Utvidgad tidsgräns för expertskatt Fi2020/02950/S1
2020-06-24 · 13 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 10 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Promemoria Utvidgad tidsgräns för expertskatt Fi2020/02950/S1 (Finansdepartementet, 2020-06-24)
Dokumentets text
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
Fi2020/02950/S1
Utvidgad tidsgräns för
expertskatt
Juni 2020
1
Innehållsförteckning
2
1
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ..........4
2
Bakgrund...........................................................................................6
3
Utvidgad tidsgräns från tre till fem år ...............................................7
4
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .....................................8
5
Konsekvensanalys .............................................................................9
6
Författningskommentar ...................................................................12
Sammanfattning
Inför budgetpropositionen för 2021 är det angeläget att skatteförslag kan
förberedas genom remittering. Om förslagen kommer att presenteras i
budgetpropositionen för 2021, och med vilken utformning, blir beroende
av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med
budgetpropositionen.
I promemorian föreslås att skattelättnaden för experter, forskare och
andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla de tre första åren av den
tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under de fem första
åren. Förslaget innebär att de svenska reglerna i större utsträckning
motsvarar reglerna i andra länder i Europa, däribland Finland och
Danmark, vilket gör reglerna mer konkurrenskraftiga.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229)1
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 kap.
22 §2
Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del
av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana
ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser
1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan
kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom
landet,
2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan
inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande
svårigheter att rekrytera inom landet, eller
3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en
nyckelposition i ett företag.
Första stycket gäller bara om
– arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med
fast driftställe i Sverige,
– arbetstagaren inte är svensk medborgare,
– arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige
någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet
påbörjas, och
– vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.
Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en
arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad
överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet
påbörjas.
Denna paragraf tillämpas bara
Denna paragraf tillämpas bara
under de tre första åren av den under de fem första åren av den
tidsbegränsade vistelsen.
tidsbegränsade vistelsen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Lagen tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas
efter den 31 maj 2020.
3. Om vistelsen i Sverige påbörjas under perioden 1 juni–31 december
2020 ska, i stället för vad som anges i 6 § andra stycket första meningen
1
4
2
Lagen omtryckt 2008:803.
Senaste lydelse 2011:1271.
lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden, en ansökan ha kommit in
till nämnden senast den 31 mars 2021.
5
2
Bakgrund
Gällande regler om skattelättnader för utländska experter, forskare eller
andra nyckelpersoner, de s.k. expertskattereglerna, som ersatte tidigare
regler med vissa skattelättnader för utländska forskare vid tillfälligt arbete
i Sverige, fick sin huvudsakliga utformning 2001 och återfinns i 11 kap.
22–23 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Reglerna syftar till att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft
samt att skapa incitament för internationella företag att välja Sverige för
nyetableringar och stimulera företag att förlägga eller behålla bl.a.
koncernledande funktioner som kräver utländsk personal i Sverige. De
syftar även till att gynna svensk forsknings konkurrenskraft. Minskade
lönekostnader skulle göra det möjligt för svenska företag att erbjuda en
marknadsanpassad lön och därmed kunna konkurrera om kvalificerade
personer (prop. 2000/01:12 s. 18).
Reglerna innebär att utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner ges en viss skattelättnad i Sverige under förutsättning att de
uppfyller vissa kvalifikationer. Det arbete som utförs ska enligt 11 kap.
22 § första stycket IL avse
1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå
att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan
inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande
svårigheter att rekrytera inom landet, eller
3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en
nyckelposition i ett företag.
Kvalifikationsvillkoren ska alltid anses vara uppfyllda för en arbetstagare
vars lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger
två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Detta
innebär att en arbetstagare som har en ersättning som överstiger denna nivå
alltid ska ges skattelättnad utan att det görs någon prövning av
arbetstagarens kvalifikationer (11 kap. 22 § tredje stycket IL).
För skattelättnad krävs vidare att arbetsgivaren hör hemma i Sverige
eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige, att arbetstagaren
inte är svensk medborgare, att arbetstagaren inte varit bosatt eller
stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som
föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och att vistelsen i Sverige är
avsedd att vara högst fem år (11 kap. 22 § andra stycket IL).
