Sök i Ratio Lex

En amnesti för explosiva varor

2017-06-02 · 37 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Promemoria En amnesti för explosiva varor (Justitiedepartementet, 2017-06-02)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Innehåll

1

Promemorians huvudsakliga innehåll ............................. 5

2

Författningsförslag ....................................................... 7

2.1

Förslag till lag (2018:00) om ansvarsfrihet vid vissa
brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ....................... 7

2.2

Förslag till förordning (2018:00) om explosiva varor
som har omhändertagits under amnestin för explosiva
varor ........................................................................................... 9

3

Tillståndsplikt för explosiva varor ................................ 11

3.1

Vad är explosiva varor och var regleras dessa? ...................... 11

3.2

Tillstånd krävs för explosiva varor ......................................... 12

3.3

Ansvar för brott mot tillståndsplikten .................................. 12

4

Ansvarsfrihet ............................................................. 15

4.1

Skjutvapen ............................................................................... 15

4.2

Explosiva varor ........................................................................ 16

5

En amnesti för explosiva varor..................................... 17

5.1

En amnesti för explosiva varor minskar antalet illegala
explosiva varor......................................................................... 17

5.2

Vad krävs för att få amnesti enligt lagen? .............................. 19

5.3

Vad ska ske med omhändertagen egendom? ......................... 24

5.4

Amnestin bör vara tidsbegränsad ........................................... 27

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

6

Ikraftträdande och giltighetstid ................................... 29

7

Konsekvenser ............................................................ 31

7.1

Vilka ekonomiska konsekvenser medför amnestin? ............ 31

7.2

Information om amnestin till allmänheten ........................... 31

7.3

En utvärdering av amnestin bör göras ................................... 32

8

Författningskommentar .............................................. 33

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

1

Promemorians huvudsakliga
innehåll

I promemorian föreslås att en tidsbegränsad amnesti för
tillståndspliktiga explosiva varor genomförs. Förslaget innebär bl.a.
att den som hanterat en explosiv vara utan att ha rätt till det inte
ska dömas till ansvar för brott mot tillståndsplikten i lagen om
brandfarliga och explosiva varor om han eller hon frivilligt
kontaktar Polismyndigheten och lämnar de uppgifter som behövs
för att myndigheten ska kunna omhänderta varan. Amnestin
föreslås pågå under perioden 15 oktober 2018 till och med den 11
januari 2019. Explosiva varor som har omhändertagits av
Polismyndigheten ska som huvudregel tillfalla staten och därefter
destrueras.

5

s. 7 Kontrollera mot PDF

2

Författningsförslag

2.1

Förslag till lag (2018:00) om ansvarsfrihet vid
vissa brott mot tillståndsplikten för explosiva
varor

1 § Den som hanterar, överför eller importerar en explosiv vara
utan att ha rätt till det ska inte dömas till ansvar för detta enligt
29 § eller 29 a § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva
varor, om han eller hon under perioden 15 oktober 2018 till och
med 11 januari 2019 frivilligt kontaktar Polismyndigheten och
lämnar de uppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna
omhänderta den explosiva varan. Om Polismyndigheten vid detta
tillfälle uppmanar den enskilde att bistå myndigheten vid
omhändertagandet, krävs för ansvarsfrihet också att den enskilde
följer de anvisningar Polismyndigheten ger.
Ansvarsfriheten enligt första stycket gäller även den som ger
någon annan i uppdrag att kontakta eller bistå Polismyndigheten.
2 § Den som kontaktar
Polismyndigheten eller bistår
myndigheten vid omhändertagandet enligt 1 §, eller uppdrar åt
någon annan att göra det, har rätt att vara anonym.
3 § Explosiva varor som har omhändertagits enligt 1 § tillfaller
staten.
Detta gäller dock inte om den explosiva varan har
omhändertagits utan ägarens samtycke och denne gör anspråk på
egendomen. Om ägaren är känd, ska ett sådant anspråk göras inom
en månad från det att ägaren fick del av en underrättelse från
Polismyndigheten om att egendomen omhändertagits. I annat fall
ska anspråket göras inom en månad från det att egendomen
omhändertogs.

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

4 § Explosiva varor som har tillfallit staten enligt 3 § ska
destrueras, om egendomen inte behövs för musealt eller militärt
ändamål eller för Polismyndighetens verksamhet.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare
föreskrifter om verkställighet av denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 15 oktober 2018.
2. Lagen upphör att gälla den 15 april 2020.

8

s. 9 Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

2.2

Förslag till förordning (2018:00) om explosiva
varor som har omhändertagits under amnestin
för explosiva varor

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar
lagen (2018:00) om ansvarsfrihet vid vissa brott mot
tillståndsplikten för explosiva varor.
2 § Polismyndigheten ska kontrollera om det finns en ägare till de
explosiva varor som omhändertagits av myndigheten. Ägaren ska
underrättas om omhändertagandet. En underrättelse behöver inte
lämnas om det står klart att ägaren har samtyckt till
omhändertagandet.
Underrättelsen ska delges ägaren. I underrättelsen ska ägaren
informeras om att egendomen tillfaller staten om han eller hon inte
skriftligen gör anspråk på egendomen inom en månad från det att
han eller hon har fått del av underrättelsen.
Ett anspråk ska göras skriftligen hos Polismyndigheten.
3 § Polismyndigheten ska förvara omhändertagna explosiva varor
till dess att egendomen
1. har lämnats ut med stöd av 3 § andra stycket lagen (2018:00)
om ansvarsfrihet vid vissa brott mot tillståndsplikten för explosiva
varor, eller
2. har tillfallit staten enligt 3 § första stycket samma lag.
4 § Polismyndigheten ska ansvara för att de explosiva varor som
har tillfallit staten destrueras. Om egendomen behövs för ett
musealt eller militärt ändamål, ska den dock överlämnas till den
myndighet eller inrättning som behöver egendomen.
5 § Polismyndigheten får, efter att ha gett Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap tillfälle att yttra sig, meddela
föreskrifter om verkställighet av denna förordning.
1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2018.
2. Förordningen upphör att gälla den 15 april 2020.

