Sök i Ratio Lex

Redovisning av uppdraget En nationell miljömålssamordnare för näringslivet M2017/01640/Mm

2017-07-04 · 41 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Promemoria Redovisning av uppdraget En nationell miljömålssamordnare för näringslivet M2017/01640/Mm (Klimat- och näringslivsdepartementet, 2017-07-04)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Promemoria

2017-06-19

Nationell miljömålsamordnare
M 2014:04
Annika Helker Lundström
annika.helker.lundstrom@regeringskansliet.se

Redovisning av uppdraget:
En nationell miljömålssamordnare för näringslivet

Sammanfattning

I denna promemoria beskrivs hur uppdraget som Nationell
miljömålssamordnare för näringslivet har genomförts, och förslag ges för det
fortsatta arbetet att engagera näringslivet i miljömålsarbetet.
Miljömålen har hittills spelat en relativt begränsad roll i företagens
miljöarbete, särskilt bland mindre företag. En anledning till detta är att
kunskapen om miljömålen ofta är låg och att miljömålssystemet framstår
som komplicerat. De företag som arbetar med miljömålen upplever dock att
de är ett viktigt verktyg för att skapa substans och struktur i miljöarbetet.
Det är tydligt att ökad kunskap om miljömålen även ger ett starkt ökat
intresse att arbeta med dem.
De Globala mål som antogs av FN år 2015 har fått ett betydligt större
genomslag i näringslivet, bland annat till följd av omfattande kommunikation
kring målen. De Globala målen är bredare än miljömålen eftersom de täcker
alla tre aspekter av hållbarhet. Däremot är de mindre tydliga när det gäller
miljödimensionen. Det blir därför viktigt att integrera målsystemen med
varandra och låta de svenska miljömålen fungera som precisering av den
gröna dimensionen av Agenda 2030.
Uppdraget som miljömålssamordnare för näringslivet har till stor del handlat
om samverkan med företag för att identifiera hur miljömålssystemet kan
utvecklas för att i större utsträckning engagera näringslivet. Detta arbete har
lett till följande rekommendationer som utvecklas mer i rapportens avsnitt 5
och 6.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mina förslag till regeringen och myndigheter:
 Naturvårdsverket bör ta över de uppgifter som legat i
miljömålssamordnarens uppdrag.
 Regeringen bör klargöra att Sveriges miljömål är den svenska
specificeringen av miljödimensionen i de Globala målen.
 Miljömålsberedningen bör få i uppdrag att integrera den gröna
dimensionen av de Globala målen med Sveriges miljömål.
 Naturvårdsverkets generaldirektör bör ta över ansvaret för
Företagsnätverket för miljömålen.
 Företagsnätverket bör användas som stöd och resurs i uppdraget att
integrera miljömålen med de Globala målen.
 Miljömålsansvariga myndigheter bör ges i uppdrag att utveckla sin
kommunikation av miljömålen.
 Generationsmålet bör lyftas tydligare som paraply i arbetet med Sveriges
miljömål och de Globala målen.
 Miljömålsberedningen bör ges i uppdrag att ta fram delmål som är
relevanta för företag, inom ramen för arbetet att integrera de Globala
målen med Sveriges miljömål genom gemensamma delmål.
 Miljömålsberedningen bör få i uppdrag att i samråd med företag och
näringslivsrepresentanter, ta fram och fastställa vilka medel/strategier
som krävs för att nå miljömålen.
 Det bör tydliggöras att återvinning inte primärt kopplar till målet God
bebyggd miljö utan är ett medel för att uppnå i första hand målen
Begränsad klimatpåverkan, Levande skogar, Hav i balans och Storslagen
fjällmiljö.
 Ett delmål om matsvinn bör införas.
 Naturvårdsverket bör få i uppdrag att i samarbete med Företagsnätverket
undersöka om det finns behov att ta fram särskilda företagsindikatorer.
 Naturvårdsverket bör underlätta för företag att arbeta med miljömålen
genom att i samråd med Företagsnätverket identifiera vilka miljömål som
är mest väsentliga för olika branscher och sektorer.
 Tillväxtverket bör ges i uppdrag att vidareutveckla verktyg och redskap
för små företag.
 Naturvårdsverket bör utveckla uppföljningen så att det tydliggörs vad
Sverige har rådighet över.

2 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

 Naturvårdsverket bör årligen samla in Communications on Progress
(COP) för miljömålen från näringslivet på frivillig basis och publicera
detta på www.sverigesmiljömal.se
 Naturvårdsverket bör i samråd med Företagsnätverket utveckla formerna
för hur och vad som bör rapporteras, så att näringslivets bidrag tydligare
kan framgå och bli ett underlag i den årliga respektive fördjupade
utvärderingen av miljömålen.
Mina förslag till företag
 Använd miljömålen för att skapa substans och struktur i miljöarbetet.
Om företaget arbetar med de Globala målen så använd miljömålen som
stöd i arbetet.
 Använd arbetsgången som beskrivs i ”8 steg för ett bra miljöarbete”.
 Använd miljömålen som ”intressent” i arbetet med intressentanalysen
och som en del av företagets strategiska omvärldsanalys.
 Nätverket Global Compact Sweden bör överväga att använda Sveriges
miljömål som en av utgångspunkterna i det arbete som nu startas upp
med Global Compacts miljöprinciper.

3 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehåll
1. Uppdraget................................................................................................ 5
2. Bakgrund ................................................................................................. 6
2.1 Miljömålssystemet är riksdagsbundet och unikt ................................................................. 6
2.2 Näringslivet bjöds inte in i arbetet med Sveriges miljömål ................................................. 7
2.3 Vissa företag valde att arbeta med miljömålen redan i början av 2000-talet...................... 8
2.4 Sveriges miljömål i Hållbarhetslagen ................................................................................. 8
2.5 Miljömålen i vårpropositionen 2017 ................................................................................... 9

3. Genomförande av samordningsuppdraget ............................................. 10
3.1 Inledande workshop ......................................................................................................... 10
3.2 Enkät ............................................................................................................................... 12
3.3 Möten med företag ........................................................................................................... 12
3.4 Företagsnätverket för miljömålen ..................................................................................... 13
3.5 Extern kommunikation ..................................................................................................... 14
3.6 Verktyg för näringslivet .................................................................................................... 16
3.7 Behov av att utveckla miljömålsportalen .......................................................................... 20
3.8 Näringslivet som målgrupp för Miljömålsdagarna ............................................................ 20
3.9 Koordinator för miljömålen ............................................................................................... 20

4. Analys och slutsatser ............................................................................. 22
4.1 Varför och hur företagen bör arbeta med miljömålen ....................................................... 22
4.2 Uppföljningen bör ge en mer rättvisande bild av insatser ................................................ 23
4.3 Det cirkulära perspektivet är otydligt i miljömålen ............................................................ 25
4.4 Stort fokus på klimat och energi i näringslivets arbete ..................................................... 25
4.5 Miljömålen viktiga i företagens omvärldsanalys ............................................................... 25
4.6 De Globala målen är viktiga för näringslivet..................................................................... 25
4.7 Miljömålen ger substans till den gröna dimensionen av de Globala målen ...................... 26
4.8 Små företag behöver stöd och verktyg för sitt miljöarbete ............................................... 27

5. Rekommendationer och förslag till regeringen ....................................... 28
5.1 Fortsätt det påbörjade arbetet för att engagera näringslivet ............................................ 28
5.2 Klargör att Sveriges miljömål är den svenska specificeringen av miljödimensionen i de
Globala målen........................................................................................................................ 28
5.3 Integrera de Globala målen med miljömålssystemet ....................................................... 29
5.4 Involvera företagen i arbetet med miljömålen och de Globala målen .............................. 29
5.5 Stärk kommunikationen om Sveriges miljömål ................................................................ 31
5.6 Utveckla miljömålssystemet så att det driver och engagerar fler ..................................... 31
5.7 Utveckla uppföljningen så att den mäter rätt saker .......................................................... 35
5.8 Fortsätt publicera företagens COP-rapporter på miljömålsportelen ................................. 35

6. Rekommendationer och förslag till företag ............................................. 37
6.1 Utgå från miljömålen, eventuellt med koppling till de Globala målen ............................... 37
6.2 Använd miljömålen inom nätverket FN Global Compact i Sverige ................................... 38
Bilaga 1: Enkät....................................................................................................................... 39
Bilaga 2: Företagsnätverket för miljömålen ............................................................................ 40
Bilaga 3: Länkar till utarbetade dokument under uppdraget .................................................. 41

4 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Uppdraget

Regeringen beslutade den 26 juni 2014 (dir. 2014:105) att en särskild
utredare, i rollen som nationell miljömålssamordnare, ska stärka samverkan
inom näringslivet och mellan myndigheter och näringsliv i arbetet med att nå
generationsmålet och miljökvalitetsmålen.
Annika Helker Lundström förordnades den 27 juni 2014 som Nationell
miljömålssamordnare från den 1 januari 2015 till den 30 juni 2017.
I uppdraget ingår att synliggöra, främja och tillvarata näringslivets
miljöarbete i miljömålssystemet. Samordnaren ska bl.a.
 verka för att kunskapen om generationsmålet och miljökvalitetsmålen
ökar bland företag och näringslivsorganisationer,
 underlätta för företag och näringslivets organisationer att synliggöra
sitt miljöarbete och tydliggöra kopplingen till generationsmålet och
miljökvalitetsmålen,
 identifiera och sprida information om goda exempel
 vid behov främja möjligheterna att etablera nya nätverk för
samverkan mellan företag i fråga om åtgärdsinriktat miljöarbete inom
och mellan branscher,
 ge förslag till regeringen på hur miljömålssystemet kan göras mer
användbart för näringslivets aktörer.
I denna promemoria beskrivs hur uppdraget genomförts och förslag och
rekommendationer ges för det fortsatta arbetet att engagera näringslivet i
miljömålsarbetet.

