Sök i Ratio Lex

EU:s bankpaket Fi2025/01199

2025-05-30 · 378 sidor, varav 297 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 297 av 378 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Promemoria EU:s bankpaket Fi2025/01199 (Finansdepartementet, 2025-05-30)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansdepartementet
Finansmarknadsavdelningen
Fi2025/01199

EU:s bankpaket

Maj 2025

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Promemorians huvudsakliga innehåll
I EU:s kapitaltäckningsdirektiv ställs krav på den verksamhet som bedrivs
av banker och kreditmarknadsföretag (kreditinstitut), mycket stora
värdepappersbolag och vissa holdingföretag.
I promemorian lämnas de förslag till de lagändringar som krävs för att
genomföra de ändringar i kapitaltäckningsdirektivet som har gjorts inom
ramen för det så kallade bankpaketet. Förslagen lämnas i dessa syften:
– Det ska införas en särskild tillståndsplikt och särskilda tillsynsbestämmelser för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet som vill tillhandahålla centrala bankrelaterade
tjänster från en filial i Sverige.
– Samma krav som gäller för att bedöma lämpligheten av styrelseledamöter eller verkställande direktör i ett kreditinstitut ska gälla
i fråga om mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag.
– Det ska införas en ny skyldighet för vissa kreditinstitut och
holdingföretag att i förväg anmäla uppgifter om en ny styrelseledamot
eller verkställande direktör till Finansinspektionen.
– Det ska införas en ny skyldighet för företagen att bedöma lämpligheten
av vissa personer med ledande befattningar och att Finansinspektionens lämplighetsprövning ska utvidgas till vissa av dessa
befattningshavare i fråga om vissa kreditinstitut och holdingföretag.
– Det ska införas ett nytt ansökningsförfarande för förvärv av väsentligt
innehav och en justerad tillståndsplikt för verkställande av fusions- och
delningsplaner.
– Det ska införas ett nytt anmälningsförfarande för väsentliga
överföringar av tillgångar och skulder.
– Det ska införas karens för vissa arbets- och uppdragstagare i Finansinspektionen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 11 januari 2026 förutom
ändringarna om en särskild tillståndsplikt och särskilda tillsynsbestämmelser för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet som vill tillhandahålla centrala bankrelaterade tjänster
från en filial i Sverige, som ska träda i kraft den 11 januari 2027.

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
1

Lagförslag ........................................................................................ 8
1.1
Förslag till lag om karens för vissa befattningshavare
i Finansinspektionen vid övergång till annan
verksamhet......................................................................... 8
1.2
Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...... 11
1.3
Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen
(1973:1173) ..................................................................... 12
1.4
Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619) ....................................................................... 14
1.5
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument ................................... 18
1.6
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m. ..................................................... 20
1.7
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti............................................................. 21
1.8
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse ......................................... 22
1.9
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse ......................................... 43
1.10
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden .................................................. 46
1.11
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden .................................................. 55
1.12
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) ............................................... 57
1.13
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om
betaltjänster ..................................................................... 58
1.14
Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om
elektroniska pengar.......................................................... 62
1.15
Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa investeringsfonder .................... 63
1.16
Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om
kapitalbuffertar ................................................................ 68
1.17
Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om
särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag ........................................................... 71
1.18
Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om
resolution ....................................................................... 103
1.19
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:677) med
instruktion för Nämnden för prövning av statsråds
och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner ................................................... 109
1.20
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:197) om
ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder........................................ 110
1.21
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om
Sveriges riksbank .......................................................... 113

2

Ärendet......................................................................................... 114

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

4

3

Den rättsliga regleringen ............................................................... 115

4

Allmänna bestämmelser om rörelsen ............................................116
4.1
Riskhantering .................................................................116
4.2
Ersättningar ....................................................................119

5

Allmänna bestämmelser om tillsyn ...............................................119
5.1
Rapportering och kvalitetsbedömning av metoder .........119
5.2
Översyns- och utvärderingsprocess ................................ 120
5.3
Tillsyn över vissa holdingföretag ...................................122
5.4
Tillsyn över vissa värdepappersbolag.............................123

6

Nya lämplighetskrav på personer med ledande befattningar ........125
6.1
Nya krav på styrelse och verkställande direktör .............125
6.1.1
Allmänna lämplighetskrav.............................125
6.1.2
Särskilt anmälningsförfarande för stora
företag............................................................131
6.1.3
Finansinspektionens bedömning....................133
6.1.4
Krav på att vidta åtgärder ..............................135
6.2
Nya krav på personer som innehar nyckelfunktioner .....138
6.2.1
Allmänna lämplighetskrav.............................138
6.2.2
Finansinspektionens bedömning....................139
6.2.3
Krav på att vidta åtgärder ..............................141
6.3
Samarbete och utbyte av information .............................142
6.4
Krav på kartläggning av arbetsuppgifter m.m. ...............143

7

Nya krav på tillstånd för och underrättelse om vissa
transaktioner..................................................................................144
7.1
Krav på tillstånd för kvalificerat innehav .......................144
7.2
Krav på tillstånd för väsentligt förvärv...........................145
7.2.1
Krav på tillstånd ............................................145
7.2.2
Bedömningsperioden och
Finansinspektionens hantering av
tillståndsärenden ............................................148
7.2.3
Kriterierna för bedömningen .........................150
7.2.4
Samarbete och utbyte av information ............152
7.2.5
Särskilda befogenheter för
Finansinspektionen ........................................154
7.3
Krav på underrättelse om väsentliga överföringar..........156
7.4
Krav på tillstånd för fusioner och delning ......................158
7.4.1
Krav på tillstånd m.m. ...................................158
7.4.2
Bedömningsperioden och
Finansinspektionens hantering av
tillståndsärenden ............................................162
7.4.3
Kriterierna för bedömningen .........................164
7.4.4
Samarbete och utbyte av information ............166
7.4.5
Särskilda befogenheter för
Finansinspektionen ........................................167

8

Nya krav på tredjelandsfilialer ......................................................169
8.1
Behovet av nya regler .....................................................169
8.2
Ändrad tillståndsplikt .....................................................169
8.3
Undantag från tillståndsplikten ......................................171

s. 5 Kontrollera mot PDF

8.4
8.5
8.6
8.7
8.8
8.9

8.10

8.11
9

Förutsättningar för tillstånd ........................................... 172
Återkallelse av tillstånd ................................................. 174
Olika slag av tredjelandsfilialer ..................................... 177
Kapital- och likviditetskrav ........................................... 179
Krav på riskhantering, dokumentation och intern
styrning och kontroll...................................................... 182
Tillsyn............................................................................ 184
8.9.1
Tillsynens omfattning ................................... 184
8.9.2
Översyn och utvärdering .............................. 185
8.9.3
Informationsskyldighet ................................. 186
Tillsynsbefogenheter ..................................................... 187
8.10.1
Systemviktiga tredjelandsfilialer .................. 187
8.10.2
Krav på att tredjelandsföretaget etablerar
ett dotterföretag ............................................ 189
8.10.3
Ingripanden ................................................... 191
Samarbete och utbyte av information ............................ 193

Allmänna bestämmelser om tillsynsbefogenheter ........................ 194
9.1
Föreläggande ................................................................. 194
9.2
Särskilt kapitalbaskrav och underrättelse om
skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna
och kapitalbaskraven ..................................................... 195

10 Kapitalbuffertar ............................................................................ 196
10.1
Kapitalbuffertar för systemviktiga institut ..................... 196
10.2
Systemriskbufferten ....................................................... 198
11 Ingripanden .................................................................................. 200
11.1
Rättslig reglering ........................................................... 200
11.2
Personkrets .................................................................... 201
11.3
Överträdelser som ska medföra ingripande ................... 202
11.4
Återkallelse av tillstånd för kreditinstitut vid
resolution ....................................................................... 209
11.5
Tillsynsbefogenheter IKT-tjänster ................................. 210
11.6
Administrativa sanktioner ............................................. 210
11.6.1
Vite ............................................................... 210
11.6.2
Tillfälligt förbud mot utövande av
yrkesverksamhet vid åsidosättande av
krav på tillstånd ............................................ 213
11.6.3
Offentligt utlåtande ....................................... 215
11.6.4
Beräkning av årlig nettoomsättning .............. 215
11.7
Dubbelprövningsförbudet och samarbete mellan
myndigheter ................................................................... 216
12 Offentliggörande .......................................................................... 218
13 Sekretess och uppgiftslämnande till Skatteverket ........................ 218
14 Finansinspektionen....................................................................... 219
14.1
Oberoende ..................................................................... 219
14.2
Styrelsen ........................................................................ 221
14.3
Karens............................................................................ 223
14.3.1
De nya reglerna i
kapitaltäckningsdirektivet ............................. 223

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

14.3.2

14.4

Befattningshavare som i dag omfattas av
övergångsrestriktioner ...................................224
14.3.3
Tidigare utredning .........................................224
14.3.4
Finansinspektionens interna rutiner och
kollektivavtal .................................................225
14.3.5
En ny lag........................................................226
14.3.6
Övergång till ny anställning eller nytt
uppdrag som bör omfattas av karens .............227
14.3.7
Karenstid .......................................................229
14.3.8
Aktsamhetsbestämmelse................................ 232
14.3.9
Ersättning och förmåner ................................ 232
14.3.10 Anmälningsskyldighet ...................................234
14.3.11 Beslut, omprövning och överklagande ..........236
14.3.12 Sekretess vid prövning om karens och
ersättning .......................................................237
14.3.13 Sjukpenninggrundande inkomst ska vara
skyddad under karens ....................................238
Finansiella instrument ....................................................239

15 Bemyndiganden avseende uppgifter om betalkonton ...................240
16 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .................................241
17 Konsekvensanalys .........................................................................242

6

18 Författningskommentar .................................................................247
18.1
Förslaget till lag om karens för vissa
befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång
till annan verksamhet......................................................247
18.2
Förslaget till lag om ändring i
socialförsäkringsbalken ..................................................254
18.3
Förslaget till lag om ändring i
kreditupplysningslagen (1973:1173) ..............................254
18.4
Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619) ......................................................................255
18.5
Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument ..................................258
18.6
Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m. ....................................................259
18.7
Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti ...........................................................260
18.8
Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse ........................................260
18.9
Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse ........................................279
18.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden .................................................282
18.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:527) om
värdepappersmarknaden .................................................289
18.12 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) ..............................................290
18.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751) om
betaltjänster ....................................................................290

s. 7 Kontrollera mot PDF

18.14
18.15
18.16
18.17
18.18
18.19

18.20
18.21

Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om
elektroniska pengar........................................................ 293
Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa investeringsfonder .................. 294
Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:966) om
kapitalbuffertar .............................................................. 297
Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om
särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag ......................................................... 299
Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016 om
resolution ....................................................................... 352
Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:677) med
instruktion för Nämnden för prövning av statsråds
och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner ................................................... 357
Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:197) om
ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder........................................ 357
Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1568) om
Sveriges riksbank .......................................................... 360

Bilaga 1

Ändringsdirektiv ............................................................ 361

Bilaga 2

Parallelluppställning över genomförandet i svensk
rätt av ändringsdirektivet ............................................... 362

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1

Lagförslag

1.1

Förslag till lag om karens för vissa
befattningshavare i Finansinspektionen vid
övergång till annan verksamhet

Härigenom föreskrivs1 följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om karens för vissa arbets- och
uppdragstagare i Finansinspektionen.
Med karens avses i denna lag att en person inte får påbörja en ny
anställning eller ett nytt uppdrag i vissa företag eller organisationer.
De personer som omfattas av bestämmelserna är
1. generaldirektören och andra styrelseledamöter, och
2. övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten.
Anmälningsskyldighet
2 § Den som avser att påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag i
ett företag eller en organisation som anges i 4 § första stycket ska anmäla
det innan anställningen eller uppdraget påbörjas.
Generaldirektören och andra styrelseledamöter ska göra anmälan till
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner. Anmälningsskyldigheten gäller en ny anställning
eller ett nytt uppdrag som ska påbörjas inom tolv månader från det att
anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen avslutades.
Övriga arbets- och uppdragstagare ska göra anmälan till
Finansinspektionen. Anmälningsskyldigheten gäller en ny anställning
eller ett nytt uppdrag som ska påbörjas inom sex månader från det att
anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen avslutades.
Anmälans innehåll
3 § En anmälan ska göras på det sätt respektive myndighet bestämmer.
Anmälaren ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen.
Karens
4 § Arbets- och uppdragstagare som avses i 1 § tredje stycket ska
omfattas av karens vid övergång till en ny anställning eller ett nytt
uppdrag i
1. ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen,
2. ett utländskt företag som
a) bedriver verksamhet i Sverige, och
1

8

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

b) i hemlandet står under motsvarande tillsyn av en myndighet eller ett
annat behörigt organ som de företag som avses i 1,
3. ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag
eller ett värdepappersinriktat holdingföretag,
4. ett företag som, till ett företag som avses i 1 eller 2, tillhandahåller
tjänster som är av betydelse för företagets finansiella verksamhet, eller
5. en intresseorganisation på finansmarknadsområdet.
Arbets- och uppdragstagare som avses i 1 § tredje stycket 2 ska bara
omfattas av karens om personen inom ramen för sin anställning eller sitt
uppdrag har förvärvat sådan information eller kunskap som gör att det, om
personen påbörjar den nya anställningen eller det nya uppdraget, finns en
risk för
– ekonomisk skada för Finansinspektionen,
– otillbörlig fördel för någon enskild, eller
– att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.
5 § Karenstiden för generaldirektören och andra styrelseledamöter ska
vara
1. tolv månader vid övergång till ett företag som avses i 4 § första
stycket 1–4, och
2. tre månader vid övergång till en organisation som avses i 4 § första
stycket 5.
Karenstiden för övriga arbets- och uppdragstagare ska vara lägst tre och
högst sex månader vid övergång till ett företag eller en organisation som
avses i 4 § första stycket.
Karenstiden ska börja löpa när
1. generaldirektören eller en annan styrelseledamot avslutar
anställningen eller uppdraget, och
2. övriga arbets- eller uppdragstagare inte längre deltar i tillsynsverksamheten.
6 § Den som omfattas av karens ska under karenstiden sträva efter att
agera på ett sådant sätt att det inte uppstår någon risk för ekonomisk skada
för Finansinspektionen eller otillbörlig fördel för någon enskild eller för
att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.
Ersättning
7 § Den som till följd av ett beslut om karens inte kan påbörja den nya
anställningen eller uppdraget under karenstiden har rätt till ersättning.
Ersättningen ska motsvara lönen eller arvodet vid den tidpunkt som
karenstiden börjar löpa.
Ersättningen ska minskas med andra inkomster från anställning eller
uppdrag under karenstiden.
Beslut
8 § Ett beslut om karens och ersättning ska fattas av
1. Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
befattningshavares övergångsrestriktioner i fråga om generaldirektören
och andra styrelseledamöter, och

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

2. Finansinspektionen i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare.
Beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig anmälan har
kommit in.
Den nya anställningen eller det nya uppdraget får inte påbörjas innan de
tre veckorna har löpt ut eller ett beslut att karens inte ska gälla för
övergången har meddelats.
Anmälan av ändrade förhållanden
9 § Ändringar av förhållanden som angetts i en anmälan enligt 2 § ska
anmälas till respektive myndighet. Om det, under karenstiden, sker en
betydande förändring av innehållet i anställningen eller uppdraget ska en
ny anmälan göras.
Omprövning
10 § Ett beslut om karens och ersättning ska omprövas vid ändrade
förhållanden.
Ett beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig begäran
om omprövning har kommit in.
Överklagande
11 §

Beslut enligt 8 § får inte överklagas.

Tillämpning av annan lagstiftning
12 § Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av
denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister.
Bestämmelserna i 11–13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet ska inte tillämpas när det gäller ett beslut enligt 8 §.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

1.2

Förslag till lag om ändring i
socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att det i socialförsäkringsbalken ska införas en ny
paragraf, 26 kap. 18 b §, och närmast före 26 kap. 18 b § en ny rubrik av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
26 kap.
Karens i Finansinspektionen
18 b §
SGI-skydd gäller under den tid
då den försäkrade omfattas av
karens enligt lagen (2025:0000)
om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid
övergång till annan verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.3

Förslag till lag om ändring i
kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 3 och
(1973:1173)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

5 a §§

kreditupplysningslagen

Föreslagen lydelse

3 §2
Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av
Integritetsskyddsmyndigheten.
Integritetsskyddsmyndighetens tillstånd behövs dock inte för följande
företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:
1. ett svenskt kreditinstitut,
2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt
4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
3. ett utländskt kreditinstitut som
3. ett utländskt kreditinstitut som
har tillstånd att driva verksamhet i har tillstånd att driva verksamhet i
Sverige enligt 4 kap. 4 § lagen om Sverige enligt 1 a kap. 58 § 1 lagen
bank- och finansieringsrörelse.
(2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag.
Ett företag som avses i andra stycket 1 eller 3 får börja bedriva
kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Integritetsskyddsmyndigheten har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att
bedriva sådan verksamhet.
Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den
bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som
avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
Lydelse
enligt
betänkande
2024/25:FiU37 Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden

Föreslagen lydelse

5 a §3
Vad som gäller om tystnadsplikt i verksamheten hos svenska kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepappersbolag och företag som med tillstånd driver verksamhet enligt lagen
(2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, hindrar inte att uppgifter
om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk
utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa
företag samt sådana företag som har tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten enligt 3 § första stycket.
I den krets som anges i första
I den krets som anges i första
stycket ingår även utländska stycket ingår även

1

Lagen omtryckt 1981:737.
Senaste lydelse 2020:1109.
3
Senaste lydelse 2025:000.
2

12

s. 13 Kontrollera mot PDF

kreditinstitut som avses i 4 kap. 1,
2, 4 och 6 §§ lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse,
utländska företag som avses i
3 kap. 26 och 27 §§ lagen
(2010:751)
om
betaltjänster,
utländska företag som avses i
3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755)
om elektroniska pengar, utländska
företag som avses i 4 kap. 1 och
4 §§ lagen
(2007:528) om
värdepappersmarknaden
och
utländska företag som avses i
1 kap. 3 § lagen (2016:1024) om
verksamhet med bostadskrediter.

1. utländska kreditinstitut som
avses i 4 kap. 1 och 2 §§ lagen
(2004:297)
om
bankoch
finansieringsrörelse och 1 a kap.
58 § 1 lagen (2014:968) om
särskild tillsyn över kreditinstitut
och värdepappersbolag,
2. utländska företag som avses i
3 kap. 26 och 27 §§ lagen
(2010:751) om betaltjänster,
3. utländska företag som avses i
3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755)
om elektroniska pengar,
4. utländska företag som avses i
4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden, och
5. utländska företag som avses i
1 kap. 3 § lagen (2016:1024) om
verksamhet med bostadskrediter.
Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.4

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om sparbankslagen (1987:619)2
dels att 3 kap. 4 och 10 §§ och 7 kap. 5 § kap. ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 5 a och 5 b §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.
4§
Styrelsen skall utse en eller, om
Styrelsen ska utse en eller, om det
det behövs, flera verkställande behövs,
flera
verkställande
direktörer att under styrelsens direktörer att under styrelsens
inseende leda verksamheten i spar- inseende leda verksamheten i sparbanken. Styrelsen får även utse banken. Styrelsen får även utse
ställföreträdare för verkställande ställföreträdare för verkställande
direktör. Finansinspektionen får direktör. Finansinspektionen får
medge att verkställande direktör medge att verkställande direktör
inte utses.
inte utses.
Om någon annan än styrelseDen verkställande direktören får
ledamot utses till verkställande inte ingå i styrelsen.
direktör, skall han ingå som
ledamot i styrelsen. Om någon
annan än styrelseledamot eller
ersättare utses till ställföreträdare
för verkställande direktör, skall
han ingå som ersättare i styrelsen.
Vad som sägs i denna lag om
Vad som sägs i denna lag om
verkställande direktör skall i verkställande direktör ska i
tillämpliga delar gälla också för tillämpliga delar gälla också för
ställföreträdare för verkställande ställföreträdare för verkställande
direktör.
direktör.
10 §
Inom styrelsen skall en av
Inom styrelsen ska en av
ledamöterna vara ordförande. ledamöterna vara ordförande.
Styrelsen skall välja ordförande om Styrelsen ska välja ordförande om
inte annat föreskrivs i reglementet inte annat föreskrivs i reglementet
eller beslutas av sparbanks- eller beslutas av sparbanksstämman. Styrelsen får även utse stämman. Styrelsen får även utse
vice ordförande. Vid lika röstetal vice ordförande. Vid lika röstetal
avgörs valet genom lottning.
avgörs valet genom lottning.

1

14

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2
Lagen omtryckt 1996:1005.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Verkställande direktör eller
annan anställd i banken får inte
vara
ordförande
eller
vice
ordförande.

En anställd i banken får inte vara
ordförande eller vice ordförande.

7 kap.
5 §3
Senast två månader efter det att
Senast inom en månad efter det
avtalet om fusion har registrerats att avtalet om fusion har registrerats
ska såväl överlåtande som över- ska såväl överlåtande som övertagande sparbank ansöka om tagande sparbank ansöka om
tillstånd att verkställa avtalet. tillstånd att verkställa avtalet.
Frågor om sådant tillstånd prövas Frågor om sådant tillstånd prövas
av Finansinspektionen. Vid fusion av Finansinspektionen. Vid fusion
enligt 2 § ska sparbankerna dess- enligt 2 § ska sparbankerna dessutom ansöka om tillstånd att driva utom ansöka om tillstånd att driva
bankrörelse och godkännande av bankrörelse och godkännande av
reglementet för den övertagande reglementet för den övertagande
sparbanken enligt 3 kap. lagen sparbanken enligt 3 kap. lagen
(2004:297)
om
bankoch (2004:297)
om
bankoch
finansieringsrörelse.
finansieringsrörelse.
Vid behandlingen av en ansökan
Finansinspektionen ska så snart
om tillstånd att verkställa avtalet som möjligt, dock senast inom
om fusion prövas om fusionen kan tio arbetsdagar,
skriftligen
anses förenlig med deras intressen, bekräfta att ansökan har tagits
som är insättare i eller i övrigt har emot.
fordringar på de av fusionen
berörda sparbankerna, samt om
fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt.
Finansinspektionen ska underrätta registreringsmyndigheten om
ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som
meddelats med anledning av sådana ansökningar.
5a§
Finansinspektionen ska vid
behandlingen av en ansökan om
tillstånd att verkställa avtalet om
fusion pröva om
1. sparbankerna efter fusionen
har en tillfredsställande kontroll
över sin verksamhet, särskilt när
det gäller de risker som de är eller
kan bli exponerade för,
2. fusionen kan anses förenlig
med intresset hos de som är
insättare i eller i övrigt har
fordringar på de sparbanker som

3

Senaste lydelse 2013:451.

15

s. 16 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

berörs av fusionen, samt om
fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt,
3. det finns skäl att anta att
sparbankernas verksamhet bedrivs
på ett sätt som är förenligt med
denna lag och andra författningar
som reglerar verksamheten, och
4. det finns skäl att anta att
fusionen har samband med eller
kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 §
lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av
terrorism, eller
b) finansiering av terrorism
enligt 6 § terroristbrottslagen
(2022:666) eller försök till sådant
brott, avseende terroristbrott enligt
4 § samma lag.
Vid bedömningen enligt första
stycket 1 ska Finansinspektionen
särskilt beakta
1. sparbankernas anseende, och
2. om sparbankernas verksamhet
bedrivs på ett sätt som är sunt.
5b§
Vid prövning av en fusion mellan
sparbanker som ingår i samma
grupp får Finansinspektionen, i
enskilda fall, begränsa prövningen
till de omständigheter som avses i
5 a § första stycket 2.
Finansinspektionens beslut om
tillstånd att verkställa en fusionsplan när sparbankerna ingår i
samma grupp ska meddelas inom
60 arbetsdagar efter det att mottagandet av ansökan bekräftades
(bedömningsperioden).
Om
Finansinspektionen
begär
kompletterande
uppgifter
får
bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha
beviljat tillstånd till fusionen om
inspektionen
inte
inom
bedömningsperioden har meddelat
beslut i fråga om ansökan.

16

s. 17 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980)
om handel med finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.
1 §2
Om ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen vill ingå
avtal med ägaren till ett finansiellt instrument om att företaget ska ha rätt
att förfoga över det finansiella instrumentet för egen räkning, ska avtalet
slutas skriftligen i en för ändamålet särskilt upprättad handling som i
någon läsbar och varaktig form är tillgänglig för parterna. Detsamma
gäller om företaget medverkar till ett sådant avtal mellan andra parter. Det
förfogande som avses ska anges noggrant.
Första stycket gäller inte om företagets motpart eller parterna i ett avtal
som företaget medverkar till är
1. ett annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller ett
utländskt företag inom EES som i sitt hemland får driva jämförbar
verksamhet och som står under betryggande tillsyn av myndighet eller
annat behörigt organ,
2. Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som
är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt
att föra konton för kunders räkning,
3. Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive
Europeiska centralbanken,
4. en multilateral utvecklingsbank, Banken för internationell betalningsutjämning, Internationella valutafonden eller Europeiska investeringsbanken, eller
5. ett sådant kreditinstitut som
5. ett sådant kreditinstitut som
anges i förteckningen i artikel 2.5 i anges i förteckningen i artikel 2.5 i
Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva 2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande
av
direktiven upphävande
av
direktiven
2006/48/EG och 2006/49/EG, i 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets lydelsen enligt Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
(EU) och
rådets
direktiv
(EU)
2019/2034.
2024/1619.
Första stycket gäller inte heller om företaget är en sådan central motpart
som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012

1

18

2

Lagen omtryckt 1992:558.
Senaste lydelse 2021:487.

s. 19 Kontrollera mot PDF

av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.6

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)
om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
ska ha följande lydelse.
Lydelse
enligt
betänkande
2024/25:FiU37 Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden

Föreslagen lydelse

3 §1
Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns
särskilda bestämmelser, nämligen
1. för kreditinstitut 4 kap. 1, 2
1. för kreditinstitut 4 kap. 1 och
och 4–6 §§ lagen (2004:297) om 2 §§ lagen (2004:297) om bankbank- och finansieringsrörelse,
och
finansieringsrörelse
och
1 a kap. 58–61 §§, 5 b kap., 6 kap.
1 § och 8 kap. 1 a § lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag,
2. för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden,
3. för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,
4. för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska
försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
5. för börser 12 kap. 9 § lagen om värdepappersmarknaden,
6. för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen
(2004:46) om värdepappersfonder,
7. för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755)
om elektroniska pengar,
8. för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om
försäkringsdistribution,
9. för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen
(2010:751) om betaltjänster,
10. för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare
av alternativa investeringsfonder,
11. för företag som driver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 §
och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,
12. för kreditförvaltare 5 kap. 5 och 6 §§ lagen (2023:714) om förvärv
och förvaltning av nödlidande kreditavtal, och
13. för clearingbolag 1 kap. 2 § lagen (2024:114) om clearing och
avveckling av betalningar.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.
20

1

Senaste lydelse 2025:000.

s. 21 Kontrollera mot PDF

1.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571)
om insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §1
Om insättningar hos ett institut
Garantimyndigheten
får
omfattas av garantin till följd av ett förelägga institutet att vidta
beslut enligt 3 § andra stycket men rättelse, om insättningar hos ett
detta inte utgör en förutsättning för institut omfattas av garantin till
tillstånd enligt 4 kap. 4 § första följd av ett beslut enligt 3 § andra
stycket 3 lagen (2004:297) om stycket men detta inte utgör en
bank- och finansieringsrörelse förutsättning för tillstånd enligt
eller 4 kap. 6 § andra stycket lagen 4 kap. 6 § andra stycket lagen
(2007:528) om värdepappers- (2007:528)
om
marknaden, och institutet inte värdepappersmarknaden
eller
fullgör sina skyldigheter enligt 1 a kap. 60 § lagen (2014:968) om
denna lag, får garantimyndigheten särskild tillsyn över kreditinstitut
förelägga institutet att vidta och
värdepappersbolag,
och
rättelse.
institutet
inte
fullgör
sina
skyldigheter enligt denna lag.
Om institutet inte har vidtagit rättelse inom ett år från föreläggandet, får
garantimyndigheten besluta att garantin inte längre ska gälla beträffande
insättningarna. Ett sådant beslut får, när det är fråga om ett utländskt
institut från ett EES-land, meddelas endast om den behöriga myndigheten
i institutets hemland har samtyckt till beslutet. Är det fråga om ett institut
från ett land utanför EES, får beslut om att garantin inte längre ska gälla
meddelas endast om tillsynsmyndigheten i institutets hemland har underrättats i förväg om beslutet.
Har garantimyndigheten beslutat att garantin inte längre ska gälla
beträffande insättningar hos en filial i ett land utanför EES till ett svenskt
institut, ska myndigheten underrätta tillsynsmyndigheten i det land där
filialen finns om beslutet.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

1

Senaste lydelse 2007:1433.

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.8

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse2
dels att 7 kap. 12 §, 10 kap. 18–30 f §§ och 12 kap. 13–17 och 19 §§ ska
upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 4 §, 7 kap. 12 §, 10 kap. 18, 26
och 30 a §§ och 12 kap. 13 § ska utgå och rubriken närmast efter 7 kap.
8 § ska utgå,
dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 2 §, 6 kap. 5 §, 10 kap. 1, 6 och 8 b §§,
10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 4, 21 och 22 §§, 13 kap. 2 och 6 a §§,
14 kap. 1, 2, 2 a, 2 c och 6 §§, 15 kap. 1 a, 8 och 18 §§ och 16 kap. 1 § ska
ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 4 a och 4 b §§ och
15 kap. 2 a §, och närmast före 3 kap. 4 a § en ny rubrik av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1 kap.
5 §3

I denna lag betyder
1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga
verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den
huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,
2. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,
3. bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse,
4. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att
utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,
1

22

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2
Senaste lydelse av
10 kap. 18 § 2009:711
10 kap. 30 b § 2022:1649
10 kap. 19 §2022:1649
10 kap. 30 c § 2022:1649
10 kap. 20 § 2022:1649
10 kap. 30 d § 2022:1649
10 kap. 21 § 2005:932
10 kap. 30 e § 2022:1649
10 kap. 22 § 2022:1649
10 kap. 30 f § 2022:1649
10 kap. 23 § 2013:455
12 kap. 13 § 2022:1649
10 kap. 24 § 2005:932
12 kap. 14 § 2022:1649
10 kap. 25 § 2022:1649
12 kap. 15 § 2009:711
10 kap. 25 a § 2022:1649
12 kap. 16 § 2022:1649
10 kap. 26 § 2022:1649
12 kap. 17 § 2018:725
10 kap. 27 § 2005:932
12 kap. 19 § 2009:711
10 kap. 28 § 2005:932
rubriken närmast före 10 kap. 18 § 2005:932
10 kap. 29 § 2005:932
rubriken närmast före 10 kap. 26 § 2005:932
10 kap. 30 § 2005:932
rubriken närmast före 10 kap. 26 § 2005:932
10 kap. 30 a § 2022:1649
rubriken närmast före 10 kap. 30 a § 2022:1649.

s. 23 Kontrollera mot PDF

5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
6. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även
ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en
enda filial,
7. finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,
8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses
i denna lag,
9. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen,
10. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,
11. kapitaltäckningsdirektivet:
11. kapitaltäckningsdirektivet:
Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva 2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande
av
direktiven upphävande
av
direktiven
2006/48/EG och 2006/49/EG, i 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets lydelsen enligt Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
(EU) och
rådets
direktiv
(EU)
2019/2034,
2024/1619,
12. kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva
finansieringsrörelse,
13. kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått
tillstånd att driva finansieringsrörelse,
14. kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsförening,
15. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om
innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent
eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett
väsentligt inflytande över ledningen av företaget,
16. medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva
bankrörelse,
17. nyckelperson: den som utan
att vara styrelseledamot eller
verkställande direktör i ett
kreditinstitut utövar ett betydande
inflytande över verksamheten,
17. sparbank: ett företag som
18. sparbank: ett företag som
avses i sparbankslagen (1987:619), avses i sparbankslagen (1987:619),
18. startkapital: det kapital som
19. startkapital: det kapital som
för kreditinstitut avses i artikel 4.51 för kreditinstitut avses i artikel 4.51
i tillsynsförordningen,
i tillsynsförordningen,
19. utländskt
bankföretag: ett
20. utländskt
bankföretag: ett
utländskt företag som i hemlandet utländskt företag som i hemlandet
har tillstånd att driva bankrörelse,
har tillstånd att driva bankrörelse,
20. utländskt kreditföretag: ett
21. utländskt kreditföretag: ett
utländskt företag som i hemlandet utländskt företag som i hemlandet
har tillstånd att driva finansierings- har tillstånd att driva finansieringsrörelse,
rörelse,

23

s. 24 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

24

21. utländskt kreditinstitut: ett
22. utländskt kreditinstitut: ett
utländskt bankföretag och ett utländskt bankföretag och ett
utländskt kreditföretag,
utländskt kreditföretag,
22. betydande filial: en filial som
23. betydande filial: en filial som
är betydande enligt artikel 51.1 i är betydande enligt artikel 51.1 i
kapitaltäckningsdirektivet,
kapitaltäckningsdirektivet,
23. blandat finansiellt holding24. blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt företag: ett holdingföretag enligt
artikel
4.1.21
i
tillsyns- artikel
4.1.21
i
tillsynsförordningen,
förordningen,
24. blandat finansiellt moder25. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom holdingföretag inom EES: ett inom
EES etablerat blandat finansiellt EES etablerat blandat finansiellt
holdingföretag som inte självt är ett holdingföretag som inte självt är ett
dotterföretag till ett
dotterföretag till ett
a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
25. EES-institut: ett
utländskt
26. EES-institut: ett
utländskt
kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt
värdepappersföretag
som
är värdepappersföretag
som
är
hemmahörande i något annat land hemmahörande i något annat land
inom EES än Sverige,
inom EES än Sverige,
26. finansiellt holdingföretag: ett
27. finansiellt holdingföretag: ett
holdingföretag enligt artikel 4.1.20 holdingföretag enligt artikel 4.1.20
i tillsynsförordningen,
i tillsynsförordningen,
27. finansiellt
moderholding28. finansiellt
moderholdingföretag inom EES: ett inom EES företag inom EES: ett inom EES
etablerat finansiellt holdingföretag etablerat finansiellt holdingföretag
som inte självt är ett dotterföretag som inte självt är ett dotterföretag
till ett
till ett
a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
28. holdingföretag med blandad
29. holdingföretag med blandad
verksamhet: holdingföretag enligt verksamhet: holdingföretag enligt
artikel
4.1.22
i
tillsyns- artikel
4.1.22
i
tillsynsförordningen,
förordningen,
29. koncern:
30. koncern:
a) i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016)
om resolution,
b) i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen
(2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra
juridiska personer än aktiebolag,
30. koncernåterhämtningsplan:
31. koncernåterhämtningsplan:
en plan som upprättas av ett en plan som upprättas av ett
moderföretag inom EES i syfte att moderföretag inom EES i syfte att
identifiera åtgärder som de företag i identifiera åtgärder som de företag
en koncern som omfattas av i en koncern som omfattas av
gruppbaserad tillsyn avser att vidta gruppbaserad tillsyn avser att vidta
för att bevara eller återställa för att bevara eller återställa

s. 25 Kontrollera mot PDF

koncernens eller ett i koncernen koncernens eller ett i koncernen
ingående
kreditinstituts
eller ingående
kreditinstituts
eller
utländskt kreditinstituts finansiella utländskt kreditinstituts finansiella
ställning och livskraft efter en ställning och livskraft efter en
betydande försämring av den betydande försämring av den
finansiella situationen,
finansiella situationen,
31. krishanteringsdirektivet:
32. krishanteringsdirektivet:
Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/59/EU av den 15 maj direktiv 2014/59/EU av den 15 maj
2014 om inrättande av en ram för 2014 om inrättande av en ram för
återhämtning och resolution av återhämtning och resolution av
kreditinstitut och värdepappers- kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets företag och om ändring av rådets
direktiv 82/891/EEG och Europa- direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv parlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG,
2002/47/EG, 2001/24/EG,
2002/47/EG,
2004/25/EG,
2005/56/EG, 2004/25/EG,
2005/56/EG,
2007/36/EG,
2011/35/EU, 2007/36/EG,
2011/35/EU,
2012/30/EU och 2013/36/EU samt 2012/30/EU och 2013/36/EU samt
Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets
förordningar (EU) nr 1093/2010 förordningar (EU) nr 1093/2010
och (EU) nr 648/2012, i den och (EU) nr 648/2012, i den
ursprungliga lydelsen,
ursprungliga lydelsen,
32. moderföretag inom EES: ett
33. moderföretag inom EES: ett
moderinstitut inom EES, ett moderinstitut inom EES, ett
finansiellt
moderholdingföretag finansiellt
moderholdingföretag
inom EES eller ett blandat inom EES eller ett blandat
finansiellt
moderholdingföretag finansiellt
moderholdingföretag
inom EES,
inom EES,
33. moderinstitut inom EES: ett
34. moderinstitut inom EES: ett
kreditinstitut, värdepappersbolag kreditinstitut, värdepappersbolag
eller EES-institut som är ett eller EES-institut som är ett
moderföretag och som inte självt är moderföretag och som inte självt är
ett dotterföretag till ett
ett dotterföretag till ett
a) annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag
som är etablerat i något land inom EES,
34. samordnande
tillsyns35. samordnande
tillsynsmyndighet: en behörig myndighet myndighet: en behörig myndighet
som ansvarar för att utöva grupp- som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut baserad tillsyn av moderinstitut
inom EES och av institut som inom EES och av institut som
kontrolleras av finansiella moder- kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller holdingföretag inom EES eller
blandade finansiella moderholding- blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,
företag inom EES,
35. tillsynsförordningen:
36. tillsynsförordningen:
Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 575/2013 av förordning (EU) nr 575/2013 av
den 26 juni 2013 om tillsynskrav den 26 juni 2013 om tillsynskrav
25

s. 26 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

för kreditinstitut och om ändring av
förordning (EU) nr 648/2012,
36. utländskt
värdepappersföretag: ett utländskt företag som i
hemlandet har tillstånd att driva
värdepappersrörelse, och
37. återhämtningsplan: en plan
som upprättas av ett kreditinstitut i
syfte att identifiera åtgärder som
institutet avser att vidta för att
bevara
eller
återställa
sin
finansiella ställning och livskraft
efter en betydande försämring av
den finansiella situationen.

för kreditinstitut och om ändring av
förordning (EU) nr 648/2012,
37. utländskt
värdepappersföretag: ett utländskt företag som i
hemlandet har tillstånd att driva
värdepappersrörelse, och
38. återhämtningsplan: en plan
som upprättas av ett kreditinstitut i
syfte att identifiera åtgärder som
institutet avser att vidta för att
bevara
eller
återställa
sin
finansiella ställning och livskraft
efter en betydande försämring av
den finansiella situationen.

3 kap.
2 §4
Ett svenskt företag ska ges tillstånd att driva bankrörelse eller
finansieringsrörelse, om
1. bolagsordningen, stadgarna eller reglementet stämmer överens med
denna lag och andra författningar och i övrigt innehåller de särskilda
bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av den
planerade verksamheten,
2. det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas
enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar
företagets verksamhet,
3. den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav
i företaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över
ledningen av ett kreditinstitut,
4. den som ska ingå i styrelsen
4. den som ska vara
för företaget eller vara verka) styrelseledamot, verkställande
ställande direktör i det, eller vara direktör eller ersättare för någon av
ersättare för någon av dem, har dem har tillräckligt gott anseende,
tillräcklig insikt och erfarenhet för insikt, kunskap och erfarenhet för
att delta i ledningen av ett att delta i ledningen och även i
kreditinstitut och även i övrigt är övrigt agerar med ärlighet,
lämplig för en sådan uppgift, och
integritet
och
självständigt
tänkande för att vara lämplig för en
sådan uppgift,
b) nyckelperson har tillräckligt
gott anseende, insikt, kunskap och
erfarenhet för att utöva betydande
inflytande över verksamheten och
även i övrigt agerar med ärlighet
och integritet för att vara lämplig
för en sådan uppgift, och
5. styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för
att leda företaget.
26

4

Senaste lydelse 2022:674.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om en innehavare är lämplig
ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om
det finns skäl att anta att
1. innehavaren kommer att motverka att kreditinstitutets verksamhet
drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra
författningar som reglerar företagets verksamhet, eller
2. innehavet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som kommer att ha ett
Om den som kommer att ha ett
kvalificerat innehav i företaget är kvalificerat innehav i företaget är
ett finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag eller
ett blandat finansiellt holding- ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen företag, ska det vid bedömningen
av innehavarens anseende särskilt av innehavarens anseende särskilt
beaktas om dess ledning uppfyller beaktas om dess ledning uppfyller
de krav som ställs på ledningen i ett de krav som ställs på ledningen i ett
sådant företag enligt 3 kap. 5 § sådant företag enligt 1 a kap. 2 § 3
lagen (2014:968) om särskild och 4 och 3 kap. 5–10 §§ lagen
tillsyn över kreditinstitut och (2014:968) om särskild tillsyn över
värdepappersbolag
respektive kreditinstitut
och
5 kap. 16 § lagen (2006:531) om värdepappersbolag
respektive
särskild tillsyn över finansiella 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om
konglomerat.
särskild tillsyn över finansiella
konglomerat.
Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med
någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en
effektiv tillsyn av företaget.
Särskilt om
lämplighetsbedömning
4a§
Om kraven i 2 § första stycket 4
eller 5 inte är uppfyllda, ska kreditinstitutet
1. se till att en styrelseledamot,
en verkställande direktör, ersättare
för någon av dem eller en nyckelperson inte påbörjar uppdraget
eller anställningen, eller
2. besluta att en person inte
längre får vara styrelseledamot,
verkställande direktör, ersättare
för någon av dem eller nyckelperson.
Om institutet vidtar åtgärder för
att personen ska bli lämplig för

27

s. 28 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

uppgiften, får personen vara
styrelseledamot,
verkställande
direktör, ersättare för någon av
dem eller nyckelperson.
4b§
Ett kreditinstitut som är ett stort
institut eller ett stort dotterföretag
enligt artikel 4.1.146 eller 4.1.147 i
tillsynsförordningen ska anmäla till
Finansinspektionen, om institutet
1. avser att utse en styrelseledamot
eller
verkställande
direktör, och
2. utser nyckelpersoner som
ansvarar för
a) förvaltningen av finansiella
resurser, den finansiella planeringen och den finansiella
rapporteringen,
b) riskhanteringsfunktionen,
c) funktionen
för
regelefterlevnad, eller
d) internrevisionsfunktionen.
En anmälan enligt första
stycket 1
ska
göras
senast
30 arbetsdagar före det att
uppdraget eller anställningen ska
påbörjas.
4 kap.
7 §5
Ett utländskt kreditinstitut som
Ett utländskt kreditinstitut som
driver rörelse med stöd av 1, 2 eller driver rörelse med stöd av 1 eller
4 § får här driva bara sådan verk- 2 § får här driva bara sådan verksamhet som omfattas av institutets samhet som omfattas av institutets
verksamhetstillstånd i hemlandet.
verksamhetstillstånd i hemlandet.
Ett utländskt företag som avses i 3 § får här driva bara sådan verksamhet
som är tillåten enligt företagets bolagsordning eller stadgar och bara i den
utsträckning det eller de utländska kreditinstitut som äger företaget eller
dess moderföretag skulle ha rätt enligt första stycket att driva sådan
verksamhet.
I 4 kap. 2 § 2 och 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns
bestämmelser om att verksamhet som avses i 2 kap. 1 § samma lag under
vissa förutsättningar får drivas av utländska kreditinstitut som driver
verksamhet med stöd av 1 och 2 §§ och av finansiella institut och dotterföretag som driver verksamhet med stöd av 3 §.

28

5

Senaste lydelse 2007:563.

s. 29 Kontrollera mot PDF

6 kap.
5 §6
Styrelsen i ett kreditinstitut skall
Styrelsen i ett kreditinstitut ska se
se till att det finns skriftliga interna till att det finns skriftliga interna
riktlinjer och instruktioner i den riktlinjer och instruktioner i den
omfattning som behövs för att omfattning som behövs för att
uppfylla kraven i 1–3 och 4 a §§ uppfylla kraven i 1–3 och 4 a §§
och för att i övrigt styra rörelsen. och för att i övrigt styra rörelsen.
Dessa riktlinjer och instruktioner Dessa riktlinjer och instruktioner
skall utvärderas och ses över ska utvärderas och ses över minst
regelbundet.
vartannat år.
10 kap.
1 §7
För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om
inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet.
Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag
ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i
stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om bankaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande
bestämmelser avse Finansinspektionen:
– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 §
– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 §
andra stycket aktiebolagslagen,
andra stycket aktiebolagslagen, och
– 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen,
– 24 kap. 47 § aktiebolagslagen,
och
– 24 a kap. 24 § aktiebolags– 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.
lagen.
6 §8
I ett bankaktiebolag skall
I ett bankaktiebolag ska styrelsen
styrelsen utse en verkställande utse en verkställande direktör.
direktör. Bolagets verkställande Bolagets verkställande direktör får
direktör får inte vara ordförande i inte ingå i styrelsen.
styrelsen.
8 b §9
Vid tillämpningen av 8 a § andra stycket ska
1. uppdrag inom samma koncern
1. uppdrag inom samma grupp
eller i företag där bankaktiebolaget eller i företag där bankaktiebolaget
har ett kvalificerat innehav räknas har ett kvalificerat innehav räknas
som ett enda uppdrag, och
som ett enda uppdrag, och
2. uppdrag i verksamheter och organisationer som inte huvudsakligen
har ett kommersiellt syfte inte beaktas.

6

Senaste lydelse 2006:1387.
Senaste lydelse 2024:1284.
8
Senaste lydelse 2005:932.
9
Senaste lydelse 2014:982.
7

29

s. 30 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Om styrelseledamoten representerar svenska staten gäller inte 8 a §
andra stycket.
En styrelseledamot eller verkställande direktör i ett bankaktiebolag som
är betydande får, efter tillstånd av Finansinspektionen, ha ytterligare ett
uppdrag som styrelseledamot utöver de som anges i 8 a § andra stycket 1
eller 2.
10 a kap.
1 §10
Det som enligt 12 kap. 1–4 och
Det som enligt 12 kap. 1–4,
6–20 a §§
gäller
för 6–12 b och 20–20 a §§ gäller för
kreditmarknadsföreningar ska även kreditmarknadsföreningar ska även
gälla för medlemsbanker.
gälla för medlemsbanker.
Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker,
i stället gälla Finansinspektionen.
När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till
föreningsregistret i stället avse bankregistret.
11 kap.
1 §11
Det som enligt 10 kap. gäller för
Det som enligt 10 kap. gäller för
bankaktiebolag ska även gälla för bankaktiebolag ska även gälla för
kreditmarknadsbolag
utom kreditmarknadsbolag
utom
bestämmelserna om fusion i 18 §, bestämmelserna om likvidation i
om likvidation i 31–34 §§ och om 31–34 §§ och om företagsnamn i
företagsnamn i 35 och 36 §§.
35 och 36 §§.
Bestämmelserna om fusion i
Ärenden som avser tillstånd
10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid enligt 10 kap. 30 h eller 40 § prövas
fusion mellan ett kreditmarknads- av Finansinspektionen.
bolag och ett annat bolag och bara
om en bank inte är övertagande
bolag. Ärenden som avser tillstånd
enligt 20, 25, 30 b, 30 h eller 40 §
prövas av Finansinspektionen.
12 kap.
1 §12
För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska
föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är
särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse
de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver
bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.
Det som anges om Bolagsverket i
16 kap.
41 b §
lagen
om

10

Senaste lydelse 2024:356.
Senaste lydelse 2022:1649.
12
Senaste lydelse 2022:1649. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.
11

30

s. 31 Kontrollera mot PDF

ekonomiska föreningar ska i fråga
om kreditmarknadsföreningar avse
Finansinspektionen.
4§
I en kreditmarknadsförening
I en kreditmarknadsförening
skall styrelsen utse en verkställande ska styrelsen utse en verkställande
direktör. Föreningens verkställande direktör. Föreningens verkställande
direktör får inte vara ordförande i direktör får inte ingå i styrelsen.
styrelsen.
21 §13
I fråga om skyddet för borgenärer
I fråga om skyddet för borgenärer
till en kreditmarknadsförening, till en kreditmarknadsförening,
som deltar i bildandet av ett som deltar i bildandet av ett
europakooperativ genom fusion, europakooperativ genom fusion,
ska bestämmelserna i 14–16 §§ om ska bestämmelserna om tillstånd att
tillstånd
att
verkställa
en verkställa en fusionsplan i 1 a kap.
fusionsplan tillämpas.
29 §, 30 §, 31 § andra stycket, 32 §
första stycket 2 och 35 § första
stycket 1–4 och 6–9 och andra
stycket lagen (2014:968) om
särskild tillsyn över kreditinstitut
och värdepappersbolag tillämpas.
22 §14
Bolagsverket ska utfärda ett
Bolagsverket ska utfärda ett
sådant intyg som avses i artikel sådant intyg som avses i artikel
29.2 i rådets förordning (EG) nr 29.2 i rådets förordning (EG) nr
1435/2003 av den 22 juli 2003 om 1435/2003 av den 22 juli 2003 om
stadga för europeiska kooperativa stadga för europeiska kooperativa
föreningar (SCE-föreningar) (SCE- föreningar (SCE-föreningar) (SCEförordningen), när ett beslut har förordningen), när ett beslut har
meddelats enligt 14–16 §§ och meddelats enligt 1 a kap. 29 §,
beslutet har vunnit laga kraft.
30 §, 31 § andra stycket, 32 §
första stycket 2 och 35 § första
stycket 1–4 och 6–9 och andra
stycket lagen (2014:968) om
särskild tillsyn över kreditinstitut
och
värdepappersbolag
och
beslutet har fått laga kraft.
13 kap.
2 §15
Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut och utländska kreditinstitut som inrättat filial enligt 4 kap. 4 §.

13

Senaste lydelse 2009:711.
Senaste lydelse 2009:711.
15
Senaste lydelse 2020:1209.
14

31

s. 32 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar institutets verksamhet,
3. institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och
4. interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar
institutets verksamhet.
Finansinspektionen har dessutom
Finansinspektionen har dessutom
tillsyn över att kreditinstitutets tillsyn över att kreditinstitutets
ägare och ledning uppfyller ägare, ledning och nyckellämplighetskraven i denna lag. Om personerna som avses i 3 kap. 4 b §
Finansinspektionen vid inspektion första
stycket 2
uppfyller
eller på annat sätt har upptäckt en lämplighetskraven i denna lag. Om
omständighet som kan antas ha Finansinspektionen vid inspektion
samband
med
eller
utgöra eller på annat sätt har upptäckt en
penningtvätt eller finansiering av omständighet som kan antas ha
terrorism, ska inspektionen särskilt samband
med
eller
utgöra
kontrollera att ägare och ledning penningtvätt eller finansiering av
uppfyller lämplighetskraven.
terrorism, ska inspektionen särskilt
kontrollera att ägare, ledning och
sådana nyckelpersoner uppfyller
lämplighetskraven.
För en filial till ett utländskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 § ska
inspektionen se till att institutet följer de lagar och andra författningar som
gäller för institutets verksamhet här i landet.
6 a §16
Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och
utbyta information med
– andra behöriga myndigheter,
– Europeiska bankmyndigheten,
– Europeiska systemrisknämnden,
– Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,
– Europeiska centralbanken, och
– Europeiska centralbanken,
– Myndigheten för bekämpning
av penningtvätt och finansiering av
terrorism, och
– offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i
kapitaltäckningsdirektivet.
Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i
kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta
information med
– Internationella valutafonden,
– Världsbanken,
– Banken för internationell betalningsutjämning, och
– Rådet för finansiell stabilitet.

32

16

Senaste lydelse 2020:1209.

s. 33 Kontrollera mot PDF

14 kap.
1 §17
Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett kreditinstitut,
som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat
innehav, får ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma
gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas
1. så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet
eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller
2. så att institutet blir dotterföretag.
Tillstånd enligt första stycket ska inhämtas före förvärvet. Ansökan om
tillstånd ska göras skriftligen. Om förvärvet har gjorts genom bodelning,
arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället
tillstånd för att förvärvaren ska få behålla aktierna eller andelarna.
Förvärvaren ska då ansöka om tillstånd inom sex månader efter förvärvet.
Finansinspektionen ska inom
Finansinspektionen ska så snart
två arbetsdagar från det att en som möjligt, dock senast inom
fullständig ansökan kommit in till tio arbetsdagar, från det att en
inspektionen skicka en bekräftelse fullständig ansökan kommit in till
till förvärvaren om att ansökan har inspektionen, skicka en bekräftelse
tagits emot.
till förvärvaren om att ansökan har
tagits emot.
2 §18
Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms
lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett
kreditinstitut och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt
sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten
i kreditinstitutet.
Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och
kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas
1. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för
kreditinstitutet eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare
för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i
ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan
uppgift samt om styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och
erfarenheter för att leda institutet,
2. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att
kreditinstitutets rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och
andra författningar som reglerar institutets verksamhet, och
3. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka
risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om förvärvaren är ett finansiellt
Om förvärvaren är ett finansiellt
holdingföretag eller ett blandat holdingföretag eller ett blandat

17
18

Senaste lydelse 2009:361.
Senaste lydelse 2022:674.

33

s. 34 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

finansiellt holdingföretag ska det finansiellt holdingföretag ska det
vid bedömningen av förvärvarens vid bedömningen av förvärvarens
anseende särskilt beaktas om dess anseende särskilt beaktas om dess
ledning uppfyller de krav som ställs ledning uppfyller de krav som ställs
på ledningen i ett sådant företag på ledningen i ett sådant företag
enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968) enligt 1 a kap. 2 § eller 3 kap. 5 §
om
särskild
tillsyn
över lagen (2014:968) om särskild
kreditinstitut
och tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag
respektive värdepappersbolag
respektive
5 kap. 16 § lagen (2006:531) om 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om
särskild tillsyn över finansiella särskild tillsyn över finansiella
konglomerat.
konglomerat.
Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan kreditinstitutet och
någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en
effektiv tillsyn av institutet.
2 a §19
Frågan om tillstånd enligt 2 § får avgöras först efter samråd med behörig
myndighet i ett annat land inom EES om förvärvaren är
1. ett i det landet auktoriserat utländskt kreditinstitut, företag för
elektroniska pengar, försäkringsföretag eller värdepappersföretag, eller ett
i det landet hemmahörande förvaltningsbolag som där har tillstånd att
driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och
andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i
överlåtbara värdepapper (fondföretag),
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som
avses i 1.
Inför bedömningen enligt 2 §
andra stycket 3 ska berörda
utländska tillsynsmyndigheter få
tillfälle att inom 30 arbetsdagar
lämna synpunkter.
Finansinspektionen får invända
mot förvärvet om förvärvaren är
etablerad i ett land utanför EES
som av Europeiska kommissionen
har identifierats som ett högrisktredjeland eller omfattas av
internationella sanktioner och
inspektionen gör bedömningen att
det påverkar förvärvarens förmåga
att uppfylla kraven i lagen
(2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av
terrorism.

34

19

Senaste lydelse 2011:883.

s. 35 Kontrollera mot PDF

2 c §20
Bedömningsperioden enligt 2 b §
Bedömningsperioden enligt 2 b §
ska förlängas om det samtidigt med ska förlängas om det samtidigt med
en prövning av om ett kredit- en prövning av om ett kreditinstituts
ägare
uppfyller instituts
ägare
uppfyller
lämplighetskraven enligt detta lämplighetskraven enligt detta
kapitel pågår en prövning av en kapitel pågår en prövning av en
ansökan om godkännande av ett ansökan om godkännande av ett
finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag blandat finansiellt holdingföretag
enligt 1 kap. 7, 8 och 10–13 §§ enligt 1 a kap. 2–7 §§ lagen
lagen (2014:968) om särskild (2014:968) om särskild tillsyn över
tillsyn över kreditinstitut och kreditinstitut
och
värdepappersbolag. Bedömnings- värdepappersbolag. Bedömningsperioden
förlängs
då
med perioden förlängs då till dess att ett
20 arbetsdagar efter det att ett beslut i ärendet om godkännande
beslut i ärendet om godkännande eller undantag från kravet på
har meddelats.
godkännande har meddelats.
6 §21
Finansinspektionen får besluta att den som har ett kvalificerat innehav
av aktier eller andelar i ett kreditinstitut vid stämman inte får företräda fler
aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
1. om innehavaren motverkar eller kan antas komma att motverka att
kreditinstitutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i
denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet,
2. om innehavaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina
skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter
eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,
3. om innehavaren är ett
3. om innehavaren är ett
finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag blandat finansiellt holdingföretag
och dess ledning inte uppfyller de och dess ledning inte uppfyller de
krav som ställs på ledningen i ett krav som ställs på ledningen i ett
sådant företag enligt 3 kap. 5 § sådant företag enligt 1 a kap. 2 §
lagen (2014:968) om särskild eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968)
tillsyn över kreditinstitut och om särskild tillsyn över kreditvärdepappersbolag
respektive institut och värdepappersbolag
5 kap. 16 § lagen (2006:531) om respektive 5 kap. 16 § lagen
särskild tillsyn över finansiella (2006:531) om särskild tillsyn över
konglomerat, eller
finansiella konglomerat, eller
4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka
risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

20
21

Senaste lydelse 2020:1209.
Senaste lydelse 2022:674.

35

s. 36 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har
ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen
besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andelarna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett
kvalificerat innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda
aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med
beslutet.
15 kap.
1 a §22
Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts
styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av
dem, om kreditinstitutet
1. har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att
lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,
2. i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,
3. i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav
av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,
4. inte uppfyller kraven i 6 kap. 1, 2, 2 b–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i
föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,
5. låter bli att lämna information
5. vidtar en åtgärd som kräver
till
Finansinspektionen
eller tillstånd av Finansinspektionen
lämnar ofullständig eller felaktig enligt
denna
lag
eller
information om efterlevnaden av tillsynsförordningen
skyldigheten att uppfylla kapitala) utan att ha ett sådant tillstånd,
baskraven enligt artikel 92 i
b) med stöd av ett tillstånd som
tillsynsförordningen, i strid med kreditinstitutet har fått genom att
artikel 430.1 i den förordningen,
lämna falska uppgifter, eller
c) som inte uppfyller kraven för
tillståndet,
6. låter bli att rapportera eller
6. inte uppfyller kraven på
lämnar ofullständig eller felaktig
a) sammansättning,
villkor,
information till Finansinspektionen justeringar och avdrag för
när det gäller data som avses i kapitalbas enligt del två i tillsynsartikel 430a i tillsynsförordningen, förordningen, eller
b) kapitalbas enligt artikel 92.1 i
tillsynsförordningen,
7. låter bli att lämna information
7. inte uppfyller kraven för
till
Finansinspektionen
eller datainsamling och styrning i del
lämnar ofullständig eller felaktig tre, avdelning III, kapitel 2 i tillinformation om en stor exponering synsförordningen,
i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,
8. låter bli att lämna information
8. inte uppfyller kraven för risktill
Finansinspektionen
eller vägda exponeringsbelopp, kapital-

36

22

Senaste lydelse 2024:1284.

s. 37 Kontrollera mot PDF

lämnar ofullständig eller felaktig
information om likviditet i strid
med artikel 415.1 och 415.2 i
tillsynsförordningen,
9. låter bli att lämna uppgifter till
Finansinspektionen eller lämnar
ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i
strid med artikel 430.1 och 430.2 i
tillsynsförordningen,
10. vid upprepade tillfällen eller
systematiskt låter bli att hålla
likvida tillgångar i strid med artikel
412 i tillsynsförordningen,

baskrav och styrformer i del tre,
avdelningarna II–VI i tillsynsförordningen,

9. låter bli att lämna uppgifter till
Finansinspektionen eller lämnar
ofullständig eller felaktig information
i
strid
med
någon av artiklarna 430.1–430.3
och 430a i tillsynsförordningen,
10. i strid med
a) artikel
412
i
tillsynsförordningen
vid
upprepade
tillfällen eller systematiskt låter bli
att hålla likvida tillgångar, eller
b) artikel 413 eller 428b i
tillsynsförordningen låter bli att
hålla
en
stabil
nettofinansieringskvot,
11. utsätter sig för en exponering
11. inte uppfyller kraven för
som överskrider gränserna enligt stora exponeringar mot en kund
artikel 395 i tillsynsförordningen,
eller en grupp av kunder med
inbördes
anknytning
enligt
bestämmelserna i del fyra i
tillsynsförordningen,
12. är exponerat för kreditrisken
12. inte uppfyller kraven för
i en värdepapperiseringsposition beräkning av likviditetstäckningsutan att uppfylla villkoren i artikel kvoten och den stabila netto405 i tillsynsförordningen,
finansieringskvoten i del sex,
avdelningarna I och IV i tillsynsförordningen och delegerade akter
som avses i artikel 460.1 i den
förordningen,
13. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig
information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i
tillsynsförordningen,
14. gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets
kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa
artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som
ingår i kapitalbasen,
15. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk
överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av
den lagen,
16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk
överträdelse
av
Europaparlamentets
och
rådets
förordning
(EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja
överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv
(EU) 2015/849,
37

s. 38 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

38

17. har tillåtit en styrelseledamot,
17. har tillåtit en styrelseledamot,
verkställande direktören eller verkställande direktören eller
ersättare för någon av dem att åta ersättare för någon av dem att åta
sig ett sådant uppdrag i institutet sig ett sådant uppdrag i institutet
eller kvarstå i institutet trots att eller kvarstå i institutet trots att
kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 kraven i 3 kap. 2 § första
eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§ eller stycket 4 a eller 5, 10 kap.
12 kap. 6 a–6 c §§ eller i före- 8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§
skrifter som har meddelats med eller i föreskrifter som har
stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är meddelats med stöd av 16 kap.
uppfyllda,
1 § 3 inte är uppfyllda,
18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en
återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,
19. i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt
finansiellt stöd ska lämnas,
20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,
21. inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt
4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma
lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,
22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och
inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller
2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut
och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå,
23. omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av
säkerställda obligationer och
a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna
falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,
b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,
c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5,
6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av
säkerställda obligationer,
d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig
information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av
säkerställda obligationer, eller
e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida
tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om
utgivning av säkerställda obligationer,
24. låter bli att lämna uppgifter
24. låter bli att lämna uppgifter
om sin verksamhet med säker- om sin verksamhet med säkerställda obligationer till Finans- ställda obligationer till Finansinspektionen eller lämnar ofull- inspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i ständiga eller felaktiga uppgifter i
strid med 13 kap. 3 §, eller
strid med 13 kap. 3 §,
25. har
åsidosatt
sina
25. har
åsidosatt
sina
skyldigheter enligt någon av skyldigheter enligt någon av
artiklarna
5–10,
11.1–11.10, artiklarna
5–10,
11.1–11.10,
12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2,
19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8,
27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12

s. 39 Kontrollera mot PDF

eller 45 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2022/2554.

eller 45 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2022/2554,
26. inte uppfyller kraven för
beräkning av bruttosoliditetsgraden i del sju i tillsynsförordningen, eller
27. låter bli att ansöka om
tillstånd för eller att underrätta om
förvärv och avyttring av väsentligt
innehav, väsentlig överföring av
tillgångar och skulder eller fusion
och delning i 1 a kap. 8, 22, 23, 29,
38, 40 eller 49 § lagen om särskild
tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag.
Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillståndseller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller
avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte
gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.
Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om institutets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:
1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år,
inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut,
eller ersättare för någon av dem, eller
2. beslut om sanktionsavgift.
2a§
Om kraven i 3 kap. 2 § första
stycket 4 eller 5 inte är uppfyllda
för de personer som avses i 3 kap.
4 b § får Finansinspektionen,
utöver ett föreläggande enligt 1 §
andra stycket om att komma till
rätta med situationen och ett beslut
enligt 2 § tredje stycket, besluta att
1. en styrelseledamot eller den
verkställande direktören inte får
påbörja
uppdraget
eller
anställningen, eller
2. en nyckelperson inte längre får
vara det.

39

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

8 §23
Sanktionsavgiften för ett kreditinstitut ska fastställas till högst det högsta
av
1. tio procent av kreditinstitutets
1. tio procent av kreditinstitutets
omsättning eller, i förekommande omsättning närmast föregående
fall, motsvarande omsättning på räkenskapsår beräknad enligt
koncernnivå närmast föregående artikel 66.3 eller 67.3 i kapitalräkenskapsår,
täckningsdirektivet eller, i förekommande fall,
motsvarande
omsättning på koncernnivå,
2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller
3. ett belopp motsvarande fem miljoner euro.
Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än
5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under institutets första
verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är
bristfälliga, får omsättningen uppskattas.
Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven
enligt 6 kap. 1 §.
18 §24
Om någon driver sådan rörelse som omfattas av denna lag utan att vara
berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra
med rörelsen. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av rörelsen ska
ske. I ett föreläggande som ställs till ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter
ansökan av inspektionen kan komma att besluta att bolaget eller
föreningen ska gå i likvidation om föreläggandet inte följs.
Finansinspektionen får även
Finansinspektionen får även
ingripa mot den som driver ingripa mot den som driver
rörelsen, genom beslut om rörelsen, genom en eller båda av
sanktionsavgift enligt bestämmel- följande sanktioner:
serna i detta kapitel.
1. beslut om att en fysisk person
som driver rörelse eller en person
som ingår i ledningen för ett
företag som driver rörelse under en
viss tid, lägst tre och högst tio år,
inte får vara styrelseledamot eller
verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av
dem, eller
2. beslut om sanktionsavgift.
Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss rörelse, får inspektionen
förelägga den som driver rörelsen att lämna de upplysningar om rörelsen
som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet. Vidare är den
som är revisor i ett företag skyldig att på begäran av Finansinspektionen

23

40

24

Senaste lydelse 2017:691.
Senaste lydelse 2015:184.

s. 41 Kontrollera mot PDF

lämna sådana upplysningar om företagets rörelse som revisorn fått
kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.
I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf
riktas mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för
företagets räkning.
16 kap.
1 §25
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om
1. vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till
dem som institutet erbjuder sina tjänster,
2. hur uppgifter enligt 1 kap. 10 b § första stycket och 11 § ska lämnas,
3. de krav som ska gälla för
3. de krav som ska gälla för
deltagande i ledningen av ett kredit- deltagande i ledningen av ett kreditinstitut enligt 3 kap. 2 § första institut enligt 3 kap. 2 § första
stycket 4 och 5 och 14 kap. 2 § stycket 4 a och 5 och 14 kap. 2 §
andra stycket 1,
andra stycket 1 och de krav som ska
gälla för att få utöva betydande
inflytande över verksamheten i ett
kreditinstitut enligt 3 kap. 2 §
första stycket 4 b,
4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,
5. vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på
soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, system för hantering
av uppgifter om insättare och deras insättningar, amortering, sundhet, att
inte bidra till finansiella obalanser på kreditmarknaden samt riktlinjer och
instruktioner som avses i 6 kap. 1–5 §§,
6. erkännande av utländska krav enligt 6 kap. 3 d §,
7. innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncernåterhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur
ofta de ska uppdateras,
8. innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,
9. vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt
6 b kap. 8 § ska innehålla,
10. innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd
enligt 6 b kap. 11 §,
11. offentliggörandet av information enligt 6 b kap. 16 §,
12. vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på
kreditprövning, dokumentation och beslutsunderlag som avses i 8 kap.
1–4 §§ i fråga om
– krediter till andra än konsumenter, och
– sådana krediter till konsumenter som är bostadskrediter,
13. tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 8 kap. 5 och
6 §§,
14. kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt
resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

25

Senaste lydelse 2025:176.

41

s. 42 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

15. vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ett
kreditmarknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag
som pant enligt 10 kap. 12 §,
16. vilka upplysningar ett kredit16. vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska institut och sådana utländska
kreditinstitut som inrättat filial i kreditinstitut som inrättat filial i
Sverige ska lämna till Finansin- Sverige ska lämna till Finansinspektionen för dess tillsynsverk- spektionen,
samhet,
17. vilka kreditinstitut som ska upprätta register som avses i 13 kap.
8 a §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid kreditinstitutet ska
ge in registren för olika typer av avtal, och
18. sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 13 kap. 16 §.
1. Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.

42

s. 43 Kontrollera mot PDF

1.9

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse2
dels att 4 kap. 4–6 §§ och 15 kap. 17 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 4 kap. 4 § ska utgå,
dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 §, 4 kap. 7 § och 13 kap. 2 § ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
2§
För
utländska
företags
För verksamhet som ett utländskt
verksamhet i Sverige gäller kreditinstitut som är etablerat inom
bestämmelserna i denna lag i EES driver i Sverige gäller
tillämpliga delar. För filialer till bestämmelserna i denna lag i
utländska företag gäller i övrigt tillämpliga delar. För filialer till
lagen (1992:160) om utländska sådana utländska institut gäller i
filialer m.m.
övrigt lagen (1992:160) om
utländska filialer m.m.
För verksamhet som ett utländskt
kreditinstitut som är etablerat
utanför EES driver i Sverige gäller
bestämmelserna i lagen (2014:968)
om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
2 kap.
3 §3
Tillstånd enligt denna lag behövs inte för finansieringsrörelse som drivs
av
1. en bank,
2. ett utländskt bankföretag som
2. ett utländskt kreditinstitut som
har tillstånd att driva bankrörelse i har tillstånd att driva verksamhet i
Sverige enligt 4 kap. 4 §,
Sverige enligt 1 a kap. 58 § lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag,
3. ett försäkringsföretag, ett tjänstepensionsföretag, ett värdepappersföretag, Svenska skeppshypotekskassan eller en pantbank enligt

1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2
Senaste lydelse av
4 kap. 4 § 2016:626
4 kap. 5 § 2013:455
15 kap. 17 § 2013:455.
3
Senaste lydelse 2020:1025.

43

s. 44 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

pantbankslagen (1995:1000), i den utsträckning det är tillåtet enligt den
för dem tillämpliga lagstiftningen,
4. ett företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning
av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av
a) företaget, eller
b) ett annat företag i samma koncern eller motsvarande utländska
företagsgrupp, förutsatt att
– koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål
att driva finansiell verksamhet, och
– företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel från
allmänheten bara genom att ge ut sådana överlåtbara värdepapper som
avses i punkt 2 i definitionen i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden med en löptid på minst ett år,
5. ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om
a) verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar,
och
b) medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten,
6. ett företag som bara finansierar andra företag i samma koncern eller
motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att koncernen eller
företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell
verksamhet.
Undantagen enligt första stycket 5 för rörelse som drivs av aktiebolag
eller ekonomisk förening gäller även för sådan rörelse som drivs av
motsvarande utländska företag.
Tillstånd att driva finansieringsrörelse behövs inte heller för tillhandahållande av betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.
4 kap.
7 §4
Ett utländskt kreditinstitut som
Ett utländskt kreditinstitut som
driver rörelse med stöd av 1, 2 eller driver rörelse med stöd av 1 eller
4 § får här driva bara sådan verk- 2 § får här driva bara sådan verksamhet som omfattas av institutets samhet som omfattas av institutets
verksamhetstillstånd i hemlandet.
verksamhetstillstånd i hemlandet.
Ett utländskt företag som avses i 3 § får här driva bara sådan verksamhet
som är tillåten enligt företagets bolagsordning eller stadgar och bara i den
utsträckning det eller de utländska kreditinstitut som äger företaget eller
dess moderföretag skulle ha rätt enligt första stycket att driva sådan
verksamhet.
I 4 kap. 2 § 2 och 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns
bestämmelser om att verksamhet som avses i 2 kap. 1 § samma lag under
vissa förutsättningar får drivas av utländska kreditinstitut som driver
verksamhet med stöd av 1 och 2 §§ och av finansiella institut och dotterföretag som driver verksamhet med stöd av 3 §.

44

4

Senaste lydelse 2007:563.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Lydelse enligt förslaget i 1.8

Föreslagen lydelse

13 kap.
2 §5
Finansinspektionen har tillsyn
Finansinspektionen har tillsyn
över kreditinstitut och utländska över kreditinstitut.
kreditinstitut som inrättat filial
enligt 4 kap. 4 §.
För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar institutets verksamhet,
3. institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och
4. interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar
institutets verksamhet.
Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att kreditinstitutets ägare,
ledning och nyckelpersonerna som avses i 3 kap. 4 b § första stycket 2
uppfyller lämplighetskraven i denna lag. Om Finansinspektionen vid
inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas
ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism,
ska inspektionen särskilt kontrollera att ägare, ledning och sådana
nyckelpersoner uppfyller lämplighetskraven.
För en filial till ett utländskt
kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 §
ska inspektionen se till att institutet
följer de lagar och andra författningar som gäller för institutets
verksamhet här i landet.
1. Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.

5

Senaste lydelse 2025:000. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.

45

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.10

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
dels att 1 kap. 4 a och 4 b §§, 3 kap. 1 §, 8 kap. 1 c §, 23 kap. 5 § och
24 kap. 3 och 7 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 8 kap. 1 d §, av följande lydelse.
Lydelse
enligt
betänkande
2024/25:FiU37 Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden

Föreslagen lydelse

1 kap.
4 a §2
I denna lag betyder
direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för
finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av
direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2024/790,
kapitaltäckningsdirektivet: Eurokapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv paparlamentets och rådets direktiv
2013/36/EU av den 26 juni 2013 2013/36/EU av den 26 juni 2013
om
behörighet
att
utöva om
behörighet
att
utöva
verksamhet i kreditinstitut och om verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande
av
direktiven upphävande
av
direktiven
2006/48/EG och 2006/49/EG, i 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2021/338, och
rådets
direktiv
(EU)
2024/1619,
krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning
och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring
av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och
rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets
och
rådets
förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk
(marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europa-

1

46

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2
Senaste lydelse 2025:000.

s. 47 Kontrollera mot PDF

parlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv
2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,
prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när
värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad
marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG,
tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om
ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG,
2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen,
värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för
värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr
1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014,
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är
upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv
2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2013/50/EU.
4 b §3
I denna lag betyder
anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med
ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag
som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags
räkning
1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster,
2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende
investeringstjänster eller finansiella instrument,
3. placera finansiella instrument, eller
4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller
tjänster,
behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna
fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet
att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som
driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som
har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,
börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har
fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,
central motpart: detsamma som i artikel 2.1 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 648/2012,

3

Senaste lydelse 2025:000.

47

s. 48 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

48

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt
instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform
(MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),
handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,
huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga
verksamhet inte är
1. tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som
avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
eller
2. verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,
kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt
bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från
filial i Sverige,
leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel
2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,
litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag
som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt
artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,
marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på
finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja
finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som
fastställts av denne,
marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett
annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,
MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera
tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom
systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till
ett kontrakt,
OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en
reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella
produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att
det leder till ett kontrakt,
professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,
reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför
eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i
finansiella instrument från tredjepart – regelmässigt, inom systemet och i
enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,
statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:
1. Europeiska unionen,
2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild
funktion i staten,
3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,
4. en särskild funktion för flera stater inom EES,
5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater
inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla
finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga
finansieringsproblem, och
6. Europeiska investeringsbanken,
systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som

s. 49 Kontrollera mot PDF

1. på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen
räkning i aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra
liknande finansiella instrument genom att utföra kundorder utanför en
reglerad marknad eller en handelsplattform utan att driva ett multilateralt
system, eller
2. väljer att vara systematisk internhandlare,
tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som
är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos
Finansinspektionen enligt 11 kap. 13–15 §§ eller hos en behörig
myndighet i ett annat land inom EES,
utländskt
kreditinstitut: ett
utländskt
kreditinstitut: ett
kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första
stycket 21 lagen om bank- och stycket 22 lagen om bank- och
finansieringsrörelse,
finansieringsrörelse,
utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet
har tillstånd att driva värdepappersrörelse,
värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt
denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag
eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,
värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i
artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler,
värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen, och
värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut
som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller
ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige
eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.
1 §4
Tillstånd att driva värdepappersrörelse ska ges ett svenskt aktiebolag,
om
1. bolaget har sitt huvudkontor i Sverige,
2. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan
författning,
3. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att
drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som
reglerar bolagets verksamhet,
4. den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav
i bolaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen
av ett värdepappersbolag,
5. den som ska ingå i styrelsen
5. den som ska ingå i styrelsen
för bolaget eller vara verkställande för bolaget eller vara verkställande
direktör i det, eller vara ersättare för direktör i det, eller vara ersättare för

4

Senaste lydelse 2014:985.

49

s. 50 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

någon av dem, har tillräcklig insikt
och erfarenhet för att delta i
ledningen av ett värdepappersbolag
och även i övrigt är lämplig för en
sådan uppgift,

någon av dem, har tillräckligt gott
anseende, insikt, kunskap och
erfarenhet för att delta i ledningen
av ett värdepappersbolag och även
i övrigt agerar med ärlighet,
integritet
och
självständigt
tänkande för att vara lämplig för en
sådan uppgift,
6. styrelsen i sin helhet har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att leda
bolaget, och
7. bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.
Tillstånd att driva sidoverksamhet enligt 2 kap. 3 § första stycket ska ges
ett värdepappersbolag, om det finns särskilda skäl och verksamheten kan
komma att underlätta rörelsen.
8 kap.
1 c §5
De värdepappersbolag som avses i
De värdepappersbolag som avses
1 kap. 2 § första stycket 7 c–g i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g
lagen (2014:968) om särskild lagen (2014:968) om särskild
tillsyn över kreditinstitut och tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag ska tillämpa värdepappersbolag ska tillämpa
6 kap. 1–3 och 4–7 §§ lagen 6 kap. 1–3 och 4–7 §§ lagen
(2004:297)
om
bankoch (2004:297)
om
bankoch
finansieringsrörelse, i stället för finansieringsrörelse, i stället för
8 kap. 3–8 §§ denna lag. Det som i 8 kap. 3–8 §§ denna lag. De bolag
lagen om bank- och finansierings- som avses i 1 kap. 2 § första
rörelse sägs om kreditinstitut ska då stycket 7 g lagen om särskild tillsyn
avse värdepappersbolag.
över kreditinstitut och värdepappersbolag ska även tillämpa
3 kap. 2 § första stycket 4 och 5, 4 a
och 4 b §§ och 10 kap. 6 och
8 a–8 c §§ lagen om bank- och
finansieringsrörelse i stället för
3 kap. 1 § 5 och 6, 8 kap.
8 b–8 d §§, 23 kap. 2 § och 25 kap.
15–15 c §§ denna lag. Det som i
lagen om bank- och finansieringsrörelse sägs om kreditinstitut ska då
avse värdepappersbolag.
För den som ingår i ett sådant
För den som ingår i styrelsen i ett
värdepappersbolags styrelse eller sådant värdepappersbolag som
är dess verkställande direktör, eller avses i första stycket första
är ersättare för någon av dem, ska meningen
eller
är
dess
även
15 kap.
1 a–1 c
och verkställande direktör, eller är
8 a–9 d §§ lagen om bank- och ersättare för någon av dem, ska
finansieringsrörelse tillämpas. De även 15 kap. 1 a–1 c och 8 a–9 d §§
värdepappersbolag som avses i lagen
om
bankoch

50

5

Senaste lydelse 2022:192.

s. 51 Kontrollera mot PDF

1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen
om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska
även tillämpa 15 kap. 1 § tredje
stycket lagen om bank- och
finansieringsrörelse.

finansieringsrörelse tillämpas. De
bolag som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 7 g lagen om särskild
tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag
ska
även
tillämpa 15 kap. 1 § tredje stycket
och 2 a § lagen om bank- och
finansieringsrörelse.
Bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild
tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa tillsynsförordningen i stället för värdepappersbolagsförordningen. Det som i
tillsynsförordningen sägs om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.
1d§
Ett värdepappersbolag som
avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g
lagen (2014:968) om särskild
tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag får ansöka hos
Finansinspektionen om att undantas från kraven i 1 c §. Vid
bedömningen ska inspektionen
tillämpa artikel 8a.3a andra stycket
i kapitaltäckningsdirektivet.
Innan Finansinspektionen fattar
ett beslut om undantag ska
Europeiska bankmyndigheten få
tillfälle att inom en månad lämna
synpunkter. Ett beslut enligt första
stycket ska omprövas vart tredje år.
23 kap.
5 §6
Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och
utbyta information med
1. andra behöriga myndigheter,
2. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,
3. Europeiska systemrisknämnden,
4. Europeiska centralbanken,
5. Myndigheten för bekämpning
av penningtvätt och finansiering av
terrorism,
5. byrån för samarbete mellan
6. byrån för samarbete mellan
energitillsynsmyndigheter (Acer),
energitillsynsmyndigheter (Acer),

6

Senaste lydelse 2020:1210.

51

s. 52 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

6. offentliga organ som har
7. offentliga organ som har
behörighet för tillsyn över spot- behörighet för tillsyn över spotmarknader och auktionsmarknader, marknader och auktionsmarknader,
7. behöriga
myndigheter,
8. behöriga
myndigheter,
registerförvaltare
och
andra registerförvaltare
och
andra
offentliga organ som har uppdrag offentliga organ som har uppdrag
att utöva tillsyn enligt Europa- att utöva tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv parlamentets och rådets direktiv
2003/87/EG, i lydelsen enligt 2003/87/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 421/2014,
förordning (EU) nr 421/2014,
8. offentliga organ som är
9. offentliga organ som är
ansvariga för tillsyn, förvaltning ansvariga för tillsyn, förvaltning
och reglering av fysiska jordbruks- och reglering av fysiska jordbruksmarknader
enligt
Europa- marknader
enligt
Europaparlamentets och rådets förordning parlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1308/2013 av den (EU) nr 1308/2013 av den
17 december 2013 om upprättande 17 december 2013 om upprättande
av en samlad marknadsordning för av en samlad marknadsordning för
jordbruksprodukter
och
om jordbruksprodukter
och
om
upphävande av rådets förordningar upphävande av rådets förordningar
(EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79,
(EG) nr 1037/2001 och (EG) nr (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr
1234/2007, och
1234/2007, och
9. offentliga organ inom EES
10. offentliga organ inom EES
som avses i artikel 56 första som avses i artikel 56 första
stycket h
i
kapitaltäcknings- stycket h
i
kapitaltäckningsdirektivet.
direktivet.
Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i
kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta
information med
1. Internationella valutafonden,
2. Världsbanken,
3. Banken för internationell betalningsutjämning, och
4. Rådet för finansiell stabilitet.
24 kap.
3 §7
Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms
lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett
värdepappersbolag eller en börs och det kan antas att det tilltänkta
förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika
påverkan på verksamheten i värdepappersbolaget eller börsen.
Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och
kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas
1. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för
värdepappersbolaget eller börsen eller vara verkställande direktör i detta
företag, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och

52

7

Senaste lydelse 2024:115.

s. 53 Kontrollera mot PDF

erfarenhet för att delta i ledningen av ett värdepappersbolag eller en börs
och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift samt om styrelsen i sin
helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget,
2. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att
värdepappersbolagets eller börsens rörelse drivs på ett sätt som är förenligt
med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
och
3. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka
risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om det är fråga om ett värdeOm det är fråga om ett värdepappersbolag och förvärvaren är ett pappersbolag och förvärvaren är ett
finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag blandat finansiellt holdingföretag
ska det vid bedömningen av ska det vid bedömningen av
förvärvarens anseende särskilt förvärvarens anseende särskilt
beaktas om dess ledning uppfyller beaktas om dess ledning uppfyller
de krav som ställs på ledningen i ett de krav som ställs på ledningen i ett
sådant företag enligt 3 kap. 5 § sådant företag enligt 1 a kap. 2 §
lagen (2014:968) om särskild eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968)
tillsyn över kreditinstitut och om
särskild
tillsyn
över
värdepappersbolag
respektive kreditinstitut
och
5 kap. 16 § lagen (2006:531) om värdepappersbolag
respektive
särskild tillsyn över finansiella 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om
konglomerat.
särskild tillsyn över finansiella
konglomerat.
Om förvärvet av aktier i ett värdepappersbolag skulle leda till nära
förbindelser mellan bolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om
förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.
7 §8
Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av
aktier eller andelar vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar
än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att
värdepappersbolagets eller börsens verksamhet drivs på ett sätt som är
förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar
företagets verksamhet,
2. om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i
näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig
skyldig till allvarlig brottslighet,
3. om ägaren, när det är fråga om
3. om ägaren, när det är fråga om
ett värdepappersbolag, är ett ett värdepappersbolag, är ett
finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag blandat finansiellt holdingföretag

8

Senaste lydelse 2024:115.

53

s. 54 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

och dess ledning inte uppfyller de
krav som ställs på ledningen i ett
sådant företag enligt 3 kap. 5 §
lagen (2014:968) om särskild
tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag
respektive
5 kap. 16 § lagen (2006:531) om
särskild tillsyn över finansiella
konglomerat, eller

och dess ledning inte uppfyller de
krav som ställs på ledningen i ett
sådant företag enligt 1 a kap. 2 §
eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968)
om
särskild
tillsyn
över
kreditinstitut
och
värdepappersbolag
respektive
5 kap. 16 § lagen (2006:531) om
särskild tillsyn över finansiella
konglomerat, eller
4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka
risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har
ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen
besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller
andelarna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett
kvalificerat innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda
aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med
beslutet.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

54

s. 55 Kontrollera mot PDF

1.11

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 att 8 kap. 1 c § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt förslaget i 1.10

Föreslagen lydelse

8 kap.
1 c §2
De värdepappersbolag som avses
De värdepappersbolag som avses
i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g
lagen (2014:968) om särskild lagen (2014:968) om särskild
tillsyn över kreditinstitut och tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag ska tillämpa värdepappersbolag ska tillämpa
6 kap. 1–3 och 4–7 §§ lagen 6 kap. 1–3 och 4–7 §§ lagen
(2004:297)
om
bankoch (2004:297)
om
bankoch
finansieringsrörelse, i stället för finansieringsrörelse, i stället för
8 kap. 3–8 §§ denna lag. De bolag 8 kap. 3–8 §§ denna lag. De bolag
som avses i 1 kap. 2 § första som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 7 g lagen om särskild stycket 7 g lagen om särskild
tillsyn över kreditinstitut och tillsyn över kreditinstitut och
värde-pappersbolag
ska även värdepappersbolag
ska
även
omfattas av 3 kap. 2 § första omfattas av 1 a kap. 58–61 §§,
stycket 4 och 5, 4 a och 4 b §§ och 5 b kap., 6 kap. 1 § och 8 kap. 1 a §
10 kap. 6 och 8 a–8 c §§ lagen om den lagen och 3 kap. 2 § första
bank- och finansieringsrörelse stycket 4 och 5, 4 a och 4 b §§ och
i stället för 3 kap. 1 § 5 och 6, 4 kap. 10 kap. 6 och 8 a–8 c §§ lagen om
6–9 §§, 8 kap. 8 b–8 d §§, 23 kap. bank- och finansieringsrörelse
2 § och 25 kap. 15–15 c §§ denna i stället för 3 kap. 1 § 5 och 6,
lag. Det som i lagen om bank- och 4 kap. 6–9 §§, 8 kap. 8 b–8 d §§,
finansieringsrörelse
sägs
om 23 kap. 2 § och 25 kap. 15–15 c §§
kreditinstitut
ska
då
avse denna lag. Det som i lagen om
värdepappersbolag.
bank- och finansieringsrörelse sägs
om kreditinstitut ska då avse
värdepappersbolag.
För den som ingår i styrelsen i ett sådant värdepappersbolag som avses
i första stycket första meningen eller är dess verkställande direktör, eller
är ersättare för någon av dem, ska även 15 kap. 1 a–1 c och 8 a–9 d §§
lagen om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. De bolag som avses i
1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut
och värdepappersbolag ska även tillämpa 15 kap. 1 § tredje stycket och
2 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild
tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa tillsyns-

1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2
Senaste lydelse 2025:000.

55

s. 56 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

förordningen i stället för värdepappersbolagsförordningen. Det som i
tillsynsförordningen sägs om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

56

s. 57 Kontrollera mot PDF

1.12

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 32 kap. 6 b § och rubriken närmast före 32 kap.
6 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
32 kap.

Statsråds och statssekreterares
övergång till annan än statlig
verksamhet

Övergång till annan verksamhet1

6 b §2
Sekretess gäller i ärende om
Sekretess gäller i ärende om
prövning enligt lagen (2018:676) prövning enligt lagen (2018:676)
om restriktioner vid statsråds och om restriktioner vid statsråds och
statssekreterares övergång till statssekreterares övergång till
annan än statlig verksamhet för annan än statlig verksamhet eller
uppgift om en enskilds personliga lagen (2025:0000) om karens för
eller ekonomiska förhållanden, om vissa befattningshavare i Finansdet inte står klart att uppgiften kan inspektionen vid övergång till
röjas utan att den enskilde lider annan verksamhet för uppgift om
skada eller men.
en enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det
inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde lider
skada eller men.
Sekretessen upphör att gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

1
2

Senaste lydelse 2018:682.
Senaste lydelse 2018:682.

57

s. 58 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.13

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751)
om betaltjänster

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 4 a kap. 10 § lagen (2010:751) om
betaltjänster ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §1

I denna lag betyder
autentisering: ett förfarande där en betaltjänstanvändares personliga
behörighetsfunktioner används och genom vilket en betaltjänstleverantör
kan kontrollera betaltjänstanvändarens identitet eller ett betalningsinstruments giltighet,
autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där
initiativet till en betalningstransaktion tas av betalningsmottagaren på
grundval av betalarens samtycke till mottagaren, mottagarens betaltjänstleverantör eller betalarens egen betaltjänstleverantör,
bankdag: en dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för
verksamhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en
betalningstransaktion,
betalare: en fysisk eller juridisk person som är antingen betalkontoinnehavare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto,
eller en fysisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder,
betalkonto: ett konto som innehas i en eller flera betaltjänstanvändares
namn och som är avsett för genomförandet av betalningstransaktioner,
betalkontodirektivet: Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser
betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, i den ursprungliga lydelsen,
betalningsinstitut: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har
fått tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt 2 kap.,
betalningsinitieringstjänst: en tjänst för att på begäran av betaltjänstanvändaren initiera en betalningsorder från ett betalkonto hos en annan
betaltjänstleverantör,
betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt
instrument eller en personlig rutin som enligt avtal används för att initiera
en betalningsorder,
betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda
mottagaren av medel vid en betalningstransaktion,
betalningsorder: varje instruktion som en betalare eller betalningsmottagare ger sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska
genomföras,
betalningssystem: ett generellt betalsystem enligt 1 kap. 3 § andra
stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

58

1

Senaste lydelse 2022:499.

s. 59 Kontrollera mot PDF

betalningstransaktion: insättning, uttag eller överföring av medel som
initieras av betalaren eller betalningsmottagaren, oberoende av eventuella
underliggande förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren,
betaltjänstanvändare: en fysisk eller juridisk person som utnyttjar en
betaltjänst,
betaltjänstdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre
marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och
2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av
direktiv 2007/64/EG, i den ursprungliga lydelsen,
debitera: att medel dras från ett konto,
elektroniskt kommunikationsnät: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen
(2022:482) om elektronisk kommunikation,
elektronisk kommunikationstjänst: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen om
elektronisk kommunikation,
filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett
utländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som
en enda filial,
grupp: en grupp av företag som är knutna till varandra genom ett sådant
förhållande som avses i 1 kap. 4, 5 eller 5 a § årsredovisningslagen
(1995:1554) eller en grupp av företag som avses i artiklarna 4–7 i
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014 av den 7 januari
2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för kapitalbaskrav på institut och som är knutna till varandra genom ett sådant
förhållande som avses i artikel 10.1 eller artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen,
hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan
verksamhet som avses i denna lag,
inlösen av transaktionsbelopp: en betaltjänst där en betaltjänstleverantör
accepterar och behandlar betalningsmottagarens betalningstransaktioner
för att sedan överföra medel till betalningsmottagaren,
kapitalbas: detsamma som i 1 kap. 5 § 9 lagen om bank- och
finansieringsrörelse,
kontobaserad betalning: en betaltjänst för kreditering av en betalningsmottagares betalkonto med en betalningstransaktion från en betalares
betalkonto, som utförs av en betaltjänstleverantör som har tillgång till
betalarens betalkonto, på grundval av en instruktion som lämnats av
betalaren,
kontoförvaltande betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som
tillhandahåller och förvaltar ett betalkonto,
kontoinformationstjänst: en onlinetjänst för att tillhandahålla sammanställd information om ett eller flera betalkonton som betaltjänstanvändaren
har hos en eller flera andra betaltjänstleverantörer,
konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål
som faller utanför näringsverksamhet,
kreditera: att medel tillförs ett konto,
kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § 10 lagen om bank- och
finansieringsrörelse,
kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och
finansieringsrörelse,

59

s. 60 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

60

känslig betalningsuppgift: en personlig behörighetsfunktion eller annan
uppgift som kan användas för svikliga förfaranden, dock inte kontoinnehavarens namn och kontonummer i sådan verksamhet som drivs av en
leverantör av betalningsinitieringstjänster eller en leverantör av kontoinformationstjänster,
lagligen bosatt inom EES: en fysisk person som har rätt att bosätta sig
inom EES i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet
personer utan fast adress och personer som söker asyl inom ramen för
Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga
ställning, protokollet till denna av den 31 januari 1967 och andra relevanta
internationella fördrag,
medel: sedlar och mynt, kontotillgodohavanden samt elektroniska
pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
obehörig transaktion: en transaktion som genomförs utan samtycke från
kontohavaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att
använda kontot,
penningöverföring: en betaltjänst där medel tas emot från en betalare,
utan att något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens
namn, uteslutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare
eller en annan betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar,
eller där dessa medel tas emot på mottagarens vägnar och ställs till
mottagarens förfogande,
personlig behörighetsfunktion: en personligt anpassad funktion som
betaltjänstleverantören
tillhandahåller
betaltjänstanvändaren
för
autentiseringsändamål,
ramavtal: ett avtal om betaltjänster som reglerar genomförandet av
kommande enskilda och successiva betalningstransaktioner och som kan
innehålla skyldigheter och villkor för att öppna ett betalkonto,
referensväxelkurs: den växelkurs som ligger till grund för beräkningen
av eventuell valutaväxling och görs tillgänglig av betaltjänstleverantören
eller härrör från en offentligt tillgänglig källa,
referensräntesats: den räntesats som ligger till grund för beräkningen av
eventuell tillämplig ränta och som härrör från en offentligt tillgänglig källa
som kan kontrolleras av båda parterna i ett avtal om betaltjänster,
registrerad betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som undantagits från krav på tillstånd enligt 2 kap. 3 §,
stark kundautentisering: en autentisering som grundas på användning av
två eller flera komponenter, kategoriserade som kunskap (något som bara
användaren vet), innehav (något som bara användaren har) och unik
egenskap (något som användaren är), som är fristående från varandra så
att det förhållandet att någon har kommit över en av komponenterna inte
äventyrar de andra komponenternas tillförlitlighet, och som är utformad
för att skydda autentiseringsuppgifterna mot obehörig åtkomst,
startkapital: detsamma som i
startkapital: detsamma som i
1 kap. 5 § 18 lagen om bank- och 1 kap. 5 § 19 lagen om bank- och
finansieringsrörelse,
finansieringsrörelse,
säker kommunikation: sådan kommunikation som uppfyller kraven i de
tekniska standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet
med artikel 98 i betaltjänstdirektivet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om
ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
unik identifikationskod: en kombination av bokstäver, siffror eller
symboler som tillhandahållits av en betaltjänstleverantör, och som en
betaltjänstanvändare ska uppge för att otvetydigt identifiera en annan
betaltjänstanvändare eller dennes betalkonto,
utgivning av betalningsinstrument: en betaltjänst hos en betaltjänstleverantör om att tillhandahålla betalaren ett betalningsinstrument för att
initiera och behandla betalarens betalningstransaktioner,
utländskt
kreditinstitut: detutländskt
kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § 21 lagen samma som i 1 kap. 5 § 22 lagen
om bank- och finansieringsrörelse,
om bank- och finansieringsrörelse,
valuteringsdag: den referenstidpunkt som används av en betaltjänstleverantör för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller
krediterats ett betalkonto.
4 a kap.
10 §2
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om
1. den information och redovis1. den information och redovisning som en betaltjänstleverantör ning som en betaltjänstleverantör
ska lämna eller hålla tillgänglig ska lämna eller hålla tillgänglig
enligt 5 §,
enligt 5 §, och
2. rutiner för byte av betalkonto
2. rutiner för byte av betalkonto
enligt 6 §, och
enligt 6 §.
3. vilka uppgifter om betalkonton
med grundläggande funktioner som
en betaltjänstleverantör ska lämna
till Finansinspektionen.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

2

Senaste lydelse 2017:342.

61

s. 62 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.14

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755)
om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska
pengar ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2025:254

Föreslagen lydelse
1 kap.
2 §1

I denna lag betyder
1. betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt
instrument eller en personlig rutin som används för att initiera en
betalningsorder,
2. elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som
a) representerar en fordran på utgivaren,
b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och
c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även
ett utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen
ska anses som en enda filial,
5. grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild
tillsyn över finansiella konglomerat,
6. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan
verksamhet som avses i denna lag,
7. institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar
enligt denna lag,
8. konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål
som faller utanför näringsverksamhet,
9. kvalificerat
innehav: det9. kvalificerat
innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 14 lagen samma som i 1 kap. 5 § 15 lagen
(2004:297)
om
bankoch (2004:297)
om
bankoch
finansieringsrörelse,
finansieringsrörelse,
10. startkapital: detsamma som i
10. startkapital: detsamma som i
1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och 1 kap. 5 § 19 lagen om bank- och
finansieringsrörelse, och
finansieringsrörelse, och
11. utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, den
som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt
2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut
elektroniska pengar.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

62

1

Senaste lydelse 2025:254.

s. 63 Kontrollera mot PDF

1.15

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561)
om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 och 11 §§ och 4 kap. 5 b § lagen
(2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
10 §1
Med ett förvaringsinstituts behöriga myndigheter avses följande. Om
förvaringsinstitutet
1. är ett kreditinstitut med
1. är ett kreditinstitut med
tillstånd som avses enligt Europa- tillstånd som avses enligt Europaparlamentets och rådets direktiv parlamentets och rådets direktiv
2013/36/EU av den 26 juni 2013 2013/36/EU av den 26 juni 2013
om
behörighet
att
utöva om
behörighet
att
utöva
verksamhet i kreditinstitut och om verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande
av
direktiven upphävande
av
direktiven
2006/48/EG och 2006/49/EG, i 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets lydelsen enligt Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
(EU) och
rådets
direktiv
(EU)
2019/2034: den myndighet som 2024/1619: den myndighet som
anges i 1 kap. 4 § lagen (2014:968) anges i 1 kap. 4 § lagen (2014:968)
om särskild tillsyn över kredit- om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller institut och värdepappersbolag eller
en annan myndighet i ett annat land en annan myndighet i ett annat land
inom EES som utövar tillsyn över inom EES som utövar tillsyn över
institut, institut för elektroniska institut, institut för elektroniska
pengar eller motsvarande utländska pengar eller motsvarande utländska
företag,
företag,
2. är ett värdepappersföretag med tillstånd som avses enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014
om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv
2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034: de myndigheter
som anges i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
3. är ett sådant institut som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3: de
myndigheter i institutets hemland som enligt nationell lag eller annan
författning har behörighet att utöva tillsyn över sådana institut,
4. är någon som avses i 9 kap. 7 §: de myndigheter i det land inom EES
där denne är etablerad och vilka, enligt nationell lag eller annan
författning, har behörighet att utöva tillsyn över denne, alternativt det
officiella organ som har behörighet att registrera eller utöva tillsyn över
denne i enlighet med yrkesetiska regler, eller
1

Senaste lydelse 2021:496.

