Sök i Ratio Lex

Nedstängningsstöd Fi2021/01206

2021-03-12 · 28 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Promemoria Nedstängningsstöd Fi2021/01206 (Finansdepartementet, 2021-03-12)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen

Fi2021/01206

Nedstängningsstöd

Mars 2021

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning

2

1

Sammanfattning ................................................................................3

2

Förslag till förordning om förstärkt omställningsstöd vid
nedstängning .....................................................................................4

3

Bakgrund......................................................................................... 11
3.1
Befintlig reglering om omställningsstöd .......................... 11
3.2
Covid-19-lagen .................................................................13
3.3
EU:s statsstödsregler ........................................................ 13

4

Nedstängningsstöd ..........................................................................14
4.1
Införande av ett nedstängningsstöd ..................................14
4.2
Vilka nedstängningar som omfattas .................................15
4.3
Huvudsaklig utformning av stödet ...................................17
4.4
Lönekostnader ..................................................................19

5

Konsekvensanalys ...........................................................................21
5.1
Syfte och alternativa lösningar .........................................21
5.2
Offentligfinansiella effekter .............................................21
5.3
Effekter för företagen ....................................................... 23
5.3.1
De administrativa kostnaderna beror på
företagens storlek och nivån på stödet .............24
5.4
Effekter för makroekonomin och sysselsättningen...........26
5.5
Effekter för enskilda ......................................................... 26
5.6
Effekter för offentlig sektor ..............................................26
5.7
Fördelningseffekter .......................................................... 26
5.8
Effekter för jämställdheten ...............................................27
5.9
Effekter för myndigheter och domstolar .......................... 27
5.10
Förslagets förenlighet med EU-rätten .............................. 28

s. 3 Kontrollera mot PDF

1

Sammanfattning

I promemorian föreslås att ett nedstängningsstöd i form av ett förstärkt
omställningsstöd införs för det fall regeringen beslutar om tillfälliga
nedstängningar och förbud för att förhindra spridningen av sjukdomen
covid-19.
Nedstängningsstödet får i huvudsak samma reglering som gäller enligt
befintliga förordningar om omställningsstöd, främst förordning
(2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag som
gäller för perioden juni–juli 2020. Nedstängningsstödet är mer förmånligt
och ersättning kan ges med upp till 100 procent av de fasta kostnaderna.
För att vara berättigad till ersättning ska ett krav vara att företaget varit
förhindrad att bedriva verksamhet till följd av föreskrifter om förbud eller
nedstängning som regeringen meddelat och som ska underställas
riksdagen eller motsvarande beslut om nedstängning som länsstyrelsen
beslutat i enskilda fall. Rätt till stöd förutsätter att företagets
nettoomsättning för stödperioden minskat med minst 25 procent i
förhållande till omsättningen för referensperioden på grund av att företaget
varit förhindrat att bedriva sin verksamhet till följd av nedstängning.
Löner kommer även utgöra en fast kostnad till skillnad från tidigare
omställningsstöd.
Stöd ges med sammanlagt maximalt 75 miljoner kronor per månad och
företag. Ansökan om stöd ska ges in till Skatteverket.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Förslag till förordning om förstärkt
omställningsstöd vid nedstängning

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser om
sådant omställningsstöd som Skatteverket får lämna till företag enligt
lagen (2020:548) om omställningsstöd.
Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.
Omställningsstöd vid nedstängning får lämnas i enlighet med
Europeiska kommissionens beslut den […] i ärende SA.XXX (2021/N).
Enligt kommissionens beslut får ett beslut av Skatteverket att bevilja
omställningsstöd inte fattas efter den […].
Förordningens innehåll
2§

I denna förordning finns bestämmelser om
– uttryck i förordningen (3 §),
– stödperiod och referensperiod (4 §),
– när omställningsstöd vid nedstängning får lämnas (5–9 §§),
– vissa ombildningar (10 §),
– beräkning av omställningsstöd vid nedstängning (11–18 §§),
– hur ansökan ska göras (19 och 20 §§),
– utbetalning av omställningsstöd vid nedstängning (21 §),
– rätt att meddela föreskrifter (22 §), och
– anmälan om brott (23 §).

Uttryck i förordningen
3 § Uttryck som används i denna förordning har samma innebörd och
tillämpningsområde som i lagen (2020:548) om omställningsstöd.
Stödperiod och referensperiod
4 § Stödperiod enligt denna förordning är [...]
En stödperiods motsvarande månad 2019 utgör stödperiodens
referensperiod.
När omställningsstöd vid nedstängning får lämnas

4

5 § Ett företag har efter ansökan rätt till omställningsstöd vid
nedstängning om företagets nettoomsättning för stödperioden understiger
nettoomsättningen för referensperioden.
För rätt till omställningsstöd krävs även att en del av nedgången i
nettoomsättning, motsvarande minst 25 procent av referensperiodens
nettoomsättning, är direkt orsakad av att företaget inte har kunnat bedriva
sin verksamhet i samma omfattning som tidigare till följd av

s. 5 Kontrollera mot PDF

1. föreskrifter om förbud eller nedstängning som regeringen har
meddelat med stöd av 7 § andra stycket, 8 § andra stycket, 9 § andra
stycket, 10 § andra stycket, 11 § andra stycket eller 12 § lagen (2021:4)
om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen
covid-19,
2. beslut om förbud eller nedstängning i enskilda fall meddelade av
länsstyrelsen enligt 16 § samma lag, eller
3. föreskrifter om att serveringsställen ska hållas stängda som
regeringen har meddelat med stöd av 11 § andra stycket lagen (2020:526)
om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.
6 § För att omställningsstöd vid nedstängning ska få lämnas krävs även
att
1. företagets nettoomsättning uppgick till minst 180 000 kronor under
det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj 2020,
2. stödet för stödperioden, beräknat enligt 11–18 §§, uppgår till minst
5 000 kronor,
3. företaget har gjort vad som skäligen kan krävas för att uttömma
möjligheterna till försäkringsersättning, skadestånd och liknande
ersättning samt annat statligt stöd för sådan förlorad omsättning eller
sådana kostnader som stödet beräknas på,
4. företaget inte är ett sådant företag som lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas på och inte
heller är en utländsk juridisk person av motsvarande slag som bedriver
verksamhet i Sverige genom en filial, och
5. ansökan om stöd har inkommit till Skatteverket senast den […].
Om räkenskapsåret som avses i första stycket 1 är längre eller kortare än
tolv månader, ska kravet på minsta nettoomsättning justeras i motsvarande
mån.
Vad som anges om annat statligt stöd i första stycket 3 gäller inte stöd
enligt förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020–
februari 2021 eller förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till
enskilda näringsidkare.
7 § Med nettoomsättning avses intäkter från sålda varor och utförda
tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för
lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till
omsättningen, under förutsättning att intäkterna är hänförliga till en
näringsverksamhet som bedrivs i Sverige. Intäkter från finansiella
instrument och valutahandel ingår dock inte i nettoomsättningen.
En intäkt ska anses hänförlig till den månad som den hade ansetts belöpa
sig på om varje kalendermånad hade utgjort ett separat räkenskapsår för
företaget, med tillämpning av de redovisningsprinciper som företaget
tillämpat för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj 2020.
Om en hyresvärd har tagit emot stöd enligt förordningen (2020:237) om
statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran, ska den del av
stödet som avser hyresrabatt för en viss månad anses ingå i hyresvärdens
nettoomsättning för den månaden.
Om nettoomsättningen för en stödperiod eller en referensperiod, vid en
beräkning enligt första–tredje styckena, uppgår till ett negativt belopp ska
nettoomsättningen för perioden anses vara noll kronor.

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

8 § Omställningsstöd vid nedstängning får beviljas endast om företaget
har lämnat ett skriftligt, undertecknat yttrande från en revisor tillsammans
med ansökan. Revisorn ska yttra sig över följande uppgifter i företagets
ansökan:
1. nedgången i företagets nettoomsättning vid en jämförelse mellan
nettoomsättningen för stödperioden och nettoomsättningen för
referensperioden,
2. den procentuella nedgång i nettoomsättning som avses i 5 § andra
stycket,
3. huruvida de villkor som anges i 5 § samt 6 § första stycket 1 är
uppfyllda,
4. summan av företagets fasta kostnader enligt 12–15 §§ för
stödperioden,
5. i vilken omfattning företaget har tagit emot sådan ersättning eller
sådant stöd som avses i 16 §, och
6. nedgången i företagets bruttoresultat vid en jämförelse mellan
bruttoresultatet för stödperioden och bruttoresultatet för referensperioden,
om företaget är ett sådant förlustföretag som avses i 18 § andra stycket.
Revisorn ska granska räkenskapsmaterial, sammanställningar och annat
underlag som ligger till grund för uppgifterna i ansökan. Granskningen ska
utföras med professionell skepticism och vara så ingående och omfattande
som god revisionssed kräver, med beaktande av vad som anges i tredje
stycket.
Revisorn ska granska de uppgifter i ansökan som yttrandet avser och
rapportera sina iakttagelser. Om det sökta omställningsstödet uppgår till
minst 3 miljoner kronor, ska revisorn i stället bestyrka dessa uppgifter med
rimlig säkerhet.
Kravet på yttrande från revisor enligt första stycket gäller inte om det
sökta omställningsstödet understiger 100 000 kronor och Skatteverket inte
enligt 8 § andra stycket lagen (2020:548) om omställningsstöd har begärt
att företaget ger in ett sådant yttrande.
Om ett företag ansöker om omställningsstöd för fler än en stödperiod
enligt 4 § första stycket gäller vad som anges i fjärde stycket för respektive
stödperiod var för sig.
9 § Omställningsstöd vid nedstängning får inte lämnas om företaget den
31 december 2019 var ett företag i svårigheter enligt artikel 2.18 i
Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni
2014 genom vilken dessa kategorier av stöd förklaras förenliga med den
inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.
Omställningsstöd vid nedstängning får inte heller lämnas om företaget
vid tidpunkten för prövningen av ansökan för respektive stödperiod
1. kan anses vara på obestånd,
2. har näringsförbud,
3. har skatte- eller avgiftsskulder som har överlämnats till
Kronofogdemyndigheten för indrivning, eller
4. är föremål för betalningskrav på grund av ett tidigare
kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den
inre marknaden.
6

