Sök i Ratio Lex

Uppföljningssamtal med personer som studerar med studiestartsstöd

2018-03-27 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Promemoria Uppföljningssamtal med personer som studerar med studiestartsstöd (Utbildningsdepartementet, 2018-03-27)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppföljningssamtal med personer
som studerar med studiestartsstöd

Promemoria från Utredningen om
en utvecklad studie- och yrkesvägledning (U 2017:10)
Stockholm mars 2018

s. 1 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
Sammanfattning .................................................................. 3
1

Författningsförslag ....................................................... 5

1.1

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:527) om
studiestartsstöd ......................................................................... 5

1.2

Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2011:1108) om vuxenutbildning............................................. 7

2

Utredningens uppdrag och arbete ................................. 8

2.1

Utredningens uppdrag .............................................................. 8

2.2

Utredningens arbete ................................................................. 9

3

Uppföljningen av studiestartsstödet ............................. 10

3.1

Studiestartsstöd och dess målgrupp ........................................... 10

3.2

Uppföljningssamtal med personer som studerar med
studiestartsstöd .......................................................................... 16

3.3

Behov av förändring ................................................................ 19

4

Uppföljning- stöd till studerande i att fullfölja sina
studier ..................................................................... 20

4.1

Obligatoriskt uppföljningssamtal med personer som
studerar med studiestartsstöd ................................................ 20

4.2

Uppföljningssamtal ska hållas inom ramen för arbetet
med den individuella studieplanen i komvux ........................ 25

4.3

Uppföljningssamtal bör även erbjudas andra elever i
komvux .................................................................................... 28

5

Ikraftträdande ........................................................... 30

6

Konsekvenser ............................................................ 31

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

6.1

Vilka berörs av regleringen? ...................................................... 31

6.2

Konsekvenser för staten............................................................ 32

6.3

Konsekvenser för enskilda ..................................................... 33

6.4

Konsekvenser för kommuner ................................................ 33

6.5

Konsekvenser för företag eller konkurrensförhållanden ..... 35

6.6

Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och
män .......................................................................................... 36

6.7

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) ............... 36

7

Författningskommentarer ............................................ 37

7.1

Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:527) om
studiestartsstöd ....................................................................... 37

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning

I denna promemoria lämnas förslag till ändringar i lagen (2017:527)
om studiestartsstöd och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Dessa ändringar innebär att kommunerna blir ansvariga
för att uppföljningssamtal hålls med de personer som studerar med
studiestartsstöd i syfte att öka dessa personers möjligheter att
fullfölja sina studier och etablera sig på arbetsmarknaden.
Syftet med studiestartsstödsreformen är att öka rekryteringen till
studier bland personer med stort utbildningsbehov för att stärka
dessa personers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
Stödet är ett redskap som kommunerna kan använda sig av inom
ramen för sitt befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i
utbildning. Studiestartsstödet är riktat till de som står allra längst
bort från arbetsmarknaden och för vilka steget till studier kräver ett
långvarigt motivationsarbete. För att nå fram till och för att motivera
dessa personer krävs ett aktivt rekryteringsarbete. Det räcker dock
inte med att få dem att vilja påbörja studier med studiestartsstöd.
För att studiestartsstödsreformen ska få önskad effekt är det lika
viktigt att säkerställa att de studerande får möjlighet att fullfölja sina
studier. Kommunerna behöver därför vara lika aktiva när det gäller
att följa upp hur de studerande klarar att genomföra sina studier och
vid behov ge målgruppen extra stöd och vägledning.
Den enkätundersökning som utredningen tillsammans med CSN
genomfört visar på stora variationer när det gäller i vilken
utsträckning kommunerna följer upp de studerande som beviljats
studiestartsstöd. I de fall uppföljningssamtal genomförs visar enkätundersökningen även att syftet med uppföljningssamtalen varierar.
Sammantaget får det till följd att det stöd och den extra vägledning
som ett uppföljningssamtal kan ge och som kan ha stor betydelse för
den studerandes möjligheter att fullfölja sina studier inte kommer

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

alla studerande som studerar med studiestartsstöd till del. Detta är
olyckligt ur ett likvärdighets- och rättviseperspektiv. Utredningen
föreslår därför att det i lagen om studiestartsstöd införs en
skyldighet för kommuner som väljer att använda studiestartsstödet
vid rekrytering att ansvara för att det hålls uppföljningssamtal med
studerande som beviljats sådant stöd. Kommunernas skyldighet
föreslås dock inte inbegripa de studerande som beviljats studiestartsstöd för en period som omfattar mindre än fem veckor. Vidare
föreslås att det i lagen om studiestartsstöd ska framgå att syftet med
uppföljningssamtal ska vara att ge den studerande extra vägledning
och utgöra ett stöd i hans eller hennes studier.
För att syftet med uppföljningssamtalet ska kunna nås bör
uppföljningssamtalet hållas tidigt i utbildningen och utredningen
föreslår därför att det i förordningen om vuxenutbildning införs en
bestämmelse om att ett uppföljningssamtal ska hållas senast inom
fyra veckor från det att eleven påbörjat sin utbildning och att det ska
ske inom ramen för arbetet med den individuella studieplanen. Detta
är viktigt för att kommunen snabbt ska kunna fånga upp eventuella
stödbehov och för att undvika att elever misslyckas med eller
avbryter sina studier.
För att kommunen ska kunna säkerställa att det hållits
uppföljningssamtal föreslår utredningen att det i förordningen om
vuxenutbildning även regleras att rektorn ska informera elevens
hemkommun om att uppföljningssamtal har hållits.
Även personer som inte är berättigade till studiestartsstöd kan
vara i behov av ett uppföljningssamtal inom ramen för den
individuella studieplanen. Då det i utredningens uppdrag endast
ingår att utreda om det bör införas ett krav på att de kommuner som
väljer att använda sig av studiestartsstödet ska hålla obligatoriska
uppföljningssamtal med de som studerar med studiestartsstöd
lämnar utredningen inga förslag på uppföljningssamtal med andra
elever än de som studerar med studiestartsstöd. Utredningen gör
ändock bedömningen att uppföljningssamtal även bör erbjudas
andra elever i kommunal vuxenutbildning än de som studerar med
studiestartsstöd om det finns behov av ett sådant samtal.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

1

Författningsförslag

1.1

Förslag till lag om ändring i lagen
(2017:527) om studiestartsstöd

Härigenom föreskrivs att det i fråga om lagen (2017:527) om
studiestartsstöd införs en ny paragraf, 35 a §, och närmast före 35 a §
en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
Uppföljningssamtal
35 a §
En kommun som väljer att
använda studiestartsstödet vid
rekrytering ansvarar för att det
hålls uppföljningssamtal med den
studerande
som
beviljats
studiestartsstöd.
Uppföljningssamtal ska syfta till att ge den
studerande extra vägledning och
utgöra ett stöd i hans eller hennes
studier.
Uppföljningssamtal behöver
dock inte hållas med studerande
som beviljats studiestartsstöd för
en period som omfattar mindre än
fem veckor.
Regeringen
eller
den
myndighet
som
regeringen

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

bestämmer kan med stöd av 8 kap.
7 § regeringsformen meddela
ytterligare
föreskrifter
om
uppföljningssamtal.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

1.2

Förslag till förordning om ändring i
förordningen (2011:1108) om
vuxenutbildning

Härigenom föreskrivs att det i fråga om förordningen (2011:1108)
om vuxenutbildning införs en ny paragraf i 2 kap., 16 a § av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
2 kap.
16 a §
I 35 a § lagen (2017:527) om
studiestartsstöd finns bestämmelser om uppföljningssamtal med
studerande som beviljats studiestartsstöd. Som en del av studieplaneringen enligt 16 § ska ett
sådant uppföljningssamtal hållas
med eleven, senast inom fyra
veckor från det att eleven påbörjat
sin utbildning.
Om det finns särskilda skäl får
uppföljningssamtalet enligt första
stycket hållas vid en senare
tidpunkt.
Rektorn ansvarar för att
hemkommunen informeras om att
uppföljningssamtal hållits.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