63

s. 64 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

5. är utsett som förvaringsinstitut för en icke EES-baserad alternativ
investeringsfond enligt 9 kap. 5 § och inte omfattas av 1–4: de berörda
nationella myndigheterna i det land där förvaringsinstitutet har sitt
stadgeenliga säte.
11 §2
I denna lag betyder
1. arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om
inrättande av en allmän ram för information till och samråd med
arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i den ursprungliga lydelsen,
2. direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om
förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv
2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och
(EU) nr 1095/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/2034,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES
och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,
5. etablerad:
a) för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är
registrerad eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där
dess stadgeenliga säte eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har
något stadgeenligt säte eller huvudkontor, det land till vilket fonden har
starkast anknytning,
b) för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,
c) för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial
finns,
6. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en
AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES
än hemlandet eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial,
7. finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar
exponeringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av
kontanter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument
eller på något annat sätt,
8. finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden,
9. fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen
(2004:46) om värdepappersfonder,
10. holdingbolag: ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra
företag, vars affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom
sina dotterföretag, närstående företag eller ägarintressen för att bidra till
deras värde på lång sikt, och som är ett företag som antingen
a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en
reglerad marknad, eller
b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina
investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag,

64

2

Senaste lydelse 2022:196.

s. 65 Kontrollera mot PDF

vilket framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga
handlingar,
11. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav
för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning
(EU) nr 648/2012,
12. kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade
förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering
av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller
undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell
hävstång, öppenhet och tillsyn,
13. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en AIFförvaltare, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen
om värdepappersfonder representerar tio procent eller mer av kapitalet
eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över
ledningen av förvaltaren,
14. marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på
AIF-förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av andelar
eller aktier i en alternativ investeringsfond som denne förvaltar och som
riktar sig till investerare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES,
15. matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ
investeringsfond som
a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en
annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ
investeringsfond), eller
b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond
till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska
investeringsstrategier, eller
c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar
mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,
16. moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 §
årsredovisningslagen (1995:1554),
17. mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ
investeringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar
eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 15,
18. nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om
värdepappersfonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag
i stället ska tillämpas på AIF-förvaltare,
19. onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land
inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad
marknad,
20. primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn,
vilka erbjuder professionella investerare tjänster för att främst finansiera
eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som
även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värdepapperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och stödtjänster,
21. professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller
5 § lagen om värdepappersmarknaden,
65

s. 66 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

22. reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om
värdepappersmarknaden,
23. sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande
av information eller kommunikation om investeringsstrategier eller
investeringsidéer från en svensk eller utländsk EES-baserad AIFförvaltare, eller på förvaltarens vägnar, till potentiella professionella
investerare med hemvist eller säte inom EES, i syfte att pröva deras
intresse för en EES-baserad alternativ investeringsfond som ännu inte är
etablerad eller som är etablerad men ännu inte anmälts för marknadsföring
i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist eller
sitt säte på det sätt som avses i direktivet om förvaltare av alternativa
investeringsfonder,
24. specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt
denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,
25. specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är
att genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening
som avses i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU)
1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder
hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner,
och annan lämplig verksamhet för att uppnå detta mål,
26. startkapital: detsamma som i
26. startkapital: detsamma som i
1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om 1 kap. 5 § 19 lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse,
bank- och finansieringsrörelse,
27. särskild vinstandel: en andel av en alternativ investeringsfonds vinst
som tillfaller AIF-förvaltaren som ersättning för förvaltningen, exklusive
eventuell andel av fondens vinst som tillfaller förvaltaren som avkastning
på en investering som gjorts i fonden av förvaltaren, och
28. värdepappersfond: detsamma som 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen
om värdepappersfonder.
4 kap.
5 d §3
En AIF-förvaltare får uppdra åt någon annan att bedriva sonderande
marknadsföring enligt 5 a §. Ett sådant uppdrag får bara ges till
1. ett värdepappersföretag med tillstånd som avses i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv (EU) 2019/2034,
2. ett kreditinstitut med tillstånd
2. ett kreditinstitut med tillstånd
som avses i Europaparlamentets som avses i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2013/36/EU, i och rådets direktiv 2013/36/EU, i
lydelsen enligt Europaparlamentets lydelsen enligt Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
(EU) och
rådets
direktiv
(EU)
2019/2034,
2024/1619,
3. ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag med tillstånd som avses i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

66

3

Senaste lydelse 2022:196.

s. 67 Kontrollera mot PDF

4. en AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § denna lag eller en
utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som
avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eller
5. ett anknutet ombud som avses i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Bestämmelserna i 5 b och 5 c §§ gäller även när AIF-förvaltaren har
uppdragit åt någon annan att bedriva den sonderande marknadsföringen.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

67

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.16

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966)
om kapitalbuffertar

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 2 §, 4 kap. 1 och 3 §§ och 5 kap. 7 § lagen
(2014:966) om kapitalbuffertar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1 kap.
2 §2

I denna lag betyder
1. blandade finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som
avses i artikel 4.1.33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om
ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen),
2. dotterföretag: sådant företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. ESRB: Europeiska systemrisknämnden enligt Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om
makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av
en europeisk systemrisknämnd,
5. finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i
artikel 4.1.31 i tillsynsförordningen,
6. institut: kreditinstitut enligt lagen (2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag,
7. kapitaltäckningsdirektivet:
7. kapitaltäckningsdirektivet:
Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva 2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande
av
direktiven upphävande
av
direktiven
2006/48/EG och 2006/49/EG, i 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets lydelsen enligt Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
(EU) och
rådets
direktiv
(EU)
2019/2034,
2024/1619,
8. kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,
9. moderinstitut inom EES: företag som avses i artikel 4.1.29 i tillsynsförordningen,
10. primärkapital: primärkapital som avses i artikel 4.1.101 i tillsynsförordningen,

1

68

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2
Senaste lydelse 2021:482.

s. 69 Kontrollera mot PDF

11. på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i enlighet med
bestämmelser om tillsyn på gruppnivå i artiklarna 6–24 i tillsynsförordningen ska uppfylla ställda krav,
12. systemrisk: risk för en störning i det finansiella systemet som kan få
allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och
samhällsekonomin,
13. systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande
funktion kan leda till systemrisk,
14. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut
och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
15. totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92
i tillsynsförordningen, och
16. värdeöverföringar kopplade till kärnprimärkapitalet:
a) utbetalning i form av en kontant utdelning,
b) fondemission eller partiell fondemission eller överföring eller
utdelning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
c) inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
d) återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
e) en överföring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 b–e i
tillsynsförordningen.
4 kap.
1 §3
Finansinspektionen får, i syfte att motverka en systemrisk som kan
medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet
och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut för alla eller vissa av
sina exponeringar på individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå ska
ha en systemriskbuffert.
Systemriskbufferten får inte anSystemriskbufferten får inte användas för att täcka makrotillsyns- vändas för att täcka
eller systemrisker som täcks av
1. risker som täcks av ett kapitalbaskrav beräknat enligt artikel 92.3
i tillsynsförordningen, eller
2. makrotillsyns- eller systemrisker som täcks av
1. ett
kapitalbaskrav
enligt
a) ett
kapitalbaskrav
enligt
tillsynsförordningen, eller
tillsynsförordningen, eller
2. en kapitalbuffert enligt 5 eller
b) en kapitalbuffert enligt 5 eller
6 kap. denna lag.
6 kap. denna lag.

3

Senaste lydelse 2020:1212.

69

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

3 §4
Finansinspektionen får efter det att ESRB har underrättats enligt artikel
133.9 i kapitaltäckningsdirektivet fastställa ett systemriskbuffertvärde som
för en exponering
1. inte överstiger 3 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.10 i
samma direktiv är uppfyllda,
2. överstiger 3 procent men inte 5 procent, om förutsättningarna enligt
artikel 133.11 i samma direktiv är uppfyllda, eller
3. överstiger 5 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.12 i
samma direktiv är uppfyllda.
I systemriskbuffertvärdet enligt
I systemriskbuffertvärdet enligt
första stycket 1 ska ett buffertvärde första stycket ska ett buffertvärde
som har erkänts enligt 7 § inte som har erkänts enligt 7 § inte
räknas med.
räknas med.
5 kap.
7 §5
Om ett institut omfattas av en systemriskbuffert enligt 4 kap. gäller
systemriskbufferten utöver tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga
institut.
Summan av systemriskbuffertvärdet enligt 4 kap. 2 § och tillämplig
kapitalbuffert för systemviktiga institut för ett institut får överstiga 5 procent, om Finansinspektionen har underrättat ESRB enligt artikel 131.7 i
kapitaltäckningsdirektivet och förutsättningarna enligt artikel 131.5a i
samma direktiv är uppfyllda.
Om
systemriskbuffertvärdet
enligt 4 kap. 3 § eller buffertvärdet
för systemviktiga institut enligt
5 § 1 inte överstiger det senast
fastställda buffertvärdet, behöver
förutsättningarna enligt artikel
131.5a i kapitaltäckningsdirektivet
inte vara uppfyllda.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

4

70

5

Senaste lydelse 2020:1212.
Senaste lydelse 2020:1212.

s. 71 Kontrollera mot PDF

1.17

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968)
om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2014:968) om särskild tillsyn
över kreditinstitut och värdepappersbolag2
dels att 1 kap. 7–13 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 1 kap. 7–11 §§ ska utgå,
dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 1 och 5 §§, 4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och
3 §§, 8 kap. 2 a–2 c §§ och 10 kap. 2 § och rubriken närmast före 3 kap.
5 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya kapitel, 1 a och 5 b kap., och åtta nya
paragrafer, 3 kap. 6–11 §§ och 8 kap. 1 a och 2 d §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
1 §3
I denna lag finns bestämmelser som kompletterar
– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den
26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av
förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen), och
– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den
27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om
ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr
600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen).
Bestämmelserna i denna lag genomför delvis
– Europaparlamentets och rådets
– Europaparlamentets och rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva 2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande
av
direktiven upphävande
av
direktiven
2006/48/EG och 2006/49/EG, i 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2019/2034 och rådets direktiv (EU) 2024/1691
(kapitaltäckningsdirektivet), och
(kapitaltäckningsdirektivet), och
– Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den
27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av

1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2
Senaste lydelse av
1 kap. 7 § 2020:1213
1 kap. 8 § 2022:193
1 kap. 9 § 2021:481
1 kap. 10 § 2020:1213
1 kap. 11 § 2020:1213.
3
Senaste lydelse 2021:481.

71

s. 72 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU,
2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen
(värdepappersbolagsdirektivet).
Bestämmelser som kompletterar
Bestämmelser som kompletterar
tillsynsförordningen och genomför tillsynsförordningen och genomför
kapitaltäckningsdirektivet finns i 2, kapitaltäckningsdirektivet finns i
3, 4, 5 och 7 kap.
1 a, 2, 3, 4, 5, 5 b och 7 kap.
Bestämmelser som kompletterar värdepappersbolagsförordningen och
genomför värdepappersbolagsdirektivet finns i 2 a, 3 a, 4 a, 5 a och
7 a kap.
I övriga kapitel finns bestämmelser som kompletterar såväl tillsynsförordningen som värdepappersbolagsförordningen och som genomför
såväl kapitaltäckningsdirektivet som värdepappersbolagsdirektivet.
2 §4
I denna lag betyder
1. blandade finansiella moderholdingföretag inom EES:
a) i 4 a kap., ett företag som avses i artikel 4.1.58 i värdepappersbolagsförordningen,
b) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.33 i tillsynsförordningen,
2. dotterföretag:
a) i 3 a och 4 a kap., ett företag som avses i artikel 4.1.51 i värdepappersbolagsförordningen,
b) i 6 kap. 1 §, i fråga om värdepappersföretagskoncerner som avses i
artikel 7 eller 8 i värdepappersbolagsförordningen, ett företag som
avses i a,
c) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. holdingföretag med blandad verksamhet:
a) i 6 kap. 1 och 8 §§ och 8 kap. 2 och 4 §§, i fråga om värdepappersföretagskoncerner som avses i artikel 53 i värdepappersbolagsdirektivet,
ett företag som avses i artikel 4.1.26 i samma direktiv,
b) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
5. institut: ett sådant företag som avses i artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen och ett sådant bolag som avses i 7 g,
6. konsoliderad situation: detsamma som i artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,
7. kreditinstitut:
a) ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
b) Svenska skeppshypotekskassan,
c) ett värdepappersbolag med tillstånd att som sidotjänst ta emot kunders
medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 §
första stycket 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
d) ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som
avses i artikel 1.2 a eller b i värdepappersbolagsförordningen,
e) ett värdepappersbolag för vilket ett beslut av Finansinspektionen
enligt 3 a § gäller,

72

4

Senaste lydelse 2022:193.

s. 73 Kontrollera mot PDF

f) ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som
avses i artikel 1.5 i värdepappersbolagsförordningen, och
g) ett svenskt aktiebolag som är
g) ett svenskt aktiebolag som är
ett sådant värdepappersföretag som ett sådant värdepappersföretag som
avses i artikel 4.1.1 b i tillsyns- avses i artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen,
förordningen och om det inte finns
ett beslut av Finansinspektionen
enligt 8 kap. 1 d § lagen om
värdepappersmarknaden,
8. litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag
enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,
9. moderföretag:
a) i 3 a och 4 a kap., 6 kap. 2 § andra stycket och 7 a kap. 1 §, ett företag
som avses i 4.1.42 i värdepappersbolagsförordningen,
b) i 10 kap. 2 § 3, i fråga om
b) i 10 kap. 2 § 11, i fråga om
moderföretag som avses i 6 kap. moderföretag som avses i 6 kap.
2 § andra stycket, ett företag som 2 § andra stycket, ett företag som
avses i a,
avses i a,
c) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen,
10. nyckelperson: den som utan
att vara styrelseledamot eller
verkställande direktör i ett
finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag
utövar ett betydande inflytande
över verksamheten,
10. på gruppnivå: detsamma som
11. på gruppnivå: detsamma som
i artikel 4.1.48 i tillsyns- i artikel 4.1.48 i tillsynsförordningen,
förordningen,
11. på undergruppsnivå: det12. på undergruppsnivå: detsamma som i artikel 4.1.49 i samma som i artikel 4.1.49 i
tillsynsförordningen,
tillsynsförordningen,
12. systemrisk: detsamma som i
13. systemrisk: detsamma som i
1 kap. 2 § 12 lagen (2014:966) om 1 kap. 2 § 12 lagen (2014:966) om
kapitalbuffertar,
kapitalbuffertar,
13. värdepappersbolag:
ett
14. värdepappersbolag:
ett
värdepappersbolag som avses i värdepappersbolag som avses i
1 kap.
4b§
lagen
om 1 kap.
4b§
lagen
om
värdepappersmarknaden,
utom värdepappersmarknaden,
utom
sådana värdepappersbolag som sådana värdepappersbolag som
avses i 7 c–g,
avses i 7 c–g,
14. värdepappersföretags15. värdepappersföretagskoncern: detsamma som i artikel koncern: detsamma som i artikel
4.1.25
i
värdepappersbolags- 4.1.25
i
värdepappersbolagsförordningen,
förordningen,
15. värdepappersinriktat
16. värdepappersinriktat
holdingföretag: ett företag som holdingföretag: ett företag som
avses
i
artikel
4.1.23
i avses
i
artikel
4.1.23
i
värdepappersbolagsförordningen,
värdepappersbolagsförordningen,
73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

16. värdepappersinriktat moder17. värdepappersinriktat moderholdingföretag inom EES: ett holdingföretag inom EES: ett
företag som avses i artikel 4.1.57 i företag som avses i artikel 4.1.57 i
värdepappersbolagsförordningen.
värdepappersbolagsförordningen.
Termer och uttryck i övrigt i denna lag har samma betydelse som i
tillsynsförordningen.

1 a kap. Särskilda krav på tillstånd
Finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag
Ansökan om godkännande eller undantag från kravet på godkännande
1 § Följande företag ska hos Finansinspektionen ansöka om godkännande eller undantag från kravet på godkännande:
1. ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag,
2. ett annat finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag än som avses i 1 som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen,
denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar på grupp- eller undergruppsnivå,
3. ett utländskt finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt
moderholdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, om
Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet, och
4. ett annat utländskt finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag än som avses i 3 som är etablerat i ett annat land inom EES
och som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen och nationell lagstiftning som i hemlandet genomför kapitaltäckningsdirektivet på grupp- eller
undergruppsnivå, om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet.
Krav på godkännande

74

2 § Finansinspektionen ska bevilja godkännande, om
1. arbetsfördelningen inom gruppen är sådan att kraven i tillsynsförordningen, denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar kan
uppfyllas på grupp- eller undergruppsnivå,
2. organisationsstrukturen inte hindrar en effektiv tillsyn över att
instituten inom gruppen uppfyller de krav som avses i 1 på individuell nivå
och grupp- och undergruppsnivå,
3. den som ska vara
a) styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av
dem har tillräckligt gott anseende, insikt, kunskap och erfarenhet för att
delta i ledningen och även i övrigt agerar med ärlighet, integritet och
självständigt tänkande för att vara lämplig för en sådan uppgift,
b) nyckelperson har tillräckligt gott anseende, insikt, kunskap och
erfarenhet för att utöva ett betydande inflytande över verksamheten och
även i övrigt agerar med ärlighet och integritet för att vara lämplig för en
sådan uppgift,
4. styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för
att leda företaget, och

s. 75 Kontrollera mot PDF

5. när holdingföretaget har ett eller flera kreditinstitut som avses i 1 kap.
2 § första stycket 7 a eller g eller motsvarande utländska företag inom EES
som dotterföretag,
a) information lämnas om större ägare i institutet,
b) den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav
i institutet bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över
ledningen av institutet, och
c) institutets nära förbindelser med andra företag inte hindrar en effektiv
tillsyn över institutet.
Undantag från kravet på godkännande
3 § Finansinspektionen ska medge undantag från kravet på godkännande, om
1. den huvudsakliga verksamheten är att
a) förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag, när det gäller
ett finansiellt holdingföretag, eller
b) förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag som är institut
eller finansiella institut, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag,
2. holdingföretaget inte har utsetts till resolutionsenhet i någon av
gruppens resolutionsgrupper,
3. ett dotterföretag som är ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag
eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 2 § eller
ett motsvarande utländskt företag inom EES ansvarar för att säkerställa att
kraven i 3 kap. 2 § uppfylls,
4. holdingföretaget inte medverkar till att påverka driften av gruppen
eller dotterföretag som är institut eller finansiella institut, och
5. det inte finns något som hindrar en effektiv tillsyn på gruppnivå.
Finansinspektionen får undanta ett holdingföretag som omfattas av
första stycket från konsolideringen enligt artikel 18 i tillsynsförordningen,
om
1. det inte hindrar en effektiv tillsyn över gruppen eller ett dotterföretag
som är ett kreditinstitut,
2. holdingföretaget inte innehar andelar i något annat företag än ett
dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett intermediärt finansiellt
holdingföretag eller blandat finansiell moderholdingföretag som
kontrollerar dotterföretaget, och
3. holdingföretaget inte har finansiella skulder i väsentlig utsträckning,
och
4. holdingföretaget inte har övriga skulder till andra företag än de som
avses i 2.
Tidsfrist för att fatta beslut
4 § Finansinspektionen ska i ärenden om godkännande enligt 2 § och om
undantag från kravet på godkännande enligt 3 § fatta beslut
1. inom fyra månader från det att en ansökan har tagits emot, om beslutet
innebär att en ansökan avslås, eller
2. inom sex månader från det att ansökan har tagits emot, om beslutet
innebär att godkännande eller undantag från kravet på godkännande
beviljas.

75

s. 76 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Om en ansökan är ofullständig gäller för ett beslut enligt första stycket 1
i stället att beslutet ska fattas inom fyra månader från det att en fullständig
ansökan tagits emot, dock senast inom sex månader från det att ansökan
tagits emot.
Gränsöverskridande grupper
5 § Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en
ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i ett annat land inom
EES, ska inspektionen och den behöriga myndigheten i holdingföretagets
hemland fatta ett gemensamt beslut om godkännande, undantag från kravet
på godkännande eller undantag från konsolidering. Finansinspektionen
ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och
meddela det gemensamma beslutet.
Om Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och en
ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i Sverige, ska
inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om godkännande, undantag från kravet på godkännande eller
undantag från konsolidering.
Om en ansökan avser ett blandat finansiellt holdingföretag ska det
gemensamma beslutet föregås av samtycke från den myndighet som avses
i artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den
16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag
och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av
rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG,
93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv
98/78/EG och 2000/12/EG, i den ursprungliga lydelsen.
6 § Det gemensamma beslutet enligt 5 § ska fattas inom två månader
från det att
– den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland har tagit emot
Finansinspektionens bedömning av ansökan, eller
– Finansinspektionen har tagit emot den samordnande tillsynsmyndighetens bedömning av ansökan.
7 § Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 5 § ska ärendet
hänskjutas till
1. Europeiska bankmyndigheten, när det gäller ett finansiellt holdingföretag, eller
2. Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag.
Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska
inspektionen därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska
bankmyndighetens eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens beslut.
Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten eller
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att tiden
enligt 6 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

76

s. 77 Kontrollera mot PDF

Väsentligt innehav
Ansökan om tillstånd för förvärv av ett väsentligt innehav
8 § Följande företag ska hos Finansinspektionen skriftligen ansöka om
tillstånd för att, direkt eller indirekt, genomföra ett väsentligt förvärv, dvs.
förvärva aktier eller andelar som medför att förvärvarens sammanlagda
innehav utgör 15 procent eller mer av det godtagbara kapitalet enligt
4.1.71 a i tillsynsförordningen:
1. ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g, eller
ett motsvarande utländskt kreditinstitut inom EES, om Finansinspektionen
är samordnande tillsynsmyndighet,
2. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2, eller ett motsvarande
utländskt holdingföretag inom EES, om Finansinspektionen är
samordnande tillsynsmyndighet.
9 § Om förvärvaren är ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 7 a eller g, eller ett motsvarande utländskt institut inom EES, ska
förvärvet beräknas på individuell nivå och på gruppnivå.
Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 eller
ett motsvarande utländskt holdingföretag inom EES ska det väsentliga
förvärvet beräknas utifrån den konsoliderade situationen.
10 § Finansinspektionen får avstå från att pröva en ansökan om tillstånd
för ett väsentligt förvärv om förvärvet omfattar företag som ingår i samma
institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.6 eller 113.7 i
tillsynsförordningen.
Förutsättningar för tillstånd
11 § Tillstånd för ett väsentligt förvärv ska ges om förvärvaren efter
förvärvet kommer att ha en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet,
särskilt när det gäller de risker som förvärvaren är eller kan komma att bli
exponerad för.
Vid bedömningen ska det beaktas
1. om det finns skäl att anta att förvärvarens verksamhet bedrivs på ett
sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar
dess verksamhet, och
2. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka
risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Inför bedömningen enligt andra stycket 2 ska berörda svenska och
utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna
synpunkter.
12 § Beslut om tillstånd för ett väsentligt förvärv får meddelas först efter
det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna
synpunkter, om förvärvet avser

77

s. 78 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1. ett utländskt
a) försäkringsföretag,
b) förvaltningsbolag,
c) institut för elektroniska pengar,
d) kreditinstitut, eller
e) värdepappersföretag,
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.
Tidsfrister
13 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom
tio arbetsdagar, efter det att ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv
har kommit in, skriftligen bekräfta att ansökan har tagits emot.
14 § Finansinspektionen ska meddela beslut om tillstånd för ett
väsentligt förvärv inom 60 arbetsdagar efter det att ansökan bekräftades
(bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande
uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd för förvärvet, om
inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga
om ansökan.
Om Finansinspektionen beviljar tillstånd för ett väsentligt förvärv, får
inspektionen besluta en viss tid inom vilken förvärvet ska genomföras.
15 § Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för
ett väsentligt förvärv pågår en prövning av en ansökan om tillstånd för ett
kvalificerat innehav enligt 14 kap. lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse ska den bedömningsperiod som upphör senast gälla
för båda prövningarna.
Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för ett
väsentligt förvärv pågår en prövning av en ansökan av ett finansiellt
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag enligt 2 eller 3 § ska
bedömningsperioden enligt 14 § förlängas till dess att ett beslut i ärendet
om godkännande eller undantag från kravet på godkännande har
meddelats.
Särskilda tillsynsbefogenheter
16 § Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har gjort ett
väsentligt förvärv, får inspektionen besluta att innehavaren inte får
företräda aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i
strid med beslutet.
17 § Aktier eller andelar som omfattas av förbud enligt 16 § ska inte
räknas med när det krävs samtycke av ägare till en viss del av aktierna eller
andelarna för att ett beslut ska bli giltigt eller en befogenhet ska få utövas.
18 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att
tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana
aktier eller andelar som enligt 16 § inte får företrädas av ägaren. En sådan

78

s. 79 Kontrollera mot PDF

ansökan prövas av tingsrätten i den ort där ägaren har sin hemvist eller,
om ägaren inte har hemvist i Sverige, av Stockholms tingsrätt.
En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg.
Ersättningen ska betalas av ägaren till aktierna eller andelarna och ska på
begäran betalas ut i förskott av företaget.
Om den betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, fastställs
ersättningen av tingsrätten.
Gränsöverskridande grupper
19 § Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en
ansökan avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på gruppnivå,
ska inspektionen tillsammans med den behöriga myndigheten för
förvärvaren fatta ett gemensamt beslut om ansökan. Finansinspektionen
ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och
meddela det gemensamma beslutet.
Om Finansinspektionen är behörig myndighet men inte samordnande
tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett väsentligt förvärv på
individuell nivå och på gruppnivå, ska inspektionen och den samordnande
tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om ansökan.
20 § Det gemensamma beslutet enligt 19 § ska fattas inom två månader
från det att
1. den behöriga myndigheten i kreditinstitutets eller holdingföretagets
hemland har tagit emot Finansinspektionens bedömning av ansökan, eller
2. Finansinspektionen har tagit emot den samordnande myndighetens
bedömning av ansökan.
21 § Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 20 § ska ärendet
hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten.
Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet eller behörig
myndighet för ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a
eller g eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § och ansökan avser ett
förvärv på gruppnivå, ska inspektionen därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska bankmyndighetens beslut.
Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten efter det
att tiden enligt 20 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.
Avyttring av ett väsentligt innehav
22 § Följande företag ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om
det avser att avyttra ett väsentligt innehav:
1. ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g,
2. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.
Väsentlig överföring av tillgångar och skulder
23 § Följande företag ska i förväg skriftligen underrätta Finansinspektionen om väsentliga överföringar, dvs. överföringar motsvarande
79

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

10 procent eller mer av dess sammanlagda tillgångar eller skulder genom
en försäljning eller annan transaktion:
1. ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g,
2. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.
24 § Om överföringen görs av ett finansiellt holdingföretag eller blandat
finansiellt moderholdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt
1 § 1 eller 2, ska den väsentliga överföringen beräknas utifrån den
konsoliderade situationen.
25 § Om överföringen görs mellan företag i samma grupp är överföringen väsentlig om den motsvarar 15 procent eller mer av de
sammanlagda tillgångarna eller skulderna.
26 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom
10 arbetsdagar, bekräfta att en underrättelse har tagits emot eller
kompletterats.
Fusion
27 § Ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g får
vara överlåtande bolag vid en fusion bara om det övertagande företaget är
ett kreditinstitut eller om det övertagande företaget är en motsvarande
utländsk juridisk person inom EES. Motsvarande gäller för ett finansiellt
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om
godkännande enligt 1 § 1 eller 2.
28 § Bestämmelserna i 29–39 §§ ska tillämpas vid en fusion med
1. ett bankaktiebolag,
2. en medlemsbank,
3. ett kreditmarknadsföretag,
4. ett sådant värdepappersbolag som avses i 8 kap. 1 c § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden,
5. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
som ska ansöka om godkännande enligt 1§ 1 eller 2.
Vid tillämpningen av 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen (2005:551) och
16 kap. 41 b § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det som
anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
Vid en fusion mellan en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening
och ett helägt dotterbolag gäller 29 och 30 §§, 31 § andra stycket, 32 §
första stycket 2 och 35 § i tillämpliga delar. Det som där anges om
överlåtande företag ska då i stället avse dotterbolaget.

80

29 § När fusionsplanen har börjat gälla i samtliga företag, ska såväl det
eller de överlåtande företagen som det övertagande företaget ansöka hos
Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska företag
som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska företagen dessutom, för det övertagande företaget, ansöka om

s. 81 Kontrollera mot PDF

1. tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen eller
stadgarna enligt 3 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
2. godkännande enligt 2 § denna lag.
Vid gränsöverskridande fusion gäller andra stycket bara om det övertagande företaget ska ha sin hemvist i Sverige.
30 § En ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen
har börjat gälla i samtliga företag. Om planen har registrerats enligt 23 kap.
14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. 12 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska
ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats
har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen eller 19 kap. 5 § lagen
om ekonomiska föreningar.
31 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom
tio arbetsdagar skriftligen, bekräfta att en ansökan har tagits emot.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om mottagna
ansökningar och om beslut som har meddelats med anledning av sådana
ansökningar.
Om Finansinspektionen beviljar tillstånd att verkställa fusionsplanen får
inspektionen besluta inom vilken tid fusionen ska genomföras.
32 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en
fusionsplan ska det prövas
1. om företagen efter fusionen kommer att ha en tillfredsställande
kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är
eller kan bli exponerade för,
2. att företagens borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande företagens
ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan
säkerhet,
3. om det finns skäl att anta att företagens verksamhet efter fusionen
bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar
som reglerar verksamheten, och
4. om det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka
risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt
beakta
1. företagens anseende, och
2. om företagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.
Inför bedömningen enligt första stycket 4 ska berörda utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.
33 § Beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan får meddelas först
efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att
lämna synpunkter, om något av de företag som deltar i fusionen är

81

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1. ett utländskt
a) försäkringsföretag,
b) förvaltningsbolag,
c) institut för elektroniska pengar,
d) kreditinstitut, eller
e) värdepappersföretag,
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.
34 § Vid prövning av en fusion mellan företag som ingår i samma grupp
får Finansinspektionen, i enskilda fall, begränsa prövningen till de
omständigheter som avses i 32 § första stycket 2.
Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan när
företagen ingår i samma grupp ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det
att mottagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om
Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till fusionen om
inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga
om ansökan.

82

35 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll
strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen eller
stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt
rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av
företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt lagen
eller förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda
verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet
i detta,
4. företagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande
säkerhet som avses i 32 § första stycket 2 eller de fusionerande företagens
ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses
förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
5. förutsättningarna enligt någon av 32 § första stycket 1, 3 och 4 inte är
uppfyllda,
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
7. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen eller 16 kap. 30 b § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att ett eller flera
av de svenska företagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
8. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som
leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som
syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
9. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och
ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt
konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen

s. 83 Kontrollera mot PDF

kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande
under högst sex månader.
36 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 25 § andra stycket
aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. 24 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om tidpunkten för anmälan av
fusionen för registrering ska anmälan göras senast två månader från det att
Finansinspektionens tillstånd att verkställa fusionsplanen har fått laga
kraft.
37 § Fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag eller fusion
mellan en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag får ske
även om det i dotterbolaget finns egendom som kreditinstitutet inte får
förvärva enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Sådan
egendom ska då avyttras senast ett år från registreringen. Om det finns
särskilda skäl, får Finansinspektionen förlänga denna frist.
38 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap. 32
och 33 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moder- och dotterbolaget ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har börjat gälla hos moderbolaget. Om fusionsplanen har
registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, ska ansökan dessutom
ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats
och har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 32, 34
och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska
avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt
första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana
ansökningar. Bolagsverket ska, efter en sådan underrättelse, registrera
tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
39 § Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen
(2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som
anges i 7 kap. 51 § första stycket och 23 kap. 56 § första stycket
aktiebolagslagen att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen
eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat
tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Delning
Inhemsk delning
40 § Bestämmelserna i 41–46 §§ ska tillämpas när ett bankaktiebolag,
ett kreditmarknadsbolag, ett svenskt aktiebolag som är ett sådant
värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen eller
ett finansiellt holdingbolag eller blandat finansiellt holdingbolag som ska
ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 deltar i en inhemsk delning.
83

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Ett bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, ett sådant värdepappersbolag
som avses i 8 kap. 1 c § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
eller ett holdingbolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet
som bara får drivas efter tillstånd eller godkännande till ett bolag som inte
har tillstånd eller godkännande för sådan verksamhet.
Det överlåtande bolaget ska underrätta Finansinspektionen när delningsplanen har börjat gälla i samtliga bolag.
41 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom
tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en underrättelse enligt 40 § har
tagits emot.
42 § Bolagsverket ska vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa en delningsplan inhämta ett yttrande från Finansinspektionen.
Av yttrande ska det framgå om
1. bolagen efter delningen kommer att ha en tillfredsställande kontroll
över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli
exponerade för,
2. det överlåtande bolagets borgenärer tillförsäkrats en betryggande
säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de deltagande
bolagens ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en
sådan säkerhet,
3. de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana
att delningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares
intressen,
4. det finns skäl att anta att bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som
är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar
verksamheten, och
5. det finns skäl att anta att delningen har samband med eller kan öka
risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Vid bedömningen enligt andra stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt
beakta
1. bolagens anseende, och
2. om bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.
43 § Vid en delning mellan bolag i samma grupp ska Finansinspektionen
yttra sig inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av underrättelsen
bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär
kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska inte anses ha några synpunkter på delningen om
inspektionen inte yttrar sig inom bedömningsperioden.
Om Finansinspektionen inte har några synpunkter på delningen, får
inspektionen ange en viss tid inom vilken delningen ska genomföras.

84

44 § Finansinspektionens yttrande enligt 43 § ska vara skriftligt.
Yttrandet ska ges in till Bolagsverket och bolagen som deltar i delningen
inom två arbetsdagar från det att bedömningsperioden gått ut.

s. 85 Kontrollera mot PDF

45 § När Finansinspektionen har gett in sitt yttrande och den tid som
borgenärerna kan motsätta sig ansökan enligt 24 kap. 25 §
aktiebolagslagen (2005:551) har gått ut, ska Bolagsverket överlämna
ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i det överlåtande bolaget har
sitt säte.
46 § Allmän domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa
delningsplanen om
1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att
a) det överlåtande bolagets borgenärer har tillförsäkrats en sådan
betryggande säkerhet som avses i 42 § andra stycket 2,
b) de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana
att delningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares
intressen, eller
c) förutsättningarna enligt någon av 42 § andra stycket 1, 4 och 5 inte är
uppfyllda, och
2. det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått
full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar.
Att någon av det överlåtande bolagets borgenärer motsätter sig ansökan
innebär inte att ansökan ska avslås, om Finansinspektionens yttrande ger
grund för att ge tillstånd.
Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att Finansinspektionen kompletterar sitt yttrande.
47 § Vid tillämpningen av 24 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) ska
det som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
Gränsöverskridande delning
48 § Bestämmelserna i 49–57 §§ ska tillämpas när ett bankaktiebolag,
ett kreditmarknadsbolag, ett sådant värdepappersbolag som avses i 8 kap.
1 c § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett finansiellt
holdingbolag eller blandat finansiellt holdingbolag som ska ansöka om
godkännande enligt 1 § 1 eller 2 genomför en gränsöverskridande delning.
49 § När ett bankaktiebolag, ett kreditmarknadsbolag, ett sådant värdepappersbolag som avses i 8 kap. 1 c § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2
genomför en gränsöverskridande delning ska bolaget, efter att delningsplanen börjat gälla i bolaget, ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd
att verkställa planen.
Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har börjat
gälla i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 §
första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan
ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats
och har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

85

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

50 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom
tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en ansökan enligt 49 § har tagits
emot.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt
första stycket och om beslut har meddelats med anledning av sådana
ansökningar.
51 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en
delningsplan ska det prövas
1. om bolagen efter delningen kommer att ha en tillfredsställande
kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är
eller kan bli exponerade för,
2. att bolagets borgenärer tillförsäkras betryggande säkerhet, om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till det delade bolagets förhållanden och
om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,
3. om det finns skäl att anta att bolagens verksamhet efter delningen
bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar
som reglerar verksamheten, och
4. om det finns skäl att anta att delningen har samband med eller kan öka
risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt
beakta
1. bolagens anseende, och
2. om bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.
Inför bedömningen enligt första stycket 4 ska berörda utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.
52 § Beslut om tillstånd att verkställa en delningsplan får meddelas först
efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att
lämna synpunkter, om något av de bolag som deltar i delningen är
1. ett utländskt
a) försäkringsföretag,
b) förvaltningsbolag,
c) institut för elektroniska pengar,
d) kreditinstitut, eller
e) värdepappersföretag, eller
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

86

53 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt
innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller
rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av delningen pågår
enligt lagen eller förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551)
inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det

s. 87 Kontrollera mot PDF

nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till
minst dess aktiekapital,
4. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen vid partiell
delning eller delning genom separation inte visar att det överlåtande
bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande
säkerhet som avses i 51 § första stycket 2 eller bolagets ekonomiska
förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med
insättares eller andra fordringsägares intressen,
6. förutsättningarna enligt någon av 51 § första stycket 1, 3 och 4 inte är
uppfyllda,
7. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
8. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det
överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
9. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som
leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som
syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
10. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om
arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och
ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt
konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och
prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan
förklaras vilande under högst sex månader.
54 § Finansinspektionens beslut om tillstånd till att verkställa en
delningsplan där bolagen ingår i samma grupp ska meddelas inom
60 arbetsdagar efter det att mottagandet av ansökan bekräftades
(bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande
uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till delningen om
inspektionen inte meddelat beslut i fråga om ansökan inom bedömningsperioden.
Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till delningen, får inspektionen
besluta vilken tid delningen ska genomföras inom.
55 § Vid tillämpningen av 24 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) ska
det som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
56 § Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska
driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bankoch finansieringsrörelse, värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden eller är ett finansiellt holdingbolag eller blandat
finansiellt holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1
eller 2 gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen
(2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast
om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga
kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse eller har beviljat
holdingbolaget godkännande enligt 2 §.
87

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

57 § Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen
(2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som
anges i 7 kap. 51 § första stycket och 24 kap. 61 § första stycket
aktiebolagslagen att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen
eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett tillstånd
till att verkställa delningsplanen.
Utländska företag hemmahörande utanför EES
Tillståndsplikt
58 § Ett företag som är etablerat utanför EES (tredjelandsföretag) får
bedriva verksamhet från filial i Sverige (tredjelandsfilial) efter tillstånd
från Finansinspektionen om
1. företaget avser att tillhandahålla någon av tjänsterna som avses i
punkterna 2 och 6 i bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet och företaget
skulle vara ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g
om det hade varit etablerat inom EES, eller
2. företaget avser ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten.
Undantag från tillståndsplikt
59 § Tillstånd behövs inte för att bedriva verksamhet enligt 58 § när
tjänsterna tillhandahålls
1. till följd av kontakter initierade av kunden,
2. till ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g
eller ett motsvarande utländskt företag,
3. till ett företag i samma grupp som tredjelandsföretaget, eller
4. i samband med att tredjelandsföretaget erbjuder den verksamhet och
de tjänster som förtecknas i bilaga I, avsnitt A till Europaparlamentets och
rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för
finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av
direktiv 2011/61/EU och eventuella kompletterande sidotjänster enligt
bilaga I avsnitt B till samma direktiv.
Förutsättningar för tillstånd

88

60 § Finansinspektionen ska bevilja tillstånd, om
1. tredjelandsfilialen förfogar över tillräckligt med kapital och likviditet
enligt 5 b kap. 4–7 §§,
2. tredjelandsfilialen uppfyller kraven på riskhantering och dokumentation och har en tillfredsställande intern kontroll enligt 5 b kap. 8 och 9 §§,
3. tredjelandsfilialens verksamhet utanför Sverige men inom EES är
begränsad till finansiering av filialer i samma grupp som tredjelandsföretaget,
4. tredjelandsföretaget har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de
tjänster och bedriva den verksamhet som ansökan avser,
5. tredjelandsföretaget står under betryggande tillsyn av en tillsynsmyndighet i hemlandet och den myndigheten har informerats om att
företaget etablerar sig i Sverige,
6. Finansinspektionen bedömer att den kan utöva effektiv tillsyn över
tredjelandsfilialen,

s. 89 Kontrollera mot PDF

7. det inte finns skäl att anta att verksamheten har samband med eller
kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666)
eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag,
och
8. insättningar hos en tredjelandsfilial som avses i 58 § 1 a omfattas av
garanti enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller av en utländsk
garanti som
a) omfattar insättningar som anges i 2 § lagen om insättningsgaranti, och
b) åtminstone motsvarar garantin enligt 4 och 4 c §§ lagen om
insättningsgaranti.
61 § Finansinspektionen ska återkalla tillståndet om tredjelandsföretaget
1. inte uppfyller förutsättningarna för tillstånd enligt 60 §,
2. har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något
annat otillbörligt sätt,
3. har förklarat sig avstå från tillståndet,
4. inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat bedriva sådan
rörelse som tillståndet avser, eller
5. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan
rörelse som tillståndet avser.
Finansinspektionen ska även återkalla tillståndet i enlighet med första
stycket 1 om det är sannolikt att företaget inom tolv månader inte längre
kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra
författningar som reglerar företagets verksamhet.
Tredjelandsfilialen ska underrätta Finansinspektionen om den inte
uppfyller förutsättningarna enligt första stycket 1 eller andra stycket.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.
1 §5
För varje konsoliderad situation ska det finnas ett ansvarigt företag.
Ett ansvarigt företag ska vara
1. ett moderinstitut inom EES,
2. ett finansiellt holdingföretag
2. ett finansiellt holdingföretag
eller blandat finansiellt holding- eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt företag som har godkänts enligt
1 kap. 8 §,
1 a kap. 2 §,
3. ett kreditinstitut eller ett motsvarande utländskt företag inom EES
som
a) är ett dotterföretag till ett
a) är ett dotterföretag till ett
finansiellt
moderholdingföretag finansiellt
moderholdingföretag
inom EES eller ett blandat inom EES eller ett blandat
finansiellt
moderholdingföretag finansiellt
moderholdingföretag
inom EES och som har medgetts inom EES och som har medgetts

5

Senaste lydelse 2021:481.

89

s. 90 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

undantag från kravet på godkännande enligt 1 kap. 9 §, och
b) avses i 1 kap. 9 § första
stycket 3, eller
4. ett kreditinstitut eller ett
motsvarande utländskt företag
inom
EES,
ett
finansiellt
holdingföretag
eller
blandat
finansiellt holdingföretag som
avses i 8 kap. 2 a § första
stycket 2 c.

undantag från kravet på godkännande enligt 1 a kap. 3 §, och
b) avses i 1 a kap. 3 § första
stycket 3, eller
4. ett kreditinstitut eller ett
motsvarande utländskt företag
inom EES, eller ett finansiellt
holdingföretag
eller
blandat
finansiellt holdingföretag som
avses i 8 kap. 2 a § första
stycket 2 d.

Ledningen för ett finansiellt
holdingföretag

Personer med ledande
befattningar i ett finansiellt
holdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag

5§
Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet
för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en
sådan uppgift.
Företagets
verkställande
direktör får inte ingå i styrelsen.
6§
Finansinspektionen har tillsyn
över att lämplighetskraven i denna
lag är uppfyllda för
1. styreledamöter, verkställande
direktörer och ersättare för någon
av dem i finansiella holdingföretag
eller blandade finansiella holdingföretag,
2. styreledamöter, verkställande
direktörer och ersättare för någon
av dem och nyckelpersoner i
finansiella holdingföretag eller
blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt
1 a kap. 2 §, och
3. de personer som avses i 11 §
första stycket 2 i finansiella
moderholdingföretag
eller
blandade
finansiella
moderholdingföretag som inte har
medgetts undantag från kravet på
godkännande enligt 1 a kap. 3 §.
90

opaginerad Kontrollera mot PDF

Företagen ska lämna Finansinspektionen de uppgifter som
inspektionen begär.
Om Finansinspektionen vid
inspektion eller på något annat sätt
har upptäckt en omständighet som
kan antas ha samband med eller
utgöra
penningtvätt
eller
finansiering av terrorism, ska
inspektionen särskilt kontrollera att
personerna som avses i första
stycket uppfyller lämplighetskraven.
7§
Den som är ledamot i styrelsen
för ett finansiellt holdingföretag
eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt
1 a kap. 2 § eller är dess verkställande direktör får ha andra
uppdrag som styrelseledamot eller
verkställande direktör om det
bedöms lämpligt.
Om företaget är betydande
i fråga
om
storlek,
intern
organisation samt verksamhetens
art, omfattning och komplexitet, får
en styrelseledamot eller verkställande direktör endast inneha en
av följande kombinationer av
uppdrag:
1. ett uppdrag som verkställande
direktör och två uppdrag som
styrelseledamot, eller
2. fyra uppdrag som styrelseledamot.
Om en styrelseledamot representerar staten gäller inte andra
stycket.
8§
Vid tillämpningen av 7 § andra
stycket ska
1. uppdrag inom samma grupp
eller i företag där holdingföretaget
har ett kvalificerat innehav räknas
som ett enda uppdrag, och
2. uppdrag i verksamheter och
organisationer som inte huvud91

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

sakligen har ett kommersiellt syfte
inte beaktas.
En styrelseledamot eller verkställande direktör får, efter
tillstånd av Finansinspektionen, ha
ytterligare ett uppdrag som
styrelseledamot utöver de uppdrag
som avses i 7 § andra stycket 1
eller 2.
9§
Den som är styrelseledamot eller
verkställande direktör i ett
finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag
som har godkänts enligt 1 a kap.
2 § ska avsätta tillräckligt med tid
för att kunna utföra sitt uppdrag.
10 §
Om kraven i 1 a kap. 2 § 3 eller 4
inte är uppfyllda ska det finansiella
holdingföretaget eller blandade
finansiella holdingföretaget som
har godkänts enligt 1 a kap. 2 §
1. se till att en styrelseledamot,
en verkställande direktör, ersättare
för någon av dem eller en nyckelperson inte påbörjar uppdraget
eller anställningen, eller
2. besluta att en person inte
längre får vara styrelseledamot,
verkställande direktör, ersättare
för någon av dem eller nyckelperson.
Om holdingföretaget vidtar
åtgärder för att personen ska vara
lämplig för uppgiften, får personen
vara
styrelseledamot,
verkställande direktör, ersättare för
någon av dem eller nyckelperson.

92

11 §
Ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt
moderholdingföretag som inte har
medgetts undantag från kravet på
godkännande enligt 1 a kap. 3 §
och i vars grupp det ingår ett eller
flera stora institut ska anmäla till
Finansinspektionen om företaget

s. 93 Kontrollera mot PDF

1. avser att utse styrelseledamot
och verkställande direktör, och
2. utser nyckelpersoner som
ansvarar för
a) förvaltningen av finansiella
resurser, den finansiella planeringen och den finansiella
rapporteringen,
b) riskhanteringsfunktionen,
c) funktionen
för
regelefterlevnad, eller
d) internrevisionsfunktionen.
En anmälan enligt första
stycket 1
ska
göras
senast
30 arbetsdagar före det att uppdraget eller anställningen ska
påbörjas.
4 kap.
11 §6
När
Finansinspektionen
är
När
Finansinspektionen
är
samordnande tillsynsmyndighet, samordnande tillsynsmyndighet,
ska inspektionen utöva tillsyn över ska inspektionen utöva tillsyn över
att ett finansiellt holdingföretag att ett finansiellt holdingföretag
eller ett blandat finansiellt holding- eller ett blandat finansiellt holdingföretag uppfyller sina skyldigheter företag uppfyller sina skyldigheter
enligt 1 kap. 7–9 §§.
enligt 1 a kap. 1–3 §§.

5 b kap. Tillsyn över tredjelandsfilialer
Tillsynen och dess omfattning
1 § Finansinspektionen har tillsyn över tredjelandsfilialer.
För en filial omfattar tillsynen att verksamheten bedrivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar filialens verksamhet, och
3. interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar
filialens verksamhet.
Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att filialens verkställande
direktörer uppfyller lämplighetskraven i denna lag.
Klass 1- och klass 2-filialer
2 § En tredjelandsfilial är en klass 1-filial, om
1. det totala värdet av tillgångarna hänförliga till filialverksamheten
uppgår till åtminstone ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro,
2. det i verksamheten ingår att ta emot återbetalningspliktiga medel från
allmänheten som

6

Senaste lydelse 2020:1213.

93

s. 94 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

a) uppgår till minst 5 procent av värdet på skulderna hänförliga till filialverksamheten, eller
b) överstiger ett belopp som motsvarar 50 miljoner euro, eller
3. den inte är en kvalificerad tredjelandsfilial enligt artikel 48b i kapitaltäckningsdirektivet.
Övriga tredjelandsfilialer är klass 2-filialer.
3 § En klass 1-filial som inte längre uppfyller kraven i 2 § första stycket
ska omedelbart anses vara en klass 2-filial. En klass 2-filial som uppfyller
något av kraven i 2 § första stycket ska anses vara en klass 1-filial först
efter fyra månader.
Kapitalkrav
4 § Kapitalkravet för en klass 1-filial ska uppgå till det högsta av
1. 2,5 procent
a) av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller
b) av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående
räkenskapsåren, eller
2. ett belopp som motsvarar 10 miljarder euro.
Första stycket 1 a gäller bara under de tre första räkenskapsåren.
5 § Kapitalkravet för en klass 2-filial ska uppgå till det högsta av
1. 0,5 procent
a) av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller
b) av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående
räkenskapsåren, eller
2. ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro.
Första stycket 1 a gäller bara under de tre första räkenskapsåren.
Likviditetskrav
6 § En tredjelandsfilial ska inneha ointecknade och likvida tillgångar
som täcker ett likviditetsutflöde under en period av 30 dagar.
En klass 1-filial ska vid tillämpningen av första stycket uppfylla kraven
på likviditet i avdelning I, del 6 i tillsynsförordningen.
Krav på att medel ska deponeras på konto
7 § De medel som tredjelandsfilialen ska uppfylla kraven i 4–6 §§ med
ska deponeras på ett konto hos ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 §
första stycket 7 a eller g och som inte ingår i samma grupp som
tredjelandsföretaget.
Medlen ska användas om tredjelandsföretaget går i likvidation eller om
filialens verksamhet upphör enligt 8 kap. 12 § lagen (2015:1016) om
resolution.
Krav på riskhantering, dokumentation och intern styrning och
kontroll

94

8 § En tredjelandsfilial ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och
ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Filialen ska

s. 95 Kontrollera mot PDF

dokumentera sina tillgångar och skulder och ha en tillfredsställande intern
styrning och kontroll.
Verksamheten ska drivas på ett sådant sätt att filialens förbindelser med
andra företag kan överblickas.
Verkställande direktörer
9 § Det ska finnas minst två verkställande direktörer bosatta i Sverige,
med ansvar för den drivna verksamheten här.
De verkställande direktörerna ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet och
även i övrigt vara lämpliga för en sådan uppgift. De ska även avsätta
tillräckligt med tid för att kunna utföra uppdraget.
Tillsynsbefogenheter
10 § Om det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som
ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som
motsvarar minst 40 miljarder euro, ska Finansinspektionen bedöma om
tredjelandsfilialen är systemviktig och om dess verksamhet kan medföra
allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den
reala ekonomin i Sverige eller inom EES.
Beloppet ska beräknas utifrån ett genomsnitt av tillgångarna för de
tre närmast föregående räkenskapsåren eller i absoluta tal för minst tre av
de fem närmast föregående räkenskapsåren. Vid bedömningen ska Finansinspektionen tillämpa artiklarna 48i.2 och 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet.
Om filialens verksamhet bedöms medföra allvarliga konsekvenser för
stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige
eller inom EES, får Finansinspektionen begära att filialen
1. omstrukturerar eller begränsar sin verksamhet, eller
2. lämnar upplysningar enligt 6 kap. 1 § eller vidtar sådana åtgärder som
avses i 8 kap. 1 a §.
11 § Finansinspektionen ska lämna sin bedömning enligt 10 § till övriga
berörda behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten.
Om någon av de berörda behöriga myndigheterna invänder mot
bedömningen, ska Finansinspektionen, inom tre månader och i samverkan
med Europeiska bankmyndigheten, försöka komma överens med
myndigheterna.
Finansinspektionen ska därefter, även om en överenskommelse inte nås,
ensam fatta beslut enligt 10 §. Finansinspektionen ska underrätta övriga
berörda behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten om
inspektionen bedömer att en filial uppfyller förutsättningarna i 10 § första
stycket men inspektionen inte vidtar åtgärder enligt 10 § tredje stycket.
12 § Om Finansinspektionen har invändningar mot en bedömning som
en annan behörig myndighet har gjort när det gäller om en filial i det landet
är systemviktig, ska inspektionen invända inom 10 arbetsdagar från det att
bedömningen har tagits emot.
95

s. 96 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

13 § Om åtgärder enligt 10 § tredje stycket och 8 kap. 1 a § inte är eller
bedöms vara tillräckliga, får Finansinspektionen, efter att Europeiska
bankmyndigheten och berörda behöriga myndigheter har fått tillfälle att
lämna synpunkter, kräva att tredjelandsföretaget, om det avser att fortsätta
att driva verksamheten i Sverige, ska driva verksamheten genom ett
dotterföretag som har tillstånd för bank-, finansierings- eller värdepappersrörelse, om
1. filialen inte längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd enligt
1 a kap. 60 § 3,
2. det totala värdet på filialens tillgångar i Sverige uppgår till ett belopp
som motsvarar minst 10 miljarder euro,
3. det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i
samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som
motsvarar minst 40 miljarder euro,
4. filialens verksamhet uppfyller de krav på systemviktighet som avses
i artikel 48i.2 eller 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet och verksamheten
kan få allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet
och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES, eller
5. filialens verksamhet bedöms uppfylla förutsättningarna enligt 10 §
första stycket.
Vid tillämpning av första stycket 2 och 3 gäller artikel 48i.2 andra
stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.
1 §7
Följande företag ska till Finansinspektionen lämna de upplysningar om
sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som
inspektionen begär för tillsynen:
1. företag som
a) står under tillsyn utifrån sin konsoliderade situation enligt denna lag
eller enligt en utländsk offentlig reglering som bygger på kapitaltäckningsdirektivet,
b) står under tillsyn enligt artikel 7 i värdepappersbolagsförordningen,
eller
c) ingår i en värdepappersföretagskoncern som omfattas av ett beslut
enligt artikel 8 i värdepappersbolagsförordningen,
2. andra dotterföretag till ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag, ett
finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett
värdepappersinriktat holdingföretag än de som avses i 1,
3. tredjelandsfilialer,
3. holdingföretag med blandad
4. holdingföretag med blandad
verksamhet och dotterföretag till verksamhet och dotterföretag till
holdingföretag
med
blandad holdingföretag
med
blandad
verksamhet,
verksamhet,
4. blandade finansiella holding5. blandade finansiella holdingföretag, och
företag, och
96

7

Senaste lydelse 2021:481.

s. 97 Kontrollera mot PDF

5. företag som fått i uppdrag av
6. företag som fått i uppdrag av
ett kreditinstitut, ett värdepappers- ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag, ett finansiellt holding- bolag, ett finansiellt holdingföretag,
holdingföretag
med företag,
holdingföretag
med
blandad
verksamhet,
blandat blandad
verksamhet,
blandat
finansiellt holdingföretag eller finansiellt holdingföretag eller
värdepappersinriktat
holding- värdepappersinriktat
holdingföretag att utföra ett visst arbete företag att utföra ett visst arbete
eller vissa funktioner.
eller vissa funktioner.
Om företaget inte lämnar upplysningarna till Finansinspektionen, får
inspektionen förelägga företaget att göra det.
3 §8
Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och
utbyta information med
1. andra behöriga myndigheter,
2. Europeiska bankmyndigheten,
3. Europeiska systemrisknämnden,
4. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,
5. Myndigheten för bekämpning
av penningtvätt och finansiering av
terrorism,
5. myndigheter inom EES som
6. myndigheter inom EES som
har tillsyn över försäkringsföretag,
har tillsyn över försäkringsföretag,
6. offentliga organ inom EES
7. offentliga organ inom EES
som avses i artikel 56 första som avses i artikel 56 första
stycket h
i
kapitaltäcknings- stycket h
i
kapitaltäckningsdirektivet, och
direktivet, och
7. andra berörda myndigheter,
8. andra berörda myndigheter,
om det uppstår en kritisk situation i om det uppstår en kritisk situation i
Sverige
som
kan
äventyra Sverige
som
kan
äventyra
likviditeten på finansmarknaden likviditeten på finansmarknaden
eller stabiliteten i det finansiella eller stabiliteten i det finansiella
systemet i något land inom EES.
systemet i något land inom EES.
Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i
kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta
information med
1. Internationella valutafonden,
2. Världsbanken,
3. Banken för internationell betalningsutjämning, och
4. Rådet för finansiell stabilitet.
8 kap.
1a§
Om en tredjelandsfilial inte
uppfyller kraven i denna lag,
föreskrifter som meddelats med

8

Senaste lydelse 2020:1213.

97

s. 98 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

stöd av lagen eller andra författningar som reglerar filialens
verksamhet, ska Finansinspektionen förelägga filialen att inom
viss tid begränsa rörelsen i något
avseende, minska riskerna i den
eller vidta någon annan åtgärd för
att komma till rätta med
situationen.
Finansinspektionen får dessutom
ingripa genom att besluta att
1. en filial utöver de kapital- och
likviditetskrav som gäller enligt
5 b kap. 4, 5 eller 6 § ska uppfylla
ett särskilt kapital- eller likviditetskrav, eller
2. filialen eller någon av dess
verkställande direktörer ska betala
en sanktionsavgift, om det finns
skäl att anta att filialens
verksamhet har samband med eller
kan öka risken för penningtvätt
eller finansiering av terrorism
enligt 1 a kap. 60 § 7, filialen har
fått tillståndet genom att lämna
falska uppgifter eller på något
annat otillbörligt sätt, eller filialen
inte uppfyller sina skyldigheter
enligt 5 b kap. 8 §.
Vid ingripande enligt andra
stycket 2 gäller 15 kap. 1 b, 1 c och
8–9 d §§ lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse i
tillämpliga delar.
.
2 a §9
Finansinspektionen ska ingripa
Finansinspektionen ska ingripa
mot ett finansiellt holdingföretag mot ett finansiellt holdingföretag
eller blandat finansiellt holding- eller blandat finansiellt holdingföretag som inte uppfyller sina företag som inte uppfyller sina
skyldigheter enligt 1 kap. 7 eller skyldigheter enligt 1 a kap. 2 eller
8 § genom att
3 § genom att
1. besluta att företaget vid stämman inte får företräda sina aktier eller
andelar i dotterföretag som är institut, eller
2. förelägga företaget att
a) inom en viss tid begränsa riskerna i något avseende,
b) avyttra eller minska sitt innehav i institut eller andra dotterföretag i
gruppen,

98

9

Senaste lydelse 2020:1213.

s. 99 Kontrollera mot PDF

c) till sina aktieägare överföra ägarintressena i dotterföretag som är
institut,
d) utse ett företag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven i
3 kap. 2 § uppfylls,
e) begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar, eller
f) lämna in en plan som visar hur
f) lämna in en plan som visar hur
företaget utan dröjsmål ska företaget snarast möjligt ska
uppfylla kravet.
uppfylla kravet.
Vid ingripande gäller 1 kap.
Vid ingripande gäller 1 a kap.
11–13 §§ i tillämpliga delar, om
5–7 §§ i tillämpliga delar, om
1. Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och företaget
är etablerat i ett annat land inom EES, eller
2. Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och
företaget är etablerat i Sverige.
2 b §10
Om någon som ingår i ledningen
Om någon som ingår i ledningen
i ett finansiellt holdingföretag eller i ett finansiellt holdingföretag eller
ett blandat finansiellt holding- ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som företag inte uppfyller de krav som
anges
i
3 kap.
5 §,
får anges i 1 a kap. 2 § 3 a eller 3 kap.
Finansinspektionen besluta att 5 §, får Finansinspektionen besluta
personen eller personerna inte att personen eller personerna inte
längre får vara styrelseledamot längre får vara styrelseledamot
eller verkställande direktör.
eller verkställande direktör.
Första stycket gäller också om
styrelsen i sin helhet inte uppfyller
de krav som anges i 1 a kap. 2 § 4.
Finansinspektionen får då utse en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller
till dess företaget utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.
2 c §11
Finansinspektionen får ingripa
Finansinspektionen får ingripa
genom att besluta att ett företag genom att besluta att ett företag
som avses i 1 kap. 7 § eller någon som avses i 1 a kap. 1 § eller någon
som ingår i ledningen i ett sådant som ingår i ledningen i ett sådant
företag ska betala en sanktions- företag ska betala en sanktionsavgift, om
avgift, om
1. företaget inte uppfyller sina
1. företaget inte uppfyller sina
skyldigheter enligt någon av 1 kap. skyldigheter enligt någon av
7–9 §§, eller
1 a kap. 1–3 §§,
2. företaget inte uppfyller sina
skyldigheter enligt någon av
1 a kap. 8, 22, 23, 29 eller 40 §§,
eller
2. företaget är ett finansiellt
3. företaget är ett finansiellt
moderholdingföretag eller ett moderholdingföretag eller ett

10
11

Senaste lydelse 2020:1213.
Senaste lydelse 2020:1213.

99

s. 100 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

blandat finansiellt moderholding- blandat finansiellt moderholdingföretag och inte uppfyller kraven i företag och inte uppfyller kraven i
del tre, fyra, sex eller sju i tillsyns- del tre, fyra, sex eller sju i tillsynsförordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 §
på grupp- eller undergruppsnivå.
på grupp- eller undergruppsnivå.
Vid ingripande gäller 15 kap. 1 b, 1 c och 8–9 d §§ lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.
Vid en överträdelse enligt första
Vid en överträdelse enligt första
stycket 1 får Finansinspektionen stycket 1 får Finansinspektionen
också besluta att den eller de ägare också besluta att den eller de ägare
av aktier eller andelar som av aktier eller andelar som
medverkat till överträdelsen inte får medverkat till överträdelsen inte får
företräda aktierna eller andelarna företräda aktierna eller andelarna
vid stämman. Vid en överträdelse vid stämman. Vid en överträdelse
enligt första stycket 2 får enligt första stycket 2 eller 3 får
inspektionen också besluta att inspektionen också besluta att
någon som ingår i ledningen i ett någon som ingår i ledningen i ett
sådant företag under en viss tid, sådant företag under en viss tid,
lägst tre år och högst tio år, inte får lägst tre och högst tio år, inte får
vara styrelseledamot eller verk- vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, ställande direktör i ett kreditinstitut,
eller ersättare för någon av dem.
eller ersättare för någon av dem.
2d§
Om kraven i 1 a kap. 2 § 3 eller 4
inte är uppfyllda för de personer
som avses i 3 kap. 11 § får
Finansinspektionen, utöver ett
föreläggande enligt 1 § om att
komma till rätta med situationen
och ett beslut enligt 2 b § första
stycket, besluta att
1. en styrelseledamot eller den
verkställande direktören inte får
påbörja uppdraget eller anställningen, eller
2. en nyckelperson som avses i
3 kap. 11 § inte längre får vara det.
10 kap.
2 §12
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om
1. vilka krav som ska ställas på den som ska ingå i ledningen i
a) ett finansiellt holdingföretag
a) ett finansiellt holdingföretag
eller ett blandat finansiellt holding- eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 3 kap. 5 §, eller
företag enligt 1 a kap. 2 § 3 och 4
och 3 kap. 5 §, eller

100

12

Senaste lydelse 2025:186.

s. 101 Kontrollera mot PDF

b) ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag enligt 3 a kap. 2 §,
2. vilka krav som ska ställas på
den som ska utöva ett betydande
inflytande över verksamheten i ett
finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag
som avses i 1 a kap. 2 § 3 b,
3. handläggningen av ärenden
enligt 1 a kap. 8, 29, 38, 40 och
49 §§,
4. vilka tillgångar och skulder
som ska räknas med vid beräkningen av vad som utgör en väsentlig överföring enligt 1 a kap. 23 §,
2. vid vilken tidpunkt, på vilken
5. vid vilken tidpunkt, på vilken
plats och med vilka intervall
plats och med vilka intervall
a) kreditinstitut ska offentliggöra sådan information som anges i
artiklarna 431–455 i tillsynsförordningen, och
b) värdepappersbolag ska offentliggöra sådan information som anges i
artikel 46 i värdepappersbolagsförordningen,
6. vilka
upplysningar
ett
finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag
ska lämna till Finansinspektionen
för dess tillsynsverksamhet,
7. mångfaldspolicy
vid
tillsättandet av styrelse samt
resurser för introduktion och
utbildning av styrelseledamöter för
finansiella holdingföretag eller
blandade finansiella holdingföretag som avses i 1 a kap. 2 §,
8. vilka poster som får räknas in
i kapitalkraven enligt 5 b kap. 3
och 4 §§ och kraven på ett sådant
konto som kapitalet ska deponeras
på enligt 5 b kap. 7 §,
9. vilka åtgärder en filial ska
vidta för att uppfylla de krav på
riskhantering, dokumentation och
intern styrning och kontroll och
lämplighet som avses i 5 b kap. 8
och 9 §§,
10. vid vilken tidpunkt och med
vilka intervall uppgifter enligt
artiklarna 21c.2, 48k.1 och 48k.2 i
kapitaltäckningsdirektivet
ska
rapporteras,
101

s. 102 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

3. vilken information moderföretag ska offentliggöra enligt
6 kap. 2 §,
4. när
kapitalbaskraven
i
tillsynsförordningen
eller
Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2017/2402 av den
12 december 2017 om ett allmänt
ramverk för värdepapperisering
och om inrättande av ett särskilt
ramverk för enkel, transparent och
standardiserad värdepapperisering
samt om ändring av direktiven
2009/65/EG, 2009/138/EG och
2011/61/EU och förordningarna
(EG) nr 1060/2009 och (EU) nr
648/2012 inte ska anses täcka en
risk och hur nivån på ett särskilt
kapitalbaskrav enligt 2 kap. för att
täcka en sådan risk ska fastställas,
5. de omständigheter som ska
beaktas, dels vid prövningen enligt
2 kap. 2 § av om ett kreditinstitut
eller ett värdepappersbolag ska
uppfylla ett särskilt likviditetskrav,
dels vid fastställandet av en lämplig
nivå för ett sådant särskilt
likviditetskrav i samband med en
översyn och utvärdering av
företaget, och
6. hur uppgifter enligt 6 kap.
10 a § första stycket och 11 § ska
lämnas.

11. vilken information moderföretag ska offentliggöra enligt
6 kap. 2 §,
12. när
kapitalbaskraven
i
tillsynsförordningen
eller
Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2017/2402 av den
12 december 2017 om ett allmänt
ramverk för värdepapperisering
och om inrättande av ett särskilt
ramverk för enkel, transparent och
standardiserad värdepapperisering
samt om ändring av direktiven
2009/65/EG, 2009/138/EG och
2011/61/EU och förordningarna
(EG) nr 1060/2009 och (EU) nr
648/2012 inte ska anses täcka en
risk och hur nivån på ett särskilt
kapitalbaskrav enligt 2 kap. för att
täcka en sådan risk ska fastställas,
13. de omständigheter som ska
beaktas, dels vid prövningen enligt
2 kap. 2 § av om ett kreditinstitut
eller ett värdepappersbolag ska
uppfylla ett särskilt likviditetskrav,
dels vid fastställandet av en lämplig
nivå för ett sådant särskilt
likviditetskrav i samband med en
översyn och utvärdering av
företaget, och
14. hur uppgifter enligt 6 kap.
10 a § första stycket och 11 § ska
lämnas.

1. Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027 i fråga om 1 a kap.
58–61 §§, 5 b kap., 6 kap. 1 § och 8 kap. 1 a § och i övrigt den 11 januari
2026.
2. De nya bestämmelserna i 1 a kap. 58–61 §§ ska dock tillämpas på
ansökningar om tillstånd enligt 1 a kap. 58 § som lämnas in till
Finansinspektionen efter den 11 januari 2026 och som avser tid efter den
11 januari 2027.
3. Bestämmelserna i 1 a kap. 58–61 §§ tillämpas på avtal som har ingåtts
efter den 10 juli 2026 och som avser nya förpliktelser.
4. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.

102

s. 103 Kontrollera mot PDF

1.18

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016)
om resolution

Härigenom föreskrivs1 att 2 kap. 1 § och 12 kap. 4 § lagen (2015:1016)
om resolution ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §2

I denna lag avses med
anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 §
lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton,
julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,
behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga
länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40
i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller
de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr
1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter
till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över
kreditinstitut, i den ursprungliga lydelsen,
berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga
länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel
61.2 i krishanteringsdirektivet,
betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,
blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel
4.1.21 i tillsynsförordningen,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES
etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,
eller
b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om
OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har auktoriserats enligt artikel 14 eller godkänts enligt artikel 25 i samma förordning,
det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt
2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,

1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2
Senaste lydelse 2022:194.

103

s. 104 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

104

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land
inom EES,
EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är
hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,
europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte
omfattas av artikel 92a i tillsynsförordningen och som har tillgångar som
överstiger 100 miljarder euro eller ingår i en resolutionsgrupp som har
tillgångar som överstiger 100 miljarder euro,
filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i
tillsynsförordningen,
finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,
finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,
finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat
finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,
eller
b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av
kostnader för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt
artikel 100 i krishanteringsdirektivet,
förordningen om resolutionsförordningen om resolutionsavgifter: kommissionens
dele- avgifter: kommissionens
delegerade förordning (EU) 2015/63 gerade förordning (EU) 2015/63 av
om komplettering av Europa- den 21 oktober 2014 om kompletteparlamentets och rådets direktiv ring av Europaparlamentets och
2014/59/EU av den 21 oktober rådets
direktiv
2014/59/EU
2014 avseende förhandsbidrag till avseende
förhandsbidrag
till
finansieringsarrangemang
för finansieringsarrangemang
för
resolution,
resolution,
garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgarantin enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt
artikel 4.1.133 i tillsynsförordningen,
globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett globalt
systemviktigt institut hemmahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 i
tillsynsförordningen,
globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som är ett
globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,
gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade
situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen eller artikel 4.1.11 i
värdepappersbolagsförordningen,
gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag
i flera länder inom EES,
holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt
artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,
kapitalbas:

s. 105 Kontrollera mot PDF

1. för kreditinstitut, detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen och
2. för värdepappersbolag, detsamma som avses i artikel 9 i
värdepappersbolagsförordningen,
kapitaltäckningsdirektivet:
kapitaltäckningsdirektivet:
Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva 2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande
av
direktiven upphävande
av
direktiven
2006/48/EG och 2006/49/EG, i 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets lydelsen enligt Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
(EU) och
rådets
direktiv
(EU)
2019/2034,
2024/1619,
koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,
koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanteringsdirektivet,
kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse och ett sådant värdepappersbolag som avses i 1 kap.
2 § första stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag,
krisavvärjande åtgärd:
a) en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder
för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och
finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden,
b) en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för
rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,
c) en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,
d) ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare
enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap.
lagen om värdepappersmarknaden, eller
e) nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt
6 kap.,
krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning
och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring
av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och
rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde,
sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,
kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti
som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,
kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,

105

s. 106 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

106

kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument
som
uppfyller
villkoren i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,
moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförordningen,
moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt
moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,
moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är
hemmahörande i ett land utanför EES,
moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett
moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) annat institut eller ett EES-institut, eller
b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag
som är etablerat i något land inom EES,
nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte är
en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig
resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik
systemrisk i händelse av fallissemang,
relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och
supplementärkapitalinstrument,
resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en
resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder,
resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land
utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett
moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana
resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och
förväntat resultat,
resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte är
a) en resolutionsenhet,
b) ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller
c) ett dotterföretag i ett tredjeland som enligt resolutionsplanen inte
ingår i resolutionsgruppen och dess dotterföretag,
resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i
krishanteringsdirektivet,
resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,
samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma
land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma
land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för
att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut
som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller
blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,
större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt artikel 4.1.135 i
tillsynsförordningen,
supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån
som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,
tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om
ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

s. 107 Kontrollera mot PDF

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäckningsdirektivet eller artikel 48 i värdepappersbolagsdirektivet,
tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför
EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES,
värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva
värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har
tillstånd för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3 eller 6 den lagen,
utom sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 7 c–g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG,
2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den
ursprungliga lydelsen,
värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för
värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr
1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014,
och
övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller
villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.
12 kap.
4 §3
När resolutionsåtgärder vidtas
När resolutionsåtgärder vidtas
ska aktiebolagslagen (2005:551) ska aktiebolagslagen (2005:551),
och lagen (2006:451) om offentliga lagen (2006:451) om offentliga
uppköpserbjudanden inte tillämpas uppköpserbjudanden på aktiei de delar som motsvarar
marknaden och lagen (2014:968)
om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag inte
tillämpas i de delar som motsvarar
– artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av
den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– avdelning II, kapitel -I, II och IV i Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av
bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2019/2121,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli
2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade
företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/59/EU,
– Europaparlamentets och rådets
– Europaparlamentets och rådets
direktiv 2011/35/EU av den 5 april direktiv 2011/35/EU av den 5 april
2011 om fusioner av aktiebolag, i 2011 om fusioner av aktiebolag, i

3

Senaste lydelse 2022:1656.

107

s. 108 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/59/EU,
och
– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3,
31.2 första stycket, 33–36 och
40–42 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2012/30/EU av den
25 oktober 2012 om samordning av
de skyddsåtgärder som krävs i
medlemsstaterna av de i artikel 54
andra stycket i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt
avsedda bolagen i bolagsmännens
och tredje mans intressen när det
gäller att bilda ett aktiebolag samt
att bevara och ändra dettas kapital,
i syfte att göra skyddsåtgärderna
likvärdiga, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/59/EU.

lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/59/EU,
– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3,
31.2 första stycket, 33–36 och
40–42 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2012/30/EU av den
25 oktober 2012 om samordning av
de skyddsåtgärder som krävs i
medlemsstaterna av de i artikel 54
andra stycket i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt
avsedda bolagen i bolagsmännens
och tredje mans intressen när det
gäller att bilda ett aktiebolag samt
att bevara och ändra dettas kapital,
i syfte att göra skyddsåtgärderna
likvärdiga, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/59/EU, och
– artiklarna 27h–27l i kapitaltäckningsdirektivet om fusioner och
delningar.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

108

s. 109 Kontrollera mot PDF

1.19

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:677)
med instruktion för Nämnden för prövning av
statsråds och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner

Härigenom föreskrivs att 1 och 15 §§ lagen (2018:677) med instruktion
för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2
Bestämmelser om uppgifter för
Bestämmelser om uppgifter för
Nämnden för prövning av statsråds Nämnden för prövning av statsråds
och vissa andra befattningshavares och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner finns i övergångsrestriktioner finns i
lagen (2018:676) om restriktioner lagen (2018:676) om restriktioner
vid statsråds och statssekreterares vid statsråds och statssekreterares
övergång till annan än statlig övergång till annan än statlig
verksamhet.
verksamhet och lagen (2025:0000)
om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid
övergång till annan verksamhet.
Bestämmelser om uppgifter för nämnden finns även i lagen
(2020:537) om restriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs övergång till annan verksamhet.
Nämnden är en myndighet under riksdagen.
15 §
I 12 § lagen (2018:676) om
I 12 § lagen (2018:676) om
restriktioner vid statsråds och restriktioner vid statsråds och statsstatssekreterares övergång till sekreterares övergång till annan än
annan än statlig verksamhet finns statlig verksamhet och 11 § lagen
bestämmelser om överklagande av (2025:0000) om karens för vissa
nämndens beslut om övergångs- befattningshavare i Finansinspekrestriktioner.
tionen vid övergång till annan
verksamhet finns bestämmelser om
överklagande av nämndens beslut
om övergångsrestriktioner.
Bestämmelser om överklagande av beslut som rör utlämnande av handlingar och uppgifter finns i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

1
2

Senaste lydelse av lagens rubrik 2020:776.
Senaste lydelse 2020:776.

109

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1.20

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:197)
om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2022:197)
om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §

110

I denna lag betyder
1. arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om
inrättande av en allmän ram för information till och samråd med
arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i den ursprungliga lydelsen,
2. direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om
förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv
2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och
(EU) nr 1095/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/2034,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES
och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,
5. etablerad:
a) för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är
registrerad eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där
dess stadgeenliga säte eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har
något stadgeenligt säte eller huvudkontor, det land till vilket fonden har
starkast anknytning,
b) för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,
c) för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial
finns,
6. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en
AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES
än hemlandet eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial,
7. finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar
exponeringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av
kontanter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument
eller på något annat sätt,
8. finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden,
9. fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen
(2004:46) om värdepappersfonder,
10. holdingbolag: ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra
företag, vars affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom
sina dotterföretag, närstående företag eller ägarintressen för att bidra till
deras värde på lång sikt, och som är ett företag som antingen

s. 111 Kontrollera mot PDF

a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en
reglerad marknad, eller
b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina
investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag,
vilket framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga
handlingar,
11. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav
för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning
(EU) nr 648/2012,
12. kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade
förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering
av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller
undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell
hävstång, öppenhet och tillsyn,
13. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en
AIF-förvaltare, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a §
lagen om värdepappersfonder representerar tio procent eller mer av
kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt
inflytande över ledningen av förvaltaren,
14. marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på
AIF-förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av andelar
eller aktier i en alternativ investeringsfond som denne förvaltar och som
riktar sig till investerare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES,
15. matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ
investeringsfond som
a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en
annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ
investeringsfond), eller
b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond
till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska
investeringsstrategier, eller
c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar
mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,
16. moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 §
årsredovisningslagen (1995:1554),
17. mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ
investeringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar
eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 15,
18. nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om
värdepappersfonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag
i stället ska tillämpas på AIF-förvaltare,
19. onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land
inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad
marknad,
20. primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn,
vilka erbjuder professionella investerare tjänster för att främst finansiera
eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som
även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling,
111

s. 112 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

112

depåtjänster, värdepapperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och
stödtjänster,
21. professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller
5 § lagen om värdepappersmarknaden,
22. reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om
värdepappersmarknaden,
23. sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande
av information eller kommunikation om investeringsstrategier eller
investeringsidéer från en AIF-förvaltare, eller på förvaltarens vägnar, till
potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES, i
syfte att pröva deras intresse för en alternativ investeringsfond som ännu
inte är etablerad eller som är etablerad men ännu inte anmälts för
marknadsföring i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin
hemvist eller sitt säte på det sätt som avses i direktivet om förvaltare av
alternativa investeringsfonder,
24. specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt
denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,
25. specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är
att genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening
som avses i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU)
1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder
hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner,
och annan lämplig verksamhet för att uppnå detta mål,
26. startkapital: detsamma som i
26. startkapital: detsamma som i
1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om 1 kap. 5 § 19 lagen (2004:297) om
bank-och finansieringsrörelse,
bank-och finansieringsrörelse,
27. särskild vinstandel: en andel av en alternativ investeringsfonds vinst
som tillfaller AIF-förvaltaren som ersättning för förvaltningen, exklusive
eventuell andel av fondens vinst som tillfaller förvaltaren som avkastning
på en investering som gjorts i fonden av förvaltaren, och
28. värdepappersfond: detsamma som 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen
om värdepappersfonder.

s. 113 Kontrollera mot PDF

1.21

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568)
om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 § lagen (2022:1568) om Sveriges
riksbank ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
3 kap.
12 §

Riksbanken ska
1. informera det statsråd som regeringen utser innan Riksbanken
beslutar om en kredit enligt 7 §,
2. underrätta regeringen, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och
stödmyndigheterna enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt
stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden och lagen (2022:739) med
kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och
resolution av centrala motparter om genomförda likviditetsstödjande
åtgärder och lämna de uppgifter som behövs, och
3. underrätta myndigheter med
3. underrätta myndigheter med
ansvar för gruppbaserad tillsyn ansvar för gruppbaserad tillsyn
inom Europeiska ekonomiska inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet om en sådan samarbetsområdet om en sådan
kritisk situation som avses i 6 kap. kritisk situation som avses i 6 kap.
3§
första
stycket 7
lagen 3 §
första
stycket 8
lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över (2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappers- kreditinstitut och värdepappersbolag.
bolag.
Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

113

s. 114 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

114

2

Ärendet

Den globala finanskrisen under 2008–2009 visade att det fanns brister i
regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut, dvs. företag som driver
bank- eller finansieringsrörelse, och värdepappersbolag, dvs. företag som
driver värdepappersrörelse. Förutom att instituten hade för lite kapital av
tillräckligt god kvalitet hade många av dem otillräckliga likviditetsbuffertar. Dessutom fanns det hos enskilda institut tydliga obalanser
mellan skulders och tillgångars löptider, där kortfristiga skulder i alltför
stor utsträckning finansierade långsiktiga och illikvida tillgångar. Det
resulterade i att även välkapitaliserade institut fick likviditetsproblem när
viktiga finansieringskällor föll bort. Framväxten av stora gränsöverskridande koncerner och affärsförbindelserna mellan institut innebar
också att krisen fick stora spridningseffekter globalt.
Under 2008 påbörjades ett arbete på global nivå med att se över det
internationella ramverket om kapitaltäckning och i december 2010 kom
den s.k. Baselkommittén med ett förslag till ett nytt ramverk om kapitaltäckning, den s.k. Basel 3-överenskommelsen. Det övergripande syftet
med överenskommelsen var att stärka institutens förmåga att stå emot
förluster och att minska sannolikheten för nya finansiella kriser. Det nya
ramverket innebar både en höjning av kapitalbasen och skärpta krav på
vilken sorts kapital som får räknas in i institutens kapitalbas.
Ändringarna av regelverket om kapitaltäckning efter finanskrisen ledde
till att institut inom EU överlag är bättre kapitaliserade än före krisen.
Samtidigt har dessa åtgärder inte ansetts tillräckliga för att hantera alla de
risker som identifierades under krisen. Baselkommittén har därför tagit
fram ett antal kompletterande standarder. Men även om den totala
kapitalnivån hos kreditinstituten nu generellt bedöms som tillfredsställande har vissa av de problem som identifierades i samband med den
globala finanskrisen ännu inte lösts. Det har därför varit viktigt att anta de
kvarstående delarna av Basel 3-överenskommelsen.
Under våren 2024 antog Europaparlamentet och rådet ändringar i
rättsakterna på området, dvs. i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut
och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012
(tillsynsförordningen) genom Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2024/1623 av den 31 maj 2024 om ändring av förordning (EU) nr
575/2013 vad gäller krav avseende kreditrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk, operativ risk, marknadsrisk och golvet för riskvägda tillgångar och
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013
om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av
kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv
2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG
(kapitaltäckningsdirektivet) genom Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om ändring av direktiv
2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker
(ändringsdirektivet), se bilaga 1.
Genom ändringarna genomförs på EU-nivå bl.a. de kvarstående delarna
av Basel 3-överenskommelsen. Ett annat syfte med ändringarna är att

s. 115 Kontrollera mot PDF

integrera hållbarhet i tillsynen, ytterligare harmonisera regelverket och
göra regelverket mer proportionerligt genom att anpassa kraven för mindre
kreditinstitut (med kreditinstitut avses numera banker, kreditmarknadsföretag och mycket stora värdepappersbolag) avseende offentliggörande
av information.
I promemorian föreslås de lagändringar som krävs för att i svensk rätt
genomföra ändringsdirektivet.

3

Den rättsliga regleringen

Tillsynsförordningen innehåller krav på kapitaltäckning för vissa risker
(s.k. pelare 1-krav), stora exponeringar, offentliggörande av information,
bruttosoliditet och likviditet för kreditinstitut (i Sverige banker och
kreditmarknadsföretag).
För värdepappersbolag finns motsvarande reglering Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om
tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna
(EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr
806/2014 (värdepappersbolagsförordningen).
Tillsynsförordningen är direkt tillämplig i svensk rätt och har i svensk
rätt kompletterats av lagen (2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag (tillsynslagen).
Kapitaltäckningsdirektivet innehåller bl.a. regler om auktorisation,
gränsöverskridande verksamhet, krav på kapital och organisation, tillsyn
och ingripanden för kreditinstitut och finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag.
Den allmänna näringsrättsliga regleringen – den s.k. rörelselagstiftningen – för kreditinstitut finns i lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse (LBF). I den lagen finns bestämmelser som i svensk
rätt genomför bl.a. kapitaltäckningsdirektivets regler om auktorisation,
gränsöverskridande verksamhet, organisation, tillsyn och ingripanden för
kreditinstitut.
I tillsynslagen finns bestämmelser som i svensk rätt genomför
kapitaltäckningsdirektivets regler om särskilda kapitalbaskrav utöver
pelare 1-kraven (s.k. pelare 2-krav). I lagen (2014:966) om kapitalbuffertar
(buffertlagen) finns bestämmelser som i svensk rätt genomför direktivets
regler om olika kapitalbuffertar utöver pelare 1-kraven och pelare 2kraven.
Finansinspektionen har ansvaret för tillstånd, tillsyn och regelgivning på
finansmarknadsområdet. Det innebär att inspektionen är behörig
myndighet vid tillämpning av tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet.

115

s. 116 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

4

Allmänna bestämmelser om rörelsen

4.1

Riskhantering

Promemorians förslag: Frekvensen för hur ofta styrelsen i ett
kreditinstitut ska utvärdera och se över interna riktlinjer och
instruktioner för att hantera de krav som ställs på institutet och i övrigt
styra rörelsen ska ske minst vartannat år.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om institutens hantering av ESG-risker och den behöriga myndighetens
samarbete med myndigheter som har tillsyn över klimatförändringar
och miljö tillgodoses genom gällande rätt.
De nya reglerna om institutens interna kontrollfunktioner och
övergångsplaner för ESG-risker liksom de behöriga myndigheternas
uppgift att säkerställa institutens hantering av ESG-risker bör
genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Skälen för promemorians förslag och bedömning
Rättslig reglering
I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om styrformer, processer och
rutiner i institut, t.ex. i fråga om ett instituts hantering av risker av olika
slag (artiklarna 73–96). Ett institut ska bl.a. ha robusta system för styrning
och kontroll över de risker som institutets verksamhet är förknippad med.
I det ingår att ha effektiva processer för att hantera, övervaka och
rapportera risker som institutet är eller kan bli exponerat för och hålla
kapital för att täcka arten och nivån på risken (artiklarna 73 och 74.1).
Vidare ska ledningsorganet godkänna och regelbundet utvärdera
riskhanteringen i institutet. Ledningsorganet ska då se över strategier och
riktlinjer för att ta på sig, hantera, övervaka och reducera risker som
institutet är eller kan bli exponerat för, bl.a. risker till följd av det
makroekonomiska klimatet i förhållande till konjunkturcykeln (artikel
76.1). Det ska finnas en oberoende riskhanteringsfunktion (artikel 76.5).
Bestämmelser om riskhantering finns i svensk rätt i rörelselagstiftningen. Enligt gällande rätt ska ett institut identifiera, mäta, styra,
internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är
förknippad med. Ett institut ska även se till att ha en tillfredsställande
intern kontroll. Vidare ska ett institut särskilt se till att dess kreditrisker,
marknadsrisker, operativa risker och andra risker sammantagna inte
medför att dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras. För att
uppfylla detta ska institutet ha metoder som gör det möjligt att fortlöpande
värdera och upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är
tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan
komma att bli exponerat för. Metoderna ska utvärderas för att säkerställa
att de är heltäckande. Bestämmelserna ska tillämpas i proportion till arten
och omfattningen av ett instituts verksamheter och komplexitetsgrad.
Styrelsen i ett institut ska se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och
instruktioner i den omfattning som behövs för att uppfylla kraven och för
116

s. 117 Kontrollera mot PDF

att i övrigt styra rörelsen. Dessa riktlinjer och instruktioner ska utvärderas
och ses över regelbundet (6 kap. 2, 4 a och 5 §§ LBF).
Finansinspektionen får meddela föreskrifter på området (16 kap.
1 § 5 LBF och 5 kap. 2 § förordningen [2004:329] om bank- och finansieringsrörelse, FBF). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:1) om styrning, riskhantering och
kontroll i kreditinstitut och i Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd (FFFS 2014:4) om hantering av operativa risker.
ESG-risker
I kapitaltäckningsdirektivet görs vissa ändringar i reglerna om de risker
som instituten ska hantera, övervaka och rapportera. Ändringarna innebär
att miljömässiga, sociala och styrningsmässiga risker, s.k. ESG-risker
(ESG – environmental, social och governance), på kort, medellång eller
lång sikt läggs till som ett exempel på risk som instituten ska beakta
(artiklarna 73.1, 74.1 första stycket b och 76.1). Institut ska även fastställa
specifika planer för att hantera de finansiella risker som på kort, medellång
och lång sikt uppstår från ESG-faktorer samt, där det är relevant för
internationellt aktiva institut, tredjelands rättsliga och regulatoriska mål.
För små och icke-komplexa institut ska detta tillämpas proportionerligt
och undantag eller ett förenklat förfarande ska få medges (artikel 76.2
andra–fjärde styckena). Europeiska bankmyndigheten (Eba) ska utfärda
riktlinjer för att bl.a. specificera minimistandarder och referensmetoder för
identifiering, mätning, hantering och övervakning av ESG-risker liksom
innehållet i de övergångsplaner som ska tas fram enligt i artikel 76.2
(artikel 87a.5).
Vidare ställs nya krav på att den behöriga myndigheten ska se till att
instituten har robusta strategier, riktlinjer för identifiering, mätning,
hantering och övervakning av ESG-risker (artikel 87a.1–87a.4). Den
behöriga myndigheten ska övervaka utvecklingen av institutens riskhantering avseende ESG-risker och få samarbeta med myndigheter eller
offentliga organ som ansvarar för tillsyn avseende klimatförändringar och
miljö.
Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om riskhantering omfattar de
risker ett institut är eller kan bli exponerat för. Ändringen, att ESG-risker
läggs till som ett exempel på en risk som ska beaktas, innebär därför inte
att det införs nya krav. Ändringen förtydligar något som redan gäller och
tillgodoses därmed genom gällande rätt.
De nya kraven i artiklarna 76.2 och 87a.1–87a.4 i kapitaltäckningsdirektivet om övergångsplaner och hantering av ESG-risker bör genomföras genom föreskrifter inom ramen för befintliga bemyndiganden
(16 kap. 1 § 5 LBF och 5 kap. 2 § FBF). Kraven ska tillämpas i proportion
till arten och omfattningen av institutens verksamheter och komplexitetsgrad (6 kap. 4 a § LBF).
En myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med andra
myndigheter (8 § förvaltningslagen [2017:900]). Kravet i kapitaltäckningsdirektivet att den behöriga myndigheter ska få samarbeta med
myndigheter som ansvarar för tillsyn över klimatförändringar och miljö
tillgodoses därför genom gällande rätt.
117

s. 118 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Frekvens för översyn av riktlinjer och instruktioner
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ändras frekvensen för när ett
ledningsorgan ska se över strategier och riktlinjer för att ta på sig, hantera,
övervaka och reducera risk. Kravet för hur ofta det ska ske ändras från att
det ska ske regelbundet till att det ska ske åtminstone vartannat år.
Ledningsorganen för små och icke-komplexa institut får göra denna
översyn vartannat år (artikel 76.1).
För att genomföra ändringen i direktivet bör motsvarande ändring göras
i bestämmelserna i svensk rätt. Frekvensen för små och icke-komplexa
institut omfattas emellertid av frekvensen för övriga institut och
bestämmelsen om proportionalitet i svensk rätt och det krävs därför inte
någon åtgärd (6 kap. 4 a och 5 §§ LBF).
Interna kontrollfunktioner
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet om interna kontrollfunktioner införs bl.a. krav på internrevisionsfunktionen (artikel 76.5 och
76.6). Dessa krav bör genomföras genom föreskrifter på lägre nivå än lag,
som kan meddelas med stöd av befintliga bemyndiganden (16 kap. 1 § 5
LBF och 5 kap. 2 § FBF).
Kryptotillgångar
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet om kreditrisk och
motpartsrisk ska de behöriga myndigheterna säkerställa att instituten utför
förhandsbedömningar av exponeringar mot kryptotillgångar de avser att
ingå och lämpligheten i processer för att hantera motpartsrisker och
marknadsrisker. Instituten ska rapportera sina bedömningar till
myndigheten (artiklarna 79 e och 83.4).
Vidare utvecklas reglerna om att de behöriga myndigheterna ska
säkerställa att koncentrationsrisker kontrolleras och åtgärdas. För kryptotillgångar utan en emittent, ska koncentrationsrisken beaktas utifrån
exponeringen mot kryptotillgångar med liknande egenskaper (artikel 81).
Även regeln om att de behöriga myndigheterna ska säkerställa att
instituten hanterar operativ risk ändras på så sätt att modellrisk tas bort
som exempel på risk som ska beaktas och att direkta och indirekta
exponeringar
mot
kryptotillgångar
och
leverantörer
av
kryptotillgångstjänster läggs till (artikel 85.1).
De nya kraven i kapitaltäckningsdirektivet om förhandsbedömningar
avseende kryptotillgångar inom ramen för kreditrisk och motpartsrisk
liksom kraven på hur kryptotillgångar utan emittent ska beaktas inom
ramen för koncentrationsrisk bör genomföras genom föreskrifter på lägre
nivå än lag, som kan meddelas med stöd av befintliga bemyndiganden
(16 kap. 1 § 5 LBF och 5 kap. 2 § FBF).
Ändringen av de exempel som ges på operativ risk som de behöriga
myndigheterna ska säkerställa att instituten hanterar, innebär inte att det
införs nya krav och tillgodoses därmed genom gällande rätt.

118

s. 119 Kontrollera mot PDF

4.2

Ersättningar

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att ett institut ska beakta och hantera ESG-risker i fråga om företagsstyrning och ersättningar tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns regler om styrformer, processer och rutiner i institut, t.ex. i fråga om
ett instituts ersättningar (artiklarna 74–96).
Reglerna om ersättningar i kapitaltäckningsdirektivet har i svensk rätt i
huvudsak genomförts i föreskrifter på lägre nivå än lag, eftersom reglerna
kan behöva anpassas till olika rättsliga och faktiska förhållanden (16 kap.
1 § LBF och 5 kap. 2 § FBF). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) om ersättningssystem i kreditinstitut. Det är bara frågor av mer principiell natur som regleras på lagnivå
(6 kap. 2, 4 a, 4 c och 5 §§ LBF).
I nya regler i direktivet görs i huvudsak tillägg om att de befintliga
kraven på att ett instituts ersättningspolicy och ersättningspraxis ska vara
förenliga med och främja sund och effektiv riskhantering innefattar att
beakta institutets riskbenägenhet när det gäller ESG-risker. Reglerna om
ersättningar knyts även till de nya begreppen om interna kontrollfunktioner och cheferna för dessa funktioner (artiklarna 74.1 första
stycket e, 76.4 andra stycket, 92.2, 92.3 och 94.1 a).
Tilläggen i kapitaltäckningsdirektivet om att ESG-risker ingår i de risker
som ett institut ska beakta är bara ett förtydligande av det som redan gäller
och är inte i sig ett nytt krav. De nya reglerna om att ett institut ska beakta
och hantera ESG-risker i fråga om företagsstyrning och ersättningar
tillgodoses därmed genom gällande rätt.
Det har också införts nya regler i direktivet att den behöriga
myndigheten ska kunna ingripa mot ett institut som inte har inrättat en
könsneutral ersättningspolicy eller inte uppfyller ersättningskraven i
artiklarna 92, 94 och 95 i direktivet (artiklarna 67.1 d och t och 74.1).
I svensk rätt finns det redan krav på att ersättningspolicyn ska omfatta
alla och vara könsneutral. Om ett institut inte följder detta ska Finansinspektionen ingripa mot såväl ett institut som dess verkställande direktör,
styrelsen och ersättare för dessa om någon av dessa är ansvarig för överträdelsen (15 kap. 1 § och 1 a § första stycket 4 LBF och 2 kap. 2 § Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssystem i kreditinstitut). De nya
reglerna i direktivet tillgodoses därför genom gällande rätt.

5

Allmänna bestämmelser om tillsyn

5.1

Rapportering och kvalitetsbedömning av
metoder

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om rapportering av metoder bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå

119

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

än lag med stöd av befintliga bemyndiganden. Förtydligandena i
direktivet om vad den behöriga myndigheten ska uppmuntra instituten
om i fråga om dels att bygga upp intern kapacitet för bedömning av
marknadsrisk dels att öka användningen av interna modeller som
används för beräkningen av kapitalbaskrav samt kraven på
myndighetens översyn och kvalitetsbedömning av metoder ryms inom
Finansinspektionens tillsyn och kräver ingen lagstiftningsåtgärd.
Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns regler om den behöriga myndighetens tillsyn och riktmärkning av
interna metoder (artiklarna 77 och 78).
Enligt nya regler i direktivet utvecklas dessa krav. Ändringarna innebär
i huvudsak att den behöriga myndigheten ska uppmuntra de relevanta
instituten att bygga upp intern kapacitet för bedömning av marknadsrisk.
Vidare förtydligas vari myndighetens skyldighet att uppmuntra ökad
användning av interna modeller består (artikel 77.3).
De behöriga myndigheternas översyn och kvalitetsbedömning ska
omfatta inte bara interna metoder utan även schablonmetoder. Det
förtydligas också under vilka förutsättningar institut ska rapportera in viss
information till den behöriga myndigheten (artikel 78).
Enligt gällande rätt omfattar Finansinspektionens tillsynsansvar att ett
kreditinstituts rörelse drivs enligt de författningar som reglerar institutets
verksamhet och instituten ska lämna inspektionen de upplysningar om sin
verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som
inspektionen begär (13 kap. 2 och 3 §§ LBF). Detsamma gäller för
värdepappersbolag (23 kap. 1 och 2 § lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden [LVM]). Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer har även möjlighet att meddela föreskrifter om vilka
upplysningar som ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag ska lämna
till Finansinspektionen (16 kap. 1 § 16 LBF och 23 kap. 15 § 1 LVM).
Finansinspektionen är även ansvarig för tillsynen, regelgivningen,
tillståndsprövningen och registreringen som rör finansiella marknader och
finansiella företag och myndigheten ska följa och analysera utvecklingen
inom sitt ansvarsområde (1 och 2 §§ förordningen [2023:910] med
instruktion för Finansinspektionen).
De nya rapporteringskrav som ställs på instituten enligt artikel 78 i
direktivet bör därför genomföras genom föreskrifter på lägre nivå än lag,
med stöd av befintliga bemyndiganden. Förtydligandena om vad den
behöriga myndigheten ska uppmuntra instituten om i fråga om dels att
bygga upp intern kapacitet för bedömningen av marknadsrisk dels
användningen av interna modeller som används för beräkningen av
kapitalkrav samt kraven på myndighetens översyn och kvalitetsbedömning
av metoder får emellertid anses rymmas inom Finansinspektionens
uppdrag att utöva tillsyn och kräver ingen ytterligare lagstiftningsåtgärd
(jfr prop. 2013/14:228 s. 187).

5.2
120

Översyns- och utvärderingsprocess

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om vad Finansinspektionen ska beakta vid översyns- och utvärderings-

s. 121 Kontrollera mot PDF

processen samt att inspektionen ska ha nödvändiga informationsinsamlings- och utredningsbefogenheter tillgodoses genom gällande
rätt.
Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns regler om den behöriga myndighetens översyns- och utvärderingsprocess för institut (artiklarna 97–101).
Enligt nya regler i direktivet får vissa av dessa regler en annan
utformning.
Ändringarna innebär i huvudsak att det införs vissa faktorer som den
behöriga myndigheten särskilt får beakta inom ramen för
proportionalitetsprincipen (artikel 97.4).
Kommuninvest i Sverige AB har framfört att regeringen i samband med
genomförandet i svensk rätt av kapitaltäckningsdirektivet bör möjliggöra
att särskilda proportionalitetsåtgärder ska kunna vidtas för offentliga
utvecklingsinstitut (Fi2024/01518).
Kriterierna för översyns- och utvärderingsprocessen ska omfatta ESGrisker och risker till följd av exponeringar mot kryptotillgångar (artikel
98.1 k, 98.9 och 98.10). De behöriga myndigheterna ska även inom ramen
för översynen bedöma övergångsplanernas stabilitet. Eba, Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska
värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har fått i uppdrag att
gemensamt ta fram riktlinjer för att säkerställa att enhetlighet, långsiktiga
överväganden och gemensamma standarder för bedömningsmetoder
integreras i stresstester av ESG-risker. De ska även undersöka hur risker
avseende samhällsansvar och bolagsstyrning kan integreras i stresstesterna
(artiklarna 87a.4 och 100.4).
Institut och tredje parter som agerar i egenskap av rådgivare till
instituten i samband med stresstestning ska avstå från verksamheter som
kan äventyra ett stresstest. De behöriga myndigheterna ska ha de
informationsinsamlings- och utredningsbefogenheter som de behöver för
att upptäcka sådan verksamhet (artikel 100.3). Kommissionen har gett
uttryck för det är de stresstester som den behöriga myndigheten utför inom
ramen för sin tillsyn som avses.
Finansinspektionen får enligt gällande rätt begära in den information
som myndigheten behöver för sin tillsyn (13 kap. 2 och 3 §§ LBF).
Finansinspektionen får också meddela föreskrifter om vilka upplysningar
ett kreditinstitut ska lämna till inspektionen för dess tillsynsverksamhet
(16 kap. 1 § 1 LBF). Det nya kravet i direktivet på att Finansinspektionen
ska ha erforderliga informationsinsamlings- och utredningsbefogenheter
får därmed anses följa redan av gällande rätt.
Därutöver har Finansinspektionen i sin tillsyn bl.a. att följa de
bestämmelser om översyns- och utvärderingsprocess som finns i artiklarna
97–101 i kapitaltäckningsdirektivet (9 § förordningen [2014:993] om
särskild tillsyn och kapitalbuffertar).
Att Finansinspektionen i sin tillsyn över ett instituts soliditet, likviditet
och riskhantering ska beakta proportionalitet, i förhållande till samtliga
institut, följer redan av gällande rätt (6 kap. 4 a § LBF). Det är därför inte
nödvändigt att, som Kommuninvest föreslår, i lagen föra in en
exemplifiering av vilka kreditinstitut och affärsmodeller som bör vara
föremål för proportionalitetsbeaktanden.

121

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

5.3

Tillsyn över vissa holdingföretag

Promemorians förslag: Ett finansiellt holdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen, tillsynslagen och buffertlagen på gruppnivå ska omfattas
av kravet att ansöka hos Finansinspektionen om godkännande eller
undantag från kravet på godkännande.
Finansinspektionen ska få medge undantag från kravet på
godkännande om holdingföretaget har ett dotterföretag som är ett
finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som
har godkänts och som ansvarar för att säkerställa att kraven på gruppnivå är uppfyllda.
Finansinspektionen ska få undanta ett holdingföretag som har
medgetts undantag från kravet på godkännande från konsolideringen
enligt tillsynsförordningen om
1. det inte hindrar en effektiv tillsyn över gruppen eller ett dotterföretag som är ett kreditinstitut,
2. holdingföretaget inte innehar andelar i något annat företag än ett
dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett intermediärt
finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som kontrollerar dotterföretaget, och
3. holdingföretaget inte har finansiella skulder i väsentlig
utsträckning, och
4. holdingföretaget inte har övriga skulder till andra företag än de som
avses i 2.
De särskilda tidsfristerna för att fatta ett beslut ska omfatta beslut om
undantag från kravet på godkännande.
Det särskilda förfarandet som gäller för gränsöverskridande grupper
ska även omfatta beslut om undantag från konsolideringen.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om Finansinspektionens översyn och vad inspektionen ska offentliggöra på sin webbplats bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Direktivets nya regler om att Finansinspektionen inom ramen för
översynen ska samarbeta med utländska behöriga myndigheter
tillgodoses genom gällande rätt.

