Angående användande af behaglig tids förläning s-spanmål vid ordnandet af presterskap^ aflöning
1867-01-25 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1867:37, Angående användande af behaglig tids förläning s-spanmål vid ordnandet af presterskap^ aflöning
Dokumentets text
29
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 37.
2:o i fråga om användande af ett belopp å besparingarne af anslaget
till Mationalmusei inredning, för restaurering af oljefärgstaflor, m. m.;
Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande faun
Kongl. Maj:t godt berörda förslag, sådana de finnas detta
protokoll bilagda, i nåder gilla samt befallde, att i enlighet
dermed nådiga Propositioner skulle till Riksdagen
- aflåtas. 6
Ex protocollo
O. R. Themptander.
X:o 37.
An k. till Riksd. Kansli d. 29 Jan. 1867, kl. 7 e. m.
Kongl. Maj ds Nådiga Proposition till Riksdagen, angående användande
af behaglig tids förläning s-spanmål vid ordnandet
af presterskap^ aflöning; Gifven Stockholms Slott den 25
Januari 1867.
_ Efter det Kongl. Maj:t, som ansett den till understöd åt kyrkoherdar
i vissa pastorat på behaglig tid förlänade kronotionde-spanmål, hvilken, med
tillämpning af Kongl. Cirkulärbrefvet den 9 November 1840 och 5 9 uti
Förordningen den 11 Juli 1862, redan blifvit eller hädanefter kan varda
till Kronan indragen, böra, med afseende å denna spanmåls äldre bestämmelse,
företrädesvis komma i fråga att användas till fyllande af de brister,
som inom eu eller annan ort kunna uppkomma i tillgångarne för presterskapets
aflöning, genom nådigt Bref den 21 sistone December anbefallt
bitt och Rikets Kammar-kollegium och Statskontor att angående ifråga
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
•50 Komjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
varande spanmåls användande för berörda ändamål sig i underdånighet utlåta,
hafva Kammar-kollegium och Statskontoret uti eu till Kongl. Maj:t den
4 innevarande månad aflåten underdånig skrifvelse meddelat.
att ifrågavarande, genom flera Kongl. Bref och Resolutioner, i äldre
tider åt vissa kyrkoherde-beställningar, hufvudsakligen för pastoratens ringhets
skull, på obestämd eller behaglig tid anslagna tionde-spanmål, vid
Konung Carl XI:s reduktion väl icke indrogs till Kronan, men på grund
af Reduktions-kommissionens utredning noggrant skiljdes från deri ständiga
vederlags-spanmålen, och genom Kongl. Brefvet den 7 Oktober 1696 förklarats
skola alltid stå under Kongl. Maj:ts fria disposition;
att, sedan Kongl. Maj:t den 3 Mars 1773 i nåder förordnat om alla
personela och extra löuingsförmåners indragning vid innehafvarnes ålgång,
den 24 Oktober 1790 till Kongl. Maj-ts Befallningshafvande och Konsistorierna
utfärdats nådigt Cirkulärbref, med föreskrift, att vid inträffande
ledigheter anmäla all den kronotionde-spanmål, som enligt 1696 ars Bref
under namn af behaglig tids förläning lägenheterna åtföljt, hvarefter under
den 11 Januari 1805 bl i fvit i nåder förordnadt, att derjemte skulle uppoifvas
ej mindre prestbordets än pastoratets afkastning, på det. vid hvarje
tillfälle måtte kunna i nåder pröfva?, huruvida dessa föreningar vore för
presterskapets tillständiga bergning nödvändiga eller icke;
att några bestämda grunder för pröfningen häraf dock icke blilvit fastställda,
förr än genom Kongl. Brefvet den 29 April 1812, då, uppå kammarkollegii
underdåniga hemställan, dertill antogs en behållen årlig inkomst af
100 tunnor spanmål, såsom erforderlig för en kyrkoherdes tillständiga bergning;
och hade redan då, på grund af 1790 års Kongl. Bref, till Kronan
återgått ett belopp af 706 tunnor, hvaraf under tiden eu del blifvit till åtskilliga
skolanstalter anslagen;
samt att, sedan Rikets åren 1815 och 1818 församlade Ständer medgifvit
att de härigenom uppkommande tillgångar finge anslas till under stöd
för rikets allmänna läro- och uppfostringsverk, men dels de i detta afseende
deraf påräknade 1,000 tunnor säd redan i början af år 1838 influtit,
dels dessförinnan Prestc-Ståndet vid 1834 års riksdag hemställt, att det inkomstbelopp
vid pastoraten i riket, hvilket blifvit faststäldt såsom gräns föi
indragning af behaglig tids förlänings-spanmål, måtte varda bestämdt till
150 tunnor årligen, Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 3 Oktober
1840, efter i ämnet erhållen nådig Proposition, och enär lefnadskostnaderna
i allmänhet ostridigt förökats sedan 1812 års föreskrift meddelades rörande
minimibeloppet af löneinkomster vid pastorat, hvarifrån indragning af behaglig
tids förläuingar borde ifrågakomma, förmält sig anse skäligt, att vid
de pastorat, hvarest behållna inkomsten icke öfverstege 150 tunnor spån
-
31
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o «''37.
