Uppgiftsskyldighet för myndigheter och auktoriserade sammanslutningar för förmedling av barn från utlandet samt stärkt skydd för enskildas uppgifter i Adoptionskommissionens verksamhet S2023/02222
2023-07-07 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Promemoria Uppgiftsskyldighet för myndigheter och auktoriserade sammanslutningar för förmedling av barn från utlandet samt stärkt skydd för enskildas uppgifter i Adoptionskommissionens verksamhet S2023/02222 (Socialdepartementet, 2023-07-07)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Promemoria
2023-07-06
S2023/02222
Socialdepartementet
Enheten för socialtjänst och funktionshinderspolitik
Uppgiftsskyldighet för myndigheter och auktoriserade
sammanslutningar för förmedling av barn från utlandet samt
stärkt skydd för enskildas uppgifter i Adoptionskommissionens
verksamhet
Innehåll
1
Sammanfattning .......................................................... 4
2
Författningsförslag ....................................................... 5
2.1
Förslag till lag om skyldighet att lämna uppgifter till
Adoptionskommissionen ......................................................... 5
2.2
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) ........................................................ 6
3
Uppdraget att granska Sveriges internationella
adoptionsverksamhet.................................................... 8
3.1
Adoptionskommissionens utredningsuppdrag....................... 8
3.2
Tillämpliga sekretessregler ....................................................... 9
3.2.1
Rätten att ta del av allmänna handlingar .................. 9
3.2.2
Allmänna bestämmelser om sekretess och
tystnadsplikt ............................................................ 10
3.2.3
Sekretess hos Adoptionskommissionen ................ 11
3.3
Skrivelse från Adoptionskommissionen ............................... 13
4
Nya bestämmelser om uppgiftsskyldighet och
sekretess .................................................................. 14
4.1
En uppgiftsskyldighet bör införas ......................................... 14
4.2
En ny sekretessbestämmelse för uppgifter hos
Adoptionskommissionen ....................................................... 20
4.3
Personuppgiftsbehandling ..................................................... 26
2
5
Ikraftträdande ........................................................... 32
6
Konsekvenser ............................................................ 33
7
Författningskommentar .............................................. 36
7.1
Förslaget till lag om skyldighet att lämna uppgifter till
Adoptionskommissionen ....................................................... 36
7.2
Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400)....................................................... 37
3
1
Sammanfattning
I promemorian föreslås en ny lag om skyldighet för myndigheter
och auktoriserade sammanslutningar för förmedling av barn från
utlandet för adoption att lämna uppgifter till Adoptionskommissionen (S 2021:08). Uppgiftsskyldigheten innebär att
myndigheter och auktoriserade sammanslutningar, på begäran av
Adoptionskommissionen ska lämna uppgifter som de förfogar över,
om Adoptionskommissionen behöver uppgifterna för att fullgöra
sitt utredningsuppdrag i den del som avser kartläggning och analys
av adoptionsverksamheten.
Vidare föreslås att en ny sekretessreglering införs i offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) till skydd för uppgifter om enskilda i
Adoptionskommissionens verksamhet. Sekretessen ska gälla för
uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
hos Adoptionskommissionen i dess verksamhet som avser kartläggning och utredning av Sveriges internationella adoptionsverksamhet,
om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne
lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgifter i en allmän
handling föreslås att sekretessen ska gälla i högst 70 år.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.
4
2
Författningsförslag
2.1
Förslag till lag om skyldighet att lämna uppgifter
till Adoptionskommissionen
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Myndigheter och sådana sammanslutningar som är
auktoriserade för förmedling av barn från utlandet för adoption ska
på begäran av Adoptionskommissionen (S 2021:08) lämna uppgifter
som de förfogar över, om kommissionen behöver uppgifterna för att
fullgöra sitt utredningsuppdrag i den del som rör kartläggning och
analys av Sveriges internationella adoptionsverksamhet.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2024.
5
2.2
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att 42 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
42 kap.
9 §1
Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden hos
1. kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för
sådan granskning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller
men,
2. kommissionen för utvärdering av nationell krishanteringsförmåga med anledning av naturkatastrofen i Asien i dess verksamhet för sådan utvärdering, om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs,
3. kommissionen för granskning av regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå
frigivning av två svenska medborgare i utlandet (UD 2021:01) i dess
verksamhet för sådan granskning, om det kan antas att den enskilde
eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften
röjs,
4. sannings- och försonings4. sannings- och försoningskommissionen för granskning av kommissionen för granskning av
kränkningar och övergrepp mot kränkningar och övergrepp mot
tornedalingar,
kväner
och tornedalingar,
kväner
och
lantalaiset (Ku 2020:01) i dess lantalaiset (Ku 2020:01) i dess
verksamhet för sådan gransk- verksamhet för sådan granskning, om det kan antas att den ning, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående enskilde eller någon närstående
1
Senaste lydelse 2022:874
6
till denne lider skada eller men
om uppgiften röjs, och
5. sanningskommissionen för
kartläggning och granskning av
den politik som förts gentemot
samerna och dess konsekvenser
för
det
samiska
folket
(Ku 2021:02) i kommissionens
verksamhet för sådan granskning, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående
till denne lider skada eller men
om uppgiften röjs,
till denne lider skada eller men
om uppgiften röjs,
5. sanningskommissionen för
kartläggning och granskning av
den politik som förts gentemot
samerna och dess konsekvenser
för
det
samiska
folket
(Ku 2021:02) i kommissionens
verksamhet för sådan granskning, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående
till denne lider skada eller men
om uppgiften röjs, och
6. Adoptionskommissionen
(S 2021:08) i dess verksamhet
som avser kartläggning och
utredning av Sveriges internationella adoptionsverksamhet,
om det kan antas att den enskilde
eller någon närstående till denne
lider skada eller men om uppgiften
röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2024.
7
3
Uppdraget att granska Sveriges
internationella
adoptionsverksamhet
3.1
Adoptionskommissionens utredningsuppdrag
Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att ge en särskild utredare
i uppdrag att kartlägga och analysera hur regelverk, organisering och
processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har
fungerat tillbaka i tiden fram till i dag (dir. 2021:95). Utredningen
har antagit namnet Adoptionskommissionen (S 2021:08), härefter
även benämnd kommissionen.
Kommissionen ska bl.a. klargöra förekomsten av eventuella
oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet
och hur regeringen, berörda statliga myndigheter, kommuner,
auktoriserade sammanslutningar, ideella organisationer och andra
privata aktörer agerat och förhållit sig till eventuella oegentligheter
utifrån respektive aktörs ansvar och roll. Kommissionen ska särskilt
belysa oegentligheter som pekar på strukturella eller systematiska
problem som har funnits eller finns i dag.
Utredningsuppdraget omfattar perioden från mitten av 1900talet till nutid och avser alla former av adoptionsförmedling som
finns och har funnits inklusive olika former av privat och enskild
adoption där ingen egentlig förmedling sker. Kommissionen ska
fokusera på dels de ursprungsländer varifrån flest internationella
adoptioner till Sverige skett, dels de ursprungsländer där det finns
vetskap eller allvarliga misstankar om att det förekommit oegentligheter i adoptionsprocessen. Bland annat ska internationella
adoptioner till Sverige från Chile och Kina granskas.