122

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt kapitaltäckningsdirektivet finns ett särskilt förfarande för godkännande och
undantag från kravet på godkännande för vissa finansiella holdingföretag
och blandade finansiella holdingföretag (artikel 21a).
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ses detta förfarande över.
Ändringarna innebär i huvudsak att kravet på godkännande även ska
gälla sådana finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som ansvarar för att kapitalkraven uppfylls på gruppnivå (artikel
21a.1 första stycket). De behöriga myndigheterna ska tillsammans med
berörda behöriga myndigheter i andra medlemsstater regelbundet och
under alla förhållanden åtminstone årligen göra en översyn för att se om
det företag som är ansvarigt för att kraven på gruppnivå är uppfyllda har
identifierat relevanta holdingföretag i gruppen. De behöriga
myndigheterna ska också på sin webbplats årligen publicera en

s. 123 Kontrollera mot PDF

förteckning över de holdingföretag som har godkänts (artikel 21a.1 andra
och tredje styckena). Myndigheterna ska även samarbeta om det samtidigt
som en prövning av godkännande eller undantag från kravet på
godkännande pågår en tillståndsprövning för kreditinstitut eller en
prövning av ett kvalificerat förvärv eller ett väsentligt innehav.
Tidsfristerna för de senare två prövningarna ska upphävas till dess att
prövningen om godkännande eller undantag från kravet på godkännande
är avslutad (artikel 21a.2 andra stycket).
De behöriga myndigheterna ska under vissa förutsättningar ha möjlighet
att medge undantag från kravet på att finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag omfattas av konsolideringen enligt
tillsynsförordningen (artikel 21a.4a).
Den särskilda beslutsprocessen och dess tidsfrister uppdateras för att
även omfatta beslutet om undantag från godkännande och den nya
möjligheten att undanta holdingföretag från konsolideringen (artikel 21a.8
och 21a.10). Det läggs även till att om ett gemensamt beslut fattas och den
samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga
myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller
blandade finansiella holdingföretaget är etablerat, ska det gemensamma
beslutet genomföras eller, om den nationella rätten så tillåter, tillämpas
direkt i den medlemsstat där holdingföretaget är etablerat (artikel 21a.8).
I tillsynslagen anges under vilka förutsättningar godkännande och
undantag från kravet på godkännande ska medges samt hur den särskilda
beslutsprocessen ska gå till (1 kap. 8–13 §§). Vidare ska Finansinspektionen, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i EU,
samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter
(6 kap. 3 § tillsynslagen).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör
motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. Kravet på Finansinspektionens samarbetsskyldighet med andra behöriga myndigheter och
att det gemensamma beslutet blir bindande i Sverige får emellertid anses
följa redan av gällande rätt. De mer detaljerade reglerna om vad Finansinspektionens översyn ska omfatta och vad inspektionen ska offentliggöra
på sin webbplats bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

5.4

Tillsyn över vissa värdepappersbolag

Promemorians förslag: De värdepappersbolag som ska tillämpa
tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker
och kreditmarknadsföretag ska även omfattas av bestämmelserna om
tredjelandsfilialer, lämplighetsbedömningen av nyckelpersoner och om
den särskilda anmälningsplikten för stora institut i tillsynslagen och
lagen om bank- och finansieringsrörelse i stället för de bestämmelserna
i lagen om värdepappersmarknaden.
Ett sådant värdepappersbolag ska få ansöka hos Finansinspektionen
om att undantas från kravet på att tillämpa och omfattas av
bestämmelserna i tillsynsförordningen och vissa bestämmelser i
tillsynslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Vid
123

s. 124 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

124

bedömningen ska inspektionen tillämpa artikel 8a.3a andra stycket i
kapitaltäckningsdirektivet.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut ska Europeiska
bankmyndigheten få tillfälle att inom en månad lämna synpunkter.
Beslutet ska omprövas vart tredje år.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att Finansinspektionen inom ramen för prövningen av ansökan ska
utbyta information med Eba och att beslutet ska motiveras tillgodoses
genom gällande rätt.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om att ett företag enligt definitionen i artikel 4.1.1 b
i tillsynsförordningen som redan är auktoriserat enligt värdepappersbolagsförordningen ska ansöka om tillstånd som kreditinstitut när dess
tillgångar i genomsnitt uppgår till eller överstiger ett visst tröskelvärde
(artikel 8a).
Enligt nya regler i direktivet ska beräkningen av tröskelvärdet omfatta
tillgångar från filialer och dotterbolag etablerade i tredjeland (artikel 8a.1
i kapitaltäckningsdirektivet). Motsvarande ändring görs i tillsynsförordningen (artikel 4.1.1 b).
Det införs även en möjlighet för dessa företag, ofta kallade mycket stora
värdepappersbolag, att ansöka om undantag från kravet på att söka
tillstånd som kreditinstitut (artikel 8a.3a). Ansökan ska ges in till den
behöriga myndigheten, som inte får fatta beslut innan Eba har fått
möjlighet att, inom en månad, lämna synpunkter. De mycket stora
värdepappersbolag som ansöker om undantag ska inte omfattas av reglerna
om ingripanden (artikel 66.1 b).
Den behöriga myndigheten ska vid sin bedömning beakta vissa angivna
förutsättningar och Ebas yttrande. Om den behöriga myndighetens beslut
avviker från Ebas yttrande ska den behöriga myndigheten ange skälen för
detta. Myndigheten ska också underrätta det berörda värdepappersbolaget
och Eba samt ompröva sitt beslut vart tredje år.
Eba ska offentliggöra beslutet på sin webbplats tillsammans med sitt
yttrande. Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder för att
närmare specificera vad den behöriga myndigheten ska beakta vid beslut
om att bevilja undantag.
Vidare förtydligas att kapitaltäckningsdirektivets regler om gruppbaserad tillsyn (artiklarna 111–127) ska gälla för värdepappersföretagskoncerner om ett av företagen i koncernen är ett värdepappersföretag som
ska tillämpa tillsynsförordningen enligt artikel 1.2 eller 1.5 i värdepappersbolagsförordningen (artikel 110a). Att bl.a. reglerna om gruppbaserad
tillsyn i kapitaltäckningsdirektivet gäller för de nu aktuella värdepappersföretagskoncernerna följer redan i dag av värdepappersbolagsförordningen (artikel 1.2 andra stycket och 1.5 tredje stycket, jfr 1 kap.
2 § d och f och 3 kap. tillsynslagen och buffertlagen).
Kapitaltäckningsdirektivets krav på att de mycket stora värdepappersbolagen ska ansöka om tillstånd som kreditinstitut har genomförts i svensk
rätt genom att bolagen ska tillämpa ett flertal bestämmelser i rörelselagstiftningen för banker och kreditmarknadsföretag (8 kap. 1 c § LVM)
(se prop. 2021/22:88). I dagsläget finns inga sådana mycket stora
värdepappersbolag i Sverige.

s. 125 Kontrollera mot PDF

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om
undantagsmöjligheten bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk
rätt. En förvaltningsmyndighet ska redan enligt svensk rätt som
huvudregel motivera sina beslut och en sådan motivering ska innehålla
uppgifter om bl.a. vilka omständigheter som har varit avgörande för
myndighetens
ställningstagande
(32 §
förvaltningslagen).
Att
värdepappersbolag som utgångspunkt ska underrättas om beslutet gäller
också redan enligt svensk rätt (33 § förvaltningslagen). Att Eba ska underrättas följer av Finansinspektionens skyldighet att samarbeta och utbyta
information med myndigheten (6 kap. 3 § tillsynslagen). I dessa delar är
reglerna i direktivet således tillgodosedda genom gällande svensk rätt, t.ex.
hur eventuella synpunkter från Eba bör tas om hand.
Att även tillgångar i filialer och dotterbolag etablerade i tredjeland ska
beaktas vid beräkningen av tröskelvärdet för de mycket stora värdepappersbolagen följer även av tillsynsförordningen (artikel 4.1.1 b i
tillsynförordningen). Vilka bestämmelser om tillsyn som ska gälla för
värdepappersföretagskoncerner där ett av värdepappersbolagen tillämpar
tillsynsförordningen enligt artikel 1.2 eller 1.5 i värdepappersbolagsförordningen följer även av värdepappersbolagsförordningen (artikel 1.2
och 1.5 i värdepappersbolagsförordningen, se även 3 och 4 kap. och 6 kap.
3 § tillsynslagen samt 8 kap. 1 c § LVM). Svensk rätt uppfyller därmed
kapitaltäckningsdirektivets krav även i denna del.

6

Nya lämplighetskrav på personer med
ledande befattningar

6.1

Nya krav på styrelse och verkställande direktör

6.1.1

Allmänna lämplighetskrav

Promemorians förslag: Den som ska företräda ett företag ska ha
tillräckligt gott anseende, insikt, kunskap och erfarenhet för att delta i
ledningen och även i övrigt agera med ärlighet, integritet och
självständigt tänkande för att vara lämplig för en sådan uppgift. Detta
gäller den som ska vara styrelseledamot, verkställande direktör eller
ersättare för någon av dem i ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag
eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt
tillsynslagen eller ett värdepappersbolag som ska tillämpa
tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker
och kreditmarknadsföretag.
Övriga lämplighetskrav som i dag ställs på kreditinstitut enligt lagen
om bank- och finansieringsrörelse, på styrelseledamöter, den
verkställande direktören och ersättare för någon av dem, ska också gälla
för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag
som har godkänts enligt tillsynslagen och värdepappersbolag som ska
tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för
banker och kreditmarknadsföretag.
125

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Den verkställande direktören i en bank, ett kreditmarknadsföretag, ett
värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag och ett
finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som
har godkänts enligt tillsynslagen ska inte få ingå i företagets styrelse.
Vid beräkningen av antalet uppdrag en styrelseledamot eller en
verkställande direktör får ha i andra företag ska uppdrag inom samma
grupp räknas som ett enda uppdrag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om
1. kraven på styrelsens samlade kompetens i finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt
tillsynslagen,
2. att sådana holdingföretag har tillräckligt med resurser för att
introducera och utbilda den som är styrelseledamot eller verkställande
direktör, och
3. den mångfaldspolicy som sådana holdingföretag ska ha.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets definition av
ledningsorgan med ledningsfunktion tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians förslag och bedömning
Lämplighetsprövning
I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om att ledningsorganets
lämplighet ska bedömas utifrån vissa kriterier (artikel 91). Varje ledamot
i ledningsorganet ska bl.a. agera med ärlighet, integritet och självständigt
tänkande för att vid behov effektivt kunna bedöma och ifrågasätta den
verkställande ledningens beslut och effektivt kontrollera och övervaka
ledningens beslutsfattande. Ledningsorganets samlade kompetens och
förståelse för institutets risker ska bedömas och ledningspersonen ska
avsätta tillräckligt med tid för uppdraget. Det finns också begränsningar
för hur många uppdrag i andra företag som ledningspersonen i ett institut
får ha.
Tillämpningsområdet

126

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska instituten, de finansiella
holdingföretag eller de blandade finansiella holdingföretag som har
godkänts enligt artikel 21a i direktivet ha huvudansvaret för att säkerställa
att ledamöter i ledningsorganet alltid uppfyller lämplighetskraven (artikel
91.1). Övriga finansiella holdingföretags och blandade finansiella holdingföretags ansvar för ledningsorganets lämplighet regleras inte lika detaljerat
(artikel 121).
Vissa av lämplighetskraven gäller i dag bara för institut, t.ex. kravet på
ledningsorganets samlade kompetens, mångfaldspolicy och begränsningen av antalet uppdrag som ledningspersonen får ha i andra företag.
Det ändras nu så att dessa krav även ska uppfyllas av de finansiella
holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts
(artikel 91.2–91.8).

s. 127 Kontrollera mot PDF

Enligt gällande svensk rätt ställs det krav på att den som ingår i
ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i
ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift
(1 kap. 8 § 3 och 3 kap. 5 § tillsynslagen).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om att
även finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag
som har godkänts ska omfattas av samma lämplighetskrav som kreditinstitut bör motsvarande justeringar göras in i svensk rätt.
Ledningsorganet
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet får den verkställande
ledningen inte vara del av ledningsorganet (artikel 3.1.9). Med ledningsorgan avses liksom i dag ett instituts organ som utses enligt den nationella
lagstiftningen och som har befogenhet att fastställa institutets strategi, mål
och allmänna inriktning och som kontrollerar och övervakar ledningens
beslutsfattande, och de personer som i praktiken leder institutets
verksamhet (artikel 3.1.7).
Vidare tas möjligheten bort för att ordföranden i ledningsorganet i sin
tillsynsfunktion också är verkställande direktör i samma institut om
institutet kan motivera det och en sådan ordning har godkänts av de
behöriga myndigheterna (artikel 88.1). Med ledningsorganet i sin tillsynsfunktion avses liksom i dag ledningsorganet i dess roll att kontrollera och
övervaka ledningens beslutsfattande (artikel 3.1.8). Definitionerna av
ledningsorgan och ledningsorgan med tillsynsfunktion kompletteras med
en definition av vad som avses med ledningsorgan med ledningsfunktion.
Med den nya definitionen avses ledningsorganet i dess roll att leda
institutet, inbegripet de personer som i praktiken leder ett institutets
verksamhet (artikel 3.1.8a).
Vidare gäller fortfarande att när det i direktivet hänvisas till ledningsorgan och ledningsorgans lednings- och tillsynsfunktioner, enligt nationell
rätt, handhas av olika organ eller olika medlemmar inom ett organ, ska
medlemsstaten identifiera de ansvariga organen eller de ansvariga
medlemmarna i ledningsorganet såvida inte något annat anges i direktivet
(artikel 3.2).
Enligt gällande svensk rätt får den verkställande direktören i ett bankaktiebolag, en medlemsbank, en sparbank eller ett kreditmarknadsföretag
inte vara ordförande i styrelsen (10 kap. 6 § och 12 kap. 4 § LBF och
3 kap. 10 § sparbankslagen [1987:619]). Däremot ska den verkställande
direktören ingå i styrelsen i en sparbank om den verkställande direktören
som utses är någon annan än en styrelseledamot (3 kap. 4 § sparbankslagen).
Enligt svensk rätt ansvarar styrelsen för företagets organisation och
förvaltningen av företagets angelägenheter. Styrelsen ska också bl.a.
fortlöpande bedöma företagets ekonomiska situation, se till att företagets
organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och
företagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett
betryggande sätt samt att om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av
styrelsens ledamöter eller till andra, ska styrelsen handla med omsorg och
fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. Det är även

127

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

styrelsen som utser den verkställande direktören som i sin tur ska sköta
den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar
(8 kap. 4, 27 och 29 §§ aktiebolagslagen [2005:551] och 7 kap. 4, 27 och
29 §§ lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar). Den verkställande
direktören är med andra ord underställd styrelsen och med ledningsorganet
avses primärt styrelsen.
I svensk rätt görs alltså, till skillnad från i kapitaltäckningsdirektivet,
ingen skillnad mellan olika former av ledningsorgan. Direktivet är i stället
utformat för att tillämpas inom EU där medlemsstaterna har mycket
skiftande bolagsrättsliga traditioner, vilket innebär att reglerna om
ledningsorgan i vissa fall får anses ta sikte på såväl styrelsen som den
verkställande direktören. I enlighet med svensk lagstiftningstradition har
det därför i varje särskilt fall angetts om det är styrelsen eller styrelsen och
verkställande direktören som omfattas av respektive bestämmelse. Likaså
avses med styrelsen respektive verkställande direktör inte ersättare för
dessa såvida inte det särskilt anges. Kapitaltäckningsdirektivet
lämplighetskrav har därmed när det gäller enskilda ledamöter i ledningsorganet ansetts i svensk rätt omfatta styrelsen och den verkställande
direktören samt ersättare för dessa, medan kravet på den samlade
kompetensen enbart gäller styrelsen (prop. 2013/14:228 s. 167, jfr 3 kap.
2 § första stycket 4 och 5 LBF).
Införandet av en definition av ledningsorgan med ledningsfunktion i
kapitaltäckningsdirektivet medför därmed inget behov av ändring när det
gäller vilka personer som omfattas av lämplighetskraven i svensk rätt.
För att genomföra den nya innebörden av att den verkställande
direktören inte får vara del av ledningsorganet, bör motsvarande justering
göras i svensk rätt.
Tidpunkten för ledningsprövningen och förhållandet till befattningar i
vissa företag

128

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet förtydligas när ledningsprövningen ska genomföras. Det förklaras även hur kravet förhåller sig till
särskilda förvaltare och nationella bestämmelser om bl.a. arbetstagarrepresentation (artikel 91.1, 91.1a, 91.2a, 91.13 och 91.14).
Det tydliggörs att företagen ska se till att ledamöterna i ledningsorganet
alltid uppfyller lämplighetskraven och att de ska bedöma ledamöternas
lämplighet innan de tillträder sina befattningar och därefter regelbundet i
enlighet med tillämpliga lagar, författningar, riktlinjer och den interna
policyn för lämplighet (artikel 91.1a första stycket). Om majoriteten av
ledamöterna i ledningsorganet ska bytas ut mot nyutsedda ledamöter
samtidigt, så att lämplighetsbedömningen skulle göras av de avgående
ledamöterna, får medlemsstaterna tillåta att bedömningen sker efter att de
nya ledamöterna tillträder sina anställningar (artikel 91.1a andra stycket).
Kravet på ledningsprövning ska inte gälla tillfälliga och särskilda
förvaltare som har utsetts enligt Europaparlamentets och rådets av direktiv
2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning
och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring
av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och

s. 129 Kontrollera mot PDF

rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012
(krishanteringsdirektivet) (artikel 91.1).
Kravet på lämplighetsprövningen ska inte heller påverka tillämpningen
av medlemsstaternas bestämmelser om arbetstagarrepresentation i
ledningsorganet, utnämning av ledamöter i ledningsorganet med tillsynsfunktion av regionala eller lokala folkvalda organ, eller utnämningar när
ledningsorganet inte har behörighet att välja ut och utnämna sina
ledamöter (artikel 91.13 och 91.14).
Medlemskap i ledningsorganet i ett kreditinstitut som är permanent
underställt ett centralt organ ska inte i sig utgöra ett hinder för att agera
med självständigt tänkande (artikel 91.2a).
Enligt gällande svensk rätt anges vad ett kreditinstitut måste uppfylla för
att få tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Ett av dessa krav
gäller lämpligheten för företagets styrelse och dess verkställande direktör
(3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 LBF). Motsvarande krav gäller för värdepappersbolag (3 kap. 1 § första stycket 5 och 6 LVM). En liknande
skyldighet finns även för holdingföretag (1 kap. 8 § 3 och 3 kap. 5 §
tillsynslagen).
Gällande rätt uppfyller därmed de nya kravet i direktivet på att företagen
ska bedöma styrelsens och verkställande direktörens lämplighet innan de
tillsätts. Den nya undantagsmöjligheten i direktivet att företagens
bedömning och därmed även tillsynsmyndighetens prövning får ske efter
att styrelseledamöterna och den verkställande direktören har tillträtt sina
positioner, om majoriteten av dessa ska ersättas och en prövning innan
tillträdet skulle innebära att prövningen ska göras av de avgående
ledamöterna, tar främst sikte på det system som finns i vissa andra länder
t.ex. Italien. Där byts stora delar av styrelsen ut vid samma tidpunkt enligt
ett s.k. slate voting system. Det är emellertid inte fallet i Sverige, varför en
sådan undantagsmöjlighet inte bör införas.
Det ställs inte upp något krav i svensk rätt på att företagen ska se till att
en tillfällig förvaltare eller en särskild förvaltare uppfyller lämplighetskraven (15 a kap. LBF, 25 a kap. LVM och 15 kap. lagen [2015:1016] om
resolution). Svensk rätt uppfyller därmed redan kapitaltäckningsdirektivets krav i denna del.
I Sverige finns inga kreditinstitut eller finansiella holdingföretag eller
blandade finansiella holdingföretag som är permanent underställda ett
centralt organ. Centrala organ är inte en unionsrättslig associationsform.
Mot den bakgrunden finns det inte något behov av att i svensk rätt
genomföra förtydligandet att medlemskap i närstående företag som är
dotterföretag till ett centralt organ inte i sig utgör ett hinder för att personen
ska anses agera med självständigt tänkande. I Sverige finns det inte heller
ledningspersoner i kreditinstitut som tillsätts av statliga eller regionala
organ eller företag som inte själva har en påverkan på vilka som tillsätts.
Mot den bakgrunden bör lämplighetskravet kunna tillämpas av samtliga
relevanta svenska företag.
Ledningsprövningen i gällande rätt utvidgas
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet justeras vad som avses med
vissa av lämplighetskraven (artikel 91.1, 91.2b, 91.4, 91.7 och 91.8).
129

s. 130 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

130

Frånvaron av en fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott
ska inte i sig vara tillräcklig grund för att en ledningsperson ska anses
uppfylla lämplighetskraven (artikel 91.1).
Kraven på den samlade kompetensen och att företaget avsätter
tillräckligt med resurser för att introducera och utbilda den som är
styrelseledamot eller verkställande direktör ska även omfatta bl.a. ESGrisker och det tydliggörs att ledningsorganets övergripande sammansättning ska uppvisa tillräcklig mångfald (artikel 91.2b och 91.7).
Beräkningen av antalet uppdrag en ledningsperson får ha i andra företag
knyts till den grupp företaget ingår i, i stället för som i dag då det kopplas
till koncernen (artikel 91.4 andra stycket). Företagen och deras respektive
nomineringskommittéer ska vid utnämningen av ledningspersoner anta
riktlinjer som inte bara främjar mångfald utan även en jämn könsfördelning (artikel 91.8).
Enligt gällande svensk rätt anges vad ett kreditinstitut måste uppfylla för
att få tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Ett av dessa krav
är att den som ska ingå i företagets styrelse eller vara dess verkställande
direktör har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen i ett
kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift. Styrelsen
ska också i sin helhet ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda
företaget (3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 LBF). Motsvarande krav gäller
för värdepappersbolag (3 kap. 1 § första stycket 5 och 6 LVM). En
liknande skyldighet på de enskilda styrelseledamöterna och den verkställande direktören finns för holdingföretag (1 kap. 8 § 3 och 3 kap. 5 §
tillsynslagen). Finansinspektionen har även möjlighet att meddela föreskrifter om de krav som ska gälla för deltagande i ledningen (16 kap. 1 § 3
och 14 LBF, 3 kap. 12 § 2 och 8 kap. 35 § 2 LVM och 10 kap. 2 § tillsynslagen). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS
2023:13) om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i kreditinstitut och
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut. Enligt 2 kap. 12 och 13 §§ i de
sistnämnda föreskrifterna ska ett företag bl.a. avsätta tillräcklig med
resurser för att utbilda styrelseledamöterna och företaget ska när det
tillsätter styrelseledamöterna beakta en bred uppsättning egenskaper och
kunskaper och för detta ändamål ha en policy för att främja mångfald i
styrelsen.
Finansinspektionens tillsyn över banker, kreditmarknadsföretag och
värdepappersbolag omfattar att se till att företagen bedriver sin verksamhet
i enlighet med gällande författningar, bolagsordning, stadgar eller
reglementen samt interna instruktioner (13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 1 §
LVM). Inspektionen har även tillsyn över finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag (1 kap. 4 § tillsynslagen).
Rörelselagstiftningen innehåller även bestämmelser om beräkningen av
hur många uppdrag en ledningsperson får ha i andra företag. Ett uppdrag
inom samma koncern ska bl.a. räknas som ett enda uppdrag (10 kap. 8 b §
LBF och 8 kap. 8 b § LVM).
Det har konstaterats att lämplighetskraven i svensk rätt uppfyller
motsvarande krav i kapitaltäckningsdirektivet på att ledningsorganet ska
ha tillräckligt gott anseende, tillräckliga kunskaper, färdigheter och
erfarenheter för att utöva sitt uppdrag och effektivt kunna övervaka
ledningens beslutsfattande, samt kraven på styrelsens sammantagna

s. 131 Kontrollera mot PDF

kompetens (artikel 91.1, 91.2a och 91.2b) (prop. 2013/14:228 s. 167, 176
och 275 och prop. 2020/21:36 s. 99–100). Kommissionen har emellertid
ifrågasatt om vissa av kraven på lämplighet framgår av svensk rätt
(Fi2024/00055). För att förtydliga att samtliga lämplighetskrav i direktivet
gäller för de finansiella företag som omfattas av EU:s kapitaltäckningsregelverk, bör kraven uttryckligen införas i svensk rätt.
Att företagen ska beakta ett flertal omständigheter vid bedömningen av
en ledningspersons lämplighet, får anses innebära att frånvaron av en
fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott inte i sig är
tillräcklig grund för att en ledningsperson ska anses uppfylla lämplighetskraven.
Den detaljerade kraven på den samlade kompetensen och att institutet
avsätter tillräckligt med resurser för att introducera och utbilda den som är
styrelseledamot eller verkställande direktör samt mångfaldspolicyn har
genomförts i föreskrifter på lägre nivå än lag. Kapitaltäckningsdirektivets
justerade regler i detta avseende bör därför genomföras i svensk rätt på
motsvarande sätt. Då dessa krav emellertid även ska gälla för finansiella
holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts
bör motsvarande bemyndiganden föras in för dessa företag i tillsynslagen.
För att genomföra direktivets nya regler om antalet uppdrag i andra
företag som en ledningsperson får ha bör motsvarande ändring göras i
svensk rätt.

6.1.2

Särskilt anmälningsförfarande för stora företag

Promemorians förslag: Ett stort institut, ett stort dotterföretag och ett
finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande
enligt tillsynslagen och i vars grupp det ingår ett eller flera stora institut
ska anmäla till Finansinspektionen om företaget avser att utse en
styrelseledamot eller verkställande direktör. En sådan anmälan ska
göras senast 30 arbetsdagar före det att uppdraget eller anställningen
ska påbörjas.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om när Finansinspektionen ska initiera en fördjupad dialog med
företagen, fastställa en tidsgräns för bedömningsperioden och vilken
information företagen ska lämna in tillsammans med anmälan bör
genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska vissa större företag ge in en lämplighetsansökan till den behöriga myndigheten så snart de har en tydlig avsikt att
utse en ledamot till ledningsorganet med ledningsfunktion eller en
ordförande för ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, och under alla
omständigheter senast 30 arbetsdagar innan de blivande ledamöterna
tillträder sina befattningar (artikel 91.1d). Kommissionen har gett uttryck
för att med detta avses att ansökan ska ges in utan onödigt dröjsmål efter
att avsikten att utnämna en ledamot till ledningsorganet blivit tydlig. När i
tiden detta är beror på det nationella regelverket och förutsättningarna i det
131

s. 132 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

132

enskilda fallet, t.ex. när en kandidat står med i dagordningen för bolagsstämman eller i ett internt beslut.
Vidare gäller fortfarande att när det i direktivet hänvisas till ledningsorgan och ledningsorgans lednings- och tillsynsfunktioner, enligt nationell
rätt, handhas av olika organ eller olika medlemmar inom ett organ, ska
medlemsstaten identifiera de ansvariga organen eller de ansvariga
medlemmarna i ledningsorganet i enlighet med nationell rätt, såvida inte
något annat anges i direktivet (artikel 3.2).
Den särskilda ansökningsskyldigheten ska åtminstone omfatta:
– moderinstitut inom EU som definieras som stora institut,
– moderinstitut i en medlemsstat som definieras som stora institut, utom
när de är underställda ett centralt organ,
– centrala organ som definieras som stora institut eller som utövar tillsyn
över stora institut som är dem underställda,
– fristående institut inom EU som definieras som stora institut,
– stora dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.147 i tillsynsförordningen,
– finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat och finansiella moderholdingföretag
eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EU som har stora
institut inom sin koncern, utom de som omfattas av artikel 21a.4 i
kapitaltäckningsdirektivet.
Den nya anmälningsskyldigheten kodifierar den tillsynspraxis som redan
i dag gäller för stora banker inom bankunionen (avsnitt 7 i ECB’s guide to
fit and proper assessments, december 2021).
Den särskilda ansökan ska innehålla viss information och ges in till den
behöriga myndigheten på det sätt som myndigheten anvisar (artikel 91.1e
första och andra styckena). Medlemsstaterna ska även se till att lämpliga
standarder utarbetas för övriga företag (artikel 91.10 andra stycket).
För det fall den behöriga myndigheten inte har tillräcklig information
för att genomföra lämplighetsbedömningen får myndigheten kräva att den
blivande ledningspersonen inte tillträder sin befattning innan den begärda
informationen har lämnats, såvida inte den behöriga myndigheten är
övertygad om att det inte är möjligt att lämna sådan information (artikel
91.1e tredje stycket).
Den behöriga myndigheten ska inleda en fördjupad dialog med företaget
om myndigheten hyser farhågor om den blivande ledamoten uppfyller
lämplighetskraven. Detta för att säkerställa att den blivande ledningspersonen är eller blir lämplig innan han eller hon tillträder sin befattning
(artikel 91.1e fjärde stycket). Myndigheten ska också överväga att fastställa en tidsperiod inom vilken lämplighetsbedömningen ska vara slutförd
(artikel 91.1j).
Eba ges mandat att ta fram dels riktlinjer om den intensifierade
myndighetsdialogen, dels tekniska standarder om vilken information som
en ansökan ska innehålla (artikel 91.1e femte stycket och 91.10). Eba ska
även i samarbete med ECB ta fram en rapport om bl.a. tillämpningen av
den nya ansökningsskyldigheten och dess ändamålsenlighet (artikel
91.12).
Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen meddela föreskrifter
om vilka upplysningar ett kreditinstitut, ett sådant utländskt kreditinstitut

s. 133 Kontrollera mot PDF

som har inrättat filial i Sverige eller ett värdepappersbolag ska lämna till
inspektionen för dess tillsynsverksamhet (16 kap. 1 § 16 LBF och 23 kap.
15 § 1 LVM). Finansinspektionen får också meddela föreskrifter om vilka
uppgifter en ansökan, anmälan eller underrättelse enligt lagen om bankoch finansieringsrörelse ska innehålla samt vilka handlingar som samtidigt
ska ges in (5 kap. 2 § 20 FBF). En liknande föreskriftsrätt finns för
finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag, men
den är begränsad till ansökningar (19 § 1 förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar).
För att genomföra den nya särskilda anmälningsskyldigheten i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.
Anmälningsskyldigheten gäller enligt de nya reglera i direktivet ledamöter
i ledningsorganet med ledningsfunktion och ordförande i ledningsorganet
i dess tillsynsfunktion. I svensk rätt görs som nämns i avsnitt 6.1.1 ingen
uppdelning på ledningsorganet i sin tillsyns- respektive ledningsfunktion,
som är fallet i t.ex. Tyskland, utan med ledningsorganet avses i svensk rätt
primärt styrelsen (prop. 2013/14:228 s. 167). Anmälningsskyldigheten bör
därför omfatta lämplighetsprövningen av styrelsen. Eftersom den nya
anmälningsskyldigheten även avser att omfatta de personer som i
praktiken leder ett instituts verksamhet, bör även den verkställande
direktören omfattas (jfr artikel 3.1.8a i kapitaltäckningsdirektivet och
samma prop.). Eventuella ersättare för någon av dem bör däremot inte
behöva omfattas av det särskilda anmälningsförfarandet.
Gällande rätt får anses tillgodose även det nya kravet i direktivet på att
Finansinspektionen ska se till att lämpliga standarder utarbetas. Vidare bör
anvisningen till Finansinspektionen om när den ska intensifiera sin
tillsynsdialog och att den ska överväga att fastställa en tidsgräns genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag (jfr 9 § förordningen om särskild
tillsyn och kapitalbuffertar). Även kapitaltäckningsdirektivets nya krav på
vilken information som ska ges in och på vilket sätt den ska ges in bör med
hänsyn till regleras detaljeringsgrad genomföras genom föreskrifter på
lägre nivå än lag, med stöd av befintliga bemyndiganden.
Direktivet ställer också krav på att Finansinspektionen ska ha möjlighet
att kräva att en person inte tillträder positionen innan nödvändig
information ges in. För det fall Finansinspektionen inte har tillräcklig
information för att kunna göra lämplighetsbedömningen kan emellertid
personen inte anses uppfylla lämplighetskraven och inspektionen har
därmed möjlighet att vidta de åtgärder som står till buds, se avsnitt 6.1.4.

6.1.3

Finansinspektionens bedömning

Promemorians förslag: De krav på tillsyn av styrelsen och den
verkställande direktörens lämplighet som i dag gäller för kreditinstitut
enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse ska också gälla för
finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som
godkänts enligt tillsynslagen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om vilka uppgifter de finansiella holdingföretagen
och blandade finansiella holdingföretagen ska lämna till Finansinspektionen för dess tillsynsverksamhet avseende lämplighetskraven.

133

s. 134 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

134

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om Finansinspektionens bedömning av om styrelsen och den verkställande direktören i kreditinstitut uppfyller lämplighetskraven
tillgodoses genom gällande rätt.
Direktivets nya regler om när Finansinspektionen på nytt ska bedöma
om en person i ledningsorganet uppfyller lämplighetskraven bör
genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet förtydligas att de behöriga myndigheterna ska
bedöma om ledningspersonerna uppfyller lämplighetskraven. Företagen
ska lämna en lämplighetsansökan till den behöriga myndigheten
tillsammans med annan nödvändig information som den behöriga
myndigheten behöver för att bedöma lämpligheten. Den behöriga
myndigheten får begära ytterligare information, inklusive intervjuer eller
utfrågningar (artikel 91.1f).
De behöriga myndigheterna ska i synnerhet kontrollera om lämplighetskraven fortfarande är uppfyllda om det finns rimliga skäl att misstänka att
företaget har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller
finansiering av terrorism eller försök till detta eller om det finns en ökad
risk för detta (artikel 91.1g).
Företagen ska se till att informationen om lämpligheten av ledningspersonerna hålls uppdaterad och ska på begäran av den behöriga
myndigheten lämna den informationen till myndigheten på det sätt som
myndigheten fastställt (artikel 91.1c).
När nya omständigheter eller andra förhållanden som kan påverka
lämpligheten hos ledningspersonerna blir kända för företagen, ska de
ompröva deras lämplighet och utan onödigt dröjsmål informera den
behöriga myndigheten (artikel 91.1h andra stycket). De behöriga
myndigheterna ska då göra en omprövning av lämpligheten (artikel 91.1h
tredje stycket). Behöriga myndigheter ska emellertid inte per automatik
vara skyldiga att på nytt bedöma en ledningsperson när dennes mandat
förnyas om den information som myndigheten har kännedom om inte har
ändrats eller att ändringen inte skulle kunna påverka personens lämplighet
(artikel 91.1h fjärde stycket). Kommissionen har gett uttryck för att
undantaget ska tolkas snävt och enbart gäller förnyelse av befintligt
mandat som ordinarie medlem av ledningsorganet och att det därmed inte
omfattar när en suppleant blir ordinarie medlem för att ersätta en medlem
som inte längre kan utföra sitt uppdrag på grund av oförutsedda händelser.
Enligt gällande svensk rätt har Finansinspektionen tillsyn över att
bankernas, kreditmarknadsföretagens och värdepappersinstitutens rörelse
bedrivs enligt gällande rörelselagstiftning. Tillsynen omfattar att se till att
verksamheten bedrivs i enlighet med gällande författningar, bolagsordning, stadgar eller reglementen samt interna instruktioner (13 kap. 2 §
LBF och 23 kap. 1 § LVM). Inspektionen har även tillsyn över att kraven
enligt tillsynslagen följs (1 kap. 4 § tillsynslagen). Vidare ska bankerna,
kreditmarknadsföretagen och värdepappersinstituten till Finansinspektionen lämna de uppgifter som inspektionen begär (13 kap. 3 § LBF
och 23 kap. 2 § LVM). Finansinspektionen har också möjlighet att
meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett sådant företag ska lämna
till inspektionen för dess tillsynsverksamhet (16 kap. 1 § 16 LBF och

s. 135 Kontrollera mot PDF

23 kap. 15 § 1 LVM). För svensk del innebär detta att Finansinspektionen
bl.a. begär in information i samband med att ledningspersonerna utses (9 §
Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2023:13] om ägar-, ägarledningsoch ledningsprövning i kreditinstitut).
Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt
en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt
eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att
ägare och ledning i en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett
värdepappersbolag uppfyller lämplighetskraven (13 kap. 2 § LBF och
23 kap. 1 a § LVM).
Gällande rätt tillgodoser därmed de nya kraven i direktivet för kreditinstitut. Eftersom dessa krav emellertid även ska gälla för finansiella
holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts,
bör motsvarande bestämmelser föras in i tillsynslagen.
Den nya anvisningen om när den behöriga myndigheten på nytt ska
bedöma om en person i ledningsorganet uppfyller lämplighetskraven bör
emellertid genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag (jfr 9 §
förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).

6.1.4

Krav på att vidta åtgärder

Promemorians förslag: Om lämplighetskraven för styrelse och
ledning i en bank, ett kreditmarknadsföretag, ett värdepappersbolag
som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som
gäller för banker och kreditmarknadsföretag och ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt
tillsynslagen inte är uppfyllda, ska företaget
1. se till att en styrelseledamot eller verkställande direktör, eller
ersättare för någon av dem, inte påbörjar uppdraget eller
anställningen, eller
2. besluta att personen inte längre får vara styrelseledamot eller
verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem.
Om företaget vidtar åtgärder för att personen ska bli lämplig för uppgiften, ska personen få vara styrelseledamot eller verkställande direktör.
Om lämplighetskraven för styrelse och ledning inte är uppfyllda ska
Finansinspektionen, utöver ett föreläggande om att komma till rätta
med situationen och ett beslut om att anmärka på en styrelseledamot
eller en verkställande direktör, få besluta att styrelseledamoten eller den
verkställande direktören inte får påbörja uppdraget eller anställningen.
Detta gäller styrelse och ledning i ett stort institut, ett stort dotterföretag eller i ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat
finansiellt moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från
kravet på godkännande enligt tillsynslagen och i vars grupp det ingår
ett eller flera stora institut inte är uppfyllda.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om Finansinspektionens befogenheter att vidta åtgärder om en styrelseledamot eller en verkställande direktör, i övriga företag än de som avses
i tredje stycket ovan, inte uppfyller lämplighetskraven tillgodoses
genom gällande rätt.

135

s. 136 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1
Skälen för promemorians förslag och bedömning
Företagens skyldighet att vidta åtgärder
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska instituten och de
finansiella holdingföretagen och blandade finansiella holdingföretagen
som har godkänts enligt artikel 21a i direktivet vidta åtgärder när en
tilltänkt ledningsperson eller befintlig ledningsperson inte längre uppfyller
lämplighetskraven (artikel 91.1b). Företagen ska
– säkerställa att den blivande ledningspersonen inte tillträder den
aktuella befattningen om den interna lämplighetsbedömningen slutförs
innan den blivande ledningspersonen tillträder befattningen i fråga,
– i god tid avsätta en sådan ledningsperson, eller
– i god tid vidta de ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att
en sådan ledningsperson är eller blir lämplig för den berörda
befattningen.
Enligt gällande svensk rätt är ett företag skyldigt att se till att dess
ledningspersoner är lämpliga (3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 LBF, 3 kap.
1 § första stycket 5 och 6 LVM och 1 kap. 8 § 3 och 3 kap. 5 § tillsynslagen).
Vidare kan, enligt associationsrättsliga bestämmelser, en styrelseledamots uppdrag upphöra i förtid och beslut kan fattas om den verkställande direktörens avgång (8 kap. 14 och 33 §§ aktiebolagslagen
[2005:551] och 7 kap. 14 och 33 §§ lagen [2018:672] om ekonomiska
föreningar).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om vilka
åtgärder företagen ska vidta när lämplighetskraven inte är uppfyllda, bör
motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.
Finansinspektionens befogenhet att vidta åtgärder
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet görs tillägg till den behöriga
myndighetens befogenhet att avsätta en ledningsperson om lämplighetskraven inte är uppfyllda (artikel 91.1h första stycket). Den behöriga
myndigheten ska
– vid en förhandsbedömning förhindra att personen ingår i, eller avsätta
sådana ledningspersoner från, ledningsorganet,
– vid en efterhandsbedömning, avsätta sådana ledningspersoner från
ledningsorganet, eller
– kräva att företaget vidtar ytterligare åtgärder som krävs för att
säkerställa att ledningspersonerna är eller blir lämpliga för de berörda
befattningarna.
Enligt gällande svensk rätt har Finansinspektionen möjlighet att ingripa
mot ett företag genom ett föreläggande att vidta rättelse (15 kap. 1 § LBF,
25 kap. 1 § LVM och 8 kap. 1 § tillsynslagen). Finansinspektionen har
också möjlighet att anmärka på en ledningsperson som inte är lämplig
(15 kap. 2 § LBF, 25 kap. 4 § LVM och 8 kap. 2 § tillsynslagen).
136

s. 137 Kontrollera mot PDF

Därutöver har inspektionen möjlighet att ingripa mot ledamoten eller
den verkställande direktören om lämplighetskraven inte är uppfyllda
(15 kap. 1 a § LBF, 25 kap. 1 a § LVM och 8 kap. 2 b § tillsynslagen).
När inspektionen anmärker på en ledningsperson är det fråga om att
kraven på ledningsfunktionen i företaget inte uppfylls. En sådan
anmärkning riktas mot företaget och inte mot den enskilde personen,
varför det följaktligen är företaget som kan bli föremål för den sanktionen.
För den fysiska personen innebär beslutet inte annat än att denne (eller
styrelsen som helhet) inte har ansetts uppfylla kraven för det specifika
företagets behov. Ett ingripande mot en fysisk persons överträdelser (t.ex.
15 kap. 1 a § LBF) tar däremot sikte på dennes agerande i egenskap av
ledningsperson. För att ansvar ska kunna åläggas krävs att förutsättningarna för det är uppfyllda och följaktligen är det den enskilda personen
som blir föremål för sanktion (prop. 2014/15:57 s. 48). Bestämmelserna
kan ha ett överlappande tillämpningsområde på så sätt att om det finns
förutsättningar för att ålägga en fysisk person en sanktion för ett företags
överträdelse, skulle även ett ingripande mot företaget enligt t.ex. 15 kap.
2 § LBF kunna ske. Däremot kan det finnas förutsättningar för en
anmärkning (15 kap. 2 § LBF) utan att en sanktion kan riktas mot en fysisk
person (15 kap. 1 a § LBF), vilket beror på att kraven för det senare
ingripandet är högre ställda. Det har därför bedömts ankomma på
Finansinspektionen att i det enskilda fallet avgöra med stöd av vilka
bestämmelser det är lämpligt att ingripa mot ett visst agerande (samma
prop.).
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om att Finansinspektionen
ska ha möjlighet att kräva att företaget vidtar ytterligare åtgärder för att se
till att personen i fråga är eller blir lämplig för att inneha den aktuella
befattningen omfattas av inspektionens möjlighet att förelägga företaget
att vidta rättelse.
I Sverige begär Finansinspektionen in information i samband med att
ledningspersonerna utses (9 § Finansinspektionens föreskrifter [FFFS
2023:13] om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i kreditinstitut).
Det innebär att Finansinspektionen slutför sin prövning av ledningspersonerna efter att personerna tillträtt. Det blir som utgångspunkt därför
inte för svenskt vidkommande fråga om att pröva en ledningsperson innan
personen har tillträtt. Direktivets nya regler om att den behöriga
myndigheten ska ha befogenhet att vid en efterhandsbedömning avsätta
dessa personer eller kräva att företaget avsätter dem omfattas därmed av
Finansinspektionens möjlighet att inom ramen för att anmärka på en
ledningsperson besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör
inte längre får vara det (15 kap. 2 § LBF).
Det nya särskilda anmälningsförfarandet (se avsnitt 6.1.2) innebär
emellertid i teorin att Finansinspektionen skulle kunna påbörja sin
prövning innan tillsättningen och eventuellt kunna avsluta sin bedömning
innan personen tillträder sin position. Om Finansinspektionen i sådana fall
bedömer att personen inte uppfyller lämplighetenskraven ska
inspektionen, enligt kapitaltäckningsdirektivet, ha möjlighet att besluta att
personen inte får tillträda sin position. En motsvarande möjlighet bör
därför införas i svensk rätt.
137

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

6.2

Nya krav på personer som innehar
nyckelfunktioner

6.2.1

Allmänna lämplighetskrav

Promemorians förslag: En nyckelperson ska vara en person som
utövar ett betydande inflytande över verksamheten utan att vara
styrelseledamot eller verkställande direktör i
– en bank,
– ett kreditmarknadsföretag,
– ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och
rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag, och
– ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
som har godkänts enligt tillsynslagen.
En nyckelperson ska ha tillräckligt gott anseende, insikt, kunskap och
erfarenhet för att utöva betydande inflytande över verksamheten och
även i övrigt agera med ärlighet och integritet för att vara lämplig för
en sådan uppgift.
Ett stort institut, ett stort dotterföretag och ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som inte
har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt tillsynslagen
och i vars grupp det ingår ett eller flera stora institut ska anmäla till
Finansinspektionen om företaget avser att utse nyckelpersoner som
ansvarar för förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella
planeringen eller den finansiella rapporteringen, riskhanteringsfunktionen,
regelefterlevnadsfunktionen
eller
internrevisionsfunktionen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om vilka lämplighetskrav som ska ställas på
nyckelpersoner.

138

Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska institut och finansiella holdingföretag och blandade
finansiella holdingföretag som har godkänts enligt artikel 21a i direktivet
även ha en skyldighet att lämplighetspröva personer som innehar nyckelfunktioner i företaget (artikel 91a).
Med en person som innehar en nyckelfunktion avses en person som har
ett betydande inflytande över företagets ledning, men som inte är ledamot
i ledningsorganet, inbegripet cheferna för de interna kontrollfunktionerna
och finansdirektören (artikel 3.1.9a). Med intern kontrollfunktion avses ett
företags riskhanterings-, regelefterlevnads- och internrevisionsfunktioner.
Med finansdirektör avses den person som är ansvarig för institutets
förvaltning av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den
finansiella rapporteringen. Chefer för interna kontrollfunktioner definieras
som de personer på högsta nivå inom företaget som är ansvariga för den
dagliga ledningen av dess interna kontrollfunktioner (artikel 3.1.9b, 3.1.9c
och 3.1.9d).
Liksom kravet på lämplighetsprövning av styrelse och verkställande
direktör ska kravet på lämplighetsprövning av nyckelpersoner inte påverka

s. 139 Kontrollera mot PDF

tillämpningen av nationell rätt om arbetstagarrepresentation i
ledningsorganet eller utnämning av ledamöter i ledningsorganet med
tillsynsfunktion av regionala eller lokala folkvalda organ, eller om
utnämningar när ledningsorganet inte har behörig att välja ut och utnämna
sina ledamöter (artikel 91.13 och 91.14).
Prövningen motsvarar i flera avseenden den prövning som ska göras av
styrelse och verkställande direktör. Varje person som innehar en nyckelfunktion ska bl.a. agera med ärlighet och integritet och inneha tillräckliga
kunskaper för att utföra sitt uppdrag (artikel 91a.1). Företagen ska bedöma
deras lämplighet innan de tillträder och därefter regelbundet, i enlighet
med tillämpliga lagar och andra författningar, riktlinjer och interna
riktlinjer för lämplighet (artikel 91a.2).
Liksom för ledningsprövningen av styrelse och verkställande direktör
ska avsaknaden av fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott
inte i sig vara tillräckligt för att uppfylla kravet på gott anseende och på
agerande med ärlighet och integritet (artikel 91a.1).
Företagen ska säkerställa att informationen om lämpligheten för nyckelpersonerna hålls uppdaterad och ska på begäran lämna denna information
till den behöriga myndigheten på det sätt som myndigheten fastställt
(artikel 91a.4).
Det särskilda anmälningsförfarandet som gäller när vissa större institut
ska utse styrelseledamöter eller verkställande direktör gäller även för vissa
nyckelpersoner (artikel 91.1d) (jfr avsnitt 6.1.2).
Eba ges mandat att ta fram riktlinjer om lämplighetskraven (artikel
91a.8).
För att genomföra de nya reglerna om lämplighetsprövning av nyckelpersoner i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras
in i svensk rätt. Bestämmelserna bör utformas på liknande sätt som
lämplighetskraven för styrelse och verkställande direktör.

6.2.2

Finansinspektionens bedömning

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska ha tillsyn över att
lämplighetskraven är uppfyllda för nyckelpersoner som ansvarar för
förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och
den finansiella rapporteringen, riskhanteringsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen och internrevisionsfunktionen i ett stort institut,
ett stort dotterföretag och i ett finansiellt moderholdingföretag eller
blandat finansiellt moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt tillsynslagen och i vars grupp det
ingår ett eller flera stora institut. Om Finansinspektionen vid inspektion
eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha
samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism,
ska inspektionen särskilt kontrollera att dessa personer uppfyller
lämplighetskraven.
Finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag
som har godkänts enligt tillsynslagen ska lämna Finansinspektionen de
uppgifter om sin lämplighetsbedömning som inspektionen begär.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
139

s. 140 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

meddela föreskrifter om sådana uppgifter och om hur uppgifterna ska
lämnas.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om när Finansinspektionen på nytt ska bedöma om en nyckelperson
uppfyller lämplighetskraven och att inspektionen ska överväga att
fastställa en tidsgräns för lämplighetsbedömningen bör införas i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna lämplighetspröva cheferna för de interna kontrollfunktionerna och finansdirektörer i
åtminstone följande företag (artikel 91a.5):
– moderinstitut inom EU som definieras som stora institut,
– moderinstitut i en medlemsstat som definieras som stora institut, utom
när de är underställda ett centralt organ,
– centrala organ som definieras som stora institut eller som utöver tillsyn
över stora institut som är dem underställda,
– fristående institut inom EU som definieras som stora institut,
– stora dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.147 i tillsynsförordningen,
– finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat och finansiella holdingföretag eller
blandade finansiella moderholdingföretag inom EU som har stora
institut inom sin koncern, utom de som omfattas av artikel 21a.4 i
kapitaltäckningsdirektivet.
Företagen har en skyldighet att ompröva lämpligheten av de relevanta
personerna så fort de får uppgifter om förhållanden som skulle kunna
påverka lämpligheten. Företagen ska då även informera den behöriga
myndigheten om detta och myndigheten och företagen ska i sådana fall
göra en omprövning (artikel 91a.6 andra och tredje styckena). De behöriga
myndigheterna är emellertid inte skyldiga att göra en omprövning bara på
den grunden att en person har fått ett förnyat förtroende, om informationen
när det gäller dennes lämplighet inte har ändrats eller att ändringen inte
skulle påverka dennes lämplighet (artikel 91a.6 fjärde stycket).
De behöriga myndigheterna ska överväga att åtminstone i fråga om de
stora företagen sätta en tidsgräns för när lämplighetsbedömningen ska vara
avslutad (artikel 91a.6 femte stycket).
Enligt gällande svensk rätt omfattar Finansinspektionens tillsyn över
banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag att se till att
verksamheten bedrivs i enlighet med gällande författningar, bolagsordning, stadgar eller reglementen samt interna instruktioner. Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att företagens ägare och ledning
uppfyller lämplighetskraven. Om Finansinspektionen vid inspektion eller
på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med
eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen
särskilt kontrollera att ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven
(13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 1 § LVM). Inspektionen har även tillsyn över
att lämplighetskraven på ledningen i finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag är uppfyllda (1 kap. 4 § tillsynslagen).

140

s. 141 Kontrollera mot PDF

Vidare ska banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag till
Finansinspektionen lämna de uppgifter som inspektionen begär (13 kap.
3 § LBF och 23 kap. 3 § LVM). Finansinspektionen har också möjlighet
att meddela föreskrifter om vilka upplysningar dessa företag ska lämna till
inspektionen för dess tillsynsverksamhet (16 kap. 1 § 16 LBF och 23 kap.
15 § 1 LVM). För svensk del innebär detta att Finansinspektionen bl.a.
begär in information i samband med lämplighetsbedömningen av styrelse
och verkställande direktör (9 § Finansinspektionens föreskrifter [FFFS
2023:13] om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i kreditinstitut).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör
bestämmelserna i gällande rätt utvidgas så att Finansinspektionens tillsyn
även omfattar att säkerställa att cheferna för kontrollfunktionerna och
finansdirektören i stora institut, stora dotterbolag och finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag som inte har
medgetts undantag från kravet på godkännande enligt tillsynslagen och i
vars grupp det ingår ett eller flera stora institut uppfyller lämplighetskraven.

6.2.3

Krav på att vidta åtgärder

Promemorians förslag: Om lämplighetskraven för nyckelpersoner i en
bank, ett kreditmarknadsföretag, ett värdepappersbolag som ska
tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för
banker och kreditmarknadsföretag och ett finansiellt holdingföretag
eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt tillsynslagen, inte är uppfyllda ska företaget
1. se till att personen inte påbörjar anställningen, eller
2. besluta att personen inte längre får vara nyckelperson.
Om företaget vidtar åtgärder för att personen ska bli lämplig för
uppgiften, ska personen få vara nyckelperson.
Om en nyckelperson som ansvarar för förvaltningen av finansiella
resurser, den finansiella planeringen och den finansiella rapporteringen,
riskhanteringsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen eller internrevisionsfunktionen i ett stort institut, ett stort dotterföretag eller i ett
finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag
som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt
tillsynslagen och i vars grupp det ingår stora institut inte uppfyller
lämplighetskraven, ska Finansinspektionen, utöver ett föreläggande att
komma till rätta med situationen, få besluta att nyckelperson inte längre
får vara det.
Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska institut och finansiella holdingföretag och blandande
finansiella holdingföretag som har godkänts enligt artikel 21a i direktivet
vidta åtgärder när en person som innehar en nyckelfunktion inte längre
uppfyller lämplighetskraven (artikel 91a.3 första stycket). Företagen ska
– inte utse en nyckelperson om den interna lämplighetsprövningen
slutförs innan personen tillträder befattningen,
– i god tid avsätta personen som har nyckelfunktionen, eller

141

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

– i god tid vidta ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att
personen är eller blir lämplig för den berörda befattningen.
Företagen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att
befattningen som nyckelpersonen innehar utövas på ett lämpligt sätt, bl.a.
genom att ersätta personen om den inte längre uppfyller kraven (artikel
91a.3 andra stycket).
För det fall någon av cheferna för de interna kontrollfunktionerna eller
finansdirektören i ett stort institut, ett stort dotterföretag eller i ett
finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som har ett stort institut inom sin grupp inte uppfyller lämplighetskraven, ska de behöriga myndigheterna ha möjlighet att vidta följande
åtgärder:
– vid en förhandsbedömning, förhindra att dessa chefer eller direktörer
tillträder befattningen eller avsätta dem från befattningen,
– vid en efterhandsbedömning, avsätta dessa chefer eller direktörer, eller
kräva att enheten avsätter dem från befattningen, eller
– kräva att de berörda enheterna vidtar lämpliga åtgärder för att
säkerställa att dessa chefer eller direktörer blir lämplig för den berörda
befattningen (artikel 91a.6 första stycket).
Eba ges även mandat att ta fram riktlinjer på området (artikel 91.10).
De nya reglerna i direktivet är utformade på liknande sätt som de regler
som gäller för ledningspersoner, med undantag för att det inte finns någon
tidsfrist inom vilken de större företagen ska lämna in en ansökan. Det
innebär för svensk räkning att Finansinspektionen kommer att i efterhand
pröva lämpligheten hos cheferna för de interna kontrollfunktionerna och
finansdirektörerna i de större företagen.
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör
motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. Bestämmelserna bör
utformas på liknande sätt som bestämmelserna som gäller för styrelseledamöter och verkställande direktör.

6.3

Samarbete och utbyte av information

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska, i den utsträckning
som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med Myndigheten för
bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om krav på samarbete och utbyte av information mellan behöriga
myndigheter och myndigheter som ansvarar för tillsynen enligt
penningtvättsdirektivet tillgodoses genom gällande rätt.

142

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna samarbeta och
utbyta information med de myndigheter som ansvarar för tillsynen enligt
penningtvättsdirektivet inom ramen för lämplighetsbedömningen av
ledningspersonerna, cheferna för de interna kontrollfunktionerna och
finansdirektören. De behöriga myndigheterna får också begära behörighet

s. 143 Kontrollera mot PDF

till den centrala AML/CFT-databasen. Myndigheten för bekämpning av
penningtvätt och finansiering av terrorism ska besluta huruvida sådan
tillgång ska beviljas (artiklarna 91.1i och 91a.7).
Finansinspektionen utövar tillsyn över att kreditinstitut och värdepappersbolag följer de författningar som reglerar verksamheten, inbegripet
lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism (penningtvättslagen) (7 kap. 1 § penningtvättslagen, 13 kap. 2 §
LBF och 23 kap. 1 § LVM). Det finns ingen sekretessgräns mellan de olika
tillsynsverksamheterna inom Finansinspektionen (8 kap. 2 § och 30 kap.
4 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] [OSL]). Enligt
offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess i Finansinspektionens
verksamhet för bl.a. uppgifter om en enskilds affärs- eller
driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om
uppgiften röjs, samt uppgifter om andra ekonomiska eller personliga
förhållanden än för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande
förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet
(30 kap. 4 §). Finansinspektionen ska vidare, i den utsträckning som följer
av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, samarbeta och utbyta
information med andra behöriga myndigheter, t.ex. utländska behöriga
myndigheter vid tillämpning av EU:s regelverk om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism (13 kap. 6 a § LBF, 23 kap. 5 §
LVM och 6 kap. 3 § tillsynslagen, se prop. 2018/19:150 avsnitt 11.2).
Finansinspektionen får lämna en sekretessbelagd uppgift till en sådan
utländsk behörig myndighet (8 kap. 3 § 1 OSL). Uppgifter som
Finansinspektionen mottar från en utländsk behörig myndighet kan
omfattas av sekretess (30 kap. 4 § OSL). Det finns därför inte skäl att
införa nya sekretessbestämmelser.
För att genomföra det nya kravet i kapitaltäckningsdirektivet att Finansinspektionen ska få begära information av Myndigheten för bekämpning
av penningtvätt och finansiering av terrorism, bör det föras in en
motsvarande bestämmelse i svensk rätt. I övrigt uppfyller svensk rätt redan
kapitaltäckningsdirektivets krav på samarbete och utbyte av information
mellan behöriga myndigheter och myndigheter ansvariga för tillsynen
enligt penningtvättsdirektivet.

6.4

Krav på kartläggning av arbetsuppgifter m.m.

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om kartläggningen av arbetsuppgifter bör genomföras i föreskrifter på
lägre nivå än lag.
Skälen för promemorians bedömning: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska medlemsstaterna säkerställa att instituten
utarbetar, upprätthåller och uppdaterar individuella redogörelser som
anger roller och åligganden för samtliga ledamöter i ledningsorganet, den
verkställande ledningen och personer som innehar nyckelfunktioner
tillsammans med en kartläggning av åliggandena, inklusive uppgifter om
rapporteringsvägar, ansvarsfördelning och om de personer som deltar i de
styrformer som avses i artikel 74.1 i direktivet och deras åligganden.
Redogörelserna för åligganden och kartläggningen av åligganden ska

143

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

alltid finns tillgängliga och meddelas de behöriga myndigheterna i god tid
och på begäran (artikel 88.3).
Enlig gällande svensk rätt ska verksamheten i ett kreditinstitut och ett
värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag
organiseras och drivas på ett sådant sätt att bl.a. institutets struktur kan
överblickas. Det är vidare styrelsens ansvar att kraven på bl.a. soliditet,
likviditet, riskhantering och genomlysning är uppfyllda (6 kap. 3 och
4 b §§ LBF och 8 kap. 1 c § LVM). Finansinspektionen får meddela
föreskrifter på området och ange vilka upplysningar ett kreditinstitut ska
lämna till inspektionen för dess tillsynsverksamhet (16 kap. 1 § 5 och 16
LBF och 5 kap. 2 § 5 och 17 FBF). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:1) om styrning,
riskhantering och kontroll i kreditinstitut.
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet som gäller hur ett institut är
organiserat bör därför genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag, med
stöd av befintligt bemyndigande.

7

Nya krav på tillstånd för och
underrättelse om vissa transaktioner

7.1

Krav på tillstånd för kvalificerat innehav

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska så snart som möjligt,
dock senast inom tio arbetsdagar, från det att en fullständig ansökan om
att förvärva ett kvalificerat innehav har kommit in till inspektionen,
skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.
Inför bedömningen av om det finns skäl att anta att förvärv av ett
kvalificerat innehav har samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism ska berörda utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.
Finansinspektionen ska få invända mot förvärvet om förvärvaren är
etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har
identifierats som ett högrisktredjeland eller om landet omfattas av
internationella sanktioner och inspektionen gör bedömningen att det
påverkar förvärvarens förmåga att uppfylla kraven i penningtvättslagen.

144

Skälen för promorians förslag: Enligt kapitaltäckningsdirektivet finns
det en särskild process för om en juridisk eller fysisk person vill förvärva
ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut (artiklarna 22–24). Förfarandet
innebär att förvärvaren ska underrätta den behöriga myndigheten och
myndigheten ska därefter bedöma underrättelsen utifrån vissa specifika
bedömningskriterier. Om myndigheten inte invänder ska förvärvet anses
godkänt.
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga
myndigheten skicka den skriftliga bekräftelsen på att underrättelsen har
tagits emot omedelbart och senast inom tio arbetsdagar, i stället för som

s. 145 Kontrollera mot PDF

i dag inom två arbetsdagar. En skriftlig bekräftelse ska därtill även, inom
samma tidsram, skickas efter mottagandet av eventuell kompletterande
information (artikel 22.2).
Ett av de kriterier som den behöriga myndigheten ska bedöma är om det
finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för
penningtvätt eller finansiering av terrorism (artikel 23). Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten inom ramen för
bedömningen av det kriteriet rådgöra med de myndigheter som är
ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet. Den behöriga
myndigheten får invända mot förvärvet om förvärvaren är etablerad i ett
tredjeland som omfattas av artikel 9 i Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra
att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av
terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG
(penningtvättsdirektivet) eller om det tredjelandet omfattas av unionsrättsliga restriktiva åtgärder och den behöriga myndigheten bedömer att
det påverkar den tilltänkta förvärvarens möjligheter att ha på plats
erforderliga processer för att uppfylla regelverket om penningtvätt eller
finansiering av terrorism.
Om myndigheten som ansvarar för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet inkommer med ett negativt yttrande när det gäller förvärvet
inom 30 arbetsdagar ska det kunna anses vara ett sådant rimligt skäl som
föranleder den behöriga myndigheten att i sin tur invända mot det
kvalificerade förvärvet (artikel 23.2).
Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder om vilken information
som den tilltänkta förvärvaren ska ge in till den behöriga myndigheten
(artikel 23.6).
Enligt gällande svensk rätt ska förvärvare av ett kvalificerat innehav i ett
kreditinstitut ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen (14 kap. LBF).
Finansinspektionens handläggning av en ansökan regleras i föreskrifter på
lägre nivå än lag (2 kap. 8–12 §§ FBF).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. Tidsfristen för den skriftliga
bekräftelsen av att kompletterande uppgifter har lämnats in bör liksom
motsvarande tidsfrister i dag genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

7.2

Krav på tillstånd för väsentligt förvärv

7.2.1

Krav på tillstånd

Promemorians förslag: Följande företag ska hos Finansinspektionen
skriftligen ansöka om tillstånd för att, direkt eller indirekt, genomföra
ett väsentligt förvärv, dvs. förvärva aktier eller andelar som medför att
förvärvarens sammanlagda innehav utgör 15 procent eller mer av det
godtagbara kapitalet enligt definitionen i tillsynsförordningen:
1. en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som
ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som
gäller för banker och kreditmarknadsföretag,

145

s. 146 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

2.
3.
4.

ett motsvarande utländskt kreditinstitut inom EES, om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet,
ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt tillsynslagen,
ett motsvarande utländskt holdingföretag inom EES, om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet.

Om förvärvaren är ett företag enligt 1 eller 2, ska förvärvet beräknas på
individuell nivå och på gruppnivå.
Om förvärvaren är ett företag enligt 3 eller 4, ska det väsentliga
förvärvet beräknas utifrån den konsoliderade situationen.
Finansinspektionen ska få avstå från att pröva en ansökan om
förvärvet omfattar företag som ingår i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen.
Följande företag ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om de
avser att avyttra ett väsentligt innehav:
1. en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som
ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som
gäller för banker och kreditmarknadsföretag,
2. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt tillsynslagen.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan och att en förteckning
över vilka uppgifter som ska bifogas ansökan ska göras allmänt
tillgänglig bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på att alla kreditinstitut och
finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som ska
ansöka om godkännande enligt artikel 21a i direktivet ska underrätta den
behöriga myndigheten innan de genomför ett direkt eller indirekt
väsentligt förvärv (artikel 27a). Med ett väsentligt förvärv avses ett förvärv
i ett finansiellt eller icke-finansiellt företag som representerar 15 procent
eller mer av förvärvarens godtagbara kapital (artikel 27a.2).
Kommissionen har gett uttryck för att med godtagbart kapital avses vad
som anges i led a i definitionen i tillsynsförordningen (artikel 4.1.71 a).
Tröskelvärdet på 15 procent ska beräknas på konsoliderad nivå om
förvärvaren är ett holdingföretag och både på individuell nivå och på
gruppnivå om förvärvaren är ett kreditinstitut (artikel 27a.3 och 27a.4).
Om förvärvaren är ett kreditinstitut och om tröskelvärdet på 15 procent
är uppnått på individuell nivå ska underrättelsen lämnas in till den
behöriga myndigheten för institutet som också ska ansvara för
bedömningen av underrättelsen. Om tröskelvärdet även är uppnått på
konsoliderad nivå ska underrättelsen lämnas till både den behöriga
myndigheten och den samordnande tillsynsmyndigheten (artikel 27a.3).
Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag ska tröskelvärdet beräknas utifrån den konsoliderade
situationen och underrättelsen ges in till den samordnande tillsynsmyndigheten (artikel 27a.4).
146

s. 147 Kontrollera mot PDF

Den behöriga myndigheten får göra undantag från kravet på bedömning
om förvärvet avser företag som omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen (artikel
27a.7). Kommissionen har gett uttryck för att direktivet i detta avseende
innebär att den behöriga myndigheten ska informeras även om sådana
förvärv men att det inte krävs något tillstånd från myndigheten för att
genomföra förvärvet.
Underrättelsen ska ges in innan förvärvet genomförs och innehålla viss
angiven information. Direktivet ställer även krav på att en förteckning över
vilka uppgifter som ska bifogas underrättelsen ska göras allmänt
tillgänglig (artiklarna 27a.1 och 27b.5).
En annan nyhet är kravet att företagen ska underrätta den behöriga
myndigheten om de avser att avyttra ett väsentligt innehav (artikel 27d).
Enligt gällande svensk rätt finns ett tillståndsförfarande för indirekta och
direkta kvalificerade förvärv i kreditinstitut samt ett underrättelsekrav om
det i stället är fråga om en avyttring (14 kap. LBF). Bestämmelserna
genomför artiklarna 22–27 i kapitaltäckningsdirektivet. Ansökningsförfarandet för kvalificerade förvärv i kapitaltäckningsdirektivet är
utformat på samma sätt som de nya reglerna om väsentligt förvärv, dvs.
att det är utformat som ett krav på att företagen ska underrätta den behöriga
myndigheten och att den behöriga myndigheten ska bedöma underrättelsen och därefter, om myndigheten inte invänder, ska förvärvet anses
godkänt. Vid genomförandet av reglerna om förvärv av ett kvalificerat
innehav konstaterades att den svenska ordningen med ett ansökningsförfarande även fortsättningsvis borde användas (prop. 2008/09:155
s. 77–78).
Kraven på underrättelse om avyttring av ett kvalificerat innehav enligt
kapitaltäckningsdirektivet (artikel 26) innehåller till skillnad mot ett
förvärv av kvalificerat innehav inte något krav på en bedömning av den
behöriga myndigheten och är därför mer att likna vid ett underrättelseförfarande. Bestämmelsen om avyttring av ett kvalificerat innehav i den
svenska rörelselagstiftningen är på motsvarande sätt utformad som ett krav
på underrättelse (14 kap. 3 § LBF). För att genomföra de nya reglerna i
kapitaltäckningsdirektivet om väsentligt förvärv bör motsvarande
bestämmelser föras in i svensk rätt, och de bör utformas på samma sätt
som bestämmelserna om kvalificerat innehav. Eftersom det nya
tillståndskravet avser både kreditinstitut och holdingföretag bör
bestämmelserna föras in i tillsynslagen.
En precisering av vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan bör dock,
liksom bestämmelserna om kvalificerat innehav, göras i verkställighetsföreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer (jfr t.ex. samma prop. s. 78). Det kan i sammanhanget även noteras att Finansinspektionen i gällande rätt har preciserat
vilka uppgifter som ska lämnas i samband med kvalificerade förvärv, se
3 och 4 §§ Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:22) om ägar- och
ledningsprövning samt bilagorna till dessa föreskrifter.
Kapitaltäckningsdirektivets krav på att en förteckning över vilka
uppgifter som ska bifogas ansökan ska göras allmänt tillgänglig bör
tillgodoses genom att en precisering av uppgiftskraven i sådana
verkställighetsföreskrifter som nämns ovan.
147

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

7.2.2

Bedömningsperioden och Finansinspektionens
hantering av tillståndsärenden

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska så snart som möjligt,
dock senast inom tio arbetsdagar, efter det att ansökan har kommit in,
skriftligen bekräfta att ansökan har tagits emot.
Finansinspektionen ska meddela beslut om tillstånd inom 60 arbetsdagar efter det att ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om
Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, ska bedömningsperioden få förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till förvärvet, om
inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga
om ansökan.
Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv, ska inspektionen få besluta en viss tid inom vilken förvärvet ska genomföras.
Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för ett
väsentligt förvärv pågår en prövning av en ansökan om tillstånd att
förvärva ett kvalificerat innehav ska den bedömningsperiod som upphör
senast gälla för båda prövningarna.
Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för ett
väsentligt förvärv pågår en prövning av om ett finansiellt
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska godkännas
eller undantas från kravet på godkännande, ska bedömningsperioden
förlängas till dess att ett beslut i ärendet om godkännande eller undantag
från kravet på godkännande har meddelats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om hur Finansinspektionen ska förfara vid
hanteringen av en ansökan.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att beslutet ska motiveras och att den behöriga myndigheten i sin
verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och
opartiskhet tillgodoses genom gällande rätt.

148

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på hur de behöriga myndigheterna
ska hantera en ansökan om tillstånd till förvärv (artikel 27a.5, 27a.6 och
27a.8–27a.15).
Av dessa artiklar följer i huvudsak följande. Myndigheten ska utan
dröjsmål och senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen
samt efter mottagandet av eventuell kompletterande information, skicka
ett skriftligt mottagningsbevis till den tilltänkta förvärvaren. Bedömningen
av ansökan ska göras inom 60 dagar från det att mottagningsbeviset
skickades (bedömningsperioden). I mottagningsbeviset ska det anges när
bedömningsperioden löper ut. Av direktivet följer vidare att de behöriga
myndigheterna vid behov, men inte senare än den femtionde arbetsdagen
av bedömningsperioden, får begära de ytterligare uppgifter som behövs för
att slutföra bedömningen. Begäran ska vara skriftlig och tydligt ange vilka
uppgifter som efterfrågas. Bedömningsperioden ska avbrytas mellan den
dag då myndigheten begär in kompletterande uppgifter och den dag då
uppgifterna kommer in till myndigheten. Ett sådant avbrott får som
huvudregel inte överstiga 20 arbetsdagar. Tiden för avbrottet får dock

s. 149 Kontrollera mot PDF

förlängas till 30 arbetsdagar om den tilltänkta förvärvaren antingen är
etablerad eller står under tillsyn i ett land utanför unionen eller om ett
utbyte av information med myndigheter ansvariga för tillsynen enligt
penningtvättsdirektivet behöver konsulteras. Det framgår även hur
bedömningsperioden ska förhålla sig till andra tillståndsprocesser i
direktivet.
Enligt artiklarna i direktivet ska den behöriga myndigheten även
skriftligen underrätta den tilltänkta förvärvaren om förvärvet inte
godkänns. Underrättelsen ska innehålla uppgift om beslutet och motiven
för detta, och skickas inom två dagar från det att beslutet fattats och inom
bedömningsperioden. Om myndigheten inte skriftligen motsätter sig
förvärvet inom bedömningsperioden, ska förvärvet anses godkänt.
I direktivet anges också att den behöriga myndigheten får fastställa en
maximiperiod inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara genomfört och
förlänga perioden när det är lämpligt.
Förutom i den nya artikeln 27a finns även andra artiklar som rör den
behöriga myndighetens beslut och hanteringen av tillståndsärenden.
Myndighetens beslut ska innehålla eventuella synpunkter och reservationer som den myndighet som ansvarar för den tilltänkta förvärvaren har
framfört till den beslutande myndigheten (artikel 27c.4). En behörig
myndighet som har fått underrättelser om två eller flera tilltänkta förvärv
eller ökningar av kvalificerade innehav i ett och samma kreditinstitut ska
behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke diskriminerande sätt (artikel
27b.6).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om
bedömningsperioden för tillstånd för väsentligt förvärv bör motsvarande
bestämmelser föras in i svensk rätt. Den nya tillståndsprocessen för
väsentliga förvärv har många likheter med tillståndsprocessen för
kvalificerat innehav (14 kap. LBF). De nya bestämmelserna bör utformas
på motsvarande sätt. De detaljerade bestämmelserna om när bedömningsperioden kan avbrytas och om hur inspektionen ska förfara vid hanteringen
av en ansökan bör därför, i likhet med tillståndsprocessen för kvalificerat
innehav, genomföras i förordningsform. Regeringen bör också få meddela
föreskrifter om Finansinspektionens handläggning av tillståndsärendet.
Som exempel på en fråga som kan regleras i förordning kan nämnas att det
i den bekräftelse av att en ansökan har tagits emot som inspektionen ska
skicka till sökanden ska det anges när bedömningsperioden löper ut. Ett
annat exempel är bestämmelser om att inspektionens beslut ska innehålla
sådana synpunkter från en annan behörig myndighet som avses i artikel
27c.2 i kapitaltäckningsdirektivet.
Det kan även anmärkas att vissa av kraven inte behöver uttryckas
särskilt, eftersom de redan följer av andra bestämmelser. Exempel på detta
är att det i förvaltningslagen finns krav på att en förvaltningsmyndighets
beslut som huvudregel ska vara motiverade (32 §), och att det i
regeringsformen anges att förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet ska
beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap.
9 §).
Enligt de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet ska den tilltänkta
förvärvaren underrättas endast om den behöriga myndighetens beslut om
förvärvet inte godkänns. Enligt svensk rätt ska emellertid en enskild
underrättas om innehållet i ett beslut om det inte är uppenbart obehövligt

149

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

(33 § förvaltningslagen). I linje med detta bör det, liksom i
bestämmelserna om kvalificerat innehav, i lag anges att
Finansinspektionen inom de tidsfrister som anges i direktivet ska meddela
beslut om det väsentliga förvärvet har godkänts eller inte.

7.2.3

Kriterierna för bedömningen

Promemorians förslag: Tillstånd för ett väsentligt förvärv ska ges om
förvärvaren efter förvärvet har en tillfredsställande kontroll över sin
verksamhet särskilt när det gäller de risker som förvärvaren är eller kan
komma att bli exponerad för.
Vid bedömningen ska det beaktas
1. om det finns skäl att anta att förvärvarens verksamhet bedrivs på
ett sätt som är förenligt med tillsynslagen och andra författningar
som reglerar dess verksamhet, och
2. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan
öka risken för penningtvätt, finansiering av terrorism eller försök
till finansieringsbrott när finansieringen eller finansieringsförsöket
gäller terroristbrott.
Inför bedömningen enligt andra stycket 2 ska berörda svenska och
utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna
synpunkter.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att Finansinspektionen ska kunna avslå en förvärvsansökan, om de
uppgifter som lämnats av förvärvaren är ofullständiga tillgodoses
genom gällande rätt.

150

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska tillstånd ges till ett väsentligt förvärv om
förvärvaren efter förvärvet har en tillfredsställande kontroll över sin
verksamhet särskilt när det gäller de risker som förvärvaren är eller kan
komma att bli exponerad för. Den behöriga myndigheten ska i detta
avseende beakta om det finns skäl att anta att förvärvarens verksamhet
bedrivs på ett sätt som är förenligt tillsynsförordningen och, i tillämpliga
fall, andra unionsrättsakter samt om det finns skäl att anta att förvärvet har
samband med eller kan öka risken för penningtvätt, finansiering av
terrorism, eller försök till finansieringsbrott när finansieringen eller
finansieringsförsöket gäller terroristbrott (artikel 27b.1).
Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken
på det tilltänkta förvärvet eller tillåta den behöriga myndigheten att
bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov
(artikel 27b.4). Kommissionen har gett uttryck för detta innebär att
nationella bestämmelser som begränsar ett kreditinstituts möjlighet att
inneha en viss procentsats av aktier i ett annat företag inte är förenliga med
direktivets nya lydelse i detta avseende.
Den behöriga myndigheten ska kunna invända mot ett förvärv eller avslå
en förvärvsansökan, om det finns rimliga skäl till att förutsättningarna för
tillstånd inte är uppfyllda eller om de uppgifter som den tilltänkte
förvärvaren har lämnat är ofullständiga, trots att en begäran om

s. 151 Kontrollera mot PDF

komplettering har skickats. Det anges även att myndigheten som ansvarar
för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet ska konsulteras och att om den
myndigheten kommer med ett negativ yttrande när det gäller förvärvet
inom 30 arbetsdagar, ska det kunna anses vara ett sådant rimligt skäl som
medför att den behöriga myndigheten att i sin tur invända mot förvärvet
(artikel 27b.2 och 27b.3).
Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder om bl.a. en
gemensam metod för bedömningen av kriterierna (artikel 27b.7).
Enligt gällande rätt får en bank eller ett kreditmarknadsföretag bara efter
tillstånd av Finansinspektionen förvärva egendom om institutets
motprestation motsvarar mer än 25 procent av dess kapitalbas. Tillstånd
ska inhämtas före förvärvet. Tillstånd ska ges om det inte kan antas att
förvärvet leder till överträdelse av lagen om bank- och finansieringsrörelse
eller andra författningar (7 kap. 12 § LBF).
De nya kriterierna för bedömningen av ett väsentligt förvärv överensstämmer i stor utsträckning med kriterierna för ett kvalificerat förvärv. För
att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. Bestämmelserna bör
utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelser om kvalificerade
innehav.
Direktivets krav på att myndigheten ska kunna invända om det finns
rimliga skäl till det får anses följa av bestämmelsen om under vilka
förutsättningar tillstånd ska meddelas. Detsamma får anses gälla
direktivets krav på att den behöriga myndigheten i sin bedömning inte får
väga in marknadsmässiga hänsyn. För att genomföra de nya reglerna om
väsentligt förvärv och det nya kravet på underrättelse om väsentlig
överföring (se avsnitt 7.3) i kombination med vad kommissionen gett
uttryck för bör det befintliga tillståndskravet för förvärv av egendom som
motsvarar 25 procent av kapitalbasen tas bort.
Kravet att myndigheten endast får vägra tillstånd om det finns rimlig
anledning att göra det mot bakgrund av kriterierna bör tas om hand genom
att lagtexten utformas så att det anges vilka kriterier som Finansinspektionen ska beakta i sin prövning, och att inspektionen därefter får
väga dem emot varandra och komma fram till en samlad bedömning (jfr
prop. 2008/09:155 s. 92). Inspektionen får därmed således en frihet att i
det enskilda fallet göra en bedömning av om tillstånd bör ges. Trots det
torde det dock vara så att vissa faktorer i praktiken kommer att vara
diskvalificerande i sig. Om det t.ex. finns anledning att misstänka att
förvärvet är ett led i penningtvätt kan detta inte uppvägas av att förvärvaren
i andra avseenden är lämplig.
Svensk förvaltningsrätt ger redan i dag en sådan möjlighet som
direktivet anvisar i fråga om att den behöriga myndigheten ska kunna avslå
en ansökan om de uppgifter som har lämnats av sökanden är ofullständiga
trots att myndigheten skickat en begäran om komplettering. Ett
förvaltningsrättsligt avslags- eller avvisningsbeslut kan föregås av ett
föreläggande eller påpekande till sökanden om att inkomma med
kompletterande uppgifter vid äventyr om att ansökan inte annars kan tas
upp till prövning, alternativt att ärendet kan komma att prövas i befintligt
skick (se t.ex. 20 och 23 §§ förvaltningslagen). Någon lagstiftningsåtgärd
krävs således inte i detta avseende.
151

s. 152 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

7.2.4

Samarbete och utbyte av information

Promemorians förslag: Beslut om tillstånd för ett väsentligt förvärv
ska få meddelas först efter det att utländska behöriga myndigheter inom
EES har fått tillfälle att lämna synpunkter, om förvärvet avser
1. ett utländskt
– försäkringsföretag,
– förvaltningsbolag,
– institut för elektroniska pengar,
– kreditinstitut, eller
– värdepappersföretag,
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.
Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en
ansökan avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på gruppnivå, ska inspektionen tillsammans med den behöriga myndigheten för
förvärvaren fatta ett gemensamt beslut om ansökan. Finansinspektionen
ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten
och meddela det gemensamma beslutet.
Om Finansinspektionen är behörig myndighet men inte samordnande
tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett väsentligt förvärv på
individuell nivå och på gruppnivå, ska inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om ansökan.
Det gemensamma beslutet ska fattas inom två månader från det att
1. den behöriga myndigheten i kreditinstitutets eller holdingföretagets hemland har tagit emot Finansinspektionens bedömning
av ansökan om inspektionen är samordnande tillsynsmyndighet,
eller
2. Finansinspektionen har tagit emot den samordnande myndighetens
bedömning av ansökan.
Om ett gemensamt beslut inte kan fattas ska ärendet hänskjutas till
Europeiska bankmyndigheten.
Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet eller
behörig myndighet för en bank, ett kreditmarknadsföretag, ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag eller ett
finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som
ska ansöka om godkännande enligt tillsynslagen och ansökan avser ett
förvärv på gruppnivå, ska inspektionen därefter fatta ett beslut i
överensstämmelse med Europeiska bankmyndighetens beslut.
Ärendet ska inte få hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten efter
det att bedömningsperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har
fattats.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om utbyte av information mellan behöriga myndigheter och kravet på
att det gemensamma beslutet ska motiveras och dokumenteras
tillgodoses genom gällande rätt.
152

s. 153 Kontrollera mot PDF

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten inom ramen för
sin bedömning av ett väsentligt förvärv samråda med de berörda behöriga
myndigheterna vid bedömningen av om tillstånd ska ges, om den tilltänkta
förvärvaren är
– ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag auktoriserat i en annan
medlemsstat eller inom en annan sektor än den tilltänkta förvärvaren,
– ett moderföretag till ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag
auktoriserat i en annan medlemsstat eller en annan sektor än den
tilltänkta förvärvaren, eller
– en juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en
annan sektor än den som förvärvet gäller (artikel 27c.1).
De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål förse varandra med alla
väsentliga uppgifter eller andra uppgifter som är relevanta för
bedömningen. Myndigheterna ska därmed på begäran eller på eget initiativ
underrätta varandra om alla uppgifter som är relevanta för bedömningen
(artikel 27c.4).
Mot bakgrund av att tröskelvärdet kan komma att beräknas både på den
konsoliderade situationen och på individuell nivå införs det även en
särskild process för utbyte av information och krav på ett samarbetsförfarande i gränsöverskridande situationer (artikel 27c.2 och 27c.3). För
det fall förvärvaren är ett institut och tröskelvärdet enbart har överskridits
på individuell nivå ska den behöriga myndigheten underrätta den samordnande tillsynsmyndigheten om förvärvet inom 10 arbetsdagar från det
att myndigheten tog emot ansökan, om förvärvaren ingår i en grupp och
om den behöriga myndigheten är en annan än den samordnande tillsynsmyndigheten. Den behöriga myndigheten ska i dessa fall även underrätta
den samordnande myndigheten om sin bedömning (artikel 27c.2 första
stycket). Om förvärvaren i stället är ett finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt
artikel 21a i direktivet ska den samordnande tillsynsmyndigheten bedöma
ansökan och underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där
förvärvaren är etablerad inom 10 dagar från det att den samordnande
tillsynsmyndigheten tog emot ansökan, för det fall den behöriga
myndigheten inte är densamma som den samordnande tillsynsmyndigheten. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska i dessa fall även
underrätta den behöriga myndigheten om sin bedömning (artikel 27c.2
andra stycket).
I de fall den samordnande tillsynsmyndigheten ska bedöma ansökan och
det är en annan myndighet än den behöriga myndigheten ska den
samordnande tillsynsmyndigheten utarbeta en bedömning och överlämna
den till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där förvärvaren är
etablerad. De två myndigheterna ska göra allt som står i deras makt för att
nå fram till ett beslut inom två månader från mottagandet av den bedömningen. Det gemensamma beslutet ska vara motiverat och dokumenterat.
Den samordnande tillsynsmyndigheten ska meddela förvärvaren det

153

s. 154 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

gemensamma beslutet. Vid oenighet ska myndigheterna avstå från att fatta
ett beslut och hänskjuta ärendet till Eba. Eba ska fatta sitt beslut inom en
månad från mottagandet av hänskjutandet till Eba. De berörda behöriga
myndigheterna ska sedan anta ett beslut i överensstämmelse med Ebas
beslut. Ärendet får inte hänskjutas till Eba efter det att tvåmånadersperioden har löpt ut eller efter det att ett beslut har fattats (artikel 27c.3).
Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder om samarbetet
mellan de behöriga myndigheterna (artikel 27c.5).
Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionens, i den utsträckning
som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med bl.a. andra behöriga
myndigheter, Eba och myndigheter inom EES som har tillsyn över
försäkringsföretag (6 kap. 3 § tillsynslagen). Uppgifter hos
Finansinspektionen inklusive uppgifter som inspektionen eventuellt
mottar av en utländsk behörig myndighet kan omfattas av sekretess
(30 kap. 4 § OSL). Finansinspektionen får lämna en sekretessbelagd
uppgift till en sådan utländsk behörig myndighet (8 kap. 3 § 1 OSL). Det
finns därför inte skäl att införa nya sekretessbestämmelser. Vidare ska
förvaltningsrättsliga beslut som huvudregel innehålla en klargörande
motivering (32 § förvaltningslagen).
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om utbyte av information
mellan behöriga myndigheter får anses tillgodoses genom gällande rätt.
Någon ytterligare lagstiftningsåtgärd är därför inte nödvändig i den delen.
De nya reglerna om samarbete med behöriga tillsynsmyndigheter för
vissa särskilda finansiella företag är utformade på samma sätt som den
samarbetsskyldighet som i dag gäller för förvärv av ett kvalificerat innehav
(artikel 24.1). Den samarbetsskyldigheten har förts in i den svenska
rörelselagstiftningen (14 kap. 2 a § LBF). Den nya motsvarande
samarbetsskyldigheten för väsentligt förvärv bör därför utformas på
samma sätt och föras in i tillsynslagen.
För att genomföra de nya reglerna om den nya processen för att hantera
samarbetet i gränsöverskridande situationer bör motsvarande
bestämmelser föras in i svensk rätt.
De formkrav som ska gälla enligt kapitaltäckningsdirektivet i fråga om
beslut följer däremot redan av svensk rätt. I denna del är reglerna i
direktivet således tillgodosedda genom gällande svensk rätt.

7.2.5

Särskilda befogenheter för Finansinspektionen

Promemorians förslag: Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har gjort ett väsentligt förvärv, ska inspektionen få besluta
att innehavaren inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman
till den del innehavet står i strid med beslutet.
Aktier eller andelar som omfattas av förbud ska inte räknas med när
det krävs samtycke av ägare till en viss del av aktierna eller andelarna
för att ett beslut ska bli giltigt eller en befogenhet ska få utövas.
Om det finns särskilda skäl, ska Finansinspektionen få begära att
tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda
sådana aktier eller andelar som inte får företrädas av ägaren. En sådan
154

s. 155 Kontrollera mot PDF

ansökan ska prövas av tingsrätten i den ort där ägaren har sin hemvist
eller, om ägaren inte har hemvist i Sverige, av Stockholms tingsrätt.
En förvaltare ska ha rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg.
Ersättningen ska betalas av ägaren till aktierna eller andelarna och ska
på begäran betalas ut i förskott av företaget. Om den betalningsskyldige
inte godtar förvaltarens anspråk, ska ersättningen fastställas av tingsrätten.
Finansinspektionen ska även få ingripa med beslut om sanktionsavgift mot någon som ingår i ledningen för något av de företag som ska
ansöka om tillstånd för ett väsentligt förvärv, om företaget inte ansöker
om tillstånd för förvärvet eller underrättar om avyttring av ett väsentligt
innehav. Finansinspektionen ska bara få besluta om sanktionsavgift om
företagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Vid ingripande ska
rörelselagstiftningen gälla i tillämpliga delar. Finansinspektionen ska
också få ingripa genom beslut om att personen i fråga under en viss tid,
lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller
verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, i ett av de
företag som ska ansöka om tillstånd för väsentligt förvärv.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot något av de företag
som ska ansöka om tillstånd för ett väsentligt förvärv om företaget inte
uppfyller kraven på tillstånd för förvärvet eller kravet på underrättelse
om avyttring av ett väsentligt innehav tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna ingripa om
kreditinstituten eller de finansiella holdingföretagen eller blandade
finansiella holdingföretagen som ska ansöka om godkännande enligt
artikel 21a i direktivet inte underrättar myndigheten om ett väsentligt
förvärv eller genomför ett väsentligt förvärv trots att myndighetens
invändningar (artiklarna 27e och 66.1 g). Om ett väsentligt förvärv genomförs trots den behöriga myndighetens invändning ska myndigheten, utan
att det påverkar tillämpningen av möjliga ingripandeåtgärder, ha möjlighet
att föreskriva att rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att
avgivna röster ska förklaras ogiltiga (artikel 27e). Det har också införts
regler om att de behöriga myndigheterna ska kunna ingripa när någon av
de enheter som avses i artikel 27d underlåter att underrätta den behöriga
myndigheten om en avyttring av ett väsentligt innehav (artikel 66.1 h).
De behöriga myndigheterna ska också kunna ingripa mot ledningspersoner i dessa företag (artikel 66.1 g och h).
Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen ingripa om ett kreditinstitut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som ställs på dem enligt de lagar och
författningar som reglerar dess verksamhet (15 kap. 1 § LBF och 8 kap.
1 § tillsynslagen). Finansinspektionen får även i vissa fall ingripa mot
någon som ingår i ett kreditinstituts eller holdingföretags styrelse eller är
dess verkställande direktör. Ett sådant ingripande får ske genom att
inspektionen beslutar att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och
högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller
155

s. 156 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

ersättare för någon av dem, eller genom beslut om sanktionsavgift (15 kap.
1 a § LBF och 8 kap. 2 c § tillsynslangen).
Gällande rätt uppfyller därmed kravet på att Finansinspektionen ska
kunna ingripa om ett företag under dess tillsyn inte ansöker om tillstånd
för ett väsentligt förvärv eller underrättar om avyttring av ett väsentligt
innehav. För att genomföra den nya särskilda tillsynsbefogenheten i
kapitaltäckningsdirektivet, att rösträtterna för sådana innehav inte får
utövas eller att avgivna röster ska förklaras ogiltiga när ett företag
förvärvat ett väsentligt innehav i strid med inspektionens beslut, bör
motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.
Det finns en liknande ingripandemöjlighet för Finansinspektionen
i fråga om kvalificerat innehav (14 kap. 6–9 §§ LBF, jfr artikel 26.2 i
kapitaltäckningsdirektivet). Den nya ingripandemöjligheten för väsentligt
förvärv bör utformas på liknande sätt.
För att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en fysisk person som
är ansvarig för att ett kreditinstitut eller ett holdingföretag inte underrättar
myndigheten om ett väsentligt förvärv eller avyttring, bör det uttryckligen
anges i lag. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår
i ett kreditinstituts eller ett holdingföretags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet eller
holdingföretaget underlåter att underrätta inspektionen om ett väsentligt
förvärv eller en avyttring. Inspektionen bör då få ingripa genom beslut om
att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara
styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av
dem, eller genom beslut om sanktionsavgift.

7.3

Krav på underrättelse om väsentliga
överföringar

Promemorians förslag: Följande företag ska i förväg skriftligen
underrätta Finansinspektionen om väsentliga överföringar, dvs.
överföringar som motsvarar 10 procent eller mer av de sammanlagda
tillgångarna eller skulderna genom en försäljning eller annan
transaktion:
1. en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som
ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som
gäller för banker och kreditmarknadsföretag,
2. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt tillsynslagen.
Om överföringen görs av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt
tillsynslagen, ska den väsentliga överföringen beräknas utifrån den
konsoliderade situationen.
Om överföringen görs mellan företag i samma grupp, ska den vara
väsentlig om den motsvarar 15 procent eller mer av de sammanlagda
tillgångarna eller skulderna.
156

s. 157 Kontrollera mot PDF

Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom
10 arbetsdagar, bekräfta att en underrättelse har tagits emot eller
kompletterats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om vilka tillgångar och skulder som ska beaktas
vid beräkningen av vad som utgör en väsentlig överföring.
Finansinspektionen ska även få ingripa med beslut om sanktionsavgift mot någon som ingår i ledningen för ett företag som ska underrätta inspektionen om en väsentlig överföring om företaget underlåter
att ge in en sådan underrättelse. Finansinspektionen ska bara få besluta
om sanktionsavgift om företagets överträdelse är allvarlig och personen
i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen. Vid
ingripande ska rörelselagstiftningen gälla i tillämpliga delar. Finansinspektionen ska också få ingripa genom beslut om att personen i fråga
under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot
eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, i ett
företag som ska underrätta inspektionen om en väsentlig överföring.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivet nya regler
om att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot de relevanta företagen
om de underlåter att underrätta om en väsentlig överföring tillgodoses
genom gällande rätt.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på att alla kreditinstitut och
finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som ska
ansöka om godkännande enligt artikel 21a i kapitaltäckningsdirektivet ska
underrätta den behöriga myndigheten innan de genomför en väsentlig
överföring av tillgångar eller skulder (artikel 27f). Med en väsentlig
överföring avses en försäljning eller en annan transaktion som innebär att
10 procent eller mer av företags tillgångar och skulder överförs (artikel
27f.1). Kommissionen har gett uttryck för att kravet på underrättelse gäller
både det företag som utför överföringen och det företag som tar emot överföringen, jfr skäl 9. Om överföringen avser ett finansiellt holdingföretag
eller blandat finansiellt holdingföretag ska tröskelvärdet på 10 procent
beräknas på konsoliderad nivå (artikel 27f.2 andra stycket). Om
överföringen utförs mellan företag i samma grupp ska den anses vara
väsentlig om den i stället motsvarar eller överstiger ett tröskelvärde på
15 procent av företagets tillgångar eller skulder (artikel 27f.2 första
stycket).
Vid beräkningen av tröskelvärdet undantas vissa tillgångar och skulder
(artikel 27f.2 tredje stycket).
De behöriga myndigheterna ska omgående bekräfta mottagandet av
underrättelsen och eventuella ytterligare uppgifter som myndigheten har
bett företaget att komplettera och i vart fall senast 10 dagar från mottagandet (artiklarna 27f.3).
Om företagen underlåter att underrätta de behöriga myndigheterna ska
medlemsstaterna kräva att myndigheterna vidtar åtgärder mot företaget
(artikel 27g).
Det införs också nya regler om att den behöriga myndigheten ska kunna
ingripa om företaget genomför en väsentlig överföring utan att underrätta
myndigheten (artikel 66.1 i).

157

s. 158 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

158

Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen ingripa om ett kreditinstitut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag åsidosätter sina skyldigheter enligt lagar eller andra författningar
som gäller för verksamheten (15 kap. LBF och 8 kap. tillsynslagen).
Finansinspektionen får även i vissa fall ingripa mot någon som ingår i ett
kreditinstituts eller holdingföretags styrelse eller är dess verkställande
direktör. Ett sådant ingripande får ske genom att inspektionen beslutar att
personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara
styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av
dem, i ett företag som ska underrätta inspektionen om en väsentlig överföring, eller genom beslut om sanktionsavgift (15 kap. 1 a § LBF och
8 kap. 2 c § tillsynslangen).
För att genomföra den nya underrättelseskyldigheten i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. De mer
specifika reglerna om vilka tillgångar och skulder som ska beaktas vid
beräkningen av vad som utgör en väsentlig överföring bör emellertid med
hänsyn till hur detaljerade de är genomföras i föreskrifter på lägre nivå än
lag.
Kravet på att Finansinspektionen ska kunna ingripa om ett företag
genomför en väsentlig överföring av tillgångar eller skulder utan att
underrätta myndigheten tillgodoses genom gällande rätt.
För att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en fysisk person som
är ansvarig för att ett institut eller ett holdingföretag inte underrättar
myndigheten om en väsentlig överföring av tillgångar eller skulder, bör
det uttryckligen anges i lag. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot
någon som ingår i ett instituts eller ett holdingföretags styrelse eller är dess
verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet eller
holdingföretaget underlåter att underrätta inspektionen om en sådan
överföring. Inspektionen bör då få ingripa genom beslut om att personen
i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, eller
genom beslut om sanktionsavgift.

7.4

Krav på tillstånd för fusioner och delning

7.4.1

Krav på tillstånd m.m.

Promemorians förslag: Bestämmelserna om ansökningsförfarande för
tillstånd att verkställa en fusions- eller delningsplan i lagen om bankoch finansieringsrörelse ska föras över till tillsynslagen. De särskilda
bestämmelser om fusioner som i dag gäller för banker och kreditmarknadsföretag ska även gälla för finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag som ska ansöka om godkännande
enligt tillsynslagen och sådana värdepappersbolag som ska tillämpa
tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker
och kreditmarknadsföretag.
De särskilda bestämmelser om delningar som i dag gäller för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag ska även gälla för finansiella
holdingbolag och blandade finansiella holdingbolag som ska ansöka om
godkännande enligt tillsynslagen och sådana värdepappersbolag som

s. 159 Kontrollera mot PDF

ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller
för banker och kreditmarknadsföretag.
Det överlåtande bolaget ska underrätta Finansinspektionen när en
delningsplan, som avser en inhemsk delning, har börjat gälla i samtliga
bolag.
När resolutionsåtgärder vidtas ska tillsynslagen inte tillämpas i de
delar som motsvarar kapitaltäckningsdirektivets regler om fusion och
delning.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivet nya regler
om företagens skyldighet att underrätta Finansinspektionen inför
verkställandet av en fusionsplan eller en gränsöverskridande delningsplan och den behöriga myndighetens skyldighet att bedöma en sådan
underrättelse tillgodoses genom gällande rätt.
Direktivets nya regler om vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan
och att en förteckning över vilka uppgifter som ska bifogas ansökan ska
göras allmänt tillgänglig bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än
lag.
Skälen för promemorians förslag och bedömning
Tillståndsplikt
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska kreditinstitut och
finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som ska
ansöka om godkännande enligt artikel 21a i direktivet underrätta den
behöriga myndigheten när de avser genomföra en fusion eller en delning
(artiklarna 27h och 27i). Definitionerna av vad som avses med fusion och
delning motsvarar i allt väsentlig de som finns i artikel 119.2 och 160 b i
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni
2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering) (det kodifierade bolagsrättsliga direktivet) (artikel 27h).
Underrättelsen till den behöriga myndigheten ska ges in efter antagandet
av fusions- eller delningsplanen och innan planen verkställs. Behörig
myndighet för prövningen av en fusion är den tillsynsmyndighet som
ansvarar för tillsynen över de företag som den föreslagna sammanslagningen involverar. Behörig myndighet för prövningen av en delning är
den myndighet som ansvarar för tillsynen över det företag som delningen
avser (artikel 27i.1). Undantag görs för fusioner och delningar som
resulterar i att det krävs tillstånd för kreditinstitut som avses i artikel 8 i
kapitaltäckningsdirektivet eller godkännande enligt artikel 21a i samma
direktiv (artikel 27i.3).
Direktivet ställer även krav på att en förteckning, över vilka uppgifter
som ska bifogas underrättelsen, ska göras allmänt tillgänglig (artikel
27j.5).
Enligt gällande svensk rätt finns bestämmelser om fusioner i den
associationsrättsliga regleringen (23 kap. aktiebolagslagen [2005:551],
ABL, och 16 kap. lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar, FL).
Bestämmelserna gäller även för bankaktiebolag och kreditmarknadsföretag, men dessa kompletteras med viss associationsrättslig särreglering
i rörelselagstiftningen (10–12 kap. LBF). Bestämmelserna genomför det
kodifierade bolagsrättsliga direktivet (prop. 2021/22:286). Särregleringen

159

s. 160 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

160

innebär bl.a. att ansökan om fusion ska ges in till Finansinspektionen
i stället för till Bolagsverket, att inspektionen ska bedöma om kreditinstitutens borgenärer har tillförsäkrats en betryggande säkerhet och om
fusionen kan anses vara förenlig med insättares och andra fordringsägare
intressen, i stället för att det är företagen som kallar på borgenärerna och
Bolagsverket som gör bedömningen (10 kap. 20 och 21 §§ och 12 kap. 14
och 15 §§ LBF).
Därutöver finns vissa särbestämmelser för fusioner mellan svenska
sparbanker (7 kap. sparbankslagen). Regler för gränsöverskridande
fusioner enligt det kodifierade bolagsrättsliga direktivet har inte införts
avseende sparbanker. Detta för att sparbankerna inte har bedömts vara
företag av det slag som omfattas av det direktivet. Om en sparbank ändå
önskar delta i en gränsöverskridande fusion kan detta möjliggöras genom
att sparbanken först ombildas till ett bankaktiebolag enligt 8 kap.
sparbankslagen (prop. 2008/09:180 s. 59–60).
Även bestämmelser om delningar finns i svensk rätt i den aktiebolagsrättsliga regleringen (24 kap. ABL). Bestämmelserna om såväl inhemsk
som gränsöverskridande delning gäller för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag och har även här kompletteras med viss särreglering i
rörelselagstiftningen (10–12 kap. LBF). Särregleringen innebär bl.a.
i fråga om inhemsk delning att bankaktiebolaget eller kreditmarknadsbolaget inte ska underrätta sina borgenärer och Bolagsverket inte heller
ska kalla på borgenärerna. Bolagsverket ska i stället inhämta ett yttrande
från Finansinspektionen (10 kap. 27 och 28 §§ LBF). Hanteringen av
gränsöverskridande delningar påminner mer om det som gäller enligt de
särskilda associationsrättsliga bestämmelserna för fusioner. I dessa fall är
det liksom för fusioner Finansinspektion som bedömer ansökan (10 kap.
30 b och 30 c §§ LBF).
Kapitaltäckningsdirektivets nya krav på att bankaktiebolag, sparbanker,
medlemsbanker, kreditmarknadsföretag och kreditmarknadsbolag ska
underrätta den behöriga myndigheten om verkställandet av en fusionseller delningsplan och att myndigheten därefter ska bedöma den underrättelsen får anses omfattas av tillståndsförfarandet i gällande svensk rätt
för verkställandet av fusionsplaner och gränsöverskridande delningsplaner. Bestämmelser som motsvarar direktivets underrättelsekrav bör
emellertid införas i fråga om verkställande av en inhemsk delningsplan.
Den nya tillståndsplikten för fusioner och delningar ställer liksom det
nya kravet på tillstånd för väsentligt innehav samma krav på kreditinstituten som på finansiella holdingföretag och blandade finansiella
holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt tillsynslagen.
Orsakerna till att banker och kreditmarknadsföretag omfattats av en
annan associationsrättslig reglering är deras betydelse för det finansiella
systemet. De skyddsintressen som då brukar nämnas är systemets stabilitet
och effektivitet samt konsumentskyddsintresset. Stabilitetsargumentet är
kopplat till vikten av ett väl fungerande betalsystem, dvs. intresset av att
skydda betalningsförmedlingen och kreditförsörjningen. Konsumentskyddsintresset har tagit sikte på att konsumenterna är beroende av att de
företag som förvaltar deras sparmedel kan uppvisa en god soliditet
(prop. 2002/03:139 s. 354 och 360).
De nu aktuella holdingföretagen kan emellertid också vara ansvariga för
att de särskilda kapitalkrav som ställs på banker och kreditmarknads-

s. 161 Kontrollera mot PDF

företag är uppfyllda på grupp- eller undergruppsnivå (3 kap. 1 § tillsynslagen). De får därmed anses ha ett sådant ansvar för regelefterlevnaden av
den skyddsvärda verksamhet som banker och kreditmarknadsföretag
bedriver att de bör omfattas av samma associationsrättsliga särreglering
för fusioner och delningar. Den särreglering som i dag gäller för banker
och kreditmarknadsföretag bör därför även gälla för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som ska ansöka om
godkännande enligt tillsynslagen.
I tillsynslagen finns bestämmelser som genomför kapitaltäckningsdirektivet när det gäller kreditinstitut och finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag. Bestämmelser som motsvarar
direktivets krav på att företagen ska ansöka om tillstånd för att verkställa
en fusions- eller delningsplan bör därför föras in i tillsynslagen.
Vidare bör de nya reglerna införas i sparbankslagen i den utsträckning
de gäller fusion mellan svenska sparbanker. De nya reglernas tillämpning
på gränsöverskridande fusioner får anses genomförda i fråga om sparbanker, genom att om en sparbank önskar delta i en gränsöverskridande
fusion kan detta möjliggöras genom att sparbanken först ombildas till ett
bankaktiebolag (prop. 2008/09:180 s. 59–60).
Den nya kraven på processen för att verkställa fusions- och delningsplaner har många likheter med processen för förvärv av ett kvalificerat
innehav och ett väsentligt förvärv (jfr avsnitt 7.1 och 7.2). De avvägningar
som har gjorts tidigare när det gäller dessa processer, bl.a. att
bestämmelserna i svensk rätt har utformats som ett ansökningsförfarande
och att precisering av vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan och
offentliggörandet av förteckningen av dessa uppgifter, bör därför även
vara vägledande vid genomförandet av de nya kraven på hantering av
fusioner och gränsöverskridande delningar.
Förhållandet till krishanteringsregelverket och det bolagsrättsliga
direktivet
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den nya tillståndsplikten
inte gälla fusioner och delningar som är ett resultat av åtgärder enligt
krishanteringsregelverket.
Vidare ska de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet inte påverka
tillämpningen av det kodifierade bolagsrättsliga direktivet (artikel 27h.1).
Enligt gällande svensk rätt har reglerna om fusion och delning i det
kodifierade bolagsrättsliga direktivet genomförts genom bestämmelserna
i den associationsrättsliga regleringen och i särlagstiftningen för
finansiella företag (prop. 2021/22:286).
Enligt gällande svensk rätt görs undantag från tillämpningen av vissa
aktiebolagsrättsliga bestämmelser när det gäller resolutionsåtgärder
(12 kap. 4 § lagen [2015:1016] om resolution).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör de
befintliga särbestämmelserna i rörelselagstiftning föras in i tillsynslagen.
För att tillgodose direktivets krav på att fusions- och delningsplaner som
verkställs med anledning av resolutionsregelverket inte ska omfattas av
den nya tillståndsprocessen, bör lagen om resolution kompletteras.
161

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

7.4.2

Bedömningsperioden och Finansinspektionens
hantering av tillståndsärenden

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska så snart som möjligt,
dock senast inom tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en underrättelse om verkställandet av en inhemsk delningsplan, en ansökan om
verkställande av en fusionsplan eller en ansökan om verkställandet av
en gränsöverskridande delningsplan har tagits emot.
Vid en inhemsk delning mellan bolag i samma grupp ska Finansinspektionen yttra sig inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av
ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Finansinspektionens
beslut om tillstånd till att verkställa en fusionsplan eller en gränsöverskridande delningsplan där företagen ingår i samma grupp ska
meddelas inom bedömningsperioden. Om Finansinspektionen begär
kompletterande uppgifter, ska bedömningsperioden få förlängas.
Finansinspektionen ska anses inte ha några synpunkter på den
inhemska delningen om inspektionen inte yttrar sig inom bedömningsperioden.
Finansinspektionen ska, om företagen ingår i samma grupp, anses ha
beviljat tillstånd till verkställandet av fusionsplanen och den gränsöverskridande delningen om inspektionen inte inom bedömningsperioden meddelat beslut i fråga om ansökan.
Om Finansinspektionen inte har några synpunkter på den inhemska
delningen eller beviljar tillstånd till fusionen eller den gränsöverskridande delningen, ska inspektionen få besluta inom vilket tid
fusionen och delningen ska genomföras.
Finansinspektionens yttrande i fråga om en ansökan om att verkställa
en inhemsk delningsplan ska vara skriftligt. Yttrandet ska ges in till
Bolagsverket och bolagen som deltar i delningen inom två arbetsdagar
från det att bedömningsperioden gått ut.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om hur Finansinspektionen ska hantera en
ansökan.

