Sök i Ratio Lex

Med förslag till utgiftsstater vid Statens jernvägstrafik år 1869

1868-01-27 · 89 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 67 av 89 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1868:30, Med förslag till utgiftsstater vid Statens jernvägstrafik år 1869

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30,

1

M:ö 30.

Ant. till Riksd. Kansli d. L Mars 1868, kl. 8 e, m.

Kongl. Maj.ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag

till utgiftsstater vid Statens jernvägstrafik år 1869;

Gifven Stockholms Slott den 28 Februari 1868.

Uti underdånig Skrifvelse af den 30 April 1867 har Riksdagen, med

förmälan att förslag hos Riksdagen blifvit framstäldt, bland annat, derom att

en ordentlig kostnadsstat för Statens jernvägar måtte upprättas, för att årligen

upptagas i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition öfver Statsverkets tillstånd och

behof, tillika förklarat sig val finna, att någon aflöningsstat för Styrelsen öfver

Statens jernvägstrafik och dess tjensteman icke kunde för någon längre framtid

uppgöras och fastställas, men deremot uttalat den mening, att en kostnadsstat,

äfven om den icke komme att fullt svara mot de förhållanden, som vid tillämpningen

deraf kunde finnas för handen, herde upprättas och af Riksdagen fastställas,

med iakttagande af alla de förbehåll, som vore nödiga med afseende å

arten och omfånget af de förändringar, som möjligen skulle inträda, utan att

kunna vara förutsedda. Hvad särskild t anginge den del af staten, som skulle

reglera aflöningen, så förutsatte en slik reglering i främsta rummet bestämmelser

rörande de vilkor, hvarunder tjensteman anställas och åtnjuta de löneförmåner,

som i staten fastställas, och dessa vilkor vore af den vigt både för Staten

och tjenstemännen, att de herde skyndsamt definitivt bestämmas, hvadan

•hiskligt vore ej mindre att, sa fort möjligen ske kunde, all tvekan undanröjdes,

huruvida tjenstemännens ställning i nämnda hänseende vore olika, i den mån

aflöningen vore af Kong]. Maj:t eller af Styrelsen bestämd, eller om densamma

utginge efter Styrelsens bestämmelser eller på grund af aflöningsstater, dem

Bih, till Riksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 12 Häft. j.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sonat Maj:ts nåd Proposition N:o SO.

Riksdagen pröfvat och godkänt, än ock att den tillförene af Rikets Ständer

uttalade åsigt, att jernvägarne vore ett industriel! företag, vunne tillämpning

genom en dermed öfverensstämmande anordning af vilkoren för anställning vid

detta företag. För den pröfning, som sålunda företrädesvis vore af nöden, behöfde

icke detaljerna af Styrelsens eller Förvaltningens organisation vara för

framtiden eller ovilkorligen bestämda. Aflöningsstaten herde i alla händelser

pröfvas af Kongl. Maj:t, och den kunde likaledes pröfvas och fastställas af Riksdagen.

om än icke för längre tid än ett år i sender samt under alla de förbehåll,

som betingade fullt afseende å möjligen inträffande förändringar. Beträffande

åter frågan om en årlig förslagsberäkuing öfver de ofri ga kostnader, som

med jernvägstrafiken och förvaltningen funnos förenade, voro dessa kostnader

val i flera fall af den beskaffenhet, att de svårligen kunde på förhand med

noggrannhet beräknas; men det oaktadt syntes vid en förvaltning af det omfång,

som jernvägstrafiken, en på förhand uppgjord kostnadsberäkning vara nödvändig

och således äfven möjlig; i öfverensstämmelse med Indika åsigter Riksdagen

alltså ansett sig höra hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att få årligen mottaga

förslag å samtliga de kostnader och utgifter, som äro förenade med trafiken

å Statens jernbanor, upptagande jemväl tjenstemännens aflöning och de

förbehåll, beträffande kostnadsstatens tillämpning, som voro nödiga med afseende

å arten och omfånget af de förändringar, Indika vid samma kostnadsstats tillämpning

kunde inträda, samt att de förslag, som i detta afseende till nästföljande

Riksdag afgåfvos, måtte innefatta fullständig framställning rörande de vilkor,

hvarunder tjenstemännen skulle komma att anställas.

Sedan Kongl. Maj:t den 31 Maj nästlidna år meddelat Styrelsen för

Statens jernvägstrafik nådig föreskrift att, med anledning af Riksdagens sålunda

gjorda framställning, förslag i ämnet afgifva, har bemälda Styrelse, jemte två

underdåniga memorial af den 23 December nästlidna år, öfverlemna! särskilda

förslag:

l:o. till organisation af Statens jernvägstrafiks förvaltning;

2:o. till aflöningsreglemente för embets- och tjensteman samt betjening

vid Statens jernvägstrafik;

3:o. öfver Statens jernvägstrafiks omkostnader för år 1869; och

4:o. till reglemente för antagande och entledigande, m. m. af den personal

vid Statens jernvägstrafik, som af Trafikstyrelsen tillsättes.

För bedömande af de sålunda afgift!a, af Styrelsen i dess ofvan åberopade,

två underdåniga memorial fullständigt motiverade, förslagen har Kongl.

Maj:t ansett nödigt, att desamma underkastades granskning af dertill utsedde,

utom förvaltningen af Statens jernvägstrafik stående, men med jern vägstrafikförhållanden

i allmänhet förtrogne, insigtsfull män, och derföre i nåder uppdragit

donna granskning åt f. d. Chefen för Statens jern vägsbyggnader, Öfver
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kong l. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 3

sten, m. m Friherre Ericson, under hvars ledning trafiken å de Svenska statsbanorna

först ordnades, Ordföranden i Direktionen för Gefie—-Dala jernväg, Grosshaudlanden,

in. ro., Muren och Trafik direktören vid Köping—Hults jernväg,

m. m., Agrelius, af Indika komiterade ett, för alla förslagen gemensamt, utlåtande

är den 27 nästlidne Januari i underdånighet afgifvet.

Då ifrågavarande förslag inbördes ega det nära sammanhang, att godkännandet

af det om trafikförvaltningens organisation är i väsendtlig mån be

roende af de beslut, som kunna af Riksdagen fattas i fråga om kostnadsstaten,

samt förslaget till reglemente för antagande och entledigande, m. m., af den

personal, som af Trafikstyrelsen tillsättes, ehuru dess detaljbestämmelser icke

äro af beskaffenhet att erfordra pröfning af Riksdagen, dock i flera fall

bär nära samband med de delar af det allmänna aflöningsreglementet, hvilka

komma att Riksdagens pröfning underställas, har Kong!. Maj:t ansett lämpligast

vara, att äfven berörda två förslag varda Riksdagen meddelade, innan det

ena eller andra af dem till slutlig detaljerad pröfning hos Kongl. Maj:t förekommer,

dervid Kongl. Maj:t, under erinran att såväl organisationen af förvaltningen,

som de föreslagna aflöningsbeloppen och vilkoren för tjenstemännens

antagande, entledigande och tjenstledighet i de flesta fall motsvara den ordning

och de aflöningar, jemte flinga vilkor, som för närvarande ega rum, anser sig

höra uttala den åsigt, att dessa förslag, med förbehåll af vissa jemkningar i

desamma i följd af komiterades deremot gjorda eller eljest förekomna anmärkningar,

funnits af Kongl. Magt i hufvudsak!iga delar vara af beskaffenhet att

höra vinna fastställelse.

Sj elfva arten af den förvaltning, som har jern vägstrafiken till föremål,

är så föga jemförlig med den, som förekommer vid Statens öfrig» förvaltande

verk, att deraf jemväl bör förklaras den olikhet, som i många hänseenden måste

yppa sig, både i afseende å dess, med ledning af Trafikförvaltningen i andra

länder, till en början ordnade, men, under dess utveckling, efter landets

särskilda förhållanden lämpade organisation och i fråga om aflöningsvilkoren

för de dervid anställde personel''. Donna förvaltning bör, enligt Kongl. Maj:ts

åsigt, icke genom alltför omfattande, på förhand gift)a föreskrifter och begränsningar,

bindas i sin verksamhet och utveckling. På urskiljningen och intresset

hos Styrelse» för densamma att efter förekommande förhållanden ändamålsenligt

anordna alla med trafiken förenade detaljer bero ytterst resultaten af den

inkomst, som af jern vägsrörelsen kan vinnas; och med säkerhet kan antagas,

att ett mer eller mindre klokt tillvägagående endast vid inköpet af de förbrukningsartiklar

eller af den materiel, som för rörelsen erfordras, eller vid anordningarne

af de omfattande reparationsverkstäderna, eller af åtgärderna till jernbanornas

underhåll och bantågens lämpliga ordnande, verkar vida mer till förhöjning

eller minskning i utgifterna och derigenom medelbarligen på den verk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

liga behållningen, än aflöningen till eu eller annan tjensteman, om hvilken

aflönings större eller mindre belopp meningarne kunna vara delade. Det är,

enligt Kongl. Maj:ts åsigt, af vigt, att den ansvarighet för trafikens handhafvande,

som åligger Trafikstyrelsen, icke inskränkes allenast till den legala att

hafva formelt iakttagit gifna föreskrifter, utan att Regeringens och Representationens

anspråk på densamma i än vidsträcktare män må kunna göras gällande.

För att detta skall kunna ske, är dock nödigt, att de billiga anspråk, som Styrelsen

framställer i fråga om den personal, som för ärendenas gång och trafikens

säkra och ändamålsenliga ordnande erfordras, om betryggandet af donna

personals ekonomiska ställning och om nödiga anslag till trafikomkostnaders

bestridande blifva af Statsmagterna tillgodosedda.

De af Kongl. Maj:t förordnade särskilde komiterade hafva i deras afgifna

utlåtande anfört bland annat:

“Under loppet af snart tolf år har af de nu färdiga stambanor, som

förena våra förnämsta exportorter, Stockholm, Göteborg och Malmö, den ena

bandelen efter den andra, med särskilda utgångspunkter från hvardera af nämnda

orter, fullbordats och till trafik upplåtits. Donna från början af jernvägsföretaget

afsedda ordning för detsamma^ utförande har, då trafiken blifvit utsträckt

till de sålunda tid efter annan nästan mil för mil dertill upplåtne bandelar

och den häraf föranledda förvaltning härigenom småningom uppvuxit till ett

betydligt omfång, i väsendtlig mån bidragit att lemna tid till nödig erfarenhet

i alla hithörande frågor. Och fastän den första uppränningen till ordnandet

af trafikförvaltningen blifvit hem ta d från de länder, der jernvägsanläggningar

tidigare än bär i riket kommit till utförande, hafva såväl styrelseväsendet,

som trafikerandet af jernvägarne samt vården och underhållet af deras dyrbara

materiel och afl annan egendom, af ofvan uppgifna anledning kunnat utveckla

sig under inflytelse af här rådande nationela bruk och förmer, industri- och

handelsförhållanden. Den allmänna meningen inom landet har ock uttalat sin

belåtenhet med det sätt, hvarpå trafiken å Statens jern vägar blifvit besörjd.“

“De under den småningom uppväxande rörelsen pröfvade, godkända

och antagna samt af erfarenheten ytterligare påkallade föreskrifter rörande Styrelse,

trafikdrift och underhåll har Styrelsen i sina förslag upptagit; och då

komiterade icke kunna armat än godkänna den synpunkt, från hvilken Styrelsen

härvid utgått, och tillika vitsorda den synnerliga omsorg, hvarmed redan

befintliga stadgande!! blifvit i förslagen ordnade och sammanförda, samt den

sakkännedom, som i öfrigt utmärker desamma, hafva komiterade ansett sig

höra fästa uppmärksamheten företrädesvis vid sådana delar af förslagen, der

afvikelse från nu gällande bestämmelser egt rum och der någon jemkning i

en del föreskrifter funnits vara påkallad.46

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

Efter framställning af komiterades från Styrelsens åsigter afvikande mening

angående behofvet af en utaf Styrelsen föreslagen ny förråds-kontrollörsbefattning

och af Ban direktörers anställning vid distrikten, äfvensom angående

lämpligaste anordnandet af de bestyr, som nu utöfvas af en kontrollerande

Maskiningeniör, hvars tjenstebefattning vid nuvarande innehafvarens afgång

ansetts kunna indragas, samt efter anförande af en del anmärkningar i vissa

detaljfrågor, yttra komiterade angående förslaget till organisation af trafikförvaltningen

vidare:

“I afseende å ifrågavarande förslag hafva komiterade slutligen ingenting

vidare att tillägga, än den åsigt, att, då såväl de vid Styrelsen som å distrikten

anställde och i förslaget upptagne embets- och tjensteman!? samt betjente»

antal och göromål årligen måst ökas hand i hand med jernvägarnes utsträckning

och trafikens tillväxt, samt den ene efter den andre endast antagits i den

ordning, göromålens mängd och beskaffenhet gjort nödvändig,''så ligger i denna

omständighet en borgen derför, att den i förslaget upptagna tjenstepersonal icke

är större än för göromålen oundgängligen erfordras, oansedt de inskränkningar

deruti, som, på sätt komiterade här ofvan angifvit, skulle kunna ega ruin."

I fråga om tjenstepersonalens aflöning anföra komiterade: “att beloppen

af de föreslagna arfvodena, såväl de fasta som de föränderliga, både för de

vid Centralstyrelsen och för de å distrikten anställde embets- och tjensteman

samt betjente, skäligen icke höra eller kunna sättas lägre, än de i förslaget

upptagits, synes komiterade framgå icke blott af en jemförelse med de löner,

som inom andra förvaltningsgrenar bestås den der anställda motsvarande tjen

stepersonal, utan väsendtligen af en del för jern vägsförvaltningen särskilda förhållanden.

“

Beträffande det af Trafikstyrelsen upprättade förslaget öfver Statens

jernvägstrafiks omkostnader och utgifter för år 1869 yttra komiterade: “att detta

förslag kan vara endast approximativt och måste såsom sådant bedömas. De

svårigheter, som mott vid verkställandet af de beräkningar, hvarpå detta förslag

grundar sig, kunna ej undgås vid en granskning af detsamma; men då

det åligger komiterade att äfven i detta ämne uttala sill åsigt, hafva komiterade

ansett sig icke kunna finna något tillförlitligare stöd för donna, än den

erfarenhet, som vunnits rörande de utgifter, hvilka vid Statens jernvägstrafik

under de närmast förflutna åren visat sig hafva varit erforderlig^

“De af Trafikstyrelsen utgifna årsberättelser lemna i detta hänseende

noggranna och omständliga uppgifter, af hvilka komiterade utvalt och till vinnande

af åskådlighet sökt i en bifogad tabellarisk öfversigt sammanföra de mera

generela; och hafva komiterade med ledning af dessa anställt eu jemförelse

mellan de verkliga omkostnaderna under föregående trafikår och de kostnader,

hvilka Styrelsen beräknat för 1869. På antagandet att de förstnämda ej varit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

öfverdrifna. utan af trafikens kraf fullt påkallade, beror det, huruvida en sådan

jemförelse må anses kunna medföra ett för det ifrågavarande ändamålet

nöjaktigt resultat."

"Befogenheten af detta antagande sakna komiterade skål att betvifla,

och den jäfvas ej heller af den omständigheten, att, enligt för komiterade tillgängliga

upplysningar rörande främmande länders jernvägsstatistik, det vill synas,

som skulle drift och underhållskostnaderna vid Svenska statens jern vägar,

då deras med hänsyn till våglängden jemförelsevis ganska låga trafikuppbörd

tages i betraktande, stå i ett mera gynnsamt förhållande till inkomsterna,

an vid någon annan jernväg."

Kongl Maj:t, som, lika med komiterade, anser, att den af Styrelse»

föreslagna förrådskontrollörsbefattningen icke för den närmaste tiden kan an

ses oundgängligen nödig, äfvensom att bestämmandet huru de bestyr, som nu

utöfvas af kontrollerande Maskiningeniören, skola vid innehafvare^ afgång på

annat sätt fördelas, lämpligast kan uppskjutas till dess dylik afgång inträffar,

har deremot icke funnit giltiga skäl förekomma att ur afloningsstaten, på sätt

komiterade förordat, utesluta bandirektörsbefattningarne, utan har i staten bibehållit

eu B a n di rektor på hvarje distrikt med desto större skäl, som distriktens

banafdelningar hafva större och mera spridd personal, än någon af de

andra afdelningarne, samt det antagligen bör leda till en, Bandirektörens aflöning

vida öfverstigande, besparing i utgifter å denna afdelning, derest förekommande

arbeten blifva ordnade och ledde af en för hela distriktet gemensam,

i det tekniska och ekonomiska insigtsfull föreståndare, hvartill kommer,

att Bandirektörens inflytande i berörda rigtning icke torde blifva, på sätt

komiterade antagit, ersatt af Distriktchefen, hvars egenskaper, för att göra honom

till distriktchefsplats lämplig, icke kunna betingas hufvudsakligen af teknisk

förmåga eller skicklighet; dock bör, i mån af nuvarande Baningeniörers afgång

eller användning på andra platser, besparing genom deras, i följd af Bandirektörers

anställning, möjliga förminskning i antal kunna ega rum.

På grund af de åsigter, Kongl. Maj:t bär ofvan redan framställt, och

med tillika fästadt afseende å hvad komiterade i ämnet uttalat samt under

hänvisning till Trafikstyrelsens fullständiga utredning af de med förevarande

frågor gemenskap egande förhållanden i dess bär ofvan åberopade, vid denna

nådiga Proposition fogade, två underdåniga memorial, anser Kongl. Maj:t sig

höra till Riksdagens pröfning och godkännande endast öfverlemna de hufvudsakligaste

bestämmelserna i afseende å vilkoreu för tjenstemännens anställning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o Bo.

samt grunderna för aflöningsstaten, äfvensom ett härvid foga dt förslag öfver

Statens jernvägstrafiks omkostnader för år 1869, hvilket af Trafikstyrelsen upprättade

förslag, med iakttagande af de mindre förändringar deri, som här ofvan

äro af Kongl. Maj:t bestämda, endast till sina slutsummor i donna nådiga Preposition

upptages.

I öfverensstämmelse härmed föreslår Kongl. Maj:t alltså, ätt Riksdagen

måtte godkänna följande bestämmelser:

l:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid Styrelsen för Statens

järnvägstrafik samt vid den under nämnda Styrelse lydande Trafikstat innehafva

sina beställningar endast på förordnande och kunna från dem skiljas

eller till andra beställningar inom Trafikstaten förflyttas af samma myndighet, som

dem antagit. Öfriga vilkor för antagande, entledigande eller förflyttning af den

personal, som tillsättes af Trafikstyrelsen, bestämmes i särskilt af Kongl Maj:t

faststäldt reglemente.

2:o. Alla vid Statens järnvägstrafik anställde embets- och tjensteman^

samt betjentes arfvoden utgå af jernvägstrafikmedlen. Sådana arfvoden äro

dels fasta och uti stat till bestämda belopp upptagna, dels föränderliga, eller

för hvarje befattning beroende på tillämpningen af fastställd löneklassreglering

med afseende på förekommande tjensteåliggandens större eller mindre omfattning,

de för anställning å vissa orter erforderliga särskilda egenskaper och

tjensteålder inom samma afdelning och tjenstegrad.

3:o. Af hvarje arfvodesbelopp, som uppgår till eller öfverstiger 1,200

Riksdaler, utgör en femtedel, och af mindre arfvoden en sjettedel tjänstgörings

penningar, hvilka indragas uti de fall, som i särskild! af Kongl. Maj:t faststäldt

reglemente bestämmas.

4:o. Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande

embets- och tjensteman, nemligen

vid Styrelsen:

till General-direktören.......... A:dr 9.000.

„ Byrå-chefen................. „ öW

„ Öfver-direktören vid B an- och Maskin-afdelningarne . 5,500

Särskild! arfvode för öfvervakandet af afdelningarne å

linien..............- 1,000 „ 6.500.

„ Öfver-direktören för Trafik-afdelningen......5,500

Särskild! arfvode för öfvervakandet af afdelningen å

linien............- • • 1,000 „ 6,500.

9 Sekreteraren................. 4,500.

„ Registratorn och Aktuarien............ '' 3,500.

» En Notarie................. „ 2,500-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kong!. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30

till En Notarie.................

v Ombudsmannen...............

„ Kamreraren...........

„ Revisorn..................

„ Hufvudkassören...... ........

„ Uppbördskassören...............

v Föreståndaren för Statistiska kontoret........

Nuvarande innehafvare!! af donna befattning bibehålies

under sin tjenstetid vid det arfvode, han hittills innehaft,

af 200 Riksdaler derutöfver.

„ Arkitekten .................

r Öfverkontrollören . .............

v Kontrollerande Maskiningeniören..........

Tjensten indrages vid nuvarande innehafvare!!s afgång.

R:dr 2,500.

„ 3,000.

„ 4,000.

„ 3,000.

„ 3,000.

„ 3,500.

„ 4,000.

„ 1,500.

„ 4.000.

„ 4,200.

vid Trafikdistrikten.

till Distrikt-chefen för första distriktet..... R:dr 5,000.

v d:o för andra d:o ......... » 5,000.

d:o för tredje d:o „ 5,000,

5:o. Föränderliga arfvoden utgå inom följande löneklasser, nemligen:

lista

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

klassen med

Tf V

f} Tf

V V

7) r>

r> v

v v

V V

V V

v ??

77 77

77 77

77 77

77 77

77 77

7? 77

57 77

79 77

ärligt belopp af

77 77 77

77 77 77

77 77 77

7? 77 77

77 77 7?

77 7) 77

77 77 77

77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

7? 77 77

R:dr

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

4.800.

4.500.

4.200.

3,900.

3,600.

3,300.

3,000.

2,700.

2,400.

2,100.

1.800.

1.500.

1.200.

1,080.

960.

900.

840.

780.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rongl. Maj.is nåd. Proposition N:o 30.

19:de klassen med årligt belopp af

20

21

22

23

24

25

26

27

. n

V)

y>

)5

))

v>

??

7)

V

V

))

V

V

V

V

V

»

V

V

V

V)

r>

V

))

V

V

»

))

))

5?

??

720.

»

660

V

600.

V

540.

))

480.

??

420.

5?

360

V

300.

))

240.

6:o. De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå sålunda:

|

Lägsta

Högsta j

....

A. Fh2 Styrelsen.

klass

R:mt

klass

| |

för Öfverdirektörens Assistenter..........

2,700

1

1

„ Telegrafdirektörer................

8

4

3,900

„ Milkontrollören............... . .

„ Kontrollörer i kontrollkontoret.........

11

1,800

5

3,600

„ Kammarförvandten................

„ Biljett- och Formulärförvaltaren........

„ Bokhållare vid Kassa-, Statistiska och Milkon-

12

1,500

9

2,400

toren......................

„ Kammarskrifvare.................

„ Kontorsskrifvare.................

21

600

11

1,800

„ Telegrafister...................j

„ Vaktmästare...................

22

540

18

780

„ Telegrafbud....................

25

360

22

540

B. Vid distrikten.

för Ban-, Maskin- och Trafikdirektör.......

7

3,000

1

4,800

„ Assistenter åt nämnde direktörer........

„ Baningeniörer..................)

„ Förrådsförvaltare.................

,. Verkstadskamrerare...............

11

1,800

7

3,000;

IS

1

1,200

7

i

3,000

„ Verkmästare........-..........

„ Stationsinspektorer................

Bill. till Riksd. Prof. 1308. 1 Sami 1 Afd. 12 Häft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Rongl. Maj:ts nåd. Proposition N.-o SO.

Lägsta

Högsta

klass

Kant

klass

K:mt

för

,,

Byråassistenter .................1

Lokomotivförare-förmän.............|

11

1,800

9

2,400

77

Distriktkassörer.................j

1 n

Konstruktörer ..................1

19

720

9

2,400

»

Vagnmästare...................J

77

Telegrafinspektorer...............

13

1,200

10

2,100

i V

Bokhållare....................|

75

Ritare.......................1

15

960

11

1,800

i 77

Lokomotivförare.................]

77

Stationskassörer.................

24

420

11

1,800

1 V

Telegrafister...................

27

240

11

1,800

„

Kontors- och Stationsskrifvare.........

19

720

12

1,500

”

Öfverkonduktörer................1

19

720

13

1,200

77

Konduktörer...................|

! 77

Biljettörer.................... -

27

240

13

1,200

77

station s mästare .................

19

720

14

1,080

77

Ridare ......................

19

720

15

960

77

Vagnförmän...................

21

600

15

960

77

Banmästare....................1

77

Materialvakter..................1

21

600

17

840

77

Packmästare...................J

77

Stationskaris förmän...............

77

Vaktmästare....................

24

420

18

780

77

Portvakter....................

77

Lokomotiv- och Vagn putsare..........

77

Kolvakter.....................

V

Pumpare.....................

24

420

21

600

77

Vagnssmörja!^..............- . . .

77

B roms are . . . ..................

77

Signalkarlar...................j

77

Spårvexlare.....................

Stationskarlar...................

Kuskar......................1

77

25

360

22

540

77

77

Förrådsdrängar..................|

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 11

Lägsta

Högsta

klass

Bunt

klass

Bunt

för Rån-, Bro- och Gnndvakter...........

agande Styrelsen att tillägga högst 15 Riks- daler i månaden under seglationstid

för vaktel'' vid rörliga broar samt att för

bevakning af grindar anställa personel- med lägre arfvoden.

för Kontorsvakter..................

26

300

420

„ Korsbärare.................• • • 1

„ Telegrafbud....................j

27

240

24

420

Antalet tjensteman, som aflönas med arfvoden efter löneklass, bestämmes

för hvarje år i stat, som af Kongl. Maj:t fastställes. De göromål, som nu bestridas

af kammar- och kontorsskrifvare och med dem jemförlige tjenstemän,

höra i så vidsträckt omfattning, som lämpligen ske kan, utföras mot särskild,

efter arbetets beskaffenhet bestämd ersättning, utan anställande af särskilde

tjenstemän.

7:o. Tjensteman, som innehar ärligt arfvode efter Itlass af 1,500 Riksdaler

eller deröfver, kan icke förr, än han detsamma innehaft i två år, uppflyttas

till högre klass inom samma afdelning och tjenstegrad. Härifrån undantagas

stationsinspektorer och baningeniörer, hvilkas arfvodesklass må bestämmas

med afseende på stationernas vigt och bansektionernas utsträckning

samt öfriga på desse tjenstemäns vilkor inverkande förhållanden.

8:o. Styrelsen eget’ rätt att såsom begrafningshjelp tilldela sterbhuset

efter afliden tjensteman eller betjent ett belopp, motsvarande en månads arfvode

jemte tjenstgöringspenn.ingar och ersättning för inqvartering, hvilken sistnämnda

dock utgår in natura, om den afliden sådan innehade.

9:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten, hvilka ej erhålla

bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna eller för ändamålet

hyrda lokaler, äro berättigade till inqvarteringsersättning, som beräknas till 20

procent af årliga a rf vo det, tjenstgöringspenningar inberäknade, för dem, som

äro stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent i annan stad

eller köping och 10 procent vid station på landet.