s. 7 Kontrollera mot PDF

Om företaget är en juridisk person gäller vad som anges i andra stycket
2 även den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i
verksamheten.
Vissa ombildningar
10 § Om en enskild näringsidkare under perioden 1 mars 2020–28
februari 2021 har överlåtit hela näringsverksamheten till ett nybildat
aktiebolag gäller följande. Vid tillämpning av 5 § och 6 § första stycket 2
får den enskilda näringsidkarens nettoomsättning för referensperioden
anses utgöra aktiebolagets nettoomsättning för denna period. Vid
tillämpning av 6 § första stycket 1 får den enskilda näringsidkarens
nettoomsättning för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj
2020 anses utgöra aktiebolagets nettoomsättning för detta räkenskapsår.
Första stycket får endast tillämpas under förutsättning att
1. den enskilda näringsidkaren äger samtliga andelar i aktiebolaget vid
tidpunkten för prövningen av ansökan om omställningsstöd, och
2. omställningsstöd för stödperioden inte söks av den enskilda
näringsidkaren eller ett annat aktiebolag som den enskilda näringsidkaren
äger samtliga andelar i.
Beräkning av omställningsstöd
11 § Omställningsstöd vid nedstängning ges med ett belopp som
motsvarar en andel av företagets fasta kostnader för stödperioden. Andelen
fasta kostnader för stödperioden beräknas som den procentuella nedgång i
nettoomsättning som avses i 5 § andra stycket.
Om stödet enligt första stycket uppgår till minst 100 000 kronor, ges
omställningsstöd även för administrativa kostnader som uppkommit med
anledning av ansökan för den stödperioden. Sådant stöd ges med högst
10 000 kronor per stödberättigat företag och stödperiod som stöd beviljas
för.
12 § Med fasta kostnader avses kostnader för
1. hyra och leasing, med avdrag för lämnade rabatter, om avtalstiden är
minst sex månader,
2. räntor, med undantag för vinstandelsräntor och räntor enligt sådana
finansiella instrument som avses i 24 b kap. 5 § inkomstskattelagen
(1999:1229), till den del de överstiger ränteintäkter för perioden,
3. värdeminskning på anläggningstillgångar samt nödvändiga
reparationer och underhåll av sådana tillgångar,
4. fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift som företaget är skatteller avgiftsskyldigt för,
5. förbrukning av vatten och elektricitet, med undantag för elektricitet
som förbrukas i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, avlopp,
internet och telefoni samt uppvärmning av lokaler,
6. tjänster som avser städning, sophantering, larm och bevakning,
7. tjänster som avser tvätt av textilier, till den del kostnaden inte är
beroende av mängden textilier eller liknande, om avtalstiden är minst tre
månader,
7

opaginerad Kontrollera mot PDF

8. försäkringar
mot
ekonomisk
förlust
genom
sakskada,
ersättningsskyldighet eller ren förmögenhetsskada i övrigt,
9. djurfoder,
10. franchiseavgifter,
11. offentligrättsliga tillstånd samt återkommande tillsyns- och
kontrollavgifter som betalas för en viss tidsperiod,
12. royalties och licensavgifter för immateriella rättigheter,
13. farledsavgifter inom sjöfart, till den del avgiften inte är beroende av
antalet passagerare eller lasten ombord fartyget, och
14. löner.
Kostnaden för värdeminskning på anläggningstillgångar enligt första
stycket 3 utgörs av företagets planmässiga avskrivningar av
anläggningstillgångar enligt räkenskaperna.
Sådana avgifter som avses i första stycket 10 och 12 ska inte räknas som
fasta kostnader till den del avgiften är beroende av försäljningsvolym eller
liknande.
13 § Med löner avses företagets underlag för arbetsgivaravgifter enligt
socialavgiftslagen (2000:980) för den redovisningsperiod som motsvarar
stödperioden,
ökad
med
påförda
arbetsgivaravgifter
för
redovisningsperioden. Avdrag ska göras för belopp som företaget har fått
eller kommer att få som
1. preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete för
samma period,
2. ersättning för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön
eller förordning (2020:195) om vissa sjukpenningförmåner med anledning
av sjukdomen covid-19 för samma period, och
3. annat stöd eller bidrag för lönekostnader för samma period.
Om slutligt stöd vid korttidsarbete har beslutats när ansökan om
nedstängningsstöd prövas av Skatteverket ska avdraget i första stycket 1 i
stället göras med det belopp som motsvarar det slutliga stödet för perioden.
14 § Som fasta kostnader räknas inte kostnader som
1. är möjliga för företaget att undvika genom sådana åtgärder som
skäligen kan krävas vid en plötslig nedgång i produktionen eller
omsättningen av varor eller tjänster,
2. utgörs av ingående mervärdesskatt som företaget har rätt att göra
avdrag för enligt 8 kap. mervärdesskattelagen (1994:200) eller få
återbetald enligt 10 kap. samma lag,
3. är hänförliga till förbrukning av bränsle för uppvärmning av lokaler
eller elektricitet enligt 12 § första stycket 5 till den del sådan förbrukning
ger rätt till skattebefrielse enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi,
4. är hänförliga till en verksamhet som bedrivs i utlandet,
5. motsvaras av en intäkt hos någon som ingår i samma koncern av
sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), eller
6. är hänförliga till verksamhet som inte utgör näringsverksamhet enligt
13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229).

8

15 § Vid tillämpning av 11 § ska en kostnad anses hänförlig till den
månad som den hade ansetts belöpa sig på om varje kalendermånad hade
utgjort ett separat räkenskapsår för företaget, med tillämpning av de

s. 9 Kontrollera mot PDF

redovisningsprinciper som företaget tillämpat för det räkenskapsår som
avslutats närmast före 1 maj 2020.
16 § Omställningsstödet vid nedstängning ska minskas med belopp som
företaget fått eller kommer att få i
1. försäkringsersättning, skadestånd och annan liknande ersättning för
sådan förlorad omsättning eller sådana fasta kostnader som
omställningsstödet beräknas på, eller
2. annat statligt stöd för sådan förlorad omsättning eller sådana fasta
kostnader som omställningsstödet beräknas på.
17 § Omställningsstöd vid nedstängning ges med högst 75 miljoner
kronor per stödberättigat företag för varje stödperiod.
Om flera företag i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 §
årsredovisningslagen är berättigade till omställningsstöd vid nedstängning
enligt denna förordning, avser det maximala stödet hela koncernen och
fördelas på respektive stödberättigat företag i förhållande till storleken på
det omställningsstöd vid nedstängning företaget hade varit berättigat till
utan tillämpning av första stycket.
18 § Om företaget är ett förlustföretag gäller följande. Utöver vad som
följer av övriga bestämmelser i denna förordning får omställningsstöd vid
nedstängning inte lämnas med ett belopp som överstiger den nominella
nedgången i bruttoresultat för stödperioden jämfört med referensperioden.
Ett företag anses vara ett förlustföretag om
1. företaget har redovisat ett negativt rörelseresultat före finansiella
poster för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj 2020,
eller
2. stödet för stödperioden, beräknat enligt 11–17 §§, överstiger den
nominella nedgången i nettoomsättning för stödperioden jämfört med
referensperioden.
Med bruttoresultat avses nettoomsättningen enligt 7 §
1. minskad med
– periodens kostnader för handelsvaror, legoarbeten
och
underentreprenader, och
– periodens inköp av råvaror och förnödenheter, samt
2. justerad för periodens förändringar av lager av
– råvaror och förnödenheter,
– produkter i arbete och färdiga egentillverkade varor, och
– pågående arbete för någon annans räkning.
Med rörelseresultat före finansiella poster avses årets resultat före
– skatter,
– bokslutsdispositioner,
– räntor och liknande intäkter och kostnader,
– nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga
placeringar, och
– intäkter från andelar i koncernföretag, intresseföretag, gemensamt
styrda företag och andra företag som det finns ett ägarintresse i samt övriga
värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar.
De poster som avses i tredje stycket ska hänföras till en viss period i
enlighet med de principer som anges i 15 §.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

Hur ansökan ska göras
19 § En ansökan om omställningsstöd vid nedstängning ska göras
elektroniskt på ett av Skatteverket fastställt formulär.
20 § Om flera företag som vid tidpunkten för ansökan ingår i en koncern
av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554)
ansöker om omställningsstöd vid nedstängning, ska ansökningarna ges in
samtidigt. Dessa företag ska också lämna uppgifter om koncernstrukturen.
Utbetalning av omställningsstöd vid nedstängning
21 § Om det finns ett överskott på skattekontot efter att ett
omställningsstöd vid nedstängning krediterats enligt 7 § lagen (2020:548)
om omställningsstöd, ska det överskjutande beloppet automatiskt betalas
ut till det konto som har registrerats hos ett bank- eller
kreditmarknadsföretag enligt 14 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen
(2011:1261).
Rätt att meddela föreskrifter
22 § Skatteverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen
(2020:548) om omställningsstöd och denna förordning.
Anmälan om brott
23 § I 18 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) finns en
skyldighet för Skatteverket att till åklagare anmäla brott enligt lagen
(2020:548) om omställningsstöd.
Denna förordning träder i kraft den […].

