Sök i Ratio Lex

Biträde åt väljare Ju2024/00970

2024-04-22 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Promemoria Biträde åt väljare Ju2024/00970 (Justitiedepartementet, 2024-04-22)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ju2024/00970

Biträde åt väljare

April 2024

s. 2 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning
I promemorian föreslås ändringar i vallagen som innebär att en
röstmottagare alltid ska vara närvarande när en väljare på grund av
funktionsnedsättning eller liknande anlitar ett biträde för att göra i ordning
sina röster eller ta valsedlar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2025.

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
1

Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837) ............................ 4

2

Väljares skydd mot otillbörlig bör förstärkas ................................... 5
2.1
Ett starkt skydd för fria och hemliga val är centralt i
en demokrati ...................................................................... 5
2.1.1
Fria och hemliga val utgör grundläggande
utgångspunkter i valsystemet ............................ 5
2.1.2
Hur röstningen och röstmottagningen går
till regleras i vallagen ....................................... 6
2.1.3
Vissa väljare har en uttrycklig rätt att få
hjälp med att göra i ordning sina röster
och ta valsedlar ................................................. 7
2.2
Väljarnas skydd mot otillbörlig påverkan har varit
föremål för tidigare överväganden..................................... 8
2.2.1
Tidigare överväganden ..................................... 8
2.2.2
Det finns indikationer på att
gruppröstning förekommer ............................. 10
2.3
Röstmottagare bör alltid vara närvarande när väljare
anlitar ett biträde .............................................................. 11

3

Ikraftträdandebestämmelse ............................................................ 13

4

Konsekvenser ................................................................................. 13

5

Författningskommentar .................................................................. 14
5.1
Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837) ........ 14

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

1

Förslag till lag om ändring i vallagen
(2005:837)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § och 8 kap. 2 a § vallagen (2005:837)
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.
3§
Varje väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning
sina röster där. Därefter ska väljaren lämna valkuverten till
röstmottagarna.
Väljare som på grund av
Väljare som på grund av
funktionsnedsättning eller liknande funktionsnedsättning eller liknande
inte själva kan göra i ordning sina inte själva kan göra i ordning sina
röster, ska dock på begäran få hjälp röster, ska dock på begäran få hjälp
med detta av röstmottagarna i den med detta av röstmottagarna i den
utsträckning som behövs. En sådan utsträckning som behövs. En sådan
väljare får också anlita någon väljare får också anlita ytterligare
annan person som hjälper honom en person som hjälper honom eller
eller henne vid röstningen.
henne vid röstningen.
8 kap.
2a§
Väljare som på grund av Väljare som på grund av
funktionsnedsättning eller liknande funktionsnedsättning eller liknande
inte själva kan ta sina valsedlar på inte själva kan ta sina valsedlar på
den
avskärmade
plats
där den
avskärmade
plats
där
valsedlarna finns utlagda, ska på valsedlarna finns utlagda, ska på
begäran få hjälp med detta av begäran få hjälp med detta av
röstmottagarna i den utsträckning röstmottagarna i den utsträckning
som behövs. En sådan väljare får som behövs. En sådan väljare får
också anlita någon annan person också anlita ytterligare en person
som hjälper honom eller henne med som hjälper honom eller henne med
detta.
detta.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2025.

