Sök i Ratio Lex

Angående användande af behaglig tids förläning s-spanmål vid ordnandet af presterskap^ aflöning

1867-01-25 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1867:37, Angående användande af behaglig tids förläning s-spanmål vid ordnandet af presterskap^ aflöning

Dokumentets text

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 37.

2:o i fråga om användande af ett belopp å besparingarne af anslaget

till Mationalmusei inredning, för restaurering af oljefärgstaflor, m. m.;

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande faun

Kongl. Maj:t godt berörda förslag, sådana de finnas detta

protokoll bilagda, i nåder gilla samt befallde, att i enlighet

dermed nådiga Propositioner skulle till Riksdagen

- aflåtas. 6

Ex protocollo

O. R. Themptander.

X:o 37.

An k. till Riksd. Kansli d. 29 Jan. 1867, kl. 7 e. m.

Kongl. Maj ds Nådiga Proposition till Riksdagen, angående användande

af behaglig tids förläning s-spanmål vid ordnandet

af presterskap^ aflöning; Gifven Stockholms Slott den 25

Januari 1867.

_ Efter det Kongl. Maj:t, som ansett den till understöd åt kyrkoherdar

i vissa pastorat på behaglig tid förlänade kronotionde-spanmål, hvilken, med

tillämpning af Kongl. Cirkulärbrefvet den 9 November 1840 och 5 9 uti

Förordningen den 11 Juli 1862, redan blifvit eller hädanefter kan varda

till Kronan indragen, böra, med afseende å denna spanmåls äldre bestämmelse,

företrädesvis komma i fråga att användas till fyllande af de brister,

som inom eu eller annan ort kunna uppkomma i tillgångarne för presterskapets

aflöning, genom nådigt Bref den 21 sistone December anbefallt

bitt och Rikets Kammar-kollegium och Statskontor att angående ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

•50 Komjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

varande spanmåls användande för berörda ändamål sig i underdånighet utlåta,

hafva Kammar-kollegium och Statskontoret uti eu till Kongl. Maj:t den

4 innevarande månad aflåten underdånig skrifvelse meddelat.

att ifrågavarande, genom flera Kongl. Bref och Resolutioner, i äldre

tider åt vissa kyrkoherde-beställningar, hufvudsakligen för pastoratens ringhets

skull, på obestämd eller behaglig tid anslagna tionde-spanmål, vid

Konung Carl XI:s reduktion väl icke indrogs till Kronan, men på grund

af Reduktions-kommissionens utredning noggrant skiljdes från deri ständiga

vederlags-spanmålen, och genom Kongl. Brefvet den 7 Oktober 1696 förklarats

skola alltid stå under Kongl. Maj:ts fria disposition;

att, sedan Kongl. Maj:t den 3 Mars 1773 i nåder förordnat om alla

personela och extra löuingsförmåners indragning vid innehafvarnes ålgång,

den 24 Oktober 1790 till Kongl. Maj-ts Befallningshafvande och Konsistorierna

utfärdats nådigt Cirkulärbref, med föreskrift, att vid inträffande

ledigheter anmäla all den kronotionde-spanmål, som enligt 1696 ars Bref

under namn af behaglig tids förläning lägenheterna åtföljt, hvarefter under

den 11 Januari 1805 bl i fvit i nåder förordnadt, att derjemte skulle uppoifvas

ej mindre prestbordets än pastoratets afkastning, på det. vid hvarje

tillfälle måtte kunna i nåder pröfva?, huruvida dessa föreningar vore för

presterskapets tillständiga bergning nödvändiga eller icke;

att några bestämda grunder för pröfningen häraf dock icke blilvit fastställda,

förr än genom Kongl. Brefvet den 29 April 1812, då, uppå kammarkollegii

underdåniga hemställan, dertill antogs en behållen årlig inkomst af

100 tunnor spanmål, såsom erforderlig för en kyrkoherdes tillständiga bergning;

och hade redan då, på grund af 1790 års Kongl. Bref, till Kronan

återgått ett belopp af 706 tunnor, hvaraf under tiden eu del blifvit till åtskilliga

skolanstalter anslagen;

samt att, sedan Rikets åren 1815 och 1818 församlade Ständer medgifvit

att de härigenom uppkommande tillgångar finge anslas till under stöd

för rikets allmänna läro- och uppfostringsverk, men dels de i detta afseende

deraf påräknade 1,000 tunnor säd redan i början af år 1838 influtit,

dels dessförinnan Prestc-Ståndet vid 1834 års riksdag hemställt, att det inkomstbelopp

vid pastoraten i riket, hvilket blifvit faststäldt såsom gräns föi

indragning af behaglig tids förlänings-spanmål, måtte varda bestämdt till

150 tunnor årligen, Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 3 Oktober

1840, efter i ämnet erhållen nådig Proposition, och enär lefnadskostnaderna

i allmänhet ostridigt förökats sedan 1812 års föreskrift meddelades rörande

minimibeloppet af löneinkomster vid pastorat, hvarifrån indragning af behaglig

tids förläuingar borde ifrågakomma, förmält sig anse skäligt, att vid

de pastorat, hvarest behållna inkomsten icke öfverstege 150 tunnor spån
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o «''37.