I uppdraget ingår att bl.a. hämta in kunskap från adopterade,
adoptivföräldrar, berörda statliga myndigheter, kommuner,
8
regioner, auktoriserade sammanslutningar och adopterades intresseföreningar. I den mån det är möjligt ska kunskap och synpunkter
inhämtas från privatpersoner och nedlagda sammanslutningar som
tidigare förmedlat internationella adoptioner till Sverige.
Det ingår inte i uppdraget att granska individuella adoptionsärenden eller att överväga eventuella ansvarsfrågor i enskilda fall eller
ekonomisk kompensation eller annan gottgörelse till enskilda som
drabbats.
Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2024
(dir. 2023:113).
3.2
Tillämpliga sekretessregler
3.2.1
Rätten att ta del av allmänna handlingar
Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, förkortad TF, ska var och
en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. En handling är allmän
om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda bestämmelser
är att anse som inkommen till eller upprättad där (2 kap. 4 § TF).
Begreppet myndighet i TF och offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400), förkortad OSL, omfattar samtliga statliga och
kommunala organ, inklusive statligt tillsatta kommittéer. Riksdagen
och de kommunala beslutande församlingarna omfattas inte av
begreppet men de, och vissa andra organ, jämställs med myndigheter
vid tillämpningen av såväl TF som OSL (2 kap. 5 § TF och 2 kap. 2 §
OSL).
Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om
det krävs med hänsyn till vissa i 2 kap. 2 § TF angivna grunder, t.ex.
skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. En
sådan begränsning ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag
eller, om det anses lämpligare i ett visst fall, i en annan lag som den
särskilda lagen hänvisar till. Den särskilda lag som avses är OSL.
Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får regeringen genom
förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens
tillämplighet (2 kap. 2 § andra stycket TF). Regeringen har meddelat
närmare föreskrifter i offentlighets- och sekretessförordningen
(2009:641).
9
3.2.2
Allmänna bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt
Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, oavsett om det sker
muntligen, genom utlämnande av en handling eller på något annat
sätt (3 kap. 1 § OSL). En sekretessbestämmelse består i regel av tre
huvudsakliga rekvisit som anger sekretessens föremål, räckvidd och
styrka. Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas och anges i lagen genom ordet ”uppgift” tillsammans med en
precisering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om enskilds personliga
förhållanden. En sekretessbestämmelses räckvidd bestäms vanligen
genom att det i bestämmelsen preciseras att sekretessen för de
angivna uppgifterna bara gäller i en viss typ av ärenden, i en viss typ
av verksamhet eller hos en viss myndighet. Sekretessens styrka
bestäms normalt med hjälp av s.k. skaderekvisit, där det görs skillnad
mellan raka och omvända skaderekvisit. Med ett rakt skaderekvisit
är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att sekretess bara
gäller om det kan antas att en viss skada uppkommer om uppgiften
röjs. Med ett omvänt skaderekvisit gäller däremot sekretess som
huvudregel.
I 11 kap. OSL finns bestämmelser om överföring av sekretess.
Sådana bestämmelser innebär att en sekretessbestämmelse som är
tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas på uppgiften
även av en myndighet som uppgiften lämnas till, s.k. sekundär
sekretess. Om det inte finns någon sekretessbestämmelse som är
direkt tillämplig hos den mottagande myndighetens verksamhet, s.k.
primär sekretess, och det inte finns någon tillämplig bestämmelse
om överföring av sekretess blir uppgiften offentlig hos den
mottagande myndigheten.
I 10 kap. OSL finns sekretessbrytande bestämmelser och
bestämmelser om undantag från sekretess. Enligt 10 kap. 1 § OSL
hindrar inte sekretess till skydd för en enskild att en uppgift lämnas
till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde
samtycker till det. Sekretess hindrar inte heller att en uppgift lämnas
till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller
förordning (10 kap. 28 § OSL).
OSL är som huvudregel inte tillämplig på privata aktörer.
Däremot kan det finnas bestämmelser om tystnadsplikt i andra
författningar som omfattar sådana aktörer. Att obehörigen röja
10
uppgifter som omfattas av tystnadsplikt är straffbart enligt
20 kap. 3 § brottsbalken.
3.2.3
Sekretess hos Adoptionskommissionen
Kommissionen omfattas av OSL
Kommissionen är ett sådant organ som omfattas av myndighetsbegreppet i TF och OSL. Kommissionen kommer inom ramen för
uppdraget bl.a. att hämta in uppgifter från statliga myndigheter,
utlandsmyndigheter, kommuner, regioner, auktoriserade sammanslutningar, adopterade, adoptivföräldrar samt adopterades intresseföreningar.
De uppgifter som behöver inhämtas från offentliga aktörer kan
omfattas av sekretess enligt flera bestämmelser i OSL. De
auktoriserade sammanslutningarna är ideella organisationer och
omfattas inte av OSL. Däremot följer av 13 § lagen (1997:192) om
internationell adoptionsförmedling att den som är eller har varit
verksam inom en auktoriserad sammanslutning inte obehörigen får
röja vad han eller hon därvid fått veta om enskildas personliga
förhållanden.
Sekretessregler som är tillämpliga i kommissionens verksamhet
Vissa bestämmelser i OSL är generellt tillämpliga och gäller oavsett
i vilken verksamhet de förekommer. Den s.k. utrikessekretessen i
15 kap. 1 § OSL innebär att sekretess gäller för uppgift som rör
Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat,
mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk
person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör
Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet
om uppgiften röjs. Enligt 18 kap. 1 § OSL gäller sekretess för
uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål, om det kan
antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas
eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Sekretess
gäller också enligt 21 kap. 1 § OSL för uppgift som rör en enskilds
hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk,
sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift,
11
om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne
kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.
De generella sekretessbestämmelserna är tillämpliga i kommissionens verksamhet. Därutöver kan uppgifter hos kommissionen
i vissa fall omfattas av s.k. statistiksekretess enligt 24 kap. 8 § OSL.
Sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos andra offentliga
aktörer
Vissa sekretessbestämmelser är tillämpliga hos de myndigheter och
andra offentliga aktörer från vilka kommissionen hämtar in
uppgifter. Enligt 26 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess
inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller
enligt 26 kap. 13 § OSL hos Myndigheten för familjerätt och
föräldraskapsstöd i ärenden om internationella adoptionsfrågor för
uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att
den enskilde eller någon närstående till denne lider men om
uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller för handlingar som
sammanslutningar som upphört med sin förmedlingsverksamhet har
lämnat över till myndigheten.
Uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden
i adoptionsärenden kan även finnas hos Utrikesdepartementet och
inom utrikesrepresentationen. Sekretess gäller där enligt 36 kap. 7 §
första stycket OSL för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd,
biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande
bistånd åt en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller också enligt 36 kap. 1 § 2 OSL hos domstol för
uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne
lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken.
En stor mängd av de uppgifter som kommissionen behöver hämta
in förvaras hos olika arkivmyndigheter. Av 11 kap. 6 § OSL följer att
om en arkivmyndighet får en uppgift för arkivering från en annan
myndighet där uppgiften är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos arkivmyndigheten.
