Sök i Ratio Lex

Om nedsättning i räntan för Try smida fiske

1867-01-29 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1867:26, Om nedsättning i räntan för Try smida fiske

Dokumentets text

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 Jan, 1867, kl. 11 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen om nedsättning

i räntan för Try smida fiske; Gifven Stockholms Slott

den 22 Januari 1867.

Genom nådigt Bref den 30 December 1856 medgaf Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med förut fattadt beslut af Rikets Ständer, att kronofiske! vid Trysunda

hamn med dertill hörande skär, holmar och fiskvatten, beläget i Nätra

socken och Ångermanlands norra fögderi af Wester-Norrlands län, finge af Nätra

och Själevads socknemän till skatte lösas, emot en skatteköpeskilling af 1,255 R:dr

16 sk. banko jemte 6 procent derå i afgift till Wadstena krigsmanshus samt förbindelse

för socknemännen att framgent årligen utgöra den ränta, som, enligt

grunderna i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvarade 94 tunnor saltad

strömming.

Sedan i följd häraf Kammar-kollegium, efter det berörda skatteköpsafgifter

blifvit erlagda, den 28 April 1857 för socknemännen utfärdat skattebref å omförmälda

fiske med dertill hörande lägenheter, samt socknemännen emellertid enligt

kontrakt af den 4 i sistnämnda månad på 15 år, räknadt från den 1 påföljande

Maj, till andra personer upplåtit fisket emot ärligt arrende af 155 tunnor saltad

hufvudhård strömming. — så hafva socknemännen uti en till Kongl. Maj:t ställd

skritt, hvilken blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den

20 September 1865 Öfverlemnad, i underdånighet anhållit, att, som genom den

jemlik! ofvanbemälda nådiga Kungörelse den 11 Maj 1855 verkställda förvandling

af den för fiske! bestämda räntan, 94 tunnor saltad strömming, i räntepersedel

hö, dervid, enligt vederbörande häradsskrifvares bifogade tjensteintyg, berörda strömmingsränta

funnits motsvara 994 centner 20 skålp. hö, under den tid af åtta år,

hvarunder utskylden dittills erlagts, i följd af den under liden inträffade stegring

i sistnämnda persedels markegångsvärde uppkommit en skilnad, de skattdragande

till last, af icke mindre än 7,058 R:dr 67 öre samt äfven vid beräkning

af‘ det genom kontraktet betingade, den årliga strömmingsskatten Överskjutande

arrendebeloppet, hvilket vore det högsta som kunde erhållas, sökanderne måste

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

tillskyndas en betydlig förlust, som, i samma mån erfarenheten gåfva stöd för

antagandet, att skilnadsvärdet emellan strömming och hö kunde ytterligare stegras,

skulle drabba en fåtalig med ringa tillgångar och inkomstkällor försedd allmoge

med uppoffringar, slutligen öfverstigande deras förmåga att uthärda; Kongl. Maj:t

med särskilt lästadt afseende derå, att Kongl, Kungörelsen den 11 Maj 1838

angående de uti ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling,

utkommit efter det socknemännen sökt att få ifrågavarande fiske skattelösa, måtte

täckas till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition att antingen sökanderne

måtte, emot skatteköpeskillingens återbekommande, få nämnda fiske til I

Kronan afträda eller ock den årliga räntan nedsättas ifrån 94 tunnor strömming

till hälften deraf eller 47 tunnor, som, efter förvandling motsvarande 497 centner

10 skålp. hö, vore den högsta möjliga ränta, som sökanderne, med utsigt att

undgå förlust, ansågo sig årligen kunna utgöra.

För egen de! har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande härvid yttrat, att det för

Trysunda fiske öfverenskomna arrende vore det högsta, som derför skäligen torde

kunna förväntas; att med den ringa utveckling jordbruket i länet, i jemförelse

med rikets mellersta och södra provinser, vunnit, antagligt vore, att värdet å hö

skulle, i förhållande till priset å strömming, ännu under många år bibehålla den

af sökanderne anmärkta skilnad, samt att sökanderne således genom den, i enlighet

med den stadgade ränteförenklingen, beviljade skattelösningsrätten, uppenbarligen

redan lidit och otvifvelaktigt framgent komme att vidkännas eu betydlig förlust,

i hvilket afseende alltså billigheten torde kräfva en skålig nedsättning i räntebeloppet;

men att likväl, —-- med hänsigt till det vådliga i prejudikatet att bifalla

en dylik ränteförminskning utan iakttagande af de i lag derför gifna föreskrifter,

särdeles i Wester-Norrlands län, der nyhemmannen i allmänhet blifvit jemförelsevis

med de äldre hemmanen åsätta ett alltför drygt skattetal, samt då kommuner

i förevarande hänseende ej torda ega bättre rätt än den enskilde, — Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande icke vågade tillstyrka den underdåniga ansökningen annorlunda,

än att socknemännen, i händelse af befogenhet, måtte till vinnaden af det

med ansökningen åsyftade ändamål hänvisas att i vederbörlig ordning söka och

erhålla förmedling.

