs fyra. Resultatet för svenska fjärdeklassare låg under snittet för deltagande EU- och OECD-länder.
Undervisningstiden i matematik bör utökas
I samband med de ovan nämnda TIMSS-undersökningarna jämförs inte
bara elevernas resultat utan även de deltagande länderna med avseende på
andra faktorer, t.ex. undervisningstid. Jämförelserna visar att svenska
elever får relativt få undervisningstimmar i matematik i jämförelse med
andra länder och att skillnaden är större i årskurs fyra än i årskurs åtta.
Det finns också internationell forskning som stöder sambandet mellan
utökad undervisningstid och kunskapsresultat, bland annat
Marcotte(2007), Bellei (2009),Fitzpatrick/Grissmer/Hastedt (2011),
Myrup/Jensen (2013) och Lavy (2014). Dessa finner att utökad
undervisningstid ger tydligt positiva effekter på elevers kunskaper i
matematik såväl i lägre som högre årskurser. Lavys (2014) skattade
effekterna av undervisningstid på elevernas prestation i PISA. Han fann
en positiv effekt för flickor, utrikes födda och elever med svagare
socioekonomisk bakgrund i årskurs 9.
Resultaten i internationella jämförande studier och betygstatistiken
betraktade mot bakgrund av vad forskningen säger om sambandet mellan
undervisningstid och resultat pekar på att den minsta garanterade
undervisningstiden i matematik i grundskolan och motsvarande skolformer inte är tillräcklig. Att förstärka matematikundervisningen genom
utökad undervisningstid kan ge positiva effekter och bidra till förbättrad
måluppfyllelse i hela utbildningssystemet.
17
Den nuvarande regleringen i skollagen när det gäller undervisningtid är
ett resultat av att undervisningstiden i matematik utökades med 120
timmar genom ändringar i skollagen och på förordningsnivå som trädde i
kraft den 1 juli 2013 (prop. 2012/13:64, bet. 2012/13:UbU16, rskr.
2012/13:199). I budgetpropositionen för 2014 uttalade dock regeringen
att undervisningstiden i ämnet även efter denna utökning är låg i ett
internationellt perspektiv. De tidigare aviserade satsningarna borde
därför enligt regeringen kompletteras med ytterligare en utökning av
undervisningstiden i grundskolan och motsvarande skolformer med
motsvarande en timme per vecka för årskurs 4–6 (prop. 2013/14:1 s. 64).
Mot denna bakgrund föreslås att undervisningstiden i matematik ska
utökas med ytterligare 105 timmar i grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan och sameskolan. Detta motsvarar en timme per vecka i tre
årskurser i grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Särskilt om grundsärskolan
För elever i grundsärskolan som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar
av utbildningen i ämnen finns en särskild inriktning som benämns träningsskola, där eleven kan läsa hela eller delar av sin utbildning som
ämnesområden. Utbildningen i träningsskolan ska kunna utformas
flexibelt utifrån elevens behov och förutsättningar och det är huvudmannen för utbildningen som avgör om en elev i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Matematik ingår inte som
ett ämnesområde i träningsskolan. För elever i träningsskolan föreslås
därför ingen utökning i fråga om den minsta garanterade undervisningstiden.
Fördelning av den utökade undervisningstiden mellan årskurser
Som nämnts ovan är det huvudmannen som beslutar om fördelningen av
undervisningstiden mellan årskurser i grundskolan. I timplanen för
grundskolan regleras undervisningstiden för hela utbildningen och några
bestämmelser om undervisningstid i förhållande till årskurs finns inte.
I propositionen Utökad undervisningstid i matematik (prop.
2012/13:64) hänvisas till rapport 378 (2012) från Statens skolverk där
bedömningen görs att en utökning av undervisningstiden bör fördelas
med en timme i veckan i årskurserna 1–3 för att få den önskade effekten.
Genom att förlägga den utökade undervisningstiden till de första
skolåren frigörs, enligt Skolverkets uppfattning, tid för elevernas
kunskapsutveckling i de senare åren. Den tid som i dag ofta används i de
senare årskurserna för att repetera och fylla tidiga kunskapsluckor skulle
då enligt Skolverket kunna användas för undervisning om det innehåll
som årskurserna 7–9 är avsedda för. Elevers tidiga positiva erfarenheter
av matematik kan vara avgörande för framtida attityder till och intresse
18
för ämnet. Brister i elevers matematikkunskaper som upptäcks och
åtgärdas tidigt minskar också behovet av stödinsatser i ämnet längre fram
i utbildningen.
