Höjd spelskatt Fi2023/02665
2023-10-09 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Promemoria Höjd spelskatt Fi2023/02665 (Finansdepartementet, 2023-10-09)
Dokumentets text
Finansdepartementet
Fi2023/02665
Skatte- och tullavdelningen
Höjd spelskatt
Oktober 2023
1
Innehållsförteckning
2
1
Inledning ...........................................................................................3
2
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1139) om skatt på
spel ....................................................................................................4
3
Bakgrund och gällande rätt ...............................................................5
4
Höjd skatt på spel ..............................................................................5
5
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .....................................6
6
Konsekvensanalys .............................................................................7
7
Författningskommentar ...................................................................11
1
Inledning
Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag
till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.20) aviserat att skatten på
spel bör höjas. Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse
mellan regeringen och Sverigedemokraterna. I promemorian föreslås att
punktskatten på spel höjs från 18 procent till 22 procent av behållningen
för varje beskattningsperiod.
Förslaget medför ändringar i lagen (2018:1139) om skatt på spel.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
3
2
Förslag till lag om ändring i lagen
(2018:1139) om skatt på spel
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (2018:1139) om skatt på spel ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9§
Spelskatt ska betalas med
18 procent av behållningen för en
beskattningsperiod.
Spelskatt ska betalas med
22 procent av behållningen för en
beskattningsperiod.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.
4
3
Bakgrund och gällande rätt
Spelmarknaden i Sverige omreglerades den 1 januari 2019. En ny
spelreglering infördes då bl.a. genom införande av spellagen (2018:1138).
Regleringen på spelmarknaden bygger på ett licenssystem som innebär att
alla som tillhandahåller spel på den svenska spelmarknaden ska ha
spellicens i Sverige. Vidare var avsikten att aktörer utan licens ska stängas
ute från den svenska spelmarknaden.
I samband med omregleringen av spelmarknaden infördes lagen
(2018:1139) om skatt på spel (LSS). Enligt 1 § LSS ska spelskatt betalas
till staten för sådant licenspliktigt spel som tillhandahålls av en
licenshavare enligt spellagen. Av 2 § LSS framgår dock att från spelskatt
undantas spel enligt 6 kap. i spellagen. Det innebär att spelskatt inte tas ut
på licenspliktiga spel som är förbehållna allmännyttiga ändamål. Spel som
anordnas med licens enligt andra kapitel i spellagen, dvs. på den
konkurrensutsatta spelmarknaden och de delar av marknaden där staten
har behållit sin monopolställning, beskattas således oavsett vem som är
licenshavare för spelet. Det gäller bl.a. kasinospel, onlinebingo,
penningautomater och värdeautomater.
Spelskatt ska betalas med 18 procent av behållningen för en
beskattningsperiod, enligt 9 § LSS. Av 7 § LSS framgår att behållningen
för en beskattningsperiod beräknas som skillnaden mellan de
sammanlagda insatserna och de sammanlagda utbetalningarna till
spelarna. Detta gäller insatser i och utbetalningar från onlinespel i de fall
spelaren bor eller stadigvarande vistas i Sverige. Detta gäller även vid
deltagande i annat spel än onlinespel, om spelet tillhandahålls på svenskt
territorium. En beskattningsperiod utgörs av en kalendermånad, enligt 8 §
LSS.
4
Höjd skatt på spel
Promemorians förslag: Punktskatten på spel höjs från 18 till
22 procent av behållningen för varje beskattningsperiod.
