Sänkt statlig inkomstskatt Fi2020/02954/S1
2020-06-24 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Promemoria Sänkt statlig inkomstskatt Fi2020/02954/S1 (Finansdepartementet, 2020-06-24)
Dokumentets text
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
Fi2020/02954/S1
Sänkt statlig inkomstskatt
Juni 2020
1
Innehållsförteckning
2
1
Lagförslag .........................................................................................4
1.1
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) – alternativ 1 ..................................................4
1.2
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) – alternativ 2 ..................................................5
2
Bakgrund och gällande rätt ...............................................................6
3
Sänkt statlig inkomstskatt .................................................................6
3.1
Alternativ 1 – Höjd skiktgräns för statlig
inkomstskatt .......................................................................6
3.2
Alternativ 2 – Den statliga inkomstskatten sänks
med en halv procentenhet ...................................................7
4
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .....................................7
5
Konsekvensanalys .............................................................................7
5.1
Höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt .............................7
5.2
Sänkt statlig inkomstskatt .................................................10
6
Författningskommentar ...................................................................14
Sammanfattning
Inför budgetpropositionen för 2021 är det angeläget att skatteförslag kan
förberedas genom remittering. Om förslagen kommer att presenteras i
budgetpropositionen för 2021, och med vilken utformning, blir beroende
av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.
I promemorian föreslås en höjning av skiktgränsen för statlig
inkomstskatt, vilket skulle innebära att färre personer betalar statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster. Som ett alternativ till en höjning av
skiktgränsen förslås en sänkning av skatten för statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster från 20 till 19,5 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen.
Förslagen föranleder ändringar inkomstskattelagen (1999:1229).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas
första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Lagförslag
1.1
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) – alternativ 1
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 att
65 kap. 5 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
65 kap.
5 §2
För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara
förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara
förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns.
Skiktgränsen
bestäms
med
Skiktgränsen
bestäms
med
utgångspunkt i en skiktgräns på utgångspunkt i en skiktgräns på
490 700 kronor för beskattnings- 519 400 kronor för beskattningsåret 2019.
året 2021.
För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till
skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det
jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni
andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen
fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och
avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett
beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den
skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den
31 december 2020.
1
4
2
Lagen omtryckt 2008:803.
Senaste lydelse 2019:1164.
1.2
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) – alternativ 2
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 att
65 kap. 5 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
65 kap.
5 §2
För fysiska personer är den
För fysiska personer är den
statliga inkomstskatten på beskatt- statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster 20 ningsbara förvärvsinkomster 19,5
procent av den del av den procent av den del av den
beskattningsbara
förvärvs- beskattningsbara
förvärvsinkomsten som överstiger en inkomsten som överstiger en
skiktgräns.
skiktgräns.
Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 490 700
kronor för beskattningsåret 2019.
För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till
skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det
jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni
andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen
fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och
avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett
beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den
skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den
31 december 2020.
1
2
Lagen omtryckt 2008:803.
Senaste lydelse 2019:1164.
5
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bakgrund och gällande rätt
Fysiska personer som har beskattningsbara förvärvsinkomster över en viss
nivå ska betala statlig inkomstskatt på dessa inkomster. Detta system
infördes genom 1990 års skattereform. Från 2020 avskaffades den övre
skiktgränsen (den s.k. värnskatten). Nu finns således enbart en skiktgräns.
Statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen. Med den
beskattningsbara förvärvsinkomsten avses den inkomst som är kvar efter
att grundavdraget och eventuellt sjöinkomstavdrag har räknats bort (1 kap.
5 § inkomstskattelagen). Skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp
varje år med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex plus två
procentenheter och fastställs av regeringen i förordning.
Skiktgränsen för beskattningsåret 2020 är 509 300 kronor (se förordningen [2019:1245] om skiktgräns för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2020). Brytpunkten för hur stor fastställd förvärvsinkomst en
skattskyldig kan ha, innan statlig inkomstskatt ska betalas, uppgår för
beskattningsår 2020 till 523 200 kronor om den skattskyldige är under 65
år och till 575 500 kronor om den skattskyldige har fyllt 65 år vid årets
ingång (skillnaden beror på att grundavdraget är högre för personer som
fyllt 65 år).
3
Sänkt statlig inkomstskatt
Med anledning av att den slutliga utformningen är beroende av utfallet av
de kommande budgetförhandlingarna mellan regeringen, Centerpartiet
och Liberalerna remitteras två alternativa förslag på hur den statliga
inkomstskatten kan sänkas ifall det träffas en överenskommelse om att
sänka skatten.
3.1
Alternativ 1 – Höjd skiktgräns för statlig
inkomstskatt
Promemorians förslag: Skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs med
6 000 kronor utöver den årliga uppräkning som sker med hänsyn till
förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter.
6
Skälen för promemorians förslag: Förslaget innebär att skiktgränsen
höjs med 6 000 kronor utöver den årliga uppräkning som sker med hänsyn
till förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter.
