Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o fl

1869-01-25 · 656 sidor, varav 393 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 393 av 656 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1869:11, Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o fl.

1

N:o 11.

i

Ank. till Riksd. Kansli d. 25 Jan. 1869, kl. 2 e, m.

Kong!. Mops nådiga Proposition till. Riksdagen, angående landtförsvarets

organisation; Gifven Stockholms Slott den 19 Januari 1869.

Med förmälan, dels hurusom de omfattande och genomgripande förslag angående

landtförsvarets förstärkande och arméens ombildning, som till deri år 1867

församlade Riksdagen blifvit inlemnade, nogsamt vittnade derom, att Svenska folket

djupt insåge och lifligt kände nödvändigheten af att för sitt försvar gorå alla de

uppoffringar, som utan nationalvälmågans hämmande kunde åstadkommas, dels ock

att nationell aldrig kunde med tillräcklig säkerhet och erforderligt lugn hängifva

sig åt sin inre fredliga utveckling förr än frågan om betryggandet af dess yttre

sjelfständighet på ett tillfredsställande sätt blifvit löst, har Riksdagen uti underdånig

skrifvelse den 13 Maj 1867 framlagt följande, af Riksdagen antagna grunder

för försvarsväsendets ordnande:

att Svenska arméen skulle bestå af stam, innefattande befäl och trupp,

samt beväring}

att, då, för ett fullständigt ordnande af Rikets försvarsväsende, en väsendtligt

utsträckt allmän värnepligt utan tvifvel vore af behofvet påkallad, men möjligen

icke kunde genomföras med bibehållande af indelningsverket i dess nuvarande

form, Kongl. Maj:t täcktes låta utreda och vid uppgörande af nådigt förslag till

arméens organisation taga i öfvervägande, om och på hvad vilkor det nu på rote- och

rusthållare halande besvär må kunna lindras eller ock aflösas, samt jemväl på

öfriga samhällsklasser fördelas;

att infanteriets stamregementen sålunda måtte organiseras, att de kunde

utvidgas till fyra och stam-corpserna till två bataljoner;

att beväringen under fredstid fördelas på alla vapen med undantag af kavalleriet,

h vilket vapen endast vid inträffande krig tilldelas beväringsmanskap; äfvenBill.

till B.iksd. Prot. 1869. 1 Sand. 1 Afd. 5 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

som att beväringen samöfvas med stammen, för att vid arméens mobilisering, på

nyssnämnda undantag när, genast med densamma kunna införlifvas;

att det ökade befäl, som erfordras för infanteriet, skall anskaffas dels genom

fullständigt befäl på stat för tre bataljoner, dels för fjerde bataljonen genom

bevärings- och så kalladt halfsolds-befäl, hvilket sednare äfven skulle afgifva den

fjerde underofficeren för de fasta kadrernas kompanier;

att på stat anställde officerare och underofficerare måtte, efter minst tio års

tjenstgöring och derom gjord ansökan, kunna af Kongl. Maj:t öfverflyttas på så

kallad half sold, som dock icke borde öfverstiga den för graden bestämda pension,

mot befrielse från all annan tjenstgöring i fredstid, än de årliga befäls-, regementsoch

bevärings-mötena, samt då Kongl. Maj:t finner omtanken för rikets säkerhet

det påfordra; att på half sold ställd officer måtte bibehålla sin tur och befordringsrätt

vid regementet, beroende det på Kongl. Maj:ts pröfning, om han sedermera,

efter derom gjord anhållan, åter måtte kunna på full stat förflyttas; samt

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå de vilkor, under hvilka sådant befäl måtte berättigas

till pensions erhållande af allmänna medel;

att eu del af arméens befäl måtte utbildas bland de beväringsskyldige, som

i sådan egenskap aftjenade sin värnepligt, äfvensom att Kongl. Maj:t täcktes i den

plan till arméens organisation, som komme att afgifvas, föreslå så val bestämmelser

om flen skolbildning, hvilken borde fordras af nämnda reserv-befäl, som

sättet för dess militäriska utbildning;

att sådana åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom tillfälle bene des att jemväl

ur manskapets leder ega tillgång till befäl;

att alla till aflöning af indelta arméens befäl och tjensteman anslagna boställen

och räntor m. in. skulle ingå till statsverket i den mån sådant författ
ningsenligt

kunde sire, samt att nämnda befäl och tjensteman skulle aflönas kontant,

hvarjemte lönerna herde qvartalsvis utfalla;

att sådana åtgärder herde vidtagas, hvarigenom icke blott undervisning i

gymnastik och militära öfningar blefve, så vidt möjligt, i skolorna meddelad, utan

äfven att, efter skoltidens slut till dess beväringsåldern inträdde, den manliga ungdomen

måtte, på det sätt och på de tider Kongl. Maj:t, med hänsyn till lokala

förhållanden, kunde finna skäligt bestämma, samla» inom mindre områden, för att

af dertill förordnade instruktörer i dessa öfningar ytterligare utbildas;

att, om Kongl. Maj:t icke skulle finna de allmänna grunder för landets

försvar, Riksdagen föreslagit, tillämpliga på ön Gotland, Kongl. Maj:t täcktes i

den allmänna organisationsplan, som komme att framläggas, särskildt föreslå de

skiljaktigheter, hvilka för Gotland ansåges påkallade, likväl alltid med fästadt afseende

derå) att öns värnepligtige aldrig måtte påräkna» till tjenstgöring utom dess

område; samt

att genom dertill kommenderade skicklige officerare af olika vapen en fort
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o IL

gående komité måtte bildas, med åliggande att afgifva utlåtande rörande landtoch

sjöförsvarets förseende med tidsenliga vapen och lämplig ammunition, äfvensom

rörande befästningsväsendet samt de öfriga frågor, Kongl. Maj:t kunde täckas

till densamma öfverlemna;

och anhöll Riksdagen slutligen, att Kongl. Maj:t, efter pröfning af de

grunder till arméens organisation, som ofvan blifvit anförda, behagade låta uppgöra

och för Riksdagen framlägga fullständigt förslag till försvarsverkets ordnande.

Sedan, enligt Kongl. Maj:ts den 14 Augusti 1867, vid underdånig .föredragning

af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse, meddelade nådiga befallning, åtskilliga

för detta ärendes utredning nödiga uppgifter blifvit från vederbörande Regementsoch

Corps-chefer samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrade, har Kongl.

Maj:t under den 8 påföljande Oktober åt tillkallade särskilde komitterade, till

hvilka de infordrade uppgifterna öfverlemnades, i Nåder uppdragit att afgifva

yttrande och förslag rörande den af Riksdagen ifrågaställda lindring i det på rustoch

rotehållare nu hvilande besvär; och hafva bemälde komitterade sitt utlåtande derom

till Kongl. Maj:t afgifvit uti underdånigt betänkande af den 27 Maj 1868, hvilket

betänkande, till trycket befordradt, kommer att till Riksdagens medlemmar utdelas.

I afseende å öfriga till detta organisationsärende hörande delar hafva utlåtanden

blifvit, der sådant ansetts nödigt, från vederbörande embetsmyndigheter

inhemtade, hvarefter Chefen för Landtförsvars-depårtementet, enligt Kongl. Maj:ts

nådiga befallning, i underdånigt memorial af den 31 nästliden December framställt

förslag till fullständigt ordnande af rikets försvarsväsende till lands, hvilket underdåniga

memorial, som likaledes blifvit till trycket befordradt, Riksdagen bårhus

till kännedom meddelas.

Gillande nämnda förslags alla grunder, har dock Kongl. Maj:t, med afseende

å de många och olikartade frågor, som deri ingå, och af hvilka större delen

ej skulle utan olägenhet kunna redan under nästa statsregleringsperiod genomföras,

för närvarande ansett endast vissa af förslagets delar, såsom utgörande grundvalen

för organisationen, företrädesvis påkalla en lösning, för att, i den mån ske kan,

redan år 1870 bringas till utförande.

Härvid och i främsta rummet har Kongl. Maj:t funnit hvad förslaget innehåller

angående den allmänna beväringsinrättningen höra tagas under pröfning;

och under åberopande af hvad dels Chefen för Landtförsvars-departementet i förenämnda

dess underdåniga memorial, dels Stats-Rådets öfrige ledamöter, enligt bilagda

utdrag af Stats-Rådets protokoll för den 31 sistlidne December, i detta ämne

yttrat, vill Kongl. Maj:t

till antagande af Riksdagen framställa här hos bifogade, af Kongl. Maj:t

för Dess del godkända förslag till kungörelse angående den allmänna värnepligten;

viljande Kongl. Maj:t framdeles, när organisationsfrågan rörande värnepligten

blifvit af Riksdagen afgjord, taga i öfvervägande de förändringar, som af berörda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 41.

organisation kunna påkallas i Kongl. Förordningen den 9 Februari 1861 angående

den allmänna beväringens mönstringar och möten.

Dernäst har Kongl. Maj:t ansett de af Chefen för Landtförsvars-departementet

ifrågasätta förändrade bestämmelser rörande indelningsverket, i hvad de

afse manskapet samt rust- och rotehållare, höra komma under öfvervägande, och

dervid, endast med några mindre förändringar, för hvilka ofvanberörda Stats-Rådsprotokoll

närmare redogör, Departements-chefens förslag i dessa delar godkänt;

på grund hvaraf Kongl. Maj:t nu, under förutsättning och vilkor, att förslaget om

den allmänna värnepligten antages, föreslår Riksdagen:

A) att rust- och rotehållares samt soldatens inbördes förhållanden må

närmare regleras, i ändamål att lindra de förres besvär och ställa soldat samt

rust- och rotehållare i mindre beroende af hvarandra; samt att följande bestämmelser

i detta hänseende må stadgas:

l:o. Alla ovissa besvär, som, tillkomna efter knektekontraktens upprättande,

nu äro med soldatens aflönande förenade, skola, i den mån gällande

legokontrakt löpa • till ända, såsom skyldighet upphöra, samt må icke vid

lego-aftal, som framdeles upprättas, ovilkorligen åläggas någon att utgöra.

2:o. Kongl. Maj:t och Kronan öfvertager rekryteringsskyldigheten och i sammanhang

dermed ifrågakommande utgifter för städja och lega; och skola

följande stadganden dervid tjena till närmare efterrättelse:

a) kompanichef eger att vid inträffande vakans anskaffa karl för det

lediga numret och, der rotehållare!! för sin del godkänner karlen,

tillse att kontrakt i laga ordning blifver mellan honom och rekryten

uppgjordt; hörande kompanichef, om svårighet skulle uppstå för ersättande

af nummer, sådant anmäla hos Kongl. Maj:ts vederbörande

Befallningshafvande, som har att det eller de lediga numren

inom länet till ansökan kungöra;

b) derest den till antagning för det lediga numret föreslagne karlen af

rust- eller rotehållare ej godkännes och denne dervid fasthåller,

äfven efter det skälen till ett sådant underkännande blifvit vid behörig

pröfning ogillade, skall rust- eller rotehållare vara förpligtad

att sjelf anskaffa karl och vidkännas alla med hans anskaffning och

underhåll förbundna omkostnader;

c) rekryterings möten hållas två gånger om året distriktvis af landshöfdingen

i närvaro af regemente- eller corpschefen, första gången på

våren, i sammanhang med beväringsmönstringarne, och andra gången

på hösten. Till dessa förrättningar, vid hvilka vederbörande kompanieller

sqvadronschefer äfven skola vara tillstädes, inkallas samtlige

ad interim antagne rekryter för att, i händelse de approberas, få

sina kontrakt stadfästade samt, när de blifvit genom befälets försorg

anskaffade, utbekomma den öfverenskomna legan;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition N:o II.

d) i de fall, då rekryten blifvit genom rust- eller rotehållare anskaffad

eller denne vägrar att föreslagen rekryt godkänna, skall rust- eller

rotehållare!! jemväl vara pligtig att vid rekryteringsmöte, der sådan

fråga förekommer, vara tillstädes.

3:o. Ett normal-kontrakt, gällande för hela riket, upprättas; och skall detta

kontrakt innehålla följande bestämmelser:

a) soldatens löneförmåner utgöras af:

I. bostad på rotens mark, bestående af stuga efter hittills varande

bruk med erforderliga uthus;

II. fyratiofem (45) kubikfot spån mål, hälften råg och hälften korn, årligen

;

b) lönen kan äfven till hela eller en del af sitt belopp bestå af jord,

som rotehållare!! åt soldaten upplåter, penningar eller persedlar, likväl

endast efter frivilligt dem emellan träffad och skriftligen upprättad

samt af befälet godkänd öfverenskommelse;

c) nybyggnad af, äfvensom större, af synerätt ådömda, reparationer å

soldatens boställshus åligga rotehållare!!, som jemväl tillförbindes aflemna

materialier för de mindre underhållsarbetena, hvilka kunna och

således äfven höra af soldaten verkställas. Öfver fullgörandet af dessa

skyldigheter åligger kompani-befälhafvaren att utöfva noggrann tillsyn;

d) under den tid spanmålslönen, till följd af vakans, icke utbetalas till

soldaten, ingår den till statsverket;

e) tvister rörande detta kontrakt afgöras i den ordning, som derom är

är eller kan varda allmänneligen stadgad;

f) af soldatens lön innehålles 10 It:dr om året, hvilka medel för soldatens

rakning insättas uti sparbank i länet; och egen soldat att dem

jemte upplupen ränta vid sitt utträde ur tjensten utfå, men i händelse

han med döden afgått, skola medlen hans rätte arfvingar eller

rättsinne häfvare tillhandahållas.

4:o. Samtliga dessa bestämmelser skola äfven lända till efterrättelse för rusthållare

vid legoaftals uppgörande med rekryt.

5:o. Der soldat icke på ofvan stadgade vilkor kan erhållas, må statsverket

tillskjuta hvad derutöfver kan erfordras.

6:o. För så vidt det skulle inträffa, att någon rust- eller rotehållare icke

befinnes villig att ingå på de nu i normalkontraktet föreslagna nya bestämmelserna,

må det honom icke förvägras att vid sina hittillsvarande

förbindelser förblifva, dock att äfven i detta fall rekrytens antagande

må ske genom vederbörande militärbefäl.

7:o. De statsbidrag, hvilka äro afsedda för eller utgå till rekryteringshjelp,

samt de för sådant ändamål bildade kassör, i den mån de vid skeende

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl, Nåd. Proposition N:o Ii.

utredning befinnas vara uppkomna af statsmedel, skola, i sammanhang

med rekryteringens öfvertagande af Kronan, till statsverket indragas;

B) Att, utaf de vid regementen och corpser nu befintliga indragna, anslagna

eller för särskilda ändamål vakanta nummer, följande antal må uppsättas,

nemligen:

vid infanteriet......, 1,495 nummer,

» kavalleriet.......... 292 »

C) Att den för sjöförsvaret obeböfliga del af båtsmanshållet må till landtförsvaret,

för dess ordnande, öfverflyttas, nemligen:

4 Norrlands kompanier......... 662 man,

2 Hallands d:o ......... 364 »

2 Gotlands eko ......... 260 »

1 Westergötlands kompani........87 »

1 Östergötlands d:o ........194 » samt af

Bohusläns d:o ,......100 »

tillhopa 1,667 man;

D) Att de i Säfvedals härad af Göteborgs och Bohus län indelta 44 soldatrotar,

hvilka sedan äldre lider tillbaka varit anslagna till stadsvakt i Göteborg,

må till Kronan indragas, för att till arméens förstärkande användas, utan att någon

godtgörelse må staden tilldelas;

E) Att nedannämnda antal rotar af den nya ordinarie ro teringen, Indika

hittills fullgjort sin roteringsskyldighet medelst erläggande af vakansafgift, måtte

åläggas effektiv rotering, nemligen:

inom soldathållet........... 295 rotar,

» båtsmanshållet.......... 230 »

tillhopa 525 retur
dock

att, enär, utaf nyssnämnda båtsmansrotar, 136 utgöras af utsockne frälsehemman

i Halland, h vil ka fatt sig medgifvet, att alltid förblifva vakanta, mot erläggande

af vakansafgift, i afseende å dessa 136 rotar måtte iakttagas, att, derest deras

innehafvare ej finnas villiga att, i stället för den dem åliggande, vakansaigiften,

underkasta sig effektiv rotering, nämnda utgifter må disponeras för uppställande af

en värfvad infanteritrupp till den styrka som nämnda rotar äro afsedda att utgöra;

F) Att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och R-ingkarleby socknar

af Örebro län belägna 1017 mantal, hvilka blifvit från dem hittills åliggande tjenstbarheter

till Bylta svafve bruk befriade, mot upphörande af åtnjuten frihet från

ordinarie rotering, må, till komplettering af den för Nerikes regemente erforderliga

nummerstyrka, få sig ålagdt, att utgöra effektiv rotering under nyssnämnda regemente

för det antal rotar, som i följd af roteringsförrättningar varder bestämdt;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

G) Att hvarje kommun, så stads- som lands, i förhållande till all derinom

belägen fast egendom, efter dess taxeringsvärde och utan undantag i följd af privilegier

eller friheter i öfrigt, må vara skyldig att, mot kontant ersättning till det

belopp och i den ordning, här nedan omförmäles, vid inträffande krigsutbrott genast

anskaffa och på ort inom länet, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i

enlighet med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes, tillhandahålla fullt dugliga

hästar till nedannämnda antal, jemte dertill hörande persedlar, enligt de grunder,

som nu gälla för extra roteringsbästars beskaffenhet, under iakttagande härvid:

att skyldigheten till trosshästars anskaffning tills vidare ej må sträcka

sig längre än till upsättande af en häst på hvart 200,000 R:drs fastighetstaxeringsvärde,

och att längder öfver det häst-an tal, som sålunda inom

regementens och korpsers förläggningsområden kunna påräknas, skola genom

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg upprättas och vederbörande

regemente- och corpschefer tillställas och hvart tionde år förnyas;

att vid de årliga markegåugssättningarne för hvarje markegångsdistrikt

bestämmes det pris, hvartill hästarne, inom viss stadgad tid efter

krigsutbrott och hästarnes aflemnande, skola vederbörande kommuner af

Statsverket kontant ersättas;

att mera än eu sådan uppsättning af trosshästar icke må under samma

krig kunna någon kommun åläggas; samt

att Statsverket till de emottagna trosshästarne har full eganderätt;

Hj Att egarne af extra roterad jord, så vidt den icke kommer att ordinarie

rotering utgöra, må, i den mån öfverenskommelse derom med dem kan träffas, i

stället för skyldigheten att vid krigsutbrott uppsätta manskap eller trosshäst, ega

att till Statsverket, vid utbrott af krig, erlägga en kontant afgift till lika belopp

med den, som Statsverket enligt gällande markegångssättning har att, på sätt förut

är nämndt, för trosshäst utgifva.

I) Att, när nu gällande kontrakt med rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena

och corpserna tilländagått, berörda regementen och corpser må för framtiden

till roteradt infanteri förvandlas, samt nuvarande hästvakansafgifter upphöra

att vidare utgå;

att Staten må öfvertaga anskaffning och underhåll af soldatens beklädnads-,

bevärings- och utredningspersedlar vid dessa regementen och corpser;

att rusthållarne, i ersättning för kavalleri-rustningens utgörande, må erlägga

en viss årlig afgift, hvilken för hvarje rusthållsnummer bestämmes vid Lifregementets

Grenadier-corps, Andra Lifgrenadier-regementet och Westgöta regemente

till 176 R:dr och vid Smålands G renadier-bataljon till 170 R:drj

att rusthållarne deremot må varda bibehållna vid de hittills af dem uppburna,

hemmanen tillslagna rustnings- och augmentsräntor;

att öfverenskommelse må träffas med rusthållarne om lämplig ersättning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. MajUs Nåd. Proposition No di.

för de vid ifrågavarande regementen och corpser nu i bruk varande beklädnads-,

bevaring- m. fl. persedlar, hvilka skulle af Staten öfvertagas; samt

att med rusthållarne vid de beridna rusthållsregementena och corpserna

öfverenskommelse må träffas derom, att Kronan öfvertager anskaffning och underhåll

af beklädnads-, bevärings-, remtygs-, häst- och sadelmunderings-persedlar, mot det

att rusthållarne erlägga en mot besväret svarande, på sådan öfverenskommelse

grundad, billig årlig afgift.

I afseende å manskapets tjenstetid dels vid indelta och dels vid värfvade

arméen föreslår Kongl. Maj:t följande bestämmelser :

att ingen må till rekryt antagas efter fyllda 25 år;

att tjenstefel! för manskapet vid de indelta trupperna och Wermlands Fältjägare-regemente

icke må utsträckas utöfver 45:te lefnadsåret samt för manskapet

vid garnisonsregementen och corpser icke utöfver det 40:de;

att de indelta truppernas manskap icke må antagas för kortare tid, än 15

år vid kavalleriet och 7 år vid infanteriet, men att, efter denna tids utgång, karlen

må ega rätt att, när helst han så önskar, undfå afsked, dock med skyldighet för

indelt infanterist att, derest han af sådan rätt före uppnådda 15 tjensteår sig begagnar,

sjelf vidkännas de med rekryts anskaffande för det lediga numret förenade

utgifter; samt

att soldat eller ryttare må, efter 15 års berömlig tjenstgöring i nämnda

egenskap, vara berättigad att, derest han i (ifrigt finnes tjenlig, framför andra

vinna anställning i åtskilliga lägre befattningar i det allmännas tjenst, såsom i

banvaktare- och stationskarls-tjenster vid jern vägar, äfvensom i telegrafvaktare- och

postförare- m. fl. dermed jemförliga befattningar.

I fråga om förändrad organisation af underbefälsskolorna vid indelta arméen

vill Kongl. Maj:t, med åberopande af de i Chefens för Landtförsvars-departementet

ofvanberörda memorial angifna skäl, föreslå:

att underbefälsskolor för indelta arméen må i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med Departements-chefens förslag anordnas, och att till bestridande af de

deraf uppkommande ökade kostnader under år 1870 må användas det belopp, 39,611

K:dr 60 öre, hvarom Kongl. Maj:t redan i propositionen om Statsverkets tillstånd

och behof gjort framställning.

Beträffande de kostnader, som i (ifrigt under år 1870 kunna uppkomma för

de delar af organisationsförslaget, hvilka nu blifvit till Riksdagens pröfning framlagda,

finner Kongl. Maj:t allmänna beväringsfonden, hvilken är afsedd att, efter

Kongl. Maj:ts disposition, användas till beväringsinrättningens ytterligare utbildande,

lemna tillgång för bestridandet af de möteskostnader, som genom den af förslaget

följande utsträckning af beväringsmanskapets vapenöfningar under år 1870 förorsakas;

hvaremot de ökade kostnader för underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, hvilka

under

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong/. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Ii,

under samma år af förenämnda anledning uppstå, komma att bestridas af de under

Bevärings-beklädnads-direktionernas förvaltning ställda medel.

Vidkommande åter de kostnader, som under samma år förorsakas Kronan genom

rekryteringens öfvertagande vid indelta arméen, hvilka kostnader beräknas

upgå till omkring 75,000 R:dr, vill Kong], Maj:t begära Riksdagens medgifvande,

att allmänna beväringsfonden äfven dertill må anlitas.

De till detta ärende hörande handlingar skola tillhandahållas det Riksdagens

Utskott, som kommer att med ärendet taga befattning; och Kongl. Maj:

förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

B. Abelin.

Utdrag af Protokollet, hållet inför Hans Maj:t

Konungm, uti Stats-Rådet, ä Stockholms Slott

den 31 December 1868.

Närvarand e:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre de Geer;

Hans Excellens Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Warhtmeister •

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin anmälde i un -Angående underdånighet

ett af honom på Kongl. Maj:ts nådiga befallning utarbetadt förslag till

Bih. till Rtksd. Prat. 1869. 1 Samt. 1 Af i. 5 Höft. ■/

det till lärds.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o II.

ordnande af försvarsväsendet till land8 och anförde dervid, att, sedan den ar 1867

församlade Riksdagen, uti underdånig skrifvelse den 13 Maj samma år, angifvit de

hufvudsakliga grunder för 1 andtförsvarets ordnande, om hvilka Riksdagens båda

Kamrar sig förenat, hade, enligt Kongl. Maj ds under den 14 Augusti nämnda år,

vid underdånig föredragning af Riksdagens berörda skrifvelse, meddelade nådiga befallning,

åtskilliga för detta ärendes utredning nödiga uppgifter blifvit från vederbörande

regements- och corpschefer samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrade,

hvarefter Kongl. Maj:t under den 8 nästpaföljande Oktober åt tillkallade

särskilde komitterade, till hvilka berörda uppgifter öfverlemnades, i nåder uppdragit

att afgifva yttrande och förslag rörande af Riksdagen ifrågaställd lindring i

det på rust- och rotehållare hvilande besvär.

Vidare förmälde sig Departements-chefen vid fortgången af arbetet med

detta förslag hafva å de af Riksdagen framställda allmänna grunder fästat allt det

afseende, som, utan åsidosättande åt det med förslaget åsyftade och äfven af Riksdagen

antydda ändamål, att åt frågan om betryggande af nationens sjelfständighet

gifva en tillfredsställande lösning, kunnat ske: äfvensom han funnit förbemälde

komitterades uti det af dem afgifna betänkande gjorda framställningar förtjenta

af hufvudsakligt afseende, hvarförutan han jemväl hemtat ledning ej allenast af den

med sakkännedom verkställda utredning af flera hithörande ämnen, hvilken innefattas

i den s. k. Landtförsvars-komitéens underdåniga betänkande af den 12 Maj

1865, utan äfven af de yttranden och uppgifter, som af vederbörande embetsmyndigheter

meddelats.

Härefter redogjorde Departements-chefen för de särskilda delarne af ifrågavarande

förslag, hvilket finnes detta, protokoll Inlagd!, samt anmälde dervid, bland

annat, dels att, då förslaget, derest det omedelbart efter dess antagande och på en

gång sattes i verket, skulle komma att föranleda större uppoffringar från nationens

sida, än som skäligen herde ifrågasättas, åt sådan anledning för förslagets fullständiga

genomförande beräknats en flerårig tidrymd, hvilken dock ansetts icke lämpligen

kunna utsträckas utöfver sex år, dels ock att, ehuru förslagets bringande till

verkställighet antagits höra, åtminstone i de flesta och hufvudsakligaste delarne,

redan med 1870 års ingång taga sin början, Departements-chefen likväl ansåg

verkställigheten kunna, utan olägenhet eller rubbning af det helas sammanhang,

till år 1871 uppskjutas i afseende å följande delar, nemligen:

värfvade infanteriets organisation;

värfvade arméens lönereglering och i sammanhang dermed passevolansväseudets afskaffande

;

mili tär-läroverkens förändrade organisation; samt

försvarsväsendets på Gotland ordnande.

Hvad särskild! anginge frågan om det till sjöförsvaret nu hörande Marinregementets

öfverflyttning till arméen, ansåg Departements-chefen de ekonomiska

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o ii

förvaltningsbestyren för detta regemente lämpligen böra under Sjöförsvars-departementet

bibehållas till 1870 års slut, för att då, efter passevolansens afskaffande

samtidigt derstädes och vid öfriga värträde regementen, och sedan förberedande åtgärder

för Marinregementets förvandling till corps blifvit vidtagna, till Landtförsvars-departementet

öfverflyttas, hvaremot regementet, som vore afsedt att i sina

led upptaga Blekinge läns beväringsmanskap, borde i afseende å tjenstgöring redan

från och med år 1870 tillhöra arméen.

Vid förslaget, att den årliga afgäld, som rusthållare vid afsutna regementen

och corpser bonde i ersättning för kavallerirustningens utgörande erlägga, skulle

bestämmas för hvarje nummer till 200 Riksdaler, anhöll Departements-chefen att

få gorå det tillägg, att jemväl den från hvarje rusthållsnummer nu med i medeltal

4 Riksdaler utgående »trosspassevolansafgiften», som saknade motsvarighet vid

rotehållet, bonde vid öfvergången till ständigt infanteri upphöra, utan att detta

likväl föranledde till någon förhöjning i ofvanberörda afgäld.

Departements-chefen hemställde, det Kongl. Maj:t, med öfverlemnande till

Riksdagens pröfning af så väl omförmälda organisationsförslag som ett dermed öfverensstämmande

förslag till författning om den allmänna värnepligten, täcktes föreslå,

dels att, derest förslagen af Riksdagen godkännas, desammas genomförande, på

sätt och i den ordning som i organisations-förslaget angifves, må med 1870 års ingång

få vidtaga, med undantag endast af de bär ofvan särskild! anmärkta delar,

hvilkas verkställande herde till år 1871 anstå, dels ock att, med anledning af hvad

förslaget innehåller, i afseende å manskapets vid arméen tjensteålder, måtte få

stadgas:

att ingen må till rekryt antagas efter fyllda 25 år;

att tjenstetiden för manskapet vid indelta trupperna och Wermlands Fältjägare-regemente

icke må utsträckas öfver 45:te lefnadsåret samt för manskapet vid

garnisons-regementen och corpser icke utöfver det 40:de;

att de indelta truppernas manskap icke må antagas för kortare tid än 15

år vid kavalleriet och 7 år vid infanteriet, men att, efter denna tids utgång, karlen

må ega rätt att, när helst han så önskar, undfå afsked, dock med skyldighet

för indelt infanterist att, derest lian af sådan rätt före uppnådda 15 tjenstår sig

begagnar, sjelf vidkännas de med rekryts anskaffande för det lediga numret förenade

utgifter; samt

att soldat eller ryttare må, efter 15 års berömlig tjenstgöring i nämnda

egenskap, vara berättigad att, derest han i öfrig! finnes lämplig, framför andra

vinna anställning i åtskilliga lägre befattningar i det allmännas tjenst, såsom i banvaktare-

och stationskarls-tjenster vid jernvägar, äfvensom i telegrafvaktare- och

postförare- m. fl. dermed jemförliga befattningar.

Vidare tillstyrkte Departements-chefen:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konyl. Maj:t* Nåd. Proposition N:o 11.

att, vidkommande den ifrågaställda förändrade organisationen af underbefäls-skolorna

vid indelta arméen, Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att berörda

skolor må i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förslaget derom anordnas,

samt de till bestridandet af derigenom uppkommande ökade kostnader för år 1870

erforderliga medel, 39,611 Riksdaler 60 öre, af Riksdagen anvisas;

att, då den s. k. allmänna beväringsfonden vore afsedd att efter Kongl.

Maj:ts disposition användas till beväringsinrättningens ytterligare utbildande, densamma

alltså måtte för bestridandet af de möteskostnader, som genom den af förslaget

följande utsträckning af beväringsmanskapets vapenöfningar under år 1870

förorsakas, få tagas i anspråk;

att de ökade kostnader för underhåll af beväringsmanskapets beklädnad,

hvilka under samma år af förenämnda anledning uppstå, må bestridas af de under

bevärings-beklädnads-direktionernas förvaltning ställda medel; samt

att, hvad anginge de kostnader, som under berörda år komme att Kronan

förorsakas genom rekryteringens öfvertagande vid indelta arméen, hvilka kostnader

beräknades uppgå till omkring 75,000 Riksdaler, Kongl. Maj:t täcktes begära Riksdagens

medgifvande, att allmänna beväringsfonden måtte äfven dertill få anlitas;

hvarjemte Departements-chefen slutligen anhöll, att, beträffande de för förslagets

genomförande i öfrigt under år 1870 erforderliga medel, Kongl. Maj:t täcktes

tillåta, att anmälan derom finge ske i sammanhang med föredragningen af de

ärenden, som, vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens

Fjerde Hufvudtitel, för nyssnämnda år borde komma under nådig pröfning.

Stats-Rådets öfrige ledamöter förklarade, att de, ehuru med Departementschefen

ense hvad anginge grunderna för den nu framlagda organisationsplanen, likväl,

med afseende å förslagets vidsträckta omfattning, icke varit i tillfälle att angående

alla dess detaljer slutligen bestämma sitt omdöme. De ansågo ej heller

nödigt eller ens lämpligt att nu på en gång gorå alla de många och olikartade

frågor, som i förslaget ingå, till föremål för Riksdagens pröfning. Enligt hvad

Departements-chefen tillkännagifvit borde, äfven om förslaget i sin helhet godkändes,

en de! af de ifrågasätta reformerna ej bringas till verkställighet förr än år

1871, och sannolikt skulle ej heller af öfriga föreslagna förändringar mera än en

mindre del kunna utan olägenhet redan under nästa statsregleringsperiod genomföras.

Vid sådant förhållande och då det uppgjorda förslagets alla delar ej egde

det oskiljaktiga samband, att på sådan grund ett samtidigt afgörande deraf vore

oundgängligen af behofvet påkalladt, ansågo Stats-Rådets bemälde ledamöter sig böra

i underdånighet hemställa, att Kongl. Magt val, med gillande af förslagets grunder,

täcktes låta framlägga detsamma i sin helhet för nu snart sammanträdande

Riksdag, men dervid likväl begära Riksdagens godkännande endast af sådana, de

vigtigaste frågorna i förslaget, hvilka, såsom utgörande sjelfva grundvalen för organisationen,

företrädesvis påkallade eu lösning; hvaremot, i afvaktan på Riksda
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Moj:ls Nåd. Proposition N:o VA

gens beslut i dessa delar, den mera detaljerade granskningen af förslaget i öfrig!

hvarpå nämnda beslut kunde komma att ega väsendtligt inflytande, ansågs böra

tills vidare anstå.

De delai af förslaget, hvilka, i händelse denna åsigt vunne nådigt bifall,

nu borde komma under öfvervägande för att, i den mån de godkändes, blifva i

oskiljaktigt sammanhang med hvarandra Riksdagens pröfning underställda, ansåg

Ståts-Rådet vara:

ko. frågan om ordnandet al den allmänna värnepligten, med undantag dock

för Gotlands nationalbeväring;

2:o. de rörande indelningsverket föreslagna bestämmelser, så vidt de afse

manskapet samt rust- och rotehållarne, och således frågorna:

om reglering af förhållandet emellan dessa inbördes, jemte hvad i

sammanhang dermed blifvit föreslaget om indragning till Statsverket af

de genom statsmedel bildade kassör eller direkta statsbidrag, hvilka äro

afsedda för eller utgå till rekryteringshjelp;

om uppsättande af de vid regementen och corpser nu befintliga

indragna, anslagna eller för särskilda ändamål vakanta nummer;

om öfverflyttande af den för sjöförsvaret obehöfliga del af båtsmanshållet

till landtförsvaret;

om indragning till arméen af de i Säfvedals härad indelta 44 soldatrotar,

h vilka äro an slagne till utgörande af stadsvakt i Göteborg;

om effektiv rotering af de s. k. fri-socknarne i Örebro län samt

åtskilliga efter år 1825 tillkomne soldat- och båtsmansrotar, som hittills

erlagt vakansafgift, deribland äfven vilkorligen af uinsockne frälsehemman

i Halland;

om extra rote ringens förvandling till effektiv rotering inom bergslagerna

och dess utgörande inom öfriga orter genom erläggande af en

mot nu stadgade skyldigheter svarande afgift; och den i sammanhang

dermed föreslagna anordning för anskaffande af trosshästar vid utbrott af krig;

om nu afsutna rusthålls-regementens och corpsers förvandling till

roteradt infanteri, mot skyldighet för rusthållare!! att i ersättning för

rustningen erlägga viss årlig afgäld;

om förändrad! sätt för anskaffning och underhåll af beklädnads-,

bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid beridna

rusthållsregementen och korpser; samt

om närmare bestämmelser rörande det indelta manskapets ålder och

tjenstetid; hvarjemte i sammanhang med omnämnda frågor nu äfven syntes

höra till behandling förekomma:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

KongI. Maj:ls Nåd. Proposition N:o ii.

3:o. de i nyssnämnda hänseenden äfven för det värfvade manskapet föreslagna

bestämmelser; och

4:o. frågan om förändrad organisation af underbefälsskolorna vid indelta armeen.

Då emellertid af de utaf Departements-chefen i ofvan uppgifna hänseenden''

framställda förslag, det, som afser extra roteriagens förvandling inom vissa bergslager

till ordinarie rotering, såsom beroende af d^u till Finans-departementets handläggning

hörande fråga om dessa bergslagers befriande från tiondetackjern och andra

dermed jemförliga afgifter, för närvarande ej syntes påkalla annat nådigt beslut,

än en befallning till Chefen för Finans-departementet att, i sammanhang med

nyssnämnda ärende, äfven anmäla den åt Chefen för Landtförsvars-departementet

ifrågasätta förändring i bergslagernas roteringsskyldighet; ansågo Stats-Rådets Öl läge

ledamöter vidare yttrande från deras sida nu endast böra afgifvas i öfriga bär ofvan

särskilt uppräknade ämnen.

Hvad dervid först angick frågan om den allmänna värnepligten, instämde

bemälde ledamöter i D eparte me lits- chefens förslag angående beväringsåldern och de

beväringsskyldiges dermed förenade åligganden, men funno deremot tillräckligt skål

ej vara för handen att utöfver de sålunda utsträckta förbindelserna, såsom Departements-chefen

äfven ifrågasatt, föreskrifva anställandet af förberedande vapenöfningar

under S år före inträdet i värnepligtsåldern, helst anordnandet af dylika

obligatoriska öfningar blelve, efter hvad förslaget visade, förenadt med ett betungande

tvång och svårtillämpliga kontroller.

Beträffande landstormen, som icke var afsedd att under fredstid användas

eller öfvas och hvars verksamhet ej heller i krig kunde vinna sin falla utveckling,

förrän beväringen hunnit förvärfva den i organisationsförslaget åsyftade vapenfärdighet

och styrka, delades Departements-chefens åsigt, hvad angick meddelandet af

närmare tjenstebestämmelser, icke af Stats-Rådets öfrige medlemmar, Indika i underdånighet

tillstyrkte, att för närvarande blott de allmänna föreskrifterna om skyldighet

att inom viss ålder deltaga i landstormen för hembygdens försvar i krig,

efter uppbåd genom länsstyrelsens kungörelse, borde meddelas och i Författning

rörande den allmänna värnepligten intagas.

I fråga om de förändringar, som af den nya värnepligtsorganisationen kunde

påkallas i Kongl. Förordningen den 9 Februari 18.61 angående allmänna beväringens

mönstringar och öfningsmöten, anhöll Stats-Rådet att framdeles, när organisationsfrågan

blifvit af Riksdagen afgjord, få särskilt afgifva underdånigt yttrande,

med hänsyn jemväl till uppkommen fråga om lättnad i presterskapets åligganden

att fora anteckningar öfver värnepligtens fullgörande.

Den förbindelse, som nu åligger egarne till den extra rotering underkastade

jorden, att vid krigs utbrott uppsätta manskap eller trosshästar, innefattade ett alltför

obestämdt onus för att till sitt råtta värde kunna i penningar uppskattas; och,

ehuru Departements-chefens förslag om nyssnämnda förbindelses utbyte mot en viss

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Katigt. Maj:ls Nåd. Proposition N:o ii.

kontant afgift syntes komma att medföra fördelar såväl för det allmänna som för

jordegarne, ansågo dock Stats-Rådets öfrige ledamöter betänkligheter mota att utan

jordegarnes medgifvande ålägga dem eu dylik förändring i deras nuvarande skyldigheter.

Någon tvingande nödvändighet syntes ej heller påkalla en sådan åtgärd.

Om än extra roteringsmanskapet ej utan rubbning i organisationsplanen skulle kunna

insättas i den aktiva arméens led, stode dock den utväg öppen att använda detsamma

såsom trainsoldater; och med de kommunikationsmedel, som inom landet

finnas, syntes några synnerliga svårigheter ej höra möta att skyndsamt fortskaffa

de, vare sig soldater eller hästar, som af den extra roterade jorden konjme att

uppsättas, till den ort, der deras användande behöfdes. I Departements-chefens

förslag i donna del tillstyrkte derföre Stats-Rådets öfrige ledamöter den ändring, att

endast de egare till extra roterad jord, hvilka förklarade sig vilja på den föreslagna

förändringen ingå, skulle i stället för den dem nu åliggande skyldighet att

vid inträffande krig uppsätta manskap eller häst, ega att erlägga eu kontant afgift,

motsvarande värdet af en häst efter markegång, men att deremot för de öfriga

det nuvarande åliggandet finge oförändradt qvarstå. Donna ändring trodde StatsRådets

nämnde ledamöter ej föranleda någon rubbning i hvad förslaget innehåller

om kommunernas skyldighet att vid krig tillhandahålla trosshästar. Sannolikt skulle

nemligen de fleste, extra rotering underkastade jordegare begagna den dem erbjudna

rättighet att mot eu kontant afgift friköpa sig från den nuvarande förbindelsen, så

att endast ett mindre antal hästar torde från dem vara att påräkna och det i allt

fall läge i sakens natur att kommunernas skyldighet ej lcomme att anlitas i vidsträcktare

mån än behofvet kräfde.

Då, på sätt Departements-chefen anmärkt, rusthållare vid de för närvarande

afsutna rusthållsregemeutena obestridligen äro pligtige att, när de med dem

upprättade vakanskontrakt tilläudagått, uppsätta häst och mundera karl, der Staten

så påfordrar; ansågo Stats-Rådets öfrige ledamöter dessa rusthållare, så vida de, på

sätt föreslaget blifvit, med bibehållande af de räntor, hvilka för rustningens upprätthållande

blifvit åt dem anslagna, komma att från en sådan börda befrias, under

det öfrige rusthållare fortfarande deraf betungades, icke skäligen höra undgå

att i stället till Staten erlägga en emot rustningsbesväret någorlunda svarande ersättning;

men ehuru det i sådant hänseende föreslagna belopp, 200 Riksdaler om

året, antagligen understege den kostnad, hvarmed en effektiv rustning, behörigen

verkställd, vore förenad, trodde bemälde ledamöter sig dock ega anledning att förorda

någon nedsättning deri. För icke längre sedan än år 1867 har nemligen

Kongl. Maj:t låtit erbjuda ifrågavarande rusthållare att, efter nu gällande vakanskontrakts

utgång, fortfarande under 30 år blifva befriade från skyldigheten att tillhandahålla

hästar och hästmunderingar emot en tillökning i nuvarande vakansafgift

af allenast 18 kubikfot 9 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, hvarigenom

häst-vakansafgifterna skulle hafva kommit att utgöra vid Lifregementets Gre
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o ii.

nadier-corps, Andra Lifrenadier-regementet och Westgöta regemente 66 kubikfot

samt vid Smålands Grenadier-bataljon 63 kubikfot spanmål. Detta anbud kan väl,

ehuru antaget af en del rusthållare, dock till följd af ändras vägran att derpå ingå,

ej vidare anses å Statens sida förbindande, men att nu såsom beskattning pålägga

rusthållarne en högre afgift än förut på öfverenskommelsens väg varit dem föreslagen,

torde måhända kunna uppfattas såsom en mindre billig åtgärd. Nämnda, af

Kongl. Maj:t föreslagna hästvakansafgift skulle, om spanmålen förvandlades till penningar

efter 2 R:dr pr kubikfot, hafva utgjort för Smålands Grenadier-bataljon 126 och för

»kriga ofvannämnda regementen 132 Riksdaler: och då härtill ytterligare borde läggas 40

Riksdaler, såsom motsvarande medelkostnaden för ryttares beklädnad, remtyg och beväpning,

från anskaffning och underhåll hvaraf rusthållare!!, enligt Departements-chefens förslag,

äfven skulle befrias samt ett mot nuvarande trosspassevolansafgift svarande belopp

af omkring 4 Riksdaler, ansågo Stats-Rådets öfrige ledamöter sig böra tillstyrka att

ersättningen för kavallerirustningens utgörande måtte bestämmas för rusthållare vid

Lifregementets Grenadier-corps, Andra Lifgrenadier-regementet och Westgöta regemente

till 176 Riksdaler och vid Smålands Grenadier-bataljon till 170 Riksdaler

årligen af hvarje rusthållsnumjner.

I hvad Departements-chefen i öfriga nu ifrågavarande delar af förslaget,

äfvensom angående sättet för bestridande af nödjga kostnader för detsamma genomförande,

i den mån sådant komme att ske redan under år 1870, i underdånighet

hemställt, iiistämde Stats-Rådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade yttra:

I det af Chefen för Landtförsvars-departementet framlagda organisationsförslags

alla grunder instämmer Jag. Hvad särskilt indelningsverket beträffar, finner

Jag detsamma vara af den vigt för försvarsväsendet, att någon rubbning eller

eftergift deruti, utöfver hvad nu blifvit ifrågasatt, ej bör ega rum. Med bifall till

hvad Stats-Rådets öfrige ledamöter hemställt, anser Jag emellertid endast de delar

af nämnda förslag, som af Stats-Rådet i sådant hänseende blifvit uppgifva, böra

vid den nu snart instundande riksdagen bringas till afgörande; dervid Jag, hvad

angår den föreslagna förändringen i vissa bergslagers nuvarande roteringsskyldighet,

vill fatta Mitt beslut i sammanhang med frågan om dessa bergslagers befriande

från utgörande af tackjernstionde och andra dermed jemförliga afgifter, hvilken

fråga Chefen för Finans-departementet anbefalles att skyndsamligen till föredragning

bereda.

Fullt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o It.

Fullt erkännande nyttan af de förberedande vapenöfning!'', som, enligt förslaget,

borde föregå den egentliga beväringsexercisen, särdeles då liden för donna

blifvit bestämd till endast 60 dagar, vill Jag dock, med afseende å de administrativa

åtgärder, som af dessa öfningars ovilkorlig påbjudande blefve eu följd, låta

frågan derom för närvarande anstå, till dess, efter någon tids tillämpning af den

nya beväringslagen, en mera bestämd erfarenhet om deras behöflighet vunnits. Likaså

delar Jag den inom Stats-Rådet yttrade åsigt om uppskof tills vidare äfven

med de i afseende å landstormens organisation erforderliga närmare bestämmelser,

helst dessa i allt tall ej kunna komma att vinna tillämpning förrän de efter flen

nya lagen värnepligtige hunnit förvärfva den utvidgade beväringsbildning, hvarpå

landstormens nytta och användbarhet hvilar. Och gillar Jag äfven de erinringar,

som emot föredragande Departements-chefens förslag blifvit af Stats-Rådets öfrige

gjorda i fråga om den nuvarande extra ro teringens utbyte mot en viss

afgift samt beloppet af den ersättning, som må rusthållare vid de afsutna rusthållsregementena,

i stället för rustningen, åligga.

Till Departements-chefens förslag för öfrig!, i de delar deraf, hvarom nu

är fråga, äfvensom till hvad i sammanhang dermed blifvit af Stats-Rådet hemstäldt,

gifver Jag Mitt bifall; dock, hvad de ifrågasätta eftergifterna i indelningsverket

beträffar, endast under förutsättning och vilkor, att de föreslagna bestämmelserna

om den allmänna värnepligten af Riksdagen godkännas. Och förordna!'' Jag således,

att icke allenast ett med Mitt nu fattade beslut öfverensstämmande förslag till kungörelse

angående den allmänna värnepligten, utan äfven de för öfrig! i ofvannämnda

delar framställda förslag, sådana de nu af Mig blifvit godkända, skola i nådig Proposition

till Riksdagens antagande framställas, dervid Departements-chefens organ isationsförslag

i dess helhet bör Riksdagen till kännedom meddelas.

Ex protocollo

M. .1. Bandelin.

Bill. till PA sd. Prat. 1869. 1 Sand. f Afd. 5 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o it.

Förslag till Kungörelse angående den allmänna

värnepligten.

Med upphäfvande af Kong!. Kungörelsen den 13 November 1860 angående

den allmänna be vänligen, Ivongl. Förordningen den 4 Februari 1862 angående beväringseliter

och Kong! Kungörelsen den 11 Augusti 1863 angående tillägg'' i 15 §

af förstnämnda författning stadgas, som följer:

Art. !.

Om värnepligten och tiden för dess fullgörande.

§ I
Mom.

7. Hvarje svensk man skall vara skyldig att deltaga i allmänna be
väringen

från och med året näst efter det, då han fyllt tjugo ar, till och med det

år, då lian uppnår tretio års ålder, samt i landstormen från sistnämnda år till och

med det, under b vilket lian fyller fyratio år. Dessa skyldigheter, sådana de bär

nedan närmare bestämmas, utgöra den allmänna värnepligten.

Mom. 2. Undantag derifrån ega ruin endast i de fall, som i §§ 2, 4 och

21 af denna författning omförmälas.

§ 2.

Allt det till Rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som är å sjömanshusen

eller i magistraternas rullor inskrifvet; så ock sjökapiten^ och styrmän, Indika utlagt

de för befälhafvare eller styrman å svenskt handelsfartyg i författningarna föreskrifna

kunskapsprof: äfvensom maskinister på ångfartyg, tillhörande enskilda personer

eller bolag, skola, emot det att de äro befriade från all vapenöfning eller

tjänstgöringsskyldighet med beväringsmanskapet i fredstid samt i öfrigt åtnjuta de i

§§ 22 och 29 bestämda förmåner, vara pligtige att under krig tjenstgöra å Kong].

Flottan eller i Skärgårds-artilleriet från och med året näst efter fyllda tjugo år

till och med det år, då tre tiofem års ålder uppnås, samt tillhöra derefter landstormen

intill värnepligtsålderns slut.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj ds Nåd. Proposition l\:o it.

19

Art, II.

Om dm allmänna hcväringen och dem, som äro derifrån andantagne.

§ 3.

Mom. 1. Beväringsmanskapet, med undantag af det uti § 2 omföriuälda,

indelas årligen i tio mot beväringsåren svarande åldersklasser.

Mom. 2. Af dessa tillhöra de sju första den aktiva arméen sålunda, att

första klassen utgör arméens rekrytklass, andra och tredje klasserna arméens ersättningstrupper,

fjerde och femte klasserna innefattas i dess första uppbåd samt sjette

och sjunde klasserna i andra uppbådet.

Mom. 3. Beväringens åttonde, nionde och tionde åldersklasser utgöra Jcrigsreserven,

hvilken i krig må till aktiva arméens förstärkande användas; dock ej förr

än begge uppbåden och ersättningstrupperna inom samma län äro inkallade i tjenstgöring.

Mom. 4. Öfverflyttning från en åldersklass till en annan kan ske af den

anledning som i § 24 sägs.

" § 4.

Frän skyldigheten att deltaga i allmänna hcväringen undantagas:

1 :o de, som äro i krigstjenst vid arméen eller sjövapnet anställde;

2:o lotsåldermän och lotsar;

3:o de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro till krigstjenst

oförmögne eller alldeles oduglige;

4:o ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa äro med

sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle beroende.

§ 5.

Mom. 1. Den, som på grund af stadgande i § 4 under 2:o eller 3:o undgår

att i allmänna hcväringen deltaga, skall i stället derför erlägga till Staten en

skatt under benämning värneskatt, hvilken under hvarje af de sju första beväringsåren

icke må understiga 2 eller öfverskrida 50 B:dr och under hvarje af de tre

sista beväringsåren icke understiga 1 eller öfverskrida 25 R:dr, men inom dessa

gränser bestämmes för en hvar, som enligt andra artikeln i Bevillningsstadgan erlägger

bevillning, till hälften af dess belopp under de sju förra och fjerdedeleu under

de tre senare åren.

Mom. 2. Från denna skatt, som i sammanhang med allmänna bevillningen

påföres och uppbäres, eget vederbörande taxeringskomité att, efter anmälan af Be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kong!. Muj:ts Nåd, Proposition N:o it.

villningsberedningen, frikalla blinda, döfstum ma och sinnesrubbade samt dem, h vilka

eljest lida af svårare lyte eller sjukdom, eller af stor fattigdom.

§ 6.

Skulle någon, hvars beväringsskyldighet ännu fortfar, önska att blifva från

densamma fri för att kunna till främmande land utflytta, vill Kongl. Maj:t, på

derom gjord underdånig anmälan, för hvarje fall meddela beslut; dock skall ingen,

som eger tillgång, erhålla sådan befrielse, med mindre han erlägger den i § 5 omformälda

skatt, som på hvarje återstående beväringsår belöper.

Art. III.

Om beväringsmanskapets mönstring och tjenstefördelning m. m.

§ 7.

Efter bestämmande i hvilka orter beväringsmanskap skall uttagas till kavalleri,

artilleri eller ingeniör-trupp, vill Kongl. Maj:t till hvarje regemente eller

corps af infanteriet anslå visst beväringsområde, hvilket derefter mellan regementets

eller corpsens särskilda kompanier fördelas med iakttagande, så vidt lämpligen

ske kan, att ungefärligen lika antal beväringsskyldige anslås till hvarje kompani,

men att samma kommuns beväring icke tilldelas olika kompanier.

§ 8.

Vederbörande mantals- och skattskrifnings-förrättare åligger att, genast efter

det mantalsskrifningarne blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och i

enlighet med det formulär, som finnes vid donna författning fogadt, upprätta fullständiga

listor på alla i hvarje stad och socken, Indika genom sin ålder eller eljest

tillhöra de sju första beväringsklasserna, med uppgift å deras hemvist samt dopoch

faders- eller tillnamn utan förkortning. Dessa listor skola, inom den 15 påföljande

Januari, för granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka

genom anteckning å dem höra upplysa, dels om någon af deruti upptagne beväringsskyldige

aflidit eller afflytta!, till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas,

dels om och hvilka beväringsskyldige, utom de å listorna upptagne, efter

mantalsskrifningen inflyttat i församlingen; hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande

pastorers underskrift, skola af dem inom Januari månads slut till skattskrifuingsförrättaren

återsändas. Före den 15 Februari skall skatts k rifningsförr ättaren

till Kong]. Maj:ts Befallningshafvande insända icke allenast dessa listor, transporterade

och summerade, utan ock ett för hvarje fögderi eller stad uppgjordt

sammandrag af dem.

s. 21 Kontrollera mot PDF

hoiigl. Muj-.ts Nåd. Proposition N:o 11.

21

§ 9.

Mom. 1. Kong!. Maj:ts Befallningshafvande läte, på sätt Kongl. Maj:t vill

derom närmare bestämma, upprätta fullständiga mönstringsrullor öfver länets beväringsskyldige

af de sju första klasserna.

Mom. 2. För Stockholm skall Öfverståthållare-embetet och för öfriga sjöstäder

vederbörande magistrat inom de» 1 Februari hvarje år till Sjöförsvars-departementet

insända specifik uppgift å antalet af de i staden skattskrifne eller för

öfrigt i dess sjömansrullor inskrifne beväringsskyldige sjökapitener, styrmän och sjöfolk

af handelsflottan samt maskinister på enskilde personers eller bolags ångfartyg.

Dessa maskinister åligge det fördenskull att låta sig å sjömanshus eller i

magistratens rullor öfver sjöfolket inskrifvas och dessutom, så vida de finnas inom

Riket och fortfarande utöfva sitt yrke, att eu gång hvarje år till sjömanshuset eller

magistraten anmäla sin vistelseort och den sjöfart, de för året eller tillfället antagit.

§ io.

Hvarje år skola mönstringar förrättas med första klassens beväring samt

de till äldre årsklasser hörande beväringsskyldige, hvilka förut, af eu eller annan

anledning, ej undergått jnönstring eller vapenöfning. I afseende på dessa mönstringar,

äfvensom de beväringsskyldiges besigtning till utrönande af deras duglighet till

krigstjenst, gäll» hvad derom särskilt är, eller framdeles kan varda af Kongl. Maj:t

förordnadt.

§ U.

Beväringsyngling, som vid mönstring betinnes lida af sjuklighet eller svaghet

åt tillfällig art, ställes på ett års förbättring; och den, som icke uppnått eu

längd af 5 fot 4 decimaltum, men är frisk och färdig, må ställas på ett års tillväxt;

varande den sålunda på förbättring eller tillväxt ställde skyldig att vid nästföljande

års mönstring sig ånyo inställa, hvarvid lian, allt efter omständigheterna,

approberas, kasseras eller i egenskap af trainsoldat antages.

§ 12.

Mom. 1. Till mönstring skola vederbörande tjenstemän införskaffa de beväringsskyldiges

prestbetyg.

Mom. 2. Vill beväringsskyldig, som, efter det prestbetygen blifyit från

någon ort afsända, dit ankommer, med den ortens beväringsskyldige undergå mönstring,

åligger det honom att sjelf medhafva sitt prestbetyg, vid det äfventyr § 24

mom. 3 utsätter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong!. Maj:Is Nåd. Proposition N:o II.

§ 13.

Mom. 1. I område, inom hvilket beväring dels till infanteri, dels ock

till kavalleri, artilleri eller ingeniör-trupp, skall uttagas, bör vid mönstringen utses

och bestämmas, hvilka beväringsskyldige skola tillhöra kavalleriet, artilleriet eller

ingeniörtruppen, hvarvid afseende, så vidt ske kan, fästes å de beväringsskyldiges

egen önskan; och varda de, som till dessa vapen uttagas, genast tilldelade visst

regemente eller viss corps.

Mom. 2. 1 den beväringsrulla, som härefter upprättas för hvarje infanteri
kompanis

enligt § 7 bestämda område, skola äfven de, som blifvit de andra vapnen

tilldelade eller till trainsoldater antagne, införas, med anteckning om sådant förhållande.

Mom. 3. I ort, der infanteri icke linnés, skall beväringen, likaledes med

särskild anteckning för trainsoldater, uppföras i rulla för den trupp, som derstädes

är förlagd.

§ 14-

Till beväringen hörande läkare, som aflagt medicine kandidat examen, och

präster ålägges hvarken i freds- eller krigstid annan tjenstgöring, än den, som

tillhör deras yrken.

§ 15-

Så snart mönstringen och enrolleringen skett, skall manskapet på stället aflägga

krigsmannaeden; och är hvarje värnepligtig derefter, så länge han tillhör

beväringen, underkastad de i krigslag gifna bestämmelser, så väl under all tjenstgöring

vid arméen samt under marcher till och från mötesplatserna, som ock i

fråga om åtlydnad af de uppbåd, hvarigenom han till tjenstgöring inkallas.

§ 16-

Mönstringsförrättningen tillkommer slutligen att förordna om manskapets

öfver öring, vid behörig tid, från aktiva arméen till krigsreserven.

§ 17.

Sedan årets mönstringar och möten äro afslutade, skola för hvarje kompani,

sqvadron eller batteri förslag öfver dithörande manskap af de sju första beväringsklasserna

upprättas åt befälet och genom vederbörande chefs-embeten insändas

till Landtförsvars-departementet, senast inom den 15 Augusti.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o it.

23

Art. IV.

Om beväringsmanskapets vapenöfning i fred.

§ 18.

Mom. 1. I fredstid må, när det här nedan i § 20 omförmälda förhållande

icke inträffar, endast första, andra och tredje beväringsklasserna uppbådas

till vapenöfning, sålunda ordnad, att öfningen för hvarje beväringsskyldig upptager

tillsammans högst sextio dagars tid.

Mom. 2. Från vapenöfning i fred frikallas trainsoldater, antagne på grund

åt § 11, hvilka i stället skola för hvarje af de tre år, de således undgå att till

vapenöfningar sig inställa, till Staten erlägga värneskatt, icke under 2 eller

öfver 50 Rall’, men inom dessa gränser bestämd för dem, som enligt Andra Artikeln

i Bevillningsstadgan erlägga bevillning, till hälften af dess belopp, gällande

härvid, i fråga om skattens påförande och uppbörd samt frihet derifrån på grund

af stor fattigdom, hvad i § 5 inom. 2 sägs.

§ 19.

Finnas bland beväringsmanskapet vanfrejdade personel-, må de kunna uteslutas

ur led med de öfriga och antingen särskild t vapenöfvas eller till andra

lämpliga arbeten användas.

Art. V.

Om beväringsmanskapets åligganden i krig eller vid fara för krig.

§ 20.

Mom. 1. När krig eller fara för krig är för handen, vill Kong!. Maj:t

till vapenkonst uppbåda antingen alla de till arméens första och andra uppbåd .•hörande

beväringsklasserna, eller ock den större eller mindre del af dem, som Kong).

Maj:t finner nödig, vare sig från hela Riket eller endast från vissa landsorter,

eller af vissa vapenslag, utan afseende derpå, huruvida eller till huru stor del den

öfriga beväringen kallas till vapen.

Mom. 2. På enahanda sätt må under fortgående krig jemväl de beväringsklasser,

som utgöra arméens ersättningstrupper, äfvensom rekrytklassen uppbådas

till vapentjenst.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Koncjl. Maj: In Nåd. Proposition N:o 41.

Mom. 3. Skulle, sedan hela den till aktiva arméen hörande beväring

inom något län blifvit till krigstjenst uppbådad, Kong!. Maj:t finna ytterligare förstärkning

vara af nöden, må dervarande krigsreserv till vapen inkallas.

Mom. 4. Den, som blifvit uppbådad, vare skyldig att tjenstgöra till

krigets slut.

§ 21.

Från den i nästföregående § omförmäld a vapenkonst skola undantag ega

rum för dem, h vil ka vid uppbådets utfärdande innehafva anställning såsom:

l:o. fyrmästare, bivaktare eller fyrbiträden;

2:o. mästare eller underbefäl, gesäller eller timmermän med aflöning på

artilleriets fyrverkare-, tyg- och bevärings- samt sjövapnets timmermans- och handtverksstater;
3:o.

gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så vidt

de finnas derstädes behöflige;

4:o. vid svafvelbruk skattskrifne och i svafvelberedningen inlärde arbetare,

till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar;

hvarförutan jemväl andra personer, med afseende på Rikets sannskyldiga

nytta och behof, kunna af Kongl. Maj:t, på derom för tillfället gjord underdånig

framställning, undantagas från krigstjensten.

§ 22.

Sjökapiten^'' och styrmän vid handelsflottan samt maskinister på ångfartyg,

hvilka under krigstid såsom beväring tjenstgöra vid sjöförsvaret, skola der användas.

de färre såsom befäl eller underbefäl och maskinisterne i maskinistbefattning

eller, om de anses lämplige och skicklige till maskinist-officerare, såsom sådane.

§ 23.

Beväringsskyldig, som, i afsigt att undandraga sig beväringspligten, rymmer

eller afstympar sig någon lem, skall i krigstid på sin bekostnad sätta duglig karl

i sitt ställe.

Art. VI.

Om påföljd för beväringsskyldigs uteblifvande från mönstring eller tjenstgöring,

och om laga förfall.

§ 24.

Mom. 1. Uteblifver beväringsskyldig från mönstring, bete första gången

Tio Riksdaler och, om han ånyo dermed beträdes, Tjugo Riksdaler; vare ock un
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kong!. Mnj-Js Nåd. Proposition N:o It

25

förkasta*] JJventyret att blifva på egen bekostnad hemtad. Undandrager han sig

sedan han blifvit inmönstrad och aflagt krigsmannaed, den honom åliggande tjenstgöring,

straffes efter krigslag. 88 J

,MTJ- Beväringsskyldig, som förfallolöst uteblifvit från mönstring eller

eljest afhalht sig från anbefaldt öfnmgsmöte, skall utom den bestraffning, hvartill

Ze> eu -T rf8 f11^ itlHika’ fÖr hVarje år det *er, qvarstadna i bevägt

,Ut°fver den tld honom elJest ålegat, och värde förthy öfverflyttad

om han tillhör första k assen, till nästa års första klass och, om han tillhör andra

äass till J1 !vaSSen; Motsvarande klass för nästa år, samt fullgöra med den

klass till hvilken öfverflyttning sålunda skott, sin återstående beväringspligt • dock

må flan ej, pa grund af sådan försummelse nu sagd är, kunna i beväringen qvarhallas

längre an till slutet af det år, då han uppnår fyratio års ålder

Mom-J- Bär beväringsskyldig, hvilken, efter hvad i S 12 stadgas det

följd de^f ''t T1181?8 Sj6lf medhafva Sitt Prestbetyg, sådant försummat och till

s i/gadrr mmo"tri,s’vare - - «

8 25.

Mom. 1. Beväringsskyldig, som af laga förfall varit hindrad att till

monstnng sig inställa eller vid mönstring, på grund af stadgandet i § 11 blifvit

stalld pa förbättring eller tillväxt, skall, om han vid ett års senare mönstring

approbera, med det årets första klass deltaga i dennas vapenöfning^ så väl då

som framdeles. Lag samma vare för den som, ehuru inmönstrad, förhindras att

nlTJt tmeri-fnirgrmÖtei’ enligt < § 4:o befriad från bevaring»-

L6gé„ ZLl'' J f0ra"drmg 1 *r "äm"da «■“»»■>«. Ornera i b„ä
i

^ beväringsskyldig, som tillhör andra eller tredje klassen af

laga förfall hindrad att bevista för den klassen anbefaldt öfningsmöte, fullgöra

återsUr Yrande klass för nästa år den vapenöfningsskyldighet, som för donna

Mani. 3. På grund af stadgande i donna § må dock beväringsskyldig

utgång a TVt 3 l kng 6ller Vid krigsfara, underkastas vapenöfning efter

han f tråg ar’ J u “Ppnått tjUg0Siu års åläer. Intill nämnda tid vare

ålder räknndHl T u f ^ annan tjenstgöring, utan afseende på

vlpen ötT t,1] de“ klaSS’ ™ed hvi,ken han, enligt mom. 1 eller 2, skall i

Bi/t till Riksd. Prof. 1363. / Samt. 1 Afd. 5 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd, Proposition N:o II,

26

§ 26.

Mom. 1. Vid uppbåd till mönstring, vapenöfning eller krig skall såsom

laga förfall anses: om man är sjuk; om man är i Kong!. Maj:ts och Rikets tjenst

uppbådad eller faren; eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, då

andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro af den vigt, att de såsom

ursägt må gälla.

Mom. 2. Utom de i föregående moment uppräknade omständigheter skall,

så vidt angår den i § 2 omförmälda sjöbeväringen, såsom laga förfall för inställelse

till sjökrigstjenst räknas: att vara på utrikes sjöresa stadd eller på inrikes sjöresa

för tillfället aflägsna».! från sin hemort; att före den dag, sjöbeväringen eller någon

del deraf bil fri t genom allmän kungörelse ballad till krigstjenstgöring, vara å fartyg

inmönstrad till förestående sjöresa; eller ock att genom kontrakt eller annan

laglig öfverenskommelse redan tillförene hafva förbundit sig att någon viss, ännu

ej tilländalupen tid tjena enskild man eller bolag å dess fartyg; inträdande dock

skyldigheten till sjökrigstjenst i de tre första fallen den dag efter resans slut, då

sjölagen medgifver befrielse från den innehafda enskilda sjötjensten, och i sista

fallet tretio dagar efter det fartyget första gången kommit i svensk hamn, sedan

sjöbeväringens kallande till krigstjenst hlifvit kungjordt eller krigsförklaring utfärdad.

§ 27.

Är någon till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet icke allenast

till krigstjenst oförmögen, utan ock ur stånd att vid den mönstringen föregående

läkarebesigtning sig inställa, skall sådant vid mönstringen styrkas med behörig läkares

under edlig förpligtelse utfärdade betyg, hvilket den beväringsskyldige sjelf

later anskaffa. Kan lian ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet,

med intyg af pastor i församlingen och ordföranden i kommunalstämma

eller kommunalnämnd.

Alt. VI!.

Om beväringsmanskapets underhåll och förmåner.

§ 28.

Mom. 1. Då beväringsmanskapet till vapenöfning eller till Rikets försvar

uppbådas, skall dess underhåll besörjas af Kronan, äfvensom ock manskapet på

Kronans bekostnad förses med erforderlig beklädnad, beväring och annan utrustning,

allt på sätt i gällande författningar är derom bestämdt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kanal. May.ts Nåd. Proposition N:o 11.

Mom. 2. Dock är beväriliggkärl, som det duskål’, berättigad att, efter

derom vid mönstringsförrättningen gjord anmälan, sjelf anskaffa sin beklädnad eller

densamma ur Kronans förråd sig tilläsa mot det pris, som derför varder bestämdt,

och att för begagnandet under vapeuöfningarne åtnjuta slituiugsersättniug i förhållande

till statsverkets kostnader för enahanda ändamål.

Mom. 3. Det i § 2 omförmälda sjöfolk af handelsflottan erhåller under

tjenstgöringstiden af Kronan underhåll och, med undantag af beklädnaden, äfven

nödig utredning samt derjemte den månadshyra, som i enrolleringsorten är gångbar.

§ 29.

Mom. 1. De af beväringen till lands, hvilka önska att i egenskap åt

befäl eller underbefäl fullgöra sin beväringspligt och uppfyllt de i detta hänseende,

enligt hvad särskilt varder föreskrifvet, gällande behörighetsvilkor, kunna dertill,

under namn af reservbefäl, antagas och ega i sådant fall att under all be värdi gstjenst

åtnjuta beklädnadsbidrag i förhållande till de med munderingens uppsättande

förenade kostnader samt att vid befälstjenstgöring erhålla enahanda aflöning och

förmåner, som tillkomma ordinarie befälet i motsvarande grad.

Mom. 2. Beväringsskyldige sjökapiten^’ och styrmän af handelsflottan, hvilka

under krigstid användas såsom befäl eller underbefäl vid Flottan eller Skärgårdsartilleriet,

äfvensom till maskinist-officerare befordrade maskinister, skola under

tjenstgöringstiden erhålla lön och dagtraktamente i likhet med deras vederlikar å

sjövapnets ordinarie stat, samt dessutom, till anskaffande af uniformspersedlar in. in.,

i ekiperingspenningar ett belopp, motsvarande tre månaders lön.

Mom. 3. Öfrige såsom sjöbeväring anställde maskinister skola erhålla sjöaflöning

och månadslön; öfver-maskinisterne såsom flagg-underofficerare och undermaskinisterne

såsom underofficerare åt lägsta grad, så vida de icke hellre önska

tjenstgöra för månadshyra, i hvilken händelse de erhålla aflöningsförmåncr till lika

belopp med hvad de på enskildes ångfartyg senast bevisligen åtnjutit.

§ 30.

Mom. 1. Allt beväringsmanskap befrias i krigstid från erläggande af personalbevillning

och mantalspenningar för det år, hvarunder det gör minst tre månaders

garnisons- eller fälttjenst, äfvensom detta manskap skall ega lika rätt till

gratial er och pensioner, som ordinarie soldater och sjömän i lika belägenhet.

Mom. 2. De af landt- och sjöbeväringen, som varit i egenskap af befäl

eller underbefäl använde, skola jemväl åtnjuta samma förmåner i anseende till gratial

er och pensioner, som tillkommer arméens eller sjövapnets eget befäl och underbefäl

inom motsvarande grader.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kong/. Mops Nåd. Proposition N:o it.

§ 31.

Beväringsmanskapet skall under sin tjenstgöring vara befriadt från alla arbetskommenderingar

af hvad beskaffenhet som helst; sådana arbeten och handräckningar

likväl undantagna, som under vapenöfning eller tjenstgöring i krigstid förefalla.

§ 32.

Beväringsmanskapet skall åtnjuta den sorgfälligaste omvårdnad till bibehållande

af helsa och krafter; äfvensom de, hvilka utmärka sig genom håg och fallenhet för

krigareyrket, ordentlig lefnad och god vandel under tjenstgöring^!, skola, under de

vilkor, som för öfrig! gälla, ihågkomma till lämplig vidare befordran inom krigareståndet.

Art. VIII.

Allmänna bestämmelser rörande be väring eu.

8 33.

Mom. 1. Den, som är till deltagande i allmänna beväringen förbunden,

skall, utan hinder från husbondes eller mästares sida, om han är i tjenst eller lära

antagen, inställa sig i behörig tid till mönstring, vapenöfning eller annan tjenstgöring;

men biff ver han icke nyttjad i verklig krigstjenst, utan varder från tjenstgönngen

hemförlofvad under den tid, städselaftal eller arbetskontrakt omfattar, bör

han, för fullgörande af sin förbindelse, ofördröjligen anmäla sig hos husbonden

eller mästaren.

Mom. 2. Har lian för vapenöfning^!! eller tjenstgöringen varit frånvarande

endast en kortare tid, högst åtta veckor, vare han berättigad att i tjensten återgå;

men i annat fall må det på husbonden eller mästaren ankomma att honom i tjensten

återtaga eller icke.

§ 34.

Mom. 1. Beväringsskyldig skall under hela sill tjenstetid förblifva vid

samma. vapen, som vid inmönstringen bestämdes. Så länge han tillhör aktiva arméen,

åligger honom, vid flyttning från en till annan kommun, att derom göra anmälan

hos närmast boende befäl, tillhörande det kompani af infanteriet, inom hvars

område han är bosatt, eller, der i någon ort intet infanteri finnes förlagdt, hos befälet

vid den trupp, som den beväringsskyldige tillhör.

Mom. 2. Beväringsskyldig i aktiva arméen skall tillika, när flyttningen

sker utom kompaniets område, inom fjorton dagar efter ankomsten till sin nya boningsort,

anmäla sig hos närmast derintill boende befäl af infanteriet, eller, derest

sådant i orten icke finnes, af det vapen, som är derstädes förlagdt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Ronyl, Muy.ts Nåd, Proposition N:o II.

... , . Mom- 3\ Underlåter beväringsskyldig i de fall, som ofvan

föreskrifven ordning anmäla inträffad flyttning, böte Fem Riksdaler.

äro sagda, att i

§ 35.

Mom. 1. Den till aktiva arméen hörande beväring kallas till möten eller

uppbrott ai mihtärbefälet, vare sig genom ordres eller genom kungörelse, som i

kyrkorna uppläses två gånger, senare gången minst fjorton dagar före inställelsen

vid kompaniets, sqvadronens eller batteriets samlingsplats, hvarifrån manskapet under

ledning åt samma befäl föres till bestämmelseorten.

Horn. 2 Krigsreserven uppbådas, när Kongl. Maj:t, efter ofvan stadgade

grunder, finner det erforderligt, af Dess Befallningshafvande genom kungörelse, som

i kyrkorna uppläses.

Mom. 3. I fråga om hvad mera vid beväringens uppbådande bör iakttagas

galle hvad derom särskild! är eller framdeles kan varda af Kongl. Magt stadgadt.

§ 36.

Mom, 1. Den stående arméens rättighet att värfva och rekrytera äfven

bland de beväringsskyldig fortfar; och anses den beväringsskyldig, som tjenar för

nummer i stående arméen derigenom uppfylla sin beväringspligt.

Mom. 2. Vill delägare i båtsmans-, ryttare- eller ständigt rotehåll, hvilken

ar beväringsskyldig, sjelf utgå för ledig rote eller rusthållsnummer, och har han

bevisligen blifvit dertill antagen, vare honom förbehållet att, i likhet med beväringsmanskapet,

afgå från tjensten vid slutet af det år, med hvilket hans beväringspligt

skulle tilländalöpa.

§ 37.

Al alla de viten och böter, som enligt beväringsförfattningarne ådömas, skall

ena hälften tillfalla åklagaren, men den andra afsättas till bildande af eu invalideller

pensionsfond för dem af beväringsmanskapet, som under tjenstgöring erhållit

sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre mån oförmögne att sig

med arbete försörja, samt för i krig aflidne beväringskarlars enkor och barn; dock

utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den beväringsmanskapet

i § 30 tillförsäkrade rätt till understöd från Krigsmanshuskassan eller Amiralitetskrigsmanskassan.

§ 38.

Mom. 1. De förändrade förhållanden, hvartill denna författning föranleder

i afseende på beväringen, skola inträda och fortgå beträffande den åldersklass, hvilken

år 1870 inmönstras till första årets vapenöfning, samt derefter följande klasser.

Mom. 2. Derest Kongl. Maj:t skulle finnn aödigt att, i anledning af krig

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kong!. Maj:Us Nåd. Proposition N:o 11

eller krigsfara, uppkalla nuvarande beväringsklasser eller någon del deraf till landets

försvar, skola de vara förbundne att tjenst,gorå sä länge Kongl. Maj:t pröfvar

det oundgängligt, dock icke utöfver tretio års ålder.

Art. IX.

Om landstormen.

§ 39.

Under krigstid ingår i landstormen hvarje vapenför man, som innehar deri

för värnepligt bestämda ålder och icke på annat sätt är till Rikets försvar tagen i

anspråk.

§ 40.

När Kongl. Maj:t under krig finner nödigt att kalla landstormen till vapen,

sker uppbåd dertill genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande medelst kungörelse,

som i kyrkorna uppläses.

§ 41.

Enligt de föreskrifter, som i sådant fall varda meddelade, och under särskilt

förordnadt befäl, kommer hvarje afdelning af landstormen att användas och

utrustas till sin hembygds försvar.

Hvad bär ofvan linnés stadgadt medför icke någon rubbning af nationalbeväringen

på Gotland, sådan densamma nu är eller framdeles kan blifva ordnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär

till Namnrulla öfver alla till aktiva arméen hörande beväringsskyldige inom N. N. stad (fögderi) år 18

Andra

klassen.

Tredje I Fjerde

klassen, klassen.

Första

klassen.

Femte

klassen.

Sjette ! Sjunde

klassen.klassen.

De beväringsskyldiges

Anmärk
-

Hemvist.

ningar.

Yrke eller

näringsfång.

.För- och tillnamn

''utan förkortning.

By eller

hemman.

Socken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o It.

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den

19 Januari 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Statsråden : Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz.

Departements-chefen, Statsrådet Abelin uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse

med Kong!. Maj:ts, enligt Stats-Rådsprotokollet för den 31 nästliden

December, fattade beslut, uppsatt förslag till Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition till

Riksdagen, angående Landtförsvarets organisation.

Kong! Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan,

i Nåder gilla nämnda förslag, sådant det finnes detta

Protokoll inlagd!, samt förordna, att, i öfverensstämmelse dermed,

Proposition skulle till Riksdagen afl åtas.

Ex protocollo

A Decker.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman 1869.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT tf D ER DÅ NIG T A tf Fö RA N DE

TILL

STATSRÅDSPROTOKOLLET DEN 31 DECEMBER 1868.

ANGÅENDE

iÅ^FÖRSVARETS ORGANISATION

AF

CHEFEN FÖR LANDTFÖRSVARS-DEPARTEMENTET.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Allmänna grunder........................

Inledning......................................... »

Arméns storlek...................................... 5.

Arméns sammansättning.......................... 9.

Indelningsverkets militärisk», och sociala karakter.

.............................................. 16.

Indelningsverket ur ekonomisk synpunkt...... 17.

Indelningsverket ur historisk synpunkt......... 20.

Frågan om Indelningsverkets aflösning......... 36.

Regleringen af rotering^ och rustningsbesväret 39.

Insättande af indragne, anslagne eller vakante

nummer............................................ 60.

Öfverflyttande af en del utaf båtsmanshåll^

till landtförsvaret............................... 61.

Indragning till armén af Säfvedalsrotarne...... 62.

Insättande af nya ordinarie roteringen......... 67.

Rotering af de s. k. frisocknarne i Örebro län . 68.

Extra roteringen.................................... 69.

Trosshästars anskaffning vid krigsutbrott...... 73.

Regleringen af indelta regementens och corpsers

förläggningsområden............................ 77.

Ordnandet af rusthållarnes vid de afsutna rusthållsregeinentena

och corpserna rustnings
skyldighet.

......................................... 79.

Öfverflyttande på statsverket utaf anskaffning

och underhåll af beklädnads-, bevärings- m. fl.

persedlar vid de indelta kavalleriregementena 95.

Förändringar vid den värfvade armén........... 96.

Manskapets ålder.................................... 100.

Manskapets pensionering.......................... 103.

Beväringsinrättningen.............................. 105.

Landstormen......................................... 122.

Inrättande åt halfsold- och reservbefäl ......... 129.

Civilstaten vid regementen och corpser......... 134.

Befordringslagarne....................i.............. 135.

Organisation....................................... 145.

Infanteriet........................................... 146.

Kavalleriet...................................... 163.

Artilleriet.......................................... 175.

Ingeniörväsendet...........................

Sid.

187.

Pontonier- och Sappörtrupper................

»

Fältsignalväsendet...............................

192.

Ingeniörtruppernas befäl och civilstat m.

in. 196.

Generalitetet och generalstaben.....

.... 201.

Generalitetet......................................

»

Generalstaben.....................................

.... 205.

Krigsbildningen........... .....................

.... 221.

Vapenöfningarne..................................

»

Stammens......................................

»

Beväringsmanskapets.........................

.... 231.

Gemensamma öfningar (öfningsläger).....

.... 234.

Skolorna............................................

.... 236.

För underbefälsbildning......................

.... »

Vid Infanteriet...............................

>,

Vid Kavalleriet................................

.... 240.

Krigsskolan.......................................

.... 243.

Krigshögskolan..................................

.... 259.

Intendentur- och trossväsendet......

II. 1.

Sjukvården.......................................

II. 9.

Löneregleringen.............................

II. 24.

Indelta armén (lönereglering och ackords- amortering.................................

II. 24.

Värfvade armén ................................

11. 54.

passevolansväsendet.....................

» »

löneväsendet.............................

II. 69.

Försvarsväsendet å Gotland...........

III. 1.

Ilufvudgrunder för försvaret..................

» »

Organisation......................................

III. 10.

Infanteriets....................................

» »

Artilleriets....................................

III. 17.

Militärbefälets. \..............................

III. 25.

Vapenöfningarne.................................

III. 26.

Infanteriets....................................

» »

Artilleriets......................................

III. 32.

Löner och arfvoden.............................

in. 36.

Infanteriets...................................

11 »

Artilleriets......................................

III. 39.

Sjukvården...........................................

in. 42.

Slutord......................................

in. 45.

opaginerad Kontrollera mot PDF

U n d e r cl å n i g t Me m o r i a I.

Samtidens politiska tilldragelser, de genomgripande förändringar i krigsmateriel

och krigföringssätt, hvilka under sednare åren gjort sig gällande,

samt den ovisshet i afseende å utsigterna till en varaktig fred, hvari Europa

onekligen befinner sig, mana hvarje folk, som vill bevara sin frihet och

Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Rami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

sjelfständighet, att med allvar och fosterländsk hängifvenhet omfatta frågan

om sina försvarskrafters tidsenliga ordnande. Icke allenast de bland Europas

stormagter, hvilkas rådslag företrädesvis bestämma öfver krig och fred, utan

äfven stater af andra och tredje ordningen, hafva derföre med en sällspord

ifver egnat utomordentliga omsorger och uppoffringar åt organisationen och

förstärkningen af sina arméer, hvartill folkrepresentationerna, äfven der dessa

utöfva obetingadt inflytande på statsförvaltningen, ingalunda undandragit

sig att anvisa nödiga medel. Hos oss kan också angelägenheten af denna

frågas skyndsamma lösning väl sägas numera hafva genomträngt hela folkmedvetandet,

sedan den länge utgjort föremål för Eders Kongl. Maj:ts

aldrig hvilande omsorger. Jag har således icke behof att närmare redogöra

för den nödvändighet, som tvingande bjuder mig att inför Eders

Kongl. Maj:t framlägga förslag i detta vidt omfattande och för fosterlandet

så vigtiga ämne.

För de åsigter, som vid upgörande af detta förslag varit ledande och

hvilka i flera hufvudsakliga afseende!! nära sammanfalla med hvad sednaste

Landtförsvars-komité och det särskilda Utskottet för frågor rörande försvarsverkets

ordnande vid 1867 års riksdag uttalat, ehuru jag i andra hänseenden

funnit mig höra ifrågasätta derifrån ganska afvikande bestämmelser, anhåller

jag att få i möjligaste korthet redogöra.

De förenade rikenas ställning i det europeiska statsförbundet, liksom

hela rigtningen af de tvenne brödrafolkens andliga och materiel-! sträfvande!!,

utesluta hvarje tanke på någon agressiv politik från vår sida, hvarföre

upställandet och underhållandet af störa stående krigshärar, om eljest

dertill erforderliga medel förefunnes, bär visserligen icke vidare kunna ifrågakomma.

Men ingenting berättigar åter till det/ antagande att vi alltjemt,

oaktadt egna fredliga afsigter, kunna undgå att invecklas i strider, genom

hvilka vår frihet och sjelfständighet kunde äfventyras. Vården om dessa

lifsvillcor för ett folks tillvaro bjuder att så ordna våra försvarsanstalter,

att de ingifva tryggheten af sjelfmedveten beslutsamhet och kraft, hvilket

ock är enda säkra medlet att bibehålla andra staters aktning och att, om

någon fara kommer å färde, vinna det moraliska och materiel! bistånd,

hvaraf vi kunna blifva i behof.

Ett sådant mål vinnes väl aldrig utan ansträngningar och uppoffringar,

men jag vågar likväl vara af den mening, att de offer af beqvämlighet och

tillgångar, som ett enigt och frihetsälskande folk villigt underkasta!'' sig för

detta höga mål, kunna tillgodogöras på sådant sätt, att de i sjelfva verket,

långt ifrån att undergräfva eller försvaga folkets välstånd och fredliga utveckling,

fastmera i och för sig blifva medel att höja dess moraliska och

fysiska krafter och sålunda främja dess lycka och förkofran. Härtill fordras

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

dock att åt sjelfva arméorganisationen gifvas sådana förmer och att deri

ingjutes en sådan anda, att folket med fullt förtroende omfattar sitt försvarsväsende

och deri finner, icke en för sig och sina intressen främmande

institution, utan ett sannt uttryck af sin egen ordnade, öfvade, stridbara

kraft. Det fordras, att donna armé hvarken till omfånget utsträckes eller

med krigsöfningar betungas utöfver de matt, som till landets försvar och

till vinnande af fullgod krigsduglighet verkligen äro af nöden; och det fordras

slutligen att i alla härmed förknippade anordningar nedlägges det höga

allvar, den manliga enkelhet, samt den rättvisa och billighet, som höfves

ett verkligt nationalförsvar.

Vid en öfverblick af den rigtning, i hvilken öfriga europeiska statur

arbeta på utvecklingen af sina försvarskrafter, kan man omöjligen för sig

dölja, att vår. nu varande armé hvarken till den numerära styrkan eller

till organisation och krigsduglighet motsvarar Rikets verkliga behof, i händelse

af ett fredsbrott.

Äfven om vi, hvad vårt geografiska läge dock förbjuder, kunde helt

och hållet lemna utur räkningen de effektiva stridskrafter, öfver hvilka

sådana stormakter, som t. ex. Ryssland och Nordtyska Förbundet förfoga, och

hvilka inom hvardera af dessa statur, likasom inom Frankrike och Österrike,

upgå till omkring eu million soldater, innefatta likväl de nyaste arméorganisationerna

inom derå mindre, med vår i afseende å folkmängd jemförlig^

men till sina politiska förhållanden åtminstone icke mera blottställda

statur talande bevis om den upfattning, som allmänneligen gjort sig gällande

ej mindre i afseende å myckenheten af de stridskrafter, som den

närvarande ställningen krafvel-, än i fråga om den öfning och krigsduglighet,

som nutidens krigföringssätt tager i anspråk.

I förra hänseendet tillåter jag mig erinra derom, att Holland upställer

en effektiv armé af 70,000 man, och Belgien af 100,000 man, oberäkuadt

ett talrikt landvärn, samt att vår grannstat Danmark tillvägabragt

en effektiv armé af 46,000 man. Hela vår effektiva och under nutidens

snabba och hastigt afgörande krigföringssätt stridbara armé, hvartill jag icke,

utan en längre tids öfning, som vid hastigt påkommande mobilisering ej

torde medgifvas, vågar räkna vår allmänna, ofullständigt öfvade, svagt utrustade

och organiserade bevaring, räknar endast 30,005 soldater.

Vid bestämmande af den styrka, hvartill vi höra inbringa våra försvarskrafter,

måste naturligen komma under sorgfälligt öfvervägande så väl

statens tillgångar och måttet af de uppoffringar, hvilka kunna tagas i anspråk

för en fullkomligare krigsbildning och utrustning af denna styrka,

som ock den sannolika storleken af deri armé, med hvilken vi kunna

blifva anfallne.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Hvad den förra af dessa frågor angår, hafva statsmagterna onekligen

det lika vigtiga som grannlaga åliggandet, att sorgfälligt öfverväga landets

materiela tillgångar och aldrig vid anordningar, som äro beräknade på varaktighet

under normala förhållanden, taga i anspråk de yttersta krafter och

uppoffringar, af hvilka ett folk vid utomordentliga fall kunde vara mägtigt.

Åsidosättandet af denna regel vid ordnandet af landets försvarsväsende vore

lika obetänkt som motverkande just det mål man söker, — landets inre, fria,

fredliga och jemna utveckling under skyddet af betryggad yttre sjelfständighet.

Långt ifrån således att söka någon grund för försvarsväsendets

ordnande i det matt af uppoffringar, som Svenska folket under uprörda

politiska tider kunde finnas villigt och mägtigt att sig underkasta, är jag

fast heldre af den öfvertygelse, att all den sparsamhet och återhållsamhet

i anspråk på landets tillgångar, som möjligen är förenlig med betryggande

försvarsanstalter, bör och måste iakttagas, icke blott ur allmängiltiga statshushållningsskäl,

utan ock ur den särskild! för ett folks försvarskraft ovedersägligt

rigtiga synpunkt, att ett välbergadt, trefvet och lyckligt folk i fårans

stund långt villigare, modigare och mera uppoffrande, än ett fattigt och

betryckt, går i striden för sitt oberoende.

Å andra sidan åter må icke heller tillfälliga, för stunden tryckande

bekymmer leda till sådan underskattning af ett folks tillgångar och förmåga,

att man derföre modlöst ryggar tillbaka för åtgärder, som ett af

tidsförhållandena allvarligt påkalladt ordnande af landets försvarskrafter

oafvisligen kr öfver, om ock dessa åtgärder taga landets tillgångar i ökadt

anspråk.

Huru man än må ur olika synpunkter bedöma Sveriges ekonomiska

och finansiella tillstånd, skall dock säkerligen icke kunna förnekas, att

detsamma, oberäknadt tillfälliga konjunkturvexlingar, som intet land lärer

undgå, länge varit stad! i fortgående utveckling och att Svenska folket,

som under framfarna tider underkastat sig så oerhörda lidanden och försakelser

för försvaret af frihet och oberoende, numera befinner sig i den

ställning, att det, väl icke utan ansträngning, men dock utan öfveransträngning,

förmår att, i jemnbredd med arbetet för sin fortgående andliga och

materiela kulturutveckling, bära de bördor, som försvarsväsendets ändamålsenliga

ordnande kr öfver.

De högsinta tänkesätt, som 1867 års Riksdag i sin underdåniga skrifvelse

N:r 81 angående detta ämne uttalade, innebära kraftig försäkran om

Svenska folkets vilja och beslutsamhet att icke sky nya uppoffringar för

bäddande!, af sin sjelfständighet.

Med detta höga mål och det af Riksdagen jemväl klart uttalade behoivet

af försvarsfrågans skyndsamma fösning för ögonen skola, jag vågar

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

derom vara förvissad, underordnade meningsstrider om större eller mindre

jemnkningar i fördelningen af de bördor, h vilka för landets försvar måste

utgöras, icke vidare uppehålla organisationsfrågans afgörande. Man skall

visserligen icke förgäta att, om också dessa bördor i ett eller annat hänseende

befinnas ojemna och derigenom tryckande, i hvilket fall rättelse

kan och bör, oberoende af organisationsfrågan i dess helhet, tillvägabringas,

de likväl aldrig kunna jemföras med de allmänna och enskilda olyckor och

lidanden, som eu segrande fiende skulle bringa öfver ett underkufvadt folk.

Jag skulle icke hafva tillåtit mig ens någon antydan på en så förfärande

och för Svenska sinnen uprörandc tanke, om icke vid bedömandet af de

uppoffringar, som för försvarsväsendet kunna ifrågakomma, man dock måste

för sig gorå frågans hela betydelse fullkomligt klar.

Hvad efter eu sådan öfversigt återstår att undersöka är visserligen

icke i främsta rummet fragan om våra tillgångar, utan den om vidden och

beskaffenheten af de försvarskrafter, som vi behöfva anskaffa, ordna och

underhålla, för att med framgång mota och tillbakavisa en anfallande armé

och värna vart fosterlands urgamla sjelfständighet. Jag öfvergå!’ således

till frågan om den erforderliga arméstyrkan, hvarvid jag utgår från det

antagande att vi, i händelse af ett anfallskrig emot våra gränser, kunna

af Norges krigsmagt påräkna ett understöd af omkring 20,000 man.

Lyckligtvis är ett krigsföretag mot vårt land, till följd af dess afskeda

läge, dess af hafvet bildade naturliga gränser och dess i förhållande till

folkmängd och odling vidsträckta område, åtföljclt af så betydliga svårigheter,

ej allenast vid öfverförandet, utan ännu mera vid underhållandet af

eu stor anfallsarmé, att ett sådant företags omfång derigenom måste i betydlig

mån begränsas.

Man har på göda grunder beräknat, att en främmande magt icke rimligtvis

skulle kunna i vårt glest bebodda land framgå med en större slagfärdig

hufvudstyrka än omkring 100,000 man, i anseende till den utomordentligt

störa tross af krigs- och lifsförnödenheter, som en större styrka

skulle kräfva och som till största delen måste från eget land medföras.

Skulle ock eu större styrka, än denna, vara till våra kuster öfverförd

hvilket man val kan tänka sig — torde emellertid kunna antagas, att

den Överskjutande härmassan behöfde användas att skydda lanclstigningspunktcrna

och förbindelserna, samt att åt olika håll utsända diversionscorpser,

i ändamål att besätta vigtigare punktör, splittra våra försvarskrafter

in. m.

Detta antagande af en viss styrka, utöfver hvilken en fiende icke rimligen

skulle kunna inom vårt land underhålla och fortskaffa sin armé,

synes för beräkningen af de fiendtligt stridskrafter, med Indika vi kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

komma att kämpa, vara rigtigare, än att grunda den på styrkan af de

truppmassor och sjötransportmedel, öfver hvilka en fiende kan förfoga, ty

dels är det svårt att med full visshet känna dessa, dels äro de föränderliga

och kunna efter vexlande förhållanden minskas eller betydligt ökas.

Antagande sålunda att en fiendtlig magt, som beslutat rigta ett

afgörande slag mot vårt land, kan härstädes upträda med eu hufvudkyrka

af högst 100,000 man, och då det måste vara af yttersta vigt

att förekomma hans djupare inträngande i landet, höra vi så snart

som möjligt kunna upställa minst lika stor styrka, som donna hans antagna

största, hvarföre donna vår hufvudstyrka herde bestå af omkring

100,000 man.

Förutom donna hufvudstyrka, afsedd att pa slagfältet mota fiendens,

måste äfven tillgång finnas till mindre truppcorpser, för att med dem

oroa hans förbindelser och mota sådana hans diversionscorpser, hvilka, för

att besätta vigtigare punktör, eller i ändamål att splittra våra försvarskrafter,

afsändas mot aflägsnare, utom den sammandragna aktiva arméens

egentliga operationsområde, liggande landsdelar in. in. d. Att i dessa afseenden

beräkna mindre än 20,000 man, torde icke vara välbetänkt, och

följaktligen måste vi kunna i fält upställa 120,000 man, — samt derjemte

hafva ordnade, öfvade reserver att ersätta afgången.

Om man tager i beräkning det bidrag af 20,000 man norska trupper,

som jag ofvan antydt, blifver sålunda den i upgifna ändamål oundgängligen

behöfliga styrkan för Sverige 100,000 man, hvaröfver vår fält-armé, —

dess ersättningstrupper oberäknade — icke torde behöfva upbringas och

hvilken jag skulle vilja kalla den större krigsjoten.

Då det skulle vara alltför betungande, att ständigt underhålla en sådan

styrka, och detta ej heller kan antagas vara behöfligt, enär de störa förberedelser,

som en anfallande nödgas gorå för att till vårt land öfverföra

en så betydlig armé som 100,000 man eller derutöfver, nödvändigt måste

lemna oss något rådrum att ordna vårt försvar, så torde endast en del af

ofvan beräknade styrka höra under freden ständigt underhållas, samt arméns

organisation vara sådan, att den hastigt och utan rubbningar kan utveckla

sig till den krigsfot — större eller mindre — som af förhållandena kan

påkallas. Vi måste nemligen tänka oss möjligheten att blifva invecklade i ett

krig som föres mellan några af de europeiska stormagterna, eller att vi åt

politiska förhållanden kunna tvingas att försätta vår armé på krigsfot, utan

att derföre sådana omständigheter äro för handen, att all vår kraft behöfver

upbjudas för att värna vår sjelfständighet. Vår arméorganisation bör

derföre vara sådan, att den motsvarar äfven detta ändamål, och att krigs
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

upbådets styrka i förekommande olika fall kan lämpas efter det för handen

varande behofvet.

Då emellertid några bestämda begränsningar inom sjelfva organisationsplanen

böra angifvas, torde armén böra bestämmas i en fredsfot, samt en

mindre och en större krigsfot, med det organiska sammanhang dem emellan,

att snabb mobilisering och hastig utveckling från fredsfoten till, vare sig

mindre, eller större krigsfoten kan utan rubbning i organisationsplanen

verkställas.

Ofvan är antaget att den större krigsfoten bör upgå till en styrka af

100.000 man, och återstår sålunda att beräkna den styrka, som lämpligen

bör bestämmas för så väl mindre krigsfoten som fredsfoten.

Den mindre krigsfoten är afse dd att användas vid alla de tillfällen,

då en yttersta kraftansträngning icke är af nöden. Dess styrka, beroende

af de omständigheter, som föranleda arméns försättande på krigsfot, kan

sålunda icke till siffran på förhand bestämmas. Enär likväl en organisationsplan

kräfver vissa bestämmelser i afseende å krigsupbådens sammansättning

och ett visst förhållande mellan försvarskrafternas storlek vid olika

tillfällen, har jag ansett att äfven för denna, den mindre krigsfoten, eu

viss styrka herde såsom normal antagas, och jag har funnit denna, med

hänsyn till de stridskrafter, öfver hvilka vi hafva att förfoga, och till de

omständigheter, som betinga förhållandet dem emellan, höra utgöra omkring

68.000 man, eller omkring f af den större krigsfoten.

Fredsfoten — den ständigt underhållna och öfvade styrkan, den stam,

i och genom hvilken krigsbildningen skall under freden uppehållas och

fortplantas och af hvilken, under kriget, hela den öfriga styrkan skall hemta

ledning och stöd — måste, för att motsvara sitt ändamål, vara så beräknad

att den, äfven vid mobilisering af den större krigsfoten, må kunna motsvara

de behof den är afsedd att fylla. Den skall i sig innefatta det

egentliga befälet af alla grader och alla de beställningspersoner inom manskapsstyrkan,

för hvilkas bildning en längre öfningstid är af nöden; men

den skall icke blott jemnt uppfylla dessa fordringar, den måste inom sig ega

eu reserv för att ersätta afgången inom dessa, mera magtpåliggande platser;

den skall ock kunna lemna en för depöterna tillräcklig styrka och derjemte

hafva något öfver för besättande med fullt pålitligt och erfaret manskap

af de platser i sjelfva ledet, der en större vana vid och kännedom af manövern

är af nöden.

Med fästadt afseende å allt detta herde fredsfoten, stammen, befäl

och trupp vid alla vapen sammanräknade, på sätt af organisationsplanen

framgår, utgöra nära 40,000 man, med eu manskapsstvrka af omkring 36,400.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Till fullt upp denna styrka skulle den stående armén likväl icke kunna

upbringas, utan att störa svårigheter eller — der icke andra för försvarsväsendet

lika vigtiga anordningar skulle åsidosättas — ytterligare ökade

kostnader dermed vore förenade; men med iakttagande af de, ur flera skål,

påkallade förändringar i organisationen, dem jag här nedan går att föreslå,

kan nummerstyrkan upbringas till helt nära 36,000 man — hvilken styrka

jag sålunda håller före höra utgöra och beteckna fred sfoten.

T enlighet med ofvan uttryckta åsigter, tillstyrker jag i underdånighet,

att vår effektiva armé måtte organiseras för:

a) en fredsfot, bestående af omkring 36,000 man stamtrupper;

b) eu mindre krigsfot, upgående till omkring 68,000 man; samt

c) en större krigsfot af omkring 100,000 man;

befälet af officers- och underofticersgraderna, civile embets- och tjenstemän

samt trainmanskapet öfverallt oberäknade.

Jemte krigsfot, vare sig den större eller mindre, måste äfven finnas

ersättningstrupper, på det att lidna förluster må genast kunna ersättas, och

fält-arméns styrka sålunda under alla förhållanden hållas fulltalig. Då ett

fälttågs längd svårligen kan förutses, och ersättningstruppernas antal måste

beräknas äfven med afseende å möjligheten af ett långvarigt sådant, under

hvilket fienden, om han antages beherrska liafvet, eger tillfälle att ständigt

draga till sig förstärkningar, torde antalet ersättningstrupper, då bland dem

äfven arméns rekryter inberäkna^, — ehuru dessa törst efter erhållen

krigsbildning kunna vid fält-armén användas, — ingalunda höra beräknas

lägre än fält-arméns halfva styrka, eller omkring 50,000 man.

Ofvan är antydt, huruledes en fiende, ehuru han näppeligen på ett

ställe torde kunna framgå med större samlad styrka än 100,000 man, likväl

för att splittra våra försvarskrafter, eller i ändamål att besätta vigtiga

strategiska punkter, kan mot sådana delar af vårt land, som ligga utanför

fält-arméns egentliga operationsområde, afsända särskilda diversionscorpser,

och huruledes äfven nämnda vår armés styrka är med afseende på dessa

möjligheter beräknad.

Men utom fält-armén erfordras en icke obetydlig styrka till besättningar

i våra fästningar, så väl dem, hvilka till skydd för inloppen till hufvudstaden

och vårt marin-etablissement äro anlagda, som äfven hufvudförrådsfästningen.

Enär för detta mera speciela ortförsvar, fält-armén eller dess ersättningstrupper

icke få i någon väsendtlig mån påräknas, måste särskilda stridskrafter

finnas för detta ändamål att tillgå. Ej heller kan förnekas möjligheten att en eller

annan del af landet kan, aflägsen från fält-arméns operationsområde, eller utanför

den krets, inom hvilken en befintlig fästning kan lemna skydd, blifva utsatt

för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

för anfall och brandskattning af fiendtliga skaror. De lärdomar, vårt lands

krigshistoria i dessa afseenden erbjuder, höra visserligen icke lemnas opåaktade,

och jag anser derföre nödigt att, jemte den styrka, som tillhör fältarmén

eller dess ersättningstrupper, äfven inom hvarje del af riket finnas

organiserade stridskrafter, hvilka vid förefallande behof kunna med samlad

kraft upträda för att afvärja det anfall, som hotar egen härd. Ett starkt

ortförsvar inom hvarje del af landet torde sålunda höra utgöra slutstenen

af den byggnad, hvarpå vi grunda vårt hopp om värjande af vår sjelfständighet

och bevarande af vårt politiska oberoende. Eu del af detta ortförsvar

bör ega eu fastare organisation, dels för att lemna tillgång till reserv,

i fall fält-arméen skulle drabbas af eu större olycka och dess ersättningstrupper

befinnas otillräckliga, dels för att utgöra besättningar å våra fästningar

och dels för att vid behof kunna bilda en kärna för den öfriga delen

af ortförsvaret, som aldrig påräknas annat än till hembygdens försvar.

Ortförsvaret sönderfaller således naturligen uti 2:ne klasser, af hvilka

enligt förslag, som bär nedan närmare utvecklas, den förra utgöres af

lcrigsreserven och den sednare af landstormen.

Hvad krigsreservens styrka beträffar, torde denna, med hänsyn till

nyssnämnda ändamål, icke höra beräknas lägre än omkring 40,000 man;

och hvad angår landstormen, som bör omfatta alla vapenföra män inom en

viss åldersgräns, hvilka vid försvaret af egen härd kunna biträda, torde

den efter eu ungefärlig beräkning kunna uptagas till 100,000 ä 120,000 man,

Antages nu våra stridskrafter höra ega den styrka ofvan är beräknad,

återstår att afgöra frågan, hvarifrån dessa stridskrafter skola tagas, och huru

de till sin ursprungliga styrka skola kunna underhållas. I detta afseende

lärer val knappast gifvas något val, ty enär eu värfvad trupp af den storlek,

som är i fråga, hvarken lärer vara önskvärd, eller i något afseende

kan ifrågasättas, och eu utskrifning af vissa procent af befolkningen lika

litet torde höra ega rum, så återstår endast tillämpning af den allmänna

värnepligten, hvilken, på samma gång den är rättvis, emedan den drabbar

alla lika, äfven skänkel- den största tillgång på dugligt manskap. Begreppet

allmän värnepligt innefattar att alla krigsdugliga medborgare, inom vissa

åldersklasser, äro skyldiga att deltaga i fäderneslandets försvar och att

således hvarken lega eller friköp får ega rum. I de större medel-europeiska

staterna, Frankrike, Österrike och Preussen, der den allmänna värnepligten är

såsom grundsats antagen, har man dock icke kunnat konseqvent genomföra den,

emedan antalet värnepligtige inom dessa folkrika stater varit större än för armén

behöft tagas i anspråk, hvarföre man i dessa länder, ehuru på något olika

sätt i hvarje, genom lottning uttagit eu viss del till krigstjenst, under det

Bill. till Riksd. Prut. ItSijU. ] Sami. 1 Ajd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

den öfriga delen gått fri, hvilket system fått namn af konskription. Af de

utlottade hafva i allmänhet blott eu del inkallats i flerårig garnisonstj enstgöring,

och en del blott en kortare tid öfvats i vapen. Den obenägenhet,

som i vårt land gifvit sig tillkänna mot konskriptionssystemet, gör det så

mycket mindre lämpligt att nu ifrågasätta dess införande, som vi hafva den

lyckan att i fråga om vara försvarskrafters anskaffande kunna bygga på

inhemsk grund, och endast genom fullkomnande och vidare utbildande af

de institutioner, vi redan ega, upnå ändamålet. Klokheten bjuder oss

äfven, att vid försvarskrafternas ordnande välja en väg, å hvilken vi oafbrutet

blifva starkaie, utan att, såsom vid omkastning från eller öfvergifvande af

bestående förhållanden blefve händelsen, någon tid stå försvarslösa och

blottställda för alla de väder, som deraf kunde följa vid ett inträffande afbrott

i den europeiska freden.

Vår nuvarande beväring sinrättning, utvidgad till ett större antal årsklasser

och försedd med nödiga bestämmelser i afseende å ortförsvaret,

lemnar en osviklig borgen för erhållande af det nödiga antalet stridsmän,

på samma gång den, om bestämmelserna i afseende å lega och friköp bortfalla,

fullständigt fyller begreppet: »allmän värnepligt», och mer konseqvent

genomför densamma, än fallet är i någon annan europeisk stat, med undantag

af Danmark och Schweitz.

I det förslag till värnepligtens utvidgning, som nedan framställes,

är afsedt:

att hvarje till krigstjenst duglig Svensk medborgare skall vara skyldig

att, från och med året näst efter det, då han fyllt 20 år, och till och med

det, då han fyller 40 år, deltaga i fäderneslandets försvar, och att undergå

den derföre erforderliga öfning;

att denna värnepligt fullgöres dels uti beväringen, dels uti landstormen;

att beväringsskyldighet,;!! varar i 10 år;

att af de sålunda bildade tio årsklasser, tvenne utgöra arméns rekrytoch

ersättningstrupper, fyra aktiva arméns första och andra upbäd, och

tvenne arméns krigsreserv;

att värnepligtig, efter utträdet ur beväringsåldern, qvarstå!'' intill fyllda

40 år i landstormen, hvilken höra vara organiserad länsvis i taktiska enheter,

samt med befäl försedd; och

att i krigstid ingår i landstormen hvarje vapenför man inom värnepligtsaldein,

som icke på annat sätt är till rikets försvar tagen i anspråk.

Pa samma gång dessa bestämmelse!'' afse att tillförsäkra armén eu rik

tillgång på manskap, gruppera de äfven denna tillgång uti:

a) linien, bestående af den aktiva armén med dess rekryter och ersättningstrupper;
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

b) krig sreserven; och

c) landstormen.

Den aktiva armén, som alltid måste finnas öfvad, fullt utrustad och

beredd att genast vid upbad tråda i fält mot fienden, består af den stän
och

ÄUnat St? T T fl''edsfoten — jemte så många af de sednast

och fullständigast ofvade arsklasserna af beväringen, att den mindre eller

stol re krigsfoten upkommer.

Ofvan är antaget, att fredsstyrkan bör utgöra omkring 36,000 manmen,

enär från denna styrka måste göras afdrag för bildande’af de vid

mobilisering oundgängliga depoter, äfvensom för sjuke, tillfälliga vakanser

m. in., torde för den aktiva armén återstå ungefär 32,000 man.

Antalet approbera^ beväringsmanskap har för de sednare fem åren i

medeltal uppgått till 21,014 man; men i anseende dertill att en strängare

granskning af de bevaringsskyldiges kroppskonstitution, än som hittills egt

mm ar af behofvet pakallad, på det att icke någon vapenöfningskostnad

ma förspilla^ a utbildning af till krigstjenst odugligt manskap, torde första

klassen a det beväringsmanskap, som till tjenstgöring i aktiva armén kan

aPPr°beras, icke kunna beräknas till högre styrka än omkring

... Ja8 ^r sålunda ansett att denna siffra bör tjena som grund för be
räkning

af ofnga bevänngsklassers styrka. Enligt hvad erfarenheten gifvit

vid handel!, undergår dessa klassers ursprungliga styrka eu icke obetydlig

oi minskning och da afgången torde kunna antagas för 2:dra och 3:die

klasserna till 2| %, för 4:de och 5:te till 5 %, för 6:te och 7:de till 15 %

t-n 9:de ^h 10:de till 25 % samt för ll:te t. o. in. 20:de i medeltal

till 45 ,6, sa skulle styrkan komma att utgöra:

för hvardera af 2:dra och 3:dje beväringsklasserna i rundt tal

" ” » 4;de » 5:te d:o d:o

n )J M 6:te » 7:de d:o d:o

" » » 8:de » 9:de och 10:de d:o d:o

” " ” H:te t. o. m. 20:de i medeltal d:o d:o

„.. .^.a n“ mcd fredsstyrkans, för aktiva armén disponibla 32,000 man.

intorfitvas lista upbådet, eller 4:de och 5:te klassernas beväring 36,000 »

upstår den mindre krigsfoten..................................... 68^00 m—

och då till donna fogas 2:dra upbådet, eller 6:te och 7-de

erhalles den större krigsfoten . -''

Såsom ersattnmgstrupper, vid händelse af mindre krigsfotens unsättande,

beräknas 6:te och 7-de beväringsklasserna, och, då större krigsfoten

18,500 man.

18,000 »

16,000 »

14.000 »

10.000 » .

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

mobiliseras, 2:dra och 3:djc klasserna, hvaremot den lista, såsom den både

i fysiskt och militäriskt hänseende minst utbildade, endast vid yttersta nödfall

bör till detta ändamål tagas i anspråk.

Krig sreserven, som består af beväringens tvenne sista, eller 8:dc, 9:de

och 10:dc årsklasserna, omkring 40,000 man, utgör en reserv, som för

aktiva arméns förstärkande, äfvensom till besättningar i fästningar, kan

användas, liksom den vid behof bildar en kärna för

Landstormen, — bestående af alla vapenföra män mellan 20 ä 40 år,

som icke på annat sätt äro till landets försvar tagne i anspråk, — och

utgör tillsammans med denna det ortförsvar, som är nödvändigt för att

afvärja anfall på aflågsnare, ej på annat sätt skyddade, landsdelar.

domför man nu de belopp, till hvilka vår försvarsstyrka ansetts böra

upgå, med landets befolkning, beräknad till 4,000,000, så befinnes att:

Fredsstyrkan utgör af densamma..................... 0,9 procent.

Mindre krigsfoten................................................ 1>63 »

Större clio .............................................. 2>3 »

Ersättningstruppcr och rekryter ..................... 1,0 » * .

Krigsreserven ..................................................... 1-0 »

Landstormen......................................................... 3,1 »

Granskar man åter det procent-belopp af hela befolkningen, hvartill

krigsstyrka!! i öfriga europeiska stater stiger, så finner man att detta belopp

utgör i:

Nordtyska Förbundet.....................

.................... 3,0 procent.

Österrike ...........................................

................... 3,0 »

Frankrike..........................................

..................... 3,0 »

Italien.................................................

.................. 2,5 »

Holland .............................................

.................... 2,8 »

Belgien ..............................................

................... 2,6 »

Danmark ..........................................

.................... 3,8 »

Schweitz.............................................

.................... 5,48 1)

öfverallt oberäknadt sådana reserver eller landvärnstrupper, hvilka,

endast beräknade för lokalförsvaret, icke hvar som helst inom landet kunna

sammandragas.

Då Sveriges större krigsfot endast skulle utgöra 2,5 %, eller tillsammans

med ersättningstruppcr och rekryter 3,5 % af befolkningen, så torde man

af donna jemförelse finna, att den nu ifrågavarande egentliga krigsstyrka^

*) Bland ersättuingstrupperna är lista beväringsklasseu ej inberäknad emedan den

enligt hvad ofvanföre nämndes endast i sista hand, och i. händelse af stort nödfall, böi

såsom ersättning användas — men i motsatt fall ökas ersättningstrupperna med 0,5 % af

befolkningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

med hänseende till folkmängden, icke kan anses vara för våra förhållanden

öfverdrifven.

Det är nemligen uppenbart, att en mindre stat, för att betrygga sin

sjelfständighet, befinner sig i nödvändigheten att upsätta en försvarsstyrka,

som i förhållande till dess folkmängd är talrikare och som k räfvel'' relativt

större uppoffringar, än i folkrikare och mägtigare stater kan ifrågakomma.

Sålunda har Danmark nödgats att — depöterna inberäknadt — använda

omkring 4 % af sin befolkning för sitt landtförsvar, och Schweitz, hvars

linie-armé med reserv utgör 5,48 % af befolkningen, har, oaktadt sin af alla

grannar garanterade neutralitet, och oaktadt sina för försvaret i högsta

måtto gynnsamma terrängförhållanden, dock funnit sig höra så ordna sitt

försvarsvapen, att t. o. m. 8,08 % af befolkningen kan kallas under vapen.

Om än Holland och Belgien, med hvilka stater vi, i anseende till vår

folkmängd, närmast kunna jeinföras, icke ansett sig behöfva upsätta donna

störa procent, ligger orsaken tvifvelsutan deruti, att dessa länder med starkaste

skäl kunna förutsätta, att de i eu strid för sin sjelfständighet icke

lemnas utan hjelp af någon mäktigare grannstat.

På en dylik förutsättning vore det visserligen icke klokt eller betryggande

att grunda ordnandet af våra försvarskrafter, ty ehuru äfven vi höra

med skål kunna antaga, att det skulle ligga i åtskilliga staters intresse att

bistå oss i en strid för vårt oberoende, skulle de politiska förhållandena

likväl kunna så gestalta sig, att vi lemnades utan understöd och således

måste utkämpa striden endast med egna krafter.

Dessa måste således vara fullt tillräckliga i förhållande till det anfall

vi kunna befara.

Att Sverige, som åren 1808—14, då landet låg i vanmakt, och, hvad det

förra af dessa år beträffar, till nära en tredjedel var besatt af fienden, kunde

upsätta en slagfärdig armé af mer än 2 % af befolkningen, och fora hälften

deraf utom landets gränser, äfven nu, efter mera än femtioårig fred, kan

upsätta en slagfärdig bär af 2,50 % af sin befolkning, jemte nödiga ersättningstrupper,

derom lärer icke något grundad! tvifvel böra förefinnas.

Huru donna försvarsstyrka skall kunna erhålla nog fasthet, sammanhållning

och disciplinarisk stadga, för att motsvara sitt störa ändamål, är

en fråga af framstående vigt.

För upnående af likartad! ändamål, egnas i de större europeiska

staterna åt de krigstjenstskyldiges utbildning, en tid af från och med 3

till och med 8 års garnisonstjenstgöring. I Belgien inkallas H;delar af

de utlottade till 27 månaders garnisonstjenstgöring; och i Danmark anses

i medeltal ett års garnisonstjenst vara nödvändig.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ehui u den daningstid, vi borde medgifva våra värnepligtige, om dessa

ensamme skulle utgöra var armé, icke synnerligt kunde understiga den

som kommer de trupper till godo, med hvilka våra kunna blifva upfordrade

att mata sig, så gifver dock redan den flygtigaste eftertanke vid

handen, till hvilka störa kostnader det skulle leda, om våra beväringsv

assei skulle inkallas, vore det endast till 1 års garnisonstjenst, äfvensom

hvilken ofantlig förlust af arbetskraft deraf blefve eu följd. Kristen på

kaserner för deras inrymmande måste äfven föranleda betydliga kostnader

för utbyggande af sådana, och deras förseende med tillräckligt antal invcntariepersedlar

m. m.

Då en sådan långvarig utbildning i garnison icke synes vara det för

våra förhållanden lämpligaste sättet att leda oss till målet, måste upsökas

ett annat. Detta sått är att bilda en stam af äldre, med tj ens tens och

pligtens bild förtrogne soldater, hvilka, på sätt Landtförsvars-komitén i sitt

betänkande anfört, genom längre tids tjenstgöring kunna tillegna sig, utbilda

och fortplanta den grundligare krigsbildning och aldrig svikande

disciplin, som med nutidens ökade fordringar på krigsduglighet äro så, nödvändiga

för arméns sammanhållning, samt vinna den stadga i lynnet, det

ordningssinne, den vana vid tj enstens fordringar, den iuförlifning med sill

trupp och sitt befäl, ° den militära upfostran, med ett ord de egenskaper,

som skilja soldaten från den vapenkunnige ynglingen. Denna stam, hvilken

med längie^ tjenstetid står fast, under det de årliga beväringsklasserna tilloch

afgå, bör på det unga värnepligtiga manskapet utöfva den hufvudsakliga

inflytelse, att derigenom åt det hela förvärfvas det mått af fasthet,

sammanhållning och disciplinarisk stadga, som i annat fall endast genom

mycket förlängd öfningstid för alla kunde vinnas.

I derå utländska arméer har man, oaktadt de värnepligtiges från 3

till 8 år fortgående garnisonstjenstgöring, underkastat sig störa ansträngningar

för att bilda eu sådan stam.

Jag toide till belysning häraf få, delvis efter Landtförsvars-komitén,

i korthet redogöra för de medel man i sådant afseende använda

I Preussen ° hafva, allt sedan värnepligtsförfattningens införande, de

qval tj enande erhållit soldtillägg och utmärkelsetecken, samt då qvart) enandet

flera gånger förnyats, pensioner och rättighet att inom statens alla förvaltningsgrenar

anställas i lägre befattningar, hvilken rättighet underordnade

myndigheter blifvit anbefallda att låta dem tillgodokomma.

1 Österrike, der man under de närmaste åren före 1866, genom tjenstefrihetsköpets

införande, sökte skaffa sig medel att upmuntra till längre

tjenst, och detta ehuru tjenstetid^! derstädes var 8 år, har man numera

bestämt sig för att tilldela längre tid qvartjenande enahanda fördelar som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

•fr? C?ölI° 1 Preuss«"- Flera andra europeiska stater hafva vidtacit

åtgärder för att upmmrtra till längre tids tjenstgöring 8

Holländska armén utgöres till eu del af värfvad stan,trupp

Uu Frankrike har man dock i förevarande hänseende gått vida längre

l” ‘ “X , an"at la“d'' A"d“ ‘i» antagandet af den nya iméWen af år

1868, erhollo de, som qvarstadnade i tjenst förutom 310 fnnn., s ,r

ett dagligt soldtillägg samt vid afskedet pensioner, Indika, efter 25§års

och de™8’ VOr° betydl,.gt ,St<i,Te 611 *. nuvarande underotficerspensione

t en UeTTP S°m,‘.-nC“a a“™"d. hav. ! mental fe

. en 1864—66, upgatt till omkring 42 millioner francs. Så angelägen

har man i den mest krigs vånda af de europeiska arméerna och hos det

framdeles8"s«r det rlT *"*** * ™ stadigvarande stam. Älven

tramaeles stål det regeringen Öppet att genom högre aflöning förskaffa sia

Lingie tid qvartjenande soldater, Indika efter 9 års tjenstetid^ fyllda 30

fnadsar hafva rätt att erhålla civila befattning,, i det allmännas tjenst

Anande''so° dat7 SI 7 ^ 1» ™da-‘agnag särskild för sådana T™,-

tjenande soldatei. Slutligen ma namnas att äfven i Ryssland den 18 Juni

at^ntT lagl r0rande. fnköP blifvit utfärdad, enligt hvilken staten, i ändamål

1 1 tofvei, k°nskriptionstidcii vid armén bibehålla krigsdugligt och öfvadt

manskap, atager sig rekrytering för friköpsafgifterna. § &

Ra, oaktadt den fleråriga öfningstiden, det dock i de krigsvanda armé

ernå ansetts sa nödvändigt att bilda eu kärna af äldre, med§ krTgstien“en

utbilTT !° d ’ 7 hum “Vcket nödvändigare måste icke en sådan fullt

förn i fält låsr b r°Sf 6å .StÖrSta delen af den armé. vi kunna nödgas

v-. r . . \ ™ 1 beStf af bevaringsmanskap, för hvilket öfningstiden nöd
ff

åSr och hl r-tt kortare än hos någon annan nation® ens blifvit

agasatt, ocl hos hvilket de utpreglade ovärderliga egenskaper som äldre

'' Då för” öfrL lito -““‘n-i "atuldi«eI1 i°ke kunna stå att finna!

, , tor orrigt 1867 ars Riksdag hyllat den meningen »att

armén bor bestå af stam, innefattande befäl och trupp, samt af bevaring»

sa synas någon tvekan , detta afseende ej böra kunna ega rum helst både

För deUa ändamål lfa C‘ '' *7"“,? bj"da oss att Wld» °° sådan stam.

,;p„‘ ändamål hav man att välja på tvenne sätt, antingen genom fri
T”

f a7«a"d(e''„ clkr *««-> lag»™ tvång. Då det sednare slttet ovil
g

.'' folel. tdl stammens uttagande genom lottning, emedan det mindre

antal varnepl.gt.ge, som skulle utbildas till stam, icke lämpligen tå l, nät

satt torde kunna utväljas, så lärer detta sätt så mycket mindriböfa ifråga

komma, som det fn,,11,ga åtagandet i hvarje hänseende förtjena, forSe

5“ ääT 4 4r t:

kan förutsätta.

För (''ifrigt måste

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

härvid såsom en sak af framstående vigt i socialt hänseende tillses, att

stammen, jemte upfyllande af de nödvändiga fordringarne i militäriskt hänseende,

så mycket som möjligt upfyller sin medborgerliga bestämmelse —

att den i sig förenar soldaten och den idoge medborgaren, hvarigenom

samhället icke beröfvas eu stor del af sina för produktiva ändamål friskaste

krafter, och att sålunda de, som egna sig åt krigstjensten såsom lefnadsyrke,

derjemte få tillgodonjuta det medborgerliga, verksamma lifvets välsignelser.

Idet lärer sålunda icke kunna ifrågasätta^, att stamtruppen skulle bildas

genom uttagande af eu del af de värnepligtige; och då nyssnämnda sociala

ändamål, som synes ega den vigt, att det i donna fråga bör vara bestämmande,

icke heller skulle kunna förenas med till någon större del värfvad

stamtrupp, så måste en annan form för stamtruppens bildande utfinnas.

Likasom vi, för erhållande af vår armés hufvudstyrka, endast behöfva

vidare utveckla vår redan egande beväringsinrättning, så åro vi äfven nog

lyckliga att, i fråga om stamtruppens bildande, kunna bygga på sannt nationel

grund, enär vi uti vår indelta armé redan ega en stam trupp, som i

hög grad besitter just de utmärkande egenskaper, så val i militäriskt som

socialt hänseende, hvilka äro så önskvärda. ...

Landtförsvars-komitén har i sitt betänkande fullständigt redogjort för

de många förenade omständigheter, som gifva vår indelta soldat företräde

framför konskriptions-suldaten och af den förre skapa eu i fullaste mening

god national-soldat. hvilken med hängifvenheten, troheten och pålitligheten

i sitt krigiska kall förenar den enskilde, idoge medborgarens sinne för fredliga

värf samt derföre med råtta åtnjuter hela nationens aktning och förtroende.

Till donna komiténs skildring, hvars sanning icke lärer jäfvas af någon,

som tagit närmare kännedom om vår indelta soldats förträffliga egcnskapei,

torde kunna tilläggas, att beskaffenheten af hans mångartade fredliga sysselsättningar

samt de sträfsamma och härdande arbeten, lian dervid bär

att utföra, äro synnerligen egnade att bibringa honom den mångfald af

färdigheter, den fyndighet och förmåga att reda sig under olikartade förhållanden

samt den vana att sörja för sig sjelf och den tålmodighet vid

försakelser, som under krigets skiften så ofta tagas i anspråk och äro a

deles ovärderliga. .

Under Krimkriget anmärktes inom engelska armén i dessa hänseenden

synnerligen framstående skiljaktigheter emellan hjelplöshet»;!! hos soldateina

från fabriksdistrikten, der eu större arbetsfördelning endast utvecklat ensidiga

och för kriget oanvändbara färdigheter, samt mångsidigheten och förmågan

af sjelfverksamhet hos de soldater, hvilka, likasom våla hide ta

trupper, förskrefvo sig från de landtlig sysselsättningarnes område.

11 " Det

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Det är vårt indelningsverks ovärderlig^ förtjenst, att det, sjelft en

institution för krigiska ändamål, men så val förenligt med landets fredliga

och sociala utveckling, åt vår indelta soldat gifver donna prägel af på en

gång medborgare och krigare, som ännu i dag åt honom bibehåller Svenska

folkets odelade förtroende. Bland de omständigheter, som härtill synnerligen

bidraga, vill jag förnämligast räkna den indelta soldatens bofasthet

och mellan öfningstiderna sjelfständig verksamhet, hans vana att, endast med

afbrott af dessa kortare tider, genom egen omtanke bereda sig utvägar till

uppehälle, den ställning han intager så väl till sitt befäl som till öfrig medborgareklasser,

hans utsträckta tjenstetid och slutligen — hvarigenom han

företrädesvis så väl lämpar sig till stamsoldat — hans förläggning midt

ibland den befolkning, hvars söner harr är ballad att i farans ögonblick städja;

och alla dessa på den indelta soldatens hela skaplynne så djupt inverkande

omständigheter anser jag ytterst vigtig att, vid de förändringar i öfrig

hvilka Indelningsverket kärr underkastas, omsorgsfullt vidmakthålla.

Emellertid må icke förnekas att i detta indelningsverk förefinnas vissa

brister, hvilka dock äro af natur att lätt kunna afhjelpas genom förändrade

bestämmelser i afseende å rekryteringen och afgången, begränsning af tjensteåldern

m. m., och i hvilka afseenden jag nedanföre, å behöriga ställen,

torde få afgifva särskilta förslag, likasom de ojemnheter i fråga om soldatens

underhåll, som indelningsverket företer och som för rust- och rotehållare

understundom kunna kännas alltför tryckande, skola längre fram

vid förehafvande af frågan om jemnkning och reglering af rustnings- och

roteringsbesväret blifva särskilt afhandlade. Då indelningsverket för öfrig

är sekelgammalt i vårt land, och i sin tillämpning skänker oss en stam,

som i sig innebär den lyckligaste förening af god soldat och god medborgare,

så synas i dessa afseenden alla skäl tala för dess bibehållande; och

detta så mycket mera som vi derigenom åt oss bevara eu sannt nationel

institution, vid hvilken många af våra ädlaste minnen äro fastade och till

hvilken vår allmänna beväring skall med eu från hembygden medförd tillförsigt

sluta sig.

Beträffande vidare den ekonomiska sidan af saken, torde en kortfattad

utredning af de uppoffringar, som den indelta stammen verkligen kräfver,

bär vara på sin plats.

Kostnaden för den indelta stammen är att hänföra till tvenne slag:

kostnad för vapenöfning, för beklädnad och för underhåll mellan vapenöfningarne.

De båda förstnämnda slagen af kostnader kunna bär icke tagas

i öfvervägande, emedan de, oberoende af formen för stammens insättning,

under alla förhållanden måste utgå. Återstår underhållskostnaden, hvilken,

Bill. till Riksd. Prat. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

nu drabbande rust- och rotehållare, utgår under hvarjehanda former, såsom

torp, hemkall, lön m. m., stundom under endast en af dessa förmer, stundom

under Jlera eller alla. Att inställa eu siffra, som fullt tillförlitligt utvisar

ett medeltal af denna verkliga kostnad, är naturligtvis förenadt med största

svårighet, enär förhållandena inom olika orter äro väsendtligt olika.

Landtförsvars-komitén har ansett att den vakansafgift, som vid de årliga

markegångssättningarne bestämmes för den nya ordinarie roteringen,

och hvilken vakansafgift författningsenligt skall motsvara kostnaden för den

gamla ordinarie roteringen inom markegångsdistriktet, vore den siffra, som

närmast möjligt uttryckte donna kostnad. Medelbeloppet af dessa vakansafgifter

är, enligt sednaste markegångstaxor, 93 llxlr 75 öre.

Denna siffra borde visserligen icke vara för lag, då det icke finnes

någon antaglig grund hvarföre de män, som kallats till markegångssättningarne,

skulle hafva satt vakansafgifterna lägre än som vederbort; men

om man besinnar, att kontraktet mellan rotehållare!! och soldaten, — såsom

i många fall beroende på fritt aftal, och hvari mångfaldiga smärre

bestämmelser till den sednares förmån, Indika icke kunna vid markegångssättningarne

tagas i betraktande, ofta komma att inflyta, — icke katt sluta

på eu så bestämd siffra som markegångssättningen, så finner man lätt att

den upgifna vakansafgiften icke kan fullt exakt angifva den verkliga

kostnaden.

De flesta andra beräkningsgrunder för ifrågavarande kostnad uptaga

densamma också något högre.

Uti de från regementen och corpser under år 1867 infordrade detaljerade

upgifter angående roterings- och rustningskostnaden, har denna

kostnad i allmänhet blifvit högt, och uppenbarligen alltför högt uptagen,

slutande densamma nemligen för roterade infanteriet å ett medelbelopp af

150 R:dr 32 öre.

Man finner emellertid vid granskningen af dessa upgifter, att största

kostnaden i allmänhet härrör ifrån torpjordens ^skattning, hvarvid hela

afkastning^! af donna jord beräknats i penningar. Det är dock klart att

man, för att fä eu sann bild af rote- och rusthållare^ kostnad för torpjorden,

måste taga i betraktande att densamma under tidernas lopp blifvit

af soldaten uppodlad, emedan torpen från början, åtminstone i de flesta

fåll, varit anvisade på rotens eller rusthållets utmark, äfvensom att från

afkastning^! rätteligen bör göras afdrag för värdet af soldatens nedlagda

arbete. Om detta iakttages, sä torde den rote- eller rusthållare^ kostnad,

som af soldattorpens afkastning skall representeras, ofta befinnas vara ganska

liten. Det torde till och med kunna ifrågasättas, om icke donna uplåtelse

af jord till en idog, vid ordning och skick vand och vid hemmanet fästad

arbetare, oftast för lust- och rotehållare sjelfva varit en verklig fördel,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

likasom den medfört nationalekonomisk vinst. Och det bör ej heller förbises,

att de störa odlade arealer, hvartill undantagsvis några soldat- och

ryttaretorp nu upgå, ingalunda få betraktas såsom en hemmanen aftvungen

uppoffring, enär rote- och rusthållare visserligen icke kunna anses hafva

varit okunniga om vidden af sina skyldigheter i detta afseende, — utan

måste snarare anses utgöra ytterligare bevis på fliten och idogheten ä ena

sidan, samt välviljan och det egna intresset å den andra. Att den medelsiffra,

som erhålles genom jordafkastningens förvandlande i penningar medelst

vanlig procentberäkning å jordvärdet, är för hög, synes bland annat

äfven af den omständigheten, att det icke sällan är med svårighet förenadt

att förmå rotehållare för de vid regementen och corpser befintlige vakanta,

till särskilta ändamål indragne och anslagne nummer, att erlägga eu vakansatgift,

som stundom långt understiger ofvan upgifna belopp, emedan

de heldre rekrytera.

Den genom Eders Kongl. JVIajits Nådiga Bref den 8 Oktober 1867

nedsätta Komité, som fått sig indraget att undersöka och framställa förslag

i hvad mån på rust- och rotehållare hvilande besvär må kunna aflösas

eller lindras in. in., har åt frågan om den kostnad, som kan anses träffa

rote- och rusthållare i och för soldatens eller ryttarens underhåll, egna!

mycken uppmärksamhet, samt gjort densamma till föremål för vidlyftiga

undersökningar och uptager äfven i sitt afgifna underdåniga betänkande

flera olika beräkningsgrunder, för erhållande af ett, så vidt möjligt, tillförlitligt

bedömande häraf. Dessa Komiterade hafva äfven underkastat förberörda,

från regementen och corpser lemnade upgifter, en detaljerad granskning,

hvilken gifvit ett resultat, likartad med det jag ofvan antydt. 8jelfva

hafva Komiterade, efter anställande af åtskilliga medelberäkningar, uptagande

kostnaden efter vakansafgift, kostnaden för nummer der endast kontant

lön ifrägakommer samt kostnaden efter lön med torp, kommit till en

medelsiffra, som för karlens underhåll utgör

vid

roterade infanteriet

126

R:dr

32

öre

))

rusthålls-infanteriet

132

»

46

))

»

rusthålls-kavalleriet

120

» v

21

»

och

vid Jemtlands Hästjägare-corps

93

))

25

» .

Sammanlagda kostnaden för indelta truppens underhåll utgör, enligt

Komiterades beräkning, efter afdrag af statens, rusthällsregementena i

och för rustningen, till remontering och hästars underhåll, till beklädnad,

beväpning och remtygs-persedlar, anslagna räntor, 3,255,190 K:dr 78 öre.

Det torde knappast behöfva erinras att, på hvilket annat sätt en stam

skulle bildas, hvilken, allt efter den olika naturen af de vapen den tillhörde,

flera eller färre år måste hållas i garnisonstjenstgöring, vore det

omöjligt att underhålla densamma för den ringa summan af 121 R:dr 9

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

öre per man om året, hvithet är medelsiffran af ofvanstående kostnad, fördelad

på den indelta arméens samtliga 26,881 nummer, äfvensom att kostnaden

för vapenöfning, beklädnad och utredning, liksom förlusten af arbetskraft,

blefve mångdubbelt större än den indelta armén nu förorsakar.

För att med några siffror belysa dessa förhållanden anser jag mig

höra nämna att, enligt beräkning, upgjord med ledning af de priser, som

legat till grund vid öfriga jemterliga kalkyler i detta förslag, kostnaden för

underhåll i garnison af ofvannämnda styrka under lika lång tid som den

indelta truppen nu vistas på roten skulle, jemte slitningsersättning för mundering

och utredning, komma att upgå till icke mindre än 9,252,914: 34

R:dr Runt, hvarjemte förlusten i arbetskraft för år räknadt skulle stiga till

8,897,611 dagsverken; men härtill kommer att kasernering af manskapet

blefve nödvändig, hvarigenom Statsverket tvifvelsutan skulle, i och för

kaserners upbyggande, komma att få vidkännas högst betydliga kostnader.

Anmärkas bör ock, att i donna beräkning icke är intagen kostnaden för

remontering och underhåll af kavalleriets hästar, samt att befälets aflöning,

hvilken ej heller i donna kalkyl är afsedd, måste beräknas betydligt högre,

än som vid vår indelta trupp kan ifrågakomma.

Den indelta stammen synes sålunda vara den billigaste vi kunna erhålla,

och till de ofvan, ur andra synpunkter, anförda skal för densammas

bibehållande kunna således äfven läggas de ganska talande ekonomiska.

Då sålunda visar sig, att indelningsverket från så väl nationel och militärisk

som social och ekonomisk synpunkt, förtjena!’ att bibehållas och

vårdas, återstår att se till om bördan deraf kan sägas hvila orättvist på

jorden, och om institutionen, från denna sida sedd, kan och bör uphöra.

Förhållandet härmed torde så mycket mera höra åtminstone i korthet

framställas, som på sednare tiden den åsigt allt oftare låtit höra sig att,

för den händelse en utsträckning af den allmänna värnepligten ifrågakomme,

det för rote- och rusthållare skulle vara eu bestämd rättighet att icke,

utan en motsvarande nedsättning i roterings- och rustningsbördan, betungas

med det större besvär som för dem, — likasom för öfriga samhällsklasser

— ett sådant den allmänna värnepligtens utvidgande skulle medföra.

Dervid torde först vara att märka, att den allmänna värnepligten, den

rent personliga skyldigheten för alla landets innevånare att, när nöden så

krafvel’, gripa till vapen, »gå man ur buse» till landets försvar, icke för

vårt folk är ett okändt besvär, eu främmande eller ny börda, Sedan urminnes

tider har den funnits i Sverige, var grunden för dess äldsta krigsförfattning

samt i allmänna ordalag stadgad i de gamla landslagarne; och i

nvare tider, så väl före som efter den ständiga roteringens inrättande,!

tiar den genom formliga riksdagsbeslut blifvit gentagen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bestämmelser derom infördes i Regerings-formen af år 1634, hvilka

genom den s. k. 1660 års Regerings-form än mera tillförsäkrades gällande

kraft. I vår nu gällande grundlag qvarstå!1 ock donna skyldighet. När

nemligen Regerings-formen, jemte det att den i 80 § förklarar att indelningsverket

skall till sina hufvudgrunder förblifva orubbadt, uti 73 §

stadgar, att ej någre »utskrifningar af manskap» må ega ruin utan Riksdagens

fria vilja och samtycke, så förutsätter och betecknar naturligtvis

ett sådant stadgande, att statsmakterna ega rätt att, oberoende af förhållandet

med indelningsverket, medelst utskrifningar uppkalla vapenfört

manskap till krigstjenst — en rätt af hvilken Konung och Ständer också

begagnade sig genom det vid 1812 års riksdag fattade beslutet om inrättandet

af den så kallade allmänna beväringen, under hvilken form allt

sedan den allmänna värnepligten af landets innevånare utgjorts och utgöres.

Hvad sedan det jorden åliggande roteringsbesväret beträffa!1, visar

historien, hurusom den tanke, som af Konung och folk genom ömsesidig

fri öfverenskommelse på Carl XI:s tid genomfördes, att nemligen vid egendomen,

vid jorden, binda skyldigheten till den stående härens uppställande

och underhåll, icke heller var ett nytt påfund, utan helt naturligt fostrad

af det som redan länge varit vana och sed i landet. Hamnelagsinrättningen

under de aldra äldsta tiderna, genom hvilken den stående hären,

den som skulle följa Konungen på härnad äfven utom rikets gränser,

upsattes och till en del underhölls, var redan krigstjenst fästad vid

jorden. Denna institution afsåg dock egentligen vikingatågen till sjös;

vid härnad till lands åter upkallade Konungen så stor del af befolkningen

som honom godt syntes, och vid fiendes anfall sträckte sig den personliga

skyldigheten att värna egen härd till alla vapenföra män.

Dessa enkla, men bestämda förmer för en krigsförfattning försvinna

likväl så småningom i medeltidens mörker. Efter upkomsten af det andliga

och verldsliga frälse! uplöses och omöjliggöres hainnelags-institutionen;

adelns vexlande magt, dess inbördes partistrider, utländska konungar, utländskt

öfvervåld, främmande herrar och främmande härar på Svensk jord

bringa förvirring och oreda i allt; den gamla bondehären griper under

Engelbrecht och Sturarne till vapen för fosterjordens frihet, men först

efter det befrielseverket under Gustaf Wasa blifvit genomförd t, återkommer

ordningen i landet, hvarjemte äfven krigsförfattningen erhåller mera

regelbundna förmer. Krigsväsendet blef nemligen, såsom naturligt var, ett

af de förnämsta föremålen för denne Konungs omsorger. Eu bär af stående

trupper uprättades. Fotfolket anskaffades genom utskrifningar. Så

länge dessa utskrifningar skedde efter hufvudtalet (mantalet), så var skyldigheten

att gorå krigstjenst, äfvensom den utskrifne karlens utrustning,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

ett rent personligt åliggande; men när under de efterföljande Konungarne

utskrifningarne, på allmogens egen begäran, började verkställas äfven efter

gårdatalet, och detta sednare sätt småningom blef det vanliga, blef up~

sättningen och utrustningen af det ständiga fotfolket ett blandad! åliggande

för person och egendom. I ställe! att förut ur ett visst antal

vapenföra män (en rote) uttogs en soldat, sammansattes ett visst antal

gårdar, i fråga om hvars siffra bestämmelserna kunde vexla, till en rote,

från hvilken knekten borde utgå och hvilken det sedan ålåg att förse

honom med kläder och vapen.

Under den period af den Svenska krigsförfattningens historia, som

närmast föregår den ständiga roteringens införande i hela dess utsträckning,

upstodo småningom förhållanden, som än mera närmade sig hufvudbestämmelsen

i Carl XI.s skapelse, ständigt knektehåll i utbyte mot

utskrifning. Redan år 1821 erhöll nemligen allmogen i Dalarne Kongl.

Maj:ts löfte att förskonas ifrån utskrifningarne mot det att de efter eget

erbjudande alltid holk) 1,400 man varaktigt krigsfolk utom befälet till

Kronans tjenst. Tid efter annan bekräftades detta, genom Kongl. Förklaringen

af den 14 Februari 1630, Kongl. Brefven den 5 November 1635

och den 14 Januari 1675, till dess Carl XI slutligen genom Kongl. Resolutionen

af den 21 Oktober 1682 i sammanhang med den öfriga roteringens

ordnande bestämde Dalregementets styrka till 1,200 man, hvilket

ytterligare stadfästades, då Dalarne den 16 Maj 1727 lika med andra

landskap tick knektekontrakt för sig uprättadt. Provinsen Jernband

både likaså, tidigt nog, år 1645, medelst kontrakt med Kronan förbundit

sig att hålla 300 man varaktiga soldater på de vilkor, som för Dalarne

voro fastställda. Småningom utsträcktes detta. Vesterbottens allmoge

anhöll genom sina fullmägtige 1649 att hos dem måtte inrättas ständigt

knektehåll, hvilket bifölls samma år. Redan vid detta tillfälle yttrades

i Rådet, att man borde utsträcka den fasta roteringen öfver hela riket.

Härefter följde Helsingland, hvars allmoge år 1650 begärde att likasom

Dalarne få "hålla ett visst antal soldater till undgående af utskrifning.

Denna ansökan afslogs, men förnyades år 1664 och blef slutligen 1675

bifallen. Ångermanlands allmoge framförde en önskan i samma syftning

år 1652, och vid följande årens riksdagar finner man allmogen uprepa

denna anhållan om ett ständigt knektehåll i ställe! för utskrifning.

Carl XI har således endast fullföljt och fullständigt genomfört hvad

som redan var under utveckling, och förändringen var från början eu

följd af allmogens egen önskan. Frågar man således hvad grunden

till det ständiga rotehållet var, så ligger svaret i de frivilligt ingångna

knektekontraktens uttryckliga ord: ett visst knektehåll efter gårdarne till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts milities beständiga och rigtiga vidmakthållande. Organisationen,

som genom den ständiga noteringen fick mera bestämdt karakteren

af ett realt besvär för jorden, »hade rot i sederna och rot i byo-derna»,

den var en byggnad, som upfördes på fullt nationel grund och "hvartill

mater laber na voro liemtade ifrån gamla bestående förhållanden. — Om upkomsten

och utvecklingen af rytteriets indelning torde det tillåtas mm

att något längre fram få tala.

Hardt skakades den sålunda upförda byggnaden under Carl Klifs

krig, af de olyckor de medförde, af hvälfningarne vid Konungens död;

att verket ändock ej sönderföll, men att tvärtom eu af Rikets Ständers

första åtgärder blef att yttermera stadfästa detsamma, torde mer än allt

annat visa att indelningsverket ej var ett stycke papper, på hvilket eu

enväldig regent skrifvit lagar efter egna hugskott, utan eu fosterländsk

institution, utgången ur gammal häfd, lefvande med folkets lif och af

dess kärlek och förtroende omfattad; och svårligen lärer man väl sålunda

ur någon synpunkt kunna medgifva, att en samhällelig inrättning, hvilken

framstår . såsom en följd af och betingad genom samhällets egen utveckbng,

i sig skulle innefatta orättvisa, eller att eu börda med orätt skulle

hvik på jorden, som af jordens egna målsmän (den menige allmoge) frivilligt

atagen, pa deras egen begäran blifvit af landets Konung ordnad

och lagbunden.

Men eu annan art af vårt försvarsväsende, som äfven under hela

pej ioden före Carl AI:s tid förefanns jemnsides med organisationen för den

stående krigsmakten, aldrig försvunnen ur folkmedvetandet, i lagarne

bevarad och i verkligheten ofta anlitad, får icke förgätas. Det är den

allmänna värnepligten, den urgamla skyldigheten att, när så behöfdes,

med samlad kraft, man ur huset, afvärja inträngande fiendes anfall. Det

torde finnas lämpligt att till eu början dervid anteckna, att landslagen af

ar 1442, i hvilken föreskriften derom uttryckligen förekommer, var rikets

gällande lag ända till dess 1734 års lag antogs och att således ännu ett

hälft sekel efter den ständiga roteringens införande dess bestämmelser i

detta hänseende lände till efterrättelse. Betecknande härvid är dessutom

att, samtidigt med det landet, efter den sista unions-konungens förjagande,

återvinner sin sjelfständighet, ordningen återkommer samt en stående

krigshär uprättas, man äfven finner spår af bestämda förmer för denna

nu ifrågavarande pligt® fullgörande. När Rikets Ständer på riksdagen i

Westerås 1544 besiöto, att »hvar femte man af Småland och af de andre

landsändar hvar sjette man skulle vara färdig att möta,» tilläggandes att

»i högsta nöd skulle hvar man vara beredd att följa, förhjelpande att af\

äija allt fiendtligt öfvervåld och betryck», sä bestämde Ständerna genom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

detta beslut ej allenast huruledes deri krigsstyrka, hvilken förutsattes böra

vara färdig och redo äfven under vanliga förhållanden, skulle vid afgång

af manskap göras fulltalig, hvarigenom grunden för införandet af en

inhemsk, stående krigshär kan anses vara lagd, utan synes riksdagsbeslutet

derjemte, ehuru Landslagens stadgande!! icke direkt åberopas, innehålla

ett ganska ofört.ydbart erkännande af denna lags föreskrift om allmän

skyldighet att, då nöden fordrade, gå man ur huset till landets försvar.

År 1563 utkom en Kongl. Instruktion, som bestämmer huru med »landvärnet

från Dpland, Södermanland, Westmanland och Nerike förhållas

skall», samt innehåller detaljerade föreskrifter rörande dess beväpning och

underhåll. År 1571 lät Johan III utgå en ordning till efterlefnad för

dem, åt hvilka det hädanefter blef indraget att antaga och utskrifva

krigsfolk; och oaktadt denna »ordning» egentligen endast afser, huru vid

de ordinarie utskrifningarne skulle tillgå, är den allmänna värnepligten

dock icke derstädes förgäten. Det heter nemligen der: att, om ändock

högsta nöden någon gång kräfde en allmän utfordring till rikets försvar,

då skulle alla rikets inbyggare vara pligtige och redo att afvärja

dess skada, enligt hvad lagen uti Konunga-balken 4 kap. derom uttryckligen

förmälte. Vid riksdagen 1624 beslöto Ständerna, efter att hafva

beviljat vanlig utskrifning för året, inrättandet af ett slags landstorm.

»Alla Rikets innebyggare», heter det nemligen i riksdagsbeslutet, »så många

som hemma sitta i städerna och på landet, skola låta sig mönstra, skrifva

i rotar och förskaffa sig efter ämnet värjor och byssor; och ingen vare

fri, eho lian ock är. Begärandes derhos ödmjukligen, att Hans Kongl.

Maj:t ville förordna uti landskapen och häraderna öfverstar och förmän,

som dem, när omtränger, upbjuda och anföra dit, som Rikets värn kräfver.

Och lofva vi i det fallet att hålla oss vederredo uti alla landsändar

och städer att utgå, antingen allé eller så många, som Kongl. Maj:t låter

utfordra af hvar landsända i sender och försörja oss i så måtto med

kost efter vårt ämne, till dess andre utfordras och oss affösa». Ögonskenligen

företer sig här en sträfvan till ett definitivt ordnande af den

allmänna värnepligten. Förbindelsen förnyades också^ tid efter annan,

första gången redan vid påföljande 1625 års riksdag, da ett lika lydande

beslut fattades. Men den allmänna värnepligten ansågs derjemte snart

nog af den vigt för landets försvar, att bestämmelser derom, såsom ofvan

nämndt är, fåÅnflyta i Regerings-formen af den 29 Juli 1634. Märkligt

nog är det, just efter att i 31:sta punkten hafva afhandlat den ordinarie

militien, bestämt regementenas antal samt förklarat att »dessa regementen

till häst och fot efter ordningen skola hållas kompletta och heldre starkare

än

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

än svagare», som denna Regerings-form i sammanhang dermed uti 32:dra.

punkten agnar särskilda bestämmelser åt sättet för den allmänna värnepligtens

utgörande, samt i detta afseende stadgar, att befälet öfver landstormen

skulle förenas med befälet öfver det i hvart landskap förlagda

landsregementet. »Skall ock öfversten eller i hans frånvaro hans öfverstelöjtnant

eller major, uti Rikets nödställde tider, stå allmogen före och,

sedan de, med landa- och h är ad s h öfd i n gar n es tillhjelp, äro roteskrifne och

fördelta, vara deras förman till landets försvar. Men derest äfven desse

officerare voro förhindrade eller hade laga förfall, bör dem andre substituera^),

såsom orden lyda. Då det sedan uti additamentet af den 3 November

1660 till donna Regerings-form uti 19:de punkten heter: »Hvad

ifrigt i vår förehafda Regerings-form och ordinarie finnes, som i denna

var förklaring icke blifver berördt eller fö ränd rad t, detsamma behåller

sin fÖvriga kraft och vigeur alldeles oföränderligt,» samt någon förändring

af Regerings-formens stadgande!! härutinnan icke är till finnandes, så hafva

Ständerna i detta som i åtskilliga andra hänseende!! ytterligare stadfästa!

densamma.

Af allt skönjer man, hurusom en organisation för landstormen under

denna tid verkligen förefanns, om ock, såsom äfven till en viss grad

den stående härens, lös och ofullkomlig. Att densamma äfven ofta

togs i anspråk visar historie!! öfver krigshändelserna. Under 1612 års

krig med Danmark var »man ur huset» upbådad i gränsprovinserna; i

kriget med samma magt under Drottning Christinas regering deltog också

allmogen vid gränserna. Sammaledes under Carl X:s krig, i Finland mot

ryssarne, i Norrland och Dalarne mot norrmännen. Åren 1676—1679,

da Danmark med all magt ansträngde sig att frånrycka Sveriges unge

Konung frukten af hans faders segrar, lät Carl NI öfverallt, der gränsen

af fienden hotades, upkalla landstormen. Vid krigstider finnas riksdagsbesluten

stundom pa samma gång innehålla bestämmelser om utskrifning!!^

till härens uppehållande och om allmän värnepligt. Så äfven

vid den, med sistnämnda krig samtidiga 1675 års riksdag, således

helt kort före införande! af den ständiga roteringen. Ständerna förklara

uttryckligen, att de hvarken kunna! eller bort undandraga sig

att gripa Kongl. Maj:t under armarne på det kraftigaste, hvarföre de

icke allenast utlofvade att med all sin magt och man ur huset ställa sig

fiende!! till motvärn, i fall nöden skulle det äska, utan ock till förstärkning

af landets krigsmagt beviljade eu stark utskrifning för år 1676.

Således, hvar helst blicken faller inom det tidskifte af Svenska krigsförfattningens

historia, som föregår det ordnade indelningsverkets inrättande,

Bih. till Rihsd. Prut. 1860. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

ingenstädes ser man den allmänna värnepligten, den personliga skyldigheten

för hvarje Svensk man att försvara sina fäders jord, hafva råkat i

förgätenhet; vare sig utskrifningarne skedde efter gärdatal eller rättade

sig efter mantalet, ingalunda anses denna alla medborgare utan undantag

åliggande skyldighet inlöst genom dessa till den ordinarie inilitiens uprätthållande

vidtagna åtgärder. Tvärtom, med samma mål, är karakteren dock

väsendtligt olika. Utskrifningarne, när helst och på hvad sätt de ske,

afse endast den stående hären, uttaga endast vissa procent af befolkningen

till soldater, åtföljas af skyldighet till fullständig utrustning och underhåll

och ersättas af roteringen med dess likartade bestämmelser. Den allmänna

värnepligten åter skapar ingen stående här, men sätter i farans stund

vapen i hand på alla, lemnar omsorgen om utrustning och underhåll åt

staten och kan af intet ersättas, då det omfattar allt hvad nationen till

försvaret eger. Det är af synnerlig vigt att noga fasthålla denna skilnad

samt att upmärksamma, hurusom utskrifningarne alltid befinnas ske till

de ordinarie regementenas ifyllande, samt att riksdagsbesluten från

denna tid vid beviljandet af dessa utskrifningar alltid häntyda på detta

förhållande. Så säga Ständerna vid riksdagen 1622, att fotfolket skulle

stärkas med utskrifning; 1627, att de utskrifne skulle tjena såsom landsknektar;

1638, att krigsfolket skulle stärkas medelst utskrifning; 1647, att

krigsfolket, som årligen minskades och aflinge, skulle med skälig utskrifning

igen förstärkas; 1652, att landsregementena till fots skulle med starka

utskrifningar upfyllas och stärkas; 1668, att utskrifning beviljades till

fyllnad af hvad, som kunde vara afgånget af landsregementena; 1678,

att landsmilisen måste förstärkas med godt och ansenligt manskap, hvarföre

utskrifning skulle ske; och 1680, att afgången, som landsmilisen uti

de förflutna krigstiderna tagit, måste ersättas med utskrifningar. Det är

också derföre som det uti knektekontrakt^ af den 5 December 1682

heter, att allmogens fullmägtige Herrdagsmän »uti den mening stadna!,

att i stället för manskaps förskaffande genom utskrifningar, som härtill

uti Riket öflig!! varit, de till Kongl. Maj:ts milities beständiga och rigtiga

vidmagthållande eu ginare utväg och lättare medel funnit, nemligen ett

visst knektehåll efter gård ar ne att undergå.» Och det är också derföre

som, jemlik! samma knektekontrakt och 1683 års riksdagsbeslut, allmogen

vid rotera agens införande säger sig förmoda denna inrättning vara mycket

rigtigare till fotfolkets anskaffande än de förra kostsamma utskrifningarne,

men förklara!'' derjemte sig villig att våga lif och blod till fäderneslandets

försvar, och skiljer således sjelf ganska noga på dessa de tvenne olika arterna

af den tidens försvarsväsende. Märkligt är ock att, samtidig! med den

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

stående härens bestämdare organisation framskymta, om ock i snart försvinnande

drag, ordnade förmer för fullgörandet af den allmänna värnepligten.

Städse qvarståi4 åtminstone lagens urgamla föreskrift derom orubbad,

och i nödens stund åtlydd. Landstormen går man ur huset ut emot

fienden, strider ofta med gammalt Svenskt mannamod vid sidan af de

stående regementena, anförd af dessas befäl; och för att i korthet sammanfatta

allt, hvarje regerings-åtgärd liksom hvarje riksdagsbeslut betecknar,

hurusom den allmänna värnepligten aldrig var af statsmagterna

förglömd, aldrig förblandad med uprätthållandet af det ständiga, uti

regementen landskapsvis fördelade krigsfolket. Hade så ej varit, både

den allmänna skyldigheten till krigstjenst, när nöd var . på färde, allenast

i och genom utskrifningarne till regementena blifvit upfylld, så skulle

det påstående att rotehållare genom det ständiga knektehållets åtagande

borde från densamma vara befriade — som just på en sådan förutsättning

hvilar — kunnat hafva något sken af sanning för sig, enär det

ständiga knektehållet utan tvifvel var afsedt att träda i stället för utskrifningarne.

Men då denna förutsättning visar sig vara ovigtig, då förhållandet

är ett motsatt, och den allmänna värnepligten tvärtom städse

qvarstod vid sidan af de årliga utskrifningarne till regementenas upfyllande,

så faller grunden för detta påstående och med detsamma hela den

deruppå upförda bevisning; och det torda blifva klart, att rotehållare

icke kunde, derigenom att de blefvo befriade från skyldighet att underkasta

sig de årliga utskrifningarne, förvärfva någon rätt till befrielse från

den vidsträcktare skyldighet, som den allmänna värnepligten omfattade,

dä den kallade alla samhällsklasser utan åtskilnad, alla vapenföra män

utan undantag i vapen till fosterlandets försvar emot fiende-anfall; likasom

det ock lärer vara obestridligt att, när allmogen icke undandrog sig

donna alla medborgares gemensamma börda, oaktadt den personliga krigstjenstskyldigheten

ofta nog genom utskrifningar efter hufvudtal togs i

anspråk, sådant undandragande så mycket mindre borde komma i fråga,

sedan den stående härens ersättning och utrustning blifvit helt och hållet

från person till egendomen Överflyttad, samt derigenom förändrats till

en beskattningsfråga, till ett jorden åliggande realt besvär.

Enär emellertid föreställningen om en sådan befrielse från allmän

värnepligt för rotehållare hvilar på de försäkringar Carl XI vid knektekontraktens

uprättande skulle hafva gifvit, och dessa försäkringar, der

de blifvit neddofta, onekligen tala om frihet från utskrifning, men af

hvad ofvanföre är sagdt, klart synes, att med dessa ord frihet från den

allmänna värnepligten icke kunde vara afsedd, må det vara skäl att tillse,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

huruvida dessa kontrakt dessutom och derjemte någonstädes|innehålla särskilda

löften om befrielse från allmän värn edligt.

Till en början torde härvid få anmärkas att sjelfva det sätt. på hvilket

knektekontrakten ingingos, redan antyder, att den allmänna värnepligten icke

bort eller kunnat vara föremål för dessa upgörelser. Stadgandena om densamma

voro nemligen allmän lag, gällande för hela riket, under det att utskrifning,

likasom bevillning, beslöts, efter omständigheternas kraf, särskild! för hvar

riksdag; och ett ärende af så omfattande och för hela riket lika magtpåliggande

beskaffenhet som den allmänna värnepligtens uphäfvande, derest sådant kunnat

ifrågasättas, skulle väl efter sin natur icke berott af landskapsvis'' träffade öfverenskommelser,

utan tillkommit hela folkets representanter, Rikets Ständer,

att afgöra.

För så vidt knektekontrakten i öfrig! kunde i någon män anses dunkla

eller tvetydiga, torde nämnda omständighet vara värd att beaktas, såsom egnad

att härutinnan gifva desamma sin rätta belysning.

Hvad nu angår sj elfva ordalydelsen af dessa kontrakt och de i desamma

innehållna ofta berörda försäkringar, så finner man vid eu närmare undersökning

af förhållandet härmed: att uti kontrakten rörande ständigt knektehåll inom

Skaraborgs, Elfsborgs och Wermlands län ingå så beskaffade bestämda löften

om frihet från utskrifningar äro af Konungen gifna, ehuru visserligen ordställningen

på ett eller annat ställe häntyder på att sådan frihet skulle af det ständiga

knektehållets åtagande följa; att, beträffande roteringen i Småland, det

derom år 1684 uprättade kontrakt blifvit i flera hänseenden ändrad! genom

Kongl. Förordningen mellan allmogen och soldaterna i Jönköpings och Kronobergs

län den 13 Maj 1685, i öfverensstämmelse hvarmed nytt kontrakt skulle

uprättas, ehuru detta aldrig synes hafva kommit till verkställighet, och att således

donna förordning i fråga om rotehållarnes skyldigheter är att betrakta

såsom det rättsligt gällande kontraktet, men att i densamma ingenstädes några

dylika löften om frihet från utskrifning eller ens antydanden derom förekomma;

samt att, då man uti sednare tider, med dess stränga fordran på lagarnes noga

begränsning och bestämning af rättigheter och skyldigheter, och efter det den

allmänna värnepligten i och genom beväringslagen fått sin nuvarande form, ingått

knektekontrakt om insättande af rotehållsregementen och corpser i Skåne,

Hokus län och Jemtland, man icke i dessa kontrakt inryckt några så beskaffade

löften. Klart är ock att, ehvad sådana försäkringar förekomma eller icke, sådan!

är fullkomligt likgiltigt, emedan knektehållet just var afsedt att tråda i

ställe! för utskrifningarne, samt att allmogen och dess folk, enär de behöfdes

»till ersättande af manskapets afgång», till regementenas uppfilande, naturligtvis i

följd deraf måste vara befriade från att på annat sätt, såsom genom utskrifning,

fullgöra detta åliggande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

I fråga åter om ökriga kontrakt, i hvilka dylika försäkringar om befrielse

från utskrifning verkligen ingå, är förhållandet med dem följande.

Uti de kontrakt, hvilka Konung Carl XI den 5 December 1682 afslöt med

allmogen i Upland, Östergötland, Södermanland, Westmanland och Nerike, försäkras

allmogen, att »så länge på deras sida intet fel förspörj es, det som

utlofvadt är att efterkomma, de, deras barn och folk, hvilka till gårdarnas

kultur och bruk, samt till ersättande af manskapets afgång nödvändigt kunde

behöfvas, för uiskrifningar, och alla dervid hängande besvär, hvad namn de

helst hafva kunna, samt fördubblingar och våldsamma värfningar nu och i tillkommande

tider vara alldeles q vitte och befriade» — således från utskrifningar

med thy åtföljande besvär, från fördubblingar och våldsamma värfningar

skulle de, deras barn och folk, såsom orden lyda så val här som i riksdagsbeslutet

af år 1683, hvarest aftalet finnes intaget »vara alldeles qvitto och befriade»

; men ingenstädes står taladt om någon befrielse från den allmänna pligten

att i fall af behof värna landet mot fiendtligt anfall. Tvärtom förklarar

allmogen uti ingressen till kontraktet, efter att hafva uttalat sin tacksamhet för

donna anordning »som de underdånigst förmode till fotfolkets anskaffande mycket

rigtigare vara än de förra ovisse och kostsamme utskrifningar» att de förpligta

sig i det öfriga att som trogne undersåter gå Kongl. Maj:t intill dödsstunden

tillhanda. Dessa uttryck straxt efter ordandet om »de ovisse och kostsamme

utskrifningar» skulle till och med låta förmoda, att man här har en

direkt antydan om den allmänna värnepligtens gällande kraft, ehuru en sådan

utan tvifvel icke nödvändigtvis behöfde i knektekontrakten förekomma. Att icke

heller någon tanke förefanns hos rotehållarne, att de för framtiden genom omförmälda

kontrakt befriat sig från allmän värnepligt, synes vidare deraf att nyssberörda

1683 års riksdagsbeslut afslutas med bedyrande af Ständerna icke blott

från de orter, som ännu bibeltolk) utskrifningarne till regementenas uppfyllande,

utan ock från dem, som ingått på knektekontrakt: att de voro så redobogne

och villige, som pligtige och skyldige, både lif och blod samt allt hvad

uti deras förmögenhet var för Kongl. Maj:t och fäderneslandets försvar gerna

att våga. Att donna försäkran förekommer i samma riksdagsbeslut, som innehåller

det nya knektekontraktet, synes mer än tydligt visa, att man dermed villo

hafva förklarad!, att den urgamla skyldigheten att i nödens tid, »våga lif och

blod för fäderneslandets försvar» icke finge härigenom anses förändrad eller

rubbad.

Samma vilkor och försäkran som uti nyssberörda kontrakt ingå äfven uti

kontraktet med allmogen i nuvarande Geileborgs län af den 9 September 1682,

samt uti det sednare kontraktet med rotehållarne i Upland den 4 November

1725, men uti intet af dem finnes något löfte om befrielse från allmän värnepligt.

Härvid förekommer tillika att, om den uti sistnämnda kontrakt samt uti

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

kontraktet med Dalregementet af den 12 Januari 1728 innehållna försäkran

om befrielse från utskrifning skulle afsett befrielse från värnepligten och icke

endast från utskrifning till det stående regementet, berörda kontrakt skulle hafva

blifvit uppgjorda i strid mot den några år förut 1720 af Konung och Ständer

beslutade Regerings-form. När nemligen i denna Regerings-form säges, att

Kong! Maj:t icke egen att pålägga undersåtarne några krigshjelper, tullar, utskrifningar

och andra utgifter utan Riksens Ständers vetskap, fria vilja och

samtycke, lärer deraf val otvifvelaktigt följa att med Ständernas samtycke sådant

kunde ske; och att dessa »utskrifningar» afsågo den alla åliggande allmänna

värnepligten, torde få tagas för afgjordt, emedan i motsatt fall, och för

den händelse med dessa ord afsetts den ordinarie militiens kompletterande, Regerings-formen

åter skulle hafva blifvit upgjord i strid mot de rotehållarne gifna

försäkringar — något som man kan vara öfvertygad att Ständerna och särskilt

allmogens representanter ingalunda skulle hafva medgifvit.

Inlysande i frågan är ock förhållandet med Drottning Christinas Bref den

16 April 1649, angående underhållande af ett »komplett regemente till fots»

i Vesterbotten; Kongl. Resolutionen den 21 Oktober 1682, om Dalregementets

tillökning och upphållande till eu styrka af 1,200 man; samt ICongl. Förordningen

om knektehåll i Vesterbotten den 31 Mars 1696, Indika författningar,

ehuru icke att betrakta såsom egentliga knektekontrakt, likväl äro dermed närmast

jemförliga. Intet af dessa innehålla något stadgande om befrielse från

allmän värnepligt. Tvärtom stadgar nämnda 1682 års Resolution i § 4 huru

donna värnepligt skulle upfyllas, ehuru Dalallmogen dervid åt sig utverkar en

frihet framför öfriga af rikets innebyggare, Konungen lofvar nemligen att icke

besvära dem med något utskott (landstorm) vidare än till Dalegränsens försvar

samt att förordna officerare som dem anföra kunde. Man finner sålunda, att

Dalallmogen, oaktadt provinsen sedan länge ständigt knektehåll sig åtagit, ingalunda

ifrågasatt, att icke dessutom stadgandena om allmän värnepligt vore för

dem gällande, utan innehåller deras anhållan om eu lindring i sättet för dess

utgörande, hvilken också, beviljades, ett ganska tydligt erkännande af en sådan

alla lika åliggande skyldighet. Förstberörda Drottning Christinas Bref innehåller

löftet att allmogen skulle »njuta friheter från rotering och ■utskrifning». Sammanställningen

af dessa begge ord visar att de äro liktydiga begrepp, som i

språkbruket användas vexelvis likasom de i verkligheten tråda i stället för hvarandra,

och man kan vara öfvertygad om att, hade den allmänna värnepligten

här tillika varit afsedd, så hade den ock på samma gång blifvit nämnd. I

slutet af samma Bref förekommer den försäkran, att allmogen »skall vara alldeles

fri och exempt för utskrifning och utskrifningspenningar». Uttrycket tillkännagifver

nogsamt, att det är utskrifningarne till regementets ^fyllande och de dermed

förenade kostnader af utrustning och underhåll, som de deri utlofvade fri
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

heter omfatta. Den .sist omförmälda Förordningen af 1696, hvilken nu betraktas

såsom Vesterbottens knektekontrakt, innefattar försäkran om att vid afgång icke

mera manskap till regementet än de genom Drottning Christinas berörda Bref

bestämda 1,056 soldater skulle fordras eller uttagas; men att rotehållarne derigenom

fritogos från deras personliga krigstjenstskyldighet i nödens stund synes

på intet vis. Man finner således af allt detta, att intet enda af ifrågavarande

knektekontrakt innehåller ens någon den aflägsnaste antydan om befrielse för

rotehållarne från den allmänna värnepligten samt att till och med en de! af

dem sakna de berörda försäkringar''^ om frihet från utskrifning, Indika man

sökt gifva betydelse af att äfven innefatta förutnämnda rättighet.

Hade så varit, så hade det naturligtvis också varit ovilkorligen nödvändigt

att dessa försäkringar blidt i alla kontrakt uprepade. Detta skedde ej och

behöfde ej heller ske, enär befrielse från utskrifning till regementet just utgjorde

föremål för kontrakten och är en gifven följd af desammas stadgande!!

om soldats anskaffande och aflöning samt afgånget manskaps ersättning. För

rotehållarnes ifrågasätta rätt till befrielse från allmän v änne pligt genom antagande

af knektekontrakten synes man således i lagar och författningar hafva

svårt att finna någon giltig grund.

1 stället må man såsom ett ytterligare bevis i nyssberörda hänseende upmärksamma

det förhållande, att den allmänna värnepligten, äfven efter den ständiga

noteringens införande, så väl som dessförinnan, fortfarande varit föremål för

stadgande!! uti utkomna förordningar samt äfven i fall af behof blidt tagen i

anspråk. Carl XI:s ofvan omnämnda Resolution af den 21 Oktober 1682 angående

Dalallmoge!! är ett sådant exempel. Samme Konung utfärdade den 16

Januari 1689 ett reglemente för de officerare, af Indika allmogen i W er ml and

vid lämpliga lider borde exerceras för att kunna motstå fiendtlig!! anfall från

Norska sidan, och detta sker så godt som omedelbart efter det att han

den 18 November 1688 med adeln och allmoge!! i samma provins uprättat

kontrakt om ständigt knektehåll till regementets nprätthållande. Genom Kong!.

Förordningen af den 19 Mars 1714 söker man till och med åstadkomma en

fullständig organisation af landstormen. Undersökning anbefalldes om »huru

mycket dugligt och värbar! manskap som utom det egentliga krigsfolket vore

att tillgå utan att alldeles blotta och ödelägga hemnanen» : sättet för deras beväpning

och underhåll blot bestämdt, hvarvid den försäkran afgafs »att det endast

på kort tid skall blifva brukad!, eftersom deras tjenst allenast till det, som

i hast förrättas kan, är utsedd». Till hvad nytta donna organisation blef lärer

vara svårt att säga, men att landstormen under dessa olyckliga lider esomoftast

på gränserna och i kustorterna var upkallad är allom bekant.

Ofvan är redan nämndt, att Regerings-formerna 1719 och 1720 innehålla

stadgande!!, huru vid tillfälliga behof den allmänna värnepligten skulle till landets

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

försvar anlitas, och riksdagsbesluten för omforma!ta år innehålla dertill förpligtelse!''

för folket att våga det yttersta och, när så omträngde, gå man ur huset

till rikets värn och försvar. I en sednare tid hafva jemväl i Regerings-formen

af den 21 Augusti 1772 bestämmelser i förbemälta hänseende blifvit intagna.

Konungen skulle nemligen icke, heter det, ega pålägga undersåtare några krigshjelper,

utskrifningar och andra afgifter, utan Rikets Ständers samtycke, med

undantag för den händelse riket blefve angripet, då Konungen skulle ega rätt

att taga de mått och steg, som med rikets säkerhet och undersåtare fromma

finnas vara öfverensstämmande; och förekommer donna föreskrift vid sidan jemte

och med bibehållande af samma stadgande!! som förut, att indelningsverket skulle

förblifva orubbadt.

Här, då vi stå vid slutet af den skildring utaf förhållandet emellan landvärnet

och den ordinarie unktion, den allmänna värnepligten och den vid egendom

fastade roteringen, jag ansett mig höra meddela, och då vi sett, huru donna

pligt städse fortvara vid sidan af utskrifningarne till militien och det i deras

ställe upkomna knektehåll, samt att densamma alltid blifvit i lagar och författningar

erkänd och af Svenska folket i behofvets och farans stund inlöst, om

ock under förmer, alltför oregelbundna, för att kunna sluta sig tillsammans till

en organisation, så fast, och i alla delar på förhand noggrann! utarbetad, som

nutidens krigföringssätt och krigskonstens utveckling fordran den — här torde

efter allt detta vara skål att med några ord söka upvisa sammanhanget, det

historiskt berättigade och det utaf förändrade politiska förhållande!! betingade,

emellan den allmänna värnepligten och vår nuvarande bevärings-inrättning med

den vidare utsträckning som förevarande förslag afser att gifva densamma.

Detta sammanhang består deruti, att den allmänna beväringen är den form,

under hvilken värnepligten i våra dagar af landets innevånare fullgöres. När

efter Finlands förlust Sveriges förändrade magtställning gjorde det nödvändigt

att öka dess försvarskrafter, var det naturligt, att man skulle söka denna tillökning

af försvarets styrka der, hvarest man förut uti »rikets nödställda lider» både

varit van att finna den, med ett ord uti anlitande af den allmänna värnelpigten.

Rätten dertill var förvarad uti den nyligen antagna grundlagen, hvilken,

likasom dess föregångare af 1720 och 1772, gaf Konung och Ständer rätt att,

oberoende af förhållandet med indelningsverket, gemensamt besluta om förstärkning

af rikets försvarskrafter; men man villo nu ej af donna rätt begagna

sig så som forna lider hade gjort det; man ville nu för alltid reglera fullgörandet

af den allmänna värnepligten, det tillfälliga upbådet af allt vapenför! manskap,

så,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

så, att tiden, när, och sättet, huru, en gång för alla var förut bestämd, hvarigenom

den på samma gång horn att såsom ett medborgerligt åliggande kännas

mindre tung och såsom försvarsmedel blifva mera verksam. Beväringslagen tillkom

således visserligen i följd af ett frivilligt Ständernas åtagande, men den

hade sin göda, förnuftiga grund i den sedan urminnes tider fortlefvande, alla

utan undantag åliggande personliga krigstjenstskyldigheten.

Ilade så icke varit, hade icke detta medvetet eller omedvetet, dunkelt eller

klart, så uppfattats af de i beslutet deltagande, så kan man vara öfvertygad om

att frågan skulle hafva väckt långt mera motstånd än nu blef fallet.

Att de till de ständigvarande regementenas vidmakthållande indelta custod!

rotehållarnes rätt af detta ur grundlagens bud framgångna beslut lika litet

berördes som af de likartade stadgande^ i nyssberörda Regerings-former af 1720

och 1772 torde af det föregående vara klart.

Det förslag till eu af den politiska ställningen och omsorgen om egen säkerhet

nödvändiggjord vidare utveckling af donna beväringsinrättning, som jag går

att inför E. K. Näjd framlägga, bygger således också på samma historiska förutsättning,

en alla medborgare åliggande personlig krigstjenstskyldighet.

Efter att sålunda hafva sett, hurusom fäderneslandets historia på intet vis

vidgår att den, alla medborgare utan undantag åliggande, naturliga skyldighet, att

i nödens stund värna lädrens jord, som benämnes den allmänna värnepligten,

under något tidsmoment skulle hafva varit af Konung och folk förgäten eller

ansetts upfylld blott och bart genom åtagande, vare sig af utskrifningar till stående

härens komplettering, eller af det i deras ställe uprättade ständiga knektehållet,

kan det vara i sin ordning att för ett allsidigt bedömande af frågan

kasta eu blick på den ställning till densamma, i hvilken nuvarande egare af

roterad jord befinna sig.

Härom torde jag ordagrannt få anföra hvad Komiterade för rådplägning

rörande ifrågaställa, lindring af roterings- och rustningsbördan i underdånigt

betänkande yttrat.

I den afdelning af detta betänkande, hvaruti af handlas frågan om en allmän

reglering af roteringsbesväret förekommer följande:

»Roteringsbesväret är förenad! med egände och besittningsrätten till den

jordegendom, som dertill bl Hvit indelt; eu hvar, som åtkommit jord med sådant

besvär, är alltså pligtig att detsamma vidkännas, och det kan icke förnekas, att

värdet af jordegendom vid allt laga fång rättas efter de större eller mindre

förmåner, skatter och besvär, som vidlåda sådan egendom. Egare af roterad

jord kan följaktligen icke anses genom roteringsbesvärets åtgörande lida någon

Bill. till Rikecl. Prot. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

minskning i det egendomsvärde, som honom med rätta tillkommer. Med egendomen

mottager lian besväret; när han afyttrar den förra gör lian sig fri från

det sednare och har egendomens värde sig till godo».

»Den allmänna värnepligten utgör deremot, såsom sagd! är, en rent personlig

skyldighet och åligger lika alla medborgare utan afseende på hvad egendom

de hafva eller om de hafva ingen. Huru mycket denna pligt än må utvidgas,

så medför alltså icke fullgörandet deraf, d. v. s. den föreskrifna krigskonsten,

något intrång i egendomsrätten, hvarföre egare af roterad jord icke

deraf lider särskilt skada eller får sig pålagd särskilt tunga, som icke alla

medborgare till fullo med honom dela. Snarare skulle, om man villo taga i

betraktande den omständighet, att ltrigstj ensten uptager den värnepligtiges tid

samt icke tillåter honom arbeta i det yrke, hvaraf lian har sitt lifsuppehälle,

det kunna anses, att uppoffringen i detta hänseende vore mindre kännbar för

jordegaren än för många andra medlemmar af samhället. Han kan möjligen

genom biträden få sin jord skott och deraf draga inkomst, men den mindre

handlanden, handtverkare!! och daglönaren in. tf., Indika, för att drifva sina

särskilta yrken, oundgängligen måste sj elfva gorå arbetet, blifva under värnepligtens

fullgörande urståndsatte att förvärfva något åt sig och de sina».

Bigtigheten af hvad Komiterade sålunda anfört lärer svårligen kunna jäfvas.

Den minskning i egendomens kapitalvärde, som genom roteringsbesväret upkommer,

afses vid hvarje egendomens öfverlåtelse till ny egare. Från förlust skyddar

man sig genom det pris man för jorden betingar; det är jorden sjelf som

bär bördan och det är i egenskap af jordens egare, som rotehållare!! måste

utgöra densamma. Det är åter i egenskap af medborgare han måste ikläda

sig den allmänna värnepligten. Den kan lian hvarken tillköpa sig eller sälja

ifrån sig. Den träffar honom lika med alla andra, och han kan icke frånhända

sig den derföre, att han åt samhället fullgör en annan skyldighet, för hvilken

lian vid dess öfvertagande sig till fullo godtgjort.

När slutligen till allt detta kommer, att Rikets Ständer sj elfva, h vilkas rätt

i förevarande hänseende väl ingen lärer kunna jäfva, genom beslutet vid 1812

års riksdag om den allmänna beväringens inrättande, redan erkänt att ett i

bestämdare förmer ordnadt förverkligande af den allmänna värnepligten ingalunda

kan anses innebära någon rubbning i de angående det ständiga knektehållet

upgjorda överenskommelser; samt att rotehållarne, förutom fyrfaldiga

andra lindringar, vid detta tillfälle erhöllo den synnerligen betydande att helt

och hållet befrias från rekryteringsskyldigheten i krig, så torde man med fog

kunna påstå, att ur rättvisans synpunkt grundade anspråk icke förefinnas på

lindring i roteringsbesväret i sammanhang med och beroende af frågan om eu

ökad värnepligt; samt att rätten dertill ingalunda är till finnandes, hvarken i

lagar och författningar, historiska förhållanden, eller andra med frågan sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

manhang agande omständigheter, hvilka alla tala ett motsatt språk och oförtydbart

skilja emellan krigstjenstskyldighet för jord och sådan skyldighet såsom

ett rent personligt åliggande.

Uti det föregående har frågan om rätt till lindring i roterings- och rustningsbesväret

endast i hvad rotehållet rörer varit föremål för behandling. Undersökningen

och utredningen derom har emellertid äfven i det fallet varit åt

vigt, att den till eu stor del kan anses blifva afgörande för ett bedömande af

rusthållarnes ställning till frågan. Ty då rusthållshemmanen, om rustningen ej

af dem ordentligen fullgjordes, voro lika med annan jord underkastade rotering,

är naturligt att hvad ofvan blifvit om rotehållet sagclt äfven är tillämpligt på

desamma. Att rusthållsinrättningen till sitt ursprung är olika med roteringen

förändrar ej likställigheten dem emellan i förevarande fall; snarare bör vid det

förhållande, att rusthållets frihet från åtgörande åt räntan samt rättigheten till

upbärandet af tilldelningsräntor voro medgifna i rent utbyte mot rustningens

fullgörande frågan om någon förment rätt till lindring i besväret för nuvarande

innehafvare af berustad jord vara än lättare besvarad. Genom de af Carl XI

vidtagna anordningar förklarades vid rusthåll af krononatur besittningsrätten,

samt vid skatterusthåll skatterätten, d. v. s. eganderätten, stå i borgen för rustningen.

Eustningsskyldigheten är således ett realt besvär för jorden, hvithet

från agande- och besittningsrätten af den dertill indelta egendom icke kan skiljas

med mindre än att statsmagterna derom besluta och som utgöres i utbyte mot

åtnjutandet af vissa bestämda fördelar.

Hvad ofvan är yttradt om pligten för eu hvar som genom laga fång åtkommit

jord med sådant besvär att detsamma vidkännas; om den allmänna

xärnepligtens natur af en personlig skyldighet, som utan afseende på egendomsförhållandet

lika åligger alla medborgare; samt hurusom många andra medlemmar

af samhället med hänseende till uppoffringen af tid och arbete för den

allmänna värnepligtens fullgörande kunna anses mer betungade än egare af jord;

allt detta kan med samma skål sägas i fråga om rustningsskyldigheten. Man bör

ock lägga märke till att här finnas ingå försäkringar af den art, som vid knektekontraktens

inrättande delvis blifvit gittra, att derpå grunda sådana anspråk. Några

kontrakt i den mening som de med allmogen om den ständiga roteringen afskräde

hafva ej ens med rusthållarne blifvit uprättade, utan, sedan indelningen till rusthåll

var slutad, utfärdades rustningsbref för. hvarje rusthållare särskild! Uti den

Kong!. Förordningen af den 5 Januari 1684, hvarigenom rustningsverket konfirmerades,

förekommer visserligen Kong!. Maj ds försäkran om orubbad besittningsrätt

.till rusthållshemmanet för rusthållare!!, hans barn och efterkommande, så

länge rustningen behörigen fullgjordes; vidare utlofvas det, att ryttaretorpet skulle

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

vara fritt från skattläggning in. in.; men några löften om frihet från allmän

värnepligt finnas der icke. — Slutligen och såsom eu den vigtigaste omständighet

för denna frågas bedömande, må man erinra sig, att, vid rustningsinrättningens

ordnande af Carl XI, afseende synnerligen fastades på hemmanens godhet, så

att just de bästa uttogos till rusthåll, och att rusthållarne alltså genom hemmanens

egna förmåner samt uti rustnings- och augmentsräntor åtnjuta sådan ersättning

för ryttarens utrustning och underhåll, att kostnaden under vanliga förhållanden

bör anses mer än godtgjord, hvarförutom äfven tid efter annan lindringar

blifvit i rustningsbesväret beviljade. Vid öfvervägande af allt detta

torde man än mindre vid rustningen än vid roteringen kunna finna, att någon

lindring i det på jorden hvilande besvär såsom en följd af värnepligtens utsträckning

är ifrån rättvisans synpunkt påkallad.

För eu fullständigare belysning af hela detta ämne torde jag få hänvisa

till den utredning af indelningsverkets upkomst och utveckling, hvilken blifvit

arbetad af den i det föregående omnämnda Komité.

Emellertid har 1867 års Riksdag, med anledning af väckta förslag om

ändringar i landtförsvarets organisation, i underdånig skrifvelse, bland annat,

hemställt:

»Att då för ett fullständigt ordnande af rikets försvarsväsende, en väsendtligt

utsträckt allmän värnepligt utan tvifvel är af behofvet påkallad, men möjligen

icke kan genomföras med bibehållande af indelningsverket i dess nuvarande

form, Eders Kong!. Näjd täcktes låta utreda och vid regerande af Nådigt

förslag till arméns organisation taga i öfvervägande, om och på hvad

vilkor det nu på rote- och rusthållarne hyllande besvär må kunna lindras eller

ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas».

Då jag redan uttryckt min åsigt vara, att indelningsverket uti de delar, som

hufvudsakligen karakterisera detsamma och gorå dess fördelar väsendtliga för styrkan

af landets försvar, bör förblifva orubbadt, så följer deraf, att jag rörande

en aflösning deraf icke kan framställa något underdånigt förslag. Men då frågan

derom blifvit väckt samt donna åtgärd blifvit af .Riksdagen alternativt framställd

såsom en väg att inslå vid en ifrågakommande förändring af vårt försvarsväsende,

så har jag trött mig här höra med några ord antyda de svårigheter af

flerahanda slag, som med genomförandet af eu sådan åtgärd vore förknippade.

Främst meter härvid, att utfinna en fullt rättvis och derjemte vid

utförandet tillämplig grund för donna aflösning. Då indelningsverket, enligt

hvad jag ofvan sökt visa, hvarken i sin tillkomst innebar någon orättvisa,

eller kan sägas för nuvarande egare af berustad och roterad jord vara en dem

med orätt ålagd tunga, så måste aflösningen vara sådan, att den lemnar staten

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

full ersättning för de fördelar, staten hittills tillskyndats genom roteringens och

rustningens fullgörande af jorden och om Indika staten sålunda går i mistning.

Hvarje annan grund för utlösningen klafve orättvis och skulle, under det den

för nuvarande rust- och rotehållare medförde en oskälig vinst, på andra samhällsklasser,

som derigenom finge bidraga vid utgörandet af ett dessa rättsligen

åliggande besvär, lägga en oförtjent och orättvis börda. Aflösningskapitalet borde

således bestämmas till så stort belopp, att staten medelst afkastningen deraf kunde

upsätta ock underhålla en stamtrupp, till numerären lika med den nuvarande

indelta. Men detta kapital komme att sluta på en siffra så hög, att det knappast

är troligt att rust- och rotehållare skulle kunna förmås att, vare sig på

en gång eller genom flerårig amortering, erlägga ett sådant belopp. Enligt de

beräkningar, som blifvit upgjorda, upgår sammanlagda kostnaden för ro teringen

och rustningen, då afdrag göres för statens bidrag af kronotionde, rustnings-

och augmentsräntor, i en rund summa till 3,250,000 R:dr, detta åter efter

5 procent utgör ränta på ett kapital af 65,000,000 R:dr; hvilket sednare belopp,

utgörande 6,5 procent å de roterade och berustade hemmanens taxeringsvärde

för år, i jemnadt tal uptaget till Ett Tusen Millioner (rätteligen

1,065,200,317), skulle fördeladt på indelta arméns 26,881 nummer, på hvarje

belöpa med 2,418 R:dr 6 öre.

Det torde för visso vara tvifvel underkastad!, huruvida rust- och rotehållare

skulle anse med sin fördel öfverensstämmande samt finnas benägne att på

detta sätt i en kapitalskuld öfverflytta ett besvär, som nu genom det sätt, hvarpå

det till större delen utgöres, medelst natura-prestationer eller afstående af jord,

är långt mindre betungande än hvarje motsvarande kontant penningeutgift

skulle vara.

Vidare torde äfven — och med skäl — kunna sättas i fråga, huruvida

aflösningen må kunna åläggas såsom eu ovilkorlig skyldighet. Blefve den åter

— hvad som eljest vore fara vård! — endast beroende på godtfinnande, vore

ändamålet dermed naturligtvis förfeladt. Eu del rust- och rotehållare skulle

måhända begagna sig af rättigheten att lösa sig ifrån sitt besvär, andra åter

icke — allt vid samma regemente, ja, vid samma kompani eller sqvadron. Ögonskenlig!

är, hurusom sådan! skulle leda till en osäkerhet och en oreda, som

gjorde hvarje militärisk organisation till en omöjlighet.

Men förutsatt att dessa svårigheter icke funnos, eller voro öfvervunna,

lärer väl härvid höra bemärkas, att, då den kostnad, roterings- och rnstningsbesväret

medför, icke är densamma inom olika regementen och icke ens inom

samma regemente lika å rotarne och rusthållen fördelad och då de roterade och

berustade hemmanen sins emellan förete betydliga olikheter i storlek och godhet,

vid en aflösning, det ifrågakomna ersättningsbeloppet naturligtvis måste för

hvarje rote och rusthåll jemnkas och rättas efter alla dessa olika förhållanden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

En gifven följd häraf åter är, att sjelfva verkställigheten af donna åtgärd kommer

att belasta den med dryga kostnader; och omöjligt synes vara att på förhand

beräkna, huru lång tid skulle förflyta, innan aflösningen kunde vara genomförd.

Men det är visst, att under många år den rubbning i alla militära

förhållanden, eu så genomgripande förändring föranledde, skulle sätta vårt försvarsväsende

i ett så otillfredsställande skick, att landets sjelfständighet kunde,

om krig utbröte, vara allvarsamt hotad.

Slutligen kan väl knappast förnekas det berättigade i den anmärkningen

att -—- grunden för aflösningen må blifva hvilken som helst, och ersättningsbeloppet

större eller mindre — staten erhåller dock i sj elfva verket aldrig genom

besittningen af ett kapital fullständigt vederlag för hvad den på detta sätt

hade förlorat. Genom penningevärdets fallande sjunker kapitalet i värde, under

det att det behof, som genom detsamma skulle upfyllas, qvarstår oförminskadt.

Dertill kommer, att förvaltningskostnaderna sannolikt icke blefve små, hvarjemte

man aldrig skulle kunna värja sig för möjligheten af att, i fall af behof, kapitalet

blefve användt för ändamål, som för dess bestämmelse vore helt främmande.

Då således, om man strängt fasthåller syftemålet af statens godtgörande, —

såsom naturligtvis måste sire, i händelse underhållandet af eu så betydlig del

af arméns stam, som den indelta truppen nu utgör, skulle från rust- och rotehållare

till staten öfverflyttas, — det blefve omöjligt att bestämma ersättningsbeloppet

efter sådana grunder, att dessa funne för sig fördelaktigt att derpå ingå;

och då den ifrågasätta åtgärden äfven i öfrigt möter så många med störa kostnader

förenade praktiska svårigheter, lärer denna väg icke kunna ifrågakomma

att beträdas. Deremot synes det mig, att den af Riksdagen främst ställda frågan

om en lindring i det nu på rust- och rotehållare hvilande besvär skulle vara

förtjent att af Eders Kong!. Maj:t tagas i nådigt öfvervägande. Eu sådan lindring,

om än ej af den stränga rättvisan påkallad, tyckes likväl från billighetens

synpunkt icke sakna skål för sig. Den högre beskattning, som genom värnepligtens

utsträckning må blifva behöflig, komme naturligtvis att i sin mån också

drabba rust- och rotehållare, och äfven indirekta olägenheter, genom förlust i

dagsverken under beväringsmanskapets ökade exercistid, måste de komma att

vidkännas. Men jordbruket, landets modernäring, redan betungadt af grundskatter

in. fl. utlagor, kämpande med eu karg natur och ofta arbetande under

ogynnsamma konjunkturer, synes tvifvelsutan vara i behof af all den lindring,

som med tillfredsställandet af statens oundgängliga behof kan vara förenlig utan

alltför störa uppoffringar från dess sida samt andra samhällsklassers oskäliga

betungande.

Det torde derföre icke sakna skål att i berörda besvär medgifva någon

nedsättning. En reglering af dessa förhållanden, som hade till syfte att bringa

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

enkelhet och reda i sättet för besvärets utgörande, samt på samma gång minskade

ten kontanta utgift detsamma kan medföra, skulle onekligen innefatta en sådan

ludring, jemte det att den, utan att beröra indelningsverkets grundväsendtliga

karakter, skulle gorå dess förmer mindre tunga och besvärande samt således

vara för staten som för den enskilde lika fördelaktig.