De personer som uppfyller villkoren ska enligt 11 kap. 22 och 23 §§ IL
inte ta upp följande delar av den ersättning som erhålls för arbetet till
beskattning:
1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av
arbetet, och
2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i
Sverige har haft för flyttning till eller från Sverige, egna och
familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock
6
högst två resor per person och kalenderår, och avgifter för barns
skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.
Som lön behandlas även vissa sjukförsäkringsförmåner från det svenska
socialförsäkringssystemet om de helt eller till huvudsaklig del grundar sig
på inkomst av arbete.
Skattelättnaden gäller enligt 11 kap. 22 § fjärde stycket IL endast under
de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige, räknat från
tidpunkten för ankomsten hit (prop. 2000/01:12 s. 24).
Lön och ersättning som är skattefri enligt bestämmelserna i 11 kap. 22
och 23 §§ IL undantas enligt 2 kap. 12 § socialavgiftslagen (2000:980)
från underlag för sociala avgifter.
Det är Forskarskattenämnden som enligt 1 § lagen (1999:1305) om
Forskarskattenämnden prövar om förutsättningarna för skattelättnad enligt
ovan är uppfyllda. En ansökan ska enligt 6 § andra stycket ha kommit in
till nämnden senast tre månader efter det att arbetstagaren påbörjat arbetet
i Sverige. Forskarskattenämndens beslut om skattelättnad ska enligt 7 §
innehålla uppgift om den tid som beslutet avser.
3
Utvidgad tidsgräns från tre till fem år
Promemorians förslag: Skattelättnaden för experter, forskare och
andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla de tre första åren av den
tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under de fem
första åren av den tidsbegränsade vistelsen.
Skälen för promemorians förslag: Syftet med expertskattereglerna är
att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och öka incitamenten
för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar och
stimulera företag att förlägga eller behålla bl.a. koncernledande funktioner
som kräver utländsk personal i Sverige. Ett annat syfte är att gynna svensk
forsknings konkurrenskraft.
De svenska expertskattereglerna skiljer sig i olika avseenden från
motsvarande regler i andra europeiska länder. En viktig skillnad är under
hur lång tid skattelättnaden gäller. Som anges i avsnitt 2 gäller skattelättnaden i Sverige under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen
i Sverige, räknat från tidpunkten för ankomsten hit. En treårsperiod
bedömdes vid införandet vara en lämplig tidsperiod och tillräcklig för ett
arbete av det slag som här diskuteras. Anställningskontrakt hos internationella företag bedömdes i många fall upprättas på två–tre år med en
möjlighet till förlängning i ytterligare ett år. Om vistelsen i Sverige tilläts
omfatta högst fem år utan att de föreslagna skattelättnaderna under de
första tre åren gick förlorad bedömdes syftet med de föreslagna reglerna
vara uppnått (prop. 2000/01:12 s. 24). I exempelvis Danmark kan skattelättnad dock numera beviljas som längst under en period om sju år. I flera
andra länder i Europa, t.ex. Belgien och Polen, förekommer ingen
begränsning alls och i länder som Nederländerna och Portugal kan
7
opaginerad Kontrollera mot PDF
skattelättnad beviljas i tio år. I Finland tillämpas regler om skattelättnad
under de första fyra åren från arbetets början.
Det är viktigt att Sveriges expertskatteregler är konkurrenskraftiga för
att syftet med reglerna ska uppnås. Företag som är etablerade i Sverige
riskerar annars att ha sämre förutsättningar att rekrytera experter, forskare
och andra nyckelpersoner från utlandet jämfört med företag i viktiga
konkurrentländer. Det finns därför skäl att utvidga tidsgränsen så att de
svenska reglerna i större utsträckning motsvarar reglerna i andra länder i
Europa, däribland Finland och Danmark. Tidsgränsen bör mot denna
bakgrund utvidgas från tre till fem år. Svenskt Näringsliv har även i en
hemställan i juni 2017 föreslagit en utvidgning av tidsgränsen till just fem
år (Fi2020/02556/S1).