2

Utredningens uppdrag
och arbete

2.1

Utredningens uppdrag

Regeringen aviserade i propositionen Studiestartsstöd – ett nytt
rekryterande studiestöd (prop. 2016/17:158) att det skyndsamt bör
utredas om nuvarande reglering av den individuella studieplanen
innehåller tillräckliga moment av uppföljning av studierna eller om
obligatoriska uppföljningssamtal därutöver bör hållas med de
studerande. I november 2017 beslutade regeringen (dir. 2017:116)
att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utreda om kommunerna
bör åläggas att hålla uppföljningssamtal med personer som studerar
med studiestartsstöd. Marie-Hélène Ahnborg förordnades som
särskild utredare från och med den 30 november 2017. Utredningen
benämns Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning
(U 2017:10).
Den 30 november 2017 anställdes Mikaela Zelmerlööw och den 8
januari 2018 Anna Sundborg och Anna Tammelin som sekreterare.
Som experter i utredningen förordnades den 29 januari 2018
utredaren Åsa Bengtsson från Sveriges Kommuner och Landsting,
utredaren Lena Dahlqvist från Statens skolinspektion,
undervisningsrådet David Folke från Statens skolverk, utredaren
Joacim Strömblad från Centrala studiestödsnämnden, nationella
karriärvägledningsstrategen Tarja Ståhl från Arbetsförmedlingen,
departementssekreteraren
Arvid
Hedlund
från
Finansdepartementet, departementssekreteraren Niclas Järvklo från Socialdepartementet, kanslirådet Lina Kager från Näringsdepartementet,
ämnesrådet Kristina Lindström från Arbetsmarknadsdepartementet,
departementssekreteraren Anna Lindblom från Utbildnings-

8

s. 9 Kontrollera mot PDF

departementet, rättssakkunnig Jan Käll från Utbildningsdepartementet och kanslirådet Jan Rehnstam från Utbildningsdepartementet.
I den del av utredningens uppdrag som rör uppföljningssamtal
med personer som studerar med studiestartsstöd ingår att redovisa
hur uppföljning sker inom ramen för den nuvarande regleringen av
den individuella studieplanen när det gäller kommunal
vuxenutbildning (komvux) och analysera om det bör införas ett krav
på att de kommuner som väljer att använda sig av studiestartsstödet
ska hålla obligatoriska uppföljningssamtal med alla som studerar
med studiestartsstöd, analysera och föreslå när under studietiden
som uppföljningssamtal i så fall bör hållas och hur det kan samspela
med befintlig uppföljning och vägledning, och vid behov lämna
nödvändiga författningsförslag. Av utredningens direktiv framgår
även att om obligatoriska uppföljningssamtal bedöms behövas, bör
utgångspunkten vara att studerande som får studiestartsstöd under
en period som är längre än endast ett fåtal veckor ska få sådana
samtal. Den del av utredningens uppdrag som rör uppföljningssamtal med personer som studerar med studiestartsstöd redovisas i
denna promemoria.

2.2 Utredningens arbete
I arbetet med promemorian har utredningen inhämtat synpunkter
från Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden (CSN),
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Statens skolverk
(Skolverket) och Statens skolinspektion (Skolinspektionen).
Utredningen har tillsammans med CSN genomfört en enkät om
rekrytering och uppföljning av studiestartsstöd riktad mot de
kommuner som hösten 2017 valt att använda studiestartsstöd som
ett verktyg för sin rekrytering av personer till studier. Därutöver har
utredningen samrått med Komvuxutredningen (U 2017:01).
Utredningen har även haft kontakt med ett antal utvalda kommuner
som bidragit med information om sin hantering av
studiestartsstödet och målgruppen för stödet. Ett möte har hållits
med expertgruppen som också har lämnats möjlighet att inkomma
med synpunkter på promemorian.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

3

Uppföljningen av
studiestartsstödet

3.1 Studiestartsstöd och dess målgrupp
Nuvarande reglering
Lagen (2017:527) om studiestartsstöd trädde i kraft den 2 juli 2017.
Studiestartsstöd innebär att en studerande får ett ekonomiskt bidrag
för att studera. Syftet med stödet är att öka rekryteringen till studier
bland personer med stort utbildningsbehov för att stärka dessa
personers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Stödet är
ett redskap som kommunerna kan använda sig av inom ramen för
sitt befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning.
Kommunerna är ansvariga för den kommunala vuxenutbildningen
(komvux) och har enligt det befintliga uppdraget en skyldighet att
verka för att vuxna i kommunen i behov av utbildning på
grundläggande eller gymnasial nivå deltar i sådan utbildning (2 kap.
10 och 17 §§ skollagen [2010:800]).
Enligt skollagen ska elever i komvux ha tillgång till personal med
sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida
utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som
avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning (2 kap.
29 §). Vid studier på grundläggande nivå har kommunen en
skyldighet att se till att den som avser att påbörja utbildning på
grundläggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning (20 kap. 10
a §). Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell
studieplan för varje elev (20 kap. 8 § skollagen). Rektorn ansvarar
för att planen revideras och att hemkommunen informeras om
revideringen. Den individuella studieplanen ska utarbetas i
samverkan med eleven och i samband med utarbetandet ska eleven

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå
information om bl.a. studieekonomiska förutsättningar (2 kap. 16 §
förordningen [2011:1108] om vuxenutbildning).
Enligt lagen om studiestartsstöd är det frivilligt för kommunerna
att använda sig av studiestartsstödet i sin rekryterande verksamhet.
Om en kommun valt att använda sig av studiestartsstöd ska
kommunens rekryteringsarbete enligt samma lag ske i samverkan
med Arbetsförmedlingen. Kommunen ska i nära samarbete med
Arbetsförmedlingen anta riktlinjer för rekryteringsarbetet, efter att
ha inhämtat synpunkter från Försäkringskassan och lokala företrädare för arbetsmarknadens parter och folkbildningen (2 §).
I lagen om studiestartsstöd regleras även att studiestartsstöd
endast får lämnas till den som har kort utbildning och ett stort behov
av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna
etablera sig på arbetsmarknaden (4 §). Ytterligare villkor är att
studiestartsstöd endast får lämnas från och med det kalenderår som
den studerande fyller 25 år och längst till och med det kalenderår
som den studerande fyller 56 år (5 §). Studiestartsstöd får dessutom
bara lämnas till den som är anmäld som arbetssökande hos den
offentliga arbetsförmedlingen (6 §) och som inom de senaste tre
åren före starten av den tidsperiod som studiestartsstödet avser inte
har fått studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) (7 §). En
studerande som senast tre år före studiestarten har fått studiestöd
kan endast beviljas studiestartsstöd om det finns särskilda skäl. (8 §).
Studiestartsstöd får lämnas för varje vecka som den studerande
bedriver studier på minst halvtid. Studierna måste dock pågå under
en sammanhängande tid om minst tre veckor (12 §). Studiestartsstöd
får lämnas i högst 50 veckor vid studier på heltid. Vid studier på
deltid får studiestartsstöd lämnas under högst 67 veckor vid studier
på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, eller 100
veckor vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av
heltid (16 §).
Närmare bestämmelser om förutsättningar för att erhålla
studiestartsstöd finns i förordningen (2017:732) om studiestartsstöd. Bl.a. så får studiestartsstöd endast lämnas till studerande
för studier på grundläggande eller gymnasial nivå inom komvux eller
motsvarande utbildning i folkhögskola (5 §).
I lagen om studiestöd finns även bestämmelser om
uppgiftsskyldighet för myndigheter, läroanstalter och studerande

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

(31–33 §§). Närmare bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i
förordningen om studiestartsstöd. Där regleras bl.a. (24 §) att en
läroanstalt på begäran ska rapportera till CSN uppgift om
1. utbildning,
2. studietid,
3. studiernas omfattning,
4. studieaktivitet, och
5. studieresultat.
Av lagen om studiestartsstöd framgår att CSN ska följa upp och
utvärdera kommunens rekryteringsarbete enligt samma lag samt att
kommunen ska dokumentera sitt rekryteringsarbete och lämna
sådana uppgifter till CSN som behövs för uppföljning och
utvärdering (35 §). Vidare regleras i förordningen om
studiestartsstöd att CSN särskilt ska följa upp om en kommun har
hållit uppföljningssamtal med den studerande och att CSN får
meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i kommunernas
dokumentation och om vilka uppgifter som ska lämnas för
uppföljning och utvärdering av kommunernas rekryteringsarbete.
Centrala studiestödsnämnden får även meddela närmare föreskrifter
om hur och när uppgifterna från kommunerna ska överföras till
myndigheten (31 §).
CSN har med stöd av förordningen om studiestartsstöd meddelat
ytterligare föreskrifter om beviljning av studiestartsstöd (Centrala
studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd [CSNFS
2017:1] om beviljning av studiestartsstöd). Av dessa föreskrifter
framgår bl.a. att läroanstalten vid två tillfällen per år ska lämna
uppgift om de utbildningar hos läroanstalten som ger rätt till
studiestartsstöd. Uppgifter ska även lämnas om den tid som
utbildningen pågår och om utbildningens studieomfattning (10 kap.
2 §). Vidare anges att för en studerande som har beviljats
studiestartsstöd ska läroanstalten lämna uppgifter om den
studerandes utbildning, studietid och studieomfattning. När en
studerande som har ansökt om eller beviljats studiestartsstöd har
påbörjat studierna på ett utbildningsprogram eller en kurs ska
läroanstalten bekräfta att han eller hon har registrerats på
utbildningen eller kursen (10 kap. 3 och 4 §§). Läroanstalten ska, för