9

s. 11 Kontrollera mot PDF

3

Tillståndsplikt för explosiva varor

3.1

Vad är explosiva varor och var regleras dessa?

Till explosiva varor hänförs explosiva ämnen och blandningar,
explosiva föremål och andra ämnen, blandningar och föremål som
tillverkas i avsikt att framkalla en verkan genom en explosion eller
en pyroteknisk effekt, 4 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och
explosiva varor (LBE). I Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps (MSB) föreskrifter anges närmare vad som avses med
explosiva varor (MSBFS 2010:4). Av föreskrifterna framgår bl.a. att
explosiva ämnen och blandningar är:
 fasta eller flytande ämnen eller blandningar som i sig själva
genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur,
tryck och hastighet att de kan skada omgivningen,

pyrotekniska satser även om de inte alstrar gas,

 ämnen, blandningar och föremål som uppfyller kriterierna för
att klassificeras som explosiva ämnen, blandningar och föremål
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1272/2008 av den 16 december om klassificering, märkning och
förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen),
 ämnen och blandningar som klassificerats i klass 1 enligt
reglerna för transport av farligt gods (ADR och RID), och
 ämnen och blandningar som visar positivt resultat i något av
testerna i testserie 2 enligt FN:s testhandbok för klassificering
av farligt gods (femte omarbetade utgåvan av FNrekommendationerna för transport av farligt gods, handbok för
provning och kriterier).

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

Tillståndsplikt för explosiva varor

Begreppet explosiva varor omfattar således en mängd olika
produkter, exempelvis handgranater, sprängämnen, tändmedel,
ammunition, krut och pyrotekniska artiklar, t.ex. fyrverkerier.
Den svenska regleringen av explosiva varor finns huvudsakligen
i LBE, i förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva
varor (FBE) och i MSB:s föreskrifter.

3.2

Tillstånd krävs för explosiva varor

Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva
varor ska ha tillstånd till det (16 § första stycket LBE). Med
hantering avses tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning,
förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning,
destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed
jämförliga förfaranden. Överföring avser bl.a. förflyttning av
explosiva varor till Sverige från ett land som ingår i Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller ett land som enligt avtal
med EU utgör en del av unionens inre marknad för varor. Import
och export avser införsel respektive utförsel till eller från Sverige
från ett land som inte ingår i ESS eller enligt avtal med EU utgör en
del av unionen inre marknad för varor (5 § LBE).
MSB och kommunerna är tillståndsmyndigheter (18 § LBE).
MSB får meddela undantag från tillståndskravet i 16 § LBE (36 §
första stycket LBE och 25 § första stycket FBE). Undantagen
anges i 2 och 3 kap. i MSB:s föreskrifter om hantering av explosiva
varor (MSBFS 2016:3). Undantaget från tillståndsplikten gäller
bl.a. vissa fyrverkerier som får användas av allmänheten. Den som
får tillgång till explosiva varor utan tillstånd ska omedelbart
underrätta Polismyndigheten (10 § andra stycket FBE).

3.3

Ansvar för brott mot tillståndsplikten

Den som av oaktsamhet bryter mot tillståndsplikten döms till
böter. Begås brottet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet döms till
böter eller fängelse i högst två år (29 § andra stycket 2). Om ett
uppsåtligt brott är att anse som grovt döms till fängelse i lägst ett år
och högst fyra år (29 a §). Vid bedömning av om brottet är grovt
ska särskilt beaktas om varan har varit av särskilt farlig
12

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tillståndsplikt för explosiva varor

beskaffenhet, om hanteringen, överföringen, importen eller
exporten avsett flera varor eller en stor mängd av en vara, eller om
gärningen annars har varit av särskilt farlig art. Om brottet är att
anse som synnerligen grovt döms till fängelse i lägst tre och högst
sex år (29 a § andra stycket). Vid bedömningen av om brottet är
synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om hanteringen,
överföringen, importen eller exporten avsett ett stort antal varor
eller en särskilt stor mängd av en vara.
I ringa fall döms det inte till ansvar (30 § första stycket). Till
ansvar enligt 28 eller 29 § döms det inte heller om gärningen är
belagd med straff i brottsbalken eller lagen (2000:1225) om straff
för smuggling (30 § andra stycket).

13

s. 15 Kontrollera mot PDF

4

Ansvarsfrihet

4.1

Skjutvapen

Det har genomförts tre tidsbegränsade vapenamnestier i Sverige.
Ordet amnesti kommer från grekiskans ”amnestia” som betyder
glömska. Begreppet ”vapenamnesti” har använts i betydelsen
”ansvarsfrihet för brott mot vapenlagen som består i olovligt
innehav av ett tillståndspliktigt vapen eller tillståndspliktig
ammunition” (jfr prop. 2012/13:38 s. 6). Syftet med amnestierna
har varit att minska antalet illegala vapen i samhället. Den första
vapenamnestin genomfördes under perioden juli–september 1993,
den andra under perioden mars–maj 2007 och den senaste under
perioden mars–maj 2013. Propositionen En tidsbegränsad
vapenamnesti 2018, som beslutades den 11 maj 2017, innehåller
förslag till ytterligare en vapenamnesti under perioden februari–
april 2018.
Vid de tidigare vapenamnestierna har det sammanlagt lämnats in
tiotusentals illegala skjutvapen och över 60 ton ammunition.
Amnestierna har således inneburit att antalet illegala skjutvapen i
samhället har reducerats.
Enligt 9 kap. 7 § vapenlagen (1996:67) får åtal mot någon som
frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till
Polismyndigheten väckas endast om det är motiverat från allmän
synpunkt. Syftet med regeln är att uppmuntra personer som
innehar vapen eller ammunition utan att ha rätt att inneha det att
självmant lämna in dem till Polismyndigheten. Med hänsyn till de
goda resultaten av de vapenamnestier som har genomförts i Sverige
efter införandet av regeln finns det dock skäl att anta att
bestämmelsen inte har fått fullt genomslag.