12
3.3
Skrivelse från Adoptionskommissionen
Kommissionen har i en begäran till regeringen lyft behovet av en
bestämmelse om uppgiftsskyldighet för myndigheter och
auktoriserade sammanslutningar som ger kommissionen rätt att,
utan hinder av sekretess, inhämta de upplysningar och ta del av de
handlingar som behövs för att fullgöra uppdraget. Vidare har
kommissionen lyft att det finns behov av en sekretessbestämmelse
för att skydda uppgifter om enskildas personliga förhållanden i
kommissionens verksamhet (S2023/00261).
13
4
Nya bestämmelser om
uppgiftsskyldighet och sekretess
4.1
En uppgiftsskyldighet bör införas
Förslag: Myndigheter och sådana sammanslutningar som är
auktoriserade för förmedling av barn från utlandet för adoption
ska på begäran av Adoptionskommissionen lämna uppgifter som
de förfogar över, om kommissionen behöver uppgifterna för att
fullgöra sitt utredningsuppdrag i den del som rör kartläggning
och analys av Sveriges internationella adoptionsverksamhet.
Skälen för förslaget
Behovet av en uppgiftsskyldighet
I kommissionens uppdrag ingår bl.a. att klargöra förekomsten och
omfattningen av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Kommissionen ska särskilt belysa
oegentligheter som pekar på strukturella eller systematiska problem
som har funnits eller finns i dag. Utredningsuppdraget omfattar alla
former av adoptionsförmedling som finns och har funnits sedan
mitten av 1900-talet samt olika former av privat och enskild
adoption där ingen egentlig förmedling sker. I kommittédirektiven
finns vidare ett framåtblickande uppdrag att föreslå författningsändringar och andra åtgärder som behövs, vilket tar sin utgångspunkt i den kartläggning och de resultat kommissionen visar.
För att kommissionen på ett så bra sätt som möjligt ska kunna
genomföra uppdraget att klarlägga generella mönster och systematik
i Sveriges internationella adoptionsverksamhet och för att kunna
bedöma om det förekommit oegentligheter inom adoptions-
14
verksamheten behöver kommissionen granska individuella
adoptionsakter. Kommissionen behöver t.ex. kunna klarlägga
grunderna för ett beslut om adoption och dokumentationen gällande
att ett visst barn har blivit tillgängligt för adoption. Vidare behöver
kommissionen ta del av uppgifter om bl.a. ursprungsföräldrar,
varifrån barnet kommer, uppgifter om samtycke samt domstolsbeslut. Materialet kan återfinnas hos Riksarkivet eller i något av
lands- eller stadsarkiven, liksom hos myndigheters, kommuners och
domstolars egna arkiv. Därutöver förvarar verksamma auktoriserade
sammanslutningar handlingar, exempelvis akter över individuella
adoptionsförmedlingsärenden.
Kommissionen har i uppdrag att utreda internationella
adoptioner från Chile och Kina. Kommissionen har beslutat att
därutöver utreda adoptioner från Colombia, Sri Lanka, Sydkorea och
Polen. De sex ursprungsländerna omfattar totalt omkring 26 000
internationellt adopterade, vilket motsvarar 44 procent av de totalt
ca 60 000 internationellt adopterade i Sverige. Kommissionen avser
granska ett representativt urval av adoptionsakter avseende
internationella adoptioner genomförda från de sex ursprungsländerna. Ett sådant urval uppgår till mellan 300 och maximalt 2 000
individuella akter.
I en stor del av det material som kommissionen behöver ta del av
för att kunna genomföra sitt uppdrag finns det känsliga uppgifter
om personliga förhållanden som omfattas av sekretess och
tystnadsplikt. Som huvudregel gäller sekretess mellan myndigheter
enligt OSL. Det saknas sekretessbrytande bestämmelser som är
tillämpliga på kommissionen. Det innebär att kommissionen har
svårt att få ta del av uppgifter som omfattas av sekretess hos
myndigheter. Kommissionen har också svårigheter att få ta del av
uppgifter som omfattas av tystnadsplikt hos såväl verksamma
auktoriserade sammanslutningar som avvecklade sammanslutningar
och ideella organisationer.
Ett sätt att möjliggöra för kommissionen att få ta del av sekretessbelagda uppgifter är att begära in samtycke från de personer vars
uppgifter omfattas av sekretess. Att kontakta ett representativt urval
av adopterade från aktuella ursprungsländer skulle vara mycket
administrativt betungande för kommissionen och bedöms inte heller
vara praktiskt genomförbart. Kommissionen kan inte heller med
stöd av samtycke få in ett tillräckligt underlag eftersom de sekretess-
15
belagda uppgifterna kan avse avlidna. Det är inte heller självklart att
en adopterad person som begär ut sin egen akt skulle få ut samtliga
uppgifter i akten (jfr prop. 2003/04:131 s. 46). Det skulle även kunna
uppfattas som obehagligt för en enskild att uppmanas att lämna ut
uppgifter ur det egna adoptionsärendet till en statlig utredning. De
uppgifter som kommissionen kartlägger bör presenteras på en avidentifierad nivå. Det kan då vara påfrestande för den som gett ut sin
adoptionsakt till kommissionen att inte få reda på om det förekommit oegentligheter i det egna adoptionsärendet. Därutöver kan
uppgifterna omfattas av sekretessbestämmelser som syftar till att
skydda det allmännas intressen och som inte kan efterges genom att
enskilda lämnar sitt samtycke.
För att säkerställa att kommissionen får del av uppgifter som den
behöver för att på ett så bra sätt som möjligt kunna utföra sitt
utredningsuppdrag bedöms det därför vara nödvändigt att införa en
sådan sekretessbrytande bestämmelse om uppgiftsskyldighet som
avses i 10 kap. 28 § OSL. Genom att införa en uppgiftsskyldighet
kan myndigheter lämna ut uppgifter utan att göra en sekretessprövning. En uppgiftsskyldighet för enskilda aktörer innebär att ett
utlämnande inte anses vara ett obehörigt röjande av uppgifter i strid
med reglerna om tystnadsplikt.
När sekretessgenombrott övervägs måste stor hänsyn tas till
rätten till skydd för den personliga integriteten. Nedan görs en
intresseavvägning mellan kommissionens behov av uppgifterna och
ett godtagbart integritetsskydd.
Uppgiftsskyldigheten bör införas i en särskild lag
Kommissionen har behov av att få ta del av uppgifter som förvaras
både hos offentliga organ och auktoriserade sammanslutningar.
Uppgiftsskyldighet för myndigheter kan införas på förordningsnivå.
När det gäller sekretessbrytande regler som avser uppgifter om
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden måste dock
hänsyn tas till att var och en enligt 2 kap. 6 § andra stycket
regeringsformen, förkortad RF, gentemot det allmänna är skyddad
mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker
utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den
enskildes personliga förhållanden. En inskränkning i denna fri- och
16
rättighet får enligt 2 kap. 20 § första stycket 2 RF endast göras i lag.
Detta innebär att en uppgiftsskyldighet i förhållande till en svensk
myndighet som omfattar uppgifter om enskilda i vissa fall kan
behöva regleras genom lag (prop. 2009/10:80 s. 184).
Även om uppgiftsskyldigheten för myndigheter skulle kunna
regleras på förordningsnivå så måste uppgiftsskyldigheten för
auktoriserade sammanslutningar och kommuner enligt 8 kap. 2 § 2
och 3 RF regleras genom lag. Det bedöms vara lämpligt att
bestämmelser om uppgiftsskyldigheten hålls samman i en gemensam
reglering. Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet bör därför samlas
i en gemensam lag, oavsett vem som ska lämna ut uppgifterna.