12

s. 13 Kontrollera mot PDF

studerande som har ansökt om eller beviljats studiestartsstöd, till
CSN omgående meddela 1. om den studerande helt eller delvis
avbryter sina studier, 2. om den studerande förlänger sin studietid,
och 3. om det i övrigt sker förändringar i den studerandes utbildning,
studietid och studieomfattning som kan påverka rätten till studiestartsstöd eller studiestartsstödets storlek (10 kap. 5 §). En
läroanstalt som är komvux ska lämna uppgift om antal godkända
gymnasiepoäng eller verksamhetspoäng. En folkhögskola ska enligt
föreskrifterna lämna uppgift om att studierna har fullgjorts i den takt
som utbildningsplanen föreskriver (10 kap. 6 §). Uppgifter lämnas
på det sätt som CSN efter samråd med läroanstalten har beslutat om
(7 §).
Till föreskrifterna (10 kap. 5 § 1) har CSN även meddelat allmänna råd. Av dessa framgår att det bör vara varje läroanstalts ansvar
att utforma kriterier för när en studerande ska anses bedriva studier.
Exempelvis kan det ställas krav på närvaro vid obligatoriska moment
och prov och en studerande kan då anses ha avbrutit sina studier om
han eller hon inte längre deltar i de obligatoriska momenten.
Av CSN:s föreskrifter om beviljning av studiestartsstöd framgår
även att kommunen på individuell nivå ska dokumentera om
uppföljningssamtal har hållits (13 kap. 2 § andra stycket) och att
kommunen, på det sätt och vid den tidpunkt CSN bestämmer, ska
överföra dokumentationen enligt 13 kap. 2 § andra stycket till CSN
(13 kap. 3 § andra stycket).
I lagen om studiestöd används benämningen studerande för de
som deltar i studier på grundläggande eller gymnasial nivå inom
komvux eller motsvarande utbildning i folkhögskola. I skollagen
används benämningen elev för den som deltar i utbildning enligt
skollagen. I promemorian förekommer därför både benämningarna.
Benämningen elev används uteslutande i samband med det som
följer av skollagen och benämningen studerande används i fråga om
det som följer av lagen om studiestartsstöd.
Bakgrunden till att studiestartsstödet införts
Utbildningsbehoven är stora bland de arbetslösa. År 2017 saknade i
genomsnitt mer än var tredje inskriven arbetslös gymnasieutbildning, vilket motsvarar 127 000 personer (Arbetsförmedlingens

13

s. 14 Kontrollera mot PDF

årsredovisning 2017, avsnitt. 2.1.3.) Personer med kort utbildning
löper betydligt högre risk för arbetslöshet än personer med högre
utbildning. Studiestartsstödet är en del av det kunskapslyft som
regeringen inledde under 2015 och som innebär ett antal olika
utbildningssatsningar för vuxna som bl.a. ska ge människor chans att
utbilda sig för att kunna få ett jobb eller omskola sig. Kunskapslyftet
ska också bidra till att förkorta tiden för nyanländas etablering i
samhället och på arbetsmarknaden. Satsningar har bl.a. gjorts som
innebär att en rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux
har införts och även förbättrade utbildningsmöjligheter för arbetslösa. Vidare har ett regionalt yrkesvux införts där kommuner har
möjlighet till statsbidrag för att anordna utbildningar i syfte att
kunna erbjuda utbildningar som motsvarar arbetskraftsbehoven i
olika regioner. För att ytterligare förstärka möjligheterna för fler
vuxna att utbilda sig och kunna etablera sig på arbetsmarknaden har
studiestartsstödet införts.
Syftet med studiestartsstödet är att det ska främja rekryteringen
till studier bland personer som är i behov av utbildning på
grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna ta sig in på, eller
tillbaka till, arbetsmarknaden. Det är riktat till de som står allra
längst bort från arbetsmarknaden och för vilka steget till studier
kräver ett långvarigt motivationsarbete. För dessa personer kan de
studieekonomiska förutsättningarna ha avgörande betydelse.
Tanken är att studiestartsstödet, genom att de ekonomiska riskerna
minskar, ska kunna bidra till att dessa personer vågar ta steget att
påbörja studier och att personer som annars inte skulle ha studerat
ska påbörja utbildning. Möjligheten att under en begränsad tid
studera utan någon större ekonomisk risk kan även bidra till att de
som har ett stort utbildningsbehov, går vidare till fortsatta studier
där levnadsomkostnaderna finansieras genom det ordinarie
studiemedelssystemet. (jfr prop. 2016/17:158 s. 35).
Studiestartsstödet ska alltså ses som en motiverande insats som
tillsammans med andra sådana insatser kan användas av kommunen
i den uppsökande och rekryterande verksamheten och i vägledningsarbetet. För att insatsen ska få genomslag har vikten av samverkan
med andra aktörer tydliggjorts i reglerna om studiestartsstöd.
Rekryteringsarbetet ska ske i samverkan mellan kommuner och
Arbetsförmedlingen, bl.a. genom att riktlinjer för det lokala arbetet
ska tas fram i samarbete med Arbetsförmedlingen och antas av

14

s. 15 Kontrollera mot PDF

kommunerna. Samverkan säkerställer att insatser vidtas inom ramen
för en kedja av insatser som syftar till att öka möjligheterna för
målgruppen att börja studera. För exempelvis personer som är
föremål för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag kommer
studier såsom sfi eller annan vuxenutbildning på grundläggande eller
gymnasial nivå att påbörjas redan under etableringstiden.
Kommunerna kan därefter med hjälp av studiestartsstödet rekrytera
dessa personer till fortsatta studier i syfte att dessa senare ska kunna
etablera sig på arbetsmarknaden.
Rekryteringen av målgruppen
Det är kommunen som tillsammans med Arbetsförmedlingen
identifierar vilka individer som utgör målgruppen för insatsen i den
egna kommunen. Enligt lagen om studiestartsstöd ska kommunernas rekryterande arbete med studiestartsstödet ske i samverkan
med Arbetsförmedlingen som har en viktig roll i rekryteringen av
individer som har behov av att ta del av studiestartsstödet.
Kommunen behöver även etablera samverkansformer med CSN
som hanterar och betalar ut stödet. En ytterligare förutsättning för
att målgruppen för studiestartsstöd ska kunna delta i utbildning är
att kommunerna anordnar utbildningar som är anpassade för
målgruppens behov och förutsättningar.
Hur används studiestartsstödet i dag?
Då de lokala omständigheterna skiljer sig åt mellan kommunerna,
har vissa kommuner ett större behov av att använda sig av stödet än
andra. De kommuner som väljer att använda sig av studiestartsstöd i
sin rekryterande verksamhet organiserar verksamheten kring
studiestartsstödet på olika sätt.
Utredningen har i arbetet med uppdraget utgått från de uppgifter
som CSN i januari 2018 tagit fram avseende hösten 2017. Enligt
dessa uppgifter deltog 271 kommuner i studiestartsstödet. Antalet
studerande med beviljat studiestartsstöd hösten 2017 var 803
personer (enligt uppgift från CSN per den 17 mars 2018 har antalet
studerande med beviljat studiestartsstöd hösten 2017 justerats till
844 studerande). Av dessa 803 personer är 457 kvinnor (57 procent)

15

s. 16 Kontrollera mot PDF

och 346 män (43 procent). De flesta studerande är i åldersgruppen
25–29 år (208 personer varav 115 män). I den näst största
åldersgruppen 30–34 år (195 personer) är andelen kvinnor som
störst, 105 kvinnor. Av de studerande deltog ca 90 procent i komvux
(726 personer) och ca 10 procent i folkhögskoleutbildning (77
personer). 284 personer deltog på heltid i utbildning på
grundskolenivå. Motsvarande siffra för utbildning på gymnasialnivå
var 442 personer. På deltid deltog 22 personer på grundskolenivå och
55 på gymnasienivå. Ca 70 procent av de studerande har kort tidigare
utbildning (högst grundskoleutbildning). Total har det under
stödets första halvår inkommit 1 282 ansökningar om
studiestartsstöd till CSN. 843 ansökningar bifölls, 401 avslogs och
övriga avvisades, återtogs eller avskrevs. De vanligaste orsakerna för
avslag var att den sökande inte uppfyllde arbetslöshetsvillkoren (72
procent).

