Sök i Ratio Lex

Angående dispositionen för framtiden af den Kronan tillhöriga f. d. Kläder stolpeska egendomen vid Skeppsbron i Stockholm

1868-03-02 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1868:29, Angående dispositionen för framtiden af den Kronan tillhöriga f. d. Kläder stolpeska egendomen vid Skeppsbron i Stockholm

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

KongL Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 29.

N:o 29,

Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1868, kl. 8 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående dispositionen för

framtiden af den Kronan tillhöriga f. d. Kläder stolpeska egendomen

vid Skeppsbron i Stockholm; Gifven Stockholms Slott den 14

Pftbruari 186fl,

I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i skrifvelse den 3 nästlidne Maj

begärt, vill Kongl. Maj:t härmed ånyo till Riksdagen aflåta nådig Proposition i fråga

om den Kronan, tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomens framtida användande.

Härvid anser Sig Kongl. Maj:t till en början höra i minnet återkalla:

att vid 1862 —1863 årens riksdag Rikets Ständer i anledning af nådig

Proposition medgåfvo, att ifrågavarande egendom skulle, så snart den icke längre

behöfdes för inrymmande af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens samt

Riksarkivets samlingar, få å offentlig auktion försäljas, dock ej under ett pris af

120,000 Riksdaler;

att, sedan Öfverintendents-embetet den 20 November 1865, för den händelse

egendomen ansåges höra försäljas, i underdånighet anmält, att omförmälda samlingar

dåmera blifvit derifrån bortflyttade, Kongl. Maj:t, innan beslut fattades om

huru egendomen borde vidare disponeras, den 24 i samma manad anbefallt b em elda

embete att efter anställd undersökning och besigtning till Kongl. Maj:t inkomma

med förslag och kostnadsberäkning öfver de arbeten, som erfordrades för egendomens

försättande i sådant skick, att densamma kunde för något Statens ändamål

framgent användas;

att uti ett till följd häraf den 20 påföljande Mars afgifvet underdånigt me
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2,9.

morial embetet anfört åtskilliga skäl emot egendomens försäljning och i sådant afseende

åberopat dels det bristande utrymme, som, efter inrättande af Telegrafverket,

de särskilda Jernvägsstyrelserna m. fl. embetsverk samt utvidgning af andra sådana

verk, visat sig förefinnas inom Kronans härvarande egendomar, hvilka ej heller

erbjödo tillfällen att verkställa för embetslokaler ändamålsenliga tillbyggnader, dels

den å sednare liden alltmera yppade svårigheten att äfven emot ganska dryga hyresbelopp

erhålla till läge och inredning passande lägenheter för de större embeteverken,

som deraf vore i afsaknad, äfvensom slutligen omöjligheten art utan alltför

betydliga kostnader inköpa och till embetshus förändra privata egendomar, hvilka

med hänsigt till läge och öfråga förhållanden vore för sådant ändamål fullt tjenlig»;

hvarjemte embetet framställt förslag till egendomens fullständiga ombyggande enligt

bifogad ritning;

att Rikets Ständer, efter erhållen del af detta memorial, uti underdånig skrifvelse

den 19 Juni 1866 anmält, att de på grund af hvad i ämnet förekommit och

Ofverintendents-embetet anfört ansågo ifrågavarande egendom då icke höra föryttras,

utan anhöllo, att Kongl. Maj:t villo till näst derpå följande Riksdag framställa

det förslag om egendomens framtida användande eller försäljning, som Kongl. Magt

kunde finna med Statens fördel öfverensstämmande;

och att, sedan i anledning häraf Kongl. Maj:t, enligt Telegrafstyrelsens tillstyrkande,