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

2

Väljares skydd mot otillbörlig bör
förstärkas

2.1

Ett starkt skydd för fria och hemliga val är
centralt i en demokrati

2.1.1

Fria och hemliga val utgör grundläggande
utgångspunkter i valsystemet

Den svenska folkstyrelsen och valsystemet bygger på principerna om fri
åsiktsbildning och om allmän och lika rösträtt (1 kap. 1 § andra stycket
regeringsformen). Folkets företrädare i riksdagen, regionfullmäktige,
kommunfullmäktige och Europaparlamentet ska därför utses genom val
som är fria, hemliga och direkta. Med fria val avses att ingen annan får
bestämma hur väljaren ska rösta, med hemliga val att väljaren inte är
tvungen att visa eller tala om hur han eller hon har röstat och med direkta
val att det är väljarna direkt som utser de ledamöter som ska företräda dem,
dvs. att de är direktvalda av folket utan något mellanled.
I kravet på fria val ligger att alla väljare ska kunna rösta under sådana
förhållanden att de inte utsätts för tvång eller annan otillbörlig påverkan
från någon annan. Det allmänna ska inte heller blanda sig i valen i vidare
omfattning än som behövs för att valen ska kunna genomföras. Det handlar
till exempel om att tillhandahålla valmaterial och vallokaler och hantera
röstmottagningen och rösträkningen. Kravet på hemliga val motiveras
främst av intresset att skydda väljaren från den påverkan som kan
uppkomma om andra får reda på hur väljaren röstar. Väljaren ska därför
inte vara tvungen att visa eller tala om hur han eller hon har röstat.
Valhemligheten gäller även efter valet, dvs. det ska inte gå att ta reda på
hur någon har röstat.
Krav på fria och hemliga val följer även av internationella förpliktelser
som Sverige har åtagit sig att följa. I artikel 3 i det första tilläggsprotokollet
till den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den s.k.
Europakonventionen, anges att konventionsstaterna är förbundna att
anordna fria och hemliga val inom skäliga tidsintervaller under
förhållanden som tillförsäkrar folket rätt att fritt ge uttryck för sin mening.
Detta följer också av artikel 25 i FN:s konvention om medborgerliga och
politiska rättigheter som slår fast att väljarna har rätt till hemliga val och
att de också ska ha möjlighet att kunna rösta fritt.
Enligt artikel 29 i FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning ska personer med funktionsnedsättning garanteras
politiska rättigheter och möjlighet att åtnjuta dem på lika villkor som
andra. Enligt artikeln ska vidare rätten för personer med
funktionsnedsättning att rösta genom hemlig röstning i val och
folkomröstningar utan hot skyddas. De ska även garanteras att fritt kunna
uttrycka sin vilja som väljare och, i detta syfte, vid behov, på deras
begäran, tillåtas att vid röstning får assisteras av en av dem fritt vald
person.
5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riktlinjer om fria och hemliga val tas upp i den s.k.
Venedigkommissionens kodex för god valpraxis (CDL-A [2002] 23 rev),
som består dels av riktlinjer, dels av en förklarande rapport. Enligt
riktlinjerna är valhemligheten en rättighet för väljarna men ska också
respekteras av dem. Vikten av att röstningen sker individuellt framhålls
särskilt. Ingen får övervaka eller kontrollera hur någon annan röstar. Det
är staten som har ansvar för att valhemligheten upprätthålls och att det
finns effektiva sanktioner mot överträdelser av den.
I den förklarande rapporten anges rörande valhemligheten att röstningen
ska vara individuell. Vidare anges att familjeröstning, då en
familjemedlem kan övervaka röstningen av en annan familjemedlem,
inkräktar på valhemligheten. Även alla andra former av kontroll av en
väljare över en annan väljares röstning måste förbjudas (punkt 53).
I en reviderad tolkningsförklaring till kodexen från 2011, angående
deltagande i val för personer med funktionsnedsättning, har
Venedigkommissionen kompletterat principerna i kodexen (CDL-AD
[2011] 045). I tolkningsförklaringen anges rörande valhemligheten att
denna rättighet bör skyddas, bl.a. genom att garantera rätten att vid behov,
på egen begäran, få hjälp att rösta av en person som man själv väljer. Detta
ska göras under förhållanden som säkerställer att den valda personen inte
utövar ett otillbörligt inflytande.
Europeiska kommissionen beslutade den 12 december 2023 att anta en
rekommendation om inkluderande och motståndskraftiga valprocesser i
unionen och förstärkning av den europeiska karaktären av val till
Europaparlamentet och effektivisering av deras genomförande
(rekommendation 2023/2829). Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna främja valdeltagandet för personer med funktionsnedsättning. Av
arbetsdokument från kommissionens avdelningar Guide för god valpraxis
från medlemsstaterna för delaktighet i valförfarandet av personer med
funktionsnedsättning (SWD[2023] 408 final) framgår att kommissionen
anser att medlemsstaterna under val bör stödja väljarnas deltagande genom
att ordna med röstningsassistans från en person som väljaren själv väljer.
Av guiden framgår att personer med funktionsnedsättning kan få assistans
under röstningsprocessen i alla medlemsstater. Det finns dock vissa
skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om bl.a. vem som får assistera
väljaren. I de flesta medlemsstater kan väljare med funktionsnedsättning
assisteras av vem som helst som de litar på, utan begränsningar. I Grekland
och på Malta är dock fritt val av assistent för att få hjälp med att rösta inte
tillgängligt.