Modifikationer uti ifrågavarande institution påkallas derjemte af förändrade

tidsförhållanden, dels för att förenkla aflöningssättet för såväl befäl som trupp

och deri bringa mera rättvisa och reda, dels för att, genom utsträckning och

fördelaktigare förläggning af armén, gorå den för sitt ändamål såsom stam och

( adro mera lämplig och tillräcklig, dels ock slutligen för att, genom begränsningar

i manskapets ålder, gorå den mera mobil och kraftfull.

1 öfverensstämmelse med hvad jag sålunda i underdånighet anfört, och för

vinnande af ofvan antydda ändamål, torde jag i det följande få föreslå de förändrade

bestämmelser rörande indelningsverket, Indika synas mig lämpliga, och

för Indika jag på behöriga ställen skall söka att närmare redogöra.

Hvad beträffar den såsom nödig antydda förenklingen i indelta befälets

aflöningsförhållanden och deraf följande förändrade anordningar med de till indelta

arméens aflöning nu anvisade lönetillgångar uti boställen, indelta räntor

och kronotionde m. in., torde jag nedanföre i sammanhang med löneregleringen

fa dertill återkomma och framställa de förslag, som synas mig vara af nöden.

Ln reglering af rust- och rotehållares samt soldatens inbördes förhållanden,

i ändamål att lindra de förras besvär samt ställa soldat och rust- eller rotehållare

i mindre beroende af hvarandra, jemte, i sammanhang härmed, ett förändra^

rekryteringssätt, torde vara bland de åtgärder som i främsta rummet

äro af behofvet påkallade.

Mig åligger derföre nu att inför E. K. Maj:t redogöra för grunderna till eu

sådan reglering och sättet för dess verkställande, samt att afgifva underdånigt

förslag till de bestämmelser, som i sådant hänseende må vara af nöden.

Då den lindring, som här är afsedd att ega ruin, icke kan komma att

bestå uti någon särdeles stor nedsättning i de direkta kostnaderna för roteringsoch

rustningsbesväret, hvithet hvarken vore af rättvisan påkalladt och ej heller

af statens knappa tillgångar kan medgifvas, så måste man söka utfinna någon

annan ändamålsenlig grund för densamma. En sådan erbjuder sig sjelfmant uti

en äfven från andra synpunkter val behöflig reglering af rust- och rotehållares

samt soldatens inbördes förhållanden. Naturligt är nemligen, att en förändring,

som undanrödjer anledningen till klagomålen öfver det invecklade skick, i hvithet

dessa förhållanden nu befinna sig, de mångfaldiga slagen af underhållstitlar

m. m. samt härutinnan bringar mera ordning och reda och återför bestämma!-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

gerna till närmare öfverensstämmelse med hvad de vid liden för indelningsverkets

ordnande genom Carl XI voro, äfven skulle innefatta eu ganska betydande

lindring i bördan just genom borttagandet af sådant, som för indelningsverkets

mening främmande under tidernas lopp tillkommit på sidan af detsamma; samt

genom uphörandet åt rust- och rotehållares nu så ofta öfverklagade beroende

af sin soldat.

Boterings- och rustningsbesvären, ehuru med afseende på ursprung, omfång

och förbindelser till staten af väsendtligen olika art, äro dock genom lcnektekontrakten

och de åt Konung Carl XI rörande rustningen gifna bestämmelser,

i det hänseende fullkomligt lika, att de båda utgöra ett realt besvär för jorden,

båda innefatta den ovilkorlig^ pligten för rust- och rotehållare att anskaffa och

underhålla soldat (ryttare) samt utgöra de härför erforderliga kostnader. Hvad

beträffar denna kostnad för ryttaren vid indelningstiden, så finnes visserligen

icke någon sådan ledning för bedömandet häraf, som den knektekontrakten i

fråga om rotehållet gifva vid handen; men då kostnaden och sättet föi karlens

underhåll å samma ort nu befinnas temligen öfverensstämmande inom rote- och

rusthåll^, så torde den också vid sagda tid hafva utgått någorlunda lika, äfvensom

ock förhållandet mellan soldaten och hans rotehållare i detta fall synes under

tidernas lopp i allt väsendtligt hafva utvecklat sig lika med ryttarens förhållande

till rusthållare!!. Eu reglering, som företrädesvis afser donna sida af

indelningsverket, lärer derföre i lika omfattning höra beröra både rotehållet och

rusthåll, och hvad som i sådant hänseende säges om det ena äfven vara

tillämpligt å det andra.

Vid granskning af de knektekontrakt, hvilka vid det vissa och ständiga

knektehållets införande i Sverige afslutades med allmoge!!, framställa sig följande

bestämmelser, som kunna antagas utgöra den hufvudsakliga grunden för

det närvararande roteringsverket i Sverige, i hvad detsamma rörer soldatens

aflöningsförmåner. Dessa äro:

a) Bostad på hemmanets grund;

h) Jord eller i stället hemkall, bestående af spanmål samt hö, halm (2

tunnor säd, 2 sommarlass hö, 1 ä 2 tjog halm); och

c) Lega, städja, lön;

hvarjemte soldaten hade skyldighet att företrädesvis arbeta hos rotehållare!! mot

betalning.

Maximibeloppet af lega och städja var noga bestämdt. Stadgandet om soldatens

skyldighet att arbeta hos rotehållare!! har i och med uphäfvandel af

denne sednares skyldighet att åt soldaten hålla släpklädnad — troligen till ömsesidig

fördel — försvunnit. Berörda bestämmelser undergingo under tidernas

lopp i öfrig! mångahanda förändringar samt erhöll o flerfaldig!! tillägg. Bote
hål
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

hållarens förbindelser till soldaten ordnades på grunden af ett fritt aftal dem

emellan. Denne sednare sattes härigenom i tillfälle att sjelf bestämma vilkoren

för sitt åtagande åt krigstj enstens utgörande och således att betinga sig förmåner

utöfver det, i knektekontraktet fastställda, högsta lönebeloppet, och härigenom

hafva för rotehållare!! eu mängd af åligganden småningom upstått och öfvermått

till häfdvunnet bruk, som aldrig från början i knektekontrakten varit afsedda,

och Indika visserligen äro en naturlig följd af rust- och rotehållares ovilkorliga

skyldighet att anskaffa och underhålla soldat samt af det fria aftalets

natur och således icke sakna rättslig grund, men som onekligen kunna vara

besvärande nog och utan tvifvel i sådant hänseende försätta nuvarande egare

af berustad och roterad jord uti eu ofördelaktigare ställning, än hvad som vid

indelningstiden var fallet med dåvarande rust- och rotehållare. Så t. ex. i stället

för att knektekontrakten ålägga rotehållare!! att lemna torpjord eller alternativt

dermed hemkall, förekomma nu å de flesta ställen bägge dessa förmåner.

Vidare förefinnes vanligtvis skyldighet stadgad för rotehållare!! att vid torpjordens

brukning biträda soldaten, synnerligast under hans frånvaro på kommenderingar

— ett biträde, som kan vara af ej så obetydligt värde, der, såsom på

flera ställen är fallet, torpjordarne hafva ett något vidsträcktare område. Att

detta område nästan allestädes är större än hvad i de ursprungliga knektekontrakten

bestämmes, är ock anmärkningsvärdt. De flesta legoaftal innehålla äfven

åliggande för rotehållare!! att biträda soldaten med mötesskjutser, qvarnresor,

körslor af bränsle in. in. d. Upfyllandet af dessa åliggande!! kan möjligen

kräfvas å tid, då rotehållare!! för eget jordbruk behöfver all den arbetskraft,

hvaröfver lian kan förfoga, och kan således blifva ganska olägligt. Derjemte

befinnes soldaten i de flesta fall hafva förbehållit sig rätt till vedbrand, mulbete,

gärdselfång, samt julkost och drickspenningar, — allt förmåner, hvarom

de ursprungliga knektekontrakten ingenting veta, och som visserligen ofta kunna

vara af mindre värde, men som dock bidraga att gorå förhållandet mellan soldat

och rust- eller rotehållare mera inveckladt än nödigt och ensidigt är.

Det är visserligen sann! och torde ej heller af någon kunna förnekas, att

den ordinarie roteringens införande vid tiden för indelningsverkets ordnande

medförde för allmogen störa och väsendtlig!! fördelar genom dess befriande från

de täta och ojemnt drabbande utskrifningarne till regementenas ifyllande,

såsom det ock af Rikets Ständer i 1683 års riksdagsbeslut uttryckligen erkännes;

äfvensom att efter donna tid flora lindringar af betydelsefull art och omfattning

blifvit för så val rusthållare som rotehållare niedgifna, hvaribland främst

må nämnas den särdeles vigtiga att befrias från rekryteringsskyldighet i krig;

men under eu långvarig fred synas dessa indelningsverkets fördelar, äfven så

väl som den, tid efter annan, beviljade nedsättningen i besväret, hafva råkat i förgätenhet,

— och detta naturligt nog. Ett långvarigt fredslugn måste otvifvelaktigt

Bil), till Rikscl. Prat. ISO!), 1 Sami 1 A/d. 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

lätt leda till ett förbiseende af de störa fördelar ett starkt och väl ordnadt

försvarsväsende medför, för att uteslutande hålla upmärksamheten fästad å den

höga snmm an af de uppoffringar i ekonomiskt hänseende, som från detsamma

äro oskiljaktiga; hvarjemte ett alltmer stigande jordbruk, på samma gång

det onekligen okär jordens förmåga att bära de densamma åliggande bördor,

måste hos jordens egare framkalla den naturliga önskan att hans plister i detta

hänseende måtte erhålla nödiga begränsningar samt en gång för alla klart och

tydligt bestämmas.

Att det äfven måste ligga i statens intresse att, så vidt möjligt är, tillmötesgå

alla berättigade anspråk i detta fall, torde vara otvifvelaktigt. Ett utveckladt,

samhällstillstånd fordrar ett noga afvägande och en noga begränsning

af skyldigheter och rättigheter samhällsmedlemmarne emellan, och det synes

derföre vara för det allmänna af stor vigt, att ingen samhällsklass betungas

med bördor af oviss art och omfattning. Uphörandet af allt osäkerlietstillstånd

för rust- och rotehållare i detta hänseende skulle derjemte betaga de

framställningar all vigt, som, med förbiseende af de öfvervägande fördelar indelningsverket

i socialt och militäriskt hänseende erbjuder, angripa donna institution

i sjelfva dess grundprinciper. Berörda besvär kunna väl icke i och

för sig upgå till så särdeles högt värde, men de utgöra dock, såsom nyss är

antydt, icke ogiltiga anledningar till de klagomål öfver roterings- och rustningsbördornas

tillväxt, man, onekligen med förbiseende af de många redan medgift

lindringarne, får höra framställas. Den anmärkningen saknar nemligen

icke skäl för sig, att värdet af alla dessa mångfaldiga natura-prestationer aldrig

kan med säkerhet beräknas. Olika konjunkturer föranleda naturligtvis för utgörandet

deraf å olika lider olika kostnader, hvarföre rust- och rotehållare!!

aldrig med säkerhet, kan på förhand veta, huru störa de löneförmåner kunna

blifva, lian genom det uprättade legoaftal^- eu gång för alla tillförsäkrat soldaten.

Fördelen för den förra utaf uphörandet af ett sådant förhållande ligger

för öppen dag. Härigenom skulle de mångfaldiga anledningarne till ömsesidig

klagan jemte dermed ofta följande rättstvister, som nu förspörjas, försvinna;

det beroende, i hvithet rust- och rotehållare samt soldaten stå af hvarandra

och som lärer för bägge parterna vara lika besvärande, skulle uphöra;

samt indelningsverkets mening, som är att soldaten skall vara en fri arbetare,

en Kronans tjensteman, tudelad på hemmanet, och deraf upbärande sin lön,

men ej att gorå honom till rotehållarens hvarken herre eller dräng, skulle

bättre upfyllas; — och har jag derföre trött mig hafva allt skäl att biträda den

mening, som de för dessa frågors utredning tillsatte Iiomiterade äfven uttalat,

att nemligen statens så väl som rust- och rotehållare välförstådda intresse i

väsendtligaste måtto skulle tillgodoses genom uphörande af de ofvan berörda

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

ovissa- besvär, som, tillkomna efter knektekontraktens inrättande, med soldatens

aflönande nu äro förenade, samt att en väsendtlig lindring i rustnings- och

roteringsbesväret skulle härigenom åstadkommas.

Om första steget till en reglering af roteringen och rustningen, åsyftande

en lindring deri, bonde utgöras af borttagandet utaf de mångahanda dem vidhängande

ovissa besvär, så torde det nästa böra bestå deruti, att staten öfvertager

rekryteringsskyldigheten och i sammanhang dermed ifrågakomna utgifter

för städja och lega. De rekryteringsskyldiges så väl som det allmännas fördel

skulle härigenom befrämjas, och för ordnandet af donna angelägenhet i öfverensstämmelse

med en sådan åsigt tala dessutom icke mindre militära än

ekonomiska skäl, hvilka jag anser mig här höra utveckla.

Oneklig! är till en början att genom öfverflyttandet på Staten af den

kontanta utgift, som nu vid legoaftalets logerande med rekryten vanligen drabbar

rust- och rotehållare, komma dessa naturligen att beredas en direkt lindring

i dem åliggande skyldigheter, hvarförutan de vid flora regementen till

rekryteringens underhjelpande af rotehållarnes enskilda medel bildade legokassor

härigenom blefve disponibla till andra ändamål och kunde af delegarne

användas till gemensamt understöd in. m. dylikt. Derjemte skulle åtgärden

väsendtligen medverka till den med regleringen hufvudsakligast åsyftade

förenklingen af rust- och rotehållare samt soldatens inbördes förhållanden.

Ur rent militärisk synpunkt torde åter höra erinras, att det vigtiga inflytande

på en armés tjenstbarhet och hela moraliska kraft, som valet af lämpliga

rekryter under alla förhållanden måste utöfva, hos oss får, med afseende

å arméns egenskap att utgöra en stamtrupp för landets vapenföra befolkning,

en ännu större betydelse.

Det är derföre af synnerlig vigt att tillse, det rekryteringens upgift, att åt

armén förskaffa tjenligen soldatämnen, icke af underordnade konsideration^

lemnas å sido, utan att all den omsorg, hvaraf donna angelägenhet är förtjent,

må deråt egnas.

Olämpligheten af det nuvarande rekryteringssättet vid vår indelta armé

lärer icke kunna förnekas. Om än skål för detsamma kunnat förefinnas, så

länge soldaten betraktades såsom rotehållarens lagstadde tjenare och alla omkostnader

för rekrytens anskaffning hvilade på rotehållare^ så förfalla dock

dessa skål på samma gång staten öfvertager de med anskaffningen förenade

omkostnader och det beroende, hvari rust- och rotehållare hittills stått till

soldaten, väsendtligen undanrödjes.

Förnämsta och största felet i nuvarande rekryteringssättet vid indelta armén

är tvifvelsutan att söka i de rekryteringsskyldiges rättighet att, med iakt
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

tagande blott af vissa stadgade vilkor för rekryternas längd, ålder, frejd och

helsotillstånd, sjelfve anskaffa och utan befälets inblandning antaga de rekryter,

som befälet sedan har sig ålagdt att undervisa och bilda till det allmännas

tjenst. Det lider intet tvifvel att ju icke ändamålet ofta såmedelst uppoffras

för det egna intresset och att eu i någon viss rigtning för hemmanet behöflig

arbetskraft, mera än de erforderliga militära egenskaperna, blifver vid valet af

rekryt bestämmande. En naturlig* följd häraf har blifvit att befälet, som sett

statens fördel åsidosatt, sökt gorå sitt inflytande på rekryteringen gällande och

såmedelst upvackt missnöje hos rust- eller rotehållare!!, hvilken ansett sin rätt

trädd för nära.

Dessa i sakens invecklade tillstånd oundvikliga förhållanden, jemte de i

sammanhang med karlens anskaffning, utvisande för kompanichefen och slutliga

godkännande inför Kong! Maj:ts Befallningshafvande, för rust- och rotehållare

oskiljaktiga upoffringar af tid och medel, torde ock i väsendtlig mån hafva

verkat till missbelåtenhet med det nuvarande indelningsverket, och man finner

äfven, hurusom vid de olika regementena vederbörande rekryteringsskyldige sökt

att genom föreningar sockne- eller korporalsskapsvis, genom rotarnes fördelning

i kamratskaper, skåfinrättningar in. m. d. fördela bördan jemnare å alla rotar.

Eu förändring i rekryteringssättet, af anförda skål högeligen påkallad,

borde alltså och desto heldre med det första vidtagas, som atlas fördel derigenom

skulle befrämjas.

De skål man hört anföras mot rekryteringens öfverlåtande till befälet, eller

att rotehållare derigenom skulle nödgas på sina egor emottaga personer, för

hvilkas pålitlighet och göda införande de icke egde någon borgen, synas desto

mindre förtjena afseende, som ingen kan med mera skål vårda sig derom att

stadga och ett godt införande må vara att påräkna hos det manskap som antaga,

än just det befäl, hvilket alltigenom har sig hela dess ledning och undervisning

anförtrodd och hvars besvär och obehag måste ökas, i den män manskapet

begär förseelser eller åsidosätter sina militära eller medborgerliga pligter.

Likaså torde de invändningar, som hemta sina skäl från fruktan för ökade

ekonomiska uppoffringar för rotehållare!! uti de åt soldaten betingade lönevilkor,

då icke rotehållare!! men tredje man har att antaga soldat, förfalla vid det

förhållande, att den här afsedda reglering, såsom längre fram skall omförmäla^

afser att begränsa rust- och rotehållare utgifter för soldatens underhåll till ett

fixt och öfver hela riket lika belopp.

Oaktadt jag således anser rekryteringens ombesörjande hädanefter höra i

främsta rummet tillkomma befälet, vill jag dock icke att rust- eller rotehållare

skall kunna ohörd eller emot sin vilja påtvingas eu rekryt, emot hvilken

han anser sig ega grundade skäl till anmärkning. Bust- eller rotehållare!!

bör fastheldre lemnas tillfälle att emot eu föreslagen rekryt framställa sina

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

anmärkningar och få dem i hittills stadgad ordning pröfvade samt, äfven der

dessa anmärkningar finnas ogrundade, kunna förvägra rekrytens godkännande.

Då likväl skälen för en sådan vägran måste vara för rekrytens militäriska

duglighet samt medborgerliga anseende främmande och utaf helt och hållet

enskild natur och då den rekryteringsskyldige sålunda förkastar de vilkor staten

förutsätter för sitt erbjudande af lindring i roterings- eller rustningsbesväret,

så är det också med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att rust- eller

rotehållare!! sjelf bär följderna deraf samt sålunda i detta fall, utan statens

bidrag till legal! och till soldatens aflönande, sjelf anskaffar fullt antaglig och

mönstergill karl.

Maximiåldern för antaglig rekryt bör ock inskränkas till högst 25 år.

Att antaga rekryten vid eu mera framskriden ålder, då de bästa åren för

inhemtande af kunskaper och färdigheter för honom gått förlorade, kan icke

vara lämpligt,

Beträffande frågans ekonomiska sida samt de uppoffringar staten genom

bekostandet af städjan och legal! kommer att vidkännas, får jag hänvisa

till bifogade Bil. Ser. A, N:ris 1 & 2, Indika visa så väl de; belopp, hvartill

städja och lega nu årligen utgå, som ock eu approximativ beräkning af den

årliga kostnad, som genom medeltjenstetidens beräkning till 15 år härutinnan

skulle föranledas. Sammanlagda kostnaden för roteringen och rustningen, under

förutsättning att samma belopp komme att af rekryten då som nu fordras

och honom mcdgifvas, skulle, jemlik! berörda beräkning, ungå till 75,647

Rdr; härifrån torde likväl höra afgå väntan af Westmanlands krfektelegomedelskassas

nu egande kapital, hvilken kassa, såsom bildad till törsta delen af

statsmedel för lego-understöd, synes mig böra, efter skeende utredning af förhållandet

härmed, till statsverket indragas, sedan staten detta åliggande öfvertagit.

Kostnader! skulle då blifva 57,804 B,:dr. Möjligen kan donna summa

komma att i någon mån öfverskridas derigenom att eu del nu vakanta och

indragne nummer åläggas att rekrytera.

Ehuruväl denna kostnad kan vara för statsverket kännbar nog, torde den

likväl icke böra förhindra ernåendet af ett så vigtig! ändamål, som rekryteringens

öfvertagande af staten samt en derigenom åstadkommande nedsättning

i roterings- och rustningsbördan.

I närmaste öfverensstämmelse med ofvan föreslagna förändringar i rustoch

rotehållarens samt soldatens inbördes förhållanden står fastställandet af ett

normalkontrakt, lika för hela riket, med fullkomligt Lkartade bestämmelser i

allt hvad som rörer soldatens underhåll. Slutstenen skulle derigenom läggas

i den byggnad, som med regleringen afses, nemligen fullkomlig klarhet, enkelhet

och reda i organisationen, lika skyldigheter och fika rättigheter för alla

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Om, såsom längre ned skall omförmäla^ detta kontrakt hufvudsakligast

omfattade tvänne bestämmelser, nemligen dem af bostad och lön, samt lönen

utsattes i spannmål, såsom en äfven i andra förnödenheter lätt omsättbar vara,

så komme naturligtvis härigenom alla de ofvan berörda obestämbara utlagor

för rust- och rotehållare, som nu å åtskilliga orter blifvit sedvana och höja

kostnaden mera än nödigt är, att försvinna, och den härigenom åsyftade lättnad

i roterings- och rustningsbesväret sålunda af sig sjelf! att upstå.

Derjemte skulle denna reglering komma att hafva en ganska fördelaktig

inverkan på förhållandet med det s. k. strörotarne.

Dessa rotar utgöras af mindre hemmansdelar med ett ofta obetydligt taxeringsvärde.

Deras roteringskostnader stå naturligtvis också i ett proportionerligt

förhållande till den andel de hafva i roten; men sättet på hvithet dessa

kostnader utgöras, kommer härigenom att undergå eu fördelaktig förändring.

De äro nemligen ofta ganska aflägse belägna från soldattorpet, hvithet alltid

ligger på stamrotens mark, och flera gången om året återkommande bönstör för

soldatens räkning, skjutser in. in. d., skola ofta nog för dem vara i sjelfva

verket mera betungande än för stamroten. Sådant komme att försvinna om deras

utgift sattes till ett bestämdt mått af spannmål, som de hade att en gång om

året leverera, och de skulle otvifvelaktigt redan härigenom finna sina åligganden

ganska betydligt lättade, äfven om icke dertill komme en direkt nedsättning

i deras roteringsbesvär. Äfven för stamroten vinnes den fördel, att kontrollen

öfver strörotarne, som, i följd af det ansvar i hvithet stamroten står för

roteringsskyldiihetens fullgörande, densamma åligger, blifver lättare att utöfva,

hvarigenom o,likså tvister de roteringsskyldige emellan undvikes.

Emellertid torde vid regleringens genomförande höra iakttagas att, der

omständigheterna sådant påkalla, det bonde lemnas rust- eller rotehållarne samt

soldaten Öppet att enskilctt öfverenskomma om spanmålslönens utbytande mot

öfverlåtelse af jord eller leverering af andra persedlar, endast att sådant till

soldatens säkerhet blefve föremål för skriftlig, af befälet godkänd öfverenskommelse.

Ändamålet af en noggrann bestämning af rust- och rotehållares samt

soldatens ömsesidiga rättigheter och skyldigheter behöfde ej härigenom äfventyras,

då ingendera parten lärer ingå på ett ofördelaktigt utbyte och i händelse

af olika åsigter kontraktets bestämmelser äro klara, och oförtydbara.

Det är vid inrättande! af ett sådan! normalkontrakt, som den lindring i

roterings- och rustningsbesväret genom en direkt nedsättning af kostnaderna

derför, hvilken jag i sammanhang med eu utsträckning af den allmänna värnepligten

på billighetsskäl redan ofvan förorda!, torde höra tagas i öfvervägande;

och får jag för en utredning häraf hänvisa'' till hvad Komiterade för rådplägning

rörande ifrågaställd lindring i roterings- och rustningsbördan i ämnet yttra!.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Efter att hafva förklarat sig anse denna lindring hora bestå i en minskning

af lönen, fortfara Komiterade:

»Men någon sådan minskning låter icke förena sig med bibehållande af

rotehållare nuvarande skyldighet att ovilkorligen anskaffa soldat, hvilken skyldighet

förutsätter, att rotehållare!! måste vara förbunden att gifva den lön, som

i hvarje särskilt ort möjligen kan behöfvas för att till tjenstår erhålla krigsduglig

karl. En förändring i detta hänseende är således nödvändig i så måtto,

att, der rotehållare!! icke förmår att emot eu sålunda minskad lön afskaffa

soldat, staten mellankommer med sitt biträde. Men under förutsättning af ett

sådant biträde vore det möjligt att fastställa eu bestämd lön, hvilken rotehållare!!

borde lemna soldaten och hvarvid den lindring i rotehållare^ kostnader,

som ansåges höra medgifvas, kunde ega ruin. Frågan blefve då på

hvad sätt donna lön tjenligast skulle bestämmas. Att bevilja eu lika eftergift

för alla orter, eller att söka åstadkomma jdunkning efter hvad man kunde anse

vara olika orters behof, skulle bibehålla ojemnhet^! i roteringskostnaden emellan

rikets särskilda delar och sannolikt icke leda till belåtenhet, utom att giltiga

grunder för jemnkning af nyssnämnda art skulle vara nästan omöjliga att

finna. Men från den utgångspunkt, att alla rotehållare i riket hafva lika skyldighet

att till krigstjenst inställa och hålla duglig karl, kommer man, såsom

det vill synas Komiterade, till det rigtiga slut, att rotehållarnes i alla orter

utgift för fullgörandet af donna skyldighet äfven borde bringas till så stor

likhet, som möjligen kunde åstadkommas».

»Detta syftemål skulle vinnas om soldatlönen fastställdes till ett lika belopp

för hela riket, hvilket belopp, jemte bostad, men med godtgörelse af dess

värde i de orter, der rotehållare!! icke är förpligta-! att lemna sådan förmån

utan i stället nu gifver högre lön, skulle komma att innefatta allt hvad som

rotehållare!! behöfde till soldaten utgöra; och torde sådan lön helst höra utsättas

i spannmål med de vidare bestämmelser, som Komiterades ofvanstående

förslag till förenkling af rotehållarnes förbindelser till soldaten visar. Der

soldat på dessa vilkor icke kunde erhållas, herde statsverket tillskjuta den

kostnad, som kunde dertill ytterligare behöfvas».

I donna upptining af frågan anser jag mig höra helt och hållet instämma.

En jemnkning hemman efter hemman, nummer efter nummer, förutgången

utaf eu undersökning af hvars och ens behof, är, såsom medförande tidspillan

och störa kostnader, nästan otänkbar. Den blefve dessutom endast

partiel och skulle efter någon tids förlopp befinnas otillfredsställande och ojemn.

Men då den högre beskattning, som innefattas uti en utsträckning af värnepligten,

är allmän, bör naturligtvis den deremot svarande lindringen träffa alla

lika. Att med ett lika stort belopp nedsätta kostnaden för alla, skulle emellertid,

såsom Komiterade rigtigt anmärka, bibehålla ojemnheterna. Kostnaderna,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

nedsatta för Hvarje nummer för sig, skulle likväl, vid en jemnförelse de olika

numren emellan, förete samma missförhållande som nu, och obilligheten af att

för samma åliggande betala så olika pris qvarstå oförminskad.

Då, emot befrielse från skyldigheten att låta utskrifva sig till soldat, förbindelsen,

att upställa och underhålla sådan, är lika för alla rotehållare, följer

deraf naturligt, att kostnaden derför icke bör träffa den ene högre än den

andre, samt att den råtta grunden för en allmän lindring är att en gång för

alla fastställa ett för hela riket gällande belopp, hvartill denna kostnad efter en

billig nedsättning deri bör upgå; och der soldat icke på dessa vilkor kan anskaffas,

der må staten tråda emellan och tillskjuta hvad som härutöfver kan erfordras.

Detta allt dock endast under förutsättning att eu lindring, såsom en följd

af värnepligtens utsträckning ur billighetens synpunkt, är erforderlig; ty i annan

händelse och om också statens fördel erfordrade en reglering i donna ridning,

borde aldrig annat ifrågasättas än att berörda kostnad sattes till så högt

värde, att något tillskott ifrån statens sida icke i något fall kunde blifva behöflig!.

Det galler således nu att undersöka till huru högt belopp den kostnad

rättvisligen och billigtvis bör sättas, som man anser böra lika öfver hela riket

träffa rust- och rotehållare för karlens underhåll, samt att taga i närmare betraktande

alla de på donna vigtiga och grannlaga fråga inverkande omständigheter.

Jag anser mig dock härvid böra förutskicka den anmärkningen, att jag

på förut här ofvan antydda skål anser donna kostnad höra sättas lika för

rusthåll»;! som för rotehållet. Och om också härvid kan anmärkas, att den ersättning

i och för rustningen rusthållare af staten upbära på de hosta ställen

lemnar betydlig! öfverskott, torde donna omständighet likväl här höra mindre

inverka, då, i händelse af ett krigstillstånd, rusthållare»? utgifter för rustningens

särskilda prestationer kunna blifva oberäkneliga, hvarvid dessutom ej bör lemna»?

å sido att, då rusthållare vid afsutna regementen och corpser, jemlik!

det förslag jag liär nedan i underdånighet skall afgifva, hädanefter skulle med

eu afgift, som bättre än de nuvarande hästvakansafgifterna motsvarade den

verkliga rusttjenstskyldigheten, ersätta staten dess till rustningen anslagna räntor,

de derigenom också skulle komma i eu ställning, mera jemförlig rotehållarnes

vid de roterade infanteriregementena. Statens ändamål, billigheten af eu allmän

lindring till gengäld mot eu alla lika träffande börda, nödvändigheten åt

att undvika klagan öfver ojemnhet i besväret, öfver olikhet i rättigheter och

skyldigheter, fordra, att donna kostnad beräknas lika för rusthållare som för

rotehållare samt att således lindringen kommer dem till godo efter fullkomligt

enahanda grunder.

Innan emellertid donna fråga företages till handläggning, anser jag mig

likväl höra upgifva de bestämmelser ett normalkontrakt för hela riket herde

uptaga

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

uptaga samt de åligganden, i afseende å deri soldaten tillförsäkrade förmåner,

detsamma för rotehållare!! herde innehålla. Dessa äro:

Bostad på hemmanets grund. Donna bestämmelse utgjorde den egentliga

karakteren uti det af Carl XI ordnade indelningsverket och är ännu ett af grundvilkor

eu för detsamma. Det är som bofast man soldaten beredes tillfälle att

skaffa sig familjelifvets fördelar, att blifva en nyttig och idog medborgare, och

det är just härigenom indelningsverket erhållit och bibehållit så stor betydelse

i socialt hänseende. Någon eftergift härutinnan torde derföre icke höra ega

rum. Då emellertid fall kunna inträffa, att soldaten såsom ogift eller sjelf egare

af någon hemmansdel icke behöfver bostaden, torde det höra medgifvas att

för sådan händelse värdet af bostaden godtgöres soldaten uti högre lön. Hvad

bostadens beskaffenhet åter beträffar, synas ingå vidare bestämmelser vara af

nöden än att densamma bör bestå af stuga med för torpet erforderliga uthus.

Lön. Donna torde icke höra i penningar bestämmas, utan, då soldatens underhåll

är ett jorden åliggande besvär, synes ock lämpligast, att han med jordens

alster aflönas och att donna lön utgår uti en alltid tillfinnandes, för alla lika beqväm

och i andra varor omsättlig persedel, nemligen spanmål. Att gorå detta

till det normala förhållandet och således banna eu bestämd föreskrift derom, är

så mycket lämpligare, som det i vissa orter med långväga kommunikationer

torde vara rent åt eu nödvändighet att soldaten undfår sin aflöning in natura

och icke må behöfva underkasta sig de med längre resor förenade kostnader

för att få penningelönen förvandlad i donna för hans lifsuppehälle oundgänglig11

vara. Om således ett visst mått i spanmål, hälften råg och hälften korn,

bestämmes såsom den öfver hela riket gällande soldatlönen, så kan det sedan

få bero på enskild öfverenskommelse att allt efter olika orters behof få den

utbytt mot andra artiklar. Vedbrand och kofoder, som visserligen eljest för

den å landet bosatte äro nödvändighetsartiklar, har jag derföre ansett ej höra

göras till föremål för särskilda bestämmelser utan kunna under spanmålslönen

inbegripas.

Ehuru onekligen eu af indelningsverkets största fördelar har varit, att

soldaten i de flesta fall förblifvit jordbrukare och såsom sådan bidragit till

landets uppodling, jemte egen härd egt egen torfva, den han med sina händers

arbete förmått att gifva skördar, tillräckliga till hans och familjs bergning, ett

medvetande som höjt hans sjelfkänsla och hans egenskap af nyttig samhällsmedlem

samt med dessa stärka band än närmare fästat honom vid det fosterland

lian var kallad att försvara, har det dock, för att ej onödigtvis väcka

ovilja och gorå de nya normalbestämmelsema oantagliga, synts mig lämpligast

att ej bestämma någon jord till bostaden, enär, inom flera provinser der jordBih.

till Riksd. Prof. 1809. 1 Sami. 1 Åfd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

värdet är synnerligen högt, afståendet af jord kunde för rotehållare!! medföra

eu ej obetydlig uppoffring. För närvarande har soldaten ej heller, på flera

ställen der jorden står högt i pris, någon jord till sitt torp; och uteslutandet

af ett stadgande i detta hänseende synes mig så mycket mindre innebära någon

våda, som rust- och rotehållare val icke lära förbise sin fördel, att, der

torp redan finnes, låta soldaten öfvertaga jorden (jemte bostaden) emot afkortning

å lönen, hvarvid ej heller lärer af dem lemnas ur sigte möjligheten att, vid ombyte

af soldat, tillvinna hemmanet måhända ej så obetydliga, af den afgångne

soldaten uppodlade jordarealer. En öfverenskommelse i berörda syfte, att genom

eget jordbruk närmare fästa soldaten vid hemmanet, alltid önskvärd ur synpunkten

af det allmännas fördel samt soldatens välförstådda intresse, har jagtrott

höra underlättas, hvarföre jag ansett i normalkontraktet höra inflyta ett

stadgande derom, att löpen äfven kan till hela eller en del af sitt belopp bestå

uti af rotehållare!! åt soldaten uplåten jord, efter frivilligt träffadt skriftligt aftal

derom.

Nybyggnad och större reparationer höra åligga rust- och rotehållare!!, till

de mindre bör han aflemna materialier men arbetet af soldaten verkställas.

Genom ett sådant stadgande skulle rust- eller rotehållare!! och soldaten ömsesidigt

tillförbindas att öfvervälla och underhålla torpet tillhörande byggnader,

och synes detta vara egnadt att förekomma sådan försumlighet, som skulle

komma dessa att af vanvård förfalla. Att vederbörande synerätts omdöme i

sådana frågor borde inhemtas, äfvensom att det skulle åligga kompanibefälhafvaren

att öfver allt detta utöfva noggrann tillsyn, är naturligt.

1 likhet med hvad nu är förhållandet, borde äfven i normalkontraktet inflyta

bestämmelser derom:

att under den tid spanmålslönen, till följd af vakans, ej till soldat utbetalas,

densamma skulle till statsverket ingå; samt

att, i fråga om till v ägagåendet för anhängiggörande af tvister rörande kontraktets

tillämpning, dermed förfares på sätt nu är, eller framdeles kan varda

stadgadt.

Dessutom och då, enligt hvad på ett annat ställe är närmare utveckladt,

det vore synnerligen lämpligt att bereda soldaten en liten sparpenning, som

vore för honom att tillgå vid hans utträde ur tjensten och hvarmedelst lian

kunde ega eu grundplåt vid början af eu annan verksamhet, har jag ansett

att i kontraktet äfven bör intagas eu bestämmelse i sådant hänseende, nemligen:

att af soldatens lön 10 R:dr om året må innehållas och i länets sparbank

för soldatens räkning insättas.

Dessa penningar skulle soldaten vid sitt utträde ur tjensten ega lyfta, men

om han dessförinnan med döden afginge, borde de, liksom all annan hans qvarlåtenskap,

hans rätte arfvingar eller rätts-innehafvare tillhandahållas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Hvad nu åter beträffar det belopp, hvartill rust- och rotehållare» kostnad

för soldatens underhåll bonde sättas, lika för hela riket, och hvithet belopp icke

under något vilkor finge öfverskrida»; så torde för utredande häraf vara nödigt

att tillse så val huru stor donna kostnad för närvarande verkligen är, emedan

medelbeloppet deraf naturligtvis bonde utgöra eu norm vid regleringen, som

ock till hvilken grad och med hvithet belopp den ökade kostnaden utaf den

allmänna värnepligtens utsträckning, eller med andra ord af beväringsmanskapets

ökade exercis, skulle kunna träffa rust- och rotehållare. Denna ökade

kostnad måste nemligen bestämmande inverka på ett bedömande af den nedsättning

i de nuvarande bördorna, som i följd deraf må anses billig.

I fråga om de nuvarande kostnadbrna, hvilka tvifvelsutan äro mycket

ojemna och olika inom olika orter, hafva, såsom ofvan är nämndt, förrbemälda

Komiterade verkställt vidlyftiga undersökningar, för åstadkommande af en fullständig

utredning. Till en ledning härvid hade Komiterade fått emottaga från

från regementen och corpser infordrade utgifter. Dessa upgifter befunnos dock

innehålla större skiljaktigheter än som af olika ortförhållanden kunde förklaras,

beroende dels deraf att man tyckes vid deras inrättande hafva utgått från

olika synpunkter, dels deraf att torpjordarnes afkastning i allmänhet var alltför

högt nptagen, hvarvid man synes hafva förbisett värdet af soldatens å brukningen

nedlagda arbete.

Komiterade funno sig deraf föranlåtna dels att underkasta dessa upgifter

eu i detalj gående granskning, för hvilken närmare redogörelse lemnas i Komiterades

betänkande, dels att anställa åtskilliga andra medelberäkningar, för att

kunna komma till ett någorlunda tillförlitligt omdöme i afseende på den verkliga

kostnaden. Deri ibland dessa, som naturligtvis måste lemna det lägsta resultatet,

var en medelberäkning af vakansafgifterna för den nya ordinarie roteringen.

Donna torde dock här kunna lemnas alldeles å sido, emedan otvifvelaktigt

är att den, på skål som redan förut eu gång äro anförda, på få ställen

motsvarar hvad rotehållare:! i verkligheten utgifter för soldatens underhåll.

Af de (Kriga medelberäkningarne torde också, förutom Komiterades egen

uträkning af donna kostnad, endast tvänne såsom mera direkte på saken inverkande

här höra uptagas. Dessa äro de, som näst efter den nyssnämnda visar

y kostnaden lägst, nemligen medelbeloppet af kostnaden efter vakansafgifterna för

de vid regementen och corpser indragna och anslagna nummer, uprättade med

ledning af de från regementen och corpser infordrade upgifter, samt kostnaden

efter förvandling af bestämmelserna i de ursprungliga knektekontrakten till

nutidens varuvärden. Den förra af dessa medför nemligen fördelen af att till

jemnförelse ega en viss minimisiffra, under hvilken kostnaden i intet fall kan

antagas belöpa sig; den sednare antyder till hvithet belopp kostnaden skulle

upgå med de bestämmelser som vid indelningstiden voro gällande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

För den närmare utredning af det sätt på hvilket Komiterade härvid

tillvägagått samt grunderna härför, likasom för Komiterades egna beräkningar,

får jag hänvisa till den afdelning af Komiterades betänkande, som angår den

ekonomiska utredningen, anmärkande» härvid endast att, efter min åsigt, Komiterades

egna beräkningar träffa det råtta närmast och angifva den antagligaste

medelkostnaden.

Rörande kostnaden vid rusthållsinrättningen har ingen sådan grund, som

den de ursprungliga knektekontrakten erbjuda, funnits för bedömande af den

ursprungliga kostnaden; och då vakansafgifterna der äfven innefatta ersättning

för befrielse från beklädnadsskyldighet in. in., har någon medelberäkning af

kostnaden för karlens underhåll, mecF dessa vakansafgifter såsom grund derför,

icke gerna kunnat uptagas; men har jag ansett att äfven i detta fall Komiterades

beräkningar, så vidt möjligt varit, utvisa det verkliga förhållandet.

Uti Bil. Ser. A. N:o 3, öfver nuvarande och blifvande kostnad för rotehållet,

äro också de tre förutnämnda kategorierna till jemnförelse uptagna, utvisande

den blifvande kostnaden, så väl för hvarje särskild! regemente och corps,

som för summan af roterade infanteriet, jemnförd med kostnaden efter hvar och

eu af de olika medelberäkningarne samt den skilnad mellan blifvande och nuvarande

kostnad, som efter hvar och en af dem kan antagas komma att upstå.

Uti Bil. Ser. A. N:o 4, öfver nuvarande och blifvande kostnad vid rusthållet,

upgjord i samma syfte, är, på grund af hvad nyss blifvit anfördt,

endast Komiterades medelberäkning till jemnförelse uptagen.

Enligt Komiterades egna beräkningar utgör medelkostnaden vid rotehållet

126 R:dr 32 öre; enligt Cad XI:s kontrakt 117 R:dr 62 öre; och efter vakansafgifterna

109 R:dr 42 öre. Vid rusthållet utgör den för kavalleriet 120

R:dr 21 öre och för infanteriet 132 R:dr 46 öre. Vore nu endast fråga om

att söka åstadkomma eu reglering, som återförde förhållandena till hvad de

voro vid indelningsverkets inrättande, herde man kanske stadna vid det belopp

som dessa förberörda ursprungliga kontrakt visa, men då meningen i stället är att

på billighetens grund medgifva eu nedsättning i besväret, hvilken skulle motsvara

den kostnad, som för rust- och rotehållare må uppkomma i följd af

tillökningen uti beväringsmanskapets exercis, så torde det blifva nödigt att taga

donna till en bestämmande faktor dervid och att till en början undersöka, så \

vidt sig gorå låter, huru höga dessa kostnader må kunna blifva och om verkligen

bördan deraf skall komma att kännas så tryckande, som man i allmänhet

synes befara.

Jag får i detta afseende hänvisa till den i Bil. Ser. A. N:o 5 verkställda

approximativa beräkning öfver donna kostnad, villigt medgifvande att donna

icke kan vara fullt1 exakt, hvilket också svårligen i detta tall någonsin låter

sig gorå, då exempelvis taxeringsvärdena å jordegendom och annan fastighet

efter vexlande konjunktur-förhållanden stiga och sjunka, men under antagande

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

likväl, att den någorlunda skall kunna motsvara sitt ändamål, eller att angifva

en i någon man antaglig grund för den lindring som körde ega rum.

Denna kostnad skulle egentligen vara att hänföra till tvenne slag, den direkta

och den indirekta. Om den indirekta, som skulle bestå i den förlust, hvilken

för hemmanet komme att upstå genom mistningen af påräknad arbetskraft under

exercistiden, kan här mindre vara fråga, då en evalvering i penningar af donna

arbetsförlust svårligen låter sig gorå. Att den häraf inkommande kostnaden dock

ingalunda kan å rust- och rotehållare lägga så dryg börda, som man allmänneligen

föreställer sig, skulle dock genom en enkel kalkyl med ledning af dagsverksprisen

timligen fullständigt kunna ådagaläggas. Summa dagsverksförlust, som för

landet upstår genom den ökade beväringsexercisen, sedan vederbörligt afdrag

skeft för stadsbeväringen, och med beräkning af dagsverkenas värde i medeltal till

1 R:dr, utgör nemligen i penningar 542,000 R:dr; af detta belopp komma 30

öre på hvarje tusental af taxeringsvärdet utaf fastigheter å landet, detta sednare

uptaget jemnlikt det i Biksgälds-kontoret uprättade sammandrag öfver 1866 års bevillning

till 1,774,677,486 R:dr. Då nu medeltaxeringsvärdet af berustad och

roterad jord per nummer utgör 39,862 R:dr, så skulle alltså kostnaden per nummer

för förlorade dagsverken belöpa sig till R:dr Bunt 11,95. Bägges hemmantalet

till grund för beräkningen, sä blifver denna kostnad, enligt hvad i nyssberörda

Tall. närmare omförmäles, 12 B:dr 23 öre Bunt. Om dessa beräkningar

också icke böra läggas till grund för beslutet i en organisationsfråga,

så torde de dock kunna tjena till någon ledning för bedömande af förhållanden,

som alltför ofta missförstås och orätt upfattas. Hvad nu åter beträffar

den direkta kostnaden, uppkommande genom rust- och rotehållare deltagande

lika med öfriga samhällsklasser i statens utgifter för beväringens ökade öfningar,

så utvisar den på hvarje rotehålls- eller rusthållsnummer ett belopp af 2

B:dr 16 öre. Detta utgör således det belopp, som på hvarje sådant nummer

herde afdragas från den verkliga kostnaden af soldatunderhållet, för att en

lindring, motsvarande den ökade bördan, skulle upstå; och man hade således, för

att bestämma normalkostnaden vid lindringens genomförande, endast att återgå

till undersökningen om hvad förberörda kostnad för närvarande verkligen vore.

Donna visade sig enligt Komitcrades beräkningar vara vid rotehållet 126 R:dr

32 öre och vid rusthåll et i medeltal 125 R:dr 10 öre. Det är likvisst att märka,

att, om också detta utgör medelbeloppet vid hela indelta armén öfver hufvud råget,

det oaktadt för åtskilliga enskildta nummer liksom vid flera särskildta regementen

och corpser kostnaden, enligt hvad Bil. Ser. A. N:o 3 utvisar, långt understiger

detta belopp, ja understundom icke ens upgår till 100 B:dr; och detta inträffar i

än högre grad, då någon af de begge andra lägre medelberäkningarne lägges till

grund för värderingen. Om derföre, så väl för att gorå donna lindring så allmän

som möjligt är, som ock för att tillmötesgå äfven de mest höjda anspråk i detta

hänseende, nu ifrågavarande underhållskostnad för soldaten sattes till ett normal

s. 54 Kontrollera mot PDF

i

54

belopp af 100 R:dr, så skulle rust- och rotehållare ej allenast få sin genom beväringsexercisen

ökade utgift betäckt, utan äfven derutöfver hafva eu icke obetydlig

vinst, samt i alla händelser, äfven om den verkliga kostnaden ansåges bättre motsvaras

af någon utaf de andra begge beräkningsgrunderna, vara fullkomligt ersatte

för den tillökning i bördor de komma att vidkännas, samt äfven något öfverskott

förefinnas, som torde kunna betänka den ofvan berörda förlust i arbetskraft,

hvilken genom beväringsynglingarnes exercis må tillskyndas hemmanen.

Man har emellertid vid afgörandet af donna fråga ej allenast att tillse

att en billig lindring uti roterings- och rustningsbesväret må ega ruin, utan

man har äfven att taga i betraktande, det staten ej måtte drabbas af för störa

utgifter, såsom en följd deraf att staten skulle komma att, der ej soldat kunde

erhållas till det pris rust- och rotehållare egde skyldighet att bjuda, få tillskjuta

skilnaden, — samt att andra samhällsklasser således ej måtte komma

att derigenom oskäligen betungas. Vid eu nedsättning till 100 R:dr af roteringskostnaden

och kostnaden för karlens underhåll vid rusthållsinrättningen

visar skilnaden emellan den sålunda för hela indelta armén upkommande

kostnad och den nu utgående, donna sednare uptagen, såsom jag anser höra ske,

efter Komiterades medelberäkning, eu sammanlagd summa af 726,804 R:dr 60 öre,

deruti dock inberäknad till större delen den, i sammanhang med rekryteringens

öfvertagande af staten, ifrågakommande kostnaden för städja och lega. Denna summa

synes visserligen hög, och om man hade anledning att tro det den skulle till

utbetalning ifrågakomma, så vore utan tvifvel denna utgift för statens knappa

tillgångar alltför dryg, men man bör kunna hafva grundade skål för den förhoppning,

att kostnaden ej skall komma att särdeles mycket öfverstiga det härtill

100 R:dr per nummer föreslagna belopp. Härvid förefinnes nemligen eu

ganska beaktansvärd omständighet och hvilken i fråga om bedömande af kost

naden bör tillmätas all vigt, såsom på densamma timligen direkt inverkande.

Hvarje arméorganisation, som stödjer sig på inkallandet under vapen för

längre eller kortare tid utaf vissa årsklasser af landets vapenföra befolkning,

åtföljes af en oundviklig, för de värnepligtige ganska brydsam olägenhet, den

att de måste under samma tid vara skilj da från det arbete, åt hvithet de för

sitt lifsuppehälle egna! sig, sitt yrke, sin innehafvande tjenst, eller sina studier.

Donna olägenhet måste naturligtvis kännas tyngre, ju längre den tid utsträckes,

hvarunder de äro förbundna till krigstjenst. Svårast måste den blifva för de

arbetande och fattigare klasserna, och värnepligtige, tillhörande dessa, torde ofta

nog hafva svårt, att efter det härigenom förorsakade afbrott i deras sysselsättningar

kunna på fördelaktiga vilkor återtaga desamma. Donna anmärkning,

hufvudsakligast gällande de utländska konskriberad»; arméerna, träffar äfven i

viss mån förhållandena i Sverige, och skall gorå det än mer, ju mera vi för

vårt försvars fullkomnande måste inom arméns leder uptaga landets manliga

ungdom och till krigareyrket genom ökade öfningar utbilda densamma. Och

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

skulle vi, i stället för att bibehålla stamsystemet, efter ett eller annat utländskt

mönster, endast ställa vårt försvarsväsende på den allmänna värnepligtens grund

och såsom en följd deraf behöfva än mera ökade öfningar för de särskilda årsklasserna,

så skulle berörda olägenhet otvifvelaktigt blifva än mera vidtomfattande.

Med den reglering af försvarsväsendet, som i detta förslag är afsedd, komma ifrågavarande

för de beväringsskyldig»; ofördelaktiga följder af den ökade exercisen

kanske visserligen icke att helt och hållet uteblifva, men vid det förhållande,

att vi bredvid den allmänna beväringen ega eu ständig stamarmé, hvars soldater

äro tillförsäkrade eu nödtorftig bergning samt kunna egna större delen af sitt

lif i likhet med andra samhällsmedlemmar åt de medborgerliga yrkena, torde

mången sådan beväringsyngling kunna och vilja begagna den utväg att i stället

för undergående af beväringsexercisen taga tjenst för ledigt soldatnummer — synnerligast

som lian vet, att lian, på sätt här nedan föreslås, efter 7 års tjenstetid,

och således före upnådda BO år, i sin bästa ålder, kan, om han så önskar,

undfå afsked och få egna sig åt annan sysselsättning, hvarvid han dock alltid

under tjenstetid^ haft sin fidla utkomst och har den dervid inhemtade erfarenhet

sig till godo.

Redan nu, oaktadt bestämmelserna om rätt till tidigare afsked saknas,

händer ntt bevärmgsynglingar af detta skäl antaga soldattjenst, och sedan de

rättmätiga fordringarne på ett förbättradt försvar gjort ökade öfningar för

beväringen till eu nödvändighet, torde sådana fall komma att ganska ofta inträffa.

Att under sådana förhållanden soldatlönen ej särdeles högt kan updrifvas är

naturligt, hvaraf också torde följa, att något betydligare tillskott från statsverkets

sida icke bör kunna komma att ega ruin.

Härjemte bör tagas i betraktande att, enligt hvad jag i sammanhang med

nu ifrågaställda reglering ämnar föreslå, samtliga de statens bidrag, som nu till

rekryteringshjelp vid eu del regementen och corpser utgå, bonde såsom en

följd deraf, att staten jemte rekryteringen åtagit sig dermed sammanhang

egande utgifter för städja och lega, till statsverket indragas — något som

naturligtvis komrne att i någon mån minska den befarade utgiften för staten i

och för ifrågakommande bidrag till soldataflöningen.

Om sålunda, enligt hvad jag anser vara med billigheten öfverensstämmande,

normalkostnaden för rust- och rotehållare i och för soldatens underhåll

sattes till ett belopp åt 100 R:dr, skulle ändock, såsom här ofvan nyss är

omförmäldt, det möjligen kunna inträffa att enskilda rusthåll eller rotar funnes

der denna kostnad icke för närvarande upginge till berörda belopp. Att rusteller

rotehållare för sådana nummer skulle önska qvarstå vid sina gamla förhållanden

torde kunna förväntas och lärer väl och böra medgifvas, likasom

det är tydligt att, för den händelse någon rotehjelp af statsmedel hittills varit

sådana rotar tilldelt, donna det oaktadt icke skulle kunna dem med skäl från
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

tagas. Att rekryteringen likväl, såsom nr militärisk synpunkt af största vigt,

äfven för sådana nummer skulle genom vederbörande befäl besörjas, anser jag

emellertid böra såsom regel uppställas.

En anmärkning, som möjligen kan komma att göras, och som derföre bär

torde vara råtta stället att bemöta, är den, att dessa rotar eller rusthåll, hvilkas

nuvarande kostnad för karlens underhåll sålunda understiger den föreslagna

normallönen, i sjelfva verket aldrig få någon lindring för den ökade tunga,

de, likasom de öfriga, komma att vidkännas i följd af den ökade beväringsexercisen.

Men man bör härvid erinra "sig, att antalet af sådana rotar och

rusthåll utan tvifvel kommer att blifva jemförelsevis ganska ringa, samt att man

ej kan stifta lagar för de få eller gorå undantagen till regel, hvarjemte det

icke torde kunna förnekas att, i följd af legans eftertagande af staten, äfven

dessa rotehållare en direkt lindring i roteringsbesväret tillgodokommer. Härförutom

torde man ej heller alldeles kunna lemna ur sigte det förhållande, att

andra samhällsklasser ingen ersättning erhålla för den börda de, lika med rustoch

rotehållare, få bära genom de ökade vapenöfningarne för beväringsmanskapet.

Efter det jag sålunda, på de grunder jag nu anfört, antagit normalkostnaden

af karlens underhåll höra för rust- och rotehållare!! utgöra 100 E:dr,

återstår att tillse, huru detta belopp bör å de olika titlarne af bostad och lön

i normalkontraktet fördelas.

Enligt hvad Bil. Ser. A. N:o 6 utvisar, utgör medelkostnaden, vid nya ordinarie

soldatroteringen, af torpets nybyggnad och underhåll 8 R:dr 19 öre B ant.

Berörda rust- och rotehållare åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet synes

således icke behöfva uptagas till högre värde än 10 R:dr, vid li vilket förhållande

och om den ifrågakomna normalkostnaden minskas med detta belopp,

öfverskottet eller 90 R:dr skulle komma att utgöra soldatens direkta löneförmåner.

Denna lön borde dock, såsom ofvan är uttalad!, utgå icke i penningar

utan i spanmål, hvarföre man har att efter den i riksstat»!! upptagna lörslagsberäkning

deruti bestämma den. Detta pris uptages visserligen i senaste riksstat

till 2 R:dr 10 öre, men då detta är ett undantagsförhållande, eu följd af

ett för jordbruket ogynnsamt år, har jag ansett det i riksstat»!! vanliga priset

af 2 B:dr närmast uttrycka det normala förhållandet samt såsom sådant höra

läggas till grund vid bestämmandet af spanmålslönen, hvilken således skulle

blifva 45 kubikfot, hälften råg och hälften korn.

Synnerligen betydlig blefve denna lön väl sålunda icke, men den skulle dock

komma att utgöra ett ganska väsentligt bidrag till lefnadsbehofvens ^fyllande, och

då härtill kommer, att soldaten är försedd med egen bostad och mellan mötestider

och kommenderingar sjelf bestämmer öfver sin verksamhet, samt tillfälle till arbetsförtjenst.

om lian så önskar, hos rotehållare!! sällan lärer komma att saknas, sa synes

han

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

lian på detta sätt böra kunna genom arbete och omtanke försörja sig och de

sina; hvarjemte han, i medvetande af att vid sitt utträde ur tjensten kunna

påräkna en liten pension samt en ej obetydlig sparpenning, tilltagande i mån

af tjenstetiden, och genom de vidare bestämmelser i detta hänseende jag på ett

annat ställe föreslagit, bör kunna med trygghet emotse framtiden. — Och hvad

slutligen rust- och rotehållare beträffar, så lärer väl kunna förväntas att, efter

det genom nu föreslagna reglering, roterings- och rustningsbesväret blifvit ordnadt

i närmast möjliga öfverensstämmelse mellan rikets särskilda delar, några

grundade skal till klagan öfver ojemnhet och olikhet i bördor icke vidare

skola förefinnas, likasom man ock bör kunna hoppas att rust- och rotehållare!!,

efter att emot den utsträckta beväringspligten hafva erhållit en så betydlig

nedsättning i bördorna, samt blifvit förvissad om att ingen kostnad, utöfver den

en gång bestämda, vidare kan träffa honom, icke skall förgäta att de uppoffringar

för fosterlandets försvar nu af honom fordras icke öfverstiga dem,

som ur den stränga rättvisans synpunkt eljest ovilkorligen åligga honom.

På grund af hvad jag sålunda anfört, anhåller jag att på följande sätt

få sammanfatta förslaget till den reglering af rust- och rotehållares samt soldatens

inbördes förhållanden, som jag, i ändamål att lindra de förres besvär

och ställa soldat samt rust- och rotehållare i mindre beroende af hvarandra,

anser höra ega rum:

l:o Alla ovissa besvär, som, tillkomna efter knektekontraktens uprättande,

med soldatens aflönande nu äro förenade, skola, så fort ske kan, såsom

skyldighet upphöra, samt må icke vid framdeles uprättande legoaftal ovilkorligen

åläggas någon att utgöra.

2:o. Kong!. Näjd och Kronan öfvertager rekryteringsskyldigheten och i

sammanhang dermed ifrågakommande utgifter för städja och lega; och må

följande stadgande!! dervid tjena till närmare efterrättelse:

a) Kompanichef eger att vid inträffande vakans anskaffa karl för det

lediga numret och, der rotehållare!! för sin del godkänner karlen, tillse

att kontrakt i laga ordning blifver mellan honom och rekryten upgjordt,

hörande Kompanichef, om svårighet skulle upstå för ersättande

af nummer, sådant hos Kong!. Maj ds vederbörande Befallningshafvande

anmäla, hvilken skall vara skyldig att det eller de lediga numren inom

länet till ansökan utlysa;

Bih. till Rikad. Prot. 1809. 1 Sami. 1 Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

b) Derest den till antagning'' för det lediga numret föreslagna karlen af

rust- eller rotehållare ej godkännes och denne dervid fasthåller, äfven

efter det skälen till ett sådant underkännande blifvit vid behörig pröfning

ogillade, skall rust- eller rotehållare vara förpligtad att sjelf anskaffa

karl och vidkännas alla med dess anskaffning och underhåll förbundna

omkostnader;

c) Rekryteringsmöten hållas 2:ne gånger om året distriktvis af landshöfdingen

i närvaro af regements- eller korpschefen, första gången på våren

i sammanhang med beväringsmönstringarne, och andra gången på hösten.

Till dessa förrättningar, vid hvilka vederbörande kompani- eller sqvadronschefer

äfven skola vara tillstädes, inkallas samtlige ad interim antagne

rekryter för att, i händelse de approbera^ få sina kontrakt stadfästade

samt, när de blifvit genom befälets försorg anskaffade, utbekomma

den öfverenskomna legan;

rf) T de fall, då rekryten blifvit genom rust- eller rotehållare anskaffad

eller denne vägrar ätt föreslagen rekryt godkänna, skall rust- eller rotehållaren

jemväl vara pligtig att vid rekryteringsmöte, der sådan fråga

förekommer, vara tillstädes.

3:o. Ett normalkontrakt, gällande för hela riket, må uprättas och skall

detta kontrakt innehålla följande bestämmelser:

a) Soldatens löneförmåner utgöras af:

I) Bostad på rotens mark, bestående af stuga med för torpet erforderliga

uthus,

II) Fyratiofem (45) kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn årligen;

b) Lönen kan äfven till hela eller en del af sitt belopp bestå af jord,

som rotehållare!! åt soldaten uplåter, penningar eller persedlar, likväl

endast efter frivilligt dem emellan träffad, och skriftligen uprättad samt

af befälet godkänd öfverenskommelse;

c) Nybyggnad af, äfvensom större af synerätt ådönida reparationer å soldatens

boställshus åligga rotehållare!!, som jemväl förbindes aflemna

materialier för de mindre underhållsarbeten, hvilka kunna och således

äfven höra af soldaten verkställas. Öfver fullgörandet af dessa skyldigheter

åligger kompanibefälhafvaren att utöfva noggrann tillsyn;

rf) Under den tid spanmålslönen, till följd af vakans, icke utbetalas till

soldaten, ingår den till statsverket;

e) Tvister rörande detta kontrakt afgöras i den ordning, som derom är

eller kan varda allmänneligen stadgad;

/) Af soldatens lön innehålles 10 R:dr om året, hvilka medel för soldatens

räkning insättas uti sparbank i länet; och eger soldat att dem jemte

uplupen ränta, vid sitt utträde ur tjensten utfå, men i händelse han

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

med döden afgått, skola de hans rätta arfvingar eller rätts-innehafvare

tillhandahållas;

4;o. Samtliga dessa bestämmelser skola äfven lända till efterrättelse för rusthållare

vid legoaftal omgörande med rekryt.

5:o. Der soldat icke på härmed stadgade vilkor kan erhållas, må statsverket

tillskjuta hvad derutöfver kan erfordras.

6:o. För så vidt det skulle inträffa, att någon rust- eller rotehållare icke

befunnes villig att ingå på de nu i normalkontraktet föreslagna nya bestämmelserna,

må det honom icke förvägras att vid sina hittillsvarande

förbindelser förblifva, dock att äfven i detta fall rekrytens antagande måtteske

genom vederbörande militärbefäl.

Enligt hvad jag ofvan yttrat, har jag ansett billigt att, när staten öfvertager

alla med rekryteringen förenade utgifter, också alla de direkta statsanslag

eller af statsmedel bildade kassör, som afses till rekryteringens underhjelpande,

efter skeende utredning, till statsverket åter indragas.

Deremot har jag icke trött det vara lämpligt att för närvarande ifrågasätta

indragningen af sådana till åtskilliga regementen och corpser utgående

statsbidrag, såsom knektetunnor, dagsverkstunnor eller direkta statsanslag, Indika,

äro afsedda till svaga rotars understöd. Att vid hemmanens vexlande värden,

oftast beroende af gårdens olika vård och skötsel, roteringsbördan skall för en

eller annan af de roteringsskyldige komma att kännas tyngre, är en ojemnhet

som vid ingen reglering skall kunna undvikas; och det torde icke vara skäl

att frånhända rotarne de understöd af statsmedel som till utlemnande af sådan

olikhet i besväret allt hittills utgått, utan har jag ansett desamma, oafsedt

regleringen, höra dertill oförryckt bibehållas och på hittills vanligt sätt

disponeras.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag slutligen till Eders Kongl.

Maj:ts nådiga ompröfning hemställa, j

7:o. Huruvida icke de genom statsmedel bildade kassör eller direkta statsbidrag,

Indika äro afsedda för eller utgå till rekryteringshjelp, borde,

i sammanhang med rekryteringens öfvertagande af Kongl. Näjd och

Kronan, till statsverket indragas.

De uti det föregående ifrågasätta förändrade bestämmelser, rörande försvarskrafternas

styrka och sammansättning, synas mig oafvisligen kräfva att

stammen tillökas och att i sammanhang dermed armén får sig anvisadt erforderligt

antal hästar för fortskaffande af dess materiel och tross, att regementenas

och corpsernas områden närmare begränsas och koncentreras samt att, för

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

infanteriets inringande till erforderlig styrka, de tills vidare afsabla rusthållsregementena,

vid kontraktstidens utgång, för framtiden till roteradt infanteri

förvandlas.

För åstadkommande af den ofvan antydda tillökning af manskap och

hästar, får jag i underdånighet föreslå:

A. Utsättande af de vid regementen och corpser nu befintlige indragne, anslagne,

eller för särskilda ändamål vakante nummer, som hinna för ändamålet

undvaras.

Vid Infanteriet äro (Bil. Ser. B. N:o 4):

Anslagne............................................................................ 1,348.

Indragne........................................................................... 941.

Vakante............................................................................. 291.

Summa 2,580.

Af de vakante kunna emellertid 3 vid Dalregementet, hvilka äro försäkrade

om frihet från rotering under fredstid, samt 7 brutna rotar vid de

Skånska regementena icke till insättande påräknas; och utgöra, efter afdrag

af dessa 10 rotar, antalet disponible soldatnummer af omförmälda slag 2,570.

Då emellertid spel och gevärshandtverkare, till ett antal af 25 per bataljon,

lämpligen torde böra vara försedda med nummerlöner, och för detta ändamål

nu varande 43 stambataljoner alltså taga i anspråk 1,075 nummer, blifver den

effektiva förökning af soldatrotar, som genom nu föreslagna åtgärd kan vinnas,

endast 1,495. Af dessa rotar finnas visserligen 115 vid Norrbottens Fältjägarecorps

vakante, Indika icke förr än de med dem afslutade vakanskontrakt gått

till ända, eller år 1897, kunna åläggas att upsätta manskap, men dels torde

med många af dessa rotar öfverenskommelse om tidigare insättning kunna träffas,

dels kunna under tiden vakansafgifterna användas till insättning af manskap,

som efter den kontraktsenliga tidens utgång, kunna ingå på de rotar

som då skola upsättas.

Vid Kavalleriet äro (se Bil. Ser. 0. Nio 2):

Indragne............................................................................... 111.

Anslagne............................................................................... 294.

Summa 405.

Af dessa torde, såsom nedanföre vid frågan om kavalleriets organisation

närmare kommer att visas, med undantag af 3 nummer till trumpetare på

hvarje sqvadron äfvensom vid Jemtlands Hästjägare-corps af 2 nummer till

hingsthållning, alla öfriga höra besättas med nummerkarl, hvarigenom vunnes

en tillökning i kavalleriets stam af 292 nummer.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Visserligen drabbas statsverket, genom utsättande af ofvan anförda nummer,

utaf ett motsvarande kontant anslag till de underofficerare, fältmusikanter

m. m. hvilkas löner blifvit till någon del med vakansafgiften från vissa af

dessa nummer bestridda, men dennm kostnad torde kunna anses fullt upvägd

af den värdefulla tillökning, som härigenom klofve stammen beredd.

B. Öfverflyttande af den för sjöförsvaret obehöfliga del af båtsmanshåll till

landtförsvaret,

Då, till följd af den nyligen genomförda ombildning af Sveriges sjöförsvar,

det nuvarande båtsmanshåll^ icke i sin helhet vidare är för flottans och skärgårdsartilleriets

bemanning erforderligt, har jag efter samråd med Chefen för

Sjöförsvars-departementet, ansett mig höra hemställa, att till landtförsvaret måtte

öfverflyttas

4 Norrlands kompanier.......................................... 662 man.

2 Hallands d:o .......................................... 364 »

2 Gotlands d:o ......................................... 260 »

1 Westergöthlands kompani................................ 87 »

1 Östergöthlands d:o ............................... 194 >> samt af

1 Bohusläns d:o ............................... 100 »

Summa 1,667 man.

Af dessa kompanier höra Norrlands, Hallands och Gotlands användas till

bildande af en i alla händelser oundgänglig stamtrupp i Vesternorrland, Halland

och på Gotland, och de ökriga till förstärkande och reglerande af nummerstyrkan

vid närmast belägna regementen af armén.

I detta afseende förekommer visserligen, att flertalet af dessa kompaniers

rotehållare, på tillfrågan, förklarat sig icke vara benägne till en dylik öfverflyttning,

men utom det att rotehållarne icke lära kunna tillerkännas rätt att

motsätta sig öfverflyttningen, derest densamma af Kong!. Näjd och Riksdagen

beslutes, torde med skäl kunna antagas, att anledningen till berörda obenägenhet

är att söka i bristande kännedom om härmed förknippade förhållanden,

enär en sådan förändring både för rotehållare!! och båtsmannen måste innebära

en bestämd fördel.

Den till båtsmanshåll roterade jord är visserligen redan från början i allmänhet

vida lindrigare roterad än den, som fått soldathållet sig ålagdt; men,

så framt ofvanberörda öfverflyttning af båtsmansrotar till landtförsvaret kommer

till verkställighet, torde dock rotehållarne för de öfverflyttade båtsmansrotarne

äfven böra komma i åtnjutande ej allenast af enahanda frihet från deltagande

i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne numera åtnjuta,

opaginerad Kontrollera mot PDF

utan äfven af den lindring, som i sammanhang med förslaget till reglering åt

rust- och rotehållsbördan blifvit af mig ifrågaställd, dels derigenom, att legans

erläggande för framtiden skulle komma att af staten öfvertagas, dels ock genom

det närmare bestämmande af rotehåliarens förpligtelse!-, som afser att undanrödja

flera vid roteringen hittills öfverklagade olägenheter samt genom den

direkta nedsättningen i kostnaden för roteringsbesväret. Då härtill kommer,

att, i vanliga fall, rotehållare:! kan påräkna fördelen att hela året, med undantag

endast af de årliga vapenöfningstiderna, hafva soldaten hemma vid roten,

under det att båtsmannen vanligen är borta, hvarje tredje år hela året, och

dessemellan, i följd af tillfälliga kommenderingar, jemförelsevis långa tider,

måste genom allt detta vara ådagalagdt, att den ifrågaställda öfverflyttningen,

derest den kommer till stånd, skall för båtsmansrotehållarne medföra en väsendtlig

Ändring i deras roteringsbörda.

Under sådana förhållanden kan någon skälig anledning till missbelåtenhet

med ifrågavarande öfverflyttning icke från båtsmansrotehållarnes sida förefinnas,

och de dels bestämdt och dels vilkorligt vägrande svar i ämnet hvilka från

flertalet bland dem afgifvits, torde, i betraktande af hvad ofvan blifvit anfördt,

icke böra föranleda någon betänklighet mot öfverflyttningens genomförande.

Hvad manskapet beträffar, lärer någon annan svårighet från dess sida icke

kunna möta, än den som förefinnes i det äldre båtsmanskapet mindre lämplighet

för soldattjenstgöringen. Till följd af donna sistnämnda omständighet

och enär endast de yngre båtsmännen kunna påräknas såsom fullt lämpliga

och dugliga infanterister, kan förändringen blott småningom, i mån af det äldre

manskapets afgång, fullständigt medföra det gagn, som dermed åsyftas. .Tagtillåter

mig således hemställa:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå framställning

derom att omförmälda båtsmansrotar måtte varda till soldatrotar för

landtförsvarets ordnande öfverflyttade.

C. Indragning till armén af de i Säfvedals härad af Göteborgs och Bohuslän

indelta M soldatrotar, hvilka sedan äldre tider tillbaka varit anslagn

till utgörande af stadsvakt i Göteborg.

För utredande af donna fråga hafva till Eders Kongl. Maj:t ställda underdåniga

yttranden afgifvits: af Göteborgs stadsfullmäktige, hvilka dervid öfverlemnat

stadens drätselkammares af stadsfullmäktige infordrade utlåtande i ämnet;

af magistraten i Göteborg; af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län; af Kommerse-collegium, samt af Arméförvaltningen.

Efter hvad sålunda inkomna samt i öfrigt tillgängliga handlingar innehålla

rörande tillkomsten af Göteborgs städs dispositionsrätt öfver ifrågavarande

44 soldatrotar, bör jag i detta hänseende i underdånighet anmäla följande.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Genom de af Konung Gustaf den II Adolf den 4 Juni 1621 för den

nyanlagda staden Göteborg utfärdade privilegier gafs åt staden Säfvedals härad

och fögderi med alla dess land och tillhöriga pertinentier, så vida häradet

Kongl. Maj:t tillhörde; och i memorial af den 23 Februari 1624, angående

stadens styrelse, förklarade samme Konung att, som i Göteborg borde »god

vakt hållas och på det borgerskapet icke med någon vakt må besväradt varda»,

48 soldater från Säfvedals härad skulle rotevis bestrida vakthållningen i staden,

hvarvid de borde såsom »andre Kongl. Maj:ts knektar» af staden aflönas och

underhållas.

Härefter och sedan den af Konung Carl XI tillsätta Reduktions-kommissionen

år 1681 föreslagit indragning af så val Säfvedals härad som andra,

Göteborgs stad förunnade förmåner, blod uppå framställning af stadens president

och råd om den oförmögenhet som i sådant fall skulle upstå, »att underhålla

Stadsens bekostningar och nödiga utgifter», staden genom Kongl. Resolutionen

af den 17 Augusti nämnda år från den föreslagna reduktionen frikalla,!,

hvarjemte Säfvedals härad i nåder lemnades Göteborgs stad, att fortfarande

disponeras och alldeles obehindradt åtnjutas, dervid i afseende å stadens ofvan

omförmäla rättighet att för vaktgöring använda inom häradet varande knektar

ingen annan ändring egde ruin, än att Kongl. Näjd förbehöll sig antingen »utskrifningen

uti bemälda härad, eller ock att staden fuller till dess eget behof

och arbete måtte utur bemälda härad hafva och underhålla sig årligen tillhanda

femtio man», hvithet manskap borde »alltid under ett visst regemente

varda stående;» — men vid indelningsverkets ordnande, då äfven Säfvedals

härad åsattes visst rotetal, blef, till följd af de genom Kongl. Brefven den 3

och 13 April 1691 gifna föreskrifter, antalet af de till stadsvakt utsudda

soldatrotarne nedsatt till 44.

På grund af dessa nu anförda särskilda nådiga förordnanden tillgodonjuter

Göteborgs stad fortfarande förmånen att för vakthållningen i staden hafva

att påräkna manskap från omförmälda 44 rotar.

Enligt stadens drätselkammares ofvanberörda till stadsfullmäktige ställda

utlåtande hafva rotehållarne för samma retur, jemte det de tillhandahålla soldaterna

lega, lön och andra förmåner, under den 13 November 1772 förbundit

sig att ersätta staden kostnaden för en del utaf soldaternas beklädnad, nemligen

för en kollett och 2 par byxor af kläde samt 1 svart halsduk af läder, hvithet

beklädnadsbidrag, enligt af drätselkammaren upgjord beräkning och med antagen

tre års brukningstid för persedlarne, motsvarar ett kontant belopp af 13

R:dr 33 z öre per man årligen, eller för hela styrkan 586 R:dr 67 öre, för

år räknadt.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Beträffande sjelfva frågan om rotarnes indragning till Kronan, för att till

arméns förökande användas, hafva de i ämnet börda ofvannämnda myndigheterna,

hvar för sig, hufvudsakligen yttrat:

Stadsfullmäktige, med hålka Göteborgs magistrat instämt: att de mot indragningen

af omförmälda 44 rotar icke hade något att invända, så framt

staden bereddes ersättning för den förlust som genom indragningen skulle för

staden upstå; och att ersättningen lämpligast skulle kunna utgå på det sätt,

att staden af statsverket årligen erhölle ett belopp i penningar, motsvarande

dels vakansafgiften för 44 soldatrotar, beräknad efter medelbeloppet af de tio

sistförflutna årens markegångsvärde å dylik afgift i länet, antingen med ett

för all framtid bestämdt belopp, eller ock med ett belopp, motsvarande medelpriset

å berörda vakansafgift efter länets markegångstaxor för de tio år, som

vid ersättningens utbetalning sednast förflutit, och dels värdet af den andel i

stadssoldaternas beklädnad, som af rotehållarne utgöres, beräknad, efter af drätselkammaren

angifven grund, till 586 R:dr 67 öre per år;

Eders Eongl. Maj:ts Befallningshafvande: att, då den af staden Göteborg

åtnjutna förmån, att till vakthållning få förfoga öfver meranämnda soldatrotar,

grundade sig på de staden meddelade privilegier, staden, för den händelse

rotarne skulle till Kronan indragas, borde vara berättigad till ersättning, motsvarande

vakansafgiften för 44 soldatrotar, beräknad efter medelmarkegångspriset

för de tio år, som vid ersättningens utbetalande sednast förflutit, hvaremot

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande saknade grund till instämmande

i stadsmyndigheternas åsigt, att staden dessutom vore berättigad till ersättning

för värdet af den andel i stadssoldaternas beklädnad, som rotehållarne åtagit

sig att staden godtgöra;

Kommerse-collegium: att, då ådagalagdt vore, det Göteborgs stad fått sig tillförsäkrad

rättigheten att för vakthållning i staden förfoga öfver åtskilliga soldatrotar

i Säfvedajs härad, äfvensom att antalet af dessa rotar för närvarande

utgjorde minst 44, billigheten syntes fordra att, om donna sekelgamla rättighet

fråntoges staden, densamma tillerkändes någon godtgörelse för förlusten; och

då uti den vakansafgift för hel soldatrote, som vid de årliga markegångssättningarne

i länet bestämdes, torde finnas den säkraste mätaren af värdet utåt

de förmåner, som komme att af staden förloras, syntes ersättningen lämpligen

kunna utgå med medelbeloppet för tio år af nämnda vakansafgift för ifrågavarande

antal soldatrotar, eller, enär beloppet af vakansafgifterna i Göteborgs

och Bohus län för åren 1858—1867, enligt handlingarne bifogadt utdrag af

markegångstaxorna, i medeltal årligen utgjort 109 B:dr 6 öre, hvilket för 44

rotar skulle belöpa .sig till 4,798 R:dr 64 öre, med en jemnad summa af 4,800

R:dr Runt årligen; men att. beträffande stadsmyndigheternas yrkande, att staden

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

jemväl måtte hållas skadeslös för det bidrag till stadssoldaternas beklädnad,

som rotehållare, jemlikt en inför magistraten den 13 November 1772 med

dem träffad öfverenskommelse, åtagit sig att lemna, Collegium då, efter hvad så

val ofvannämnda nådiga memorial och resolution som det under den 18 Oktober

1695 utfärdade och den 11 Juni 1719 förnyade Kongl. Reglemente, angående

stadens rättigheter, medel och inkomster innehölle, vaktkarlarne borde af borgerskapet

beklädas, och nyssberörda, i strid dermed träffade aftal med rotehållarne,

om äfven bindande personligen för dem, Indika ingingo öfverenskommelsen,

icke torde böra tillerkännas för all framtid gällande kraft, funne sig

ej kunna till stadsmyndigheternas berörda yrkande underdånigst tillstyrka

nådigt bifall; samt

Armé-förvaltningen: att Förvaltningen ansåge staden Göteborg ega obestridlig

rättighet att, om de till stadsvakt anslagna 44 rothållssoldater till armén

indragas eller till annat för staden främmande ändamål disponeras, erhålla

godtgörelse för förlusten af detta manskap; att, beträffande arten af sådan

godtgörelse, Armé-förvaltningen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad så

väl Göteborgs magistrat och stadsfullmäktige som öfriga i ämnet börda myndigheter

föreslagit, ansåge den Göteborg tillkommande ersättning böra bestämmas

till det belopp, som af ifrågavarande 44 rotar, om manskap af dem icke

tillhandahållits, bort såsom vakansafgift erläggas; hvaremot, och då, hvad anginge

stadens anspråk att, utöfver ett vakansafgiften motsvarande ersättningsbelopp,

undfå årliga värdet af den andel i stadssoldaternas beklädnad, som af

rotehållarne utgöres, härvid förekomme, bland andra angifna omständigheter,

dels att, på sätt Kommerse-collegium anfört, vaktkarlarne skola af borgerskap^

beklädas, och dels att, sedan, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse

den 23 Mars 1858, indelta arméns rotehållare blifvit befriade från åliggandet

att utgöra kontant bidrag till soldatbeklädnadens anskaffande och underhåll,

Kronan, som öfvertagit hela donna anskaffnings- och underhålls-kostnad, skulle

komma att vidkännas dubbel dylik kostnad för de till Göteborgs stadsvakt

anslagne 44 man, om berörda anspråk vunne nådigt afseende, Armé-förvaltningen

saknade anledning att å stadens framställning i denna del tillstyrka nådigt

bifall; — samt att, hvad slutligen vidkomme beräkningsgrunden för den kontanta

ersättningen, derest densamma bestämmes till likhet med vakansafgiften,

samt sättet och medelstillgången för ersättningens utbetalande, Armé-förvaltningen,

som ansåge beräkningen af ersättningsbeloppet för hvarje år, i stället för, såsom

föreslaget blifvit, efter medeltalet för 10 år eller till visst belopp för all framtid,

ega företräde, för sin del i underdånighet föresloge:

att det vid hvarje års markegångssättning inom Göteborgs och Bohus län

i vakansafgiften för infanteri-rotar uträknade och af Kammar-collegium fastsy,

till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

ställda belopp må anses utgöra den ersättning, som för hvar och en af ifrågavarande

44 man staden Göteborg för året tillkommer, och att den för hela

styrkan belöpande ersättningssumman genom Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

i länet, på vederbörande stadsmyndighets reqvisition, förskjutes emot

ersättning från Armé-förvaltningen; samt

att i sammanhang med de medelsbelopp, som för aflöning af en skeende

tillökning i indelta infanteriets styrka kunna erfordras, under Fjerde Hufvudtitelns

anslag till indelta kavalleri- och infanteri-regementena måtte anvisas en rund

summa af 4,800 B:dr, motsvarande, efter tillägg af 1 B:dr 36 öre, medeltalet

af vakansafgifterna för hel soldatmin inom Göteborgs och Bohus län för sistförfluten

10 år, såsom årlig tillgång för godtgörande af landtränteriets förskott,

och att donna summa, hvarå i allmänhet antingen brist eller behållning måste

upstå, allt efter som markegången å vakansafgiften varit högre eller lägre

än förenämnda medeltal, må tillerkännas den förslagsegenskap, att bristen ersättes

från ofvannämnda riksstats-anslag och behållningen dit ingår.

I den åsigt, som sålunda blifvit af samtlige vederbörande i hufvudsak

sammanstämmande uttalad, eller att staden Göteborg borde anses för all framtid

och utan hänsigt till förändrade förhållanden berättigad att för vakthållningen

disponera de dertill anslagna 44 soldatnummer från Säfvedals härad, eller i

stället derför af statsverket undfå godtgörelse, kan jag för min del icke instämma.

Uplåtelsen af dessa soldatnummer medgafs i anseende till den nyanlagda

stadens ringa tillgångar och oförmåga att sjelf bekosta nödig vakthållning.

Att dessa orsaker till uplåtelsen numera i verkligheten icke ega

tillämpning lärer svårligen kunna förnekas; och då statsverket dessutom sedermera

till vakthållningens bestridande i Göteborg lemna! vida kraftigare bidrag

genom derstädes förlagda Göta Artilleri-regemente och en afdelning af Husarregementet

Konung Carl XV, måste, enligt min tanke, den staden tillförsäkrade

rätt till vakthåUningsbiträde af de 44 soldatrotarne från Säfvedals härad vara

mera än fullt ersatt. Den Göteborg från äldre lider såsom bidrag till borgmästareaflöning

medgifna förmån, att justitieborgmästaren i Göteborg tillika

skulle vara häradshöfding i Säfvedals härad, har ock under senare liden upliört,

utan att, så vidt jag kunna! erfara, någon godtgörelse för förlusten af detta

aflöningsbidrag dervid blifvit från statens sida medgifven.

Antagande sålunda att staden Göteborg saknar rätt till ersättning för afstående

af nu ifrågavarande förmån; och då, för ett ändamålsenligt ordnande

af den inom orten behöflig^ stamtrupp, det synes mig nödigt att kunna påräkna

ifrågavarande i Säfvedals härad indelta 44 soldatrotar, på sätt vid behandlingen

af frågan om infanteriets organisation här nedan närmare skall

visas, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Maj:t täcktes föreslå Biksdagen,

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

att meranämnda 44 rotar må till Kronan indragas för att till

arméns förstärkande användas, utan att någon godtgörelse må staden

Göteborg tilldelas.

D) Utsättande af nya ordinarie roteringen.

Den jord, som ända till år 1825 varit befriad från ordinarie rotering,

och sedermera, i den mån den hunnit att i rotering indelas, fått medgifvande

att tillsvidare fullgöra sin roteringsskyldighet medelst erläggande af en deremot

svarande vakansafgift, torde öfverallt, der det för stammens förstärkning

är nödigt, höra åläggas effektiv rotering.

En del af dessa nyrotar bestå dock af så små och spridda delar, att desamma

icke lämpligen kunna till bildande af hel rote sammanslås, hvarföre här

ifrågasattes insättning endast för de hela rotarne, då deremot de öfriga fortfarande

borde erlägga vakansafgift.

Under förutsättning af bifall till öfverflyttning af en del för sjöförsvaret

obehöfliga båtsmanskompanier till landtförsvaret, på sätt den här ofvan blifvit

föreslagen, uptages här i beräkningen bland antalet af de nyrotar, hvarmed den

indelta stammens effektiva numerär skulle blifva förstärkt, äfven de af båtsmanshåll,

som tillhöra sådana kompanier, hvilkas öfverflyttning till landtförsvaret

ifrågasättes.

Dessa nyrotars antal utgör (se Bil. Ser. B. N:o 3):.

Inom soldathållet................................................................ 295.

» båtsmanshåll............................................................. 230.

Summa 525.

Enär likväl af nyssnämnda 230 båtsmansrotar, 136 utgöras af utsockne

frälsehemman i Halland, torde jag höra i korthet fästa Eders Kong! Maj:ts

upmärksamhet på det undantagsförhållande, som är gällande i afseende på

dessa hemmans roteringsskyldighet.

Sedan ifrågavarande hemman, i likhet med öfriga icke roterade hemman i

riket, blifvit under åren 1826—35 roterade, och roteringsverket, med beräkning

af i allmänhet 4 hemman i hvarje rote, hunnit afslutas, protesterade dessa

hemmans innehafvare häremot, under förmenande att hemmanen icke borde

vara ordinarie rotering underkastade, och sedan donna fråga flera gånger utgjort

föremål för Kong! Maj:ts och Rikets Ständers behandling, afgjordes densamma

vid 1848 års riksdag på det sätt, att ifrågavarande hemman ansågos

skyldiga till ordinarie rotering, hvaremot i afseende å sättet för roteringens utgörande

medgafs, att rotarne alltid — således under både krig och fred —

skulle förblifva vakanta, samt endast erlägga f:delar af den vakansafgift, som

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

till fullo måste utgöras af öfriga nyroterade hemman, hvarjemte efterskänktes

den vakansafgift, som blifvit dessa rotar påförd alltsedan 1835. Men icke nog

härmed, vid följande riksdagar uptogs frågan genom enskilda motioner och vid

1853 —1854 års riksdag beslöts, att vakansafgiften skulle ytterligare nedsättas

och endast utgå med hälften af hvad öfriga retur Unge vidkännas.

De eftergifter, som sålunda i afseende å vakansafgifternas belopp blifvit

ifrågavarande hemman förunnade, torde val icke nu höra återtagas, och ehuru

hvad angår sättet för roteringens utgörande skäligen torde kunna ifrågasättas,

om ej tillåtelsen att alltid fullgöra vakansafgifts erläggande endast blifvit gifven

under förutsättning att effektiv rotering af omförmälda hemman icke skulle

blifva för försvarsväsendet behöflig, men ett sådant behof af stamtrupp inom

Halland numera onekligen är för hunden, hyser jag likväl tvekan att, emot de

bestämda ordalag, hvari nämnda tillåtelse blifvit affattad, tillstyrka ett ovilkorligt

beslut i motsatt rigtning.

Emellertid och då till ett ändamålsenligt ordnande af landets försvarskrafter

erfordras, att jemväl i Halland upsättes en mot den öfriga derifrån påräkneliga

truppstyrka svarande stamtrupp, tillåter jag mig hemställa,

att, derest samtlige under omförmälda vilkor roterade utsockne

frälsehemman i Halland icke skulle finnas villige att, i stället för den

dem åliggande, mot roteringskostnaderna rätteligen fullt svarande vakansafgiften,

underkasta sig effektiv rotering, nämnda utgifter måtte

få disponeras för inställande af en värfvad infanteritrupp till den

styrka, som nämnda rotar äro utsudda att utgöra.

E. Rotering af de så lcallade frisocknarne i Örebro län.

1 sammanhang med ofvanstående fråga om insättning af manskap för eu

del af de till ny ordinarie rotering indelade hemman, torde det tillåtas mig att

äfven framställa underdånigt förslag om effektiv roterings utgörande af de s. k,

frisocknarne i Örebro län.

I afseende härå förekommer, att, sedan den år 1867 församlade Riksdagen,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj ds nådiga framställning

i ämnet, medgifvit aflösning af de s. k. frisocknarnes i Örebro län tjenstbarheter

till Bylta svafvelbruk, Eders Kongl. Näjd efter vederbörandes hörande i

afseende å de åtgärder, som för verkställande af ifrågavarande reglering i enlighet

med Riksdagens beslut funnos erforderliga, dels, under den 31 sistlidne

Januari, i nåder förklarat, att de Axbergs, Hofsta och Kihls socknar, i Örebro

län, tillsammans utgörande 100§ mantal, samt 1| mantal i Glanshammars och

Ringkarleby socknar af samma län dittills åliggande tjenstbarheter till Bylta

svafvelbruk skola med den 14 Mars 1869 uphöra, i följd hvaraf äfven den

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

af de tjenstbar hemmanen såsom ersättning derför åtnjutna frihet från ordinarie

rotering hornlim att uphöra och hemmanen följaktligen att till sådan rotering

indelas, dels och, under den 4 Juli innevarande år, nådigst förordnat,

bland annat:

att ifrågavarande lOlf mantal, belägne i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars

och Ringkarleby socknar af Örebro län, skulle, genom en för ändamålet

förordnad särskild kommission, inroteras under Nerikes regemente, i öfverensstämmelse

med de grunder, som för indelning till ordinarie rotering i allmänhet

funnes stadgade; samt att roteringsskyldigheten för hemmanen skulle inträda

den 14 Mars 1869, och utgöras medelst vakansafgift intilldess effektiv

rotering kunde varda påbjuden.

Alldenstund efter hvad sålunda förekommit, berörda hemman äro pligtiga

att, när sådant för försvarsväsendets ordnande kan finnas behöfligt, upsätta

manskap till det antal, som i följd af de anbefallda roteringsförrättningarne kan

varda bestämdt, får jag i anledning häraf i underdånighet hemställa,

att, till komplettering af den för Nerikes regemente erforderliga

nummerstyrka, meranämnda hemman måtte få sig ålagdt, att från 1870

års början, eller, derest roteringen då ej hunnit i behörig ordning

fastställas, från den tid, då dylik fastställelse eger rum, utgöra effektiv

rotering under nyssnämnda regemente för det antal rotar som i

följd af roteringsförrättningarne varder bestämdt.

F. Extra voteringens förvandling till effektiv rotering inom Bergslagerna

och dess utgörande inom öfriga orter genom erläggande af en mot nu

stadgade skyldigheter svarande afgift.

Extra roteringen, eller den skyldighet att vid krigs utbrott upsätta manskap

eller hästar, hvilken nu åligger den så kallade privilegierade jorden såsom

kungsgårdar och säterier, eller annan jord som från ordinarie rotering är

befriad, såsom ecklesiastike boställen, en del militie boställen, vissa posthemman,

och bergsmanshemman beslöts år 1810, i sammanhang med beviljandet af det så

kallade förstärkningsmanskapet. Rikets Ständer, som nämnda år fordrade extra

rotering af all privilegierad jord, efter samma grunder som den ordinarie roteringen,

och blott på detta vilkor åtogo sig upställandet af 50,000 man förstärkningsmanskap,

gjorde äfven dervid det förbehåll, att extra roteringsmanskapet

till hela sin styrka först skulle utgå, innan förstärkningsmanskapet upbådades.

Vid 1812 års riksdag antogo Rikets Ständer Kong!. Maj:ts förslag till förändring

i utskrifningssättet af det fastställda förstärkningsmanskapet, hvilket då

fick namn af »Allmänna Beväringen» emot alldeles samma vilkor som år 1810

bestämdes, och äro dessa vilkor ännu gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ro

Förstärkningsmanskapet var afsedt att i krigstid skaffa armén nödig förstärkning,

sedan extra roteringsmanskapet blifvit upsatt och befunnits otillräckligt

för behofvet. Innan således beväringspligten skulle kunna utkräfvas, borde

den åsyftade utsträckningen och fördelningen af indelningsverkets tunga hafva

egt rum, eller, med andra ord, innan beväringen upkallades till tjenstgöring,

det vilkor hvarpå Rikets Ständer grundade sitt bifall till beväringsinstitutionen

vara upfyldt, det vill såga extra roteringsmanskapet vara effektivt uppsatt.

Emellertid har sedermera, hvad denna extra rotering i allmänhet angår,

genom särskilda öfverenskommelser blifvit för de flesta fall bestämdt, att, i

stället för skyldigheten att vid krigstid upsätta och utrusta fullt beklädt manskap,

extra roteringen skall vid krigs utbrott utgöras genom anskaffning af trosshästar,

en för hvarje rote.

Ehvad nu denna extra rotering framgent skulle komma att utgöras på det

ursprungligen bestämda eller på det sedermera i stället derför öfverenskomna

sätt, lärer det, vid närmare undersökning af förhållandena, finnas uppenbart,

att, för en tidsenlig och af behofvet påkallad organisation af våra försvarsananstalter,

intetdera af dessa sätt för roteringsbördans utgörande skulle befinnas

tillfredsställande.

I följd af den extra roterade jordens mycket ojemna fördelning inom olika

landsdelar, skulle i den ena trakten en stark insättning af extra roteringsmanskap

eller, i stället derför, af trosshästar ega rum, under det åter i andra

trakter en ganska ringa eller snart sagdt ingen dylik tillgång erbjuder sig.

Nu är det emellertid lätt insedt, att insättning af ett större antal oöfvadt i

hast sammankommet manskap, vid ett krigs utbrott, skulle föga gagna såsom verklig

förstärkning af armén, liksom att den vid en armés mobilisering högst angelägna

tillgången af trosshästar måste vara afpassad efter hvarje armécorps''

verkliga behof, emedan öfverflödig tillgång derpå i en del af riket icke skulle

afhjelpa bristen i en annan.

Om och skål kunde anföras för den mening, att, sedan Svenska folket

åtagit sig en utsträckning af den allmänna beväringspligten, genom årliga öfningar

för tv änne beväringsklasser, redan detta åtagande kunde föranleda billigt anspråk

på utvidgade förpligtelse!'' för den priviligerade, endast med extra rotering besvärade

jorden, och att, i den mån allmänna beväringspligten ytterligare utsträckes,

anspråket på den priviligerade jordens deltagande i roteringsbördan till närmare

likhet med hvad den ordinarie rotering underkastade jorden åligger, vunne

ökadt stöd, torde dock eu i eganderätts-förhållandena så djupt ingripande förändring

desto mindre höra ifrågasättas, som eu för behofvet tillräcklig stam

derförutan nu kärn beredas samt endast yttersta fara skulle kunna fullt rättfärdiga,

hvad i sådant olyckligt fall visserligen frivilligt erbjödes, nemligen att.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

utan hänsyn till gällande rättigheter och friheter, endast taga tillgångarne till

måttstock för de offer, som skulle till fäderneslandets försvar utgöras.

Under det jag, vid sådant förhållande, anser den extra roteringen i allmänhet,

och der friheten från ordinarie rotering icke utgjort vederlag för andra

nu mera uphörda förpligtelser, fortfarande höra, utan i verkligheten ökad tunga,

men på ett för försvarsväsendets ordnande lämpligare sätt utgöras, såsom jag

här nedan tillåter mig att närmare utveckla, finner jag mig deremot ega allt

skäl att föreslå den hemmanen inom vissa bergslager nu åliggande extra roterings

förvandling till ordinarie rotering.

Förhållandet med bergslagerna är i väsendtlig mån olika med det, som

eger rum vid öfriga extra rotehåll. Angelägenheten att upmuntra jernhandteringen

gaf i förra tider anledning så väl till vissa betungande föreskrifter i

afseende å sättet och vilkoren för tackjernstillverkningen, kol- och jernhandeln,

som äfven till beviljande åt bergslagerna af vissa företräden, bland Indika sednare

var frihet från rotering. De hufvudsakligen betungande föreskrifterna

äro nu uphäfda, tackjernstillverkningen är ställd i samma kategori som annan

fabriksnäring, och bergslagerna äro till följe deraf, jemlik t Kongl. Förordningen

den 20 September 1859, skyldige vidkännas inskränkning i bergslagsfriheterna.

I afseende härå hafva Kammar- och Kommerse-collegierna uti till Kongl. Maj:t

afgifvet underdånigt utlåtande af den 31 December 1867, angående de vilkor,

hvarunder tackjernsskatten i de priviligerade bergslagerna må kunna upliöra

m. m. anmält, att de å bilagde tabell (Bil. Ser. A. N:o 7) uptagna priviligerade

bergslager till följd af sina privilegier äro från ordinarie rotering befriade,

men att desamma blifvit till extra rotering indelade, för sammanlagd!,

med uteslutande af brutna tal, 374 rotar, på sätt af ofvanberörda tabell närmare

inhemtas; hvarjemte collegierna äfven sig yttrat angående de vilkor, under

Indika tackjernstionden i dem af dessa bergslager, som haft sig dylik skatt

åsatt, må kunna upliöra. Efter collegiernas infattning, syntes frågan om

tackjernstiondens afskaffande inom orter, som, enligt den för hvarje sådan ort

af collegierna lemnade utredning i ämnet, haft sig "vissa friheter förunnade mot

skyldighet att dylik tionde utgöra, tillika innebära den rättmätiga fordran från

det allmännas sida, att med uphörandet af det åliggande, som betingat friheternas

åtnjutande, friheterna ock skulle upliöra, samt berörda bergslagsorter

sålunda varda i afseende å hithörande utskylder och besvär försätta i samma

ställning, som andra med dem jemnförliga, tackjernstionde icke utgörande orter,

desto hellre som, äfven derest friheterna skulle i större eller mindre män bibehållas,

desamma numera, i följd af eu förändrad lagstiftning, som skiljt bergsnäringen

från jorden, i allmänhet icke ens skulle tillgo(Inkomma dem, för Indika

de ursprungligen varit afspäda, eller idkarne af bergsbruket; hvarjemte collegierna

erinra!:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

att, då genom Kong!. Brefvet den 30 Juni 1820, Hellestads bergslag i

Östergötlands län förklarades böra förändras till landslag, det tillika i nåder

föreskrefs, att de förmåner, densamma af Kronan käft sig i egenskap af bergslag

tillagda, skulle indragas, samt att i följd deraf Hellestadsorten borde ingå i

ständig rotering jemte alla (Kriga skyldigheter, som med författningarne vore

öfverensstämmande;

att, när Wånga bergslag i nyssnämnda län genom Kong!. Brefven den

20 Juni 1821 och den 23 Januari 1830 förvandlades till landslag, detta skedde

med enahanda vilkor, som i fråga om Hellestads bergslag nu blifvit omförmälda;

äfvensom

att, jemväl då Gunnarskogs bergslag i Wermlands län i följd af Kong!.

Brefvet den 13 December 1825 undergick enahanda förändring, som i fråga

om Hellestads och Wånga bergslager nyss blifvit anförd, det likaledes stadgades,

att dess privilegier, bestående i frihet från ordinarie rotering, skulle uphöra,

och att orten borde sådan rotering åsättas.

Med stöd af nyss bär ofvan angifna grundsats, äfvensom af nu omförmälda

nådiga beslut rörande bergslager, som till landslag förändrats, så ock i

enlighet med de .åsigter, Indika af Kammar-collegium i likartade frågor städse

tillförene blifvit yttrade, samt med åberopande af hvad för hvarje bergslag särskildt,

vid den lemnade utredningen, blifvit anfördt, hafva collegierna i underdånighet

hemställt:

att mot befrielse från skyldighet, inom här afsedda orter, till vidare utgörande

af tackjernstionde, äfvensom af skafjern och hyttegålsjern, der någondera

af dessa två sednare afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstår, hvarje hemman

eller hytta inom sådan ort måtte, icke allenast, i de fall som vederborde, påföras

den ränta, hvarifrån så beskaffad lägenhet, i sill egenskap af att tillhöra

bergslag, njutit frihet, utan ock, der af nämnda anledning dylik lägenhet icke

vore ordinarie roterad, åsättas ordinarie rotering till det rotetal, hvartill dylik

lägenhet redan blifvit extra roterad, hvithet sednare äfven syntes höra gälla för

all öfrig till ifrågavarande bergslager hörande jord, som till följd af bergsbruk

eller blott sin belägenhet i bergslag hittills blifvit från ordinarie rotering frikallad.

Hvad särskild! angår Nyeds bergslag i Wermlands län, hvilken, enligt

hvad den af collegierna lemnade utredning innehölle, fått sina bergslagsfriheter

sig beviljade, icke för idkande af gruvbrytning och tackjernsblåsning,

utan, jemlik! Kong!. Brefvet den 31 Mars 1649, på den grund, att bergslagen

icke både annat att uppehålla sig med, än »allenast strömmar och skog», hafva

collegierna, på de i redogörelsen för denna ort anförda skäl, i underdånighet

hemställt, att hemmanen i denna bergslag, hvilken syntes icke skäligen kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

vid sina åtnjutande privilegier längre bibehållas, likaledes må varda åsatte ordinarie

rotering till det ro total, hvartill de redan finnas extra roterade.

Med afseende å hvad Kammar- och Kommerse-collegierna sålunda uplyst

och yttrat, synes förhållandet med de privilegierade, från ordinarie rotering befriade

bergslagernas jord, då dess natur af privilegierad upliör, blifva helt

annorlunda än med den öfriga privilegierade jorden, och skyldigheten för den

förra att utgöra ordinarie rotering blifva ovilkorlig.

Under förutsättning att Eders ICongl. Näjd med gillande af hvad collegierna

sålunda yttrat och hemställt, till Riksdagen aflåter nådig proposition om

befrielse för dermed ännu besvärade bergslager från utgörande af tiondetackjern

och andra dermed jemförlig!! afgifter, tillåter jag mig att i öfverensstämmelse

med collegiernas förslag hemställa:

att Eders ICongl. Magt täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning

om förpligtande för ifrågavarande bergslager att samtidigt

dermed, till landtförsvarets förstärkande, ordinarie rotering utgöra;

varande berörda åtgärd af behofvet påkallad ej mindre för ett behörigt ordnande

af Nerikes och Wermlands regementens nummerstyrka, än ock för att

åt de vidsträckta bergslagerna bereda den stamtrupp, som i dessa orter nu

helt och hållet saknas, och med hvilken beväringsmanskapet i enlighet med

nedan föreslagna bestämmelser må kunna införlifvas.

Innan jag öfvergå!’ till frågan om den, andra än bergslagshemmanen åliggande

extra roteringens framtida åtgörande, utbeder jag mig att få fästa upmärksamheten

på den för en skyndsam mobilisering af armén högst betänkliga

olägenhet, som saknaden af en tillräcklig och på förhand väl ordnad tillgång på

dugliga trosshästar verkligen innebär. Det inses lätt, att de störa härmassor

och de snabba rörelser, med Indika nutidens krig utföras, på samma gång taga

i anspråk betydliga fortskaffningsmedel, som föga tid lemnas en anfallen öfrig

att dem anskaffa. Utan öfverdrift torde Preussens sednaste krigslycka kunna

ganska väsendtligen tillskrifvas de förträffliga anordningar, hvarigenom dess

arméeorpser kunde hastigt föras i fält och snabbt utföra sina rörelser. Till

dessa anordningar hörde att hvarje corps på förhand hade transportmedlen för

sin tross ordnade och tillgängliga samtidigt med truppernas upbrott. Ju vidsträcktare

arméns operationsfält är, desto vigtigare är ock en sådan anordning.

För försvaret af vårt vidsträckta, glest odlade och befolkade land, Öppet för

anfall på vidt skiljda punkter, är donna angelägenhet af synnerlig stor betydelse.

Bih. till Rikad. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Vid beräkning af det behöflig,a antalet hästar för arméns mobilisering, har

man funnit detta, redan vid det mindre krigsupbådet, upgå till något öfver

10,000 st., äfven om afseende fästes vid den fortskaffning^''elp våra nuvarande

jernvägar erbjuda. Trosshästar måste finnas att tillgå på alla de ställen, hvarifrån

trupperna skola upbryta. Svårigheterna för statsverket att vid ett krigs

utbrott genast anskaffa det erforderliga hästantalet och de oerhörda kostnader,

som ett upköp till då stegrade priser skulle medföra, kunna väl inses men

icke beräknas.

Genom den extra roteringsskyldighetens förvandling till anskaffning af

trosshästar, har man velat fylla detta angelägna krigsbehof; men huru ofullständigt

och oj emot behofvet på sådant sätt blir tillgodosedt finner man lätt

vid aktgifvande dels derpå att, förutom de bergslager som äro ifrågasätta att

utgöra ordinarie rotering, hela antalet extra roterade nummer, som äro skyldige

upsätta hästar, endast utgör 2,261, dels ock på det redan anförda förhållandet,

att under det extra, roteringsnummer i vissa delar af landet i stort antal förekomma

och skola åt der förlagda trupper erbjuda någorlunda tillräckligt antal

trosshästar, flera andra och vidsträckta delar af landet åter nästan helt och

hållet sakna extra roteringsnummer, hvarföre ock der förlagda trupper vid utbrott

skulle blifva i saknad af nödiga trossfortskaffningsmedel.

En härvid bifogad tabell (Ser. A. N:o 8) utvisar närmare dessa förhållanden,

hvarjemte den ånger huru desamma, med den fördelningsgrund jag går

att föreslå, skulle gestalta sig.

Någon annan lämpligare utväg att med minsta kostnad för statsverket,

bästa ordning vid upsättningen och ändamålsenligaste fördelning af det erforderliga

hästantalet samt utan någon verklig uppoffring för dem, som vid hästanskaffningen

skola tillhandagå, fylla detta angelägna krigsbehof har jag icke

kunnat utfinna, än den att hvarje kommun, så städs- som lands-, i förhållande

till all derinom belägen fast egendom, efter dess taxeringsvärde och utan undantag

i följd af privilegier eller friheter i (ifrigt, må vara skyldig att, mot

kontant ersättning till det belopp och i den ordning här nedan kommer att

föreslås, vid inträffande krigs utbrott genast anskaffa och på ort inom länet, som

af Konungens Befallningshafvande, i enlighet med reqvisition af vederbörande

befäl utsättes, tillhandahålla fullt dugliga hästar, 1 på hvarje, till 200,000 R:dr

ingående taxeringsvärde, jemte dertill hörande persedlar enligt de grunder

som nu gälla för extra roteringshästars beskaffenhet och utrustning*),

*) För att såsom mönstergill anses, skall sådan häst. vara 9 qvarter 1 tum bakom sadeln,

eller derunder i fall styrka och byggnad ersätter hvad som brister i målet, och skola jemte

hästen, följande för densamme erforderliga effekter aflemnas, nemligen: grimma, täcke af

ylle, rycktdon och en särskild omgång hästsko!1 samt foder för tre dygn.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Det, kan ifrågasättas, om icke grunden för fördelning af skyldigheten att

tillhandahålla trosshästar kunde hemtas från den inom olika orter utgående bevillning,

i stället för fastighetstaxeringsvärdet; men ehuru jag ingalunda vill

bestrida, att eu jenmare och rättvisare fördelning af kostnaderna för anskaffande

inom hvarje distrikt af på detsamma belöpande antal trosshästar, derest donna

kostnad komme att öfverstiga hvad statsverket i ersättning utgifter, må kunna

efter bevillningsgrund tillvägabringas — och hvithet det af mig antydda förslag

ingalunda förhindrar — jag likväl vågar vara af den mening, att en viss distriktsindelning,

afsedd icke för stunden allena utan för framtiden, heldre bör

grundas på det mindre föränderliga fastighetsvärdet, än på det mera tillfälliga

och vexlande förhållandet af en jemväl för kapital och arbete utgående bevillning,

den der alltid måste i väsendtlig mån vara beroende af ovissa industriel a

företag, kapitalisters och löntagares in. fl. flyttning från ett till annat distrikt

o. s. v.

■lag hemställer alltså i underdånighet, det Eders Kong!. Näjd täcktes i nåder

föreslå Riksdagen eu sådan anordning, som nu ifrågaställts, för anskaffning

af trosshästar vid utbrott af krig, under iakttagande dervid af följande närmare

bestämmelser, nemligen:

att skyldigheten till trosshästars anskaffning tills vidare ej må

sträcka sig längre än till upsättandet af eu häst på hvart 200,000

Rxlr fastighets-taxeringsvärde, och att längder öfver det hästantal

som sålunda inom respektive regementens och corpsers förläggningsområden

kunna påräknas, må genom Eders Kong!. Majds Befallningshafvandes

försorg uprättas och vederbörande Regemente- och

corpschefer tillställas och hvart tionde år förnyas;

att vid de årliga markegångssättningarne för hvarje markegång^- distrikt bestämmes det pris, hvartill hästarne, inom viss stadgad tid

efter krigs utbrott och hästarnes aflemnande, skola vederbörande kommuner

af statsverket kontant ersättas;

att mera än en sådan uppsättning af trosshästar icke må under

samma krig kunna någon kommun åläggas; samt

att statsverket till de emottagne trosshästurné har full egande
rätt.

Derest detta förslag vinner bifall, får jag såsom eu naturlig följd deraf

föreslå:

att den extra rotering nu underkastade jorden, så vidt den icke

kommer att effektivt ordinarie rotering utgöra, må, i stället för skyldigheten

att vid krigs utbrott upsätta antingen manskap eller trosshäst,

få sig ålagdt att till statsverket, vid utbrott af krig, erlägga

kontant afgift till lika belopp med den, som statsverket, enligt då

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

gällande markegångssättning, har att, på sätt förut är nämndt, för trosshäst

utgifva.

Sedan jag sålunda framlagt förslag till den förökning af indelta armén

jag, med afseende å dess bestämmelse af stam-armé, funnit af behof påkallad,

torde jag tå öfvergå till frågan huru de särskilda regementenas och

corpsernas, genom den föreslagna tillökningen af styrkan, till någon del redan

förändrade områden lämpligast höra regleras, för att i högsta möjliga måtto

främja den sammansmältning af stam och bevaring, hvarvid i hela organisationsplanen

en så hufvudsaklig vigt ar fästad.

Eu reglering i detta syfte måste förnämligast afse, att åt de indelta infanteriregementena

och corpserna, med h vilka största delen af de värnepligtige

komma att införlifvas, gifva så koncentrerade och strängt begränsade förläggningsområden,

som med lokala och öfriga förhållanden kan vara förenligt, ty

först derigenom och medelst antagande i öfrig! af de förändrade bestämmelser

i afseende å beväringsmanskapets öfning, redovisande och militära förpligtelser,

dem jag här nedan i fråga om bevärings-institutionen går att närmare utveckla

och föreslå, blir det möjligt att organisera stam och beväring till ett fast och

ordnadt helt, till en armé, genomträngd af en kamratlig anda, samt förtrolig,

hvarje individ, med sin plats och sina pligter.

Så framt donna vigtiga reglering skall blifva fullt ändamålsenlig, är det

nödigt, ej mindre att den styrka, hvarmed armén är föreslagen att förökas,

erhåller en lämplig fördelning på vederbörande regementen och corpser, utan

ock att i öfrig! åtgärder vidtagas för undanrödjande af de hinder, som i ett

eller annat hänseende kunna mot regleringen upresa sig. Sådana hinder äro

hufvudsakligen att söka i det nuvarande rusthålls-infanteriets förläggning, och

torde till bevis derpå vara tillräckligt i underdånighet erinra: att inom Södermanland

ett kompani af Lifregementets Grenadiercorps är sprid! öfver tre

kompaniers af Södermanlands regemente och två båtsmanskompaniers förläggningsområden,

under det att corpsens öfriga tre kompanier inom Westmanland äro

sammanblandade med sju kompanier af Westmanlands regemente; att uti Östergötland

Första och Andra Lifgrenadier-regementenas rotar och rusthåll öfverallt

äro blandade med hvarandra, och att af sistnämnda regemente finnas 83 rusthåll

i Kalmar län inom Sefvedes kompanis af Kalmar regemente samt Tjusts båtsmanskompanis

områden; att utaf Smålands Grenadier-bataljon finnas inom, Jönköpings

län 399 rusthåll spridda bland 7 kompanier af Jönköpings regemente

och två af Kalmar regemente, samt inom Kronobergs län 101 rusthåll bland

två kompanier af Kalmar och 6 af Kronobergs regemente; och slutligen att,

inom Skaraborgs och Elfsborgs län, Westgöta regementes 8 rusthållskompanier

öfverallt äro blandade med 21 kompanier rothåll.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Af dessa förhållanden framgår tydligt nödvändigheten deraf, att, så framt

ofvanberörcla reglering skall kunna genomföras, väsendtligt förändringar vidtagas

äfven i afseende å sjelfva rusthålls-inrättningen, i hvad infanteriet angår, och

utbeder jag mig att längre fram få afgifva förslag till sådana förändringar.

Ibland de fördelar, som af ofvan föreslagna förökning af arméns stam

samt af nu ifrågavarande reglering af de särskilda regementenas förläggningsområden

stå att vinna, anser jag mig böra särskild! fästa Eders Kongl. Maj:ts

nådiga upmärksamhet på det tillfälle som härvid erbjuder sig att erhålla en

väl behöflig stamtrupp så väl i Westernorrland som i Halland.

Inom Westernorrland saknas för närvarande helt och hållet stam för

infanteriet.

Denna brist kan visserligen till någon del afhjelpas och en stamtrupp af

ungefär en bataljons storlek bildas genom öfverflyttning till landtförsvaret af

de inom länet befintliga 491 rotar af gamla och nya ordinarie båtsmansroteringen;

men då jag anser att den inom Westernorrlands län befintliga

störa beväringsstyrka, ingående till omkring 900 man i hvardera af lista och

2:dra klasserna, icke lämpligen kan med en så ringa stam införlifvas och öfvas,

och då dessutom åt försvarskrafterna i Norrland torde böra gifvas all den utsträckning

och fasthet, som omständigheterna kunna medgifva, synes det mig

af behofvet högeligen påkalladt, att ett fullständigt regemente här upsättes,

hvartill ock utväg erbjuder sig genom öfverflyttning af 467 rotar från Helsinge

regemente, hvilket antal är för ändamålet tillräckligt, enär derigenom det nya

regementets nummerstyrka, inberäknadt ofvannämnda 602 båtsmansrotar, kommer

att uppgå till 1,069 man (Bil. Ser. A. N:o 9. lit. ä.) Till Helsinge regementes

kompletterande linnés att påräkna nya ordinarie båtsmansrotar inom Helsingland

och Gestrikland samt 156 soldatrotar, som kunna från Dal- och Westmanlands

regementen till Helsinge regemente öfverflyttas, på sätt å Bil. Ser. A. N:o 9,

lit. m. finnes angifvet, och hvarigenom Helsinge regementes nummerstyrka skulle

komma att utgöra 1,070 man.

De förhållanden, som påkalla bildandet af eu stamtrupp i Halland, äro

redan i det föregående antydda, hvadan jag här inskränker mig till upgifvandet

af de nummer, hvaraf den nya corpsen skulle sammansättas (Bil. Ser. A.

N:o 9, lit. å.)

Dessa äro: Norra och Södra Hallands båtsmanskompanier......... 364 rotar.

Nya ordinarie roteringen i Halland......7......................................... 161 »

Summa 525 rotar,

och får jag i fråga om de 136 nummer, som borde upsättas af utsockne

frälsehemman, åberopa hvad jag redan här ofvan vid behandlingen af detta

ämne yttrat.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Utom hvad i afseende å den ifrågavarande regleringen af indelta regementenas

och corpsernas förläggningsområden redan blifvit anförclt, torde det

tillåtas mig att i detta ämne äfven i underdånighet erinra derom, att berörda

reglering otvifvelaktigt måste leda till enkelhet och reda i förvaltningen, till

minskning af kostnader och besvär, samt i väsendtlig mån bidraga till ^ifyllande

af den så högst vigtiga fordran af snabb mobilisering.

Vid upgörandet af donna reglering, hvilken i sina detaljer fullständigt

åskådliggöres genom Bil. Ser. A. N:o 9 lit. a—ä, hvarjemte Bil. Ser. A. N:o 10

visar regleringens resultat å kartan, har jag med fästadt behörigt afseende

derå, att hvarje regemente och corps, så vidt möjligt, måtte inom sitt förläggningsområde

erhålla vigtiga punktör af land- och sjökommunikationer, i öfrig!

sökt att så litet som med ändamålets vinnande varit förenligt rubba den nuvarande

regements- och corps-indelningen, äfvensom jag härvid lemna! all upmärksamhet

åt länsindelningen, beväringsmanskapets antal inom de särskilda

orterna samt befolkningens olika skaplynne.

Fullkomlig likhet i de särskilda regementenas och corpsernas nummerstyrka

har härvid icke kunnat åstadkommas och icke heller utgjort föremål för

min sträfva!!, enär eu sådan likhet är af föga vigt och dessutom, till följd af

olika orters mer eller mindre täta befolkning, icke låter förena sig med ernående

af den riktiga proportionen emellan stam och beväring, hvarå hufvuclsakligt

afseende måste fästas. På grund af hvad sålunda i detta ämne anförts

får jag i underdånighet föreslå:

att ett stamregemente under benämning: Westernorrlands regemente,

inom Westernorrland måtte bildas genom insättande af manskap

för derstädes befintliga rotar af nya ordinarie båtsmansroteringen

och dessas jemte äldre båtsmansrotars öfverflyttande från sjö- till

landtförsvaret med ett sammanlagd! antal af 602 rotar samt genom

öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya regementet af

467 rotar, hvarigenom det nya regementet kommer att bestå af

1,069 rotar;

att i Halland må bildas eu corps med benämning: Hallands

Fältjägare-corps, medelst manskaps insättande för der befintliga nya

ordinarie båtsmansrote till ett antal af .......................................... 161

samt öfverflyttning till landtförsvaret af så väl dessa nyrotar

som nuvarande norra och södra Hallands båtsmanskompanier,

de begge sednare utgörande tillhopa................................................ 364

hvarigenom den nya corpsen skulle komma att bestå af............... 525

rotar; samt

att reglering af de till indelta infanteriet hörande regementens

och corpsers områden måtte få ske i öfverensstämmelse med ofvan

åberopade Bilaga Ser. A. N:o 9.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Då bildandet af ofvannämnda nya stamregemente och corps egentligen är

att betrakta endast såsom en åtgärd, hvarigenom nuvarande Westernorrlands

bevänngsbataljon och Hallands infanteribataljon under de föreslagna nya benämningarne

komma att förses med hittills saknad stamtrupp samt med det

tillökade antal befäl, som af den nya organisationen påkallas, lärer häraf följa,

att det vid nyssnämnda bataljoner nu tj enande befäl och underbefäl med vederlikar,

hvilkas antal inom de särskilda graderna visas af Bil. Ser. B. N:o 1.

måste vara förpligtade att vid det nya regementet och corpsen ingå.

Enligt det förslag till aflöningsstat för armén, hvilket innehålles i Bil. Ser.

K. N:o 10, erfordras till aflöning för Westernorrlands regemente R:dr 121,760.

och då härifrån afräknas Westernorrlands beväringsbataljons nuvai

ande, för det nya regementet disponibla aflöningstillgångar, nemligen:

af Fjeide hufvudtitelns anslag till indelta kavalleri- och infanteriregementena

..................................................................... 13 905

och särskild! anslag.................................................. 6 295 20 200

erfordras alltså för det nya regementet ett ytterligare anslag af... ..... 10L560.

. Hallands infanterieorps upgår, enligt det nyssnämnda förslaget, aflönmgen

till......................................................................... gg ggg

och då härtill finnes att tillgå Hallands infanteribataljons nuvarande

a"slaj= ..........■■......................................................................................... 7,500.

påkallas alltså för denna corps en anslagstillökning af................. R:dr56 180.

1 öfverensstämmelse med det sålunda här anförda får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förklara,

att nuvarande befäl och underbefäl med vederlikar vid Westernorrlands

beväringsbataljon och Hallands infanteribataljon skola, derest

de önska vid lön bibehållas, vara skyldige att i tjenst vid Westernorrlands

regemente och Hallands infanterieorps inträda.

1 det föregående är antydt hurusom, för genomförandet af den ofvan

i rågaställda. regleringen af de indelta regementenas och corpsernas förläggningsomiåden,

nödigt är att väsendtligt förändringar i afseende å nuvarande rusthållsinrättmngen,

så vidt af rusthållen underhålles infanteri, varda vidtagnaoch

då äfven andra vigtiga skäl tala för sådana förändringar, torde jag nu

tå öfvergå till framställningen af underdånigt förslag i detta ämne.

Om uti hvarje statsinstitution det är af vigt, att följ drägtighet och enhet

allestädes äro »till finnandes, att ett planmessigt ordnande skönjes uti alla dess

delar, så att den i hela sin utsträckning, i hvarje detalj och i hvarje tidsmoment

verkar just så som densamma är förelagdt och att den sålunda utgör

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

en lefvande och fullt lifskraft^ del af samhällsorganismen, s& är detta än mera

oundgängligt i afseende på de militära organisationerna, just med hänseende

till nödvändigheten för dem att kunna i sin verksamhet utveckla den största

möjliga kraft och snabbhet i förening. ^

Likhet i sättet för manskapets anskaffning och underhåll inom de särskilda

vapnen, enhet i beklädnad, utredning och beväring, en efter lokala förhållanden

bestämd, utan sammanblandning de olika regementena emellan genomförd förläggning

af truppen äro de grunder, som böra göras gällande, för så vidt

verket skall blifva ett organiskt helt, som uti sin egen harmoniska utveckling

har en borgen för sitt bestånd. Synnerligast är detta af nöden för en stamarmé,

som på olika grader af krigsfot skall i sina leder uptaga större eller

mindre delar af landets vapenföra befolkning, och de ofvannämnda fordringarne

kunna sägas utgöra ett oeftergiflig! vilkor för att densamma skall kunna så

småningom vexa ut till den inre kraft och det yttre omfång som med organisatioiien

äfscs

Hvärhelst derföre uti det hittills befintliga, under ombildning varande, något

finnes, som icke följer den retning man gifvit organisationen i sin helhet,

utan i ett eller flera af här ofvan antydda förhållanden företer olikheter med

densamma, måste detta naturligtvis, för att ej hämmande inverka på utvecklingens

gång, undergå de förändringar, som i sådant hänseende må vara af nöden.

Ett, dylikt fall förekommer, såsom känd! är, vid förevarande reglering uti det

undan tagsförhållande, hvari de så kallade afsutna rusthållsregementen och corpser

inom indelningsverket befinna sig. Ursprungligen kavalleri, hafva de under

tidernas lopp till infanteri fått afsitta, men med bestämmelser i väsendtlig delar

olika dem som gälla för det öfrig indelta infanteriet. Så är vid dessa regementen

anskaffningen och underhållet af beklädnad, remtyg och beväpning

ett rusthållarne tillkommande åliggande och staten har härmed intet vidare att

skaffa än att utöfva vederbörlig kontroll öfver skyldighetens fullgörande samt

att bestämma brultningstidens längd; rusthållarne umbära för rustningsbesvärets

utgörande en i allmänhet ganska betydlig ersättning uti rustnings- och augmentsräntor,

hvaremot de, med anledning af truppens numera egande natur af

infanteri, för befrielsen från remontering och hästunderhåll erlägga en lindrig

afgift kallad hästvakansafgift. Att det icke för infanterivapnet kan vara fördelaktigt

att så helt olika och delvis i sig sjelfva ganska invecklade förhållanden

inom detsamma förefinnas inses lätteligen. Ensamt detta borde utgöra skäl nog

för att söka åstadkomma en förändring härutinnan, som både till syfte att förvandla

de afsutna rusthållsregementena till roteradt infanteri. Men dessutom

göra åtskilliga andra omständigheter, såsom statsverkets behof sd dess till rustningen

anslagna räntor, nödvändigheten af lämpligare förläggning af armén m. fl.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

förhållanden af militärisk- och förvaltningsnatur, och för Indika här nedan skall

redogöras, vinnandet åt sagda ändamål särdeles önskvärd!.

Nödvändigheten häraf har också redan länge varit insedd och åtgärder i

donna liggning äfven blifvit vidtagna, ehuru hittills utan önskad påföljd.

Enligt hvad längre fram skall närmare omförmälas har Kong!. Maj:t på

Riksdagens föranledande sökt att genom höjande! af hästvakansafgifterna bereda

statsverket en ersättning, som bättre motsvarade det besvär från hvilket rusthållarne

nu - äro befriade, men detta har stranda! på rusthållarnes vägran att

derpå ingå.

Vid sådan! förhållande och då i allt fall eu dylik åtgärd lemnar oberörd

den organisativa delen af frågan samt de militära in. fl. skäl, som tala för att

helt och hållet förvandla dessa regementen till roterad t infanteri, torde detta

mål endast på tvenne sätt kunna uppnås, nemligen:

antingen genom att indraga samtliga till rustningen anslagna rustnings- och

augmentsräntor samt underkasta rusthållshemmanen rotering efter vanliga grunder;

eller ock genom att staten öfvertoge anskaffningen och underhållet af beklädnads-,

bevärings- samt remtygspersedlar, så att rusthållarne, liksom rotehållarne

vid roterade infanteriet, intet annat ålåge än karlens underhåll, hvaremot rusthållarne

skulle såsom hittills ega upbära rustnings- och augmentsräntorna men

åläggas att till statsverket erlägga en afgift, som i någon mån motsvarade värde!

af den kavallerirustning rusthållare rätteligen åligger.

Jag förbiser visserligen ingalunda att, för hvilkendera af dessa åtgärder

man än må besluta sig, svårigheter vid genomförandet deraf kunna mota samt

invändningar deremot kunna göras, men jag har trött att, så vida man blott

icke utgår ifrån origtiga förutsättningar eller öfverger den grund, som rättvisan,

billigheten af en besvärets jemnare fördelning, samt statens behof utaf ett starkare

och mera utbildad! försvarsväsende utstaka, dessa invändningar skola falla

till föga samt svårigheterna, der god vilja förefinnes, vara lätt besegrade.

Framställningen i förevarande ämne torde emellertid först böra afse indragningen

af räntorna samt roteringen af de berustade hemmanen, då utredningen

härutinnan samt den bevisning om statens rätt härtill, som må kunna

åstadkommas, torde vara af vigt samt bestämmande inverka på omdöme!, äfven

för den händelse att det af andra skål kunde befinnas mera lämplig!, att låta

rusthållarne, mot erläggande af någon afgäld, behålla samtliga räntor, men att

i öfrig! för all framtid förvandla dessa afsutna rustliållsregementen och corpser

till roterad! infanteri.

Jag anhåller då att till en början i Eders Kongl. Maj ds minne få återföra

den synpunkt, från hvilken jag sett hvarje, lindring åsyftande, förändring uti indelningsverkets

nu bestående förhållanden — och donna är, att af den stränga

rättvisan intet skål kan hemtas för lättnader uti det nu på rust- och rotehållare

Bil,, till Riksd. Prat. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

hvilande besvär, hvarken i och för sig, eller i sammanhang med en utsträckning

af värnepligten.

Några ord såsom ett tillägg till hvad derom på ett annat ställe i allmänhet är

yttradt och med särskild hänsyn till rustnings besväret torde här förtjena en plats.

Det äldre indelningsverket för rustningen var lmfvudsakligast grundad! på

kronojord, så att ryttaren sjelf såsom boställe brukade det honom under lön

anslagna kronohemman. Undantagsvis förekom ock att lian upbar sin lön eller så

kallad sold af ett skattehemman, hvarjemte egenskapen af löntagare och räntegifvare

understundom kunde hos en person förenas, der skattebonde!! sjelf red

för rustningen. Hurusom dessa förhållanden genom militie-hemmanens bortdonerande

samt flertaldiga andra omständigheter undergingo en fullständig omskapning,

så att åboen antingen, och i de flesta fall, höll sventjenare eller och var

räntegifvare åt ryttaren, som då sjelf rustade och underhöll sig, är bär ej egentligen

stället att utveckla. Ilufvudsaken för donna korta utredning är att tillse,

hvilka åtgärder för ordnandet af rustningsinrättningen vidtogos vid det yngre

indelningsverkets införande, med Indika bestämmelser donna inrättning upvuxit,

och om dessa ännu äro i gällande kraft, emedan härpå väsendtligen torde höra

fotas omdömet, huruvida lindring i besväret bör ega ruin.

Då Konung Gustaf II Adolf företrädesvis både grundat rustningen på kronohemman,

så afsågs åter dertill af (Jarl XI både krono- och skattej orden. De

bästa hemmanen uttogos till rusthåll, vanligen ett hemman till hvarje, och rusthållare!!

erhöll rätt att upbära hemmansränta!!. Det var således hemmanets

värde, som bestämde rustningen, och lika som roteringen följer det hirra besväret

jorden åt och är icke ett personligt åliggande.

Att binda rustningen vid jorden och sålunda för all framtid tillförsäkra

staten rustningens utgörande är således det mål, dit alla Konungens åtgärder

syfta. För den skull förklaras besittningsrätten å krono- samt skatterätten till

skattej ord stå i borgen för rustningen. Derföre söker Konungen ock att gorå

rusthållet så starkt, att intet skål skulle kunna förebäras för befrielse från rustning.

När sålunda den å hemmanet sjelf! sätta ränta befanns vara otillräcklig

eller rusthållet icke ansågs erbjuda utvägar till förökning af afkastning^!! genom

odling eller bättre skötsel, erhöll det tilldelning antingen i kronotionde eller

räntor från andra, ej berustad? hemman, så kallade augmentsräntor. Vid

indelningstiden var det således regeln, att rusthåll med låga värden skulle

hafva höga augmentsräntor, och tvärtom högt taxerade rusthåll små augmentsräntor,

- ett förhållande som man äfven nu inom rusthållsinrättningen

ofta återfinner. Syftemålet härmed var, att gorå alla rusthåll lika göda och

derjemte så kraftiga att de kunde bära rustningen, och om också detta icke

öfverallt kunde lika fullständigt låta sig gorå, så lärer väl skilnaden på den

tiden, då rustningen ålades, ej vard synnerligen stor, de olika rusthåll?!! emellan.

I öihållandena hafva visserligen sedan dess förändrats, enär dels penningeräntan

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

icke nu motsvarar samma varuvärde som då, dels de olika räntepersedlarnes

värden icke hafva stigit i lika förhållande med dem, som för hvardera ursprungligen

varit åsätta, men dessa ojemnheter arv dock utaf mindre betydelse, när

räntorna innehafvas af rusthållarne sj elfva.

Det är också detta, som gör, att förhållandet med rusthållsinrättningen i

Skåne icke är så abnormt, som det vid ett ytligt betraktande synes vara med

anledning af det obetydliga belopp, hvartill augmentsräntorna såsom utgående

efter kronovärdi nu upgå. Der liksom allestädes uttogos nemligen de bästa hemmanen

till rusthåll, hvarföre också hemmanets egen behållna ränta, som, derest

ej rustning ålåge hemmanet, skulle ingå till Kronan, och hvilken, enligt dessa

räntors ursprungliga belopp, är fullt jemnförlig med hvad mångenstädes inom

andra provinser blifvit rusthållarne sammanlagdt i rustnings- och augmentsräntor

tilldelt, mer än väl kärr anses betacka rustningskostnaden.

Rusthållarne hafva således icke nu större utgifter för rustningen, än hvartill

de äro genom indelningsverket förbundne. Tvärtom inhemtas af IComiterades

ekonomiska utredningar, att räntorna i de flesta fall och synnerligast vid de afsabla

rusthållsregementena fullt ut motsvara kostnaderna och till och med lemna

ett öfverskott, som nu, under flera tiotal af fredliga år åtnjutet, skulle, kapitaliseradt,

stiga till ett ganska betydligt belopp.

Det bör således noga bemärkas: att rustningen ej, såsom den allmänna

värnepligten, är eu personlig skyldighet, utan ett jorden åtföljande åliggande;

att alla rusthåll vid indelningsverkets ordnande gjordes, så vidt möjligt var, lika

göda, d. v. s. försågos med tillgångar, för att kunna uprätthålla rustningen;

att förhållandet mellan rusthållsstammens godhet och rustningens tyngd är ungefärligen

detsamma nu som vid nämnda tid; samt att den rusthållare!! tillförsäkrade

frihet från rotering fortfarande egen ruin.

Öfverväges nu alla dessa förhållanden och tages derjemte i betraktande att

rusthållarne af Carl XI tillförsäkrades, att rusthåll^ordens upbringande till högre

afkastning ingalunda skulle tillskynda dem ökade pålagor, så torde det meclgifvas

att man i t,ideböckernas vittnesbörd eger stöd för den redan eu gång

förut uttalade mening, att rättvisan icke kan sägas påkalla någon nedsättning i

deras besvär.

Om således genom det nu anförda, likasom ock af hvad förut är yttradt

rörande den allmänna värnepligtens förhållande till rustnings- och roteringsbesväret,

klarligen är ådagalagdt, att rusthållarne gent emot staten icke hafva

någon rätt till lindring, så följer deraf dock ej, att icke staten, d. v. s. statsmagterna

genom ett i grundlagsenlig ordning tillkommet beslut, gent emot rusthållarne

skulle kunna ega rätt att, för den händelse staten ej längre behöfver

rustningen, indraga de till densammas fullgörande anslagna räntor. Öfverenskommelsen

emellan rusthållarne och staten är fullt kontraktsmässig i sådant hän
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

seende, att de förre ega rätt att af den sednare aptera vissa räntor, så länge

rustningen fortfar att för dem vara ett åliggande; men deraf framgår äfven att, om

rusthållarne aptera att rusta — d. v. s. om staten, som för sin säkerhets skull

bundit rustningen vid jorden, ej finner densamma för det dermed utsudda ändamålet

vidare behöflig och af sådan anledning afskaffa!’ den — så egen staten

naturligtvis att behålla dessa räntor, Indika aldrig uphört att vara statens

egendom, fastän desamma varit till omförmälda särskilda ändamål anvisade,

och jorden återgår i sådant fall under roteringsskyldigheten; hvarföre också

ifrågavarande rättighet är genom grundlagens bud statsmagterna otvetydigt förbehållen.

När Carl XI i Reglementet af den 5 Januari 1684 tillförsäkrar rusthållare)!,

att så länge lian förmår hålla munderingen sådan, som den nu är vorden

af Kong!. Maj:t gillad och godkänd, så skall ingen hafva magt att rubba eller

röra honom, utan lian och hans efterkommande bruka och besitta sitt rustningshemman,

är det således tydligt att med dessa ord afses besittningsrätten till

rusthållet, hvilken, såsom ofvan är vordet nämndt, stod i borgen för rustningen.

Och när samma Konung förklara!’, att verket skall vara fast och oryggligt, eller,

som det heter i indelningsverket för Lifregemente!, »föreskrift^ jordebok skall

oförändrad! och orubbadt förblifva nu och i tillkommande tider, skolandes den,

som något ändrar häruti på hvarjehanda sätt och under hvad sken det vare,

anses och hållas som eu förstörare af riksens säkerhet och välfärd, varandes

densamme i vår högsta onåd förfallen»; så lärer det väl af sjelfva ordalagen

vara tydligt, att det är från rubbningar nedifrån Konungen vill värna verke!,

hvartill han ock, med tanken på hvad som med det äldre indelningsverket för

rytteriet försiggått, kunde hafva allt skäl.

Konung (Jarl XI, såsom eu enväldig regent, lärer ingalunda hafva förbisett

statens magt och rätt att städse verka för sitt ändamål och att till öfverensstämmelse

med detta omskapa bestående förhållande!!. När han derföre uti ett

ett Kong!. Bref af den 31 December 1687 talar om indelningsverket såsom »ett

sådan! verk, som vi för riksens tjenst och säkerhets skull hafva på en gång

på eu så fast fot och grund satt, att det everldligen skall så blifva beståendes

för oss och efterkommande Sveriges Konungar», så torde väl icke deri kunna

anses ligga någon fingervisning eller befallning efterföljande Konungar till efterrättelse,

utan antydda ord »everldligen» är väl rätteligen att hänföra till nästföregående

ord för att således dermed tydliggöra huru fast och stark den nuvarande

grunden för byggnaden var lagd af Konungen.

Historiska prejudikat visa äfven, att denna statens rätt att vidtaga de förändringar

med rustningen, som kunna vara nödiga besanna, redan ofta varit i

verkligheten utöfvad. Så har t. ex. genom de successive skedda förändringarne

med Bohus läns regemente numera hela detta regemente sedan den 18 Sep
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

tember 1862 kontrakt för Södra Bataljonen blifvit faststäldt, förändrats till rotehållsinfanteri;

och visserligen har intet missnöje dervid försports eller statens

rätt till denna åtgärd blifvit ifrågasatt.

Till detta yttrande om det orättmätiga i rusthällarnes fordran på lindring

och om rättmätigheten af statens anspråk på att kunna, när den finner det med

sin fördel öfverensstämmande, återtaga sina i och för rustningen disponerade

tillgångar, torde nu få läggas billigheten deraf, så val att bördorna för rustningen

och roteringen, så vidt möjligt är, bland dem de åligga jemnare än hittills

fördelas, som ock att ej öfriga samhällsklasser af donna orsak fä vidkännas

alltför betydande uppoffringar. Mot detta mål, hvartill förevarande reglering

oafvändt syftar, skulle man genom nu ifrågasätta förslag till icke ringa del

hafva närmat sig.

När man nu dessutom i sammanhang med utsträckning af värnepligtcn

finner sig höra medgifva en allmän nedsättning i kostnaderna, hvilket måhända

icke kan ske, utan större eller mindre tillskott från statens sida, så vore det väl

icke obilligt men blott en handling af vanlig klokhet, om staten också upsökte,

indroge och för ändamålet begagnade alla sina egande tillgångar, när detta

kan ske, utan att kränka någons rätt, och när i sammanhang med donna

åtgärd uti fyrfaldiga andra hänseenden väsendtlig fördelar kunna för staten

vinnas. Den behållning staten häraf skulle erhålla är i sanning icke

af obetydlig art eller omfång. De statens räntor, som rusthållarne vid afsabla

rusthållsregementen och corpser nu upbära under namn af kronotionde, rustnings-

eller augmentsräntor, upgå, enligt upgifter infordrade ifrån Eders Kong!.

Maj:ts Befallningshafvande, till den högst betydliga summan af 830,421 K:dr.

De kostnader i och för rustningen samma rusthållare få vidkännas genom erläggandet

af hästvakansafgifter samt anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-

och remtygspersedlar upgå åter, enligt ofvanbemälde Komiterades beräkningar,

endast till 413,237 B:dr. Om man antager, att statens utgift för de

ändamål, till Indika dessa rusthällarnes kostnader nu utgå, skulle blifva lika

stor med hvad den för dem utgör — hvithet dock knappast skall komma att

inträffa, emedan anskaffning, underhåll och förvaltning lagda uti en endas, statens,

hand otvifvelaktigt skola kosta mindre än när detta i större eller mindre

mån skall öfverlemnas åt rusthållarne sj elfva — detta likväl antaget, så blefve,

det oaktadt, statens behållna vinst icke mindre än 417,184 R:dr, motsvarande

skilnaden emellan berörda af staten sålunda öfverfagna kostnad och värdet af

de dertill nu anslagna räntor, hvithet skilnadsbelopp skulle komma att ej allenast

lemna ett högst värderikt bidrag till betäckande af de omkostnader, Indika

af nu föreslagna omreglering af försvarsväsendet kunna för statsverket blifva en

följd, utan derjemte tjena att göra de ökade uppoffringar, som öfriga samhälls
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sfi

klasser icke lära undgå att i viss män fa vidkännas, mindre betungande än

eljest torde blifva fallet.

Härvid bör icke heller lennias ur sigte, att dessa 417,184 R:dr i sjelfva

verket representera den vinst rasthållarne nu gorå på rustningen, ty rusthållarnes

underhållskostnad för sin soldat kan rätteligen icke tagas med i beräkningen,

då donna kostnad, enligt hvad här nedanföre närmare skall omförmälas,

i de dosta fall torde motsvara den roteringskostnad, som å hemmanet skulle

belöpa, för den händelse detta icke vore till rusthåll indelad! Om detta allt

tages i behörigt betraktande, skall det för visso erkännas, att billighet och ett

rättvist tillgodoseende af alla medborgares gemensamma intressen fordra, att

det allmänna så handhafva!- hvad som är dess egendom, att icke större tillskott

af de enskilda behöfva uttagas, än hvad som för det afsedda ändamålet är

oundgängligen nödvändigt.

Eu omständighet, som man icke lärer underlåta att anmärka, ehuru den

visserligen, vid närmare skärskådan, icke kan ur synpunkten af rusthållarnes

rätt utöfva den ringaste inverkan på frågan om indragningen af statens räntor,

är den, huruvida icke äfven rusthållare vid afsabla regementena och corpserna,

i likhet med öfrige rust- och rotehållare, bort i sammanhang med värnepligtens

utsträckning undfå en billig lindring i sitt besvär. Härvid torde då få erinras,

att en sådan lindring verkligen blifvit för dem föreslagen och kanske äfven af

billighetsskäl torde, utan afseende å frågan om räntornas indragning, eller

andra deremot svarande, ifrågasätta åtgärder, desto hellre höra dem medgifvas,

som densamma står i närmaste sammanhang med förslaget till en allmän omreglering

och förenkling af kostnaderna för soldatens underhåll. Enligt hvad

detta förslag afser, skulle genom den deruti bestämda normallönen, en nedsättning

i dessa kostnader åstadkommas, som i allmänhet fullt motsvarade det

ökade besväret af värnepligtens utsträckning och äfven i de flesta fall öfverstege

värdet af detta besvär; och särskild! vid de afsabla regementena och corpserna

torde donna nedsättning befinnas upgå till större belopp än vid någon

annan del åt den indelta armén. Ifrågavarande rusthållares kostnad för soldatunderhållet

skulle nemligen enligt Komiterades beräkningar i medeltal utgöra

132 R:dr 46 öre; och då donna kostnad enligt förslaget till regleringen hädanefter

icke skulle komma att blifva högre än 100 Rall'', lärer således lindringen

få anses ej obetydlig, hvarföre val också rusthållare ingalunda torde kunna

förebära att icke afseende- äfven på dem blifvit fästadt, då deri ökade värnepligten

föranledt eu lindring öfver hela rustningen och roteringen, och synes

man alltså kunna förvänta att någon klagan öfver ökade bördor såsom en följd

af beväringsexercisens utsträckning icke här skall ifrågakomma. Så framt nemligen

tillbörligt afseende fästes derpå, att till rusthåll uttogos de bästa hem
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

manen, om ock blott ett hemman till hvarje rusthåll, torde det till och med

kunna antagas, att dessa hemman skulle, för den händelse dem ålades att

utsätta ett lika antal roteradt infanteri, må hända mindre komma att tyngas

al försvarsväsendets bordur än eu icke obetydlig del af den roterade jorden.

Mufvudsaken vid förevarande fråga är dock''att noga lägga märke dertill

att rusthållare»» justningsskyldighet, som uphör om staten indrager sina räntor

vidtagande roteringsskyldigheten, i hvilken

lindring, och donna så betydlig, att den

kunna betraktas såsom ett slags ersättning

i och genom rustningens utkörande ormb
-

är ett, och att ett annat är den då

rnsthållarne visserligen erhållit eu

bör af dem äfven i någon män

för den minskning i inkomster de

ligen skulle få vidkännas.

Inför nu anförda förhållanden.

. . att lindring i rusthållarnes besvär, ehuru

iclre historiskt berättigad, dock ur billighetens synpunkt blifvit medgifven; att

rättmätigheten af nu ifrågasätta åtgärd må anses till fullo bevisad; att anspråken

på eu jemnare fördelning af statens kostnader för försvarsverket kunde fordra

den; och att densamma skulle stå i närmaste öfverensstämmelse med hela det

förslag till omorganisation af värf försvarsväsende till lands, som till Eders

Kongl. Maj:ts pröfning nu föreligger, synes det skäl, som häremot kan anföras,

— eller att, då nuvarande rusthållare förvärfvat sina hemman med deras

innehafvande fördelar af rustnings- och augmentsräntor, hvilkas värden ingått i

köpeaftalen, ifrågavarande räntor ej heller skulle kunna fråntagas dem — förlera

sin hufvudsakliga betydelse.

Af den korta utredning jag ofvan lemna!, synes det mig tvärtom med fullkomlig

klarhet framgå, att dessa räntor alltid tillhört och fortfarande tillhöra staten,

vant och äro dess oomtvistliga egendom, hvilken den visserligen till ett särskild!

ändamål anslagit, men hvilken den, sedan detta ändamål uphör! att

finnas, eger återtaga. Derest förhållandet ej vant sådant, så skulle dessa räntor

kunna! ifrån hemmanet skiljas och, likasom med frälseränta!'' är fallet, ränteegande

rätten genom köpeafhandling eller annat laga fång skiljas ifrån jordande

rätten — något som hvarken lärer vant ifrågasatt eller någonsin kunna!''

ifrågasättas.

Om åter den ifrågakomna invändningen, under medgifvande af den juridiska

rätten i statens fordran, endast vill åberopa obilligheten af att rusthållame

sålunda gä i mistning af fördelar, som de jemte hemmanet genom köp

eller annat laga fång förvärfva! sig och dem de förmoda! sig få behålla, så

får å andra sidan anmärkas att, om ock dessa fördelars värde i någon män

vid köp ingå!! i beräkningen, ingen klok köpare likväl kan antagas hafva

derifrån uteslutit osäkerheten af deras besittning, så mycket mindre som väl

ingen v ålit i okunnighet om vid hvilken tid kontrakten om rusthållsregementenas

afsittning skulle löpa till ända. Donna den enskildes, af intet hållbart

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

skål understödda klagan torde således få vika, der frågan är om det allmänna

bästa, Statens rätt måste på detta fält vara ensam herrskande, om ock billigheten

på eu annan väg och under eu annan form kan tråda fram med en

ersättning åt den, som möjligen skulle anses blifva för härd! betungad.

För den närmare utredningen af förevarande ärende får jag äfven i underdånighet

erinra derom, att Eders Kong!. Maj:t, efter det Rikets Ständer

till svar å Eders Kong!. Maj:ts vid 1862—63 års riksdag gjorda framställning

rörande tillökning i kavalleriets styrka uti underdånig skrifvelse den 30 November

sistnämnda år, bland annat, yttrat, att Rikets Ständer ansåge kar allt - viets förstärkande med indelt eller v ärt vad trupp böra kunna med största fördel

åstadkommas i förening med vakanskontraktens förnyande v id de afsutna

rusthållsregementena och vakansafgifternas förhöjande till ett belopp närmare

motsvarande värdet af den skyldighet de äro beräknade att ersätta, i nådigt

Bref till Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms, Södermanlands,

Westmanlands, Östergötlands. Valmar, Jönköpings, Kronobergs, Skaraborgs,

Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus län den 25 Oktober sistlidne år, under

uttalande af den åsigt, att de nuvarande hästvakansafgifterna, utgörande för

hvarje rusthåll årligen: vid Lifregementets Grenadier-corps, Andra Lifgrenadierregementet

och Yestgötha regemente 7i tunnor (47 kub.-fot 2,5 kannor) jpanmål,

hälften råg och hälften korn samt vid Smålands Grenadier-bataljon 7 tunnor’

(44 kub.-fot 1 kanna) spannmål, likaledes hälften råg och hälften korn,

icke på långt när motsvarade kostnaderna för tillhandahållandet af häst och

hästmundering, och i betraktande deraf att de nuvarande vakanskontrakten

tilländalöpa, för Lifregementets Grenadier-corps och Smålands Grenadier-bataljon

med 1871 års utgång samt för Andra Lifgrenadier-regementet och Yestgötha

regemente redan med utgången af år 1870, i nåder förordna!, att rusthållare

vid ifrågavarande regementen och corpser skulle genom Eders Kong!. Majds

vederbörande Befallningshafvande varda hörde, huruvida de, för den händelse

Eders Kong!. Näjd skulle finna skål tillåta regementena och corpserna att,

med bibehållande af alla de till rustningens vidmakthållande anslagna räntor,

fortfarande för eu tid af tretio år från den nuvarande kontraktstidens slut

förblifva infanteri, voro villiga att för befrielse under samma tid från skyldigheten

att tillhandahålla hästar och hästmunderingar erlägga eu med 18

kub.-fot 9 kannor (tre tunnor) spannmål, hälften råg och hälften korn förhöjd

afgift, hvarigenom, under i öfrig! oförändrade vilkor, hästvakansafgifterna

Lomme att utgöra: vid Lifregementets Grenadier-corps, Andra Lifgrenadier-regementet

och Yestgötha regemente, efter ett för summans jemnande gjordt mindre

afdrag, 66 kub.-fot samt vid Smålands Grenadier-bataljon 63 kub.-fot spanmål,

hälften råg och hälften korn. men att af de från Eders Kong!. Maj:ts Befallnings
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

ningshafvande ingångna svaren inhemtats att vid de med rusthållame till följd

åt nämnda nådiga föreskrift kallna sammanträden tillsammans endast rusthållare

för 611 nummer förklara! sig villige att ingå på den föreslagna förhöjningen

i vakansafgifterna,. hvaremot största antalet rusthållare, eller för ej mindre än

1,615 nummer vägrat bifall härtill, under det öfrige rusthållare dels från sammanträdena

uteblifvit-, dels endast vilkorligen antagit Eders Kong!. Maj:ts erbjudande.

Man finner häraf att, oaktadt båda statsmagterna uttala! den åsigt, att

nuvarande vakansafgifter icke motsvarade värde! af den skyldighet de äro beräknade

att ersätta, samt oaktadt den ifrågaställa förhöjningen deri var särdeles

lindrig, rnsthållame för mer äir hälften af dessa regementens och corpsers

sammanlagda nummerstyrka afslagit Eders Kong! Majds anbud; och torde man

således hafva allt skål att betvifla möjligheten af eu med rusthållare på frivillig

öfverenskommelse grundad upgörelse, hvarigenom Kong! Majds och

Kronan kunde medelst förhöjda vakansafgifter erhålla eu billig ersättning för

dess till ifrågavarande regementen och corpser anslagna högst betydliga räntor,

hvarföre ock, då dessa regementens och corpsers insättning till kavalleri icke

bör kunna ifrågakomma, man helt naturligt, äfven om ej andra talande vigtiga

skål härför funnos, ledes fram mot nödvändigheten af att, utan hänsyn till

annat än hvad som är statens rätt, vidtaga de till ändamålet närmast och bäst

ledande åtgärder.

Såsom inlysande i frågan och för densamma erbjudande flera jemförelsepunkter

torde äfven här något närmare höra omförmälas den ofvan omnämnda,

Bolms läns regementes förändring till roterad! infanteri. Sedan genom nådiga

bref af den 16 Oktober 1776 och den 15 Augusti 1777 Kong!. Näjd befria!

rusthållare vid norra sqvadronen af sagda regemente från dragonhästars och

munderingars presterande mot vilkor, att för hvarje rusthåll skulle underhållas

en soldat, på sätt som vid indelta infanteriet egde ruin, dock att hvarje stam

eller nummer förunnades af indelningsräntan behålla och sig till godo beräkna

15 daler silfvermynt eller 5 B:dr specie, samt, hvad beträffade södra bataljonen,

genom kontrakt emellan Kronan och rnsthållame af den 4 April 1791

de rustande, emot vakansafgifts erläggande, för en tid af 50 år befriats från

skyldigheten att hästar och sadelmundering underhålla, ingingo Rikets Ständer

vid 1840—41 års riksdag till Kong!. Maj:t med en underdånig skrifvelse,

daterad den 5 Maj 1841, hvari Rikets Ständer anmäla sig för sin del hafva

besluta! att, efter tilländalöpandet af nyssberörda kontrakt om hästvakansafgifts

erläggande, södra bataljonen må förvandlas till ständigt infanteri under

samma vilkor som för den norra bataljonen befunnos gällande; — och anhålla

Rikets Ständer om nådigt samtycke härtill. Bland skälen för den sålunda

ifrågasätta förändringen anföra Rikets Ständer dels att, då kontrakten om beBih.

till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

rörda vakansafgifts erläggande äro å rusthållarnes sida helt och hållet frivilligt

ingångna och det sålunda heror af dem att efter kontraktens tilländalöpande

desamma förnya eller ej samt det vore osäkert om de, som nu ingått på förlängning,

kunna förmås att för framtiden äfven vidare åtaga sig en sådan förbindelse,

såsom en följd häraf måste upstå ojemna förhållanden, hvilka vore

lika önskvärda att undvika för staten som för rusthållarne; dels att statsutgiften

i och för bataljonens upsättning skulle blifva för kännbar; dels att Rikets

Ständer ansågo det både rättvist och billigt, att ingendera af de båda bataljonerna

vid regementet blefve framför den andra gynnad, utan att de herde

bringas på lika fot, hvarigenom ock nödig enhet inom regementet skulle vinnas.

Med anledning af donna Rikets Ständers skrifvelse beslöt Kongl. Maj:t

under den 14 November 1842, att södra bataljonen skulle, utan att förändra

sin egande rusthållsnatur, för eu tid af 10 år, räknadt från den 1 Januari

1843, fortfara att förblifva infanteri, till hufvudsaklig del under samma vilkor

som norra bataljonens rusthållare blifvit under den 15 Augusti 1777 förunnade;

förevarande tillåtelse förnyades genom Kongl. Brefvet den 3 Mars

1852 för ytterligare eu tid af 10 år, räknadt ifrån den 1 Januari 1853; och

slutligen har Eders Kongl. Maj:t dels genom Nådiga Brefvet af den 17 Juni

1862 lemna! fullständigt bifall till Rikets Ständers vid förberörda riksdag framställda

begäran samt dels under den 18 September sistnämnda år meddelat

stadfästelse-resolution å knektekontrakt för södra bataljonen af Bohus läns regemente,

i hvithet kontrakt, såsom eu hufvudsaklig bestämmelse, synes böra

bemärkas, att rusthållarne ega att sig till godo af hemmansränta!! behålla

hvardera ett belopp af 15 R:dr R:mt.

Vid nu lemnade redogörelse för gången af ifrågavarande förändring med

Bohus läns regemente skall det säkerligen icke undfalla någon, hurusom Rikets

Ständer, änskönt visserligen närmaste anledningen till den underdåniga skrifvelsen

var den omständigheten, som äfven i skrivelser! omförmäles, att vakansafgifterna

stego till högre belopp än de af rusthållarne upburna indelningsräntorna,

bland de anförda skälen lägga synnerlig vigt på att undvika

ojemna förhållande!! och störa statsutgifter samt att åstadkomma nödig

enhet, och att allt detta är sådant som än i dag med samma giltighet kan

anföras och äfven af mig blifvit anfördt för en åtgärd, likartad med donna.

Öfverflödigt torde då vara att tillägga, att, om det vid nyss omförmälda

tillfälle möjligen var rusthållarnes fördel, som gaf statsmagterna anledning att

indraga räntorna och förändra den ifrågakomna delen af rusthållsinrättningen

till rotehåll, så herde naturligtvis denna gång statens fördel hafva lika, om ej

iller, gällande talan för denna angelägenhets behandling på samma sätt i hvad

den rörer ännu återstående afsutna rusthållsregementen och corpser.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Af hvad jag sålunda i underdånighet anfört torde framgå så val nödvändigheten

af att i sammanhang med organisationsplanen i (ifrigt verkställa en

reglering i angifna syfte vid de afsutna rusthålls-infanteriregementena och

corpserna, som ock att det enda fullt rättvisa sätt att dervid tillvägagå vore att

till statsverket indraga samtliga till rustningen vid dessa regementen och corpser

anslagna räntor samt i stället underkasta den förut berustade jorden ordinarie

rotering.

Denna åtgärd skulle emellertid vara förknippad med åtskilliga olägenheter.

Utom det att ej med full visshet kan på förhand bedömas, i hvad man vid en

sådan roterings verkställande den nu befintliga och för erhållande af tillräckliga

kadrer val behöfliga nummerstyrkan komme att minskas, hvilken minskning

utan tvifvel blefve olika vid de fyra särskilda regementena och corpserna, så

skulle möjligen äfven en omreglering af flera regementens och corpsers styrka

och förläggning härutaf blifva en följd, hvithet i sin mån skulle bidraga att

än vidare fördröja regleringen i dess helhet, hvarjemte det torde kunna antagas

att den vidlyftiga roteringsförrättningen i och för sig skulle erfordra en tidrymd

af måhända flera år innan den hunnit afslutas. Under donna tid skulle en

jemförelsevis ganska betydlig del af vår föga talrika stam-armé befinna sig i

ett högst otillfredsställande skick, hvithet naturligtvis icke kan stå tillsammans

med fordringarne på eu fullt utbildad och ändamålsenlig försvarsorganisation,

och således icke bör få ifrågakomma. Betraktar man åter de rastandes ställning

till frågan, så och ehuru statens rätt att, i sammanhang med rustningens

uphörande, indraga de i och för densamma anslagna räntor, efter hvad jag

tror mig här ofvan hafva visat, bör kunna anses oomtvistlig samt rusthållare

ur rättslig synpunkt måste skylla sig sjelfve, om de förbisett möjligheten af

en sådan åtgärds vidtagande, torde likväl icke kunna förnekas att den nuvarande

sekelgamla institutionen ingifvit ett i allmänna föreställningssättet djupt

grundadt förtroende till orubbligt åtnjutande af rusthållen tillagda räntor och

att fördenskull ett återtagande af dessa räntor, utan något rusthållarnes förvållande,

möjligen skulle uppfattas såsom ett ingrepp i de deraf berörde enskildes

eganderätts-förhållanden och ekonomiska ställning; hvarföre en sådan

åtgärd, derest ändamålet af en reglering kan på annan väg upnås, visserligen

både ur statsklokhetens och billighetens synpunkt bör undvikas.

Vid sådant förhållande återstår, såsom mig synes, icke annat än att vidtaga

den åtgärd, hvilken jag i det föregående vid början af donna frågas behandling

antydt och till hvilken jag derföre nu torde få återkomma. Då det ligger

för öppen dag samt af ingen lärer kunna förnekas, att rusthållarne, vid tilländagåendet

af de med dem nu uprättade kontrakt om afsittning^!., äro rättsligt

förbundne att, der Staten så påfordran, utsätta häst och mundera karl,

men organisationen af landets försvarskrafter efter nutidens krigsbehof krafvel''

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

att de afsutna kavalleritrupperna fortfarande och för framtiden ordnas såsom

infanteri, hvarvid de derutöfver rusthållen af ålder åliggande skyldigheter icke

vidare behöfva in natura fullgöras, erbjuder sig sjelfmant den enkla utvägen,

för att tillgodose statens tillständiga rätt, utan att i någon mån öka rustliållsbördan,

att förvandla denna senare till eu efter rättvisa och billiga grunder

fastställd årlig afgäld i penningar. Byggande härvid på samma giltiga grund,

hvarpå rotehållets reglering blifvit fotad, eller att ett och samma åliggande bör

så vidt möjligt med lika uppoffringar beläggas, anser jag, att denna afgäld

borde för samtliga rusthållare till lika belopp bestämmas, hvaremot dem skulle

för all framtid tillförsäkras befrielse från alla slags kostnader för remontering

och underhåll af häst samt för anskaffning och underhåll af soldatens beklädnad,

beväring och öfriga utredning. Otvifvelaktigt synes mig att rusthållarne

skulle genom eu sådan reglering af rustningsskyldigheten finna sig långt mindre

betungade än genom utgörande af verklig kavallerirustning, som dock är ett

dem rättsligt åliggande besvär och hvars utgörande möjligen kunde blifva dem

afforclradt, — hvarföre jag också vågar uttrycka den förhoppning att från

deras sida denna åtgärd icke skall hafva något allvarligare motstånd att

förvänta.

Fråga är då endast derom, till hvilket belopp nu ifrågasätta afgäld bör

sättas; och synes mig för bedömandet häraf IComiterades beräkningar rörande

rustningskostnaden, Indika jag anser närmast träffa rätta förhållandet, lämpligen

höra läggas till grund. Nämnda Komiterade hafva antagit kostnaden vid rusthållskavalleriet

utgöra:

för remontering, hästens underhåll samt sadelmundering Bunt R:dr 179,50.

» beklädnad, remtyg och beväpning .............................. » 40,oo.

Summa hela rustningskostnaden Bunt R:dr 219,50.

Om, såsom jag antager, detta belopp i regeln ingalunda öfverstiger den

nuvarande årliga rustningskostnaden och då erfarenheten under eu lång följd

af år ådagalagt, att denna kostnad, i förhållande till penningevärdet, befunnits

i ett ständigt stigande, skulle eu för framtiden fastställd afgäld till nämnda

belopp icke allenast icke för den närmaste tiden blifva i någon män oskäligt

betungande, utan med största sannolikhet under eu aflägsen tid blifva eu verklig

lindring i rustningsbördan.

Deremot kan ej förbises, att ifrågavarande rusthållshemman under den

långa afsittningstiden, i de alltför lågt fastställda hästvakansafgifterna, njutit

eu betydlig lindring, i förhållande hvartill en årlig afgäld till här förut omförmälda

belopp skulle synas tung; och ehuru eu sålunda vid det afsutna

kavalleriet åtnjuten förmån ingalunda kan berättiga till anspråk på fortfarande

eftergift af skyldigheter, Indika författningsenligt existera och inom det öfriga

kavalleriet alltjemt utgjorts och framgent måste utgöras, torde likväl vid ord
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Handel af det afgulna kavalleriets ständiga förvandling till infanteri, likasom

vid roteringsväsendets ordnande blifvit i afseende å rotehållarne iakttaget,

staten snarare böra medgifva någon lindring till de rustningsskyldiges förmån,

än strängt vidhålla sin i författningarne grundade rätt, helst staten i allt fall

genom den nu ifrågavarande anordningen skulle beredas eu icke oväsendtlig

inkomst utöfver hvad omförmälda vakansafgifter hittills lemna!.

I betraktande af allt detta har jag trött mig höra föreslå, att- den årliga

afgäld, som i stället för de forna rustningskostnaderna bör vid ifrågavarande

afsabla kavalleriregementens och corpsers förvandling till infanteri, emot bibehållande

af anslagne augments- och rustningsräntor, till statsverket utgöras,

fastställes till 200 R:dr per nummer.

Summan af denna afgäld för 3,000 nummer upgår till 600,000 R:dr,

under det, såsom ofvan är nämndt, beloppet af de rustningsräntor, som för

dessa nummer skulle få bibehållas, utgör mer än 830,000 R:dr, men de hittills

erlagda hästvakansafgifterna för samma nummer till statsverket inbragt endast

308,117 R:dr och jemte anskaffning af beklädnads-, bevärings- och remtygs- - persedlar kostat rusthållarne 413,237 R:dr.

Förutom det att statsverkets rättmätiga anspråk på ersättning för de inkomster,

hvaraf detsamma nu genom de till rustningen anslagna räntor går i

mistning, härigenom blefve bättre tillgodosedd, vunnes ock andra icke mindre

vigtiga ändamål, såsom att det missförhållande mellan rusthållarnes rättigheter

och skyldigheter, som nu på många ställen eger ruin, blefve väsendtligen

utjemnadt, åtskilliga dermed gemenskap egande invecklade förhållanden kunde

bringas på klar och redig fot samt förmedelst öfverflyttning på staten af skyldigheten

att bekläda, utrusta och bevära soldaten, den förvandling för all

framtid till roteradt infanteri, som jag af militära in. fl. skäl förordar, skulle

möjliggöras och fortskynda^.

Det torde med anledning deraf också nu tillåtas mig att för dessa skäl,

å Indika jag äfven förut antydt och Indika vid beslutet i förevarande fråga

icke böra vara de minst inverkande, i korthet redogöra.

Bland dessa må främst nämnas fördelen af att inom samma vapen allt

manskapet på samma sätt och efter samma grunder så väl anskaffas och underhålles,

som ock beklädes och beväras; och denna är helt visst så i ögonen

fallande, att den här icke torde behöfva någon närmare utredning. Men i

närmaste sammanhang härmed står dessutom, på sätt redan förut blifvit omförmäldt,

den för eu snabb mobilisering nödvändiga, i organisationsplanen afsedda

och här ofvan redan föreslagna åtgärd, hvarigenom hvarje regemente eller corps

hädanefter erhåller sill eget, noga begränsade område.

Den såmedelst afsedda reglering skulle nemligen svårligen låta sig verkställas,

så vida regementena vore af olika natur, ett roteliålls, ett, annat rust
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

hålls, hvarigenom, om regleringen af förläggningsområdena det oaktadt genomfördes,

man, exempelvis inom samma regemente, ja inom samma kompani, skulle

kunna få olika beklädnadssätt, olika slags gevär och olika remtygspersedlar.

Orimligheten af en sådan anordning torde icke behöfva bevisas. RusthållskavaUeriregementenas

ombildning till roteradt infanteri måste således föregå,

och då vid förändringar med armén de militära skälen måste tillerkännas

afgörande vigt, torde således äfven ur denna synpunkt oundvikligheten af att

genom nu ifrågaställda åtgärd häri åvägabringa nödig förändring vara till fullo

ådagalagd.

Slutligen må äfven ur administrativ synpunkt den ganska berättigade

förmodan uttalas, att kostnaden för anskaffningen af ofta berörda beklädnads-,

bevärings- och utredningspersedlar, genom dess öfvertagande af staten, sannolikt

skulle blifva betydligt mindre än hittills, samt att i allmänhet långt större

enkelhet och reda skulle vinnas i hela den militära förvaltningen derigenom,

att rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena i eu viss årlig afgäld öfverflyttade

sin rustningsskyldighet samt att rust- eller rotehållare vid indelta infanteriet

för öfrig! intet annat ålåge än soldatens underhåll, och detta endast till

ett visst en gång för alla bestämdt belopp, hvaremot staten i stället öfvertoge

alla för donna del af försvarsverket ifrågakommande utgifter.

I fråga åter huru förhållas bör i afseende på de beklädnads-, beväringsm.

ff persedlar, som nu äro i bruk vid ifrågavarande regementen och Indika

äro af rusthållarne betalta, torde det böra medgifvas rusthållarne att upbära

ersättning för ifrågavarande persedlar; men enär sådan ersättning icke kan

ifrågakomma att utgå förr än efter år 1870, erfordras för medels anskaffande

dertill för närvarande icke någon åtgärd.

Öfråga omständigheter, som uti en eller annan detalj möjligen kunna vid

förändringens verkställande föranleda någon svårighet, skola sannolikt lätt

undanrödja^ och höra icke lägga något väsendtligt hinder i vägen för nu

ifrågakomna åtgärder.

På grund af hvad jag sålunda anfört, och då jag anser statens rätt till

de i och för rustningen anslagna räntor, för så vidt någon annan utväg för

frågans lösning kan beredas, icke böra alltför strängt vidhållas, får jag i underdånighet

föreslå:

a) att, när nu gällande kontrakt med rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena

och corpserna tilländagått, berörda regementen och corpser

må för framtiden till roteradt infanteri förvandlas samt nuvarande hästvakansafgifter

uphöra att vidare utgå;

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

b) att staten måtte öfvertaga anskaffning och underhåll af soldatens beklädnads-,

bevärings- och utredningspersedlar;

c) att rusthållare, i ersättning för kavallerirustningens utgörande, måtte

erlägga en viss årlig afgäld, hvilken för hvarje rusthållsnummer bestämmes

till lika belopp, eller 200 R:dr Runt;

d) att rusthållare deremot måtte varda bibehållne vid de hittills af dem

upburne, hemmanen tillslagne rustnings- och augmentsräntor; och

e) att öfverenskommelse måtte få träffas med rusthållare om lämplig ersättning

för de vid ifrågavarande regementen och corpser nu i bruk

varande beklädnads-, bevärings- in. fl. persedlar, livilka skulle af staten

öfvertagas.

Hvad här ofvan i fråga om infanteriet blifvit, såväl med hänseende till

kostnaderna som af militära skäl, yttradt om de störa fördelarna utaf enhet i

beklädnad och beväring torde kunna anses hafva fullt lika tillämplighet och

giltighet i afseende på kavalleriet.

Ett förslag till eu sådan förändring inom detta vapen, hvarigenom äfven

derstädes staten öfvertoge anskaffningen och underhållet af såväl beklädnadsoch

bevärings- som af häst- och sadelmunderingspersedlar, kan således icke

vara oväntadt. Naturligtvis borde staten härför af rusthållarne upbära en ersättning,

som fullt motsvarade den ökade kostnaden. Denna kostnad utgör nu,

enligt IComiterades beräkningar, i medeltal årligen 40 R:dr pr nummer. Mot

det att denna summa, i vederlag för inkörande af nämnda anskaffnings- och

underhållsskyldighet, årligen erlägges, skulle således staten åtaga sig detta besvär

; och på en sådan anordning synes det som om såväl staten som isynnerhet

rusthållarne, Indika derigenom befriades från bestyr de der nu ofta förorsaka

dem olägenhet och obehag, skulle komma att vinna; hvarförutan, i händelse af

krig, kostnaderna för rusthållarne i och för detta ändamål kunna under nuvarande

förhållanden blifva oberäkneliga. Anmärkas bör dock, att ifrågavarande

åtgärd icke lärer kunna sättas i verkställighet så vida ej samtlige rusthållare

derpå ingå, emedan man naturligtvis bör i detta som i andra hänseenden så

mycket som möjligt undvika att inom samma regemente eller sqvadron framkalla

olika förhållanden, olika sätt för besvärets utgörande.

Med anledning häraf och då fördelen af donna åtgärd för Kronan

och för rusthållarne synes vara ömsesidig, får jag i underdånighet föreslå:

att med rusthållarne vid de beridna rusthållsregementena och

corpserna öfverenskommelse må träffas derom, att Kronan öfvertager

anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs-, hästoch

sadelmunderingspersedlar, mot det att rusthållarne erlägga en

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

mot besväret svarande, på sådan öfverenskommelse grundad billig årlig

afgift.

De ifrågasätta förändringarne i afseende å arméns styrka och sammansättning

beröra emellertid icke endast de nn af handlade indelta trupperna, Indika

icke uteslutande kunna fylla behofvet af stamsoldater.

Vissa vapen, såsom artilleriet och fortifikationen, kräfva, för så vidt de

skola motsvara nutidens fordringar, att eu längre oafbruten tid egnas åt truppens

öfning och utbildning. Handhafvande! af deras materiel och deras hela utveckling

fordra dessutom långt större ständigt tjenstgörande styrka, än som lämpligen

kan förenas med eu indelt organisation, hvilken förutsätter att manskapet

största delen af året skall vistas i hemmen, egnande sin tid åt borgerliga sysselsättningar.

Äfven vid kavalleriet, med den särskilda utbildning och den färdighet i

ridning som af detta vapen fordras, måste eu ständigt garnisonerad stam vara

i högsta grad önskvärd.

Slutligen gifvas det flera orter, der behofvet af stam för infanteriet, icke

skulle kunna genom indelta trupper fyllas eller ersättas. Sådana orter äro hufvudstaden,

Blekinge län och Södra Möre härad i Kalmar län, hvarest någon

indelt infanteritrupp ej finnes förlagd, samt provinsen Wermland. Hufvudstaden

med sitt öpna, blottade läge klöfver dessutom en stadigvarande garnison, hvilken

icke lämpligen skulle kunna af uteslutande indelt stam utgöras.

Nutidens aldrig hvilande bemödanden att genom förbättringar och nya uptäckter

äfven inom krigsväsendet bringa detta i dess minsta detaljer till större

fulländning för sina ändamål, skulle svårligen kunna vid indelta, endast under

kort tid af året till öfning sammandragna trupper med tillbörlig skyndsamhet,

noggrannhet och följ dugtighet göras till föremål för de förberedande praktiska

prof och undersökningar, utan Indika man i allmänhet icke torde böra äfventyra

förändring af inom armén förut tillämpade och inöfvade anordningar och

förrättningar. Äfven i detta för uppehållandet af krigsbildningen och arméns

krigsduglighet vigtiga hänseende torde således behofvet af eu ständigt garnisonerad

stam så af kavalleri som af infanteri lätteligen inses.

Enär det icke kan vara lämpligt att för de här ofvan omförmälda ändamål,

uteslutande afse indelt trupp, samt den dertill erforderliga stam alltså, hädanefter

såsom hittills, lärer höra vara värfvad, får jag i underdånighet föreslå,

att värfvad trupp må bibehållas för:

a) Lifgardet till häst och fot;

b) Husar-regementet Konung Carl XV:

c)

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

c) Artilleriet;

d) Forti ti kationstrupperna cell

e) Wermlands Fältjägare-regemente.

Värt vad trupp torde äfven böra afses för den störa del af beväringsmanskapet

i Blekinge och Södra Möre, som för landtförsvaret är att påräkna. 1

sistnämnda hänseende erbjuder sig en lätt och naturlig utväg för behofvets fyllande

genom öfverflyttning af Marinregementet från sjö- till landtförsvaret.

Efter öfverläggning i detta ämne med chefen för sjöförsvars-departementet,

får jag i underdånighet anföra, hurusom nyssberörda regemente, hvilket ej vidare

afses för bemanning af flottan och sålunda är för sjöförsvaret obehöfligt, kan

genom sin organisation, sin nuvarande tjenstgöring och hela rigtningen af sina

öfningar betraktas såsom ett fullständigt infanteri. Förminskadt till eu munmerstyrka,

motsvarande såväl storleken af den beväringsstyrka, regementet i

sina led bör uptaga, som ock den fastställda normen för de värfvare bataljonernas

styrka, nemligen 500 man korporal*, soldater, spel och gevärshandtverkare,

bör det utgöra stamtrupp för den del af Blekinge och Södra Möre

beväring, som för landtförsvaret påräknas, och på samma gång utgöra eu behöflig

garnisonstrupp i Carlskrona.

På grund häraf får jag i underdånighet föreslå:

att Marinregementet må öfverföras från sjö- till landtförsvaret

och under benämning Blekinge värfvade skarpskyttecorps organiseras

på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans 500 man.

Enligt beräkning, upgjord på grund af den för corpsen föreslagna aflöningsstat,

samt innefattad i Bil. Ser. K. N:o 23 upgår corpsens aflöning, in
beräknadt

kostnaden för spelet, sammanlagdt till........................ R:dr 80,014,oo

hvartill, på sätt framdeles vid frågan om löneregleringen närmare

skall visas, komma följande kostnader, nemligen för

beklädnads-, remtygs-, utrednings-, sängservis in. fl. persedlar,

enligt af Arméförvaltningen upgjord beräkning, och med antagande

att j af nummerstyrkan emellan exercistiderna, eller

under 10 månader af året, kan permitteras........................... » 55,526.25

för gage och spannmål åt manskapet, äfvensom till rekrytering,

medikaments- och kommunionpenningar, kokinrättningar

m. in........................................................................................ » 98,600,60

hvarigenom samtliga kostnaderna för ifrågavarande corps komma

att utgöra....................................................................................... R:dr 234,140,85

dervid likväl är antaget, att den till manskapets inqvarterande i Carlskrona hit
-

tills uplåtna kasernbyggnad fortfarande skall komma att för samma ändamål

begagnas.

Bill. till Riksd. Prat, 1869. 1 Sami. 1 Afd.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Under öfvergångstiden tillkomma dock särskilda kostnader för det öfvertaliga

manskapets beklädande och underhåll, hvilka kostnader enligt Arméförvaltningens

beräkning kunna för första öfvergångsåret antagas till omkring

21,000 R:dr.

Då kostnaderna för Marinregementet, enligt mig meddelade upgifter, kunna

anses hittills hafva utgjort omkring................................................ R:dr 273,000,oo

Kommer alltså, efter afdrag af den för den nya corpsen ofvan
beräknade

kostnadssumma............................................................ » 234,140,85

den årliga kostnadsbesparing, som genom ifrågavarande förändring

statsverket beredes, att utgöra.......................................... R:dr 38,859,15

eller i rundt tal omkring 39,000 R:dr, hvarvid dock är antaget att den för

värfvade armén nu gällande förbättrade utspisningsstat skulle för den blifvande

skarpskyttecorpsen komma att tillämpas, hvarjemte ett för armén angeläget

behof af ökad stamtrupp äfven till någon del fylles.

I afseende å ofvannämnda beräkning öfver utgifterna för Marinregementet

bör dock anmärkas, att några kostnader för gevärs underhåll under regementets

nuvarande organisation icke uptagits, samt att kostnaden för nyssnämnda ändamål

under den blifvande organisationen beräknats endast till hvad för gevärens

vidmakthållande i behörigt skick årligen anses åtgå.

Att den värfvade garnisonerade stammen måste medföra betydligt större

kostnader, än den indelta, kan icke bestridas. Den förra måste till största

delen hela året om underhållas, och den icke obetydliga arbetskraft, som den

beröfva!’ de produktiva yrkena, innebär en varning att icke utsträcka den till

större styrka, än nödvändigheten bjuder.

Infanteriets värfvade stam bör sålunda, med fåstadt afseende på dess bestämmelse

i (ifrigt, icke gifvas större utsträckning, än som betingas utaf styrkan

af den beväring, som är afsedd att dermed införlifvas. Enligt den reglering

så väl af regementenas områden, hvilken här ofvan blifvit af mig föreslagen,

som ock i sammanhang dermed af beväringsområdena, torde icke större

beväringsstyrka än omkring 300 man ur hvardera af lista och 2:dra klasserna

komma att med någotdera af gardesregementena till fot införlifvas; och då

dessas sammanlagda nummerstyrka för närvarande utgör 1,640 man, kan eu

icke obetydlig förminskning deraf ega ruin.

Sålunda anser jag hvardera af berörda regementen kunna förändras till

en corps af 500 man. Genom en sådan förändring skulle nummerstyrkan på

det hela vid Lifgardesregementena till fot komma att förminskas med 640 man.

Den kostnadsbesparing, som häraf upstår, skulle utgöra ett icke obetydligt, men

väl behöflig! bidrag till betäckande af utgifterna för den garnisonskommendering,

jag här nedan vid behandlingen af frågan om arméns vapenöfningar tillåter

mig föreslå, att af indelta trupperna i hufvudstaden utgöras, och hvilken jag

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

finner i högsta måtto önskvärd för att med jemförelsevis måttlig kostnad kunna

åt krigsbildningen hos indelta stammens befäl och trupp gifva den fulländning,

hvaraf behofvet allt oafvisligare gör sig gällande.

Att på sätt nu skett, ifrågaställa en förminskning af arméns stamtrupp,

kan visserligen synas betänkligt, och en sådan åtgärd kan endast af särskilda

förhållanden vinna berättigande; men då förevarande förslag till förändrad organisation

af försvarsväsendet till lands åsyftar att föröka stamtruppen i sin

helhet med mångdubbelt den styrka, som nu är i fråga att indragas, och då

den väsendtlig vinst, som, under förutsättning att de indelta infanteriregementena

blifva turvis till hufvudstaden inkommenderade, skall i afseende å arméns

öfningar beredas, kommer att mångfaldigt upväga olägenheten af en jemförelsevis

obetydlig minskning i stamtruppens styrka, så tvekar jag icke att, på grund

af här anförda skäl, i underdånighet föreslå:

att Lifgardesregementena till fot må, i den mån sådant, med afseende

å förevarande organisationsförslags bringande till verkställighet,

kan finnas lämpligt, förminskas hvardera till en corps af 500 man,

dock under förutsättning att behofvet af garnison fylle» genom inkommenderande

till hufvudstaden af indelta trupper till en styrka af ett

regemente eller två corpser.

Hvad beträffar Wermlands Fältjägareregemente, sä betingas bibehållandet

af värfvad trupp i Wermland, på sätt redan blifvit antyda bland annat af nödvändigheten

att åt Wermlands talrika beväring bereda tillräcklig stamtrupp, enär

Wermlands regemente, äfven med dess föreslagna förökade nummerstyrka, icke

utan alltför stor rubbning i förhållandet emellan stam och beväring kan med

sig införlifva och krigsbilda en beväringsstyrka, hvars åldersklasser i medeltal

upgå hvardera till omkring 1,400 man.

Då emellertid Wermlands Fältj ägareregemente för närvarande eger en

nummerstyrka, spelet inberäknadt, af endast 600 man, fördelade på 6 kompanier,

och således redan nu är för svagt att bilda 2 bataljoner, kan det så mycket

mindre vara tillräckligt att vid en mobilisering bilda fyra bataljoner, hvilket

dock med stamregementena afses. Det synes derföre böra förvandlas till

en corps af fyra kompanier med en nummerstyrka af 500 man, korporaler,

soldater, gevärsha ndtverkare och spel, hvarigenom dess förmåga att i sig uptaga

beväringsmanskap visserligen något föga minskas, men organisationen deremot

bringas till öfverensstämmelse med systemet för värfvade corpsernas sammansättning.

Jag får således i underdånighet föreslå:

att Wermlands Fältj ägareregemente må, samtidigt med förminskningen

af gardesregementena till fot, få förändras till en corps, formerad

på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans 500 man.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JOO

I afseende a verkställigheten af ifrågavarande regementens sålunda föreslagna

förändring till corpser, anhåller jag i underdånighet, att framdeles fä

föreslå de bestämmelser, som dervid kunna blifva behöflig^. Efter beräkning

af den afgång, som vid meranämnda regementen under sednare åren egt ruin,

anser jag förminskningen till den afsedda styrkan kunna fullbordas, vid fotgardesregementena

och marinregementet, under loppet af 2 f år och, vid Wennlands

Fältjägareregemente, inom 1 år efter det förminskningen blifvit anbefalld

att taga sin början.

1 anledning af den minskning i antalet af det vid mera nämnda 4 regementen

nu anställda befäl och underbefäl med vederlikar, som af regementenas

föreslagna förändring till corpser blifver en följd, på sätt bilagan Ser. B. N:o

1 närmare utvisar; och då de bland nyssnämnda personal, Indika sålunda icke

blifva för de nya corpserna behöfliga, ej kunna förvägras att, för så vidt

de icke vilja eller kunna till andra allmänna befattningar förflyttas, sina nu

innehafvande löner allt framgent bibehålla, emot den tjenstgöringsskyldighet,

som i sådant afseende varder stadgad; får jag i underdånighet föreslå:

att befäl och underbefäl med vederlikar, som, till följd af Lifgardesregementenas

till fot, Marin-regementets och Wermlands Fältjägareregementes

förändring till corpser, blifva öfvertalige, må upföras på

indragningsstat, med rättighet att, intilldess de kunna varda till

andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande aflöningsförmåner

fortfarande upbära, emot skyldighet: för regementschef

att, efter innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Näjd

kan finna skål honom i nåder anbefalla, och för öfrige officerare

äfvensom för underofficerare att, der så erfordras, vid sina regementen

tjenstgöra under de årliga vapenöfningarne, äfvensom i händelse af

mobilisering, hvarhelst inom armén deras tjenst påkallas; samt efter upnådd

full pensionsålder, för samtlige officerare och underofficerare, att vara

underkastade tjenstgöring i likhet med hvad för dem af deras vederlikar,

som erhållit afsked med'' fyllnadspension, finnes föreskrifvet; samt

att, hvad särskilda angår de öfvertalige bland ecklesiastik-, läkareoch

civil-staterna, dessa må vara förbundne till fortfarande tjenstgöring

vid vederbörande corps, så länge de äro af der innehafvande

lön i åtnjutande.

Slutligen och då jag, i ändamål att hålla armén mera mobil och kraftfull,

ansett åtskilliga förändrade bestämmelser rörande manskapets ålder af nöden,

får jag föreslå:

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

att för soldatens och ryttarens tjenstetid må bestämmas en gräns, inom,

hvilken det kan antagas att han, i förening med den mognade ålderns egenskaper,

ännu besitter för sitt yrke erforderlig styrka och rörlighet.

Berörda gräns synes kunna sättas för indelta trupperna vid slutet af 45:te

lefnadsåret, då rätt till pension alltså skulle inträda, tillika med skyldighet

för soldaten att lemna tennsten. Nödvändigheten af en sådan tjenstetidens begränsning

är gifven i och med anspråket, att armén skall hållas fullt rörlig

och kraftfull; men på samma gång denna nödvändighet bjuder att icke sätta

gränsen högre än vid 45:te lefnadsåret, är det äfven nödigt att icke sätta den

lägre, så framt man skall kunna draga full nytta af de egenskaper, som endast

den mognade åldern kan skänka. Lämpligheten af denna åldersbestämmelse

bestyrkes ock af erfarenheten rörande den indelta soldatens tjenstbarhet,

som gifvit vid handen, att donna i allmänhet kan anses intill nämnda ålder

vara oförminskad. Men äfven ur en annan synpunkt, eller den att fattigvården

icke måtte betungas med underhållet af uttjelite, orkeslöse och fattige

soldater och samhället således för deras skull få eu ny sorglig pligt att upfylla,

torda för utträdet ur tjensten just detta åldersår höra bestämmas. Soldaten

bör nemligen äfven derefter kunna i allmänhet påräkna tillräckligt lång tid

af helsa och krafter, för att med sin under tjenstår samlade sparpenning och

med tillhjelp af den pension, honom vid denna ålder bör tillerkännas, hinna

sörja för en tarflig bergning på sin ålderdom, utan att behöfva falla kommunen

till last. På det emellertid hvarken statskassan må blifva betungad med

eu alltför dryg pensionering af äldre soldater, eller samhället skall kunna

förebrås att hafva lernnat dessa alldeles åt sig sjelfva och utan allt understöd

på ålderdomen, torde det vara lämpligt, att stadga det soldater, efter 15 års

berömlig tjenst, må vara berättigade att uti åtskilliga lägre befattningar i det

allmännas tjenst, såsom i banvaktare- och stationskarlstjenster vid jernvägar,

äfvensom i telegrafvaktare- m. fl. dermed jemförliga befattningar, framför andra

blifva anställde, så framt de i öfrigt ega för dylika befattningar erforderliga

egenskaper. Om, på sätt ofvan blifvit ifrågasatt, den indelta soldaten å ena

sidan förpligta^ att lemna tjenstår vid eu viss ålder, bör han å andra sidan

vara berättigad att, utan att af rotehållare eller befäl kunna derifrån hindras,

efter kortare tids tjenstgöring erhålla afsked, ehuru med skyldighet för honom

att i visst fall, på egen bekostnad, ställa annan duglig karl i sitt ställe. Penna rättighet

att lemna tjenstår bör dock icke inträda förr än vid upnådda 27 lefnadsår

och 7 tjenstår, dels emedan den på soldatens rekrytbildning nedlagda kostnad berättigar

staten att af soldaten draga någon nytta, dels emedan han i detta fall

vid utträde ur tj ensten bör direkte öfvergå till krigsreserven, hvars yngsta

åldersklass är 28 år. Redan ofvanföre har jag, på anförda skäl, i underdånighet

föreslagit, att en viss del af soldatens lön årligen skulle innehållas och för

hans räkning i sparbank insättas; och torde en så beskaffad åtgärd, om nu

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

ifrågasatta bestämmelser i nåder gillas, befinnas än mera af behofvet påkallad.

Soldaten skulle nemligen härigenom, äfven om lian blott 7 år tjenade, antagligen

sättas i tillfälle att till fullo bestrida de med nyssnämnda skyldighet, att

anskaffa annan karl i sitt ställe, förenade utgifter. Ifrågavarande skyldighet

torde dock endast till en viss gräns höra åläggas soldaten, och synes efter 15

års tjenst höra uphöra. Efter denna tid bör lian, utan alla vilkor, vara berättigad

till afsked, samt, med ofvan angifna vilkor, ega företrädesrätt till omförmälda

slags lägre befattningar i det allmännas tjenst.

Hvad indelta ryttaren beträffar, så torde i viss mån förändrade bestämmelser

vara nödiga, A kavalleristens rekrytbildning äro betydande kostnader

nedlagde, endast efter längre tids förlopp kan han anses vara till tjenst vid

kavalleriet fullt utbildad, och skulle honom medgifvas rättighet att vid fyllda 27

års ålder lemna tjenstår så skulle dessa kostnader vara för staten förspillda, enär

hans daning till ryttare först vid berörda ålder torde kunna anses fullbordad.

Den indelta ryttaren torde sålunda icke böra berättigas att erhålla afsked förr

än efter 15 tjenstår; och ehuru någon legning af annan karl i hans ställe

sålunda icke för honom ifrågakomma’, torde dock samma bestämmelser, i fråga

om förräntande af eu del af lönen, som för soldaten blifvit ifrågasätta, äfven

böra för ryttare tillämpas.

Enligt hvad nedanföre närmare utvecklas, kan icke hela stammen vara

indelt, utan en del deraf måste vara värfvad. Å den värfvade stammen kunna

här föreslagna bestämmelser, om rättighet att efter en viss tjenstetid erhålla

afsked, icke vara tillämpliga, enär tjenstetiden vid värfvade trupperna alltid

måste blifva beroende på öfverenskommelse, och det sålunda står den anvärfde

fritt att efter kapitulationstidens slut, antingen lemna tjenstår, eller, om honom

sådant erbjudes, kapitulera ånyo. Någon annan bestämmelse i fråga om värfvade

truppen torde derför icke i detta afseende vara behöflig, än att tjenstetiden

icke må utsträckas öfver 40 lefnadsår, då pensionsåldern, på sätt för

närvarande egen ruin, intrader. Den sålunda för värfvade soldaten föreslagna

kortare tjenstetiden, än för den indelta, har sin naturliga grund i den vida

trägnare tjenstgöring^!, äfvensom i flera andra omständigheter, hvarigenom manskapet

tidigare än vid indelta truppen blir till tjenstgöring oförmöget.

En soldat, eller ryttare, som under någotdera af ofvanberörda förhållanden

efter kortare tjenstetid undfått afsked, bör fortfarande, i öfverensstämmelse

med de rörande värnepligten föreslagna stadgande!!, tillhöra den klass af nationalförsvaret,

hvartill hans ålder hänför honom, och sålunda till och med

30 års ålder tillhöra krigsreserven och sedermera, äfven hvad ryttaren angår,

landstormen, i hvilken sednare lian qvarstå!’ till samma ålder som öfrige medborgare.

De i afseende å manskapets afgång ur tjenst här ofvan ifrågaställda

bestämmelser sakna icke sin störa vigt, dels emedan det är med billighet och

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

arméns sanna fördel öfverenstämmande, att den, som egnat sig åt krigareyrket,

beredes möjlighet att lemna detsamma, då han antingen finner sig för detta

yrke mindre passande, eller efter en något längre tjenstetid känner sig deraf

tröttad, dels emedan antalet pensionstagare på detta sätt bör minskas, dels,

och hufvudsakligen, emedan berörda bestämmelser äro egnade ej allenast ett

ueibrdra omsättning bland manskapet samt att hålla armén vid den medelålder,

att den med säkerhet kan påräknas ega rörlighet, kraftfullhet och stadga,

utan äfven att gorå antalet väl öfvade och disciplinerade soldater inom så väl

reserven som landstormen så stort som möjligt, hvilket åter är af största vigt i

händelse af dessa stridskrafters inbådande, enär det med säkerhet kan antagas,

att deras befäl då hvarken i afseende å antal eller beskaffenhet motsvarar

behofvet.