mål årligen, den såsom behaglig tids förläning anslagna kronotionde-spanmål

finge, der indragning deraf ej redan vore definitivt verkställd, för framtiden

oförändradt bibehållas, samt bifallit, att vid pastorat, hvarest inkomsterna

icke uppginge till 100 tunnor spannmål, dessa finge dertill af donna tillgång

förökas; hvilken förökning sedermera, efter föregången utredning, genom

Kongl. Brefvet den 8 Maj 1845 för hvarje sådant pastorat, enligt Rikets

Ständers beslut, till beloppet faställdes, med användande dertill förskottsvis

af annan Statsverkets behållna spanmål, emedan de sedan föregående riksdag

indragna behaglig tids förläningar då ännu icke dertill förslogo;

af hvilket allt Kammar-kollegium och Statskontoret ausågo följa, att

omsorgen för presterskap^ anständiga bergning, eller samma princip, som

genomgår Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862, angående ordnande af

presterskapets aflöning, legat till grund ej allenast från början för anvisandet

på behaglig tid af ifrågavarande slags spanmål till vissa kyrkoherde-beställningar,

utan ock sednare vid bestämmandet af grunderna för indragning deraf;

Och då likaledes, enligt Kammar-kollegii och Statskontorets åsigt, det

icke kunde bestridas, att lefnad skostnaderna för eu kyrkoherde, Indika år

1812 antogos erfordra en behållen inkomst af 100 tunnor spanmål, men

redan år 1840 af 150 tunnor, sedan dess åtminstone i samma proportion

stigit, ehuru numera någon bestämd minimi-inkomst icke blifvit i ofvanberörda

Förordning den 11 Juli 1862 såsom grund för omdömet om anständig

bergning fastställd, utan sådant gjorts beroende af pröfning i hvarje

särskilt fall, hafva Kammar-kollegium och Statskontoret i underdånighet

hemställt, att till innevarande Riksdag måtte aflåtas nådig framställning

derom att, utan hinder af föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 9 November

1840, den behaglig tids förlänings-spanmål, som ännu icke blifvit till Statsverket

indragen, vid nu pågående lönereglering för presterskapet måtte få

till åstadkommande af anständig bergning för detsamma användas, så att

dylik förläning hvarken måste ovilkorligen indragas från beställning, hvarvid

inkomsterna uppgå till 150 tunnor spanmål, om detta belopp derstädes

skulle anses för anständig bergning otillräckligt, eller på annat ställe anslås

blott till fyllnad i 100 tunnors löneinkomst; till hvilken hemställan så

mycket mera skål synts Kollegierna förefinnas, som ej allenast de ständiga

vederlagen, tillika med inkomsterna af stomhemman in. in., numera gjorts

rörliga och flyttbara från de lägenheter, dit de ursprungligen blifvit anslagna,

utan ock den anbefallda löneregleringen åsyftade förbättring i lönevilkoren

jemväl för komministrar och öfriga lägre ordinarie presterskap;

hvaremot, beträffande den förlänings-spanmål, som på grund af gällande

föreskrifter redan bidragits, Kammar-kollegium och Statskontoret, enär

denna spanmål enligt ofvan afgifna utredning bland Statsverkets ordinarie

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

tillgångar ingått, och blifvit för dess allmänna behof använd, bland annat,

till förmån för undervisningsverken, förmält sig vara af den mening, att

fråga om återgång deraf till presterskap;^, som densamma aldrig med privilegiirätt

besutit, icke borde väckas.

Med afseende å hvad sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen att, vid ordnandet af presterskapets inkomster i enlighet

med Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862, den uti nu gällande riks-stat

under rubriken Kleresi-staten upptagna behaglig tids förlänings-spanmål,

som, med tillämpning af gällande författningar, blifvit eller hädanefter skulle

varda till Kronan indragen, må af Kongl. Maj:t få användas till fyllande

af den brist, som inom en eller annan ort kan uppkomma i tillgå,ngarne

för presterskapets aflöning.

Kammar-kollegii och Statskontorets i donna Proposition omförmälda

underdåniga skrifvelse kommer att Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas;

Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

CARL.

F. F. Carlsson.

Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-Årenden, hållet inför Hans

Maja. Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 25

.Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve Manderstrbm,

Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

> Bredberg,

Reuterskiöld,

Carlsson,

Lagercrantz,

von Elirenheim.

Föredragande Departementschefen, Statsrådet Carlson uppläste derefter

till justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats
Rådets
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 38.

Rådets enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsatta förslag till Kongl.

Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen, nemligen:

3:o angående användande af behaglig tids förlänings-spanmål vid ordnandet

af presterskapets aflöning;

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande fann

Kongl. Maj:t godt berörda förslag, sådana de finnas detta

protokoll bilagda, i nåder gilla samt befallde, att i enlig

ht dermed nådiga Propositioner skulle till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

O. R. Temptander.

N:o 38.

Ank. till Eiksd. Kansli den 29 Jan. 1867, kl. 7 e. in.

Kongl. Maj ds Nådiga Proposition till Riksdagen, angående utbyte

af komministersbostället i Lungsunds socken, bergskronotorpen

Östra och Vestra Lindås, emot {-.dels mantal kronoskatte

Sunclstad J\s 1; Gifveji Stockholms Slott den 25

Januari 1867*

Uti en hos Kongl. Maj:t genom befullmägtigade ombud, Bruksegarnc

J. Ilerlenius och O. F. Ståhl samt vice Pastor A. Olsson, gjord ansökan,

Dill. till Eiksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Afl. 5 Raft. # 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.