Skälen för promemorians förslag: Ett av syftena med dagens
spelreglering, liksom en del av målet för spelpolitiken, är att värna
överskottet från spelverksamhet till det allmänna, genom att det bidrar till
finansieringen av statlig verksamhet (se prop. 2017/18:220 s. 242 och
prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94). Med undantag för
spel som är förbehållet för allmännyttiga ändamål beskattas licenspliktigt
spel enligt lagen om skatt på spel. Punktskatt tas enligt denna lag ut med
18 procent av behållningen för varje beskattningsperiod. En
beskattningsperiod utgörs av en kalendermånad.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag
till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.20) aviserat att skatten på
spel bör höjas. En höjning av skatten på spel bör vara välavvägd för att
undvika att det uppstår en stor negativ påverkan på andelen spel som sker
5
opaginerad Kontrollera mot PDF
hos de företag som har licens för spel i Sverige. I propositionen En
omreglerad spelmarknad framgår Spellicensutredningens (Fi 2015:11)
slutsats att en skatt på drygt 20 procent kan anses vara förenlig med ett
syfte att uppnå en kanaliseringsgrad på minst 90 procent
(prop. 2017/18:220 s. 258). Att kanaliseringsgraden skulle uppgå till minst
90 procent är endast en bedömning av utredningen och utgör inte någon
beslutad målsättning för spelområdet (prop. 2022/23:33 s. 13). I
propositionen En omreglerad spelmarknad föreslogs en lägre skattenivå än
20 procent av försiktighetsskäl. Den nuvarande skattesatsen på 18 procent
har gällt sedan den svenska spelmarknaden omreglerades 2019.
Omregleringen har bl.a. inneburit att spelmarknaden stabiliserats och att
kanaliseringsgraden har ökat betydligt (se Statskontorets rapport 2022:5
s. 23–24 och 85–88). Därtill har ett flertal åtgärder vidtagits för att stänga
ute olicensierat spel från den svenska marknaden som har trätt i kraft under
2023. Det har bl.a. införts ett förbud mot att främja olovligt spel
(se prop. 2021/22:242, bet. 2022/23:KrU2, rskr. 2022/23:29). Spelinspektionen har fått fler verktyg att använda vid tillsyn, såsom möjlighet att köpa
speltjänster online under dold identitet. Vidare har det införts en möjlighet
för regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet för betaltjänstleverantörer att lämna vissa uppgifter till Spelinspektionen vid
betalningsförmedling av insatser och vinster från olicensierat spel
(se prop. 2022/23:33, bet. 2022/23:KrU7, rskr. 2022/23:189). Regeringen
har meddelat sådana föreskrifter i spelförordningen (2018:1475). För att
säkerställa att åtgärderna får effekt har regeringen i Budgetpropositionen
för 2024 föreslagit en utökning av Spelinspektionens anslag (se prop.
2023/24:1 utg.omr. 17 avsnitt 18). Skälen för försiktighet vid sättandet av
skattenivån bör således inte vara lika starka nu som vid omregleringen. En
höjning från 18 till 22 procent bedöms mot denna bakgrund vara lämplig
för att förstärka finansieringen av statlig verksamhet, utan att det leder till
en för stor påverkan på företagen och skattebasens storlek. Punktskatten
på spel föreslås därför höjas från 18 till 22 procent.
5
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser
Promemorians förslag: Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2024.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.
6
Promemorians förslag: Det bedöms vara angeläget att den höjda
spelskatten träder i kraft så snart som möjligt. Samtidigt behöver aktörerna
på spelmarknaden viss tid för anpassning inför höjningen av spelskatten.
Mot den bakgrunden föreslås att lagändringen ska träda i kraft den
1 juli 2024.
För att klargöra vilken skattesats som ska tas ut för äldre
beskattningsperioder bör även övergångsbestämmelser införas. De äldre
bestämmelserna bör fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet. Det föreslås därför att det samtidigt införs
övergångsbestämmelser som innebär att spelskatt fortfarande betalas med
18 procent av behållningen för de kalendermånader som infaller före den
1 juli 2024.
6
Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som
bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av
förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och
avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets
beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser
och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och
företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. I detta fall
bedöms dock den föreslagna skattehöjningen i viss utsträckning leda till
beteendeförändringar.
Syfte och alternativa lösningar
Syftet med förslaget är att förstärka finansieringen av statlig verksamhet
när skälen för försiktighet vid bestämmandet av skattenivån inte är lika
starka som vid omregleringen av spelmarknaden. Den föreslagna
höjningen av spelskatten bedöms vara välavvägd för att det inte ska uppstå
en stor negativ påverkan på andelen spel som sker hos företag med
spellicens i Sverige. Det finns dock fortfarande skäl till viss försiktighet
vid fastställande av skattenivån. Detta eftersom det inte kan uteslutas att
en större höjning av spelskatten, t.ex. med en skattesats som uppgår till
30 procent, kan innebära en påtaglig effekt på såväl kanalisering som på
skatteintäkterna från spelande i Sverige. Någon alternativ lösning har
således inte identifierats.