Hvad beträffar de för pensionering af arméns manskap tillgängliga medel,

så utgöras dessa af den under Arméförvaltningen ställda Wadstena Krigsmanshushassa,

i hvad densammas tillgångar öfverskjuta det derifrån enligt äldre

föreskrifter utgående belopp till bidrag för pensionering af arméns befäl och

underbefäl med vederlikar.

Enligt upgifter, som från Arméförvaltningen erhållits angående Krigsmanshuskassans

nuvarande ställning samt de från kassan till arméns manskap

utgående pensioner, synes det kunna antagas, att pensioneringen från donna

kassa numera upnått sin kulminationspunkt, under förutsättning likväl att nu

gällande pensioneringsgrunder få fortfara. Den här bilagda upgiften Bil. Ser. A.

N:o 11 visar nemligen, att alltsedan år 1853, då pensionstagarnes antal upgått

till 10,481, någon ytterligare tillökning i detta antal icke egt ruin förr än

år 1866, då antalet steg till 10,625; men donna tillökning torde kunna anses

såsom mera tillfällig samt föranledd af det särdeles störa antal regementen, som

då undergingo generalmönstring. Redan under år 1867 har ock någon minskning

i pensionstagarnes antal egt ruin. Under för handen varande förhållanden

synes derföre det normala antalet pensionärer kunna beräknas till 10,500.

Sist åberopade upgift visar väl, att antalet pensionärer under de sednast

förflutna 25 åren ökats med inalles blott 1,878, eller, fördelade på alla 25

åren, 75 på hvarje år, men enär, enligt hvad nyss nämndt är, någon tillväxt

i antal icke egt ruin under de 12 åren från 1853 till 1866, faller tillökningen

alltså helt och hållet på de öfriga 13 åren och utgör då omkring 144 per

år. Å ena sidan må det väl synas, som skulle, till följd af stamtruppernas

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

numerära tillväxt samt af den här ofvan i afseende på tidigare utträde nr

tj ensten med rätt till pension föreslagna bestämmelse, afgången af pensionsberättigadt

manskap vid armén under de nya förhållandena blifva något större

än för närvarande; men å andra sidan åter torde val den soldaten medgifva

frihet att redan före pensionsåldern ur krigstjensten afgå komma att utöfva någon

inverkan i motsatt retning. Endast erfarenheten under någon längre tid

kan i detta hänseende gifva bestämd ledning för omdömet. Emellertid torde

nu kunna antagas, att tillökningen i pensionstagarnes antal egentligen skulle

upkomma derigenom, att manskapet vid tidigare ålder än förut erhölle afsked

med rätt till pension, och således under längre tid komme att pension upbära.

Om donna tillökning, på grund af det ofvan anförda, beräknas till 144 eller

i rundt tal till 150 man om året i 5 år, då nemligen pensionsåldern flyttas

från nuvarande 50 till 45 år, komme i sådant fall tillökningen på alla 5 åren

att utgöra 750 pensionärer med en pensionssumma, efter i medeltal högst 25

R:dr för hvarje pensionstagare, af 18,750 R:dr per år. Då, jemlik t den upgift

jag från Arméförvaltningen erhållit rörande Krigsmanshuskassans årliga

tillväxt under de sistförflutna 20 åren till och med år 1866 (Bil. Ser. A.

N:o 12), nämnda kassa egen full tillgång till bestridande af ofvanberörda ökade

pensioneringsutgifter, böra alltså, i följd af dessa för arméns tjenstbarhet vigtiga

anordningar, några nya anslag icke blifva af behof påkallade, helst de

hittills gällande pensionerings-grunderna torde för det nu tj enande manskapet

fortfarande höra lända till efterrättelse och de föreslagna nya bestämmelserna

vinna tillämpning först för det manskap, som, efter den nya organisationens

införande, kommer att antagas.

Ehuru, vid sistnämnda förhållande, fullständigt förslag till reglemente för

arméns pensionering först framdeles, efter organisationsförslagets slutliga pröfning,

lärer höra upgöras och till granskning framläggas, torde det dock tillåtas

mig att nu i underdånighet anmäla, det jag, under förutsättning att ofvan föreslagna

bestämmelser i afseende å manskapets tjensteålder varda godkända,

anser rättighet till understöd från Wadstena krigsmanshuskassa höra tillkomma:

a) manskapet af indelta trupperna och Wermlands Fältjägareregemente

efter 45 lefnads- och 20 tjensteår samt garnisonsmanskap

af alla vapen efter 40 lefnads- och 15 tjensteår, mot skyldighet för

manskapet att vid nämnda lefnadsålder lemna tj ensten; och

b) den, som i Kronans tjenst blifvit till helsa eller lem så ska
dad,

att hans förmåga att genom arbete sig försörja, till följd deraf,

uphört eller minskats, i hvithet fall lian må, utan hänsigt till lefnads-

och tjensteår eller behof af understöd, anmälas till underhåll,

då han, i anseende till sålunda ådragen sjuklighet eller kroppsskada,

från krigstj ensten afskedas ; varande

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

varande med uttrycket »Kronans tjenst» afsedd endast den tjenstgöring, hvartill

krigsman i denna egenskap är pligtig, men icke den som egen rum under arbetskommendering

för annat statens ändamål eller för bolags räkning.

Nödvändigheten att öka våra försvarskrafter, allmänt insedd och erkänd,

har uti 1867 års Riksdags underdåniga skrifvelse N:o 81 fått sitt uttryck.

Den källa, hvarur dessa ökade försvarskrafter skola hemtas, är Beväringsinrättningen.

Donna inrättning, grundlagd under en tid af inre vanmakt och yttre

oro, är efter mera än ett hälft århundrades förlopp alltför outbildad för att

motsvara sin bestämmelse. Det är dock på denna institution och dess utbildande;

som bevarandet af vår sjelfständighet i hufvudsaklig mån måste hvila.

En klar och lefvande insigt häraf måste nationen tillegna sig. Icke med likgiltighet

eller obenägenhet, utan med tillitsfullt förtroende och fosterländsk hängifvenhet,

måste donna allas värnepligl af folket omfattas och så omhuldas, att

den såsom en medborgerlig rätt växer in i folkmedvetandet. Men, för att detta

skall kunna ske, måste den vara grundad på rättvisa och jemnlikhet inför lagen,

sålunda, så vidt sådant är med förhållandena förenligt, drabba alla medborgare

lika. Beväringsinrättningen i sin nuvarande form upfyller icke dessa fordringar.

Den frihet från vapenöfningarne och rättighet att vid upbåd till krigstjenst

sätta annan karl i sitt ställe, som nu under en eller annan form står

den ene till buds, men som den andre icke kan förskaffa sig, står icke tillsammans

med begreppen rättvisa och jemnlikhet. Nödvändigt är derföre, att

den frigörelse från hela värnepligten genom lega, eller från bevistande af vapenöfningarne

under fredstid genom inköp, som nuvarande beväringslag tillåter,

och hvaraf endast de mera bemedlade folkklasserna hafva kunnat begagna sig,

icke mera må ega rum, och att värnepligtens personliga utgörande må blifva

obligatoriskt för hvarje Svensk man, med undantag endast, dels för dem, Indika

dertill äro, till följd af sjukdom eller vanförhet, oförmögna, dels ock i de fall,

då eftergift härutinnan är af det allmännas oundgängliga behof påkallad. Det

lärer nemligen icke kunna bestridas, att hvarje lagstiftning i donna retning,

huru strängt den än må fasthålla principen om rättvisa och atlas lika betungande,

måste dock komma att hårdast trycka den fattigare befolkningen, som

för sitt uppehälle är beroende af det dagliga arbetet, hvarföre nationen, till

fördel för dessa sina minst lyckligt lottade medlemmar, torde böra och utan

skada för det hela kunna gorå några eftergifter. Bär förutan är det nödigt

tillse, att samhällsmedlemmmar, hvilkas ställning till staten är sådan att, äfven

vid en mobilisering, krigets ändamål eller det allmännas kraf bättre tillgodoses

Bih. till Riksd. Prof. 1H69. 1 Sami. 1 Afd. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

genom ett fortsatt utöfvande af deras förutvarande verksamhet, än genom värnepligtens

fullgörande, äfvenledes från donna samhällspligt må befrias; hvarjemte,

med fästadt afseende å vigten att undanrödja möjliga hinder för den fria sjöfarten

och att vid inträffande krig tillförsäkra vårt sjöförsvar ett tillräckligt antal

kunniga sjöman, en del sjöfarts idkande personer, under vissa vilkor, och

bland dem skyldigheten att vid inträffande krig vid sjö vapnet tjenstgöra, bonde

frikallas från de, värnepligtige i fredstid åliggande förbindelser, om hvilket allt

förslag till närmare bestämmelser skall här nedan afgifvas.

Beväringsinrättningen, som har för ändamål att gorå medborgare- och

krigarepligten till en enda, erkännande den sanningen, att »all verklig frihet

ytterst kan bero derpå, att medborgare äro krigare, och krigare godo och

förståndige medborgare», måste äfven hvila på det inväxande slägtets upfostran

för båda dessa ändamål, hvarföre åt den militära delen deraf bör egnas

den upmärksamhet, att ynglingen redan från tidigaste år lär sig fatta och

införlifva sig med föreställningen att han är ballad att vara en fosterlandets

försvarare och att han för detta ändamål måste bemöda sig om att ernå skicklighet

i vapnens bruk, så att småningom verkliggöres bilden af »ett folk i vapen»,

hvilket ingen fiende ostraffad skall nalkas. Denna bild, »ett folk i vapen»,

må dock icke gifvas eu så bokstaflig tillämpning, att vapenöfningarne för värnepligtens

fullgörande i någon väsendtlig mån skulle behöfva inkräkta på den

tid, som åt de fredliga yrkena måste egnas, enär sådant endast kunde och

bonde ifrågakomma i det fall att eu fast militärisk stam saknades, och att hela

försvaret grundades på de värnepligtiges krigstjenst.

Genom det manliga slägtets upfostran i härdande kroppsöfningar, och dess

vapenöfvande från tidigaste år i jemnbredd med dess intellektuel:! bildning, genom

vapenfärdighetens uppöfvande under ynglingaåren till det mått, som för

inträde i ledet bland landets aktiva försvarare anses nödigt, och genom donna

färdighets underhållande i mannaåldern, skall i framstå rummet det störa syftemål

upnås, att fäderneslandet egen rik tillgång på krigsdugligt folk, hvarmed

ej blott den effektiva armén kan i farans stund ofördröjligen förstärkas och rekryteras,

utan äfven ett starkt ortförsvar i hvarje del af riket åstadkommas.

Derjemte må icke lemnas ur sigte, att dessa från ungdomen genomgångna, med

allvar, ordning och hofsamhet lodda allmänna vapenöfningar, Indika alla åldersklasser,

utan hänseende till samhällsställning, bildningsgrad eller förmögenhetsvilkor,

äro lika underkastade, måste blifva i hög grad egnade att utbilda såväl

befolkningens fysiska krafter, som eu allmän anda af medborgerlighet, af aktning

för lagarne, samt af ordning och upmärksamhet på sig sjelf och sina

pligter. De kostnader, som nationens upfostran i sådan rigtning ådrager landet,

kunna visserligen icke anses förspillda eller illa använda, om också vårt

land aldrig behöfde draga svärdet till sitt försvar.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

En vigtig fråga är bestämmandet af den ålder, vid hvilken inträde i värnepligten

bör ega rum. Vårt lands ungdom har vid 21 års ålder i allmänhet

icke upnått den kroppsutveckling, som fordras för att uthärda de ansträngningar

och försakelser, hvilka de till aktiv tjenst upbådade kunna blifva underkastade,

hvarföre en framflyttning af denna åldersgräns vore önskvärd; men då

gammal vana och vissa ekonomiska förhållanden tala för dess bibehållande vid

hvad derom redan finnes stadgadt, kan detta så mycket heldre vid den organisation,

som nu är i fråga, låta sig gorå, som de vämepligtige i regel icke

äro till fältjenstgöring påräknade, förr än efter fullgjorda 3:ne års vapenöfningar,

hvarmed äfven afses att de vämepligtige icke förr, än efter inhemtadt

nödtorftigt mått af militärisk utbildning, skola ingå i aktiva armén.

En sak af framstående vigt, är att gifva beväringen en fast organisation,

och dymedelst betrygga möjligheten att utan tidsutdrägt, vid förefallande behof,

mobilisera så stor del af aktiva armén, som behofvet kräfver. För detta ändamål

synes mig i främsta rummet nödigt, att de beväringsskyldige vid undergående

af approbation- och kassationsmönstring enrolleras å det regemente eller

den corps, vid hvilken deras vapenöfning bör ega ruin, och att de sedan under

hela deras tjenstgöringstid tillhöra samma vapen och, såvidt icke flyttning utom

vissa gränser skeft, äfven samma regemente eller corps, å hvilken inmönstring

egt rum. Hvarje regemente eller corps torde till följe häraf höra tilldelas sitt,

eget beväringsområde, hvithet, såvidt möjligt, bör sammanfalla med dess förläggningsområde.

— Ett sådant fullkomligt sammanfallande är dock i vissa orter

icke möjligt, dels emedan det i allmänhet torde blifva nödvändigt att till den

värfvade stammen anslå större distrikt än garnisonsorterna, dels emedan den

täta befolkningen å vissa orter påkallar, för erhållande af ett rigtigt förhållande

mellan stam och beväring, att det ena regementets beväringsområde öfverskrider

det ändras förläggningsområde, dels emedan äfven det beväringsmanskap,

som är boende inom förläggningsområdet för de båtsmanskompanier, hvilka vid

sjövapnet bibehållas, enligt hvad nedan föreslås, är afsedt att med armén införlifvas,

hvarjemte den omständigheten att äfven till Wermlands Fältjägarecorps,

hvars förläggning icke eger några bestämda gränser, ett beväringsområde

måste utses, i sin mån bidrager dertill att ett fullkomligt sammanfallande af

regementenas förläggnings- och beväringsområden icke är möjligt.

För specialvapnen å hvilka endast bör enrolleras ett relativt obetydligt

antal beväringsmanskap, hvilket bör utses med afseende å särskild fallenhet för

tjenstgöring å dessa vapen, torde dock ingå särskilda beväringsområden lämpligen

kunna bestämmas, hvarföre sådane områden såsom regel endast höra tilldelas

infanteriets regementen och corpser, från hvilken regel dock, der så lämpligt

pröfvas, kan ske undantag för de specialvapen hvilka äro förlagdo å garnisonsorter,

der infanteri ej linnés. Inom dessa beväringsområden, hvilka mellan

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

regementets eller corpsens kompanier fördelas, bör redovisning af allt derstädes

boende beväringsmanskap åligga infanteribefälet, och allt upbäd till vapenöfning

äfven ske genom detta befäl, •äfvensom allt beväringsmanskap bör under vederbörande

militärbefäls ledning föras till och ifrån vapenöfningsplatserna. Såsom

eu följd häraf måste beväringsmanskapet vara skyldigt underkasta sig kallelse

till vapenöfning eller upbäd af den kompanichef, inom hvars kompanis förläggningsområde

det är bosatt, och, så väl för detta ändamål, som för att möjliggöra

eu fullständig och tillfyllestgörande redovisning, vara skyldigt att till denne.

på sätt nedan föreslås, vid hvarje förändring af vistelseort, densamma upgifva.

Slutligen är äfven nödvändigt att beväringsmanskapet, så väl i afseende å inställelse

till tjenstgöring, som och under sjelfva tjenstgöringen, skall vara underkastadt

krigslagarne, och bör till följe deraf krigsmannaeden äfven vid approbationsmönstringen

genast efter skodd enrollering ailäggas.

Genom här ifrågasätta bestämmelser afses: att de värnepligtige skola känna

sig införlifvade med krigsyrket och de nya pligter, detsamma dem ålägger; att

de skola upfatta sin ställning såsom medlemmar af landets försvarsstyrka, och

icke anse hela sin värnepligt endast bestå uti bevistandet af de föreskrift^

vapenöfningarne; att de, genom den tätare beröringen med det befäl, af hvithet

de skola krigsbildas, och de kamrater af stammen, tillsammans med Indika

deras öfningar ega ruin. skola förvärfva den aktning och tillgifvenhet för det

förra, den känsla af kamratskap med de sednare, samt den förkärlek för det

kompani eller det regemente de tillhöra, som så karakteriserar den Svenske

krigaren, så verksamt sporrar hans håg, eggar hans hederskänsla och okär hans

bemödanden att vara sin plats värdig.

Af de värnepligtiges här ifrågasätta närmare införlifvande med stående

armén följer otvunget, att enahanda beklädnad, utrustning och beväring, som

bestämmes för stamtruppen, äfven af statsverket tillhandahålles de värnepligtige.

Desse böra dock förklaras berättigade att, om de sådant önska, sj elfva hålla

sig beklädnad, hvilken de höra ega att antingen sjelfve anskaffa, eller sig,

enligt faststäldt pris, ur Kronans förråd tilläsa, emot viss, i förhållande till

statsverkets kostnader för enahanda ändamål, bestämd slitningsersättning. En

sådan åtgärd som donna, hvilken tvifvelsutan skulle undanrödja månget obehag

af värnepligtens fullgörande och som i sina följder synes mig egnad att hos

landets befolkning ingjuta sinne för snygghet i och aktsamhet om sin klädnad,

gör det likväl till en nödvändighet att uniformerna blifva så enkla, ändamålsenliga,

och billiga som möjligt. Det är derföre och ruin afsigt att framdeles

underställa Eders Kongl. Näjd förslag i donna syftning, i ändamål att derigenom

ej allenast åstadkomma besparing i statsverkets utgifter, utan ock, såvidt möjligt,

sätta äfven de mindre bemedlade värnepligtige i tillfälle att sjelfve anskaffa sin

beklädnad.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Med de ökade öfningar, som torde befinnas nödiga för förvärfvande af den

krigsöfning, hvarförutan hvarje utvidgning af värnepligten vore ändamålslös,

följa äfven ökade fordringar på krigsduglighet hos det till öfningarne kallade

manskap, på det att icke onödiga kostnader må nedläggas på krigsbildning af

till krigstjenst oduglige. Strängare bestämmelser för de värnepligtiges approbation

än de, hvilka hittills gjort sig gällande, torde sålunda vara af nöden, och

då styrkan och uthålligheten oftast äro beroende af en utvecklad kroppsbyggnad,

torde eu viss längd, t. ex. 5,4 fot, lämpligen böra bestämmas som vilkor

för approbation. Erfarenhet har emellertid gifvit vid hunden, att den Svensk®

ynglingen ofta nog vid 21 års ålder ännu icke uppnått växtålderns gräns,

hvarföre de beväringsskyldig^ som vid deras första mönstring befinnas undermålige,

men hafva en frisk och god kroppsbyggnad, böra ställas på tillväxt,

för att vid nästföljande års mönstring ånyo besigtiga^ Hafva de icke härvid

upnått eu längd af 5,4 fot, höra de likväl icke från värnepligten befrias, utan

såsom trainmanskap på vederbörande regemente enrolleras, för att fylla det

störa behof i detta hänseende, som vid en mobilisering tages i anspråk för

sjukvården, intendenturen, handtverksstaten och trossväsendet in. in., hvilket

manskap dock icke under fredstid underkastas vapenöfning. Lika litet bör eu

svaghet eller sjuklighet af tillfällig art leda till ovilkorlig befrielse från beväringspligten,

hvarföre beväringsskyldig,;, hvilka lida af sådan svaghet eller sjuklighet,

som af vederbörande läkare anses öfvergående, böra ställas pk förbättring,

och sålunda vara skyldige inställa sig äfven vid nästa års mönstring för att ånyo

besigtiga^, då antingen approbation, kassation eller enrollering bland trainmanskapet

bör ega ruin.

Ofvan är visadt att undantag från värnepligtens fullgörande äro oundvikliga.

De personer, hvilka sådant undantag kan komma till godo. skulle kunna indelas

i 2:ne kategorier, innefattande den första dem, som helt och hållet äro från beväringspligten

befriade, och den andra dem, som endast äro från vapenöfningarne

i fredstid fritagne. Med skål torde dock kunna ifrågasättas, huruvida icke de

till någondera af dessa båda kategorier hänförlige personer, — hvilka alltså

till följe antingen af lyte eller kroppslig svaghet, eller ock af sina sysselsättningar,

pröfvas höra helt och hållet från beväringspligten, eller endast från

fredsöfningarne befrias, och som sålunda icke i någon mån få vidkännas de

personliga uppoffringar för fosterlandets försvar, som öfrige beväringspligten underkastade

medborgare, — höra tillförbindas att på något annat sätt bidraga

till försvarsväsendet, såsom t. ex. genom erläggande af eu värneskatt under de

år, då de eljest skolat utgöra sin värnepligt.

En dylik skatt utgöres under benämning af militärskatt i vissa kantoner

af Schweitz under hela värnepligtsåldern af hvar och eu. som icke personligen

fullgör sin värnepligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Grunderna för utgörande af denna militärskatt, olika inom olika kantoner,

äro för kantonen Neucliatel genom lagen af den 19 April 1866 sålunda bestämda,

att de till militärskatts erläggande skyldige delas i 3:ne klasser, och

hvarje klass, med hänsyn till de skattskyldiges förmögenhet, inkomst, arten af

deras sjuklighet eller deras fordna militärtjenst, i 12 kategorier. Första klassen

kan påläggas eu skatt, som i lista kategorien npgår till 10 francs och i

12itc ända till 400 francs; andra klassen utgör eu skatt från 7,50 till 300;

och tredje klassen från 5 till 100 francs, allt årligen. Äfven i. Österrike äro

bestämmelser i enahanda syftning intagne i den föreslagna nya värnepligtslagen.

Med rättvisa och billighet fullt öfverensstämmande synes väl äfven vara,

att den som till följe af ett måhända ringa lyte, af svag kroppsbyggnad, eller

af sin sysselsättning måste befrias antingen från beväringspligten helt och

hållet, eller och endast från fredsöfningarne, icke derföre bör alldeles frånkännas

alla förpligtelse!'' att på ett för honom lämpligt sätt deltaga i bördan

för fosterlandets försvar. Fn ringa, i förhållande till den befriades förmögenhet

eller inkomst, eller till arten af hans sjuklighet bestämd afgift, att erläggas

årligen under den tid han eljest personligen bort fullgöra sin värnepligt,

torde sålunda böra påläggas hvar och eu, som antingen bl Hvit helt och hållet,

eller ock endast från fredsöfningarne, befriad; hörande donna skatt för hvardera

af dessa båda kategorier bestämmas olika. Svårigheterna att rättvist

tillämpa eu dylik värneskatt, ehuru visserligen störa, synas mig likväl icke

oöfvervinneliga; men, enär något detaljerad!, förslag i detta hänseende här icke

torde höra ega plats, tillåter jag mig endast antyda de hufvudsakliga grunder,

hvarpå jag anser bestämmelser rörande skattens erläggande kunna och höra

byggas.

Enär befrielse från värnepligten under de är, dä den befriade bort tillhöra

aktiva armén, är af större värde än under de år, som skolat räknas till

krigsreserven, torde första Icategorien af befriade böra indelas i 2:ne klasser,

omfattande första klassen alla skattskyldige mellan 20 och 27 år, samt andra

klassen de skattskyldige mellan 27 och 30 år; efter upnående hvaraf ingen

värneskatt mera torde höra erläggas, enär sistnämnda åldersgräns betecknar

inträde i landstormen. Hvad beträffar de belopp, hvartill värneskatten i lista

kategorien, innefattande de från beväringspligten helt och hållet befriade, bör

stiga, synes mig detta inom första klassen kunna bestämmas i visst förhållande

till det belopp, som den skattskyldige, enligt gällande bevillningsstadga, erlägger

till staten i bevillning efter 2:dra artikeln. Då beloppet åt donna bevillning,

antingen den utgöres för fast egendom, eller för inkomst af kapital

eller arbete, alltid rättar sig efter den skattskyldiges förmögenhet eller inkomst,

synes det mig vara enklast, rättvisast och med minsta svårighet vid

tillämpningen förena dt, ätt lägga bevillningstaxcringen till grund äfven för

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

värneskattens åtgörande, emedan hvarje annat sätt att bestämma densamma torde

tvinga att anordna särskilda taxeringskomité''^ för donna angelägenhet, ledande

till kostnad för staten, besvär för enskilde, och måhända en temligen godtycklig

klassifikation af de skattskyldig^ Då emellertid ett stort antal personer

endast erlägga bevillning enligt lista, men icke enligt 2:dra artikeln, är nödvändigt

att stadga ett minimibelopp, hvarunder värneskatten icke, annat än till

fidjd af särskilda ömmande förhållanden, får sjunka, äfvensom det torde vara

nödigt stadga ett maximibelopp, hvaröfver den under ingå förhållanden kan

stiga. Hvad minsta beloppet beträffar, anser jag att detsamma bör kunna

bestämmas till 2 Exil’, och hvad angår det högsta beloppet, torde det, för att

icke oskäligt öka beskattningen, böra bestämmas till 50 E:dr. Afgiften förandra

klassen torde lämpligen kunna bestämmas till hälften af den under

första klassen ifrågasätta. Värneskatten ? andra leutegorien, eller för dem, som

endast från fredsöfmngarne befrias, synes mig höra sättas till lika belopp’ som

inom första kategorien, men utgå endast för så många år, som under fredstid

äro bestämda för de beväringsskyldiges vapenöfningar, emedan befrielsen från

dessa är den enda fördelen för manskapet i denna andra kategori.

Vissa omständigheter, såsom verklig fattigdom, svårare lyte eller sjukdom,

höra emellertid kunna verka ej allenast till nedsättning af deri skatt, som

enligt ofvannämnda grunder bör erläggas, utan äfven, vid särdeles ömmande

omständigheter, till fullständig befrielse från berörda skatt; och torde dylik

nedsättning eller befrielse, på vederbörande bevillnings-beredningars anmälan,

böra af taxeringskomitéerna, hvar inom sitt distrikt, kunna beviljas, hvarvid

fullständig befrielse från värneskatten alltid bör tillgodokomma blinda, döfstumrna

och svagsint, äfvensom de personel'', hvilka till följe af fattigdom

blifvit från värnepligten befriade. Billigheten torde derjemte fordra, att de

Personel-, som _ vid armén eller sjövapnet äro anställde, så länge sådan anställning

varar, äfven äro från den särskilda skatten befriade.

Värneskatten torde, i sammanhang med öfrig!, allmänna utskyld»'', höra

al statens vanliga upbördsmän upbäras.

Såsom en följd af hvad jag anfört, får jag, såsom hufvudsakliga grunder

lör den värnepligt, hvilken bör åligga hvarje Svensk medborgare, föreslå:

Do. Att donna värnepligt må blifva allmän och, utan rätt till lega eller

friköpning, utsträckt till hvarje Svensk man, endast med följande undantag,

nemligen:

A) från all värnepligt för:

a) de till krigstjenst genom lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet oförmögne

eller alldeles otjenlig,'';

1) ..dem, som äro i krigstjenst vid armén eller sjö vapnet anställde;

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

c) lotsåldermän och lotsar;

d) ende sonen af gamla orkeslösa föräldrar, så länge de med sonen äro

sammanboende och af dennes arbete för sitt uppehälle beroende;

hvarjemte läkare, som Magt medicine-kandidatexamen, och prester icke böra

åläggas annan tjenstgöring än den, som tillhör deras yrke.

B) från vapentjenst i krig, för:

a) härmästare, fyrvaktare och fyrbiträden;

b) Mästare, gesäller eller timmermän med aflöning på artilleriets-, fyrverkare-,

tyg-, bevärings- samt sjöförsvarets timmermans- och liandtverksstater;
c)

Gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så vidt de

finnas derstädes behöflige;

d) Vid svafvelbruk skattskri fna och i svafvelberedningen inlärde arbetare,

till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar; samt för öfrig!

e) De i allmän tjenst anställde, som Kong!. Näjd med afseende på rikets

sannskyldiga nytta och behof kan finna skäligt att från krigstjensten frikalla.

2:o. Att värnepligten inträder året näst efter det, då dertill förbunden fyllt

20 år, och fortfar till och med det, hvarunder han upnått 40 lefnadsår,

under hvilken tid värnpligtig må vara skyldig underkasta sig föreskrift en

vapenöfning;

3:o. Att donna värnepligt fullgöres de 10 första åren i beväringen och sedermera

i landstormen:

4:o. Att de 7 första åldersklasserna tillhöra aktiva armén sålunda, att den

lista utgör arméns rekrytklass, 2: dr a och 3:dje arméns ersättningstrupper,

4:de och 5de dess första upbåd samt fide och 7:de dess andra upbåd;

5:o. Att 8:de, 9:de och 10:de åldersklasserna utgöra krigsreserven, hvilken

till aktiva arméns förstärkande icke får utgå förr, än begge upbåden och

ersättningstrupperna inom samma län äro inkallade i tjenstgöring;

6:o. Att i landstormen ingår i krigstid hvarje vapenför man inom värnepligtsåldern,

som icke på annat sätt är till rikets försvar tagen i anspråk;

7:o. Att landet må indelas i beväringsområden, ett till hvarje infanteri-regemente

och corps, hvithet område, så vidt möjligt, bör sammanfalla med

regementets eller corpsens förläggningsområde; dock att der så lämpligt

pröfvas, äfven för specialvapnen må kunna utses särskilda beväringsområden

å sådana garnisonsorter, der infanteri ej finnes förlagdt; och att hvarje

regemente eller corps’ beväringsområde må mellan dess kompanier fördelas;

8:o. Att beväringsmanskapet delas på alla vapen och att det till special
vap
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

vapnen erforderliga antalet utses inom derför bestämda kretsar, företrädesvis

bland dem, som dertill frivilligt sig anmäla;

9 ro. Att beväringsmanskapet undergår hittills öfliga approbation^- och kassationsmönstringar,

hvarvid det approberade manskapet tilldelas visst regemente

eller viss corps samt enrolleras på det kompani eller tilldelas det specialvapen,

med hvars stam trupp det skall införlifvas; vid Indika mönstringar

jemväl öfverföring från aktiva armén till krigsreserven må ega rum;

10:o. Att beväringsyngling, som vid mönstringstillfälle befinnes lida af sjuklighet

eller svaghet af tillfällig art, ställes på ett års förbättring, och att

den, som vid mönstring icke upnått en längd af 5,4 fot, men är frisk och

färdig, må ställas på ett års tillväxt; varande den antingen på förbättring

eller tillväxt ställde skyldig att vid nästföljande års mönstring sig ånyo

inställa, hvarvid, allt efter omständigheterna, antingen approbation, kassation

eller enrollering i egenskap åt trainsoldat vid vederbörande regemente

eller corps skall ega rum;

ll:o. Att beväringsmanskapet, för hvithet statsverket anskaffar och underhåller

beklädnads-, bevärings- och utredningspersedlar, dock förbehålles

rätt att, efter vid mönstringsförrättningarne gjord anmälan, sjelf ve anskaffa

sin beklädnad, eller densamma ur Kronans förråd sig tillösa mot faststäldt

pris, och att för begagnandet af densamma under vapenöfningarne åtnjuta

slitningsersättning i förhållande till statsverkets kostnader för enahanda

ändamål;

12 :o. Att efter skodd enrollering krigsmannaeden vid mönstringstillfället aflägges,

hvarefter värnpligtig, så länge lian tillhör beväringen (Union) skall,

såväl under all tjenstgöring vid densamma samt under marscher till och

ifrån mötesplatserna, som ock i fråga om åtlydnad af de upbåd hvarigenom

han till tjenstgöring inkallas, vara underkastad krigslagarne;

13:o. Att beväringsskyldig, som under hela sin tjenstetid skall förblifva

vid det vapen, som vid inmönstringen bestämdes, må, hvad de å infanteriet

inmönstade beträffar, alltid tillhöra det kompani, inom hvars beväringsområde

han är bosatt, och hvad de specialvapnen tillhörande angår, alltid

det regemente eller den corps hvarå inmönstring skott; dock att, till följd

af förändrad vistelseort, öfverföring från ett till annat regemente eller corps

kan, efter derom gjord ansökan, ega rum;

14:o. Att, med afseende på Kompanichefs åliggande att fora rullor öfver

och redovisa allt inom hans kompani boende beväringsmanskap, såväl det

infanteriet tillhörande som det å specialvapnen enrollerade, hvarje värnepligtig,

så länge lian tillhör aktiva armén, skall, ej allenast då han inom

kompaniets beväringsområde flyttas från en till annan ort, utan ock då

Bil, till Rissel. Prot. 1869. 1 Samt. 1 Afl!. lä

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

flyttningen sker till annat kompanis område, anmäla förhållandet till nar

mast "boende kompaniet tillhörande befäl, hörande det i sednare fallet tillika

åligga sådan värnepligtig, att, inom 14 dagar efter inflyttningen, på enahanda

sätt till det nya kompaniets befäl härom göra anmälan;

15:o. Att alla kallelser till möten eller upbrott af aktiva arméns manskap

ske genom militärbefålet, vare sig medelst ordres eller medelst kungörelse,

som, då den i kyrkan upläses två gången och sednare gången minst fjorton

dagar före inställelsedagen vid kompaniets samlingsplats, egen med ordres

lika bindande kraft;

16:o. Att dessa kallelser, med undantag för de garnisonsorter, der särskilda

beväringsområden tilldelas specialvapnen, utfärdas genom infanteribefälet;

17:o. Att beväringsmanskapet under militärbefälets ledning föres från samlingsplatserna

till bestämmelseorten, och åter;

18:o. Att krigsreserven och landstormen må upbådas genom Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande;

lti:o. Att frihet från vapenöfning i fredstid medgifves:

a) Åt alla i egenskap af trainsoldater å regementena enrollerade ;

It ) Åt det till rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som å sjömanshusen eller

i magistraternas rullor är inskrifvet; sjökaptener och styrmän, hvilka aflagt

de för befälhafvare eller styrmän å Svenskt handelsfartyg föreskrifne

kunskapsprof; samt maskinister å ångfartyg, tillhörande enskilda personer

eller bolag, ehuru med skyldighet att under krig tjenstgöra å flottan

eller skärgårdsartilleriet från och med det året näst efter fyllda 20 år,

till coh med det år, då 35 års ålder upnås;

20:o. Att med undantag af de i lista punkten mom. d upräknade, alla

från värnepligten i mer eller mindre män befriade, må indelas i tvänne

kategorier, innefattande den första dem, som från värnepligtens personliga

utgörande blifvit helt och hållet befriade, och den andra alla,, som blifvit

från vapenöfning i fredstid frikallade;

2 l:o. Att alla till dessa tvänne kategorier hörande skola erlägga en så kallad

värneskatt, och att för detta ändamål första kategorien indelas i tvänne

klasser; omfattande lista klassen de skattskyldige till och med 27 års ålder,

och den 2:dra klassen de öfläge;

22:o. Att donna värneskatt skall, för hvar och en till första kategoriens lista

klass hörande, utgå med minst 2 högst 50 Ridr, men inom dessa gränser

bestämmas för en hvar, som erlägger bevillning enligt 2:dra Art., till

hälften af dess belopp; och för 2:dra klassen med hälften af det belopp,

som skolat i lista klassen erläggas;

23 :o. Att värneskatten i andra kategorien bestämmes till lika belopp som

inom första kategoriens lista klass, men att utgå endast för så många år,

som under fredstid äro bestämda för de hyväringsskyldiges vapenöfningar;

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

24:o. Att denna skatt debiteras och npbäres af statens uphördsmän i enlighet

med hvad för öfriga ordinarie skatter är föreskrifvet;

25:o. Att nedsättning i eller fullständig befrielse ifrån värneskatten, må, till

följd af ömmande omständigheter, såsom stor fattigdom, svårare lyte eller

sjukdom, efter anmälan af vederbörande bevillningsberedning kunna af

taxeringskomité!! medgifvas; och

26:o. Att ej allenast blinda, döfstumma eller svagsinta, utan äfven de vid

armén eller sjövapnet anställde personer, sä länge sådan anställning fortfar,

skola vara från värneskatt helt och hållet befriade.

I ändamål att bereda någon tillgång på vid mobilisering nödvändigt; biträden

vid arméns sjukvård, får jag äfven föreslå:

27:o. Att i beväringsåldern varande medicine studiosi, fältskärselever och

farmaceuter, jemte andra beväringsskyldig!;, som, medelst intyg från lärare

vid medicinskt undervisningsverk, styrka sig hafva inhemta!; sådana kunskaper,

att de såsom läkarebiträden äro användbare vid fältsjukvård, må

kunna såsom läkarebiträden i mönsterrullorna inskrifvas, dock att de derigenom

ej från vapenöfningarnes utgörande befrias.

Eu vigtig bestämmelse har hittills saknats i vår beväringslag, nemligen

den, att beväringsskyldig, sedan lian till krigstjenst blifvit upbådad, må vara

skyldig tjenstgöra till krigets slut, äfven om lian under loppet af detsamma

skulle utträda ur beväringsåldern. Nödvändigheten af eu dylik bestämmelse,

hvarigenom förekommes möjligheten deraf, att eu hel beväringsklass, midt under

krigets lopp, skulle vara berättigad återvända till hemorten, är uppenbar,

hvarföre jag får föreslå:

28:o. Att beväringsskyldig, sedan lian till krigstjenst blifvit upbådad, må

vara skyldig tjenstgöra till krigets slut.

Då den nyligen verkställda ombildningen af Eders Kongl. Maj:ts flotta

medgifver, att eu del af båtsmanskompanierna kan till landtförsvaret öfverflyttas,

och då ingå andra värnepligtige än de i § 2 af nu gällande beväringslag

omnämnda för sjöförsvaret påräknas, torde deraf följa, att till armén bör öfverföra

s ej mindre det beväringsmanskap, som inom nämnda båtsmanskompaniers

förläggningsområden är boende, än äfven det öfriga sjöbeväringsmanskapet,

hvarföre jag får föreslå:

29:o. Att allt beväringsmanskap, med samma undantag som nu gällande bcbeväringslag

i dess 2 § stadgar, må tilldelas armén, samt med densamma

införlifvas och öfvas.

Då värnepligten hädanefter bör, utan legnings- eller friköpsrätt, af hvar

och eu personligen fullgöras, kan med allt skäl förutsättas, att ur de värnepligtiges

leder skall kunna till eu del fyllas det behof af befäl, som genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

i 16

arméns organisation på föreslaget sätt upstår vid upbåd af den större eller

mindre krigsfoten,

För att åt sådana beväringsynglingar, hvilkas håg och egenskaper göra

dem lämpliga att såsom befäl tjenstgöra, lemna tillfälle till förvärfvande af

dertill erforderlig teoretisk och praktisk utbildning, kommer jag bär nedan i

fråga om arméns förseende med erforderligt befäl att föreslå de åtgärder, som

jag anser till vinnande af sagda ändamål kunna leda.

Såsom eu följd häraf, och då den nuvarande elit-inrättningen under sådana

förhållanden synes öfverflödig, får jag föreslå:

30:o. Att den nuvarande bevärings-elitinrättningen måtte upliöra.

Att bestämma måttet för beväringsmanskapets vapenöfningar är en upgift,

på samma gång en af de vigtigaste och mest svårlösta. Öfningarne måste

nemligen å ena sidan vara så fullständiga, att den förvärfvade krigsbildningen

i någon mån är jemförlig med den, som inom andra arméer besittes, hvarförutan

detta manskap skulle blottställas för eu säker undergång, och striden

komma att utan hopp om framgång utkämpas; men å andra sidan, måste så väl

kostnaden för långvariga vapenöfningar, som den dermed oskiljaktigt förbundna

förlust af arbetskraft för de produktiva yrkena, tagas i behörigt öfvervägande.

För att åt de i egentlig mening krigsbildande öfningarne, som endast med

något talrikare och mera ordnade trupper kunna företagas, och som först vid

inträdet i beväringsåldern torde höra taga sin början, bespara all den tid, som

kan blifva åt dessa öfningar anslagen, torde lämpligt vara att, på sätt äfven

1867 års Riksdag i sin underdåniga skrifvelse, N:o 81, rörande landförsvaret,

ifrågaställt, eu del förberedande öfningar försiggå före inträdet i beväringsåldern,

och, för åstadkommande af minsta möjliga kostnad och tidsförlust, i de

beväringsskyldiges hemorter. Deri under skolåldern inhemtade kunskap i hvad

till militärbildningen kärr hänföras, synes derföre böra, efter utträdet ur denna

ålder, underhållas och förökas genom skyldigheten att under de 2:ne åren närmast

före inträdet i beväringsåldern, deltaga i förberedande militäröfningar,

Indika, enligt min tanke, borde i smärre, efter folkmängd och lokala förhållanden

i öfrig! lämpade distrikt, verkställas årligen, utan aflöning och med

begagnande af egna kläder, en eftermiddag i veckan under Juli och Augusti

månader. För ledning af dessa öfningar torde befäl böra kommenderas ur

arméns stam och, så vidt sådant läte sig gorå, ur det kompani, till liv like! ynglingarne

för fullgörandet af sin beväringspligt antagas blifva inmönstrade, hvarigenom

tillika vunnes fördelen af eu ömsesidig, redan före inträdet i värnepligtsåldern

skodd, bekantskap mellan befälet och de ynglingar, som af samma

befäl skola krigsbildas. Om ifrågavarande öfningar under sednare året omfattade

äfven målskjutningsöfningar, skulle ynglingen derigenom redan från hans

första steg på den militära banan ledas till föreställningen om dessa öfningars

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

stora vigt, och en kraftig upmuntran gifvas till den håg för dylika öfningar,

som nästan aldrig hos Svenska ungdomen saknas, hvarjemte skickligheten i

denna vigtiga gren af vapenöfningar skulle, utan synnerliga kostnader, hvarken

för staten eller de enskilde, kunna updrifvas till den höjd, som, vid den rol

skjutvapnen i nutidens krig spela, är så nödvändig, på samma gång som derigenom

"bereddes tillfälle, att vid de vanliga öfningsmötena företrädesvis egna

tiden åt sådana öfningar, som endast vid eu samlad, i taktiska enheter ordnad

styrka kunna ega rum.

I vissa delar af riket, t. ex. i Norrland, Dalarne och delar af Wermland,

kunna dock svårigheter mota för utförande af de ifrågasätta förberedande öfningarne,

i anseende till den glesa befolkningen i dessa orter, till följd hvaraf

större våglängder måste af de till öfningarne kallade tillryggalägga^ hvarjemte

svårigheter kunna upstå att, utan jemförelsevis störa uppoffringar, i dessa bygder

tillhandahålla tillräckligt antal instruktörer.

Anordningen af de förberedande öfningarne måste derföre blifva beroende

af lokala förhållanden, och deras inställande å vissa orter, der deras utförande

är med större svårighet förbundet, kunna, efter Kong! Maj:ts pröfning af förhållandena,

ega ruin. Som emellertid nedan föreslagna ordinarie öfningstider

för beväringsmanskapet äro beräknade med afseende derpå, att eu del enklare

rörelser redan vid de förberedande öfningarne skola vara inlärda; och då den

vapenkunnighet, som skall bibringas manskapet från sådana orter, der inställande

af de förberedande öfningarne kan pröfvas lämpligt, icke bör understiga

det öfriga beväringsmanskapets, så torde nämnda orters beväring böra underkastas

så många dagars längre ordinarie öfning, som motsvaras utaf antalet af

de dagar, som för de förberedande öfningarne bort användas. I afseende å

kontrollen öfver dessa öfningar, hvilka, för att kunna motsvara sitt ändamål

och ega fortbeståendets garanti, måste vara obligatoriska, mota utan tvifvel åtskilliga

svårigheter, hvilka likväl icke synas mig större, än att de, om saken,

såsom sig bör, med ett lefvande intresse omfattas, lätt kunna undanrödjas.

Någon förberedande mönstring af de öfningsskyldige synes mig ej af nöden,

utan torde för ändamålet vara tillfyllestgörande, att öfver dem uprättade förteckningar

af vederbörande häradsskrifvare eller mantalskrifningsförrättare tillställas

chefen för det stamkompani, inom hvars beväringsområde de särskilta

distrikten äro belägna. Å dessa förteckningar skall af vederbörande kommunal-styrelse

vara antecknadt hvilka af de öfningsskyldige, som till följd af

sjukdom, vanförhet, särskilda sysselsättningar eller andra omständigheter lagligen

böra från beväringspligten befrias, och hvilka sålunda icke heller kunna

vara att vid de förberedande öfningarne påräkna. Vid ett sådant befriande

från de förberedande öfningarne, som de ifrågavarande anteckningarne innebära.

må likväl ej afseende fästas vid andra omständigheter än sådana, som

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

otvetydigt leda till befrielse, så mycket heldre som dessa öfningar, hvarvid

större ansträngningar icke kunna ifrågakomma, ingalunda, taga i anspråk något

betydligare mått af helsa eller krafter, hvilkas stärkande tvärtom utgör ett

bland dessa öfningars ändamål.

Det till de förberedande öfmngarne kommenderade befäl bör åligga att,

med ledning af ofvanberörda förteckningar, utöfva kontroll öfver det behöriga

bevistandet af nämnda öfningar och enär jag, för att åt desamma må gifvas

den prägel af allvar, som sakens vigt och det föresätta målet kräfva, anser

nödigt att deras försummande icke lemnas utan laga påföljd, synes mig lämpligt

såsom sådan stadga, att från de förberedande öfningarne förfallolöst uteblifven

öfningsskyldig, skall vara pligtig underkasta sig så många dagars förlängd

ordinarie öfning, under lista årets möte efter inträdet i beväringsåldern,

som ungefärligen motsvaras af den tid, han försummat.

Inom hvarje distrikt höra vederbörande kommuner ega att å kommunalstämma

sjelfvä afgöra hvilken dag i veckan dessa förberedande öfningar

skola försiggå; och sedan detta i början af hvarje år blifvit, bestämdt, och vederbörande

derom underrättats, skall kallelse till dessa öfningar, genom uppläsning

i kyrkopia af i ämnet utfärdad kungörelse, ega ruin.

Sedan dessa förberedande öfningar blifvit genomgångna, och under förutsättning

att åt desamma egnats det allvar, ändamålet krafvel-, vågar jag antaga

att, för åstadkommande af en någorlunda tillfredsställande krigsbildning hos

beväringsmanskapet, detta manskaps öfningsmöten skola kunna inskränkas: lista

året efter inträdet i beväringsåldern, till 30 dagars rekrytmöte; 2alra året till

15, och 3:dje året äfven till 15 dagars möte, under hvithet sednare beväringen

skulle helt och hållet införlifvas med stammen och med denna samöfvas.

Den sammanlagda öfningstid, som här blifvit ifrågasatt, utgör således, med

undantag af de förberedande öfningarne, 60 dagar, fördelade på 3:ne år. För

hvar och eu, som i detta afseende egen någon erfarenhet, är det uppenbart,

att donna öfningstid är ett minimum, som icke är möjligt att underskrida, så

vida man verkligen vill det ändamål, hvartill öfningarne äro ett medel, eller

att beväringsmanskapet skall erhålla den krigsbildning, den stadga samt den

vana vid ordning, lägerlefnad och tjenstens alla delar, som utgöra nödvändiga

vilkor för detta manskaps krigsduglighet. Endast under förutsättning af beväringsmanskapets

införlifvande med en stamtrupp med de göda egenskaper,

som Svenska soldaten besitter, vågar jag anse det möjligt att inskränka beväringsmanskapets

öfningstid till den här ifrågasätta, hvithet betydligt understiger

den, som finnes bestämd för t. ex. den Schweitziska infanteristen, hvilkens öfningstid

dock är kortare än den vid öfriga arméer i Europa antagna.

Hvad den till special-vapnen anslagna del af beväringen beträffar, så torde,

med hänsyn till beskaffenheten af de öfningar, som vid dessa vapen måste

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

ega ruin, den förändring i öfningstiden böra göras, att densamma fördelas

på blott tvänne år och sålunda bestämmes till 30 dagar hvardera året.

En jemnförelse med de öfningstider, som till de värnepligtiges utbildning

åro anslagne i andra länder, och som således komma de trupper till

del, med hvilka våra, i händelse af krig, skulle blifva upfordrade att mata

sig, torde bäst bevisa huru ringa ofvan ifrågasätta öfningstider i sjelfva

verket äro:

I Preussen inkallas linien till tvenne års garnisonstjenst;

))

Frankrike

))

» »

4

till 5 år;

reserven

till

180 dagar;

»

Österrike

))

linien

))

3 år;

reserven

))

84 dagar;

»

Italien

))

linien

»

5 år;

reserven

))

40 dagar;

))

Ryssland

))

linien

))

10 år (på sista tiden har dock per-

mittering efter 8 och till och med efter 6

års garnisonstjenst blifvit medgifven).

))

Danmark

))

»

»

280—665 dagar;

reserven

»

40 dagar;

))

Schweitz

))

))

»

110—120 dagar ;

obestämdt i sistnämnda fall förberedande öfningar och de ofta återkommande

större öfningslägren.

Äfven i Norge är öfningstiden vida längre än här blifvit ifrågasatt,

nemligen 162 dagar för linien och 70 för reserven.

På grund af hvad anfördt blifvit, får jag föreslå:

31:o. Att värnpligtig tvänne år före inträdet i värnepligtsåldern, det

vill såga från och med året näst efter. fyllda 18 år, till året näst efter

fyllda 20 år, må vara skyldig deltaga i förberedande militäröfningar

i sin hemort, en eftermiddag i veckan under Juli och Augusti månader;

Kongl. Maj:t dock förbehållet, ej allenast att för de orter, hvarest

lokala förhållanden möjligen gorå en annan indelning af denna öfningstid

lämpligare, derom, på vederbörande kommuners framställning,

meddela nådigt beslut, utan ock att från de orter, der inställande af

de förberedande öfningarne pröfvas lämpligt, sammandraga beväringsmanskapet

till så många dagars ordinarie öfning, att den motsvarar

äfven den tid, som för de förberedande öfningarne varit afsedd;

32:o. Att med afseende å dessa förberedande öfningar regementenas och

corpsernas beväringsområden indelas i distrikt, lämpade efter folkmängd

och lokala förhållanden, och att inom dessa distrikt vederbörande kommuner

må bestämma eller med hvarandra öfverenskomma om hvilken

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

dag i veckan dessa öfningar skola ega ruin; börande härvid, då ett

distrikt utgöres af flera kommuner och olika meningar dem emellan

upstå, den mening blifva rådande, hvarom största antalet kommuner

sig förenat, eller, om flera skiljaktiga meningar af lika antal kommuner

omfattas, utslaget bestämmas genom lottning. Derest åter distriktet

består endast af två kommuner, galle vid olika meningar, den kommuns

åsigt, hvilken räknar de flesta innevånare;

33:o. Att dessa öfningar ledas af befäl ur armén;

34:o. Att till vederbörande stamkompanichefer eller befälhafvare skola,

vid hvarje års början, genom vederbörande häradsskrifvare eller mantalsskrifningsförrättare,

öfverlemnas af dem distriktvis upprättade förteckningar

öfver de till hvarje kompanis beväringsområde hörande personer,

hvilka äro pligtig^ att under året förberedande öfningar undergå;

hörande dessa förteckningar vara försedde med vederbörande kommunalstyrelses

anteckning derom, hvilka utaf de öfningsskyldige, som till

följd af sjukdom, vanförhet eller särskilda sysselsättningar lagligen höra

från beväringspligten befrias;

35:o. Att kallelser till ifrågavarande öfningar må utfärdas af vederbörande

kompanichef medelst kungörelser, som i kyrkorna upläsas,

hvilka kallelser, sedan de 2:ne gånger blifvit uplästa, sista gången

minst 14 dagar före öfningarnes början, skola för de öfningsskyldige

ega bindande kraft;

36:o. Att från förberedande öfning förfallolöst uteblifven öfningsskyldig

skall, vid inträdet i beväringsåldern, vara pligtig underkasta sig så

många dagars förlängd ordinarie öfning under lista årets möte, som

motsvaras af den tid, han försummat; och

37:o. Att värnepligtig det år, inträde i beväringsåldern egt ruin, må

inkallas till 30 dagars öfning, och de derpå följande 2:ne åren till

15 dagars öfning hvardera året, hvilka öfningar försiggå å de mötesplatser,

Kong!. Maj:t bestämmer, dock med den förändring i fråga

om de värnepligtige, som å specialvapnen uptagas, att dessas öfningar

fördelas på 2:ne år, med 30 dagar hvardera året.

De grunder af rättvisa och jemnlikhet inför lagen, hvarpå beväringsinrättningen

måste hvila, höra enligt min tanke med sträng följ drägtighet

tillämpas. Alan får således icke åt den ene medgifva en fördel, som den

andre icke kan tillegna sig. Den för medlemmar af de, i enlighet med

Kongl. Kungörelsen den 8 Mars 1861, organiserade skarpskytteföreningarne

i vissa fall nu medgifna befrielse från lista årets vapenöfningar utgör dock

eu sådan fördel. Den fattige, som antingen icke har råd att förse sig med

uniform och utredning, eller som för arbete till sitt uppehälle nödgas an
vän
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

vända deri tid, dessa föreningar egna åt vapenöfning, eller deri, som är bosatt

å sådan ort, der skarpskytteföreningar ej finnas, eller deri, som är i

annans tjenst och icke tillätes använda någon tid till vapenöfning; dessa

och Hela andia är o utestängda tran möjligheten att åt nämnda förmån komma

i åtnjutande.

Lifligt erkännande att skarpskytteidén gifvit en kraftig väckelse till

det nu rådande varmare intresset för ordnandet af vårt försvarsväsende

och uprigtigt önskande, att all lämplig uppmuntran från det allmännas

sida matte komma densamma till del, skulle jag icke uttala min öfvertygelse,

om jag säde, att de frivilliga skarpskytteföreningarne, under nuvarande

organisation och verksamhet, allmänt bibringa sina medlemmar eu

krigstjenstens olika delar omfattande krigsbildning, motsvarande deri som

under första årets beväringsmöte, äfven under nuvarande förhållanden, kan

och måste meddelas. Öfverlägsenhet i ett hänseende kan icke ersätta

bristen i andra, minst då flera i trupp sammandragna, skola gemensamt och

samtidigt utföra samma förrättningar.

De för eu sann krigsduglighet väsendtlig-! egenskaperna af manöverfärdighet

i större och mindre afdelningar, af sträng punktlighet och upmärksamhet

vid fullgöran de af de mångfaldiga pligter krigstj ensten medför,

samt af vana och uthållighet vid fältlefnadens mödor och försakelser; dessa

egenskaper kunna väl delvis finnas, till och med i hög grad utbildade, hos

eu eller annan medlem af de frivilliga skarpskytteföreningarne, och äfven

hos flertalet medlemmar inom en och annan corps; men för ett allmänt

bibringande af dylika egenskaper kunna dessa föreningar icke erbjuda den

trygghet, som ett på lagbunden allmän värnepligt grundadt försvarsväsende

kräfver, ty i regeln må val kunna antagas, att för fullständigt inhemtandc

af nämnda egenskaper, erfordras genomgående af alla de tjenstepligter, som

endast vid sammandragen och under längre tid sammanhållen, på fältfot

ordnad truppstyrka förekomma. Dessutom ligger det för öppen dag, att

någon för ändamålet tillfyllestgörande pröfning af de olikartade färdigheter,

äfven i samlad trupp, som en beväringsyngling bör besitta, icke kan an ed

eu eller annan enskild individ anställas, och att, då frågan gäller undantag

från fullgörandet af en allmän medborgerlig pligt, den är alltför vigtig

att lemnas till afgörande på grund af en så vansklig undersökning.

på dessa anmärkningar i ännu högre grad skulle komma att ega tillämplighet

genom antagande af den föreslagna längre öfningstiden, och det

obestridligen höfves en lag att, så vidt möjligt, i sin tillämpning drabba

alla medborgare lika, så får jag föreslå:

Bill. till Riksd. Prat. 1869. 1 Sand. 1 Afd.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

38:o. Att den för medlem af frivillig skarpskytteförening, för vissa fall,

medgifva befrielse från lista årets vapenöfning med beväringsmanskapet

må uphöra.

Härmed vill jag dock hafva uttryckt den fasta förhoppningen, att den

vackra tanke, som gifvit lif och tillvaro åt de frivilliga skarpskytteföreningarne,

icke må, genom uphäfvandet af en bestämmelse, som är stridande

mot idéns vackraste sida och det mål man föresatt sig, i någon man blifva

mindre varm och lefvande. Ett motsatt antagande vore tvifvelsutan att

misskänna nitet och bevekelsegrunderna hos dem, som åt dessa föreningar

äro medlemmar. Eu pa lag grundad allmän värnepligt anvisar hvarje stridbar

medborgare hans plats r det allmänna försvaret, hvarigenom fnvilligheten

eller godtycket att efter behag bestämma öfver sin verksamhet, enligt

sakens natur måste försvinna; och vid tillämpningen af denna lag, torde

sålunda icke kunna ifrågakomma att de frivilliga skarpskytteföreningarne

såsom sjelfständigt corpser komma att utträda. Men deras utgift blir

derföre icke mindre gagnande och löftesrik, om de, såsom föreningar för

skjutkonst och vapenfärdighet, genom eget exempel söka verka i alla delar

af landet för utbredande af dessa för nationens stridbarhet och vårt lands

sjelfständighet så ytterst vigtiga egenskaper, hvilka sällan under de vanliga

korta vapenöfningarne kunna tillräckligt, och aldrig till för högt updrifven

färdighet, inläras.

Eu vigtig länk i försvaret, utan hvilken detta icke blifver fullständigt,

utgör Landstormen. Förhållanden kunna gifvas, då det är af stor vigt

att hastigt kunna inom orterna, till dessas skydd, upbåda betydande, ordnade

stridskrafter, hvilka upbåd dock alltid måste blifva tillfälliga och

snart öfvergående, samt endast vid stor fara, höra kunna ega rum. De

flesta europeiska länder ega en sådan landstorm, och Sverige torde i farans

stund, mindre än de flesta andra, kunna undvara den. I den man bestämmelserna

om öfningar i gymnastik och vapenföring i skolorna med nit och

allvar tillämpas, samt beväringsmanskapets vapenöfningar vinna deri utsträckning

ofvan är föreslagen, bör nationell kunna vinna eu utbildning i

vapenfärdighet, som gör det möjligt för landstormen att, organiserad i taktiska

enheter och med befäl försedd, upträda med den kraft, som behöfves

för att afvärja ett anfall, som hotar egen härd.

Såsom bestämmelser för landstormen får jag föreslå:

att alla vapenföra män inom värnepligtsåldern, så vidt de

icke tillhöra Union eller krigsreserven, må förklaras utgöra en

landstorm, som kan uppbådas till hemortens försvar;

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

att hvarje lan, i förhållande till dess vidsträckthet, må utgöra

ett eller Hera landstormsområden;

att landstormen endast af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande,

efter Konungens i Stats-Rådet derom fattade beslut, må kunna

upbådas, då krig utbrutit;

att landstormen, upbådad, må vara underkastad krigslagarne;

att landstorm må hafva tjenstgöringsskyldighet inom landstormsområdet;
att

staten under krig anskaffar gevär åt dem, som icke ega

sådana, samt tillhandahåller ammunition;

att landstormen, upbådad, må, utan rätt till ersättning,

vara skyldig klåda och föda sig på egen bekostnad, dock att fattige

förses med kläder och föda af kommunen;

att de beväringsklasser, eller delar deraf, hvilka icke äro inkallade

till armén, må utgå med landstormen inom sin ort, och

vid sådant tillfälle ega enahanda förpligtelse!- som den sistnämnda;

att högsta myndigheten öfver länets landstorm må utgöras

af landshöfdingen, intilldess landstormen varder upbådad till

tjenstgöring, då den träder under militärbefäl;

att landstormen må organiseras i kompanier och bataljoner;

att kompaniernas styrka må kunna vara olika, dock ej under

100 man;

att hvarje sockens manskap bildar ett eller flera kompanier;

att om en sockens manskap icke upgår till 100 man, det

må förenas med närgränsande sockens, men icke splittras till

olika kompanier;

att kompanibefälet må utgöras af 1 kompanichef och 2:ne

plutonchefer, samt eu afdclningschef för 50 och eu korporal för

25 man ;

att flera socknars manskap, tilisammanlagdt minst 500 man,

må bilda en bataljon;

att bataljonschef utnämnes af Konungen, på landshöfdingens

förslag;

att kompani- och plutonchefer, uppå af kompaniet uppsatt

förslag å 3:ne personel-, förordnas af landshöfdingen;

att afdelningschefer och korporaler, uppå af kompaniet uppsatt

förslag å 3:ne personel-, förordnas af kompanichefen; och

att landstormens män må hafva samma rätt till krigsbelöning

för visad mandom och tapperhet, samt samma rätt till pension

för svår blessyr, som för armén är eller kan varda stadgad.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Jag hav anse It mig af flera skäl icke böra ifrågasätta några obligatoriska

vapenöfningar för landstormen under fredstid. I den män de af mig

föreslagna vapenöfningar före och under beväringsåren hunnit att genomgås

samt nationen mer och mer allmänt ti liegnat sig den militäriska upfostran,

som ensamt kan tillförsäkra oss fullt betryggande förs var skrafter, skola sådana

obligatoriska öfningar för medlemmar af landstormen befinnas mindre

behöfliga; och jag befarar att anspråket på dylika öfningar, jemte de nu

föreslagna öfriga åtgärder för försvarsväsendets ordnande, skulle medföra

alltför dryga kostnader och uppoffringar. t den anda, som de frivilliga

skarpskytteföreningarne redan framkallat och, såsom jag hoppas, vidare skola

underhålla, synes mig dessutom ligga en borgen derför, att landstormens

medlemmar frivilligt underkasta sig de fortsätta vapenöfningar, om hvilkas

vigt tanken på försvaret af egen hembygd utgör eu ständig påminnelse.

I fråga om tillämpning af de bestämmelser rörande allmänna värnepligten,

hvilka bär blifvit ifrågasätta, anser jag rätt och billighet fordra,

att redan inmönstrade beväringsskyldig^ icke underkastas några andra förpligtelser

i afseende på öfningar, än de som voro gällande vid deras inmönstring;

hvaremot jag håller före att de, efter sina åldersklasser, höra

ordnas i upbåd och ersättningstrupper, och att, i händelse Kong!. Majrt

skulle finna nödigt, för landets försvar, sammandraga större eller mindre

delar af dessa klasser, de skola vara förbundna qvarstå vid aktiva armén,

så länge deras tjenstgöring derstädes af behofvet påkallas, dock icke utöfver

30 års ålder.

Jag får derföre föreslå:

att de förändrade förhållanden, i afseende å beväringen, som

af nya värnepligtslagen föranledas, må inträda och fortgå först med

den åldersklass, hvilken inmönstras år 1870; men

att, i händelse Kongl. Näjd skulle finna nödigt att i anledning

af krig eller krigsfara upkalla nuvarande beväringsklasser,

eller större eller mindre delar deraf, dessa må vara förbundne

tjenstgöra vid aktiva armén, så länge sådant pröfvas oundgängligt,

dock icke utöfver 30 års ålder.

Eu vigtig och nödvändig bestämmelse i värnepligtslagen är den, som

rörer beväringsmanskapets upbådande till annan tjenstgöring än de årliga

vapenöfningarne under fredstid. Enligt de grunder för Svenska arméns organisation,

som uti det föregående äro framställda, bör armén utgöras af

stam och beväring tillsammans, med hvarandra så sammangjutna, att hvarje

Svenska krigsmaktens försättande på krigsfot äfven förutsätter mobilisering

af aktiva arméns beväringsmanskap, till så stort antal, som behofvet kräfver.

Att Kongl. Maj:t, som, enligt grundlagar^, eger högsta befälet öfver rikets

opaginerad Kontrollera mot PDF

I 25

krigsmakt, äfven måste, när sådana förhållanden inträffa att rikets säkerhet

det påkallar, ega makt att öfver denna krigsmakt förfoga såsom honom

nyttigast och nödvändigt synes, och följaktligen att, när behof deraf göres,

upbåda beväringsmanskapet, år uppenbart. Denna grundsats är äfven erkänd

i nuvarande bevä,tingslag, som i 10 § tillförsäkrar Lönnligen rätt att

under krig, eller när eljest han pröfva!- rikets försvar det kräfva, till vapenkonst

upbåda antingen alla beväringsklasserna, eller ock större eller mindre

del af den eller de klasser han finner nödigt, vare sig från hela riket,

eller endast från vissa landsorter, utan afseende derpå, huruvida eller till

huru stor del beväringen inom öfriga landskap kallas till vapen. En organisation

af Svenska armén, i enlighet med ofvan framställda åsigter, der

den ojemförligt största delen deraf utgöres af medborgare ur alla samhällsklasser,

hvilka först vid vapenupbådet inträda i aktiv tjenst, förutsätter

dock nödvändigt ett arméns ställande på krigsfot före krigets utbrott, och

att, innan det i verkligheten intrader, rikets försvar måste någon tid, större

eller mindre, förberedas, eller att, med andra ord, krigsrustning måste föregå

kriget, hvarföre Lönnligen bör ega fria händer att under sådana allvarliga

förhållanden, då krigsrustning bör eller måste komma i fråga, upkalla så

stor del af beväringsmanskapet, som af förhållandena föraniedes. I öfrigt

och ehuru det torde få anses otvunget följa af Konungens rätt att ingå

förbund med främmande makter, af hans rätt att, efter hela Stats-Rådets

hörande, fatta beslut rörande krig, samt af hans egenskap af högste befälhafvare

öfver krigsmakten, att äfven använda densamma der, hvarest krigets

ändamål derigenom bäst främjas, och sålunda äfven, om nödigt är,

utom de förenade rikenas gränser, så torde dock, i en fråga af så stor vigt

som donna, det vara nödigt att åt uttrycken i värnepligtslagen gifva den

klarhet och bestämdhet, att olika infattning eller misstydning af densammas

föreskrifter är omöjlig.

I öfverensstämmelse med här uttryckta åsigter synes mig böra stadgas:

att Lönnligen, när krig eller fara för krig är för handen, må

kunna upbåda till vapenkonst antingen alla beväringsklasserna,

eller ock den större eller mindre del af dem, som nödigt pröfvas,

vare sig från hela riket eller endast från vissa landsorter, eller af

vissa vapenslag, utan afseende derpå, huruvida eller till huru stor

del den öfriga beväringen kallas till Vapen.

Med eu utsträckt värnepligt ökas nödvändigheten att söka åstadkomma

en, så vidt möjligt, tillfredsställande redovisning öfver de be vä ringsskyldige,

äfvensom en närmare kontroll öfver fullgörandet af beväringspligten. Svårigheterna

i dessa hänseenden äro icke ringa, och, då det icke lärer kunna

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

ifrågasättas att lägga något band på de bevåringsskyldiges fria flyttningsrätt,

i hvilket fall både redovisning och kontroll visserligen skulle blifva synnerligen

enkla, torde knappast några bestämmelser i detta hänseende kunna gifvas, som,

så vida icke donna angelägenhet åt en särskild styrelsegren anförtros, fullkomligt

leda till målet. Dels med afsigt att åstadkomma en nära sammansmältning

mellan stamtrupp och beväring, och dels i ändamål att införa

en förbättrad redovisningsmetod, är ofvan föreslaget, att hvarje till aktiva

armén hörande beväringsskyldig, skall, under de år han tillhör aktiva armén,

vara uptagen i rullorna vid det regemente eller den corps, vid hvilket

hans vapenöfning bör ega rum, och vara skyldig att till den kompanichef,

inom hvars kompanis beväringsområde han är boende, anmäla flyttning, så

väl inom kompaniets område, från en till annan ort, som jemväl då flyttning

sker utom detta område, och att äfven, efter erhållande af ny bostad,

anmäla sådant hos chefen för det kompani, inom hvars beväringsområde

flyttning skett. Sedan hvarje regementes eller corps’ beväringsområde bl hvit

mellan dess kompanier fördeladt, bör vid beväringsmanskapets mönstring,

— i afseende på hvilken Kongl. Förordningen den 9 Febr. 1861, i tillämpliga

delar och i allt hvad som icke strider mot hvad här blifvit eller

pulver föreslaget, synes mig fortfarande böra lända till efterrättelse, —

utom den regementsofficer, som vid dessa mönstringar är närvarande, äfven

infinna sig chefen för det kompani, eller å de orter der särskilda beväringsområden

för specialvapnen tilläfventyrs komma att utses, chefen för det

batteri eller den sqvadron, hvarå de inmönstrade höra uptagas, försedd med

fullständig mönsterrulla, i hvilken införas så val alla vid mönstringstillfället

approberade, som de hvilka dervid i egenskap af trainmanskap blifvit antagne.

Sedan de beväringsskyldig»; sålunda blifvit i regementenas och corpsernas

rullor uptagne, bör äfven i och med detsamma beväringsmanskapets redovisning

odeladt åligga militärbefälet, d. ä. Infant er iheiälet, med undantag

endast för de fall der serskilda beväringsområden kunna blifva för specialvapnen

bestämda, då redovisningen åligger dessa vapens befäl. De vidlyftiga

detaljföreskrifter som äro af nöden, på det att ifrågavarande redovisning

må blifva så fullständig som möjligt och tillförlitliga upgifter om verkligt

antalet af den för aktiva armén påräkneliga styrka alltid må vara att

tillgå, synas mig icke höra här inrymmas, utan torde jag, i sammanhang

jemväl med frågan om föreskrifter angående kontrollen öfver fullgjord*

vapenöfningsskyldighet, framdeles få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning

erforderliga förslag.

Med utsträckt värnepligt följer äfven nödtvånget att skärpa den påföljd,

som bör drabba sådane beväringsskyldige, hvilka söka undandraga sig fullgörandet

af sin beväringspligt, genom uteblifvande antingen från påbjuden

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

mönstring, eller, sedan mönstring egt ruin, från åliggande vapenöfning.

Hvad först beträffar uteblifvande från mönstring, så, enär afsigten dermed

kan med skal anses vara att förminska tiden för beväringspligten, torde

verksammaste medlet mot dylikt försök vara att, jemte stadgande af ett

vite, tillräckligt högt för att framkalla betänksamhet, äfven tillintetgöra det

syftemål, som med undanhållandet antagligen cftersträfvas, och sålunda

stadga, att för hvarje år, då försummelse af mönstring, utan laga förfall,

egt ruin, beväringspligten utsträckes ytterligare ett år, hvarigenom hvarje

fördel af undanhållande från mönstring förfaller. Hvad åter angår påföljd

för uraktlåtenhet att hörsamma kallelse till vapenöfning eller tjenstgöring,

så är ofvan föreslaget, att dylik försummelse skall hemfalla under krigslagen;

men derjemte torde vara nödigt stadga, att den, som, utan laga förfall,

påbjuden vapenöfning sig undandrager, skall, för hvarje gång sådant

skett, qvarstå ytterligare ett år i beväringen, och sålunda öfverföras till

yngre årsklass, samt, gemensamt med sådan, undergå den försummade vapenöfningen.

. För den åter, som af laga förfall varit hindrad att sig till

vapenöfning inställa, lärer väl någon förlängning af beväringspligten icke

böra ifrågakomma; men bör sådan beväringsskyldig förpligtas, att följande

åren genomgå föreskrifne vapenöfningar, dock att, i detta fall, skyldigheten

att undergå vapenöfning uphör med det år, under hvithet 27* års ålder

upnås. Samma bestämmelser torde äfven kunna tillämpas på den, som af

laga förfall varit hindrad inställa sig vid mönstring, så vida nemligen sådan

beväringsskyldig blifvit vid sednare mönstring approbera^.

Såsom laga förfall, ehvad det gäller uteblifvande från mönstring eller

från vapenöfning, torde böra anses de förhållanden, som 20 § af nu gällande

beväringslag uptager; och bör laga förfall, så vidt möjligt, då det

hårrör af sjukdom, styrkas genom företeende af läkarebetyg, eller, om sådant

icke kunnat anskaffas, genom intyg från pastor i församlingen jemte

ordförande i kommunalnämnden.

Hvad åter angår beväringsmanskapets antecknande, dess indelning och

användande, dess skyldigheter under tjenstgöring in. in., äfvensom dess

underhåll jemte öfriga allmänna förhållanden, så torde, med undantag af

indelningen till sjöbeväring, hvars indragning i det föregående är föreslagen,

och med uphäfvande af hvad som rörer elitinrättningen, hvad i

ofvanberörda afseende!! i öfrigt uti nu gällande beväringslag är stadgadt,

kunna, så vidt det å de nya förhållandena är tillämpligt, för framtiden

bibehållas.

På grund af ofvanstående får jag föreslå:

att, i afseende å approbation- och kassationsmönstringar med

beväringsmanskapet, Kong!. Förordningen den 9 Februari 1861

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

må, i tillämpliga delar och der förändring här icke blifvit föreslagen,

äfven för framtiden lända till efterrättelse;

att vid approbation^ och kassationsmönstring bör, försedd

med fullständig mönsterrulla, vara närvarande den kompanichef

eller, å de orter der särskilda be va ringsområden för specialvapnen

utses, chefen för den sqvadron eller det batteri, hvari de mönstrade

höra uptagas, och att alla vid mönstringen approberande,

äfvensom de i egenskap af trainmanskap antagne, må i mönsterrullan

införas;

att, sedan mönstring egt rum, redovisning af allt approbera^,

eller i egenskap af trainsoldater antaget manskap besörjes utaf

militärmyndigheterna;

att beväringsskyldig, som utan laga förfall undanhåller sig

från mönstring skall förutom böter, hvilka böra bestämmas första

gången sådant sker till 10 R:dr och hvarje påföljande gång till

20 R:dr, för hvarje gång qvarstå ytterligare ett år i beväringen,

dock ej längre än till fyllda 40 år;

att beväringsskyldig, som utan laga förfall uraktlåter hörsamma

kallelse till vapenöfning eller tjenstgöring, skall, utom det

ansvar härför, som enligt krigslagen kan ådömas, vara underkastad

att qvarstå ytterligare ett år i beväringen för hvarje gång dylik

kallelse försummats, samt att öfverföras till yngre årsklass, och,

gemensamt med sådan, undergå försummad vapenöfning;

att beväringsskyldig, som uraktlåtit att på föreskrifvet sätt

anmäla flyttning från ett till annat kompanis område, må beläggas

med böter af 5 R:dr;

att beväringsskyldig, som till följe af laga förfall uteblifvit

från mönstring eller vapenöfning, skall åligga att följande åren

undergå föreskrifna vapenöfningar, dock att donna skyldighet uphör

med det år, under hvilket 27 års ålder upnås;

att såsom laga förfall må anses hufvudsakligen hvad såsom sådant

linnés i 20 § af nu gällande Kungörelse angående den allmänna

beväringen af den 13 November 1860 uptaget; och att dylikt

förfall, då det hårrör af sjukdom, skall styrkas genom läkarebetyg,

eller, om sådant icke kunnat anskaffas, genom intyg från pastor

i församlingen och ordförande i kommunalstämma eller nämnd; och

att nu gällande bestämmelser rörande beväringsmanskapets

antecknande, dess indelning och användande, dess skyldigheter

under tjenstgöring m. in., dess underhåll, jemte öfrige allmänna

om
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

omständigheter, med undantag af hvad rörande sjöbeväringen och

elitinrättningen förekommer, må, så vidt de å de nya förhållandena

äro tillämpliga eller icke strida mot hvad här föreslaget är,

äfven för framtiden lända till efterrättelse.

Allt hvad ofvan blifvit föreslaget, rörande allmänna värnepligten, afser

icke Gotlands nationalbeväring, om hvilken jag, i sammanhang med organisationen

af Gotlands försvar, torde få framställa särskilt förslag.

I det föregående har jag sökt utveckla de allmänna grunder och bestämmelser,

som, enligt min tanke, höra gorå sig gällande i afseende å den

under olika förhållanden behöfliga numerära styrkan af vår armé samt sättet

för tillvägabringandet deraf med hvad dermed i öfrigt eger sammanhang.

Till de allmänna grunderna för ordnandet af våra försvarskrafter höra

vidare åtskilliga andra frågor, Indika jag går att underställa Eders Kong],

Maj:ts nådiga pröfning.

Om det är en sanning, att nutidens krigföringssätt tager i anspråk

större och mera öfvadc härmassor än fordom, är det icke mindre sannt

och af sednare krigshändelser fullkomligen bekräftadt, att för eu armés

krigsduglighet synnerligen erfordras skickligt och vida talrikare befäl, än

vi i förhållande till vår nuvarande krigsstyrka ega.

Det är derföre eu angelägenhet af högsta vigt att söka utfinna medel

till erforderligt ökande af befälskrafterna med möjligen minsta kostnad för

statsverket.

Vid behandling af frågorna om de särskilda vapnens organisation och

deras krigsbildning kommer jag att framlägga förslag rörande ej mindre

antalet af det befäl i olika grader, som tages i anspråk för utsträckta och

fullständigare vapenöfningar i fredstid och för fyllande af det nödvändigaste

behofvet vid en mobilisering, än äfven sättet att bibringa befälet den högre

och mångsidigare krigsbildning, som numera är af så stor betydelse.

Men utom detta, det fasta befälet, hvars mera uteslutande användning

i tjensten icke kan eftergifvas, måste, af försvarskrafternas organisation för

skyndsam utsvällning till en efter stundens behof lämpad mindre eller

större krigsfot, nödvändigt följa ett för sådana fall oafvisligt behof af än

mera och betydligt ökade befälskrafter, hvilka icke kunna ögonblickligen

skapas, utan måste, så vida organisationen eljest skall fylla sin bestämmelse,

finnas på förhand ordnade, för att i farans stund vara tillgängliga.

Bill. till Rikscl. Prat. 1869. 1 Sami. 1 Ajd. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Tvänne utvägar, för att, med största möjliga besparing i statsverkets kostnader,

kunna upnå detta vigtiga ändamål, synas mig föreligga, och jag anser

begge böra och behöfva anlitas. Den ena skulle bestå i anordning af så

kallade halfsoldsbefäl, anstäldt vid och utgörande en ingående del af arméns

stam, den andra åter bestå af så kalladt reservbefäl, bildad! af och tillhörande

den allmänna beväringen.

Det är, såsom bekant, ganska vanligt att skicklige officerare, hvilkas militära

uppfostran staten till väsendtlig del bekostat, efter kort tjenstetid nödgas

anhålla om afsked, emedan deras enskilda angelägenheter taga deras tid så

mycket i anspråk, att de icke kunna finna sig i den beständiga disponibilitet,

som tjenstgöring^! fordrar. Om tjenstgöringen derför kunde för en del inskränkas

till vissa bestämda lider, såsom de årliga befäls-, bevärings- och regementsmötena

vid indelta armén och motsvarande öfningstider vid den värfvade,

så är att förmoda, det mången skulle önska begagna sig af en sådan tillåtelse,

och mot den mindre lön, som för en sålunda minskad tjänstgöringsskyldighet

kunde bestämmas, fortfarande egna sig åt militäryrket. Eu öfverflyttning

från ordinarie beställning till så ballad half sold borde sålunda under

vissa vilkor kunna ega ruin. Donna öfverflyttning bör dock icke kunna sire

förr än efter åtminstone 10 års tjenstgöring, och alltid vara beroende på Kongl.

Maj:ts pröfning, hvarjemte antalet halfsoldsbefäl bör vara begränsad!, på sätt

jag i sammanhang med de särskilda vapnens organisation kommer att föreslå.

För bildande af halfsoldsbefäl far jag sålunda tillstyrka:

att på stat anställd officer eller underofficer må, efter minst 10

års tjenstgöring, kunna af Kongl. Maj:t på derom gjord ansökan, förflyttas

på half sold; men att beloppet af donna sold icke må öfverstiga

den för graden bestämda pension;

att halfsoldsbefäl i allmänhet under fredstid intages från annan

tjenstgöring än de årliga befäls-, bevärings- och regementsmötena vid

indelta armén och motsvarande öfningar vid den värfvade, men deremot

i krigstid samt när Kongl. Maj:t finner omtanken för rikets säkerhet

påkalla upbåd af större eller mindre del af beväringen, vara

underkastad samma tjenstgöring, som det ordinarie befälet;

att på half sold ställd officer bibehåller tur och befordringsrätt

vid regemente eller corps; samt

att halfsoldsbefäl, efter upnådd pensionsålder, vid afskedstagande!

erhåller den för graden bestämda pension ur Arméns pensionskassa,

så vida stadgade inbetalningar till nämnda kassa egt rum, eller

om pensionsväsendet annorlunda ordnas, den pension som i sammanhang

dermed kan komma att bestämmas.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Statens tillgångar medgifva emellertid icke att halfsoldsbefälet, fastän lägre

aflönadt, skulle kunna utsträckas till det antal, som vid mobilisering af eu

större eller mindre krigsfot erfordras. Här inträder således beliofvet af det

»reservbefäl» som ur allmänna beväringen skulle bildas. Redan vid behandlingen

af grunderna för den allmänna beväringsinrättningens organisation, har jag

här förut an ty dt, att, i stället för den nu varande elitinrättningen, beväringsynglingar,

hvilkas håg och egenskaper gjorde dem lämplige till reservbefäl,

borde beredas tillfälle till förvärfvande af dertill erforderlig teoretisk och praktisk

utbildning. Då donna utbildning endast kan omfatta militära ämnen, är

nödvändigt föreskrifva ett visst mått af skolbildning såsom vilkor för befordran

till reservbefäl, och bör detta mått, hvad reservofficers kompetens beträffar,

lämpligen vara detsamma som för inträde i krigsskolan nu erfordras eller framdeles

kan blifva gällande, samt för reserv-underofficeren detsamma, som nu

ställes eller framdeles kan blifva föreskri fvet såsom vilkor för befordran till

underofficer på stat. Dessa fordringar på humanistisk bildning för reservbefälet

synes mig af största vigt att bestämma, ej allenast för att genom likställighet

härutinnan åstadkomma en önskvärd, kamratlik sammansmältning med

det fasta befälet inom de särskilda graderna, utan ock hufvudsakligast för att,

genom den öfverlägsenhet i omdöme och tillförsigt, som af en grundligare underbyggnad

oftast blir eu följd, höja reserv-befälets anseende inom truppen. Det

torde ej heller höra förbises att eu föreskrift i donna syftning underlättar reservofficerens

anställande på ordinarie stat, för vinnande hvaraf undergången

fullständig pröfning i de ämnen krigsskolans alunmer hafva att genomgå, likväl

alltid måste blifva ett vilkor.

Reservbefälets militära utbildning måste naturligen understödjas med den

omsorg och de förmåner, att å ena sidan erforderlig skicklighet upnås och å

den andra saknaden af egna tillgångar icke utestänger begåfvade ynglingar från

täflan om de företräden, Indika anställningen såsom befäl medför.

I förra hänseendet synes mig nödigt att yngling, som önskar fullgöra sin

värnepligt i egenskap af befäl, bör tvenne år före inträdet i värnepligtsåldern

derom ingifva ansökan, med bifogadt betyg om innehafvande mått af skolbildning,

till vederbörande regemente eller corpschef, som, efter pröfning af sökandens

lämplighet, egen att kommendera sådan sökande, att, året näst efter

fyllda 18 år, undergå 42 dagars rekrytskola tillsammans med stammens rekryter,

nästföljande året en underbefälsskola i minst 42 högst 75 dagar, samt

tredje året regementsmöte eller läger med stammen uti 20 dagar.

Huruvida dessa öfningar lämpligast höra genomgås under två, eller, som

ofvan blifvit ifrågasatt, under tre år, har utgjort föremål för någon tvekan. En

skyldig omtanke att icke genom ansträngda öfningar under ett och samma år

för mycket taga de unga aspiranternas krafter i anspråk eller trötta deras håg,

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

lämpligheten af att regementsmötet följer efter befålsskolan, men icke tvärtom,

såsom förhållandet skulle blifva om öfningarne på två år sammanfördes, då det

nemligen ej torde falla sig lägligt att rekryt- och befålsskolan på samma år

genomginges, samt slutligen och synnerligast nödvändigheten att så ordna dessa

öfningar att de icke störande inverka på studier och sysselsättningar i den riktning,

som utgör de unga aspiranternas lefnadsmål. Allt detta synes mig likväl

tala för eu fördelning af öfningarne, på sätt jag redan nämnt, under

trenne år.

Sålunda öfvad och skicklig befunnen yngling befordras till |den grad inom

reservbefälet, hvartill hans skicklighet och kompetens i (ifrigt föranleder, samt

skall vara skyldig att i sådan egenskap, så länge han i Union qvarstå!'', tjenstgöra

vid den åldersklass af beväring han tillhör, ej mindre under dennas treåriga

vapenöfningar, än ock sedermera, då samma åldersklass kan varda upbådad.

Ehuru det icke utan skål skulle kunna invändas att den här ifrågasätta

obligatoriska tjenstgöring^ såsom befäl är alltför ringa för att draga tillräcklig

fördel af de på statens bekostnad förvärfvade befälsegenskaperna, liksom att

tillfället försummas att gifva dessa egenskaper ytterligare utveckling, så torde

likväl ännu starkare skål tala för en sådan begränsning af tj enstgöringsskyldigheten

att ynglingar icke, genom eu alltför stor utsträckning af densamma,

känna sig afskräcka från den brödlösa banan. Och har jag ansett, att den

tjenstgöringsskyldighet, som blifvit ifrågasatt, så mycket heldre utan skada för

det hela kunde bestämmas, som det blifvit lemnadt Öppet för dem, hvilka dertill

ega håg och anlag, att efter anmälan med tjenstgöring^! fortfara under

hela den tid de i bcväringsåldern qvarstå.

De förmåner, som skulle tillförsäkras vid reservbefälet anställd värnpligtig,

synas mig åter böra blifva att under de förberedande rekryt- och regementsmötena

samt befålsskolan såsom gradpasserare åtnjuta underofficers aflöning

och lämpligt beklädnadsbidrag; att under all vidare föreskrifven eller

medgifven tjenstgöring tillgodonjuta samma aflöning och förmåner som tillkomma

ordinarie befälet i motsvarande grad, att äfven utöfver den föreskrifna tjänstgöringsskyldigheten

kunna under beväringsåldern vid allmänna beväringens öfningar

såsom befäl användas, om lian dertill är villig och lämplig, samt att

efter sin duglighet kunna befordras under fredstid till och med kaptensgraden

och under krigstid till hvilken högre grad som helst, skolande detta reservbefäl

under all tjenstgöring vara underkastadt krigslagarne och alla tj enstegraden

åliggande skyldigheter.

Af föregående följer att reservbefälet, som i sjelfva verket endast utgör

sin värnepligt, bör medysin åldersklass från luden öfverflyttas till reserven och

från denna sednare till landstormen, hvarmed dess egenskap af reservbefäl äf
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

veu bör uphöra. Den plats eu till reservbefälet hörande sedermera må i

landstormen intaga, beror af vederbörandes bepröfvande, dock bör honom icke

kunna åläggas tjenstgöra i lägre grad, än den lian som reservbefäl innehaft.

Då för befälet vid specialvapnen emellertid erfordras en mångsidigare utbildning,

än som under några korta öfningsmöten kan beredas, lärer förslaget

om reservbefälet endast böra tillämpas på infanteriet.

I öfverensstämmelse härmed får jag alltså hemställa:

att till fyllande af befälsbristen vid infanteriet reservbefäl må

bildas af ynglingar ur beväringen;

att för kompetens till reservofficer må erfordras ett mått af skolbildning,

motsvarande hvad nu är, eller framdeles blifver föreskrift,

såsom vilkor för inträde vid krigsskolan; och att för kompetens till

reserv-underofficer må i detta afseende gälla samma föreskrifter som

nu äro, eller framdeles blifva gällande för anställning såsom underofficer

på stat;

att yngling, som önskar fullgöra sin värnepligt i egenskap af

reservbefäl, må, efter derom tvänne år före inträdet i beväringsåldern

hos vederbörande regemente eller corpschef gjord ansökan, och efter

pröfning af hans lämplighet och kompetens, året näst efter fyllda 18

år, kommenderas till genomgående af 42 dagars rekrytskola, tillsammans

med stammens rekryter, samt följande året eu befälsskola på

minst 42 högst 75 dagar, och tredje året ett regementsmöte eller

läger med stammen på 20 dagar; hörande dock, der förhållandena

dertill föranleda, reservbefälsaspirant kunna medgifvas att på ett år

undergå så val rekrytmötet som underbefälsskolan, och sedermera, genom

att följande året undergå regementsmötet, vinna kompetens;

att han under dessa öfningar skall vara underkastad krigslagarne,

samt åtnjuta underofficers aflöning, jemte beklädnadsbidrag;

att lian efter sålunda genomgångna öfningar må kunna, på regements-

eller corpschefens förslag, af Chefen för Landtförsvars-departementet

utnämnas till reservofficer, men att reserv-underofficer utnämnes

af regements- eller corpschefen;

att han må vara skyldig, att uti den befälsgrad, hvartill han

blidt befordrad, tjenstgöra under de tvänne sista årens vapenöfningar,

med den åldersklass af beväringen, hvilken han tillhör, och att

han äfven sedermera må efter egen ansökan, och om lian dertill befinnes

lämplig, kunna användas såsom befäl vid allmänna beväringens

vapenöfningar, så länge han i beväringsåldern qvarstår;

att lian qvarstår i rullorna och redovisas såsom reservbefäl intilldess

han med sin åldersklass öfverföres till landstormen, der han in
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

tager den plats, — icke understigande hans grad såsom reservbefäl —

som af vederbörande bestämmes;

att lian under al] tjenstgöring skall åtnjuta samma aflöning och

samma förmåner, samt vara samma skyldigheter underkastad, som hans

vederlikar inom det ordinarie befälet;

att lian vid upbåd af den beväringsklass eller del deraf, till

hvilken lian hörer, skall vara skyldig tjenstgöra så länge sådant upbåd

varar;

att han må kunna befordras i fredstid till och med kaptensgraden,

men under krigstid äfven till högre grader; samt

att reservofficer, som under fred önskar vinna anställning på stat,

skall för sådant ändamål undergå fullständig pröfning lika med de

officerare, som från krigsskolan utexamineras, hvaremot under krigstid

detta vilkor för befordran till tjenst på stat kan eftergifvas.

Nuvarande anordning af civilstaten vid regementen och corpser synes i

flera hänseenden påkalla förändringar för beredande såväl af större enkelhet

och ordning i förvaltningen som af besparing i statsverkets utgifter.

Sålunda torde regementsskrifvare- och auditörstjenstema höra förenas, och

mönsterskrifvaretjensterna helt och hållet indragas.

Dervid förutsätter jag att det förändrade aflöningssätt för armén, som jag

här nedan kommer att föreslå, varder gilladt, och att i följd deraf den upbörd

af räntor och arrenden in. m, som nu åligger regementsskrifvaren, verkställes

i sammanhang med allmänna kronoupbörden.

Härigenom undanrödjes det enda hittills förefinna hinder för regementsskrifvaren

att lemna regementets stånd och åtfölja den corps han tillhör samt

vid densamma, hvarhelst den uppehåller sig, fullgöra sina öfriga tjensteåligganden,

hvarigenom ock förening af regementsskrifvare- och auditörstjensterna

vid hvarje regemente eller corps låter sig verkställas.

Fördelarne af eu sådan förening är ögonskenliga. Det är nemligen uppenbart

att regementschefen vid sin embetsförvaltning har behof af eu lagkunnig

och i civila tjenstemannabestyr väl förfaren tjensteman, som odeladt egnar sin

tid och verksamhet åt regementets angelägenheter samt deri förvärfva!'' afl nödig

insigt. Hittills har sådant af de svagt aflönade auditörerna icke kunnat begäras

och regementsskrifvarnes upbördsresor lika litet tillåtit dem att vid

chefsexpeditionen oafbrutet vara att tillgå. Genom dessa tjenstår förening kan,

med besparing i kostnader, en tjensteman beredas för utkomsten tillräcklig aflöning

och i motsats till hvad hittills, åtminstone i fråga om auditörsbefattnin
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

garne, ofta egt ruin, erfarne och skicklige tjenstemän finnas villige att befattningen

sig åtaga.

Med den ifrågavarande upbördens öfverflyttande uphör ock behofvet af

det i allt fall underordnade biträde, som mönsterskrifvarne skolat lemna, och

kunna således äfven dessas befattningar indragas. -Tåg föreslår alltså:

att regementsskrifvare- och auditörstjensterna vid hvarje regemente

eller corps i mån af inträffande ledigheter förenas till en tjenst

under benämningen af auditör; och

att mönsterskrifvarebefattningarne jemväl i mån af afgång helt

och hållet indragas.

Vidare förekommer, att, under det vid vissa värfvade regementen finnas

anställde både regementspastor och bataljonspredikanter, så saknas all särskild

pastoral vård vid Husar-regementet Konung Carl XV samt Norrbottens och Vesterbottens

Fältjägare-corpser.

Lika litet, som det torde finnas nödigt att vid en del corpser hafva anställde

och aflönade flera krigsprester, lika otillfredsställande synes det mig

vara att andra corpser äro i saknad af den under lifvets alla förhållanden så

angelägna religiösa omvårdnad, som presterskap^ har att utöfva.

lag anser mig derföre höra hemställa:

att bataljonspredikantsbeställningarne, der sådana finnas, måtte

indragas, men regementspastorer deremot anställas vid Husar-regementet

Konung Carl XV, Norrbottens och Vesterbottens Fältjägarecorpser

samt de nya regementen och corpser, som komma att bildas.

Till civile tjensteman vid regementen och corpser hänföras äfven läkare

och regementskommissarier. Hvad beträffar dessa tjensteman, torde jag i sammanhang

med frågorna om sjukvårdens och intendenturens ordnande få framställa

särskilda förslag.

Vid behandling af frågan rörande arméns omorganisation, kan visserligen

icke den om sättet och välboren för befordran derinom lemnas obeaktad.

På billighet och rättvisa uppställda befordringslagar, i Indika aktning för

förtj ensten och omtanke för det allmännas bästa fatt sitt uttryck, utgöra, samvetsgrann!:

tillämpade, en mägtig häfstång att fora medlemmarne af armén framåt

i ädel sträfvan att förvärfva alla de egenskaper, som kunna gorå dem skicklige

till det allmännas tjenst.

Kunskaper, framstående förmåga och redligt uppfyllda pligter höra sålunda

allena bestämma företrädet, allena komma under ompröfning vid de fall. då befordran

icke är bunden vid tjensteåldern.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Våra nu gällande befordringslagar utvisa redan ett bemödande att

förena det allmännas fördel med individens billiga anspråk och möjliggöra

äfven för mannen i ledet att, utan andra företräden än dem, som betingas

af ådagalagd tapperhet, skicklighet och hedrande införande, stiga till statens

högsta militära värdigheter.

Har alltså denna lagstiftning i sistnämnda hänseende icke burit den

frukt man väntat, så är felet icke grundsatsernas, hvarur densamma upvuxit,

utan måste orsakerna härtill sökas dels i bristande undervisningsanstalter

för den störa massan af armén och dels i bristande tillfälle för befälet

i allmänhet att underhålla, utveckla och gorå lefvande de kunskaper

detsamma uti krigsskolorna sig tillegnan

Detta oaktadt anser jag dock att några förändrade bestämmelser böra

uti våra befordringslagar inrymmas.

Innan jag går att i underdånighet underställa dessa Eders Kongl. Maj:ts

pröfning, har jag trött mig höra i största korthet till jemnförelse framställa

eu kort sammanfattning af gällande befordringslagar för den Svenska och

några utländska arméer:

Svenska armén.

Såsom allmänna grundsatser vid befordringar gälla: att endast infödde

Svenske män skola befordras, dock Konungen obetaget att uti militära embete:^

med undantag af kommendantsbefattningar, nyttja utländske män af

sällsynt skicklighet, samt att afseende endast bör fästas å den sökandes

förtjenst och skicklighet, men icke på dess bord.

Såsom vilkor för befordran i fredstid till arméns olika grader gälla

följande bestämmelser:

a) vice korporal och korporal förordnas af regementschefen på kompanichefens

förslag. Endast vid artilleriet och fortifikationen finnas

bestämda kunskapsfordringar, för att ernå denna befordran.

b) distinktionskorpor al väljes bland regementets mest förtjente korporaler.

c) underofficer, beträffande befordran till donna grad linnés ingen annan

föreskrift än att »de skickligaste bland kunnige, pålitlige och

välartade ämnen» skola af regementschefen utnämnas. Vid artilleriet

och fortifikationen erfordras serskild examen för att kunna befordras

dels till lägsta och dels till högsta underofficersgrad.

d) underlöjtnant, befordran erhålles:

l:o af kadett, som genomgått krigsskolan;

2:o af fanjunkare, efter 6 års verklig underofficer^enstgöring, från

18:de åldersåret räknad, deraf minst två år såsom fanjunkare.

e)

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

e) löjtnant och kapiten, inom dessa grader sker befordran efter tjensteålder

inom regementet, men kunna äldre förbigås, om grundadt

skal af chefen anföres. Vid artilleriet och fortifikationen erfordras

serskilda kunskapsprof för att befordras till löjtnant. Vid topografiska

corpsen tillsättas löjtnantsbeställningar med officerare, som

genomgått krigshögskolan, och till kapitensbeställningar kan befordran

ske utom tur. Vid fortifikationen kan befordras hvarannan gång

efter tur och hvarannan gång efter skicklighet, och vid detta vapen

samt vid artilleriet äro kompani- och batterichefsbeställningarne

endast kommenderingar, hvartill chefen för fortifikationen och generalfälttygmästaren

beordra de lämpligaste kapitenerna, utan afseende

på tjensteålder. För vinnande af kompetens till generalstaben fordras:

att hafva genomgått krigshögskolan och hafva aflagt åtskilliga

större kunskapsprof i lefvande språk samt derjemte att antingen i

krig hafva gjort effektiv adjutantstjenst eller, efter undergångna

examina, en längre tid tjenstgjort under chefen för generalstaben.

f) major, till dessa platser föreslås, då den äldste kapitenen eller ryttmästaren

saknar den för en major nödiga fallenhet, antingen inom

regementet eller distriktet en yngre för platsen mera passande

kapiten, utan afseende på tjensteålder.

g) högre grader, för dessa finnas ingå andra bestämmelser än grundlagens

bud om »förtjenst och skicklighet».

Befordran genom val finnes endast bland underbefälet vid Gotlands

nationalbeväring.

Såsom vilkor för befordran i krig gälla ej några af föregående bestämmelser,

utan endast utmärkelse för tapperhet, skicklighet och hedrande

införande tages i betraktande.

Norska armén.

For dringar ne äro bär olika för det fast lönade befälet och för det Övriga,

det »värnepligtiga» befälet, strängare för det förra än för det sednare.

Vid det förra erfordras, redan för befordran till korporal, examen i underofficersskolans

lägre afdelning eller i en särskild 6 till 10 veckors instruktionsskola,

samt för befordran till första underofficersgraden, en fullständig

kurs i samma skola jemte förbindelse till minst sexårig tjenstgöring; öfråga

befordringar inom samma grad ske på grund af visad duglighet och pålitlighet.

Af det värnepligtiga underbefälet är det åter endast vid befordran

till korporal vid infanteriet eller sergeant som genomgåendet af instruktionseller

underbefälsskola kräfves, till korporaler tagas de i tjensten pålitligaste.

Bill. till Riksd. Prof. ''1869. 1 Barn!. 1 A/d. 18

opaginerad Kontrollera mot PDF

För vinnande af befordran till officersgrad på stat med fast lön fordras att

hafva genomgått krigsskolan, hvarefter tur och anciennitet gälla såsom grund

ända till och med kapitensgraden; der ofvan sker befordran efter val

bland de skickligaste.

För befordran inom specialvapnen äro särskilda fordringar upställda

och är militärhögskolans genomgående ett vilkor derför såväl inom artilleriet

och ingeniörvapnet som inom generalstaben.

Särskilda bestämmelser äro glida för värnepligtigs befordran till officer.

Någon annan examen än den som förekommer vid en 4 månaders kurs

uti instruktionsskolan i Christiania är dock icke föreskrifven.

Danska armén.

Ett för all befordran o vilkorligt stadgande är att hafva någon tid

gjort tjenst såsom soldat och att antingen hafva blifvit utexaminerad vid

korporalskolan eller genomgått den för underkorporalerna föreskrifna längre

öfning. Den hufvudsakliga grunden för befordran inom underbefälsgraden

är genomgången korporalskola. hvarjemte vid tillsättande af de högre underbefälsplatserna

tjenstetiden äfven tages i beräkning. Officersskolan åter

är det grundläggande för officersbefordran.

Dess s. k. yngsta klass skall vara genomgången af den, som vill till

sekundlöjtnant varda utnämnd, samt 2:dra och 3:dje klassernas kurser afslutade

för vinnande af befordran till premierlöjtnant. För det högre officersbefälet

till och med öfverstar äro liksom vid de högre underofficersgraderna

vissa tjenstår föreskrifna såsom vilkor, och sker befordran för

girigt efter val, med undantag för kapitensgraden, der den tvenne gånger

utaf tre sker efter tur och anciennitet. Detta vid liniearmén.

Vid förstärkningen anställa hvarje befäl, som lemnat luden, i den

egenskap hvari han derinom sist tjent, och befordringarne kunna ske från

underkorporalsgraderna uppåt till kapiten endast med vissa vilkor i afseende

på lefnadsåldern.

Nordtyska armén.

Skicklighet i tjenstens alla delar, intygad antingen genom afgångsbetyg

från underofficersskolorna eller en skriftligen affattad redogörelse för ett

praktiskt utfördt updrag i fälttjenst, vanlig skolkunskap samt ett hedrande

införande äro de allmänna vilkoren för befordran till underofficer.

För avancement inom graden tillkommer eu viss tjenstetid. Ett särskilt

slag af underofficerare äro de så kallade porte-epéfänrikarne, som efter

tur och fullgjorda fordringar utnämnas till officerare. För att blifva porteepéfänrik

fordras afgångsexamen från gymnasium eller högre realskola,

eller ock porte-epéfänriksexamen. Till vinnande af officersbefordran måste

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

porte-epéfänriken besöka eu krigsskola, aflägga examen inför militärundervisnings-kommissionen,

förete betyg öfver praktisk duglighet samt åt de blifvande

officerskamraterna förklaras värdig att blifva officer. Till officer kunna

dock de skickligaste kadetterne direkt utnämnas. Öfriga kadetter komma

i samma kategori som porte-epéfänrikarne.

Inom högre grader äro tur och anciennitet i allmänhet grunden för

befordran, utom vid regementschefs eller generals utnämning.

För generalstabsofficerare är kurs vid krigsakademien jemte tjenstgöring

vid de olika vapenslagen föreskrifven.

Fransyska armén.

Det utmärkande för befordringssystemet inom donna armé är dels

frånvaron af alla andra bestämmelser för erhållande af underbefälsbefattning

än eu viss tjensteålder, duglighet i tjensten samt så mycken kännedom

af skri!- och räknekonsten, som erfordras för att skota de ekonomiska åligganden,

som tillhöra de högre underofficerarne, — dels rättigheten för

underofficer att, utan genomgången kurs vid militärskola, blifva till officer

befordrad.

Inom första officersgraden besättas nemligen § af antalet vakanta platser

med elever af militärskolan i Samt Cyr eller Polytekniska skolan och

den återstående tredjedelen med underofficerare, som tjenat minst tvenne

år och för öfrigt ega qvalifikationer, lämpliga för platsen. Ingeniörvapnet

gör dock härvid undantag, emedan der endast 3 underofficerare befordras

på 17 vakanser.

Till och med bataljonschef sker befordran, der för öfrigt den bestämda

tjensteåldern förefinnes, uti visst för hvarje grad föreskrifvet förhållande,

delvis efter tur, delvis utom tur. Inom de högre graderna från och med

öfverstelöjtnant finnes ingen tur stadgad, endast att den till befordran ifrågakomne

skall hafva i närmast lägre grad tjenstgjort ett visst antal år,

vanligen två eller tre.

Till marskalk af Frankrike kan dock ingen nämnas utan att i krig

hafva fort armébefäl.

För befordran inom specialvapnen, artilleriet, ingeniörtrupperna och

generalstaben, fordras att genomgå kurser vid de för dessa vapen afsedda

specialskolorna, såsom ingeniörskolan i Metz, samt tillämpningsskolan för

generalstaben.

Vid donna öfverblick af befordringslagarne för vår armé, och vid jemförelse

mellan dem och de för ofvannämnda arméer gällande, visar sig sålunda

att de förra lemna all den latitud, som med arméns tjenstbarhet och statens

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

fördel kan vara förenlig, samt att grunderna för befordran icke äro mindre

fördomsfria eller mindre gå individens billiga anspråk till mötes inom Svenska

armén, än inom andra länders arméer. Så är vägen till befordran icke

allenast under krig — der endast tapperhet, skicklighet och ett hedrande

införande upställas såsom vilkor för befordran — utan äfven under fred —

der visserligen helt välbetänkt vissa kunskapsfordringar äro såsom vilkor

upställda för vinnande af kompetens, men der äfven skicklighet, en viss,

ej långt utsträckt, tjenstetid och ett hedrande införande gorå tillfyllest för

att förvärfva den — för hvar och en öppen.

Af de anförda förhållandena finner man, att endast uti Franska armén,

— der likväl arméns ständiga vistande på fältfot erbjuder tillfälle ej allenast

att förvärfva och utveckla för den aktiva tjenstgöringen, för kriget,

erforderliga egenskaper, utan ock att fä dem upmärksammade och pröfvade

utaf personer, på hvilka aspirantens befordran kan vara beroende, — denna

friare befordringsgrund fatt sin fulla tillämpning; och detta derjemte af det

skälet, att armén i sjelfva ledet uptager personer af alla bildningsgrader.

De förändringar, jag ernar föreslå, afse alltså icke sjelfva de grundsatser,

på hvilka våra befordringslagar äro byggda; utan ha blott till syfte

att gorå deras tillämpning öfverensstämmande med arméns fördel och såmedelst

äfven fullt berättigad och möjlig. Befrämjandet af vilkoret härför:

förbättrade undervisningsanstalter för trupp och befäl samt tillfälle för dem

att använda och utveckla det inlärda, har länge varit och kommer visserligen

att fortfarande förblifva en af krigsstyrelsens förnämsta omsorger.

Huru jag ansett detta mål under nuvarande förhållanden lämpligast

höra befrämjas, vill jag bär nedan i fråga om krigsbildningen söka närmare

utveckla, och öfvergå!'' nu att i underdånighet framställa förslag till sådana

förändringar i nu gällande befordringslagar, som jag anser vara af behofvet

påkallade; det skulle nemligen fordras:

l:o. För befordran till l:ste korporal.

A. Vid infanteriet:

a) indelta.

Att hafva med godkänd skicklighet genomgått första afdelningen af

underbefälsskolan och i (ifrigt besitta de egenskaper som för tjensten fordras;

b) värfvade.

Att vid regementet hafva med godkänd skicklighet aflagt samma kunskapsprof,

som fordras för genomgående af underbefälsskolans lista afdelning

* och i öfrigt besitta erforderliga egenskaper.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

B. Vid kavalleriet:

a) indelta.

Att hafva bevistat tvenne exercis-sqvadroner och genomgått underbefälsskolans

lista afdelning, samt derjemte besitta för tjensten erforderliga

egenskaper.

b) värfvade.

Att hafva genomgått rekryt- och korporalskola vid regementet, samt

vid detsamma hafva inhemta^ samma slags kunskaper, som fordras vid indelta

kavalleriet för befordran till liste korporal.

Att för befordran till korporal eller vice korporal upställa andra vilkor,

än besittandet af de för tj ensten erforderliga egenskaper, anser

jag ej allenast öfverflödigt, utan tillsvidare, och intilldess skolorna under

någon tid lemnats tillfälle till utbildande af ett tillräckligt antal på detta

sätt vunne skickliga ämnen, mindre välbetänkt. För stränga kunskapsfordringar

härutinnan skulle tvifvelsutan utestänga många af våra raskaste och

pålitligaste karlar från korporalsgraden, hvarföre jag anser tillräckligt;

att vid valet af korporal eller vice korporal, med tillämpande i öfrigt

af hittills gällande föreskrifter, behörigt afseende bör fästas vid dem, som

med godkänd skicklighet genomgått regementets korporalsskola eller någon

underbefälsskolans afdelning.

2:o. För befordran till lista underofficersgrad.

A. Vid infanteriet:

a) indelta.

Att hafva genomgått underbefälsskolans andra afdelning med godkänd

skicklighet och derjemte före antagandet till underofficers-aspirant hafva

ådagalagt ett visst mått af humanistisk bildning.

Till underofficer på stat bör ingen få utnämnas förr, än ofvannämnda

kompetensvilkor blifvit upfyllda. Under afvaktan härpå och under genomgåendet

af graderna, anställes sökanden antingen såsom volontär på stat,

eller utöfver stat, eller ingår han för ledigt nummer uti manskapsstyrkan;

b) värfvade.

Att motsvarande bestämmelser, som vid indelta infanteriet, blifva gällande,

men att examen i de kunskapsmått, som motsvara underbefälsskolans

andra afdelning, afläggas vid regementet.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

B. Vid kavalleriet:

a) indelta, b) värfvade.

Att bestämmelserna för infanteriet blifva gällande, och i öfrig* examina

afläggas på samma sätt, som blifvit föreslaget såsom vilkor för befordran

till l:ste korporal vid indelta och värfvade kavalleriet.

3:o. För befordran till kompani-, batteri- och sqvadronschef.

Att dessa platser tillsättas icke såsom hittills vid infanteriet och kavallerist.

, medelst fullmakter, och ej heller såsom vid artilleriet och fortifikationen,

medelst kommendering af vederbörande vapens högsta chefer, —

utan, på regemente- och corpschefens af vederbörande myndigheter till- eller

afstyrka förslag, medelst kommendering på obestämd tid å generalordres.

Vigten att på dessa platser få endast duglige, för sitt yrke varmt

lifvade och af truppen aktade personer är i ögonen fallande och måste

erkännas af hvar och en, som har erfarenheten att åberopa såsom stöd för

sitt omdöme. Denna grad af befäl utöfvar nemligen, genom sin ställning

till truppen, såsom den lilla enhetens, kompaniets, sqvadronens eller batteriets

befälhafvare, ett stort och vigtig* inflytande på densamma. Handhafvande

i närmaste hand truppens rekrytering, vårdande med råd och dåd

från forsta inträdet på den militära banan dess angelägenheter, ledande

dess öfningar, eftervräkande upfyllandet af dess pligter och skyddande dess

rättigheter, står denna grad såsom en mägtig uprätthållare af och vigtig

länk uti det störa hela. Det blir derföre en oafvislig pligt att tillse, det

denna grad, på hvilken arméns tjenstbarhet och disciplinära förhållande

ytterst hvila, ej allenast blir från början besatt med för densamma fullt

lämplige personer, utan ock befrias från sådane, hvilkas sysselsättningar,

håg och krafter ej vidare gorå dem för sina platser passande, på det den

må vara i stånd att fylla det vigtiga updrag den fatt sig ålagdt. Ligger,

såsom jag vill påstå,'' i donna antydan utaf gradens värde redan nu en

sanning, så skall donna sanning än mera klar och oafvislig framgå vid inträdet

af de föreslagna nya förhållandena, särdeles med afseende å den

indelta stammens kompanichef sgrad, hvars medlemmar i och med den nya

sakernas ordning få sig långt vigtigare och trägnare göromål anförtrodda

och till följd af på den hufvudsakligast hyllande åliggande att handleda landets

ungdom i utvecklingen af vapenkonst och öfriga militära egenskapei,

hafva att verka för ett ädelt mål, af hvilket rika frukter äfven i rent medborgerligt

hänseende stå att skärda. Det blir, såsom redan nämndt äi,

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

derigenom oafvisligen nödvändigt att tillse, att platserna endast af dertill

lämplige personer beklädas; och är det för att i största möjliga måtto förverkliga

detta mål, som jag på det lifligaste förordar det förslag jag i underdånighet

här ofvan framställt.

4:o. i afseende å regements-qvartermästäre.

Att nu varande vilkor för kompetens till dessa platser, såsom icke

sedan länge tillämpade och genom inträdda nya förhållanden obehöfliga,

må uphöra, och att vederbörande chefer, vid ingifvande af förslag till

regementsqvartermästare-platsers återbesättande, blott hafva att fästa sig

vid den föreslagnes lämplighet; dock att ingen mot sin vilja må tvingas

att densamma antaga.

5:o. För befordran till generalstabs-officer.

För de förändrade bestämmelser, jag härutinnan ifrågasätter, redogöres

uti förslaget till generalstabens organisation.

Vid å annat ställe i organisationsplanen framstäldt förslag till bildande

af reservbefål, har jag såsom vilkor för anställning såsom sådant, upställt

vissa fordringar ej mindre på humanistisk bildning än på militära insigter

och militärisk tjenstgöring; hvarjemte jag föreslagit att befordran för detta

slags befäl under fred må kunna utsträckas till och med kapitens-graden.

Då emellertid det ifrågavarande avancementet ingalunda bör få anses

beroende hvarken af vederbörande chefers godtfinnande eller af den ofullständiga

pröfning, hvartill reservbefälets tjenstgöring under tvenne korta

möten gifver tillfälle; så synes mig lämpligt, att vissa fordringar på ökad

tjenstgöring och derunder ådagalagdt nit och skicklighet fastställas såsom

vilkor för reservbefälets befordran utöfver första befälsgraden.

Reservbefälet, som fått till åliggande att genomgå 2 till 3 års skolöfningar,

eller profår, och derpå i egenskap af befäl 2:ne års tjenstgöring

med sin åldersklass (under dennes 2 sista möten af 15 dagar) öfverföres

med denna till landstormen, och uphör med detsamma att såsom befäl i

rullorna redovisas.

Efter sålunda fullgjord tjenstgöring, hvartill reservbefäl såsom beväringsskyldigt

förpligta^ bör inträda den frivilliga tjenstgöring, som skall

bestämma öfver dess kompetens till befordran. Denna, såsom vilkor för

avancement, bestämda tjenstgöring, torde icke böra gifvas större utsträckning,

än att reservbefälet under de 7 år, som efter fullgjord obligatorisk

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

tjenstgöring återstå dem i limen, kunna för sig möjliggöra befordran till

högsta graderna.

I detta ändamål får jag föreslå såsom vilkor för befordran till 2:dra

befälsgraden (löjtnant och sergeant:)

att, utöfver den tjenstgöring värnepligten ålägger, hafva tjenstgjort

under 3 års möte med beväringen, deraf minst ett rekrytmöte

och derunder ådagalagt skicklighet och berömligt införande ;

för befordran till 3:dje befälsgraden (kapiten och fanjunkare:)

att likaledes, utöfver den tjenstgöring värnepligten ålägger,

hafva tjenstgjort vid beväringen under 7 års möten, deraf minst

2 rekrytmöten, och under det sista mötet i den högre grad till

hvilken befordran eftersträfvas; samt

att ega vitsord om under tjenstgöringen städse ådagalagdt

nit, skicklighet och berömligt införande.

En af bestämmelserna i nuvarande befordringslagar, som utgör ett

väsendtligt hinder för en Oneklig likställighet officerscorpserna emellan,

är att officer vid regemente eller corps, som fatt sig tillagd rang framför

andra, eger rätt att vid transport till sådant regemente eller corps,

hvars officerare icke ega dylik företrädesrätt, räkna tur såsom äldst i graden.

Olägenheter hafva också upstått vid tillämpningen häraf och på

sednare tider hafva dylika transporter icke blifvit beviljade, med mindre

än att den transportsökande officern förklarat sig nöjd, att vid transporten

beräkna tur efter fullmakts dato och sålunda afstå från den rätt,

som hans rang bort medföra.

En annan företrädesrätt, som blifvit officerare vid rangregementen

och corpser tilldelad, nemligen att vid gemensam tjenstgöring taga befäl

framför officerare af samma grader uti den öfriga armén, äfven om dessa

sednare innehafva äldre fullmakter, synes lika litet öfverensstämmande

med fordringarne på jemnlikhet emellan officerare af lika bildningsgrad

och tjenstgöringsskyldighet.

Något skäl skulle kunna förefinnas till en sådan företrädesrätt för

officerare vid de vapen, der större kunskapsmått och högre grad af militärisk

utbildning äro vilkor för vinnande af befordran, såsom vid generalstaben,

fortifikationen och artilleriet, emedan desse officerare stundom

kunna blifva använda till updrag, vid hvilkas utförande en högre befälsrätt

kan vara behöflig.

Då emellertid sådant hufvudsakligen endast ifrågakomma1 vid fält—

tjenstgöring torde bestämmelser angående särskild befälsrätt vid vissa

till
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

tillfällen åt dessa officerare lämpligast böra intagas i reglementet för

tjensten i fält.

Jag anser mig derföre böra, i sammanhang med hvad som för officerares

befordran blifvit föreslaget, i underdånighet hemställa:

att hvarje bestämmelse om på olika regementens eller corpsers

rang grundade företrädesrättigheter, arméns officerare emellan,

i fråga om turberäkning och befälsrätt måtte uphäfvas.

Sedan de mera allmänna grunder, på hvilka arméns organisation bör

stödja sig, och de källor, ur hvilka våra ökade försvarskrafter höra härflyta,

blifvit anförda, anhåller jag i underdånighet alt få öfvergå till de

mera speciela bestämmelserna i organisationen.

Ofvan är antaget att våra försvarskrafter höra utgöras af:

En Fredsfot, omkring ................................................................... 36,000 man,

hvilken snart kan utvecklas till

Den mindre Krigsfoten.................................................................... 68,000 »

som åter lätt kan ökas till

Den större Krigsfoten ................................................................... 100,000 »

förutom er sättning strwp]) er, krigsreserv och ortförsvar.

Fredsfoten utgöres af de indelta och värfvade stamtrupperna, förändrade

till sin styrka, i enlighet med ofvan föreslagna bestämmelser, sålunda.

Infanterist.

a) indelta.

Dess nuvarande effektiva styrka (Bil. Ser.

B. N:o 1.)............................................. 20,596 man

förökas med: anslagne, indragne och

vakante nummer (Bil. Ser. B.N:o 5.)

2,570

525

extra rotering .........(

ny rotering..............(

Göteborgs stadsvakts

O o

nå nå

O o

nå nå

374 »

50 »

kompani ...............(

Ordinarie båtsmans-

d:o

d:o )

44 »

rotar .....................(

d:o

d:o )

1,407 »

25,566.

b) värfvade.

Gardets nuvarande styrka,

minskas med...........

1,640 man

640 »

1,000

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1

Transport

Sami. 1 Afd.

1,000

25,566.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Transport 1,000

25,566

Wermlands Fältjägareregementes

nuvarande styrka 600 man

minskas med ..................... 100 » ^ 500

Hvaremot tillkommer:

Blekinge värfvade Skarpskyttecorps ... ^ 500 ______ 2,000 27,566.

Kavalleriet.

a) indelta.

Dess nuvarande styrka (Bil. Ser. C. N:o 1.) 3,409 man

förökas med anslagne och indragne

nummer (Bil. Ser. C. N:o 3.) ........ 294 » 3,703

b) värfvade.

Dess nuvarande styrka (Bil Ser. C. N:o 1.) 1,000

förökas med från sqvadrontrumpetare öfvérflyttade:
till

trumpetare i nummer ...... 10

till ryttare .................................... 4 14 1,014 4,717.

Artilleriet.

Dess nuvarande styrka (Bil. Ser. D. N:o 1.) ............... 2,696

förökas med ........................................................................ 114 2,810.

Ingeniör-Trupperna.

Dess nuvarande styrka (Bil. Ser. E. N:o 1.) ........p,"''-y.oif,mi$60

förökas med ................................................480 840.

Summa nummerstyrka 35,933.

Organisation.

infanteriet.

Af ofvan beräknade olika krigsfot, 68,000 eller 100,000 man, kommer,

med hänsyn till den för specialvapnen erforderliga styrka, i förra fallet

56,000 och i sednare 86,000 man att bestå af infanteri.

Då krigsfoten upkommer genom inkallande till fredsfoten af behöfiigt

antal beväringsklasser, och enär donna sednare lämpligast bestar af de

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

nuvarande värfvade och indelta stamtrupperna, till sitt antal så förökade,

och till sin förläggning så ordnade, som ofvan föreslagna bestämmelser

afse, kan och bör infanteriets nuvarande organisation till sina grunddrag

förblifva oförändrad.

Enligt donna organisation är stambataljonernas antal följande:

Indelta: 19 regementen 38 bataljoner

5 corpser 5 » 43.

Värfvade: 2 gardesregementen 4 bataljoner

Werml. Fältjägarereg. 2 » 6.

Summa 49 bataljoner.

Enligt hvad ofvan är förutsatt skulle emellertid, till hufvudsaklig del

genom Norrlands båtsmanskompanier, bildas en stamtrupp under namn af

Westernorrlands regemente, samt genom Hallands båtsmanskompanier

och förmedelst inom Halland befintlig ny ordinarie rotering bildas en

stamtrupp under namn af Hallands Fältjägare-corps, hvarigenom således

de indelta bataljonernas antal skulle ökas till 46.

Genom reduktion af fotgardesregementena och Wermlands Fältjägareregemente

till hvardera en bataljon, minskas de nuvarande, värfvade bataljonernas

antal till 3:ne, men genom Marinregementets öfverflyttning till

landtförsvaret och nedsättning till en bataljon,ökas detta antal bataljoner till!.

Infanteriets stamtrupper komma sålunda att utgöra:

Indelta: 20 regementen... 40 bataljoner

6 corpser ......... 6 » 46.

Värfvade: 2 gardes-corpser 2 bataljoner

Blekinge värfvade Skarpskyttecorps 1 »

Wermlands Fältjägare-corps ......... 1 » 4.

Summa 50 bataljoner.

Skulle ofvannämnda infanteristyrka, 56,000 eller 86,000 man, fördelas

på dessa 50 bataljoner, blefve hvarje bataljons styrka, efter den olika

krigsfoten 1,120 eller 1,720 man, hvilket är dubbla den styrka fält-bataljonerna,

under ofvannämnda olika förhållanden, torde höra ega. Hvarje

stambataljon måste derföre, vid öfvergången till krigsfot, utsvälla till 2:ne,

och så väl den mindre som större krigsfoten sålunda utgöras af 100 bataljoner,

vid den förra af 560 och vid den sednare af 860 mans styrka.

Visserligen är en nummerstyrka af endast 560 man per bataljon mindre

än i de flesta utländska arméer är antaget, enär, efter afdrag af korporal

er, trumslagare och spel, sjukvårds- och förbinderisoldater, sjuke och

ordonnanser in. in., styrkan i ledet icke kan antagas högre än 440 ä 450

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

man, eller 18 ä 19 rotar i plutonen (Bil. Scr. B. N:o 9), men den utbredda

ställning, nutidens stridssätt krafvel-, medgifver användande i fronten af Lera

gevär än förr, till följd hvaraf bataljonerna kunna vara mindre stärka, hvarjemte

en mindre bataljon, genom sin rörlighet och smidighet, medgifver eu

högre grad af manöverhastighet än en större, och då härtill tages i betraktande

att största delen af denna styrka utgöres af icke synnerligen öfvad beväring,

så torde ofvannämnda antal af 560 man icke böra ökas i annan händelse, än

då nödvändigheten bjuder en förökning i den för den mindre krigsfoten antagna

normala styrkan.

I (ifrigt torde det kunna anses som en fördel att hafva samma styrka

formerad på Lera, än på färre bataljoner, äfven derutinnan, att en motståndare

snarare beräknar armécorpsernes storlek efter bataljonernas antal, än, inom vissa

gränser, efter deras styrka; hvarjemte såsom ytterligare skäl, tillämpliga på

våra förhållanden, kan anföras, att de smärre bataljonerna, formerade för den

mindre krigsfoten, utan rubbning medgifva öfvergång till den större, — hvithet

under alla och synnerligast under kritiska omständigheter högst fördelaktiga

förhållande icke vore möjligt, om, redan vid den mindre krigsfotens formerande,

bataljonernas styrka vuxit till sin högsta, lämpliga höjd.

Mellan ofvan angifna gränser, 560 ä 860 man, kan åt fältbataljonerna

naturligtvis gifvas hvilken styrka, som med behofvet bäst öfverensstämmer, och

sålunda till mindre krigsfotens förstärkande, upkallas antingen en eller tvenne

beväringsklasser, men utöfver sistnämnda siffra kunna bataljonerna icke ökas

utan att blifva allt för svårhandterliga och omöjliga att sammanhålla, helst om

i betraktande tages det otillräckliga antal befäl, hvarmed de torde komma att

blifva försedda.

Då sålunda infanteriets krigsfot, vare sig den mindre eller större, erfordrar

100 bataljoner, skulle det synas som vore skål för hunden att äfven fördela

stammen på 100 bataljoner i stället för nu föreslagna 50, men då detta skulle

fördubbla de nuvarande kompaniernas antal, bör en sådan rubbning så mycket

heldre undvikas, som armén lätt och fullständigt torde kunna göras förtrolig

med krigsfoten derigenom, att hvarje stambataljon, under alla tillfällen vid de

vanliga vapenöfningarne, der sådant läte sig gorå, manövrerade på 2:ne bataljoner

med iakttagande af det formeringssätt i öfrigt, som för krigsfoten är

bestämdt.

På grund af hvad ofvan är anfördt, torde sålunda infanteriets stamtrupper

hora utgöra 50 bataljoner, hvilka vid öfvergång till krigsfot utsvälla till 100;

samt fältbataljonernas styrka böra beräknas efter olika förhållanden till 560

å 860 man.

Regements-indelningen, antagen för infanteriet i de flesta europeiska

arméer, har hos oss varit begagnad allt sedan våra stridskrafter erhöllo ett

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

ordnadt skick. Då den, jemte fördelen att vara gammal och bepröfvad, äfven

medför någon besparing af utgifter, j unnförd med en organisation på fristående

bataljoner, emedan den förra fordrar, i förhållande till styrkan, ett mindre

antal befäl och förvaltningsenheter än den sednare, så torde ingen förändring

i nuvarande förhållande höra i detta afseende ifrågakomma, så mycket heldre

som regementscheferne, redan under fred tillagde en både i administrativt och

militäriskt hänseende högst vigtig plats, äro afsedde att, utan tillskapande af

nya embete!!, vid arméns mobilisering utgöra fördelningarnes och brigadernes

sjelfskrifne befälhafvare, (hiskligt vore åt nämnda skål att kunna förena

corpserna till regementen, men då de tillfälliga förhållanden, som förorsakat

dessa undantag, icke tillåta en sådan sammanföring, så får jag hemställa:

att ingen annan förändring af nuvarande regementen och corpser

måtte cga ruin än den, som blifvit eu följd af bildandet utaf Westernorrlands

regemente och Hallands Fältjägare-corps, af reduktionen

utaf nummerstyrkan vid gardet och Wermlands Fältjägare-regemente,

samt af Marinregementets öfverflyttning till landtförsvaret och reduktion

till en bataljon.

Bil. Ser. A. N:o 9, fullständigt uptagande hvarje indelt regementes eller

corps’ förläggning, i enlighet med uttryckta åsigter om nödvändigheten af eu

reglering i detta afseende, uptager äfven hvarje regementes eller corps’ nummerstyrka.

Donna nummerstyrka har naturligtvis icke kunnat blifva lika vid

hvarje regemente eller corps, emedan eu reglering med dylikt syfte skulle

åstadkomma en långt fullständigare omkastning och rubbning af nuvarande

regements- och kompani-indelning i hela landet, än som motsvarade det gagn

eu så långt sträckt reglering skulle medföra.

Ofvan är, vid framställda förslag till förökning af stammen, genom insättande

af de vid regementena och corpserna nu befintliga anslagne, indragne

och vakante nummer, den åsigt uttalad, att spel och gevärshandtverkare äfven

framgent skulle erhålla nummerlöner. Spelet står äfven i de flesta utländska

arméer i nummer. Dess antal torde icke kunna understiga 24 per stambataljon,

deraf 16 trumslagare och 8 spel i nummer, för att vid arméns försättande

på krigsfot kunna till hvarje fältkompani lemna det erforderliga

antalet.

Med gevärshandtverkarne, 2:ne på hvarje regemente, torde den förändring

höra vidtagas, att, i stället för särskilda gevärssmeder och stockmakare, endast

en gevärshandtverkare antages för hvarje bataljon, Indika handtverkare då

höra kunna verkställa alla de reparationer som förekomma, hvarjemte de höra

insättas i nummer, för att bestämdare uttrycka deras ställning, och, i stället

för att hittills vara aflönade med 1| ä 2 nummerlöner, endast erhålla eu

nummerlön hvardera, samt derjemte eu afpassad kontant lön.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

I enlighet med ofvanstående får jag föreslå:

att spelet bestämmes till 24 per stambataljon, hvaraf 16 trumslagare

och 8 spel i nummer; att, i stället för särskilda gevärssmed^

och stockmakare, en gevärshandtverkare antages för hvarje stambataljon,

hvilken tilldelas en nummer lön; och att alla bataljoner, såväl

indelta som värfvade, erhålla lika antal spel och gevärshandtverkare.

Till spelet räknas äfven fältmusikanterna. Dessa utgöra 5 per bataljon

och hafva nummerlöner sig anslagne. Enligt ofvan framstäldt förslag, skulle

dessa nummer med manskap besättas och tältmusikanterna sålunda komma att

kontant aflönas.

Krigsmusikens egenskap att leda, lifva och elda trupperna berättigar den

till ett rum i organisationen, hvarföre, då den icke utan fara att förfela sitt

mål skulle kunna förminskas, jag får hemställa:.

att fältmusikanterna fortfarande må utgöra 5 per bataljon och

förses med kontanta löner.

Hela det antal nummerlöner, som vid infanteriet skulle blifva till spel

och gevärshandtverkare anslagne, utgör (Bil. Ser. B. N:o 1), de nybildade

corpserna inberäknade, 1,250, hvarutaf vid indelta infanteriet 1,150.

Infanteriets stamtrupper skulle sålunda (Bil. Ser. B. N:o 6) erhålla föl
-

jande antal effektiva soldatnummer, nemligen:

Indelta nummer .............................................................. 24,416.

Värfvade .............................................................................. 1,900. 26,316.

och då för närvarande finnes:

Indelta nummer.................................................................. 20,596.

Värfvade..........................................................................._2,144. 22,740.

skulle således effelctiva soldatnumren ökas med ....................................... 3,576.

Eu bland de vigtigäste frågorna vid infanteriet, såsom öfver hufvud vid

hvarje vapens organisation, är den om befälets antal, likasom lösningen af

frågan, huru det nödiga antalet befäl skall kunna erhållas, vanligen framställer

ganska störa svårigheter. Synnerligen störa måste dessa svårigheter blifva vid

infanteriet, hvars organisation är grundad på nödvändigheten att kunna, allt

efter behof, i sig uptaga och med sig införlifva 2, 3 eller 4 beväringsklasser,

och sålunda utsvälla till en krigsfot, som är nära 3 gånger större än

fredsfoten.

Enligt ofvan anförda grunder för infanteriets organisation, bör hvarje

stambataljon, under öfningarne med det densamma anslagna beväringsmanskap,

formeras på 2 bataljoner, och vid öfvergången till krigsfot, genom inkallande

af efter behofvet lämpadt antal beväringsklasser, utsvälla till 2:ne bataljoner

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

af en styrka, allt efter krigsfotens storlek, varierande mellan 560 och 860

man. För att motsvara dessa fordringar, herde således hvarje stångbataljon

vara försedd med befäl till 2:ne bataljoner. Då emellertid eu sådan tillökning

i befälets antal skulle föranleda motsvarande betydliga kostnader, och nödvändigheten

bjuder att inskränka sig till det yttersta, som med ändamålets

vinnande möjligen kan förenas, samt andra utvägar äro föreslagna för fyllande

af den befälsbrist som upstår, inskränker jag mig nu att föreslå:

att hvarje stambataljon måtte erhålla tillräckligt, fast aflönadt

befäl för 1| bataljon, och regementena sålunda erhålla befäl för 3

bataljoner samt corpserna för l\.

Befälets antal inom hvarje bataljon måste stå uti ett efter bataljonens

styrka rigtigt afpassadt förhållande. 1 högsta måtto önskvärd! vore visserligen

att kunna förse våra bataljoner lika riktigt med befäl, som förhållandet är i

utländska arméer, der det vanligen finnes en officer på 32 till 40 och ett

underbefäl på 8 till 10 man. Den störa tillökning i befälets antal, som genom

antagande af eu sådan grund skulle blifva eu följd, torde dock icke nu

kunna ifrågasättas, i anseende till dermed förenade dryga kostnader; men då

ett alltför fåtaligt befäl i betänklig grad nedsätter eu armés krigsduglighet,

är den gräns, hvarunder man i detta hänseende icke kan gå, snart funnen.

Hvad först beträffar staberna, så utgöras dessa för närvarande, inom

officersgraden, jemte regemente- eller corpschefen med dess adjutant, regementsqvartermästaren,

vid regementena af 3:ne majorer och 2:ne regements-adjutanter,

och vid corpserna af 1 major och 1 regements-adjutant. Underofficersgraden

utgöres af 1 regementsväbel (med undantag vid Norr- och Westerbottens samt

Jemtlands Fältjägare-corpser, hvilka sakna sådan), 1 regements-trumslagare,

tvenne bataljons-adjutanter vid regementena och eu sådan vid corpserna.

Regementena äro således, — med undantag blott af adjutanterna, hvilkas

antal endast är beräknadt för 2:ne bataljoner — redan försedåe med stab

för 3:ne bataljoner, och, enär det bristande antalet adjutanter, vid de tillfällen

då formering på 4 bataljoner eger ruin, bör kunna ersättas genom kommendering

ur kompanibefälet, torde någon förökning af staben icke nödvändigtvis

erfordras. Vid formering på 4 bataljoner fattas dock chef för 4:de bataljonen.

Att vid ifrågavarande fall befälet skulle föras af en för hvarje särskild! tillfälle

kommenderad kapten, hvarigenom, enligt nu gällande förhållanden, den

äldste närvarande skulle vara till updraget sjelfskrifven, synes mig icke fullt

lämpligt, enär, såsom helt naturligt är, de för ett dylikt befäl erforderliga

egenskaperna icke alltid hos denne kunde stå att finna. Dessutom och då vid

flera regementen chefen är afsedd att fora befäl öfver fördelning eller brigad,

måste ej sällan eu af regementets majorer tillfälligtvis intaga hans plats.

%

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Det synes mig derföre välbetänkt att på förhand söka undanrödja de

olägenheter, som häraf kunde upstå, och att för sådant ändamål befordra en

lämplig och kompetent kapiten till den högre grad, som gjorde honom till det

ifrågavarande befälet berättigad.

Den sålunda till major i regementet eller corpsen befordrade, som egde

qvarstå vid sin förut innehafvande lön vid regementet, skulle vara skyldig att,

vid alla tillfällen då hans tjenstgöring i den högre graden icke toges i anspråk,

uprätthålla den tjenst, för hvilken lian åtnjöte lön på stat, och icke

vara berättigad till någon annan aflöningsförhöjning, än den af dagtraktamente

efter sin högre grad vid de tillfällen i tjenstfri, då sådant författningsenligt

bestås. Hvad här blifvit ifrågasatt för regementena, är äfven tillämpligt på

corpserna, enär dessa vid en del öfningar liksom vid mobilisering böra vara

formerade på 2:ne bataljoner, men endast ega en major, hvarföre vid dessa

sistnämnda, utan förändring i (ifrigt, en kapiten bör förordnas till major i

corpsen, likaledes med bibehållande af kapitens lön.

Den nyssnämnda bristen af regementsväbel vid Norr- och Westerbottens

samt Jemtlands Fältjägare-corpser torde böra afhjelpas, och regementsväbel sålunda

vid dessa corpser blifva å stat upförd. Såsom en följd af bildandet af

Westernorrlands regemente och Hallands Fältj ägare-corps, upstår nödvändigheten

att ordna dessas staber i likhet med öfrige regementens och corpsers, och den

reduktion, som är föreslagen i fråga om gardesregementena till fot och Wermlands

Fältj ägare-regemente, äfvensom den ifrågasätta öfverflyttningen till infanteriet

af Marinregementet, framkalla naturligen den bestämmelse, att dessa

corpsers staber böra erhålla samma antal befäl som öfriga corpser vid indelta

armén. Jag får på grund af det anförda föreslå:

att regementenas och corpsernas staber endast så till vida undergå

förändring, att en kapten vid hvarje regemente eller corps förordnas

till major i regementet eller corpsen, med bibehållande af

kaptens lön, samt att de corpser som sakna regementsväbel blifva

dermed försedde; och

att de nybildade indelta Westernorrlands regemente och Hallands

Fältjägare-corps, samt de värfvade, till sin styrka förändrade gardescorpserna,

Wermlands Fältjägare-corps äfvensom Blekinge värfvade

Skarpskyttecorps, må erhålla sina staber ordnade i likhet med öfrige

regementen och corpser.

Hvad åter kompanibefälet angår, så erfordras enligt manöver-reglementet

till hvarje bataljon 12 plutonchefer, jemte fanförare och 2:ne tiraljör-divisionschefer,

eller summa 15 afdelningschefer, hvarföre, om till afdelningschefer endast

officerare, såsom lämpligast vore, skulle utses, hvarje stambataljon borde

ega

*

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

ega 15 kompaniofficerare, och om, såsom äfven lämpligt vore, ett riktbefäl

inom hvardera af de 8 linieplutonerna, och båda riktbefälen, eller

alla troppbefälhafvarne, inom hvardera af de 4 tiraljörplutonerna, utgjordes

af underofficerare, skulle antalet sådane, andre fanföraren inberäknad,

rätteligen utgöras af 17. Med afseende likväl på de ökade insigter bland

underofficerarne, som utvidgade undervisningsanstalter böra åstadkomma,

och med hänsyn till det ökade antal korporaler, som nedan ifrågasattes,

hvarigenom underofficerarne i vissa fall höra kunna förrätta officerstjenst

och i sin tur ersättas af korporaler, torde dock detta antal, då endast

stammens behof tages i betraktande, kunna nedsättas till 12 officerare

och 12 underofficerare per bataljon, eller till 3 officerare och 3 underofficerare

per kompani, hvilket likväl är ett mycket ofördelaktigare förhållande

än till och med vid indelningsverkets början, då det fanns 3

officerare och 5 underofficerare per kompani, och hvithet endast kan

rättfärdigas af behofvet att i allt gå till våga med största möjliga sparsamhet.

Denna befälsstyrka, 3 officerare och 3 underofficerare på kompanier

af 138 man, är äfven långt svagare än i flera utländska arméer är förhållandet.

I fransyska armén t. ex. räknas 3 officerare, 6 underofficerare

och 9 korporaler på kompani af 120 man; i preussiska 5 officerare, 13

underofficerare, 12 vicekorporaler och 220 man på kompaniet, och i

österrikiska armén 4 officerare, 6 underofficerare, 8 korporaler, 16 vice

korporaler och 130 man på kompaniet.

Enligt ofvanstående antagande, och då hvarje stambataljon, med afseende

derpå att den skall i sig uptaga en eller flera beväringsklasser,

bör hafva befäl för skulle sålunda kompanibefälets antal vid stambataljonerna

komma att utgöra 18 officerare och 18 underofficerare.

Någon befälsreserv måste dock finnas. Ur officersgraden måste de

vid en mobilisering bildade talrika fördelnings- och brigadstaber i viss

mån tagas, liksom officerare och underofficerare måste afses till fördelning

på parken och trainen och, då derjemte i betraktande tages den brist,

som enligt all sannolikhet alltid kommer att förefinnas till följe af sjukdom

och vakanser, kan donna reserv icke beräknas till mindre än 2:ne

officerare per stambataljon, eller en per fältbataljon, hvarigenom hela

antalet officerare per stambataljon skulle utgöra 20. Då underofficersgraden

är afsedd att fylla den officersbrist, som redan enligt plan finnes

och som vid mobilisering än ytterligare måste upkomma, och då desslikes

samma grad enligt plan företer en icke obetydlig brist inom sig

sjelf, är det af högsta behof påkalladt att äfven här sörja för en tillökBih.

till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

ning, som lämpligen, och för likhet i organisationen de båda graderna

emellan, borde bestämmas till 2:ne per stambataljon, hvarigenom sålunda

hela antalet kompani-underofficerare per stambataljon äfven skulle komma

att upgå till 20.

På grund häraf får jag föreslå:

att kompanibefälets antal må bestämmas till 20 officerare

och 20 underofficerare per stambataljon.

Vid de större regementena, hvilkas kompanibefäl redan utgöres af

36 officerare och 36 underofficerare, kommer alltså tillökningen att endast

bestå af 4 officerare och 4 underofficerare, och vid de öfriga regementena

af 8 officerare och 8 underofficerare. Denna tillökning torde lämpligast

höra fördelas inom kapiten, löjtnants och sergeants-graderna. Inom den

förstnämnda finnes visserligen, redan med nuvarande organisation, kompanibefälhafvare

för 3:ne bataljoners behof; men då i betraktande tages

att en af kapitenerna är påräknad tj en åtgöra uti regements-officersgraden,

att åtminstone eu kapiten vid hvarje bataljon borde vara att såsom tiraljörchef

tillgå, och dertill lägges vigten deraf att till donna grad, der det

fria avancement^ börjar, och der ett mera omfattande befäl och mera

magtpåliggande bestyr gifva tjenstgöringen en större betydelse, förflytta

individen innan ännu hans håg för yrhet svalnat och hans kraft försvagats,

synes mig eu tillökning af antalet inom donna grad vara, ej mindre

välbetänkt, än af behofvet påkalladt.

Ehuru önskvärd och med god ordning förenligt det än vore, att

tillökningen gåfves den fördelning att behofvet inom hvarje grad till—

godosåges, har jag likväl ansett, att, med fristad! afseende å dermed förenade

kostnader, tillökningen uti antalet af kapitener bör inskränkas till

en på hvarje stambataljon, och att den öfriga erforderliga tillökningen af

officerare bör tilläggas 2:dre löjtnanternas löneklass. Inom underofficersgraden

synes i första rummet den förändring lämplig, att den ena klassen

furirer upflyttas i sergeantsgraden och att denna grad, som i sig bör

uptaga den erforderliga tillökningen underofficerare, i likhet med löjtnantsgraden,

delas uti första och andra klass.

Till följe häraf får jäg föreslå:

att de större indelta regementena, hvilkas kompanibefäl redan

utgör es af 36 officerare och 36 underofficerare, må erhålla en

tillökning af 2 kapitener och 2 andre löjtnanter samt 4 sergeanter;

att alla öfriga regementen erhålla lika antal kompanibefäl

inom de olika graderna, som de nämnda, och corpserna

hälften af detta antal;

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

att kompani-underofficerare vid ett regemente må bestå af

8 fanjunkare, 12 förste sergeanter, 12 andre sergeanter och 8

furir er, och vid en corps af hälften af detta antal; samt att de

värfvade corpserna må erhålla lika antal befäl som de indelta.

I afseende å tiden och sättet för befälets kompletterande, på sätt bär

är föreslaget, och enär staten icke genast bör drabbas af hela den dermed

förbundne kostnad, får jag hemställa:

att de föreslagna nya platserna må tillsättas med halfva

antalet under hvardera af åren 1870 och 1871, dock att ingen

må i löjtnantsgraden upflyttas med mindre än att han tjenstgjort

2:ne år som underlöjtnant.

Ehuru i allmänhet icke räknade till befälet, utgöra dock korjporalerna

en ganska vigtig de k af detsamma. En duglig, pålitlig och aktad korporal

utöfvar så väl inom det korporalskap, för hvilket han är närmast

ansvarig, som inom hela det kompani han tillhör, ett inflytande som är

af oberäkneligt värde, såväl i afseende på disciplin och ordning, som på

truppens moraliska beskaffenhet.

Bildandet och bibehållandet af en duglig korporalstam är sålunda eu

sak af största vigt, helst man vid den knappa befälstillgång som ofvan

blifvit beräknad, måste vara beredd att ur korporalernas led rekrytera

underofficersgraden.

Ändamålsenligt ordnade undervisningsanstalter, jemte eu aflöning

tillräckligt stor för att, jemn förd med det öfriga manskapets, göra dessa

platser begärliga, äro oundgängliga åtgärder för vinnande af en god

korporalstam.

Antalet korporal^'' per stamkompani utgör för det närvarande 6,

eller en för hvarje korporalskap. Den knappa tillgången af befäl inom

officers- och underofficersgraderna gör det likväl till en nödvändighet, att

den lägsta befälsgraden, donna yttersta reserv af befälsämnen, hvars

rekryterande och underhåll är med jemförelsevis ringa kostnad förenad,

blifver något talrikare. En tillökning af 3:ne korporaler per kompani har

sitt berättigande ej allenast uti ett oafvisligt behof vid inträffande mobilisering,

utan äfven i en önskvärd anordning af tjenstgöring^ under fred,

hvarjemte den lemnar tillfälle till bildande af eu högre korporalsklass

utöfver den, som har sig närmaste vården om korporalskap^ anförtro dt,

och såmedelst, genom den utsigt till befordran den öppnar för mannen

ur ledet, egnar sig att för donna utgöra en ofta lika rättvis belöning för

ådagalagd skicklighet, som en i allmänhet väl behöflig eggelse att söka

tillegna sig de insigter och egenskaper, som kunna gifva honom förhoppning

och berättigande till emottagande af ett ännu högre befäl.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Soldat, som tillhör denna nya korporalsklass, borde benämnas l:ste korporal

och i all tjenstgöring kunna företräda underofficerens ställe, han bör alltså, under

tjenstgöring på roten, kunna tilldelas befäl öfver tvenne korporalskap^-, samt

såmedelst intaga nuvarande afdelnings-underofficerens plats, en anordning som

dessutom, till följd af underofficers-boställenas indragning och deraf nödvändigt

härflytande friare bestämmelser i afseende å underofficerarnes vistelseort, torde

blifva af behofvet påkallad.

Ett förökande af korporalernas antal per kompani, från 6 till 9, framkallar

en dylik åtgärd äfven med afseende å vicekorporalerna, korporalernas

ställföreträdare, eller den grad, genom hvilken korporalsgraden skall rekryteras

och vid mobilisering till antalet fördubblas.

Med anledning häraf får jag föreslå:

att på hvarje stamkompani korporalernas liksom ock vice-korporalernas

antal må bestämmas till 9, och att, af de förre, 3 på hvarje

kompani må benämnas förste korporal.

Äfven sedan en sådan tillökning i befälets antal, som nu blifvit föreslagen,

är vunnen, qvarstår dock eu icke obetydlig befälsbrist. Hvarje regemente saknar

befäl till den 4:de bataljonen, och hvarje corps till eu half bataljon, hvarigenom,

sammanlagdt för hela infanteriet, en brist af befäl till 25 bataljoner

upstår. Derjemte saknas helt och hållet befäl till de vid krigs utbrott nödvändiga

depöter. Någon del af det i sistnämnda hänseende beliöfliga befäl

torde kunna erhållas genom användande utaf afskedade, i armén Kvarstående

officerare, äfvensom utaf pensionerade, med tjenstgöringsskyldighet intill vissa

år, afskedade officerare och underofficerare. Ur donna tillgång torde behofvet

af regementsofficerare kunna helt och hållet fyllas, samt till någon del äfven

af kapitener.

Men i anseende till en i allmänhet långt framskriden ålder, inom det till

tjenstgöring i krigstid disponibla och i armén Kvarstående befäl, torde behofvet

af subalternofficerare och underofficerare endast i ytterst ringa mån motsvaras

af den tillgång, som från detta håll kan beredas; hvarföre andra utvägar måste

anlitas för att fylla den störa befälsbrist som återstår. Dessa utvägar äro i det

föregående antydda, och förslag är framstäldt om bildande af halfsolds- och

reservbefäl.

Hvad halfsoldsbefälet beträffar, torde vara nödigt bestämma det antal deraf,

som får finnas vid hvarje regemente eller corps, enär kostnaden för detsamma,

ehuru relativt obetydlig, dock manar till iakttagande af all den sparsamhet

dermed, som med ändamålets vinnande kan förenas. Då nu ur kapitensgraden

lätteligen kan ersättas befintlig brist inom regementsofficersgraden, der dessutom

föga benägenhet att ingå på half sold torde vara att förvänta, — och

då det är antagligt att behofvet af subalternofficerare i de yngsta graderna

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

kali fyllas genom reservbefäl, så torde det antal halfsoldsbefäl, som vid hvarje

regemente och corps bör bildas och icke får öfverskridas, lämpligen kunna bestämmas

efter det behof som upstår inom kapitens- och första löjtnantsgraderna

för den 4:de bataljonen vid regementena och för den half bataljon vid corpserna,

hvilka sakna fast, aflönadt befäl. Antalet halfsoldsbefäl vid hvarje regemente

borde alltså utgöras af 3 kapitener och 4 förste löjtnanter, samt vid hvarje

corps af 2 kapitener och 2 förste löjtnanter.

Jag får derföre föreslå:

att antalet halfsoldsbefäl vid hvarje regemente icke må öfverstiga

3 kapitener och 4 förste löjtnanter samt vid hvarje corps 2

kapitener och 2 förste löjtnanter.

H\ad angår reservbefälet, sa torde dess antal svårligen kunna begränsas,

enär hvarje beväringsskyldig, som fullgjort de derför bestämda fordringar, bör

vara berättigad att i egenskap af reservbefäl fullgöra sin värnepligt, men, enär

tillgången på reservbefäl sannolikt blifver temligen olika inom olika orter, hvarföre

öfverflöd kan upstå vid ett regemente, under det brist yppas vid ett annat,

så borde reservbefälets tjenstgöring kunna, inom hvarje armécorps område,

så fördelas att jemnhet i afseende på tillgången de olika regementena emellan

upstår, hvarföre jag får föreslå:

att generalbefälhafvare må vara berättigad att inom hans armékorps

område, kommendera reservbefäl till tjenstgöring vid annat regemente

än det, vid hvilket detsamma, på grund af sitt hemvist, bort

fullgöra sin värnepligt.

Det är väl möjligt att ej, medelst anlitande af nu föreslagna utvägar —

bildande af halfsolds- och reservbefäl — tillräckligt antal befäl ändå vore i

behofvets stund att tillgå, men sannolikt torde genom inflyttning till officersgraden

från underofficersgraden, samt dennas komplettering genom korporal,

hvilka åter finge ersättas af urval bland manskapet, det väsendtligaste behofvet

blifva fyldt, helst någon del af eleverna vid krigsskolan, bör kunna i ifrågavarande

afseende användas.

Vid hvarje stamkompani finnes nu en del för särskilda ändamål inöfvadt

manskap, nemligen timmermän, skarpskyttar och sjukvårdssoldater. Då fredsorganisationen,

så vidt möjligt, äfven i sina minsta detaljer, bör vara densamma

som för kriget är afsedd, så bör dessa till särskilda ändamål inöfvade soldaters

antal så beräknas vid stamkompanierna, att infanteriet kan vid öfvergången till

krigsfot lemna till fältkompanierna det nödvändiga antalet.

Hvad beträffar timmermännen, för det närvarande en på hvarje kompani,

så kan detta antal långt ifrån vara tillfyllestgörande, utan höra särskilda åtgärder

vidtagas, på det att hvarje regemente måtte inom sig ega nödig tillgång

på en i fältarbetens förrättande invalid trupp. Visserligen måste alla större fältarbeten

öfverlemnas åt fortifikationstrupperna, men dels kan icke ifrågasättas

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

insättande af så stort antal sådane, som behofvet krafvel-, dels kanna dessa

icke under krigets alla oberäkneliga förhållanden vara ständigt så tillhands att

de möjliggöra umbärandet af i fältarbeten kunnigt befäl och öfvad trupp, som

alltid åtfölja regementet, alltid äro till hands, och vid alla arbeten utgöra ledare

och förgångsmän för kamraterna af stammen och beväringen.

Under antagande att Svenska armén blifver, i öfverensstämmelse med det

förslag jag här nedan går att framlägga, försedd med 3 pontonier- och 3 sappörkompanier,

skulle, vid arméns indelning i 3 armécorpser, hvarje armécorps

blifva försedd med 1 pontonier- och 1 sappörkompani. Detta förhållande visar

sig emellertid, redan för den mindre krigsfoten, långt ofördelaktigare, än inom

andra arméer, och är desto mer betänkligt, som vårt land i högre glad, än de

flesta andra, torde för sitt försvar vara i behof af fortifikationstruppers biträde.

Ett så ringa antal fortifikationstrupper, hvilka, för att något kunna uträtta,

måste tänkas samlade på färre punkter vid större fältarbeten eller broslagningar,

kunna endast under den förutsättning anses för behofvet någorlunda tillfyllestgörande,

att kunskaper och medel för utförande af de detaljarbeten, som

i vårt kuperade land oupphörligt, måste förekomma, finnas hos infanteriet sjelf!,

hvarföre det är nödvändigt att under freden genom förberedande öfningar för

såväl befäl som trupp, lära sig huru terrängen skall på enklaste sätt ombildas,

dels för att skydda sig — hvilken nödvändighet är så mycket mera tvingande,

som eldvapnens träffsäkerhet och förstörelseverk an upnått en icke hittills anad

höjd, — dels för att undanrödja alla hinder för egen framkomst och bereda

, sådana för fiendens, öfverallt der sådant med konstens tillhjelp kan ske. Äfven

vid det förhållande att ett regemente blir kommenderad! till skansarbete eller

broslagning, hvilket under krig ofta måste inträffa, är det af största vigt, att

detta inom sig har kunnigt befäl och så många öfvade soldater till förgångsmanskap

att arbetet med tillbörlig kraft och på ändamålsenligt sätt kan bedrifvas,

enär det är antagligt att antalet för sådana händelser disponible fortifikationstrupper

med erforderligt befäl i de flesta fall är alltför ringa, föi att

arbete! med all den skyndsamhet och ändamålsenlighet behofvet krafvel-, skall

kunna verkställas.

Den nuvarande timmermausinrättningen, motsvarar icke sitt ändamål, dels

emedan antalet timmermän är för ringa, och deras öfning högst otillräcklig,

dels emedan omsättningen är för långsam, dels slutligen emedan alla anslag

till nödiga materialier och verktyg saknas.

Inom indelta armén finnas dock alla de vilkor för handen, som behof! as

för att inbringa timmermausinrättningen till den punkt, att des kan motsvara

de fordringar, som i behofvets stund kunna ställas på densamma. Om derföre

timmermännens antal ökas till 16 per stambataljon, och de i denna egenskap

endast tjenstgöra vissa år för att lemna ruin åt andra, om deras öfningar ord
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

ilas på det mest praktiska sätt, omvexlande med undervisning i timmermansinstruktion

och utförande af skansarbeten och broslagningar, och om särskild!

befäl kommenderas att leda dessa öfningar, och deråt 18 uteslutande egna sin

tid och sin upmärksamhet, samt till regemente och corpschefers förfogande

ställes ett ärligt anslag, nog stort att förse timmermännen med nödiga verktyg

och matenalier, så torde timmermansinrättningen kunna motsvara sitt ändamål.

Hvad först beträffar det ökade antalet, torde detta på så sätt höra åstadkominas,

att af hvarje stamkompani ut välj es h vartannat år tvänne man som genomgått

fullständig rekrytskola och sedermera bevistat åtminstone ett regementsmöte,

och som med god fattningsgåfva förena den skicklighet i yxans och

spadens handterande, att de med hopp om framgång kunna till skicklige timmermän

utbildas. Dessa höra öfvas såsom timmermän i 4 år, hvarefter de

återgå i ledet, och utgöra der för framtiden em.timmermansreserv, som i donna

egenskap tjenstår endast vid de tillfällen, då större del af kompaniet utkommenderas

på arbete.

Timmermännen komma sålunda att utgöra tvenne klasser, eu äldre och eu

yngre, som ouphörligt ingå uti hvarandra, så att eu fortfarande öfning ständigt

underhålles. Till hvardera af dessa klasser borde vid hvarje regemente

kommenderas eu officer och eu underofficer (vid corpserna en officer och eu

underofficer till båda klasserna), Indika med sitt manskap skulle tjenstgöra under

alla 4 åren, och derefter återgå till tjenstgöring på kompanierna

Hvarje regemente skulle sålunda ständigt ega 32 timmermän under öfning

och skulle efter hvartannat års förlopp erhålla 1 officer, 1 underofficer och 16

man utbildade timmermän, och sålunda efter t. ex. 12 års förlopp inom sig

ega 6 officerare 6 underofficerare och 96 man, med öfning uti de flesta slags

fältarbeten, hvilka dels i och för sig, dels såsom ledare och förgångsmän för

kamrater, kunna i förekommande fall blifva af oberäknelig nytta.

På grund af hvad jag här anfört, får jag föreslå:

att timmermännens antal på hvarje stamkompani bestämmes till

4, och att för detta ändamål, tvenne man per kompani hvartannat

år uttagas, för att öfvas som timmermän under 4 år, hvarefter de

återgå i ledet.

Skår

det af ett antal i skjutfärdighet synnerligen utbildade soldater på hvarje corps

kan åstadkomma, torde af en hvar kunna inses. Då det emellertid är att hoppas

att skjutfärdigheteu, genom ökad Upmärksamhet å denna vigtiga gren af

vapenöfniiigarne, samt genom målskjutningsöfningars anställande inom alla kommuner,

skall vinna den utbredning bland både stam och bevaring, att vid fältkompaniernas

formerande ingen svårighet förefinnes att utvälja hvithet antal

skicklige skyttar som helst, så finner jag mig nu så mycket mindre höra före
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

slå någon utsträckning af de befintlige skarpskyttarnas antal, som den nuvarande

knappa öfningstiden, hvilken för närvarande icke anses höra förlängas,

icke medgifver en grundligare utbildning af ett större antal, helst behofvet af

ett större antal befäl för beväringsöfningar i allmänhet icke torde medgifva att

till skarpskyttemötena kommendera större befälsstyrka, än hittills. Derjemte

torde, vid behandlingen af donna fråga, den omständigheten höra tagas i betraktande,

att vid åtskilliga mötesplatser upstå svårigheter för att anordna tillräckligt

antal skotthåll'' för samfäld! öfvande af ett större antal skarpskyttar,

än det redan befintliga.

Den, utan motsvarande fördel, ökade tjenstgöring, som skarpskyttarne, i

jmunterelse med öfriga manskapsstyrkan, genom årligen, återkommande skarpskyttexnöten,

har sig ålagd, samt deras häraf följande obenägenhet att i donna sin

egenskap längre tid qvarstå, föranleder ock eu tätare omsättning ibland dem,

hvarigenom, under förutsättning, att deras tjenstgöring såsom skarpskyttar icke

blefve alltför kort, målet att sprida en allmännare, större skjutfärdighet hos

stammen äfven kali anses trämjadt.

För åstadkommande af eu god sjukvård, kunna aldrig nog störa ansträngningar

göras. All omsorg bör derföre egnas att bland truppen sjelf utbilda

biträden åt de tjenstgörande läkarne.

Sjukvårdssoldaterna., eller det manskap, som å militärsjukhusen erhållit

undervisning i förbandslära och sårades vård, hafva i allmänhet med intresse

och läraktighet mottagit donna undervisning och visat sig motsvara det ändamål,

man dermed åsyftat. Den väg, som sålunda blifvit beträdd, bör fullföljas

och’ gifvas vidare utveckling; och torde jag nedanföre, vid frågan om sjukvårdens

ordnande, få framställa förslag i detta hänseende.

Förutom det för särskilda ändamål inöfvade manskap, bestående antingen

af timmermän, skarpskyttar eller sjukvårdssoldater, i fråga om hvars organisation

förändrade bestämmelser bär blifvit i viss mån ifrågasätta, finnes äfven å

hvarje indelt stamkompani, ett antal volontärer, hvarmed förstås ungt manskap,

som, utan erhållande af lega och utan förpligtelse att i fredstid tjena nå gon v iss

tid, ingår i krigstjenst för att, vinna befordran till underofficer. För volontärer,

hvilka antagas och afskeda^ af regementschefen, och som mellan exercistiderna

äro tjenstefria, finnas å hvarje kompani afsedda 2:ne nummer, af Indika

det ena dock allt hittills stått vakant, med vakansafgiften ingående till volontärvakansfonden,

men Indika vakanta nummer i det föregående äro föreslagna att

upsättas med soldater. Enär volontärinrättningen, hvars ändamål är att bereda

tillgång till passande underofficersämnen, visat sig i allmänhet motsvara

detta ändamål, och enär någon förminskning i nummerstyrkan icke derigenom

åstadkommes, torde densamma, i den form den hittills tillämpats, höra bibehållas
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

hållas och underofficersgraden fortfarande hufvudsakligen rekryteras med volontärer,

hvilka aflagt de kunskapsprof, som i det föregående föreslagits

såsom erforderliga för kompetens till donna grad, och jag hemställer sålunda:

att ett nummer på hvarje indelt stamkompani fortfarande må

besättas med volontär.

Bil. Ser. B. N:o 1 redogör närmare för alla här föreslagna förändringar

i personalen.

En kortfattad redogörelse för det sätt, hvarpå infanteriet, så organiseradt

på 50 stambataljoner som ofvan är föreslaget, lämpligast öfvergå!" till krigsfot

på 100 bataljoner, torde jag i underdånighet få framställa:

Enär hvarje rubbning i organisationen vid öfvergången till krigsfot, så vidt

möjligt är, bör undvikas, torde samma indelning på 3:ne armécorpser, hvilken

nedanföre vid frågan om organisationen af generalitetet föreslås för arméns

fredsfot, äfven, hvad infanteriet beträffar, böra vara den för krigsfoten bestämda.

Med afseende å regementenas och corpsernas förläggning, torde dessa

armécorpser höra vara sammansätta i enlighet med Bil. Ser. B. N:o 14.

Vid öfvergången till krigsfot, sönderfaller hvarje armécorps i 2:ne fördelningar

och hvarje fördelning ställes på så många brigader som, beroende af

vid mobiliseringen sig företeende omständigheter, befinnes lämpligt.

Sedan den mindre krigsfoten, genom inkallande af aktiva arméns första

upbåd, 4:de och 5:te beväringsklasserna, blifvit bildad, måste aktiva arméns

andra upbåd, 6:te och 7:de beväringsklasserna, inkallas i depot, för att, efter

någon repetition af tidigare undergångna öfningar, kunna, i händelse af behof,

afgå till aktiva armén, och upbringa densamma till den större krigsfoten.

En depötbataljon måste sålunda bildas för hvarje stambataljon, eller 50

depötbataljoner, hvilkas styrka ej kan räknas högre än omkring 600 man, eller

sammanlagdt 30,000 man.

Till dessa bataljoners förseende med korporal^ äro 60 man per stambataljon

beräknade.

Skulle förhållandena nödvändiggöra den större krigsfotens insättande,

fördelas dessa 50 depötbataljoner på aktiva arméns 100 fältbataljoner, hvarigenom

hvar och eu af de sistnämnda erhålla en förstärkning af 300 man och

således upbringas från 560 till 860 man, hvilket för 100 bataljoner utgör

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

86.000 man, eller måttet för den större krigsfoten, och hvarmed äfven infanteriet

upnått den högsta styrka, som det anses höra ega.

Man måste emellertid sörja för vidmakthållandet af detta antal, och detta

ändamål hör vinnas om i depöterna ständigt underhålles en styrka, ungefärligen

motsvarande eu fjerdedel af den, hvartill aktiva armén npgår. 3:dje beväringsklassens,

efter afdrag till special-vapnen, öfverhlifna styrka, omkring

17.000 man, måste sålunda inkallas i depot för att utgöra aktiva arméns ersäitningsirupper.

För hvarje fälthataljon torde då höra formeras ett ersättnings- eller depötkompani,

af eu styrka motsvarande ungefär fjerdedelen af fälthataljonens.

3:dje klassens .......................................................................................... 17,000 man

tillsammans med från stamkataljonerna till depöterna kommenderade 3,000 »

torde sålunda höra fördelas i 100 kompanier ä 200 man............ 20,000 man.

Skulle afgången vid aktiva armén blifva så stor, att 3:dje beväringsklassen

för ersättande af densamma toges i anspråk, måste 2:dra beväringsklassen i

stället inkallas i depot. Om, till följe af störa olyckor, äfven denna klass

måste till aktiva arméns kompletterande användas, inträder det förhållande, då

krigsreserven måste anlitas, för att ersätta lidna förluster, och ett inkallande i

depot af 8:de beväringsklassen måste ega ruin, emedan lista klassen under ingå

förhållanden hör kunna tagas i anspråk för aktiva armén.

Infanteriets styrka på krigsfot skulle, enligt ofvanstående, under olika förhållanden,

utgöra antingen:

Mindre krigsfoten.

100 fältbataljoner ä 560 man............................................................... 56,000 och

med en reserv af 50 depöthataljoner ä 600 man ........................... 30,000 eller

Större krigsfoten.

100 fältbataljoner ä 860 man............................................................... 86,000 och

med en reserv af 100 depötkompanier ä 200 man........................ 20,000.

Staber, öfrig! befäl samt civilstat i dessa belopp icke inberäknade.

Kostnaden för infanteriets organisation — med undantag i hvad den rörer aflöning

för det tillökade befälet, hvilken tinnes i förslaget till lönereglering beräknad —- npgår, på sätt här blifvit föreslaget, till 514,996 R:dr 26 öre (Bil. Ser. B. N:o

15) i hvilken summa dock kostnaden för indelta truppernas garnisonstjenstgöring

i Stockholm, såsom af organisationen beroende, ingår med 481,015 R:dr 75

öre Bunt.

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kavalleriet.

Den äldsta organisationen för Svenska kavalleriet var grundad på rustning,

hvilken under en längre tid varit ensamt använd, men redan från medlet

af 1500-talet framställde sig tieliofvet af värfvadt kavalleri; och från donna i

Sveriges historia vigtiga tidpunkt räknar så val det indelta som värfvade kavalleriet

sitt ursprung.

Det indelta kavalleriet har i förening med det värfvade, med alltför outplånliga

drag, i fosterlandets häfder tecknat sin kraft och krigsduglighet, för

att ej, äfven inför vår samtid, förjaga hvarje tvifvel om dess fortfarande tjenstbarhet.

Att det värfvade kavalleriet framför det indelta eger flera företräden,

ligger i sakens natur, emedan den större ridfärdighet, till hvars förvärfvande

den ständiga öfningen i garnison gifver tillfälle, icke kan, under den korta

öfningstid, som statens tillgångar medgifva det indelta kavalleriet, till samma

grad af detta ernås. Med uteslutande hänsyn till kavalleriets största möjliga

tjenstbarhet, vore det derföre visserligen önskvärd!, att hela kavalleriet vore

värfvadt; men då indelta kavalleriet, jemte sin relativt ringa kostnad, fullt

berättigar till den säkra förhoppning, att det alltid skall häfda sin plats och

motsvara hvarje billig förväntan, samt då dessutom skilnaden emellan indelt

och värfvadt kavalleri, der de gemensamt förefinnas, utjemna^ derigenom, att

den större färdighet, som utvecklas af den värfvade truppen, biafvel'' för den

indelta ett stöd och ett mönster, som manar till efterföljd och täflan, så torde

ingen förändring i kavalleriets organisation, såsom dels indelt, dels värfvadt,

höra ifrågakomma.

Kavalleriets effektiva styrka utgör för närvarande (Bil. Ser. C. N:o 1):

Indelta .............................................................................. 3,300.

Värfvade ........................................................................... 980.

Summa ryttare-nummer 4,280.

Denna styrka, som icke motsvarar arméns behof redan vid den mindre

krigsfoten, då i betraktande tagas de oundgängliga afdragen till depoter, ordonnanser

och trossbevakning m. m., blir än mindre tillräcklig vid jemnförelse

med den styrka, som för den större krigsfoten är beräknad.

Att föröka kavalleriet, så att mellan detsamma och fältarméns effektiva

styrka samma förhållande upstår, som i sådant hänseende eger rum inom de

flesta utländska arméer, torde emellertid statens tillgångar ej medgifva, och

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

kan ej heller anses alldeles oundgängligt, då vårt land med sin brutna, af

skogsmark och vattendrag upfyllda mark, lemnar kavalleriet sparsamma tillfällen

att i massa upträda såsom vapen.

Visserligen åligger kavalleriet ännu en annan upgift, nemligen bevakningsoch

rekognoscerings-tj ensten, och i detta hänseende har dess betydelse långt

ifrån minskats, utan tvertom synes man af senare krigens erfarenhet snarare

ega anledning antaga ett motsatt förhållande. Då emellertid detta vapens användande

i massa på slagfälten, till följd af nutidens förändrade taktik, icke

torde förekomma så ofta som förr, lärer val, hvad kavalleriets styrka beträffar,

hufvudsakligast afseende höra fästas på den härarnes tillväxt, som 19:de århundradets

krig numera synes framkalla. I utländska arméer vexlar kavalleriets

styrka mellan V och af fältarméns, beroende hufvudsakligast på ländernas

naturliga beskaffenhet, och anser jag således, med fästadt afseende å vårt lands

förhållanden, att Svenska kavalleriets styrka bör utgöra omkring af fältarméns,

och att dess fredsfot sålunda oundgängligen bör ökas.

Redan år 1863 framställde Eders Kongl. Näjd till Rikets då församlade

Ständer behofvet af kavalleriets ökande, och Rikets Ständer uttalade äfven uti

sin underdåniga skrifvelse, jemte erkännande häraf, sin åsigt, att kavalleriets

förstärkande, genom indel t eller värfvad trupp, torde kunna med största fördel

åstadkommas i förening med vakansko ntrakternas förnyande vid de afsutna

rusthållsregementena och vakansafgifternas förhöjande till ett belopp, närmare

motsvarande värdet af den skyldighet, de voro beräknade att ersätta.

Den anvisning till kavalleriets förökande, som Rikets Ständer sålunda lemna!,

torde dock svårligen kunna följas, enär rusthållare vid nämnda regementen,

i detta afseende hörde, förklarat sig icke vilja på någon förhöjning af vakansafgifterna

ingå. Att låta ett eller flera af dessa regementen åter till kavalleri

upsitta, torde, ehuru visserligen utterbär!, likväl vara mindre lämplig!, emedan

derigenom den för infanteriets stam väl behöfliga styrkan skulle förminskas,

hvarföre förökningen lämpligast, och till mesta nytta för vapnet, antagligen

herde åstadkommas genom upsättande af värfvadt kavalleri.

Huru ensidig och behöflig en sådan tillökning af kavalleriet än vore,

skulle den dock oundvikligen medföra så betydliga kostnader både för upsättning

och årlig! underhåll, att jag icke finner lämplig! ifrågasätta eu dylik åtgärd,

utan anser mig i ställe! böra föreslå ett vida billigare sätt för kavalleriets

ökande, hvithet kan åstadkommas inom indelta kavalleriet, nästan uteslutande

genom tillgodogörande af redan befintliga tillgångar.

I likhet med hvad vid indelta infanteriet egt ruin, har nemligen äfven

vid kavalleriet eu del nummer blifvit indragne och anslagne till andra militära

eller ekonomiska ändamål, än hvartill de vid rustningens ordnande voro

afsedde. Då nödvändigheten bjuder en förökning af kavalleriets styrka, redan

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

om den mindre krigsfoten skall kunna upnås, anser jag att donna förökning i

första rummet bör åvägabringas genom återförande, så långt möjligt är, af

dessa nummer till deras ursprungliga ändamål.

Vid de indelta kavalleri-regementena och corpserna, äro för närvarande

(Bil. Ser. C. N:o 2):

Indragne till musik-kassan....................................... 52

» » hingsthållning ........................ 59 ill.

Anslaglie » hästläkare .......................................... 37

» » underofficerare.................................... 148

» » trumpetare.......................................... 109 294

Summa 405.

Enär kavalleriet under krig endast är i behof af signaltrumpetare, hvilkas

antal lämpligast borde vara 3 på hvarje sqvadron, blir eu ordnad musikcorps

vid kavalleriet endast en freds-organisation, och bör ur sådan synpunkt betraktad

försvinna. I följd häraf kan och bör en tillökning i kavalleriets styrka

erhållas genom upptining med ryttare och häst af de till musik-kassorna

indragne 52 nummer, utan att någon ersättning från statsverket bör till dessa

kassör utgå för de på detta sätt mistade vakansafgifter.

Hvad beträffar de till hingsthållning indragne nummer, så torde äfven

dessa höra med ryttare och häst upsättas. Det kan med skal ifrågasättas, om

det afsedda ändamålet med dessa nummers användande till hingsthållning blifva

vunnet, då erfarenheten under en längre tid gifvit vid handen, att ett

jemnförelsevis högst ringa antal af årets remonter vid de indelta regementena

af rusthållarne sjelfva upfödas efter ston, hvilka blifvit af sqvadronshingst betäckta,

men att remonterna i de flesta fall anskaffas från provinser, der hästupfödning

af befolkningen idkas såsom näringsfång. Att på bekostnad af indelta

kavalleriets nummerstyrka tillhandahålla beskälare i och för befrämjande af landets

hästafvel torde dessutom så mycket mindre vara lämpligt, som dels statens

stuterier, hvilka ega till sin upgift att framför allt höja och underhålla hästafveln,

såväl till kavalleriets, som för allmänt behof, årligen fördelar ett visst antal

hingstar på olika platser inom provinserna, dels hingstföreningar genom den

enskilda företagsamheten inom de flesta landskap äro inrättade, hvarföre intet

giltigt skål synes vara för handen att undandraga indelta kavalleriets effektiva

styrka de nummer, hvilka för närvarande äro till hingsthållning indragne.

Jemtlands Ilästjägarecorps torde dock, i anseende till sitt från statens stuterier

aflägsna läge och den Jemtländska hästracens mindre lämplighet för kavalleriet,

fortfarande höra för sitt nuvarande ändamål bibehålla de för hingsthållning

anslagne 4 nummer, ett på hvardera sqvadronen.

Då hästläkarne i fredstid icke behöfva vara beridne, torde det icke heller

vara lämpligt, att ett nummer på hvarje sqvadron är till hästläkare anslaget,

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

hvarföre äfven alla till detta ändamål anslagne nummer torde höra upsättas,

emot det att ersättning af statsmedel beredes dessa beställningar för dem af

numret nu tillfallande lönemedel, samt att vid mobilisering dugliga klippare

ställas till dessa tjenstemäns förfogande.

Frågan om utsättande med ryttare af de till underofficerare anslagne

nummer, och i följd deraf inkommande skyldighet för indelta kavalleriets underofficerare

att, mot ersättning från statsverket, sjelfve bekosta anskaffning och

underhåll af häst och hästutredning, är icke uteslutande af ekonomisk natur,

utan rörer ganska nära kavallerivapnets tjenstbarhet och utveckling.

Den anordning, hvarigenom underofficerare vid indelta kavalleriet fått en

del af sin aflöning anvisad i nummerlöner samt gjorts beridne på nummerhästar

med full beväring och hästutredning, till följd hvaraf eu ryttare med

häst blifvit för hvarje underofficersbeställning indragen och kavalleriets nummerstyrka

sålunda betydligt förminskad, tillhör en nyare tid, och var icke på

sådant sätt genomförd i indelta kavalleriets ursprungliga plan.

Om det är en sanning att den afstängning från hästens vård och begagnande

under största delen af året, som nu eger rum för den indelta ryttaren, ^

och som är en nödvändig följd af indelta kavalleriets organisation, inverkar

menligt på kavallerivapnets utbildning och brukbarhet, så är det icke mindre

sannt att den större skicklighet, som man af underbefälet måste fordra, ännu

mera lider deraf, att detta underbefäl blott under en ringa del af året kan

disponera öfver sin häst, kavalleriets lmfvudvapen, och derigenom blir för

densamma i mer eller mindre grad främmande.

Obestridligt är, att det dagliga umgänget med hästen, såväl med afseende

å vården af densamma, som dess begagnande på fullt ändamålsenligt sätt, alstrar

hos kavalleristen en kärlek för sitt yrke, och en skicklighet i detsammas utöfvande,

som verkar lifvande på honom sjelf, och medför största nytta för den

tjenst lian innehar.

Då nu en så vigtig del af befälet, som underofficerarne, beröfvas det tillfälle

till fullkomligare utbildning, hvilket ligger uti hästens begagnande under

hela året, kan det icke för kavallerivapnet vara nyttigt, likasom det ej heller

ursprungligen varit så ordnadt, att underofficerarne gjorts beridne på nummerhästar.

Härigenom har dessutom kavalleriets nummerstyrka förminskats med

148 man, motsvarande 11 sqvadron.

Att upsätta med ryttare de till underofficerare anslagne nummer, och som

eu följd deraf låta underofficerarne emot ersättning sjelfva anskaffa och underhålla

häst och hästutredning, bör ej kunna gifva anledning till missbruk,

ty underofficershästarne måste vara underkastade samma kontroller, som finnas

föreskrifna för rustningshästarne, hvarförutan, såsom ett ytterligare korrektiv

i detta afseende, kan stadgas, att utbetalning af den underofficer tillförsäkrade

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

ersättning för hästens och hästmunderingens anskaffande och underhåll, göres

beroende af sättet, på hvithet de motsvarande skyldigheterna fullgöras och hvaröfver

regementschefen är lika berättigad som pligtig att vaka.

Den störa fördel för kavalleriet i allmänhet, att med ryttare upsätta ifrågavarande

148 nummer, hvarigenom eu icke obetydlig tillökning i nummerstyrkan

skulle vinnas, i törening med det lifgifvande intresse för vapnets utbildning

och färdighet, hvilken inom eu ganska vigtig befälspersonal blefve eu

följd af en sådan anordning, torde för (ifrigt i och för sig utgöra tillräckligt

talande skal att, oberoende af mindre afsevärda förhållanden, hvilka kunna på

administrativ väg ordnas, taga i anspråk alla de krafter, hvilka inom det indelta

kavalleriet sjelf! erbjuda sig till vinnande åt så väl en erkändt behöflig

tillökning i styrka, som den utveckling af dess tjenstbarhet, som är möjlig: och

af beliofvet påkallad.

Hvad åter beträffar de till trumpetare anslagne nummer, så torde ingen

annan förändring med dessa böra ifrågakomma, än att hvardera af de tvänne

sqvadronerna vid Jemtlands Hästjägarecorps, i stället för tvänne trumpetare, erhålla

tvenne i likhet med det öfriga kavalleriet.

lå gi und af hvad här biff vit anfördt, får jag sålunda, i öfverensstämmelse

med hvad jag i det föregående redan i underdånighet föreslagit, hemställa:

att följande nummer må, i den mån de med de rustande uplättade

kontrakt sådant tillåta, med ryttare och häst upsättas, nemligen:

ci) alla till musikens underhåll indragne nummer;

b) alla för hingsthållning vakanta nummer, med undantag af ett

nummer a hvardera sqvadronen vid Jemtlands Hästjägare-corps;

c) alla till hästläkare anslagne nummer;

d) alla till underofficerare anslagne nummer.

Derjemte får jag föreslå:

att ett nummer vid hvardera af Jemtlands Hästjägare-corps’ båda

sqvadroner må anslås till underhållande af l:ste trumpetare.

Genom ofvannämnda nummers insättning, upkommer eu tillökning i indelta

kavalleriets styrka af 294 man, hvilken dock genom den föreslagna upsättningen

af två trumpetare vid Jemtlands Hästjägare-corps förminskas till 292 effektiva

ryttarenummer. (Bil. Ser. C. N:o 3.)

1 sammanhang med frågan om dessa nummers (påsättning, måste jemväl

tagas i öfvervägande de utgifter, som häraf för statsverket upkomma. Dessa äro:

a) Ersättning (enligt Bil. Ser. C. N:o 7) till hästläkare vid indelta kavalleriet

för deras nu genom vakansafgifter utgående löneförmåner;

b) Kostnaden vid krigsutbrott för att förse hästläkare vid indelta kavalleriet

med dugliga klippare; och

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

c) Ersättning enligt Bil. Ser. C. N:o 7 till underofficerarne vid indelta

kavalleriet för anskaffning och underhåll af häst med utredning.

Deremot torde någon ersättning för de hittills till musiken indragne,

men nu till utsättning föreslagne nummer icke höra ifrågakomma.

Det visar sig således, att en tillökning i indelta kavalleriets styrka

af nära 3 sqvadroner kan vinnas med eu jemnförelsevis ringa kostnad för

det allmänna.

Sedan indelta kavalleriets effektiva styrka vunnit den tillökning här

är föreslagen och, så vidt, på sätt nedan föreslås, effektiva nummerstyrkan

vid Lifgardet till häst ökas med 4 nummer (Bil. Ser. C. N:o 4), som nu

äro till trumpetare anslagne, kommer tillökningen af kavalleriet att upgå

till 296 man och dess effektiva nummerstyrka således att utgöras

(Bil. Ser. C. N:o 5) af:

Indelta nummer 3,592.

Värfvade d:o 984.

Summa ryttarenummer 4,576.

Sqvadronen är kavalleriets taktiska enhet, hvarföre dess styrka bör i

första rummet bestämmas, då fråga är om kavalleriets organisation.

Sqvadronerna utgöra för det närvarande 5 pa hvarje indelt bataljon,

4 vid Lifgardet till häst och 6 vid Hussarregementet Konung Carl XV.

De bestå i allmänhet af 100 nummer, men af de indelta äro, som ofvan

är visadt, vissa nummer, till ett antal af 10 pa hvarje af Jemtlands Hästjägarecorps’

sqvadroner och 11 på hvarje af de öfriga sqvadronerna, indragne

och anslagne till hvarjehanda ändamål, hvarför nummerstyrkan i ledet

endast utgör 90 och 89 man. Genom ofvan föreslagna utsättning

skulle emellertid styrkan i ledet ökas vid Jemtlands Hästjägarecorps till

96 man, och till 97 vid öfriga indelta kavalleriet, utom vid Lifregemente^

Dragoncorps, der styrkan blir 98 man. Vid de värfvade sqvadionerna

åter kommer styrkan i ledet att upgå till 98 å 99 man.

Denna styrka, som visserligen är vida mindre än den i de flesta utländska

arméer antagna, der den vexlar emellan 130 och 150 man, torde dock

vara för våra förhållanden lämplig, och sålunda höra vid ungefär detta

nummertal bibehållas.

För att i fält upnå donna styrka och dessutom kunna bilda tillräcklig

depoter för vapnet samt jemväl till trossens förande kunna afgifva

en del befäl och manskap, hvilket är oundgängligen nödvändigt, om ej

särskilda stammar i fred äfven för donna skola underhallas och utbildas,

finnes ingen annan utväg än den som uti Preussen och Frankrike begagnas,

eller att vid krigstillfälle låta kavalleribataljonerna i depot qvar6

° lemna

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

lemna 1 af sina sqvadroner, ur hvilken de öfriga kompletteras och till

hvilken kavalleriets beväringsmanskap inkallas, för att vid denna, jemte

de för vapnet nödige hästar, inöfvas vare sig till ersättning af lidna förluster

eller till kavalleriets förstärkande vid arméns försättande på den

större krigsfoten. Då allt detta utan någon rubbning af sqvadronernas

nuvarande antal och indelning uti fredstid kan låta sig göra, och dertill

äfven är nödvändigt, att kavalleriets redan nu alltför fåtaliga kadrer icke

förminskas, bör kavalleriet sålunda fortfarande komma att utgöras af 37

indelta och 10 värfvade sqvadroner, formerade på 9 helbataljoner och en

halfbataljon.

Då den nuvarande bataljons- och sqvadronsindelningen bibehålies oförändrad

och nummerstyrkan endast ökas med 6 till 10 man per sqvadron,

torde äfven befälsorganisationen i allt väsendtligt kunna förblifva oförändrad.

Sqvadronsstaten vid Svenska kavalleriet är, jemnförd med det utländska

kavalleriets, svag, då den förra uptager blott 1 ryttmästare, 2 å 3

subalternofficerare och 4 ä 5 underofficerare på sqvadronen, men de sednare

i allmänhet ega 5 ä 6 officerare och betydligt större antal underofficerare

på hvarje sqvadron, samt derjemte för hvarje bataljon 1 ä 2

depöt-qvadroner, försedde med allt det befäl de behöfva.

Någon tillökning af befälspersonal för depoterna torde emellertid,

om en af hvarje bataljons sqvadroner vid mobilisering qvarlemnas för bildande

af dess depot icke oundgängligen behöfvas.

Vid Jemtlands Hästjägare-corps saknas dock för närvarande hvarje

tillgång på befäl för bildande af depot, enär någon betydligare del af

donna corps icke kan till sådant ändamål qvarlemnas och enär sqvadronsstaten

derstädes endast utgöres af 1 ryttmästare, 2 subalternofficerare och 3 underofficerare.

Eu tillökning af befälet vid nämnda corps för att fylla donna brist

är sålunda af behofvet påkallad, och då jag dessutom anser att ifrågavarande

corps’ depot, i anseende till corpsens nordliga förläggning och

den störa svårighet som vid mobilisering skulle upstå att öka norra fördelningens

kavalleristyrka genom förflyttning dit af kavalleri från det

öfriga landet, bör beräknas jemnförelsevis större än vid det öfriga kavallerist,

så måste äfven den befälsstyrka, som för donna depot bör finnas att

tillgå, vara i samma förhållande talrikare, än vid det öfriga kavalleriet,

och får jag på grund häraf föreslå:

att officerarnes antal vid Jemtlands Hästjägare-corps må tillökas

med 1 andre ryttmästare, 1 andre löjtnant och 1 underlöjtnant.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Smil. 1 Afd.

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Då likväl de Svenska sqvadronerna, såsom ofvan nämndt är, och hvilket.

med våra förhållanden synes lämpligast vara, äro till sin nummerstyrka

svagare än de utländska, upstår ungefärligen samma förhållande mellan

befälets och truppens antal i båda, hvarföre den Svenska sqvadronsstaten

torde vara någorlunda tillfredsställande och ej oundgängligen tarfva

någon annan förändring än den jag här ofvan föreslagit.

Eu tillökning af befäl torde dock vara af behofvet högeligen påkallad,

för att vid krigst ill fälle kunna från kavalleriet lemna det aldra nödvändigaste

antalet befäl till trossen, och anser jag detta lämpligast kunna

åstadkommas genom antagande äfven vid kavalleriet af halfsoldsbefäl,

hvarföre jag får föreslå:

att 1 ryttmästare och 2 löjtnanter på hvarje helbataljon,

och 1 löjtnant vid Jemtlands Hästjägare-corps må eg a rättighet

att, efter minst 10 års tjenstgöring vid vapnet, ingå på half

sold, med skyldighet att på egen häst tjenåtgöra under de årliga

befäls- och regementsmötena eller då mobilisering af armén

eller större delen deraf eger rum.

Regementsstallmästare tillsättes för närvarande af regementschefen.

Han är sålunda icke officers vederlike, för så vidt icke särskild Kongl.

fullmakt honom tilldelas. Äfven i lönevilkor står han lägre än underlöjtnanten,

hans pension är densamma som dennes, dock att den stallmästare,

som erhållit Kongl. fullmakt, åtnjuter efter i tjensten upnådda

60 lefnadsår 600 It:dr i pension.

Donna ställning samt dessa Inne- och pensionsförhållanden äro icke

öfverensstämmande med den vigt regementsstallmästare-tjensten eger,^ och

måste föranleda, hvad erfarenheten äfven vitsordar, eu allt större svårighet

att nöjaktigt kunna besätta nämnda tjenst. Äfven ur ren militärisk

synpunkt är förhållandet origtigt, enär, vid den remont- och rekryt-dressyr

regementsstallmästaren har att leda och öfvervaka, yngre officerare måste

lem nas honom till biträde, och för att utöfva ett slaga befäl öfver dem,

måste hans ställning åtminstone vara jemnlik deras, hvarjemte synes

billigt att häri lika med andra officerare må erhålla den förhöjning i

grad, lön och pension, som tjensteande!'' annars medför.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter får jag föreslå:

att regementsstallmästaren må af Kongl. Maj:t utnämnas,

uppå chefens afgifna förslag, och att harr vid tjenstlös tillträdande

erhåller lika lön och tillförsäkras samma pension som

underlöjtnant, samt derefter samtidigt med den näst före honom

i tur vid regementet varande officer upgår i lön och pensionsrätt

graderna igenom intill likhet med ryttmästare, dock utan

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

att erhålla högre häst- och fourragemedel eller kavalleritillägg,

än som åt underlöjtnant bestås.

Vid Hussar-regementet Konung Carl XV har bristen på en regementspastor

länge varit kännbar, enär regementet, ehuru förlagdt i spridda

garnisoner, likväl har 3:ne sqvadroner stationerade i Malmö, och dessutom

under en månad hvarje år kamperar å regementets mötesplats å Bonarps hed,

hvarföre jag ock i allmänna grunderna af organisationen om anställande

vid regementet åt en sådan tjensteman gjort hemställan.

Vid samma regemente saknas äfven en regetnentssadelmakare-beställning,

hvilken ej är mindre behöflig bär än vid öfriga regementen. Jag

får derföre föreslå:

att vid Hussar-regementet Konung Carl XV må anställas en

regements-sadelmakare.

Inom kavalleriet saknas för närvarande en tjenstebefattning, som

tvifvelsutan borde finnas. Behofvet af välskurna sadelbommar samt dertill

i förlag alltid tillgängligt material af torrt virke, är påfallande. Kavalleriets

tjenstbarhet och förmåga, att under krig kunna fylla sin bestämmelse,

är i ganska väsentlig mån beroende på tillgängen häraf. Tillsättande

af en sadelbomskärare på stat, med skyldighet att alltid vara

försedd med torrt virke till minst 500 sadelbommar, hvaraf i händelse af

behof må kunna göras reqvisition, torde få anses så mycket nödvändigare,

som erfarenheten visat att svårigheten att anskaffa väl skurna sadelbommar

är ganska stor, hvilket förhållande inverkar skadligt pa hästarne,

och är menligt för vapnets brukbarhet. Då tillgång på för detta ändamål

tjenligt materiel hufvudsakligen finnes i Skåne, så torde en sadelbomskärare

lämpligast böra anställas vid något af derstädes förlagde regementen,

hvarför jag får föreslå:

att en sadelbomskärare, med skyldighet att mot särskildt

arfvode alltid hafva i förråd torrt virke till minst 500 sadelbommar,

samt att på reqvisition tillhandahålla sådana för kavalleriet,

må anställas vid Hussar-regementet Konung Carl XV.

I enlighet med ofvan uttalade åsigt, att kavalleriet icke är i behof

af andra trumpetare än signal trumpetare, torde så väl den vid Hussar-regementet

Konung Carl XV befintlige regementstrumpetaren böra indragas,

som 4 trumpetare med underofficers aflöning vid Lifgardet till häst kunna

till ryttare i nummer förändras; hvarjemte öfrige 10 å Lifgardets till häst

och Hussar-regementets Konung Carl XV stater upförde trumpetare med

underofficers aflöning torde, i likhet med hvad vid det öfriga kavalleriet

är fallet, höra förändras till trumpetare i nummer.;

Likaledes synes den vid Hussar-regementet Konung Carl XV befintliga

stockmakare!! icke heller vara af behofvet påkallad. Jag får alltså föreslå;

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

a) att regementstrumpetare- och stockmakare-beställningarne vid

Hussar-regementet Konung Carl XV må indragas; samt

b) att de å Lifgardets till häst och Hussar-regementets Konung

Carl XV stater upförde 10 trumpetare med underofficers aflöning

må till trumpetare i nummer, och 4 af de å Lifgardets till häst stat

upförde trumpetare med underofficers aflöning må till ryttare i nummer

förändras (Bil. Ser. C. N:o 4).