15

s. 16 Kontrollera mot PDF

Ansvarsfrihet

4.2

Explosiva varor

I Sverige finns det personer som hanterar explosiva varor utan att
ha rätt till det. Bland dessa personer finns det sannolikt ett flertal
som skulle vilja göra sig av med den explosiva varan, men som inte
vågar överlämna den till Polismyndigheten av rädsla för att dömas
för brott mot tillståndsplikten i LBE. Enligt 10 § FBE ska
visserligen den som får tillgång till explosiva varor utan att ha
tillstånd omedelbart underrätta Polismyndigheten. Någon
motsvarighet till 9 kap. 7 § vapenlagen finns dock inte i LBE och
det har inte heller tidigare genomförts någon amnesti för explosiva
varor i Sverige.

16

s. 17 Kontrollera mot PDF

5

En amnesti för explosiva varor

5.1

En amnesti för explosiva varor minskar antalet
illegala explosiva varor

Förslag: En amnesti för explosiva varor ska genomföras.
Explosiva varor omfattar många olika varor och används för en
mängd legitima ändamål. Under senare år har det dock skett en
kraftig ökning av den illegala förekomsten av explosiva varor,
främst handgranater, i Sverige. Tillgången till explosiva varor utgör,
liksom tillgången till skjutvapen, många gånger en förutsättning för
att grova våldsbrott ska komma till stånd och ökar också risken för
att en uppkommen våldssituation ska få svåra följder. Det är därför
viktigt att se till att legal hantering av explosiva varor omgärdas av
tillräcklig kontroll, men också att begränsa antalet illegala explosiva
varor.
Ett skäl för att minska förekomsten av illegala explosiva varor är
att sådan förekomst innebär risker för att varan hanteras och
förvaras på ett sätt som inte är betryggande ur säkerhetssynpunkt.
Därmed ökar också risken för allvarliga olyckor och för att den
explosiva varan ska komma till brottslig användning. Varje åtgärd
som kan leda till en minskning av antalet illegala explosiva varor i
omlopp bör därför övervägas.
Under senare år har flera åtgärder vidtagits i syfte att minska
antalet illegala explosiva varor.
Regeringen gav den 1 december 2015 Polismyndigheten i
uppdrag att skapa förutsättningar för att ytterligare kunna
motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom
landet (Ju2015/09349/PO). Polismyndigheten ska bl.a. identifiera,
utveckla och sprida effektiva arbetsmetoder för att motverka

17

s. 18 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

förekomsten av illegal användning av vapen eller explosiva varor i
landet. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2018.
Den 15 maj 2017 ändrades straffen för brott mot
tillståndsplikten i LBE (prop. 2016/17:92 Skärpta straff för
allvarliga brott mot tillståndsplikten för explosiva varor). Då höjdes
bl.a. minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten från
fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det infördes också en
särskild straffskala för brott som är att anse som synnerligen grovt.
Straffet är fängelse i lägst tre och högst sex år. Vidare ändrades
vissa av de omständigheter som särskilt ska beaktas vid
bedömningen av om ett brott ska anses som grovt.
Den 6 april 2017 beslutade regeringen propositionen Explosiva
varor – Tullverkets befogenheter vid inre gräns (prop.
2016/17:169), med förslag om att ge Tullverket befogenheter att
kontrollera införseln av explosiva varor från ett annat EU-land.
Förslaget innebär också befogenhet för Tullverket att inleda
förundersökning och att straffprocessuella tvångsmedel i lagen
(2000:1225) om straff för smuggling blir tillämpliga på sådan
införsel. Tullverket föreslås också få rätt att vägra lämna ut och att
förverka explosiva varor. Propositionen behandlas för närvarande i
riksdagen.
Ytterligare en åtgärd som kan övervägas för att minska antalet
illegala explosiva varor är att införa en amnesti. Denna fråga har
tidigare väckts vid genomförandena av vapenamnestierna och vid
remitteringen av förslaget till ny vapenamnesti (se Försvarsmaktens
remissvar över promemorian En ny tidsbegränsad vapenamnesti,
Ju2012/04761/L4, och Åklagarmyndighetens remissvar över
promemorian
Tidsbegränsad
vapenamnesti
2018,
Ju2016/07692/L4).
Vapenamnestierna har samtliga inneburit att en betydande
minskning skett av antalet okontrollerade skjutvapen. De får även
antas ha inneburit att risken för att brott som begås med
användning av skjutvapen har minskat. Vapenamnestierna får
således anses ha haft en viss brottsförebyggande effekt. Som ett
ytterligare led i det brottsförebyggande arbetet och som ett sätt att
minska antalet illegala explosiva varor, framstår det därför som
motiverat att genomföra en amnesti även för explosiva varor.
Hur många explosiva varor som kan förväntas komma in vid en
amnesti går självfallet inte att säga med säkerhet. Under tidigare

18

s. 19 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

vapenamnestier har dock Polismyndigheten mottagit ett antal
explosiva varor. Det kan också konstateras att under tidigare
vapenamnestier i Danmark och under den pågående permanenta
vapenamnestin i Finland har mängder med sprängämnen och andra
explosiva varor lämnats in. Det finns således anledning att anta att
en amnesti som omfattar explosiva varor skulle få positiva effekter
även i Sverige.

5.2

Vad krävs för att få amnesti enligt lagen?

Förslag: Den som hanterar, överför eller importerar en explosiv
vara utan att ha rätt till det ska under amnestiperioden inte
dömas till ansvar för detta om han eller hon kontaktar
Polismyndigheten och lämnar de uppgifter som behövs för att
myndigheten ska kunna omhänderta den explosiva varan. Om
Polismyndigheten då uppmanar den enskilde att bistå
myndigheten vid omhändertagandet, krävs för ansvarsfrihet
även att den enskilde följer Polismyndighetens anvisningar.
Den som ger någon annan i uppdrag att kontakta
Polismyndigheten eller bistå vid omhändertagandet ska inte
heller dömas till ansvar.
Den som kontaktar Polismyndigheten eller bistår
myndigheten vid omhändertagandet har rätt att vara anonym.
Detta gäller även den som ger någon annan i uppdrag att göra
detta.
När det gäller den lagtekniska utformningen av amnestin finns skäl
att utgå från tidigare lagar om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott
och det förslag till lag finns i propositionen En tidbegränsad
vapenamnesti 2018 (prop. 2016/17:185 s. 4). Den lagtekniska
utformningen måste dock anpassas till de speciella förutsättningar
som gäller enligt LBE och för explosiva varor.