162

Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på hur de behöriga myndigheterna ska hantera en
underrättelse om att verkställa en fusions- eller delningsplan
(artikel 27i.4–27i.10).
Reglerna har många likheter med det som gäller för bedömningsperioden för tillstånd för väsentliga förvärv (jfr avsnitt 7.2.2). Reglerna
innebär i huvudsak följande. De behöriga myndigheterna ska för samtliga
fusioner och delningar utan dröjsmål och senast inom tio arbetsdagar efter
mottagandet av underrättelsen skicka ett skriftligt mottagningsbevis till
den tilltänkta förvärvaren (artikel 27i.4 första stycket). De behöriga
myndigheterna får även vid behov begära de ytterligare uppgifter som
behövs för att slutföra bedömningen och de ska även bekräfta mottagandet
av denna information (artikel 27i.4 och 27i.5).
Om det eller de övertagande företagen och det överlåtande företaget
tillhör samma grupp ska bedömningen av ansökan slutföras inom 60 dagar
från det att mottagningsbeviset skickades (i det följande kallad
bedömningsperioden). I mottagningsbeviset ska anges när bedömnings-

s. 163 Kontrollera mot PDF

perioden löper ut (artikel 27i.4 andra stycket). Enligt direktivet gäller
vidare att de behöriga myndigheterna vid behov, men inte senare än den
femtionde arbetsdagen av bedömningsperioden, får begära de ytterligare
uppgifter som behövs för att slutföra bedömningen. Begäran ska vara
skriftlig och tydligt ange vilka uppgifter som efterfrågas. Bedömningsperioden ska avbrytas mellan den dag då den behöriga myndigheten begär
in kompletterande uppgifter och den dag då uppgifterna kommer in till
myndigheten. Ett sådant avbrott får som huvudregel inte överstiga
20 arbetsdagar. Tiden för avbrottet får dock förlängas till 30 arbetsdagar
om en av de finansiella aktörerna är belägen i eller omfattas av regelverk
i tredjeland, eller ett utbyte av information med de myndigheter som är
ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet är nödvändigt för att
utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 (artikel 27i.5 andra
stycket och 27i.6).
Fusionen eller delningen får inte verkställas innan den behöriga
myndigheten att meddelat ett positivt yttrande (artikel 27i.7). Den
behöriga myndigheten ska upprätta och skicka ett motiverat positivt eller
negativ yttrande inom två dagar från att den har fattat sitt beslut (artikel
27i.8).
Om den behöriga myndigheten inte skriftligen, inom bedömningsperioden, motsätter sig en delning mellan företag i samma grupp ska
transaktionen anses godkänd (artikel 27i.2, 27i.4 andra stycket och 27i.9).
Om den behöriga myndighetens yttrande är positivt, får myndigheten fastställa en maximiperiod inom vilken den tilltänkta fusionen eller delningen
ska vara genomfört (artikel 27i.10).
Förutom regeln i nya artikel 27i finns det även andra regler som rör den
behöriga myndighetens beslut och hanteringen av tillståndsärenden.
Myndighetens beslut ska innehålla eventuella synpunkter och
reservationer som den myndighet som ansvarar för det eller de överlåtande
företagen eller det övertagande företaget har framfört till den beslutande
myndigheten (artikel 27k.2).
Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder om bl.a. bedömningsprocessen (artikel 27k.3).
Den nya tillståndsprocessen för fusioner och delningar har många
likheter med tillståndsprocessen för kvalificerat innehav och väsentligt
förvärv (jfr avsnitt 7.1 och 7.2). De nya reglerna bör därför genomföras i
svensk rätt på motsvarande sätt. De detaljerade bestämmelserna om när
bedömningsperioden kan avbrytas och om hur inspektionen ska förfara vid
hanteringen av ansökan bör genomföras i förordningsform. Regeringen
bör därför få meddela föreskrifter om Finansinspektionens handläggning
av tillståndsärenden.
Som framgår ovan kräver de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet att
i fråga om de fusioner och delningar som omfattas av den behöriga
myndighetens bedömning, ska de företag som deltar i fusionen eller
delningen underrättas om den behöriga myndighetens motiverade
yttrande. Om den behöriga myndigheten inte har några synpunkter på
delning som omfattar företag från samma grupp, ska yttrandet anses vara
positivt. Enligt svensk rätt gäller att en enskild ska underrättas om
innehållet i ett beslut som en myndighet fattar och det inte är uppenbart
obehövligt. Vidare ska förvaltningsrättsliga beslut som huvudregel
innehålla en klargörande motivering (32 och 33 §§ förvaltningslagen). I

163

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

linje med detta bör det, liksom i bestämmelserna om kvalificerat innehav
och väsentligt förvärv, i lag anges att Finansinspektionen inom de
tidsfrister som anges i kapitaltäckningsdirektivet ska meddela beslut om
fusionen och den gränsöverskridande delningen har godkänts eller inte. I
fråga om verkställandet av inhemska delningsplaner bör det i lag anges att
Finansinspektionen ska underrätta de bolag som deltar i delningen om sitt
yttrande inom de tidsfrister som anges i direktivet.
Vidare får direktivets nya krav på att fusionen eller delningen inte får
slutföras förrän den behöriga myndigheten har utfärdad ett positivt
yttrande anses följa av att tillstånd krävs för att få verkställa en fusionseller delningsplan.

7.4.3

Kriterierna för bedömningen

Promemorians förslag: Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd
att verkställa en gränsöverskridande delningsplan eller en fusionsplan,
ska det utöver det som gäller i dag prövas om
1. företagen efter fusionen har en tillfredsställande kontroll över sin
verksamhet särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli
exponerade för,
2. det finns skäl att anta att företagens verksamhet efter fusionen
bedrivs på ett sätt som är förenligt med tillsynslagen och andra
författningar som reglerar verksamheten, och
3. det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka
risken för penningtvätt, finansiering av terrorism eller försök till
finansieringsbrott när finansieringen eller finansieringsförsöket
gäller terroristbrott.

164

Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt
beakta företagens anseende och om företagens verksamhet bedrivs på
ett sätt som är sunt.
Inför bedömningen enligt första stycket 3 ska berörda utländska
tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna
synpunkter.
Vid prövning av fusioner mellan företag i samma grupp ska Finansinspektionen, i enskilda fall, få begränsa prövningen till de
omständigheter som avser om företagens borgenärer tillförsäkras en
betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de
fusionerande företagens ekonomiska förhållanden och om borgenärerna
inte redan har en sådan säkerhet.
I fråga om en ansökan att verkställa en inhemsk delningsplan ska det
av det yttrande som Bolagsverket ska inhämta från Finansinspektionen,
utöver det som gäller i dag, framgå om någon av förutsättningarna
enligt första stycket 1–3 är uppfyllda.
Utöver om någon av de grunder för avslag som gäller i dag är
tillämpliga ska Finansinspektionen avslå en ansökan som avses i första
stycket, om någon av förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte är
uppfyllda.
Utöver om någon av de grunder för avslag som gäller i dag är
tillämpliga, ska allmän domstol avslå en ansökan om att verkställa en

s. 165 Kontrollera mot PDF

inhemsk delningsplan, om någon av förutsättningarna enligt första
stycket 1–3 inte är uppfyllda.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att Finansinspektionen ska kunna avslå en ansökan om att verkställa
en fusions- eller en delningsplan om de uppgifter som lämnats av
förvärvaren är ofullständiga tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska tillstånd ges till verkställandet av en
fusions- eller delningsplan om de deltagande företagen efter fusionen eller
delningen har en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet särskilt när
det gäller de risker som företagen är eller kan komma att bli exponerade
för.
Den behöriga myndigheten ska i detta avseende beakta
a) företagens anseende,
b) den finansiella sundheten hos företagen, i synnerhet när det gäller
den typ av verksamhet som bedrivs och planeras att bedrivas,
c) om den enhet som följer av det föreslagna förfarandet kommer att
kunna uppfylla och fortsätta att uppfylla tillämpliga tillsynskrav,
d) om genomförandeplanen för förfarandet är realistisk och sund ur
ett tillsynsperspektiv,
e) om det finns rimliga skäl att misstänka att det föreslagna
förfarandet har koppling till pågående eller genomförd penningtvätt, finansiering av terrorism, eller försök till finanseringsbrott
när finansieringen eller finansieringsförsöket gäller terroristbrott
eller att det föreslagna förfarandet skulle kunna öka riskerna för
detta (artikel 27j.1).
De behöriga myndigheterna får i enskilda fall göra undantag från
prövningen när det gäller fusioner där de finansiella aktörerna som deltar
i fusionen ingår i samma grupp, inbegripet grupper av kreditinstitut som
är permanent underställda ett centralt organ och som står under tillsyn som
en grupp (artikel 27i.2).
Eventuella marknadsmässiga hänsyn kopplade till fusionen eller
delningen ska inte vägas in (artikel 27j.4).
Den behöriga myndigheten ska endast kunna utfärda ett negativt
yttrande avseende det föreslagna förfarandet om det har fastställts att
kriterierna ovan inte är uppfyllda eller om de uppgifter som den finansiella
aktören har lämnat är ofullständiga trots att kompletterande information
har begärts. Myndigheten som ansvarar för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet ska konsulteras och om den myndigheten inkommer med ett
negativ yttrande när det gäller det föreslagna förfarandet inom 30 arbetsdagar ska det kunna anses vara ett sådant rimligt skäl som medför att den
behöriga myndigheten i sin tur invänder mot fusionen eller delningen
(artikel 27j.2 och 27j.3).
Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder om bl.a.
bedömningskriterierna (artikel 27k.3).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör
motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.
Direktivets krav på att den behöriga myndigheten i sin bedömning inte
får väga in marknadsmässiga hänsyn och att myndigheten ska kunna

165

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

invända om det finns rimliga skäl till det får anses följa av bestämmelsen
om under vilka förutsättningar tillstånd ska meddelas Lagtexten bör
utformas så att det anges vilka kriterier som Finansinspektionen ska beakta
i sin prövning, och att inspektionen därefter får väga dem emot varandra
och komma fram till en samlad bedömning. Inspektionen ges således
liksom vid prövningarna av kvalificerade och väsentliga innehav, en
möjlighet att i det enskilda fallet göra en bedömning av om tillstånd bör
ges. Trots detta torde det vara så att vissa faktorer i praktiken kommer att
vara diskvalificerande i sig. Om det t.ex. finns anledning att misstänka att
fusionen eller delningen är ett led i penningtvätt kan detta inte vägas upp
av att förvärvaren i andra avseenden är lämplig (jfr avsnitt 7.2.3 och prop.
2008/09:155 s. 92).
Svensk förvaltningsrätt ger redan i dag en sådan möjlighet som
direktivet anvisar i fråga om att den behöriga myndigheten ska kunna avslå
en ansökan om de uppgifter som har lämnats av sökanden är ofullständiga
trots att myndigheten skickat en begäran om komplettering. Ett
förvaltningsrättsligt avslags- eller avvisningsbeslut kan föregås av ett
föreläggande eller påpekande till sökanden om att inkomma med
kompletterande uppgifter vid äventyr om att ansökan inte annars kan tas
upp till prövning, alternativt att ärendet kan komma att prövas i befintligt
skick (se t.ex. 20 och 23 §§ förvaltningslagen). Någon lagstiftningsåtgärd
krävs således inte i detta avseende.
Någon lagstiftningsåtgärd krävs således inte i detta avseende.

7.4.4

Samarbete och utbyte av information

Promemorians förslag: Beslut om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande fusions- eller delningsplan ska få meddelas först efter det
att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna
synpunkter, om något av de företag som deltar i fusionen eller
delningen är
1. ett utländskt
– försäkringsföretag,
– förvaltningsbolag,
– institut för elektroniska pengar,
– kreditinstitut, eller
– värdepappersföretag,
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om utbyte av information mellan behöriga myndigheter tillgodoses
genom gällande rätt.

166

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten inom ramen för
sin bedömning av en fusion eller delning samråda med de berörda behöriga
myndigheterna vid bedömningen av om tillstånd ska ges, om det föreslagna förfarandet inbegriper enheter som tillhör någon av följande
kategorier av företag:

s. 167 Kontrollera mot PDF

– ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag auktoriserat i en annan
medlemsstat eller inom en annan sektor än den där det föreslagna
förfarandet utförs,
– ett moderföretag till ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag
auktoriserat i en annan medlemsstat eller en annan sektor än den än den
där det föreslagna förfarandet utförs, eller
– en juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en
annan sektor än den där det föreslagna förfarandet utförs.
De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål förse varandra med alla
uppgifter som är relevanta för bedömningen. De ska sträva efter att
samordna sina bedömningar och säkerställa att deras yttranden är
konsekventa (artikel 27k.1 och 27k.2).
Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder om bl.a. samarbetet
mellan de olika behöriga myndigheter som kan vara delaktiga (artikel
27k.3).
Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionens, i den utsträckning
som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med bl.a. andra behöriga
myndigheter, Eba och myndigheter inom EES som har tillsyn över
försäkringsföretag (6 kap. 3 § tillsynslagen). Uppgifter hos
Finansinspektionen inklusive uppgifter som inspektionen eventuellt
mottar från en utländsk behörig myndighet kan omfattas av sekretess
(30 kap. 4 § OSL). Finansinspektionen får lämna en sekretessbelagd
uppgift till en sådan utländsk behörig myndighet (8 kap. 3 § 1 OSL). Det
finns därför inte skäl att införa nya sekretessbestämmelser.
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om utbyte av information
mellan behöriga myndigheter tillgodoses genom gällande rätt. Någon
ytterligare lagstiftningsåtgärd är därför inte nödvändig i den delen.
De nya reglerna om samarbete med behöriga tillsynsmyndigheter för
vissa särskilda finansiella företag är utformade på samma sätt som den
samarbetsskyldighet som gäller för förvärv av ett kvalificerat innehav (jfr
artikel 24.1). Den samarbetsskyldigheten har förts in i rörelselagstiftningen (14 kap. 2 a § LBF). Den nya motsvarande samarbetsskyldigheten
för fusioner och delningar bör därför utformas på samma sätt och föras in
i tillsynslagen.

7.4.5

Särskilda befogenheter för Finansinspektionen

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska få ingripa med beslut
om sanktionsavgift mot någon som ingår i ledningen för något av de
företag som ska ansöka om tillstånd för verkställande av en fusionsplan
eller det företag som ska ansöka om verkställande av en delningsplan
om företaget inte uppfyller kraven på tillstånd för att verkställa en
fusions- eller delningsplan. Finansinspektionen ska bara få besluta om
sanktionsavgift om företagets överträdelse är allvarlig och personen

167

s. 168 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen. Vid
ingripande ska rörelselagstiftningen gälla i tillämpliga delar. Finansinspektionen ska också få ingripa genom beslut om att personen i fråga
under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot
eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, i ett företag som ska ansöka om verkställande av en fusions- eller delningsplan.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att Finansinspektionen ska vidta åtgärder mot ett företag om det inte
ansöker om verkställighet av en fusions- eller delningsplan eller i strid
med ett beslut av Finansinspektionen verkställer en sådan plan,
tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska medlemsstaterna kräva att de behöriga
myndigheterna vidtar åtgärder om företagen underlåter att underrätta de
behöriga myndigheterna när de avser att verkställa en fusions- eller
delningsplan (artikel 27l).
Det har också införts regler om att den behöriga myndigheten ska kunna
ingripa genom beslut om sanktionsavgift i förhållande till ledningspersoner i företaget och beslut om att en ledningsperson under en viss tid,
inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör om företaget
verkställer en fusion eller delning i strid med artikel 27l (artikel 66.1 j).
Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen ingripa om ett kreditinstitut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag åsidosätter sina skyldigheter enligt de lagar och andra författningar
som reglerar verksamheten (15 kap. LBF och 8 kap. tillsynslagen). Finansinspektionen får även i vissa fall ingripa mot någon som ingår i ett
kreditinstituts eller holdingbolags styrelse eller är dess verkställande
direktör. Ett sådant ingripande får ske genom att inspektionen beslutar att
personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara
styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av
dem, i ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och
kreditmarknadsföretag eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag som ska ansökan om godkännande enligt
tillsynslagen, eller genom beslut om sanktionsavgift (15 kap. 1 a § LBF
och 8 kap. 2 c § tillsynslangen).
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om Finansinspektionens
skyldighet att vidta åtgärder mot ett företag om det underlåter att
underrätta om en fusion eller delning tillgodoses genom gällande rätt.
Någon ytterligare lagstiftningsåtgärd är därför inte nödvändig i den delen.
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om
möjligheten att ingripa mot ledningspersoner i företaget bör motsvarande
bestämmelser föras in i tillsynslagen.

168

s. 169 Kontrollera mot PDF

8

Nya krav på tredjelandsfilialer

8.1

Behovet av nya regler

Det finns många företag från tredjeland som är verksamma på bankmarknaden inom EES genom filialer (tredjelandsfilial). I vissa fall är det
fråga om en betydande närvaro, i det avseende att vissa filialers enskilda
tillgångar överstiger det tröskelvärde som gäller för att de skulle betraktas
som systemviktiga institut om verksamheten hade drivits av företag
etablerade inom EES och därmed stå under direkt tillsyn av Europeiska
centralbanken (ECB) om företaget hade varit etablerat i ett land som har
euron som valuta.
Tredjelandsfilialer omfattas inte av den gemensamma tillsynsmekanismen eller de tillsynskrav som fastställs i kapitaltäckningsdirektivet. I stället omfattas företag från tredjeland som vill etablera sig
och tillhandahålla banktjänster i EU av nationell lagstiftning. Något som
har resulterat i att det ställs olika krav i olika medlemsstater.
För att komma till rätta med detta har det i kapitaltäckningsdirektivet
införts ett harmoniserat regelverk för tredjelandsfilialers bankverksamhet
inom EES. Det nya regelverket består av en tillståndsplikt och särskilda
tillsynsregler. Det nya reglerna är i stor utsträckning utformade som
minimikrav (artikel 47.1).
Enligt gällande svensk rätt krävs att utländska banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför EES ska ha
tillstånd från Finansinspektionen för att få driva bankrörelse,
finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse från filial i Sverige (4 kap.
4–7 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM). För att få ett sådant filialtillstånd
krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda. Det finns även en möjlighet
för utländska banker och kreditmarknadsföretag etablerade utanför EES
att, efter anmälan till Finansinspektionen, driva verksamhet som huvudsakligen avser representation och förmedling av bank- och finansieringstjänster från kontor eller annat fast driftställe (representationskontor) i
Sverige (4 kap. 6 § LBF).
Det finns i dag ett antal banker som hör hemma utanför EES som
bedriver verksamhet i Sverige. Majoriteten av dem bedriver filialverksamheten i Sverige med stöd av den harmoniserade möjligheten att
inom EU bedriva gränsöverskridande verksamhet från ett kreditinstitut i
en medlemsstat till andra medlemsstater inom unionen. Enbart ett fåtal
banker etablerade utanför EES har tillstånd från Finansinspektionen att
bedriva filialverksamhet i Sverige.

8.2

Ändrad tillståndsplikt

Promemorians förslag: Bestämmelser om tillståndsplikt för
tredjelandsfilialer ska införas i tillsynslagen. Ett företag som är etablerat
utanför EES (tredjelandsföretag) ska få ges tillstånd att bedriva
verksamhet från filial i Sverige (tredjelandsfilial) efter tillstånd från
Finansinspektionen om:
1. företaget

169

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

a)

avser att tillhandahålla någon av tjänsterna som avses i punkterna 2
och 6 i bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet, och
b) skulle vara en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag,
om företaget hade varit etablerat inom EES, eller
2. företaget avser ta emot återbetalningspliktiga medel från
allmänheten.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om förbud mot att hantera tredjelandsfilialer mer fördelaktigt än
kreditinstitut tillgodoses genom gällande rätt.

170

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska vissa företag som är etablerade utanför EES
och som avser att tillhandahålla vissa banktjänster inom EES ansöka om
filialtillstånd (artikel 21c.1).
Tillståndsplikten gäller för företag etablerade utanför EES som skulle ha
varit kreditinstitut eller sådana värdepappersföretag som avses i artikel
4.1.1 b i tillsynsförordningen om de varit etablerade inom EES och avser
att tillhandahålla någon av de tjänster som avses i punkterna 2 och 6 i
bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet (dvs. utlåning, omfattande bl.a.
konsumentkrediter, kreditavtal som rör fast egendom, factoring, med eller
utan regress och finansiering av handelskrediter [i direktivet anges
”inklusive ’forfeiting’”] samt borgensförbindelser och garantier) samt för
företag etablerade utanför EES som avser att ta emot återbetalningspliktiga
medel från allmänheten (tredjelandsfilialer) (artikel 47.1).
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet innehåller också ett förbud
mot diskriminering. Medlemsstaterna får inte behandla tredjelandsfilialer
mer fördelaktigt än kreditinstitut inom EES (artikel 48).
Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att utländska banker,
kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför
EES får ges tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller
värdepappersrörelse från filial i Sverige om vissa förutsättningar är
uppfyllda (4 kap. 4–7 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM). Det finns även en
möjlighet för utländska banker och kreditmarknadsföretag etablerade
utanför EES att efter anmälan till Finansinspektionen driva verksamhet
som huvudsakligen avser representation och förmedling av bank- och
finansieringstjänster från kontor eller annat fast driftställe
(representationskontor) i Sverige (4 kap. 6 § LBF).
Gällande svensk rätt innehåller också att den grundläggande principen
om allas likhet inför lagen (1 kap. 9 § regeringsformen).
Det finns emellertid inte något krav på tillståndsplikt för när ett annat
utländskt företag än ett kreditinstitut vill ta emot återbetalningspliktiga
medel från allmänheten eller en tillståndsplikt för enskilda banktjänster
som tillhandahålls av utländska kreditinstitut. Det bör därför införas en
sådan skyldighet i svensk rätt och bestämmelserna om tillståndsplikt för
utländska kreditinstitut som hör hemma utanför EES i lagen om bank- och
finansieringsrörelse bör tas bort.
I tillsynslagen finns bestämmelser som genomför kapitaltäckningsdirektivet när det gäller kreditinstitut, både de som bedriver bank- och

s. 171 Kontrollera mot PDF

finansieringsrörelse samt de aktiebolag som är sådana värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen, s.k. mycket stora
värdepappersbolag, se avsnitt 5.4 och prop. 2021/22:88. Bestämmelser
som motsvarar direktivets krav på att tredjelandsföretag ska ansöka om
filialtillstånd för att få bedriva viss verksamhet inom EES bör därför
införas i tillsynslagen.
När det gäller kapitaltäckningsdirektivets förbud mot diskriminering
uppfyller svensk rätt, genom regeringsformen, redan kapitaltäckningsdirektivets krav i dessa delar.

8.3

Undantag från tillståndsplikten

Promemorians förslag: Kravet på tillståndsplikt för tredjelandsfilialer
ska inte gälla när tjänsterna tillhandahålls
1. till följd av kontakter initierade av kunden,
2. till ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag som ska tillämpa
tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker
och kreditmarknadsföretag eller motsvarande utländska företag
inom EES,
3. företag i samma grupp som tredjelandsföretaget, eller
4. i samband med att moderföretaget som är etablerat utanför EES
erbjuder den verksamhet och de tjänster som förtecknas i bilaga I
avsnitt A till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU
och eventuella kompletterande sidotjänster enligt bilaga I avsnitt B
till samma direktiv.
Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet gäller tillståndsplikten för tredjelandsfilialer inte när tjänsterna
tillhandahålls
– en icke-professionell kund, en godtagbar motpart eller en professionell
kund i den mening som avses i bilaga II avsnitten I och II till
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj
2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av
direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (direktivet om
marknader för finansiella instrument) som är etablerad eller belägen i
unionen, om en sådan kund eller motpart uteslutande på eget initiativ
anlitar tredjelandsföretaget för tillhandahållandet av någon av de
relevanta tjänsterna (artikel 21c.2 första stycket a),
– ett kreditinstitut (artikel 21c.2 första stycket b),
– företag i samma grupp som tredjelandsföretaget (artikel 21c.2 första
stycket c), eller
– i samband med att tredjelandsföretaget erbjuder de tjänster som
förtecknas i bilaga I avsnitt A till direktivet om marknader för
finansiella instrument (artiklarna 21c.4 och 47.2).
Utan att det påverkar tillämpningen av den tredje strecksatsen ovan ska det
inte anses som att tredjelandsföretaget tillhandahåller tjänster till följd av
att kontakter initierats av en kund eller en godtagbar motpart om tjänsterna
tillhandahålls på uppdrag av en tredje part som har nära anknytning till
företaget (artikel 21c.2 andra stycket).

171

s. 172 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Undantaget för kundinitierade tjänster innebär inte att tredjelandsföretaget får erbjuda andra tjänster eller produkter till en kund eller
godtagbar motpart än de tjänster eller produkter som kunden själv efterfrågat om (artikel 21c.3).
Eba ska efter att ha konsulterat Eiopa och Esma se över vilka andra
eventuella finansiella företag utöver kreditinstitut som bör undantas från
tillståndsplikten (artikel 21c.6).
Förutsättningarna för att ett tredjelandsföretag ska undantas från
tillståndsplikten för att få tillhandahålla vissa banktjänster inom EES bör
regleras i lag, se avsnitt 8.2. Det får emellertid anses ligga i sakens natur
att tillståndsplikten innebär att företaget inte, utan tillstånd, får erbjuda
andra tjänster eller produkter än de som kunden eller den jämbördiga
motparten efterfrågat (i svensk rätt används benämningen jämbördig
motpart för det som i EU-rätten benämns godtagbar motpart, se t.ex. 9 kap.
3 § lagen om värdepappersmarknaden och prop. 2016/17:162 s. 410).
Någon särskild lagreglering i den delen behövs därför inte.

8.4

Förutsättningar för tillstånd

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska bevilja tredjelandsfilialen tillstånd, om
1. tredjelandsfilialen förfogar över tillräckligt med kapital och
likviditet,
2. tredjelandsfilialen uppfyller kraven på riskhantering, dokumentation och har en tillfredsställande intern kontroll,
3. tredjelandsfilialens verksamhet utanför Sverige men inom EES är
begränsad till finansiering av filialer i samma grupp som tredjelandsföretaget,
4. tredjelandsföretaget har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla
de tjänster och driva den verksamhet som ansökan avser,
5. tredjelandsföretaget står under betryggande tillsyn av en tillsynsmyndighet i hemlandet och den myndigheten har informerats om att
företaget etablerar sig i Sverige,
6. Finansinspektionen bedömer att den kan utöva effektiv tillsyn över
tredjelandsfilialen,
7. det inte finns skäl att anta att verksamheten har samband med eller
kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller
försök
till
finanseringsbrott
när
finansieringen
eller
finansieringsförsöket gäller terroristbrott, och
8. insättningar hos tredjelandsfilialer till tredjelandsföretag som skulle
ha varit kreditinstitut om de hade varit etablerade inom EES
omfattas av garanti enligt lagen om insättningsgaranti eller av en
utländsk garanti som
– omfattar sådana insättningar som anges i lagen om insättningsgaranti, och
– åtminstone motsvarar ersättningsgarantin enligt lagen om
insättningsgaranti.
172

s. 173 Kontrollera mot PDF

Promemorians bedömning: Möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet
att filialtillstånd som har meddelades före ikraftträdandet av de nya
reglerna ska fortsätta att gälla om minimikraven enligt direktivet är
uppfyllda, bör inte utnyttjas.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska åtminstone sex förutsättningar vara
uppfyllda för att en tredjelandsfilial ska beviljas tillstånd (artikel 48c.4).
Ett tillstånd förutsätter för det första att tredjelandsfilialen uppfyller
tillsynskraven enligt artiklarna 48e–48h i kapitaltäckningsdirektivet. Med
detta avses i synnerhet kraven på kapital, likviditet, deponering, riskhantering, bokningskrav och intern styrning och kontroll (artikel 48c.4 a).
Den andra förutsättningen för tillstånd är att tredjelandsföretaget har
tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla tjänsterna och bedriva den
verksamhet som ansökan avser samt att företaget omfattas av tillsyn i det
landet (artikel 48c.4 b).
För det tredje ska den behöriga myndigheten i hemlandet ha informerats
om att tredjelandsföretaget etablerar sig i Sverige och ansökan innehålla
uppgifter om verksamheten som ska bedrivas (artikel 48c.3 och 48c.4 c).
En ytterligare förutsättning är att tillståndet innebär att tredjelandsfilialen inte får bedriva någon annan verksamhet inom EES än den som
tillståndet avser, med undantag för gruppinterna finansieringstransaktioner
som ingås med andra filialer från tredjeland inom samma huvudföretag
och för transaktioner som genomförs på basis av kundinitierade kontakter
(artikel 48c.4 d).
Det krävs även att den behöriga myndigheten har tillgång till all
nödvändig information när det gäller tredjelandsföretaget och att
myndigheten effektivt kan koordinera sina tillsynsaktiviteter med tillsynsmyndigheten i hemlandet särskilt under kriser eller finansiella nödlägen
som påverkar företaget, dess grupp eller det finansiella systemet i
tredjelandet (artikel 48c.4 e). Detta bör förstås som att Finansinspektionen
bedömer att den kan utöva effektiv tillsyn över tredjelandsfilialen.
Avslutningsvis förutsätts att det inte finns skäl att anta att tredjelandsfilialen kommer att användas för att utöva eller underlätta penningtvätt
eller finansiering av terrorism (artikel 48c.4 f). Detta bör förstås som att
det inte finns skäl att anta att verksamheten har samband med eller kan öka
risken för penningtvätt enligt 1 kap. 6 § penningtvättslagen eller
finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till finansieringsbrott, när finansieringen eller finansieringsförsöket
gäller terroristbrott.
Behöriga myndigheter får besluta att auktorisationer för tredjelandsfilialer som har beviljats senast den 10 januari 2027 ska fortsätta att vara
giltiga, förutsatt att de tredjelandsfilialerna uppfyller minimikraven i
artiklarna 47–48r (artikel 48c.6).
Eba ska övervaka transaktioner mellan ett tredjelandsföretags filialer
som är auktoriserade i olika medlemsstater och överlämna en rapport till
kommissionen om sina slutsatser. Eba ges även mandat att ta fram
riktlinjer om bl.a. vilken information som ska ges in till den behöriga
myndigheten vid ansökan om tillstånd (artikel 48c.7 och 48c.8).
Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att kreditinstitut och
värdepappersföretag som är etablerade utanför EES får ges tillstånd att

173

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse från filial
i Sverige om vissa förutsättningar är uppfyllda (4 kap. 4–7 §§ LBF och
4 kap. 4–9 §§ LVM). Förutsättningarna för att ett sådant kreditinstitut ska
få driva bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige är att:
– institutet står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet i
hemlandet och den myndigheten har medgett att företaget etablerar sig
i Sverige,
– det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att
drivas på ett sätt som är förenligt med 3 kap. 2–7 §§ LBF, och
– insättningar hos filialen omfattas av garanti enligt lagen (1995:1571)
om insättningsgaranti eller av en utländsk garanti som
o omfattar insättningar som anges i 2 § lagen om insättningsgaranti och
o åtminstone motsvarar garantin enligt 4 och 4 c §§ lagen om
insättningsgaranti (4 kap. 4 § LBF).
Ett utländskt kreditinstitut får vidare bara driva verksamhet som omfattas
av institutets verksamhetstillstånd i hemlandet (4 kap. 7 § LBF).
För att genomföra de nya reglerna om förutsättningar för tillstånd i
kapitaltäckningsdirektivet bör de, i likhet med kraven för att få tillstånd att
driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse, anges i
lag. Kravet på att tredjelandsfilialens insättningar ska omfattas av
insättningsgarantin räknas inte uttryckligen upp i direktivet, men det är
emellertid en skyldighet enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem
(prop. 2015/16:106 s. 38). Ett motsvarande villkor om insättningsgarantin
som ställs enligt gällande rätt bör därför vara en av förutsättningarna för
att beviljas filialtillstånd enligt tillsynslagen.
Det finns i dag bara ett fåtal tredjelandsfilialer i Sverige och det har inte
framkommit att det finns ett konkret behov att de befintliga filialtillstånden
ska vara fortsatt giltiga för sådana verksamheter som också uppfyller
direktivets minimikrav. Det bör därför inte vara påkallat att utnyttja
möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet att införa en möjlighet för
Finansinspektionen att besluta om att tillstånd för tredjelandsfilialer som
beviljats senast den 10 januari 2027 fortsatt ska vara giltiga, om de nya
minimikraven i direktivet är uppfyllda.
Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om vilka uppgifter tredjelandsföretag ska lämna till Finansinspektionen i samband med en ansökan om
tillstånd bör genomföras genom verkställighetsföreskrifter i enlighet med
befintligt bemyndigande (19 § 1 förordningen om särskild tillsyn och
kapitalbuffertar).

8.5

174

Återkallelse av tillstånd

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska återkalla tillståndet
om ett tredjelandsföretag
1. inte uppfyller förutsättningarna för tillstånd,
2. har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något
annat otillbörligt sätt,

s. 175 Kontrollera mot PDF

3. har förklarat sig avstå från tillståndet,
4. inte inom ett år från det tillstånd beviljades har börjat driva sådan
rörelse som tillståndet avser, eller
5. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan
rörelse som tillståndet avser.
Finansinspektionen ska även återkalla tillståndet på den grund att
tredjelandsföretaget inte uppfyller förutsättningarna för tillstånd, om
det är sannolikt att företaget inom tolv månader inte längre kommer att
uppfylla sina skyldigheter enligt tillsynslagen eller andra författningar
som reglerar företagets verksamhet.
Tredjelandsfilialen ska underrätta Finansinspektionen om förutsättningarna för återkallelse enligt första stycket 1 eller andra stycket är
uppfyllda.
Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska en tredjelandsfilial ansökan om tillstånd avslås eller
tillståndet återkallas åtminstone om
a) tredjelandsföretaget inte uppfyller tillståndskraven enligt artikel 48c i
direktivet eller de krav som ställs upp i nationell rätt (artikel 48d.1 a),
b) tredjelandsföretaget inte på enskild nivå eller gruppnivå uppfyller de
tillsynskrav som ställs av tillsynsmyndigheten i hemlandet eller om
det finns rimliga skäl att misstänka att företaget inte kommer att
uppfylla dessa krav eller bryta mot dem inom 12 månader (artikel
48d.1 b).
Tredjelandsfilialen ska i de fall som avses i punkt b omedelbart informera
den behöriga myndigheten (48d.1 andra stycket).
Den behöriga myndigheten får också återkalla tillståndet om någon av
följande förutsättningar är uppfyllda:
a) tredjelandsfilialen inte inom 12 månader från att tillståndet meddelades driver den verksamhet som tillståndet avser eller om filialen
har upphört att driva verksamheten under mer än sex månader, om
inte medlemsstaten har antagit bestämmelser som anger att tillståndet
förfaller efter den tiden (artikel 48d.2 a),
b) tredjelandsfilialen har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter
eller på något annat otillbörligt sätt (artikel 48d.2 b),
c) tredjelandsfilialen inte längre uppfyller några av de eventuella
ytterligare nationella tillståndskraven (artikel 48d.2 c),
d) tredjelandsfilialen inte förväntas fullgöra sina skyldigheter gentemot
sina borgenärer, och särskilt inte längre tillhandahåller säkerhet för
kontoinnehavarnas anförtrodda medel (artikel 48d.2 d),
e) tredjelandsfilialen omfattas av något annat fall där nationell rätt
föreskriver att auktorisationen ska återkallas (artikel 48d.2 e),
f) tredjelandsfilialen begår någon av överträdelserna i artikel 67.1 i
kapitaltäckningsdirektivet (artikel 48d.2 f),
g) det finns rimliga skäl att misstänka att verksamheten används eller
försöks användas till penningtvätt, eller finansiering av terrorism,
eller om det finns en utökad risk för att sådana överträdelser begås av
filialen, tredjelandsföretaget eller gruppen (artikel 48d.2 g).
175

s. 176 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

176

Medlemsstaterna ska även ta fram klara och tydliga processer för
förutsättningarna för avslag och återkallelse (artikel 48d.4).
Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen ingripa om ett
tredjelandsföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse i Sverige
genom en tredjelandsfilial har åsidosatt sina skyldigheter (15 kap. 17 §
första stycket LBF). Finansinspektionen får i så fall ingripa genom att
utfärda ett föreläggande att inom en viss tid begränsa eller minska riskerna
i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt avstå från utdelning eller
räntebetalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med
situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut, eller göra en
anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska filialens tillstånd återkallas
eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Finansinspektionen ska även
ingripa genom att utfärda ett föreläggande, om det är sannolikt att filialen
inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt
lagen om bank- och finansieringsrörelse eller andra författningar som
reglerar filialens verksamhet. Finansinspektionens möjlighet att förelägga
tredjelandsföretaget att göra rättelse anges även specifikt om insättningar
hos filialen omfattas av garanti till följd av ett beslut enligt 3 § andra
stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och tillstånd till filialetablering inte skulle ha meddelats utan ett sådant beslut.
Om tredjelandsföretaget inte har gjort rättelse inom ett år från föreläggandet, får filialtillståndet återkallas (15 kap. 17 § tredje stycket LBF).
Filialens tillstånd ska även återkallas om det utländska kreditinstitutet
försatts i konkurs eller om beslut fattats om att företaget ska träda i tvångslikvidation. Om tillståndet återkallas får Finansinspektionen bestämma hur
avvecklingen av rörelsen ska ske (15 kap. 17 § fjärde stycket LBF).
Liknande bestämmelser gäller för utländska värdepappersföretag (25 kap.
15 § LVM). Därutöver har Finansinspektionen möjlighet att ingripna mot
ledningspersoner i utländska värdepappersföretag etablerade utanför EES
som driver filialverksamhet i Sverige (25 kap. 15 a och 15 b §§ LVM).
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om när tillståndet för en
tredjelandsfilial ska återkallas bör, liksom gällande bestämmelser, anges i
lag.
Kapitaltäckningsdirektivet nya regel om att en tillståndsansökan ska
avslås om förutsättningarna för tillstånd inte är uppfyllda (artikel 48d.1)
får emellertid anses följa av bestämmelsen som reglerar kraven för
tillståndsplikten. Om förutsättningarna för tillstånd inte är uppfyllda ska
följaktligen tillstånd inte meddelas utan ansökan ska avslås.
Kapitaltäckningsdirektivet gör skillnad på under vilka förutsättningar
som ett tillstånd ska respektive får återkallas. Trots att det i direktivet är
fråga om två olika uppräkningar innebär de båda att den behöriga
myndigheten ska ha möjlighet att återkalla tillståndet om någon av de
angivna förutsättningarna är uppfyllda. Det bör därför anges att Finansinspektionen ska återkalla tillståndet om någon av förutsättningarna är
uppfyllda.
Kapitaltäckningsdirektivet anger uttryckligen att tillståndet ska återkallas om tredjelandsfilialen inte förväntas fullgöra sina skyldigheter gentemot sina borgenärer, och särskilt inte längre tillhandahåller säkerhet för
kontoinnehavarnas anförtrodda medel (artikel 48d.2 d). Det kan emellertid
inte i uppräkningen av grunder för återkallelse ställas upp en skyldighet
för tredjelandsfilialen som inte också gäller som en förutsättning för

s. 177 Kontrollera mot PDF

tillstånd. Det får därför anses ligga inom ramen för förutsättningarna för
tillstånd, och särskilt kravet på riskhantering, att tredjelandsfilialen är
skyldig att uppfylla sina åtaganden gentemot sina borgenärer och
tillhandahålla säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel. Finansinspektionen ska därmed återkalla tillståndet på grund av att kravet på
riskhantering inte är uppfyllt om tredjelandsfilialen t.ex. inte längre
tillhandahåller säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel.
Kapitaltäckningsdirektivet ställer även krav på att tillståndet ska återkallas om tredjelandsfilialen gör sig skyldig till någon av de överträdelser
som anges i artikel 67.1 i kapitaltäckningsdirektivet (artikel 48d.2 f).
Artikel 67.1 omfattar emellertid vissa överträdelser av skyldigheter som
bara åligger institut och inte tredjelandsfilialer (t.ex. artikel 67.1 b, c, g–j,
m, n och r). Kommissionen har därför gett uttryck för att tredjelandsfilialens tillstånd kan återkallas med hänvisning till artikel 67, i tillämpliga
fall. De tillämpliga fallen bör anges i lag.
Att det ska finnas klara och tydliga processer för förutsättningarna för
avslag och återkallelse följer av den föreslagna lagtexten och förvaltningslagen.

8.6

Olika slag av tredjelandsfilialer

Promemorians förslag: En tredjelandsfilial ska anses vara en klass 1filial, om
1. det totala värdet av tillgångarna hänförliga till filialverksamheten
uppgår till åtminstone ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro,
2. det i verksamheten ingår att ta emot återbetalningspliktiga medel
från allmänheten som
– uppgår till minst 5 procent av värdet på skulderna hänförliga till
filialverksamheten, eller
– överstiger ett belopp som motsvarar 50 miljoner euro, eller
3. den inte är en kvalificerad tredjelandsfilial enligt artikel 48c i
kapitaltäckningsdirektivet.
Övriga tredjelandsfilialer ska vara klass 2-filialer.
En klass 1-filial som inte längre uppfyller kraven ska omedelbart
anses vara en klass 2-filial. En klass 2-filial som uppfyller något av
kraven för att vara en klass 1-filial ska anses vara klass 1-filial först
efter fyra månader.
Promemorians bedömning: Möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet att på tredjelandsfilialer tillämpa samma regler som gäller för
kreditinstitut bör inte utnyttjas.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska tredjelandsfilialer delas in i två klasser
beroende på om de uppfyller vissa förutsättningar (artikel 48a).
En tredjelandsfilial är en klass 1-filial om filialen uppfyller någon av
följande förutsättningar:
– Det totala värdet av tillgångarna som har bokförts av eller har sitt
ursprung hos tredjelandsfilialen är lika med eller större än 5 miljarder
177

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

euro, enligt redovisningen för den närmast föregående årliga
rapporteringsperioden i enlighet med avsnitt II underavsnitt 4.
– Det i verksamheten ingår att ta emot återbetalningspliktiga medel från
allmänheten som uppgår till minst 5 procent av värdet på skulderna
hänförliga till filialverksamheten, eller som överstiger ett belopp som
motsvarar 50 miljoner euro.
– Filialen inte är en kvalificerad tredjelandsfilial (artikel 48a.1).
En filial som inte uppfyller förutsättningarna för att vara en klass 1-filial
är en klass 2-filial (artikel 48a.2).
De behöriga myndigheterna ska uppdatera klassificeringen av tredjelandsfilialerna i enlighet med följande:
– När en klass 1-filial upphör att uppfylla förutsättningarna för att vara
en klass 1-filial ska den genast anses tillhöra klass 2.
– Om en klass 2-filial börjar uppfylla någon av förutsättningarna för att
vara en klass 1-filial ska filialen anses tillhöra klass 1 fyra månader
från den dag då den började uppfylla förutsättningarna (artikel 48a.3).
Reglerna om tredjelandsfilialer är minimikrav. Medlemsstater har därför
möjlighet att tillämpa samma regler som ställs på kreditinstitut även på
tredjelandsfilialer eller vissa kategorier av dessa, dvs. i stället för att
tillämpa artiklarna 47–48q. Om en medlemsstat väljer att samma krav som
gäller för kreditinstitut bara ska gälla vissa kategorier av tredjelandsfilialer, ska den ange relevanta kriterier för de olika klasserna. Kriterierna
för klass 1- och klass 2-filialer ska tillämpas på de återstående kategorierna
förutom när det gäller reglerna om samarbete mellan behöriga
myndigheter inom ramen kollegiearbetet enligt artikel 48p (artikel 48a.4).
En tredjelandsfilial kan därutöver anses vara en kvalificerad tredjelandsfilial om vissa förutsättningar är uppfyllda (artikel 48b). För denna
klassificering krävs att följande villkor är uppfyllda:
– tredjelandsföretaget är etablerat i ett land som tillämpar ett tillsynsregelverk som åtminstone motsvarar tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet,
– den behöriga myndigheten i hemlandet tillämpar sekretessregler som
åtminstone är likvärdiga med kraven i avdelning VII, kapitel 1,
avsnitt II i kapitaltäckningsdirektivet, och
– tredjelandsföretaget är inte etablerat i ett land som är att betrakta som
högrisktredjeland med strategiska brister i sitt system för bekämpning
av penningtvätt och finansiering av terrorism, enligt regelverket om
penningtvätt och finansiering av terrorism (artikel 48b.1).

178

Kommissionen kan genom genomförandeakter anta beslut om huruvida de
två första villkoren är uppfyllda (artikel 48b.2). Kommissionen får
konsultera Eba inför det att man antar en sådan akt (artikel 48b.3). Eba ska
föra ett register över vissa av de kvalificerade tredjelandsfilialerna (artikel
48b.4). När den behöriga myndigheten tar emot en ansökan om tillstånd
ska den bedöma om villkoren för klass 1- och 2-filialer samt kvalificerade
tredjelandsfilialer är uppfyllda. Om det berörda tredjelandet inte finns
upptaget i Ebas offentliga register, ska den behöriga myndigheten be
kommissionen att bedöma om tredjelandets bankregelverk och sekretesskrav uppfyller de uppställda kraven. En behörig myndighet ska klassificera

s. 179 Kontrollera mot PDF

en tredjelandsfilial som en klass 1-filial till dess att kommissionen antar
ett beslut (artikel 48b.5).
Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att utländska banker,
kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför
EES får ges tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller
värdepappersrörelse från filial i Sverige om vissa förutsättningar är
uppfyllda (4 kap. 4 och 5 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om
klass 1- och klass 2-filialar bör motsvarande bestämmelser införas i lag.
Att den behöriga myndigheten ska klassificera en tredjelandsfilial som en
klass 1-filial till dess att kommissionen antar en genomförandeakt får
emellertid anses följa av villkoret att för att få vara en klass 1-filial, får
tredjelandsfilialen inte vara en kvalificerad tredjelandsfilial.
Den tillståndsplikt som i dag gäller för de utländska kreditinstitut
etablerade utanför EES som avser att i Sverige ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten och bedriva kreditgivning, i kombination,
är inte lika omfattande som den tillståndsplikt som gäller för kreditinstitut.
Det har inte framkommit att det finns ett konkret behov utifrån de
nationella förhållandena eller tillräckliga skäl för att frångå den nuvarande
regleringen och utnyttja möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet att kräva
att tredjelandsfilialer ska tillämpa samma regler som kreditinstitut om de
avser att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, bedriva
kreditgivning eller ställa ut borgensförbindelser eller garantier.

8.7

Kapital- och likviditetskrav

Promemorians förslag: Kapitalkravet för en klass 1-filials ska uppgå
till det högsta av
1. 2,5 procent av
– filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller
– filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räkenskapsåren, eller
2. ett belopp som motsvarar 10 miljarder euro.
Kravet om 2,5 procent av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om
tillstånd ska gälla bara under de tre första räkenskapsåren.
Kapitalkravet för en klass 2-filial ska uppgå till det högsta av
1. 0,5 procent av
– filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller
– filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räkenskapsåren, eller
2. ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro.
Kravet om 0,5 procent av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om
tillstånd ska gälla bara under de tre första räkenskapsåren.
En tredjelandsfilial ska inneha ointecknade och likvida tillgångar som
täcker ett likviditetsutflöde under en period av 30 dagar. En klass 1filial ska i detta avseende uppfylla vissa krav på likviditet i tillsynsförordningen.

179

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

De instrument som kapital- och likviditetskraven ska uppfyllas med
ska deponeras på ett konto hos ett kreditinstitut som inte ingår i samma
grupp som tredjelandsföretaget. Medlen ska användas om tredjelandsföretaget träder i likvidation eller om filialens verksamhet upphör.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om vilka instrument som tredjelandsfilialen får
uppfylla kapitalkraven med och kraven på ett sådant konto på vilket
kapitalet ska deponeras.
Promemorians bedömning: Möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet att undanta kvalificerade tredjelandsfilialer från likviditetskravet bör inte utnyttjas.
Skälen för promemorians förslag och bedömning
Särskilda krav på soliditet och likviditet för tredjelandsfilialer
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska tredjelandsfilialerna
uppfylla särskilda krav på tillskjutet kapital (kapitalkrav) och likviditetskrav (artiklarna 48e och 48f).
Kapitalkrav

180

En klass 1-filial ska enligt kapitaltäckningsdirektivet åtminstone upprätthålla ett kapitalkrav som motsvarar 2,5 procent av filialens genomsnittliga
skulder enligt de tre föregående årliga rapportperioderna, eller för nyligen
auktoriserade filialer, filialens skulder vid tidpunkten för beslut om
tillstånd, enligt vad som rapporterats enligt underavsnitt 4, men åtminstone
10 miljarder euro (artikel 48e.1 a).
En klass 2-filial ska åtminstone upprätthålla ett kapitalkrav som motsvarar 0,5 procent av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående årliga rapporteringsperioderna, eller för nyligen auktoriserade
filialer, filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, enligt vad
som rapporterats enligt underavsnitt 4, men åtminstone 5 miljarder euro
(artikel 48e.1 b).
Kapitalkraven ska uppfyllas med antingen kontanter eller kontantliknande instrument enligt artikel 4.1.60 i tillsynsförordningen, skuldinstrument som har getts ut av staten eller centralbanker inom EES, eller
andra instrument som är omedelbart tillgängliga, utan begränsningar, för
tredjelandsfilialen för att kunna användas för att täcka risker eller förluster
så fort de uppstår (artikel 48e.2). Eba ges mandat att ta fram riktlinjer som
specificerar kravet när det gäller de andra instrument som ska vara
omedelbart tillgängliga, utan begränsningar, för tredjelandsfilialen för att
kunna användas för att täcka risker eller förluster så fort de uppstår (artikel
48e.4).
Kapitalkravsinstrumenten ska sättas in på ett särskilt konto hos ett
kreditinstitut som inte ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget eller,
för det fall det är tillåtet enligt nationell rätt, hos centralbanken.
Instrumenten ska vara tillgängliga för att användas för de syften som anges
i artikel 96 i krishanteringsdirektivet och för likvidation av tredjelandsfilialen i enlighet med nationell rätt (artikel 48e.3).
Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att utländska banker,
kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför

s. 181 Kontrollera mot PDF

EES får ges tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller
värdepappersrörelse från filial i Sverige om vissa förutsättningar är
uppfyllda (4 kap. 4–6 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM). En av dessa förutsättningar är att det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer
att drivas enligt bestämmelserna om startkapital i lagen om bank- och
finansieringsrörelse respektive lagen värdepappersmarknaden. En bank
eller ett kreditmarknadsföretag ska när rörelsen påbörjas ha ett startkapital
som vid tidpunkten för beslut om tillstånd motsvarar minst fem miljoner
euro (3 kap. 5 och 7 §§ LBF). Detsamma gäller för de värdepappersbolag
som är av intresse i detta avseende, dvs. ett sådant kreditinstitut som avses
i 1 kap. 2 § första stycket 7 g tillsynslagen (3 kap. 6 § LVM).
För att genomföra de nya, mer detaljerade reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lag. De detaljerade
regler som specificerar vilka instrument kapitalkraven får uppfyllas med
samt vilken typ av konto som kapitalet ska deponeras på bör genomföras i
föreskrifter på lägre nivå än lag.
Krav på likviditet
En tredjelandsfilial ska enligt kapitaltäckningsdirektivet åtminstone, utan
att det påverkar tillämpningen av nationella likviditetskrav, inneha
ointecknade och likvida tillgångar som täcker ett likviditetsutflöde under
en period av 30 dagar (artikel 48f.1). Klass 1-filialer ska emellertid
tillämpa de bestämmelser om likviditet som följer av del 6, avdelning I i
tillsynsförordningen och kommissionens delegerade förordning (EU)
2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (artikel 48f.2). Även för likviditetskraven ställs det
krav på att medlen ska sättas in på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut
som inte ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget eller, där det är
tillåtet enligt nationell rätt, hos centralbanken. Medlen ska efter att de har
använts för att täcka likviditetsutflödet vara tillgängliga för att användas
för de syften som anges i artikel 96 i krishanteringsdirektivet och för
likvidation av tredjelandsfilialen i enlighet med nationell rätt (artikel
48f.3).
Medlemsstaterna får undanta kvalificerade tredjelandsfilialer från
kraven på likviditet (artikel 48f.4).
Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att utländska banker,
kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför
EES får ges tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller
värdepappersrörelse från filial i Sverige om vissa förutsättningar är
uppfyllda (4 kap. 4–6 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör
motsvarande bestämmelser införas i lag.
Möjligheten att undanta kvalificerade tredjelandsfilialer från likviditetskravet bör inte utnyttjas. Regelverket bör skapa så likartade förutsättningar
som möjligt för dem som ska tillämpa det. För undantag som endast gäller
vissa företag bör det finnas ett konkret behov utifrån de nationella
förhållandena, som motiverar en särreglering för vissa aktörer. Det har inte
framkommit att det finns ett sådant behov eller tillräckliga skäl för att
181

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

frångå huvudregeln i kapitaltäckningsdirektivet att samtliga tredjelandsfilialer bör omfattas av kraven på likviditet.

8.8

Krav på riskhantering, dokumentation och
intern styrning och kontroll

Promemorians förslag: En tredjelandsfilial ska identifiera, mäta,
styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse
är förknippad med. Filialen ska dokumentera sina tillgångar och skulder
och ha en tillfredsställande intern styrning och kontroll.
Verksamheten ska drivas på ett sådant sätt att förbindelser med andra
företag kan överblickas.
Det ska finnas minst två i Sverige bosatta verkställande direktörer
med ansvar för den här drivna verksamheten.
De verkställande direktörerna ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet
och även i övrigt vara lämpliga för en sådan uppgift. De ska även avsätta
tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt uppdrag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om kraven på riskhantering, dokumentation och
intern styrning och kontroll.
Skälen för promemorians förslag
Övergripande bestämmelser om tredjelandsfilialers rörelse
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på tredjelandsfilialernas riskhantering, interna styrning och kontroll samt hur de bokar
vissa tillgångar och skulder (artiklarna 48g och 48h).
Krav på riskhantering och intern styrning och kontroll

182

Enligt de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet ska tredjelandsfilialer
ha åtminstone två personer i den berörda medlemsstaten som i praktiken
leder verksamheten. Dessa personer ska förhandsgodkännas av den
behöriga myndigheten och ha ett gott anseende samt tillräckliga
kunskaper, färdigheter och erfarenheter, och de ska avsätta tillräcklig tid
för att kunna fullgöra sina åligganden (artikel 48g.1).
Klass 1-filialer ska uppfylla direktivets krav på riskhantering, planer för
intern styrning samt ersättningar (artiklarna 74, 75, 76.5, 76.6, 92, 94 och
95). De behöriga myndigheterna ska också ha möjlighet att kräva att
tredjelandsfilialerna etablerar en lokal förvaltningskommitté för att
säkerställa att filialen styrs på lämpligt sätt (artikel 48g.2).
Klass 2-filialer ska uppfylla direktivets krav på riskhantering och ersättningar (artiklarna 74, 75, 92, 94 och 95) och ha interna kontrollfunktioner
(artikel 76.5 och 76.6 första, andra och fjärde styckena). Beroende på
filialen storlek, interna organisationen samt verksamhetens art, omfattning
och komplexitet får de behöriga myndigheterna kräva att en klass 2-filial
utser chefer för interna kontrollfunktioner (artikel 48g.3).
Eba ges även mandat att ta fram riktlinjer när det gäller tillämpningen
av några av dessa processer och rutiner (artikel 48g.9).

s. 183 Kontrollera mot PDF

Tredjelandsfilialer ska vara skyldiga att upprätta rapporteringsvägar till
tredjelandsföretagets ledningsorgan som täcker alla väsentliga risker och
strategier för riskhantering samt ändringar av dessa. Filialerna ska också
införa lämpliga system för informations- och kommunikationsteknik
(IKT) och kontroller för att säkerställa att strategierna tillämpas på
vederbörligt sätt (artikel 48g.4).
Tredjelandsfilialer ska också övervaka och förvalta sina uppdragsavtal.
Om kritiska eller viktiga funktioner hos tredjelandsfilialen utförs av
tredjelandsföretaget ska de funktionerna utföras i enlighet med interna
arrangemang eller gruppinterna överenskommelser och de behöriga
myndigheterna ska ha full tillgång till all den information de behöver för
sin tillsyn (artikel 48g.5 och 48g.7).
Därutöver ska tredjelandsfilialer som gör s.k. back-to-backtransaktioner eller gruppinterna transaktioner ha tillräckliga resurser för att
identifiera och hantera sin motpartskreditrisk när väsentliga risker
kopplade till tillgångar som bokförs av filialen överförs till motparten
(artikel 48g.6).
När kritiska eller viktiga funktioner i filialverksamheten utförs av
tredjelandsföretaget ska de följa de interna rutinerna och de avtal som har
ingåtts inom gruppen (artikel 48g.7).
Tredjelandsfilialer ska se till att en oberoende tredje part regelbundet
bedömer filialens genomförande och fortlöpande efterlevnad av dessa
krav. Filialen ska överlämna en rapport till de behöriga myndigheterna
med den oberoende tredje partens resultat och slutsatser (artikel 48g.8).
Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att det för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländska företag och utomlands
bosatta svenska eller utländska medborgare ska finnas en i Sverige bosatt
föreståndare med ansvar för den här drivna verksamheten (2 § lagen
[1992:160] om utländska filialer m.m. [filiallagen]). För filialverksamhet
anges även att filialen ska stå under ledning av en verkställande direktör
som är ansvarig för filialens verksamhet och som är bosatt inom EES
(8 och 9 §§ filiallagen).
Gällande rätt innehåller också bestämmelser om att utländska banker,
kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför
EES får ges tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller
värdepappersrörelse från filial i Sverige om vissa förutsättningar är
uppfyllda (4 kap. 4–6 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM). En av dessa
förutsättningar är att det finns skäl att anta att den planerade rörelsen
kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med vissa bestämmelser som
gäller för verksamheten, t.ex. att ledningen, i filialernas fall de
verkställande direktörerna, uppfyller kraven på lämplighet.
För att genomföra de nya, mer detaljerade reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om kraven på ledningen av tredjelandsfilialers verksamhet bör
motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.
De regler om intern styrning och kontroll, riskhantering och ersättningar
som enligt de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet ska gälla för
tredjelandsfilialer, gäller redan i dag för kreditinstitut.
Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om planer för intern styrning och
riskhantering (artiklarna 74 och 76) har genomförts i rörelselagstiftningen,
med tillhörande föreskriftsrätt för Finansinspektionen (6 kap. 2 § och
16 kap. 1 § 5 LBF och 8 kap. 1 c och 35 §§ LVM). Även när det gäller

183

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

reglerna om ersättning (artiklarna 75, 92, 94 och 95 och delvis artikel 74)
har bara frågor av mer principiell natur reglerats på lagnivå i svensk rätt. I
huvudsak har reglerna i stället genomförts i föreskrifter på lägre nivå än
lag, eftersom reglerna kan behöva anpassas till olika rättsliga och faktiska
förhållanden (16 kap. 1 § 5 LBF och 8 kap. 35 § LVM).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om
riskhantering och intern styrning och kontroll för tredjelandsfilialer bör de
införas i svensk rätt på motsvarande sätt som liknande bestämmelser som
i dag gäller för kreditinstitut.
Krav på dokumentation
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska tredjelandsfilialer föra ett
bokföringsregister så att de kan spåra och registrera heltäckande och exakt
information om samtliga tillgångar och skulder som bokförs av eller som
har sitt ursprung hos filialen samt självständigt förvalta de tillgångar och
skulder i filialen som kommer från tredjeland. Bokföringsregistret ska
innehålla all nödvändig och tillräcklig information om de risker som
tredjelandsfilialen genererat samt om hur de förvaltas (artikel 48h.1).
Tredjelandsfilialer ska utarbeta, regelbundet se över och uppdatera en
strategi för bokföringsarrangemang för förvaltningen av det bokföringsregistret. Strategin ska dokumenteras och godkännas av det berörda
styrande organet för tredjelandsföretaget. Strategin ska innehålla en tydlig
motivering av bokföringsarrangemangen och en beskrivning av hur de
arrangemangen överensstämmer med filialens affärsstrategi (artikel
48h.2).
Tredjelandsfilialer ska säkerställa ett skriftligt och motiverat yttrande
om filialens genomförande och fortlöpande efterlevnad av bokföringskraven. Filialen ska överlämna den oberoende tredje partens resultat och
slutsatser till den behöriga myndigheten (artikel 48h.3).
Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder som ska specificera de
bokföringsarrangemang som ska tillämpas (artikel 48h.4).
Gällande svensk rätt innehåller en bokföringsskyldighet för filialer
(1 kap. 2 § bokföringslagen [1999:1078]).
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet innebär emellertid att även
tillgångar som härrör från tredjelandsfilialen ska registreras samt att
bokföringsregistret ska innehålla information om inte bara affärshändelser
utan även om de risker filialen genererar och hur de hanteras.
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör
motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. De detaljerade reglerna
som specificerar dokumentationsskyldigheten bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer bör därför få meddela sådana föreskrifter.

184

8.9

Tillsyn

8.9.1

Tillsynens omfattning

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska ha tillsyn över tredjelandsfilialer.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Tillsynen ska omfatta att verksamheten bedrivs enligt
1. tillsynslagen,
2. andra författningar som reglerar filialens verksamhet, och
3. interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar
filialens verksamhet.
Finansinspektionen ska dessutom ha tillsyn över att filialens verkställande direktörer uppfyller lämplighetskraven i tillsynslagen.
Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten se till att tredjelandsfilialerna
uppfyller kraven i artiklarna 48m–48q och, i tillämpliga delar,
avdelning VII vid tillsynen över filialer från tredjeland (artikel 48m.1).
Kommissionen har gett uttryck för att med tillämpliga delar i avdelning VII avses artiklarna om principer för tillsyn, dvs. artiklarna 49–72 i
direktivet.
Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att utländska banker,
kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför
EES och som har tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller
värdepappersrörelse från filial i Sverige står under Finansinspektionens
tillsyn (13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 1 § LVM). Tillsynen över filialen
omfattar att inspektionen ska se till att det utländska företaget följer de
lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet här i
landet.
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör
motsvarande bestämmelser föras in i tillsynslagen.

8.9.2

Översyn och utvärdering

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om vilka omständigheter som Finansinspektionen ska beakta vid
översyns- och utvärderingsprocessen för tredjelandsfilialer bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Skälen för promemorians bedömning: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten inkludera filialer från
tredjeland i det program för tillsynsgranskning som avses i artikel 99 i
direktivet (artikel 48m.2). Den behöriga myndigheten ska även se över de
strategier och processer som tredjelandsfilialerna upprättar för att se till att
de uppfyller kraven enligt direktivet och eventuella ytterligare nationella
krav (artikel 48n.1 och 48n.2). Översynen och utvärderingen ska genomföras i enlighet med bl.a. proportionalitetsprincipen (artikel 48n.3). Eba
ges mandat att ta fram riktlinjer på området (artikel 48n.6).
I svensk rätt gäller att Finansinspektionen ska följa de regler om
översyns- och utvärderingsprocessen som finns i artiklarna 97–101 i
kapitaltäckningsdirektivet och inspektionen ska vid utarbetandet av ett
sådant program för tillsynsgranskning som avses i artikel 99 beakta den
information som lämnats av behöriga myndigheter i ett värdland om vad
som framkommit vid kontroll och inspektion av ett kreditinstituts filial i
185

s. 186 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

det landet (9 och 12 §§ förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).
För att genomföra de nya reglerna om översyn och utvärdering av
tredjelandsfilialers verksamhet bör regeringen få meddela föreskrifter om
vad Finansinspektionen ska beakta vid översyns- och utvärderingsprocessen i kapitaltäckningsdirektivet.

8.9.3

Informationsskyldighet

Promemorians förslag: Tredjelandsfilialer ska till Finansinspektionen
lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska rapporteras in.
Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna ha rätt att kräva att tredjelandsfilialer lämnar in den information som myndigheten behöver för att kunna
utöva tillsyn över tredjelandsfilialernas verksamhet (artikel 21c.2 andra
stycket).
Tredjelandsfilialer ska regelbundet rapportera in viss information om sin
verksamhet och tredjelandsföretaget till den behöriga myndigheten
(artiklarna 48k.1, 48k.2 och 48l.2). Rapporteringsskyldigheten ska inte
påverka den behöriga myndighetens möjlighet att kräva in ytterligare
information om den behöriga myndigheten anser det vara nödvändigt för
att få en fullständig bild av tredjelandsfilialens eller tredjelandsföretagets
verksamhet eller finansiella situation samt för att säkerställa att filialen och
företaget uppfyller de krav som gäller enligt tillämplig reglering (artikel
48k.3). Rapporteringskraven ska stå i proportion till klassificeringen av
tredjelandsfilialer som antingen klass 1 eller klass 2 (artikel 48l.1).
Medlemsstaterna får även undanta kvalificerade tredjelandsfilialer från
denna ytterligare informationsskyldighet om den behöriga myndigheten
kan få information från den behöriga myndigheten i det land där tredjelandsföretaget är etablerat.
Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder som specificerar i vilket
format och med vilken frekvens informationen ska lämnas in (artikel 48l).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör
motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. De detaljerade reglerna
som specificerar uppgifterna och när de ska rapporteras in bör genomföras
i föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer bör därför få meddela sådana föreskrifter. Att
Finansinspektionen i sina rapporteringskrav ska beakta proportionalitetsprincipen följer av bl.a. 5 § förvaltningslagen.

186

s. 187 Kontrollera mot PDF

8.10

Tillsynsbefogenheter

8.10.1

Systemviktiga tredjelandsfilialer

Promemorians förslag: Om det totala värdet på tillgångarna för de
filialer inom EES som ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget
uppgår till ett belopp som motsvarar minst 40 miljarder euro, ska
Finansinspektionen bedöma om tredjelandsfilialen är systemviktig och
om dess verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för
stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige
eller inom EES.
Beloppet ska beräknas utifrån ett genomsnitt av tillgångarna för de
tre närmast föregående räkenskapsåren eller i absoluta tal för minst
tre av de fem närmast föregående räkenskapsåren. Vid bedömningen
ska inspektionen tillämpa artiklarna 48i.2 och 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet.
Om filialens verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för
stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige
eller inom EES, ska inspektionen få begära att filialen
– omstrukturerar eller begränsar sin verksamhet, eller
– lämnar in ytterligare information eller förelägga filialen att minska
sina risker eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta
med situationen.
Finansinspektionen ska lämna sin bedömning till övriga berörda
behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten. Om någon av
de berörda behöriga myndigheterna invänder mot bedömningen, ska
inspektionen, inom tre månader och i samverkan med Eba, försöka
komma
överens
med
myndigheterna
om
bedömningen.
Finansinspektionen ska därefter, även om en överenskommelse inte kan
nås, ensam fatta beslut ifall tredjelandsfilialen bedöms vara
systemviktig och om eventuella åtgärder bör vidtas. Inspektionen ska
underrätta övriga berörda behöriga myndigheter och Eba om
inspektionen bedömer att en filial är systemviktig och att dess
verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det
finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES
men inte fattar ett beslut om att filialen ska vidta åtgärder.
Om Finansinspektionen har invändningar mot en bedömning som en
annan behörig myndighet har gjort, ska inspektionen invända inom
10 arbetsdagar från det att bedömningen har tagits emot.
Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på att de behöriga myndigheterna ska bedöma
tredjelandsfilialens systemviktighet (artikel 48j).
En systemriskbedömning ska göras för en tredjelandsfilial som
tillsammans med andra filialer inom EES tillhör samma grupp från
tredjeland och där filialernas sammanlagda tillgångar inom unionen
uppgår till eller överstiger 40 miljarder euro. Beloppet av tillgångarna ska
beräknas antingen som ett genomsnitt av de tre föregående årliga
rapportperioderna eller i absoluta tal för minst tre av de fem närmaste
föregående årliga rapportperioderna (artiklarna 48j.1 första stycket).

187

s. 188 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

188

Tillgångar kopplade till centralbankers marknadstransaktioner med
ECBS-centralbanker ska emellertid undantas (artikel 48j.1 andra stycket).
De behöriga myndigheterna ska bedöma om tredjelandsfilialen är
systemviktig och utgör betydande risker för den finansiella stabiliteten i
unionen eller i den medlemsstat där den är etablerad. Myndigheterna ska i
detta avseende beakta de systemriskindikatorer som anges i artiklarna
48i.2 och 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet (artikel 48j.2).
Om tredjelandsfilialen bedöms vara systemviktigt och om det bedöms
lämpligt, ska den behöriga myndigheten ha möjlighet att kräva att filialen
vidtar vissa åtgärder. Åtgärderna består i att myndigheten kan kräva att
tredjelandsfilialen omstrukturerar sina tillgångar eller verksamheter så att
den inte längre klassificeras som systemviktig eller att den upphör att
utgöra en otillbörlig risk för den finansiella stabiliteten i unionen eller de
medlemsstater där den är etablerad. Den behöriga myndigheten har också
möjlighet att ställa ytterligare tillsynskrav på filialen (artikel 48j.4).
Bedömningen är förenad med ett samrådsförfarande med övriga berörda
behöriga myndigheter. Den behöriga myndigheten, eller i förekommande
fall den utsedda myndigheten, ska inom ramen för sin bedömning av de
risker mot den finansiella stabiliteten i medlemsstaten eller inom union
som tredjelandsfilialens verksamhet kan medföra, konsultera Eba och
berörda behöriga myndigheterna, dvs. behöriga myndigheter i andra
medlemsstater där tredjelandsföretaget har andra filialer eller dotterbolag.
Den behöriga myndigheten eller i förekommande fall den utsedda
myndigheten, ska förse Eba och de berörda behöriga myndigheterna med
sin motiverade bedömning av tredjelandsfilalens systemviktighet (artikel
48j.3 första och andra styckena).
Om någon av de andra behöriga myndigheterna motsätter sig
myndighetens bedömning, ska de meddela den myndigheten inom 10
dagar. De behöriga myndigheterna ska därefter, med bistånd av Eba, efter
bästa förmåga nå konsensus om bedömningen och eventuella åtgärder som
ska vidtas med anledning av den, inom tre månader. Efter periodens
utgång ska den behöriga myndigheten för tredjelandsfilialen fatta sitt
beslut i fråga om systemviktighetsbedömningen och eventuella åtgärder
som bör vidtas med anledning av bedömningen (artikel 48j.3 tredje
stycket). Om den behöriga myndigheten bedömer att tredjelandsfilialen är
systemviktig men att det inte krävs att filialen vidtar någon av de
uppräknade åtgärderna eller ställer krav på att filialen ansöker om tillstånd
som kreditinstitut, ska myndigheten förse Eba och de berörda behöriga
myndigheterna med sin motiverade bedömning (artikel 48j.4 andra
stycket). Eba ges även mandat att i detta avseende ta fram en rapport om
bl.a. samrådsprocessen (artikel 48j.5).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsregelverket bör
motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. Finansinspektionens
skyldighet att motivera sina beslut och att en sådan motivering ska
innehålla uppgifter om bl.a. vilka omständigheter som har varit avgörande
för myndighetens ställningstagande, vilket bör inbegripa eventuella
synpunkter från övriga berörda behöriga myndigheter och Eba, följer av
32 och 33 §§ förvaltningslagen. I dessa delar är reglerna i direktivet
således tillgodosedda genom gällande svensk rätt.

s. 189 Kontrollera mot PDF

8.10.2

Krav på att tredjelandsföretaget etablerar ett
dotterföretag

Promemorians förslag: Om de åtgärder som får vidtas med anledning
av en tredjelandsfilials systemviktighet och övriga ingripandeåtgärder
inte är eller bedöms vara tillräckliga, ska Finansinspektionen, efter att
Europeiska bankmyndigheten och berörda behöriga myndigheter har
fått tillfälle att lämna synpunkter, få kräva att tredjelandsföretaget, om
det avser att fortsätta att driva verksamheten i Sverige, ska driva
verksamheten genom ett dotterföretag som har tillstånd för bankrörelse,
finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse, om
1. filialen driver tillståndspliktig filialverksamhet i ett annat land inom
EES,
2. det totala värdet på filialens tillgångar i Sverige uppgår till ett
belopp som motsvarar minst 10 miljarder euro,
3. det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår
i samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som
motsvarat minst 40 miljarder euro,
4. filialens verksamhet uppfyller kraven på systemviktighet eller
uppfyller de indikatorer för systemviktighet som avses i artikel
131.3 i kapitaltäckningsdirektivet och filialens verksamhet kan få
allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och
den reala ekonomin i Sverige eller inom EES.
Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 ska artikel 48i.2 andra stycket i
kapitaltäckningsdirektivet gälla.
Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna ha möjlighet att kräva att ett
tredjelandsföretag ombildar verksamheten vid en tredjelandsfilial till ett
dotterföretag och att dotterföretaget ansöker om tillstånd som kreditinstitut
(artikel 48i). Denna möjlighet ska gälla åtminstone under följande
omständigheter:
a) tredjelandsfilialen har drivit eller driver tillståndspliktig filialverksamhet enligt artikel 47 direktivet i andra medlemsstater, utan att
det påverkar tillämpningen av tillämpliga undantag enligt artikel
48c.4 d, med kunder eller motparter i andra medlemsstater,
b) tredjelandsfilialen uppfyller indikationerna på systemviktighet i
artikel 131.3 i direktivet eller bedöms vara systemviktigt enligt artikel
48j.3 samt att filialen utgör betydande risker för den finansiella
stabiliteten i unionen eller den medlemsstat där den är etablerad, eller
c) det totala värdet på tillgångarna för alla filialer inom EU som tillhör
samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till eller överstiger
40 miljarder euro eller om beloppet av de bokförda tillgångarna för
tredjelandsfilialen, i det land där den är etablerat, uppgår till eller
överstiger 10 miljarder euro.
Åtgärden får vidtas först efter att Eba och andra behöriga myndigheter där
tredjelandsföretaget har etablerat filialer eller dotterföretag har
konsulterats (artikel 48i.2 första stycket).
189

s. 190 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

190

Vid bedömningen enligt leden b och c ovan ska den behöriga
myndigheten beakta vissa kriterier för systemviktighet (artikel 48i.2 andra
stycket).
Åtgärden får vidtas efter att åtgärderna kopplade till systemviktighetsbedömningen (artikel 48j) och ingripandeåtgärderna (artikel 48o) har
vidtagits, beroende på vad som är lämpligt, eller om den behöriga
myndigheten, på andra grunder än de som anges ovan, kan motivera att
dessa åtgärder skulle vara otillräckliga för att hantera de väsentliga
tillsynsmässiga betänkligheterna (artikel 48i.1 andra stycket).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsregelverket bör
motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.
Möjligheten att kräva att ett tredjelandsföretag ombildar en tredjelandsfilial till ett dotterföretag som ansöker om tillstånd som kreditinstitut ska
enligt direktivet få användas först efter de åtgärder som får vidtas med
anledning av systemriskbedömningen. De olika åtgärderna innehåller
emellertid olika tröskelvärden, varför det behöver utvecklas hur dessa
åtgärder förhåller sig till varandra. Möjligheten att kräva en ansökan om
tillstånd som kreditinstitut för att filialen har drivit otillåten gränsöverskridande verksamhet eller för att beloppsgränsen på 10 miljarder euro har
överskridits (artikel 48i.1 första stycket a och c) är inte förutsättningar som
ställs upp i fråga om systemviktighetsbedömningen och de åtgärder som
kan vidtas med anledning av den (artikel 48j). Möjligheten att kräva en
ansökan om tillstånd som kreditinstitut på dessa grunder kommer därmed
inte bara i fråga efter de åtgärder som kan vidtas med anledning av systemviktighetsbedömning.
De åtgärder som får vidtas med anledning av systemviktighetsbedömningen ställer krav på att tredjelandsfilialernas omsättning uppgår
till minst 40 miljarder euro (artikel 48j.1), vilket också är en av grunderna
för att få kräva att en filial ansöker om tillstånd som kreditinstitut (artikel
48i.1 första stycket c). För att den behöriga myndigheten ska kunna vidta
åtgärder med anledning av filialens systemviktighet krävs emellertid även
att filialens verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för
stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige
eller inom EES. Det är inte en förutsättning för att få kräva att filialen
ansöker om tillstånd som kreditinstitut. Möjligheten att kräva det på grund
av att beloppsgränsen om 40 miljarder euro är uppnådd kommer därmed
inte heller bara i fråga efter de åtgärder som får vidtas med anledning av
systemviktighetsbedömningen.
De faktorer som ska beaktas vid systemviktighetsbedömningen anges i
två av grunderna för när den behöriga myndigheten får kräva en ansökan
om tillstånd som kreditinstitut (artikel 48i.1 första stycket b och c genom
hänvisningen i artikel 48i.2 andra stycket). Direktivet skiljer emellertid på
systemviktighetsfaktorerna i artikel 131.3 och när dessa tillsammans med
systemviktighetsfaktorerna i artikel 48i.2 andra stycket ska vara uppfyllda.
Om en tredjelandsfilial uppfyller förutsättningarna i artikel 131.3 och dess
verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för den finansiella
stabiliteten i Sverige eller inom EES är därmed en egen grund för att få
kräva en ansökan om tillstånd som kreditinstitut.
Sammanfattningsvis får det förstås som att möjligheten att kräva att ett
tredjelandsföretag ombildar verksamheten vid en tredjelandsfilial till ett
dotterföretag kommer i fråga efter de ingripandeåtgärder som avses i

s. 191 Kontrollera mot PDF

artikel 48o samt att Finansinspektionen får kräva att verksamheten i en
filial som uppfyller systemviktighetsbedömningen blir ett dotterföretag
om inspektionen kan motivera att de åtgärder som är kopplade till
systemriskbedömningen är otillräckliga för att hantera de väsentliga
tillsynsmässiga betänkligheter som inspektionen har.

8.10.3

Ingripanden

Promemorians förslag: Det ska införas bestämmelser i tillsynslagen
om ingripande mot tredjelandsfilialer.
Om en tredjelandsfilial inte uppfyller kraven i tillsynslagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller andra författningar
som reglerar filialens verksamhet, ska Finansinspektionen förelägga
filialen att inom viss tid begränsa rörelsen i något avseende, minska
riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta
med situationen.
Finansinspektionen ska dessutom få ingripa genom att besluta att
1. filialen utöver kapital- och likviditetskraven ska uppfylla ett
särskilt kapital- eller likviditetskrav, eller
2. filialen eller någon av dess verkställande direktörer ska betala en
sanktionsavgift, om filialen har fått tillståndet genom att lämna
falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt, inte uppfyller
sina skyldigheter enligt penningtvättsregelverket eller skyldigheterna när det gäller intern styrning och kontroll.
Vid ingripande enligt tredje stycket 2 ska rörelselagstiftningen gälla i
tillämpliga delar.
Skälen för promemorians förslag: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten i ett tidigt stadium vidta åtgärder
mot en tredjelandsfilial för att säkerställa att den uppfyller kraven i
direktivet och nationella bestämmelser som reglerar dess verksamhet.
Kravet på att vidta åtgärder gäller även för att säkerställa att de väsentliga
risker som filialen är exponerad för täcks och hanteras på ett sådant sätt
och i tillräcklig utsträckning så att den bibehåller sin ekonomiska bärkraft
(artikel 48o.1).
Den behöriga myndigheten ska i dessa fall åtminstone ha befogenheten
att kräva att tredjelandsfilialen:
a) håller ytterligare kapital utöver kapitalkravet enligt artikel 48e i
kapitaltäckningsdirektivet,
b) håller ytterligare likviditet utöver likviditetskravet enligt artikel 48f i
kapitaltäckningsdirektivet,
c) stärker sina styrformer, riskhanteringsåtgärder och bokföringsarrangemang,
d) begränsar omfattningen av sin affärsverksamhet eller de verksamheter
den driver, såväl som motparterna i verksamheten,
e) minskar den inneboende risken i sina verksamheter, produkter och
system inbegripet, utkontrakterad verksamhet, och upphör att driva
sådan verksamhet eller erbjuda sådana produkter,
191

s. 192 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

192

f)

uppfyller ytterligare rapporteringskrav enligt artikel 48k.3 i kapitaltäckningsdirektivet eller ökar frekvensen för den regelbundna
rapporteringen,
g) offentliggör information (artikel 48o.2 i kapitaltäckningsdirektivet).
Kapitaltäckningsdirektivet ställer även krav på att tillståndet ska återkallas
om tredjelandsfilialen gör sig skyldig till någon av de överträdelser som
anges i artikel 67.1 (artikel 48d.2 f). Kommissionen har gett uttryck för att
det även innebär att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot en
filial eller ledningen av filialen genom bl.a. beslut om sanktionsavgift om
filialen inte uppfyller tillämpliga skyldigheter i artikel 67.1.
Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen ingripa om en filial
som driver bank- eller finansieringsrörelse i Sverige har åsidosatt sina
skyldigheter (15 kap. 17 § första stycket LBF). Finansinspektionens
ingripandemöjligheter består i att utfärda ett föreläggande att inom en viss
tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa
eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar eller vidta någon annan
åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att
verkställa beslut, eller göra en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig
ska filialens tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning
meddelas. Detsamma gäller för en filial som driver värdepappersrörelse
(25 kap. 15 § LVM). Därutöver får Finansinspektionen ingripa mot den
eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial som driver
värdepappersrörelse i Sverige (25 kap. 15 a–15 c §§ LVM).
Flertalet av de åtgärder som räknas upp i kapitaltäckningsdirektivet
motsvarar de åtgärder som Finansinspektionen i dag får vidta mot banker
och kreditmarknadsföretag om de inte uppfyller sina skyldigheter enligt
tillsynsförordningen och direktivet (jfr artikel 104.1 b, e, f, j och l).
Vid genomförandet i svensk rätt av artikel 104 i kapitaltäckningsdirektivet, i den ursprungliga lydelsen ansågs att det i artikeln uppställda
kravet att de behöriga myndigheterna ska ha möjlighet att kräva att ett
kreditinstitut vidtar de där angivna åtgärderna, avses att myndigheterna ska
kunna förelägga instituten att vidta dem (prop. 2013/14:228 s. 222). Vidare
konstaterades att den möjlighet Finansinspektionen har att förelägga ett
institut som bryter mot en författning att vidta åtgärder inom viss tid, ger
inspektionen utrymme att ålägga ett institut att vidta de åtgärder som avses
i artikel 104.1 b, e, f, j och l. Det är samma åtgärder som Finansinspektionen nu ska kunna vidta också i fråga om tredjelandsfilialer, dvs.
att förstärka styrformer och strategier, införa restriktioner eller begränsningar för institutets verksamhet, reducera den inneboende risken i
institutets verksamhet, kräva extra eller mer frekvent rapportering och
kräva ytterligare offentliggörande.
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet (artikel
48o.2 c–g) bör därför motsvarande bestämmelse som i dag gäller för
banker och kreditmarknadsföretag införas för tredjelandsfilialer och
bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse om att
Finansinspektionen får ingripa mot ett utländskt kreditinstitut som hör
hemma utanför EES som driver verksamhet från en filial i Sverige tas bort.
Enligt de nya reglerna i direktivet ska den behöriga myndigheten även
kunna kräva att tredjelandsfilialen uppfyller ett särskilt kapital- eller
likviditetskrav (artikel 48o.2 a och b). En sådan möjlighet finns i dag för

s. 193 Kontrollera mot PDF

banker och kreditmarknadsföretag (2 kap. 1 och 2 §§ tillsynslagen). För
att genomföra den nya ingripandeåtgärden i kapitaltäckningsdirektivet bör
en motsvarande möjlighet införas i förhållande till tredjelandsfilialer.
När det gäller i vilka fall den behöriga myndigheten ska ha möjlighet att
ingripa genom bl.a. beslut om sanktionsavgift omfattar artikel 67.1 i
kapitaltäckningsdirektivet överträdelser av skyldigheter som bara åligger
kreditinstitut och inte tredjelandsfilialer (t.ex. artikel 67.1 b, c, g–j, m, n
och r). Kommissionen har därför gett uttryck för att hänvisningen till
ingripandemöjligheterna i artikel 67 ska gälla i tillämpliga fall. De
tillämpliga fallen bör anges i lag (artikel 67.1 a, d och o).

8.11

Samarbete och utbyte av information

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivet nya regler om
att Finansinspektionen inom ramen för tillståndsprövningen och
tillsynen över tredjelandsfilialer ska samarbeta och utbyta information
med andra behöriga myndigheter, Europeiska bankmyndigheten och
kommissionen tillgodoses genom gällande rätt.
Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att Finansinspektionen ska
få ingå internationella avtal med tredjeland innan en tredjelandsfilial
etableras i Sverige och att inspektionen inom sitt ansvarsområde ska
delta i tillsynskollegier och samarbeten för finansiell tillsyn bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Skälen för promemorians bedömning: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna i tillståndsprövningen
för tredjelandsfilialer samarbeta med de behöriga myndigheterna som
ansvarar för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet (artiklarna 48c.5,
48d.3, 48n.4 och 48n.5).
De behöriga myndigheterna ska när de får in en ansökan om filialtillstånd begära att kommissionen bedömer tillsynsregelverket och de
sekretessregler som gäller i tredjelandsföretagets hemland om landet inte
redan är med på Ebas lista över kvalificerade tredjelandsfilialer (artikel
48b.5).
Den behöriga myndigheten ska sträva efter att ingå avtal med tredjeland
innan en tredjelandsfilial påbörjar sin verksamhet (artikel 48c.2).
Europeiska unionen ska också kunna ingå avtal med tredjeland om
tillsynen över tredjelandsfilialer (artikel 48r).
Behöriga myndigheter för tredjelandsfilialer och dotterföretag till
samma tredjelandsföretag ska samarbeta och utbyta information i form av
kollegier. Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder för att specificera
samarbetet inom kollegierna (artikel 48p).
De behöriga myndigheterna är även skyldiga att lämna Eba viss
information när det gäller tredjelandsfilialernas verksamhet (artikel 48q).
Vidare ges Eba mandat att ta fram riktlinjer som närmare specificerar
bl.a. de gemensamma förfarandena och mekanismerna för samarbete och
utbyte av information (artikel 48n.6).
Finansinspektionen utövar tillsyn över att kreditinstitut och värdepappersbolag följer de författningar som reglerar verksamheten, inbegripet
penningtvättslagen (7 kap. 1 § penningtvättslagen, 13 kap. 2 § LBF och

193

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

23 kap. 2 § LVM). Det finns ingen sekretessgräns mellan de olika tillsynsverksamheterna inom Finansinspektionen (8 kap. 2 § och 30 kap. 4 §
OSL).
Enligt svensk rätt gäller att Finansinspektionen, i den utsträckning som
följer av Sveriges medlemskap i EU, ska samarbeta och utbyta information
med andra behöriga myndigheter (13 kap. 6 a § LBF, 23 kap. 5 § LVM
och 6 kap. 3 § tillsynslagen). Uppgifter hos Finansinspektionen inklusive
uppgifter som inspektionen eventuellt mottar från en utländsk behörig
myndighet kan omfattas av sekretess (30 kap. 4 § OSL).
Finansinspektionen får lämna en sekretessbelagd uppgift till en sådan
utländsk behörig myndighet (8 kap. 3 § 1 OSL). Det finns därför inte skäl
att införa nya sekretessbestämmelser. Inspektionen ska även underrätta
bl.a. kommissionen i den utsträckning som följer av kapitaltäckningsdirektivet (7 § förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).
Svensk rätt uppfyller därmed redan kapitaltäckningsdirektivets krav i
dessa delar.
Det regleras i dag i förordning i vilka fall Finansinspektionen får ingå
internationella avtal i enlighet med kapitaltäckningsdirektivet (10 §
förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar). För att genomföra
direktivets nya krav på att Finansinspektionen ska ha den möjligheten
också inför att en tredjelandsfilial påbörjar sin verksamhet bör
förordningen kompletteras med en hänvisning till de nu aktuella
internationella avtalen. Det bör även i förordning anges att Finansinspektionen inom sitt ansvarsområde ska delta i tillsynskollegier och
samarbeten för tillsyn över tredjelandsfilialer.

9

Allmänna bestämmelser om
tillsynsbefogenheter

9.1

Föreläggande

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
i fråga om vissa tillsynsbefogenheter tillgodoses genom gällande rätt.

194

Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns regler om den behöriga myndighetens tillsynsbefogenheter
(artikel 104).
Enligt nya regler i direktivet får tillsynsbefogenheterna en ny utformning
i vissa avseenden. Möjligheten att begränsa ett kreditinstituts verksamhet
ska även innefatta möjligheten att begränsa mottagandet av insättningar
(artikel 104.1 e).
Vidare ska de behöriga myndigheterna ha befogenhet att ingripa och
kräva att ett kreditinstitut vidtar åtgärder i fråga om ESG-risker och
exponeringar mot kryptotillgångar. Myndigheterna ska bl.a. få kräva att
instituten minskar de risker på kort, medellång och lång sikt som följer av
ESG-faktorer, inbegripet risker som uppstår till följd av anpassningsprocessen och till följd av omställningstrender i samband med de relevanta

s. 195 Kontrollera mot PDF

rättsliga målen och regleringsmålen på unions-, medlemsstats- eller tredjelandsnivå, genom att de anpassar sina affärsstrategier, sin bolagsstyrning
och sin riskhantering (artikel 104.1 m). Det införs även en möjlighet att
kräva att instituten genomför stresstester för att bedöma risker som uppstår
till följd av exponeringar mot kryptotillgångar och tillhandahållande av
kryptotillgångstjänster (artikel 104.1 n).
Eba ges mandat att ta fram riktlinjer som specificerar hur de behöriga
myndigheterna kan fastställa huruvida institutens kreditvärdighetsjusteringsrisker innebär överdrivna risker för institutens sundhet (artikel
104.4).
Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen ingripa mot ett kreditinstitut genom olika slag av förelägganden i syfte att institutet ska uppfylla
de krav som gäller för verksamheten (15 kap. 1 § LBF och 8 kap. 1–3 §§
tillsynslagen). Svensk rätt uppfyller därmed kapitaltäckningsdirektivets
krav i dessa delar.

9.2

Särskilt kapitalbaskrav och underrättelse om
skillnaden mellan de lämpliga
kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om hur det särskilda kapitalbaskravet för risken för alltför låg bruttosoliditet ska beräknas tillgodoses genom gällande rätt.
Direktivets nya regler om vad Finansinspektionen ska beakta vid
beslut om ett särskilt kapitalbaskrav eller underrättelse om skillnaden
mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven bör
genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns regler om det särskilda kapitalbaskrav som den behöriga
myndigheten, om vissa förutsättningar är uppfyllda, ska ha befogenhet att
besluta om (artikel 104a).
Enligt nya regler i direktivet förtydligas hur det särskilda kapitalbaskravet för risken för alltför låg bruttosoliditet ska beräknas (artikel 104a.3).
Det införs även nya regler om vad den behöriga myndigheten ska beakta
vid beslut om ett särskilda kapitalbaskrav i förhållande till det nya kapitalkravsgolvet i artikel 92.3 i tillsynsförordningen (artikel 104a.6 och
104a.8).
Om ett kreditinstitut blir bundet av det nya kapitalkravsgolvet ska det
nominella beloppet för ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker inte öka
till följd av att institutet blir bundet av golvet. Den behöriga myndigheten
får inte besluta om ett särskilt kapitalbaskrav som skulle leda till dubbelräkning av de risker som omfattas av kapitalkravsgolvet. Myndigheten
ska, utan dröjsmål och i alla händelser senast vid slutdagen för nästa
översyns- och utvärderingsprocess, se över det särskilda kapitalbaskravet
och avlägsna alla delar av detta som skulle leda till dubbelräkning. I och
med slutförandet av översynen ska det nya särskilda kapitalbaskravet som
beaktar kapitalkravsgolvet tillämpas.
195

s. 196 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Vid beslut om ett särskilt kapitalbaskrav ska den behöriga myndigheten
också beakta att ett kreditinstitut ska anses vara bundet av kapitalkravsgolvet, om institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i
enlighet med artikel 92.3 i tillsynsförordningen överstiger dess totala
riskvägda exponeringsbelopp som inte omfattas av kapitalbasgolvet
beräknat i enlighet med artikel 92.4 i samma förordning.
Eba ges mandat att ta fram riktlinjer som specificerar hur dessa krav ska
genomföras (artikel 104a.7).
Den behöriga myndigheten får även, om ett institut blir bundet av
kapitalkravsgolvet, se över en underrättelse om skillnaden mellan de
lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven för att säkerställa att
kalibrering fortfarande är lämplig (artikel 104b.4a).
Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen besluta att ett kreditinstitut, utöver den kapitalbas som krävs enligt tillsynsförordningen, ska
uppfylla ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet
och ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker (2 kap. 1 § tillsynslagen).
Inspektionen får också i samband med en översyn och utvärdering av ett
kreditinstitut bestämma lämpliga kapitalbasnivåer för institutet och underrätta institutet om detta (2 kap. 1 c § tillsynslagen). Vidare har regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela
föreskrifter om när kapitalbaskraven i tillsynsförordningen inte ska anses
täcka en risk och hur nivån på ett särskilt kapitalbaskrav för att täcka en
sådan risk ska fastställas (10 kap. 2 § 4 tillsynslagen). Om Finansinspektionen beslutar om särskilda kapitalbaskrav, gäller förutsättningarna
enligt artikel 104a.2 och 104a.3 i kapitaltäckningsdirektivet (9 § andra
stycket förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar). Svensk rätt
uppfyller därmed kapitaltäckningsdirektivets krav även efter de
förtydliganden som har gjorts i direktivet när det gäller beräkningen av det
särskilda kapitalbaskravet för alltför låg bruttosoliditet.
De nya reglerna i direktivet om vad Finansinspektionen ska beakta vid
beslut om ett särskilt kapitalbaskrav och en underrättelse om skillnaden
mellan kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag med stöd av det befintliga bemyndigandet.

10

Kapitalbuffertar

10.1

Kapitalbuffertar för systemviktiga institut

Promemorians förslag: Om fastställandet av ett systemriskbuffertvärde eller ett buffertvärde för systemviktiga institut inte överstiger det
senast fastställda buffertvärdet, ska förutsättningarna enligt
artikel 131.5a i kapitaltäckningsdirektivet inte behöva vara uppfyllda.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om vad Finansinspektionen ska beakta vid beslut om en kapitalbuffert
för systemviktiga institut bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än
lag.
196

s. 197 Kontrollera mot PDF

Skälen för promemorians förslag och bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om kapitalbuffertar för globalt och övrigt systemviktiga institut (artikel 131).
Av nya regler i kapitaltäckningsdirektivet följer vad den behöriga
myndigheten ska beakta vid beslut om en kapitalbuffert för globalt och
övrigt systemviktiga institut i förhållande till det nya kapitalkravsgolvet i
artikel 92.3 i tillsynsförordningen (artiklarna 104a.6 och 131.6).
Vid beslut om en kapitalbuffert för globalt och övrigt systemviktiga
institut ska den behöriga myndigheten beakta att ett institut ska anses vara
bundet av kapitalkravsgolvet enligt tillsynsförordningen om institutets
totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i
tillsynsförordningen överstiger dess totala riskvägda exponeringsbelopp
som inte omfattas av kapitalkravsgolvet beräknat i enlighet med artikel
92.4 i samma förordning (artikel 104a.6).
Om ett övrigt systemviktigt institut blir bundet av kapitalkravsgolvet i
tillsynsförordningen ska den behöriga myndigheten senast vid tidpunkten
för den årliga översynen av bufferten se över buffertkravet i syfte att
säkerställa att kalibreringen av buffertvärdet fortfarande är lämplig (artikel
131.6).
Det införs även nya regler om att en ändring av ett buffertvärde för
globalt eller övrigt systemviktiga institut som leder till en minskning eller
ingen förändring jämfört med de tidigare fastställda värdena inte ska
omfattas av det särskilda förfarandet som innebär att den behöriga
myndigheten ska underrätta vissa EU-insitutioner och att kommissionen
ska anta en akt som ger myndigheten befogenhet att anta den föreslagna
åtgärden (artikel 131.15).
Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen besluta om en kapitalbuffert för globalt systemviktiga institut och en kapitalbuffert för övriga
systemviktiga institut (5 kap. 1 och 3 §§ buffertlagen).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har även
möjlighet att meddela föreskrifter om bedömningsgrunder för när ett
institut ska utses till globalt systemviktigt eller ska flyttas till en högre
kategori av globalt systemviktiga institut samt hur övriga systemviktiga
institut ska identifieras och hur bedömning av tillhörande kapitalbuffertkrav ska ske (10 kap. 1 § 4 och 5 buffertlagen). Det finns inga globalt
systemviktiga institut i Sverige. Finansinspektionen ska också minst en
gång varje år göra en översyn av kapitalbufferten för övriga systemviktiga
institut (13 § förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).
Vidare ska Finansinspektionen beakta ett särskild förfarande vid fastställandet av en kapitalbuffert för systemviktiga institut. Förfarandet
innebär i huvudsak att inspektionen ska underrätta vissa EU-institutioner,
som därefter ska yttra sig. Förfarandet aktualiseras om summan av ett
systemriskbuffertvärde och tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga
institut för ett institut överstiger 5 procent. Finansinspektionen får då bara
besluta om en sådan kapitalbuffert om inspektionen har underrättat
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och vissa förutsättningar är uppfyllda (5 kap. 7 § buffertlagen).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om att det
särskilda förfarandet inte ska gälla när ett buffertvärde minskas eller inte
ändras bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.
197

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

De nya reglerna i direktivet om vad Finansinspektionen ska beakta vid
beslut om kapitalbuffertar för systemviktiga institut bör, liksom de
nuvarande reglerna, genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag med stöd
av befintligt bemyndigande.

10.2

Systemriskbufferten

Promemorians förslag: Systemriskbufferten ska inte få användas för
att täcka risker som täcks av kapitalkravsgolvet i tillsynsförordningen.
Ett buffertvärde som Finansinspektionen har erkänt ska inte räknas
med vid beräkningen av om ett systemriskbuffertvärde överstiger 3 eller
5 procent.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att systemriskbufferten ska kunna omfatta makrotillsyns- och
systemrisker som härrör från klimatförändringar tillgodoses genom
gällande rätt.
Direktivets nya regler om hur systemriskbufferten ska tillämpas i
förhållande till kapitalkravsgolvet i tillsynsförordningen bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

198

Skälen för promemorians förslag och bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om att en systemriskbuffert ska kunna fastställas för
att förhindra eller minska makrotillsynsrisker eller systemrisker (artikel
133).
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska systemriskbufferten
även kunna fastställas för att förhindra och minska makrotillsynsrisker
eller systemrisker som härrör från klimatförändringar (artikel 133.1).
Det införs även nya regler om hur kravet på en systemriskbuffert ska
förhålla sig till det nya kapitalkravsgolvet i artikel 92.3 i tillsynsförordningen och vad den behöriga myndigheten ska beakta vid beslut om
en systemriskbuffert i förhållande till det kapitalkravsgolvet (artiklarna
104a.6 och 133.8).
Systemriskbufferten får inte användas för att hantera risker som till fullo
omfattas av kapitalkravsgolvet i artikel 92.3 i tillsynsförordningen. Om en
systemriskbuffert gäller ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp
och institutet blir bundet av kapitalgolvet, ska den behöriga myndigheten
när så är tillämpligt och senast vid datumet för den tvååriga översynen av
bufferten, granska institutets systemriskbuffertkrav för att säkerställa att
dess kalibrering fortfarande är lämplig (artikel 133.8). Vid beslut om
systemriskbuffert ska den behöriga myndigheten beakta att ett institut ska
anses vara bundet av kapitalkravsgolvet enligt tillsynsförordningen om
institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med
artikel 92.3 i tillsynsförordningen överstiger dess totala riskvägda
exponeringsbelopp som inte omfattas av golvet beräknat i enlighet med
artikel 92.4 i samma förordning (artikel 104a.6).
Vidare justeras det särskilda förfarande som gäller för fastställandet av
vissa nivåer av en systemriskbuffert. Förfarandet innebär att den behöriga
myndigheten ska underrätta vissa EU-institutioner, som därefter antingen
ska yttra sig eller anta en delegerad akt (artikel 133.11 och 133.12).
I huvudsak innebär ändringarna att ESRB:s roll förtydligas och att vid

s. 199 Kontrollera mot PDF

fastställandet av ett systemriskbuffertvärde som uppgår till mellan 3 och
5 procent eller som överstiger 5 procent, ska buffertvärdet som har erkänts
av en annan medlemsstat inte räknas med.
Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen, i syfte att motverka
en systemrisk som kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i
det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att
institut för alla eller vissa av sina exponeringar på individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå ska ha en systemriskbuffert. Systemriskbufferten får inte användas för att täcka makrotillsyns- eller systemrisker
som täcks av ett kapitalbaskrav enligt tillsynsförordningen, en kapitalbuffert för globalt eller övrigt systemviktiga institut eller den kontracykliska kapitalbufferten (4 kap. 1 § buffertlagen).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har även
möjlighet att meddela föreskrifter om bl.a. hur systemriskbufferten ska
beräknas och vilka exponeringar bufferten får gälla (10 kap. 1 § 1–3
buffertlagen). I föreskrifter som har meddelats med stöd av bemyndigandet
regleras vad Finansinspektionen ska beakta vid beslut om en systemriskbuffert. Finansinspektionen ska också minst en gång vartannat år göra en
översyn av systemriskbufferten (14 § förordningen om särskild tillsyn och
kapitalbuffertar). Därtill har Finansinspektionen meddelat föreskrifter om
hur kreditinstitut ska beräkna sin systemriskbuffert (9 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd [FFFS 2014:12] om tillsynskrav och kapitalbuffertar).
Finansinspektionen ska beakta de särskilda samrådsförfarandena vid
fastställandet av ett systemriskbuffertvärde. Vid beräkningen av ett
systemriskbuffertvärde som inte överstiger 3 procent ska ett buffertvärde
som har erkänts av en annan medlemsstat inte räknas med (4 kap. 3 §
buffertlagen).
För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om hur
systemriskbufferten ska förhålla sig till kapitalkravsgolvet i tillsynsförordningen och att erkännandet av ett systemriskbuffertvärde som har
fastställts av en annan medlemsstat inte ska räknas med vid fastställandet
av ett systemriskbuffertvärde som uppgår till mellan 3 och 5 procent eller
som överstiger 5 procent, bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk
rätt.
Finansinspektionens möjlighet att fastställa en systemriskbuffert
omfattar alla systemrisker som kan medföra allvarliga konsekvenser för
stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin. Gällande
rätt tillgodoser därmed direktivets nya regler om att bufferten ska kunna
hantera makrotillsynsrisker eller systemrisker som härrör från klimatförändringar.
De nya reglerna i direktivet om hur systemriskbufferten ska tillämpas
bör, liksom de nuvarande reglerna, genomföras i föreskrifter på lägre nivå
än lag med stöd av befintligt bemyndigande.