medelst nådig Proposition den 22 Januari nästlidna år föreslagit, att omförmälda

egendom skulle för Kronans räkning bibehållas, i ändamål att en byggnad,

inrymmande lokal för Telegrafstyrelsen och Stockholms centralstation måtte

varda å tomten uppförd, Riksdagen uti ofvannämnda skrifvelse den 3 påföljde

Maj anfört, att, innan beslut fattades, om och på hvad sätt egendomen skulle för

något Kronans behof användas, erfordrades en fullständig utredning angående de

kostnader, Indika kunde vara förenade med egendomens försättande i sådant skick,

att den för ändamålet kunde begagnas, samt huruvida icke såväl Telegraf- som

Postverket lämpligen må i en gemensam lokal inrymmas, hvarföre Riksdagen, med

tillkännagifvande att den nådiga Propositionen icke då kunnat bifallas, anhållit, att

Kongl. Maj:t, efter utredning y,f nyssberörda förhållanden, täcktes till nästa Riksdag

i ämnet aflåta förnyad Proposition och dervid föreslå lämpligaste sättet för ifrågavarande

egendoms framtida användande.

Hvad nu först angår den af Riksdagen önskade utredning beträffande de

arbeten, soda erfordras för att egendomen skall kunna begagnas för något Kronans

behof, så har Ofverintendents-embetet redan uti dess förenämnda utlåtande den 20

Mars 1866, hvithet i förevarande hänseende ännu bibehåller sin giltighet, upplyst,

att år 1853 af Hofarkitekten in. m. J. Carlberg, efter noggranna gräfningar och

undersökningar, uppgjorts ett kostnadsförslag öfver ifrågavarande egendoms iståndsättande

till grund och murar jemte dess fullständiga inre och yttre reparation,

hvithet förslag slutade på en summa af 79,986 Riksdaler Riksmynt. Sedan dess

hade dock tid efter annan gjorda besigtningar ådagalagt, att vissa delar af bygg
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.

naden fortfarande sjunkit och allt mer och mer försämrats, i följd hvaraf och då

dels åtskilliga hvalf, murar, bjelklag, dörrar och paneler genom sättning tagit så

betydliga skador, att de vid en reparation af huset måste ombyggas eller förnyas,

dels all utvändig jernplåtsbetäckning tarfvade att förnyas samt störa utvändiga

stentrappan åt skeppsbron att borttagas och indragas i huset, kostnadssumman för

byggnadens fullständiga reparation med bibehållande af dess närvarande inredning damma

måste antagas uppgå till öfver 85,000 Riksdaler. Men när nyssberörda kostnadsförslag

upprättades, begagnades byggnaden och var afsecld att fortfarande användas

till Riksarkiv, hvartill dess inredning lämpade sig, och i följd deraf kunde

då en så kostsam reparation som den ofvan omförmälda föreslås att med någon

fördel verkställas. Skulle åter, på sätt fråga numera uppstått, denna byggnad för

framtiden komma att användas till embetslokaler eller boställsvåningar, så måste

nämnda reparationskostnad än ytterligare ökas i följd af den förändrade inredning

i afseende å en del lägenheter, som af en dylik disposition skulle påkallas. Byggnaden

vore nemligen försedd med dels hvälfda, dels bjelkkältare och hvalid halfvåning.

Såväl botten- som halfvåningen med undantag af trappor och tre mindre

rum innehölle endast kalla o rappade magasiner, hvilka ej utan stor kostnad kunde

till embets- eller boställsrum inredas medelst murning af hvalf i stället för bjelklag

i en del källare, ommurning af rökgångar och skorstenar, uppsättning af åtskilliga

nya gipsade cloisonsväggar, brukbeslagning och vattrifning af hvalf och

väggar, rörning och gipsning af tak, inläggning af nya golf, inmurning af nya

dörr- och fönsterlufter, uppsättning af nya fönster- och fotpaneler, kakelugnar och

tapeter in. in., för hvithet allt kostnaden beräknades uppgå till minst 13,000 Riksdaler.

Egendomens iståndsätta»^ medelst reparation, inberäknadt botten- och halfvåning

änne s inredi.ilig till eldram'', koran!e alltså att medföra en kostnad af sammanräknad!