Uti häröfver på nådig befallning deri 3 Februari 1866 afgifvet utlåtande

har Kammarkollegium -— jemte vitsordande af det utaf sökanderne åberopade förhållandet,

att priset å hö i Wester-Norrlands län, sedan sökanderne genom Kollegii

skattebref den 28 April 4837 förvärfvat sig eganderätten till ifrågavarande fiske'',

betydligt stigit, i sådant afseende upplyst att det tioåriga medelmarkegångspriset

å en centner hårdvallshö utgjort:

år 1837.......

» 1838.......

» 1839.......

2 R:dr 20 öre

2 » 20 »

2 » 33 »

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

år 1860........

....................2 :

R:dr 60 öre,

» 1861........

................... 2

» 75 »

» 1862........

................... 2

» 95 8

» 1865

.................. 3

» 2 »

» 1864........

......... 3

» 11 »

och » 1865........

.-................. 5

» 3 »

under det deremot medelpriset å

en tunna strömming varit:

år 1857........

18

R:dr 24 öre.

» 1858........

18

» 81 »

» 1859.......

18

» 10 »

» 1860......

17

» 77 »

» 1861...

18

» 66 »

a 1862...

19

» 77 »

» 1865........

19

» 6 »

» 1864........

18

» 48 »

och » 1865........

................ 18

» 19 »

Med beräkning af nämnda

pris å hö både således den

de åtta åren 1857—1864, på

sätt vederböra^

de häradsskrifvi

bifogade intyg innehölle, uppgått

tillsammans till.

............ R:dr

undei det den gamla räntan, derest den utgätt efter priset

å strömming, allenast skulle utgjort................................. »

13.998: 66.

eller R:dr R:mt 7,061: 49

mindre än socknemännen nu måst utgöra.

Härvid tiar Kollegium funnit det visserligen kunna anmärkas, att socknemännen

utarrenderat fisket emot eu årlig afgift af 135 tunnor strömming och att

vid jemförande af förenämnda, utaf socknemännen till Kronan utgjorda ränta för

omförmälda lid ........................................................................... 21,057 R:dr 15 öre,

och det tioåriga medelmarkegångspriset å 155 tunnor strömming

för samma tid.................................................................. 20,090 » 15 »

förhållandet något jemkades, så att socknemännens förlust

efter denna beräkning skulle minskas till.............................. 967 R:dr —

men då dels värdet af sistnämnda parti strömming, som enligt arrendekontraktet

herde in natura levereras, således icke kunde beräknas efter medelmarkegångspriset,

utan enligt gällande pris, hvilket. efter sökandernes uppgift skulle vara betydligt

lägre än medelmarkegångspriset, dels ock räntan å skalteköpeskillingen och

Wadstena krigsrnanshusafgiften, tillsammans uppgående till 1,992 R:dr 80 öre, vid

bestämmandet af socknemännens utgifter för fisket måste tagas i beräkning, syntes

det Kollegium vara otvifvelaktigt, att socknemännen, äfven om det särskilda arrende
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

KongI. Maj:t$ Nåd Proposition N:o 26.

rendebelopp för fisket, de sig af andra betingat, afdroges från den ränta de till

Kronan utgjorde, på ifrågavarande fiske lidit och ännu ledo förlust genom ränteomsättningen,

hvarom äfven den år för år ökade skuldsättning, som fiskehamnen,

enligt vederbörande kronofogdes och häradsskrifvares intyg sig åsamkat, bore

vittne.

Då det nu icke vore öfverensstämmande med syftet af den genom nådiga

Kungörelsen den II Maj 1855 förordnade ränteomsätlning, att någon förhöjning

till men för de skattdragande derigenom skulle förorsakas, men, efter hvad som

blifvit anfördt, en icke obetydlig stegring i Trysunda fiskes ränta in träff, t i följd

af det under sednaste åren höjda priset å räntepersedel,, hö, har Kollegium, som

icke funnit anledning att tillstyrka bifall till socknemännens hemställan om fiskets

afträdande till Kronan, ansett skäligt, att en nedsättning finge ega rum i nämnda

fiskes ränta.

Dervid funne Kollegium dock det vara förenadt med svårighet att tillförlitlig

bestämma till hvad belopp donna nedsättning borde sträckas. Kong!. Maj:ts

Befallningshafvande både väl föreslagit, att socknemännen, till vinnande af°det med

ansökningen åsyftade ändamål, skulle hänvisas att i vederbörlig ordning söka och

erhålla förmedling. Men då några allmänna föreskrifter rörande förmedling af

räntor för fisken icke funnos stadgade, ansåg sig Kollegium icke kunna understödja

detta förslag. Sökanderne sjelfva håle begärt nedsättning af räntan till

hälften af hvad den nu utgjorde, men då de icke uppgift någon beräkning, hvarpå

en dylik räntenedsättning skulle sig grunda, funne Kollegium icke heller sökandernes

begäran i denna utsträckning kunna villfara.