3.2 Uppföljningssamtal med personer som studerar
med studiestartsstöd
I propositionen Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd
(prop. 2016/17:158 s. 40) konstaterade regeringen att det finns
starka skäl för att kommunerna bör hålla uppföljningssamtal med
den studerande, särskilt mot bakgrund av att målgruppen utgörs av
personer som i många fall är studieovana. Regeringen menade att ett
sådant samtal kan genomföras av kommunen inom ramen för sitt
ansvar att rekrytera personer till studier. I de fall då kommunen
också är utbildningsanordnare menade man vidare att sådana samtal
kan föras i samband med sådana revideringar av den individuella
studieplanen som kommunen är ansvarig för. Regeringen konstaterade även att det kan finnas skäl att hålla uppföljningssamtal
tidigt under studietiden, då syftet med ett uppföljningssamtal bör
vara att ge den studerande extra vägledning och stöd i sina studier
vilket skulle bidra till att förbättra studieresultaten och
genomströmningen. Vidare konstaterades att ett uppföljningssamtal
även kan utgöra en kontrollfunktion i form av en avstämning av om
den studerande faktiskt bedriver aktiva studier i enlighet med vad
som planerats.

16

s. 17 Kontrollera mot PDF

Hur följs studiestartsstödet upp i dag?
För att få en aktuell bild av hur kommuner hanterar uppföljningen
av studiestartsstödet i dag har utredningen tillsammans med CSN
genomfört en undersökning i form av en webbaserad enkät som
skickades ut via e-post. Enkäten ställdes till ansvariga för
studiestartsstödet i kommuner som anmält deltagande för satsningen. Enkäten skickades ut den 24 januari och undersökningen
pågick t.o.m. den 16 februari 2018. Enkäten innehöll frågor om
rekrytering och uppföljningssamtal i samband med studiestartsstöd
och skickades till 235 mottagare (vissa mottagare representerar mer
än en kommun). Svar har inkommit från 146 av de tillfrågade
kommunerna vilket ger en svarsfrekvens på 62 procent. Trots att
svarsbortfallet var 38 procent och att studiestartsstödet endast
funnits under en begränsad tid bedömer utredningen att underlaget
från enkäten ger en bild över kommunernas syn på och arbete med
studiestartsstödet.
I dagsläget finns inget krav på kommunerna att hålla
uppföljningssamtal med de studerande som beviljats studiestartsstöd. Underlaget från enkätundersökningen visar dock att de
flesta kommuner håller någon form av uppföljningssamtal med de
studerande även om det inte hålls samtal med samtliga studerande.
En övervägande del av kommunerna genomför uppföljningssamtal
ibland eller med utvalda studerande (72 procent). Ca 28 procent av
de tillfrågande kommunerna angav att de alltid håller
uppföljningssamtal med studerande som beviljats studiestartsstöd.
Ca 16 procent angav att de håller uppföljningssamtal ofta, ca 28
procent ibland och ca 16 procent inte alls. Utöver dessa svar angav
ca 13 procent att de inte vet om det hålls samtal. Detta svar kan bero
på att enkäten skickades ut till ansvariga men det kan även bero på
att kommunerna fortfarande är i en uppstartsfas.
Enkätsvaren visar även att i de fall uppföljningssamtal genomförs
så varierar syftet. Av de tillfrågade kommunerna som erbjuder eller
håller uppföljningssamtal svarade ca 62 procent (i denna fråga var det
möjligt att ange flera svarsalternativ) att syftet med uppföljningssamtalet var att ge extra vägledning. Ca 63 procent angav att syftet
med uppföljningssamtalet var att ge de studerande stöd i studierna.
Ca 68 procent angav att syftet vara att kontrollera att aktiva studier
bedrivs enligt plan. Ca 21 procent angav att syfte var något annat.

17

s. 18 Kontrollera mot PDF

Exempel på andra syften var förnyad ansökan eller att se till om
kontakten med CSN fungerar för den studerande.
Utifrån det underlag som enkäten gav framgår att uppföljningssamtal, i de fall de hålls, i de flesta fall genomförs samtidigt som den
individuella studieplanen revideras. Ca 71 procent av de svarande
angav detta svarsalternativ. Det var dock möjligt att ange flera
svarsalternativ på denna fråga och ca 29 procent av de svarande angav
att uppföljningssamtal hålls redan i samband med upprättandet av
den individuella studieplanen. Ca 39 procent angav att uppföljningssamtalet hölls vid något annat tillfälle än inom ramen för den
individuella studieplanen. Exempel på andra tillfällen var genom
telefonkontakt eller när det finns behov av stöd eller kontakt för att
undvika risk för avbrott eller avhopp. Vissa angav att uppföljningen
sker kontinuerligt eller vid uppsökande möte.
I enkäten ställdes även frågan om vem som håller i
uppföljningssamtalen. Av de tillfrågade kommunerna som erbjuder
eller håller uppföljningssamtal angav ca 90 procent att samtalen hålls
av en studie- och yrkesvägledare. I något enstaka fall var det en
lärare, rektor eller utbildningssamordnare som håller i samtalen.
När det gäller tiden för uppföljningssamtalet framgår av
enkätsvaren att i de fall de genomförs så hålls de, enligt ca 48 procent
av de svarande, när utbildningen pågått en tid. Utredningen har i
kontakter med några utvalda kommuner fått mer konkretiserade
svar där det framgår att uppföljningssamtal i dessa kommuner
vanligen har hållits ungefär i mitten av utbildningen, som ett
erbjudande till de studerande.
I enkäten ställdes även frågan vad kommunen anser om
uppföljningssamtal. Av underlaget framgår att nästan hälften av de
svarande kommunerna anser att uppföljningssamtal är övervägande
positivt, då det ger den studerande extra vägledning och stöd samt
ger kommunen eller utbildningsanordnaren en möjlighet att
kontrollera att studierna följer planen. En liten andel av de svarande,
ca 3 procent, angav att uppföljningssamtal normalt inte tillför något
eller lite för den studerande. Ca 5 procent, angav även att de anser
att uppföljningssamtal kräver mer resurser än det mervärde som
skapas.
Uppgifter om uppföljningssamtal med studerande rapporteras
från kommunerna till CSN utan att de används i CSN:s
handläggning. Möjligheten att rapportera in uppgiften har dock

18

s. 19 Kontrollera mot PDF

endast varit möjlig sedan november 2017 och utredningen har därför
valt att lägga en större vikt vid de uppgifter som framkommit i
enkätundersökningen. Uppgifterna om uppföljningssamtal som
kommunerna rapporterat till CSN hittills för 2017 visar på att
uppföljningssamtal har hållits med 154 studerande, vilket är ett lägre
antal än vad som framkommit i enkätundersökningen.

3.3 Behov av förändring
Enkätundersökningen visar alltså på stora variationer när det gäller i
vilken utsträckning kommunerna följer upp de studerande som
beviljats studiestartsstöd. Detta får till följd att det stöd och den
extra vägledning som ett uppföljningssamtal kan ge och som kan ha
stor betydelse för den studerandes möjligheter att fullfölja sina
studier inte kommer alla till del. Utredningen bedömer därför att om
studiestartsreformen ska få önskad effekt och för att värna
likvärdigheten bör regleringen skärpas och en skyldighet att hålla
uppföljningssamtal införas.
Enkätundersökningen visar även att i de fall uppföljningssamtal
genomförs så varierar syftet. Utredningen gör därför också
bedömningen att den nuvarande regleringen behöver förändras så att
det blir tydligt vilket syfte uppföljningssamtalet ska ha. Med tanke
på det stöd som målgruppen för studiestartsstödet behöver för att
fullfölja sina studier bör syftet med uppföljningssamtalet i första
hand vara att ge sådant stöd. För att syftet, att ge den studerande
extra vägledning och utgöra ett stöd i hans eller hennes studier, på
bästa sätt ska kunna uppnås bör uppföljningssamtal ske tidigt in i
utbildningen och ligga inom ramen för arbetet med den individuella
studieplanen.

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

4

Uppföljning - stöd till studerande
i att fullfölja sina studier

4.1

Obligatoriskt uppföljningssamtal med
personer som studerar med
studiestartsstöd

Förslag: I lagen om studiestartsstöd ska en bestämmelse införas
om att en kommun som väljer att använda studiestartsstödet vid
rekrytering ansvarar för att det hålls uppföljningssamtal med
studerande som beviljats studiestartsstöd. Uppföljningssamtal
behöver dock inte hållas med studerande som beviljats
studiestartsstöd för en period som omfattar mindre än fem
veckor.
Uppföljningssamtalet ska syfta till att ge den studerande extra
vägledning och utgöra ett stöd i hans eller hennes studier.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare
föreskrifter om uppföljningssamtal. Sådana föreskrifter ska
införas i förordningen om vuxenutbildning.