98,000 Riksdaler. Genom en dylik anordning skulle likväl icke kunna

undvikas en olämplig indelning med en mängd föga andvändbara passager, ram

med otillräcklig dager och eu låg halfvåning, hvarförutom byggnaden åtminstone

till någon tid komme att besväras af sättningar och allt framgent att förblifva af

mindre fast beskaffenhet. Öivcrintendents-embetet ansåg sig derföre höra, framför

en dylik reparation, förorda husets fullständiga ombyggnad och hade äfven i sådant

afseende uppgjort en konceptritning jemte kostnadsförslag, slutande å en summa

af 103,000 Riksdaler, eller obetydligt mera än den för husets fullständiga reparation

med förändrad inredning beräknade kostnadssumman; varande för öfrigt en~

■ ligt berörda (^byggnadsförslag afsedt att huset skulle uppföras med hvälfda källare

och fyra våningars höjd emot Skeppsbron och Slottsbacken, att derunder de

gamla grundpålarne skulle afsåga® under Mälarens vattenyta och förstärkas med

erforderliga nya pålar samt ny pålning anbringas under skiljemurarne, men att deremot

å öfriga sidor af tomten på de smala flyglarnes nuvarande grund skulle uppföras

endast en våning höga magasinshus, hvarigenom tillräckligt luftig och ljus

gård erhölles,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 29. 23

Detta förslag var upp gjord t med afseende å husets användande hufvudsakligen

till embetslokal och förråder för Telegrafverket, hvithet redan då ansågs behöfva

ett utrymme, motsvarande husets tre undra våningar och magasinshuset.

Telegrafstyrelsen, som med anledning häraf anbefalldes att till Kongl. Maj:t inkomma

med utlåtande, huruvida omförmälda för Telegrafverket afsedda lokal kunde

anses dertill lämplig och i sin helhet behöflig, har härom i underdånigt utlåtande

den 1 Oktober 1866 anfört, att den nära och oafbrutna förbindelse, som borde ega

rum mellan Telegrafstyrelsen och dess särskilda afdelningar, å ena sidan, samt

Stockholms centraltelegrafstation och genom donna alla öfråga Statstelegrafstationer,

å den andra, gjorde det till en nödvändighet att Styrelsens och centralstationens

lokaler voro under ett och samma tak förenade, såsom ock för närvarande

vore förhållandet; att emellertid den af Telegrafverket nu begagnade lokal i det

8. k. Bergstrahlska huset vid Riddarhustorget och Störa Nygatan, ehuru visserligen

centralt belägen, vore i flera hänseenden obeqväm och hade på sednaste

tiden, till följd af Telegrafverkets årligen vunna större omfattning, visat sig vara

otillräcklig; att en utvidgning af donna lokal hindrades derigenom, att de angränsande

lägenheterna i samma hus voro för längre tid uthyrda till enskild man, som

icke villo dem afstå; att derförutom en särskild olägenhet läge deruti, att endast

en ringa del af Telegrafverkets vidlyftiga materialförråd kunde inrymmas i donna

lokal, så att flera förvaringsrum mast på spridda ställen i staden och på malmarne

förhyras, att donna omständighet för de tjensteman, som hade inseendet öfver

nämnda förråd sig anförtro dt, förorsakade störa svårigheter och mycken tidsutdrägt

samt derjemte medförde ökad kostnad för verket; att, då således en ny lokal vore

för Telegrafverket högeligen af behofvet påkallad, samt i Stockholm svårligen

en mera passande plats för en telegrafstation kunde erhållas än den tomt, hvarå

det s. k. Ridderstolpeska huset vore beläget, det vore särdeles ensidigt, om

donna tomt kunde få begagnas • till uppförande af en för Telegrafverket fullt lämplig

byggnad och att i donna byggnad minst bottenvåningen och två andra våningar

voro redan under nuvarande förhållanden för Telegrafverket behöfliga.