2.1.2

6

Hur röstningen och röstmottagningen går till
regleras i vallagen

Vallagen (2005:837) innehåller en rad bestämmelser till skydd för
väljarnas rätt till fria och hemliga val. Dessa bestämmelser reglerar hur
själva röstningen och röstmottagningen ska gå till och är i allt väsentligt
enhetliga för val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige och val
till Europaparlamentet.
Det är upp till väljaren att disponera över sin valhemlighet. Det innebär
att den som vill avslöja sin valhemlighet är fri att göra det. Rösten ska ändå

s. 7 Kontrollera mot PDF

tas emot och giltigheten av rösten påverkas inte. Denna princip går hand i
hand med offentligheten vid val. All röstmottagning, rösträkningen i
vallokalen samt den preliminära och slutliga rösträkningen hos
valnämnderna respektive länsstyrelserna är offentliga förrättningar. Detta
avspeglas bland annat i bestämmelserna om att rösträkning ska vara
offentlig. Det innebär att vem som helst har rätt att närvara under
förrättningen och på så sätt bevaka att allt går rätt till.
Röstmottagning sker på röstmottagningsställen, som är val- och
röstningslokaler. På valdagen sker röstning i vallokaler och före eller
under valdagen sker röstning i röstningslokaler (7 kap. 1 § vallagen).
Röstmottagningsställen ska vara lämpliga för ändamålet så att väljare inte
hindras eller störs under röstningen. Lokalerna ska inte ha anknytning till
en viss politisk sammanslutning och de bör inte heller ha sådan anknytning
till en viss religiös sammanslutning eller till ett visst företag som kan
påverka väljaren i samband med röstningen (4 kap. 20 § tredje stycket och
22 § andra stycket vallagen). Det får heller inte förekomma propaganda
eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val
(8 kap. 3 § vallagen).
Röstmottagarna ansvarar för ordningen på röstmottagningsställena. Den
som befinner sig i lokalen eller i ett utrymme intill denna ska rätta sig efter
de anvisningar som röstmottagarna ger för att röstmottagningen ska kunna
genomföras. Den som inte följer röstmottagarnas anvisningar får
uppmanas att tillfälligt lämna lokalen eller utrymmet, om det är av
väsentlig betydelse för genomförandet av röstmottagningen. Blir det sådan
oordning att den inte kan avstyras får röstmottagningen tillfälligt avbrytas
(8 kap. 4 § vallagen).
På röstmottagningsställen ska det finnas ett lämpligt antal avskilda
platser (valskärmar) där väljarna kan rösta utan insyn (8 kap. 1 § vallagen).
Röstningen går till så att väljaren för varje slag av val han eller hon vill
delta i, ska ta en valsedel, lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika
den, och försluta kuvertet (7 kap. 2 § vallagen). Varje väljare ska som
huvudregel vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina
röster där. Därefter ska väljaren lämna valkuverten till röstmottagarna
(7 kap. 3 § första stycket vallagen). Röster som inte har gjorts i ordning
bakom en valskärm är dock inte ogiltiga.
För att möjliggöra för väljare att få tillgång till valsedlar och därigenom
också kunna genomföra valhandlingen ska det i anslutning till varje valoch röstningslokal ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan
läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i
lokalen (8 kap 2 § vallagen).