5 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. Bakgrund
2.1 Miljömålssystemet är riksdagsbundet och unikt

En ny struktur för miljöarbetet föreslogs i proposition 1997/98:145 Svenska
miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Ett antal nationella miljökvalitetsmål
som angav vilket miljötillstånd som skulle uppnås i ett generationsperspektiv,
det vill säga till omkring år 2020-2025 (enligt propositionen) fastställdes av
riksdagen år 1999 och ersatte de då gällande 170 miljömålen.
Idag består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16
miljökvalitetsmål med preciseringar och indikatorer samt 24 etappmål.
Generationsmålet visar riktningen för vad som måste göras för att
miljökvalitetsmålen ska nås. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den
svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsmålen uttrycker
den miljömässiga dimensionen av arbetet mot hållbar utveckling och
konkretiserar miljöbalkens mål om att främja en hållbar utveckling som
innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam
och god miljö.
Generationsmålet och miljökvalitetsmålen (nedan kallade miljömålen eller
målen) utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Målen är även
styrande för Sveriges agerande inom EU och i internationella sammanhang.
Etappmålen är målövergripande och kan bidra såväl till flera olika
miljökvalitetsmål som till generationsmålet. Preciseringarna ska förtydliga
vad målen innebär och används även som kriterier vid uppföljning av målen.
Preciseringarna och etappmålen visar vilka områden som ska prioriteras samt
inriktningen på politiken.
Målen ger tillsammans en signal till samhällets aktörer om vad riksdagen och
regeringen vill uppnå med miljöpolitiken och är på så sätt vägledande för
miljöarbetet på alla nivåer i samhället och i alla sektorer, oavsett
intressentgrupp.
Åtta myndigheter har ansvar för olika miljömål enligt sin instruktion. De
ansvarar för att följa upp och utvärdera sina respektive mål. Miljömålen följs
upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

6 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Respektive miljömålsmyndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljömål.
Naturvårdsverket lämnar den samlade redovisningen till regeringen.
2.2 Näringslivet bjöds inte in i arbetet med Sveriges miljömål

När miljömålen beslutades fick de inte samma acceptans inom näringslivet
som inom offentliga verksamheter. I rapporten Näringslivets miljöarbete och
Sveriges miljömål av Svenskt Näringsliv framförs att ”Miljömålen uppfattas
som samhällets och politikernas mål samt myndigheternas verktyg”. Richard
Almgren, tidigare miljöchef på dåvarande Industriförbundet framhåller vid
ett av våra möten att ”näringslivet har aldrig riktigt bjudits in i arbetet med
de nationella miljökvalitetsmålen och känner därmed ingen samhörighet med
dessa”.
Näringslivet har heller inte fått möjlighet att använda
miljömålsillustrationerna (se vidare avsnitt 3.6.3 ) som finns till varje
miljömål. Detta indikerar att näringslivet inte sågs som nyckelaktörer i
miljömålsarbetet.
Avsikten att näringslivet skulle engageras var dock tydlig vid inrättandet av
målen. I den proposition där miljömålssystemet föreslogs (1997/98:145
Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige ), framgår att uppfyllandet av
målen kräver medverkan från alla sektorer i samhället. I propositionen står
det ”i den nya strukturen ligger att miljökvalitetsmålen ska vara
utgångspunkten för ett system med mål- och resultatstyrning, som enligt
regeringens uppfattning är det effektivaste sättet att styra ett brett upplagt
miljöarbete med deltagare inom alla samhällsområden. Mål- och
resultatstyrning innebär principiellt en styrning med hjälp av uppställda mål
medan vägarna att nå dit inte bestäms i detalj. Myndigheter, företag och
kommuner m.fl. ges därvid stor frihet att välja vägar för att nå målen.” I
propositionen konstateras också ”att ett vitalt och miljöanpassat näringsliv är
en nödvändig förutsättning för att målet om ett ekologiskt hållbart samhälle
ska kunna nås”.
Sedan miljömålen infördes har Svenskt Näringsliv (och tidigare även
Industriförbundet) bidragit i miljömålsarbetet med ett antal utredningar kring
hur näringslivet arbetar med miljöfrågor, samt hur arbetet bidrar till de
svenska miljömålen. I samband med rapporterna har de lämnat synpunkter
på miljömålssystemet. I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015
finns en särskild bilaga om näringslivets miljöarbete. I syfte att bidra med ett
7 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

nytt perspektiv valde Svenskt Näringsliv inför denna utvärdering att bland
annat på webbsidan miljönytta.se komplettera med hur branscher, produkter
och tjänster bidrar till miljömålen. Svenskt Näringsliv har även under åren
diskuterat möjligheterna att utveckla indikatorer för hur näringslivet bidrar
till de nationella miljömålen (se vidare om indikatorer i avsnitt 5.6.6). Detta
är en fråga som kommit upp även inom det företagsnätverk som jag arbetat
med. Detta företagsnätverk beskrivs närmare i avsnitt 3.4.
2.3 Vissa företag valde att arbeta med miljömålen redan i början av
2000-talet

Under början av 2000-talet användes framför allt miljömålen av företag som
hade infört miljöledningssystem. Dessa företag kunde använda miljömålen
som ett stöd när företaget skulle identifiera sina väsentliga miljöaspekter och
som en långsiktig ”kompass” för miljöarbetet. Tillståndspliktiga företag
använde målen i samband med miljökonsekvensbeskrivningar vilket framgår
av rapporten Synergier och intressekonflikter mellan näringslivets miljöarbete och
miljömålen. På detta sätt har arbetet med miljömålen inom företag fortsatt
genom åren.
2.4 Sveriges miljömål i Hållbarhetslagen

Stora bolag ska från och med den 1 januari år 2017 upprätta en
hållbarhetsrapport. Kravet gäller för företag med mer än 250 anställda eller
som har en balansomslutning eller nettoomsättning som överstiger 175
respektive 350 miljoner kronor.
Rapporten ska innehålla upplysningar om miljö, sociala förhållanden,
personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.
Rapporten ska beskriva bl.a. företagets policy i hållbarhetsfrågor och de
väsentliga risker som är kopplade till företagets verksamhet. Företagets
revisor ska kontrollera om en hållbarhetsrapport har upprättats.
I förarbetena till lagen framgår i propositionen Företagens rapportering om
hållbarhet och mångfaldspolicy (sid 46) att ”Det är naturligt att företag i sin
rapportering förhåller sig till beslutade hållbarhetsmål, t.ex. de av riksdagen
beslutade miljökvalitetsmålen och generationsmålet”. Denna tydliga
hänvisning till miljömålen som rapporteringsform visar att regering och
riksdag anser att miljömålen är viktiga för företagens rapportering.

8 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.5 Miljömålen i vårpropositionen 2017

I 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100) som lämnades till
riksdagen den 18 april 2017, kompletterades budgeten med en ny särskild
miljöbilaga (bilaga 3). Bilagan visar regeringens arbete för att nå Sveriges
miljömål och tydliga kopplingar görs i de olika avsnitten i bilagan till
miljömålen. Bland annat finns ett avsnitt om hur transportsystemet påverkar
möjligheterna att nå målen, ett avsnitt om miljömålen Begränsad
klimatpåverkan och Frisk luft samt hur de konsumtionsbaserade utsläppen
följs upp inom ramen för generationsmålet.
I propositionens bilaga 4 "Nya mått på välstånd" presenteras indikatorer för
välstånd som belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av
livskvalitet. För de fem miljöindikatorerna görs direkta kopplingar till
Sveriges miljömål. Till exempel beskrivs under indikatorn
kemikaliebelastning hur denna har kopplingar till miljömålet Giftfri miljö
och till generationsmålets strecksatser om människors hälsa och kretslopp
fria från farliga ämnen. För indikatorn Skyddad natur beskrivs att indikatorn
har kopplingar till flera miljömål, främst Myllrande våtmarker, Levande
skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och
djurliv. Indikatorn har också kopplingar till generationsmålets strecksats om
biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Min bedömning är att propositionens miljöbilaga är viktig för förståelsen av
hur åtgärder har betydelse för olika miljötillstånd. Det skapar ett
sammanhang och en förståelse som kan ha stor betydelse för samhällets
aktörer i deras miljöarbete.