Uti ett sednare underdånigt memorial af den 25 nästlidne November har

Telegrafstyrelsen vidare yttrat, att det redan i ofvanberörda utlåtande anmälda

behof af ökadt utrymme gjorde sig med hvarje år mer och mer gällande, förnämligast

med anledning af den starkt ökade verksamheten på härvarande centralstation;

att, då nemligen antalet af samtliga expeditionerna derstädes, d. v. s.

såväl afsända och mottagna lokaltelegrammer som upptagna och vidare befordrade

transit-telegrammer, år 1863 utgjorde blott ........ 145,754 stycken,

både deremot detta antal stigit 1864 till ......... 161,204 »

1865 »......... 198,732

1866 » . •....... 237,513 »

och komme 1867 att blifva betydligt högre än sistnämnda siffra, samt att med afseende

härå Telegrafstyrelsen funne det vara sin pligt att fästa uppmärksamhet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

på de -olägenheter, som genom ett, 1 förhållande till det årligen växande behofvet,

alltför knappt och otillräckligt utrymme oundvikligen måste uppstå och hvaribland

Styrelsen särskildt anmärkte det för de telegraferande tjenstemännens helsa högst

skadliga förhållande att de nödgades arbeta i en trång och genom gaslågor under

den mörka delen af dygnet till en ytterlig grad upphettad och osund lokal.

Beträffande den af Riksdagen väckta frågan, huruvida icke Post- och Telegrafverken

lämpligen må i en gemensam lokal inrymmas, hafva General-poststyrelsen

och Telegrafstyrelsen uti gemensamt afgifvet underdånigt utlåtande den 30

Juli nästlidna år anfört, att hvarken Styrelsen för någotdera af berörda embetsverk

eller någon underafdelning af dem hade att med Styrelsen för det andra embetsverket

eller någon underafdelning deraf gemensamt handlägga några ärenden eller

göromål, om icke helt och hållet undantagsvis, samt att, ehuru naturligtvis intet

hinder förekomme mot de båda embetsverltens inrymmande i en gemensam byggnad,

om nemligen denna vore fullt rymlig och tillräcklig dertill, samt, såsom förhäda

verken behöflig!, egde ett centralt läge inom staden, och änskönt det visserligen

för den korresponderande allmänheten i hufvudstaden kunde vid ett eller annat

tillfälle vara beqvämt, om postkontoret och telegrafstationen voro belägna alldeles

invid hvarandra, Styrelserna likväl ansågo att sistnämnda omständighet, derest

icke något vigtigare intresse talade för åtgärden, hvilket icke torde vara förhållandet,

svårligen kunde utgöra tillräckligt skål att med säkerligen ganska betydliga

kostnader för Staten sammanföra båda embetsverken uti en byggnad.

Då således någon egentlig fördel icke syntes vara att vinna genom de omförmälda

verkens inrymmande i en gemensam lokal, hvartill för öfrig! nu ifrågavarande

egendom icke lärer kunna lemna tillräckligt utrymme, har Kongl. Maj:t,

som fortfarande ansett, att det skulle vara särdeles lämplig! om Telegrafstyrelsen

och Stockholms telegrafstation, för hvilka nu lokaler måste i enskild! hus förhyras,

kunde varda i f. d. Ridderstolpeska egendomen inrymda, men derjemte antagit,

att densamma icke under den närmaste framtiden i sin helhet erfordrades för

berörda ändamål, utan derutöfver sannolikt kunde lemna utrymme för ett eller annat

af de öfriga embetsverk, hvilka nu jemväl förhyrde sina lokaler, låtit deri 22

November nästlidna år anbefalla Ofverintendents-embetet att efter samråd med

Telegrafstyrelsen och öfriga vederbörande uppgöra och till Kongl. Maj:t ingifva

plan och förslag till uppförande å ifrågavarande tomt af en byggnad med embetslokaler,

såväl för Telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation, som för de

öfriga nyssberörda embetsverk, hvilka der möjligen kunna inrymmas.