2.1.3

Vissa väljare har en uttrycklig rätt att få hjälp
med att göra i ordning sina röster och ta valsedlar

Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte kan göra
i ordning sina röster, ska på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna
i den utsträckning som behövs. En sådan väljare får också anlita någon
annan person som hjälper honom eller henne vid röstningen (7 kap. 3 §
vallagen). Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande
inte själva kan ta sina valsedlar på den avskärmade plats där valsedlarna

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

finns utlagda ska på begäran även få hjälp med detta av röstmottagarna i
den utsträckning som behövs. En sådan väljare får också i denna situation
anlita någon annan person som hjälper honom eller henne med detta
(8 kap. 2 a § vallagen).
Regleringen i vallagen om rätt till biträde vid valet av valsedlar infördes
den 1 februari 2022 och motsvarar den rätt som redan fanns för väljare när
det gäller att få hjälp med att göra i ordning sin röst (prop. 2021/22:52).
Rätten att ta hjälp för att göra i ordning sin röst har funnits under en lång
tid. I 1972 års vallag (1972:620) angavs att väljare som på grund av
kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskriven ordning vid röstningen
får anlita biträde som han utsett (8 kap. 14 §). Rätten fördes över till 1997
års vallag (1997:157), och formulerades där som att väljare som på grund
av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst
på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen (9 kap.
2 §). I regeringens förslag till ny vallag 2005 fanns inte någon direkt
motsvarighet till bestämmelse om rätt att anlita eget utsett biträde vid
röstning. I stället föreslogs en bestämmelse om rätt för en väljare, som på
grund av funktionshinder eller liknande inte själva kan göra i ordning sina
röster, att på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i den
utsträckning som behövs (7 kap. 3 § andra stycket). Den nya
bestämmelsen, som alltså innebar en skyldighet för röstmottagare att
tillhandahålla hjälp, hindrade enligt regeringen inte väljaren från att, som
tidigare, ta med sig en person som hjälp (prop. 2004/05:163 s. 119). Det
ansågs dock inte nödvändigt att slå fast det genom en uttrycklig
bestämmelse i den nya lagen.
Erfarenheterna från tillämpningen av lagen i de första valen efter att
lagen hade trätt i kraft visade dock att avsaknaden av en uttrycklig rättslig
reglering om att väljare har rätt att ta med sig en person som hjälp hade lett
till tveksamheter vid tolkningen och tillämpningen av vallagen. För att
klargöra detta infördes därför ett förtydligande i lagen som trädde i kraft
den 1 augusti 2014. Därmed framgår sedan dess av lagen att en väljare som
på grund av funktionshinder eller liknande inte själv kan göra i ordning
sina röster får anlita inte bara en röstmottagare utan även någon annan
person som hjälper väljaren vid röstningen (prop. 2013/14:124 s. 36–37).

2.2

Väljarnas skydd mot otillbörlig påverkan har
varit föremål för tidigare överväganden

2.2.1

Tidigare överväganden

2020 års valutredning (Ju 2020:08) föreslog i sitt delbetänkande Förstärkt
skydd för väljarna vid röstmottagningen (SOU 2021:7) att en
röstmottagare alltid ska vara närvarande när någon annan person hjälper
en väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själv
kan göra i ordning sina röster att rösta och ta valsedlar. Remissutfallet var
blandat. Majoriteten av de remissinstanser som yttrade sig framförde kritik
mot förslaget. Av det fåtal remissinstanser som var positiva till förslagen
anförde bl.a. Synskadades Riksförbund att de medför att risken minskar
för att den som hjälper väljaren gör ett annat val än det väljaren önskar.
8