Skiktgränsen i dag innebär att ca 14 procent betalar statlig inkomstskatt.
Efter höjningen av skiktgränsen kommer antalet skattskyldiga till statlig
inkomstskatt 2021 beräknas till ca 13,3 procent eller till ca 1 miljon
skattskyldiga.
Eftersom höjningen av skiktgränsen är beroende av resultatet av
budgetförhandlingarna för 2021 kan beloppet komma att ändras. Vidare är
skiktgränsen som anges i lagförslagets 65 kap. 5 § baserad på Finansdepartementets senaste prognos om skiktgränsens storlek.
Lagförslag
Förslaget genomförs genom att 65 kap. 5 § IL ändras, se avsnitt 1.1.
3.2
Alternativ 2 – Den statliga inkomstskatten
sänks med en halv procentenhet
Promemorians förslag: Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster sänks från 20 procent till 19,5 procent.
Skälen för promemorians förslag: Förslaget innebär att den statliga
inkomstskatten sänks till 19,5 procent. Sänkningen av den statliga
inkomstskatten kan öka antalet arbetade timmar i ekonomin enligt vad som
följer av avsnitt 5.2. Storleken på dessa effekter är dock osäker.
Eftersom storleken på sänkningen är beroende av resultatet av
budgetförhandlingarna för 2021 kan detta komma att ändras.
Lagförslag
Förslaget genomförs genom att 65 kap. 5 § IL ändras, se avsnitt 1.2.
4
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser
Promemorians förslag: Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021
och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31
december 2020.
Skälen för promemorians förslag: Ändringen i inkomstskattelagen
bör träda i kraft vid ett årsskifte. Förslaget föreslås därför träda i kraft den
1 januari 2021 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar
efter den 31 december 2020.
5
Konsekvensanalys
5.1
Höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt
Syfte och alternativa lösningar
Syftet med förslaget är att sänka skatten för dem som i dag betalar statlig
inkomstskatt samt att minska antalet personer som betalar statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster på ett sätt som kan öka deras
7
arbetskraftsutbud. Förslaget kan genomföras genom att höja skiktgränsen
för statlig inkomstskatt. En alternativ lösning är att sänka skattesatsen för
statlig inkomstskatt, se vidare förslag i avsnitt 3.2.
Offentligfinansiella effekter
Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas till 1,36 miljarder
kronor. Minskningen av skatteintäkterna sker till största del för den statliga
inkomstskatten, 1,21 miljarder kronor, och till en mindre del genom att
nivån där skattereduktionen som förslås som ett av alternativen i
Promemorian Skattereduktion för förvärvsinkomster som Finansdepartementet i dag har skickat på remiss börjar trappas av höjs med lika
mycket, 0,15 miljarder kronor. Kommunernas skatteintäkter påverkas inte
av förslaget.
Effekter för företagen
Höjningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt påverkar inte företagen
i någon direkt mening.
Effekter för enskilda och offentlig sektor
Förslaget innebär att ca 40 000 personer färre kommer betala statlig
inkomstskatt 2021 jämfört med om ingen extra höjning av skiktgränsen
gjorts utöver den årliga uppräkningen. För dessa 40 000 sänks
marginalskatten med 20 procentenheter och skatten sänks med mellan 20
och 1 200 kronor per år. Ytterligare ca 1 miljon personer kommer fortsatt
att betala statlig inkomstskatt. För dessa innebär förslaget ingen skillnad i
marginalskatt utan effekten för dessa blir en skattesänkning med 1 200
kronor per år.
Effekter för miljön
Förslaget antas inte ha några effekter för miljön.
Effekter för sysselsättning
Förslaget antas inte ha några effekter för sysselsättningen. Förslaget gör
det däremot mer lönsamt att arbeta för de som redan arbetar. En beräkning
i arbetsutbudsmodulen i FASIT uppskattar att förslaget ger en positiv
effekt på antalet arbetade timmar bland de som redan arbetar.
Beräkningarna är behäftade med stora osäkerheter.
Fördelningseffekter
Förslaget påverkar de som redan arbetar och som har relativt höga
inkomster. Effekterna är som störst i inkomstdecil nio.
8
Diagram 1 Procentuell effekt på ekonomisk standard av höjd skiktgräns med
6 000 kronor 2021
0,12
0,10
Procent
0,08
0,06
0,04
0,02
0,00
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Inkomstgrupper
Låg inkomst
Hög inkomst
Effekter för jämställdheten
Fördelningseffekterna i avsnittet ovan beräknas på ekonomisk standard,
vilket tar hänsyn till hela hushållets ekonomi. För att se hur förslaget
påverkar skillnaden mellan kvinnor och mäns ekonomi används i stället
individuell disponibel inkomst. Förslaget påverkar fler män än kvinnor
och har också större procentuell effekt för män än för kvinnor. Förslaget
påverkar ett av de jämställdhetspolitiska målen, nämligen delmålet om
ekonomisk jämställdhet. Förslaget leder till att den ekonomiska
jämställdheten påverkas marginellt negativt, men i liten omfattning.