Enär ofvanför, i grunderna för arméns organisation, är föreslaget, att civilstaten

vid regemente eller corps skall bestå af 1 regementspastor och 1 auditör,

så följer deraf, att de vid kavalleriet nu befintliga regements- och mönsterskrifvare-befattningarne,

i män af innehafvarnes afgång, höra indragas.

Äfven är föreslaget, att kavalleriet skall tilldelas beväringsmanskap och, i

sammanhang med frågan om arméns vapenöfning^, har jag uttryckt den åsigt,

att detta beväringsmanskap skall ur hvarje klass till ett antal af 10 per sqvadron,

med undantag för Jemtlands Hästjägarecorps, hvarest jag för corpsens

tillökning under krigstid anser 15 man per sqvadron höra utses, undergå tvänne

års vapenöfning i 30 dagar hvardera året, äfvensom att kavalleri-beväringen

under donna tid skall tilldelas allt det kunskapsmått i ridning samt hästens

vård och skötsel, som på donna tid möjligen kan densamma bibringas.

Vid tillfälle af arméns mobilisering och försättande på den mindre krigsfoten,

uttages utur hvarje indelt bataljon 4 fält- eller liniesavadroner och förökas

hvardera till den styrka, jag anser att fältsqvadronerna höra ega, eller

100 man korporaler och stamryttare. Den öfriga delen af bataljonen bildar

tillsammans med inkalladt beväringsmanskap bataljonens depot, derifrån fältsqvadronerna

i mån af afgång skola hållas fulltaliga. Af detta manskap, hvit - ket bör utgöras af 3:dje, 4:de, 5:te och 6:te klasserna, uttagas de tre första

till depötsqvadronerna, den sjette klassen jemte större delen af. reservkavalleristerna

tilldelas arméns tross, på det donna må blifva försedd med någon stam

åt det talrika, oöfvad^ trainmanskapet, (Bil. Ser. C. N:o 6).

Vid arméns försättande på den större krigsfoten böra 50 stamryttare och

150 man beväring, hvilka vid den mindre krigsfoten tillhört depöten, jemte

nödigt befäl, bilda, för hvarje bataljon 2 så kallade reservsqvadroner, hvilkas

ändamål är att genom ett aktivt inträdande föröka kavalleriets styrka. För

att bilda den större krigsfotens depot uttages eu del befäl och underbefäl från

mindre krigsfoten och underbefäl från fältsqvadronerna, och tvänne nya klasser

beväring inkallas, nemligen andra och sjunde klasserna. Skulle manskaps
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

styrkan ändå visa sig otillräcklig, måste krigsreserven anlitas, då första beväringsklassen

såsom den svagaste ej bör till krigstjenst inkallas.

Hvad det öfriga kavalleriets (Lifgardet till häst, Hussar-regementet Carl

XV och Jemtlands Hästjägarecorps) försättande på den mindre eller större

krigsfoten beträffar, så måste detta, i följd af deras från de indelta kavalleribataljonerna

afvikande organisation, förete vissa olikheter.

I afseende på Lifgardet till häst, der endast 4 sqvadroner finnas, och der

dessa vid mobilisering skola bilda 4 fältsqvadroner, kan endast befäl och underbefäl

aflemnas till depöten, på det fältsqvadronerna ej alltför mycket må

understiga den styrka jag redan angifvit såsom den för dem lämpligaste, hvarföre

depötens stam här endast utgöres af reservkavallerister. (Bil. Ser. C.

N:o 6).

I fråga om Hussar-regementet Konung Carl XV, så bildas vid den mindre

krigsfoten utaf dess 6 sqvadroner 4 fulltaliga fältsqvadroner, behöflig depot

och eu för högqvarterets behof ytterst vigtig ordonnanssqvadron, hvarjemte det

vid öfvergång till den större krigsfoten aflemnar befäl och stamryttare till de

tvänne reservsqvadronerna.

Hvad slutligen angår Jemtlands Hästjägarecorps,så måste dess fältsqvadroner

erhålla en mindre styrka än det öfriga kavalleriets, på det något befäl, underbefäl

och stam må kunna aflemnas till depot- och reserv-sqvadroner, Indika jag

ansett höra vara större i jemnförelse med corpsens fredsfot, än vid det öfriga

kavalleriet, då, som jag förut nämnt, svårighet upstår att från annat håll förstärka

norra fördelningens, redan nog fåtaliga kavalleri.

Ofvan har jag beräknat att vid arméns mobilisering tillgång å reservkavallerister

måste finnas, för att dels ingå uti ordonnanssqvadronen, dels utgöra

stam vid depot- och reservsqvadroner och dels bilda stam åt det talrika

trossmanskapet. Denna reserv torde lätt och med ringa kostnad kunna på så

sätt åstadkommas, att vid hvarje sqvadron utses årligen bland sådana afskedstagare,

hvilkas egenskaper gorå dem lämplige att till reserv användas, ett bestämdt

antal ryttare, hvilka, mot en bestämd årlig ersättning, förbinda sig att

under vissa, år i rullorna qvarstå och att vid sådana tillfällen, då Kongl. Maj:t

finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf, vid kallelse genast inställa sig

vid sina sqvadroner.

Om antalet af detta reservmanskap bestämmes till 10 per sqvadron, så

kommer reservkavalleristernas antal att utgöra 470 man.

För erhållande af detta antal borde sålunda tvänne man vid hvarje sqvadron

årligen utses bland årets afskedstagare, hvilka under fem år skulle qvarstå

i rullorna, och för Indika den årliga lönen lämpligen torde kunna bestämmas

till 15 R:dr. Såsom vilkor för upbärande af donna lön, hvilken reservmanskapet

skulle ega att hos vederbörande sqvadronschefer på derför bestämda

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

tider lyfta, bör likväl stadgas att detsamma skall styrka sig ega fast vistelseort

och god frejd.

Då likväl afgång kan komma att ega rum vid reservkavalleriet under de

5 år, som tjenstgöringsskyldigheten varar, höra vederbörande sqvadronschefer

vara berättigade att med afskedadt manskap ersätta dylik afgång, så att reservkavalleristernas

antal ständigt utgör 10 per sqvadron.

I öfverensstämmelse med här uttryckta åsigter, får jag föreslå:

att vid hvarje sqvadron måtte årligen bland det afgående manskapet

utses tvänne man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön

qvarstå i rullorna under 5 år, med tjenstgöringsskyldighet endast i

krigstid, eller då Kong!. Näjd finner nödigt mobilisera armén eller

delar deraf; samt

att årliga lönen för detta reservmanskap måtte bestämmas till

15 R:dr per man.

Hvad korporaler och vicekorporaler beträffar, så är deras nuvarande antal

för ringa då kavalleriet sättes på krigsfot, men torde, sedan underbefälsskolor,

i enlighet med hvad jag här nedan kommer att föreslå, äfven för kavalleriet

blifvit inrättade, någon svårighet ej komma att upstå, för att genom befordran

af lämplige stamryttare få behofvet fyldt.

I afseende på underofficerarne, så medgifver ej deras antal att, då armén

» mobiliseras, för hvarje linicsqvadron vid den mindre krigsfoten beräkna mer än

3 och vid den större krigsfoten för hvarje, så val linie- som reservsqvadron,

mer än 2, på det att trossen må erhålla ett tillräckligt antal beridne underofficerare.

Då emellertid, såsom jag ofvan nämnt, någon svårighet att öka

korporalernas antal ej torde komma att förefinnas, så anser jag att sqvadronerna,

i förhållande till deras storlek erhålla tillräckligt antal underbefäl.

Hvad åter officerarnes antal vidkommer, så kan vid mobilisering ej mer

än 3 beräknas till hvarje liniesqvadron och 2 till hvarje reservsqvadron, men

torde det antal som påräknats till depot och tross blifva ökadt genom halfsoldsbefäl

och sådant befäl som erhållit afsked med skyldighet till tjenstgöring under

krigstid.

Beträffande den civilpersonal, bestående af bataljonsläkare, hästläkare, sadelmakare

och pistolsmed, som (enligt Bil. Ser. C. N:o 1) måste tillkomma då

armén sättes på krigsfot, så torde densamma, då deraf göres behof, utan stor

svårighet kunna erhållas.

Vid arméns mobilisering finnas tillräckligt antal hästar på stat för liniesqvadronerna,

men saknas för en del af ordonnanssqvadronen, depöterna och

reservsqvadronerna. Äfven om, på sätt redan är föreslaget, något öfver 11.000

hästar skulle vid mobilisering kunna erhållas för arméns behof, så anser jag

att kavalleriet ej häraf kan påräkna någon förstärkning i hästantal, utan måste

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

den*(i Bil. Ser. C. N:o 1) upgifna bristen å kavallerihästar genom inköp fyllas.

Någon minskning i de upköpta hästarnes antal skulle emellertid möjligen kunna

åstadkommas, om hvarje värnepligtig af kavalleriet, som inställde sig med egen,

fullt lämplig kavallerihäst, egde rättighet att begagna densamma och, enligt

derå åsatt värde, vore tillförsäkrad att utfå värderingssumman, i händelse hästen

under tjenstgöring störtade eller blef obrukbar.

I afseende å den för hästarne erforderliga utredning, anser jag någon

särskild åtgärd för anskaffning af dylik. materiel desto mindre af behof påkallad,

som sadlar till erforderligt antal, ej allenast för ifrågavarande ändamål,

utan äfven för behofvets fyllande vid mobilisering, finnas i Kronans förråd att

tillgå, samt den derutöfver för beväringsmanskapets öfvande i ridning behöfliga

utredning kan med tillgängliga medel upsättas, utan att särskildt anslag

derför behöfver anvisas.

Att härutöfver för krigsfotens depöter och för fåltsqvadronerna underhålla

hästutredningsmateriel, finner jag icke i vidsträcktare man behöfligt, än att, —

då det är af högsta vigt att fullt ändamålsenliga sadelbommar alltid finnas

tillgängliga, men det icke kan antagas att, vid kriga utbrott, sadelbommar af

behörig godhet och i tillräcklig mängd skola nog skyndsamt kunna anskaffas —

ett efter detta behof afpassadt antal af 1,000 st. beslagna sadelbommar städse

bör finnas i Kronans förråd, hvarifrån det i sådant fall bör vara kavalleriregementena

tillåtet att under vanliga förhållanden få sitt behof af dylika persedlar

fyldt.

Bil. Ser. C. N:o 7 utvisar den ökade årliga kostnad, som upstår genom

kavalleriets organisation i enlighet med detta förslag, upgående till B:dr Bunt

40,102: 24, och Bil. Ser. C. N:o 8 uptager den kostnad som, till följe af

organisationens gradvisa genomförande, skulle komma att belöpa sig på hvarje

af åren 1870—1875.

Artilleriet.

Svenska artilleriet räknar för närvarande:

18 fältbatterier ä 8 kanoner............... —- 144 kanoner

1 d:o ä 6 d:o ............... — 6 »

Summa 19 fältbatterier med tillsammans............... 150 kanoner,

samt derjemte 5 depötkompanier.

Uti nämnda styrka ingå dock ej de 24 kanoner, som äro tilldelade Gotlands

nätionalbevärings artillericorps.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Hela nummerstyrkan, trumpetare och batterihandtverkare deri inberäknade,

utgör för närvarande (Bil. Ser. D. N:o 1)...................................................... 2,696.

hvartill kommer:

Tygstatspersonalen (Bil. Ser. D. N:o 1)..... ............................................... 103.

Fyrverkarecorpsen ( d:o d:o )......................................................... 30.

Fältartilleriets styrka vid en krigshär, till någon del beroende på krigsortens

beskaffenhet, bestämmes dock hufvudsakligen efter krigshärens storlek

och beräknas vanligen till 2\ ä 3 kanoner för hvarje 1,000 man af infanteriet

Vid beräkningen af den styrka Sveriges försvarskrafter höra ega, är antaget

att infanteriet bör vid den mindre krigsfoten utgöra 56,000 man och vid

den större krigsfoten 86,000.

Sålunda erfordras, efter beräkning af 2i kanon på 1,000 man:

för den mindre krigsfoten................................. 140 kanoner,

och för den större............................................. 216 d:o.

Bå likväl 2\ kanoner på hvar 1,000 man infanteri redan utgör det ofördelaktigaste

förhållande, som kan ifrågasättas, och då vi redan ega ett för våra

fältbatterier afsedt större antal kanoner, än det här såsom oeftergiflig! framhållna,

torde en minskning i det nu befintliga antalet hvarken kunna eller höra

ifrågasättas, hvarföre en styrka af 150 kanoner i fält torde böra, såsom på det

högsta erforderlig, för den mindre krigsfoten beräknas.

Denna artilleristyrka är afsedd att åtfölja aktiva armén, och måste vara

färdig att genast vid krigs utbrott utrycka.

För att densamma skall kunna hållas fulltalig, blifver nödvändigt att, på

samma gång den utrycker, ett reserv-artilleri, ämnadt att ersätta inträffande

förluster, bildas i depöterua. Till detta reserv-artilleri, som bör beräknas till

omkring en tredjedel af fältartilleriet, måste materielen vara i fredstid anskaffad,

samt så stor del af personalen upsatt, som statens tillgångar möjligen kunna

medgifva.

Reserv-artilleriets styrka borde sålunda utgöra:

för den mindre krigsfoten 48 kanoner,

och för den större d:o 72 d:o.

Den ammunition, som af trupperna sjelfva medföres, kan icke motsvara

behofvet deraf under ett fälttåg. Hvarje fördelning måste derföre åtföljas af

en särskild ammunitionspark, hvartill personal, hästar och materiel bör lemnas

af artilleriet.

Bat
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Batteriet ar artilleriets taktiska enhet. Innan batteriernas antal bestämmes,

måste deras styrka fastställas.

Vid Svenska artilleriet består batteriet för närvarande af 8 pjeser.

Orsaken härtill är att söka deruti, att, da slätborrade kanoner begagnades,

och de till skjutning konstruerade pjeser na voro mindre lämpliga att som

kastpjeser användas, man velat i samma batteri sammanföra såväl skjutsom

kastpjeser, hvarföre de lättare batterierna erhöllo 6 kanoner och 2

granatkanoner. Då de numera införda refflade kanonerna är o fullt användbara

äfven vid kastelden, har detta skål förfallit, och då personalen, hästar ne

och materielen till ett 8 kanoners batteri bilda en styrka, som är väl stor

för en persons omedelbara befäl, samt härtill kommer, att ju större enheten

är, desto mindre är sannolikheten, att den, uti ett land med så bruten

mark som vårt, skulle kunna odelad upträda, så får jag föreslå:

att den nuvarande batteriorganisationen måtte förändras till

en organisation på 6 kanoner.

Enligt ofvan anförda beräkning öfver det antal kanoner, artilleriet bör

ega, skulle detsamma således bestå:

vid mindre krigsfoten af:

25 fältbatterier och

8 reservbatterier; samt

vid den större krigsfoten af:

36 fältbatterier och

12 reservbatterier.

Att upsätta och underhålla en så ,stor styrka, som den större krigsfoten,

enligt ofvanstående beräkning, skulle taga i anspråk, torde dock, i

anseende till dermed förenade betydligt förökade kostnader, ingående,

enligt bilagorna 8er. D. Nås 12 och 14 för personal och hästar:

för en gång till .......................... R:dr Runt 469,913: 20,

i ärligt underhåll ....................... » » 726,963: 94,

samt enligt anställd beräkning för erforderlig materiel, i upsättnings
kostnad

till omkring................................................. R:dr Runt .1,757,766: 60,

icke böra nu ifrågasättas, och kan ej heller, med afseende å vissa för

oss egendomliga förhållanden, anses vara oeftergifligt nödvändigt, ty om

ock omständigheterna skulle föranleda mobilisering af den för större krigsfoten

antagna infanteristyrka, så skulle denna styrka, äfven med det för

mindre krigsfoten bestämda antal kanoner, vara, efter beräkning af 2 kanoner

för 1,000 man, till en början någorlunda tillräckligt utrustad med artilleri,

och ändå ega någon liten tillgång till reservartilleri.

Det är nemligen att antaga, att mobilisering af större krigsfoten endast

kan ifrågakomma vid försvaret af vårt eget land, och att den fiende, vi

Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sund. 1 Afä. 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

då skulle hafva att bekämpa, måste vara jemförelsevis svag i artilleri, i

anseende till svårigheten att hit öfverföra det störa antal hästar och den

störa materiel, som en betydligare artilleristyrka fordrar.

Under sådana förhållanden bör någon tid kunna påräknas för artilleriets

kompletterande till det antal, som en fullt rustad större krigsfot krafvel-,

hvarföre ock Svenska artilleriet icke torde höra beräknas och i fredstid

underhållas till högre styrka, än den mindre krigsfoten uptager och sålunda

utgöras af 33 batterier, hvaraf 25 fältbatterier och 8 batterier i reserv.

Jag får på grund häraf föreslå:

att artilleriets styrka bestämmes till 25 fältbatterier och 8

reservbatterier å 6 kanoner, eller tillsammans 198 kanoner.

Med undantag af de batterier, till hvilka särskild! anslag af Rikets

Ständer under 1859—1860 års riksdag beviljades, och hvilkas kanoner

hafva en kaliber af 2" 25 dec.-tum, utgöras de refflade fältkanonerna af

tvenne slag, nemligen 3" 24 och 2" 58 dec.-tums kaliber.

Då större delen af artilleriet bör utgöras af det lättare slaget pjeser,

så får jag, med afseende så val härå, som å befintlig tillgång, föreslå:

att af ofvannämnda batterier

8 st. erhålla ........................................... 3" 24 kanoner

23 » » ............................................. 2" 58 » och

2 » » ............................................ 2" 25 »

Af artilleriets nuvarande 19 batterier äro 4 organiserade som ridande,

12 som åkande och 3 som fotbatterier.

De ridande batteriernas företräde framför de åkande består dels i den

större rörlighet, som följer af draghästarnes mindre belastning och dels i

den förmåga att hastigt tillryggalägga längre våglängder, som af eu större

tillgång på reservhästar är en naturlig följd.

Då emellertid det ridande artilleriets rörlighet på sjelfva slagfältet

kan anses ersatt af den, som det åkande artilleriet, hvars manöverhastighet

visat sig fullt tillfredsställande, är i stånd att utveckla, och då användandet

af hastigare marschtakter under längre tid förutsätter det sällan förekommande

fallet att ofri ga trupper skulle utgöras af endast kavalleri, så torde

vid organisationen något afseende vid de för ridande artilleriet anförda

* företräden så mycket mindre höra fästas, som detsamma tager i anspråk

ett större antal hästar samt deraf följande större upsättnings- och underhållskostnad,

än det åkande.

Vid de fyra ridande batterierna vid Vendes Artilleriregemente erfordras

144 hästar utöfver behofvet för samma antal åkande batterier. Den större

beridna servisen vid det ridande artilleriet tager dessutom större stam i

anspråk och försvårar således beväringsmanskapets användande vid detsamma,

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

af hvilka alla skäl de ridande batteriernas förvandling till åkande synes

påkallad.

Ett skål för bibehållande af åtminstone ett ridande batteri kunde sökas

deruti, att det batteri, som tilldelas kavallerireserven, bonde ega en större rörelseförmåga,

men de olägenheter, som härigenom skulle upstå med afseende å

olika utrustning, exercis m. m. kunna icke upvägas af nyssnämnda ringa fördel.

Organisationen af fotbatterier med ett ringa antal draghästar och föga

rörlighet är att anse som en åtgärd, hvilken endast i nödfall bör vidtagas

eller som under särskilda lokala förhållanden kan vara lämplig.

Vid åkande batterierna är hästarnes dragkraft väl ganska starkt anlitad,

men likväl ej i högre grad än att den oeftergifliga fordran, att

artilleriet alltid skall kunna åtfölja den öfriga armén, upfylles.

Med undantag af de tvenne batterier, som jag anser böra förläggas i

Norrland, och hvilka höra tilldelas lättare materiel och ordnas utan anspråk

på större rörlighet samt sålunda kunna vara som fotbatterier organiserade,

torde samtliga öfriga fältbatterier böra organiseras som åkande, hvarigenom

enkelhet och reda vid utrustningen i hög grad befordras.

Jag får derföre föreslå:

att, med undantag af tvenne fotbatterier i Norrland, alla öfriga

fältbatterier organiseras som åkande, samt som eu följd häraf;

att de till Vcndes artilleriregemente hörande fyra ridande och

tvenne fotbatterier i donna syftning förändras.

Uti reservartilleriets organisation ingå dock tvenne fotbatterier, med

hänseende till det minskade behof af stam, som härigenom upstår.

Artilleriet torde under fredstid höra på följande sätt förläggas:

A. Fä Itar tilleriet.

Svea Artilleriregemente
2

st. 3" 24 åkande batterier i Stockholm.

6 » 2" 58 d:o i d:o.

2 » 2" 25 fotbatterier i Hernösand.

Göta Artilleriregemente.

2 st. 3" 24 åkande batterier i Göteborg.

6 » 2" 58 d:o i d:o.

Vendes Artilleriregemente.

2 st. 3" 24 åkande batterier i Christianstad.

5 » 2" 58 d:o i d:o.

Summa 25 st. fältbatterier.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

B. Resemrtilleriet,

1 st. 3" u fotbatteri |

2 » 2" 58 åkande batterier \

1 » 3" 24 fotbatteri I

2 » 2" 58 åkande batterier!

2 » 2" 58 åkande batterier i Christianstad.

i Stockholm,

i Göteborg.

Summa 8 st. reservbatterier.

Bil. Ser. D. N:is 2, 3, 4, 5 och 6 utvisa sammansättningen till personal

och hästar af de olika f ält batterierna.

En jemnförelse mellan bär föreslagna organisation och den nuvarande

visar enligt Bil. Ser. B. N:ris 1 och 9 en brist af 18 löjtnanter, 15 styckjunkare,

20 sergeanter, 9 batteritrumpetare, 12 förste konstaplar, 35 andre

konstaplar, 9 afdelningstrumpetare, 67 artillerister, 34 handtverkare, 28

hästläkare, 37 hofsmedcr och 31 redogörare, hvaremot ett öfverskott upstår

af 11 underlöjtnanter och 5 stabstrumpetare.

Inom regementsofficersgraden, der det befintliga antalet motsvarar behofvet,

torde endast den förändring böra vidtagas, att eu major vid hvardera

af Svea och Göta artilleriregementen upflyttas i öfverstelöjtnantsgraden,

hvilken upflyttning är af billighet i hög grad påkallad, enär förhållandet

mellan öfverstelöjtnant och majoren vid dessa regementen är 1:5, då det

vid Vendes artilleriregemente är 1 : 3, vid infanteriet vanligen 1 : 2, och

vid kavalleriet 1:1, hvarföre möjligheten vid Svea och Göta artilleriregementen

att avancera till öfverstelöjtnant på stat och komma i åtnjutande

af denna grad tillagda pension, under nuvarande förhållanden, är i obillig

grad mindre vid dessa regementen än vid den öfriga armén.

Bland de som tillgång uptagne 70 kapitener ingå 12 kapitener i regementet

med löjtnants lön, hvilka upbära kapitens tjenstgöringspenningar,

utgående af de till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställda informationskapitenslönerna,

hvilka 12 kapitener dock torde höra erhålla effektiv kapitenslön.

Löjtnanternas antal är förökadt med 18, hvaremot underlöjtnanternas

antal är minskadt med 11, af skäl, dels att, sedan batteriernas antal genom

den föreslagna organisationen blifvit ökadt, ett större antal löjtnanter er*

fordras, och dels för att genom tillökning i sistnämnda grad bereda ökadt

tillfälle för hvarje från krigshögskolan utexaminerad underlöjtnant att genast

efter aflagd examen erhålla befordran till löjtnant och dymedelst utgöra

en sporre för denna examens påskyndande.

På grund af ofvanstående får jag föreslå:

att en major vid hvardera af Svea och Göta artilleriregementen

må upflyttas till öfverstelöjtnant på stat;

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

att de nu vid artilleriet befintliga 12 kapitener i regementet

med löjtnants lön må upföras som kapitener å stat, samt

att 18 nya löjtnantsbeställningar må upföras; men deremot

11 underlöjtnantsbeställningar indragas.

Jemte denna brist i officerspersonalen, måste äfven bristen på underbefäl

och manskap ersättas.

Detta kan dock, hvad angår handtverkare, hästläkare, hofsmeder och

redogörare, icke under fredstid erfordras, emedan dessa beställningar utan

synnerlig svårighet höra kunna vid krigsutbrott kompletteras, hvarjemte de

för parkerna beräknade 9 st. andre konstaplar, först vid skeende mobilisering,

böra tillsättas genom befordran af stamartillerister, hvilkas antal med

afseende härå är beräknadt.

Deremot kräfver den nya organisationen att öfrig erforderlig tillökning

af underbefäl och manskap äfven under fredstid tillvägabringa^, och får jag

sålunda föreslå ersättning af:

15 styckjunkare, 20 sergeanter, 9 batteritrumpetare, 12 förste

konstaplar, 26 andre konstaplar, 9 afdelningtrumpetare och 67

artillerister, men deremot indragning af 5 stabstrumpetare.

Bil. Ser. D. N:o 10 redogör för den behöfiiga personalens fördelning

i regementen på fredsfot; och får jag, för ernående af öfverenstämmelse

med de förhållanden densamma ånger, i underdånighet föreslå:

att ofvan ifrågasätta tillökning eller indragning af befäl och

trupp måtte fördelas på sätt Bil. Ser. D. N:o 11 utvisar.

Den i Bil. Ser. D. N:o 10 uptagna personal afser dock icke de 8

reservbatterierna för hvilka hvarken befäl eller trupp äro här beräknade.

Att underhålla reserv-artilleriet fulltaligt under fred vore alltför kostsamt

för att kunna ifrågasättas. Då likväl kan förutses att i händelse af

mobilisering hvarken tid eller öfriga omständigheter skulle medgifva personalens

fullständiga insättande, så är nödvändigt att åtminstone så stor

del af reserv-artilleriets personal under freden underhålles, att dess kompletterande

vid inträffande mobilisering utan synnerlig svårighet låter sig

gorå. Hvad först befälet beträffa!-, föreställer jag mig att sådant bör kunna

erhållas genom bildande vid artilleriet af halfsoldsbefäl enligt de grunder •

jag i sådant hänseende ofvan föreslagit.

Då emellertid äfven ett antal halfsoldsbefäl, motsvarande hela behofvet

för de 8 reservbatterierna, skulle förorsaka eu alltför stor kostnad att ständigt

underhålla, och en del af detta behof bör vid inträffande mobilisering

kunna fyllas af elever ur krigsskolan samt afskedade, med fyllnadspension

försedde underofficerare, så torde antalet halfsoldsbefäl kunna inskränkas

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

till 1 kapiten, 2 löjtnanter och 1 styckjunkare för hvarje batteri, eller tillsammans

8 kapitener, 16 löjtnanter och 8 styckjunkare, och får jag sålunda

föreslå:

att på halfsold må finnas,

vid Svea artilleriregemente 3 kapitener, 6 löjtnanter och 3 styckjunkare,

» Göta » 3 » 6 » » 3 »

» Vendes » 2 » 4 » » 2 »___

Summa 8 kapitener, 16 löjtnanter och 8 styckjunkare.

Hvad åter beträffar en del underbefäl, samt trumpetare och nödig

stamtrupp, så torde dessa för jemförelsevis ringa kostnad kunna erhallas

på så sätt, att regementsbefälet berättigas ansluta kontrakt med ett bestämdt

antal af dem, som årligen uttjent sin kapitulation, att mot en viss årlig

lön qvarstå under 6 år i reservartilleriet, med tjenstgöringsskyldighet endast

under krigstid och utan annan skyldighet under fred än att ega fast vistelseort,

och att vid lönens uttagande, jemte upgifvande af denna vistelseort,

styrka sig ega god fejd.

Enligt fältbatteriernas sammansättning erfordras ett visst antal underofficerare

såsom kanonbcfälhafvare, men då det säkerligen icke skulle låta

sig gorå att till kanonbcfälhafvare vid reservartilleriet anskaffa underofficerare,

bör ett motsvarande antal förste konstaplar bland de afskedade uttagas,

och torde, i händelse mobilisering ifrågakominer, och behofvet så fordrar,

en och annan af dessa förste konstaplar kunna befordras till underofficerare.

För att kunna åstadkomma en hastig mobilisering af reservartilleriet,

är det af behofvet påkalladt, att fulltaligt underbefäl för de 8 batterierna

med undantag af parkunderofficern ingår i dess fredsfot. Beträffande

batteri- och afdelningstrumpetare, så höra äfven de till erforderligt antal

beräknas, men deremot stainartillcristerna endast till hälften så stort antal

som vid fältbatterierna, enär alltid tid bör finnas att någorlunda inöfva

beväringsmanskapet, så att detsamma kan användas äfven till mera maktpåliggande

nummer inom servisen.

Bil. Ser. D. N:is 15, 16 och 17 utvisa sammansättningen, så till personal

som hästar, af reservbatterierna, samt personalens fördelning å rege*

mentena på fredsfot.

1 enlighet härmed skulle, under förutsättning, att de från regementena

afskedade konstaplar, trumpetare och artillerister qvarstå 6 år i reservartilleriet,

75 man från hela artilleriet, enligt upgjord fördelning, årligen

komma att insättas i det till 450 man (konstaplar, trumpetare och artillerister)

upgående reservartilleriet.

1 öfverensstämmelse med hvad bär anfördt blifvit, får jag föreslå.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

e

att vid Svea, Göta och Vendes artilleriregementen måtte årligen

bland konstaplar, trumpetare och artillerister, som uttjent sin kapitulation,

utses tillsammans 75 man, hvilka förbinda sig att mot

en årlig lön qvarstå i rullorna i 6 år, med tjenstgöringsskyldighet

endast under krigstid, eller da Kongl. Maj it finner nödigt upbåda

. eu eller flera beväringsklasser, eller delar deraf; och

att årliga lönen för detta reservmanskap måtte bestämmas

till 20 R:dr för förste konstapel samt 15 R:dr för andre konstapel,

afdelningstrumpetare och artillerist.

A Bil. Ser. D. N:o 8 är den till staber och parker hörande, äfvensom

den under krig hemmavarande personal uptagen.

Ammunitionsparkens personal bestämmes af fordonens antal, och detta

åter af den ammunitionsqvantitet, som bör medföras. Här är beräknadt,

tillsammans med den ammunition, som föres vid trupperna, för hvarje 3" 24

kanon 230 skott och för hvarje 2" 58 kanon 320 skott, samt för infanteriet

170 patronel- på man.

Den för stabel- och parker behöfliga nummerstyrka är, för erhållande

af nödvändig öfning, i fredstid fördelad på de lättare fältbatterierna, hvarigenom

alla batterier på fredsfot erhålla samma antal stamartillerister.

Oaktadt vid beräkningen af stammens styrka, allt möjligt afseende

fästats på nödvändigheten att, der sig gorå låter, använda beväringsmanskap,

så att alla icke beridna nummer beräknats kunna med beväring besättas,

har dock fältbatteriernas sammanlagda nummerstyrka af stammen måst icke

obetydligt öfverstiga den nuvarande, och för att bereda en minskning uti

den upsättnings- och ökade underhållskostnad, som härigenom upstår, höra

depötkompanierna, hvilka fortfarande torde förblifva 5 till antalet, erhålla

en från 75 till 50 man förminskad styrka.

Fästningsartilleriets manskap kan för öfrigt icke till antalet bestämmas

efter det behof, som vid ett försvarstillfälle kan erfordras, emedan under

sådana förhållanden, det för artilleriets betjenande erforderliga manskap

antagligen kommer att utgöras af beväring, och fästningskompaniernas manskap

att dervid hufvudsakligen tjena som instruktörer.

De nuvarande tygstatskompanierna äro i detta organisationsförslag uteslutna.

I likhet med Landtförsvarskomitén anser jag nemligen särskildt

organiserade arbetskompanier mindre lämpliga. De arbeten, som af dessa

kompanier nu bestridas, hafva förut förrättats af batteriernas manskap, som

för dagen dertill kommenderats, och som derigenom erhöll en behöflig, nu till

stor del saknad öfning uti ammunitionsarbeten, gröfre pjesers manipulation

m. ni. lill sådana arbeten kunna kommenderas äldre artillerister, som

möjligen befinnas mindre lämpliga till annan tjenstgöring, och som så
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

lunda bibringas en viss arbetsskicklighet, som vid många tillfällen kan vara af

värde.

Jag får på grund häraf föreslå:

att de nuvarande tygstatskompanierna måtte indragas:

att depötkompanierna, som lämpligast höra benämnas fästningskompanier,

förblifva 5 till antalet med nummerstyrkan förminskad

från 75 till 50 man.

I afseende å fästningsartilleriets förläggning får jag föreslå, att

Svea artilleriregemente tillhörande, 2 kompanier må förläggas å Waxholms

fästning, och

att af de Göta artilleriregemente -> 2 » » förläggas å Carlsborgs

fästning, samt

„ „ „ » » 1 » » förläggas å Carlstens

fästning.

Summa 5 kompanier.

Fyrverkarecorpsen samt regementenas tygstat anser jag deremot icke vara

i behof af någon förändrad organisation.

I fråga om civilstaten torde ingen annan förändring erfordras än att, pa

sätt ofvan blifvit föreslaget, batalj onspredikantsbeställningarne och regementsskrifvaretjensterna,

i mån åt inträffad ledighet, indragas, och att sistnämnda befattning

förenas med and itörsbeställni n garne. _

För artilleriets mobilisering, enligt den plan här angifvits, erfordras 4,oo^

hästar, och då från detta antal fråndrages nuvarande tillgångar, upstår en

brist af 3,821. Af de nu disponibla 762 hästarne äro dock endast 372 regementenas

egna. De öfriga utgöras af med rusthållare och andra personer kontraherade

hästar, hvilka endast under exercistiden äro inkallade.

Artilleriet eger sålunda icke ens det för bibringande åt stamtruppen a

oundgänglig öfning i enskild ridning erforderliga antalet hästar, och fotbatteiierna

äro för närvarande helt och hållet i saknad af hästar mellan exercistiderna.

Nödvändigheten för artilleriet att vara så tillräckligt försedt med ständigt

underhållna hästar, att manskapets öfning i enskild ridning, kan erhålla all den

utveckling, som är nödig, är dock i ögonen fallande, hvarjemte kännedomen om

hästens vård och skötsel, samt det dagliga umgänget med densamma är af obestridlig

vigt, hvarföre hvarje åkande batteri torde böra erhålla åtminstone 20

hästar och fotbatterierna 10 hästar hvardera sig på stat tilldelade, hvilket utgör

en tillökning i det befintliga antalet utaf 108, hvilken tillökning är så mycket

nödvändigare, som all den omsorg, som tid och förhållanden möjligen kunna

medgifva, måste egnas åt beväringsmanskapets öfning i ridning, på det att åtminstone

en del af detsamma må kunna bildas till eu reserv för de beridna

nummerna.

Genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom här ifrågasatta tillökning och till följe af den föreslagna förändringen

af Wendes regementes batterier till åkande, skulle den legning af hästar,

för batteriernas i Landskrona exercis, som nu årligen egen rum, icke mera

blifva behöflig.

Då emellertid batteriet i Hernösand skulle komma att förstärkas med ett

2''Gs fotbatteri, upstår för dessa 2:ne batterier, förutom de egna hästar som

komma att dem tilldelas, ett behof af ytterligare 24 legda hästar under exercistiden.

På grund af hvad här anfördt blifvit, får jag föreslå :

att hvarje åkande batteri måtte erhålla 20 hästar och hvarje

fotbatteri 10 hästar sig på stat tilldelade, och att sålunda artilleriets

nuvarande hästantal ökas med 108; samt

att ökadt antal af 24 legda hästar måtte beredas för fotbatteriernas

i Hernösand exercis.

Beväringsmanskapets styrka vid artilleriet bör enligt mobiliseringsförslaget

(Bil. Ser. D. N:o 9) uppgå till 2,140 man. Som detta förslag afser mindre

krigsfoten, i hvilken 2:ne beväringsklasser beräknas ingå, så erfordras för artilleriets

behof, ur hvardera klassen, 1,070 man. Då emellertid detta antal

nödvändigt måste vara att för artilleriet påräkna vid inträffande mobilisering,

torde det vara nödigt att, med fåstadt afseende å den afgång som inom beväringsklasserna

eger ruin, till artilleriet inmönstra 1,200 man ur hvarje klass.

Indika, med afseende å så väl tillgången på befäl som blifvande tjenstgöring,

lämpligen torde kunna fördelas på artilleriets samtliga stationer sålunda:

Stockholm................................................................. 340 man.

Hernösand ............................................................... 90 »

Waxholm............... 60 »

Göteborg ................................................................. 340 »

Öar Isberg .................................................................. 60 >

(kristen................................................................... 30 »

Christianstad ...................................... 280 »

Summa 1,200 man.

Att under fredstid öfva beväring i enskild ridning till den vidd, att densamma

vore lämplig att som ridande nummer tjenstgöra, lärer väl hvarken beväringens

öfningstid eller öfriga förhållanden medgifva, men, under förutsättning

att artilleriets hästantal kommer att ökas på sätt ofvan föreslaget är och som

i alla händelser är för stammens ridöfningar nödvändigt, bör under beväringens

öfningstider all möda och omtanka vara osparda att, jemte nödvändig

undervisning i allt hvad som i första rummet erfordras, för att beväringen

skall kunna fylla eu plats vid artilleriet, äfven all den undervisning i ridning

Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 A/d.. 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

och hästens vård meddelas, som förhållandena möjligen kunna medgifva, hvarvid

man måste vara nöjd med det mindre tillfredsställande mått af kunskap i ridning,

som ernås, enär beväringen icke är afsedd att som ridande nummer

tjenstgöra, utan deras ridöfningar endast hafva för ändamål att bilda eu väl

behöflig reserv till de ridande numren af stammen.

Af särdeles vigt är naturligtvis beväringens samöfning med stamtruppen,

hvarföre 2alra klassens vapenöfning''!!!'' höra afslntas samtidigt med stamtruppens,

eller i början af Juli, då regementenas rekrytbatterier vanligen organiseras

och befälets skjutöfningar taga sill början.

Bilagorna Ser. B. Nås 8 och 9, hvad fältartilleriet, och N:o 19, hvad reserv-artilleriet

angår, utvisa fördelningen af artilleriets personal och hästar vid

arméns försättande på krigsfot. Tillgång till de i detta afseende behöflig!!

hästar erhållas på sätt ofvan vid grunderna för arméns organisation är föreslaget.

Så snart eu mobilisering kommer i fråga, måste genast andre konstaplar,

hästläkare, liofsmeder in. fl. kompletteras i enlighet med Bil. Ser. D.

N:o 9 och all till artilleriet hörande beväring af 3:dje och 4:de beväringsklasserna

inkallas. Samtidigt måste emellertid artilleribeväringen tillhörande 5:te och

6:de klasserna inkallas till depöterna, för att såmedelst organisera de 8 reserv-batterierna.

Bossa batteriers fredspersonal måste då tillökas med elever från krigsskolan,

afskedade med fyllnadspension försedde underofficerare, hästläkare, hofsmeder

och redogörare, på sätt Bil. Ser. B. N:is 18 och 19 närmare utvisa.

Om förhållandena skulle kräfva arméns formerande på1 den större krigsfoten,

och dessa reservbatterier sålunda måste utrycka, så körnare artilleriets

styrka att upgå till 2 kanoner för 1,000 man infanteri, och torde under förutsättning

att den kan hållas fulltalig, få anses någorlunda tillräcklig, men den

reserv, som under sådant förhållande återstår, är deremot alldeles otillräcklig.

Personal och hästar till en sådan torde under dylika förhållanden visserligen

kunna upsättas, men anskaffningen af den behöflig!! materiel^! är icke

ögonblickets verk och tager i anspråk eu kostnad, som för detta ändamål nu

icke torde höra ifrågasättas. Bå redan kompletterande af den till de 33 batterierna

erforderlig!! materiel torde böra, med afseende å medelstillgången, fördelas

på flora år, blifver sålunda ett ytterligare ökande af artilleriet eu framtidsfråga,

som för närvarande icke kan tagas under öfvervägande.

Hvad vidkommer detta förslags genomförande, så låter sig detsamma svårligen

samtidigt verkställas.

Eu tillökning af manskap och hästar är beroende af det utrymme, som

finnes vid de särskilda artilleri-etablissementerna, och då hvarken i Stockholm,

Göteborg, Ghristianstad eller Ilernösand en dylik tillökning är möjlig utan

nya byggnaders upförande eller förändring af redan befintliga, så måste sådant

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

förutgå organisationens bringande i verkställighet. Organisationens genomförande

torde sålunda, hvad personal och hästar beträffar, böra fördelas

på en tidrymd af 6 år, räknadt från 1870 års början, och då de förändringar,

som äro af nöden, under förutsättning att de 2:ne batterierna i

Landskrona förflyttas till Christianstad, äro minst kostsamma vid Wendes

artilleriregemente, så torda organisationen vid detta böra taga sin början

med 1870 års ingång, och för öfrig! verkställas i enlighet med den plan,

som Bil. Ser. 1). N:o 20 utvisar.

Hvad den felande materielen beträffar, torda dess anskaffning, i likhet

med personalens, höra fördelas på lika antal år, som för den sednare

kompletterande blifvit ifrågasatt (Bil. Ser. I). N:is 20 och 21) och

sålunda skulle artilleriet med sina 25 fältbatterier och 8 reservbatterier

vara fullständigt organiserad!, så till personal som materiel, vid 1875

års slut.

Upsättningskostnaden för personal och hästar upgår (Bil. Ser. D. N:o

12) till 79,000 B:dr 80 öre, men genom organisationens gradvisa genomförande,

kan donna upsättningskostnad bestridas af den för hvarje år beräknade

underhållskostnad.

Upsättningskostnaden för den felande materielen (Bil. Ser. D. N:o

23), upgår till 664,120 B:dr 60 öre, hvilken fördelad på 6 år gör omkring

ol 10,000 B:dr på hvarje år.

Årliga underhållskostnaden för hela artilleriet ökas efter organisationens

fullständiga genomförande med 174,200 B:dr 20 öre, (Bil. Ser.

D. N:is 20 och 21).

Ingeniörväsemlet.

Vid eu fullständig organisation af landets försvarskrafter blir det en

vigtig upgift att tillse, huru den störa brist, som vidlåder ingeniörvapnet,

må kunna på ett ändamålsenligt och våra tillgångar motsvarande sätt

afhjelpas. Svenska armén eger nemligen endast pontonier er, men det andra,

egentliga slaget af ingeniörtrupper, pionier er eller sappörer, saknas helt

och hållet.

Ingeniörväsendet intager i nutidens europeiska krigshärar ett högst

vigtig! rum och har småningom utvecklats så, att det bildar ett särskild!

vapenslag, som blifvit oumbärligare, i samma mån krigsrörelserna tilltagit

i hastighet och skjutvapnen fullkomnats. Det är nemligen nu mera

än någonsin tillförene nödvändigt att val begagna tiden och terrängen,

om man skall kunna påräkna krigsoperationernas framgång. De hinder,

terrängen lägger i vägen för egna truppers fria rörelser, måste hastigt

kunna undanrödja,?, och det skydd den erbjuder mot fiendens skjuteld

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

och anfall måste äfven hastigt kunna förökas och fullständigas, eller ett

sådant skapas, der det helt och hållet saknas. Vid de fältarbeten, som

för dessa ändamål måste företagas, är det ett oafvisligt behof att hafva

speciel! deruti öfvade soldater att tillgå såsom förgångsmän och ledare

för det arbetsmanskap, som användes till deras utförande. Detta är den

ena af ingeniörtruppers hufvudbestämmelser. Den andra är att utföra

de svårare, stor öfning erfordrande, farliga arbeten, som vid befästningars

anfall och försvar förekomma. Hvarje tids krigserfarenhet, och synnerligast

sednaste tidens, har bevisat vigten af ingeniörtrupper, och krigshistorien

företer talrika exempel derpå, att framgången af ett. företag

och mången gång räddningen af eu arméeorps berott på ingeniörtruppernas

duglighet. 1 alla utländska arméer egnas derföre eu stor omsorg åt

dessa truppers utbildning, och utom Norge är Sverige det enda land,

som hittills till väsentlig del saknat detta vapenslag. Den omständigheten,

att mängden af vår armés soldater eger vana att skota yxan och spaden,

minskar icke för oss behofvet af att ega särskilda ingeniörtrupper. De

åligganden, som tillhöra dessa sednare, taga i de flesta fall i anspråk eu

färdighet och yrkesskicklighet, som endast genom en under åratal fortsatt

öfning i alla till fältarbeten hörande detaljer kan vinnas. Men ökningen

i fältarbeten och yrkesskickligheten är icke nog; dessa trupper

måste dessutom vara fullt krigsbildade, enär deras tjenstefel''rättningar

oftast, i lika hög grad som hos öfriga vapen, kräfva eu pligtkänsla och

eu disciplin, som endast kunna påräknas af dem, som eu längre tid egna!

sig åt krigareyrket. Utan eu särskild trupp, med fullständigt anordnade

öfningar, kunna icke heller ingeniörofficerare erhålla den praktiska utbildning,

som för ett skickligt utförande af deras många olikartade tjenstegöromål

i fält är af nöden.

Vårt lands skaplynne är af sådan beskaffenhet, att, vid ett krig

inom dess gränser, ett rikt fält erbjuder sig för ingeniörtruppers användande.

I detta afseende erinran Landtförsvarskomitén »att vårt land

»hvarken är ett slättland, der störa öfverväldigande härmassor kunna

»samlade upträda, men icke heller ett sådant alpland, som endast på

»några få ställen kan passeras med större truppstyrka. Det är till sin

»natur småbrutet. öfverallt mota hinder af sjöar, vattendrag, kärr och

»skogar, men vanligen af beskaffenhet, att de, lemnade i sitt naturliga

»tillstånd, lätt nog kunna öfvervinnas eller kringgås. Deremot kunna

»mycket ofta dessa naturliga hinder, genom eu ringa hjelp af fältbefäst»nings-konsten,

få eu sådan vigt och betydenhet, att fienden endast med

»störa uppoffringar af tid och krafter karl öfvervinna dem. Uti ett så

»beskaffadt land hafva fältbefästningskonst^! och ingeniörtrupperna det

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

»rikaste fält för sitt användande, och långt ifrån att Sveriges ytforma»tion

skulle minska behofvet af sådana trupper, hänvisar den tvärtom på

»en ökad vigt af deras egande.»

Inom Svenska armén har ock behofvet af ingeniörtrupper varit tidigt

erkändt. Redan för omkring 100 år sedan var man, på grund af den

från de krigiska tiderna hemtade erfarenhet, betänkt att anskaffa särskilda

ingeniörtrupper, och 1778 upsattes ett kompani af 200 man pionierer i

Pommern, hvilken trupp bibehölls tills den med Pommern gick förlorad.

I Finland upsattes 1794 en annan ingeniörtrupp, 400 man stark, men

illa organiserad indrogs den snart, utan att af någon annan ersättas.

Vid krigets utbrott 1813 anbefalldes insättande af en ingeniörtrupp och

anskaffande af behöflig materiel, men det visade sig då, att, sedan krigsrörelserna

börjat, både tid och tillfälle saknades att bibringa donna trupp

den öfning, som var nödvändig, för att den skulle kunna motsvara sin

bestämmelse, och under kriget i Tyskland nödgades Svenska armén, vid

alla tillfällen, då ingeniörtrupper voro af nöden, att låna sådana från de

förbundna härarne. I och för norska fälttåget upsattes äfven en pion!ertrupp,

hvilken dock vid fredens afsilande uplöstes.

Till följe af vid liera riksdagar förnyade Kong!. Propositioner, hafva

under de sednaste 15 åren medel successivt blifvit beviljade till uppsättning

af 3 kompanier ingeniörtrupper af sammanlagd! 360 man.

Vid första upsättningen af dessa trupper afsågs att öfva dem både

till pontonier er och sappcfrer (eller pionierer), men det visade sig

snart att oöfver vinner liga svårigheter mötte för en så mångsidig utbildning,

och det ligger också i sakens natur, att icke samma trupp kali

fullständigt utbildas till 2:ne så väsendtligt olika yrken, som pontonierens

och sappörens, synnerligast då såsom hos oss, der ingå särskild! inöfvade

traintrupper finnas, pontoniererna äfven måste inöfvas till ryttare och

kuskar. Men om ock en sådan dubbel utbildning skulle låta sig verkställas,

vore dermed föga vunnet, emedan under krig dessa båda truppslag

icke äro i tillfälle att företräda hvarandras ställe, ty pontoniererna

äro bundna vid sina broequipager och måste vara till hands på de ställen

der broslagningar förekomma, så att endast undantagsvis en del deraf

skulle kunna användas att biträda vid fältarbeten, undet det sappörerne

efter omständigheterna användas till olika behof på skilj da ställen. I

många utländska arméer t. ex. den franska, belgiska m. fl. räknas derföre

icke heller pontouiererne till ingeniörtrupperna, utan tillhöra artilleriet,

eller stå, såsom i Österrike, direkte under generalstaben.

Då det sålunda hvarken låter sig gorå att utbilda samma trupp till

full duglighet i alla fältingeniörväsendets grönår, och ej heller samma

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

trupp i krig är disponibel för alla särskilda behof i denna väg, har man

hos oss måst inskränka sig att utbilda de hittills uppsatte 3:ne kompanier

ingeniörtrupper, — af hvilka det sist upsatta först under loppet af

detta år blir fulltaligt, — till pontonierer, hvaraf de och numera erhållit

benämning.

Till följd häraf är Svenska arméns behof af detta vigtiga slag af

ingeniörtrupper, sedan beväring till afsedt antal tillkommit, hvad personalen

beträffar på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillgodosedd; men

det andra icke mindre vigtiga slaget af ingeniörtrupper, eller sappörer

saknas helt och hållet.

Att fylla den väsendtliga lucka i vårt försvarsväsende, som genom

saknaden af en sådan trupp företinnes, är en sak af så framstående vigt

och ett så oafvislig! behof, att fråga endast bör kunna upstå om huru

stor styrka, som i detta hänseende är nödvändig.

Härvid torde den erfarenhet, som vunnits i andra länder, der ingeniörvapnet

länge varit fullständigt ordnadt, kunna tjena till en ledning.

Ingeniörtruppernas sammanlagda styrka utgör der i medeltal 2|

procent af den aktiva armén. Förhållandet mellan pontonierer och sappörer

är naturligtvis mycket olika, och bestämmes af det på ländernas naturbeskaffenhet

grundade större eller mindre behofvet af det ena eller

andra slaget trupper.

Förbigående det förhållande mellan ingeniörtruppernas och aktiva

arméns styrka, som egen rum inom stormakternas arméer, och som i

allmänhet är det ofvan upgifna, må närmare angifvas detta förhållande

inom några arméer, som med vår äro närmast jemförlig^.

Belgien upställer på en härstyrka af 100,000 man en geniecorps af

117 officerare och 1,820 underofficerare och manskap, oberäknaclt pontoniererna,

som der äro förenade med artilleriet

Till Baderska armén, 90,000 man, hörer, befälet inberäkna^, 2,040

man genietrupper, af hvilka 4 kompanier äro pontonierer.

Enligt Danska arméens nya organisation skall dess geniecorps på

krigsfot utgöras af 1 general, 61 andra officerare samt omkring 1,600

man underbefäl och manskap, hvilken styrka delas i 9 fältkompanier, af

hvilka 2 äro pontonierer, 4 pionierer, 2 telegrafkompanier och 1 parkkompani,

samt dessutom 4 kompanier i reserv och 1 depötkompani.

Skulle Svenska arméns ingeniörtrupper upbringas till jemförelsevis

samma styrka, som i nyssnämnda arméer, eller till circa 2 i procent af den

aktiva armén, borde de utgöra för

den mindre krigsfoten omkring 1,500 man och

för den större clio ............... 2,250

))

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

finn Sedan pontonierbatdjoiien genom tilldelad beväring blifvit upbringad till

600 man, skulle således eu förökning erfordras:

i förra fallet af... ann i

i sednare fallet af...... i finn

hvilken förökning herde utgöras hufvudsakligast af Sappörer.

Eu uppsättning af så stor styrka utaf detta truppslag kan dock icke ifrågasattas,

och det väsendtligt behofvet torde äfven med eu något mindre styrka

kunna tillgodoses. J

tinJ^,Hta Styrkl Sa£?arer’ Som för Svenska a™én kan anses någorlunda

tillfredsställande, ar ett 200 mans kompani på hvarje af de 3 armécorpser,

hvaruti armén vid krigstillfålle bör fördelas. 1

.... DenZ ™Sa Styrka kan dock anses tillräcklig endast under den förutsattnmg,

att dess öfnmgar blifva så omfattande och fullständiga, som ändamålet

''räfvel samt att, på satt ofvan ar föreslaget, timmermans-institutionen vid regenientena

undergår den förändring att vanan vid fältarbeten blir allmännare

spridd bland trupperna, och att dessa sålunda blifva till dylika arbeten mera

an vand bara, an nu kan anses vara förhållandet.

Ofvan har blifvit föreslaget att beväring skall tilldelas äfven ingeniörtnipperna.

Vid upsättmngen af pontonier-kompanierna och bestämmandet af

st T 71 onn Vmt tedt’ att Senom beväring öka hvarje kompanis

IF an °mknng ?00 man. Om derföre ur hvarje beväringsklass härtill anslås

40 man per kompani, så upnås, genom inkallande vid mobilisering af

d:dj,- och 4:de bevänngsklasserna, den afsedda styrkan, så att hela pontonierbata

Ijonen kommer att utgöra 600 man. „ ^

Vid sappörkompamerna är beväring visserligen mindre användbar än vid

pontomererna, och bast vore utan tvifvel om de helt och hållet bestode af

s amtiupper. Men för all möjlig besparings iakttagande torde äfven här samma

förhållande mellan stam och beväring höra bestämmas som vid pontonier^,

så att sapportrupperma komma att utgöras af 3 kompanier om 120 man

^7^? kEdera bildande eu bataljon på 360 man, som vid mobilisering

6 om inkallande af tiedje och fjerde bevänngsklasserna förökas till 600 man

i n Sa™ma,llagda styrkan af Svenska arméns pontonier- och sappörtrupper

skulle sålunda vid lmgs utbrott, komma att utgöra 1,200 man, ellJr omkring

1,/ procent af den mindre krigsfoten. b

Vid tillfälle af den större krigsfotens upställande, kan visserligen personalen,

genom inkallande af nödigt antal beväringsklasser, efter behof ökas, men

då en långvarig öfning vore nödvändig för att dessa beväringsklasser skulle

kunna motsvara sitt ändamål, och befäl till ökadt antal kompanier svårligen

, f eu hållas, så torde ofvannamnda antal, 1,200 man, under alla förhållanden

komma att utgöra den för aktiva armén disponibla styrkan utaf nämnda

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

aK All omsorg bör dock egnas ät. att ständigt krama Wto denna

styrka fulltalig, genom utbildande t depöterna af så stort antal ersatt,ungs
trupper,

som behofvet kräfver. .

På grund af hvad här hlifvit anfördt, får jag föreslå:

att pontonier- och sappörtrnppcrna må, hvad stamtruppen ano-år

bestämmas till 720 man, fördelade i en pontonier- och eu

sappörbataljon, hvardera å 3 kompanier a 120 man,

1 att sålunda må uppsättas eu sappörbataljon å 360 man och

att till hvarje kompani af dessa trupper må anslås 40 man

beväring ur hvarje klass. v

Hvad beträffar sättet ''för denna sappörbataljons bildande, så ar re au i

»ronderna för arméns organisation föreslaget, att ingeniörtmppernas stam skall

vara värfVaT och med hänsyn till nödvändigheten af dessa truppers beediga

öfning och oafbrutet fortgående utbildning torde donna form också va

den enda lämpliga.

I sammanhang med organisation af ingeniörtrupperna tordesi likhet med

hvad som egen ruin inom andra länder, hora sattas ordnandet , .

Fältsignalväsendet.

För eu armés fullständiga fältutrustning torde nemligen numera en val

““kÄSÄ grundar sig på användande,. af

Ma truppenms

EÉiEs öfHHrSSS

att meddela sig nu mera ofta icke aio ti > esgoi tt ()rdnadt signalsystem

Det torde således utan öfverdrift kunna sagas -

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

torde det vara nödigt att, innan förslag om truppstyrkans storlek framlägges,

redogöra för beliofvet utaf materiel.

Fältsignaleringen är af tv änne slag, nemligen:

den elektriska fältsignaler ingen eller fälttelegrafen och

den optiska fältsignaleringen.

Fälttelegrafen.

Storleken af den fälttelegrafmateriel, som för en armé är behöflig, är

mindre beroende af arméstyrkan, än af de landtområdens vidd, inom Indika

armén kommen att röra sig. Den är vidare beroende af den hjelp, fälttelegrafen

kan påräkna af de ständiga telegraflinierna, eller med andra ord, huru

tätt det permanenta telegrafnätet inom landet är sammanknutet.

1 vårt land, der förhållandena i dessa hänseenden äro ogynnsamma,

skulle armén behöfva utrustas med en ganska betydlig fälttelegraf-materiel, på

det den telegrafiska förbindelsen med de ständiga linierim samt emellan arméns

lmfvuddelar alltid må kunna uprätthållas.

Med beräkning af de afstånd från de ständiga telegraflinierna, på Indika

arméns rörelser ofta torde komma att utföras, äfvensom omfattningen af dessa

rörelser och den nödvändiga spridningen åt arméns hufvuddelar, torde fälttelegrafmateriel

för en utsträckning af 10 ä 15 svenska mils längd vara det

minsta- som erfordras, i fall fält-telegrafen ensam skulle underhålla förbindelserna.

En rörlig fälttelegrafmateriel af sådan storlek vore dock alltför kostsam

att anskaffa och betjena, samt dessutom icke fullt lämplig för de halfpermanenta

linjer, som till förbindelsen med de ständiga linierim äro behöfliga. Det

torde derföre blifva nödvändigt att hos oss, i likhet med hvad som eger rum

i åtskilliga andra länder, taga statstelegrafens materiel i anspråk, för att hjelpa

fälttelegrafen, och att statstelegrafen derföre blifver försedd med för krigsbehof

tillräcklig reservmateriel.

Telegrafstyrelsen bör derföre bemyndigas att, utom egen reservmateriel,

för landtförsvarets räkning hålla i beredskap liniemateriel för en sträckning af

minst 10 svenska mil samt fullständiga apparater för 5 mindre stationer.

Med tillhjelp häraf kan man påräkna att, der så behöfs, få de ständiga linierim

sammanbundna med någon centralpunkt inom .arméns operationsområde,

och den rörliga fälttelegrafmaterielen behöfver då endast beräknas för sambandet

emellan denna punkt och arméns särskilda hufvuddelar, samt för åtskilliga

andra, kortare förbindelselinier.

Utgående från denna beräkningsgrund och med antagande, att telegrafstyrelsen

tillhandahåller den för . krigstillfälle behöfliga reserv-materielen för

de ständiga liniernas utsträckning, får jag föreslå:

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sarnl. 1 Afd.

25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

att fullständig fält-telegrafmateriel för eu liniesträckning af 4

svenska eller 6 geografiska mil och för 6 stationer måtte anskaffas.

Det är naturligt att till fält-telegrafen, likasom till annan krigsutrustning

hör beräknas reserv, och dertill anser jag, att den för försöks anställande redan

anskaffade fälttelegrafmaterielen, utgörande liniemateriel för omkring 1 Svensk

mils längd samt fullständiga apparater till 2 stationer, bör, ehuru den i afseende

på vägnar icke är fullt utrustad, vara användbar.

Optiska fällsignaleringen.

Storleken för den af optiska fältsignaleringen behöfliga materielen är hufvudsakligen

beroende af arméns styrka.

Då armén på krigsfot antages komma att utgöra 3 corpser, med tillsammans

6 fördelningar, torde nämnda materiel böra beräknas för:

4 hufvudstationer, nemligen 1 för högqvarteret och 1 för hvardera

corpsen;

12 mindre stationer nemligen 2 för hvardera fördelningen, samt

2 förråds- och reservstationer.

Häraf är redan, i och för försöks anställande, materiel anskaffad för 1 hufvudstation

och 1 mindre station.

Jag får således föreslå:

att materiel för optisk fältsignalering till 3 hufvudstationer, 11

mindre stationer och 2 förrådsstationer måtte anskaffas.

Enlig Bil. Ser. E. N:o 7 upgår kostnaden för här ifrågasatt fält-telegraf
-

materiel till......................................................................................... 32,400 B:dr,

och för optiska fältsignalmaterielen till....................................... 6,240 »

eller sammanlagd! 38,640 R:dr,

och, enär kostnaden för så val donna som öfrig för ingeniörtrupperna behöflig

materiel, torde höra på 6 år fördelas, utgör fältsignalmaterielens kostnad för

hvardera af dessa 6 år 6,440 R:dr (Bil. Ser. E. Nio 9).

Sedan materielens storlek sålunda blifvit bestämd, torde jag få öfvergå

till frågan rörande det för donna materiels skötande erforderliga

Fältsignaler ingsmanskap.

Det manskap, som skall tjenstgöra vid fältsignaleringen, bör ega en hög

grad af öfning, ty den förträffligaste fälttelegrafmateriel är af föga nytta, om

den ej väl betjenas, och för den optiska fältsignaleringen är eu högt updrifven

färdighet hos signalmanskapet ett oeftergiflig! vilkor, titan hvars upfyIlande

detta slag af fältsignalering sannolikt blifver mera till skada än gagn.

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Manskapets tjenstgöring vid fälttelegrafen och vid optiska fältsignaleringen

är väsendtligt olika och fordrar således mycket olika öfning.

För fälttelegrafen, hvars vigtiga upgift är att hastigt kunna upsättas och

om möjligt ännu hastigare upbrytas och flyttas, fordras att manskapet skall

hafva förvärfvat mycken vana vid de särskilda arbetsförrättningar, som dervid

förekomma, samt styrka och uthållighet för arbetets raska och jemna fortgång.

Optiska fåltsignaleringen deremot tager hos manskapet hufvudsakligen i

anspråk en ögonblicklig men dock säker infattning af de gifna signalerna

samt fullkomlig kännedom om tecknens betydelse och sammansättning, hvartill

nödvändigt hörer en updrifven färdighet i att kunna låsa och skrifva.

De särskilda egenskaper, som fordras för duglighet till donna tjenstgöring,

såsom skarp syn, snabb infattning m. in. gorå att manskapet dertill måste

med stor omsorg utväljas och ofta nog ombytas, i fall det nemligen visar sig

att de erforderliga egenskaperna ej finnas i tillräcklig grad. Till optisk fältsignalering

kan således icke beväringsmanskap påräknas, utan bör allt det dertill

behöfliga manskapet, reserven äfven inbegripen, vara ständigt.

Till fälttelegrafen kan deremot för vissa arbeten (såsom vagnars korande,

tjenstgöring vid stolpvagnarne, handtlangning in. m.) beväringsmanskap efter

någon kortare tids öfning användas, hvarföre hela den för fält-telegrafen erforderliga

manskapsstyrkan icke behöfver vara ständig, utan till eu betydlig del

kan fyllas af beväring.

För fälttelegrafen, beräknad till 3 afdelningar, hvardera med materiel för

2 geografiska mil, samt eu reserv-afdelning, erfordras en manskapsstyrka af 4

förste korporaler, 6 korporaler, 8 vicekorporaler och 110 man.

För optiska fåltsignaleringen, beräknad för 4 hufvudstationer, 12 mindre

stationer samt 2 förråds- och reservstationer, erfordras eu manskapsstyrka af

4 korporaler, 2 vicekorporaler och 46 man.

Hela styrkan kommer således att utgöra: 180 man korporaler och soldater.

Med stöd af hvad jag förut anfört, att nemligen donna trupp, för att ernå

en tillräcklig grad af den särskilda utbildning, som för båda slagen af fältsignalering

är nödvändig, bör till största delen vara ständig, och att den endast

för en del af fälttelegrafens manskap kan utgöras af bevaring, får jag föreslå:

att ingeniörtrupperna måtte ökas med ett värfvadt kompani, benämndt

fältsignalkompaniet, hvilket utgöres af 120 man korporaler

och soldater, äfvensom

att, i likhet med hvad för de öfriga ingeniörtrupperna blifvit

föreslaget, detta kompani måtte årligen tilldelas 40 man beväringsmanskap,

som vid kompaniet öfvas, för att vid krigstillfälle utgöra

förstärkningsmanskap,

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Utom den öfning och utbildning, som manskapet erhåller hemma och under

kortare utmarscher, är det af vigt, att mer omfattande öfningar i olika terräng

och med längre utsträckning ega rum. Härvid kunde äfven tillfälle beredas

för högre befälhafvare, generalstabsofficerare m. fl. att förskaffa sig behöflig öfning

i fälttelegrafens och fältsignaleringens rätta användande. Sådana fältöfningar

hora derföre lämpligast ske i förening med generalstabens fältöfningar, större

fältmanövrer m. m.

För fälttelegrafparken erfordras ett visst antal hästar. För dess fullständiga

utrustande vid arméns mobilisering erfordras, för 21 tvåspända vagnar 42 hästar

och derjemte 4 officershästar, tillsammans 46 hästar. Att det likaledes för fältsignal-kompaniet

vore af vigt att ständigt, i och för truppens öfvande i fälttelegrafmaterielens

betjenande, ha ett visst antal hästar att tillgå, är obestridligt.

Jag har likväl ansett mig icke nu höra ifrågasätta detta, under förutsättning

att den för pontonier-bataljonens räkning ifrågasätta insättning af hästar

må ega rum och att fåltsignalkompaniet, alternerande med pontonier-bataljonen,

må mellan mötestiderna kunna af desamma sig begagna, samt under de ordinarie

öfningsmötena, i likhet med pontonier-bataljonen, förhyra det erforderliga

antalet hästar.

Enligt Bil. Ser. E. N:o 5 upgår årliga underhållskostnaden för sappörbataljonens

stamtrupp till R:dr Bunt 112,555,20, och enligt Bil. Ser. E. N:o 6

för fåltsignal-kompaniets till R:dr Bunt 38,198,80 eller sammanlagd! B:dr Bunt

150,754; samt första upsättningskostnaden för den förstnämnda till R:dr Bunt

118,551,60 (Bil. Ser. E. N:o 5) och för det sednare (Bil. Ser. E. N:o 6) till B.dr Bunt

39,556,80, sammanlagd! 158,108 R:dr och 40 öre; men som flera år åtgå för att

upsätta ifrågavarande 4 kompanier, i fall någorlunda duglig! manskap skall kunna

erhållas, så torde nödigt vara att fördela donna insättning på 6 år, då, enligt

hvad Bil. Ser. E. N:o 11 uplyser, den för hvarje af dessa år beräknade upsättningskostnad

kan bestridas af samma års underhållsanslag, hvarföre ingen särskild

upsättningskostnad tages i anspråk, utan utgöres hela kostnaden för sappör-bataljonens

och fåltsignal-kompaniets stam trupp af det årliga underhållet, B:dr

150,754.

I afseende å dessa ingeniörtruppers förläggning under fredstid, får jag föreslå :

att pontonier-bataljonen fortfarande stationeras i Stockholm;

att fåltsignal-kompaniet må äfven derstädes förläggas; men

att sappör-bataljonen må förläggas å Carlsborg, i anseende till

befintligt utrymme i dervarande kaserner, mindre underhållskostnad

för truppen, och större tillfälle till öfning uti sådana arbeten, som för

donna trupps utbildning äro nödvändiga.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Såväl den till insättning föreslagna sappör-bataljonen som fältsignal-kompaniet

måste naturligtvis förses med nödigt befäl; men dessutom måste, vid öfvergången

till krigsfot, befäl äfven finnas att tillgå för ingeniörtrupppernas depöter,

som då måste bildas. Ben nuvarande fortifikationsstaben, mer än väl

behöflig för den tjenstgöring å fästningarne och vid fältarméns staber, som i

krig tillkommer den, kan icke lemna något nämnvärdt bidrag till detta behofs

afhjelpande. Eu större förstärkning af befälspersonalen är derföre oundviklig.

Bil. Ser. E. N:o 2 utvisar det antal ingeniörbefäl, som kan anses vara det

aldra minsta, som vid mobilisering någorlunda motsvarar de vigtigaste behofven.

Donna bilaga uptager icke chefen för fortifikationen, hvilken, tillhörande

generalitetet, är å dess stat upförd.

Det antal ingeniörbefäl, hvilket enligt nämnda bilaga behöfves, är, såsom

nämndt, det minsta som kan ifrågasättas, och är äfven fullt behörigt för tjenstgöringen

i fred. En jemnförelse med förhållandet i andra länder visar tydligt

hvilka inskränkningar här blifvit gjorda; så har t. ex. Danmark till sin vida

mindre armé ett större antal ingeniör-offioerare än här ofvan blifvit föreslaget.

Det behof af större antal ingeniörbefäl, som under ett krig utan tvifvel kommer

att visa sig, torde dock antagligen kunna till väsendtlig del fyllas, dels

genom inflyttning från lägre grader, dels genom officerare ur väg- och vattenbyggnads-corpsen,

hvilka officerare, ehuru icke användbara i staberna och vid

trupperna, dock till åtskilliga andra tjensteförrättningar höra kunna med fördel

begagnas.

I öfverensstämmelse med hvad nu är anfördt får jag, till fyllande af den

brist, i ingeniörbefälet, som enligt Bil. Ser. E. N:o 1 finnes, föreslå:

att ingeniörtruppernas befålspersonal måtte förökas med

1 major;

7 kapitener af första klass;

1 kapiten af andra klass;

5 löjtnanter af första klass;

6 » af andra »

4 underlöjtnanter;

6 fanjunkare;

9 sergeanter af första klass; och

13 » af andra »

Förutom denna tillökning i befälets antal far jag äfven föreslå följande

tillökning af civilstaten, nemligen:

1 auditör och förrådsförvaltare (vid sappör-bataljon);

1 auditör och sekreterare (vid pontonier-bataljon);

1 förrådsförvaltare af första klass; och

1 regementspastor,

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

hvaremot kunna indragas:

1 förrådsförvaltare af andra klass; samt regementsskrifvaren, sekreteraren

och kanslisten vid fortifikationen.

Det nu utgående arfvode för bestridande af presterliga göromålen vid pontonier-bataljonen

blir genom förestående organisation öfverflödigt, hvaremot för

bestridande af sistnämnda göromål vid sappör-bataljonen, torde böra anvisas ett

arfvode af 200 B:dr att för detta ändamål tilldelas garnisonspastorn å Carlsborg.

Börande tiden för tillsättning af detta befäl, så torde denna böra ega

rum i den mån de föreslagna kompanierna blifva upsatta, och, enär denna

insättning är beräknad att fördelas på 6 år från 1870 års början, så torde

befälets tillsättning böra ske i enlighet med den fördelning, som återfinnes i Bil.

Ser. E. N:o 9, hvilken fördelning har afseende såväl å befäl och trupp som erforderlig

materiel.

Bil. Ser. E. N:o 1 utvisar den styrka ingeniörtrupperna, efter genomförande

af här ifrågasätta tillökning, kommer att ega.

Ehuru jag här under ingeniörväsendet begagnat benämningarne ingeniörvapnet

och ingeniörtrupper, såsom jag, sedan de egentliga fortifikations-trupperna

blifvit tillökade med ett fältsignal-kompani, anser dem böra benämnas, har jag

å bilagorna bibehållit den nu gällande benämningen fortifikationen, för att dermed

beteckna hela vapnet, såväl stab som trupp.

Beträffande ingeniör-truppernas beväringsmanskap, så bör, såsom ofvan är

föreslaget, till hvarje kompani anslås 40 man ur hvar klass, eller för alla 7

kompanierna tillsammans 280 man, Indika torde inom bestämda kretsar höra

företrädesvis utväljas bland dem, som frivilligt anmäla sig att vid ingeniörvapnet

tjenstgöra; men i anseende dertill att ingeniörvapnet vid inträffande mobilisering

nödvändigt är i behof af nämnda beväringsstyrka, torde, till följd utaf den

afgång, som inom beväringsklasserna eger ruin, vara nödigt bestämma att 330

man bevaring af hvardera klassen till ingeniörtrupperna inmönstras.

Ofningarne för dessa böra, enligt hvad redan är föreslaget, fortgå under tvenne

år, med 30 dagar hvardera året. Som en följd af förut uttalade åsigter i detta

hänseende framgår att ingeniörtruppernas bevaring, i likhet med den, som bäfver

öfriga vapen tilldelad, bör så mycket som möjligt införlifvas med stamtruppen,

och under ofningarne meddelas all den utbildning i pontonier- eller

sappör-yrket, som tid och öfriga omständigheter möjligen medgifva.

Då vid detta vapen, ej mindre än vid kavalleriet och artilleriet, framstår

behofvet af reserv-manskap, för att vid tillfälle af mobilisering till ett antal af

10 per kompani utgöra stam för det till depöterna sammandragna beväringsmanskapet,

får jag föreslå:

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

att vid hvarje kompani måtte årligen bland det afgående manskapet

utses tvänne man, Indika förbinda sig att med en årlig lön

qvarstå i rullorna under 5 år, med tjenstgöringsskyldighet endast i

krigstid, eller då Kongl. Maj:t finner nödigt mobilisera armén eller

delar deraf; samt

att årliga lönen för detta reservmanskap måtte bestämmas till

15 R:dr per man.

Den tillökning i underhållskostnad, som härigenom upkommer, finnes hvad

sappör-bataljonen och fältsignal-kompaniet beträffar, redan uptagen i bilagorna Ser.

D. N:ris o och 6, samt hvad pontonier-bataljonen beträffar i Bil. Ser. E. N:o 4.

nödvändigt vilkor för möjligheten af ingeniör-vapnets verksamma inträdande

är, att all behöflig materiel finnes tillgänglig till erforderligt, antal och

i fullständigt skick.

Hvad fältsignal-kompaniet angår, är redan föreslaget insättande af den

materiel, som för detsamma är nödig. Hvad åter beträffar sappörerna, så finnes

för dessas behof en år 1864 upsatt ingeniör-fältpark, beräknad för en arbetsstyrka

af 2,000 ä 3,000 man, och hvilken, under förutsättning att regementena,

enligt hvad ofvan, i sammanhang med timmermans-inrättningens utveckling, är

föreslaget, blifva försedda med ifrågasatt antal verktyg, kan någorlunda anses

motsvara arméns första behof. Deremot finnes för pontonier-bataljonen, som i

krigstid måste kunna betjena 6 krigsbrygge-eqvipager, hvilket är det minsta

hvarmed Svenska armén bör vara i detta vigtiga hänseende utrustad, ännu endast

3 sådana eqvipager färdiga, jemte det medel finnas anslagna till ett fjerde. Medel

böra således ytterligare anslås till tvänne krigsbrygge-eqvipager, hvilkas anskaffning

är ett oafvisligt behof.

Enligt Bil. Ser. E. N:o 4 upgår kostnaden för dessa tvänne eqvipager till

120,000 R:dr, men, enär en så stor summa icke torde höra på en gång tagas

i anspråk, bör den, i likhet med hvad ofvan blifvit för fältsignal-materielen föreslaget,

fördelas på 6 år, till följd hvaraf kommer att på hvarje af dessa 6

år belöpa sig eu summa åt 20,000 R:dr (Bil. Ser. E. N:o 9).

Det är dock icke nog att komplettera ingeniör-vapnet, hvad personal och

materiel beträffar, det är äfven nödvändigt att sätta både befäl och trupp i

tillfälle att inhemta den öfning i sitt yrke, hvarförutan ingen krigsduglighet

kan ernås. ®

Att pontonier-bataljonen hittills icke kunnat erhålla den erforderliga öfmngen

i ridning och körning under den korta tid af endast 14 dagar årligen

som öfning med anspänd materiel egen ruin, är uppenbart. Visserligen är tillfälle

beredt för officerare, tillhörande pontonier-bataljonen, att vid Svea artilleriregementes

rekrytbatterier inhemta den nödvändigaste öfning i ridning, men för

bataljonens manskap saknas äfven den enklaste bildningsanstalt i detta hänse
-

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

ende, och likväl fordras, att denna trupp skall kunna manövrera med 6-,spända

vägnar i hvilken terräng som helst, såvidt den för sådana fordon annars är tillgänglig.

Man har visserligen sökt att i någon mån afhjelpa denna brist genom

att använda några af de 14 öfningsdagarne till truppens öfning i ridning, men

huru ytterst ofullständig en sådan öfning skall blifva, både med hänseende till

den korta tiden, och att dertill uteslutande måste begagnas odresserade hästar,

faller af sig sjelf!. Det är derföre oundgängligen nödvändigt att bereda truppen

tillfälle till större öfning i detta hänseende, och enklaste sättet att nå detta

mål är att pontonier-batalj onen erhåller ett visst antal hästar, medelst Indika

synnerligen stammen, men äfven i någon mån beväringen, kan erhålla den nödvändigaste

öfningen i ridning, körning och manövrering med brovagnarne. I

andra Europeiska arméer äro ock pontonier-trupperna försedda med ett visst

antal egna hästar hela året om, för att sättas i tillfälle att, så ofta det anses

nödigt, kunna anställa sådana öfningar, som truppens ändamål krafvel''.

Om ett antal af 20 hästar ställas till pontonier-batalj onens disposition, så

torde det mest trängande behofvet i detta fall blifvit fyldt, och truppen sättas

i tillfälle att förvärfva den öfning och skicklighet, som äro nödvändiga vilkor

för dess krigsdugligliet.

Af Bil. Ser. E. N:o 4 synes att underhåll af här ifrågasätta 20 hästar,

medför en årlig kostnad af R:dr 9,731,60, samt att deras anskaffning och insättning,

jemte nödiga stallinventarier skulle förorsaka eu kostnad för eu gång

af 10,300 Rall-, hvilken upsättningskostnad dock, fördelad på tvenne år, enligt

Bil. Ser. E. N:o 9 kan bestridas af den för dessa år beräknade underhållskostnad,

hvarföre hela kostnaden för hästarne inskränker sig till det årliga

underhållet 9,731.60 Ralr.

På grund af ofvanstående får jag föreslå:

att pontonier- batalj onen och fältsignal kompaniet må samfäld! förses

med 20 egna hästar.

Vid arméns mobilisering kompletteras ingeniörtrupperna medelst inkallande

af 3:dje och 4:de beväringsklasserna, 560 man, Indika, tillsammans med stamtruppen,

840, upbringa sappör- och pontoniertrupperna till den för krigsfot beräknade

styrka af 1,200, och fältsignal-kompaniet till 200 man.

Till ingeniörtruppernas ställande på krigsfot hörer äfven nödvändigt bildande

af ett depöt-kompani för hvarje bataljon, hvilka kompanier böra stationeras

på Carlsborg, och för hvithet ändamål 5: te och b de beväringsklasserna

ofördröjligen inkallas, för att, med reservmanskapet som stam, inöfvas. Modigt

antal korporaler och vice korporaler uttages antingen bland reservmanskapet

eller ur stamkompanierna, der de ersättas med reservmanskap. Erforderlige

officerare och underofficerare äro i den föreslagna tillökningen beräknade

(Bil. Ser. E. N:o 2).

År
-

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Arméns försättande på krigsfot fordrar emellertid för ingeniörtrupperna

ett stort antal, så väl rid- som drag- och trosshästar, utgående enligt Bil. Ser. E.

N:o 3 till ett sammanlagd! antal af 844, hvilka således vid mobilisering genast

måste ställas till dessa truppers disposition.

1 enlighet med hvad ofvan blifvit föreslaget, torde den organisation, som

här blifvit för ingeniörvapnet ifrågasatt, böra utföras under loppet af 6 år,

från 1870 års början räknadt. Bil. Ser. E. N:o 10 utvisar den ökade kostnad,

som för hvarje af dessa 6 år tages i anspråk, och enligt Bil. Ser. E. N:o 8

upgår den ökade årliga kostnaden för ingeniörvapnets organisation, efter dess

fullständiga genomförande, till 249,099 B:dr 17 öre.

Generalitetet och Generalstaben.

Generalitetet.

En arméorganisations värde beror icke oväsendtlig! af den lätthet, hvarmed

öfvergången från fredsfot till fältfot låter verkställa sig, och härtill bidrager

otvifvelaktigt, att armén redan under freden har enahanda sammansättning

i armécorpser, fördelningar och brigader, som under kriget, samt att de,

som skola leda dessa truppenheter af högre ordning i striden, äfven i fredstid

öfver dem föra befäl, i likhet med befälhafvarne för de lägsta taktiska enheterna,

bataljoner, sqvadroner och batterier. Så är äfven i allmänhet förhållandet

inom arméer, som under freden äro till hufvudsaklig del förlagda i

garnisoner. Det egendomliga i vår indelta armés förläggning skulle svårligen

medgifva ett fullständigt genomförande af donna grundsats. Icke heller skulle

frukterna af tre sådana mellan krigsstyrelsen och regementena stående myndigheters

verksamhet under freden kunna motsvara de kostnader, som af dem

skulle föranledas. Men då det för krigsstyrelsen är omöjligt att sjelf utöfva

den närmare kontrollen öfver regementschefernas sätt att handhafva ordning

och disciplin, att leda öfningarne och att vårda materielen, måste öfver nämnde

chefer jemväl under freden finnas en myndighet, åt hvilken donna tillsyn kan

updragas, och den nödiga öfverensstämmelsen mellan freds- och krigsorganisationen

synes mig derföre naturligast och med minsta kostnad vinnas, om ifrågavarande

embetsmyndighet utgöres af armécorpsernas chefer, men deremot fördelningarnes

och brigadernas befälhafvare vid eu mobilisering utses bland

regementsoheferne.

Bill. till Biksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 A/d.

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Såsom jag på annat ställe i underdånighet anfört, anser jag armén höra

lämpligast sammansättas på 3 armécorpser. Det torde, med afseende på vårt

lands vidsträckthet, synas blifva svårt för blott 3 general-befälhafvare att

utöfva all nödig kontroll, så mycket heldre som för det nuvarande antalet af

5 svårighet mott att fullgöra samtliga de pligter, som härför gällande bestämmelser

ålägga dem. Denna svårighet anser jag emellertid hufvudsakligen

härflyta från flen general-befälhafvarne nu åliggande skyldigheten att under

hvarje särskild! möte förrätta s. k. brödmönstring vid alla under deras befäl

stående regementen och corpser, hvarigenom de tvingas att tillbringa största

delen af flen dyrbara mötestiden på resor från flen ena mötesplatsen till den

andra, utan att kunna mera än några timmar vistas på hvarje ställe. För att

de skola kunna taga fullständig kännedom om och utöfva inflytande på öfningarnes

ledning, samt bilda sig ett någorlunda tillförlitligt omdöme om officerarnes

duglighet i tjensten, hvarpå deras embetsutlåtanden i befordringsfrågor

måste grunda sig, erfordras, att de under längre tid, åtminstone 4 eller

5 dagar, uppehålla sig på samma mötesplats, och härtill bör i allmänhet,

äfven om generalbefälens antal inskränkes till 3, mötestiden, i tall generalbefälhavaren

med klok beräkning upgör sin reseplan, lemna tillfälle, så framt

nyssnämnda skyldighet att förrätta brödmönstring, hvartill utan synnerlig kostnad,

och med samma fördel i öfrig!, en regements-officer vid något i närheten

förlagd! regemente kan beordras, blifver uphäfd. Skulle något år tiden icke

medgifva generalbefälhafvare!! att besöka hvarje till hans distrikt hörande regemente,

så innebure detta icke någon betydande olägenhet, enär han, på

grund af förut vunnen erfarenhet, bör kunna bedöma, hvar hans närvaro för

tillfället är minst behöflig.

-Tåg har dessutom för afsigt att i underdånighet föreslå förändrade bestämmelser

i afseende på de generalbefälen nu åliggande exp editionsgöromålen,

hvarigenom lindring kan i donna del af tjensten beredas dem. Upgiffc på

de inom hvarje af de föreslagna arméeorpserna förlagda trupper, öfver Indika

vederbörande generalbefälhafvare skulle hafva att utöfva kontroll, återfinnes i

Bil. Ser. F. N:o 1.

Då det likväl är af synnerlig vigt att man, såsom jag ofvanföre antydt,

vid upgörande af planen för arméns organisation utgår från förhållandena

under kriget, har jag föreställt mig att det vore fördelaktigt, om fördelningscheferne

blefve på förhand utsedde, och sålunda vore färdiga att genast vid

utbrytande krig öfvertaga befälet öfver sina underlydande truppcorpser, hvarigenom

de äfven i fredstid nödvändigtvis måste gorå sig fullt beredda för

detta maktpåliggande updrag, 1 sådan! afseende har jag trott det vara lämplig!,

att de regementschefer, som framför andra utmärkt sig för duglighet och

insigter, redan under fred blefve fördelningschefer till namne!, och i donna

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

egenskap utnämndes till generalmajorer utan lön och utan annan tjenstgöring,

än den de, såsom åtnjutande regementschefslön, utöfva.

Alldenstund det vid ett annalkande krig ofta kan inträffa, att blott några

arméfördelningar behöfde, oberoende af de öfriga, på en gång mobiliseras,

vore dock alltid, i följd af förenämnda anordning, vissa fördelningschefer på

förhand utsedda för vissa trupper och för särskilda, af fienden på olika sätt

hotade, områden.

På grund häraf får jag i underdånighet föreslå:

att ; Eders Kong!. Maj:t täcktes, med afseende på såväl arméeorpsernas

sammansättning af 2 fördelningar hvardera, som deras

förläggning i vissa rikets särskilda militärområden, utnämna 2:ne

bland cheferne för de hvarje armécorps tillhörande regementen till

generalmajorer i armén, med skyldighet att vid en blifvande mobilisering

tjenstgöra såsom fördelningschefer, men efter dess slut återinträda

i utöfningen af sin på stat innehafvande regementschefsbefattning.

I följd af dessa nominela fördelningschefers utnämnande till generalmajorer

och i öfverensstämmelse med armécorps-chefernes högre befäl och

ställning, får jag derjemte underdånigst hemställa:

att, efter genomförandet af nu föreslagna organisationsplan, de

nya generalbefälhafvarne måtte utnämnas till generallöjtnanter i armén.

Eu ytterligare anledning till minskning af generalbefälens antal hemta!*

jag från nödvändigheten att öka generalitetet med en chef Jäv generalstaben,

hvartill skälen finnas utvecklade i mitt underdåniga förslag till ombildning af

donna vigtiga beståndsdel af armén.

Nu gällande stat för generalitetet uptager, förutom de 5 fördelningsgeneralerne,

eller generalbefälhafvarne,

1 kavalleri-inspektör,

1 general-fälttygmästare. och

1 general för fortifikationen.

Generalbefålhafvaren bör hafva den disciplinära befälsrätten öfver alla

inom hans område förlagda trupper; men hvad jag här ofvan i underdånighet

anfört om hans åligganden i afseende på öfningarne och materielen, galler

uteslutande infanteriet. Man kan icke hos samma person förvänta äfven den

detaljkännedom, som den nödiga kontrollen öfver specialvapnens öfningar och

materiel lager i anspråk, och det måste derföre, hvad kavalleriet och artilleriet

vidkommer, mellan krigsstyrelsen och regementscheferne finnas en inom

hvardera vapnet utbildad generalsperson, som utöfvar donna kontroll.

En likartad upsigt tillkommer generalen för fortifikationen i afseende på

rikets fästningsbyggnader. Liksom general-fälttygmä staren står han derjemte

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

i spetsen för eu omfattande och ansvarsfull förvaltning, och har att till icke

oväsendtlig del draga omsorg om sin officerscorps’ vetenskapliga bildning. Alla

de skäl, hvilka hos oss, liksom i alla andra länder, föranleda inrättandet af

dessa 3 generalsembeten, tala således med oförminskad styrka för deras bibehållande.

Ehuru 40 år förflutit, sedan generalbefälhafvarnes nuvarande aflöning blef

bestämd, och priset å alla lefnadsförnödenheter under donna tidrymd så betydligt

stegrats, anser jag mig dock icke böra föreslå någon annan ändring

deri, än att hela äflöningen, eller 9,000 R:dr, som nu utgår med hälften

under namn af »lön» och den andra hälften af taffelpenningar samt skjuts

och fourageersättning, måtte i staten upföras såsom »lön», hvithet torde vara så

mycket lämpligare, som pensionen för donna tjenstegrad är 6,000 R:dr och

således 1,500 R:dr högre än den hittills varande så kallade lönen. Att dessa

embetsmål! erhålla ersättning enligt räkning för sina tjensteresor anser jag

nödvändigt, på det att icke resorna må betraktas såsom eu ekonomiskt betungande

skyldighet och till följd deraf måhända någon gång skulle kunna

inskränkas mera, än som öfverensstämmer med det allmännas fördel; och på

samma gång fordrar billigheten, att generalbefälhafvarne, med afseende på dels

skjutslega^ betydliga förhöjning, dels det förstorade inspektionsområde, som,

efter antalets inskränkning från 5 till 3, hvar och eu af dem skulle komma

att erhålla, tillerkännas eu sådan ersättning.

För de 3 öfriga generalspersonerna bestämmer nuvarande stat i lön

4,500 R:dr samt i taffelpenningar och fouragemedel 2,250 R:dr eller tillsammans

6,750 R:dr, hvarjemte de äro berättigade till ersättning enligt räkning

för sina tjensteresor. Dessutom upbär general-fälttygmästaren 1,500 R:dr af

anslaget till artilleri-regementena, i ersättning för den i hans löneförmåner

förut ingående, men numera derifrån borttagna afkastning^ af Humlegården.

Då jag icke kan finna något skäl, hvarföre de, som tjena i samma grad och

innehafva befattningar af inbördes lika vigt och ansvar, skola hafva olika löner,

och då generalbefälhafvarelönen, i förhållande till donna vigt och detta ansvar,

ingalunda är för högt tilltagen, anser jag såväl ifrågavarande 3 generalspersoner

som chefen för generalstaben böra upföras till samma lön som generalbefälhafvarne,

hvartill nuvarande anslag å generalitetets stat, sedan 2 generalbefälhafvarelöner

blifvit, på sätt jag i underdånighet föreslagit, indragna, kommer

att lemna full tillgång.

I enlighet med mitt underdåniga, förslag till organisation af generalstaben

böra alla å generalitetets stat nu upförda arfvoden åt stabschefer och stabsadjutanter

öfverflyttas till generalstabens stat.

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Likaledes anser jag de åt fältläkare utgående arfvoden böra upföras på

fältläkarecorpsens stat.

På dessa grunder hvilar nedanstående förslag till

Stat för Generalitetet:

1 generalbefälhafvare, lön................................. 9,000 R:dr.

2 ^ Dito ................................. 18,000 >,

1 chef för generalstaben.................................... 9,000 »

1 general-fälttygmästare .................................... 9,000 »

1 inspektör för kavalleriet................................. 9,000 »

1 general för fortifikationen......................... . 9,000 »

Summa 63,000 R:dr.

Nu gällande stat upgår, med afdrag af ofvannämnda arfvoden åt stabschefer

och adjutanter, äfvensom åt fältläkare, till 65,250 R:dr, och genomförandet

af mitt underdåniga förslag skulle således bespara ett ärligt belopp

af 2,250 R:dr, förutom de 1,500 R:dr, som af annat anslag utgå till generalfälttygmästaren.

Generalstaben.

Krigen i vår tid taga af härarnes ledare i anspråk eu verksamhet af så

omfattande och mångsidig art, att desse ledare nödvändigt måste anförtro alla

sådana omsorger, som eljest skulle hindra öfverblicken af det hela, åt biträden,

inöfvade i de förefallande göromålen samt genom kunskap och praktisk erfarenhet

skicklige att dem väl förrätta. Sålunda har den, hufvudsakligen

militära, personal upkommit, som förbereder, framförer och någon gång verkställer

befälhafvande generalens beslut, och som fått namn af generalstab. Åt

eu ändamålsenlig utbildning af denna stab har man, i samma män krigföringen

blifvit mera invecklad och arméernas växande storlek nödvändiggjort deras

konstmessigare sammansättning, i nästan alla länder egna! den sorgfälligaste

vård. Snart sagd! hvarje i Europa utkämpadt fälttåg, synnerligast nutidens,

har ådagalagt faran af att försumma donna vigtiga angelägenhet, och fordringarne

på mångsidigheten af eu generalstabs-officers insigter hafva också mer

och mer ökats, och tillika personalens antal vuxit. Sålunda räknar franska

armén, förutom generalspersoner, 580 generalstabs-officerare, af hvilka dock

eu del äro anställde vid intendenturen. Nordtyska Förbundets 126 generalstabsofficerare

äro deremot uteslutande afsedde för de egentliga generalstabsgöromålen.

Österrikes generalstab består af inalles 286 officerare, Hollands

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

af 67, Belgiens af 52. T Sehweitz finnas 100 generalstabs-officerare af regements-officersgraderna,

och derjemte ett obestämdt antal kapitener och löjtnanter.

1 Danmark består generalstaben af 25 officerare; i Norge af 13.

I Sverige har, om man undantager den tillfälliga omsorg, som våra store

konungar, exempelvis Gustaf II Adolf, skänkte äfven åt donna gren af krigsväsendet,

först i början af detta århundrade åtgärder blifvit vidtagna i och

för organiserandet af eu generalstab, men så svaga och ofullständiga, att denna

stab för närvarande endast består af en samling från särskilda regementen

kommenderade officerare, tjenstgörande i Landtförsvars-departementets kommandoexpedition

samt vid generalbefälen och, såsom Landtförsvars-komitén ganska

rigtigt uttrycker, »icke varande någon corps, ej egande någon organisation,

bestämda åligganden eller tjensteförhållanden och utan någon annan gemensamhet

än uniformen. Flera göromål, som borde tillhöra eu generalstab, äro

icke åt densamma anvisade. Topografiska corpsen, i krig med generalstaben

införlifvad, har under fred med densamma intet annat samband, än ett gemensamt

öfverbefäl, hvarigenom dess officerare icke kunna bereda sig till

stabsgöromålen i fält.»

Att en på detta sätt sammansatt och öfvad generalstab icke kan motsvara

sitt ändamål är tydligt. Tädan af ytterligare upskof med en ombildning

deraf är så mycket större, som en sådan ombildning endast småningom låter

verkställa sig, och lång tid måste åtgå, innan den nya stabens personal hunnit

förvärfva de kunskaper och den praktiska skicklighet, som numera fordras.

Min pligt ålägger mig fördenskull att inför Eders Kong!. Maj:t framlägga eu

plan för Svenska generalstabens fullständiga organisation.

Af olika beskaffenhet i olika länder är dock generalstaben, likasom hvarje

annan del af armén, alltid organiserad med afseende å så väl krigs- som

fredsfoten, och för begge dessa förhållanden äro vissa hnfvudgrunder gemensamma,

hvilka torde höra tagas i betraktande, innan jag afhandlar hvardera

särskild!.

Huru som helst denna organisation än må vara utförd, består generalstaben

dels af militäre och dels af civile tjensteman. De förre äro merendels

officerare och i afseende på deras förening till en corps hafva olika åsigter

gjort sig gällande, för Indika, såsom varande af stor vigt, det må tillåtas mig

att närmare redogöra.

Generalstaben utgör nemligen antingen eu fristående corps, med egen

lönestat och egna officerare, eller och består den af officerare, sammandragne

till stabstjenstgöring från arméns regementen och corpser, vid Indika de ega

lön och befordringsrätt.

Det förra af dessa organisationssätt, som, uteslutande eller till hufvudsaklig

del, är antaget för alla de generalstaber, hvilkas styrka blifvit härofvan

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

angifven, med undantag i visst hänseende af den norska, medför, enligt min

tanke, de största fördelarne. Inom en sjelfständig corps skall alltid ett mera

lefvande intresse för tjensten väckas och underhållas, så mycket nödvändigare

vid generalstaben, som dess utbildande är så svårt, dess arbeten så trägna,

dess åligganden så omfattande. En sådan corps minskar ej heller det, synnerligast

under krig, otillräckliga antalet af befäl vid arméns regementen, en omständighet,

hvarom alla meningar, oberoende af deras skiljaktighet i allt (ifrigt,

torde vara mest eniga, helst ett icke obetydligt antal officerare från armén

dessutom erfordras till adjutants- och annan tjenstgöring i staberna, Ett annat

skäl för uprättandet af en fristående generalstab finner jag deruti, att kamratandan,

denna moraliska kraft, som uprinner ur gemensamhet i sträfvande!! och

intressen, måste slå friskare rötter inom en sjelfständigt organiserad corps, än

inom en, hvars officerare qvarstå vid sina regementen och sålunda icke odeladt

tillhöra den corps, inom hvilken de hafva sin lmfvudsakliga verksamhet. För att

likväl underhålla nödigt samband med arméns öfriga corpser, samt lemna tillfälle

att öka hans praktiska duglighet och erfarenhet, anser jag nödvändigt att generalstabsoffieern

tidtals deltager i regementenas vapenöfningar, mot hvithet åliggande

det af mig föreslagna organisationssätt icke bör lägga ringaste hinder.

Slutligen kan jag icke undertrycka den föreställning, att stabsofficerarnes qvarstående

vid regementena skulle föranleda sådana oegentligheter vid befordringarne,

som lätt nog kunde rubba det göda förhållandet mellan stab och armé.

Om nemligen befordran ginge hastigare inom den förra, än vid det regemente

generalstabsofficer!! tillhörde, så skulle t. ex. den, som utnämndes till

kapiten i staben, antingen flyttas förbi sina äldre kamrater i löjtnantsgraden

vid regementet, eller ock derstädes, ehuru kapiten på stat, fortfarande gorå

löjtnantstjenst; vore deremot afgången hastigare vid regementet, skulle enahanda

missförhållande upstå inom generalstaben. lag är deremot öfvertygad,

att hvarje officer, som blir bemärkt genom sina framstående egenskaper, ofelbart

måste tillvinna sig aktning och tillgifvenhet, hvarhelst han än må tjenstgöra,

Af alla dessa skål får jag i underdånighet föreslå:

att generalstaben måtte utgöra eu fristående corps med egen

lönestat;

att den officer, som anställa vid generalstaben, med lön på stat,

måtte afgå från det regemente eller den corps han förut tillhört; samt

att generalstabs-officer, som utnämnes till tjenst på stat vid

annat regemente eller corps, måtte uphöra att tillhöra generalstaben.

Vana vid topografiska affattningar är för generalstabs-officern af stor vigt;

derigenom upöfvas ortsinnet och förmågan att militäriskt bedöma terräng. Den

nuvarande topografiska corpsen, från början jemväl afsedd för stabstjenstgöring,

men under långvarig fred förvandlad till ett slags militär-geografisk inrättning,

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

kan i följd deraf, synnerligast om generalstaben, oberoende af den förra, vunne

en ändamålsenlig organisation, hufvudsakligen blott i eu viss rigtning blifva

att påräkna. Att redan från yngre år uteslutande egna sig åt topografiska

arbeten samt derunder afskilja sig från armén och dess öfningar, kan icke

vara fördelaktigt för gencralstabs-officerns användbarhet, hvaremot ett deltagande,

å vissa tider, i dessa arbeten måste verksamt bidraga till hans utbildande

för sin tjenstgöring, såväl i fred, som ännu mera under krig. I öfverensstämmelse

härmed får jag i underdånighet föreslå:

Att topografiska corpsen måtte helt och hållet upgå uti och

förenas med generalstaben.

Chefskapet öfver generalstaben är för närvarande indraget åt chefen för

Landtförsvars-departementet.

Enligt nu föreslagna organisation af generalstaben, skulle denna erhålla

en verksamhet, med så mångartade tjensteåligganden och arbeten, att nämnda

chefsbefattning vore alldeles oförenlig med chefens för Landtförsvars-departementet

ansvarsfulla och magtpåliggande embete, som ej heller lemnar tid dertill

öfrig. De åligganden, som tillhöra chefen för eu generalstab, äro nog svåra

och omfattande, för att uteslutande taga eu enda persons krafter i anspråk. En

sjelfständig corps fordrar ock eu egen chef, som sammanhåller det hela och

leder corpsens arbeten; dess verksamhet och anseende lyftas häraf mera, än

under ett delad! öfverbefäl, då jemväl ansvaret delas och befälskraften försvagas.

Af sådan anledning och med stöd jemväl deraf att alla andra arméers

generalstaber, äfven vårt broderlands, hafva en särskild chef, tår jag i underdånighet

föreslå:

att den nya generalstaben erhåller egen chef tillhörande generalitetet.

Oundvikliga skiljaktigheter mellan arméns organisation och styrelse under

krig och under fred hindra eu fullständig öfverensstämmelse i generalstabens

användande under dessa tvenne förhållanden, och ehuru jag sökt att så \äl

ställa hela organisationen i närmaste samband med dem begge, som äfven att

gorå sjelfva generalstabs-tjenstgöringen under fred till en beredelse för kriget,

måste dock frågan om personalens sammansättning och dess antal behandlas

på. särskilda ställen
Beträffande

den blott fåtaliga civilstat, som för generalstaben är erforderlig,

måste sammansättningen af dess personal helt och hållet rättas efter fredliga

förhållanden.

Efter att hafva förutsändt dessa mera allmänna grunder för generalstabens

organisation, öfvergår jag till de särskilda hufvuddrag deraf, som, enligt hvad

ofvanföre är antydt, framställa sig vid ordnandet af dess krigs- och dess fredsfot.

General
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 D

Generalstabens organisation på Krigsfot.

Då jag, vid uprättandet af förslag till Svenska arméns organisation, tiar

ansett riktigast att i allmänhet utgå från förhållandena under kriget, såsom

varande hufvudändamålet för arméns tillvaro, galler donna åsigt synnerligast

generalstaben, hvars verkningskrets bör omfatta allt, som vid ett högqvarter,

vare sig högste befälhafvarens eller armécorpsernas och fördelningarnes, måste

utföras af militäre tjensteman. De göromål, som i fält tillkomma generalstaben,

kunna hänföras under 2:ne hufvudafdelninger, de inre och de yttre ärendena,

de förra, omfattande de egentliga expeditionsgöromålen, de senare hvad som

har afseende på arméns rörelser och strid samt förberedelserna dertill. Att

här upräkna alla de olikartade förättningar, som af generalstabsofficerare skola

utföras, torde icke vara lämpligt. Tillräckligt synes vara att erinra, hurusom

dessa förrättningar ofta måste fullgöras under de mest brydsamma omständigheter

och huru de alltid taga i anspråk egenskaper, Indika icke kunna förväntas

hos dem, som i allmänhet ej erhållit särskild utbildning för stabens

mångsidiga tjenstgöring. Att vid en mobilisering officerare, som kortare eller

äfven längre tid under freden tjenstgjort vid generalstaben, men återgått till

stadigvarande anställning vid regemente eller corps, skola finnas att tillgå för

stabstjensten, vågar jag icke påräkna, dels emedan de vid ett krigstillfälle svårligen

kunna borttagas från andra platser, der de torde val behöfvas, dels emedan

generalstabsofficerns åligganden fordra eu så ständig öfning, att, om han

någon längre tid varit från stabsgöromålen aflägsnad, man icke med säkerhet

kan antaga honom vara fullt skicklig i alla delar deraf. .lag anser af dessa

skål nödvändigt:

att generalstabsofficerarnes antal bestämmes af behofvet vid arméns

försättande på fältfot.

Enligt den plan, jag för Eders Kong!. Näjd i underdånighet framlagt,

skulle armén sammansättas af 3 armécorpser, hvardera på 2 fördelningar,

hvarje fördelning i allmänhet på 2 brigader infanteri, hvartill komma artillerioch

kavallerireserverna. För artilleriet, som har egen stab, finner jag generalstabsofficerare

icke böra beräknas, hvaremot kavallerifördelningen bör hafva

stabschef af generalstaben. Iakttagande den grundsats, att personalens antal,

till undvikande af för störa kostnader, beräknas så lågt, som omständigheterna

möjligen kunna medgifva, har jag trött, att organisationen på armécorpser, bestående

af alla vapen, skulle minska behofvet af officerare för de egentliga

stabsgöromålen vid högqvarteret, och således antalet generalstabsofficerare derstädes

kunna inskränkas till, förutom chefen för generalstaben, en chef och

en adjutant för »de inre» och likaså en chef och eu adjutant för »de yttre»

Bill. till Rtksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

-210

ärendena, eller inalles till 5 generalstabsofficerare. Vid armécorps böra åtminstone

stabchefen samt cheferna för de inre och för de yttre ärendena, vid

hvarje infanterifördelning stabschefen och en af adjutanterna, samt vid infanteribrigaden

en adjutant vara generalstabsofficerare.

I det fall att arméns samtliga brigader befinna sig på fältfot, antager jag

generalstabens fredsgöromål komma att ligga nere, med undantag af tjenstgöringen

i landtförsvarsdepartementets kommando-expedition, som vid ett sådant

tillfälle bör kunna bestridas af en i göromålen inöfvad stabsofficer med biträde

af de så kallade aspiranter, om hvilkas anställande jag nedanföre skall göra

underdånig framställning, och af liv lika alltid några skola hafva gjord proftjenst

i generalstaben under minst 2 år.

Enligt donna beräkning skulle hela behofvet af generalstabsofficerare vid

eu mobilisering blifva:

För högqvarteret .................................................................. 5.

» 3 armécorpser.............................................................. 9.

» 6 infanterifördelningar ................................................ 12.

» 1 kavalleriför delning.................................................. 1

» 12 infanteribrigader ................................................... 12.

Tjenstgöring i kommando-expedition disponibel............... 1.

Summa 40.

Det här ofvan beräknade antal generalstabsofficerare vid högsta befälhafvare^

och armécorpsernas staber skall tvifvelsutan anses vara alltför ringa. Exempelvis

kan nämnas att utländska arméer vanligen hafva minst lika många officerare

vid en armécorps’ generalstab, som här blifvit antagne för högqvarterets,

och med afseende på möjligen inträffande sjukdomsfall eller hastig afgång vore

det visserligen '' ensidigt att hafva en reserv af dylika officerare. Men då en

del af de vid brigaderna tjenstgörande generalstabsofficerare torde kunna, alltefter

behofvet, anställas vid nyssnämnda staber, och då angeläget är att personalens

styrka på krigsfot, så vidt möjligt är, rättar sig efter stabens sysselsättningar

i fredstid, har jag, öfvervägande den stränga fordran, landets tillgångar

upställa på iakttagandet af den största möjliga sparsamhet, icke trött mig

höra öfverskrida gränsen af det oundgängligen nödvändiga.

Å andra sidan kan jag dock, för min del, icke finna antagligt, att med

trygghet skulle motses den dag då armén måste mobiliseras, om blott ett mindre

antal officerare, än det nu upgifna, blifvit för generalstabstjensten utbildade.

Under loppet af ett fälttåg måste i alla händelser nödfallsåtgärder vidtagas,

men så mycket angelägnare bör det vara att förebygga behofvet deraf redan

vid den första utrustningen.

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Generalstabens organisation på fredsfot.

Stabens tjenstegöromål under fred kunna, i anseende till deras olika beskaffenhet,

i allmänhet hänföras till flera hufvudafdelningar, såsom expeditionsoch

adjutantsgöromål, topografiska, militär-statistiska och krigshistoriska arbeten,

hvarförutom åtskilliga andra förrättningar åligga generalstaben, hvilka icke

lämpligen tillhöra någon viss afdelning. För undvikande af för stor vidlyftighet

förbigår jag äfven här upräknandet af de mångartade ämnen, som utgöra

föremål för stabs-officerarnes verksamhet, endast anmärkande att generalstabens

organisation på fredsfot lämpas efter officerarnes tjenstgöring inom eller utom

förberörda och här nedan särskild! angifna afdelningar.

Landtförsvar sdepartementets kommando-expedition har hittills utgjort ett

slags centralstation för de stabsofficerare, som icke tillhört topografiska corpsen.

Efter generalstabens ombildande kan detta icke ifrågakomma, men expeditionens

tjenstemän böra fortfarande vara generalstabsofficerare. Då en del af de

i kommando-expeditionen nu förekommande göromål blifvit öfverflyttade till

särskilda afdelningar af staben, anser jag ett antal af 5 officerare, chefen inberäknad,

blifva för handläggandet af de så kallade löpande ärendena tillräckligt,

under förutsättning att aspiranter blifva derstädes anställde till tjenstgöring,

samt att, om arbetskrafterna tillfälligtvis icke förslå till bestridande af

göromålen, nödig förstärkning erhålles från generalstabens andra afdelningar.

Min förut åberopade organisationsplan för armén uptager blott 3:ne generalbefäl

på fredsfot, jemte militärbefälet på Gotland, inspektionen öfver kavalleriet

samt ohefsbefattningarne vid artilleriet och fortifikationen. För de tvenne

sistnämnda beräknar jag icke biträden från generalstaben, men vid generalbefälen

och militärbefälet på Gotland samt hos inspektören för kavalleriet höra

generalstabsofficerare anställas såsom stabschefer. De vid dessa generalbefäl

och vid kavalleri-inspektionen nu tjenstgörande adjutanter af generalstaben anser

jag deremot kunna indragas, i betraktande ej mindre af den förenkling uti der

förekommande expeditionsgöromål, som jag har för afsigt att i underdånighet

föreslå, än ock af den förbättring i lönevilkor, som enligt denna organisation

bör komma stabscheferna till godo.

De officerare och civila tjensteman, som stå under chefens för generalstaben

omedelbara befäl, utgöra stabens Jiufvudstation.

Dennas arbeten synes mig böra fördelas på 3me afdelningar:

Topografiska afdelningen öfvertager topografiska corpsens åligganden i afseenden

på det militära kartverket samt dithörande topografiska och militär-statistiska

beskrifningar. Antalet officerare på stat vid denna corps är 11, men

då det är synnerligen angeläget att tillika erhålla kartor i större skala öfver

landets, särskild! i taktisk! hänseende, vigtigare trakter, anser jag ytterligare

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

3:ne officerare vara för sådana göromål behöfliga, och således att topografiska

afdelningen, förutom en professor, som utför de geodetiska arbetena, utgöres

af 12 generalstabsofficerare, afdelningschefen inberäknad, hvarjemte hädanefter

som hittills höra vid denna afdelning anställas de från regementen och corpser

beordrade officerare, som för det större karteverkets skyndsammare fullbordande

erfordras.

Mil i lä > ''-skr tis tiska afdelningen samlar och ordnar alla upgifter rörande

främmande länders krigsinrättningar, stridskrafter och ofri ga för kriget erforderliga

hjelpkälla, äfvensom angående arméernas förläggning, konmmnikationsanstalter

in. m., som har afseende på dessa länders, särdeles grannstaternas,

militär-statistik och, under ett krig, kan tjena till bedömande af fiendens afsigter,

krafter och rörelser. För donna afdelnings arbeten torde behöfvas ett

antal af 5 officerare, chefen deruti inberäknad.

Krigshistoriska afdelningen vårdar krigsarkivet och dess samlingar, hvilka

årligen genom inköp höra tillökas, samt utarbetar, med ledning deraf, fäderneslandets

krigshistoria. 3:ne officerare torde vara det minsta antal, som för

denna afdelning bör beräknas.

Öfrige generalstabsofficerare, Indika icke äro anställde vid någon af förenämnda

afdelningar, beordras till utförande af åtskilliga, för såväl stabens

arbeten i allmänhet, som för officerarnes egna utbildning, vigtiga förrättningar.

Bland dessa ställer jag i första rummet de så kallade militär-attachéerna. Genom

nämnde'' tjensteman förskaffas de bästa och säkraste upgifter till den

kännedom om andra länders arméer och krigsinrättningar, som är af så ovärderlig

nytta vid förberedelserna till motsedda krig och som i vissa delar bör

ligga till grund för den mil itär-statistiska afdelningens arbeten. I hög grad

ensidigt vore, att attachéernas antal bestämdes till 3:ne, med vistelseorter i

Bärfis, Berlin och Petersburg. Den för dem nödiga lönetillökning har hittills

hufvudsakligen utgått från 3:dje hufvudtiteln, beräknad med afseende på innehafvande!

af annan beställning på stat, men generalstaben torde af många skål

vara närmast att lemna på stat aflönade officerare till ifrågavarande befattningar.

Såsom sekreterare i militärkomitéer, lärare vid krigshögskolan, adjutanter

hos cheferna för landtförsvarsdepartementet och för generalstaben, då de deraf

äro i behof, äfvensom för tjenstgöring i Arméförvaltningen, särdeles dess intendents-departement,

bör jemväl ett antal generalstabsofficerare finnas att tillgå.

Slutligen kan eu officer användas i och för tjenstgöringen såsom fältsekreterare

eller redogörare för generalstabens icke obetydliga statsanslag. Åt ho

nom borde då äfven öfverlemnas de dagliga liqviderna för böcker och kartor

in. in. I enlighet med hvad nu blifvit anfördt skulle de, för krigsfotens behof,

ofvanföre beräknade antal generalstabsofficerare till tjenstgöring under fred fördelas

på följande sätt:

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Såsom chef för generalstaben,................................................................................. 1,

Vid landtförsvarsdepartementets kommando-expedition .................................... 5.

Såsom statschef vid generalbefälen, militärbefälet på Gotland och kavalleri-inspektionen.

.........................................................................;...................... 5.

Vid topografiska avdelningen .............................................................................. 12.

» militärstatistiska » ............................................................................. • 5.

» krigshistoriska » ............................................................................. 3.

Såsom militär-attachéer ......................................................................................... 3.

1 Arméförvaltningen............................................................................................... 2.

Såsom redogörare................................................................................................... 1.

Disponible för andra särskilda updrag .................... 3.

Summa 40.

Att donna fördelning af personalen skulle vara ovilkorlig eller genom

särskild förordning bestämd, kan dock ingalunda vara mitt afsigt Åt chefen

för generalstaben bör vara öfverlåtet att, med afseende på de för tillfället

angelägnaste göromål, dock så att ärendenas jemna gång icke derigenom rubbas,

vid de särskilda afdelningarne till tjenstgöring anställa flera eller färre

af stabens officerare. .Tåg har i det ofvanstående endast velat visa, att det antal

generalstabsofficerare, som, enligt mitt förmenande, vid en mobilisering nödvändigt

erfordras, är tillräckligt, för att man äfven af stabens fredstjenstgöring

skall kunna påräkna ett vackert resultat, och på samma gång att detta antal

icke är större, än att åt hvarje officer lemnas en både för hans utbildning

och för det allmänna gagnelig verksamhet.

Likaså synes det mig i allmänhet icke tjenlig^ att bestämma en viss grad

för en viss befattning inom staben, dels emedan officerarne, med de undantag

jag framdeles skall närmare angifva, icke böra alltför länge fortfara med samma

tjenstgöring, och dels emedan en sådan bestämmelse skulle kunna föranleda,

att befattningen icke updrages åi den, som för densamma vore mest passande,

blott derföre att lian icke utan orättvisa mot andra kunde erhålla den högre

graden. Endast de vigtiga chefsbefattningarne vid landtförsvarsdepartementets

kommando-expedition och vid topografiska afdelningen anser jag höra vara förenade

med öfverste- eller åtminstone med öfverstelöjtnants-grad.

Innan jag går att redogöra för generalstabens tjenstgöring i fredstid, anhåller

jag att få i underdånighet anföra de fordringar, som, enligt min åsigt,

höra upfyllas för att vinna inträde uti denna stab. • I den plan jag ämnar

framlägga rörande krigshögskolans ombildande, föreslås att vissa, för samtlige

eleverna derstädes nu föreskrifna läroämnen skulle, för elever icke tillhörande

artilleriet och fortifikationen, utbytas mot andra, för dem långt vigtigare men

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

i lärokursen för närvarande ej ingående ämnen, samt att för sistnämnda

elever borde fastställas betydligt ökade fordringar i lefvande språk, krigshistoria

och krigskonst, jemte särskild kurs i fältförvaltning. Det lider intet

tvifvel, att icke en utsträckning af sådane fackstudier, i förening med ända

målsenligare praktiska öfningar, skall väsendtligt bidraga till stabsofficerns

fullständigare utbildande, och får jag såsom

vilkor för inträde i generalstaben

i underdånighet föreslå:

l:o. Trenne års vapenöfningar vid eget regemente samt minst ett qvartal

expeditionsföring derstädes;

2:o. Genomgåendet af krigshögskolan eller, intill dess denna blifvit ombildad,

examen inför eu inom generalstaben sammansatt kommission i

de ämnen, som tillhöra generalstabs-linien;

3:o. Intyg af vederbörande regemente- eller corpschef om naturlig fallenhet

och håg för det praktiska af krigareyrket;

4:o. Tre års proftjenstgöring vid generalstaben, i egenskap af stabsaspirant,

hvarunder en sommars anställning vid de topografiska arbetena

samt deltagande i ett års vapenöfning vid hvardera af de tvenne

hufvudvapnen, den sökande icke tillhör; samt

5:o. Betyg om nöjaktig färdighet i ridning.

Med ledning af examensbetygen och de intyg, som vederbörande chefer

aflåtit öfver aspirantens duglighet under förberörda tjenstgöring, pröfvas hans

lämplighet för anställning i staben, innan underdånigt förslag dertill ingifves.

De bär upställda fordringarne antyda emellertid endast grunden för

generalstabsofficerns militäriska bildning. Hela hans tjenstgöring, efter

vunnet inträde i staben, måste hafva till syftemål att alltjemnt utvidga

densamma. Men den förut lagda grunden gör att stabsofficerarnes arbete,

åtminstone till största delen, kan, på samma gång det verksamt bidrager

till deras egen utbildning, äfven mera omedelbart komma det allmänna till

godo, och att så fullständigt som möjligt upnå detta dubbla ändamål bör

med omsorg eftersträfvas vid ordnandet af:

Generalstabens tjenstgöring i fredstid.

Ehuru så val donna som stabens tjenstgöring under krig torde böra

ordnas i öfverensstämmelse med särskilda, för hvardera af dessa olika

tjenstgöringssätt utfärdade nådiga instruktioner, vågar jag dock bär angifva

några allmänna grunder för den förra.

Såsom en bland de förnämsta bristerna hos nuvarande generalstab,

jemte den vid sidan af densamma fristående topografiska corpsen, har med

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

skäl blifvit anmärkt den ringa vexelverkan, som nu eger rum mellan dessa

stabens begge hufvudafdelningar, hvarigenom de, till ingenderas båtnad,

fortgå i skilj da rigtningar; äfvensom officerares alltför sällan förekommande

tjenstgöring vid trupp. Nödvändigheten att utbilda generalstabsofficer!!

och hos honom underhålla vanan vid tjenstens olika delar bör i allmänhet

tillämpas på samtliga generalstabsbefattningar och således, med undantag

för chefen för kommando-expeditionen samt vissa andra stabsofficerare, hufvudsakligen

vid topografiska afdelningen, hvilkas mera oafbrutna verksamhet

påkallas för fulländandet af deras under hand hafvande arbeten, såsom

grundsats antagas, att öfrige generalstabsofficerare omvexlande anställas till

tjenstgöring såväl i olika stabsbefattningar och vid stabens särskilda afdelningar,

som vid möten och större öfningsläger. Erfarenheten kan bäst

utvisa, huru länge hvarje officer bör användas vid samma generalstabsafdelning,

men öfver hufvud torde eu tid af omkring 3 år vid hvardera blifva

den normala, alltid undantagandes minst halfva antalet af topografiska och

en eller två af den krigshistoriska afdelningens officerare, om hvilkas skicklighet

i tj enstens öfriga delar, chefen för generalstaben likväl, innan de

anställas i en mera stadigvarande befattning, bör hafva gjort sig förvissad.

Den här ofvan under »generalstabens organisation på fredsfot», angifna

fördelningen af personalen har afseende endast på de tider af året, då

generalstabens egentligen praktiska öfningar icke pågå. Sistnämnda öfningar,

till hvilka så många officerare, som medel och andra omständigheter

tillåta, af generalstabschefen beordras, torde böra blifva:

a) fältmätning och rekognoscering med topografiska afdelningen;

b) de för generalstaben särskildt anordnade fältöfningarne;

c) stabstjenstgöring vid öfningsläger och större truppsammandragningar;

d) deltagande hvartannat eller åtminstone hvart tredje år i arméns årliga

vapenöfningar;

e) resor å rikets jernvägar samt i dem närmast belägna trakter, för att

inhemta kännedom om dessa liniera tekniska och strategiska förhållande!!.

Ett annat bildningsmedel, hvartill statsanslag samtidigt med det för

stabens fältöfningar blifvit generalstaben beviljadt, äro resor i främmande

länder, för att undersöka särskilda militärinrättningar, bevista större truppsamlingar

eller utföra andra updrag, med skyldighet att vid återkomsten

derom afgifva berättelse.

Vidkommande chefens för generalstaben tjensteåligganden må blott

nämnas: att han bör ega regementchefs makt och myndighet, föreslå till

grader och löner, fördela tjenstgöring»;!! eller föreslå till anställning inom

stabens olika grenar, afgifva sådane arbetsberättelse^ som nu äro chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

för topografiska corpsen anbefallda, föreslå officerare af armén, hvilka söka

tjenstgöring vid staben o. s. v.

Befor äring ssättet inom generalstaben.

Vid fördelningen af generalstabens personal i olika militärgrader anser

jag icke oundgängligen nödigt att utgå från organisationen i krig, enär vid

ett sådant tillfälle chefen icke lärer underlåta att till hvarje plats föiesla

den officer, som för densamma är mest passande, oberoende af den tjenstegrad

han förut innehaft.

Deremot anser jag stor vigt höra fästas vid beredandet af en lagom

hastig befordran. Det kan visserligen synas vanskligt att härför inställa

en bestämd beräkningsgrund; men någorlunda nära verkliga förhållandet

torde man dock kunna komma.

Skall generalstaben i och för sig blifva fullt tjenstbar, skall armén af

från staben förflyttade regementsofficerare hafva afl afsedd nytta och skall

stabens organisation kunna erbjuda något lockande att, oaktadt de stränga

vilkoren för inträdet och den trägna tjenstgöring^, välja donna bana, så

måste befordran till majorsgraden — den första der aflöningen kan bestämmas

något utöfver de'' nödtorftigaste lefnadsbehofven — inträffa förr än

krafter och rörlighet börjat aftaga.

De fordringar af en generalstabsofficer, som jag bär ofvan framlagdt,

torde utgöra en borgen för såväl hans praktiska utbildning, som hans theoretiska

kunskaper; och då Eders Kongl. Maj:t, vid de tillfällen regementsofficerare

afgått och lämplige efterträdare bland regementenas egna ofhceicorpser

icke finnas att tillgå, understundom torde komma att välja sådane

inom generalstaben, hyser jag den öfvertygelse, att hvarje officercorps skall

med fullt förtroende '' uptaga en sålunda bildad generalstabsofficer. Äfven

inom de mest krigsvana härar besättas ett stort antal af de högre befälsplatserna

med officerare, som upfostrats i generalstaben, och ju längre freden

varar desto angelägnare är, att vid befordringar till dessa platsei afseende

fästes å större bildning och skicklighet. Jag antager att, sedan Svenska

generalstaben blifvit fullständigt organiserad, genom den afgång vid densamma,

som är en följd af naturens ordning, och genom stabsofficer ares

förflyttning till arméns öfråga regementen och corpser eller till annan

tjenstebefattning, i medeltal två ledigheter om året skola upstå inom staben,

och under donna förutsättning skulle majorsgraden upnås vid omkring

40 års lefnadsålder. Medelåldern vid befordran till officer, som de sednaste

åren vexla! mellan 21 och 22 år, torde hädanefter, äfven om fullständig studentexamen

kommer att, i enlighet med mitt underdåniga förslag härom, för eskrifvas

såsom

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

såsom vilkor för inträde i krigsskolan blifva ungefär densamma; till fullgörande

af inträdesfordringarne vid generalstaben åtgå minst 7 år. Under antagande

af två ledigheter om året*) borde sammanlagda antalet af löjtnanter

och ltapitener i staben vara 26, på det att dessa grader må kunna genomgås

på 13 år, öfver hufvud räknadt. Såväl förberedelserna till inträde i

generalstaben, som aflöningen inom löjtnantsgraden derstädes, förutsätter

uppoffring af egna medel, och då tjenstgöringens beskaffenhet icke medgifver

tillfälle till biförtjenster, synes det mig olämpligt att antaga längre tid för

genomgåendet af denna grad än 5 år, hvarigenom kapitensbefordran inträffar

efter omkring 12 års officerstjenst eller vid omkring 33 års lefnadsålder.

På denna grund torde generalstaben böra hafva 10 löjtnanter och 16 kapitener.

Chefen för generalstaben innehar, så i fred som i krig, ett af de aldra

vigtigaste embeten och bör af flera skäl vara en generalsperson, såsom förhållandet

är i alla andra länder. Öfrige 13 officerare vid generalstaben

blifva då regementsofficerare; för dem som, af en eller annan orsak, qvarstå

hela sin tjenstetid i staben, bör tillfälle beredas att vinna högre grad, aflöning

och pensionsrätt, än majors, hvarföre inom regementsofficersgraden

bör finnas åtminstone 1 öfverste- och 2 öfverstlöjtnantsplatser, då majorernas

antal följaktligen blifver 10.

Detta antal af regementsofficerare motsvarar behofvet i fält, om man

anser de båda cheferne för inre och yttre ärendena vid högqvarteret,

stabscheferne vid armécorpserna och fördelningarne samt den för kommandoexpeditionen

disponible generalstabsofficer böra innehafva sådan grad. Äfven

för fredstjenstgöringen är detta antal lämpligt. Antingen chefen för topografiska

afdelningen eller chefen för kommando-expeditionen kunde då vara

öfverste, samt i öfrigt cheferne för militärstatistiska och krigshistoriska afdelningarne,

stabscheferne vid de 3:ne generalbefälen, militärbefälet på

Gotland och kavalleri-inspektionen, äfvensom 2:ne af de föreslagne militärattachéerne

tagas ur regementsofficersgraden.

Jag får derföre föreslå, att officerspersonalen inom generalstaben må

utgöras af:

1 chef, tillhörande generalitetet, 1 öfverste, 2 öfverstelöjtnanter,

10 majorer, 16 kapitener och 10 löjtnanter.

Generalstabens aflöning.

Ehuru den tjenstgöring, jag för generalstaben föreslagit, otvifvelaktigt

blifver mera ansträngande än artilleriofficerarnes, och dessutom, genom det

*) För närvarande beräknas att vid eu officerscorps af 40 medlemmar 1,5 platser årligen

omsättas, och en förflyttning af återstående 0,5 på hela armén torde icke kunna

anses öfverdrifvet.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Åfd.

28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

stabsofficerarna åliggande deltagandet i arméns vapenöfningar, för b vilket

jag icke ansett rese kostnadsersättning eller annan godtgörelse böra honom

tilldelas, äfvensom genom det ofta förefallande ombytet af tjänstgöringsort,

kommer att förorsaka honom ej obetydliga utgifter, bär jag dock, vid regerande

af förslag till stat för generalstabscorpsen i allmänhet, utgått från

de lönebelopp, som åtnjutas inom motsvarande grader vid artilleriet.

På det en skicklig vetenskapsman må kunna odeladt egna sig åt det

topografiska karteverkets fullföljande, bär jag upfört professorslönen till 4,500

R:dr. Någon särskild lön åt en redogörare eller fältsekreterare anser jag

icke behöflig, enär hans befattning, såsom ofvan blifvit nämndt, torde utan

olägenhet kunna updragas åt eu af generalstabens officerare, som då äfven,

i krigstid eller annan händelse af behof, kan användas vid de egentliga

stabsförrättningarne, förutsatt att lian ej alltför länge fortfar med redogöraretjensten.

Att generalstabsofficers färdighet i ridkonsten underhålles, synes mig

af så stor vigt för hans tjenstbarhet, att jag icke tvekat upföra ersättningen

för hästhållning till 400 R:dr om året i alla grader, hvarigenom

det blifver en möjlighet att, utan kännbar upoffring, underhålla häst, så

att ovilkorlig föreskrift om en sådan skyldighet kan utfärdas.

Vidare har jag i staten upfört 3 vaktmästare, motsvarande den, som

för närvarande tjenstgör i landtförsvarsdepartementets kommando-expedition,

och de två, som nu äro anställde vid topografiska corpsen.

Generalstabens tjenstgöring medgifver icke att officerare åtnjuta semester.

För att i någon mån bereda ersättning härför, höra tjenstgörilöspenningar

för hela året komma dem till godo.

I öfverensstämmelse med antagandet af, i medeltal, två ledigheter om

året inom staben, skulle minst 2:ne aspiranter årligen börja den treåriga

proftjenstgöring, som jag anser höra ingå bland vilkoren för inträdet i generalstaben.

Hela antalet af samtidigt tjenstgörande aspiranter blifver således

minst 6, chefen obetaget att, efter omständigheterna, till denna tjenstgöring

föreslå flera. Såsom ersättning för de kostnader aspiranterne genom sin

anställning vid staben få vidkännas, är beräknadt ett anslag af 2,400 R:dr.

Anslaget till resor i utlandet har jag, ehuruväl en förhöjning deruti

efter personalens ökande kan vara behöflig, icke ansett mig höra uptaga

till större belopp än nu dertill anvisade 3,000 R:dr.

För generalstabens fältöfningar äro 1,500 R:dr för närvarande anslagne,

men äfven med den fåtaligare personalen har denna summa befunnits alltför

otillräcklig att kunna nöjaktigt fullfölja dessa, för stabsofficerarnes utbildning

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

så ytterst vigtiga öfningar. Då, till deltagande i desamma, så många officerare

som möjligt böra årligen kommenderas, anser jag ett årsanslag af

åtminstone 4,000 R:dr vara behöfiigt.

I det förslag till lönestat för generalstaben, hvilket, npgjordt i öfverensstämmelse

med ofvan anförda grunder, återfinnes i Bil. 8er. F. N:o 2,

uptages hela kostnaden för generalstaben enligt ny stat till 161,120 R:dr,

och då nuvarande anslag till generalstaben och topografiska corpsen utgöra

tillsammans 63,550 R dr, upgår den ökade kostnad, hvartill generalstabens

organisation föranleder, till 197,570 R:dr.

Jag bär redan i underdånighet anfört, att generalstabens ombildning,

huru angelägen den — oberoende af arméns blifvande organisation i öfrigt —

än är, dock endast småningom låter verkställa sig. På förhand lärer val

icke heller kunna bestämmas, hvarken huru många af topografiska corpsens

officerare, eller af de nuvarande generalstabsofficerarne kunna befinnas villige

och lämplige att öfvergå till den nya staben.

Att för nu tjenstgörande, så val topograf- som generalstabsofficerare

föreskrifva några särskilda vilkor för öfverflyttning till den ombildade staben

torde ej heller vara lämpligt, åtminstone hvad beträffar de äldre officerarne,

hvilka under en mångårig tjenstgöring haft tillfälle att lägga i dagen, huruvida

de äro i besittning af de kunskaper samt den håg och fallenhet för

tjenstfri, hvarförutan deras anställning i den nya generalstaben icke bör

ifrågakomma. Äfven för de yngre officerarne af den nuvarande staben,

torde svårligen några så ovilkorliga fordringar för deras öfvergång till den

fasta generalstaben kunna bestämmas, att icke en under längre tjenstgöring

visad duglighet kan föranleda ändring deri. Emellertid, och då det blir

nödvändigt att, under öfvergångstiden, på lämpligt sätt förbereda yngre officerare

för inträde i generalstaben, torde det vara ändamålsenligt, att genom

särskild förordning stadgas vissa vilkor, som, i och för en sådan fast anställning,

höra upfyllas af officerare med löjtnantsgrad vid så väl topografiska

corpsen som öfriga delen af staben.

Enligt hvad jag ofvanföre antydt, torde det vara omöjligt att nu,

om också blott gissningsvis, beräkna huru många dertill passande och

kompetente officerare af högre och lägre grader kunna vid tidpunkten

för öfverflyttning i nya staben vara att tillgå, äfvensom i hvad mån

den fästa personalen sedermera kan med skicklige sökande fullständigas

— af hvilken omständighet det småningom vexande behofvct af

ökade anslag beror. Men efter beräkning af den afgång inom topo
-

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

grafiska corpsen, som förslagets genomförande förutsätter, kan dock ungefärligen

antagas eu tid af närmare 15 år innan generalstabsorganisationen kan

vara fullbordad, och den af mig föreslagna staten skulle således då först i sin

helhet tillämpas.

Att chefen för generalstaben snart blir tillsatt, eller att åtminstone fullt

lämplig person förordnäs att bestrida denna befattning, anser jag vara synnerligen

angeläget, enär genomförandet af den föreslagna ombildningen fordran

ganska omfattande förberedelser och tillfälle måste lemnas den, som skall

hafva ledningen deraf, att personligen gorå sig bekant med de officerares egenskaper,

hvilkas lämplighet för anställning i den fasta generalstaben lian skall

bedöma, och hvilkas för stabens framtid så vigtiga daning lian skall ordna och

öfvervaka.

För att kunna provisoriskt organisera den militärstatistiska och den krigshistoriska

afdelningen, erfordras att, intill dess förflyttning på fast stat kan ifrågakomma,

åtminstone något arfvode tilldelas de officerare, som skola förestå dessa

afdelningar och leda de yngres arbeten. Jag anser dock, att medel härtill

kunna för tillfället beredas af de till kommando-expeditionen och militärdistrikternas

staber med flera nu utgående anslag, om öfver dem får förfogas, utan

afseende på, för hvilka befattningar de äro i stat upförda.

På grund häraf får jag i underdånighet föreslå:

att alla befattningar vid Topografiska corpsen må, intill dess den

nya generalstabsorganisationen trädt i verkställighet, tillsättas på förordnanden;

samt

att de till arfvoden i landtförsvars-departementets kommandoexpedition

samt för staberna vid lifgardesbrigaden, generalbefälen,

kavalleri-inspektionen och militärbefälet på Gotland, nu utgående anslag

må till befrämjande af generalstabens ombildning i den rigtning

nyssnämnda plan angifver, disponeras.

På det icke är mig obekant, att det på min bestämda öfvertygelse om det

i alla hänseenden riktigaste och ändamålsenligaste sättet för generalstabens ombildning

grundade förslag, som jag här ofvan i underdånighet framlagt, i en

vigtig principfråga skiljer sig från en af många sakkunnige omfattad mening,

har jag, eftersträfvande att, samvetsgrant upfylla min pligt, velat, i sammanhang

med mitt förslag, underställa Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning äfven

deras åsigt.

1 ändamål att förena de fördelar, som en sjelfständigt organiserad generalstab

erbjuder, med dem, som officerares kommendering från regementen och

corpser till generalstabstjenst anses medföra, har blifvit föreslaget, att låta ge
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

neralstabsofficerarne, ehuru utgörande eu särskild corps med egen aflöningsstat,

likväl såsom lönlöse qvarstå i regementen och corpser, så länge de befinna sig

i kompaniofficersgrad, samt med Kong]. Maj:ts, särskildt för hvarje fall meddelade,

tillstånd, jemväl derefter; och det har antagits, att härigenom en mera

rent militärisk anda skulle inom staben underhållas och sambandet mellan densamma

och armén blifva fastare.

En sådan ändring i den af mig framlagda organisationsplanen skulle icke

medföra rubbning i afseende på vilkoren för inträde i staben, tjenstgöringen och

aflöningen m. m. Endast för befordringssättet måste särskilda grunder bestämmas.

En nedsättning i kostnaden skulle icke genom ifrågavarande förändring

vinnas, och någon sådan af betydenhet torde icke heller på annan väg kunna

ernås. Om man emellertid, vid beräkningen af personalens antal, skulle anse

öfverflödigt att tilldela hvarje brigad en generalstabsofficer och i stället öka

högqvarterets stab med 6 officerare, för att derifrån kunna förse detascherade

truppafdelningar med generalstabsbiträde, så skulle antalet generalstabsofficerare

minskas med 6 och följaktligen blifva 34, hvarigenom i stabens stat enligt

anstånd beräkning en nedsättning af 17,920 R:dr vunnes.

Krigsbildningen.

l:o. Vapenöfningarne

A. Stammens.

Då jag nu går att inför Eders Kong!. Maj:t framställa de åsigter, hvilka

jag anser böra tillämpas i fråga om ordnandet af de vapenöfningar, hvarmedelst

stamsoldaten skall bibringas erforderlig krigsbildning, vill jag dervid uteslutande

taga i betraktande den indelta stammens vapenöfning, emedan hvarken tid eller

tillfälle lärer brista för att åt den värfvade, i garnison förlagde stammen, meddela

all den daning och utbildning som ömkligt och nödigt är.

Stamsoldatens krigsbildning måste grundläggas i rekrytskolan. Donna bör

sålunda icke allenast vara eu skola der soldaten göres förtrogen med och skicklig

uti att skota sitt vapen, den måste äfven vara eu undervisningsanstalt der

kärlek till yrket grundlägges, der rekrytens både själs- och kroppskrafter samtidigt

utvecklas, och der han alltså omvexlande sysselsattes med kroppsöfningar

och undervisning, så väl i de särskilda ämnen hans tjenstgöring omfattar, som

i de första grunderna af allmänt vetande. Ju fullständigare rekrytens enskilda

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

utbildning i rekrytskolan kunnat blifva, ju mera tid vinnes sedermera för sådana

öfningar, Indika endast kunna företagas med en större, i taktiska enheter

ordnad styrka, till desto större nytta blifva dylika öfningar, och desto mera

skola de bidraga till den fortgående utbildning, som under stamsoldatens hela

tjenstetid kan antagas skola och höra ega rum.

Det faller således af sig sjelf!, att den tid, som till rekrytbildningen användes,

icke, så vida ändamålet skall kunna upnås, får vara alltför kort. Enligt

hittills gällande bestämmelser, fortgår rekrytmötet årligen, hvad infanteriet beträffar,

under en tid af 42 dagar, med ett efter regementets eller corpsens

styrka lämpaclt antal af 25 ä 30 man per bataljon. Om dessa 42 dagar utgjorde

all den tid, som egnades åt infanteristens rekrytbildning, skulle denna

blifva alltför otillfredsställande. Erfarenheten har äfven visat behofvet af eu

längre tids utbildning, och i de flesta fall har rekryten först efter bevistade

tvänne rekrytmöten ä 42 dagar, samt ett regementsmöte i 20 dagar, kunnat

blifva såsom soldat approbera»!. Att emellertid ifrågasätta att afstöta rekrytbildningen

under ett enda rekrytmöte, detta i sådant fall utsträckt till hela den

tid af 104 dagar, som i allmänhet blifvit till rekrytbildningen använd, dertill

finner jag så mycket mindre anledning, som jag håller före, att nämnda öfningstid,

om den fördelas på tvänne år, bättre tillgodoses, och med mera fördel

för en god rekrytbildning kan användas, än om öfningarne under ett år fortginge

utan afbrott. En tid af 104 dagar, ändamålsenligt använd, synes mig

likväl, med fåstadt afseende på den fortgående utbildning, som under en längre

tjenstetid står att vinna, vara för rekrytbildningen tillräcklig; dock under förutsättning

att öfningen under första året fortgår utan störande afbrott af regementsmötet,

och under ledning af samma befäl, samt anordnas efter eu, med

beräkning af den sålunda bestämda öfningstiden, på förhand upgjord öfningsplan.

I afseende å det antal, som till rekrytmötet bör kommenderas, torda förändrade

bestämmelser vara af nöden. Icke nog dermed att alla rekryter böra

till mötet kommenderas, utan vid de regementen eller corpser, der detta antal

icke upgår till en viss procent af styrkan, bör det fyllas genom att till rekrytmötet

beordra sådane af det approbera^ manskapet, för hvilka eu repetition

af det redan inlärda pröfvas nödig. Det antal, som under nuvarande förhållanden

kommenderas till rekrytmötet, utgör 5,5 procent af verkliga nummerstyrkan.

Då emellertid den årliga afgången vid infanteriet visat sig redan upgå

till 4,5 procent af nämnda styrka, och donna afgång, vid tillämpning af ifrågasatta

bestämmelser, rörande manskapets obehindrade afgång och begränsade

tjensteman, icke torda kunna antagas komma att understiga 6 procent, blir

det tydligen af nöden att det antal, som under alla förhållanden bör till rekrytmötet,

kommenderas, bestämmes till ett högre procentbelopp än det ^hittills före
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

skri fria, och, då enligt hvad nyss nämndt är, det alltid bör stå öppet att under

vissa förhållanden till detta möte kommendera äfven approbera^ manskap,

anser jag att ifrågavarande antal lämpligen bör bestämmas till 10 procent af

verkliga nummerstyrkan, tillfälliga vakanser oberäknade.

Men icke nog dermed att nummerstyrkan sålunda förökas, och öfningarne

gifvas den utsträckning som är i fråga; det är äfven nödigt att befälets och

instruktörernas antal ökas i förhållande till nummerstyrkan, och att valet dervid

göres med fästadt afseende på att alltid någon för de speciel^ ämnena utbildad

instruktör må finnas att tillgå.

Iakttaga vid anordningen af rekrytmötena hvad här blifvit ifrågasatt, anser

jag att vid indelta infanteriet icke allenast rekrytbildningen skall blifva

mera tillfredsställande, utan äfven att härigenom en mera jemngod soldatbildning

skall åstadkommas och underhållas, till följe hvaraf ock öfriga, hittills

föreskrifna öfningsmöten icke torde vara i behof af någon utsträckning i tid.

Om alltså icke öfriga öfningsmöten, befäls-, skälskytte- och regementsmötet

skulle behöfva förlängas, torde dock åtskilliga förändringar i anordningen

af öfningarne under desamma, vara nödvändiga.

Hvad först beträffar det till 10 dagar bestämda befälsmötet, så torde antalet

af de till detsamma kommenderade behöfva ökas. Detta antal har hittills,

enligt gällande bestämmelser, utgjorts, utom befälet, af eu nummerstyrka som,

spel, volontärer och timmermän inberäknade, upgått till 24 man per kompani.

Ett ökadt antal korporaler, vice korporaler, spel och timmermän har emellertid

i det föregående blifvit ifrågasatt. Nödigt är att alla dessa till befälsmötet

kommenderas, hvarjemte det äfven är af vigt att under detta möte kunna

företaga öfningar med bataljonerna, så formerade som för krigsfot är afsedt.

En naturlig följd häraf är att eu tillökning i den till befälsmötet kommenderade

nummerstyrka måste ega ruin, hvarföre denna hädanefter och med fästadt afseende

på här nämnda förhållanden torde höra bestämmas till 30 man per

kompani.

Hvad åter angår skarpskyttemötet, så, enär på anförda skål ingen förökning

af skarpskyttarnes antal blifvit ifrågasatt, torde någon förändring af dessa

under 8 dagar fortgående möten, Indika, der de med allvar, skicklighet och

nit blifvit lodda, visat sig framkalla göda resultat, nu icke böra komma i

fråga, helst ett tillräckligt antal skickliga instruktörer att leda dessa skjutöfningar,

till följd af de ofta återkommande skjutskolorna för arméns befäl, aldrig kan - komma att saknas.

Hvad slutligen vidkommer regementsmötet, hvars längd är bestämd till 20

dagar, torde vid anordningen af detsamma, icke oväsendtliga förändringar böra

ega ruin.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Regementsmötet kan, åtminstone i inskränktare mening, betraktas som en

tillämpningsskola, nödvändig för så val befäl som trupp, hvarest det under befälseller

rekrytmötet inlärda tillämpas under sådant samband de skilda delarne

emellan och under sådant formeringssätt som vid mobilisering ifrågakomma.

Genom ofvan ifrågasätta utsträckning af den allmänna beväringens vapenöfningar

till trenne år, till följd hvaraf 2:dra och 3:dje beväringsklasserna komma att

samtidigt med stammen öfvas, samt derigenom att beväringsmanskapet härvid

fördelas på stamkompanierna och med stammen samöfvas, utsvälla stambataljonerna

till den styrka som vid arméns försättande på krigsfot är beräknad. Öfningarne

ä regementsmötet böra fördenskull gifvas den rigtning, att hvar och en, så val befäl

som trupp, så väl stam som beväring, göres förtrogen med den plats honom vid

mobilisering bör tillkomma och med de hvars och ens tjenst särskild! tillhörande

åligganden.

Enär regementsmötet är afsedt att börja 5 dagar tidigare än 2:dra och

3:dje beväringsklassernas. bör denna tid egnas åt stamsoldaternas enskilda öfning,

men sedermera bör under hela återstående tiden, regementena vara formerade

på 4 och corpserna på 2 bataljoner, samt, såsom eu följd deraf, kompaniernas

antal vara fördubbladt. Under hela donna tid höra öfningarne, med

uteslutande af allt i mer eller mindre mån oväsendtlig!, gifvas all den praktiska

rigtning som möjligt är och lokala förhållanden kunna medgifva, samt

såsom allmän regel antagas, att mötets sista dagar användas till längre fältmarscher

och fältmanöver, Indika af vederbörande generalbefälhafvare, hvar och

en inom sin armé-corps, genom eu på förhand för hvarje ar upgjord mötesplan

så anordnas, att, så vidt möjligt är, regementen och corpser må få tillfälle att

på ungefärligen angifna lider och ställen upsöka och manövrera mot hvarandra.

Ett närmare detaljerande i fråga om anordningarne i och för dylika fältmanöver,

ligger icke inom omfånget af det förslag, rörande arméns vapenöfningar,

som jag nu inför Eders Kong!. Maj:t framlägger, men jag har dock ansett mig

i underdånighet höra fästa upmärksamheten å den störa betydelse i och för

förvärfvande af vana vid fal tjenstgöring och fältlefnad, som sådana manöver,

klokt anordnade och med allvar lodda, skulle hafva för hela armén.

På det att åt stammens och beväringens samöfningar må kunna offras all

den tid som de korta mötena tillåta, är nödvändigt att den vigtiga del af stammens

öfningar, som består uti målskjutning, skiljes från regementsmötet, förflyttas

inom kompaniernas förläggningsområden, samt eger rum efter slutade möten,

under sommarens lopp.

Jag anser för detta ändamål nödvändigt att inom hvarje kompanis område

inrättas eu eller flera skjutbanor, vid hvilka, beroende på lokala förhållanden

och öfriga omständigheter, hela kompanierna eller delar deraf, kunna, under

korn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

22L

kompanibefälets ledning sammandragas till målskjutning, och Indika målskjutningar

höra ställas i det samband med de för beväringsmanskapet ifrågasätta

förberedande öfningar i hemorten som dessa orters lokala förhållanden kunna

medgifva.

Visserligen kunna undantagsvis svårigheter upstå så väl för inrättande af

behöfliga skjutbanor, såsom öfver hufvud för hela ifrågavarande förflyttning af

stammens målskjutningar; men då jag med berörda bestämmelser afser ej mindre

att åt de nödiga öfningarne under regementsmötet bespara den ej ringa tid, som

i annat fall måste under detta möte egnas åt målskjutning, än äfven och i ganska

väsendtlig mån, att, genom skjutöfningarnes förflyttande inom kommunerna och

deras ordnande öfver hela landet, hos nationell väcka och underhålla den håg

för öfning i skjutkonsten, hvarpå jag lägger så hufvudsaklig vigt, så tror jag

att de nämnda svårigheterna, der sådana finnas, och Indika i de flesta fall torde

med god vilja kunna undanrödjas, icke höra förhindra genomförande af en åtgärd,

af hvilken göda och vigtiga resultat kunna förväntas.

Då jag här föreslagit målskjutningarnes skiljande från regementsmötet, vill

jag dermed icke hafva uttryckt den åsigt, att skjutöfningar derstädes under ingå

förhållanden höra ega ruin; men jag anser att de höra inskränkas till en allmän

prisskjutning, i hvilken såväl stam som bevaring, efter upnådda kompetensvilkor,

ega att deltaga.

I öfverensstämmelse med bär uttryckta åsigter, får jag såsom årliga vapen

öfningar för indelta infanteriet föreslå:

Befälsmöte i 10 dagar med allt befäl, samt spel, volontärer, timmermän

och soldater till det antal att nummerstyrkan upgår

till 30 man per kompani;

Bekrytmöte i 42 dagar med 10 procent af verkliga nummerstyrkan,

tillfälliga vakanser ej beräknade, och hvarunder manskapet

får efter behof ombytas;

Skarpskyttemöte i 8 dagar; och

Regementsmöte i 20 dagar;

In- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade.

Till infanteriets vapenöfningar kan visserligen med skål hänföras korporalsoch

underbefäls-skolor; men, enär en sednare afdelning af detta förslag omfettar

samtliga skolor, torde jag vid behandlingen af dessa få till de förstnämnda

skolorna återkomma.

En omständighet, som icke får förbises vid ordnandet af infanteriets vapenöfningar,

är den förändrade organisation af timmermans-inrättningen, hvarom förslag

blifvit i det föregående framstäldt.

Enligt detta förslag bonde timmermännens antal ökas till 16 på hvarje

stambataljon, på så sätt att af hvarje kompani skulle hvartannat år utväljas

Bih. till Riksd. Prat. 1869. 1 Smil. 1 Afd. 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

tvenne man, som genomgått fullständig rekrytskola och bevistat åtminstone ett

regementsmöte, och dessa skulle öfvas som timmermän i 4 år, samt derefter

återgå till ledet. Timmermännen skulle sålunda komma att utgöra tvenne klasser,

en äldre och eu yngre, som oupphörligt atlöste och följde på hvarandra, så

att, beständig öfning underhölles. Vid hvarje regemente herde till hvardera åt

dessa klasser kommenderas en officer och eu underofficer (vid corpserna en

officer och en underofficer till båda klasserna) Indika under alla vapenöfningar skulle

med sitt manskap tjenstår a under alla 4 åren, och derefter återgå till tjenstgöring

på kompanierna. Vid regementsmötets början hvartannat år, bör sålunda

tvenne man på hvarje kompani utväljas till timmerman, Indika de tvenne första

åren benämnas timmermän af lista klass och de tvänne sednare åren timmermän

af 2:dra klass, och öfningarne för detta manskap, under ledning af det

kommenderade befälet, fortgå så väl detta år under'' regementsmötet, då undervisning

dock hufvudsakligast bör meddelas uti oleinenterna af yrket, som de

trenne följande åren, under såväl befäls- som regementsmötena, då undervisningen

omvexlande bör afse både timmermans-instrulctionen och praktiska

öfningar.

Hvarje karl skulle sålunda erhålla en öfning af:

lista året.................................................................. 20 dagar

2lära » ................................................................... 30 »

3:dje » ....................................... 30 »

4 ide » ...................................................... 30 ”

Summa 110 dagar, som dock

i anseende till helgdagar och åtskilliga möjligen upstående hinder, torde kunna

antagas till 80 ä 90 dagars verklig öfningstid.

Om dessa timmermännens fortifikationsöfningar, hvilka böra utföras efter

den allmänna föreskrift, som för sådant ändamål utfärdas, och som lämpligen

herde ställas under särskild tillsyn af en eller Lera inspektörer, hvilka skulle

besöka mötesplatserna och meddela nödiga råd vid deras ordnande, bedrifva s

med nit och allvar, torda, vid det förhållande att de till timmermän utvalde

redan erhållit fullständig soldatbildning, kunna antagas att en öfning i fält-arbeten

under 80 ä 90 arbetsdagar skall vara tillräcklig för att inhemta den kunskap

i dessa arbeten, hvarigenom timmermännen göras tjenlige att vid dylika

arbetens utförande utgöra förgångsmän och ledare för kamraterne af den trupp

de tillhöra. Genom den till viss tid begränsade tjenstgöringen såsom timmerman,

och deraf beroende beständiga omsättning, kommer tvifvelsutan kunskapen

i donna icke ovigtiga de! af vapenyrket, att efterhand vinna den utbredning,

att större delen af stamsoldaterna skola vara förtroliga med och skicklige i utförandet

af de vanliga fält-arbeten, som af dem kunna komma att fordras och

som i farans och handlingens stund kunna blifva af oberäkneligt värde.

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Det befäl, som kommenderas att leda dessa öfningar, bör med omsorg

utväljas bland de officerare, som redan ega någon kunskap i fältarbetens

utförande och i öfrigt anses till ifrågavarande updrag passande. Likväl,

på det att tillfälle må gifvas åt både officerare och underofficerare att inhemta

den vidsträcktare kunskap i fråga om dylika arbeten, hvarförutan

någon grundligare undervisning åt manskapet icke torde kunna förväntas,

anser jag nödigt vara, att officerare och underofficerare från infanteriregementen

och corpser, i tur regementen och corpser emellan samt till så

stort antal, som förhållandena kunna medgifva, må kommenderas att deltaga

i ingeniörtruppernas öfningar.

För att häraf vinna önskadt resultat, måste dock regementen och

corpser förses med de verktyg och de materialier, innefattande såväl åtgångsmaterialier

som broslagningsmateriel, hvarförutan ingå praktiska öfningar

lära kunna åstadkommas. Enligt upgjord beräkning, erfordras i båda

dessa afseenden ett ärligt anslag af 200 R:dr per stambataljon, då med

donna kostnad hvarje stambataljon småningom, eller under loppet af 12 år,

kan förses icke allenast med eu insättning af verktyg, nog stor för eu

arbetsstyrka af 2 å 300 man, utan äfven med åtgångs- och broslagningsmateriel,

äfvensom med erforderliga trossvagnar för verktygens transport,

enär vid krigsutbrott hvarje regemente eller corps måste bland sin tross

medföra sina verktyg, för att dessa vid förefallande behof med säkerhet

skola vara till finnandes.

På grund af hvad anförd t blifvit, får jag föreslå:

att, till ledning af timmermännens öfningar, må vid hvarje

regemente kommenderas en officer och en underofficer till hvardera

af timmermännens begge klasser (vid corpserna en officer

och eu underofficer till båda klasserna), hvilket befäl tjenstår

vid dessa öfningar under 4 år, och derefter återgår till tjenstgöring

på kompanierna;

att de till sådan tjenstgöring afsedde officerare och underofficerare

i tur regementen och corpser emellan, till så stort antal

och på så lång tid som förhållandena medgifva, må, för vinnande

af nödig insigt i fältarbeten, kommenderas att deltaga i ingeniörtruppernas

öfningar; och

att ett ärligt anslag af 200 R:dr per stambataljon måtte

ställas till vederbörande regemente och corpschcfcrs disposition,

för att med detsamma bestrida all anskaffning och - underhåll af

verktyg och materialier i och för timmermännens öfningar.

Då enligt här afgifna förslag till ordnande af indelta infanteriets vapenöfningar,

ingen utsträckning blifvit ifrågasatt i den tid som åt dessa

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

öfningar hittills egnats, har detta skett dels under förutsättning att dessa

öfningar kunna göras för sitt ändamål mera tillräckliga genom att, såsom

ifrågasatt är, från desamma skilja målskjutningsöfningarne, dels att tillfälle

skall gifvas åt hvarje regemente eller corps, att, på sätt jag här nedan

kommer att i underdånighet föreslå, efter» vissa bestämda mellantider, till

hela sin styrka samlas under eu längre tid, till exempel 4 månader, under

hvilken tid skulle gifvas åt såväl befäl som trupp all möjlig teoretisk och

praktisk utbildning i de mera oundgängliga delarne af krigsbildningen; och

bör detta kunna ske med hopp om varaktiga resultat, då man derunder

har tillfälle att nästan uteslutande och med all flit ensamt afse vinnandet

af nämnda syftemål.

I händelse gardesregementena till fot, i enlighet med hvad ofvan föreslaget

är, blifva förändrade till hvardera en corps, och till sin nummerstyrka

minskade, blifver det nödvändigt att förstärka garnisonen i Stockholm

i och för uprätthållande af nödig vaktgöring derstädes, och då med detta

ändamål kan förenas ett lämpligt tillfälle till inhemtande af ökad vapenfärdighet

för indelta trupperna, hvad så val befäl som manskap angår, tillstyrker

jag att denna garnisonsförstärkning måtte tagas ur indelta infanteriet,

på så sätt, att ett regemente eller 2 corpser, turvis inom hela armén,

kommenderas till 4 månaders garnisonstjenstgöring i Stockholm.

Det betydligt ökade tillfälle till öfning och utbildning i alla rigtningar

af yrhet, som en sådan längre kommendering bereder, torde emellertid kunna

medgifva någon minskning i regementenas ordinarie öfningstider, det år

sådan kommendering ifrågakommer. Rekryt- och beväringsmötena måste

dock under alla förhållanden i hemorten ega ruin, men befäls-, skarpskytteoch

regementsmötena torde utan olägenhet kunna, och äfven till förminskande

af de med en sådan garnisonskommendering förknippade kostnader,

höra inställas för det år, under hvars lopp regemente eller corps till sådan

garnisonstjenstgöring kommenderas.

Med anledning af ofvanstående får jag föreslå:

att, i sammanhang med den ifrågaställda minskningen af

gardesregementenas styrka, och såsom deraf beroende, ett regemente,

eller tvenne corpser, ur indelta infanteriet turvis kommenderas

till 4 månaders garnisonstjenstgöring i Stockholm; och

att för det år, då regemente eller corps är i tur att sådan

kommendering undergå, regementets eller corpsens befäls-, skarpskytt^

- och regementsmöten samma år inställas.

I afseende på de mått och steg, som kunna vara af nöden, på det

ofvan föreslagna garnisonskommendering måtte för så väl befäl som trupp

blifva eu i möjligaste mån fullständig kurs för inhemtande af den teoretiska

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

och praktiska utbildning vapenyrket klöfver, torde jag framdeles få inkomma

med underdånigt förslag.

Wermlands Fältjägare-corps, som, ehuru värfvad, dock icke är samlad

till tjenstgöring mellan mötestiderna, är i afseende å vapenöfningarne jemnförlig

med indelta infanteriet.

Den bör sålunda hafva samma öfningstider som detta, ehuru ett förändra

dt användande af dessa öfningstider torde, för ernående af en erforderlig

större skjutfärdighet, blifva nödvändig för såväl denna som öfriga

jägarecorpser. För vinnande af det antydda målet vore äfven önskvärd!,

att jägarecorpserna kunde sammandragas till skjutskolor för utbildning af

så val den praktiska skjutfärdigheten som inhemtande af äfven någon teoretisk

kunskap, men jag har likväl ansett mig icke höra för närvarande härom

göra framställning. I anseende till den korta tjenstetid^ vid Wermlands

Fältjägare-corps och deraf följande hastigare omsättning bland truppen, kan

dock den för det indelta infanteriets rekrytmöte beräknade styrka, icke

motsvara behofvet vid fältjägare-corpsen. Då den för indelta infanteriets

rekrytmöte beräknade styrka ansetts höra utgöra 10 procent af nummerstyrkan,

torde för fältjägare-corpsen eu bestämmelse af 20 procent i detta

afseende vara lämplig, hvilket med beräkning af dess föreslagna nummerstyrka

utgör 100 man.

Jag får derföre föreslå:

att Wermlands Fältjägare-corps erhåller samma årliga vapenöfningar,

som för indelta infanteriet blifvit föreslagna,- endast med

den skilnad att rekrytmötet beräknas för 20 procent af corpsens

hela styrka.

Nödvändigheten af eu grundlig krigsbildning framstår visserligen icke

mindre tvingande i fråga om kavalleriet, än infanteriet.

Krigskonstens allmänna utveckling har ej kunnat undgå att utöfva ett

mäktigt inflytande på nödvändigheten af ytterligare framsteg äfven inom

kavalleri vapnet.

Infanteriets allt större liflighet i manövern, skjutvapnens oerhörda framsteg

i snabb skottvexling och träffsäkerhet, måste hafva till följd ej allenast

att gorå nödvändig den största möjliga hastighet och ordning i kavalleriets

rörelser, utan äfven att man hädanefter måste så mycket som möjligt är

uppöfva detsamma att i spridd eller sluten ordning upträda på den punkt

der dess verksamhet kan blifva af väsendtlig nytta. Hufvudvilkoret

härför är den enskilda ridkonstens utbildande hos hvarje ryttare till en så

hög grad som omständigheterna kunna medgifva.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Inom det värfvade kavalleriet, der tillfälle till öfning i enskild ridning

ensamt är beroende på den större eller mindre grad af fulländning, som

ridkonsten innehar i vårt land, fortgår äfven vapnets utveckling och tjenstbarhet

i jemnbredd med krigskonstens fordringar, men för det indelta kavalleriet,

som endast kan fylla bristen på tillräcklig öfning genom längre

tjenstetid för ryttare och häst, ligger det makt uppå att så ordna öfningstiden,

att den må kunna bereda största möjliga nytta, på eu jemnförelscvis

kortare tidsperiod. Dervid framställer sig i främsta rummet den noggrannaste

omsorg om ryttarens och hästens första öfning och deras utbildning

till full användbarhet i vapnets elementära ämnen. Då den årliga afgången

vid hvarje indelt kavalleribataljon är omkring 30 ä 35 man, samt 35 k 40

hästar, och nödvändigt är att hvarje inträdande karl och häst må kunna

vid minst tvenne excrcis-sqvadroner genomgå de vid dessa stadgade öfningar,

samt derunder fullt utbildas, förnämligast i den enskilda ridkonsten,

torde exercis-sqvadronerna vid indelta kavalleriet böra fortgå under minst

samma tid som nu är för dem anslagen och upbriugas till 60 ryttare på

hvarje bataljon, med tillåtelse jemväl att, såsom hittills, ombyte af manskap

och hästar får efter behof verkställas.

Redan från början af indelta kavalleriets organisation, ansågs nödvändigt

att egna särdeles omsorg åt manskapets enskilda instruktion, och i

Kong!. Brefvet den 20 Oktober 1680 anbefalldes hållande af kompanimöten

åtminstone en gång i månaden. Den enskilda instruktion, som

dessa kompanimöten afsagd, har under tidernas lopp slutligen fatt sin tillämpning

vid de under 6 dagar hvarje år anbefallda sqvadronsmöten till

lots, i hvad de röra indelta kavalleriet, och då dessa i flera afseenden utgöra

en nyttig förberedelse till årets regementsmöten, såväl i afseende på sqvadronsmanövern,

som i alla öfriga inom yrhet förekommande förhållanden i

taktiskt och disciplinärt hänseende, så torde dessa sqvadronsmöten höra

fortfarande ega rum, på sätt nu gällande bestämmelser föreskrifva.

Inrättande af en bildningsanstalt för indelta kavalleriet, afsedd för

underofficerare och korporaler, hvarest desse kunna danas till instruktörer

i alla de ämnen, hvilka höra till yrhet, för att sedan kunna med tillräcklig

sakkännedom och skicklighet meddela undervisning i dessa ämnen under

årets möten, är en sak, som af behofvet högeligen påkallas för detta vapens

tillbörliga utbildning och deraf beroende användbarhet, och torde jag längre

fram få, i sammanhang med öfriga skolor, framställa det ''förslag som i

nämnda hänseende synes mig vara af nöden.

Jag får, på grund af hvad här anfördt blifvit, såsom årliga vapenöfningar

för indelta kavalleriet, föreslå:

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

befälsmöte i 10 dagar med allt befäl, korporaler, samt volontärer,

trumpetare och ryttare till det antal att nummerstyrkan

upgår till 12 man per sqvadron;

exercis-sqvadron i 90 dagar med 60 man per bataljon, och

hvarunder manskap och hästar få efter behof ombytas;

sqvadronsmöte till fots i 6 dagar;

regementsmöte i 20 dagar;

in- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade.

B. Beväringsmanskapets.

I öfverensstämmelse med hvad ofvan, rörande grunderna för arméns

organisation, blifvit föreslaget i fråga om beväringsmanskapets vapenpligt,

får jag för tillämpning af donna vapenpligt, vid de särskilda truppslagen,

föreslå att hvarje klass af de beväringsskyldig^ sedan de deltagit i ofvan

jemväl föreslagna förberedande militäröfningar i hemorten, måtte, i hvad

det rörer de vid infanteriet enrollerade, inkallas till följande vapenöfning^'':

första året 30 dagars rekrytmöte;

andra året 15 dagars möte dels för rekrytbildningens fulländande,

och dels för samöfning med stammen;

tredje året 15 dagars möte, under fullkomligt införlifvande och samöfvande

med stammen, samt med skyldighet att de år öfningsläger

med regementet förekommer, deri deltaga;

in- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade.

Det skall icke kunna undfalla någon med dessa ämnen förtrogen, att

hvad som sålunda i fråga om beväringsmanskapets rekrytbildning underförstå

året blifvit föreslaget är det minsta man i detta hänseende lärer

kunna fordra; och om också ekonomiska skål nödvändigtvis bjuda att härtill

inskränka sig, så är det endast under den förutsättning att ungdomens

militära upfostran genom militär- och gymnastiköfningar i skolorna redan

under en tidigare ålder blifvit påbegynd och grundlagd samt att förberedande

öfningar i hemorten under de beväringsåldern närmast föregående

år, i enlighet med hvad jag i det föregående hemställt, egt rum, som jag

vågar antaga att dessa första klassens rekrytöfningar skola blifva någorlunda

tillfyllestgörande, samt att hvad deri kan komma att brista eller befinnas

mindre tillfredsställande skall kunna utjemna^ och ersättas, dels genom

de begge följande årens förnyade öfningar, dels genom det afgörande inflytande

en grundligt krigsbildad stam på det i dess leder insätta beväringsmanskapet

bör komma att utöfva.

Beträffande tiden för dessa öfningar, så måste naturligtvis första klassens

öfningar vara slutade, innan andra och tredje klassernas börja, och

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

dessa sednare klassers öfningar fortgå samtidigt med regementsmötet, för

att tillsammans med stammen genomgås. Ofningarne böra ock så ordnas,

att de, så vidt möjligt, ega rum under den tid beväringsynglingarne, till

minsta skada för landtmannayrket, kunna i hemmen undvaras, hvarföre

första klassens öfningar höra taga sin början i medlet af Maj månad, och

sålunda vara afslutade till motsvarande tid i Juni, då andra och tredje

klassens öfningar vidtaga, hvarföre alla beväringsmanskapets vapenöfningar

skulle vara afslutade i början af Juli månad.

Ofvannämnda fördelning af öfningstiderna, kan dock endast ega sin

tulla tillämpning på det till infanteriet hörande beväringsmanskap. För

det å specialvapnen enrollerade äro i någon mån förändrade bestämmelser

nödiga. För beväringens tillbörliga öfning vid specialvapnen, framställer

sig svårighet hufvudsakligen i fråga om kavalleriet, enär detta, för att

blifva ett kraftfullt vapen, behöfver fullgoda ryttare, hvilka icke kunna danas

på så kort tid, som för beväringens vapenöfningar är ifrågasatt. Visserligen

fordra äfven artilleriet och ingeniörtrupperna hos en del af sitt manskap

ganska hög utbildning, men hos en annan del icke större, än att nödtorftig

skicklighet kan ernås af bevaring, som således äfven bör i många

af de till dessa vapen hörande förrättningar användas. I fråga om öfningarne

för dessa vapens beväring, torde dock ingå andra speciela bestämmelser

vara af nöden än den, att ofningarne i stället för att ega rum under

trenne år, fördelas på tvenne, med 30 dagar hvardera året. Icke så i

fråga om kavalleribeväringen. Den öfning densamma enligt hittills gällande

bestämmelser erhållit, bidrager icke det ringaste att inskränka den tid, som

vid utbrottet af ett krig erfordras, för att af beväringskarlen bilda en duglig

ryttare i ledet. Det år 1857 gjorda medgifvandet af öfningstidens utsträckande

för beväringen till 30 dagar, så vigtigt för infanteriet och äfven för

öfriga special vapnen, har så mycket mindre kunnat förvärfva åt kavalleribeväringen

någon större duglighet inom vapnet, som ingen kan bildas till

kavallerist utan tillgång på hästar, till följe hvaraf förberedande öfningar

inom detta vapen utan ridning icke upfylla sitt ändamål, samt kavalleribeväringens

organisation, i sin nuvarande form, följaktligen kan anses vara

utan all nytta.

Då krigskonstens störa utveckling krafvel'' att vid utbrottet af ett krig

vara så rustad att alla krafter, som stå till buds, kunna användas för arméns

verksamhet, och då vid ett försvarskrig inom Sverige, afgången bland

kavalleriet antagligen komrne att blifva ganska stor, i anseende till det

ögonblickliga behofvet af detta vapens verksamma inträdande, så är det

oundgängligen nödvändigt att kavalleribeväringen, som nu, i olikhet med

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

öfriga vapnen, står alldeles oöfvad i det vapen den tillhör, under fredstid

erhåller så pass grundlig öfning i ridning och undervisning i hästars vård

och skötsel, som möjligen kan åstadkommas, på det att den, vid krigets

utbrott, på en jemnförelsevis kortare tid må kunna vid depöterna fulldanas

och med stammen införlifvas, och såmedelst i vapnets verksamhet deltaga.

Denna för kavalleribeväringen nödvändiga öfning kan dock endast

åstadkommas under förutsättning att tillgång på dresserade hästar kan åt

densamma beredas. Att för sådant ändamål upköpa erforderligt antal hästar

för hela eller en del af beväringen, och hvilka hästar under större delen

af året stode obegagnade, skulle leda till alltför störa kostnader att ens

kunna ifrågasättas, hvaremot vid de indelta regementena öfverenskommelse

torde kunna träffas med rusthållare att mot en billig slitningsersättning få

använda rustningshästarne, och vid de värfvade regementena åter höra Kronans

hästar, allt under den tid de för stamtruppernas egna öfningar icke

tagas i anspråk, kunna till detta ändamål få användas. Det vore sålunda

först efter slutade regementsmöten, som kavalleribeväringens öfningar kunde

ifrågakomma att börja, hvarvid torde höra iakttagas att andra klassens öfningar

bolde vidtaga omedelbart efter den första. De hinder, som vid de

värfvade regementena, till följe af nu brukliga exercistider, kunna förefinnas

mot nummerhästarnes användande för beväringens öfvande i ridning, torde

genom i någon mån förändrade anordningar kunna utan svårighet undanrödjas.

Då erfarenheten visat att kavallerirekryten först efter genomgångna

tvenne exercis-sqvadroner å 90 dagar hvardera, och derpå följande tvenne

regementsmöten, så utvecklat sig, att lian kan anses vara fullt brukbar i

ledet, så inses lätt att en öfningstid af 30 dagar, tvenne år å råd, vore

det minsta möjliga till eu nödtorftig förberedelse för de enklare rörelserna

i sqvadronsexercisen, och att beväringen ingalunda efter dessa öfningar kan

anses duglig att vid en mobilisering genast inträda i stamsqvadronernas

led, utan att han för detta ändamål måste vid depöterna fulldanas; men

den störa och afsevärda fördel, som genom ett sådant ordnande af kavalleribeväringens

öfningar skulle vinnas, vore den att denna beväring, vid inträffande

mobilisering, långt hastigare skulle kunna blifva användbar att

ersätta afgången vid stamsqvadronerna, än som utan en sådan föregående

öfning skulle vara möjligt, och hvilken i betraktande af den hastighet hvarmed

krigen numera utkämpas, är af oberäkneligt värde, äfvensom att den

beväringspligtige härigenom skulle komma att känna sig som kavallerist,

fatta tycke för ridkonsten och utöfva den vid de tillfällen han kunde ega,

och sålunda underhålla den honom meddelade färdighet, hvarjemte en på

Bill. till Riksd. Prot. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

detta sätt mera spridd kännedom om hästens ändamålsenliga vård och skötsel

icke heller alldeles saknar sitt värde.

Beträffande antalet af den beväring, som borde kavalleriet tilldelas, torde

10 per sqvadron -—med undantag för Jemtlands Hästjägare-corps, hvarest af särskilda,

redan anförda skäl, 15 per sqvadron höra utses — hvilket gör 50 på

hvarje indelt bataljon, äfvensom i medeltal 50 på hvarje af de värfvade, vara

ett lämpligt antal, och borde dessa utses inom derföre bestämda kretsar, bland

dem som frivilligt anmäla sig dertill; hvarjemte för den osannolika händelsen

att den lockelse, som ligger uti att på endast 2:ne år fullgöra sina vapenöfningar,

jemte fördelen att kostnadsfritt erhålla undervisning i ridning, icke

skulle föranleda erforderligt antal att anmäla sig, det bristande antalet torde

böra, inom ofvanbemälte kretsar, utses bland dem som dertill i anseende till

kroppsbyggnad och lynne anses lämpligast.

Hvad beträffar det för öfriga specialvapnen bestämda antal beväring, så

torde detsamma böra utses efter samma grunder, som här för kavalleribeväringen

blifvit ifrågasatt. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i fråga

om det till specialvapnen, kavalleri, artilleri och ingeniörtrupper, hörande på

förbemälda sätt utsedda beväringsmanskap, föreslå att hvarje klass af ifrågavarande

beväringsskyldige, sedan de deltagit i förberedande öfningar i hemorten, må

inkallas till följande vapenöfningar:

lista året..................................................................... 30 dagar,

2;dra » ..................................................................... 30 » hvarjemte

jag såsom speciela bestämmelser i fråga om dessa vapenöfningar får i underdånighet

föreslå;

att artilleriets och ingeniörtruppernas beväring öfvas i alla till

dessa vapen hörande förrättningar, i Indika de lämpligen kunna användas;
att

kavalleriets beväring öfvas i ridning och meddelas undervisning

i hästens vård och skötsel;

att för detta ändamål öfverenskommelse om inlåtande, mot en

billig ersättning, af hästar, träffas med rusthållarne vid de indelta

kavalleriregementena, samt att, vid de värfvade, Kronans hästar må dertill

få användas; och

att all till specialvapnen höljande beväring måtte i afseende å

beklädnad, utredning och beväpning, ställas lika med stamtruppen.

Såsom gemensamma öfningar för alla vapen äro att betrakta större truppsamlingar

eller öfningsläger. Om dessa säger landtförsvarskomitén att de äro

»tillämpningsskolor för arméns krigsbildning, der de särskilda vapenslagen un
-

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

»der gemensamma öfningar lära känna hvarandra^ stridssätt, och rätt upfatta

»sin egen användbarhet under olika förhållanden, der en nyttig täflan upp»kommer

som eggar till nya framsteg; der högre befälhafvare och staber vänsjas

att leda större trupprörelser och olika vapen till samverkan och ömsesidigt

understöd. Nyttan af störa läger är också erkänd i alla Europas arméer,

»och icke minst i de mest krigsvanda, Att stridens erfarenhet icke jäfvat nyttan

»af dessa öfningar under freden, synes deraf, att de i största utsträckning blifvit

»tillämpade strax! efter slutad! krig, och i arméer, som derunder vunnit kyssande

segrar.»

Till den af landtförsvarskomitén åberopade erfarenhet om dessa truppsamlingars

nytta kan läggas erfarenheten från sednaste störa krig, der en

krigsvand armé besegrades af eu icke krigsvand, men som åt dessa öfningar

under freden egna! största uppmärksamhet.

(hiskligt vore visserligen att kunna anordna dessa öfningsläger så, att

hvarje regemente eller corps finge hvart tredje år i ett sådant deltaga, men

då kostnaden för dessa öfningsläger förbjuder att åtminstone för närmaste

framtiden ordna dem på andra tider än under den vanliga regementsmötestiden,

emedan om de efter regementsmötenas slut skulle ega rum, blefve särskilda,

långt betydligare anslag af nöden, än som i förra fallet erfordras, och ett så

ofta återkommande skulle alltför mycket inkräkta på den för regementenas

enskilda öfningar beräknade regementsmötestiden, så torde man böra inskränka

sig till att låta eu fördelning i sender hvarje år i sådana öfningsläger deltaga.

Genom att sålunda anordna dessa öfningar, vid Indika vederbörande armécorpschef

skulle fora högsta befälet, lemnades tillfälle åt hvarje regemente eller

corps att hvart 6:te år deltaga deri samt åt generalbefälhafvarne med deras

staber att hvart 3:dje år leda och öfvervaka dem. Blifva regementenas öfningar

ordnade i likhet med hvad ofvan är vordet föreslaget, så torde regementsmötet,

förutom de år kommendering till hufvudstaden egen ruin, utan märkbar

olägenhet för den enskilda utbildningen, kunna inställas hvart 6:te år, då regementet

i stället deltager i ofvanbemälte större truppsamling eller öfningsläger.

I öfverensstämmelse härmed får jag föreslå:

att öfningsläger under 14 dagar, in- och utrycknings-dagar oberäknade,

må hållas årligen med eu fördelning i sender, så att hvarje

regemente eller corps må deri taga del minst hvart 6:te år, och att

för de i öfningslägret deltagande regementen och corpser regementsmötet

för året inställes.

Bär föreslagna vapenöfningar skulle, enligt uppgjord approximativ beräkning

(Bil. Ser. G. N:o 1) förorsaka en ökad årlig kostnad för:

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Indelta armén och Wermlands Fältjägare-corps ................................. 7,656:72.

Beväringsmanskapets vapenöfning ....................................... 454,260.

» underhåll af materiel...................... 182,750. 637,010.

Öfningsläger............................................................................................... 30,000.

Garnisonstjenstgöring................................................................................. 481,015:75.

2:o. Skolorna.

A. För underbefälsbildning,

a) Infanteriet.

Vigten af att ega tillräcklig tillgång på tjenstedugligt underbefäl i armén

är under alla förhållanden stor och blir det i ännu högre grad i samma män

antalet af mindre fullbildad! manskap ökas. Vid de indelta trupperna, häri

äfven inbegripen Werm!ands Fältjägare-corps, äro emellertid de vanliga mötena

otillräckliga för att kunna bilda underbefäl, dugligt till de många olika värf,

som för detsamma förekomma.

Dertill fordras särskilda bildningsanstalter, der både teoretisk och praktisk

undervisning meddelas.

Dessa höra afse tvenne ändamål:

Korporalsbildning, allrgän ''underofficersbildning och underofficerares utbildande

till förrättande af subalternofficerstjenst och kunna med hänseende härtill

lämpligen indelas i 3:ne afdelningar eller klasser.

De undervisningsanstalter af dylikt slag, Indika för närvarande finnas organiserade,

äro korporalskolor och underbefälsskolor.

Korporalskolor hållas numera dels vid de regementen, som bestrida garnisonskommenderingarne

vid Grisslehamn och å (Ärtsten, under 4 månader med

19 man å förra och med 50 man å sednare kommenderingsorten, och dels vid

öfriga indelta regementen hvart tredje år under 42 dagar, med 10 man på

bataljon.

Sedan landtförsvarskomitén uti sitt år 1865 afgifna betänkande förordat

inrättandet af underbefälsskolor vid indelta armén och framställt förslag till desammas

organisation, och Kongl. Näjd i öfverensstämmelse med nämnde förslag,

till Riksdagen gjort framställning, samt Riksdagen härtill beviljat anslag, hafva

berörde underbefälsskolor under innevarande år för första gången varit i verksamhet.

Första afdelningen af desamma, som årligen skulle genomgås af 8 man

på bataljon, är, liksom förstnämnde skolor, afsedd för korporalsbildningen.

Tillfälle till erhållande af donna bildning har emellertid högst olika kommit

de särskilda regementena och corpserna till godo. Förutom de 8 man på

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

bataljon, som genomgå underbefälsskolans lista afdelning, genomgås nemligen

vid de 6 regementen, som hafva kommendering å Carlsten, eu 4 månaders

korpor alskola af /2,5 man på bataljon, då åter vid de 7 regementen, som hafva

kommendering vid Grisslehamn, en likaledes 4 månaders korporalsskola genomgås

af blott 4,4 mm på bataljon. Vid öfrige 12 regementen och corpser förekommer

endast eu 42 dagars korporalskola, i hvilken deltaga 3,3 man på bataljon

— allt för år och i medeltal räknadt.

Att åstadkomma likhet härutinnan och bereda arméns trupp och underbefäl

samma fördelar i fråga om denna väsendtliga och grundläggande del af

deras militära bildning, är blott eu handling af den billigaste rättvisa. För

vinnande af donna likställighet synes mig nödigt indraga korporalskolorna vid

Carlsten och Grisslehamn, men deremot anordna årliga sådana, med sins emellan

lika utsträckning i tid, och med samma bestämda föreskrifter för undervisningens

handledande vid samtliga regementen och corpser.

Dessa skolor skulle egentligen vara att betrakta såsom förberedande skolor

till underbefälsskolan och sålunda hufvudsakligast omfatta sådana ämnen, som,

för eu god grund i så väl teoretiskt som praktiskt hänseende, vore mest af behof

vet påkallade. De borde hållas samtidigt med rekrytmötena och i likhet

med dessa uti 42 dagar fortgå, och dertill kommenderas 10 man per bataljon.

Af korporalskolornas vid Grisslehamn och Carlsten upphörande har jag

ansett följa indragning af gränsbevakningen vid Grisslehamn och garnisonsförstärkningen

vid Carlsten, hvilka båda kommendering''^, sedan deras vigtigaste

ändamål blifvit på annat sätt tillgodosedt, utan några tänkbara olägenheter kunna

upphöra.

Innevarande års underbefälsskolor, hvilka varit distriktsvis sammandragna

under 42 dagar, hafva lemna! ett glädjande bevis på det störa gagn för bildandet

åt ett dugligt underbefäl, som af dylika undervisningsanstalter kan ernås,

men ock lemna! erfarenhet om åtskilliga brister, som vidlåda den nuvarande

organisationen af desamma. Dessa kunna sammanfattas i följande anmärkta och

erkända förhållanden:

Svårighet har förmärkts att åstadkomma likhet i undervisningen och examensfordringarne

vid de olika skolorna;

Endast otillräcklig tid har kunnat egnas åt fälttjenstöfningarne, dels derigenom

att lämplig mark för dess utförande saknats i närheten af eu del mötesplatser,

der skolorna varit förlagda, dels till följd af svårighet att utföra alla

dessa öfningar med den jemnförelsevis ringa styrka, som vid hvarje särskild

skola varit sammandragen;

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Inom de olika afdelningarne har elevernas bildningsgrad varit i hög grad

olika, beroende till största delen på olikheten i korporalsbildningen vid olika

regementen, hvarigenom också svårigheter upstått vid undervisningens meddelande

;

Lärotiden synes hafva varit otillräcklig för ernående af grundlig och varaktig

skicklighet hos eleverna;

Lärarnes antal har, i förhållande till elevernas, varit för ringa för att

hinna tillräckligen undervisa och vägleda desse, så mycket mera som det påräknade

biträdet af de till skolorna kommenderade underofficerarne måst uteblifva,

emedan desse alltför val sj elfva behof! undervisning.

De tvenne förstnämnda olägenheterna vid den nuvarande organisationen

kunna svårligen afhjelpas med mindre underbefälsskolorna för hela armén under

gemensam ledning förenas och förläggas till någon ort der tillfälle finnes till

anställande af praktiska öfningar i vidsträckt skala. Fullkomlig likhet uti instruktion

vid bildandet af underbefäl inom hela infanteriet skulle då för hvarje

år gorå sig gällande och likformighet härutinnan år efter år äfven med lätthet

kunna åvägabringas. Dessutom torde nyttan deraf, att så väl befäl som underbefäl

och manskap från hela armén på ett ställe sammanföres och tillfälle till

personlig beröring beredes, ej heller höra underskattas.

Det ställe, som synnerligen väl lämpar sig för detta ändamål, är Carlsborgs

fästning. Dess läge är central! med under sommaren göda och lätta kommunikationer,

och annan tid på året lärer skolan icke komma i fråga att sammandragas.

Uti de till fästningen hörande byggnader linnés tillräckligt utrymme till

anordnande af bostäder, undervisningslokaler, fakt- och gymnastiksalar, kök,

matsalar, sjukrum in. in. för eu underbefälsskola för hela armén. Inom fästningen

tillhörig! område finnas göda och tillräckliga exercisplatser, målskjutningsbana

samt skogig och kuperad, af vattendrag genomskuren mark, hvilken

särdeles väl lämpar sig till begagnande vid fältöfningar, hvilka dessutom kunna

utsträckas betydlig! utom fästningens område, hvarvid ingen ersättning för beträdande

af den i allmänhet skogbeväxta marken torde ifrågakomma. Härtill

kan slutligen läggas, att Carlsborgs läge är sund! och behaglig!, med tillfälle

till badning, simöfningar m. m.

Fn gemensam underbefälsskola för hela armén synes mig derföre höra

årligen sammandragas till Carlsborg, och komma att utgöra eu rik ersättning

för de ambulatoriska distriktskolorna, Indika för sådan! fall böra uphöra.

Lärotiden bör utsträckas till minst 75 dagar och skolan bör fortgå under

loppet af Juli, Augusti och September månader, hvarigenom de vanliga mötena

i ingen mån försummas, men deremot den bästa tiden för de praktiska öfningarnes

utförande begagnas.

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Förhållandet mellan antal befäl och lärare samt elever vid innevarande års

skolor utgjorde 1.32 i medeltal. Detta förhållande bör nedsättas åtminstone till

1,18, regementsofficerare och stab oberäknade, så vida de öfverklagade olägenheterna

af lärarnes fåtal skola, kunna afhjelpas och eleverna tillräckligen undervisas

och handledas. De till skolorna kommenderade underofficerare kunna

möjligen framdeles, då underofficersbildningen genom skolans verksamhet blifvit

mera allmänt spridd, påräknas såsom lärarebiträden, men torde för närvarande

ej såsom sådane böra tagas med i beräkningen.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, får jag för ordnandet

af underbefäls-bildningen vid indelta trupperna och Wermlands Fältjägare-corps

i underdånighet föreslå:

att nuvarande korporalskolor och garnisonskommenderingarne vid

Grisslehamn och å Carlsten må den 15 nästkommande September

upphöra;

att förberedande korporalskolor må årligen hållas med 10 man

per bataljon under 42 dagar å samtlige regementens och corpsers

mötesplatser;

att en underbefälsskola för alla ofvannämnda trupper måtte årligen

sammandragas å Carlsborg och under loppet af Juli, Augusti

och September månader i 75 dagar fortgå;

att till hvarje underbefälsskola må såsom elever beordras 2

underofficerare, 4 korporaler eller vice korporaler och 8 volontär^

eller soldater på bataljon, hvarigenom styrkan kommer att upgå till:

underofficerare .................................. 94,

korporaler eller vice korporaler..................... 188, och

volontär^-, soldater............................................. 376,

tillsammans 658 elever,

hvartill kommer det värnepligtiga reservbefälet, hvars antal jag ansett

mig icke kunna ens approximativt beräkna;

att skolan må indelas i 3:ne afdelningar eller klasser:

lista klassen, korporalsskola, hvilkens genomgående ovilkorligen

erfordras för att kunna befordras till förste korporal och hvarvid i

fråga om befordran till korporal behörigt afseende skall fästas.

2:dra klassen, underofficersskola, hvilkens genomgående jemte

examen i tjenstgörings- och exercisreglementen fordras såsom kompetens

för befordran till underofficer vid så väl det fasta, som det

värnepligtiga befälet.

3:dje klassen, skola för så väl de fast anställda underofficerare,

Indika böra utbildas att förrätta subalternofficerstj enst, som för de

värnepligtige, Indika aspirera att befordras till reservofficer.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

att såsom befäl och lärare kommenderas:

En chef (af minst öfverste-löjtnants grad)......................................... 1.

Tvenne bataljonschefer (af minst majors grad)................................. 2.

En Stab, bestående af eu generalstabsofficer för biträde vid fältöfningars

utförande in. in., en fortifikationsofficer för ledande

af fältbefästningsöfningar och 1 kapiten eller subalternofficer

för expeditionsväsendet..................................................................... 3.

Sju kapitener.............................. 7.

Tjuguåtta subalternofficerare.................................................................. 28.

Tillsammans antal officerare 41.

Dessutom höra till underbefälsskolan kommenderas 1 bataljonsläkare samt

från de i närheten af Carlsborg förlagde regementen 2 sjukvårdssoldater och

8 spel.

Kostnaderna för nu föreslagna skolor blifva:

A) för de föreslagna förberedande korporalskolorna vid regementen och

corpser, med 10 man per bataljon:

a) Upsättningskostnad för skolmateriel, der sådan ej redan linnés, bestrides

af volontär-vakansmedelsfonden.

b) Årlig kostnad, förutom underhåll af skolmaterielen, hvilket af nämnda

fond torde höra bestridas, upgår enligt Bil. Ser. G. N:o 3 till 14,756 B:dr 40 öre.

B) för Undetbefälsslcolan vid Carlsborg:

a) Upsättningskostnad för kasernservis och öfrige inventarier, beräknad till

omkring 44,000 B:dr (Bil. Ser. G. N:o 3), torde, jemte kostnaden för undervisningsmaterielens

förflyttande till Carlsborg och tillökande, höra bestridas åt

den för dylika ändamål afsedda volontär-vakansmedelsfonden.

b) Årlig kostnad, utom underhåll af kasernservis och undervisningsmateriel,

hvithet bör bekostas af ofvannämnda fond, upgår (Bil Ser. G. N:o 4) till

79,352 R:dr 50 öre.

b) Kavalleriet.

Likasom vid infanteriet egen rum torde blott för de indelta trupperna vid

kavalleriet särskilda skolor för underbefälsbildningen böra ifrågakomma, emedan

de värfvade regementena under garnisonstj enstgöringen hafva fullt tillfälle att

utbilda sitt underbefäl.

De

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

De nu befintliga korporalskolorna vid indelta kavalleriet, hvilka med

12 man på bataljon hållas hvart 3:dje år under 90 dagar, torde böra såsom

förberedande skolor bibehållas oförändrade. Men dessutom bör en

underbefälsskola organiserad på ungefärligen samma sätt som vid infanteriet

blifvit föreslaget, men med jemförelsevis mindre styrka, årligen sammandragas.

Antalet elever bör vara tillräckligt för att möjliggöra utlandet af alla

sqvadronsmanöver äfvensom rörelser med streckbataljon, och sålunda upgå

till 60 ä 70 man, men torde ej höra utsträckas derutöfver, på det kostnaderna

ej må komma att alltför mycket updrifvas.

Skolan bör af flera skal förläggas vid Lifgardet till häst. Endast vid

detta regemente kan tillräcklig tillgång på hästar för skolans behof beredas,

utan att någon kostnad derigenom drabbar densamma. Visserligen komma

utgifterna för nämnda regemente att något ökas till följd af den starkare

utfodring, som blir nödvändig genom hästarnes begagnande för skolans

behof; men donna kostnad, som efter passevolansens aflösande kommer att

direkte drabba statsverket, torde ej blifva betydlig och anses ej höra i beräkningen

af skolans kostnad uptagas. Vid Lifgardet till häst finnas vidare,

antingen inom dess kaserner eller i närheten af desamma, undervisningslokaler

samt tillfälle till kasernering af skolans manskap, hvarjemte detsammas

utspisning kan af regementets matinrättning besörjas.

Undervisningen torde böra anordnas på ungefär samma sätt som vid

infanteriets skola med de förändringar i så väl teoretiska undervisningsämnen

som praktiska öfningar, som blifva en följd af vapnens olika behof.