9 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. Genomförande av samordningsuppdraget

Uppdraget som nationell miljömålssamordnare har varat i 2,5 år, från den 1
januari 2015 till den 30 juni 2017. Parallellt med samordningsuppdraget har
jag mellan mars år 2016 och 31 mars år 2017 haft regeringens uppdrag att
utreda förutsättningarna för att inrätta ett centrum för ökad substitution av
farliga ämnen i kemiska produkter och varor. Ett uppdrag med nära
anknytning till miljömålet Giftfri miljö och näringslivets arbete med
kemikalier. Rapporten Substitution i Centrum redovisades den 31 mars 2017.
Uppdraget som nationell miljömålssamordnare har varit ett enmansuppdrag.
3.1 Inledande workshop

I inledningen av mitt uppdrag genomförde jag en workshop tillsammans
med några utvalda personer med lång erfarenhet från näringslivets
miljöarbete och djup kunskap om miljömålssystemet. Syftet var att
identifiera näringslivets behov och att konkretisera prioriterade åtgärder för
att öka företagens engagemang i miljömålsarbetet. Workshopen resulterade
bland annat i ett antal argument för varför företag ska jobba med
miljömålen, vad företagen behöver för att kunna arbeta med miljömålen
samt en åtgärdslista som delvis legat till grund för det fortsatta arbetet i
uppdraget.
Deltagarna vid workshopen var Magnus Enell, adjungerad professor vid
KTH och tidigare senior miljörådgivare på Vattenfall AB och miljö- och
hållbarhetschef på ITT Industries/ITT Flygt, Torbjörn Brorson, adjungerad
professor vid Lunds universitet och hållbarhetschef på Nolato AB och
HEXPOL AB samt Richard Almgren som arbetat med miljöfrågor på
Naturvårdsverket, länsstyrelse, kommun samt tidigare miljöchef på
dåvarande Industriförbundet och Tetra Pak.
Ett axplock på varför företag bör arbeta med miljömålen:




Ökad affärsnytta och konkurrenskraft
Stärker varumärket
Ökar transparensen och visar på ansvarsfullt företagande
Kan bidra till att skapa engagemang hos medarbetare
Förbereda arbetet med att attrahera framtida medarbetare

10 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

 Tydliggör för intressenter hur förtagen arbetar med miljöfrågor och
bidrar till målen
 Ger företagen bättre möjlighet att påverka miljöagendan
 Underlättar i kontakter med politiker och svenska myndigheter
 Ökad framförhållning gällande politiska processer
 Riskminimering
 Ökad effektivitet och bättre fokus på väsentligheter i relation till GRI
och de Globala målen
 Effektivt för globala företag som kan föra ner kunskapen från
miljömålen i värdekedjan
Ett axplock på vad företagen behöver för att arbeta med miljömålen:









Goda förebilder och inspiratörer
Lathundar och praktiska verktyg
Tydliga exempel på hur andra företag har arbetat med miljömålen
Tydlighet kring hur miljömålen hänger ihop med andra mål, till
exempel GRI och de Globala målen.
Att målen blir mer operativa, till exempel genom ”key performance
indicators” (KPI).
En undernivå i målen som riktar sig direkt till näringslivet
Bättre förståelse hos myndigheter och politiker om näringslivets
förutsättningar att arbeta med miljöfrågor
Att man skiljer på svenska och utländska utsläpp i uppföljningen, så
att vinsterna av det svenska miljöarbetet syns tydligare i
uppföljningen
Tydlig förklaring av vad företagen tjänar på att arbeta med
miljömålen
Ökad kännedom om miljömålen i hela samhället, så att ”vinsterna” i
relation till intressenterna blir större
Marknadsföringskampanj kring miljömålen med utskick till alla
medborgare

Workshopen blev en bra grund för det fortsatta arbetet och många av
idéerna återfinns bland förslagen eller har genomförts under uppdragets
gång.

11 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.2 Enkät

Tidigt i samordningsuppdraget genomfördes en enkät till företagen på
Stockholmsbörsens Small Cap (se bilaga 1). Syftet var att skapa en bild av
hur väl företag känner till miljömålen och hur målen används i dag. Av
enkäten framgår att en tredjedel av de svarande företagen inte kände till
Sveriges miljömål och att miljömålen inte är styrande när företagen sätter
egna mål. Av de svarande är 42 procent certifierade enligt ISO14001 och det
är bland dessa företag som Sveriges miljömål främst används. Ett positivt
resultat i enkäten är att majoriteten av de företag som idag gör
hållbarhetsrapporter kan tänka sig att använda miljömålen som ”intressent” i
intressentdialogen framöver.
3.3 Möten med företag

Arbetet som miljömålssamordnare har i hög grad handlat om att möta
företag, organisationer och bredare nätverk samt andra aktörer, som till
exempel hållbarhetskonsulter, som arbetar nära företagens miljö- och
hållbarhetsarbete. Det visade sig tidigt att även myndigheter, kommuner och
länsstyrelser har intresse och behov av att få en kontaktpunkt för att
diskutera näringslivets pågående och planerade miljöarbete och vilka behov
som finns. Utgångspunkten för dessa möten har bland annat varit att:
 öka kunskapen om miljömålen, etappmålen och preciseringarna
 lyssna på erfarenheter och få in synpunkter på miljömålssystemet ur
ett företagsperspektiv
 visa på möjligheter för företagen att synliggöra sitt miljöarbete med
hjälp av målen
 sprida information om goda exempel på företag som använder målen
 få in förslag på hur miljömålssystemet kan göras mer användbart för
näringslivets aktörer
Vid mötena har jag velat visa på möjliga sätt för företag att arbeta med
miljömålen och fördelarna med detta. Vår nationella miljöpolitiska spelplan
sätts i stor utsträckning efter miljömålen liksom Sveriges internationella
miljöarbete, där vi är drivande. Utvecklingen går snabbt och kunskapen om
den miljöpolitiska inriktningen är därför en del av företagens nödvändiga
riskhantering, omvärldsbevakning och trendspaning.

12 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.4 Företagsnätverket för miljömålen

I den inledande workshopen framkom att det fanns behov av företag som
vill vara ambassadörer för miljömålen för att kunna skapa ett bredare
engagemang i näringslivet. Även under arbetet med rapporteringsmallen (se
avsnitt 3.6.3) tydliggjordes värdet av ett nätverk av hållbarhetschefer kring
Sveriges miljömål som ett sätt att ytterligare stärka miljömålens ställning
bland svenska företag.
Därmed bildades Företagsnätverket för miljömålen (nedan
Företagsnätverket) med syfte att skapa en arena för erfarenhetsutbyte mellan
företag i arbetet med de svenska miljömålen och att ge input till mitt arbete.
Målen för nätverkets arbete var att:
 Ge förslag på hur miljömålssystemet kan göras mer användbart för
näringslivets aktörer
 Synliggöra företags miljöarbete och kopplingen till uppfyllandet av de
svenska miljömålen
 Genom kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte stärka föregångare
inom näringslivet och deras arbete med de svenska miljömålen.
Nätverket var öppet för alla som var intresserade att arbeta med miljömålen.
Vid uppdragets slut fanns 36 företag med i nätverket (se bilaga 2).
Framförallt stora företag men även ett antal medelstora och små företag.
Värdet av nätverket har upplevts som stort av flera av de deltagande
företagen. Jag ansvarade för två nätverksträffar och därefter tog Ragns-Sells
och Vattenfall initiativ till och var värd för ytterligare två träffar.
Nedan följer exempel på företagens synpunkter på och erfarenheter av att
arbeta med miljömålen:
 Miljömålen ”som process” ger bra struktur och ökar möjligheten att
samordna miljöarbetet internt
 Miljömålen är bra i kommunikationen både med anställda och
externa intressenter inom Sverige
 Systematiskt arbete med miljömålen ger ett kvitto på att miljöarbetet
går framåt och ger resultat
 De svenska miljömålen visar på mångfalden av miljöutmaningar och
breddar arbetet bortom klimatfrågan
13 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

 Miljömålen ger möjlighet att visa på företagets roll i ett större
sammanhang
 Miljömålen fungerar som checklista och ett ”stresstest” på kvaliteten
i miljöarbetet
 Kunskapen från miljömålsarbetet är bra att ha med sig i det globala
miljöarbetet
 Verksamheten framtidssäkras genom en tydlig förankring mellan det
lokala, nationella och globala vilket gör det enklare att motivera
medarbetare
 De svenska miljömålen ger en tydlighet som inte finns i andra
målsystem och länder och kompletterar de globala målen väldigt bra
 Att redovisa en COP (se avsnitt 3.6.3) som läggs upp på webbsidan
”Sveriges miljömål” ger möjlighet för företag att lära av varandra och
att utveckla ”best practice”

3.5 Extern kommunikation
3.5.1 Föredrag och seminarier

Under uppdragets gång har jag deltagit som talare på cirka 70 seminarier och
konferenser. Jag har också varit moderator på Miljömålsdagarna 2016 och
2017 samt, på uppdrag av UD, för en session om hållbar produktion och
konsumtion vid en OECD-konferens med deltagare från 35 länder.
Dessa tillfällen har jag upplevt som avgörande för att öka kunskapen om och
intresset för miljömålen. Detta har efter hand lett till att allt fler företag har
börjat arbeta med miljömålen eller tagit kontakt (se exempel nedan) och
önskat mer information om hur de kan komma igång. Ett exempel på
föredrag finns här.
3.5.2 Almedalen

Under Almedalsveckan 2015 arrangerade jag ett seminarium med rubriken
De nationella miljömålen samt ett klimatpolitiskt ramverk. Efter en inledning
av dåvarande miljö- och klimatminister Åsa Romson genomfördes ett
panelsamtal med företagsrepresentanter på temat ”Hur kan näringslivet
arbeta med de nationella miljömålen”. Seminariet avslutades med att Maria
Wetterstrand, ordförande i Miljömålsrådet, och Anders Wijkman,