Vilka bör omfattas av uppgiftsskyldigheten?
Enligt 10 kap. 28 § första stycket OSL hindrar sekretess inte att en
uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet
följer av lag eller förordning. Enligt förarbetena till denna
bestämmelse är det inte nödvändigt att föreskriften i fråga har
avfattats med tanke på att uppgifterna kan vara hemliga. Däremot
krävs för att föreskriften ska kunna tillämpas att den uppfyller vissa
krav på konkretion. Den kan antingen ta sikte på utlämnande av
uppgifter av speciellt slag, gälla viss myndighets rätt att få ta del av
uppgifter i allmänhet eller avse skyldighet för viss myndighet att
lämna andra myndigheter information (prop. 1979/80:2 Del A
s. 322).
Den föreslagna uppgiftsskyldigheten bör gälla myndigheter, såväl
statliga som kommunala. Med tanke på den tidsmässiga omfattningen av kommissionens uppdrag är det ett flertal olika myndigheter som kan förvara relevanta uppgifter. Uppgiftsskyldigheten bör
därför omfatta samtliga myndigheter som kan ha uppgifter av
betydelse för kommissionens uppdrag. I huvudsak är det dock
följande myndigheter som kommer att beröras av skyldigheten att
lämna ut uppgifter:
– Riksarkivet (förvarar bl.a. uppgifter från Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, Myndigheten för internationella
adoptionsfrågor samt andra handlingar som har överlämnats för
arkivering från tidigare sammanslutningar eller ideella
organisationer som har förmedlat internationella adoptioner)
17
– Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
– Socialstyrelsen
– kommunernas socialtjänster
– allmänna domstolar (i huvudsak tingsrätter)
– Stadsarkivet (förvarar uppgifter från Stockholms tingsrätt)
– utlandsmyndigheterna.
Därutöver bör uppgiftsskyldigheten omfatta sådana sammanslutningar som är auktoriserade för förmedling av barn från utlandet för
adoption.
Det är proportionerligt med en uppgiftsskyldighet
Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt syftar i första hand till
att värna om enskildas integritet. En utgångspunkt är därför att
information som omfattas av sekretess och tystnadsplikt inte ska
vidarebefordras utanför den verksamhet i vilken den hämtats in.
Kommissionen har dock behov av att kunna hämta in de uppgifter
som behövs för att genomföra utredningsuppdraget på ett så bra sätt
som möjligt. Uppgifterna avser ofta personliga förhållanden och kan
vara känsliga. Det måste beaktas att var och en enligt 2 kap. 6 § RF
är skyddad gentemot det allmänna mot betydande intrång i den
personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär
övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Denna rättighet får enligt 2 kap. 20 och 21 §§ RF endast
begränsas för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett
demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som
är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har motiverat den.
En reglering i lag som anger att uppgifter ska lämnas kan därför
endast införas om skälen för det är starkare än det integritetsintrång
som utlämnandet innebär för den enskilde. Den uppgiftsskyldighet
som föreslås kan inte anses innebära ett sådant betydande intrång i
den personliga integriteten att bestämmelsen blir tillämplig.
En ökad spridning av personuppgifter ökar risken för intrång i
den personliga integriteten. För att minska risken för intrång i den
enskildes integritet kan avidentifierade uppgifter övervägas. Att
18
enbart använda avidentifierade uppgifter innebär dock att
kommissionen inte fullt ut skulle få del av de uppgifter den behöver.
Exempelvis kan det vara nödvändigt att få uppgifter på personnivå
avseende en institution, en tjänsteman, privatperson eller privat
aktör som främjat eller förmedlat barn för internationell adoption,
för att kunna visa på ett upprepat och systematiskt mönster i
förmedlingsverksamheten. Det skulle även vara både tids- och
resurskrävande att avidentifiera alla uppgifter.
Uppdraget att granska om det förekommit oegentligheter syftar
till att dra lärdomar som kan vägleda utvecklingen av Sveriges
internationella adoptionsverksamhet och ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten. Det bedöms att behovet av att
kommissionen får ta del av uppgifterna är starkare än det integritetsintrång som utlämnandet innebär för den enskilde. Begränsning bör
dock ske på så sätt att uppgiftsskyldigheten enbart ska omfatta de
uppgifter som kommissionen bedömer behövs för att fullgöra den
delen av utredningsuppdraget som rör kartläggning och analys av
Sveriges internationella adoptionsverksamhet.
En mer uttömmande uppräkning av vilka uppgifter som uppgiftsskyldigheten avser är inte är möjlig eller lämplig att göra.
Kommissionen behöver själv kunna få avgöra vilka uppgifter som är
relevanta för att uppfylla den delen av utredningsuppdraget. Det är
dock nödvändigt att kommissionen vid en begäran tydliggör vilka
uppgifter som den behöver. Som vid all hantering av uppgifter som
omfattas av sekretess eller tystnadsplikt ska bara de uppgifter
inhämtas som är nödvändiga för att utföra ett arbete med det givna
ändamålet. Vidare gäller som en allmän princip att när en statlig
myndighet ålägger någon uppgiftsskyldighet så ska myndigheten se
till att den uppgiftsskyldige inte betungas mer än vad som är
nödvändigt. Den uppgiftsskyldige bör således inte betungas med en
uppgiftsskyldighet som är komplicerad att fullgöra genom att den
kräver omfattande arbete eller kostnader, annat än när det är påkallat
av ett tungt vägande allmänintresse. En avvägning ska alltså göras
mellan myndighetens behov av att få del av uppgifterna och
konsekvenserna för den som är uppgiftsskyldig (jfr prop.
2009/10:218 s. 22–23).
19
4.2
En ny sekretessbestämmelse för uppgifter hos
Adoptionskommissionen
Förslag: Sekretess ska gälla för uppgift om en enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden hos Adoptionskommissionen i
dess verksamhet som avser kartläggning och utredning av
Sveriges internationella adoptionsverksamhet, om det kan antas
att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller
men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst
70 år.
Skälen för förslaget
Behovet av ett sekretesskydd hos kommissionen
Kommissionen kommer genom den föreslagna uppgiftsskyldigheten få tillgång till handlingar som kan innehålla känsliga uppgifter
om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Det innebär
att integritetskänsliga uppgifter om exempelvis enskildas, även
avlidnas, fysiska eller psykiska hälsa och familjeförhållanden samt
hur internationella adoptioner har hanterats av myndigheter,
sammanslutningar och privata aktörer kommer att lämnas över till
kommissionen. Korrespondens samt identitets- och adoptionshandlingar kommer sannolikt att förekomma i kommissionens
verksamhet. Det händer även att enskilda självmant lämnar in
känsliga uppgifter till kommissionen.
Även redogörelser om oegentligheter eller misstänkta oegentligheter i en adoptionsprocess kan komma att lämnas till kommissionen. Där kan det exempelvis ingå uppgifter om olika former
av oetiskt eller olämpligt agerande och uppgifter om missförhållanden, övergrepp eller brott. Uppgifter om kontakter som förts
med representanter i ursprungsländer samt ursprungsländers
hantering i en adoptionsprocess kan även förekomma. Sådana
uppgifter kan vara mycket känsliga för de personer som berörs eller
för deras närstående.
