Sänkt reklamskatt 2020 Fi2019/02101/S2
2019-05-29 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Promemoria Sänkt reklamskatt 2020 Fi2019/02101/S2 (Finansdepartementet, 2019-05-29)
Dokumentets text
Finansdepartementet
Fi2019/02101/S2
Skatte- och tullavdelningen
Sänkt reklamskatt 2020
Maj 2019
1
Promemorians huvudsakliga innehåll
I promemorian föreslås att skatten på annonser och reklam sänks från
7,65 procent till 6,9 procent av beskattningsvärdet samt att beloppet för
redovisningsskyldighet höjs från 60 000 kronor till 100 000 kronor.
Ändringarna är ett ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten.
2
Innehållsförteckning
1
Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam ........................................................................ 4
2
Ärendet och dess beredning ............................................................. 5
3
Successivt avskaffande av reklamskatten......................................... 6
4
Gällande rätt ..................................................................................... 7
5
Sänkt reklamskatt 2020 .................................................................... 8
6
Konsekvensanalys ............................................................................ 9
6.1
Syfte, alternativa lösningar och ikraftträdande .................. 9
6.2
Offentligfinansiella effekter .............................................. 9
6.3
Effekter för företag och andra skattskyldiga ................... 10
6.4
Effekter för myndigheter och allmänna
förvaltningsdomstolar ...................................................... 10
6.5
Effekter i övrigt ............................................................... 10
7
Författningskommentar .................................................................. 11
7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam........................................... 11
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Förslag till lag om ändring i lagen
(1972:266) om skatt på annonser och
reklam
Härigenom föreskrivs att 12 och 16 §§ lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §1
Skatt enligt denna lag tas ut med
Skatt enligt denna lag tas ut med
7,65 procent av beskattningsvärdet. 6,9 procent av beskattningsvärdet.
16 §2
Redovisningsskyldighet för rekRedovisningsskyldighet för reklamskatt föreligger om det sam- lamskatt föreligger om det sammanlagda beskattningsvärdet för manlagda beskattningsvärdet för
beskattningsåret
överstiger beskattningsåret
överstiger
60 000 kronor. Om ett beskatt- 100 000 kronor. Om ett beskattningsår är längre eller kortare än ningsår är längre eller kortare än
tolv månader, ska den angivna tolv månader, ska den angivna
gränsen räknas upp eller ned i gränsen räknas upp eller ner i
motsvarande mån.
motsvarande mån.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.
3. Bestämmelsen i 16 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för
beskattningsår som avslutas efter den 31 december 2019.
1
4
2
Senaste lydelse 2017:1202.
Senaste lydelse 2017:1202.
2
Ärendet och dess beredning
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1,
förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.30
s. 319 f.) att ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a.
dagspressen ska tas genom att sänka skatten med motsvarande 20 miljoner
kronor från och med 2017 och med ytterligare 20 miljoner kronor från och
med 2019.
I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, förslag till statens
budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.19 s. 364 ff.) ansåg
regeringen att skattesänkningen för 2017 lämpligen bör fördelas på så sätt
att 10 miljoner av inkomstbortfallet för staten avser annonser i periodiska
publikationer och 10 miljoner kronor avser övriga annonser och reklam.
En sådan fördelning bedömdes inte utgöra statligt stöd enligt artikel
107.1 EUF-fördraget. Vidare ansågs en sådan fördelning mer lämplig än
en hantering där hela nedsättningen endast kommer en bransch till godo.
För att åstadkomma denna sänkning av reklamskatten föreslog regeringen
en sänkning av skattesatsen för annons i periodisk publikation från
3 procent till 2,5 procent och en sänkning av skattesatsen för övriga
annonser och reklam från 8 procent till 7,65 procent. Vidare föreslogs en
höjning av gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i
självständig periodisk publikation från 50 miljoner kronor till 75 miljoner
kronor för helt år. Regeringen föreslog även en höjning av gränsen för
redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam
från 20 000 kronor till 60 000 kronor. Förslagen trädde i kraft den
1 januari 2017.