s. 9 Kontrollera mot PDF

Även om väljaren måste röja sin valhemlighet för ytterligare en person
menade förbundet att fördelarna övervägde nackdelarna. Av de
remissinstanser som var negativt inställda anförde ett stort antal att
förslaget riskerade att upplevas som integritetskränkande och
stigmatiserande för väljare eftersom de skulle tvingas avslöja sin
valhemlighet för en okänd röstmottagare. Sveriges Kommuner och
Regioner (SKR) påtalade vidare att ju fler krav som ställs desto fler hinder
skapas för att delta i val vilket kan leda till att valdeltagandet blir ännu
lägre bland personer med funktionsnedsättning. Valmyndigheten anförde
att väljare med funktionsnedsättning som är vana att ta hjälp av exempelvis
en ledsagare kan uppfatta det som integritetskränkande att avslöja sin
valhemlighet för en okänd röstmottagare.
Regeringen bedömde att en väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själv kan göra i ordning sina röster även
fortsättningsvis borde ha rätt att välja att anlita någon annan person än en
röstmottagare som hjälper väljaren vid röstningen. Någon skyldighet för
en sådan väljare att anlita en röstmottagare föreslogs därför inte (prop.
2021/22:52 s. 47). Regeringen konstaterade bl.a. att remissutfallet inte
heller gav stöd för att gruppröstning förekom och att det därmed saknades
underlag som visade att det fanns ett problem med gruppröstning för dessa
väljare, vilket innebar att behovet av att genomföra kommitténs förslag
inte kunde bedömas. Regeringen bedömde mot bakgrund av de
invändningar som hade rests mot förslaget, och i avsaknad av underlag
som visade att gruppröstning användes som ett verktyg för att påverka
väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva
kunde göra i ordning sina röster, att kommitténs förslag inte borde
genomföras (samma prop. s. 48–50).
I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition
framhöll konstitutionsutskottet att 2020 års valutredning, som var
parlamentariskt sammansatt, varit enig om sitt förslag. Utskottet ställde sig
bakom kommitténs överväganden men ansåg att det, bl.a. mot bakgrund
av de synpunkter som framförts av remissinstanserna, var viktigt att
tillämpningen av bestämmelserna om biträde åt väljare vid röstningen och
med att ta valsedlar bakom avskärmningen först utvärderades vid valen
2022. Sammantaget ansåg utskottet att det med utgångspunkt i kommitténs
förslag borde införas bestämmelser om att en röstmottagare ska vara
närvarande när en väljare får biträde vid röstningen eller med att ta sina
valsedlar bakom avskärmningen. Efter förslag från utskottet ställde sig
riksdagen bakom det som utskottet anfört om biträde åt väljare och
tillkännagav detta för regeringen (bet. 2021/22:KU6 punkt 7,
rskr. 2021/22:144).
Regeringen gav under 2022 Valmyndigheten i uppdrag att senast den
1 mars 2023 lämna en erfarenhetsrapport från 2022 års val till riksdagen,
region- och kommunfullmäktige. Enligt uppdraget skulle rapporten bl.a.
innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av
tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ skulle
ingå samt att rapporten även skulle innefatta en väljarundersökning
rörande väljarnas erfarenheter av reformen.
9

s. 10 Kontrollera mot PDF

2.2.2

10

Det finns indikationer på att gruppröstning
förekommer

I rapporter från Swedish International Liberal Centre (SILC) och
Democracy Volunteers efter 2014 och 2018 års allmänna val redovisades
observationer som tyder på att fenomenet gruppröstning är relativt vanligt
förekommande i Sverige (se t.ex. SILC:s rapporter från valövervakning av
2014 års val i Sverige s. 6–8 och Democracy Volunteers rapport från
observationen av 2018 års val i Sverige s. 12–13). I rapporterna tecknas
bilden av att fenomenet med flera personer samtidigt bakom valskärmen i
en del fall framstått som normaliserat och inte mötts av protester från
röstmottagarnas sida. SILC och Democracy Volunteers pekar i rapporterna
på flera möjliga orsaker till förekomsten av gruppröstning. Det kan handla
om att det i lokaler med flera valdistrikt kan uppstå oklarhet i fråga om
ansvarsfördelningen mellan röstmottagarna över valskärmarna. Det kan
också handla om att det befinner sig för många väljare i lokalen i
förhållande till det antal valskärmar som väljarna kan göra i ordning sina
röster bakom. Enligt rapporterna kan ytterligare orsaker vara att
röstmottagarna inte har tillräckliga kunskaper om regleringen och att de
brister i rutinerna för röstmottagningen.
I sin erfarenhetsrapport från valen 2022 (Erfarenheter från valen 2022,
VAL-686) redovisar Valmyndigheten resultatet av två studier som gjorts
rörande bl.a. väljarnas upplevelse av att rösta hemligt. Enligt den ena
studien var den upplevda valhemligheten betydligt större i 2022 års val än
före reformen med avskärmningar av valsedelställ (samma rapport s. 12).
Enligt den andra studien, som genomfördes av Valforskningsprogrammet
vid Göteborgs universitet, var väljarnas upplevelse av besöket i vallokalen
positiv i flera avseenden. Bland annat uppgav 94 procent av de som
svarade att det stämde mycket bra att en person i taget gick bakom
valskärmarna och 93 procent att det gick att ta valsedlar utan att andra
kunde se (Väljarnas förtroende för valsystemet och genomförandet av
allmänna val, valforskningsprogrammets rapportserie 2023:8). Cirka fem
procent av de svarande angav dock andra svarsalternativ rörande
påståendet att en person i taget gick bakom valskärmarna än att det
stämmer mycket bra. Dessa respondenter svarade att påståendet inte
stämmer alls, inte stämmer särskilt bra eller endast stämmer ganska bra.
I erfarenhetsrapporten redovisar Valmyndigheten vidare resultaten av en
eftervalsenkät till kommunerna. De flesta kommuner svarade i denna att
de upplevde att valhemligheten har stärkts (80 procent) och att det var lätt
att upprätthålla valhemligheten (80 procent).
Föreningen valobservation i Sverige (VOS) genomförde under valdagen
2022 en valobservationsinsats med 95 observatörer från 21 länder
(Slutsatser och rekommendationer efter valobservation av de svenska
allmänna valen den 11 september 2022, Föreningen valobservation i
Sverige, pressmeddelande 12 september 2022). Valobservatörerna besökte
289 vallokaler i fyra kommuner i Stockholms län och två vallokaler i
Norrbottens län. I sina slutsatser anger föreningen att vissa problem med
valhemligheten kvarstår, men att reformen med avskärmningar av
valsedelställ på det stora hela inneburit en förbättring. När det gäller
gruppröstning konstaterar föreningen att det förekom i mindre
utsträckning än 2018 och att röstmottagarna generellt var uppmärksamma