Offentligfinansiella effekter
En höjning av skattenivån på spel med 4 procentenheter, från 18 till
22 procent, bedöms öka statens skatteintäkter med 0,27 miljarder kronor
2024 (halvårseffekt), åren därefter bedöms skatteintäkterna öka med
0,54 miljarder kronor per år (se tabell 1).
Tabell
Mil
Effekt från
Bruttoeffekt
2024
Nettoeffekt
2024
Nettoeffekt
2025
Nettoeffekt
2026
Varaktig
effekt
2024-07-01
0,48
0,27
0,54
0,54
0,54
I beräkningen antas att skattehöjningen i viss utsträckning leder till att
skattebasen minskar. Den litteraturgenomgång som presenteras i
7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Spellicensutredningen (SOU 2017:30) indikerar ett relativt stort intervall
för olika skattningar av spelefterfrågans priselasticitet, från jämförelsevis
prisokänslig till en väldigt priskänslig efterfrågan. Samtidigt har det inte
framkommit att den skattehöjning som genomfördes i Danmark 2021 har
haft någon tydlig effekt på skattebasen. Priskänsligheten torde vidare
variera för olika spelformer, samt på kort och lång sikt. Åtgärder har även
vidtagits för att försvåra för spelande hos bolag som inte har nödvändig
spellicens i Sverige, dvs. behållning som inte träffas av skatten på spel.
Vad som är ett rimligt antagande om priselasticitet för den svenska
spelmarknaden är dock sammantaget oklart. Priselasticiteteten antas i
beräkningen till -0,5, dvs. en prisokänslig efterfrågan på spel, och
påverkan på skattebasen antas ske direkt. Bedömningen är att en
procentuellt sett relativt stor skatteförändring kan förväntas påverka
skattebasen negativt. Samtidigt bör effekten på skattebasen inte vara
avsevärd, åtminstone inte i närtid. Med andra ord, skatteintäkterna antas
öka när skattenivån höjs, men skattebasen förväntas samtidigt minska
något.
I beräkningarna tas också hänsyn till att den största aktören på
spelmarknaden, AB Svenska Spel, är ett statligt bolag. Det överskott som
Svenska Spel årligen levererar in till statskassan antas minska
proportionellt med punktskattekostnaden, dvs. statens totala intäkt från
Svenska Spel bedöms, allt annat lika (utöver de effekter som ett förändrat
beteende hos spelarna medför), inte påverkas. Därutöver tas hänsyn till
bolagsskatteeffekt för Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Övriga
aktörer antas, i allt väsentligt, inte inkomstbeskattas i Sverige. Dessa
aktörer bedöms därför endast betala spelskatt (bruttoeffekten är därmed
densamma som nettoeffekten).
Effekter för företagen
8
Enligt Spelinspektionen hade 63 aktörer i augusti 2023 en aktiv licens för
kommersiellt onlinespel eller vadhållning. Därutöver har 21 aktörer licens
för landbaserade kommersiella spel (t.ex. restaurangkasinon), 2 aktörer
licens för spel på fartyg i internationell trafik samt 2 aktörer licens för
statligt spel. Sammantaget bedöms därmed 88 aktörer påverkas av
föreslagen skattehöjning.
Storleken på företagen varierar avsevärt. Den största aktören på
spelmarknaden är statliga Svenska Spel, vars dotterbolag Casino
Cosmopol AB är den andra statliga licenshavaren. Svenska Spels
marknadsandel har minskat något efter det att spellicenssystemet infördes
men uppskattades av Statskontoret i rapporten Utvärdering av
omregleringen av spelmarknaden (2022:5) 2021 till 29 procent av den
totala omsättningen på spelmarknaden (inkl. spelföretag utan licens), som
under året uppgick till 28,4 miljarder kronor. En annan betydande aktör är
hästsportens spelbolag Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Med
utgångspunkt i hur stor andel av spelskatten som respektive aktör betalar
kan Svenska Spels marknadsandel på den reglerade spelmarknaden 2022
uppskattas till 36 procent och ATG:s till 23 procent. Övriga aktörer
svarade 2022 därmed för resterande 41 procent av skatteintäkterna.