10. För sådane embets- och tjenstemän vid distrikten, hvilkas befattningar

äro förenade med oftare förekommande tjensteresor eller kommenderingar

inom eget distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp, som af Kongl. Maj:t

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.''

bestämmes, och hvithet icke må öfverstiga det, som i nådigst utfärdade resereglemente

är stadgadt. För distriktchef kan, med iakttagande häraf, godtgöra!

se för tjensteresor inom distriktet af Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig

summa.

ll:o. Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:

a) Styrelsens hufvudJcassör med 500 Riksdaler om året;

b) Styrelsens uppbördskassör med 25 öre för hvarje fullt tusental Riksdaler

af den uppbörd, som under hvarje år blifvit från stationerna till uppbördskassan

inremitterad;

c) Distriktkassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt belopp, dock ej

öfver 500 Riksdaler för hvardera;

d) Kontrollörer och kontorsskrifvare vid kontrollkontoret med 10 procent

å hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller

redovisning faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende å det anmärkta

felets beskaffenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller

endast till en del af den felande betalas;

e) Trafik- och telegrafstationernas uppbördspersonal med tre tiondedels

procent af redovisade trafik- eller telegraminkomster, till fördelning emellan

nämnda personal på afsändning^ och emottagningsstationerna enligt grunder,

hvilka Styrelsen eger att bestämma;

f) Lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till

följd af hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet

väsendtliga besparingar af utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda,

af Styrelsen fastställda bestämmelser;

12:o. Öfverkonduktörer, konduktörer, packmästare, port- och kontorsvakter,

notisbärare och telegrafbud erhålla uniformspersedlar in natura enligt

reglemente, som Styrelsen utfärdar. Banmästare, barn och brovakter, stations

karlsförmän, stationskarlar, signalkarlar, spårvexlare, bromsare och smörj are

erhålla beldädnadsersättning till visst årligt belopp, som af Styrelsen bestämmes,

mot skyldighet för dem att sjelfve bekosta och i tjenstgöring begagna

föreskrifven uniformsdrägt;

13:o. Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lem nas enligt de närmare

bestämmelser, Kongl. Näjd meddelar, åt de vid distrikten anställde tjensteman

äfvensom åt betjening»! och verkstadsarbetarne jemte desse sednares hos

dem boende familjemedlemmar;

14:o. Indrages eller förändras någon befattning, och Styrelsen till följd

deraf anser lämpligt att förflytta innehafvare!! till tjenstgöring å annan plats

med mindre aflöningsförmåner, eger Styrelsen tilldela honom lämplig lönefyllnad,

intilldess han kan erhålla ny anställning med aflöningsvilkor, motsvarande

dem, han förut innehade;

15:o. Tjensteman eller betjent, hvilken genom kroppsskada eller sjuk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 13

lighet, ådragen under tjenstgöringen, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen

sköta, må hos Kongl Maj:t af Styrelsen i underdånighet föreslås att på

de vilkor, som i hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jernvägens inkomster

få uppbära hela eller en del af det arfvode, deruti icke inräknadt inqvarteringsersättning,

beklädningspenningar och andra aflöningsförmåner, han vid utträdet

ur den aktiva tjensten innehade; hvarjemte Styrelsen eger att till Kongl. Maj:ts

pröfning öfverlemna, huruvida något understöd bör bestås dem, som, efter att

hafva en längre tid varit anställde vid Statens jern vägar och der fullgjort sina

göromål med synnerligt nit och skicklighet, blifvit i följd af hög ålder urståndsatte

att bibehålla deras befattningar och sakna annan utväg att bereda sig

försörjning.

Omkostnaderna för år 1869 upptagas förslagsvis att utgöra:

för Byrå-afdelningen...............R:dr 172,000.

„ Ban-afdelningen...............„ 1,206,000.

„ Trafik-afdelningen............... 1,017,000.

„ Maskin- och Förrådsafdelningen.........„ 1,548,000.

„ utvidgning af verkstäder och bangårdar.......„ 200,000.

Summa R:dr 4,143,000.

Och föreslår Kongl. Maj:t att, derest, i följd af trafikens tillväxt utöfver

beräkning, eller stegradt pris på förbrukningsartiklar eller materiel, eller oförutsedda

händelser, högre utgifter än de nu upptagna skulle finnas under år

1869 vara af behofvet oundgängligen påkallade, Kongl. Maj:t må för nödiga utgifter

i sådant fall anvisa godtgörelse å trafikmedlen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande

Utskott, hvarjemte Kongl. Maj:t nu meddelar Styrelsen för Statens jern vägstrafik

nådig befallning att genom någon af dess ledamöter lemna Utskottet alla

för frågans behandling derutöfver behöfliga, för Styrelsen tillgängliga upplysningar;

Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

CARL.

G. Lagerstråle,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong!,. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

8. A. K

Uti det nådiga Bref af den 30 December 1862, hvarigenom Eders

Kong!. Maj:t meddelat Dess beslut rörande inrättandet från och med 1863 års

början af tvänne särskilda Styrelser för Statens jern vägar, den ena för förvaltningen

af de färdiga banorna, under benämning Kongl. Styrelsen för Statens

jernväg strafik, och den andra för utförandet af återstående nya jernvägsanläggningar

för Statens rakning, under benämning Kongl. Styrelsen öfver Statens

jern vägsbyggnader, har Eders Kongl. Näjd, utan att då vilja definitivt bestämma

den framtida sammansättningen af förstnämnda Styrelse, i nåder anbefallt densamma,

att i öfverensstämmelse med i samma Bref fastställda hufvudgrunder

för organisationen utarbeta förslag till instruktion för Styrelsen och de till densamma

hörande tjensteman, för att Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning och

fastställelse underställas, samt att efter någon längre tids erfarenhet inkomma

med underdånigt förslag till definitiva aflöningsstater, hvilka sedermera komma

att till Representationens pröfning öfverlemnas.

När nuvarande Trafikstyrelse trädde i verksamhet, både den Vestra

stambanan nyss förut blifvit i sin helhet öppnad för trafik, hvarigenom de olika

delarne af donna bana, utgående, den ena från Stockholm, den andra från

Göteborg med utgrening till Örebro, förenades till en sammanhängande sträcka;

men ännu återstod, såsom en afskild del. Södra Stambanan emellan Malmö

och Liatorp —■ en längd af 14 mil.

I samma man de färdiga banornas längd utsträcktes och skiljda delar

deraf'' förenades, började äfven rörelsen å dem att utvecklas i en måhända icke

förutsedd grad, och banornas förvaltning att taga förökade krafter i anspråk,

hvarföre äfven nya befattningar tid efter annan blefvo af nöden.

Förhållandena under donna öfvergångstid ådagalade emellertid behofvet

af en längre tids erfarenhet, innan en definitiv plan till hela trafikförvaltningens

organisation jemte nödiga bestämmelser rörande formerna för donna förvaltnings

verksamhet kunde upprättas och föreslås, med någon utsigt att i framtiden,

då en flerfaldigt större och mångsidigare utsträckning af rörelsen inträffade,

uppfylla sitt ändamål.

Redan under den tid, de färdiga banorna stodo under chefens för Statens

jernvägsbyggnader öfverbefäl, hade de trenne skiljda stambanedelar, som nyss

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N-.o 30.

o inform äits, under benämning af lista, 2: dra och 3:dje trafikdistrikten, hvar för

sig blifvit ställda under befäl af en intendent, och detaljskötseln på hvarje distrikt

indelad uti de fyra hufvudafdelningar, som vid alla jern vägar af någon

utsträckning utgöra grunden för förvaltningens organisation, nemligen byrå-,

barn, maskin- och trafik-afdelningarne, genom sina benämningar utmärkande föremålen

för deras verksamhet.

För att till en början gifva den gemensamma högre förvaltningen så

enkla förmer och så ringa personal som möjligt, iakttogs vid inrättandet af

den nya Trafikstyrelsen, på hvilken den färre chefens befattning i afseende på

de färdiga banorna öfverflyttades, icke en sådan fördelning af ärendena, att

hvarje af nyssnämnda fyra hufvudafdelningar handhades af särskild embetsman,

utan förordnades endast, att Styrelsen skulle utöfvas af en chef jemte en ständigt

närvarande byråchef, hvilkens åliggande var att deltaga uti och kontrasignera

alla utgående beslut, samt de trenne distrikt-intendenterne,.hvilka borde

såsom ledamöter i Styrelsen inkallas för gemensamma öfverläggningar, när sådana

erfordrades. För (ifrigt bibehölls den förut befintliga organisationen af

såväl de vid centralförvaltningen arbetande kansli-, boksluts-, kassa-, kontroll

och mil-kontoren, hvartill lades ett statistiskt kontor, som distriktindelningen

med sina förvaltningsgrenar.

Erfarenheten under snart förflutna 5 år, hvarunder de färdiga statsbanornas

längd efterhand ökats till eu sammanhängande sträcka af 96,9 mil, och

hvarunder rörelsen, såsom de afgifna årsberättelserna vitsorda, stigit i ännu

större proportion än banlängden, har emellertid visat nödvändigheten deraf, att

äfven härstädes följa samma organisationsgrundsatser, som gjort sig gällande

vid andra länders jern vägar af motsvarande omfattning, nemligen att inom cen

tralstyrelsen fördela ofvan angifna förvaltningsgrenar emellan särskilda personer,

som hvar för sig förvärfvat speciela insigter i en viss gren; och Eders Kongl

Maj:t har på Styrelsens underdåniga förslag redan medgifvit, att intendenterne

för lista och 2:dra trafikdistrikten finge inkallas till dagligen tjenstgörande ledamöter

i Styrelsen såsom föredragande för hvar sin afdelning af ärenden, nemligen

den ena för ärenden, som angå lian- och maskinafdelningarne, och den

andra för sådana, som afse den egentliga trafiken.

lager man i betraktande mångfalden af de omsorger, som tillhöra en

jernvägsförvaltning, de ekonomiska, kommersiela-, industriel-]- och tekniska förhållanden,

som höra vara ständiga föremål för uppmärksamheten, de många beröringspunkterna

emellan donna förvaltning och såväl andra embetsmyndigheter

som hela den trafikerande allmänheten, det noggranna aktgifvandet på trafikanters

behof och önskningar, den oeftergifliga punktlighet och skyndsamhet i

hvarje ärendes handläggning, hvarförutan säkerhet, ordning och hushållning

inom donna vidlyftiga och ansvarsfulla förvaltning icke kunna åstadkommas,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.

den förening af kunskaper och erfarenhet i en mängd olikartade detaljer, som

är ett oundgängligt vilkor för att Styrelsen skall både sjelf kunna taga initiativ

till de ändamålsenligaste åtgärder och med säkerhet bedöma, huru dessa

genom underordnade verkställas, äfvensom öfvervaka hushållningen med arbetskrafter,

materialier af alla erforderliga slag och till dess disposition stående

medel, samt slutligen att förvaltningen af statsbanorna tillika måste hafva till

syftemål att iakttaga och till landets bästa söka utveckla det mägtiga inflytande

på samfärdseln, handeln och näringarne, som jernvägarne äro kallade att utöfva,

så inses lätteligen skälen, hvarföre ofvanantydda grundsatser om arbetets

fördelning gjort sig gällande vid organisationen af jernvägsförvaltningarne i allmänhet,

och detta så mycket heldre som en noggrann begränsning af hvarje

hufvudafdelnings verksamhetskrets icke är svår att uppdraga.

Det är också tydligt, att Styrelsens chef, som egentligen bör egna hela

sin omtanke och tid åt de störa allmänna angelägenheterna och sammanhållningen

samt ordnandet af det hela vid den numera vidsträckta förvaltningen,

icke kan vara i tillfälle att tillika öfvervaka och ansvara för alla detaljbestämmelser

och deras utförande inom så skiljaktiga förvaltningsgrenar som dem,

hvarom nu är fråga.

Enhet och planmässighet vid alla dessa detaljer, som tillhöra samma

afdelning inom särskilda distrikt, kunna derföre hvarken åstadkommas eller bibehållas

på annat sätt, än att avdelningen inom Styrelsen har sin egen, i dess

särskilda angelägenheter och göromål kunnig och erfaren representant, hvilken

också är beklädd med tillräcklig myndighet att såsom högsta befälhafvare inom

sin afdelning gorå Styrelsens åsigter och beslut gällande, samt genom behöriga

inspektioner vaka öfver samma afdelnings arbete och hushållning inom samtliga

distrikten.

Med tillämpning af denna grundsats synes sammansättningen af Styrelsen

för Statens järnvägstrafik höra ordnas sålunda, att ledningen af och befälet

öfver det hela anförtros åt eu chef med full magt och myndighet att i

alla mål ensam besluta, samt ett antal ledamöter, som tills vidare kan inskränkas

till tre, nemligen en ledamot för kansli-, kassa-, kameral-, statistiska samt

allmänna ärenden eller byråafdelningen, under benämning af byråchef, en tillsvidare

gemensam för barn och maskin afdelningarne jemte förråden samt en för

trafikafdelningen; de båda sistnämnde under benämning af öfverdirektörer.

Styrelsen anser nemligen, att barr- och maskin-afdelningarnes angelägenheter

ännu någon tid, liksom under sista året, lämpligen kunna handhafvas

af samma ledamot inom Styrelsen, om derjemte, på sätt Styrelsen längre ned

vill i underdånighet föreslå, ett tekniskt biträde gifves åt denna öfverdirektör

antingen, såsom nu är fallet, genom kontrollerande maskiningenjören, eller, såsom
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition N:o 30.

som framdeles kunde komma att ske, genom maskindirektören vid distriktet

närmast hufvudstaden.

Af en sådan central-styrelsens förändring följer likväl, att de nuvarande

intendents-befattningarne måste erhålla en i viss mån förändrad betydelse så

väl i förhållande till Styrelsen som till distriktförvaltningen, ty i och med detsamma

hvarje förvaltningsgren erhåller sin ständiga föredragande och chef inom

Styrelsen, blir det dels icke längre behöfligt att, annat än undantagsvis, till

öfverläggningar inom Styrelsen inkalla intendent, i följd hvaraf dennes egenskap

af ledamot kan upphöra, dels kommer att på hvarje afdelniugschef inom Styrelsen

öfverflyttas en del af det ansvar för afdelningens verksamhet, hvithet för

närvarande ensamt åligger intendenten, till följd af dennes skyldighet att besluta

öfver hvarje förslag, som af underlydande afdelningsföreståndare å distriktet

framställes.

Man kan nemligen icke med skäl hos en person fordra en så fullständig

kännedom i samtliga afdelningarnes alla ärenden, som hos den hvilken uteslu

tande agnar sin tid och sina studier åt en afdelnings verksamhet, och den skola,

nuvarande intendenter varit i tillfälle genomgå, innan vården om distriktförvaltningarne

dem anförtroddes, står i allmänhet icke längre den till buds, som

hädanefter inträder i Statens jern vägstrafiks tjenst. Dessa embetsman hafva

nemligen från jern vägsbyggnadernas och trafikens första början kunnat steg för

steg följa förvaltningens utveckling och hafva derunder hatt tid och tillfälle att

åt mera än en gren deraf egna fullständig uppmärksamhet och samla en fruktbringande

erfarenhet äfven i detalj, men eu sådan mångsidighet kan icke vidare

utvecklas utan på bekostnad af den grundligare kunskap, som erfordras hos

den, hvilken inom förvaltningens högsta grad skall leda en viss afdelnings verksamhet,

än mindre påräknas hos dem som sedermera inträdt i Statens jernvägstrafiks

tjenst och derunder måst egna hela sin förmåga åt ett visst håll. Häraf

följer, att, äfven om det i princip vore fördelaktigare att såsom hittills hos eu

och samma person, intendenten, söka all den sakkunskap förenad, som för

linieförvaltningen är nödig, i stället för att på flera personel'' fördela arbete och

studie!'' för samma ändamål, skulle det likväl hädanefter blifva snart sagd!

omöjligt att finna personer, som i alla grönår af linieförvaltningen vore i besittning

af tillbörlig öfverlägsenhet. Enligt Styrelsens förmenande måste således

en del af det ansvar, som hittills ålegat intendenten, öfverflyttas på vederbörande

afdelningschefer inom Styrelsen.

Af den förändrade betydelse intendentsbefattningen sålunda skulle erhålla,

anser Styrelsen höra följa äfven en förändring till namnet, och Styrelsen får

derföre i underdånighet föreslå, att den, åt hvilken högsta befälet å hvarje distrikt

uppdrages, måtte benämnas distriktchef, hvilken benämning egentligare

skall angifva befattningens blifvande karakter.

Bih. till Rilcsd, Prof, 1868. 1 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

I s

Kong!.. Maj ds nådiga Proposition N:o 30.

Distriktchefens åligganden skulle enligt den nya organisationens mening

sålunda omfatta direkta befälet öfver distriktets tjenstemanna- och betjeningspersonal,

ansvarigheten för den allmänna ordningen och ekonomien inom distriktet,

öfvervakandet af reglementens och instruktioners efterlefnad; afgifvande! af

förslag vid tjensters tillsättande och tjenstemäns befordran inom de fastställda

arfvodesklasserna, antagande! och förordnandet af betjeningen samt ulefvande!

af de» disciplinära bestraffningsrätten, allt inom bestämda gränser, som Styrelsen

eget'' att närmare fastställa. Vidare borde samma embetsman, efter vederbörande

afdelniugsföreståndares förslag eller hörande, afgifva utlåtande», som af Styrelsen

infordras öfver ärende» inom distriktet, afgöra frågor i afseende på tjenstgöringen,

der de särskilda afdelningsföreståndarne äro af olika mening, följa de

ekonomiska förhållandena inom de orter, som jernbanorna inom distriktet beröra,

med sådan uppmärksamhet att han kan hos Styrelse» föreslå åtgärder, som

lända till befordrande af jernvägarnes ändamål, förökande af inkomster, förminskande

af utgifter och i samband dermed samfärdselns och näringarnes utveckling,

eller, med ett ord, i alla hänseende» bevaka Statens jern vägstrafiks rättigheter

och fördelar samt i sådan! afseende vara Styrelsens ombud inom den

ort, der han har sin verksamhetskrets.

Beträffande tjenstgöring^» inom Styrelse» föröfrigt och de derinom arbe

tanda afdelningskontor samt de förändringar eller förstärkningar, som i afseende

på dessas personal blifva nödiga, får Styrelse» i underdånighet anföra

följande:

Styrelse» har redan länge erfarit saknaden af ett ordinarie juridiskt

biträde samt derföre ganska ofta varit nödsakad att anlita tillfälliga sådana, ej

mindre för utförande af rättegångar än för utredande af administrativa och

reglementsfrågor, hvartill juridisk kunskap och erfarenhet varit af nöden.

I den mån de färdiga banornas räkenskaper och eganderättshandlingar

öfverflyttas från Kongl. Styrelse» öfver Statens jernvägsbyggnader till Trafikstyrelsen,

blifver det äfven nödvändigt att hafva en särskild tjensteman, som

förvarar dessa handlingar och med stöd af dem bevakar Statens jernvägstrafiks

rätt. Styrelse» har derföre i det underdåniga förslaget äfven upptagit en ombudsman.

med de åliggande» som i förslaget finnas närmare bestämda, hvilken

tjensteman herde stå under samma afdelningschef som kansliet, kameral- och

statistiska afdelningarne.

Enär öfverdirektörerne för ban- och maskin- samt trafikafdelningarne

ofta in iste vara frånvarande på inspektionsresor och i alla händelser icke medhinna

att sjelfva uppsätta alla de expeditioner, som de på eget ansvar låta

utgå inom sin afdelning, ej heller granska och gorå sammandrag eller jemfö
relser

utur alla de rapporter, som inkomma från distrikten, är det nödvändigt,

att till dessa embetsmäns biträde» anställas personer med speciel insigt i de

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds nådiga Proposition N:o 30. 19

ärenden, som angå eu viss afdelning; och Styrelsen har derföre i det underdåniga

förslaget till ny organisation upptagit en assistent för hvarje af nyssnämnde

afdelningschefer.

Styrelsens telegrafdirektör har hitintills, ehuru upptagen på Styrelsen 5

stat, varit stationerad i Göteborg, der en provisionel verkstad för telegrafapparaternas

vidin anhållan de blifvit inrättad, hvilken verkstad likväl i anseende

till bristande utrymme kommer att förflyttas till den nya verkstadsbyggnaden

vid Liljeholmen, der tillräckligt utrymme kan beredas. Då underhållet af

telegraflinierna och deras apparater hittills tillhört banafdelningen, och skäl

icke förekommer att deruti gorå förändring, anser Styrelsen, att telegrafdirektören

bör stå under öfver-direktörens för banafdelningen direkta befäl.

Styrelsen har hitintills anlitat Jernvägsbyggnads-styrelsens arkitekt emot

ett för hvarje år, i mån af lemnadt biträde, bestämdt arfvode, och som Styrelsen

för underhållet af och tillsynen öfver det störa antalet byggnader af alla slag

samt för nybyggnader, vare sig till ersättning för äldre förstörda eller obrukbara

eller för nya behof och ändamål, icke kan undvara ständigt biträde af en

arkitekt, har Styrelsen ansett lämpligt och med minsta kostnader förenad!:, att

äfven en sådan tjensteman varder vid Styrelsen på stat anställd såsom biträde

åt öfverdirektören vid banafdelningen.

Till Trafikstyrelsens biträde vid uppsigten öfver driftmaterielen och reparationsverkstäderna

anställdes år 1863 eu kontrollerande maskiningeniör. Donna

befattning anser Styrelsen möjligen kunna framdeles förenas med maskindirektörsbefattningen

vid distriktet närmast hufvudstaden, hvadan Styrelsen i det

underdåniga förslaget alternativt upptagit tjensteanordningen i detta afseende.

Styrelsen har ock funnit samma princip, som bär blifvit föreslagen,

flerstädes följd vid organisationen af främmande jernvägars förvaltning, nemligen

att maskindirektören vid den förnämsta reparationsverkstaden tillika är

öfveringeniör för materiel en, men icke direkt deltager i Styrelsens öfverläggningar

eller är Styrelsens ledamot. Skälet härtill är, att öfveringeniören bör

under ständig sysselsättning med detaljerna vid tjenstgöringen och de dagliga

arbetena i verkstaden med odelad uppmärksamhet följa de verkliga praktiska

behofven, derigenom vara i tillfälle att pröfva och bedöma ändamålsenligheten

af antagna eller föreslagna konstruktioner och arbetsmethoder samt gifva ledning

åt maskinafdelningarnes verksamhet vid samtliga distrikten, äfvensom

vara en pålitlig rådgifvare för Styrelsen, inför hvilken hans förslag blifva

framställda af öfverdirektören för maskinafdelningen.

Då i alla händelser minst en assistent måste finnas vid hvarje distrikts

maskinafdelning och verkstad, kan ej något hinder uppkomma för maskindirektören

vid första distriktet att egna erforderlig tid åt öfveringeniörsgöromå
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N.-o 30.

len, allenast Styrelsen tillser, att nämnde assistent är behörigen qvalificerad

för uppfyllandet af de på honom i sådant afseende ställda anspråk.

Behofvet af en särskild tjensteman vid Styrelsen för handhafvande af

de med material förråden sammanhängande ärenden, eller anskaffande på det

mest ekonomiska sätt af erforderliga effekter samt kontrollering af hushållningen

dermed, har länge vant insedt.

Detta behof anser Styrelsen i underdånighet kunna afhjelpas. om Styrelsen

erhåller rättighet att framdeles anställa en förrådskontrollör, såsom biträde

i sistnämnda afseende åt öfverdirektören för barn och maskinafdel

ningarne.

Under öfver-direktö ren för maskinafdel ningen bör äfven lyda mil- och

premie-kontoret, hvars arbeten dock till större delen torde kunna ställas på

ackord eller ersättas efter viss använd tid; till beredande hvaraf Styrelsen

efterhand minskar den nuvarande tillförordnade, af 17 personer bestående bokhållarepersonalen.

Den högst betydliga minskning i åtgången af bränsle- och

smörjningsmaterialier, som införandet af premiesystemet för kol- och oljebesparing

åstadkommit, betäcker flerfaldigt kostnaden för detta kontor, som dessutom

är behöfligt för vidräkningarne mellan Statens- och främmande jernvägar,

rörande ersättning för ömsesidigt begagnande af hvarandras rörelse materiel,

samt för att erhålla eu nödvändig öfversigt af den egna materielens begagnande

och uthållighet jemte kontroll öfver dess regelmässiga revision.

Härförutan erfordras för kontrollering och besigtning af leveranser af

räler och andra jerneffekter ett tekniskt biträde, som Styrelsen likväl tills vidare

icke anser höra uppföras på ordinarie stat, utan. såsom hitintills, endast

erhålla ersättning för tillfälliga uppdrag.

Styrelsens kontrollkontor, som utom granskning af all fraktdebitering

och penningeuppbörd på Statens egna stationer, tillika uppgör vidräkningarne

med alla främmande jern vägar, består för närvarande af 2 kontrollörer och 17

bokhållare, hvarutöfver stundom extra biträden måste tillkallas. Med en tilltagande

rörelse växa naturligtvis detta kontors vigtiga arbeten i motsvarande

proportion, hvarföre antalet af erforderliga arbetsbiträden icke kan på förhand

bestämmas, utan måste bero på Styrelsens pröfning. Med afseende på kontrollgöromålens

beskaffenhet och störa vigt anser Styrelsen emellertid nödvändigt,

att arbetet fördelas på tvänne afdelningar, en för person och biljettrafiken

och en för godstrafiken, under hvar sin kontrollör såsom föreståndare; att en

eller flera kontrollörer dessutom antagas, hvit k a användas för ofta nödvändiga

inventeringar vid stationerna, samt att en öfverkontrollör förorda as till föreståndare

för hela kontoret att öfvervaka dess arbeten, granska och expediera

gjorda anmärkningar och upprätta nödiga sammandrag samt vidräkningar. Till

kontrollkontoret hörer nu äfven förvaltningen af biljett- och formulärförrådet

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj ds nåd. Proposition X:o 30.

samt biljett-tryckningen, af hvilka det förra hittills vant anförtrodt åt eu af

kontorets bokhållare. Då emellertid denne tjensteman bör förses med särskild

instruktion och är underkastad särskild! ansvar, har Styrelsen ansett hans

befattning äfven böra i staten särskild! upptagas.

Styrelsens telegrafkontor förestås för närvarande af första trafikdistriktets

telegrafingeniör, som till biträde har tvänne telegrafister. Så länge Styrelsens

embetslokal förblifver skiljet från hufvudstationen och linien, är det nödvändigt

att bibehålla samma personal, hvilkens tid är fullständigt upptagen,

hvaremot, vid annat förhållande, hela donna expedition torda kunna indragas.

Nu nämnda båda kontor böra arbeta under öfverdirektörens för trafik

afdelningen befäl och tillsyn.

Utom de tvänne vaktmästare, Styrelsen enligt 1863 års stat eger antaga,

har Styrelsen funnit sig föranlåten att, hufvudsakligen för den privata telegrafkorrespondensen

på Styrelsens telegrafkontor och för paketkontoret i staden,

antaga tvänne uppassare. Detta antal är äfven fortfarande nödvändigt, intill dess

att hufvudstationen i Stockholm blir fullbordad, och Styrelsen möjligen derstädes

eller i förening dermed bekommer ny embetslokal, då så väl den privata

telegraleringen vid Styrelsens telegrafkontor som det särskilda paketkontoret

komma att upphöra. För framtiden anser Styrelsen i alla händelser

minst tran ne vaktmästare erforderliga att å stat uppföras. I öfrig! har Styrelsen

icke ansett några egentliga förändringar erforderliga i afseende på den nuvarande

och från år 1863 bibehållna organisationen af Trafikstyrelsen såsom

centralförvaltning.

Rörande distriktförvaltningen får Styrelsen i underdånighet anföra:

De fullbordade Westra och Södra stambanorna jemte dermed sammanhängande

delar af Norra, Östra och Nordvestra stambanorna och föreningsbanan

mellan Hallsberg och Örebro äro för närvarande indelade i Henne trafikdistrikt,

nemligen:

Första distriktet, innefattande linierna Stockholm —Hallsberg, Katrineholm

Norrköping och Stockholm—Upsala af tillsammans 29,3 mils längd;

Andra distriktet, innefattande linierna Göteborg—Örebro, Falköping—

Nässjö och Laxå—Christinehamn, af tillsammans 42,6 mil: samt

Tredje distriktet, innefattande linien Malmö—Nässjö af 25 mils längd.

Härtill har under innevarande år kommit den nu för trafik öppnade

delen af Nordvestra stambanan emellan Arvika och riksgränsen mot Norge af

3,8 mils längd, hvilken handel Styrelsen antagit såsom början till ett nytt

trafikdi strikt, i ordningen det fjerde, samt hvars förvaltning blifvit provisoriskt

på enklaste sätt anordnad, samt derföre icke är inbegripen i förslaget till den

allmänna distriktförvaltningens organisation.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

Förestående indelning af de äldre banorna anser Styrelsen ändamålsenlig,

allenast med den förändring bantågens anordning och lokornotiv-tjenstens

lämpliga fördelning på sednare tiden gjort önskvärd, att nemligen Union emellan

Jönköping och Nässjö, 4 mil, förlägges från 2:dra till 3:dje distriktet, hvarigenom

det förra skulle inskränkas till 38,6 och det sednare ökas till 29 mils

längd. Fn sådan förändring påkallar ingen förändring eller förflyttning af personalen,

men underlättar betydligt inspektionen och minskar äfven i någon

män reseersättningar. Först då hela Nordvestra banan och sedermera de Östra

och Norra banorna blifvit fullbordade, torda en väsendtligen förändring af

distriktindelningen böra komma i fråga.