Till skolan, som ställes under chefen för Lifgardet till häst befäl, böra såsom

befäl och lärare kommenderas 1 ryttmästare och 4 subalternofficerare

från hela kavalleriet, hvaremot Lifgardet till häst bör lemna undervisare i

veterinär samt vid förefallande behof läkare och trumpetare, de sednare

utan särskilt arfvode.

Liden för skolan anses höra vara densamma som för infanteriets, nemligen

75 dagar under loppet af Juli, Augusti och September.

I enlighet med förestående får jag föreslå:

att en underbefälsskola för indelta kavalleriet må årligen

sammandragas i Stockholm under loppet af Juli, Augusti och

September månader och fortgå i 75 dagar;

att donna skola må förläggas vid Lifgardet till häst och stå

under chefens för nämnda regemente befäl;

att såsom elever må beordras så stor styrka att på 4 år 1

underofficer, 2 korporaler eller vice korporaler och 4 ryttare på

Bih. till Rihsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

hvarje sqvadron komma att genomgå skolan, hvarigenom donna

årligen utgöres af:

Underofficerare ......................... 9 (hvart 4:de år 10.)

Korporaler eller vice Korporaler 18 (hvartannat år 19.)

Ryttare ....................................... 37 _

Tillsammans 64 — 66 elever,

att skolan delas i 3:ne klasser:

l:a klassen, korporalsskola, hvilkens genomgående erfordras för

att kunna befordras till förste korporal;

2:dra klassen, underofficersskola, hvilkens genomgående erfordras

för att kunna befordras till underofficer;

3:dje klassen, skola för underofficerare, som höra utbildas till förrättande

af subalternofficerstjenst;

att såsom befäl och lärare kommenderas:

1 ryttmästare och 4 subalternofficerare, af Indika den förstnämnde

eger att medtaga 2:ne och hvar och en af de sistnämnde 1

häst hvardera.

Kostnaderna för nu föreslagna skolor upgå till:

A. ) För de förberedande korpor alskolorna vid regementen och corpser:

a. ) Upsättningskostnad för komplettering af befintlig materiel, bestri
des

af volontärvakans-fonden.

b. ) Årliga kostnaden upgår enligt Bil. Ser. G. N:o 3 till 5,020

R:dr 6 öre.

B. ) För underbefälsskolan vid Lifgardet till häst:

a. ) Zjpsättningskostnacl för tillökning och kompletterande af befintlig

undervisningsmateriel, bestrides af volontärvakans-fonden.

b. ) Årlig kostnad, utom underhåll af undervisningsmaterielen, som

bekostas af ofvan nämnda fond (Bil. Ser. G. N:o 3) 9,718 R:dr

75 öre.

Sammanlagda kostnaden för bär ifrågasätta korporals- och underbefälsskolor

upgår (Bil. Ser. G. N:o 3) till ................................. 108,797: 66;

men, enär till dessa ändamål finnes disponible (Bil. Ser. G.

N:o 3) ......................................................................................... 69,186: 06,

upgår den ökade kostnaden endast till

39,611: 60.

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

B. Krigsskolan.

Redan före senast skedda förändring af militärläroverket vid Carlberg

hade Rikets Ständer uti skrifvelse af den 11 Augusti 1860 uttalat den alltmer

såsom rigtig erkända åsigten, att detta läroverk borde blifva en militärisk tillämpningsskola,

vid hvilken sålunda sådana humanistiska ämnen, hvaruti undervisning

meddelas vid de allmänna elementarläroverken och rättast der inhemtas,

ej borde blifva föremål för lärareverksamheten, hvarigenom äfven kunde undanrödjas

den förut öfverklagade olägenheten, att de ynglingar, som sökte inträde

vid läroverket, nödgades alltför tidigt bestämma sig för val af lefnadsyrke,

innan de upnått den ålder, då deras större eller mindre anlag för militäryrket

kunde vara någorlunda tillförlitligt insedda och kända.

Som emellertid eu så genomgripande förändring af förutvarande förhållanden

då ej kunde till alla delar genomföras och steget fullt uttagas, men sakens

störa vigt fordrar, att det åsyftade slutliga målets vinnande ej alltför länge fördröj

es, får jag nu, efter behörigt öfvervägande af hvad i detta ämne förekommit

och blifvit anfördt, inför Eders Kong! Maj:t framlägga den plan jag upgjort

för

Ordnandet af undervisningen m. m. vid krigsskolan.

Sjelfva begreppet om »tillämpningsskola» innebär, att dennas elever skola

förut hafva inhemtat det mått af allmän eller elementarbildning, olika för särskilda

lefnadsbanor, och de förberedande vetenskapliga kunskaper, hvilkas vidare

tillämpning för en högre utveckling i någon viss särskild rigtning vid en sådan

skola skall ega ruin. Häraf följer, att vid donna skola ingå andra läroämnen

höra förekomma, ingå andra kunskapsämnen vara föremål för undervisningen, än

de, som stå i omedelbart samband med skolans speciela syfte. Sammanblandningen

vid en tillämpningsskola af humanistiska och mera speciela läroämnen

måste alltid medföra en ofördelaktig inverkan, enär antingen de förra skola föranleda

ett menligt intrång på studierna af de sednare, för eleven företrädesvis

nödvändiga, eller ock tvinga honom till ett öfveransträngande mångläseri.

Så vida krigsskolan, enligt sin verkliga bestämmelse, skall kunna blifva

i stånd att meddela sådan undervisning, som erfordras för den egentliga officers-bildningens

grundläggande, är således oundgängligt, att derifrån alla

sådana läroämnen och vetenskapsgrenar frånskiljas, hvilka utgöra föremål

för elementarläroverkens undervisning, såsom: modersmålet, svensk, norsk och

dansk litteratur, logik, historia och geografi, naturlära, lefvande språk samt

matematik och problemöfning. Detta kan äfven så mycket lämpligare ske,

som i alla fall den tid, hvilken nu är anslagen för dessa läroämnens inhem
-

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

laude vid krigsskolan, på långt när icke motsvarar den tid, som deråt egnas

uti ett elementarläroverks sjunde klass. I terra fallet nemligen sammanlagd!

blott 932 timmar, i det sednare åter 2,016 timmar. Hvad ämnesskrifning och

problemöfning vidkommer, har i den undervisningsmethod, hvartill förslag här

nedan följer, fullt afseende fästats å dessa ämnen, på det säkerligen ändamålsenligaste

sätt, att de blifvit ställda i samband med militärämnenas inhemtande,

såsom bidragande till begreppets utredande härutinnan:

På grund af hvad sålunda anförts, får jag föreslå:

att krigsskolan måtte ombildas till en rent militärisk tillämpningsskola,

med frånskiljande derifrån af sådana undervisningsämnen, som

tillhöra de allmänna elementarläroverken.

Vid hvarje tillämpningsskola bör finnas eu viss föreskrifven kurs, till

hvars genomgående en bestämd tid blifvit anslagen, och sådant bör äfven ega

rum vid krigsskolan, ehuru ett egendomligt förhållande der föranleder, dels att

den anslagna kurstiden ej kan bestämmas till ett jemn! årtal, dels att hvarje

ny kurs måste taga sin början innan den nästföregående blifvit afslutad.

Enligt nu gällande föreskrift, som allt framgent synes höra lända till efterrättelse,

skall nemligen kadett hafva deltagit i minst tvenne års praktiska

öfningar, för att kunna föreslås till officer.

Då dessa öfningar utgöra grunden för den praktiska militärbildningen,

samt donna bäst och ändamålsenligast inhemtas under förläggning i läger, hvartill

krigsskolans elever sammandragas under den vackraste årstiden, Juli och

Augusti månader, torde en sådan anordning, hvilken sedan flera år iakttagits

i brödralandet Norge, och hvars nytta nu mera erkännes af alla länders krigsstyrelser,

äfven hos oss höra komma till stånd.

Om förenämnda lägertid bestämmes så, att den sammanfaller med slutet

af hvarje kurs och början af den derpå följande, vinnes derigenom, utom åtskilliga

andra fördelar, äfven den ganska vigtiga. att liera öfningar kunna på

ett ändamålsenligare sätt anordnas, då ett större antal, eller båda kursernas

elever deruti deltaga, och att de1 nykomna härunder kunna inhemta mången

nyttig lärdom af äldre, mera erfarna kamrater.

Eleverna af ny kurs vid krigsskola höra således den 15 Juli hvarje år

inställa sig vid kadettlägret, för att der under en och en half månad, eller till

den 1 September, då föregående kurs afslutas, tillsammans med dennas elever

deltaga i alla under tiden pågående öfningar, såsom målskjutning, artilleri och

befästningsöfningar, taktiska och geometriska öfningar, omvexlande med exercis,

vakt och lägertjenstgöring.

Hela kursen bör på följande sätt indelas:

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Från den 1 September till den 15 Maj föredrag och repetitioner af militärämnen,

enligt den särskilda indelning af lärotimmarne, som uti ett utfärdadt

reglemente bestämmes, liden från den 15 Maj till den 1 Juli användes dels

till afsilande af de kurser, som dittills ej medhunnits, dels till rekognosceringar

med flera förberedande praktiska öfningar, dels, när tid och öfriga förhållanden

sådant medgifva, till deltagande i något samtidigt större öfningsläger.

Från den 1 Juli till den 1 September läger tjenst, hvarunder den gamla

kursens elever till den 15 Augusti afstilla sina praktiska öfningar och använda

den återstående tiden att på egen hand bereda sig till officersexamens undergående,

samt den nya kursens elever från den 15 Juli begynna sina praktiska

öfningar.

Genom den sålunda föreslagna anordningen, hvarvid, efter afräkning af

20 dagars julpermission, en tid af 34 veckor bestämts för den teoretiska kursens

genomgående, kommer ingen inskränkning att förorsakas uti de för undervisning

i militärämnen med dertill hörande ritningar, Indika skola blifva de enda

föremålen för krigsskolans verksamhet, förut anslagna lektionstimmar, utan tvärtom

beredas eu betydlig tillökning, utgörande för samtliga militärämnena omkring

480 timmar och för ritningar 100 timmar mot nuvarande förhållanden.

På grund häraf får jag föreslå:

att kursen vid krigsskolan måtte bestämmas till 13 månader och

15 dagar, räknad från den 15 Juli ena året till den 1 September

det derpå följande.

Eu ändamålsenlig organisation af krigsskolan måste afse dels det antal

elever densamma, med hänseende till det årliga behofvet af officerscorpsens

förstärkning, bör uptaga, dels lärokursens längd och omfattning, hvarjemte

äfven får tagas i betraktande huru, med bibehållande af den hittills begagnade

lokalen, donna må lämpligen anordnas samt hvilka förändringar, som, för ändamålets

vinnande, höra dermed vidtagas.

Enligt landtförsvars-komiténs beräkningar skulle för närvarande årligen

erfordras en tillkomst af 72 officerare.

Vid den tillökning af officerspersonalen, som torde blifva af nöden för

armén till följd af försvarsväsendets omorganisation, synes donna siffra böra

höjas till 82, men krigsskolans årliga elevantal måste, för att till fullo kunna

motsvara omsättningen af officerspersonalen, sättas ännu något högre, med afseende

derpå, att åtskilliga af skolans elever, dels torde befinnas sakna förmåga

till kursens genomgående eller af andra skål kunna komma att välja ett annat

lefnadsyrke, dels af sjukdom eller död kunna få sin valda bana afbruten.

Med anledning häraf får jag föreslå:

att, så vida ett tillräckligt antal kompetente sökande anmält sig,

krigsskolan må årligen antaga 100 nya elever.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Vid en praktisk tillämpningsskola med inskränkt kurstid är den vid andra

läroverk vanliga indelningen uti högre och lägre klasser, emellan hvilka upflyttning

egen rum, icke lämplig. Då emellertid ett större elevantal gör eu klassindelning

nödvändig, och 25 elever synes vara det högsta antal, som läraren

på en gång kan skota, om han skall kunna behörigen öfvervaka såväl undervisningens

jemna gång, som elevernas upfattning deraf, torde krigsskolans 100

elever lämpligast höra indelas i fyra fristående, s. k. parallel-klasser, hvarigenom

äfven vinnes den fördel, att de elever, som hafva grundligare förkunskaper eller

eu snabbare ^fattningsförmåga, kunna sammanföras i en klass, der de med

lika begåfvade kamrater få tillfälle att göra större framsteg och förvärfva sig

högre insignier, Möjligen kan äfven härigenom föranledas eu nyttig täflan

emellan de särskilda klasserna.

Enär den undervisningsmethod, jag här nedan ämnar föreslå, komme att

taga i anspråk ansenlig både tid och möda hos lärarne, så att svårligen en enda

skulle kunna medhinna att skota hvarje särskild!, mera vigtig! och omfattande

läroämne, blir det nödvändigt, att lärareverksamheten i sådant hänseende inskränkas

till blott tvenne klasser.

Jag får med anledning häraf föreslå:

att krigsskolans elever af hvarje kurs, efter olika förmåga och grad

af förkunskaper, indelas i 4 paralellklasser, med 25 elever i hvarje;

att tvenne lärare tillsättas i hvarje af de tre militära hufvudämnena,

topografi, vapenlära och befästningskonst; samt

att tvenne klasser tilldelas hvarje sådan lärare för hans ämne.

Ju mera krigskonsten antager karakteren af vetenskaplighet, samt ju mångfaldigare

och dyrbarare de medel blifva, hvilka hon begagnar för sina ändamål,

desto större upmärksamhet måste egnas åt en grundlig och syftesenlig

officersbildning, ty i allt högre grad blir numera ett lands krigsstyrka, hela

dess försvarsväsende, ytterst beroende derpå, att det kan hafva en officerscorps,

hvars insigter och duglighet motsvara dess ansvarsfulla kall. Officersbildningens

råtta värde beror dock af dess fullt ändamålsenliga beskaffenhet, och donna åter

betingas af det sätt, hvarpå den inhemtas, af den läromethod, som vid dess bibringande

användes. Donna sanning, som redan vunnit allmänt erkännande

inom Europas förnämsta militärstater, bör så mycket, mera iakttagas af ett litet

folk med små tillgångar, hvilket i den intellektuella kraftens höjande måste,

så vidt görlig! är, söka eu motvigt emot de materiela försvarskrafternas underlägsenhet.

Lexläsning och uprepade examenspröfningar, användbara i läroverk med

yngre lärjungar, äro icke lämpliga vid en krigsskola, der unge män med en

redan grundlagd allmän bildning och en redan utbildad omdömesförmåga skola

idka de särskilda studier, som afse ett högre vetande och dettas rätta tillämp
-

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

ning. De kunskaper, Indika på ofvannämnda sätt inhemtas, blifva hvarken så

grundliga eller så lefvande och fruktbringande, att de fullt motsvara ändamålet,

och den sanna officersbildningens värde beror mindre af den massa särskilda

kunskaper, hvilka inhemtats såsom ett minnesverk, än af förmågan att med

klart profvande upfattmng och omdöme kunna tillämpa den inhemtade kunskapen

vid alla de skiftande förhållanden, som under krigareyrkets utöfning

förekomma.

Också hafva inom Frankrike och i synnerhet inom Preussen, der den

militära undervisningen står ganska högt, bruket af utarbetade läroböcker,

Inläsning och uprepade examenspröfningar vid de militära läroämnenas inhemtande

i hufvudsaklig mån uphört.

Om deremot, sedan läraren uti ett lämpligt föredrag utvecklat någon viss

del af läroämnet, derunder antydande allt det hufvudsakligaste och vigtigaste,

samt derefter en repetition egt rum, eleven, med den ledning honom sålunda

gifvits, och med anlitande af de hjelpkälla, lian sjelf eger välja, får på egen

hand utarbeta eu något utförligare afhandling öfver det ifrågavarande ämnet,

t\ ingas han att tänka sig val in uti dettas alla delar och att på samma gång

bilda sig en klar föreställning af saken i dess helhet. Tillika linnés den icke

ovigtig» fördelen, att lian vänjes att tydligt, väl och språkrigtigt afhandla och

utreda militärämnen, äfvensom öfvas uti modellritning, genom afteckning af de

framställda instrumenterna och modellerna.

Obestridligen skall den kunskap, som förvärfvas medelst ett sådant ordnande

af undervisningen, der sjelfverksamhet, pröfning och omdöme anlitas,

vinna större grundlighet och mogenhet, än den som inhemtas företrädesvis ur

läroboken.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag föreslå:

att krigsundervisnings-kommissionen måtte erhålla nådigt updrag

att upgöra och till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning i kommandoväg

öfverlemna förslag till undervisningens ordnande i öfverensstämmelse

med de af mig nu framställda hufvudgrunder, hvilket förslag

borde ej allenast utvisa den omfattning, som åt undervisningen i hvarje

särskild!: läroämne bonde gifvas, utan äfven uptaga de närmare föreskrifter,

som för undervisningens handhafvande kunna finnas behöfliga.

Innan jag går att framlägga det förslag till stat för den ombildade krigsskolan,

som jag, med afseende på de förändrade förhållandena, anser höra

blifva gällande, torde jag här få i underdånighet framlägga de grunder, hvarpå

detta förslag blifvit bygdt. x

Någon major har ej uptagits, enär de tjensteåligganden, hvilka hittills,

då kadettcorpsen varit fördelad på två kompanier, tillhört majorshefattningen,

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

ansetts kunna updragas åt kompanichefen för det enda kompani, som konung

att finnas.

Äfvenså har ej heller någon qvartermästare uptagits, enär en såsom väbel

anstånd äldre underofficer ansetts kunna, jemte tillsynen öfver handräckningar

och vården af materialförrådet, vara chefen behjelplig vid upsigten öfver slottet

och egendomen.

Det nuvarande kamererarekontoret, med dess kamererare och bokhållare,

har jag funnit obehöflig!, enär krigsskolans elever höra sjelfva sörja för sin

beklädnad och utrustning samt således förråd och rustkammare ej kunna behöfva

någon ständig tillsyn, hvadan hela befattningen skulle komma att inskränka

sig till utbetalning af arfvoden och öfriga utgifter jemte redogörelse för

krigsskolans penningemedel, hvilken befattning lämpligen kan skötas af eu

räkenskapsförare.

Kompanichefen har antagits böra, jemte sin egentliga befattning med kompaniets

eftersyn och exercis, äfven hafva åliggande att, före officersexamen,

tentera eleverna i krigslagen och reglementen.

Som de särskilda lmfvudvapnen böra vara representerade inom krigsskolans

kompanibefäl, har detta antagits skola bildas af 4 infanteri-, 1 artilleri- och

1 kavalleri-officerare. Af dessa skola 4 kompaniofficerare föra befälet öfver

hvar sin af de 4 afdelningar, å 25 elever hvardera, hvaruti hela kadettkompaniet

i logementer och arbetsrum blir indeladt, 1 kompaniofficer, som genomgått

ridskolan å Strömsholm, bestrida undervisningen i ridning, och 1 kompaniofficer,

som genomgått gymnastiska . oentral-institutet, biträda gymnastikläraren

vid elevernas gymnastiska öfningar och deras undervisning i vapenföring; helst

under elevernas hädanefter kortare vistelse vid krigsskolan svårighet torde mota

att bland dem finna dugliga monitorer till biträden. m

För alla 6 kompaniofficerarne bör vara ett gemensamt åliggande, att biträda

vid de praktiska öfningarne, att inöfva eleverna i expedit,ionsföring, samt

att, såsom hittills, hafva daglig tjenstgöring inom lektions-, inåt- och sjukrummen.

På ofvan anförda skål hafva för hvardera af de tre hufvudämnena, vapenlära,

befästningskonst och topografi, uptagits tvenne lärare, men deremot blott

eu lärare i taktik, till hvilket undervisningsämne ej höra några vidlyftiga ritningar,

som vid de andra ämnena föranleda ett ansenligt och tidsödande besvär

för lärarne, hvartill kommer, att donna lärares undervisningsskyldighet i krigslagar

och reglementen öfverflyttats på kompanichefen.

Läraren i gymnastik och vapenföring har bibehållits, enär åt donna vigtiga

gren af officersbildningen måste egnas en synnerlig omsorg.

L Hasa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Likaså liar jag ansett behöflig! att urtaga 1 lärare i flen militära sundhets-

och förbandsläran, samt 1 lärare i hästkännedom, hvilken sednare äfven

bör sköta veterinärläkare-befattningen vid krigsskolan.

Till följd af krigsskolans ombildning till en ren tillämpningsskola,; hafva

ej några lärare i de humanistiska ämnena behof! uptagas, och efter den fria

läsningens uphörande behöfves ej heller någon särskild styresman för undervisningen,

emedan donna kan öfvervakas af chefen, hvilken genom sin adjutant

förer erforderliga rullor och undervisnings-journaler.

Hvad beträffar teckning, har jag ansett någon särskild lärare deri så mycket

mindre behöflig, som vid den undervisningsmethod, hvilken här ofvan blifvit

föreslagen, eleverna i detta hänseende komma att erhålla tillräcklig öfning och

ledning vid afteckningen af modeller in. in.

Vid betjeningsstaten har jag funnit nödigt att bibehålla 1 sjuksköterska

och 1 gasmästare, hvaremot jag ansett lämplig! att ersätta den öfriga dyrt ej da

civila betj eningen af vaktmästare, kuskar, drängar in. fl., genom en militärkommendering

af 30 man, hvarigenom äfven säkrare kan vinnas den militära

takt och ordning, som höra ega ruin vid uppassningen inom ett militärläroverk.

Då vid en sådan kommendering särskild! befäl icke, utan skada för truppen,

kan saknas, har jag uptagit två underofficerare, Indika under kommenderingen

skola hafva närmaste upsigten öfver sitt manskap, samt derjemte den ena hafva

tillsynen öfver ställe! och furageringen och den andra upsigten öfver uppassningen.

När dylik kommendering komine att utgå från sådan! regemente, som har

kokinrättning, kunde af dennas medel ersättning lemnas för utspisningen, hvarigenom

krigsskolans omkostnader blefve inskränkta till s. k. arbetsskilling,

transporter samt en enklare beklädnad, hvilken torde höra tillhandahållas kommenderingen,

att vid den dagliga tjenstgöringen begagnas, i och för munderingens

sparande.

För körslor och ridlektioner hafva 2 körhästar och 12 ridhästar uptagits;

deremot har remontering ej beräknats för mera än 2 körhästar. Jag har nemligen

antagit, att krigsskolan skulle kunna bespara sig kostnaden för ridhästarnas

insättande, och att dessa borde kunna erhållas från något indel! kavalleriregemente,

då mången rusthållare troligen utan afsaknad skulle låta sin häst

under höst-, vinter- och vårmånaderna få begagnas vid ridlektioner, hvarunder

lian val våndas och utfodras.

Genom nu föreslagna anordning skulle för krigsskolan derjemte iimesparas

utgifter, som nu utgå för ridhästarnas utfodring under månaderna Maj—Augusti.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 A/d. 32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

På ofvan anförda grunder får jag således föreslå följande:

Stat för Krigsskolan.

Befälsstaben:

1 chef.

1 adjutant, som tillika har vård om biblioteket.

1 slottspastor.

1 läkare.

1 räkenskapsförare.

1 väbel, hvilken tillika tjenstgör såsom materialförvaltare.

Kompanistaten:

1 kompanichef, som har närmaste befälet öfver kompaniet.

6 kompaniofficerare, hvaraf 4 hafva närmaste befälet öfver hvar sin afdelning,

1 bestrider undervisning i ridning och 1 biträder gymnastikläraren

vid elevernas gymnastiska öfningar och deras undervisning i

vapenföring.

Lärarestaten:

2 lärare i vapenlära, med dithörande ritningar.

2 d:o i befästningskonst, d:o d:o.

2 d:o i topografi, d:o d:o.

1 d:o i taktik.

1 d:o i gymnastik och vapenföring.

1 d:o i militär-, sundhets- och förbandslära.

1 d:o i hästkännedom, hvilken tillika bestyrer veterinärläkarebefattningen.

Elever:

100 kadetter, bildande 1 kompani under kompanichefens befäl, fördeladt

på fyra afdelningar under hvar sin kompaniofficer, samt på åtta underafdelningar,

inom Indika befälet föres af en officerskadett.

Betjeningsstaten:

1 sjuksköterska.

1 gasmästare.

2 underofficerare, hvaraf den ena har tillsynen öfver stallet och furageringen,

samt den andra upsigten öfver uppassningen; hörande dessa

tillhöra samma regemente eller corps, hvarifrån kommendering till

krigsskolan beordras.

30 man, såsom ombytlig militärkommendering till handräckningar och

uppassning, företrädesvis med afseende på hästskötseln beordrad från

något kavalleri- eller artilleri-regemente.

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

Hästar:

2 körhästar.

12 ridhästar, hvilka årligen tillhandahållas från något kavalleri- eller

artilleriregemente.

Då vårt land bör bilda sina officerare icke endast för krigets yrke,

utan äfven för fredens värf, måste officersbildningen utgöra en helgjuten

sammanfattning af trenne särskilda elementer: den allmänna humanistiska

bildningen, krigarebildningen i allmänhet och den egentliga officersbildningen,

hvilka böra inhemtas den ena efter den andra och på olika håll.

För åtskilliga lefnadsyrken kan det vara tillfyllestgörande, om ynglingen,

när lian uteslutande egnar sig deråt, eller ingår vid någon derför afsedd

tillämpningsskola, innehar det mått af allmän bildning, som kan inhemtas

vid ett elementarläroverks femte eller sjette klass.

Icke så för den unge man, som bestämt sig för en lefnadsbana, hvarvid

större kunskaper oundgängligen erfordras. Han måste, innan han går

att vid universitetet eller en särskild tillämpningsskola söka förvärfva sig ett

vidsträcktare vetande, hafva inhemta! hela det mått af allmän humanistisk

bildning, som elementarläroverken förmå meddela.

Således bör äfven den, som vid krigsskolan vill förskaffa sig officersbildning,

hafva fullständigt genomgått ett högre elementarläroverk. Utom

den störa nytta i militäriskt hänseende, en sådan föreskrift komme att

medföra, skulle äfven den från borgerlig synpunkt icke o vigtiga fördelen

derigenom vinnas, att den unga officers-aspiranten både mera tillfälle att,

utan skolstudiernas förtidiga afbrytande, pröfva sin fallenhet för krigareyrket

och, om han, efter någon tids erfarenhet, funne sig sakna lust eller

duglighet derför, utan hinder af bristande erforderliga skolstudier, kunde

egna sig åt hvilket annat lefnadsyrke som helst.

Det väsendtligaste inkast, som blifvit framstäldt mot ifrågavarande

föreskrift, att nemligen elementarläroverkets anbefallda fullständiga genomgående

före inträdet vid krigsskolan skulle alltför mycket försena officersutnämningarne

och således föranleda att officerarne vid inträdet på den

militära banan möjligen blefve alltför gamla, torde ej förtjena något synnerligt

afseende. Utom det att för staten ligger mindre vigt uppå om den

nyutnämnde officern upnått ett eller annat högre lefnadsår, blott han innehar

de insigter och egenskaper, som för öfrigt gorå honom fullt lämplig

för sitt ansvarsfulla kall, synes äfven vid närmare granskning den befarade

olägenheten under nu afsedda förhållanden icke komma att ega rum.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Medelåldern hos de af krigsskolans elever, som under de två sista åren

undergått officersexamen, har nemligen utgjort..................21 år 7f månader,

medelåldern hos de af elementarläroverkens lärjungar,

som under de sednaste 5 åren undergått afgångsexamen,

hafva varit.................................................. 20 år 2 månader,

lågges härtill den tid al..................... 1 » 3Z »

som komme att förflyta emellan afgångsexamen och

officersexamen, upstår eu medelålder af.............................. 21 år 54 månader,

således en skilnad af 2f månader lägre medelålder mot förutvarande

förhållandet, hvithet emellertid torde kunna anses för hemligen o väsendtligt.

Jag får således föreslå:

att undergången godkänd afgångsexamen vid högre elementarläroverk

måtte stadgas såsom vilkor för inträde vid krigsskolan.

Likasom inhemtandet af eu grundlig allmän elementarbildning bör

föregå den egentliga officersbildningen, så bör ock dessförinnan en viss

krigarebildning i allmänhet, den s. k. soldatbildningen, vara inhemtad. Den

blifvande officern bör icke allenast hafva förskaffat sig praktisk kännedom

och erfarenhet i allt hvad som rörer dithörande rent mekaniska färdigheter,

såsom handgrepp, marscher, manöver o. s. v., han bör äfven vara fullt

förtrogen med mannens i ledet hela ställning och alla tjensteförhållanden;

han bör hafva debit soldatbördans tyngd, för att af egen erfarenhet kunna

inse hvilka egenskaper som fordras hos en god soldat, samt med urskiljning

och rättvisa derefter lämpa sina fordringar vid så val sjelfva tjenstgöringen

som vid uprätthållandet af disciplinen, han bör, till hela dess vigt

och omfattning, vara fullt hemmastadd uti den ovilkorligen nödvändiga

militära iydnadspligten i de lägre graderna, innan han går att utöfva befälsrättigheten

i de högre. Till eu viss del vinnes val redan nu detta mål

genom den föreskrifna gradpasseringen, som hvarje till officer utnämnd

kadett skall genomgå, men hvarken medför denna all den grundlighet och

omfattning, att den kan anses motsvara syftemålet: erfarenhet i den verkliga

soldattjenstgöringeu och krigstjenstens elementer i de lägre graderna,

eller kan den upfattas till samma vigt och betydenhet, när den utgör ett

efterföljande bihang till den redan skedda officersutnämningen, som om den

vore ett föregående ovilkorlig! beting för densamma. Till nödvändigheten

deraf, att den blifvande officeren redan på förhand måste inhemta den allmänna

krigare bildningen, kommer äfven nyttan af att han derunder får

tillfälle att pröfva sin duglighet för det valda vapnet. Om detta är af vigt

vid infanteriet och kavalleriet, är det ännu vigtigare vid artilleriet och

fortifikationen, der äfven sådana förrättningar förekomma, hvaruti tillfälle

saknas att meddela krigsskolans elever någon synnerlig praktisk undervis
-

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

ning, såsom t. ex. att deltaga uti en batteriexercis, i manövrering med ett

krigsbryggeequipage, uti slåendet af en pontonbrygga och i utförandet af

ett befästningsarbete o. s. v., vid hvilka förrättningar den nyutnämnda officern

icke bör sakna all erfarenhet.

Om deremot den unge man, som vill egna sig åt krigareyrket, innan

han ingår vid krigsskolan, redan genomgått ett rekrytmöte och ett regementsmöte

eller motsvarande tjenstgöring vid det regemente eller corps,

der han sedan önskar vinna anställning såsom officer, synes det kunna

antagas, att han derunder må hafva inhemtat all i förenämnda hänseenden

erforderlig öfning och erfarenhet.

Val meter härvid eu betänklig olägenhet, dock ej större än att den,

som utsättes derför, må, med hänseende till sakens störa vigt för hans valda

lefnadsbana, villigt underkasta sig densamma; tiden för rekrytmötena sammanfaller

nemligen under någon tid med vårterminen vid elementarläroverken.

Lärjungen kan således icke bevista rekrytmötet samma termin,

som han affägger sin afgångsexamen. Sådant bör dock utan alltför stor

svårighet kunna ske under vårterminen föregående året, då han har tillfälle

att under den påföljande mellanterminen, medelst egen ansträngning

eller särskild undervisning, ersätta hvad som gatt förloradt genom ett par

månaders frånvaro från läroverket.

Hvad beträffar regementsmötes bevistande, så möter derför intet hinder,

då afgångsexaminä vid elementarläroverken afläggas före eller omkring

den tid, då arméns regementsmöten taga sin början, och lärjungen således

efter affagd examen kan inställa sig derstädes.

Den ringa kostnad, staten finge vidkännas derigenom, att ett antal af

elementarläroverkens lärjungar bevistade arméns rekrytmöten, vore icke förspilld,

äfven om ej alla dessa sedermera kunde vinna inträde vid krigsskolan,

— hvilken, då antalet vore för stort, egde att utvälja de bästa bland

dem — enär de af donna ej emottagna kunde med fördel användas såsom

underbefäl vid beväringsmanskapets vapenöfningar.

Deremot skall genom nu föreslagna anordning säkerligen mången kostnad

besparas derigenom, att krigsskolan undgår att uptaga dem, som sakna

anlag för praktisk militär tjenstgöring, och således icke såsom officerare

kunna komma att, som sig bör, återgälda staten, hvad denna påkostat deras

officersbildning.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet föreslå

att följande föreskrifter måtte meddelas:

skolyngling, som önskar vinna inträde vid krigsskolan skall

året före det, då afgångsexamen kommer att af honom afläggas,

genomgå rekrytmöte eller exercis-sqvadron vid vederbörande rege
-

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

mente eller corps, utan att hinder för den härtill erforderliga

ledigheten från läroverket må mota, och skall han så tidigt derom

gorå vederbörlig ansökan, att han, sedan han blifvit vid läkarebesigtning

befunnen till krigstjenst duglig, samt af regementseller

corpschef antagen, kan från början deltaga i rekrytmötets

eller exercis-sqvadronens alla öfningar;

att han, approberad vid dessa öfningar, följande året, efter

aflagd afgångsexamen vid läroverket, skall inställa sig vid samma

regemente eller corps, för att deltaga i dess regementsmöte eller

motsvarande tjenstgöring ; dock att, om särskilda förhållanden skulle

sådant medgifva, rekryt- och regementsmöte må samma år kunna

genomgås; samt

att honom, vid slutet af mötet, bör af vederbörande befäl

meddelas betyg öfver ådagalagd fallenhet för militäryrket och upförande,

hvilket betyg, jemte det öfver aflagd afgångsexamen, han

eger att genast tillställa chefen för krigsskolan, hvilken sedan

eger att till chefen för landtförsvars-departementet afgifva förslag

på dem, som, på grund af de insända betygen, böra till årets

kurs inkallas.

Ehuru, såsom hittills, hvar och en, som vill egna sig åt krigareyrket,

bör vara oförhindrad att kunna välja det regemente eller corps, vid hvilket

han önskar att blifva anställd såsom officer, synes dock en annan ordning

för bestämmandet af detta val, mot hvad nu eger rum, lämpligen kunna

föreskrifvas. Det bör nemligen ske icke mot slutet af kursen vid krigsskolan,

kort före officersutnämningen, utan redan då, när den unga officersaspiranten,

för vinnande af inträde vid krigsskolan, gör ansökan om deltagande

i rekrytmöte, hvilket han således bör bevista vid samma regemente

eller corps, dit han sedan ämnar ingå, enär det alltid skall medföra sin

störa nytta, att dels han sjelf redan tidigt får närmare lära känna den

militärstat, hvars medlem han skall blifva, dels donna, dess befäl och chef

sättas i tillfälle att pröfva och bedöma den unge officers-aspirantens duglighet.

Deremot bör han vara betryggad, att, om han der ådagalagt ett

godt upförande samt visat nit och drift i sina åliggandens fullgörande, efter

fullbordad kurs vid krigsskolan, erhålla officersanställning derstädes.

Betyg öfver tjenstgöring^! må af vederbörande befäl och chef utlärdas,

men då svårligen inom ett större antal regementen och corpser ett likartadt

bedömande efter samma grunder af officers-aspiranternas militära anlag kan

påräknas, så att det, vid jemulerandet af mer eller mindre göda betyg öfver

den praktiska tjenstgöring^!, kunde tjena till ledning vid valet af elever

s. 255 Kontrollera mot PDF

255

till krigsskolan, synes det vara lämpligast att ifrågavarande betyg endast

innehåller: neger anlag», eller neger icke anlag».

I öfverensstämmelse härmed får jag föreslå:

att vederbörande regementschef jemte de officerare, som vant

kommenderade vid rekrytmöte, der officers-aspirant tjenstgjort, må

efter dettas slut för honom utfärda ett sadant, af dem underskrit vet

betyg; samt

att ett sådant af regementschef meddelat approberande betyg

må anses innebära ett af honom lemnadt medgifvande att vid sitt

regemente eller corps emottaga officers-aspiranten sedan han genomgått

krigsskolan, så vida hans upförande derstädes vant oklanderligt.

Då, enligt hvad ofvan föreslagits, betyget öfver genomgången praktisk

militärtjenst endast skulle komma att innehålla ett enkelt gillande eller

ogillande, torde hufvudsakligen betyget öfver den humanistiska bildningen

höra komma att läggas till grund vid bestämmandet af företrädet bland

flera sökande af inträde vid krigsskolan. Emellertid synes billigheten

fordra, att de, som för vinnande af sådant inträde, nöjaktigt genomgått

rekryt- och regementsmöte, men ändock, i anseende till ett för året anmäldt

större antal sökande, mast uteslutas från den till visst antal begränsade

kursen vid krigsskolan, må ega rättighet att, om de så önska, anmäla sig

till följande årets kurs, och då företrädesvis blifva antagna, helst om de

äfven deltagit i detta års rekryt- och regementsmöte.

Med afseende härpå får jag således föreslå:

att, för bestämmandet af företrädet emellan flera sökande,

bör vid antagandet i främsta rummet gälla bättre betyg i afgångs - examen, samt derefter antalet af bevistade möten eller exerciser.

Ibland krigsskolans elever, som fortfarande torde höra benämnas kadetter

och bära eu för alla vapen lika, enkel uniform, samt erhålla militärisk rang

mellan underofficer och trupp, utses vid början af hvarje kurs behöfligt

undetbefäl, som under namn af officerskadetter skall hafva närmaste upsigten

öfver hvar sin af kadettkompaniets åtta underafdelningar, samt vaka öfver

ordningens handhafvande uti de dem och deras kadetter tilldelade logementer

och enskilda ruin; hvadan jag får föreslå:

att nödiga föreskrifter i afseende härpå måtte meddelas i det

reglemente, som för krigsskolan kommer att utfärdas.

Som vid en tillämpningsskola för unge män, hvilka sjelfva ombesörja

sin beklädnad och anskaffning af de böcker de kunna behöfva för sina

enskilda studier, staten, som lemnar fri undervisning, ej synes höra betungas

med kostnaden för deras underhåll derstädes, utan rättast torde vara att

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

de sjelfva bekosta sin föda, men anskaffningen deraf lämpligast och till största

fördel för dem sjelfva kan ombesörjas af krigsskolans styrelse, får jag föreslå:

att elev vid inträdet i krigsskolan må der deponera ett af Kong!.

Näjd faststäldt penningebelopp, hvaremot krigsskolan sedan under

kursens lopp skall ombesörja hans mathållning; samt

att vid elevs afgång från krigsskolan sluträkning skall med honom

upgöras, hvarvid hela hans afgift bestämmes till det belopp,

hvartill hans underhållskostnad derstädes upgått.

Efter krigsskolans ombildning till en tillämpningsskola med blott tretton

och en half månaders kurs; synes det icke lämpligt att några frikadettsplatser

der mera finnas.

Sjelfva grunden för och syftemålet med donna inrättning måste blifva något

helt annat än hvad det hittills varit. Då med statens anslag dertill ursprungligen

åsyftats, att lemna mindre bemedlade, men förtjenstfulla fäder ett

behöflig! understöd för deras söners fleråriga upfostran till officersståndet, synes

hädanefter dermed höra hufvudsakligen afses ett belönande af ådagalagd flit

och skicklighet, med ett blott underordnad! biafseende på det större eller mindre

behof af understöd, som möjligen kan finnas och höra behjerta^ Understödet

kan således naturligtvis icke ifrågakomma vid elevernas inträde i krigsskolan,

utan först vid slutet af hvarje kurs. Jag får derföre föreslå:

att af statsanslaget till frikadetters underhållande vid krigsskolan

må vid slutet af hvarje kurs bland dem, som då aflägga officersexamen,

utdelas 10 stipendier å 300 R:dr, såsom bidrag till officersekiperingen,

att tillfalla dem af kursens elever, som genom ådagalagd

flit och skicklighet gjort sig deraf mest förtjena, eller som äro mest

i behof af understöd.

Då eleverna vid krigsskolan genomgått hela den teoretiska kursen och

derefter utsluta! alla praktiska öfningar, må, sedan de under de tvenne sista

veckorna i Augusti fått särskild! bereda sig dertill, med dem före donna månads

slut, inför en dertill kommenderad examens-kommission och af särskild!

förordnade examinatorer, anställas offentlig officersexamen i följande ämnen,

nemligen:

Taktik, krigslagarne och tjenstgöringsreglementet, artilleri, topografi, befästningskonst,

förskansnings- och broslagningslära, militär-, sundhets- och förbandslära.

samt hästkännedom; och får jag föreslå:

att de betyg, som härvid gitvas, må bestämma den tur, de utexaminerade

eleverna vid regementena skola få sig tilldelad.

1

s. 257 Kontrollera mot PDF

257

J sammanhang med ofvan framställda förslag till krigsskolans ombildning, får

jag här anföra de förändringar i afseende på anordning och inredning af skolans

lokal, hvilka jag anser höra blifva eu följd af ombildningen, under fortsättning

att krigsskolan allt framgent kommer att bibehållas på sitt nuvarande ställe, hvithet,

genom sin närbelägenhet till hufvudstaden, sitt vackra läge och sin kuperade omgifning,

som är särdeles tjenlig för exercis i såväl sluten som spridd ordning,

med skål kan anses vara en fullt ändamålsenlig plats för en sådan inrättning.

Sjelfva slottet torde hufvudsakligast böra användas till lektionssalar,hvi lita

jemte dithörande undervisningsmateriel, höra bringasSi det skick, som anstår den

framstående plats en krigsskola bör intaga bland landets undervisningsanstalter.

Vid eu inrättning, der ett större antal elever måste inlogeras, kan k as ornering

ej gerna alldeles undvikas, ehuru den, fastän ganska lämplig för ett

tillbörligt öfvervägande af ordningen, likväl i flera hänseenden kan verka ofördelaktigt

och särdeles vid eu skola, der allvarliga studier måste idkas, lätteligen

kan komma att utöfva ett menligt och störande inflytande på dessa. Nödigt

blir således att åstadkomma eu lämplig sammanjdunkning af kaserneringens fördela!''

och olägenheter. Sådant kan äfven på ett ändamålsenligt sätt verkställas,

om donna blott bibehålies för sofrummen, der tjenstepersedlar, uniform, packning,

gevär m. in. måste finnas samt deras handhafvande öfvervakas, och hvartill

de nuvarande logementerna skulle bibehållas, afsedda för blott hälften så

stort antal som förut, men deremot för studierna särskilda rum inredas, der ett

mindre antal elever i hvarje kunde hafva tillfälle till en ostörd läsning och behandling

af undervisningsämnena. För en dylik anordning lämpar sig ganska

val den s. k. kadettflygeln, i hvars bottenvåning de störa logementerna skulle

blifva, och hvars öfra våning borde inredas till särskilda mindre studerkamrar.

Krigsskolans sjukhus bör förläggas till den andra flygeln, hvars höga och

ljusa rum äro särdeles lämpliga för eu sådan anstalt, och i samma flygel bör

äfven bibliotheket inrymmas, äfvensom särskilda s. k. messrum anordnas, dels

för eleverna, dels för befäls- och lärarepersonalen. Äfvenså borde donna flygel

innehålla samtliga behöfliga boställslägenheter.

Då hvad jag här i underdånighet anfört endast afser den efter min åsigt lämpligaste

anordningen af lokalen för de inträdande förändrade förhållandena, och

dennas användbarhet dertill, men icke står i något oskiljaktigt samband med

den föreslagna omorganisation höfligt af krigsskolan, får jag nu endast hemställa:

att krigsskolans nuvarande lokaler så anordnas, att deri må på

ett fullt tidsenligt sätt kunna inrymmas 100 elever samt för dem beredas

undervisning och tillfälle till studier.

Uti hosfogade Bilagor. Ser. G. N:ris 5 och 6 har jag framlagt, i den förra,

ett i öfverensstämmelse med hvad här ofvan anförts afgjordt förslag till aflöningsstat

för krigsskolan och, i den sednare, en jemnförelse emellan den föreslagna

Bill. till. Riktd. Prof.. 1869. / Sand. 1 Äril. 33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

staten och den nu gällande, af hvilken jemförelse visar sig, att, då, till bestridande

af de i nuvarande stat uptagna utgifter, statsmedel finnas anvisade till

belopp af..............................................:............................................... K:dr 79,888,25

men den föreslagna nya statens slutsumma npgår till endast...... » 62,052,oo

en besparing af.................................................................................... K:dr 17,834,25

alltså kommer att, genom krigsskolans nu föreslagna ombildning, statsverket beredas.

Då likväl, bland den vid krigsskolan nu anställda personal, så vidt den för framtiden

bäfver derstädes obehöflig, flere är o berättigade, att sina nuvarande aflöningslormåner

på indraguingsstat fortfarande upbära. kan den beräknade besparingen

endast i män af dessa sednares afgång komma statsverket helt och hållet till godo.

Den för krigsskola^ chef nu utgående lön har i den föreslagna nya staten

minskats med 920 K:dr; och under förutsättning att till donna ansvarsfulla befattning

icke kommer att förordnas någon af lägre grad än regementsofficer, torde,

oaktadt berörda nedsättning, hans sammanlagda aflönings-förmåner kunna antagas

komma att, inberäknadt fri boställs våning, i det närmaste motsvara regementschefs

aflöning.

Någon aflöning har ej uptagits för slottspastorn, enär, enligt den år 1866

på 40 år afstadna konventionen, alla å Carlberg boende skola erlägga pastoralier

i likhet med öfriga församlingsbor.

Då. lärarne. enligt den föreslagna undervisningsmethoden, komma att få en

dubbelt så stor tjenstgöriilgSskyldighet mot förut, bär jag ansett skäligt att deras

löner höjas till likhet med nuvarande kompanichefernas; samma skäl gäller äfven

för andra lärarens förhöjda arfvoden.

Gymnastiklärarens aflöning har blifvit nedsatt till 1,000 K:dr, enär hans

tjänstgöringsskyldighet icke kan komma att omfatta samma antal timmar som

de öfriga lärarnes.

Väbelns aflöning hav blifvit något förhöjd med afseende derpå att lian,

efter qvartermästare- och kamererarebefattningarnes indragande, skall komma

att hafva upsigten öfver egendomen, förråden och inventariepersedlarna.

Den nuvarande klockaren och orgelnisten vid Carlberg, hvilken tillika är sånglärare

vid krigsskolan, ripbär för dessa befattningar i ärligt arfvode 225 R:dr för

den förra och 500 K:dr för den sednare; men dä i den föreslagna nya staten

uptagits för undervisningen i sång ett arfvode af endast 300 R:dr, bär klockareoch

orgelnistarfvodet ansetts höra till samma belopp, eller 300 K:dr, bestämmas.

Anslaget till ved och lysning bär blifvit tillökadt med 400 K:dr, i betraktande

af de ökade kostnader i dessa hänseenden som blifva en följd af

särskilda studerkamrars inlåtande åt eleverna.

Till praktiskt öfningar har jag ansett ett anslagsbelopp af 4,000 R:dr

blifva tillräckligt, med afseende dels å det minskade kadettantalet, dels å de

besparingar, som kunna åstadkommas genom eu ändamålsenligare anordning af

rekognoscerings-öfningarne, Indika nu medföra en kostnad af omkring 2.500 R:dr.

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

C. Krigshögskolan.

Sedan frågan om det högre artilleri-läroverkets ä Hälleberg, numera

krigshögskolans, äfvensom om krigsskolans å Carlberg, samt i allmänhet om hela

den militära undervisningens lämpligaste anordnande, under eu längre tid utgjort

föremål för sorgfälligt öfvervägande af såväl vederbörande myndigheter

som för frågans behandling särskild! förordnade komitier, täcktes Eders Kong!.

Maj:t till 1867 års Riksdag framlägga ett förslag till ny stat för krigshögskolan,

i väsendtliga delar grundad på det af 1866 års krigsnndervisnings-kommission

upgjorda förslag till nämnda läroverks ombildande.

I skrifvelse af den 8 Maj 1867 förklarade emellertid Riksdagen sig »icke

höra bevilja de af Eders Kong!. Maj:t uti ifrågavarande hänseende äskade belopp»,

på den grund, att »den i ämnet tillgängliga utredning angående krigshögskolans

organisation icke lemna! tillräcklig ledning för en närmare granskning

af den föreslagna aflöningsstaten, äfvensom att de för läroverkets flyttning

till hufvudstaden anförda skäl synts Riksdagen icke tillfyllest ådagalägga nödvändigheten

af eu sådan flyttning», hvarjemte Riksdagen under anförande, att

det äskade hyresbeloppet för högskolans lokal. 6,000 R.dr, »sannolikt skulle

föranleda ökade hyreskostnader», ansåg några synnerliga olägenheter icke vara

att befara deraf, att krigshögskolan i dess föreslagna utvidgning, derest donna

vid förnyad pröfning vunne godkännande, körnare att tråda i verksamhet den

1 September 1869, i stället för samma dag år 1867.

Med anledning häraf, och då, oafsedd skiljaktigheten i de åsigter, som beträffande

sättet för anordningen sökt gorå sig gällande, alla. Indika haft donna

vigtiga fråga under pröfning, likväl varit ense derom, att en ombildning af

nämnda läroverk bör ske, får jag nu, efter behörigt öfvervägande af hvad i

ämnet blifvit anfördt och föreslaget af de vederbörande, som haft att sig deröfver

yttra, inför Eders Kong!. Maj:t framlägga den plan, jag npgjort för

Ordnandet af undervisningen m. in. vid lerigsh ögskola n.

Vid donna högskola meddelas för närvarande undervisning åt officerare

dels af arméns särskilda vapen, dels af flottan samt af väg- och vattenbyggnadscorpsen.

Lärokurserna äro tvenne: »den allmänna», i sig innefattande flora kurser,

olika för de olika vapenslagen, och »den högre, hvilken afser den vidsträcktare

krigsvetenskapliga bildning, som är alldeles frivillig för elever, hvilka genomgått

den förra,

Med stegrade anspråk på allmän bildning hafva i mån af krigskonstens

utveckling äfven följt ökade fordringar af krigsvetenskapliga insigt,er och eu

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

krigshögskolas upgift måste alltså vara, att bibringa sina elever så omfattande

kunskaper som möjligt i de vetenskapsgrenar, hvilka stå i omedelbart samband

med deras yrke, hvaremot de för detta mera främmande läseämnen icke synas

höra utgöra föremål för högskolans verksamhet.

På grund häraf, och då flera nya ämnen tillkommit för generalstabs-aspi

rårder, hvilka icke torde vara lika behöfliga för officerare af andra vapen, får

jag i underdånighet föreslå:

att vid krigshögskolan tvenne bildningslinier måtte anordnas, särskilt

för artilleri- och fortitikationsofficerare, samt särskild! för officerare

som önska inträde i generalstaben.

Utan att underskatta de särskilda vetenskapernas störa allmänna betydelse

såsom bildningsmedel, torde med fog kunna antagas, att hvarken en högre kunskap

i artilleriets och fortifikationens fack-vetenskaper, de matematiska ämnena,

fysik och kemi, har någon större tillämplighet vid generalstabsofficerns egentliga

förrättningar, eller att krigskonstens och krigshistoriens utförligare studium

samt generalstabslärans, militärgeografiens, statistikens och krigsförvaltningens

grundliga kännedom oundgängligen erfordras för artilleri- och ingeniörofficerare.

Vid en på grund af detta antagande ordnad undervisning höra hvardera

bildningsliniens elever kunna få tillräckligt tillfälle att egna sig åt de specialstudier,

som i främsta rummet fordras för att förskaffa dem grundliga insigt»

i den särskilda gren af krigsvetenskapen, för hvilken de bestämt sig, utan störande

inverkan af andra mindre behöfliga ämnens tvungna inlärande. Den omständigheten,

att några officerare vid generalstaben, Indika komme att få rikets

topografiska inmätning sig anförtrodd, kunna hafva behof af högre matematiska

kunskaper, bör ej utgöra något hinder för den nu föreslagna anordningen, enär

för dessa kan särskild! föreskrifvas skyldigheten att aflägga fullständig matematisk

examen efter den högre kursen, antingen vid krigshögskolan, eller inför

professorn vid generalstaben.

Då kännedom af Europas förnämsta lefvande språk är af synnerlig vigt

för hvarje officer af högre bildning, särdeles för generalstabsofficerare, Indika

oaflåtligen måste följa med den militära utvecklingen inom öfriga länder, har

jag ansett nödvändigt, att franska språkets talande och skrifvande må tillhöra

de för krigshögskolans alla elever gemensamma undervisningsämnen, samt att

derjemte eleverna på generalstabslinien skola inhemta lika insigt»'' i tyska språket

och antingen det engelska eller det ryska.

Lika med landtförsvars-komitén samt krigsundervisnings-kommissionen anser

äfven jag, att vid krigshögskolan undervisning bör lemnas i teknisk mekanik

och maskinlära åt artilleri- och ingeniörofficerare samt i hästkännedom, vapenföring

och gymnastik åt samtlige eleverna. Beträffande ifrågasatt undervisning

i ridkonsten, har jag uptagit färdighet häruti såsom vilkor för inträde i gorm
-

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

ralstaben, utan att finna alldeles nödvändigt att den inhemtas under vistandet

vid högskolan.

Om ock undervisningens fördelning på tvenne särskilda luder vid krigshögskolan

i någon mån kan komma att medföra olägenhet vid läroämnenas be

höriga fördelning, och om äfven allra lämpligast vore att, i likhet med hvad

som egen rum inom vissa andra länder, der särskilda undervisningsverk finnas

inrättade för olika grönår af den högre krigsvetenskapen, krigshögskolan kunde

blifva ett ensamt högre artilleriläroverk, och ett eget undervisningsverk för generalstabsbildningen

inrättades, har jag dock. enär härtill skulle fordras ett betydligt

kostnadsanslag, med fästadt afseende på landets tillgångar ansett en sådan

anordning icke böra ifrågasättas.

I sammanhang med ofvan framställda förslag till krigshögskolans indelning på

tvenne särskilda bildningslinier, anser jag mig äfven hora fästa upmärksamheten

på en annan förändring uti nämnda läroverks nuvarande verksamhet, som, efter min

åsigt, både bör och lämpligen kan ega ruin. Då nemligen krigshögskolan skall

utgöra ett militärläroverk, enkom afsedt för den högsta krigsvetenskapliga bildningen;

då föreningen af flera särskilda bildningslinier vid ett och samma läroverk

icke utan tvingande skal bör ega rum ; då lämpligheten af militära och

civila elevers sammanföring vid en krigshögskola med skål kan ifrågasättas; och

då, enligt hvad landtförsvars-komitén anmärkt, teknologiska institutet, med dess

numera utvidgade bestämmelse, bör kunna meddela civilingeniörselever en både

större och mera syftesenlig undervisning, än dessa kunna blifva i tillfälle att,

inhemta vid krigshögskolan, så vida icke dennas hufvudsakliga verksamhet skall

lida ett menligt intrång, får jag, med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt. i

underdånighet hemställa:

att civilingeniörselevers undervisning vid krigshögskolan måtte

uphöra.

1 öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit anfördt, får jag i underdånighet

föreslå att undervisningen i krigshögskolan för de särskilda bildningslinierna

måtte omfatta nedanstående läroämnen och öfningar:

Obligatoriskt, till större eller mindre omfång, för begge linierna:

Artilleri.

Befästningskonst.

Krigskonst och krigshistoria.

Beskrifvande geometri.

Matematisk geografi.

Topografi.

Hästkännedom.

Artilleri-, befästnings-, topografi- och croqvis-ritningar.

Artilleri- och befåstningsöfningar samt fältmätning.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Gymnastik och vapenföring.

Franska språket.

Obligatoriskt endast för generalstabslinien:

Generalstabslära.

Militär-geografi och militär-,statistik.

Militärförvaltning.

Taktiska och strategiska frågors utförliga skriftliga besvarande.

Generalstabsöfningar.

Tyska språket, samt

Antingen engelska eller ryska språket.

Obligatoriskt endast för artilleri- och fortifikationslinien:

Matematik.

Mekanik.

Teknisk och mekanisk maskinlära.

Fysik.

Kemi och

Särskilt för artillerlofficerare:

Artilleri-materielens tillverkning och besigtning.

Särskildt för fortifikationsoificerare:

Byggnadskonst och

Byggnadsritning.

Officerare af sjövapnet, hvilka fortfarande torde beviljas rättighet att vid

krigshögskolan erhålla vetenskaplig utbildning, böra hufvudsakligen följa

leriliniens lärokurser, dock med befrielse från krigskonst och krigshistoria samt

hästkännedom, hvaremot de skulle åtnjuta särskild undervisning i astronomi.

Rörande högsta ledningen af detta läroverk hafva olika åsigter gjort sig

gällande, men sedan eu öfverstyrelse för krigsundervisningen numera blifvit

tillsatt, får jag i underdånighet tillstyrka:

att krigshögskolan, med bibehållande af egen befälhafvare, måtte

allt framgent ställas under nämnda styrelses högsta inseende.

Enär enligt förslaget åtskilliga för begge undervisningslinjerna gemensamma,

läroämnen borde läsas till olika vidd på hvardera liden, och några ämnen,

synnerligen artillerivetenskapen, befästningskonsten och beskrifvande geometrien,

hädanefter såsom hittills, läsas till olika omfattning af artilleri- och fortilikationsofficerare;

samt derjemte tillfälle bör beredas åt större förmågor bland eleverna

att förvärfva sig högre kunskaper, får jag underdånigst föreslå:

att öfverstyrelse!! för militärläroverken måtte erhålla nådigt updrag

att utarbeta ett program, intagande så val ämnenas närmare fördelning

till elever af olika vapenslag, som ock hvad desse elever höra i

s. 263 Kontrollera mot PDF

263

hvarje särskild* ämne vid högskolan inhemta, samt att ett sådant

ö program, af Konungen gilladt, i kommandoväg fastställes.

Åt nämnda styrelse torde äfven höra öfverlemnas att pröfva och

bestämma undervisningens ordnande i enlighet med förenämnda program,

lärotidens möjligen lämpliga fördelning på de båda linierna, äfvensom den

ordning hvaruti läroämnena och öfningarne skola följa hvarandra o. s. v.,

med lärarnes åläggande att, sä vidt ske kan, åt sina föredrag gifva en

nöjaktig utsträckning utöfver den såsom examens fordran fastställda lärokursen.

Da ett högsta militärläroverk hufvudsakligen bör hafva att påräkna

sådana elever, hvilka, på grund af större begåfning, lyckligare anlag och

grundlig vetenskaplig underbyggnad, finna sig manade, att eftersträfva

den högre krigsvetenskapliga bildningen, och då för sådana elever längden

af den för krigshögskolans genomgående nu bestämda tid synes vara fullt

tillräcklig, äfven efter tillkomsten af Hägra nya läroämnen, till följd af

undervisningens bär föreslagna indelning på tvenne luder, far jag i underdånighet

hemställa:

att nu varande tiden för lärokursernas afslutande vid krigshögskolan

fortfarande måtte fastställas, dock så att den i intet

fall må utsträckas utöfver 3 år.

För att kunna intagas i krigshögskolan fordras, enligt hittills gällande

föreskrifter, bland annat att hafva aflagt s. k. pröfningsexamen vid ett

af artilleriregementenas läroverk. Till beredande af en närmare förbindelse

mellan krigs- och krigshögskolorna, samt till undvikande af olägenheterna

deraf att kadett, som ej tillräckligt pröfva* sin förmåga, kan söka

sig in på ett vapen, vid hvilket för befordran är stadgadt, att hafva

genomgått den högre militärskolan, har man föreslagit, att underlöjtnanterna

vid artilleriet och fortifikationen, äfvensom de vid öfrig» armén,

hvilka önska inträde vid sistnämnda läroverk, borde, efter aflagd officersexamen,

qvarstanna vid krigsskolan i 9 månader och der bereda sig till

detta inträde. En sådan anordning finner jag icke vara fördelaktig, knappast

verkställbar. De svårigheter, som skulle upstå dels vid undervisningens

bibringande, dels vid artilleri- och ingeniörvapnens officersrekrytering,

det minskade utrymmet vid krigsskolan, den egendomliga och för

disciplinen bland kadetterna menliga ställning, i hvilken desse utexaminerade

försattes, allt detta maste tvifvelsutan lägga störa hinder i vägen för

utförandet af ett dylikt förslag. Att åter, enligt ett annat förslag, låta

högre betyg vid krigsskolan i de humanistiska ämnena, olika för olika

vapen, berättiga till inträde vid högskolan, kan icke ifrågakomma i händelse

Eders Kong!. Maj:t skulle finna för godt att gilla den plan, jag i

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

underdånighet framlagt till ombildande af krigsskolan, der i sådan händelse

sistberörda ämnen icke mera skulle föreläsas. Men äfven andra och,

efter min åsigt obestridliga skäl kunna, oberoende af krigsskolans omorganisation,

framläggas för bibehållandet af nuvarande förberedande undervisning

vid artilleriregementenas informationsverk.

Endast genom undergåendet af en för alla lika inträdesexamen till

krigshögskolan, lärer kunna beredas tillfälle för den ena bildningsliniens

elever att följa undervisningen i den andra liniens läroämnen. Vidare

kan, genom den större matematiska kunskap, som till nämnda examen

fordras före inträdet i högskolan, generalstabsaspiranten helt och hållet

befrias från deltagandet, under lärokursen derstädes, i lektioner uti detta

ämne, och sålunda mera tid vinnas för inhemtande af de egentliga generalstabsämnena.

Slutligen torde, den officer, som i vissa ämnen erhållit lägre

betyg, än för inträde vid krigshögskolan bör föreskriftas, sannolikt lättast

erhålla nödig undervisning i ett sådant ämne, antingen vid sjelfva artilleriinformationsverket

eller under vistandet å den ort, der detta är förlagdt.

På grund af här anförda skäl får jag i underdånighet föreslå:

att artilleriregementena och fortifikationen, hädanefter, såsom

hittills, skola draga försorg om sina officerares beredelse till inträde

vid krigshögskolan;

att officerare af den öfriga armén samt af sjövapnet, som

vilja intagas vid nämnda högskola, genom nådiga generalordres

fördelas på de 3:ne artilleriregementenas informationsverk, för

att vid dem till ifrågavarande inträdesexamen förberedas; samt

att fordringarne i öfrigt för inträde vid krigshögskolan, af

öfverstyrelse för krigsundervisningen pröfvas och af Eders Kongl.

Magt i kommandoväg fastställas.

Innan jag öfvergår till bestämmandet af läroverkets personal, torde

jag få yttra mig angående ett ofta och jemväl vid sednaste riksdag åter

väckt förslag att förflytta krigshögskolan från kronoegendomen Malmberg

till hufvudstaden.

Att läroverkets läge utanför hufvudstaden, synnerligen efter dess

betydligt utvidgade verksamhet, skall medföra störa olägenheter, är tydligt,

men då 1867 års Riksdag ansett tillräckliga skäl icke hafva blifvit

andragna för eu dylik förflyttning, må det tillåtas mig bland de vigtigaste

framlägga följande:

att sjelfva begreppet af en »högskola» förutsätter all möjlig offentlighet.

åt föreläsningar och examina, och att man efter skolans flyttning

till hufvudstaden sannolikt skulle åt henne egna eu upmärksamhet som

icke

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

icke kunde annat än utöfva välgörande inflytande på hela undervisningen,

så väl i fråga om lärare som elever; helst mången, som, utan att tillhöra

sjelfva läroverket, kan önska att draga nytta af dess undervisning i ett eller

annat ämne, härigenom beredes tillfälle att bevista föreläsningarne derstädes;

att, vid ordnandet af undervisningen och examina, afseende måste

fästas å läroverkets tillgång på hästar och åkdon, samt att så väl lärare

som elever icke ma förlora tid genom resor från och till läroverket;

att de båda bildningsliniernas elever härigenom bättre skulle kunna

afpassa tiderna för läroverkets besökande, hvilket åter skulle fördelaktigt

inverka på undervisningen och ordningen derstädes; samt

att,^ för så vidt störande yttre inflytanden å fortgången af studierna

vore från det rörliga ^ lifvet inom en större stad att befara, sådana lika

väl kunna förväntas da läroverket är hufvudstaden så närbeläget som nu

är fallet.

På dessa grunder får jag i underdånighet föreslå:

att krigshögskolan måtte förläggas till hufvudstaden, samt

att, derest oundvikligt hinder skulle möta för uplåtelsen åt läroverket

af någon Kronans eller stadens egendom, — hvilket, med

afseende på behofvet af ett kemiskt laboratorium samt tillräckligt

utrymme för ordnande af högskolans vackra fysiska instrument-,

modell- och öfriga icke obetydliga samlingar, otvifvelaktigt

vore det förman ligaste, — till hyra af lämplig lokal för krigshögskolan,

jemväl innefattande bostad åt dess chef, måtte anvisas

ett årligt anslag af 4,000 R:dr.

Efter _ läroverkets flyttning till hufvudstaden, skulle en del af eleverna

ga i mistning af fri bostad, vedbrand in. in.; någon ersättning härför

synes af både rättvisa och billighet påkallad. Ehuruväl elevernas

framtida antal och således äfven den hyresersättning, dem skulle tillkomma,

icke med visshet kan beräknas, torde man dock, i betraktande deraf att

44 utgjort medeltalet under de trenne senaste lärokurserna, att derifrån

emellertid bör afräknas elever från i hufvudstaden garnisonerade trupper,

samt att nu endast 1 adjutant och 5 repetitörer tillkomma, kunna antaga

det ett anslag i och för detta ändamål af 5,000 R:dr skulle vara tillräckligt.

I betraktande af dessa omständigheter får jag underdånigst föreslå:

att till hyresersättning åt krigshögskolans personal måtte

anvisas ett årligt anslag af 5,000 R:dr.

dill följd af läroverkets ofvanberörda förflyttning skulle åtskilliga af

dess nuvarande inventarier, såsom möbler i elevernas rum, hästar, åkdon

in. in. blifva obehöflig!!, hvarföre jag får i underdånighet hemställa:

Bih. till Rikscl. Prut. ] Sand. / A/d. 34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

att alla de krigshögskolans effekter, som efter hennes flyttning

till hufvudstaden befinnas öfverflödiga, måtte försäljas och

den deraf inflytande summa få användas till bestridande af de

med flyttningen och den blifvande lokalens inredning förenade

kostnader.

Beträffande krigshögskolans stat, som obestridligen kräfver störa förändringar,

har jag i Bil. Ser. Gr. Nio 8 sammanställt, sa väl nu gällande

stat, som den af Eders Kongl. Maj:t vid 1867 ars riksdag föreslagna, jemte

de förslag till stater hvilka blifvit uprättade af landtförsvars-komitén

samt af den år 1865, till utredande af frågor rörande krigsundervisningen,

nedsätta kommission hvarvid jag äfven slutligen fogat den af mig,

med iakttagande af största möjliga besparing, uprättade stat för läroverket.

Denna tabell utvisar, att jag dervid tillämpat följande grunder:

att aflöningen till en tjenstgörande major ma utbytas mot ett mindre

arfvode åt adjutanten i och för vården af bibliotheket;

att aflöningsgraderna böra vara få och lämpade efter undervisningsskyldigheten;
att,

då så val militäre som civile lärare kunna och förmodligen äfven

komma att innehafva annan löneinkomst, deras aflöningsförmåner vid krigshögskolan

synas billigtvis kunna inskränkas till de af mig föreslagna belopp.

att lärarebefattningen i artilleri jemväl synes kunna förenas med åliggandet

att undervisa i artilleritillverkning och besigtningar;

att läraren i topografi, utom de föreläsningar i ämnet, som höra honom

åläggas, tillika bör undervisa i kartritning och i militär-geografi;

att aflöningen för läraren i civil byggnadskonst, i följd af minskadt

antal elever och minskad lärokurs, bör icke obetydligt nedsättas;

att aflöningen för lärarne i de lefvande språken, hvilka icke är o för

alla eleverna obligatoriska, med afseende på svårigheten att beräkna donna

undervisnings omfång, må utgå med ett sammanlagdt belopp af 2,250 R:dr,

att dem emellan fördelas i mån af hvars och ens blifvande undervisningsåliggande,

och bestämd aflöning anslås endast åt läraren i franska språket.

Med afseende dels derpå, att krigshögskolans förflyttning till hufvudstaden

möjligen kan föranleda önskliga förändringar i den föreslagna aflöningsstaten,

dels på den omständigheten, att någon säker beräkning af

de, till följd af undervisningens fördelande på tvenne linjer, erforderliga

särskilda anslagsbeloppen svårligen kan upgöras, innan någon tids erfarenhet

vid tillämpningen dervid lemnat behöflig ledning, får jag i underdånighet

föreslå:

att staten för krigshögskolan måtte bestämmas i enlighet med

det förslag, som innefattas i Bil. Ser. G. N:o 7; samt

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

att, om på en eller annan titel af den för krigshögskolan

gällande stat besparingar tillfälligtvis upkomma, de sålunda besparade

medel må till andra skolans behof, efter krigsundervisnings-kommissionens

härom ingifna förslag, af Eders Kongl. Maj:t

disponeras.

Af ofvan åberopade jemnförelsetabell öfver de på sednaste tid föreslagna

stater för krigshögskolan visar sig, att den af mig uprättade understiger

så val den af Krigsundervisnings-kommissionen som den af Eders Kongl.

Maj:t vid 1867 års Riksdag föreslagna, hvarvid likväl, då jag, i likhet med

landtförsvarskomitén, funnit mig höra tillstyrka läroverkets förflyttning till

hufvudstaden, tillkommit ökade utgifter för så val hyra af lokal som hyresersättning

åt befäl och elever. Nuvarande anslag till krigshögskolan utgör

28,500 Ridt- och då det af mig fordrade belöper sig till 48,350 R:diskulle

således tillökningen i och för den högre krigsundervisningens ombildande

blifva 19,850 R:dr, hvilket belopp till största delen betäckes genom

den besparing, som skulle upkomma i följd af krigsskolans omorganisation.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1869.

s. 1 Kontrollera mot PDF

II. 1

Intendent!!!*- och trossväsendet.

Intendenturväsendet för armén saknar för närvarande erforderlig utveckling,

och dess organisation afser ej så, som vederborde, behofvet vid en

blifvande mobilisering. Det är allenast en fredsorganisation, som i det aldra

närmaste inskränker sig till intendents-departementet af Arméförvaltningen;

men detta embetsverk, som, i händelse af krig eller mobilisering, sjelf! icke

så obetydligt måste utvidgas, kan icke lemna från sig någon nämnvärd del

af sina arbetskrafter. Till intendentur-tjensteman i öfrig! kunna dessutom

för närvarande endast räknas regements-skrifvarne och regements-kommissarierne.

Hvad regements-skrifvarne beträffar, så kunna de val vid de förmer,

hvarunder indelningsverket upvuxit, och under närvarande förhållanden

vara behöfliga, men vid det förhållande åter att vården af arméns boställen

skulle blifva från försvarsväsendet skilj d, och då dem sålunda frånginge

den drygaste och ansvarsfullaste delen af deras åligganden, upbörden af

boställsmedlen m. m., så bär jag ansett dessa befattningar kunna uphöra

och med dem i öfrig! förenade göromål å andra statens tjensteman öfverflyttas,

i öfverensstämmelse med hvilken åsigt jag redan ofvan i underdånighet föreslagit

nödiga åtgärder. I fråga åter om regements-kommissarierne, så är jag

af den fanken att vid indelta armén dessa icke ens i fred kunna för intendenturens

allmänna behof användas, såsom varande bundne vid regementenas

förläggningsorter, från b vilka de icke kunna bortkommenderas.

En förändring i bestående förhållanden i detta afseende påkallas derföre

dels af de betydlig! utvecklade förvaltningsbestyr, som blifvit en följd af

regementenas eftertagande af beväringsmanskapets beklädande och af detsammas

förlängda vapenöfningar, dels ock hufvudsakligast af nödvändigheten

att så ordna förvaltningen under fred, att, vid inträffande krig, en vid fältförvaltningens

mångahanda bestyr någorlunda invand och i någon mån tillräcklig

personal linnés att tillgå.

Regements-kommissarierne, af b vilka för närvarande finnes en vid

hvarje indelt regemente och corps, med det undantag likväl att för Jemtlands

Häst- och Fältjägare-corpser tillsammans endast en sådan tjensteman är anstånd,

något som äfven ^^förhållande! vid Skånska Husar- och Dragon-regementena,

utses af regemente och corps-chefen, och skola för sin upbörd

ställa borgen till ett belopp af 4,500 riksdaler vid regemente och 2,500

riksdaler vid corps.

fT Bill. tiUJRihsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

II. 2

Deras åligganden äro hufvudsakligen: att biträda regemente- och corpscheferne

i vården och underhållet af mötesplatserna samt derå upforda byggnader;

att efter provianterings-direktionens föreskrifter besörja allt som rörer

regementets eller corpsens och dess beväringsmanskaps aflöning och underhåll

under de årliga mötena, med upbördsmanna-ansvar för de medel, byggnader

och persedlar dem till redovisning och vård kunna anförtros; att, enligt

beklädnads-direktionens föreskrifter och anordningar, emottaga, vårda

och, med upbördsmanna-ansvar, redovisa alla till direktionens persedeluplag

hörande effekter, äfvensom fora protokoll vid bevärings-beklädnads-direktionens

sammankomster, besörja expeditionen af dessa direktioners beslut, af

medels-utbetalningar, samt uprätta de årliga medels- och persedelredogörelserna,

äfvensom persedelredogörelser för beklädnads-direktionen.

Vid de afsutna rusthålls-regementena, hvarest beklädnadsförråd icke

finnas för stammen, men val för beväringsmanskapet, äro regements-kommissartörne

befriade från bestyret med stammens beklädnad.

I öfrig! skola regements-kommissarierne vara boende vid, eller i närheten

af mötesplatsen, och när regementena kommenderas utom sina förläggningsorter,

skola de qvarstadna derstädes i och för vården af såväl mötesplatserna

som af den del utaf persedeluplaget, som qvarlemnas, äfvensom

för att besörja mötesunderhållet för hemmavarande stamtrupp eller beväringsmanskap,

hvaremot särskild redogörare för den bortkommenderade styrkan af

regemente eller corps-chefen utses och förordnas.

Regements-kommissariernas ställning och förmåner stå redan nu icke i

lämpligt förhållande till deras ansvarsfulla åligganden, och, då en ytterligare

förökning i de dessa tjenstebefattningar hittills tillhörande göromål är att

emotse, torde också anspråken på de personer, som skola bekläda desamma,

böra höjas derhän, att staten uti dessa sina tjenstemäns samhällsställning, erfarenhet

och förmåga eger en säkerhet, som bättre betryggar mot förluster, än

hvad ensamt genom den föreskrifna s. k. upbördsborgen må kunna åstadkommas.

Om lämplige tjensteman för dessa befattningar skola kunna erhållas,

torde sålunda vara nådigt att antingen inskränka de med regements-kommissarie-tjensten

nu förenade göromål och densamma åtföljande ansvar,

eller ock efter behofvet omorganisera donna del af förvaltningen och i

sammanhang dermed förbättra tjensteinnehafvarnes ställning och aflöningsförmåner.

En inskränkning af göromålen kan dock, såsom ofvan sagd! är, i intet

hänseende ifrågasättas, men en ny anordning samt en utvidgning af dessa

tjenstemäns verksamhet åter är af nödvändigheten i hög grad påkallad.

För närvarande kunna regements-kommissarierne icke ens i fredstid

under truppsammandragningar och vid andra tillfälliga behof i och för intention
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

II. 3

turen användas. De blifva sålunda i saknad af en för kriget nödvändig erfarenhet

rörande arméns fältförvaltning; och antalet af andra intendenturtjenstemän

för armén är i högsta måtto begränsad!.

Också framstår redan nu, vid större truppsammandragningar under

fred, olägenheten af bristen på personer med kännedom om fåltförvaltningsoch

redovisningsväsendet; men då i krig behofvet af intendentur-tjenstemän

mångdubblas i jemnbredd med förvaltningsbestyren och de ekonomiska svårigheterna,

samt detta behof, huru som helst det än kan blifva tillgodosedt,

endast kan till en mindre del fyllas med personer, som redan ega nödig

kännedom om förhållandena inom armén, hvaremot flertalet måste anskaffas

och för sina befattningar bildas på sätt omständigheterna kunna medgifva,

så är det naturligen af yttersta vigt att för donna del af arméorganisationen,

af hvilken truppens stridbarhet i så väsendtlig mån beror, åtminstone en stam

af förut sakkunniga tjensteman finnes att tillgå, genom hvilka den öfriga personalen

må kunna organiseras och inöfvas.

För af hjelpande! af de missförhållanden, som nu ega ruin, samt till

vinnande af det ändamål jag sålunda antydt, torda det derföre vara nödigt

att, i likhet med hvad landtförsvars-komitén föreslagit, i stället för regementskommissarie

anställa vid hvarje indelt regemente och corps en särskild tjensteman,

som under general-intendentens befäl och under chefens och de förvaltande

myndigheternas inseende har anskaffningen, vården och redovisningen

för regementenas alla förnödenheter sig ålagd, och som tillika är redogörare

för dertill afsedda medel, hvarigenom äfven vunnes enhet vid persedelvården

och redovisningen, hvilka nu äro delade mellan olika personer

och direktioner utan egentligt samband dem emellan.

Denne tjensteman, som med afseende å vigten och betydelsen af sina

åligganden torde böra tilläggas kapitens värdighet och lämpligare höra benämnas

regements-intendent än regements-kommissarie, borde, såväl under fred,

som krig, vara till intendentur-tj enst påräknelig och ej bunden vid regementets

eller corpsens förläggningsort, utan alltid regementet eller corpsen följaktig;

och då så väl med afseende härå som å persedelvårdens tillväxt en biträdande

tjensteman vid förråden, hvad infanteriet beträffar, är af nöden, så

synes mig vid hvarje regemente eller corps af detta vapen jemte regementsintendenten

äfven en förrådsförvaltare höra anställas samt såsom betjening en

vaktmästare.

Vid de till kavalleriet hörande regementen och corpser åter torde förutom

regements-intendenten endast en vaktmästare vara erforderlig.

Till regements-intendenter, hvilka platser lämpligast torde höra med

officerare besättas, synes dock under öfver gångstid en de af nuvarande regements-kommissarier,

som dertill äro fullt lämplige, vara förtjente att blifva utsedde.

Om regements-kommissarie befianes icke böra till regements-intendent

s. 4 Kontrollera mot PDF

II. 4

förordnas, men för ålder och oförvitligt skötande af sin befattning anses icke

billigtvis derifrån kunna skiljas, torde det höra få på särskild pröfning ankomma,

huruvida med tillsättningen af regements-intendent vid sådant regemente

eller corps må kunna tills vidare anstå samt den ifrågavarande regements-kommissarien

tillåtas att under tiden få med sin befattning fortfara.

Såsom vilkor för att till regements-intendent kunna föreslås anser jag

höra fordras:

att hafva såsom officer varit i tjenst minst 5 år;

att innehafva eller hafva innehaft kapitens eller löjtnants tjenst på stat;

att inför en examenskommission hafva ailagt prof på godkända kunskaper

i fältförvaltning, redovisningssätt m. in.; samt

att hafva varit beordrad till tjenstgöring vid någon för sammandragen

trupp organiserad intendentur, samt dervid ådagalagt praktiska kunskaper och

anlag för sitt yrke.

Berörda fordringar synas mig nödvändiga att uppställa; de tvenne

första, så väl för att åt intendenterna bereda den kunskap om allmänna militära

förhållanden, hvilken för deras tjenstgöring är af vigt, som ock för att

bland arméns befäl sprida någon kunskap om intendentur-tjenstens åligganden;

de tvenne senare såsom grund för de hufvudsakligen praktiska kunskaper,

som af dessa tjensteman fordras, samt till ledning vid dessa kunskapers

bedömande.

I afseende på sättet för regements-intendenternas tillsättande torda

desse tjensteman, för hvilka löner icke finnas i stat uppförda, utan Indika

endast aflönas med arfvoden, uppå regements- eller corps-chefs förslag, efter

det uppkomna ledigheter blifvit i behörig ordning till ansökan kungjorda,

höra af Kong!. Maj:t tills vidare för ordnas och dervid det stadgande fästas,

att förordnande till regements-intendent medför afsked från förut innehafvande

tjenst på stat.

Förvaltare och vaktmästare vid förråden torde deremot höra på regements-intendentens

förslag af regements- eller corps-chef antagas.

Den för krigsorganisationen behöfiiga utvidgning af intendenturen bör,

efter det att en stam af duglige och erfarne intendentur-tjenstemän sålunda

blifvit bildad, lätteligen försiggå genom att till tjenstgöring vid intendenturen

använda de auditörer, Indika till sådant ändamål höra kunna blifva disponible.

Der sålunda regements-intendenterne icke blifva tillräcklige att besätta

de 24 intendentsbefattningar, som i händelse af en mobilisering blifva

behöfiiga, (Se Bil. Ser. H. N:o 1) synas förstberörde tjensteman, så väl

derigenom att de i fredstid, enligt detta mitt förslag, med sin innehafvande

auditörstjenst förena den af regementsskrifvare, som ock genom den

allmänna bildning de besitta och den kunskap om militära förhållanden, de

förvärfvat, höra blifva dertill särdeles lämplige. Vid intendenturen behöflige

s. 5 Kontrollera mot PDF

II. 5

kommissarier och redogörare kunna och måste deremot tagas bland statens

civila tjenstemannapersonal, hvilket icke torde mota några särdeles svårigheter.

Önskligt vore visserligen att till de i fält behöflige arméeorps- och

fördelnings-intendenturerna, redan i fred, lämplige personer kunde utses, öfvas

och utbildas, men då, med den bär föreslagna organisation för stamtrupperna,

sådane tjenstemäns göromål blefve under fredstid alltför litet motsvarande kostnaden

för deras aflöning och pensionering, så har jag icke ansett mig kunna

för vår fredsfot tillstyrka skapandet af sådana beställningar, huru önskvärda

de i öfriga afseenden än är o.

En följd af att nuvarande organisation utaf arméns intendentur-väsende

endast afser fredsfoten och fyllandet af dess behof, har ock blifvit, att all

organisation saknas af till detsamma hörande fältförvaltningstrupper, nödvändiga

för verkställigheten af samtliga fältförvaltningen tillhörande göromål och

åligganden.

Då emellertid under fredsöfningar arméns sjukvård, förplägning, beklädnad

m. m. med lätthet kan ordnas, utan att dervid några särskilda, för

förvaltningsbestyren organiserade trupper behöfva användas, under det deremot

i fält sådana äro oundgängligen nödvändiga, så anser jag organisationen

redan på fredsfot af dessa trupper, som egentligen för krigsfoten äro afsedda,

icke vara oafvisligen nödvändig.

Oundgängligt torde det deremot vara att uti fredsorganisationen hafva

åtminstone så till vida tillgodosett detta behof, att fältförvaltningstrupperna,

vid öfvergången på krigsfot, utan alltför mycken svårighet kunna bildas, och

äfven blifva duglige att förrätta den tjenst, dem kommer att åligga.

Deras tjenstgöring i fält afser hufvudsakligen:

att fora provianteringsparkerna;

att fora och skota fältbagerierna samt de med dessa vanligen förenade

fältslagterierna;

att befordra fältposten;

att skota hästdepöterna;

att lemna kuskar till stabernas och bataljonernas trossvagnar samt

hästskötare åt beridne officerare;

att upphemta och forsla sårade och sjuke samt biträda vid deras ".vårdande

; samt slutligen

att tillhandagå intendenturen med all den handräckning, hvaraf den

kan vara i behof.

Uti Bil. Ser. II. N:is 1 & 2 är i detalj redogj or dt för det antal befäl och

manskap, tjenstemän, läkare med deras biträden, samt öfrig personal, som

jag anser för den allmänna intendenturen och sjukvårds-intendenturen vara i

fält vid den mindre krigsfoten erforderligt. Dersammastädes är äfven angifvet,

hvarifrån donna personal skall tagas, huru den emellan de mobila armé
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

II, 6

corpserna samt depöterna skall fördelas in. in.; och torde jag sålunda för

detaljerna af intendentur-väsendets ordnande uti ifrågavarande hänseende till

förbemälda bilagor få i underdånighet hänvisa.

Af ofvan åberopade bilaga Ser. II. N:o 1 synes, att för de i denna

bilaga angifna behof påräknas 3,430 s. k. trainsoldater, under hvilket namn

jag förstår allt det beväringsmanskap, som vid mönstring blifvit approberadt

till krigstjenst, men från vapenöfning i fredstid, såsom varande under den

för i ledet Renande föreskrifna minimilängd, eller af annan orsak, befriadt.

Tillsammans med eu stam af officerare, underofficerare, korporaler, reservkavallerister

och sjukvårdssoldater samt 410 man 2me år exercerad kavalleribeväring

jemte 700 vid infanteriet öfvade förbinderisoldater af beväringsmanskapet

anser jag att dessa oöfvade s. k. trainsoldater kunna blifva till särdeles

nytta såsom sjlikvaktare och vid trossen, vid hvilken visserligen befälet behöfver

vara militäriskt utbildadt, men der fordringarne i sådant hänseende

på det tjenstgörande manskapet utan särdeles olägenhet kunna vara ganska

ringa. Då jag på grund af gjorda beräkningar antager, att omkring 1000

man beväring årligen komma att approberas till trainsoldater, så skulle vid

inkallandet af 4 klasser en tillgång af 4000 sådane komma att uppstå; och

synes häraf att icke allenast fullständig tillgång till det i Bil. Ser. II. A:o 1

anmärkningen 14 upgifna antal af 3,330 trainsoldater finnes, utan äfven att

ytterligare omkring 600 kunna påräknas för intendenturens behof i depöterna.

Af de vid armécorpserna uptagna provianteringsparker, hvilka äro

beräknade att kunna framforsla truppernas behof af proviant och furage för

3me dagar, antages att 3me parker eller en från hvardera armécorpsen öfverlemnas

till högqvarteret för att ställas till general-intendentens förfogande

och jemte derstädes vidare befintlig tross förblifva under öfvervagnmästarens

befäl.

Den öfriga delen af armécorpsens tross står, så vida ej större eller

mindre del deraf genom högqvarterordres för andra ändamål disponeras, till

armécorps-intendentens förfogande och under vagnmästare^ hvilken är befälhafvare

för hela armécorpsens tross med bataljonschefs magt och myndighet.

Sålunda bör för hvarje armécorps bildas en trossbataljon, hvilken bör

indelas uti 9 olika kompanier, nemligen (se Ser. Bil. I. EIo 6): 1 sjukbärarekompani;

1 sjukvaktare-kompani, bestående af alla till trossen hörande sjukvårdssoldater,

med undantag af dem vid sjukbärare-kompaniet, samt alla ^likvaktare

; 1 handtverks-kompani, bestående af alla vid trossen anställde handtverkare;

och 6 trosskompanier, af hvilka 1 för provianteringsparkerna, 1 för

ambulanser och flyttande sjukhus, 1 för det vid armécorps-qvarteret, fördelningarnes

och brigadernes staber samt fältposte!'' och häst-depöter anställde

s. 7 Kontrollera mot PDF

II. 7

befäl och manskap samt 2 för de vid infanteribataljonen och 1 för de vid

öfrige vapen anställde trosskuskar och hästskötare.

I det föregående har jag, i fråga om de åtgärder, som äro af nöden

för anskaffandet af det för arméns behof erforderliga antal hästar, redan afgift

underdåniga förslag, hvarföre jag nu endast har att redogöra för förhållandet

mellan behöflige och nu befintlige fordon.

Jag torde då få hänvisa till Bil. Ser. H. N:is 1 och 3, som uptaga de

närmare detaljerna häraf, och af hvilka framgår att det öfverskott, som i vissa

fall kan finnas, är obetydligt samt med hänseende till materielens beskaffenhet

äfven af mindre värde, då deremot inom de flesta olika slagen af trossfordon

en högst betydlig brist skulle upstå, för den händelse omständigheterna

skulle föranleda arméns mobilisering, om också endast till den

mindre krigsfoten. — Af hvad som sålunda brister har jag ansett i främsta

rummet höra anskaffas 113 st. lätta tvåspända bataljonsförbinderivagnar,

15 st. fyrspända fältbagerivagnar, 508 st. stabs-, expeditions- och intendenturvagnar

samt 12 st. apotheksvagnar.

I flera andra hänseenden, såsom i fråga om de till ett antal af omkring

800 st. erforderliga trossvagnarne, vore äfven mer än väl behöflig! att

komplettera flen till trossen hörande materiel, men då jag måste rygga tillbaka

för att ställa fordringarne på anslag för landtförsvaret alltför högt, och

trosspassevolansfonden svårligen torde kunna bereda tillgång ens för fyllande

utaf de nödvändigaste behofven af trossfordon, har jag ansett någon vidare

nyanskaffning häraf, än den ofvan omförmälda, icke för närvarande höra

ifrågakomma.

I öfverensstämmelse med här ofvan uttalade åsigter får jag till slut i

underdånighet föreslå:

att vid hvarje regemente eller corps" af indelta armén må anställas eu

tjensteman benämnd regements-intendent, hvilken skall åligga att

handhafva de till intendenturen vid samma regemente eller corps

hörande göromål;

att till regements-intendenter må i första hand företrädesvis utses de

nuvarande regements-kommissarierne, om de visat nit och skicklighet

i u(öfvandet af sina befattningar, och att i de fall, der regements-kommissarie

icke anses höra till regements-intendent förordnas,

det må på särskild nådig pröfning ankomma, om med tillsättningen

af regements-intendent kan tills vidare anstå;

att följande fordringar må upställas å den, som derefter till regementsintendent

skall kunna föreslås: att hafva såsom officer varit i tjenst

minst 5 år; att innehafva eller hafva innehaft kapiten^ eller löjtnants

tjenst på stat; att inför en examens-kommission hafva aflagt

s. 8 Kontrollera mot PDF

II. 8

godkändt prof på kunskaper i förvaltning, redovisningssätt m. m.;

samt att hafva varit beordrad till tjenstgöring vid någon för sammandragen

trupp organiserad intendentur, samt dervid adagalagt

praktiska kunskaper och anlag för yrhet;

att regements-intendent må tilläggas kapitens värdighet och uppå regements-

eller corps-chefs förslag af Kong!. Maj:t på obestämd tid

förordnas;

att general-intendenten må ega befålsrätt öfver regements-intendenterna,

och till följd deraf myndighet att dem till extra förrättningar, inom

eller utom* deras vanliga tjenstgöringsområden, beordra^

att vid hvarje indelt infanteri-regemente anställa eu förradsförvaltare

och en vaktmästare, men vid de indelta kavalleri-regementena endast

en vaktmästare;

att på regements-intendentens förslag förradsförvaltare må af regements-chefen

förordnas och vaktmästare antagas,

att under benämning trainsoldater allt det approbera^ beväringsmanskap,

som för undermålighet icke kan i ledet insättas, må vid mobilisering''

kunna inkallas till tjenstgöring, för att efter behof vid

fältförvaltningstrupperna användas till trosskuskar, hästskötare eller

sjukvaktare.

Sedan jag sålunda redogjort för det sätt, på hvithet intendentur- och

trossväsendet så väl i fält som vid arméns försättande pa krigsfot lämpligast

torde höra ordnas, anser jag mig dock äfven höra i underdånighet anföra, att

det enda för en utbildad krigsorganisation i detta hänseende fullt betryggande

torde vara att för intendentur- och trossväsendet anordna en fast stam, vid

hvilken beväringsmanskapet årligen till denna så vigtiga tjenstgöring skulle

utbildas, men att jag, af ekonomiska skål och på det ej statsverket ma

belastas med alltför dryga utgifter, ej för närvarande tilltrott mig i detta

hänseende kunna ifrågasätta större förändringar, än som innehallas uti har

ofvan framlagda förslag. t

Slutligen får jag i underdånighet anmäla, att kostnaden för den åt

mig såsom angelägnast ansedda anskaffning en af fordon skulle blifva.

för 113 bataljons-förbinderivagnar med tillbehör å 750 ....... 84,750

15 fyrspända fältbagerivagnar å 2,000 .....- - -...... 30,000

508 stabs-, expeditions- och intendentur-vagnar å 750 ..... 381,000

’’ 12 apotheks-vagnar å 750 .........................^''000

Summa R:dr 504,750.

Till bestridande af de utgifter, som för de närmast kommande åren i

detta ändamål kunna ifrågakomma, lemna!- trosspassevolans-fonden full tillgång,

hvarföre några särskilda anslag härför tills vidare icke äro^af nöden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

II. 9

Sjukvården.

Ordnandet af arméns sjukvårdsangelägenheter är en fråga af den mest

framstående vigt, hvars nöjaktiga lösning framställer många och störa svårigheter.

Helso- och sjukvården i fält har under de sednare åren med allt skål

tillvunnit sig stor upmärksamhet och ett allt mer stigande intresse. De

härifrån härledda bemödanden att söka minska en del af de olyckor, kriget

nödvändigtvis medför, hafva visserligen i någon mån krönts med framgång,

men särdeles störa förhoppningar i donna väg kan man emellertid icke gorå

sig, då förstörelsens konst oupphörligt går med jättesteg framåt, under det

återställandets konst är genom sakens natur begränsad.

Ehuru de fruktansvärda framstegen med afseende på eldvapnens förbättrande

måste gorå skottskador både allmännare och svårare än förr, hafva

dock äfven sednare års tilldragelser bekräftat den gamla välgrundade erfarenheten,

att offren för sjukdomar och dåliga hygieniska anordningar under

fältlifvets vexlingar och ansträngningar äro långt talrikare än de, som

falla eller göras otjenstbara under sj elfva striden. Beredandet af en god

helsovård torde visserligen i väsendtlig man kunna bidraga till förminskande

utaf behofvet af sjukvård; men huru långt omsorgerna i detta fall än må

sträcka sig, är dock uppenbart, att, dels till följd af förstörelseverktygens

fulländning, dels till följd af de störa massor nutidens krigskonst klöfver,

antalet af dem, som under ett krig behöfva tillsyn och omvårdnad af läkare,

skall blifva långt större än förhållandet tillförene varit.

Visserligen har 1861 års konferens i Gfénéve, genom realiserande af

den stortänkta och menni fikovänliga idé, som grundlagt den internationela

föreningen för frivillig sjukvård i fält, hvilken förening äfven Sverige tillhör,

under de sista krigen visat ett i hög grad gagneligt inflytande, men statens

skyldighet att vårda den sårade och sjuke soldaten har dock derigenom i

ingen mån förminskats.

Att förse en armé i fält med ett tillräckligt antal duglige läkare och

öfvadt sjukvårdsmanskap är sålunda en nödvändig och oafvislig upgift.

Utan störa svårigheter och uppoffringar kan den dock, som ofvan är sagd!,

ej realiseras.

Ehuru det ej kan ifrågasättas, att staten under fredstid skall underhålla

en så talrik läkarepersonal, som armén för krigsfot behöfver, emedan i

Bill. till BiJcsd. Brok 1869. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

n. 10

sådant fall ett stort antal läkare, så länge freden varar, till största delen

skulle vara för tjensten obehöfiige, så är dock oundgängligen nödvändigt, att

fredsorganisationen i vissa hänseenden mera närmar sig krigsorganisationen,

än hvad för närvarande är förhållandet.

Vid Svenska armén finnas nu anställde följande antal läkare:

vid infanteriet......27 regements-läkare och 43 bataljons-läkare — 70.

„ kavalleriet...... 7 „ „ 12 „ =19.

„ artilleriet...... 3 „ „ 9 „ =12.

„ fortifikationen .... 1 „ =1.

garnisonsläkare..... 2 „ =2.

Summa 37 regements-läkare och 67 batalj ons-läkare = 104.

I dessa summor äro icke upptagne läkaren vid Kongl. Krigsskolan

och 1 regementsläkare samt 3:ne tillförordnade bataljonsläkare vid Gotlands

nationalbeväring. De begge garnisons-läkaretjensterna å Carlsborg och Carlsten

äro icke heller på ordinarie stat uppförde, utan innehafvas endast på

förordnande, hvarföre den egentligen disponibla läkaretillgången utgöres af

37 regements-läkare och 65 bataljonsläkare, eller tillsammans 102, bland

hvilka dock icke så få redan hunnit den ålder, att de för fälttjenstgöring

torde vara föga användbara.

Till antalet disponible läkare höra äfven de extra-ordinarie militär
-

läkarne, nemligen:

Pensionärer.............17.

Stipendiater.............30.

Summa 47.

Af pensionärerna äro emellertid endast 2:ne, nemligen sjukhusläkarna

vid allmänna garnisonssjukhuset, förpligtade att vara fullt legitimerade, under

det de öfrige 15 endast äro medicine kandidater, och af de 30 stipendiaterna

äro de flesta endast medicine studiosi.

Genom Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 13 Juni 1855, angående

arméns sjukvård under fälttjenstgöring, är föreskrift meddelad i fråga om det

antal läkare, som vid arméns försättande på krigsfot bör till tjenstgöring vid

densamma anställas; och under förutsättning af arméns organisation på sätt i

det föregående är föreslaget, upgår, enligt upgjord beräkning, vid tillämpning

af nyssnämnda förordning, det för mindre krigsfoten erforderlige antal

läkare, så väl hvad fält-armén som depöterna och sjukhusen beträffar, till

848, och för större krigsfoten till 983, i dessa siffror äfven underläkare inberäknade.

Såsom nyss visadt är, upgår emedlertid antalet af befintlige militärläkare

endast till 151, och äfven under förutsättning att alla ordinarie plåt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

II. 11

ser voro med fullt tjenstduglige personer besatta, och att alla extraordinarie

läkare voro kompetente att bestrida sjelfständig läkareverksamhet, upstår

dock, vid tillämpning af berörda författning, så stor brist på läkare, att den

omöjligen kan fyllas, enär hela Sveriges läkarepersonal icke upgår ens till

det antal som fattas.

En annan fördelning af de läkarekrafter, som vid krigsutbrott kunna

disponeras, måste sålunda bestämmas än den genom nyssberörda författning

angifna; men, icke nog med eu annan fördelning, äfven en icke obetydlig

förökning af antalet läkare inom både ordinarie och extra-ordinarie läkarecorpsen

är en oafvislig nödvändighet, så vida man skall kunna hoppas att

någorlunda tillgodose det oundgängligaste behofvet af läkarevård, i händelse

af arméns försättande på krigsfot.

Enligt den plan för infanteriets mobilisering, som ofvan blifvit föreslagen,

skulle hvarje bataljon vid öfvergången till krigsfot, vare sig den

mindre eller större, utsvälla till 2:ne, och hvarje regemente sålunda formeras

på 4 bataljoner, samt corpserna på 2:ne. Att rycka i fält med bataljoner

af den styrka, som bär är i fråga, utan att hvarje bataljon vore försedd

med åtminstone en läkare, vore att utsätta armén för en alltför stor fara,

mindre måhända till följd af fiendtliga kulör, än till följd af sjukdomar och

farsoter. Så väl äldre som nyare tiders krigshistoria visar tillfyllest, hvilka

vådor ett förbiseende af donna vigtiga del af krigsförvaltningen kan medföra.

Infanteri-regementena äro för närvarande försedde med hvardera en

regements-läkare och tvenne bataljons-läkare, corpserna''endast med en läkare.

Tillsättande af ytterligare en läkare på hvarje regemente eller corps är nödvändigt,

på det att antalet af läkare må blifva lika stort som bataljonernas

på krigsfot. De föreslagna Westernorrlands regemente och Hallands fältjägare-corps,

hvilka, ehuru nu försedde med en del befäl, dock alldeles sakna

läkare, måste äfven dermed förses till det antal bär blifvit nämndt; och jag

får sålunda föreslå:

att Westernorrlands regemente måtte förses med en regements-läkare,

en förste och två andre bataljons-läkare;

att Hallands fältjägare-corps må förses med en regements-läkare och

en förste bataljonsläkare;

att öfrige indelte infanteri-corpser, som för närvarande äro försedda

med en regements-läkare, derjemte hvardera måtte erhålla en förste

bataljonsläkare; och

att alla öfrige indelta infanteri-regementen måtte erhålla ytterligare

hvartdera en andre bataljons-läkare.

Blifva de indelta infanteri-regementena och corpserna försedda med

läkare till det antal bär blifvit ifrågasatt, så torde det aldra oundgängligaste

behofvet af legitimerade läkare vid mobilisering vara fyldt, och behofvet

s. 12 Kontrollera mot PDF

II. 12

under fredstid vara tillräckligt, äfven med afseende fästadt så väl å de förlängda

beväringsöfningarne, hvarigenom styrkan under regementsmötena ökas

med en klass, eller omkring 18,500 man, som å de öfningar med sjukvårdsmanskapet,

Indika hädanefter höra åligga läkarne.

Indelta kavalleriet, hvars läkarepersonal i händelse af mobilisering

visserligen tarfvar en förökning, är dock för närvarande i allmänhet försedt

med ett antal läkare, motsvarande hvad här blifvit för infanteriet föreslaget,

hvarföre, enär det obetydliga antal beväring, som är ifrågasatt att tilldelas

kavalleriet, icke tager någon förökning af läkarepersonalen i anspråk, någon

sådan förökning nu icke heller torde höra ifrågasättas.

Vid de värfvade garnisonerade trupperna tages läkarnes verksamhet

under \ fredstid ojemförligt mycket mer i anspråk, än vid de indelta, så väl

genom den ständiga tjenstgöringen, som genom den undervisning de å flera

garnisonsorter för närvarande äro skyldiga att meddela sjukvårdsmanskapet.

Skall en sådan undervisning vid militärsjukhusen kunna med tillräcklig och

önskvärd noggrannhet meddelas åt det betydligt förhöjda antal af sjukvårdsmanskap,

hvarom förslag nedan framställes, erfordras ett betydligt antal lärare

för detta manskap. Genom förökande af antalet ordinarie läkare vid

de värfvade trupperna, hvilkas läkare äro i ständig tjenstgöring, skall å ena

sidan tillfälle till öfning och vana vid militära tjenstegöromål beredas åt flera

läkare än nu, på samma gång som detta förökade antal är för ofvannämnda

undervisning ett väsentligt vilkor.

Jag får derföre föreslå:

att fotgardes-regementena, ehuru föreslagna att förminskas till hvardera

en bataljon, må bibehålla nuvarande antal läkare;

att Svea artilleri-regemente må tilldelas ytterligare en andre bataljonsläkare;

men att en dylik plats deremot må indragas vid Yendes

artilleriregemente;

att Blekinge värfvade Skarpskytte-corps må erhålla en regements-läkare

och en förste bataljons-läkare.

att, i sammanhang med förändrad organisation af ingeniörtrupperna,

pontonier-batalj onen måtte förses med en regements-läkare och en

andre batalj ons-läkare;

att vid den till uppsättning foreslagne sappör-batalj onen må tillsättas

en förste bataljonsläkare; och

att, i sammanhang med Wermlands Fältjägare-regementes förändrade

organisation, dervarande andre bataljonsläkare-beställning må uppflyttas

till förste bataljonsläkare-beställning.

Den förökning i läkarepersonalen, som ifrågasattes, utgör således (Bil.

Ser. I. N:o 2):

s. 13 Kontrollera mot PDF

II. 13

VicT värfvade armén af:

2 regements-läkare och

2 förste batalj ons-läkarer samt

Vid indelta armén af:

2 regements-läkare,

7 förste bataljons-läkare och

21 andre bataljons-läkare.

I sammanhang med ofvanstående får jag föreslå:

att garnisonsläkare-tjensterna å Carlsborg och Carlsten må upföras å

ordinarie stat; den förstnämnda som regementsläkare-beställning,

och den senare som förste bataljonsläkare-beställning.

Då dessa fästningar under ingå förhållanden kunna undvara läkare,

bidrager dock ej donna ändring till ökande af arméns för krig disponibla

läkarepersonal.

De extra-ordinarie militär-läkarnes antal kräfver äfven en icke obetydlig

tillökning. De nuvarande pensionärerne och stipendiaterne, som under

fred i första rummet äro afsedde för den militära sjukvården, och i krig uteslutande

påräknas för arméns behof, utgöra tillika de enda säkert disponibla

extra läkare vid den civila sjukvården, då farsoter eller allmännare sjuklighet

påkalla förstärkning af de ordinarie läkarekrafterna, genom hvilken

tjenstgöring de äfven sättas i stånd att förvärfva den vana och öfning, som

bidrager att grundlägga deras duglighet och användbarhet.

De extra-ordinarie militär-läkarne utgöras för närvarande såsom nämndt

är af 17 pensionärer och 30 stipendiater, af hvilka de bestå endast äro

medicine studiosi. Vid inträffande mobilisering måste det för staberna nödvändiga

antal läkare till stor del tagas af den vid regementena tjenstgörande

ordinarie läkarepersonalen, och de vid den sednare härigenom upkomna

luckor måste fyllas af fältläkare-corpsens reserv-läkare, så att det för trupperna

oundgängligen nödvändiga antalet af en läkare på bataljon måtte

blifva fyldt.

Det minsta antal, som till dessa staber erfordras, är:

vid högqvarter et........ 2

3 armé-corpser........ 3

6 fördelningar......... 6

12 brigader..........12

kavalleri-reserven....... 1 samt

artilleri-reserven........ 1

summa 25,

hvaremot öfrige artilleriets läkare, med undantag af 3:ne för armé-corpsernas

artilleri-reserver, äfvensom alla läkare vid fortifikationen, höra för ifråga
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

II. 14

varande eller andra behof blifva disponible, då de fördelningar och brigader tilldelade

batterier och ingeniör-afdelningar, efter för tillfället gifna bestämmelser,

i och för sin sjukvård böra hänvisas till infanteriets och kavalleriets läkare,

eller till brigad- och fördelnings-läkarne.

Men utom nämnde, för staberna erforderliga, läkare måste alltid finnas

disponible 12 läkare för vården och ledningen af ambulanserna, samt vid den

mindre krigsfoten åtminstone 42, och vid den större åtminstone 48 för de

flyttande sjukhus som äro afsedda att bildas; hvarförutom vid de olika depöterna

ett icke obetydligt antal läkare är af behofvet påkalladt; och ej

heller torde de fasta sjukhusen höra helt och hållet lemnas i saknad af

militär-läkare (Bil. Ser. I. N:o 3.).

Behofvet af extra läkare till fyllande af alla dessa platser är stort och

större än att det helt och hållet kan fyllas.

Man måste derföre vid bedömandet af det antal extra läkare, som vid

armén skall anställas, utgå från det antal som man, med ledning af erfarenheten,

kan anse möjligt att anskaffa.

Detta antal, deri inberäkna^ alla dem, Indika studera vid de båda

universiteten och Carolinska institutet, och som aflagt medicine kandidateller

medico-filosofisk examen samt derjemte hafva tjenstfolk å sjukhus, torde

icke i medeltal uppgå till mera än 80, och om man sålunda bestämmer antalet

extra läkare till denna siffra, har man derigenom sökt bereda armén så talrik

läkarepersonal, som under för handen varande förhållanden möjligen

kunnat åstadkommas.

Den för extra läkare hittills begagnade intetsägande benämning ”pensionärer”

och ”stipendiater”, torde höra utbytas mot den mera lämpliga af:

”reservläkare i fältläkare-corpsen”; och höra dessa extra läkare indelas i 3 :ne

klasser med olika fordringar, af Indika första klassen med de högsta fordringarne

bör utgöra ett antal af 20, och de öfriga båda klasserna hvardera 30.

Jag får sålunda föreslå:

att extra fältläkare-corpsen måtte ökas till ett antal af 80, hvilka benämnas

reservläkare i fältläkare-corpsen;

att dessa reservläkare indelas i 3:ne klasser, af hvilka första klassen

utgör 20, och de öfriga båda hvardera 30;

att första klassen bör vid antagandet hafva genomgått medicine kandidat-examen

och kunna förete betyg öfver att å Serafimer-lasarettet

hafva afslutat sin tjenstgöring för licentiat-examen;

att andra klassen bör vid antagandet hafva genomgått medicine kandidat-examen

och kunna förete betyg öfver tjenstgöring under minst

ett hälft års tid vid garnisons-sjukhuset eller annat sjukhus; och

s. 15 Kontrollera mot PDF

II. 15

att tredje klassen må vid antagandet hafva genomgått medico-filosofisk

examen samt kunna förete samma betyg om tjenstgöring å sjukhus,

som för andra klassen blifvit föreslaget.

De bär föreslagna åtgärder, som i någon, ehuru ringa, man närmar

organisationen till krigsorganisationen, äro, som nämndt är, endast beräknade

att fylla det oundgängligaste behofvet af läkare vid trupperna och de flyttande

sjukhusen.

Det antal läkare, som Kongl. Förordningen af den 13 Juni 1855 beräknar

för sjukvården i fält, kan, som ofvan jemväl är nämndt, icke anskaffas.

För att emellertid i någon mån minska det läkareantal, denna författning

såsom behöfligt förutsätter, höra dock läkarnes tjenstebestyr i fält, genom en

i möjligaste måtto klok fördelning, så jemnkas, att icke åtskilliga läkare komma

att utsättas för en förstörande öfveransträngning, under det att andra äro

vida mindre använda. General-fältläkaren, hvars tillsättande jag nedan föreslår,

tillkommer det att i fält, vid behof, med högste befälhafvarens samtycke,

förflytta arméns läkare till den tjenstgöring, der hvar och en inom sin grad

kan mest gagna.

Om äfven, genom kompletterande af arméns läkarepersonal, till den vidd

bär blifvit föreslaget, det aldra nödvändigaste behofvet af till sjelfständig

verksamhet påräknade läkare kan anses fyldt, hvad fältarmén och äfven hvad

de flyttande sjukhusen beträffar, så saknas dock tillgång på läkare för de

fasta sjukhusen nästan helt och hållet. För att åtminstone i någon mån afhjelpa

detta missförhållande, finnes ingen annan utväg, än att anlita biträde

af personer, tillhörande den civila helsovården, såsom provincial-, städs-, lasaretts-

och distrikts-läkare.

Jag får derföre föreslå:

att provincial-, städs-, lasaretts- och distrikts-läkare må förpligta att

vid uppkommande krig, om behofvet så kräfver, med bibehållande

af sin lön och mot särskilt arfvode, tjenstgöra vid arméns fasta

sjukhus eller vid depöter inom landet.

Ett vilkor, för att vid inträffande krig ega de flesta platserna besätta

med personer, som till fälttjenst äro fullt dugliga, är att befrämja omsättningen

å de militära läkareplatserna genom lämpliga pensionsförmåner åt de

äldsta militärläkarne. Då emellertid en person, hvars krafter ej mera medgifva

honom att användas i fältjenstgöring, likväl vid sjukhusen o. s. v., kan

i väsendtlig mån deltaga i sjukvården, bör eu viss tid utlastas, under hvilken

de, som erhållit afsked, fortfarande äro tjenstskyldig^, hvarigenom ett ej så

ringa läkareantal för sjukhustjenstgöring kan blifva disponibelt, och torde jag

framdeles, i sammanhang med förslag till pensionsväsendets ordnande, få underställa

Eclers Kongl. Maj:ts pröfning de bestämmelser, som i sådant afseende

kunna vara lämpliga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

II. 16

De ordinarie läkarne vid fält-armén äro i behof af ett stort antal biträden

eller underläkare. Bland studerande och andra ynglingar, hvilka vid

inträffande krig äro i beväringsåldern, finnas tvifvelsutan många, som genom

upfostran och vaner ega mera håg för läkarens än för krigarens yrke, och

som genom den särskilda undervisning, hvilken universiteternas medicinska

fakulteter och (karolinska institutet under sådana omständigheter äro förpligtade

att meddela, på temligen kort tid kunna inhemta kunskaper, hvarigenom

de blifva användbara biträden för sjukvården i fält, och såsom sådane blifva

af större nytta, än om de ställas i ledet bland de stridande. För samma

ändamål kunna äfven användas mera försigkomna lärlingar från fältskärsstugorna,

äfvensom farmaceuter. 1 ändamål att bereda en nödvändig tillgång

på läkarebiträden eller underläkare, har jag ock redan i sammanhang med

frågan rörande allmänna värnepligten föreslagit: att i beväringsåldern varande

medicine studiosi, fältskärselever och farmaceuter, jemte andra beväringsskyldige,

som, medelst intyg från lärare vid medicinsk undervisningsverk,

styrka sig hafva inhemta!: sådana kunskaper, att de som läkarebiträden äro

användbara vid fältsjukvård, må, om de sådant önska, kunna i mönsterrullorna

inskrifvas som läkarebiträden, samt i krig som sådane användas, så väl

vid armén som vid sjukhusen, utan att dock under fredstid vara från vapenöfningarne

befriade.

Yttersta länken i kedjan af den personal, som användes för arméns

sjukvård, utgöres af sjukvårdsmanskapet. Om ej lika vigtig som organisationen

och fördelningen af fältläkare-corpsen, är dock det ändamålsenliga ordnandet

redan i fredstid af sjukvårdsmanskapet, som bör utgöras af ett tillräckligt

antal pålitliga, välvilliga samt i sitt yrke kunniga personel'', af särdeles

stor och framstående vigt. Den nuvarande organisationen måste dock

undergå väsendtliga förändringar, så framt armén derigenom skall beredas

tillgång på ett kunnigt och till antalet tillräckligt sjukvårdsmanskap i dess

3 olika kategorier: ''Sjukvårdssoldater, förbinderisoldater och sjukvaktaresoldater.

1

Hvad först angår de egentliga sjukvårdssoldaternas undervisning, torde

densamma för det jemförelsevis obetydliga antal, som deraf, enligt nu gällande

föreskrifter, kommer i åtnjutande, vara någorlunda tillräcklig, men skall något

verkligt gagn med donna undervisning åstadkommas, erfordras dels att ett

större antal stamsoldater, än nu är förhållandet, deraf erhåller del, dels att

det, som vid undervisningen inhemtats, för att i minnet kunna bibehållas, vid

de årliga regementsmötena, under vederbörande läkares ledning, repeteras

och öfvas.

Det är nemligen antaget att, om ett jemförelsevis tillräckligt antal stamsoldater

erhåller undervisning i första grunderna af kirurgi m. m., enligt för

detta ändamål stadgad lärokurs, hvilken vid regementsmöten eller andra

trupp
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

II. 17

truppsammandragningar genomgås och ytterligare inskärpas, så höra dessa

examinerade sjukvårdssoldater kunna under fälttj enstgöringen påräknas såsom

dugliga och kunniga biträden åt läkarne. Då antalet af dessa sednare, såsom

ofvan är anfördt, måste blifva ganska begränsad!, bör en minskning i deras

åligganden (t. ex. med göromål tillhörande den s. k. bila kirurgien, enklare

förbands anläggande m. m.) medföra den fördel, att det ringa antal, som finnes,

mera uteslutande kan egna sig åt helso vårdens vigtigare detaljer, dock alltid

så, att sjukvårdssoldaterna endast efter läkarens tillsägelse och under hans

upsigt eger utöfva sin verksamhet. — Vidare höra de examinerade sjukvårdssoldaterna,

såsom ledare och befäl öfver förbinderisoldaterna, likasom i

egenskap af korporaler vid reservförbinderiafdelningen, på slagfältet kunna,

till följd af den undervisning de åtnjutit, utöfva en gagnande verksamhet vid

de sårades utandande, transport och, om så erfordras, första förbindning.

Slutligen, i fall antalet af examinerade sjukvårdssoldater det medgifver, höra

äfven för sjukhusens behof kunnige öfversjukvaktarfe och sjukvaktare bland

dem kunna utses, hvilka långt bättre än sjukvaktaresoldater af beväringen,

som ega ringa eller ingen insigt, kunna i detta ansvarsfulla kall användas.

Äfven förbinderisoldaterna höra till sin sysselsättning vara invande och

exercerade, hafva kännedom om sjukutredningens beskaffenhet och ändamål,

samt ega öfning i förbinderivagnarnes snabba på- och afpackning, hvari allt

de höra vid möten och manöver under tillsyn af vederbörande läkare öfvas.

Undervisningen och öfningen med sjukvårdsmanskapet bör således i

betydlig mån utsträckas, men huru väl undervisad!, inöfvadt och exercerad!

manskapet än må blifva, är dock det närvarande antalet alltför ringa, för

att åsyftad! gagn dermed skall kunna åstadkommas. Erfarenheten från de

sista krigen, hvilken ligger till grund för alla de förslag, som sednare tidens

militär-sanitäts-kommissioner utarbeta!, visar påfallande, huru ytterst maktpåliggande

det är att, med de allt mer utvecklade egenskaperna hos eldvapnen,

ega ett större antal sjukvårdsmanskap än tillförene för de sårades upphemtande

och bortförande från valplatsen.

Vid infanteriet, som i sig skall upptaga största delen af beväringsmanskapet,

torde sjukvårdssoldaterna vid hvarje stamkompani icke kunna understiga

6, hvarigenom vid öfvergången till krigsfot hvarje fältkompani erhölle 3:ne

sjukvårdssoldater. Vid specialvapnen återigen torde 3:ne sjukvårdssoldater

vid hvarje sqvadron, batteri eller kompani, motsvara hvad för infanteriet blifva

ifrågasatt.

Det manskap, som till sjukvården bhfvit utsedt, torde äfven böra, så

vidt möjligt, vid densamma bibehållas, och sjukvårdssoldaterna inom sin verksamhetskrets,

i mån af ådagalagd skicklighet och förtjenst, kunna avancera

till korporaler, hvartill vid hvarje infanteribataljon 2:ne, och ett deremot svarande

antal vid öfriga vapen, höra kunna befordras.

Bill. till JRiksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

II. 18

I öfverensstämmelse med hvad här anfördt blifvit, får jag föreslå:

att vid infanteriet må utbildas till sjukvårdssoldater ett antal af 6 på

hvarje stamkompani, och att antalet vid specialvapnen bestämmes

till 3:ne på hvarje sqvadron, batteri eller kompani;

att undervisning vid militärsjukhusen med dessa sjukvårdssoldater må,

så snart lämpligen sire kan, anordnas; och

att den sålunda undergångna lärokurs vid de årliga mötena af vederbörande

läkare repeteras och vidare utsträcka i alla de ämnen,

der sådan för sjukvårdssoldaterrias duglighet och användbarhet kraf

nöden.

Vid pröfning af den vigtiga frågan om fältläkare-corpsens organisation,

framstår i första rummet bristen på en särskild chef för militärläkarne, hvilken,

så väl under fred som krig, egde öfverinseendet öfver den militära helsooeh

sjukvården, och under hvars myndighet militärläkarne voro ställde i allt

hvad som rörer deras embetsförvaltning såsom läkare vid armén.

Kongl. Förordningen af den 13 Juni 1855, angående arméns sjukvård

i fält, samt Instruktionen af den 12 Januari 1856 föreskrifva visserligen tillsättande

af en sådan embetsman, under benämning generalfältläkare, så snart

armén sättes på krigsfot; men under fred är den militära sjukvården ställd

under samma myndighet som den civila, nemligen Kongl. Sundhets-kollegium.

\ Samtliga komitéer för ordnandet af militärläkareväsendet hafva deremot

föreslagit tillsättandet af en permanent generalfältläkare.

Så ansåg 1839 års komité för militära sjukvårdens ordnande, att en

särskild chef för arméns sjukvårdsangelägenheter jemväl under fred borde

anställas; och ett förslag i denna rigtning tillstyrktes äfven af Sundhetskollegium.

1858 års komité föreslog fältläkare-corpsens fristående organisation äfven

under fred, hufvudsakligen för att vinna likhet mellan freds- och krigsorganisationen

och för att underlätta tillämpningen af för den sednare meddelade

föreskrifter. Denna mening biträddes äfven af den komité, som år

1859 granskade detta förslag, och som framställde den åsigt, att tvenne af

hvarandra oberoende förvaltningsgrenar skulle inrättas för den militära och

civila sjukvården, i likhet med hvad i Lera andra länder, såsom Frankrike,

Österrike, Schweitz m. fl. eger ruin. Ett sådant fullständigt skiljande af den

militära sjukvården från den civila, blef dock af Sundhets-kollegium, på anförda

skäl, afstyrka

s. 19 Kontrollera mot PDF

II. 19

Landtförsvarskomitén, som icke förbisåg de skål mot ett fullständigt

afskiljande af fältläkare-corpsen och den militära sjukvården i allmänhet från

den civila, Indika Sundhets-kollegium anfört, uttryckte den åsigt, att ett chefsskap

öfver fältläkarne vore ganska nyttigt äfven under fred för vinnande

af enhet i deras embetsförvaltning och tjensteutöfning såsom militärläkare,

äfvensom för underlättande af öfvergången till krigsorganisationen, hvilket

chefsskap bättre borde utöfvas af en än af flere; — vidare att under nuvarande

organisation, det vid utbrottet af ett krig blefve nödvändigt att till chef för

arméns sjukvård i hela dess omfattning utse en militärläkare, hvilken likväl torde

komma att sakna den vana vid administrativa bestyr, som ett så vidsträckt

befäl kräfver, samt måhända äfven den omfattande blick, som företrädesvis

genom allmänna ärendens handläggning kan vinnas och som den vidsträckta

och mycket sammansätta förvaltning honom anförtros fordrar. Sjukvårdens

ordnande under krig vore visserligen något helt annat än under fred, men

donna olikhet eger äfven rum inom öfriga delar af krigsfot valtningen, utan

att man inom dem anser för en likgiltig sak, om de särskilda förvaltningsgrenarnes

chefer eller underlydande tjenstemän först i valplatsens grannskap

sammanträffa till en ovan samverkan, eller att vid ett så vigtigt tillfälle anlitas

i för dem okända tjenstebestyr. Komitén ansåg slutligen, att fältläkarecorpsens

chef, med myndighet öfver dess personal i hvad som rörer deras

embetsförvaltning eller läkaretj enstgöring vid armén, borde vara ledamot i

Sundhets-kollegium och der föredraga de militära sjukvårdsangelägenheterna,

hvilka således icke skulle söndras från den civila sjukvården, utan fortfarande

stå under Sundhets-kollegii inseende, samt att fåltläkare-corpsens chef, som

skulle utnämnas af Kongl. Maj:t, på föredragning af chefen för landtförsvars-departementet,

samfäld t med Sundhets-kollegium herde upgöra underdåniga

förslag till befordringar inom corpsen; men skulle till extra läkarebefattningar

vid armén ensam utse och förordna dem han funne lämpligast.

Komitén föreslog sålunda anställande af en generalfältläkare, samt i sammanhang

dermed tillsättande af den särskilda expedition, som herde till fullständigande

af hans befattning.

Då vid arméns mobilisering krigsorganisationen kräfver störa förändringar

i fältläkare-corpsens numerär och fördelning, torde ingen bättre än

en ordinarie chef kunna bedöma utvägarne och inse lämpligaste sättet för

dessa förändringars vidtagande, på grund så väl af sin kännedom af ärendena,

som af personalens och materielens duglighet och användbarhet. Med

ringa utsigt till framgång skulle deremot en med detta obekant person, som

dertill måhända saknade den vana vid administrativa bestyr, hvilken den för

arméns stridbarhet särdeles vigtiga helso- och sjukvården fordrar, och som

plötsligen funne sig utsedd till general-fältläkare, kunna handhafva sin för

arméns bestånd maktpåliggande befattning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

II. 20

Såsom ett vigtig^ skäl mot antagande af en general-fältläkare, så väl

vid freds- som krigs-organisationen, har anförts, att en under föregående

fredstid af administrativa ärendens handläggning uptagen embetsman, som

öfvergifva utöfningen af alla läkaregöromål, skulle vara en olämplig hufvudman

för aktiva arméns sjukvårdsanstalter, samt sakna praktisk färdighet i

tillämpningen af militärhygienen och sjukvårdens anordnande. Detta skål

torde med nu gällande föreskrifter möjligen ega någon giltighet; men erhölle,

som sig herde, general-fältläkaren, äfven under fred, updrag att såsom chef

ega öfverinseende öfver hela den militära helso- och sjukvården: att deruti

taga initiativet för införande af nödiga förbättringar; att hafva öfverinseendet

öfver militärläkarnes tjenstgöring och sjukvårdsmanskapets undervisning och

exercis; att årligen inspektera militärsjukhusen; samt att vid större öfningsläger

eller truppsammandragningar anordna hvad med helso- och sjukvården

eger sammanhang — allt förrättningar, som tillkomma general-fältläkare i

andra länder — så skola tvifvelsutan dessa göromål ytterligare gorå honom

lämplig för sitt ansvarsfulla värf under kriget, liksom hela militärläkare-corpsens

utveckling härigenom skulle taga ett stort steg framåt.

Under general-fältläkarens frånvaro i fält eller på embetsresor, torde

de löpande göromålen lämpligen kunna skötas af hans närmaste man i general-fåltläkare-expeditionen.

Jag får i enlighet med dessa åsigter föreslå:

att för fältläkare-corpsen anställes en särskild chef, hvilken, under benämning

af general-fältläkare, utses af Eders Kongl. Maj:t, uppå

chefens för landtförsvars-departementet föredragning;

att alla militär-läkare ställas under gen er al-fältläkarens myndighet i

allt hvad som rörer deras embetsförvaltning och tjenstgöring vid

armén;

att general-fältläkaren inför chefen för landtförsvars-departementet föredrager

militära helsovårdsärenden och befordringar inom den ordinarie

fältläkare-corpsen;

att general-fältläkaren må ega såte och stämma såväl i Kongl. Sundhets-kollegium

som i Kongl. Arrpéförvaltningen, då ärendena beröra

sådana frågor, som i något afseende stå i sammanhang med

den militära helso- och sjukvården;

att general-fältläkaren, ..på derom gjord anmälan, för tillfället förordnar

extra läkare vid armén, samt att han till reserv-läkare i fältläkarecorpsen

utser dertill behörige personer;

att general-fältläkaren under fred må årligen inspektera militärsjukhusen

och eg a öfverinseende öfver undervisningen och exercisen med

s. 21 Kontrollera mot PDF

11. 21

sjukvårdsmanskapet, samt vid större öfningsläger eller truppsammandragningar

anordna hvad med helso- och sjukvården eger sammanhang;

och

att general-fältläkaren må ega öfverinseende öfver nuvarande fältläkarekontoret,

med dess medicinal-, förhinder!-, instrumental- och öfrig

utredning, samt öfver hela den militära helso- och sjukvården i

allmänhet.

Till fullständigande af general-fältläkarens befattning är nödigt, att han

eger sin egen expedition; och får jag föreslå att till tjensteman vid denna

expedition anställas:

en sekreterare, som tillika är kamererare;

en upbördsman för fältläkare-kontoret, hvilken torde höra endast på

förordnande tillsättas;

en reservläkare som adjutant;

en vaktmästare.

Ofvanstående bestämmelser afse dock endast att antyda den hufvudsakliga

rigtningen af general-fältläkarens och de till hans expedition hörande

tjenstemäns verksamhet, hvarföre en utförlig general-fåltläkare-instruktion, i

händelse af detta förslags gillande, bör snarast utarbetas.

Då, enligt detta förslag, arméns läkare skulle komma att utgöra en särskild

corps och erhålla eu särskild chef, synes äfven vara lämpligast, att

fåltläkare-corpsen erhåller en egen aflöningsstat, hvilket dock icke utgör något

hinder för lönernas utbetalande till de vid regementen och corpser anställde

läkare genom dervarande redogörare.

Beträffande aflöningen för den föreslagna general-fältläkaren och de till

hans expedition hörande tjenstemän, far jag föreslå:

för general-fältläkaren en lön af................... 6,000 R:dr

„ sekreteraren i expeditionen ................... 2,500 „

„ upbördsmannen, arfvode..................... 1,200 „

„ adjutanten „ 900 „

„ 1 vaktmästare ................. 500 „

Hvad åter beträffar löneanslagen åt de vid regementen och corpser anställde

läkare, så höra desamma åsyfta att lemna ersättning för det arbete,

den tid och verksamhet, som af tjensten tages i anspråk, och derjemte att

vid armén fästa ett antal kunniga och skickliga läkare, så att med någorlunda

säkerhet må kunna påräknas att, vid arméns mobilisering, läkareplatserna

må vara med i möjligaste måtto skickliga personer besatte. Med afseende

härå borde de nuvarande lönerna för militär-läkarne, Indika väl icke

fullt torde utfylla dessa vilkor, i någon man förhöjas, men, då en icke obetydlig

förökning i personalen ifrågasättes, och nödigt är att iakttaga all den

sparsamhet, som med ändamålets vinnande kan förenas, så torde, med af
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

II. 22

seende på det tillfälle militär-läkarne under fred ega att jemte militärt]enstgöringen

egna sig åt enskild praktik, de nuvarande lönerna icke kunna i

allmänhet föreslås till någon förhöjning.

Beträffande andre bataljonsläkarne, så torde dessa, med afseende på de

föreslagna nya platserna, '' höra indelas i 2:ne löneklasser, af hvilka andra

klassens lön bestämmes till 600 R:dr, hvarjemte de i garnison ständigt förlagde

bataljonsläkare, med hänsyn till den trägnare tjenstgöring desamma är o

underkastade, torde höra tilläggas hvardera ett ärligt arfvode af 300 R:dr.

Jag får på grund häraf föreslå, att följande lönestat må bestämmas för

ordinarie fältläkare-corpsen:

för regements-läkare en lön af................ 2,500 R:dr.

„ lista bataljons-läkare „ „ „................ 1,200 „

„ 2:dra d:o, lista klass................ 900 „

„ 2:dra d:o, 2:dra clio ................ 600 „

„ fältläkare ett arfvode af..................... 300 „

och lör i garnison ständigt förlagde batalj ons-läkare ett arfvode

af...................... 300 „

Med afseende å extra fåltläkare-corpsens aflöning får jag föreslå:

för lista klassens reserv-läkare ett arfvode af........... 300 Ridr.

,, 2:dra clio d:o „ „ „........... 200 „

„ 3:dje d:o d:o „ „ „........... 150 „

Den ökade kostnaden för fältläkare-eorpsens organisation, i enlighet

med hvad här är föreslaget och med tillämpning af ofvanstående lönestater,

skulle komma att upgå till 183,250 Ridr. (Bil. Ser. I. Nio 3.)

Efter det jag sålunda inför Eders Kong!. Maj it redogjort för den förändrade

organisationen af arméns sjukvård, hvilken jag anser nödig för

ett, så vidt möjligt, ändamålsenligt ordnande af helso- och sjukvården i fält,

torde jag, i fråga om den fördelning af arméns såväl ordinarie som reservläkare,

på olika grader af krigsfot, hvilken vid mobilisering måste ega rum,

få hänvisa till när lagda Bil. Ser. I. Nio 4, — Af donna fördelning synes

mig framgå, att, då man vid krigstillfållen otvifvelaktigt lärer kunna påräkna

biträde af civile läkare samt af den frivilliga sjukvården och då depöterna,

hvilka höra bildas fördelningsvis, med undantag för Norrland, der de, till

följd af de störa afstånden torde kunna bildas brigadvis, — endast erfordra

ett mindre antal läkare, arméns behof i förevarande hänseende vore, så vidt

sig gorå låter, temligen nöjaktigt tillgodosedt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

II. 23

Beträffande sammansättningen af första limens flyttande sjukhus, af

ambulanserna, samt af de särskilda sjukbärarekompanierna, innefattas de närmare

detaljerna häraf uti Bil. Ser. I. Nas 4, 5 och 6. Såsom af der lemnade

öfversigt synes, hafva de flyttande sjukhusen erhållit en sjukhusutredning

af tillsammans 2,040 sängar för den mindre, och 3,060 sängar för den

den större krigsfoten, och då dessa sjukhus alltid höra så anläggas, att

sängplatser kunna beredas medelst på stället befintlig materiel, höra de, jemväl

med understöd af den frivilliga sjukvården kunna uptaga ända till 6

procent af arméns styrka, utan att ambulansernas materiel dertill tages i

anspråk, hvarigenom således de fordringar, som kunna ställas på lista liniens

flyttande sjukhus, synas vara upfyllda.

Ambulansernas sjukvårdsutredning åter utgöres af 110 sängar hvardera

på den mindre, och 170 på den större krigsfoten, och är derjemte

hvarje ambulans så ordnad, att den kan skiljas i 2:ne delar, för att sålunda

kunna medfölja de olika regementena vid en brigad, om donna

skulle komma att delas. — I fråga slutligen om sjukbärare-kompanierna, b vilka

vid mobilisering skola bildas till ett antal af ett för hvarje armé-corps och som

tillsammans höra utgöra omkring 1 procent af arméns hela styrka, så äro

de för dessa kompanier afsedde sjukvårds- och förbinderi-soldater uti infanteriets

styrka inberäknade, och hvad angår det till dessa kompanier nödiga

befäl, hvilket bör utgöras af 12 officerare och 12 under-officerare, så är detsamma

visserligen ej i freds-organisationen uptaget, men bör vid en mobilisering

kunna uttagas af infanteriet, utan att dettas organisation komma i någon

nämnvärd mån att deraf blifva lidande.

Hvad i öfrig! angår anskaffningen af fordon m. in. för sjukvården, får

jag i underdånighet hänvisa till de förslag, jag i detta hänseende framställt

uti den del af detta underdåniga memorial, som afhandla!'' intendentur- och

trossväsendet, och har jag bär endast ansett mig höra anmäla, att i förråden

finnas för arméns behof 100 sjuktransportvagnar, 20 sjukkärror samt 72

s. k. förbinderivagnar, Indika sednare till följd af deras nya bestämmelse äro

uptagna under namn af ambulansvagnar; samt att härförutom torde höra anskaffas

lätta tvåspända batalj ons-förbinderi- eller medicinal-vagnar, till ett

antal af 113 för den mindre och 132 för den större krigsfoten, Indika vägnar

höra hafva till ändamål att tjena dels som transportmedel för läkaren

och hans sjukvårdssoldat, dels att uptaga, inskränkt till det minsta möjliga,

den för bataljonen nödvändiga medicinal- och instrumental-attiralj samt nödiga

förbandspersedlar.

Slutligen bör äfven vid hvarje armé-corps samt vid högqvarteret

särskilda sjukhus-intendenturer bildas, Indika stå under general-fältläkarens

och corps-fältläkarens öfverinseende, och Indika höra vara afsedda,

att från de flyttande sjukhusen hålla ambulanserna mobila med all

s. 24 Kontrollera mot PDF

II. 24

den materiel, som för dessa behöfves; att i tid besörja anskaffande af nödig

reserv för dessa sjukhus; att gå i författning om nödiga matt och steg för

deras ändamålsenliga förläggning; att fördela sårade och sjuke dem emellan;

m. m. som för sjukvårdens fullständiga ordnande och ekonomiska detalj orkan

vara'' af behofvet påkalladt; — och äro för dessa intendenturer nödig

personal, fordon och hästar beräknade uti Bil. Ser. H. N:o 1.

Löneregleringen.

A. Indelta armén.

1 samma mån det för arméns stridbarhet och användbarhet är af vigt

att den är försedd med insigtsfull och dugligt befäl, i samma mån är det

ock nödvändigt att detta befäl erhåller en aflöning som motsvarar lefnadsbehofven.

Huru stark hågen för inträde på den militära tjenstemannabanan än

må vara hos nationen, måste dock följden af en alltför otillräcklig aflöning

slutligen blifva den, att personer med insigter och duglighet afskräckas från

inträde på en bana, der sannolikheten att kunna förvärfva sin utkomst är

ringa, hvarigenom armén går miste om mången väl behöflig förmåga, som

under andra förhållanden måhända skulle statt densamma till buds. Aflöningen

måste dock icke allenast vara tillräcklig, den måste äfven vara rättvist

fördelad, och således utgå till lika belopp inom lika tjenstebefattning''^.

Indelta arméns aflöning upfyller intetdera af dessa vilkor, och orsaken

dertill torde, åtminstone i sednare hänseendet, kunna i väsentlig mån härledas

från dess egenskap att vara indelt.

Till plysning af förhållandena med indelta arméns aflöning, torde

jag, efter landtförsvars-komitén, få anföra en kort sammanfattning af donna

aflönings upkomst och de förändringar densamma undergått från tiden för

dess första ordnande intill närvarande tid.

Då

s. 25 Kontrollera mot PDF

II. 25

Då Konung Carl XI bragte ordning och reda uti det långt före hans

tillträde till regeringen befintliga militie-indelningsverket, anslogs till befälets

aflöning vid hvarje regemente ett visst, i daler silfvermynt efter ”kronovärdi”

beräknadt belopp af hemmansräntor och kronotiondespanmål, sålunda att

för hvarje beställning anvisades räntor af vissa hemman, af Indika ett upläts

åt löntagaren till boställe, motsvarande antingen hela lönen eller en del deraf,

i hvilket sednare fall fyllnad för återstoden af lönens belopp anvisades i

kronotionde-spanmål. Beloppen af dessa till aflöning anslagne hemmansräntor

och kronotionde vid de olika regementena, sins emellan jemnförde, visa

ett bemödande att grundlägga likhet i aflöningen inom lika grader, och ådagalägga

derjemte Konung Carl XLs omsorg att tilldela befälet tillräcklig

aflöning.

Till följd af jord- och varuvärdenas stigande i jemnbredd med lefnadskostnaderna,

skulle nämnda aflöningstillgångar, i fall de allt fortfarande fått

till sitt ursprungliga ändamål orubbadt användas, kunnat, på sätt landtförsvars-komiténs

i ämnet anställda noggranna beräkningar visa, ännu vara

icke allenast fullt tillräckliga för den ursprungliga befälspersonalens nöjaktiga

aflönande, utan äfven derutöfver lemna ett betydande öfverskott, men under

tidernas lopp hafva åtskilliga rubbningar skett uti det ursprungliga aflöningsindelnings-verket,

dels genom indragning till statsverket af vissa indelningar,

dels genom ett betydligt ökande af befälets antal, utan att, till aflöning för

denna ökade personal, annat än högst otillräckliga nya tillgångar anvisats.

Sålunda indrogos till den år 1725 bildade general-förråds-kassan åtskilliga

boställen och indelningar för lägre beställningar, såsom gevärshandtverkare,

sadelmakare, hautboister, pipare, m. in. och vid donna kassas uplösning öfverflyttades

större delen af dessa boställen och indelningar till statsverket.

Emellanåt tillskapades nya beställningar, hvilket, tillika med delningen

af Smålands kavalleri i 2:ne corpser, X enke - W er mlands regemente i 2 me

regementen, och lif-regementet till häst i 3:ne corpser, medförde en stor tillökning

i befälets antal, som, då den endast ofullständigt motsvarades af de

för ändamålet anvisade kontanta anslagen, verkade en betydlig rubbning i

de ursprungliga löneförhållandena. Ännu större rubbningar i aflöningsverket

blefvo en följd af extra roteringens införande år 1810, och allmänna

beväringens år 1812.

Dessa åtgärder nödvändiggjorde en betydlig tillökning i befälets antal,

och regementena i allmänhet erhöllo sålunda ytterligare 1 major, 1 adjutant,

4 kapitener, 4 löjtnanter, 4 fänrikar och 21 under-officerare (några regementen

Unge 8 löjtnanter i stället för 4 kapitener och 4 löjtnanter), utan att

till. denna personals aflönande anvisades vid hvarje regemente mera än 8

fänriks-löner å 200 R:dr Banko, och vakansafgiften af 27 rotar. — Slutligen

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Samt. 1 Afd. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. 26

indelades armén år 1813 på brigader och divisioner, hvarvid åt cheferne för

desamma de bästa öfverste-indelningarne anvisades.

En betydande löneförsämring både sålunda efter hand upkommit,

dels genom de befintliga lönetillgångarnes anlitande till aflöning åt det störa

antalet tillökadt befäl, utan att till ersättning derför annat än ett högst otillräckligt

kontant anslag beviljats, hvarjemte, på bekostnad af manskapsstyrkan,

ett antal rotelöner till underbefälet anslagits, dels genom indragning till statsverket

af boställen och indelningar till ett värde som af landtförsvarskomitén

beräknas, hvad boställen beträffar, till 60,458: 25, samt hvad indelte

räntor och kronotionden angår, till 162,746 R:dr Runt. Följden häraf

blef ock den, att aflöningsbeloppen uti nästan alla grader blefvo högst otillräckliga

och derjemte ytterligt ojemna, såväl de olika regementena emellan,

som inom samma grader af samma regemente. Denna ojemnhet bestod icke

blott i den, som naturligen upkommit genom boställenas olika skötsel under nära

ett och ett hälft århundrade, utan äfven deri, att indelningar till olika beställningar

upburos af löntagare inom. samma grad, så att enligt den genom Kongl.

Brefvet den 23 Mars 1813 fastställda lönereglering, af 12 kapitener endast

3:ne både kapitens- men 8 löjtnants-indelningar och 1 icke mera än fänriksindelning;

af 12 löjtnanter hade 7 fänriks- och 5 fältväbelslöner, o. s. v.

alla graderna igenom, så att de lägsta underofficersgraderna endast hade

rotelöner.

Under sådana förhållanden kunde behofvet af en genomgripande löneförbättring

och reglering för indelta armén icke längre undgå att gorå sig

gällande.

Vid 1823 års riksdag anmälde Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t, att

de funnit befälet vid indelta armén, och synnerligast vid infanteriet, vara

ganska olika lönadt, och till en del försedt med löner, som icke kunde anses

tillräckliga för innehaf varens skäliga utkomst, hvarjemte Rikets Ständer i

underdånighet anhålla, att med indelta arméns befäl en sådan reglering

måtte vidtagas, ”att hvar och eu må finna nådig utkomst med hvad staten

för närvarande består, samt att aflöningen varder efter tjenstår ad lämpad.”

På grund af denna Rikets Ständers skrifvelse, inkom general-adjutanten

för armén den 23 September nämnda år med ett underdånigt utlåtande

hvari föreslogs en lönereglering, grundande sig på de indelta lönernas utbyte

mot kontanta penningelöner, hvithet förslag dock icke ledde till någon

påföljd. .

Premie år sednare, eller den 17 Juni 1826, ingick samma generaladjutant,

sedan nödiga upplysningar från vederbörande erhållits, till Kongl.

Maj :t med ett nytt förslag till lönereglering för indelta armén, och då, enligt

hvad de inom hela armén skedda boställs- och löneupskattningarne visade,

icke något enda regemente egde tillgångar, som medgåfvo en nedsättning

s. 27 Kontrollera mot PDF

II. 27

deri, utan dessa tvärtom voro otillräckliga för alla, så kunde regleringen icke:

grunda sig på någon för ändamålet tillfyllestgörande ny fördelning regementena

emellan af arméns lönetillgångar, utan åsyftade detta förslag att, så vidt möjligt,

återföra lönerna till samma beskaffenhet och belopp, hvartill de enligt

indelningsverket voro bestämda. Med afseende härpå omfattade förslaget:

a) en lönereglering, hvarigenom åt det tillökade befälet skulle anslås

löner, lika med dem, som indelningsverket för hvarje grad fastställde, nemligen

boställen och indelta räntor. Der boställen saknades, skulle ersättning

lemnas i afradsspanmål. Tillgångar till regleringen skulle beredas dels genom

underofficers-beställningarnes inskränkning till 50 på hvarje infanteri-regemente,

dels genom en liqvid mellan indelningsverket och statsverket, hvarmedelst

det förra skulle återfå boställen, räntor och andra tillgångar, som tid efter

annan blifvit till statsverket indragne, hvaremot till det sednare skulle återställas

det kontanta penningeanslag, som var anvisadt för arméns aflöning;

b) en lönejdunkning inom hvarje regemente, så att, genom byte af boställen

mellan olika grader, hvarje grad skulle erhålla boställe af en i förhållande

till lönen derinom lämpad godhet; samt

c) en reglering af tjenste-ackorden, för hvars verkställighet herde utfärdas

ett nytt reglemente, som bestämde ackorden vid hvarje regemente och

i hvarje grad till ett medelbelopp af hvad bevisligen inom graden vore vid

regementet i ackord utbetaldt.

Sedan Kong!. Maj:t, genom nådigt Cirkulär-bref den 25 Maj 1827, anbefallt

inrättande af 17 särskilda komitéer, med updrag att fullständigt utleda

och uppskatta den behållna afkastningen af alla boställen, som efter stat

och indelningsverk voro för arméns aflöning anslagna, och sedan, med ledning

af dessa upskattningar, ett nytt förslag till lönereglering blifvit upgjordt,

framställde Kongl. Maj.-t detsamma i nådig Proposition om statsverkets tillstånd

och behof till Rikets år 1828 församlade Ständer.

Hufvudgrunderna i detta förslag voro:

att indelta räntor och kronotionde skulle till statsverket indragas och

lönerna, beräknade i silfver, från statens kassa utgå i bankosedlar, efter en för

hvarje riksdag, enligt förhållandet de fem föregående åren, antagen medelkurs;

att den genom föregående undersökningar utrönta behållna afkastningen

af de boställen, som åt en del löntagare komma att fortfarande uplåtas,

skulle å lönerna afräknas; och

att de för andra löntagare öfverblifvande boställena skulle till statsverket

indragas.

Då en reglering af arméns ackord stode i närmaste sammanhang med

regleringen af lönerna, skulle en ny ackords-reglering jemväl ega rum och

ett reglemente för verkställigheten deraf utfärdas, i syftning att jemnt fördela

alla ackorden i ett visst förhållande till lönerna. En för detta ändamål be
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

II. 28

höflig kassa skulle inrättas, genom hvilken regleringen, i mån af inträffande

ombyten inom befälet, kunde tillvägabringas, och äskades i detta afseende af

Rikets Ständer ett kreditiv af 100,000 R:dr Banko, att i händelse af behof

efter hand anlitas och äfven efter hand återbetalas.

Detta förslag till lönereglering vann icke bifall af Rikets Ständer, hvilka

dock beslöto att anvisa kontanta löner för 6 fördelnings-generaler å 6,000

R:dr Banko hvardera, och för en kavalleri-inspektör 4,500 Rxlr samma mynt,

hvarjemte, förutom indelta arméns förut egande kontanta anslag, ett belopp

af 66,000 R:dr Banko ytterligare anvisades för löneregleringens genomförande;

och förklarade Rikets Ständer sig hysa den öfvertygelsen, att med de sålunda

beviljade anslagen en fullständig reglering af lönerna för indelta arméns

befäl kunde ega rum, samt anhöllo, att Kongl. Maj:t täcktes, på sätt

lämpligast befunnes, låta verkställa en sådan reglering, som, i närmaste öfverensstämmelse

med indelningsverket, bragte lönevilkoren till möjligaste likhet

inom samma grad vid hvarje regemente eller corps, hvarjemte Rikets Ständer

beviljade det äskade kreditivet af 100,000 R:dr Banko för ackordens reglering.

Med anledning af hvad sålunda i frågan förekommit, updrog Kongl.

Maj:t genom nådigt Bref den 13 Februari 1830 åt en särskild komité att, i

öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer upgifna grunder, utarbeta ett

förslag till reglering af såväl generalitets som indelta arméns löneförhållanden

och ackorder, och blef den af nämnda komité föreslagna löne- och

ackordsreglering, enligt dervid uppgifven plan, fastställd genom nådigt Bref

den 2 Februari 1833 och utgör ännu i närvarande stund grunden för indelta

arméns aflöning.

De genom denna reglering beredda lönetillgångar utgjordes af:

a) boställen, anslagna till vissa löntagare, eller s. k. bostads-boställen;

b) afkomsten af andra, genom boställs-direktionernas försorg utarrenderade

boställen;

c) indelta räntor, kronotionde och tillfälliga inkomster;

d) kontant anslag;

e) från vissa rotar utgående vakansafgifter, anvisade dels till lönefyllnad,

dels såsom nummerlöner för åtskilliga bland underbefälet, dels ock till

musikens underhållande.

Öfver de hvarje regemente anslagna lönetillgångars fördelning på de

olika beställningarna uprättades, med ledning af fastställde normal-stater, förslag

till aflönings-stater, äfvensom nya atiönings-mdelningsverk vid regementena

uprättades under iakttagande:

att alla beräkningar skedde efter samma värden, som blifvit af korniterade

begagnade;

att bostads-boställena inberäknades i lönerna efter deras upskattningsvärden;
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

II. 29

att beräknade afkastningen af de utarrenderade boställena, sammanförd

i eu massa, i förhållande till dess större eller mindre belopp, tilldelades så många

löntagare vid regementet, som lämpligen ske kunde, under iakttagande deraf,

att alla inom samma grad erhöllo lika andel;

att äfven kronotionde-spanmålen och indelta räntor fördelades på så

många löntagare som tillgångarna medgåfvo, och med lika andelar inom

samma grad;

att de kontanta statsmedlen användes till fyllnad af sådane löner, som

af andra tillgångar icke erhöllo falla belopp;

att der lönefyllnad, bestående i rust- eller rothållsnummer, var åt under-officerare

anslagen, densamma fördelades på hvar och en efter tillgång

och behof; och

att korporalernas löne-spanmål årligen in natura anvisades af kronotionde-spanmålen,

eller, der sådan ej var att tillgå, af spanmålen från utarrenderade

boställen.

I sammanhang härmed bildades vid hvarje regemente eller corps en

lönings-direktion, hvilken skulle årligen fördela inkomsten af de utarrenderade

boställena. Om denna inkomst något år öfverstege det i staten beräknade

beloppet deraf, borde öfverskottet fördelas lika på hvarje löntagare, som hade

sig dylik inkomst på lön tillagd, i förhållande till hvars och ens andel af det

hela, hvaremot, om brist yppade sig, densamma borde, efter enahanda grunder,

på dessa löntagare fördelas.

Denna lönereglering åsyftade således att jemna aflöningstillgångarne,

dels de olika regementena emellan, genom anvisande af olika kontant anslag

och vakansafgifter, allt efter det inbördes förhållande, som normal-staterna

angåfvo, dels inom regementena, derigenom att de olika slagen af tillgångar

lika fördelades på löntagarne, i förhållande till den lön, som för hvarje grad

blifvit i normal-staten bestämd.

I sammanhang med löneregleringen behandlades äfven frågan om

ackordsregleringen. Såsom grundsats antogs, att hvarje tjensteman borde oafkortad!

återfå det ackordsbelopp, som han vid tjenstens tillträdande erlagt,

men då ackords-summorna befunnits mycket olika, icke allenast inom samma

regemente, utan synnerligast de särskilda regementena emellan, kunde regleringen

icke ske regementsvis, utan verkställdes i det närmaste inom hvardera

af de särskilda vapnen för sig, och efter den allmänna grundsats, att

lika lön efter stat herde medföra lika ackord, och att för olika löner ackorden

herde till dessa stå i ett och samma förhållande, för hvars bestämmande

medelbeloppet af utbetalte ackord inom graden lades till grund.

Sedan arméns fullmäktige i frågan blifvit herde, beslöts tillika ackordens

amortering genom en under direktionens för arméns pensions-kassa förvaltning

ställd ackords-amorteringsfond, som egde upptaga lån mot obligatio
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

II. 30

ner, och att för de inflytande medlen eller, der så önskades, genom obligationer

inlösa alla utbetalte ackordssummor. Den som fick sitt utbetalte ackord

ersatt, förband sig att icke vidare mottaga eller gifva ackord, och att,

så länge han samma tjenst innehade, betala till amorteringsfonden 6 procent

årligen på den honom ersätta ackordssumman. Efterträdaren deremot skulle

betala 6 procent på det nya, för tjensten fastställda ackordsbeloppet.

Under åren 1842, 1843 och 1845 samt slutligen genom Kongl. Maj:ts

nådiga Cirkulär-bref den 17 Juni 1856 äro åtskilliga ytterligare föreskrifter

gifna för lönetillgångarnes fördelning i hufvudsakligt syfte, att ett regementes

alla aflöningstillgångar skulle, med undantag af indelningar efter gammal

stat och till bostäder anvisade boställen, för hvarje år sammanföras i eu

massa, i hvilken, sedan batalj ons-läkarnes och korporalernas löner samt statsverkets

besparingar af vakanta löner och regements-skrifvarnes upbördsprovision

blifvit afräknade, öfrige löntagare skulle, hvar och en i förhållande till

lön efter normal-stat, boställsinnehafvare dock med afdrag af boställets upskattningsvärde,

ingå i delning af återstoden utan afseende på den vinst eller

förlust, som på det hela kunde upstå.

1833 års lönereglering, som af behofvet oundgängligen påkallades och

genom sist anförde Kongl. Cirkulär-bref bragtes till slut, åsyftade således icke

allenast en nödvändig löneförbättring, utan äfven en jemn fördelning af lönetillgångarne,

så att lönerna, om möjligt, skulle blifva lika inom motsvarande,

grader.

Någon varaktig och tillfyllestgörande löneförbättring mäktade densamma

dock lika litet åstadkomma, som någon jemn fördelning af lönerna.

Redan vid 1856 års riksdag nödgades Kongl. Maj:t af Rikets Ständer

äska ett anslag af 250,000 R:dr Runt, från hvilket anslag tills vidare, och

intill dess en ny lönereglering, grundad på förnyad ^skattning af arméns

boställen, hunnit verkställas, hvarje regemente, som deraf vore i behof, kunde

inom bestämda gränser tilldelas större eller mindre belopp, allt med afseende

på de förut inom regementet befintlige lönetillgångar, hvilka skulle bibehållas

och för aflöningen derstädes användas.

1 underdånig skrifvelse den 27 Juni 1858 anmälde Rikets Ständer, till

svar å nämnda nådiga Proposition, sig hafva funnit, att 1833 års lönereglering

icke ledt till önskadt resultat, och att en ny allmän reglering af befälets

aflönings-vilkor vore af behofvet påkallad; men Rikets Ständer ansågo

dock, att med de störa tillgångar i räntor, tionde, boställen och kontant anslag,

som voro armén anvisade, regleringen herde kunna verkställas utan nya

tillskott, och förklarade sig icke kunna bifalla det äskade anslaget till provisorisk

lönereglering, men anvisade dock intill nästpåföljande statsreglering en

summa af 100,000 R:dr till löneförbättring åt dem af befälet, hvilka icke

hade boställen sig på lön anslagne.

s. 31 Kontrollera mot PDF

II. 31

Nämnde anslag, 100,000 R:dr, fortfarande af hvarje Riksdag till samma

ändamål beviljadt, utgår äfven för den med 1869 började statsregleringsperiod

och huru behöfhgt detta anslag är, bevisas genom de af landtförsvars-komiten

upprättade tabeller, af hvilka man finner att behållna lönen, d. v. s. återstoden

af lönens belopp, sedan ackords-amorterings- samt afgifter till arméns

pensions-kassa och enke-pupill-kassa blifvit frånräknade, utgjorde vid indelta

infanteriet i medeltal för de år, 1856—60, som dessa tabeller omfatta, för en

förste löjtnant 653 R:dr, för en under-löjtnant 370 R:dr, för eu förste adiutant

741 och för en andre adjutant 580 R:dr, ehuru desse sednare äro skyldige

att halla tjenstehästar. J

I huru ringa grad åter jemnhet i aflöningen kunnat åstadkommas genom

1833 ars lönereglering bevisas deraf, att, enligt åberopade tabeller, en

tredje major uppbar i lön 4,314 R:dr, då en annan både 1,506 R dr- en

sqvadrons-chef 6,047 R:dr, en annan blott 2,516 R:dr; eu kavalleri-fanjunkare

2,818 R:dr, en annan endast 526 R:dr; eu kavalleri-sergeant 3,026 R-dr

da eu ryttmästare vid samma regemente både 2,981 R:dr; en infanteri-fanjunkare

1,873 R:dr, då en kompani-chef både 1,162 R:dr; en furir 1207

R:dr, da en beriden adjutant både 433 R:dr, o. s. v.

Orsakerna till dessa missförhållanden, de olika regementena emellan

äro många. Ju lägre ett regementes boställen ifrån början varit upskattade

ju större del af regementets lönetillgångar bestått i boställs-afkastning, ju mera

uti de indelta räntorna ingått sådana persedlar, som varit underkastade en

betydligare stegring, och ju mindre i allmänhet det kontanta anslagsbeloppet

^ant, desto mera hafva ett sadant regementes aflöningstillgångar vuxit, och

der flera eller alla dessa gynnsamma omständigheter samverkat, hafva inkomsterna

blifvit betydligare, i jemnförelse med de regementen, der sådana omständigheter

i mindre grad förekommit, eller motsätta förhållanden egt rum.

Inom hvarje regemente åter har ingen annan olikhet i aflöningen, efter tilämpning

af 1856 års Kong!. Bref, angående lönetillgångarnes fördelning

kunnat ega rum än den, som berott på bostads-boställenas större eller mindre

afkastning, jemnförd med deras upskattningsvärden, men äfven denna

olikhet är så stor, att exempel finnas att i lön inom samma grad, ena löntagaren

upbär nära 4 gånger mera än den andra och nära 3 gånger mera

än den, som af löntagare i näst högre grad upbäres.

En genomgripande lönereglering är sålunda ett oafvisligt behof, så väl

med afseende på lönernas bestämmande till ett belopp, som motsvarar en

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. 82

måttlio- lefnadskostnad, som med hänsyn till ernående af den likhet i aflöningen

inom lika grader, som af rättvisa och billighet i så hög grad påkallas.

En sådan reglering har med få afbrott stått på dagordningen allt sedan

år 1823. De åtgärder som vidtagits, grundande sig på det indelta lönino-ssättets

bibehållande, hafva icke visat sig kunna leda till önskadt resultat.

En fortsatt reglering på samma grund skulle nödvändiggöra en förnyad nogo-rann

^skattning af alla till indelta arméns aflöning anslagna boställen, och

kostnaden för detta vidlyftiga arbete skulle ökas med den för en dylik noggrann

^skattning nödvändiga uppmätning och kartläggning af alla de boställen

som sakna kartor, och hvilken kostnad af landtmäteri-styrelsen approximativt

beräknats till 365,000 R:dr.

En lång tid skulle förflyta innan eu sådan reglering kunde komma till

stånd och bära några frukter, och blefve den äfven upgjord med all den

noggrannhet, som är möjlig, skulle den dock till följe af den föränderlighet

som vidlåder de indelta lönetillgångarne, enligt allt hvad erfarenheten gifvit

vid handen, icke kunna förhindra upkomsten af enahanda missförhållanden,

som nu måste afhjelpas.

För att bringa denna fråga till ett slutligt afgörande och åstadkomma

en stadigblifvande lönereglering, motsvarande så väl löntagarens billiga anspråk

på eu aflöning, tillräckligt stor att tillfredsställa måttliga lefnadsbehof, som

den rättvisa, hvilken fordrar likhet i löner för lika beställningar, synes mig

den lämpligaste utvägen vara, att, på sätt Riksdagen i sin ofvanberörda underdåniga

skrifvelse af den 13 Maj 1867, N:o 81, ifrågaställt, med uppoffrande

af det indelta löningssättet, indraga till statsverket alla indelta lönetillgångar,

vare sig att dessa bestå uti bostads-boställen, för löningsfonderna

utarrenderade boställen, indelta räntor, kronotionde, ersättning för förlorad boställsjord

in. in., och att lönerna sedermera, i enlighet med ny normal-stat,

kontant af statsverket qvartaliter utbetalas.

Genomförandet af de beslut och åtgärder, som i berörda hänseende

blifva erforderliga, skall i väsendtlig mån underlättas derigenom, att Eders

Kong!. Maj .t redan under den 8 April 1862 i nåder förordna!, att alla de

embete- och tjensteman inom indelta armén, som efter nämnda dag befordrades,

transporterades eller till lön utnämndes, skulle framdeles åtnöjas med de

löneförmåner, som vid en blifvande lönereglering’ kunde komma att bestämmas.

Af en sådan förändring i aflöningssättet upstår visserligen den olägenheten,

att det indelta befälet förlorar sina boställen, och att kompani- och

sqvadrons-chefer samt under-officerare, tvungne att vara bosatte inom kompaniernas

eller sqvadronernas stundom tränga områden, skulle till följe deraf

endast med svårighet, och i vissa orter måhända omöjligen, kunna erhålla

passande bostäder; men då det, enligt infordrade uppgifter, visar sig att endast
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

11. 33

däst 25 af kompani- och sqvadrons-chefer äro på sina boställen boende,

sa torde donna svårighet, hvad dem beträffar, icke vara oöfvervinnelig, och

kan för öfrig!, i ogynnsamma fall, större frihet undantagsvis beviljas i fråga

om bostadens belägenhet. Hvad åter beträffar under-officerarne, så begagna

sig, enligt åberopade npgifter, ända till 60 % af desse utaf andra bostäder än

boställena, hvarför, enär endast fanjunkare torde höra förpligta^ att vara inom

kompaniet eller sqvadronens område boende, emedan under tjenstgöring

på roten förste korporalerne, enligt hvad ofvan vid fråga om infanteriets organisation

är antydt, kunna skota afdelnings-underofficerarnes åligganden,

svårigheten äfven härutinnan icke torde vara af natur att lägga hinder i vägen

för den ifrågasätta åtgärden.

En o indragning af de indelta lönetillgångarne nödvändiggör dock ett

förskott från statens sida, motsvarande det belopp, hvartill de indelta lönetillgångarne^

för ett år upgå, emedan dessa tillgångar inflyta först året efter

aflöningsåret, så att under det år, då kontanta löningssättet skulle börja att

tillämpas, de indelta tillgångarne icke komme att tillfalla statsverket, utan

armén, såsom aflöning för nästföregående år.

Detta betydande förskott bchöfver dock icke på eu gång till hela sin

storlek tagas i anspråk, ty dels kan indragning af bostads-boställen för löntagare,

Indika blifvit utnämnde efter utfärdandet af Kong!. Brefvet den 8

April 1862, fördelas pa liera ar, hvarigenom utgiften för statsverket blir

mindre betungande, och dels lära de löntagare, som äro utnämnde före utfärdandet

af nyssbei orda Kong!. Bref, och således ej skyldige att underkasta

sig en blifvande lönereglering, icke vara beredvillige att frånträda sina nu

innehafvande löneförmåner, i de fall der dessa äro högre än de, som enligt

ny normal-stat skulle tillfalla dem.

o Såsom motvigt mot dessa olägenheter, oskiljaktiga för hvarje reglering

som åsyftar det indelta löningssättets uphörande, förekommer dock att bo”

stads-boställena i statens hand enligt all sannoliknet komme att lemna större

inkomster än hvad de nu bereda sina innehafvare. Eu stor del af dessa boställen

ät o nemligen af lnnehafvarne utarrenderade, och då arrendatorernas

besittning^! <ht alltid äi i högsta matto osäker, såsom helt och hållet beroende

på indelningshafvarens afgång, vare sig genom transport, befordran, afsked

eller död, är det naturligt att ar rendator erna i de flesta fall icke våga att

på jordens _ förbättrande . nedlägga arbete och kostnader som sent återbetala

^8''? och följden maste blifva, att dessa boställen äfvensom, af enahanda skål,

en stol del af dem, som af lnnehafvarne sj elfva brukas, nu gifva åt sina

innehafvare mindre inkomst än de utarrenderade, på viss längre tid skulle

gifva åt staten. ''

Bill. till RiJcsd. Prof. 1869. 1 Sami, 1 Afd,

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

II. 34

Det är äfven antagligt, att behållningen af boställena skall komma att

småningom stiga, och sålunda tillsammans med den ökade inkomst, som af

öfriga indelta lönetillgångars indragning efter hand kan påräknas, åt staten

bereda en ersättning, motsvarande det kontanta tillskott som till en början

erfordras. En stor fördel skulle ock beredas löntagaren derigenom att lönen

finge upbäras under aflöningsåret; att de nu för boställsinnehafvare nödvändige

förlagskapitaler för insättning af inventarier samt boställets skötsel och

bruk blefvo obehöfliga, samt att de olägenheter, boställshafvare under sin ofta

korta besittningstid understundom tillskyndas, dels derigenom att företrädaren

eller dess sterbhus lian finnas ur stånd att godtgöra befunnen husröta, dels

derigenom att han sjelf nödgas vidkännas betydliga kostnader för af företrädaren

verkställd öfverbyggnad, komma att uphöra.

Under nuvarande förhållanden åtgå vanligen 2 å 3 år efter tj enstens

tillträde, innan den del af lönen, som utaf bostället skall dragas, blir

tillgänglig, och äfven sedermera är den fortfarande för hvarje år icke att

tillgå förr än i slutet af året.

Så väl med anledning af hvad här blifvit anfördt, som med stöd af

den år 1867 församlade Riksdagens i underdånig skrifvelse Nio 81, angående

landtförsvarets ordnande, uttalade åsigt, att den indelta löningsgrunden herde

uphöra, torde alltså såsom allmän grund för en nödvändig lönereglering för

indelta arméns befäl och tjensteman höra upställas:

att alla till aflöning för befäl och tjensteman vid indelta armén nu

anvisade indelta lönetillgångar indragas till Statsverket, i den män sådant

författningsenligt kan ske, emot det att i stället af Riksdagen anvisas ett ersättningsanslag

till så stort belopp, att detsamma, tillika med redan för aflöningen

befintligt kontant anslag samt öfriga lönetillgångar, må blifva tillräckligt

för tillämpning af den normal-stat, som kommer att för indelta armén

efter dess förändrade organisation blifva gällande.

I sammanhang härmed och enär, till följd af ofvanberörda anordning,

några utgifter från militieboställs-kassan för framtiden icke kunna ifrågakomma,

vare sig för underhåll af byggnader vid militieboställen eller till inqvarteringspennmgar

åt arméns befäl in. fl., samt kassan alltså lian för löneregleringens

genomförande användas, får jag i detta hänseende föreslå:

att berörda kassa, hvars räntebärande kapital upgår till omkring

330,000 Rall'' Runt, i den mån bostads-boställenas indragning till

staten kominer att ega ruin och kassans tillgångar alltså icke vidare

för sitt ursprungliga ändamål blifva behöfliga, må till Riksgäldskontoret

få öfverlemnas, hvarefter äfven det till kassan hittills utgående

statsbidrag af 24,841 R:dr 72 öre kommer att besparas.

Godkännes ofvan anförda grund, så borde redan från 1870 års början

indragas till statsverket alla till indelta arméns aflöning anslagne indelta rån
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

II. 35

tor, kronotionde in. m., äfvensom alla för löningsfonderna utarrenderade boställen.

Af öfrig» indelta lönetillgångar, nemligen bostads-boställena, kunna

vid den tiden endast sådana indragas till statsverket, hvilkas innehafvare blifva

till sina beställningar befordrade eller transporterade efter den 8 April

1862.

Dessa boställens indragning torde dock höra fördelas på flera, t. ex.

o:ne år, räknadt från midfasta!! 1870, dels för att det förskott från statens

sida, hvarom ofvan är nämndt, icke må till hela sitt belopp behöfva på eu

gång anlitas och derigenom blifva mera betungande än nödigt är, dels ock

emedan ett utbjudande till arrende af ett större antal boställen på en gång

antagligen skulle förorsaka en nedtryckning af arrendeprisen. I män af innehafvarnes

afgång böra äfven alla boställen indragas, som innehafvas af löntagare,

utnämnde före den 8 April 1862. Med indragning af de indelta lönetillgångarne

följer äfven att alla löntagare, som blifvit till sina beställningar

befordrade eller transporterade efter den 8 April 1862, höra ingå på ny

stat, dock, hvad boställsinnehafvare beträffar, endast i den mån deras boställen

indragas.

Som emellertid hvarje boställsinnehafvare vid tillträde af sin befattning

gått miste om inkomsten af bostället under företrädarens tjenste- och fardagsår,

lärer häraf följa, att boställshafvare vid indelta armén icke kan förvägras

att, då han afgår från den indelta lönen och inträder på ny stat,

vare sig att han tillträdt sin innehafvande indelta beställning efter eller före

den 8 April 1862, tillgodonjuta förlagsrätt å bostället enligt allmän lag.

Ehuru, på sätt af det redan anförda framgår, endast de efter den 8

April 1862 utnämnde löntagare af indelta armén kunna anses förbundne att

nu genast ingå på ny stat, torde likväl, dels med afseende å flen fördel staten

tillskyndas genom den bättre skötsel, som anses komma boställena efter

deras indragning till del, samt dels för att befrämja och påskynda löneregleringens

genomförande, äfven höra lemnas Öppet för de före ofvannämnda dag

utnämnde, att, derest de sådant önska, redan före afgång från innehafvande

beställningar inträda på nya staten, dock att en viss preskriptionstid för anmälan

till sådant inträde må fastställas, samt att, i hvarje särskildt fall, det

m å vara Kongl. Maj it förbehållet att bestämma tidpunkten då ett af sådan

löntagare flanellafdt boställe skall till staten afträdas.

Nyssnämnda preskriptionstid för anmälan till inträde på ny stat synes

mig ej bära utsträckas längre än till slutet af år 1870.

Enär af de af indelta lönetillgångarnes indragning till statsverket blir en

följd, att det öfverskott, som, utöfver lönen enligt 1833 års normal-stat, i

vissa fall kommit löntagare till godo genom ökade inkomster af de för löningsfonderna

utarrenderade boställen, måste i sin nuvarande form försvinna, men

de före den 8 April 1862 utnämnde löntagare ega giltiga anspråk att vid

s. 36 Kontrollera mot PDF

II. 36

sina hittills åtnjutna löneförmåner utan förminskning bibehållas, lära desse

löntagare ock höra få påräkna godtgörelse från det blifvande kontanta aflöningsanslaget

för den förlust, dem genom indragningen tillskyndas, och hvilken

ersättning lämpligen torde höra bestämmas till ett belopp, motsvarande

medelbeloppet af öfverskottet utöfver 1833 års normal-stat för de näst före

löneregleringen förflutna 5 åren.

Vid sådant förhållande, och då i öfrig! icke kan förutses huru många

utaf nu ifrågavarande löntagare vilja före afgång från innehafvande beställning

inträda på ny stat, lärer det kontanta anslag, som för aflöningen kommer

att i stat upföras, höra tills vidare och under öfvergångsperioden erhålla

egenskapen af förslagsanslag.

Som statsverket emellertid oundvikligen drabbas af en stor kostnad i

och för löneregleringens genomförande, och denna reglering i alla händelser

endast småningom och i män utaf afgång bland de före den 8 April 1862

utnämnde tjensteman lärer kunna genomföras, så torde lämpligt vara att regleringen,

för att i någon mån minska nämnda kostnad, äfven i fråga om

de efter nyssnämnda tidpunkt utnämnde eller transporterade tjenstemän, småningom

genomföres på så sätt, att år 1870 endast ett visst procentbelopp af

normal-staten utbetalas, hvilket belopp under följande år småningom och med

vissa procent om året ökas, till dess normal-statens falla belopp utgår. Härifrån

torde dock höra göras undantag för alla i nummer stående löntagare, såsom

gevärshandtverkare, trumpetare och korporaler, hvilkas löner redan från början

af regleringens tillämpning torde höra utgå till oafkortad! belopp. Om

sålunda för år 1870 utbetalas 88 procent af normal-staten, och donna summa

under hvartdera af de 6 följande åren ökas med 2 procent af nämnda stat,

så skulle först år 1876 normal-statens tulla belopp utgå.

För att betrygga löneregleringens framtida bestånd torde nödigt vara,

att de till löntagarne utgående lönefömåner, med undantag utaf den del deraf,

som utgöres af tjenstgöringspenningar, och hvarom bär nedan kommer

att närmare afhandlas, beräknas i spannmål på det sätt, att vid hvarje års

slut den fasta lönen omsättes i spanmål, hälften råg och hälften korn, till

en qvantitet, som, efter det i då gällande riksstat uptagne förslagspris, motsvarar

den lön, som i normal-staten finnes upförd, och att sedermera medelvärdet

af donna spanmål efter sistförflutna 10 års riksmarkegångspris utgör

det belopp, som för det följande året såsom kontant lön qvartaliter utbetalas

till löntagare. Genom löneförmånernas bestämmande i spanmål böra

de, mindre beroende af förändringarne i penningens värde, alltid komma att

stå i ett till lefnad somkostnaderna riktigt anpassad! förhållande.

På grund af hvad bär blifvit anfördt, får jag för löneregleringens genomförande

föreslå:

s. 37 Kontrollera mot PDF

IT. 37

1 :o. att,, från och med 1870 års början, alla till indelta arméns aflöning

anslagna, för löningsfonderna utarrenderade boställen, äfvensom

alla till samma ändamål anslagna indelta räntor, kronotionde,

hemkall, ersättning för mistad boställsjord m. m., indragas till statsverket;
2:o.

att donna indragning jemväl måtte omfatta sådana boställen, som

för indelningshafvare äro afsedde, men som af löningsfonderna disponeras

af den orsak, att beställningarnes innehafvare upbära aflöning

och åtnjuta boställen enligt före 1833 års lönereglering gällande

stat, samt äfven sådana bostads-boställen, som med Kongl.

Maj:ts medgifvande blifvit genom vederbörande boställs-direktioner

på längre tids arrende uplåtne;

3:o. att successivt, i ungefärlig öfverensstämmelse med den plan, som i

bilagan Ser. K. N:o I finnes angifven, under loppet af åren 1870,

1871 och 1872, till statsverket indragas bostads-boställena för alla

de beställningar, å Indika fullmakt eller transport-resolution meddelats

efter utfärdande af Kongl. Brefvet den 8 April 1862;

4:o. att alla öfriga bostads-boställen indragas till statsverket, i män af

innehafvarnes afgång, vare sig till följe af afsked, transport, befordran

eller dödligt frånfälle;

5:o. att med 1870 års ingång alla sådana löntagare ingå på ny stat,

hvilka äro till sina beställningar befordrade eller transporterade

efter den 8 April 1862, med undantag endast af sådane boställsinnehafvare,

hvilkas boställen år 1871 eller 1872 indragas, och å

hvilka nya staten först tillämpas med det års början då deras boställen

ingå till statsverket;

6:o. att hvarje boställsinnehafvare, som å ny stat inträdt, må tillgodonjuta

tjenste- och fardags-år för bostället, enligt lag och gällande

författningar;

7:o. att indelningshafvare, hvilken, enligt gällande författning, midfastan

1870 borde tillträda indelningen tillhörande boställe, icke må sådant

boställe tillträda, men att han såsom ersättning för den minskning

i löneinkomster han under företrädarens tjenste- och fardagsår

fått vidkännas, må tillerkännas ett kontant belopp motsvarande den

afkastning bostället anses hafva lemnat under den tid han af detsammas

afkomst varit i mistning, från hvilket ersättningsbelopp

dock bör afdragas den boställsränta, jemte häst- och fourage-medel,

der sådana ifrågakomma, som han af företrädaren upburit;

8:o. att indelningshafvare, som blifvit till sådan beställning befordrad,

med hvilken följer tillträdesrätt till boställe midfastan 1871, icke

heller må dylikt boställe tillträda, men tillerkännas ett kontant er
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

II. 38

sättningsbelopp, motsvarande den mistning i löneinkomst lian katt

vidkännas under företrädarens tjenstår, likaledes med afdrag af

upburen boställsränta;

9:o. att alla före den 1 April 1862 utnämnde löntagare må vara berättigade,

i fall de sig dertill före 1870 års utgång hos vederbörande

myndighet anmäla, att ingå på ny stat, och således, hvad

beträffar boställsinnehafvare, ega att bostället med åtnjutande af

tjenste- och fardags-år till staten afträda, mot erhållande af den

kontanta lön, som inom samma grad åtnjutes af löntagare på ny

stat; Kongl. Maj:t dock förbehållet att bestämma tiden för boställes

afträdande och innehafvares deraf beroende inträde på ny stat;

10:o. att alla löntagare, vare sig med eller utan boställen, Indika blifvit

till sina beställningar befordrade före den 8 April 1862, men ej

på ny stat ingått, må ega att för den minskning i inkomst de genom

indelta lönetillgångarnes indragande till statsverket fått vidkännas,

erhålla kontant godtgörelse med ett belopp, motsvarande

medelbeloppet af öfverskottet utöfver 1833 års normalstat för de

näst före löneregleringen förflutna 5 åren; dock, för den händelse

statsverket, såsom nedan föreslås, öfvertager ackords-amorteringen,

med afdrag af ett belopp, motsvarande på beställningen belöpande

ackordsrätt ta;

1 l:o. att från och med 1.870 års början utbetalas qvartalsvis till hvarje

löntagare å ny stat ett belopp af 88 procent utaf den lön, ny normalstat

bestämmer, hvithet belopp sedermera under hvardera af

nästföljande 6 år ökas med 2 procent af lönen enligt normalstaten,

på så sätt att år 1871 utbetalas 90 procent, år 1872, 92 procent

o. s. v. till år 1876, då normalstatens fulla belopp för de till densamma

öfverflyttade personer utbetalas, hvithet sedermera allt framgent

sker; dock att i nummer stående löntagare må från och med

1870 års början undfå lönen oafkortad;

12:o. att alla löner, med undantag endast af de för vissa beställningar

utgående tjenstgöringspenningar, beräknas i spanmål på så sätt,

att vid hvarje års slut den fästa lönen omsättes i spanmål,

hälften råg och hälften korn, till en qvantitet som, efter det i då

gällande riks-stat uptagne förslagspris, motsvarar den i normalstaten

upförda lön, och att medelvärdet af denna spanmål, beräknad

efter sistförflutne 10 års riksmarkegångspris, utgör följande

årets lön, och utbetalas qvartaliter; och

13:o. att, vid hvarje befordran eller transport inom armén, från och med

år 1870, den befordrade eller transporterade skall tillträda lön enligt

ny normalstat.

s. 39 Kontrollera mot PDF

II. 39

Som de nuvarande regementsskrifvare-tjensterna, enligt hvad föreslaget

är, höra med regements-auditörs-tjensterna sammanslås, men en sådan

förening i de flesta fall endast låter sig verkställa i mån af de nuvarande

tjenstemännens afgång, så torde sådana regements-skrifvare och auditörer,

hvilka blifvit till sina beställningar befordrade före den 8 April 1862 höra

fortfarande åtnjuta sin innehafvande aflöning, med undantag af öfverskottsmedlen,

för hvilka de dock höra tillerkännas sådan godtgörelse som ofvan

i 10:de punkten omförmäles, intilldess de afgå från bernsten, eller sådana förhållanden

inträffa att ofvannämnde tjenstebefattningar kunna i en persons

hand förenas; och hvad beträffar de efter den 8 April 1862 utnämnde så

kunna icke heller dessa utan eget medgifvande till nya staten öfverflyttas,

eller från sina befattningar entledigas och torde alltså äfven dessa höra fortfarande

få åtnjuta sina nu innehafvande löner, ehuru med samma iakttagande

rörande öfversko ttsmedlen som nyss nämndt är, intilldess de från tj ensten

afgå, eller kunna upföras till åtnjutande af den för regements-auditörstjensten

å ny stat föreslagne aflöning; med skyldighet dock för dem, som

innehafva boställen, att dessa till staten afträda mot en årlig kontant ersättning,

motsvarande den upskattade medelafkastningen af desamma, dock med

tillgodonjutande af tjänsters och fardags förmån enligt författningarna.

Jag får med anledning häraf föreslå:

att nuvarande regements-auditörer och regements-skrifvare må

behålla sina nu innehafvande löner, med undantag af öfverskottsmedlen,

för Indika de dock ega att åtnjuta ersättning på sätt i 10:de

punkten omförmäles, intill deras afgång ur tjensten, eller tills sådana

förhållanden inträda att de kunna upföras som regementsauditörer

å ny stat; men att de af dessa tjensteman, som innehafva

boställen och blifvit utnämnde efter den 8 April 1862, må vara

skyldige att sina boställen till staten afträda, mot erhållande, så

länge de i tjensten qvarstå, åt en årlig godtgörelse, motsvarande

flen upskattade medelafkastningen af det afträdda bostället, samt

mot tillgodonjutande af tjenste- och fardags-år enligt författninningarne.

I afseende på aflöningen för mönster-skrifvarne, hvilkas tjenstebefattningar

äro föreslagna att indragas, lärer höra förhållas på sätt här ofvan i

fråga om regementsskrifvare-tjensterna är hemstäldt.

För staten blir det af vigt att tillse det inkomsten af de boställen, som

komma att indragas, blifver den största möjliga.

För befrämjande af detta mål, torde intet säkrare sätt gifvas, än att

utarrendera boställena på viss längre tid t. ex. 20 år.

Befattningen härmed torde lämpligast höra updragas åt regementenas

boställs-direktioner, hvarje direktion för de regementet nu anslagne boställen,

s. 40 Kontrollera mot PDF

II. 40

enär dessa direktioner bäst känna boställenas beskaffenhet, och sålunda säkrast

höra kunna bedöma det arrendebelopp, som för hvarje boställe skäligen kan

fordras. En förändring i sammansättningen af dessa direktioner torde dock

höra ega ruin, och landshöfdingen i länet befrias från ordförandeskapet, hvithet

lämpligen lärer böra öfverflyttas på regements-chefen, som har mera tillfälle

att åt donna angelägenhet egna sin tid, och som i allmänhet måste

bättre känna de särskilda boställenas beskaffenhet än den färre. — Såsom

ständiga ledamöter i direktionen torde höra ingå regements-auditören, som

tillika bör vara protokollsförande, samt en af vederbörande landsting utsedd

person, genom hvilken sednare länets befolkning sättes i tillfälle att

öfvervälta donna angelägenhet, hvilken för framtiden kommer att utöfva ett

icke oväsendtlig inflytande å beloppet af statens inkomster. Jemte dessa

ständiga ledamöter, bör, vid behandlingen af de hvarje särskild! boställe rörande

angelägenheter, i direktionen ingå kronofogden i orten, samt den militärperson

regements-chefen dertill kallar, och som för frågans bästa utredande

anses lämpligast. Jemte dessa hufvudbestämmelser i fråga om boställenas

vård, äro äfven, i sammanhang dermed, förändrade bestämmelser i

fråga om kontrollen öfver boställenas skötsel och häfd af nöden, hvarför eu

förnyad instruktion för bo ställs-direktionerna måste utarbetas.

Vid flera af dessa boställen, så val de för löningsfonderna utarrenderade,

som bostadsboställena, finnas, enligt hvad förut blifvit antydt, s. k. öfverbyggnader,

hvilkas sammanlagda värde vid indelta armén, enligt hvad bilagde

tabell (Ser. K. N:o 2) närmare utvisar, för närvarande kan beräknas till omkring

760,000 Rall’ och för Indika öfverbyggnaders värde vederbörande boställshafvare

eller arrendatorer äro berättigade att vid boställenas afträdande

undfå godtgörelse. Om dessa öfverbyggnader skulle kontant af staten inlösas,

komrne derigenom en större utgift att statsverket tillskyndas, än som

motsvarades af det vunna ändamålet, helst detta på ett för staten mindre

betungande sätt torde kunna ernås dymedelst, att de blifvande nya arrendatorerna

finge sig ålagdt att, i afräkning å sin egen byggnadsskyldighet, till

sig lösa ifrågavarande öfverbyggnader.

Vid de boställen, hvarest finnes särskild inrättning eller s. k. öfverloppshus,

som enligt synerätt^ beslut höra vederbörande afträdare ersättas,

torde sådan ersättnings utgifvande jemväl höra på de nya arrendatorerna ankomma.

Om ock härigenom, åtminstone till eu början, någon minskning i

inflytande arrendeafgifter kommer att förorsakas, torde dock detta sätt att

ordna frågan om inlösande af de å indelta arméns boställen befintlige öfverbyggnader

och öfverloppshus, blifva för statsverket minst betungande, och

bör härvid äfven fästas afseende å den omständigheten, att statsverket genom

ett dylikt ordnande af frågan kan fritt disponera dels öfver de kontanta me
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

11. 41

del, hvarå räntan nu tillfaller vissa boställen, dels öfver de medel som för

vissa boställens framtida behof äro reserverade, dels öfver de vid regementen

och corpser nu befintliga boställs-kassor, upgående dessa sammanlagda

tillgångar, enligt bilagan Ser. K. N:o 2, till en summa af 207,160

R:dr 29 öre.

I enlighet med bär uttryckta åsigter får jag föreslå:

att alla boställen må i män af deras indragning till statsverket utarrenderas

på 20 år;

att denna utarrendering updrages åt vederbörande boställs-direktioner

med iakttagande dervid, att de vid boställena befintliga öfverbyggnader

varda af de blifvande nya arrendatorerna inlösta och öfvertagna,

äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k.

öfverloppshus, derför, jemnlikt synerätt® beslut, afträdare!! eger tillgodonjuta

ersättning, jemväl skall af blifvande arrendator inlösas.

1 och med de indelta lönetillgångarnes indragande till statsverket, bortfaller

hvarje skål hvarför upbörden af desamma skulle åligga regementenas

tjensteman, och får jag af sådan anledning föreslå:

att all upbörd af de armén nu anvisade indelta lönetillgångar

må besörjas genom statens upbördsmän.

Som emellertid regements-skrifvarne vid indelta armén äro genom

Kong!. Brefvet den 2 Februari 1833 tillförsäkrade att åtnjuta provision för

upbörd af boställs-arrendemedel, indelta räntor och kronotionde med 3 procent,

och af vakans-afgifter med 2 procent af det upburna beloppet, hvilken

provision icke vidare kan ifrågakomma sedan lönetillgångarne indragits till

statsverket och upbörden af statens upbördsmän besörja, men donna upbördsprovision

utgör eu väsendtlig del af desse tjenstemäns inkomster, så

får jag föreslå:

att nu tjenande regements-skrifvare vid indelta armén må tilläggas

eu årlig ersättning, att utgå från och med det år då deras befattning

med upbörden uphör, och så länge de i tjenst qvarstå, med ett belopp

motsvarande medeltalet af hvad provisionen för de sista förn

årens verkliga upbörd utgjort, enligt afgifna af regementenas lönings-direktioner

till rigtigheten bestyrkta upgifter; och att donna

ersättning såsom varande af mera tillfällig beskaffenhet må på allmänna

indragningsstaten upföras.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Åfd.

ö

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. 42

Ett bland de mai, som i hufvudsaklig man åsyftas genom ofvan föreslagna

lönereglering, är vinnande af en fullständig likhet i aflöningen så väl

de olika regementena emellan, som inom hvarje regemente för lika beställningar.

En sådan jemnhet kan dock svårligen åstadkommas så länge de afdrag

från tjenstemännens nominela lön, som nu utgå under namn af ackordsamortering,

ega ruin.

Såsom ofvan är nämnd t, voro de förr anbefallde tjenste-ackorden till

sitt belopp olika, icke allenast inom samma regemente, utan synnerligast, olika

regementen emellan, hvarföre ackords-regleringen, i sammanhang med’1833

års lönereglering, verkställdes inom hvardera af de särskilda vapnen för sig,

till följd hvaraf äfven ackords-amorteringen nu utgår till olika belopp inom

hvarje vapen, och äfven till högre belopp inom vissa regementen än inom

andra (Bil. Ser. K. bi".o 3). Derjemte hafva de Skanska infanteri-regementena

aldrig varit med ackordsamortering betungade, hvithet förhållande äfven

kommer att ega rum med de till största delen nybildade Westernorrlands

regemente och Hallands Fältjägare-corps.

Skulle nu lönen för samma tjenstår ad blifva lika inom hela armén,

hvithet är ett af de mai som med löneregleringen afses, och som af rättvisa

och tålighet i hög grad påkallas, så blefve följden af ackords-amorteringens

fortsätta afkortning från lönerna, oberäknad! nödvändigheten att öka normalstaten

i förhållande till ackords-amorteringens belopp, den att olika normalstater

måste upgöras för olika regementen, och att dessa stater framdeles, i

män af ackordens inbetalning, åter måste förändras. Donna sida af saken

äi dock hufvudsakligen blott af formel art, men vida betänkligare är den

störa orättvisa, som ligger uti skyldigheten för nuvarande befälet att godtgöra

föregående generationers missbruk af tjenste-ackorden, framkallade, såsom

dessa missbruk voro, af oklok lagstiftning.

Tjenste-ackorden datera sig, enligt landtförsvars-komitén, från Rikets

Ständers vid 1756 års riksdag fattade beslut om inrättande af en pensionskassa

för armén, bland hvars ° stadga liden äfven fanns att officer, som to ge

afsked, egde jemte pensionen från kassan, att af den, som honom efterträdde

i tjensten, och af de öfrige som genom samma ledighet blefvo befordrade

erhålla något ”understöd” för sitt tillräckligare underhåll, och beloppet af

detta understöd bestämdes för hvarje grad inom hvarje vapen, och till en

del olika vid olika regementen.

Genom Kongl. Brefvet den 7 Juli 1767 meddelades sedermera till

iakttagande en af Rikets Ständer afbiten underdånig skrifvelse, i hvilken

Ständerna, pa skäl som anfördes, beslutat tillstyrka det ackorder och tjensteköp

matte hädanefter tillatas, men med den förändring'' i 1756 års pensionsreglemente,

att det lemnades i den afgåendes och efterträdandes frihet ”att

ingå ackord eller icke”.

s. 43 Kontrollera mot PDF

II. 43

Grenom Kong!. Brefvet den 10 Oktober 1769 förklarade emellertid

Kongl. Maj:t, enligt tillstyrkan af Rikets Klander, att nyssnämnda stadgande

borde till afl kraft och verkan uphöra, och 1757 års pensions-reglemente

framgent, i afseende på ackord och tjensteköp, höra lända till efterrättelse;

men genom nådigt Bref den 9 Januari 1770 meddelades, uppå samma Ständers

framställning, den förklaring, att hvar och en officer egde vid afskedstagande

undfå betalning för sysslan, eller ackord efter reglementet, samt att

ackord aldrig finge hindras derigenom, att den, som var närmast i tur, icke

ville erlägga ackords-summan, utan skulle i sådan händelse en yngre få af

donna förmån sig begagna.

På grund af eu utaf arméns tjensteman yttrad underdånig åstundan

att dessa ackorder, som naturligen ledde derhän, att penningar snarare än

förtjenst banade väg till befordran, måtte uphöra, utfärdades Kongl. Maj:ts

nådiga Förordning den 21 Mars 1774, rörande ackordens afskaffande inom

militären, uti hvilken förordning stadgades att alla ackord, vid skeende befordringar

eller förflyttningar inom militären, dädanefter voro förbjudna, men

att ersättning för utbetalte ackord i vissa fall Ange ega rum, hvilken ersättning

anvisades att utgå från arméns pensions-kassa genom nådigt Bref till

direktionen för nämnda kassa af samma dag som den Kongl. Förordningen.

Penna förordning ledde dock icke till åsyftadt resultat, och genom

Kongl. Förordningen den 30 Juni 1793 stadgades ett annat sätt för ackordens

afskaffande, hvarigenom ändamålet emellertid lika litet vanns, tills slutligen,

i sammanhang med 1833 års lönereglering, ackorden definitiv; afskaffades,

och hvar och en, som erlagt ackord, fick sin utbetalte ackordssumma till

fullo ersatt.

Det visar sig sålunda:

att ackorden varit af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer beslutade i

sammanhang med inrättande af en pensions-kassa för armén, och att hvarje

officer var skyldig ingå ackord;

att befrielse från denna skyldighet efter någon tid medgafs;

att, med uphäfvande af donna befrielse, hvarje officer förpligtades erlägga

ackord såsom vilkor för befordran;

att, efter af arméns befäl yttrad underdånig önskan om ackordens uphörande,

åtskilliga till detta ändamål syftande författningar utfärdades, hvilka

dock icke ledde till önskadt resultat; och

att ackorden slutligen afskaffades i sammanhang med 1833 års lönereglering.