14 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

ordförande i Miljömålsberedningen informerade om arbetet i sina respektive
uppdrag.
Under 2016, genomfördes ett seminarium med titeln ”Svenska miljömålen i
praktiken”. Vid seminariet beskrev Mariana Granström, Fazer; Jonas
Carlehed, Ikea och Åsa Domeij, Axfood (samtliga med i Företagsnätverket)
för hur de arbetar med miljömålen, med ett efterföljande panelsamtal.
Seminariet spelades in och finns att se här.
Under Almedalsveckan 2017, då mitt uppdrag är avslutat, kommer några av
företagen i Företagsnätverket genomföra ett seminarium om miljömålen. Vid
seminariet kommer jag att redovisa slutsatserna i detta uppdrag.
3.5.3 Twitter

Den form för bredare kommunikation som jag använt mig mest av har varit
Twitter på kontot @helkerlundstrom, med knappt 700 följare. Twitter är
enkelt och ger bra spridning, och är mer tids- och resurseffektivt än hemsida
och blogg.
Proaktiv, utåtriktad kommunikation om miljömålen väcker näringslivets
intresse att arbeta med målen. Under uppdragets gång har det varit fler
och fler företag som själva tagit kontakt och vill arbeta med miljömålen.
”Jag och min kollega var och lyssnade på dig där du presenterade studien om
företagen som arbetar med de globala målen och Sveriges miljömål. Vi är
intresserade att göra detsamma och skulle mer än gärna vilja ha en input” (Nordic
Choice Hotels)
”Vi vill jobba med miljömålen som intressent. Hur gör vi då?” (Ett företag i
finansbranschen)
”Hej, kan du kontakta mig angående miljömålen för fordonsbranschen?” (Ett
företag i fordonsbranschen)

15 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.6 Verktyg för näringslivet
3.6.1 Lathundar för små företag

På ett tidigt stadium under arbetet blev det tydligt att små företag många
gånger ligger efter i miljöarbetet. Anledningen till detta är ofta inte bristande
intresse, utan att de inte har tid, resurser och kunskap för att komma igång
med ett strukturerat miljöarbete. Lönsamhet och kundintresse är drivande
faktorer bakom småföretagens hållbarhetsarbete. I många branscher saknas
dock fortfarande en efterfrågan på hållbart framställda produkter och
tjänster.
Även genom kontakt med organisationen Företagarna blev det tydligt att
småföretagen i stor utsträckning saknar redskap och verktyg för att kunna
arbeta med miljö- och hållbarhet. I en enkät som presenteras i rapporten
Hållbara företag bygger framtiden framgår att 19 procent av de svarande
företagen kände till Sveriges miljömål.
En av de första konkreta uppgifterna blev därför att ta fram ett verktyg för
småföretag där de kan ladda ner en färdigformulerad miljöpolicy. Syftet var
att göra det lätt att starta igång ett strukturerat miljöarbete och att känna
trygghet i att de viktigaste aspekterna omfattas. Lathundar utformades för tre
kategorier företag; tjänsteföretag, handelsföretag och varuproducerande
företag. De kan laddas ner här och företagen kan själva sätta ambitionsnivån
genom olika procentsatser och årtal.
Lathundarna är uppbyggda i tre nivåer: En första nivå att starta med, en
kompletterande nivå två och en tredje nivå för de företag som vill ha ett väl
strukturerat miljöarbete. Lathundarna är strukturerade på så sätt att efter ett
inledande kapitel finns avsnitt om:
 Fördelarna för företag att jobba med miljömålen
 Så kan företag bidra till miljömålen
 Arbetet med egen miljöpolicy – i tre nivåer

16 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Exempel från Lathunden – Hur varuproducerande företag
kan formulera mål och åtgärder som bidrar till miljömålen

3.6.2 Positionering av Sveriges miljömål mot andra rapporteringssystem

Agenda 2030 antogs av världens stats- och regeringschefer vid FN:s
toppmöte i New York, den 25 september 2015. Agendan består av fem
delar: en ingress, en deklaration, 17 Globala mål och 169 delmål, medel för
genomförande och ramverk för uppföljning och ansvarsskyldighet.
Nödvändigheten av att förhålla Sveriges miljömål gentemot de Globala
målen blev direkt tydlig. Även andra rapporteringssystem som används av
företag behövde så småningom länkas samman med miljömålen för att
underlätta för företag att använda Sveriges miljömål.

17 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under början av år 2016 lät jag göra en första mappning mellan Sveriges
miljömål, Globala målen och GRI. Mappningen användes av de företag som
2015 visade sitt miljöarbete i COP-mallen (se avsnitt 3.6.3).
Naturvårdsverket och de sju andra miljömålsansvariga myndigheterna fick
senare under våren ett uppdrag av regeringen att kartlägga hur mål och
delmål i Agenda 2030 förhåller sig till miljömålen och generationsmålet.
Uppdraget redovisades i augusti 2016. Mot bakgrund av myndigheternas
arbete uppdaterade jag mappningen så att den i stort sett överensstämde
med myndigheternas. I några avseenden, relevant för näringslivet, skiljer den
sig.
Under vintern 2016 uppdaterade jag mappningen med GRI Standards och
FN Global Compact. Under senvåren 2017 lades även de planetära
gränserna till i mappningen.
Nu finns mappning i dokumentet ”Positionering av Sveriges miljömål”
(kallad Positioneringsguiden i det följande) som en ”guide” för näringslivet
och andra aktörer som ger kunskap om hur olika rapporteringssystem
förhåller sig till Sveriges miljömål. I samband med detta tog jag även fram en
tvådimensionell matris mellan Sveriges miljömål och de Globala målen.

18 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.6.3 Communication on Progress – en mall för rapportering på miljömålen

I diskussionerna med aktörer som arbetar med hållbarhetsrapporter
framkom idén att skapa en rapporteringsmall, en Communication on
Progress (COP) för Sveriges miljömål i likhet med den som finns för FN
Global Compact. En COP-mall med instruktioner skapades där företag kan
redovisa sitt miljöarbete relaterat till miljömålen och samtidigt visa på
förändringen år från år. COP-mallen kan användas i sin helhet med alla
miljömål, men företagen kan även välja ut de miljömål som är mest
väsentliga för verksamheten och redovisa mot dessa. Företagen kan använda
mallen fristående, eller med COP-mallen som bas rapportera direkt i
årsredovisningen eller hållbarhetsrapporten. Företagen skickar därefter in
länk till sin COP till Naturvårdsverket på epostadress
sverigesmiljomal@naturvardsverket.se och därefter läggs den upp på
www.sverigesmiljomal.se. COP-mallen finns även här på engelska.
Här finns listat de företag som redovisat i COP-mallen år 2015 och år 2016.
En oväntad problematik som uppstod i samband med framtagandet av
COP-mallen var att miljömålsillustrationerna inte fick användas av företag.
Detta var särskilt märkligt då miljömålen när de infördes ansågs vara det
effektivaste sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete med deltagare inom
alla samhällsområden. Att få företag att intressera sig för miljömålen, och att
kommunicera kring dem, utan att få använda illustrationerna skulle vara
hopplöst, inte minst sedan de Globala målen lanserats med fina illustrationer
fria för alla att använda och kommunicera. Så småningom löste
Naturvårdsverket frågan och det är nu möjligt att använda
miljömålsillustrationerna för även företag.
3.6.4 Exempel på åtgärder som bidrar till Sveriges miljömål

I kontakterna med företag blev det tydligt att det fanns ett stort behov av att
konkretisera vad företag kan göra för att bidra till respektive miljömål. Vad
innebär egentligen Frisk Luft, Ett rikt växt- och djurliv eller Storslagen
fjällmiljö för ett företag? Genom att analysera indikatorerna, preciseringarna
och etappmålen utkristalliserade sig en rad exempel på åtgärder som
företagen kan vidta för att bidra till målen. Listan på exempel förankrades
med de miljömålsansvariga myndigheterna. Listan kan användas som stöd i
arbetet med att fylla i COP-mallen, som stöd om företaget använder
miljömålen som” intressent” i intressentanalysen, men också som inspiration

19 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

för företag när de ska formulera egna miljömål och konkretisera vilka
åtgärder som behöver vidtas.
3.7 Behov av att utveckla miljömålsportalen

En av de tidiga reflektionerna under uppdraget var svårigheterna att hitta bra
och uppdaterad information om miljömålen för företag på dåvarande
miljömålsportalen. Generellt ansågs portalen vara svårnavigerad och
informationen för företag var generellt sett gammal.
I regleringsbrevet för 2016 fick Naturvårdsverket i uppdrag att
vidareutveckla miljömålsportalen utifrån relevanta aktörers behov
och intressen. Uppdraget skulle genomföras efter dialog, bl.a. med den
nationella miljömålssamordnaren för näringslivet. En utvecklad
miljömålportal presenterades den 30 maj 2017.
3.8 Näringslivet som målgrupp för Miljömålsdagarna