9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 2 Procentuell effekt på individuell disponibel inkomst hos kvinnor och
män av höjd skiktgräns med 6 000 kronor år 2021
0,07
0,06
Procent
0,05
0,04
0,03
0,02
0,01
0,00
Kvinnor
Män
Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslaget innebär att Skatteverket bl.a. måste anpassa sitt informationsmaterial, blanketter och IT-system. Förändringarna kommer att ingå i den
anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad
lagstiftning. Skatteverkets tillkommande kostnader ska hanteras inom
Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Förslagets förenlighet med EU-rätten
Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.
5.2
Sänkt statlig inkomstskatt
Syfte och alternativa lösningar
10
Syftet med förslaget är att sänka marginalskatterna för personer som
betalar statlig inkomstskatt och göra det mer lönsamt för dessa att arbeta
en extra timme samt att skapa incitament för att ta eller göra sig anställningsbar för ett mer högavlönat jobb. Förslaget genomförs enklast genom
att skattesatsen sänks för statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster. En
alternativ lösning, som dock endast delvis uppnår syftet, är att höja
skiktgränsen för statlig inkomstskatt så att färre personer betalar statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster.
Offentligfinansiella effekter
Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas till 1,26 miljarder
kronor. Minskningen av skatteintäkterna sker helt och hållet för den
statliga inkomstskatten. Kommunernas skatteintäkter påverkas inte av
förslaget.
Effekter för företagen
Sänkningen av den statliga inkomstskatten påverkar inte företagen i någon
direkt mening.
Effekter för enskilda och offentlig sektor
Förslaget innebär att skatten sänks för alla som betalar statlig inkomstskatt.
För 2021 beräknas ca 1 070 000 personer betala statlig inkomstskatt. Lika
många får genom förslaget sänkt skatt. Skatten sänks med en halv procent
av de inkomster som överstiger brytpunkten. Den genomsnittliga skattesänkningen för de som berörs av förslaget beräknas bli ca 1 225 kronor per
år.
Offentlig sektor påverkas inte av förslaget.
Effekter för miljön
Förslaget antas inte ha några effekter för miljön.
Effekter för sysselsättning
Förslaget antas inte ha några effekter för sysselsättningen. Förslaget gör
det däremot mer lönsamt att arbeta för de som redan arbetar. En beräkning
i arbetsutbudsmodulen i FASIT uppskattar att förslaget ger en positiv
effekt på antalet arbetade timmar bland de som redan arbetar motsvarande
ca 1 500 årsarbetskrafter. Beräkningarna är behäftade med stora
osäkerheter.
Fördelningseffekter
Förslaget påverkar de som redan arbetar och som har relativt höga
inkomster. Till skillnad mot förslaget om höjd skiktgräns avtar inte
effekten för de allra högsta inkomsterna och effekten är alltså störst för
den högsta inkomstdecilen.
11
Diagram 3 Procentuell effekt på ekonomisk standard av sänkt statlig inkomstskatt
till 19,5 procent år 2021
0,18
0,16
0,14
Procent
0,12
0,10
0,08
0,06
0,04
0,02
0,00
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Inkomstgrupper
Låg inkomst
Hög inkomst
Effekter för jämställdheten
Fördelningseffekterna i avsnittet ovan beräknas på ekonomisk standard,
vilket tar hänsyn till hela hushållets ekonomi. För att se hur förslaget
påverkar skillnaden mellan kvinnor och mäns ekonomi används i stället
individuell disponibel inkomst. Förslaget påverkar fler män och i högre
grad än kvinnor och har också större procentuell effekt för män än för
kvinnor. Förslaget påverkar ett av de jämställdhetspolitiska målen,
nämligen delmålet om ekonomisk jämställdhet. Förslaget leder till att den
ekonomiska jämställdheten påverkas negativt, men i liten omfattning.
12
Diagram 4 Procentuell effekt på individuell disponibel inkomst hos kvinnor och
män av sänkt statlig inkomstskatt till 19,5 procent år 2021
0,08
0,07
0,06
Procent
0,05
0,04
0,03
0,02
0,01
0,00
Kvinnor
Män
Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslaget innebär att Skatteverket bl.a. måste anpassa sitt informationsmaterial, blanketter och IT-system. Förändringarna kommer att ingå i den
anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad
lagstiftning. Skatteverkets tillkommande kostnader ska hanteras inom
Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Förslagets förenlighet med EU-rätten
Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.
13
6
Författningskommentar
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)
65 kap.
5§
Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om statlig
inkomstskatt för fysiska personer och innehåller bl.a. en skiktgräns från
vilken statlig inkomstskatt ska betalas.
Ändringen innebär att skiktgränsen höjs till 519 400 kronor för år 2021.
Ändringen påverkar inte hur den årliga uppräkningen ska göras för de
därpå följande åren.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 3.1.
Alternativ utformning av 5 §
Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om statlig
inkomstskatt för fysiska personer och innehåller bl.a. skattesatsen för den
statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster.
Ändringen innebär att skattesatsen sänks till 19,5 procent av den
beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 3.2.
14
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.