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

3

Bakgrund

3.1

Befintlig reglering om omställningsstöd

Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19
medför inte enbart humanitära konsekvenser utan även ekonomiska. Det
bedöms att den svenska BNP-tillväxten blir lägre 2020 på grund av
virusutbrottet än vad som annars hade varit fallet. Spridningen av viruset
har lett till restriktioner och beteendeförändringar samt generellt större
osäkerheter i ekonomin vilket i sin tur har lett till kännbara ekonomiska
konsekvenser för svenska företag. Sammantaget bedöms det nya
coronaviruset få betydande ekonomiska konsekvenser för både enskilda
branscher och den ekonomiska tillväxten. För svensk tillväxt och
konkurrenskraft är det av avgörande betydelse att de negativa effekterna
av spridningen av coronaviruset så långt som möjligt begränsas. Flera
åtgärder har vidtagits för att dämpa de negativa ekonomiska effekterna och
effekterna för företag i samhället.
En av de vidtagna åtgärderna är införandet av ett omställningsstöd till
företag som fått minskad omsättning på grund av coronaviruset. Syftet
med omställningsstödet är att lindra de ekonomiska konsekvenserna av
spridningen av covid-19 och göra det möjligt för företag att överbrygga
den akuta krisen samt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin
verksamhet (prop. 2019/20:181 s. 26).
Den 22 juni 2020 trädde lagen (2020:548) om omställningsstöd i kraft.
Lagen innehåller i huvudsak grundläggande bestämmelser om vilka
företag som kan ha rätt till omställningsstöd samt förfarandet hos
Skatteverket. Av 2 § första stycket lagen om omställningsstöd framgår
bl.a. att rätt till omställningsstöd har företag som bedriver sådan
näringsverksamhet i Sverige som avses i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen
(1999:1229) och är godkända för F-skatt enligt 9 kap. 1 §
skatteförfarandelagen (2011:1244). Kravet på F-skatt gäller dock inte
bland annat vissa ideella organisationer som är undantagna från
skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen.
Lagen om omställningsstöd kompletteras av förordningen (2020:552)
om omställningsstöd för mars och april 2020, förordningen (2020:838) om
omställningsstöd för maj–juli 2020, förordningen (2021:126) om
omställningsstöd för augusti 2020–februari 2021 samt förordningen
(2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag. I
förordningarna anges bl.a. när omställningsstöd lämnas och hur
beräkningen av stödet ska göras. Enligt förordningarna är en
grundläggande förutsättning för stöd att företagets nettoomsättning för
stödperioden i större omfattning understiger nettoomsättningen för
motsvarande period 2019, den s.k. referensperioden. Kraven på storleken
på omsättningstappet varierar beroende på vilken period som avses.
Enligt förordningarna är ett ytterligare krav för stöd att nedgången i
nettoomsättning så gott som uteslutande är orsakad av effekterna av
spridningen av covid-19. Det krävs även att företaget under det närmast
föregående räkenskapsåret hade en nettoomsättning på minst 250 000
kronor och att stödet uppgår till minst 5 000 kronor. Vidare får företaget

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

under en viss period inte verkställa ett beslut om vinstutdelning,
gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller
den bundna överkursfonden eller reservfonden för återbetalning till
aktieägarna eller medlemmarna. Ett sådant beslut om värdeöverföring får
inte heller fattas av företagets stämma, styrelse eller motsvarande organ
under denna period. Därutöver krävs att företaget gjort vad som skäligen
kan krävas för att uttömma möjligheterna till försäkringsersättning,
skadestånd och liknande ersättning samt annat statligt stöd för sådan
förlorad omsättning eller sådana kostnader som stödet beräknas på.
Enligt förordningarna för perioderna mars–juli 2020 ges stöd med ett
belopp som motsvarar en andel av företagets fasta kostnader för respektive
stödperiod. Andelen fasta kostnader beräknas som den procentuella
nedgången i nettoomsättning för stödperioden jämförd med
referensperioden, multiplicerad med 0,75 för perioderna. För perioderna
augusti–oktober 2020, november–december 2020 respektive januari–
februari 2021 beräknas i stället storleken på omställningsstödet som de
fasta kostnaderna med avdrag för täckningsbidraget multiplicerat med 0,7.
För små företag ska summan i stället multiplicerat med 0,75 för augusti–
oktober 2020 och med 0,9 för november–december 2020 respektive
januari–februari 2021.
Vad som utgör fasta kostnader anges genom en uttömmande uppräkning
i förordningarna. Bland annat omfattas hyra och leasing, räntor och
värdeminskning på anläggningstillgångar. Avräkning ska ske för bland
annat försäkringsersättning, skadestånd och annat statligt stöd för sådan
förlorad omsättning eller sådana kostnader som omställningsstödet
beräknas på. Detta gäller oavsett om ersättningen eller stödet upptagits i
företagets nettoomsättning för stödperioden.
Om det sökta omställningsstödet uppgår till minst 100 000 kronor får
omställningsstöd beviljas endast om företaget har lämnat ett skriftligt,
undertecknat yttrande från en revisor tillsammans med ansökan. Vilka
närmare krav som ställs på revisorns granskning anges i respektive
förordning om omställningsstöd
Förordningen (2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt
drabbade företag avser perioden juni-juli 2020. Den är i huvudsak
utformad på samma sätt som för perioderna mars–april, maj och juni-–juli
2020. Precis som i det ordinarie omställningsstödet för juni–juli krävs ett
omsättningstapp på mer än 50 procent för stödperioden. Skillnaden är att
förordningen endast riktar sig mot företag som inte har kunnat bedriva sin
verksamhet i samma omfattning som tidigare till följd av bestämmelser i
förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna
sammankomster och offentliga tillställningar, bestämmelser i
förordningen (2020:127) om tillfälligt inreseförbud till Sverige, förbud i
annan stats lagstiftning som begränsar möjligheten att resa till eller från
Sverige, eller Utrikesdepartementets avrådan från resor, om avrådan
utfärdats med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Det krävs
en nedgång motsvarande minst 25 procent av referensperiodens
nettoomsättning till följd av ovanstående begränsningar. Den andra
skillnaden är att företag som varit helt förhindrade från att bedriva
verksamhet till följd av förordningen om förbud mot att hålla allmänna
sammankomster och offentliga tillställningar kan få ersättning
motsvarande 100 procent av sina fasta kostnader. I de fall revisorsintyg

s. 13 Kontrollera mot PDF

krävs gäller att revisorns intyg som huvudregel ska följa den s.k.
granskningsstandarden. Om det sökta stödet uppgår till minst 3 miljoner
kronor ska i stället den s.k. bestyrkandestandarden tillämpas.
Stöd ges med högst 150 miljoner kronor för stödperioden mars och april
2020 och 75 miljoner kronor för stödperioden maj 2020. För juni–juli 2020
ges stöd med högst 8 miljoner kronor per företag. För månaderna augusti
2020 till och med april 2021 ges stöd med maximalt 97 miljoner kronor.
För de särskilt drabbade företagen ges stöd med högst 150 miljoner kronor
för perioden juni–juli 2020. Om företaget ingår i en koncern avser dessa
belopp koncernen som helhet. Det finns även särskilda regler som
begränsar rätten till stöd för s.k. förlustföretag.

3.2

Covid-19-lagen

Lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av
sjukdomen covid-19, kallad covid-19-lagen innebär att regeringen eller
den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer genom
föreskrifter och beslut får vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på
annat sätt förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Syftet är att
möjliggöra träffsäkra åtgärder som inte i onödan hindrar sådan verksamhet
som kan genomföras på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt. Som en
yttersta åtgärd, om andra smittskyddsåtgärder bedöms otillräckliga, ges
möjlighet att meddela förskrifter om förbud eller nedstängning avseende
olika typer av verksamheter och platser. Det kan t.ex. handla om att
allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inte får hållas, att
platser för fritids- eller kulturverksamhet och handelsplatser och
serviceinrättningar ska hållas stängda, att kollektivtrafik och inrikes
flygtrafik inte får bedrivas samt att användning och upplåtelse av platser
för privata sammankomster inom ramen för yrkesmässig verksamhet ska
förbjudas. På motsvarande sätt har det i 11 § lagen (2020:526) om
tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen införts en bestämmelse
som möjliggör nedstängning av serveringsställen.