s. 11 Kontrollera mot PDF

och ansträngde sig för att upprätthålla regeln om att varje väljare ska vara
ensam bakom valskärmen. Trots detta var det enligt föreningen ibland
svårt för röstmottagarna att få väljarna att följa deras instruktioner, då
medvetenheten inte alltid finns hos väljarna om att man ska vara ensam
när man gör i ordning sin röst.

2.3

Röstmottagare bör alltid vara närvarande när
väljare anlitar ett biträde

Promemorians förslag: Väljare som på grund av funktionsnedsättning
eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster eller ta valsedlar,
ska ha rätt att anlita ytterligare en person utöver en röstmottagare för att
få hjälp med detta i den utsträckning som behövs. Förslaget innebär att
en röstmottagare alltid är närvarande i dessa fall.
Skälen för promemorians förslag: Väljare som på grund av
funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina
röster ska på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i den
utsträckning som behövs. En sådan väljare får också anlita någon annan
person som hjälper honom eller henne vid röstningen (7 kap. 3 § andra
stycket vallagen). Motsvarande rätt att begära biträde finns även när
väljaren ska ta sina valsedlar på den avskärmade plats där valsedlarna finns
utlagda (8 kap. 2 a § vallagen). Det ställs alltså inte krav på att en
röstmottagare är närvarande när hjälp lämnas av någon annan.
Det är av grundläggande betydelse för demokratin att valen är fria och
hemliga. Gruppröstning, dvs. att två eller flera personer samtidigt ställer
sig bakom valskärmen och tillsammans gör i ordning sina valkuvert eller
diskuterar sina val, innebär ett hot mot väljarnas rätt att utan påverkan från
någon annan själva bestämma vilket parti de ska rösta på. Rätten för vissa
väljare att få hjälp vid röstningen är ett undantag från huvudregeln om att
valhandlingen ska ske i enskildhet och utan insyn. Det är ett undantag som
motiveras av intresset av att göra det möjligt att rösta för personer som
annars inte hade kunnat delta i valet. På grund av att regleringen innebär
en avvikelse från huvudregeln om valhemlighet är det dock angeläget att
så långt som möjligt säkerställa att den inte ger utrymme för otillbörlig
påverkan på väljaren.
De valobservationer som genomfördes i samband med 2022 års
allmänna val ger ett visst stöd för slutsatsen att gruppröstning är ett relativt
ovanligt fenomen. Det finns dock rapporter om att det förekommit. Av
väljarundersökningar framkommer vidare att en inte obetydlig andel av
väljarna upplever att det är fler än en person samtidigt som vistas bakom
en valskärm (jfr avsnitt 2.2.2). Väljarundersökningen ger inte
nödvändigtvis stöd för slutsatsen att det har förekommit gruppröstning
eller att det förekommer oegentligheter i valsituationen. Det förefaller
dock stå klart att det är oftare än i rena undantagsfall som fler än en person
går in bakom valskärmen när valhandlingen ska utföras. Om fenomenet
förekommit i andra situationer än de som vallagen tillåter ger underlaget
inte svar på.
11