I promemorian Sänkt reklamskatt (Fi2016/01415/S2) gjordes
bedömningen att skattesänkningen på 20 miljoner för 2019 lämpligen bör
fördelas på motsvarande sätt som för skattesänkningen för 2017, dvs. att
10 miljoner kronor av inkomstbortfallet för staten avser annonser i
periodiska publikationer och att 10 miljoner kronor avser övriga annonser
och reklam. Av budgetpropositionen för 2017 framgår att regeringen avser
föreslå att skattesänkningen för 2019 hanteras genom sänkningar av
respektive skattesats i enlighet med promemorians förslag. Regeringen
bedömde att skattesatsen för annonser i periodiska publikationer bör
sänkas från 2,5 procent till 1 procent och att skattesatsen för övriga
annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent fr.o.m.
den 1 januari 2019. Vidare angavs att, för det fall avsatta reformmedel
bedöms räcka till ytterligare sänkning av skattesatserna, en sådan sänkning
bör övervägas.
I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, förslag till statens
budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.25 s. 589 ff.) föreslog
regeringen att reklamskatten för annonser i periodiska publikationer
(dagspress m.m.) som inte utgör annonsblad, katalog eller program slopas.
Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2018.
Det som återstår av regeringens avisering är en sänkning av skatten för
övriga annonser och reklam motsvarande 10 miljoner kronor eller mer.
Budgetpropositionen för 2019 innehöll dock inte något förslag om detta.
Mot denna bakgrund har denna promemoria tagits fram inom
Finansdepartementet. I promemorian lämnas förslag till ändringar i lagen
5
(1972:266) om skatt på annonser och reklam för att åstadkomma den
förändring som regeringen har aviserat i budgetpropositionerna för 2016
och 2017.
3
Successivt avskaffande av reklamskatten
1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa
reklamskatten! (SOU 1997:53) ett avskaffande av lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam. Regeringen uttalade i 1998 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1997/98:150 s. 175 ff.) att man ansåg att
reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades dock att det vid detta
tillfälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av
reklamskatten. Eftersom det ansågs föreligga särskilt allvarliga problem
när det gällde beskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett
avskaffande av skatten i denna del. Reklamskatten på reklamtrycksaker
avskaffades den 1 januari 1999. Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002
som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr.
2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan,
med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande
budgetberedning.
Efter att frågan sedan 2002 hade tagits upp i det årliga budgetarbetet
genomfördes den 1 januari 2006 ett andra steg i avskaffandet av den
resterande reklamskatten. Ändringen bestod i att reklamskatten på
annonser i allmän nyhetstidning sänktes från 4 procent till 3 procent av
beskattningsvärdet och att reklamskatten i övrigt sänktes från 11 procent
till 8 procent av beskattningsvärdet fr.o.m. den 1 januari 2006. Dessutom
höjdes beloppet av den skattepliktiga omsättning som berättigar till
återbetalning av reklamskatt, det s.k. grundavdraget, för dagspressen från
12 miljoner kronor till 50 miljoner kronor för helt år. För populär- och
fackpressen höjdes grundavdraget från 6 miljoner kronor till 10 miljoner
kronor för helt år. Ytterligare steg i avskaffandet av den resterande
reklamskatten genomfördes den 1 januari 2008. Den förändringen bestod
i att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, retroaktivt
fr.o.m. den 1 januari 2007 fick samma lägre reklamskatt (3 procent) som
allmänna nyhetstidningar som inte är gratisutdelade. Vidare blev samtliga
självständiga periodiska publikationer, även gratisutdelade, från samma
tidpunkt berättigade till det högre grundavdraget om 50 miljoner kronor.