3.3

EU:s statsstödsregler

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget,
innehåller regler som ska säkerställa en väl fungerande konkurrens på den
inre marknaden. Bland dessa regler finns bestämmelser om statligt stöd.
Bestämmelserna återfinns i artiklarna 107–109 i EUF-fördraget och har till
syfte att förhindra att konkurrensförhållandena inom unionen snedvrids
genom att medlemsstaterna gynnar vissa företag eller viss produktion
ekonomiskt. Dessa bestämmelser måste beaktas vid utformningen av nya
författningar.
Enligt artikel 107.1 är i princip allt statligt stöd förbjudet, om stödet
snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa
företag eller viss produktion och påverkar handeln mellan
medlemsstaterna. Kommissionen kan efter prövning förklara att en statlig
stödåtgärd anses förenlig med den inre marknaden enligt vissa kriterier

13

s. 14 Kontrollera mot PDF

som anges i fördragets artikel 107.2 och 107.3. Medlemsstaterna ska enligt
artikel 108.3 anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till
kommissionen. Innan kommissionen har gett sitt godkännande får
åtgärden inte vidtas.
Konsekvenserna av att inte följa bestämmelserna avseende
genomförandeförbudet hanteras i lagen (2013:388) om tillämpning av
Europeiska unionens statsstödsregler. Statligt stöd som lämnas i strid med
genomförandeförbudet ska återkrävas från stödmottagaren jämte ränta så
att konkurrensförhållandet återställs.
Av artikel 107.3 b i EUF-fördraget framgår att stöd för att avhjälpa en
allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi kan anses förenligt med den
inre marknaden. Stöd kan därför, efter en prövning av kommissionen i
varje enskilt fall, ges för att avhjälpa en allvarlig störning i medlemsstatens
ekonomi. I kommissionens meddelande den 20 mars 2020 om en tillfällig
ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående
utbrottet av covid-19 (2020/C 91 I/01), benämnt det tillfälliga ramverket,
anger kommissionen följande. Med hänsyn till att covid-19-utbrottet
påverkar alla medlemsstater och att de åtgärder för att begränsa
spridningen som medlemsstaterna har vidtagit påverkar företagen, kan
statligt stöd anses berättigat och förklaras förenligt med den inre
marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget under en
begränsad tid, för att avhjälpa den likviditetsbrist som företag drabbats av
och säkerställa att de störningar som orsakats av covid-19-utbrottet inte
undergräver företags livskraft, särskilt små och medelstora företag.
Det tillfälliga ramverket har reviderats vid flera tillfällen, senast den
28 januari 2021. Genom kommissionens meddelande den 13 oktober 2020
om en fjärde ändring av det tillfälliga ramverket (2020/C 340 I/01)
infördes ett särskilt avsnitt för stöd för fasta kostnader (avsnitt 3.12). Enligt
de nya reglerna kan stöd som ges för fasta kostnader godkännas enligt
artikel 107.3 b i EUF-fördraget om vissa angivna villkor är uppfyllda.
Det befintliga omställningsstödet har godkänts av kommissionen genom
beslut den 11 juni 2020 i ärende SA.57372 (2020/N), den 12 oktober 2020
i ärende SA.58631 (2020/N) respektive SA.58822 (2020/N) och den
12 februari 2021 i ärende SA.60275 (2021/N) samt den 23 november 2020
i ärende SA.59563(2020/N). Stödet för stödperioderna mars och april samt
maj och stödet till särskilt drabbade företag för stödperioden juni–juli har
godkänts enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget (stöd för att avhjälpa
skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella
händelser). Omställningsstödet för augusti 2020-februari 2021 godkändes
enligt artikeln 107.3 b.

4

Nedstängningsstöd

4.1

Införande av ett nedstängningsstöd

Promemorians förslag: Ett nedstängningsstöd i form av ett förstärkt
omställningsstöd införs för det fall regeringen beslutar om tillfälliga
14

s. 15 Kontrollera mot PDF

nedstängningar och förbud för att förhindra spridningen av sjukdomen
covid-19.
Det ska i så fall ske genom att en ny förordning om förstärkt
omställningsstöd vid nedstängning införs.
Skälen för promemorians förslag: Spridningen av sjukdomen covid19 innebär fortsatt allvarliga konsekvenser för företag och individer.
Ett beslut om tillfällig nedstängning i enlighet med covid-19-lagen och
lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen är ett mycket
långtgående och ingripande beslut som kan få betydande negativa
ekonomiska konsekvenser för de som drabbas. Det finns därför behov av
att vidta kompenserande åtgärder, i de fall föreskrifter meddelas, för att
lindra de ekonomiska skadeverkningarna av spridning av covid-19 för
företag, löntagare och andra aktörer i Sverige. Det bör därför förberedas
ett riktat stöd till företag som till följd av eventuella beslut om
nedstängning som meddelas enligt covid-19-lagen eller lagen om
tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förhindras att bedriva
verksamhet, ett s.k. nedstängningsstöd.
Det omställningsstöd som har införts för företag enligt lagen (2020:548)
om omställningsstöd bedöms vara möjligt att rikta mot företag som
omfattas av en eventuell nedstängning, och kan dessutom göras mer
förmånligt vid en nedstängning. Det är därför lämpligt att ett
nedstängningsstöd utformat som ett förstärkt omställningsstöd införs för
det fall regeringen beslutar om tillfälliga nedstängningar och förbud för att
förhindra spridningen av covid-19. Lagen om omställningsstöd kommer
därmed att vara tillämplig. Kompletterande föreskrifter om
nedstängningsstödet kommer att meddelas i en särskild förordning.
Stödet måste utformas i enlighet med artikel 107.2 b i EUF-fördraget.
Det kan innebära att justeringar kommer att behöva göras av utformningen
under processen för att få ett godkännande av kommissionen.

4.2

Vilka nedstängningar som omfattas

Promemorians förslag: För att vara berättigad till ersättning ska ett
krav vara att ett företag inte kan bedriva sin verksamhet i samma
omfattning som tidigare till följd av föreskrifter om förbud eller
nedstängning som regeringen meddelat och som ska underställas
riksdagen eller motsvarande beslut om nedstängning som länsstyrelsen
beslutat i enskilda fall.
Skälen för promemorians förslag: Spridningen av covid-19 har under
kort tid fått mycket stora konsekvenser för samhället och ekonomin.
Regeringen har därför infört flera stöd för att underlätta för företag att
överbrygga krisen. Nedstängningsstödet är ett komplement till de
företagsstöd som regeringen redan har infört eller kommunicerat att den
kommer att införa. Syftet är inte att alla åtgärder vidtagna med grund i
covid-19-lagen ska omfattas av nedstängningsstödet utan att endast de
mest ingripande besluten ska ge rätt till nedstängningsstöd. Företag som
inte omfattas av nedstängningsstödet men ändå drabbas av föreskrifter
meddelade med stöd av covid-19-lagen eller andra lagar och förordningar

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

har möjlighet att ansöka om andra stöd t.ex. det ordinarie
omställningsstödet och omsättningsstödet. De företagen har inte heller
tvingats att stänga ned utan har möjlighet att ställa om sin verksamhet till
förutsättningarna som gäller under pandemin.
De mest ingripande åtgärderna ska inom en vecka från den dag då
föreskriften beslutades underställas riksdagens prövning (15 § covid-19lagen och 12 § lagen [2020:526] om tillfälliga smittskyddsåtgärder på
serveringsställen). Det ska göras genom en proposition till riksdagen och
i den ska även en bedömning av de underställda föreskrifternas
ekonomiska konsekvenser för företag, löntagare och andra aktörer göras
(prop. 2020/21:79 avsnitt 11.9). De föreskrifter som ska underställas
riksdagens prövning är de som innebär att
– allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inte får hållas,
– platser för fritids- eller kulturverksamhet ska hållas stängda,
– handelsplatser ska hållas stängda,
– serveringsställen ska hållas stängda,
– kollektivtrafik och inrikes flygtrafik inte får bedrivas
– det införs förbud mot att inom ramen för en verksamhet som bedrivs
yrkesmässigt använda eller upplåta lokaler, områden och utrymmen för
tillställningar och liknande privata sammankomster, och
– det införs förbud mot att samlas i ett sällskap av en viss storlek på
platser dit allmänheten har tillträde.