Enär ackorden således voro såsom en skyldighet arméns tjensteman

pålagde, och vore bestämda såsom vilkor för vinnande af befordran, torde desse

tjensteman icke höra anses uteslutande vållande till de missbruk som egde rum,

s. 44 Kontrollera mot PDF

II. 44

och ännu mindre torde arméns nuvarande befäl kunna i detta afseende anses

tillräkneligt.

Detta befäl har icke desto mindre fatt sig ålagd skyldigheten att godtgöra

hvad föregående generationer, till följd af oklok och vacklande lagstiftning

å ena sidan samt möjliga missbruk å den andra, förbrutit. Orättvisan

häraf behöfver icke påpekas. Ingenting kan vara orimligare än att

sedan arméns befäl, vid tidpunkten för ackordens reglerande; blifvit godtgjordt

för utbetalte ackorder, låta arméns nuvarande, och intill år 1886 i tjenst inträdande

befäl, genom årliga betydande afdrag af deras löner, betala dessa

ackorder, i hvilkas tillkomst de icke ega den ringaste del. Den orättvisa

som sålunda blifvit begången tarfva!’ rättelse, och då dessutom, såsom ofvan

är nämndt, ackords-amorteringens fortsätta bestridande genom afdrag af befälets

löner svårligen later förena sig med åvägabringandet af likhet i aflöningen

för lika grader, så tvekar jag icke att föreslå:

att staten mätte öfvertaga den ännu qvarvarande ackordsamorteringen.

I afseende å de upoffringar, statsverket skulle komma att vidkännas

genom här ifrågasätta eftertagande af arméns ackords-amorteringsfonds återstående

skuld, får jag i underdånighet meddela, att, enligt mig tillhandakomma!!

upgift, fondens skuld, efter den sednast i Juli månad innevarande

år verkställda inlösen af utlottade obligationer, utgjorde 2,070,900 R:dr, fördelade

i obligationer, Indika innehafvas:

af riksbanken...........

2,450

st.

å

750

R:dr

1,837.

,500

„ Dito ...........

14

rf

å

150

))

2.

,100

1,839.

,600

af Armé-förvaltningen:

för Wadstena krigsmanshus-kassa

34

ji

å

750

25.

,500

„ Förenade mötes-passevolans-

fonden.............

6

n

å

750

4.

,500

„ Volontär-vakansmedels-fonden

13

å

750

9:

,750

„ Eu per mille-fonden.....

„ Dito Dito .....

25

8

n

))

å

å

750

150

” l

>, f

'' 19,

,950

59.

,700

af General-post-styrelsen.....

7

))

å

750

5.

,250

(Dessa 7 obligationer hafva numera, enligt sista Riksdagens beslut,

blifvit öfverlemnade till Riksgälds-kontoret.)

Af allmänheten, återstående beloppet................. 166,350.

Summa R:dr R:mt 2,070,900.

Till liqviderande af de å denna skuld inlöpande räntor samt till amortering

af kapitalet i den ordning, som genom de af Kong! Näjd gillra föreskrifter

finnes bestämd, har direktionen öfver arméns pensionskassa, hvilken

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. 45

direktion fått ackordsfondens förvaltning sig anförtrodd, för närvarande att

påräkna från armén ingående ackordsränteafgifter med inalles omkring 187,000

R:dr årligen. Med donna tillgång är ackordsfondens ofvannämnda skuld afsked

att, jemlikt upgjord plan, vara till fullo amorterad år 1886, men enligt

numera gjorda beräkningar lärer med någorlunda visshet kunna antagas,

att amorteringen skall vara fullbordad senast år 1884, under förutsättning

•dock, att någon rubbning i amorteringsplanen icke kommer att ega rum. Af

ofvanstående upgift öfver ackordsfondens ställning visar sig . visserligen att

fondens utelöpande obligationer, med undantag endast af en mindre del deraf,

innehafvas af riksbanken och af åtskilliga under offentliga myndigheters förvaltning

ställda kassör och fonder; men alldenstund berörda inrättningars medel

icke torde höra direkt tagas i anspråk för ackordsskuldens amortering,

lärer det alltså blifva nödigt, att, derest, på sätt ofvan blifvit ifrågastäldt, staten

kommer att öfvertaga amorteringen af den återstående ackordsskulden,

dertill anvisas ett årligt anslag, motsvarande beloppet af de nu från armén

ingående afgifterna.

Hvad angår de i normal-staten (Bil. Ser. K. N:o 4) föreslagna lönebelopp,

så har aflöningen, med hänsyn till dess särskilda ändamål, af mig ansetts

höra delas i egentlig lön samt häst- och "fouragemedel för den personal,

som är ålagd hålla sig egna tjenstehästar, hvarjemte vid kavalleriet,^ tillsammans

med häst- och fouragemedel, beräknats s. k. kavalleri-tillägg, såsom ersättning

för den större munderingsslitning, som föranledes af tjenstgöring^

'' vid detta vapen.

Jemte dessa lönebelopp, hvilka utgöra den fasta lönen, är äfven uptaget

för vissa grader ett belopp under namn af tjenstgöringspenningar, bestående

uti ett för hvarje expeditions-qvartal faststäldt visst ersättningsbelopp,

olika för chefs-, majors- och kompani- eller sqvadrons-expeditionerna, men

som alltid bör tillfalla den, som med detta besvär verkligen varit betungad.

Dessa tjenstgöringspenningar äro för chefs-expeditionen beräknade till 300

R:dr, för majors-expeditionen till 200 R:dr och för kompani- eller sqvadronsexpeditionen

till 150 R:dr, hvarjemte för de i chefs- och majors-expeditionerna

tjenstgörande adjutanter äro beräknade 100 R:dr, hvilken sednare summa

äfven är upförd såsom tjenstgöringspenningar för de fanjunkare eller, i

dessas ställe, andra under-officerare, hvilka vid kompani- eller sqvadrons-expeditionerna

biträda, allt per qvartal räknadt; och da för exercis-qvartalet

någon ersättning icke kan ega rum, utgå tjenstgöringspenningar ne endast för

trenne qvartaler. Den egentliga lönen är i allmänhet upförd till lika belopp

i motsvarande grader af begge vapnen. Häst- och fouragemedel äro i allmänhet

upförde till ett belopp af 400 R:dr för hvarje tjenstehäst, och har

vid infanteriet endast öfversten blifvit tillerkänd rationel? för tvenne hästar,

samt vid kavalleriet häst- och fouragemedel, med Indika kavalleri-tillägg är

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. 46

sammanför dt, beräknats för underhåll af de (jons tehästar, som för tjenstgöringen

vid detta vapen tages i anspråk.

För närmare bestämmande af normal-statens belopp, hafva infanteriets

löner och bland dem kompani-chefs- och fanjunkare-lönerna, ansetts höra tjena

som lämpliga utgångspunkter.

Medelbeloppet af kompani-chefs-lönerna har (Bil. Ser. K N-o 6) för

anm 1869—18GG upgått till 2,205 R:dr. Med detta, liksom med öfriga nedan

förekommande medelbelopp, hvilka äro beräknade efter förhållandet nyssnämnda

år, och som finnas i Bil. N:o 6 upptagne, förstås dock icke behållen

lön, enär afgifterna till ackords-amorteringsfonden, till arméns pensions-kassa

samt enke- och pupill-kassa icke äro frånräknade, hvadan den verkliga löneinkomsten

i hvarje förekommande fall är så mycket mindre än det^upgifna

medelbeloppet, som summan af nyssnämnda utgifter.

I betraktande af den samhällsställning kompani-chefen innehar, den

vigtiga plats honom blifvit anförtrodd, de tjensteåligganden och de omsorger

som ej mindre för truppens militära utbildning än äfven för ekonomiska angelägenheter

honom tillhöra, och hvilka tjensteåligganden äro afsedda att i

väsendtlig man ökas genom kontrollen öfver och redovisningen af det inom

hans kompanis beväringsområde boende beväringsmanskap; i betraktande ytterligare

deraf, att donna grad först efter ganska lång tjenstetid upnås, och äfven

utgör det mål, hvarutöfver flertalet af arméns befäl aldrig hinner, anser

jag lönen för donna befattning icke kunna föreslås lägre än 2,500 R:dr

förutom tjenstgöringspenningar; hvadan, om en kompani-chef hela året är

tjenstgörande, hans lön kan upga till 2,950 R:dr. Då emellertid, såsom ofvan

är föreslaget, kompani-cheferna höra genom kommendering utses bland

de till donna befattning mest passande kapitener, så torde af ofvannämnda

lönebelopp 700 R:dr böra anses såsom arfvode för kompani-chefs-befattningen

och kapitens-löneri sålunda utgöra 1,800 R:dr.

För tredje majoren, hvars lön i medeltal, enligt ofvan åberopade bilaga,

utgjort 2,678 R:dr, är 2,700 R:dr egentlig lön föreslagen, eller 200

R:dr mera än för kompani-chef, och andre majorens föreslagna lön 3,200

R.dr, eller 500 R:dr mera än tredje majorens, motsvarar ungefärligen nuvarande

medeltalet 3,221 R:dr. Förste majoren, regements-chefens närmaste

man, innehar en plats, hvars vigt och betydenhet förbjuda att bestämma hans

egentliga lön lägre än 4,000 Rall'', eller 800 Rall- mera än andre majorens.

Med tillägg af häst- och fouragemedel samt tj enstgöringspenningar upgår

hela lönen till 4,600 Rall-, hvilket är 200 R:dr mindre än medeltalet af lönen

inom graden nu utgör.

Regements-chefens aflöning måste stå uti ett rättvist förhållande till de

kostnader, som lefnadsbehofven för en man i hans samhällsställning, jemte

embetets utöfning, oafvisligen kräfva, Medeltalet af regements-chefs-lönerna är

s. 47 Kontrollera mot PDF

II. 47

för närvarande 9,178 R:dr. Dessa löner äro således relativ höga, och som

de torde kunna medgifva någon nedsättning till förmån för lägre grader, är

den egentliga lönen uptagen till 6,000 R:dr, eller 2,000 R:dr mera än för

förste majoren är föreslaget. Med tillägg af häst-och fouragemedel samt tjenstgöringspenningar,

kan således regements-chefs-lönen upgå till 7,700 R:dr.

Regements-qvartermästarens lön var enligt 1833 års normal-stat beräknad

att utgöra 300 R:dr mera än andre kapitens-lönen. Enligt donna beräkning

skulle den nu böra utgöra 2,100 R:dr, men har blifvit uptagen till

900 R:dr egentlig lön, som, sammanlagd med häst- och fouragemedel samt

tjenstgöringspenningar, kan upbringa aflöningsförmånerna till 1,600 R:dr,

h vilket belopp öfver skjuter medeltalet af de till dessa beställningar nu utgående

löner med något mer än 100 R:dr.

Subaltern-officerarnes löner, synnerligen i behof af en förhöjning, torde

dock icke kunna föreslås till ett belopp, motsvarande nutidens lefnadsbehof

till följe af den betydliga summa, hvartill arméns lönestat derigenom skulle

upbringas.

Ifrågasättas kan äfven, huruvida icke en mindre lön under de yngre

åren, hvilken tvingar till arbete och omtanke, mera fördelaktigt inverkar på

de ungas utveckling i den rigtning till arbetsamhet och inhemtande af kunskaper,

som måste anses önskvärd, än om de redan från början af sin bana

voro tillförsäkrade en tillräckligare aflöning, som föga loge någon omtanke

för lefnadsbehofvens fyllande i anspråk. Under de nu föreslagna belopp

af 1,000 R:dr för förste löjtnant, 750 R:dr för andre löjtnant och 500

R:dr för under-löjtnant, är dock omöjligt att gå, och är genom dessa belopp

åt nämnda grader beredd en högst nödvändig löneförbättring, enär medeltalet

af dessa löner nu uppgår till 769, 653 och 438 R:dr.

Om högre löneförmåner än de här nämnda icke kunnat för subalternofficerarne

ifrågasättas, så anser jag dock att man, så vidt utan men för tjenstår

kan låta sig gorå, bör på allt sätt för dem underlätta möjligheten att

erhålla passande biförtjenst.

Nu gällande föreskrift att subaltern-officerarne skola vara boende inom

regementets stånd, äfvensom den dem åliggande skyldighet att turvis fora

kompani-expeditionen, lägga väsendtlig hinder i vägen för upsökande af utvägar

till sådan Inför tjenst erhållande, och jag anser så mycket heldre att

större frihet i valet af vistelseort kan dem lemnas, som, genom framstäldt

förslag om erhållande af tjenstgöringspenningar för expeditionsföringen i hufvudsaklig

mån är afsedt att denna skall komma att besörjas af kompanicheferna,

till följe hvaraf subaltern-officerarnes närvaro vid kompaniet i de

flesta fall blir obehöflig. Med undantag af sommar-qvartalet, under hvilken

tid en subaltern-officer vid hvarje kompani bör vara till tjenstgöring inom

detsamma disponibel, torde sålunda friheten vid valet af vistelseort kunna för

s. 48 Kontrollera mot PDF

II. 48

subaltern-officerarne i väsendtlig mån utsträckas och kommendering till expeditionsföring

endast ifrågakomma, då kompani-chefen är af laga förfall dertill

hindrad, eller då han åtnjuter semester.

Hvad regements-adjutanterna beträffar, så tages deras tid i allmänhet

för tjenstgöringen i maj ors-expeditionen långt mera i anspråk än öfrige subaltern-officerares

för dem åliggande göromål. Den tid de kunna använda till

eget förvärf är vanligen ringa, och hafva i betraktande häraf förste och andre

adjutanternas aflöningar blifvit upförde, den förres till 1,200 och den

sednares till 900 R:dr, deruti inberäknade häst- och fouragemedel samt tjenstgöringspenningar,

hvarigenom åsyftats att bereda åt dessa beställningar en

af behofvet högeligen påkallad löneförbättring.

Fanjunkare-lönen, utgångspunkten för bestämmande af underbefälets

löner, är föreslagen till 700 R:dr fast lön, äfvensom 300 R:dr tjenstgöringspenningar.

Fanjunkaren innehar inom kompaniet en ganska vigtig plats, och

torde i de flesta fall icke kunna påräkna vidare befordran, hvarföre hans aflöning

bör åtminstone någorlunda motsvara behofven i hans ställning. Fn

löneförhöjning af nära 250 R:dr är honom genom detta förslag beredd, enär

medelbeloppet af fanjunkare-lönen hittills utgjort 758 R:dr.

Inom sergeants-graden, indelad i l:ste och 2:dre sergeant-grad, i ändamål

att åstadkomma en tätare befordran bland underbefälet, och dymedelst i

någon mån förbättra dess vilkor, är föreslaget för förste sergeant 600 R:dr

och 500 R:dr för andre sergeant; innefattande dessa summor en ringa, välbehörig

löneförbättring.

Af bataljons-adjutanterne och regements-väbeln, närmast jemförlige med

förste sergeanten, äro blott förste batalj ons-adjutanten och regements-väbeln

föreslagna till samma lön som förste sergeanten, men andre batalj ons-adj utanten

till samma lön som andre sergeanten, hvarjemte furirslönen blifvit upförd till

400 R:dr eller lika mycket lägre än andre sergeantens som skilnaden mellan

den sednares och förste sergeantens.

Vid kavalleriet är den egentliga lönen uptagen till lika belopp som i

motsvarande grader af infanteriet, hvarföre samma skäl som blifvit anförda

för de föreslagna lönernas belopp vid detta sednare vapen, äfven gälla för

kavalleriet.

Genom tillökade häst- och fourage-medel, med deri inberäknadt s. k.

kavalleri-tillägg, har, såsom jag redan nämnt, åsyftats att bereda det rigtiga

förhållande mellan aflöningen inom begge vapnen, som betingas af den

större kostnad tjenstgöringen vid kavalleriet tager i anspråk.

Sedan jag sålunda i underdånighet yttrat mig angående de aflöningsbelopp,

hvilka synas mig höra för de särskilda befälsbeställningarne vid indelta
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

II. 49

delta armén bestämmas, får jag, — enär tjenstgöring^ vid de årliga vapenöfningarne

otvifvelaktigt utgör den vigtigaste delen af de åligganden, som

arméns befäl och underbefäl tillhöra, samt, vid sådant förhållande, bevistandet

af dessa på arméns tjenstbarhet i så väsendtlig mån inverkande öfningar

enligt min åsigt bör utgöra vilkor för ett oafkortad! åtnjutande af den med

innehafvande beställning åtföljande lön — i detta hänseende underdånigst

föreslå den allmänna bestämmelse, att det befäl och underbefäl vid indelta

armén, som, vare sig till följd af sjukdom eller enskilda angelägenheters besörjande,

något år icke bevistar de möten hvari det haft åliggande att deltaga,

skall vidkännas afdrag å lönen efter innehafvande tjenstår ad på stat

till följande belopp, nemligen:

Regements-chef.............. .

Corps-chef och öfrige regementsofficerare

Kapitener och ryttmästare.........

Löjtnanter..................

Underlöjtnanter...............

Fanjunkare.................

Ofrige under-officerare...........

300

R:dr.

250

))

200

V)

150

))

100

))

50

V

30

n

Der återigen af ofvannämnda orsaker endast en del af föreskrifna vapenöfningar

försummats, skall afdraget lämpas derefter, i öfverensstämmelse med

de närmare grunder Eders Kongl. Maj:t derför torde finna skäligt bestämma.

Utom ofvannämnda, till befälet egentligen hörande personal, finnes

äfven korporaler, handtverkare, musik-personal och civil-stat.

Hvad först angår korporalerna vid infanteriet, så är ofvan föreslaget

att desamma skola utgöra 3 me klasser, och med afseende så väl härpå, som

på nödvändigheten att åt korporalerna bereda något förbättrade vilkor, enär

desse äro att anse som en reserv, hvarifrån en stor del under-officers-platser

vid förefallande behof komma att rekryteras, är föreslaget att, jemte den

nummerlön som korporalerna åtnjuta i likhet med manskapet, förste korporal

må erhålla en lön af 100 R:dr, korporal 75 R:dr och vice korporaler 30 R:dr

årligen.

Den korporalerna hittills anslagne löne-spanmål af 5 tunnor torde väl i medeltal

obetydligt understiga den för korporal föreslagna lön af 7 5 R:dr, hvarföre

förhöjningen egentligen afser förste korporalerna, äfvensom vice korporalerna,

hvilka sednare hittills icke åtnjutit någon lön och ej heller annan förhöjning

i soldat-underhållet än 2 öres högre tobaksskilling än det öfriga manskapet,

hvilket obilliga förhållande i hög grad är i behof af rättelse, enär det i annat

fall torde vara omöjligt erhålla så qvalificerade vice korporaler, att de, i

händelse af behof, kunna såsom korporaler användas.

Bih. till Riksd. Brok 1869. 1 Samt. 1 Afd.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

n. so

Vid kavalleriet, der äfven 3:ne löneldasser för korporaler ifrågasattes, men

der korporalernas tjenstgöringsskyldighet är mindre än vid infanteriet, äro

ofvannämnde löner upförde till något lägre belopp, eller till 80, 50 och 20

R:dr. Vid hvarje infanteri-bataljon finnes en gevärs-handtverkare i nummer,

hvilken sålunda åtnjuter nummerlön, och är dessutom upförd till en kontant

lön af 150 R:dr; men vid kavalleriet, der handtverkare icke böra stå i nummer,

emedan de icke behöfva vara beridne, är deras lön föreslagen till 250 R:dr,

motsvarande den sammanlagda aflöning som i enahanda tjenst åtnjutes vid

infanteriet.

Hvad musik-personalen beträffar, så är densamma föreslagen att utgöras

af, förutom nummerspelet, en regements-trumslagare vid hvarje regemente

eller corps, samt dessutom af 5 fält-musikanter per bataljon. Regements-trumslagarens

lön är upförd till likhet med förste sergeants, eller 600

R:dr; men, enär de till fält-musikants aflöning nu anslagne rotar äro föreslagne

att upsättas med manskap, måste fält-musikanterne erhålla kontanta

löner, hvilka icke i medeltal torde höra understiga 300 R:dr. Förutom

fält-musikanternas löner fordras äfven ett särskilt anslag vid hvarje regemente

eller corps, för musikinstrumenters anskaffning och underhåll jemte

musikens öfning, emedan de till detta ändamål nu indragne rotar måste tagas

i anspråk för stammens förökning. Med ledning af hvad erfarenheten gifvit

vid handen, i fråga om de i dessa hänseenden erforderliga kostnader, kan

den summa som sålunda fordras för samtlige musik-personalens aflöning och

öfning samt instrumenters underhåll, icke uptagas till lägre belopp än 3,000

R:dr per bataljon, och bör detta anslag, i likhet med hvad nu eger rum i

fråga om för musiken afsedda tillgångar, ingå till en musik-kassa vid hvarje

regemente eller corps, af hvilken, under regemente eller corps-chefens tillsyn,

så väl personalens löner, som öfriga omkostnader, på lämpligaste och till

ändamålet bäst ledande sätt, bestridas.

Vid kavalleriet äro 52 nummer indragne till musik-kassorna.

Nödvändigheten af kavalleriets förökning bär föranledt förslaget att

upsätta dessa nummer med ryttare. För nödvändigheten att hafva en musik-corps,

tala icke samma skål vid kavalleriet som vid infanteriet. Då musiken

vid det sednare under exercis och marsch utgör en ledning för trupprörelserna,

kunna icke samma skål anföras för dess behöflighet vid det förra,

hvarföre någon ersättning till kavalleri-regementen och corpser, för de på

detta sätt mistade vakansafgifterna af de till musik-kassorna indragne 52

nummer, icke torde höra ifrågasättas.

Den vid hvarje sqvadron befintlige förste trumpetaren är upförd till

200 R:dr kontant lön, utom nummerlönen, och de tvenne andra trumpetarne

erhålla hvardera en nummerlön, i likhet med infanteriets spel i nummer.

s. 51 Kontrollera mot PDF

II. 51

Bland civilstatens tjensteman äro läkarne icke å normal-staten uptagne,

emedan desse tjensteman ansetts böra upföras å fältläkare-corpsens stat, och

äro ej heller arfvoden föres]agne för regements-intendenterna, enär dessa

tjensteman höra upbära sin aflöning utaf mötes-anslagen.

Beträffande tifrige civile tjensteman, hafva regementspastorerna upförts

till 600 R:dr, hvilket belopp, ehuru ringa, dock ansetts kunna föreslås, enär

det visat sig att dessa befattningar — hvilka i de flesta fall innehafvas af

prestman med annan ordinarie tjenst — varit eftersökta, och regementspastorernas

extra ansökningsrätt till pastorater öfver hela riket för öfrigt torde

utgöra en fördel, som i någon man kan motväga de ringa löneförmåner, som

med dessa beställningar äro förenade.

Regementsauditörerna, med hvilkas tjenstebefattning de till nuvarande

regements-skrifvaresysslorna hörande göromål, med undantag blott af upbörden

af de indelta lönetillgångarne, böra förenas, har jag ansett mig höra

föreslå till erhållande af ett lönebelopp af 3,000 R:dr, motsvarande, såsom

mig synes, arten och myckenheten af de åligganden, som till följd af den

ifrågasätta förändringen blifva med dessa sysslor förenade.

Slutligen och på grund af hvad i afseende å befälets aflöning nu anfördt

blifvit, får jag i underdånighet föreslå:

att aflöningen för indelta arméns befäl och civile tjensteman må

bestämmas i enlighet med det förslag till normal-stat, som finnes uptaget

i Bil. Ser. K. N:o 4.

I afseende å de kostnader, statsverket måste vidkännas för den föreslagne

löneregleringens genomförande, torde jag, med förbigående af de tillfälliga

utgifter som under öfver gångstid en blifva erforderliga, och hvilka

längre fram skola vidröras, här få upställa en beräkning öfver de tillgångar

som för regleringens verkställande finnas att tillgå, och i sammanhang

dermed öfver de behof, som i följd af organisations-förslagets tillämpning

komma att upstå.

Enligt från Arméförvaltningen hemtad upgift finnes till indelta arméns

aflöning nu anslagne följande tillgångar, beräknade för ett år, efter

medeltalet af upbördsvärdena för åren 1862—1866 (Bil Ser. K. Nås 7 & 8.)

a) Bostadsboställen, för hvilka afkastningen vid utarrendering på bestämd

längre tid påräknas upgå till ett approximativt

beräknadt belopp af. . R:dr R:mt 867,098: 85.

b) Boställen utarrenderade för lönefondernas

räkning................... 561,587: 13.

c) indelta räntor................. 592,537: 80.

d) kronotionde.................. 222,583: 88.

Transport 2,243,807: 16.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. 2

Transport 2,243,807: 16.

e) hemkall................... 1,234: 31.

f) ersättning för genom Göta kanals anläggning

förlorad hostallsjord............ 2,807: 49.

g) kontant anslag................ 367,502: 18.

h) fyllnadsanslag till korporalers aflöning. . . 6,021:96.

i) afgifter af vakanta rotar eller nummer . . . 113,966: 24. 2,735,339: 34.

hvarjemte till musikens underhåll i medeltal utgått:

k) kontant.................... 10,272: 17.

l) vakansafgifter från till musik-kassorna in
dragne

rotar (Bil. Ser. K. N:o 9.) . . . . 84,468: 89.

m) vakansafgifter från till fältmusikanters af
lönande

indragne nummer (Bil. Ser. K. N:o 9) 23,765:56. 118,506: 62.

Till indelta arméns aflöning erfordras, under antagen tillämpning af

den förändrade organisation jag i underdånighet föreslagit, och med beräkning

af lönebeloppens utgående enligt ofvan föreslagen ny normal-stat:

vid infanteriet (Bil. Ser. K. N:o 10) R:dr Runt 2,817,280: —

„ kavalleriet (Bil. Ser. K. N:o 11)...... 656,780:— 3,474,060: —

enligt ofvanstående finnes till indelta arméns aflöning

nu anslagna (Bil. Ser. K. N:o 7). 2,735,339: 34.

från hvilket belopp dock måste afräkna^ under

litt. i uptagna afgifter af vakanta nummer,

enär dessa utgifter, i mån af numrens

rekrytering, komma att som tillgång

uphöra................... 113,966: 24. 2,621,373: 10.

en brist upstår således af..............R:dr R:mt 852,686: 90.

Till fyllnad af donna brist påräknas:

a) till löneförbättringar vid indelta armén nu

anvisade................... 100,000: —

b) ofvan, under litt. 1c. uptagne kontanta an
slag

till musikens underhåll........ 10,272: 17.

c) nu utgående beklädnadshjelp till under-offi
cerare

vid indelta armén.......... 13,267: 50.

d) nuvarande anslag till aflöning för befälet

vid Westernorrlands bevärings-bataljon . . 13,905: —

e) nu utgående särskilda anslag:

till Westernorrlands beväringsbataljon

............ 6,295: —

Transport 6,295: — 137,444: 67. 852,686: 90.

s. 53 Kontrollera mot PDF

II. 53

Transport 6.295: — 137,444: 67. 852,686: 90.

till Hallands Infanteri-bataljon 7,500: — 13,795: —

f) till militie-boställs-kassan nu utgående anslag 24,841: 72. 176,081: 39.

hvarföre återstoden..................R:dr R:mt 676,605: 51.

utvisar hvad som bör med nya tillgångar bestridas.

Ofvan förslagsvis beräknade löneregleringsbristen upstår:

dels genom minskning i nuvarande tillgångar, till följe af föreslagen

rekrytering af nu anslagne och indragne nummer:

a) till fyllnad i aflöningen för underbefäl och ge
värshandtverkare.

............... 113,966: 24.

b) till musik-kassorna och till fältmusikanters af
lönande

(Bil. Ser. K. N:o 9.)........ 108,234: 45. 222,200: 69.

och dels genom tillökning i utgifterna till

följe af nya beställningars tillkomst (Bil. Ser.

K. Sko 12)........................ . . . 364,279: —

Om summan af dessa minskade tillgångar och ökade utgifter . 586,479: 69.

frånräkna^ den till 676,605: 51 beräknade brist för löneregleringens

verkställande, så återstår.....R:dr R:mt 90,125: 82,

hvilket belopp således angifver den förhöjning i befintliga tillgångar,

som för de nuvarande lönernas reglering skulle erfordras.

Ofvan är anmärkt att löneregleringen endast småningom kan genomföras,

och är dervid föreslaget att till de tjenstemän, hvilka efter den 8

April 1862 blifvit till innehafvande beställningar utnämnde eller transporterade,

skulle för år 1870 endast 88 % af ny stat utbetalas, hvilket belopp

hvarje af de följande åren skulle ökas med ett belopp motsvarande 2 % af

nämnda stat, så att statens fulla belopp först år 1876 skulle utgå.

Bil. Ser- K. N:o 13 innehåller en approximativ beräkning öfver det

belopp, som på grund häraf till regleringens genomförande år 1870 erfordras,

och Bil. Ser. K. N:o 14 innehåller en dylik beräkning öfver de belopp,

som för hvarje af åren 1870—1875 skulle tagas i anspråk.

s. 54 Kontrollera mot PDF

II. 54

B), Värfvade armén.

a). Passevolans-väsen de t.

Om det ock kan med fog påstås, att en förändrad anordning af aflönings-väsendet

icke är lika högt af behof påkallad vid den värfvade som vid

den indelta armén, enär vid den förra lönerna i allmänhet äro både tillräckligare

och mera jemnt fördelade än vid den sednare, så är dock otvifvelaktigt

en ny reglering jemväl af värfvade arméns löner af nöden.

Vid en dylik reglering måste dock, såsom en af de väsendtligaste omständigheter,

komma under öfvervägande, huruvida den s. k. passevolansinrättningen,

hvarigenom vederbörande kompani-, sqvadrons- och batterichefer

åtagit sig att mot bestämd ersättning ombesörja rekrytering, anskaffning

och underhåll af manskapets bekläda ads-, remtygs- och personel utrednings-persedlar,

äfvensom vid kavalleri-regementena af häst- och sadelmunderings-pe^sedlar;

vidare manskapets sjukvård inom kasernerna, samt, vid

de begge kavalleri-regementena, remontering, skoning och häst-sjukskötsel,

och, vid Husarregementet Konung Carl XY, jemväl fourragering; — äfvensom,

vid en del regementen, anskaffning och underhåll af manskapets sängservispersedlar

in. m., skall fortfarande ega bestånd, eller om icke ifrågavarande

förvaltningsbestyr bära af staten öfvertagas, för att direkte för dess

räkning handhafvas.

Härvid kan visserligen erinras, hurusom erfarenheten under en lång

följd af år visat, att såväl rekrytering och remontering som truppens beklädnad

och öfriga här ifrågavarande bestyr blifvit, medelst passevolans, på ett

fullt tillfredsställande sätt bestridda, och att alltså ur denna synpunkt någon

anledning till anmärkning mot passevolans-väsendet icke förefinnes.

Från en annan sida betraktad får dock frågan ett annat utseende.

Det ligger nemligen i sakens natur, att passevolantören, för att kunna ej

allenast med trygghet åtaga sig de förbindelser, passevolansen honom ålägger,

utan äfven beräkna någon vinst såsom ersättning för den risk han

är underkastad, och för den möda och omtanke som passevolans-bestyren taga

i anspråk, måste betinga sig någorlunda göda vilkor. Härvid bör ock ihågkommas,

att handhafvandet af de mångfaldiga ekonomiska bestyr, som med

passevolans^ äro förenade, ej allenast taga i anspråk helt andra egenskaper

än de militära, utan äfven i ej ringa mån afleda upmärksamheten från studier

- och från sådana sysselsättningar, som kunde bereda egen och den underlydande

truppens utbildning i det militära yrhet. De ekonomiska skälen för passevolansväsendets

afskaffande vinna ökad betydelse genom den omständigheten att,

s. 55 Kontrollera mot PDF

II. 55

såsom, ofta kan inträffa, en tillträdande passevolans-, hvilken, för att på ändamålsenligaste

sätt kunna handhafva passevolans-bestyren, måste ega ett ej

obetydligt förråd af beklädnads- m. fl. persedlar och derföre är nödsakad att

sadana af afträdande passev clan tören inlösa, icke eget" till sm disposition

den stundom rätt betydliga lösningssumma, som för nämnda ändamål erfordras.

Huiu talande dessa ekonomiska omständigheter än kunna synas,

möta dock i rent militäriskt och disciplinärt hänseende mot passevolansväsendet

ännu giltigare anmärkningar, och det är ur donna synpunkt betraktadt,

som systemet tydligast visar sin olämplighet. För bildande och

uprätthållande af en god och på riktiga grunder hvilande disciplin är det

oundgängeligen nödigt, att emellan kompani-, sqvadron- eller batteri-chef, å

ena, och den under hans befäl ställda trupp, å andra sidan, råder ett förhållande,

från den förres sida, af välvilja och bemödande att i allt befordra

truppens sanna bästa, och, från den sednares sida, af tillgifvenhet, grundad

på aktning och på vissheten att i den förre finna den säkraste befordrare!!

af sina fördelar. Ehuru förflutna tiders erfarenhet visserligen lemna! glädjande

bevis pa, att passevolans-väsendet icke utesluter möjligheten af nyssberörda

för disciplinens befrämjande oundgängliga förhållande, är det dock

obestridligt, att truppen, hvilken val känner det sätt, hvarpå dess beklädnad

och utredning in. in. underhalt, men deremot saknar kunskap om och förmåga

att rätt bedöma de vilkor, som för berörda persedel-underhåll äro bestämda,

lätt kan ledas pa den tanken, att dess kompani-, sqvadrons- eller batterichefs

ekonomiska välstånd i större eller mindre grad är beroende af det

sätt, hvarpå passevolans^! skötes, och hos truppen skall sålunda den nära

till hands liggande misstanken, att dess rätt i någon män förhålles, kunna

inkomma och vinna näring, samt derigenom emellan befäl och trupp upstå

ett förhållande, som, motverkande en god disciplin, är alltför skadligt, för att

icke i hög grad påkalla åtgärder, hvarigenom dess orsak må kunna undanrödjas.

I (ifrigt kunna mot passevolans-väsendet göras befogade anmärkningar

äfven från de praktiska öfningarnes synpunkt, enär obestridligt är, att

dessa öfningar, i den mån de med kraft och ifver handhafvas, medföra ökad

munderingsslitning och derigenom jemväl ökade utgifter för passevolantören.

För dessa från passevolans-inrättningens eget inre väsen hämtade anmärkningars

framläggande inför Eders Kong!. Näjd har jag desto heldre ansett

rätta^ tidpunkten nu vara inne, som det utmärkta skick, hvari den värfvade

armén, så vidt af dess befäl beror, för närvarande sig befinner, måste från

nämnda befäl aflägsna hvarje skymt af misstanke att genom det sätt, hvarpå

passevolans-bestyren af detsamma utöfvats, hafva ens i någon mån framkalla

fragan om passevolans-väsendets afskaffande. Jag har ock ansett mig af

detta befäls oegennytta och nit kunna, i afseende å regleringen af denna angelägenhet,

påräkna allt det tillmötesgående, som onekligen erfordras, så framt

s. 56 Kontrollera mot PDF

II. 56

förändringen skall utan alltför dryga kostnader för Kronan kunna genom
f°raS''

Då emellertid donna fråga, för att fullständigt pröfvas, fordrat en mångsidig

utredning, har jag från chefs-embetena vid samtliga vårsäde regementen

och corpser infordrat dels approximativa upgitter å den kostnad, som för

Kronan skulle föranledas af passevolans^ utförande vid en viss tidpunkt,

dels ock förslag till allmänna grunder, hvarefter de anskaffnings- och underhållsbestyr,

som hittills varit ställda å passevolans, för framtiden ma kunna

direkte för Kronans räkning handhafvas.

Enligt de i anledning häraf från regementena inkomna yttranden Halva

de lösningssummor, som vid passevolansens utkörande och persedlarnes a - leverering till Kronan borde passevolantörerne tillkomma, inberäknadt värdet

af öfvertaiige, men för manskapets behöriga beklädande erforderliga effekter, upskattats

att vid innevarande års utgång utgöra, i rundt tal, sammanlagdt

472 910 R:dr, hvilken summa dock, för den händelse passevolansen komme

att uphöra först med 1869 års slut, samt mönstringar under öfvergangstiden

inställdes, eller vederbörande i god tid förut erhölle underrättelse om passevolansens

upsägande, ansetts i någon mån kunna förminskas.

Mot sjelfva den ifrågaställa åtgärden med passevolansens afskaffande

hafva några erinringar från regementenas sida ej förekommit, men, i afseende

å sättet för anskaffnings- och underhålls-bestyrens ordnande direkte för Kronans

räkning, hafva något skiljaktiga åsigter blifvit af de särskilda chefsembetena

framställda.

Sedan chefs-embetenas yttranden öfverlemnats till Armeförvaltningens

behandling, har, enligt min anmodan, sistnämnda embetsmyndighet afgifvit

dels förslag till reglering af aflöningsväsendet vid värfvade armén, under

förutsättning af passevolansens uphörande, dels ock särskild! yttrande och

förslag till ordnande direkte för Kronans räkning af de anskaffnings- och

underhållsbestyr, hvilka hittills varit å passevolans besörjda; och då jag i

de väsendtligaste hänseenden delar de af Arméförvaltningen i sistnämnda

ämne framställda åsigter och förslag, får jag i hufvudsaklig öfverensstämmelse

dermed nu anföra följande: o ..

Hvad först angår rekryteringen, så torde någon väsendtlig förändring

i afseende å dess handhafvande icke komma att föranledas af passevolansens

uphörande i denna del; ty ehuru rekryteringen nu besörj es af vederbörande

kompani-, sqvadrons- och batteri-chefer, hvilka ansvara för sina

kompaniers, sqvadroners och batteriers fulltalighet, sker dock, enligt sakens

natur den egentliga anskaffningen af rekryten genom deruti förfaret underbefäl

eller manskap, som för hvarje värfvad karl ripbär en viss godtgörelse.

Enahanda förfaringssätt synes mig lämpligen höra iakttagas, om rekryteringen

öfverlemnas åt en direktion vid hvarje regemente, och torde sanno
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

II. 57

likt hvarken värfvarens nit i sitt updrag komma att förminskas eller blifvande

rekrytens anspiak pa lega stegras derföre, att den förre erhåller sin gratifikation

af Kronan och den sednare icke mer finner anledning förmoda, att någon

del af den lega staten består tillfaller befälet såsom vinst. Då likväl onekligen

vid en del regementen de nu i stat bestådda rekryteringsanslagen visat sig

för laga, toide det tillatas mig att här nedan, i sammanhang med yttrande

om vissa andra af vederbörande upgifna medelsbehof, framställa förslag rörande

tillökning i rekryteringsmedlen.

Remontering en vid samtliga artilleriregementena har redan länge med

framgång verkställts af en direktion vid hvartdera regementet, och synes

mig något hinder icke mota för ett likartadt förfaringssätt vid de begge

kavalleri-regementena, hvarest remonteringen för närvarande är ställd° å

passevolans.

Fourrageringen, som för närvarande endast vid Husarregementet Konung

Carl XV handhafves a passevolans, torde för framtiden, äfven vid detta regemente,

utan verkligt hinder och till belåtenhet för Kronan, kunna handhafva^

genom en direktion, pa sätt ej mindre vid artilleri-regementena än

vid Lifgardet till häst nu eger ruin.

Beklädnads-underhållet efter passevolansens uphörande är otvifvelaktigt

den fråga, hvars ordnande företrädesvis pakallar ett noggrann! och mångsidigt

öfvervägande. Visserligen anser jag Kronan, äfven efter det en dylik

förändring egt ruin, kunna hos befälet påräkna oförminskadt nit vid den

dagliga tillsynen öfver manskapets sätt att skota sina munderingspersedlar

och bör alltså någon farhåga skäligen icke upstå att persedlarne, efter passevolansens

afskaffande, skola blifva underkastade en lättare förskingring eller

hastigare förslitning, än för närvarande är''fallet. Detta oaktadt synes dock

beskaffenheten af ifrågavarande förändring innefatta grundade skål att för

framtiden oidna beklädnads-underhallet pa ett sätt, att derigenom, för tillsynen

öfver soldatmunderingen, befälets tid må i allmänhet något mindre än

hittills tagas i anspråk. Enklast och säkrast torde detta mål vinnas, om

de för dagligt bruk i tjensten mest behöfliga beklädnadspersedlarne finge, på

viss tid och mot viss ersättning, öfverlemnas åt soldaten sjelf såsom passevolans)!’,

när han befinnes dertill ega håg och nöjaktigt ordningssinne, samt

med rättighet för honom att, efter, förloppet af den bestämda tiden, få behålla

någon del af persedlarne såsom sin enskilda tillhörighet och dem fortfarande

i Kionans tjenst nyttja, sa vidt de då ännu befinnas dertill lämpliga. Under

förutsättning att ett dylikt förslag endast småningom och med urskiljning

bringas till verkställighet, anser jag, lika med Arméförvaltningen, de från

osäkerheten af en med manskapet träffad öfverenskommelse hemtade erinringar,

som mot förslaget vanligen göras, icke förtjena afseende. Då nemligen

enahanda ansvar, som nu drabbar soldaten för vanvård och förskingring af

Bill. till RiJcsd. Prof. 1869. 1 Samt. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

n. 58

honom anförtrodda persedlar, fortfarande höra honom äfven såsom passevolans

åligga, blir sålunda hans frestelse till missbruk i detta hänseende icke

större, än nu är förhållandet. Han skall tvärtom se sig särdeles upfordrad

till vård och aktsamhet om persedlarne genom vissheten derom, att sådant

är med hans egen ekonomiska fördel öfverensstämmande. I detta hänseende

torde med någorlunda visshet kunna antagas, att soldaten icke mindre omsorgsfullt

skall vårda sin egen än sin kompani-, sqvadrons- eller batteri-chefs

egendom. Ett sådant antagande bekräftas ock af erfarenheten ej allenast vid

Yendes artilleri-regemente, der, under en lång följd af år, beklädnadspassevolans

emellan batteri-cheferne och manskapet till ömsesidig fördel egt rum,

utan äfven vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl XV,

hvarest likaledes efter enskild öfverenskommelse en del af beklädnaden numera

lärer på samma sätt underhållas. Visserligen kunna exempel förekomma,

att soldater, till följd af bristande ordningssinne och omtanke, i förevarande

så väl som i andra fall åsidosätta sin egen fördel; men enär så beskaffade

fall, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, endast undantagsvis

torde vara att förvänta, samt för öfrigt passevolansen med manskapet blott

borde omfatta underhållet men icke anskaffningen af persedlarne, och ersättningen

till passevolantören utbetalas endast i den mån han visar sig kunna

väl upfylla sina förbindelser, så lärer väl möjligheten eller sannolikheten af

nyssnämnda undantagsfall icke höra anses utgöra något giltigt skäl mot antagandet

af beklädnadspassevolans med manskapet såsom allmän grundsats.

Hvad särskilt angår Fyrverkare-corpsen, hvilken icke användes för

någon särskild militär tjenstgöring, utan endast till vissa arbetens utförande,

synes mig särskild uniform för manskapet vid donna corps under fred kunna

undvaras och i sådant fall manskapet höra blifva i tillfälle att sjelf! med nödig

arbetsbeklädnad emot viss årlig ersättning sig förse, hvarigenom både enkelhet

i förvaltning och besparing i kostnader skulle åstadkommas. För krigsbruk

torde dock ett nödigt antal munderingar eller materialier dertill böra i

arméns utredningsförråd hållas för ifrågavarande manskap i beredskap.

Beträffande sättet för förvaltningen inom hvarje regemente i afseende

å persedlarnes anskaffning samt allmänna vård och redovisning, så torde, i

öfverensstämmelse med hvad för indelta arméns och beväringsmanskapets beklädnadsmateriel

eger rum, donna förvaltning i allmänhet och med undantag

endast för Fyrverkare-corpsen lämpligen kunna updragas åt en direktion efter

hufvudsakligen samma grunder, som i afseende å sistberörda materiel äro

gällande, dock med de afvikelser, som af egenartade förhållanden vid de värfvare

garnisonsregementena kunna betingas.

(Kriga bestyr, som för närvarande af befälet vid värfvade armén å passevolans

utöfvas, synas mig icke vara af beskaffenhet, att något skål mot deras

öfverlemnande för framtiden åt en direktion kan anses vara för handen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

II. 59

I anledning af den af en del chefs-embeten yttrade åsigt, att särskilda

direktioner borde för olika förvaltningsbestyr inom hvarje regemente och corps

bildas, anser jag, äfven härutinnan instämmande uti Arméförvaltningens från

nyssnämnda åsigt afvikande mening, mig höra erinra om angelägenheten deraf,

att jemväl i denna förvaltningsgren enhet och öfverensstämmelse i ärendenas

behandling eger rum, och att detta säkrast bör vinnas genom bildandet

endast af en enda förvaltnings-direktion vid hvarje regemente och corps;

dock att direktionen, der så pröfvas nyttigt och nödigt, organiseras på det

sätt, att olika ledamöter förordnas för olika slags ärenden och under iakttagande

att hvar och en ledamot blifver föredragande i de slags ärenden, hvaruti

han eger mesta sakkännedom, så att, t. ex. vid kavalleri- och artilleriregementena,

en ledamot må hafva skyldighet att föredraga frågor om rekrytering

och remontering, en annan dem om beklädnad och fouragering o. s. v.

Hvad angår tidpunkten för genomförande* af den ifrågavarande förändringen

med underhållssättet för en del materiel vid armén, så, enär berörda

förändring, ehuru åsyftande för framtiden ej allenast en bättre ordnad förvaltning

utan äfven besparing i kostnad, likväl icke kan aflöpa utan att förorsaka

staten en betydlig utgift för en gång i och för ersättning till nuvarande

passevolantörer, dels för utöfver stat befintliga, för truppen behöfliga

persedlar, dels och för det bättre skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti

de reglementerade persedlarne kunna vid afmönstring befinnas, anser jag, i

betraktande häraf äfvensom af de högst betydliga kostnader i öfrigt, hvartill

förslaget rörande försvarsväsendets ombildning, så framt samma förslag vinner

godkännande, kommer att under år 1870 föranleda, det vara för det allmänna

fördelaktigast, om förändringen vidtager först med början af år 1871,

helst förändringens genomförande, i anseende till de dervid förekommande

flera förberedande åtgärder, icke utan olägenhet torde kunna förr än till slutet

af år 1870 medhinnas. ^

I anledning af hvad sålunda nu anförts får jag i underdånighet hemställa

:

att de rörande rekrytering och remontering samt anskaffning

< och underhåll af beklädnads- m. tf. persedlar vid värfvade armén

nu gällande passevolanskontrakt, äfvensom reglementet angående rekrytering,

beklädnad m. m. vid fortifikationens pontonier-bataljon,

för hvilka kontrakt och reglemente finnas stadgade olika upsägningstider

af 3, 6 eller 9 månader, måtte varda upsagda så, att de

samtligen med 1870 års utgång uphöra att vara gällande;

att derefter ej mindre rekrytering och remontering än ock nyanskaffning

och underhåll af manskapets beklädnads-, remtygs- och

personel utredningspersedlar, äfvensom öfriga hit hörande förvalt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ningaärenden, som nu af särskilda redan befintliga direktioner eller

passevolantörer utöfvas, må besörjas direkte för Kronans rakning;

samt

att, vid ordnandet häraf, följande hufvudgrunder må tjena till

efterrättelse, nemligen:

l:o. samtliga ofvanberörda förvaltningsbestyr och ärenden updragas

i allmänhet vid hvarje regemente och corps åt en under

Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltnings-direktion;

2:o. i sådant afseende skola från vederbörande direktioner eller

passevolantörer till förvaltnings-direktionen för Kronans räkning afmönstras

och levereras de hästar, fourageärtiklar och persedlar af

alla slag, som vid mönstringen och besigtningen befinnas vara i vederbörligt

skick och, så vidt de äro passevolantörens enskilda tillhörighet,

pröfvas höra af Kronan öfvertagas, äfvensom till direktionen

aflemnas de medelsbehållningar, som hos afträdande direktioner

möjligen finnas innestående för sådana behof, livilkas fyllande för

framtiden förvaltnings-direktionen åligger;

3ro. donna direktion utöfva!1 sin förvaltning samt redovisar dertill

hörande medel och effekter i öfverensstämmelse med den instruktion,

som af Kongl. Maj:t varder i nåder fastställd;

4:o. underhållet af manskapets i dagligt bruk varande och för

slitning mest utsätta beklädnadspersedlar ordnas af direktionen sålunda,

att soldaten, när lian befinnes vara dertill villig och lämplig,

får såsom passevolans emottaga berörda persedlar, för att af honom

underhållas på viss, af direktionen bestämd brukningstid, icke

Överskjutande den, som i regementets allmänna beklädnadsstat varder

fastställd, emot åtnjutande af härför stadgad ersättning samt

rättighet att, efter nämnda tids förlopp,e få behålla vissa af persedlarne

såsom sin enskilda tillhörighet, och att dessa persedlar, så vidt

de ännu befinnas dertill duglige, fortfarande i Kronans tjenst nyttja.

De så kallade mindre munderingspersedlarne, eller skjortor, strumpor

och skodon, höra helst af soldaten sjelf både anskaffas och underhållas

mot jemväl bestämd godtgörelse;

5:o. med hvar och en såsom beklädnads-passevolantör antagen

soldat skall föras och på vissa lider a-fslutas en s. k. kontrabok

utvisande passevolantörens ställning till förvaltnings-direktionen;

6:o. vederbörande kompani-, sqvadrons- och batteri-befäl skall

fortfarande utöfva ständig tillsyn öfver manskapets persedelvård, äfvensom

sqvadrons- och batteri-cheferne, hvar och en för sin sqvadron

eller sitt batteri, ansvara och redovisa för fourage-artiklarne;

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. Öl

7:o. För verkställigheten af de bestyr, som röra beklädnadsväsendet

inom hvart och ett kompani, sqvadron eller batteri, eger

förvaltnings-direktionen påräkna biträde af en å hvarje kompani

m. in. för sådant ändamål till direktionens förfogande ställd underofficer;
8:o.

Vid Wermlands Fältjägare-eorps, der tjänstgöringsförhållandena

äro närmast jemförliga med dem vid indelt trupp, bör

ny anskaffning en och underhållet af persedlarne ske hufvudsakligen

på samma sätt som vid indelta rothålls-infanteriet nu eger rum

och således endast de s. k. mindre munderingspersedlarne af manskapet

å passevolans underhållas; samt

9:o. Vid Fyrverkare-corpsen, hvarest förhållandena hvarken påkalla

eller medgifva bildandet af en särskild förvaltnings-direktion,

bör manskapet, som under fred^icke behöfver någon bestämd uniform,

sjelft mot viss årlig ersättning sig med nödig arbetsbeklädnad

förse.

De anslag, som för närvarande äro anvisade för nyanskaffning och

underhåll af beklädnadsmaterielen vid värfvade armén, äro till siffran bestämda

efter s. k. durchschnitt, d. v. s. med antagande af vissa uti nådigst

fastställda beklädnadsstater stadgade brukningstider å de särskilda munderingspersedlarne,

hvilka brukningstider äro fika fin’ hvarje karl, antingen han

under hela året bör vara i tjenstgöring eller emellan exercistiderna får begagna

permission. Donna durschnitts-beräkning, såsom jemväl åsyftande

att bereda passevolantören någon billig vinst för sitt åtagande, har alltså tillkommit

genom samverkan af flera sins emellan olika faktorer, nemligen persedlarnes

hållbarhet, truppens vexlande tjenstgöringsstyrka och passevolantörens

fördel.

I följd häraf kunna tydligen icke, såsom stundom antagits, de nu bestämda

brukningstiderna i allmänhet anses angifva persedlarnes verkliga uthållighet.

Tvärtom äro i de flesta fall persedlarnes verkliga brukningstider

ganska olika med de i stat bestämda. Enahanda är till en del förhållandet

äfven med de uti beklädnadsanslagen ingående värden å materialier och persedlar,

hvilka värden i flera fall understiga de i handeln gångbara varupris.

En så beskaffad beräkningsgrund torde likväl desto mindre lämpa sig för

det bär ofvan ifrågasätta förslag till beklädnadsunderhållets ordnande för

framtiden, som detta förslag hufvudsakligen åsyftar beklädnads-passevolans

med manskapet pa viss tid, i förhållande till den årliga tjenstgöringen, samt

mot viss godtgörelse; hvaraf åter följer att godtgörelsens belopp skall bestämmas

efter tiden för och arten af passevolantörens årliga tjenstgöring

samt persedlarnes råtta hållbarhet och värden.

s. 62 Kontrollera mot PDF

II. 62

I anledning af dessa sålunda afsedda förändrade förhållanden och på

dermed öfverensstämmande grunder hafva ock beräkningar blifvit hos Arméförvaltningen

upgjorda och i sammanhang med dess ofvanberörda yttrande

mig meddelade, rörande de årliga anslag, som efter passevolansens uphörande

vid värfvade armén kunna antagas för beklädnadsbestyrets handhafvande på

nu föreslaget sätt blifva erforderliga.

Enligt dessa beräkningar, vid hvilkas upgörande iakttagits, bland

annat: att den mindre persedelslitningen emellan exercistiderna motsvarar, på

sätt af erfarenheten ock blifvit bestyrkt, hälften af persedlarnes lika långvariga

slitning under exercistiderna; samt att, utöfver den för persedlarnes

nyanskaffning i man af förslitning erforderliga summa, ett visst belopp,

beräknadt vid lifgardes-corpserna till häst och fot till 20 % och vid

öfriga regementen och corpser till 15 % af berörda summa, uptagits

såsom behöflig! för ärligt underhåll, förvaltningskostnader in. m., skulle,

med antagande tillika, såsom jag anser lämplig!, af ett alternativt framstäldt

förslag derom, att, i likhet med hvad vid hela indelta och en del af värfvade

armén redan eger rum, manskapet vid öfriga värfvade regementen och

corpser må förses med kalsonger, den årligen erforderliga summan för rekrytering

och remontering samt anskaffning och underhåll af beklädnad,

remtyg in. m. vid värfvade armén, med undantag dock af den föreslagna

Blekinge värfvade Skarpskytte-corps (nuvarande Marin-regementet), komma

att upgå till 572,297 R:dr 59 öre.

I nyssnämnda summa ingår dock äfven beklädnadspenningar till underbefälet

på sätt hittills egt rum, hvarjemte antagits, att, i följd af förminskningen

i lifgardes-regementenas till fot nummerstyrka, den för en del

manskap derstädes hittills afsedda permittering emellan exercistiderna herde

för framtiden komma att uphöra; — men enär i de nya aflöningsstater, som

bär nedan komma att för värfvade armén i underdånighet föreslås, lönerna

för underbefälet uptagits till sådana belopp, att några särskilda beklädnadspenningar

för nämnda befäl ej höra för framtiden blifva behöfliga, samt permittering

emellan exercistiderna vid lifgardes-corpserna till fot synes mig

fortfarande både kunna och höra ega ruin, dock icke med mer än en fjerdedel

af hela styrkan, eller 125 man per corps, bör alltså från ofvannämnda

summa................................ 572,297: 59

afräknas dels summan af underbefälets beklädnadspenninningar,

dels ock beloppet af den besparing i slitningskostnad

som genom permitteringen vid lifgardes-corpserna till fot upstår,

tillhopa............................. 75,700:

hvarefter såsom erforderlig underhållssumma återstår. . . 496,597: 59.

s. 63 Kontrollera mot PDF

II. 63

Då de utgifter, som af passevolans-underhållet för närvarande

föranledas, enligt Arméförvaltningens anmälan upgå

till sammanlagd!. . . . . ...................... 618,593: 30

skulle således, när derifrån dragés den för framtiden beräknade

underhållssumman.....................496 597: 59

den föreslagna förändringen komma att medföra en årlig

utgiftsminskning af.........................121 995- 71

Bilagan Ser. K. N:o 20 utvisar närmare förhållandet emellan de nu utgående

och de för framtiden beräknade underhållsanslagen vid de särskilda

regementena och corpserna, hvarvid dock höra anmärkas, dels att anslaget

för ingeniör-trupperna är beräknadt efter deras nuvarande styrka, men att

förslaget om förändrad organisation af nämnda trupper föranleder ökade

anslagsbehof, dels ock att den blifvande kostnaden för artilleriets i Norrland

persedelunderhåll beräknats efter den blifvande tillökade styrkan.

Vidare bör jag jemväl i underdånighet erinra, dels att, då ofvannämnda

beräkningar rörande den årligen erforderliga anslagssumman torde, innan de

till slutlig fastställelse i underdånighet anmälas, höra delgifvas vederbörande

ohefs-embeten, att deröfver sig yttra, men sådant, i anseende till den korta

tid, som för behandlingen af detta ärende nu varit att påräkna, ej medhunnit,

någon jemkning i nämnda beräkningar möjligen kan i ett eller annat

hänseende blifva af nöden, dels att den beräknade minskningen i utgift kommer

att till stor del upvägas af den aflöningstillökning, som billigtvis bör

tilldelas ej allenast kompani-, sqvadrons- och batteri-chefer såsom ersättning

för förlorad inkomst af passevolans^, utan äfven under-officerarne i följd af

indragningen af deras hittills åtnjutna beklädnads-penningar. Det är ock icke

ur synpunkten af statsbesparing som den ifrågavarande förändringens nytta

och behöflighet bör företrädesvis bedömas, utan anser jag berörda förändring

hufvudsakligen af de rent militära skäl, hvilka redan i det föregående blifvit

anförda, och till beredande jemväl af mera enhet i förvaltningen, vara af behof

högt påkallad.

Då, i det föregående, passevolansfrågan blifvit behandlad endast i hvad den

rörer de vårsäde regementen och corpser, som för närvarande tillhöra armén,

hir jag, under förutsättning af bifall till mitt förut framställda förslag om det till

sjöförsvaret nu hörande Marin-regementets öfverflyttande till armén, och efter

särskild förberedande öfverläggning med chefen för Sjöförsvars-departementet

i fråga sa väl om passevolansens afskaffande vid nämnda regemente som om

regleringen af lönerna derstädes efter öfverflyttningen, nu i underdånighet

anmäla, det jag anser samma skäl, som anförts för passevolansväsendets afskaffande

vid nuvarande värfvade regementen och corpser af armén, äfven

kunna åberopas till stöd för en dylik åtgärd vid Marin-regementet efter dess

öfverflyttning.

s. 64 Kontrollera mot PDF

II. 64

Likaledes anser jag förvaltningsbestyren vid sistnämnda regemente,

efter passevolansens uphörande, kunna ombesörjas på enahanda sätt och

efter samma grunder, som i afseende å värfvade armén i allmänhet bär ofvan

föreslagits.

Under antagande således, att Marin-regementet kommer att till armén

öfverflyttas, får jag i underdånighet hemställa: ,

att det med kompani-cheferne vid regementet afslutade passevolanskontrakt,

hvilket fortfar att vara gällande till slutet af det qvartal,

som följer näst efter det, då upsägning å någondera sidan skott,

måtte få upsägas, katt uphöra samtidigt med öfriga för värfvade

regementen gällande passevolans-kontrakt; samt

att regementets rekrytering, äfvensom anskaffning och underhåll af

beklädnads-, remtygs- in. fl. persedlar, som nu underhållas på passevolans,

derefter besörjas direkte för Kronans rakning, efter samma

grunder och på enahanda sätt, som för nuvarande värfvade armén

bär ofvan föreslagits.

Enligt de upgifter, Arméförvaltningen efter tagen kännedom af flottans

räkenskaper, i hvad Marin-regementet angår, meddelat, kan kostnaden för

Marin-regementets förseende med beklädnads-, remtygs-, utrednings- och sängservis-persedlar

för närvarande beräknas per år till .... R:dr 79,610: 67.

deruti inbegripna beklädnads-penningar till under-officerare

med vederlikar.

Kostnaden för regementets förseende med ofvanberörda

persedlar efter dess öfverflyttning till armén och ombildning

till en bataljon är af Arméförvaltningen, med antagande

af samma prisbestämmelser som vid lifgardescorpserna,

men med underhållsprocent lika som vid de

andra värfvade regementena, beräknad till. . 57,850: 25.

eller med afdrag af underbefälets klädnads
penningar

till.................. 2,324: — „ 55,526: 25.

hvadan alltså i följd af regementets reduktion och det förändrade

persedels-underhållssättet, beredes, i afseende å

dess förseende med beklädnad, remtyg, utredning och sängservis

m. m., en kostnadsbesparing af............R:dr 24,084: 42.

I fråga

s. 65 Kontrollera mot PDF

II. 65

I fråga^ om den lösen, som, vid afleverering till Kronan af den vid

varande armén hittills a passevolans underhållna materielen, enligt hvad

orut blifvit omförmäldt, bör, på grund af äldre bestämmelser, passevolantorerne

tillerkännas såsom ersättning dels för utöfver stat befintliga men

nödiga persedlar, dels ock ersättning för det bättre skick, än hvad kontrakten

stadga, hvaruti de reglementerade persedlarne kunna vid afmönstringen

befinnas kan, på sätt Arméförvaltningen jemväl anmärkt, beloppet af nämnda

lösen icke pa förhand med full tillförlitlighet beräknas, enär sådant beror ej

allenast pa värdering vid afmönstringstillfället, utan äfven på det bestämmande

f Maj:t framdeles larer 1 nåder meddela i afseende å huru stor del

åt de öfvertahga persedlarne, som bör af Kronan inlösas. Enligt hvad i det föregående

redan blifvit omförmäldt, utgöra de belopp, hvartill berörda lösen af

vederbörande chefs-embeten beräknats skola upgå, för den händelse passevolansen

kommit att med innevarande års utgång uphöra, eu sammanlagd

summa af 472,910 R:dr. Till beredande af nedsättning i denna summa är

visserligen, enligt hvad jemväl förut antydts, af eu del chefs-embeten ifrågastaldt,

att under övergångstiden, derest med förändringens genomförande

skulle komma att upskjutas, alla mönstringar med dessa regementen och

corpser matte inställas. Men berörda förslag, derest det gillades, kunde möihgen

hafva till följd, att Kronan antingen genast efter persedlarnes mottagande

eller sedermera inom kortare tid, än som för tillräckligheten af de

blifvande arsanslagen för persedlarnes framtida underhåll och nyas anskaffning

i mån af behof vore oundgängligen erforderlig, skulle so sig nödsakad

att bekosta^ Isättning af eu del dyrbar materiel, för hvilken kostnad då

skulle upsta behofvet af särskild! anslag utöfver nyssnämnda årstillgåimar

hvarigenom således den vid afmönstringen. på antydt sätt vanna besparing i

ösnmgssumman åter gånge förlorad, hvarjemte regementenas tjenstbarhet i

afseende a materielen måhända kunde ''komma att under någon tid äfventyras.

Om derföre, på sätt redan är i underdånighet föreslaget, de särskilda kontrakten

varda i vederbörlig ordning och så snart ske kan upsagda, så att

passevolans^ vid hela värfvade armén kommer att uphöra först med utgånf®?

af år 1870> och regementena derom på förhand erhålla underrättelse, torde

tillfälle icke komma att saknas för passevolantörerna att i hufvudsakliga delar

med hänseende till den förestående förändringen i beklädnadsunderhållssättet’

ordna sin ställning så, att det nu upgifna lösningspriset skall kunna i någon

man nedsättas; och torde alltså för detta ändamål en summa af 400 000 R:dr

kunna antagas blifva tillräcklig.

I afseende a hvad i förevarande fråga särskild! rörer Marin-regementet

bör jag i underdånighet anmäla, att det för detta regemente gällande passevolanskontrakt

icke uttryckligen medgifver rättighet till lösen för aflevererade

persedlar, men att sådan lösen dock naturligen bör utgå för öfvertahga

Bill. till Biksd. Brok 1869. 1 Sami. 1 Afd. q

s. 66 Kontrollera mot PDF

II. 66

persedlar, så vidt de utgöra passevolantörens enskilda tillhörighet och, såsom

för regementet behöflig^, af Kronan öfvertagas; kunnande emellertid det anslag,

som för nämnda ändamål kommer att erfordras, nu icke till beloppet

bestämmas, helst ifrågavarande lösen ännu ej kan annorlunda än approximativt

beräknas. Hvad åter angår den del al Marin-regementets materiel, som

för närvarande icke på passevolans underhålles, nemligen gevärs- samt remtygs-

och utredningspersedlar, får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Näjd täcktes, i afseende å sättet för donna materiels vidmakthållande,

framdeles meddela beslut i sammanhang med de föreskrifter, som för persedelunderhållet

i (ifrigt vid regementet kunna finnas behöfliga.

I sammanhang med beräkningen öfver blifvande kostnader för beklädnadsunderhållet,

har Arméförvaltningen äfven fästat upmärksamheten a den

svårighet, som under sednare åren mott, att åt permitteringen vid värlvade

armén gifva den utsträckning som enligt passevolanskontrakten varit afsedd,

och hvilken svårighet, derest den äfven för framtiden komme att fortfara,

skulle i väsendtlig män öka kostnaderna för regementenas mathållning, beklädnadsunderhåll

m. m. Orsaken till berörda svårighet anses vara att söka

deri, att dels utvägarne för manskapet till enskild arbetsförtjenst minskats,

dels ock soldatens underhåll i garnisonen numera bättre än förr motsvarar

hans lefnadsbehof. I)å någon ändring i det förra förhållandet endast småningom

torde kunna påräknas, samt soldaten, lika litet hädanefter som hitintills,

lärer vid anvärfningen höra tillförbindas permitteringsskyldighet under

någon del af året, har Arméförvaltningen föreslagit, att, i vissa värfvade regementens

aflöningsstater, särskilda medel måtte anvisas, att användas såsom

bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna. De häraf

inkommande kostnader anser Arméförvaltningen mångfaldigt komma att understiga

den förhöjda kostnad för regementenas aflöning, underhåll af beklädnad

m. m., som i annat fall skulle upkomma deraf, att regementena måhända

nödgades under flera månader af året hålla i garnison flertalet af det

manskap, som, utan men för regementenas tjenstbarhet och vaktgöringens

bestridande, kunde emellan exercistiderna permitteras. Med afseende således

å de större eller mindre svårigheter, som under de förflutna aren mott för

permitteringen vid de särskilda regementena, och under förutsättning att permittering

vid Lifgardes-regementena till fot efter förminskningen af deras

nummerstyrka icke vidare skulle ifrågakomma, har Arméförvaltningen ansett

nedannämnda belopp böra för ändamålet anvisas, nemligen:

för Svea Artilleri-regementes fältbatterier å hufvudstationen samt depöt
kompanier.

....................Kant R:dr 2,000: —

„ samma regementes batterier i Hernösand............ 1,000:

„ Höta artilleri-regemente..................... 3,000: —

„ Wendes artilleri-regemente.................... 1,000: —

„ Pontonierbataljonen........................ 800: —

s. 67 Kontrollera mot PDF

II. 67

Och då jag instämmer i Arméförvattningens åsigt om behofvet och

lämpligheten af särskilda medels anvisande för ifrågavarande ändamål, men

jag, i motsats mot hvad Arméförvaltningen antagit, finner permittering vid

lifgardes-regementena till fot jemväl efter deras förminskning fortfarande, på

sätt ofvan är anfördt, höra emellan exercistiderna ega rum, dock icke utöfver

en fjerdedel eller 125 man utaf deras blifvande nummerstyrka, anser

jag ock nödigt att, ej allenast ofvannämnda för artilleriregementena och

pontonier-bataljonen erforderliga belopp, utan äfven för hvardera lifgardescorpsen

till fot ett belopp af 1,000 R:dr, må efter vederbörande förvaltnings-direktioners

pröfning och enligt de närmare bestämmelser, som framdeles

torde varda i nåder meddelade, användas såsom bidrag till permitterade

soldaters uppehälle under vintermånaderna, der dylikt understöd för permitt

eringens uprätthållande finnes oundgängligen nödigt.

I anledning af de utaf flera chefs-embeten i sammanhang med deras

yttranden rörande passevolansfrågan gjorda framställningar angående behofvet

af förhöjning i de nuvarande rekryteringsanslagen, har Arméförvaltningen, i

öfverensstämmelse med den af sekundchefs-embetet vid Lifgardet till häst härom

yttrade mening, förmält sig anse rekryteringen, äfven om en betydligare tillökning

i värfningspenningarnes nuvarande belopp vore att påräkna, endast i

ringa mån skola derigenom underlättas. Hufvudvilkoret för regementenas

fyllande med dugligt och välfräjdad!: manskap vore nemligen, enligt Arméförvaltningens

mening, att söka i den ställning, manskapet uti Kronans tjenst

beredes, såväl i militäriskt som i ekonomiskt afseende. Härpå vore äfven

soldatens medborgerliga ställning och anseende utom truppen beroende. Genom

rättighet att med Kronan ingå passevolans om munderingens underhållande

skulle soldaten otvifvelaktigt se ett bevis, från det allmännas sida,

på större ^skattning af och förtroende till hans kall, såsom en man i ledet,

på samma gång han såga sin ekonomiska fördel befrämjas. Den anda,

som häraf skulle framkallas inom truppen, kunde icke annat än verka förmånligt

äfven på rekryteringen, så väl till ständigt erhållande af rekryter efter

behof, som till beskaffenheten af deras frejd. På grund häraf och af i (ifrigt

anförda skäl har Arméförvaltningen åtminstone för närvarande ansett sig

icke höra understödja den ifrågavarande af en del chefs-embeten gjorda framställningen

om förhöjning i värfningspenningarnes belopp, nu utgörande vid

alla regementen, utom Wermlands Fältjägare-regemente, 7 K:dr 50 öre per

man om året, och vid sistnämnda regemente 5 R:dr 62,5 öre, jemväl för

hvarje man årligen, hvaremot förvaltningen förklarat sig dela den af sekundchefs-embetet

vid Lifgardet till häst yttrade åsigt om nödvändigheten af något

tillägg i värfningspenningarne såsom gratifikation åt värfvaren eller rekapitulanten,

hvilket tillägg Förvaltningen ansett lämpligen höra bestämmas vid

samtliga regementen och corpser till 1 R:dr R:mt per man om året, att i

s. 68 Kontrollera mot PDF

II. 68

regementenas aflöningsstater uptagas, så länge rekryteringsmedlen, på sätt nu

eger ruin, under aflöningsanslagen beräknas och redovisas.

Instämmande i hvad Arméförvaltningen härvid sålunda anfört, får

jag i underdånighet föreslå:

att för hvarje värfvadt regemente och corps ett belopp, motsvarande

1 R:dr per man af regementets och corpsens nummerstyrka,

årligen må blifva att tillgå, för att användas till gratifikationer

åt värfvare och rekapitulanter vid värfvade armén; och lära,

i händelse af bifall härtill, de särskilda beloppen få tilläggas vederbörande

aflöningsanslag och alltså, vid bestämmandet af berörda

anslag, behörigen iakttagas. *

Med föranledande utaf en af artilleri-befälhafvaren på Gotland på anförda

skål gjord och af Arméförvaltningen understödd framställning om

ökade tillgångar för beredande af vård å lasarettet i Wisby af svårare sjuke,

tillhörande artilleri-stamtruppen derstädes, får jag i underdånighet hemställa:

att, i likhet med hvad under jemnförliga förhållanden beviljats

det i Hernösand förlagda batteri af Svea artilleri-regemente, ett

visst belopp måtte anvisas under anslaget för Gotlands nationalbeväring,

för att användas till beredande af vård å Wisby lasarett,

der sådant befinnes nödigt, af insjuknadt manskap vid ifrågavarande

artilleritrupp; och torda beloppet, med afseende å stamtruppens

styrka, kunna bestämmas till 200 R:dr, — lärande dock anvisandet af

dessa medel böra ske först i sammanhang med passevolansens upphörande

och försvarsväsendets ordnande i öfrig! på Gotland.

Deremot anser jag de af en del chefs-embeten äfvensom af artilleribefälhafvaren

på Gotland i öfrig! gjorda framställningar, dels om samman - föring eller förändrad disposition af eu del anslag, dels ock om förhöjning i

äldre eller beviljande af nya anslag för upgifna olika ändamål, icke vara af

beskaffenhet att åtminstone för närvarande höra till afseende föranleda.

Slutligen, och innan jag lemnar frågan om passevolansväsendet, anser

jag mig höra fästa Eders Kong!. Maj ds nådiga uppmärksamhet å det förhållande,

som eger rum med manskapets inqvarterande vid en del regementen

och corpser, nemligen:

att, vid Svea artilleriregementes hufvudstation i Stockholm, hvarest

kasern för nämnda regemente helt och hållet saknas, batteri-cheferne vid regemente

hittills åtagit sig att, mot tillgodonjutande af de för truppen belöpande

inqvarterings- och servis-medel äfvensom af ett för ändamålet beviljadt särskilt

anslag, anskaffa nödiga kasernlägenheter jemte servispersedlar, men att,

efter beklädnads- och rekryterings-passevolansens uphörande, bemälde chefer

icke torde finnas villige att med nämnda åtagande fortfara; i hvilket fall

s. 69 Kontrollera mot PDF

II. 69

behofvet af egen kasern för ifrågavarande regemente kommer att alltmer

gorå sig gällande; samt

att för den i Engelholm förlagda sqvadron af Hussar-regementet Konung

Carl XY, för oatteriet i Hernösand, samt för 54 man af Göta artilleri-regemente,

vederbörande sqvadrons- och batteri-chefer jemväl åtagit sig att, mot

inqvarterings- och servis-medlens umbärande, anskaffa för manskapets inqvarterande

nödiga kasernrum jemte servis; lärande dock på sistnämnda tre

ställen någon väsendtlig svårighet för ett lämpligt ordnande af frågan om

manskapets inqvarterande, äfven efter passevolans-väsendets inkörande, icke

bära mota.

Hvad särskild!: angår nyssnämnda garnison i Engelholm, så lärer någon

åtgärd för en förändrad anordning af dess inqvartering desto mindre

höra för närvarande ifrågakomma, som, derest det af mig här ofvan framställda

förslag om de i Landskrona nu förlagda artilleri-batteriernas förflyttning

till Christianstad vinner bifall, fråga torde bära up stå derom, att, ej

allenast ofvanberörda hussar-sqvadron, utan äfven den i Helsingborg nu förlagda

sqvadron af samma regemente, hvilken sqvadrons nuvarande etablissement

är både ofullständigt och bristfälligt, må förflyttas till Landskrona,

hvarest för sådan! ändamål erforderliga byggnader till en del redan finnas.

b). Löneväsendet,

Sedan jag sålunda i underdånighet framställt de skäl, jag anser hufvudsakligen

talande för passevolans-väsendets vid värfvade armén afskaffande samt

jemväl framlagt de allmänna grunder, hvarefter de hittills på passevolans bestridda

anskaffnings- och underhålls-bestyren synas mig hädanefter höra direkte

för Kronans räkning besörjas, öfvergå!1 jag nu till frågan om de aflöningsbelopp,

som för de särskilda befattningarna bära bestämmas.

Härvid torda jag, i afseende å de särskilda regementenas och corpsernas

sammansättning, få i underdånighet åberopa hvad derom blifvit i förslagen

rörande sjelfva vapnens organisation i underdånighet anfördt.

Redan i det föregående har jag anmärkt, att lönerna vid värfvade armén

i allmänhet äro både tillräckligare och mera jemn! fördelade än vid den

indelta. Obestridligt är dock, att åtskilliga lönebelopp äfven vid den förra

erfordra förhöjning, synnerligen i de lägre graderna, från och med kapitensoch

ryttmästare-graden, äfvensom att en förändrad anordning af sj elfva allo
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

II. 70

»

ningssättet vid värfvade armén är af behof påkallad. För närvarande utgår

allöningen derstädes dels i lön, dels ock såsom inqvarterings-ersättning, hvarjemte

med åtskilliga befattningar äro förenade särskilda arfvoden utöfver lönerna,

äfvensom för underbefälet särskilda beklädnadspenningar bestås.

Då numera, vid indelta armén, förmånen af boställe, der sådan förmån

hittills åtnjutits, är afsedd att för framtiden uphöra, synes äfven den s. k.

ständiga inqvarteringen vid värfvade armén höra försvinna, och sj elfva lönen

i stället förhöjas, desto hellre som derigenom beredes önskvärd enkelhet

i lönernas utbetalning och redovisande samt jemväl vinnes öfverensstämmelse

med de vid indelta armén i detta afseende föreslagna nya förhållanden.

Ett sådant uphörande af den ständiga inqvarteringen kan dock naturligen

endast afse befäl och underbefäl med vederlikar, alldenstund manskapet,

som i allmänhet ej är i tillfälle att sjelf t förskaffa sig bostad, alltid

måste med inqvartering och servis in natura förses. En följd häraf blifver

visserligen, att det befäl och underbefäl, som, för ordningens uprätthållande

inom regementenas kaserner, måste derstädes hafva bostad, derigenom kommer

i åtnjutande af en förmån, hvaraf deras utom kasernerna boende kamrater

gå i mistning, men då berörda förmån åtföljes af ökadt arbete och omtanke,

synes åtnjutandet af densamma vara med billighet förenadt.

Då nu Stockholms stad, enligt den för staden gällande inqvarteringsordning

af den 28 Februari 1856, har sig ålagdt, bland annat, att till befäl

och underbefäl med vederlikar vid lifgardes-regementena och Svea artilleriregemente,

med bidrag från statsverket utgifva inqvartering och servis enligt derför

fastställd tariff, samt de öfriga städer, hvarest garnisonstrupp finnes förlagd,

äro, genom ipqvarterings-ordningen för städerna utom Stockholm af den 22 Februari

1841, förbundna att till befäl och underbefäl med vederlikar, Indika af

Kronan njuta inqvartering, utbetala kontant servisersättning i öfverensstämmelse

med den derför jemväl fastställda tariff; anser jag, enär den ständiga inqvarteringens

uphörande, till den del nu ifrågaställts, icke kan medföra befrielse

för ifrågavarande städer från de dem i förenämnda hänseenden åliggande

skyldigheter, de af städerna hittills till löntagarne utbetalda inqvarteringsoch

servismedel bära för framtiden till Kronan ingå, eller ock aflösning af

berörda skyldighet ega rum; men då, för tillvägabringande af öfverenskommelse

om en sådan aflösning samt för fullständig utredning af hithörande

ämnen, erfordras en vidlyftig förberedande behandling, som af den knappt

tillmätta tiden nu icke medgifvits, torde med regleringen af detta ärende få

anstå, intilldess beslut om inqvarteringens uphörande blifvit fattadt; lärande

derefter, under den tid som för regleringen kan blifva erforderlig, inqvarterings-

och servis-afgifterna från städerna fortfarande höra erläggas och till

statsverket ingå, beräknade till belopp, som motsvarar det, hvartill berörda

afgifter i medeltal under de sistförflutne 5 åren utgått.

s. 71 Kontrollera mot PDF

II. 71

Hvad åter beträffar de i aflönings-staterna hittills utöfver lönerna bestådda

arfvoden, så, och ehuru jag anser äfven sådana böra, så vidt möjligt

är, för framtiden undvikas, förekomma dock, synnerligen vid artilleriet och

fortifikationen, åtskilliga befattningar, hvilka hos sina innehafvare fordra

special-studier i högre grad än vanligt, äfvensom särskilda anlag för att kunna

på tillfredsställande sätt skötas, och för dylika befattningar, äfven der de äro

afsedde att af officerare eller underofficerare på stat utöfvas, böra naturligen

särskilda, efter befattningarnes olika vigt och beskaffenhet lämpade arfvoden

finnas anvisade, emedan i annat fall ej kan påräknas, att för befattningarna

lämplige personer skola vara villige att dem emottaga. Sålunda har jag ansett

arfvoden utöfver de med innehafvande fenster på stat förenade löner,

på sätt hittills egt rum, fortfarande höra utgå, ej allenast för de vid artilleristaben

tjenstgörande officerare, för fälttygmästare-tj ens tens bestridande och

för inseendet öfver kanontillverkningen, utan äfven för den vid de särskilda

artilleri-regementenas och vid fortifikationens informationsverk samt vid fyrverkare-corpsen

anställda personal, äfvensom för det vid fästningar, der vigtigare

byggnadsarbeten pågå, tjenstgörande befäl och underbefäl med vederlikar

af fortifikationen, samt för fortifikationens elever vid krigshögskolan •

hvarjemte arfvoden likaledes torde höra bibehållas så väl vid de befattningar’

för Indika några löner hittills icke varit å stat upförda, såsom ecklesiastikoch

läkare-befattningar vid artilleri-regementenas detachementer, krigs-arklimästare-tjensten

m. fl., som ock för de tjensteman vid tygstaten, hvilka, utan

att åtnjuta upbördsmans lön, hafva upbörd sig anförtrodd. Deremot har

det synts mig som det vid trupperna tjenstgörande befäl och underbefäl äfvensom

till tjenstgöring vid chefs-expeditionerna anställde officerare icke

borde, på sätt i vissa fall för närvarande ägor rum, få för sådan tjenstgöring

något arfvode utöfver den för innehafvande tjenst anslagna lön upbära,

hvadan ock hittills utgående dylika arfvoden, såsom de s. k. äldre kapitens-arfvodena

vid artilleriet in. fl. blifvit från de nu upgjorda aflöningsstaterna

uteslutna.

Härvid bör jag i underdånighet anmärka, att, då någon förändring i

artilleri-stabens organisation icke af mig ifrågasattes, och särskilt anslag för

nämnda stabs aflönande finnes i riks-staten anvisadt; då vidare arfvodena för

fålttygmästare-tjenstens bestridande och för inseendet öfver kanontillverkningen

hädanefter såsom hittills torde kunna utgå från reservationerna å anslaget

till artilleri-regementena, samt slutligen, hvad angår den vid fästningsbyggnaderna

anställda personal af ingeniör-trupperna, dess arfvoden utgå från

de till fästningsbyggnaderna anvisade extra anslagsmedel, något vidare yttrande

från min sida, i fråga om arfvoden till nyssnämnda personal af artilleriet

och fortifikationen, icke här torda påkallas.

s. 72 Kontrollera mot PDF

II. 72

I afseende å beloppet af de öfriga arfvoden, hvartill särskilda medel

höra finnas anvisade, torde jag längre fram få särskild! yttra mig.

De för underbefälet utgående beklädnadspenningar synas mig bära

öfverallt försvinna, och i stället sjelfva lönerna med motsvarande belopp

förhöjas.

Så framt, på sätt nu blifvit antydt, aflöningen i möjligaste måtto bringas

till sin enklaste form af blott kontant lön, anser jag, på sätt för vissa

beställningar vid indelta armén blifvit ifrågastäldt, lönen äfven vid värfvade

armén bära för den till staberna samt kompani-, sqvadrons- eller batteristaterna

hörande officerspersonal fördelas i fast lön och tjenstgöringspenningar,

dock med det undantag, att, vid Wermlands Fältjägare-corps, blott de

vid staben anställde officerare äfvensom kompani-cheferne åtnjuta tjenstgöringspenningar,

men öfrige officerare endast fast lön.

I öfrig! torde hela den till ecklesiastik- och civil-staterna hörande personal,

äfvensom allt underbefäl med vederlikar vid värfvade armén, endast

erhålla fast lön.

I likhet vidare med hvad för indelta armén föreslagits, anser jag tjenstgöringspenningar

vid värfvade armén, med undantag för de vid fortifikationstrupperna

anställde officerare, höra få tillgodonjutas endast för nio månader

af året, nemligen för Januari med Mars samt Juli med December, enär under

öfriga tre månader, April med Juni, då exercistiden inträffa!'', hvar och

en officer bör vara i tjenstgöring utan tillgodonjutande af tjenstgörings-penningar.

För de vid Pontonier- och Sappör-batalj onerna samt Fältsignal-kompaniet

tjenstgörande officerare åter, Indika till följd af tjenstgöring''^ beskaffenhet

endast undantagsvis kunna komma i åtnjutande af vid andra regementen

och corpser vanlig semester, synes mig tj enstgöringspenningar höra utgå

för årets alla tolf månader; hvadan ock, för desse officerare, tjenstgöringspenningarne

komma att upptagas med 33| procent högre belopp än för deras

vederlikar vid fortifikations-staben.

I afseende å förhållande!, hvad angår lönernas belopp, de olika regementena

emellan, har jag äfven för värfvade armén tillämpa! den för indelta

armén följda grundsats, att för samma tjenstegrad vid de särskilda regementena

lönen bör utgå med lika belopp, utom i de fall då afvikelse från berörda

grundsats kunna!, såsom vid Wer mlands Fältjägare-corps och Blekinge värfvade

Skarpskytte-corps, anses af tjenstår ingens beskaffenhet eller lefnadsförhållandena

i orten betingad. Vid sistnämnda två corpser har jag derföre

ansett lönerna i allmänhet höra bestämmas till lägre belopp än vid öfriga

värfvade regementen och corpser.

Den skiljaktiga kostnad i tj ensten, som upstår till följd af skyldigheten

för en del personal att hålla tjenstehästar, har vunnit behörigt afseende
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

II. 73

ende derigenom, att, för nämnda personal, särskilda efter de olika befattningarne

afpassade belopp bill vi t för bestridandet af dylika kostnader beräknade,

och, under benämning: ”häst- och fourage-medel samt kavalleritillägg” uptagna.

Vidkommande behofvet af löneförhöjning vid värfvade armén, så gör

sig detta behof företrädesvis gällande vid kompani-, sqvadrons- och batterichefs-beställningarne

samt i allmänhet hos underbefälet. De med förstnämnda

beställningar enligt stat förenade löner hafva till sina nuvarande belopp blifva

bestämda under beräkning, att innehafvare af dylik beställning skulle af

passevolans^ kunna påräkna någon vinst till fyllnad i den eljest alltför

knappa aflöningen. Om ock härvid skulle kunna erinras, att, till följd af

passevolansens upphörande, tjensteåliggandena för kompani-, sqvadrons- och

batteri-chefer komma att minskas i omfattning, så är det dock otvifvelaktigt,

att de i stat för desse tjensteman nu uptagna löner stå i ett alltför stort

missförhållande till den vigt och det ansvar samt mängden af de göromål,

som åtfölja berörda tjänster, hvilka för öfrig! utgöra det mål, hvarutöfver

flertalet på den militära banan icke kan sträcka sina förhoppningar om befordran.

Då således kompani-, sqvadrons- eller batteri-chef samt kapiten af

lista klassen vid fortifikationen föreslagits till en aflöning af 3,500 B,:dr,

tjenstgörings-penningarne deruti inberäknade, — men hvartill vid kavalleriet

komma häst- och fourage-medel, samt kavalleri-tillägg — har jag ansett

nämnda belopp vara det lägsta, hvartill berörda aflöning skäligen skulle kunna

beräknas, niet! undantag endast för Wermlands Fältjägare-corps, der kompanichefs-aflöningen

föreslagits till blott 2,950 it:dr.

Äfven vid flertalet af öfriga officersbeställningar af värfvade armén påkallas,

ehuru ej i lika hög grad som vid kompani-, sqvadrons- och batterichefsbefattningarne,

förhöjning i den nuvarande aflöningen. De tillökningar,

som härvid föreslagits, äro till beloppen så ringa, att de ingalunda kunna

anses motsvara det verkliga behofvet, utan endast i någon mån närma sig

dertill, samt i öfrig! bidraga till åstadkommande af ett någorlunda lämplig!

förhållande emellan lönerna för de olika graderna och i vissa fall jemväl till

jemnande af summan utaf förut utgående lön och inqvartering.

För nyssnämnda ändamål, att bereda ett lämplig! förhållande emellan

lönerna för olika grader, har ock nedsättning i lönerna för en del beställningar

ansetts kunna ega rum. Sådan nedsättning är föreslagen för majorsbeställningarne

vid vissa regementen; för flera officersbefattningar vid fortifikationen

samt för regements-pastors-tjensterna vid de flesta regementen der

sådan tjenst för närvarande finnes; lärande dock nuvarande innehafvarne

af sådana befattningar, för hvilka nedsättning ifrågaställts, finnas berättigade

Bih. till RiJcsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afä. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

II. 74

att under sin tjenstetid bibehållas vid de med befattningarne nu förenade

aflöningsförmåner.

Hvad särskild! angår regemente och corpschefs-beställnmgarne, så,

enär sekund-clieferne för de blifvande fotgardes-corpserna ansetts böra erhålla

endast öfverste-löjtnants grad, har ock, till följd häraf, för dem föreslagits

lägre aflöning, än den som för närvarande af sekund-cheferne för lifgardesregementena

till fot upbäres. I betraktande af den ställning och den maktpåliggande

befattning, desse sekund-chefer, äfven efter regementenas förändring

till corpser, komma att innehafva, har dock minskningen i aflöning

synts mig höra inskränkas till hvad som motsvarar den nu utgående inkvarteringen,

750 R:dr, hvadan alltså för hvardera af bemälde sekund-chefer

föreslagits i egentlig lön och tjenstgöringspenningar ett belopp af tillhopa

6,000 R:dr, motsvarande den för sekund-cheferne vid fotgardes-regementena

nu utgående lön utan inqvartering. Häst- och fourage-medlen hafva blifvit

förhöjda från nuvarande beloppet 740 R:dr till 800 R:dr.

För cheferne vid kavalleri- och artilleri-regementena, hvilka alla innehafva

öfverstes grad, har i lön och tjenstgöringspenningar tillhopa uptagits

7 200 R:dr, hvartill kommer häst- och fourage-medel vid kavalleriet med

1 ’s00 R:dr, deruti inberäknadt kavalleri-tillägg, och vid artilleriet med 800

R:dr.

Vid hvardera af återstående två värfvade corpser har för chefs-bestailningen

föreslagits en aflöning af sammanlagd! 5,300 R:dr, tjenstgöringspenningar

samt häst- och fourage-medel deruti inberäknade.

Öfversten vid fortifikationen, hvilken visserligen icke innehar chefsplats,

men efter den för donna corps föreslagna betydliga per sonal-tillökning, erhåller

en väsendtligen vidgad verksamhet, har af sådan anledning ansetts

höra upbära i fast lön 4,920 R:dr och i tjenstgöringspenningar 1,080 R:dr

eller tillhopa 6,000 R:dr, i stället för nu utgående lön 5,000 R:dr och inqvarteringspenningar

750 R:dr.

För öfrige regementsofficerare hafva några förändringar, föranledande

förhöjning i sammanlagda beloppet af nu utgående lön och inqvartering

icke blifvit ifrågaställa, hvaremot i viss män förminskning i berörda belopp

vid en del beställningar förekommer.

Regements-auditörs-tjensterna vid värfvade'' armén, med hvilka befattningar

äro afsedda att förenas enahanda åligganden, som för samma beställningar

vid den indelta föreslagits, hafva ock uptagits till samma aflöning

eller 3,000 R:dr, att utgå i den mån dessa tjcastor blifva under sin nya

form tillsätta. Endast vid Wermlands Fältjägare-corps och Hd Blekinge

värfvade Skarpskytte-corps har aflöningen för auditören ansetts kunna bestämmas

till ett minskad! belopp af 2,500 R:dr.

s. 75 Kontrollera mot PDF

n. 75

Beträffande härefter värfvade arméns underbefäl, så är en förbättring

i detta befäls ställning otvifvelaktigt af behofvet påkallad. Det störa inflytande

underbefälet utöfvar på ett regementes tjenstbarhet, innebär en allvarlig

erinran att bereda detta befäl en sådan ställning, att de särskilda underbefäls-platserna

må kunna med lämpliga personer besättas, och underbefälet

sålunda kunna på ett tillfredsställande sätt upfylla sin bestämmelse i nyssberörda

hänseende. Synnerligen synas mig de lägre underofficers-tjensterna

vara alltför svagt aflönade. Sergeants- och furirs-lönerna, hvilka för närvarande

utgöra, den förra 500 R:dr och den sednare 400 R:dr, kunna under

nuvarande prisförhållanden, äfven om inqvarteringen och beklädnadspenningarne

tagas i beräkning, icke förslå till bekostande af underhåll och beklädnad

'' ens för löntagarens egen person; men då desse tjenstemän ofta hafva

familj att försörja, måste i sådana fall lönerna blifva ännu mer otillräckliga.

Men äfven den för högsta underofficers-graden, eller för fanjunkare och styckjunkare,

nu utgående aflöning af 800 R:dr jemte inqvartering måste anses

otillräcklig, helst i betraktande deraf, att detta är den aflöning, hvarutöfver

en underofficer endast undantagsvis kan påräkna att hinna. Likaledes torde

de för korporal^ och konstaplar hittills bestämda arfvoden i allmänhet vara

alltför ringa för att vid korporal- och konstapels-befattningarne fästa personer

af sådan duglighet, att de, såsom det vore att önska, skulle kunna till

under-officerare befordras.

På grund af nu anförda förhållanden har jag ansett nedannämnda belopp

vara de lägsta, som för de särskilda underbefäls-graderna böra bestäm
-

mas, nemligen:

för fanjunkare och styckjunkare...................R:dr 1,100

„. förste sergeant eller sergeant vid artilleriet.......... „ 900

„ andre sergeant.......................... „ '' 800

„ furirer............................... » 700

„ förste korporal och förste konstapel............... „ 150

„ korporal och andre konstapel.................. „ 100

„ vice korporal..........................v „ 50;

dock med undantag för Wermlands Fältjägare-corps och Blekinge värfvade

Skarpskytte-corps, hvarest aflöningen synes mig höra bestämmas till nedan
-

stående belopp, nemligen:

vid Wermlands Fältjägare-corps:

för fanjunkare. . .

„ förste sergeant

„ andre d:o

„ furir......

R:dr

?>

n

)>

800

500

400

300

s. 76 Kontrollera mot PDF

II. 76

för förste korporal, inberäknadt jägare-arfvodet, 40 R:dr,.....R:dr 120

„ andre d:o d:o „ 90

„ vice d:o d:o „ 60;

samt

vid Blekinge värfvade Skarpskytte-corps:

för fanjunkare.............................R:dr 1,000

„ förste sergeant.......................... „ 800

„ andre d:o .......................... „ 700

„ furir............................ „ 600

men för förste och andre korporal^ samt vice korporaler lika belopp som i

ofvanstående allmänna reglering finnas uptagna, eller 150 R:dr, 100 R:dr

och 50 R:dr.

Det för soldat vid Wermlands Fältjägare-regemente nu utgående arfvode,

31 R:dr, är äfven föreslaget till ett förhöj dt belopp af 40 R:dr.

Hvad nu vidkommer beloppet af de särskilda arfvoden, dem jag, på

sätt förut blifvit yttradt, anser böra vid artilleriet och fortifikationen bibehållas,

får jag, med förbigående härvid af de så väl för artilleri-staben, för

fält-tygmästaren och för inseendet öfver kanontillverkningen, som ock för den

vid fåstningsbyggnaderna anställda personal af fortifikationen erforderliga arfvoden,

hvilka, i anledning af hvad nyss åberopade yttrande innehåller, här

ej behöfva komma under behandling, i underdånighet anmäla, det jag ej finner

skål ifrågasätta annan förändring i beloppen af de för särskilda ändamål

nu utgående arfvoden, så vidt de enligt ofvanberörda yttrande böra bibehållas,

än att, då det till arfvoden åt fortifikationens elever vid krigshögskolan

nu i stat upförda, för två elever beräknade, belopp af 600 R:dr för framtiden,

i anseende till den för fortifikationen föreslagna betydliga tillökning i

personal, blifver för ändamålet otillräckligt, ifrågavarande anslag måtte från

600 R:dr förhöjas till 1,200 R:dr, och således beräknas att utgå till 4 elever

med 300 R:dr till hvardera.

På grund af det nu anförda anser jag de arfvoden, för hvilka särskilda

medel behöfva vid ifrågavarande reglering beräknas, böra bestämmas till följande

belopp, nemligen:

Vid Svea artilleri-regemente med batterierna i Ilernösand:

åt informations-kapitenen.................R:dr 800.

„ informations-officern................... „ 400.

Transport R:dr 1,200.

s. 77 Kontrollera mot PDF

II. 77

Transport R:dr 1,200.

för undervisning i gymnastik............... 700.

åt två informations-underofficerare, å 75........ „ 150.

„ två d:o d:o å 50........ „ 100.

„ två tygskrifvare, upbördsarfvoden........... ,, 420.

„ upbörd och redovisning vid Stockholms gevärs
förråd.

......................... „ 600.

„ arklimästare-tjenstens bestridande samt för kontrollen

å arkliförrådet...................... „ 375.

„ ecklesiastik-vården i Hernösand............ „ 50.

Vid Göta artilleri-regemente:

för informations-kapitenen...............

„ informations-officern.................

„ undervisning i gymnastik.............

„ två informations-underofficerare, å 75.......

„ två d:o d:o å 50.......

„ två tygskrifvare, upbördsarfvoden.........

Vid Vendes artilleri-regemente:

för informations-kapitenen................

„ informations-officern..................

„ undervisning i gymnastik..............

„ två informations-underofficerare å 75........

„ en tygskrifvare, upbördsarfvode...........

Vid Fyr verkar e-corpsen:

för befälhafvaren........

„ en subaltern-officer.....

„ fyra under-officerare, å 100

„ de presterliga g öromålen . .

„ läkarevården.........

„ en redogörare ........

. R:dr

800.

400.

700.

150.

100.

420.

. R:dr

800.

400.

650.

150.

285.

. R:dr

900.

600.

400.

50.

100.

150.

3,595.

2,570.

2,285.

2,200.

Transport R:dr 10,650.

s. 78 Kontrollera mot PDF

II. 78

Transport R:dr 10,650.

Vid Fortifikationen:

för en lärare vid fortifikationen..............R:dr 720.

„ en redogörare och material-förvaltare......... „ 800.

„ fyra elever vid krigshögskolan, å 300 ....... „ 1,200. 2,720.

Summa Runt R:mt 13,370.

Vid behandlingen af frågan om löneregleringen för indelta armén har

jag, till förebyggande af ett eljest möjligen återkommande behof af förnyad

löneförhöjning, i underdånighet föreslagit att lönerna måtte fa utgå i spanna!

på det sätt, att vid hvarje års slut all fast lön omsättes i spanmål, hälften

råg och hälften korn, till en qvantitet, som efter det i då gällande riksstat

upptagne förslagspris svarar mot lönens belopp, och att sedermera medelvärdet

af donna spanmål efter tio års riksmarkegångspris må utgöra det

belopp, som för det följande året bör såsom kontant lön qvartalsvis till löntagaren

utbetalas; och anser jag enahanda grund i afseende å lönernas utbetalning

äfven vid värfvade armén höra för framtiden tillämpas.

Hvad angår liden, då den ifrågavarande regleringen af värfvade arméns

löner bör taga sin början, så, enär donna reglering är i väsendtlig mån

beroende af frågan om passevolansväsendets afskaffande, synes mig sjelfva

löneregleringen böra vidtaga vid samma tid, då passevolansväsendet är afsedt

att upphöra.

Till öfversigt af de löner, som i öfverensstämmelse med ofvan angifva

allmänna grunder jemte hvad i afseende å särskilda grader och befattningar

yttrats, äro för värfvade arméns befäl och underbefäl med vederlikar föreslagna,

bifogas en tabell, Ser. K. N:o 22, hvarå, för jemförelse med nuvarande

förhållandet, äfven uptages för närvarande utgående lön och inqvartering,

äfvensom beklädnadspenningar, der sådana bestås.

Med åberopande af berörda tabell samt af hvad i öfrig! bär ofvan

blifvit i donna fråga anfördt, får jag i underdånighet hemställa:

att aflöningen till värfvade arméns befäl och underbefäl samt

vederlikar måtte från 1871 års början få utgå i enlighet med det

förslag till normal-stat för värfvade arméns aflöning som finnes uptaget

i Bil. Ser. K. N:o 21, med iakttagande dock, att den fasta

lönen utgår i spanmål på det sätt bär ofvan föreslagits;

att, såsom följd häraf, den af samma befäl och underbefäl med

vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringsförmån samt de af underbefälet

upburna beklädnadspenningar från samma tid icke vidare

må komma vederbörande till godo;

s. 79 Kontrollera mot PDF

II. 79

att de från Stockholms stad till en del regementen utgående

inqvarterings- och servismedel, äfvensom servismedlen från öfriga

städer, der garnison af värfvade armén är förlagd, må, jemväl från

samma tid, ingå till statsverket, intilldess öfverenskommelse om aflösning

af detta åliggande kan med vederbörande städer träffas;

samt

att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för 9 månader

om året, eller Januari—Mars samt Juni—December, med undantag

endast för de vid ingeniör-trupperna tjenstgörande officerare,

hvilka, när de hela året äro i tjensteutöfning, höra få tillgodonjuta

tj enstgöringspenningar för årets alla tolf månader.

Hvad slutligen särskild! angår Marin-regementet efter dess öfverflyttning

till armén, så, ehuru berörda öfverflyttning är afsedd att ega rum först

med 1871 års början, torde jag dock nu i ett sammanhang höra i korthet

redogöra för de särskilda anordningar, som för öfverflyttningen behöfva vidtagas.

Enligt anställd beräkning (Bil. Ser. K. N:o 23), grundad på Arméförvaltningens

häröfver afgifna förslag, erfordras till bestridande af aflöning

åt befäl och underbefäl med vederlikar, äfvensom till musikens underhåll vid

nämnda Skarpskytte-corps, sammanlagd!...........R:dr 80,014: —

hvartill kommer:

Gage

för 500 man i 61 dagar å 19 öre för

dagen.............R:dr 5,795: —

„ 375 man i 304 dagar å d:o . „ 21,660: — 27,455:_

Brödkorn x

för 500 man i 61 dagar å 48 kub.-fot om dagen

................ 1,464 kub.-fot.

„ 375 man i 304 dagar å d:o . . 5,472 „

tillhopa 6,936 kub.-fot.

å 2 R:dr 10 öre per kub.-fot.......... 14,565: 60.

Medikaments- och kommunion-penningar för 500 man

å 2 R;dr 30 öre.................. 1,150: —

Kokinrättnings-kostnad................. 1,500: —

Rekryterings-penningar för 500 man, på grund af

hvad förut derom blifvit yttrad!, å 7 R:dr 75 öre 3,875: — 48,545: 60.

tillhopa R:dr 128,559: 60,

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. 80

hvilken summa omfattar de utgifter, som hittills varit i de värfvade regementenas

och corpsernas aflönings-stater uptagna; och torde nämnda summa, med

derunder beräknad natura-spanmål, alltså höra såsom särskildt anslag anvisas

och i riksstaten under rubrik: ”Blekinge värfvade Skarpskytte-corps”, näst

efter anslaget till Andra Lifgardet intagas.

Vidare, och enligt hvad Årméförvaltningens intendents-departement, uti

underdånigt betänkande af den 18 nästlidne November, angående departementets

anslagsbehof för år 1870, anmält, påkallas, till följd af Marin-regementets

öfverflyttning till armén, förhöjning i det under fjerde hufvudtiteln

upförda anslag till mathållning för manskapet vid garnisons-regementena. Under

förutsättning, att den för värfvade armén nu gällande provianterings-stat

skulle komma att äfven för Blekinge värfvade Skarpskytte-corps tillämpas,

samt att manskapets natur a-por tion skulle helt och hållet af mathållningsanslaget

bekostas, har Arméförvaltningen, till grund för sin beräkning af tillökningsbeloppet,

lågt ett portionspris af 45 öre; men enär det bär ofvan uptagna

särskilda anslag för manskapets gage, sedan från samma anslag utgått

manskapets tobaksskilling med i medeltal 8 öre per man, är afsedt att till

kostnaden för natura-underhållet lemna ett bidrag af omkring 11 öre portionen,

kan i följd häraf tillökningen i mathållnings-anslaget inskränkas till hvad

som derutöfver med 34 öre per portion erfordras för betäckande af det beräknade

portionsvärdet. Denna tillökning kommer alltså att utgöra:

för 500 man i 61 dagar å 34 öre per dag............ 10,370: —

„ 375 man i 304 dagar å dito ............ 38,760: —

eller tillhopa B,:dr 49,130: —

Alldenstund regementets förminskning till 500 man dock icke på en

gång utan blott småningom kan verkställas, hvadan under år 1871 en stor

del af den till indragning afsedda styrkan kan komma att befinnas i tjenstgöring,

erfordras för donna styrkas proviantering under nämnda år ett ytterligare

belopp, som, på grund af hvad Arméförvaltningen anfört, torde kunna beräknas

för in natura portion till omkring............ 13,000: —

för brödspanmål till omkring.................... 4,000: —

17,000

eller tillhopa förslagsvis till R:dr

Ytterligare erfordras, jemlik! af Arméförvaltningen meddelade beräkningar

:

till underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- samt sängservispersedlar

m. m........................... 55,526: 25

till underhåll af gevärspersedlar

925: —

tillhopa B:dr 56,451: 25

att tilläggas anslaget för försvarsverket i allmänhet, samt till öfvertalig! manskaps

beklädande under år 1871 ................. 4,000: —

De

s. 81 Kontrollera mot PDF

II. 81

De anslag, som sålunda under Fjerde Hufvudtiteln erfordras för Blekinge

värfvade Skarpskytte-corps, äro:

särskild! anslag, med rubrik: ”Blekinge värfvade skarpskytte
corps”.

..........................R:dr 128,559: 60

tillökning i anslaget för mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena

.......................... 49,130: —

tillökning i anslaget för försvarsverket i allmänhet....... 56,451: 25.

Summa R:mt R:dr 234,140: 85

samt såsom tillfällige anslag tillhopa......... „ }J 21,000: _

utom hvad för inlösning af öfvertaliga persedlar kan komma att erfordras.

Da likväl, såsom redan nämndt är, Marin-regementets öfverflyttning till

landtförsvaret icke torde höra ega ruin förr än med 1871 års ingång, lärer

något anslag, för fyllande af ofvan beräknade behof, icke för närvarande vara

erforderligt.

I afseende å pensioneringen af de officerare och under-officerare med

vederlikar vid Marin-regementet, livilka i följd af regementets öfverflyttning

till armén blifva öfvertalige, får jag i underdånighet åberopa hvad derom

vid behandlingen af frågan i de allmänna grunderna redan blifvit anfördt.

Beträffande den del af Marin-regementets befäl och underbefäl, med

vederlikar, samt manskap, som kommer att vid skarpskytte-corpsen vinna

anställning, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl Maj:t täcktes i nåder förklara donna personal

skola bibehållas vid innehafvande rätt till pension i Amiralitetskrigsmans-kassan,

emot fullgörande af derför stadgade förbindelser.

Hvad åter angår den vid skarpskytte-corpsen framdeles inträdande

personal,

torde Eders Kongl. Maj:t till nästsammanträdande krigsbefäl

eller arméns fullmägtige aflåta nådig framställning angående vilkoren

för officerares och under-officerares med vederlikars inträde till delaktighet

i armens pensions-kassa, hvaremot manskapet lärer höra

berättigas att från Wadstena krigsmanshus-kassa njuta underhåll

enligt de bestämmelser, som för manskapet vid värfvade armén i

öfrigt för närvarande äro eller framdeles varda i nåder meddelade.

Öfver de kostnader, statsverket, vid tillämpning af nu föreslagna lönereglering

för värfvade armén, kommer att vidkännas, får jag i underdånighet

framlägga följande beräkning:

Enligt Bil. Ser. K. N:is 23, 24, 25 och 26, erfordras till aflöning för

varlvade armén, så organiserad som i det föregående blifvit vid behandlingen

af de särskilda vapnen föreslaget, årligen ett belopp af:

Bih. till RiJesd. Prof. 1869. 1 Sand. 1 Åfd.

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT 82

A) Löner:

Vid infanteriet (Bil. N:o 23).......... 345,222: —

„ kavalleriet (Bil. N:o 24) .......... 244,900: —

artilleriet med fyrverkare-corpsen (Bil.

N:o 25).................... 749,735: —

„ Fortifikationen (Bil. M:o 16) .... . . . . 217,744: — 1,557,601: _

B) Årf''voden:

Vid Svea artilleriregemente............ 3,595: —

„ Göta d:o ............ 2,570: —

„ Wendes d:o ............ 2,285: —

„ Fyrverkare-corpsen.............. 2,200: —

Fortifikationen................ 2,720: —

Summa R:dr Bunt

Till motsvarande behof finnas nu, inberäknadt inqvarteringsersättning

och beklädnadspenningar för under-officerare,

anvisade:

13,370: —

1,570,971: —

Å) Löner:

Vid

infanteriet.........

305,149: 74

kavalleriet.........

. 209,323: —

n

artilleriet med fyrverkare

corpsen ..........

. 627,152: 50

v

Fortifikationen......

. 118,047: —

1,259,672: 24

B) Arfvoden:

Vid

Svea artilleriregemente . .

5,707: 66

firÖfiA f]:f) ......

3,450: —

n

IVendes dre .......

2 875: —

i)

n

Fyrverkare-corpsen....

. 2,200: —

i)

Fortifikationen......

. 16,560: —

30,792: 66

1,290,464: 90.

Skilnaden mellan de utförda beloppen visar

en årlig ökad

kostnad af.........

280,506: 10.

s. 83 Kontrollera mot PDF

II. 83

I denna summa ingår aflöning för tillkomna nya beställningar

med följande belopp:

Vid Blekinge värfvade Skarpskytte-corps (Bil.

N:o 23).................. 80,014: —

„ artilleriet.................. 72,110: —

„ Fortifikationen............... 86,603: —

Summa R:dr R:mt 238,7-27: —

Härifrån afgår:

för indragne beställningar vid infanteriet:

Bil. Ser. B. Vo 15 ... . 61,549: —

vid kavalleriet

Bil. Ser. K. N:o 27 ... . 4,050: —

Om återstående beloppet.................... 173,126: —

frånräkna^ ofvan utfärda kostnader för löneregleringen så utvisar

återstoden....................... 107,380: 10

den ökade årliga kostnad, som löneregleringen, oberoende af den föreslagna

nya organisationen, skulle förorsaka.

I sammanhang med indelta och värfvade arméns lönereglering torde

äfven höra bestämmas beloppet utaf aflöning för det halfsoldsbefäl, om hvars

bildande vid infanteriet, kavalleriet och artilleriet jag i det föregående framställt

underdånigt förslag.

Denna aflöning, som naturligen icke kan blifva lika med det fasta befälets,

och som ej heller inom hvarje grad bör öfverstiga beloppet af den

pension som för graden kan blifva faststäld, bör bestämmas till sådant belopp,

att på samma gång staten för jemnförelsevis ringa kostnad, tillförsäkras

att ega ett icke ringa antal befäl disponibelt, det äfven blifver med den enskildes

fördel öfverensstämmande att qvarstå i statens tjenst, mot åtnjutande

af den lägre aflöning, som af minskad tjenstgöringsskyldighet blir en följd.

Då det emellertid kan förutses, att en alltför stor förminskning af innehafvande

löneförmåner, vid öfvergång från fast lön till half sold, skulle verka

derhän att endast ett färre antal funne med sin fördel förenligt att blifva å

half sold öfverflyttade, och då framgången af det förslag, jag rörande halfsolds-befälet

framlagdt, genom en alltför knapp aflöning för samma befäl

skulle äfventyras och organisationsplanen sålunda i nämnda hänseende rubbas,

så torde lönevilkoren för ifrågavarande befäl icke kunna bestämmas lägre än

1,000 R:dr för kapiten och ryttmästare, 500 R:dr för löjtnant och 500 R:dr

för styckjunkare. Då halfsolds-befälets tj enstgöringsskyldighet komma att

blifva hufvudsakligen lika vid värfvade som vid indelta armén, emedan den

vid den sednare skulle omfatta de årliga vapenöfningarne, och vid den förra

s. 84 Kontrollera mot PDF

II. 84

exercistiderna, så har aflöningen vid båda ansetts kunna bestämmas till lika

belopp.

Nämnda lönebelopp torde dock höra på så sätt fördelas i lön- och

tjenstgörings-penningar, att under den sednare rubriken uppföres för kapiten

och ryttmästare en summa af 200 R:dr, för löjtnant 150 R:dr och för styckjunkare

100 R:dr, hvilka belopp endast få upbäras, så vidt för året föreskrifne

vapenöfning''^ äro bevistade, dock med iakttagande, att i händelse blott en

del af vapenöfningarne bevistats, ett afdrag från tjenstgöringspenningarne må

ega rum, beräknadt efter de grunder Eders Kongl. Näjd, i afseende å afdrag

från indelta befälets löner för viss tids frånvaro från vapenöfning, kan

finna skäligt i nåder bestämma.

Jag får på grund häraf föreslå, att aflöningen för till half sold öfverflyttadt

befäl måtte sålunda bestämmas:

För kapiten eller ryttmästare 800 R:dr lön — 200 R:dr tjenstgöringspenningar.

„ löjtnant......... 350 „ „ — 150 „ d:o

„ styckjunkare....... 400 „ „ — 100 „ d:o

Den kostnad, som till följe af halfsolds-befälets bildande förorsakas, skulle,

under förutsättning att så stort antal befäl blifver till half sold Överflyttad!

som i organisationsplanen är beräknadt, upgå till 168,500 R:dr, hvaraf belöper

sig på infanteriet 130,000, på kavalleriet 18,500 och på artilleriet

20,000 R:dr (Bil. Ser. K. N:o 31).

1 nära sammanhang med aflöningsväsendet vid armén står frågan om

arméns pensionering; och det både derföre varit önskligt, att jag vid detta

tillfälle kunnat äfven framställa förslag till eu af behofvet påkallad förändrad

reglering af pensionsväsendet. Enär likväl eu dylik reglering synes mig

höra föranleda ej allenast väsendtliga förändringar i de för närvarande för

de särskilda tjenstegraderna fastställda pensionsbelopp, samt i öfriga gällande

bestämmelser, utan äfven de för pensioneringen nu afsedda fonders öfverlemnande

till staten, mot befrielse för löntagarne från skyldigheten att, medelst

årliga utgifter, till pensioneringens uprätthållande bidraga, men ett i

sistnämnda hänseende för få år tillbaka väckt förslag icke vunnit framgång;

har jag ansett frågan om pensionsväsendets ordnande böra, intilldess en i

öfriga delar förändrad organisation af försvarsväsendet blifvit antagen och i

hufvudsaklig måtto genomförd, förblifva hyflande, helst någon anledning icke

synes mig förefinnas för det antagande, att åt förslaget om fondernas öfverlemnande

till staten skulle kunna påräknas större framgång nu, än då fråga

derom sednast var å bane.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1869.

opaginerad Kontrollera mot PDF

väsendet a Ootlaiid

Uti det inför Eders Kong!. Maj:t af mig framställda underdåniga förslag

till bestämmelser rörande den allmänna värn edligt, som jag ansett böra utgöra

hufvudgrunden för organisationen af fäderneslandets försvar, är uttryckt, att

nämnda bestämmelser icke afse försvaret af Gotland, i fråga hvarom, jag anhållit

att få framlägga särskilt förslag.

De grunder, hvarpå försvaret af Sveriges fastland, enligt min åsigt, höra

stödja sig, och hvilka jag i det föregående redan underställt Eders Kong], Maj:ts

pröfning, äro icke i allt tillämpliga på Gotland.

Den vigt i politiskt hänseende, som besittningen af Gotland måste tillerkännas,

och dess från moderlandet långt afskiljda läge, omgifvet af ett haf,

som vid ett fredsbrott kan antagas blifva beherrska»^ af fiendtliga flottor, nöd’

vändiggöra att så ordna dess försvar, att det inom sig sjelft eget- ständigt att

tillgå, och ständigt beredda, de stridskrafter, som äro nödvändiga, för att afvärja

ett fiendtligt angrepp.

Det försvarssystem, som blifvit för det öfråga Sverige ifrågastäldt, skulle,

tillämpad t på Gotland, visa sig vara för detta ändamål i hög grad otillfredsställande,

enär det antal vapenpligtige, som derigenom uppställdes, omöjligen

kunde vara för ändamålet tillfyllestgörande.

Det är sannt, att försvaret af Gotland, så väl till följd af sednaste

tiders störa förbättringar i krigsmateriel, som genom ångkraftens användande

för krigsfartygs framdrifvande, blifvit väsendtligen försvårad! för en i farans

stund åt sig sjelf öfverlemnad befolkning, som, efter fiendtliga truppers landstigning,

bär att utkämpa striden inom en terräng, den der icke omfattar några

fot nämnvärda tider hållbara positioner; men, detta oaktadt, måste så mycket

göras för detta försvar, att befolkningen icke förlorar allt förtroende till egen

kraft, och att den må kunna, med hopp om framgång, mota det första fiendtliga

anfallet, under afvaktan af det bistånd, som från fasta landet måste

lemnas.

Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afä.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

in. 2

Det är sålunda gifvet, att Gotlands försvavsväsende krafvel'' störa uppoffringar

så val af staten som af öbefolkningen, och att af den sednare större

offer måste utgöras för försvaret af sin ö, än som hos fastlands-provinsernas

befolkning tagas i anspråk. Denna nödvändighet bär också länge varit insedd,

och Gotlands nationalbeväring, ordnad redan år 1811, innefattar ett vittnesbörd

härom. Gotlands manliga befolkning åtog sig nämnda år, genom den

emellan Kongl. Maj:t och allmogen träffade, och genom Kongl. B refvel den 5

Februari sagde år stadgade öfverenskommelse, att från fyllda 15 intill fyllda

50 år, bära vapen för försvaret af ön, under hvilken tid hvarje vapenför man

skulle tillhöra landets krigsstyrka och vara upförd i sitt kompanis rullor.

På denna storsinnadt åtagna och alltjemnt troget burna vapenpligt,

hvarigenom den allmänna värnepligtens idé fullständigt förverkligades, har Gotlands

försvar allt sedan nämnda år varit grundad!. Tid efter annan hafva mer

eller mindre väsendtliga förändringar i den ursprungliga organisationen blifvit

af Kongl. Maj:t gillade. Sednare tiders erfarenhet och åsigter, rörande på allmän

värnepligt uteslutande stödda försvarsorganisationer, hafva likväl icke i

någon särdeles mån vunnit tillämpning på den Gotländska, hvadan densamme,

oansedt dess fort] en ster, likväl icke i sitt nuvarande skick kan anses motsvara

hvarken sitt ändamål, eller de uppoffringar af penningar och tid, som

deråt egnas af staten och öbefolkningen.

Enligt de i Kongl. B refvel den 3 April 1857 gift! a föreskrifter, inträder

värnepligten för den vapenföre ynglingen på Gotland vid fyllda 18 år. Han inträde!’

då i den s. k. Jägare-klassen i hvilken han qvarstå!’ till det år, under

hvithet han fyller 30 år, öfverföres då till Infanteriet, samt ingår i det 45:te året

i ''Reserven, hvarefter med det 50:de året värnepligten under vapen uphör. En

särskild klass, benämnd Landstorm, innefatta!’ alla åldrar efter myndighetstiden,

och utgöres af personel- hvilka kunna hänföras till “husbönder, arrendator,

hufvudmän för rörelse och deras högst oumbärliga biträde!!.“

Ehuru ingen af manskapet upföres i rullorna efter fyllda 50 år, har allmoge!!,

efter konventionens uprättande, dock åtagit sig, att den reserven, en

ligt Kongl. B refvel den 19 Februari 1811, åliggande skyldighet, att biträda såsom

arbetsmanskap, skall utsträckas till det 60:de året. Om man undantager

de sista 10 åren (från 50:de till 60:de året), derunder vapenöfning icke ifrågaltommer,

utgöra alltså nationalbeväringens ålderklasser ett antal af 32, eller

från det 18:de till och med det 50:de lefnadsår^.

Ehuru det är klart, att vid ett fiendtligt anfall på Gotland, som endast

räknar omkring 50,000 innevånare, och hvars försvar i väsendtlig mån måste

s. 3 Kontrollera mot PDF

III. 3

vara grundad! på egen kraft, hela den vapenföra befolkningen måste för detta

försvar tagas i anspråk, så kan dock icke en vapenpligt, som öfverstiger den

redan bestämda och sjelfvilligt åtagna, ifrågasättas. Någon förminskning af

densamma torde lika litet kunna ega rum, och då med nuvarande antal åldersklasser

dessutom är förenad fördelen, att befolkningens upptining af den nuvarande

försvarsorganisationen är införlifvad med detta antal, så torde nuvarande

bestämmelser i detta hänseende äfven höra för framtiden bibehållas, och

värnepligten på Gotland således omfatta tiden från 18:de till och med 50:de lefnadsåret,

samt för öfrig!, så vidt de olika förhållandena kunna medgifva, bringas

i öfverensstämmelse med den för fasta laude! föreslagna värnepligt. Sålunda

torda samma undantag från värnepligtens personliga fullgörande, som för de

värnepligtige å fasta laude! blifvit ifrågaställa, dels till förmån för den fattigaste

befolkningen, dels till följe af sjukdom, lyte eller kroppslig svaghet, dels

i fråga om dem, som redan äro vid armén eller sjövapnet anställda, dels slutligen

rörande dom, hvilkas verksamhet är af den art, att dess fortgående utan

afbrott pröfvas vara för det allmänna behöflig! — äfven höra i fråga om Gotland

tillämpas; hvarjemte det torde vara nödigt medgifva den sjöfartsidkande

delen af öbefolkningen att, mot vissa vilkor, åtnjuta befrielse från vapenöfningarne

under fredstid. De, som sålunda erhålla befrielse, vare sig från hela värnepligten,

eller endast från vapenöfning under fred, torde dock, med undantag

endast af dem, som till följd af fattigdom befriats, höra i gengäld underkastas

liknande förpligtelse!’, som för fastlandets värnepligtige äro ifrågasatte, och sålunda

erlägga en årlig s. k. värneskatt under alla de år, de annars bort fullgöra

sin värnepligt. De i detta afseende för fastlandet föreslagna bestämmelser,

angående så väl de värnepligtiges indelning i kategorier och klasser som

värneskattens belopp och gradationerna i densamma, äfvensom nedsättning deri

eller befrielse derifrån samt upbörden af samma skatt, torde äfven för Gotland

kunna i allt hufvudsaklig! gälla till efterrättelse, dock med iakttagande

att inom första kategorien omfattar lista klassen alla värnepligtige från 18 till

30 års ålder, och 2:dra klassen åldersklasserna mellan 30 och 50 år; samt att,

med hänsyn dertill, att värneskatt kommer att af hvar och en dertill skyldig

erläggas under vida längre tid å Gotland än å fasta landet, den årliga värneskatten

bestämmes i nämnda kategoris lista klass till fjerdedelen, och i 2:dra

klassen till åttondedelen af hvad den skattskyldige betalar i bevillning efter

2:dra artikeln, och att donna skatt inom andra kategoriens alla ålderklasser

bestämmes till samma belopp som inom första kategoriens 2:dra klass. Värneskatteps

minimum torde således å Gotland höra bestämmas till 1 Ridt'' och

maximum till 25 R:dr. Den nu gällande konventionen förutsätter, att, vid ett

fiendtligt anfall, upbåd af manskap skall ega ruin i den ordning, att reserven

och landstormen skall sist inkallas under fanorna. Under de förhållanden,

s. 4 Kontrollera mot PDF

in. 4

hvilka måste förutsättas ega rum vid ett fiendtligt inbrott på Gotland, torde

dock hvarken tiden eller behofvet af manskap tillåta något särskiljande af de

olika benämnda klassernas upbåd, emedan de otvifvelaktigt alla lära komma

att tagas i anspråk, hvarföre någon bestämmelse i dylikt syfte, såsom outförbar

och ändamålet motverkande, icke bör i värnepligtslagen inflyta. Då nedan

föreslagna bestämmelser i fråga om de värnepligtiges vapenöfning syfta derhän

att gorå allt vapenfört manskap lika tjenstdugligt, så försvinner ock derigenom

hvarje skål för en dylik bestämmelse.

Såsom hufvudgrunder för försvaret å Gotland torde jag således få föreslå:

l:o) Att värnepligten på Gotland skall vara allmän och, utan rätt

till lega eller friköpning, utsträckt till hvarje man, endast med följande

undantag, nemligen:

A. ) Från all beväring saligt:

a) De till krigstjenst genom lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet

oförmögne eller alldeles otjenligt

b) De, som äro i krigstjenst vid armén eller sjövapnet anställde.

c) Lots-åldermän och lotsar.

d) Ende sonen af gamla orkeslösa föräldrar, så länge de med sonen

äro sammanboende och af dennes arbete för sitt uppehälle

beroende; hvarjemte

e) läkare, som aflagt medicine kandidat-examen och prester, icke

böra åläggas annan tjenstgöring, än den som tillhör deras yrke;

B. ) Från vapentjenst i lerig:

a) härmästare, fyrvaktare och fyrbiträden.

b) Till artilleriets tyg- eller hahdtverks stater hörande personer;

samt för (ifrigt de i allmän tjenst anställde, som Kongl. Maj:t,

med afseende på rikets sannskyldiga nytta och behof, kan finna

skäligt att från krigstjensten frikalla.

2:o) Att värnepligten inträder med året näst efter fyllda 18 år

och fortfar till och med det år, hvarunder 50 lefnadsår upnås, under

hvilken tid värnepligtig skall vara skyldig underkasta sig föreskrifna vapenöfningar;
3:°)

Att värnepligtige åligger att, efter 50:de lefnadsåret och intill

fyllda 60 år, efter upbåd, biträda såsom arbetsmanskap vid fältarbeten,

som förekomma under försvar af Gotland;

4:o) Att det värnepligtiga manskapet indelas i 32 åldersklasser,

s. 5 Kontrollera mot PDF

III. 5

af hvilka de 5 yngsta utgöra rekryt-klasserna, och de återstående 27 klasserna

den allmänna beväring en;

5:o) Att de värnepligtige delas på både infanteriet och artillerist,

och att det till sednare vapnet erforderliga antal utses inom derför

bestämda kretsar, företrädesvis bland dem, som sig frivilligt dertill anmäla;

6:o) Att de värnepligtige undergå approbation^ och kassationsmönstringar,

Indika tillika äro att såsom general-mönstringar anse, och

hvarvid de approbera^, hvad infanteriet angår, enrolleras på det kompani,

inom hvars område de äro kyrkskrifne, och hvad det till artilleriet hörande

manskap beträffar, på det batteri, med hvars stamtrupp det skall

iuförlifvas; dock att till artilleriet inmönstrad värnepligtig må mönstras

i den ort der han är kyrkskrifven;

7:o) Att värnepligtig, som vid approbation s och kassation s-mön

string befinnes lida af sjuklighet eller svaghet af tillfällig art, ställes på

ett ars förbättring, och må vara skyldig att vid nästföljande års mönstring

sig ånyo inställa;

8:o) Att det manskap, som öfverskridit värnepligtsåldern, skall vid

berörda mönstringar ur rullorna afföras;

9:o) Att, efter skodd enrollorang, krigsmannaeden vid mönstringstillfället

aflägges, hvarefter de värnepligtige skola vara underkastade krigslagarna,

så val när de äro samlade i trupp och under befäl, som i fråga

om åtlydnad af de rrpbåd, hvarigenom de till tjenstgöring inkallas;

10:o) Att de nationalbeväringerr tillhörande korporaler skola, så

länge de i sådan egenskap qvarstå, oafbrutet vara underkastade krigslagarna;
11.

0) Att alla kallelser till samling, af hvad beskaffenhet de vara

ma, . vapenöfning eller upbrott, må ske genom militärbefälet, under hvars

ledning de värnepligtige föras från samlingsplatserna till bestämmelseorterna

och åter;

12.0) Att värnepligtig, som under hela sin tjenstetid skall tillhöra

det vapen som vid inmönstringen bestämdes, må, hvad infanteriet beträffar,

alltid tillhöra det kompani, inom hvars område han är kyrkskrifven,

och hvad artilleriet angår, det stam-batteri, hvarå inmönstring skott.

13:o) Att värnepligtig må vara skyldig att till vederbörande kompanichef

hvilken har sig ålagdt att fora rall or öfver och redovisa alla

inom hans kompani boende värnepligtige, så väl de kompaniet tillhörande

som de å artilleriet enrollerade, anmäla, ej allenast då lian inom kompaniets

område flyttar från en till annan ort, utan ock då flyttningen sker

till annat kompanis område, i hvithet sednare fall det ock tillhör den

s. 6 Kontrollera mot PDF

in. 6

I

värnepligtige att, inom 14 dagar efter inflyttningen, anmäla förhållandet

hos chefen för det kompani, inom hvars område lian fått sin nya bostad;

14:o) Att från vapenöfning i fredstid befrias: till handelsflottan

hörande sjömän som å sjömanshuset i Wisby äro inskrifne; sjökaptener

och styrmän, hvilka aflagt de för befälhafvare och styrmän å Svenskt handelsfartyg

föreskrifne kunskapsprof; samt maskinister å ångfartyg, tillhörande

enskilda personer eller bolag; dock endast så vidt verklig sjöfart

idkas, och med förpligtelse att, så vida sjöfarten uphör före 40 års ålder,

underkasta sig de vapenöfningar, som nedan i detta afseende föreslås;

15:o) Att, med undantag af de i l:sta punkten inom. d) upräk

nade, alla från värnepligten till större eller mindre del frikallade, må i

gengäld för sin befrielse, under hela den tid de i värnepligtsåldern qvarstå,

erlägga en årlig s. k. värneskatt, och för sådant ändamål indelas i 2:ne

kategorier, omfattande den första: dem, som äro från värnepligtens personliga

utgörande helt och hållet befriade, och den andra: dem, som en*

däst äro frie från vapenöfningar under fred;

16:o) Att första kategorien må sönderfalla i 2:ne klasser; omfattande:

första klassen dem, h vil ka äro mellan 18—30 år och den andra:

alla inom öfriga åldersklasser skattskyldige;

17:o) Att värneslcatten må för hvar och en till första kategoriens

första klass hörande utgå med minst en, högst tjugofem R:dr, men inom

dessa gränser bestämmas för en hvar, som erlägger bevillning enligt 2:dra

artikeln, till fjerdedelen af bevillningens belopp, och för de till andra

klassen hörande, med hälften af det belopp, som skolat i första klassen

erläggas;

18:o) Att värneskatten för andra kategorien beräknas till samma

belopp, som i första kategoriens andra klass erlägges;

19:o) Att nedsättning i, eller fullständig befrielse från värneskatten,

må till följe af ömmande omständigheter, såsom stor fattigdom, svårare

lyte eller sjukdom, efter anmälan af vederbörande bevillningsberedning,

kunna af taxerings-komitén medgifvas;

20:o) Att ej allenast blinda, döfstum ma eller svagsint^, utan äfven

de vid armén eller sjövapnet anställde personel'', så länge sådan anställning

fortfar, skola vara från värneskatt helt och hållet befriade; och

21:o) Att, då omtanken om Gotlands säkerhet sådant påkallar,

Kongl. Maj:t må ega, genom högste befälhafvare!! derstädes, upbåda antingen

alla åldersklasserna, eller ock större eller mindre delar af den eller

de klasser, som befinnes nödigt, vare sig öfver hela ön, eller endast från

vissa delar deraf.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in. ?

I sammanhang med dessa sålunda framställda hufvudgrunder får jag

äfven föreslå:

22:o) Att allt vapenfört och i rullarna Kvarstående manskap skall

hos sig hafva och på sitt ansvar vårda de bevärings- och utredningspersedlar,

hvilka Kong!. Maj:t kan finna godt att jemväl under fredstid detsamma

tilldela; samt

i ändamål att underlätta redovisningen öfver de värnepligtige:

23:o) Att vederbörande presterskap måtte tillförbindas att icke till

någon värnepligtig utlemna flyttningsbevis, utan mot företeende af vederbörande

kompanichefs bevis derom, att flyttningen blifvit hos honom behörigen

anmäld, samt att de krön opersedlar so in den värnepligtige innehaft,

blifvit till kompaniets rustkammare aflemnade.

De uppoffringar, som Gotlands befolkning genom 1811 års konvention

åtagit sig för försvaret af sin ö, hafva tillförsäkrat samma befolkning den i nämnda

konvention bestämda fördel, att icke kunna vid krigstillfällen kommenderas utom

öns gränser.

Då förhållandena icke i något afseende medgifva en minskning af dessa

uppoffringar, utan snarare torde i viss mån kräfva någon tillökning deri, och

då de anspråk, som i och för försvarsväsendet måste ställas på befolkningen,

äro vida större för ön Gotland än för fasta landet, torde billigheten fordra

att åtminstone ofvanberörda fördel, att icke kunna utom ön kommenderas, bör

åt Gotlands befolkning bibehållas. Och får jag alltså i underdånighet föreslå

den bestämmelse:

24:o) Att Gotlands värnepligtige aldrig må till tjenstgöring utom

öns gränser kommenderas.

Ofvan föreslagna bestämmelser afse att tillförsäkra det Gotländska försvaret

så stort antal stridande, som, med hänsyn till öns folkmängd, rimligen

kan ifrågasättas. Huru åt denna försvarsstyrka skall kunna gifvas den fasthet,

sammanhållning och stadga, som till ändamålets vinnande fordras, är eu sak,’

hvars vigt är jemnförlig endast med svårigheterna dervid. Åberopande hvad jag

i likartad!: fall i underdånighet anfört i fråga om försvaret å fasta landet, inskränker

jag mig till att bär uttala den åsigt, att de Gotländska stridskrafterna

oundgängligen äro i behof af en stam, hvilken genom längre tids tjenstgöring,

med deraf härflytande större krigsbildning och starkare disciplin, kan å de värnepligtige

utöfva det välgörande inflytande, att åt det hela förvärfvas den sam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

in. 8

manhållning och fasthet, som annars endast stode att vinna genom införande

af långvariga vapenöfningar; hvilket åter icke kan ifrågasättas vid en försvarsorganisation,

hvilken, såsom den (Holländska, lager nästan hela den manliga

befolkningen i anspråk.

För bildande af donna stam eger man inom Gotland icke en sådan

ovärderlig tillgång, som fasta landet har att erbjuda uti den indelta armén.

Den enda s. k. indelning, som förekommer å Gotland, äro 2:ne derstädes förlagde

båtsman s-kompanier, om tillsammans 260 man. Uti det underdåniga förslag

till ordnande af försvaret å fasta landet, hvilket jag underställt Eders

Ivongl. Maj:ts pröfning, äro dessa kompanier, i sammanhang med öfriga för

sjöförsvaret obehöfliga båtsm an skom panter, föreslagna att öfverflyttas från sjötill

landtförsvaret, och, under förutsättning att detta förslag vinner framgång,

skulle således ifrågavarande 2:ne kompanier kunna såsom stamtrupp användas.

Hvad dock beträffar infanteriet, som i medeltal torda komma att upgå till

8,000 man, så skulle, äfven under förutsättning att dessa kompanier kunde

uteslutandé rekryteras med personer, lämplige att bekläda underbefälsplatser, ett

antal af 260 icke fylla ens en fjerdedel af bchofvet i dessa grader, och visar

sig således den stam som genom dessa kompanier kan beredas, i fråga om

Infanteriet vara alldeles otillräcklig. Deremot torde dessa kompanier lämpligen

kunna användas till stamtrupp för det artilleri, som nödvändigtvis bör vara å

Gotland organiseradt. Styrkan af donna stamtrupp kan emellertid icke inskränkas

till ofvannämnde 260 man. Otillräckliga för sitt ändamål, lämpa de sig

icke heller för den ständiga garnisons-tjenstgöring, som vapnet i viss man krafvel1;

hvarföre jag håller före att den till 74 man ingående, redan befintliga

stam truppen för artilleriet bör bibehållas, för så vidt det med organisationen

afsedda ändamål skall vinnas.

Då nyssberörda indelta stamtrupp således tages i anspråk för artilleriet,

återstår med afseende på infanteriet ingen annan utväg än att söka bilda stam

men af de värnepligtige sjelfva.

Enligt den ursprungliga försvarsorganisationen å Gotland, bildades en

underbefäls-kader, utgörande 1 underofficer för hvar 50:de och 1 korporal för

hvar 25:te man, välde bland de värnepligtige. Om åt donna kader gifves tillräckligt

omfång och tillräcklig öfning, om vissa qvalifikationer för inträde deri

bestämmas och om donna personals arfvoden höjas till sådana belopp, att en

skälig ersättning för den längre tjenstgöring^ och det större ansvaret beredes,

så torde man kunna hoppas, att på sådant sätt en ändamålet motsvarande stam

ur de värnepligtiges egna led skall kunna bildas.

Enär det icke torde kunna ifrågasättas att åt öfningstiden för de värnepligtige

gifva en för vinnande af det med öfningarne afsedda ändamål önskvärd

och

s. 9 Kontrollera mot PDF

III. 9

och behöflig utsträckning, så är åtminstone nödvändigt att stammens numeriska

förhållande till manskapet beräknas så, att den förres antal och större tjensteduglighet

ersätter, hvad i sistnämnda hänseende hos det sednare brister.

För närvarande räknas å Gotland ett underbefäl på 16 man. Då det

likväl är allmänt antaget, att förhållandet emellan befäl —- officerarne inberälcnade

— och trupp, icke bör vara ofördelaktigare än 1:8, och då detta antagande

eget1 rum i arméer, der mera tillfälle till öfning erbjudes än vid nationalbeväringen,

torde förhållandet mellan befäl och trupp vid Gotlands nationalbeväring

böra bestämmas lika med 1 : 6, och då manskapet, såsom redan är nämndt,

torde i medeltal komma att utgöra 8,000 man, och enligt nedan förekommande

förslag, officerarnes antal, skulle blifva 132, borde alltså underbefälsstammen

utgöra 1,200, att fördelas inom de olika graderna, på sätt jag nedanföre kommer

att i underdånighet föreslå.

Vidkommande underbefälets tillsättning, torde icke kunna förnekas, att

öbefolkningen med förkärlek utöfvar dess nu egande rättighet att sjelf, genom

val inom sig, utse detta befäl för hvarje kompani, en rättighet, som, om den

äfven någon gång varit med mindre urskiljning utöfvad, dock icke föranledt

någon väsendtligare olägenhet för tjensten. Då ingen anledning är för handen

att antaga ett sämre förhållande för framtiden, torde samma rättighet — dock

inskränkt till lägsta underbefälsgraden — böra äfven för framtiden tillförsäkras

nationalbeväringen.

Deremot synes oundgängligt att bestämma vissa qvalifikationer i afseende

å kompetens till underbefälsgrad, äfvensom vissa vilkor, för att kunna till

högre grad befordras; och lärer jag framdeles få underställa Eders Kong!. Maj:ts

pröfning förslag till de föreskrifter, som i dessa afseenden torde höra i kommandoväg

utfärdas.

Genom Kong!. Brefvet den 11 November 1834 är för närvarande det

valda underbefälets ovilkorliga tjenstgöringstid begränsad till endast ett år från

antagningsdagen. Den betydliga afgång och deraf följande hastiga omsättning,

som häraf bland stammen kan föranledas, och hvarigenom dess vigtigaste ändamål

motverkas, nödvändiggöra en förändring härutinnan; och torda i detta hänseende

lämpligen kunna stadgas, att till underbefäl vald värnepligtig skall åligga

att i sådan egenskap tjenstgöra under minst 5 år, med skyldighet att derunder

deltaga i de årliga vapenöfningaine.

På grund af hvad här blifvit anfördt, får jag föreslå:

att Gotlands försvarsstyrka skall utgöras:

vid Infanteriet: af Stam och Beväring: samt

vid Artilleriet: af, dels indela dels värfvad Stam, och, i mån af behof,

utaf Beväring;

Bill. till RiJcsd. Prof. 1S69- 1 Sami. 1 Ajd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

in. 10

att stammen vid infanteriet skall utgöras af underbefäl i alla grader,

af spel, trumslagare, sjukvårdsmanskap och timmermän, samt bestämmas

till ett sammanlagdt antal af 1,200 man;

att stammen vid artilleriet skall bestå af nuvarande indelte 2:ne

kompanier samt värfvade 74 man;

att de värnepligtige, hvar inom sitt kompani, må ega att inom sig

sjelfva välja till lägsta underbefälsgraden, eller vice korporal;

att valbarhet till vice korporal, äfvensom befordran till högre grader,

må betingas af att hafva fullgjort de föreskrifter, som i dessa hänseenden

komma att utfärdas; och

att val dt eller befordradt underbefäl och ofri ge beställningspersoner

skola ega skyldighet i denna egenskap tjenstgöra i minst 5 på hvarandra

följande år, och derunder deltaga i förekommande vapenöfningar.

så val befälets som manskapets.

Organisation:

l o Infanteriet.

Gotlands nationalbeväring är, enligt för densamma nu gällande stat,

indelad i 4 bataljoner och 30 kompanier. Dessa sednare äro fördelade på

bataljonerna sålunda: att Wisby bataljon består af 7, norra bataljonen af 8, medelbataljonen

af 7 och södra bataljonen af 8 kompanier. Bataljonernas och

kompaniernas effektiva styrka är synnerligen olika; de förra utgjorde, enligt

1867 års rullor, respektive 1,724, 2,011, 1,715 och 2,349 man, under det att de

sednare omvexla mellan 150 och 400 man.

Ett mål, som vid organisationen af rikets försvarskrafter, vare sig det

hela eller delar deraf, i möjligaste måtto bör eftersträfvas, är att organisationen

i fred är ordnad efter lika grunder, som vid inträffande krig komma att tillämpa,

på det att vid mobilisering så liten rubbning som möjligt må ega ruin,

och på det att hvar och eu, befäl som trupp, må vara hemmastadd på sin plats

och förtrogen med dess åligganden.

Vid organisationen af fastlandets stridskrafter är afsedd en fredsfot, som,

efter för hunden varande förhållanden, kan, i mån af farans storlek, hastigt

fördubblas eller mångdubblas, och sålunda utveckla sig till eu krigsfot, mindre

eller större. På Gotland åter, der hela den vapenföra manliga befolkningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

III. 11

redan måste tillhöra fredsfoten, kan ingen djdik utveckling till krigsfot ega ruin,

utan krigsfot och fredsfot måste derstädes med hvarandra sammanfalla. Det är

sålunda här en nödvändighet, att försvarskrafterna under fred ega den form,

hvaruti de vid krigsutbrott måste utträda. Men bataljoner af en storlek ända

till 2,349 man och måhända derutöfver, äro en omöjlighet under krig. Den största

nummerstyrka, som för fastlandets bataljoner är ifrågaställa är 860 man. Om

bataljonerna å Gotland sålunda, med hänsigt till der befintliga särskilda förhållanden,

bestämmas till 1,000 man, torde de dock i intet fall böra öfverstiga

donna siffra. Då Gotlands nationalbeväring beräknas i medeltal upgå till

8,000 man, bör den således vara fördelad på 8 bataljoner. Enär hvarje bataljon,

i likhet med hvad för fastlandet är afsedt, och manöver-reglementet fordrar,

bör bestå af 4 kompanier, bör dessa sednares antal följaktligen vara 32, och

då nuvarande antalet är 30, kan detta mål vinnas, om de två till numerären

största kompanierna fördelas hvardera i 2:ne, i sammanhang hvarmed en reglering

af samtliga kompaniers områden bör ega rum, i syfte att, så vidt möjligt

är, och med fästadt behörigt afseende derpå, att manskap från samma socken

icke splittras till olika kompanier, indela till hvarje kompani lika stort antal

värnepligtige, hvarigenom hvarje kompanis styrka borde upgå till 250 man.

Regements indelningen, sedan äldre tider antagen för fasta landet och

äfven afsedd att derstädes bibehållas, har hittills icke varit tillämpad på Gotlands

försvarsväsende. Samma skäl, som tala för dess bibehållande å fasta

landet, gorå ock dess införande på Gotland önskvärd!, och detta så mycket

mera som en organisation på fristående bataljoner icke lemnar tillgång till de

högre befälhafvare och stabsofficerare, som vid bataljonernas sammanförande i

brigad tagas i anspråk. Enär fastlandets regementen vid mobilisering äro afsedda

att formeras hvardera på 4 bataljoner, torde sålunda äfven de Gotländska

bataljonerna böra formeras på 2:ne regementen, hvart de ra bestående af 4

bataljoner.

I öfverensstämmelse med hvad här blifvit an förd t, får jag föreslå:

att Gotlands nationalbeväring indelas i 2:ne regementen, hvaraf

det ena kallas Gotlands norra, och det andra Gotlands södra regemente,

hvardera bestående af 4 bataljoner och 16 kompanier;

att af de nuvarande kompanierna, de 2:ne till numerären största,

fördelas hvardera i 2:ne, hvarigenom antalet kompanier uppgår till 32; och

att, i sammanhang med nämnda delning, en reglering af samtliga

kompaniers områden må ega rum, med syfte att till hvarje kompani indela

lika stort antal värnepligtige, dock med iakttagande att samma sockens

manskap så vidt möjligt icke splittras till olika kompanier.

s. 12 Kontrollera mot PDF

III. 12

En fråga af framstående vigt vid hvarje försvarsorganisation, av den om

befälets antal, samt huru tillräckligt sådant skall kunna erhållas; och icke minst

framstår donna vigt i fråga om försvaret å Gotland, hvarest befälet icke har

att påräkna biträde af en vägledande och underhjelpande stam af gammal trupp.

De grunder, som för organisationen af fastlandets försvarskrafter äro

upställda, rörande så väl befälets antal, som sättet för anskaffande af en del

af detsamma, äro icke tillämpliga på Gotland. Då det för fastlandet icke kunnat

ifrågasättas att vid fredsfoten underhålla så stort antal fast befäl, som den

nära tre gånger större krigsfoten kräfver, har en stor del af det behöfliga antalet,

ansetts kunna erhållas genom bildande af halfsolds- och reservbefäl, med

till vissa tider och vissa fall inskränkt tjenstgöringsskyldighet; men å Gotland,

der freds- och krigsfoten sammanfalla och der tjenstgöringsskyldigheten för befälet

alltid är densamma, saknas all sådan grund för organiserandet af ett särskildt

halfsolds- och ett särskildt reservbefäl. Officersbefälet på Gotland måste

sålunda vara fast aflönadt, men hvad angår underofficerare och korporaler, så

torde det särskilda förhållandet, att dessa utgöra en del af de värnepligtige,

hvilka för tjenstgöring^ inom kompanierna ständigt behöfvas, och hvilka, vid

afflyttning från kompaniets område, uphöra att vara befäl och ingå uti manskapets

leder, gorå det nödigt att för dessa grader endast bestämma årliga

arfvoden.

Jag får sålunda föreslå:

att allt officersbefäl vid Gotlands nationalbeväring skall vara fast

aflönadt; och

att allt underbefäl skall förses med arfvoden.

Hvad angår befälet, och särskildt regements-staberna, så torde dessa

sednare böra vara organiserade i likhet med hvad för infanteriet å fasta landet

blifvit föreslaget, och sålunda, hvad officersgraden beträffar, vid hvarje regemente

bestå af 1 regements-chef och 1 regementsqvartermästare, och vid hvarje

bataljon af 1 bataljonschef och 1 regementsadjutant.

Enär den mellanlänk emellan regementschefen och majorerne, som utgöres

af öfverstelöjtnanten, lika litet torde höra saknas å de Gotländska regementena,

som vid den indelta eller värfvade armén, så torde, utaf de vid hvarje

regemente föreslagne 4 bataljonscheferna, en höra vara öfverstelöjtnant och förste

major, med högre lön, samt de 3:ne öfriga vara majorer med sins emellan lika

löner. Beträffande åter den till staberna hörande personal af underofficers grad,

så torde densamma höra utgöras af 1 regementsväbel, 1 regementstrumslagare

och 10 fältmusikanter för hvarje regemente, och 1 bataljonsadjutant samt 1

gevärshandtverkare för hvarje bataljon.

s. 13 Kontrollera mot PDF

III. 13

Enär för närvarande löner på stat eller arfvoden endast finnas uppförde

för 4 bataljonschefer, 1 regementstrumslagare och 10 fältmusikanter, får jag

föreslå:

att nya löner måtte uppföras för 2:ne regementschefer, 2:ne öfverstelöjtnanter,

2:ne majorer, 2:ne regementsqvartermästare och 8 regementsadjutauter;

samt

nya arfvoden för 8 bataljonsadjutanter, 2 regementsväblar, 1 regementstrumslagare,

10 fältmusikanter och 8 gevärshandtverkare.

Vid bestämmande af antalet kompaniofficerare, måste till utgångspunkt

antagas behofvet af befäl i och för bataljonens manöver. Enligt reglementet

erfordras härtill, utom fanförare, 14 afdelningschefer, hvilka lämpligast torde

höra fördelas med 4 i kapitensgraden, 6 i löjtnantsgraden och 4 i underlöjtnantsgraden.

För de föreslagna 8 bataljonerna erfordras således 32 kapitener och 48

löjtnanter, — af hvilka 16 herde vara förste och 32 andre löjtnanter, — samt

32 underlöjtnanter eller inalles 112 kompaniofficerare, och då nuvarande stat

uptager 33 kapitener, 33 löjtnanter och 38 underlöjtnanter, så erfordras nya

löner för:

15 löjtnanter; hvaremot 1 kapitens- och 6 underlöjtnants-löner kunna

indragas.

Enär det ökade antal befäl, som bär blifvit ifrågasatt, icke torde höra

på en gång tillsättas, får jag föreslå:

att denna tillsättning må fördelas på 2:ne år i enlighet med Bil.

Ser. L. N:o 2.

Hvad åter vidkommer underofficerarnes antal, så betingas detta dels

genom behofvet af riktbefäl för bataljonsmanövern och dels af tjenstgöringen

inom kompanierna mellan vapenöfningarne. Detta underbefäl måste derföre afses

åt hvarje af nationalbeväringens 32 kompanier och tilldelas lika antal åt

hvarje. Med hänsyn till kompaniernas territoriela omfång, och på det att

underofficerarne, hvilkas tid billigtvis ej bör uteslutande tagas i anspråk för

tj en sten, icke må betungas genom tillsyn af alltför störa afdelningar, torde

hvarje kompani höra ega, förutom 1 fanjunkare, äfven 1 förste och 1 andre sergeant

samt 1 furir, eller för hela nationalbeväringen: 32 fanjunkare, 32 förste

sergeanter, 32 andre sergeanter och 32 furirer, och då härtill lägges det antal

underofficerare, som för staben blifvit föreslagne eller 32, fördelade med 16 på

hvardera regementet, upkommer ett sammanlagdt antal underofficerare af

160 man.

Enär nationalbeväringens nuvarande stat uptager inalles 165 man underofficerare

af alla grader, får jag föreslå:

att 5 underofficers-arfvoden måtte indragas.

Enligt föreliggande plan till nationalbeväringens organisation, bör hvarje

opaginerad Kontrollera mot PDF

III. J4

kompani bestå af omkring 250 man. Till kompanier af dylik styrka torde icke

kunna ifrågasättas mindre än 12 korporaler och 12 vice korporalcr. I öfverensstämmelse

med de åsigter, som vid organisationen af fastlandets infanteri

blifvit uttalade, och i ändamål att, om möjligt, inom korporalsgraden bereda

en val behöflig reserv för högre befälsgrader, torde 4 korporaler vid hvarje kompani

höra tilldelas högre arfvode!! än de öfrige, benämnas förste korporaler, och

eftei undeigåendc af de kunskapsprof, som varda föreskrifna, kunna i all tjenstgöring

företräda underofficers ställe.

Jag får sålunda föreslå:

att korporalernas antal på hvarje kompani bestämmes till 12, jemte

12 vice korporaler, och att, åt de förra, 4 på hvarje kompani benämnas

förste korporaler.

Vid hvarje af indelta och värivade arméns kompanier finnes en del för särskilda

ändamål inöfvadt manskap, nemligen: trumslagare, spel, timmermän och sjukvårdssoldater,

Behofvet af dylikt, för vissa ändamål särskildt utbildadt manskap,

lärer icke kunna underkännas, och torde icke gorå sig mindre gällande på Gotland,

än på fasta landet. Bristen på en stam1 i samma bemärkelse som fastlandets,

äi i detta afseende synnerligen kännbar, enär en särskild utbildning af ifrågavarande

färdigheter icke låter sig verkställa under de korta öfningstider, som

kunna för de värnepligtige ifrågasättas. Då detta behof emellertid måste på

något sätt fyllas, har jag trött att samma utväg, som blifvit anlitad för erhållande

af underbefäl, äfven skulle kunna i förevarande afseende användas. Om

passande arfvedel! anslås, torde med för de särskilda ändamålen lämplige värnepligtige

öfverenskommelse kunna träffas, att under vissa år. mot åtnjutande af

dessa arfvode!!, egna sig åt förvärfvande af den särskilda färdighet, som för

tjenstgöiing såsom trumslagare, spel, timmerman eller sjukvårdssoldat erfordras,

och att föi sådant ändamål bevista de årliga befälsmötena. Ofvan föreslagna

underbefäls-lcader, 1,200 man, är beräknad med afseende på dessa behof, och

får jag derföre föreslå:

att å hvarje kompani må finnas 2:ne trumslagare, 2:ne spel, 2:ne

timmermän och 2:ne sjukvårdssoldater, samt för hvarje bataljon en sjukvårdskorpoial,

med tjenstgöringsskyldigket vid samma vapenöfhingar som

underbefälet; och

att arfvode!! till belopp, som nedan föreslås, må åt nämnde per

sonor anvisas.

Vid det Gotländska försvaret har jag icke ansett mig höra föreslå antagandet

och utbildandet af särskilda skarpskyttar, då nemligen de öfningsmoten

som för dessa blefve erforderliga icke lära, såsom för befolkningen alltför

betungade, böra ifrågasättas; och jag torde dessutom i detta hänseende på göda

grunder kunna uttrycka den förhoppning, att skjutfärdigheten bland öns man.

s. 15 Kontrollera mot PDF

iii. 15

liga befolkning skall genom skjutöfningar inom kommunerna kunna upbringas

derhän, att det nödiga antalet skarpskyttar bland personer lämplige dertill skall

kunna, i händelse af behof, utan svårighet ur kompanierna uttagas.

Den underbefälsstam, som härstädes blifvit föreslagen, består således utaf:

32 Fanjunkare,

32 Förste Sergeanter,

32 Andre d:o *

32 Fn lärer,

, 2 Regera en tsväbl ar,

2 Regementstrumslagare,

8 Bataljonsadjutanter,

8 Gevärshandtverkare,

20 Fältmusikanter,

64 Trumslagare,

64 Spel,

64 Timmermän,

8 Sj ulcvårdskorporaler,

64 Sjukvårdssoldater,

128 Förste Korporaler,

256 Korporaler,

384 Vice korporaler.

Summa 1,200.

Tillsättandet af denna underbefälsstam torde, på sätt för det tillökade

officersbefälet blifvit föreslaget, fördelas på flera år och ega ruin i enlighet med

Bil. Ser. L. N:o 2.

Hvad Civil staten beträffar, så lära samma grundsatser, som i detta

afseende gjort sig gällande i fråga om organisationen af regementena å fasta

landet, äfven böra vinna tillämpning inom Gotland. Alla rent civila befattningar

vid hvarje regemente, torde således höra förenas i regementsauditöreus

hand, hvilken, jemte de en auditör åliggande tjensteförrättningar, äfven bör hafva

sig ålagdt att ombesörja alla löneliqvider till samtlige lön- och arfvodestagare

inom regementet samt redovisningen för dessa medel, alla liqvider för sagde

tjensteman i hvad arméns pensionskassa beträffar, samt med Arméförvaltningen

i och för tillfälliga transporter, in. in. Härigenom, samt till följd af hvad här

nedan kommer att i underdånighet föreslås angående regements-intendenters

tillsättande vid trupperna på Gotland, komma följande, nu befintliga tjenstebefattningar

att blifva obehöflig-!, nemligen:

l Sekreterare- och Auditörstjenst med lön af......Ridt- 450: —

Transport 450:

s. 16 Kontrollera mot PDF

in. 16

Transport 450:

1 Fältkamererare- och kassörstjenst med lön af .... „ 1,000: —

1 Kanslisttjenst med lön af................ „ 300: — och

1. Kontorsskrifvaretjenst med lön af..........i. „ 500: —

s tillhopa R:dr 2,250: —

hvilka tjenstår således i mån af inträffande ledighet kunna indragas och en

auditör vid hvartdera regementet i dessa tjensteman ställe tillsättas.

Kleresi-staten består för närvarande af en bataljonspredikant, hvilken

torde höra bibehållas, men till artilleriets stat öfverflyttas såsom regementspastor

vid artillericorpsen. För gudstjenstens upprätthållande under de årliga

vapenöfningarne, torde blifva tillfyllest att åt 2:ne prestman, hvilka, närboende

mötesplatserna, en för hvardera regementet, kunna finnas villige att åtaga sig

berörda omsorg, anvisa arfvoden, hvilkas belopp jag bär nedan torde få föreslå.

Angående läkarestatens organisation, torde jag, i sammanhang med frågan

om sjukvården, få afgifva underdånigt förslag.

Nationalbeväringen har hittills under mötestiderna varit tillagd kontant

dagaflöning, men då, till följd af här föreslagna organisation på 2:ne regementen

med särskilda mötesplatser, och de förändrade vapenöfningstider, om hvilka

nedan kommer att framställas förslag, berörda underhållssätt icke vidare torde

kunna tillämpas, utan nationalbeväringen böra, i likhet med hvad på fasta landet

eger ruin, erhålla portion in natura, så erfordras för besörjandet af de bestyr,

som med detta underhållssätt äro förenade, liksom för vården af nationalbeväriagens

utredningspersedlar, en särskild tjensteman, hvilken, i likhet med

hvad vid de indelta regementena är föreslaget, skulle benämnas regementsintendens

samt få sig ålagdt att under inseende af chefen och de förvaltande

myndigheter, hvilka torde höra i och för nationalbeväringens proviantering och

utredning organiseras, besörja anskaffningen, vården och redovisningen af regementenas

alla förnödenheter, och vara redogörare för dertill utsudda medel.

Regements-intendenten, till hvars biträde eu vaktmästare erfordras, torde

äfven kunna bestrida den nuvarande magasinsförvaltare- och sjukhusinspektorstjensten;

och får jag sålunda föreslå:

Att Civil-staten vid nationalbeväringen må utgöras af 1 regementsauditör

med fast lön och af 1 regements intendent, till hvars biträde anställes

en vaktmästare, de två sistnämnde med arfvoden, utgående från

mötesanslagen; samt

Att arfvoden må anvisas åt tvenne prestman för uprätthållande af

gudstjensten under vapenöfningarne.

Bil. Ser. L. n:o 1 redovisar personalen vid nationalbeväringen, såväl enligt

nu

N.

s. 17 Kontrollera mot PDF

in. 17

nu varande stat, som enligt den här föreslagna, och utvisar sålunda de förän

dringar i personalen, som af organisationen blifva en följd.

2:o) Artilleriet:

Artilleriet vid Gotlands nationalbeväring utgöres för närvarande af:

3:ne batterier å 8 kanoner — 24 kanoner.

Personalen består af: (Bil. Ser. L. N:o 1.)

Artilleribefälhafvare.......................... 1.

Officerare..................................... 10.

Underofficerare.................................. 8.

Konstaplar och trumpetare af beväringen...... 40.

B o jemte artillerister af värfvad stam................. 74.

Artilleri-beväring, vanligen........................... 228.

Summa 361.

Artilleribefälhafvaren tillhör icke nationalbeväringens artillericorps, utan

är kommenderad från något af artilleriregementena å fastlandet, samt förer befälet

öfver nummerstyrkan vid stamtruppen med regements chefs magt och myndighet,

hvad beträffar disciplin och ekonomi, samt lyder under Generalfälttygmästaren

i allt hvad angår instruktion och öfningar. Officerarne, upptagne

å nationalbeväringens stat, ega rätt till befordran i tur med de på infanteriet

anställde. Dessa artilleriofficerare äro, för vinnande af kompetens till löjtnantsgraden

inom artillericorpsen, befriade från den för det (Kriga artilleriet i detta

hänseende anbefallda examen vid krigs-högskolan, men skola, för ernående af

denna kompetens, efter genomgående af rekrytskola vid något artilleriregemente,

hafva aflagt. antingen inträdesexamen till nämnda högskola, eller ock vid nationalbeväringens

artilleri informationsverk hafva undergått en af generalfält tygmästaren

fastställd mindre examen, och derjemte deltagit i de praktiska öfningarne

vid något artilleriregemente.

Underbefälet bland beväringen väljes efter samma grunder, som vid infanteriet,

hvarjemte artilleribefälhafvaren eget- att föreslå och militärbefälhafvaren

att utnämna 12 konstaplar bland beväringen. Utöfver stamtruppen erforderligt

manskap uttages bland de värnepligtige från Wisby stad samt närmast

angränsande socknar, hvilka qvarstå vid artilleriet intilldess de vid 30 års ålder

öfverföras torde till infanteriet.

Otillräckligheten af donna artilleristyrka och bristfälligheten i dess organisation

torde ligga i öppen dag.

Enligt det vanliga antagandet af 21/* å 3 kanoner för hvarje 1,000 man

infanteri, borde fältartilleriet å Gotland bestå af 20 till 24 kanoner. Den styrka,

fältartilleriet bör ega, är dock i icke obetydlig mån beroende äfven af krigs-- ortens beskaffenhet, och hvad särskild! angår Gotland, så torde förhållandena

Bill. Ull Rikscl. Vrot. 1869 1 Sami. 1 Afä. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

III. 18

derstädes äfven i öfrig! omöjliggöra ett strängt vidhållande af nämnda proportion,

såsom lemnande ett otillräckligt antal kanoner. Gotlands från moderlandet

afskild a läge och den deraf härrörande svårigheten att förstärka detta vapen,

då behof deraf kan uppstå — om sådant ens någonsin vore möjligt i anseende

till sannolikheten af fiendens öfverlägsenhet på trafve! — gorå det nemligen

till en oafvislig nödvändighet att så ordna artilleristyrkan under freden,

att det för kriget nödiga antal kanoner finnes inom ön att tillgå. Huru stort

detta antal bör vara, torde svårligen med säkerhet kunna på förhand bestämmas,

men uppenbart är att öns öppna och lätt tillgängliga terräng och den relativt

obetydliga infanteristyrka, som nationalbeväringen utgör, krafvel’, för

ett kraftigt och framgångsrikt försvar, ett jemförelsevis större antal kanoner än

under vanliga förhållanden anses erforderligt; och torde sålunda antalet kanoner

icke höra understiga 30 stycken, motsvarande 3,75 per 1,000 man.

I förslaget till organisation af artilleriet å fasta landet, är den åsigt

uttalad, att antalet kanoner på hvarje batteri bör utgöra 6, och då de skäl,

som härför äro åberopade, ega sin fulla tillämpning äfven på Gotlands artilleri, så

skulle till följd häraf artilleristyrkan derstädes utgöras af 5 batterier, och vid

inträffande mobilisering kunde sålunda till hvarje af nationalbeväringens 2:ne

regementen, hvilka på krigsfot torde få betraktas såsom brigader, lemnas 2:ne

batterier, samt dessutom finnas 1 batteri i reserv.

Jag får på grund af det anförda föreslå:

att artilleristyrkan å Gotland bestämmes till 5 fältbatterier, hvartdera

å 6 kanoner, eller tillsammans 30 kanoner; och

att dessa batterier måtte organiseras såsom eu särskild, med eget

befäl försedd corps, benämnd: Gotlands artilleri-corps.

Beträffande kanonernas kaliber får jag, med fästadt afseende äfven å

befintlig tillgång af materiel, föreslå:

att af ofvannämnda batterier tvenne erhålla 3"24 kanoner, och

tron ne erhålla 2"25 kanoner.

För fastlandets artilleri är föreslaget, att, med undantag af 2:ne batterier,

förlagde i Norrland, h vil k a böra vara fot batterier, alla öfriga böra organiseras

såsom åkande.

Huru önskvärd! det än vore, att likhet i detta afseende kunde åvägabringas

mellan artilleriet å Gotland och det å fastlandet, så torde, med afseende

å svårigheten att å Gotland anskaffa den talrikare stam och det större

antal hästar, som för åkande artilleriet erfordras, det dock befinnas vara en

nödvändighet att organisera alla 5 batterierna såsom fotbatterier, hvithet ock

möjligen torde kunna ske utan men för artilleriets tjenstbarhet, helst antaglig!

är, att artilleriet, under försvaret af Gotland, vid alla tillfällen kommer att

s. 19 Kontrollera mot PDF

ra. 19

operera i närmaste samband med infanteriet, och sålunda icke med nödvändighet

torde behöfva förflytta sig fortare än det sednare.

Ofvan är föreslaget, att artilleriets stamtrupp skall bestå af nuvarande

värfvade.................................. 74 man

och indelta 2:ne kompanier....................... 260 „

Summa 334 man.

Enligt den plan, som för organisationen af batterierna å fasta landet

är afsedd, erfordras för ett 3'' 24 fotbatteri:

Förste Konstaplar.......... 4,

Andre D:o ........... 7,

Trumpetare.............. 1,

Stam-artillerister...........69,

och för ett 2"25 fotbatteri:

Förste Konstaplar.......... 4,

Andre D:o .......... 7,

Trumpetare.............. 1,

Stam-artillerister...........61,

Således för 2:ne 3"24 batterier å 81 — 162.

och „ 3:ne 2"25 d:o ä 73 = 219.

Summa 381;

men då sammanlagda antalet af befintlig stam utgör .... 334,

uppstår således en brist af.................. 47, eller omkring

9 man på hvarje batteri.

Då emellertid åberopade utrustningsplan uptager trainsoldater m. m.

bland stamartillerister, men dessa, in. fl. befattningar möjligen skulle, då behof

deraf göres, kunna af de värnepligtige bestridas, så bör stammen kunna inskränkas:

(Bil. Ser. L. N:o 3) vid 3"24 batterierna till 74 man och vid 2"25

batterierna till 62 man, och beräkningen följaktligen kunna uppställas sålunda

2:ne 3"24 batterier ä 74 man .........................148

3:ne 2"25 D:o „ 62 d:o......................• • • • l86

och behofvet således utgöra ..........................334

b vilket motsvaras af det befintliga antalet.

Den nuvarande värfvade stamtruppen, som består af 74 man, torde så

lunda böra utgöra ett 3"24 batteri, och den indelta stamtruppen så fördelas,

att det andra 3"24 batteriet erhåller äfven 74 man, och de 3:ne 2"25 batterierna

hvardera 62 man.

Jemte denna stam trupp erfordras (Bil. Ser. L. N:o 3) för artilleriet

äfven beväringsmanskap, nemligen:

s. 20 Kontrollera mot PDF

III. 20

till ett 3"24 batteri 77 man, eller för 2:ne . . . ............. 154

och till ett 2"25 batteri 70 man, eller för 3:ne ...............210,

eller för alla 5 batterierna: 364.

Detta antal torde dock, till följd af den afgång, som kan antagas ega

rum under den tid de värnepligtige såsom beväringsartillerister qvarstå, och

enär de första 3:ne rekrytklasserna knappast torde kunna, i händelse af mobilisering,

vid artilleriet användas, böra höjas till åtminstone 480 man, hvilka

höra utses bland Wisby städs och angränsande socknars värnepligtige, företrädesvis

dock bland dem, som frivilligt dertill anmäla sig, och hvilka böra qvarstå

vid fältartilleriet intill fyllda 30 år, hvarefter de öfvergå till fästningsartilleriet.

Såsom eu följd af hvad bär sålunda blifvit anfördt, får jag föreslå:

att fältartilleriets 5 batterier organiseras såsom fotartilleri;

att de 2:ne 3"24 batterierna erhålla hvardera 74, och de 3:ne 2-25

batterierna hvardera 62 man stamtrupp;

att första 3"24 batteriet må bildas af manskapet från nuvarande

artillericorpsens stamtrupp och de öfriga batterierna af den indelta stamtruppen

:

att bland de värnepligtige må, under benämning bevärings-artillerister,

utses ett antal af 480 man, på det sätt, att 40 hvarje år enrolleras

på fältartilleriet, hvarest de qvarstå i 12 år, efter hvilken tids förlopp

de öfvergå till fästningsartilleriet.

För fullständigande af här föreslagna organisation på 5 batterier, fordras

emellertid ett icke obetydligt antal befäl.

Hvad först beträffar officers-befälet, så bör detta, i likhet med hvad för

artilleriet å fasta landet är föreslaget, utgöras för hvarje 3''24 tums batteri af

2:ne kapitener, 2:ne löjtnanter och 1 underlöjtnant, samt för hvarje 2''2S tums

batteri af 1 kapiten, 2:ne löjtnanter och 1 underlöjtnant, hvarföre hela antalet

officerare vid de gotländska batterierna borde utgöras af 7 kapitener, hvaraf 5

batteri-chefer, 10 löjtnanter och 5 underlöjtnanter. Berörda officersantal utgör

emellertid endast det för sjelfva batterierna behöfliga. Derutöfver erfordras för

ifrågavarande artilleristyrka: 1 regementsofficer och 3 för stabs- och parktjenstgöring

afsedde officerare, till följe hvaraf en tillökning motsvarande detta sistnämnde

antal bör ega rum och lämpligast tilläggas underlöjtnantsgraden.

Då nuvarande officersbefälet, utgörande: 3 kapitener, 3 löjnanter och 4

underlöjtnanter, är uppfördt å nationalbeväringens stat, enär någon särskild stat

för det nuvarande gotländska artilleriet icke finnes, så får jag ytterligare föreslå:

att å Gotlands artilleri-corps’ stat må uppföras beställningar för 1

major, 7 kapitener, — hvarutaf 5 batterichefer, — 10 löjtnanter och 8 underlöjtnanter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in. 2i

Uti den organisation, som här blifvit för det Gotländska artilleriet föreslagen,

ingår en fullständig manskapskader, hvarföre äfven åt detta vapen kan

gifvas en långt fastare organisation, än åt nationalbeväringens infanteri. Såsom

ett vilkor härför fordras likväl att underbefälets nuvarande organisation förändras

i öfverensstämmelse med de grunder, hvarpå stamtruppens hvilar. För

närvarande utgöres det fasta underbefälet endast af 2:ne styckjunkare, 1 sergeant,

1 förste och 4 andre konstaplar, hvilka tjenstgöra vid den värfvade stamtruppen.

Öfriga underbefälet, utgörande 5 sergeanter, 11 förste och 20 andre

konstaplar utgöras af värnepligtige. Om det måste erkännas som eu sanning,

att eu tjenstduglig artilleri trupp omöjligen kan erhållas af endast värnepligtige,

med de korta öfningstider, som för dessa här ifrågasättas, så torde donna san

ning i ännu högre grad ega tillämpning i fråga om underbefälet. För vapnets

tjenstbarhet är oundgängligen nödvändigt, att underbefälet förmår motsvara de

fordringar, som tjenstår ställer på detsamma, men då deras tjenstgöringsskyldighet

således måste blifva vidsträcktare och mera ansträngd och deras åligganden

förutsätta större mått af kunskap om tjensten samt innebära mera ansvar,

än man af och hos ett värnepligtigt underbefäl kunde hafva rätt att fordra,

så torde det vara nödvändigt att underbefälet vid Gotlands artilleri corps

i likhet med officersbefälet med fasta löner blifver fors ed t. Enligt planen för

organisationen af fastlandets artilleri, erfordras för hvarje batteri: 2:ne styckjunkare,

3:ne sergeanter, 1 batteritrumpetare, 4 förste och 7 andre konstaplar.

Nuvarande antalet fast underbefäl, 2:ne styckjunkare, 1 sergeant, 1 förste och

4 andre konstaplar, hvilka, i likhet med det fasta officers befälet, äro å nationalbeväringens

stat upförda, torde böra till artilleri-corpsens stat öfverflyttas,

hvarefter upstår eu brist af 8 styckjunkare, 14 sergeanter, 5 batteritrumpetare,

19 förste och 31 andre konstaplar.

Jag får på grund häraf föreslå:

att allt underbefäl vid Gotlands artilleri-corps må förses med fasta

löner;

att till artilleri corpsens stat, från nationalbeväringens, må öfverföras:

2:ne styckjunkare, 1 sergeant, 1 förste och 4 andre konstaplar; och

att nya beställningar må upföras för: 8 styckjunkare, 14 sergeanter,

5 batteritrumpetare, 19 förste och 31 andre konstaplar —- hvaremot

kunna indragas nu utgående arfvoden till 5 sergeanter, 11 förste och 20

andre konstaplar samt 4 trumpetare.

Uti här upställda beräkning af erforderligt underbefäl ingår icke det

till stab och park i händelse af mobilisering erforderliga, men då detta underbefäl

bör kunna, vid krigsutbrott, genom befordran från lägre grader, kompletteras,

torde icke större antal, än ofvan blifvit föreslaget, böra i fredstid å stat

upföras,

s. 22 Kontrollera mot PDF

in. 22

Vid tillsättandet af nu föreslagna befäl torde böra iakttagas att detsamma

endast i den mån det för batterierna blifver beköfligt tillsattes och sålunda

eger ruin under loppet af flera år, i öfverensstämmelse med den fördelning som

Bil. Ser. L. N:o 2 i detta afseende uptager.

Utom underbefälet erfordras äfven för hvarje batteri; 2:ne handtverkare,

äfvensom 1 hästläkare, 1 hofsmed och 1 redogörare, deraf den ena handtverkaren,

af hvilken redan under fredstid göres behof, bör å stat upföras, men

de öfrige först vid mobilisering antagas. Bland truppen bör äfven finnas några

i sjukes vård och behandling in öfvad e personer, h vilka kunna till biträden åt

tjenstgörande lältarne användas, i hvilket afseende mindre än 2:ne per batteri

icke torde kunna beräknas.

Jag får derföre föreslå:

att å hvarje batteri må anställas 1 handtverkare och bland truppen

utses och inöfvas 2:ne sjulcvårdssoldater.

Eu följd af här föreslagna organisation af underbefälet vid artilleriet

blir, att det nuvarande, af värnepligtige bestående, underbefälet blir öfverflödigt.

Som den nya organisationen likväl icke lärer kunna genomföras på en gång,

utan småningom under loppet af flera år, så torde detta underbefäl böra tills

vidare bibehållas och dess arfvoden, i den mån det genom fast befäl blir ersatt,

indragas, bölande likväl detta befäl af underofficersgrad lemnas rättighet att,

om det så åstundan, ingå på fast stat med nu innehafvande grad och emot

åtnjutande af dermed förenade, förmåner.

Till militär-tjensteman vid artilleriet höra äfven stallmästaren och hästläkaren.

Den förra af dessa befattningar torde, mot åtnjutande af ett särskildt

arfvode, kunna bestridas af någon bland officerarne; och hvad den sednare

beträffar, så bör öfverenskommelse kunna träffas med den i Wisby stationerade länsdjurläkaren

att, mot lämpligt arfvode, lemna i detta afseende nödigt biträde.

Vid behandling af sjukvården torde jag få framställa förslag rörande

läkarne, och hvad beträffar civil staten i (ifrigt, så är äfven redan antydt, att

nuvarande bataljons predikants beställning bör bibehållas och å artilleriets stat

öfverflyttas. Af skäl, som redan vid behandlingen af frågan om infanteriet

äro anförda, torde äfven artilleri-corpsen höra förses med 1 regements-auditör

och 1 regements-intendent, hvarföre jag får föreslå:

Att civil-staten vid Gotlands artilleri-corps må bestå af 1 regementspastor,

1 regements-auditör, begge med fasta löner, och 1 regements intendent

med arfvode, utgående från mötesanslaget.

Hvad åter angår tygstaten, så har tygmästare-befattningeu hittills varit

förenad med chefens för artilleri corpsen tjenst, hvilken anordning äfven för

framtiden torde höra bibehållas, och, enär någon synnerligt stor tillökning af

nu befintlig materiel icke ifrågasattes, torde för (ifrigt ingen annan förändring

s. 23 Kontrollera mot PDF

III. 23

vara af nöden, än att den nuvarande personalen, genom något ökade arfvode!!,

undfår ersättning för ökade tjenstegöromål, hvarom jag nedan torde få gorå

underdånig framställning. Bil. 8er. L, N:o 1 uptager den personal, som här

blifvit för Gotländska artilleriet ifrågasatt.

Redan förut är omförmäldt, att, enligt nuvarande organisation, artilleribefäihafvaren

icke tillhör den corps, öfver hvilken han lärer befälet, utan är

kommenderad från ett af artilleriregementena å fasta landet.

Detta, jemte andra undantagsföi hålla oden i afseende å organisation in. in.

för artilleriet å Gotland, hafva samverkat dertill, att det icke upnått den ståndpunkt

som varit önsklig. Såsom ett verksamt medel att höja detta artilleri

till jemnbredd med fastlandets, har jag ansett vara, att, förutom i öfrig! ifrågasatta

förändringar, förse det med egen chef och att, för vinnandet af kompetens

till befordran inom vapnet, på befälet vid Gotlands artilleri corps ställa samma

fordringar på insigter och praktisk duglighet, som på öfriga artilleri befälet.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter får jag föreslå:

att Gotländska artilleriet skall erhålla egen chef åt" öfverste löjtnants

grad och med lön på detta artilleris Stat; och

att enahanda kompetens må erfordras vid detta som vid det öfriga

artilleriet, för vinnande af befordran till löjtnantsgraden.

För en tillfredsställande organisation af artilleriet, är nödigt, att det

eger åtminstone några egna hästar, och derutaf är det Gotländska artilleriet

helt och hållet i saknad. Under artilleriets hittills utförda öfningar med anspända

kanoner, hafva hästar förhyrts till det pris, hvithet för hvarje år kunnat

betingas. Nödvändigheten för ett artilleri att vara försedt med åtminstone

så många ständigt underhållna hästar, att både befälet och manskapet kan

erhålla oundgänglig utbildning i enskild ridning, är dock så i ögonen fallande,

att några bevis derför torde vara helt och hållet öfverflödiga. Upställande af

ett artilleristall på Gotland är sålunda en åtgärd, hvarförutan den organisation,

som här blifvit föreslagen, icke skulle motsvara sin hufvudsakliga bestämmelse.

För fastlandets artilleri regementen är föreslaget, att hvarje fotbatteri skulle erhålla

10 hästar sig på stat tilldelade, och enligt denna grund herde det Gotländska

s. 24 Kontrollera mot PDF

III. 24

artilleriet erhålla 50 hästar. Att inställa detta antal torde dock icke höra

ifrågasättas, och sistnämnda artilleris egenskap att vara till större delen indelt,

hvarigenom endast en mindre del är i ständig tjenstgöring, medgifver äfven att

nedsätta detta antal till hälften, eller till 25 hästar, genom hvit kas anskaffande

eu möjlighet beredes att bibringa befäl och manskap nödvändig insigt i ridkonsten,

äfvensom att dresserade hästar för officerarne vid fältbatterierna må

vara att tillgå. Kostnaden för insättning af desse hästar upgår, efter ett

pris af 450 R:dr för hvarje häst, till 11,250 Rall'' och den årliga underhållskostnaden

belöper sig enligt Bil. Ser L. N:o 2, till 11,602 Rdr. Hvad dock angår

upsättningskostnaden, så kan donna fördelas på 2:ne år i öfverensstämmelse med

sistnämnda bilaga, samt, om hästarne först mot hvartdera årets slut upköpas,

bestridas af det enligt samma bilaga för de första båda åren erforderliga underhållsanslag,

hvarföre ingen särskild kostnad för upsättningen behöfver beräknas.

På nu anförda grunder får jag föreslå:

att för artilleriet å Gotland må upställas och framgent underhållas

ett stall af 25 hästar, hvithet stall förlägges vid depöten i Wisby.

Om, medelst insättande af nu föreslagna hästar och genom den legning

af hästar för den årliga exercisen, hvarom nedan göres framställning,

artilleriets fredsfot blir försäkrad om den nödvändigaste tillgången på hästar, så

saknas dock i det närmaste hvarje tillgång deraf, i händelse af artilleriets försättande

på krigsfot. Med den inom Gotland befintliga extra rotering äro visserligen

kontrakt uprättade om tillhandahållande i händelse af krig af 16

hästar; men detta är också all den tillgång på hästar, hvaröfver man för närvarande

egen att disponera, i händelse af fiendtligt anfall mot ön’. Då emellertid

äfven infanteriets försättande på krigsfot krafvel'' ett icke obetydligt antal

hästar, så torde behofvet deraf för båda vapnen bär få behandlas i ett sammanhang.

Vid organisationen af fastlandets stridskrafter, är, i ändamål atttillgodose

det, för möjligheten af arméns mobilisering, så ytterst vigtiga behofvet

af hästar, föreslaget: dels att hvarje af rikets kommuner må vara förbunden

att vid krigstillfijlle å anvisad ort leverera eu duglig, fullmålig häst, för

hvarje fullt 200,000 riksdalerstal af taxeringsvärdet för inom kommunen befintlig

fast egendom, mot åtnjutande af den ersättning från statsverket som för sådan

händelse bör vid de årliga markegångssättning''--!''^ bestämmas; och dels att

de med extra rotar nu afslutade kontrakt om leverans af hästar skola ändras

derhän, att dessa rotar vid krigstillfälle, i stället för att aflemna en häst, erlägga

till Kronan eu afgift, motsvarande det i markegångstaxa!! åsätta värdet af en

sådan. På samma princip torde anskaffningen af hästar för Gotländska försvarets

behof äfven höra grundas. Taxeringsvärdet af fast egendom å Gotland

torde i medeltal komma att utgöra omkring 25 millioner. En häst för hvarje

200,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

m. 25

200,(JOO R:drs taxeringsvärde, skulle således endast utgöra 125 hästar hvithet

rf Lndtl''6?6 M,r ''"TT" ,l<:llof,ct; men Gotlands innevånare äro i händelse

af fiendtligt infall . allt hänvisade till egna resurser, och skyldigheten att bi

Me? kas derhän”^””8 ."”f v"™8 mc,Ielst lCT81''»"s « bistå,-, .näste såitueb

ok as cieilian, att en hast bor emnas för hvarje 5f) nm p.a,.=,

ÄTÄtsr ^ r-s™

Despannas med 400 hästar, och infanteriets tross, inskränkt till det minsta möi

SXÄT ™ed ,0° MStlr'' SåW«S *"''= motsvara det aldra

På grund af hvad här blifvit anfördt, får jag föreslå
fråga

utfanUT- bes“TleIser> *0» blifvit för fastlandet föreslagna i

gällande” vM annéns mobilisering, äfven må blifva

vtn eu häst l.v '' ''“t™ T dCn skil,,,i ‘uom sistnämnd, pro
vms,

en näst levereras för hvarie till fniu rh nnn n i . , 0 1 ,

taxeringsvärde. J M iulIt 50’000 R:drs tal ^gående

vid krigstmfZlp!lälll,htaoSrde’ göra nödvändigt ^ ”ÖdgaS

f,stla„deat‘äflrurtsa"Soc4hk ““““ ^ dM“ h“"S Sl0r,8t- ™ b™" filt

att dessa hästar icke få föras utom öns gränser.

Militärbefälhafvare befattningen på Gotland bär, allt från nationalbevä

ringens inkomst, varit anförtrodd åt landshöfdingen i änet. Ehuru åsSerna

v,sserl,gen kanna vara delade derom, huruvida, i motsats mot hvad Lm S

iea provinser eget'' ruin, den högsta militära och administrativa myndigheter!

ZtX&ZZZZr*- * T m -»-» -- - « Ä5

... , e oia^enhetei en sådan sammansmältning medför har lan icke

STÄT ? ''«?b~t:

»mg zrz« ä

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

in. 26

till en stabs-chef och 2:ne stabs-adjutanter, den förra kommenderad från generalstaben,

och de sednare utur nationalbeväringens officer-corps, mot åtnjutande,

hvad de ''sednare beträffar, af arfvoden, hvilkas belopp jag nedan torde få föreslå.

Vapenöfning»!''!!®.

1:0 Infanteriet:

Gotlands nationalbevärings vapenöfningar hafva hittills, hvad manskapet

beträffar, blifvit sålunda anordnade att det till Jägare-klassen hörande, d. v. s. de

11 första årsklasserna, årligen undergått 6 dagars vapenöfning, af hvilken oning

de 3:ne första åren, eller sammanlagd! 18 dagar, utgjort rekrytbildningen.

Otillräckligheten af dessa öfningstider och omöjligheten att derunder förvärfva

den krigsbildning, som är nödvändig, och hvarförutan ingen försvarsorganisation

kan motsvara sitt ändamål, är så i ögonen fallande, att någon bevisning

derför icke torde vara erforderlig. Men icke ens ofvannamnda ofningstider

torde hafva kommit flertalet af de värnepligtige till del. Vissa berattiganden,

hvilka konventionen medgifver, för att befria sig från jagare-klassens

öfningar, iakttagas vanligen sorgfälligt, och, då enligt gällande praxis, frigörelse

eger ruin för de från jägare-klassen till infanteriet öfverförde, äfvensom för dem

som tillhöra landstormen och reserven från att deltaga i de arliga vapenofningarne,

så torde, i medeltal bedömdt, vapenöfning endast ega rum under o i

år med 6 dagar om året.

Förlängda vapenöfningar och förändrad indelning af den tid, som åt

dessa öfningar egnas, äro således åt behofvet i hög grad påkallade.

Utgående från den åsigt, att all omsorg bör i främsta rummet egnas åt

rekrytbildningen, emedan det eu gång grundligare inlärda med lätthet bibe la - ler sig genom sedermera återkommande repetitionskurser, har jag, i truga om

den tid, som åt rekrytbildningen bör egnas, icke funnit densamma kunna understiga

den öfningstid, som för fastlandets beväring blifvit ifrågasätta. Hörande

den sistnämndas vapenöfningar är föreslaget, att de värnepligtige, under 2;ne år

före inträdet i värnepligtsåldern, skola undergå förberedande militarofningar i

hemorten en eftermiddag i veckan under Juli och Augusti månader. Samma

skäl som tala för dessa förberedande militäröfningar på fasta landet, torde äfven

till fullo ega sin tillämplighet på Gotland, hvarföre de värnepligtige ders ades,

hvilka redan med året näst efter fyllda 18 år inträda i värnepligten, under

s. 27 Kontrollera mot PDF

in. 27

de båda första rekrytåren torde böra tillförbindas att undergå dylika förberedande

öfningar i hemorterna, under ledning af dertill kommenderadt befäl ur

nationalbeväringen, och under iakttagande af samma föreskrifter och vilkor, som

i dessa afseenden äro för fastlandets beväring föreslagna. Vidare är, rörande

fastlandets bevaring, föreslaget, att de, efter afsilande! af berörda förberedande

öfningar, skola undergå 60 dagars vapenöfning, fördelad på lista året med 30

dagar och på de tvenne följande åren med 15 dagar hvardera året.

Den tid, under hvilken nu, enligt regeln, de värnepligtige å Gotland

äro underkastade vapenöfning, utgör, in- och utrycknings dagande inberäknade,

66 dagar, fördelade med 6 dagar under 11 på hvarandra följande år. Det är

uppenbart, att denna tid, söndersplittrad under 11 år med några dagar på

hvarje, skall, för inhemtande af eu krigsbiklning af något värde, visa sig ytterst

otillräcklig; men använd på annat sätt och uteslutande till rekrytbildning på

så sätt, att första årets vapenöfning omfattar 30 dagar, och de 2:ne derpå följande

hvardera 15 dagar, hvarvid de felande 6 dagande kunna anses ersatte

genom ofvan om förmäl da förberedande öfningar, kan den blifva af stor nytta,

emedan den, huru kort den än är, dock medgifver att grundlägga en någorlunda

god rekrytbildning, hvilken sedermera, genom under kortare tider och med längre

afbrott återkommande repetitions kurser, kan i minnet bibehållas.

Uti en försvarsorganisation, sådan som den Gotländska, måste man emellertid

tillse, att truppen icke allenast bibringas all den skicklighet, som under

rekryttiden kan åstadkommas, utan äfven, att donna skicklighet underhålles

under de år, som återstå af värnepligten efter slutad rekrytbildning. Så väl för

att vinna detta sednare mål, som för att sätta de båda sista rekrytklasserna

i tillfälle till nödvändig samöfning med de äldre årsklasserna, och på det att

hela den värnepligtiga styrkan vissa år måtte vara sammanslagen och befälet

sålunda sättas i tillfälle att fora bataljoner och kompanier af den storlek, som

för mobilisering är afsedd, är det af väsendtlig vigt att öfningsmöten för de äldre

årsklasserna hållas. Dessa öfningsmöten, hvilkas oftare återkommande under

de första åren efter slutad rekrytskola tvifvelsutan skulle medföra större

gagn än vid tiden för värnepligtens upphörande, torde fördenskull höra sålunda

anordnas, att, under de 6 år som förflyta närmast efter slutad rekrytskola, det

värnepligtiga manskapet sammandrages hvartannat år och, under de derpå följande

åren, hvart -fide år; hvarje af de öfningsmöten, 8 till antalet, som sålunda,

efter slutad rekrytskola, under återstående delen af värnepligtsåldern

komma att ega rum, beräknadt till 6 dagar.

Den sammanlagda öfningstid, som här blifvit för de värnepligtige å Gotland

ifrågasatt, utgör således, de förberedande öfningarne oberäknade, 108 dagar,

under loppet af 32 år. Om än denna öfningstid är icke obetydligt längre,

än flen, som för de värnepligtige i det öfriga Sverige blifvit föreslagen, så kraf
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

III. 28

vev dock hela rigtningen af Gotlands försvarsorganisation oafvisligen en långt

mera utsträckt öfning för dess värnepligtige, än hvad som ansetts oundgängligen

nödvändigt för de värnepligtige å fasta landet, hvars försvarsorganisation, grundad

på den indelta och värfvade stammen, medgifver hos de värnepligtige den

mindre öfning, som kan ersättas genom fullständigare öfning hos stammen.

Om således å ena sidan Gotlands värnepligtige måste underkasta sig de upoffringar

som här ifrågasätta öfningstider innebära, är dem, å andra sidan, genom

tillförsäkran att vid krigstillfällen icke behöfva tjenstgöra utom öns gränser,

medgifven en fördel, som i icke ringa mån torde upväga desamma.

Befälets vapenöfning^, så vigtiga i allmänhet, blifva det ännu mera,

då, såsom bär, organisationen är stödd endast på en befälskader. Enligt nu gällande

föreskrifter hafva officerarne undergått 16 dagars möte före det allmänna

befälsmötet, till hvilket sednare, omfattande en tid af allenast 6 dagar, allt underbefäl

varit kommenderad!. Den korta tid, som sålunda egnats åt officerarnes

samöfning med underbefälet, bär hvarken för de förra eller det sednare kunnat

medföra åsyftadt gagn.

En förändring i befälets vapenöfningar är sålunda af behofvet påkallad.

Jag drager likväl i betänkande att föreslå en långt utsträckt öfningstid för

samtliga befälet, då underbefälets tid derigenom alltför mycket skulle tagas i

anspråk. Den omständigheten får nemligen icke förbises, att underbefälet uteslutande

utgöres af värnepligtige, hvilkas arfvoden äro så obetydliga, att innehafvarne

endast till en ringa del kunna anses hafva sitt bröd i statens tjenst,

utan fast hellre af det egna arbetet, i betraktande hvaraf, de årliga befälsmötena,

gemensamma för alla grader, och till hvilka trumslagare, spel, timmermän

och sjukvårdssoldater äfven höra kommenderas, icke torde höra bestämmas

till längre tid än 12 dagar.