Till följd häraf har Ofverintendents-embetet uti underdånigt memorial den

11 innevarande månad, under åberopande af den utredning rörande ej mindre ifrågavarande

egendoms fortfarande behöflighet för Kronans räkning än äfven nödvändigheten

af dess fullständiga ombyggnad, hvilken Embete! i memorial den 20 Mars

1866, på sätt ofvan form nies, sökt åstadkomma, till Kongl. Maj:t öfverlemna! ritnings
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.

nings- och kostnadsförslag, det sednare slutande å 107,500 Riksdaler Riksmynt, till

egendomens ombyggnad, hvilket förslag afsåge husets nedrifning och återuppförande

med begagnande af en del gamla materialier till en höjd af fyra våningar emot

Skeppsbron och Slottsbacken samt en våning för magasiner å öfriga sidor af tomten.

Af de särskilda lägenheterna i huset skulle våningarne en och två trappor

upp samt bottenvåning, magasiner och källare, med undantag af tvänne vaktmästarebostäder

i bottenvåningen äfvensom tvänne vedkällare, vara ämnade för Telegraf-styrelsen

och Stockholms telegrafstation enligt den fördelning af dessas särskilda

lokaler, som af ritningen närmare inhemtades, under det att byggnadens öfverstå

våning föresloges att, jemte nyssberörda vaktmästarebostäder och vedkällare,

upplåtas åt Krigshofrätten och Skogsstyrelsen, Indika bland de embetsverk, som

förhyra lokaler, synts Öfverintendents-embetet lämpligast höra till donna Kronans

egendom förflyttas. Sedan embete!, efter anmälan härom, uti memorialet yttrat

sig öfver några vid förslagets detaljer gjorda anmärkningar, har embete! slutligen

ansett sig, beträffande den jemförelse, som vid bedömande! af förevarande byggnadsfråga

blifvit framställd emellan, å ena sidan, nu utgående hyror för Telegrafverket

samt, å andra sidan, räntan å f. d. Ridderstolpeska husets antagna försäljningsvärde

jemte räntan å ombyggnadskostnaden, icke höra lemna oanmärkt, hurusom

berörda hyror, utgörande för Telegraf-styrelsen med Stockholms telegrafstation

och erforderliga magasiner.............R-dr 5 475- _

äfven nied tillägg dertill af årliga hyresbeloppen för de till inrymmande

i den nu föreslagna nybyggnaden afsedda tvänne öfriga

embetsverken.................... B j gQQ. _

tillsammans R:dr 7,275: —

visserligen icke till fullo motsvarade räntan å nyssnämnda försäljningsvärde och

^byggnadskostnad, beräknade det förra till 120,000 samt den sednare till 107,500

Riksdaler, men att det mindre fördelaktiga i detta förhållande dock, enligt Öfverratendents-embetets

åsigt, fullt motvägdes dels genom den fördel af behöflig! ökadt

utrymme, som komme Telegrafverket tillgodo genom dess inrymmande i Kronans

ifrågavarande, för verkets ändamål särdeles lämpliga egendom, och dels genom urvägenrödjandet

af de olägenheter, hvilka skulle uppstå i händelse af hyrornas ökande

eller af uppsägning från husegarens sida utaf Telegrafverkets nuvarande lokal,

i hvilket sednare fall annan med hänsyn till läge, rumindelning in. in. passande

lägenhet svårligen torde kunna erhållas åtminstone ej utan ganska ansenlig hyreskostnad.