16

Nedstängningsstödets omfattning bör motsvara de föreskrifter som ska
underställas riksdagens prövning, dvs. de föreskrifter som innebär de mest
ingripande åtgärderna. Det innebär att föreskrifter som inte behöver
underställas riksdagen inte medför en rätt till nedstängningsstöd. Det kan
t.ex. röra en begränsning av antalet deltagare vid en allmän sammankomst
eller offentlig tillställning baserat på 7 § första stycket 1 covid-19-lagen.
En sådan begränsning behöver inte underställas riksdagen och medför inte
rätt till omställningsstöd. Det krävs även att företaget rent faktiskt har
blivit föremål för en nedstängning genom en föreskrift från regeringen. En
indirekt påverkan på ett företag på grund av ett annat företags stängts ned
är därmed inte tillräckligt för att kvalificera för nedstängningsstödet.
Länsstyrelserna har enligt 16 § covid-19-lagen getts möjlighet att i
enskilda fall besluta om förbud eller nedstängning motsvarande den
möjlighet som regeringen har. Det kan vara fråga om att det har
konstaterats att det förekommer en omfattande smittspridning som kan
kopplas till en viss verksamhet eller om det på goda grunder kan förutses
att ett planerat evenemang kommer att medföra stora risker för
smittspridning. Det krävs inte att den som bedriver verksamheten har
överträtt en föreskrift om krav på smittskyddsåtgärder (prop. 2020/21:79
s. 106 f.). Ett företag kan således bli föremål för ett beslut från
länsstyrelsen utan att ha överträtt någon föreskrift. För den enskilda
företagaren är det inte avgörande om beslutet om nedstängning sker genom
beslut om föreskrifter från regeringen eller från länsstyrelsen i ett enskilt
fall. Länsstyrelsens beslut enligt 16 § covid-19-lagen bör därför omfattas
av nedstängningsstödet.
Länsstyrelsen har även tillsynsansvar för att föreskrifter och beslut enligt
covid-19-lagen följs (17 § covid-19-lagen). Länsstyrelsen får besluta de
förelägganden som behövs för att de föreskrifter och beslut som meddelats

s. 17 Kontrollera mot PDF

ska följas (20 § covid-19-lagen). Ett föreläggande kan som en yttersta
åtgärd innebära att förbud mot att bedriva viss verksamhet och kan förenas
med vite (prop. 2020/21:79 s. 70). Kommunen har motsvarande
tillsynsansvar enligt lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på
serveringsställen.
Länsstyrelsens och kommunens förelägganden beslutade inom ramen
för tillsynen ska inte omfattas av nedstängningsstödet. Syftet med dessa
förelägganden är endast att säkerställa att de redan beslutade förbuden och
begränsningarna följs och riktar sig mot företag som inte följer de
beslutade förbuden och begränsningarna. Det är olämpligt att företag som
inte följer de föreskrifter som finns och därför föreläggs att stänga ned av
kommunen eller länsstyrelsen inom ramen för tillsynen omfattas av
nedstängningsstödet. Det skulle leda till att dessa kan få ett större statligt
stöd och därmed hamna i en bättre position än de företag som följer
föreskrifterna.

4.3

Huvudsaklig utformning av stödet

Promemorians förslag: Stödordningen baseras i huvudsak på de regler
som gäller för omställningsstödet enligt den befintliga förordningen om
omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag.
Respektive kalendermånad under perioden [XX] utgör en separat
stödperiod. Referensperioden är motsvarande period 2019.
Rätt till stöd förutsätter att företagets nettoomsättning för
stödperioden minskat med minst 25 procent i förhållande till
omsättningen för referensperioden som en direkt orsak av att företaget
inte har kunnat bedriva sin verksamhet i samma omfattning som
tidigare till följd av en sådan nedstängning som beskrivs i avsnitt 4.2.
Rätt till stöd förutsätter att företagets nettoomsättning uppgick till
minst 180 000 kronor under det räkenskapsår som avslutats närmast
före den 1 maj 2020.
Subventionsgraden motsvarar den del av omsättningstappet som
beror på nedstängningen.
Stödet ges med högst 75 miljoner kronor per företag och månad.
Sista dag för ansökan kommer att bestämmas beroende på när
nedstängningsstödet träder i kraft.
Promemorians bedömning: Vinstutdelning bör inte utesluta stöd.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Det nya stödet är
ett sådant ekonomiskt stöd till företag vars nettoomsättning har minskat i
större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 som
avses i 1 § lagen (2020:548) om omställningsstöd. Lagens bestämmelser
blir därmed tillämpliga på stödet utan att det krävs någon ändring av den.
Det innebär att Skatteverket kommer att pröva även dessa ansökningar och
då ha tillgång till samma kontrollmöjligheter som finns för det ordinarie
stödet. Även återkravs- och straffbestämmelserna i lagen om
omställningsstöd kommer att vara tillämpliga för utbetalningar som avser
omställningsstödet vid nedstängning.
Vad gäller de föreskrifter som inte regleras i lag ska som angetts det nya
stödet regleras i en särskild förordning. Denna förordning ska som

17

s. 18 Kontrollera mot PDF

utgångspunkt så långt som möjligt spegla de bestämmelser som finns i de
befintliga förordningarna om omställningsstöd, i synnerhet förordningen
(2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag. Det
minskar den administrativa bördan för både företag och Skatteverket samt
underlättar ett godkännande från kommissionen.
Respektive stödperiod ska utgörs av en kalendermånad. Referensperiod
är motsvarande period 2019. Regeringen har ännu inte beslutat om några
föreskrifter som innebär att rätt till nedstängningsstöd ges. Inte heller har
någon länsstyrelse fattat beslut i ett enskilt fall om nedstängning enligt
16 § covid-19-lagen. Vilka perioder som stödet ska omfatta kommer att
avgöras i samband med att eventuella beslut fattas av regeringen eller
länsstyrelsen om nedstängning. Även om varje stödperiod utgörs av en
månad kan en eventuell nedstängning avse en kortare tidsperiod, t.ex. en
vecka eller en helg.
Precis som i förordningen om omställningsstöd till vissa särskilt
drabbade företag ska ett krav vara att en del av nedgången i
nettoomsättning ska vara orsakad av restriktionen, det vill säga i detta fall
nedstängningen. Ett sådant krav är nödvändigt för att ett företag inte ska
riskeras att överkompenseras och för att nedstängningsstödet ska
godkännas av kommissionen. Detta krav är att nedstängningen ska ha
orsakat en nedgång av nettoomsättningen med minst 25 procent i
förhållande till referensperioden och följer därmed det som gäller enligt
förordningen om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag.
Kravet kan åskådliggöras genom ett exempel. Ett företag bedriver en
affärsverksamhet. I april 2019 hade företaget en omsättning på 100
miljoner kronor. I april 2021 blir företaget nedstängt under de två sista
veckorna av månaden och ansöker om nedstängningsstöd. Stödperioden
utgörs då av kalendermånaden april 2021 i dess helhet. Under denna
månad har företaget en omsättning på 40 miljoner kronor. 50 miljoner
kronor av hela nedgången i nettoomsättningen är orsakad av att företaget
inte har kunnat bedriva sin verksamhet i samma omfattning som tidigare
till följd av nedstängningen. Den till nedstängningen kopplade nedgången
om 50 miljoner kronor utgör en nedgång motsvarande 50 procent av
referensperiodens nettoomsättning om 100 miljoner kronor. Nedgången
uppfyller således kravet på att nedstängningen ska ha orsakat en nedgång
i nettoomsättningen motsvarande minst 25 procent i förhållande
referensperiodens nettoomsättning. Förutsatt att företaget uppfyller övriga
krav är det därmed berättigat till omställningsstöd vid nedstängning.
Till skillnad från förordningen om omställningsstöd till vissa särskilt
drabbade företag bör inte uppställas krav på att vinstutdelning inte får ske
I likhet med vad som gäller för omställningsstöd enligt förordningen om
omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag bör det även för rätt
till nedstängningsstöd uppställas krav på viss nettoomsättning under
tidigare
räkenskapsår.
Det
bedöms
vara
lämpligt
att
nettoomsättningskravet för nedstängningsstödet sätts på en lägre nivå än
vad som gäller för omställningsstöd enligt nämnda förordning. Därför
föreslås att rätt till stöd förutsätter att företagets nettoomsättning uppgick
till minst 180 000 kronor under det räkenskapsår som avslutats närmast
före den 1 maj 2020, vilket motsvarar den nivå som gäller för
omsättningsstöd för stödperioden januari-februari 2021 enligt
18

s. 19 Kontrollera mot PDF

förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare
för augusti 2020–februari 2021.
Sista dag för ansökan om nedstängningsstöd kommer att anpassas till
den period nedstängningsstödet kommer att avse. För det fall att det för
samma period finns ett ordinarie omställningsstöd är utgångpunkten att
datumen så långt som möjligt ska överensstämma och att företagen ska ha
tillräckligt med tid för att förbereda ansökan.
I övriga delar, men undantag av vad som framgår av avsnitt 4.4, föreslås
den nya förordningen motsvara förordningen om omställningsstöd till
vissa särskilt drabbade företag. Utgångpunkten är därför att
förordningsmotiven till den förordningen i väsentliga delar ska kunna tjäna
som vägledning även för den nya förordningen.