De bestämmelser som avser skydd för allmänna intressen, t.ex.
bestämmelserna om utrikessekretess i 15 kap. 1 § OSL och om för-
20
undersökningssekretess i 18 kap. 1 §, gäller i kommissionens verksamhet. Något behov av ytterligare sekretesskydd bedöms därför
inte finnas när det gäller allmänna intressen. När det gäller befintliga
bestämmelser om skydd för enskildas personliga och ekonomiska
förhållanden bedöms dock sekretesskyddet hos kommissionen vara
otillräckligt.
Visserligen är sekretessen enligt 21 kap. 1 § OSL tillämplig hos
kommissionen, dvs. det råder sekretess för uppgifter om en enskilds
hälsa eller sexualliv, och andra liknande uppgifter, om det måste
antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att
lida betydande men om uppgiften röjs. Bestämmelsen är avsedd att
ge den enskilde ett minimiskydd för känsliga uppgifter om hälsa och
sexualliv. Sekretessen gäller med ett kvalificerat rakt skaderekvisit,
vilket innebär att det råder en presumtion för offentlighet. Utformningen av skaderekvisitet i paragrafen – att det måste antas att ett
utlämnande av en uppgift kommer att leda till betydande men –
medför dessutom en särskilt stark offentlighetspresumtion (jfr
prop. 2005/06:161 s. 34).
Till viss del kan den s.k. statistiksekretessen i 24 kap. 8 § OSL
vara tillämplig på uppgifter som ingår i sådana undersökningar som
kommissionen utför. Det beror dock på hur arbetet med undersökningarna läggs upp och vad undersökningarna syftar till. För genomförandet av uppdraget får det antas att kommissionen utför olika
typer av undersökningar och att vissa undersökningar inte kan anses
som tydligt närliggande de exempel som nämns i förarbetena, som
kriminologiska undersökningar för forskningsändamål eller enkäter
som görs av kommittéer (se prop. 1979/80:2 Del A s. 263). Det är
därför oklart om kommissionens undersökningar i sin helhet omfattas av statistiksekretessen i 24 kap. 8 § OSL. Därutöver förekommer det att enskilda har lämnat spontana brev och uppgifter till
kommissionen. Sådana uppgifter faller utanför eventuella intervjuformulär eller enkäter som framställs och delas ut av kommissionen
och omfattas därmed inte av statistiksekretessen.
De uppgifter som kommer att hämtas in med stöd av uppgiftsskyldigheten kan ha ett starkare sekretesskydd än det skydd som
21 kap. 1 § OSL ger (se 26 kap. 1 § OSL om sekretess hos socialtjänsten) eller omfatta fler uppgifter än enbart hälsa och sexualliv (se
26 kap. 13 § och 36 kap. 1 och 7 §§ OSL om sekretess hos Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Utrikesdepartementet
21
och utlandsmyndigheterna samt hos domstol). Någon tillämplig
bestämmelse om överföring av sekretess till kommissionen finns
inte. Vissa uppgifter kommer därför helt sakna sekretesskydd hos
kommissionen. Vidare kan kommissionen hämta in uppgifter som
innehåller känsliga uppgifter om juridiska personers affärs- och
driftförhållanden. I dagsläget saknas ett sekretesskydd för sådana
uppgifter hos kommissionen. Kommissionens ledamöter och medarbetare omfattas inte heller av tystnadsplikt för sådana uppgifter.
Intresset av sekretess överväger intresset av offentlighet
Bestämmelser om sekretess innebär bl.a. begränsningar i yttrandefriheten enligt RF och begränsningar i den rätt att ta del av allmänna
handlingar som följer av TF (1 kap. 1 § andra stycket OSL). Det
finns också ett allmänintresse av insyn i kommissionens arbete,
särskilt mot bakgrund av att det är fråga om att utreda och klargöra
förekomst och omfattning av eventuella oegentligheter som kan ha
begåtts av bl.a. staten och andra privata aktörer.
Enskildas deltagande i kommissionens verksamhet är frivilligt
och kommissionen ägnar sig inte åt myndighetsutövning. Samtidigt
kan de uppgifter som enskilda väljer att dela med sig av till
kommissionen i stor utsträckning förväntas vara integritetskänsliga
och skyddsvärda. Intresset av ett sekretesskydd för dessa uppgifter
är därför påtagligt. Kommissionen är också beroende av att enskilda
kan och vill berätta om sina erfarenheter och upplevelser för att
undersökningarna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.
Det är angeläget att enskilda kan känna trygghet i kontakterna med
kommissionen. Ett sekretesskydd kan bidra till att ge en sådan
trygghet. Det ingår inte i kommissionens uppdrag att granska
individuella adoptionsärenden eller att överväga eventuella ansvarsfrågor i enskilda fall eller ekonomisk kompensation eller annan
gottgörelse till enskilda. Allmänintresset av insyn kan därför inte
anses vara lika starkt som i andra verksamheter, t.ex. i en domstols
dömande verksamhet. Vid en avvägning av intresset av offentlighet
och intresset av sekretess, framstår det som motiverat att uppgifter
om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden kan omfattas
av sekretess hos kommissionen.
22
En ny sekretessreglering behövs
Nuvarande bestämmelser i OSL bedöms inte vara tillräckliga för att
skydda uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i kommissionens verksamhet. Sekretesskyddet för sådana
uppgifter hos kommissionen bör därför förstärkas.
Regeringen får enligt 42 kap. 10 § OSL meddela föreskrifter om
att sekretess, motsvarande den som enligt 42 kap. OSL gäller hos
Justitiekanslern, ska gälla i verksamhet som bedrivs av en särskild
undersökningskommission som regeringen har tillsatt. En sådan
lösning skulle innebära att när kommissionen får in uppgifter från
en annan myndighet gäller samma sekretess hos kommissionen som
hos den andra myndigheten. I vissa fall skulle dock utrikessekretess
enligt 15 kap. 1 § OSL gälla endast om det kan antas att riket lider
betydande men om uppgiften röjs. Uppgifter som lämnas från
enskilda direkt till kommissionen skulle inte omfattas av sekretess.
Med hänsyn till uppgifternas känsliga karaktär bedöms en förordningsreglering med stöd av 42 kap. 10 § OSL inte ge ett tillräckligt
sekretesskydd. En ny sekretessbestämmelse bör därför införas i
OSL.
Enligt 42 kap. 9 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden hos
1. kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas
författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan
granskning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller
men
2. kommissionen för utvärdering av nationell krishanteringsförmåga med anledning av naturkatastrofen i Asien i dess
verksamhet för sådan utvärdering, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men
om uppgiften röjs
3. kommissionen för granskning av regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå
frigivning av två svenska medborgare i utlandet (UD 2021:01) i
dess verksamhet för sådan granskning, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men
om uppgiften röjs
23
4. sannings- och försoningskommissionen för granskning av
kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och
lantalaiset (Ku 2020:01) i dess verksamhet för sådan granskning,
om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till
denne lider skada eller men om uppgiften röjs
5. sanningskommissionen för kartläggning och granskning av den
politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser för
det samiska folket (Ku 2021:02) i kommissionens verksamhet för
sådan granskning, om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretesskyddet i de olika kommissionerna har motiverats bl.a. med
att det kan komma att lämnas in integritetskänsliga uppgifter t.ex.
avseende en enskilds fysiska eller psykiska hälsa samt familjeförhållanden, och som inte skyddas av tillämpliga sekretessbestämmelser (prop. 1998/99:140 s. 36, prop. 2004/05:83 s. 11,
prop. 2021/22:30 s. 9 och prop. 2021/22:235 s. 9). Det bedöms mot
denna bakgrund vara lämpligt att en ny sekretessbestämmelse för
Adoptionskommissionen införs genom en ny punkt i
42 kap. 9 §OSL.