*

På grund af hvad sålunda blifvit af vederbörande myndigheter i ämnet upplyst

eller i öfrig! förekommit och enär icke antaglig! är att ifrågavarande, Kronan

tillhöiiga egendom, hvars särdeles bristfälliga skick oundgängligen krafvel- en högst

Pih. till Piksd. Prat. 1868. 1 Sami 1 Afd. 11 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

kostsam reparation eller ombyggnad för att gorå huset beboelig^ skulle kunna vid

försäljning inbringa det belopp af 120,000 Riksdaler, hvartill egendomen är uppskattad,

helst sjelfva tomten innehåller endast omkring 8,538 qvadratfot, föreslår

Kongl. Maj:t härmed, att samma egendom må äfven framgent för Kronans räkning

bibehållas, för att, efter verkställd ombyggnad i hufvusaklig öfverensstämmelse med

det af Ofverintendents-embetet dertill sednast afgifna förslag, upplåtas såsom embetslokal

åt Telegraf-styrelsen med Stockholms telegrafstation samt Krigshofrätten

och Skogsstyrelsen; och vill Kongl. Maj:t, som, för den händelse detta nådiga

förslag vinner Riksdagens godkännande, är sinnad att af Handels- och Sjöfartsfonden,

hvilken förut hufvudsakligen bidragit till Telegrafverkets anläggning, anvisa

för egendomens ombyggande så stort belopp, som kan anses motsvara den för Telegrafverket

afsedda andel i byggnaden eller 82,500 Riksdaler, att utgå under åren

1868, 1869 och 1870, utan att i följd deraf samma byggnad skulle komma att betraktas

annorlunda än all annan Statens egendom, derjemte aska att Riksdagen

måtte bevilja den summa, som derutöfver till byggnaden erfordras eller 25,000

Riksdaler och derutaf ett belopp af 12,000 Riksdaler att under 1869 utbetalas.

I händelse åter donna nådiga framställning icke varder af Riksdagen bifallen,

så anser Kongl. Maj:t ingen annan åtgärd med ifrågavarande egendom kunna

lämpligen vidtagas än att densamma varder försåld på offentlig auktion genom

försorg af Riksdagens Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, åt hvilken för sådant fall

erforderliga föreskrifter torde höra af Riksdagen meddelas.

De af Ofverintendents-embetet afgifna ritningar och kostnadsförslag jemte

öfriga till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott, dit detsamma

af Riksdagen öfverlemnas; Och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL

Gust. af Ugglas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 29.

27

Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maja Körningen

i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 14 Februari 1868.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,

Statsråden: Herr Grefve von Plåten,

Friherre af 11gglas,

Lagerstråle,

Bredberg,

Thulstrup,

. Carlson,

von Ehrenheim och

Abelin.

Efter verkställd justering af protokollen öfver Finans-ärenden — _ _ _

föredrog Departements-chefen, Statsrådet Friherre af Ugglas, följande mål, nemligen:

10: o

Föredragande Departements-chefen anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning frågan om användande för framtiden af den Kronan tillhöriga f. d.

Ridderstolpeska egendomen vid Skeppsbron här i staden; hvarvid Departementschefen

anförde:

»Pa grund af hvad sålunda blifvit af vederbörande myndigheter i ämnet

upplyst eller i öfrigt förekommit och enär icke antagligt är, att ifrågavarande.

Kronan tillhöriga egendom, hvars särdeles bristfälliga skick oundgängligen klöfver

en högst kostsam reparation eller ombyggnad, för att gorå huset beboeligt, skulle

kunna vid försäljning inbringa det belopp af 120,000 Riksdaler, hvartill egendomen

är uppskattad, helst sjelfva tomten innehåller endast omkring 8,538 qvadratfot, hemställer

jag i underdånighet att Eders Kong], Maj:t villo föreslå Riksdagen, att

samma egendom må äfven framgent för Kronans rökning bibehållas, för att, efter

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

verkställd ombyggnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Öfvermtendentsembetet

dertill sednast afgifna förslag, upplåtas såsom embetslokal åt lelcgralstyrelsen

med Stockholms telegrafstation samt Krigshofrätten och Skogsstyrelsen;

och torde, i händelse detta förslag vinner Riksdagens godkännande, Eders Kong!.