4.4

Lönekostnader

Promemorians förslag: Kostnader för lön ska anses vara en fast
kostnad inom ramen för nedstängningsstödet.
Kostnader för lön ska definieras som företagets underlag för
arbetsgivaravgifter för den redovisningsperiod som motsvarar
stödperioden ökad med summan av påförda arbetsgivaravgifter för
denna redovisningsperiod.
Vid beräkningen av storleken på dessa kostnader ska avdrag göras för
preliminärt stöd vid korttidsarbete. Om slutligt stöd vid korttidsarbete
har beslutats när ansökan om nedstängningsstöd prövas av Skatteverket
ska avdraget i stället göras med det slutliga stödet för perioden. Avdrag
ska även göras för ersättning som företaget erhållit för
sjuklönekostnader. Detta gäller även andra stöd eller bidrag som
företaget fått för lönekostnader inkl. arbetsgivaravgifter.
Skälen för promemorians förslag: Nedstängningsstödet innefattar inte
alla restriktioner utan endast de allra mest ingripande, vilket redogjorts för
i avsnitt 4.2. Dessa restriktioner kan innebära att företag med relativt kort
varsel inte längre får bedriva verksamhet och därmed inte behöver
personal i samma omfattning.
Den 1 januari 2014 trädde ett system med statligt stöd vid korttidsarbete
ikraft (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Stöd enligt
det systemet får endast lämnas om det råder en synnerligen djup
lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående. Syftet
med stödet är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten.
Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten,
arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete.
Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft
(prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Systemet är
ett komplement till det tidigare systemet. Stöd enligt det nya systemet kan
lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga
och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Det
nya systemet gäller för tid fr.o.m. den 16 mars 2020. Stödet vid
korttidsarbete har därefter utökats till att omfatta företag som fått maximalt
stöd under 2020 och det betyder att dessa företag kan få stöd under
19

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

ytterligare sex månader, från december 2020 till juni 2021 (prop.
2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182).
Utgångspunkten är att lönekostnader ersätts inom ramen för stöd vid
korttidsarbete. Det är dock inte möjligt för företag att få ersättning för hela
lönekostnaden genom systemet för stöd vid korttidsarbete och det ställs
också ytterligare krav för att en arbetsgivare ska vara berättigad till sådant
stöd t.ex. krav på att avtal ingåtts om en arbetstids- och löneminskning.
Vid en nedstängning av en verksamhet är det inte möjligt för företagen att
bedriva verksamhet. Det är därför lämpligt att lönekostnader räknas som
en fast kostnad i nedstängningsstödet. Det innebär att nedstängningsstödet
även kommer att omfatta lönekostnader. En sådan ordning underlättar och
utökar möjligheterna för företag att få ersättning för lönekostnader vid en
eventuell nedstängning.
För det fall ett företag får stöd vid korttidsarbete under en nedstängning
ska nedstängningsstödet kunna ges för de lönekostnader som inte omfattas
av stödet vid korttidsarbete. Vid beräkningen av ett företags lönekostnader
ska därför avdrag göras för belopp som företaget har fått eller kommer att
få i preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete för
samma period. Om slutligt stöd vid korttidsarbete har beslutats när
ansökan om nedstängningsstöd prövas av Skatteverket ska avdraget i
stället göras med det belopp som motsvarar det slutliga stödet för perioden.
För att underlätta bedömningen ska lönekostnader definieras som
företagets underlag för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen
(2000:980) för den redovisningsperiod som motsvarar stödperioden ökad
med påförda arbetsgivaravgifter för denna redovisningsperiod. Det är
uppgifter som i allmänhet redan tas fram av företagen och därför begränsas
den administrativa bördan för båda företag och Skatteverket.
En arbetsgivare kan få ersättning för vissa sjuklönekostnader enligt 17 §
lag (1991:1047) om sjuklön. För att underlätta för företagen under
pandemin har regeringen beslutat att även ge kompensation till
arbetsgivare för den del av sjuklönekostnaden som överstiger det normala.
Det har skett genom förordning (2020:195) om vissa sjukpenningförmåner
med anledning av sjukdomen covid-19. För att säkerställa att företag inte
får stöd för samma kostnader två gånger ska avdrag göras för de
ersättningar företaget fått från Försäkringskassan för sjuklönekostnader.
Avdraget bör hänföras till samma kalendermånad som företaget har betalat
ut den sjuklön som ligger till grund för ersättning för sjuklönekostnaden
från Försäkringskassan. Även annat stöd eller bidrag som ett företag
erhåller som kompensation för lönekostnader (inkl. arbetsgivaravgifter)
ska dras från kostnaden för lön.
När det gäller lönekostnader ska, precis som för övriga fasta kostnader,
de kostnader som är möjliga för företaget att undvika genom sådana
åtgärder som skäligen kan krävas vid en plötslig nedgång i produktionen
eller omsättningen inte anses vara fasta kostnader. Vad som är skäligt att
kräva av ett företag måste avgöras i det enskilda fallet. När det gäller
lönekostnader kan det som utgångspunkt inte krävas att företaget säger upp
personal vid en kortare nedstängning. Lönekostnader för timanställd
personal bör dock i normalfallet vara sådana kostnader som kan undvikas.
Även om det konstateras missbruk, genom t.ex. omotiverade höjningar av
lönekostnaderna vid en nedstängning, bör detta leda till att de ökade
lönekostnaderna anses vara kostnader som hade kunnat undvikas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

5

Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som
bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av
förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

5.1

Syfte och alternativa lösningar

Nedstängningsstödet är ett komplement till de företagsstöd som
regeringen redan har infört eller kommunicerat att den kommer att införa.
Syftet är att underlätta för företag att överleva en nedstängning och få
bättre möjligheter att ställa om till de förutsättningar som gäller under
pandemin. Om förslaget inte genomförs finns en risk att företag som i
grunden är livskraftiga tvingas lägga ned sin verksamhet eller minska
antalet anställda på grund av att inkomsterna inte täcker de fasta
kostnaderna.

5.2

Offentligfinansiella effekter

I tabell 1 redovisas översiktligt de företag som bedöms kunna ansöka om
och beviljas nedstängningsstöd. Tabellen bygger på statistik från
databasen FRIDA. Det finns sammanlagt ca 80 000 företag i de drabbade
branscherna, vilka bedrivs som aktiebolag, handelsbolag eller enskild
näringsverksamhet, som har en omsättning som överstiger 180 000 kronor
per år och är godkända för F-skatt.
Tabell 1 Antal företag som bedöms kunna ansöka om och beviljas
nedstängningsstöd
Antal företag

Avgränsning
Utesluter de som har en
årlig omsättning under
180 000 kr och är inte
Ca 80 000
godkända för F-skatt.
Antal företag med
omsättningstapp större
än 25 % i [XX] som
tillhör de drabbade
Ca 15 000
branscher
Källa: FRIDA och egna beräkningar.

Kommentar
Det är denna population som är
utgångspunkten för de offentligfinansiella
beräkningarna.
De branscher som bedöms påverkas mest är
hotell- och restaurang, resor, detaljhandel
exkl. livsmedel, kultur- och nöjesbranschen,
transport, samt annan serviceverksamhet.

För att kunna få nedstängningsstöd ska företaget ha tappat mer än
25 procent av sin omsättning under [XX] 2021 jämfört med samma period
2019 orsakat av att företaget varit förhindrad att bedriva sin verksamhet
till följd av nedstängningen. Nedstängningsstöd ges därefter med ett
belopp som motsvarar en andel av företagets fasta kostnader. Andelen
beräknas som 100 procent av företagets procentuella omsättningstapp till
följd av nedstängningen. Stödet kan dock högst vara 75 miljoner kronor
per månad.

21

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

De ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset är
påtagliga i stora delar av den svenska ekonomin, men vissa branscher är
extra hårt drabbade. Exempel på sådana branscher är hotell- och
restaurangbranschen, resebranschen, detaljhandeln exklusive livsmedel,
kultur- och nöjesbranschen, samt annan serviceverksamhet. Det antas att
företag i de extra hårt drabbade branscherna kommer att vara förhindrade
att bedriva sin verksamhet till följd av nedstängningen.
De offentligfinansiella beräkningarna bygger vidare på löpande statistik
och indikatorer över den konjunkturella utvecklingen och uppgifter från
Skatteverket. Den offentligfinansiella beräkningen utgår från analyser av
mervärdesskattedeklarationerna under perioden november 2020. Det finns
i dag ingen tillgänglig statistik över företagens mervärdesskattedeklarationer från december månad eller senare. Utvecklingen i
[XX] månad antas vara likartad med utvecklingen i november månad för
att identifiera drabbade företag. Det antas att de företag inom drabbade
branscher som hade minst 30 procent i omsättningstapp under november
månad 2020 jämfört med samma period 2019, kommer att påverkas mest
till följd av nedstängningen. Vidare antas att dessa företag kommer att ha
ytterligare omsättningstapp som en konsekvens av nedstängningen (upp
till 100 procent). Sedan justeras kostnaden ned baserat på branschspecifika
utnyttjandegrader från tidigare stödperioder.
Sammantaget bedöms att ca 15 000 företag kommer att vara berättigade
till nedstängningsstöd för perioden [XX] till följ av tillämpningen av
nedstängningsförordning, vilket är ca 20 procent av de ca 80 000 företag
som tillhör de drabbade branscherna.
FRIDA-databaserna innehåller bl.a. taxerings- och SRU-data
(standardiserade räkenskapsutdrag) från Skatteverket. Med utgångspunkt
i dessa uppskattas de fasta kostnaderna för samtliga företag. Detta
kombineras med mervärdesskattedeklarationerna under perioden
november 2020 jämfört med samma period 2019. Från
mervärdesskattedeklarationerna uppskattas hur många företag som
uppfyller de beloppsmässiga kriterierna för nedstängningsstödet och andel
av omsättningstappet för stödperioden. Beräkningen bygger därefter på
antagandet att ca hälften av de företag som uppfyller de beloppsmässiga
kriterierna också ansöker om stödet. Antagandet om hur många företag
som kommer att ansöka om stödet bygger delvis på branschspecifika
utnyttjandegrader av tidigare stödperioder. Bedömningen är osäker.
Utfallen av tidigare stödperioder så här långt visar att ca hälften t.ex. i
hotell och restaurangbranschen faktiskt ansöker. Det finns emellertid
också skäl att andelen som ansöker kan komma att vara större än tidigare,
t.ex. att krisen har visat sig vara utdragen och att kännedomen om stödet
är större. Den sammanlagda offentligfinansiella effekten av föreslaget om
nedstängningsstöd kan beräknas uppgå till 2,6 miljarder kronor per månad.
Enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner är den beräknade
effekten en offentligfinansiell bruttoeffekt, dvs. den direkta effekten på
den offentliga sektorns finansiella sparande till följd av en regeländring.
Vid beräkningen av offentligfinansiella effekter till följd av förändrade
skatte- och avgiftsregler beräknas i vissa fall även s.k. indirekta effekter.
Dessa uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter
eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna.
Summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna utgör den