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

Lagen bör gälla för den som hanterar, överför eller importerar
explosiva varor utan att ha rätt till det
I vapenamnestierna har ansvarsfrihet gällt när den som innehar ett
skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det lämnar in eller
låter någon annan lämna in egendomen till Polismyndigheten.
Till skillnad från vapenlagen är tillståndsplikten i LBE inte
uttryckligen knuten till innehavet utan till hantering, överföring,
import eller export av explosiva varor (16 § ). Ansvarsfriheten bör
därför inte knytas till innehavet utan till något eller några av de
tillståndspliktiga förfarandena i LBE. Eftersom det vid export inte
finns någon explosiv vara att avhända sig saknas skäl att låta detta
förfarande omfattas av ansvarsfriheten. Det som återstår är då
hantering, överföring och import. I sammanhanget bör påpekas att
det vid överföring och import är mottagaren av den explosiva varan
som ska ha tillståndet och som således gör sig skyldig till brott mot
tillståndsplikten om tillstånd inte finns.
Att låta hantering, överföring och import omfattas av amnestin
innebär att ansvarsfriheten omfattar betydligt fler gärningar än i
vapenamnestin. Framförallt hanteringsbegreppet är brett och
omfattar tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning,
förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning,
destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed
jämförliga förfaranden (5 § LBE). Vid flera av dessa förfaranden
kommer det inte att finns någon explosiv vara att omhänderta och
amnestin kommer därmed i praktiken inte att bli tillämplig. Det
skulle därför kunna övervägas att peka ut de förfaranden som bäst
stämmer överens med ett innehav eller ett motsvarande förfarande.
Det innebär dock en risk för att personer som innehar illegala
explosiva varor och har gjort sig skyldiga till flera tillståndspliktiga
förfaranden inte lämnar ifrån sig varan, p.g.a. farhågor om att de
ändå kan bli dömda för brott mot tillståndplikten i LBE. Det finns
då en risk att amnestins syfte inte uppnås i önskad utsträckning. En
sådan lösning skulle vidare försvåra för den enskilde att förutse
vilka gärningar som omfattas av ansvarsfriheten. I amnestin för
explosiva varor bör därför föreskrivas ansvarsfrihet för den som
hanterar, överför eller importerar en explosiv vara utan tillstånd.

20

s. 21 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

För ansvarsfrihet bör krävas att den enskilde kontaktar
Polismyndigheten och lämnar de uppgifter och det bistånd som behövs
för att den explosiva varan ska kunna omhändertas
Till skillnad mot vapenamnestierna kan det i amnestin för explosiva
varor inte föreskrivas att explosiva varor ska lämnas in till
Polismyndigheten. Det beror på att vissa explosiva varor, t.ex.
handgranater, av säkerhetsskäl inte bör lämnas in till en
polisstation. Polismyndigheten bör i stället på lämpligt sätt
omhänderta varorna. Den som har tillgång till en explosiv vara bör
därför kontakta Polismyndigheten och lämna de uppgifter som
behövs för att myndigheten ska kunna omhänderta den explosiva
varan. En sådan uppgift kan t.ex. vara vilken typ av explosiv vara
det rör sig om, vilket skick den är i och var den finns. I flertalet fall
torde det räcka med dessa uppgifter för att den explosiva varan ska
kunna omhändertas. I vissa fall kan dock Polismyndigheten behöva
bistånd från den enskilde för att ett omhändertagande ska kunna
ske. Det kan t.ex. handla om att visa Polismyndigheten var den
explosiva varan finns eller att öppna ett låst utrymme. Det är alltid
Polismyndigheten som bestämmer om och vilken typ av
medverkan som krävs av den enskilde. Hur omhändertagandet rent
praktiskt ska gå till avgörs av Polismyndigheten och är helt
beroende av vad det rör sig om för typ av explosiv vara och i vilket
skick den är. Den närmare regleringen kring hur den enskilde ska
kontakta
Polismyndigheten
och
om
myndighetens
omhändertagande av explosiva varor under amnestin införs
lämpligen på en lägre författningsnivå.
I vapenamnestierna har ansvarsfriheten för den enskilde inträtt
då vapnet eller ammunitionen lämnats till Polismyndigheten (se
exempelvis prop. 2006/07:20 s. 12). I förevarande amnesti kommer
inget inlämnade att ske. I de fall den enskilde kontaktat
Polismyndigheten och lämnat de uppgifter som efterfrågats bör
ansvarsfrihet inträda. Om Polismyndigheten anser att myndigheten
behöver bistånd av den enskilde vid omhändertagandet måste den
enskilde följa anvisningarna för att ansvarsfrihet ska uppnås.
För ansvarsfrihet bör vidare krävas att den enskilde frivilligt
kontaktar Polismyndigheten och lämnar de uppgifter som behövs
för att myndigheten ska kunna omhänderta den explosiva varan.
Frivillighet bör inte anses föreligga om den enskilde har särskilda