Förvaltningen af hvarje trafikdistrikt, som är försedt med egen dimmateriel,

fullständig reparationsverkstad och materialförråd, anser Styrelsen höra

fortfarande förblifva ordnad på enahanda grunder som hittills, allenast med

den förändring i afseende på de nuvarande intendents-befattningarne, som, på

sätt bär ofvan blifvit anfördt, måste blifva en följd af central styrelsens förän

bräde sammansättning, äfvensom den mindre väsendtlig^ att den nuvarande

benämningen af telegrafingeniörer å föreståndarne för fullständiga telegrafstationer

utbytes mot den af telegraf-inspektörer, hvilken noggrannare betecknar

deras befattning; hvadan för denna del af förvaltningen bär icke torde bchöfvas

någon särskild framställning

Hela den ordinarie tjensteman^- och betjeningspersonal, som erfordras

vid distrikt-förvaltningen, är upptagen i bilagda underdåniga förslag till organisation

af Statens jernvägstrafiks förvaltning.

Då den definitiva aflöningsstat, hvaröfver Styrelsen är anbefalld likaledes

upprätta underdånigt förslag, står i samband med den årliga utgiftsstaten

och utgör föremål för äfven Riksdagens pröfning, har Styrelsen ansett den höra

för sig behandlas och derföre framställt sina åsigter i donna fråga uti det förslag

till aflöningsreglemente för embete och tjensteman samt betjening vid

Statens jernvägstrafik, Styrelsen samtidigt härmed i underdånighet afgifver.

Med etc.

C. o. Troilius.

G. Limnell.

Stockholm den 23 December 1867.

Vidimeras

ex officio

Rudolf Ädelgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds nåd. Proposition K:o 30.

n

Underdånigt förslag

till

organisation af Statens jernvägstrafiks förvaltning.

§ 1.

Förvaltningen af Statens jern vägstrafik

omfattar bedrifvandet och befrämjandet, al rörelse» å Statens jern vägar, vården

och vidmagthållandet af all till dessa jern vägar hörande fast och lös egendom,

anskaffning af den materiel och utförandet, af de byggnader, som af

deri växande rörelse» betingas, samt uppbörd och redovisning af inflytande

medel,

fördelas åtföljande afdelningar, nemligen:

by råaf delning en, hvartill höra kansli-, kameral, kassa-, statistiska och sådana

ärende» som angå förvaltningen i allmänhet;

banafdelning en, som besörjer bevakningen och vidi» afhållande af baner

och telegraflinjer, underhåll af jernvägens fasta egendom samt utförandet

af nya byggnader och anläggningar;

maskmatdelning en, hvartill höra den rörliga materielens anskaffning, vård

och underhåll, dragkraftens tillhandahållande samt förrådens förseende

och vård; och

trafikafdelning en, som alser den egentliga trafiken eller dels befordrandet

af personel'', gods och telegram, dels läxor och tariffer för sådan befordran,

dels ock stationernas uppbörd och redovisning af inflytande

trafik- och telegram inkomster; samt

handhafves af en centralstyrelse, under benämning: Kong!. Styrelsen för Statens

jernväg strafik, som utgå res af:

en general-direktör, såsom chef i Styrelsen, och tills vidare af:

tvenne ledamöter, hvilka äro föredragande och chefer, hvar för sin afdelning,

nemligen eu byråchef för byråafdelningen, en öfver-direktör för

barr- och maskinafdelningarne gemensamt samt en öfver-direktör för

trafikafdelningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kongl. Majds nåd. Proposition N-.o SO.

§ 2.

General-direktören eget- ensam beslutande rätt, ds lian sitt embete inom

Styrelsen utöfvar.

General direktören må ock, derest ärendets angelägenhet det oundgängligen

krafvel*, ensam meddela befallningar om verkställighetsåtgärder; dock skola

slika befallningar, i händelse de röra allmänna förhållanden inom förvaltningen

eller föranleda till ändring i någon redan stadgad ordning eller till utgift, skriftligen

utfärdas och derefter uti Styrelsen vid nästa sammanträde, som general

direktören bevistar, till protokollet anmälas.

§ 3.

Ledamöterne bereda samt föredraga inför Styrelsen ärenden, hvilka de

hvar för sin afdelning hafva att handlägga, samt kontrasignera de utgående

besluten; hvarjemte öfverdirektörerne ega att på eget ansvar och genom direkta

ordres till cheferne för linieförvaltningen eller till de under dessa lydande afdelningsföreståndare

meddela sådana detaljbestämmelser, hvilka kunna vara behöfliga

såsom en omedelbar tillämpning af Styrelsens beslut eller af gällande

reglementen och instruktioner; äfvensom hvarje ledamot eger att infordra upplysningar

i ärenden, som angå hans afdelning.

Ärenden må, der deras vigt och beskaffenhet ej anses fordra samtlige

ledamöternas närvaro, af general-direktören jemte föredraganden handläggas

och afgöras.

§ 4.

hattar general-direktören i något ärende sådant beslut, som strider emot

föredragandes eller annan ledamots åsigt, åligger denne att sin mening såsom

reservation till protokollet låta anteckna; skelande sådan reservation åtfölja

handlingarne i mål, som underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

§ 5.

Är general-direktören frånvarande å inspektion sresa eller af förfall hindrad

att sitt embete förvalta, skall Styrelsen utöfvas gemensamt af tillstädesvarande

ledamöter, minst två, och utgående expeditioner af dem undertecknas

“på Styrelsens vägnar14; skolande ärendena i vanlig ordning föredragas och, i

händelse af olika åsigter bland ledamöterne, Styrelsens beslut utfärdas i öfverensstämmelse

med föredragandens mening, med åliggande för ledamot som hyser

skiljaktig åsigt att densamma i protokollet låta anteckna.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

■lf>

Kongl. May.is nåd. ''Proposition N:o SO.

I general-direktörens frånvaro må dock icke, såvida ej Kongl. Maj:t för

tillfället annorlunda förordnat,

frågor om förändringar i taxor och reglementen afgöras;

lediga tjenstår tillsättas annorlunda än genom förordnande att dem tills vidare

förrätta;

afsättning af tjensteman ske, hvari dock ej inbegripes afstängning från tjensteutöfning;

eller

vidtagas sådana åtgärder, som rubba eller förändra de förut för förvaltningen

fastställda grunder.

8 6-

Förekommer något ärende till afgörande under den ordinarie föredra

gandens förfall eller frånvaro å inspektionsresa, och är ej vikarie för honom

förordnad, bestämmer general-direktören, hvilken af öfrige föredragande skall

ärendet handlägga och den utgående expeditionen kontrasignera.

§ 1

General-direktören och ledarnöterne förordnas af Kongl. Maj:t, de sednare

uppå underdånigt förslag af general direktören.

8 8.

All öfrig tjenstepersonal, tillhörande Styrelsens afdeiuingar, till sättes

genom Styrelsen.

§ 9.

Reglementen för trafiken på Statens jern vägar och taxa för afgifterua

äfvensom reglementen för personalens antagande, entledigande, tjenstledighet,

bestraffning, aflöning och pensionering utfärdas af Kongl. Maj:t uppå Styrelsens

underdåniga förslag; men Styrelsen eger ej mindre att till efterrättelse fastställa

tjenstgöringsreglementen än äfven, i öfverensstämmelse med här nedan

stadgade grunder, meddela särskilda instruktioner för den under Styrelsen

lydande personal.

" § 10.

Det åligger Styrelsen att före utgången af hvarje år till Kongl. Maj:t

ingifva dels underdånig berättelse om Statens jern vägstrafik under nästföregående

år, dels underdånig utredning öfver de sannolika inkomsterna af beBih.

till Riksd. Prot. 1868 1 Sami 1 Afd. 12 Hatt. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öb Kongl. MajUs nåd. Fr oposition N:o SO.

mälda trafik under nästföljande år samt de förestående utgifterna under samma

tid för trafikens drift, för banors, byggnaders och materiel» underhåll samt för

de nya byggnader, anläggningar och transportmedel, som blifva eu följd af

trafikens tillväxt.

§ Il
Ändring

i Styrelsens beslut må sökas genom anförande af underdåniga

besvär, hvilka skola till Kongl. Maj:t i dess Civil-departements-expedition

ingifvas inom tretio dagar efter erhållen del af beslutet.

8 12.

Har general direktören eller ledamot i Styrelsen deltagit i vrångt eller

lagstridigt beslut, af'' vårdslöshet eller oförstånd de honom åliggande skyldigheter

åsidosatt, utan tillstånd eller laga förfall från tjenstgöring sig afhållit,

eller eljest blifvit med fel eller försummelse i embete! beträdd, värde derför

tilltalad inför Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt och ansvara efter hvad för

slika fall är i lag stadgadt.

8 13.

Beträdes annan af Kongl. Maj:t tillsatt embete- eller tjensteman med

tjenstefel, må Styrelsen efter omständigheterna den felaktige varna eller på högst

tre månader suspendera från tjenst och lön; dock med skyldighet att, om

suspensionsstraff tillämpas, beslutet derom jemte skälen dertill genast hgs Kongl:

Maj:t anmäla.

§ 14.

General-direktören eget'', då sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång ske kan, att årligen åtnjuta sammanräknad! en månads tjenstledighet;

dock bör han, hvar gång han af donna förmån sig begagnar och då han derefter

i utöfningen af sitt embete åter intrader, derom hos chefen för Kong].

Maj:ts Civil departement gorå anmälan och lemna Styrelsen underrättelse.

Ofrige af Kongl. Maj: t tillsatte embete- och tj ens tern än ega, enligt åt

general direktören uppgjord fördelning, hvardera årligen åtnjuta en månads

semester; äfvensom, då någon af dem ä annan tid är af förfall hindrad eller

eljest i behof af tjenstledighet, Styrelsen eget1 att sådan ledighet på högst fjorton

dagar bevilja.

Till Styrelsens byråafdelning höra:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majtts nåd. Proposition N:o 30.

§ 15.

Kansliet,

med en sekreterare, som uppsätter och låter afsända alla af Styrelsen beslutade

skrifvelse!'' och andra utgående expeditioner, med undantag af penningeanordningar;

samt vakar deröfver, att koncepter och handlingar, hvilka

höra i kansliet förvaras, hållas i god ordning och att de i kansliet anställde

tjensteman sina skyldigheter behörigen fullgöra;

eu registrator och aktuarie, hvilken det åligger att fora diarium öfver alla inkommande

handlingar och desamma till vederbörande inom Styrelsen

aflemna;

att fora expeditionslista öfver alla utgående skrivelser och öfriga

expeditioner samt desamma afsända; att fora matrikel öfver samtlige tjensteman

nen vid Statens järnvägstrafik;

att vårda dessa och öfriga handlingar, hvilka höra å kansliet förvaras;

och att '' gemensamt och solidariskt med ombudsmannen ansvara för

vården af säkerhets- och eganderättshandlingar, uppbördsborgensförbindelser,

kontrakter in. in.;

tvänne notarier, som fora Styrelsens protokoll och utfärda de beslut, som genom

protokollsutdrag expedieras, samt biträda vid uppsättandet af utgående

expeditioner och andra inom kansliet förekommande göromål, som dem af

sekreteraren anförtros;

och kopister till det antal, som för hvarje år fastställd stat bestämmer.

§ 16.

Ombudsmannen,

hvilkens åligganden äro:

att iakttaga, bevaka och fullfölja Statens j em vägst.r afiks rätt uti alla

mål, som antingen varda till hans embetsåtgärd af Styrelsen öfverlemnade, eller

hvaruti han eljest kan finna sig befogad att talan fora;

att hålla ordentliga förteckningar öfver eganderättshandlingar samt borgensförbindelser,

gällande kontrakt och andra säkerhetshandlingar samt tillse,

att förnyelse af sådana handlingar sker inom laga tid; skolande ombudsman

nen för vården af dessa handlingar vara med aktuarie!! solidariskt ansvarig;

att, när sådant ifrågakommer. bevaka Styrelsens fordringar i konkurser

och årsproklamata,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kongi Muj.is nåd. Proposition No 30.

§ 17.

Kammar kontor et.

med en kamererare, hvilken det åligger:

att emottaga och vårda de från distrikten ingående räkenskapshandlingar;
att,

på grund åt dessa och Styrelsens öfriga handlingar af samma

slag och med biträde åt kontorets öfrige tjensteman, upprätta Statensjernvägstrafiks

räkenskap för hvarje år samt densamma underskrifva;

att för hvarje månad, sedan bokföringen för densamma fullbordats,

till Styrelsen aflemna eu öfversigt öfver Statens jernvägstrafiks ekonomiska

ställning vid slutet af samma månad;

att fora kassa-kontroll-bok öfver Styrelsens samtliga inkomster och

utgifter; i hvilken bok äfven intages kassaräkning såväl med Sveriges

Riksbank öfver alla till Statens jernvägstrafik i Banken gjorda insättningar

samt af Styrelsen derå utfärdade assignationer, som med Riksgälds

kontoret öfver der gjorda insättningar och uttagningar;''

att annotera de qvittenser å influtna medel, som af hufvudkassören

utfärdas;

att uppsätta och med sin påskrift förse de anordningar å utbetalning,

som af Styrelsen beslutas; och

att hafva tillsyn öfver de i Kammarkontoret anställde tjenstemän samt

dem emellan fördela göromålen;

en kammarförvandt, hvilken är kamererarens närmaste man samt hans vikarie

vid tjenstledighet eller förfall, och hvilken biträder honom vid undersökningar

och utredningar jemte andra göromål, dem kamererare!! ej sjelf

kan medhinna, då ock kammarförvandten derför sjelf ansvarar;

samt kammarskrifvare till det antal, för hvarje år fastställd stat bestämmer.

§ 18.

Revis ions kontoret,

med en revisor, som det åligger:

att verkställa granskning af ingående kassa- och förrådsredogörelser

samt till dessa redogörelser hörande verifikationer;

att efter slutad granskning af hvarje månads redogörelser ofördröjligen

och direkte till vederbörande tjenstemäns förklaring utställa de an

märkningar, hvartill han funnit anledning, samt, sedan förklaring inkommit,

anmärkningsakten till Styrelsens pröfning öfverlemna;

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Majds nåd. Proposition 2V:o 30.

att, derest under granskningen eller på grund af i sammanhang dermed

infordrade och vunna upplysningar någonting anmärkningsvärdi skulle

förekomma i afseende å vederböra!)des iakttagande af sin skyldighet att

med Statens jernvägstrafiksmedel på bästa sätt hushålla, sådant till Styre!

sen omedelbarligen anmäla;

att granska de räkningar, som i hufvudkassan skola liqvideras;

att kontrollera den uppbörd, som icke, är att hänföra till inkomsterna

af trafik- eller telegrafering; och

att hafva tillsyn öfver de i kontoret anställde tjensteman och göromålen

emellan dem fördela;

och kontorsskrifvare till det antal, som för hvarje år fastställd stat bestämmer.

§ 19.

Kassakontoret,

med en hufvudkassör, hvilken det åligger:

att med förbehåll om annotation i Kammarkontoret emottaga och qvittera

alla till kontoret ingående kontanta medel eller anvisningar derå samt

gorå de utbetalningar, som Styrelsen anordnar och i kamererarens kassakontroll-bok

äro annoterade;

att fora kassabok öfver inkomster och utgifter;

och en uppbördskassör, som emottager den från stationerna inkommande trafik

och telegram uppbörd och öfverlemnar densamma till hufvudkassan förmedelst

bevis om insättning i Riksbanken å Styrelsens rakning af hvarje

emottaget belopp; samt

en bokhållare, hvilken tillsammans med en tillfällig kontrollant, som dertill

särskildt förordnas, alltid skall vara närvarande, då uppbördskassören

uppräknar inkommande trafikuppbörd, samt tillsammans med kassören och

den andra kontrollanten underskrifva dels det protokoll, som vid uppräkningstillfället

föres, dels det uppbördsreversal, som med anledning af möj

ligen förekommande felaktigheter måste å kontoret rättas och till stationen

återsändas, dels ock en remisslista, upptagande de verkligen inremitterade

beloppen; skolande bokhållaren för öfrig! förrätta de kontoret tillhörande

göromål, som honom af kassören åläggas.

§ 20.

Statistiska kontoret,

med en föreståndare som, med biträde af de vid kontoret anställde tjensteman,

gör de sammandrag och beräkningar ur tjensterapportev och räkenskaper,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

Rom tjena dels såsom materialier till den årliga berättelsen om Statens

järnvägstrafik, dels till bedömandet af hushållningen med och vården om

Statens jernvägstrafiks egendom, dels ock till utredningen af frågor angående

läxor och andra trafikförhållanden eller tillhörande jern vägsstatistiken

i allmänhet;

en bokhållare, som är föreståndarens vikarie vid dennes förfall, samt

kontorsskrifvare till det antal, för hvarje år fastställd stat bestämmer.

Till Styrelsens ban och maskinafdelningar höra:

§ 21.

en assistent, hvilken det åligger:

att registrera de till öfver-direktören adresserade inkommande skräfvel ser;

att uppsätta, registrera och expediera de embetsskrifvelser, som från

öfver-direktören utgå;

att förvara och vårda öfverdirektörs-expeditionen tillhöriga handlingar,

ritningar, modeller och böcker;

att granska alla från diskriktens ban- och maskinafdelningar inkommande

tjensterapporter och anmäla till öfver-direktören de anmärkningar,

dervid kunna göras;

att utföra ritningar och beräkningar för byggnader och materiel; och

att för (ifrigt förrätta de göromål inom Styrelsen eller å Union, h vil ka

honom åläggas.

§ 22.

en telegraf direktör, som tillser uppsättningen och underhållet af Statens jernvägstrafiks

samtliga telegraflinier och apparater samt har uppsigt öfver de

för detta ändamål nödiga reparationsverkstäder.

§ 23.

en arkitekt, som uppgör ritningar och kostnadsförslag till nya husbyggnader

eller förändringar af äldre, samt årligen inspekterar vården om redan befintliga

och föreslår de åtgärder, han med anledning deraf anser behöfliga.

§ 24.

en kontrollerande maskiningeniör. som biträder öfver-direktören i allt hvad som

rör dels anskaffandet och besigtningen af ny rörelsemateriel med hvad

dertill hörer, dels inspektionen öfver vården om redan befintlig; skolande

denna befattning, efter nuvarande innehafvarens afgång, och derest Styre!-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong t. Maj ds nåd. Proposition É:o 30.

seu finner sådant lämpligen kunna ske, förenas med maskiu-direktörsbefattningen

vid det trafikdistrikt, som omfattar iinierna närmast liufvudstaden.

8 25.

eu förråds kontrollör, hvilken det åligger:

att verkställa inventering af material- och inventarii-förråden samt att

derjemte biträda öfver-direktören vid inspektionen af nämnda förråd, äfvensom

vid anskaffning och besigtning af sådana effekter, med hvilkas upphandling

Styrelsen lager omedelbar befattning.

§ 26.

Millcontoret, hvars ändamål är att beräkna antalet mil, hvilket såväl Statens

lokomotiv och vägnar tillryggalägga på Statens och enskildas jern vägar

som dessa sednares på Statens banor, och att dymedelst dels kontrollera

slitningen af den rörliga materielens axlar och hjul, dels samla erforderliga

uppgifter till vidräkningar med enskilda jern vägar i afseende å den

gemensamma trafiken, samt att uträkna de premier, som tillkomma lokomotivförare

och eldare in. fl. för besparing af bränsle och smörjningsämuen.

Till detta kontor höra: en mil-kontrollör, som är föreståndare och emellan

kontorets tjensteman fördelar göromålen; eu bokhållare, hvilken är

milkontrollörens vikarie vid dennes förfall; samt kontors skrifvare till det

antal, som i för hvarje år fastställd stat bestämmes.

Till Styrelsens trafikafdelning höra:

§ 27.

en assistent, hvilken det åligger:

att registrera de till öfver-direktören adresserade, inkommande skrifvelser;
att

uppsätta, registrera och expediera de embetsskrifvelser, som från

öfver-direktören utgå;

att förvara och vårda öfverdirektörs-expeditionen tillhöriga handlingar

och böcker;

att granska alla från distrikten inkommande trafiktjeustrapporter och

anmäla till öfver-direktören de anmärkningar, dervid kunna göras;

att utarbeta tidtabeller, taxor och tariffer; och

att för (ifrigt förrätta de göromål inom Styrelsen eller å Iinierna,

hvilka honom åläggas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vi

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

§ 28,

Kontroll-kontoret, hvilket har till ändamål att kontrollera uppbörden för trafik

och telegrafering, dels genom att granska de till donna uppbörd hörande

redovisningshandlingar, såväl dem som till kontoret ingå, som dem hvilka

föras å stationerna, dels genom att å stationerna och å bantågen förrätta

nödiga inventeringar eller undersökningar.

Tjenstemän å detta kontor äro:

en öfver-kontrollör, hvilken

öfvervakar utförandet af den kontorets tjenstemän åliggande kontroll;

granska!'' och expediera!'' de af kontorets tjenstemän gjorda anmärkningar

å inkommande uppbördsredogörelser;

för vidräkning dels med främmande banor i afseende å den gemensamma

trafiken, dels med sådana myndigheter, hvilka erlägga fraktafgift

periodvis;

öfvervakar tryckningen af passagerare-biljetter och dessas utlemnande

till biljett-förvaltaren och från denne till stationerna.

Kontrollörer, till det antal, som för hvarje år fastställd stat bestämmer, hvilka

närmast under öfverkontrollören samt i enlighet med den göromålens fördelning,

som Styrelsen bestämmer, besörja och vaka öfver kontrollens utförande

sålunda:

att eu af dem har inseendet öfver den å kontoret pågående gransk

ning af redovisningshandlingarna för passageraretrafiken och hvad dertill

räknas, samt fördela!'' göromålen emellan de kontorsskrifvare, som jemte

honom verkställa donna granskning;

att en annan har, på enahanda sätt, inseendet öfver granskningen af

redovisningshandlingarna för gods- och boskaps-trafiken;

och att de öfrige vid resor utefter jernvägslinierna inventera stationernas

biljettförråd och godsmagasin, granska der förda redovisningshandlingar,

m. m. samt å bantågen dels inspektera bagage- och biljettbehandlingen

samt öfriga förhållanden, som stå i samband med uppbördens säkerhet

dels verkställa sådana undersökningar, som dem af styrelser! eller

öfver-direktören för trafikafdelningen blifvit särskild! för tillfället anbefallda;

skolande kontrollör, som icke med något af ofvanstående göromål är

sysselsatt, tjenstgöra å kontoret, på sätt öfverkontrollören anvisar;

kontorsskrifvare, till det antal, som i för hvarje år fastställd stat bestämmes,

hvilka, enligt den fördelning, som af vederbörande kontrollör föreskrifves,

verkställa granskning af redovisningshandlingarna; skolande hvar och eu,

sedan granskningen blifvit verkställd, sådant å den af honom granskade

handlingen j

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj;ts nåd. Proposition N;o 30. 33

handlingen anteckna samt, derest anledning till anmärkning förekommer,

sådant vederbörligen anmäla;

en Biljett- och formulär-förvaltare, hvilken det åligger:

att förvara de af Styrelsen anskaffade blanketter till passagerarebiljetter,

dem enligt Öfver-kontrollörens bestämmande till biljettryckeriet utlemna,

derstädes tryckta biljetter emottaga samt dem förvara och emot

qvitto till stationerna utlemna;

att emottaga, förvara och emot qvitto utlemna fastställda formulär för

trafikafdelningens behof och tillse, att nödigt förråd af dessa formulär ständigt

förefinnes;

samt att afgifva redovisning för honom tillhörande förrådsförynkning.

§ 29.

Telegraf-kontoret, med det antal Telegralster, som i för hvarje år fastställd stat

bestämmes, af hvilka en är för tjenstgöringen å kontoret och för redovisning

af uppbörden derstädes ansvarig.

§ BO.

Styrelsens vaktbetjening utgöres af Vaktmästare och Telegrafbud, enligt

för hvarje år fastställd stat.

§ 31.

Jernvägslinierna indelas med afseende å förvaltningen i vissa distrikt,

hvartdera under befäl af

en Distriktchef, hvilken

öfvervakar ordningen och hushållningen inom distriktet;

uppmärksammar de industri- och handelsförhållanden inom distriktets

trafikområde, som ega samband med jern vägsrörelsen;

föreslår hos Styrelsen sådana åtgärder, som kunna lända till denna rörelses

befrämjande;

samt är, på sätt Styrelsen honom föreskrifver, dennas ombud i allt

hvad som rör distriktets förhållanden till främmande myndigheter, inrättningar

och personer;

och hvilken, så länge nu gällande trafik- och tjenstgöringsreglementen

skola tillämpas, äfven utöfva!'' den myndighet, som enligt dessa reglementen

tillhör Intendenten.

Bih. till lliksd. Prat. 1863. 1 Sand. 1 Afd. 12 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 36.

8 32.

Distriktcheferna förordnas af Kongl, Maj:t på underdånigt förslag af

Styrelsen.

§ 33.

All personal vid distriktens afdelningan, tillsättes genom Styrelsen.

Till Distriktförvaltningens afdelaingar höra följande tjensteman, nemligen

till

§ 34.

By rå- af delningen,

en Byrå-assistent, som uppsätter, registrerar och expedierar de skrifvelse!'' och

ordres, som från distriktchefen utgå, emottager och registrerar de till distriktchefen

eller dess expedition adresserade, inkommande skrivelser, förvarar

och vårdar samma expedition tillhöriga handlingar, ritningar och

böcker, delgifver, i distriktchefens frånvaro från hufvudstationen, vederbörande

afdelningsföreståndare ofördröjligen sådana ordres eller skrivelser,

som till dennes åtgärder föranleda, samt annotera!- i distriktets kassakontrollböcker

vederbörligen godkända utgifts eller inkomsthandlingar och

utför i (ifrigt de ritningar eller andra göromål, som af distriktchefen ho

nom åläggas.

en Bokhållare, hvilken dels biträder vid byråafdelningens göromål, dels beordras

till annan tjenstgöring, enligt distriktchefens bestämmande,

en Kassör, hvilken det åligger att emottaga och med förbehåll om annotation

af byrå-assistenten qvittera alla de till distriktet ingående kontanta medel

eller anvisningar derå, samt betala de räkningar eller anordningar, som

äro vederbörligen godkända och af byrå-assistenten i kassa-kontrollbok

annoterade, samt genom kassabok redovisa inkomster och utgifter.

§ 35.

B an af delning en,

en Ban-direlctör, såsom föreståndare;

en Ban-ingeniör för hvarje af de bansektioner, hvari distriktet med afseende

å banas och byggnaders underhåll och bevakning är fördeladt;

samt Bokhållare och Kontorsskrifvare till det antal, i stat årligen1 bestämmes.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kong}. Majds nåd. Proposition F:o 30.

§ 36.

Mas kina f delning en :

en Maskindirektör, såsom föreståndare;

en Maskindirektörs-assistent, såsom biträde åt Maskin direktören och som dennes

sjelfskrifne vikarie;

en Ver kst a ds k a mere ra re.

en Förrddsförvaltare;

samt Verkmästare, Bitare, Bokhållare och Kontorsskrifvare till det antal, årligen

fastställd stat upptager.

8 37.

Tra fik-afdelning en:

en Trafikdirektör, såsom föreståndare;

Trafikdirektörs-assistenter till det antal årligen fastställd stat bestämmer, af hvilka

en vid förefallande behof är trafikdirektörens vikarie;

eu Stationsinspektor vid hvarje station;

en Stationsmästare vid hvarje hållplats;

en Telegrafinspektor vid hvarje större telegrafstation;

samt Stationskassörer, Bokhållare och Skrifvare äfvensom Telegrafister och Biljettörer

till det antal, årligen fastställd stat upptager.

§ 38.

Vid ofvanstående afdelningar inom hvarje distrikt må anställas följande

betjente till det antal, årligen fastställd stat upptager:

vid Byråafdelningen:

Vaktmästare;

vid Banafdelning en:

Hallmästare, samt

Lan-, Bro och Grindvakter;

vid Maskinafdelning en:

Lokomotivförare-förmäu;

Lokomotivförare,

Eldare,

Vagnmästare,

Vagnförmän,

Lokomotiv- och

Vagnputsare,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sfi

Kongl. Maj.:t$ nåd. Proposition, N:o 30.