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

De allra flesta, både väljare och kommuner, ger uttryck för
uppfattningen att valhemligheten i svenska val är stark. Det kan med
hänsyn till de erfarenheter som redovisas i avsnitt 2.2 dock inte uteslutas
att det förekommer otillbörlig påverkan i samband med att en väljare
anlitar en person som hjälper honom eller henne att göra i ordning sina
röster eller ta valsedlar. Med hänsyn till vikten av att garantera väljarna
rätten att rösta utan otillbörlig påverkan bedöms att det finns behov av att
ytterligare förstärka skyddet mot gruppröstning i syfte att värna väljarnas
rätt till fria val.
Ett sätt att ytterligare förstärka skyddet mot otillbörlig påverkan är att
föreskriva att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när en väljare får
hjälp av någon annan person med att rösta eller ta valsedlar. En sådan
ordning bedöms innebära att risken minskar för att väljaren utsätts för
otillbörlig påverkan.
När ett förslag med motsvarande innebörd behandlades i 2021 års
lagstiftningsärende (prop. 2021/22:52) anförde flera remissinstanser att ett
sådant krav riskerar att skapa hinder för väljare med funktionsnedsättning
eller liknande som tillvaratar sin rösträtt och riskerar att innebära att dessa
väljare utsätts för integritetskränkande och stigmatiserande behandling vid
röstningen (se avsnitt 2.2.1). Som redogörs för ovan följer det också av
internationella konventioner och rekommendationer att väljare själva ska
få avgöra vem som ska assistera vid röstning (se avsnitt 2.1.1).
Trots de farhågor som rests i det tidigare lagstiftningsärendet görs nu
bedömningen att det finns tillräckligt underlag för slutsatsen att det är mer
än en hypotetisk risk att väljare kan utsättas för otillbörlig påverkan i
samband med gruppröstning. Risken får betecknas som mer än försumbar.
Även om det är en principiell utgångspunkt att väljaren själv ska få avgöra
vem som ger hjälp med att rösta, är det av särskild vikt att så långt möjligt
motverka sådan otillbörlig påverkan. Detta framgår också av
Venedigkommissionens reviderade tolkningsförklaring från 2011. Där
framgår att rätten att få hjälp att rösta av en person som man själv väljer
ska utövas under förhållanden som säkerställer att den valda personen inte
utövar ett otillbörligt inflytande.
Utöver risken för att en väljare utsätts för otillbörlig påverkan kan det
vidare inte uteslutas att en väljare på grund av karaktären på sin
funktionsnedsättning, t.ex. synnedsättning, inte har möjlighet att
kontrollera att den som biträder henne eller honom följer de anvisningar
som har lämnats. Genom att en röstmottagare alltid är närvarande minskar
risken för att den som hjälper väljaren gör ett annat val än det väljaren
önskar, vilket även Synskadades riksförbund lyfte fram i det tidigare
lagstiftningsärendet.
Att ställa krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när en
väljare får hjälp av någon annan innebär visserligen att väljaren riskerar
att behöva röja sin valhemlighet för ytterligare en person. Röstmottagarens
närvaro fyller dock i dessa fall endast ett syfte, nämligen att skydda den
enskildes rätt att inte bli otillbörligt påverkad av någon annan. En
röstmottagare omfattas dessutom av tystnadsplikt enligt 40 kap. 1 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Tystnadsplikten är
straffsanktionerad enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Det finns dessutom ett
krav enligt 3 kap. 5 § andra stycket vallagen på att genomgå en särskild
utbildning för att få förordnas som röstmottagare. Även om

s. 13 Kontrollera mot PDF

valhemligheten i viss mån begränsas, syftar röstmottagarens närvaro till
att värna en annan grundläggande princip i valsystemet, nämligen att
väljaren har ett fritt val att själv och utan yttre påverkan bestämma hur
rösträtten ska utövas.
För att stärka väljarens skydd mot otillbörlig påverkan av den person
som väljaren själv utser, föreslås sammanfattningsvis att hjälpen bakom
valskärmen och avskärmningen av valsedelställ alltid ska ske i närvaro av
en röstmottagare. Förslagen ligger i linje med riksdagens tillkännagivande
(bet. 2021/22:KU6 punkt 7 , rskr. 2021/22:144, se vidare avsnitt 2.2.1).