21

s. 22 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

skäl att utgå från att han eller hon står inför att bli upptäckt och
därför känner sig tvingad att kontakta Polismyndigheten. Om
kontakten skett frivilligt eller inte blir ytterst en bevisfråga där
omständigheterna i det enskilda fallet naturligtvis måste vägas in.
Det kan finnas situationer när en person vill att
Polismyndigheten ska omhänderta en explosiva vara, men av olika
anledningar inte vågar eller kan kontakta Polismyndigheten eller
bistå vid ett omhändertagande. Ett sätt att lösa denna situation är
att be en annan person att göra detta. Uppdragsgivaren bör då
omfattas av ansvarsfriheten.
Bör ansvarsfrihet även gälla för den som fått i uppdrag att kontakta
Polismyndigheten och bistå vid ett omhändertagande?
I vapenamnestierna har lagtexten inte gjort skillnad på om den som
lämnar in vapnet eller ammunitionen gjort det för sin egen eller för
någon annans räkning. En uppdragstagare som saknat rätt att
inneha det föremål han eller hon lämnat in har därför omfattats av
ansvarsfriheten. Inte heller i denna amnesti gör lagtexten skillnad
på om den som kontaktar Polismyndigheten och bistår
myndigheten vid ett omhändertagande gör det för egen eller
annans räkning, vilket innebär att en uppdragstagare som t.ex.
hanterat en vara också omfattas. Det finns således inte skäl att i
särskild ordning föreskriva om ansvarsfrihet även för en
uppdragstagare.
Polismyndighetens möjlighet att utreda andra brott
Det bör understrykas att ansvarsfriheten bara föreslås gälla för den
olagliga hanteringen, överföringen och importen som den som ser
till att varan överlämnas – för egen räkning eller som
uppdragstagare eller uppdragsgivare – har gjort sig skyldig till.
Polismyndigheten kommer alltså att kunna utföra sedvanliga
kriminaltekniska undersökningar avseende omhändertagna föremål
i syfte att utreda andra brott som har samband med dessa. Om en
explosiv vara som omhändertagits kan antas ha betydelse för
utredningen av ett sådant brott kan den tas i beslag enligt
bestämmelserna i rättegångsbalken.

22

s. 23 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

Alla tillståndspliktiga explosiva varor bör omfattas av amnestin
En fråga att ta ställning till är om amnestin ska omfatta alla
explosiva varor eller om den endast ska omfatta vissa specifikt
angivna explosiva varor.
Explosiva varor som omfattas av LBE är, som framgått ovan, av
många olika slag där vissa varor är farligare än andra. Det krävs
dock tillstånd för i princip all befattning med explosiva varor, vilket
har sin grund i att explosiva varor är farliga produkter och att allt
som har att göra med dessa anses skyddsvärt (jfr prop. 2009/10:203
s. 37). Även om det naturligtvis är mest angeläget att få in de allra
farligaste varorna måste beaktas att deras farlighet också ofta är
beroende av vilket sammanhang de hanteras i. En avgränsning till
de allra farligaste varorna låter sig därför svårligen göras. Därtill är
det av vikt att den enskilde inte behöver göra en mer kvalificerad
bedömning av om en explosiv vara omfattas av amnestin eller inte.
Detta talar för att låta amnestin omfatta samtliga explosiva varor.
Det går därutöver inte heller att förutse vilka explosiva varor som
enskilda har och som därmed kan komma att bli föremål för
omhändertagande. Eftersom syftet med amnestin är att minska den
totala mängden illegala explosiva varor i samhället, talar
övervägande skäl för att låta samtliga tillståndspliktiga explosiva
varor omfattas av amnestin.
Rätt att vara anonym
För att amnestin ska bli framgångsrik bör en rätt till anonymitet
finnas. En motsvarande regel har funnits i genomförda
vapenamnestier och föreslås också i vapenamnesti för 2018.
Till skillnad mot vapenamnestierna, där det alltid har skett ett
fysiskt överlämnande av skjutvapnet och ammunitionen från
innehavaren till Polismyndigheten, kommer den som har en
explosiv vara att behöva kontakta Polismyndigheten innan
omhändertagandet kan ske. Personen bör då ha rätt att vara
anonym. Om personen därefter behöver bistå Polismyndigheten
vid omhändertagandet bör personen även då ha rätt att vara
anonym. Även en person som fått i uppdrag att kontakta
Polismyndigheten eller bistå vid omhändertagandet av den
explosiva varan bör ha rätt att vara anonym.

23

s. 24 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

I rätten till anonymitet ligger att Polismyndigheten inte får
utföra någon undersökning eller vidta några andra åtgärder i fråga
om den olagliga hanteringen, överföringen eller importen enligt
LBE. En annan sak är att det för att ett omhändertagande ska
kunna ske kan vara nödvändigt att vissa uppgifter, t.ex. var den
explosiva varan finns, lämnas.

5.3

Vad ska ske med omhändertagen egendom?

Förslag: Explosiva varor som omhändertas av Polismyndigheten
med stöd av lagen ska som huvudregel tillfalla staten och
destrueras. Om egendomen har omhändertagits utan ägarens
samtycke ska dock ägaren ha rätt att göra anspråk på den.
I lagen ska det upplysas om att regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer kan meddela närmare
föreskifter om verkställighet av lagen.
En viktig fråga är vad som bör ske med de explosiva varor som
omhändertas under amnestin. En ordning som innebär att
omhändertagna explosiva varor alltid tillfaller staten och destrueras,
leder typiskt sett till en minskning av antalet explosiva varor i
omlopp. En sådan ordning är också mindre resurskrävande för
Polismyndigheten. Samtidigt kan en sådan ordning innebära en
rättsförlust för den enskilde.
Det finns anledning att skilja mellan två situationer; då varan
omhändertas med ägarens samtycke och då ägaren saknar
kännedom om omhändertagandet.
Egendom har omhändertagits med ägarens samtycke
Om den tillståndspliktiga explosiva varan har omhändertagits med
ägarens samtycke talar övervägande skäl för att egendomen
omedelbart bör tillfalla staten. Detta skulle t.ex. kunna vara fallet
om innehavaren själv upplyser om att han eller hon är ägaren till
den explosiva varan (och det inte finns skäl att anta att den tillhör
någon annan).