Sekretessens föremål, räckvidd och styrka
Det behov av stärkt sekretesskydd som finns avser uppgifter om
enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Den nya
sekretessbestämmelsen bör därför gälla för sådana uppgifter. Uppgifterna kommer hanteras i den verksamhet som kommissionen
bedriver för att fullgöra uppdraget att kartlägga och utreda Sveriges
internationella adoptionsverksamhet. Det framstår därför som
lämpligt att sekretessens räckvidd avgränsas till den delen av
kommissionens verksamhet. Utanför sekretessen enligt bestämmelsen faller uppgifter i annan verksamhet som kommissionen
bedriver, t.ex. personaladministration.
Nästa fråga att ta ställning till är hur stark sekretessen till skydd
för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bör vara hos
kommissionen. Den typ av uppgifter som kan förväntas lämnas till
kommissionen är typiskt sett av känslig art. Inom t.ex. hälso- och
sjukvården och socialtjänsten omfattas sådana uppgifter av ett s.k.
24
omvänt skaderekvisit, dvs. presumtionen är att uppgifterna omfattas
av sekretess (jfr 25 kap. 1 § och 26 kap. 1 § OSL). Motsvarande
uppgifter hos Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
och domstolar i adoptionsärenden omfattas dock av ett rakt skaderekvisit.
När det är fråga om rakt skaderekvisitet görs skadebedömningen
i huvudsak med utgångspunkt i själva uppgiften. Om uppgiften är
sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös ska
den normalt kunna lämnas ut trots sådan sekretess. Endast om det
av omständigheterna framgår att en sådan uppgift kan vara känslig i
det enskilda fallet behöver en noggrannare sekretessprövning göras.
Om uppgiften däremot typiskt sett är känslig är utgångspunkten att
uppgiften omfattas av sekretess (se prop. 2020/22:235 s. 10 och
prop. 2008/09:150 s. 348).
Eftersom det finns skäl att anta att de uppgifter som kommer att
lämnas till kommissionen i stor utsträckning kommer att vara uppgifter som typiskt sett får anses vara känsliga, kan sådana uppgifter
skyddas med sekretess även vid tillämpning av ett rakt skaderekvisit.
Mot denna bakgrund görs bedömningen att den sekretess som
ska gälla för kommissionen lämpligen regleras med ett rakt skaderekvisit.
Sekretesstidens längd
Sekretesstidens längd varierar normalt beroende på vilket skyddsintresse som har motiverat sekretessen. När det gäller skyddet för
enskildas personliga förhållanden är sekretesstiden i regel begränsad
till 50 eller 70 år. Den längre sekretesstiden har ofta motiverats med
att sekretessen som utgångspunkt bör gälla under större delen av den
enskildes livstid.
Sekretesstiden för uppgifter hos de undersökningskommissioner
som omfattas av 42 kap. 9 § OSL är 70 år. En motsvarande sekretesstid bedöms vara väl avvägd för uppgifter om enskildas personliga och
ekonomiska förhållanden i Adoptionskommissionens verksamhet.
25
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör inte
inskränkas
Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, dvs. en tystnadsplikt. Den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av
1 kap. 1 och 7 §§ TF och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen har som huvudregel företräde framför tystnadsplikten.
Bestämmelser om tystnadsplikt kan dock genom bestämmelser i
OSL ges företräde framför rätten att meddela och offentliggöra
uppgifter.
Som grundprincip gäller att stor återhållsamhet bör iakttas vid
prövningen av om undantag från meddelarfriheten ska göras i ett
särskilt fall. Den berörda sekretessbestämmelsens utformning kan
ge viss vägledning. När det är fråga om bestämmelser om absolut
sekretess kan det finnas större anledning att överväga undantag från
meddelarfriheten än i andra fall. Detsamma gäller i någon mån också
sekretessregler med omvänt skaderekvisit (prop. 1979/80:2 Del A
s. 111).
De uppgifter som kommissionen kommer att hantera har
visserligen ovan bedömts vara så integritetskänsliga att en ny
sekretessbestämmelse är motiverad. Det har dock bedömts tillräckligt med ett rakt skaderekvisit. Den sekretess som gäller för
uppgifter hos andra kommissioner som anges i 42 kap. 9 § första
stycket 2–5 OSL och som gäller med ett rakt skaderekvisit, har inte
heller getts företräde framför rätten att meddela och offentliggöra
uppgifter (jfr 42 kap. 11 § OSL).
Den tystnadsplikt som föreslås gälla för kommissionen enligt den
nya föreslagna bestämmelsen bör därför inte ha företräde framför
rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
4.3
Personuppgiftsbehandling
Bedömning: EU:s dataskyddsförordning, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske till följd av förslaget om uppgiftsskyldighet. Det behöver inte införas någon ny reglering av personuppgiftsbehandlingen.
26
Skälen för bedömningen
Dataskyddsregleringen
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den
27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana
uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning, är den
generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU.
Förordningen syftar till att skydda fysiska personers grundläggande
rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.
Förordningen ska tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt på
annan personuppgiftsbehandling, om den ingår i eller kommer att
ingå i ett register (artikel 2.1). Behandling är ett vidsträckt begrepp
och omfattar exempelvis insamling, registrering, lagring, bearbetning eller utlämnande genom överföring (artikel 4.2).
Vid behandling av personuppgifter ska de grundläggande
principerna om laglighet, korrekthet, öppenhet, ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, korrekthet, lagringsminimering,
integritet, konfidentialitet och ansvarsskyldighet i artikel 5 i EU:s
dataskyddsförordning beaktas.
Behandling av personuppgifter
Förslaget i denna promemoria medför att uppgifter om enskilda ska
kunna lämnas ut till kommissionen från myndigheter och sådana
sammanslutningar som är auktoriserade för förmedling av barn från
utlandet för adoption. Förslaget i promemorian innebär att personuppgifter behöver kunna behandlas, däribland känsliga uppgifter om
t.ex. enskildas hälsa.
Den dokumentation som kommissionen kommer att inhämta
och granska kan innehålla personuppgifter som rör adopterade,
adoptivföräldrar och i förekommande fall den adopterades
ursprungsföräldrar samt andra personer som varit involverade i
Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Vidare kan olika slags
personuppgifter såsom namn, personnummer, etniskt ursprung,
27
eventuellt religiös eller filosofisk övertygelse, familjeförhållanden,
arbete, ekonomi och fotografier förekomma i dokumentationen.
Kommissionen uppskattar att omkring 300 till maximalt 2 000
individuella akter avses att granskas.
Kommissionen kommer att behandla personuppgifter som en
direkt följd av förslaget. Den behandling av personuppgifter som
kommissionen kommer utföra till följd av förslaget kan komma att
vara helt eller delvis automatiserad. Det kan vidare antas att
kommissionen kommer att hålla de inkomna handlingarna ordnade,
företrädesvis genom digitala register. Det kan dock inte uteslutas att
personuppgifterna kan komma att hanteras även i manuella register
hos kommissionen.