3

Ikraftträdandebestämmelse

Promemorians förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni
2025.
Bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Lagändringar som
rör förfarandet i val bör göras så att lagändringarna kan träda i kraft i god
tid före valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige
2026. Ju kortare tid som finns för förberedelser och för utbildning av
valnämnder och röstmottagare om vilka regler som ska gälla i ett val, desto
större blir risken för handhavandefel. Sådana fel kan leda till att utgången
i valet påverkas och att det uppkommer behov av att hålla omval. De
föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft den 1 juni 2025. På så
sätt kan valadministrationen få tillräcklig tid för förberedelser.
Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

4

Konsekvenser

Promemorians bedömning:
kostnadsökningar.

Förslagen

medför

inte

några

Skälen för promemorians bedömning: Att en röstmottagare alltid ska
vara närvarande i samband med att en väljare ber om hjälp med att göra i
ordning sin röst och ta valsedlar kan innebära att röstmottagare oftare än
i dag måste lämna biträde åt väljare. Det är dock redan i dag en uppgift för
röstmottagare att för varje väljare som på grund av en funktionsnedsättning
behöver hjälp lämna biträde vid behov. Någon ny arbetsuppgift blir det
därför inte fråga om för röstmottagarna jämfört med dagens ordning. Sett
till varje röstmottagningsställe för sig kommer det sannolikt inte heller bli
en vanligt förekommande arbetsuppgift för röstmottagarna att bistå en
väljare som behöver hjälp bakom valskärmen eller avskärmningen av
valsedelsstället. Förslaget bedöms därmed inte medföra några ekonomiska
konsekvenser för valadministrationen, inklusive kommunerna. Förslaget
bedöms inte heller få några samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt.

13

s. 14 Kontrollera mot PDF

5

Författningskommentar

5.1

Förslaget till lag om ändring i vallagen
(2005:837)

7 kap.
3 § Varje väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina
röster där. Därefter ska väljaren lämna valkuverten till röstmottagarna.
Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra
i ordning sina röster, ska dock på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i
den utsträckning som behövs. En sådan väljare får också anlita ytterligare en
person som hjälper honom eller henne vid röstningen.

I paragrafen regleras hur röstning på ett röstmottagningsställe (en val- eller
röstningslokal) går till. Övervägandena finns i avsnitt 2.
Ändringen i andra stycket innebär att en väljare som, på grund av
funktionsnedsättning eller liknande, inte själva kan göra i ordning sina
röster som huvudregel ska få hjälp med detta av röstmottagare i den
utsträckning som behövs, men att en sådan väljare också får anlita
ytterligare en person som hjälper honom eller henne. Ändringen innebär
att en röstmottagare alltid ska vara närvarande i dessa fall.
Röstmottagarens uppgift är att säkerställa att personen som hjälper
väljaren att rösta också följer väljarens instruktioner.
8 kap.
2 a § Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan
ta sina valsedlar på den avskärmade plats där valsedlarna finns utlagda, ska på
begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i den utsträckning som behövs. En
sådan väljare får också anlita ytterligare en person som hjälper honom eller henne
med detta.

I paragrafen regleras att väljare som på grund av funktionsnedsättning eller
liknande inte själva kan ta sina valsedlar på begäran ska få hjälp med detta.
Övervägandena finns i avsnitt 2.
Ändringen i innebär att en väljare som, på grund av funktionsnedsättning
eller liknande, inte själva kan ta sina valsedlar som huvudregel ska få hjälp
med detta av röstmottagare i den utsträckning som behövs, men att en
sådan väljare också får anlita ytterligare en person som hjälper honom eller
henne. Ändringen innebär att en röstmottagare alltid ska vara närvarande
i dessa fall. Röstmottagarens uppgift är att säkerställa att personen som
hjälper väljaren att rösta också följer väljarens instruktioner.

14

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.