Maj:t af Handels- och Sjöfartsfonden, hvilken förut hufvudsakligen bidragit till

Telegrafverkets anläggning, anvisa för egendomens ombyggande så stort belopp,

som, enligt från Öfverintendents-embetet lemnad uppgift, kan anses motsvara den

för Telegrafverket afsmida andel i byggnaden, eller 82,500 Riksdaler, att utgå under

åren 1868, 1869 och 1870, utan att i följd deraf samma byggnad skulle komma

att betraktas annorlunda än all annan Statens egendom, samt derjemte aska,

att Riksdagen måtte bevilja den summa, som derutöfver till byggnaden erfordras,

eller 25,000 R:dr, och derutaf ett belopp af 12,000 Riksdaler att under 1869 utbetalas.

» , .

»I händelse åter en sådan framställning icke skulle blifva af Riksdagen bifallen,

torde ingen annan åtgärd med ifrågavarande egendom kunna lämpligen vidtagas,

än att densamma varder försåld på offentlig auktion genom försorg af Riksdagens

Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, åt Indika för sådant fall erforderliga föreskrifter

torde böra af Riksdagen meddelas.»

Chefen för Civil-departementet, Statsrådet Lagerstråle yttrade:

»Då fråga nu är väckt om anvisande under tre års tid af en icke ringa utgift

från Handels- och Sjöfartsfonden, torde det tillåtas mig att lemna upplysning

om donna fonds ställning för närvarande. Dess årliga bestämda inkomster utgöra

750,000 R:dr från tullmedlen, 15,000 R:dr från Trollhätte kanalbolag, ett af inkomsternas

storlek på nämnda kanal beroende ytterligare tillskott sedan bolaget erhållit

sin en gång för alla bestämda årliga utdelning och de årligen inflytande rånte-

och kapital-inbetalningarne å fondens utlånade medel.

De för år 1868 derå bestämda utgifter äro, dels enligt Eders Kongl. Maj:ts

beslut den 31 December nästlidna år:

l:o att utbetalas till Utrikes-departementet såsom bidrag till Konsulsfon
den,

Öresundslca och Sobelde-tullarues aflösning, in. m.......

2:o till Förvaltningen af Sjöärendena för expeditioner till handelns

skyddande, Sjökartekontoret och lifräddningsanstalter ....

3:o till aflöningar, pensioner, karantänsinrättningen på Känsö,

m. ............................

dels, enligt särskilda Eders Kongl. Maj:ts beslut, lan till följande

företag nemligen:

220,000: —

38,915: —

Transport 655,533;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kong]. May.ts Nåd. Proposition N:o 29.

29

Transport

a) sänkning af Ottnarens och Eltebo in. fl. sjöar i Gefle
borgs

län.......................

b) reglering af sjön Roxens vattenhöjd........

c) anläggning af en vågbrytare vid Oskarshamn.....

d) skeppsbyggeri inom Bygdeå socken i Westerbottens län .

e) dito i Luleå stad ........-......

dels bidrag till Elektriska Telegrafverket........

dels till konsulers godtgörande för hemsändande af nödställde

sjömän........................

Dessutom återstå oguldna bidrag på grund af äldre anvisningar

af Eders Kongl. Maj:t:

till ombyggnad af S eif le sluss............

till upprensning af Aspholms segelled i Wcnern.....

till uppmuddring af Tjufhol in ssundet vid Luleå......