Vagn smörj are,

Pumpare och Kolvakter,

Materialvakter,

Förråd sdrängar,

Port- och IContorsvakter;

och vid Trafskaf delning en:

Öfverkonduktörer och Konduktörer,

Packmästare,

Bromsare,

Station skaris-förmän,

Stationskarlar, Spårvexlare och Signalkarlar,

Port- och Kontorsvakter,

Notisbärare, Telegrafbud,

Kuskar och Stalldrängar.

§ 39.

Styrelsen eger i mån af behof att antaga extra ordinarie tjensteman

och betjente jemte arbetspersonal.

8. A. K.

På grund af Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 30 nästlidne

April och med biläggande deraf i afskrift, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt

bref af den 31 Maj detta år i nåder anbefallt Styrelsen för Statens järnvägstrafik

att inkomma med underdånigt förslag å samtliga kostnader och utgifter,

som för år 1869 blifva förenade med trafiken å Statens jernvägar, upptagande

jemväl tjenstemännens aflöning och de förbehåll beträffande kostnadsstatens

tillämpning, som må vara nödiga med afseende på arten och omfånget

af de förändringar, hvilka vid samma kostnadsstats tillämpning må kunna in
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds nåd. Proposition, N:o 30. 37

träda, äfvensom att i sammanhang dermed föreslå de vilkor i afseende på tjänstemännens

vid trafikstaten anställning, som kunna anses lämpliga att till iakttagande

fastställa.

Då Styrelsen nu går att framlägga ett sådant förslag öfver 1869 års

utgifter, som Riksdagen äskat, finner sig Styrelsen föranlåten att i underdånighet

fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på Svårigheten, för att ej

säga omöjligheten, att i allmänhet och synnerligen någon längre tid förut upprätta

en tillförlitlig kalkyl öfver utgifterna vid en inrättning af den sammansätta

och föränderliga natur som jernvägstrafiken, allrahelst der densamma i

sin nuvarande utsträckning ej är äldre än i Sverige och der under tiden ytterligare

utvidgning af densamma är att förvänta. Ehuru man endast behöfver

granska de detaljerade utgiftsrubriker, som förekomma uti Trafikstyrelsens årliga

underdåniga berättelser, för att lätt finna orsakerna till den osäkerhet, som

måste vidlåda en sådan kalkyl, torde dock en kort redogörelse för de vigtigaste

bland dessa orsaker bär höra framläggas.

Hvad först beträffar förvaltningspersonalen och utgifterna för dennas aflöning,

så förekommer dels att antalet af så val ordinarie tjensteman och betjening

som för vissa tillfällen eller arbeten antagna extra biträden måste vara

föränderligt, såsom i viss mån beroende af sjelfva rörelsens omfattning och bantågens

deraf föranledda anordning samt de erforderliga underhållsarbetenas vidd

för så val banan som materielen, dels att Centralstyrelsens definitiva och full

ständiga organisation ännu icke är bestämd samt att, om äfven nu en plan

dertill af Styrelsen i underdånighet blifver framlagd och skulle af Eders Kongl.

Maj:t i nåder godkännas, donna plan likväl icke kan eller möjligen bör med

ens helt och hållet genomföras, dels slutligen, att efter all anledning sammanbindningsbanan

genom hufvudstaden hinner till en viss grad fullbordas vid

1869 års ingång, men att, enär för närvarande icke med säkerhet kan afgöras,

i hvad man det då fullbordade arbetet kan för den allmänna trafikens ändamål

användas, det måste vara med ännu större svårighet förknippad! att uppgifva

den personal af tjensteman och betjente, som vid samma tid böra vid

donna bana anställas.

Hvad dernäst angår kostnaden för banornas underhåll och bevakning,

så beror donna af förhållanden, hvilka dels alldeles icke kunna förutses, dels

blott ganska osäkert beräknas så lång tid förut, som nu blifvit bestämd. Till

de förra höra snöfall, brandskador och dylika helt och hållet tillfälliga omständigheter

; till de sednare åter vexlande arbetslöner och pris på materialier, behof

af slipers- och rälsutbvten, fullbordan och reparationer af byggnader, behof

af utvidgningar på stationer, verkstäder och andra inrättningar, hvilkas omfattning

för år 1869 svårligen kan bestämmas, förr än erfarenheten gifvit vid

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kong!,. Majds nåd. Proposition, No 30.

banden hvad omständigheterna medgifva att deraf utföra under det föregående

året, hvarjemte särskilt bevakningskostnaden i betydlig mån måste bero på

den blifvande anordningen af bantågen med eller utan natt-tjenst.

På bantågens antal, tyngd och anordning för öfrig! beror åter till större

eller mindre del kostnaden för den egentliga trafiktjensten och dess materialkonsumtion.

Beträffande den rörliga materielens underhåll och begagnande, äro svårigheterna

att på förhand beräkna kostnaden ännu större, emedan behofvet af

reparationer och ersättning af förslitna maskindelar merendels först yppas under

det löpande året samt inköpspris och frakter för bränsle och andra konsumtionsartiklar

nästan årligen vexla.

Behofvet af byggnader och anläggningar för nya behof samt förökning

af transportmedlen bör visserligen med någon större säkerhet kunna förutses,

ehuru näppeligen så tidigt förut, att rådrum förefinnes att underställa deras utförande

Riksdagens pröfning och samtycke, enär denna sammanträder redan

vid början af det år, som föregår det, hvithet förslaget skulle afse.

Så vidt Styrelsen erfarit, har man derföre uti andra länder, der jernvägar

blifvit anlagda och trafikeras för Statens rakning, inseende omöjligheten

att i detalj, på förhand, med någon säkerhet beräkna utgifter och inkomster,

samt med beaktande deraf, att jernvägstrafikens helt och hållet industriela

natur gör densamma till stor del beroende af det löpande årets ekonomiska

vexlingar, inskränkt sig dertill att ålägga förvaltningen upprättande och inlem

nande till Regeringen vid hvarje års slut af eu förslagsbudget för det nästkommande

året, upptagande summariskt och approximativt under vissa hufvudrubriker

såväl utgifter som inkomster, så vidt de på grund af det föregående årets

erfarenhet och utgifterna för det kommande kunna uppskattas; lemnande åt

Regeringen eller den ansvarige minister, som står i spetsen för det Statsdepartement,

hvarunder jernvägarne lyda, eller sjelf är donna förvaltnings högsta

chef, att lemna de föreskrifter rörande förvaltningen och hushållningen i detalj,

hvartill anledningar förefinnas, samt att öfvervaka deras efterlefnad.

Efter att sålunda hafva i allmänhet angifvit de svårigheter, som förekomma

vid uppgörandet af en sådan kostnads- och utgifts stat, som Riksdagen

begärt, jemte orsakerna hvarför dessa svårigheter förökas ju längre tid före

tillämpningen den skall uppgöras, öfvergår Styrelsen till de speciela förslag,

som Styrelsen till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning

emellertid upprättat och som Styrelsen härhos i underdånighet bilägger,

nemligen:

l:o Förslag till Aflöningsreglemente för embets- och tjenstemän samt betjening

vid Statens jernvägstrafik;

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

\

Kong i. Maj:ts nåd. Proposition, iV;o 30.

2:o Förslag öfver Statens jernväg®trafiks omkostnader för år 1869; och

3:o Förslag till reglemente för antagande och entledigande m. in. af

den personal vid Statens jernvägstrafik, som af Styrelsen tillsattes.

Beträffande först förslaget till aflöningsreglemente får Styrelsen i underdånighet

anföra följande:

Eders Kougl. Maj:t har i nådigt bref af den 30 December 1862 bestämt

följande årliga arfvoden, nemligen:

för Generaldirektören 8,000 B:dr samt 1,000 R:dr såsom reseersättning;

för hvardera Intendenten 5,000 R:dr jemte 1,000 R:dr inqvarteringsmedel och

600 R:dr ersättning för resekostnader inom distriktet; samt

för Byråchefen 5,000 R:dr.

Genom nådigt bref af den 3 Februari 1863 har Eders Kongl. Maj:t vidare

fastställt:

dels bestämda arfvoden för följande tjensteman vid Styrelsen, nemligen:

för Registrator!!..............med R:dr 3,000.

„ 2 Notarier, hvardera............„ „ 2,500.

„ Kamrerare!! ..............„ „ 3,500.

„ Revisorn................. „ 2,500.

„ Hufvudkassörn.......... „ B 1.500.

jemte 250 R:dr såsom missräkningspenningar.

Förste vaktmästaren.............„ ,, 750 och

Andre vaktmästaren.............„ „ 600;

dels 15 särskilda aflöningslclasser att inom nådigst föreskrift^ gränsor

tillämpas för den öfriga tjenstemannapersonalen så val inom Styrelse!! som på

distrikten, från 4,800 R:dr ned till 600 R:dr om året;

dels förklarat att tjenstemännen vid distrikten skola antingen erhålla

bostäder i Statens hus eller inqvarteringsersättning med 20 procent af arfvodet i

Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent i öfriga städer och 10 procent vid

stationer på landet;

dels öfverlemnat åt Styrelsen att bestämma aflöningen för all betjening,

med vilkor att högsta årliga arfvode! ej Unge öfverstiga 2,400 R:dr för lokomotivförare

och 1,200 R:dr för konduktörer utom inqvarteringsersättning efter samma

grunder som för tjenstemännen;

dels att Styrelsen egde i afseende på ersättningar för tjenstemännens

resor i tjensteärenden och tjenstgöring in. m. utom station tillämpa de regler,

som af chefen för Statens jern vägsbyggnader varit följda;

dels slutligen bemyndigat Styrelsen att anordna lämpliga ersättningar åt

extra biträden, som för göromålens obehindrade gång blifva erforderliga.

t

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts nåd, Proposition, N:o 30.

Vidare bär Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref af den 19 Februari 1864

bemyndigat Styrelsen:

att organisera ett statistiskt kontor med arfvode för dess föreståndare

af R:dr 3,500 jemte ett personel tillägg af 700 R:dr om året för dåvarande

Trafikdirektören vid 2:dra distriktet Westrell, derest han villo utbyta sin innehafvande

tjenst mot denna befattning.

att vid detta kontor antaga erforderligt antal bokhållare emot arfvode

efter förut fastställda löneklasser;

att antaga en Sekreterare mot arfvode af 3,500 R:dr;

och slutligen att tillämpa ett af Styrelsen i underdånighet ingifvet förslag

rörande provisioner för Kassörer, Stationsinspektorer, Godsbokhållare och

Biljettförsäljare.

Till en början torde Styrelsen böra anmärka att den hittills vid Statens

jernvägstrafik för en del tjenstår begagnade aflöningsgrund, nemligen efter vissa

löneklasser, är tillämpad vid alla jern vägsförvaltningar af någon betydenhet och

det för hela den vid jern vägen anställda personal med undantag allenast, såsom

t. ex. i Belgien, för Generaldirektören och Generalinspektören. Skälen för

löneklass-systemets användande vid jernvägsförvaltningen äro tvänne, det ena att

för de dosta jernvägstjenstemän tillfälle till befordran utöfver en viss grad

sällan företinnes, i anseende till de bättre atiönade platsernas ringa antal i

förhållande till de lägres, och att sålunda den redlige och nitiske, ehuru med

jemförelsevis mindre lyckliga naturgåfvor utrustade tjenstemannen, aldrig skulle

kunna efter eu flerårig och oförvitlig tjenstgöring vinna ett sådant erkännande,

som i någon mån förbättrade hans ekonomiska ställning, derest icke tillfälle

vore beredt att uppflytta honom i högre löneklass; det andra och förnämligaste

att en mängd befattningar, ehuru af samma slag, likväl fordra hos innehafvarne

helt olika matt af kunskap, omdömesförmåga, sinnesnärvaro, arbete m. in., och det

torde vara öfverflödigt att särskild! påpeka, huru olika dessa egenskaper tagas

i anspråk hos t. ex. en Stationsinspektor i Stockholm och en å någon af de

mindre stationerna å Union.

Styrelsen, som anser det hittills följda systemet för bestämmandet af

aflöningarne vid Statens jernvägstrafik, nemligen dels i fasta arfvoden, dels i

föränderliga, böra bibehållas, har likväl i sitt underdåniga förslag utsträckt

antalet af de med fasta arfvoden försedda tjensteman dels till 2:ne nya befattningar,

Ombudsmannen och Arkitekten, dels till 2:ne äldre, som förut tillhört

klassfördelningen, nemligen föreståndaren för Kontrollkontoret och uppbördskassören.

Dessa fyra befattningar fordra ett så bestämdt mått af bepröfvade kunskaper,

skicklighet, erfarenhet, redbarhet och arbetsförmåga, att några betänkligheter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30• 4 i

ligheter mot arfvodets bestämmande på förhand i dessa afseenden icke synas

möta.

Det underdåniga förslaget upptager sålunda arfvoden till fasta belopp

endast för följande embets- och tjensteman, nemligen Styrelsens chef och ledamöter,

sekreteraren, registrator!!, 2 notarier, ombudsmannen, kamreraren,

revisorn, hufvudkassören, uppbördskassören, föreståndaren för Statistiska kontoret,

arkitekten och öfverkontrollören samt af tjensteman nen å Union endast

distrikt-cheferne. För alla öfrige såväl tjensteman som betjente af alla grader

har Styrelsen ansett sig böra föreslå aflöning efter klasser.

Hvad angår beloppen af de bestämda arfvodena, sådana de finnas

föreslagna, så tillåter sig Styrelse!! att underdånigst erinra om den numera

störa omfattningen och mångsidigheten af det arbete, som tillhör förvaltningen

af Statens jern vägstrafik samt de häraf betingade anspråk på flit, omtanke och

ansvarighet hos jernvägspersonalen, till följd hvaraf Styrelse!! äfven tillåter sig

framhålla den åsigt, att detta verka tjenare rättvisligen icke kunna med afseende

å löneförmånerna stå tillbaka för dem, som tillhöra något af Statens öfriga förvaltande

verk i ungefär samma kategori.

Styrelsen har derföre ansett sig höra i det underdåniga förslaget till

aflöningsreglemente upptaga arfvodet för general direktören till 9,000 R:dr och

för byråchefen till 5,500 It:dr. Sistnämnde embetsman, som i afseende å befattningens

art och ansvar närmast kan jemföras med departementscheferna i

Öfriga förvaltande verk, är utan tvifvel mera upptagen af embetsåligganden än

någon af nämnde chefer, och Styrelsen vågar i underdånighet särskild! påpeka

det förhållande, att, till följd af jern vägsförvaltningens natur, ingå bestämda

lider kunna på förhand utsättas för ärendenas fördragning, hvadan såväl

byråchefen som öfrige ledamöter af Styrelsen stundligen måste hålla sig beredde

att handlägga förekommande ärenden, och att till följd häraf desse ledamöter

icke kunna, såsom andra verks, så förfoga öfver sin tid, att denna äfven

kan, till förmån för deras ekonomiska bestånd, användas i andra uppdrag af

allmän eller enskild natur.

Då nu, såsom Styrelse!! i underdånighet anfört, byråchefens åligganden,

i afseende å art, ansvar och mängd, närmast äro jemförlig!! med eu departementschefs,

men lian, i allseende till den tid ärendenas handläggning erfordra!-,

bindes vid tjensten, på ett sätt som icke egen ruin för ledamöter inom andra

förvaltningsstyrelser, och då enligt det underdåniga förslaget till ny organisation

för Trafikstyrelsen, öfver-direktörerne inom donna Styrelse skulle, hvar för sin

afdelning, icke allenast hafva enahanda åliggande!! som byråchefen, utan derjemte

öfver liniernas afdelningar utöfva ett direkt chefskap, som hölle dem i

eu oaflåtlig verksamhet äfven der, så synes det Styrelsen vara eu gifven följd,

Bill. till Biksd. Prot. 1808. 1 Sami. 1 Afd. 12 Raft. 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kong1 Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

att den del af öfver-direktörernes verksamhet, som motsvarar en departementschefs,

äfven ersättes med det arfvodesbelopp, som för sistnämnde chefsbefattning

i allmänhet utgår, och att för det särskilda öfvervakandet af afdelningarne å

Union beräknas en särskild ersättning, hvilken, enligt Styrelsens underdåniga

mening, bör utgå med i det minsta 1,000 K:dr om året, hvarföre Styrelsen i

underdånighet föreslår, att öfver-direktörernes arfvoden måtte bestämmas till

ett sammanräknadt belopp af 6,500 Ii:dr till hvardera.

Enär sekreteraren vid Trafikstyrelsen, för att kunna fylla de på honom

ställda anspråk, måste ega genom studier och erfarenhet förvärfvade theoretiska

och praktiska insigter i nästan alla tekniska frågor, som förekomma hos trafikförvaltningen,

och, såsom ansvarig för expeditionen från Styrelsens alla afdelningar,

har mera än vanligt trägna göromål, har Styrelsen ansett sig höra för

donna befattning föreslå samma arfvode som sekreterare i motsvarande förvaltande

verk åtnjuta, eller 4,500 R:dr.

För registrator:!, som tillika är aktuarie, hvars göromål, sedan år 1863,

då hans arfvode bestämdes till 3,000 R:dr, ansenligt ökats och genom den nya

organisationen ytterligare formeras, särdeles i afseende å ansvaret såsom aktuarie,

har Styrelsen föreslagit ett arfvode af 3,500 R:dr, icke allenast af nyss

anförda skäl, utan äfven med särskildt afseende fästadt derå, att Styrelsens

registrator af ålder skott eu detalj af kansligöromålen, som icke åligger registratorn

i något annat verk, nemligen expedierandet af alla utgående handlingar;

eu fördelning af göromålen, som Styrelsen funnit leda till mycken redighet

och som Styrelsen ej skulle vilja frångå, men som hos registrator!! tager tid

och ordningssinne i anspråk i betydligt högre grad, än hvad fallet är vid andra

registratorsbefattningar.

De båda notarierne anser Styrelsen kunna bibehållas vid förut bestämdt

arfvode 2,500 R:dr till hvardera.

Ehuru erfarenheten visat behofvet af ständiga kanslibiträden såsom renskrifvare,

har Styrelsen dock ej ansett lämpligt föreslå, att flere än en kopist

tills vidare på stat antages, och får Styrelsen derjemte föreslå att dessa kanslibiträdens

ordinarie arfvoden, i mån af den tid och förmåga, som tagas i anspråk,

måtte få utgå enligt löneklassfördelningen med högst 1,800 och lägst

600 R:dr årligen.

För ombudsmannen, hvars befattning ungefärligen motsvarar ett advokatfiskal

sembete i andra verk, har Styrelse!! ansett sig höra föreslå en aflöning

af 3,000 R:dr årligen.

För kamererare!! har Styrelsen ansett det förut bestämda arfvodet 3,500

R:dr böra höjas till 4,000 R:dr, äfvensom för revisorn från 2,500 R:dr till 3,000

R:dr, i anseende till de för båda dessa tjensteman sedan 1863 ansenligt ökade

göromålen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ta nåd. Proposition N:o SO.

För biträdena i Kammar- och Revisionskontor^! torde Styrelsen få bibehålla

rättigheten att, i mån af använd tid och arbete, bestämma arfvodet efter

löneklass, nemligen så, att kam m a rför va n d te n, hvilken vid kamrerarens frånvaro

bör ansvara för Kontorets arbeten, kan erhålla ett arfvode af högst 2,400

R:dr och minst 1,500 R:dr, samt kammarskrifvarne högst 1,800 och lägst

600 R:dr.

Enligt Kongl. Majds nådiga beslut hafva vilkoren för Styrelsens hufva dkassör,

Rom tillika är kassör vid jernvägsbyggnads-styrelsen. blifvit sålunda förändrade,

att han numera, efter eu fördelning mellan de båda Styrelserna, som

är motsatt den, hvilken tillförene egde rum, hos Trafikstyrelsen åtnjuter 3,000

R:dr såsom arfvode och 500 R:dr såsom felräkningspenningar samt hos Byggnadsstyrelsen

1,500 R:dr arfvode och 250 Rall- felräkningspenningar; och torda

tillsvidare, eller så länge han uppbär sitt arfvode från de tvänne verken, ingen

förändring häruti höra ifrågakomma.

För uppbördskassören deremot anser sig Styrelsen höra föreslå en annan

beräkningsgrund för arfvodet än hittills vant gällande. Denna kassör åtnjuter

för närvarande ett arfvode af 2,400 R:dr, enligt klass, samt felräkningspenningar

med 120 procent af hela uppbörden, allt enligt Eders Kongl. Maj:ts

nådiga Bref af den 19 Februari 1864. Med anledning deraf att trafikinkomsterna

numera uppgå till betydligt större belopp än vid den tid, då besagde

arfvode bestämdes, och då i mån af trafikens utveckling och nya bandelars

tillkomst den nu gällande felräkningsprocenten skulle komma att uppgå till

alltför höga belopp, torde uppbördskassörens arfvode rättvisare bestämmas på

det sätt, att den ordinära delen deraf gjordes större och felräkningsprocenten

mindre, hvadan, och då uppbördskassörens åligganden äro mera ansträngande

och ansvarsfulla än hufvudkassörens, Styrelsen får i underdånighet föreslå att

uppbördskassörens löneförmåner måtte bestämmas till dels ett fast arfvode af

3,500 R:dr om året, dels till felräkningspenningar med V40 procent, eller 25 öre

per 1,000 R:dr af uppbördens hela belopp, hvilken procent icke allenast bör

betänka möjligen uppkommande förluster, utan äfven bringa löneförmånerna i

öfverensstämmelse med göromålens förökning.

För bokhållare vid uppbördskassan torde arfvode få utgå med högst

2,400 och minst 1,500 R:dr.

För Statistiska Kontorets föreståndare har Eders Kongl. Maj.t bestämt

ett arfvode af 3,500 R:dr med ett tillägg af 700 R:dr personel! för nuvarande

innehafvare!!, och torde så länge denne qvarstå!'' vid befattningen någon förändring

ej höra ifrågasättas, hvaremot Styrelsen med afseende på de kunskapsniått,

deri noggrannhet och den arbetsförmåga, som vid denna befattning tages

i anspråk, i underdånighet hemställer, att det framtida arfvode! för Statistiska

Kontorets föreståndare må bestämmas till 4,000 R:dr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Majds nåd, Proposition N:o SO.

Styrelsen har för afsigt att, i deri mån sådant lämpligen kan ske, låta

utföra en del af detta Kontors arbeten på beting eller mot extra arfvode!], men

torde, intilldess visat sig i hvad mån detta är verkställbar^ få bibehålla rättigheten

att bestämma arfvodena för de ordinarie biträdena enligt löneklasser

sålunda, att bokhållare!!, hvilken under föreståndarens förfall skulle komma

att ansvara för Kontorets arbeten, kan erhålla högst 2,400 och minst 1,500

samt kontorsskrifvarne högst 1,800 och minst 600 R:dr.

Beträffande (Kriga afdelningar inom Styrelsen föreslås i underdånighet:

att arfvodena för öfver direktörernes assistenter samt telegraf-direktören

f& af Styrelsen bestämmas efter löneklassfördelningen från 4:de till 8:de klassen,

eller från 3,900 till 2,700 R:dr;

att för arkitekten må bestämmas ett fast arfvode af 1,500 R:dr:

att arfvodena för milkontrollören och förrådskontrollören må utgå efter

klass med högst 3,600 och minst 1,800 R:dr;

att öfver-kontrollören, hvars befattning, med afseende på kontrollen öfver

uppbörden, är af deri största vigt och ansvar, må erhålla lika lönebelopp

som öfrige kontorsföreståndare, eller ett fast arfvode af 4,000 R:dr;

att Styrelsen må berättigas att, i afseende på öfrige tjenstemän vid

Kontroll-kontoret, tillämpa löneklassfördelningen inom de gränser, som i förslåget

äro angifna för kontrollörer med högst 3,600 och minst 1,800, för biljettoch

formulärförvaltaren med högst 2,400 och minst 1,500 R:dr och för kontorsskrifvarne

med högst 1,800 och minst 600 R:dr;

att till uppmuntran för upptäckande af fel i uppbördsredovisningen må

till kontrollörer och kontorsskrilvare vid Kontroll-kontoret utgå anmärkningsprovisioner

med tio procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem an

märkt och till återbetalning faststäldt belopp, dock med rättighet för Styrelse!!

att efter omständigheterna bestämma, om donna provision skall i sin helhet

eller till någon viss del af den felande erläggas;

att telegrafister vid Styrelsens Telegraf-kontor må kunna erhålla arfvoden

af högst 1,800 och minst 600 R:dr;

att för bokhållare och kontorsskrifvare vid Mil-kontoret må bestämmas

arfvode!! efter klass på samma vilkor, som bär ofvan äro upptagna för samma

tjensteman vid Statistiska kontoret;

att kontrollerande maskin-ingeniören må bibehållas vid nu innehafvande

aflöning efter klass 4,200 R:dr, men att, derest vid nuvarande innehafvarens

af denna befattning afgång, omständigheterna tillåta, att förena samma befattning

med den af ma skin di rektor vid distriktet närmast hufvudstaden. Styrelsen

må ega att anordna ett lämpligt extra arfvode af högst 1,000 R:dr till

nämnde maskindirektör;

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Korn)!. Majds nåd. Proposition N.-o 30.

att Styrelsens vaktbetjening, hvilken har uppassning sig ålagd med full

sysselsättning hvarje dag, äfven Söndagar från morgon till afton, må i stället

för bestämda arfvoden erhålla, i likhet med all annan betjening vid jern vägen,

arfvode!! enligt löneklass, vaktmästarne från 780 till 600* Rdr och telegrafbuden

från 420 till 300 R:dr årligen.

I afseende på Distriktförvaltningen hafva hittills endast intendenterne

varit i åtnjutande, af bestämdt ärligt arfvode, nemligen 5,000 Rall'', jemte in q vätte!

ingsersättning med 20 procent af a rf vode t samt 600 Ridt'' såsom ersättning för

resor inom distriktet.

Ehuru distriktchefs-befattningen icke skulle förenas med ledamotskap

inom Styrelsen och ehuru en del af det ansvar, som tillförene ålegat intet!

dent, skulle genom den nya organisationen öfverflyttas på öfver-direktörerne,

anser Styrelsen likväl att distriktchefs-befattningen är af den vigt och numera,

till följd af distriktens betydande utsträckning och göromål ens dagligen växande

mängd, fordrar ett så träget arbete och högt ansvar, att Styrelsen ej katt

föreslå någon nedsättning i de löneförmåner, som hittills åtföljt chefskapet öfver

distriktförvaltningen.

Enär den af Eders Kong!. Maj:t under den 3 Februari 1863 fastställa

löneklassfördelning, enligt den erfarenhet, som sedermera vunnits, dels

synes i de högre tjenstemannagraderna lemna alltför stor åtskilnad emellan

hvarje steg, dels med afseende å fördelningen på de särskilda afdelningarnes

tjenstebefattning''-^ icke lem nar tillfälle att gorå full rättvisa åt banafdelningens

tjensteman i jemförelse med trafikafdelningens, emedan förstnämnde tjenstemäns

befattningar onekligen äro förenade med vida mera ansträngande och för ödsam

äfventyrlig!! samt i afseende på säkerheten och hushållningen ansvarsfulla

åliggande!! än de sistnämndes, dels ock nu gällande klassfördelning icke sträc

ker sig till betjeningens aflöning, så har Styrelsen i det nu framlagda förslaget

gjort de tillägg till de äldre bestämmelserna, som af ofvannärnnda orsaker

påkallats.

Rörande den föreslagna tillämpningen, får Styrelser! anföra, att Styrelsen,

som endast eu gång tillämpat den högsta aflöningsklassen, 4,800 R:dr.

nemligen till förmån för en numera afliden maskiningenjör, hvilken deraf var

i åtnjutande allenast några få månader, anser aflöning, i såväl donna löneklass

som den närmast lägre, 4,500 R:dr, förutsätta så framstående förtjenster,

att frågan om dess tilldelande åt tjensteman herde för hvarje fall underställas’

Eders Kong!. Maj:ts pröfning.

I afseende på befordran till högre löneklass inom samma afdelning och

tjenstegrad, har Styrelsen trött samma stadgande härstädes vara lämpligt, som

är infördt vid de Belgiska statsbanorna, nemligen att den, som skall uppflyttas

till högre arfvode än 1,500 R:dr, bör hafva innehaft närmaste lägre klass under

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kong!,. Majds nåd. Proposition N:o SO.

tvänno föregående år; hvaremot inom de lägre graderna sådan inskränkande

bestämmelse synes Styrelsen mindre lämplig, emedan det då skulle erfordras

en alltför lång tid att genomgå alla dessa grader, som till största delen understiga

de knappaste lönevilkor.