s. 23 Kontrollera mot PDF

offentligfinansiella nettoeffekten. De företag som får nedstängningsstöd
ska ta upp stödet som en skattepliktig inkomst i inkomstslaget
näringsverksamhet. Det gör att skattebasen för företagens inkomstskatt
ökar. I den utsträckning som företagen redovisar ett positivt resultat 2021
kommer skatteintäkterna från skatt på företagsvinster (från aktiebolagen)
och kommunal och statlig inkomstskatt (från delägare i handelsbolag och
enskilda näringsidkare) att öka. I den utsträckning företagen redovisar ett
negativt resultat kommer de förluster företagen kan rulla framför sig bli
mindre. Detta påverkar åtgärdens sammanlagda effekt på de offentliga
finanserna, som därigenom blir lägre.
Den offentligfinansiella effekten är osäker. Även om grunduppgifterna
för företagen från FRIDA är av god kvalitet är beräkningen avhängig av
hur många av de företag med omsättningstapp som kommer att söka
stödet, samt hur stora de fasta kostnaderna är. Om fler företag än väntat
ansöker om nedstängningsstöd och de faktiska fasta kostnaderna i dessa
företag är större än beräknat blir kostnaden för åtgärden högre och vice
versa.

5.3

Effekter för företagen

Förslaget gynnar företag som på grund av spridningen av det nya
coronaviruset drabbats av ekonomiska svårigheter och som uppfyller
kraven för nedstängningsstöd. Totalt bedöms 15 000 företag omfattas av
stödet avseende [XX]. De flesta av dessa företag är små. Cirka 25 procent
har upp till 10 anställda och ca 60 procent har mellan 10 och 49 anställda.
Resten har fler än 50 anställda.
Nedstängningsstödet lämnas som en andel av företagets fasta kostnader.
Andelen beräknas som 100 procent av företagets procentuella
omsättningsminskning på grund av nedstängningen för stödperioderna
2021. Stödet kan inte överstiga 75 miljoner kronor per företag per månad.
Detta takbelopp påverkar i huvudsak de största företagen som har höga
fasta kostnader och, om de slår i taket, som procentuellt sett inte får
kompensation i samma utsträckning som mindre företag även om de får
högre stödbelopp i absoluta tal jämfört med företag som inte slår i taket.
De ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset är
påtagliga i stora delar av den svenska ekonomin. Vissa branscher kommer
dock att drabbats extra hårt till följd av nedstängningen och stödet bedöms
därför i störst utsträckning ges till företag inom hotell- och restaurang,
resebranschen, detaljhandeln exklusive livsmedel, kultur och
nöjesbranschen, vissa delar av transportbranschen, samt annan
serviceverksamhet.
Syftet med nedstängningsstöd är att underlätta för företag som på kort
sikt har problem med att täcka sina fasta kostnader när intäkterna faller till
följd av covid-19-pandemin och nedstängningen. På så sätt undviks att
företag som i grunden är livskraftiga tvingas att lägga ner sin verksamhet
eller minska antalet anställda. Nedstängningsstöd kan beviljas om ett
företags omsättning i procentuella termer har fallit mer än 25 procent i
[XX] 2021. Detta tröskelvärde påverkar företagens konkurrensförhållanden. Ett företag som tappat strax under 25 procent av sin
23

opaginerad Kontrollera mot PDF

omsättning behandlas i och med detta på ett annat sätt än det företag som
tappat strax över 25 procent, trots att deras situation i praktiken är relativt
likartad. Denna problematik finns oavsett vilket tröskelvärde som väljs.
Nivån får anses vara en lämplig avvägning, eftersom ett mindre
omsättningstapp är något som ett företag i normalfallet bör kunna hantera.
Förslagets positiva konsekvenser för företagssektorn bedöms överstiga
den gränsproblematik som ett tröskelvärde för med sig. Stödet kan sökas
av företag i alla branscher och organisationsformer, och påverkar därför
inte konkurrensförhållandena mellan företag i denna dimension.
Reglerna är inte utformade på ett sätt som bedöms medföra att särskild
hänsyn behöver tas till små företag. Reglerna har en generell utformning
som innebär att den mängd information ett företag behöver lämna ökar
med verksamhetens omfattning. Det medför att mindre företag i de allra
flesta fall behöver lämna en mindre mängd information än större företag.
Företag som inte haft en omsättning under 2019 har enligt förslaget ingen
referensmånad att hänvisa till. Dessa företag kommer därmed inte kunna
ta del av detta stöd eftersom de inte kan anses ha haft en
omsättningsminskning. Det innebär att nystartade företag som drabbats av
de ekonomiska följderna av det nya coronaviruset kan hamna i en svårare
situation än företag som startats innan augusti 2019.

5.3.1

24

De administrativa kostnaderna beror på
företagens storlek och nivån på stödet

För att få del av nedstängningsstödet måste en ansökan lämnas in till
Skatteverket. Ansökan lämnas elektroniskt och ska innehålla uppgifter om
omsättning i [XX] 2021 respektive 2019 samt uppgifter om de fasta
kostnader som stödet avser. Många företag kan också behöva lämna
ytterligare uppgifter, såsom försäkringsersättning eller annat statligt stöd
för förlorad omsättning. Företag som ingår i en koncern måste även lämna
vissa uppgifter om andra koncernföretag. Om det sökta
nedstängningsstödet uppgår till minst 100 000 kronor är ett krav att
uppgifterna intygas av revisor. Vidare krävs s.k. bestyrkandeintyg för
ansökningar som uppgår till minst 3 000 000 kronor för respektive
stödperiod (se avsnitt 4.3).
Företagens kostnader består av den tid som får läggas på att samla in den
information som krävs och att sammanställa den i en ansökan samt i
förekommande fall de direkta kostnaderna för intyg från revisor.
Tidsåtgången för att samla in nödvändig information och att
sammanställa den i ansökan till Skatteverket är svår att bedöma. Det bör
dock vara stor skillnad i tidsåtgång mellan olika företag. För ett mindre
företag som endast behöver lämna uppgifter om minskad omsättning och
fasta kostnader bör tidsåtgången vara begränsad. För företag som ingår i
en koncern och där det finns ytterligare information som är relevant för
nedstängningsstödet är det troligt att sammanställningen fordrar flera
timmars arbete. Med beaktande av de stora inbördes skillnaderna i den
grupp företag som är berättigade till stöd, bedöms tidsåtgången för att
uppfylla kraven i ansökan ligga i ett brett tidsspann. Det har sedan
omställningsstödet infördes framkommit uppgifter som tyder på att den
tidigare tidsuppskattningen var i underkant. Tidsåtgången för de allra