De årliga Miljömålsdagarna genomförs av en länsstyrelse i samarbete med
Naturvårdsverket. Vid min medverkan på Miljömålsdagarna 2015 noterade
jag att näringslivets deltagande var mycket lågt och att inga företag
medverkade i programmet
Vid Miljömålsdagarna 2016 i Växjö togs ett tydligt omtag, mycket tack vare
dåvarande landshövding Kristina Alsér. I sin inbjudan skrev landshövdingen
att ”Vi vill bredda konferensen till att förutom att vara den mötesplats den
redan är för miljösamordnare och chefer vid statliga myndigheter, även
inkludera företagens, företagsnätverkens och kommunernas motsvarigheter.
Vi tror nämligen att en av nycklarna till att nå miljökvalitetsmålen ligger i att
förankra miljöarbetet bättre hos både företagen och kommunerna”. Ur
näringslivsperspektiv var Miljömålsdagarna 2016 en höjdpunkt med många
företag och företagsrepresentanter som deltog i programmet och många
företag som åhörare. En förklaring till det positiva utfallet i Växjö var att
näringslivet uppmuntrades att aktivt delta i programplaneringen. Det är
viktigt att framöver arbeta aktivt med att få med näringslivet i form av
enskilda företag i programmet och som deltagare. Detta kräver tydliga
direktiv och att näringslivet ska vara med från början i planeringen.
3.9 Koordinator för miljömålen

Många departementet är involverade i arbetet med hållbarhet och näringsliv.
Som samordnare har en naturlig uppgift blivit att koppla ihop Sveriges
20 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

miljömål med arbetet med Agenda 2030 och hållbart företagande och att
lyfta upp miljömålens betydelse för detta arbete.
Alla statsråd i regeringen är ansvariga för genomförandet av Agenda 2030
inom sina respektive ansvarsområden. Ett särskilt ansvar har civilminister
Ardalan Shekarabi för det nationella genomförandet. Inom
Utrikesdepartementet finns även en ambassadör för 2030-agendan samt en
ambassadör för hållbart företagande. Näringsdepartementet arbetar med
frågan om hållbart företagande och under slutet av 2015 lämnades en
skrivelse till riksdagen om politik för hållbart företagande. I skrivelsen
framgår att näringslivet har en betydande roll tillsammans med andra aktörer
för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås och att regeringen
ska verka för ökad kunskap om miljökvalitetsmålen och generationsmålet
samt för att näringslivet ska få en tydlig roll i arbetet för att nå miljömålen.
Agenda 2030-delegationens arbete kopplar tydligt till mitt uppdrag och jag
har haft möten med kansliet och deltagit som talare på ett seminarium. Här
har min roll varit att lyfta upp Sveriges miljömål som nödvändiga i arbetet
med införlivandet av de Globala målen.

21 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

4. Analys och slutsatser
4.1 Varför och hur företagen bör arbeta med miljömålen

I arbetet som samordnare och i samtal med företagsrepresentanter har
framför allt följande argument utkristalliserats som starka skäl för företagen
att arbeta med miljömålen.
Varför ska företagen arbeta med miljömålen?
 Målen är antagna av riksdagen och därmed blocköverskridande och
långsiktiga
 Målen är utgångspunkt för den nationella miljöpolitiken och för
Sveriges agerande inom EU och internationellt
 I det svenska arbetet kommer de Globala målen ta sin utgångspunkt i
miljömålen, vilket också är nödvändigt för att ge konkretion och
substans i de Globala målen
 Förarbetena till Hållbarhetslagen hänvisar till miljömålen, detta är en
lag som kommer få stor betydelse för hur företag rapporterar sitt
hållbarhetsarbete.
 Miljöbilagan i vårpropositionen kopplar åtgärder till miljömålen,
vilket ger en signal om hur miljöeffekter bör redovisas
Hinder för företag mot att arbeta med miljömålen handlar ofta om att de
upplevs som många mål, en osäkerhet kring hur målen kan användas och
avsaknad av konkreta verktyg. Därtill kommer ett stort fokus på de Globala
målen, vilket gör det lockande för företagen att utgå från dessa i stället. De
Globala målen ger en viktig bredd eftersom de inkluderar den sociala och
ekonomiska dimensionen, men Sveriges miljömål ger ett djup på
miljöområdet som inte finns i de Globala målen. Framgångsfaktorer för
miljöarbetet är att arbeta med stöd i miljömålen och tillvägagångssättet kan
kort sammanfattas enligt följande ”8 steg till ett bra miljöarbete”
Hur kan företagen arbeta med miljömålen?
1. Utgå från Sveriges miljömål. Om företaget vill arbeta med de Globala
målen, ta stöd i Sveriges miljömål, det ger substans och kvalitet i
miljöarbetet.
2. Använd Sveriges miljömål som ”skrivbordsintressent” i företagets
intressentanalys och klarlägg med hjälp av åtgärdslistan vilka
22 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.
4.

5.

6.

7.

8.

förväntningar dessa mål ställer på företaget idag, och vilka krav som
kan komma att ställas bland annat från företagets intressenter i
framtiden. Detta blir även en del i företagets omvärldsanalys.
Välj därefter ut de av Sveriges miljömål som är de mest väsentliga
utifrån företagets verksamhet och koncentrera arbetet på dessa.
Bryt ner de valda svenska miljömålen till egna mål för företaget med
hjälp av åtgärdslistan i punkt 2. Mindre företag kan ta lathundarna till
hjälp.
Använd kunskapen som finns i det svenska miljömålssystemet och
exemplen i åtgärdslistan när företaget arbetar med sina leverantörer i
värdekedjan.
Redovisa årligen företagets miljöarbete i COP-mallen fördelat på de
miljömål som valts ut i punkt 3. Mallen kan också användas som bas
för att rapportera direkt i årsredovisningen eller hållbarhetsrapporten.
Skicka gärna en länk till sverigesmiljomal@naturvardsverket.se för
publicering på webbsidan Sveriges miljömål.
Använd Positioneringsguiden om företaget vill redovisa kopplingen
från de valda svenska miljömålen till de Globala målen, GRI
Standards, FN Global Compact eller planetära gränser.
Informera styrelsen årligen med utgångspunkt i Sveriges miljömål vad
som kan förväntas av företaget i framtiden på miljöområdet.
Redovisa också vilket bidrag företagets miljömålsarbete ger till de
Globala målen med hjälp av positioneringsguiden i punkt 7.

Även i företag där det redan fastslagits vilka Globala mål som verksamheten
ska arbeta utifrån, kan denna 8-punktslista användas. Utgå från denna matris
för att enkelt se vilka miljömål de Globala målen kopplar till. Dessa miljömål
blir då basen i företagets miljöarbete.
4.2 Uppföljningen bör ge en mer rättvisande bild av insatser
4.2.1 Miljömålssystemet har använts primärt för uppföljning av
miljöpolitiken

När miljömålen beslutades år 1999 var syftet att skapa förutsättningar för
decentralisering av miljöarbetet och därigenom öka intresset inte minst inom
näringslivet att ta egna initiativ till åtgärder. Miljömålen skulle vara
utgångspunkten för ett system med mål- och resultatstyrning vilket ansågs
vara det effektivaste sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete med
deltagare inom alla samhällsområden.
23 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

I Statskontorets delrapport Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet framgår
att det framförallt finns en tydlig organisation för uppföljningsarbetet men
inte någon motsvarande urskiljbar organisation för genomförandearbetet.
Min bedömning är att arbetet med Sveriges miljömål har ett starkt fokus på
uppföljning och främst på myndigheternas eget arbete medan mål- och
resultatstyrningen av miljöarbetet gentemot samhällets övriga aktörer mer
eller mindre uteblivit. Insatser för att engagera och inspirera till åtgärder med
bas i miljömålen har inte gjorts i någon nämnvärd omfattning. Näringslivet,
som har en central roll i för möjligheten att nå miljömålen, har inte
involverats på ett strukturerat sätt.
4.2.2 Den nationella rådigheten över målen är låg

När myndigheterna följer upp miljömålen så bedömer de kvalitet och
tillstånd i förhållande till hur det bör vara. Dessutom bedömer de om
styrmedel finns eller är beslutade som gör att tillräckliga åtgärder hinner
genomföras till år 2020 (ett årtal som enbart används i
uppföljningssammanhang) för att nå det önskade tillståndet. Bedömningen
sammanfattas i ja, nära eller nej. Dessutom görs en bedömning i vilken
riktning utvecklingen går i form av en pil.
Många företag är tydliga med att dessa kategoriska bedömningar i form av
pilar och ja eller nej inte skapar engagemang för att arbeta med miljömålen
och ibland till och med upplevs som kontraproduktiva. Detta inte minst
eftersom bedömningen i vissa fall baseras på faktorer som Sverige inte har
rådighet över.
Ett exempel på detta är miljömålet Begränsad klimatpåverkan som följs upp
genom målets två så kallade preciseringar den ena är temperatur (den globala
medeltemperaturen får öka högst två grader) och den andra är koncentration
(koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på högst 400
miljondelar koldioxidekvivalenter). Båda dessa faktorer har Sverige mycket
liten rådighet över. Därför blir bedömningen inte relaterad till möjligheten
för Sverige och svenska aktörer att nå målen och målen upplevs som
omöjliga att nå.
Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen och tillsammans med
målansvariga myndigheter i mars 2017 genomfört en översyn av befintliga
indikatorer i miljömålssystemet samt arbetat om eller tagit fram förslag till

24 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

nya indikatorer. Dessa har generellt en bättre koppling till svenska åtgärder.
Det finns dock fortfarande indikatorer som Sverige inte har rådighet över.
Det är viktigt för trovärdigheten att det tydliggörs i uppföljningen vad
Sverige har rådighet över och att bedömningen om målet nås, sätts i relation
till rådigheten.
4.3 Det cirkulära perspektivet är otydligt i miljömålen