24

s. 25 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

En sådan ordning framstår som rimlig när det är ägaren själv
som har brutit mot reglerna om tillstånd och genom amnestin blir
fri från ansvar för detta brott. Om det i lagen tas in en bestämmelse
om att egendomen tillfaller staten, kommer det dessutom att
framgå tydligt vilka effekter omhändertagandet får i
äganderättshänseende och ägaren får genom inlämnandet anses ha
avstått från sin äganderätt. Ytterligare ett skäl för den föreslagna
ordningen är att det är angeläget att amnestireglerna är enkla att
tillämpa och att de inte leder till några väsentligt ökade kostnader
för Polismyndigheten, tillståndsmyndigheterna eller rättsväsendet.
Egendomen har omhändertagits utan ägarens samtycke
För att ta tillvara ägarens intresse i de fall ägaren inte har kännedom
om att dennes explosiva vara har omhändertagits bör ägaren ha
möjlighet att inom viss tid framställa anspråk på omhändertagen
egendom.
Motsvarande
bestämmelse
har
funnits
i
vapenamnestierna och har sin utgångspunkt i hittegodslagen (prop.
1992/93:141 s. 56). Explosiva varor registreras visserligen inte på
samma sätt som skjutvapen. För vissa explosiva varor finns dock
krav på identitetsmärkning så att de ska kunna spåras genom
distributionskedjan. Om varan inte är identitetsmärkt kan den
eventuellt vara märkt på något annat sätt, t.ex. genom en adresslapp
på en låda. Om det finns anledning att anta att den omhändertagna
varan tillhör en bestämd ägare bör Polismyndigheten kontrollera
detta och, om så är fallet, skicka en underrättelse till ägaren om
omhändertagandet. Ägaren bör därefter ha möjlighet att göra
anspråk på egendomen inom en månad från det han eller hon fick
del av en sådan underrättelse.
Även i de fall Polismyndigheten inte har kännedom om vem
som äger egendomen bör ägaren ges möjlighet att göra gällande sin
rätt till egendomen.
I vapenamnestierna har okända ägare haft tre månader på sig att
framställa sina anspråk. Polismyndigheten måste under denna tid
förvara egendomen. Förvaring av explosiva varor omgärdas av en
rad säkerhetsföreskrifter. Detta gör en förvaring i väntan på en
okänd ägare mycket resurskrävande för Polismyndigheten. I
beaktande måste här även tas att det i de flesta av dessa fall kommer

25

s. 26 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

det troligen inte att finnas en ägare som vill ge sig tillkänna.
Tidsfristen inom vilken en okänd ägare ska få framställa anspråk
bör därför sättas till en månad från det att egendomen
omhändertogs.
Omhändertagna explosiva varor bör som huvudregel destrueras
Explosiva varor som har tillfallit staten bör inte säljas eller på annat
sätt komma ut i cirkulation på nytt utan destrueras, eftersom syftet
med amnestin är att begränsa den totala mängden explosiva varor i
samhället. Dessutom skulle det kunna uppfattas som stötande om
staten skulle tjäna pengar på explosiva varor som har hanterats
illegalt. Detta har också varit huvudregeln vid vapenamnestierna. I
vissa fall kan det dock vara befogat att bevara vissa explosiva varor.
Vid vapenamnestierna har gällt att egendomen inte skulle skrotas
om den behövdes för musealt eller militärt ändamål eller för
Polismyndighetens verksamhet. Även om detta endast kan komma
i fråga för ett mycket begränsat antal fall när det gäller explosiva
varor, bör motsvarande gälla även vid denna amnesti.
Verkställighetsföreskrifter
En bestämmelse som upplyser om att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer har möjlighet att med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om
verkställighet av lagen, bör för tydlighets skull tas med i lagen.
Föreskrifter om bl.a. vilken myndighet som ska ansvara för
destruktion av de explosiva varor som omhändertagits och närmare
föreskrifter om hur kända ägare till egendom som omhändertagits
ska underrättas, införs lämpligen på förordningsnivå. Här bör
noteras att myndighetsföreskrifter om bl.a. själva förfarandet vid
destruktion av explosiva varor redan har meddelats av MSB med
stöd av bemyndigandena i LBE och FBE.

26

s. 27 Kontrollera mot PDF

En amnesti för explosiva varor

5.4

Amnestin bör vara tidsbegränsad

Förslag: Amnestin för explosiva varor ska vara tidsbegränsad
och gälla i tre månader.
En fråga att ta ställning till är om amnestin för explosiva varor bör
var begränsad i tid, vilket vapenamnestierna har varit, eller om den
bör vara permanent. Vid införandet av 2007 års vapenamnesti
uttalade regeringen bl.a. att övervägande skäl talade emot en
vapenamnesti som är obegränsad i tid (prop. 2006/07:20 s. 11).
Regeringen hänvisade i det lagstiftningsärendet till risken för att
inlämningen av skjutvapen skulle fördröjas och till att det skulle
kunna uppstå bevissvårigheter. Ett falskt påstående från en person
som grips med ett illegalt skjutvapen om att han eller hon är på väg
till polisstationen för att lämna in vapnet skulle vara svårt att
vederlägga. Regeringen anförde vidare inför 2013 års vapenamnesti
(prop. 2012/13:38 s. 12 f.) att dessa skäl fortfarande gjorde sig
gällande. Även i propositionen för 2018 års vapenamnesti (prop.
2016/17:185 s. 10) föreslås att amnestin ska vara tidsbegränsad.
Även när det gäller explosiva varor finns en risk att
omhändertagandet av varorna kan fördröjas och att det kan uppstå
bevissvårigheter om amnestin inte tidsbegränsas. Av dessa skäl bör
även en amnesti för explosiva varor vara begränsad i tid. För att
personer som hanterat explosiva varor utan tillstånd ska ha
tillräckligt med tid för att utnyttja amnestin samtidigt som
kostnaderna för de säkerhetsarrangemang som måste vidtas och
upprätthållas kan hållas på en rimlig nivå, bör amnestin pågå under
tre månader. Vapenamnestierna har också pågått under tre
månader. I avsnitt 6 redogörs för mellan vilka datum amnestin för
explosiva varor bör gälla.

27

s. 29 Kontrollera mot PDF

6

Ikraftträdande och giltighetstid

Förslag: Den nya lagen ska träda i kraft den 15 oktober 2018
och gälla till den 15 april 2020.
Amnestiperioden bör inte sammanfalla med vapenamnestin som
ska genomföras under perioden februari–april 2018 och inte heller
med semesterperioden eller med riksdagsvalet som ska hållas i
september 2018. Lagen bör därför träda i kraft den 15 oktober
2018, och amnestin bör lämpligen gälla under perioden 15 oktober
2018 till och med 11 januari 2019.
Vid vapenamnestierna har flertalet skjutvapen och den mesta
ammunitionen lämnats in i slutet av amnestiperioden. Det finns
anledning att anta att så kommer att vara fallet även när det gäller
explosiva varor. Bestämmelser om t.ex. Polismyndighetens
skyldigheter att eftersöka ägare till omhändertagna explosiva varor
bör därför gälla längre än amnestiperioden pågår. Därtill kan det
tänkas att amnestin kan komma att generera förvaltningsärenden,
t.ex. om någon gör anspråk på omhändertagen egendom. För att
sådana ärenden ska hinna avslutas måste lagens giltighet också
sträcka sig längre än amnestiperioden. Vid vapenamnestierna
upphörde respektive lag att gälla ett år och tre månader efter
amnestiperiodens slut. Det har vid utvärderingen inte framkommit
att det skulle ha varit för kort tid. Skäl att göra en annan
bedömning när det gäller amnestin för explosiva varor föreligger
inte. Den nya lagen om ansvarsfrihet vid vissa brott mot
tillståndsplikten för explosiva varor bör därför upphöra att gälla
den 15 april 2020. Några övergångsbestämmelser behövs inte.