I budgetpropositionen för 2014 aviserade regeringen att den hade för
avsikt att ge Skolverket i uppdrag att bl.a. föreslå en stadieindelad
timplan för grundskolan (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 16, s. 64).
Statens skolverk redovisade detta regeringsuppdrag den 26 november
2014 (U2014/3489/S). Regeringen har i budgetpropositionen för 2016
aviserat att en departementspromemoria bereds inom Regeringskansliet
utifrån Skolverkets redovisning (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 16, s.
185). Något förslag avseende stadieindelning lämnas inte i nu aktuell
promemoria. Ett sådant förslag kommer dock att remitteras under våren.
19
3
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Förslag: Ändringarna i skollagen och skolförordningen som innebär en
utökning av undervisningstiden i ämnet matematik i grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska träda i kraft den 1 juli
2016.
3.1
Skälen för förslaget
Förslaget om utökad undervisningstid i matematik bör träda i kraft så
snart som möjligt. Den 1 juli 2016 bedöms vara en rimlig tidpunkt för
ikraftträdandet.
20
4
Konsekvenser
4.1
Ekonomiska konsekvenser för kommunerna
Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya
obligatoriska uppgifter för kommunerna åtföljas av en statlig finansiering. En ökning av den garanterade undervisningstiden i matematik
från och med höstterminen 2016 innebär ett utökat åtagande för skolhuvudmännen. Kostnadsökningen kommer främst att härröra från
utgifter i form av lönekostnader för lärare som undervisar i matematik.
Enligt statistik från Statens skolverk uppgår elevantalet i grundskolan
och motsvarande skolformer läsåret 2014/15 till cirka 950 000. Utslaget
över hela skoltiden ska undervisningstiden för varje elev öka med 11
timmar per läsår. Med en årsarbetstid för lärare om 1760 timmar
beräknas det sammantaget handla om knappt 700 heltidstjänster för att
genomföra den ytterligare undervisningen.
Utifrån lönestatistik från Statistiska centralbyrån beräknas den
genomsnittliga årliga lönekostnaden, inklusive omkostnader, för en
lärare i grundskolan år 2014 uppgå till cirka 506 000 kronor. Sammantaget beräknas skolhuvudmännens utgifter för ovan nämnda lärartjänster
uppgå till cirka 355 miljoner kronor per år. Dessutom kan vissa andra
kostnader förknippade med läro- och timplanebundna aktiviteter
förväntas öka, t.ex. vikariekostnader. Dessa övriga kostnader beräknas
uppgå till cirka 20 procent av den genomsnittliga kostnaden för
undervisning i grundskolan. Om man antar att dessa kostnader ökar
proportionellt mot utökningen av undervisningstiden, 105 timmar av
6785, innebär det en ökad kostnad för skolhuvudmännen om
135 miljoner kronor per år. Den totala kostnadsökningen för skolhuvudmännen till följd av förslaget uppgår alltså till 490 miljoner kronor
på årsbasis.
I enlighet med vad som föreslogs i budgetpropositionen för 2014 (prop.
2013/14:1, utg.omr. 25) föreslår regeringen 245 miljoner kronor för 2016
under utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till kommuner, anslag 1:1
Kommunalekonomisk utjämning för detta ändamål. Fr.o.m. 2017 beräknas 490 miljoner kronor årligen. Dessa medel bedöms täcka huvudmännens kostnader till följd av det nya åtagandet.
4.2
Ekonomiska konsekvenser för staten
Specialskolans och Sameskolans andel av totala antalet elever i den
obligatoriska skolan är mycket låg, 5,2 respektive 1,7 promille, varför
kostnaden för förslaget också är mycket låg och bedöms kunna tas inom
Specialpedagogiska skolmyndighetens och Sameskolstyrelsens ramar.
21
4.3
Ekonomiska konsekvenser för enskilda huvudmän
En grundprincip för skolväsendet är att regleringen i så stor utsträckning
som möjligt ska vara gemensam för alla skol- och verksamhetsformer
och alla huvudmän. Enligt statistik från Statens skolverk fanns läsåret
2014/15 800 fristående skolenheter med totalt närmare 134 000 elever.
Av dessa skolenheter var 315 organiserade för årskurs 1–9 och 51,7
procent av totala antalet elever gick i dessa skolor. Någon statistik på
huvudmannanivå finns inte att tillgå.