Inom Företagsnätverket har det framförts att företagen saknar det cirkulära
perspektivet i miljömålssystemet. Detta är förvisso naturligt eftersom
miljömålen visar ”tillstånd” i miljön och det cirkulära perspektivet är ett av
medlen för att nå målen. Även resursfrågan upplevs som otydlig då den
främst återfinns i generationsmålet samt i miljömålet God bebyggd miljö och
då med fokus på avfall. Det är angeläget att miljömålssystemet förtydligas
med hur medel, som det cirkulära perspektivet, kopplas till uppfyllande av
målen (se vidare avsnitt 5.6.3).
4.4 Stort fokus på klimat och energi i näringslivets arbete

Näringslivets miljöarbete har ofta stort fokus på klimat- och energifrågorna.
Samma tydlighet saknas ofta i arbetet med andra miljöfrågor såsom
kemikalier, biodiversitet, mark- och vattenanvändning, även om det givetvis
finns goda exempel på företag som även arbetar strukturerat med dessa
frågor. Genom att ta stöd i miljömålen och använda dem i företagens egna
målformuleringar, i intressentanalysen och vid bedömningen av företagets
väsentliga miljöaspekter kan miljömålen bidra till att öka bredden i
miljöarbetet och ge ett större fokus på biodiversitet, markanvändning,
resurser och kemikalier (se vidare avsnitt 5.6.3).
4.5 Miljömålen viktiga i företagens omvärldsanalys

Miljömålen inkluderar i princip alla de miljötillstånd som är önskvärda och
ger företagen bred kunskap om åtgärder som näringslivet kan eller behöver
vidta. Målen ger även kunskap om vad som kan tänkas bli viktiga frågor
framöver, vilket gör dem till en del i företagens riskanalys och
omvärldsbevakning. Dialogen mellan näringsliv och myndigheter underlättas
också när företagens miljöarbete utgår från miljömålen.
4.6 De Globala målen är viktiga för näringslivet

Näringslivet har snabbt tagit till sig och börjat arbeta med de Globala målen.
En anledning är att i dessa ges näringslivet en tydligare roll för

25 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

måluppfyllandet än i de tidigare Milleniemålen och i de svenska miljömålen.
De Globala målen innehåller de tre dimensionerna den ekologiska, den
sociala och den ekonomiska. Målformuleringarna innebär att det på ett
tydligare sätt går att visa hur företagens affärsidé, produkter eller tjänster
bidrar till nyttigheter som krävs för att världen ska bli hållbar. Detta
tillsammans med en aktiv kommunikation från politiskt håll och tydliga
illustrationer som underlättar kommunikationen, har skapat ett stort
engagemang i näringslivet. Att knyta ihop de Globala målen med Sveriges
miljömål blir därför nödvändigt för att uppnå och vidmakthålla fortsatt
engagemang för miljömålen och därmed djup i miljöarbetet.
”Vi på IKEA Sverige ser ett värde i att fortsätta redovisa mot de svenska miljömålen.
Vi ser en styrka i att knyta dem till de globala SDG för att förenkla kommunikationen
både internt och externt.”
Jonas Carlehed, hållbarhetschef IKEA-koncernen Sverige
4.7 Miljömålen ger substans till den gröna dimensionen av de Globala
målen

De Globala målen ger en mindre konkret bild av vilka åtgärder som behöver
vidtas på miljöområdet än det svenska miljömålssystemet. En förflyttning av
fokus från de svenska miljömålen till de Globala kan riskera att substansen i
miljöarbetet urvattnas.
Ett konkret exempel på detta är inom kemikalieområdet, där en ännu större
tydlighet än hittills kommer behövas, för att bland annat företag ska veta
vilka åtgärder som måste göras. Om en aktör vill arbeta med kemikaliefrågan
med utgångpunkt i de Globala målen finns det tre delmål som lyfter
kemikalier, men samtliga är övergripande och otydliga kring vilka åtgärder
som behöver vidtas:
 3.9: Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till
följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av
luft, vatten och mark.
 6.3: Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska
föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga
kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten

26 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning
globalt.
 12.4: Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla
typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med
överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska
utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras
negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.
Samtliga dessa delmål talar om kemikalier i svepande ordalag. Detta gör det
svårt att ”fylla” målet med konkretion och att kunna jämföra framsteg och
utveckling inom kemikalieområdet över tid och mellan företag.
Som jämförelse är det i det svenska miljömålet Giftfri miljö tydligt vilka
egenskaper de ämnen har som ska fasas ut och vilka egenskaper de ämnen
har där användningen ska minskas. Det finns även ett etappmål om ”att
information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor
ska göras tillgängliga under varans hela livscykel”.
För att tydliggöra vad som behöver göras inom miljödimensionen i de
Globala målen behövs preciseringar. Här fyller Sveriges miljömål en viktig
roll för att inte tappa fart i miljöarbetet. Företagen och övriga aktörer bör
därför ta stöd i miljömålen när de arbetar med de Globala målen (se vidare
avsnitt 4.1 och 6.1).
4.8 Små företag behöver stöd och verktyg för sitt miljöarbete

Som beskrivits i avsnitt 3.6 saknar små företag många gånger ett strukturerat
miljöarbete trots att många gärna vill arbeta med frågan. Inom uppdraget har
verktyg och lathundar arbetats fram, men ytterligare insatser behövs.
För att göra det lättare att använda miljömålen kan en gruppering av målen
göras som tydliggör vilka miljömål som främst påverkas av olika branscher.
Även större företag har efterfrågat klustring av målen i mindre grupper för
att göra det mer överskådligt att arbeta med målen (se vidare avsnitt 5.6.7).
För att öka användningen av miljömålen är det en viktig fortsatt uppgift för
Tillväxtverket att, i dialog med näringslivet, ytterligare tillgodose de små
företagens behov.

27 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

5. Rekommendationer och förslag till regeringen
5.1 Fortsätt det påbörjade arbetet för att engagera näringslivet

Mitt förslag:
Naturvårdsverket bör ta över de uppgifter som legat i
miljömålssamordnarens uppdrag och detta bör tydliggöras i instruktionen
eller i ett särskilt uppdrag till verket.
Det arbete med miljömålen som startats i näringslivet under uppdragets gång
är viktigt att ta tillvara. Allt fler företag har fått upp ögonen för miljömålen.
Under senvåren 2017 har jag märkt ett tydligt ökat intresse från företag som
tar kontakt och vill arbeta med miljömålen. Detta är bland annat en följd av
att de företag som gått före och varit ambassadörer för miljömålen har blivit
förebilder för andra företag. Deras engagemang bör myndigheterna bygga
vidare på. Inte minst inom Företagsnätverket upplever jag att det finns en
önskan att arbetet fortsätter och att någon tar över stafettpinnen utan att
tappa fart. Näringslivet är tydliga med att det är Naturvårdsverket, som
sammanhållande i arbetet med miljömålen, som är den myndighet man
önskar ska ta över arbetet när samordningsuppdraget avslutas.
5.2 Klargör att Sveriges miljömål är den svenska specificeringen av
miljödimensionen i de Globala målen

Mitt förslag:
Regeringen bör klargöra att Sveriges miljömål är den svenska specificeringen
av miljödimensionen i de Globala målen. Målstrukturerna bör kopplas
samman via myndigheternas mappningar och integreras genom
gemensamma delmål.
Under uppdragets gång har det blivit uppenbart att miljömålen kan vara
viktiga för företagen för att skapa struktur och tydlighet i miljöarbetet.
Struktur gör att företagen blir mer snabbfotade. För att veta vad som
behöver göras inom miljödimensionen i de Globala målen behövs
förtydliganden. Här fyller Sveriges miljömål en viktig roll och är nödvändiga
för att inte tappa fart i miljöarbetet. Miljömålen är mer konkreta än de
Globala målen (se avsnitt 4.7) och därför behöver de vara en fortsatt bas i
det svenska miljöarbetet, om än nära kopplade till de Globala målen.

28 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

De förslag som framförts av Miljömålsrådet om miljömålen och Agenda
2030 i skrivelsen till regeringen den 1 mars 2017 är viktiga. I skrivelsen står
att ”Miljömålen kan med fördel ses som en svensk specificering och
prioritering av de delar av Agenda-arbetet som rör miljöfrågor, och lärdomar
kan dras från miljömålsarbetet i arbetet med specificeringar av arbetet
rörande övriga delar av Agenda 2030. Ett mervärde kan därutöver uppnås av
att miljömål integreras med andra hållbarhetsmål inom agendan.
Miljömålsrådet föreslår regeringen att skyndsamt ta ställning till hur
miljömålen ska integreras med Agenda 2030 och därmed till hur
miljömålsarbetet ska kunna fortsätta vara en stark del i svenskt
hållbarhetsarbete”.
5.3 Integrera de Globala målen med miljömålssystemet

Mitt förslag:
Miljömålsberedningen bör få i uppdrag att integrera den gröna dimensionen
av de Globala målen med Sveriges miljömål och därmed skapa ett tydligt,
blocköverskridande, riksdagsbundet miljömålssystem för miljöarbetet.
Den parlamentariska Miljömålsberedningen bör ansvara för arbetet att
integrera de Globala målens miljödimension med miljömålen genom
gemensamma delmål. Det är nödvändigt för långsiktighet och kontinuitet att
arbetet förankras parlamentariskt. Miljömålsberedningen med sitt uppdrag
till 2020 är den naturliga myndigheten för detta arbete.
5.4 Involvera företagen i arbetet med miljömålen och de Globala
målen