29

s. 31 Kontrollera mot PDF

7

Konsekvenser

7.1

Vilka ekonomiska konsekvenser medför
amnestin?

Genomförandet av en amnesti kommer att medföra kostnader för
Polismyndigheten i form av både investeringar och löpande
kostnader. Hur stora kostnader det kan röra sig om är svårt att
exakt bedöma eftersom det inte går att förutse hur många explosiva
varor som kommer att omhändertas under amnestin. Uppgiften att
omhänderta illegala explosiva varor är visserligen ingen ny uppgift
för Polismyndigheten. Omfattningen av uppgiften och därmed
kostnaderna för denna uppgift kan dock förväntas öka under
amnestin, bl.a. behöver Nationella bombskyddet tillföras ny
personal och utrustning. Regeringen avser att återkomma i
finansieringsfrågan. Förslaget förväntas inte heller medföra ökade
kostnader för någon annan myndighet än Polismyndigheten eller
staten i övrigt. På sikt kan kostnaderna för samhället förväntas
minska.
Några konsekvenser för jämställdheten eller miljön bedöms
förslaget inte medföra.

7.2

Information om amnestin till allmänheten

För att en amnesti för explosiva varor ska få avsedd effekt är det
mycket viktigt att allmänheten får kännedom om den och förstår
vad den innebär. En informationskampanj bör därför genomföras.
Informationen bör lämnas i god tid före och under hela
amnestiperioden. Polismyndigheten bör svara för informationen
till allmänheten om lagen.

31

s. 32 Kontrollera mot PDF

Konsekvenser

7.3

En utvärdering av amnestin bör göras

Det övergripande syftet med amnestin för explosiva varor är att
samla in så många illegala explosiva varor som möjligt. En amnesti
kan utformas på flera olika sätt. För att det ska bli möjligt att
bedöma om den föreslagna lagen på bästa sätt har tillgodosett de
syften som eftersträvas bör tillämpningen av lagen utvärderas, på
motsvarande sätt som skett i fråga om vapenamnestierna.
Polismyndigheten bör ges i uppdrag att utvärdera amnestin.

32

s. 33 Kontrollera mot PDF

8

Författningskommentar

Förslag till lag (2018:00) om ansvarsfrihet vid vissa
brott mot tillståndsplikten för explosiva varor
1 § Den som hanterar, överför eller importerar en explosiv vara utan
att ha rätt till det ska inte dömas till ansvar för detta enligt 29 § eller
29 a § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, om
han eller hon under perioden 15 oktober 2018 till och med 11 januari
2019 frivilligt kontaktar Polismyndigheten och lämnar de uppgifter
som behövs för att myndigheten ska kunna omhänderta den explosiva
varan. Om Polismyndigheten vid detta tillfälle uppmanar den
enskilde att bistå myndigheten vid omhändertagandet, krävs för
ansvarsfrihet också att den enskilde följer de anvisningar
Polismyndigheten ger.
Ansvarsfriheten enligt första stycket gäller även den som ger någon
annan i uppdrag att kontakta eller bistå Polismyndigheten.
I paragrafen anges under vilka förutsättningar en person inte ska
dömas till ansvar för en gärning som utgör brott enligt 29 § eller 29
a § lagen (2010:1110) om brandfarliga och explosiva varor (LBE).
Frågan behandlas i avsnitt 5.2.
Ansvarsfriheten gäller för den som hanterar, överför eller
importerar en tillståndspliktig explosiv vara utan att ha tillstånd
och under amnestiperioden kontaktar Polismyndigheten och
lämnar de uppgifter och det bistånd Polismyndigheten behöver för
att kunna omhänderta varan. Det gäller oavsett om personen gör
det för egen räkning eller för någon annans räkning.
Ansvarsfriheten gäller bara för den olagliga hanteringen,
överföringen eller importen. Ansvarsfriheten gäller inte för andra
brott som har samband med den explosiva varan. Polismyndigheten

33

s. 34 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

kan därför utreda andra eventuella brott som har samband med den
omhändertagna egendomen.
Amnestin gäller alla tillståndspliktiga explosiva varor, t.ex.
sprängmedel och ammunition till skjutvapen som faller inom LBE:s
område. MSB har med stöd av bemyndigandet i 36 § LBE och 25 §
FBE meddelat undantag från tillståndsplikt, se 2 kap. MSBFS
2016:3.
För ansvarsfrihet krävs att den enskilde kontaktar
Polismyndigheten och lämnar de uppgifter myndigheten
efterfrågar för att kunna omhänderta den explosiva varan. Det kan
t.ex. röra sig om uppgifter om vilken typ av explosiv vara det rör sig
om, vilket skick varan är i och var den finns. I vissa fall kommer
Polismyndigheten att behöva hjälp från den enskilde för att ett
omhändertagande ska kunna ske. Det kan t.ex. handla om att visa
Polismyndigheten var den explosiva varan finns eller att öppna ett
låst utrymme. Det är alltid Polismyndigheten som bestämmer om
och vilken typ av medverkan som behövs av den enskilde. För
ansvarsfrihet krävs, förutom att den enskilde kontaktar
Polismyndigheten, att han eller hon följer de anvisningar
myndigheten ger.
För ansvarsfrihet krävs även att den enskilde frivilligt medverkar
till att den explosiva varan kan omhändertas av Polismyndigheten.
Frivillighet bör inte anses föreligga om en person har särskilda skäl
att utgå ifrån att han eller hon står inför att bli upptäckt och därför
känner sig tvingad att kontakta eller bistå Polismyndigheten vid ett
omhändertagande av den explosiva varan, t.ex. i samband med en
husrannsakan. Däremot bör frivillighet anses föreligga då en person
kontaktar Polismyndigheten därför att han eller hon bedömer den
allmänna risken för att bli upptäckt som alltför stor. Viss ledning
bör kunna hämtas från tolkningen av frivillighetsbegreppet i 23
kap. 3 § brottsbalken.
Ansvarsfriheten omfattar även den som ger någon annan i
uppdrag
att
kontakta
Polismyndigheten
eller
bistå
Polismyndigheten vid ett omhändertagande.
2 § Den som kontaktar Polismyndigheten eller bistår myndigheten vid
omhändertagandet enligt 1 §, eller uppdrar åt någon annan att göra
det, har rätt att vara anonym.