Då emellertid det anmärkta missförhållandet i nuvarande räntans belopp

onekligen härledde sig ifrån den i sednaste tiden inträffade stegring i priset å hö,

helst icke någon anmärkning blifvit gjord emot beloppet af den ursprungligen i

persedeln strömming bestämda ränta, vore Kollegium för sin del af den åsi"t att

en förnyad omsättning af räntan efter de priser, som enligt markegångstaxan varit

gällande under de sednare åren, då den öfverklagade stegringen egt rum, skulle

bereda en både rättvis och billig jemkning i räntebeloppct. Derest nemligen

den ursprungliga räntan af ifrågavarande fiske, 94 tunnor eller 451 kubikfot 2

kannor strömming, — i stället för att förvandlas till ny ränta efter det 20-åriga

medelmarkegångspriset åren 1834—1853, enligt hvilket priset å 1 centner hårdvallshö

i Wester-Norrlands län utgjorde 1 Ridt 50 öre, — omsattes efter det

IO-åriga medelmarkegångspriset åren 1856—1865, utgörande 3 R:dr 79 öre för

1 kubikfot strömming och 3 R:dr 3 öre Runt för 1 centner hö, skulle räntan

uppgå till 564 centner 37 skålpund hårdvallshö; och bär Kollegium, enär genom

en på sådana grunder verkställd ränteomsätlning ett tillbörligt afseende blefve fä - stadt å nuvarande förhållanden, i underdånighet hemställt, att Kong!. Maj:t täcktes

Bill. till Eiksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Åfd. 4 Höft. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

r

34 Kong/.. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 26.

hos Rikets Ständer gorå nådig framställning, det räntan till Kronan för Trysunda

fiske mätte till sistnämnda belopp nedsättas.

Sedan Kammarkollegium i underdånighet inkommit med nyssberörda utlåtande,

hafva Rikets Ständer i skrifvelse den 7 Mars 1866,. med anledning af hos dem

angående ifrågavarande fiske gjord framställning med enahanda syftning, som Nätra

och Själevads socknemäns ofvanberörda underdåniga ansökning, hos Kong!. Maj:t

anhållit, att, då de anförda förhållandena syntes förtjena uppmärksamhet och behjertande,

men frågan om och i hvad mån räntan al fisket herde nedsättas eller

fisket till Kronan aflrädas, icke lämpligen kunde afgöras förr än behörig utredning

af ämnet egt rum, Kongl. Maj:t täcktes låta föranstalta om undersökning af förhållandet

med nämnda fiske samt, derest omständigheterna skulle dertill föranleda,

till Riksdagen i ämnet aflåta nådig Proposition.

Kongl. Maj t, som anser någon vidare utredning af ärendet, än den som i

följd af socknemännens förberörda underdåniga ansökning hos Kammarkollegium

på sätt ofvan lörmäles — redan egt rum, icke vara erforderlig, vill härmed på

grund af hvad vid denna utredning förekommit, enligt bemälda Kollega underdånig,

hemställan, i nåder föreslå, det Riksdagen må för sin del bifalla, att räntan

Vin Kronan för Trysunda fiske må från och med nästkommande år 1868 nedsättas

till ett mot 94 tunnor strömming efter medelpriset för åren 1836—1863

svarande belopp af 564 centner 37 skålpund hårdvallshö.

Handlingarne i detta mål skola tillställas det Utskott, till hvilket frågan varder

af Riksdagen öfverlemnad; Och Kongl. Maj:t förblifva,- Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. G. Lagercrantz.

;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Korig 1. Maj.ts Nåd. Proposition Av o 26.

35

Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Stats-Rddel d Stockholms Slott den

22 Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström

samt Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

''M-.

Lagercrantz och

von Ekrenheim.

Chefen för Finans-departement et, Statsrådet Lagercrantz uppläste till justering

ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Hådets enhälliga tillstyrkande,

förut fattade beslut, uppsatt förslag till nådig Proposition till Riksdagen

om nedsättning i räntan för Trysunda fiske.

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande fann Kongl. Maj:t

godt i nåder gilla berörda förslag samt befallde, att nådig

Proposition i enlighet dermed, på sätt bilagan till detta protokoll

utvisar, skulle till Riksdagen a (låtas.

1 Öl

Jod

H..

i r.

Ex protocollo

C. F. Smerling.

A N tornm

_

.4 $ ny ftHij

1,688 -ib H

-_i__! - ]ei.v ! -

IfilfHi fil Sb ,})}.;

iinhi'' ■ ::i ni stim?!'',(hd /

rrv]*»

m i

vfz

>.''l

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.