Ett utlämnande av personuppgifter innebär i sig att personuppgifter behandlas. Utlämnandet och den efterkommande behandlingen av personuppgifter kan komma att utföras helt eller delvis
automatiserat. Detta innebär att även när myndigheter och
auktoriserade sammanslutningar lämnar personuppgifter till kommissionen så gäller EU:s dataskyddsförordning för behandlingen.
Det finns rättslig grund för behandlingen
Varje behandling av personuppgifter måste vila på en sådan rättslig
grund som anges i artikel 6 i EU:s dataskyddsförordning. Behandling får bl.a. ske om den är nödvändig för att fullgöra en rättslig
förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c)
eller om den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt
intresse (artikel 6.1 e).
För att en rättslig förpliktelse eller en uppgift av allmänt intresse
ska kunna utgöra grund för behandling måste förpliktelsen eller
uppgiften enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning vara fastställd i enlighet med unionsrätten eller aktuell medlemsstats
nationella rätt. Artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning
kompletteras i 2 kap. 2 § lagen (2018:218) med kompletterande
bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, nedan kallad
dataskyddslagen, med en reglering om att personuppgifter får
behandlas om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift
av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av
kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller
28
annan författning, eller som ett led i den personuppgiftsansvariges
myndighetsutövning enligt lag eller annan författning.
Det är nödvändigt att kommissionen för att kunna genomföra
sitt utredningsuppdrag kan få del av personuppgifter. Detta medför
att det är nödvändigt att de myndigheter och sammanslutningar som
har personuppgifterna lämnar ut dessa till kommissionen. Därav
föreslås en uppgiftsskyldighet för myndigheter och sammanslutningar i denna promemoria. Genomförande av en offentlig
utredning är ett allmänt intresse. Alla uppgifter som riksdagen eller
regeringen gett i uppdrag åt statliga myndigheter att utföra är av
allmänt intresse (jfr prop. 2017/18:105 s. 56). Den rättsliga grunden
för kommissionens personuppgiftsbehandling är alltså att den får
utföras för att behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift
av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e. För de uppgiftsskyldiga är
personuppgiftsbehandlingen nödvändig för att fullgöra en rättslig
förpliktelse. Den rättsliga grunden för den behandlingen är därmed
artikel 6.1 c.
Den personuppgiftsbehandling som föranleds av promemorians
förslag om en uppgiftsskyldighet kommer att regleras i en ny lag.
Den aktuella grunden för behandlingen är fastställd i den nationella
rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning och 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen.
Känsliga personuppgifter kan komma att behandlas
Behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt
ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller
medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter,
biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person,
uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv
eller sexuella läggning (känsliga personuppgifter) är enligt artikel 9 i
EU:s dataskyddsförordning endast tillåtet i vissa fall. Av artikel 9.2 g
i EU:s dataskyddsförordning följer att behandling får ske om den är
nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av
unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i
proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det
väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla
29
bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa
den registrerades grundläggande rättigheter och intressen.
Det är nödvändigt att kommissionen för att kunna genomföra
sitt utredningsuppdrag kan få del av även känsliga personuppgifter.
Detta medför att det är nödvändigt att de myndigheter och
sammanslutningar som har personuppgifterna lämnar ut dessa till
kommissionen. Genomförandet av en offentlig utredning utgör ett
viktigt allmänt intresse och bedöms inte innebära ett otillbörligt
intrång i den registrerades personliga integritet. Det undantag från
förbudet att behandla känsliga personuppgifter som bedöms vara
tillämpligt i detta fall är artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning,
dvs. att behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt
intresse. Enligt den nationella kompletterande regleringen får
känsliga personuppgifter behandlas av en myndighet bl.a. med
hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och som inte innebär ett
otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. När det
gäller kravet på stöd i EU-rätten eller nationell rätt bedöms därför
att behandlingen av personuppgifter kommer, utöver EU:s dataskyddsförordning, att ske med stöd av 3 kap. 3 § punkten 3 dataskyddslagen.
Vissa av personuppgifterna, däribland de känsliga personuppgifterna, kommer att omfattas av sekretess hos kommissionen.
Personuppgifterna kan till följd av reglerna om sekretess, inte
förväntas få spridning utanför kommissionens verksamhet. Det
bedöms inte vara nödvändigt med någon ytterligare åtgärd för att
minska risker för intrång i enskildas personliga integritet.
Sammantaget görs bedömningen att de känsliga personuppgifter
som kan komma att behandlas till följd av förslaget om uppgiftsskyldighet kan ske med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning och 3 kap. 3 § dataskyddslagen.
Personuppgiftsbehandlingen är proportionerlig och nödvändig
När det gäller begränsningar av enskildas rätt till skydd för sina
personuppgifter följer det av artiklarna 8 och 52.1 i EU:s stadga om
de grundläggande rättigheterna att sådana begränsningar endast får
göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt
samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för
30
andra människors rättigheter och friheter. Kravet på nödvändighet
innebär att om flera lämpliga åtgärder finns ska den minst
betungande åtgärden väljas. Endast en åtgärd som visat sig vara nödvändig, bör bli föremål för en proportionalitetsbedömning.
De personuppgifter som kommer att behandlas till följd av uppgiftsskyldigheten är av integritetskänslig art och medför intrång i
enskildas privatliv. Uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten
är nödvändiga för att kommissionen på ett så bra sätt som möjligt
ska kunna fullgöra sitt utredningsuppdrag. Mindre ingripande sätt
för att ge kommissionen tillgång till uppgifterna bedöms inte vara
tillräckliga. Att endast låta kommissionen få använda sig av avidentifierade uppgifter bedöms inte vara tillräckligt för att uppnå
syftet med regleringen, dvs. ge kommissionen tillgång till de
uppgifter som behövs för att fullgöra utredningsuppdraget.
Användning av integritetshöjande åtgärder såsom medgivanden från
de registrerade eller pseudonymiserade uppgifter, genom att t.ex.
använda kodade uppgifter och kodnyckel, bedöms inte heller vara
lämpligt eftersom detta skulle försvåra kommissionens arbete eller
medföra att den kan gå miste om att få tillgång till nödvändiga
uppgifter.
De integritetsintrång som förslaget om uppgiftsskyldighet ger
upphov till bedöms vara motiverade och behandlingen står i
proportion till behovet. Förslaget bedöms vara nödvändigt. Den
behandling av personuppgifter som förslaget ger upphov till utgör
en proportionerlig inskränkning av det skydd för den personliga
integriteten.
Sammanfattningsvis bedöms att den personuppgiftsbehandling
som förslaget ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen. Det behöver således inte införas
någon ytterligare reglering om denna behandling.
31
5
Ikraftträdande
Förslag: Den nya lagen och ändringarna i offentlighets- och
sekretesslagen ska träda i kraft den 1 mars 2024.
Skälen för förslaget: För att kommissionen ska kunna fullgöra
sitt uppdrag är det angeläget att den nya lagen och ändringarna i OSL
kan träda i kraft så snart som möjligt. Lagförslagen bedöms kunna
träda i kraft tidigast den 1 mars 2024.