Betjeningens i förslaget intagna fördelning på löneklasserna är densamma,

som alltsedan år 1863 varit af Styrelsen reglerad, och har visat sig tillfredsställande,

hvarför Styrelsen föreslår dess bibehållande samt att det må öfverlemnas

åt Styrelsen, att stadga befordringsvilkoren, Indika måste till större delen

rättas efter dels lokala förhållanden, dels ofta inträffande vexlingar i rörelsens

storlek och deraf följande förändrade anordningar bland personalen.

I sammanhang med regleringen af arfvoden har Styrelsen uti förslaget

äfven upptagit nu gällande stadgande-! om de särskilda förmåner, som Styrelsen

varit berättigad att tillägga tjensteman och betjente vid trafikdistrikten,

och som Styrelsen underdånigst hemställer må varda bibehållna; nemligen:

om rättighet för tjensteman och betjening till bostad med visst mått

bränsle i Statens egna eller för ändamålet förhyrda lokaler, eller i brist deraf

till inqvarteringsersättning;

om ersättning för resor i tjensteärenden och för tjenstgöring utom egen

station;

om provisioner, felräkningspenningar och premier;

om uniformering och beklädnadsersättning för tåg-, stations- och bart

betjeningen; samt slutligen

om kostnadsfri läkarevård och medikamenter.

I afseende på förmånen af boställslägenheter och inqvarteringsersättning

har Styrelsen icke föreslagit någon förändring, utan åberopar, i afseende på de

förra, allenast det förhållande, att vid de Svenska banornas anläggning bostäder

in natura endast blifvit uppförda för stationsinspektorer, de fleste bauiugeniörer

samt banvakter, såsom alldeles oundgängliga för möjligheten af rörelsens och

banornas skötsel och vård, men att bostäder för den öfriga personalen helt och

hållet saknas, deraf följt nödvändigheten att vid vissa stationer för jernvägens räkning

på längre tid förhyra boställslokaler åt sådane tjenstemän, hvilkas befattning

med den stundliga rörelsen nödvändigt fordrar att de hafva sitt hemvist

inom viss stations närmaste granskap, såsom för trafikdirektörer, maskindirektörer

och deras assistenter.

För sådane embets- och tjenstemän vid distrikten, hvilkas befattningar

äro förenade med oftare förekommande resor eller kommenderingar inom eget

distrikt, torde en tillämpning af Eders Kougl. Majrts nådiga reglemente angående

reseersättning och traktamenten icke höra ega ruin, hvaremot det synes

Styrelsen lämpligt, att något höja de ersättningar af samma slag, som hittills

varit gällande, eller från 3 till 4 R:dr för nattlogis, eller frånvaro från hemmet

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj ds nåd. Proposition N.-o 30. 47

under helt dygn. för distriktens afdelningsföreståndare och deras assistenter,

emedan det förra beloppet ingalunda motsvarar de med sådana resor förenade

kostnader, och det icke kan vara ändamålsenligt, att desse tjensteman, till hvilkas

åliggande det hör att ofta inspektera linierna, af ekonomiska skål föranledas

att sådant underlåta. Af samma skål har Styrelsen ansett ifrågavarande

slags ersättning för en del andra tjensteman såsom baningeniörer in. fl. böra

höjas från 2 R:dr 50 öre till 3 R:dr.

I afseende på provisioner och felräkningspenningar bär Styrelsen ej ansett

skal förekomma till annan förändring i nu gällande stadgande!!, än

dels att, såsom ofvanför blifvit nämndt, uppbördskassörens provision

nedsättes till hälften, eller från 50 till 25 öre per 1,000 R:dr af uppbörden, då

i sammanhang dermed ett fast arfvode af 3,500 R:dr bestämmes för denne tjensteman

;

dels att den nuvarande bestämmelsen rörande provision och felräkningspenningar

vid uppbörd af trafikmedel på stationerna måtte, utan att provisionsbeloppet

förändras, sålunda modifieras, att Styrelsen kan på ett i förhållande

till vederbörande tjensteman besvär och ansvar mera rättvist sätt fördela uppbördsprovisionen

för godstrafik emellan tjensteinännen på både äfsändningsoch

emottagningsstationerna. Enligt nu gällande stadgande tillkommer den bestämda

provisionen endast den station, der frakterna kontant inbetalas, emedan

uppbördstjenstemännen derstädes lätt äro underkastade förluster genom missräkning,

men deraf har följt, att vederbörande stationsinspektorer af eget intresse

någon gång nödgat trafikant att mot sin egen önskan erlägga frakten på

afsändningsstationen. Att låta provisionen tillfalla ensamt emottagningsstationen

skulle åter minska afsändningsstationens intresse att draga till sig så stor

trafik som möjligt, och Styrelsen anser derföre lämpligt, att den nu beviljade

provisionen på uppburna medel för godstrafik bör fördelas emellan afsändningsoch

emottagningsstationerna, men hemställer, att denna fördelning, dervid flerfaldiga

lokala förhållanden höra tagas i betraktande, må få bero på Styrelsens

pröfning.

Under år 1865 infördes vid Statens jernvägar premier till lokomotivförare,

vidare och vagnssmörja^ för besparing af bränsle och smörjningsämnen, hvilken

åtgärd hatt till följd dels eu högst betydlig besparing i åtgången af dessa dyrbara

materialier, dels un ej obetydligt ökad förtjenst för personalen. Som likväl

ökad erfarenhet tid efter annan fordrar förändringar uti hithörande reglementariska

stadgande!!, torde det få tillkomma Styrelse!! att fastställa bestämmelserna

i afseende å dessa premier.

Styrelsen har äfven gjort försök att medelst premier inom banafdelningen

åstadkomma en minskad underhållskostnad för sjelfva banorna; och anser

Styrelser, af stor vigt, att hinder ej läggas i vägen för ett fortgående i samma

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kong t. Maj ds nåd. ''Proposition N:o 30.

retning inom de afdelningar, der den arbetande personalens eget intresse att

gorå besparingar i utgifter kan förenas med nödig ordning och säkerhet.

Beträffande uniformering och beklädnadsersättning för den del af betjeningen,

som under tjenstgöring bör genom sin klädsel igenkännas såsom tillhörande

banan, har Styrelsen ansett nu gällande stadgande!! kunna bibehållas,

sådana de allt ifrån de första banornas öppnande för rörelsen varit antagna.

Likaså finner ej Styrelsen skäl till förändringar i den reglering af sjukvården,

som allt hitintills varit medgiven. De uti förslagen intagna bestämmelserna

äro sådana, som förhållandena sednast blifvit af Styrelsen regie

menterade.

Förmånen för eu afliden tjensteman eller betjents efterlefvande att få

uppbära en månads aflöning såsom begrafningshjelp har äfven varit från banornas

första öppnande medgifven och synes Styrelsen höra bibehållas.

Slutligen har Styrelsen i underdånighet föreslagit bildandet af en så

ballad reservstat, afsedd dels för sådan tjensteman och betjente, som genom

kroppsskada eller sjuklighet blifvit oförmögne att behörigen skota innehafvande

befattningar, dels ock för sådan, hvilkas tjenster, till följd af vexlingar i rörelsens

förhållanden eller förändringar i förvaltningssystemet, blifva indragna,

dock med vilkor i båda dessa fall, att, den på indragningsstat förflyttade skall

åter inträda i tjenstgöring, när, huru och hvarhelst det föreskrifves och han

ej genom läkarebetyg kan styrka förfall.

Donna fråga sammanhänger dock så nära med den ännu omgjorda, angående

pensionering af personalen vid Statens järnvägstrafik, att Styrelsen i

det nu föreliggande förslaget icke ansett sig höra upptaga så definitiva bestämmelser,

som kunde berättiga Styrelsen att efter eget beprisande i hvarje förekommande

fall besluta, hvadan Styrelsen föreslår att tillsvidare få, dä sådant

synes erforderligt, till Eders Kong!. Maj:t inkomma med underdånigt förslag i

ämnet, på de grunder aflöningsreglementet innehåller.

Det förslag öfver Statens jern vägstrafiks omkostnader under år 1809,

som häri]os i underdånighet Inlägges, är uppstäldt i öfverensstämmelse med de

redogörelser, som för hvarje år blifvit till Eders Kong!. Maja afgift]a öfver

alla Statens jernvägstrafiks utgifter. Förslaget åtföljes af en sådan förklaring,

som Riksdagen äskat öfver de förbehåll beträffande kostnadsstatens tillämpning,

som derutinnan må vara nödiga med afseende på inträffande förändringar samt

af en särskild förslagsberäkning öfver de sannolika utgifterna för tjensteman

och betjenings aflöning, inqvartering, beklädnadsersättning jemte arfvode!! till

extra tjensteman och betjening, rese- och traktamentsersättningar, felräkningspenningar

och diverse omkostnader, upprättadt med tillämpning af det allmänna

aflöningsreglemente, som tillika åtföljer detta underdåniga memorial.

Uti

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Majts nåd. Fr oposition N:o 30.

Uti sjelfva omkostnadsförslaget arv utgifterna till personalen fördelade

under de särskilda förvaltningsafdelningarne, hvarvid dock anmärkes, att afiöningen

för maskinafdelningen vid distrikten är enligt vedertaget bruk fördelad

under trenne rubriker: lokomotivtjenst, vagntjenst oclvtransportmedlens underhåll,

sålunda att, utom kostnaden för den med det särskilda slaget arbete sysselsatta

personalen, af utgifterna för den gemensamma personalen, eller maskindirektörsexpeditionen,

en fjerdedel blifvit hänförd till hvardera af de två första och half

ten till den sistnämnda rubriken.

Antalet af tjensteman och betjening är rättadt efter nuvarande förhållanden

vid Vestra, Södra, Norra, Östra och Nordvestra stambanorna om 96,9 mils

längd, med afseende likväl på den sannolika tillökning i bevaknings-, trafik-,

tåg- och lokomotivpersonal, som en beräknad utvidgning af rörelsen kan erfordra,

men med förbigående dels af den personal, som särskild! kan erfordras

vid Sammaubindningsbanan genom Stockholm, och af den, som är anställd vid

den af skilj da delen af Nordvestra stambanan emellan Arvika och riksgränsen

mot Norge.

Beträffande öfriga i förslaget uppförda utgiftsposter anhåller Styrelsen

att få anföra följande:

Eders Kongl. Maj:t har tid efter annan uppå Styrelsens underdåniga

förslag beviljat anslag af trafikmedel såsom understöd åt vid Statens jern vägstrafik

anställde tjensteman, för att vid främmande länders jernväg»!- inhemta

kunskaper och erfarenhet i sitt yrke samt lära känna de framsteg i såväl

administrativt som tekniskt hänseende, hvilka den vidtomfattande jern vägsrörelsen

i utlandet årligen framkalla!-. De inhemska jernvägarne hafva redan kunnat

draga flerfaldig nytta af sålunda inhemtad erfarenhet, och tillfälle till dylika

studie!'' synes derföre höra i jernvägarnes eget intresse fortfarande hållas Öppet.

Stundom erfordras äfven att vid större utländska trafikstationer och verkstäder

låta inöfva personel- uti handhafvande! af vissa speciela befattningar, hvarutinnan

den inhemska rörelsen icke ännu medgifver en nog mångsidig utbildning,

hvarförutan eu för de inhemska jernvägarne fördelaktig anknytning af direkta

trafikförbindelser med kommunikationsanstalter i angränsande länder någon

gång kan fordra tjenstemäns utsändande för uppgörelse af de nödiga öfverenskommelserna.

Af dessa skål har Styrelsen trott sig höra på utgiftsstaten förslagsvis

upptaga ett ärligt anslag af högst 5,000 K:dr, för att i män af behof

användas dels till ersättning för resekostnader åt embets- och tjensteman, som

af Styrelsen beordras att för något visst ändamål besöka utländska jernvägar,

dels till understöd för sådane vid verket anställde personel-, som med Styrelsens

tillstånd vilja i utlandet inhemta ökade kunskaper och erfarenhet i

sitt yrke.

Bih. till Riksd Prof 1868. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongt. Majds nåd. Proposition N:o 30,

Till inköp af böcker, kartor, ritningar och tidskrifter, som röra jernvägsväsendet

har Styrelsen föreslagit bibehållandet af det förut till samma ändamål nådigst

beviljade anslaget 1,500 It:dr.

Enär utrymmet i det Statens hus i hufvudstaden, Styrelsen för närvarande

disponerar, befunnits alltför inskränkt, har Styrelsen nödsakats att i närheten deraf

förhyra lokaler för kansliet, statistiska-, mil- och paketkontoren, och dessutom äro

embetslokaler för intendeuts-expeditionen vid första tratikdistriktet samt uppbördskassan

förhyrda i euskildt hus nära Södra bangården. För dessa lägenheter, som

erfordras fortfarande, till dess att Styrelsen framdeles möjligen kan erhålla egen,

tillräcklig och ändamålsenlig embetslokal uti det blifvande stationshuset vid centralbangården

i Stockholm, uppgå hyrorna till omkring 8,000 R:dr årligen.

Alla öfråga utgiftsposter för underhåll och drift äro beräknade till ungefär

samma belopp i förhållande till banlängden, som erfordrats under sednast förflutna

år, med undantag af kostnaderna för sleeper- och rail-utbyten samt reparation af lokomotiv;

hviska kostnader måste proportionsvis stiga, i den mån banorna och materielen

blifva äldre och rörelsen ökas. De orsaker, som kunna rubba förslagsheräkningarne,

äro anförda uti anmärkningarne vid sjelfva förslaget.

Då det för luden emellan Christinehamn och Carlstad beräknade anslaget till

rörlig materiel möjligen torde kunna blifva disponibelt år 1869, har Styrelsen icke

ansett ytterligare anslag af trafikmedel till den rörliga materielens förstärkning vara

af behofvet påkaiiadt, så vidt för närvarande kan förutses.

Deremot erfordras ännu medel till fortsättning af de nya byggnader och utvidgningar

af äldre stationer och bangårdar, som den sedan stambanornas första

anläggning ökade rörelsen gjort oundvikliga. Ehuru det icke är möjligt, att förr än

vid nästa års slut med någon säkerhet beräkna de belopp, som blifva erforderliga,

emedan dessa bero på hvad som kan utföras under samma år, så anser Styrelsen

sig likväl höra i detta afseende föreslå en summa af inalles 200,000 R:dr till användande

år 1869.

Den vid Liljeholmen först uppförda reparationsverkstaden för lokomotiv är

endast provisionel och har ej varit påräknad att vara för ändamålet tillräcklig, då

den ej inrymmer mera än 2 lokomotiv. Till smedja och hjulreparationsverkstad har

en betydlig del af dervarande lokomotivstall mast tagas i anspråk, hvarigenom tillräckligt

utrymme saknas för det ökade antalet af maskiner. Förrådet är dessutom

inrymdt dels uti en del af lokomotivstallet, dels uti flera spridda lokaler inom Liljeholmens

egendom. Sedan första trafikdistriktet blifvit utsträckt till Norrköping och

Upsala samt materielens styrka mera än fördubblats, emot hvad som ifrån början

ansågs b ohöfligt för den då väntade rörelsen, har det blifvit oundgängligt att bereda

större utrymme för reparation af lokomotiv och vägnar samt att anordna lämpligt

förvaringsrum för de dyrbara materialförråden. I sammanhang dermed måste man

äfven vara betänkt på utvidgning af bangården vid Liljeholmen, så att bantåg, som,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kong!. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30

efter sammanbindningsbanans fullbordan, ankomma från Stockholms båda bangårdar;

måtte kunna vid Liljeholmen förenas för att vidare afgå på Vestra stambanan, äfvensom

bantåg, som ankomma till Liljeholmen från Vestra stambanan, derstädes

delas till de olika bangårdarne inom hufvudstadens område. Härtill erfordras utrymme

för ett tredje spår på bredden och förlängning af det förut varande dubbelspåret

samt utläggning af ett dubbelspår från Liljeholmen till Sammanbindningsbanans

ändpunkt i grannskapet af Tantogatan på Södermalm; det sednare för att vinna tid

och utan fara för sammanstötningar kunna handhafva rörelsen emellan Stockholms

olika bangårdar och Liljeholmen.

För att härtill bereda utrymme, börjades år 1866 bortsprängning af eu bergklippa

emellan banan och Arstaviken, hvilket arbete under innevarande år fullbordats,

hvarigenom en tillräcklig plan med läst grund vunnits för så val stationens utvidgning

åt söder som för den nya reparationsverkstaden, hvilken är ämnad att uppföras

under år 1868.

Men som hela detta arbete svårligen torde fullständigt medhinnas nämnda år

och deri gamla verkstadens inredning till förrådslokal i alla fall återstår, så har ett

anslag af 20,000 R:dr bl i Svit föreslaget till dessa arbetens fullbordan år 1869.

Till uppförande af ett. nytt lokomotivstall vid Töreboda har Styrelsen föreslagit

en summa af 12,000 It:dr. Det gamla smllet derstädes är uppfördt af resvirke på

utfylld grund, samt numera ytterst förfallet och eldfarlig!. Såsom ändpunkt för

dagliga ordinarie godståg emellan Töreboda åt Göteborg å ena sidan samt åt Örebro

och Christinehamn å den andra, är donna plats särdeles lämplig för en lokomotivstation

och kan såsom sådan icke undvaras.

Utvidgning af reparationsverkstäderna i Malmö bär länge varit af behofvet

högt påkallad, och har derföre början dermed blifvit gjord innevarande år med en

kostnad af omkring 30,000 It:dr, skolande dessa byggnader fortsättas år 1868 med

40,000 R:dr och möjligen fullbordas år 1869 genom det föreslagna anslaget för sistnämnda

år af 40,000 R:dr. Det för ögonblicket angelägnaste är uppförandet af ny

vagnreparationsverkstad, då den gamla ej inrymmer tredjedelen af det antal vägnar,

som behöfva repareras, hvarigenom ej allenast kostnaden för underhållet betydligt

ökas, utan äfven vagnar äro, till stort men för rörelsen, en längre tid, än som eljest

kunde behöfvas undandragna trafikens tjenst. Genom byggnad af ny verkstad

vinnes äfven lokal för förråden i den gamla verkstaden, så att den del af lokomotivstallet,

som nu, ehuru dertill olämplig, måste begagnas till förvaringsrum för förråden,

kan blifva disponibel till sitt ursprungliga ändamål.

Genom den hvarje år växande rörelsen på Södra stambanan, och synnerligen

sedan flera bibanor biitvit med donna förenade, har det för bangården i Malmö

från början afsedda utrymmet blifvit allt mera otillräckligt, så att de för rangering

af större godståg nödvändiga rörelser med lokomotiv och vägnar icke kunna utföras

med erforderlig skyndsamhet och säkerhet; dessutom saknas å denna bangård nödiga

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N;o 30.

platser för lastning och lossning af varor. Genom det bristande utrymmet för anläggning

af flera spår inom stationen, förorsakas vid en lifligare trafik ofta stockningar

i rörelsen, i det att lastade vägnar måste afsättas vid de närmare stationerna, emedan

de icke kunna emottagas i Malmö, förr än de redan innevarande hunnit lossas

och åter utsändas på luden. Emellertid beror denna utvidgning af Malmö bangård

på utgången af öppnade underhandlingar med Malmö stad om förvärfvandet för

Statens rakning af erforderligt utrymme inom stadens och hamnens område, der emellertid

så många spår redan blifvit utlagda som omständigheterna medgifvit, utan

att dock de kännbara olägenheterna för rörelsen kunnat annat än i ringa mån

afbjelpas.

Då Styrelsen förmodar, att alla hinder för arbetets påbördande skola under

nästa år blifva undanröjda, har Styrelse^ oaktadt fullständigt kostnadsförslag dessförinnan

icke kan uppgöras, upptagit 50 000 R:dr att användas år 1869 till donna

utvidgning.

Vid Alfvesta station erfordras ett nytt lokomotivstall, emedan der förutvarande

stall endast inrymmer ett lokomotiv, då deremot ofta 2 L 3 lokomotiver herde vara

stationerade på donna plats, som är utgångspunkten för Wexiö-banan och nattstation

för snälltågen under vintermånaderna, samt välbelägen såsom lokomotiv-reservstation.

Styrelsen har för denna byggnad föreslagit ett anslag af 12,000 R:dr.

Hvarje år förekommer ännu behof af smärre nybyggnader, såsom förlängning

af gamla och utläggning af nya spår på de äldre stationerna, vaktstugor vid en del

vägöfvergångar, som ej äro med dylika försedda, ekonomihus vid en del äldre stationer,

vändskifvor, vagn vågar m. in., äfvensom jordinköp för planteringar till skydd

mot snösamlingar, och har Styrelsen för dessa ändamål föreslagit en summa af

66,000 R:dr att användas år 1869.

Vid det sista af de tre förslag, Styrelsen till efterkommande af Eders Kongl.

Maj:ts befallning upprättat, nemligen förslaget till reglemente för antagande och

entledigande m. m. af den personal vid Statens j omväga trafik, som af Styrelsen tillsättes,

anhåller Styrelsen få anföra följande och på samma gång uttala sin åsigt i

afseende på den i Riksdagens underdåniga framställning vidrörda frågan, huruvida

de vid Statens jernvägstrafik anställde personer herde komma i åtnjutande af de

rättigheter, § 36 i Regeringsformen tillerkänner Statens tjensteman i allmänhet.

Tvänne all jernvägstrafik tillhörande förhållanden föranleda egentligen den

olikhet, som måste förefinnas i vilkoren för anställning af trafikpersonal och af tjensteman

vid de flesta andra Statens verk.

Det ena består deruti, att vid de aldra dosta befattningar inom jern vägsförvaltningen,

med undantag möjligen för dem, som endast afse skrif- och räkenskapsgöromål,

hos innehafvare!» fordras ej allenast insigter i befattningen tillhörande åligganden

i allmänhet, utan äfven speciela personliga egenskaper, såsom rådighet, mod

sjelfbeherrskning och ett lämpligt sätt såväl vid utöfvandet af befäl öfver under
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. May.ts nåd. Proposition I\:o 30.

lydande som vid bemötandet af den trafikerande allmänheten, och slutligen en frisk

och stark kropp, och att således fordringarne på eu jernvägstjensteman äro sådana

att man icke förr än efter längre tids erfarenhet kan afgöra, huruvida han är i alla

hänseenden passande för den befattning, hvartill han en gång blifvit antagen. Om

nu efter en längre pröfning tjenstemannen icke skulle befinnas ega alla de egenskaper,

man hos honom förutsatt, eller om till följd af sjuklighet eller andra omständigheter

de erforderliga egenskaperna försvagades, skulle, derest den åberopade §

vore gällande äfven för trafikpersonalen, eu sådan tjensteman icke kunna utan eget

medgifvande förflyttas till någon annan befattning, der dessa egenskaper i mindre

grad toges i anspråk, men der hans insigter och förmåga i öfrigt gjorde honom fullt

lämplig. Under tvingande omständigheter och der trafikens säkerhet så fordrade,

återstode då ej annat val, än att helt och hållet eller delvis låta annan person öfvertaga

eu sådan tjenstemans funktioner, men detta skulle medföra särskilda kostnader,

som eljest kunnat undvikas. Dertill kan äfven läggas en annan icke mindre afsevärd

omständighet, som är på det nogaste förknippad med jernvägsrörelsens natur

och dess uppgift att skyndsamt och säkert befordra personer och egendom från eu

ort till en annan. För att jernvägstransporten skall kunna försiggå utan faror och

förluster af mångahanda slag, måste hvarje enskild vid jernvägsröreisen anställd person

ovilkorligen noga känna samt punktligt uppfylla hvarje sitt åliggande. Den till utseendet

obetydligaste försummelse eller afvikelse från instruktioner och ordres, eller

bristande rådighet och sinnesnärvaro, gifva ofta anledning till störa olyckor. Vid en

sådan inrättning, der allt beror på en talrik och spridd personals sammanhållande

till gemensamt och punktligt arbete för ett och samma ändamål, som förfelas om en

enda icke förstår eller fullgör sin skyldighet i det råtta ögonblicket, är en sträng

disciplin i tjenstår det oeftergifligaste vilkor, hvarunder någon kan ikläda sig det höga

ansvar, som nödvändigtvis måste tillhöra och kännas af hvar och en på den plats

han bekläder. Det är derföre enligt Styrelsens tanke nödvändigt, att en hvar, som

är anstånd i jernvägens tjenst, vet att han innehafver sin plats uteslutande på förtroende

till sin duglighet och redbarhet.

Det- andra förhållandet, som bidrager till jernvägstjenstemännens undantagsställning,

är den föränderlighet i behofvet af personal, hvilken betingas af vexlingarne

dels i sjelfva rörelsen på jernvägarne, såsom dess ökning eller minskning i det hela

eller lokalt, förändringar i dess rigtning till följd af politiska, ekonomiska eller

industriela förhållanden, eller anknytning af andra kommunikationsleder m. m., dels

i systemer för trafikens besörjande, samt banornas underhåll och bevakning; hvarutinnan

det städse måste vara förvaltningens syftemål att åstadkomma förenklingar

som leda till förökad besparing, ordning, säkerhet och allmän beqvämlighet.

Dessa i allmänhet angifna förhållanden måste vid förvaltningen af Statens

jernvägstrafik alltid föranleda till en från Statens öfriga civila embetsverk skiljaktig

organisation, i afseende å tjenstemännens ställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kong i. Maj.is nåd. Proposition N:o 30.

Styrelse!! anser deraf följa:

att de embetsman, nemligen general-direktören, afdelningscheferne mom Styrelsen

och distriktckeferne, som af Kongl. Maj:t förordnas, deri förstnämnde omedelbart

och de sednare på general-direktörens eller Styrelsens anmälan, äfven måste

kunna af Kongl. Maj:t i samma ordning från sina befattningar skiljas eller till andra

tjänster förflyttas;

att alla öfrige tjensteman och all betjening, som antingen omedelbart af Styrelsen

eller efter dess uppdrag af underlydande befälhafvare för ordnas, äfven må åt Styrelsen

kunna entledigas antingen omedelbart för grofva tjenstefel, eller efter 3 månaders

uppsägning, på grund af visad olämplighet för innehafvande befattning, eller i

händelse af tjenstens beslutade indragning, samt äfven kunna förflyttas till fast tjenst

eller tillfällig tjenstgöring på annan ort.

1 andra sidan är vid sådant förhållande nödigt, att tjensteman eller betjent,

som åtnjuter månadsaflöning, icke må utan Styrelsens bifall frivilligt lemna sin befattning,

med mindre än att han densamma 3 månader förut uppsagt.

En följd af dessa vid de aldraflesta jernvägar tillämpade principer bär biifvit,

att betjeningen och äfven tjensteman vid den så kallade aktiva tjensten på linien

antagas genom kontrakt, i enlighet med de för tjenstgöring^ uppställda vilkor och

instruktioner.

Af samma skäl, som biifvit anförda för Styrelsens rättighet att entlediga under

densamma lydande tjensteman, torde äfven rättighet att bestraffa disciplinär- och

andra fel, som ej innefatta brott mot allmän lag, åt Styrelsen inrymmas och straffgraderna

bestämmas till: muntlig och skriftlig varning, afdrag å arfvode, suspension

från tjenst och lön, nedflyttning i lönegrad och slutligen uppsägning eller afsked;

hörande region:a för tillämpningen af de allmänna bestämmelserna härom finnas

angifna uti det tjenstgöringsreglemente, som Styrelsen eget att upprätta och utfärda,

såsom det äfven är i det vid Statens jernvägar nu gällande reglemente iakttaget.

De i förslaget intagna vilkoren för vinnande af ordinarie anställning äro ungefärligen

lika med dem som vid främmande länders statsbanor äro antagna. En högsta

ålder, bär 30 år, efter hvilken ingen må antagas, måste fastställas dels med afseende

på tjenstgöringens art, dels för att ej befara det en blifvande pension sint ättnin g må

allt för hastigt belastas med pensioner för tjensteman, som redan vid inträdet uppnått

en mera framskriden ålder.

Vilkoret i 3 §, det hvar och en skall uteslutande egna sig åt jern vägens tjenst

samt icke får utan Styrelsens bifall åtaga sig annat uppdrag, betingas af jernvägstjenstens

beskaffenhet, hvilken i de flesta fall fager innehafvarens hela arbetsförmåga

och tid odeladt i anspråk.