199

s. 200 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

200

11

Ingripanden

11.1

Rättslig reglering

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om tillsynsbefogenheter och
befogenheter att utdöma sanktioner (artiklarna 64–70). Det finns regler
bl.a. om undersökningsbefogenheter för de behöriga myndigheterna
(artikel 65.3), vilka överträdelser som ska kunna medföra sanktioner
(artiklarna 66.1 och 67.1), vilka sanktioner som ska kunna tillämpas
(artiklarna 66.2 och 67.2), vilka fysiska personer som ska kunna åläggas
sanktioner (artikel 65.2), offentliggörande av sanktioner (artikel 68) och
bedömningsgrunder för fastställande av sanktion (artikel 70).
Regler om överträdelser och sanktioner är uppdelade i två artiklar i
direktivet. Överträdelser av auktorisationskrav och krav för förvärv av
kvalificerade innehav finns i artikel 66.1. Överträdelser av institut och
vissa holdingföretags skyldigheteter enligt bl.a. direktivet och tillsynsförordningen finns i artikel 67.1. I respektive artikel anges vilka sanktioner
som ska kunna följa på de överträdelser som anges i artikeln.
Sanktioner ska kunna åläggas en juridisk person, men också en fysisk
person som enligt nationell rätt är ansvarig för överträdelsen. När ett
institut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
har överträtt nationella bestämmelser som genomför direktivet eller
bestämmelser i tillsynsförordningen ska sanktioner även kunna tillämpas
på ledamöter i ledningsorganet och andra fysiska person som enligt
nationell rätt är ansvariga för överträdelsen. I uppräkningen i
kapitaltäckningsdirektivet av möjliga sanktioner ingår att den behöriga
myndigheten i vissa fall ska kunna återkalla ett instituts tillstånd men
också kunna vidta olika former av administrativa sanktioner i form av bl.a.
föreläggande, sanktionsavgift, förbud att utöva rösträtt och tillfälligt
förbud att vara ledamot i ett instituts ledningsorgan.
Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om ingripanden och sanktioner har
i svensk rätt genomförts framför allt i 15 kap. LBF och i 8 kap.
tillsynslagen. Direktivet är en minimireglering. Det är alltså tillåtet att i
svensk rätt ha strängare regler än vad som följer av direktivet.
Finansinspektionen ska ingripa mot ett företag om det har åsidosatt sina
skyldigheter enligt bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse,
tillsynslagen, andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har
sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet (15 kap. 1 §
LBF och 8 kap. 1–2 c §§ tillsynslagen). Med författningar avses även EUförordningar (jfr prop. 2006/07:115 s. 628).
Finansinspektionen ska också ingripa mot vissa fysiska personer som
ansvarar för den juridiska personens överträdelser. Direktivet har genomförts på så sätt att de sanktioner som anges i artikel 67.2 ska kunna beslutas
mot personer som ingår i ett kreditinstituts, ett finansiellt holdingföretag
eller ett blandat finansiellt holdingföretags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem (15 kap. 1 a § LBF och
8 kap. 2 c § tillsynslagen). Sanktionerna som anges i artikel 66 kan
däremot beslutas mot var och en som tillhandahåller tillståndspliktiga
tjänster utan tillstånd eller anskaffar eller avyttrar ett kvalificerat ägande i

s. 201 Kontrollera mot PDF

ett institut utan att underrätta Finansinspektionen (14 kap. 7 a § och
15 kap. 8 a och 18 §§ LBF) (prop. 2014/15:57).
Finansinspektionen har tillgång till samtliga sanktioner och möjlighet att
i varje enskilt fall välja vilka sanktioner som ska gälla vid en överträdelse
av reglerna som gäller för företaget i fråga.
Genom nya regler i kapitaltäckningsdirektivet utökas bl.a. den krets av
fysiska personer som ska kunna åläggas sanktioner för ett företags
överträdelser om de är ansvariga för överträdelsen enligt nationell rätt,
listan över överträdelser som ska kunna medföra sanktioner utökas och
nya sanktioner införs.

11.2

Personkrets

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya krav på
att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot den verkställande
ledningen i ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag tillgodoses genom gällande rätt.
Direktivets nya krav på att den behöriga myndigheten ska kunna
ingripa mot personer som innehar nyckelfunktioner och annan personal
vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på ett kreditinstituts, ett
finansiellt holdingföretags eller ett blandat finansiellt holdingföretags
riskprofil enligt artikel 92.3 kräver ingen lagstiftningsåtgärd eftersom
de inte är ansvariga för ett sådant företags överträdelse enligt svensk
rätt.
Skälen för promemorians bedömning: Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten, förutom att kunna ingripa mot
ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag, även kunna ingripa mot ledamöter i dessa företags
ledningsorgan och andra fysiska personer som enligt nationell rätt är
ansvariga för företagets överträdelse, om inte annat följer av de villkor som
föreskrivs i nationell rätt (artiklarna 65.2, 66.2 och 67.2).
När dessa regler genomfördes i svensk rätt angavs att utgångspunkten är
att rörelsereglerna riktas mot företaget (ett kreditinstitut, finansiellt
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag) och att sanktioner
i första hand bör riktas mot företaget och att de personer som ska kunna
hållas ansvariga för ett sådant företags överträdelser av tillsynsförordningen och svenska bestämmelser som genomför kapitaltäckningsdirektivet är styrelsen, den verkställande direktören och ersättare för dessa
(prop. 2014/15:57 s. 36–40). Finansinspektionen får därför ingripa mot
någon som ingår i ett kreditinstituts, ett finansiellt holdingföretags eller ett
blandat finansiellt holdingföretags styrelse eller är dess verkställande
direktör, eller ersättare för någon av dem om företaget har överträtt vissa
angivna bestämmelser (15 kap. 1 a § LBF och 8 kap. 2 b och 2 c §§
tillsynslagen).
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet utökas den personkrets
som ska kunna åläggas sanktioner genom att den verkställande ledningen,
personer som innehar nyckelfunktioner och annan personal vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på ett kreditinstituts, ett finansiellt
holdingföretags eller ett blandat finansiellt holdingföretags riskprofil

201

s. 202 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

enligt artikel 92.3 i direktivet läggs till i listan av fysiska personer som ska
kunna träffas av sanktioner, förutsatt att de ansvarar för överträdelsen
enligt nationell rätt. Det förtydligas i definitionen av verkställande ledning
att fysiska personer i den verkställande ledningen inte är ledamöter i
ledningsorganet. Med personer som har nyckelfunktioner avses enligt en
ny regel i kapitaltäckningsdirektivet personer som har ett betydande
inflytande över företagets ledning men som inte är ledamöter i
ledningsorganet, inbegripet cheferna för interna kontrollfunktioner och
finansdirektören om dessa chefer eller direktör inte är ledamöter i
ledningsorganet (artiklarna 3.1.9, 3.1.9a och 65.2).
Endast personer som ingår i ett kreditinstituts, ett finansiellt holdingföretags eller ett blandat finansiellt holdingföretags styrelse eller är dess
verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, kan enligt svensk
rätt ansvara för företagets överträdelse.
Tilläggen i artikel 65.2 om ansvar för personer som har nyckelfunktioner
och viss annan personal vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på
institutets riskprofil kräver därför ingen lagstiftningsåtgärd, eftersom
dessa personer inte ansvarar för ett sådant företags överträdelser.
Direktivets nya krav på att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa
mot den verkställande ledningen i ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag tillgodoses genom
gällande rätt.

11.3

Överträdelser som ska medföra ingripande

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska ingripa mot någon
som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande
direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet
1. vidtar en åtgärd som kräver tillstånd av Finansinspektionen enligt
lagen om bank- och finansieringsrörelse eller tillsynsförordningen
utan att kreditinstitutet har ett sådant tillstånd, med stöd av ett
tillstånd som institutet har fått genom falska uppgifter, eller om
institutet inte uppfyller kraven för tillståndet,
2. inte uppfyller kraven på sammansättning, villkor, justeringar och
avdrag för kapitalbas enligt del två i tillsynsförordningen och
kapitalbas enligt artikel 92.1 i den förordningen,
3. inte uppfyller kraven för datainsamling och styrning i del tre,
avdelning III, kapitel 2 i tillsynsförordningen,
4. inte uppfyller kraven för riskvägda exponeringsbelopp, kapitalbaskrav och styrformer i del tre, avdelningarna II–VI i tillsynsförordningen,
5. låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar
ofullständig eller felaktig information i strid med någon av
artiklarna 430.1–430.3 och 430a i tillsynsförordningen,
6. i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen vid upprepade tillfällen
eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar, eller i strid
med artiklarna 413 eller 428b i den förordningen låter bli att hålla
en stabil nettofinansieringskvot,
202

s. 203 Kontrollera mot PDF

7. inte uppfyller kraven för stora exponeringar mot en kund eller en
grupp av kunder med inbördes anknytning enligt bestämmelserna i
del fyra i tillsynsförordningen,
8. inte uppfyller kraven för beräkning av likviditetstäckningskvoten
och den stabila nettofinansieringskvoten i del sex, avdelning I och
IV i tillsynsförordningen och delegerade akter som avses i artikel
460.1 i den förordningen,
9. inte uppfyller kraven för beräkning av bruttosoliditetsgraden i del
sju i tillsynsförordningen, eller
10. låter bli att ansöka om tillstånd för eller underrätta om förvärv och
avyttring av väsentligt innehav, väsentlig överföring av tillgångar
och skulder eller fusion och delning i 1 a kap. 8, 22, 23, 29, 38, 40
eller 49 § tillsynslagen
Vid överträdelser som avses ovan ska ingripande få ske enligt 15 kap.
1 a § tredje och fjärde styckena lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot kreditinstitut
som överträder reglerna som anges i promemorians förslag tillgodoses
genom gällande rätt.
Direktivets nya regler om ingripandemöjlighet vid överträdelser av
Finansinspektionens beslut tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians förslag och bedömning
Rättslig reglering
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet upphävs vissa regler och nya
överträdelser läggs till i katalogerna för när de behöriga myndigheterna
ska kunna ingripa. Vidare ska det vara möjligt för de behöriga
myndigheterna att besluta om tillfälligt förbud för ledningspersoner i ett
kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag som överträder regler om auktorisationskrav och krav vid
förvärv eller avyttring av väsentliga innehav, väsentliga överföringar av
tillgångar och skulder, fusion eller delning (artiklarna 18, 66.1 g–j och
67.1 d–f, i–l och r–ab).
Finansinspektionen ska enligt gällande svensk rätt ingripa mot ett kreditinstitut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt lag eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolagsordning,
stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i
författningar som reglerar institutets verksamhet. Inspektionen ska också
ingripa om ett företag inte uppfyller kraven i tillsynslagen, tillsynsförordningen eller värdepappersbolagsförordningen (15 kap. 1 § LBF och
8 kap. 1 § tillsynslagen).
De nya reglerna om att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot
ett institut eller företag som överträder vissa ytterligare krav i kapitaltäckningsdirektivet tillgodoses därför redan genom gällande svensk rätt.
För att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en fysisk person som är
ansvarig för ett instituts eller företags överträdelser bör det dock
uttryckligen anges i lag (prop. 2014/15:57 s. 36–39). Det bör därför införas

203

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

bestämmelser i 15 kap. 1 a § första stycket LBF och 8 kap. 2 c § första
stycket tillsynslagen som motsvarar reglerna i direktivet.
Bristande rapportering
I tillsynsförordningen finns krav på att ett kreditinstitut ska lämna viss
finansiell information till de behöriga myndigheterna och rapportera om
bl.a. kapitalbaskrav (inbegripet bruttosoliditet), stora exponeringar,
likviditetskrav och exponering mot nationell fastighetsmarknad. I kapitaltäckningsdirektivet finns ingripandemöjligheter mot ett institut som inte
lämnar viss sådan information till den behöriga myndigheten eller lämnar
ofullständig eller felaktig sådan information (artikel 430.1 första
stycket a–e i tillsynsförordningen och artikel 67.1 e och g–i i kapitaltäckningsdirektivet).
Reglerna i direktivet har genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen
ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess
verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, när kreditinstitutet
låter bli att lämna uppgifter eller lämnar ofullständig eller felaktig
information som enligt tillsynsförordningen ska lämnas om kapitalbaskrav, exponering mot nationell fastighetsmarknad, en stor exponering,
likviditet och bruttosoliditet (15 kap. 1 a § första stycket 5–9 LBF).
Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet och upphävande av
två tidigare regler utvidgas möjligheten att ingripa mot ett institut som
brister i sin rapportering avseende alla krav i artiklarna 430.1–430.3 och
430a i tillsynsförordningen, vilket då även innefattar bl.a. rapportering om
nivån på tillgångsinteckning (artikel 67.1 y i kapitaltäckningsdirektivet,
och artikel 67.1 e och i i direktivet utgår).
Det bör därför införas en bestämmelse om att Finansinspektionen ska få
ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet låter bli
att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller
felaktig information i strid med någon av artiklarna 430.1–430.3 och 430a
i tillsynsförordningen.
Brister i att ha stabil finansiering och stabil nettofinansieringskvot

204

I kapitaltäckningsdirektivet finns en regel om att den behöriga
myndigheten ska kunna ingripa om ett kreditinstitut vid upprepade
tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med
artikel 412 i tillsynsförordningen (artikel 67.1 j).
Regeln har genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen har möjlighet
att ingripa mot ledningspersoner som är ansvariga för kreditinstitutets
överträdelse av bestämmelsen i tillsynsförordningen (15 kap. 1 a § första
stycket 10 LBF).
Genom ett tillägg i artikel 67.1 j i direktivet utvidgas sanktionsmöjligheten till att även omfatta situationer när ett institut låter bli att ha
en stabil nettofinansieringskvot i strid med artiklarna 413 och 428b i
tillsynsförordningen. Motsvarande ändring bör göras i svensk rätt. Finansinspektionen bör därför få möjlighet att ingripa mot någon som ingår i ett
kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare
för någon av dem, om institutet låter bli att hålla en stabil nettofinansieringskvot i strid med artikel 413 eller 428b i tillsynsförordningen.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Brister i att uppfylla krav för stora exponeringar
I del fyra i tillsynsförordningen finns bestämmelser om hur kreditinstituten
ska övervaka och kontrollera sina stora exponeringar mot en kund eller en
grupp kunder (artiklarna 387–403).
Det finns en regel i kapitaltäckningsdirektivet om ingripande mot ett
institut som utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna i
artikel 395 i tillsynsförordningen (artikel 67.1 k).
Regeln i direktivet har genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen ska
ingripa när ett kreditinstitut utsätter sig för en exponering som överskrider
gränserna i artikel 395 i tillsynsförordningen (15 kap. 1 a § första
stycket 11 LBF).
Genom en ny regel i direktivet utgår regeln i artikel 67.1 k och ersätts
av en ny regel. Den nya regeln utvidgar ingripandemöjligheten till att även
omfatta situationer när ett institut inte uppfyller kraven på stora exponeringar mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning
enligt kraven i del fyra i tillsynsförordningen, dvs. artiklarna 387–403
(artikel 67.1 w i kapitaltäckningsdirektivet). Motsvarande utvidgning bör
även göras i svensk rätt. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot
någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande
direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet inte uppfyller
kraven på stora exponeringar mot en kund eller en grupp av kunder med
inbördes anknytning enligt kraven i del fyra i tillsynsförordningen.
Brister vid exponering mot kreditrisk i en värdepapperiseringsposition
Det finns en regel i kapitaltäckningsdirektivet om ingripandemöjlighet
mot ett kreditinstitut som är exponerat för en kreditrisk i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla kraven i artikel 405 i tillsynsförordningen
(artikel 67.1 l). Kraven i artikel 405 i tillsynsförordningen innebär att ett
institut som inte agerar som originator, medverkande institut eller
ursprunglig långivare endast ska vara exponerat för kreditrisken i en
värdepapperiseringsposition i eller utanför sitt handelslager, om
originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga utgivaren
kommer att ha kvar ett väsentligt ekonomiskt intresse, minst 5 procent.
Regeln i artikel 67.1 l har genomförts i svensk rätt (15 kap. 1 § och 1 a §
första stycket 12 LBF).
Artikel 405 i tillsynsförordningen har utgått (artikel 1.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2401 av den 12 december
2017 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för
kreditinstitut och värdepappersföretag).
Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet utgår regeln i artikel
67.1 l. Bestämmelsen i 15 kap. 1 a § första stycket 12 LBF bör därför också
tas bort.
Brister i att uppfylla kapitalbaskrav
I tillsynsförordningen finns bestämmelser om bl.a. kapitalbasens sammansättning och storlek (del två och artikel 92.1).
Genom nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga
myndigheten kunna ingripa mot ett kreditinstitut som inte uppfyller kraven
på sammansättning, villkor, justeringar, avdrag och storlek för kapitalbas
205

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

enligt del två eller artikel 92.1 i tillsynsförordningen (artikel 67.1 r och v i
kapitaltäckningsdirektivet).
Det bör införas en motsvarande möjlighet att ingripa i svensk rätt.
Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för
någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven på sammansättning,
villkor, justeringar och avdrag för kapitalbas enligt del två i tillsynsförordningen eller kapitalbaskraven i artikel 92.1 i den förordningen.
Bristande bruttosoliditetsgrad
I del sju i tillsynsförordningen finns det bestämmelser om bruttosoliditet
(artiklarna 429–429g).
Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga
myndigheten kunna ingripa mot ett kreditinstitut som inte uppfyller kraven
på hur bruttosoliditetsgraden ska beräknas enligt del sju i
tillsynsförordningen (artikel 67.1 x i kapitaltäckningsdirektivet).
Det bör införas en motsvarande möjlighet att ingripa i svensk rätt.
Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för
någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven för beräkning av bruttosoliditetsgraden i del sju i tillsynsförordningen.
Bristande datainsamling och styrning
I tillsynsförordningen finns det bestämmelser om datainsamling och
styrning vid beräkning av kapitalbaskrav för operativa risker. Genom en
ny regel i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten kunna
ingripa mot ett kreditinstitut som inte uppfyller dessa krav (del tre,
avdelning III, kapitel 2 i tillsynsförordningen och artikel 67.1 z i
kapitaltäckningsdirektivet).
Det bör införas en motsvarande möjlighet att ingripa i svensk rätt.
Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett
kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare
för någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven för datainsamling
och styrning i del tre, avdelning III, kapitel 2 i tillsynsförordningen.
Krav på riskvägda exponeringsbelopp, kapitalbaskrav och styrformer
uppfylls inte

206

I tillsynsförordningen finns bestämmelser om riskvägda exponeringsbelopp, kapitalbaskrav och styrformer vid beräkning av kapitalbaskrav för
kreditrisker, operativa risker, marknadsrisk, avvecklingsrisk och kreditvärdighetsjusteringsrisk. (del tre, avdelning II–VI).
Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga
myndigheten kunna ingripa mot ett kreditinstitut som inte uppfyller dessa
krav (artikel 67.1 aa).
Det bör införas en motsvarande möjlighet att ingripa i svensk rätt.
Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett
kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare
för någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven för riskvägda
exponeringsbelopp, kapitalbaskrav och styrformer i del tre,
avdelning II–VI i tillsynsförordningen.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Brister i beräkning av likviditetstäckningskvoten eller den stabila
nettofinansieringskvoten
Det finns bestämmelser i tillsynsförordningen och i kommissionens
delegerade förordning (EU) 2015/61 för kreditinstitut om beräkning av
likviditetstäckningskvoten och den stabila nettofinansieringskvoten. Den
delegerade förordningen är meddelad med stöd av artikel 460.1 i tillsynsförordningen (del sex, avdelning I och IV).
Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga
myndigheten kunna ingripa när ett kreditinstitut som inte uppfyller dessa
krav (artikel 67.1 ab).
Det bör införas en motsvarande möjlighet att ingripa i svensk rätt.
Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett
kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare
för någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven för beräkning av
likviditetstäckningskvoten och den stabila nettofinansieringskvoten i
del sex, avdelning I och IV i tillsynsförordningen och delegerade akter
som avses i artikel 460.1 i den förordningen.
Förhandsprövningar
Enligt tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet ska ett kreditinstitut begära förhandsprövning i vissa situationer. Det krävs tillstånd för
att få utöva verksamhet i kreditinstitut men även för vissa förfaranden
under pågående verksamhet, bl.a. för att få reducera kapitalbasen och inför
förvärv av aktier i ett kreditinstitut (artikel 77 i tillsynsförordningen och
artiklarna 4 och 22–27 i kapitaltäckningsdirektivet). Det finns också regler
om ingripande mot kreditinstitut som vidtar en åtgärd som kräver tillstånd
utan att ha ett sådant tillstånd (se bl.a. artikel 66.1 a och g–j i direktivet).
De regler i direktivet som innebär krav på tillstånd och möjlighet för den
behöriga myndigheten att ingripa är genomförda i svensk rätt. Finansinspektionen kan ingripa mot den som bedriver rörelse som kräver tillstånd
utan att vara berättigad till det (se bl.a. 2 kap. 1 §, 14 kap. och 15 kap. 18 §
LBF).
Genom nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga
myndigheten kunna ingripa mot ett kreditinstitut som agerar utan
förhandstillstånd trots att det krävs enligt nationella bestämmelser som
genomför direktivet eller enligt tillsynsförordningen. Ingripande ska även
vara möjligt om institutet har fått förhandstillståndet på grund av felaktiga
uppgifter eller inte uppfyller de villkor som tillståndet beviljats för (artikel
67.1 u i kapitaltäckningsdirektivet). Hur denna regel förhåller sig till
kraven på att ingripa när erforderliga tillstånd saknas i de situationer som
anges i artikel 66.1 i kapitaltäckningsdirektivet framgår dock inte av
direktivet.
Finansinspektionen har i dag möjlighet att ingripa mot ledningspersoner
i kreditinstitut i vissa angivna situationer, t.ex. när institutet har fått
tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska
uppgifter eller på annat otillbörligt sätt (15 kap. 1 a § första stycket 1 LBF).
För att Finansinspektionen ska kunna ingripa när ett institut agerar utan
erforderligt tillstånd eller har fått sitt tillstånd på otillbörligt sätt, bör
inspektionen därför få ingripa mot ledningspersoner även när ett institut
agerar utan tillstånd från Finansinspektionen eller om institutet har fått

207

s. 208 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

tillståndet på grund av oriktiga uppgifter eller om institutet inte uppfyller
villkoren för vilka tillståndet beviljades.
Överträdelser av den behöriga myndighetens beslut
I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om tillsynsbefogenheter och
befogenhet att påföra sanktioner vid överträder av vissa regler i direktivet
eller bestämmelser i tillsynsförordningen (artiklarna 64–67 i direktivet).
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga
myndigheten också kunna ingripa mot ett kreditinstitut, ett finansiellt
holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som inte följer
ett beslut som myndigheten har fattat på grund av nationella bestämmelser
som genomför direktivet eller bestämmelser i tillsynsförordningen
(artiklarna 65.1, 65.2 och 67.1 s i direktivet). Kommissionen har gett
uttryck för att detta är ett förtydligande av det som redan gäller enligt
direktivet.
Bestämmelser om ingripanden mot kreditinstitut och andra finansiella
företag liksom mot någon som ingår i ett sådant företags styrelse eller är
dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, finns i
rörelselagstiftningen. Finansinspektionen ska ingripa när ett företag inte
uppfyller krav som anges i rörelselagstiftningen eller i tillsynsförordningen. De situationer då inspektionen ska ingripa mot en
företrädare för företaget anges särskilt (15 kap. LBF, 25 kap. LVM och
8 kap. tillsynslagen).
I 2 kap. 3 § tillsynslagen tydliggörs att Finansinspektionen har möjlighet
att direkt kunna ingripa mot ett institut som inte har följt ett s.k. pelare 2beslut (prop. 2016/17:162 s. 605). Emellertid får Finansinspektionens
beslut, liksom föreskrifter som meddelas med stöd av lagen, aldrig gå
utöver lagens krav. Ett beslut måste ha stöd i lag och innehållet i beslutet
är därmed ett utflöde av lagen. Kravet i kapitaltäckningsdirektivet att den
behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot ett företag eller dess företrädare när företaget inte följer ett beslut som myndigheten har fattat på
grund av att företaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt bestämmelser som genomför kapitaltäckningsdirektivet eller bestämmelser i tillsynsförordningen tillgodoses därför genom gällande rätt.
Låter bli att ansöka om tillstånd för eller att underrätta om förvärv eller
avyttring av väsentliga innehav, väsentliga överföringar av tillgångar
och skulder samt fusion eller delning
Genom nya regler i kapitaltäckningsdirektivet har det införts krav på
kreditinstitut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag att ansöka om tillstånd för och underrätta om förvärv eller avyttring
av väsentliga innehav, väsentliga överföringar av tillgångar och skulder
samt fusion eller delning (se avsnitt 7). Det har också införts regler om att
den behöriga myndigheten ska kunna ingripa vid överträdelser av dessa
krav (artikel 66.1 g–j). Det framgår inte av direktivet hur dessa regler
förhåller sig till den allmänna regeln om ingripande mot den som inte har
ett giltigt tillstånd artikel 67.1 u i kapitaltäckningsdirektivet.
Förslag på ingripandemöjlighet för Finansinspektionen lämnas i avsnitt
7.2.5, 7.3 och 7.4.5.

208

s. 209 Kontrollera mot PDF

11.4

Återkallelse av tillstånd för kreditinstitut vid
resolution

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regel om
möjlighet för den behöriga myndigheten att återkalla tillståndet för ett
kreditinstitut om det har fastställts att kreditinstitutet fallerar eller
sannolikt kommer att fallera, resolutionsmyndigheten anser att det inte
finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller
förhindra fallissemanget och resolutionsmyndigheten anser att
resolution inte är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse.
Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns regler om återkallelse av auktorisation (artikel 18 a–f).
Enligt en ny regel i direktivet ska den behöriga myndigheten också
kunna återkalla auktorisationen om det har fastställts att kreditinstitutet
fallerar eller sannolikt kommer att fallera, när resolutionsmyndigheten
anser att det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle
avhjälpa eller förhindra fallissemanget och när resolutionsmyndigheten
anser att resolution inte är nödvändigt med hänsyn till det allmännas
intresse, dvs. i fall där två av de tre förutsättningar för resolution i artikel
32.1 a–c i krishanteringsdirektivet är uppfyllda (artikel 18 g i kapitaltäckningsdirektivet).
Reglerna i krishanteringsdirektivet genomförs i svensk rätt i lagen
(2015:1016) om resolution (LOR). Finansinspektionen ska pröva om ett
institut fallerar eller sannolikt fallerar. Ett institut ska anses fallera, om
Finansinspektionen på objektiva grunder finner att
– institutet åsidosätter sina skyldigheter på ett sätt som medför att dess
tillstånd ska återkallas,
– värdet på institutets tillgångar understiger värdet på dess skulder,
– institutet inte kan betala sina skulder i takt med att de förfaller till
betalning, eller
– institutet behöver statligt stöd utom i vissa fall (8 kap. 2 § LOR).
Efter att Finansinspektionen har fastställt att ett institut är fallerande ska
Riksgäldskontoret ta ställning till om de övriga förutsättningarna för
resolution är uppfyllda. Om Riksgäldskontoret då bedömer att resolution
inte är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse ska institutet inte
försättas i resolution. Först efter ett sådant beslut aktualiseras ett beslut om
återkallelse.
Finansinspektionen ska återkalla ett tillstånd att driva bank- eller
finansieringsrörelse vid allvarliga överträdelser av bl.a. författningar som
reglerar institutets verksamhet, om det inte är tillräckligt med en varning
(15 kap. 1 § LBF). Enligt dessa bestämmelser kan alltså ett tillstånd
återkallas även om ett kapitalkrav såsom bruttosoliditetskravet inte är
uppfyllt. Finansinspektionen kan därmed redan i dag återkalla ett instituts
tillstånd om det fallerar eller anses fallera på någon av de objektiva
grunderna i 8 kap. 2 § LOR och efter det att Riksgäldskontoret har
fastställt att allmänintresse saknas och därmed beslutat att institutet inte
ska försättas i resolution.
209

s. 210 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Den nya regeln i kapitaltäckningsdirektivet om att den behöriga
myndigheten ska kunna återkalla tillståndet för ett kreditinstitut
tillgodoses därför genom gällande rätt.

11.5

Tillsynsbefogenheter IKT-tjänster

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regel att
den behöriga myndigheten ska få begära in uppgifter från tredjeparter
som levererar IKT-tjänster tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns det regler om de befogenheter som de behöriga myndigheterna ska
ha när det gäller insamling av information och att utföra undersökningar.
Befogenheterna omfattar att en myndighet ska kunna kräva att vissa
fysiska och juridiska personer liksom tredjeparter som dessa anlitat för att
driva någon del av rörelsen lämnar information som myndigheten behöver
för sin tillsyn (artikel 65.3 a vi).
Enligt en ny regel i direktivet får denna regel en delvis ny utformning på
så sätt att det läggs till ett exempel på tredjeparter som den behöriga
myndigheten ska kunna ålägga att lämna information. Det anges att de
tredjeparter som avses inbegriper de tredjepartsleverantörer av IKTtjänster (informations- och kommunikationstekniktjänster) som avses i
kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av
den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för
finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU)
nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011
(artikel 65.4 a vi i kapitaltäckningsdirektivet).
Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen, när ett företag har
fått i uppdrag av ett kreditinstitut att driva någon del av institutets rörelse,
genomföra undersökningar hos företaget, om det behövs för tillsynen över
institutet. Ett sådant företag ska också lämna Finansinspektionen de
upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande
omständigheter som inspektionen behöver för sin tillsyn (13 kap. 6 § LBF
och 6 kap. 1 § 5 och 8 § 2 tillsynslagen).
Tillägget i kapitaltäckningsdirektivet om att möjligheten för den
behöriga myndigheten att begära in uppgifter från tredjeparter inbegriper
leverantörer av IKT-tjänster tillgodoses därför genom gällande rätt.

11.6

Administrativa sanktioner

11.6.1

Vite

Promemorians bedömning: Det nya kravet i kapitaltäckningsdirektivet på att de behöriga myndigheterna ska kunna förelägga fysiska
och juridiska personer vid vite utan hinder av att myndigheten även
fattar beslut om sanktioner eller andra administrativa åtgärder och hur
det ska ske tillgodoses genom gällande rätt.
210

s. 211 Kontrollera mot PDF

Skälen för promemorians bedömning: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna kunna ålägga fysiska
och juridiska personer vite vid överträdelser av nationell rätt som
genomför direktivet, överträdelser av tillsynsförordningen och vid överträdelser av beslut som har fattats av en behörig myndighet med stöd av
nationella bestämmelser som genomför direktivet eller bestämmelser i
förordningen. Syftet med vitet ska vara att få den juridiska personen eller
den ansvariga personen att upphöra med överträdelsen. Vite ska utgå per
dag, veckovis eller månadsvis i upp till sex månader. Viten får föreläggas
ett visst datum att börja tillämpas ett senare datum. För juridiska personer
får vitesbeloppet per dag vara upp till ett belopp om fem procent av den
genomsnittliga dagliga nettoomsättningen. Den genomsnittliga dagliga
nettoomsättningen ska vara den totala årliga nettoomsättning som används
för att fastställa storleken på en sanktionsavgift delat med 365. För fysiska
personer får vitet vara upp till ett belopp om 50 000 euro eller, för de länder
som inte har euro som valuta, motsvarande värde i nationell valuta på
dagen för direktivets ikraftträdande. Även högre vitesbelopp får tillämpas.
De behöriga myndigheterna ska kunna förelägga vite och besluta om
administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder för samma
överträdelse. När den behöriga myndigheten beslutar om sanktioner mot
samma fysiska eller juridiska person som är ansvarig för samma handling
eller underlåtenhet ska det vara proportionellt (artiklarna 3.1.68, 65, 66.2
första stycket b och c, 66.4, 67.2 första stycket b och c, 67.4 och 70.4).
Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionens förelägganden och
förbud förenas med vite. Inspektionen kan besluta om föreläggande mot
juridiska och fysiska personer (15 kap. 1, 8 och 20 §§ LBF och 8 kap. 1
och 3 §§ tillsynslagen).
När vite föreläggs, ska det fastställas till ett belopp som med hänsyn till
vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till
omständigheterna i övrigt kan antas förmå denne att följa föreläggandet.
Vitet kan bestämmas till ett bestämt belopp eller som ett löpande vite. Vid
löpande vite bestäms vitet då till ett visst belopp för varje tidsperiod av
viss längd under vilken föreläggandet inte följts eller, om föreläggandet
avser en återkommande förpliktelse, för varje gång adressaten underlåter
att fullgöra denna. Om vitesföreläggandet innehåller ett förbud eller någon
liknande föreskrift eller det annars är lämpligt, kan vitet i stället
bestämmas så att det ska betalas för varje gång föreskriften överträds.
Löpande vite får inte tillämpas, om det av föreskrift följer att vitet inte får
överstiga ett visst högsta belopp (3 och 4 §§ lagen [1985:206] om viten).
Det finns inte någon tidsbegränsning i lagen om viten för hur lång
vitesperioden får vara eller på motsvarande sätt som det i kapitaltäckningsdirektivet föreskrivs att vitesperioden får vara upp till sex månader.
Direktivet är ett minimidirektiv och det finns därför inget hinder mot att
ha regler som kan vara striktare.
Det nya kravet på att den behöriga myndigheten ska kunna förelägga
fysiska och juridiska personer vite tillgodoses därmed genom gällande
svensk rätt.
Vid ingripande mot den som driver rörelse utan att vara berättigad till
det kan Finansinspektionen ingripa med både vite och sanktionsavgift
(15 kap. 18 § LBF). Regeringen har i en rad lagstiftningsärenden på andra
områden gjort bedömningen att både sanktionsavgift och vite är att anse

211

s. 212 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

212

som ett straff i den mening som avses i Europakonventionen (se t.ex.
prop. 2018/19:4 s. 44–45 och prop. 2022/23:124 när det gäller sanktionsavgift och prop. 2007/08:107 s. 25, prop. 2012/13:143 s. 69–70, prop.
2016/17:22 s. 228, prop. 2020/21:51 s. 110–111 och prop. 2021/22:174
s. 120 när det gäller vite).
Det förhållandet att både sanktionsavgift och vite kan anses utgöra straff
innebär att det finns ett förbud mot att besluta om båda åtgärderna grundat
på omständigheter som är identiska eller i huvudsak desamma.
Förbudet mot dubbel lagföring och straff (det s.k. dubbelprövningsförbudet) finns i artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen och i artikel 50 i EU:s rättighetsstadga. Europakonventionen
med tilläggsprotokoll gäller som lag i Sverige enligt lagen (1994:1219) om
den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna. EU:s rättighetsstadga, som
blev rättsligt bindande genom Lissabonfördragets ikraftträdande den
1 december 2009, har samma rättsliga värde som fördragen och ingår
således i EU:s primära regelverk. Detta innebär att dubbelprövningsförbudet är tillämpligt i svensk rätt och att rättstillämpande myndigheter
är skyldiga att ta hänsyn till förbudet.
Mer specifikt innebär dubbelprövningsförbudet ett förbud mot åtal och
rättegång för ett andra ”brott”, om åtalet eller rättegången grundas på
identiska fakta eller fakta som är i huvudsak desamma som i det tidigare
förfarandet (Sergey Zolotukhin mot Ryssland den 10 februari 2009).
I Europadomstolens praxis finns exempel på att även sanktionsförfaranden
mot företag under tillsyn behandlats som straffrättsliga förfaranden (se
Dubus S.A. mot Frankrike den 11 september 2009).
Dubbelprövningsförbudet gäller lagföringar eller straff. Förbudet
utesluter däremot inte att den som dömts för brott blir föremål för ett
disciplinärt förfarande på grund av samma gärning. Europadomstolen har
vid gränsdragningen mellan lagföring eller straff å ena sidan och
disciplinär åtgärd å andra sidan, tillämpat de så kallade Engelkriterierna.
De tre kriterier som domstolen då bedömde var hur gärningen klassificeras
enligt nationell rätt, gärningens art, och den möjliga påföljdens art och
stränghet (Engel m.fl. mot Nederländerna den 8 juni 1976).
Dessa kriterier har även EU-domstolen använt sig av vid sin bedömning
enligt EU-stadgan (se EU-domstolens avgöranden den 5 juni 2012 i mål
C-489/10, Bonda och den 26 februari 2013 i mål C-617/10, Åkerberg
Fransson). I fråga om den möjliga påföljdens art och stränghet har
Europadomstolen uttalat att detta ska bestämmas utifrån den högsta
påföljd som föreskrivs i nationell rätt, även om den påföljd som faktiskt
påförs också är av relevans (se Ezeh och Connors mot Förenade kungariket
den 9 oktober 2003). Om sanktionsavgiften som döms ut är hög kan det
innebära att gärningen bedöms utgöra ett brott (se Grande Stevens m.fl.
mot Italien den 4 mars 2014). För en närmare redogörelse över Engelkriterierna och Europadomstolens praxis, se prop. 2018/19:4 s. 43.
Att bedriva verksamhet utan att vara berättigad till det eller att inte lämna
begärda upplysningar innebär inte att det finns en anklagelse om brott och
inget av agerandena klassificeras som brott i svensk rätt. Gärningarna är
inte heller av sådan art att de kan begås av vem som helst. I stället handlar
det om gärningar som endast kan begås av en särskild, avgränsad grupp
som är underkastad vissa skyldigheter, i detta fall finansiella företag. När

s. 213 Kontrollera mot PDF

det gäller påföljdens art och stränghet kan sanktionsavgiften sättas till
betydande belopp (15 kap. 7–9 §§ LBF). Sammantaget talar övervägande
skäl för att sanktionsavgifterna även i nu aktuellt fall är att anse som straff
i Europakonventionens och EU-stadgans mening.
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet innebär att om t.ex. ett
kreditinstitut underlåter att lämna viss information som institutet ska
lämna till Finansinspektionen enligt tillsynförordningen, ska inspektionen
kunna besluta om både sanktionsavgift för denna underlåtenhet och ett
föreläggande om att institutet ska lämna informationen. Ett sådant
föreläggande får förenas med vite. Förvaltningsrätten kan sedan döma ut
vite om föreläggandet inte följs. Det betyder att om det finansiella företaget inte rättar sig efter föreläggandet, kan både vite och sanktionsavgift
aktualiseras för fakta som i grunden är i huvudsak desamma – att en
begäran om att lämna information om verksamheten inte har följts.
Regeringen har i andra lagstiftningsärenden uppmärksammat den
situationen att vite används för att få en person att upphöra med ett
agerande samtidigt som agerandet i sig kan resultera i en sanktionsavgift.
Regeringen har då gjort bedömningen att ett beslut om slutlig sanktion inte
bör hindra att det också beslutas om ett vitesföreläggande för att sätta stopp
för agerandet, förutsatt att den gärning som omfattas av sanktionsavgiften
ägde rum före föreläggandet (prop. 2012/13:143 s. 69–70 och prop.
2016/17:22 s. 228). I de fall det går att göra en tidsmässig åtskillnad mellan
agerandena som kan leda till sanktionsavgift respektive vite rör det sig
alltså om olika gärningar – dvs. de fakta som ligger till grund för
åtgärderna är inte identiska eller i huvudsak desamma. Det nya kravet i
kapitaltäckningsdirektivet på att de behöriga myndigheterna ska kunna
förelägga fysiska och juridiska personer vite utan hinder av att
myndigheten även fattar beslut om sanktioner eller andra administrativa
åtgärder och hur det ska ske tillgodoses genom gällande rätt.
I de situationer då både vite och sanktionsavgift kan aktualiseras för
fakta som är identiska eller i huvudsak desamma bör Finansinspektionen
vid sin rättstillämpning dok särskilt beakta om det finns risk för att dubbelprövningsförbudet överträds (prop. 2014/15:57 s. 51–52).

11.6.2

Tillfälligt förbud mot utövande av
yrkesverksamhet vid åsidosättande av krav på
tillstånd

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska få ingripa mot den
som driver rörelse som omfattas av lagen om bank- och
finansieringsrörelse utan att vara berättigad till det, genom en eller båda
av följande sanktioner:
– beslut om att en fysisk person som driver rörelse eller en person som
ingår i ledningen för ett företag som driver rörelse under en viss tid,
lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller
verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av
dem, eller
– beslut om sanktionsavgift.
213

s. 214 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

214

Promemorians bedömning: Den nya regeln i kapitaltäckningsdirektivet om att den behöriga myndigheten ska kunna besluta om ett
tillfälligt förbud för en ledningsperson att vara det i ett kreditinstitut om
institutet inte uppfyller kraven vid förvärv och avyttring av
kvalificerade innehav eller ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag om företaget inte ansöker om godkännande,
tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna när ett kreditinstitut
överträder vissa bestämmelser i bl.a. tillsynsförordningen kunna meddela
ett tillfälligt förbud för den fysiska person i institutet som är ansvarig för
överträdelsen att utöva uppdrag i institut (artikel 67.2 första stycket d).
Regeln har genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen får ingripa mot
någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande
direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har överträtt vissa
bestämmelser. Inspektionen får besluta att personen i fråga under en viss
tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem. Ett
sådant ingripande får ske bara om institutets överträdelse är allvarlig och
personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen. Finansinspektionen får också besluta om ett sådant tillfälligt
förbud för ledningspersoner i vissa holdingföretag när företaget har
underlåtit att ansöka om godkännande (15 kap. 1 a § LBF och 8 kap. 2 c §
tillsynslagen).
Genom en ny regel i direktivet ska de behöriga myndigheterna kunna
ingripa genom ett beslut om tillfälligt förbud för en fysisk person som är
ansvarig för att ett företag inte uppfyller kraven i artikel 66.1, dvs. vid
överträdelser av krav som gäller auktorisation, kvalificerade innehav,
godkännande av vissa holdingföretag, förvärv eller avyttring av väsentliga
innehav, väsentliga överföringar av tillgångar och skulder, fusioner eller
delningar (artikel 66.2 första stycket c iv).
Finansinspektionen får enligt gällande rätt ingripa genom ett beslut om
tillfälligt förbud för någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är
dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om
kreditinstitutet låter bli att till Finansinspektionen anmäla kvalificerade
förvärv och avyttringar. Kravet på att kunna besluta om ett tillfälligt förbud
vid överträdelser av artikel 66.1 d och e, i den nya lydelsen, tillgodoses
därmed genom gällande rätt (14 kap. 4 § första stycket och 15 kap. 1 a §
första stycket 2 LBF).
Finansinspektionen får också besluta om ett tillfälligt förbud för någon
som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag som underlåter att ansöka om godkännande.
Kravet på ett tillfälligt förbud vid en överträdelse av artikel 66.1 f, i den
nya lydelsen, tillgodoses därmed genom gällande rätt (1 kap. 7 § och 8 kap.
1 och 2 c §§ tillsynslagen).
Mot den som driver en rörelse som kräver tillstånd enligt lagen om bankoch finansieringsrörelse utan att vara berättigad till det får Finansinspektionen ingripa genom att förelägga denna att upphöra med rörelsen
och genom beslut om sanktionsavgift (15 kap. 18 § LBF). För att genomföra kapitaltäckningsdirektivet när det gäller att den behöriga myndigheten

s. 215 Kontrollera mot PDF

ska kunna fatta beslut om ett tillfälligt förbud vid en sådan överträdelse
som avses i artikel 66.1 a–c, i den nya lydelsen, bör det införas en
bestämmelse om att Finansinspektionen får ingripa mot den som driver
sådan rörelse som omfattas av lagen om bank- och finansieringsrörelse
utan att vara berättigad till det, genom beslut om att den som ingår i ett
aktiebolags eller ekonomisk förenings styrelse eller är dess verkställande
direktör, eller ersättare för någon av dem, under en viss tid, lägst tre och
högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett
kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller beslut om
sanktionsavgift.
Möjlighet för Finansinspektionen att besluta om ett tillfälligt förbud för
någon som ingår i ledningen för ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag om företaget inte
uppfyller sina skyldigheter vid förvärv och avyttring av väsentliga innehav, väsentlig överföring av tillgångar och skulder och fusion eller delning
enligt artikel 66.1 g–j i direktivet behandlas i avsnitt 7.2.5, 7.3 och 7.4.5.

11.6.3

Offentligt utlåtande

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya krav på
offentliggörande av vilken fysisk person eller vilket intermediärt
moderföretag inom EU som bär ansvaret för en överträdelse och om
överträdelsens karaktär tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
anges att en av de sanktioner som ska vara tillgänglig för de behöriga
myndigheterna är ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk
person eller vilket kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär
(artiklarna 66.2 första stycket a, 67.2 första stycket a och 68).
Krav på offentliggörande av administrativa sanktioner regleras i svensk
rätt i föreskrifter på lägre nivå än lag. Där anges att Finansinspektionen på
sin webbplats ska tillhandahålla den information som ska offentliggöras
enligt bl.a. artikel 68 i kapitaltäckningsdirektivet (3 § 6 förordningen om
särskild tillsyn och kapitalbuffertar, se prop. 2014/15:57 s. 49–50).
Enligt en ny regel i direktivet läggs intermediärt moderföretag inom EU
till i listan över aktörer som ska omfattas av kravet på offentligt utlåtande.
Reglerna får också ny placering i direktivet (artikel 66.2 första stycket c i
och artikel 67.2 första stycket c i).
Befintliga bestämmelser ger Finansinspektionen möjlighet att vidta
åtgärder även mot ett intermediärt moderföretag. Tillägget i direktivet
tillgodoses därmed genom gällande rätt.

11.6.4

Beräkning av årlig nettoomsättning

Promemorians förslag: Vid fastställande av sanktionsavgift ska
beräkningen av den årliga nettoomsättningen göras enligt artiklarna
66.3 och 67.3 i kapitaltäckningsdirektivet.
215

s. 216 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Skälen för promemorians förslag: I kapitaltäckningsdirektivet finns
regler om sanktionsavgifter. För juridiska personer ska avgiften bl.a.
kunna bestämmas utifrån företagets totala årsnettoomsättning under det
föregående räkenskapsåret i enlighet med artikel 316 i tillsynsförordningen (artikel 66.2 första stycket c och artikel 67.2 första stycket e
i kapitaltäckningsdirektivet).
Dessa regler har genomförts i svensk rätt. Sanktionsavgiften ska
fastställas till högst det högsta av tio procent av, företagets omsättning
eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå
närmast föregående räkenskapsår, två gånger den vinst som kreditinstitutet
har gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller
ett belopp som motsvarar fem miljoner euro. Sanktionsavgiften får inte
bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Om överträdelsen har
skett under institutets första verksamhetsår eller om uppgifter om
omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen
uppskattas (15 kap. 8 § LBF och 8 kap. 2 c § tillsynslagen).
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet får de tidigare reglerna om
sanktionsavgifter ny placering och det införs en regel om hur den årliga
nettoomsättningen ska beräknas. Den totala årliga nettoomsättningen för
beräkning av sanktionsavgifter ska vara summan av vissa poster, fastställda i enlighet med bilagorna III och IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 av den 17 december 2020 om tekniska
genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts tillsynsrapportering och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr
680/2014 (artiklarna 66.3 och 67.3 i kapitaltäckningsdirektivet). För att
genomföra denna regel bör det införas en bestämmelse om att den totala
årliga nettoomsättningen ska beräknas enligt artiklarna 66.3 eller 67.3 i
direktivet.

11.7

Dubbelprövningsförbudet och samarbete
mellan myndigheter

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
som innebär att Finansinspektionen ska kunna besluta om
administrativa åtgärder och sanktioner mot en fysisk eller juridisk
person för samma överträdelse som denne har ålagts straffrättsliga
sanktioner tillgodoses genom gällande rätt, dock med den begränsning
av det som följer av dubbelbestraffningsförbudet.
Direktivets nya regler som innebär att Finansinspektionen inom
ramen för ingripanden ska samarbeta och utbyta information med andra
behöriga myndigheter tillgodoses genom gällande rätt.
Direktivets nya regel om att rättsliga myndigheter och behöriga
myndigheter ska informeras om förfaranden mot samma fysiska eller
juridiska person avseende samma handling för att undvika risk för
dubbelbestraffning tillgodoses genom gällande rätt.

216

Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns regler om tillämpning av sanktioner. Vid beslut om ingripande eller

s. 217 Kontrollera mot PDF

sanktion ska behöriga myndigheter beakta alla relevanta omständigheter,
bl.a. överträdelsens svårighetsgrad och varaktighet, omfattning av vinster
till följd av överträdelser och tidigare överträdelser (artikel 70).
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska behöriga myndigheter
under vissa förutsättningar få besluta om ingripanden och sanktioner för
en överträdelse även om överträdelsen redan har lett till straffrättsliga
påföljder för den ansvarige fysiska eller juridiska personen (artikel 70.3).
Vid beslut om ingripande och sanktion ska den behöriga myndigheten
enligt en ny regel även beakta om överträdelsen redan har lett till straffrättsliga påföljder för en ansvarig fysisk eller juridisk person (artikel
70.1 i). Behöriga myndigheter och straffrättsliga myndigheter ska
informera varandra om förfaranden som inleds för att undvika risk för
dubbelbestraffning (artikel 70.4). Vidare ska behöriga myndigheter
samarbeta med varandra så att ingripanden och sanktioner får avsett
resultat. I gränsöverskridande ärenden ska de samordna sina åtgärder för
att minska risken för dubbelbestraffning (artikel 70.2). Eba ska senast den
18 juli 2029 lägga fram en rapport över tillämpning av ingripanden och
sanktioner och om samarbete och utbyte av information mellan behöriga
myndigheter i gränsöverskridande situationer och om ingripanden och
sanktioner (artikel 70.5).
Som redogörs för i avsnitt 11.6.1 finns ett förbud mot dubbelprövning i
Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll, vilket gäller som lag i
Sverige, och EU:s rättighetsstadga. Hur de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet förhåller sig till dubbelbestraffningsförbudet framgår inte.
Frågan om hur sanktioner enligt kapitaltäckningsdirektivet förhåller sig
till svenska straffrättsliga bestämmelser och förbudet mot dubbel lagföring
och straff behandlades vid genomförandet av kapitaltäckningsdirektivets
regler om sanktioner mot fysiska personer (se prop. 2014/15:57). Det
lyftes då fram att det kan finnas situationer där en fysisk person påförs en
administrativ sanktion till följd av att denne åsidosatt vissa bestämmelser
i 15 kap. 1 a § LBF också skulle kunna lagföras för brott. Det ansågs inte
finnas behov av att införa några särskilda regler för handläggningen.
I stället måste de befintliga reglerna om förbudet beaktas vid handläggningen av varje enskilt ärende med utgångspunkt i ärendets särskilda
omständigheter (samma prop. s. 51–52).
I Sverige finns det inte några parallella förfaranden för prövning av de
överträdelser som ska kunna leda till ingripande av Finansinspektionen
och straffrättsliga förfaranden. De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet som innebär att Finansinspektionen ska kunna påföra en fysisk
eller juridisk person administrativa åtgärder och sanktioner för samma
överträdelse som denne har ålagts straffrättsliga sanktioner gäller redan,
dock med begränsning av dubbelprövningsförbudet.
De nya kraven i direktivet om att det ska finnas mekanismer för att
behöriga myndigheter och rättsliga myndigheter ska få information om
förfaranden som har inletts mot en fysisk eller juridisk person för att
undvika risk för dubbelbestraffning motsvarar kravet på samverkan mellan
myndigheter i förvaltningslagen. Kraven tillgodoses därmed genom
gällande rätt (8 § förvaltningslagen).
Finansinspektionen ska även, i den utsträckning som följer av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och
utbyta information med bl.a. andra behöriga myndigheter (13 kap. 6 a §

217

s. 218 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

LBF och 6 kap. 3 § tillsynslagen). Kraven i direktivet v på informationsutbyte och samarbete mellan behöriga myndigheter i gränsöverskridande
situationer, tillgodoses därmed genom gällande rätt.
I artiklarna 6 och 117 i direktivet finns generella regler om krav på
samarbete mellan behöriga myndigheter. Det framgår inte hur det nya
kravet på samarbete mellan behöriga myndigheter för att förhindra dubbelbestraffning i artikel 70.2 förhåller sig till de generella kraven. Den nya
regeln får därför ses som ett exempel på det samarbetskrav som redan
gäller. Reglerna om samarbete har genomförts i svensk rätt och Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta
information med andra behöriga myndigheter, Eba, ECB m.fl. (13 kap.
6 a § LBF och 6 kap. 3 § tillsynslagen som genomför artiklarna 6 och 117
i direktivet). Det nya kravet i artikel 70.2 på samarbete i fråga om
ingripanden och sanktioner tillgodoses därmed genom gällande rätt.

12

Offentliggörande

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om offentliggörande tillgodoses genom gällande rätt.
Skälen för promemorians bedömning: Kraven på offentliggörande av
information enligt kapitaltäckningsregelverket anges i del åtta i tillsynsförordningen. I kapitaltäckningsdirektivet finns därutöver vissa särskilda
krav på offentliggörande (artikel 106).
Enligt nya bestämmelser i tillsynsförordningen görs bl.a. Eba till en
hubb för offentliggörande av viss information. I kapitaltäckningsdirektivet
införs nya regler som huvudsakligen anpassar de särskilda kraven på
offentliggörande i direktivet till den nya ordningen (artikel 106.1).
Enligt gällande svensk rätt får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddela föreskrifter som kompletterar tillsynsförordningens bestämmelser om offentliggörande av information och
tillsynsrapportering (10 kap. 1 § 1 tillsynslagen). Svensk rätt uppfyller
därmed de nya kraven i kapitaltäckningsdirektivet om offentliggörande.

13

Sekretess och uppgiftslämnande till
Skatteverket

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler
om att tystnadsplikten hos den behöriga myndigheten för att lämna
förtrolig information inte ska hindra myndigheten från att lämna
förtrolig information som omfattas av skatterättslig lagstiftning till
Skatteverket tillgodoses genom gällande rätt.
218

s. 219 Kontrollera mot PDF

Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns regler om utbyte av information och om tystnadsplikt och
användning av förtrolig information (artiklarna 53–61).
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet utvidgas undantaget från
tystnadsplikt för den behöriga myndigheten att lämna förtrolig
information. Ändringen innebär att tystnadsplikten inte ska hindra den
behöriga myndigheten från att lämna förtroliga uppgifter som omfattas av
skatterättslig lagstiftning till skattemyndigheten i samma medlemsstat.
Om den behöriga myndigheten har fått uppgifterna från en behörig
myndighet i en annan medlemsstat ska uppgifterna få lämnas till skattemyndigheten bara om den utländska behöriga myndigheten har lämnat sitt
medgivande (artiklarna 53.1 andra stycket och 56 fjärde stycket).
Enligt svensk rätt gäller sekretess hos Finansinspektionen i tillsynsverksamheten för – såvitt nu är av intresse –uppgift om affärs- eller
driftförhållanden hos den som tillsynsverksamheten avser, om det kan
antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och för uppgift om
ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens
verksamhet avser (30 kap. 4 § OSL).
Hos Skatteverket gäller sekretess i verksamhet som bl.a. avser
bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av
skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
(27 kap. 1 § OSL).
Enligt svensk rätt gäller sekretessen också mellan myndigheterna (8 kap.
1 § OSL). Samtidigt kan det finnas behov av att utbyta sekretessbelagda
uppgifter mellan myndigheter. I offentlighets- och sekretesslagen finns
därför sekretessbrytande bestämmelser av olika slag. Enligt
generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL får sekretessbelagda uppgifter lämnas
till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas
har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Det är oklart vilka uppgifter i Finansinspektionens tillsynsverksamhet
som ”omfattas av skatterättslig lagstiftning” i svensk rätt eller vilket behov
av utbyte av dessa uppgifter som finns mellan myndigheterna. Oavsett hur
det förhåller sig med det, utgör svensk rätt inte hinder mot att Finansinspektionen lämnar sekretessbelagda uppgifter till Skatteverket.

14

Finansinspektionen

14.1

Oberoende

Promemorians bedömning: Kraven på att Finansinspektionen,
inbegripet myndighetens styrelse och arbets- eller uppdragstagare vid
myndigheten, ska vara oberoende från andra offentliga eller privata
organ och att myndigheten ska finansieras på ett sådant sätt att det inte
påverkar dess oberoende tillgodoses genom gällande rätt. Detsamma
gäller kraven om offentliggörande av myndighetens mål.
219

s. 220 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

220

Skälen för promemorians bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet
finns krav på att behöriga myndigheter ska ha den sakkunskap, de resurser,
den operativa kapacitet, de befogenheter och det oberoende som krävs för
att utföra de av direktivet och tillsynsförordningen föreskrivna tillsyns-,
gransknings- och sanktionsfunktionerna (artikel 4.4).
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på att behöriga
myndigheter, inbegripet ledamöter i myndighetens styrande organ och
dess anställda, ska utöva sina tillsynsbefogenheter oberoende och objektivt
utan att söka eller ta emot instruktioner från övervakade företag, från
regeringen eller ett unionsorgan eller från något annat offentligt eller privat
organ. Vidare ska de behöriga myndigheternas styrande organ vara
funktionellt oberoende av andra offentliga och privata organ. Målen för de
behöriga myndigheternas verksamhet ska offentliggöras och myndigheterna ska ansvara för att de fullgör sina uppgifter i förhållande till dessa
mål. Myndigheten ska finansieras på ett sådant sätt att det inte påverkar
dess oberoende. De nya reglerna ska inte hindra möjligheten att utkräva
offentligt och demokratiskt ansvar av myndigheten och heller inte påverka
myndighetens delaktighet i internationella och europeiska system för
finansiell tillsyn (artikel 4a.1–4a.3).
Finansinspektionen är en myndighet under regeringen. Regeringen kan
styra Finansinspektionens verksamhet bara genom förordning,
regleringsbrev eller särskilda uppdrag (jfr myndighetsförordningen
[2007:515], förordningen med instruktion för Finansinspektionen och
regleringsbrevet för budgetåret 2025). Finansinspektionen finansieras
genom anslag som riksdagen beslutar i statens budget (se prop.
2013/14:228 s. 193–194).
Bestämmelser om förvaltningens självständighet finns i regeringsformen. Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns
beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt
fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild
eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag (12 kap. 2 §).
En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen och
den ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen och 5 § förvaltningslagen).
Det finns också bestämmelser om förbud mot bisysslor för arbets- och
uppdragstagare i Finansinspektionen (se avsnitt 14.4).
Finansinspektionens verksamhet regleras i ett stort antal författningar,
inbegripet förordningen med instruktion för Finansinspektionen där målen
för myndighetens verksamhet anges. I det regleringsbrev för myndigheten
som regeringen beslutar för varje budgetår anges vilka uppdrag som
Finansinspektionen ska utföra under det kommande året (jfr t.ex.
regleringsbrevet för budgetåret 2025).
Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och
ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de
förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU och att myndigheten
redovisar sin verksamhet på ett tillförlitligt och rättvisande sätt. En
myndighetsledning ska också säkerställa att den med rimlig säkerhet
fullgör sina uppgifter och uppnår verksamhetens mål (3 § myndighetsförordningen och förordningen [2007:603] om intern styrning och
kontroll).

s. 221 Kontrollera mot PDF

Finansinspektionen redovisar sin ekonomi samt hur myndigheten
arbetat för att nå sina mål en gång per år i årsredovisningen. Myndighetens
uppdrag redovisas genom särskilda rapporter till regeringen.
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet får uppfattas som ett
förtydligande. Kraven i direktivet tillgodoses genom gällande svensk rätt.

14.2

Styrelsen

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets krav på att en
styrelseledamot i en behörig myndighet ska få vara det som längst i
14 år bör regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Direktivets krav på vilka som ska anses vara ledamöter i den behöriga
myndighetens styrande organ vid tillämpning av bestämmelserna om
myndighetens oberoende motsvarar Finansinspektionens styrelse.
Det finns redan möjlighet att befria en styrelseledamot som inte
uppfyller kriterierna för utnämning eller som har dömts för ett allvarligt
brott från sitt uppdrag.
Direktivets krav på att skäl för entledigande av en styrelseledamot ska
kunna bli föremål för granskning omfattas redan av gällande rätt.
Skälen för promemorians bedömning
De nya reglerna
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska ledamöter i behöriga
myndigheters styrande organ utses på grundval av objektiva, öppna och
publicerade kriterier och kunna avsättas om de inte längre uppfyller
kriterierna för utnämning eller om de döms för allvarlig brottslighet.
Skälen för ett avsättande ska offentliggöras om inte personen som avsätts
motsätter sig ett offentliggörande.
Ledamöterna får tjänstgöra i det styrande organet som längst i 14 år.
Med ledamöter i det styrande organet avses personer som ingår i
myndighetens gemensamma beslutsfattande organ på högsta nivå och som
har befogenhet att utöva verkställande funktioner i den dagliga ledingen
avseende tillsyn (artikel 4a.1 och 4a.2).
Finansinspektionens styrelse motsvarar det styrande organet
Finansinspektionen leds av en styrelse med ansvar för myndighetens
verksamhet. Styrelsen beslutar i principiella frågor och i frågor som i
övrigt är av större vikt, exempelvis nya regler, sanktioner och planering av
inspektionens verksamhet. Generaldirektören är myndighetschef och
ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv
och riktlinjer. Generaldirektören ingår i styrelsen (3, 4, 10 och 13 §§
myndighetsförordningen och 8, 12 och 13 §§ förordningen med
instruktion för Finansinspektionen).
Finansinspektionens styrelse, inbegripet generaldirektören, motsvarar
därmed den behöriga myndighetens styrande organ vid tillämpning av
artikel 4a i kapitaltäckningsdirektivet.
221

s. 222 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Tillsättning och entledigande av styrelseledamöter.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, anställer
arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen
(utnämningsmakten). Vid beslut om statliga anställningar ska avseende
fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (12 kap.
5 § regeringsformen och 4 § lagen [1994:260] om offentlig anställning).
Finansinspektionen är en myndighet under regeringen (Finansdepartementet). Finansdepartementet bereder därför frågor om tillsättning
och entledigande av generaldirektör och övriga styrelseledamöter. Det
sker enligt interna processer som innebär att bl.a. en kravprofil ska tas fram
inför en rekrytering av generaldirektör och övriga styrelseledamöter. Vid
rekrytering av generaldirektör tas även en annons fram som publiceras på
bl.a. regeringens webbplats. Vilken kompetens som behövs bestäms
utifrån styrelses samlade kompetensprofil och en bedömning av framtida
behov och kan därför variera över tid. Annonsen för ny generaldirektör
diarieförs liksom ansökningar i ärendet som kommer in till departementet.
Dessa är allmänna handlingar som var och en kan begära att ta del av (prop.
2009/10:56). Sekretess gäller dock i vissa fall i ärenden om anställning av
myndighetschef vid en förvaltningsmyndighet under regeringen om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men
(39 kap. 5 b§ OSL). Det finns därmed redan ett förfarande som säkerställer
att tillsättandet sker enligt objektiva, öppna och publicerade kriterier.
Direktivets krav tillgodoses därmed genom gällande rätt och praxis.
Regeringens utnämningsmakt innebär att regeringen har rätt att
entlediga en styrelseledamot, även om den tid för vilken ledamoten är
förordnad inte har gått ut. Om en ledamot själv vill bli entledigad innan
tiden för förordnandet har gått ut ska detta anmälas till Finansdepartement,
som bereder frågan. Regeringen fattar därefter ett beslut om entledigande.
Det finns således redan möjlighet att entlediga en styrelseledamot som inte
uppfyller kriterierna för utnämning eller som har dömts för ett allvarligt
brott.
Regeringens beslut att entlediga en ledamot i Finansinspektionens
styrelse offentliggörs, men beslutet innehåller inga skäl för entledigandet.
Att offentliggöra skäl för entledigande kan stå i konflikt med bestämmelser
om förtal (5 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken). Riksdagen kontrollerar dock
regeringens arbete genom konstitutionsutskottet. Utskottet ska granska
statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.
Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i
regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens
övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning.
Utskottets granskning kan ytterst leda till en misstroendeförklaring mot
statsrådet eller beslut om att väcka åtal om statsrådet grovt åsidosatt sin
tjänsteplikt (13 kap. 1, 3 och 4 §§ regeringsformen). Kapitaltäckningsdirektivets krav på att skäl för entledigande ska offentliggöras syftar till
öka insynen och möjlighet till granskning vid entledigande för att stärka
den behöriga myndighetens oberoende. Riksdagens granskning av
regeringens arbete innebär en sådan möjlighet till insyn och kontroll som
avses i direktivet.

222

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kapitaltäckningsdirektivets krav på att skäl för entledigande av en
styrelseledamot ska kunna bli föremål för granskning tillgodoses därmed
genom gällande rätt.
Tidsbegränsning av uppdrag som styrelseledamot
Regeringen utser Finansinspektionens generaldirektör och övriga
ledamöter i myndighetens styrelse för en bestämd tid. Tidens längd,
möjligheten till omförordnande eller längsta tid för anställningen eller
uppdraget är dock inte reglerad. En generaldirektör förordnas ofta på
sex år, med möjlighet till förlängning vid två tillfällen om vardera tre år
(22 § myndighetsförordningen).
För att genomföra den nya regeln i kapitaltäckningsdirektivet om
tidsbegränsning för styrelseuppdrag bör det införas en bestämmelse om att
en ledamot i Finansinspektionens styrelse inte får vara det längre tid än
högst 14 år. Bestämmelsen bör tas in i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Kommissionen har gett uttryck för att tidsbegränsningen om maximalt
14 år ska tillämpas på utnämningar som sker efter ikraftträdandet. En
ledamot i Finansinspektionens styrelse som har utsetts före ikraftträdandet
bör därför få kvarstå som ledamot under den tid som han eller hon har
utsetts för och få utses på nytt som längst i 14 år.

14.3

Karens

14.3.1

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska personer i behöriga
myndigheters styrande organ och vissa anställda omfattas av karens under
en viss tid. Med karens avses att dessa personer inte får påbörja ett nytt
uppdrag eller anställning i ett kreditinstitut som de utövat tillsyn över eller
deltagit i beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta
moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag, liksom för underleverantörer till sådana företag och företag som bedriver lobbyverksamhet
eller påverkansarbete inom frågor som ledamoten eller den anställde
ansvarade för under sitt uppdrag eller anställning. Karens får även
tillämpas vid övergång till ett företag som är konkurrent till ett institut som
styrelseledamoten eller den anställde har utövat tillsyn över eller deltagit i
beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag (artikel 4a.3 och 4a.4).
För en person i den behöriga myndighetens styrande organ ska karenstiden vara minst 12 månader vid övergång till ett företag som personen
utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande för, inbegripet institutets
direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag,
liksom för underleverantörer till sådana företag. För anställda ska minimitiden för karens vara sex månader för att gå till dessa företag. Om det med
hänsyn till storleken på arbetsmarknaden i en medlemsstat eller nationella
bestämmelser om grundläggande rättigheter och arbetsrätt finns skäl att ha
en kortare karens för anställda, får minimitiden vara tre månader. Vid
övergång till ett företag som bedriver påverkansarbete inom myndighetetens område ska karensen vara minst tre månader både för personer i
223

s. 224 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

det styrande organet och för anställda. Vid övergång till ett företag som är
konkurrent till ett institut som personen utövat tillsyn över eller deltagit i
beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag, ska karenstiden vara
sex månader för personer i myndighetens styrande organ och tre månader
för anställda (artikel 4a.4 och 4a.5).
Karenstiden ska börja löpa när en person inte längre deltar i tillsyn och
beslutsfattande avseende företag som omfattas av bestämmelserna om
karens. Under karenstiden ska personen inte ha tillgång till konfidentiell
eller känslig information. De som omfattas av karens ska ha rätt till
lämplig ersättning för den begränsning karensen innebär (artikel 4a.4 och
4a.6).

14.3.2

Befattningshavare som i dag omfattas av
övergångsrestriktioner

För bl.a. statsråd och statssekreterare, riksrevisorn och riksrevisionsdirektören samt Riksbankens direktionsledamöter finns bestämmelser om
övergångsrestriktioner vid övergång till vissa andra verksamheter (lagen
[2018:676] om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång
till annan än statlig verksamhet (kallad restriktionslagen), lagen
[2020:537] om restriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs övergång till annan verksamhet och 7 kap. 13 § lagen
[2022:1568] om Sveriges riksbank).
För statsråd, statssekreterare, riksrevisor och riksrevisionsdirektören
gäller anmälningsplikt vid övergång till annan än statlig verksamhet.
Nämnden för statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner (karensnämnden) prövar om restriktioner ska meddelas och
fattar beslut om ersättning.

14.3.3

Tidigare utredning

I juni 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag
om restriktioner vid övergång från offentlig till annan verksamhet.
Utredningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 i betänkandet
Övergångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet
(SOU 2023:45). I betänkandet lämnas bl.a. ett förslag till lag om övergångsrestriktioner vid vissa befattningshavares övergång till annan än
offentlig verksamhet. Lagen föreslås omfatta statsråd, statssekreterare,
myndighetschefer och anställda vid förvaltningsmyndighet (1 och 2 §§)
och innehåller bestämmelser om bl.a. anmälningsskyldighet vid övergång
till annan än offentlig verksamhet (5–9 §§), övergångsrestriktioner
(10–15 §§), rätt till ersättning (16–18 §§) och möjlighet till omprövning
och överklagande (21–23 §§). Syftet med bestämmelserna är att stärka
förtroendet för det allmänna genom att förebygga att intressekonflikter
uppstår. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut i februari
2024. Frågan bereds inom Regeringskansliet.
224

s. 225 Kontrollera mot PDF

14.3.4

Finansinspektionens interna rutiner och
kollektivavtal

Finansinspektionen har interna rutiner för att motverka intressekonflikter
när en arbetstagare vid myndigheten avslutar sin anställning. Enligt dessa
rutiner kan Finansinspektionen besluta om karens och behörighetsnivå om
arbetstagaren efter uppsägningstiden ska påbörja en ny anställning i ett
företag som står under myndighetens tillsyn eller om det av någon annan
anledning behövs för att upprätthålla förtroendet för inspektionen och
minska risken för jäv. I bedömningen tas hänsyn till vilket ansvar, mandat
och inflytande arbetstagaren har hos Finansinspektionen och vad arbetstagaren kommer att få för arbetsuppgifter på den nya arbetsplatsen.
Hänsyn tas också till eventuell förtroendeskada som arbetstagaren kan
orsaka Finansinspektionen om personen behåller sina ordinarie arbetsuppgifter under uppsägningstiden. Beslut om karens för verksamhetsområdeschef eller stabschef fattas av generaldirektören. Beslut om karens
för övriga arbetstagare fattas av verksamhetsområdeschefen eller stabschefen, i samråd med den anställdes närmaste chef (se Finansinspektionen
[2022], Rutin för karantän vid uppsägning, dnr 22-30458, SOU 2023:45
s. 185–186).
Finansinspektionen har yttrat sig över betänkandet Övergångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet och framför i sitt
remissvar att inspektionen tillstyrker förslaget om att en myndighetschef
med ordinarie anställning under regeringen ska omfattas av regler om
övergångsrestriktioner men avstyrker en generell sådan reglering för
arbetstagare i offentlig verksamhet. Inspektionen har framfört att
myndighetens interna rutiner fungerar mycket väl. För att ytterligare
minska risken för intressekonflikter tillämpar inspektionen förlängd
uppsägningstid. För arbetstagare är uppsägningstiden tre månader och för
chefer i inspektionens ledningsgrupp är uppsägningstiden sex månader.
Genom den förlängda uppsägningstiden kan karensen vara längre än vad
som annars skulle vara möjligt. Enligt inspektionen räcker dessa
uppsägningstider till för att uppnå syftet med de av utredningen föreslagna
bestämmelserna men att utredningens förslag har fördelen att det ger
inspektionen möjlighet att besluta om övergångsrestriktioner vid en
provanställning eller ett avskedande, vilket inte är möjligt i dag (se
Fi2023/02375).
Uppsägningstid för anställda i Finansinspektionen regleras i
kollektivavtal. En anställd som säger upp sig har en månads uppsägningstid om anställningen varat kortare än ett år och två månader om
anställningen varat längre än ett år. Vid uppsägning från arbetsgivarens
sida är uppsägningstiden en månad om anställningen varat högst ett år och
tre månader om anställningen varat mer än ett år. För anställda chefer med
personalansvar är uppsägningstiden tre månader om chefen arbetat längre
än sex månader och säger upp sig. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida
är uppsägningstiden en månad om anställningen varat högst ett år och tre
månader om anställningen varat mer än ett år. För anställda chefer med
anställning tills vidare (chefer som ingår i Finansinspektionens ledningsgrupp) gäller en ömsesidig uppsägningstid av sex månader (Villkorsavtal
mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O, Villkorsavtal-T mellan
225

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Arbetsgivarverket och Saco-S, Lokalt kollektivavtal om uppsägningstider
för vissa chefer, FI dnr 21-8540 och Chefsavtalet).

14.3.5

En ny lag

Promemorians förslag: Det ska införas en ny lag om karens för vissa
befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan
verksamhet.
Karens ska avse att en person inte ska få påbörja en ny anställning
eller ett nytt uppdrag i vissa företag eller organisationer.
De personen som ska omfattas av bestämmelserna är
1. generaldirektören och andra styrelseledamöter, och
2. övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten.
Skälen för promemorians förslag
Rättslig reglering
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska personer i behöriga
myndigheters styrande organ och vissa anställda omfattas av karens under
en viss tid. Med karens avses att dessa personer under viss tid inte får
påbörja ett nytt uppdrag eller anställning i vissa företag, bl.a. sådana där
de har medverkat direkt i tillsynen respektive beslutsfattande (artikel 4a.3
första stycket b).
Det finns inga svenska bestämmelser om karens för Finansinspektionens
styrelseledamöter och arbets- eller uppdragstagare. För att genomföra
ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet i detta avseende bör motsvarande
bestämmelser därför införas i en ny lag.
Ledamöter i det styrande organet som omfattas

226

I en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet anges att vid tillämpning av
reglerna om behöriga myndigheters oberoende, ska medlemmar i
myndighetens ledningsorgan avse fysiska personer som ingår i
myndighetens högsta kollektiva beslutsfattande organ och som har
befogenhet att utöva verkställande funktioner avseende den dagliga
ledningen av myndighetens tillsynsfunktion, exklusive guvernörer för
nationella centralbanker (artikel 4a.1).
Finansinspektionen leds av en styrelse med ansvar för myndighetens
verksamhet. Styrelsen beslutar i principiella frågor och i frågor som i
övrigt är av större vikt, exempelvis nya regler, sanktioner och planering av
inspektionens verksamhet. Generaldirektören är myndighetschef och
ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv
och riktlinjer. Generaldirektören ingår i styrelsen (3, 4, 10 och 13 §§
myndighetsförordningen och 8, 12 och 13 §§ förordningen med
instruktion för Finansinspektionen).
Eftersom det är Finansinspektionens styrelse som fattar beslut i viktigare
frågor om tillsynsverksamheten, motsvarar den behöriga myndighetens
styrande organ vid tillämpning av artikel 4a i direktivet därmed Finansinspektionens generaldirektör och andra styrelseledamöter.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Övriga arbets- och uppdragstagare som omfattas
Finansinspektionen har organiserat sin tillsynsverksamhet i flera
verksamhetsområden, bl.a. bank, betalningar och marknad, samt i staber
med stödfunktioner inom bl.a. juridik. Arbets- eller uppdragstagare i flera
verksamhetsområden eller i en stab kan därför vara involverade i
tillsynsverksamheten. Dessa personer bör därför omfattas av karens.
När Finansinspektionen anställer en arbetstagare fattas ett förvaltningsbeslut om anställning. Myndigheten ingår också ett civilrättsligt
anställningsavtal där villkoren för anställningen framgår. En arbetsgivare
ska lämna skriftlig information till en arbetstagare om alla villkor som är
av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet. Det gäller bl.a.
information om arbetsuppgifter och vilka bestämmelser som arbetsgivaren
och arbetstagaren ska följa när någon av dem vill avsluta anställningsförhållandet (6 c § lagen [1982:80] om anställningsskydd).
Att en arbetstagare kan omfattas av bestämmelser om karens efter
avslutad anställning innebär en begränsning för arbetstagarens möjlighet
att påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag och är därför av sådan
väsentlig betydelse för ett anställningsförhållande att Finansinspektionen
ska lämna skriftlig information om det. Vid anställning av en arbetstagare
som kan komma att delta i tillsynsverksamheten bör villkor om eventuell
karens därför framgå redan av anställningsavtalet. Direktivet medger
ingen övergångsreglering. Den nya lagen tillämpas första gången på
generaldirektören och andra styrelseledamöter, och övriga arbets- och
uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten när lagen träder i kraft.
Även uppdragstagare vid inspektionen kan delta i tillsynsarbetet och bör
därför också omfattas av bestämmelser om karens. Det bör framgå av
uppdragsavtalet.
En myndighetschef ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i chefens
ställe när han eller hon inte är i tjänst t.ex. vid semester eller sjukdom (24 §
myndighetsförordningen). Om den ordinarie chefen slutat och
rekryteringen av efterträdare inte har slutförts vid avgångstillfället beslutar
regeringen om en vikarierande myndighetschef tills vidare, dock längst till
dess att en ordinarie chef har rekryterats. Även den som har agerat
generaldirektör för Finansinspektionen som ställföreträdande eller
vikarierande generaldirektör för Finansinspektionen bör omfattas av
karens. I Finansinspektionen är den ställföreträdande generaldirektören
ofta någon av de chefer som ingår i myndighetens ledningsgrupp. Till
vikarierande myndighetschef väljs oftast någon bland den befintliga
personalen på myndigheten i fråga. Dessa bör därför omfattas av karens.

14.3.6

Övergång till ny anställning eller nytt uppdrag
som bör omfattas av karens

Promemorians
förslag:
Generaldirektören
och
andra
styrelseledamöter, och övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i
tillsynsverksamheten ska omfattas av karens vid övergång till en ny
anställning eller ett nytt uppdrag i
1. ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen,
2. ett utländskt företag som
227

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

a) bedriver verksamhet i Sverige, och
b) i hemlandet står under motsvarande tillsyn av en myndighet eller ett
annat behörigt organ som de företag som avses i 1,
3. ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag
eller ett värdepappersinriktat holdingföretag,
4. ett företag som till ett företag som avses i 1 eller 2 tillhandahåller
tjänster som är av betydelse för den finansiella verksamheten, eller
5. en intresseorganisation på finansmarknadsområdet.
När det gäller sådana övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i
tillsynsverksamheten ska det förutsättas för karens att arbets- eller
uppdragstagaren inom ramen för sin anställning eller sitt uppdrag har
förvärvat sådan information eller kunskap som gör att det, om personen
påbörjar den nya anställningen eller det nya uppdraget, finns en risk för
– ekonomisk skada för Finansinspektionen,
– otillbörlig fördel för någon enskild, eller
– att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.
Skälen för promemorians förslag
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska övergång till följande
företag omfattas av karens: ett kreditinstitut som ledamoten i det styrande
organet eller den anställde utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande
för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag, liksom underleverantörer till sådana företag
och företag som bedriver lobbyverksamhet eller påverkansarbete inom
frågor som ledamoten eller den anställde ansvarade för under sitt uppdrag
eller anställning. Karens får även tillämpas vid övergång till ett företag
som är konkurrent till ett institut som styrelseledamoten eller den anställde
har utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande, inbegripet institutets
direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag
(artikel 4a.3 och 4a.4).
Företag och organisationer som ska omfattas

228

Finansinspektionens interna rutiner om karens omfattar övergång till alla
företag som står under myndighetens tillsyn. De företag som står under
tillsyn är bl.a. banker, betaltjänstföretag, företag som verkar inom börs och
clearing, fondbolag, försäkringsföretag, försäkringsförmedlare, hypoteksinstitut, konsumentkreditinstitut, kreditmarknadsföretag, utgivare av
elektroniska pengar och värdepappersbolag.
I betänkandet
Övergångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet föreslås
att alla övergångar från en förvaltningsmyndighet till privat verksamhet
ska kunna bli föremål för övergångsrestriktioner, bl.a. karens.
Syftet med reglerna i kapitaltäckningsdirektivet är att minska risken för
intressekonflikter och stärka de behöriga myndigheternas oberoende. Det
är också viktigt att upprätthålla allmänhetens förtroende för dessa
myndigheter. Om karens skulle gälla bara för övergångar till de företag
som direktivet ställer krav på skulle en övergång till t.ex. ett försäkringsföretag omfattas av karens om företaget ingår i samma koncern som en

s. 229 Kontrollera mot PDF

bank som en arbets- eller uppdragstagare har utövat tillsyn över. Däremot
skulle en övergång till ett försäkringsföretag som en arbets- eller uppdragstagare har deltagit i tillsynen över inte omfattas av karens om försäkringsföretaget inte ingår i samma koncern som en bank. I likhet med det som
redan gäller enligt Finansinspektionens interna rutiner, bör kravet på
karens därför omfatta övergångar till alla företag som står under Finansinspektionens tillsyn men också utländska företag som har tillstånd för
sådan verksamhet i sitt hemland och bedriver verksamhet i Sverige.
Karens bör också gälla vid övergång till företag som tillhandahåller
tjänster som är av betydelse för den finansiella verksamheten hos dessa
företag.
För att genomföra direktivets krav på karens vid övergång till övriga
företag och aktörer bör karens också gälla vid övergång till ett finansiellt
holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag och ett värdepappersinriktat holdingföretag. Slutligen bör karens även omfatta en övergång till
en intresseorganisation på finansmarknadsområdet. Med intresseorganisationer avses ett sådant företag eller organisation som bedriver
påverkansarbete inom Finansinspektionens tillsynsområde, t.ex. en
branschorganisation.
Övergångar som ska omfattas
Enligt de nya reglera i kapitaltäckningsdirektivet ska karens komma i fråga
för åtminstone personer i de behöriga myndigheternas styrande organ och
anställda som har varit direkt involverade i tillsynsarbetet. Karensen ska
vara proportionell i förhållande till vilken roll och vilket ansvar personen
har.
Finansinspektionens styrelse fattar beslut i viktigare frågor om tillsynsverksamheten. Generaldirektören och andra styrelseledamöter bör därför
alltid omfattas av karens vid övergång till ett sådant företag eller
organisation som omfattas av karens.
Arbets- och uppdragstagare som arbetar inom Finansinspektionens
tillsynsverksamhet har varierande uppgifter och ansvar. Det är dock inte
alla övergångar till de företag som omfattas som innebär en risk för
intressekonflikt eller att allmänhetens förtroende för myndigheten skulle
kunna skadas. Karens bör därför inte gälla vid alla övergångar. Det bör
i stället göras en bedömning i det enskilda fallet om en övergång till ett
sådant företag eller en sådan organisation som omfattas ska medföra
karens. När det gäller arbets- eller uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten bör karens därför förutsätta att arbets- eller uppdragstagaren
inom ramen för sin anställning eller sitt uppdrag har förvärvat sådan
information eller kunskap som innebär att det, om personen påbörjar den
nya anställningen eller det nya uppdraget, finns en risk för ekonomisk
skada för Finansinspektionen, otillbörlig fördel för någon enskild, eller att
allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

14.3.7

Karenstid

Promemorians förslag: Karenstiden för generaldirektören och andra
styrelseledamöter ska vara
229

s. 230 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1. tolv månader vid övergång till ett företag som omfattas av karens,
och
2. tre månader vid övergång till en intresseorganisation som omfattas
av karens.
För övriga arbets- och uppdragstagare ska karenstiden vara lägst tre
och högst sex månader vid övergång till ett företag eller en organisation
som omfattas av karens.
Karenstiden ska börja löpa när
1. generaldirektören eller en annan styrelseledamot avslutar
anställningen eller uppdraget, eller
2. arbets- eller uppdragstagaren inte längre deltar i tillsynsverksamheten.
Skälen för promemorians förslag
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska karens för en person i den
behöriga myndighetens styrande organ vara minst 12 månader vid övergång till ett företag som personen har utövat tillsyn över eller deltagit i
beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag, liksom för underleverantörer
till sådana företag. För anställda ska minimikarenstiden vid en övergång
till dessa företag vara sex månader. För medlemsstater där det med hänsyn
till storleken på arbetsmarknaden i landet eller nationella bestämmelser om
grundläggande rättigheter och arbetsrätt finns skäl att ha en kortare
karenstid, får minimitiden vara tre månader.
Vid övergång till ett företag som är konkurrent till ett institut som
personen har utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande för,
inbegripet institutets direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag
eller anknutna företag, ska karenstiden vara sex månader för personer i
myndighetens styrande organ och tre månader för anställda.
Vid övergång till ett företag som bedriver påverkansarbete inom
myndighetetens område ska karenstiden vara minst tre månader både för
ledamöter i det styrande organet och för anställda.
Karenstiden ska börja löpa när en person inte längre deltar i tillsyn och
beslutsfattande avseende företag som omfattas av bestämmelserna om
karens. Under karenstiden får personen inte ha tillgång till konfidentiell
eller känslig information (artikel 4a.4 och 4a.5).
Karenstid för generaldirektören och andra styrelseledamöter
För statsråd och statssekreterare får en övergångsrestriktion gälla upp till
tolv månader efter det att statsrådet eller statssekreteraren har avslutat sitt
uppdrag respektive sin anställning (6 § restriktionslagen).
Det finns inte skäl att införa längre karenstid för Finansinspektionens
generaldirektör eller andra styrelseledamöter än den som gäller för statsråd
och statssekreterare. Karenstiden för generaldirektören och andra styrelseledamöter bör därför vara tolv månader vid övergång till de företag och
uppdragstagare som omfattas av karens respektive tre månader vid övergång till en intresseorganisation på finansmarknadsområdet.

230

s. 231 Kontrollera mot PDF

Karenstid för övriga arbets- och uppdragstagare
Sverige har en liten befolkning och arbetsmarknaden för personer som
arbetar inom den finansiella sektorn är begränsad. Finansinspektionen har
i sitt remissvar avseende betänkandet Övergångsrestriktioner – ökat
förtroende för offentlig verksamhet framfört att det är nödvändigt med
rörlighet för arbetstagare mellan myndigheten och privat verksamhet och
att det inte är något som i sig bör motverkas. Inspektionen har framfört att
bestämmelser om karens kan uppfattas som hindrande i karriären genom
den inlåsningseffekt karensen medför. Det är möjligt att vissa personer
därmed väljer en annan karriärväg och avstår från att söka en tjänst hos
inspektionen. Alltför strikta övergångsrestriktioner riskerar därmed att
myndigheten framstår som en oattraktiv arbetsgivare och försämrar
Finansinspektionens möjligheter att attrahera och rekrytera medarbetare.
Vidare har Finansinspektionen framfört att inspektionen tillämpar
förlängda uppsägningstider i vissa fall och att det inte finns ett behov av
övergångsrestriktioner som sträcker sig längre än dessa uppsägningstider
för att uppnå syftet med de föreslagna bestämmelserna (Fi2023/02375).
En minsta karenstid om sex månader för alla arbets- och uppdragstagare
i Finansinspektionen skulle innebära en inskränkning i rörlighet för dessa
och riskerar att inverka menligt på Finansinspektionens möjlighet att
rekrytera personal. Det skulle i sin tur kunna leda till att myndigheten inte
kan bedriva en effektiv tillsyn. Karenstiden för arbets- och uppdragstagare
bör, med hänsyn till den begränsade arbetsmarknad som finns inom den
finansiella sektorn i Sverige, därför inte vara längre än tre månader. För
chefer i Finansinspektionens ledningsgrupp bör karenstiden motsvara
uppsägningstiden och vara sex månader. För ställföreträdande generaldirektör och den som anställs som vikarierande generaldirektör i
Finansinspektionen bör karenstiden motsvara det som gäller för chefer i
myndighetens ledningsgrupp, dvs sex månader. Karenstiden för övriga
arbets- eller uppdragstagare bör därför anges som ett intervall om lägst tre
och högst sex månader vid övergång till ett företag eller en organisation
som omfattas av karens.
När karenstiden ska börja löpa
Finansinspektionens styrelse ansvarar kollektivt för myndighetens
verksamhet. Generaldirektören leder den löpande verksamheten och
företräder myndigheten i olika externa sammanhang. Karenstiden för
generaldirektören och andra styrelseledamöter bör därför börja löpa vid
avslutad anställning eller uppdrag.
För övriga arbets- eller uppdragstagare finns möjlighet för Finansinspektionen att, på så sätt som myndigheten redan gör, under
uppsägningstiden ändra arbetsuppgifter och behörighetsnivå. Om arbetseller uppdragstagaren på så sätt inte längre deltar i tillsynsverksamheten,
bör karenstiden kunna börja löpa redan under uppsägningstiden. I ett
beslut om karens bör det därför framgå när karenstiden börjar löpa och när
den slutar.
Karenstiden bör därför börja löpa när generaldirektören och andra
styrelseledamöter avslutar sin anställning eller sitt uppdrag, och när arbetseller uppdragstagaren inte längre deltar i tillsynsverksamheten.
231

s. 232 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

14.3.8

Aktsamhetsbestämmelse

Promemorians förslag: Under karenstiden ska arbets- eller
uppdragstagaren sträva efter att agera på ett sådant sätt att det inte
uppstår någon risk för ekonomisk skada för Finansinspektionen eller
otillbörlig fördel för någon enskild eller för att allmänhetens förtroende
för Finansinspektionen skadas.
Skälen för promemorians förslag: Det finns inga bestämmelser om
sanktioner för ett statsråd eller en statssekreterare som inte följer
restriktionslagen. I stället gäller en aktsamhetsbestämmelse som innebär
att de, i samband med en övergång till och vid utövandet av ett nytt
uppdrag eller en ny anställning, eller i samband med en etablering av
näringsverksamhet, alltid ska sträva efter att agera på ett sådant sätt att det
inte uppstår någon risk för ekonomisk skada för staten eller otillbörlig
fördel för någon enskild eller för att allmänhetens förtroende ska skadas
(2 § restriktionslagen).
I betänkandet Övergångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig
verksamhet föreslås att motsvarande ordning ska gälla för myndighetschefer och anställda med villkor om karens (SOU 2023:45 s. 162–163).
De nya reglerna om karens i kapitaltäckningsdirektivet innehåller inte
några krav på sanktioner för de fall reglerna inte följs. Samma ordning som
gäller för statsråd och statssekreterare bör därför gälla även för Finansinspektionens generaldirektör och andra styrelseledamöter liksom för
arbets- och uppdragstagare i myndigheten som omfattas av karens. Arbetseller uppdragstagaren bör därför under karenstiden sträva efter att agera på
ett sådant sätt att det inte uppstår någon risk för att förutsättningarna för
Finansinspektionens tillsynsverksamhet påverkas.

14.3.9

Ersättning och förmåner

Promemorians förslag: Den som till följd av ett beslut om karens inte
kan påbörja den nya anställningen eller uppdraget under karenstiden ska
ha rätt till ersättning.
Ersättningen ska motsvara lönen eller arvodet vid den tidpunkt som
karenstiden börjar löpa.
Ersättningen ska minskas med andra inkomster från anställning eller
uppdrag under karenstiden.
Skälen för promemorians förslag
De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska anställda och ledamöter
i den behöriga myndighetens styrande organ som omfattas av karens ha
rätt till lämplig ersättning för det förbudet (artikel 4a.6).
Finansinspektionens generaldirektör

232

Statsråd och statssekreterare som inte har rätt till avgångsersättning
respektive avgångsvederlag har rätt till ersättning under den tid som en

s. 233 Kontrollera mot PDF

övergångsrestriktion gäller, om personen till följd av restriktionen inte kan
tillträda det nya uppdraget eller den nya anställningen eller etablera
näringsverksamhet under denna tid (10 § restriktionslagen). Ersättningen
ska motsvara arvodet eller lönen vid avgången med avdrag i enlighet med
det som gäller för statsråds avgångsersättning respektive statssekreterares
avgångsvederlag (prop. 2017/18:162 s. 34–35).
En myndighetschef har också i vissa fall rätt till avgångsförmåner i form
av avgångsvederlag eller inkomstgaranti (förordningen [2016:411] om
tjänstepension, inkomstgaranti eller avgångsvederlag till myndighetschefer). Bestämmelserna om inkomstgaranti och avgångsvederlag har
syftena att skapa ekonomisk trygghet i den omställningssituation som kan
uppstå efter att en anställning har avslutats och för den arbetstagare som
befinner sig nära pensionsåldern och som vid anställningstidens utgång
står utan en ny anställning. Utredningen om övergångsrestriktioner i
offentlig verksamhet föreslår att samma ordning som gäller för statsråd
som omfattas av en övergångsrestriktion också ska gälla för
myndighetschefer med det tillägget att en myndighetschef som uppbär
inkomstgaranti också ska ha rätt till viss karensersättning för att
regleringen inte ska bli missgynnande (SOU 2023:45 s. 153–154).
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska den som omfattas av karens ha rätt
till lämplig ersättning för den begränsning som karensen innebär (artikel
4a.6). Ersättningen bör vara lämplig som kompensation för att personen
under en viss period inte kan ta anställning och den bör stå i proportion till
karensperiodens längd (se skäl 3 i direktivet).
Ersättningen kan bestämmas utifrån olika grunder. Den kan t.ex. baseras
på den inkomst som personen har vid den tidpunkt när anställningen eller
uppdraget upphör eller på den inkomst eller det arvode som personen
skulle ha fått om den nya anställningen eller det nya uppdraget hade kunnat
påbörjas utan karens. Det kan vara svårt att i förväg veta vad den nya
inkomsten eller det nya arvodet kommer att bli. Ersättning till Finansinspektionens generaldirektör bör därför motsvara lönen eller arvodet vid
den tidpunkt som karenstiden börjar löpa. Ersättningen bör dock minskas
med andra inkomster från anställning eller uppdrag som generaldirektören
får under karenstiden.
Övriga styrelseledamöter
Regeringen beslutar särskilt om ersättning till ordförande och vice
ordförande i statliga myndigheters styrelser som tillsätts av regeringen.
Ersättning till övriga ledamöter och ersättare betalas per sammanträdesdag
med ett på förhand bestämt belopp (1–4 §§ förordningen [1992:1299] om
ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m.).
En styrelseledamot för vilken det fattas ett beslut om karens bör ha rätt
till ersättning under karenstiden. Ersättningens storlek bör motsvara det
belopp som arvodet eller ersättningen för uppdraget uppgår till vid den
tidpunkt när ledamoten entledigas. Ersättningen bör minskas med andra
inkomster från uppdrag som ledamoten får i stället under den tid karensen
gäller. Inkomster från uppdrag som styrelseledamoten redan hade när
karenstiden börjar löpa bör därför inte räknas av.
233

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Arbets- och uppdragstagare
Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår att
en arbetstagare som meddelas beslut om karens ska ha rätt till ersättning
under karenstiden. Ersättningens storlek ska motsvara det belopp som
arbetstagaren fick i lön eller ersättning vid avgången. Ersättningen ska
minskas med andra inkomster från förvärvsarbete som arbetstagaren får
under karenstiden (SOU 2023:45 s. 244–247).
Arbets- och uppdragstagare bör därför ha rätt till ersättning som
motsvarar lönen eller arvodet när karenstiden börjar löpa. Ersättningen bör
minskas med andra inkomster från anställning eller uppdrag under
karenstiden.
Förmåner
Utredningen om övergångrestriktioner i offentlig verksamhet gör
bedömningen att den som till följd av restriktioner inte kan övergå till
annan verksamhet bör ges rätt till försäkringsskydd motsvarande
bestämmelserna i avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S).
Utredningen lämnar dock inte några förslag på hur det ska ske, utan anser
att frågor om utformningen av skyddet och finansieringen av detta behöver
utredas närmare (SOU 2023:45 s. 250–252).
Förmåner motsvarande bestämmelser i kollektivavtal såsom
tjänstepension och grupplivförsäkring bör bestå under karenstiden. Frågor
om utformningen av skyddet och finansieringen av det kräver dock
överväganden som inte ryms inom detta lagstiftningsärende.
På liknande sätt som ett avgångsvederlag bör ersättningen vara
pensionsgrundande för den allmänna pensionen. Det torde inte krävas
någon särskild reglering för det.

14.3.10 Anmälningsskyldighet

234

Promemorians förslag: Den som avser att påbörja en ny anställning
eller ett nytt uppdrag i ett företag eller en organisation som omfattas av
karens ska anmäla det innan anställningen eller uppdraget påbörjas.
Generaldirektören och andra styrelseledamöter ska göra anmälan till
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner. Anmälningsskyldigheten gäller en ny
anställning eller ett nytt uppdrag som ska påbörjas inom tolv månader
från det att anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen
upphörde.
Övriga arbets- eller uppdragstagare ska göra anmälan till Finansinspektionen. Anmälningsskyldigheten gäller en ny anställning eller ett
nytt uppdrag som ska påbörjas inom sex månader från det att
anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen upphörde.
Ändringar av förhållanden som angetts i en anmälan ska anmälas till
respektive myndighet. Om det, under karenstiden, sker en betydande
förändring av innehållet i anställningen eller uppdraget ska en ny
anmälan göras.
En anmälan ska göras på det sätt respektive myndighet bestämmer.
Anmälaren ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Skälen för promemorians förslag: Det finns inga regler i kapitaltäckningsdirektivet om förfarandet för hur ett beslut om karens ska fattas.
Ett statsråd eller en statssekreterare som ska börja ett nytt uppdrag eller
en ny anställning i annan än statlig verksamhet, eller etablera näringsverksamhet, ska anmäla det till Nämnden för prövning av statsråds och
vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner (Nämnden) som
sedan fattar beslut. Nämnden får ställa krav på hur anmälan ska göras och
även inhämta uppgifter från annan än anmälaren. Nämnden ska pröva om
det finns skäl att meddela en övergångsrestriktion inom tre veckor från det
att en fullständig anmälan getts in (3, 7 och 8 §§ restriktionslagen).
Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår
att myndighetschefer ska omfattas av samma reglering som statsråd och
statssekreterare och att anställda vid myndigheten ska göra en motsvarande anmälan till sin arbetsgivare, som sedan prövar om det finns skäl
att meddela en övergångsrestriktion (se SOU 2023:45 s. 192–193 och
241).
Det är dock inte alla övergångar till ny arbets- eller uppdragsgivare som
ska medföra karens. Den ordning som gäller för statsråd och
statssekreterare bör gälla även för Finansinspektionens generaldirektör
och andra styrelseledamöter. Den ordning som föreslås av Utredningen om
övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet för övriga arbets- och
uppdragstagare vid myndigheter bör gälla vid Finansinspektionen.
Generaldirektören och andra styrelseledamöter som avser att börja ett nytt
uppdrag eller en ny anställning som kan omfattas av karens bör anmäla det
till Nämnden. Övriga arbets- och uppdragstagare bör anmäla en sådan
övergång till Finansinspektionen.
Anmälningsskyldigheten bör gälla under den period som det gäller
karens. Generaldirektören och andra styrelseledamöter bör därför anmäla
anställningar eller uppdrag som kan omfattas av karens som de avser att
påbörja inom tolv månader från att anställningen eller uppdraget i
Finansinspektionen avslutades. Övriga arbets- och uppdragstagare bör
anmäla en övergång till Finansinspektionen om den nya anställningen eller
det nya uppdraget ska påbörjas inom sex månader från det att anställningen
eller uppdraget vid inspektionen upphörde. En anmälan bör göras så snart
det kan ske.
Regleringen om övergångsrestriktioner för statsråd och statssekreterare
innehåller inte några bestämmelser om återbetalningsskyldighet eller
sanktioner. Det gäller däremot en skyldighet att göra en ny anmälan om
det under den tid när en övergångsrestriktion gäller sker en betydande
förändring av innehållet i uppdraget eller anställningen (3 § restriktionslagen). Motsvarande ordning bör gälla även vid Finansinspektionen för
samtliga som omfattas av karens. Även ändringar av förhållanden som
angetts i en anmälan bör anmälas till respektive myndighet.
En anmälan bör göras på det sätt Nämnden eller Finansinspektionen
bestämmer och anmälaren ska lämna de uppgifter som nämnden eller
inspektionen behöver för sin prövning. Den som har rätt till ersättning
under karenstiden bör utan särskild begäran lämna uppgifter om bl.a.
inkomstförhållanden som kan antas påverka ersättningens storlek.
235

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

14.3.11 Beslut, omprövning och överklagande
Promemorians förslag: Ett beslut om karens och ersättning ska
fattas av
1. Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner i fråga om generaldirektören och
andra styrelseledamöter, och
2. Finansinspektionen i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare.
Beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig anmälan
har kommit in.
Den nya anställningen eller det nya uppdraget ska inte få påbörjas innan
de tre veckorna har löpt ut eller ett beslut att karens inte ska gälla för
övergången har meddelats.
Ett beslut om karens och ersättning ska omprövas vid ändrade
förhållanden. Ett beslut ska fattas inom tre veckor från det att en
begäran om omprövning har kommit in.
Ett beslut om karens och ersättning ska inte få överklagas.
Bestämmelserna om förhandlingsrätt i lagen om medbestämmande i
arbetslivet ska inte tillämpas när det gäller ett beslut om karens.
Promemorians bedömning: Mål mellan arbetstagare och
arbetsgivare om tillämpningen av den nya lagen ska handläggas enligt
lagen om rättegången i arbetstvister.