Enligt Statskontoret svarade de fem största licenshavarna, av totalt 66
aktörer, i slutet av 2021 för 67 procent av omsättningen för kommersiella
onlinespel och vadhållning. Nästa fem aktörer i storleksordning bedömdes
då av Statskontoret svara för 12 procent av omsättningen. Övriga 56
aktörer bedömdes därmed stå för drygt 20 procent av den totala
omsättningen för kommersiella onlinespel och vadhållning. Den samlade
bilden av den reglerade och konkurrensutsatta spelmarknaden är därmed
att det finns ett fåtal stora aktörer som svarar för en hög andel av spelandet
och ett flertal aktörer med relativt låga marknadsandelar. Enligt
Statskontoret har fördelningen mellan stora och små aktörer varit ungefär
densamma sedan slutet av 2019. De senaste åren har antalet aktörer som
erbjuder kommersiellt onlinespel eller vadhållning minskat något
samtidigt som totalomsättningen och skatteintäkterna har ökat. Därmed
bedöms det primärt vara mindre aktörer som har lämnat marknaden.
Sammansättningen av statens intäkter från spelmarknaden har
förändrats i och med omregleringen, tidigare bestod intäkterna till
huvuddelen av inlevererat överskott från Svenska Spel och det var i allt
väsentligt endast ATG (lotteriskatt) och restaurangkasinon (skatten på
spelbord) som betalade skatt. Efter omregleringen kommer intäkterna i
huvudsak från skatten på spel även om Svenska Spel normalt fortsatt
levererar in betydande intäkter från sitt överskott (jämför figur 1).
Figur 1 Statens intäkter från spelmarknaden och kanalisering 2015–2022
Källor: Finansdepartementet, Spelinspektionen, Statskontoret, Svenska Spel, och ATG.
Förslaget bedöms påverka fördelningen mellan överskott och skatt för
Svenska Spel och leda till att skatteandelen ökar, men det samlade uttaget
från koncernen förväntas i princip vara oförändrat. För ATG påverkas det
totala skatteuttaget och för övriga aktörer, som i allt väsentligt inte bedöms
betala någon bolagsskatt i Sverige, ökar kostnaden för skatt på spel. Givet
att marginalerna för onlinespel och vadhållning bedöms vara begränsade
förväntas skattehöjningen, åtminstone delvis, resultera i att
återbetalningsgraden för onlinespel för berörda aktörer kommer att
minska. Det vill säga, skattehöjningen förväntas i hög grad övervältras till
spelarna i termer av ett högre pris på spel. Det medför att de berörda
företagens konkurrenssituation för framför allt kommersiellt onlinespel
9
och vadhållning riskerar försämras gentemot aktörer som agerar utanför
den svenska spelregleringen. Det samlade uttaget av spelskatt beräknas
öka med 953 miljoner kronor per år, men eftersom delar av de ökade
skattekostnaderna innebär en ökad beskattning av det statliga bolaget
Svenska Spel och punktskatten är en avdragsgill kostnad för ATG, som är
den andra aktör som bedöms betala bolagsskatt, beräknas de berörda
företagens nettokostnad öka med 539 miljoner kronor på årsbasis.
Kanaliseringsgraden, dvs. den andel av det totala spelandet på den
konkurrensutsatta marknaden som sker hos spelföretag med licens i
Sverige, förväntas sammantaget påverkas negativt då spelarna i viss
utsträckning förväntas anpassa sitt beteende till den högre prisnivån.
Därför förväntas den totala behållningen från de konkurrensutsatta spelen
minska. Det är därför angeläget att arbetet mot olaglig spelverksamhet
förstärks så att en hög andel spel fortsatt sker hos spelföretag som följer
svensk spellagstiftning. I budgetpropositionen för 2024 föreslås ökade
anslag för Spelinspektionen och Finansinspektionen för att bl.a. förstärka
arbetet mot olaglig spelverksamhet. Ökade medel för tillsyn tillsammans
med de regeländringar som har genomförts på senare tid för att försvåra
för spel hos bolag utan nödvändig licens, t.ex. genom regeringens
proposition Åtgärder för att säkerställa en sund och säker spelmarknad
(prop. 2022/23:33), bedöms bidra till att stärka incitamenten för spelbolag
att verka inom ramen för den svenska spelregleringen.