Skälen för utredningens förslag
Uppföljningssamtal ska vara obligatoriskt
Syftet med studiestartsstödet är att det ska främja rekryteringen till
studier bland personer som är i behov av utbildning på
grundläggande eller gymnasial nivå för att de ska kunna ta sig in på,
eller tillbaka till, arbetsmarknaden. Det är riktat till de som står allra
längst bort från arbetsmarknaden och för vilka steget till studier
20

s. 21 Kontrollera mot PDF

kräver ett långvarigt motivationsarbete. Det handlar om personer
som ofta är tveksamt inställda till studier bl.a. på grund av att de
känner sig osäkra i utbildningssammanhang och har liten tilltro till
den egna studieförmågan. För att nå fram till och för att motivera
dessa personer krävs ett aktivt rekryteringsarbete. Det räcker dock
inte med att få dem att vilja påbörja studier med studiestartsstöd.
För att studiestartsstödsreformen ska få önskad effekt är det lika
viktigt att säkerställa att de studerande får möjlighet att fullfölja sina
studier. Kommunerna behöver därför vara lika aktiva när det gäller
att följa upp hur de studerande klarar att genomföra sina studier och
vid behov ge extra stöd och vägledning.
Den enkätundersökning som utredningen tillsammans med CSN
genomförde under januari till februari 2018 visar att hur
kommunerna väljer att hantera uppföljningen varierar stort. Även
om många kommuner erbjuder uppföljningssamtal finns fortfarande
ett stort antal som inte gör det. I kommuner där uppföljningssamtal
genomförs erbjuds inte alla som studerar med studiestartsstöd
uppföljningssamtal
Det finns därmed stora skillnader när det gäller de studerandes
möjligheter att få det stöd i att fullfölja sina studier som ett
uppföljningssamtal kan ge. Det är därför utredningens bedömning
att nuvarande reglering behöver skärpas och att en skyldighet att
hålla uppföljningssamtal behöver införas.
Som en följd av utredningens bedömning föreslås att det i lagen
om studiestartsstöd införs en bestämmelse om att den kommun som
valt att använda studiestartsstödet vid rekrytering också ansvarar för
att det hålls uppföljningssamtal med den studerande som beviljats
studiestartsstöd. På samma sätt som det i skollagen ställs krav på att
kommunen ska bedriva ett aktivt rekryteringsarbete och att
kommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan
för varje elev i komvux, bedömer utredningen att det är rimligt att
det i lagen om studiestartsstöd förtydligas att kommunen ansvarar
för att uppföljningssamtal hålls med personerna i målgruppen. Detta
är viktigt ur ett rättvise- och likvärdighetsperspektiv men också för
att förbättra studieresultaten, öka genomströmningstakten och i
förlängningen stärka de studerandes möjligheter att etablera sig på
arbetsmarknaden eller gå vidare med fortsatta studier.

21

s. 22 Kontrollera mot PDF

Undantag för vissa studerande
Utredningen föreslår att kommunens ansvar för att det hålls
uppföljningssamtal med studerande endast ska omfatta de
studerande som beviljats studiestartsstöd för en period som
omfattar minst fem veckor. Studiestartsstöd får lämnas för varje
vecka som den studerande bedriver studier på minst halvtid och
studierna måste pågå under en sammanhängande tid om minst tre
veckor. Uppgifter från CSN avseende beviljat studiestartsstöd
hösten 2017 visar att det är mycket få som studerar under en så kort
period. En majoritet av de studerande har beviljats studiestartsstöd
för en period som sträcker sig över 10 veckor. Den genomsnittliga
beviljade perioden är 29 veckor, där 20 veckor är vanligast. Av de 803
personer som beviljats studiestartsstöd hösten 2017 deltog 726
personer i komvux och 77 personer i utbildning vid folkhögskola.
Av dessa 803 personer deltog 442 personer i utbildning på gymnasial
nivå på heltid och 55 personer på deltid. Inom komvux på gymnasial
nivå omfattar de flesta kurserna 100 gymnasiepoäng, vilket innebär
20 poäng i veckan om man studerar på heltid. Utredningen bedömer
därför att det rimligen inte behöver hållas uppföljningssamtal med
studerande som beviljats studiestartsstöd för en period som
omfattar mindre än fem veckor.
Syftet med uppföljningssamtal ska vara stöd
För de studerande som studerar med studiestartsstöd kan behovet
av stöd antas vara stort. Målgruppen för kommunernas
vuxenutbildning är heterogen och personerna i målgruppen har olika
förutsättningar. Bestämmelser om stöd för elever i komvux finns i
skollagen, i förordningen om vuxenutbildning samt i förordningen
(SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen.
Regleringen är dock mer begränsad än för övriga skolformer i
skolväsendet. Det saknas bl.a. bestämmelser om särskilt stöd. Det
finns heller inga krav på elevhälsa, specialpedagoger m.m. Utöver
den ledning och stimulans som alla elever behöver och har rätt att få
för att kunna nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål, finns
dock rätten till stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den
ordinarie undervisningen för dem som befaras att inte nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 5 a skollagen). Denna

22

s. 23 Kontrollera mot PDF

rätt är av särskild betydelse för elever som studerar med
studiestartsstöd och det bör därför vara tydligt att syftet med
uppföljningssamtal ska vara att utifrån den enskildes studiesituation
definiera stödbehoven för att bättre kunna anpassa undervisningen
till elevens behov och förutsättningar, t.ex. genom språkstöd eller
studiehandledning på modersmålet.
Ett uppföljningssamtal skulle även kunna utgöra en avstämning
om den studerande faktiskt bedriver aktiva studier i enlighet med
vad som har planerats. Att studiestartsstödet används på det sätt som
är tänkt och ges till de personer som utgör målgruppen och därmed
har de tänkta behoven är avgörande för studiestartsstödets
legitimitet. Det är därför av största vikt att kontrollen av hur stödet
används genomförs på ett systematiskt sätt för att minimera risken
för missbruk som i sin tur kan leda till att de som har ett rättmätigt
behov av studiestartsstöd inte får det stöd de behöver. Frågan är
dock om en sådan kontroll ska ligga inom ramen för det stödjande
uppföljningssamtalet. Utredningen har i sina kontakter med
kommuner funnit att det finns en stark önskan om att värna studieoch yrkesvägledarens stödjande och vägledande roll. Flera vittnar
om erfarenheterna från uppföljningen av det rekryteringsbidrag för
vuxenstuderande som utbetalades under åren 2003 till 2006 och som
hade stora likheter med studiestartsstödet. Dessa erfarenheter visar
på svårigheten med att samtidigt som man ska stödja och motivera
personer med svag tillit till sin förmåga att bedriva studier även ska
ha en kontrollerande funktion som kan uppfattas som hotfull av de
studerande. Kontrollen bör istället utföras i andra sammanhang än
vid stödjande uppföljningssamtal med hänvisning till de
bestämmelser som redan finns. Lagen om studiestartsstöd ger t.ex.
den studerande själv en skyldighet att till CSN rapportera ändrade
förhållanden som har betydelse för rätten till studiestartsstöd eller
påverkar stödets storlek. I CSN:s föreskrifter [CSNFS 2017:1]
tydliggörs utbildningsanordnarnas skyldigheter att rapportera
händelser i den studerandes studier som har betydelse för
studiestartsstödet. Likaså är kommunerna skyldiga att rapportera
uppgifter om utbildningar, studietider och uppgifter om de
studerandes frånvaro och studieavbrott till CSN. Utredningen gör
därför bedömningen att den kontrollen redan följer av nu gällande
bestämmelser och uppföljningssamtalet behöver därför inte
utformas som en kontrollerande funktion. Utredningen bedömer

23

s. 24 Kontrollera mot PDF

dock att ett stödjande uppföljningssamtal kan ge samma effekter
som en kontrollerande funktion, dvs att studiestartsstödet används
på det sätt som är tänkt och kan motivera de studerande till att
fullfölja studierna.
Ytterligare föreskrifter får meddelas
I denna promemoria föreslås att en kommun som väljer att använda
studiestartsstödet vid rekrytering ansvarar för att det hålls
uppföljningssamtal med den studerande som beviljats
studiestartsstöd. Bestämmelser om hur och när uppföljningssamtal
ska hållas är på en sådan detaljnivå att de inte bör regleras i lag. I
stället bör regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter om
uppföljningssamtal. Utredningen föreslår därför att det i lagen om
studiestartsstöd ska finnas en upplysningsbestämmelse med
innebörden att regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer med stöd av den s.k. restkompetensen kan föreskriva
ytterligare föreskrifter om uppföljningssamtal. I avsnitt 4.2 föreslås
att ytterligare föreskrifter om uppföljningssamtal ska införas i
förordningen om vuxenutbildning.
Bestämmelser om uppföljning och utvärdering av kommunens
rekryteringsarbete finns i 35 § lagen om studiestartsstöd och 31 §
förordningen om studiestartsstöd. Utredningens bedömning är att
dessa bestämmelser är tillräckliga för att, om utredningens förslag
om obligatoriskt uppföljningssamtal realiseras, fortsättningsvis
kunna följa upp om uppföljningssamtal har hållits med den
studerande. Utredningen föreslår därför inga författningsändringar
var det gäller uppföljning eller utvärdering av kommunens
rekryteringsarbete och uppföljningssamtal.