Expertskattereglerna omfattar tidsbegränsade vistelser i Sverige som är
avsedda att vara högst fem år. Förslaget innebär inte någon ändring i detta
avseende. En konsekvens av förslaget är att skattelättnad, om övriga
förutsättningar är uppfyllda, normalt kommer att kunna erhållas under hela
den tidsbegränsade vistelsen i Sverige.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 22 § IL.
4
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser
Promemorians förslag: Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021.
Lagen tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas
efter den 31 maj 2020.
Om vistelsen i Sverige påbörjas under perioden 1 juni–31 december
2020 ska, i stället för vad som anges i 6 § andra stycket första meningen
lagen om Forskarskattenämnden, en ansökan ha kommit in till nämnden
senast den 31 mars 2021.
8
Skälen för promemorians förslag: Lagändringen bör träda i kraft den
1 januari 2021.
För att förslaget inte ska ha en återhållande verkan på anställningar i
avvaktan på att den nya bestämmelsen träder i kraft bör den utvidgade
tidsgränsen tillämpas för vistelser i Sverige som påbörjas redan efter den
31 maj 2020. Det innebär att för vistelser i Sverige som påbörjats före den
1 juni 2020 kommer äldre föreskrifter fortfarande att gälla.
För personer som redan har lämnat in en ansökan och erhållit ett beslut
om en treårig skattelättnad från Forskarskattenämnden, men som påbörjar
sin vistelse i Sverige först efter den 31 maj 2020, innebär förslaget att de
efter en ny ansökan hos Forskarskattenämnden kan beviljas skattelättnad
enligt den nya bestämmelsen. Detta gäller dock inte personer som vid
denna tidpunkt redan har påbörjat sin vistelse här.
Som anges i avsnitt 2 ska en ansökan ha kommit in till nämnden senast
tre månader efter det att arbetstagaren påbörjat arbetet i Sverige. Om
vistelsen i Sverige påbörjas under perioden 1 juni–31 december 2020 ska
i stället en sådan ansökan ha kommit in till nämnden senast den 31 mars
2021.
5
Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som
bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av
förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och
avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer
och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras
till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat
beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där
skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.
Syfte och alternativa lösningar
Syftet med förslaget är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft
och ytterligare öka incitamenten för internationella företag att välja
Sverige för nyetableringar samt stimulera företag att förlägga eller behålla
kvalificerade funktioner som kräver utländsk personal i Sverige genom att
ge företag som är etablerade i Sverige konkurrenskraftiga förutsättningar.
Syftet är också att ytterligare stärka svensk forsknings konkurrenskraft.
Förslaget innebär att experter, forskare och andra nyckelpersoner kommer
att kunna få en skattelättnad under en längre period, fem år i stället för tre
år. Utvidgningen av tidsgränsen gör att de svenska reglerna i större
utsträckning korresponderar med de tidsgränser som gäller i andra länder
i Europa, exempelvis Finland och Danmark.
Om förslagen i denna promemoria inte genomförs kommer Sverige inte
ha lika konkurrenskraftiga regler i förhållande till andra länder i Europa
som om förslaget genomförs. Även övriga konsekvenser som beskrivs
nedan uteblir om förslaget inte skulle genomföras.
Nuvarande skattelättnad för utländska experter, forskare eller annan
nyckelperson redovisas som en skatteutgift i regeringens skrivelse
Redovisning av skatteutgifter 2020 (skr. 2019/20:98). Förslaget innebär att
denna skatteutgift ökar i storlek när de nya reglerna börjar tillämpas.
Det är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt.
Ändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2021.
Offentligfinansiella effekter
Beräkningen av den offentligfinansiella effekten av förslaget baseras på
det belopp som undantogs från beskattning 2019, uppräknat för
löneutveckling. Enligt preliminära uppgifter från Skatteverket undantogs
9
opaginerad Kontrollera mot PDF
ca 780 miljoner kronor från beskattning till följd av reglerna om
skattelättnad för utländska experter, forskare och nyckelpersoner 2019.