236

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Kapitaltäckningsdirektivet innehåller inga regler om hur besluts ska fattas. Ett beslut om
karens och ersättning avseende statsråd och statssekreterare ska fattas av
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner (Nämnden) och det ska ske inom en viss tid.
Nämnden ska, på begäran av den beslutet avser, ompröva sitt beslut efter
en anmälan. Nämndens beslut får inte överklagas (11 och 12 §§
restriktionslagen).
Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår
att samma ordning och rätt till omprövning och överklagande som gäller
för statsråd och statssekreterare ska gälla för en myndighetschef. För
arbetstagare vid en myndighet föreslås att arbetsgivaren ska fatta beslut
om karens och att en arbetstagare, efter en anmälan, ska få beslutet
omprövat av arbetsgivaren. Vid en tvist om ett beslut om restriktion ska
talan väckas vid domstol och handläggas enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister. Det ska inte finnas någon rätt till överprövning
av beslutet i förvaltningsdomstol (se SOU 2023:45 s. 256).
Den ordning som utredningen föreslår bör gälla vid beslut om karens i
Finansinspektionen. Nämnden bör därför fatta beslut i fråga om generaldirektören och andra styrelseledamöter och Finansinspektionen i fråga om
övriga arbets- och uppdragstagare hos inspektionen. Ett beslut bör fattas
inom tre veckor från det att en fullständig anmälan har getts in.
I förvaltningslagen finns bestämmelser om när en myndighet får ändra
ett beslut. Ett för den enskilde gynnande beslut får ändras till nackdel för
den enskilde endast i vissa fall, bl.a. om det framgår av beslutet eller de
föreskrifter som det har grundats på (37 § förvaltningslagen). Det kan vara
svårt för den som beviljas ersättning för karens att på förhand veta vilka

s. 237 Kontrollera mot PDF

inkomster som han eller hon kommer att få under karenstiden. Den som
beviljats ersättning för karens bör därför återkomma med ny inkomstuppgift om de faktiska inkomsterna under den tid karensen gäller
överstiger de förväntade. Ett beslut om karens och ersättning bör omprövas
när ändrade förhållanden föranleder det. En begäran om omprövning bör
prövas inom tre veckor.
Ett beslut om karens bör inte få överklagas. En tvist mellan arbetstagare
och arbetsgivare om karens bör i stället handläggas enligt lagen om
rättegången i arbetstvister. Det finns därmed inte någon rätt för arbetseller uppdragstagare att överklaga ett beslut om restriktioner till
förvaltningsdomstol (se lagen [1987:439] om inskränkning i rätten att
överklaga).
Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår
att bestämmelserna om förhandlingsrätt för arbetstagarorganisationer i
11–14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inte ska
tillämpas vid ett beslut om att meddela en övergångsrestriktion (se SOU
2023:45 s. 235).
Arbetstagare har genom sina arbetstagarorganisationer rätt till medinflytande i frågor som arbetsgivaren beslutar om. Innan vissa beslut fattas
gäller en förstärkt förhandlingsrätt för arbetstagarorganisationerna som
innebär att arbetsgivaren som utgångspunkt ska avvakta med att fatta
beslut eller verkställa beslut till dess förhandlingarna är avslutade. Det
gäller beslut om viktigare förändring av arbetsgivarens verksamhet eller
av arbets- eller anställningsförhållande. Arbetsgivares beslut om bisysslor,
disciplinansvar, åtalsanmälan och skiljande från arbetsuppgifter kan dock
inte bli föremål för förhandlingar. Dessa beslut är av sådan art att det inte
ansetts vara lämpligt att förhandlingsrätten ska gälla dem (11–14 §§ lagen
om medbestämmande i arbetslivet och 42 § andra stycket lagen om
offentlig anställning).
Finansinspektionens beslut om att meddela en arbets- eller uppdragstagare karens är inte heller en sådan typ av fråga där arbets- eller uppdragstagaren bör ha ett inflytande. Finansinspektionen bör fatta beslutet utifrån
en bedömning av om lagfästa kriterier för när karens ska meddelas är
uppfyllda. Det finns därmed inget utrymme för förhandling.
Bestämmelserna i 11–13 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet bör
därför inte tillämpas när det gäller Finansinspektionens beslut om karens
enligt den föreslagna nya lagen.

14.3.12 Sekretess vid prövning om karens och ersättning
Promemorians förslag: Sekretess ska gälla i ärende om prövning om
karens i Finansinspektionen för uppgift om en enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen ska upphöra att
gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet.
Skälen för promemorians förslag: Sekretess gäller i ärende om
prövning enligt restriktionslagen för uppgift om en enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen upphör att gälla

237

s. 238 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

när ett slutligt beslut meddelas i ärendet (32 kap. 6 b § OSL). Utredningen
om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår att motsvarande
ordning ska gälla i ärende om prövning om övergångsrestriktioner för en
myndighetschef och anställda vid myndigheten.
Varje enskilt ärende om karens som Nämnden för prövning av statsråds
och statssekreterares övergångsrestriktioner och Finansinspektionen
kommer att pröva kommer att medföra att nämnden respektive
inspektionen får ta del av uppgifter från anmälaren och andra som av olika
skäl kan vara känsliga. Det kan exempelvis vara fråga om uppgifter om
bl.a. lön som vid ett röjande skulle kunna skada relationen mellan
anmälaren och den tilltänkta arbets- eller uppdragsgivaren. Motsvarande
sekretess som gäller i ärende om prövning enligt restriktionslagen bör
därför gälla i ärende om prövning om karens och ersättning i
Finansinspektionen enligt den nya lagen som föreslås om karens i
Finansinspektionen.

14.3.13 Sjukpenninggrundande inkomst ska vara skyddad
under karens
Promemorians förslag: Skydd för den sjukpenninggrundande
inkomsten ska gälla under den tid som den försäkrade omfattas av
karens.
Skälen för promemorians förslag: I socialförsäkringsbalken finns ett
försäkringsskydd för en arbetstagare som förlorar inkomst om han eller
hon måste avstå från förvärvsarbete t.ex. på grund av sjukdom. Den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är den inkomst som ersättningen
beräknas utifrån. Som huvudregel bestäms SGI på grundval av den
årsinkomst som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare från
anställning eller annat förvärvsarbete (25 kap. 2 §). Inkomst i form av
avgångsvederlag som avser tid efter att en anställning har avslutats är
därmed inte SGI-grundande (se RÅ 2004 ref. 145). Det innebär att en
person som har avslutat sin anställning eller sitt uppdrag och som inte kan
tillträda en ny anställning eller ett nytt uppdrag på grund av meddelad
karens förlorar sin SGI efter den generella efterskyddstiden på tre månader
(26 kap. 18 §).
Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår
att det ska gälla skydd för SGI under tid då den försäkrade är meddelad
övergångsrestriktion (SOU 2023:45 s. 249).
En person som är förhindrad att påbörja ett nytt förvärvsarbete på grund
av karens enligt den nya lagen om karens för vissa befattningshavare i
Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet bör inte ställas
utanför de arbetsbaserade förmånerna i socialförsäkringsbalken eller
riskera att få en sänkt SGI. SGI:n bör vara skyddad under den tid som
karensen gäller. Det bör därför gälla skydd för den sjukpenninggrundande
inkomsten under tid då den försäkrade är meddelad karens.

238

s. 239 Kontrollera mot PDF

14.4

Finansiella instrument

Promemorians bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets regler om
anmälan och innehav av finansiella instrument tillgodoses genom
gällande rätt.
Skälen för promemorians bedömning: Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet får styrelseledamöter och anställda i den behöriga
myndigheten inte handla med finansiella instrument som har emitterats av
kreditinstitut som står under tillsyn eller företag som ingår i samma
koncern som ett sådant institut. Från förbudet undantas vissa finansiella
instrument (artikel 4a.3 första stycket a). Sådana personer ska anmäla
innehav av finansiella instrument. Anmälan ska innehålla information om
innehav av finansiella instrument som kan ge upphov till intressekonflikter. Anmälan ska göras innan ett uppdrag eller en anställning
påbörjas och därefter årligen. Om en styrelseledamot eller anställd äger
finansiella instrument som kan ge upphov till intressekonflikt, ska den
behöriga myndigheten från fall till fall kunna kräva eller tillåta att ett
sådant instrument avyttras inom rimlig tid (artikel 4a.7 och 4a.8).
Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer
att anmäla innehav av finansiella instrument och förordningen
(2018:2014) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla
innehav av finansiella instrument är arbets- och uppdragstagare i Finansinspektionen skyldiga att anmäla sina innehav av finansiella instrument
och förändringar av innehaven.
I 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning finns ett förbud mot
bisysslor. Det innebär att en arbetstagare inte får ha någon anställning eller
något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet
för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan
skada myndighetens anseende. För ledamöterna i styrelsen och anställda
hos Finansinspektionen gäller även ytterligare förbud. De får inte för egen
eller någon annans räkning bedriva eller ha del i ett företag som driver
verksamhet som är tillstånds-, registrerings- eller anmälningspliktig hos
myndigheten eller motsvarande myndighet i ett annat land. Ledamöterna
och de arbetstagare som styrelsen bestämmer får inte heller utan tillstånd
ha lån hos företag som står under tillsyn av myndigheten (26 §
förordningen med instruktion för Finansinspektionen). Därutöver finns
allmänna bestämmelser om jäv i 16–18 §§ förvaltningslagen samt
bestämmelser om förbud mot insiderhandel i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv
2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. Kapitaltäckningsdirektivets
krav tillgodoses därför genom gällande rätt.

239

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

15

Bemyndiganden avseende uppgifter om
betalkonton

Promemorians förslag: Bemyndigandet om att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
vilka uppgifter om betalkonton med grundläggande funktioner en
betaltjänstleverantör ska lämna till Finansinspektionen behövs inte och
ska tas bort.
I bemyndigandet om att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar
ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filial i
Sverige ska lämna till Finansinspektionen för dess tillsynsverksamhet
ska uttrycket ”för dess tillsynsverksamhet” tas bort.

240

Skälen för promemorians förslag: Enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för
avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till
betalkonto med grundläggande funktioner (betalkontodirektivet) ska
medlemsstaterna ge Europeiska kommissionen viss information vartannat
år (artikel 27.1). Det gäller information om tjänster och avgifter (led a),
antal byten av betalkonto som har genomförts och andelen ansökningar
om byte som har fått avslag (led c) och antal kreditinstitut som erbjuder
betalkonton med grundläggande funktioner, antal sådana konton som har
öppnats och andelen ansökningar om betalkonton med grundläggande
funktioner som har fått avslag (led d).
På grundval av uppgifterna ska kommissionen vartannat år utvärdera
tillämpningen av betalkontodirektivet och genomföra en översyn
(artiklarna 27.2 och 28).
De ovan nämnda reglerna i betalkontodirektivet genomförs i 10 §
förordningen (2010:1008) om betaltjänster (betaltjänstförordningen).
Enligt den paragrafen ska Finansinspektionen underrätta Europeiska
kommissionen i den utsträckning som följer av artikel 27 i betalkontodirektivet.
Finansinspektionen har allmänna bemyndiganden att ta in uppgifter i
verksamheten i fråga om betaltjänstleverantörer (16 kap. 1 § 16 LBF och
5 kap. 2 § 17 FBF och 8 kap. 27 § första stycket lagen [2010:751] om
betaltjänster [betaltjänstlagen] och 5 § 17 betaltjänstförordningen). Inom
ramen för dessa bemyndiganden ryms uppgifter om betalkonton och
uppgifter om betalkonton med grundläggande funktioner. De uppgifter om
betalkonton som ska lämnas till kommissionen tas in inom ramen för
Finansinspektionens skyldigheter i egenskap av behörig myndighet vid
tillämpning av betalkontodirektivet.
Finansinspektionen har därutöver ett särskilt bemyndigande att meddela
föreskrifter om vilka uppgifter om betalkonton med grundläggande
funktioner en betaltjänstleverantör ska lämna till Finansinspektionen
(4 a kap. 10 § 3 betaltjänstlagen och 5 § 11 betaltjänstförordningen). Det
infördes i samband med genomförandet av betalkontodirektivet men behovet av ett sådant bemyndigande – eller begränsningen av bemyndigandet till betalkonton med grundläggande funktioner – motiveras
inte i den proposition som ligger till grund för genomförandet

s. 241 Kontrollera mot PDF

(prop. 2016/17:129). Några föreskrifter om att en betaltjänstleverantör ska
lämna de uppgifter som behövs för att Finansinspektionen ska kunna
fullgöra sin rapporteringsskyldighet i 10 § betaltjänstförordningen har inte
meddelats.
I propositionen Rätt till betalkonto i fler banker anges att det är viktigt
att bestämmelserna om tillgång till betalkonto med grundläggande
funktioner kan utvärderas liksom att Finansinspektionen har uppmärksammat att kreditinstituten inte har en samlad bild över antalet avslag på
ansökningar om betalkonto med grundläggande funktioner, vilket
försvårar för en utvärdering av tillämpningen av bestämmelserna i 4 a kap.
betaltjänstlagen (prop. 2022/23:10 s. 11–12). I propositionen anges att
Finansinspektionen med stöd av bemyndigandet i 4 a kap. 10 § 3 betaltjänstlagen och 5 § 11 betaltjänstförordningen kan meddela föreskrifter
om att betaltjänstleverantörerna ska lämna de uppgifter som avses i artikel
27 i betalkontodirektivet. Eftersom endast betalkonton med grundläggande funktioner anges i bemyndigandet och inte också betalkonton
kan det bemyndigandet inte användas för att meddela föreskrifter avseende
andra betalkonton än betalkonton med grundläggande funktioner.
Finansinspektionen kan emellertid med stöd av de allmänna
bemyndigandena i 16 kap. 1 § 16 LBF och 8 kap. 27 § första stycket
betaltjänstlagen meddela föreskrifter om att betaltjänstleverantörerna ska
lämna de uppgifter som avses i artikel 27 i betalkontodirektivet.
Bemyndigandet i 4 a kap. 10 § 3 betaltjänstlagen är därför inte nödvändigt
och bör därför tas bort. Bemyndigandet i 16 kap. 1 § 16 LBF bör utformas
på motsvarande sätt som bemyndigandet i 8 kap. 27 § första stycket
betaltjänstlagen. Det bör förtydligas genom att uttrycket för dess tillsynsverksamhet tas bort i bemyndigandet.

16

Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 11 januari
2026 förutom ändringarna om tillståndsplikt för och tillsyn över
tredjelandsfilialer som ska träda i kraft den 11 januari 2027.
De nya bestämmelserna i om tillståndsplikt för tredjelandsfilialerna
ska dock tillämpas på ansökningar om filialtillstånd som lämnas in till
Finansinspektionen efter den 11 januari 2026 och som avser tid efter
den 11 januari 2027.
Bestämmelserna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer ska
tillämpas på avtal som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser
nya förpliktelser.
Äldre föreskrifter ska gälla för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.
Skälen för promemorians förslag: De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet ska tillämpas fr.o.m. den 11 januari 2026.
241

s. 242 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

De nya reglerna om tillståndsplikt för och tillsyn över tredjelandsfilialer
ska, med undantag för reglerna om filialernas skyldighet att ge in viss
information till den behöriga myndigheten, börja tillämpas den 11 januari
2027 (artikel 2 i ändringsdirektivet). Vidare ska tillståndsplikten för
filialerna inte påverka tillämpningen av befintliga avtal som ingåtts före
den 11 juli 2026 (artikel 21c.5 i kapitaltäckningsdirektivet och artikel 2 i
ändringsdirektivet).
Två regler ska emellertid tillämpas från den 29 juli 2024. Det gäller de
nya reglerna om att fastställandet av ett systemriskbuffertvärde eller ett
buffertvärde för systemviktiga institut inte överstiger det senast fastställda
buffertvärdet så ska det särskilda förfarandet att vissa EU-insitutioner ska
underrättas och att kommissionen ska anta en akt som ger den behöriga
myndigheten befogenhet att anta den föreslagna åtgärden inte tillämpas.
Det gäller även regeln om att ett buffertvärde som den behöriga
myndigheten har erkänt inte ska räknas med vid beräkningen av om ett
systemriskbuffertvärde överstiger 3 eller 5 procent (artikel 3 i
ändringsdirektivet). Kommissionen har gett uttryck för att dessa
bestämmelser är av processuell karaktär som främst riktar sig till
kommissionen och andra EU-institutioner. Kommissionen anser därför att
tillämpningen av bestämmelserna inte är beroende av medlemsstaternas
genomföranden och att de kan tillämpas före genomförandetiden på
18 månader.
För att genomföra direktivet bör motsvarande bestämmelser föras in i
svensk rätt. Lagändringarna bör alltså träda i kraft den 11 januari 2026
förutom nya reglerna om tillståndsplikt för och tillsyn över
tredjelandsfilialer som ska träda i kraft den 11 januari 2027. De nya
bestämmelserna i om tillståndsplikt för tredjelandsfilialerna ska dock
tillämpas på ansökningar om filialtillstånd som lämnas in till
Finansinspektionen efter den 11 januari 2026 och som avser tid efter den
11 januari 2027. Mot bakgrund av vad kommissionen har gett uttryck för
när det gäller tillämpningen av de nya reglerna om fastställandet av ett
systemriskbuffertvärde eller ett buffertvärde för systemviktiga institut som
inte överstiger det senast fastställda buffertvärdet, bör även de bestämmelserna träda i kraft samtidigt som övriga bestämmelser.
Äldre bestämmelser bör gälla för överträdelser som ägt rum före
ikraftträdandet

17

Konsekvensanalys

Promemorians bedömning: Förslagen bedöms medföra ökad
motståndskraft inom det finansiella systemet och ha samhällsekonomiskt positiva effekter.
Förslagen kan innebära viss utökad administrativ börda för företagen
men denna står i proportion till den samhällsekonomiska nyttan av
förslagen.
Eventuella merkostnader som förslagen medför för Finansinspektionen, Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
242

s. 243 Kontrollera mot PDF

befattningshavares övergångsrestriktioner, domstolar eller andra
myndigheter.
Skälen för promemorians bedömning
Offentligfinansiella och samhällsekonomiska effekter
Förslagen har inga offentligfinansiella effekter.
Förslagen om förstärkningen av Finansinspektionens tillsyn och
tillsynsbefogenheter i form av t.ex. de utökade kraven på lämplighetsbedömningen av personer med ledande befattningar, tillståndskraven för
vissa transaktioner och tredjelandsfilialer innebär en ökad harmonisering
av tillämpningen av reglerna. Det medför en ökad tydlighet för Finansinspektionen att kunna bedöma kreditinstitutens risker och riskhantering
och hur olika verktyg ska tillämpas vilket i sin tur har positiva effekter för
samhällsekonomin.
Den ytterligare förstärkningen av kapitaltäckningskraven syftar till att
öka kreditinstitutens motståndskraft, vilket stärker den finansiella
stabiliteten och minskar risken för en finansiell kris.
Sammantaget bedöms därför förslagen ha positiva samhällsekonomiska
effekter.
Effekter för företagen
De företag som berörs av förslagen är drygt ett 160-tal kreditinstitut, dvs.
banker och kreditmarknadsföretag. Dessutom omfattas vissa finansiella
holdingföretag av delar av förslagen. Flertalet av instituten på den svenska
bankmarknaden är små och drygt ett dussin institut kan klassificeras som
stora. Marknadsandelen av utlåningen på den svenska marknaden kan
tjäna som exempel för att visa relativ storlek. Av utlåningen står t.ex.
storbankerna för ca 53 procent, sparbankerna för ca 6 procent, institut som
huvudsakligen erbjuder konsumtionskrediter för ca 2 procent och
bolånebanker för ca 15 procent. Filialer och dotterföretag till utländska
institut står för ca 20 procent av utlåningen.
Instituten kommer i olika utsträckning att beröras av ändringarna i
kapitaltäckningskraven. Institutens storlek och vilka metoder de använder
för beräkningen av kraven kommer i vissa avseende att spela en roll, men
effekterna kommer också att bero på i vilken utsträckning Finansinspektionen kommer att använda de verktyg som regelverket tillhandahåller. Den underliggande grundsynen är dock fortfarande att kapitalkraven ska syfta till att institut ska hålla tillräckligt med kapital för att
kunna bära förluster som kan uppstå i deras verksamhet.
Kapitalkravsgolvet i tillsynsförordningen kommer att medföra ändringar
när det gäller det särskilda kapitalbaskravet, bufferten för övrigt systemviktiga institut och systemriskbufferten. Det tydliggörs att det särskilda
kapitalbaskravet inte ska öka till följd av att ett institut blir bundet av
kapitalkravsgolvet, samt att detta krav och de två ovan nämnda
buffertkraven ska ses över senast i samband med den kommande
översynen av respektive krav. Syftet är att undvika en situation där kraven
ökar som en följd av kapitalkravsgolvet även om övriga omständigheter är
oförändrade och det inte har förekommit någon ökning av de risker som är
förenade med instituten i fråga.

243

s. 244 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

244

För institut som omfattas av kapitalkravsgolvet och därmed får ett ökat
minimikrav enligt tillsynsförordningen, och i fallet då övriga risker är
oförändrade, bör konsekvensen bli att det särskilda kapitalbaskravet,
bufferten för övrigt systemviktiga institut eller systemriskbufferten
minskar i storlek.
Instituten omfattas, till skillnad mot de finansiella holdingföretagen och
blandade finansiella holdingföretagen, redan i dag av en skyldighet att
ansöka om tillstånd för fusion och delning. Det kan tillkomma kostnader
avseende den nya utökade tillståndsplikten och en utökad arbetsbörda
främst för de holdingföretag som i dag inte omfattas av liknande krav.
Såväl instituten som vissa finansiella holdingföretag och blandade
finansiella holdingföretag kommer att behöva ansöka om tillstånd för att
förvärva ett väsentligt innehav, anmäla avyttring av väsentligt innehav och
anmäla väsentlig överföring av tillgångar och skulder.
Att sammanställa uppgifter till de olika anmälningarna och
ansökningarna uppskattas ta ungefär 32 arbetstimmar, vilket skulle
innebära en kostnad på ungefär 13 300 kronor (32 timmar ·
[66 500 kronor/160]) per företag och ansökan. Beräkningen är baserad på
SCB:s yrkeskategori ”affärs- och företagsjurister” med en genomsnittlig
månadslön på 66 500 kronor. Dessutom tillkommer en avgift för
Finansinspektionens prövning. I dag uppgår avgiften för ansökan om
tillstånd att verkställa en fusionsplan till 135 000 kronor.
Såväl instituten som de finansiella holdingföretagen och blandade
finansiella holdingföretagen omfattas redan i dag av en skyldighet att
bedöma lämpligheten av ledningen. Förslagen kan innebära en utökad
arbetsbörda för företagen när det gäller deras lämplighetsprövning av
nyckelpersoner och för de handfull större institut och de finansiella
moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag som
omfattas av kravet på den särskilda anmälningsplikten för styrelse och
verkställande direktör och vissa nyckelpersoner. Förslagen kan även
innebära en utökad arbetsbörda för de holdingföretag som ska bedöma
antalet uppdrag ledningspersonerna får ha i andra företag. Det kan
tillkomma kostnader avseende den nya anmälningsplikten. Att sammanställa uppgifter till en anmälan uppskattas ta ungefär 24 arbetstimmar,
vilket skulle innebära en kostnad på ungefär 9 975 kronor (24 timmar ·
[66 500 kronor/160]) per företag och anmälan. Dessutom tillkommer en
avgift för Finansinspektionens prövning. I dag uppgår avgiften för
anmälan om ledningsprövning till 33 000 kronor.
De kreditinstitut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella
holdingföretag vars verkställande direktör i dag ingår i företagets styrelse
kommer att behöva ändra styrelsesammansättningen.
De utländska företag utanför EES som vill bedriva bank- eller
finansieringsrörelse från en filial i Sverige omfattas redan i dag av en
skyldighet att ansöka om tillstånd. Förslagen kan innebära en utökad
arbetsbörda för de fåtal utländska företag som i dag bedriver sådan
verksamhet genom filial eftersom de kommer att behöva ansöka på nytt
om de vill fortsätta att bedriva verksamheten. Det kan tillkomma kostnader
avseende den nya tillståndsplikten. Att sammanställa uppgifter till en
ansökan uppskattas ta ungefär 60 arbetstimmar, vilket skulle innebära en
kostnad på ungefär 24 940 kronor (60 timmar · [66 500 kronor/160]) per
företag. Dessutom tillkommer en avgift för Finansinspektionens prövning

s. 245 Kontrollera mot PDF

av ansökan. I dag uppgår avgiften för ansökan om tillstånd för kreditinstitut hemmahörande utanför EES att driva bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige till 1 500 000 kronor. De utländska tredjelandsföretag som vill bedriva bank- eller finansieringsrörelse från en filial i
Sverige kommer också att behöva rapportera in viss ytterligare
information till Finansinspektionen, utöver vad de rapporterar in i dag.
Förslagen om karens för arbets- och uppdragstagare i Finansinspektionen kommer endast i begränsad utsträckning att påverka
företagens möjlighet till rekrytering av personal från Finansinspektionen
eftersom myndigheten idag tillämpar förlängda uppsägningstider.
Det kan uppstå kostnader för utbildning avseende ändringarna i regelverket. Eftersom instituten och de finansiella holdingföretagen och
blandade finansiella holdingföretagen redan i dag omfattas av regelverket
i stort bedöms kostnaderna för utbildning bli begränsade. Uppskattningsvis skulle personal på ett institut och ett finansiellt holdingföretag och
blandat finansiellt holdingföretag som ansvarar för att kraven på gruppnivå
är uppfyllda behöva lägga tid på att sätta sig in i de nya bestämmelserna
och eventuellt vidareutbilda kollegor. Det skulle kunna innebära att
institutet eller det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella
holdingföretaget behöver finansiera ungefärligen 160 arbetstimmar för
utbildning. Kostnaden skulle då uppgå till ca 66 500 kronor per institut och
holdingföretag.
Det bedöms inte uppstå några behov och därmed inga kostnader för
implementering av nya IT-system, men vissa kostnader kan uppstå för
anpassning av befintliga system.
Konkurrensen mellan företagen
Harmoniseringen av regelverket utjämnar konkurrensförhållanden för
svenska institut inom EU och globalt. För Sverige som ett litet land med
en stor finanssektor bedöms det som positivt med internationellt överenskomna standarder och regelverk, vilket bidrar till en jämnare spelplan, där
likartade regler gäller för svenska och utländska aktörer.
Förslagen om karens för arbets- och uppdragstagare i Finansinspektionen påverkar inte konkurrensen mellan företagen eftersom
Finansinspektionen redan tillämpar förlängda uppsägningstider som till
stor del motsvarar de karenstider som föreslås för övergångar till företag
som står under tillsyn av myndigheten.
Effekter för myndigheter och domstolar
Finansinspektionen utövar redan i dag tillsyn över kreditinstitut och andra
finansiella företag. Tillsynen sker enligt rörelselagstiftningen och
internationella standarder. I det ingår bl.a. att pröva tillståndsansökningar,
ta fram föreskrifter i den utsträckning det behövs och bedriva löpande
tillsyn. Finansinspektionens verksamhet avseende bl.a. regelgivning och
tillsyn finansieras via anslag i statens budget. Kostnaderna täcks med dels
årliga avgifter (förordningen [2007:1135] om årliga avgifter för
finansiering av Finansinspektionens verksamhet), dels ansökningsavgifter
(förordningen [2001:911] om avgifter för prövning av ärenden hos
Finansinspektionen).
245

s. 246 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

246

Förändringarna av regelverket innebär bl.a. att inspektionen ska ta fram
föreskrifter och handlägga ett begränsat antal ärenden om godkännande av
vissa transaktioner. Det handlar om sedvanliga uppgifter inom ramen för
Finansinspektionens verksamhet vid tillämpning av regelverket om
kapitaltäckning. De tillkommande arbetsuppgifterna bedöms inte medföra
några väsentliga merkostnader i förhållande till i dag och eventuella
merkostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. De nya
kraven på godkännande av vissa transaktioner kommer innebära att några
nya ärendeslag tillkommer.
Förslagen om karens för Finansinspektionens arbets- och uppdragstagare motsvarar till stor del den interna rutin som Finansinspektionen
redan tillämpar när någon slutar vid inspektionen för att påbörja en ny
anställning i ett företag som står under inspektionens tillsyn och de
uppsägningstider som gäller enligt kollektivavtal och chefsavtal. I de
flesta fallen kan hela eller två tredjedelar av karenstiden löpa under
uppsägningstiden. För arbetstagare med chefsposition är uppsägningstiden
lika lång som karenstiden. För arbets- och uppdragstagare som inte har en
chefsposition torde det främst bli aktuellt med karens om anställningen
eller uppdraget varat längre än ett år. För dessa är karenstiden lika lång
som uppsägningstiden när Finansinspektionen säger upp anställningen.
När arbets- eller uppdragstagaren säger upp sig är uppsägningstiden en
månad kortare än karenstiden. Om en arbets- eller uppdragstagare säger
upp sig utan att ha en ny anställning men sedan får en anställning i ett
företag som omfattas av karens sista dagen på sin uppsägningstid kan det
bli aktuellt med karens under tre eller sex månader efter det att
anställningstiden löpt ut. Det torde dock endast ske i undantagsfall och det
vanligast förekommande torde vara att uppsägning sker först efter att
arbets- eller uppdragstagaren har fått en ny anställning. Den föreslagna
karenstiden för arbets- och uppdragstagare ryms därmed till största delen
inom gällande uppsägningstider och torde därför inte medföra inte några
påtagliga kostnadsökningar. Finansinspektionens styrelse ska bestå av
högst tio ledamöter. Endast generaldirektören arbetar heltid i
myndigheten. För övriga ledamöter är styrelseuppdraget ett särskilt
uppdrag vid sidan av deras ordinarie anställningar, för närvarande som
bl.a. justitieråd, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet
och generaldirektör vid en annan myndighet. Mot denna bakgrund torde
fråga om karens för styrelseledamöter ytterst sällan aktualiseras. För
Finansinspektionens generaldirektör kan det bli aktuellt med karens men
sannolikt ytterst sällan. Det handlar då om en enda person som sannolikt
stannar många år på sin position som myndighetschef och sedan ofta går
till en tjänst som inte skulle medföra ett beslut om karens. Frågan om
karens för generaldirektören torde därmed aktualiseras ytterst sällan. Som
ställföreträdande myndighetschef eller vikarierande generaldirektör torde
ofta någon i Finansinspektionens ledningsgrupp väljas. Sannolikt går en
sådan person tillbaka till sin chefstjänst efter avslutat vikariat eller
ställföreträdarskap. För det fall en sådan vikarierande generaldirektör eller
ställföreträdande myndighetschef säger upp sig och övergången till den
nya anställningen blir föremål för beslut om karens gäller sex månaders
uppsägningstid. Karenstiden är då lika lång som uppsägningstiden och
därför inte leda till någon kostnad. För det fall att en extern person har
anställts som vikarierande generaldirektör och personen väljer att börja en

s. 247 Kontrollera mot PDF

ny anställning eller ett nytt uppdrag i ett företag där övergången omfattas
av karens kan det bli fråga om karensersättning beroende på hur lång
uppsägningstid som gäller för anställningen. Inte heller för en sådan
person bör karenstiden vara längre än sex månader. Även dessa situationer
torde vara sällan förekommande. Det bör därför inte heller leda till någon
ökad arbetsbelastning för Nämnden för prövning av statsråds och vissa
andra befattningshavares övergångsrestriktioner eller att kostnaderna för
Nämnden eller för ersättning för karens ökar i påtaglig utsträckning.
Eventuella kostnader för karens bör därför kunna hanteras inom befintliga
ekonomiska ramar.
Eftersom ett beslut om karens och ersättning inte ska få överklagas ger
förslagen inte upphov till några nya måltyper eller ökad måltillströmning
vid de allmänna förvaltningsdomstolarna. Däremot kan ordningen med att
en tvist mellan arbetstagare och arbetsgivare om karens och ersättning ska
handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister leda till en något
ökad måltillströmning vid allmän domstol (tingsrätt) och
Arbetsdomstolen. Eftersom det finns en utökad möjlighet till omprövning
av beslut om karens borde det bli fråga om ett ytterst begränsat antal mål.
Även här bör därför eventuella kostnader kunna hanteras inom befintliga
ekonomiska ramar.
Finansinspektionens olika beslut i frågor om tillstånd för tredjelandsfilialser, fusion och delning och vissa transaktioner liksom beslut om
ingripande kan överklagas vilket kan innebära en ökning av antalet mål
hos allmän förvaltningsdomstol. Det bedöms dock endast röra sig om ett
mindre antal. De budgetära konsekvenserna för domstolarna bedöms
därför kunna hanteras inom de befintliga budgetramarna.
Informationsinsatser
Förslagen genomför ett EU-direktiv och Finansinspektionen behöver
informera företagen om den nya ordningen.
Effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män och för klimatet
Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten
mellan kvinnor och män eller för klimatet.
Överensstämmelser med unionsrätten
Förslagen står i överenskommelse med unionsrätten.

18

Författningskommentar

18.1

Förslaget till lag om karens för vissa
befattningshavare i Finansinspektionen vid
övergång till annan verksamhet

Finansinspektionen är tillsynsmyndighet på finansmarknadsområdet. Det
innebär bl.a. att myndigheten prövar ansökningar om tillstånd eller

247

s. 248 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

registrering att få bedriva finansiell verksamhet, löpande prövar om
styrelseledamöter och verkställande direktörer är lämpliga för uppgiften,
gör skrivbords- eller platsundersökningar av finansiella verksamheter och
ingriper mot företag som inte uppfyller sina skyldigheter. Myndigheten är
organiserad i verksamhetsområden – Bank, Betalningar, Försäkringar, It,
Marknader och Styrning och verksamhetsstöd – och har två stabsfunktioner, Ekonomisk analys och Juridik.
Finansinspektionen är en styrelsemyndighet och styrelsen deltar i
tillsynsverksamheten bl.a. genom att den fattar beslut om vissa
ingripanden mot finansiella företag, t.ex. sanktionsavgifter, varning och
återkallelse av tillstånd.
Den nya lagen innehåller bestämmelser om karens i Finansinspektionen,
dvs. att en arbets- eller uppdragstagare inte får påbörja en ny anställning
eller ett nytt uppdrag under viss tid vid övergång till en ny anställning eller
ett nytt uppdrag i vissa företag eller organisationer (1 § och 4 § första
stycket).
Karens gäller dels generaldirektören och de andra styrelseledamöterna
(1 § tredje stycket 1), dels övriga arbets- eller uppdragstagare som deltar i
tillsynsverksamheten (1 § tredje stycket 2).
För den senare kategorin av arbets- eller uppdragstagare, dvs. övriga
arbets- eller uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten, förutsätter
karens att Finansinspektionen bedömer att rekvisiten i 4 § andra stycket är
uppfyllda. För den aktuella kategorin är villkor om karens en del av
anställnings- eller uppdragsavtalet.
För att karens ska börja löpa för en enskild individ, oavsett kategori av
arbets- eller uppdragstagare, förutsätts att det fattas ett beslut om karens,
antingen av Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
befattningshavares övergångsrestriktioner eller Finansinspektionen,
beroende på kategori av arbets- eller uppdragstagare (8 §).
Under karenstiden har arbets- eller uppdragstagaren rätt till ersättning
(7 §).
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om karens för vissa arbets- och
uppdragstagare i Finansinspektionen.
Med karens avses i denna lag att en person inte får påbörja en ny anställning
eller ett nytt uppdrag i vissa företag eller organisationer.
De personer som omfattas av bestämmelserna är
1. generaldirektören och andra styrelseledamöter, och
2. övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde.
Paragrafen genomför artikel 4a.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.5.
Paragrafen reglerar vilka arbets- och uppdragstagare i
Finansinspektionen som omfattas av karens.
Enligt punkt 1 gäller karens för generaldirektören och andra
styrelseledamöter.
Enligt punkt 2 gäller karens också för övriga arbets- och uppdragstagare
som deltar i tillsynsverksamheten. Det är Finansinspektionen som avgör
om en arbets- eller uppdragstagare deltar i tillsynsverksamheten i den
248

s. 249 Kontrollera mot PDF

mening som avses i bestämmelsen. Det görs mot bakgrund av de rekvisit
som uppställs i 4 § andra stycket.
2 § Den som avser att påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag i ett företag
eller en organisation som anges i 4 § första stycket ska anmäla det innan
anställningen eller uppdraget påbörjas.
Generaldirektören och andra styrelseledamöter ska göra anmälan till Nämnden
för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner. Anmälningsskyldigheten gäller en ny anställning eller ett nytt
uppdrag som ska påbörjas inom tolv månader från det att anställningen eller
uppdraget i Finansinspektionen avslutades.
Övriga arbets- och uppdragstagare ska göra anmälan till Finansinspektionen.
Anmälningsskyldigheten gäller en ny anställning eller ett nytt uppdrag som ska
påbörjas inom tre månader från det att anställningen eller uppdraget i
Finansinspektionen avslutades.

Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälningsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.10.
I första stycket regleras en skyldighet att anmäla övergång till företag
och organisationer.
I andra stycket regleras var generaldirektör och andra styrelseledamöter
ska anmäla och när det senast ska ske.
I tredje stycket finns motsvarande bestämmelse för övriga arbets- och
uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten. De tidsfrister som anges
motsvarar den längsta tid under vilken karens kan gälla.
Det finns ytterligare bestämmelser om nämnden i riksdagsordningen och
i lagen (2018:677) med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds
och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.
3 § En anmälan ska göras på det sätt respektive myndighet bestämmer.
Anmälaren ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en anmälan ska göras. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.10.
I första stycket regleras att nämnden respektive Finansinspektionen
bestämmer formerna för hur en anmälan ska göras.
I andra stycket anges att anmälaren har ett ansvar för att lämna de
uppgifter som behövs för en prövning om karens och ersättning. Det kan
bl.a. vara uppgifter om befintliga arbetsuppgifter, en ny arbetsgivare och
nya arbetsuppgifter, inkomstuppgifter och kontaktuppgifter.
4 § Arbets- och uppdragstagare som avses i 1 § tredje stycket ska omfattas av
karens vid övergång till en ny anställning eller ett nytt uppdrag i
1. ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen,
2. ett utländskt företag som
a) bedriver verksamhet i Sverige, och
b) i hemlandet står under motsvarande tillsyn av en myndighet eller ett annat
behörigt organ som de företag som avses i 1,
3. ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett
värdepappersinriktat holdingföretag,
4. ett företag som, till ett företag som avses i 1 eller 2, tillhandahåller tjänster
som är av betydelse för företagets finansiella verksamhet, eller
5. en intresseorganisation på finansmarknadsområdet.

249

s. 250 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

250

Arbets- och uppdragstagare som avses i 1 § tredje stycket 2 ska bara omfattas av
karens om personen inom ramen för sin anställning eller sitt uppdrag har förvärvat
sådan information eller kunskap som gör att det, om personen påbörjar den nya
anställningen eller det nya uppdraget, finns en risk för
– ekonomisk skada för Finansinspektionen,
– otillbörlig fördel för någon enskild, eller
– att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

Paragrafen reglerar vilka övergångar till företag och organisationer som
ska medföra karens för en arbets- eller uppdragstagare. Paragrafen
genomför artikel 4a.3 första stycket b i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 14.3.6.
I första stycket anges de företag och organisationer som omfattas.
Punkt 1 avser svenska finansiella företag, dvs. företag som har tillstånd
från eller som är registrerade hos Finansinspektionen.
Punkt 2 avser utländska finansiella företag, t.ex. ett utländskt
kreditinstitut som bedriver verksamhet från filial i Sverige.
Punkt 3 gäller vissa holdingföretag (se 1 kap. 5 § 23 och 26 lagen
[2004:297] om bank- och finansieringsrörelse [LBF] och 1 kap. 2 § 15
lagen [2014:968] om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag [tillsynslagen]), t.ex. ett moderföretag, dotterföretag eller anknutet
företag till ett sådant företag som anges i punkt 1.
Punkt 4 avser den som utför finansiell verksamhet i egenskap av underleverantör till ett finansiellt företag, se t.ex. 6 kap. 7 §LBF och 3 kap. 6 §
lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar.
Punkt 5 avser organisationer som företräder de finansiella företagens
intressen, t.ex. Svenska Bankföreningen.
I andra stycket regleras när karens för övriga arbets- och uppdragstagare
som deltar i tillsynsverksamheten ska komma i fråga. Endast övergångar
till företag och organisationer där det finns risk för ekonomisk skada för
Finansinspektionen, otillbörlig fördel för någon enskild eller att
allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas ska medföra
karens. Denna ordning ansluter till det som gäller enligt 5 § lagen
(2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång
till annan än statlig verksamhet. Ett exempel på risk för skada för staten är
att en arbets- eller uppdragstagare i Finansinspektionen i en
avtalsförhandling mellan en tänkt ny arbets- eller uppdragsgivare och
myndigheten kan använda sig av information och kunskap som han eller
hon fått med anledning av sin anställning eller uppdrag i myndigheten och
som andra inte har tillgång till och som om de avslöjas skulle medföra
extra kostnader för myndigheten. Ett annat exempel på sådan risk är att en
arbets- eller uppdragstagare i Finansinspektionen kan använda information
om hur myndigheten bedriver tillsyn som medför att myndigheten måste
omorganisera sitt arbete om denna information avslöjas. Dessa båda risker
skulle också kunna utgöra en risk för otillbörlig fördel för någon enskild.
Ytterligare ett exempel på en risk för otillbörlig fördel för en enskild kan
vara att en arbets- eller uppdragstagare i Finansinspektionen varit
involverad i diskussioner om nya regler på ett visst område, men där
detaljerna om dessa regler ännu inte är allmänt kända. Om arbets- eller
uppdragstagaren då börjar arbeta för en arbets- eller uppdragsgivare inom
området i fråga, kan den nya arbets- eller uppdragsgivaren få otillbörliga

s. 251 Kontrollera mot PDF

fördelar. Dessa behöver inte nödvändigtvis vara av ekonomisk natur. En
risk för att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas kan
uppkomma i en mängd situationer. Även i de exempel som redovisats ovan
kan det finnas en risk för förtroendeskada för Finansinspektionen (jfr prop.
2017/18:162 s. 47–48).
Sådan kunskap och erfarenhet hos en arbets- eller uppdragstagare som
avses bör vara av viss kvalifikation.
5 § Karenstiden för generaldirektören och andra styrelseledamöter ska vara
1. tolv månader vid övergång till ett företag som avses i 4 § första stycket 1–4,
och
2. tre månader vid övergång till en organisation som avses i 4 § första stycket 5.
För övriga arbets- och uppdragstagare ska karenstiden vara lägst tre och högst
sex månader vid övergång till ett företag eller en organisation som avses i 4 § första
stycket.
Karenstiden ska börja löpa när
1. generaldirektören eller en annan styrelseledamot avslutar anställningen eller
uppdraget, eller
2. arbets- eller uppdragstagaren inte längre deltar i tillsynsverksamheten.

Paragrafen reglerar hur lång karenstiden ska vara och när den ska börja
löpa. Paragrafen genomför delvis artikel 4a.4 och 4a.5 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.7.
I första stycket regleras karenstiden för generaldirektören och de andra
styrelseledamöterna.
I andra stycket regleras karenstiden för övriga arbets- och
uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten.
I tredje stycket regleras vid vilken tidpunkt karenstiden ska börja. För
generaldirektören och de andra styrelseledamöterna ska det vara när
anställningen eller uppdraget slutar. För övriga arbets- och uppdragstagare
ska det vara när de inte längre deltar i tillsynsverksamheten. Det innebär
att karenstiden kan börja löpa medan anställningen eller uppdraget
fortfarande pågår, under förutsättning att arbets- eller uppdragstagaren får
ändrade arbetsuppgifter och inte längre deltar i tillsynsverksamheten. I det
ligger att karenstiden kan börja löpa under uppsägningstiden.
Under karenstiden får arbets- eller uppdragstagare inte ha tillgång till
konfidentiella eller känsliga uppgifter.
6 § Den som omfattas av karens ska under karenstiden sträva efter att agera på ett
sådant sätt att det inte uppstår någon risk för ekonomisk skada för
Finansinspektionen eller otillbörlig fördel för någon enskild eller för att
allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

Paragrafen innehåller en aktsamhetsbestämmelse. Paragrafen genomför
delvis artikel 4a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 14.3.8.
Den som omfattas av ett beslut om karens ska iaktta försiktighet vid
kontakter med den nya arbets- eller uppdragsgivaren så att det inte uppstår
någon risk för ekonomisk skada för Finansinspektionen, otillbörlig fördel
för någon enskild, eller att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen
skadas. Detta har samma innebörd som i 4 §. Risken avtar ju längre tid
som går efter att anställningen eller uppdraget slutar. En arbets- eller

251

s. 252 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

uppdragstagare bör därför begränsa sina kontakter med en ny arbets- eller
uppdragsgivare till frågor av praktisk natur kring den nya anställningen
eller det nya uppdraget.
7 § Den som till följd av ett beslut om karens inte kan påbörja den nya
anställningen eller uppdraget under karenstiden har rätt till ersättning.
Ersättningen ska motsvara lönen eller arvodet vid den tidpunkt som karenstiden
börjar löpa.
Ersättningen ska minskas med andra inkomster från anställning eller uppdrag
under karenstiden.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till ersättning under
karenstiden. Paragrafen genomför artikel 4a.6 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 14.3.9.
Enligt första stycket har en arbets- eller uppdragstagare rätt till ersättning
under karenstiden.
Ersättningen ska enligt andra stycket motsvara lönen eller arvodet när
karenstiden börjar.
Enligt tredje stycket ska ersättningen minskas med andra inkomster eller
uppdrag under karenstiden, t.ex. avgångsvederlag, inkomstgaranti och
andra inkomster (jfr förordningen [2016:411] om tjänstepension,
inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer).
8 § Ett beslut om karens och ersättning ska fattas av
1. Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner i fråga om generaldirektören och andra styrelseledamöter,
och
2. Finansinspektionen i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare.
Beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig anmälan har kommit
in.
Den nya anställningen eller det nya uppdraget får inte påbörjas innan de tre
veckorna har löpt ut eller ett beslut att karens inte ska gälla för övergången har
meddelats.

I paragrafen regleras vem som fattar beslut om karens och ersättning och
när det ska senast ska ske. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.11.
I första stycket anges att nämnden fattar beslut i fråga om
generaldirektören och de andra styrelseledamöterna medan
Finansinspektionen fattar beslut i fråga om övriga arbets- och
uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten.
I andra stycket regleras inom vilken tid ett beslut om karens och
ersättning ska meddelas. Har ett beslut inte meddelats inom
treveckorsfristen får den anmälda anställningen eller uppdraget påbörjas.
I tredje stycket regleras när en ny anställning eller ett nytt uppdrag
tidigast får påbörjas.
9 § Ändringar av förhållanden som angetts i en anmälan enligt 2 § ska anmälas till
respektive myndighet. Om det, under karenstiden, sker en betydande förändring av
innehållet i anställningen eller uppdraget ska en ny anmälan göras.

Paragrafen innehåller anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden.
Övervägandena finns i avsnitt 14.3.10.
252

s. 253 Kontrollera mot PDF

Den som har gjort en anmälan ska meddela ändrade förhållanden
avseende tidigare lämnade uppgifter. Det kan bl.a. gälla ändrade inkomsteller kontaktuppgifter eller betydande förändring i anställningen eller
uppdraget.
10 § Ett beslut om karens och ersättning ska omprövas vid ändrade förhållanden.
Ett beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig begäran om
omprövning har kommit in.

I paragrafen finns bestämmelser om omprövning av beslut. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.11.
Grundläggande bestämmelser om ändring av beslut finns i
förvaltningslagen (2017:900). Första stycket innehåller en särreglering i
fråga om omprövning vid ändrade förhållanden. Omprövning kan ske både
på begäran av den som beslutet avser och den som fattat beslutet, jfr t.ex.
44 § förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd.
Ändrade förhållanden som kan medföra en omprövning av ett beslut om
karens och ersättning kan bl.a. vara byte av ny arbetsgivare, väsentligt
ändrade arbetsuppgifter eller ändrade inkomstuppgifter.
Av andra stycket framgår att beslut om ändring av beslut, i likhet med
vad som gäller för den första prövningen, ska göras inom tre veckor från
det att en fullständig begäran om omprövning har kommit in.
11 § Beslut enligt 8 § får inte överklagas.

I paragrafen finns en bestämmelse om överklagande av beslut om karens
och ersättning. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.11.
Paragrafen innehåller ett förbud mot att överklaga nämndens eller
Finansinspektionens beslut om karens och ersättning. Ett beslut kan i
stället omprövas, se 10 §.
En tvist mellan arbetstagare och arbetsgivare ska handläggas enligt
lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, se 12 §.
12 § Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av denna lag ska
handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
Bestämmelserna i 11–13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
ska inte tillämpas när det gäller ett beslut enligt 8 §.

I paragrafen finns en upplysning om tillämpning av annan lag. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.11.
I första stycket finns en upplysning om en tvist om tillämpningen av
denna lag ska handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister.
Av andra stycket framgår att bestämmelserna om förhandlingsrätt i
11–13 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet inte ska tillämpas i vid
beslut om karens. En arbetstagare har därmed inte inflytande på ett beslut
om karens.

253

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

18.2

Förslaget till lag om ändring i
socialförsäkringsbalken

26 kap.
18 b § SGI-skydd gäller under den tid karens gäller enligt lagen (2025:0000) om
karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan
verksamhet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om SGI-skydd. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.13.
Paragrafen innebär att SGI-skydd, dvs. att den som inte arbetar i vissa
fall kan få behålla sin SGI, gäller för en försäkrad under den tid han eller
hon omfattas av karens enligt lagen om karens för vissa befattningshavare
i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet.

18.3

Förslaget till lag om ändring i
kreditupplysningslagen (1973:1173)

3 § Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten.
Integritetsskyddsmyndighetens tillstånd behövs dock inte för följande företag,
om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:
1. ett svenskt kreditinstitut,
2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1
eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
3. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige
enligt 1 a kap. 58 § 1 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag.
Ett företag som avses i andra stycket 1 eller 3 får börja bedriva kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Integritetsskyddsmyndigheten
har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan
verksamhet.
Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs
genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i
tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på tillstånd för kreditupplysningsverksamhet och undantag från kravet på tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 8.
Ändringen i andra stycket 3 är en följd av att bestämmelserna om
tillstånd i nuvarande 4 kap. 4 § lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse ska upphöra att gälla (LBF) och det införs nya
bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala
banktjänster i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag (tillsynslagen).

254

5 a § Vad som gäller om tystnadsplikt i verksamheten hos svenska kreditinstitut,
betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepappersbolag och företag
som med tillstånd driver verksamhet enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med
bostadskrediter, hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en

s. 255 Kontrollera mot PDF

krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av
Integritetsskyddsmyndigheten enligt 3 § första stycket.
I den krets som anges i första stycket ingår även
1. utländska kreditinstitut som avses i 4 kap. 1 och 2 §§ lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse och 1 a kap. 58 § 1 lagen (2014:968) om särskild
tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
2. utländska företag som avses i 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om
betaltjänster,
3. utländska företag som avses i 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om
elektroniska pengar,
4. utländska företag som avses i 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden, och
5. utländska företag som avses i 1 kap. 3 § lagen (2016:1024) om verksamhet
med bostadskrediter.
Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och
kreditmissbruk finns även i 7 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att tystnadsplikt i verksamheten
hos vissa finansiella företag inte hindrar att uppgifter kan utväxlas för
kreditupplysningsändamål. Övervägandena finns i avsnitt 8.
Ändringen i andra stycket är en följd av att bestämmelserna i nuvarande
4 kap. 4 och 6 §§ LBF ska upphöra att gälla och det införs nya
bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster i tillsynslagen.

18.4

Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619)

3 kap.
4 § Styrelsen ska utse en eller, om det behövs, flera verkställande direktörer att
under styrelsens inseende leda verksamheten i sparbanken. Styrelsen får även utse
ställföreträdare för verkställande direktör. Finansinspektionen får medge att
verkställande direktör inte utses.
Den verkställande direktören får inte ingå i styrelsen.
Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör ska i tillämpliga delar gälla
också för ställföreträdare för verkställande direktör.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ledningen i en sparbank.
Ändringarna i paragrafen genomför delvis artiklarna 3.1.9 och 88.1 i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.
Ändringarna i andra stycket innebär att den verkställande direktören i en
sparbank inte får ingå i sparbankens styrelse.
Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella.
10 § Inom styrelsen ska en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen ska välja
ordförande om inte annat föreskrivs i reglementet eller beslutas av sparbanksstämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet
genom lottning.
En anställd i banken får inte vara ordförande eller vice ordförande.

255

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Paragrafen innehåller bestämmelser om ledningen i en sparbank.
Ändringarna genomför delvis artikel 3.1.9 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.
Ändringen i andra stycket är en följdändring med anledning av det i 4 §
andra stycket införs ett förbud mot att den verkställande direktören i en
sparbank ingår i bankens styrelse.
Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella.
7 kap.
5 § Senast inom en månad efter det att avtalet om fusion har registrerats ska såväl
överlåtande som övertagande sparbank ansöka om tillstånd att verkställa avtalet.
Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen. Vid fusion enligt 2 § ska
sparbankerna dessutom ansöka om tillstånd att driva bankrörelse och godkännande
av reglementet för den övertagande sparbanken enligt 3 kap. lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse.
Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar,
skriftligen bekräfta att ansökan har tagits emot.
Finansinspektionen ska underrätta registreringsmyndigheten om ansökningar
enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning
av sådana ansökningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa
ett fusionsavtal. Ändringarna genomför delvis artikel 27i.4 första stycket i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.
Ändringen i första stycket innebär att ansökan hos Finansinspektionen
om att verkställa ett fusionsavtal ska ges in inom en månad från det att
avtalet har registrerats.
Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket om behandlingen av en
ansökan om tillstånd att verkställa ett fusionsavtal ersätts med bestämmelserna i nya 5 a och 5 b §§. I stycket införs en ny bestämmelse om att
Finansinspektionen skriftligen ska bekräfta mottagandet av en ansökan om
att verkställa ett fusionsavtal snart som möjligt, dock senast inom
tio arbetsdagar.

256

5 a § Finansinspektionen ska vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa avtalet om fusion pröva om
1. sparbankerna efter fusionen har en tillfredsställande kontroll över sin
verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli exponerade
för.
2. fusionen kan anses förenlig med deras intressen, som är insättare i eller i
övrigt har fordringar på de sparbanker som berörs av fusionen, samt om fusionen
framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt,
3. det finns skäl att anta att sparbankernas verksamhet bedrivs på ett sätt som
är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar dess verksamhet,
och
4. det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta
1. sparbankernas anseende, och
2. om sparbankernas verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för
tillstånd att verkställa ett fusionsavtal. Paragrafen genomför delvis artikel
27j.1, 27j.2 och 27j.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter
förebild av 10 kap. 21 § och 12 kap. 15 § LBF. Övervägandena finns i
avsnitt 7.4.3.
I paragrafen anges det som Finansinspektionen ska pröva vid en ansökan
om att verkställa ett avtal om fusion.
Första stycket 1 innebär att inspektionen ska säkerställa att sparbankerna
efter fusionen har tillfredsställande kontroll över de risker som de är eller
kan bli exponerade för i samband med fusionen. Bestämmelsen motsvarar
artikel 27j.1 inledningen i kapitaltäckningsdirektivet.
Första stycket 2 innebär att sparbankernas borgenärer ska tillförsäkras
en betryggande säkerhet. Kravet motsvarar det som gäller för bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar enligt nuvarande 10 kap. 21 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och
12 kap. 15 § LBF.
Enligt första stycket 3 ska inspektionen pröva om sparbankernas
verksamhet efter fusionen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna
lag och andra författningar som reglerar sparbankernas verksamhet.
Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första stycket c i kapitaltäckningsdirektivet.
Av första stycket 4 följer att Finansinspektionen ska pröva om det finns
skäl att anta att fusion har samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1
första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet. Bestämmelsen är utformad på
samma sätt som motsvarande krav som gäller för prövningen av en
ansökan om tillstånd för ett kvalificerat innehav (14 kap. 2 § andra
stycket 3 LBF). Det som avses är att Finansinspektionen ska pröva om det
finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för
penningtvätt, finansiering av terrorism eller försök till finansieringsbrott
när finansieringen eller finansieringsförsöket gäller terroristbrott.
Andra stycket innebär att inspektionen vid bedömningen av om
sparbankerna efter fusionen har en tillfredsställande kontroll över riskerna
ska beakta sparbankernas anseende och om sparbankernas verksamhet
bedrivs på ett sunt sätt. Det senare omfattar bl.a. att bedöma om fusionsplanen är realistisk och ändamålsenlig samt den finansiella sundheten hos
de finansiella aktörer som är delaktiga i fusionen, i synnerhet när det gäller
den typ av verksamhet som bedrivs och planeras för den enhet som följer
av fusionen. Det får anses ligga inom ramen för Finansinspektionens
tillsynsverksamhet att se till att dessa förutsättningar är uppfyllda fram till
slutförandet av fusionen. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första
stycket a, b och d och andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
5 b § Vid prövning av fusioner mellan sparbanker som ingår i samma grupp får
Finansinspektionen, i enskilda fall, begränsa prövningen till de omständigheter
som avses i 5 a § första stycket 2.
Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan när
sparbankerna ingår i samma grupp ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det
att mottagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter får bedömningsperioden förlängas.

257

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till fusionen om inspektionen
inom bedömningsperioden inte har meddelat beslut i fråga om ansökan.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för
tillstånd att verkställa ett fusionsavtal. Paragrafen genomför artikel 27i.2,
27i.4 och 27i.9 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt
7.4.1 och 7.4.2.
Finansinspektionen får, enligt första stycket, i enskilda fall begränsa
prövningen av verkställandet av en fusionsplan om sparbankerna ingår i
samma grupp till att enbart bedöma om sparbankernas borgenärer
tillförsäkras en betryggande säkerhet vid fusioner mellan företag inom
samma grupp. Termen grupp inbegriper företag som är permanent underställda ett centralt organ och som står under tillsyn som en grupp.
Enligt andra stycket ska Finansinspektionens beslut om tillstånd att
verkställa en fusionsplan i fråga om en fusion mellan sparbanker inom
samma grupp fattas inom 60 arbetsdagar från det att den bekräftelse som
avses i 5 § skickades (bedömningsperioden). Med arbetsdagar bör avses
alla årets dagar förutom lördagar, söndagar, andra allmänna helgdagar,
midsommarafton, julafton och nyårsafton (se prop. 2004/05:142 s. 144).
Bedömningsperioden får förlängas om Finansinspektionen begär
kompletterande uppgifter.
Tredje stycket innebär att Finansinspektionen ska anses ha beviljat
tillstånd till fusionen om inspektionen inte meddelat något beslut inom
bedömningsperioden.

18.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980)
om handel med finansiella instrument

3 kap.

258

1 § Om ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen vill ingå avtal med
ägaren till ett finansiellt instrument om att företaget ska ha rätt att förfoga över det
finansiella instrumentet för egen räkning, ska avtalet slutas skriftligen i en för
ändamålet särskilt upprättad handling som i någon läsbar och varaktig form är
tillgänglig för parterna. Detsamma gäller om företaget medverkar till ett sådant
avtal mellan andra parter. Det förfogande som avses ska anges noggrant.
Första stycket gäller inte om företagets motpart eller parterna i ett avtal som
företaget medverkar till är
1. ett annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller ett
utländskt företag inom EES som i sitt hemland får driva jämförbar verksamhet och
som står under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ,
2. Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är
ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt att föra
konton för kunders räkning,
3. Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive Europeiska
centralbanken,
4. en multilateral utvecklingsbank, Banken för internationell betalningsutjämning, Internationella valutafonden eller Europeiska investeringsbanken, eller
5. ett sådant kreditinstitut som anges i förteckningen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet
att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av
direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och

s. 259 Kontrollera mot PDF

2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2024/1619.
Första stycket gäller inte heller om företaget är en sådan central motpart som
avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli
2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förfoganden över finansiella
instrument som tillhör någon annan.
I andra stycket 5 ändras den statiska hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet till att avse lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om ändring av direktiv
2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker
(ändringsdirektivet).

18.6

Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160)
om utländska filialer m.m.

3 § Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns
särskilda bestämmelser, nämligen
1. för kreditinstitut 4 kap. 1 och 2 §§ lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse, 1 a kap. 58–61 §§, 5 b kap., 6 kap. 1 § och 8 kap. 1 a § lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
2. för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
3. för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,
4. för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
5. för börser och clearingorganisationer 12 kap. 9 § och 19 kap. 12 § lagen om
värdepappersmarknaden,
6. för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen
(2004:46) om värdepappersfonder,
7. för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om
elektroniska pengar,
8. för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om
försäkringsdistribution,
9. för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen
(2010:751) om betaltjänster,
10. för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder,
11. för företag som driver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap.
6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,
12. för kreditförvaltare 5 kap. 5 och 6 §§ lagen (2023:714) om förvärv och
förvaltning av nödlidande kreditavtal, och
13. för clearingbolag 1 kap. 2 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av
betalningar.

Paragrafen innehåller upplysning om att det finns särskilda bestämmelser
för filialverksamhet som bedrivs av vissa utländska företag.
Ändringen i punkt 1 är en följd av att bestämmelserna om utländska
kreditinstitut i nuvarande 4 kap. 4–6 §§ LBF ska upphöra att gälla och det
259

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller
centrala banktjänster i tillsynslagen.

18.7

Förslaget till lag om ändring i lagen
(1995:1571) om insättningsgaranti

21 § Garantimyndigheten får förelägga institutet att vidta rättelse om insättningar
hos ett institut omfattas av garantin till följd av ett beslut enligt 3 § andra stycket
men detta inte utgör en förutsättning för tillstånd enligt 4 kap. 6 § andra stycket
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller 1 a kap. 60 § lagen (2014:986)
om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, och institutet inte
fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.
Om institutet inte har vidtagit rättelse inom ett år från föreläggandet, får
garantimyndigheten besluta att garantin inte längre ska gälla beträffande
insättningarna. Ett sådant beslut får, när det är fråga om ett utländskt institut från
ett EES-land, meddelas endast om den behöriga myndigheten i institutets hemland
har samtyckt till beslutet. Är det fråga om ett institut från ett land utanför EES, får
beslut om att garantin inte längre ska gälla meddelas endast om tillsynsmyndigheten i institutets hemland har underrättats i förväg om beslutet.
Har garantimyndigheten beslutat att garantin inte längre ska gälla beträffande
insättningar hos en filial i ett land utanför EES till ett svenskt institut, ska
myndigheten underrätta tillsynsmyndigheten i det land där filialen finns om
beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden.
Ändringen i första stycket är en följd av att bestämmelsen om tillstånd
för utländska kreditinstitut i nuvarande 4 kap. 4 § LBF ska upphöra att
gälla och det införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster i tillsynslagen.

18.8

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse

1 kap.

260

5 § I denna lag betyder
1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga
verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster
eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga
verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande
utländska företag,
2. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,
3. bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse,
4. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva
tillsyn över utländska kreditinstitut,
5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
6. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett
utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,
7. finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,
8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna
lag,

s. 261 Kontrollera mot PDF

9. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen,
10. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,
11. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och
om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619,
12. kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva
finansieringsrörelse,
13. kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att
driva finansieringsrörelse,
14. kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsförening,
15. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om
innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent eller mer
av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande
över ledningen av företaget,
16. medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva
bankrörelse,
17. nyckelperson: den som utan att vara styrelseledamot eller verkställande
direktör i ett kreditinstitut utövar ett betydande inflytande över verksamheten,
18. sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619),
19. startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i
tillsynsförordningen,
20. utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att
driva bankrörelse,
21. utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd
att driva finansieringsrörelse,
22. utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag,
23. betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,
24. blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i
tillsynsförordningen,
25. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat
blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag
som är etablerat i något land inom EES,
26. EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,
27. finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i
tillsynsförordningen,
28. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat
finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag
som är etablerat i något land inom EES,
29. holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22
i tillsynsförordningen,
30. koncern:
a) i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om
resolution,
b) i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen
(2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska
personer än aktiebolag,

261

s. 262 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

31. koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföretag inom
EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av
gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller
ett i koncernen ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella
ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,
32. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och
resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets
direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU
och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr
1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,
33. moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom
EES,
34. moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EESinstitut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är
etablerat i något land inom EES,
35. samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att
utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som
kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade
finansiella moderholdingföretag inom EES,
36. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av
förordning (EU) nr 648/2012,
37. utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har
tillstånd att driva värdepappersrörelse, och
38. återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att
identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin
finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella
situationen.

Paragrafen innehåller definitioner. Ändringarna genomför delvis artikel
3.1.9a–3.1.9d i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 6.2.
I definitionen av kapitaltäckningsdirektivet i punkt 11 ändras den
statiska hänvisningen till att avse lydelsen enligt ändringsdirektivet.
I en ny punkt 17 införs en definition av nyckelperson. Den omfattar bl.a.
cheferna för de interna kontrollfunktionerna och den person som ansvarar
för förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och
den finansiella rapporteringen, ofta benämnd finansdirektör (engelska
Chief Financial Officer, förkortat CFO).
Med anledning av den nya punkten får nuvarande punkterna 17–37 ny
numrering.
3 kap.
2 § Ett svenskt företag ska ges tillstånd att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse, om
1. bolagsordningen, stadgarna eller reglementet stämmer överens med denna lag
och andra författningar och i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som
behövs med hänsyn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten,

262

s. 263 Kontrollera mot PDF

2. det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas enligt
bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets
verksamhet,
3. den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i
företaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett
kreditinstitut,
4. den som ska vara
a) styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem har
tillräckligt gott anseende, insikt, kunskap och erfarenhet för att delta i ledningen
och även i övrigt agerar med ärlighet, integritet och självständigt tänkande för att
vara lämplig för en sådan uppgift,
b) nyckelperson har tillräckligt gott anseende, insikt, kunskap och erfarenhet för
att utöva betydande inflytande över verksamheten och även i övrigt agerar med
ärlighet och integritet för att vara lämplig för en sådan uppgift, och
5. styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda
företaget.
Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska
dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns
skäl att anta att
1. innehavaren kommer att motverka att kreditinstitutets verksamhet drivs på ett
sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar
företagets verksamhet, eller
2. innehavet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i företaget är ett finansiellt
holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen
av innehavarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som
ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 1 a kap. 2 § 3 och 4 och 3 kap.
5–10 §§ lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat.
Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon
annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av
företaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för tillstånd att
driva bank- eller finansieringsrörelse. Ändringarna genomför delvis
artiklarna 91.1, 91.1a, 91.1c, 91.1h, 91.2a, 91a.1, 91a.2 och 91a.4 i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.1 och 6.2.2.
Ändringarna i första stycket 4 är en följd av att det införs nya
bestämmelser om nyckelpersoner.
Punkt 4 a innebär att ett kreditinstituts ledning ska uppfylla vissa
lämplighetskrav för att institutet ska få tillstånd att driva bankrörelse eller
finansieringsrörelse. Kreditinstitutet är därmed är skyldigt att se till att
dess styrelse, verkställande direktör och eventuella ersättare för dem alltid
uppfyller lämplighetskraven på att ha tillräckligt gott anseende, att de
agerar med ärlighet, integritet och självständigt tänkande och att de har
tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att fullgöra sina
åligganden (jfr prop. 2013/14:228 s. 167–169). Kravet på självständigt
tänkande innebär bl.a. att en styrelseledamot vid behov effektivt ska kunna
bedöma och ifrågasätta förslag till beslut från andra ledamöter (artikel

263

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

91.2a i kapitaltäckningsdirektivet, jfr även punkt 81 i Europeiska bankmyndighetens [Eba] och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens [Esma] riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter
i ledningsorgan och ledande befattningshavare [EBA/GL/2021/06]).
Punkten motsvarar lämplighetskraven i artikel 91.1 och 91.2a i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 4 b innebär att ett kreditinstituts nyckelpersoner ska uppfylla vissa
lämplighetskrav för att institutet ska få tillstånd att driva bankrörelse eller
finansieringsrörelse. I 1 kap. 5 § 17 anges vad som avses med nyckelperson. Ett kreditinstitut är skyldigt att se till att nyckelpersoner alltid
uppfyller lämplighetskraven på att ha tillräckligt gott anseende, agera med
ärlighet och integritet samt besitta tillräckliga kunskaper, färdigheter och
erfarenheter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr prop.
2013/14:228 s. 167–169). Punkten motsvarar lämplighetskraven i artikel
91a.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Ändringen i tredje stycket är en följd av
att det införs ett nytt kapitel om tillstånd i tillsynslagen.
4 a § Om kraven i 2 § första stycket 4 eller 5 inte är uppfyllda, ska kreditinstitutet
1. se till att en styrelseledamot, den verkställande direktören, ersättare för
någon av dem eller en nyckelperson inte påbörjar uppdraget eller anställningen,
eller
2. besluta att en person inte längre får vara styrelseledamot, verkställande
direktör, ersättare för någon av dem eller nyckelperson.
Om institutet vidtar åtgärder för att personen ska bli lämplig för uppgiften, får
personen vara styrelseledamot, verkställande direktör, ersättare för någon av dem
eller nyckelperson.

264

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om de åtgärder ett kreditinstitut ska vidta om en ledningsperson eller nyckelperson eller styrelsen i
sin helhet inte uppfyller lämplighetskraven. Paragrafen genomför delvis
artiklarna 91.1b och 91a.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 6.1.4.
Paragrafen innebär en skyldighet för kreditinstitut att vidta åtgärder om
en styrelseledamot, verkställande direktör, ersättare för någon av dem eller
styrelsen i sin helhet inte uppfyller lämplighetskraven (se 2 § första
stycket 4 a och 5, se även artikel 91.1, 91.2a och 91.2b i kapitaltäckningsdirektivet).
Paragrafen innebär även en skyldighet att vidta åtgärder om en nyckelperson (se definitionen i 1 kap. 5 § 17) inte uppfyller lämplighetskraven
(se 2 § första stycket 4 b, se även artikel 91.1a i kapitaltäckningsdirektivet).
De åtgärder institutet ska vidta om lämplighetskraven inte är uppfyllda
är att se till att personen inte tillträder den aktuella befattningen (första
stycket 1) eller att personen inte längre får inneha befattningen (första
stycket 2). Institutet får dock i stället vidta åtgärder för att säkerställa att
en sådan person blir lämplig för den berörda befattningen (andra stycket).
Den åtgärden kan vidtas både när det är en enskild person som inte
uppfyller kraven och när det är styrelsen i sin helhet som inte gör det.
Att besluta att en person inte längre får vara ledamot, verkställande
direktör, ersättare för någon av dem eller nyckelperson och möjligheten att
och vidta åtgärder för att en person ska bli lämplig för uppgiften är åtgärder

s. 265 Kontrollera mot PDF

som bör vidtas i god tid. Möjligheten att vidta sådana åtgärder bör vara
särskilt aktuell om det är styrelsen i sin helhet som inte uppfyller kraven
(2 § första stycket 5).
4 b § Ett kreditinstitut som är ett stort institut eller ett stort dotterföretag enligt
artikel 4.1.146 eller 4.1.147 i tillsynsförordningen ska anmäla till Finansinspektionen, om institutet
1. avser att utse styrelseledamot eller verkställande direktör, och
2. utser nyckelpersoner som ansvarar för
a) förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den
finansiella rapporteringen,
b) riskhanteringsfunktionen,
c) funktionen för regelefterlevnad, eller
d) internrevisionsfunktionen.
En anmälan enligt första stycket 1 ska göras senast 30 arbetsdagar före det att
uppdraget eller anställningen ska påbörjas.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om anmälningsskyldighet
när stora kreditinstitut och stora dotterföretag avser att utse personer för
vissa befattningar. Paragrafen genomför delvis artiklarna 3.1.9a–3.1.9d,
3.1.29a, 91.1d och 91a.5 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 6.2.1, 6.2.2 och 6.2.3.
Paragrafen innebär en skyldighet för kreditinstitut som klassificeras som
stora institut och stora dotterföretag enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för
kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU)
nr 648/2012 (tillsynsförordningen) att till Finansinspektionen anmäla när
de har för avsikt att utse en styrelseledamot och en verkställande direktör
(första stycket 1). Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och
avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se
1 kap. 5 § 36). En sådan anmälan ska göras senast 30 arbetsdagar före det
att uppdraget eller anställningen påbörjas (andra stycket).
Ett stort institut och ett stort dotterföretag ska även till Finansinspektionen anmäla när det utser vissa nyckelpersoner (första stycket 2).
Med stort institut avses även fristående institut som definieras som stora
institut.
6 kap.
5 § Styrelsen i ett kreditinstitut ska se till att det finns skriftliga interna riktlinjer
och instruktioner i den omfattning som behövs för att uppfylla kraven i 1–3 och
4 a §§ och för att i övrigt styra rörelsen. Dessa riktlinjer och instruktioner ska
utvärderas och ses över minst vartannat år.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på att styrelsen ska se till att
det finns skriftliga interna riktlinjer och instruktioner för ett kreditinstituts
rörelse. Ändringarna genomför artikel 76.1 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 4.1.
Ändringen i paragrafen innebär att kravet på att styrelsen ska göra en
utvärdering och översyn ändras från att det ska göras regelbundet till att
det ska göras minst vartannat år.
Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
265

s. 266 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

10 kap.
1 § För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte
något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer
avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om bankaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande
bestämmelser avse Finansinspektionen:
– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och
– 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur de särskilda associationsrättsliga bestämmelserna som gäller för bankaktiebolag förhåller sig till
bestämmelserna i aktiebolagslagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.
I andra stycket tas nuvarande andra och tredje strecksatserna bort till
följd av att bestämmelserna om fusion och delning förs över till tillsynslagen. Nuvarande fjärde strecksatsen blir därför andra strecksatsen.
6 § I ett bankaktiebolag ska styrelsen utse en verkställande direktör. Bolagets
verkställande direktör får inte ingå i styrelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ledningen i ett bankaktiebolag.
Ändringen i paragrafen genomför delvis artikel 3.1.9 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.
Ändringen innebär att den verkställande direktören i ett bankaktiebolag
inte längre får ingå i bankaktiebolagets styrelse.
I paragrafen görs även en språklig ändring.
8 b § Vid tillämpningen av 8 a § andra stycket ska
1. uppdrag inom samma grupp eller i företag där bankaktiebolaget har ett
kvalificerat innehav räknas som ett enda uppdrag, och
2. uppdrag i verksamheter och organisationer som inte huvudsakligen har ett
kommersiellt syfte inte beaktas.
Om styrelseledamoten representerar svenska staten gäller inte 8 a § andra
stycket.
En styrelseledamot eller verkställande direktör i ett bankaktiebolag som är
betydande får, efter tillstånd av Finansinspektionen, ha ytterligare ett uppdrag som
styrelseledamot utöver de som anges i 8 a § andra stycket 1 eller 2.

Paragrafen innehåller bestämmelser antalet uppdrag styrelseledamöter och
verkställande direktör i ett bankaktiebolag får ha i andra företag.
Ändringen genomför delvis artikel 91.4–91.6 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.
I första stycket 1 ersätts ordet koncern med grupp. Med grupp avses en
sådan grupp som definieras i 4.1.138 i tillsynsförordningen och en grupp
av företag som är dotterföretag till samma finansiella holdingföretag eller
blandade finansiella holdingföretag.
10 a kap.
1 § Det som enligt 12 kap. 1–4 och 6–12 b och 20–20 a §§ gäller för kreditmarknadsföreningar ska även gälla för medlemsbanker.

266

s. 267 Kontrollera mot PDF

Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, i stället gälla Finansinspektionen.
När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till föreningsregistret i stället avse bankregistret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur de särskilda associationsrättsliga bestämmelserna för medlemsbanker förhåller sig till bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar. Övervägandena finns i
avsnitt 7.4.
Ändringarna i första stycket är en följd av att bestämmelserna om fusion
i nuvarande 12 kap. 13–19 §§ flyttas till tillsynslagen.
11 kap.
1 § Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.
Ärenden som avser tillstånd enligt 10 kap. 30 h eller 40 § prövas av Finansinspektionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka särskilda associationsrättsliga bestämmelser för bankaktiebolag som även gäller för kreditmarknadsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.
Ändringen i första stycket – som innebär att hänvisningen till 10 kap.
18 § tas bort – är en följd av att bestämmelserna om fusion flyttas till
tillsynslagen.
Ändringarna i andra stycket – att nuvarande första meningen och
hänvisningarna i nuvarande andra meningen till 10 kap. 20, 25 och 30 b §§
tas bort – är en följd av att bestämmelserna om fusion i nuvarande 10 kap.
19–25 b §§ och om delning i nuvarande 10 kap. 30 b § flyttas till
tillsynslagen.
12 kap.
1 § För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar
i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet.
Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i
samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller
i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur de särskilda associationsrättsliga bestämmelserna för kreditmarknadsföreningar förhåller sig till
bestämmelserna i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (FL).
Nuvarande andra stycket tas bort och är en följd av att bestämmelserna
om fusion i nuvarande 13–17 §§ flyttas till tillsynslagen.
4 § I en kreditmarknadsförening ska styrelsen utse en verkställande direktör.
Föreningens verkställande direktör får inte ingå i styrelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ledningen i en kreditmarknadsförening. Ändringen genomför delvis artiklarna 3.1.9 och 88.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

267

s. 268 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Ändringen innebär att den verkställande direktören i en kreditmarknadsförening inte längre får ingå i föreningens styrelse.
I paragrafen görs även en språklig ändring.
21 § I fråga om skyddet för borgenärer till en kreditmarknadsförening, som deltar
i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, ska bestämmelserna om tillstånd
att verkställa en fusionsplan i 1 a kap. 29 och 30 §§, 31 § andra stycket, 32 § första
stycket 2 och 35 § första stycket 1–4 och 6–9 och andra stycket i lagen (2014:968)
om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om europarkoperativ.
Ändringarna i paragrafen är en följd av att bestämmelserna om fusion i
nuvarande 14–16 §§ förs över till tillsynslagen.
22 § I Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i rådets
förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska
kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE-förordningen), när ett beslut har
meddelats enligt 1 a kap. 29 och 30 §§, 31 § andra stycket, 32 § första stycket 2
och 35 § första stycket 1–4 och 6–9 och andra stycket i lagen (2014:968) om
särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och beslutet har fått laga
kraft.

Paragrafen innehåller bestämmelser om europarkoperativ.
Ändringarna i paragrafen är en följd av att bestämmelserna om fusion i
nuvarande 14–16 §§ förs över till tillsynslagen.
13 kap.
2 § Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut.
För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar institutets verksamhet,
3. institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och
4. interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets
verksamhet.
Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att kreditinstitutets ägare, ledning
och nyckelpersonerna som avses i 3 kap. 4 b § första stycket 2 uppfyller
lämplighetskraven i denna lag. Om Finansinspektionen vid inspektion eller på
annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra
penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera
att ägare, ledning och sådana nyckelpersoner uppfyller lämplighetskraven.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn.
Ändringarna genomför delvis artiklarna 91.1f–91.1i, 91.7, 91.8, 91.10,
91a.5 och 91a.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt
6.1.1, 6.1.3, 6.2.2 och 6.3.
I första stycket tas hänvisningen till nuvarande 4 kap. 4 § bort eftersom
bestämmelserna om sådana utländska kreditinstitut som avses i den
paragrafen ska upphöra att gälla och det införs nya bestämmelser om
tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster i tillsynslagen.
Av samma skäl tas nuvarande fjärde stycket bort.
268

s. 269 Kontrollera mot PDF

Ändringarna i tredje stycket är en följd av att det införs lämplighetskrav
även på nyckelpersoner i kreditinstitut. Finansinspektionens tillsyn
omfattar därför även att de kraven uppfylls.
6 a § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta
information med
– andra behöriga myndigheter,
– Europeiska bankmyndigheten,
– Europeiska systemrisknämnden,
– Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,
– Europeiska centralbanken,
– Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,
och
– offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet.
Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information
med
– Internationella valutafonden,
– Världsbanken,
– Banken för internationell betalningsutjämning, och
– Rådet för finansiell stabilitet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens samarbete
och utbyte av information med utländska myndigheter. Ändringarna
genomför delvis artiklarna 91.1i och 91a.7 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
Ändringen i första stycket innebär att Finansinspektionen ska samarbeta
och utbyta information också med Myndigheten för bekämpning av
penningtvätt och finansiering av terrorism, som regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 av den 31 maj 2024
om inrättande av myndigheten för bekämpning av penningtvätt och
finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr
1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.
14 kap.
1 § Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett kreditinstitut, som
medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, får
ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma gäller förvärv som
innebär att ett kvalificerat innehav ökas
1. så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller
röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller
2. så att institutet blir dotterföretag.
Tillstånd enligt första stycket ska inhämtas före förvärvet. Ansökan om tillstånd
ska göras skriftligen. Om förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren
ska få behålla aktierna eller andelarna. Förvärvaren ska då ansöka om tillstånd
inom sex månader efter förvärvet.
Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar,
från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse
till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

269

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av en ansökan om att
förvärva ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut. Ändringarna genomför
delvis artikel 22.2 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 7.1.
Ändringen i tredje stycket innebär dels att det tydliggörs att ett
skyndsamhetskrav gäller för Finansinspektionen, dels att tidsfristen inom
vilken inspektionen ska bekräfta att en ansökan har tagits emot förlängs
från två till tio arbetsdagar.
Med arbetsdagar bör avses alla årets dagar förutom lördagar, söndagar,
andra allmänna helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton (se
prop. 2004/05:142 s. 144).
2 § Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig
att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut och det kan
antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till
förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i kreditinstitutet.
Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas
1. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för kreditinstitutet eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av
dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut
och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift samt om styrelsen i sin helhet har
tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda institutet,
2. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att kreditinstitutets rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet, och
3. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken
för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende särskilt beaktas
om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt
1 a kap. 2 § eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut
och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn
över finansiella konglomerat.
Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan kreditinstitutet och någon
annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av
institutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av om en förvärvare
av ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut är lämplig. Övervägandena
finns i avsnitt 6.1.1.
Ändringen i tredje stycket är en följd av att det införs nya bestämmelser
om lämplighetsprövningen av styrelse och ledning i vissa finansiella
holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag i tillsynslagen.

270

2 a § Frågan om tillstånd enligt 2 § får avgöras först efter samråd med behörig
myndighet i ett annat land inom EES om förvärvaren är
1. ett i det landet auktoriserat utländskt kreditinstitut, företag för elektroniska
pengar, försäkringsföretag eller värdepappersföretag, eller ett i det landet hemmahörande förvaltningsbolag som där har tillstånd att driva verksamhet enligt

s. 271 Kontrollera mot PDF

bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den
13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för
kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses
i 1.
Inför bedömningen enligt 2 § andra stycket 3 ska berörda utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.
Finansinspektionen får invända mot förvärvet om förvärvaren är etablerad i ett
land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett
högrisktredjeland eller omfattas av internationella sanktioner och inspektionen
gör bedömningen att det påverkar förvärvarens förmåga att uppfylla kraven i
lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet
att ge behöriga myndigheter i andra länder inom EES möjlighet att lämna
synpunkter inför beslut om tillstånd till förvärv av ett kvalificerat innehav
i ett kreditinstitut. Ändringarna genomför delvis artikel 23 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.
Andra stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen inför sin
bedömning av en ansökan om tillstånd att förvärva ett kvalificerat innehav
i ett kreditinstitut ska ge berörda utländska tillsynsmyndigheter som
ansvarar för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet tillfälle att inom 30
arbetsdagar lämna synpunkter.
Enligt tredje stycket, som är nytt, får Finansinspektionen invända mot
förvärvet om förvärvaren är etablerad i ett land utanför EES som av
Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland eller
omfattas av internationella sanktioner. Med högrisktredjeland avses de
länder som räknas upp i bilagan till kommissionens delegerade förordning
(EU) 2016/1675 av den 14 juli 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av
högrisktredjeländer med strategiska brister.
2 c § Bedömningsperioden enligt 2 b § ska förlängas om det samtidigt med en
prövning av om ett kreditinstituts ägare uppfyller lämplighetskraven enligt detta
kapitel pågår en prövning av en ansökan om godkännande av ett finansiellt
holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 a kap. 2–7 §§
lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
Bedömningsperioden förlängs då till dess att ett beslut i ärendet om godkännande
eller undantag från kravet på godkännande har meddelats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förlängningen av bedömningsperioden för prövning av om en förvärvare av ett kvalificerat innehav i ett
kreditinstitut är lämplig om det samtidigt pågår en prövning av en ansökan
om godkännande av ett holdingföretag. Ändringarna genomför delvis
artikel 21a.2 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt
5.3.
Ändringarna innebär att bedömningsperioden för ägarprövningen i 2 b §
förlängs till dess att prövningen av ärendet om godkännande av eller
undantag från kravet på godkännande för ett holdingföretag enligt tillsynslagen är avslutad.
271

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

6 § Finansinspektionen får besluta att den som har ett kvalificerat innehav av aktier
eller andelar i ett kreditinstitut vid stämman inte får företräda fler aktier eller
andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
1. om innehavaren motverkar eller kan antas komma att motverka att kreditinstitutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och
andra författningar som reglerar institutets verksamhet,
2. om innehavaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i
näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig
till allvarlig brottslighet,
3. om innehavaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett
sådant företag enligt 1 a kap. 2 § eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild
tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen
(2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller
4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken
för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt
om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andelarna till den del de
omfattas av ett krav på tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller andelarna
vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om situationer när Finansinspektionen får ingripa mot någon som har ett kvalificerat innehav av
aktier eller andelar i ett kreditinstitut.
Ändringen i första stycket 3 är en följd av att det införs nya bestämmelser
om lämplighetsprövningen av styrelse och ledning i vissa finansiella
holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag i tillsynslagen.
15 kap.

272

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts
styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om
kreditinstitutet
1. har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna
falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,
2. i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla
sådana förvärv och avyttringar som avses där,
3. i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla
namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i
institutet samt storleken på innehaven,
4. inte uppfyller kraven i 6 kap. 1, 2, 2 b–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter
som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,
5. vidtar en åtgärd som kräver tillstånd av Finansinspektionen enligt denna lag
eller tillsynsförordningen
a) utan att ha ett sådant tillstånd,
b) med stöd av ett tillstånd som kreditinstitutet har fått genom att lämna falska
uppgifter, eller
c) som inte uppfyller kraven för tillståndet,

s. 273 Kontrollera mot PDF

6. inte uppfyller kraven på
a) sammansättning, villkor, justeringar och avdrag för kapitalbas enligt del två
i tillsynsförordningen, eller
b) kapitalbas enligt artikel 92.1 i tillsynsförordningen,
7. inte uppfyller kraven för datainsamling och styrning i del tre, avdelning III,
kapitel 2 i tillsynsförordningen,
8. inte uppfyller kraven för riskvägda exponeringsbelopp, kapitalbaskrav och
styrformer i del tre, avdelningarna II–VI i tillsynsförordningen,
9. låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig
eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 430.1–430.3 och 430a i
tillsynsförordningen,
10. i strid med
a) artikel 412 i tillsynsförordningen vid upprepade tillfällen eller systematiskt
låter bli att hålla likvida tillgångar, eller
b) artikel 413 eller 428b i tillsynsförordningen låter bli att hålla en stabil
nettofinansieringskvot,
11. inte uppfyller kraven för stora exponeringar mot en kund eller en grupp av
kunder med inbördes anknytning enligt bestämmelserna i del fyra i tillsynsförordningen,
12. inte uppfyller kraven för beräkning av likviditetstäckningskvoten och den
stabila nettofinansieringskvoten i del sex, avdelningarna I och IV i
tillsynsförordningen och delegerade akter som avses i artikel 460.1 i den
förordningen,
13. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig
information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,
14. gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets
kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller
artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana
betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,
15. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk
överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering
av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,
16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk
överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av
den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa
kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,
17. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för
någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots
att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 a eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§ eller 12 kap.
6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är
uppfyllda,
18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,
19. i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd
ska lämnas,
20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen
om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,
21. inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap.
lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli
att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,
22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte
uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller
2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag
på grupp- eller undergruppsnivå,

273

s. 274 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

274

23. omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och
a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska
uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,
b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,
c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10,
11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda
obligationer,
d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig
information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller
e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i
en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säkerställda obligationer,
24. låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säkerställda obligationer
till Finansinspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i strid
med 13 kap. 3 §,
25. har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10,
12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27,
28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2022/2554,
26. inte uppfyller kraven för beräkning av bruttosoliditetsgraden i del sju i
tillsynsförordningen, eller
27. låter bli att ansöka om tillstånd för eller att underrätta om förvärv och
avyttring av väsentligt innehav, väsentlig överföring av tillgångar och skulder eller
fusion och delning enligt 1 a kap. 8, 22, 23, 29, 38, 40 och 49 § lagen om särskild
tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller
underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av
aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen
i fråga om dessa aktier eller andelar.
Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om institutets överträdelse är
allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
orsakat överträdelsen.
Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:
1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får
vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare
för någon av dem, eller
2. beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vid vilka av ett kreditinstituts
överträdelser som Finansinspektionens ska ingripa mot någon som ingår i
institutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för
någon av dem. Paragrafen genomför delvis artiklarna 66.1 g–j och 67.1 j,
l, r och u–ab. Hänvisningar till EU-förordningar är dynamiska och avser
alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
I första stycket anges de överträdelser av ett kreditinstitut som innebär
att Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i institutets
ledning.
I en ny punkt 5 införs en möjlighet för Finansinspektionen att ingripa om
ett kreditinstitut har vidtagit en åtgärd som kräver tillstånd, dvs. olika slags
förhandsprövningar som krävs enligt denna lag och tillsynsförordningen,
såsom förvärv som förutsätter Finansinspektionens tillstånd enligt 14 kap.

s. 275 Kontrollera mot PDF

1 §. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 u i kapitaltäckningsdirektivet.
För möjligheten i nuvarande punkt 5 att ingripa om ett institut låter bli att
lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller
felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1
i tillsynsförordningen, gäller i stället punkt 9.
I en ny punkt 6 införs en möjlighet för Finansinspektionen att ingripa om
ett kreditinstitut inte uppfyller kraven på sammansättning, villkor,
justeringar och avdrag för kapitalbas enligt del två i tillsynsförordningen
eller kapitalbaskraven i artikel 92.1 i samma förordning. Ändringen
genomför delvis artikel 67.1 r och v i kapitaltäckningsdirektivet. För
möjligheten i nuvarande punkt 6 att ingripa om ett institut låter bli att
rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen gäller i stället punkt 9.
I en ny punkt 7 införs en möjlighet för Finansinspektionen att ingripa om
ett kreditinstitut inte uppfyller kraven på datainsamling och styrning i del
tre, avdelning III, kapitel 2 i tillsynsförordningen. Ändringen genomför
delvis artikel 67.1 z i kapitaltäckningsdirektivet. För möjligheten i
nuvarande punkt 7 att ingripa om ett institut låter bli att lämna information
till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information
om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen
gäller i stället punkt 9.
I en ny punkt 8 införs en möjlighet för Finansinspektionen att ingripa om
ett kreditinstitut inte uppfyller kraven på riskvägda exponeringsbelopp,
kapitalbaskrav och styrformer i del tre, avdelning II–VI i tillsynsförordningen. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 aa i kapitaltäckningsdirektivet. För möjligheten i nuvarande punkt 8 att ingripa om ett
institut låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar
ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel
415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen gäller i stället punkt 9.
Ändringen i punkt 9 innebär att Finansinspektionen får utökade
befogenheter att ingripa mot ledningspersoner när ett kreditinstitut brister
i sin rapportering, utöver det som gäller enligt nuvarande punkterna 5–8
(se ovan). Inspektionen får ingripa också vid bristande rapportering
avseende bl.a. nivån på tillgångsinteckning. Ändringen genomför delvis
artikel 67.1 y i kapitaltäckningsdirektivet (artiklarna 67.1 e och i tas bort
och ersätts av artikel 67.1 y).
Ändringen i punkt 10 innebär att Finansinspektionen får ingripa även om
ett kreditinstitut låter bli att hålla en stabil nettofinansieringskvot i strid
med artikel 413 eller 428b i tillsynsförordningen. Ändringen genomför
delvis artikel 67.1 j i kapitaltäckningsdirektivet.
Ändringen i punkt 11 innebär att Finansinspektionen får ingripa om ett
kreditinstitut inte uppfyller kraven för stora exponeringar mot en kund
eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt bestämmelserna
i del fyra i tillsynsförordningen. Det innebär en utvidgning i förhållande
till den nuvarande lydelsen av punkten enligt vilken inspektionen bara får
ingripa om institutet överträder artikel 395 (som ingår i del fyra i tillsynsförordningen). Ändringen genomför delvis artikel 67.1 w i direktivet
(artikel 67.1 k tas bort och ersätts av artikel 67.1 w).
275

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Nuvarande punkt 12 om att Finansinspektionen får ingripa om ett kreditinstitut är exponerat för en kreditrisk i en värdepapperiseringsposition utan
att uppfylla kraven i artikel 405 i tillsynsförordningen tas bort eftersom
artikel 405 i tillsynsförordningen har upphävts genom Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2017/2402. I en ny punkt 12 införs en
möjlighet för Finansinspektionen att ingripa om ett kreditinstitut inte
uppfyller kraven för beräkning av likviditetstäckningskvoten eller den
stabila nettofinansieringskvoten enligt del sex, avdelningarna I och IV i
tillsynsförordningen och delegerade akter som avses i artikel 460.1 i den
förordningen. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 ab i kapitaltäckningsdirektivet.
Ändringen i punkt 17 är en följdändring med anledning av att det införs
två led – a och b – i 3 kap. 2 § första stycket 4, se författningskommentaren
till den bestämmelsen.
Ändringarna i punkterna 24 och 25 är redaktionella.
Punkt 26, som är ny, innebär att Finansinspektionen får ingripa om ett
kreditinstitut inte uppfyller kraven för beräkning av bruttosoliditetsgraden
i del sju i tillsynsförordningen. Punkten genomför delvis artikel 67.1 x i
kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 27, som är ny, innebär att Finansinspektionen får ingripa om ett
kreditinstitut låter bli att ansöka om tillstånd för eller att underrätta om
förvärv och avyttring av väsentliga innehav, väsentlig överföring av
tillgångar och skulder och fusion eller delning i 1 a kap. 8, 22, 23, 29 och
38,40 eller 49 § tillsynslagen. Punkten genomför delvis artikel 66.1 g–j i
kapitaltäckningsdirektivet. För ingripande mot holdingföretag som
överträder dessa bestämmelser gäller 8 kap. 2 c § tillsynslagen. För
ingripanden när giltigt tillstånd saknas gäller även 1 § första stycket 5.
2 a § Om kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5 inte är uppfyllda för de
personer som avses i 3 kap. 4 b § får Finansinspektionen, utöver ett föreläggande
enligt 1 § andra stycket om att komma till rätta med situationen och ett beslut enligt
2 § tredje stycket, besluta att
1. en styrelseledamot eller den verkställande direktören inte får påbörja
uppdraget eller anställningen, eller
2. en nyckelperson inte längre får vara det.

276

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om Finansinspektionens
ingripandemöjligheter mot ledningen eller nyckelpersoner i ett stort
kreditinstitut när lämplighetskraven inte är uppfyllda. Paragrafen
genomför delvis artiklarna 3.1.9a, 91.1h och 91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4 och 6.2.3.
Paragrafen innebär att i fråga om ett kreditinstitut som är ett stort institut
eller ett stort dotterföretag får Finansinspektionen ingripa om en styrelseledamot, den verkställande direktören eller en nyckelperson som ansvarar
för förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och
den finansiella rapporteringen, riskhanteringsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen eller internrevisionsfunktionen i institutet inte
uppfyller lämplighetskraven. Med stort institut avses även fristående
institut och dotterföretag som definieras som stora institut.
Finansinspektionen får, utöver att förelägga institutet att vidta rättelse
och att anmärka mot en styrelseledamot eller verkställande direktör, även

s. 277 Kontrollera mot PDF

besluta att styrelseledamoten eller den verkställande direktören inte får
påbörja uppdraget eller anställningen (punkt 1). Ett sådant beslut riktar sig
mot institutet, liksom ett beslut om att vidta rättelse (1 § andra stycket) och
ett beslut om att anmärka mot en ledamot eller verkställande direktör (2 §
tredje stycket). För den berörda fysiska personen innebär beslutet att han
eller hon inte får påbörja uppdraget som styrelseledamot eller anställningen som verkställande direktör, eftersom han eller hon (eller styrelsen
som helhet) inte ansetts uppfylla kraven för det specifika institutets behov
(prop. 2014/15:57 s. 48).
När det gäller nyckelpersoner får Finansinspektionen, utöver att besluta
att institutet ska vidta rättelse (1 § andra stycket), besluta att personen inte
längre får ha en sådan befattning (punkt 2).
8 § Sanktionsavgiften för ett kreditinstitut ska fastställas till högst det högsta av
1. tio procent av kreditinstitutets omsättning närmast föregående räkenskapsår
beräknad enligt artikel 66.3 eller 67.3 i kapitaltäckningsdirektivet eller, i
förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,
2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om
beloppet går att fastställa, eller
3. ett belopp motsvarande fem miljoner euro.
Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Om
överträdelsen har skett under institutets första verksamhetsår eller om uppgifter om
omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.
Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven enligt
6 kap. 1 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser storleken på sanktionsavgiften för ett
kreditinstitut. Ändringarna genomför artiklarna 66.3 och 67.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.
Ändringen i första stycket 1 innebär att omsättning ska beräknas i
enlighet med artikel 66.3 eller 67.3 i kapitaltäckningsdirektivet.
Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet avser direktivet i lydelsen
enligt ändringsdirektivet en s.k. statisk hänvisning (se 1 kap. 5 § 11).
18 § Om någon driver sådan rörelse som omfattas av denna lag utan att vara
berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med
rörelsen. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av rörelsen ska ske. I ett
föreläggande som ställs till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk
förening ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan av
inspektionen kan komma att besluta att bolaget eller föreningen ska gå i likvidation
om föreläggandet inte följs.
Finansinspektionen får även ingripa mot den som driver rörelsen, genom en eller
båda av följande sanktioner:
1. beslut om att en fysisk person som driver rörelse eller en person som ingår i
ledningen för ett företag som driver rörelse under en viss tid, lägst tre och högst
tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut,
eller ersättare för någon av dem, eller
2. beslut om sanktionsavgift.
Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss rörelse, får inspektionen
förelägga den som driver rörelsen att lämna de upplysningar om rörelsen som
inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet. Vidare är den som är revisor
i ett företag skyldig att på begäran av Finansinspektionen lämna sådana upplysningar om företagets rörelse som revisorn fått kännedom om vid fullgörandet av
sitt uppdrag.

277

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf riktas mot
såväl företaget som den som här i landet är verksam för företagets räkning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot den som driver
rörelse som omfattas lagen utan att vara berättigad till det. Ändringarna
genomför delvis artikel 66.2 c första stycket vi i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.
I andra stycket införs en punktuppställning. Punkt 1 innebär att
Finansinspektionen får ingripa även genom att besluta att en fysisk person
som driver rörelse eller en person som ingår i ledningen för ett företag som
driver rörelse som omfattas av lagen utan att vara berättigad till det, under
en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller
verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem.
Punkt 2 avser den ingripandemöjlighet som Finansinspektionen har enligt
nuvarande lydelse.
16 kap.

278

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem
som institutet erbjuder sina tjänster,
2. hur uppgifter enligt 1 kap. 10 b § första stycket och11 § ska lämnas,
3. de krav som ska gälla för deltagande i ledningen av ett kreditinstitut enligt
3 kap. 2 § första stycket 4 a och 5 och 14 kap. 2 § andra stycket 1 och de krav som
ska gälla för att få utöva betydande inflytande över verksamheten i ett kreditinstitut
enligt 3 kap. 2 § första stycket 4 b,
4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,
5. vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet
och likviditet, riskhantering, genomlysning, system för hantering av uppgifter om
insättare och deras insättningar, amortering, sundhet, att inte bidra till finansiella
obalanser på kreditmarknaden samt riktlinjer och instruktioner som avses i 6 kap.
1–5 §§,
6. erkännande av utländska krav enligt 6 kap. 3 d §,
7. innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncernåterhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur ofta de
ska uppdateras,
8. innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncerninternt
finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,
9. vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap.
8 § ska innehålla,
10. innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt
6 b kap. 11 §,
11. offentliggörandet av information enligt 6 b kap. 16 §,
12. vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på
kreditprövning, dokumentation och beslutsunderlag som avses i 8 kap. 1–4 §§ i
fråga om
– krediter till andra än konsumenter, och
– sådana krediter till konsumenter som är bostadskrediter,
13. tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 8 kap. 5 och 6 §§,
14. kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för
introduktion och utbildning av styrelseledamöter,
15. vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt
10 kap. 12 §,

s. 279 Kontrollera mot PDF

16. vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som
inrättat filial i Sverige ska lämna till Finansinspektionen,
17. vilka kreditinstitut som ska upprätta register som avses i 13 kap. 8 a §, vad
registren ska innehålla och inom vilken tid kreditinstitutet ska ge in registren för
olika typer av avtal, och
18. sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som
avses i 13 kap. 16 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Ändringarna genomför delvis
artiklarna 91.10, 91a.1–91a.3 och 91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1–6.1.3, 6.2.1, 6.2.3, 6.4 och 15.
Ändringen i punkt 3 innebär att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka lämplighetskrav
som ska gälla för nyckelpersoner.
Ändringen i punkt 16 innebär att uttrycket ”för dess tillsynsverksamhet
tas bort”, jfr 8 kap. 27 lagen (2010:751) betaltjänster. Med stöd av
bemyndigandet kan regeringen bemyndiga Finansinspektionen att
meddela föreskrifter om att kreditinstitut ska lämna sådana uppgifter som
avses i 4 a kap. 10 § 3 samma lag.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna genomför delvis artikel
21c.5 i kapitaltäckningsdirektivet och artikel 2 i ändringsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.
För överträdelser som inträffat före ikraftträdandet ska dock, enligt
punkt 2, äldre bestämmelser tillämpas. Om ett tillsynsärende inleds efter
ikraftträdandet avseende överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet
ska äldre bestämmelser också tillämpas.

18.9

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse

1 kap.
2 § För verksamhet som ett utländskt kreditinstitut som är etablerat inom EES
driver i Sverige gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar. För filialer
till sådana utländska institut gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer
m.m.
För verksamhet som ett utländskt kreditinstitut som är etablerat utanför EES
driver i Sverige gäller bestämmelserna i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde.
Ändringarna i paragrafen är en följd av att bestämmelserna i nuvarande
4 kap. 4–6 §§ om utländska kreditinstitut som är etablerade utanför EES
279

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

ska upphöra att gälla och det införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster i tillsynslagen.
2 kap.
3 § Tillstånd enligt denna lag behövs inte för finansieringsrörelse som drivs av
1. en bank,
2. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige
enligt 1 a kap. 58 § lagen (2014:986) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag,
3. ett försäkringsföretag, ett tjänstepensionsföretag, ett värdepappersföretag,
Svenska skeppshypotekskassan eller en pantbank enligt pantbankslagen
(1995:1000), i den utsträckning det är tillåtet enligt den för dem tillämpliga
lagstiftningen,
4. ett företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av
tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av
a) företaget, eller
b) ett annat företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp,
förutsatt att
– koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva
finansiell verksamhet, och
– företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel från allmänheten
bara genom att ge ut sådana överlåtbara värdepapper som avses i punkt 2 i
definitionen i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden med en
löptid på minst ett år,
5. ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om
a) verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar, och
b) medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten,
6. ett företag som bara finansierar andra företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att koncernen eller företagsgruppen
inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet.
Undantagen enligt första stycket 5 för rörelse som drivs av aktiebolag eller
ekonomisk förening gäller även för sådan rörelse som drivs av motsvarande
utländska företag.
Tillstånd att driva finansieringsrörelse behövs inte heller för tillhandahållande
av betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från tillståndsplikt för
finansieringsrörelse.
Ändringen i första stycket 2 är en följd av att bestämmelsen om tillstånd
för utländska kreditinstitut i nuvarande 4 kap. 4 § ska upphöra att gälla och
det införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller
centrala banktjänster i tillsynslagen.
4 kap.