Såsom en följd af hvad bär blifvit anfördt, får jag föreslå:

att de värnepligtiges 2:ne yngsta ålderklasser skola undergå så

dana förberedande militäröfningar i hemorterna, som för fastlandets beväring

äro föreslagne;

att de dernäst följande 3:ne årsklasserna skola sammandragas till

rekrytskola under tillsammans 60 dagar, sålunda fördelade: att lista årets

skola omfattar 30 dagar, och hvartdera af de 2:ne följande årens 15 dagar;

att allmänna beväringen, under de 6 år, som förflyta närmast efter

slutad rekrytskola, sammandrages hvartannat år till vapenöfning, och under

den i värnepligtsåldern återstående tiden hvart 4:de år till dylik öfning;

att dessa öfningar under hvarje af de sålunda bestämda åren fortgå

under 6 dagar, och tiden för dem så bestämmes, att de sammanfalla

med slutet af årets rekrytskola; och

s. 29 Kontrollera mot PDF

III. 29

att befälsmöten, till h vil k a allt befäl, trumslagare, spel, timmermän

och sjukvårdssoldater kommenderas, årligen skola hållas i 12 dagar;

In- och utryckningsdagar öfver allt oberäknade.

Im . omständighet, som redan, vid fråga om de hnfvndgrulider, hvarpå

Gotlands försvar bör hvila, blifvit antydd, torde här höra tagas i förnyadt öfvervägande,

nemligen vigten deraf, att öbefolkningen, som till icke obetydlig del

idkar sjöfart såsom hufvudsakligt näringsfång, icke, till följe af vapenöfningarne,

må förhindras anlita donna för dess utkomst så vigtiga hjelpkälla. I detta afseende

är föreslaget, att å sjömanshuset i Wisby inskrifne sjömän, sjökaptener

och styrmän, jemte maskinister å ångfartyg skola vara befriade från vapenöfning

under fredstid, ehuru mot erläggande af en värneskatt. Då emellertid

ett upphörande att idka sjöfart kan komma att ega ruin innan värnepligtsålderns

gräns är upnadd, sa bör — emot fördelen att efter godtfinnande och

blott mot erläggande af eu obetydlig skatt få idka obehindrad sjöfart under de

år af värnepligtsåldern, då bildningen för foster-öns försvar borde ega rum —

upställas skyldigheten för den sjöfartsidkande, att, om lian med detta yrke

uphör före fyllda 35 år, efter befrielse från värneskattens erläggande, genomgå

en treårig rekrytskola, i enlighet med hvad ofvan blifvit för sådan skola föreslaget,

samt att derefter deltaga i de under närmast följande 4 år förekommande

öfningsmöten. Den åter, som öfvergifver sjömansyrket under tidpunkten

mellan 35 och 40 år, torde äfven höra förpligta^ att genomgå dylik rekrytskola,

dock i intet fall längre än till och med det år, då 40 års ålder uppnås,

men att efter denna tid endast deltaga i de öfningsmöten, som ega ruin

för den ålderklass, han tillhör.

Jag får på grund häraf föreslå:

att sjöfartsidkande värnepligtig, som på donna grund blifvit från

vapenöfningarne under fred befriad, skall, om han med sjöfart upphör före

fyllda 35 år, vara skyldig genomgå fullständig rekrytskola, i öfverensstämmelse

med hvad i fråga om sådan är stadgadt, samt derefter under 4

nästföljande år deltaga i påbjudna öfningsmöten;

att den, som med sjöfart upphör mellan 35 och 40 års ålder, jemväl

må förpligta^ att genomgå dylik rekrytskola till och med det år, då 40

års ålder upnås; och

att, efter fyllda 40 år, befrielse från rekrytskola eget'' ruin, ehuru

med skyldighet att deltaga i förekommande öfningsmöten med den åldersklass,

till. hvilken den värnepligtige hörer.

I fiffigt, torde jag, hvad vapenöfningarne beträffar, få föreslå följande

allmänna stadgande!!:

att värnepligtig, som, efter fullgjord beväringsexercis vid indelta

eller värfvade trupper å fasta landet, öfverflytta!- till Gotland, må vara

s. 30 Kontrollera mot PDF

III. 30

skyldig deltaga i vapenöfningarne med den åldersklass, till hvilken lian

efter de Gotländska förhållandena hörer; och

att en hvar värnpligtig inom Gotland, som af en eller annan orsak

icke genomgått fullständig rekrytskola på ön, eller alla arens exercis

med beväringen på fasta landet, skall, intill fyllda 40 år, vara pligtig att,

så framt ej laga hinder fortfarande möter, underkasta sig den för rekrytklasserna

fastställda öfning, samt derefter deltaga i öfningarne med den

åldersklass, harr tillhör.

Under mötestiderna är nationalbeväringen, enligt gällande föreskrifter

tillagd kontant aflöning med 37% öre per dag och slitningsersättning för hela

beklädnaden med 12Vr öre per dag.

Manskapet är under mötestiderna inqvarteradt i mötesplatserna närbelägna

gårdar, medför vanligen sjelf från hemmet sitt matförråd.

Om ärr dessa förhållanden kunna finna sin förklaring i hittills öflig»

korta mötestider, är dock, i och med förlängda öfningstider och till följd af sammandragning

utaf större antal trupper å samma mötesplats, ert förändring i dessa

afseende nödvändig. Ehuru allt manskapets förläggning i läger under alla vapen

öfningar vore i många afseendetr önskvärd, så torde dock, i anseende till den

dryga kostnad, som dermed vore förknippad, detta endast böra ifrågasättas för

rekryterna, hvaremot de allmänna beväringen tillhörande årsklasser kunna förläggas

i k antenner ings-qvar ter. Allt manskap, saväl rekryterne, som de äldre allmänna

beväringen tillhörande åldersklasserna, torde dock under alla vapenöfning»!

höra förses med enahanda portion in natura och portionsskilling, som äro eller

blifva de indelta trupperna och beväringsmanskapet på fasta landet förunnade.

Den nationalbeväringen tillagda slitningsersättning, för begagnande af

egna kläder under vapenöfningarne, är alltför knapp, för att kunna motsvara

sitt ändamål. ^

Önskligast vore visserligen, att upsättning på Statens bekostnad af fullständig

beklädnad för den exercerande styrkan kunde ega ruin, men då den

betydliga kostnad, som dermed vore förenad, torde lägga hinder i vägen derför,

och ingen egentlig olägenhet upstår deraf, att nationalbeväringen, hädan

efter som hittills, begagnar egna kläder, så torde detta äfven fortfarande böra

ega ruin, men billigheten fordrar dock, att en sådan slitningsersättning vai de i

nationalbeväringen tillförsäkrad, att den någorlunda motsvarar de egna° klädespersedlarnas

förbrukning under den långvarigare mötestiden, 1 fråga om

opaginerad Kontrollera mot PDF

in. 3i

fastlandets beväring är föreslaget, att hvar och en, som sådant önskar, må vara

berättigad att under mötestiden begagna egna kläder, mot åtnjutande af den

slitningsersättning, som derför varder bestämd. Nationalbeväringen synes mig

böra tillerkännas en slitningsersättning,, motsvarande den som i förevarande

afseende blifver för fastlandets beväring bestämd, med skyldighet dock för

sådant fall att hålla sig en för fälttjenstgöring lämplig, lika beklädnad.

På bär anförda skäl får jag föreslå:

att nationalbeväringens exercerande styrka må under de årliga va

penöfningarne åtnjuta portion in natura och portionsskilling, i likhet med

hvad för indelta armén bestås; och

att nationalbeväringens korporaler, manskap och spel må, lör be

gagnande under vapenöfningarne af egna beklädnadspersedlar, ega upbära

slitningsersättning, som, för den händelse att en lämplig fält drägt

anlägges, må motsvara den. som i detta afseende blifver för fastlandets

beväring bestämd.

Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 9:de Januari 1864 är

stadgadt det ansvar, som drabbar för förfallolöst uteblifvande från de genom

länsstyrelsen kungjorda samlingar till vapensyner, mönstringar och möten, in. in.;

men, då det i föregående blifvit föreslaget, att alla kallelser till samling, vapenöfning

eller upbrott må ske genom militärbefälet och att nationalbeväringen

bör stå under krigslagarne i fråga om åtlydnad af de upbåd, hvarigenom

de till tjenstgöring inkallas, så torde ofvanberörda ansvar höra blifva det, som

krigslagen i thy fall stadgar.

Vissa bestämmelser, syftande derhän, att den, som utan laga förfall un

danhållit sig från honom åliggande vapenöfning, derigenom icke skall hafva

undgått att sådan vapenöfning genomgå, torde dock vara af nöden; och jag får

i sådant afseende föreslå:

att den, som utan laga förfall undanhåller sig från någon af de

för rekrytklasserna föreskrifne 3:ne årens vapenöfningar, skall qvarstå i

rekrytklass, intill dess sagde vapenöfningar blifvit. författningsenligt genomgångna;
att

den, som tillhör allmänna beväringen och förfallolöst undanhåller

sig från vapenöfning med den åldersklass, till hvilken han rätteligen

hörer, skall fullgöra den försummade vapenöfningen med andra åldersklasser;

samt

att såsom laga förfall vid upbåd till samling, mönstring, vapen
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

in. 32

öfning eller krig, må anses de bestämmelser i dylikt fall, hvilka varda för

fastlandets beväring gällande.

2: o) Artilleriet.

Indelta:

Ehuru artillerivapnets fordran på truppens större och mångsidigare utbildning

försvårar den indelta stammens daning till den fullkomliga tjensteduglighet,

som af garnisonerad trupp bör kunna ernås, torde likväl erfarenheten

med vårt indelta kavalleri, hvilken gifver oss vid handen att indelt trupp, genom

längre tjenstetid och derunder årligen återkommande vapenöfningar, kan

utbildas till fullt tillfredsställande duglighet för detta vapen, leda oss till det

antagande, att äfven indelt artilleri skall kunna på samma sätt bibringas en

tjensteduglighet, hvilken, en gång vunnen, sedermera utan svårighet torde kunna

vidmakthållas

För vinnande af en sådan tjensteduglighet fordras dock i främsta rummet

en grundlig rekrytbildning. Tiden för indelta infanteriets rekrytbildning

är föreslagen att, hädanefter såsom vanligen hittills, utgöra 104 dagar. Omedelbart

efter förloppet af dessa 104 dagar vidtager dock ett regementsmöte på 20

dagar, hvilket, om rekryten också blifvit i exercis approberad, dock med skål

kan räknas till tiden för rekrytbildningen, som sålunda i sjelfva verket omfattar

en tid af 124 dagar. Kortare tid än donna lärer väl icke kunna för artilleriets

rekrytbildning ifrågasättas, men, om i likhet med hvad för kavalleriet

blifvit föreslaget, till rekrytmötet får kommenderas ett antal, motsvarande 12

procent af verkliga nummerstyrkan, tillfälliga vakanser oberäknade, och till fyllande

af detta antal äfven äldre artillerister må påräknas, så torde äfven nämnda

tid, fördelad på 2:ne år, med 62 dagar hvarje år, kunna anses för ändamålet

tillräcklig. Naturligt är, afl under öfvergångstiden och intill dess artilleriets

organisation kan anses genomförd, så stort antal rekryter måste till rekrytmötet

kommenderas, som behofvet föranleder och förhållandena möjligen kunna

medgifva; men, enär af de nuvarande båtsmännen, endast 188 äro under 40 år

och de hvilkas ålder öfverstiger denna gräns, icke, med hopp om framgång, lära

kunna till artillerister utbildas, så bör större antal än 188, hvilket torde fördelas i

åtminstone 3:ne omgångar, icke heller till en början komma att till rekrytmötet

kommenderas.

Rekrytbildningen torde lämpligast böra ega ruin vid hufvuddepöten i

Wisby och tillsammans med der förlagda värfvade batteri, genom hvilken anordning

vinnes följande fördel ar: att kommenderingar af befäl till rekrytbatterierna,

särskild! vid den värfvade och särskild! vid indelta stammen, undvikas;

att,

opaginerad Kontrollera mot PDF

in. 3Z

ätt, med hänsyn till det fåtal rekryter, som är att förvänta från den indelta

stammen, sedan organisationen blifvit genomförd, dessas sammanförande till ett

rekrytbatteri, skall medgifva fullständigare öfning, än om de hvar för sig exercerades

; och att artilleriets hästar, såsom stationerade vid hafvaddepoten i

Wisby, blifva tillgänglige för rekryternas öfning i ridning, hvartill kommer att

dersammastädes redan finnes exercishus till begagnande vid öfningarne.

Nödvändigheten att, efter slutad rekrytbildning, i minnet bibehålla det

inlärda, samt att vidare utbilda och vidmakthålla den en gång förvärfva de färdigheten,

förbjuder att bestämma regementsmötet kortare än 30 dagar. Äfven

dessa vapenöfningar måste ega rum i närheten af Wisby, åtminstone så länge

artilleriets materiel derstädes förvaras, och höra för fiffigt ställas i sådant samband

med beväringsartilleristernas öfningar, att regementsmötet infaller samtidigt

med fjerde beväringsklassens rekrytmöte, och att öfningarne för dem, som

tillhöra fästningsartilleriet infalla samtidigt med regementsmötets 6 sista dagar.

Till det indelta artilleri-befälets öfningar torde samma tid höra egnas,

som ofvan blifvit för infanteri befälet föreslaget, nemligen 12 dagar, hvilka befälsmöten

äfven höra hållas i Wisby, gemensamt med öfningarne för det värfvade

batteriets befäl. Hvad det indelta artilleriets vapenöfningar i fiffigt be

träffar, så torde proviantering, sjukvård in. in. dylikt höra anordnas i öfverensstämmelse

med de i gällande mötes-underhålls reglemente för indelta armén och

allmänna beväringsmanskapet gifna föreskrifter.

I öfverensstämmelse med bär uttryckta åsigter, får jag, såsom årliga

vapenöfningar för indelta artilleriet, föreslå:

Befälsmöte i 12 dagar med allt befäl, underbefäl, trumpetare och handtverkare;

''

Rekrytmöte i 62 dagar med 12 procent af verkliga nummerstyrkan, tillfälliga

vakanser ej beräknade, och hvarunder manskapet

får efter behof ombytas; och

Regementsmöte i 30 dagar.

In- och utryckningsdagarne öfverallt oberäknade.

B. Väifvade:

Vid det i Wisby förlagda värfvade batteriet bolde tiden visserligen medgifva

att åt truppen gifva all den utbildning, som är af nöden, på det icke

allenast dugligt underbefäl ur densamma må kunna danas, utan äfven att den

må utgöra eu mönstertrupp för det öfriga artilleriet. En sådan utbildning har

dock hittills icke kunnat bibringas detta manskap, emedan, i anseende till permittering

för Kronans rakning, den i ständig tjenstgöring varande fåtaliga styrkan

alltför mycket varit uptagen dels af vakt- och ordennanstjenstgöring, dels

Bih. till Riksd. Vrot. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

III. 34

af handräckningar vid förråden, för att någon grundligare undervisning i tjenstens

teoretiska och praktiska delar skulle kunnat meddelas. Denna trupp

herde dock vara så in öfvad, att hvarje man vore skicklig att fylla de underbefäls-luckor,

som under stridens gång kunna uppstå.

På grund häraf torde jag, för åvägabringande af den härför erforderliga

utbildning få föreslå:

att från det värfva de artilleriet på Gotland icke någon permittering

för Kronans läkning må vidare ega rum, utan hela nummerstyrkan hållas

i ständig tjenstgöring.

Med frågan om stamtruppens vapenöfningar sammanhänger äfven den om

vapenöfning för de bevärings-artillerister, hvilka, enligt hvad ofvan är föreslaget,

höra å artilleriets 5 batterier enrolleras.

Ehuru i visst afseende vore lämpligt, att bevärings-artilleristernas vapenöfningar,

hvad tiden beträffar, anordnades i öfverensstämmelse med hvad för

infanteri beväringen blifvit föreslaget, kan dock icke förnekas, att rekrytöfningarne,

hvad de förra beträffar, sannolikt bättre skulle motsvara sitt ändamål,

om de ifrågasatte 60 öfningsdagarne fördelades på 2:ne år, med 30 dagar hvardera

året. Beskaffenheten af de instruktioner, hvilka det åligger beväringsartilleristerna

att inhemta, och af de öfningar, de höra undergå, är sådan, att

vida bättre resultater kunna förväntas under 30 dagar, som oafbrutet deråt egnas,

än om samma öfningstid fördelas på 2:ne år, med 15 dagar hvardera

året. En dylik indelning af vapenöfningarne under rekryttiden är för öfrig!

föreslagen i afseende på den till fastlandets artilleri hörande beväring, och torde

sålunda äfven höra å Gotländska artilleriet tillämpas, hvarjemte öfningarne höra

ega ruin i Wisby, och, hvad sednare året beträffa!-, samtidigt med stammens

regementsmöte.

Efter fulländad rekrytbildning skulle, enligt hvad ofvan blifvit föreslaget,

be vä rings artilleristerna qvarstå vid fältartilleriet intill fyllda 30 år, och

efter denna tid fullgöra de för åldersklasserna öfver 30 år bestämda vapenöfningar

vid fästningsartilleri!;!, under hvilka tidpunkter deras vapenöfningar höra

ställas i det samband med stamtruppens regementsmöten, att de infalla samtidigt

med dessa mötens 6 sista dagar.

Jag får sålunda föreslå:

att de å artilleriet enrollerade värnepligtige må undergå Vapenöfning

under lika lång tid, som för de värnepligtige vid infanteriet blifvit

föreslaget, dock med den skilnad att, efter

i hemorten, första årets öfning omfattar 30 dagar, och andra årets jemväl

30 dagar, hvaremot under tredje året ingen öfning eget- rum; och

att öfningarne derefter, intill fyllda 30 år, skola fullgöras vid fältartilleriet

och sedermera vid fästnings-artilleriet, dessa sednare öfningar

s. 35 Kontrollera mot PDF

III. 35

under samma tider, som blifvit föreslagna för den del af infanteriets beväring,

hvilken tillhör de 20 sista årsklasserna.

Beträffande bevärings-artilleristernas pomadering, slitni Översättning och

ansvar för förfallolöst uteblifvande från vapenöfning, mönstring och dylikt, anser

jag höra gälla

de bestämmelser, som i nämnda hänseenden* äro föreslagna för den

till infanteriet hörande beväring.

Ett vilkor för bedrifvande af ändamålsenliga vapenöfningar vid artille

rief, är att tillgång till erforderligt antal hästar kan beredas.

Ofvan är föreslaget, att det Gotländska artilleriet skulle erhålla på stat

sig tilldelade 25 hästar, hvithet antal ungefärligen jemnt motsvarar behofvet för

officersbefälet. Den ytterligare tillgång, som erfordras, kan endast beredas derigenom,

att vederbörande myndighet berättigas söka med enskilde personer träffa

aftal om hästars tillhandahållande under de årliga vapenöfningarne.

De hästar, som för nuvarande artilleriets räkning begagnats under exercistiderna,

hafva erhållits genom dylika aftal; och priset har på sednare åren

utgjort omkring 2 R:dr per häst för hvarje dag, hvarvid det dock ålegat hästegarne

att sjelfva, utfodra hästarne. Tvifvelaktigt är visserligen, huruvida för

framtiden, med fullständigare öfningar och längre exercistider, hvilka taga hästarne

mera i anspråk, det blir möjligt erhålla hästar till nämnda pris: och i

hvarje fall torde det knappast kunna påräknas att erhålla så stort antal, som

till alla 5 batteriernas exercis rätteligen erfordras. Om derföre det värfva de

batteriet både för året slutat exercisen med anspända pjeser, innan de indelte

började sin exercis med sådane, och om vidare för de indelte 4 batterierna

hästantalet inskränkes till hvad för två fullständigt anspända batterier beräknas,

så kunde antalet legda hästar inskränkas till det enligt utrustningsplanen

för 2:ne batterier behöfliga. Då för (ifrigt en icke oväsendtlig lättnad skulle bergras

hästegarue derigenom, att hästarne under exercistiden på statens bekostnad

utfodrades, och att artilleristerna ombesörjde deras skötsel, allt i likhet

pied hvad nu eger ruin med de hästar, hvilka, enligt kontrakt, tillhandahållas

fastlandets artilleri under exercistiderna, torde härigenom anskaffningen af exercishästar

i väsendtlig man underlättas; och får jag, i enlighet med bär uttryckta

åsigter, föreslå;

att Konungens Befallningshafvande å Gotland må berättigas utsluta

kontrakt med hästegare derstädes, om tillhandahållande af exercishästar för

artillerivapnet;

s. 36 Kontrollera mot PDF

m. 36

att avtalet af dessa hästar må bestämmas till det antal, som, en•

ligt utrustningsplan, för tvenne batterier anses erforderligt; och

att dessa hästars utfodring och skötsel under exercistiden bestrides

genom Kronans försorg.

De närmare bestämmelserna i de blifvande kontrakten torde få af

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i samråd med generalfälttygmästare!!,

upgöras.

Enligt approximativ beräkning Bil. 8er. L. N:o 4 upgår kostnaden för

ofvan ifrågasätta vapenöfningar för hela national-beväringen till 54,116 R:dr och

då nuvarande kostnaden för vapenöfningarne i medeltal upgått till 10,347 R:dr

14 öre, skulle den ökade kostnad, som genom vapenöfningarnes anordnande enligt

här föreslagne plan förorsakas, upgå till 43,768 R:dr 86 öre, hvilken summa

dock icke till hela sitt belopp tages i anspråk förr än efter organisationens

fullständiga genomförande.

fjoller och Arfvedel!.

A. Infanteriet:

Beloppen af löner och arfvode!! för tjensteman af alla grader och stater,

tillhörande nationalbeväringen, hafva sednast blifvit reglerade genom Kongl.

Brefvet den 3 Oktober 1866 och den under samma dag utfärdade stat.

Uti det af mig afgifva, förslag till lönereglering för indelta armén har

framhållits dels vigten deraf, att den militära tjenstemannen tillförsäkras eu aflöning,

någorlunda motsvarande lefnadsbehofven, dels den skadliga inflytelse en alltför

sparsam aflöning måste utöfva på befälets duglighet. Om indelta befälets aflöning

befunnits alltför otillräcklig, så är detta i ännu högre grad förhållandet

med aflöningen för befälet vid Gotlands nationalbeväring, och förnämligast gäller

detta bataljonschefer och kapitener samt hela underofficersgraden. En major

åtnjuter i årlig lön 1,800 R:dr och en kapiten 1,000 R:dr. Högsta arfvodet

för infanteri-underbefälet är 150 R:dr och det lägsta är 18 R:dr. Någon utförlig

motivering för nödvändigheten att afhjelpa dessa missförhållanden torde, vid

sidan af sådana siffror, knappast vara erforderlig, helst, hvad angår de omförmälda

lönerna, det bör vara för hvar och en klart, att de långt ifrån ersätta

de med tjenstens utöfvande oskiljaktiga utgifter.

Bil. Ser. L. N:o 5 uptager det förslag till ny aflöningsstat, hvilket jag

anser höra tjena såsom grund för löneloppens bestämmande. Hänvisande till

hvad som vid fråga om indelta arméens lönereglering uti ifrågavarande afse
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

in. 37

ende blifvit anfördt, anser jag att äfven vid Gotlands nationalbeväring aflöning

gen bör, med hänsyn till dess särskilda ändamål, delas i egentlig lön, samt

häst- och furage-medel för de personer som äro ålagde att hålla sig egne tjenstehästar,

äfvensom att utöfver donna fasta lön bör anvisas tjenstgöringspenningar

till visst belopp för hvarje expedition qvartal.

Hvad dock tjenstgöringspenningar angår, torde sådana, vid det särskilda

förhållande att en del underbefäl å Gotland utgöres af med arfvoden försedde

värnepligtige, icke höra för detta värnepligtiga underbefäl beräknas, och hvad

det med fast lön försedda underbefälet angår, lärer deras biträde vid expeditionsföring

inom batterierna föga komma att tagas i anspråk, hvarföre någon

ersättning, motsvarande den som för indelta arméns underbefäl i och för biträde

vid expeditionsföring blifvit föreslagen, icke torde höra komma i fråga.

Beträffande aflöningen i öfrigt, anser jag på förut anförda skäl, att den

bör beräknas i spannmål, i öfverensstämmelse med hvad för indelta armén blifvit

ifrågastäldt, och att löneregleringen, på sätt för indelta armén äfven blifvit

föreslaget, bör småningom genomföras under loppet af 6 år, från 1870 års

början räknadt, på så sätt att för nämnde år till hvarje lön- eller arfvodestagare

endast utbetalas ett belopp utaf 88 proc. af den summa som nya normalstaten

för graden eller tjenstår, bestämmer, hvilken sålunda utbetalta summa,

för hvarje af nästföljande 6 år, höjes med 2 proc. af nämnde stat, så att under

år 1871 utbetalas 90 proc., under år 1872 92 proc., o. s. v. till år 1876,

då normal statens lulla belopp utbetalas, hvithet äfven sedermera allt framgent

sker.

Hvad nu beträffar de i nämnda stat uptagna belopp, så har militärbefälhafvaren

blifvit upförd till ett arfvode af samma belopp som hittills, men

har derjemte blifvit tillagd rationel- för tvenne tjenstehästar. De vid militärbefälhafvarens

expedition tjenstgörande, ur nationalbeväringens officerscorps kommenderade,

2:ne stabsadjutanter hafva upförts till erhållande af nu bestämde

arfvoden, 300 R.di, men äro dessutom tillagd» hvardera en ration för tjenstehäst.

De fasta lönerna hafva ansetts kunna bestämmas till ett lägre belopp

än hvad för indelta befälet blifvit ifrågasatt.

Den trägnare tjenstgöring, den indelte officern är underkastad, till följd

af förhållanden, Indika ega sin grund i indelningsverket; de långt mera utsträckta

vapenöfningarne och ofta återkommande kommenderingarne dels till öfningsläger,

dels till garnisonstjenstgöring in. in.; och den beständiga disponibilitet

harr är underkastad, torde gorå en skilnad i löneförmåner fullt berättigad.

Regementschefens lön är sålunda upptagen till 5,300 R:dr, hvithet med

tillägg af 800 R:dr häst- och fouragemedel, samt 900 R:dr tjenstgöringspenningar,

utgör tillhopa 7,000 R:dr. Öfverstelöjtnanten har blifvit upförd med 3,900

R:dr egentlig lön, hvarigenom hans sammanlagda aflöningsförmåner kunna upgå

s. 38 Kontrollera mot PDF

III. 38

till 4,500 R:dv. Öfrige bataljonschefer, jemförlige med indelta arméns andre majorer,

’ äro uptagne till eu lön af 3,000. eller till 200 R:dr mindre än desse, hvarigenom

deras aflöningsförmåner, med tillägg af hästration och tjenstgöringspenningar,

utgöra tillsammans 3,600 R:dr.

Regementsqvartennästare och regementsadjutanter äro upförde, hvardera

till 100 R:dr lägre egentlig lön, än motsvarande befattningar vid indelta armén,

eller 800 och 500 R:dr, så att aflöningen för den förra, med hästration och tj eu stgör

löspenningar för 3:ne qvartal, upgår till 1,500 R:dr, och för den sednare,

med hästration och tjenstgöringspenningar för ett qvartal, till 1,000 R:dr.

blyad beträffar kompani officerarnes löner, så äro dessa, i enlighet med

ofvan uttryckta åsigter, bestämda något lägre, än officerarnes vid de indelta trup
-

perna sålunda:

för Kapiten............ 2,000 Rdr.

„ förste Löjtnant...... - 900 „

„ andre Löjtnant......... 700 „

„ Underlöjtnant.......... 500 „

Med tillägg af de tjenstgöringspenningar, som för hvarje kompani expedi

tion äro afsedde, med ISO R:dr i hvarje qvartal, utom exercisqvartalet, kan

således eu kapiten, om han är hela året tjenstgörande, beräkna sin lön till

2,450 R:dr.

Hvad subaltern-officerarnes föreslagna löner beträffar, så äro de visserligen

icke tillräckliga för fyllande af lefnadsbehofven, men ett höjande af desamma

utöfver hvad bär är ifrågasatt, skulle alltför betydligt öka den kostnad,

som organisationen af Gotlands försvar fager i anspråk; och om subaltern-officein

beredes tillfälle att genom kommenderingar m. m. upsöka utvägar till Inför

tjenst, så torde ofvan stående summor kunna anses någorlunda tillfredsställande

och motsvara för »ifrigt i det närmaste hvad för indelta befälet blifvit ifrågastäldt.

0m lönerna sålunda icke kunnat bestämmas till högre belopp än ofvan

finnes angifvet, så har jag genom införande af tjenstgöringspenningar för hvarje

expeditions-qvartal afsett, förutom en billig godtgörelse till den som med expeditionens

skötande betungas, att kompani cheferna skola ständigt, eller åtminstone

endast med få undantag, vara tjenstgörande inom kompanierna, till följe

hvaraf nu stadgade begränsning för subaltern-officerarnes vistelseort i viss män

kan bortfalla, hvarigenom åter desse sättas i tillfälle, att, utan synnerliga hinder

af vissa bestämmelser rörande deras vistelseort, under tiden mellan vapenöfningarne,

söka sin biförtj en st hvarhelst sådan med mesta fördel kan erhållas.

Hvad åter angår underbefälets arfvoden, så, enär detta underbefäl utgöra

af värnepligtige, hvilka på detta sätt fullgöra sin värnepligt, torde dessa

arfvoden icke böra annorlunda betraktas än såsom en af billighet påkallad er
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

in. 39

sättning för den längre arbetstid, underbefälet, i jemnförelse med den värnepligtiga

gemenskapen, förlorar genom årligen återkommande befälsmöten och tjenstgöring

mellan mötestiderna, och kunna dessa arfvode!! sålunda icke föreslås till

belopp, som närma sig underbefälets löner vid indelta arméen, men måste dock

sättas tillräckligt högt för att utgöra en lockelse till inträde i underbefälskadern

och till att derstädes qvarblifva; och hafva, med fästadt afseende på dessa förhållanden,

följande arfvode!! blifvit föreslagna:

för Fanjunkare .

. 300

„ förste Sergeant . . .

. 200

„ andre Sergeant . . .

. 150

„ Furir......

„ förste Korporal . . .

. . . .

. . 75

„ Korporal.....

. 50

„ vice Korporal ....

. . 25

vid

Regementsväbel, regementstrumslagare och bataljonsadjutanter hafva häransetts

höra ställas lika med förste sergeant, och fältmusikant lika med

furir; och hafva de alltså blifvit till motsvarande arfvode!! upförda.

Till kadern, ehuru ej till underbefälet hörande, och till arfvode!! berättigade,

böra vidare räknas: gevärshandtverkare, spel, trumslagare, timmermän

och sjukvårdssoldater; och torde följande arfvode!! för desse höra bestämmas,

nemligen: för gevärshandtverkare lika med hvad för förste korporalerne föreslågits,

eller 15 Rall1; för sjukvårdskorporalerne samma belopp som för korporalerne,

eller oO R:dr, och för samtlig»; de öfrige lika som för vice korporalerne, eller

25 R:dr.

Hvad civilstaten beträffar, så är föreslaget, att densamma skulle utgöras

af 1 regementsauditör och 1 regementsintendent, till hvilken sednares biträde

1 vaktmästare anställes. Som de båda sistnämnde torde böra erhålla sina arfadel!

från mötesanslaget. äro de icke i staten upförde; och hvad den förstnämnde

angår torde myckenheten af hans åliggande!! berättiga till den föreslagna

lönen 2,000 Rall". — Enär ofvan blifvit föreslaget att nationalbe väll agens

infanteri icke skall hafva fast aflönade regementspastorer, utan att arfvode!!

skola anvisas åt 2:ne prestman, för upphållande af gudstjenst^! under vapenöfningarne,

hafva dessa arfvode!! upförts hvardera till 300 R:dr.

B. Artilleriet:

Enär organisationen af Gotlands artilleri-corps, till större delen och i

hufvudsaklig mån, liknar indelta arméns, så torde till grund för befälets lönebelopp

äfven böra läggas den Innestå t, som jag, i sammanhang med frågan om

s. 40 Kontrollera mot PDF

III. 40

indelta arméns lönereglering föreslagit. Hvad dock beträffar officersbefälet, så,

enär för vinnande af kompetens till befordran, enligt hvad ofvan är föreslaget,

fordras genomgående af krigshögskolan, och enär allt till artilleriet hörande

befäl tages i anspråk till långvarigare vapenöfningar, än för indelta armén blifva

ifrågasatt, torde något högre löner för detta befäl vid artilleriet å Gotland,

vara af billighet påkallade. Corpschefen har sålunda föreslagits till 4,200 B:dr

egentlig lön, hvilket, jemte 800 B:dr häst- och fouragemedel samt tjenstgöringspenningar

för 3:ne qvartal, gör en sammanlagd aflöning af 5,600 R:dr. Majoren,

för hvilken tjenstgöringspenningar endast undantagsvis och i händelse af chefens

förfall kunna ifrågakomma, är upförd till 4,000 R:drs lön samt 400 R:drs hästoch

furagemedel. Batterichefs-lönerna äro upförde till ett belopp af 2.750 R:dr.

jemte tjenstgöringspengar 450 R:dr, hvadan alltså batterichefs-aflöningen kan

upgå till 3,200 R:dr, öfverstigande med 250 R:dr hvad för kompani cheferna

vid indelta trupperna blifvit föreslaget; och kapitenerna äro upförde till 200

R-.drs högre lön, än de indelta andre kapitenerna, eller till 2,000 R:dr. Som

emellertid batteri-cheferne, enligt hvad ofvan är omförmäldt, höra utan afseende

på annat än lämplighet att skota befattningen, utses bland kapitenerna genom

kommendering, bör, af ofvannämnde 2,750 Rdr, ett belopp af 750 anses såsom

arfvode för batteri chefsbefattningen.

Någon särskild lön för regements-qvartermästaren, med hvilken befattning

följer egenskapen att vara chefens adjutant, har icke blifvit föreslagen, emedan

till donna befattning kan utses en af de begge kapitener, som icke äro

batteri-chefer, mot åtnjutande af ett arfvode af 750 R:dr, hvithet blifvit för detta

ändamål upfördt.

Subalternofficerarnes löner äro, i enlighet med ofvan uttalade åsigter,

upförde till 1,200 R:dr för löjtnant och 700 R:dr för underlöjtnant.

Hvad underbefälet angår, så torda detsamma visserligen kunna närmast

jemnföras med det indelta underbefälet; men, i betraktande af de längre vapenöfningar,

artilleriets underbefäl är underkastad!, och den störa vigten deraf,

att hos detta underbefäl finnes framstående duglighet, synes det mig nödvändigt

att för vissa fall höja aflöningen för indelta artilleriets underbefäl utöfver

det belopp, som blifvit för underbefälet vid öfriga indelta trupperna föreslaget.

Sålunda hafva styckjunkare blifvit upförda till 900 R:dr, sergeanterna till 700

och batteritrumpetarne till 500 R:dr.

Konstaplarne torde dock kunna i allt ställas lika med indelta arméns

korporaler, och sålunda, fördelade i två klasser, erhålla samma löner som de

sistnämnde, eller, förutom nummerlön, 100 R:dr för förste och 75 R:dr för andre

konstapel. Batterihandtverkarnes löner äro, förutom nummerlönen, upförde till

30 R:dr,

Då

opaginerad Kontrollera mot PDF

in. 4i

Då befälet vid det Gotländska artilleriet tillhör så val det värfvade batteriet

som de indelta, men en icke obetydlig skilnad i iefnadskostnad upstår för

det befäl, som å det förra är placeradt, jemnfördt med det, som tjenstgör å de

sednare, torde nödigt vara att å stat aptera särskilda tjenstgöringspenningar

hvilka tillfalla det befäl, som tjenstgör å det värfvade batteriet: och torde dessa

tjenstgöringspenningar höra per år bestämmas sålunda:

Hvad slutligen vidkommer civilstaten, så har regementspastorn upförts

till enahanda lön som för indelta regementen och corpser blifvit, föreslaget, eller

600 R:dr; och regeraentsauditören till samma belopp som infanteriets auditörer

eller 2,000 R:dr.

Utöfver nu omförmälda löner och arfvoden, erfordras arfvoden jemväl

ytterligare för informationsverket och tygstaten.

Informationsverkets nuvarande personal består af en information s-officer,

biträdd af 2:ne underofficerare. Det större antal elever, som måste blifva en

följd af den vapnets organisation, som bär blifvit föreslagen, fordrar ett ökadt

antal af så väl lärare som biträden vid detta informationsverk. Då det torde

blifva nödigt att utur de indelta batterierna kommendera manskap till genomgående

af underbefälsskola in. m., måste härigenom lärarepersonalens tid och

krafter komma att tagas starkt i anspråk, äfven om de praktiska öfningarne

blifva lodda af annat befäl. Ett arfvode för ytterligare eu informations-officer

är derföre upfördt med 400 R:dr, och det nu på stat varande arfvodet är förhöj

dt med 50 R:dr, såsom billig ersättning för med skolans skötande förenad!

ansvar. Utaf redan nämnda skål är äfven ett underofficers arfvode tillagd!, informationsverket;

att utgå med 75 Rall-, under det att af de förut varande det

ena blifvit höj dt till 150 R:dr och det andra bibehållits vid nuvarande beloppet

50 Rall1. Anslaget till skolmaterialier, ved och ljus, har äfven ansetts höra

höjas med 75 R:dr, eller till 225 R:dr.

För tygmästare-befattningen, förenad med chefens för artilleri-corpsen

tjenst, har arfvodet blifvit upfördt med det å stat nu anslagna. Tvgstaten uptager

för öfrig! arfvode för en tygofficer, att delas mellan 2:ne förrådsofncerare,

med 400 Rall- åt den ene och 300 R dr åt den andre. Tygförvaltaren åtnjuter

Bill. till Rissel. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 6

för Batteri-chef

„ Kapiten

„ Löjtnant

540 R.dr.

„ Underlöjtnant . . .

„ Underofficer

„ l:ste Konstapel . .

„ 2:dre Konstapel . .

,, Batterihåndtverlcare .

s. 42 Kontrollera mot PDF

III. 42

för närvarande 1,000 R:drs lön, hvarförutan han ripbär särskilt arfvode af

200 R:dr för åt honom jemväl updragna vården af utredningsförrådet i Wisby.

Den utvidgning i för i ådspersonalens tjenstegöromål, som måste föranledas af

nu föreslagna organisation af Gotlands förs vars väsende, påkallar äfven ökade

förmåner för tygstatspersonalen. De två tyg-officerarnes tjenstgöring torde lämpligen

böra dem emellan sålunda fördelas, att deri ene tjenstgör vid verkstäderna

och gevärsförråden, och deri andre vid ammunitions-förråden; och bör arfvodet

för den förre höjas till 600 E:dr, och för den sednare till 400 R.dr. Tygförvaltarens

göromål vid ifrågavarande förråd och dermed förenade persedelupbörd

torde böra föranleda höjandet af den för donna befattning å stat upförda

lön till likhet med hvad för förrådsförvaltarne vid artilleriet i ifrigt blifvit

föreslaget, eller till 1,200 R:dr, till hvilket belopp han, med bibehållande jemväl

af arfvodet för utredningsförrådet, blifvit upförd. Pistolsmed och stockmakare,

med tjänstgöringsskyldighet endast vid verkstäderna i Wisby, hafva blifvit

tillagde eu löneförhöjning af 50 R:dr hvardera.

På grund af det anförda får jag föreslå:

att löner och arfvode!! vid Gotlands nationalbeväring, så väl hvad

infanteriet som artilleriet angår, må bestämmas i öfverensstämmelse med

Bil. 8er. L. N:o 5.

att aflöningen ma beräknas i spån in ål i öfverensstämmelse med

det förslag som blifvit i sammanhang med indelta arméns lönereglering

framställdt; och

att löneregleringen må på så sätt småningom genomföras under

loppet af 6 år, från 1870 års början räkna dt, att år 1870 utbetalas till så

väl lön- som arfvodestagare endast 88 proc. af normal-statens belopp, 1871

90 proc. o. s. v. till år 1876, då statens lulla belopp utgår, hvilket sedan

allt framgent sker.

Sjukvården.

Den personal, som förefinnes i och för bestridande af sjukvården vid

Gotlands nationalbeväring, utgöres dels af 1 regements-läkare pa stat, med skyldighet

att, jemte sjukvården ej mindre vid sjukhuset i Wisby, än ock vid artilleri

corpsens stamtrupp, besörja alla en regementsläkares åligganden, äfvensom

att tjenstgöra under mötestiden såsom bataljonsläkare vid Wisby bataljon; dels

ock af de 3:ne å ön stationerade provincialläkarne, hvilka, för tjenstgöring un

der kompani- eller bataljonsmöten, åtnjuta ett arfvode af 500 R:dr hvardera.

s. 43 Kontrollera mot PDF

III. 43

Erfarenheten har gifvit vid handen, att beväringen å Gotland, under de

hittills varande korta mötestiderna föga tagit sjukvården i anspråk, och, om än

detta förhållande, efter införandet af ofvan föreslagna långvarigare mötestider,

i någon man torde komma att förändras, så lärer dock ingen svårighet förekomma

att på ett tillfredsställande sätt ordna sjukvården under fred; men nödvändigheten,

att i hvarje gren af organisationen söka åstadkomma hvad som

för kriget erfordras, nödgar till beredande af utvägar, för att fylla behofvet af

sjukvård äfven under krigstid, ehuru svårigheterna härvid äro större än måhända

i något annat hänseende, enär möjligheten att åstadkomma en tillfredsställande

sjukvård, alltid är begränsad utaf tillgången på läkare.

En legitimerad läkare för hvarje bataljon, synnerligast vid den storlek,

som de Gotländska bataljonerna beräknas komma att ega, synes väl vara det

minsta, hvarmed behofvet af sjukvård kan anses någorlunda tillgodosedt, och

efter donna grund skulle erfordras 8 bataljonsläkare för infanteriet och 1 sådan

för artilleriet. Hvad sistnämnda vapen beträffar, så torde den nu på nationalbeväringens

stat uptagne regementsläkare lämpligast böra å artillericorpsens

stat öfverflyttas, med skyldighet att bestrida ej mindre den värfvade än äfven den

indelta stamtruppens sjukvård, och under vapenöfningarne, jemväl sjukvården för

den artilleriet tilldelade beväring. Han borde derjemte hafva högsta öfverinseendet

öfver den militära sjukvården å Gotland, om händer hafva och ansvara för all

utlemnad medicinal och instrumental-attiralj, samt ega skyldighet att vid sjukhuset

i Wisby, med biträde af 1 bataljonsläkare, lemna undervisning åt det

sjukvårdsmanskap, såväl af stamtruppen som af beväringen, om hvars bildande

förslag blifvit ofvan framstäldt. Hvad åter angår infanteriet, så torde nu betin

tl i ge 3:ne arfvode!! för t. f. bataljonsläkare böra ökas till 8 sådana, samt höjas

till sådant belopp att legitimerade läkare kunde finna sin fördel vid att eftersträfva

desamma. Under fredstid bolde vid åtnjutande af dessa arfvode!! endast

vara förenad skyldighet att tjenstgöra under de årliga vapenöfningarne och att

dessutom turvis biträda vid danande af sjukvårdsmanskap vid sjukhuset i Wisby.

Under ofvan ifrågasätta befälsmöten, borde dessa läkare, förutom bestridande af

den sjukvård, som kunde ifrågakomma, sysselsätta sig med att undervisa och

för yrhet vidare utbilda det sjukvårdsmanskap, som är föreslaget att utses till

ett antal af 36 på hvarje regemente, hvarföre de höra för nämnda ändamål

till dessa befälsmöten kommenderas.

Jag får sålunda föreslå:

att den nu på nationalbeväringens stat uptagna regements läkare

beställningen öfverflyttas på artilleri corpsens stat, med skyldighet för innehafvare!!

att hafva högsta inseendet öfver den militära sjukvården på ön,

om händer hafva och ap svara för all utlemnad medicinal- och instrumental
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

III. 44

attiralj, samt lemna den undervisning åt sjukvårdsmanskap, som lämpligen

kan åstadkommas;

att å infanteriets stat må upföras arfvoden för 8 t. f. bataljonsläkare,

med tjenstgöringsskyldighet i fredstid endast under de årliga vapenöfningarne

och med åliggande att turvis tjenstgöra vid sjukhuset i Wisby,

under de tider, då undervisning åt sjukvårdsmanskap derstädes meddelas.

För att i någon, om än ringa mån, tillförsäkra de ordinarie läkarne om

ett antal underläkare eller biträden, får jag, i likhet med hvad uti detta hän

seende i fråga om försvarsorganisationen å fastlandet blifvit ifrågasatt, äfven i

afseende å Gotland föreslå:

att i värnepligtsåldern varande medicine studiosi. fältskärer och

farmaceuter, jemte andra värnepligtige, som medelst intyg från lärare vid

medicinskt undervisningsverk, styrka sig hafva inhemta! sådan kunskap,

att de såsom läkarebiträden äro användbare vid fältsjukvård, må, om de

sådant önska, kunna i rullorna antecknas såsom läkarebiträden, samt i

krig såsom sådana användas, utan att dock under fredstid varda från vapenöfningarne

befriade

Öfrige biträden, Indika alltid skola vara att tillgå, äro de bland manskapet

utbildade sjukvårdssoldater, hvilka, enligt hvad ofvan är föreslaget, skola

finnas vid hvartdera af öns regementen till ett antal af 36, och vid artillericorpsen

till ett antal af 10.

Slutligen anser jag mig äfven, rörande militärläkarne på Gotland, höra

föreslå:

att de i allt hvad som rörer deras embetsförvaltning eller tjenstgöring

ställas under chefens för fältläkare-corpsen myndighet.

Rörande aflöningen för här ifrågasatte militärläkare synes regementsläkarens

lön höra utgå i likhet med hvad för öfrige regementsläkare blifvit föreslaget,

eller med 2,500 R:dr, och hvardera af de 8 t. f. bataljonsläkarne torde

höra tillförsäkras ett årligt arfvode af 500 R:dr.

Den ökade kostnad som organisationen af försvarsväsendet å Gotland,

i öfverensstämmelse med här afgifvet förslag, skulle åstadkomma, belöper sig

enligt Bil. 8er. L. N:o 6 till 313,487 R:dr 46 öre; hvilken kostnad dock först

efter organisationens fullständiga genomförande till hela sitt belopp tages i anspråk.

Bil. 8er. L. N:o 8 utvisar den ökade kostnad, som statsverket skulle

komma att vidkännas för hvarje af de år 1870—1875, å hvilka organisationens

genomförande är beräknad att ega ruin.

s. 45 Kontrollera mot PDF

in. 45

Sedan jag nu i underdånighet anfört ej mindre de allmänna grunder

på hvilka enligt mitt förmenande, vårt försvarsväsende bör stödja sig, än äfven

den organisation, som åt de olika vapnen bör gifvas, samt jemväl framställt

förslag, så väl rörande krigsbildningen som i fråga om arméns löneväsende och

sjukvård, återstår att i korthet och i sammandrag redogöra för de kostnader,

som med organisationens bringande i verkställighet äro förknippade.

Dessa kostnader sönderfalla naturligen i tvenne hufvudgrupper, omfat

tande: den ena de tillfälliga utgifter, som vid arméorganisationens tillvägabringande

erfordras för första upsättningen af beklädnads-, utrednings- m. fl. effekter

för den större styrka, hvartill arméns olika vapen skola upbringas; den andra

åter de ständiga utgifter, som arméorganisationen, genomförd, årligen fager i

anspråk, eller sjelfva deri ordinarie armébudgeten.

Såsom inverkande på begge dessa utgiftstitlar tillåter jag mig erinra,

att, på sätt jag redan flerstädes anmärkt, den föreslagna organisationen i vissa

vigtiga delar icke kan annorlunda än småningom genomföras; äfvensom att jag

i andra fall, med syfte att förmildra tyngden af de kostnader, Indika af förslaget

föranledas, ifrågasatt organisationens successiva genomförande under loppet

af flera, t. o. in. 6 år, från 1870 års början räknadt, efter hvilken tids förlopp

några väsendtlig!! lucker i organisationsplanen icke borde återstå att fylla.

Hvad nu angår den förra af nämnda utgiftstitlar, eller kostnaden för

första upsättningen vid de olika vapnen, så och utom det att särskilda redan

befintliga tillgångar, på sätt jag vidare här nedan skall anföra, i väsendtlig

mån torde kunna användas, till fyllande af dessa behof, har jag trött mig

kunna förutsätta det medgifvande att inkommande besparingar å underhållsoch

aflönings anslag, beviljade från och med början af det år, under hvithet ny

insättning skall ske, för materielens komplettering få disponeras.

Under denna förutsättning anser jag mig kunna antaga, att jemförelsevis

mindre betydliga direkta anslag skola behöfva äskas för nu ifrågavarande

ändamål.

gj*V Vid infanteriet ifrågakommer väl anskaffning dels af beklädnads- m. fl.

persedlar för de nu till insättning ifrågasätta förut anslagna och indragna

nummer; men enär materialier hvad beklädnadspersedlar, och kontanta medel hvad

småpersedlarne beträffar — med undantag endast för 237 nummer vid rusthållsinfanteriet

—> finnas i Leklädnads direktionernas vård att tillgå, så tages upsätt
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

in. 46

ningskostnad endast i anspråk för utredning in. in., ingående till R:dr R:mt

112,789: 17, hvilken summa dock kan bestridas medelst befintliga tillgångar i vederbörande

Beklädnads direktioners kassör; dels af kapotter, remtyg, utredning och

småpersedlar för de 1,667 båtsmän, som till lan ^försvaret öfverflyttas, upgående

till en kostnad af 143,778 R:dr 75 öre, hvilken kostnad dock torde kunna åtminstone

till större delen bestridas genom blifvande besparingar af första årens

underhallsanslag för de regementen och corpser, hvilka till hufvudsaklig del

skola bildas af de öfverflytta de båtsmanskompanierna; dels ock slutligen åt fullständig

insättning för de nummer, som tillhöra nya ordinarie och extra roteringen

samt de från Göteborgs stadsvakt öfverflyttade rotar inom Säfvedals härad,

hvilken upsättningskostnad, ehuru beräknad till 177,747 R:dr, likväl torde,

om den fördelas på 6 år, kunna bestridas dels hufvudsakligast medelst besparingar

af första årens underhållsanslag, dels ock medelst befintliga tillgångar

hos vederbörande regementens Beklädnads direktioner; hvadan jag antager, att

någon annan upsättningskostnad af ifrågavarande beskaffenhet för den tillökade

nummerstyrkan vid infanteriet, än den för ofvannämnda 237 rusthållsnummer,

upgående till 42,423 R:dr, icke skall komma att erfordra särskild! anslag.

Vid kavalleriet äro visserligen 292 nummer afsedda att upsättas, men

med undantag af 12 nummer vid Jemtlands Hästjägarecorps, åligger denna

insättning vederbörande rusthållare.

Hvad åter angår artilleriet och ingeniörtrupperna, så är enligt bilagorna

Ser. D. N:o 12 och 8er. E. N:o 8 icke obetydlig upsättningskostnad för dessa

vapen beräknad, upgående för artilleriet till 79,000 Rall- 80 öre, och för ingeniörtrupperna

till 168,408 R:dr 40 öre; men såsom af bilagorna Ser. I). N:o 22 och

Ser. E. N:o 11 uplyses, kan denna kostnad, genom dess fördelning på 6 år, och

till följe af något fördröjd tillsättning af det tillökade befälet, bestridas af den

för hvar) e år beräknade tillökade underhållskostnad, hvarföre statsverket icke

heller i fråga om dessa vapen kommer att drabbas af någon särskild upsättningskostnad
Beträffande

slutligen beväringsmanskapet, så är föreslaget att 2:dra och

3:dje klasserna, till en sammanräknad styrka af omkring 37,000 man, skola

samtidigt undergå vapenöfning, hvarföre full beklädnad och utrustning måste

finnas att för eu lika styrka tillgå. Till fyllandet af detta behof finnes för närvarande

25,000 omgångar beklädnad och utredning samt i reservförråd materialier

till munderingar samt öfriga persedlar för 15,500 man, hvadan, med detta

förråds anlitande för komplettering af ifrågavarande materiel endast skulle erfordras

de för förfärdigande af 12,000 munderingar erforderliga medel, beräknade

till omkring 80,000 R:dr.

Då ett fullständigt ordnande af beväringsmanskapets materiel visserligen

fordrar att reservförrådet förses med erforderliga materialier äfven för 6:te

s. 47 Kontrollera mot PDF

III. 47

och 7:de beväringsklassernas sammanlagda styrka, eller för 32,000 man, men

efter afdrag för ofvannämnde 12,000 munderingar, å reservfö, rådet endast återstå

materialier till 3,500 sådana, borde alltså ytterligare anskaffas ej allenast rem

tygs-, utrednings- och trosspersedlar utan äfven materialier till fullständiga munderingar

för 28,500 man, hvithet, efter en kostnad af 100 R:dr för hvarje omgång,

gör 2,850,000 R:dr. Som ifrågavarande reservförråd emellertid först med 1872

års ingång behöfver anlitas, enär tvenne klasser derförut icke komma att samtidigt

öfvas, kan ofvannämnde kostnad på flera år fördelas, och kan för öfrig!

till detta ändamål användas dels allmänna beväringsfondens vid tiden för upsättningen

befintliga kapital, hvithet beräknas upgå till omkring 400,000 R:dr,

dels i bevärings beklädnadsfonderna disponibla omkring 350,000 R:dr.

Enär likväl ej allenast nödig beklädnad för beväringsmanskapet utan

och reservförråd, innehållande materialier till beklädnad och utredningspersedlar,

oberoende af hvilken form som åt vårt försvarsväsende än kommer att gifvas,

nödvändigt måste finnas, har jag icke ansett mig höra bland de genom

organisationen föranledda kostnader uptaga den ofvannämnda, utan har endast

velat antyda att eu dylik utgift för anskaffande af tillräcklig mängd beklädnads

och utredningspersedlar är en angelägenhet, som under intet förhållande kan

åsidosättas.

I öfrig! och utom det att reservförrådet synes mig icke lämpligen höra

belastas med persedlar, som vid inträffande behof lätt kunna anskaffas eller

genom en längre tids liggande i förråd företrädesvis taga skada, bör härvid

jemväl ihågkomma^ att, derest de värnepligtige, på sätt i organisationsförslaget

blifvit ifrågastäldt, komma i betydligare antal att sjelfve, mot viss kontant ersättning,

förse sig med erforderlig beklädnad, reservförrådet genom en sådan

anordning kan till sin omfattning i betydlig män inskränkas.

Beträffande öfrig materiel, så är kostnaden beräknad, för kompletterande

af den för mindre krigsfoten erforderliga artillerimateriel, till 600,000 R:dr och

för ingeniörtruppernas förseende med bristande materiel, till 158,640 R:dr, hvilka

sammanlagda kostnader, fördelade på 6 år, belöpa sig för hvarje år med 126,440

R:dr, och torde äfven här ifrågavarande materiel kunna räknas till sådan, hvars

anskaffande under alla förhållanden måste ega rum.

Hvad för öfrig! angår arméns trossväsende, så erfordras för kompletterande

af den i främsta rummet erforderliga materielen, enligt upgjord beräkning,

?n summa af 504,750 R:dr, hvilken summa till stor del och så vidt densamma,

t"v.,? de under de närmaste åren förekommande upsättningar, blifver behöflig,

torde Kunna bestridas af trosspassevolansfonden.

Slutligen, oJ.l1 enär dels i planen för arméns vapenöfningar, hufvudsaklig

vigt är fästad vid ^förande af fältmanövrer och längre fältm atelier, för

hvilka öfningars utförande är nouljufligt att tillräcklig mängd skyddstält finnas

s. 48 Kontrollera mot PDF

in. 48

att tillgå, dels emedan nödig omtanke krafvel'' att dylika tält finnas i förråd

till det antal som för mindre krigsfotens mobilisering erfordras, blifver anskaffande

af bristande skyddstältsdelar ett angeläget behof, och då sådana delar

nu endast finnas för en styrka af 20,000 man, måste ytterligare anskaffning

för 48,000 man tillvägabringas, hvilket förorsakar en kostnad af 384,000 R:dr

Oberoende af den form, som gifves åt arméns organisation, måste man

alltid tillse, att armén är försedd med tillräckligt antal tidsenliga skjutvapen.

Men då jag tror mig med visshet kunna antaga att vi redan vid 1870 års utgång

skola vara försedda med omkring 87,000 bakladdningsgevär af 1867 års

modell, eller det antal, hvarmed hela infanteristyrkan vid den mindre krigsfoten,

56,000 man soldater, skulle vid ett krigsutbrott kunna anses åtminstone i

första hand någorlunda tillfredsställande utrustad, samt vi dessutom ega att

tillgå 68,000 refflade gevär af äldre modeller, hvilka i nödfall kunde vid en större

mobilisering anlitas, har jag icke ansett nödigt att nu i sammanhang med frågan

om arméorganisationen upställa någon särskild beräkning öfver de ytterligare

kostnader, som för gevärs anskaffning i alla händelser framgent må finnas

oundgängliga. Dock torde jag härvid icke höra underlåta att anmärka, att

det behöfliga antalet gevär i allmänhet beräknas till 3 per man för den styrka

som är afsedd att rycka i fält.

Den andra hufvudgruppen af de med organisationens genomförande förknippade

kostnader, eller den ordinarie krigsbudgeten, måste naturligen taga i

anspråk betydligare uppoffringar. Till en början kunna dock äfven dessa förmildras

dymedelst att den nya organisationen endast successivt bringas till utförande.

Enligt uprättade approximativa beräkningar, af hvilka Bil. Ser. M.

N.o 1 innefattar ett sammandrag, kommer den plan till försvarsväsendets ordnande,

som jag i det föregående underställt Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,

att, derest den i sin helhet bringas till verkställighet, föranleda en kostnad

utöfver den nuvarande, för

År 1870 ............................. med 2,342,544: 86,

deraf för genomförande ai indelta arméns lönereglering 1,839,202 R:dr,

hvilket belopp — med afdrag af omkring 260,000 R:dr lör löner till

nya beställningar — utgör det förskott för sadana först ett följande

år inflytande indelta lönetillgångar, hvilket till ungefärligen detta belopp

under alla förhållanden, när helst en öfvergång från indelta löningssättet

än skall ega rum, blir af behofvet påkalladt.

Och upgår efter organisationens fullständigt genomförande, den årliga

År 1871

1,914,916: 25.

2,720,797: 57.

2,759,820: 19.

2,838,821: 82.

2,973,842: 16.

tillökningen

s. 49 Kontrollera mot PDF

III. 49

tillökningen i statsverkets utgifter på fjerde hufvudtiteln (enligt Bil. 8er. M.

N:o 2) till 3.076,291 R:dr 29 öre; hvarvid dock bör anmärkas, dels att från sistnämnda

summa afdrag måste ske till ett belopp af omkring 430,000 R:dr, utgörando

vinst af rusthållsinfanteriets förändrade organisation, och inkomst af den

föreslagna värneskatten, hvarigenom verkliga tillökningen skulle komma att utgöra

omkring 2,646,000 R:dr, dels att i anseende dertill att indelta arméns

lönereglering, i hvad den angår sådana löntagare som å gammal stat

komma, att qvarstå, icke på mindre än 12 å 15 år torde kunna helt och hållet

genomföras, äfvensom att Generalstabens organisation ej förr än efter nämnda

tids förlopp kan beräknas vara fulländad, i följd hvaraf ofvan beräknade kostnad

föi st sedermera skulle komma att i sin helhet drabba statsverket, dels ock

att den uti ifrågavarande beräkning uptagna kostnad för halfsoldsbefäl äfvensom

för reservbefäls utbildning, är beroende på frivillig anmälan att i dylik

egenskap tjenstgöra. Slutligen torde ock böra anmärkas, att statsverket, efter

genomförandet af indelta arméns lönereglering på föreslaget sätt, skulle uti militieboställskassans

samt i regementenas och corpsernas boställskassors behållningar

ega en tillgång, till ett sammanlagd! belopp af omkring 535,000 R:dr.

Visserligen är den summa, hvartill de ökade kostnaderna för vårt landtförsvar

sålunda komma att upga, efter våra förhållanden ganska betydlig. Men

jag tillåter mig dock fästa Eders Kongl. Maj:ts upmärksamhet derpå, att genom

uppoffrande på vårt försvarsväsende af donna summa, vi erhålla en fullt öfvad

och rustad samt sålunda alltid slagfärdig armé af 68,000 man, som lätt kan

upbringas till 100,000 man, oberäknadt reserv- och ersättningstrupper samt

rekryter till ett sammanlagd! antal af omkring 98,000 man jemte en organiserad

och icke alldeles oöfvad landstorm af mer än 100,000 man, under det vårt nuvarande

försvarssystem lemnar en öfvad och någorlunda rustad armé af endast

30,000 man, samt en alltför litet öfvad samt ofullständigt utrustad och organiserad

beväringsstyrka, ingående efter sednare förslag till 82,913 man; att istället

för ett i högsta måtto otillräckligt, till största delen illa och ojemn! aflönadt

befäl, vi erhålla^ åtminstone det nödvändigaste antalet befäl, så öfvad! och aflönadt,

att derpå kan ställas berättigade anspråk på full krigsduglighet; hvarjemte

vi- äfven å den vigtiga utpost i Östersjön, som utgöres af ön Gotland,

erhålla en arméorganisation, som inger berättigade förhoppningar om ett framgångsrikt

försvar af donna dyrbara ö.

Klart inseende att behörigt afseende måste fästas på landets förmåga

att bära de offer af penningar och arbete, som ett starkt försvar fordrar, och varmt

önskande att ett sådan! försvar kunde astadkommas genom de medel som redan

äro för sådan! ändamål anvisade, har jag, under oaflåtlig! bemödande att

förlika det önskvärda med det möjliga, det oundgängligen nödvändiga med det

Bill. till EiJcsd. Pro t. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

in. 50

minst kostsamma, dock efter moget och samvetsgrant öfvervägande af hvad

jag ansett fäderneslandets sannskyldiga bästa kräfva, funnit mig nödsakad att,

jemte framläggande af ofvan stående förslag till försvarsväsendets ordnande, inför

Eders Kongl. Näjd uttala den öfvertygelse, att ett fäderneslandets sjelfständighet

betryggande försvar icke kan ernås utan de ökade kostnader jag

ifrågaställa

Jag har i förevarande fall ej heller upfattat mitt åliggande vara, att,

med åsidosättande af försvarets egentliga ändamål, framför allt afse lindring i

dermed förenade kostnader. Ett sådant tillvägagående bär intet land vågat, och

säkerligen skulle ett försvar, ordnadt hufvudsakligen med dylikt syfte, i farans

stund gäcka de förhoppningar man dervid fästat.

Det må slutligen tillåtas mig att genom jemförelse med förhållandena

inom andra, med vårt någorlunda likställda, länder, ådagalägga, att den tillökning

i statsverkets utgifter och i folkets uppoffring af arbetskrafter, som det

nu framlagda arméorganisations förslaget förutsätter, ingalunda kan, i förhållande

till de resultater, som dermed höra vinnas, anses öfverdrifven eller oskäligt

betungade.

Vårt landtförsvar, hela indelningsverket inberäknadt, medtager enligt

organisationsplanen, om den för år 1870 äskade utgiftsstat lägges till grund

för beräkningen, eu kostnad af 16,952,120 R:dr samt 3,872,862 tjenstgöringsdagar.

Om det i Danmark antagna nya armésystem skulle hos oss tillämpas, hvarigenom

våra stridskrafter, linie-armén, reserv- och förstärknings-afdelningar med

all densamma tillhörande personal, upginge till endast 125,400 man jemte 37,000

man till användande utom krigsskådeplatsen, skulle de årliga kostnaderna, en

ligt i Landtförsvars-departements-kommando-expeditions statistiska afdelning anställda

noggranna beräkningar, komma att uppgå till 21,297,000 R:dr samt antalet

tjenstgöringsdagar till 7,900,985 st., hvarjemte kostnaderna för införande af de

med detta systems .tillämpning erforderliga kassernbyggnader, skulle belöpa sig

på omkring 17,735,000 R:dr.

För Belgiens armé, utgörande 100,000 man, reserv- och ersättnings-trupper

inberäknade, upgår det årliga statsanslaget till 26,557,200 R:dr Runt, med

eu årlig uppoffring af omkring 12,865,000 tjenstgöringsdagar. Skulle detta lands

krigsförfattning tillämpas på Sverige, hvarigenom vi erhölle en armé af 84,000

man, reserv- och ersättnings-trupper inberäknade, samt ett nationalgarde af

30,000 man, skulle årliga kostnaden upgå till omkring 22,308,000 R:dr och taga

i anspråk omkring 10,806,000 tjenstgöringsdagar. *)

Då Sveriges försvarsväsende sålunda synes fordra åtminstone jemnfö
-

*) Uti ingendera af ofvanstående jemförelse-beräkningar är anslaget till arméns pensionering

inbegripet.

.jt

opaginerad Kontrollera mot PDF

III. Öl

relsevis måttliga kostnader, och då, såsom jag redan ofvan fö re an tyd t, den kostnad,

som nedlägges på nationens militära upfostran, under ingå förhållanden

kan anses vara gagnlöst förspilld, är det med minskad farhåga rörande storleken

af den summa jag för ordnande af detta försvar måste ifrågasätta, och under

förhoppning om det storsinnade tillmötesgående från nationens sida, hvithet

en klar upfattning af frågans omätliga vigt alstrar, som jag till Eders’ Kongl.

Maj:ts bepröfvande framlägger planen till ordnandet af ett försvar, tillräckligt

starkt, för att, der vi icke åsidosätta vården af detsamma och icke öfverge oss

sjelf ve, betrygga det dyrbaraste vi såsom ett folk ega, vårt fosterlands frihet

och sjelfständighet.

Stockholm den 31 December 1868.

B. Abelin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIL A G 0 R

TILL

Chefens för Landtförsvars-Departementet underdåniga

anförande till Statsråds-Protokollet de *31 December

1868 angående Landtförsvarets

organisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 1.

Medelberäkning af kostnaden för Städja och Lega vid Roterade

Infanteri-Regementen och Corpser.

Regementen

och

Corpser.

Antal

Nummer.

Effektive

Betalande.

Nuvarande kost- naden enligt i/

af hela beloppet.

Enligt uppgifter

från Regementen

och Corpser.

Blifvande kostna- den beräknad till

''/15af hela beloppet

Anmärk-

ningar.

Summa.

Me-

dium.

Summa.

Me-

dium.

lista Lifgrenadier- Regementet. . .

Uplands.....

Skaraborgs ....

Södermanlands. .

Kronobergs. . . .

Jönköpings....

Dal........

Helsinge.....

Elfsborgs.....

Westgötha Dals .

Bohus Läns . . .

Westman]ands . .

Norrbottens . . .

Westerbottens . .

Calmar ......

Nerikes .....

Wermlands. . . .

Jemtlands . . .

Norra Skånska. .

Södra Skånska. .

1,244

1,200

1,200

1,200

1,100

1,100

1,200

1,200

1,200

1,200

904

1,200

483

460

1,100

766

908

525

984

1,002

1,106

1,068

1,065

1,133

969

911

1,029

1,062

1,067

1,064

799

1,041

179

311

988

746

888

68

885

2,989

2.627.02

3,215,86

972,39

5,019,76

623.29

326,84

3.219.03

8,676,63

1.017.58

2,012,33

1.949.58

3,481,60

106,48

809,55

446,63

2,295,36

1,770,35

158,61

359,27

416.30

2,38

3,01

0,91

4.43

0,64

0,36

3,13

8,17

0,95

1,89

2.44

3,34

0,59

2,60

0,45

3,08

1,99

2,33

0,44

0,47

4.203.28

5,145,37

1,555,82

8,031,61

997,26

522,14

5,150,45

13,882,61

1,628,13

3,219,72

3,119,33

5.570.56

170,36

1.295.28

714.61

3.672.57

2,832,56

253.61

574,83

666,08

3,80

4,82

1,46

7,08

1.03

0,57

5,05

13,07

1,52

3.03

3,90

5,35

0,95

4,16

0,72

4,92

3,19

3,73

0,71

0,75

Westmanlands

lmektelegome- delskassa, som e- gentligen afses till

rekryteringshj elp,

bör, i likhet med

öfriga till under- stöd för roterin- gen af statsmedel

bildadekassor,till

Statsverket i hän- delse af eu all- männare lindring

i roteringsbesvä- ret indragas; och

i sådant fall er- håller Staten i er- sättningen för sitt

öfvertagande af

städja och lega

dennakassas kapi- tal, utgörande vid

1866 års slut

356,870: 76 hvarå

räntan beräknad

till 5 procent ut- gör 17,843: 53,

hvilken summa

således rätteligen

bör fråndraga^

Statens kostnad

63,206: 14; hvar- igenom årliga

kostnaden kom- mer att utgöra

45,362: 61.

Summa j 20,176

17,187

39,503,86

2,29(63,206,14

3,68

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 2.

Medelberäkning af kostnaden för städja och lega vid RusthållsKayallen

och Infanteri-regementen och Corpser

samt Jemtlands Hästjägare Corps.

Regementen

och

Corpser. 1

Antal

Nummer

Effektiv:

Betaland

Nuvarande kostnaden

beräknad till >/20 af

hela beloppet.

Enligt uppgifter från

Regementen och f

Corpser.

Blifvande kostna- den beräknad till y16

af hela beloppet.

Summa.

Me-

dium.

Summa.

Me-

dium.

Lif - Regementets

Dragon-Corps . . .

505

440

702,85

1,59

937,15

2,13

Lif - Regementets

Hussar-Corps. . . .

500

430

1,493,71

3,47

1,991,61

4,63

Smålands Hussar- Regemente.....

500

450

122,61

0,27

143,48

1

0,36

Skånska Hussar. . .

1,000

871

151,18

0,17

201,57

0,23

Skånska Dragon . .

1,000

879

232,22

0,27

309,62

0,35

Lif - Regementets

GrenadierCorps . .

500

435

1,401,12

3,22

1,868,16

4,29

Andra Lif-Grenadier- Regementet ....

1,000

891

3,200,40

3,59

4,267,20

4,79

Westgöta .......

1,000

868

1,014,72

1,17

1,352,96

1,56

Smålands Grena- dier-Bataljon ....

500

419

628,56

1,50

838,08

2

Jemtlands Häst-Jä- gare-Corps . . . .

200

182

388,35

—

51 1,18

2,81

Summa

6,705

5,865

9,335,72

1,59

112,440,9

d| 2,12

r f;°

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 3.

Tablå öfver nuvarande och blifvande kostnad för rotehållare vid roterade Infanteri-regementen och Corpser.

Regementen

och

Corpser.

Antal

Nummer.

Medel- beloppet af

rotarnes

Taxe- ringsvärde.

Nuvarande kostnad

enligt

Komiterades beräkningar.

enligt Carl XI:s och

sednare Knekte-kontrakt.

enligt medelbeloppet af

Vakans-afgifterna.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

1

I pro- cent af

rotens

taxe- rings- värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

I pro- j

cent af !

rotens

taxe- rings- värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

1 pro- cent af

rotens

taxe- rings- värde.

Första Lif-Grenadier-

regementet.

1,244

51,025

186,396

i

73

,

149

i

84

0,29

i

1

|

|

1 1

j |

172,44328

I i

138

62

0,27 ;

i

i

| l

1 !

145,423j60]

1 !

11690

0,22

Uplands i

regemente.

1,200

32,273

! I j . - I

10 4 1 Afl 1 K Q! A A _

—!

A Oij A UU

Vi7 A .

] |

181,656;

151:38)

0,46

,l ;i

Skaraborgs

1,200

49,210

163,251 60

’ i

1

13604

0,27

1 1

1 OO KA4

i 1 i

1 A7lno

0,21

_i

(

regemente.

l

A^iAUV^A AV 1

7 1 ! |

i

144,204

120

17

0,24

Södermanlands

1,200

33,202

132,906 75

no

76

0,33

—

135,276

112

73

0,34

regemente.

1

1

131,520

109

60

0,33

149,182 24

1 9 K ifiO

0,51

|

Kronobergs

1,100

26,198

120,582

i no

f*<7>

A in

regemente.

lvy

0/

v >42

118,965

108

15

0,41

134,351

38

122 14

...

0,41

-n

Jönköpings

1,100

29,717

130,537

1 1

0,39

regemente.

111,529

101

39

0,34

160,151

8

133

46

0,57

Dal-

1,200

23,318

163

17

0,69

regementet.

l 9U,OVU:

1

180,000

_

150

0,64

Helsinge

regemente.

1,200

19,729

138,455

81

115 38

0,57

{

|

134,448

112

4

0,56

128,808

107

34

0,54

130,485

28

0,48

Elfsborgs

regemente.

1,200

22,399

1VO

i

148,452

123

71

0,55

—

100

120,000

0,44

Westgöta-Dals

1,200

46,944

195,087 96

162

k 7 n

76

143,712

119

0,25

regemente.

144,000

120

0,25

Bohus Läns

904

22,862

105,594

65

11681

0,51

1

1 1 A Öl C

A Q

1 07 1 O

A rr ! .......

regemente.

’

*66,787

52

73

88

0,32 _

Westmanlands

1,200

40,770

169,310

j

C) Q 14 1

09

0,34

_

—

iftl

1 kk ai i*

129

18

0,31

regemente.

AU,J)V1U

''

170,592

!

142(16

0,35

Norrbottens

Fältjägare-corps.

483

i

28,703

*30,62014

1

'' 6339

1

0,22

!

11

1

i

!

1

*44,035

91

17

0,31

r~

1

1

) *30,723

63

63

61

0,22

Westerbottens

Fältjägare-corps

460

33,688

.. i i i

£ A 9 C57 Öl! Q A Qti

r

-TV) VtV 1 W

UV: ’

* 43,364

20

94

27

0,28

46,782

10170

0,30

Calmar

regemente.

1,100

35,966

145,870^26

- - 1.....

mlei

0,37

I

|

122,793

!

in

£9 A

v,öl

*105,336

95

76

0,26

Nerikes

regemente.

766

! 48,297

94,76031

12371

0,25

I

85,69242

in

87

0,23

*67,178

20

87

70

. 0,18

Wermlands

regemente.

! 908

i

59,581

127,22493

1

14011

0,23

!

|

*71,604

88

78

86

0,13

93,896

28

103

41

0,17

Jemtlands

Fältjägare-corps.

! 525

24,102

*45,073 56

85 85

!

1 0,35

i

!

*45,045

J

85

80

0,35

*52,185

99

40

0,41

Norra Skånska

Infanteri-regementet.

984

94,829

107,058!50

10880

0,11

1 '' ..............

114,11448

1

115

97

0,12

*88,166

40

!

89|60

0,09

Södra Skånska

Infanteri-regementet.

1,002

100,358

105,075

1 un

86

0,10

.

I

_

no G£Q

46

119

73

0,12

_____

-L X VW

!

109,739

4

109

52

0,11

2,548,651

i a1 i c>a 90

(j y,, ...

! M 1 ....

Summa

Roterade Infanteriet.

20,176

41,462

IV

u,30

272 Al 2

31 11751

i i

0,28

___

2,237,491

67

Ilo

89

0,26

Blifvande Kostnad

Då nuvarande kostnad upptages

enligt

Komiterades beräkningar.

Summa.

Medel
belopp
per
rote
-

I procent

af

rotens

taxeringsvärde.

124,400! i 100: 0,19

120,000

100; 0,31

120,000; ! 100; j 0,20

120,000! I 100!

110,000

110,000

100

100

0,38

0,33

120,000! i 100! ! 0,43

120,000

120,000

100

100

0,51

0,44

120,000; | UKI I 0,21

90,400

100

120,000

ioo! ! 0,24 i—

S k i 1 n a d e n

emellan blifvande kostnad och nuvarande kostnad,

utvisande Rotekållarnes vinst

*30,62014! 63i39

*43.637 80 9486

0,22

0,28

110,000

76,600

100

100

0,27

Då nuvarande kostnad upptages

enligt Carl XI:s och

sednare Knekte-kontrakt.

Då nuvarande kostnad upptages

enligt medelbeloppet åt''

Vakans-afgifterna.

Då nuvarande kostnad upptages

enligt

Komiterades beräkningar.

Då nuvarande kostnad upptages

enligt Carl XI:s och

sednare Knekte-kontrakt.

Då nuvarande kostnad upptages

enligt medelbeloppet af

V akans-afgifterna.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

I pro- cent af

rotens

taxe- rings- värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

I pro- cent af

rotens

taxe- rings- värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

I pro- cent af

rotens

taxe- rings- värde.

Summa.

Medel-

belopp

per

rote.

1 pro- cent af

rotens

taxe- rings- värde.

Summa.

Mede

belop

per

rote.

1-

p

I pro- cent af

rotens

taxe- rings- värde.

i ! j

'' i

61,996

73

49 84

0,io

|

i

|

124,400

i

100

0,19

j

1

48,043

l

28

—:

38

32

t

0,08

;

:

124,400.

-1

100

''

0,19

!

i

91 U9:1. no

) )

1 Ri90

0,3

i

1

i

i

i

i

1

. |

1

'' 1

!

64,156!

9

0,16 |

---1

)

j

i

120,000

100

0,31

25,704

:

91 49

0,06

1

120,000

1

100!

0,31

|

i

!

1

1

1

61,656

1

5138)

0,15

""T

1

a st qrti no

36!

4

0,07

]

1

!

120,000’

100

0,20

9,504!

i

7 92

0,01 ;

■

''

1

)

120,000,

100

0,20

---j

—I

|-

24,204

20(17

0,04

I

i

1 0 QA£ 7 £

10

76

0,03

1

!

!

1

120,000

100

0,30

15,276

12 73

0,04

120,000

100

0,30

____

-______|

_

11,520

960

0,03

39,182

24

3fdfi9

0,13

110,000

100

0,38

10,582

9 62

0,04

110,000

100

0,38

—

—

—

8,965

8

15

0,03

24,351

38

22

14

0,08

100

0,33

----

20,537

18

67

0,06

i 110,000

110,000

100

0.33

—

—

1,529

1

39

0,01

40,151

8

33

46

0,14

"———1

120,000

100

0,43

75,804

—

63 17

0,26

120,000

100

0,43

__

---

—

—

—

—

60,000

50

0,21

j

18,455:81

15l;l8

0,06

120,000

100

0,51

__1

14,448

12

4

0,05

120,000

100

0,51

—

—

—

-

8,808

7 34

0,03

10,48528

1

8!74

0,04

120,000

100

0,44

28,452

_

,

23171

0,11

120,000

1 oo

0,44

'' ''

—

—

**

7it nsvIaB

62

57

0,14

__

120,000

100

__

0,21

23,712

1976

0,04

120,000

100

0,21

—

—

—

24,000

20

i 0,04

i

1 t 1

lfilsi

0,08

1

1

1 |

100

0,43

! 94 516 48

i 27

12

j 0,12

i

|.

90,400

*66,787

52

7388

0,32

1

I

!

!

1"

|---

1 7--

1 ~ .. -

1""

|

i

—

I **

1 i

|

j

I"

1

i

:

49,31029

! 41

j 9

i 0,io

1

|

i

1

! i

1

120,000

100

0,24

i

j

i 35,016

I

! 29

18

| 0,07

1--------

120,000

100

0,24

1

]

i-

___

,

i

i __

1—

! 50,592)

4216

0,11

i

1

j

!

**

i

i

|

|

i

j

1

*44,035

11

91

17

0,31

_

|_____

J **

*30,723

63

63

61

0,22

1-

1

1 7

i

!

--------------

-j-

-------

•| —

-----------

**

1

i

1

i

**

j

|

1

i

1

!

1

|

|

1

*43,364

20

i

1 0,28

i

i

1

**

i

i

1

|

\L i

46,000

100

0,29

1

!

r

—

—

"i-

i-

------

781

!(

1

Itc

*| 0,01

i

it

89.161

0,10

!

!

!

I

[

| 1

I |

!

1

110,000

100

0,27

I

j _

-! 12,793

i

>i

! 116.-

5 0,04

|

*105,336

95

76

0,26

•-------

-

—

1----

T"

——

1

J **

1

T

i

Anmärkningar.

* ller den nuvarande kostnaden visar sig mindre

än det belopp, hvartill den blifvande kostnaden,

genom att enligt regleringsforalaget

upptagas till 100 R:dr pr N:r, skulle belöpa

sig, är, under förutsättning att rotehållarne

ega rätt att förblifva vid de gamla förhål"

landena, den nuvarande och den blifvande

kostnaden uptagna till samma summa, ehuru,

då Staten äfven i detta fall öfvertager städja

och lega, rotehållarens blifvande kostnad

per rote rätteligen bör minskas med medelbeloppet

af städjan och legan, utgörande

enligt Bil. Ser. A. N:o 1, 3 R:dr 68 öre R:mt.

** Då nuvarande och blifvande kostnad

äro lika, kan naturligtvis ingen skilnad utföras.

Se för öfrig! föregående anmärkning.

0,21

I I

90,800! 100

0,16

76,600!

*71,604188

ioo!

0,21

78 86

j_

*45,073*56; 85

98,400

100,200

100

100

85’ 0,35

*45,045

0,io

0,09

85

80

0,13

*67,178

20

87

70

0,18

90,800!

0,35

100

52,185) | 99

0,16

40; 0,41

98,400

100!

100,200!

100

0,io

0,09

*88,166 40

; 100,200

89

100

60

0,09

0,09

1,990,131)50) 98(64! 0,24

! I

|l,985,049)19! 98 39 0,24 f

-[1,950,776175

96

67

0.23

Obs. I beräkningarna äro, för undvikande af

vidlyftighet, endast tvenne decimaler använda,

samt der dividendens rest öfverstigit

divisorns halfva belopp är närmaste

enhet i qvoten blifven upförd.

18,160(31

36,424 93

**

23

40

71! 0,04

9,092

42

11 87 0,02

11 0,07

3,096

8,658

5o! 8|so| 0,01

28] 341; 0,oi

**

15,714(48! 15(97; 0,02

**

4,875

74 4

86 0,oi

19,769

46! 19

73) 0,03

9,539

9152) 0,02

558,519)60) 27

68* 0,06

388,964 12 19

12 0,04

286,714

92

14

22) 0,o3

Anmärkas bör att, för så vidt det i Riksstaden

senast upptagna förlagspris å spannmål,

2 Rdr 10 öre R:mt pr kub.-fot, skulle läggas

till grund vid bestämmandet af den blifvande

normalkostnaden, denna skulle komma att höjas

med 4 R:dr 50 öre pr nummer; då emellertid

omständigheterna låta förmoda att detta pris

varit en följd af undantagsförhållanden, som

sällan ifrågakomma, har det synts, som förevarande

beräkningar med allt skäl kunnat utgå

från en värdering af spanmålen i enlighet med

det i Riksstaten allt hitintills vanliga förslagspriset

af 2 R;dr pr kub .-fot.

Berörda anmärkning galler äfven i fråga om

beräkningarne uti nästföljande Tablå öfver den

nuvarande och blifvande kostnaden vid ru»tliållsregementen

och corpser samt Jemtlands

Hästjägare-corps (Bil. Ser. A. N:o 4.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 4.

Tablå öfver nuvarande och blifvande kostnad af karlens underhåll för Rust- och Rotehållare vid Rusthålls-Kavalleriet, de afsutna

Rusthålls-regementena och Jemtlands Hästjägare-Corps.

Regementen

och

Corpser.

Antal Nummer.

Medelbeloppet af

rustli ållens

Taxeringsvärde.

Nuvarande kostnad

enligt

Komiterades beräkning.

Blifvande kostnad.

Skilnad e n

utvisande Hast- och Rotehållares vinst

af blifvande kostnad, jemnförd med

nuvarande kostnad.

Anmärkningar.

Summa.

Medelbelopp

per Rote.

i procent af

rusthållets

Taxerings-

värde

Summa.

Medelbelopp

per Rote.

i procent af

rusthållets

Taxerings-

värde.

Summa.

Medelbelopp

per Rote.

i procent af

rusthållets

Taxerings-

värde.

Lif-Regementets Dragon- corps.

505

26,025

80,890

90

160

18

0,65

50,500

—

100

—

0,88

30,390

—

60

18

0,27

I beräkningarne är o för undvikande af vidlyftig- het endast 2:ne decimaler _ uptagna, samt, der divi- dendens rest öfverstigit divisorns belopp, är närmaste

enhet 3 qvoten upförd.

-Öb- upgifter saknas angående den ursprungliga

kostnaden för Rusthålls-regementena vid indelnings- verkets införande, så har icke denna beräknings- grund bär (såsom vid Roterade Infanteri-reg:tena)

kunnat till jemförelse uptagas, lika litet som medel- beloppet af vakansafgiftema, som här ej blott afse be- fnelse från karlens underhåll utan äfven från bekläd- nad m. m.

*) Den nuvarande kostnaden visar sig mindre än det

belopp, hvartill den blifvande kostnaden genom att un- tagas till 100 R:dr pr N:r skulle belöpa sig; hvarföre

c-n(uvr förutsättning att Rotehållarne må ega rätt att

öe gamla förhållandena, den nuvarande

och den blifvande kostnaden äro upptagna till samma

summa.

**) Då nuvarande och blifvande kostnad antagas blifva

lita, kan naturligtvis ingen skilnad här utföras.

Lif-Regementets Hussar- corps.

500

26,601

69,445

—

138

89

0,52

50,000

—

100

—

0,37

19,445

—

38

89

0,16

Smålands Hussar- regemente.

500

28,155

65,975

—

131

95

JO

50,000

—

100

0,35

15,975

31

95

0,12

Skånska Hussar- regementet.

1,000

52,697

103,830

103

83

0,19

100,000

—

100

0,18

3,830

3

83

0,01

Skånska Dragon- regementet.

1,000

56,786

101,190

—

101

19

0,18

100,000

100

0,7

1,190

1

19

0,01

Summa

Rusthålls-Kavalleriet.

3,505

42,798

421,330

94

120

21

0,28

350,500

—

100

''

0,23

70,830

20

21

0,05

Lif-Regementets

Grenadier-corps.

500

23,454

69,115

—

05

00

23

0,59

50,000

—

100

0,43

19,115

38

23

0,16

Andra

Lif-Grenadier-regementet.

1,000

30,357

118,980

—

118

98

0,39

100,000

—

100

—

0,33

18,980

—

18

98

0,06

Westgötha

regemente.

1,000

25,050

145,480

—

145

48

0,58

100,000

—

100

0,39

45,480

—

45

48

0,19

Smålands

Grenadier-bataljon.

o

o

to

23,047

63,880

—

127

76

0,65

50,000

100

—

0,43

13,880

—

27

76

0,12

Summa Afsutna

Rusthåll-regementen.

3,000

26,219

397,455

—

132

48

0,50

300,000

100

0,38

97,455

32

48

0,12

Jemtlands

Hästjägare-corps.

i

200 31 620

18,650

—

93

25

0,29

i

18,650

93

25

0,29

Summa

Summarum.

6,705

35,047

837,435

94

124

89

0,36

669,150

99

79

0,28

168,285 i—

i

25

10

0,07

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 5.

Approximativ Beräkning

öfver den ökade kostnad, som genom värnepligtens utsträckning kan

komma att drabba egare af berustad eller roterad jord.

Enligt det i Riksgälds-kontoret upprättade Generalsammandrag öfver

1866 års bevillning, som för detta år utgjorde R:dr R:mt 2,824,212:

56 öre deltogo fastigheter å landet deri med 532,268 R:dr 6 öre, hvilket

utgör 15,30 procent af bevillningens hela belopp.

Den ökade kostnaden för beväringsmanskapets utsträckta vapenöfning^''

utgör i rundt tal 630,000 R:dr; om denna summa uttages genom

bevillning, skulle naturligtvis utaf detta belopp å jordbruksfastighet

belöpa, likaledes 15,30 procent, hvilket i rund summa utgör 96,390 R:dr.

Sammmanlagda taxeringsvärdet å jordbruksfastighet utgör enligt

ofvan åberopade Generalsammandrag 1,774,677,486 R:dr; den för knektehållet

berustade och roterade jordens taxeringsvärde åter upgår, enligt

frånKongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrade upgifter, till 1,071,528,217

R:dr; af förberörda, från summa jordbruksfastighet utgående 96,390 Rall-,

skulle således den del deraf som är berustad eller roterad få vidkännas

58,199 R:dr — hvit ket belopp åter, fördel adt på indelta arméens 26,881

rusthåll- Och rotehållsnummer skulle på hvarje gorå ökad, direkt kostnad

............................2 R:dr 16 öre R:mt.

, Derest man för eu approximativ beräkning af den genom dagsverke

iMMn upstående indirekta ökade kostnaden vill lägga hemmantalet

till.grund och dervid med 1847 års Skatteförenklingskomité beräknar antalet

hemman i riket utgöra i rundt tal 66,000, så skulle, då summa dagsverksförnist

efter ett värde af 1 R:dr för dagsverket utgör R:dr 542,000 (rätteligen

541,491) kostnaden för hvarje hemman komma att utföra 8

R'':dr 22 öre.

Den för kneldehållet berustade och roterade jorden torde kunna antagas

till inalles 40,000 hemman, och den å denna jord belöpande andel af

dägsverksförlusten skulle således blifva 328,800 R:dr — denna summa

åter fördelad på indelta arméns 26,881 rusthåll- och rotehållsnummer

utgör på hvarje.....................12 R:dr 23 öre R:mt,

hvithet således skulle utgöra det i penningar evalverade värdet

af den dagsverksförlust (den ökade indirekta kostnad), som hvarje rusthåll

eller rote komme att i förevarande fall få vidkännas.

Anm. Uti ofvannämnda antal dagsverken är intet afdrag gjort för helgdagar, hvilka dagar knappast

torde kunna inberäknas under “dagsverksförlusten“. Ben minskning som sålunda

rätteligen borde ega rum, utgör likväl ej mindre än omkring 99,000 dagsverken, med beräkning

af 4 inträffande helgdagar under första klassens vapenöfningar samt 2:ne under

de begge öfrigas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser, A. N:o 6.

Kostnaderna för Torpets nybyggnad och underhåll

äro, enligt Länens Markegångstaxor, uti Vakansafgifterna för hel solclatrote

uptagna på följande sätt, nemligen:

för Stockholms Län :

» Upsala »

» Södermanlands»

» Östergötlands »

» Jönköpings »

» Kronobergs »

» Kalmar »

» Malmöhus »

» CröteL o. Bohus »

» Elfsborgs »

» Skaraborgs »

» Wermlands »

» Örebro »

» Westmanlands»

Torpets underhåll och nybyggnad

Stugans vär- j Beräknadt

de . . 3001 Talför 100 år,

Fähus och fo-|400Rdl | deraf för

derrum 100 hvarje år..

Torpets underhåll, lika med 3

drängdagsverken ........

Torpets underhåll.........

Nybyggnad, reparationer och hägnad

................

Torpets nybyggnads- och reparationskostnad,

på 50 år fördelad,

årligen..............

Kostnaden för Torpets underhåll

och nybyggnad, beräknad till

''/.»»idel af byggnadskostnaden. .

Torp, hvars ^byggnadskostnad

upskattats till 500 K:dr, hvilka

fördelade på 50 år lemna årligen

...........10: —

Torpets underhållskostnad 10: —

Torpets underhåll.........

Årlig byggnadsskyldighet.....

Torpets underhåll och nybyggnad,

600 R:dr på 50 år, följaktligen

för året............• .

R:dr Runt 10: —

» 4: —

» 2: 25.

» 10: 54.

» 6: 25.

» 7: —

» 6: —

» 20: —

» 12: 40.

» 4: 50.

» 12: —

Husrum och torpbyggnad uppföres

till ett värde af.........

Nybyggnad och underhåll af Torpet

''/.»»idel af kostnaden för Torpets

nybyggnad och underhåll. . . .

» 15: —

» 6: 50.

» 4: 50.

opaginerad Kontrollera mot PDF

för Gefieborgs Län: Torpets nybyggnad och underhåll

» Westerbottens » Vs«:del af Torphusens byggnadskostnad

......... . .

” Norrbottens » Torpets underhåll och nybyggnad

till ‘/mide!.........

R:dr R:mt 6: —

» 6: 50.

» 5: 94.

I markegångstaxorna för de Län, som bär ej äro uptagna, är antingen

intet värde utfördt för Torpets nybyggnad och underhåll, eller afser

vakansafgiften endast båtsmansroteringen.

Medelbeloppet af vakansafgifterna för hel soldatrote i förevarande

lanseende utgör 8 Rdr 19 öre. Värdena af nybyggnads- och underhållsskyldigheten

aro i de flesta taxor sammanförda i eu summa; och byggnaderna

äro beräknade att ega bestånd i högst 100, minst 50 år.

Komiterade för rådplägning rörande lindring i roterings- och rustnmgsbesvaret

hafva, uptagit kostnaden för torpets byggnad och underhåll

dels till 10 R:dr; dels till 11 R:dr 25 öre och dels till 12 R:dr 50 öre

K:mt. Ua härmed jemnföras markegångstaxornas olika värderingar af

detta besvär, synes det i regleringsförslaget uptagna belopp 10 R:dr

komma den antagliga medelkostnaden temligen nära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A IV:o 7.

Uppgift rörande extra regeringen inom de privilegierade bergslagerna,

hvilken rotering föreslås att hädanefter

effektivt utgöras.

Berg

slagen

s

Antal

indelta rotar.

Belägenhet i Län.

Namn.

Hemmantal.

Nora............

221* **)7..

56°''°7-°«,°

Hiulsiö ..........

28"/-°

Q2819/

Lindes...........

176’/,,

36»”/,„.

”

Ramsbergs........

71»''/--°

17”/..

Grythytte.........

427,.

15»/,.

''''

Holl afors.........

01437/

y / 21 4 4

” ,

Häri slanga.........

73''°''7..„

33»/..,°

Lekebergs ........

105*7,.,

32»/,,

Lerbäcks.........

827„

56 »/„

Nya Kopparbergs ....

404,,7,os°i

24''/,,

**

Wermlands ........

Philipstads........

‘25s/34

36 ''»/,„

„ ........

Nyeds ...........

307.

297,

Jönköpings........

Tabergs..........

43''/.

22“*/,,,

Summa (med uteslutande af brutna tal.)

967

374

*) samt 29''/, hyttor och 153 bergstorp.

**) härifrån kan möjligen komma att afgå 7, rote för prestgårdar och stomhemman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

m i 11 ^er- ^:0

1 a Dell, utvisande, för hvarje län, det antal extra rotar inom soldat

och båtsmanshåll, hvilka vid inträffande krigsutbrott äro skyldige att

upsätta manskap eller tross hästar, såsom ock det antal hästar, som,

med tillämpning af den föreslagna fördelningsgrunden, 1 häst på

hvarje till 200,000 E:dr upgående fastighets taxerings

värde, skulle komma att utgå.

Län.

Stockholms

Dito

Upsala

Södermanlands

Östergöthlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Christianstads

Malmöhus

Hallands

stad

län

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

Göteborgs o. Bohus d:o

Elfsborgs d:o

Skaraborgs d:o

W ermlands d:o

Örebro d:o

Westmanlands d:o

Kopparbergs d:o

Gefleborgs d:o

W esternondands d:o

Jemtlands d:o

Westerbottens d:o

Norrbottens d:o

Summa

Betar

som upsätta manskap.

som

Betar

upsätta hästar.

Antal hästar, efter 1

häst på hvarje 200,000

K:drs taxeringsvärde.

Soldats.

Båts-

mans.

Summa

Soldats.

Båtsmans.

Summa.

Enl.

gamla

konto.

1832 års.

Bni.

nya

kontr.

1841 års.

Enl.

gamla

konto.

Enl.

nya

konto.

715

1

3

4

20

81

56

147

304

498

13

13

53

138

1

11

203

341

33

33

238

29

267

437

47

12

59

9

132

16

157

899

126

1

127

43

130

173

460

98

98

24

24

278

22

36

58

2

25

20

47

549

14

14

151

10

10

1

2

3

253

10

10

31

31

628

1

5

6

1

76

1

78

1,250

i

1

130

130

309

2

60

62

9

9

657

4

1

5

140

11

151

535

19

19

282

282

705

71

71

115

115

578

15

1

16

248

103

351

489

34

34

63

41

104

308

13

13

132

132

283

6

17

3

4

30

314

6

6

12

12

299

9

9

131

3

3

141

6

6

no

509

136

645

445

1,723

61 |

406

2,635 |

11,318

- *— , -----,

byran i början af ar 1865.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9 a.

Lif-Regeinentets Grenadier-Corps.

Corpsens förläggnings-område.

Af

Lif-

teg:ts

Gren.-

corps.

Af

Westmanlands

Reg-.te.

Af

Söderma

Reg:

nlai

te.

lds

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

ö

eg

O:

►"i "vy

W

O

J\s 5

Westerås Komp.

M 6

Strömsholms Komp.

w

£

0

JQ

0:L,

-i 555

w00

O

3

y

Ny ordinarie rotering.

Summa.

M 6

Ö:ra Rekarne Komp.

yS

4

p

Q

läs

g-*

«

o

3

p

Ny ordinarie rotering.

Summa

Westerås

Åkerbo

Malma

5

8

8

13

Köping

18

23

1

24

42

Bro

19

8

1

9

28

Medålder

7

1

17

18

25

Himeta

11

9

5

14

25

Björskog

19

26

26

45

Kungs-Barkarö

12

12

Kung Carls

4

7

7

11

Torpa

12

11

11

23

Sätterbo

4

5

1

6

10

Arboga

11

1

12

12

Fellingsbro

5

5

5

Snäfringe

Säby

12

12

12

Kolbäck

19

19

19

Munktorp

70

1

71

71

Södermanlands

Öster-Rekarne

Hammarby

6

6

6

Eskilstuna

24

24

24

Wallby

17

17

17

Husby

16

16

16

Stenkista

16

16

16

Näsliulta

9

9

9

utaf Sundby

3

4

7

7

Vester-Rekarne

99

4

103

103

in

31

119

| 87

I5

|242

44

150

4

| 198

551

Städer:

Arboga.

Köping.

Eskilstuna.

Thorsbälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9. b.

Första Lifgrenadier-Regementet.

Regementets förläggnings område.

Af l:a Lifgrenadier-Regementet.

Af 2:a Lifgren.-Reg:tet.

W

I

ö

O

CO

3.

9

crq

Summa.

L än.

H ärad.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet. I

£

©

rs

w

5"

crq

er

o

W

o

B

N:o 3 Kinds Komp.

N:o 4 Östanstångs Komp.

N:o 5 Ombergs Komp.

1

|N:o 6 Wreta Klosters Komp.

N:o 7 Motala Komp.

N:o 8 Ydre Komp.

| Ny ordinarie rotering.

Summa.

1 N:o 1 Lif-Kompaniet.

N:o 3 Linköpings Komp.

N:o 4 Westanstångs Komp.

Nio 5 Bergslags Komp.

N:o 7 Skenninge Komp.

N:o 8 Wadstena Komp.

Summa.

Östergötlands

Hemming

25

6

3-1

2

14

16

47

krake

29

3

32

19

19

51

Lösing

45

1

46

42

42

i

89

Finspång

6

6

6

56

6

36

5

3

27

151

3

6

9

160

Gullberg

1

47

2

1

51

32

3

35

86

Aska

92

5

97

41

27

1

69

166

Boberg

58

3

3

64

4

74

78

142

val

34

34

41

41

75

Lysing

83

1

84

81

81

165

(fostring

Oskär Fredrik

11

11

12

2

14

25

Håf

4

4

1

1

5

Järsta

4

4

4

4

8

Skenninge

2

1

3

6

6

9

Oppuna

1

1

11

11

12

af Högby

5

5

10

10

15

Högsta

6

6

19

19

25

Bjällbo

5

1

6

14

14

20

Rinna

11

11

5

5

16

Hane kind

Kärna

7

7

9

9

16

Råga

10

10

9

9

19

G

24

6

155|117|141

155

| 5|49]658|66|14

54

124|109

125

492| l|l, 151

Städer:

Norrköping.

Wadstena.

Skenninge.

•• ■''r ri, (f»o rlAk rl^^Ik rloc*!

$; M i i r imv s si t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9. c.

Andra lifgrenadier-Regementet.

Regementet

förläggnings-område.

Af 2:a Lifgren.-Reg-.tet.

Af l:a Lifgren.-Reg:tet.

td

po

e-t-

B

JO

0

o_

5*

er?

1 Ny ordinarie båtsmansrotering. |

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

Ä

O

M

K

w

O

3

d

SO

B.

N:o 2 Tjusts Komp.

N:0 3 Linköpings Komp.

Ö

CD

P

g

P°

Ö

eg

W

o

3

d

N:o 5 Bergslags Komp.

N:o 6 Wifolka Komp.

Ö

<Z

CO

S

ö

3''

CT?

CD

w

O

3

d

Summa.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

Ö

rs

c/i

po

ö

er?

er''

>-i

O

w

O

3

d

N:o 3 Kinds Komp.

ö

Öl

O

3

er1

CD

eg

W

o

3

d

N:o 6 Wreta Klosters Komp.j

g

ö

w

Kj

P-

w

o

3

d

Ny ordinarie rotering.

Summa.

Östergötlands

Hanekind

Linköpings

7

o

13

8

8

21

Sanderyd

3

3

2

2

5

Staka

2

2

4

4

4

8

Skeda

15

15

10

10

25

Wist

3

1

4

14

i

15

19

Rankekind

38

31

69

33

7

36

76

145

Åkerbo

48

48

43

6

5

54

102

Skärkind

20

20

53

53

73

Hammarkind

33

33

21

2

23

73

2

131

Björkekind

12

12

56

2

70

Östkind

14

14

64

78

Walkebo

36

24

60

41

9

2

52

112

Ydre

Malexander

1

1

5

5

6

Torpa

6

6

13

13

19

af Asby

4

4

14

14

18

Wifolka

12

1

59

72

64

14

78

150

Oöstring

Malexander

i

1

3

3

4

Åsbo

3

3

15

15

18

af Högby

1

1

1

Skruckeby

7

7

4

4

11

Ekeby

4

4

17

17

21

Kinda

Wålnäs

8

8

16

16

24

Tjärsta

2

2

16

16

18

Kettilsta

15

15

15

Hägersta

1

1

8

1

9

10

Ulrika

1

1

1

Oppeby

1

1

5

5

6

V. Eneby

3

3

13

1

14

17

Kisa

3

3

18

1

19

22

59

41

111(711 1(114

16

413

150

132

129

39

14

63

13

540(193

4(1,150

Släde»'':

Linköping.

Söderköping.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Westgöta Regemente

Ser. A. i\:o 9, d.

Regementets förläggningsområde.

Län.

Skaraborgs

Elfsborgs

Härad.

Socken.

Af Westgöta Reg:te.

Wartofta

Walle

Gudhem

Skånings

Wilske

Frökind

Kinnefjerding

Laske

Kållands

Redevegs

Gåseneds

Habo

Gustaf Adolf

Sandhem

Hångsdäla

Luttra

"Slöta

Smeby

Wistorp

Åsaka

Nykyrka

Bjurbäck

Klingared

Bottnaryd

F alköping

af Karleby

Stenlim, tving

Bjurum

Bjerklunda

Gudhem

Tunhem

Ugglum

Törnbj örntorp

Friggeråker

F alköping

Hellestad

Kjällunga

Mjelldrunga

Eriksberg

Skölvened

af Huden ed

125

2

hd

bd < g

125

O- fcr

o''

o

14

3

2 3

44

5

4

2

6

4

3

138

30

18

23

46

10

44

4

1

2

3.

2

6

Af Skaraborgs

Reg:te.

18:141 3[30!75 39o!38

81

20 17

8 94150

Af West-1 Af

göta Dals''Elfsborgs

Regie. Reg:te.

19

12

14

8

9

9

2

8

6

6

3

2

5

5

8

7

3

4

3

8

2

8

3

81

73

43

37

29

K

sfi

2

Ed

cd l e

P-l H

CD P

80:

CTQ

o

55

124

98 388(29150

150

150

4

5

8

9

10

7

179j43 15o! 193

24

14

18

9

11

17

3

3

10

6

6

3

2

5

11

13

7

3

9

7

10

8

12

6

219

103

61

78

83

134

194

8

6

10

12

12

13

1,150

Städer:

Lidköping

F alköping

Skara

Ulricehamn,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Ser. A. i\:o 9. e.

Smålands Grenadier-Korps.

Korpsens förläggnings-område.

Af

Smålands

Gren.-Bat:n.

Af Jönköpings Reg:te.

Af

Kalmare

Reg:te.

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

N:o 2 Östra Härads Komp.

N:o 4 Jönköpings Komp.

Summa.

£

Ö

£

w

o

B

s-

B.

N:o 2 Norra Wedbo Komp.

N:o 3 Westra Härads Komp.l

N:o 4 Wiste Komp.

Summa.

N:o 2 Wedbo Härads Komp.

N:o 3 Aspelands Komp.

Summa.

Jönköpings

Södra Wedbo

Eksjö

14

14

14

Solberga

ii

11

U

Flisby

5

10

15

15

Höreda

17

17

17

Björkö

1

1

1

Hult

11

11

11

Melby

9

9

9

Edshult

5

13

18

18

Ostra

Björkö

2

2

5

5

7

af Skede

12

12

12

Wiste

38

75

113

113

Tveta

Hakarp

2

2

6

6

8

Svartarp

1

1

18

18

19

Lekeryd

13

13

18

18

31

Jersltäs

5

5

15

15

20

Barkaryd

13

13

13

Nässjö

10

10

10

Forserum

2

2

4

7

11

13

Oggestorp

4

4

10

10

14

Norra Wedbo

132

24

63

219

219

2

| 27

| 29 194

| 137

j 90

| 138

459 174

113

| 87|575

Städer:

Eksjö.

Grenna.

>

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Ser. A. N:o 9. f.

Uplands Regemente.

Regementets förläggnings-område.

Uplands Regemente.

Summa.

L än.

Härad.

''Socken.

to

o

M

s

O

B

B.

to

Ö

rs

to

ro

o*

o

to

o

B

N:o 3 Olands Komp.

1

to

Ö

cl

►d

fä1

to

o

B

to

ö

Cx

W

P

ö

pj

ro

W

ro

Pu

N:0 6 Sigtuna Komp.

N:o 7 Hagunda Ko:

to

Ö

CD

to

ö

tv

O:

►d

B*

oq

to

V

V

to

O

B

■d

5

►d

B

>d

Uplands

Orbyhus

114

114

Norunda

36

6

37

79

Waxala

47

47

Rasbo

52

1

53

Oland

146

146

Bälinge

67

67

Ulleråker

43

43

Håbo

46

46

Bro

x

23

23

Lagunda

27

41

68

Hagunda

"

2

62

64

Fröjd

10

47

70

127

Åsunda

80

80

Stockholms

Frösåker

4

4

Närdinghundra

42

42

Långhundra

3

53

56

Sjuhundra

19

19

Seminghundra

54

54

Erlinghundra

24

11

35

(Håbo)

1

33

33

150

150

150

150

1150

150

150

150

1,200

Städer;

Upsala.

Enköping.

Sigtuna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8er. A. N:o 9,

• £•

Skaraborgs Regemente.

Regementets förläggnings-område

Län.

Härad.

Skaraborgs

Wadsbo

Hinns

Walla (afgår

Kåkinds

Gudhem

Socken.

Stenum och Wing)

Wartofta

Broddetorp

Hvaltorp

Håkantorp

Stenstorp

Segersta

Rådene

Dala

Högstena

Sjögersta

Borgunda

Edåsa

Ljunghem

Korsberga

Fridene

Fröjered

Hömb

Acklinga

Agnetorp

Daretorp

Baltak

Kongslena

Hvarf

Dimbo

Åsled

af Karleby

Mularp

Gerum

Hvalsta

Suntak

Tiarp

Skörstorp

Näs

Kalvens /

Kymbo

Wättak

Brandstorp

W elinge

Härja

Yllestad

Utvängstorp

Städer:

Mariestad.

Sköfde.

Hjo.

—-

—=

----

Af Skaraborgs

Regemente.

Af Westgöta Reg:te.

Summa.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

Nio 2 Höjentorps Komp.

N:o 3 Wartofta Komp.

N:o 4 Wilske Komp.

N:o 5

Södra Wadsbo Komp.’

N:o 6

Norra Wadsbo Komp.

N:o 7 Kåkinds Komp.

N:0 8 Skånings Komp.

Summa.

—

N: 5 Kåkinds Komp.

N:o 6 Wadsbo Komp.

1 N:o 7 Gudhems Komp.

N:o 8 Wartofta Komp.

Summa.

28

150

150

328

65

65

393

65

65

46

46

in

49

49

11

26

37

86

88

88

125

1

126

214

8

8

13

13

21

6

6

1

1

7

3

3

2

2

5

15

15

13

13

28

4

4

7

7

11

4

4

2

2

6

4

4

4

6

6

4

4

10

7

7

1

1

8

9

9

5

5

14

1

1

3

3

4

1

1

2

2

3

5

5

6

6

11

4

4

3

3

7

3

3

10

10

13

3

3

3

5

5

5

9

9

9

9

9

9

6

6

6

10

10

2

2

15?

6

6

2

2

8

6

1

2

9

7

7

16

5

5

8

8

13

7

7

7

6

6

1

1

7

5

5

5

5

5

5

4

4

4

8

8

6

6

14

4

4

1

1

5

4

4

3

3

7

6

6

6

4

4

6

6

10

4

4

4

3

3

2

2

5

11

11

11

i

5

6

6

7

7

6

6

13

4

4

4

112

142

56

— |

ISO!

150

ISO

— |

76o|

1251

122

95

48

390

1,150

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. I\:o 9. h,

Södermanlands Regemente.

Regementets förläggnings-område.

Af Södermanlands Regemente.

Lif-

Reg:tes

Gren.-

Summa.

Län.

H ärad.

Socken.

1

No 1 Lif-Kompaniet.

N:o 2 ^Vingåkers Komp

No 3 Nyköpings Komp.

No 4 Oppunda Komp.

No 5 Strengnäs Komp.

No 6 Ö. Rekarne Komp.

Ö

Ed

£P

3

w

o

3

y

No 8 Gripsholms Komp.

Ny ordinarie rotering.

Summa.

£

ö

05

C/D

O:

Pj

|

3-

ö

pj

W

o

3

hd

Södermanlands

Oppunda

65

150

9

93

3

320

19

339

Jönåker

83

1

84

40

124

Rond

2

53

55

29

84

Willåttinge

34

57

1

3

95

16

in

Daga

54

35

2

91

91

Åker

100

14

29

3

146

146

Selebo

50

85

4

139

139

Ö. Rekarne

Ärla

17

2

19

19

Tjuta

23

1

24

24

af Sundby

3

3

3

däder

41

41

41

B arva

8

8

8

Hölebo

7

7

Stockholms

Svartlösa

8

g

j

Sotholm

4

4

Öknebo

2

2

15011501 501

150 1501106

1

150 ]

191

1,0251

125 |1,1501

Städer:

Nyköping,

Stoengnäs.

Mariefred.

Södertelge.

Trosa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9 i.

Kronobergs Regemente.

Regementets förläggningsområde.

L ä n.

Kronobergs

Härad.

Socken.

Konga

Sunnerbo

Kinnevald

Allbo

Norrviddinge

Halmlada

Nöttja

Torpa

Wrå

Lidhult

Odensjö

Annersta

Känna

Ljungby

Angelsta

Göteryd

Hallaryd

Snarkaryd

Hinneryd

Traheryd

Agunnaryd

Ljunga

Pjetteryd

af Berga

Tutaryd

Kyssby

Hjortsberga

Härlöf

Lekaryd

Aringsås

Blädinge

"Wislanda

Skatelöf

W. Thorsås

Wirestad

Stenbrohult

Härlunda

Öhr

Gårdsby

S öraby

Tjureda

Ormesberga

138

138

137

61 133 I 138 | 137

87

Af Kronobergs Regemente.

Kalmare

Reg:te.

Af

Smålands

Summa.

N:o 1. Lif-Kompaniet.

N:o 2. Skatelöfs Komp.

N:o 3. Kinnnevalds Komp.

N:o 4. Norrviddinge Komp.

N:o 5. Ljungby Komp.

N:o 6. Södra Sunnerbo

Komp.

L!

ö

t

1

o

8

''P

g

ö

CD

Fi o

0 H

3 p

d

U1

y

y

y

%

o

Summa.

N:o 8. Konga Komp.

N:o 3. Sunnerbo Komp.

133

27

160

118

278

15

9

24

24

14

14

1

15

14

14

1

15

12

12

12

14

14

14

12

12

12

14

14

4

18

8

l

9

3

12

11

11

5

16

19

19

3

22

28

28

6

34

21

21

1

22

29

29

29

33

33

2

35

18

18

18

25

25

25

19

19

1

20

18

18

5

23

16

16

16

4

4

2

6

21

21

11

32

5

39

no

16

170

170

22

22

7

29

4

4

4

11

11

11

3

13

16

1

17

15

15

2

17

17

17

2

19

21

21

1

22

34

34

34

50

50

4

54

24

24

24

9

9

9

8

8

1

9

10

10

10

11

11

11

7

7

7

6

I

5

5

969

| 118 | 63 11,160

Stad:

Wexiö.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9 k.

Jönköpings Regemente.

Regementets förläggningsområde.

Af

Jönköpings Regemente.

Af

Rat- in are

teg:te.

Af

Smålands

Gren - Bataljon.

Af

Kronobergs

Reg:te.

Summa.

Län.

Härad. |

Socken.

tz{

o

W

o

3

V

j N:o 3 Vestra Härads komp.

Öl

s\

°

p:

P

w

o

5

V

| N:o 6 Norra Westbo Komp.

Nio 7 Östbo Komp.

;N:o 8 Södra Westbo Komp.

Extra Soldatrotering.

Summa.

N:o 7 Westra Härads Komp.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

£

O

03

W

P

a

a

ro

er*

o

w

o

3

►a

Nio 4 Jönköpings Komp.

Summa.

ö

o

a

i-i

<

A

5"

eg

W

o

3

►o

Ä

Ö

Öl

a*

Z

o*

w

3

N:o 8 Norra Sunnerbo Komp.

Summa.

1 Jönköpings

Westbo

18

37

137

330

25

27

357

Östbo

56

100

156

29

42

71

1

227

Mo

50

50

12

12

62

T veta

Bankeryd

ii

11

1

1

12

Jerstorp

5

5

1

1

6

I

San ds ervd

1

6

7

3

3

10

Barnarp

1

8

9

9

Lj ungarum

6

6

2

2

8

Rogberga

20

1

21

2

2

23

Mänsarp

7

7

7

W:a Härad

Sandsjö

21

11

ii

32

Hjertlanda

5

3

3

8

Ilultsjö

14

9

9

23

Stockaryd

8

7

7

15

Hjelmseryd

22

13

13

36

Nydala

9

9

8

8

17

Wrigsta

9

9

6

6

16

Hylletofta

8

8

3

3

11

.....

Bringetofta

12

9

9

21

Ljunga

5

4

4

9

Sven arum

1

2

3

8

i

9

12

Almesåkra

4

4

4

4

8

Malmbäck

14

14

3

4

7

21

Ödestugu

6

6

2

2

8

Byarum

1

1

1

H ags hult

1

1

1

Kryeled

1

1

1

Näfvels.jö Skate]

3

3

3

Tofteryd j

Gällaryd

2

2

2

Wallsj ö

3

6

6

9

Skeppersta

6

9

9

15

Kronobergs

Sunnerbo

Drörarp

4

4

4

Hvittarvd

3

3

5

5

8

af Berga

17

17

18

18

35

Allbo

Änne!) o da

i

1

1

Slätthög

3

3

21

21

24

Mistelås

3

3

7

7

10

Moheda

3

3

23

23

20

Norrviddinge

Berg

15

15

15

Asa

17

17

17

Tolg

19

19

19

Anneboda

2

2

1

1

3

44

47

J13 8113 8

137(137

I 1

1 22^663

i I

91

105

62

98265

76

5

50jl3l|l,15oj

Stad:

Jönköping.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9. 1.

Dal-Regementet.

1

Regementets förläggnings-område.

Af Dal-Regementet.

Westman- lands Reg:te.

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

N:o 2 Leksands Komp.

N:o 3 Gagnefs Komp.

N:o 4 Gustafs Komp.

N:o 5 Westerdals Komp.l

b

05

O

so

0

1

►Ö

N:o 7 Mora Komp.

N:o 8 Rättviks Komp.

w

tf

3

3

tzj

b

to

o

t?

SO

*4

C0

w

o

3

V

Kopparbergs

Näsgård

Hedemora

36

36

16

52

Kopparberg

51

42

50

143

143

Neder-Siljan

150

14

il

23

100

298

298 j

Säter

136

108

244

244 |

Westerdal

150

150

150 i

Öfver-Siljan *)

136

127

263

2631

I

87 |

150

|

150)150

150

147

150

150

1,134

16

1,150)

Sinder:

Fall] un.

Hedemora.

Säter.

‘) Dessutom 3 vakante rotar uti Sårna socken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9. m

Helsinge Regemente.

Regementets förläggnings

-område.

Af Helsinge

lista

Norrlands.

AfWestman-

lands Regite.

Af Dal- Regitet.

Summa.

Län.

|

Fögderi.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

b

ox

hj

5

er

o

W

o

g

N:o 6 Arbrå Komp.

ö

-3

>

s

M

o

3

•d

N:o 8 OfvansjÖ Komp. 1

Ny ordinarie rotering. 1

a?

0

1

----------—8"

S:a dels båtsmanskomp. 1

Ny ordinarie båtsmans- rotering.

Summa.

N:o 2 Folkare Komp.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

i «—

Gefleborgs

Södra Helsingland

Skog, Söderalaj

Norrala, Frönöj

59

2

61

61

''

Bollnäs

74

29

5

108

108

1

Hanebo

40

1

41

41

Segersta

29

1

30

30

No

7

21

2

30

30

af Jerf so

41

41

41

Ringsjö,

26

26

26

Arbrå

48

3

51

51

Un ders vik

14

14

14

Ålita

78

1

79

79

Ofvanåker

43

1

44

44

Woxna

11

11

11

iGestrikland

156

150

33

333

39

6

45

bo

Stora Kopparbergs

Näsgård

Grytnäs

I.

22

22

j

F olkärna

S

39

39

82

By

Husby o. Garpenberg

1

63

63

i I

150,16015(

I 1

>>150151

"ce

o

98

i 8

loa

| 93

| 63

1,070

Städer;

Gefle.

Söderhamn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9

n.

Elfsborgs Regemente.

Regementets förläggningsområde

Län.

Härad.

Elfsborgs

Bohus

Bollebygds

Marks

Wedens

Ås

Kinds

Gäseneds

Wättle

Kullings

Säfvedahls

S o c k e n.

Öra

Od

Molla

Weseued

Grave

Björks

Håf

af Hudened

Norunga

Quinnesta

Örnunga

Asklanda

Alboga

Broddarp

Gällby,

Lirum

Skallsjö

Ödenäs

Herla

af Bälinge

Häryda

Örgryte

Landvetter

af Partilled

Af Elfsborgs Regemente.

te)

ISO

145

146

4

£

ö

c?

%

o

Q

150

•c

150 ! 147 150 150l; 150 160 J 107 | 1 1,005

Cfc

e

Af

Westgöta

Reg;te.

ti

61

326

68

146

295

4

13

11

6

4

3

7

4

12

6

11

6

7

5

3

21

6

30

15 2

3

i|

1

2l

1

e

85

" ro

M,”

''OS

Oq

89

91

11

35 18

61

347

74

176

312

7

16

12

7 i

6

4

9

4

12

6

11

6

7

5

6

5

5

5

2

11

7

14

10

1,160

Städer:

Göteborg.

Borås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser, A. lN:o 9 o.

Westgöta vals Regemente.

Regementets förläggningsområde.

Af

Westgöta

Reg:te.

Af Westgöta Hals Regemente.

Af Skaraborgs Reg:te.

N:o 8. Skånings Komp.

W estergötlands båtsmansk o m p.

Summa.

! T "

i Lan.

Härad.

Socken.

Nio 3. Elfsborgs Komp.

£

O

*•

to

p

y

Q

W

O

|

Summa.

g

ö

r

tt

3

v

SB

9_

•draoyi ouuAl ''Z o:K

N:o 4. Kullings Komp.

N:o 5. Walbo Komp.

N:o 6. Wedbo Komp.

N:o 7. Tössbo Komp.

N:o 8. Sundals Komp.

Ny ord. rotering.

Summa.

Skaraborgs

Åse

5

5

68

68

73

Wiste

29

29

63

53

82

Barne

39

39

52

91

Elfsborgs

Wäne

7

7

93

93

100

Bj ärke

4

4

36

36

40

Kulling

F ölene

1

1

7

7

8

Remmene

1

1

6

6

7

Siene

1

1

5

5

6

Skofde

1

1

10

10

ii

Kol

2

2

8

8

10

af tiälinge

1

1

3

3

4

L ångared

2

2

21

21

23

Eggvena

1

1

ti

6

7

Härena

2

2

S

5

7

Tarsle

9

9

9

Herrljunga

9

9

9

Bråtenby

4

4

4

Landa

2

2

2

Algutstorp

7

7

7

Lena

19

19

19

Norunga

7

7

7

Osta

5

5

5

Flundre

Uphärad

3

3

6

8

af Romeled

1

1

1

Fors

1

1

5

6

Flundrevalla

2

2

2

Sandal

69

77

146

146

Walbo

81

41

122

122

Wedbo

109

66

175

175

Tössbo

84

84

84

Kordal

73

2

76

75

7

96 103

121

150

112

150

150

150

150

2

985

52

10

1,160

Städer:

Wenersborg

Åmål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9 p

Bohus Läns Regemente.

Regementets förläggnings- område.

Län.

Härad.

Socken.

Bohus läns regemente.

Bohus

Elfsborgs

Inlands Nordre

Inlands So dre

Bane

Torpe

F räkne

Tunge

Stångenäs

Bullaren

Sörbygden

T anum

Quille

Säfvedal

Wättle

Ost. Hisingen

West. Hisingen

Tjörn

W. Oroust

Ö. Oroust

Sotenäs

Ale

Flundre

Wättle

-Hulling

Städer :

Göteborg.

Uddevalla.

Strömstad.

Iiongelf.

Mars brand.

Alingsås.

af Partilled

Fuxerna

Åsbräcka

af Romeled

Ludby

Angere

Berglin;

Alingsås

Hemsjö

2 3

05 , ^

m j A

39

61

100

100100

I

H ! «

3 i ro

E : e

13

621 13

64

44

69

85

41, 75

46

Af

West
göta
Beg:te.

I

obj

eu ö

wV

ro

W

K

W |

o E

B 1^

►ti

=si £

"! td

O

CTQ j £

0.1 co

P i M

P ! p:

&*| s

g5 w

113

100

100

40

47

80

64

44

69

85

116

46

!

12

Båtsmans
rotering.

i

o

IT

g t=

g s

til ro''

p* 6

6 3 9

27 2

67

43;

3

1

4

6

6

6

100! 100126 126 126

126j904|lljl5j26

43

Af

Elfs
borgs
Reg:te.

rf

69 100 6175

3 27

113

100

100!

401

47

80

64

53

69

H4|

116

13

68

46

55

4

3

4

8

8

6

18

15

1,144

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. IX:o 9. q.

Westmanlands Regemente.

Regementets förläggnings

-område.

Af Westmanlands Regemente.

Åt Lif-Reg:tets

Gren.-Korps.

Extra Soldat-rotering.

Summa.

i

L än.

Härad.

Socken.

£

ö

£

o

3

ö

N:o 2 Kolkare Komp.

£

ö

05

4

c*

W

o

3

*p

Nio 4 Salbergs Komp.

N:o 5 Westerås Komp.

N:o 6 StrömsholmsKomp.l

N:o 7 Berga Komp.

tzj

o

GO

M

0

Ö

eg

O:

CQ

«

O

3

►d

Ny ordinarie rotering.

Summa.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

ko 2

Ostra Westmanl. Komp.

N:o 4 Kungsörs Komp.

Summa.

Westeräs

Ytter-Tjurbo

29

5

1

35

35

35

70

Fiende

57

1

58

42

42

100

Norrbo

54

9

1

64

51

1

52

116

Simtuna

88

9

2

99

48

48

147

Öfver-Tjurbo

Öl

Öl

4

4

55

Wåla

61

2

68

10

10

73

Torstuna

0

80

1

87

27

27

114

Tuhundra

61

61

32

82

93

Snäfringe

Ramnäs

8

8

8

Sura

6

6

6

Skedvi

17

17

17

Rytteri!

16

16

16

Berg

2

10

12

12

Åkerbo

Odensvf

21

21

8

8

29

Skedvi

8

8

6

6

14

Wangsbro

10

32

42

42

Skinskatteberg

26

1

27

27

'' Norberg

37

1

38

38

Nerikes

Nya Kopparberg

24

24

Lindesberg

58

53

Kopparbergs

Näsgård

Hedemora

41

41

41

Vester-Bergslag

Grangärde

16

16

16

Norrbärke

22

22

22

Sörbärke

17

17

17

150

1 1 1

41 150150119

31 150

8

10

809

125

1251

14264

77

1,150

Städer:

Westeräs.

Sala.

Linde,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. I\:o 9. r.

Norrbottens Fältjägare-Corps.

Corpsens förläggnings-områden.

Norrbottens Fältjägare-Corp

I

3.

Län.

Fö gderi.

Socken.

N:0 1 Lif-Kompaniet.

N:o 2 Piteå Komp.

N-o 3 Calix Komp.

£

O

Pd

po

9

W

O

Z

*yi

Vakanta Kompaniet.

Summa.

Norrbottens

Luleå

100

125

34

259

Råneå

Neder-Calix

68

68

Råneå

41

41

Öfver-Calix

25

''

25

Torneå

90

90

100

125

93

75

90

483

Städer:

Piteå.

Luleå.

Haparanda,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9. s.

Westerbottens Fältjägare-Corps.

Corpsens förläggnings-område.

Westerbottens Fältjägare-corps.

2:a Norrlands 2:dra dels

båtsmans-Kompani.

Summa.

Län.

Fögderi.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

Nio 2 Skellefteå Komp.

N:o 3 Bygdeå Komp.

N:o 4 Löfångers Komp.

Summa.

Westerbottens

Första

131

58

189

13

202

Andra

128

43

100

271

271

131

128

101

100

460

13

473

Stad:

Umeå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9. t.

Kalmare Regemente.

Regementets förläggningsområde.

Af Kalmare Regemente.

i grenadier-

I regementet.

1 Af 2:dra Lif-

Af Smålands

Grenadier-

bat aljon.

Af Första

Lif-Gren.-

regementet.

Summa.

Län.

Härad.

S oc ken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

]N:o 2 Vedbo Ii arads Äomp.

N:o 3 A spelands Komp.

N:o 4 Östra Härads Komp.

N:o 5 Sevedes Komp.

N:o 6 IJppvidinge Komp.

N:o 7 Vestra Härads Komp. |

£

Ö

CD

w

o

9

CTQ

ro

r

o

5

P

Summa.

N:o 2 Tjusts Komp.

Ö

05

O

i?

p

o

3

r

Summ a.

2

ö

M

r

w

o

3

►d

p

g

N:o 2 Östra Härads Komp.

Summa.

£

Ö

05

W

5''

pj

W

0

3

*p

ö

CO

pj

CD

w

0

3

►d

Summa.

Östergötlands

Ydre

af Asby

9

9

9

Aslceryd

2

2

6

6

8

Vestra Ryd

1

1

13

13

14

Sund

1

1

11

11

12

Norra Wi

2

2

9

9

11

Rumskulla

8

8

8

Svinhult

2

2

9

9

11

Enda

Tirserum

1

1

13

13

14

Horn

1

1

9

9

18

19

Hyeklinge

1

1

12

12

13

af Dalhem

i

1

1

Kalm are

Södra Tjust

17

17

41

41

58

Aspelands

37

48

85

85

Handbörd

91

91

91

Norra Möre

10

10

10

Sevedes

23

80

103

103

luna

16

16

16

Norra Tjust

25

2542

42

67

Jönköpings

Östra

Karlstorp

6

6

6

Kråkshult

3

3

3

Myres jo

5

5

18

18

23

Näsby

6

6

6

Bexheda

1

1

9

9

10

Hvetlanda

14

14

1

1

15

Skirö

7

4

11

13

13

24

Alsheda

18

18

18

Ökna

12

12

12

af Skede

1

1

1

Näshult

13

13

13

13

26

-

Stenberga

14

14

8

8

22

Nye

9

9

13

13

22

Lemnhult

9

9

7

7

16

Korsberga

11

11

16

16

27

Näfvelsjö

5

5

10

10

15

bannaskede

3

3

4

4

7

Södra Vedbo

Ingatorp

14

14

14

3ellö

8

8

8

desselby

13

13

13

iråkshult

9

9

9

Vestra

fröderyd

12

12

8

8

20

Bäckaby

6

6

6

1

7

13

Solberga

5

5

3

3

8

:

tankvilla

15

15

6

6

21

Kronobergs

Jppvidinge

77

138

19

1

234

7

7

241

lask!

124

137

138

138

46

19

804

84

11

95

20

123|l43

21

87

loa!

1,150

Städer:

Kalmar.

Vestervik.

Vimmerby.

Oscarehamn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nerikes Regemente

Ser. A. N:o 9. u,

Regementets förläggningsområde.

Af Nerikes Regemente.

Af West- manlands

Reg:te.

Ny rotering.

Summa.

Län.

Härad.

Socken.

N:o 1. Lif-Kompaniet.

?

Ö

JO

>

p

p

&

w

o

B

V

N:o 3. Örebro Komp.

N:o 4. Rumla Komp.

N:o 5. Alsters Komp.*

N:o 6. Edsbergs Komp.

N:o 7. Ölme Komp.

Öl

ö

CD

A

S

p

B

w

o

B

V

Ny ord. rotering.

Extra ord. rotering.

Summa.

N:o 8. Kungsörs Komp. |

Ny ord. rotering.

Summa.

Nerikes

Asker

78

5

88

83

Skyllersta

17

55

7

79

79

Rumla

36

10

46

46

Lerbäckm.fl.

56

56

66

Hardemo

14

12

1

27

27

Grimsten

57

4

61

61

Sundbo

24

5

29

29

Glanshammar

66

2

68

68

Örebro

29

4

16

17

66

66

Axberg \

Kil |

60

50

Hofsta )

Edsberg

66

6

72

72

Lekeberg

32

82

32

Carlskoga

38

33

83

Nora o. Hjulsjö

65

65

65

F ellingsbro

55

i

56

56

Wermlands

Wisnum

8

97

4

109

109

Ölme

89

1

90

90

Fernebo

1

36

37

37

Grythytte o. Hällefors

24

24

24

95

95

95

95

—

94

97

97

63

246

977

55

i

66

60

1,083

Städer:

Örebro

Nora

Christinehamn

Askersund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9. v.

Wermlands Regemente.

Regementets förläggnings-område.

Wermlands Regemente.

Af Nerikes

Regemente.

Summa.

L än.

Härad.

Socken.

Öl

6

!-*■

r

w

o

B

►d

|e

o*

e+-

H:o 2 Kils Komp.

N:o 3 Jösse Komp.

N:o 4 Elf dals Komp.

N:o 5 Grums Komp.

21:o 6 Nordmarks Komp.

£

*Ö

2

S--

02

w

o

3

p

N:o 8 Gillbergs Komp.

Ny ordinarie rotering.

Extra ordinarie rotering.

Summa.

N:o 5 Alsters Komp.

Ny ordinarie rotering.

Extra ordinarie rotering.!

Summa.

Wermlands

Nedre Fryksdal

102

4

106

106

Jösse

17

8

100

2

27

154

154

Kil

54

5

4

63

9

2

11

74

Carlstad

42

1

43

5

1

6

49

Elfvedal

84

4

88

88

Öfre Fryksdal

23

2

25

25

Krum

8

65

3

76

76

Nordmark

11

105

2

118

118

Näs

109

29

1

139

139

Gillberg

50

2

88

2

142

142

Nyed

29

29

29

Wäse

84

4

88

88

119

116

in

112

117

107

109

117

46

29

983

98

7

105

1,088

Städer:

Carlstad.

Filipstad.

Arvika
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. IN:o 9.

x.

Jemtlands Fältjägare-Corps.

Corps ens förläggnings-område.

Jemtlands Fältjägare- corps.

Summa.

L än.

F ögderi.

Socken.

N:o 1 Lif-Kompaniet.

N:o 2 Bergs Komp.

N:o 3 Refsunds Komp.

N:o 4 Hammardals Komp.

Jemtlands

Södra

135

127

9

271

Norra

\ 3

130

121

254

135

130

130

130

525

Stad:

Östersund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. IV:o 9. y.

Norra Skånska Infanteri-Regementet.

Regementets roteantal.................... 984.

Afgå såsom brutne ................. 2.

982.

Städer:

Christianstad.

Engelholm.

Helsingborg.

Landskrona.

Ser. A. N:o 9. z.

Södra Skånska Infanteri-Regementet.

Regementets roteantal............. ...... 1,002.

Afgå såsom brutne..................... 5.

997.

Städer:

Malmö.

Lund.

Skanör.

Falsterbo.

Ystad.

Cimbritshamn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hallands Fältjägare-Corps.

Ser. A. N:o 9. s.

Län.

Hallands

Härad.

Socken.

Norra Hallands båtsmanskomp.

Södra Hallands båtsmanskomp.

Ny ordinarie båtsmansrotering.

Summa.

Fjäre

116

116

Wiske

29

29

Himle

54

54

Faurås

30

37

67

Årstad

37

37

Halmstad

13

13

Tönnersjö

16

16

Hök

32

32

161

161

1

229

135

161

525

Städer:

Halmstad

Warberg

Laholm

Falkenberg

Kongsbacka.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 9. ä.

Westernorrlands Regemente.

Regementets förläggningsområde.

Af roterade båts

manshållet.

Af Helsinge

Regemente.

Summa.

Län.

Fögderi.

Socken.

l:a Norrlands

l:a dels Kompani.

l:a Norrlands

2:a dels Kompani.

2:a Norrlands

l:a dels Kompani.

2:a Norrlands

2:a dels Kompani.

Ny ordinarie rotering.

Summa.

i

N:o 2 Forssa Komp. |

N:0 3 Jerfsö Komp.

N:o 4 Deist)o Komp.

Ny ordinarie rotering. 1

Summa.

Gefleborgs

Norra Helsingland

43

64

4

in

150

96

150

15

411

522

Södra Helsingland

af Jerfsö

54

2

56

56

W ester-N orrlands

Medelpad

109

6

115

115

Södra Ångermanland

173

6

26

205

205

Norra Ångermanland

156

15

171

171

43|l73

173

162

51

602

150

150

150

17

467

1,069

Städer:

Hudiksvall.

Sundsvall.

Hem ös and.

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

MUM

Ä»

0’/|<i«7jr7^x

$ liv tint fr JK

-vsv

Zj.Wsn

trffiiUen.

>WT::-E 5 T

Tncfyfk

eX >r

4 V

1 jfflttvv&i ttw

■es-l \I

[rm/Ztirze

!whh>

- Z’^

Osfersuml

‘rtm/7i?

"■S^-U^UTJt

uti A?*

Äl irx

•inä*

^srZMM

ler» o säl

mu
-

sfpjT=B

''ljnvV*m

1 Tokeri

l. B

l6^ ijtsb''

.

"XitlRcrJtal

•*tfcrrl’0

0v.JiMJt.de

JKvvv.i

OuUlfr g

► Zrififf ö

7 mtfö /.i,

^JZvtkrl

xWtafHiuie''

,nmeriiamcAl

Tra aJfraUd

3fam

Svartna#

\lvirnni

[öcyTiiuJUi

.Tomte

/! i,- a :\

Dalby

Dji i r, iYyI,h}n

•Yit:Sr,ihiin

lypelbe

Film

ns;th;<

•Ppstad

''LLemi

SIA 1,

?7;r/v«jö/./»''

^ Häri

birtuitlutun

''/,1,,''kcTjm)

20*

xjihnunt

JsTorriteV

Skijte’/åt/teter)r

Kiahi

frtjtholi

RavUuuU

Hast t r

IS SkUHvJ

ILZM

''O/ihcIuh

uSYllwtat

.Tirfe)

fria *Fg

O P I

X ,Ä7 -K

In mak er]?icja

•n treva u

''Hi b aV

be it

xvSd.

/Merla’

Starta

p^k Jitmx

!(?<vwa?j

, Hvarf

ntl Stena

(roltsKirSa kila
-

„ ''3fara Jaf,

Jir&a

Hälben

flinte

S%u nlm itty-H’''

tål It

imivrliV

N D

jSeavf

Jffånnity

jrena\f

Sättila

are

jfo/j

ö pftr

Jfrhjjt i /<r?3

Carlscarm

t Virf en im

JXifhnlt

if„r''{t>.

LVA

H3c/d''y

K A r

léCnhafhi

JJebur

Ti E 6

‘///Xif^ÄX

ff} yinholt

Wikt.b

A Al

HanJif}

''^dekaryfl^

.JSarkakr.i

l,nlu,

" f <ÖW

»ra X

»(-AdSnaiui

15T 1

Risélviyu

Hw/- Xjftirisfinimudi

rtclsin

xr.fe’

tntm1

Efivre.1

oifaitasrup

tyiJerikfVwiJ

G>pefih$vmij

oeskiMe j(\

Jykfk

Jnaehte^

9Fii^ted

rltelvn

,Hvitved

LtårvSÉ

WWW

B»

SiSSifc1

mmmssss^åm

XV:

<* »s

c >

.

Rothals infanteri och

Båtsmän.

——. Fördelning.

Armé Korps.

KARTA

öfver

den föreslagna förläggningen af

INDELTA INFANTERIETochBÅTSMANSKOMPANIERNA

samt öfver

INDELNINGEN I ARMEKORPSER och FÖRDELNINGAR.

B/lAv/?A. r Vi /O.

opaginerad Kontrollera mot PDF

HjM

Siiaaffrit

ens

dÉehten

j$artn<eS}IRa

s^%ädprryaUen

JfyYill.ua

1 Tf, /orbita. ttei i:

X Land*?.

förn mai

allvist

''Offerdöd

Jic.relA

;4> a»

Tnderval

WÖsfersunil

Mdristy.

Srfdv.ätrs

''SyVfSV.l ‘

L A X

—,, 1) JfSifsjY''

''(Udd

^rkjjidtn

wrtjxf/c.

>lm^jon

? Hi mund tf}eld

_

.

~rUlBi''rdäl

XiW

utlliiLltpvah

JTsrsJd
-

o x Jo s

WK-Wr.

a(m»v.4/.

TiYv.fi

xX™''

dkalwin?''

T ra nJ/ratui

^>-k''L.L

X:->-

Swxrhuie

.»«SrOTp»iw

♦ AvyrnmedaT

■anoc/r.Ti>mU

TadAer

.Diiä\r

. ! t,, i ,\

■YlhMthttu

X7cda

iré.eflÅitit

t''''kettel''

.IT,tenn.

f> dip*}

äFwh.v.ro. 1 ^

\Ppstad

7//i,wX&i''i r X

s/S^S

v.drifi-tä

(Jsetniart

S<A L

;// Ivtanfi

B t’t It

af n''tanda

•T OTC X

TluWivcll

7T L/ tf

fcarsrau

'' Ö.rfv atts/.\\a

^ Harhund^

‘Tattler

fetera

alu,unna

IS Skithxd

lsl.il

.larf}

''rart

rifål,,.rf?

7Cm na ter

VrimTikslia]

''MvSrtj, Q

fliertr

MM.

jggfS^wticlirt

f .X‘vTA#__

^É^f^kenhK

^V//--7vrA\zh/,

iZM

7/tth;id?ka

Tint
-

,/,''CL

] in It, t

i.V< uij/n-fA

^ fyf,luffa /x

•MälUta (dx

JJrinhetn

Bo&*S

a''-....xX.,.

M

n''å\,re

[ramm

J oför

Carls,

Vr/jj

*> 6»

It,tf,{In

Häe/slf *

K A T3

-s ap;

Tfe buri

E 6 XE

1//<»a/r>r
-

-7‘ i/./.?/

rA. &n*V?j*

\<fy y |

wtKT&rocL

Anhclt

•o ^

Ters/, t, i

Rusthålls infanteri

j.,

Rothälls infanteri, hals

män och sjöbeväring.

SjChvA^/^tyf''

''ffofrlud

T) xN
-

Ll s T I

Rh/iebenjSa Tri

>»! - iv

KARTA

EfvctyJ''

TriJeritfVWht

tf - X?i

den nuvarande förläggningen af

INDELTA IN FANTERI ET och bAtSMANSKOMPANIERNA

sam I

SJÖBEVÄRINGSOMRÅDENA

/JTu-ct

! Köpen luna.

lleestilded

Hund barn

j f i; x a x

tinhrWistTn

''JTrmyfrp

,3-Waf

B Öl! nÅ''.-1.>I

■’->V

gvr”

55&M „

> 1

|\3. :åvsn

IvV?

UraK

f" |3|l/vX

A

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. Mz& JL

Förslag öfver Infanteriets personal på fredsfot.

Summa 19

6 62 | 25 43 22 24

Summa Summarum

Värfvade.

Svea lifgarde t.............

Andra lifgardet............

Blekinge värfvade skarpskyttecorps.

Wermlands fältjägare-corps.....

22 i 6

GB I 28 49

Summa

Indelta.

Lifregitets grenadier-corps......

lista Lifgrenadier-regementet .... 1

2:a d:o d:o .... 1

Westgöta regemente......... 1

Smålands grenadier-corps.....

iTJplands regemente ....... 1

Skaraborgs d:o ....... 1

Södermanlands d:o ....... 1

Kronobergs d:o ....... 1

Jönköpings d:o ....... 1

Dal-regementet..........j 1

Helsinge regemente........j 1

Elfsborgs d:o ........i 1

Westgöta-Dals d:o ........i 1

Bohusläns d:o ........i 1

Westmanlands d:o ........j 1

Norrbottens fältjägare-corps . . . . j —

Westerbottens d:o ........I —

Kalmar regemente . -........j 1

Nerikes d:o ..........! 1

Wermlands d:o ..........j 1

Jemtlands fältjägare-corps...... i —

Norra Skånska regementet.....j 1

Södra d:o d:o .....! 1

Hallands fältjägare-corps......| —

Wester-Norrlands regemente . . . ■ i 1

3

3

3

3

3

3

i)

3

1

1

3

3

3

1

3

3

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

2

■ 2

'' 2

1

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

1

1

2

2

2

1

2

2

1

2

27

Stål

e n.

K

C=

o

c=

o

o

oq

o

=• A

w

w

eu

1

A

1

?f !

H

P

w

o

Officerare.

I

Underofficerare.

|

Enligt nuvarande stat.

y

oq

1

s

o si

ÉTg

3“ p

o

|

0

Jo.

<

p

1

crq

1

9

P

&

9

P

3

<| |

3 3

E«

5 A

1 §

!*

| o

3*

&q

1

3

P

Oi

P

P,

1

P

P

gi

oq

1

pr

3*

p

c-

pr

<

p

åt

p

3

aq

3

3

<

§

3 :

3 j

3 i

i ;

p'' !

crq

§

■

3

E?

<

p:

3*

P

3

Pi

o

50

g

3

22

O

3

p

2-

o

to

Pi

W

o-

tsD

Pi

o-

3

d

CD

3

5

3

3

g

CD

o|

to

P.

CO

o

d

3

CD

3

g

3

Värfvade.

Svea lifgardet.............

i

2

1

2

2

1

1

1

i

i

2

2

i

1

8

2

29

8

4

8

8

8

36

8

8

—

8

24

Andra lifgarde!............

Wermlands fältjägare-regemente . .

i

—

2

1

2

2

1

1

1

i

i

2

2

i

1

8

2

29

8

4

8

8

8

36

8

8

—

8

24

i

—

2

1

2

1

1

1

—

i

—

1

2

i

1

12

2

29

6

—

6

6

6

24

6

6

—

6

18

Summa

3

—

6

3

6

5

3

3

2

o

O

2

5

6

3

3

28

6

87

22

8

22

22

22

96

22

22

22

66

Indelta.

Lifregitets grenadier-corps.....

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

1

5

2

18

4

4

4

4

16

4

4

8

16

lista Lifgrenadier-regementet....

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

2:a d:o clio ....

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

4

8

3 .

8

8

—

16

32

Westgöta regemente.........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

4

8

32

8

8

—

16

32

Smålands grenadier-bataljon ....

—

1

1

1

1

1

1

i

—

—

—

1

1

1

1

5

2

18

4

2

4

4

4

18

4

4

—

8

16

Uplands regemente........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

oö

8

8

4

16

36

Skaraborgs d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

Södermanlands d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

A

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

Kronobergs d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

! 8

36

8

8

4

16

36

Jönköpings d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

B

36

8

8

4

16

36

Dalregementet............

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

Helsinge regemente........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

,8

8

8

4

16

36

Elfsborgs d:o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1 1

10

2

31

8

4

8

8

5 8

36

8

4

16

36

Westgöta-Dals d o ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

8

4

16

36

ohusläns clio ........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

I

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

4

8

32

8

8

—

16

32

estmanlands (bo . ....

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

: 8

! 8

36

8

8

4

16

36

Norrbottens fältjägare-corps.....

—

1

1

1

1

—

1

i

—

—

1

—

1

—

1

—

2

11

4

2

4

; 4

4

18

4

4

—

8

16

Westerbottens do ......

—

1

1

1

1

—

1

i

—

—

1

—

1

, -

1

—

2

11

4

2

4

i 4

4

18

4

4

—

8

16

Kalmar regemente..........

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

■ 10

2

31

8

4

8

8

8

36

8

i 8

4

16

36

Nerikes d:o .........,

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

2

2

1

1

10

2

31

8

4

8

1 4

8

32

8

8

—

16

32

Wermlands d:o ..........

1

—

3

1

2

1

, 1

i

1

1

1

2

2

1

l

10

2

31

8

4

8

4

8

32

8

B

—

16

32

Jemtlands fältjägare-corps.....

—

1

1

1

1

1

1

i

—

—

1

—

1

1 --

; 1

1 —

2

12

4

2

4

! 4

4

18

4

4

—

8

16

Norra Skånska infanteri-regementet.

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

| 1

—

2

i 1

1

10

2

29

8

4

8

4

8

32

8

8

—

16

32

Södra do d:o

1

—

3

1

2

1

1

i

1

1

1

—

2

1 1

1 1

i 10

2

29

8

4

8

4

8

32

8

| 8

2

16

32

Hallands infanteri-bataljon.....

—

1

—

—

! —

—

—

—

|--

—

—

—

—

: —

—

—

1

—

2

—

2

2

6

| 2

i--

I —

4

Wester-Norrlands beväris-bataljon .

—■

—

—

1

S —

—

! _

—

1 —

—

—

. —

—

: —

1 —

1 —

—

i 1

—

4

4

: 4

i 4

16

—

! —

1 -

o in p a n i e r n a.

Nummerstyrkan.

48

48

24

48

48

24

24

24

12

16

16

H

3

3

10

10

13

64

64

96

600

600

425

ce

ti

B

xji

ti

B

B

ti

B

B

ti

Anmarkmngm

818

818

600

878

878

642

120 ! 120

1 | 1

1 i 1

1 |

1 i

il

1

i!

i

i i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

Summa 20 i 6 66 26 46 26 26

Summa Summarum | 20 j 10 i 70 30 j 50 j 30 30

Anmärkningar.

1) Gevärshandtverkare hafva alla hvardera 1 nummerlön.

2) Den nuvarande staten, jemföra med den föreslagne, redovisas i Bil. Ser. B, N:o 2.

3) Vid öfvergång till den mindre krigsfoten hör den föreslagne staten ökas med: Gevärshandtverkare..........,.......''.............. 50.

Beväringsmanskap, tillhörande infanteriet................... 32,340.

Dito trainsoldater, trosskuskar och hästskötare . . . 1,330.

Dito sjukvaktaremanskap........... . . 1,200. 2.530.

Hästar....................................... 1,940.

4) Vid öfvergång till den större krigsfoten tillkomma ytterligare beväringsmanskap, tillhörande infanteriet............................ 30,000.

OBS. Vid 3) och 4) är det beväringsmanskap, som skall inkallas i depoten, ej inräknadt.

24

48

48

48

24

48

48

48

48

48

48

48

48

48

48

48

24

24

48

48

48

24

48

48

24

48

48

48

24

48

48

48

48

48

48

48

48

48 i

48

48

24

24

48

48

48

24

48

48

60

8

16

16

16

8

16

16

16

16

16

16

16

16

16

16

16

12

12

16

16

16

12

16

16

32

16

24

24

24

12

24

24

24

24

24

24

24

24

24

24

24

24

34

24

24

24

33

8

8

8

8 !

8 I

4 !

4 i

8 i

8

8 i

4 !

22 | 224 1,625 2,236

4

8

8

8

4

8

8

8

8

8

8

8 !

8 i

4

4

8

32

64

64

64

32

64

64

64

64

64

64

64 j

64

64

64

64

32

32

64

64

64

32

64

64

461

1,158

920

915

461

1,114

1,114

2,398

493

1,230

984

979

495

1,186

1,186

1,186

1.086

907

907

671

2,485

24

19

19

23

35

43

21

24 |200

48 i 657

172

90

176

150

178 |

766

3 74

172 |

50

344 |

740

_ 1

1,032 1,032

172

356

480

172

172

1,376

16,640

27

21

!

22 1

25 i

40 !

49

24

|

27 j

128

54 744

1

194 1

98

198 |

j

172]

.

200 j

862

196

194

50

366

806

1,152

1,152

172

416

512

205

194

1,600

18,265

1

1 1

1

!

1

1

>

i

1 |

1

5

1

18

4

3 |

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

8

16

16

24

32

331

1

i i

1

i

1

1

1

5

1

18

4

3 1

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

—

8

16

16

24

32

331

1

i i

!

1

1 1

1

5

1

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4:

20

12

24

36

—

8

16

16

.24

32

331

1 1

i!

-i

1

1

1 l

1

5

l !

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

—

8

16

16

24

32

331

4

4 ''

2

_

4 i

4

4 i

20

4 i

70

16

12

16

20

16

80

16

24

24

16

80

48

96

144

—

32

64

64

96

128

1324

1

1

1

1

1

5

1

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

378

1

1

2

__

2

1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

805

1

1

9

2

1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

21

2

1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

1

1

1

5

1

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

402

1

1

2

2

1

3

10

9

29

8

6

8

10

8

40

8

i 2

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

854

1

1

2

2

1

! l

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

2

2

1

l

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

2

2

1

j i

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

]

1

2

! 2

1

i

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

! i

i 2

2

1

! 1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

l i

1 2

___

i 2

1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

724

1

i 1

2

_

2

i 1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

i

2

9

1 1

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

! 1

9

2

! i

1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

798

1

1

i 2

2

| l

1

10

2

29

8

6

8

10

8

i 40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

1

1

: i

j

1

! i

1

5

1

17

4

3

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

310

i

1

l

1

5

! i

17

4

3

4

5

! 4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

300

i

i

2

i ___

2

l

1

10

2

29

8

6

8

10

S 8

4( i

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

804

!

i

2

2

i

: 1

10

2

29

8

6

8

1 10

| 8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

737

1

i

2

1 _

2

i

; 1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

742

1

i

1

i

! 1

5

1

17

4

3

4

5

i 4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

352

1

i

1 2

1 2

i

; i

10

2

29

29

8

6

8

10

8

i 40

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

636

1

i

2

2

i

i

10

2

8

6

3

8

10

8

4< i

8

12

12

8

40

24

48

72

8

16

32

32

48

64

651

1

i

1

i

i

5

1

17

4

4

5

4

20

4

6

6

4

20

12

24

36

4

8

16

16

24

32

352

1

i

2

—

i —

i 2

i

! 1

10

2

29

8

6

8

10

8

40

8

12

12

8

40

,24

48

72

8

16

32

32

48

64

723

26

26

40

—

i -

| 46

26

26

230

46

682

184 138

184

>230

184

: 920

184

276

276

184

; 920

552

1,104 1,656

184

368

| 736

736

il,104

1,472

17,608

30

30

42

i -

i -

j 50

30

30

250

; 50

752

200

150

200

250

200

1,000

200

300

300

200

11,000

600

1,200 1,800

! 184

i 400

800

800

1,200 1,600 jl8,932

1.186

1.114

1.186

1,117

816

1,039

21.432

23,595

23,668

26,080

1.996

*) Indelta Infanteoete mm:- mer-sfyrka - - Med afdrag af spel

i nummer odhs

trumslagare - - återstår indelta effektive

sold åt - nummer...... 20s«Äv

590

I 1.229

1,228

1,228

614

1,278 ! 1,307

1,148

1.081

1,086

524

980

995

524

1,057

557

557

556

556

2.226 ]

607 I

1,258 |

1,257

1,257

631

1,228

1,228

1,228

1,228

1.228

1,148

1.228

1,228

1,222

1,228

522

512

1,228

1.161

1,166

564

1,257

1,257

1,257

1,257

1,257

1,177

1,257

1,257

1,251

1,257

539

529

1,257

1,190

1,195

581

1,060 i 1,089

1,075 I 1,104

564

581

I 1,147 1 1,176

127,360 128,042

129,516 130,268 |

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 2.

Jemförelse mellan antal befäl, civilstat och underbefäl vid Infanteriet enligt nuvarande och föreslagna förhållandet.

Ser. B. N:o 2.

Rege
ments
chefer.

V ä f fv a d e.

Svea iifgardet ............

Andra Iifgardet.............

Blekinge värfvade skälskytte-corps

Wermlands fältjägare-corps.....

Corps
chefer.

3! £=[ Bl

1 —

Indelta.

Lifreg:tets grenadier-eorps . .

heta Lifgrenadier-regementet .

2:a d:o d:o

Westgöta regemente......

Smålands grenadier corps . . .

Uplands regemente ......

Skaraborgs d:o......

Södermanlands d:o ......

Kronobergs d:o ......

Jönköpings d:o ......

Dal-regementet.........

Helsinge regemente *......

Elfsborgs d:o ......

Westgöta-Dals d:o ......

Bohusläns d:o ......

Westmanlands d:o ......

Norrbottens fältjägare-corps . .

Westerbottens d:o ......

Kalmar regemente........

Nerikes d:o ........

Wermlands d:o ........

Jemtlands fältjägare-corps . . .

Norra Skånska regementet . . .

Södra d:o d:o . . .

Hallands fältjägare-corps . . . .

Wester- Norrlands regemente . .

Summa i 31-

11

li v

1! li
_______i_
I

1

I 1

i V l|-

I li li
I

1

v ili

iL

I 1

1 1 l -

i li 1

1 I .

li 1:

: i| i

11 1

i ij i

—^

i;

lj i

—j-

i—j~i

li--

i;

r

1: li

1 1

1 1

1 1

4 4|-

Majorer.

2; 1— 1

2 1 1

- 11 -

2 1 - 1

11

li
-

6i 4 1 3

II 1

3

3 i 3

3 3

1 i

3 3- 3: 3

3| 3j
3

3

3 3;

3 •!

Rege
ments
qvarter
mästare.

: 121

l l

I 1 : —

li 1

1 li —

Regern

entsacljutanter.

4'' 1

O

o!

1 I

1 li

3 3

3 3

3 3

I I

3 3 -

I 1

1 1

J I

h 1:

I! li

1 1

li 1

li 1

V I

f 1

M 1

il i

l: 1

1 1

li 1

I I

1: 1

li 1

1| I

1 1

1. I

2, 1

2 I -

..... 1 I

2. 1 __

I

Summa 19 20 1;

6. 41 1 3

1 Ij—

2 2|—

% 1:::

1 i

2 21—''- 2 2L

2

2

■>

2

2

2:

2;

2:

2|

Ji

r ij

2 21

?! 21-

åuditörer

|! g j p

1 1

1 1

- 1

1 1;

Pastorer.

M, haj

2i ii—: l

2! 1 1

- li 1

i ll
-

Rege
ments
läkare.

-

4 1

2-

2U

ii

2-

■2

2

9

2

2

21 2i
i

i

6 6

[f»2 66 4j—[2520, 1

Summa summarum 2220 j 3j 6''''10: 4—|68 70i *>''■ 3J2H30 2

11 - -j—

9 91

11 ij—

- i 1! 1

! i —j—

2 2

l 1

I 1

II

li. 1

1 I

1 I

li I

I 1

1 1

1 1

1 1

1 1 - 1 1

1 1

1 1 -

1 1

5 4 1

i 1....._

1 1 —

I L

r i —

1 i. -

i i>J
i

iP

i

i i

i i -- -- -

i i

i i - i i — - 1 I —

i IN

i i

1: 1)

1 lj—i

l:ste

Bataljons

läkare

4 1

1 I

I 1

1 1

1 li

1 I

1: 1

1 1

li 1

1 I

j''.>0 7

-i

2426

1

1

lj 1

li 1

!■ 1

li 1

li I

1 P

1 i

1 li

1.1 I

1 V

li lj

I 1!

i! v

i; i

i it

r ii

li—

1 1

1: 1

2 4

. b 1,

1 li-!

! it:

, !i-4

> 1] -I1

II—!- 1 lj—|- I i|-ii

i -!- i i —

i i -~ji

i

2: dre

Bataljons

läkare.

21

3 : Z 2 : »

» j 3 j

1 1

1 I

Rege
mente
skrifvare.

Mönster
skrifvare.

2226'' 4 - 2426; 2 — 19:26 7:

3j27 30 B —[27 DO 0 Mii

I li—!

I 1 —!

- li lj

- I li

1 p —

1 1 -|

I lj—f

li I

1 1 —

1: l|

-! i i|-

li li

3'' 2

lj 21 1

li 2 ljli

2 1 .

1 2i t

li 2 1

l! 2j 1

lj 2 1

I 2: i

1 2! 1

1 2 1

P 2! I

lj 2! 1

lj 2 1

li 2 V

30

3 - [21 31» 9

I 2: 1

I '' 1

12 1

1 2 1

lj 2 I

-I 2j 21-

21-

2[-

li
-

Bataljonsadjn

tanter.

5 6! 4; 1 i

1 2

2

I

2-

21- 9, -

I

2i_

2 2|- 2: 2

2 2

2 2

2 2i.

2 i 2

2 2''

2 2

2 2j2

2

1 I

1!

2''

g;

2 2

li

2

2 i

2___i,

2 —i.

2

li—

2

2 -...i

1 l|-

2; 2|-

19:4021 —23

42335

35*43j46; 3

22 1221 lj25-------:2r,|40 ---- 40.4950 4-^2430 6^2730 3—^26^25035 13^4 50

Rege

ments

väblar

|li § 1

| '' S '' -

Rege- mente- trumsla- gare.

r=jj Aj Si B

P gj g* | %

|| 11 1 i c|

1

i

1

1

i

1

i—;—

—-

: i —

—

1

p—

1

li—i-

i

1

lj i

3

4

i —

1

1

i

l

1

1

——

1

1

1

1

1

1

-—j—

1

1

__i-—

1

1

1

1

i—.L—

t

1

1

1

i___.k—

1

1

—;—

1

1

''

1

i

■—; —

U

1

—

P

i

li

l

—i—

1

i

—

li

1 !

1

—i—

P

i

li

1

1

1

11

1

1

li

1

-__

P

i

1

I

-;—

1

i

--i —

1

1

_-i-—

1

i

1

1

1

i -

1

P

i

1

—i

1

i —

P

i

1

1

—!—

I

p

1

1

1

ij

—i—

i

1

——

n

ij

--;-----

l

ij—

1

ij

--,--

1!

1;

!|

li

p

ii

p

li

ii -

p

1

_|

1|

ii-

p

Ij -

Fältmu,sikanter.

s

s 5j—|

-■ 51 5- 12 ö|-

Revärshandtverkare.

2 1

2'' i

- 1 1!

2 I

28 20 5 13 Oi 4 1 3

21 26

•> solo''

in

10 io;—

10. loft

Trio,

10 —

10 10 —

to 10 —

10 10 - 10 10 —

10 10

in in

In In

in in

in 10 —

in in

5 5

5 5

11); 10

10 in.....

in 10 - 5 5

in in

10 In

5'' 5

in in

2! 2''

2; lj

2j 2 i

2- 2

2 2i

2 2''

21 2j21

2j

2j 2

■>

li 1

2| 21-

2! l!

2 lj
2:

21-

9 2:-

I ?j:

i.

21 2l-1

11

- 2 j

24 26| 2

20023030

|4,S 46

kompani-

chefer.

S:| oj 5

2: dre

Kapten ev.

g ! » , 2 : B

| ■ £- '' g ; ‘g

I s te

Löjtnanter.

Lö

2:dre

tnanter.

IT

löjt

nder- n anter.

Fanjunkare.

Ser

las te

geanter

Z li

g , g- 1

£ 1

'''' . "

2:dre

Sergeanter.

Furirer.

l:ste

Korpraler.

Korpraler.

Vice Korpraler.

43

fe

Hi

0

Z i

5

I

g j

? !

5 i

B

P ;

P ;

i

r ■

d «

111

|

gj Z

2 i 0 !

ii fe !

i?;

H j M

g | 1*

2 i 1

B ! •

'' i

5

t. i i

»4

| g ;

S i

I !

•

B

eg

1

j H

3 i §

E 1 |

1*

B

eg

l :

f

3 1

9? i g-j

2 : B

p 1

8

4 —i 4

4j

3j— 1

8

4— 4

8

5

3

8

4

—

4

8 i

4

—: 4

8:

6:

2

! i

— 6

6 —

8

4 —

4

- 12''

12

48

24;—

24

48

36

12

8

4—j 4

4

3— 1

8

4!—: 4

8

5

____

3

8

4

4

8

4

—j 4

8

6''

—

2

—j 6

6 —

8

4-

4

—! 12

12

—

48

24 —

24

48

36

-12’

4 i'' —

3 3 —

4 4:......-

5

r

5

__

■ 4

4

4

4--

61

6

—1 6

6j—

4 4

--

-! 12

12

—

—

2424

—

36

36 —

6

4j—j 2

-!

3 i 3 —

6

4:—j 2

6

5

____

1

6 i

4

2

6

4

_I 2

6

65

—

—

—j 6

6 —

6

4—i

2

—i 12

12

—

24

24: —

24

36

12]—j

99

16: 440

81

12: 6 2

22

16 4 10

99

20

5

7

22 i

16 4|l0

22

16

nu

22

24

6

4

— 24

24 —

22

16 4:

10

— 48

48

—

120

962448

120

144

4824

4

4i—i—

3: 3i—

4j

4j—;—

4

5

1

4

4

4;

4

4

6:

2

—: 6

6 —

8

4 —

4

— 12

12

24

24 —

24

36

12

8

8 _j—

4:

6| 2|—

8:

8j—;—

8

10

9

8,

8

8 i

8

8

12''

4

—

t 12

8j—

16

8:—

8

- 24

24

—

48

48 —

—

48

72

24:—

8

8:—;—

4,

6] 2:—

8''

8i—i—

4

10

6

___

8

8

8j

8

81

12

4

—

-! 12

12 -

16

8i—

8

- 24

24

48

48-

—

48

72

24 —

8

8—1—

4|

6 2

8''

8i -i—

4

10

6 —

8

8

8j

8

8:

12

4

—

— 12

12: -

16

8:-.....

8

— 24

24

—.

48

48 —

—

48

72

24''—|

4

4—

2

3 li—

4’

4 —v

4

5

1

4

4

4j

4

4 i

6

2

—

— 6

6j

8

1

4

—! 12

12

24

24 —

—

24

36

12

8

8j- - . -

4

6 2| -

8;

s:— —

8

10

2

__

8

8

8 i

8

8

12

4

4; 12

8f-

16

8 i.....-

8

-i 24

24

—

48

48 —

—

48

72

24

8

8|—:—

41

61 2j—

8

8—j—

8

10

9

______

8:

8

8!

8

8

12

4

;—

4: 12

8 —

16

8 -

8

- 24

24

—

48

481—

—

48

72

24 —

8

8j—.......

4|

6: 2 -

8j

«U_

8

10

2

8

8

sj

8

8

12

4

—

4 12

8 -

16

S -

8

- 24

24

—

48

48 —

48

72

24-

8 i

8:—1—

4j

'' 6 2 -

8!

8

8

10

9

___

8

8

_

8i

8

8:

12

4

41 12

8 - -

16

8j—!

8

-j 24

24

—

48

48

48

72

24 —

8,

sj__________

4

6i 2j- -

8j

Si ___

8

10

2

__

8

8

8

8

8:

12

4

41 12

8 -

16

8 -:

8

—: 24

24

48

48’—

—

48

72

24 — i

8

8 i-. —

-1

6 2: -

8

8i—i—

8

10

2

8

8

8’

8

k''

12

4;—

1 12

8 —

16

8 i -

8

- 24

24

—

48

48 —

—

48

72

24-j

8 i

8! I—

4-

6 2 —

81

8 i -; —

8

10

2

8

8

8

8

8 i

12

4

4: 12

8 -

16

8 —

8

- 24

24

48

48 —

—

48

72

24 -

■8

8''—i —-

4!

6, 2|—

s

8 i —!-----

8

10

2

8

8

8

8

8

12

4

|—

4: 12

s -

16

81—

8

- 24

24

48

48 —

48

72

24—j

8

8 —!—

4

61 2|-

8

8j—!--

8

10

9

8

8

_

81

8

81

12;

4

4| 1.2

8. -

16

8.......

8

24

24

48

48 —

—

48

72

24j—i

8j

8—:.....-

4:

6 21.....-

S

8—i—

4

10

6

8

8

8 i

8

8i

12

4

12

12

16

8-.....

8

— 24

24

48

48 —

—

48

72

24''—’

8

.8 — —

4:

6 2j—

8:

s ......

8

10

2

___

8

8

8 i

8

8

12

4

-

4! 12

8i-

16

8

8

—j 24

24

48

48 j—

—

48

72

24—:

P

4i—■ -

2 i

3j 1’—

4:

4 U—

4

r

0

1

4

4

_

_

4.

4

4

6

2

—

— 6

6l

8

4 .....

4

- 12

12

24

24-

—

24

36

12 —

4

4—i -

9,

3 P-

4i

4 - J—

4

5

1

4

4

__

4

4

4

6

2

— 6

6 -

8

4 -

4

— 12

12

—

24

24-

—

24

36

12:-

8:

sl—1—

41

ii: 2;—

.8

8 —j—

8

10

2

8

8

-

8

8

8

12

4

1—

4 12

8|-

16

8 -

8— 24

24

48

48-

—

48

72

24'' —

8 i

81—L.....

4 i

6i 24-

8

8''—j —

4!

10

6

8

8

8

8

8

12

4

—

—| 12

12

16

3 -

8

— 24

24

—

48

48!—

—

48

72

24,-:

8

8 _J.........

4l

6 2!- ■

8

8 ---------

4

10

6

8

8

8

8

_;—

8

12

4

—

- 1 12

12-

16

8 —

8

| 24

24

48

48 —

j-

48

72 24

4

4 — -

2 i

3 li—

4

4

4

5!

1

4

4

4

4

—

4

6

2

--

—j 6

6 -

8

1 -

4

- 12

12

24

241-

24

36

1 12!—!

8

8—;—

4 i

R 2l—

8

8 -3.......

4!

10

6

8

8

_____

8

8

-—!—

8

12

4

—: 12

12

16

S -

8

- 24

24

48

48-

48

72

21

8

8 —i —

4

6; 2

8

8 - _!_

4;

101

6

8

8

8

8

_______

8 i

12

4

-I 12

12j

16

8 -

8

j—i 24

24

—

48

48-

48

72

i 24j—

4 4 -

2l

3 1

4’ 4!—

-4

5

3:

2

4

9

9

4

2 —

6

6

9| 6

4 —

4 4

12

12

—

—

2424

—

36

i W -

8 8 —

4

6 2 —

4

8'' 4|-

4j

10

6,

—

4

8

4

—

—

8

8|-

—i

12

12

—i 1.2

12 —

—

8 8

! 24

24

48 48

—

! 72

i 72,—

1721844210

9043848 —

176184 8 —

150 230 80

—

178 181 6

—

17418410j—

172276 104

—

50:276 226.....

344

18412172

1- 552 552

1032 11U4 72

10321656624-

194 20016 10,’98 150; 54 2

1982001210

172 250 85

i

2W.2Ö01010

19620014 JO

1941

500 110

4joO 300 250 -

366 20016182

!—IT''4)600

—

1152 12009648

1152 180067224

Sammandrag1.

Värfvade Armén.

Tillkomne beställningar.

Oorps-chefer............. 4.

Majorer................ 1.

Regements-qvartermästare..... 1.

Rcgements-adjutant......... 1.

Regements-auditör.......... 1.

Regements-pastor.......... 1.

Regements-läkare.......... 1.

l:ste Bataljons-läkare........ 2.

Batalj on s-adjutant.......... 1.

Regements-väliel........... 1.

Regeinents-tvumslagare....... 1.

Fältmusikanter............ 5.

Gevärshandtverkare......... 1.

Kompani-ehefer........... 4.

2:dre Kaptener............ 6.

l:ste Löjtnanter........... 4.

2:dre Löjtnanter........... 5.

Underlöjtnanter........... 4.

Fanjunkare.............. 4.

l:ste Sergeanter........... 6.

2:dre Sergeanter...........24.

Furirer................ 4.

l:ste Korpraler............48.

Korpraler...............24.

Vice. Korpraler............48.

Indragne beställningar.

Regements-cliefer.........

Majorer ...............

Regements-adjutanter.......

Regements-pastorer........

2: dre Batalj ons-läkare.......

Regements-skrifvare .......

Mönsterskrifvare..........

Bataljons-adjutar.ter........

Fältmusikanter...........

Gevärshandtverk :i ve........

Kompani-eker ...........

2:dre Kapten ..........

T.ste Löjtnanter...... . .. .

2:dre Löjtnanter..........

Underlöjtnanter...........

Fanjunkare.............

l:ste ''Sergeanter..........

Furirer............. . .

Korpraler..............

Vice Korpraler..........

3. - 3.

''2. :

1. i

2. i

5.

3 1

13. i

3.

10.

2.

10.

10.

10.

4.

10.

48

34

Indelta Armén.

Tillkomne beställningar.

Regements-ehef........... 1.

Majorer............... 4.

Regements-qvartermästare..... 1.

Regements-adjutanter....... 3.

Regements-auditörev........ 2.

Regements-pastorer ........ 4.

Regements-läkare......... 2.

lrste Batalj ons-läkare ....... 7.

2:dre Batalj ons-läkare....... 21.

B atalj ons -adj ut anter........ 3.

Regements-väblar ......... 5.

Regementstrumslagare....... 2.

Fältmusikanter........... 30.

Gevärshandtverkare........ 3.

Kompani-ehefer........... 12.

2:dre Kaptener........... 48.

lrste Löjtnanter .......... 8.

2:dre Löjtnanter.......... BO.

Underlöjtnanter........... 6.

Fanjunkare............. . 10

lrste Sergeanter..........104.

2rdre Sergeanter..........226.

Furirer............... 12.

lrste Korpraler ...........552.

! Korpraler.............. 72.

Vice Korpraler ........... 624

Ind-agne beställningar.

Regements-skrifvare.......

Mönsterki ifrare...........

Gevärshandtverkare .......

Furirer.............. .

23.

85.

5.

172.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o 11.

XJpgift å tillkomst och afgång af Wadstena Krigsmanshuskassas

underhållstagare under nedannämnda år.

Vid årets

Vid årets

ingång

Tillkomne.

Afgångne.

utgång

befintlige.

befintlige.

År

1842 ......................................................

8,747

677

308

9,116

»

1843 ......................................................

9,116

694

407

9,403

»

1844 ......................................................

9,403

489

398

9,494

»

1845 ......................................................

9,494

607

369

9,732 j

»

1846 ......................................................

9,732

589

405

9,916

))

1847 ............:.........................................

9,916

547

386

10,077

»>

1848 .......................................................

10,077

498

495

10,080

»

1849 ......................................................

10,080

734

414

10,400

))

1850 ......................................................

10,400

531

438

10,493

))

1851......................................................

10,493

404

439

10,458

»

1852 ......................................................

10,458

460

486

10,432

1 »

1853 ......................................................

10,432

596

547

10,481

! ))

1854 ......................................................

10,481

174

472

10,183

| ))

1855 ......................................................

10,183

541

437

10,287

1 »

1856 ......................................................

10,287

561

493

10,355

! »

1857 ......................................................

10,355

401

493

10,263

»

1858 ......................................................

10,263

320

569

10,014

»

1859 ......................................................

10,014

635

440

10,209

»

1860 ......................................................

10,209

484

480

10,213

»

1861......................................................

10,213

407

448

10,172

1862 ......................................................

10,172

593

503

10,262

»

1863 ......................................................

10,262

631

498

10,395

1864 ......................................................

10,395

431

438

10,388

»

1865 ......................................................

10,388

512

496

10,404

1866 ......................................................

10,404

701

480

10,625 j

Summa

—

13,217

11,339

1

Då ifrån antalet af under förenämnda 25 år tillkomne gratialister 13,217

afdrages antalet afgångne.............1å3o9

återstå . . . . . . . . . . * . . . . • * • • * 1,87<S

hvarmed antalet af Wadstena Krigsmanshus-kassas, underhållstagare

under sagde år tillvexla och hvithet antal, fördeladt å meranämnde år,

utvisar eu årlig tillökning af 75 personer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. A. N:o Yl.

Upgift å de belopp, hvarmed Wadstena Krigsmanshus

kassa blifvit tillökad eller förminskad under åren

1847 med 1866.

Förminskning.

Tillökning.

År 1847

68,289

56,103

» 1858

» 1859

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 3.

Sammandrag

utvisande det antal rotar, hvarmed Indelta Armén kommer att förökas.

l:o. Från nya ordinarie voteringen.

a) inom soldathållet.

i Östergötlands län............................. (32.

„ Södermanlands d:o............................ 23.

„ Gelleborgs d:o............................... 75.

„ Westmanlands d:o............................ 15.

„ Nerikes d:o......................... 58.

„ Wermlands d:o.............................. 59.

„ Elfsborgs d:o............................... 2.

„ Bohus d:o................................. 1. ^gr

b) inom båtsmanshåll.

i Östergötlands län............................. 4.

Gelleborgs d:o............................... 12.

„ Wes ter-Norrland s d:o.......................... 47.

„ Bohus län (Tanum, Våttio och Bullaren)............... 6.

„ Hallands d:o . ...............................161. 230

525.

2:o. Från ordinarie båtsmanshåll.

Norrlands 4 båtsmanskompanier......................... 662.

Östergötlands båtsmanskompani....................... 194.

Hallands 2:ne båtsmanskompanier....................... . 364.

Westergötlands båtsmanskompani................... 87.

af lista Bohusläns d:o (Tanum, Vättle och Bullaren).............100. ^ ^7

3:o. Extra rotering.

Nerikes län...................................... 287.

Wermlands d:o.................................... 65.

Jönköpings d:o ................................... 22. 3?4

4:o. Ny rotering.

Inom Axbergs, Kihls och Ilofsta socken al Örebro län, förslagsvis........ 50.

5:o. Göteborgs stadsvaktslcompani.

................................ 44.

Inom Göteborgs län

Summa 2,400.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 4.

Uppgift

öfver Indelta Infanteriets nu befintlige anslagne, indragne eller för särskilda

ändamål vakante nummer.

Lif-regementets grenadiercorps

lista lifgrenadier-regementet. .

2:dra d:o d:o

Westgöta regemente......

Smålands grenadierbataljon . .

Uplands regemente.......

Skaraborgs d:o ........

Södermanlands d:o.......

Kronobergs d:o.........

Jönköpings d:o.........

Dalregementet..........

Helsinge regemente.......

Elfsborgs d:o.........

Westgöta-Dals d:o.......

Bohusläns d:o.......

Westmanlands d:o.......

Norrbottens fältjägarecorps . .

Westerbottens d:o - -

Kalmare regemente.......

Nerikes d:o .......

Wermlands d:o .......

Jemtlands fältjägarecorps . . .

Norra Skånska infanteri-regitet

Södra d:o d:o_

Summa

Anslagne nummer.

Indragne

nummer.

Vakante nummer.

Summa Summarum.

Till furirer.

Till faltmusikanter.

Till spel i nummer.

Till trumslagare.

Summa1.

Till lönefyllnad åt

underofficerare.

Till musikens underhåll.

Till gevärshandtverlc^re.

Summa.

gd

B".

5*

eg

Er

5*

ep

För batteriet i Norrland.

För Volontär vakansfonden.

Befriade under fredstid.

För soldatbarnskola.

Brutne rotar.

Summa.

8

5

8

12

33

19

3

22

J

4

_

4

59

16

10

16

24

66

—

48

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

—

40

4

44

2

—

8

—

—

—

10

120

16

10

16

24

66

2

38

4

44

7

—

8

—

—

—

15

125

8

5

8

12

33

—

19

3

22

—

—

4

—

—

—

4

59

16

10

16

24

66

24

24

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

*-

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

16

32

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

6

38

4

48

—

—

8

—

4

—

12

126

16

10

16

24

66

13

35

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

16

32

4

52

--''

—

8

3

—

—

11

129

16

10

16

24

66

—

48

4

52

—

—

8

—

—

■—

8

126

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

—

8

i

—

—

8

126

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

—

8

—

—

8

126

16

10

16

24

66

—

24

4

28

—

_

8

j-

—

—

8

102

16

10

16

24

66

16

32

4

52

--

_

8

_

—

—

8

126

8

12

—

20

27

10

2

39

—

!)99

4!—

—

—

103

162

8

12

—

20

27

10

2

39

—

—

4

I

—

—

4

63

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

—

8

—

—

—

8

126

16

10

16

24

66

—

10

4

14

—

5

-

5

85

16

10

16

24

66

10

38

4

52

—

—

8

|

8

126

8

12

—

20

2

3

4

9

—

—

4

—

i 4

33

10

16

24

50

—

4

! 4

—

8

2)2

1 10

64

—

! 10

16

| 24

50

—

1 4

4

—

8

|-

—

2)5

1 13

67

312j200|356 480|l,348| 199z652!9(l94lj 9

j 99 169; 3

1 4

7j291|2,580

'') Ursprungligen 115 nummer vid f. d. Westerbottens regemente. Af de ursprunglige nummern

äro 16 anslagne till lönefyllnad för Underofficerare vid Norrbottens fältjägarecorps.

2) Vakante, såsom brutne, emedan uti dessa retur ingått boställen vid f. d. Adelsfane-regementet,

hvilka boställen öfverflyttats från ordinarie till extra rotering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 5.

Beräkning

öfver det antal nummer, hvarmed Indelta Infanteriet kommer att ökas.

l:o. Gamla nummer:

a)

b)

Vakan te för åtskilliga ändamål............... 291.

Af dessa äro 3 vid Dalregementet befriade från rotering

i fredstid, och 7 brutne i Skåne kunna icke uppsättas

.............................. 10.

Nummer förut indragne och anslagne........... 2,289. '')

Af dessa äro nu besatte med trumslagare och spel. . . 836.

Hvarför tillökningen i nummer blir.................

281 '')

1,453.

. . . . 1,734 2).

2:o Nya nummer:

a) Ny ordinarie rotering inom soldathållet.............. 295.

d:o d:o båtsmanshåll............ 230.

b) Af ordinarie båtsmanshåll................. 1,667.

hvarifrån afdragas Gotlands båtsmanskompanier . . . . . 260. ^407.

c) Extra rotering............................. 374.

d) Ny rotering............''.................. 50.

e) Göteborgs stadsvaktskompani...........''........ - 44. 2,400.

Summa 4,1343).

■) Summa vakante, indragne och anslagne nummer, hvarmed infanteriet föreslås

alt ökas 281 + 2,289 =.......................... 2,570.

2) Summa tillökade gamla nummer utgör..................... 1,734.

Enligt förslaget anslås till spel, trumslagare och gevärshandtverkare 1,075.

af hvilka redan nu äro till dessa ändamål anslagne......... 836. 039

hvarföre tillökningen i gamla effektive nummer blir 1,495

3) Summa tillökade nummer vid indelta Infanteriet................4,134.

Af desse anslås till spel, trumslagare och gevärshandtverkare vid beflntlige

regementen och corpser, utöfver nu till dessa ändamål anslagne nummer 239,

samt vid de nybildade Wester-Norrlands regemente och Hallands fältjägarecorps.

..........,.................... 75. ^^4

hvarföre tillökningen i effektive nummer endast blir 3,820.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 6.

Beräkning

öfver det antal effektive soldatnummer, hvarmed Infanteriets stamtrupp ökas.

Infanteriets stamtrupper erhålla följande antal effektive nummer:

Indelte nummer 20,596 -f 3,820 —..................... 24,416.

Värfvade d:o 950 + 475 + 475 —................... 1,900. 26,316.

För närvarande finnas:

Indelte nummer................................. 20,596.

Värfvade d:o ................................. 2,144. ^ 740

Tillökningen lufver således 3,576.

De indelte soldatnumren ökas:

l:o. Med gamla nummer:

a) Vakante för åtskilliga ändamål 291. Af dessa äro 3:ne

vid Dalregementet befriade från rotering i fredstid, och

7 brutne i Skåne kunna ej uppsättas........... 281.

b) Nummer förut anslagne eller indragne...........1,214. '')

2:o. Med nya nummer:

a) Ny ordinarie rotering inom soldathållet.......... 295.

b) d:o inom båtsmanshåll......... 230.

c) Från ordinarie båtsmanshåll................ 1,407.

d) Extra rotering......................... 374.

e) Ny rotering inom Axbergs, Kihls och Hofsta socknar i

Nerike............................. 50.

f) Göteborgs stadsvaktskompani................. 44. 2 400

Af desse tillökade nummer anslås till trumslagare, spel och

gevärshandtverkare vid Wester-Norrlands regemente och Hallands

fältjägarecorps, 3 bataljoner å 25,.................. 75. % 325

hvarföre tillökningen i effektive indelte nummer blifver 3,820.

'')

Nu anslagne och indragne nummer....................... 2,289.

Af desse skola dock 25 vid hvarje af n. v. indelta 43 bataljoner besättas

med spel och gevärshandtverkare...................... 1,075.

hvarföre den effektive tillökningen endast blifver 1,214.

opaginerad Kontrollera mot PDF

De värfvade fotgardesregementenas n. y. effektiva

styrka.......................

minskas till.................

och Wermlands fältjägareregementes n. v. effektiva

styrka.....................

minskas till..............

1,556.

95Q- 606.

588.

na.

hvaremot tillkommer Blekinge värfvade skarpskyttecorps’ effektiva

styrka...........................

hvarföre de värfvade effektive soldatnummern minskas med . ,

719.

475.

och tillökningens effektive nummer för hela Infanteriets blir således

244.

3,576.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammandrag af det värfvade och indelta

S t

Ordinarie rustning och rotering samt värfning

inom soldathållet, [inom båtsmanshållet.

Värfvade.

Effektive.

Spel och

gevärs- handt:re.

Effektive.

Spel och

gevårs- liandt:re.

Summa.

475

25

500

Andra lifgardet ..................

Blekinge värfvade skarpskyttecorps.......

Wermlands fåltiägarecorps............

475

475

475

25

25

25

—

—

500

500

500

Summa

1,900

100

——

—

2,000

Indelta.

Lifregementets grenadiercorps..........

517

25

542

Första lifgrenadierregementet ..........

1,051

50

i

—

1,102

Andra dito . . ......

890

50

193

—

1,133

Westgöta regemente...............

1,100

50

1,150

Smålands grenadiercorps.............

550

25

—

—

575

Uplands regemente ................

1,150

50

—

—

1,200

Skaraborgs d:o ................

1,100

50

---

—

1,150

Södermanlands d:o ................

1,081

50

—

1,131

Kronobergs d:o ................

1,100

50

1,150

Jönköpings d:o ................

1,078

50

—

1,128

Dalregementet ................

1,100

50

---

——

1,150

Helsinge regemente...............

856

50

98

—

1,004

Elfsborgs d:o ................

1,056

50

8

—

1,114

West,göt, a Dals d:o ................

1,088

50

10

——

1,148

Bohus läns d:o ................

910

50

169

—

1,129

Westmanlands d:o ................

1,013

50

—

—

1,063

Norrbottens fä,ltjasar ecorps ...........

458

25

483

Westerbottens fältjärareeorps ..........

435

25

13

473

Knlmåre regemente ...............

1,100

50

—

—

1,150

Nerikes d:o .................

673

50

—

—

723

956

50

—

—

1,006

Jern fl ds fältjägare corps ............

500

25

—

—

525

932

50

—

—.

982

947

50

—

—

997

Hallands fältjägarecorps ............

Wester-Norrlands regemente..........

] 450

339

501

25

50

364

1,001

Summa| 22,091

1,075

1,332

75

24,573

Summa Summarum] 23,991

| 1,175

1,332

75

26,573

opaginerad Kontrollera mot PDF

t

Infanteriets föreslagna nummerstyrka.

Ser. B. N:o 7.

a m.

Ny ordinarie rotering

inom

soldat-

hållet.

inom

båtsmans- Summa,

hållet, i

——

1

i

9

49

13

19

58

1

2

10

64

53

17

295

295

Extra I Ny

rote- I rotering

ring

inom | inom

soldat- i soldathållet.

hållet.

I

Göte
borgs
stads
vakt.

161

51

9

49

17

19

66

1

2

6

10

64

53

161

68

230 525

230 ! 525

22

77

246

29

50

374

50

374

50

35

9

44

44

m

B C/2

B s

K- E

P i

B P

25,566

27,566

I

500

500

500

500

2,000

551

1,151

1,150

1,150

575

1,200

1,150

1,150

1,150

1,150

1,150

1,070

1,150

1.150

1,144

1.150

483

473

1.150

1,083

1,088

525

982

997

525

1,069

Indragne 320 nummer.

320

Indragne 100 nummer.

Dessutom 3 rotar vakante.

Dessutom 2 brutne rotar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

T a

utvisande de föreslagna indelta regementenas och corpsernas sammansättning utaf

! o

! °

! S

K

H-i

Hl

CD

aq

P

bo

P

Öl

B

po

P

1

d

GG

pr

p

•1

GG !

O:

Oj i

CD

5?

o

O:

W

i §

1 E

tv

B

cd

P

o_

dq5

•i

CD

P

P

O-

d?

Hl

CD

P

P

P

CD

dq

O:

P-

P

Oj

aq

Hl

p

p

Oj

02

Hl

P

er

o

Hi

aq

B

p

p,

p

0

o

er*

CD

Hl

aq

02

n

O:

P*

aq

ti

P

Hi

CD

aq

P*

aq

CD

Föreslagna regementen g tz

och corpser. ® A

Cg

CD*

Hl

H

CD

CD*

y-t

CD

Hl

CD

eg

P

P

Oj

H

CD

aq

1

Hi

CD

aq

Oj

Hl

H

CD

aq

CD

ni

CD

aq

1

p_

CD

aq

3

H fe

1 "

k

e

s>

25

ro

pj

cd’

Hl

aq

B

CD

P_

aq

CD

B

CD

P_

B

CD

P

CD

er*

p_

£

P_

CD

B

CD

P

CD

aq

CD

B

CD

B

p

CD

3

CD

CD*

CD_

P_

CD

fei

o

•5

p

Lif-regementets grenadiercorps. .

in

—

—

—

—

194

—

—

—

—

l:a lifgrenadier-regementet....

—

609

492

—

—

2:a d:o d:0 ....

—

527

413

—

—

Westgöta regemente........

—

—

—

390

29

—

388

459

—

Smålands grenadiercorps.....

—

—

—

—

Uplands regemente........

Skaraborgs d:o ........

—

390

—

1,200

760

—

—

—

—

—

Södermanlands d:o ........

125

—

—

—

--

1,006

Kronobergs d:o ........

Jönköpings d-.o ........

—

—

—

63

265

—

—

—

969

131

641

1,134

63

—

Dalregementet...........

—

—

—

750

Helsinge regemente........

—

—

—

Elfsborgs d:o ........

—

—

—

91

—

Westgöta-Dals d:o ........

—

—

—

103

—

52

Bohusläns d:o ........

—

—

—

2b

—

Westmanlands d:o ........

264

—

—

—

—

Norrbottens faltjägarecorps . . .

—

—

—

—

—

Westerbottens d:o ...

—

—

—

—

—

Kalmare regemente........

—

108

95

—

143

—

Nerikes d:o ........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Jemtlands faltjägarecorps.....

—

—

—

—

—

—

—

—

Norra Skånska regementet ....

—

—

—

Södra Skånska regementet ....

Hallands faltjägarecorps.....

_

—

—

—

—

—

450

Wester-Norrlands regemente . . .

—

—

—

Summa

j 500 1,244

>1,000

>1,000

| 500|l,200>l,200]l,200]l,100|l,100| «)1,197

>1,200

’) Dessutom 3 vakant© rotar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 8.

hell

de nuvarande regementerna,

af batsmansrotering, ny ordinarie rotering in. in.

Elfsborgs regemente.

Westgöta-Dals regemente.

Bohusläns regemente.

Westmanlands regemente.

Sorrbottens faltjägarecorps.

Westerbottens faltjägarecorps.

Kalmare regemente.

Herikes regemente.

Wermlands regemente.

—

—

—

237

—

-

—

—

—

193

179

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

::

87

—

—

—

—

—

—

—

—

118

—

—

—

—

—

—

—

—

91

__

—

—

—

16

—

__

—

—

93

—

1,004

11

—

—

_

—

983

—

—

3

27

904

—

—

—

—

—

799

—

_

_

—

—

—

—

483

—

_

—

—

—

—

—

460

• -

_

_

—

—

—

—

—

—

804

—

_

—

—

—

55

—

—

—

668

_

3

—

—

—

—

98

908

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

_!

!

1,200)1,200

904

1,200)

CO

OO

-tf

460)1,100

766

908)

CD

B

B

Oj

p:

er?

p

525

A

ui

ptf

B°

K

P

5''

p5

B

a?

CD

B

CD

B

982

CP

9

P

SO

pr

B

S"

p

B

P*

B

cro

CD

B

bd

B

p

B

o

B"

B.

B*

CJq

1

193

997

I —

98

8

10

169

13

364

so

B

ao

o

&

5"

p

O
-

9!

491

13

19

58

1

2

10

64

53

161

551! 171 51

X

B

03

Oj

P

22

77

246

29

Hy rotering (soldat).

--—---

Göteborgs stadsvakt.

Summa.

_

551

—

—

1,151

—

—

1,150

—

—

1,150

—

—

575

—

—

1,200

—

—

1,150

—

—

1,150

—

—

1,150

—

—

1,150

—

—

'') 1,150

—

-

1,070

—

35

1,150

—

—

1,150

—

9

1,144

—

—

1,150

—

—

483

—

473

—

—

1,150

50

—

1,083

( —

—

1.088

—

—

525

—

■—

2) 982)

—

—

3) 997)

—

—

525''

-

—

1,069)

SO! 40| 25,566!

") Dessutom 2 brutne rotar.

3) Dessutom 5 brutne rotar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 9.

Beräkning

öfver Infanteriets styrka och sammansättning pa krigsfot.

l:o. 100 bataljoner å 560 man i fält och

50 depotbataljoner.

A) 100 bataljoner i fält:

Stridande.

Icke

stridande.

Summa.

'') 22,916

2) 30,040

2,700

3) 360

6,600

s) 192

Beväringsmanskap...................

Befäl å 27 per bataljon (Ser. B. N:o 13).....