24

s. 25 Kontrollera mot PDF

4.2

Uppföljningssamtal ska hållas inom ramen
för arbetet med den individuella
studieplanen i komvux

Förslag: I förordningen om vuxenutbildning ska det införas en
bestämmelse om att ett uppföljningssamtal ska hållas med elev
som beviljats studiestartsstöd, senast inom fyra veckor från det
att eleven påbörjat sin utbildning. Uppföljningssamtalet ska
hållas inom ramen för arbetet med den individuella studieplanen.
Om det finns särskilda skäl får uppföljningssamtalet hållas vid
en senare tidpunkt.
Rektorn ansvarar för att hemkommunen informeras om att
uppföljningssamtal hållits.

Skälen för utredningens förslag
Ett obligatoriskt uppföljningssamtal ska hållas inom ramen för arbetet
med den individuella studieplanen i komvux
För varje elev i komvux ska det finnas en individuell studieplan.
Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och
planerad omfattning av studierna (20 kap. 8 § skollagen). Rektorn
ansvarar för att studieplanen följs upp, utvärderas och vid behov
revideras. Rektorn ansvarar också för att hemkommunen informeras
om revideringen. För att undvika att kommunen ska uppleva
införandet av ett obligatoriskt uppföljningssamtal med elever som
studerar med studiestartsstöd som en extra pålaga gör utredningen
bedömningen att uppföljningssamtalet bör integreras som en del av
vad kommunen redan gör och har en organisation för. Utredningen
föreslår därför att kommunens skyldighet att hålla uppföljningssamtal med elever inom komvux ska fullgöras inom ramen för
arbetet med den individuella studieplanen. Utredningen har
övervägt om det obligatoriska uppföljningssamtalet istället skulle
hållas inom ramen för kommunens rekryterande verksamhet. Den
enkätundersökning som utredningen låtit genomföra i samarbete
med CSN visar att de flesta av de kommuner som i dag följer upp de
studerande med studiestartsstöd gör det framför allt inom ramen för
arbetet med den individuella studieplanen eller i annan uppsökande

25

s. 26 Kontrollera mot PDF

verksamhet. Av undersökningen framkommer det även att det
framför allt är en studie- och yrkesvägledare som håller
uppföljningssamtalen, men i några kommuner håller även andra
yrkeskategorier uppföljningssamtalen. Enligt utredningens
bedömning finns det fördelar med att det är personer som eleverna
möter i sin utbildning som i första hand bistår med
uppföljningssamtalet. Det kan exempelvis vara studie- och
yrkesvägledare, lärare eller rektor. I anslutning till detta kan elevens
behov av olika stödinsatser identifieras och den individuella
studieplanen revideras. Det är därför enligt utredningens bedömning
mer lämpligt att det obligatoriska uppföljningssamtalet hålls inom
ramen för den individuella studieplanen än inom ramen för den
rekryterande verksamheten.
Om utbildningsanordnaren är någon annan än kommunen, t.ex.
en upphandlad utbildningsanordnare eller en folkhögskola, finns det
inget som hindrar att en sådan utbildningsanordnare har
uppföljningssamtal med eleven.
I denna promemoria läggs inga förslag om hur
uppföljningssamtalet ska ske i de fall studierna genomförs på
folkhögskola. Eftersom det är kommunen som föreslås ha ansvar för
att uppföljningssamtal hålls med studerande är det enligt
utredningens bedömning lämpligt att kommunen i dessa fall
kommer överens med folkhögskolan hur detta ska gå till så att
hemkommunen kan säkerställa att det hålls uppföljningssamtal med
de studerande som studerar med studiestartsstöd.
Det obligatoriska uppföljningssamtalet ska hållas tidigt i utbildningen
Som nämnts tidigare föreslår utredningen att syftet med att ålägga
kommunen en skyldighet att ansvara för att det hålls
uppföljningssamtal med studerande som beviljats studiestartsstöd
ska vara att ge extra stöd och vägledning för att därigenom öka
möjligheterna för den studerande att fullfölja sina studier. För att
syftet ska kunna nås bör ett sådant obligatoriskt uppföljningssamtal
hållas tidigt i utbildningen så att kommunen, utifrån elevens
studiesituation, snabbt kan fånga upp de stödbehov som finns, göra
rätt anpassningar av undervisningen och revidera den individuella
studieplanen i enlighet med elevens förutsättningar och behov.

26

s. 27 Kontrollera mot PDF

Detta är viktigt för att undvika att elever misslyckas med eller
avbryter sina studier. Avbrott i komvux är relativt vanligt
förekommande. Enligt Skolverkets officiella statistik för 2016
avbröt ca 19 procent av kursdeltagarna sin kurs. Andelen avbrott
bland män är något högre än för kvinnor (21,9 procent respektive
17,5 procent). Inom komvux på grundläggande nivå är avbrott mer
förekommande (24 procent 2016) än i komvux på gymnasial nivå
(18,5 procent 2016).
Enkätundersökningen visade att i ungefär hälften av de
kommuner som genomför uppföljningssamtal hålls dessa när
utbildningen pågått en tid. I några kommuner hålls uppföljningssamtal ungefär i mitten av utbildningen. Det är utredningens
bedömning att ett uppföljningssamtal inte bör hållas senare än fyra
veckor efter att eleven påbörjat sin utbildning. Om det finns
särskilda skäl kan uppföljningssamtalet dock hållas vid en senare
tidpunkt. Det kan handla om situationer när det inte är möjligt att
hålla uppföljningssamtal inom den föreslagna tiden på grund av
sjukdom eller andra omständigheter vilka verksamheten inte kunna
råda över.
Utöver det obligatoriska uppföljningssamtalet kan det finnas
behov av ytterligare uppföljningssamtal. Även om det inte är ett krav
finns det inget som hindrar att det hålls uppföljningssamtal vid flera
tillfällen eller kontinuerligt under utbildningen.
Hemkommunen ska informeras om att uppföljningssamtal hållits
För att hemkommunen ska kunna säkerställa att det hålls
uppföljningssamtal föreslår utredningen att rektorn ska informera
elevens hemkommun om att uppföljningssamtal har hållits. I likhet
med det ansvar rektor i dag har att informera hemkommunen om
revidering av den individuella studieplanen (2 kap. 16 § förordningen
om vuxenutbildning) bedömer utredningen att rektor bör ha
motsvarande ansvar för att informera elevens hemkommun om att
uppföljningssamtal har hållits. Hemkommunen har ett övergripande
ansvar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev och
föreslås få ett motsvarande ansvar för att uppföljningssamtal hålls.
Med hemkommun i 26 § lagen om studiestartsstöd och i
förordning om studiestartsstöd avses den kommun som personen är

27

s. 28 Kontrollera mot PDF

folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara
folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller
hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar
stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för
tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som är kvarskriven i
en kommun enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481). Skollagens
definition av hemkommun är den samma som ovan så i fråga om
uppföljningssamtalet bör det med hemkommun inte föreligga några
oklarheter.
Utredningen bedömer även att kommunerna genom att
systematiskt följa upp de rekryterande insatserna och regelbundet ta
till vara elevernas erfarenheter kan utveckla sitt arbete för att nå fram
till och motivera personer som annars inte skulle välja att studera vid
komvux. En sådan systematisk uppföljning är ett viktigt underlag för
utvecklingen av kommunens arbete med att få fler personer som har
stort behov av utbildning att se utbildningen som ett reellt alternativ.