Summa R:dr

655,533: —

20,000: —

20,000: —

20,000: —

40,000: —

40,000: —

94,400: —

1,360: —

9,590: —

10,000: —

10,000: —

920,883: —

Alla dessa utgifter skola ovilkorligen under årets lopp utbetalas, sa framt

icke möjligen ett eller annat pensionsbelopp eller dermed jemförlig utbetalning

möjligen kan komma att förfalla i följd af dödsfall; men utom dessa bestämda belopp

kan jemväl ifrån Handels- och Sjöfartsfonden komma att utgå 148,500 R.dr,

som Förvaltningen af sjöärendena åren 1863 till 1866 förskjutit till Sjökartekontorets

och 1 ifraddningsanstaltemas utgifter, utan att ännu hafva derför från Handelsoeh

Sjöfartsfonden erhållit godtgörelse, äfvensom Telegrafstyrelsen, som från och

med innevarande år öfvertag!t kostnaden för Optiska Telegrafverket, uppgående

till omkring 30,000 R:dr årligen, är berättigad att, om dess egna inkomster icke

förslå till donna kostnads bestridande, undfå ersättning från oftanämnda fond. Det

tillskott, som från Trollhätte kanal möjligen kan påräknas utöfver ofvanomförmälda

15,000 R:dr, är särskild! anvisadt för utförande af en vågbrytare vid Wenersborg,

derför kostnaden är beräknad till 73.150 R:dr, att utgå, fördeladt på tre års tid,

vid hvilket förhållande donna sednare utgift icke torde höra bär särskild! beräknas,

men icke heller berörda tillskott med någon säkerhet kunna antagas till större

eller mindre belopp inflyta till fonden under byggnadsåren».

»Sammanräknar man nu ofvan upptagna utbetalningar, som under år 1868

kunna ifrågakomma, utgöra de tillhopa 1,099,383 R:dr».

«De säkra inkomsterna äro, på sätt ofvan förmäles, 765,000 R:dr, hvarjemte

i fondens kassa vid årets början törelunnos 359,571 R:dr 92 öre eller tillhopa i

jemnt tal 1.124,000 R:dr. Nu omförmälda tillgångar lemna således ett öfverskott

af omkring 25,000 R:dr eller i det närmaste det belopp, som till den föreslagna

byggnaden skulle för året erfordras. Dessutom förefinnes ännu en tillgång under

åred nemligen inflytande rånte- och kapitalinbetalningar, utgörande de färre om''

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 29.

kring 55,000 R:dr och de sednare vid pass 178,000 R:dr och således lärer ingen

betänklighet höra uppstå, att ju icke fonden kan vidkännas den ifrågasätta utgiften,

hvadan jag icke heller anser mig böra emot Departements-chefens hemställan

något invända; men jag anser mig dock redan nu höra fästa uppmärksamheten

derå att för oförutsedda händelser en del af fondens tillgångar måste vara disponibla,

äfvensom att för utbetalningarna under de kommande åren jemväl bör tagas i betraktande,

att från och med år 1869 skall enligt Eders Kongl. Maj:ts på Rikets

Ständers hemställan fattade beslut årligen utgå 50,000 R:dr såsom anslag till pensionsanstalten

för befälhafvare, styrmän och annat sjöfolk, hvadan bidragen till

Telegrafverkets utvidgande hädanefter otvifvelaktigt måste betydligen inskränkas,

om icke i allo upphöra».

Hvad föredragande Departements-chefen uti förestående

mål underdånigst yttrat och hemställt, hvaruti StatsRådets

ofri ga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder gilla och bifalla.

Föredragande Departements-chefen uppläste härefter till justering ett på

förhand uppsatt förslag till den nådiga Proposition, som i öfverensstämmelse med

Kongl. Maj:ts nu fattade nådiga beslut borde till Riksdagen afl åt as angående dispositionen

för framtiden af ofvan omförmälda Kronan tillhöriga egendom:

Och behagade Hans Maj:t Konungen, enligt Stats-Rådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag

samt förordna, att i enlighet dermed nådig Proposition,

sådan den finnes detta protokoll bilagd, skulle till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

Axel Adelgren.

Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1868:106 Memorial, angående, den under innevarande riksdag verkställda statsreglering och den för bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter erforderliga bevillning. s. 2 i texten