I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, Förslag till statsbudget
för 2009, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 6.2.6.1 s. 155 f.)
anförde regeringen att det är viktigt att den resterande reklamskatten
avskaffas men bedömde att förutsättningar för att finansiera ytterligare
steg i avskaffandet för närvarande inte förelåg. Skatteutskottet delade i
yttrande 2008/09:SkU1y regeringens bedömning men utskottet vidhöll sin
tidigare inställning att hela reklamskatten ska avvecklas och förutsatte att
detta skulle ske i kommande förslag från regeringen. I budgetpropositionerna för 2010–2014 vidhöll regeringen inställningen att den resterande
reklamskatten bör avskaffas men prioriterade andra skatteändringar.
6
Presstödskommittén bedömde i sitt betänkande Översyn av det statliga
stödet till dagspressen (SOU 2013:66) att reklamskatten bör avskaffas i
enlighet med riksdagens tillkännagivande från 2002. Frågan om ytterligare
steg i avskaffandet av reklamskatten prövades även i budgetberedningen
för 2015. I budgetpropositionen för det året höll regeringen fast vid att den
resterande reklamskatten bör avskaffas, men fann att det för närvarande
inte förelåg förutsättningar för att finansiera ett avskaffande.
I maj 2015 tillkännagav riksdagen som sin mening vad konstitutionsutskottet (bet. 2014/15:KU12, rskr. 2014/15:195) anfört om möjligheten
att stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för
dagspressen. När det gäller finansieringen av den stegvisa avvecklingen
ansåg utskottet att den bör genomföras på det sätt som regeringen finner
möjligt och lämpligt.
I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, förslag till statens
budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.30 s. 319 f.) angav
regeringen att ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a.
dagspressen ska tas genom att skatten sänks med motsvarande 20 miljoner
kronor fr.o.m. 2017 och med ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. 2019.
Aviseringen om att sänka reklamskatten med motsvarande 20 miljoner
kronor fr.o.m. 2017 har genomförts genom att skattesatsen för annonser i
periodisk publikation sänktes från 3 procent till 2,5 procent och genom att
skattesatsen för övriga annonser och reklam sänktes från 8 procent till
7,65 procent. Vidare höjdes gränsen för återbetalning av reklamskatt
avseende annonser i självständig periodisk publikation från ett belopp
motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till
75 miljoner kronor för helt år. Även gränsen för redovisningsskyldighet
för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjdes från 20 000 kronor
till 60 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017 (prop.
2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt
6.19 s. 364 ff.).
Aviseringen om att sänka reklamskatten med ytterligare 20 miljoner
kronor fr.o.m. 2019 har delvis redan genomförts genom att reklamskatten
för annonser i periodiska publikationer som inte utgör reklamtrycksaker,
annonsblad, katalog eller program slopades från och med den 1 januari
2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan och
skattefrågor avsnitt 6.25 s. 589 f.).
4
Gällande rätt
Reklamskatten regleras genom lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam, förkortad RSL. Enligt 1 § RSL ska reklamskatt betalas för annons,
som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam, som är
avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Med annons menas
ett särskilt utrymme som upplåtits i en trycksak för återgivning av text eller
bild för annan än utgivaren och sådant utrymme i trycksaken som tagits i
anspråk av utgivaren för egen reklam. Med reklam menas ett meddelande
som har till syfte att åstadkomma eller främja avsättning i kommersiell
7
opaginerad Kontrollera mot PDF
verksamhet av vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst. Reklam i
radio, tv och internet omfattas inte av beskattningen.
Skattskyldig till reklamskatt är den som i yrkesmässig verksamhet inom
landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan
form än annons. Även den som i yrkesmässig verksamhet distribuerar
annonsblad som förts in till landet utan att reklamskatt betalats vid
införseln är skattskyldig (9 § RSL).
Skatt tas ut med 7,65 procent av beskattningsvärdet (12 § RSL). Av
13 § RSL framgår att beskattningsvärdet utgörs av vederlaget, dvs. det
avtalade priset. Om inget vederlag utgår eller om vederlaget uppenbart
understiger vad som är skäligt, är beskattningsvärdet det som skulle vara
ett skäligt vederlag.