4.3

Uppföljningssamtal bör även erbjudas
andra elever i komvux

Bedömning: Uppföljningssamtal bör även erbjudas andra elever
än de som studerar med studiestartsstöd om det finns behov av
ett sådant samtal.
Skälen för utredningens bedömning: Syftet med studiestartsstödet
är att öka rekryteringen till studier bland personer med stort
utbildningsbehov för att stärka dessa personers möjligheter att
etablera sig på arbetsmarknaden. Även andra elever i komvux kan ha
behov av stöd för att fullfölja sina studier i syfte att etablera sig på
arbetsmarknaden, för fortsatta studier eller för personlig utveckling.
Som beskrivits ovan är de som är aktuella för studiestartsstödet
personer som är studieovana och därför kräver långvarigt
motiveringsarbete, omfattande stöd och extra vägledning. Det gäller
dock inte bara målgruppen för studiestartsstöd. Det är allmänt känt
att antalet individer i behov av extra studiemotiverande åtgärder eller
stöd för att fullfölja sina studier är större än målgruppen för
studiestartsstödet. Risken för avhopp är också mycket stor hos dessa
individer. Även personer som inte är berättigade till studiestartsstöd
28

s. 29 Kontrollera mot PDF

skulle vara betjänta av ett uppföljningssamtal inom ramen för den
individuella studieplanen. Då det i utredningens uppdrag endast
ingår att utreda om det bör införas ett krav på att de kommuner som
väljer att använda sig av studiestartsstödet ska hålla obligatoriska
uppföljningssamtal med de som studerar med studiestartsstöd
lämnar utredningen inga förslag på uppföljningssamtal med andra
elever än de som studerar med studiestartsstöd. Utredningen gör
ändock bedömningen att även andra grupper av elever än de som
studerar med studiestartsstöd bör erbjudas uppföljningssamtal om
behovet finns, i syfte att ge extra vägledning och stöd till eleven. Ett
sådant samtal skulle kunna utmynna i att eleven erbjuds extra
anpassningar, modersmålsstöd eller att studieplanen revideras för att
ytterligare anpassas till elevens behov och förutsättningar.

29

s. 30 Kontrollera mot PDF

5

Ikraftträdande

Förslag: Ändringarna i lagen om studiestartsstöd och
förordningen om vuxenutbildning ska träda i kraft den 1 juli
2019.
Skälen för utredningens förslag: För att de förslag som lämnas i
denna promemoria ska kunna genomföras behöver ändringar göras i
lagen om studiestartsstöd och förordningen om vuxenutbildning.
Eftersom förslaget till lag om ändring i lagen om studiestartsstödet
kräver riksdagsbehandling är det lämpligt att lagändringen och den
tillhörande förordningsändringen träder i kraft den 1 juli 2019. Vid
valet av tidpunkt för när de nya bestämmelserna ska börja tillämpas
behöver hänsyn tas till både kommuner och studerande som beviljats
studiestartsstöd. Kommunerna bör vid planeringen av sitt rekryterande arbete enligt 20 kap. 10 och 17 §§ skollagen samt i arbetet
med de individuella studieplanerna i komvux kunna planera och
organisera hur uppföljningssamtal kan genomföras med de personer
som beviljats studiestartsstöd. Även CSN och Skolverket ska hinna
informera om förändringarna och göra övriga nödvändiga
förberedelser.

30

s. 31 Kontrollera mot PDF

6

Konsekvenser

Enligt utredningens direktiv (dir. 2017:116) ska utredningen
redogöra för konsekvenser av sina förslag i enlighet med vad som
framgår av kommittéförordningen (1998:1474). Enligt 14 kap. 3 §
regeringsformen bör en inskränkning av den kommunala
självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till
ändamålen. Det innebär att en proportionalitetsprövning ska göras
under lagstiftningsprocessen. Om något av förslagen i promemorian
påverkar det kommunala självstyret ska därför, utöver förslagets
konsekvenser, också de särskilda avvägningar som lett fram till
förslaget särskilt redovisas.

6.1 Vilka berörs av regleringen?
I denna promemoria föreslås att en kommun som väljer att använda
studiestartsstödet vid rekrytering av personer till studier ska ansvara
för att uppföljningssamtal hålls med den studerande som beviljats
studiestartsstöd. Syftet med uppföljningssamtalet föreslås vara att ge
extra vägledning och utgöra ett stöd till den studerande i sina studier.
Vidare föreslås att ett obligatoriskt uppföljningssamtal ska hållas
med eleven i komvux, senast inom fyra veckor från det att eleven
påbörjat sin utbildning inom ramen för arbetet med den individuella
studieplanen. Om det finns särskilda skäl får uppföljningssamtalet
hållas vid en senare tidpunkt. Uppföljningssamtal föreslås dock inte
behöva hållas med studerande som beviljats studiestartsstöd för en
period som omfattar mindre än fem veckor. Rektorn föreslås ansvara
för att hemkommunen informeras om att uppföljningssamtal hållits.
Förslagen om uppföljningssamtal berör de som studerar med
studiestartsstöd. Antalet studerande med beviljat studiestartsstöd

31

s. 32 Kontrollera mot PDF

var, enligt uppgifter från CSN per den 17 mars 2018, hösten 2017
844 personer men antalet studerande beräknas öka.
Utöver de studerande berör promemorians förslag såväl de kommuner som beslutat att använda sig av studiestartsstödet som de som
anordnar komvux. Indirekt kan även arbetsgivare komma att
påverkas vars kompetensförsörjning underlättas om fler personer
genomgår och fullföljer utbildningen.

6.2

Konsekvenser för staten

Enligt regeringens beräkningar i propositionen Studiestartsstöd – ett
nytt rekryterande studiestöd (prop. 2016/17:158) skulle ett nytt
studiestartsstöd innebära att ca 10 000 heltidsstuderande per år
kommer i fråga för studiestartsstöd när reformen är fullt utbyggd.
Eftersom många studerar under kortare tid än 40 veckor eller på
deltid går det i genomsnitt flera studerande på en helårsplats. Det
innebär att ca 15 000–20 000 personer med stora utbildningsbehov
årligen förväntas rekryteras till utbildning. Regeringen beräknade
utifrån ovan nämnda antal helårsstuderande att kostnaden för ett
nytt studiestartsstöd skulle bli ca 90 000 kronor per år för en
heltidsstuderande (motsvarande 40 veckor). Totalt sett beräknades
kostnaden för studiestartsstödet uppgå till 448 miljoner kronor för
2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknade regeringen kostnaderna
till 909 miljoner kronor, 930 miljoner kronor respektive 960
miljoner kronor.
Studiestartsstödets införande innebar ett nytt löpande åtagande
för CSN. Förslagen i denna promemoria kan på sikt antas få positiva
effekter för CSN genom en minskad administrativ börda till följd av
fler studerande med studiestartsstöd i ett tidigt skede genom
uppföljningssamtal kan ges stöd i sina studier, vilket i sin tur kan
bidra till minskad risk för felutbetalningar. Vidare bedömer
utredningen att förslagen innebär att CSN, Arbetsförmedlingen och
Skolverket kan behöva informera om de föreslagna bestämmelserna.
Utredningen bedömer dock att förslagen i denna promemoria
sammantaget inte bör medföra några nämnvärda ekonomiska
konsekvenser för staten.

32

s. 33 Kontrollera mot PDF

6.3

Konsekvenser för enskilda

Studiestartsstödet ger möjligheter för vissa arbetslösa som har ett
stort behov av utbildning att studera utan att behöva ta lån.
Utredningen gör bedömningen att förslagen i denna promemoria
kommer att stärka dessa personers möjligheter att få stöd och
vägledning i studierna. Därmed förbättras utsikterna för en fullföljd
utbildning och etableringen på arbetsmarknaden underlättas liksom
möjligheten att gå vidare till fortsatta studier.
Många av dem som tillhör målgruppen för studiestartsstödet och
därmed även det föreslagna uppföljningssamtalet är utrikes födda.
Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen har en relativt hög andel
av de utrikes födda som är arbetslösa kort tidigare utbildning. År
2017 var antalet inskrivna arbetslösa som var 25 år eller äldre och
hade högst förgymnasial utbildning drygt 106 000 personer. Av
dessa var drygt 75 procent utrikes födda. Det har visat sig att många
av dessa personer kan ha svårt att hinna genomföra utbildning på
grundläggande nivå på den tid som står till förfogande genom
studiemedelssystemet
(se
t.ex.
betänkandet
Kommunal
vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad
individanpassning och effektivitet [SOU 2013:20]). Då det
föreslagna obligatoriska uppföljningssamtalet syftar till att fler ges
möjlighet att fullfölja utbildning och fortsätta sina studier på högre
nivåer eller komma in på arbetsmarknaden skulle det gynna utrikes
föddas etablering på arbetsmarknaden.
I denna promemoria föreslås att rektorn ansvarar för att
hemkommunen informeras om att uppföljningssamtal hållits. Sådan
informationen bör kunna ske i enlighet med bestämmelserna till
skydd för personuppgifter.