Förslaget bedöms innebära att det belopp som undantas från beskattning
på sikt ökar med ca 45 procent. Denna bedömning baseras på uppgifter
över löneinkomster i Sverige de efterföljande två åren för de personer som
tidigare omfattats av den treåriga expertskattelättnaden.
De tre första åren efter att förslaget träder i kraft bedöms endast
marginella offentligfinansiella effekter uppstå eftersom de flesta personer
som omfattas av skattelättnaden dessa år hade omfattats även enligt dagens
regler (se tabell 5.1). Intäktsbortfallet från arbetsgivaravgifter inklusive
allmän löneavgift, till följd av förslaget, uppskattas efter fem år vara ca
0,12 miljarder kronor och inkomstskatten uppskattas minska med ca 0,19
miljarder kronor (varav ca 0,07 miljarder kronor statlig inkomstskatt och
0,12 miljarder kronor kommunal inkomstskatt). Nettoeffekten på de
offentliga finanserna är lägre än bruttoeffekten, detta eftersom de
minskade arbetsgivaravgifterna för bolagsskattepliktiga företag antas öka
bolagsskattebasen i motsvarande omfattning. Den varaktiga nettoeffekten
av förslaget är ca -0,29 miljarder kronor.
Eftersom de offentligfinansiella effekterna av förslaget uppkommer
först på längre sikt och effekten på de kommunala skatteintäkterna är av
begränsad omfattning föreslås inte någon kompensation till
kommunsektorn utgå. I den mån de nya reglerna leder till dynamiska
effekter, som att fler utländska experter, forskare och nyckelpersoner
rekryteras till Sverige, uppstår också positiva offentligfinansiella effekter.
Beräkningarna av den offentligfinansiella effektens storlek tar dock inte
hänsyn till ett eventuellt förändrat beteende.
Källor: Skatteverket och egna beräkningar.
Effekter för företagen
10
Förslaget innebär att företagen kan anställa utländska experter, forskare
och andra nyckelpersoner med skattelättnader under en längre period. En
förlängning av tidsgränsen bedöms öka Sveriges och de svenska
företagens konkurrensmöjligheter när det gäller att attrahera kompetent
arbetskraft från utlandet. Dels får arbetsgivarna betala lägre arbetsgivaravgifter för dessa personer, dels kan företagen erbjuda en högre
nettolön under fler år.
Konkurrensförhållanden mellan företag i Sverige kan komma att
påverkas genom att företag som i högre grad anställer utländska experter,
forskare och andra nyckelpersoner gynnas av förslaget i jämförelse med
företag som i lägre grad anställer sådan utländsk arbetskraft. Vidare kan
konkurrensförhållanden tillfälligt påverkas av om de utländska experterna
med flera påbörjat vistelsen före eller efter 1 juni 2020. Förslaget bedöms
inte påverka företagens villkor i övrigt.
Att förlänga tidsgränsen för expertskatten påverkar inte regelbördan för
företagen eftersom det endast är perioden för vilken skattelättnad kan
beviljas som förändras. I vissa fall kan dock en ny ansökan behöva lämnas
till Forskarskattenämnden för att den förlängda tidsperioden med
skattelättnad ska gälla, se avsnitt 4 ovan.
Personer som, enligt kontrolluppgifter från arbetsgivaren, omfattades av
expertskatten 2018 var framför allt överrepresenterade i branscher som
läkemedelstillverkning,
motorfordonstillverkning,
landtransport,
finansiella tjänster, it-tjänster och dataprogrammering, vetenskaplig
forskning och utveckling samt konsulttjänster. Dessa branscher kan
därmed i större utsträckning än andra komma att beröras av förslaget.
Förslaget är generellt och gynnar inte särskilt företag av en viss storlek.
Personer som omfattades av expertskatten 2018 var dock
överrepresenterade i stora och medelstora företag (sett till antal anställda),
vilka därmed kan antas beröras i större utsträckning än mindre företag.
Antalet berörda företag framgår inte av tillgängliga uppgifter. Eftersom
förslaget innebär en utvidgning av tidsgränsen för befintliga regler och är
generellt bedöms inte någon särskild hänsyn behöva tas till småföretag.