Redovisningsskyldighet för reklamskatt föreligger om det sammanlagda
beskattningsvärdet för beskattningsåret överstiger 60 000 kronor. Om ett
beskattningsår är längre eller kortare än tolv månader, ska den angivna
gränsen räknas upp eller ner i motsvarande mån (16 § RSL).
5
Sänkt reklamskatt 2020
Promemorians förslag: Skattesatsen för annonser och reklam sänks
från 7,65 procent till 6,9 procent. Gränsen för redovisningsskyldighet
för reklamskatt höjs från 60 000 kronor till 100 000 kronor för ett
beskattningsår. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2020.
8
Skälen för promemorians förslag: För att fullfölja regeringens
avisering i budgetpropositionen för 2016 och i budgetpropositionen för
2017 bör reklamskatten ytterligare sänkas fr.o.m. 2020.
Enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
förkortat EUF-fördraget, är, om inte annat föreskrivs i fördragen, stöd som
ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det
än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att
gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre
marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan
medlemsstaterna. Skattesänkningen för 2020 bör därför lämpligen
hanteras så att reklamskatten för annonser och reklam sänks med
åtminstone ett motsvarande belopp som vid slopandet av reklamskatten för
annonser i periodiska publikationer som inte utgör annonsblad, katalog
eller program.
Med beaktande av de offentlig finansiella effekter som följde av att
reklamskatten för annonser i periodiska publikationer som inte utgör
reklamtrycksaker, annonsblad, katalog eller program slopades 1 januari
2018, bör skattesatsen för annonser och reklam sänkas från 7,65 procent
till 6,9 procent från och med den 1 januari 2020. Därutöver kan gränsen
för redovisningsskyldighet för reklamskatt höjas från 60 000 kronor till
100 000 kronor för ett beskattningsår.
Reklamskatten är den punktskatt med flest redovisningsskyldiga, ca
3 900 stycken. Av dem är den absoluta merparten idrottsföreningar och
små företag. Ändringen skulle innebära att ca 400 redovisningsskyldiga,
däribland ett stort antal idrottsföreningar, slipper redovisa reklamskatt.
Därefter återstår ungefär 3 500 redovisningsskyldiga. Denna utformning
av skattesänkningen gynnar samtliga skattskyldiga genom att
reklamskatten
blir
lägre,
samtidigt
som
uppskattningsvis
400 skattskyldiga med låg skattepliktig omsättning helt slipper redovisa
och betala reklamskatt. Förslagen bedöms inte innebära en snedvridning
av konkurrensen.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 12 och 16 §§ lagen (1972:266) om skatt
på annonser och reklam. Ändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 2020.
6
Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som är
nödvändig i det aktuella lagstiftningsärendet och avseende de aspekter
som ska belysas enligt 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om
konsekvensutredning vid regelgivning. Det sker mot bakgrund av
tillgängliga uppgifter och i den omfattning som är möjlig.
6.1
Syfte, alternativa lösningar och ikraftträdande
Syftet med förslaget är att ta ytterligare ett steg i avskaffandet av reklamskatten. Ett alternativ vore att inte ta något steg alls. Ett annat alternativ
vore att avskaffa hela reklamskatten 2020.
Det bedöms vara angeläget att det stegvisa avskaffandet av
reklamskatten fortsätter, i enlighet med vad riksdagen har tillkännagett.
Statens intäkter från reklamskatt uppgick 2018 till ca 150 miljoner kronor.
Med hänsyn till det ekonomiska läget och behovet av andra angelägna
åtgärder finns det dock inte utrymme för ett fullständigt avskaffande 2020.
Det har bedömts inte finnas skäl att ta särskild hänsyn beträffande valet
av ikraftträdandedatum. Det har bedömts lämpligt att ändringarna träder i
kraft i samband med ett årsskifte.