Den ständiga tjenstgöringsskyldighet, som i allmänhet åligger en jernvägstjensteman,

bör berättiga honom att af Styrelsen kunna, när öfriga omständigheter

sådant tillåta, erhålla någon tids ledighet hvarje år för egna angelägenheters vård

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong}. May.ts nåd. Proposition N-.o 30. S5

utan afdrag på hans arfvode; samt att vid styrkt sjukdomsförfall, som ej mera än 2

månader alhållit honom från tjenstgöring, ej underkastas afdrag å arfvode!, helst för

de flesta tjenstgöringen kan gifva anledning till sjuklighet.

När de löneafdrag, som Styrelsen kan ådöma jernvägstjenstemän för förseelser,

äro inskränkta till 14 dagars aflöning i hvarje särskild! fall, synes rättighet till besvärs

anförande deröfver ej vara af något behof påkallad, men den bör deremot ej

frånkänna^ vederbörande, då suspension från tjenst och lön eller afsked utan föregående

uppsägning blifvit någon i jern vägens tjenst anställd person ådömd.

Slutligen finner Styrelsen, med afseende derpå att närmaste befälet öfver

iiniepersonalen inom hvarje distrikt är anförtrodt åt distriktchefen och närmast under

denne åt föreståndarne för hvarje afdelning, och desse bära ansvaret för ordningens

och disciplinens vidmagthållande å luden, det vara af högsta vigt, att Styrelsen må

likasom hitintills kunna bemyndiga nämnde chefer, att inom gränser, som uti tjenstgöriugsreglementet

bestämmas, antaga, befordra, afskeda och bestraffa distriktets

betjeningspersonal, med rättighet dock för donna, att få distriktchefens beslut om

bestraffning understäldt Styrelsens pröfning, på sätt § 10 uti det föreslagna reglementet

innehåller.

Med etc.

C. O. Troilius.

C. Limnell.

Stockholm den 23 December 1867.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N.-o 30.

Förslag

öfver Statens jemn äg strafiks omkostnader för år 1869.

A. Byråafdelningen.

Ordinarie aflöning till tjensteman och betjente . .

106,440

!

Inqvartering och bränsle...............

6,560

i

Reseersättningar och dagtraktamenten samt till-

!

talliga kontorsbiträden och betingsarbeten . .

15,200

128,200

i

Expeditionskostnader, formulärer, annonser, tryck-

i

ning .................... - -

15,000

i

Anslag för utländska resor.............

5,000

!

Bibliothek........................

1,500

1

Eldning, belysning, städning, underhåll och in ven-

!

tarier . ..............-........

7,000

Hyror för byrålokaler ...........

8,000

7,300

43 800

172,000

|

B. Banafdelningen:

Ordinarie aflöning till tjensteman och betjening .

296,200

Inqvartering och bränsle...............

27,240

Beklädnadsersättning för hallmästare och han-

46,020

Aflöning till extra vakter, utgifter för dressin-

Kring, nattlogis, m. ...............

68,440

437,900

Underhåll af banvallen, broar, vägar, vägportar,

vägbroar och öfvergångar, ballastning samt

rigtning af sleepers och rails.........

82,100

Utbyte af sleeper. ...................

''c

e

> e

310,000

Transport

485,100

437,900j 172,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

57

Transport

485,100

437,900

172,000

Underhåll af stängsel, trafikbyggnader, maskin- byggnader, bangårdsmaskiner, stationsplaner,

planteringar, vaktstuga, telegrafer, signaler,

lyktor, lutningsstolpar, m. m...........

Snöskottning......................

Expeditionskostnader, materialförbrukning till sig- nalering, inventariers underhåll, expropria- tionsräntor, hyror, sjukvård och reseersätt- ningar.......................

194,000

50.000

39.000

768,100

1,206,000

C. Traflkafdelningen:

Ordinarie aflöning till tjensteman och betjening.

003,500

1

! Inqvartering och bränsle...............

| Beklädnad för tåg- samt stationsbetjaning ....

Aflöning till extra tjensteman och betjening, trak- tamenten, felräkningspenningar, provisioner,

ersättning för nattlogis, reseersättningar . . .

69,200

40,900

131,000

|

844,600

Material och inventariiförbrukning för signale- ring, belysning, eldning, telegrafering, jemte

underhåll af inventarier............

Expeditionskostnader, hyror, sjukvård, ersättning

för skadadt och förloradt gods........

87,000

85,400

172,400

1,017,000

D. Maskin- och Förrådsafdelningarne:

a) Lokomotiv^ enst:

Ordinarie aflöning till tjensteman och betjening .

Inqvartering.......................

247,000

46,400

Premier för kol- och oljebesparing.........

42,000

I

Aflöning till extra tjensteman och betjening . . .

24,000

Traktamenten, ersättningar för nattlogis, m. m. .

17,000

376,400

Förbrukning af stenkol ................

410,000

Eldning, belysning, material-förbrukning i vatten- stationer, lokomotivstall, expeditionskostnader,

reseersättningar, hyror, sjukvård ro. ro. . . .

j

60,000! 470,000

>

Transport

Pilt. till Riksd. Prof. 1SG8. 1 Sand. 1 Afd.

846.4001 2.395,000''

12 Saft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kongl. Majds nåd. Proposition 1V:o SO.

Transport

846,400

2,395,000

b) Vagnstjenst: .

Ordinarie aflöning till tjensteman och betjening .

46,900

1

Inqvartering......................

6,300

-

Premier för oljebesparing...............

3,000

Aflöning till extra tjensteman och betjening . . .

9^700

Traktamenten, ersättning för nattlogis, m. m. . .

7,100

73,000

Hyror för främmande banors vägnar........

48,500

Underhåll af inventarier, reseersättningar, sjuk-

vård, hyror in. m.......-.........

37,500

86,000

c) Transportmedlens underhåll:

Reparation af lokomotiv och tendrar........

220,000

d:o „ person-, post- och fångvagnar . . .

58,000

d:o „ bagage- och godsvagnar ......

86,000

d:o „ vagnsaxlar och hjul.........

76,000

440,000*)

Maskinernas smörjning och putsning........

58,000

Vagnarnes d:o d:o ........

48,000

106,000*)

1,551,400

*) Uti dessa summor ingår ordinarie aflöning till

tjensteman och betjening med 104,400 R:dr samt in-

qvartering äfvensom arfvoden till extra biträden med

41,900 R:dr fördelade på de särskilda posterna.

E. Särskilda utgifter:

Utvidgning af verkstäder och bangårdar.....

200,000

Summa utgifter >

|

4,146,400

Vid tillämpningen af förestående omkostnadsberäkning göras följande

förbehåll med afseende på de förändringar, som under tiden kunna inträda.

De för personalens aflöning jemte ersättningar för inqvartering, beklädnad,

resor och tillfälliga kommenderingar upptagna belopp äro beräknade under

förutsättning att det aflöningsreglemente, som blifvit särskilt föreslaget,

varder faststäldt till efterrättelse för år 1869. Med afseende på den sannolika

utvidgningen af rörelsen har en deremot svarande tillökning i den personal, som

tjenstår vid banbevakningen, trafikexpeditionen och bantågen, blifvit tagen

i beräkning; men då behofvet af en sådan tillökning först under det löpande

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kongl. Majds nåd. Proposition N:o 30.

året kan bestämmas, likasom först då yppas i hvad mån inträdande förändringar

bland personalen, till följd af afgång eller befordran, kunna inverka på

aflöningsbcloppen, så kan någon osäkerhet vid denna beräkning ej undvikas.

Omkostnaderna för extra biträden, hvaraf behofvet bestämmes genom

tillfälliga förhållanden under det löpande året, hafva, med förutsättning deraf

att den ordinarie personalen kommer att ökas, endast blifvit beräknade efter

deras nuvarande belopp per b an mil. Ehuru beloppet af aflöningsstaten sålunda

måste vara underkastadt förändringar i detaljerna, torda den beräknade total

summan icke behöfva öfverskridas, såvida ej alldeles oförutsedda omständigheter

inträffa.

Med undantag af de till bestämda maximibelopp föreslagna anslagen

för utländska resor och till bibliotekets förseende med böcker och tidskrifter,

måste äfven de under byråafdelningen beräknade utgifsposter vara likasom

öfriga underkastade vexlingar, som bestämmas af åtskilliga lätt insedda förhållanden

såsom behofven af annonsering och tryckning, olika vedpriser, åtgång

af skrifmaterialier, brefvexling, in. in.

De i förslaget uppförda beloppen äro rättade efter innevarande års förhållanden.

Beträffande!! utgiftsposter vid barn-, trafik- och maskinafdelningarne, livilkas

belopp med minsta säkerhet kunna på förhand beräknas, må följande anföras :

Utbyte af sleepers har visserligen blifvit uppskatta^ till högre belopp i

förhållande till banlängden än under de förflutna åren, men det oaktadt måste

flen föreslagna summan, 63,000 It:dr, blifva otillräcklig, derest det skulle visa

sig att sleepers på större delen af de linjer om 31 mils längd, som öppnades

för rörelsen år 1862, behöfva utyexlas. Sådant kan likväl icke förr än under

hösten 1868 med någon säkerhet bedömas, emedan de först nedlagda sleepers’

varaktighet visat sig ganska olika, beroende af det använda virkets beskaffenhet

och fällningstid.

Utbyte af rails är upptaget till en kostnad af 340,000 R:dr, under beräkning

att rails af inhemsk tillverkning af dels bessemerstål, dels jern, de

förra till ett pris af 10V2 och de sednare 7V2 R:dr centner!!, komma att

användas. Genom begagnande af Svenska rails i stället för engelska jern!alls

ökas kostnaden för året med ungefär 90,000 R:dr; men då utbytet erfordras å

de lifligast trafikerade linierim närmast Stockholm, Göteborg och Malmö, hvarest

de engelska rails synas i allmänhet blifva förstörda pa 11 till 13 ai, bör

man med visshet kunna antaga, att de Svenska rails genom större varaktighet

skola föranleda eu sådan besparing i den framtida underhållskostnaden, att

det högre inköpspriset derigenom uppväges. Den till utbyte beräknade spårlängden

utgör omkring 2 mil, men det verkliga behofvet kan först under arets

lopp med säkerhet utrönas och kan för närvarande ej bedömas annorlunda, än

opaginerad Kontrollera mot PDF

6Ö Kongl. May.ts nåd. Proposition N:o 30.

efter den stigande progression, som innevarande års utbyte af rails visar vid

jemförelse med de föregående årens, under Indika likväl rads-utbytet varit mera

tillfälligt och inskränkt till enstaka skadade rails, som varit behäftade med så

kallade tillverkningsfel, eller å sådana delar af linier, som under byggnadstiden

mera än de öfriga varit begagnade för transport af ballast till de nyare

bandelarne.

Snöskottning. Utgifterna för denna post äro upptagna till ungefärligen

samma belopp som under närmast förflutna år. De böra dock minskas i den

mån, som de påbörjade anläggningarne till skyddsvärn mot snösamlingar å de

för sådana mest utsätta bansträckorna hinna fullbordas. En närmare beräkning

af kostnaden är dock ej möjlig, såsom beroende af väderleksförhållanden

under vintermånaderna.

Förbrukning af stenkol till lokomotivens eldning. Beloppet af donna

väsendtliga utgiftspost beror dels af konsumtionen, som bestämmes af bantågens

antal och tyngd, dels af inköpspriset i England och fraktkostnaden derifrån till

Sverige. Alla dessa tre momenter äro högeligen variabla, hvarföre kostnaden

endast kan approximativt beräknas.

Beloppet af hyror för främmande banors vagnar beror på mängden af

utvexla dt fraktgods emellan Statens och enskilda jernvägar med samma spårvidd,

och kan derföre i hög grad omvexla. Sannolikt bör den uti förslaget

upptagna kos-tnaden, som är något högre än samma utgiftspost under innevarande

år, ej behöfva öfverskridas.

Transportmedlens underhållskostnad är omöjlig att med säkerhet på förhand

bedöma, men har blifvit upptagen till 440,000 R:dr på grund af hitintills vunnen

erfarenhet. Skulle likväl flera af de äldsta lokomotivens ångpannor blifva

obrukbara och behöfva med nya ersättas, hvithet synnerligen är att befara med

dem, som från början varit stationerade i Malmö, der vattnets beskaffenhet

högst menligt inverkar på pannornas bestånd, så kommer denna utgiftspost

att ökas.

Öfriga utgifter för b an-, trafik- och maskinafdelningarne, såsom för diverse

material- och inventariiförbrukning, expedition, sjukvård, hyror m. m. äro

beräknade efter förhållandena under nästförflutna år och kunna ej närmare bestämmas

förr än under det löpande året.

Såsom särskilda utgifter, utöfver drift- och underhållskostnaden, äro för

utvidgning af verkstäder och bangårdar beräknade 200,000 R:dr.

De dermed afsedda anläggningar utgöra dels endast fortsättning af redan

påbörjade större arbeten, dels sådana smärre byggnader, som den växande rörelsen

under tiden kan gorå nödvändiga.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kongl. Maj tis nåd. Proposition N:o 30.

En noggrannare beräkning af de för de anförda ändamålen erforderliga

belopp kan svårligen upprättas förr än vid slutet af år 1868. För närvarande

karl endast följande specifikation deröfver uppställas, nemligen:

1. Fullbordan af reparationsverkstaden vid Liljeholmen, så vidt densamma ej

nredhinnes under år 1868 ....... 20,000 R:dr

2. Nytt lokomotivstall vid Töreboda ■................ 12,000 „

3. Fortsättning af reparationsverkstädernas utvidgning i Malmö . . 40,000 „

4. Utvidgning af bangården i Malmö................ 50,000 „

5. Nytt lokomotivstall i Alfvesta.............12,000 „

6. Diverse mindre byggnader och spårutvidgningar....... 66,000 „

Förslag

öfver Statens jernväg strafiks utgifter för tjenstemän och betjening år 1869.

Tjensteman och betjening.

Byråafdelningen:

vid, Kongl. Styrelsen.

Generaldirektören.........

Byråchefen.............

Kanslipersonalen..........

Kammar- och Revisions-kontoret .

Kassakontoret...........

Statistiska kontoret........

Transport

>

B

Arfvoden

fasta.

efter

löneklass.

Inqvar- I Beklädterings-

nadsersättersättning.

! ning.

Extra

aflöning

och diverse

utgifter.

9.000

5.500

16,000

7.000

6.500

4.000

3.000

6.000

1,800

11,400

Snöripa.

K:dr.

200

27 48,000 22,200

9,000

5,500

19.000

13.000

8,300

15.600

200 70,400

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

I ''

Tjensteman och betjening.

Antal.

Arfvoden

Inqvar-

terings-

ersättning

i

! Bckläd- nadsersätt- ning.

Extra

aflöning

och di- verse ut- gifter.

Summa.

R: dr.

fasta.

efter

löneklass.

Transport

Vaktbetjening och telegrafbud . .

Tillfälliga kontorsbiträden och be-

27

5

3

9

3

48,000

22,200

2.580

200

70,400

2,580

10,000

2,000

18,000

19,800

2,420

3,000

10,000

2,000

Reseersättningar och traktamenten

vid Distrikten.

T) isfri

15,000

3,000

3,300

260

Rvrå f.i p.n sfpm ä.n

16,500

2,160

Vaktm ä stare

Reseersättning och traktamenten.

3,000

1

Summa för byråafdelningen

Banafdelningen:

vid Kongl. Styrelsen:

Ofvp.rrlirp.kfn r p. n

47

1

1

1

3

16

3

590

63,000

6,500

43,440

6,560

15,200

128,200

!

1

i

_

6.500

3,600

1.500

3,000

15,120

41,400

4,320

297,020

65,440

T p.l p pt a ffl i r p. k f n r pn

3,600

Arkitekten .

1,500

Extra tjensteman och reseersätt- n inspår

3,000

vid Distrikten:

Bandirektörer . . .

12,600

38,400

3,600

230,000

2,520

3,000

720

21,000

Baninpreninrer .

Bokhållare

Banbetjeningen.......

46,020

Extra vakter, dressinföring, er- sättning för resor och nattlogis

65,440

Summa för banafdelningen

615

8,000

288,200| 27,24o| 46,02o| 68,440 437,900

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.

63

Tjensteman och betjening.

>

a

Arivoden

fasta.

efter

löneklass

Iuqvar
terings
ersättning.

i Extra

Bekläd- aflöning

nadsersätt-j och dining.

varse utgifter.

Summa.

It:dr.

Trafikafdelningen.

vid Kongl. Styrelsen:

Öfverdirektören..........

Assistenten.............

Kontrollkontoret..........

Telegrafexpeditionen........

Extra biträden, anmärkningsproccnter,

traktamenten, reseersättningar

..............

vid Distrikten:

Trafikdirektörer och Assistenter .

Stationsföreståndare........

Stationsbokhållare, skrifvare och

biljettörer............

Telegraftjenstemän........

Stationsbetjening....... . . .

Tågbetjening............

Extra trafiktjenstemän ......

Extra betjening..........

Traktamenten, felräkningspenningar

och reseersättningar. . . .

1

1

20

3

t

92

155

21

404

95

Summa för trafikafdelningen

Maskinafdelningen,

vid Kongl. Styrelsen:

Assistenten.............

Kontrollerande maskiningeniören.

799

6,500

4,000

2,700

29,000

4,000

23,100

133,800

125,000

19,800

179,600

76,000

5,500

6,200

16,760

2,800

23,940

14,000

6,000

31,900

9,000

10,500 593,000 69,200

3,000

4,200

40,900

25.000

60.000

40,000

6,500

2,700

33,000

4,000

6,000

28,600

140,000

141,760

22,600

235,440

99.000

25.000

60.000

40,000

131,000

844,600

3,000

4^200

Transport

7,200

7.200

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kongl. Maj‘:ts nåd. Proposition N:o SO.

Tjensteman och betjening.

i>

ö

Arfvoden

fasta

efter

löneklass.

Inqvar
terings
ersättning.

Beklädnadsersättning.

.

Extra

och diverse

utgifter.

Summa.

R:dr,

I

Transport

Förrådskontrollören........

Milkontoret............

Extra tjensteman, betingsarbeten,

reseersättningar.........

vid Distrikten:

Maskindirektörer och Assistenter

Verkmästare...........

Verkstadskamrerare.......

Förrådsförvaltare........

Bokhållare, ritare och skrifvare

Lokomotiv- och vagnbetjening .

Pumpare samt förråds- och kon
torsbetjening.

........

Extra tjensteman och betjening

Premier för kol- och oljebespa

ring...............

Traktamente och resersättningar

2

1

17!

6

3

3

3

29

264

78

7,200

2,400

23,600

20,400

8,400

8,700

8,400

37,200

242,000

40,000

Summa för maskinafdelningen | 406

4,120

1,680

1,740;

1,680

7,440

47,000

5,740

4,000

54,000]

45,000!

7,200

2,400

23,600

4,000

24,520

10,080

10,440

10,080

44,640

289.000

45,740;

54,000]

45,000;

25,000 25,000]

398,300

69,400]

128,000 595,700!

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kongi. May.ts nåd, Proposition N:o 30.

65

Underdånigt förslag

till

Reglemente

för antagande och entledigande m. m. af den personal vid

Statens jernväg strafik, som af Styrelsen tillsättes.

§ 1.

För att vinna ordinarie anställning vid Statens jernvägstrafik erfordras:

a) att vara Svensk medborgare och välfräjdad;

b) att hafva fyllt aderton år och icke vara äldre än trettio:

c) att, så framt befattningen är förenad med någon uppbörd, derför

ställa af Styrelsen godkänd säkerhet;

d) att med vederbörligt läkarebetyg styrka sig vara fri från svaghet,

sjuklighet eller kroppslyte, som kunna anses menligt inverka på tjensteutöfningen:

e) att förete bevis om eller undergå sådana kunskapsprof, som Kong!.

Maj:t kan komma att föreskrifva, eller Styrelsen finner nödiga.

I afseende på bestämmelsen om åldern kan undantag medgifva!; för den,

som tillförene förvärfva! erfarenhet och skicklighet i göromål, hvilka tillhöra

någon viss gren af jern vägsförvaltningen och h vilkens anställning Styrelsen pröfva!''

vara af gagn för jern vägen.

§ 2.

Styrelsen utfärdar förordnande för den, som till ordinarie befattning

blifvit antagen, hvilket förordnande kan återkallas i de fall, §§ 7 och 9 bestämma.

I utbyte mot sådant förordnande lemnar den antagne en af honom undertecknad

och enligt fastställa formulär affattad förbindelse, att ställa sig till

efterrättelse alla de föreskrifter, som i afseende på hans befattning äro eller

blifva gällande.

Bill. till Piiksd, Prot. 18(8. 1 Sarnl. 1 Afd. 12 Häft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kong!. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.

§

Hvar och en, som blifvit till ordinarie befattning antagen, skall tjenstgöra

när och hvarhelst han dertill beordras, och får icke åtaga sig annat uppdrag,

så framt ej Styrelsen anser det kunna utföras utan hinder för hans tjensteutöfning

vid Statens järnvägstrafik.

§ 4.

Ordinarie tjensteman må, med bibehållen aflöning, kunna af Styrelsen

årligen erhålla tjenstledighet för skötande af egna angelägenheter under samman

räkna dt högst trettio dagar, och för vårdande af sin helsa under sammanräknad!

högst sextio dagar, i hvilket sednare fall behofvet af tjenstledighet skall

vara med läkarebetyg styrkt. För längre tjenstledighet, hvilken Styrelsen kan

honom tilldela under högst sex månader, skall afdrag å löneförmåner ske i öf

verensstämmelse med hvad i särskild! aflöningsreglemente stadgas. För tjenstledighet

utöfver sex månader skall underdånig framställning till Kong!. Näjd

ingifvas, upptagande äfven förslag rörande löneförmånerna under tiden.

Tjenstledighet för betjente eger Styrelsen bevilja och derom särskilda

bestämmelser utfärda.

§ 5.

Vid befordran till högre eller förmånligare befattning gäller i främsta

rummet ådagalagd lämplighet och skicklighet, i förening med redlighet och nit,

samt dernäst ålder i tjenstår].

§ 6.

Ingen eger utan vederbörligt tillstånd lemna innehafvande befattning förrän

tre månader efter i behörig ordning gjord uppsägning.

§ 7.

Den, som genom kroppsskada eller sjukdom blifvit oförmögen att sin

tjenst för framtiden behörigen skota, eller hvilkens befattning skall indragas,

är skyldig att tre månader efter vederbörligen meddelad uppsägning de med

befattningen förenade löneförmåner frånträda.

Den som innehafver uppbördsbefattning och hvilkens enligt § 1 c ställda

säkerhet förminskats eller upphört, är skyldig att, derest Styrelsen pröfva!- skäligt,

tjenstår! och dermed förenade löneförmåner genast frånträda.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 67

§ 8.

Förman är berättigad att ur tjenstgöring försätta hvar och en, som honom

omedelbarligen lyda bör, då sådant till undvikande af fara eller för be

hörig ordning i tj en sten oundgängligen fordras; dock med skyldighet att eu

sådan åtgärd ofördröjligen till vederbörande högre befäl anmäla.

§ 9.

För fel, oförstånd eller oskicklighet i tjensten, så ock för dåligt uppförande.

må Styrelsen, der förseelsen är af lindrigare beskaffenhet, tilldela den

felaktige lämplig varning eller ådöma honom afdrag å lön, motsvarande högst

en half månads aflöning, hvithet tillfaller en med Kong!. Maj:ts nådiga tillstånd

inrättad understödskassa för personalens efterlemnade enkor och barn. Låter

han sig deraf ej rätta, eller är felet af svårare beskaffenhet, må han af Styrelsen

suspenderas från tjenst och lön på högst tre månader, eller från befattningen

skiljas.

Öfver erhållen varning eller ådömda. löneafdrag må klagan ej föras;

men öfver annat beslut, som Styrelsen enligt donna paragraf meddelat, må den

missnöjde anföra underdåniga besvär, hvilka till Kongl- Civildepartementets

expedition skola ingifvas sednast klockan före tolf å trettionde dagen efter erhållen

del af beslutet, som likväl icke desto mindre går i verkställighet.

§ 10.

Med iakttagande af ofvanstående grunder eger Styrelsen utfärda närmare

reglementariska bestämmelser och dervid, hvad liniepersonalen angår, i

viss mån på distriktbefälet öfverflytta sin befogenhet att antaga, befordra, afskeda

och bestraffa betjening^ och arbetspersonalen; dock med rättighet för

den med distriktbefälets beslut missnöjde, att deröfver fullfölja klagan, öfver

afdelnings-föreståndares beslut hos distriktchefen, och öfver dennes beslut hos

Styrelseri, allt i den ordning, som blifver af Styrelsen bestämd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

6R

S. A. K.

Till fullgörande af Eders Kong], Maj:ts, genom skrifvelse den 31 December

1867 från Chefen för Civil-departenientet, oss meddelade nådiga uppdrag,

hafva vi granskat de berörda skrifvelse bilagda handlingar, utgörande två

särskilda till Eders Kongl. Maj:t från Styrelsen för Statens järnvägstrafik inkomna

underdåniga memorial af den 23 i förenämnda månad och fyra deri åberopade,

här nedan närmare omförmälda förslag, rörande trafikförvaltningen; och

få vi, efter sålunda fullbordad granskning, i detta ämne afgifva följande underdåniga

utlåtande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt Bref den 30 December 1862, derigenom

ofvanbemälda Styrelse blifvit förordnad att från 1863 års början handhafva

förvaltningen af de färdiga stambanorna, anbefallt Styrelsen att, i öfverensstämmelse

med de i samma nådiga Bref fastställda hufvudgrunder, utarbeta

förslag till instruktion för Styrelsen och de till densamma hörande tjensteman,

för att Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse underställas, äfvensom

efter någon längre tids erfarenhet inkomma med underdånigt förslag

till definitiva aflöningsstater, hvilka sedermera skulle till Representationens pröfning

öfverlemnas, samt Eders Kongl. Maj:t vidare, efter det Riksdagen i underdånighet

anhållit att få årligen emottaga förslag å samtliga kostnader och

utgifter, som äro förenade med trafiken å Statens jernbanor, jemväl upptagande

tjenstemännens aflöning och de förbehåll, beträffande kostnadsstatens tillämpning,

som vore nödiga med afseende å arten och omfånget af de förändringar,

hvilka dervid kunde inträda, genom nådigt Bref den 31 Maj 1867 föreskrift

Styrelsen att inkomma med underdånigt förslag till en så beskaffad kostnadsoch

utgiftsstat för år 1869, som Riksdagen sålunda begärt, äfvensom att i sammanhang

dermed tillika föreslå de vilkor, i afseende å tjenstemännens vid trafikstaten

antagande och entledigande, som ansåges lämpliga att till iakttagande

fastställa, har Styrelsen utarbetat och till Eders Kongl. Maj:t öfverlemna t ifrågavarande

förslag, nemligen det ena “till organisation af Statens jernvägstrafikförvaltning“,

det andra Hill aflöningsreglemente för embets- och tjensteman

samt betjente vid Statens järnvägstrafik16, det tredje “öfver Statens jernvägstrafiks

omkostnader för år 1869“ och det Herde “till reglemente för antagande

och entledigande af den personal vid Statens jernvägstrafik, som af Styrelsen

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.

69

tillsattes4''; hvarjemte Styrelsen i dess memorial lemna! fullständig redogörelse

för den ordning, i hvilken trafikförvaltningen hitintills utvecklat sig, och för

de skal, som ligga till grund för hvad Styrelsen såväl i ena som andra hän

seendet föreslagit, dervid Styrelsen iakttagit den fördelning af hithörande frågor,

att förslaget till organisation af förvaltningen särskild! behandlats i det

ena memorialet, hvaremot det andra memorialet hänförer sig till de öfriga förslagen

gemensamt.