s. 25 Kontrollera mot PDF

flesta företag bedöms dock uppgå till mellan 1 timme och 15 timmar.
Sannolikt finns ett fåtal företag som behöver lägga ned betydligt fler
timmar än så, men de bör vara så få att de inte påverkar den genomsnittliga
kostnaden mer än marginellt.
Den genomsnittliga timkostnaden beräknas i enlighet med
Tillväxtverkets rekommendation (Tillväxtverket, Ekonomiska effekter av
nya regler – Så beräknar du företagens kostnader). Bedömningen är att en
jurist eller kvalificerad ekonom utför den informationsinsamling och
sammanställning som är nödvändig för en komplett ansökan. Den
genomsnittliga månadslönen för en affärs- och företagsjurist uppgår enligt
SCB:s statistik över genomsnittlig månadslön 2019 till 58 800 kronor.
Enligt Tillväxtverket ska den genomsnittliga månadslönen multipliceras
med schablonvärdet 1,84 som inkluderar semesterersättning,
arbetsgivaravgifter och en overheadkostnad. Om det antas att tiden för den
löpande hanteringen varierar mellan 1 timme och 15 timmar för alla
företag, motsvarar kostnaden mellan 1/160 och 15/160 av en genomsnittlig
månadslön. Kostnaden för en ansökan kan därmed beräknas till mellan
680 kronor (58 800 x 1,84 / 160 ≈ 680) och 10 100 kronor (58 800 x 1,84
x 15 / 160 ≈ 10 100).
Det totala antalet företag som är berättigade till nedstängningsstöd
beräknas uppgå till ca 15 000. Den uppskattade tidsåtgången bedöms för
de allra flesta företag ligga inom tidsspannet 1 till 15 timmar. Det är dock
rimligt att utgå från att det är fler företag som ligger i den lägre delen av
tidsspannet än i det högre. En mycket grov uppskattning är att den
genomsnittliga tidsåtgången uppgår till 4 timmar. Med den osäkerhet som
råder i denna uppskattning kan de samlade kostnaderna uppskattas till ca
41 miljoner kronor ([15 000] x 680 x 4 ≈ 41 miljoner).
Utöver kostnaden i tid för att samla in relevant information och
sammanställa den tillkommer kostnaden för revisorsintyg för företag vars
stöd överstiger 100 000 kronor. Bedömningen är att ca 20 procent av de
företagen kommer att vara berättigade till ett stöd av en sådan storlek att
revisorsintyg krävs. Vidare kommer mindre än 1 procent av de företagen
som är berättigade till nedstängningsstöd att behöva lämna s.k.
bestyrkandeintyg. Sedan förslaget om omställningsstödet avseende
perioden mars-juli utformades har det framkommit uppgifter som tyder på
att kostnaderna för revisorsintyg varierar stort mellan olika företag och att
kostnadernas storlek beror på en mängd individuella faktorer. På grund av
att förutsättningarna ser så olika ut mellan olika företag och att
kostnaderna för revisorsintyg inte förefaller ha något samband med stödets
storlek, företagets storlek eller någon annan faktor som kan användas för
att kategorisera företag, är det inte möjligt att med rimlig säkerhet
uppskatta den genomsnittliga kostnaden för revisorsintyg. Det är därmed
heller inte möjligt att uppskatta den totala kostnaden för revisorsintyg. Det
är dock troligt att kostnaden för revisorsintyg för många företag, som redan
tidigare har blivit bedömda av en revisor, är lägre denna gång om den nya
ansökan liknar den tidigare.

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.4

Effekter för makroekonomin och
sysselsättningen

Nedstängningsstödet bedöms leda till att färre företag lägger ned sin
verksamhet jämfört med om stödet inte genomförs. Eftersom fler företag
bedöms överleva till följd av stödet bedöms det bidra till att färre personer
förlorar sina arbeten som en följd av spridningen av coronaviruset. För
många mindre företag kan stödet bidra till att de i högre grad har möjlighet
att behålla personalen under perioden som inkomstbortfallet varar. I
kombination med andra stödåtgärder bidrar stödet till att företag får bättre
förutsättningar att klara den period av ekonomiska påfrestningar som följer
av coronaviruset. Att färre personer förlorar sitt jobb bidrar också till att
hålla uppe hushållens konsumtion och den allmänna efterfrågan i
ekonomin. I det perspektivet utgör åtgärden en del av de samlade
ansträngningarna att förhindra en mer varaktig ökning av arbetslösheten.

5.5

Effekter för enskilda

Det är i första hand två grupper av individer som bedöms gynnas av
förslaget. En grupp utgörs av ägare av företag som får nedstängningsstöd
och på så sätt kan undvika konkurs. En annan grupp utgörs av personer
som kan förväntas kunna bibehålla eller återgå till sysselsättning på grund
av deras arbetsgivare har fått nedstängningsstöd.
Stödet medför även att konsumenterna kan ta del av ett bredare utbud än
vad som hade varit fallet om verksamheter, som i grunden är livskraftiga,
hade tvingats lägga ner. Detta gäller särskilt utbudet inom de branscher
som antas drabbas särskilt hårt som hotell- och restaurangbranschen,
resebranschen, detaljhandeln exklusive livsmedel, kultur- och
nöjesbranschen, transport, samt annan serviceverksamhet.

5.6

Effekter för offentlig sektor

Förslaget bedöms inte få några direkta konsekvenser för den kommunala
självstyrelsen eller för kommunernas organisation och verksamhet. I den
utsträckning stödet ges till enskilda näringsidkare eller delägare i
handelsbolag påverkar stödet kommunernas skatteintäkter eftersom stödet
ska tas upp som en skattepliktig inkomst i inkomst av näringsverksamhet.
I den utsträckning nedstängningsstöd innebär att berörda företag bidrar till
fortsatt verksamhet bidrar det till att vidmakthålla den kommunala
sektorns skatteintäkter. Nedstängningsstödet bedöms vidare kunna
innebära stabilare sysselsättning

5.7

26

Fördelningseffekter

Förslaget påverkar inkomstfördelningen dels genom effekten på
företagsägarnas inkomster, dels genom effekten på de anställdas
arbetsinkomster.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Ägare av företag som berörs av nedstängningsstödet gynnas i den
utsträckning förslaget har en positiv effekt på företagens resultat. Ägandet
av denna typ av kapitaltillgångar är koncentrerat till personer i den övre
delen av inkomstfördelningen, vilket innebär att inkomstskillnaderna
sannolikt ökar jämfört med en situation utan nedstängningsstöd.
Effekten på de anställdas arbetsinkomster bedöms dock verka i motsatt
riktning, dvs. i riktning mot minskade inkomstskillnader jämfört med en
situation utan nedstängningsstöd. Givet att nedstängningsstödet
medverkar till att färre förlorar sin arbetsinkomst kommer förslaget bidra
till en jämnare fördelning av arbetsinkomsterna i befolkningen jämfört
med en situation utan nedstängningsstöd.
Effekten av nedstängningsstödet på företagsägarnas respektive de
anställdas arbetsinkomster bedöms således påverka inkomstfördelningen i
olika riktning, och den sammantagna effekten är därför oklar. I den mån
åtgärden bidrar till att förhindra en mer varaktig ökning av arbetslösheten
bedöms åtgärden ha en viss bestående effekt på inkomstfördelningen.

5.8

Effekter för jämställdheten

Kvinnor och män kan påverkas av förslaget såväl i egenskap av
företagsägare som i egenskap av anställda.
Förslaget är direkt riktat mot företag och gynnar därmed företagsägarna.
Eftersom män är överrepresenterade som företagare indikerar det att
förslaget, i detta avseende, kan komma att beröra män i högre utsträckning
än kvinnor.
När det gäller förslagets påverkan på anställda så bedöms
nedstängningsstödet bidra till att färre personer förlorar sina arbeten
tillfälligt eller permanent i följderna av spridningen av coronaviruset.
Sverige har en tydligt könssegregerad arbetsmarknad sett till
sektorstillhörighet. Kvinnor arbetar i större utsträckning i den offentliga
sektorn och män i större utsträckning i den privata sektorn. Eftersom män
är överrepresenterade bland anställda i privat sektor indikerar det att
förslaget, även i detta avseende, kan komma att beröra män i högre
utsträckning än kvinnor.

5.9

Effekter för myndigheter och domstolar

Skatteverket är den myndighet som prövar ansökningar om
nedstängningsstöd och utövar efterkontrollen av stödet. Totalt bedöms ca
15 000 företag omfattas av nedstängningsstödet för [XX]. Av dessa
bedöms flertalet ansöka om stödet. Skatteverket kommer att få ökade
kostnader för hantering och kontroll av ansökningar, it-utveckling och
informationsinsatser med anledning av förslagen. De tillkommande
utgifterna beräknas uppgå till 60 miljoner kronor. Utgifterna beräknas
rymmas inom anvisade medel.
Skatteverkets beslut kommer att kunna överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Det är i nuläget svårt att bedöma i vilken omfattning
som måltillströmningen kommer att öka. Det finns skäl att utgå från att

27

s. 28 Kontrollera mot PDF

endast ett mindre antal beslut om nedstängningsstöd kommer att
överklagas. Mot bakgrund av att det förutsätts en skyndsam handläggning
i ett inledande skede så att stödet snabbt kommer de sökande till del finns
det däremot anledning att tro att en större andel av besluten om återkrav
kommer att överklagas. Besluten om nedstängningsstöd och besluten om
återkrav bedöms sammanlagt uppgå till ca 20 mål i förvaltningsrätterna.
Därutöver tillkommer ett mindre antal mål om t.ex. anstånd,
betalningssäkring och företrädaransvar. Eventuella merkostnader för de
allmänna förvaltningsdomstolarna ska hanteras inom befintliga
ekonomiska ramar. Regeringen avser dock att noga följa utvecklingen av
vilka effekter som förslagen får för domstolarnas del.
Det kan antas att ett antal beslut om återkrav av nedstängningsstöd
kommer att överlämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning.
Eftersom straffbestämmelserna i lagen om omställningsstöd blir
tillämpliga på stödet bedöms förslaget även leda till ett antal ärenden för
Ekobrottsmyndigheten
och
i
viss
utsträckning
även
för
Åklagarmyndigheten. Förslaget bedöms även kunna medföra en
begränsad kostnadsökning för Kriminalvården i form av ett antal ärenden
om straffverkställighet. Eventuella merkostnader för dessa myndigheter
ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

5.10

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Vid utformningen av stöd till företag måste EU:s statsstödsregler särskilt
beaktas. Förslaget utgör i statsstödshänseende en ny stödordning som
måste anmälas i enlighet med EUF-fördraget.
Stödet bedöms vara förenligt med artikel 107.2 b i EUF-fördraget.
Förslaget bedöms också vara förenligt med EU-rätten i övrigt.

28

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.