6.4

Konsekvenser för kommuner

Genom studiestartsstödet har kommunerna getts möjligheten till ett
nytt effektivt redskap att använda i sitt redan befintliga uppdrag att
verka för att vuxna ska delta i utbildning. Enligt de nu gällande
bestämmelserna ska en kommun aktivt verka för att nå de vuxna i
kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå
och för att motivera dem att delta i sådan utbildning (20 kap. 10 §
skollagen). Likaså har kommunen en skyldighet att informera om
33

s. 34 Kontrollera mot PDF

möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för
att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning (20 kap. 17 §
skollagen). Det är frivilligt för kommunerna att använda sig av
studiestartsstödet. Om en kommun väljer att göra det föreslås i
denna promemoria att kommunen ska åläggas en skyldighet att
ansvara för att det hålls uppföljningssamtal med studerande som
beviljats studiestartsstöd. Vidare föreslås att ett obligatoriskt uppföljningssamtal ska hållas med eleven i komvux som beviljats
studiestartsstöd, senast inom fyra veckor från det att eleven påbörjat
sin utbildning inom ramen för arbetet med den individuella
studieplanen. Utredningen gör, med anledning av ovan nämnda,
bedömningen att det inte rör sig om något nytt åtagande och det är
därmed inte fråga om någon inskränkning i den kommunala
självstyrelsen. Mot den bakgrunden bedömer utredningen att någon
proportionalitetsprövning inte heller behöver göras.
Utredningens förslag om en skyldighet att genomföra
uppföljningssamtal medför dock på kort sikt en viss
kostnadsökning. Kostnaderna för uppföljningssamtal bedöms uppgå
till totalt 8 310 000 kronor. I den summan ingår kostnad dels för
genomförandet av själva uppföljningssamtalet, dels för
administrationen däromkring. Beräkningen har utgått från
antagandet att 15 000 studerande per år kommer att studera med
studiestartsstöd när reformen är fullt utbyggd. Kostnaden för
genomförandet av uppföljningssamtal beräknas uppgå till 4 445 000
kronor. Beräkningen utgår från att ett uppföljningssamtal i
genomsnitt pågår under en timme och att lönenivån för en studieoch yrkesvägledare år 2019 förväntas ge en genomsnittlig
timkostnad på 297 kr i timmen, inklusive semesterdagtillägg och
arbetsgivaravgifter. Vidare beräknas en kostnad om 3 855 000 kronor
för kommunens administration med uppföljningssamtal. I denna
beräkning har utredningen utgått från att det krävs en timmes
administration med en förväntad personalkostnad för en
administratör på i genomsnitt 257 kronor i timmen. De som
kommer att rekryteras genom det nya studiestartsstödet har i en del
fall ekonomiskt bistånd från kommunerna. Då studiestartsstödet är
frivilligt för kommunerna att använda och då stödet i stort beräknas
leda till att behovet av ekonomiskt bistånd minskar med
uppskattningsvis 103 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018 (jfr prop.
2016/17:158 s. 110) bedömer utredningen att förslagen i denna

34

s. 35 Kontrollera mot PDF

promemoria inte medför behov av resurstillskott till kommunerna.
Om utredningens bedömning under avsnitt 4.3 skulle realiseras
innebär det givetvis en större kostnadsökning för kommunerna än
vad som redovisas i denna promemoria.

6.5

Konsekvenser för företag eller
konkurrensförhållanden

Det är kommuner, eller i vissa fall landsting, som enligt skollagen är
huvudmän för komvux. Företag kan dock indirekt komma att
påverkas av vissa av förslagen i denna promemoria i de fall
kommuner väljer att upphandla utbildningar från externa
utbildningsanordnare. Det saknas för närvarande uppgifter om hur
många företag som är verksamma inom den vuxenutbildning som
regleras i skollagen och därmed även information om företagens
storlek och juridiska form. Enligt Skolinspektionen hade t.o.m. den
17 januari 2018 ca 185 enskilda utbildningsanordnare (inklusive
folkhögskolor) beviljats betygsrätt. Det kan vara en indikation på
antalet verksamma företag men ger inte hela bilden då betygsrätt inte
är ett krav för att kunna upphandlas som enskild anordnare av
komvux. Av Skolverkets officiella statistik över kursdeltagare i
komvux 2016 framgår att totalt 45 procent av kursdeltagarna deltog
i utbildning hos en annan anordnare. Andelen kursdeltagare som
läser hos en annan anordnare har ökat under de senaste tio åren och
variationen mellan olika regioner i landet är dock stor.
Utredningen gör bedömningen att eventuella tillkommande
kostnader för utbildningsföretagen till följd av promemorians
förslag om ett uppföljningssamtal kan hanteras av kommunerna
inom ramen för upphandlingen. Utbildningsanordnarna kan i sin tur
beakta detta vid anbudsgivning. Förslagen förväntas inte medföra
några administrativa kostnader för företagen och bedöms inte heller
få några konsekvenser för dess konkurrensförhållanden.

35

s. 36 Kontrollera mot PDF

6.6

Konsekvenser för jämställdheten mellan
kvinnor och män

Studiestartsstödet är, i likhet med studiestödet i övrigt, könsneutralt
utformat. Förslagen i denna promemoria om ett obligatoriskt
uppföljningssamtal bedöms även vara neutralt för jämställdheten.
Uppgifter från Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik visar att
av de personer med högst förgymnasial utbildning och som varit
arbetslösa i minst sex månader var 52 procent män och 48 procent
kvinnor under 2015. Uppgifter från Skolverket visar dock att
kvinnor är överrepresenterade inom vuxenutbildningen och utgör
drygt 60 procent av studiemedelstagarna under 2016. Uppgifter från
CSN visar att könsfördelningen mellan män och kvinnor av de
studerande som studerar med studiestartsstöd under 2017 uppgick
till 43 procent respektive 57 procent. Mot bakgrund av att kvinnor i
högre utsträckning än män påbörjar studier kan det förväntas att så
även kommer att bli fallet när det gäller studier med hjälp av
studiestartsstöd. Utifrån en samlad bedömning av ovanstående finns
det skäl att anta att det kommer att hållas uppföljningssamtal med
fler kvinnor än med män. Då andelen avbrott i komvux bland män är
något högre än för kvinnor (21,9 procent respektive 17,5 procent)
kan förslagen om uppföljningssamtal antas bidra till att färre män
avbryter sin utbildning och på så sätt gynnar förslagen både kvinnor
och män.

6.7

Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen (EU)

Förslagen i denna promemoria berör inte frågor som är reglerade i
EU-rätten.

36

s. 37 Kontrollera mot PDF

7

Författningskommentar

7.1

Förslaget till lag om ändring i lagen
(2017:527) om studiestartsstöd

35 a § En kommun som väljer att använda studiestartsstödet vid
rekrytering ansvarar för att det hålls uppföljningssamtal med den
studerande som beviljats studiestartsstöd. Uppföljningssamtal ska syfta
till att ge den studerande extra vägledning och utgöra ett stöd i hans eller
hennes studier.
Uppföljningssamtal behöver dock inte hållas med studerande som
beviljats studiestartsstöd för en period som omfattar mindre än fem
veckor.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om
uppföljningssamtal.
I paragrafen som är ny finns bestämmelser om uppföljningssamtal.
I första stycket anges att en kommun som väljer att använda
studiestartsstöd vid rekrytering till studier ska ansvara för att
uppföljningssamtal hålls med den studerande som beviljats
studiestartsstöd. Vidare anges att syftet med samtalet ska vara att ge
extra vägledning och utgöra ett stöd till den studerande i hans eller
hennes studier.
I andra stycket anges att uppföljningssamtal inte behöver hållas
med studerande som beviljats studiestartsstöd för en period som
omfattar mindre än fem veckor. Det innebär att skyldigheten för
kommunen att hålla uppföljningssamtal inte omfattar de studerande
som beviljats studiestartsstöd för en kortare period än fem veckor.
I tredje stycket finns en upplysningsbestämmelse om att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd

37

s. 38 Kontrollera mot PDF

av den s.k. restkompetensen kan meddela ytterligare föreskrifter om
uppföljningssamtal. Det kan således på förordningsnivå finnas
ytterligare krav på hur och när uppföljningssamtal ska ske.
Paragrafen behandlas i avsnitt 4.1.

38

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.