Under loppet af snart tolf år har af de nu färdiga stambanor, som förena

våra förnämsta exportorter Stockholm, Göteborg och Malmö, den ena barn

delen efter den andra, med särskilda utgångspunkter från hvardera af nämnda

orter, fullbordats och till trafik upplåtits. Denna från början af jernvägsföre

taget afsedda ordning för detsammas utförande, har, då trafiken blifvit utsträckt

till de sålunda tid efter annan nästan mil för mil dertill upplåtna bände!ar,

och den häraf föranledda förvaltning härigenom småningom uppvuxit till ett

betydlig! omfång, i väsendtlig mån bidragit att lemna tid till nödig erfarenhet

i alla hithörande frågor. Och fastän den första uppränningen till ordnande!

af trafikförvaltningen blifvit hemtad från de länder, der jern vägsanläggningar

tidigare än här i riket kommit till utförande, hafva såväl styrelseväsendet som

trafikerandet af jernvägarne samt vården och underhållet af deras dyrbara materiel

och all annan egendom, af ofvan uppgifna anledning kunna! utveckla

sig under inflytelse af här rådande nationela bruk och förmer, industri- och

handelsförhållanden. Den allmänna meningen inom landet har ock uttala! sin

belåtenhet med det sätt, hvarpå trafiken å Statens jernvägar blifvit besörjd.

De under den småningom uppväxande rörelsen pröfvade, godkända och

antagna samt af erfarenheten ytterligare påkallade föreskrifter, rörande styrelse,

trafikdrift och underhåll, har Styrelsen i sina förslag upptagit; och då vi icke

kunna annat än godkänna den synpunkt, från hvilken Styrelsen härvid utgått,

och tillika vitsorda den synnerliga omsorg, hvarmed redan befintliga stadganden

blifvit i förslagen ordnade och sammanförda, samt den sakkännedom, som

i öfrigt utmärka desamma, hafva vi ansett oss här höra fästa uppmärksamheten

företrädesvis vid sådana delar af förslagen, der afvikelse från nu gällande

bestämmelser egt rum och der vi funnit någon jemkning i en del föreskrifter

vara påkallad.

I öfverensstämmelse med donna uppfattning gå vi nu att meddela hvad

vi funnit nödigt att särskild! i afseende å hvardera förslaget framhålla; och

gorå vi härvid början med

Förslaget till organisation af Statens jernvägstrafkförvaltning.

Den centralstyrelse, som fortfarande, under benämning af Kongl. Styrelsen

för Statens jernvägstrafik, borde tillkomma att handhafva ifrågavarande

magtpåliggande förvaltning, skall, enligt § 1, utgöras af en general-direktör, så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konpl. Maj ds nåd. Proposition Nio 30.

som chef i Styrelsen, och af tillsvidare tre ledamöter, nemligen en byråchef

såsom föredragande och chef för byråafdelningen samt två öfver-direktörer så

som föredragande och chefer, den ene för han- och maskin avdelningen och den

andre för trafikafdelningen.

Då det ihågkomma, att Statens jernvägar redan hunnit eu sträcka af 100

mil, att till desamma höra tvenne under ständig utveckling varande reparationsverkstäder

och en dyrbar materiel, — att eu talrik tjenstemannapersonal

dervid är anställd, och att trafikrörelsen å jernvägarne, hvilka redan stå

i förbindelse med 7 bibanor, under sistlidet år inbringat omkring 6,000,000 R:dr.

torde det befinnas angeläget, att de af föremålens beskaffenhet betingade särskilda

afdelningar af förvaltningen, som benämnas b an- och maskinafdelningen

samt trafikafdelningen, numera anförtros åt hvar sin chef, som derigenom mera

odeladt skulle kunna egna sig åt de inom hans afdelning förefallande göromål

samt tillse, att Styrelsens föreskrifter vinna lika tillämpning på alla distrikten.

Och vi hysa alltså på grund häraf och af hvad Styrelsen vidare i denna del

anfört icke någon betänklighet att underdånigst tillstyrka nådigt bifall till den

föreslagna nya organisationen af centralstyrelsen.

I sammanhang härmed hafva vi ansett oss hora taga i öfvervägande,

huiuvida centralstyrelsens förändrade organisation derjemte afhjelper det genom

den ökade verksamheten inom alla förvaltningsgrenar på hvarje af jernvägens

tre distrikter framkallade behof af en närmare och mera oafbruten uppsigt, än

intendenter, som samtidigt måste vara upptagne af centralstyrelsens göromål,

kunna vara i tillfälle att utöfva, eller om detta behof ovisligen påkallar anställandet

af distriktchefer, som, på sätt förslaget i § 31 upptager, skulle efterträda

de nu varande intendenterna.

Till ledning vid donna frågas bedömande finnes i Styrelsens memorial

en fullständig redogörelse för omfånget och beskaffenheten af distrikt-chefernes

göromål.

Häraf framgår, bland annat, att distrikt-cheferne skulle blifva Styrelsens

och dess ledamöters närmaste och egentliga stöd inom alla grönår af distriktens

föi vältning; att kontrollen öfver de betydliga pennin gebelopp, som

från centralstyrelsens hufvudkassör månadtligen remitteras till distrikten för

bestridande af tjänstepersonalens aflöning och alla utgifterna för reparationer

och nybyggnader, äfvensom uppsigten öfver vården och hushållningen med de

till alla afdelningarne hörande dyrbara förråd, skulle närmast tillkomma be

mål de chefer; att de vidare borde icke allenast vid inträffande större ska
dor

å jernvägen, då vederbörande öfver direktör af göromålen i Styrelsen möjligen

kan vara förhindrad att bestämma de första åtgärderna för skadans afhjelpande,

härom meddela alla erforderliga föreskrifter i samråd med maskineri!

tiafik-direktörerne, utan äfven i allmänhet vid förefallande nvbyggnader och

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o 3(.

reparationer öfvervaka, att all omsorg och noggrannhet dervid iakttagas och

att behöfliga materialier åt god och ändamålsenlig beskaffenhet blifva anskaffade

mot billigaste pris; — att, då det icke får begäras, att Styrelse-ledamöterne

alltid skulle ens till utseendet än mindre till egenskaper och duglighet

kunna känna den störa tjenstepersonalen utefter hela jernvägssträckan, distriktcheferne

alltså finge i första hand ansvara för upprätthållandet af disciplinen

inom densamma, och särdeles hvad den lägre betjeningen angår, bestämma om

dess antagande, bestraffande och entledigande; — att, enär det ofta är angeläget

såväl för de trafikerande och orternas innevånare att vinna upplysningar

och rättelser i åtskilliga af deras förhållanden till jernvägarne och trafiken,

som ock för de kommunala och exsekutiva myndigheterna att erhålla uppgifter

rörande tjenstepersonalen med ringa omgång och största skyndsamhet, distrikt

cheferne alltid både höra och kunna härvid efterkomma hvad i ena och

andra fallet begäres; att, ehuru maskin- och trafikdirektörerne väl hafva skyldighet

att vid inspektionsresor öfvervaka de detaljer, som tillhöra hvarderas afdelning,

det likväl alltid måste blifva distrikt-chefernes sak att med uppmärksamhet

vaka öfver ordning och snygghet på stationerna samt trafikens jemna

gång, äfvensom deröfver att tjenstepersonalen är påpasslig och punktligt iakttager

gifna föreskrifter.

Dessa sålunda bland alla föremålen för distrikt-chefernes verksamhet

antydda göromål kunna icke fördelas emellan de vid distrikten anställda afdelningsföreståndare,

hvilka val behöfva att använda all sin tid åt de till hvardera

hörande ärenden, och af hvilka den ene icke kan sättas till förman öfver

den andre.

Vid sådant förhållande och då det tillika icke får förbises, att det ligger

i styrelseformens natur och, särskilt för jeruvägsförvaltningen, i de årligen

ökade göromålens mängd, att Styrelsens ledamöter dagligen äro tillstädes på

sina embetsrum, hvarigenom båda öfver-direktörer ne eller åtminstone endera förhindras

att under längre tider vara skiljde från sin egentliga befattning vid

Styrelsen för att ute å distrikten inspektera och deltaga i detaljerna af hvad

till deras förvaltningsgrenar hörer, och att i allt fall deras förmåga att verk

samt handhafva de yttre göromålen vid en framskriden ålder minskas, oaktadt

de såsom ledamöter i Styrelsen, genom den störa erfarenhet, de haft tillfälle

förvärfva, fortfarande kunna utöfva sitt gagnande inflytande på ärendenas behandling

derstädes och af sådan anledning anses höra å sina platser bibehållas,

måste, enligt vår öfvertygelse, det anses vara för hela förvaltningen ovilkorligen

nödvändigt att inom hvarje distrikt finnes en chef öfver alla dess afdela

ngar, som kan, i afvaktan på föreskrifter från Styrelsen eller öfver-direktörerne,

skyndsamt och verksamt vidtaga alla under en eller annan förutsättning

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kong!. Maj ds nåd. Proposition N:o SO.

erforderliga åtgärder; och vi kunna derföre icke annat än underdånigst tillstyrka

nådigt bifall till hvad Styrelsen härutinnan föreslagit.

Åt general-direktören har förslaget i dess § 2 bibehållit den rätt att i

Styrelsen ensam besluta, som honom nu tillkommer, men deremot åligger det

ledamöterne att, enligt § 3, bereda och i Styrelsen föredraga de till hvarderas

afdelning hörande ärenden, och är dem, genom 4 §, förvarad rätt att låta i

protokollet såsom reservation anteckna den mening, de omfatta, då generaldirektörens

beslut skulle derifrån afvika.

I betraktande af den särskilda detaljkunskap, som hos hvardera ledamoten

förutsätta?!, innebära sist upptagna stadgande en verksam kontroll till

förekommande af de misstag, hvartill chefens magt att ensam besluta eljest

skulle kunna föranleda.

Väl har § 2 uttryckligen medgifvit general-direktören att utom styrelsen

likaledes ensam meddela befallningar om verkställighetsåtgärder, och härigenom

lemnat chefen i vissa afseende en af ledamöternes råd och kontroll fristående

verksamhet; men denna utvidgning af chefens myndighet i en förvaltning, som

i följd af oförutsedda händelser icke alltid kan bibehålla samma jemna form,

som för ärendenas handläggning i de flesta andra embetsverk iakttages, torde

härigenom få anses påkallad, utan att något missbruk deraf kan befaras.

I dessa delar finna vi således icke skäl till någon anmärkning; men

då i § 2 vidare stadgas, att de af chefen utom Styrelsen meddelade befallningar,

som angå särskilda deruti närmare omförmälda ämnen, böra skriftligen

utfärdas och till styrelsens protokoll anmälas vid det nästa sammanträde chefen

bevistar, synes oss, att ett ändamål, som härmed bör afses, icke i hvarje

fall uppnås. Det torde nemligen kunna inträffa, att en dylik befallning utgifva

så kort, innan chefen beviljad ledighet vidtager, eller eljest vid något tillfälle

under hans tjensteresor, att berörda anmälan derigenom må blifva fördröjd

och ledamöterne emellertid, utan kännedom om samma befallning, kunna finna

anledning utfärda någon annan, dermed icke öfverensstämmande föreskrift.

Till förekommande af en sådan förveckling anse vi nödigt vara, att någon

föreskrift meddelas, hvarigenom ledamöterne sättas i tillfälle att af ifrågavarande

befallningar undfå kännedom så fort ske kan, äfven i fall chefen under

någon tid icke skulle komma att bevista Styrelsens sammanträden; och få vi

i öfverensstämmelse härmed underdånigst föreslå följande förändrade lydelse af

denna paragrafs sista moment:

“dock skola slika befallningar, i händelse de röra allmänna förhållanden

inom förvaltningen, eller föranleda till ändring i någon redan stadgad ordning,

eller till utgift, skriftligen utfärdas och derefter till Styrelsen omedelbart

insändas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Korall. Mufti) nåd. Proposition Ko'' SO,

insändas och der vid nästa sammanträde, som general-direktören bevistar, till

protokollet anmälas/6

Deri rätt, som i § 3 inrymmes åt öfver-direktörerne att genom direkta

ordres till de under distrikt-cheferne tydande afdelningsföreståndare meddela

detaljbestämmelser i vissa deruti upptagna hänseenden, synes oss vara grundad

i förvaltningens natur. Men af hufvudsakligen enahanda anledning, som i fråga

om general-direktörens befallningar utom styrelsen blifvit här ofvan angifven.

torde det få anses behöflig!, att distrikt cheferne alltid erhålla kunskap om dylika

bestämmelser. Och föreslå vi alltså underdånigst, att till detta moment i

§:n fogas följande föreskrift:

"skelande sådana ordres, som öfver-direktörerne direkte meddela till

afdelningsföreståndarne, samtidigt eller eljest så fort ske kan, genom de förres

försorg delgifvas vederbörande distrikt-chef''.“

§ 11 innehåller den ordning, uti hvilken ändring i Styrelsens beslut må

sökas; och är häremot icke något att erinra, så vidt fråga är om andra beslut

än sådana, som innefatta pröfning af revisionskontorets anmärkningar vid vederbörandes

kassa- och förrådsredogörelser samt dertill hörande verifikationer.

Det synes oss nemligen mera lämpligt, att klagan öfver dylika beslut

fullföljes i Eders Kong!. Maj:ts och Rikets Kammarrätt och icke direkte får

hos Eders Kong!. Maj:t ega ruin.

Vi föreslå i följd häraf, att ifrågavarande paragraf måtte erhålla ett

tillägg af donna lydelse:

"men innefattar beslutet pröfning af revisionskontorets anmärkningar

vid kassa- och förrådsredogörelser med dertill hörande verifikationer, må den,

svin dermed är missnöjd, inom lika tid från delfående! anföra besvär i Kong!.

Maj ds och Rikets Kammarrätt.66

Att de angelägna och magtpåliggande arbeten, som utföras vid de

inom h vartdera af jern vägens tvenne distrikter anlagda störa maskin verkstäder,

för närvarande påkalla synnerlig omtanke och daglig tillsyn af de inom hvarje

distrikts maskinafdelning anställda, i förslaget under § 36 omförmälda maskin

direktörer, bestyrkes af redan vunnen erfarenhet i detta hänseende. Och kan

det derföre med visshet antagas, att ingen af dessa tjensteman hvarken nu

eller framdeles, då verkstäderna blifvit än mera utvidgade, skulle utan men för

den förvaltningsgren, de äro satte att förestå, kunna egna sin uppmärksamhet

åt de göromål, som förslaget i dess § 24 afser att, då nuvarande kontrollerande

maskiningeniören afgå)-, förena med maskin direktörs-befattningen vid det

distrikt, som omfattar linierim närmast Stockholm.

En dylik anordning komma nemligen att medföra den verkan att maskin-direktörens

assistent vid detta distrikt blefve den verklige föreståndaren för

Bill. till Riks cl. Prat. JSfiS. 7 Sund. ! Af cl 12 Höft. iu

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Ko flit i. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

maskinafdelningen inom distriktet, — ett förhållande, som Styrelsen synes i viss

mån hafva förutsatt, i det Styrelsen antydt, att denne assistent herde tilläggas

högre aflöning än som i allmänhet behöfde bestås maskin-direktörs-assistenterne

vid de andra distrikten. Men som, enligt vår af Styrelsens memorial icke jäfvade

öfvertygelse, första distriktets maskinafdelning icke i något hänseende har

mindre vigt och omfattning, än de öfriga distriktens maskinafdelningar; och vi

jemväl, lika med Styrelsen, anse göromålen dervid ovilkorligen påkalla oafbruten

verksamhet af eu uteslutande dervid sysselsatt maskin-direktör och maskindirektörs-assistent,

anse vi det vara uppenbart, att första distriktets maskinafdelning,

lika litet som donna afdelning vid de andra distrikten, bör undvara

en ständigt tjenstgörande maskin direktör och maskin-direktörs-assistent; Och

få vi, i sammanhang härmed, fästa uppmärksamheten derå, att om denne maskin-direktör,

lika som de öfrige maskin-direktörerne, uteslutande får egna sig

åt sin tjenst, in besparas den föreslagna högre aflöningen till hans assistent,

hvarförutan maskin-direktörens ständiga närvaro vid och egna handhafvande af

förefallande konstruktionsgöromål måste minska behofvet åt konstruktörer.

Under åberopande af allt detta få vi underdånigst afstyrka nådigt bifall

till Styrelsens ifrågavarande förslag eller att med in a sk indii ektöi s-befattningen

vid det distrikt, som omfattar linierim närmast Stockholm, förena kontrollerande

maskiningenjörs-tjensten ; men som vi finna förhållandena medgifva, att sistnämnda

tjenst indrages vid nuvarande innehafvarens afgång, torde det tillkomma oss

att angifva en annan än den af Styrelsen föreslagna form för handläggningen

af dithörande göromål. . .. ....

I enlighet härmed få vi förklara, att det enligt vår åsigt av mest öfverensstämmande

med den föreslagna förändrade organisationen af Centralstyrelsen

att öfver-direktörens vid lian och maskin afdelningen assistent ofvertager

de göromål, som i allmänhet tillkomma kontrollerande maskin-ingeniören; hvaraf

folier att Styrelsen bör tillse, att den, som erhåller nämnda assistentbefattning,

e„er ''flen erfarenhet och de insigter, som för bestridande af samma göromål

erfordras Men då vi icke kunna förbise, att den härtill hörande kontroll öfver

större in- eller utländska beställningar af jernvägsmateriel ofta torde komma

att upptaga längre tid, än bemälde assistent skulle kunna dertill använda utan

eftersättande af sin befattning i öfrigt, hafva vi föreställt oss, att Styrelsen

borde ega att vid hvarje sådant tillfälle förordna lämplig person utom eller

inom verket att dylik kontroll utöfva. „

På grund häraf hemställa vi underdånigt, att sista inom. § 24 må erhålla

följande förändrade lydelse:

“skolande donna befattning vid nuvarande innehafvarens afgång bestridas

genom öfver-direktörens vid lian och maskin afdelningen assistent; dock må

Styrelsen d& särskild kontroll öfver större in- och utländska beställningar er

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kongl. Majds nåd. Proposition Ko 30.

fordras, men af bemälde assistent icke medhinnes, härtill för hvarje tillfälle förordna

lämplig person utom eller inom verket att, dylik kontroll utöfva/6

På sätt Styrelsen i sitt underdåniga memorial anför, torde det under

för handen varande förhållanden val ofta hafva synts behöflig! att anställa en

särskild tjensteman vid Styrelsen för handhafvande af de med materialförråden

sammanhängande, i memorialet närmare angifna ärenden. Men då Styrelsen

härifrån hem tar anledning att i § 25 föreslå, att en ny tjensteman i egenskap

af förrådskontrollör borde antagas, finna vi för vår del. att tillräckliga skäl till

en sådan åtgärd icke äro för handen.

Vi äro öfvertygade, att det uppgifna behofvet af en särskild förrådskontrollör

hufvudsakligen undanrödjes genom föreslagna förändringen af Centralstyrelsen,

enligt hvilken distrikt-chefcrnc, utan att vidare upptagas genom leda

matskåp i Styrelsen, komma att beständigt vistas inom sina distrikt och sålunda

hafva tillfälle hädanefter egna eu oafbruten tillsyn å förhållandena inom distriktets

alla förvaltningsgrenar.

Enligt den ordning, som rörande förråds angelägenheterna redan iaktta

ges, skola de vid distrikten anställde förrådsförvaltare hvarje månad till Styrelsens

kammarkontor insända en de! materialredogörelse och ytterligare vid

årets slut afgifva hufvudsaklig redogörelse öfver hela förrådet.

Vid detta förhållande och då, såsom redan blifvit nämn dt, distrikt-chefen

i Girigt hädanefter bör kunna utöfva all erforderlig kontroll öfver förrådsförvaltningen

samt både Styrelsen och särskild! öfver-direktörevne kunna genom di

strikt-chefen infordra alla behöfliga upplysningar om förrådens beskaffenhet, behof

och tillgångar äfvensom meddela de föreskrifter i ett eller annat afseende,

som på grund deraf anses gagnande för ekonomien och ordningen inom förrådsförvaltningen;

samt härtill kommer, att Styrelsen både bör och kan beordra,

utom distrikt chefen, vederbörande maskin- och trafikdirektörer att besigtiga

sådana effekter, vid hvilkas upphandling Styrelsen fager omedelbar befattning,

anse vi oss icke kunna undgå att underdånigst afstyrka förslaget i denna del;

i följd hvaraf i underdånighet hemställes, att ifrågavarande § 25 må ur förslaget

helt och hållet utgå.

Inom hvarje distrikts banafdelning skall, enligt § 35, anställas eu särskild

föreståndare under benämning ban-direktör, och skola närmast under

honom ban-ingeniörerne hafva uppsigten öfver de bansektioner, hvari distrikten

äro fördelade. Bemälde båll direktörers göromål synas sammanfalla med dem.

som nu tillkomma öfver baningeniörerne; och finna vi val, att dessa tjenstmän

hittills kunnat ådagalägga ett gagnande inflytande på förvaltningen inom distrik

tens banafdelning och derföre ansetts behöfliga, men, om den föreslagna nya

organisationen af Central-styrelsen införes och distrikt-chefer»e derigenom, såsom

redan är nämn dt, få tillfälle egna oafbruten tillsyn inom distriktens alla

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kong!,. Maj:U nåd. Proposition N:o HO.

föivaltningsgienär, torde det böra göras till föremål för särskild undersökning.

om ban-direktörer äfven framgent må vara erforderliga,

I detta afseende hafva vi för vår de! kommit till den Öfvertygelse, att

hos de personer, som för närvarande innehafva och framdeles erhålla ban-ingeniörsbefaUningai.

torde kunna förutsättas det mått af kunskaper och erfarenhet i

alla vanliga, till befattningarna hörande göromål äfvensom nit och redlighet, att

dessa göromål utförande antagligen kunna åt dem öfverlemnas, utan närmare

uppsigt, än den distriktchefen hädanefter skulle få tillfälle utöfva: och om, vid

förefallande större nybyggnader eller svårare arbeten för ombyggnad af broar

och dylika företag, barningeniören, inom hvars sektion sådana göromål förekomma,

icke skulle kunna anförtros att desamma på egen hand verkställa, torde till

fälle lätteligen erbjuda sig för Styrelsen eller vederbörande öfverdirektör att

uppdraga vei kställigheten åt den ban-ingeniör, som dertill besitter bepröfvad

förmåga eller åt annan inom verket lämplig person, hvartill kommer, att distrikt

chefen, då ban-ingeniörens stundliga närvaro på Union icke är nödvändig, kan

för rådplägning rörande sådana angelägenheter, som ega inflytelse på hela distriktets

han a idel ning, sammankalla alla eller en del af ban-ingeniörerne.

På gi lind af dessa förhållanden anse vi att ban-direktörerne; under

ofvan upptagna förutsättning, må kunna undvaras; och tillstyrka vi alltså un

deidånigst, att dessa tjensteman indragas eller förflyttas till andra lämpliga befattninga

i inom verket, samtidigt med införande af Central styrelsens nya organisation,

och ban-ingeniörerne ställas direkte under distrikt-chefens befäl, i följd

hvaraf orden uen han-di rektor såsom föreståndare" skulle komma att ur denna

paragraf utgå.

Vid den nuvarande indelningen af baningeniörernes sektioner eller afdelningar

var jernvägen ny och ingeniörerne ovana vid tjänstgöringen, och icke

heller kunde det då tagas hänsyn till den inskränkning i baningeniörernes göromål,

som distriktchefernes verksamhet på Mulen bör föranleda; och torde, vid

de nu i dessa afseende!! förändrade förhållanden, således någon inskränkning i

antalet sektioner eller afdelningar genom desammas förlängning så småningom

kunna ega rum, hvarigenom ett motsvarande antal baningeniörsbefattningar

skulle kunna indragas och besparing i utgiftsstaten dermed uppstå.

Vi föreslå alltså underdånigst, det nådig föreskrift måtte meddelas, att

distrikten, vid nuvarande baningeniörers afgång från eller förflyttning till annan

tjenst, ånyo indelas i sektioner, med iakttagande att de blifva längre och således

färre än de nuvarande.

Enligt Ktz 21, 27, 34, 36 och 37. skola begge öfver-direktörerne erhålla

hval sin assistent samt de hos distrilcts-cheferne, maskin- och trafikdiriktörerne

anställde assistenter bibehållas.

Assistenten hos såväl den ene som andre af dessa embets och tjenste
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj ds nåd. Proposition Ko so.

77

män är egentligen den äldste och den skickligaste bland de biträden, som närmast

tjenstgöra under hvarje afdelningschef, vare sig vid dess expeditioner,

på jernvägslinier eller inom verkstäderna, och kunna, efter vår åsigt, under

ingå omständigheter undvaras, men de hafva äfven en annan betydelse, på

hvilken vi tro oss höra fästa uppmärksamhet.

I detta afseende förekommer, att de flesta af de vigtigaste platserna,

såväl inom centralstyrelsen som ute å distrikten, och bland dem företrädesvis

de tekniska, hittills väl kunnat besättas derigenom, att ett stort antal vid jernvägsbyggnaderna

anställde tjensteman, med bepröfvad skicklighet och erfarenhet,

under trafikens successiva utveckling i den mån de särskilda bandelarna blifvit

färdiga, öfvergått från byggnads- till trafikafdelningen; men detta förhållande

kan i framtiden icke ega rum, och häraf torde vara uppenbart, att det måste

utgöra ett högst vigtig! föremål för Styrelsens omtanke att genom tjenstgöringen

inom verket söka utbilda fullt lämpliga personer, så val för bestridande under

tillfälliga ledigheter af nyssnämnda befattningar, som för återbesättandet af desamma,

då innehafvare!! afgår.

Dylika personer bör Styrelsen oftast kunna finna i de anställde assi

stenterne, som genom sina göromål hafva tillfälle förvärfva och ådagalägga en

mera vidsträckt erfarenhet och en större skicklighet i de särskilda grönår af

förvaltningen der hvardera af dem är anställd, än som stå de mera underordnade

biträdena till buds.

Härmed hafva vi dock icke velat sagt, att ingå andra än assistenterne

äro för ifrågavarande befattningar lämpliga, ty vi anse tvärtom att äfven andra

tjensteman inom eller utom verket kunna vara att i sådant afseende tillgå och

i vissa fall höra föredragas framför assistenterne.

Vi erinra nemligen, att distrikt-cheferne likasom framstående trafik- och

maskin-direktörer, ofta kunna vara förtjent^ att i Centralstyrelsen som öfverdirektörer

inträda, att bland de många ban-ingeniörerne, lika som äfven bland

Väg- och Vattenbyggnads-korpsens personal samt andre personer utom eller inom

verket med teknisk och ekonomisk erfarenhet, höra finnas de, som besitta de

för distrikt-chefsbefattningen erforderliga egenskaper: att det likaledes torde in

träffa, att verkmästare vid maskin verkstäderna med framstående skicklighet i

yrhet och jemväl andre utom verket deruti val bepröfvade höra vinna befordran

till maskindirektör, äfvensom att stations-inspektorer vid de större stationerna

kunna uppflyttas till trafikdirektörer. Fördelen att vid befordringar jemväl

kunna gorå rakning på assistenterne ligger således hufvudsakligen deruti, att

anspråken på duglighet i de flesta fall kunna sättas högre än eljest läte

sig gorå.

I afseende å ifrågavarande förslag hafva vi slutligen ingenting vidare

att tillägga än den åsigt, att då såväl de vid Styrelsen som å distrikten an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7s

Kong}. Maj:is nåd. Proposition K:o 30.

ställde och i förslaget upptagne em bets- och tj ens temäns samt betjentes antal

och göromål årligen måst ökas hand i hand med jernvägarnes utsträckning och

trafikens tillväxt, samt den ene efter den andre endast antagits i den ordning,

göromålens mängd och beskaffenhet gjort nödvändig, så ligger i donna omständighet

en borgen derför, att den i förslaget upptagna tjenstepersonal icke är

större än för göromålen oundgängligen erfordras, oansedt de inskränkningar

deruti som, på sätt vi här ofvan angifvit, skulle kunna ega ruin.

Beträffande härefter Styrelsens underdåniga förslag till aflöning sreglemente

för embete- och tjensteman sam,t betjente vid Statens jernvägstrafk, så inhemta?;

deraf till en början, att för aflöningarne den grund blifvit följd, att de höra

indelas och utgå dels i fasta och dels i föränderliga arfvoden.

Skälen härför äro fullständigt utvecklade i Styrelsens memorial; och anse

vi för vår del jemväl, på grund af samma skäl, att ifrågavarande anordning är

synnerligen ändamålsenlig.