32
6
Konsekvenser
Konsekvenser av uppgiftsskyldigheten
Konsekvenser för vissa myndigheter och andra som är
uppgiftsskyldiga
Kommissionen har uppgett att dess avsikt är att granska ett
representativt urval av adoptionsakter och att kommissionens
bedömning är att ett sådant urval uppgår till omkring 300 till
maximalt 2 000 akter.
Mot bakgrund av det antal akter som kommissionen inom ramen
för sitt uppdrag kan komma att utreda bedöms kostnadsökningarna
för de myndigheter och andra som kommer att vara uppgiftsskyldiga
enligt den nu föreslagna lagen vara begränsade. Uppgiftsskyldigheten underlättar även för de berörda myndigheterna eller andra som
är skyldiga att lämna uppgifter till kommissionen, t.ex. genom att
dessa inte behöver bedöma om uppgifterna medför men eller skada
för enskilda eller närstående till den enskilde. Uppgiftsskyldigheten
bör alltså kunna medföra ett förenklat överlämnande av uppgifter.
Förslaget bedöms på så sätt kunna minska administrationskostnaderna för de uppgiftsskyldiga, jämfört med om dessa först
skulle vara skyldiga att göra en sådan sekretessprövning. För de
statliga myndigheter som berörs av uppgiftsskyldigheten bedöms
eventuella kostnadsökningar rymmas inom befintliga anslag. Det
kan emellertid inte uteslutas att uppgiftsskyldigheten kan komma att
innebära merarbete för de auktoriserade sammanslutningarna i form
av t.ex. ökad administration. Det beror dock helt på vilket
utgångsläge sammanslutningen har och hur utlämnandet sker. Det
är därför svårt att beräkna de eventuella kostnader som kan uppkomma för de auktoriserade sammanslutningarna. Det eventuella
merarbete eller den eventuella kostnad som kan uppkomma av
33
förslaget måste dock anses acceptabel för att uppnå syftet med
förslaget.
Sammanfattningsvis bedöms förslaget inte få några effekter av
betydelse för myndigheters eller auktoriserade sammanslutningars
administrativa börda. Förslaget bedöms inte heller medföra några
betydande kostnader för myndigheterna eller de auktoriserade
sammanslutningarna.
Införandet av en uppgiftsskyldighet bedöms inte påverka
kostnaderna eller intäkterna för staten, regioner eller andra enskilda.
Förslaget bedöms inte heller medföra några konsekvenser för jämställdheten eller miljön eller få några andra konsekvenser som bör
redovisas.
Konsekvenser för kommuner
Den kommunala självstyrelsen regleras bl.a. i 14 kap. RF och innebär
att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri
bestämmanderätt för kommunerna. Enligt 14 kap. 3 § RF bör en
inskränkning i den kommunala självstyrelsen prövas mot
proportionalitetsprincipen, vilket innebär att en inskränkning inte
bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som
motiverat inskränkningen.
Uppgiftsskyldigheten kommer att beröra kommunernas socialnämnder och en del kommuners arkivmyndigheter. Konsekvenserna
för kommuner bedöms i allt väsentligt vara desamma som för
myndigheter, som redovisats under föregående rubrik. Förslagen
bedöms således inte innebära någon inskränkning av den
kommunala självstyrelsen. Förslagen bedöms inte heller innebära
något nytt åliggande som aktualiserar finansieringsprincipen.
Konsekvenser av sekretess hos Adoptionskommissionen
Förslaget till ändring i 42 kap. 9 § OSL innebär en förstärkning av
skyddet för enskildas personliga integritet genom att uppgifter om
känsliga förhållanden för enskilda som utan regleringen skulle vara
offentliga kan omfattas av sekretess. Genom den sekretess som
föreslås kommer uppgifter att hållas hemliga, vilket inskränker
handlingsoffentligheten. Genom den tystnadsplikt som sekretessen
34
innebär, begränsas yttrandefriheten i motsvarande utsträckning.
Den tystnadsplikt som föreslås gälla för kommissionen, föreslås
dock inte ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra
uppgifter.
Förslaget bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för
kommissionen eller för det allmänna i övrigt. Förslaget bedöms inte
heller medföra några konsekvenser för jämställdheten eller miljön
eller få några andra konsekvenser som bör redovisas.
35
7
Författningskommentar
7.1
Förslaget till lag om skyldighet att lämna
uppgifter till Adoptionskommissionen
1 § Myndigheter och sådana sammanslutningar som är auktoriserade för förmedling
av barn från utlandet för adoption ska på begäran av Adoptionskommissionen
(S 2021:08) lämna uppgifter som de förfogar över, om kommissionen behöver
uppgifterna för att fullgöra sitt utredningsuppdrag i den del som rör kartläggning och
analys av Sveriges internationella adoptionsverksamhet.
Lagen innehåller en bestämmelse om skyldighet för myndigheter
och sammanslutningar som är auktoriserade för förmedling av barn
från utlandet för adoption att på begäran av Adoptionskommissionen (S 2021:08) lämna uppgifter som de förfogar över.
En förutsättning för uppgiftsskyldigheten är att Adoptionskommissionen behöver uppgifterna för att fullgöra sitt utredningsuppdrag i den del som rör kartläggning och analys av Sveriges
internationella adoptionsverksamhet.
Uppgiftsskyldigheten medför enligt 10 kap. 28 § offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till Adoptionskommissionen. Uppgiftsskyldigheten
bryter dessutom den tystnadsplikt som enligt 13 § lagen (1997:192)
om internationell adoptionsförmedling gäller för sådana sammanslutningar som är auktoriserade för förmedling av barn från utlandet
för adoption.
Övervägandena finns i avsnitt 4.1.
36
7.2
Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400)
42 kap.
9 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden hos
1. kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan granskning, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till
denne lider skada eller men,
2. kommissionen för utvärdering av nationell krishanteringsförmåga med anledning av naturkatastrofen i Asien i dess verksamhet för sådan utvärdering, om det
kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om
uppgiften röjs,
3. kommissionen för granskning av regeringens, Utrikesdepartementets och
utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå frigivning av två svenska medborgare
i utlandet (UD 2021:01) i dess verksamhet för sådan granskning, om det kan antas
att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften
röjs,
4. sannings- och försoningskommissionen för granskning av kränkningar och
övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset (Ku 2020:01) i dess verksamhet
för sådan granskning, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till
denne lider skada eller men om uppgiften röjs,
5. sanningskommissionen för kartläggning och granskning av den politik som
förts gentemot samerna och dess konsekvenser för det samiska folket (Ku 2021:02)
i kommissionens verksamhet för sådan granskning, om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs,
och
6. Adoptionskommissionen (S 2021:08) i dess verksamhet som avser kartläggning
och utredning av Sveriges internationella adoptionsverksamhet, om det kan antas att
den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess för uppgifter om
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden hos vissa undersökningskommissioner.
I första stycket införs en ny sjätte punkt som innebär att sekretess
även gäller för sådana uppgifter hos Adoptionskommissionen i dess
verksamhet med att kartlägga och utreda Sveriges internationella
adoptionsverksamhet, om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
37
Sekretessen gäller med ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. en presumtion
för offentlighet.
Sekretessens räckvidd är begränsad till Adoptionskommissionens
kartläggning och utredning av Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Utanför sekretessen faller uppgifter i annan verksamhet
som Adoptionskommissionen bedriver, t.ex. personaladministration.
Ändringarna i fjärde och femte punkten är enbart redaktionella.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
38
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.