280

7 § Ett utländskt kreditinstitut som driver rörelse med stöd av 1 eller 2 § får här
driva bara sådan verksamhet som omfattas av institutets verksamhetstillstånd i
hemlandet.
Ett utländskt företag som avses i 3 § får här driva bara sådan verksamhet som är
tillåten enligt företagets bolagsordning eller stadgar och bara i den utsträckning det
eller de utländska kreditinstitut som äger företaget eller dess moderföretag skulle
ha rätt enligt första stycket att driva sådan verksamhet.
I 4 kap. 2 § 2 och 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns
bestämmelser om att verksamhet som avses i 2 kap. 1 § samma lag under vissa

s. 281 Kontrollera mot PDF

förutsättningar får drivas av utländska kreditinstitut som driver verksamhet med
stöd av 1 och 2 §§ och av finansiella institut och dotterföretag som driver
verksamhet med stöd av 3 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillåten verksamhet för utländska
kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige.
Ändringen i första stycket är en följd av att bestämmelsen om tillstånd
för utländska kreditinstitut i nuvarande 4 § ska upphöra att gälla och det
införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller
centrala banktjänster i tillsynslagen.
13 kap.
2 § Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut.
För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar institutets verksamhet,
3. institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och
4. interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets
verksamhet.
Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att kreditinstitutets ägare, ledning
och nyckelpersonerna som avses i 3 kap. 4 b § första stycket 2 uppfyller
lämplighetskraven i denna lag. Om Finansinspektionen vid inspektion eller på
annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra
penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera
att ägare, ledning och sådana nyckelpersoner uppfyller lämplighetskraven.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn.
Ändringarna i paragrafen är en följd av att bestämmelserna i nuvarande
4 kap. 4 § tas bort eftersom bestämmelserna om sådana utländska kreditinstitut som avses i den paragrafen ska upphöra att gälla och det införs nya
bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster i tillsynslagen. Av samma skäl tas nuvarande fjärde stycket bort.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna genomför delvis artikel
21c.5 i kapitaltäckningsdirektivet och artikel 2 i ändringsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 16.
I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.
För överträdelser som inträffat före ikraftträdandet ska dock, enligt
punkt 2, äldre bestämmelser tillämpas. Om ett tillsynsärende inleds efter
ikraftträdandet avseende överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet
ska äldre bestämmelser också tillämpas.

281

s. 282 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

18.10

Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden

1 kap.
4 a § I denna lag betyder
direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och
rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella
instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/790,
kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU
av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande
av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2024/1619,
krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av
den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av
kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv
82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU
och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr
1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/2034,
marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk
(marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG,
2003/125/EG och 2004/72/EG,
prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad,
och om upphävande av direktiv 2003/71/EG,
tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av
förordning (EU) nr 648/2012,
värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om
ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU,
2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen,
värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013,
(EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014,
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av
den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar
om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och
om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv 2013/50/EU.

Paragrafen innehåller benämningar för vissa EU-rättsakter som används i
lagen.
När det gäller benämningen kapitaltäckningsdirektivet ändras den
statiska hänvisningen till direktivet till att avse lydelsen enligt ändringsdirektivet.
282

s. 283 Kontrollera mot PDF

4 b § I denna lag betyder
anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett
svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör
hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning
1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster,
2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,
3. placera finansiella instrument, eller
4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster,
behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall
Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva
tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad
marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva
tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en
reglerad marknad,
börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått
tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,
central motpart: detsamma som i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 648/2012,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt
instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTFplattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),
handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,
huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet
inte är
1. tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i
7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
2. verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,
kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller
kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,
leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i
förordningen om marknader för finansiella instrument,
litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som
anses vara ett litet och icke- sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1
i värdepappersbolagsförordningen,
marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella
marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument
med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne,
marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land
inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,
MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera
tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom systemet och i
enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,
OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad
marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och
säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller
derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt,
professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,
reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller
möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella
instrument från tredjepart – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke
skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,
statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:
1. Europeiska unionen,

283

s. 284 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i
staten,
3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,
4. en särskild funktion för flera stater inom EES,
5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES
och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de
stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och
6. Europeiska investeringsbanken,
systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som
1. på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen räkning i
aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella
instrument genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en
handelsplattform utan att driva ett multilateralt system, eller
2. väljer att vara systematisk internhandlare,
tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är
registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13–15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat
land inom EES,
utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 22 lagen
om bank- och finansieringsrörelse,
utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har
tillstånd att driva värdepappersrörelse,
värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag
att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett
kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,
värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i
förordningen om värdepapperscentraler,
värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag
enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen, och
värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har
fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt
företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda
anknutna ombud etablerade i Sverige.

Paragrafen innehåller definitioner av olika aktörer.
I definitionen av utländskt kreditinstitut ändras hänvisningen till 1 kap.
5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av
punkterna i den paragrafen ändras så att nuvarande punkt 21 blir punkt 22.
3 kap.
1 § Tillstånd att driva värdepappersrörelse ska ges ett svenskt aktiebolag, om
1. bolaget har sitt huvudkontor i Sverige,
2. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författning,
3. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt
bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets
verksamhet,
4. den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i bolaget
bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett
värdepappersbolag,
5. den som ska ingå i styrelsen för bolaget eller vara verkställande direktör i det,
eller vara ersättare för någon av dem, har tillräckligt gott anseende, insikt, kunskap
och erfarenhet för att delta i ledningen av ett värdepappersbolag och även i övrigt
agerar med ärlighet, integritet och självständigt tänkande för att vara lämplig för
en sådan uppgift,

284

s. 285 Kontrollera mot PDF

6. styrelsen i sin helhet har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att leda bolaget,
och
7. bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.
Tillstånd att driva sidoverksamhet enligt 2 kap. 3 § första stycket ska ges ett
värdepappersbolag, om det finns särskilda skäl och verksamheten kan komma att
underlätta rörelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att förutsättningarna för svenska
aktiebolag att få tillstånd att driva värdepappersrörelse. Ändringen
genomför delvis artiklarna Ändringarna genomför delvis artiklarna 91.1,
91.1a, 91.1c, 91.1h, 91.2a i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 6.2.1.
Ändringen i första stycket 5 motsvarar 3 kap. 2 § första stycket 4 a LBF,
se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.8. Ändringen
är en följd av att artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument
och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU
(direktivet om marknader för finansiella instrument) hänvisar till artikel
91 i kapitaltäckningsdirektivet.
8 kap.
1 c § De värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska
tillämpa 6 kap. 1–3 och 4–7 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, i stället för 8 kap. 3–8 §§ denna lag. De bolag som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 7 g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska
även omfattas av 3 kap. 2 § första stycket 4 och 5, 4 a och 4 b §§, 10 kap. 6 och
8 a–8 c §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse i stället för 3 kap. 1 § 5 och
6 §, 4 kap. 6–9 §§, 8 kap. 8 b–8 d §§, 23 kap. 2 § och 25 kap. 15–15 c §§ denna
lag. Det som i lagen om bank- och finansieringsrörelse sägs om kreditinstitut ska
då avse värdepappersbolag.
För den som ingår i styrelsen i ett sådant värdepappersbolag som avses i första
stycket första meningen eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för
någon av dem, ska även 15 kap. 1 a–1 c, 8 a–9 d §§ lagen om bank- och
finansieringsrörelse tillämpas. De bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g
lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska även
tillämpa 15 kap. 1 § tredje stycket och 2 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn
över kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa tillsynsförordningen
i stället för värdepappersbolagsförordningen. Det som i tillsynsförordningen sägs
om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa värdepappersbolag ska
tillämpa bestämmelser som annars gäller för kreditinstitut. Ändringarna
genomför delvis artiklarna 3.1.9, 91.1–91.1c, 91.1h, 91.2–91.6,
91a.1–91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt
5.4 och 6.1.2.
Paragrafen gäller för sådana värdepappersbolag som avses i definitionen
av kreditinstitut i tillsynslagen. Sådana värdepappersbolag ska i stället för
bestämmelser i denna lag, tillämpa vissa bestämmelser i tillsynsförordningen, lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen
som annars gäller för kreditinstitut.

285

s. 286 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Ändringen i första stycket är en följd av att det i lagen om bank- och
finansieringsrörelse införs bestämmelser om lämplighetsprövning av
nyckelpersoner i kreditinstitut och om det antal uppdrag som en
styrelseledamot eller en verkställande direktör i ett sådant institut får ha i
andra företag.
Ändringen i andra stycket är en följd av att det införs nya bestämmelser
om ingripanden mot kreditinstitut när en styrelseledamot, den verkställande direktören eller en nyckelperson i institutet inte uppfyller
lämplighetskraven i lagen om bank- och finansieringsrörelse.
När det gäller de berörda bestämmelserna i lagen om bank- och
finansieringsrörelse, se lagförslagen i avsnitt 1.8 och författningskommentarerna i avsnitt 18.8.
1 d § Ett värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag får
ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från kraven i 1 c §. Vid
bedömningen ska inspektionen tillämpa artikel 8a.3a andra stycket i
kapitaltäckningsdirektivet.
Innan Finansinspektionen fattar ett beslut om undantag ska Europeiska
bankmyndigheten få tillfälle att inom en månad lämna synpunkter. Ett beslut enligt
första stycket ska omprövas vart tredje år.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om möjligheten för
mycket stora värdepappersbolag att undantas från kravet på att tillämpa
vissa bestämmelser som gäller för kreditinstitut. Paragrafen genomför
delvis artikel 8a.3a i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 5.4.
Paragrafen gäller för sådana mycket stora värdepappersbolag som avses
i definitionen av kreditinstitut i tillsynslagen, dvs. ett svenskt aktiebolag
som är ett sådant värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.1 b i
tillsynsförordningen. Ett sådant värdepappersbolag får, enligt första
stycket, ansöka hos Finansinspektionen om undantag från kravet att
tillämpa och omfattas av vissa bestämmelser i lagen om bank- och
finansieringsrörelse,
tillsynslagen
och
tillsynsförordningen.
Finansinspektionen ska vid prövningen av en sådan ansökan tillämpa
artikel 8a.3a andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet. Det innebär att
inspektionen ska beakta åtminstone bl.a. arten, storleken och
komplexiteten av den verksamhet som värdepappersbolaget bedriver och
omfattningen av och den systemrisk som följer av den verksamheten. Om
värdepappersbolaget ingår i en grupp, ska inspektionen även beakta
gruppens organisationsstruktur, den bokföringspraxis som gäller inom
gruppen och fördelningen av tillgångar mellan gruppens enheter.
Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet avser direktivet i lydelsen
enligt ändringsdirektivet, en s.k. statisk hänvisning (se 1 kap. 4 a §).
Eba ska, enligt andra stycket, få en månad på sig att lämna synpunkter
innan Finansinspektionen fattar ett beslut om undantag. Inspektionen ska
ompröva sitt beslut vart tredje år.
När det gäller de berörda bestämmelserna i lagen om bank- och
finansieringsrörelse och tillsynslagen, se lagförslagen i avsnitt 1.8 och
1.17 och författningskommentarerna i avsnitt 18.8 och 18.17.
286

s. 287 Kontrollera mot PDF

23 kap.
5 § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap
i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information
med
1. andra behöriga myndigheter,
2. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,
3. Europeiska systemrisknämnden,
4. Europeiska centralbanken,
5. Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,
6. byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer),
7. offentliga organ som har behörighet för tillsyn över spotmarknader och
auktionsmarknader,
8. behöriga myndigheter, registerförvaltare och andra offentliga organ som har
uppdrag att utöva tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2003/87/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
421/2014,
9. offentliga organ som är ansvariga för tillsyn, förvaltning och reglering av
fysiska jordbruksmarknader enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG)
nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, och
10. offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet.
Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med
1. Internationella valutafonden,
2. Världsbanken,
3. Banken för internationell betalningsutjämning, och
4. Rådet för finansiell stabilitet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet
och möjlighet att samarbeta och utbyta information i sin tillsynsverksamhet. Ändringarna genomför delvis artikel 91.1i och 91a.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
I första stycket införs i en ny punkt 5. Ändringen motsvarar den ändring
som görs i 13 kap. 6 a § LBF, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.8. Som en följdändring får nuvarande punkterna 5–9 ny
numrering.
24 kap.
3 § Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig
att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag eller en
börs och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska
tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i värdepappersbolaget
eller börsen.
Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas
1. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för värdepappersbolaget eller börsen eller vara verkställande direktör i detta företag, eller
vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i
ledningen av ett värdepappersbolag eller en börs och även i övrigt är lämplig för
en sådan uppgift samt om styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och
erfarenheter för att leda företaget,

287

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

2. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att värdepappersbolagets eller börsens rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna
lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och
3. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken
för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om det är fråga om ett värdepappersbolag och förvärvaren är ett finansiellt
holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen
av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som
ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 1 a kap. 2 § eller 3 kap. 5 § lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
Om förvärvet av aktier i ett värdepappersbolag skulle leda till nära förbindelser
mellan bolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om förbindelserna inte
hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av om en förvärvare
av ett kvalificerat innehav i ett värdepappersbolag eller en börs är lämplig.
Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.
Ändringen i tredje stycket, som gäller bara i fråga om värdepappersbolag, är en följd av att det införs nya bestämmelser om lämplighetsprövningen av styrelse och ledning i vissa finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag i tillsynslagen.

288

7 § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier
eller andelar vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som
motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att värdepappersbolagets eller börsens verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i
denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
2. om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till
allvarlig brottslighet,
3. om ägaren, när det är fråga om ett värdepappersbolag, är ett finansiellt
holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte
uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 1 a kap. 2 §
eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat, eller
4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken
för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt
om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att
innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andelarna till den del de
omfattas av ett krav på tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat
innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller
andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

s. 289 Kontrollera mot PDF

Paragrafen innehåller bestämmelser om situationer när Finansinspektionen får ingripa mot någon som har ett kvalificerat innehav av
aktier eller andelar i ett värdepappersbolag eller en börs.
Ändringen i första stycket 3 är en följd av att det införs nya bestämmelser
om lämplighetsprövningen av styrelse och ledning i vissa finansiella
holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag i tillsynslagen.

18.11

Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:527)
om värdepappersmarknaden

8 kap.
1 c § De värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska
tillämpa 6 kap. 1–3 och 4–7 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, i stället för 8 kap. 3–8 §§ denna lag. De bolag som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 7 g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska
även omfattas av 1 a kap. 58–61 §§, 5 b kap., 6 kap. 1 § och 8 kap. 1 a § den lagen
och 3 kap. 2 § första stycket 4 och 5, 4 a och 4 b §§, 10 kap. 6 och 8 a–8 c §§ lagen
om bank- och finansieringsrörelse i stället för 3 kap. 1 § 5 och 6 §, 4 kap. 6–9 §§,
8 kap. 8 b–8 d §§, 23 kap. 2 § och 25 kap. 15–15 c §§ denna lag. Det som i lagen
om bank- och finansieringsrörelse sägs om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.
För den som ingår i styrelsen i ett sådant värdepappersbolag som avses i första
stycket första meningen eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för
någon av dem, ska även 15 kap. 1 a–1 c, 8 a–9 d §§ lagen om bank- och
finansieringsrörelse tillämpas. De bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g
lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska även
tillämpa 15 kap. 1 § tredje stycket och 2 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn
över kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa tillsynsförordningen
i stället för värdepappersbolagsförordningen. Det som i tillsynsförordningen sägs
om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa värdepappersbolag ska
tillämpa bestämmelser som annars gäller för kreditinstitut. Ändringarna
genomför delvis artiklarna 47, 48a, 48b, 48c.1, 48c.4, 48d, 48e.1, 48e.3,
48f.1–48f.3, 48g, 48h, 48j.1–48j.4, 48m, 48n.1–48n.3 och 48o
i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.4 och 8.
Paragrafen gäller för sådana värdepappersbolag som avses i definitionen
av kreditinstitut i tillsynslagen. Sådana värdepappersbolag ska i stället för
bestämmelser i denna lag, tillämpa vissa bestämmelser i tillsynsförordningen, lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen
som annars gäller för kreditinstitut.
Ändringen i första stycket är en följd av att det i tillsynslagen införs
bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster.
När det gäller de berörda bestämmelserna i tillsynslagen, se lagförslagen
i avsnitt 1.17 och författningskommentarerna i avsnitt 18.17.
289

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

18.12

Förslaget till lag om ändring i offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400)

32 kap.
6 b § Sekretess gäller i ärende om prövning enligt lagen (2018:676) om
restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig
verksamhet eller lagen (2025:0000) om karens för vissa befattningshavare i
Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet för uppgift om en enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Sekretessen upphör att gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i ärenden om övergångsrestriktioner. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.12.
Ändringen i första stycket är en följd av den nya lagen om karens för
vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan
verksamhet.

18.13

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751)
om betaltjänster

1 kap.

290

4 § I denna lag betyder
autentisering: ett förfarande där en betaltjänstanvändares personliga
behörighetsfunktioner används och genom vilket en betaltjänstleverantör kan
kontrollera betaltjänstanvändarens identitet eller ett betalningsinstruments
giltighet,
autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där initiativet
till en betalningstransaktion tas av betalningsmottagaren på grundval av betalarens
samtycke till mottagaren, mottagarens betaltjänstleverantör eller betalarens egen
betaltjänstleverantör,
bankdag: en dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för verksamhet i
den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstransaktion,
betalare: en fysisk eller juridisk person som är antingen betalkontoinnehavare
och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto, eller en fysisk eller
juridisk person som lämnar en betalningsorder,
betalkonto: ett konto som innehas i en eller flera betaltjänstanvändares namn och
som är avsett för genomförandet av betalningstransaktioner,
betalkontodirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den
23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto
och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, i den ursprungliga
lydelsen,
betalningsinstitut: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått
tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt 2 kap.,
betalningsinitieringstjänst: en tjänst för att på begäran av betaltjänstanvändaren
initiera en betalningsorder från ett betalkonto hos en annan betaltjänstleverantör,
betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller
en personlig rutin som enligt avtal används för att initiera en betalningsorder,
betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda
mottagaren av medel vid en betalningstransaktion,
betalningsorder: varje instruktion som en betalare eller betalningsmottagare ger
sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska genomföras,

s. 291 Kontrollera mot PDF

betalningssystem: ett generellt betalsystem enligt 1 kap. 3 § andra stycket lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
betalningstransaktion: insättning, uttag eller överföring av medel som initieras
av betalaren eller betalningsmottagaren, oberoende av eventuella underliggande
förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren,
betaltjänstanvändare: en fysisk eller juridisk person som utnyttjar en betaltjänst,
betaltjänstdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av
den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av
direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr
1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG, i den ursprungliga
lydelsen,
debitera: att medel dras från ett konto,
elektroniskt kommunikationsnät: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2022:482)
om elektronisk kommunikation,
elektronisk kommunikationstjänst: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen om
elektronisk kommunikation,
filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett
utländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda
filial,
grupp: en grupp av företag som är knutna till varandra genom ett sådant
förhållande som avses i 1 kap. 4, 5 eller 5 a § årsredovisningslagen (1995:1554)
eller en grupp av företag som avses i artiklarna 4–7 i kommissionens delegerade
förordning (EU) nr 241/2014 av den 7 januari 2014 om komplettering av
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på
tekniska tillsynsstandarder för kapitalbaskrav på institut och som är knutna till
varandra genom ett sådant förhållande som avses i artikel 10.1 eller artikel 113.6
eller 113.7 i tillsynsförordningen,
hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som
avses i denna lag,
inlösen av transaktionsbelopp: en betaltjänst där en betaltjänstleverantör
accepterar och behandlar betalningsmottagarens betalningstransaktioner för att
sedan överföra medel till betalningsmottagaren,
kapitalbas: detsamma som i 1 kap. 5 § 9 lagen om bank- och finansieringsrörelse,
kontobaserad betalning: en betaltjänst för kreditering av en betalningsmottagares betalkonto med en betalningstransaktion från en betalares betalkonto,
som utförs av en betaltjänstleverantör som har tillgång till betalarens betalkonto,
på grundval av en instruktion som lämnats av betalaren,
kontoförvaltande betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som tillhandahåller och förvaltar ett betalkonto,
kontoinformationstjänst: en onlinetjänst för att tillhandahålla sammanställd
information om ett eller flera betalkonton som betaltjänstanvändaren har hos en
eller flera andra betaltjänstleverantörer,
konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller
utanför näringsverksamhet,
kreditera: att medel tillförs ett konto,
kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § 10 lagen om bank- och finansieringsrörelse,
kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och
finansieringsrörelse,
känslig betalningsuppgift: en personlig behörighetsfunktion eller annan uppgift
som kan användas för svikliga förfaranden, dock inte kontoinnehavarens namn och
kontonummer i sådan verksamhet som drivs av en leverantör av betalningsinitieringstjänster eller en leverantör av kontoinformationstjänster,
lagligen bosatt inom EES: en fysisk person som har rätt att bosätta sig inom EES
i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet personer utan fast adress

291

s. 292 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

och personer som söker asyl inom ramen för Genèvekonventionen av den 28 juli
1951 angående flyktingars rättsliga ställning, protokollet till denna av den
31 januari 1967 och andra relevanta internationella fördrag,
medel: sedlar och mynt, kontotillgodohavanden samt elektroniska pengar enligt
lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
obehörig transaktion: en transaktion som genomförs utan samtycke från kontohavaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att använda kontot,
penningöverföring: en betaltjänst där medel tas emot från en betalare, utan att
något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens namn, uteslutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare eller en annan
betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar, eller där dessa medel tas
emot på mottagarens vägnar och ställs till mottagarens förfogande,
personlig behörighetsfunktion: en personligt anpassad funktion som betaltjänstleverantören tillhandahåller betaltjänstanvändaren för autentiseringsändamål,
ramavtal: ett avtal om betaltjänster som reglerar genomförandet av kommande
enskilda och successiva betalningstransaktioner och som kan innehålla
skyldigheter och villkor för att öppna ett betalkonto,
referensväxelkurs: den växelkurs som ligger till grund för beräkningen av
eventuell valutaväxling och görs tillgänglig av betaltjänstleverantören eller härrör
från en offentligt tillgänglig källa,
referensräntesats: den räntesats som ligger till grund för beräkningen av
eventuell tillämplig ränta och som härrör från en offentligt tillgänglig källa som
kan kontrolleras av båda parterna i ett avtal om betaltjänster,
registrerad betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som undantagits från
krav på tillstånd enligt 2 kap. 3 §,
stark kundautentisering: en autentisering som grundas på användning av
två eller flera komponenter, kategoriserade som kunskap (något som bara
användaren vet), innehav (något som bara användaren har) och unik egenskap
(något som användaren är), som är fristående från varandra så att det förhållandet
att någon har kommit över en av komponenterna inte äventyrar de andra
komponenternas tillförlitlighet, och som är utformad för att skydda autentiseringsuppgifterna mot obehörig åtkomst,
startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 19 lagen om bank- och finansieringsrörelse,
säker kommunikation: sådan kommunikation som uppfyller kraven i de tekniska
standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 98 i
betaltjänstdirektivet,
tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av
förordning (EU) nr 648/2012,
unik identifikationskod: en kombination av bokstäver, siffror eller symboler som
tillhandahållits av en betaltjänstleverantör, och som en betaltjänstanvändare ska
uppge för att otvetydigt identifiera en annan betaltjänstanvändare eller dennes
betalkonto,
utgivning av betalningsinstrument: en betaltjänst hos en betaltjänstleverantör
om att tillhandahålla betalaren ett betalningsinstrument för att initiera och behandla
betalarens betalningstransaktioner,
utländskt kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § 22 lagen om bank- och
finansieringsrörelse,
valuteringsdag: den referenstidpunkt som används av en betaltjänstleverantör
för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller krediterats ett betalkonto.

Paragrafen innehåller definitioner.
I definitionerna av startkapital och utländskt kreditinstitut ändras
hänvisningarna till 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse
292

s. 293 Kontrollera mot PDF

eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen ändras så att
nuvarande punkterna 18 och 21 blir punkterna 19 och 22.
4 a kap.
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om
1. den information och redovisning som en betaltjänstleverantör ska lämna eller
hålla tillgänglig enligt 5 §, och
2. rutiner för byte av betalkonto enligt 6 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bemyndiganden avseende
betalkonton. Övervägandena finns i avsnitt 15.
Ändringarna innebär att nuvarande punkt 3 tas bort. Föreskrifter om
vilka uppgifter om betalkonton med grundläggande funktioner som en
betaltjänstleverantör ska lämna till Finansinspektionen kan i stället
meddelas med stöd av bemyndigandet i 16 kap. 1 § lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse i fråga om kreditinstitut och bemyndigandet
i 8 kap. 27 § i fråga om övriga betaltjänstleverantörer.

18.14

Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755)
om elektroniska pengar

1 kap.
2 § I denna lag betyder
1. betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument
eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,
2. elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som
a) representerar en fordran på utgivaren,
b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt
lagen (2010:751) om betaltjänster, och
c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett
utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen ska anses
som en enda filial,
5. grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat,
6. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet
som avses i denna lag,
7. institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar enligt denna
lag,
8. konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som
faller utanför näringsverksamhet,
9. kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse,
10. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 19 lagen om bank- och
finansieringsrörelse, och
11. utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, den som
ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 §
och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

293

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Paragrafen innehåller definitioner.
I definitionen av kvalificerat innehav i punkt 9 ändras hänvisningen till
1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Av förbiseende
gjordes inte den ändringen vid en tidigare ändring av numreringen av
punkter i den paragrafen.
I definitionen av startkapital i punkt 10 ändras hänvisningen till 1 kap.
5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av
punkterna i den paragrafen ändras så att nuvarande punkt 18 blir punkt 19.

18.15

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561)
om förvaltare av alternativa investeringsfonder

1 kap.
10 § Med ett förvaringsinstituts behöriga myndigheter avses följande. Om
förvaringsinstitutet
1. är ett kreditinstitut med tillstånd som avses enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv
2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619: den
myndighet som anges i 1 kap. 4 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag eller en annan myndighet i ett annat land
inom EES som utövar tillsyn över institut, institut för elektroniska pengar eller
motsvarande utländska företag,
2. är ett värdepappersföretag med tillstånd som avses enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella
instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034: de
myndigheter som anges i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
3. är ett sådant institut som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3: de myndigheter i
institutets hemland som enligt nationell lag eller annan författning har behörighet
att utöva tillsyn över sådana institut,
4. är någon som avses i 9 kap. 7 §: de myndigheter i det land inom EES där
denne är etablerad och vilka, enligt nationell lag eller annan författning, har
behörighet att utöva tillsyn över denne, alternativt det officiella organ som har
behörighet att registrera eller utöva tillsyn över denne i enlighet med yrkesetiska
regler, eller
5. är utsett som förvaringsinstitut för en icke EES-baserad alternativ
investeringsfond enligt 9 kap. 5 § och inte omfattas av 1–4: de berörda nationella
myndigheterna i det land där förvaringsinstitutet har sitt stadgeenliga säte.

Paragrafen anger vad som avses med ett förvaringsinstituts behöriga
myndigheter.
I punkt 1 ändras den statiska hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet
till att avse direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet.

294

11 § I denna lag betyder
1. arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän
ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i
den ursprungliga lydelsen,

s. 295 Kontrollera mot PDF

2. direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av
alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och
2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och
vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,
5. etablerad:
a) för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är registrerad
eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där dess stadgeenliga säte
eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har något stadgeenligt säte eller
huvudkontor, det land till vilket fonden har starkast anknytning,
b) för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,
c) för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,
6. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en
AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES än hemlandet eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial,
7. finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar exponeringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av kontanter eller
värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt,
8. finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden,
9. fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om
värdepappersfonder,
10. holdingbolag: ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra företag, vars
affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom sina dotterföretag,
närstående företag eller ägarintressen för att bidra till deras värde på lång sikt, och
som är ett företag som antingen
a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad
marknad, eller
b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina
investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag, vilket
framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga handlingar,
11. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut
och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
12. kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna
verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn,
13. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en AIF-förvaltare, om
innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen om värdepappersfonder representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller
annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av förvaltaren,
14. marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på
AIF-förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av andelar eller aktier
i en alternativ investeringsfond som denne förvaltar och som riktar sig till
investerare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES,
15. matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond
som
a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan
alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investeringsfond), eller
b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en
alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investeringsstrategier, eller

295

s. 296 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en
sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,
16. moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),
17. mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna
fond har en exponering i enlighet med 15,
18. nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värdepappersfonder,
med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på
AIF-förvaltare,
19. onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom
EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad,
20. primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller
annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder
professionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart utföra
transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra
tjänster, såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värdepapperslån, skräddarsydda
tekniska lösningar och stödtjänster,
21. professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen
om värdepappersmarknaden,
22. reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,
23. sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande av
information eller kommunikation om investeringsstrategier eller investeringsidéer
från en svensk eller utländsk EES-baserad AIF-förvaltare, eller på förvaltarens
vägnar, till potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES,
i syfte att pröva deras intresse för en EES-baserad alternativ investeringsfond som
ännu inte är etablerad eller som är etablerad men ännu inte anmälts för marknadsföring i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt
säte på det sätt som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
24. specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt denna lag
och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,
25. specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är att
genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses
i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 1075/2013 av den
18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som
ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner, och annan lämplig verksamhet för
att uppnå detta mål,
26. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 19 lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse,
27. särskild vinstandel: en andel av en alternativ investeringsfonds vinst som
tillfaller AIF-förvaltaren som ersättning för förvaltningen, exklusive eventuell
andel av fondens vinst som tillfaller förvaltaren som avkastning på en investering
som gjorts i fonden av förvaltaren, och
28. värdepappersfond: detsamma som 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om
värdepappersfonder.

Paragrafen innehåller definitioner.
I definitionen av startkapital i punkt 26 ändras hänvisningen till 1 kap.
5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av
punkterna i den paragrafen ändras så att nuvarande punkt 18 blir punkt 19.

296

s. 297 Kontrollera mot PDF

4 kap.
5 d § En AIF-förvaltare får uppdra åt någon annan att bedriva sonderande
marknadsföring enligt 5 a §. Ett sådant uppdrag får bara ges till
1. ett värdepappersföretag med tillstånd som avses i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/2034,
2. ett kreditinstitut med tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2013/36/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2024/1619,
3. ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag med tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
4. en AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § denna lag eller en utländsk
EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet
om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eller
5. ett anknutet ombud som avses i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Bestämmelserna i 5 b och 5 c §§ gäller även när AIF-förvaltaren har uppdragit
åt någon annan att bedriva den sonderande marknadsföringen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om åt vilka slags företag en
AIF-förvaltare får uppdra att bedriva sonderande marknadsföring.
I första stycket 2 ändras den statiska hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet till att avse direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet.

18.16

Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:966)
om kapitalbuffertar

1 kap.
2 § I denna lag betyder
1. blandade finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i
artikel 4.1.33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den
26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU)
nr 648/2012 (tillsynsförordningen),
2. dotterföretag: sådant företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. ESRB: Europeiska systemrisknämnden enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det
finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd,
5. finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel 4.1.31
i tillsynsförordningen,
6. institut: kreditinstitut enligt lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
7. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och
om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619,
8. kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,
9. moderinstitut inom EES: företag som avses i artikel 4.1.29 i tillsynsförordningen,

297

s. 298 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

10. primärkapital: primärkapital som avses i artikel 4.1.101 i tillsynsförordningen,
11. på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i enlighet med
bestämmelser om tillsyn på gruppnivå i artiklarna 6–24 i tillsynsförordningen ska
uppfylla ställda krav,
12. systemrisk: risk för en störning i det finansiella systemet som kan få
allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och samhällsekonomin,
13. systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funktion
kan leda till systemrisk,
14. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av
förordning (EU) nr 648/2012,
15. totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i
tillsynsförordningen, och
16. värdeöverföringar kopplade till kärnprimärkapitalet:
a) utbetalning i form av en kontant utdelning,
b) fondemission eller partiell fondemission eller överföring eller utdelning av
helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges i
artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
c) inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapitalinstrument
som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
d) återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapitalinstrument
som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,
e) en överföring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 b–e i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller definitioner.
I punkt 7 ändras den statiska hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet
till att avse direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet.
4 kap.
1 § Finansinspektionen får, i syfte att motverka en systemrisk som kan medföra
allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala
ekonomin i Sverige, besluta att institut för alla eller vissa av sina exponeringar på
individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå ska ha en systemriskbuffert.
Systemriskbufferten får inte användas för att täcka
1. risker som täcks av ett kapitalbaskrav beräknat enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen, eller
2. makrotillsyns- eller systemrisker som täcks av
a) ett kapitalbaskrav enligt tillsynsförordningen, eller
b) en kapitalbuffert enligt 5 eller 6 kap. denna lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om systemriskbufferten. Ändringarna
genomför delvis artikel 133.8 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 10.2.
I andra stycket införs en ny punkt 1. Det innebär att systemriskbufferten
inte får användas för att hantera risker som till fullo omfattas av beräkningen av kapitalkravsgolvet i artikel 92.3 i tillsynsförordningen. Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså förordningen
i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 2 § 14). Övriga
ändringar i stycket är redaktionella.
298

s. 299 Kontrollera mot PDF

3 § Finansinspektionen får efter det att ESRB har underrättats enligt artikel 133.9
i kapitaltäckningsdirektivet fastställa ett systemriskbuffertvärde som för en
exponering
1. inte överstiger 3 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.10 i samma
direktiv är uppfyllda,
2. överstiger 3 procent men inte 5 procent, om förutsättningarna enligt
artikel 133.11 i samma direktiv är uppfyllda, eller
3. överstiger 5 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.12 i samma
direktiv är uppfyllda.
I systemriskbuffertvärdet enligt första stycket ska ett buffertvärde som har
erkänts enligt 7 § inte räknas med.

Paragrafen innehåller bestämmelser om systemriskbuffertvärdet.
Ändringarna genomför artikel 133.11 och 133.12 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
I andra stycket tas hänvisningen till punkt 1 i första stycket bort. Det
innebär att Finansinspektionens erkännande av ett systemriskbuffertvärde
som har fastställts i en annan medlemsstat inte ska tas med i beräkningen
av något av de tröskelvärden som avses i första stycket.
5 kap.
7 § Om ett institut omfattas av en systemriskbuffert enligt 4 kap. gäller systemriskbufferten utöver tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.
Summan av systemriskbuffertvärdet enligt 4 kap. 2 § och tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut för ett institut får överstiga 5 procent, om Finansinspektionen har underrättat ESRB enligt artikel 131.7 i kapitaltäckningsdirektivet
och förutsättningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv är uppfyllda.
Om systemriskbuffertvärdet enligt 4 kap. 3 § eller buffertvärdet för systemviktiga institut enligt 5 § 1 inte överstiger det senast fastställda buffertvärdet,
behöver förutsättningarna enligt artikel 131.5a i kapitaltäckningsdirektivet inte
vara uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om konkurrerande buffertkrav.
Ändringarna genomför artikel 131.15 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningarna till kapitaltäckningsdirektivet avser direktivet i lydelsen enligt
ändringsdirektivet, s.k. statisk hänvisning (se 1 kap. 2 § 7). Övervägandena finns i avsnitt 10.1.
Tredje stycket, om är nytt, innebär att om ett systemriskbuffertvärde eller
ett buffertvärde för systemviktiga institut som är mindre än eller lika stort
som det senast fastställda buffertvärdet, behöver Finansinspektionen inte
tillämpa vissa steg i ett förfarande som involverar Eba, Europeiska
systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska kommissionen.

18.17

Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968)
om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag

1 kap.
1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar

299

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni
2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr
648/2012 (tillsynsförordningen), och
– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den
27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av
förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU)
nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen).
Bestämmelserna i denna lag genomför delvis
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om
behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om
ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG
och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2024/1691 (kapitaltäckningsdirektivet), och
– Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november
2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG,
2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den
ursprungliga lydelsen (värdepappersbolagsdirektivet).
Bestämmelser som kompletterar tillsynsförordningen och genomför kapitaltäckningsdirektivet finns i 1 a, 2, 3, 4, 5, 5 b och 7 kap.
Bestämmelser som kompletterar värdepappersbolagsförordningen och genomför värdepappersbolagsdirektivet finns i 2 a, 3 a, 4 a, 5 a och 7 a kap.
I övriga kapitel finns bestämmelser som kompletterar såväl tillsynsförordningen
som värdepappersbolagsförordningen och som genomför såväl kapitaltäckningsdirektivet som värdepappersbolagsdirektivet.
I paragrafen anges lagens innehåll.
I andra stycket första strecksatsen ändras den statiska hänvisningen till
kapitaltäckningsdirektivet till att avse direktivet i lydelsen enligt
ändringsdirektivet.
Ändringen i tredje stycket är en följd av att det i lagen införs två nya
kapitel, 1 a och 5 b kap.

300

2 § I denna lag betyder
1. blandade finansiella moderholdingföretag inom EES:
a) i 4 a kap., ett företag som avses i artikel 4.1.58 i värdepappersbolagsförordningen,
b) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.33 i tillsynsförordningen,
2. dotterföretag:
a) i 3 a och 4 a kap., ett företag som avses i artikel 4.1.51 i värdepappersbolagsförordningen,
b) i 6 kap. 1 §, i fråga om värdepappersföretagskoncerner som avses i artikel 7
eller 8 i värdepappersbolagsförordningen, ett företag som avses i a,
c) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. holdingföretag med blandad verksamhet:
a) i 6 kap. 1 och 8 §§ och 8 kap. 2 och 4 §§, i fråga om värdepappersföretagskoncerner som avses i artikel 53 i värdepappersbolagsdirektivet, ett företag som
avses i artikel 4.1.26 i samma direktiv,
b) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
5. institut: ett sådant företag som avses i artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen och
ett sådant bolag som avses i 7 g,
6. konsoliderad situation: detsamma som i artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,
7. kreditinstitut:
a) ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
b) Svenska skeppshypotekskassan,

s. 301 Kontrollera mot PDF

c) ett värdepappersbolag med tillstånd att som sidotjänst ta emot kunders medel
på konto för att underlätta värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
d) ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som avses i
artikel 1.2 a eller b i värdepappersbolagsförordningen,
e) ett värdepappersbolag för vilket ett beslut av Finansinspektionen enligt 3 a §
gäller,
f) ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som avses i
artikel 1.5 i värdepappersbolagsförordningen, och
g) ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som avses i
artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen och om det inte finns ett beslut av
Finansinspektionen enligt 8 kap. 1 d § lagen om värdepappersmarknaden,
8. litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som
anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1
i värdepappersbolagsförordningen,
9. moderföretag:
a) i 3 a och 4 a kap., 6 kap. 2 § andra stycket och 7 a kap. 1 §, ett företag som
avses i 4.1.42 i värdepappersbolagsförordningen,
b) i 10 kap. 2 § 11, i fråga om moderföretag som avses i 6 kap. 2 § andra stycket,
ett företag som avses i a,
c) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen,
10. nyckelperson: den som utan att vara styrelseledamot eller verkställande
direktör i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
utövar ett betydande inflytande över verksamheten,
11. på gruppnivå: detsamma som i artikel 4.1.48 i tillsynsförordningen,
12. på undergruppsnivå: detsamma som i artikel 4.1.49 i tillsynsförordningen,
13. systemrisk: detsamma som i 1 kap. 2 § 12 lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
14. värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som avses i 1 kap. 4 b § lagen om
värdepappersmarknaden, utom sådana värdepappersbolag som avses i 7 c–g,
15. värdepappersföretagskoncern: detsamma som i artikel 4.1.25 i
värdepappersbolagsförordningen,
16. värdepappersinriktat holdingföretag: ett företag som avses i artikel 4.1.23 i
värdepappersbolagsförordningen,
17. värdepappersinriktat moderholdingföretag inom EES: ett företag som avses
i artikel 4.1.57 i värdepappersbolagsförordningen.
Termer och uttryck i övrigt i denna lag har samma betydelse som i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller definitioner. Ändringarna genomför delvis artikel
3.1.9a–3.1.9d i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt
6.1.1 och 6.2.1.
Ändringen i första stycket 7 g är en följd av att det införs nya
bestämmelser om att stora värdepappersbolag under vissa förutsättningar
får undantas från kravet på att tillämpa den rörelsereglering som gäller för
kreditinstitut (se 8 kap. 1 d § lagen om värdepappersmarknaden, LVM).
I första stycket införs i en ny punkt 10 en definition av nyckelperson. Det
görs med anledning av att det införs bestämmelser om nyckelpersoner i
lagen. Med nyckelperson avses bl.a. den som är chef för någon av de
interna kontrollfunktionerna och den som ansvarar för förvaltningen av
finansiella resurser, den finansiella planeringen och den finansiella
rapporteringen, ofta benämnd finansdirektör (engelska Chief Financial
Officer, förkortat CFO). Som en följd av att det införs en ny punkt ändras
numreringen av nuvarande punkterna 10–16.

301

s. 302 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1 a kap.
Kapitlet är nytt och innehåller bestämmelser om särskilda krav på att vissa
finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag ska
ansöka om godkännande eller undantag från kravet på godkännande.
Bestämmelserna i nuvarande 1 kap. 7–13 §§ om holdingföretag förs över
till 1–7 §§. Kapitlet innehåller också krav på tillstånd för genomförandet
av vissa transaktioner samt krav på tillstånd för tredjelandsfilialer.
1 § Följande företag ska hos Finansinspektionen ansöka om godkännande eller
undantag från kravet på godkännande:
1. ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag,
2. ett annat finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag än
som avses i 1 som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen, denna lag och lagen
(2014:966) om kapitalbuffertar på grupp- eller undergruppsnivå,
3. ett utländskt finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, om Finansinspektionen
är samordnande tillsynsmyndighet, och
4. ett annat utländskt finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag än som avses i 3 som är etablerat i ett annat land inom EES och som ska
uppfylla kraven i tillsynsförordningen och nationell lagstiftning som i hemlandet
genomför kapitaltäckningsdirektivet på grupp- eller undergruppsnivå, om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 7 §, innehåller en bestämmelse om de
holdingföretag som ska ansöka om godkännande eller undantag från
kravet på godkännande (se prop. 2020/21:36 s. 168). Paragrafen genomför
delvis artikel 21a.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 5.3.
I förhållande till den nuvarande bestämmelsen utvidgas tillämpningsområdet så att även företag som är ansvariga för att kraven på gruppnivå
är uppfyllda ska ansöka om godkännande eller undantag från kravet på
godkännande (punkterna 2 och 4).
Hänvisningarna till tillsynsförordningen är dynamiska och avser alltså
förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 1 § första
stycket). Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet avser direktivet i
lydelsen enligt ändringsdirektivet, en s.k. statisk hänvisning (se 1 kap. 1 §
första stycket).
2 § Finansinspektionen ska bevilja godkännande, om
1. arbetsfördelningen inom gruppen är sådan att kraven i tillsynsförordningen,
denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar kan uppfyllas på grupp- eller
undergruppsnivå,
2. organisationsstrukturen inte hindrar en effektiv tillsyn över att instituten inom
gruppen uppfyller de krav som avses i 1 på individuell nivå och grupp- och
undergruppsnivå,
3. den som ska vara
a) styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem har
tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen och även i övrigt är lämplig
för en sådan uppgift,
b) nyckelperson har tillräcklig insikt och erfarenhet för att utöva ett betydande
inflytande över verksamheten och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,

302

s. 303 Kontrollera mot PDF

4. styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda
företaget, och,
5. när holdingföretaget har ett eller flera kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 §
första stycket 7 a eller g eller motsvarande utländska företag inom EES som
dotterföretag,
a) information lämnas om större ägare i institutet,
b) den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i
institutet bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av
institutet, och
c) institutets nära förbindelser med andra företag inte hindrar en effektiv tillsyn
över institutet.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 8 §, innehåller en bestämmelse om när
Finansinspektionen ska bevilja godkännande (se prop. 2020/21:36
s. 168–169). Paragrafen genomför artikel 21a.3 och delvis artiklarna 91.1,
91.1a, 91.1c, 91.2a, 91.2b, 91a.1, 91a.2 och 91a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser
alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 1 §
första stycket). Övervägandena finns i avsnitt 5.3, 6.1.1, 6.1.3, 6.2.1 och
6.2.2.
I förhållande till den nuvarande bestämmelsen utvidgas tillämpningsområdet så att lämplighetskraven som i dag gäller för styrelse och verkställande direktör i kreditinstitut även ska gälla för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag (punkterna 3 a och 4).
Punkt 3 a motsvarar 3 kap. 2 § första stycket 4 a LBF, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.8.
Kravet på styrelsen i sin helhet (punkt 4) innebär att styrelsen som helhet
ska ha tillräckliga erfarenheter för att förstå företagets verksamhet och de
tillhörande risker som företaget står inför samt ha en sammansättning som
uppvisar tillräcklig mångfald för att avspegla tillräckligt breda
erfarenheter (artikel 91.2b i kapitaltäckningsdirektivet). Kravet är utformat
på samma sätt som i 3 kap. 2 § första stycket 5 LBF, jfr prop. 1995/96:173
s. 85 och prop. 2013/14:228 s. 167–168.
Det införs även ett krav som gäller för den som ska vara nyckelperson i
företaget (punkt 3 b). Det motsvarar 3 kap. 2 § första stycket 4 b LBF, se
författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.8. I 1 kap. 2 §
första stycket 10 införs en definition av nyckelperson (se även 1 kap.
5 § 17 LBF).
3 § Finansinspektionen ska medge undantag från kravet på godkännande, om
1. den huvudsakliga verksamheten är att
a) förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag, när det gäller ett
finansiellt holdingföretag, eller
b) förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag som är institut eller
finansiella institut, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag,
2. holdingföretaget inte har utsetts till resolutionsenhet i någon av gruppens
resolutionsgrupper,
3. ett dotterföretag som är ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 2 § eller ett motsvarande
utländskt företag inom EES ansvarar för att säkerställa att kraven i 3 kap. 2 §
uppfylls,
4. holdingföretaget inte medverkar till att påverka driften av gruppen eller
dotterföretag som är institut eller finansiella institut, och

303

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

5. det inte finns något som hindrar en effektiv tillsyn på gruppnivå.
Finansinspektionen får undanta ett holdingföretag som omfattas av första stycket
från konsolideringen enligt artikel 18 i tillsynsförordningen, om
1. det inte hindrar en effektiv tillsyn över gruppen eller ett dotterföretag som är
ett kreditinstitut,
2. holdingföretaget inte innehar andelar i något annat företag än ett dotterföretag
som är ett kreditinstitut eller ett intermediärt finansiellt moderholdingföretag eller
blandat finansiellt moderholdingföretag som kontrollerar dotterföretaget, och
3. holdingföretaget inte har finansiella skulder i väsentlig utsträckning, och
4. holdingföretaget inte har övriga skulder till andra företag än de som avses i 2.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 9 §, innehåller bestämmelser om undantag från kravet på godkännande (se prop. 2020/21:36 s. 169–170). Paragrafen genomför artikel 21a.4 och 21a.4a i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
I förhållande till de nuvarande bestämmelserna utvidgas tillämpningsområdet så att möjligheten att medge undantag från kravet på godkännande
även omfattar ett dotterföretag som är ett finansiellt holdingföretag, om
dotterföretaget ansvarar för att kraven på gruppnivå är uppfyllda (första
stycket 3).
Vidare får Finansinspektionen, från fall till fall, enligt andra stycket,
undanta ett holdingföretag som har medgetts undantag från kravet på
godkännande, från kraven på konsolidering enligt tillsynsförordningen,
om de angivna förutsättningarna är uppfyllda. Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje
tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 1 § första stycket).
Undantaget från konsolideringen får enligt andra stycket 1 inte påverka
effektiviteten i tillsynen över gruppen eller ett dotterföretag som är ett
kreditinstitut. Punkten motsvarar artikel 21a.4a a i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 2 innebär att holdingföretaget inte får ha några andra aktieexponeringar än aktieexponeringen i ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett intermediärt finansiellt moderholdingföretag eller blandat
finansiellt moderholdingföretag som kontrollerar dotterföretaget. Punkten
motsvarar artikel 21a.4a b i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 3 innebär att holdingföretaget inte får ha någon väsentlig grad av
finansiell skuld eller andra exponeringar som inte hänför sig till dess
ägande i ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller i ett intermediärt
finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som kontrollerar dotterföretaget. Uttrycket finansiell skuld har
samma innebörd som i 11.4 i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR
2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning. De mest förekommande finansiella skulderna i ett företag är leverantörsskulder och
skulder till kreditinstitut (lån och leasingskulder). Punkten motsvarar
artikel 21a.4a c i kapitaltäckningsdirektivet.

304

4 § Finansinspektionen ska i ärenden om godkännande enligt 2 § och om undantag
från kravet på godkännande enligt 3 § fatta beslut
1. inom fyra månader från det att en ansökan har tagits emot, om beslutet innebär
att en ansökan avslås, eller
2. inom sex månader från det att ansökan har tagits emot, om beslutet innebär
att godkännande eller undantag från kravet på godkännande beviljas.

s. 305 Kontrollera mot PDF

Om en ansökan är ofullständig gäller för ett beslut enligt första stycket 1 i stället
att beslutet ska fattas inom fyra månader från det att en fullständig ansökan tagits
emot, dock senast inom sex månader från det att ansökan tagits emot.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 10 §, innehåller bestämmelser om tidsfrist för Finansinspektionen att fatta beslut i ärenden om godkännande eller
undantag från kravet på godkännande (se prop. 2020/21:36 s. 170). Paragrafen genomför artikel 21a.10 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
I förhållande till de nuvarande bestämmelserna utvidgas tillämpningsområdet så att tidsfristerna även gäller vid prövningen av om ett holdingföretag ska undantas från kravet på godkännande.
5 § Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan
avser ett holdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, ska
inspektionen och den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland fatta ett
gemensamt beslut om godkännande, undantag från kravet på godkännande eller
undantag från konsolidering. Finansinspektionen ska då lämna en bedömning av
ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet.
Om Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan
avser ett holdingföretag som är etablerat i Sverige, ska inspektionen och den
samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om godkännande,
undantag från kravet på godkännande eller undantag från konsolidering.
Om en ansökan avser ett blandat finansiellt holdingföretag ska det gemensamma
beslutet föregås av samtycke från den myndighet som avses i artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra
tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG,
92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och
rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 11 §, innehåller bestämmelser om tidsfristen för att fatta beslut om godkännande eller undantag från kravet på
godkännande (se prop. 2020/21:36 s. 171). Paragrafen genomför delvis
artikel 21a.8 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 5.3.
I förhållande till de nuvarande bestämmelserna utvidgas tillämpningsområdet så att tidsfristerna även gäller vid prövningen av om ett holdingföretag ska undantas från konsolideringen.
Hänvisningen till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG
avser direktivet i den ursprungliga lydelsen, en s.k. statisk hänvisning.
6 § Det gemensamma beslutet enligt 5 § ska fattas inom två månader från det att
– den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland har tagit emot Finansinspektionens bedömning av ansökan, eller
– Finansinspektionen har tagit emot den samordnande tillsynsmyndighetens
bedömning av ansökan.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 12 §, innehåller en bestämmelse om
tidsfristen för att fatta ett gemensamt beslut i gränsöverskridande fall (se
prop. 2020/21:36 s. 171–172). Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
7 § Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 5 § ska ärendet hänskjutas till

305

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1. Europeiska bankmyndigheten, när det gäller ett finansiellt holdingföretag,
eller
2. Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag.
Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska inspektionen
därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska bankmyndighetens
eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens beslut.
Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att tiden enligt 6 § har löpt
ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 13 §, innehåller bestämmelser om
förfarandet när Finansinspektionen och en behörig myndighet i ett annat
land inom EES inte är eniga i fråga om bedömningen av en ansökan i ett
gränsöverskridande fall (se prop. 2020/21:36 s. 172). Övervägandena finns
i avsnitt 5.3.
8 § Följande företag ska hos Finansinspektionen skriftligen ansöka om tillstånd för
att, direkt eller indirekt, genomföra ett väsentligt förvärv, dvs. förvärva aktier eller
andelar som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör 15 procent eller
mer av det godtagbara kapitalet enligt 4.1.71 a i tillsynsförordningen:
1. ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g, eller ett
motsvarande utländskt kreditinstitut inom EES, om Finansinspektionen är
samordnande tillsynsmyndighet,
2. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska
ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2, eller ett motsvarande utländskt
holdingföretag inom EES, om Finansinspektionen är samordnande
tillsynsmyndighet.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om vilka företag som ska ansöka
om tillstånd för förvärv av ett väsentligt innehav. Paragrafen genomför
artikel 27a.2 och delvis artikel 27a.1, 27a.3 och 27a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser
alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 1 §
första stycket). Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1.
Paragrafen reglerar vilka företag som omfattas av skyldigheten att
ansöka om tillstånd för att genomföra ett väsentligt förvärv. Tillståndet ska
inhämtas före förvärvet.
9 § Om förvärvaren är ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a
eller g, eller ett motsvarande utländskt institut inom EES, ska förvärvet beräknas
på individuell nivå och på gruppnivå.
Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 eller ett motsvarande
utländskt holdingföretag inom EES ska det väsentliga förvärvet beräknas utifrån
den konsoliderade situationen.

306

Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkningen av ett förvärv av ett
väsentligt innehav. Paragrafen genomför delvis artikel 27a.3 och 27a.4 i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1.
Paragrafen reglerar hur det väsentliga förvärvet ska beräknas. Gruppnivå
betyder detsamma som i artikel 4.1.48 i tillsynsförordningen, se 1 kap. 2 §
första stycket 11.

s. 307 Kontrollera mot PDF

10 § Finansinspektionen får avstå från att pröva en ansökan om tillstånd för ett
väsentligt förvärv om förvärvet omfattar företag som ingår i samma institutionella
skyddssystem som avses i artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om undantag från prövning av en
ansökan om tillstånd för förvärv av ett väsentligt innehav. Paragrafen
genomför artikel 27a.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns
i avsnitt 7.2.1.
Paragrafen innebär att Finansinspektionen i enskilda fall får avstå från
att pröva en ansökan om tillstånd för väsentligt förvärv, om förvärvet avser
företag som omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i
artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen, dvs. att inspektionen inte
prövar om ansökan uppfyller förutsättningarna för tillstånd. I dessa fall blir
företagens ansökan därmed snarare att likna vid en underrättelse.
Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså
förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 1 § första
stycket).
11 § Tillstånd för väsentligt förvärv ska ges om förvärvaren efter förvärvet
kommer att ha en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet, särskilt när det
gäller de risker som förvärvaren är eller kan komma att bli exponerad för.
Vid bedömningen ska det beaktas
1. om det finns skäl att anta att förvärvarens verksamhet bedrivs på ett sätt som
är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar dess verksamhet,
och
2. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken
för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Inför bedömningen enligt andra stycket 2 ska berörda svenska och utländska
tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningar för tillstånd för ett
väsentligt förvärv. Paragrafen genomför artikel 27b.1, 27b.2 och 27b.4 och
delvis artikel 27b.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 7.2.3.
I första stycket anges under vilka förutsättningar tillstånd ska meddelas.
Förutsättningarna har likheter med vad som krävs för att tillstånd ska ges
till förvärv av ett kvalificerat innehav i 14 kap. 2 § LBF.
I andra stycket anges vilka omständigheter Finansinspektionen ska
beakta vid prövningen. Punkt 2 är utformad efter förebild av 14 kap. 2 §
andra stycket 3 LBF.
Enligt tredje stycket ska berörda svenska och utländska tillsynsmyndigheter som är ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet
få lämna synpunkter inför beslut om tillstånd ska meddelas. Finansinspektionen ska i sin bedömning beakta samtliga omständigheter som är
avgörande för myndighetens ställningstagande (jfr 32 § förvaltningslagen), däribland eventuella synpunkter från berörda svenska och
307

s. 308 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

utländska tillsynsmyndigheter som är ansvariga för tillsynen enligt
penningtvättsdirektivet.
12 § Beslut om tillstånd för ett väsentligt förvärv får meddelas först efter det att
utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna synpunkter,
om förvärvet avser
1. ett utländskt
a) försäkringsföretag,
b) förvaltningsbolag,
c) institut för elektroniska pengar,
d) kreditinstitut, eller
e) värdepappersföretag,
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om förutsättningar för tillstånd för
ett väsentligt förvärv. Paragrafen genomför artikel 27c.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2 och 7.2.4.
Paragrafen reglerar Finansinspektionens skyldighet att ge andra
behöriga myndigheter möjlighet att lämna synpunkter om förvärvaren
tillhör någon av de uppräknade kategorierna. Med utländskt försäkringsföretag avses även utländskt återförsäkringsföretag. Med utländskt
förvaltningsbolag avses detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 13 lagen
(2004:46) om värdepappersfonder.
13 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio
arbetsdagar, efter det att ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv har kommit
in, skriftligen bekräfta att ansökan har tagits emot.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om tidsfrist inom vilken Finansinspektionen ska bekräfta att en ansökan om tillstånd för väsentligt förvärv
har tagits emot. Paragrafen genomför delvis artikel 27a.5 i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.
Paragrafen innebär att Finansinspektionen så snart som möjligt och
senast inom tio arbetsdagar efter det att en ansökan har kommit in till
inspektionen, ska skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har
tagits emot. Med arbetsdagar bör avses alla årets dagar förutom lördagar,
söndagar, andra allmänna helgdagar, midsommarafton, julafton och
nyårsafton (se prop. 2004/05:142 s. 144).
Finansinspektionen ska innan bekräftelsen skickas göra en översiktlig
granskning av att ansökan innehåller alla uppgifter som ska finnas med.
Skulle det t.ex. saknas uppgift om hur stor andel av röstetalet eller aktierna
som kommer att innehas bör inspektionen inte skicka en bekräftelse innan
sökanden har kompletterat ansökan med de uppgifter som saknades. Det
faktum att en bekräftelse har skickats hindrar dock inte att Finansinspektionen i ett senare skede begär kompletterande uppgifter från
sökanden (se enligt 20 § andra stycket förvaltningslagen). Bedömningsperioden får förlängas om ansökan är ofullständig (se 14 §). Vidare bör det
noteras att den möjlighet som Finansinspektionen har att avslå en ansökan
om uppgifterna är ofullständiga inte påverkas av att inspektionen har sänt
en bekräftelse om att ansökan har tagits emot, jfr 20 § förvaltningslagen.
308

s. 309 Kontrollera mot PDF

14 § Finansinspektionen ska meddela beslut om tillstånd för ett väsentligt förvärv
inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av ansökan bekräftades
(bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter,
får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd för förvärvet, om inspektionen
inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.
Om Finansinspektionen beviljar tillstånd för ett väsentligt förvärv, får
inspektionen besluta en viss tid inom vilken förvärvet ska genomföras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrist för Finansinspektionens
prövning av en ansökan om tillstånd för väsentligt förvärv. Paragrafen
genomför artikel 27a.14 och 27a.15 och delvis artikel 27a.6 i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.
Finansinspektionen ska, enligt första stycket, meddela beslut i en fråga
om tillstånd inom 60 arbetsdagar efter det att inspektionen skickade en
bekräftelse enligt 13 § (bedömningsperioden). När det gäller arbetsdagar
hänvisas till författningskommentaren till 13 §. Bedömningsperioden får
förlängas om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter.
Regeringen får meddela föreskrifter om Finansinspektionens handläggning av tillståndsärenden (se 10 kap. 2 §). I detta ryms föreskrifter om när
bedömningsperioden får förlängas.
Andra stycket innebär att det tillståndspliktiga förvärvet under alla
förhållanden ska anses godkänt om inspektionen inte meddelar något
beslut i fråga om ansökan inom bedömningsperioden.
I tredje stycket anges att Finansinspektionen får besluta en viss tid inom
vilken ett förvärv ska genomföras. I det ligger att inspektionen även får
förlänga den tiden.
15 § Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för ett
väsentligt förvärv pågår en prövning av en ansökan om tillstånd för ett kvalificerat
innehav enligt 14 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska den
bedömningsperiod som upphör senast gälla för båda prövningarna.
Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för ett väsentligt
förvärv pågår en prövning av en ansökan av ett finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag enligt 2 eller 3 § ska bedömningsperioden enligt
14 § förlängas till dess att ett beslut i ärendet om godkännande eller undantag från
kravet på godkännande har meddelats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrister för Finansinspektionens
prövning av en ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv. Paragrafen
genomför artikel 27a.12 och delvis artiklarna 21a.2 och 27a.6 i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.
I första stycket regleras hur en ansökan om tillstånd för ett väsentligt
förvärv ska hanteras om det samtidigt pågår en prövning av en ansökan
om ett kvalificerat innehav enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse.
I andra stycket regleras hur en ansökan om tillstånd för ett väsentligt
förvärv ska hanteras om det samtidigt pågår en prövning av en ansökan
om godkännande eller undantag från kravet på godkännande av ett
finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag enligt
denna lag.
309

s. 310 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

16 § Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har gjort ett väsentligt
förvärv, får inspektionen besluta att innehavaren inte får företräda aktierna eller
andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om en särskild tillsynsbefogenhet
när det gäller väsentligt förvärv. Paragrafen genomför delvis artiklarna 27e
och 66.1 g–j i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 7.2.5.
Paragrafen innebär att Finansinspektionen har möjlighet att besluta att
en innehavare av aktier eller andelar som har gjort ett väsentligt förvärv i
strid med inspektionens beslut inte får företräda aktierna eller andelarna
vid stämman till den del innehavet står i strid med inspektionens beslut.
17 § Aktier eller andelar som omfattas av förbud enligt 16 § ska inte räknas med
när det krävs samtycke av ägare till en viss del av aktierna eller andelarna för att
ett beslut ska bli giltigt eller en befogenhet ska få utövas.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om aktier eller andelar som Finansinspektionen har beslutat att ägaren inte får företräda vid stämman.
Paragrafen genomför delvis artikel 27e i kapitaltäckningsdirektivet. Den
är utformad efter förebild av 14 kap. 8 § LBF. Övervägandena finns i
avsnitt 7.2.5.
Paragrafen innebär att aktier eller andelar som omfattas av ett förbud
enligt 16 § inte ska räknas med när det krävs samtycke av ägare till en viss
del av aktierna eller andelarna för att ett beslut ska bli giltigt eller en
befogenhet ska få utövas.
18 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att tingsrätten
förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana aktier eller andelar
som enligt 16 § inte får företrädas av ägaren. En sådan ansökan prövas av
tingsrätten i den ort där ägaren har sin hemvist eller, om ägaren inte har hemvist i
Sverige, av Stockholms tingsrätt.
En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg. Ersättningen ska
betalas av ägaren till aktierna eller andelarna och ska på begäran betalas ut i
förskott av företaget.
Om den betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, fastställs
ersättningen av tingsrätten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förvaltare för om aktier eller
andelar som Finansinspektionen har beslutat att ägaren inte får företräda.
Paragrafen genomför delvis artikel 27e i kapitaltäckningsdirektivet. Den
är utformad efter förebild av 14 kap. 9 § LBF. Övervägandena finns i
avsnitt 7.2.5.
Paragrafen innebär att Finansinspektionen, om det finns särskilda skäl,
får begära att det förordnas en lämplig person att som förvaltare företräda
sådana aktier eller andelar som inte får företrädas av ägaren.
19 § Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan
avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på gruppnivå, ska inspektionen
tillsammans med den behöriga myndigheten för förvärvaren fatta ett gemensamt
beslut om ansökan. Finansinspektionen ska då lämna en bedömning av ansökan till
den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet.

310

s. 311 Kontrollera mot PDF

Om Finansinspektionen är behörig myndighet men inte samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på
gruppnivå, ska inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett
gemensamt beslut om ansökan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av en ansökan om
tillstånd för ett väsentligt förvärv i gränsöverskridande fall. Paragrafen
genomför delvis artikel 27c.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är
utformad efter förebild av 1 kap. 11 §. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.4.
Paragrafen reglerar Finansinspektionens olika roller i gränsöverskridande fall. Inspektionen kan vara den samordnande tillsynsmyndigheten eller den behöriga myndigheten. Den samordnande tillsynsmyndigheten och den behöriga myndigheten i ska komma överens genom
att fatta ett gemensamt beslut om ansökan om tillstånd för ett väsentligt
förvärv.
Det är den samordnande tillsynsmyndigheten som leder en prövning av
en ansökan i ett gränsöverskridande fall. Det innebär, enligt första stycket
andra meningen, att den samordnande tillsynsmyndigheten ska lämna en
bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det
gemensamma beslutet. Det gemensamma beslutet ska meddelas inom den
tid som följer av 14 §, se författningskommentaren till den paragrafen.
20 § Det gemensamma beslutet enligt 19 § ska fattas inom två månader från det att
1. den behöriga myndigheten i kreditinstitutets eller holdingföretagets hemland
har tagit emot Finansinspektionens bedömning av ansökan, eller
2. Finansinspektionen har tagit emot den samordnande myndighetens bedömning av ansökan.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om tidsfrist för att fatta ett
gemensamt beslut när det gäller en ansökan om tillstånd för ett väsentligt
förvärv i gränsöverskridande fall. Paragrafen genomför artikel delvis
27c.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 1 kap.
12 §. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.4.
Paragrafen innebär att ett gemensamt beslut ska fattas inom två månader
från det att den behöriga myndigheten har tagit emot den samordnande
tillsynsmyndighetens bedömning av ansökan.
21 § Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 20 § ska ärendet hänskjutas till
Europeiska bankmyndigheten.
Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet eller behörig
myndighet för ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g eller
ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska
ansöka om godkännande enligt 1 § och ansökan avser ett förvärv på gruppnivå, ska
inspektionen därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska
bankmyndighetens beslut.
Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten efter det att tiden
enligt 20 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att hänskjuta ett ärende till Eba
när Finansinspektionen och en myndighet i ett annat land inom EES inte
är eniga i fråga om bedömningen av en ansökan om tillstånd för ett
väsentligt förvärv i ett gränsöverskridande fall. Paragrafen genomför

311

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

delvis artikel 27c.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter
förebild av 1 kap. 13 §. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.4.
Om Finansinspektionen och en utländsk myndighet inte kan fatta ett
gemensamt beslut inom den tid som anges i 20 § ska ärendet, enligt första
stycket, hänskjutas till Eba för tvistlösning.
När Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska inspektionen, enligt andra stycket, verkställa Ebas beslut genom att fatta ett
beslut i överensstämmelse med det beslutet.
En tvist får, enligt tredje stycket, inte hänskjutas till Eba efter det att den
tid som avses i 20 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.
Bestämmelsen är ett uttryck för att de berörda myndigheterna ska komma
överens och att ett gemensamt beslut inte får rivas upp inom ramen för
tvistlösningsförfarandet.
22 § Följande företag ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om det avser
att avyttra ett väsentligt innehav:
1. ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g,
2. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska
ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om skyldighet att underrätta Finansinspektionen om avyttring av ett väsentligt innehav. Paragrafen genomför
delvis artikel 27d i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 7.2.1.
Av paragrafen följer att vissa kreditinstitut och holdingföretag ska
underrätta Finansinspektionen innan de avyttrar ett väsentligt innehav. Att
underrättelsen ska innehålla uppgifter om bl.a. storleken på innehavet kan
regleras i verkställighetsföreskrifter som meddelas enligt 19 § 1 förordningen (2014:993) om särskild tillsyn och kapitalbuffertar.
23 § Följande företag ska skriftligen i förväg underrätta Finansinspektionen om
väsentliga överföringar, dvs. överföringar motsvarande 10 procent eller mer av
dess sammanlagda tillgångar eller skulder genom en försäljning eller annan
transaktion (väsentlig överföring):
1. ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g,
2. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska
ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om skyldighet att underrätta Finansinspektionen om en väsentlig överföring av tillgångar eller skulder. Paragrafen genomför artikel 27f.1 första och tredje styckena och delvis artikel
27f.2 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.
Paragrafen innebär att vissa kreditinstitut och holdingföretag ska underrätta Finansinspektionen om väsentliga överföringar av tillgångar eller
skulder genom en försäljning eller annan transaktion. Underrättelseskyldigheten gäller båda avtalsparterna och ska ske före det att
transaktionen genomförs. En sådan annan transaktion kan vara t.ex. ett
aktieägartillskott till ett annat företag.

312

24 § Om överföringen görs av ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
moderholdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2, ska den
väsentliga överföringen beräknas utifrån den konsoliderade situationen.

s. 313 Kontrollera mot PDF

Paragrafen innehåller en bestämmelse om hur en väsentlig överföring av
tillgångar eller skulder ska beräknas. Paragrafen genomför delvis artikel
27f.2 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.
Paragrafen reglerar hur en väsentlig överföring ska beräknas för ett
finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag
som är skyldigt att underrätta Finansinspektionen om en sådan överföring
enligt 23 §.
25 § Om överföringen görs mellan företag i samma grupp är överföringen
väsentlig om den motsvarar 15 procent eller mer av de sammanlagda tillgångarna
eller skulderna.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om väsentlig överföring av
tillgångar eller skulder inom samma grupp. Paragrafen genomför delvis
artikel 27f.2 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 7.3.
Paragrafen reglerar vad som anses vara en väsentlig överföring när
överföringen görs mellan företag i samma grupp.
26 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom 10 arbetsdagar, bekräfta att en underrättelse har tagits emot eller kompletterats.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om den tidsfrist inom vilken Finansinspektionen ska bekräfta att mottagandet av en underrättelse om en
väsentlig överföring av tillgångar eller skulder. Paragrafen genomför
artikel 27f.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 7.3.
Paragrafen reglerar tidsfristen inom vilken Finansinspektionen ska
bekräfta mottagandet av en underrättelse om en väsentlig överföring eller
en komplettering av en sådan underrättelse.
27 § Ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g får vara
överlåtande bolag vid en fusion bara om det övertagande företaget är ett
kreditinstitut eller om det övertagande företaget är en motsvarande utländsk
juridisk person inom EES. Motsvarande gäller för ett finansiellt holdingföretag
eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt
1 § 1 eller 2.

Paragrafen innehåller bestämmelser om det som gäller vid fusion mellan
vissa kreditinstitut och finansiella holdingföretag. Paragrafen genomför
delvis artikel 27i.1 och 27i.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 7.4.1.
Paragrafen ersätter de nuvarande bestämmelserna i lagen om bank- och
finansieringsrörelse om fusion av bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar som upphävs (10 kap. 18 §,
10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 14 § LBF, se avsnitt 1.8).
Paragrafen innebär att kreditinstitut enligt lagen om bank- och
finansieringsrörelse, mycket stora värdepappersbolag och vissa finansiella
holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inte får vara
överlåtande företag i en fusion om det övertagande företaget inte är en
motsvarande juridisk person. I det ligger att det övertagande företaget

313

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

måste ha motsvarande tillstånd eller godkännande (jfr prop. 2021/22:286
s. 242–243).
28 § Bestämmelserna i 29–39 §§ ska tillämpas vid en fusion med
1. ett bankaktiebolag,
2. en medlemsbank,
3. ett kreditmarknadsföretag,
4. ett sådant värdepappersbolag som avses i 8 kap. 1 c § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden,
5. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska
ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.
Vid tillämpningen av 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen (2005:551) och 16 kap.
41 b § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det som anges om
Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
Vid en fusion mellan en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening och ett
helägt dotterbolag gäller 29 och 30 §§, 31 § andra stycket, 32 § första stycket 2 och
35 § i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande företag ska då i stället
avse dotterbolaget.

314

Paragrafen innehåller bestämmelser om det som gäller vid fusion mellan
vissa kreditinstitut och finansiella holdingföretag. Paragrafen genomför
delvis artikel 27i.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 7.4.1.
I första stycket anges de särskilda bestämmelser i denna lag som ska
tillämpas vid fusioner för vissa kreditinstitut och vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag i stället för den
associationsrättsliga reglering som annars gäller för aktiebolag och
ekonomiska föreningar. Det innebär att bestämmelserna i 23 kap. 19–21,
22–24, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551), ABL, inte
gäller vid fusion där de deltagande bolagen är bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag eller finansiella holdingbolag eller blandade finansiella
holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § samt att
bestämmelserna i 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ FL inte
gäller vid fusioner där de deltagande företagen är medlemsbanker,
kreditmarknadsföreningar och finansiella holdingföretag eller blandade
finansiella holdingföretag som är ekonomiska föreningar och som ska
ansöka om godkännande enligt 1 §. I 37–39 §§ finns det särskilda
bestämmelser om fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag. De
bestämmelser i denna lag som gäller vid fusion motsvarar nuvarande
bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse om fusion av
bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar som upphävs (se 10 kap. 19 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap.
1 § och 12 kap. 13 § LBF). Bestämmelsen är utformad efter förebild av
10 kap. 19 § och 12 kap. 13 § LBF (se prop. 2021/22:286).
Andra stycket innebär att vid tillämpningen av bestämmelserna i
aktiebolagslagen och i lagen om ekonomiska föreningar om möjligheten
för Bolagsverket att förordna en lämplig person som sakkunnig, ska det
som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen. Finansinspektionens roll vid förordnande av sakkunniga är densamma som den
roll inspektionen har enligt de nuvarande bestämmelserna i lagen om bankoch finansieringsrörelse för bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar som upphävs (10 kap. 1 §,

s. 315 Kontrollera mot PDF

10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § andra stycket LBF).
Bestämmelsen är utformad efter förebild av 12 kap. 1 § andra stycket LBF
(se samma prop.).
Tredje stycket motsvarar nuvarande bestämmelser om fusion mellan en
medlemsbank eller en kreditmarknadsförening och ett helägt dotterbolag i
10 a kap. 1 § och 12 kap. 13 § LBF som upphävs. Bestämmelserna gäller
i tillämpliga delar eftersom de delar som rör fusion genom kombination
(29 § andra stycket) av naturliga skäl inte kommer att kunna tillämpas (se
prop. 2008/09:180 s. 97). Bestämmelsen är utformad efter förebild av
12 kap. 13 § LBF (se samma prop.).
29 § När fusionsplanen har börjat gälla i samtliga företag, ska såväl det eller de
överlåtande företagen som det övertagande företaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion
ska ansökan göras av det eller de svenska företag som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska företagen dessutom, för det övertagande
företaget, ansöka om
1. tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen eller
stadgarna enligt 3 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
eller
2. godkännande enligt 2 § denna lag.
Vid gränsöverskridande fusion gäller andra stycket bara om det övertagande
företaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa
en fusionsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1 första stycket och
27i.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av
10 kap. 20 § första och andra styckena och 12 kap. 14 § första och andra
styckena LBF (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1
och 6.4.2.
Enligt första stycket ska samtliga svenska företag som deltar i en fusion
ansöka hos Finansinspektionen om att verkställa fusionsplanen.
Andra och tredje styckena innebär att det övertagande svenska företaget
vid fusion genom kombination även ska ansöka om tillstånd att driva bankeller finansieringsrörelse och godkännande av bolagsordningen eller
stadgarna eller godkännande för vissa finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag. Kravet motsvarar det som gäller
enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse
för bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar som upphävs (10 kap. 20 § första och andra styckena,
10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 14 § första och andra styckena LBF).
30 § En ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har börjat
gälla i samtliga företag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första
stycket aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter
det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §
aktiebolagslagen eller 19 kap. 5 § lagen om ekonomiska föreningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa
en fusionsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1 första stycket i
kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 20 §

315

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

tredje stycket och 12 kap. 14 § tredje stycket LBF (se prop. 2021/22:286).
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
I paragrafen anges när en ansökan att verkställa en fusionsplan ska ges
in. Det motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen
om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag, medlemsbanker,
kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar som upphävs (10 kap.
20 § tredje stycket, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 14 § tredje
stycket LBF).
31 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en ansökan har tagits emot.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om mottagna ansökningar och
om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Om Finansinspektionen beviljar tillstånd att verkställa fusionsplanen får
inspektionen besluta inom vilken tid fusionen ska genomföras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa
en fusionsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.4 och 27i.10 i
kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 20 §
fjärde stycket och 12 kap. 14 § fjärde stycket LBF (se prop. 2021/22:286).
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.
I första stycket anges den tidsfrist inom vilken Finansinspektionen ska
bekräfta att en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan har tagits
emot.
Enligt andra stycket ska Finansinspektionen underrätta Bolagsverket
ansökningar och om beslut som har meddelats med anledning av sådana.
Kravet på underrättelse motsvarar det som gäller enligt nuvarande
bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse i fråga om bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar som upphävs (10 kap. 20 § fjärde stycket, 10 a kap. 1 §, 11 kap.
1 § och 12 kap. 14 § fjärde stycket LBF).
Tredje stycket innebär att Finansinspektionen får besluta om inom vilken
tid fusionen ska vara genomförd.

316

32 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska
det prövas
1. om företagen efter fusionen kommer att ha en tillfredsställande kontroll över
sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan komma att bli
exponerad för,
2. att företagens borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant
skydd behövs med hänsyn till de fusionerande företagens ekonomiska förhållanden
och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,
3. om det finns skäl att anta att företagens verksamhet efter fusionen bedrivs på
ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar dess
verksamhet, och
4. om det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken
för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta
1. företagens anseende,

s. 317 Kontrollera mot PDF

2. om företagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.
Inför bedömningen enligt första stycket 4 ska berörda utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för tillstånd att
verkställa en fusionsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27j.1–27j.4
i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.
I paragrafen anges det som Finansinspektionen ska pröva vid en ansökan
om tillstånd att verkställa en fusionsplan.
Första stycket 1 innebär att inspektionen ska bedöma om företagen efter
fusionen har tillfredsställande kontroll över de risker som de är eller kan
bli exponerade för i samband med fusionen. Bestämmelsen motsvarar
inledningen i artikel 27j.1 första stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
Första stycket 2 innebär att företagens borgenärer ska tillförsäkras en
betryggande säkerhet. Kravet motsvarar det som gäller enligt nuvarande
bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar som upphävs (10 kap. 21 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och
12 kap. 15 § LBF). Punkten är utformad efter förebild av 10 kap. 21 § och
12 kap. 15 § LBF.
Enligt första stycket 3 ska inspektionen bedöma om företagens
verksamhet efter fusionen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna
lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet. Punkten
motsvarar artikel 27j.1 första stycket c i kapitaltäckningsdirektivet.
Av första stycket 4 följer att Finansinspektionen ska pröva om det finns
skäl att anta att fusion har samband med eller kan öka risken för
penningtvätt eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen motsvarar
artikel 27j.1 första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet. Bestämmelsen är
utformad på samma sätt som motsvarande krav i lagen om bank- och
finansieringsrörelse som gäller för prövningen av en ansökan om tillstånd
för ett kvalificerat innehav (14 kap. 2 § andra stycket 3 LBF).
Andra stycket innebär att inspektionen vid bedömningen av om
företagen efter fusionen har en tillfredsställande kontroll över riskerna ska
beakta företagens anseende och om företagens verksamhet bedrivs på ett
sunt sätt. Det senare omfattar bl.a. att bedöma om fusionsplanen är
realistisk och ändamålsenlig samt den finansiella sundheten hos de
finansiella aktörer som är delaktiga i fusionen, i synnerhet när det gäller
den typ av verksamhet som bedrivs och planeras för den enhet som följer
av fusionen. Det får anses ligga inom ramen för Finansinspektionens
tillsynsverksamhet att se till att dessa förutsättningar är uppfyllda fram till
slutförandet av fusionen. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första
stycket a, b och d och andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
Tredje stycket innebär att berörda utländska tillsynsmyndigheter som är
ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet ska få lämna
synpunkter inför det att beslut om tillstånd meddelas. Finansinspektionen
ska i sin bedömning beakta samtliga omständigheter om har varit
avgörande för myndighetens ställningstagande, däribland eventuella
synpunkter från de berörda utländska tillsynsmyndigheterna. I det ligger
att ett negativt yttrande från en utländsk tillsynsmyndighet som är ansvarig
för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet får utgöra en rimlig grund för
att inte meddela tillstånd till verkställandet av fusionsplanen.

317

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1
33 § Beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan får meddelas först efter det
att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna
synpunkter, om något av de företag som deltar i fusionen är
1. ett utländskt
a) försäkringsföretag,
b) förvaltningsbolag,
c) institut för elektroniska pengar,
d) kreditinstitut, eller
e) värdepappersföretag,
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att utländska behöriga
myndigheter inom EES ska få tillfälle att lämna synpunkter innan
Finansinspektionen fattar beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan.
Paragrafen genomför delvis artikel 27k.1 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.4.
Paragrafen innebär att Finansinspektionen är skyldig att ge utländska
behöriga myndigheter inom EES tillfälle att lämna synpunkter om någon
av företagen som deltar i fusionen tillhör någon av de uppräknade
kategorierna. Med utländskt försäkringsföretag avses även utländskt
återförsäkringsföretag. Med utländskt förvaltningsbolag avses detsamma
som i 1 kap. 1 § första stycket 13 lagen om värdepappersfonder.
34 § Vid prövning av en fusion mellan företag som ingår i samma grupp får
Finansinspektionen, i enskilda fall, begränsa prövningen till de omständigheter
som avses i 32 § första stycket 2.
Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan när företagen ingår i samma grupp ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att
mottagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till fusionen om inspektionen
inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.

318

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrist för Finansinspektionens
prövning av en ansökan om att verkställa en fusionsplan. Paragrafen
genomför delvis artikel 27i.2, 27i.4 och 27i.9 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1 och 7.4.2.
Enligt första stycket får Finansinspektionen i enskilda fall begränsa
prövningen av en ansökan om att verkställa en fusionsplan om företagen
ingår i samma grupp till att enbart bedöma om företagens borgenärer
tillförsäkras en betryggande säkerhet vid fusioner mellan företag inom
samma grupp. I samma grupp inbegrips här företag som är permanent
underställda ett centralt organ och som står under tillsyn som en grupp (jfr
artikel 3.1.63 i kapitaltäckningsdirektivet och artikel 4.1.138 i tillsynsförordningen).
Andra stycket innebär att i fråga om en fusion mellan företag inom
samma grupp, ska Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en
fusionsplan fattas inom 60 arbetsdagar efter det att inspektionen
bekräftade att ansökan tagits emot. Den tiden benämns bedömningsperioden. När det gäller arbetsdagar, se författningskommentaren till 13 §.
Bedömningsperioden får förlängas om Finansinspektionen begär

s. 319 Kontrollera mot PDF

kompletterande uppgifter. Regeringen får meddela föreskrifter om Finansinspektionens handläggning av tillståndsärenden (se 10 kap. 2 §). I detta
ryms föreskrifter om när bedömningsperioden får förlängas.
Tredje stycket innebär att Finansinspektionen ska anses ha beviljat
tillstånd till fusionen om inspektionen inte har meddelat något beslut inom
bedömningsperioden.
35 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider
mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen eller stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets
förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt lagen eller förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen
(2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde
för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. företagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet
som avses i 32 § första stycket 2 eller de fusionerande företagens ekonomiska
förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares
eller andra fordringsägares intressen,
5. förutsättningarna enligt någon av 32 § första stycket 1, 3 och 4 inte är
uppfyllda,
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
7. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen eller 16 kap. 30 b § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att ett eller flera av de
svenska företagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
8. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att
unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller
för brottsliga ändamål, eller
9. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares
medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men
något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli
avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst
sex månader.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att avslå en
ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Paragrafen genomför
delvis artikel 27j.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter
förebild av 10 kap. 22 § och 12 kap. 16 § LBF (se prop. 2021/22:286).
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1 och 7.4.2.
I första stycket anges under vilka förutsättningar Finansinspektionen får
avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan.
Punkterna 1–4 och 6–9 motsvarar det som gäller enligt nuvarande
bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar som upphävs (10 kap. 22 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och
12 kap. 16 § LBF).
Punkt 5 innebär att inspektionen också får avslå en ansökan om någon
av förutsättningarna enligt 32 § första stycket 1, 3 och 4 inte är uppfyllda.
I andra stycket anges under vilka förutsättningar tillståndsfrågan får
förklaras vilande under högst sex månader.

319

s. 320 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 139/2004 är dynamisk och
avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
36 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 25 § andra stycket aktiebolagslagen
(2005:551) eller 16 kap. 24 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar om tidpunkten för anmälan av fusionen för registrering ska anmälan
göras senast två månader från det att Finansinspektionens tillstånd att verkställa
fusionsplanen har fått laga kraft.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om tidpunkten för anmälan av
fusion för registrering. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 23 § och
12 kap. 17 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
I paragrafen regleras när anmälan av fusionen för registrering ska ske.
Det motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om
bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag, medlemsbanker,
kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar som upphävs (10 kap.
23 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 17 § LBF).
37 § Fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag eller fusion mellan en
kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag får ske även om det i
dotterbolaget finns egendom som kreditinstitutet inte får förvärva enligt lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Sådan egendom ska då avyttras
senast ett år från registreringen. Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen
förlänga denna tidsfrist.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fusion genom absorption av ett
helägt dotterbolag. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 24 § och
12 kap. 19 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
Enligt paragrafen får en fusion genom absorption av ett helägt
dotterbolag eller fusion mellan en kreditmarknadsförening och ett helägt
dotteraktiebolag ske även om det i dotterbolaget finns egendom som ett
bankaktiebolag, en medlemsbank, ett kreditmarknadsbolag eller en
kreditmarknadsförening inte får förvärva. Paragrafen motsvarar det som
gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för dessa företag som upphävs (10 kap. 24 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap.
1 § och 12 kap. 19 § LBF).
38 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap. 32 och 33 §§
aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moder- och dotterbolaget ansöka om
tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in
inom en månad efter det att fusionsplanen har börjat gälla hos moderbolaget. Om
fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, ska ansökan
dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats
och har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 32, 34 och 35 §§
i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och
det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första
stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Bolagsverket ska, efter en sådan underrättelse, registrera tillståndet enligt 23 kap.
34 § aktiebolagslagen.

320

s. 321 Kontrollera mot PDF

Paragrafen innehåller bestämmelser om fusion genom absorption av ett
helägt dotterbolag. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1, 27i.2 och
27i.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av
10 kap. 25 § LBF (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt
7.4.1 och 7.4.2.
I paragrafen anges det som gäller för en ansökan om att verkställa en
fusionsplan vid absorption av ett helägt dotterbolag. Paragrafen motsvarar
det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och
finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som
upphävs, med tillägget att även dotterbolag ska ansökan om tillstånd att
verkställa fusionsplanen (10 kap. 25 § och 11 kap. 1 § LBF).
39 § Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om
att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 §
första stycket och 23 kap. 56 § första stycket aktiebolagslagen, att talan inte får
väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har
fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fusion genom absorption av ett
helägt dotterbolag. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 25 a § LBF
(se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
I paragrafen anges det som gäller för väckande av talan. Paragrafen
motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bankoch finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som
upphävs (10 kap. 25 a § och 11 kap. 1 § LBF).
40 § Bestämmelserna i 41–46 §§ ska tillämpas när ett bankaktiebolag, ett
kreditmarknadsbolag, ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag
som avses i artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen eller ett finansiellt holdingföretag
eller blandat finansiellt holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1
eller 2 deltar i en inhemsk delning.
Ett bankaktiebolag, ett kreditmarknadsbolag, ett sådant värdepappersbolag som
avses i 8 kap. 1 c § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett holdingbolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas
efter tillstånd eller godkännande till ett bolag som inte har tillstånd eller
godkännande för sådan verksamhet.
Det överlåtande bolaget ska underrätta Finansinspektionen när delningsplanen
har börjat gälla i samtliga bolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om inhemsk delning. Paragrafen
genomför delvis artikel 27i.1 och 27i.3 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
I första stycket anges vilka bestämmelser i den associationsrättsliga
regleringen som gäller för delningsförfaranden i fråga om de uppräknade
finansiella företagen. Det innebär att bestämmelserna i 24 kap. 21, 24 och
26 §§ ABL inte gäller vid fusion där de deltagande bolagen är bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag eller finansiella holdingbolag eller
blandade finansiella holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt
1 §. De bestämmelser som gäller vid delning motsvarar det som gäller
enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse
för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap. 26 §
första stycket och 11 kap. 1 § LBF). Bestämmelsen är utformad efter

321

s. 322 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

förebild av 10 kap. 26 § första stycket LBF (se prop. 2021/22:286).
Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså
förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 1 § första
stycket).
Andra stycket innebär att ett bankaktiebolag, ett kreditmarknadsbolag
och ett finansiellt holdingbolag eller blandat finansiellt holdingbolag som
ska ansöka om godkännande inte genom en inhemsk delning får överlåta
verksamhet till ett annat bolag som inte har motsvarande tillstånd eller
godkännande (se samma prop. s. 242–243). Bestämmelsen motsvarar det
som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och
finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som
upphävs (10 kap. 26 § andra stycket och 11 kap. 1 § LBF). Bestämmelsen
är utformad efter förebild av 10 kap. 26 § andra stycket LBF (se samma
prop.).
Enligt tredje stycket ska det överlåtande bolaget, utöver att ansöka hos
Bolagsverket om att verkställa delningsplanen (24 kap. 22 § ABL), underrätta Finansinspektionen.
41 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en underrättelse enligt 40 § har tagits emot.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens hantering av
underrättelsen om att verkställa en delningsplan. Paragrafen genomför
delvis artikel 27i.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 7.4.1.
I paragrafen regleras skyldigheten för Finansinspektionen att bekräfta
mottagandet av en underrättelse om att verkställa en delningsplan.
42 § Bolagsverket ska vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa
en delningsplan inhämta ett yttrande från Finansinspektionen.
Av yttrande ska det framgå om
1. bolagen efter delningen kommer att ha en tillfredsställande kontroll över sin
verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli exponerade för,
2. det överlåtande bolagets borgenärer tillförsäkrats en betryggande säkerhet,
om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de deltagande bolagens ekonomiska
förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,
3. de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att
delningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
4. det finns skäl att anta att bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är
förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar dess verksamhet, och
5. det finns skäl att anta att delningen har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Vid bedömningen enligt andrastycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta
1. bolagens anseende,
2. om bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

322

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens yttrande
i fråga om en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan. Paragrafen genomför delvis artiklarna 27i.1, 27i.7, 27j.1 och 27j.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1, 7.4.2 och 7.4.3.

s. 323 Kontrollera mot PDF

Enligt första stycket ska Bolagsverket vid behandlingen av en ansökan
om tillstånd att verkställa en delningsplan hämta in ett yttrande från
Finansinspektionen.
I andra stycket anges vad yttrandet ska innehålla.
Punkt 1 innebär att inspektionen ska bedöma att företagen efter
delningen har tillfredsställande kontroll över de risker som de är eller kan
bli exponerade för i samband med delningen. Bestämmelsen motsvarar
inledningen i artikel 27j.1 första stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkterna 2 och 3 innebär att det överlåtande bolagets borgenärer ska
tillförsäkras en betryggande säkerhet och att de deltagande bolagens
ekonomiska förhållanden i övrigt ska vara förenliga med insätteras eller
andra fordringsägares intressen. Kravet motsvarar det som gäller enligt
nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för
bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap. 27 och
28 §§ och 11 kap. 1 § LBF). Bestämmelsen är utformad efter förebild av
10 kap. 28 § LBF.
Enligt punkt 4 ska inspektionen bedöma att företagens verksamhet efter
delningen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra
författningar som reglerar företagets verksamhet. Bestämmelsen
motsvarar artikel 27j.1 första stycket c i kapitaltäckningsdirektivet.
Av punkt 5 följer att Finansinspektionen ska pröva om det finns skäl att
anta att delningen har samband med eller kan öka risken för penningtvätt
eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1
första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet. Bestämmelsen är utformad på
samma sätt som motsvarande krav i lagen om bank- och finansieringsrörelse som gäller för prövningen av en ansökan om ett kvalificerat
innehav (14 kap. 2 § andra stycket 3 LBF).
Enligt tredje stycket ska inspektionen vid bedömningen av om företagen
efter delningen har en tillfredsställande kontroll över riskerna beakta
företagens anseende och om företagens verksamhet bedrivs på ett sunt sätt.
Det senare omfattar bl.a. att bedöma om delningsplanen är realistisk och
ändamålsenlig samt den finansiella sundheten hos de finansiella aktörer
som är delaktiga i delningen, i synnerhet när det gäller den typ av
verksamhet som bedrivs och planeras för den enhet som följer av
delningen. Det får anses ligga inom ramen för Finansinspektionens
tillsynsverksamhet att se till att dessa förutsättningar är uppfyllda fram till
slutförandet av delningen. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första
stycket a, b och d och andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
43 § Vid en delning mellan bolag i samma grupp ska Finansinspektionen yttra sig
inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av underrättelsen bekräftades
(bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter,
får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska inte anses ha några synpunkter på delningen om
inspektionen inte yttrar sig inom bedömningsperioden.
Om Finansinspektionen inte har några synpunkter på delningen, får inspektionen
ange en viss tid inom vilken delningen ska genomföras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrister för Finansinspektionens
yttrande i fråga om delningar mellan bolag i samma grupp. Paragrafen
323

s. 324 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

genomför delvis artikel 27i.4, 27i.9 och 27i.10 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.
Av första stycket följer att när det gäller en delning mellan bolag inom
samma grupp ska Finansinspektionens yttrande i fråga om tillstånd att
verkställa en delningsplan ges in till Bolagsverket inom 60 arbetsdagar
efter det att inspektionen bekräftade att underrättelsen om att verkställa
delningsplanen tagits emot. Den tiden benämns bedömningsperioden. När
det gäller arbetsdagar, se författningskommentaren till 13 §. Bedömningsperioden får förlängas om Finansinspektionen begär kompletterande
uppgifter. Regeringen får meddela föreskrifter om Finansinspektionens
handläggning av tillståndsärenden (se 10 kap. 2 §). I detta ryms föreskrifter om när bedömningsperioden får förlängas.
Andra stycket innebär att Finansinspektionen inte ska anses ha haft några
invändningar mot delningen om inspektionen inte ger in något yttrande till
Bolagsverket inom bedömningsperioden.
I tredje stycket anges att Finansinspektionen får ange en viss tid inom
vilken delningen ska genomföras.
44 § Finansinspektionens yttrande enligt 43 § ska vara skriftligt. Yttrandet ska ges
in till Bolagsverket och bolagen som deltar i delningen inom två arbetsdagar från
det att bedömningsperioden gått ut.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrist för Finansinspektionens
yttrande i fråga om delningar mellan bolag i samma grupp. Paragrafen
genomför delvis artikel 27i.8 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 7.4.2.
Paragrafen innebär att Finansinspektionens yttrande i fråga om
delningar mellan bolag i samma grupp ska vara skriftligt och att det ska
ges in till Bolagsverket och de berörda bolagen inom två arbetsdagar från
det att bedömningsperioden gått ut. Om Finansinspektionen avslutar sin
bedömning av förutsättningarna i 42 § före bedömningsperioden gått ut
ska inspektionen ge in sitt yttrande till Bolagsverket två dagar från det att
bedömningen är avslutad.
45 § När Finansinspektionen har gett in sitt yttrande och den tid som borgenärerna
kan motsätta sig ansökan enligt 24 kap. 25 § aktiebolagslagen (2005:551) har gått
ut, ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i det
överlåtande bolaget har sitt säte.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att Bolagsverket ska överlämna
ärendet om att verkställa en delningsplan till allmän domstol. Den är
utformad efter förebild av 10 kap. 29 § LBF. Övervägandena finns i
avsnitt 7.4.1.
Paragrafen reglerar Bolagsverkets skyldighet att lämna över ärendet om
att verkställa en delningsplan till allmän domstol. Det motsvarar det som
gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap.
29 § och 11 kap. 1 § LBF).

324

46 § Allmän domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen om
1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att

s. 325 Kontrollera mot PDF

a) det överlåtande bolagets borgenärer har tillförsäkrats en sådan betryggande
säkerhet som avses i 42 § andra stycket 2,
b) de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att
delningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
eller
c) förutsättningarna enligt någon av 42 § andra stycket 1, 4 och 5 inte är
uppfyllda, och
2. det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full
betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar.
Att någon av det överlåtande bolagets borgenärer motsätter sig ansökan innebär
inte att ansökan ska avslås, om Finansinspektionens yttrande ger grund för att ge
tillstånd.
Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att Finansinspektionen
kompletterar sitt yttrande.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att avslå en
ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan. Paragrafen genomför
delvis artikel 27j.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter
förebild av 10 kap. 30 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.
I första stycket anges under vilka förutsättningar allmän domstol får
avslå en ansökan om att verkställa en delningsplan.
Punkterna 1 a, 1 b och 2 motsvarar det som gäller enligt nuvarande
bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap. 30 § första
stycket och 11 kap. 1 § LBF).
Punkt 1 c innebär att allmän domstol också får avslå en ansökan om
någon av förutsättningarna enligt 42 § första stycket 1, 4 och 5 inte är
uppfyllda. Se författningskommentaren till den paragrafen.
Andra stycket innebär att om Finansinspektionens yttrande ger grund för
att ge tillstånd att verkställa delningsplanen ska ansökan inte avslås trots
att någon av det överlåtande bolagets borgenärer motsatt sig ansökan. Det
motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bankoch finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som
upphävs (10 kap. 30 § andra stycket och 11 kap. 1 § LBF).
Enligt tredje stycket får domstolen begära att Finansinspektionen
kompletterar sitt yttrande. Det motsvarar det som gäller enligt nuvarande
bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap. 30 § tredje
stycket och 11 kap. 1 § LBF).
47 § Vid tillämpningen av 24 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det som
anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om möjlighet att förordna en sakkunnig vid handläggningen av en ansökan om tillstånd att verkställa en
delningsplan. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 1 § LBF som
förebild (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
Av paragrafen följer att vid tillämpningen av bestämmelserna i aktiebolagslagen om möjligheten att förordna en lämplig person som sakkunnig, ska det som anges där om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen. Finansinspektionens roll vid förordnandet av sakkunniga
motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank-

325

s. 326 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som
upphävs (10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § LBF).
48 § Bestämmelserna i 49–57 §§ ska tillämpas när ett bankaktiebolag, ett
kreditmarknadsbolag, ett sådant värdepappersbolag som avses i 8 kap. 1 c § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett finansiellt holdingbolag eller
blandat finansiellt holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller
2 genomför en gränsöverskridande delning.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om gränsöverskridande delning.
Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Den
är utformad efter förebild av 10 kap. 30 a § LBF (se prop. 2021/22:286).
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
I paragrafen anges de särskilda bestämmelser i denna lag som ska
tillämpas vid delning av de uppräknade bolagen i stället för den
associationsrättsliga reglering som annars gäller för aktiebolag. Det
innebär att bestämmelserna i 24 kap. 21–26, 45, 46, 48 och 49 §§ ABL
inte gäller vid delning där de deltagande bolagen är bankaktiebolag,
kreditmarknadsbolag eller finansiella holdingföretag eller blandade
finansiella holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 §. De
bestämmelser som gäller vid delning motsvarar det som gäller enligt
nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för
bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap. 30 a § och
11 kap. 1 § LBF).
49 § När ett bankaktiebolag, ett kreditmarknadsbolag, ett sådant värdepappersbolag som avses i 8 kap. 1 c § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller
ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska
ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 genomför en gränsöverskridande
delning ska bolaget, efter att delningsplanen börjat gälla i bolaget, ansöka hos
Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen.
Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har börjat gälla
i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket
aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år
efter det att en uppgift om att planen har registrerats och har kungjorts enligt
27 kap. 3 § samma lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om att verkställa en
gränsöverskridande delningsplan. Paragrafen genomför delvis artikel
27i.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
Paragrafen reglerar vilka finansiella företag som ska ansöka om att
verkställa en gränsöverskridande delningsplan hos Finansinspektionen
och när en sådan ansökan ska ges in.
50 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en ansökan enligt 49 § har tagits emot.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första
stycket och om beslut har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa
en gränsöverskridande delningsplan. Paragrafen genomför delvis artikel
27i.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av
326

s. 327 Kontrollera mot PDF

10 kap. 30 b § LBF (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt
7.4.2.
I första stycket anges den tid inom vilken Finansinspektionen ska
bekräfta att en ansökan om att verkställa en delningsplan har tagits emot.
Enligt andra stycket ska Finansinspektionen underrätta Bolagsverket om
att en ansökan om att verkställa en delningsplan har tagits emot och om
beslut som har meddelats med anledning av den. Kravet på underrättelse
motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bankoch finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som
upphävs (10 kap. 30 b § och 11 kap. 1 § LBF).
51 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska
det prövas
1. om bolagen efter delningen kommer att ha en tillfredsställande kontroll över
sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli exponerade
för,
2. att bolagets borgenärer tillförsäkras betryggande säkerhet, om ett sådant
skydd behövs med hänsyn till det delade bolagets förhållanden och om
borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,
3. om det finns skäl att anta att bolagens verksamhet efter delningen bedrivs på
ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar dess
verksamhet, och
4. om det finns skäl att anta att delningen har samband med eller kan öka risken
för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta
1. bolagens anseende, och
2. om bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.
Inför bedömningen enligt första stycket 4 ska berörda utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för tillstånd att
verkställa en gränsöverskridande delningsplan. Paragrafen genomför
delvis artikel 27j.1–27j.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 7.4.3.
I första och andra styckena anges det som Finansinspektionen ska pröva
vid en ansökan om att verkställa en delningsplan.
Första stycket 1 innebär att inspektionen ska bedöma att bolagen efter
delningen har tillfredsställande kontroll över de risker som de är eller kan
bli exponerade för i samband med delningen. Bestämmelsen motsvarar
inledningen i artikel 27j.1 första stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 2 innebär att bolagens borgenärer ska tillförsäkras en betryggande
säkerhet. Kravet motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser
i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap. 30 c § och 11 kap. 1 § LBF).
Bestämmelsen är utformad efter förebild av 10 kap. 30 c § LBF (se prop.
2021/22:286).
Enligt punkt 3 ska inspektionen bedöma att bolagens verksamhet efter
delningen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra
327

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

författningar som reglerar bolagens verksamhet. Bestämmelsen motsvarar
artikel 27j.1 första stycket c i kapitaltäckningsdirektivet.
Av punkt 4 följer att Finansinspektionen ska pröva om det finns skäl att
anta att delningen har samband med eller kan öka risken för penningtvätt
eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1
första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet. Bestämmelsen är utformad på
samma sätt som motsvarande krav i lagen om bank- och finansieringsrörelse som gäller för prövningen av en ansökan om ett kvalificerat
innehav (14 kap. 2 § första stycket 3 LBF).
Enligt andra stycket ska inspektionen vid bedömningen av om bolagen
efter delningen har en tillfredsställande kontroll över riskerna beakta
bolagens anseende och om bolagens verksamhet bedrivs på ett sunt sätt.
Det senare omfattar bl.a. att bedöma om delningsplanen är realistisk och
ändamålsenlig samt den finansiella sundheten hos de finansiella aktörer
som är delaktiga i delningen, i synnerhet när det gäller den typ av
verksamhet som bedrivs och planeras för de enheter som följer av
delningen. Det får anses ligga inom ramen för Finansinspektionens
tillsynsverksamhet att se till att dessa förutsättningar är uppfyllda fram till
slutförandet av delningen. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första
stycket a, b och d och andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
Tredje stycket innebär att berörda utländska tillsynsmyndigheter som är
ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet ska få lämna
synpunkter innan Finansinspektionen fattar sitt beslut. Finansinspektionen
ska i sin bedömning beakta samtliga omständigheter om har varit
avgörande för myndighetens ställningstagande, däribland eventuella
synpunkter från de berörda utländska tillsynsmyndigheterna. I det ligger
att ett negativt yttrande från en utländsk tillsynsmyndighet som är ansvarig
för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet får utgöra en rimlig grund för
att inte meddela tillstånd att verkställa delningsplanen.
52 § Beslut om tillstånd att verkställa en delningsplan får meddelas först efter det
att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna
synpunkter, om något av de bolag som deltar i delningen är
1. ett utländskt
a) försäkringsföretag,
b) förvaltningsbolag,
c) institut för elektroniska pengar,
d) kreditinstitut, eller
e) värdepappersföretag, eller
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

328

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att utländska behöriga
myndigheter inom EES ska få tillfälle att lämna synpunkter innan Finansinspektionen fattar beslut om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande
delningsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27k.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.4.
Paragrafen innebär att Finansinspektionen är skyldig att bereda
utländska behöriga myndigheter inom EES möjlighet att lämna synpunkter
om något av bolagen som deltar i delningen ingår i någon av de uppräknade företagskategorierna. Med utländskt försäkringsföretag avses
även utländskt återförsäkringsföretag. Med utländskt förvaltningsbolag

s. 329 Kontrollera mot PDF

avses här detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 13 lagen om värdepappersfonder.
53 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll
strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets
förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av delningen pågår enligt lagen
eller förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar
att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har
ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen vid partiell delning
eller delning genom separation inte visar att det överlåtande bolaget har full
täckning för det bundna egna kapitalet,
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som
avses i 51 § första stycket 2 eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är
sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
6. förutsättningarna enligt någon av 51 § första stycket 1, 3 och 4 inte är
uppfyllda,
7. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
8. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det överlåtande
bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
9. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till
att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta,
eller för brottsliga ändamål, eller
10. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares
medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men
något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli
avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst
sex månader.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när Finansinspektionen ska avslå
en ansökan om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande delningsplan.
Paragrafen genomför delvis artikel 27j.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Den
är utformad efter förebild av 10 kap. 30 d § LBF (se prop. 2021/22:286).
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.
I första stycket anges under vilka förutsättningar Finansinspektionen ska
avslå en ansökan en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan.
Punkterna 1–5 och 7–10 motsvarar det som gäller enligt nuvarande
bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap. 30 d § och
11 kap. 1 § LBF).
Punkt 6 innebär att inspektionen också ska avslå en ansökan om någon
av förutsättningarna enligt 51 § första stycket 1, 3 och 4 inte är uppfyllda.
I andra stycket anges under vilka förutsättningar tillståndsfrågan får
förklaras vilande under högst sex månader.
Hänvisningen till rådets förordning (EG) 139/2004 är dynamisk och
avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
329

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

54 § Finansinspektionens beslut om tillstånd till att verkställa en delningsplan där
bolagen ingår i samma grupp ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen
begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till delningen om inspektionen
inte har meddelat beslut i fråga om ansökan inom bedömningsperioden.
Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till delningen, får inspektionen besluta
vilken tid delningen ska genomföras inom.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrister för Finansinspektionens
beslut i fråga om gränsöverskridande delningar mellan bolag i samma
grupp. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.4, 27i.9 och 27i.10 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.
Första stycket innebär att i fråga om en delning mellan bolag inom
samma grupp, ska Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en
delningsplan fattas inom 60 arbetsdagar efter det att den bekräftelse som
avses i 50 § skickades. Den tiden benämns bedömningsperioden. När det
gäller arbetsdagar, se författningskommentaren till 13 §. Bedömningsperioden får förlängas om Finansinspektionen begär kompletterande
uppgifter. Regeringen får meddela föreskrifter om Finansinspektionens
handläggning av tillståndsärenden (se 10 kap. 2 §). I detta ryms föreskrifter om när bedömningsperioden får förlängas.
Andra stycket innebär att Finansinspektionen ska anses ha beviljat
tillstånd till delningen om inspektionen inte har meddelat något beslut
inom bedömningsperioden.
I tredje stycket anges att Finansinspektionen får ange en viss tid inom
vilken delningen ska genomföras.
55 § Vid tillämpningen av 24 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det som
anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjlighet att förordna en sakkunnig vid handläggningen av en ansökan om tillstånd att verkställa en
delningsplan. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 1 § LBF (se prop.
2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
Paragrafen innebär att vid tillämpningen av bestämmelserna i aktiebolagslagen om möjligheten att förordna en lämplig person som
sakkunnig, ska det som anges där om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen. Finansinspektionens roll vid förordnandet av sakkunniga
motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bankoch finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som
upphävs (10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § LBF).