6.2
Offentligfinansiella effekter
Förslagen medför minskade årliga skatteintäkter för staten om ca
14,5 miljoner kronor brutto och ca 11,5 miljoner kronor netto. Skillnaden
mellan brutto och netto utgörs av en positiv effekt på statens
bolagsskatteintäkter. Dessa intäkter beräknas öka som en konsekvens av
att förslaget förväntas stärka berörda företags resultat, allt annat lika.
9
opaginerad Kontrollera mot PDF
6.3
Effekter för företag och andra skattskyldiga
Enligt uppgift från Skatteverket uppgår antalet skattskyldiga för reklamskatt 2018 till ca 3 900, varav en mycket stor del bestod av idrottsföreningar och mindre företag.
Den föreslagna sänkningen av reklamskattesatsen medför positiva
effekter för samtliga skattskyldiga som betalar reklamskatt, då dessa
behöver betala mindre reklamskatt efter förändringarna. Exempelvis får en
skattskyldig som i dag betalar 5 000 kronor per år i reklamskatt (med
skattesatsen 7,65 procent) en sänkning av skatten med 490 kronor per år
från och med 2020. En skattskyldig som i dag betalar 10 000 kronor per år
i reklamskatt erhåller en sänkning av skatten med 980 kronor per år.
Höjningen av redovisningsgränsen beräknas leda till att ca 400 skattskyldiga inte längre kommer att vara redovisningsskyldiga för reklamskatt
(och därmed inte heller behöver betala någon reklamskatt). Dessa bedöms
utgöras av idrottsföreningar samt mindre företag. Förslaget leder därmed
till minskade kostnader och minskad administrativ börda för
idrottsföreningar och mindre företag som inte längre behöver redovisa och
betala in reklamskatt.
Förslaget är inte av den storlek att det ger en betydande påverkan på
konkurrensförhållandena för berörda företag. Någon särskild anpassning
av förslaget med hänsyn till små företag har inte ansetts behövas.
6.4
Effekter för myndigheter och allmänna
förvaltningsdomstolar
Förslaget uppskattas i begränsad omfattning medföra initiala ökade
kostnader för Skatteverket för anpassning till nya nivåer på skattesatser
och redovisningsgränser. Den administrativa bördan för Skatteverket
minskar i gengäld något genom att antalet redovisningsskyldiga för
reklamskatt minskar till följd av att gränsen för redovisningsskyldighet
höjs. Samtidigt uppkommer inledningsvis något ökad administration för
Skatteverket för att åtgärda omedvetna fel i skattskyldigas redovisning
med anledning av förändringarna, samt för att gallra ut vilka som inte
längre ska vara skattskyldiga. Några speciella informationsinsatser utöver
vad som normalt krävs vid regeländringar bedöms inte behövas.
Tillkommande kostnader för Skatteverket kan hanteras inom befintliga
ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller arbetsbelastningen i de
allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade
kostnader för andra myndigheter.
6.5
10
Effekter i övrigt
Förslaget bedöms inte ha påverkan på det kommunala självstyret,
sysselsättningen, den ekonomiska jämställdheten, miljön, integrationen,
brottsligheten eller den ekonomiska jämlikheten. Förslaget bedöms vara
förenligt med EU-rätten.
7
Författningskommentar
7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam
12 §
Ändringen innebär att skattesatsen sänks från 7,65 procent till 6,9 procent.
16 §
Ändringen innebär att gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt
höjs från 60 000 kronor till 100 000 kronor för ett beskattningsår.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 januari 2020.
Av andra punkten framgår att äldre bestämmelser ska gälla för
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär
att den tidigare skattesatsen är tillämplig på skattskyldighet som inträtt före
ikraftträdandet.
Av tredje punkten framgår att bestämmelsen i 16 § i den nya lydelsen
tillämpas första gången för beskattningsår som avslutas efter den
31 december 2019. För skattskyldiga med brutet räkenskapsår innebär
detta att den högre redovisningsgränsen tillämpas avseende hela
beskattningsåret om detta avslutas efter den 31 december 2019.
11
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.