Lika villkor ska så långt som möjligt gälla oavsett huvudman. Det
innebär bl.a. att kommunens bidrag till fristående skolhuvudmän ska
bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till den egna grundskolan. De ytterligare
åtaganden som förslaget i denna promemoria innebär för fristående
huvudmän kommer därigenom kompenseras genom ökat bidrag från
elevernas hemkommuner. De administrativa kostnaderna för de
fristående skolorna bedöms inte öka till följd av förslaget. Små företag
kan alltså inte förväntas drabbas av förslagets konsekvenser på ett sådant
ingripande sätt att några undantag bör göras för dessa. Vidare är
bedömningen att det inte finns skäl att anta att förslaget får
konsekvensen att fler eller färre elever kommer att välja fristående
skolor. Varken konkurrensen mellan kommunala och fristående skolor
eller mellan olika fristående skolor bedöms därför påverkas.
4.4
Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen
Av 14 kap. 3 § RF framgår att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de
ändamål som har föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip när det gäller inskränkningar i den kommunala
självstyrelsen. Förslaget om utökad undervisningstid i matematik innebär
en utvidgad skyldighet för kommunerna och utgör därmed en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Inskränkningen i självstyrelsen
bedöms dock vara motiverad med hänsyn till ändamålet med reformen,
att öka måluppfyllelsen i matematik i bl.a. grundskolan och grundsärskolan. Eftersom kommunerna fortfarande ska besluta om fördelningen
av undervisningstiden mellan årskurser i grundskolan (och grundsärskolan) bedöms inskränkningen inte ha gjorts mer omfattande än vad
som är nödvändigt.
4.5
Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män
Förslaget bedöms inte få några negativa konsekvenser för jämställdhet
mellan män och kvinnor, då det syftar till att stärka elevers möjligheter
oavsett kön.
22
4.6
Konsekvenser för barn och elever
Förslaget bedöms inte få några negativa konsekvenser för barn och
elever, då det syftar till att stärka samtliga elevers möjlighet till ökad
måluppfyllelse i matematik.
4.7
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
Förslagen berör inte frågor som är reglerade i EU-rätten.
23
5
Författningskommentar
5.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) med ikraftträdande
den 1 juli 2016
10 kap.
5§
Ändringen innebär att den minsta totala undervisningstiden i grundskolan ökas med 105 timmar. Av timplanen i bilaga 1 framgår att
ökningen av undervisningstiden används för ämnet matematik.
Övervägandena finns i avsnitt 2.
11 kap.
7§
Ändringen innebär att den minsta totala undervisningstiden i grundsärskolan ökas med 105 timmar. Att ökningen ska användas för ämnet
matematik kommer att framgå på förordningsnivå. För elever som läser
ämnesområden inom inriktningen träningsskolan ska dock den minsta
totala undervisningstiden alltjämt vara minst 6 665 timmar.
Övervägandena finns i avsnitt 2.
12 kap.
5§
Ändringen innebär att den minsta totala undervisningstiden i specialskolan ökas med 105 timmar. Att ökningen ska användas för ämnet
matematik kommer att framgå på förordningsnivå.
Övervägandena finns i avsnitt 2.
13 kap.
5§
24
Ändringen innebär att den minsta totala undervisningstiden i sameskolan
ökas med 105 timmar. Att ökningen ska användas för ämnet matematik
kommer att framgå på förordningsnivå.
Övervägandena finns i avsnitt 2.
Referenser
Marcotte, D (2007) Schooling and test scoores: A mother-natural
experiment, Economics of Education Review, vol.26. no. 5, pp. 629-640.
Bellei, Cristán (2009) Does lengthening the school day increase students’
academic achievement? Results from a natural experiment in Chile,
Economics of Education Review, 28 (2009) p. 629-640.
Fitzpatrick, Maria, Grissmer, David & Hastedt, Sara (2011) What a
difference a day makes: Estimating daily learning gains during kindergarten
and first grade using a natural experiment, Economics of Education
Review 30 (2011) 269-279.
Myrup Jensen (2013) Does working longer make them stronger? – The
Effect of Teacher Hours on 9th grade students’ academic Achievement,
Educational Research, vol 55, No. 2, 180-194.
Lavy, Victor (2014) Do Differences in School’s Instruction Time Explain
International Achievement Gaps? Evidence from Developed and
Developing Countries, NBER Working paper. 16227.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.