330

56 § Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska driva bankeller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller är ett finansiellt holdingbolag eller blandat finansiellt holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 gäller utöver det som
anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera
det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett
beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse eller
har beviljat holdingbolaget godkännande enligt 2 §.

s. 331 Kontrollera mot PDF

Paragrafen innehåller en bestämmelse om det som gäller för att ett övertagande bolag med hemvist i Sverige ska få registreras vid en gränsöverskridande delning när bolaget ska driva bank- eller finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse eller verksamhet som kräver
godkännande enligt 2 §. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 30 e § LBF
(se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
Paragrafen innebär att Bolagsverket i en gränsöverskridande delning
bara får registrera ett övertagande bolag som är svenskt om det bolaget har
motsvarande tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse enligt 3 kap. 2 §
LBF, värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § LVM eller godkänts enligt 2 §.
Bestämmelsen motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i
lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap. 30 e § och 11 kap. 1 § LBF).
57 § Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om
att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 §
första stycket och 24 kap. 61 § första stycket aktiebolagslagen, att talan inte får
väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har
fått laga kraft har gett tillstånd till att verkställa delningsplanen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om väckande av talan i fråga om en
ansökan att verkställa en gränsöverskridande delningsplan. Den är
utformad efter förebild av 10 kap. 30 f § LBF (se prop. 2021/22:286).
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
I paragrafen regleras när talan får väckas mot ett beslut att verkställa en
gränsöverskridande delningsplan. Bestämmelsen motsvarar det som gäller
enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse
för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag som upphävs (10 kap. 30 f §
och 11 kap. 1 § LBF).
58 § Ett företag som är etablerat utanför EES (tredjelandsföretag) får ges tillstånd
att bedriva verksamhet från filial i Sverige (tredjelandsfilial) efter tillstånd från
Finansinspektionen om
1. företaget avser att tillhandahålla någon av tjänsterna som avses i punkterna 2
och 6 i bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet och företaget skulle vara ett
kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g om det hade varit
etablerat inom EES, eller
2. företaget avser ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om vilka utländska företag som är
etablerade utanför EES som får ges tillstånd att driva verksamhet från filial
i Sverige. Paragrafen genomför artiklarna 21c.1, 47.3 och 48c.1 och delvis
artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.
Punkt 1 gäller tredjelandsföretag som skulle vara kreditinstitut enligt
artikel 4.1.1 i tillsynsförordningen om de hade varit etablerade inom EES,
dvs. sådana företag som tar emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten och tillhandahåller kreditgivning enligt artikel 4.1.1 a i tillsynsförordningen (enligt svensk rätt banker eller kreditmarknadsföretag), samt
sådana större värdepappersbolag som definieras i artikel 4.1.1 b i
tillsynsförordningen.

331

s. 332 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Tillståndsplikten aktualiseras när ett sådant företag i Sverige tillhandahåller centrala banktjänster, dvs. utlåning, omfattande bl.a. konsumentkrediter, kreditavtal som rör fast egendom, factoring, med eller utan
regress, och finansiering av handelskrediter samt utställande av borgensförbindelser och garantier (se punkterna 2 och 6 i bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet). Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet avser
direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet, en s.k. statisk hänvisning (se
1 kap. 1 § första stycket).
Av punkt 2 följer att tillståndsplikten även omfattar tredjelandsföretag
som i Sverige avser ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten.
59 § Tillstånd behövs inte för att bedriva verksamhet enligt 58 § när tjänsterna
tillhandahålls
1. till följd av kontakter initierade av kunden,
2. till ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g eller ett
motsvarande utländskt företag,
3. till ett företag i samma grupp som tredjelandsföretaget, eller
4. i samband med att tredjelandsföretaget erbjuder den verksamhet och de
tjänster som förtecknas i bilaga I avsnitt A till Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument
och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU och eventuella
kompletterande sidotjänster enligt bilaga I avsnitt B till samma direktiv.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om undantag från kravet på
tillstånd. Paragrafen genomför artiklarna 21c.3, 21c.4 och 47.2 och delvis
artikel 21c.2 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 8.3.
Av punkt 1 följer att tjänster som tillhandahålls till följd av att en kund
har tagit kontakt med tredjelandsföretaget inte omfattas av tillståndsplikt
(på engelska reverse solicitation). Med kund avses en godtagbar motpart
enligt artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av
den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring
av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (direktivet om
marknader för finansiella instrument), en icke-professionell kund enligt
artikel 4.1.11 i samma direktiv, eller en professionell kund enligt artikel
4.1.10 i det direktivet.
Undantaget enligt denna punkt omfattar inte tjänster som erbjuds när
tredjelandsföretaget söker upp en kund genom ett företag som agerar på
tredjelandsföretagets vägnar eller som har nära anknytning till tredjelandsföretaget. Undantagsmöjlighet omfattar inte heller när tredjelandsföretaget
erbjuder andra tjänster eller produkter än den som kunden efterfrågat, med
undantag för sådana tjänster eller produkter som är nära anknutna till den
tjänst som ursprungligen efterfrågades av kunden.
Av punkt 2 följer att undantag från tillståndsplikten även gäller för
tjänster som tredjelandsföretaget tillhandahåller till kreditinstitut enligt
artikel 4.1.1 i tillsynsförordningen, dvs. banker eller kreditmarknadsföretag enligt svensk rätt och motsvarande utländska företag samt sådana
större värdepappersbolag som definieras i artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen.
Punkt 3 innebär att tjänster som tredjelandsföretaget erbjuder till företag
inom samma grupp som det företaget är undantagna från tillstånd. Det som
332

s. 333 Kontrollera mot PDF

avses med grupp anges i artikel 4.1.138 i tillsynsförordningen (se artikel
3.1.63 i kapitaltäckningsdirektivet).
Punkt 4 innebär att de tjänster som tredjelandsföretaget erbjuder i
samband med investeringstjänst och investeringsverksamhet enligt bilaga
I avsnitt A till direktivet om marknader för finansiella instrument och
sådana anknutna sidotjänster såsom att ta emot återbetalningspliktiga
medel från allmänheten, beviljandet av krediter som erbjuds för att kunna
genomföra de tjänsterna undantas från tillståndsplikt. Kommissionen har
gett uttryck för att det innebär att den tillhandahållna tjänsten måste vara
direkt kopplad till en investeringstjänst, investeringsverksamhet eller en
sidotjänst enligt bilaga I avsnitt A eller B till direktivet om marknader för
finansiella instrument.
Hänvisningen till direktivet om marknader för finansiella instrument är,
i enlighet med artikel 47.2 i kapitaltäckningsdirektivet, dynamisk och
avser alltså direktivet i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
60 § Finansinspektionen ska bevilja tillstånd, om
1. tredjelandsfilialen förfogar över tillräckligt med kapital och likviditet enligt
5 b kap. 4–7 §§,
2. tredjelandsfilialen uppfyller kraven på riskhantering och dokumentation och
har en tillfredsställande intern kontroll enligt 5 b kap. 8 och 9 §§,
3. tredjelandsfilialens verksamhet utanför Sverige men inom EES är begränsad
till finansiering av filialer i samma grupp som tredjelandsföretaget,
4. tredjelandsföretaget har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de tjänster
och bedriva den verksamhet som ansökan avser,
5. tredjelandsföretaget står under betryggande tillsyn av en tillsynsmyndighet i
hemlandet och den myndigheten har informerats om att företaget etablerar sig i
Sverige,
6. Finansinspektionen bedömer att den kan utöva effektiv tillsyn över
tredjelandsfilialen,
7. det inte finns skäl att anta att verksamheten har samband med eller kan öka
risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag, och
8. insättningar hos en tredjelandsfilial som avses i 58 § 1 a omfattas av garanti
enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller av en utländsk garanti som
a) omfattar insättningar som anges i 2 § lagen om insättningsgaranti, och
b) åtminstone motsvarar garantin enligt 4 och 4 c §§ lagen om insättningsgaranti.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om förutsättningarna för tillstånd.
Paragrafen genomför artikel 48c.4 och delvis artikel 48d.1 och 48d.4 i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4 och 8.5.
Paragrafen innehåller åtta krav som samtliga ska vara uppfyllda för att
ett filialtillstånd ska få meddelas.
Punkt 1 reglerar att tredjelandsfilialen ska ha tillräckligt med kapital och
likviditet och motsvarar delvis artikel 48c.4 a i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 2 reglerar att tredjelandsfilialen ska uppfylla kraven på riskhantering, dokumentation och ha en tillfredsställande intern kontroll och
motsvarar delvis artikel 48c.4 a i kapitaltäckningsdirektivet.
333

s. 334 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Punkt 3 reglerar att tredjelandsfilialen inte får driva gränsöverskridande
verksamhet i andra länder inom EES med undantag för gruppintern
finansiering, dvs. sådana gruppinterna finansieringstransaktioner som
ingås med andra filialer i andra länder inom EES som tillhör samma
huvudföretag. Punkten motsvarar artikel 48c.4 d i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 4 gäller att tredjelandsföretaget måste ha tillstånd i hemlandet för
att få tillhandahålla de tjänsterna även i Sverige. Punkten motsvarar delvis
artikel 48c.4 b i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 5 gäller de krav som ställs på den tillsyn som en myndighet i
hemlandet ska utöva över tredjelandsföretaget och att den myndigheten
ska ha informerats om att företaget avser att etablera sig i Sverige. Med
tillsyn avses tillsyn över tredjelandsföretaget och den grupp som företaget
ingår i. Punkten motsvarar artikel 48c.4 c och delvis artikel 48c.4 b i
kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 6 gäller Finansinspektionens tillsyn över filialen och motsvarar
artikel 48c.4 e i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 7 gäller om det finns skäl att anta att verksamheten har samband
med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism
och motsvarar artikel 48c.4 f i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 8 gäller i vilken utsträckning insättningar hos en tredjelandsfilial
till ett utländskt kreditinstitut ska omfattas av insättningsgarantin.
Bestämmelsen motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelse i
lagen om bank- och finansieringsrörelse som upphävs (4 kap. 4 § 3 LBF).
61 § Finansinspektionen ska återkalla tillståndet om tredjelandsföretaget
1. inte uppfyller förutsättningarna för tillstånd enligt 60 §,
2. har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat
otillbörligt sätt,
3. har förklarat sig avstå från tillståndet,
4. inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat bedriva sådan rörelse
som tillståndet avser, eller
5. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse
som tillståndet avser.
Finansinspektionen ska även återkalla tillståndet i enlighet med första stycket 1
om det är sannolikt att företaget inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla
sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar företagets
verksamhet.
Tredjelandsfilialen ska underrätta Finansinspektionen om den inte uppfyller
förutsättningarna enligt första stycket 1 eller andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett filialtillstånd ska återkallas.
Paragrafen genomför artikel 48d.2 och delvis artikel 48d.1 och 48d.4 i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.
I första stycket anges fem situationer när Finansinspektionen ska
återkalla ett filialtillstånd.
Punkt 1 innebär att tillståndet ska återkallas om tredjelandsfilialen inte
längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd och motsvarar artikel 48d.1
första stycket a och 48d.2 c–g och delvis artikel 48d.1 b i kapitaltäckningsdirektivet.
334

s. 335 Kontrollera mot PDF

Punkt 2 innebär att tillståndet ska återkallas om tredjelandsfilialen har
fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat
otillbörligt sätt och motsvarar artikel 48d.2 b i kapitaltäckningsdirektivet.
Av punkt 3 följer att tillståndet ska återkallas om tredjelandsföretaget
har meddelat att det avstår från tillståndet och motsvarar delvis artikel
48d.2 a i kapitaltäckningsdirektivet.
Av punkt 4 följer att tillståndet ska återkallas om tredjelandsföretaget
inte inom ett år har börjat tillhandahålla de tjänster som tillståndet avser
och motsvarar delvis artikel 48d.2 a i kapitaltäckningsdirektivet.
Av punkt 5 följer att tillståndet ska återkallas om tredjelandsföretaget
inte under en sammanhängande tid av sex månader har drivit sådan rörelse
som tillståndet avser. Punkten motsvarar delvis artikel 48d.2 a i
kapitaltäckningsdirektivet.
Av andra stycket följer att Finansinspektionen även ska återkalla
tillståndet, om det är sannolikt att företaget inom tolv månader inte längre
kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra
författningar som reglerar företagets verksamhet. Stycket motsvarar delvis
artikel 48d.1 första stycket b i kapitaltäckningsdirektivet.
I tredje stycket regleras tredjelandsfilialens skyldighet att informera
Finansinspektionen om tredjelandsföretaget inte uppfyller förutsättningarna för filialtillståndet eller om det är sannolikt att företaget inom
tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt
denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet.
Stycket motsvarar artikel 48d.1 andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
3 kap.
1 § För varje konsoliderad situation ska det finnas ett ansvarigt företag.
Ett ansvarigt företag ska vara
1. ett moderinstitut inom EES,
2. ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har
godkänts enligt 1 a kap. 2 §,
3. ett kreditinstitut eller ett motsvarande utländskt företag inom EES som
a) är ett dotterföretag till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och som har medgetts undantag
från kravet på godkännande enligt 1 a kap. 3 §, och
b) avses i 1 a kap. 3 § första stycket 3, eller
4. ett kreditinstitut eller ett motsvarande utländskt företag inom EES, eller ett
finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 8 kap.
2 a § första stycket 2 d.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansvarigt företag för varje
konsoliderad situation.
Ändringarna i andra stycket 2 och 3 är en följd av att de nuvarande
bestämmelserna i 1 kap. om godkännande och undantag från kravet på
godkännande för vissa finansiella holdingföretag flyttas till ett nytt kapitel,
1 a kap. I andra stycket 4 görs en rättelse, hänvisningen ska rätteligen vara
till sådana holdingföretag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att
kraven på gruppnivå är uppfyllda.
Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
335

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

5 § Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i
ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.
Företagets verkställande direktör får inte ingå i styrelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ledningen för ett finansiellt
holdingföretag. Ändringen i paragrafen genomför artikel 121 och delvis
artiklarna 3.1.9 och 88.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 6.1.1.
Andra stycket, som är nytt, innebär att den verkställande direktören i ett
finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag inte får
ingå i företagets styrelse.
6 § Finansinspektionen har tillsyn över att lämplighetskraven i denna lag är
uppfyllda för
1. styreledamöter, verkställande direktörer och ersättare för någon av dem i
finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag,
2. styreledamöter, verkställande direktörer och ersättare för någon av dem och
nyckelpersoner i finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 §, och
3. de personer som avses i 11 § första stycket 2 i finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag som inte har medgetts
undantag från kravet på godkännande enligt 1 a kap. 3 §.
Företagen ska lämna Finansinspektionen de uppgifter som inspektionen begär.
Om Finansinspektionen vid inspektion eller på något annat sätt har upptäckt en
omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller
finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att personerna som
avses i första stycket uppfyller lämplighetskraven.

336

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsynen över att
lämplighetskraven för personer med ledande befattningar i ett finansiellt
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag är uppfyllda. Paragrafen genomför delvis artiklarna 91.1c, 91.1e–91.1h, 91a.4, 91a.5 och
91.10 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad delvis efter förebild av
13 kap. 2 och 3 §§ LBF. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3 och 6.2.2.
Första stycket innebär att Finansinspektionen har tillsyn över att
styrelseledamöterna, verkställande direktören, ersättare för någon av dem
och nyckelpersoner i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § uppfyller lämplighetskraven enligt punkterna 3 och 4 i den paragrafen (se författningskommentaren till den paragrafen), att styrelseledamöter, den verkställande
direktören och ersättare för någon av dem i övriga finansiella holdingföretag uppfyller lämplighetskraven i 5 § samt att cheferna för de interna
kontrollfunktionerna och finansdirektören i finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag som inte har
medgetts undantag från kravet på godkännande uppfyller lämplighetskraven.
Enligt andra stycket ska företagen ska lämna Finansinspektionen den
information som inspektionen begär.
Tredje stycket innebär att inspektionen särskilt ska kontrollera
ledningens lämplighet i sådana fall som avses i 4 kap. 4 § första stycket
lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av

s. 337 Kontrollera mot PDF

terrorism (penningtvättslagen). Bestämmelsen är utformad efter förebild
av 13 kap. 2 och 3 §§ LBF.
7 § Den som är ledamot i styrelsen för ett finansiellt holdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § eller är dess
verkställande direktör får ha andra uppdrag som styrelseledamot eller verkställande direktör om det bedöms lämpligt.
Om företaget är betydande i fråga om storlek, intern organisation samt
verksamhetens art, omfattning och komplexitet, får en styrelseledamot eller
verkställande direktör endast inneha en av följande kombinationer av uppdrag:
1. ett uppdrag som verkställande direktör och två uppdrag som styrelseledamot,
eller
2. fyra uppdrag som styrelseledamot.
Om en styrelseledamot representerar staten gäller inte andra stycket.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uppdrag som
styrelseledamot eller verkställande direktör som den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts får ha i andra företag.
Paragrafen genomför delvis artikel 91.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Den
är utformad efter förebild av 10 kap. 8 a § och 8 b § andra stycket LBF.
Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.
Paragrafen anger under vilka förutsättningar en styrelseledamot eller
verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § får ha andra
styrelseuppdrag eller vara verkställande direktör i andra företag. Det
motsvarar det som gäller för den som är styrelseledamot eller verkställande
direktör i ett kreditinstitut enligt 10 kap. 8 a § och 8 b § andra stycket LBF
(se prop. 2013/14:228 s. 169–174).
8 § Vid tillämpningen av 7 § andra stycket ska
1. uppdrag inom samma grupp eller i företag där holdingföretaget har ett
kvalificerat innehav räknas som ett enda uppdrag, och
2. uppdrag i verksamheter och organisationer som inte huvudsakligen har ett
kommersiellt syfte inte beaktas.
En styrelseledamot eller verkställande direktör får, efter tillstånd av Finansinspektionen, ha ytterligare ett uppdrag som styrelseledamot utöver de uppdrag
som avses i 7 § andra stycket 1 eller 2.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uppdrag som styrelseledamot eller verkställande direktör som den som är styrelseledamot eller
verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag som har godkänts får ha i andra företag.
Paragrafen genomför delvis artikel 91.4–91.6 i kapitaltäckningsdirektivet.
Den är utformad efter förebild av 10 kap. 8 b § första och tredje styckena
LBF. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.
Paragrafen innebär att begränsningen av antal uppdrag som en styrelseledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § får
ha i andra företag. Det motsvarar det som gäller för den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut enligt 10 kap. 8 b §
första och tredje styckena LBF (se prop. 2013/14:228 s. 169–174). Med

337

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

grupp avses en sådan grupp som definieras i 4.1.138 i tillsynsförordningen
(se artikel 3.1.63 i kapitaltäckningsdirektivet) och en grupp av företag som
är dotterföretag till samma finansiella holdingföretag eller blandade
finansiella holdingföretag (artikel 91.4 andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet).
9 § Den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt
1 a kap. 2 § ska avsätta tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt uppdrag.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om krav på den som
ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag som har godkänts. Paragrafen genomför delvis artikel 91.2
i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap.
8 c § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.
Paragrafen innebär att en styrelseledamot eller en verkställande direktör
i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingbolag som
har godkänts enligt 1 a kap. 2 § ska avsätta tillräckligt med tid för att kunna
utföra sitt uppdrag. Det motsvarar det som gäller för den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut enligt 10 kap. 8 c §
LBF (se prop. 2013/14:228 s. 169–174).
10 § Om kraven i 1 a kap. 2 § 3 eller 4 inte är uppfyllda ska det finansiella
holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt
1 a kap. 2 §
1. se till att en styrelseledamot, den verkställande direktören, ersättare för
någon av dem eller en nyckelperson inte påbörjar uppdraget eller anställningen,
eller
2. besluta att en person inte längre får vara styrelseledamot, verkställande
direktör, ersättare för någon av dem eller nyckelperson.
Om holdingföretaget vidtar åtgärder för att personen ska vara lämplig för
uppgiften, får personen vara styrelseledamot, verkställande direktör, ersättare för
någon av dem eller nyckelperson.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om åtgärder som ett
finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har
godkänts ska vidta om en ledningsperson eller nyckelperson eller styrelsen
i sin helhet inte uppfyller lämplighetskraven. Paragrafen genomför delvis
artiklarna 91.1b och 91a.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 6.1.4.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 a § LBF, se författningskommentaren till
den paragrafen i avsnitt 18.8.

338

11 § Ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt
1 a kap. 3 § och i vars grupp det ingår ett eller flera stora institut ska anmäla till
Finansinspektionen om företaget
1. avser att utse styrelseledamot och verkställande direktör, och
2. utser nyckelpersoner som ansvarar för
a) förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den
finansiella rapporteringen,
b) riskhanteringsfunktionen,
c) funktionen för regelefterlevnad, eller

s. 339 Kontrollera mot PDF

d) internrevisionsfunktionen.
En anmälan enligt första stycket 1 ska göras senast 30 arbetsdagar före det att
uppdraget eller anställningen ska påbörjas.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att vissa finansiella
moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag ska
anmäla till Finansinspektionen om företaget avser att utse styrelseledamot
eller verkställande direktör eller vissa nyckelpersoner. Paragrafen genomför delvis artiklarna 3.1.9a–3.1.9d, 91.1d och 91a.5 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2 och 6.2.2.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 b § LBF, se författningskommentaren till
den paragrafen i avsnitt 18.8.
4 kap.
11 § När Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet, ska inspektionen
utöva tillsyn över att ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag uppfyller sina skyldigheter enligt 1 a kap. 1–3 §§.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om tillsyn över finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag när Finansinspektionen är
samordnande tillsynsmyndighet.
Ändringarna i paragrafen är en följd av att de nuvarande bestämmelserna
i 1 kap. om godkännande och undantag från kravet på godkännande för
vissa finansiella holdingföretag flyttas till ett nytt kapitel, 1 a kap.
5 b kap.
Kapitlet är nytt och innehåller bestämmelser om Finansinspektionens
tillsyn över tredjelandsfilialer och om krav som sådana filialer ska
uppfylla. Bestämmelser om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer, undantag
från tillståndsplikt, förutsättningar för tillstånd och återkallelse av tillstånd
finns i 1 a kap. 58–61 §§.
1 § Finansinspektionen har tillsyn över tredjelandsfilialer.
För en filial omfattar tillsynen att verksamheten bedrivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar filialens verksamhet, och
3. interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar filialens
verksamhet.
Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att filialens verkställande
direktörer uppfyller lämplighetskraven i denna lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynen över tredjelandsfilialer.
Paragrafen genomför artikel 48m.1 och delvis artiklarna 47.1, 48m.2 och
48n.1–48n.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt
8.2, 8.6, 8.9.1 och 8.9.2.
Paragrafen innebär att Finansinspektionen har tillsyn över tredjelandsfilialer. Den motsvarar 13 kap. 2 § LBF (se prop. 2002/03:139
s. 543–544).
2 § En tredjelandsfilial är en klass 1-filial, om

339

s. 340 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

1. det totala värdet av tillgångarna hänförliga till filialverksamheten uppgår till
åtminstone ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro,
2. det i verksamheten ingår att ta emot återbetalningspliktiga medel från
allmänheten som
a) uppgår till minst 5 procent av värdet på skulderna hänförliga till filialverksamheten, eller
b) överstiger ett belopp som motsvarar 50 miljoner euro, eller
3. den inte är en kvalificerad tredjelandsfilial enligt artikel 48b i kapitaltäckningsdirektivet.
Övriga tredjelandsfilialer är klass 2-filialer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om klassificeringen av tredjelandsfilialer som klass 1-filaler eller klass 2-filialer. Paragrafen genomför
artiklarna 48a.1, 48a.2, 48b.1 och 48b.5 och delvis artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.6.
I första stycket regleras när en tredjelandsfilial är en klass 1-filial.
Punkt 1 innebär att en filial ska klassificeras som en klass 1-filial om
tillgångarna hänförliga till filialverksamheten är lika med eller större än
5 miljarder euro. Beräkningen ska baseras på redovisningen för den
närmast föregående årliga rapporteringsperioden enligt rapporteringskraven i artiklarna 48k och 48l i kapitaltäckningsdirektivet, se författningskommentarerna till 6 kap. 1 § och 10 kap. 2 § 9. Med tillgångar hänförliga
till filialverksamheten avses tillgångar som är bokade och härrör från
verksamheten.
Punkt 2 innebär att filialer som tar emot insättningar eller andra
återbetalningsbara medel från allmänheten över ett visst belopp ska vara
klass 1-filialer.
Enligt punkt 3 ska kvalificerade filialer som utses med hjälp av
Europeiska kommissionen inte vara klass 1-filialer. En filial anses vara en
kvalificerad filial om vissa förutsättningar är uppfyllda (artikel 48b.1 i
kapitaltäckningsdirektivet). Kommissionen får genom genomförandeakter
anta beslut om huruvida vissa av dessa villkor är uppfyllda (artikel 48b.2).
Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet avser direktivet i lydelsen
enligt ändringsdirektivet, en s.k. statisk hänvisning (se 1 kap. 1 § första
stycket).
Av andra stycket följer att tredjelandsfilialer som inte är klass 1-filialer
är klass 2-filialer.
3 § En klass 1-filial som inte längre uppfyller kraven i 2 § första stycket ska
omedelbart anses vara en klass 2-filial. En klass 2-filial som uppfyller något av
kraven i 2 § första stycket ska anses vara en klass 1-filial först efter fyra månader.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ändring av klassificeringen av en
tredjelandsfilial som klass 1-filal eller klass 2-filial. Paragrafen genomför
artikel 48a.3 och delvis artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.6.
Paragrafen innebär att en klass 1-filial som inte längre uppfyller
kriterierna för att vara en sådan filial enligt 21 § första stycket omedelbart
ska anses vara en klass 2-filial, medan en klass 2-filial som uppfyller
förutsättningarna för att vara en klass 1-filial ska klassificeras som en
sådan först efter fyra månader från det att förutsättningarna är uppfyllda.
340

s. 341 Kontrollera mot PDF

4 § Kapitalkravet för en klass 1-filial ska uppgå till det högsta av
1. 2,5 procent
a) av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller
b) av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räkenskapsåren,
eller
2. ett belopp som motsvarar 10 miljarder euro.
Första stycket 1 a gäller bara under de tre första räkenskapsåren.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kapitalkrav för tredjelandsfilialer
som är klass 1-filialer. Paragrafen genomför delvis artikel 47.1 och 48e.1
i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.7.
I första stycket anges vad kapitalkravet för en klass 1-filial ska uppgå
till. Kapitalkravet ska åtminstone uppgå till 10 miljoner euro.
Andra stycket innebär att beräkningen av kapitalkravet för en klass 1filial under de första tre räkenskapsåren ska beräknas utifrån filialens
skulder vid tidpunkten för beslutet om tillstånd för filialverksamheten
enligt 1 a kap. 58 §. För filialer som fick sitt tillstånd för mer än tre år
sedan beräknas kapitalkravet baserat på filialens genomsnittliga skulder
under de räkenskapsåren.
5 § Kapitalkravet för en klass 2-filial ska uppgå till det högsta av
1. 0,5 procent
a) av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller
b) av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räkenskapsåren,
eller
2. ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro.
Första stycket 1 a gäller bara under de tre första räkenskapsåren.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kapitalkrav för tredjelandsfilialer
som är klass 2-filialer. Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1 och
48e.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och
8.7.
I första stycket anges vad kapitalkravet för en klass 2-filial ska uppgå
till. Kapitalkravet ska åtminstone uppgå till 5 miljoner euro.
Andra stycket innebär att beräkningen av kapitalkravet för en klass 2filial under de första tre räkenskapsåren ska beräknas utifrån filialens
skulder vid tidpunkten för beslutet om tillstånd för filialverksamheten
enligt 1 a kap. 58 §. Om filialen fick tillståndet för mer än tre år sedan ska
den beräkna sitt kapitalkrav baserat på filialens genomsnittliga skulder
under de räkenskapsåren.
6 § En tredjelandsfilial ska inneha ointecknade och likvida tillgångar som täcker
ett likviditetsutflöde under en period av 30 dagar.
En klass 1-filial ska vid tillämpningen av första stycket uppfylla kraven på
likviditet i avdelning I, del 6 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om likviditetskrav för tredjelandsfilialer. Paragrafen genomför artikel 48f.1 och 48f.2 och delvis artikel 47.1
i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.7.
I första stycket regleras storleken på likviditetskravet för tredjelandsfilialer. Kravet gäller för både klass 1-filialer och klass 2-filialer.
341

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

I andra stycket regleras vilka krav på likviditet i tillsynsförordningen
som klass 1-filialer ska uppfylla.
Med likvida tillgångar och likviditetsutflöde avses detsamma som i
artiklarna 4 och 7 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61av
den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för
kreditinstitut.
7 § De medel som tredjelandsfilialen ska uppfylla kraven i 4–6 §§ med ska
deponeras på ett konto hos ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a
eller g och som inte ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget.
Medlen ska användas om tredjelandsföretaget går i likvidation eller om filialens
verksamhet upphör enligt 8 kap. 12 § lagen (2015:1016) om resolution.

Paragrafen innehåller bestämmelser om deponering av medel som
uppfyller kapital- och likviditetskrav för tredjelandsfilialer. Paragrafen
genomför artikel 48f.3 och delvis artiklarna 47.1och 48e.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.7.
I första stycket regleras tredjelandsfilialernas skyldighet att hos ett
kreditinstitut som inte ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget
deponera de tillgångar och de ointecknade och likvida tillgångarna som
används för att uppfylla kapital- och likviditetskraven. Med grupp avses
en grupp enligt definitionen i artikel 4.1.138 i tillsynsförordningen (se
artikel 3.1.63 i kapitaltäckningsdirektivet).
I andra stycket anges vad de deponerade medlen får användas till. De
ointecknade och likvida tillgångarna som används för att uppfylla
likviditetskraven enligt 6 § ska i första hand användas för att täcka
likviditetsutflödet på 30 dagar. De medel som återstår får användas om
tredjelandsföretaget träder i likvidation eller om filialens verksamhet
upphör enligt artikel 96 i krishanteringsdirektivet, som har genomförts i
svensk rätt genom 8 kap. 12 § lagen (2015:1016) om resolution.
8 § En tredjelandsfilial ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha
kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Filialen ska
dokumentera sina tillgångar och skulder och ha en tillfredsställande intern styrning
och kontroll.
Verksamheten ska drivas på ett sådant sätt att filialens förbindelser med andra
företag kan överblickas.

342

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på riskhantering,
dokumentation och intern styrning och kontroll för tredjelandsfilialer.
Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1, 48g.2–48g.8 och 48h.1–48h.3
i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.8.
Paragrafen innebär att det ställs krav på en tredjelandsfilials riskhantering. Kravet på riskhantering och intern styrning och kontroll
motsvarar liknande krav som gäller för kreditinstitut enligt 6 kap. 2 § LBF
(se prop. 2002/03:139 s. 530 och prop. 2006/07:5 s. 129–137 och 435). En
tredjelandsfilials skyldighet att dokumentera sina tillgångar och skulder
enligt kapitaltäckningsdirektivet är vidare än bokföringsskyldigheten för
filialer enligt bokföringslagen (1999:1078) (1 kap. 2 §). Skyldigheten
enligt direktivet omfattar även registrering av tillgångar som härrör från
tredjelandsfilialen. Enligt direktivet ska ett bokföringsregister innehålla

s. 343 Kontrollera mot PDF

information om inte bara affärshändelser utan även om de risker
tredjelandsfilialen genererar och hur de hanteras.
Kravet på att verksamheten ska kunna överblickas motsvarar liknande
krav för kreditinstitut i 6 kap. 3 § LBF (se prop. 2006/07:5 s. 435–436).
Kraven kommer, på motsvarande sätt som de krav som gäller för
kreditinstitut, att preciseras i föreskrifter på längre nivå än lag, se
författningskommentaren till 10 kap. 2 § 9.
9 § Det ska finnas minst två verkställande direktörer bosatta i Sverige med ansvar
för den drivna verksamheten här.
De verkställande direktörerna ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet och även i
övrigt vara lämpliga för en sådan uppgift. De ska även avsätta tillräckligt med tid
för att kunna utföra uppdraget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på ledningen i en tredjelandsfilial. Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1 och 48g.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.8.
Första stycket innebär att en tredjelandsfilial ska ha minst två verkställande direktörer som är ansvariga för filialverksamheten och som är
bosatta i Sverige.
I andra stycket anges de lämplighetskrav som gäller för någon som ska
vara verkställande direktör.
10 § Om det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i
samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som motsvarar minst
40 miljarder euro, ska Finansinspektionen bedöma om tredjelandsfilialen är
systemviktig och om dess verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för
stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom
EES.
Beloppet ska beräknas utifrån ett genomsnitt av tillgångarna för de tre närmast
föregående räkenskapsåren eller i absoluta tal för minst tre av de fem närmast
föregående räkenskapsåren. Vid bedömningen ska Finansinspektionen tillämpa
artiklarna 48i.2 och 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet.
Om filialens verksamhet bedöms medföra allvarliga konsekvenser för
stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom
EES, får Finansinspektionen begära att filialen
1. omstrukturerar eller begränsar sin verksamhet, eller
2. lämnar upplysningar enligt 6 kap. 1 § eller vidtar sådana åtgärder som avses i
8 kap. 1 a §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den bedömning som Finansinspektionen ska göra av om en tredjelandsfilial är systemviktig. Paragrafen genomför artikel 48j.1 och 48j.2 och delvis artiklarna 47.1 och 48j.4
i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.10.1.
I första stycket regleras Finansinspektionens skyldighet att om vissa
tröskelvärden är uppfyllda, bedöma en filials systemviktighet och om dess
verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det
finansiella systemet i Sverige eller inom EES.
I andra stycket anges hur värdet av tillgångarna ska beräknas och vilka
indikatorer på systemviktighet som Finansinspektionen ska beakta i sin
bedömning. Tillgångar kopplade till marknadstransaktioner med centralbanker som ingår i ECBS ska inte tas med vid beräkningen. Hänvisningen
343

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

till kapitaltäckningsdirektivet avser direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet, en s.k. statisk hänvisning (se 1 kap. 1 § första stycket).
Enligt tredje stycket får Finansinspektionen vidta vissa åtgärder om
filialens verksamhet bedöms medföra allvarliga konsekvenser för den
finansiella stabiliteten i Sverige eller EES.
Punkt 1 innebär att Finansinspektionen får kräva att filialen
omstrukturerar eller begränsar sin verksamhet så att den inte längre är
systemviktig eller driver en verksamhet som medför allvarliga
konsekvenser för den finansiella stabiliteten i Sverige eller EES. Med
omstrukturering avses inte att tredjelandsföretaget för över verksamheten
i filialen till ett i Sverige etablerat dotterbolag som ansöker om tillstånd att
driva bank- eller finansieringsrörelse. Det regleras i stället i 13 §, se
författningskommentaren till den paragrafen.
Punkt 2 innebär att inspektionen får vidta vissa ytterligare tillsynsåtgärder, i form av att ställa ytterligare krav på information eller förelägga
filialen att minska sina risker eller vidta någon annan åtgärd för att komma
till rätta med situationen.
11 § Finansinspektionen ska lämna sin bedömning enligt 10 § till övriga berörda
behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten.
Om någon av de berörda behöriga myndigheterna invänder mot bedömningen,
ska Finansinspektionen, inom tre månader och i samverkan med Europeiska bankmyndigheten, försöka komma överens med myndigheterna.
Finansinspektionen ska därefter, även om en överenskommelse inte nås, ensam
fatta beslut enligt 10 §. Finansinspektionen ska underrätta övriga berörda behöriga
myndigheter och Europeiska bankmyndigheten om inspektionen bedömer att en
filial uppfyller förutsättningarna i 10 § första stycket men inspektionen inte vidtar
åtgärder enligt 10 § tredje stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den bedömning som Finansinspektionen ska göra av om en tredjelandsfilial är systemviktig. Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1, 48j.3 och artikel 48j.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.10.1.
Paragrafen reglerar Finansinspektionens skyldighet att samarbeta med
berörda behöriga myndigheter och Eba för de fall inspektionen är ansvarig
tillsynsmyndighet för en tredjelandsfilial som överskrider tröskelvärdet
enligt 10 § och att inspektionen därmed ska bedöma filialens systemviktighet och om dess verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser
för den finansiella stabiliteten i Sverige eller inom EES.
12 § Om Finansinspektionen har invändningar mot en bedömning som en annan
behörig myndighet har gjort när det gäller om en filial i det landet är systemviktig,
ska inspektionen invända inom 10 arbetsdagar från det att bedömningen har tagits
emot.

344

Paragrafen innehåller bestämmelser om den tid inom vilken Finansinspektionen får invända mot en bedömning av en annan behörig
myndighet när det gäller om en filial i det landet är systemviktig.
Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1 och 48j.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.10.1.
Paragrafen reglerar Finansinspektionens skyldighet att samarbeta med
berörda behöriga myndigheter när det är en sådan myndighet som är den

s. 345 Kontrollera mot PDF

som gör bedömningen av om en filial i det landet är systemviktig och de
eventuella risker som den filialen kan medföra för den finansiella
stabiliteten i det landet eller inom EES och inspektionen är behörig
myndighet för en tredjelandsfilial i Sverige till samma tredjelandsföretag
eller ett dotterbolag som ingår i samma grupp som det företaget.
13 § Om åtgärder enligt 10 § tredje stycket och 8 kap. 1 a § inte är eller bedöms
vara tillräckliga, får Finansinspektionen, efter att Europeiska bankmyndigheten
och berörda behöriga myndigheter har fått tillfälle att lämna synpunkter, kräva att
tredjelandsföretaget, om det avser att fortsätta att driva verksamheten i Sverige,
ska driva verksamheten genom ett dotterföretag som har tillstånd för bank-,
finansierings- eller värdepappersrörelse, om
1. filialen inte längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd enligt 1 a kap.
60 § 3,
2. det totala värdet på filialens tillgångar i Sverige uppgår till ett belopp som
motsvarar minst 10 miljarder euro,
3. det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i samma
grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som motsvarar minst
40 miljarder euro,
4. filialens verksamhet uppfyller de krav på systemviktighet som avses i artikel
48i.2 eller 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet och verksamheten kan få allvarliga
konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i
Sverige eller inom EES, eller
5. filialens verksamhet bedöms uppfylla förutsättningarna enligt 10 § första
stycket.
Vid tillämpning av första stycket 2 och 3 gäller artikel 48i.2 andra stycket i
kapitaltäckningsdirektivet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa tillsynsåtgärder som Finansinspektionen får vidta mot en tredjelandsfilial om andra åtgärder inte
bedöms vara tillräckliga. Paragrafen genomför artikel 48i och delvis
artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningarna till direktivet
avser direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet, en s.k. statisk
hänvisning (se 1 kap. 1 § första stycket). Övervägandena finns i avsnitt 8.2
och 8.10.2.
Första stycket reglerar under vilka förutsättningar som Finansinspektionen får kräva att ett tredjelandsföretag i stället för genom en filial
här i landet driver verksamheten genom ett svenskt dotterföretag som är
en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag, dvs. att
verksamheten i filialen i praktiken förs över till ett dotterföretag.
Andra stycket reglerar vilka indikatorer på systemviktighet i kapitaltäckningsdirektivet som Finansinspektionen ska beakta i sin bedömning
enligt första stycket 2 och 3.
6 kap.
1 § Följande företag ska till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin
verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär
för tillsynen:
1. företag som
a) står under tillsyn utifrån sin konsoliderade situation enligt denna lag eller
enligt en utländsk offentlig reglering som bygger på kapitaltäckningsdirektivet,
b) står under tillsyn enligt artikel 7 i värdepappersbolagsförordningen, eller

345

s. 346 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

c) ingår i en värdepappersföretagskoncern som omfattas av ett beslut enligt
artikel 8 i värdepappersbolagsförordningen,
2. andra dotterföretag till ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag, ett finansiellt
holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett värdepappersinriktat
holdingföretag än de som avses i 1,
3. tredjelandsfilialer,
4. holdingföretag med blandad verksamhet och dotterföretag till holdingföretag
med blandad verksamhet,
5. blandade finansiella holdingföretag, och
6. företag som fått i uppdrag av ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag, ett
finansiellt holdingföretag, holdingföretag med blandad verksamhet, blandat
finansiellt holdingföretag eller värdepappersinriktat holdingföretag att utföra ett
visst arbete eller vissa funktioner.
Om företaget inte lämnar upplysningarna till Finansinspektionen, får inspektionen förelägga företaget att göra det.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de företag som är skyldiga att
lämna uppgifter till Finansinspektionen. Ändringarna i paragrafen
genomför artikel 48k.3 och delvis artiklarna 21c.2, 47.1, 48g.5, 48g.8,
48k.1, 48k.2, 48l.2 och 48l.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 8.2 och 8.9.3.
Nya första stycket 3 innebär att även tredjelandsfilialer är skyldiga att
till Finansinspektionen lämna den information som inspektionen behöver
för sin tillsyn. Som en följdändring får de nuvarande punkterna 3–5 ny
numrering.
3 § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap
i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information
med
1. andra behöriga myndigheter,
2. Europeiska bankmyndigheten,
3. Europeiska systemrisknämnden,
4. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,
5. Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,
6. myndigheter inom EES som har tillsyn över försäkringsföretag,
7. offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i
kapitaltäckningsdirektivet, och
8. andra berörda myndigheter, om det uppstår en kritisk situation i Sverige som
kan äventyra likviditeten på finansmarknaden eller stabiliteten i det finansiella
systemet i något land inom EES.
Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information
med
1. Internationella valutafonden,
2. Världsbanken,
3. Banken för internationell betalningsutjämning, och
4. Rådet för finansiell stabilitet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet och möjlighet för
Finansinspektionen att samarbeta och utbyta information. Ändringarna i
paragrafen genomför delvis artiklarna 91.1i och 91a.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
346

s. 347 Kontrollera mot PDF

Tillägger i första stycket av en ny punkt 5 motsvarar ändringen i 13 kap.
6 a § LBF, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.8.
Som en följdändring får de nuvarande punkterna 5–7 ny numrering.
8 kap.
1 a § Om en tredjelandsfilial inte uppfyller kraven i denna lag, föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen eller andra författningar som reglerar filialens
verksamhet, ska Finansinspektionen förelägga filialen att inom viss tid begränsa
rörelsen i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd
för att komma till rätta med situationen.
Finansinspektionen får dessutom ingripa genom att besluta att
1. en filial utöver de kapital- och likviditetskrav som gäller enligt 5 b kap. 4, 5
eller 6 § ska uppfylla ett särskilt kapital- eller likviditetskrav, eller
2. filialen eller någon av dess verkställande direktörer ska betala en
sanktionsavgift, om det finns skäl att anta att filialens verksamhet har samband
med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt
1 a kap. 60 § 7, filialen har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller
på något annat otillbörligt sätt, eller filialen inte uppfyller sina skyldigheter enligt
5 b kap. 8 §.
Vid ingripande enligt andra stycket 2 gäller 15 kap. 1 b, 1 c och 8–9 d §§ lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om Finansinspektionens
ingripandeåtgärder mot tredjelandsfilialer. Paragrafen genomför artikel
48o och delvis artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
finns i avsnitt 8.2 och 8.10.3.
Första stycket och andra stycket 1 reglerar ingripanden mot tredjelandsfilialer som inte uppfyller sina skyldigheter enligt 1 a kap. 58–61 §§,
5 b kap. eller 6 kap. 1 § samt andra författningar som reglerar filialens
verksamhet.
Andra stycket 2 reglerar i vilka situationer Finansinspektionen får
ingripa genom att besluta att filialen eller någon av dess verkställande
direktörer ska betala en sanktionsavgift.
Enligt tredje stycket gäller bestämmelserna om sanktionsavgifter i
15 kap. LBF i tillämpliga delar.
2 a § Finansinspektionen ska ingripa mot ett finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som inte uppfyller sina skyldigheter enligt
1 a kap. 2 eller 3 § genom att
1. besluta att företaget vid stämman inte får företräda sina aktier eller andelar i
dotterföretag som är institut, eller
2. förelägga företaget att
a) inom en viss tid begränsa riskerna i något avseende,
b) avyttra eller minska sitt innehav i institut eller andra dotterföretag i gruppen,
c) till sina aktieägare överföra ägarintressena i dotterföretag som är institut,
d) utse ett företag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven i 3 kap.
2 § uppfylls,
e) begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar, eller
f) lämna in en plan som visar hur företaget snarast möjligt ska uppfylla kravet.
Vid ingripande gäller 1 a kap. 5–7 §§ i tillämpliga delar, om
1. Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är
etablerat i ett annat land inom EES, eller

347

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

2. Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är
etablerat i Sverige.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens ingripandeåtgärder mot finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts eller som har medgetts undantag från kravet på
godkännande.
Ändringarna i paragrafen är en följd av att de nuvarande bestämmelserna
i 1 kap. om godkännande och undantag från kravet på godkännande för
vissa finansiella holdingföretag flyttas till ett nytt kapitel, 1 a kap. Övriga
ändringar i paragrafen är språkliga.
2 b § Om någon som ingår i ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som anges i 1 a kap.
2 § 3 a eller 3 kap. 5 §, får Finansinspektionen besluta att personen eller
personerna inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör.
Första stycket gäller också om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som
anges i 1 a kap. 2 § 4.
Finansinspektionen får då utse en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess
företaget utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens ingripandemöjligheter mot någon som ingår i ledningen i ett finansiellt holdingföretag när lämplighetskraven inte är uppfyllda. Ändringarna i paragrafen
genomför delvis artikel 91.1h i kapitaltäckningsdirektivet. Paragrafen
motsvarar 15 kap. 2 § första, andra och fjärde styckena LBF. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4.
Ändringen i första stycket och det nya andra stycket är en följd av de
nya krav som ställs på ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts (se 1 a kap. 2 § och
författningskommentaren till den paragrafen). Ett beslut enligt första
stycket riktar sig mot företaget, liksom ett beslut om att göra rättelse enligt
2 §. För den berörda fysiska personen innebär beslutet att han eller hon
inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i företaget,
eftersom han eller hon (eller styrelsen som helhet) inte ansetts uppfylla
kraven för det specifika företagets behov (jfr prop. 2014/15:57 s. 48).
Som en följdändring blir nuvarande andra stycket tredje stycket.

348

2 c § Finansinspektionen får ingripa genom att besluta att ett företag som avses i
1 a kap. 1 § eller någon som ingår i ledningen i ett sådant företag ska betala en
sanktionsavgift, om
1. företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt någon av 1 a kap. 1–3 §§,
2. företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt någon av 1 a kap. 8, 22, 23,
29, 38, 40 eller 49 §§, eller
3. företaget är ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt
moderholdingföretag och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i tillsynsförordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § på grupp- eller undergruppsnivå.
Vid ingripande gäller 15 kap. 1 b, 1 c och 8–9 d §§ lagen (2004:297) om bankoch finansieringsrörelse i tillämpliga delar.
Vid en överträdelse enligt första stycket 1 får Finansinspektionen också besluta
att den eller de ägare av aktier eller andelar som medverkat till överträdelsen inte
får företräda aktierna eller andelarna vid stämman. Vid en överträdelse enligt första
stycket 2 eller 3 får inspektionen också besluta att någon som ingår i ledningen i

s. 349 Kontrollera mot PDF

ett sådant företag under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av
dem.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens ingripandeåtgärder. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 66.1 g–j i
kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningen till tillsynsförordningen är
dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande
lydelsen (se 1 kap. 1 § första stycket). Övervägandena finns i avsnitt 10.2
och 10.4.2.
Ändringarna i första stycket 1 är en följd av att bestämmelserna i 1 kap.
om godkännande och undantag från kravet på godkännande för vissa
finansiella holdingföretag flyttas till ett nytt kapitel, 1 a kap.
Nya punkt 2 innebär att Finansinspektionen får besluta om sanktionsavgift mot ledningspersoner i finansiella holdingföretag och blandade
finansiella holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 1 § även när
ett sådant företag inte uppfyller sina skyldigheter vid förvärv och avyttring
av väsentliga innehav, väsentlig överföring av tillgångar och skulder,
fusion eller delning (1 a kap. 8, 22, 23, 29, 38, 40 eller 49 §). Som en
följdändring får nuvarande punkt 2 ny numrering.
Ändringen i tredje stycket innebär att Finansinspektionen får meddela
ett beslut om att någon som ingår i ledningen i ett sådant företag under en
viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller
verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem
även när ett företag inte uppfyller sina skyldigheter vid förvärv och
avyttring av väsentliga innehav, väsentlig överföring av tillgångar och
skulder, fusion eller delning. Vid överträdelser av kraven vid förvärv av
väsentliga innehav får Finansinspektionen enligt 1 a kap. 16 § också
besluta att den eller de ägare av aktier eller andelar som medverkat till
överträdelsen inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman, se
författningskommentaren till den paragrafen.
2 d § Om kraven i 1 a kap. 2 § 3 eller 4 inte är uppfyllda för de personer som avses
i 3 kap. 11 § får Finansinspektionen, utöver ett föreläggande enligt 1 § om att
komma till rätta med situationen och ett beslut enligt 2 b § första stycket besluta
att
1. en styrelseledamot eller den verkställande direktören inte får påbörja
uppdraget eller anställningen, eller
2. en nyckelperson som avses i 3 kap. 11 § inte längre får vara det.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om Finansinspektionens
möjlighet att ingripa mot någon som ingår i ledningen eller är nyckelperson i ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt
moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på
godkännande och i vars grupp det ingår stora institut när lämplighetskraven inte är uppfyllda. Paragrafen genomför delvis artiklarna 91.1h och
91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4 och
6.2.3.
Paragrafen motsvarar 15 kap. 2 a § LBF, se författningskommentaren
till den paragrafen i avsnitt 18.8.
349

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

10 kap.
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vilka krav som ska ställas på den som ska ingå i ledningen i
a) ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt
1 a kap. 2 § 3 och 4 och 3 kap. 5 §, eller
b) ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 3 a kap. 2 §,
2. vilka krav som ska ställas på den som ska utöva ett betydande inflytande över
verksamheten i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 1 a kap. 2 § 3 b,
3. handläggningen av ärenden enligt 1 a kap. 8, 29, 38, 40 och 49 §§,
4. 1. vilka tillgångar och skulder som ska räknas med vid beräkningen av vad
som utgör en väsentlig överföring enligt 1 a kap. 23 §,
5. vid vilken tidpunkt, på vilken plats och med vilka intervall
a) kreditinstitut ska offentliggöra sådan information som anges i
artiklarna 431–455 i tillsynsförordningen, och
b) värdepappersbolag ska offentliggöra sådan information som anges i artikel 46
i värdepappersbolagsförordningen,
6. vilka upplysningar ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag ska lämna till Finansinspektionen för dess tillsynsverksamhet samt
när och hur de ska lämnas,
7. mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion
och utbildning av styrelseledamöter för finansiella holdingföretag eller blandade
finansiella holdingföretag som avses i 1 a kap. 2 §,
8. vilka poster som får räknas in i kapitalkraven enligt 5 b kap. 3 och 4 §§ och
kraven på ett sådant konto som kapitalet ska deponeras på enligt 5 b kap. 7 §,
9. vilka åtgärder en tredjelandsfilial ska vidta för att uppfylla de krav på
riskhantering, dokumentation och intern styrning och kontroll och lämplighet som
avses i 5 b kap. 8 och 9 §,
10. när uppgifter enligt artiklarna 21c.2, 48k.1 och 48k.2 i kapitaltäckningsdirektivet ska rapporteras,
11. vilken information moderföretag ska offentliggöra enligt 6 kap. 2 §,
12. när kapitalbaskraven i tillsynsförordningen eller Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt
ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel,
transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven
2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr
1060/2009 och (EU) nr 648/2012 inte ska anses täcka en risk och hur nivån på ett
särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. för att täcka en sådan risk ska fastställas,
13. de omständigheter som ska beaktas, dels vid prövningen enligt 2 kap. 2 § av
om ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag ska uppfylla ett särskilt
likviditetskrav, dels vid fastställandet av en lämplig nivå för ett sådant särskilt
likviditetskrav i samband med en översyn och utvärdering av företaget, och
14. hur uppgifter enligt 6 kap. 10 a § första stycket och 11 § ska lämnas.

350

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Genom ändringarna i paragrafen
får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela
föreskrifter som genomför artikel 48e.2 och delvis genomför artiklarna
21c.2, 27a.1, 27a.8–27a.11, 27a.13, 27c.4 andra stycket, 27f.2,
27i.4–27i.6, 27i.8, 48e.3, 48g.1–48g.8, 48h.1–48h.3, 48k.1, 48k.2, 48l.2,
48l.3, 91.1, 91.1a, 91.1c, 91.1e första stycket, 91.1f, 91.1h, 91.2a, 91.2b,
91.7, 91.8, 91.10, 91a.2, 91a.4, 91a.5, 91a.6 andra stycket, 91a.1–91a.3,
91a.6 och 97–101 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningar till
EU-förordningar är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

varje tidpunkt gällande lydelsen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2, 5.2,
6.1.1–6.1.3, 6.2.1, 6.2.3, 7.3, 8.7, 8.8, 8.9.2 och 8.9.3.
Ändringarna i punkt 1 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter
om den samlade kompetensen för styrelsen i finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 §
och lämpliga standarder för de företag som inte omfattas av 3 kap. 11 § (se
artiklarna 91.1, 91.1a, 91.1h, 91.2a, 91.2b, 91.7, 91.8 och 91.10 i
kapitaltäckningsdirektivet).
Nya punkt 2 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om
lämplighetskraven för nyckelpersoner i finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 §
(se artikel 91a.1–91a.3 och 91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet).
Nya punkt 3 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om
Finansinspektionens handläggning av ansökningar om tillstånd för
väsentligt förvärv och verkställande av fusions- och delningsplaner
(artiklarna 27i.4 första stycket, 27a.1, 27a.8–27a.11, 27a.13, 27c.4 andra
stycket, 27i.4 andra och tredje styckena, 27i.5, 27i.6 och 27i.8 i
kapitaltäckningsdirektivet).
Nya punkt 4 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om vilka
tillgångar och skulder som ska räknas med vid beräkningen av vad som är
en väsentlig överföring enligt 1 a kap. 23 § (se artikel 27f.2 i kapitaltäckningsdirektivet).
Nuvarande punkt 2 betecknas punkt 5.
Nya punkt 6 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om vilka
uppgifter ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska lämna till Finansinspektionen för dess tillsynsverksamhet över
att lämplighetskraven för styrelsen, verkställande direktören och nyckelpersoner är uppfyllda (artiklarna 91.1c, 91.1e första stycket, 91.1f, 91.1h
andra stycket, 91a.2, 91a.4, 91a.5 och 91a.6 andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet).
Nya punkt 7 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om de
krav som ställs på ett finansiellt holdingföretags eller blandat finansiellt
holdingföretags mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelseledamöter och
om de krav som ställs på företaget att avsätta resurser för introduktion och
utbildning av styrelseledamöter (artikel 91.7 och 91.8 i kapitaltäckningsdirektivet).
Nya punkt 8 innebär att föreskrifter får meddelas om vilka tillgångar en
tredjelandsfilial får använda för att uppfylla kapitalkravet enligt 5 b kap. 4
och 5 §§ samt om de krav som ska gälla för ett sådant konto på vilket
kapitalinstrumenten ska deponeras enligt 5 b kap. 7 § (artikel 48e.2 och
48e.3 i kapitaltäckningsdirektivet).
Nya punkt 9 innebär att föreskrifter får meddelas om hur en tredjelandsfilial ska uppfylla kraven på riskhantering, dokumentation och intern
styrning och kontroll enligt 5 b kap. 8 och 9 §§ (artiklarna 48g.1–48g.8
och 48h.1–48h.3 i kapitaltäckningsdirektivet).
Nya punkt 10 innebär att föreskrifter får meddelas om vilka uppgifter
tredjelandsfilialer ska rapportera in till Finansinspektionen samt när och
med vilken frekvens det ska ske enligt 6 kap. 1 § (artiklarna 21c.2, 48k.1,
48k.2, 48l.2 och 48l.3 i kapitaltäckningsdirektivet). Hänvisningen till
kapitaltäckningsdirektivet avser direktivet i lydelsen enligt Europa351

s. 352 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

parlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619, en s.k. statisk
hänvisning (se 1 kap. 1 § första stycket).
Som en följdändring får nuvarande punkterna 3–6 beteckningen
punkterna 12–15.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027 i fråga om 1 a kap.
58–61 §§, 5 b kap. 6 kap. 1 § och 8 kap. 1 a § och i övrigt den 11 januari 2026.
2. De nya bestämmelserna i 1 a kap. 58–61 §§ ska dock tillämpas på
ansökningar om tillstånd enligt 1 a kap. 58 § som lämnas in till Finansinspektionen
efter den 11 januari 2026 och som avser tid efter den 11 januari 2027.
3. Bestämmelserna i 1 a kap. 58–61 §§ tillämpas på avtal som har ingåtts efter
den 10 juli 2026 och som avser nya förpliktelser.
4. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna genomför artikel 21c.5 i
kapitaltäckningsdirektivet och artikel 2 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.
I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Det innebär att bestämmelserna
om tillståndsplikt för och tillsyn över tredjelandsfilialer ska träda i kraft
den 11 januari 2027 och att övriga bestämmelser träder i kraft den
11 januari 2026.
Punkt 2 innebär att utländska företag som driver filialverksamhet i
Sverige i dag enligt 4 kap. 4 § LBF får ansöka om det nya filialtillståndet
från den 11 januari 2026.
Punkt 3 innebär att tillståndsplikten för tredjelandsfilialer omfattar de
avtal om tjänster som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser nya
förpliktelser.
För överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet ska dock, enligt
punkt 4, äldre bestämmelser tillämpas. Om ett tillsynsärende inleds efter
ikraftträdandet avseende överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet
ska äldre bestämmelser också tillämpas.

18.18

Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016
om resolution

2 kap.
1 § I denna lag avses med
anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen
(1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton
eller nyårsafton eller en allmän helgdag,
behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder
inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda
uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den
15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga
lydelsen,

352

s. 353 Kontrollera mot PDF

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder
inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i
krishanteringsdirektivet,
betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,
blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i
tillsynsförordningen,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat
blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller
b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag
som är etablerat i något land inom EES,
central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala
motparter och transaktionsregister som har auktoriserats enligt artikel 14 eller
godkänts enligt artikel 25 i samma förordning,
det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 §
lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom
EES,
EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är
hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,
europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte omfattas
av artikel 92a i tillsynsförordningen och som har tillgångar som överstiger
100 miljarder euro eller ingår i en resolutionsgrupp som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro,
filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,
finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,
finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,
finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt
holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller
b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag
som är etablerat i något land inom EES,
finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader för
resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanteringsdirektivet,
förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade förordning
(EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution,
garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgarantin enligt
4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt artikel
4.1.133 i tillsynsförordningen,
globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 i tillsynsförordningen,
globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som är ett globalt
systemviktigt institut eller del av ett sådant,

353

s. 354 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

354

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen enligt
artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen eller artikel 4.1.11 i värdepappersbolagsförordningen,
gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera
länder inom EES,
holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22
i tillsynsförordningen,
institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,
kapitalbas:
1. för kreditinstitut, detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen och
2. för värdepappersbolag, detsamma som avses i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen,
kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU
av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande
av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2024/1619,
koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,
koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanteringsdirektivet,
kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse och ett sådant värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag,
krisavvärjande åtgärd:
a) en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för
återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse
och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
b) en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion
eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,
c) en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvärjande åtgärd
enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 c §
lagen om värdepappersmarknaden,
d) ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt
15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om
värdepappersmarknaden, eller
e) nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap.,
krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av
den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av
kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv
82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU
och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr
1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/2034,
kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde,
sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,
kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti som inte
är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,
kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,
kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i
artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,
moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförordningen,
moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom
EES,

s. 355 Kontrollera mot PDF

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag
eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land
utanför EES,
moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag
och som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) annat institut eller ett EES-institut, eller
b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är
etablerat i något land inom EES,
nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte är en
globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i händelse
av fallissemang,
relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementärkapitalinstrument,
resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en resolutionsplan ska
vara föremål för resolutionsåtgärder,
resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför
EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i
tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får
vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,
resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte är
a) en resolutionsenhet,
b) ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller
c) ett dotterföretag i ett tredjeland som enligt resolutionsplanen inte ingår i
resolutionsgruppen och dess dotterföretag,
resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanteringsdirektivet,
resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,
samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom
EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land
inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att
utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som
kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade
finansiella moderholdingföretag inom EES,
större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt artikel 4.1.135 i tillsynsförordningen,
supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som
uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,
tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av
förordning (EU) nr 648/2012,
tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäckningsdirektivet eller artikel 48 i värdepappersbolagsdirektivet,
tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES
och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES,
värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva
värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd
för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3 eller 6 den lagen, utom sådana
värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen om särskild
tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om
ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU,
2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen,

355

s. 356 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013,
(EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och
övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i
artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller definitioner.
I definitionen av kapitaltäckningsdirektivet ändras den statiska hänvisningen till direktivet till att avse lydelsen enligt ändringsdirektivet.
12 kap.
4 § När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551), lagen
(2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag inte
tillämpas i de delar som motsvarar
– artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den
21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv 2014/59/EU,
– avdelning II, kapitel -I, II och IV i Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om
utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om
fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/59/EU,
– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40–42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra
stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i
bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt
att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och
– artiklarna 27h–27l i kapitaltäckningsdirektivet om fusioner och delningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om resolutionsåtgärder. Ändringarna
i paragrafen genomför delvis artikel 27h i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
I inledningen i paragrafen införs en hänvisning till tillsynslagen till följd
av att det införs en tillståndsplikt för vissa fusioner och delningar i tillsynslagen. Den tillståndsplikten ska emellertid inte tillämpas på fusioner och
delningar som verkställs med anledning av resolutionsregelverket. Som en
följd av det införs en sjätte strecksats med hänvisning till regler i kapitaltäckningsdirektivet om fusioner och delningar som inte ska tillämpas när
resolutionsåtgärder vidtas.
I inledningen av paragrafen görs även en rättelse av hänvisningen till
lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

356

s. 357 Kontrollera mot PDF

18.19

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:677)
med instruktion för Nämnden för prövning av
statsråds och vissa andra befattningshavares
övergångsrestriktioner

1 § Bestämmelser om uppgifter för Nämnden för prövning av statsråds och vissa
andra befattningshavares övergångsrestriktioner finns i lagen (2018:676) om
restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig
verksamhet och lagen (2025:0000) om karens för vissa befattningshavare i
Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet.
Bestämmelser om uppgifter för nämnden finns även i lagen (2020:537) om
restriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs övergång till annan
verksamhet.
Nämnden är en myndighet under riksdagen.

Paragrafen innehåller en upplysning om att det finns bestämmelser om
uppgifter för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
befattningshavares övergångsrestriktioner i vissa andra lagar. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.10 och 14.3.11.
Ändringen i första stycket är en följd av att det införs en lag om karens
för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan
verksamhet, se avsnitt 1.1 och författningskommentaren i avsnitt 18.1.
15 § I 12 § lagen (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares
övergång till annan än statlig verksamhet och 11 § lagen (2025:0000) om karens
för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan
verksamhet finns bestämmelser om överklagande av nämndens beslut om
övergångsrestriktioner.
Bestämmelser om överklagande av beslut som rör utlämnande av handlingar och
uppgifter finns i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av
Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Paragrafen innehåller upplysningar om bestämmelser om överklagande
som finns i andra lagar. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.10 och 14.3.11.
Ändringen i första stycket är en följd av att den nya lagen om karens för
vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan
verksamhet, se avsnitt 1.1 och författningskommentaren i avsnitt 18.1.

18.20

Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:197)
om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder

1 kap.
11 § I denna lag betyder
1. arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän
ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i
den ursprungliga lydelsen,
2. direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av

357

s. 358 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

358

alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och
2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och
vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,
5. etablerad:
a) för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är registrerad
eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där dess stadgeenliga säte
eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har något stadgeenligt säte eller
huvudkontor, det land till vilket fonden har starkast anknytning,
b) för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,
c) för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,
6. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en
AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES än
hemlandet eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial,
7. finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar exponeringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av kontanter eller
värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt,
8. finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden,
9. fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om
värdepappersfonder,
10. holdingbolag: ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra företag, vars
affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom sina dotterföretag,
närstående företag eller ägarintressen för att bidra till deras värde på lång sikt, och
som är ett företag som antingen
a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad
marknad, eller
b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina
investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag, vilket
framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga handlingar,
11. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut
och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
12. kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade
förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna
verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn,
13. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en AIF-förvaltare, om
innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen om värdepappersfonder representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller
annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av förvaltaren,
14. marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på
AIF-förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av andelar eller aktier
i en alternativ investeringsfond som denne förvaltar och som riktar sig till
investerare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES,
15. matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond
som
a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan
alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investeringsfond), eller
b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en
alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investeringsstrategier, eller
c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en
sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,

s. 359 Kontrollera mot PDF

16. moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),
17. mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna
fond har en exponering i enlighet med 15,
18. nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värdepappersfonder,
med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på
AIF-förvaltare,
19. onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom
EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad,
20. primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller
annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder
professionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart utföra
transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra
tjänster, såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värdepapperslån, skräddarsydda
tekniska lösningar och stödtjänster,
21. professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen
om värdepappersmarknaden,
22. reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,
23. sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande av
information eller kommunikation om investeringsstrategier eller investeringsidéer
från en svensk eller utländsk EES-baserad AIF-förvaltare, eller på förvaltarens
vägnar, till potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES,
i syfte att pröva deras intresse för en EES-baserad alternativ investeringsfond som
ännu inte är etablerad eller som är etablerad men ännu inte anmälts för
marknadsföring i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist
eller sitt säte på det sätt som avses i direktivet om förvaltare av alternativa
investeringsfonder,
24. specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt denna lag
och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,
25. specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är att
genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses
i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 1075/2013 av den
18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som
ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner, och annan lämplig verksamhet för
att uppnå detta mål,
26. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 19 lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse,
27. särskild vinstandel: en andel av en alternativ investeringsfonds vinst som
tillfaller AIF-förvaltaren som ersättning för förvaltningen, exklusive eventuell
andel av fondens vinst som tillfaller förvaltaren som avkastning på en investering
som gjorts i fonden av förvaltaren, och
28. värdepappersfond: detsamma som 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om
värdepappersfonder.

Paragrafen innehåller definitioner.
I definitionen av startkapital i punkt 26 ändras hänvisningen till 1 kap.
5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av
punkterna i den paragrafen ändras så att nuvarande punkt 18 blir punkt 19.

359

s. 360 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

18.21

Förslaget till lag om ändring i lagen
(2022:1568) om Sveriges riksbank

3 kap.
12 § Riksbanken ska
1. informera det statsråd som regeringen utser innan Riksbanken beslutar om en
kredit enligt 7 §,
2. underrätta regeringen, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och
stödmyndigheterna enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till
kreditinstitut och om stabilitetsfonden och lagen (2022:739) med kompletterande
bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala
motparter om genomförda likviditetsstödjande åtgärder och lämna de uppgifter
som behövs, och
3. underrätta myndigheter med ansvar för gruppbaserad tillsyn inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet om en sådan kritisk situation som avses i 6 kap. 3 §
första stycket 8 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Riksbankens underrättelseskyldighet.
Ändringen i punkt 3 är en följd av att punkterna i 6 kap. 3 § första stycket
tillsynslagen numreras om så att nuvarande punkt 7 blir punkt 8. Det
innebär inte någon ändring i sak.

360

s. 361 Kontrollera mot PDF

Ändringsdirektiv

Bilaga 1

361

s. 362 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

362

Parallelluppställning över genomförandet i
svensk rätt av ändringsdirektivet
Artikel
i
ändringsdirektivet
1.1 a
1.1 b

Artikel
i
kapitaltäckningsdirektivet
2.4 och 2.5
2.6

1.2 a

3.1.8a

1.2 b
1.2 c

3.1.9
3.1.9a–3.1.9d

1.2 d

3.1.11

1.2 e

3.1.29a

1.1 a

2.4 och 2.5

1.2 f

3.1.47a

1.2 g

3.1.59

1.2 h

3.1.66

Svenska bestämmelser
Inte relevant för Sverige
1 kap. 2 § lagen (2014:968) om
särskild
tillsyn
över
kreditinstitut
och
värdepappersbolag
(tillsynslagen)
8 kap. 4 § aktiebolagslagen
(2005:551) (ABL) och 7 kap.
4 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar (FL)
8 kap. 27–29 §§ ABL, 7 kap.
27–29 §§ FL, 3 kap. 4 och 10 §§
sparbanks-lagen
(1987:619)
(sparbankslagen), 10 kap. 6 §
och
12 kap.
4§
lagen
(2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse
(LBF),
8 kap. 1 c § lagen (2007:528)
om
värdepappersmarknaden
(LVM)
och
3 kap.
5§
tillsynslagen
1 kap. 5 § 17 och 3 kap. 4 b §
LBF och 1 kap. 2 § första
stycket 10 och 3 kap. 5 och
11 §§ tillsynslagen
1 kap. 2 § andra stycket
tillsynslagen
3 kap. 4 b § och 15 kap. 2 a §
LBF och 3 kap. 11 § och 8 kap.
2 c § tillsynslagen (termen
används inte i den svenska
författningen,
se
författningskommentaren)
1 kap. 2 § andra stycket
tillsynslagen
1 kap. 2 § andra stycket, 5 kap.
1§
och
10 kap.
1§7
tillsynslagen
1 kap. 2 § andra stycket
tillsynslagen

s. 363 Kontrollera mot PDF

3.1.67
3.1.68
3.1.69
3.1.70
1.3

4.4

1.4

4a.1

4a.2

4a.3 första stycket a

4a.3 första stycket b
4a.4
4a.5
4a.6
4a.7 och 4a.8

Lagen (1985:206) om viten,
15 kap. 20 § LBF och 8 kap. 3 §
tillsynslagen
Uttrycket används inte i någon
av de lagar som genomför
direktivet.
Uttrycket används inte i någon
av de lagar som genomför
direktivet.
Uttrycket används inte i någon
av de lagar som genomför
direktivet.
15 kap. 20 § LBF och 8 kap. 3 §
tillsynslagen
1 § lagen om karens för vissa
befattningshavare vid Finansinspektionen vid övergång till
annan verksamhet (karenslagen)
1 kap. 9 §, 9 kap. 1 § och
12 kap. 2 § regeringsformen
(RF), 7 § lagen (1994:260) om
offentlig anställning (LOA), 5 §
förvaltningslagen (2017:900),
myndighetsförordningen
(2007:515),
förordningen
(2007:603) om intern styrning
och kontroll, förordningen
(2023:910) med instruktion för
Finansinspektionen
Lagen
(2018:1625)
om
skyldighet för vissa offentliga
funktionärer att anmäla innehav
av finansiella instrument och
förordningen (2018:2014) om
skyldighet för vissa offentliga
funktionärer att anmäla innehav
av finansiella instrument och
26 §
förordningen
med
instruktion
för
Finansinspektionen
2 § karenslagen
3 och 4 §§ karenslagen
3 § karenslagen
5 § karenslagen
16–18 §§ förvaltningslagen,
lagen om skyldighet för vissa
offentliga
funktionärer
att
anmäla innehav av finansiella
instrument och förordningen om
skyldighet för vissa offentliga

Bilaga 2

363

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2
4a.9
1.5 a

8a.1

1.5 b

8a.3a

1.6
1.7 a

18
21a.1

1.7 b

21a.2

1.7 c
1.7 d
1.7 e
1.7 f
1.7 g
1.9

21a.3
21a.4
21a.4a
21a.8
21a.10
21c.1
21c.2
21c.3
21c.4
21c.5

1.10

22.2

1.11 a
1.11 b

23.1
23.2

1.12

27a.1

27a.2
27a.3
27a.4
27a.5

27a.6
364

funktionärer att anmäla innehav
av finansiella instrument
Artikeln riktar sig inte till
medlemsstaterna
1 kap. 2 § andra stycket
tillsynslagen
8 kap. 1 d § LVM, 6 kap. 3 §
tillsynslagen och 32 och 33 §§
förvaltningslagen
15 kap. 1 § LBF
1 a kap. 1 § och 6 kap. 3 §
tillsynslagen,
8 kap.
7§
regeringsformen (RF)
19 § 1 förordningen om särskild
tillsyn och kapitalbuffertar,
14 kap. 2 c § LBF och 1 a kap.
15 § och 6 kap. 3 § tillsynslagen
1 a kap. 2 § tillsynslagen
1 a kap. 3 § tillsynslagen
1 a kap. 3 § tillsynslagen
1 a kap. 5 § tillsynslagen
1 a kap. 4 § tillsynslagen
1 a kap. 58 § tillsynslagen
1 a kap. 59 § och 6 kap. 1 §
tillsynslagen
1 a kap. 59 § tillsynslagen
1 a kap. 59 § tillsynslagen
Ikraftträdandebestämmelserna
till LBF, LVM och tillsynslagen
14 kap. 1 § LBF, 8 kap. 7 § RF
och föreskrifter i förordningen
(2004:329) om bank- och
finansieringsrörelse (FBF)
14 kap. 2 a §§ LBF
14 kap. 2 a § LBF och 32 §
förvaltningslagen
1 a kap. 8 § tillsynslagen, 8 kap.
7 § RF och 19 § 1 förordningen
om särskild tillsyn och kapitalbuffertar
1 a kap. 8 § tillsynslagen
1 a kap. 8 och 9 §§ tillsynslagen
1 a kap. 8 och 9 §§ tillsynslagen
1 a kap. 13 § tillsynslagen,
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
1 a kap. 14 och 15 §§ tillsynslagen

s. 365 Kontrollera mot PDF

27a.7
27a.8
27a.9
27a.10
27a.11
27a.12
27a.13
27a.14
27a.15
27b.1
27b.2
27b.3
27b.4
27b.5
27b.6
27c.1
27c.2
27c.3
27c.4
27d

27e
27f.1
27f.2
27f.3
27g
27h inledning

1 a kap. 10 § tillsynslagen
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
1 a kap. 15 § tillsynslagen
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
1 a kap. 14 § tillsynslagen
1 a kap. 14 § tillsynslagen
1 a kap. 11 § tillsynslagen
1 a kap. 11 § tillsynslagen
1 a kap. 11 § tillsynslagen och
32 § förvaltningslagen
1 a kap. 11 § tillsynslagen
8 kap. 7 § RF och 19 § 1
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
1 kap. 9 § regeringsformen
1 a kap. 12 § tillsynslagen
6 kap. 3 § tillsynslagen
1 a kap. 19–21 §§ och 6 kap. 3 §
tillsynslagen
6 kap. 3 § tillsynslagen
1 a kap. 22 § tillsynslagen,
8 kap. 7 § RF och 19 § 1
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
1 a kap. 16–18 §§ och 8 kap. 1 §
tillsynslagen och 15 kap. 1 §
LBF
1 a kap. 23 § tillsynslagen
1 a kap. 23–25 §§ och 10 kap.
2 § 1 tillsynslagen
1 a kap. 26 § tillsynslagen
15 kap. 1 § LBF och 8 kap. 1 §
tillsynslagen
23 och 24 kap. ABL, 16 kap.
FL, och 12 kap. 4 § lagen
(2015:1016) om resolution

Bilaga 2

365

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

27h.1
27h.2
27i.1
27i.2
27i.3
27i.4

27i.5

27i.6

27i.7
27i.8

27i.9
27i.10
27j.1
27j.2
27j.3
27j.4
27j.5

366

23 kap. ABL och 16 kap. FL
24 kap. ABL
1 a kap. 27–30, 38, 40, 42, 48
och 49 §§ tillsynslagen
1 a kap. 34 §, 35 § första
stycket 5 och 38 § tillsynslagen
och 7 kap. 5 b § sparbankslagen
1 a kap. 27, 40 och 56 §§
tillsynslagen
7 kap. 5 och 5 b §§ sparbankslagen, 1 a kap. 31, 34, 41, 43, 50
och 54 §§ och 10 kap. 2 § 4
tillsynslagen och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
10 kap. 2 § 4 tillsynslagen och
föreskrifter i förordningen om
särskild tillsyn och kapitalbuffertar
10 kap. 2 § 4 tillsynslagen och
föreskrifter i förordningen om
särskild tillsyn och kapitalbuffertar
1 a kap. 29, 38 och 42 §§
tillsynslagen
1 a kap. 44 § och 10 kap. 2 § 4
tillsynslagen och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
7 kap. 5 b § sparbankslagen och
1 a kap. 34, 43 och 54 §§
tillsynslagen
1 a kap. 31, 43 och 54 §§
tillsynslagen
1 a kap. 32, 35, 42, 46, 51 och
53 §§ tillsynslagen och 7 kap.
5 a § sparbankslagen
1 a kap.
32
och
51 §§
tillsynslagen och 7 kap. 5 a §
sparbankslagen
1 a kap. 32 och 51 §§ tillsynslagen och 20 och 32 §§
förvaltningslagen
1 a kap. 32, 42 och 51 §§
tillsynslagen och 7 kap. 5 a §
sparbankslagen
8 kap. 7 § RF och 19 § 1
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar

s. 367 Kontrollera mot PDF

27k.1

1.13

27k.2
27l
47.1
47.2
47.3
48
48a.1
48a.2
48a.3
48a.4
48b.1
48b.5
48c.1
48c.2
48c.3
48c.4
48c.5

48c.6
48d.1
48d.2
48d.3
48d.4

1 a kap. 33 och 52 §§ tillsynslagen
6 kap. 3 § tillsynslagen
8 kap. 1 § tillsynslagen
1 a kap. 58 §, 5 b kap., 6 kap.
1 § och 8 kap. 1 a § tillsynslagen
och 8 kap. 1 c § LVM
1 a kap. 59 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
1 a kap. 58 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
1 kap. 9 § RF
5 b kap. 2 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 2 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 3 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
Sverige har inte utnyttjat
valmöjligheten
5 b kap. 2 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 2 § och 6 kap. 3 §
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
1 a kap. 58 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
8 kap. 7 § RF och 19 § 1
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
1 a kap. 60 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
7 kap. 1 § lagen (2017:630) om
åtgärder mot penningtvätt och
finansiering
av
terrorism
(penningtvättslagen)
Sverige har inte utnyttjat
valmöjligheten
1 a kap. 60 och 61 §§ tillsynslagen och 8 kap. 1 c § LVM
1 a kap. 61 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
7 kap. 1 § penningtvättslagen
och 8 kap. 1 c § LVM
1 a kap. 60 och 61 §§ tillsynslagen och 8 kap. 1 c § LVM

Bilaga 2

367

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

48e.1
48e.2
48e.3
48f.1
48f.2
48f.3
48f.4
48g.1
48g.2
48g.3
48g.4
48g.5
48g.6
48g.7
48g.8
48h.1
48h.2
48h.3
48i.1

368

5 b kap. 4 och 5 §§ tillsynslagen
och 8 kap. 1 c § LVM
10 kap. 2 § 8 tillsynslagen
5 b kap. 7 § och 10 kap. 2 § 9
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 6 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 6 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 7 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
Sverige har inte utnyttjat
valmöjligheten
5 b kap. 9 § och 10 kap. 2 § 10
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 8 § och 10 kap. 2 § 10
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 8 § och 10 kap. 2 § 10
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 8 § och 10 kap. 2 § 10
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 8 §, 6 kap. 1 § och
10 kap. 2 § 10 tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 8 § och 10 kap. 2 § 10
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 8 § och 10 kap. 2 § 10
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 8 §, 6 kap. 1 § och
10 kap. 2 § 10 tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 8 § och 10 kap. 2 § 10
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 8 § och 10 kap. 2 § 10
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 8 § och 10 kap. 2 § 10
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap. 13 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM

s. 369 Kontrollera mot PDF

48i.2
48j.1
48j.2
48j.3
48j.4
48k.1
48k.2
48k.3
48l.1
48l.2
48l.3
48m.1
48m.2

48n.1

48n.2

48n.3

48n.4
48n.5
48o.1
48o.2

5 b kap. 13 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 10 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 10 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap.
11
och
12 §§
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
5 b kap.
10
och
11 §§
tillsynslagen och 8 kap. 1 c §
LVM
6 kap. 1 § och 10 kap. 2 § 11
tillsynslagen
6 kap. 1 § och 10 kap. 2 § 11
tillsynslagen
6 kap. 1 § tillsynslagen
5 § förvaltningslagen
6 kap. 1 § och 10 kap. 2 § 11
tillsynslagen
6 kap. 1 § och 10 kap. 2 § 11
tillsynslagen
5 b kap. 1 § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM
5 b kap. 1 § tillsynslagen, 8 kap.
1 c § LVM, 8 kap. 7 § RF och
föreskrifter i förordningen om
särskild
tillsyn
och
kapitalbuffertar
5 b kap. 1 § tillsynslagen, 8 kap.
1 c § LVM, 8 kap. 7 § RF och
föreskrifter i förordningen om
särskild
tillsyn
och
kapitalbuffertar
5 b kap. 1 § tillsynslagen, 8 kap.
1 c § LVM, 8 kap. 7 § RF och
föreskrifter i förordningen om
särskild
tillsyn
och
kapitalbuffertar
5 b kap. 1 § tillsynslagen, 8 kap.
1 c LVM, 8 kap. 1 c § LVM,
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
6 kap. 3 § tillsynslagen
6 kap. 3 § tillsynslagen
8 kap. 1 a § tillsynslagen och
8 kap. 1 c§ LVM
8 kap. 1 a § tillsynslagen och
8 kap. 1 c § LVM

Bilaga 2

369

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

48p.1

48p.2

48p.3

48p.4

48p.5

48q
1.14
1.15
1.16

och

53.1 andra stycket
och 56 fjärde stycket
65.1

65.2

65.3
65.4a i–v

65.4a vi

370

6 kap. 3 § tillsynslagen, 8 kap.
7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
6 kap. 3 § tillsynslagen, 8 kap.
7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
6 kap. 3 § tillsynslagen, 8 kap.
7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
6 kap. 3 § tillsynslagen, 8 kap.
7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
6 kap. 3 § tillsynslagen, 8 kap.
7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
8 kap. 7 § RF och 7 §
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
10 kap. 27 § och 30 kap. 4 §
offentlighetsoch
sekretesslagen
(2009:400)
(OSL)
15 kap. 20 § LBF och 8 kap. 3 §
tillsynslagen (viten). 15 kap.
LBF och 8 kap. tillsynslagen
(beslut)
15 kap. 20 § LBF och 8 kap. 3 §
tillsynslagen (viten), 15 kap.
LBF och 8 kap. tillsynslagen
(beslut), 15 kap. 1 a § LBF och
8 kap. 2 b och 2 c §§
tillsynslagen och avsnitt 11.2
(ingripande
mot
ledingspersoner).
15 kap. LBF och 8 kap.
tillsynslagen, se avsnitt 11.7
Avser ändrad beteckning av
artikel
65.3
i
kapitaltäckningsdirektivet och
kräver
inte
några
lagstiftningsåtgärder
13 kap. 6 § LBF och 6 kap. 1 §
första stycket 5 och 8 § 2
tillsynslagen

s. 371 Kontrollera mot PDF

65.4 b

65.5
66.1 a–f

66.1 g–j
66.2 första stycket a

66.2 första stycket b
66.2
första
stycket c i
66.2
första
stycket c ii och iii

66.2
första
stycket c iv
66.2 andra och tredje
styckena
66.3
66.4
1.17 a

67.1 d

67.1 e, f och i
67.1 j
67.1 k och l

Avser ändrad beteckning av
artikel
65.3
i
kapitaltäckningsdirektivet och
kräver
inte
några
lagstiftningsåtgärder
Inte tillämplig i Sverige
Avser ändrad beteckning av
artikel
66.1 a–f
i
kapitaltäckningsdirektivet och
kräver inte några lagstiftningsåtgärder
1 a kap. 16 § och 8 kap. 1 och
2 c §§ tillsynslagen och 15 kap.
1 a § första stycket 27 LBF
Avser ändrad beteckning av
artikel 66.2 första stycket c–e i
kapitaltäckningsdirektivet och
kräver
inte
några
lagstiftningsåtgärder
15 kap. 20 § LBF och 8 kap. 3 §
tillsynslagen
3 § 6 förordningen om särskild
tillsyn och kapitalbuffertar
Avser ändrad beteckning av
artikel 66.2 första stycket b och
f i kapitaltäckningsdirektivet
och
kräver
inte
några
lagstiftningsåtgärder
15 kap. 1 a och 18 §§ LBF och
8 kap. 2 c § tillsynslagen
15 kap. 20 § LBF, 8 kap. 3 §
tillsynslagen
och
lagen
(1985:206) om viten
15 kap. 8 § LBF
15 kap. 20 § LBF och 8 kap. 3 §
tillsynslagen
15 kap. 1 § och 1 a § första
stycket 4 LBF och 2 kap. 2 §
Finansinspektionens föreskrifter
(FFFS 2011:1) om ersättningssystem i kreditinstitut
Dessa regler utgår i direktivet.
Det
föranleder
ingen
lagstiftningsåtgärd
15 kap. 1 § och 1 a § första
stycket 10 LBF
Dessa regler utgår i direktivet.
Det föranleder inte någon
lagstiftningsåtgärd

Bilaga 2

371

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

67.1 r
67.1 s
67.1 t

67.1 u
67.1 v
67.1 w
67.1 x
67.1 y
67.1 z
67.1 aa
67.1 ab
1.17 b

67.2 första stycket a

67.2 första stycket b
67.2 första
stycket c i
67.2 första
stycket c ii–iv

67.2 andra och tredje
styckena

372

1.17c

67.3
67.4

1.18

70.1 rubriken

15 kap. 1 § och 1 a § första
stycket 6 LBF
15 kap. LBF och 8 kap.
tillsynslagen
6 kap. 4 c§, 15 kap. 1 § och
1 a § första stycket 4 och
16 kap.
1§6
LBF
och
Finansinspektionens föreskrifter
om
ersättningssystem
i
kreditinstitut
15 kap. 1 § och 1 a § första
stycket 2 LBF
15 kap. 1 a § första stycket 6
LBF
15 kap. 1 § och 1 a § första
stycket 11 LBF
15 kap. 1 § och 1 a § första
stycket 26 LBF
15 kap. 1 och 1 a § första
stycket 9 LBF
15 kap. 1 § och 1 a § första
stycket 7 LBF
15 kap. 1 § och 1 a § första
stycket 8 LBF
15 kap. 1 § och 1 a § första
stycket 12 LBF
Avser ändrad beteckning av
artikel
67.2
i
kapitaltäckningsdirektivet och
kräver
inte
några
lagstiftningsåtgärder
15 kap. 20 § LBF, 8 kap. 3 §
tillsynslagen
och
lagen
(1985:206) om viten
3 § 6 förordningen om särskild
tillsyn och kapitalbuffertar
Avser ändrad beteckning av
artikel 67.2 b och c i
kapitaltäckningsdirektivet och
kräver
inte
några
lagstiftningsåtgärder
15 kap. 20 § LBF, 8 kap. 3 §
tillsynslagen
och
lagen
(1985:206) om viten
15 kap. 8 § LBF
15 kap. 20 § LBF och 8 kap. 3 §
tillsynslagen
Tillägg i rubriken som inte
kräver
några
lagstiftningsåtgärder

s. 373 Kontrollera mot PDF

70.1 a–h

70.1 i

70.2
70.3

70.4
70.5
1.19

73 första stycket

1.20

74.1 första stycket a
och c
74.1 första stycke b

1.20

74.1 första stycket d

Avser ändrad beteckning av
artikel
70
a–h
i
kapitaltäckningsdirektivet och
kräver
inte
några
lagstiftningsåtgärder
Artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen, lagen (1994:1219) om
den europeiska konventionen
angående
skydd
för
de
mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna och i
EU:s rättighetsstadga
13 kap. 6 a § LBF och 6 kap. 3 §
tillsynslagen
Artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen, lagen (1994:1219) om
den europeiska konventionen
angående
skydd
för
de
mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna och i
EU:s rättighetsstadga
8 § förvaltningslagen
Avser åtgärder som ska vidtas
av Eba
6 kap. 2, 4 a och 5 §§, 16 kap.
1 § 5 LBF, 5 kap. 2 § FBF,
Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd (FFFS 2014:1)
om styrning, riskhantering och
kontroll i kreditinstitut och
Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd (FFFS 2014:4)
om hantering av operativa risker
Avser ändrad beteckning av
artikel 74.1 och kräver ingen
lagstiftningsåtgärd
6 kap. 2, 4 a och 5 §§, 16 kap.
1 § 5 LBF, 5 kap. 2 § FBF,
Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd om styrning,
riskhantering och kontroll i
kreditinstitut
och
Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om hantering av
operativa risker
6 kap. 2, 4 a och 5 §§, 16 kap.
1 § 5 LBF, 5 kap. 2 § FBF,
Finansinspektionens föreskrifter

Bilaga 2

373

s. 374 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

374

1.21 a
1.21 b

76.1
76.2

1.21 c

76.4

1.21 d och e

76.5 och 76.6

1.22 a
1.22b

77.3
77.4

1.23 a och b

78.1

1.23 c

78.3

1.23 d

78.5

1.23 e och f

78.6 och 78.8

1.24–1.27

79, 81, 83.4 och 85.1

1.28

87a.1–87a.4

och allmänna råd om styrning,
riskhantering och kontroll i
kreditinstitut
och
Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om hantering av
operativa risker
6 kap. 5 § LBF
6 kap. 2, 4 a och 5 §§, 16 kap.
1 § 5 LBF, 5 kap. 2 § FBF,
Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd om styrning,
riskhantering och kontroll i
kreditinstitut
och
Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om hantering av
operativa risker
6 kap. 2, 4 a och 5 §§, 16 kap.
1 § 5 LBF, 5 kap. 2 § FBF,
Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd om styrning,
riskhantering och kontroll i
kreditinstitut
och
Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om hantering av
operativa risker
6 kap. 2 §, 16 kap. 1 § 5 LBF
och 5 kap. 2 § FBF
13 kap. 2 § LBF
Avser åtgärder som ska vidtas
av Eba
13 kap. 2 och 3 §§ och 16 kap.
1 § 16 LBF och 1 och 2 §§
förordningen med instruktion
för Finansinspektionen
13 kap. 2 och 3 §§ och 16 kap.
1 § 16 LBF och 1 och 2 §§
förordningen med instruktion
för Finansinspektionen
13 kap. 2 § och 16 kap. 1 § 16
LBF
Avser åtgärder som ska vidtas
av Eba
16 kap. 1 § 5 LBF och 5 kap. 2 §
FBF
6 kap. 2, 4 a och 5 §§ och
16 kap. 1 § 5 LBF, 5 kap. 2 §
FBF,
Finansinspektionens
föreskrifter och allmänna råd
om styrning, riskhantering och
kontroll i kreditinstitut och

s. 375 Kontrollera mot PDF

87a.5
1.29 a

88.1

1.29 b

88.3

1.30

91.1

91.1a

91.1b
91.1c

91.1d
91.1e

91.1f
91.1g
91.1h

Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd om hantering
av operativa risker
Avser åtgärder som ska vidtas
av Eba
3 kap. 4 § sparbankslagen,
10 kap. 6 § och 12 kap. 4 § LBF
och 3 kap. 5 § tillsynslagen
6 kap. 3 och 4 b §§ och 16 kap.
1 § 5 och 16 LBF och 5 kap.
2 § 5 och 17 FBF
3 kap. 2 § första stycket 4 a och
5 och 16 kap. 1 § 3 LBF, 3 kap.
1 § och 8 kap. 1 c § LVM och
1 a kap. 2 § 3 a och 4 och
10 kap. 2 § 2 a tillsynslagen
3 kap. 2 § första stycket 4 a och
5 och 16 kap. 1 § 3 LBF, 3 kap.
1 § och 8 kap. 1 c § LVM och
1 a kap. 2 § 3 a och 4 och
10 kap. 2 § 2 a tillsynslagen
3 kap. 4 a § LBF, 8 kap. 1 c §
LVM
och
3 kap.
10 §
tillsynslagen
3 kap. 2 § första stycket 4 a och
5 och 13 kap. 3 § LBF, 3 kap.
1 § och 8 kap. 1 c § LVM och
1 a kap. 2 § 3 a och 4, 3 kap. 6 §
och 10 kap. 2 § 2 a tillsynslagen
3 kap. 4 b § LBF, 8 kap. 1 c §
LVM
och
3 kap.
11 §
tillsynslagen
13 kap. 3 § LBF, 3 kap. 6 § och
10 kap. 2 § 2 a tillsynslagen,
8 kap. 7 § RF, 5 kap. 2 § 17 och
20 FBF och bl.a. 19 § 1
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
13 kap. 2 och 3 §§ LBF, 3 kap.
6 § och 10 kap. 2 § 2 a tillsynslagen och 8 kap. 7 § RF
13 kap. 2 § LBF och 3 kap. 6 §
tillsynslagen
3 kap. 2 § första stycket 4 a och
5, 13 kap. 2 och 3 §§, 15 kap. 1,
2 och 2 a §§ och 16 kap. 1 § 3
LBF, 3 kap. 1 § och 8 kap. 1 c §
LVM, 1 a kap. 2 § 3a och 4,
3 kap. 6 §, 8 kap. 1, 2 b och
2 d §§ och 10 kap. 2 § 2 a och 6

Bilaga 2

375

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

91.1i

91.1j
91.2
91.2a

91.2b

91.3
91.4–91.6
91.7
91.8
91.9

91.10

1.31

91.13 och 91.14
91a.1

91a.2
376

tillsynslagen, 8 kap. 7 § RF samt
föreskrifter i förordningen om
särskild
tillsyn
och
kapitalbuffertar
7 kap. 1 § penningtvättslagen,
13 kap. 2 och 6 a §§ LBF, 8 kap.
2 § och 30 kap. 4 § OSL och
6 kap. 3 § tillsynslagen
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
10 kap. 8 c § LBF, 8 kap. 1 c §
LVM
och
3 kap.
9§
tillsynslagen
3 kap. 2 § första stycket 4 a och
16 kap. 1 § 3 LBF, 3 kap. 1 §
och 8 kap. 1 c § LVM och
1 a kap. 2 § 3 a och 10 kap.
2 § 2 tillsynslagen
3 kap. 2 § första stycket 5 och
16 kap. 1 § 3 LBF, 8 kap. 1 c §
LVM och 1 a kap. 2 § 4 och
10 kap. 2 § 2 tillsynslagen
10 kap. 8 a § LBF, 8 kap. 1 c §
LVM
och
3 kap.
7§
tillsynslagen
10 kap. 8 b § LBF, 8 kap. 1 c §
LVM
och
3 kap.
8§
tillsynslagen
13 kap. 2 § och 16 kap. 1 § 14
LBF och 10 kap. 2 § 2 och 7
tillsynslagen
13 kap. 2 §, och 16 kap. 1 § 14
LBF och 10 kap. 2 § 2 och 7
tillsynslagen
8 kap. 7 § RF, 1 kap. 9 a § FBF
och föreskrifter i förordningen
om särskild tillsyn och kapitalbuffertar
13 kap. 2 § och 16 kap. 1 § 3
LBF, 3 kap. 6 § och 10 kap.
2 § 2 a tillsynslagen
Inte relevant för Sverige
3 kap. 2 § första stycket 4 b och
16 kap. 1 § 3 LBF, 8 kap. 1 c §
LVM och 1 a kap. 2 § 3 a och
10 kap. 2 § 3 tillsynslagen
3 kap. 2 § första stycket 4 b och
16 kap. 1 § 3 LBF, 8 kap. 1 c §

s. 377 Kontrollera mot PDF

91a.3

91a.4

91a.5
91a.6

91a.7

1.32

92.2 och 92.3

1.33

94.1–94.3

1.34
1.35
1.36

och

97.4, 98.1 k, 98.9
och 98.10
100.3

100.4
1.37

101.3

1.38 a

104.1

1.38 b

104.4

LVM och 1 a kap. 2 § 3 a och
10 kap. 2 § 3 tillsynslagen
3 kap. 4 a § och 16 kap. 1 § 3
LBF, 8 kap. 1 c § LVM och
3 kap. 10 § och 10 kap. 2 § 3
tillsynslagen
3 kap. 2 § första stycket 4 b och
13 kap. 3 § LBF, 8 kap. 1 c §
LVM och 1 a kap. 2 § 3 a och
3 kap. 6 § tillsynslagen
3 kap. 4 b § och 13 kap. 2 §
LBF, 8 kap. 1 c § LVM och
3 kap. 6 och 11 §§ tillsynslagen
15 kap. 1 och 2 a §§ och 16 kap.
1 § 4 LBF, 8 kap. 1 c § LVM
och 8 kap. 1 och 2 d §§ och
10 kap. 2 § 3 tillsynslagen,
8 kap. 7 § RF och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
7 kap. 1 § penningtvättslagen,
13 kap. 2 och 6 a §§ LBF, 8 kap.
2 § och 30 kap. 4 § OSL och
6 kap. 3 § tillsynslagen
16 kap. 1 § 5 LBF och föreskrifter i Finansinspektionens
föreskrifter (FFFS 2011:1) om
ersättningssystem i kreditinstitut
16 kap. 1 § 5 LBF och föreskrifter i Finansinspektionens
föreskrifter om ersättningssystem i kreditinstitut
10 kap. 2 § 10 tillsynslagen och
9 § förordningen om särskild
tillsyn och kapitalbuffertar
13 kap. 2 och 3 §§ LBF och
16 kap. 1 § 1, 23 kap. 1 §, 3 §
och 15 § 1 LVM och 9 §
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
Avser åtgärd som Eba, Eiopa
och Esma ska vidta
8 kap. 7 § RF och 9 §
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
15 kap. 1 § LBF och 8 kap. 1 §
tillsynslagen
Avser åtgärder som ska vidtas
av Eba

Bilaga 2

377

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

1.39

104a.3,
och104a.8

104a.6

104a.7
1.40

104b.4a

1.41

106.1 första stycket
106.1 andra stycket

1.42

110a

1.43
1.44 b

121
131.6

1.44 c
1.45 a
1.45 b

131.15
133.1
133.8

1.45 c
1.46
1.47

133.11 och 133.12
142.2–142.4
161.5

2.1
3

378

2 kap. 1 § och 10 kap. 2 § 8
tillsynslagen och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
Avser åtgärd som ska vidtas av
Eba
10 kap. 2 § 8 tillsynslagen och
föreskrifter i förordningen om
särskild tillsyn och kapitalbuffertar
10 kap. 1 § 1 tillsynslagen
Avser åtgärd som ska vidtas av
Eba
3 och 4 kap. och 6 kap. 3 §
tillsynslagen
3 kap. 5 § tillsynslagen
10 kap. 1 § 4 och 5 lagen
(2014:966) om kapitalbuffertar
(buffertlagen) och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
5 kap. 7 § buffertlagen
4 kap. 1 § buffertlagen
4 kap. 1 § och 10 kap. 1 § 1–3
buffertlagen och föreskrifter i
förordningen om särskild tillsyn
och kapitalbuffertar
4 kap. 3 § buffertlagen
8 kap. 1 och 2 §§ buffertlagen
Avser åtgärd som ska vidtas av
kommissionen
Ikraftträdandebestämmelserna i
LBF, LVM och tillsynslagen
Ikraftträdandebestämmelserna i
buffertlagen

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.