Såsom ytterligare stöd för denna uppfattning få vi erinra, att då duglighet

till de flesta tjensters bestridande vid Statens jern vägar, företrädesvis de

befattningar som de föreslagna föränderliga arfvoden a ‘ afse, icke kan genom

afiagda kunskapsprof på förhand ådagaläggas, i likhet med hvad för inträde

till andra embetsverk i allmänhet fordras, så blifver i stället en längre tids

öfning vid fönsteris handhafvande det hufvudsakligaste medlet att deruti vinna

erfarenhet och ådagalägga duglighet samt dymedelst förvärfva rätt till uppflytt

ning inom de för hvarje af nyssnämnda befattningar fastställda särskilda

löneklasser.

Men för att härvid, hvad stationsinspektorer särskilda beträffar, tillika

vinna det ändamål, att ökade inkomster alltid följa med ökade eller mera ansvarsfulla

göromål, torde det, enligt vår åsigt, vara nödigt, att stationerna, allt

efter deras storlek och rörelsens mängd, likaledes blifva indelade i vissa klasser,

hänförande sig till de för stationsinspektorer bestämda löneklasser.

Vidsträcktheten af desse tjenstemäns göromål är nemligen, såsom Styrelsen

i § 8 anmärker, beroende af stationernas vigt; hvarföre, då eu inspektor,

som tjenstgjort å en mindre station och ådagalagt skicklighet i sin befattning

samt till följd häraf förflyttas till en större station, han dervid alltid bör komma

i åtnjutande af en med den sednare stationen förenad, af hans tjenstetid

oberoende högre aflöning.

På grund häraf föreslå vi underdånigst följande tillägg vid § 8:

»Skolande dock, i fråga om arfvodena'' för stationsinspektorer, genom

stationernas indelning i klasser årligen bestämmas, till hvithet arfvodesbelopp

inspektorsbefattningen vid hvarje station berättigar."

Att beloppen af de föreslagna arfvodena. såväl de fasta som de föränderliga,

både för de vid Central-styrelsen och för de å distrikten anställde

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

KongI. Maj.-ts nåd. Proposition Nio SO.

embets- och tjensteman samt betjente, skäligen icke böra eller kunna sättas

lägre, än de i förslaget upptagits, synes oss framgå, icke blott af eu jemförelse

med de löner, som inom andra förvaltningsgren ar bestås den der anställda motsvarande

tjenstepersonal, utan väsendtligen af en del för jernvägsförvaltningen

särskilda förhållanden.

Härtill räkna vi i första rummet, att hvar och en af jern vägens tjenstepersonal

är underkastad äfventyr att genom tjenstens indragning eller i följd af

olämplighet för befattningen derifrån skiljas eller förflyttas, och att de, utom i

de få uti § 21 afsmida fall, icke kunna påräkna att erhålla någon pension.

Och vidare bör i sammanhang härmed, särskild! i fråga om de fasta arfvodeua,

icke förbises, att förhöjning deruti icke eget1 rum i förhållande till den förökning

af göromål, som en tilltagande trafik och banornas förlängning komma

att medföra.

Ehuru vi, vidkommande arfvodeua för stationsinspektorer och lokomo

tivförare, finna, att de lägsta beloppen deraf, eller 1,200 R:dr för de förre och

960 R:dr för lokomotivförarne, äro väl knappt beräknade, särdeles hvad desse

sednare angår, med afseende å deras synnerligen ansvarsfulla och ansträngande

befattning, anse vi oss likväl icke på grund deraf höra tillstyrka någon förändring

i detta förhållande, emedan aflöningarne för bemälde tjensteman kunna

af Styrelsen höjas etter deras duglighet i tjensten och efter det de densamma

under någon längre tid innehaft ända till 3,000 R:dr för stationsinspektorer och

1,800 R:dr för lokomotivförare, och desse sednare, som företrädesvis höra upptagas

från verkstädernas maskinarbetare, kunna, utöfver arfvodet genom premier

för besparad smörja och brännmaterial, ytterligare årligen förtjena några hundra

riksdaler.

Under åberopande häraf och af hvad Styrelsens memorial vidare i donna

fråga innehåller, tillstyrka vi underdånigst, att förslaget i donna del måtte vinna

nådig fastställelse, sedan derifrån utgått de upptagna arfvodeua för en förrådskontrollör

och för ban direktörer, i fall tillsättning af desse tjensteman icke eger

rum; hvarjemte vi i sammanhang härmed erinra, att arfvodet till kontrollerande

maskiningeniören jemväl bör kunna upphöra, då tjenstår, på sätt vi redan tillstyrkt,

vid nuvarande innehafvarens afgång indrages.

Då arfvodeua skola enligt § 3 utgå med en tolftedel för hvarje månad,

kunna vi icke för vår del gilla deri i samma § upptagna föreskrift, att utbetal

ningen deraf bör ega ruin under den månad beloppet afser, utan tro vi tjänstemännens

berättigade anspråk härutinnan vara tillgodosedt, i fall aflöningarne

för hvarje månad få af dem lyftas under de första dagarne af den nästpåföljande

månaden; och föreslå vi underdånigst alltså följande förändrade lydelse

af åberopade § :

“Alla arfvoden, vare sig fasta eller föränderliga, utbetalas med eu tolfte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kong!. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

del af årliga beloppet för hvarje kalendermånad under de första dagarne af

den nästpåföljande månaden44.

I § 6 har Styrelsen föreslagit, att första och andra klassernas arfvoden,

4,800 R:dr och 4,500 R:dr, endast skulle få utgå med nådigt tillstånd efter

underdånig hemställan af Styrelsen för hvarje särskilt fall, men att arfvoden

af öfråga klasser skulle bestämmas af Styrelsen.

För närvarande eget’ Styrelsen myndighet att inom föreskrifva gränser

bestämma tjenstemännens arfvode ända till 4,800 R:dr.

Något missbruk häraf har aldrig försports; och om än, såsom Styrelsen

anmärker, aflöning af första eller andra klasserna förutsätter framstående förtjenster,

torde dermed icke vara afgjord frågan, om Styrelsen fortfarande må

vara berättigad eller ej att i föreskrifven ordning, men utan underdånig hemställan

till Kongl. Näjd, bestämma, när aflöning af samma klasser bör utgå.

Härvid förekommer, att, derest den af oss förut angifna mening, att

arivodesbeloppen skäligen icke kunna sättas lägre, befinnes rigtig, så torde, enär

de högsta klasserna eljest icke herde finnas, de tjensteman, hvilka skulle kunna

dertill uppflyttas, få komma i åtnjutande af denna förmån på grund af enahanda

förhållanden, som i allmänhet må berättiga alla andra tjensteman, som

åtnjuta föränderliga arfvoden, att erhålla aflöning i den för hvarje tjenst bestämda

högsta löneklass; och om derföre Styrelsen i ena fallet medgifves rätt

att afgöra, huruvida dylika förhållanden äro för hunden, så synes oss all anledning

saknas att, i fråga om första och andra arfvodesklasserna, föreskrifva ett

annat förfaringssätt, en åsigt so in vinner ytterligare stöd af föreskriften i § 8,

att tjensteman, hvars aflöning uppgår till 1,500 R:dr eller deröfver, icke får

uppflyttas i högre klass, innan lian under två år innehaft den närmast lägre,

på grund af hvilken föreskrift således ingen tjensteman kan få åtnjuta aflöning

af de högsta klasserna förr än efter långvarig tjenstetid i de magtpåliggande

befattningar, för hvilka de äro afsedda.

Vi tillstyrka underdånigst i följd häraf, att åberopade § 6 måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

“Arfvoden af förestående klasser bestämmas af Styrelsen.“

Föreskrifterna i § 10 angående indragning i vissa deri upptagna fall af

tjenstgöringspenningar, utgörande, då arfvodet, uppgår till 1,200 R:dr eller deröfver,

Vs men eljest Ve af arfvodet, bero af de föreslagna stadgandena angående

embets- och tjenstemäns rätt till tjenstledighet.

För vår del instämma vi i den åsigten, att tjenstepersonalen må med

hänsigt till den ständiga påpasslighet, som göromålen vid jern vägen kräfva,

årligen erhålla högst en månads ledighet för enskilda angelägenheter, utan afdrag

å arfvodet; men då denna åsigt derjemte icke betingar, att ledigheten skall

beviljas

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

Kongl. May.is nåd. Proposition‘ N:o 30.

beviljas för hela tiden på en gång, och det i allt fall skulle, med anledning af

jernvägarnes störa tjenstepersonal, kunna blifva olägligt för göromålens behöriga

handhafvande, derest flertalet samtidigt gjorde anspråk på att erhålla ledighet,

tro vi någon jemkning i berörda föreskrifter böra ega ruin i sådan syftning, att

afdrag af arfvode^ icke skulle ifrågakomma, då embets- och tjensteman för eu

eller några dagar i sänder, sammanräluiadt högst 30 dagar årligen, erhålla ledighet

för enskilda angelägenheter, men att deremot, då honom för sådant ändamål

beviljades befrielse från tjenstgöring på en gång under en half månad eller

derutöfver, afdrag af arfvodet, motsvarande tjenstgöringspenningarne, alltid herde

ega rum.

Med donna sednare åtgärd åsyfta vi icke blott, såsom nyss blifvit antydt,

att förekomma olägenheter för tjänstgöringen, deraf att ett stort antal tjensteman

samtidigt vore frånvarande en längre tid, derunder det ofta måste blifva

nödvändigt att anförtro göromålen åt yngre, vid dem mer eller mindre vånda

personer, utan äfven att tjenstemännen sjelfva skola, till följd af den uppoffring

afdraget innebär, utom i sådana händelser der vigtiga enskilda angelägenheter

påkalla längre tids befrielse från tjenstgöring, afhålla sig att härom gorå

ansökan, utan i stället vid tjenstgöringen qvarstadna.

Tjenstemännen vid jern vägen kunna icke heller, i fråga om rätt till någon

tids ledighet från tjenstår, jemföras med tjensteman inom andra verk, hvilka

äro berättigade till årlig semester och hvilkas göromål under liden kunna ligga

nere; ett förhållande som icke får ega rum vid jernvägen, der hvarje plats alla

söcknedagar och en stor del till och med sön- och helgedagar samt nattetid

måste vara besatt.

Den grundsats torde derföre höra vid jernvägen införas, att hvarje ledighet

för enskilda angelägenheter, som omfattar eu half månad på en gång, medför

indragning af tjenstgöringspenningarne; och hemställa vi i följd häråt

underdånigst, att början af momentet a) i § 10 måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

“för den tid, som tjensteman erhåller ledighet utan förfall utöfver eu

half månad på eu gång eller tillsammans högst 30 dagar årligen, oräknadt“ etc. etc.

Lika med Styrelsen tro vi, att Staten icke får undandraga sig att af

jernvägens inkomster lemna understöd åt. sådaue dervid anställde tjeustemän

och betjente, som under tjenstgöring ådragit sig så svår kroppsskada eller sjuklighet,

att de deraf blifvit oförmögne att sin tjenst behörigen skota, eller åt dem

som, efter att hafva under eu längre tid varit anställde vid jernvägarne och der

fullgjort sina åligganden med synnerlig nit och skicklighet, blifvit i följd af hög

ålder urståndsatte att bibehålla deras befattningar och sakna annan utväg att

bereda sig försörjning.

Bill. Ull Rilcsd. Prat. 1868. 1 Sami. 1 Ajd. 12 Häft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kongl. Maj ds nåd. Proposition N-.o 30.

Men deremot och som de personer, Indika blifva från sina befattningar

skilj da i följd af desammas indragning, i allmänhet torde kunna påräkna andra

beställningar vid jernvägen, såvida de vilja emottaga dem som stå till buds,

synes något egentligt behof att försäkra dylika personer om understöd icke vara

för handen, om det eljest i något fall vore billigt, att Staten dymedelst befriade

dem från omtanken att sörja för deras egen utkomst.

I öfverensstämmelse härmed och då det icke torde vara nödigt att i

föreliggande reglemente åberopa en pensionsrätt, som ännu icke blifvit ifrågasatt,

hemställa vi underdånigst, att § 21 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

“Tjensteman eller betjent, hvilken genom kroppsskada eller sjuklighet,

ådragen under tjenstgöringen, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen

skota, må hos Kongl. Maj:t af Styrelsen i underdånighet föreslås att, på de vilkor

som i hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jern vågens inkomster få uppbära

hela eller eu del af det arfvode — inqvarteringsersättning, beklädnads

penningar och andra aflöningsförmåner oräknade -- han vid utträdet ur den

aktiva tjensten innehade, hvarjemte Styrelsen egen att i underdånighet till Kong!.

Majrts pröfning öfverlemna, huruvida något understöd bör bestås dem, som. efter

att hafva en längre tid varit anställde vid jernvägarne och der fullgjort

sina göromål med synnerlig nit och skicklighet, blifvit i följd af hög ålder urståndsätta

att bibehålla deras befattningar och sakna annan utväg att bereda

sig försörjning."

Att på förhand beräkna utgifterna för en jern vägsförvaltning, trafikdrift

och underhåll är ett problem, hvars lösning är förenad med mycken osäkerhet

och störa svårigheter, hvilka tillväxa, i den män tidrymden, för hvilken kalkylen

uppgöres, är aflägsen.

I detta problem ej allenast ingår eu stor mängd faktorer, utan det är

bland dessa blott en, nemligen den på fasta löner och anslag sig grundande

förvaltningskostnaden, som kan anses såsom känd och för eu längre tid i det

närmaste oföränderlig; alla de öfriga äro vexlande och föränderliga, allt eftersom

de mer eller mindre bero på de skiftande kommersiela och ekonomiska

förhållanden, som betinga trafikens utveckling och deraf ökad personal för tågoch

stationstjenst, på banans, öfverbyggnadens och den rörliga materielens beskaffenhet

och hållbarhet, på klimatiska förhållanden, och isynnerhet på den

skicklighet, redbarhet, nit och omtanke, hvarmed befäl och underlydande fullgöra

sina åligganden.

För att ålägga vanskligheten af dylika beräkningar, torde man blott behöfva

erinra om den vid början af statsbanornas anläggning allmänt bär i landet

gängse äsigteu. att deras inkomster knappt skulle blifva tillräckliga till be
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kong!- Maj:ts nåd. Proposition N;0 30.

stridandet af de löpande omkostnaderna; och hvem skulle väl då hafva föreställt

sig, att Vestra och Södra stambanorna skulle redan första året efter deras

fullbordan lemna en nettoinkomst, motsvarande omkring 3 procent af anläggningskapitalet?
Det

af Trafikstyrelsen upprättade förslaget öfver Statens jernväg strafiks

omkostnader och utgifter för nästkommande år kan derföre vara endast approximativt

och måste såsom sådant bedömas. De svårigheter som mott vid verkställandet.

af de beräkningar, hvarpå detta förslag grundar sig, kunna ej undgås

vid eu granskning af detsamma; men då det åligger oss att äfven i detta

ämne uttala vår åsigt, hafva, vi ansett oss icke kunna finna något tillförlitligare

stöd för denna än den erfarenhet, som vunnits rörande de utgifter, Indika

vid Statens järnvägstrafik under de närmast förflutna åren visat sig hafva varit

erforderliga.

De af Trafikstyrelsen utgift)a årsberättelser lemna i detta hänseende

noggranna och omständliga uppgifter, af hvilka vi utvalt och till vinnande af

åskådlighet sökt i bifogade tabellarisk-), öfversigt sammanföra de mera generel.,

och hafva vi med ledning af dessa anställt en jemförelse mellan de verkliga

omkostnaderna under föregående trafikår och de kostnader, hvilka Styrelsen

beräknat för 1869. På antagandet att de förstnämnda ej varit öfverdrifna utan

af trafikens kraf fullt påkallade, beror det, huruvida en sådan jemförelse må

anses kunna medföra ett för det ifrågavarande ändamålet nöjaktigt resultat.

Befogenheten af detta antagande sakna vi skål att betvifla, och den

jäfvas ej heller af den omständigheten, att enligt oss tillgängliga upplysningar

rörande främmande länders jernvägsstatistik det vill synas, som skulle drift- och

underhållskostnaderna vid Svenska Statens jern vägar, då deras med hänsyn till

våglängden jemförelsevis ganska låga trafikuppbörd tages i betraktande, stå i

ett mera gynnsamt förhållande till inkomsterna än vid någon annan jernväg.

Efter att hafva på omförmäldt sätt skärskådat Trafikstyrelsens nu föreliggande

omkostnadsförslag, hafva vi funnit oss ega anledning att vitsorda den

omsorg och noggrannhet, hvarmed det blifvit utarbetadt. Hvad isynnerhet bidragit

att höja utgiftssumman för 1869, är det betydligt ökade railsutbytet, och

det mer än 50 procent högre belopp, hvarmed priset på de inom landet för

ändamålet beställda ralla öfver skjuter kostnaden af de hittills nedlagda ralla

af Engelsk tillverkning. De antagna förhöjningarna i de utgiftsposter, på hvilka

trafikens tillväxt utöfva)- ett direkt inflytande, betingas i väsendtlig mån af en

motsvarande tillökning i inkomsterna. Det både derföre varit önskvärd!, att i

Styrelsens underdåniga memorial jemväl förekommit en antydning bni beloppet

al den inkomst, som för det ifrågavarande året påräknats. En beräkning häraf

måste under alla förhållanden blifva ytterst osäker, och gorå vi ej anspråk på

att med någon full tillförlitlighet kunna åstadkomma eu sådan, men förutsättes

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kongl. Maj:is nåd. Proposition, N:o 30.

det, att bruttoinkomsten per banmil ökar sig i samma progression som från

1866 till 1867, en förutsättning som berättigas ej blott af det erkända faktum,

att jernvägstrafiken i allmänhet såväl bär som annorstädes varit stadd i ett

ständigt framåtskridande, utan äfven deraf att rörelsen på de Statens baner af

tillsammans 16,3 mils längd, hvilka under sednare hälften af 1866 öppnades, ej

det första året kunnat uppnå någon synnerlig utveckling, så höra inkomsterna

under innevarande och nästkommande år tillväxa med inalles 8 procent utöfver

deras belopp 1867, eller från omkring 6,000,000 R:dr till nära 6,500,000

R:dr, och deras öfverskott öfver drift- och underhållskostnaderna således stiga

under 1869 till 2,550,000 R:dr, från hvilken summa skulle komma att afdraga»

det af Trafikstyrelsen väl motiverade anslaget, 200,000 R:dr, till nya byggnader

och stationsutvidgningar.

I Styrelsens förslag, det fjerde och sista i ordningen, till Reglemente för

antagande och entledigande af den personal vid Statens jernväg strafik, som af

Styrelsen tillsättes, innehåller § 6 den föreskrift, att ingen skulle utan vederbörligt

tillstånd ega lemna innehafvande befattning förr än 3 månader efter i

behörig ordning gjord uppsägning.

Vi inse väl, att donna föreskrift är betingad af nödvändigheten att icke

utsätta förvaltningen för dej olägenheter, som skulle uppstå deraf, att Lera

tjensteman på en gång alldeles oförberedt finge lemna sina befattningar; men

å andra sidan hafva vi föreställt oss, att uppsägningstidens utsträckning ända

till 3 månader ofta skulle kunna hindra en jernvägstjensteman att antaga en

erbjuden annan beställning, som af honom ansåges mera betryggande än hans

på uppsägning jemväl från Styrelsens sida ställda befattning vid jernvägen.

Och då det synes billigt, att tjenstepersonalen i detta afseende kommer i åtnjutande

af så stor frihet, som icke är stridande mot jernvägens fördel, samt

lämpliga personel- för öfvertagande af de fenster, som, efter uppsägning från

deras innehafvare» sida, blifva lediga, antagligen, under hvilka förhållanden

som helst, utan svårighet torde kunna anskaffas under en månad från uppsägningen,

tillstyrka vi underdånigst, att orden “3 månader" i donna § utbyta»

mot “en månad".

Med tillkännagifvande, att vi icke hafva något vidare att i förevarande

ämne tillägga varda de till oss öfverlemnade handlingar härhos i underdånighet

återställda.

Med etc.

N. Ericson. P. Murén. Marcus Agrelius.

Stockholm den 27 Januari 1868.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

86

emförelse mellan utgifterna för Statens jernväg sträck under åren 1864, 1865

och 1866 och de utgifter, som af Trafikstyrelsen i dess underdåniga

omkostnadsförslag äro beräknade för 1869.

-.....—

1864. |

1865. i

1866.

1869. !

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr i

A. Styrelsens och distrilctets byråafdelning ar.

Aflöningar, rese-ersättningar, dagtraktamenten, in-

128,200;

qvartering.....................

107,800

119,300

118,200

Expeditionskostnader, formulärer, annonser, tryck-

16,5001

ning, bibliothek..................

11,800

12,200

18,700

Underhåll af inventarier, eldning, belysning, hy-

21,400

ror och diverse utgifter.............

Särskilt anslag för utländska resor........

15,000

22,600

22,300

5,000

K: dr

134,600

154,100

158,300

172,000

B. Banaf delning en.

Aflöningar, beklädnad, inqvartering och bränsle

275,500

354,800

380,800

437,900

Underhåll af banvallar, broar och vägöfvergån-

gar, ballastning, underhåll af stängsel, bygg-

i

under, telegrafer, planteringar, retning af

276,1001

sleepers och rails................

359,200

318,500

241,700

Utbyte af sleepers..................

37,800

*33,600

49,500

63,000

Utbyte af rails.................- - -

11,700

22,900

55,500

340,000:

Snöskottning......................

10,700

62,600

46,500

50,000;

Expeditionskostnader, materialförbrukning till sig-

j

liniering, inventariers underhåll, expropria-

i

tionsräntor, hyror, sjukvård och reseersätt-

ningar.......................

18,700

23,200

32,500

39,000

R:dr

C. Trafikaf delning en.

: Aflöningar, beklädnad, inqvartering, traktamen- ten, provisioner och reseersättningar. . . , .

713,600

81ä,600| 806,500

1,206,000

438,100

552,700

660,500

844,600

Transport

! 438,400

552,700

I 860,500

844,600

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kongl. Maj:is nåd Proposition N:o SO

Transport

1864

R:dr |

438,400''

1865

R:dr

552,700

186''

R:dr

660,500

1869

R:dr

844,60

Signalering, eldning, belysning, telegrafering, un- derhän af inventarier..............

42,200

54,600

88,700

87,0

Expeditionskostnader, sjukvård, hyror, ersättning

55,800

67,300

85,4

för skadadt och förloradt gods.........

53,7 0

R:dr

534,300

663,100

816,500

1,017,

D. Musldn- och förrådsafdelningen.

1. Lokomotivtjenst

Aflöningar, inqvartering, premier för kol- och

248,500

308,000

376,4

oljebesparing, traktamenten...........

181,300

Förbrukning af stenkol................

286,300

275,600

324,700

410,00

Eldning, belysning, materialförbrukning i vatten- stationer och lokomotivstall, expeditionskost-

60,

under, hyror, sjukvård, reseersättningar . . .

1-2,000

31,000

52,100

2. Vagn tjenst.

Aflöningar, inqvartering, premier lör oljebespa-

73,

ring, traktamenten................

24,300

34,800

45,000

Underhåll af inventarier, reseersättningar, sjuk-

vård, hyror m. in.................

11,100

14,300

21,800

37,5

i Hyror för främmande banors vagnar........

10,100

12,700

28,000

48,500

3. Transportmaterielens underhåll.

160,300

220,000

jReparationer af lokomotiver och tendrar.....

124,200

170,100

D:o person- och godsvagnar, vagns-

220,

axlar och hjul..................

117,000

148,8

195,100

Maskinernas smörjning och putsning........

72,200

72,000

47,500

58,

Vagnarnes d:o d:o ........

36,100

36,70

35,800

8,

R:dr

884,600

1,044,500

1,218,

1,551,

Summa R:dr

_ 2,267,100

2,677,

3,009,600''j 3,946,

Medellängd, trafikerad bana, mil..........

71,6

80,6

! 85.i

96,9

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj.is nåd. Proposition N;o SO.

87

fversigt af Statens jemn äg strafiks inkomster och utgifter, såväl i deras helhet

som per hanmil, för åren 1864—1867, samt några derpå grundade

procentberäkningar.

otalinkomster................

otalutgifter.................

. It: dr

1864

1865

1866

1867

approxim.

3,462,000

2.267,100

4,479,800

2,677,300

5,064,400

3,009,600

5,996,600

3,504,700

n kom steril as öfverskott öfver utgifterna.

. R:dr

1,194,900

1,802,500

2,054,800

2,461,900

nkomster per banmil...........

48,350

55,580

59,510

61,880

tgifter pr d:o...............

31.050

33,220

35,370

36,480

omsternas öfverskott öfver utgifterna.

. It: dr

17,300

22,360

24,140

25,400

tgifter nas förhållande till inkomsterna,

procent

65,5

59,s

59,4

58,7

verskottets förhållande till anläggningskapitalet

i procent .................

2,i«

2,90

3,oi

3,17

Innefattande endast de ursprungliga kostna- i

ernå af stambanorna (med undantag af banan 1

rvika—Norska gränsen) vid de tider, då de för

rålik öppnades. Således äro häruti icke iubeäknade

de belopp, som af de årliga trafikinkomst''fverskotten

efter 1862 blifvit, i den mån trafiken

vuxit, använda för nybyggnader, stationsutvidg''ngar

och anskaffande af inventarier och förråder.

Enligt af Trafikstyrelsen lemnade upplysninar

uppgick den ursprungliga anläggningskostaden

af de vid 1867 års slut trafikerade stamanorna

(med ofvannämnda undantag)

till It: dr............... 76,326,000.

vartill kommer:

id 1866 års riksdag beviljadt särskild!

anslag för tillökning af den rörliga

materielen It:dr........ 2,000,000.

Transport R:dr 78,326,000.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kongl. Majds nåd. Proposition, N:o 30.

1864

Transport R:dr 78.326,000- ~

af inkomstöfverskotten under åren 1863

—1866 har för omförmälda ändamål

blifvit an väll dt R:dr..... 6,954,000.

och för samma ändamål 1867, såvidt

beloppet kunnat beräknas, innan

årets bokslut blifvit uppgjordt, R:dr 1,090,000.

Hela anläggningskostnaden vid 1867*""

års slut utgjorde således R:dr . . 86,370,000.

| å hvilket kapital nettoinkomsten för samma år

| följaktligen belöpte sig till 2,85 eller nära 3 proc.

I Totalinkomsternas tillväxt öfver det föregående

årets...................procent

| Totalutgifternas tillväxt öfver det föregående

årets............... . ->

: Medellängd trafikerad bana, tillökning utöfver

det föregående årets, ...... „

| inkomsternas tillväxt per banna} öfver det

föregående årets............procent

j Utgifternas tillväxt per b an mil...... „

| Tillväxt i öfverskott af inkomster per ban
mil

öfver det föregående årets .... „

1

1865 I 1866 | 1867

I approxim.

ö''

ce

l3,o

1

19,u

12,o

16

2,

5

11,9

7,i

4,

7,0

6,4

3,

29,2

8,o

5,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kong!. Majds nåd. Proposition N:o 30.

89

Utdrag af protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Magi Konungen i

Stats-Rådet å Stockholms slott den 28 Februari 1868.

Närva ra nde:

Hans Excellens Herr Justitie-statsm mistom, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve Man

derström,

Statsråden: Herr Grefve von Elatcn.

Friherre af Ugglas.

Lagerstråle,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim och

Abelin.

Departements-chefen, Statsrådet Lagerstråle anmälde härefter den af sistlidne

Riksdag i skrifvelse den 30 April 1867 gjorda underdåniga hemställan om öfverlemnande

till Riksdagens pröfning af förslag till omkostnadsstat för förvaltningen af

Statens järnvägstrafik; och efter redogörande för innehållet af de från Styrelsen

öfver Statens jern vägstrafik inkomna, underdåniga memorial jemte tillhörande förslag

i detta ämne samt särskildt förordnade komiterades deröfver meddelade utlåtande,

hemställde Departements-chefen, att Kongl. Maj:t måtte i nåder täckas besluta

aflåtande till Riksdagen af nådig Proposition i ämnet i öfverensstämmelse med i sådant

afseende uppsatt förslag;

och behagade Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af StatsRädets

öfrige ledamöter, i nåder gilla berörda förslag samt förordna,

att i enlighet dermed nådig Proposition, sådan den finnes

detta protokoll Inlagd, skulle till Riksdagen afgå.

Ex protocollo

Edv. Seldener.

Bill. till Riksd. Prat. 1868 1 Samt. 1 Afä. 12 Raft.

12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.