34

s. 35 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

Av paragrafen framgår att den som kontaktar Polismyndigheten
eller bistår Polismyndigheten vid ett omhändertagande av en
explosiv vara enligt 1 § har rätt att vara anonym. Detsamma gäller
den som ger någon annan i uppdrag att göra detta. Även den som
har fått i uppdrag att kontakta Polismyndigheten eller bistå vid
omhändertagandet omfattas av anonymiteten. Frågan behandlas i
avsnitt 5.2.
Rätten till anonymitet innebär att Polismyndigheten inte får
fråga den som kontaktar Polismyndigheten eller som bistår
myndigheten vid omhändertagandet vem personen är, vem som har
haft egendomen eller göra några andra efterforskningar som gäller
den olagliga hanteringen, överföringen eller importen. En annan
sak är att det, för att ett omhändertagande ska kunna ske, kan vara
nödvändigt att vissa uppgifter lämnas, exempelvis var den explosiva
varan finns.
3 § Explosiva varor som har omhändertagits enligt 1 § tillfaller staten.
Detta gäller dock inte om den explosiva varan har omhändertagits
utan ägarens samtycke och denne gör anspråk på egendomen. Om
ägaren är känd, ska ett sådant anspråk göras inom en månad från det
att ägaren fick del av en underrättelse från Polismyndigheten om att
egendomen omhändertagits. I annat fall ska anspråket göras inom en
månad från det att egendomen omhändertogs.
I paragrafen anges vad som sker med de explosiva varor som
omhändertagits. Frågan behandlas i avsnitt 5.3.
Av bestämmelsens första stycke följer att explosiva varor som
omhändertagits av Polismyndigheten som huvudregel tillfaller
staten. Det innebär att äganderätten till egendomen övergår från
ägaren till staten. Detta inträffar omedelbart om den explosiva
varan omhändertas med ägarens samtycke. Den tidigare ägaren har
inte rätt till någon ersättning.
I andra stycket behandlas situationen att den explosiva varan har
omhändertagits utan ägarens samtycke. Explosiva varor registreras
inte på samma sätt som skjutvapen. För vissa explosiva varor finns
dock krav på identitetsmärkning så att de ska kunna spåras genom
distributionskedjan. Om varan inte är identitetsmärkt kan den
eventuellt vara märkt på något annat sätt, t.ex. genom en adresslapp
på en låda, vilket gör att det kan finnas anledning att anta att den

35

s. 36 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

tillhör en bestämd ägare. Polismyndigheten bör i dessa fall
eftersöka ägaren och, om en sådan finns, ge denne möjlighet att
inom viss tid göra anspråk på egendomen. Polismyndigheten ska då
skicka en underrättelse om omhändertagandet till ägaren.
När ägaren har underrättats om att dennes explosiva vara har
omhändertagits av Polismyndigheten har ägaren en månad på sig
att göra anspråk på egendomen. Tidsfristen börjar löpa den dag då
ägaren får del av underrättelsen från Polismyndigheten.
Även ägare som inte är kända för Polismyndigheten har
möjlighet att göra anspråk på egendomen. Ett sådant anspråk ska
göras inom en månad från den dag då egendomen omhändertogs av
Polismyndigheten.
Om ägaren gör anspråk på egendom med stöd av denna
bestämmelse tillfaller egendomen inte staten. Möjligheten att
lämna ut egendomen till ägaren styrs dock inte av lagen om
ansvarsfrihet vid vissa brott mot tillståndsplikten för explosiva
varor utan av LBE:s regler. Det innebär att egendomen inte får
lämnas ut till någon som inte har tillstånd att hantera egendomen.
Om den explosiva varan är i ett sådant skick att den utgör fara
för liv, hälsa eller egendom ska Polismyndigheten omedelbart
destruera varan. Detta följer av polislagen (1984:387). Myndigheten
behöver då inte eftersöka en potentiell ägare.
4 § Explosiva varor som har tillfallit staten enligt 3 § ska destrueras,
om egendomen inte behövs för musealt eller militärt ändamål eller för
Polismyndighetens verksamhet.
Av paragrafen framgår att explosiva varor som har tillfallit staten
som huvudregel ska destrueras. Frågan behandlas i avsnitt 5.3.
Undantag gäller bl.a. om egendomen behövs i Polismyndighetens
verksamhet. Det kan t.ex. handla om behovet av att utföra tekniska
undersökningar i en utredning som rör ett annat brott där den
explosiva varan behövs som bevismaterial. Det kan också,
undantagsvis, vara värdefullt att spara inlämnad egendom i
Nationellt forensiskt centrums referenssamling. Att egendomen
behövs för museala ändamål kan handla om att den bär vittnesbörd
om ett historiskt förlopp och därför bedömas ha ett så stort
kulturhistoriskt värde att den bör bevaras.

36

s. 37 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter
om verkställighet av denna lag.
Paragrafen upplyser om att det finns en möjlighet för regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela
verkställighetsföreskrifter. Frågan behandlas i avsnitt 5.3. Det kan
t.ex. vara föreskrifter om hur ägaren ska framställa anspråk enligt
3 § andra stycket och vem som ska destruera egendom som har
omhändertagits.

37

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.