mål årligen, den såsom behaglig tids förläning anslagna kronotionde-spanmål
finge, der indragning deraf ej redan vore definitivt verkställd, för framtiden
oförändradt bibehållas, samt bifallit, att vid pastorat, hvarest inkomsterna
icke uppginge till 100 tunnor spannmål, dessa finge dertill af donna tillgång
förökas; hvilken förökning sedermera, efter föregången utredning, genom
Kongl. Brefvet den 8 Maj 1845 för hvarje sådant pastorat, enligt Rikets
Ständers beslut, till beloppet faställdes, med användande dertill förskottsvis
af annan Statsverkets behållna spanmål, emedan de sedan föregående riksdag
indragna behaglig tids förläningar då ännu icke dertill förslogo;
af hvilket allt Kammar-kollegium och Statskontoret ausågo följa, att
omsorgen för presterskap^ anständiga bergning, eller samma princip, som
genomgår Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862, angående ordnande af
presterskapets aflöning, legat till grund ej allenast från början för anvisandet
på behaglig tid af ifrågavarande slags spanmål till vissa kyrkoherde-beställningar,
utan ock sednare vid bestämmandet af grunderna för indragning deraf;
Och då likaledes, enligt Kammar-kollegii och Statskontorets åsigt, det
icke kunde bestridas, att lefnad skostnaderna för eu kyrkoherde, Indika år
1812 antogos erfordra en behållen inkomst af 100 tunnor spanmål, men
redan år 1840 af 150 tunnor, sedan dess åtminstone i samma proportion
stigit, ehuru numera någon bestämd minimi-inkomst icke blifvit i ofvanberörda
Förordning den 11 Juli 1862 såsom grund för omdömet om anständig
bergning fastställd, utan sådant gjorts beroende af pröfning i hvarje
särskilt fall, hafva Kammar-kollegium och Statskontoret i underdånighet
hemställt, att till innevarande Riksdag måtte aflåtas nådig framställning
derom att, utan hinder af föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 9 November
1840, den behaglig tids förlänings-spanmål, som ännu icke blifvit till Statsverket
indragen, vid nu pågående lönereglering för presterskapet måtte få
till åstadkommande af anständig bergning för detsamma användas, så att
dylik förläning hvarken måste ovilkorligen indragas från beställning, hvarvid
inkomsterna uppgå till 150 tunnor spanmål, om detta belopp derstädes
skulle anses för anständig bergning otillräckligt, eller på annat ställe anslås
blott till fyllnad i 100 tunnors löneinkomst; till hvilken hemställan så
mycket mera skål synts Kollegierna förefinnas, som ej allenast de ständiga
vederlagen, tillika med inkomsterna af stomhemman in. in., numera gjorts
rörliga och flyttbara från de lägenheter, dit de ursprungligen blifvit anslagna,
utan ock den anbefallda löneregleringen åsyftade förbättring i lönevilkoren
jemväl för komministrar och öfriga lägre ordinarie presterskap;
hvaremot, beträffande den förlänings-spanmål, som på grund af gällande
föreskrifter redan bidragits, Kammar-kollegium och Statskontoret, enär
denna spanmål enligt ofvan afgifna utredning bland Statsverkets ordinarie
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
tillgångar ingått, och blifvit för dess allmänna behof använd, bland annat,
till förmån för undervisningsverken, förmält sig vara af den mening, att
fråga om återgång deraf till presterskap;^, som densamma aldrig med privilegiirätt
besutit, icke borde väckas.
Med afseende å hvad sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t härmed
föreslå Riksdagen att, vid ordnandet af presterskapets inkomster i enlighet
med Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862, den uti nu gällande riks-stat
under rubriken Kleresi-staten upptagna behaglig tids förlänings-spanmål,
som, med tillämpning af gällande författningar, blifvit eller hädanefter skulle
varda till Kronan indragen, må af Kongl. Maj:t få användas till fyllande
af den brist, som inom en eller annan ort kan uppkomma i tillgå,ngarne
för presterskapets aflöning.
Kammar-kollegii och Statskontorets i donna Proposition omförmälda
underdåniga skrifvelse kommer att Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas;
Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd
och ynnest städse välbevågen.
CARL.
F. F. Carlsson.
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-Årenden, hållet inför Hans
Maja. Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 25
.Januari 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve Manderstrbm,
Statsråden: Grefve von Plåten,
Lagerstråle,
> Bredberg,
Reuterskiöld,
Carlsson,
Lagercrantz,
von Elirenheim.
Föredragande Departementschefen, Statsrådet Carlson uppläste derefter
till justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats
Rådets
-
33
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 38.
Rådets enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsatta förslag till Kongl.
Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen, nemligen:
3:o angående användande af behaglig tids förlänings-spanmål vid ordnandet
af presterskapets aflöning;
Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande fann
Kongl. Maj:t godt berörda förslag, sådana de finnas detta
protokoll bilagda, i nåder gilla samt befallde, att i enlig
ht dermed nådiga Propositioner skulle till Riksdagen
aflåtas.
Ex protocollo
O. R. Temptander.
N:o 38.
Ank. till Eiksd. Kansli den 29 Jan. 1867, kl. 7 e. in.
Kongl. Maj ds Nådiga Proposition till Riksdagen, angående utbyte
af komministersbostället i Lungsunds socken, bergskronotorpen
Östra och Vestra Lindås, emot {-.dels mantal kronoskatte
Sunclstad J\s 1; Gifveji Stockholms Slott den 25
Januari 1867*
Uti en hos Kongl. Maj:t genom befullmägtigade ombud, Bruksegarnc
J. Ilerlenius och O. F. Ståhl samt vice Pastor A. Olsson, gjord ansökan,
Dill. till Eiksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Afl. 5 Raft. # 5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.