Eftersom förslaget innebär en ändring av skattenivån för en befintlig
skatt bedöms inte aktörernas administrativa börda nämnvärt påverkas.
Förslaget påverkar också spelbolag av olika storlek på motsvarande sätt.
Åtgärder särskilt riktade mot mindre aktörer på spelmarknaden bedöms
därför inte vara motiverade.
Effekter för enskilda
För enskilda spelare bedöms den föreslagna skattehöjningen leda till ett
högre pris på spel hos licenserade spelbolag som agerar på den
konkurrensutsatta delen av marknaden. Relativprisförändringen antas leda
till vissa beteendeförändringar genom ett ökat spelande hos spelbolag som
agerar utanför den svenska spelregleringen eller genom minskat spelande.
Effekter för statliga myndigheter och de allmänna
förvaltningsdomstolarna
Förslaget bedöms inte kräva informationsinsatser utöver de som normalt
sker vid lagändringar. De förändringar som Skatteverket behöver göra
ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad
lagstiftning och kostnaderna kan hanteras inom befintliga ekonomiska
ramar.
Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka
arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslaget
förväntas inte medföra ökade kostnader för andra statliga myndigheter.
Förslagets förenlighet med EU-rätten
10
Bestämmelserna i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006
om ett gemensamt system för mervärdesskatt utgör inte hinder för
förslaget om en förändrad skattesats (se prop. 2017/18:220 s. 257).
Förslaget bedöms även i övrigt vara förenligt med EU-rätten.
Förslagets förenlighet med målet på spelmarknaden
Målet för spelmarknaden är en sund och säker spelmarknad under offentlig
kontroll, som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda
förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering
genom intäkter från spel. De negativa konsekvenserna av spelande ska
minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska
omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas för
kriminell verksamhet (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr.
2017/18:363). Förslaget bedöms vara förenligt med målet för
spelmarknaden.
Övriga effekter
Baserat på undersökningar som genomförts av Spelinspektionen
(Spelvanor online 2023) och Folkhälsomyndigheten (Swedish
longitudinal gambling study 2021) bedöms förslaget påverka fler män än
kvinnor, då fler män än kvinnor spelar på licenspliktiga spelformer.
Spelande, i bredare form inkluderande även fysiska spel såsom skraplotter,
bedöms förekomma bland individer med lägre inkomster i samma
utsträckning som bland dem med högre inkomster (se Skop, Rapport till
Spelinspektionen, november 2022). Statistiken om förekomsten av spel
innehåller inte någon information om hur stora belopp som omsätts av
olika spelande grupper, vilket gör att vidare slutsatser inte kan dras med
någon större säkerhet.
ATG ägs av trav- och galoppsportens huvudorganisationer; Svensk
Travsport (majoritetsägare) och Svensk Galopp. Eftersom förslaget
innebär att beskattningen av ATG:s behållning ökar leder det, allt annat
lika, till minskade överskott som kan återföras till trav- och galoppsporten.
Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka sysselsättningen, inflationen
eller ge upphov till miljöeffekter. Förslaget bedöms inte direkt påverka
kommuner och regioner. Förslaget bedöms inte heller påverka den
kommunala självstyrelsen.
7
Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1139) om
skatt på spel
9 § Spelskatt ska betalas med 22 procent av behållningen för en
beskattningsperiod.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om skattesatsen för spelskatt.
Ändringen innebär att spelskatt ska betalas med 22 procent av
behållningen för en kalendermånad, i stället för 18 procent.
11
Övervägandena finns i avsnitt 4.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.
Av den första punkten framgår att ändringarna träder i kraft den
1 juli 2024. Det innebär att den nya skattesatsen ska tillämpas därefter.
Av den andra punkten framgår att äldre bestämmelser fortfarande gäller
för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det innebär
att spelskatt tas ut med 18 procent av behållningen för de
beskattningsperioder som infaller före juli 2024.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
12
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.