Mitt förslag:
1. Naturvårdsverkets generaldirektör bör ta över ansvaret för
Företagsnätverket för miljömålen för att fortsätta utveckla
näringslivets arbete med Sveriges miljömål.
2. Företagsnätverket bör användas som stöd och resurs i uppdraget
att integrera miljömålen med de Globala målen (se förslag i 5.3).
Företagsnätverket för miljömålen är en grupp företag som har bildats med
syfte att skapa erfarenhetsutbyte i arbetet med Sveriges miljömål (se avsnitt
3.4). För att utveckla och upprätthålla detta arbete och skapa en fortsatt
dialog om hur den gröna dimensionen av Globala målen kan ta stöd i

29 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sveriges miljömål bör detta nätverk få en ny tillhörighet när
samordningsuppdraget nu avslutas efter 2,5 år. Företagsnätverket har visat
intresse att bidra med erfarenheter hur arbetet kan utvecklas vidare. Därmed
är denna grupp av företag central och kan bidra med det affärsmässiga
perspektivet av miljömålen, hur man kan få in ett näringslivsperspektiv i
miljöarbetet och hur miljömålen kan utvecklas så att de driver företagens
affärer.
Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och ska vara pådrivande,
stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Verket har
också en samordnande roll när det gäller miljömålen och ska vägleda övriga
berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning
inom miljömålssystemet.
I enlighet med den nyligen publicerade rapporten” Sverige och Agenda 2030
– rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling” ska
partnerskapet mellan den offentliga sektorn och näringslivet vitaliseras och
fördjupas. Detta är också ett önskemål från näringslivet.
Näringslivet har en central roll i arbetet med att nå de 16 miljömålen och kan
genom ett strukturerat arbete i värdekedjan bidra till generationsmålet. Mot
bakgrund av att vi nu står inför stora utmaningar på miljö- och
klimatområdet samtidigt som Agenda 2030 ska införas på nationell nivå,
nyckeltal ska läggas fast, former för utveckling och uppföljning ska utformas
och praxis ska sättas, är det viktigt att näringslivet får en central roll i detta
arbete.
Det blir då naturligt att Naturvårdsverkets generaldirektör tar över ansvaret
för det upparbetade arbetet i Företagsnätverket och driver det vidare och
gemensamt med nätverket operationaliserar och tydliggör vad syfte och
målsättning ska vara för det fortsatta arbetet. Det har framförts behov av
kontakt med Företagsnätverket även från andra miljömålsmyndigheter och
den samordningen kan skötas inom ramen för Naturvårdsverket som är
samordningsmyndighet för miljömålen.

30 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.5 Stärk kommunikationen om Sveriges miljömål

Mitt förslag:
Miljömålsansvariga myndigheter bör ges i uppdrag att utveckla sin
kommunikation av miljömålen. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att ta
fram en strategi för kommunikation riktad mot näringslivet.
Miljömålen behöver kommuniceras tydligare och kraftfullare, enskilt och
tillsammans med de Globala målen. Nu utvecklas webbsidan
www.sverigesmiljomal.se som ett led i att förbättra kommunikationen. Men
detta räcker inte. Miljömålen, inklusive dess koppling till de Globala målen
behöver kommuniceras mer konsekvent från politiker, myndigheter,
länsstyrelser, kommuner och frivilligorganisationer (NGOs). Ett bra exempel
är miljöbilagan och miljöindikatorerna i vårpropositionen 2017.
5.6 Utveckla miljömålssystemet så att det driver och engagerar fler
5.6.1 Generationsmålet tydligare paraply för allt miljöarbete

Mitt förslag:
Generationsmålet bör lyftas tydligare som paraply i arbetet med Sveriges
miljömål och de Globala målen. Generationsmålet innebär bland annat att
miljömålen ska nås med giftfria cirkulära resursflöden, samt att vi genom vår
svenska konsumtion inte ska orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Sverige.
Generationsmålet upplevs av många företag som mycket central för allt
arbete. Det är i generationsmålet som frågan om resurshushållning syns
tydligast. Det är här kretsloppssamhället och cirkulära resursflöden
tydliggörs.
Generationsmålet är även basen för de konsumtionsbaserade utsläppen, det
vill säga de utsläpp som vi i Sverige orsakar i andra länder genom import och
utrikes resor. Generationsmålet handlar bl.a. om att inte exportera
miljöproblemen. Konsumtionsbaserade utsläpp kommer bli alltmer centrala
både i uppföljning och i företagens arbete i värdekedjan. Det är därför viktigt
att lyfta generationsmålet och att se det som paraply för allt arbete. De
konsumtionsbaserade utsläppen bör följas upp både mot Begränsad
klimatpåverkan och generationsmålet.

31 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.6.2 Inför tidsatta delmål relevanta för företag under varje miljömål

Mitt Förslag:
Miljömålsberedningen bör ges i uppdrag att ta fram delmål som är relevanta
för företag, inom ramen för arbetet att integrera de Globala målen med
Sveriges miljömål genom gemensamma delmål. Uppdraget bör utföras i
samverkan med enskilda företag och näringslivsrepresentanter.
För att öka tydligheten i systemet och synliggöra effektiviteten i miljöarbetet
bör det utvecklas tidsatta uppföljningsbara delmål för företag under varje
miljömål. Samma delmål kan finnas under flera miljömål. Delmålen bör vara
överensstämmande med de nationella delmål som arbetas fram till de
Globala målen. Delmålen ska vara formulerade så att de är relevanta för
företag och kan användas i företagens egna verksamheter.
5.6.3 Slå fast medel/strategier för att nå miljömålen

Mitt förslag:
Miljömålsberedningen bör få i uppdrag att i samråd med företag och
näringslivsrepresentanter, ta fram och fastställa vilka medel/strategier som
krävs för att nå miljömålen.
Eftersom miljömålen avser önskade ”tillstånd” i miljön där frågor som
exempelvis resurshushållning inte finns som ett av de 16 målen, är det viktigt
med tydlighet kring vilka medel som krävs för att nå målen. Exempel på
medel kan vara:
 Fossilfrihet (Begränsad klimatpåverkan)
 Effektiv energianvändning (Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig
försurning, etc)
 Resurseffektivitet (Begränsad klimatpåverkan, Hav i balans, Levande
skogar, Storslagen fjällmiljö, etc)
 Designa för reparation, återvinning och ökad livslängd (Begränsad
klimatpåverkan, generationsmålet, Hav i balans, etc)
 Kretslopp fritt från farliga ämnen (Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, etc)
 Hushållning med mark och vatten (Grundvatten av god kvalitet, etc)
 Hänsyn till naturkapitalet och dess leveranser av ekosystemtjänster
(Ett rikt växt- och djurliv, myllrande våtmarker, etc)

32 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kopplad till var och en av dessa medel listas de miljömål som medlen bidrar
till. Det blir då tydligt vilka miljömål som påverkas av olika åtgärder.
5.6.4 Ta bort återvinning från miljömålet God bebyggd miljö.

Mitt förslag:
Det bör tydliggöras att återvinning inte primärt kopplar till målet God
bebyggd miljö utan är ett medel för att uppnå i första hand målen Begränsad
klimatpåverkan, Levande skogar, Hav i balans och Storslagen fjällmiljö.
Idag finns återvinningsmål inom producentansvaret som indikatorer till God
bebyggd miljö. Uppföljningen sker på preciseringarna som handlar om avfall
men också energi-och naturresurser. Många företag, upplever det som
ologiskt att återvinning och energi-och naturresurser framförallt syns i detta
mål. Avfallsfrågan däremot hör hemma i God bebyggd miljö.
5.6.5 Inför ett delmål om matsvinn

Mitt Förslag:
Ett delmål om matsvinn bör införas.
Matsvinn är ett område som engagerar och många företag arbetar aktivt med
denna fråga. Flera företag har satt upp egna mål kring matsvinn och
efterfrågar ett nationellt delmål för matsvinn.
Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2013 i uppdrag att föreslå
etappmål för matsvinn. I december 2013 redovisades uppdraget och följande
etappmål föreslogs: ”Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20
procent jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom
primärproduktionen. Inom primärproduktionen ska det finnas en
handlingsplan för minskat produktionssvinn senast 2016”. Detta etappmål
har inte införts i miljömålssystemet.
Nu finns inom de Globala målen ett tydligt delmål (12.3) om att halvera
matsvinnet till år 2030 i butiks- och konsumentled, och minska matsvinnet
längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna (på gårdsnivå) efter skörd.

33 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.6.6 Utveckla företagsindikatorer för miljömålen och koppla dessa till
Globala målen

Mitt förslag:
Naturvårdsverket bör få i uppdrag att i samarbete med Företagsnätverket
undersöka om det finns behov att ta fram särskilda företagsindikatorer
(KPI:er) med bas i miljömålen och som sedan kan kopplas till de Globala
målen.
Företagsnätverket för miljömålen har påpekat att det behövs nyckeltal för att
mäta och jämföra näringslivets arbete. Det kan därför finnas behov av att
utveckla Key Performance Indicators (KPI) för näringslivet som tar sin
utgångspunkt i Sveriges miljömål och som sedan kopplas mot de Globala
målen.
5.6.7 Identifiera de väsentligaste miljömålen för branscher för att underlätta
arbetet för företagen

Mitt förslag:
Naturvårdsverket bör ta initiativ till att, tillsammans med Företagsnätverket
för miljömålen, underlätta för företag att arbeta med miljömålen genom att
identifiera vilka miljömål som är mest väsentliga för olika branscher och
sektorer.
Miljömålen är många och det kan vara svårt för företag att förhålla sig till alla
och att veta vilka som är viktigast för verksamheten. Företagens
hållbarhetsarbete är inriktat på att arbeta med det område där företaget har
sin väsentligaste miljöpåverkan. Genom att identifiera miljömål utifrån
branschers främsta påverkan och bidrag kan företagens arbete underlättas,
inte minst för de små företagen (se avsnitt 3.6.1). Ett sådant arbete bör
initieras inom Naturvårdsverket och utföras i samarbete med
Företagsnätverket, där en sådan diskussion redan inletts. Medlemmarna i
Företagsnätverket är ”early adopters” och förebilder i arbetet med Sveriges
miljömål. Detta är därför en lämplig grupp att samarbeta med i detta.