Effekter för enskilda och offentlig sektor
För de personer som beviljas skattelättnad enligt föreslagna regler innebär
det att de kan få en skattelättnad under fem år i Sverige. Enligt uppgifter
för 2018 omfattades ca 2 600 personer av den treåriga skattelättnaden och
den lön och annan ersättning som undantagits från inkomstskatt uppgick i
genomsnitt till knappt 300 000 kronor per person. Skattelättnaden vid den
genomsnittliga marginalskatten för dessa personer, ca 50 procent, uppgår
då till ca 150 000 kronor per person och år. Om motsvarande lön och
ersättning undantas under ytterligare två år kan skattelättnaden för den
enskilde således vara betydande.
Förlängningen omfattar även experter, forskare och andra specialister
vid universitet och myndigheter. Förslaget kan därmed, liksom för
företagen, öka myndigheters och universitets konkurrensmöjligheter när
det gäller att attrahera kompetent arbetskraft från utlandet.
Effekter för sysselsättning
Förslaget innebär att utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner kan vara anställda med en skattelättnad under en längre period.
Detta bedöms leda till att fler utländska experter m.fl. söker sig till Sverige.
Förslaget förväntas därmed ha en positiv, men marginell, effekt på den
varaktiga sysselsättningen i Sverige.
Effekter för inkomstfördelningen och ekonomisk jämställdhet
Förslaget gynnar främst utländsk högkvalificerad arbetskraft samt de
företag som anställer dessa personer. Det är vanligare att personer högre
upp i inkomstskalan äger och driver företag än de längre ner i
inkomstskalan. De personer som omfattas av förslaget har också i många
fall höga löner och kan därför också förväntas finnas i den övre delen av
11
inkomstfördelningen. Förslaget bedöms därför ha en fördelningsprofil
som ökar inkomstskillnaderna något i Sverige.
Av de personer som, enligt kontrolluppgifter för 2018, omfattades av
skattelättnaden var ca 80 procent män. Män äger och driver också företag
i större utsträckning än kvinnor. Förslaget förväntas därför i högre
utsträckning gynna män jämfört med kvinnor och därmed bidra till att den
ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män försämras något
jämfört med nuvarande nivå.
Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Forskarskattenämnden, och även Skatteverket, kan behöva ändra
informationsmaterial till följd av förslaget. Antalet ansökningar till
Forskarskattenämnden förväntas vidare öka i viss mån med anledning av
att tidsgränsen utvidgas. Eventuella tillkommande kostnader för
Forskarskattenämnden och Skatteverket ska hanteras inom befintliga
ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte kräva några särskilda informationsinsatser utöver
att Forskarskattenämnden behöver ändra sitt informationsmaterial.
Förslaget bedöms inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna annat än marginellt. Eventuella tillkommande kostnader för
de allmänna förvaltningsdomstolarna ska hanteras inom befintliga
ekonomiska ramar.
Förslagets förenlighet med EU-rätten
Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.
Övriga effekter
Förslaget bedöms inte ha några effekter för miljön.
6
Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)
11 kap.
22 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om under vilka förutsättningar
experter, forskare eller andra nyckelpersoner är berättigade till den
skattelättnad som följer av 11 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Ändringen i fjärde stycket innebär att den tidsgräns om tre år under vilken
skattelättnaden kan erhållas utvidgas till fem år.
Förslaget innebär inte någon ändring av kravet i 11 kap. 22 § andra
stycket inkomstskattelagen att vistelsen i Sverige ska vara avsedd att vara
högst fem år. En konsekvens av förslaget är att skattelättnad normalt
12
kommer att kunna erhållas under hela den tidsbegränsade vistelsen i
Sverige.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2021. Enligt
andra punkten tillämpas lagen första gången för vistelser i Sverige som
påbörjas efter den 31 maj 2020. I tredje punkten anges att om vistelsen i
Sverige påbörjas under perioden 1 juni–31 december 2020, ska, i stället
för vad som anges i 6 § andra stycket första meningen lagen (1999:1305)
om Forskarskattenämnden, en ansökan ha kommit in till nämnden senast
den 31 mars 2021.
13
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.