34 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.6.8 Öka ansträngningarna att få med de små företagen i miljömålsarbetet

Mitt förslag:
Tillväxtverket bör ges i uppdrag att, tillsammans med företag och
näringslivsorganisationer, vidareutveckla verktyg och redskap för små
företag.
Som nämns i avsnitt 3.6.1 ovan är det viktigt att underlätta för småföretagen
att arbeta strukturerat med miljö och hållbarhet genom tillgång till praktiska
och enkla verktyg, redskap och mallar. Insatser bör även riktas mot små
företa för att generellt öka kunskapen bland dessa om miljömålen och
miljömålens bidrag till de Globala målen.
5.7 Utveckla uppföljningen så att den mäter rätt saker

Mitt förslag:
Naturvårdsverket bör utveckla uppföljningen så att det tydliggörs vad
Sverige har rådighet över.
Som beskrivits i avsnitt 4.2 ovan så är den nationella rådigheten över de
flesta miljömålen låg. Detta innebär att beskrivningen om ”Når vi målen”
inte alltid är rättvisande i förhållande till rådigheten. För att skapa
engagemang krävs att det är möjligt att nå de mål som sätts och
uppföljningen bör relatera till den svenska rådigheten.
5.8 Fortsätt samla in och publicera företagens COP-rapporter

Mitt förslag:
Naturvårdsverket bör:
1) Årligen samla in Communications on Progress (COP) för
miljömålen från näringslivet på frivillig basis och publicera detta på
www.sverigesmiljömal.se
2) I samråd med Företagsnätverket utveckla formerna för hur och
vad som bör rapporteras, så att näringslivets bidrag tydligare kan
framgå och bli ett underlag i den årliga respektive fördjupade
utvärderingen av miljömålen.
För att företag ska kunna rapportera sitt miljöarbete i miljömålsstrukturen
finns en COP-mall framtagen (se avsnitt 3.6.3) Mallen kan användas i sin
35 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

helhet eller genom att företag väljer de väsentligaste miljömålen för
verksamheten och redovisar dessa. Rapportering kan ske antingen i mallen
eller direkt i årsredovisning eller hållbarhetsrapport. Fem företag
rapporterade för 2015 års arbete och 20 företag har hittills rapporterat för
2016 års arbete. Företagen väljer idag själv form för hur de rapporterar på
målen, men detta kan behöva utvecklas framöver så att informationen kan
användas även i uppföljningen.

36 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

6. Rekommendationer och förslag till företag
6.1 Utgå från miljömålen

Mitt förslag:
1. Använd miljömålen för att skapa substans och struktur i
miljöarbetet. Om företaget arbetar med de Globala målen så
använd miljömålen som stöd i arbetet.
2. Använd arbetsgången som beskrivs i ”8 steg för ett bra
miljöarbete”.
3. Använd miljömålen som ”intressent” i samband med
intressentanalysen och som en del av företagets strategiska
omvärldsanalys.

Miljömålen skapar substans och struktur i miljöarbetet och med hjälp av de
verktyg som är framtagna kan miljöarbetet förenklas genom att utgå från
miljömålen. Med stöd av ”8 steg till ett bra miljöarbete” (avsnitt 4.1) kan
företag få en bra bas i sitt miljöarbete”.
Som beskrivits i avsnitt 4.1 ger de Globala målen och en viktig bredd
eftersom de inkluderar den sociala och ekonomiska dimensionen i företagens
ansvar och arbete, men Sveriges miljömål ger ett djup på miljöområdet som
inte finns i Agenda 2030. För företag som vill arbeta med de Globala målen
kan denna matris användas för att enkelt se vilka miljömål de Globala målen
kopplar till.
Sveriges miljömål är strategiska och den svenska miljöpolitiska spelplanen
sätts efter målen. De ligger till grund för den nationella miljöpolitiken och
för det arbete Sverige driver i EU och internationellt. Miljömålen ger god
kunskap om vad som kan förväntas komma framöver. Till exempel finns ett
etappmål om farliga ämnen som säger: ”Information om hälso- och
miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under
varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade
varugrupper”. Ett annat etappmål inom biologisk mångfald lyder: ”Senast år
2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster
vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska
avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.” Båda

37 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

dessa målsättningar är viktig kunskap om eventuellt kommande krav, men
också möjligheter, för styrelser och företagsledningar.
Frågan om samhällsansvar ökar i näringslivet och miljömålen är en del av
företagens samhällsansvar. Om fler och fler företag arbetar med målen och
förhåller sin verksamhet till målen och samtidigt kommunicerar det kan även
dialogen med myndigheter förbättras. Myndigheterna får en tydlighet i var
företagen befinner sig. Är företagen delaktiga kan man vara med och skapa
den miljöpolitiska spelplanen.
6.2 Använd miljömålen inom nätverket FN Global Compact i Sverige

Mitt förslag:
Nätverket Global Compact Sweden bör överväga att använda Sveriges
miljömål som en av utgångspunkterna i det arbete som nu startas upp
med Global Compacts miljöprinciper.
Inom ramen för Företagsnätverket har det framförts att det vore en fördel
om även det viktiga arbete som drivs lokalt inom ramen för FN Global
Compact använder Sveriges miljömål som ett sätt att förtydliga och fördjupa
innebörden av FN Global Compacts tre miljöprinciper. I detta arbete är
Positioneringsguiden ett möjligt verktyg som ger vägledning i hur FN Global
Compact, Globala målen, GRI Standards och planetära gränser kopplar till
Sveriges miljömål.

38 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1: Enkät

I april 2015 genomfördes en enkätundersökning till företag på
Stockholmsbörsens Small Cap lista. Small Cap är svenska bolag med
begränsad global närvaro och med ett börsvärde som är lägre än 150
miljoner euro. Denna grupp företag valdes eftersom detta är företag som på
sikt sannolikt kommer växa och därmed bli viktiga ur hållbarhetssynpunkt.
Svarsfrekvensen var 35 procent.
Av enkäten framgår att en tredjedel av de svarande företagen inte kände till
Sveriges miljömål och att miljömålen inte är styrande när företagen sätter
egna mål. Förvånansvärt få är certifierade enligt ISO14001 men att det är
bland dessa företag som Sveriges miljömål kommer till användning. Det
positiva i enkäten är att majoriteten av de företag som idag gör
hållbarhetsredovisningar kan tänka sig att använda miljömålen som
”intressent” i intressentdialogen framöver.
1. Känner ni till generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen?
36 % känner till både generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen
22 % känner till de 16 men inte generationsmålet
8 % känner till generationsmålet men inte de 16 miljökvalitetsmålen
33 % av företagen känner inte till generationsmålet eller de 16 miljömålen
2. Har företaget egna miljömål?
75 % har egna miljömål
25 % har inga egna miljömål
3. Har ni tittat på de 16 miljömålen när ni formulerat egna mål?
3 % helt o hållet
41 % i viss mån
56 % inte alls
4. Är företaget certifierat enligt ISO 14001?
58 % är inte certifierade
42 % är certifierade och av dessa har 33 % använt de 16 miljömålen i arbetet
5. Gör företaget en Hållbarhetsredovisning?
69 % nej
31 % har hållbarhetsredovisning. Av dessa kan 72 % tänka sig använda
miljömålen som” intressent” i sin intressentdialog i framtiden.

39 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2: Företagsnätverket för miljömålen
ABB
Apoteket
Arla Foods
Arvid Nordqvist
Axfood
Bergvik Skog
DB Schenker
DHLFreight
E.ON
Euromaster AB
Fazer
Fortum värme
Hemfrid
Houdini
ICA
IKEA
Jannelunds Gård
JM
KPA Pension
Oatly
Pfizer
Polarbröd
Projektengagemang
Ragn-Sells
Rusta
SCA (Essity)
Scania
Skandia
Skellefteå Kraft
SSAB
Stena Recycling
Sveaskog
Swedavia
Telia
Vattenfall
Åhléns

40 (41)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3: Länkar till utarbetade dokument under uppdraget

 Positionering av Sveriges miljömål mot de Globala målen, GRI G4
och Standards, FN Global Compact och planetära gränser
 Tvåfälts-matris mellan Sveriges miljömål och de Globala målen
 COP-mall
 COP-template for The Swedish Environmental Objectives (engelsk
mall)
 Instruktioner för COP-mallen
 Exempel-lista på åtgärder för att nå målen
 Lathund för tjänsteföretag
 Lathund för handelsföretag
 Lathund för varuproducerande företag
 ”8 steg till ett bra miljöarbete”

41 (41)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.