Icke stridande å 66 per bataljon (Ser. B. N:o 13)

För staber disponibla å 30 per brigad.......

Icke stridande å 16 .. d:o............

Summa

B) 50 bataljoner i depot:

56,016

8) 3,000

4) 30,000

1,350

6,792

62,808

Befäl å 27 per bataljon................

Summa

2:o. 100 bataljoner ä 860 man i fält och

100 depotkompanier.

A) 100 bataljoner i fält:

34,350

3) 22,916

«) 60,040

2,700

360

6,600

192

34,350

■

Befäl å 27 per bataljon................

Icke stridande å 66 per bataljon..........

För Staber disponibla å 30 per brigad.......

Icke stridande å 16 „ d:o............

Summa

B) 100 depöt-kompanier:

Stamsoldater å 30 per kompani...........

Beväringsmanskap...................

Befäl å 6 ner kompani ................

86,016

|8) 3,000

17,000

600

6,792

92,808

1

j Summa j 20,600

| 20,600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 9.

Förklaringar.

'') Stamtruppernas antal 27,566, hvilket vid mobilisering ökas med 50 gevärshandtverkare,

således 27,616; häraf afgå 60 per stambataljon, eller 3,000 man,

äfvensom, bland “icke stridande11 redovisade, 1,700 sjukvårds- och trossmanskap

samt gevärshandtverkare.

a) Då från 4:de och 5:te beväringsklassernas beräknande summa 36,000 man, dragés

det för specialvapnen erforderliga antal 3,660 4 5 6 7 8), återstår för Infanteriet

32,340 man, hvilken summa här är minskad med 23 förbinderisoldater per

bataljon, 2,300, hvilke redovisas bland “icke stridande11.

3) Vid en brigad, då den består af 2:ne regementen, finnes följande personal

disponibel för staben.

Stridande: Regements-Chefer........... 2

Adjutanter............. 6

Regera entsväblar........... 2

Fältmusikanter............20

Icke Stridande: Regementspastorer.......... 2

Regementsläkare........... 2

Regementsauditörer......... 2

Regementsintendenter........ 2

Trosskuskar............. 8 ig.

4) 6:te och 7:de beväringsklassernas beräknade summa 32,000 man, eller noga räknade

32,300, minskas med till special vapnen afgående till omkring 30,000.

5) 27,616 man stamtrupp, minskade med till depöterna kommenderade 3,000 samt

med 1,700 man sjukvårds- och trossmanskap samt gevärshandtverkare.

6) 4:de och 5:te beväringsklasserna 32,340 man tillika med 6:te och 7:de dito

30,000, summa 62,340, hvilken summa, minskad med 2,300 man förbinderi-soldater,

redovisas bland “icke stridande11.

?) För special vapnen beräknas följande antal beväring:

a) mindre krigsfoten:

Kavaleriet................ 960

Artilleriet.................2,140

Ingeniörtrupper............. 560 3,660.

b) större krigsfoten ytterligare:

Kavaleriet................ 960

Artilleriet................. 910

Ingeniörtrupper............. 560 2,430.

8) Såsom trumslagare och spel vid depöterna påräknas befintlige, i nummer icke stående

musikelever.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 10.

Beräkning öfver styrkan i ledet eller roteantalet

vid en fält-Tbataljon.

l:o) 1 bataljon af 560 man.

Af går från ledet:

Korpraler........................... gg

Sjukvårdssoldater........................ 12’

Sjuke- och trossbetäckning omkring 6 procent....... 36.

F örbinderi-soldater....................... 23.

Gevärshandtverkare...... p

Trumslagare och spel...................... 12. 120

Manskap i ledet.................................. 44g ggg

440 man = 220 rotar, eller 18 rotar i linie- och 19 i tiraljörplutonerna.

2:o) 1 bataljon af 860 man.

Af går från ledet:

Korpraler......................... gg

Sjukvårdssoldater........................ 12.

Sjuke- och trossbetäckning omkring 6 procent....... 56.

F örbinderi-soldater....................... 23.

Gevärshandtverkare....................... 1.

Trumslagare och spel...................... 12. 140

Manskap i ledet............................. 720 860

720 man — 360 rotar, eller 30 rotar såväl i linie som tiraljörplutonerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 11.

Förslag till befäls-personal, spel och gevärshandtverkare

vid ett infanteri-regemente.

Staben:

Öfverste......................... i

Majorer........................... 3.

Regements-qvartermästare................, 1.

Regements-adjutanter................. 2.

Regements-väbel..................... 1.

Bataljons-adjutanter................... 2.

Gevärs-handtverkare................... 2.

Kompani-staten:

med fast lön:

Kompani-chefer...................... 8.

2:e Kaptener........................ g.

l:e Löjtnanter...................... 8.

2:e Löjtnanter....................... 10.

Underlöjtnanter...................... 8. 40

Fanjunkare..... 8.

l:e Sergeanter....................... 12.

2:e Sergeanter....... 12.

Furirer.......................... s! 40.

l:e Korpraler ...................... 24.

Korpraler......................... 48.

Vice Korpraler .................._. . . 72. 144 224

På*half sold:

Kaptener.......................... 2.

l:e Löjtnanter...................... 4, g

Spel :

Regements-trumslagare.................. 1.

Fältmusikanter...................... 10.

Trumslagare och spel i nummer............ 48.

opaginerad Kontrollera mot PDF

S3r. B Ro 12.

Förslag till hefäls-personal, spel och gevärshandtverkare

vid en infanteri- (fältjägare-) corps.

Staben:

Chef, öfverste-löjtnant.................. 1-

Major............................ 1.

Regements-qvartermästare................ L

Regements-adjutant.................... L

Regements-väbel....................... 1-

Batalj ons-adj utan!..................... L

Gevärs-handtverkare.................... 1- 7.

Kompani-staten:

med fast lön;

Kompanichefer................ 4.

2:e Kaptener. ....................... 3.

l:e Löjtnanter....................... 4.

2:e Löjtnanter................. 5.

Underlöjtnanter.................... ■ • 4. 20.

Fanjunkare ........................ 4.

l:e Sergeanter....................... 6.

2:e Sergeanter...... 6.

Furirer ........................... 4. 20.

l:e Korpraler ....................... 12.

Korpraler ......................... 24.

Vice Korpraler. . ..................... 36. 72. 112.

På half seid:

Kaptener.......................... 1.

1:6 Löjtnanter....................... 2. z.

Spel:

Regements-trumslagare.................. 1-

Fältmusikanter....................... 5.

Trumslagare och spel i nummer.........- - - 24, 30. 152.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 13.

Förslag öfver Befäl och Manskap, såväl stridande som icke stridande,

vid en fältbataljon af 560 man.

m

O

Hästar.

03 03 03 1 (M

r—1 1

So

rH

Fn

H

Fordon.

H CO H | rH

O

Summa Summarum.

co o oi oo oö

03 lO t—l

xO

CO

r-H

CO

O

Summa icke stridande.

03 rH

lo"

CD

h3

Summa.

CO CD O 00 C5

03 rH

CO

CO

c3

Kuskar och hästskötare.

rH CO t—| I >0

CO

rH

Hd

Sjukvaktaremanskap,

H 1 | | |

"c<r

rH

F-4

-t-3

§

c3

a

Förbinderimanskap.

1 1 |

CO

03

m

Sjukvårdssoldater.

Öl | (MH |

03

cv

Stamsoldater.

1

1 ^

o

HH

Gerärshandtverkare.

^ !

1 1

rH

Läkare.

rH |

1 1

r-H

Summa stridande.

CO xH

xH

10

1 1

1 1

xH

xo

Summa.

O

03

xO

1

1

O

03

xO

O

Å

c3

barnsoldater och

beväringsmanskap.

3 1 1

^ 1 1

nT

03

xt

P

03

Skarpskyttar.

S 1 1

Öl

CO

d

3

-Timmermän.

S

1

CO

r-H

cd

Trumslagare och spel.

Sill

03

rH

Hd

Korpraler.

sill

CO "

CO

Fn

i ®

Summa.

rH 03

CO

rH

m

d o

o

Kompani-underofficerare.

03

rH

03

rH

Adjutant.

^ il M

r-H

o

Summa.

^2111

xfi

oS

Kompani-officerare.

03 1

i—l

03

T—1

o

s

Adjutant.

|

rH

o

Bataljonschef.

1 1

1

t-H

i

.

Staben ..............

Kompanierna..........

F örbinderi-afdelningen.....

Reservförbinderiafdelningen . .

Trossen.............

c3

B

m

M M r»

P P P

r*i M rX

CM CO

oq cq cn

cq cq i

^ cq

" P7 n ro

s ^ § a ö

5 S

CQ rM

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 14.

Förslag

till Infanteriets sammansättning i fördelningar och armé-corpser

på krigsfot.

lista Fördelningen.

Blekinge värfvade skarpskytte-corps.....

Antal |

Bataljoner.

2

Kronobergs regemente ............

4

Norra Skånska regementet .........

4

i

Södra Skånska regementet..........

4

1

Hallands fältjägarecorps . . . .........

2

I

16 Fat.

2:dra Fördelningen.

! Första lifgrenadierregementet ........

4

lista Armé-corpsfu.

34 bataljoner.

Andra lifgrenadierregementet ........

4

t

Smålands grenadiercorps . . . . .......

2

Jönköpings regemente.............

4

I

1

Kalmar regemente...............

4

18 Fat,

3:dje Fördelningen.

Westgöta regemente..............

4

\

Elfsborgs regemente..............

4

1

Westgöta Hals regemente...........

4

J

Bohus läns regemente.............

4

j

16 Fat

-

4:de Fördelningen.

j Skaraborgs regemente.............

4

[ 2:dra Armé-cerpseu.

/ 30 bataljoner.

Nerikes regemente...............

4

1

1 Wermlands regemente.............

4

Wermlands fältjägarecorps..........

2

/

14 Fat,

Transport

64

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal

Bataljoner.

Transport

64

5: te Fördelningen.

Svea lifgardet.................

2

Andra lifgardet................

2

Lifregementets grenadiercorps.......

2

1

Uplands regemente..............

4

i

Södermanlands regemente...........

4

I

Westmanlands regemente...........

4

|

18 Fat.

j

\ 3:dje Armé-corpscii.

6:te Fördelningen.

/ 36 bataljoner.

Dal-regementet.................

4

1

Helsinge regemente ..............

4

1

Norrbottens fältjägarecorps..........

2

1

Westerbottens fältjägarecorps ........

2

1

Jemtlands fältjägarecorps ..........

2

Wester-Norrlands regemente.........

4

18 Fat.

1

Summa 1

100

!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 15.

Approximativ beräkning öfver den ökade kostnad som uppstår

genom infanteriets organisation på föreslaget sätt.

l:o. Indelta Infanteriet.

a) Beklädnad och utredning, m. m.

Underhåll af beklädnads-, utrednings-, remtygs-,

gevärs- och trosspersedlar för 4,088 '') man (Ser.

B. N:o 5).................å 19: 85.

b) Aflöning.

Löner för det tillökade befälet och underbefälet,

utgörande (Ser. K. N:o 12), 382,298 B:dr, äro

inbegripna i kostnaden för löneregleringen.

c) Vapenöfning:

Enligt Ser. G. N:o 1, utgör ökade konstnaden för

Indelta arméens vapenöfningar 7,656: 72, af

hvilken summa två tredjedelar utföres med . . .

Garnisonstjenstgöring i Stockholm (Ser. G. N:o 1).

d) Förlust i vakansafgifter:

ifrån 295 nummer, tillhörande nya ordinarie rote
ringen

inom soldathållet.......å 87: 33

„ 69 nummer, tillhörande nya ordinarie rote
ringen

inom båtsmanshållet .... å 112: 42

„ 161 nummer, tillhörande utsockne frälse! i

Halland................å 66: 78.

„ 99 nummer, anslagne till Norrbottens häst
jägare

sqvadronsfond 4,950: —

„ 169 nummer anslagna

till Volontär vacans
fonden.

....... 18,682: — 26,632: —2)

5,104 48

481,015,75

25,762

7,756 98

10,751

58

81,146

80

486,120

23

44,270 91 611,537

Transp.

94

i

611,537|94

'') Antalet tillökade nummer är (Ser. B. N:o 5)..............4,134.

Af hvilka dock besättes med gevärshandtverkare..........- - - 46-

hvarför det antal ökade nummer, för hvilka underhåll af beklädnad m. m.

skall beräknas, är............................. 4,08 8.

2) Enär ifrågavarande båda fonder torde komma att disponeras på ett sätt, hvarigenom

deras nuvarande inkomst af vakansafgifterna blir obehöflig, har beloppet

af dessa vakansafgifter, bär blifvit fort inom linien.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transp.

från 601 nummer, anslagna

till underofficersoch

gevärshandtverkares

aflöning (Ser. K.

N:o 7)......... 71,695:92

„ 200 nummer anslagna

Fältmusikanters aflöning

(Ser. K. N:o 9) 23,765: 56

„ 652 nummer, anslag
na

till musikens underhåll

(Ser. K. N:o 9) 75,971:19 m 432. ^

2:o. Yärfvatle Infanteriet.

A) Fotgardes-regementena.

Genom föreslagen reduktion af hvardera regementet

till en bataljon, samt genom passevolansens

upphörande, uppstå följande besparingar:

a) Aflöning åt befäl och underbefäl......

b) Underbefäl:

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar för

640 man (Ser. K. N:o 20)......

Gevärspersedlar för 640 man......

d:o d:o „ 304 „

Rekryteringspenningar

Sängservis- och kokinrättningskostnad

B) Wermlands Fältjägare-corps.

a) Aflöning:

Beloppet utaf aflöning enligt ny normalstat för

befäl, underbefäl och manskap, deruti äfven inbegripet

jägare-arfvoden och anslag till musikens

underhåll, uppgår enligt (Ser. K. N:o 23)

till...................... 79,280

och då nuvarande stat i motsvarande utgifter

upptager............... 63,063

uppstår en ökad aflöningskostnad af.........

77,766

61,679

44

1,196

80

640 man

26,547

20

138 „

28,527

36

640 „

4,800

—

640 „

6,400

-

16,217

206,916

611,537

94

80

Transp. | 16,217j—j 206,916 |80|[6ll,537|94

3) Då den ökade kostnad för Statsverket, hvartill upphörande af dessa vakansafgifter

föranleder, är inbegripen i kostnaden för indelta Arméns lönereglering,

emedan de underofficerare och gevärshandtverkare, hvilka af dessa vakans
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transp.

b) Underhåll:

Genom föreslagen reduktion af nummerstyrkan med

100 man, samt genom passevolansens upphörande,

uppstå följande besparingar:

Beklädnads-, remtyg- och utredningspersedlar (Ser.

K. N:o 20).................. 11,870

Gevärspersedlar................ 187

Rekryteringspenningar............. 375

Inqvarteringspenningar............ 500

c) Vapenöfning. Inberäknad i indelta arméens

vapenöfningar.

Genom den organisation som för Gardes-corpserna

och Wermlands Fältjägare-corps är afsedd, uppkommer

således en besparing af.........

C) Blekinge värfvade Skarpsinne-corps.

Genom öfverflyttande af Marin-regementet från

Sjö- till Landtförsvaret och i sammanhang der

med, dess reduktion till en bataljon, uppstå följande

kostnader:

a) Aflöning för befäl och underbefäl. (Ser.

K. N:o 23).....................

b) Underhåll:

Beklädnads-, remtygs^ utrednings- och sängservis
persedlar

för 500 man.............

Gevärspersedlar för 500 man............

Bröd, gage, matportion under 61 dagar för 500 man

d:o d:o „ 304 „ „ 375

Medikaments- och kommunionpenningar „ 500

Rekryteringspenningar „ 500

Kokinrättningskostnad „ 500

Då från donna beräknade kostnad dragés ofvanstående

genom Gardets och Wermlands Fältjägarecorps’

organisation uppkommande besparing

utvisar skilnaden................

den ökade kostnad hvartill värfvade infanteriets

organisation föranleder, och ökade kostnaden för

hela infanteriets organisation utgör således . ,

16,217

12,932

80,014

55,526

925

19,239

71,911

1,150

3,875

1,500

206,916

3,285

203,631

80

80

234,140

203,631

611,537 94

85

80

30,509 05

642,046 99

Transp.

642,046j99

afgifter njutit inkomst, äro uppförde till kontanta löner, äfvensom ett kontant

belopp till musikens underhåll är uppfördt, så har beloppet af ifrågavarande

vakansafgifter blifvit fördt inom linien.

opaginerad Kontrollera mot PDF

130,0004 5)

63,000»)

80

642,046

193,000

99

835,046

99

X

273,000

—

40,460

3

699

—

5,891

70

320,050

73

514,996 26

15,911

50

499,084

76

Transp.

Till denna kostnad bör ytterligare läggas:

a) Aflöning för halfsolds-befäl (Ser. K. N:o 31)

b) Indelta infanteriets rekryteringskostnad, förslagsvis

........................

hvarföre infanteriets organisation, fullständigt genomförd,

skulle förorsaka en ökad årlig kostnad af

Denna kostnad minskas dock genom följande besparingar

:

A) Den besparing som uppkommer å Femte hufvud
titeln

genom Marinregementets öfverförande till

landtförsvaret, omkring.............

B) Den besparing som kommer Femte hufvud
titeln

till godo genom öfverflyttande till land!

försvaret af 1,667 båtsmän...........

C) Upphörande af det till Westmanlands knektelego-medels-kassa

nu utgående anslag . . .

D) Upphörande af den ersättning som nu utgår

för det å vakans-afgiften för indragne rotar afkortade

beklädnadsbidrag............

hvarföre ökade kostnaden för infanteriets organisation

rätteligen endast utgör . . . R:dr Bunt

hvilken summa dock i den mån det till Lifbevärings-regementet

nu utgående anslag . .

blifver disponibelt, nedsättes till.....•. .

4) Huruvida denna kostnad i sjelfva verket kommer att utgå, är beroende derpå,

om beräknadt antal officerare anmäla sig att på half sold ingå.

5) Donna kostnad beräknas komma att minskas med 17,843 B:dr 53 öre utgörande

ränta af Westmanlands Knekte-lego-medels kassa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. B. N:o 16.

Förslag

till fördelning på åren 1870—1875 af den, approximativt beräknade, ökade

kostnad som uppstår genom infanteriets organisation på föreslaget sätt.

8,712

1

1

i

5,104

48

7,378

48

21,194

96

12,000

8,000

—

20,000

63.000

—

104,194

96

699

981

95

1,670

95

102,524

1

46,260

35

År 1870.

a) Beklädnad och utredning.

Af de till uppsättning ifrågasatta, anslagne, indragne

och vakande nummer, äfvensom af de

till nya ordinarie och extra roteringen hörande

nummer, sammanlagd! 2,637, uppsattes omkring

en sjettedel under hvardera af åren

1870—1875, således för år 1870:

Underhåll af beklädnad, utredning m. m. för

440 man................å 19: 85

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning. Okade kostnaden för infanteriets

vapenöfning utgör (Ser. G. N:o 1).......

d) Förlust i vakansafgifter. Enligt Ser. B. N:o 15

utgör donna 44,270: 91; hvilken fördelad på

6 år gör för hvarje................

e) Öfverförande på half sold af:

12 Kaptener å 1,000 ................

16 Löjtnanter å 500 ................

g) Statens öfvertagande af rekryteringskostnaden

hvarifrån af går:

A) Den i Ser B. N:o 15, under Ditt. C. upptagna

besparing........................

B) En sjettedel af den i Ser. B. N:o 15, under

Ditt. D. upptagne besparing 5,891: 70 . . . .

1870 års tillökning..............

År 1871.

a) Beklädnad och utredning.

År 1871 öfverflyttas till infanteriet från båtsmanskompanierna

.... 1,407 man.

Samma år öfverflyttas likaledes

Göteborgs stads
vaktskompani.

...... 44 „

Underhåll af beklädnad och

utredning m. in. för . . . 1,451 man

samt två sjettedel^- af anslagne

och indragne m. m. 880 „

2,331 man å 19: 85

Transp.

46,260|35|

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transp.

46,260 35

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning.........

5,104''48

d) Förlust i vakansafgifter: två sjettedelar af

44,270: 91.................

14,756|97

66,121

80

e) Aflöning för halfsolds-befäl:

24 Kaptener å 1,000 ..............

24,000!—

32 Löjtnanter å 500 ................

16,000

—

40,000

—

f) Öfverförande Ull Landtförsvaret af Marin-

regementet, hvars kostnad enligt föreslagen or-

gamsation uppgår till (Ser. B. N:o 15) . . . .

234,140

85

g) Indelta infanteriets rekrytering..........

63,000

—

403,262

65

hvarifrån af går:

A) En tredjedel af den genom reduktion af Gardes-

regementena och Wermlands faltjägare-corps

uppkommande besparing (Ser. B N:o 15) . . .

67,877

28

B) Den besparing som i Ser B N:o 15 finnes upp-

tagen under Ditt. A...............

273,000

C) Den besparing som i Ser B. N:o 15 finnes

upptagen under Ditt. B.............

40,460

3

D) Den besparing som i Ser. B. N:o 15 finnes

upptagen under Ditt. C..............

699 —

314,159

3

E) Två sjettedelar af den besparing som i Ser. B.

N:o 15 finnes upptagen under Ditt. D ....

1,963

90

383,800

21

1871 års tillökning . . ............

19,462

44

År 1872.

a) jBeklädnad och utredning m. m. för 2,771 man

å 19: 85.......

56,004

35

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning. Indelta infanteriets vapen-

öfnmgar............... 5,104: 48.

Indelta Arméns garnisonstjenstgöring

(Ser. G. N:o 1).......... 481,015: 75.

486,120

23

d) Förlust i vakansafgifter: tre sjettedelar af

44,270: 91 ...........

22,135;45

564,260

3

e) Aflöning för halfsolds-befäl:

36 Kaptener å 1,000 ................

36,000

—

48 Löjtnanter å 500 ............... .

24,000

—

60,000

_

f) Kostnaden för Blekinge värfvade Skälskytte-

corps .........

234,140

85

g) Indelta Infanteriets rekrytering..........

63,000

—

921,400

88

« Transp. |

j i 921,400 88

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transp.

921,400

88

hvarifrån af går:

A) två tredjedelar af den genom reduktionen af

Gardesregementena och Wermlands Fältjägare-

regemente uppkommande besparing.......

135,754

h3

B) Den besparing som i Ser. B. N:o 15 finnes

upptagen under Ditt. A. B. C..........

314,159

3

C) Tre sjettedelar af den besparing som i Ser. B.

N:o 15 finnes upptagen under Ditt. I).....

2,945

8b

452,859

41

1872 års tillökning...............

468,541

47

År 1873.

a) Beklädnad och utredning in. m. för 3,210 man

å 19: 85......................

63,718

50

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning jemte garnisonstjenstgöring ....

486,120

23

d) Förlust i vakansaf gifter: fyra sjettedelar af

44,270: 91 ......................

29,513

94

579,352

67

e) Aflöning för halfsoldshefäl:

48 Kaptener å 1,000 ...............

48,000

—

64 Löjtnanter å 500 ................

32,000

—

80,000

f) Kostnaden för Blelcinge värfvade Skälskytte-

corps........................

234,140

8o

g) Indelta infanteriets rekrytering..........

63,000!—

956,493

52

hvarifrån af går:

A) Den besparing som uppkommer genom reduktion

af Gardes-regementena och Wermlands Fält-

jägarcorps.....................

203,631

80

B) Den besparing som i Ser. B. N:o 15 linnés

upptagen under Ditt. A. B. C..........

314,159

3

C) Fyra sjettedelar af den besparing som i Ser.

B. N:o 15 finnes upptagen under Ditt. D. . .

3,926

90

521,717

73

1873 års tillökning ..............

434,775

79

År 1874.

a) Beklädnad och utredning m. m. för 3,649 man

å 19: 85......................

72,432

65

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning jemte garnisonstjenstgöring ....

486,120

23

d) Förlust i vakansaf gifter: fem sjettedelar af

44,270: 91 .....................

36,892

42

595,445 30

Transp. |

595,445(30

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Tramp.

595,445

30

e) Aflöning för halfsoldsbefäl:

60 Kaptener å 1,000 ................

60,000

—

80 Löjtnanter å 500 ................

40,000

—

100,000

f) Kostnaden för värfvade infanteriets organisation

(Ser. B. N:o 15).................

30,509

5

g) Indelta infanteriets rekrytering..........

63,000

—

788,954

35

hvarifrån af går:

A) Den besparing som i Ser. B. N:o 15 tinnes

upptagen under Ditt. A. B. C..........

314,159

3

B) Fem sjettedel^’ af den besparing som i Ser. B.

N:o 15 finnes upptagen under Ditt. D.....

4,909

75

319,068

78

1874 års tillökning..............

469,885

57

År 1875.

a) Beklädnad och utredning in. m. för 4,088 man

å 19: 85......................

81,146

80

b) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

c) Vapenöfning och garnisonstjenstgöring.....

486,120

23

d) Förlust i vakansafgifter . ............

44,270

91

611,537

94

e) Aflöning för halfsoldsbefäl:

80 Kaptener å 1,000 ................

80,000

100 Löjtnanter å 500 ...............

50,000

—

130,000

—

f) Kostnaden för värfvade infanteriets organisation

30,509

5

g) Indelta infanteriets rekrytering..........

63,000

—

835,046

99

hvarifrån af går:

Besparing enligt Ser. B. N:o 15........

320,050

73

1875 års tillökning ..............

514,996 26

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Förslag öfver Kavaleriets personal och hästar på fredsfot

Ser. C. N:o 1.

Sqvadronerna.

Stab e n.

N mnmerstyrkan.

Und.-ofnc:re.

Officerare.

Enligt nuvarande stat

Värfvade:

41121— 201 4 8

6 18i — | 30| 6 6

400i 448

600I 666

Lifgarde! till häst

Husar-regementet Konung Carl XV

17 6

201 10 882 1,000 1,114 1,148 921

1010 30—! 50 10

34 10 — 10 10,10

Summa

Indelte:

524

518

518

1,024

1,024

204

508

103

503

1,006

1.006

200

lOj 15

10 15

10! 15

20 30

20 30 10

41 6! ^

20

oi 20

5 20

10 40

10 40

9

2 5 18

2 5 18

2: 5 18

I lo 36

4ll0! 36

91 6

Lifregementets dragon-corps

d:o husar d:o

Smålands husar-regemente

Skånska husar-regementet

d:o dragon- d:o

Jemtlands hästjägare-corps

3,565

3,812

17(3,004(3,409

74 111 37 109

37(37 148|37

14 37 132

i io! clio

5 5 5| 5

Summa

4.486

47 3,886(4,409 4,840

155 371129

198 47 14

67! 37

2L47 172

120 41

1 141 8113

Summa Summarum

Enligt den föreslagna staten.

Värfvade

344 408 448

522 606; 666

4, 4; 16

6i 6i 24

866 1,014 1,114 1,

30 30

50 10

10 — 10 1010 40

Summa

Indelte:

440 505! 548

435! 500! 543

435 500 543

870 1,00011,086

870(1,000 1,086

172! 108 211

561

556

556

1,101

1,101

221

15 5 lo

15 5 15

15 5 i 15

30 10 30

30.10 30

6 2 6

51 5! 5| 5j 20

a| oi oj ol 20

>j 51 5j 5 20

1010 1010! 40

5 10

10: 20

1.000

1.000

;o 20

10(10 10(10

2! 21 2! 2

4,09613,703

1111371111(111(3,222(3,703 4,023

8(37(15 38

Summa

241)4,624

47(108(155(37; 141(141(4,088(4

8(47(25(48 175 47|47(67|37|198 41

-I 81 7]

4! 104 47

Summa Summarum

3) Vill

föreslagna

åter, ökas med:

till flen mindre kri

B atalj onsläkare

sadelmakare

Pistolsmed

Reservkavalerister

Beväringsmanskap

Trainsoldater, trosskuskar och

hästskötare

Ridhästar och klippare 1,794

Trosshästar .................... 269

foten flor den

2) Vid

öfvergång

Lifgardet till häst

Husar-regementet Konung Carl XV

Lifregementets dragon-corps

d:o husar- d:o

Smålands husar-regemente

Skånska d:o regementet

d:o dragon- d:o

Jemtlands hästjägare-corps

1) Den nuvarande staten, jemförd med den föreslagne, visar:

Öfverskott:

Regementsskrifvare ............. 7.

Mönsterskrifvare ................. 10.

Regementstrumpetare ......... 1.

Stockmakare ............ ''•

Trumpetare ............ 2.

Safta 12.

Bris t.

Regementspastor

Sadelmakare

Sadelbomskärare

2:dre Ryttmästare

2:dre Löjtnant

Underlöjtnant

Sjukvårdssoldater

Ryttare

Hästar

öfvergång till den större krigsfoten bör ytterligare tillkomma:

Hästläkare .................................. 2.

Sadelmakare .............................. 5.

Beväringsmanskap ................... 060.

Trainsoldater, trosskuskar....... 41.

Ridhästar och klippare .. 1,000.

Trosshästar ......................

*) Kavaleriets nummerstyrka .............. 4,409

med afdrag af trumpetare i nummer 129

återstår effektive ryttarenummer

4,280.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. C. hko 2.

Förslag

öfver vid Indelta Kavaleriet befintlige anslagne och indragne nummer.

Anslagne och indragne nummer.

Hästar.

Anslagne och

Anslagne till

Indragne till

indragne till

<=j

ti

Du

03

P

er

i-3

*-s

ra

hO

<

P

D-.

d

ra

W

3''

C»Q

g

ti

B

ra

ra

ti

Z

ti

''g

ti

gf

W

ra

o

B

CD

P

ti

3

►d

CD

c*-

P

ti

3

►ti

p"

B

p:

pr

ti

3

3

p

xn

B

Po

B

orq

ti

ti

ti

Dj

CD

B

ti

3

3

p

3

p

1

B.

5*

aq

ti

ti

Du

CD

B

P?

pr

p

CD

ti

3

3

p

CD

Po

*

CD

Lifreg:ts dragon-corps ...............

20

5

10

5

40

5

10

15

55

5

10

—

15

rbf) husar- d:o .............

20

5

10

40

5

10

15

55

5

10

—

15

Smålands husar-regemente .......

20

5

10

5

40

5

10

15

55

5

10

5

20

Skånska husar-regementet ........

40

10

20

10

80

20

10

30

no

20

10

10

40

d:o dragon- d:o ........

40

10

20

10

80

20

10

30

no

20

10

10

40

Jemtlands hästjägare-corps ......

8

—

4

2

14

4

2

6

20

4

2

—

6

Summa

148

35

74

37

294

59

52

in

U05

59

52

25

136

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. C, N:o 3.

Beräkning

öfver det antal nummer, hvarmed Indelta Kavaleriet kommer att ökas.

Indragne och anslagne nummer ......................................................... 405

Af desse föreslås, att 2:ne n:r vid Jemtlands hästjägare
corps

måtte bibehållas indragne till hingsthållning..... 2.

För närvarande besatte med trumpetare............................. 109. 111.

hvarföre tillökningen i nummer bäfver .............................................. 294. 1)

’) Summa tillökade nummer utgör ................................................................. 294

Enligt förslaget anslås till trumpetare ................................. m

af hvilka redan äro dertill anslagne ...................................... 109.’ 2-

hvarföre tillökningen i effektive nummer bäfver ........................... 292!

Ser. C. N:o 4.

Beräkning

öfver det antal effektive nummer, hvarmed Värfvade Kavaleriet

kommer att ökas.

Nuvarande sqvadronstrumpetare med lön öfverflyttas till trum
-

petare i nummer .................................................................................. pp

Nummer förut anslagne till trumpetare .............................................. 20. 34

Af desse föreslås 30 nummer att fortfarande besättas med

trumpetare ......................................................................................................... 30-

hvarföre tillökningen i effektive nummer bär ......................4.

Beräkning

Ser. C. N:o 5.

öfver det antal effektive nummer, hvarmed Kavaleriet kommer att ökas.

Kavaleriets sto/mtrupp erhåller följande effektive nummer:

Indelte nummer 3,300 + 292 =.................................................. 3 592

Värfvade nummer 980 + 4 =............ '' ''....................... ’qsu‘ a

............................ 4.57b.

För''närvarande finnas:

Indelte nummer .................................................................

Värfvade nummer ..............................................................^

Tillökningen bär således ....................

3,300.

980. 4,280.

........"... 296.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K a v a 1 e r i e t

på

Ser. C. N:o 6

j

Mindre Krigsfot.

Större Krigsfot.

s

t

a

1)

e

1.

S q v

a cl

ronern e.

s t

a

b

e

n.

Sqvadronerne.

>

C:

1

GG

y

o-

W

GG

Ö

O

ti

O

y

CD

fcd

2:dre Bataljons-läkare.

O

B

rS

P

Cu

H

O

CD

rotar, B eg ds- o. Corps-

Major, Corps-chef.

Majorer.

CfQ

CD

B

y

-i

SO

t-5

3

p:

p~

Begements-adjutanter.

CD

CD

3

CD

£

B

v:

B ogement s-pastorer.

B ogemen ts-auditörer.

Begements-läkare.

l:ste B atal j ons-läkar e,

2:dre Bataljons-läkare

W

CD

CfQ

CD

3

y

y

B

B

B ogement»-väbel.

Sadelmakare.

Pistolsmed.

Stockmakare.

Sadelbomskärare.

Summa.

Sqvadrons-officerare.

Under-officerare.

Sqvadrons-hästläkare.

Trumpetare.

praler och vice korpr

Stamryttare.

Ed

o

<

y

p

<

P-

cd"

§r

Bevaring.

Summa.

p

GG

y

p

y

ce

p"

jrd

crq

0

0

Major, Corps-chef.

Majorer.

egements-qvartermasta

Begements-adjutanter.

tegements-stallmästare.

Begements-pastorer.

Begements-auditörer.

Begements-läkare.

lista Bataljons-läkare.

tegements-hästläkare.

Begements-väbel.

Sadelmakare.

Pistolsmed.

Stockmakare.

Sadelbomskärare.

S u m m a.

Sqvadrons-officerare.

Under-officerare.

Sqvadrons-hästläkare.

Trumpetare.

*~i

P

cd"

H*

O

O

y

<''

cT

hd

Stamryttare.

3

y

<

p,

m"

åt

Bevaring.

Summa.

B

p

Ul

y

B.

p

y

B-

P

CD

y

CD

CD5

cd-

HJ

I”

Fältstyrka.

'' i

a) 38 Liniesqvadroner:

11

12

8

9

32

348

413

424

Lifgardet till häst .......................................

Lifregementets dragon-corps.......................

1

1

i

1

_

1

1

1

_

—

i

1

1

1

—

—

11

12

12

4

9

40

348

—1

—

42,5

436

1

—

1

1

1

—

1

1

1

—

—

1

1

1

1

—

—

4

—

—

4

1

1

i

2

—

1

1

1

—

—

—-

—

1

1

—

—

10

12

12

4

12

40

360

—

—

440

450

1

—

1

1

2

—

1

1

1

—

—

—

—

1

1

—

—

10

12

8

4

9

32

360

—

—

425

435

d:o husar- d:o ......................

1

__

1

i

•2

1

1

1

—

_

1

1

—

—

10

12

12

4

12

40''

360

—

—

440

450

1

—

1

1

2

—

1

I

1

—

—

—

—

1

1

—

—

10

T2

8

4

9

32

360

—

—

425

435

4

Smålands husar-regemente .........................

1

_

1

i

2

_

1

1

1

_

—

1

1

—

—

10

12

12

4

12

40

360

—

—

440

450

1

—

1

1

2

—

1

1

1

—

—

—

—

1

1

—

—

10

12

8

4

9

32

360

—

—

425

435

8

8

4

Skånska husar-regementet..........................

1

1

i

•2

—

1

l

1

—

1

i

1

1

—

—

12

24

24

8

24

80

720

—

—

880

892

l

—

1

1

2

—

1

1

1

—

1

1

—

1

1

—

—

12

24

16

8

18

64

720

—

—

850

862

d:o dragon- d:o ..........................

1

1

i

2

_

1

1

1

__

1

i

1

1

—

—

12

24

24

8

24

80

720

—

—

880

892!

1

—

1

1

2

—

1

1

1

—

1

1

—

1

1

—

—

12

24

16

8

18

64

720

—

—

850

862

Husar-reg:tet Konung Carl XV.................

1

1

i

1

—

1

1

1

—

1

i

1

1

—

—

11

12

12

4

12

40

360

—

—

440

451;

1

1

1

1

1

—

1

1

1

—

1

1

—

1

1

—

—

11

12

8

4

9

32

360

—

—

425

436

2

Jemtlands hästjägare-corps.........................

—

1

—

i

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

4

6

4

2

4

16

144

—

—

176

1801

1

—

1

~

1

—

4

4

4

1

4

12

144

169

173

b) 20 Reserv-sqvadroner:

2

2

o

Lifgardet till häst.......................................

Lifregementets dragon-corps.......................

d:o husar- d:o ......................

—

—

—

2

2

2

4

4

4

6

4

4

1

1

3

5

5

12

14

14

50

oO

30

160

150

150

215

228

228

217

230

230!

2

4

i 4

Smålands husar-regemente.........................

Skånska husar-regementet..........................

fl ro dragon- d:o ..........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

2

2

2

4

8

8

4

8

8

1

2

2

5

10

10

14

28

28

50

100

100

—

150

600

300

228

456

456

230

458

458

2

2

Husar-reg:tet Konung Carl XV.................

Jemtlands hästjägare-corps ........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

4

4

4

4

1

1

5

2

14

12

50

24

10

180

120

258

177

260

177

1

c) Ordonnans-sqvadron *) ..................

1

1

5

3

12

88

60

174

175

1

1

5

6

—

3

12

88

60

174

175

11

1

1

|

Summa fältstyrka

7

1

7

8

13

—

7

7

7

1

3

4

1

8

7

—

—

81

119

118

38

112

388

3,460

60

—

4,295|4,376

7

1

14

8

13

—

7

7

7

8

3

4

1

8

7

—

—

95

157124

46

133

448

.3,884

100

1,510 6,402

!

6,497

Depot:

Lifgardet till häst .......................................

Lifregementets dragon-corps.......................

eko husar- d:o ......................

—

—

i

i

i

!_

i

1

1

1

—

|

I

1

1

1

—

—

—

—

—

—

~~

3

3

4

5

5

6

4

4

1

S i

3

2

8

15

15

70

65

40

160

150

150

221

248

243

224

251

246

-L

1

1

-

=

—

1

1

1

1

1

4

4

4

—

1

1

4

9

9

20

15

10

80

100

100

98

135

130

99

136

131

Smålands husar-regemente..........................

i

—

—

1

—

!—

1

—

—

—

—

—

—

3

5

4

1

3

15

65

—

150

243

246

1

—

1

1

*

—

1

9

15

—

100

130

131

Skånska husar-regementet..........................

—

—

i

i

_

z

1

1

—

—

1

1

—

—

—

—

_

—

—

3

3

10

10

€

£

i 2

2

'' 6

6

3C

31

130

130

—

300

300

486

486

489

489

~~

1

1

1

2

2

8

8

2

2

18

18

30

30

200

200

260

260

261

261

Husar-reg:tet Konung Carl XV.................

—

i

_

—

1

—

—

1

1

—

—

—

—

1

5

r

8

2

3

11

68

—

180

283

288

—

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

3

2

8

1

1

10

18

10

120

160

163

Jemtlands hästjägare-corps.........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

O

4

2

8

24

20

120

181

181

~

~

~

1

60

71

71

i

1

Summa depot

7

-

i 7

—

—

-

7

1

—

—

1

23

48

it

9

29 137

i

552

60

1,510 2,391

2,414

—

—

—

—

—

*

''

L

—

--

—

1

—

—

—

—

1

9

10

40

1

8

77

128

20

960

1,244

1,253

Kommenderade till trossen:

i

j

|

i

Lifgardet till häst .......................................

;

2

2

2

2

2

O

1

1

50

50

50

50

no

Ilo

Lifregementets dragon-corps.......................

eko husar- eko ......................

—

| —

,—

—

—

I

—

—

1

1

4

4

—

5

—

50

50

50

50

no

no

no

no

—

—

—

_

—

z

z

4

4

z

5

5

Ilo

no

50

100

no

220

Smålands husar-regemente..........................

1

50

no

1

4

5

50

no

2

.9

Skånska husar-regementet ..........................

—

''-

—

--

—

1—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

8

—

10

—

100

101

220! 220

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10

—

100

220

(ko dragon- d:o ..........................

—

2

8

1—

—

10

— -

100

100

220 220

—

2

8

—

—

10

100

100

220

220

Husar-reg:tet Konung Carl XV ................

!_

j —

—

—

1

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

1

4

—

4

—

—

60

69

69

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

4

—

—

4

60

69

69

Jemtlands hästjägare-corps.........................

—

—

-

—

—

—

—

—

—

i

Summa kollrande till trossen

—

_

—

—

—

_

—

-

—

—

—

—

—

—

8

34

_

—

39

—

350

410

841

841

+

—

8

34

—

—

39

—

350

4:10

841

841

Summa summarum

7

1

14

8

13

7

7

7

| 7

8

4

4

1

8

7

—

1

104

175

198

47

141

564

4,012

470 1,920

7,527

7,631

7

1

14

8

13

7

7

7

7

8

4

4

1

8

7

—

1

104

1751198 47

141

564

4,012

!70)

2,880|

8(487]

8,591

*) Ordonnaus-sq vadron utgår ur husat-regementet Konung Carl XV.

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. C. N:o 7.

Approximativ beräkning öfver den ökade kostnad som uppstår genom

Kavaleriets organisation på föreslaget sätt.

Ilo) Indelta Kavaleriet.

a) Aflöning.

Ersättning för nu utgående vakansafgifter af nummer

som med ryttare besättas:

Till 37 sqvadrons-hästläkare

å 202: 85. 7,505: 45.

Till 148 underofficerare

å 400: — 59,200: — 66,705: 45.

Då härifrån afdraga den genom organisationen

uppkommande minskning

i lönebehof, enl.: Ser. K. N:o 12 18,019: —

utvisar återstoden, Rdr Urat 48,686: 45

den ökning i lönebehof som blifvit en följd af

organisationen, hvilken summa är inbegripen i

kostnaden för indelta arméns lönereglering.

b) Vapenöfning.

Enl.: Ser. G. N:o 1, utgör ökade kostnaden för

indelta arméns vapenöfning^- 7,656: 72, hvaraf

för Kavaleriet utföres i:del med ...........................

j c) Underhåll för reserv-kavaleriet. 370 man, 15 rdr

3:o) Värfvade Kavaleriet.

a) Aflöning.

Genom organisationen uppkommer en minskning i

lönebehof af 4,050 rdr (Ser. K. Nio 28), hvilken

minskning är upptagen vid beräkning af

kostnaden för värfvade arméns lönereglering.

b) Underhäll för reserv-kavaleriet. 100 man, å 15 rdr

Ökade kostnaden för Kavaleriets organisation utgör

således .....................................................................

Till donna kostnad bör läggas:

a) Aflöning för halfsoldsbefäl, Ser. K. N:o 31 ...........

b) Indelta Kavaleriets rekryteringskostnad, förslagsvis

Hvarföre Kavaleriets organisation, fullkomligt genomförd,

förorsakar en ökad årlig kostnad af

2,552 24

5,550j—

8,102

42

1,500

18,500j—

12,000,

9,60224

30,500 —

i—| 40,

102

24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. C. N:o 8.

Förslag

till fördelning på åren 1870—1875, af den approximativt beräknade, ökade

kostnad som uppstår genom Kavaleriets organisation på föreslaget satt.

År 1870.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning. Ökade kostnaden för Kavaleriets vapenöfning,

„ utgör (Ser. C. N:o 7) ...............................................................

c) Öfverförande på half sold af:

1 Ryttmästare .................................................................. å 1,000

3 Löjtnanter .................................................................... å 500

d) Löner för 94 reserv-kavalerister ................................. ä 15

e) Indelta Kavaleriets rekryteringskostnad ...................................

1870 års tillökning ........................................................

År 1871.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning .....................................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

2 Ryttmästare ................................................................. j QOO

6 Löjtnanter .................................................................. å 500

d) Löner för 188 reserv-kavalerister ................................ ä 15

e) Indelta Kavaleriets rekryteringskostnad .......................

1871 års tillökning .........................................................

År 1872.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning.......................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

3 Ryttmästare ................................................................. å U)()()

» Löjtnanter .................................................................... ^ qqq

d) Löner för 282 reserv-kavalerister ............................* ^5

e) Indelta Kavaleriets rekryteringskostnad .....................

1872 års tillökning ...........................................

1,000

1,500

2,0001-

3,000j
-

3,000

4,500]

2,552

2,500

1,410

12,000

24!

18,462j24

2,552^4

5,0001

2,820:—

12,000l—

22,372 24

2,55224

7,500:-

4,230''-

12,000;-

j—| 26,282 24

opaginerad Kontrollera mot PDF

År 1873.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning ........................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

5 Ryttmästare......................................................

12 Löjtnanter.............................,.........................

d) Löner för 376 reserv-kavalefister ...................

e) Indelta Kavaleriets rekryteringshostnad ........

1873 års tillökning .............................

År 1874.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning ........................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

7 Ryttmästare .....................................................

15 Löjtnanter.......................................................

d) Löner för 470 reserv-havalerister ....................

e) Indelta, Kavaleriets rekryteringshostnad ........

1874 års tillökning ..............................

å 1,000

å 500

å 15

å 1,000

å 500

å 15

5.000

6.000

7,000

7,500

11,000

12,000

31,192 i

2,552

24

14,500

7,050

12,000

36,10224

År 1875.

a) Aflöning. Inbegripen under löneregleringen.

b) Vapenöfning ...................................................................................

c) Aflöning för halfsolds-befäl:

9 Ryttmästare ................................................................. a 1,000

19 Löjtnanter ................................................................... å 500

d) Löner för reserv-kavaleriet ..........................................................

e) Indelta Kavaleriets rekryteringshostnad ...................................

1875 års tillökning ....................................... Rdr Rmt

9,000

9,500

2,552

18,500

7,050

12,000

24

40,102|24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 1.

Förslag öfver Artilleriets personal och hästar på fredsfot.

Stabel).

Enligt nuvarande stat:

Svea Artilleri-regemente...............

Götlia eko ...............

Wendes d:o ...............

Fyrverkare-corpsen......................

Summa

Enligt föreslagna staten:

Svea Artilleri-regemente

Götha d:o

Wendes d:o

Fyrverkare-corpsen.........

o=

Summa

ti

5 7

5 7

3! 5

13

11

17

19

d I

P:

V 1

7 1

5 1

10

19

18

3 3

ti

3 3 —

ti

ti

1 1

1 1

1 1

3

ti

K

2 1

2 1

21 1

ti

1—1

1 —

1 1

6 3 3 1

3 6

3 8 14

U

6

Batterierna och Fästnings-kompanierna.

Officerare.

42

42

34

118

44 20

37 19

35 14

28

116 53

55

40

30

Under
officerare.

44

45

30

119

54

49

35

138

ti

28: 6 54

27 6 53

24'' 4 42

Nummerstyrkan.

37, 62|25

34] 63 24

28 44 16

54

62

79

85

16

25

149

69

59

44

99

44

37

30

169

78

68

49

172 1111 195

65

69

12 I t 821

•12 12 830

-11012 640

1-

34

38

5134

75

2,291

896

830

595

2,321

971

975

750

2,696

1,086

998

726

Tygstaten.

ti

1,069

1,073

822

2,964

*1

1,209

1,106

805

2,8103,120

14

14

ti

940

5 7

4 7

T

18 24

910

5 7

1

—r

18 24

Fyrverkare
corpsen.

O:

21

21

44

34

25

103

44

34

25

103

22

2 22

2 22

1 4

t»

C

5

H

P

M

30

30

1 4

30

2(22 1 4:30

1,151 130

1445;; iis

877 ii 124

30 —

3,215 372

1,2931 180

1,173 160

861 140

30 —

3,3691 480

Anmärkningar: 1) 3:ne kaptensplatser som hållas vakante, äro här ej beräknade.

2) 12 kaptener uppbära löjtnants lön.

3) Den nuvarande staten jemförd med den föreslagne, visar:

Öfverskott.

Majorer ............. 2.

Underlöjtnanter ............ 11.

Stabstrumpetare ............ 6.

Regementsskrifvare........ 3.

Bataljonspredikanter ...... 3.

S:a 24.

Brist.

Ofverstlöjtnanter............ 2.

Löjtnanter................... 18.

Styckjunkare................ 15.

Sergeanter.................. 20.

Batteritrumpetare.......... 9.

l:ste Konstaplar............ 12.

2:dre D:o ............. 26.

Afdelningstrumpetare...... 9.

Artillerister .... 67.

" S:a 178.

Hästar.................. 108.

Vid öfvergång till krigsfot bör den föreslagna staten ökas med:

Handtverkare ............... 34.

Hästläkare................... 28.

Hofsmeder................... 37.

Redogörare.................. 31.

Beväringsmanskap ......... 2,140.

Hästar ...................... 3,713.

*) Tygstatskompanierne häri inberäknade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 2.

Ett 3",24 åkande batteri af 6 kanoner.

Personal.

Officerare.

Underoffice
rare.

Trumpetare.

Förste Konstaplar.

Andre Konstaplar.

Stamartillerister.

S:a 88.

Beväringsmanskap.

S:a 64.

{Kapten, Batterichef.................

eko Parkchef.....................

Löj tnanter, Afdelningschefer

Underlöjtnant, d:o

(Styckjunkare, Batteriadjutant.

d:o Park-underofficer

Sergeanter, Kanonbefälhafvare

/ Batteri trumpetare.....................

1 Afdelningstrumpetare...............

(Kanonbefälhafvare...................

Vid batteriets park..................

Vid fördelningens park............

f I servisen................................

I Vid parken..............................

I kanonanspannet....................

Hästhållare...............................

Vid ammunitionsvagnarne........

» reservlavetten....................

>> fältsmedjan........................

Förande reservhästar...............

Sjukvårds-soldater....................

§juke, Rekryter in. m.............

Åkande servis...........................

Reserv vid ammunitionsvagmne

d:o vid reservlavetten.........

d:o vid fältsmedjan............

Biträde åt Hästläkaren............

Handräckning åt Hofsmeden...

Kuskar till trossvagnar............

Sjukvårdsmanskap....................

Kockar......................................

Uppassare.................................

Handtverkare............................

Reserv......................................

Hästläkare................................

Hofsmed...................................

Handtverkare i n:r..................

Kommissarie.............................

1.

1.

2.

1.

1.

1.

3.

1.

1.

1.

6.

1.

36.

3.

28.

4.

2.

5.

3.

7.

18.

12.

2.

1.

1.

1.

4.

6.

4.

5.

2.

8.

1.

1.

2.

1.

Hästar.

Batterichefen............. 2.

Parkchefen............................... 1.

Afdelningscheferne................... 3.

Batteriadjutanten..................... 1.

P ark-underofficer n.................... 1.

Hästläkaren............................. 1.

Kanonbefälhafvarne.................. 6.

Batteritrumpetaren .................. 1.

l:a Parkkonstapeln................. 1.

Afdelningstrumpetare och hästhållare

................................. 6.

Spannhästar vid kanonerna 48.

eko vid ammunrsvagnarne 48.

eko vid reservlavetten...... 8.

d:o vid fältsmedjan......... 4.

d:o vid trossvagnarne...... 8.

Reserv..............................>........ 15.

Summa 154.

Summa 183.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. 0. N:o 3.

Ett 2",58 åkande batteri af 6 kanoner.

Officerare.

Underoffice
rare.

Trumpetare.

Förste Konstaplar.

Andre Konstaplar.

Stamartillerister.

S:a 88.

Beväringsmanskap.

S:a 62.

Personal.

{Kapten, Batterichef..................

eko Parkchef....................

Löjtnanter, Afdelningschefer

Underlöjtnant, eko

I Styckjunkare, Batteriadjutant

j d:o Park-underofficer

1 Sergeanter, Kanonbefälhafvare

f Batteritrumpetare....................

\ Afdelningstrumpetare...............

1 Kanonbefälhafvare...................

I Vid parken..............................

/1 servisen.................................

I Vid parken..............................

'' I kanonanspannet....................

Hästhållare..............................

Vid ammunitionsvagnarne.......

» reservlavetten.....................

< » fältsmedjan........................

Förande reservhästar...............

Sjukvårdssoldater.....................

Sjuke, Rekryter m. in.............

. Trainsoldater............................

Åkande servis..........................

Reserv vid ammunitionsvagnme

d:o vid reservlavetten.........

d:o vid fältsmedja!!............

Biträde åt Hästläkare!!............

Handräckning åt Hofsmeden...

Kuskar till trossvagnar............

Sjukvårdsmanskap...................

Kockar ...................................

Uppassare.................................

Handtverkare...........................

, Reserv......................................

Hästläkare................................

Hofsmed.................................

Handtverkare i n:r...................

Kommissarie............................

1.

1.

2.

1.

1.

1.

3.

1.

3.

3.

1.

6.

1.

30.

3.

24.

4.

2.

5.

3.

7.

10.

18.

12.

2.

1.

1.

1.

4.

6.

4.

5.

2.

6.

1.

1.

2.

1.

Summa 180. j

Hästar.

Batterichefen............................ 2.

Parkchefen............................... 1.

Afdelningscheferne................... 3.

Batteriadjutanten..................... 1.

Park-underofficern.................. 1.

Hästläkaren.............................. 1.

Kanonbefälhafvarne................. 6.

Batteritrumpetaren................... 1.

l:e Parkkonstapeln.................. 1.

Afdelningstrumpetare och hästhållare

.................................. 6.

Spannhästar vid kanonerna ... 36.

eko vid ammun:svagnarne 36.

d:o vid reservlavetten...... 6.

d:o vid fältsmedja!!......... 4.

(ko vid trossvagnarne...... 8.

Reserv..................................... 15.

Summa 128.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 4.

Officerare.

Underoffice
rare.

Förste Konstaplar.

Andre Konstaplar
-

Stamartillerister.

S:a 61.

Beväringsmanskap.

S:a 68.

Ett 2" 25 fotbatteri af 6 kanoner.

Personal.

(Kapten, Batterichef..................

Löjtnanter, Afdelningschefer ...

Underlöjtnant, d:o

(Styckjunkare, Batteriadjutant.,

eko Park-underofficer

Sergeanter, kanonbefälhafvare

Batteritrumpetare.....................

f Kanonbefälhafvare..........«........

1 Vid parken...............................

fl servisen................................

t Vid parken...............................

I kanonanspannet....................

Skottutdelare............................

Vid ammunitionsvagnarne.,......

« reservlavetten.....................

< » fältsmedjan........................

Förande reservhästar...............

Sjukvårdssoldater.....................

Sjuke, Rekryter m. in..............

.Trainsoldater............................

Servis, fot-...............................

Reserv vid ammunitmsvagnarne

eko vid reservlavetten.........

d:o vid fältsmedjan............

Biträde åt Hästläkaren............

Handräckning åt Hofsmeden...

Kuskar till trossvagnar............

Sjukvårdsmanskap.................

Kockar.....................................

Uppassare.................................

Handtverkare............................

. Reserv......................................

Hästläkare................................

Hofsmed...................................

Handtverkare i n:r...................

Kommissarie............................

1.

2.

1.

1.

1.

3.

1.

3.

1.

6.

1.

12.

6.

18.

2.

2.

3.

3.

5.

10.

24.

12.

2.

1.

1.

1.

4.

6.

4.

4.

2.

7.

1.

1.

2.

1.

Summa 155.

Hästar.

Batterichefen............................ 2.

Afdelningscheferne .................. 3.

Batteri ad j utanten..................... 1.

P ark-un derofficern................... 1.

Hästläkaren ............................. 1.

Trumpetaren........................... 1.

l:a Parkkonstapeln.................. 1.

Spannhästar vid kanonerna ... 24.

d:o vid ammumsvagnarne 24.

d:o vid reservlavetten...... 4.

d:o vid fältsmedja!!......... 4.

d:o vid trossvagnarne...... 8.

Reserv...................................... 9.

Summa 83.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. N. N:o 5.

Officerare.

Underoffice
rare.

Förste Konstaplar.

Andre Konstaplar.

Stamartillerister.

S:a 69.

Beväringsmanskap.

S:a 70.

Ett 3",24 fotbatteri af 6 kanoner.

Personal.

{Kapten, Batterichef.................. 1.

d:o Parkchef..................... 1.

Löjtnanter, Afdelningschefer... 2.

Underlöjtnant, d:o ... 1.

I Styckjunkare, Batteriadjutant . 1.

eko Park-underofficer 1.

Sergeanter, Kanonbefälhafvare. 3.

Batteritrumpetare..................v. 1.

f Kanonbefälhafvare.................... 3.

I Vid parken .............................. 1.

fl reserven................................. 61

l Vid parken.............................. 1.

I kanonanspannet................... 18.

Skottutdelare............................ 6.

Vid ammunitionsvagnarne....... 28.

« reservlavetten.................... 3.

» fältsmedjan ...................... 2.

Förande reservhästar............... 4.

Sjukvårdssoldater.................... 3.

. Sjuke, Rekryter m. m............., 5.

Servis, fot-............................... 24.

Reserv vid ammunitmsvagnarne 12.

d:o vid reservlavetten......... 2.

d:o vid fältsmedjan............ 1.

Biträde åt Hästläkaren............ 1.

Handräckning åt Hofsmeden... 1.

Kuskar till trossvagnar............ 4.

Sjukvårdsmanskap.................... 6.

Kockar..................................... 4.

Uppassare................................ 5.

Handtverkare . . ......................... 2.

Reserv....................................... 8.

Hästläkare................................ 1.

Hofsmed.................................. 1.

Handtverkare i n:r................. 2.

Kommissarie............................. 1.

Hästar.

Batterichefen........................... 2.

Parkchefen............................... 1.

Afdelningscheferne.................. 3.

Batteriadjutanten..................... 1.

Park-underofficern.............. 1,

Hästläkaren............''................. 1.

Batteritrumpetaren .................. 1.

l:a Parkkonstapeln.................. 1.

Spannhästar vid kanonerna .... 36

d:o vid ammumsvagnarne 48.

d:o vid reservlavetten......

d:o vid fältsmedjan.........

d:o vid trossvagnarne......

Reserv.......................... 12.

Summa 125.

Summa 166.

3

CD ^ CO

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 6

Förslag till mobilisering af Fältbatterierna.

3".24 åkande.

Batterichef.........................

Batteriadjutant..................

Batteritrumpetare..............

Afdelningschefer................

| Kanonbefälhafvare.............

! Parkbefäl..........................

| Kanonservis.......................

! Vid ammunitionsvagnarne

» reservlavetten............

» fältsmedjan.................

» trossvagnarne.............

| >> . reservhästarne ...........

Handtverkare.....................

Sjukvårdsmanskap.............

Kockar..............................

Uppassare..........................

Reserv................................

Befäl vid fördelningsparken

Trainsoldater *).................

Hästläkare..........

Hofsmed...............

Kommissarie .......

bd

td

18

12

2

1

4

P=:

2

1

1

3

6

3

54

48

8

4

8

15

1 -

Summa- 2| 2| 1 2 3| l| ö|^3| 71881 2 64 1| 1 1 | 154

*) AHeinnas vid mobilisering till fördelningsparker och staber.

100

100

70

2"

,58

å

i a

n

d e.

2"

.25

f c

t-

Kaptener.

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Batteritrumpetare.

Förste Konstaplar

>

3

CD

eg

►5

CD

P

Andre Konstaplar.

Stamartillerister.

Handtverkare i no

bd

CD

p:

crq

B

P

s

Hästläkare.

Hofsmed.

Redogörare.

Hästar.

Kaptener.

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Batteritrumpetare.

Förste Konstaplar.

CD

y*

eg

3

3

"cd

Andre Konstaplar.

w

l

Handtverkare i n-.r

Beväringsmanskap.

Hästläkare.

Hofsmed.

Redogörare.

Hästar.

CD

9

i

2

i

2

1

1

—

1

2

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

2

1

—

—

—

—

—

—

—

—

■—

—

—

—

3

_

3

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

—

3

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

1

1

1

—

3

—

—

—

1

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

2

_

3

6

33

_

18

_

—

_

42

—

—

—

—

—

—

—

—

6

18

—

24

—

—

—

24

_

__

_

_

_

—

_

24

—

12

—

—

—

36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

18

—

12

—

—

—

24

_

4

_

2

_

_

_

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

2

—

—

—

4

4

—

—

4

—

—

—

8

_

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

—

—

—

9

_

_

_

_

_

_

_

—

—

2

2

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

6

—

—

—

---

—

—

—

—

—

—

—

*—

—

3

—

6

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

5

_

4

_

—

5

—

7

—

_

_

_

_

1

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

1

_

_

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

2

2

1

2

3

1 l 4

3

7

88

2

62

| i

1

1

128

i

2

| 1

! 2

3

1

! 4

—

7

i 61

2

68

1

1 1

1 1

! 83

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 7.

»

Ett fästningskompani.

Far sonctl.

Kapten.................................................................................... 1.

Löjtnant ................................................................................. 1.

Underlöjtnant ........................................................................ 1.

Styckjunkare.................................... 1.

Sergeanter.............................................................................. 2.

Förste konstapel..................................................................... 1.

Andre konstaplar................ 4.

Trumpetare ........................................................................... 1.

Stam-artillerister.................................................................... 50.

Beväringsmanskap.................................................................. 50.

Summa 112.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 8.

Stabel- och Parker. Hemmavarande personal.

Staber och Parker.

Regementsofficerare.

Kaptener.

Löjtnanter.

I Underlöjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

I Stabstrumpetare.

Förste konstaplar.

I Andre konstaplar.

Stam-artillerister.

Beväringsmanskap.

Handtverkare.

Läkare.

Fyrverkare.

Hästläkare.

Hofsmeder.

Redogörare.

Hästar.

Anmärkningar.

Chefens för artilleriet stab

och tross.......................

Stab och tross vid armé-

i

—

2

—

—

—

—

—

3

1

4

—

—

—

—

—

12

6 ridhästar; 3 st; trossvagnar.

corpserna...................

3

—

—

3

—

—

—

—

—

9

6

—

—

—

—

—

—

21

9 ridhästar; 6 st. trossvagnar.

D:o d:o vid fördelningame

6

—

—

6

—

6

6

—

—

12

36

—

12

—

—

—

—

78

42 ridhästar; 18 trossvagnar.

F ördelningsparker............

—

6*)

—

6

6

6

—

6

6

168

270

18

—

—

6

12

6

1,206

7 ridhästar, 12 st. artilleri-ammunitionsvagnar,

Summa

Hemmavarande personal.

10

2

15

6

12

6

6

9

190

316

18

12

6

12

6

1,317

24 st. infanteri-ammunitionsvagnar, 2 st.

fältsmedjor, 2 reservlavetter, 12 st. tross- vagnar till hvarje fördelning.

Tjenstförrättande General-

General-fälttygmästaren och Chefen för ar-

fälttygmästare...............

1

—

Fälttygmästare!!...............

1

—

tilleriet åtföljer liögqvarteret.

Tygstaten.........................

4

6

3

7“)

i Stockholm, Göteborg, Christianstad och

å Carlsborg.

Artilleri-befälhafvare........

3

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

å Carlsborg, Waxholm och Carlsten.

Arméförvaltningen...........

—

1

—

—

ArtiUeri-militärkontoret.

Artilleri-stabsofficerare...

—

2

2

General-fälttygmästarens och Chefens för

artilleriet expeditioner.

Besigtnings-officerare.......

—

4

2

—

Styckebruk^ 2, gevärsfaktorierna 3, krut-

Regements-qvartermästare

—

3

—

25

—

—

bruken 1.

Fyrverkare-corpsen..........

—

1

1

—

2

2

—

—

—

—

Summa

9

17

8

3

9

1 2

—

—

1

1 _

—

25

—

—

—

*) Utgöras af parkkaptener från batterierna.

**) Hafva lön på Regementets tygstat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 9.

Förslag öfver fördelningen af Artilleriets personal och hästar

vid Arméns försättande på krigsfot.

Regements-officerare.

Kaptener.

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Stabstrumpetare.

B atteri- tramp etare.

Förste konstaplar.

Andre konstaplar.

Afdelnings-trumpetare.

Stam-artillerister.

Beväringsmanskap.

Handtverkare.

Läkare.

Fyrverkare.

Hästläkare.

Hofsmeder.

Redogörare.

Hästar.

Sex 3",24 åkande batterier (Nio 6)

12

12

6

12

18

6

24

42

18

528

384

12

6

6

6

924

Sjutton 2",58 eko eko (Nio 6)

—

34''

►34

17

34

51

—

17

68

119

Öl

1,326

1,054

34

—

—

17

17

17

2,176

Två 2",25 fotbatterier (Nio 6)......

—

2

4

2

4

6

—

2

8

14

—

102

136

4

—

—

2

2

2

166

Fem fästningskompanier (N:o 7)

—

5

5

5

5

10

—

—

5

20

5

250

250

—

Stabel'' och parker (Nio 8)..........

10

—

2

15

6

12

6

—

6

9

—

190

316

18

12

—

6

12

6

1,317

Hemmavarande personal (N:o 8)

9

17

8

3

9

2

—

Summa

19

70

65

48

70

99

6

25

in

204

74

2,396

2,140

68

12

25

31

37

31

4,583

Nuvarande tillgång

19

70

47

59

55

79

11

16

99

169

65

2,329

34

12

25

3

_

762

'' Brist

—

—

18

—

15

20

—

9

12

35

9 |

67

— 34

—

—

28

37

31

3,821

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 10.

Förslag

till Personalens och Hästars fördelning i Regementen på fredsfot.

Svea Regemente.

Staben......................................j 1

Två 3",24 batterier......................j -

i Sex 2",58 d:o .....................-

S Två 2",25 d:o ..................... -

Två fästningskompanier.............1 -

CTQ

2! 4 7

4

12

2

2

4

4

i2j

4!

2

bd

K

M

14

42

14

6

18

176

528

122

100

40

120

20

Summa

Tillgång

1 2 427 26 18 26 40 2 10 44] 78

l! 1 5 26 17 22 17 28 4j 6\ 37 62

26,

25:

926 20,12

835:12! 1

180

130

Brist

Göta Regemente.

Staben..............................

Två 3",sr batterier...........

Sex 2",58 eko

Tre fästningskompanier..

1

9112

4| 2

6

18

6

4: 71 16

Summa

Tillgång

4 24 22 17121 34 2! 8

10

24

3

37

14

42

12

91 8 11

176

528

150

50

40

120

681271 854:16 101160

5 2717 22 18 27; 4 6 34 63 24

Brist

Wendes Regemente.

Staben....................

Två 3",24 batterier.

Tern 2",68 d:o

Summa

Tillgång

Brist

Summa summarum

Summa tillgång

Summa brist —

Hällas vakanta för kronans räkning.

3

4

1010

3 1

10

20

30

28

14

35

49

21

4416

2 5 5

18— 1520-

111

99

195

169

842421 1418

12

176

4

44010

616

652

2,396

2,329

50 31

34

12 26! 9

i *)

6746

42

40

100

140

124

16

480

372

”) [

28 108!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. v. N:o 11

Fördelning

å de olika Regementena, af föreslagen tillökning eller indragning af Befäl,

Civilstat och Stamtrupp.

Tillökning.

Svea Artilleriregemente.

Wendes

Summa

Indragning.

Svea Artilleriregemente ■

Wendes

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 12.

Beräkning

af kostnaden för fyllandet af den enligt tal). N:o 10 uppkommande brist i personal

och hästar för fredsfot (den mindre).

1

Uppsättningskostnad.

1

:

A. Personal.

Rekryteringspenningar för 114 man................ å 51 rdr

5,814

—

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar å 201,7».

22,993

bo

Beväpningspersedlar........................................... a 13 rdr

1,482

-1

Sjukvårdspersedlar förståndigt tjenstg:de 37 man å 3 »

11 1

-1

30,400

80

B. Hästar.

Remonteringspenningar för 108 hästar..........ä 450 rdr

i

48,600

—

79,000

Underhållskostnad.

A. Personal.

Löner för 2 Öfverstelöjtnanter..................... å 5,400 rdr

10,800

—

-

12 Kaptener i Regementet uppföras till Kaptens lön å 800 »

y,6uu

—

Löner för 18 Löjtnanter............................. ä 1,500 »

27,000

—

d:o för 15 Styckjunkare.......................... å 1,100 «

16,500

—

d:o för 20 Sergeanter................................. ä 900 »

18,000

—

d:o för 9 Batteritrumpetare...................... ä 700 »

6,300

—

d:o för 12 l:e Konstaplar, lön å 150,oo. — 1,800,oo.

underhåll å 374,25. — 4,491,oo.

6,291

—

d:o för 26 2:e Konstaplar, lön ä 100,oo. = 2,600,oo.

underhåll å 363,is. — 9,442,94.

12,042

94

d:o för 9 Afdelmstrump., lön å 40,oo. — 360,oo.

underhåll å 3 6 3,76. — 3,2 7 3,84.

3,633

84

Underhåll för 67 Artillerister i medeltal (med beräknad

33 % permittering mellan exercistiderna) å 238,26.

15,963

42

126,131

20

Härifrån afgår:

2:ne Maj or slöner.......................................... å 4,800 rdr

9,600

—

11 Underlöjtnantslöner................................. å 1,000 »

11,000

—

|

5 Divisionstrumpetarelöner............................ å 650 »

3,250

—

23,850

—

''102,281

B. Hästar.

Fouragering, skoning in. in. för 108 hästar...... å 410,75.

44,361

—

Stallhyra för 30 hästar i Stockholm................... å 53,ss.

j 1,600

—

d:o för 42 d:o i Göteborg.................... å 53,ss.

2,240

—

Lega och underhåll för 24 hästar i Hernösand å 87 rdr

2,088

—

50,289

—

!

Härifrån afgår:

Lega och underhåll för 60 hästar i Landskrona å 90 rdr

—

—

5,400

—

| 44,889

Summa underhållskostnad 147,170 20!

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 13.

Förslag öfver fördelningen af Artilleriets personal och hästar vid Arméns

försättande på krigsfot (den större).

w

O HH

O ^

k=j

>

E*

2

bd

Uq

i

Kaptei

tr<

^O:

P

P

cl

Eu

S

O

•sr.

p

p

w

crq

p

bd g

o- 3

2 I

O:

PT

O

P

C-

ev

pr

o

Ö

5*

eg

P

B

%

C

P=

eg

B

w

H-

er

r

p:

cT

hd

pr

W

l

Ed

p-

o

,Jo-

P--

er

£

ev

ev

P

P

PT

F

Divisions-

umpetare.

p"

B

gs

ev

PT

PT

P

er

f6

Sju 3",24 åkande batterier (N:o 6)......

—

14

14

7

14

21

7

28

49

21

616

448

14

—

7

7

7

1,078

Två 3",24 fotbatterier (N:o 5)...............

—

4

4

2

4

6

2

8

14

—

138

140

4

—

2

2

2

250

Tjugufem 2",58 åkande batterier (N:o 6)

—

50

50

25

50

75

25

100

175

75

1,950

1,550

50

—

—

25

25

25

3,200

Två 2",25 fotbatterier (N:o 6)...............

—

2

4

2

4

6

2

8

14

-

102

136

4

—

—

2

2

2

166

Stam-artillerister, be-

Staber och parker (Nio 8)..................

10

—

5

14

5

6

12

10

6

6

9

20

—

274

250

455

250

18

12

—

6

12

6

1,917

väringsmanskap och

hästar till parkernas

Fem fästningskompanier (N:o 7).........

5

5

5

5

med Is af de i N:o 8

upptagna summor.

9

17

10

4

9

2

25

Summa

19

92

87

59

92

132

42

155

281

101

3,330

2,979

90

12

25

42

48

42

6,611

Tillgång enl. Ser. D. N:o 9

19

70

65

48

70

99

31

in

204

74

2,396

2,140

68

12

25

31

37

31

4,583

Brist

—

22

22

11

22

33

11

44

77

27

934

839

22

_

—

11

11

11

2,028

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. v- N:o 14.

Beräkning

af kostnaden för fyllandet åt den enligt tab. N:o 13 ytterligare uppkommande brist

i personal och hästar, så vidt de höra underhållas på fredsfot (den större).

Uppsättningskostnad.

A. Personal.

Rekryteringspenningar, beklädnads-, remtygs

- och utred-

ningspersedlar samt beväpningspersedlar för 1,082

man.......................................................

å 2 6 5,70 rdr

287,487

40

Sjukvårdspersedlar för ständigt tjenstg:de 725

man å 3 »

2,175

289,662

40

B. Hästar.

Remonteringspenningar för 225 hästar.........

. å 450 rdr

—

101,250

—

390,912

40

Underhållskostnad.

A. Personal.

1 Löner för 22 Kaptener.................................

k 2,300 rdr

50,600

—

! d:o för 22 Löjtnanter..............................

ä 1,500 »

33,000

—

d:o för 11 Underlöjtnanter.......................

å 1,000 »

11,000

—

! d:o för 22 Styckjunkare...........................

å 1,100 »

24,200

—

! d:o för 33 Sergeanter...............................

. å 900 »

29,700

—

1 d:o för 11 Batteritrumpetare....................

. å 700 »

7,700

—

1 d:o för 44 l:e Konstaplar (jemte underhåll) å 524,ss.

23,067

—

d:o för 77 2;e d:o ( d:o

) å 463,19.

35,665

63

d:o för 27 Afdelningstrumpetare ( d:o

) å 403,76.

10,901

52

'' Underhåll för 577 Artillerister tjenstgrde hela året å 362,ss.

209,197

12

d:o för 357 d:o d:o 42 dagar å 63,71.

22,744

47

Rustkammarhyror för 11 batterier................

å 150 rdr

1,650

—

459,425

74

B. Hästar.

Fouragering, skoning in. m. för 225 hästar..

.... k 410,75.

92,418

75

Stallhyra för 225 hästar................................

...... k 53,33.

11,999

25

Lega och underhåll för 110 hästar...............

. å 145 rdr

15,950

120,368

—

579,793

74:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Officerare.

Under
officerare.

Förste

Konstaplar.

Andre

Konstaplar.

Trumpetare.

Stamartille
rister.

S:a 33.

Beväringsmanskap.

8-a 108.

Ser. D. N:o 15.

Reserv-artilleriet.

Ett 3".24 fotvatten af 6 kanoner.

Personal.

(Kapten, batterichef................ 1.

) Löjtnanter, afdelningschefer . . 2.

1 Från Krigsskolan beordrad kadett,

1 afdelningschef..................... 1.

( Styckjunkare, batteriadjutant 1.

D:o eller sergeant,

park-underofficer 1.

Kanonbefälhafvare.................. 6.

Vid parken...................... 1.

I servisen............................... 6.

Vid parken............................ 1.

{Trumpetare (afdelnings-, tjenstgörande

som batteritrumpetare)

.................................... 1.

I ltanonanspannet............ 12.

Vid ammunitionsvagnarne...... 16

» reservlavetten.................. 2.

» fältsmedjan..................... 2.

Medicinaldräng...................... 1.

I kanonanspannet................. 6.

Skottutdelare......................... 6.

Servis, fot-............................ 24.

Vid ammunitionsvagnarne...... 12.

» reservlavetten.................. 2.

Reserv vid ammunitionsvagnme 12.

2.

1.

6.

1.

1.

4.

6.

4.

5.

4.

12.

1.

1.

1.

Half sold.

Half sold.

Afskedad

pensionär.

Afskedade

med årslön.

Hästar.

Batterichefen.......................... 2.

Åfdelningscheferne................. 3.

Batteriadjutanten................... 1.

Park-underofficern................ 1.

Hästläkare!!........................... 1.

Batteritrumpetaren................. 1.

l:ste Parkkonstapeln.............. 1.

Spännet vid kanonerne............ 36.

» » ammumsvagnarne 48.

» i) reservlavetten ...... 6.

» » fältsmedjan.......... 4.

» » trossvagnarne....... 8.

Reserv......................*............. 12.

Summa 124.

» reservlavetten

» » fältsmedjan.......

Förande reservhästar........

Biträde åt hästläkare!!......

Handräckning åt hofsmedKuskar

till trossvagnarne

Sjukvårdsmanskap............

Kockar...............................

Uppassare..........................

Handtverkare..................

Reserv och sjuke..............

Hästläkare........................

Hofsmed...........................

Kommissarie......................

Summa 165.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 16.

Reserv-artilleriet.

Ett 2",58 åkande batteri af 6 kanoner.

Personal.

Hästar.

Kapten, batterichef..............

Löjtnanter, afdelningschefer...

1.

Half sold.

Batteri chefen.......................

2.

Officerare. .

2.

Afdelningscheferne..................

3.

Kadett, d:o

1.

Batteriadjutanten...................

1.

Under-

officerare.

Styckjunkare, batteriadjutant

D:o eller sergeant,

1.

Half sold.

Afskedad

P ark-underofficern..................

Hästläkaren............................

1.

1.

park-underofficer

1.) pensionär.

Kanonbefälhafvarne...............

6.

Afdelningstrumpetare.............

4.

Batteritrumpetaren..................

1.

Trumpetare. J

den äldsta tjenstg. som bat-

l:ste Parkkonstapeln..............

1.

teritrumpetare.

Afdelningstrumpetarne och

Förste

Kanon bet älhafvar e..................

ti.

hästhållaren........................

ti.

Konstaplar.

Vid parken ............................

1.

Spannhästar vid kanoneme....

36.

Andre

I servisen...............................

ti.

d:o vid ammumsvagnarne

36.

Konstaplar.

Vid parken............................

1.

d:o vid reservlavetten......

6.

I kanonspannet......................

18.

d:o vid fältsmedjan.........

4.

Hästhållare.............................

3.

d:o vid trossvagnarne......

8.

Stamart ille-

Vid ammunitionsvagnarne......

12.

Afskedade

med årslön.

Reserv..................................

15.

rister.

S:a 41.

« reservlavetten..................

» fältsmedja!!......................

2.

2.

Summa 127.

Förande reservhästar............

Medicinaldräng ......................

3.

l.J

rI kanonspannet.....................

12.

Vid ammunitionsvagnarne......

12.

» '' reservlavetten.................

Reserv vid ammun: svagnar ne

2.

12.

» » reservlavetten......

» » fältsmedja!!.........

2.

1.

■

förande reservhästar.............

2.

Bevärings-

Åkande servis ........................

18.

manskap.

Trainsoldater.........................

10.

S:a 111.

Biträde åt hästläkaren...........

1.

Handräckning åt hofsmeden..

1.

Kuskar till trossvagnarne......

4.

Sjukvårdsmanskap..................

6.

Kockar....................................

Uppassare..............................

4.

5.

Handtverkare........................

4.

Reserv och sjuke...................

15.

Hästläkare..............................

1.

Hofsmed.................................

1.

Kommissarie...........................

1.

Summa

179.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 17.

Fördelning

af Reserv-artilleriets personal å Regementena (fredsfot).

På half sold.

Afskedade med

årlig lön.

CZD

w

t-1

-O:

W

hrj

O:

03

Andre

CD* £>

g gs

a| “

'' B

g 5''

dr

P-

tt>

Ef

ce

B

3

3

p

T3

»■ö

P

pT~S-

p‘

W

j*

crq

Svea Artilleriregemente.

i

B 0

p-

B |

g

P

g

P~

p"

;rumpetare,

batt.-trump.

P

B

>-p

p"

1

y

Ett 3",24 fot-batteri.............................

1

2

1

7

7

1

33

82

52

Två 2",58 åkande batterier.....................

2

4

2

14

14

2

6

126

Summa

3

6

3

21

21

3

6

115

178

166

Göta Artilleriregemente.

Ett 3",24 fot-batteri..............................

1

2

1

7

7

1

—

33

52

Två 2",58 åkande batterier..........

2

4

2

14

14

2

6

82

126

Summa

3

6

3

21

21

3

6

115

178

166

Wendes Artilleriregemente.

Två 2",58 åkande batterier...................

2

4

2

14

14

2

6

82

126

Summa

2

4

2

14

14

2

6

82

126

118

Sammandrag.

Svea Artilleriregemente...........................

3

6

3

21

21

3

6

115

178

(nita d:o ...........................

3

6

3

21

21

3

6

115

178

Wendes d:o ..................

9

4

2

14

14

2

6

82

126

i Summa

8

16

8

56

56

8

18

312

482

450

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 18.

Förslag

till mobilisering af reserv-batterierna (krigsfot).

r,24

f

O |

111 e r i.

Kapten.

Löjtnanter.

Kadetter.

Styckjunkare.

j Styckjunkare eller

Sergeanter.

Förste konstaplar.

>

5"

eg

1

-s

Andre konstaplar.

Stam-artillerister.

cd

<

ro:

eg

B

Hästläkare.

Hofsmed.

Redogörare.

Hästar.

i

_

_

2

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

2

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

_

—

—

—

6

—

—

—

—

—

—

—

-

_

_

—

1

1

—

1

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

z

—

6

12

16

36

24

—

—

36

48

—

—

--

—

—

—

—

2

4

—

—

—

6

—

—

--

—

—

—

—

2

1

4

—

—

—

4

8

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

12

—

—

—

—

—

—

—

—

4

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

i

2

i

1

1

7

1

7|33

108

1

1

11124

Batterichef.......................

Batteriadjutant.................

Batteritrumpetare.............

Afdelningschefer...............

Kanonbefäl.......................

Parkbefäl.........................

Kanonservis......................

Vid anununitionsvagnarne

» reservlavetten............

» fältsmedja!!..............

» trossvagnarae...........

» reservhästarne...........

Handtverkare...................

Sjukvårdsmanskap............

Kockar..............................

Uppassare...........

Reserv..............

Trainsoldater......

Hästläkare..........

Hofsmed.............

Kommissarie......

2,/,58 åkande batteri.

S*

Löjtnanter.

Kadetter.

Styckjunkare.

Styckjunkare eller

Sergeanter.

Afdelnings-trumpeta!

tjenstg. som batt.-trur

Förste konstaplar.

Afdelnings-trumpetai

Andre konstaplar.

Stam-artillerister.

Beväringsmanskap.

Hästläkare.

Hofsmed.

cv

o

eg.

''

Hästar.

►5

9

r

1

1

2

1

1

3

6

i

2

z

6

—

_

1

1

—

1

—

—

—

—

—

2

_

—

3

6

21

30

—

_

—

42

_

_

_

—

—

12

24

—

—

—

36

—

—

2

4

—

—

—

6

2

1

4

_

—

4

—

—

—

8

—

—

—

—

—

—

—

3

2

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

1

6

4

—

—

15

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10

—

—

—

—

—

—

z

1

1

1

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

2

i

1

1

1

7

3j 7

|41

in

| 1

| 1

1 1|127

48

59

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 19.

Fördelning

af reserv-artilleriets personal och hästar å regementen (krigsfot).

På

half

sold.

På

half

sold.

Afsked

med

pension.

Afskedade med

årlig lön.

bd

w

P

Ce"

g

tr*

S

5

P

g-

ti

| J

i It.

a. £

s kl

- ro

W

(Jo §

P K2

D ^

ro" a

r ce

O*

o

y

p"

•xä

0 j>

ep T.

1 35

er g

•fl

▻

s

crq

3

>

CO

VT

O

CD

P

5

ce

OQ

3

P

£r

y

w

p:

pf

gT

M

o

8=

8

p.

P-

O

aq

O:

P

SO

5

P

ce

o

P-

K

p:

sf

p-

r

Svea Artilleri-regemente.

-a 2°

Ett 3",24 fotbatteri...............

1

2

1

1

1

7

1

7

33

108

1

1

1

165

124

Två 2",s8 åkande batterier....

2

4

2

2

2

14

2

6

14

82

222

2

2

2

358

254

Summa

3

6

3

3

3

21

3

6j21

115

330

3

3

3

523

378

166

-

Göta Artilleri-regemente.

Ett 3",24 fotbatteri.................

1

2

i

1

1

7

1

7

33

108

1

1

1

165

124

Två 2",r.8 åkande batterier....

2

4

2

2

2

14

2

6

14

82

222

2

2

2

358

254

Summa

3

6

3

3

3

21

3

6|21

115

330

3

3

3

523

378

166

Wendes Artilleri-regemente.

Två 2",58 åkande batterier ....

2

4

2

2

2

14

2

6

14

82

222

2

2

2

358

254

Summa

2

4

2

2

2

14

2

6|l4

82

222

2

2

2

358

254

118

Sammandrag.

Svea Artilleri-regemente........

3

6

3

3

3

21

3

6

21

115

330

3

3

3

523

378

Göta d:o .........

3

6

3

3

3

21

3

6

21

115

330

3

3

3

523

378

Wendes d:o .........

2

4

2

2

2

t''4

2

6

14

82

222

2

2

2

358

254

Summa

«j 16

8

8

8

56

8

18

56

312

882

8

8

8 l,404jl,010

450

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. I). N:o 20.

Förslag

till fördelning på åren 1870- -1875 af den årliga kostnad (byggnadskostnad

oberäknad), som artilleriets organisation på föreslaget sätt krafvel*.

År 1870.

Wendes artilleri-regemente (underhållskostnad).

2 kaptener ......................................-........» 2,3<X>:

2 kaptener i regementet, förhöjning till

kaptens lön.............................................. " 800

2 d:o halfsolds (reserv-artilleriet)........ " 1,000

4 löjtnanten................................................. " 1)500

4 d:o halfsolds d:o ...... » 500

3 styckjunkare........................................... " 1)100

2 ’ d:o halfsolds d:o ...... » 500

! sergeant................................................ " 000

3 batteritrumpetare.................................... 700

2 förste konstaplar .................................... M 524

» 463

403

410

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.

3 förste konstaplar..................................

5 andre d:o

5 afdelningstrumpetare................... ” 403

Fouragering och skoning af 16 hästar...... » A,n

Härifrån afgå:

2 underlöjtnants-löner............................ " 1>000

1 divisionstrumpetare-lön........................... » 6s0

36 artillerister ..............................•_............ ”

Lega och underhåll för 60 hästar i Landskrona.

.................................................... ”

238:

90:

4 andre d:o

2 afdelningstrumpetare............................. ”

18 artillerister............................................. ”

Göta artilleri-regemente.

|3 förste konstaplar.................................... »

14 andre d:o ................................... "

2 afdelningstrumpetare............................... »

18 artillerister............................................ ”

Wendes artilleri-regemente.

i2 förste konstaplar..................................... "

i 2 andre d:o .................................. "

jl afdelningstrumpetare.............................. »

16 artillerister............................................ ”

För personal och hästar således......_...........

[Enligt föregående, till felande materiel.......

20:

15:

15:

15:

2( i:

15:

15:

15:

20:

15:

15:

15:

1

4,600

.

1,600

2,000

—

6,000

—

2,000

—

3,300

—

1,000

—

900

—

2,100

—

- 1,048

50

9 2,315:95

i 2,018 80

X 6,572

—

35,455

25

- 2,000

- 650

J| Q ^77

0/2

D t 1

- 5,400

UÖ

16,627

36

j

-1! 60

- 60

—

30

—

270

—

420

il

Öl

-|j 60

31

-|| 270

420

—:

H 40

! qf)

j

dUi

15;—

-ii 241

—

325

—il

18,827

89

1,1651-

19,992

----I- I 100,000

Summa för är 1870 | 119,91

89

opaginerad Kontrollera mot PDF

År 1871.

Svea artilleri-regementes depot i Hernösand\

(underhållskostnad).

1 kapten.................................. ä 2,300:

2 clio halfsolcls................... » 1,000

4 löjtnanter.............................. » 1,500

3 styckjunkare......................... » 1,100

4 sergeanter.............................. » 900

I batteritrumpetare.................. » 700

5 förste konstaplar.................. » 524:

II andre d:o ......... » 463: w,

86 artillerister......................... » 238: 2«j

Underhåll af 20 egna hästar... » 410: ™

Lega och underhåll för 24 hästar » 87

Reserv-artilleriet.

Svea, Göta och Wendes regementen, lika

som år 1870.....................................

För personal och hästar således..........

Underhållskostnad för tillökade personal och

hästar år 1870................................

Till felande materiel..........................

2.300

2,000

6,000

3.300

3,600

700

2,621

5,095

20,490

8,215

■ 2,088 i—

25!

09

36

År 1872.

Den kostnad, som uppstår genom förflyttning

af ett fästningskompani från Carlsten

till Carlsborg, torde mer än val betäckas

genom minskning af depötkompaniernas (de

föreslagne fästningskompaniernas) numerär, j

men kan ej nu beräknas.

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.

3 förste konstaplar............................. å 20|

4 andre eko ........................... » 15

1 afdelningstrumpetare........................ » 15|

20 artillerister..................................... ä 15

(rota artilleri-regemente.

Lika med Svea artilleri-regemente .........j

Wendes artilleri-regemente.

2 förste konstaplar............................. å 20J

3 andre eko ........................... » 15!

1 afdelningstrumpetare........................ » 15

13 artillerister..................................... » 15

Underhållskostnad för tillökade personal och!

hästar år 1871.........................................

Till felande materiel...................................fl

60

60

15

300j

40:-

45

lol
195-
-

56,409 7C

,165

T

57,574711

19,992189

77,567 591

100,000 -

Summa år 1871 i:177,56< 59

435

435

2951 -

j 1>165ri

77,567]59| 78,732

....... Khukhi

Summa år. 1871 ||178,732

59!

opaginerad Kontrollera mot PDF

År 1873.

Göta artilleri-regementes liufmddepöt

i Götebwg.

1 öfverstelöjtnant..................... å 5,400: —

3 kaptener, halfsolcls .............. » 1,000: —

5 eko i reg:tet till kaptens lön » 800: —

5 löjtnanter.............................. » 1,500: —

6 (ko halfsolds......................... » 500: —

3 styckjunkare........................ » 1,100: —

3 d:o halfsolds......................... » 500: —

7 sergeanter............................ » 900: —

2 batteritrumpetare................. « 700: —

3 förste konstaplar................ » 524: 25

5 andre d:o.............................. « 463: 19

3 afdelningstrumpetare ........... » 403:

12 artillerister......................... » 238: 26

Underhåll af 42 hästar.......... » 410: 75

Stallhyra för eko...................... » 53: ss

härifrån afgår:

1 majorslön............................ » 4,800:

3 kaptenslöner.......................... » 2,300

5 underlöjtnantslöner.............. « 1,000

2 divisionstrumpetarelöner....... » 650

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.

4 förste konstaplar..................... å 20

3 andre eko.................................. » 15

1 afdelningstrumpetare................ » 15

20 artillerister.............................. » 15

Göta artilleri-regemente.

Lika med Svea artilleri-regemente.....

Wendes artilleri-regemente.

5.400

3.000

4.000

7.500

3.000

3.300

1.500

6.300

1.400

1,572

2,315

1,211

2,859

17,251

2,240:

4,800

6,900

5.000

1.300

75|''

95

281

12

50

62,850

60

18,000;-

80

45

15

300

2 förste konstaplar.......

3 andre eko...................

1 afdelningstrumpetare.

13 artillerister...............

å 20

» 15

» 15

» 15

40

45

15

195

Föregående års kostnad för tillökade personal

och hästar.......................................

Till felande materiel...................................

440-

440

44,85060

295:-

1,175)—

46,025:60

|

78,732)59

■Summa år 1873

124,758 19

100,0001—

224,758) 191

opaginerad Kontrollera mot PDF

! i

! År 1874.

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.

4 förste konstaplar................

.... å 20: —

80

—

3 andre eko..............................

.... » 15: -

45

—

1 afdelningstrumpetare............

.... » 15:

15

—

20 artillerister..........................

.... » 15:

300

—

440

Göta artilleri-regemente.

Lika med Svea artilleri-regemente............

—

440

—

Wendes artilleri-regemente.

3 förste konstaplar...................

.... å 20: —

60

—

2 andre eko.............................

.... » 15: —

30

—

2 afdelningstrumpetare.............

... » 15: —

30

—

12 artillerister..........................

... » 15: —

180

—

300

—

1,180

Föregående års kostnad för tillökade per-

sonal och hästar...............

—

—

—

124,758

19

Till felande materiel................

—

—

—

—

Summa år 1874

—

—

—

År 1875.

Svea artilleri-regementes hufvuddepöt

i Stockholm.

1 öfverstelöjtnant....................

å 5,400: -

5,400

—

5 kaptener i regementet, för-

höjning till kaptens lön......

»> 800: —

4,000

—

1 kapten, halfsold....................

» 1,000: —

1,000

—

5 löjtnanter..............................

» 1,500: —

7,500

—

6 eko halfsolds..............

» 500: —

3,000

—

6 styckjunkare.........................

» 1,100: —

6,600

—

3 d:o halfsolds..........

» 500: —

1,500

—

8 sergeanter............................

» 900: —

7,200

—

3 batteritrumpetare..................

» 700: —

2,100

—

2 förste konstaplar..................

» 524: 25

1,048

50

5 andre eko........................

» 463: i9

2,315

95

1 afdelningstrumpetare...........

» 403: 76

403

76

5 artillerister...........................

» 238: 26

1,191

30

Underhåll af 30 hästar...........

» 410: 75

12,322

50

Stallhyra för eko.................

» 53: sa

1,600

—

57,182

Öl

härifrån afgår:

1 maj or slön..............................

» 4,800: —

4,800

—II

4 underlöjtnants-löner.............

» 1,000: — |

4,000

—II

2 divisionstrumpetare-löner......

» 650: —|

1,300

10,100

—

47,082

Öl

Transport! 47,082|01i

125,93819,

100,000|—!

225,938 19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

—

-

—

—

47,082

Öl

Reserv-artilleriet.

Svea artilleri-regemente.

4 förste konstaplar....................... å 20: —

3 andre d:o ....................... » 15: -

2 afdelningstrumpetare................. » 15: —

19 artillerister.............................. » 15: —

80

45

30

285

—

440

_

Göta artilleri-regemente.

Lika med Svea artilleri-regemente............

—

440

Wendes artilleri-regemente.

3 förste konstaplar....................... å 20: —

2 andre d:o ....................... » 15: —

2 afdelningstrumpetare................ »15: —

12 artillerister.............................. » 15: —

60

30

30

180

—

300

1,180

48,262

125,938

Öl

Föregående års kostnad för tillökade per- sonal och hästar..................................

.

19

174,200

100,000

20

Till felande materiel....................................

—

—

—

- |—

Summa år 1875

--1

!! —

—

274,200|20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 21.

Sammandrag

af tillökningen i underhållskostnad för personal och hästar, samt anskaffningskostnad

för felande materiel under åren 1870—1875.

Tillöknin

g i underhållskostnad

Anskaffning af materiel.

Summa summarum.

1

För fält-artilleriets

personal och

hästar.

För reserv-artille-

riets manskap.

och reserv-artille-

riets personal

och hästar.

Summa för fält-

Under före-

gående åren.

Summa.

Kull''.

ö-

R:dr.

ii.

K: dr.

8.

R:dr.

ö.

R:dr.

ii.

R:dr.

ii.

Kall''.

Ö.

År 1870...................

18,827

89

1,165

—

19,992

89

—

—

19,992

89

100,000

—

119,992

89

» 1871 ..............

56,409

70

1,165

—

57,574

70

19,992

89

77,567

59

100,000

—

177,567

59

» 1872 ....................

—

—

1,165

—

1,165

—

77,567

59

78,732

59

100,000

--

178,732

59

» 1873 ..................

44,850

60

1,175

—

46,025

60

78,732

59

124,758

19

100,000

—

224,758

19

» 1874....................

—

—

1,180

—

1,180

—

124,758

19

125,938

19

100,000

—

225,938

19

» 1875 ....................

47,082

Öl

1,180

--

48,262

Öl

125,938

19

174,200

20

100,000

—

274,200

20

Af artilleriets bespa-

ringar.................

—

—

—

—■

—

—

—

—

—

—

50,000

—

50,000

—

Anm.

Tillökade årliga underhållskostnaden för fält- och reserv-artilleriets personal

utgör efter 1875 års slut årligen.....................................................................

Denna kostnad uppstår på följande sätt:

a) Tillökad underhållskostnad för fält-art:s personal (Ser. D. N:o 12) 102,281: 20.

eko eko för kastanie................................... 44,889: —

b) Underhållskostnad för reserv-artilleriet:

8 halfsolds Kaptener.......................

16 d:o Löjtnanter...................

8 d:o Styckjunkare ................

Manskap . .................................

8,000: —

8,000: —

4,000: —

7,030: —

Summa Rdr

och hästar,

174,200: a».

147,170: 20.

27,030: —

171.200: 20.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 22.

Tabell

utvisande förhållandet mellan den föreslagna tillökningen i underhållskostnad och uppsättningskostnaden.

Uppsättningskostnaden.

Underhållskostnaden.

''

Bekryterings-

penningar.

Beklädnads-, rem-

tygs- och utred- ningspersedlar.

Bevärings-

persedlar.

Summa.

1 Inköp af hästar.

Summa uppsätt- ningskostnad.

Tillökning för

fält-artilleriet.

Öfverskott öfver

upp sättning''s- summan.

År 1870.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

'')

18,827

Ö.

R:dr.

ö.

16 hästar vid Wendes artilleri-regemente

—

—

—

—

—

—

—

7/200

—

7,200

—

89

11,627

89

År 1871.

! 78 man i N:o i Hem osa,n fl .............. .

3,978

15,434

60

1,014

20,426

60

)

'')

56,409

! 20 st, hästar i rl:o .................

9,000

|29,426

60

70

26,983

10

År 1873.

23 man i N:o vid Göta artilleri-reg:te

42 hästar vid d:o

1,173

:

4,639

10

299

“

6,111

10

18,900

—

125,011

10

'')

44,850

60

19,839

50

År 1875.

113 man i N:o vid Svea artilleri-reg:te...

j 30 hästar vid d:o

663

2,622

10

169

—

3,454

10

13,500

|l6,954

10

'')

47,082

Öl

30,127

91

Summaj5,814

22,695

80

CQ

CO

—

29,991

80

48,600

78,591

80

167,170|20

88,578

40

*) Endast för den händelse att befälet tillsättes mot slutet af året, kan uppsättningskostnaden bestridas

af den för hvarje år beräknade underhållskostnad.

*) I Hernösand tillökas........................................................................ 102 nummer; men

Wendes artilleri-regemente minskas med............................................. 24 »

hvarför uppsättningskostnad endast utgår för.................................... 78 man.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. D. N:o 23.

Uppgift

på den artilleri-materiel, som, utöfver nu befintlig, erfordras till den »mindre krigsfoten»,

bestående af 8 st. 3",24:s, 23 st. 2//,58:s och 2 st. 2//,25:s batterier, alla på 6 kanoner
-

Finnas

*

Ed

c>

o &

crq

O) U)

g <

p p

co £2

f—1

HH

HH

CD

P

O:

P

EL

CD

os _

2 Q

g Öl

Z "

sr g

£

CD ^

crq S

CO (v

B ö

ö CD

<rt- CC

CD

• M

1—i

co

% o

o? CD

£ pr

p° o*

B

c- Q

crq 2.

o? §- 71 p

F |

^ o

crq af

o? B-

1°

• c^

<3

P

P^

CD

P

&

U1

p

B

B

p

O:

r

CD

A

o_

«

CD

PP

O

t"*5

Kanoner och fordon.

f1"

. “

1

Till 8 st. 3",24:s batterier:

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

Kanoner, å 6 per batteri..............................

48

16

_

16

24

4

16

76

28

!

Lavetter med föreställare, å 6 per batteri...

48

16

—

16

24

16

72

24

Åmmunitionsvagnar, å 8 per batteri............

Reservlavet er med hjulplanka och före-

64

16

—

16

24

4

—

4

—

64

—

—|

ställare, å 1 per batteri..........................

8

2

—

2

3

—

—

1

—

8

—

-;

Till 23 st. 2",58:s batterier:

Kanoner, å 6 per batteri.............................

138

32

32

24

6

__

__

94

44

Lavetter med föreställare, å 6 per batteri...

Åmmunitionsvagnar, å 6 per batteri............

138

32

_

32

24

3

_

91

_

47

138

32

—

32

24

13

—

12

113

25

Reservlavetter med hjulplanka och före-

ställare, ä 1 per batteri..........................

•23

4

—

4

3

—

—

—

8

19

—

4

Till 2 st. 2//.25:s batterier:

Kanoner, å 6 per batteri..............................

12

_

6

8

_

_

14

2

I

1 Lavetter med föreställare, å 6 per batteri...

12

—

6

2

8

4

! Åmmunitionsvagnar, å 6 per batteri............

Reservlavetter med föreställare och hjul-

12

—

6

—

—

2

—

—

8

—

'' 4!

planka, å 1 per batteri...........................

2

—

1

—

i

—

—

—

2

—

Till förenämnde 33 batterier:

Fältsmedjor med materialvagnar..................

33

6

—

6

4

—

—

--

—

16

17

Pack- och trossvagnar..................................

132

6

1

6

6

6

1

—

12

38

—

94

Till fördelningarnes parker och stabstross:

Åmmunitionsvagnar till 3",sus kanoner.........

18

18

18

,

D:o till 2",5s:s d:o .........

50

—

—

—

50

D:o till 2",25:s d:o .........

4

—

—

—

—

—

_

_

_

_

4

D:o till infanteri-ammunition

144

—

144

Fältsmedjor.................................................

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

Reservlavetter till 3",si:s kanoner.................

6

—

—

—

—

—

—

1

—

1

5

D:o till 2",58:s d:o ..................

6

—

—

—

—

_

_

6

I):o till 2",25:s d:o ..................

1

—

—

—

1

| Tross- och packvagnar.................................

86

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

86

opaginerad Kontrollera mot PDF

Redskap, rid-, anspanns- och stallpersedlar, instrumenter, verktyg och materialier.

För 33 st, 6 kanoners batterier finnas nämnde persedlar att tillgå:

vid Svea artilleri-regemente till 6 st. 8 kanoners batterier eller 48 kanoner.

» Gröta

d:o » 6 st. 8

d:o

» 48 »

» Wendes

d:o » 6 st. 8

d:o

» • 48 »

i Hernösand.......

................. » 1 st. 6

d:o

» 6

således till ........

.... 150 kanoner.

eller 6 kanoners

batterier............................

. .. 25 stycken.

under arbete äro

dylika persedlar till 6 kanoners batterier..

4 >>

29 stycken.

alltså erfordras ytterligare till ....................

..... 4

Summa 33 stycken.

Ammunitions-per sedlar

ii 3:ii6 omgångar per batteri:

Till 8 st. 3",24:s 6 kanoners batterier erfordras.........st.

I ammunitions-förrådeme finnas................................ »

Granater.

Brand-

grana-

ter.

Granat-

karte-

scher.

Kar-

tescher.

15,552

9,188

1,152

5,616

3,521

4,464

3,052

1,412

17,388

8,842

Behof st.

Till 23 st. 2",58:s 6 kanoners batterier erfordras.......st.

I ammunitions-förrådeme finnas................................ »

6,364

60,858

26,644

1,152

1,242

2,095

17,112

8,353

Behof st.

Till 2 st. 2",25;s 6 kanoners batterier erfordras......... st.

Beställde..................................................................... »

34,214

o,640

6,669

1,242

8,759

1,140

1,349

8,546

828

193

Öfverskott st.

1,029

—

209

—

Behof st.

Perkussions- och tidrör erfordras till........................ st.

I förråderne finnas till............................................. »

82,050

27,965

—

23,888

8,949

635

j Behof till st.

54,085

— | 14,939

—

Laddningar å 3 tT ........................................................

I förråderne finnas.........................................................

Laddningar å O,so $.......................................................

Till 23 st. 2",58:s 6 kanoners batterier erfordras:

Laddningar å l,so T....................................................

l förråderne finnas.....................................................

Laddningar å O,so it ...............................................

I förråderne finnas ......................................................

t Till 2 st. 2",25:s 6 kanoners batterier erfordras:

Laddningar å 1,25 «.................................................

st.

29,760.

250.

Behof

»

29,510.

37,200.

102,120.

4,396.

Behof 97,724.

.......... 39,123.

.......... 1,430.

Behof 37,693.

. Behof 8,448.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till 29,510 st. 3",24:8 laddningar

» 37,200 » >> ,,

» 97,724 » 2",58;s »

« 37,693 » » »

» 8,448 » 2",ss:s »

I förråderne finnas...............

å 3 « åtgår silkesaffallstyg å 2,2 fots bredd fot 13,682.

a 0,3o it » s> » » 5,412.

a 1,80 Ä » -> » » 29,761.

a 0,2o « » „ » » 4H3

å 1,25 « « n » „ 2;074!

fot 55,042.

............................................................... » 18,857.

Behof af sifkesaffallstyg fot 36,185™

Till 8 st. 3",24:s 6 kanoners

» 23 » 2",S8:s d:o

>'' 2 « 2",25:8 d:o

I förråderne finnas......

batterier erfordras

d:o

d:o

antändningsrör

d:o

d.-o

st.

37,200.

131,100.

11,250.

st.

179,550.

84,424.

Behof af antändningsrör st. 95,126.

Anm.

Ifrån bfchållningarne af ammunitionseffekter i förråderne äro afdragne dem som

erfordras för 3:ne omgångar till i Wisby förlagde 1 st. 3",24:s och 2 st 2" 25-s

o kanoners batterier.

Fouragevagnar aro icke häri upptagne, enär de antagligen kunna ersättas af

bondvagnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsförslag

för anskaffning af den artilleri-materiel, som, enligt förestående uppgift, utöfver

nu befintlig, erfordras till den »mindre krigsfoten».

Kanoner och fordon.

5 st. 3",s4:s reservlavetter...................;.....

44 > 2",58:s kanoner med 2 kontrollpjesei

47 » » lavetter med föreställare........

75 » » ammunitionsvagnar...............

10 » » reservlavetter.........................

4 » 2",25:s lavetter med föreställare.......

8 » » ammunitionsvagnar...............

1 » » reservlavett............................

29 » fältsmedjor med materialvagnar......

-144 » infanteri-ammunitionsvagnar...........

j 180 » trossvagnar.......................................

Bedskap, rid-, anspanns- och stallpersedlar, instrumenter, verktyg

och materialier, till

14 st. batterier.......................;................................................ a 80,000:

| Till parkernas och stabernas fordon........................................................

Ammunitions-persedlar.

6,500 st. 3",24:s granater

å 1,450

å 300

å 1,250

å 1,200

k 1,350

å 1,075

1,025

1,135

1,600

575

550

brandgranater...................

» granatkartescher................

« kartescher.........................

2",5s:s granater............................

» brandgranater................--

» granatkartescher...............

» kartescher........................

2",25:s kartescher........................

perkussionsrör.............................

....... - tidrör.........................................

38,000 fot silkesaifallstyg å 2,2 fots bredd

100,000 st, antändningsrör............................

1,200

2.300

1,500

34,500

1.300

9,000

8,700

700

55.000

16.000

å 1,75.

ä 3,oo.

k 2,ss.

ä 1,50.

å 1,27.

a 2,o5.

ä 1,53.

å l,io.

ä l,oo.

å 0,5o.

k 0,5o.

k 0,4i.

Riksmynt.

7,250

13.800

58,750

90.000

13,500

4,300

8,200

1,135

46,400

82.800

99.000

120,000

80,000;

11,375

3,600

5,359

2,250

43,815

2,665

13,770

9,570

700

27,500

8,000

15,580

3,750]

Summa | 773,069 -

14 st.

14 »

[ 4 >»

i Rid
!

6 st.

i 5 »

1 Ilid
-

Härifrån afgå:

1867 års extra statsanslag till:

fältsmedjor.............................

sjuk- och medicinalvagnar.....

fouragevagnar..........................

och anspanns-persedlar..........

1868 års enahanda anslag till:

sjuk- och medicinalvagnar

fouragevagnar..........................

och anspanns-persedlar...........

*4,800

3,400

3,200

50,373

5,100

4,000

38,075

då kostnadssumman blifver

108,948] 40

664.120 so

Stockholm, Joll. Beckman, 1868.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag öfver Fortifikationens

Enligt nuvarande stat:

Fortifikations-staben . . .

Pontonnier-bataljonen . .

s

t

a.

b

6

n.

Öfverste.

Öfverstelöjtnant.

Majorer.

Kap-

te-

ner.

Löjt-

nan-

ter.

Underlöjtnanter.

Begements-pastor.

Sekreterare.

Kanslist.

Auditörer.

B egem ents-läkare.

l:e Bataljons-läkare.

2:e Bataljons-läkare.

Begements-skrifvare.

Hästläkare.

Fanjunkare.

Ser-

geanter.

Kassörer

och för- råds-för- valtare.

xh CD

Summa. ‘ 10

bo

bo

bo

-

bo

P

P

P

t-r

IT

p

P

E

p"''

P

E

IT

P

E

p"

P

E

p

P

E

p

i

1

2

1

3

5

5

5

1

5

1

1

—

1

_

1

1

10

2

1

4

4

4

1

Summa

i

1

3

3

5

5

6

5

_

1

1

_

—

1

—

1

1

10

3

4

4

5

60

Enligt den foreslagne

staten:

Fortifikations-staben . . .

i

1

2

6

4

6

4

4

—

—

—

'')1

—

—

—

—

—

11

9

4

4

4

61

Pontonnier-bataljonen . .

—

—

1

—

1

—

1

—

1

—

—

1

—

1

—

1

—

1

—

1

_

9

Sappör-bataljonen.....

—

1

—

1

—

1

—

2)-

—

—

3)1

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

6

Fältsignal-kompaniet . . .

Summa

i

1

4

6

6

6

6

4 '' 1|-

—

2

1

1

1

—

1|H

11

4

5

4

76

Anmärkningar: !) Sekreterare vid Fortifikationen och auditör vid

Pontonnier-batalj onen.

3) Begements-pastors-befattningen vid Sappör-bataljonen

bestrides af garnisons-pastorn å Carlsborg mot

särskildt arfvode.

3) Tillika fästnings-auditör å Carlsborg och förråd sförvaltare

vid Sappör-bataljonen.

5) Vid öfvergång till krigsfot bör den foreslagne

sta,ten ökas med:

Beväringsmanskap.............. 560.

Trosskuskar och hästskötare........ 92.

Summa 652.

Hvarjemte depotlcompanier bildas af beväringsmanskap

............. 400.

och reservsoldater......... 70.

4) Den nuvarande staten jemförd

Öfverskott:

Sekreterare..........1.

Kanslist............1.

Begements-skrifvare.....1.

Kassör och förrådsförvaltare

af 2:a klass........1.

S:a 4.

Summa Summarum 1,122- Hästar 824-

opaginerad Kontrollera mot PDF

arsenal och hästar pa -fredsfot.

ser. E. N:o 1.

K

0

in

P

a

n

i e

r

n

a.

Summa Summarum.

I

tu

p:

fS

Officerare.

Underofficerare.

Nummerstyrka.

Summa.

Kap-

tener.

Löjt-

nanter.

d

D

eu

tv

■-i

I Summa.

i

Fanjunkare.

Ser-

geanter.

Summa.

1 :e Korpraler.

!

Korpraler.

|

| Vice korpraler.

Hornblåsare.

Handtverks-

soldater.

Sjukvårds-

soldater.

Manskap.

Summa.

11:a klass.

2:a klass.

l:a klass.

2:a klass.

-A.

o

p

Ö

CO

h*

l:a klass.

2:a klass.

54

3

—

3

1

2

9

2

7

9

6

12

18

6

54

6

258

360

378

384

—

3

—

3

1

2

9

2

7

—

9

6

12

18

6

54

6

258

360

378

438

61

3

—

3

3

3

12

3

3

6

12

6

12

18

6

54

9

255

360

384

393

20

3

—

3

3

3

12

3

3

6

12

6

12

18

6

54

9

255

360

384

390

—

1

—

1

1

1

4

1

2

1

4

4

10

10

2

—

2

92

120

128

128

—

7

—| 7

7

7

. 28

7

8

13

28

16

34

46

14

108

20

602

8401 896| 972

20

ed den föreslagne, visar:

Brist.

ajor...................... 1.

tener af l:a klass............. 7.

D:o af 2:a d:o ............. 1.

öjtnanter af l:a d:o ............. 5.

D:o af 2:a d:o ............. 6.

nderlöjtnanter................. 4.

gements-pastor................ 1.

u di tärer.................... 2.

egements-läkare................ 1.

: e Bataljons-läkare.............. 1.

Transport 29.

Transport 29.

Fanjunkare.................. 6.

Sergeanter af l:a klass............ 9.

D:o af 2:a d:o............ 13.

Kassör och förrådsfdrvaltare af l:a klass . . 1.

l:e Korpraler................. 10.

Korpraler.................... 22.

Vice korpraler................. 28.

Hornblåsare.................. 8.

Handtverkssoldater.............. 54.

Sjukvårdssoldater............... 14.

(ifrigt manskap . ............... 344.

Summa 538.

Hästar 20.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag öfver Fortifikationens personal

O:

Q:

T

CD

H

te_

g

s.

Kap-

tener

Löjt-

nanter

d

p

Cu

CD

bd

09

CD

B

CD

P

eu

c:

hi

C

CD

p-

k

P

eu

o? c:

hi hi

<

P o

hi

ce

p"

M

P

ro

B

o

t-i

CD

hi

af l:a klass.1

af 2:a klass.

af l:a klass.

af 2: a klass.

B"

P

P

CD

H

►Ö

P

ce

O

hi

ce

CD

hi

CD

CD

hi

P

hi

CD

HT1 O

p p"

hi

p g?

hi

H

cx,

Staben....................

—

1

2

3

—

3

—

3

—

—

—

Chefsembetet i Stockholm.........

1

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

Fästnings-stationerna............

—

—

—

3

2

2

2

—

—

—

—

(Staben.......

Pontonnier-bataljonen

f Kompanierna . . .

—

—

1

3

1

3

1

3

3

1

'')

i Staben .......

Sappör-ba taljonen )

/Kompanierna . . .

—

—

1

3

1

3

1

3

3

—

1

Fältparken..................

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

Fältsignal-kompaniet............

—

—

—

1

—

1

1

1

—

—

—

Depotkompanierna..............

—

—

—

—

2

—

2

—

—

—

—

Summa

1

l

4

13

6

13

13

11

1

1

1

*) Då pontonnier-bataljonen rycker i fält, bestrides auditörstjensten vid densamma af sappör-bata

i chefsembetet i Stockholm.

2) Nödigt antal korpraler och vice korpraler till depotkompanierna uttages antingen af res

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser E. N:o 2.

och hästar vid Arméns försättande på krigsfot.

w

o

OQ

CD

B

CD

P

CD

td

p

p~

bo

CD

td

p_

p,

Kassörer

och

förråds-

förvaltarc

W

hd

p

Ser-

geanter

CD

W

Korpraler.

O

CD

w

W

O

H

P

Stammanskap.

Beväringsmanskap.

Reservmanskap.

CO

0

W

P?

PT

P

H

CD

o

p

pi*

FT

P

g

o

P

p:

pr

p

H

CD

af l:a klass.

af 2:a klass.|

p:

pr

p

H

CD

p

pr

p

CD

|af l:a klass.

laf 2:a klass.

i

M

H3

M

P

CD

O

•-i

P

G?

H

P

g

3

B

P

P~

►i

—

—

—

—

15

24

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

4

4

—

8

3

2

—

—

—

—

—

—

—

30

—

1

—

1

1

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

9

693

—

—

—

—

3

3

6

6

12

18

6

318

240

—

624

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

"

—

—

—

—•

—

6

31

—

—

—

—

3

3

6

6

12

18

6

318

240

—

624

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

50

—

—

—

—

—

—

-1

2

1

4

10

10

2

94

80

—

208

46

-

2 1

2

2

2)

I

2)

2)

—

—

400

70

480

—

1 j

1

1

5

4

1

18

19

17

16

34

46

14

730

960

70

2,002

844

onens auditör, under det att den a pontonnier-bataljonen föreslagne auditorn tjenstgor som sekreterare

manskapet eller ur bataljonerna, der de ersättas af reservmanskap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 3.

Förslag

till rid- och anspannshästar vid Fortifikationen vid arméns

försättande på krigsfot.

Staben:

Officerarnes ridhästar.................... 12.

5 stabs- och packvagnar.................. 10.

Reservhästar......................... 2. 24.

Pontonier-bataljonen.

För ett Icrigsbrygge-eqiiqiage:

15 pontonvagnar å 6 hästar................ 90.

1 fältsmedja........ 2.

1 materialvagn........................ 2.

1 packvagn......................... 2.

1 signalblåsare....................... 1-

Befälshästar....... 6.

Reservhästar....................... 10-

113.

För 5 Jcrigsbrygge-equipager:............- ■ - 565. 078.

För Staben:

1 bataljonschef....................... 2.

1 adjutant.......................... 1-

1 batalj ons-adjutant.................... 1-

1 hästläkare........................ 1-

1 tygkapten............. 1-

Reservhästar......................- - - 2. 8.

1 stabsvagn.......■................. 3.

1 ammunitions vagn . . . •................. 2.

1 packvagn......................- - - 2. 7. ggz.

Sappor-bataljonen:

Ingeniörfältparken...................... 50.

Batalj onstrossen....................... 16.

Befälets ridhästar..................... 15. 81.

Fältsignal-kompaniet:

21 vägnar å 2 hästar................... 42.

Befälets ridhästar...................... 4. 46.

Summa 844.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 4.

Beräkning

af kostnaden för föreslagen tillökning af personal, hästar och materiel

vid Pontonnier-bataljonen.

Uppsättning skostnad.

Hästar:

Remonteringspenningar för 20 hästar å 450 rdr 9,000: —

Stallinventarier för 20 hästar. . . . å 65 “ 1,300: — io Zgg.

2:ne Krigsbrygge-equipager:

Ponton- och fältsmedjevagnar........ 44,000: —

Pontoner.................... 22,000: —

Bryggslagningsredskap............. 14,000: —

Rid-, anspanns- och stallpersedlar...... 30,000: —

Reservdelar................... 5,000: —

Reservdelar för byggande af halfpermanenta

bryggor.................. 1,200: —

Verktyg..................... 2,400: —

Frakter, transportkostnad m. m........ 1,400: — 120,000: _

Underhållskostnad.

Personal:

Löner till 30 reservsoldater för depotkompanierna å 15 rdr 450: —

Hästar:

Färsering, skoning m. m. för 20 hästar

å 410: 75................. 8,215: —

Stallhyra för 20 hästar å 53: 33 ...... 1,066: 60. 9,281: 60.

9,731: 60.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 5.

Beräkning

af kostnaden för uppsättning och underhåll af en bataljon sappörer,

fördelad i 3 kompanier.

Uppsättningskoslnad.

För ett kompani:

Rekryteringspenningar för 120 man å 51: —....... 6,120: —

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar å 218: 31. 26,197: 20.

Siukvårdspersedlar för 8 patienter å 75: —........ 600: —

Kasernservis.......................... o,OUU: —

Köksservis, matkärl, kokpanna in. m............. 600: —

39,517: 20.

För två kompanier:...................... 79,034: 40. ng,551: go.

Underhållskostnad.

För ett kompani:

Arfvoden åt 2 1:6 korpraler å 150 rdr........... 300: —

„ „ 4 korpraler å 100 rdr.............. 400: —

„ „ 6 vice korpraler å 50 rdr........... 300: —

„ „ 18 handtverkssoldater å 30 rdr........ 540: —

Underhåll för 120 man (hvaraf 80 tjenstgörande hela året

och 40 under 61 dagar), i medeltal å 298: 57..... 35,828: 40.

Löner för 10 reservsoldater ä 15: —............ 150: —

37,518: 40.

För två kompanier: ..................... 75,036: 80. 112,555: 20.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 6.

Beräkning

af kostnaden för uppsättning och underhåll af ett fältsignal-kompani.

Uppsättning skostnad:

Eekryteringspenningar för 120 man å 51: — ....... 6,120: —

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar å 218: 64. . 26,236: 80.

Sjukvårdspersedlar för 8 patienter ä 75: —........ 600: —

Kasernservis.......................... 6,000: —

Köksservis, matkärl, kokpanna m. m............. 600: — 39,556: 80

Underhållskostnad:

Arfvode!! åt 4 l:e korpraler å 150: —........... 600: —

„ „ 10 korpraler å 100: — 1,000: —

„ „ 10 vice korpraler å 50: —........... 500: —

„ „ 2 sjukvårdssoldater å 50: —......... 50: —

Underhåll för 120 man (hvaraf 80 man tjenstgörande hela

året och 40 under 61 dagar), i medeltal å 298: 74. . . 35,848: 80.

Bönor för 10 reservsoldater å 15: — ............ 150: — 38,198: 80.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 7.

Beräkning

af kostnaden för anskaffande af fälttelegraf-materiel och optisk

fåltsignal-materiel.

Fälttelegraf-materiel.

En afdelning (för 2 geograf ska milslinier och 2

2 stationsvagnar..........å 900: —

2 materialvagnar..........å 1,100: —

2 stolpvagnar............å 500: —

Telegräfmaskiner, batterier m. m........

Fältkablar (för 2 geografiska mils längd) ....

Galvaniserad jerntråd, koppartråd, guttaperka
tråd.

.....................

Stolpar, isolatörer m. m..............

2:ne tält med tillbehör..............

Jordborr, verktyg och öfrige tillbehör......

Tvenne ytterligare af delningar af samma storlek ;

stationer):

1,800: —

2,200: —

1,000: —

1,700: —

1,600: —

800: —

900: —

300: —

500: —

10,800: —

21,600: —

32,400: —

Optisk fåltsignal-materiel.l)

För 3 hufvudstationer å 750: — ............. 2,250: _

„ 11 mindre stationer å 90: — ............. 990: _

„ 2 förråds- och reserv-stationer å 1,500: — ....... 3,000: —

Summa 38,640: — *)

*) Materielen beräknas för 4 hufvudstationer, 12 mindre stationer samt 2 förrådsoch

reserv-stationer; häraf finnes redan anskaffad materiel för 1 hufvudstation

och 1 mindre station.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 8.

Beräkning af kostnaden för föreslagen tillökning

i personal och hästar.

Kostnad för en gång.

A). Personal:

Uppsättningskostnad för en sappör-bataljon

(se Ser. E. N:r 5.)...........

118,551

60

Uppsättningskostnad för ett fältsignal-kompani

(se Ser. E. N:r 6.)...........

39,556

80

158,108

40

B) Hästar:

Remonteringspenningar för 20 hästar å 450 Rdr

9,000

Stallinventarier för 20 hästar . . . å 65 ,,

1,300

—

10,300

—

Årlig kostnad.

A). Personal:

Löner för 1 major.........ä 4,800 Rdr

4,800

„ 7 kaptener af l:a klass å 3,500 „

24,500

—

„ 1 d:o af 2:a d:o å 2,300 ..

2,300

—

„

„ 5 löjtnanter af l:a d:o å 1,500 „

7,500

—

„ 6 d:o af2:a d:o å 1,250 „

7,500

—

„

„ 4 underlöjtnanter. . . . å 1,000 „

4,000

—

„

„ 6 fanjunkare......å 1,100 „

6,600

—

„

„ 9 sergeanter af l:a klass å 900 „

8,100

—

„ 13 d:o af 2:a d:o å 800 „

10,400

—

„ 1 auditör och förrådsförval-

ture........å 3,000 „

3,000

—

„

„ 1 auditör och sekreterare å 3,000 „

3,000

—

„

„ 1 förrådsförvalt. af l:akl. å 1,200 „

1,200

—

y

„ 1 regements-pastor ... k 500 „

500

—

Arfvoden för 1 tygkapten......å 500

500

—

„

„ 1 parkkapten.....å 500 „

500

—

„

„ 1 ridlärare.......å 300

300

—

,, 2 informations-under-

officerare . . å 50 „

100

—

Transport | 84,8001

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

| 84,800

Arfvode för de presterliga göromålens bestridande

vid; Sappör-bataljonen ..........

200

—

Förhöjning i arfvode för lärare........

130

—

„ „ „ „ elever vid Marieberg

300

—

„ „ anslag till skrifmaterialier, kartor,

böcker m. m................

208

57

Förhöjning i anslag till Ingeniör-truppernas

praktiska öfningar.............

6,900

—

Löner till 30 reservsoldater vid Pontonnier-

bataljonen...........å 15: —

450

—

Underhåll för Sappör-bataljonen (se N:r 5)

112,555

20

„ , Fältsignal-kompaniet (se N:r 6)

38,198

80

243,742

57

Härifrån af går:

Löner för 1 förrådsförvalt. af 2:akl. å 900: —

900

„ „ 1 sekreterare......å 1,275: —

1,275

„ „ 1 kanslist........å 630: —

630

—

„ „ 1 regements-skrifvare . å 1,000: —

1,000

Arfvode för bestridande åt de presterligagöromå-

len vid Pontonnier-bataljonen.......

120

—

3,925

—

B). Hästar:

Underhåll af 20 hästar (se N:r 4) k 410: 75.

8,215

Stallhyra för 20 hästar......å 53: 33.

1,066 60

Summa !

239,817j 57

9,28ljö0

249,099] 17

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 9.

Förslag

till fördelning på åren 1870—1875 af den årliga kostnad, som Fortifikationens

organisation på föreslaget sätt krafvel* 1 2 * 4,

År 1870.

Pontonnierbataljonen.

Nya löner för:

1 kapten af 2:dra klass . . . å 2,300 R:dr

2 löjtnanter af 2:dra klass . å 1,250 „

1 underlöjtnant........å 1,000 „

1 fanjunkare..........å 1,100 „

6 sergeanter af 2:dra klass . å 800 ,.

1 regementspastor.......å 500 „

1 förrådsförvaltare af lista

klass............å 1,200 „

6 reservsoldater........å 15 „

INya arfvoden för:

1 tygkapten..........ä 500 „

1 ritlärare...........å 300 „

2 informations-underofficerare å 50 „

Förhöjning i arfvode till lärare.......

„ „ „ _ för elever vid Krigshögskolan

......

„ „ anslag till skrifmaterialier, kartor,

böcker m. m......

Underhåll för 5 hästar'' (Ser. E. N:ox4) . .

Härifrån afgår:

Eoner för 1 förrådsförvaltare

af 2:dra klass . å 900 R:dr

4 sergeanter af lista

klass......å 900 „

Arfvode för bestridande af de presterliga göromålen.

.................

jTill felande materiel (20,000 + 6,440) .

5Summa tillökning för år 1870 ......

2,300

2,500

—

1,000

—

1,100

—

4,800

—

500

1,200

90

—

500

-

300

—

100

—

130 —

300

—

208 57

15,028

57

—

—

2,320

40

900

3,600

—

120

—

—

H

—

—

17,348 97

4,620 —

12,728 97

26,440|-

39,168 97

>

opaginerad Kontrollera mot PDF

År 1871.

FortifiJcations-stäben.

Nya löner för:

3 kaptener af lista klass . . å 3,500 B:dr

1 löjtnant af lista klass . . . a 1,500 „

1 fanjunkare..........å 1,100 „

7 sergeanter af lista klass . . å 900 „

Härifrån afgår:

Löner för:

1 kapten af 2:dra klass . . . å 2,300 „

1 löjtnant af 2:dra klass . . . å 1,250 „

1 underlöjtnant........å 1,000 „

Pontonnier-bataljonen.

Löner för 6 reservsoldater . . . å 15 „

Underhåll för 15 hästar (Ser. E. Nio 4) . . .

Sappör-bataljonen.

Nya löner för:

1 kapten af lista klass . . . å 3,500 Ridr

1 fanjunkare .........å 1,100 „

Underhåll af första hälften af lista kompaniet

(Ser. E. Nio 5)............

Föregående års tillökning . .

Till felande materiel .....

Summa tillökning för år 1871

År 1872.

Pontonnier-bataljonen.

Nya löner för 6 reservsoldater å 15 Ridr

Sappör-bataljonen.

Nya löner för:

1 löjtnant af lista klass . . .

1 löjtnant af 2:dra klass . .

1 underlöjtnant........

ä 1,500 Ridr

å 1,250 „

å 1,000 „

Transport

10,500

1,500

1,100

6,300!

2,300 —

1,250

1,000]—

3,500

1,100

1,500

1,250

1,000

19,400

4,550

90

6,961

20

4,600 - 18,759j20

90

14,850

7,051

20

23,359 20

3,750j—j 90!—|

45,260 40

12,72897

57,989

26,440

37

84,429 37

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 sergeant af lista klass . .

2 sergeanter af 2:dra klass

, a

. å

800

niet (Ser. E. Nio 5).....

Fältsignal-kompaniet.

Nya löner för:

1 kapten af lista klass

1 fanjunkare......

. å 3,500 Eidr

. å 1,100

Tillökning i anslaget till Ingeniör trupperna

praktiska öfningar............

Föregående års tillökning...........

Till felande materiel..............

Summa tillökning för år 1872 ........

År 1873.

Pontonnier-bataljonen.

Nya löner för 6 reservsoldater . å 15 Eidr

Sappör-bataljonen.

Nya löner för:

1 kapten af lista klass . . . å 3,500 Eidr

1 fanjunkare .........å 1,100 „

Underhåll af första hälften af 2:dra kompaniet

(Ser. E. Nio 5).........

Fältsignal-kompaniet.

Nya löner för:

1 löjtnant af lista klass . . å 1,500 Eidr

d:o af 2:dra d:o . . å 1,250 „

1 underlöjtnant........å 1,000 „

2 sergeanter af lista klass . å 900

1 sergeant af 2:dra klass . . å 800

Transport

•t 3,75C

900

1,600

|

[-

|_

!-

3,500

1,100

—

)--

s

---

—

.--

—

—

—

—

3,500''

1,100,

—

— i

1,500

1,250

1,000

1,800 -

800 -

-1

90 —

6,250j—

18,75920

4,600 —

90

4,600

6,350

20

25,099

23,699

600

20

40

49,398

57,989

23,449 20

107,387 97

2M40j
133,

8271971

6,350;-] 23,449 20]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

Underhåll af kompaniets andra hälft (Ser. E.

N:o 6)....................

Anslag till kompaniets öfning.........

Tillökning i anslaget till Ingeniör-truppernas

praktiska öfningar............

Föregående års tillökning..........

Till felande materiel.............

Summa tillökning för år 1873 ........

År 1874.

Pontonnier-bataljonen.

Nya löner för 6 reservsoldater. . .

Sappör-bataljonen.

iNya löner för:

1 kapten af lista klass .

1 löjtnant af lista klass .

1 d:o af 2:dra d:o

1 underlöjtnant......

1 fanjunkare........

1 sergeant af lista klass .

2 sergeanter af 2: dra klass

Underhåll af andra hälften af 2:dra kompaniet

(Ser. E. Nio 5)...........

Underhåll af första hälften af Bidje kompaniet

(Ser. E. Nio 5) .... .......

Tillökning i anslaget till Ingeniör-truppernas

praktiska öfningar . .

15 Ridr

å 3,500 Ridr

å 1,500 ,,

å 1,250 ,,

å 1,000 „

å 1,100 „

å 900 „

å 800 „

Föregående års tillökning . . -

Till felande materiel......

Summa tillökning för år 1874

År 1875.

Sappör-bataljonen.

I

|Nya löner för:

| 1 Löjtnant af lista klass

1 d:o af 2:dra d:o

6,350 -

19,099 Ilo

1,500!-

90

3.500

1.500 —

1,250

1,000

1,100

900

1,600

18,759

18,759

2,100!—

10,850

20

20

39,618

å 1,500 Ridr

å 1,250

1,500

1,250

23,449

26,949

600

20

40

50,998

107,387

40

50,558

158,386

Transport! 2,750|—f

158,386 57

26,440 —

184,826 57

208,944

26,440

97

235,384 97

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

1 underlöjtnant........å 1,000 B: dr

1 sergeant af l:sta klass . . . å 900 „

2 sergeanter af 2:dra klass . a 800 „

Underhåll af andra hälften af 3:dje kompaniet

(Ser. E. N:o 5)............

Tillökning i anslaget till Ingeniör-truppernas

praktiska öfningar............

Sappör-bataljonens stab.

Nya löner för:

1 major.............å 4,800 R:dr

1 kapten af 2:dra klass . . . å 2,300 „

1 löjtnant af 2:dra klass . . å 1,250 „

1 sergeant af l:sta klass . . å 900 „

1 auditör och förrådsförval
tare.

............å 3,000 ,,

Nya arfvoden för:

1 parkkapten .................

de prestviga göromålens bestridande . .

Föregående års tillökning ..........

Till felande materiel ............

Summa tillökning för år 1875 ........

A n m. Då vid framdeles skeende afgång

regements-skrifvare-, sekreterare- och

kanslist-befattningarne indragas och

enligt förslaget ersättas med en

auditör och sekreterare, ökas den

årliga kostnaden med........

utgörande skilnaden mellan enligt

nuvarande stat till ofvannämnde befattningar

anslagne löner och den

för auditören föreslagna lönen.

Föregående års tillökning ...

Summa tillökning i årlig underhållskostnad

...............

(So Ser. E. N:o 8).

2,750|- 1,000'',

900

1.600 —

4,800-

2,300-

1,250-

900’-

I

3,000-

500

200

6,250;-

|

18,759 20

2,100-

12,250

700

27,109

12,950

30

40,059

208,944

95

249,004

249,004

26,440

17

275,444

17

249,099

17

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 10.

Sammandrag *)

af tillökningen i underhållskostnad för personal och hästar, samt af anskaff.

ningskostnad för felande materiel under åren 1870—1875.

1

Tillökning

i underhållskostnad.

Anskaffning af materiel.

Summa

Summarum.

För personal

och hästar.

i

Under före-

gående åren.

Summa.

Tvenne

krigsbrygge-

equipager.

b alttelegral- och fältsignal- materiel.

U1

B

3

P

,

År 1870

12,728

97

——

—

12,728

97

20,000

—

6,440

—

26,440

39,168

97

1871

1

45,260

40

12,728

97

57,989

37

20,000

—

6,440

—

26,440

—

84,429

37

| 1872

49,398

60

57,989

37

107,387

97

20,000

—

6,440

—

26,440

—

133,827

97

i „ 1873

50,998

60

107,387

97

158,386

57

20,000

—

6,440

—-

26,440

—

184,826

57

„ 1874

50,558

40

158,386

57

208,944

97

20,000

—

6,440

—

26,440

~~

235,384

97

„ 1875

40,059

20

208,944

97

249,004

17

DO

O

O

o

o

—

6,440

—

26,440

275,444

17

95

—

249,004

17

249,099

17

*--

—

*) Vid framdeles skeende afgång (se Ser. E. Nös 8 och 9), då regementsskrifvare-,

sekreterare- och kanslist-befattningarne ersättas med en auditör och sekreterare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. E. N:o 11.

Tabell

utvisande förhållandet mellan den föreslagna tillökningen i underhållskostnad

och uppsättningskostnaden.

År 1870:

5 hästar vid Pontonnier-bataljonen

(Ser. E. N:o 4)...........

År 1871:

Första hälften af l:a Sappör-kompaniet

(Ser. E. N:o 5)........

15 hästar vid pontonnier-bataljonen

(Ser. E. N:o 4)...........

År 1872:

Andra hälften af l:a Sappör-kompaniet

(Ser. E. N:o 5)........

Första hälften af Fältsignal-kompaniet

(Ser. E. N:o 6)........

År 1873:

Första hälften af 2:a Sappör-kompaniet

(Ser. E. N:o 5)........

Andra hälften af Fältsignal-kompaniet

(Ser. E. N:oiia6)........

År 1874:

Andra hälften af 2:a Sappör-kompaniet

(Ser. E. N:o 5)........

Första, hälften af 3:e Sappör-kompaniet

(Ser. E. N:o 5)........

År 1875:

Andra hälften af 3:e Sappör-kompaniet

(Ser. E. N:o 5)........

Uppsättningskostnad.

hd

pr

p

ti

m

s=

19,758

19,758

19,778

19,758

60

60

40

60

19,778:40

19,758

19,758

19,758

60

60

60

Summa j 158,108 40

2,575

7,725

10,300

-i

2,575

27,483

39,537

39,537

39,517

60

20

19,758

60

168,408 40

Underhållskostnad.

sr i-i

sfi? £

gå B''

t* s> OS

tv

Si

% a, Sj o:

e s>

p K- w

pj S

cd crq y

P ? hd

CD

d

g"

12,728,97

45,260

49,398

50,998

40

60

60

10,15397

17,77680

50,55840

40,059|20

9,861

11,461

11.041

20,300

60

60

20

60

Anm.

Endast i den händelse att befälet tillsättes mot slutet af året kan

bestridas af den för hvarje år beräknade underhållskostnaden.

249,004j 17j 80,595,77

uppsättningskostnaden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. F. N:o 1.

Uppgift

på de inom hvarje af de föreslagne Armé-corpsernes områden

förlagde trupper.

%

l:a Armé-corpsen.

Infanteri:

Kavaleri;

Artilleri:

Första lifgrenädier-regementet

Andra d:o

Blekinge värfvade skarpskytte-corps

Smålands grenadier-corps

Kronobergs regemente,

Jönköpings d:o

Iialmare d:o

Norra Skånska regementet

Södra d:o d:o

Hallands fältjägare-corps

Smålands husar-regemente

Skånska dragon-regementet

Skånska husar- d:o

Husar-regementet Konung Carl XV

Wendes arti 11 eri-regeraente

2:a Armé-corpsen.

Infanteri:

Westgöta regemente

Skaraborgs d:o

Elfsborgs d:o

Westgöta-Dals d:o

Bohusläns d:o

Nerikes d: o J;

Wermlands d:o

Kavaleri:

Artilleri:

Ingeniörtrupper:

Wermlands fältjägare-corps

Lifregemcntets husar-corps

Höta artilleri-regemente

S appö r-b åtal] onen

opaginerad Kontrollera mot PDF

3:e Armé-corpsen.

Infanteri: Svea lifgardet

Andra lifgardet

lifregemente^ grenadier-corps

Uplands regemente

Södermanlands d:o

Dal-regementet

Helsinge regemente

Westmanlands d:o

Norrbottens fältjägare-corps

Westerbottens d:o

Jemtlands d:o

Wester-Norrlands regemente

Kavaleri: Lifgardet till häst,

Lifregementets dragon-corps

Jemtlands hästjägare-corps

Artilleri: Svea artilleri-regemente

F yrverkare-corpsen

Ingeniörtrupper. Pontonnier-bataljonen med fältsignal-kompaniet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. F. N:o 2.

Förslag

till aflöningsstat för Generalstaben.

1 chef (uppförd ä Generalitetets* stat)

1 öfverste ...

11 öfverstlöj tnant . .

jl d:o

j 1 major . .

jo d:o ''

11 kapten med lön i lista klass

|7 d:o d:o

|1 d:0 med lön i 2:dra klass .

17 d:o d:o

11 löjtnant.....

9 eko ......

! 1 professor......

! 1 vaktmästare ....

jl d:o ......

11 d:o ....

| Till generalstabs-aspiranters aflönande

i ,, Generalstabens tältöfningar

» utrikes resor.......

» krigsarkivet och biblioteket.

expenser.....

Egentlig

lön.

Fast lön

Häst- och

furage
-

4,920

3,880

3,880

3,280

29.520

2,960

20,720 !

1.760 |

12,320 I

1,140 |

10.260 |

4,500 |

600 j

600

500

medel.

Summa

100,8401 15,600 1 29,280

b "ers g

crq ®

2?

41,760

28.560

20,160

18.180

15.400

161.120

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. G. N:o 1.

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för indelta arméns, Wermlands fält]ägare-corps’

och beväringsmanskapets vapenöfningar, enligt föreslagen plan.

A. Vapenöfningar.

l:mo Indelta infanteriet.

a) Kostnaden för manskapet.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 4 marschdagar

fram och åter mellan kompani-samlingsplatserna

och regements-mötesplatsen; således för 25,566

man 102,264 portioner å 65 öre (tobaksskilling

inberäknad)...........................................................

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar med 5,520 man (30 per kom- pani)......................................... 55,200 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar med 2,556 man

(10 proc. af nummer styrkan)... 107,352 »

Regementsmöte, 20 dagar med 25,566

man........................................... 511,320 »

Skarpskyttemöte, 8 dagar med 1,472

man (8 per komp.)................... 11,776 »

—

66,471

60

i

Summa 685,648 portioner

å &6 öre (deraf 6 öre tobaksskilling)..........................

383,962

88

|

b) Kostnaden för befälet.

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, 20 kaptener............ å 4 R:dr

• 72 sub.-officerare.... å 3 »

26 fanjunkare......... å 2: 50

52 underofficerare... å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, 46 sub.-officerare å 3 »

52 underofficerare å 2 »

3,360

9,172

2,730

. 4,368

1,104

832

—

| 21,566

!

Transport

1 -

|-

||472,000|48

i 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

Vidare tillkommer:

Anslag till verktyg och materiel för timmermännens

öfningar..................................................................

Transportkostnader......................................................

Sjukvårdskostnader........................................................

Inventariepersedlars underhåll......................................

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

infanteriet...............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. in.

10,000

3.000

8.000

6,000

38,000

6,000

—

472,000

71,000

48

543,000

48

2:do Indelta kavalleriet.

a) Kostnaden för manskapet och nummerhästarne.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar

fram och åter mellan sqvadrons-samlingsplatsen

och regements-mötesplatsen; således

för 3,666 man (3,592 + 74) 18,330 portioner å 65 öre

» 3,703 hästar (3,592+ 111) 18,515 rationer å 1; 20

11,914

22,218

34,132

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar.

Underhåll för 444 man 4,440 portioner.

» >> 479 hästar 4,790 rationer.

Exercis-sqvadron, 90 dagar.

Underhåll för 450 man 40,500 »

» » 508 hästar 45,720 »

S qvadronsmöte, 6 dagar,

j Underhåll för 3,666 man 21,996 »

Regementsmöte, 20 dagar.

Underhåll för 3,666 man 73,320 »

» » 3,703 hästar 74,060 >>

Summa 140,256 portioner...................... å 56 öre

» 124,570 rationel''........................ å 1 R.-dr

78,543

124,570

36

203,113

36

b) Kostnaden för befälet.

Aflöning under

Exercis-sqvadron, 90 dagar, 7 ryttmästare...... å 4 R:dr

22 suh.-officerare.. å 3 »

7 fanjunkare....... å 2: 50

22 underofficerare å 2 »

2,520

5,940

1,575

3,960

13,995

Vidare tillkommer:

Transportkostnader...................................................

Sjukvårdskostnader.....................................................

3.000

4.000

_

Transport

-

—|

251,240 36

543.000

48

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

Inventariepersedlars underhåll.....................................

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

kavalleriet............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger, ved

och ljus vid exercis-sqvadronerna in. in...............

t

3:o Wermlands fältjägare-corps,

a) Kostnad för manskapet.

Marsch-kostnad:

Marschpengar för 500 man............................. å 1: 50

Mö tes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar, med 120 man (30 per kompani)

........................................... 1,200 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar, med 100 man

(20 % af styrkan)...................... 4,200 »

Regementsmöte, 20 dagar, med 500

man............................................. 10,000 »

Skarpskyttemöte, 8 dagar, med 32

man ......................................... 256 >>

Summa 15,656 portioner

ä 56 öre (deraf 6 öre tobaksskilling).......................

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, 1 kapten................. ä 4 R:dr

3 subalternofficerare å 3 »

1 fanjunkare............ å 2: 50

2 underofficerare..... å 2 »

Skarp sky ttemötet, 8 dagar, 2 sub.-officerare å 3 »

2 underofficerare å 2 »

Vidare tillkommer: sjukvårds-, förvaltnings- in. fl. kost
-

nader......................................................................

—

—

3,000

—

13,416

36

Kostnaden för indelta arméns och Wermlands fält- jägare-corps’ vapenöfningar utgör således..............

832,657

20

Hvartill kommer underhåll af mötesplatser med dertill

hörande byggnader...............................................

—

—

_

__

27,000

—

Summa

—

—

—

—

859,657

20

Då nuvarande anslag till indelta arméns och Werm- lands fältjägare-corps’ vapenöfningar (med afdrag

af till underbefäls skolor anvisade 32,000 R:dr),

utgör .....................................................................

852,000

48

erfordras således eu förhöjning i detta anslag af.....

—

_

_

—

7,656

72

3,000!- 8,000 - 7,000-

168

378

105

168 —

48

32!—

251,240

36

25,000 —

750

8,767

543,000

276,240

48:

36,:

899|-

36:

opaginerad Kontrollera mot PDF

4:o Beväringsmanskapet.

Beväringen fördelas i 3:ne års-klasser, af hvilka

den första utgör omkring 19,000, och de båda sednare

hvardera omkring 18,500 man. Special-vapnen tilldelas

2,000 man, hvilka öfvas under 2:ne år, 30 dagar livart!

derå året; det öfriga beväringsmanskapet tillhör infani

teriet och undergår vapenöfning, l:sta klassen i 30

dagar, samt 2:dra och 3:dje klasserna hvardera i 15

dagar.

A. Vapenöfning.

a) Kostnad för manskapet.

Mönstrings-kostnad för lista klassen

Marsch-kostnad:

För 37,500 man, eller sammanlagda styrkan af lista |

och 2:dra klasserna, jemte 16,500 man af Sidje

klassen; tillsammans 54,000 man. För hvarje man i

beräknas i medeltal 5 marschdagar, fram och åter

mellan samlingsplatserna i hemorten och rege- i

mentsmötesplatsernä; således för 54,000 man i 5 ■

dagar, 270,000 portioner å 65 öre (tobaksskilling j

inberäknad)............................................................!

Mötes-kostnadi

lista klassen, 19,000 man, underhåll

i 30 dagar.......................

2idra klassen: infanteri, 16,500 man,

i 15 dagar...............................

special-vapnen, 2,000 man, i 30

dagar .''.....................................

3:dje klassen: infanteri, 16,500 man,

i 15 dagar..............................

570,000 portioner

247,500 «

60,000 »

247,500

Summa 1,125,000 portioner

ä 56 öre (tobaksskilling inberäknad) ..........................

;

20,000;—

175,000

630,000

Underbefäl och spel till lista klassen:

: 1,000 man, underhåll i 30 dagar, 30,000 portioner, å 60 öre

b) Kostnad för befälet.

\ Rese- och traktamente ersättning för beväringsmanskapets

afhemtning och återföring till samlingsplatserna

i hemorten....................................................

Transport

18,000-

14,000-

-||857, OOOj—1|

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

857,000

Aflöning under 30 dagar:

*) För 30 majorer....................................... å 5 R:dr

4,500

—

» 130 kaptener och regementspastorer.. å 4 »

15,600

—

» 300 subalternofficerare....................... å 3 »

27,000

—!

« 130 fanjunkare och batalj.-adjutanter å 2: 50

9,750

—

» 330 underofficerare och regem.-väblar a 2 »

19,800

—

» 30 läkare........................................... å 3 »

2,700

—!

79,350

Aflöning under 60 dagar:

2) För 19 ryttmästare och kaptener............ å 4 R:dr

4,560

—.

» 64 subalternofficerare....................... å 3 »

11,520

—

» 19 fanjunkare.................................... å 2: 50

2,280

—

» 41 underofficerare........................... å 2 »

4,920

—

» 17 läkare.......................................... ä 3 »

3,050

—

26,910

Härtill kommer rationel* för kavalleri-hevärin-

gens hästar:

3)

500 hästar i 60 dagar, 30,000 rationel’....... å 1 R:clr

—

—

30,000

—

Vidare tillkommer:

Underhåll af mötesfält och byggnader.........................

20,000

—

Transportkostnader............................•..........................

6,000

—

i Sjukvårdskostnader........................................................

12,000

—

Inventariepersedlars underhåll........................,..............

8,000

—

i Förvaltningskostnader som från beväringsanslaget höra

utgå......................................................................

35,000

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. in.

10,000

—

91,000

1 Förberedande öfningar i hemorten.............förslagsvis

—

—

20,000

—

Kostnad för reserv-befälets utbildning........ »

—

—

50,000

—

1,154,260

Då nuvarande kostnaden för beväringsmanskapets va-

penöfning i medeltal uppgår till..........................

—

—

—

—

700,000

—

utgör ökade kostnaden för vapenöfningarne................

—

—

—

—

454,260

—

B. Materiel.

Underhåll af beväringsmanskapets beklädnad och ut-

redning in. in., under 1,125,000 slitningsdagar, ut-

gör■ ........i................................... å 45 öre pr dag

—

—

506,250

—

D:o af hästutredningspersedlar under 30,000 slit-

ningsdagar................................... å 5 öre pr dag

—

1,500

—

507,750

och då anslaget till dess beklädnad och utredning nu

| ''

i

utgör......................................................................

—

—

—

—

, 325,000

—

| erfordras en förhöjning i detta anslag af..................

—

—

! —

_

182,750

—

Ökade kostnaden för vapenöfningarne utgör.............

—

—

!

—

454,260

—

Hvarföre hela ökade kostnaden för beväringsmanska-

pets vapenöfning jemte underhåll af dess materiel

!

uppgår till..............................................................

—

i-

1 —

1-

| 637,010

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

i '') Beväringen vid regementena formeras på 4 och vid

corpserna på 2 kompanier. Vid hvarje regemente

eller corps beräknas: 1 bataljonschef, 1.regementspastor,

1 läkare, 1 regementsväbel och 1 batalj onsj

adjutant. Vid hvarje kompani beräknas 1 kapten,

3 subalternofficerare, 1 fanjunkare och 3 underi

officerare.

2) Vid special-vapnen beräknas:

Kavalleriet, 7 ryttmästare, 27 sub.-officerare, 7 fanjunkare,

20 underofficerare.

Artilleriet, 9 kaptener, 27 sub.-officerare, 9 styckjunkare,

18 underofficerare.

Ingeniörtrupperna, 3 kaptener, 10 sub.-officerare, 3

fanjunkare, 3 underofficerare.

3) Enär den ersättning som kan ifrågakomma för begagnande

af rustningshästarne svårligen kan på förhand

beräknas, är någon sådan bär icke upptagen.

5:o Armén samfält.

Öfningsläger.

! Enligt den plan som för öfningsläger är afsedd, skulle

kostnaden, med undantag af befälets aflöning och

ersättning för nedtrampad gröda in. in., kunna

bestridas af de medel som besparas genom inställande

af årets regementsmöten för i öfningslägret

deltagande trupper; nämnde kostnader upptagas

bär förslagsvis till..................................................

B. Garnisons-kommendering i Stockholm.

Till donna kommendering beräknas 1,000 man

! indelt trupp, med fullständigt regements- eller corps;

befäl under 4 månader i sender, hvarföre ombyte ägor

j rum 3:ne gånger om året.

a) Marsch- och transportkostnad.

! Underhåll för 3,000 man under 4 dagars marsch i |

medeltal, fram och åter mellan kompanisamlings- {

platserne i hemorten och embarkeringsställena för |

opaginerad Kontrollera mot PDF

13,650

l) 2,616

—

2)2,758

50

78

75

16,635

500

—

1,000

—

237,250

18,000

—

111,872

50

2,555

1,500

—

—

|l

transport till Stockholm å jernväg eller sjöledes;

sålunda........................................ 12,000 portioner

Underhåll under jernvägs- eller sjöresa,

3:ne dagar i medeltal fram

och åter...................................... 9,000 »

21,000 portioner

å 65 öre (tobaksskilling inberäkna»!)...........................

Aflöning för kompanibefälet under 4 dagars marsch i

hemorten å 218 R:dr om dagen vid hvarje kommendering;

således för 3:ne kommenderingar........

Aflöning åt hela befälet under 3:ne dagars jernvägseller

sjöresa å 306: 50 om dagen vid hvarje kommendering.

.............................................................

Rationer under 30 dagar för 7 tjenstehästar vid hvarje

kommendering; 63 rationer...................... å 1: 25

I Transport för 3,327 personel'' under 50 mil i medeltal

fram och åter, å 10 öre pr mil för hvarje person

| Transport 50 mil för 21 hästar...................................

| Kronoskjutslega i hemorten..........................................

b) Underhåll å Jcommenderings-orten.

i Underhåll för 1,000 man i 365 dagar, 365,000 portio
tioner.

..................................................... å 65 öre

! Servis- och kokinrättnings-kostnad in. m.....................

| Aflöning för 109 personer, befäl och underbefäl i 365

dagar.

å 306: 50

Rationel'' för 7 tjenstehästar, 365 dagar, 2,555 rationer.

.......................................................... å 1 R:dr

Sjukvårds-kostnad........................................................

Slitningsersättning för 1,000 man under 407 dagar,

407,000 dagar..................................... å 45 öre

Härifrån afgå följande, genom kommenderingarne

uppkommande besparingar:

Underhåll i hemorten för 3,000 man, för Indika vapenöfningarne

för året inställas; utgörande öfverhufvud

för hvarje man i nummer 17 Rall'', då befälets

aflöning under en del af dessa möten deri

inberäkna»...............................................................

Beklädnadsunderhåll för 3,000 man.......... å 19: 85

i hvarföre kostnaden för garnisonskommenderingen utgör

37,23825

371,177:50

183,150!-

51,000

59,550

591,56575

110,550-

3)

-11481,015 75

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

i) Kompanibefälet utgör:

14 kaptener................

26 subalternofficerare

8 fanjunkare.............

32 underofficerare......

~8Ö~

... å 4 R:dr 56: —j

... å 3 » 78: — i

... å 2: 50 20: -

... ä 2 Rall- 64: — j

Summa 218: —

2) Staben består af:

1 öfverste...................... å 7 R:dr 7: —

1 öfverstelöjtnant.......... å 6 » 6: —

2 majorer..................... å 5 » 10: —

1 regementsqvartersm.... å 4 » 4: —

2 regementsadjutanter... å 3 » 6: —

1 regementspastor......... å 4 » 4: —

1 regementsauditör........ å 4 » 4: —

1 regementsläkare......... å 5 » 5: -—

1 bataljonsläkare.......... å 4 » 4; —

1 regementskommissarie å 3 » 3: —

1 regementsväbel........... å 2: 50 2: 50

2 bataljonsadjutanter.... å 2: 50 5: —

1 musikdirektör.. .......... å 3 R:dr 3: —

1 regementstrumslagare å 2 » 2: —

10 fältmusikanter............ å 2 » 20: —

2 gevärshandtverkare..... å 2 » 4: — gg. gQ

29‘ Summa 306- 50

|:!) Någon kostnad för kasernhyra är icke upptagen,

emedan kostnadsfri upplåtelse af lokal anses kunna

påräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. G. N:o 2.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad som för hvardera af åren 1870, 1871 och

1872 förorsakas genom föreslagen utsträckning af beväringsmanskapets

vapenöfning^.

År 1870.

A. Vapenöfning.

a) Kostnad för manskapet.

Underhåll för första klassen, 19,000 man, under 15

dagars förlängd vapenöfning, 285,000 portioner å

56 öre (tobakssldlling inberäkna»!)........................

D:o för underbefäl och spel, 15,000 portioner å 60

öre (tobaksskilling inberäknad)............................

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under 15 dagar (bil. Ser. G N:o 1).............

| Reserv-befälets utbildning........................ förslagsvis

Förberedande öfningar............................... d:o

hvartill kommer: 15,000 rationel'' för kavalleribevärin''

gens hästar................... å 1 R:dr

Sjukvårds- m. fl. kostnader..............

B. Materiel.

| Underhåll af beklädnad m. in. under 285,000 slitnings
dagar.

.................................................. å 45 öre

D:o af hästutredningspersedlar, 15,000 slitningsdagar.

........................................................ å 5 öre

1870 års tillökning.......................................................

År 1871.

A. Vapenöfning.

a) Kostnad för manskapet.

Underhåll för lista klassen, 19,000 man i 15 dagar.

.......................... 285,000 portioner

D:o för 2:dra klassen, 2,000

man i 15 dagar

Underheiäl och spel.

30,000

315,000 portioner ä 56 öre

17,000 » å 60 »

159,600

9,000

46,427

176,400

10,200

— 215,027

—Ii 16,000

20,000

15,000

7,500

Transport | — |-

128,250 —

7501—

50

273,527

129,000

382,527

186,600-

50

50

I86,600j—|

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under 15 dagar (bil. Ser. G N:o 1)..............

D;o » 30 » d:o ..............

Reserv-beiälets utbildning.............''•.............................

Förberedande ökningar....................................•............

hvartill kommer: 30,000 rationel’ ............... å 1 R:dr

Sjukvårds- in. fl. kostnader..............

B. Materiel.

Underhåll af beklädnad in. in. under 315,000 slitnings
dagar.

...................................................... a 45 öre

D:o af hästutredningspersedlar under 30,000 slitningstjagar.

................................................ å 5 öre

1871 års tillökning.......................................................

År 1872.

Enligt bil. Ser. G N:o 1. Vapenöfning och materiel...

—

—

186,600

-

39,675

13,455

—

53,130

_

_

33,000

—

_

—

20,000

—

—

30,000

—

—

—

8,000

—

330,730

__

141,750

—

—

1,500

—

143,250

—

—

—

—

473,980

-1

637,010

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. G. N:o 3.

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för, i enlighet med afgifvit förslag anordnade,

korporal- och underbefäls-skolor för indelta armén och Werm
lands

fältjägare-corps.

A. Korporals-skolor.

Infanteriet.

Underhåll för 470 man under 42 dagar, 19,740 portioner

å 56 öre (tobalcsskilling inberäknad)..........

Aflöning för 27 subalternofficerare, 42 dagar å 3 Rall''

Diverse kostnader, såsom lägerhalm m. in...................

Kavalleriet (hvart 3:dje år).

Underhåll för 88 man under 90 dagar, 7,920 portioner.

......................................................... å 56 öre

D:o för 96 hästar under 90 dagar, 8,640 rationel’.

........................................................ å 1 R:dr

Aflöning för 8 subalternofficerare, 90 dagar å 3 »

Diverse kostnader, såsom lägerhalm in. in...................

11,054 40

3.102 —

3001—1

4,435 20

14,756 40

8,640

2,160

150

således för hvarje år.

Summa 15,360

B. Underbefäls-skolor.

Infanteriet.

Marsch-kostnad. För hvarje till underbefälsskolan

kommenderad, beräknas i medeltal 32 R:dr i

marsch- och transportkostnad fram och åter; således

för 658 man................................ å 32 R:dr

j Rese-kostnadsersättning för befälet............ förslagsvis

| Underhåll under 75 dagar för 574 man (spel- och

sjultvårdssoldater inberäknade), 43,050 portioner

ä 63 öre (deri inberäkna»!! tobakssldlling och er
-

Transpoit

21,056

4,000

20''

5,0-0 06 I <1,726 II

25,056|—

19,726 41

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Transport

25,056

19,726''

41

sättning till entreprenör för kokning och servis

in. in.).....................................................................

27,121

50

Aflöning för: 1 öfverste under 75 dagar...... å 7 R:dr

525

—

» « 2 majorer d:o ...... å 5 »

750

—

» »10 kaptener d:o ...... å 4 »

3,000

—

» » 28 sub.-officerare d:o ...... å 3 »

6,300

—

» » 94 underofficerare d:o ...... å 2 »

14,100

—

Diverse kostnader, såsom sjukvård in. in.....................

2,500

—

79,352

50

Kavallerist.

Marsch-kostnad, deri inbegripen transport af befälets

hästar................................................... förslagsvis

2,800

—

Kostnad på stället:

Underhåll för 55 man under 75 dagar, 4,125 portio-

ner........................................................... å 65 öre

2,681

25

D:o för 6 hästar under 75 dagar, 450 rationel? å 1 R:dr

450

—

Aflöning för: 1 ryttmästare under 75 dagar... å 4R:dr

300

—

» » 4 sub.-officerare d:o ... å 3 »

900

—

» » 9 underofficerare d:o ... å 2 »

1 350

—

Arfvode för lärare i veterinär......................................

150

—

Inqvarteringspengar för till skolan kommenderade:

5 officerare, pr dag.................................. å U 50

112

50

9 underofficerare, pr dag....................... å 1 R:dr

675

—

Diverse kostnader........................................................

300

—

9,718

75

89,071

25

Summa Rall- R:mt

—

—

—

—

108.797

66

Genom upphörande af nuvarande korporalsskolor vid

Gnidsten och Grislehamn, uppstår eu besparing af

30,000

—

och genom indragning af de vid indelta infanteriet

hittills anbefallda korporalsskolor..........................

2,166

—

32,166

Kavalleriets nuvarande korporalsskolor förorsaka en

årlig kostnad af.....................................................

—

—

5,020

06

Nuvarande anslag till underbefälsskolor utgör............

—

—

32,000

69,186

06

Skillnaden................................................. R:dr Kant

—

_

39,611

60

utvisar således den ökade kostnad, hvartill korporal-

och underbefälsskolors anordnande i enlighet med af-

gifvet förslag skulle föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. G. N:o 4.

Approximativ beräkning

öfver kostnaden för uppsättning af kasern-servis och öfriga inventarier

för underbefäls-skolan å Carlsborg.

Kasern-servis för

574 man...................

cl

50 Rall''

28 700

D:o »

94 underofficerare.

å

67 »

—

6 298

_

D:o »

42 officerare........

å

160 »

—

6 720

_

Matsals-inventarier för 574 man..................

600

D:o

» 94 underofficerare.

450

D:o

» 42 officerare...........

450

—

1 500

Sjukhus-materiel...

750

_

Diverse utgifter.....

—

-

132

—

Summa R:dr R:mt

—

44 100 | —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag

till stat för Krigsskolan.

Ser. G. N:o 5.

l:o Aflöning.

!

I

£ 1

Staben.

1

chef..............................................

Rall''

Ikmt

2,500

—

1

adjutant och bibliotekarie..............

»

»

1,000

—

1

läkare................................................

»

»

1,200

1

redogörare.......................................

))

))

1,500

1

väbel, tillika inventarieförvaltare......

»

»

1,000

—

7,200

Kompani-staten.

1

kompanichef, med skyldighet att un-

(förvisa i reglementen och krigs-

artiklar..........................................

»

»

2,000

—

! i

kompaniofficer...................................

»

»

1,000

—

i 5

eko ...................................

»

))

5,000

—

8,000

i

i

i

Lärare-staten.

i i

lärare i taktik.................................

))

»

1,500: —

i

d:o i artilleri och vapenlära med

tillhörande ritningar och öf-

ningar...................................

»

))

1,500

—

i

d:o i d:o eko.................................

))

))

1,000

—

i

d:o i befästningskonst..................

»

»

1,500

—

i

d:o i d:o ..................

))

))

1,000

—

i

eko i topografi, kartritning och

fältmätning.............................

»

))

1,500

—

i

<ko i eko eko.................................

»

))

1,000

-''

i

eko i gymnastik............................

»

»

1,000

—

i

(ko i militär-sundhetslära och för-

bandslära................................

))

»

300: —

i

eko i hästkännedom, tillika häst-

läkare.....................................

»

»

300: —

i

d:o i sång (arfvode).....................

))

»

300: —

10,900

i-

Transport

26,100

I-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Betjenings-staten.

För klockare och orgelnisttjenstens be- stridande ....................................

R:dr Bunt

300

1 sjukhusförestånderska......................

)) ))

500

För renhållning och skurning..............

» »

750

Aflöning till gasmästare......................

» »

600

(flinga till betjeningen hörande sysslor

bestridas af en militär-handräck- ning, bestående af 2 underoffice- rare och 30 man.

Aflöning för 2 underofficerare å 365 R:dr

» »

730

D:o och transport för 30 man hand- räckning.........................................

)) ))

3,000

2:o Omkostnader och underhåll.

Inventariers underhåll...........................

)) ))

4,500

.transport 26,100

o,880

Ved och lysning....................................

Byggnaders underhåll...........................

Skri?- och ritmaterialier.......................

Medikamenter och sjukvård................

Praktiska ökningar..............................

Skatter och vägare underhåll...............

Linnerockar åt handräckningen...........

10 stipendier å 300 R:dr....................

Bibliotek och modeller.............•...........

Stallet: 2 hästars remontering å 45 B:dr

2 d:o fouragering, 365 dagar,

å 1 R:dr

2 eko d:o, 242 dagar, å 1 R:dr

90;

365: ■

2.904: •

6,000

5.000

750

1.000

4.000

500

600

3.000

1.000

! 3,724: — _ L

Summa R:dr R:mt

31,980 —

|1 30,074 —

| 62,054 —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. G. N:o 6.

Je mförelse

mellan hittills gällande och nu föreslagna stat för Krigsskolan.

Nuvarande staten.

Föreslagna staten.

Stab.

1

chef.......................................................

3,420

_

2,500

1

major......................................................

2,250

—

1

qvarter smästare.......................................

1,200

—

1

adjutant...............................................

600

—

1

bibliotekarie...........................................

300

—

1

adjutant, tillika bibliotekarie.................

—

—

—

—

1,000

_

1

öfverläkare..............................................

150

—

1

läkare.......................................................

1,500

—

1

d:o ...................................z.............

—

—

—

—

1,200

—

1

kamrerare................................................

3,000

—

1

redogörare.............................................

—

—

—

—

1,500

—

1

bokhållare................................................

1,000

—

1

väbel........................................................

600

—

14,020

1,000

—

7,200

_

Kompani-staten.

1

kompanichef............................................

1,200

—

—

—

2,000

—

1

d:o ............................................

1,200

—

1

kompaniofficer.........................................

750

—

—

—

1,000

—

7

d:o .........................................

5,250

—

5

(bo ........................................

—

—

8,400

5,000

—

8,000

_

Lärare.

11

lärare i taktik......................................

1,200

—

—

—

1,500

—

1

eko i artilleri och vapenlära..............

1,200

—

—

—

1,500

—

1

(bo i d:o .............

—

—

—

—

1,000

—

1

(bo i befästningskonst........................

1,200

—

—

—

1,500

—

i 1

(bo i (bo .........................

—

—

—

—

1,000

—

1

(bo i topografi ..................................

1,200

—

—

1,500

—

1

(bo i (bo .................................

—

—

—

1,000

—

1

slottspastor med skyldighet att biträda

vid undervisning i svensk ämnesskrif-

ning.....................................................

1,200

_

Transport

6,000

-

22,420

-

9,000

-

15,200|—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande staten.

Föreslagna staten.

Transport

6,000

_

22,420

9,000

15,200 —

1 lärare i historia, geografi och statistik...

3,000

—

i

1 eko i svenska språket och logik.........

3,000

—

1 förste lärare i matematik och mekanik...

3,000

—

j

1 andre d:o i d:o

1,200

—

1 lärare i franska språket..........................

1,500

—

1 d:o i d:o clio ........................

1,500

—

1 d:o i tyska d:o ........................

1,800

—

1 cl:» i engelska d:o ........................

1,200

—

1 förste lärare i gymnastik och vapenföring

1,500

—

—

—

1,000

—

1 andre eko i eko

1,000

—

1 förste lärare i ridning............................

82''5

—

1 andre d:o i eko .............................

575

—

1 lärare i naturvetenskap...........................

500

—

För undervisning i hästkännedom..............

300

—

1 lärare i hästkännedom, tillika hästläkare

—

—

--

300

-,

För undervisning i teckning....................

300

-

» eko i sång...........................

500

... -

—

300

—

» eko i dans............................

300

_

•

» (ko i simning.......................

150

» eko i militär-sundhets- och

förbandslära.......................................

300

—

—

300

--

För bestridande af styresmannabefattningen

1,000

—

Till fördelning mellan repetitörer eller bi-

trädande lärare..................................

4,000

—

33,450

10,9001—

Betjening.

"

För klockare- och orgelnisttjenstens bestri-

elände.................................................

225

—

—

--

300

—

t sjukförestånderslca...................................

525

—

—

—

500

—

1 extra eko ..................................

375

---

1 vaktmästare.............................................

555

—

| |

1 eko

555

—

| i

1 eko ............................................

480

—

2 förvaltare.............................. å 555 Jk dr

1,110

—

i

i

: i

2 kuskar.................................. å 638 „

1,276

—

2 stalldrängar.......................... ä 450 »

900

—

1 trumslagare............................................

300

—

| i

t sprut-lagare..........................................

60

—

|

1 skogvaktare..............................................

100;—

1 renhållare.............................................

450

—

—

750

—

Aflöning till gasmästare.............................

—

-

—

-

600

—

1 ,

Transport

6,911

-

55,870

2,150-

26,100]—!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande staten.

Föreslagna staten.

Transport

6,911

55,870

2,150

_

26,100

Militär-handräckning, bestående af 2 under-

officerare och 30 man........................

—

—

—

—

3,730

—

18 drängar till uppassning och städning i

logementer m. in..................................

7,500

14,411

5,880

Omkostnader och underhåll.

Skref- och rit-materialier............................

1.400

—

750

—

Gymnastik och vapenöfningar...................

800

■-

Hästars och ridtyg» underhåll....................

6,000

—

—

—

3,724

—

Praktiska öfningar......................................

5,000

—

—

—

4,000

—

Medikamenter och sjukvård.......................

2,300

—

—

—

1,000

—

Ved och lysning........................................

6,200

—

—

—

6,000

—

Byggnaders underhåll.................................

7,000

—

—

—

5,000

—

Inventarier och husgeråd ...........................

4,500

—

—

—

4,500

—

Trädgårdens vård och skötsel...................

500

—

Extra utgifter.............................................

5,500

—

39,200

Skatter och vägars underhåll.....................

_

500

—

Linnerockar åt handräckningen..................

—

—

—

—

600

—

10 stipendier å 300 R:dr...........................

—

—

—

—

3,000

—

Biblioteket och modeller.............................

—

—

—

—

1,000

—

30,074

—

Summa R:dr Runt

109,481

—

—

—

62,054

—

ventil. Till bestridande af de i nu gällande stat beräknade kostnader finnes å

riksstaten anvisadt ett anslag af 79,888 R:dr 25 öre. Återstoden af de bär under nuvarande

stat upptagna utgifter, äfvensom kostnaderna för kadetternas mathållning, beklädnad,

böcker m. m. bestrides af kadetternas årliga pensionsafgifter till skolan. Skillnaden mellan

det å riksstat nu anvisade och föreslagna anslaget utgör sålunda 17,834: 25.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. G-. N:o 7.

Förslag

till stat för Krigshögskolan.

l:o Aflöning.

Staben.

1 befälhafvare......................................

Rall-

Kant

2,500: —

1 adjutant och bibliotekarie ...............

>>

,,

750: —

1 redogörare........................................

»

»

600: —

1 läkare..............................................

300: —

4,150

—

Lärare-staten.

1 lärare i matematik och mekanik......

»

„

3,000: —

1 d:o i teknisk mekanik och machin-

lära.......................................

»

))

750: —

1 d:o i fysik.....................................

u

»

1,500: —

1 d:o i kemi....................................

»

1,500: —

1 d:o i beskrifvande geometri.........

))

«

750: —

1 d:o i artilleri, artilleritillverkning

och besigtning........................

»

1,500: —

1 d:o i artilleri och croquis-ritning

»

»

600: —

1 d:o i befästningskonst med ritning

0

»

1,500: —

1 d:o i krigskonst och krigshistoria

»

»

1,500: —

1 d:o i general-stabslära och mili-

tär-förvaltning........................

»

»

750: —

1 d:o i topografi, militärgeografi och

fältmätning............................

j)

))

1,000: —

1 d:o i civil byggnadskonst.............

»

»

600: —

1 d:o i franska språket...................

»

»

1 ,tit>0: —

3 d:o i tyska, engelska och ryska

språken.................................

»

»

2,250: —

1 d:o i häst-kännedom.....................

»

»

450: —

1 fäktmästare........................................

))

»

600: —

Till aflöning åt repetitörer...................

8

"

3,000: —

22,250

—

Betjenings-staten.

1 vaktmästare......................................

«

«

600: —

I dräng...............................................

»

)>

450: —

För städning och skurning...............

»

»

400: —

» renhållning................................

"

8

100: —

1,550

_

27,950

Transport

—

-----

27,950

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

—

—

27,950

1

2:o Omkostnader

och underhåll.

Hushyra.....................................

........... R:dr limit

4,000

—

Biblioteket, modeller m. in.......

......... . )) ))

2,000

—

Praktiska öfningar....................

........... » »

6,000

—

]

Ved och lysning........................

.......... » *

1,200

—

Bese-ersättningar......................

........... » »

1,000

—

Inventariers underhåll...............

.......... » »

500

—

Skri!- och rit-materialier..........

........... »

200

—

Extra utgifter..........................

........... " »

500

—

Inqvarterings-ersättningar.........

.......... » "

5,000

—

—

—

20,400

Summa Il:dr R:mt

— .

_

48,350

_!

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

t

Ser. Gr. N:o 8.

Tabell

utvisande nu föreslagna stat för Krigshögskolan, jemförd med såväl

nuvarande staten och den af Kongl. Maj:t till 1867 års riksdag

föreslagna, som äfven med de af Landtförsvars-komitén och

Krigsundervisnings-kommissionen föreslagna stater.

2

ti

sr

ti

a

v L

It y

2'' ^

sundervisi

mmission

förslag.

P ^ |

Stab.

crq

05

‘P =

''p 1 !

befälhafvare.............................................

1,000

2,500

2,500

2,500

2,500

tjenstgörande major ...............................

—

1,000

—

—

—

adjutant..............................................

450

600

600

600

i 750

bibliotekarie...........................................

150

—

400

| 800

redogörare.............................................

750

750

750

600

läkare..................................................

300

300

300

300

300

Lärare.

lärare i matematik och mekanik.............

1,800

4,500

4,500

4,500

3,000

d:o i teknisk mekanik och machinlära

—

1,200

800

800

750:

d:o i fysik.............................................

750

2,000

2,000

2,000

T 500

clio i kemi...........................................

750

2,000

2,000

2,000

1,500

d:o i beskrifvande geometri..................

750

1,000

1,000

1,000

750

d:o i artilleri...................................

d:o i artilleri-tillverkning och besigt-

750

1,200

1,200

1,200

i 1,500

ning...............................................

150

150

150

150

J

d:o i artilleri och croquis-ritning.........

450

750

750

750

600

d:o i befästningskonst med ritning......

900

1,200

1,800

1,500

1,500

d:o i krigskonst och krigshistoria........

900

1,200

1,800

1,500

1,500

(bo i general-stabslära..........................

—

| 500

500

500

) 750

d:o i militär-förvaltning.......................

—

500

500

eko i topografi och militär-geografi man.

750

1,000

1,000

1,000

1,000

eko i civil byggnadskonst.....................

900

500

1,000

1,000

600

Transport 11.500

22,350

23,550

22,600

19,100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

1 lärare i franska språket............................

3 eko i tyska, engelska och ryska språken

1 eko i hästkännedom.......... ................

1 <l:o i gymnastik och vapenföring......

Repetitörer................................................

Betjening''.

1 vaktmästare..........................................

Drängar.......................................................

Vedsågning och linnetvätt..........................

Städning och skurning................................

Renhållning.................................................

Omkostnader och underhåll.

Hushyra..........................................:..........

j Bibliotek och modeller in. in. .....................

Praktiska öfningar .....................................

j Ved och lysning. .......................................

Rese-ersättningar...........................................

Inventariers underhåll.................................

Skråf- och ritmaterialier...............................

Extra utgifter.............................................

Hyres-ersättningar........................................

Stallet..........................................................

11,500

22,350

23,550

22,600

19,100

aflönad vid

Krigsskolan

4,000

4,000

1,000

se »läraren

i franska

språket»

2,250

2,300

—

400

400

450

aflönad vid

Krigsskolan

600

600

600

2,400

3,000

2,400

3,000

700

900

900

600

600

1,365

1,365

455

455

450

527,50

527,50

—

—

—

450

600

400

400

400

216

250

150

100

100

6,000

6,000

4,000

1,200

3,000

2,000

2,000

2,000

1,500

1,500

6,000

6,000

6,000

3,055

3,260

1,200

1,200

1,200

750

1,000

1,000

1,000

1,000

1,100

1,300

300

300

500

200

225

225

100

200

1,081,50

1,157,50

500

500

500

—

—

6,250

2,200

5,000

2,555

2,660

—

—

—

28,500

42,495

57,480

49,955

48,350

Summa R:dr R:mt

Stockholm, Joll. Beckman. 1869.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. H.

N:o 1.

Förslag

öfver civile tjensteman, behötiige

vid arméns

staber, samt öfver arméns trossväsende m. m.

W

För en armé-corps.

Armé-corps-qvarteret............................

I fiirdeliiings-qvartcr ...........................

1 d:u d:o ..........................

I brigad-qvartcr ................................

3 d:u d:o .................................

1 corps-fältpost .....................................

I fördclnings-fältpost............................

I d:o d:o .........................

I flyttande sjukhus ............................

I (ko (ko ..........................

I ambulans ......<....................................

-"> d:o ............................................

I sjukbärare-kompani ..........................

I pmviantcrings-park ..........................

4 provianferings-parkor ......................

Fältbageripärk och handtverkskoloun

1 häst-depot ...........................................

Q

För eu armé-corps, s:ma

För tvenne armé-corpser ............................

För kavaleri- och artilleri-reserverna (å

dessa vapen icke upptagna) ................

Arméns högqvarter ......................................

2 1

1 2

2

•)

CD

Du

O

ris

w

-| i e! ! I 3i

■i 2 1.2 2'' 2 62

2! t

2: -

2!-

14

9

9

->

42

84

15

0

12

84

1

100

200

1 4

—i 2

9

1 9

ii

S u m in a

1 I Öl I ä)

2 1 3 18 l| 3

För de olika vapnen

1) 2)1 I 3)1 3)1 8)1 4)1 5)1 4)j 6)

24 41 3| 102Ilfe! Gjl49|300| 4|27

I 1.

!

1

«) 6)|

ro 48,

I I

8

16

2

1|

7)j 7) 7)

3142

i

1

1

8 i—

4j—

1 3

4 12

i 1

1 2

44

4

4

6

18

8

32

5

16

98

196 1

s ;

er

<

p

PT"

PC

-3

FC

p

Fordon,

oberäknad! de vid

artilleriet och for

tifikationen särskildt

upptagna

s

p.

p

►ti

p:

ti

1 I —

!!: -|

9! .....!

27) —|

82)332)

30

80

10

30!

97.232

91:464

86

24

24

8

24

5

2

o

18

18

12

36

2

47

188

10

14

100)

200)

- I

470

940

74

20

11

11

3

9

7

2

2

12

12

7

21

2

46

184

1

3

►ti

P:

ti

För mindre

krigsfoten

måste anskaffas
-

353

706

38

23

46

2

I

52,i55|66

11)| 12)1 13)! 14) j i

2961295 |696l300jl,484(1,097

o

10

ö

p

do

tti

ti:

6

3

3

4

4

4

12

4

4:

16

20

85

170 1

48

25

25

9:

27

16

4

4

42

42

22

66

4

100

400

25

50

904

,808

I

6|

88:

[ 1,(i.)>(►( 995

65

isf 255)2,806

—|l,894-6,646

I 14>1 I

Summa )3,140(2,092) 187

I 15) 15)

1512,149)9,452,

o

2)

3)

4)

5)

<■)

7)

•S)

Åt regementenas auditörer eller regements-intendenter.

Ur arméförvaltningen.

Ur statens embetsverk och embetsmannacorpser.

Beväringsmanskap.

Kunna till hälften anskaffas ur beväringsmanskapet, och till häl

ten särskilt för tillfället antagas.

Lem nas af generalpoststyrelsen.

Antagas för tillfället.

52 officerare anskaffas sålunda, att 12 till sjukbärarekompanierr

uttagas af infanteriet, och de ofri ga 40:

af från kavaleriet kommenderade ........................................... ;

halfsolds-kavaleriofficurare ....................................................... 2

i krigstid disponible ...............................................................

summa 40.

9) 55 underofficerare anskaffas sålunda1, att 12 till sjukbärarekompa
nierna

uttagas af infanteriet, och de öfriga 43:

af från kavaleriet kommenderade underofficerare .................. 34,

d:o d:o korpraler .......................... 9,

summa 43.

10) 66 korpraler uttagas: af från kavaleriet kommend. korpraler 30,

d:o d:o reservkavalerister 36,

summa 66.

11) 296 reservkavalerister + 18 i reserv uttagas af från kavaleriet

kommenderade reservkavalerister 314.

12) Af dessa tillhöra 96 de på infanteribataljonerna upptagna reserv
förbinderisoldaterne,

199 tagas af de på bataljonernas staber

uppförda 900 sjuk vårdssoldater ............................................ 199.

Af dessa 900 dessutom tjenstgörande vid fasta sjukhus ..... 401.

Summa 600.

-3) Af bataljonernas reserv-förbinderiafdelningar.

14)

3,140

trosskuskar och hästskötare

»2

300 sjukvaktare och dessutom (

300 d:o på fasta sjukhus /

410 kavaleribeväring.

,730 trainsoldaterj g ggQ

600 train soldater [soldater.

15)

2,149 + 9,452 — 11,601 hästar anskaffas:

medelst 11,318 utskrifna hästar

och 283 köpta d:o;

dock torde ett vida större antal behöfva inköpas för artilleriet

och kavaleriet, då de utskrifne ej dertill i allmänhet Uro lämplige,

och ej heller till lulla beloppet torde utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. H. N:o 2.

Fältbageripark och handtverkarekolon n.

(1 för hvarje armé-corps på den mindre krigsfoten,

2 d:o d:o d:o större d:o).

1 föreståndare för fältbageriet.

2 kommissarier och redogörare.

1 magasinsförvaltare.

1 fäl-tbagaremästare.

1 öfverbagare.

60 bagare.

1 öfverslagtare.

8 slagtare.

1 öfvermurare.

7 murare.

1 smed.

1 sadelmakare.

1 vagnmakare.

1 snickare.

1 tunnbindare.

1 underofficer.

1 korpral.

5 reservkavalerister.

10 trainsoldater.

5 st. 4-spända vägnar.

1 st. 2-spänd packvagn.

2 ridhästar.

25 trosshästar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ce frq (M (M

Ser. H. N:o 3.

Tabell,

utvisande antal behöfiige och betintlige trossfordon, utöfver hvad uti Ser. D.

N:o 23 samt Ser. E. N:is 4 och 7 linnés upptaget.

1

2- späuda kalescher, hvilka anskaffas af de personer, som

skola dem begagna .................................................................

-spända ambulansvagnar ..........................................................

-spända lätta bataljons-förbinderivagnar ............................

-spända sjuktransportvagnar ...................................................

-spända stabs-, expeditions-, intendents-, och packvagnar

..........................................................................................

3- spända d:o d:o .......................................................................

2-spända ammunitionsvagnar ......................................................

2-spända fältsmedjor .....................................................................

2-spända apoteksvagnar ...............................................................

2-spända ekonomi-utredningsvagnar .......................................

4- spända fältbagerivagnar ..........................................................

2-spänd fälttryckerivagn ..............................................................

2-spända postvagnar (lemnas af general-poststyrelsen)

2-spända trossvagnar ....................................................................

S u in in a

i Behöfiige.

Finnas.

j Öfverskott.

Brist.

25

72

72

—

—

113

—

—

113

60

100

40

—

744

236

508

65

65

—

—

212

218

6

—

20

26

6

—

12

—

—

12

72

—

,-

72

15

—

—

15

1

1

—

—

36

—

—

—

797

—

797

2,244

718l>

52

1,517

1) Dessutom finnas 20 st. enspända sjukkärror.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. I. N:o 1

Förslag

öfver Arméns Fältläkare-corps enligt den nuvarande och den föreslagne staten.

0

r

d

i

n

a

r i

e

F

ä

1

t

1

i ]

c a i

e

-C

0

i 8 e

n.

■

Q

B

Värfvade Armén.

Indelta

Armén.

General-faltläkare.

lisonsläkare å Carlsborg o. Carlst

Svea lifgardet.

Andra lifgardet.

Blekinge värfvade skarpskytte-co

Lifgardet till häst.

Husar-reg:tet Konung Carl X

Svea artilleri-regemente.

Göta artilleri-regemente.

Wendes artilleri-regemente.

Pontonnier-bataljonen.

Sappör-bataljonen.

Wermlands fältjägare-corps.

Summa.

Lifregementets dragon-corps.

Lifregementets husar-corps.

Smålands husar-regemente.

Skånska husar-regementet.

Skånska dragon-regementet.

Jemt! an ds hästjägare-corps.

Lifregementets grenadier-corps

l:a Lifgrenadier-regementet.

2:a Lifgrenadier-regementet.

Westgöta regemente.

Smålands grenadier-bataljon

Uplands regemente.

Skaraborgs regemente.

Södermanlands regemente.

Kronobergs regemente.

Jönköpings regemente.

Dal-regementet.

Helsinge regemente.

Elfsborgs regemente.

Westgöta-Dals regemente.

Bohusläns regemente.

Westmanlands regemente.

Norrbottens fältjägare-corps.

Westerbottens fältjägare-corp:

Kalmare regemente.

Nerikes regemente.

Wermlands regemente.

Jemtlands fältjägare-corps.

Norra Skånska regementet.

Södra Skånska regementet.

Hallands fältjägare-corps.

Wester-Norrlands regemente

Summa.

i .

Extra Eältläkare-corpsen.

iumma Summarum.

Enligt nuvarande stat:

P

•a

<3

Regements-läkare...........................

—

_

1

1

1

i

1

1

1

1

8

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

29

37

l:e Bataljons-läkare ......................

—

—

1

1

1

i

1

1

1

1

—

_

8

1

1

1

1

1

i

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

_

25

33

2:e Bataljons-läkare .....................

1

1

2

0

2

2

1

11

\

1

1

1

1

1

\

1

1

1

1

1

1

21

32

47

Reserv-läkare ..................................

1

47

i

*

Summa

_

3

3

2

4

4

4

4

1

—

2

27

2

2

2

3

3

i

1

3

3

3

1

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

1

1

3

3

3

1

3

3

—

—

75

47

149

Enligt den föreslagne staten:

1

1

42

Regements-läkare...........................

1

1

1

i

1

1

1

1

1

1

—

1

10

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

i

i

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

31

l:e Bataljons-läkare......................

—

1

1

1

i

1

1

1

1

1

—

1

1

10

1

1

1

1

1

i

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

i

i

1

1

1

1

1

1

1

i

1

1

1

32

—

43

2:e Bataljons-läkare.....................

—

—

1

1

—

—

2

3

2

1

1

—

—

11

—

—

—

1

1

_

—

2

2

2

—

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

—

—

2

2

2

—

2

2

—

2

42

—

53

Reserv-läkare .................................

—

80

80

Summa

1

2

3

3

2

2

4

5

4

3

2

1

2

31

2

2

2

3

3

i

2

4

4

4

2

4

4

4

4

4

4

4

4

4

4

4

2

2

4

4

4

2

4

4

2

4

105

80

219

Deri nuvarande staten jeinförd med den föreslagne visar:

Brist:

General-fältläkare......... 1.

Regements-läkare .......... 5.

l:e Bataljons-läkare ..... 10.

2:e Bataljoris-1 likare ..... 21.

Reservläkare .................. 33.

Summa 70

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser, I, N:o 2.

Beräkning

öfver kostnaden för Fältläkare-corpsen, enligt föreslagen organisation

och lönestat.

Stabel!:

garnisons-läkare

....... lön

arfvode

d:o

a Carlsborg ............................•••••■• lön

å Carlsten ...................... å 1,200 d:o

1 general-fältläkare .............................................

1 öfver-fältläkare för Stockholms garnison

3 fältläkare ........................................... å öOO rdr

1

d:o

6,000

1,800

900 —

2,500

1,200

1 garnisons-arfvode för läkaren å Carlsten .............-.....| ^300

I

1

1

1

sekreterare i general-fältläkare-expeditionen .... lön

adjutant d:o d:o arfvode

uppbördsman i fältläkare-kontoret ............d:o

vaktmästare ....................................................... & 500 lön

2,500

900 —

1,200!

500

Läkare vill regementen noll eorpser:

41 regements-läkare ....................................... a z,ouu lvu

42 l:ste bataljons-läkare ............................... å 1,200 d:o

29 2:dre d:o lista klass ............ a 900 d:o

24 d:o d:o 2:dra clio ............ å 600 d:o

20 bataljons-läkare-arfvoden .................................... a 300

Extra fältläkare-corpsen.

20 reservläkare af lista klass ..........- å 300 arfvode

30 d:o af 2:dra d:o ............. å 200 d:o

30 clio af 3:dje d:o ............. å 150 d:o

Nu anvisade tillgångar för läkarevård^! vid armén

är o:

a) å indelta arméns stat: .....................••••• 117,848: 24,

hvilket belopp innefattas i den tillgång, som uti

betänkandet om löneregleringen för donna del af

armén finnes beräknad;

j b) å värfvade regementenas stat .......................................

I c) å generalitetets stat ...........................................................

! d) nu utgående arfvode!! till pensionärer och stipendiater

................................................................................

| e) på garnisons-sjukhusets stat ........................................''

■''Uof, belopp bör uppföras å fältläkare-corpsens stat,

’'' --tar att med nya tillgångar bestrida.....

liv Un---

hvarefter åtel--.

102,500

_|

50,400

26,100

14,400

6,000

6,000 —

i 6,000

!—

4,5001—

17,800

199,400

37,950

750

9,650|-

1,800]-

16,500

233,700

50,150

183,5501-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fördelning af arméns läkare

på

Ser. I. N:o 3.

General-fältläkare ......................

Fältläkare (regements-läkare)...

Regements-läkare .......................

l:ste Bataljons-läkare ...............

2:dre Bataljons-läkare ..............

Reserv-läkare .............................

Garnisons-läkare ........................

8 u m in a

Mindre krigsfot.

B P

I d

30

6«

Tjenstg.

brigad
läkare.

Artilleri. I

Kavaleri. J

10

10

1

1

121)

1 1 12

Tjenstg.

bataljons
läkare.

Si

:''ä
p
a
Cl,

CD

3 3! 20

— 3: 42

— 4 38

10 100

9 6 3

3? 6 2

— 6j—

-124—

■i—1 2

S"

- i

— 3

- 38

5 42

2| 53

13 80

— 2

2) I 3)1 I

12.12 7 20 219,

Större krigsfot.

ti

krj

O:

O Bu

fe

11 B

P ; B

j H

30- —160

Tjenstg.

brigad
läkare.

10! 10

Tjenstg.

bataljons
läkare.

120

ti

►ti

o

20

42

38

9! 6

3| 6

6

30

2 3 6 1 1 12

II I 2)1 I 3)1

3| 17| 100|12|48j 7|

1

3

38

42

53

80

2

219

'') Hvardera af dessa läkare erhåller ett skrifkunnigt biträde, om

möjligt en farmaceut.

-) Vid ambulanserna höra dessutom, i händelse af drabbning, minst

hälften af alla infanteriets och kavaleriets läkare tjenstgöra.

3) Till de fasta sjukhusen påräknas dessutom biträde af provincial-,

städs-, lasaretts- och distriktsläkare, samt äfven af en del af de

vid bataljonerne och de flyttande sjukhusen tjenstgörande läkare

i den mån, de kunna ersättas af värnepligtige, som vid inträffande

krig till läkarebiträden blifva utbildade .

*) Vid både de flyttande och de fasta sjukhusen, påräknas ett

verksamt biträde af flen »frivilliga sjukvården», utan hvilken

alla matt och steg för ordnandet af en armés sjukvård i fält

blifva otillräckliga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 1.

TABLÅ utvisande den successiva indragningen till Statsverket af sådana boställen, hvilkas innehafvare blifvit till sine beställningar befordrade eller transporterade efter den 8 April 1862.

B o

8

t ä

1 1

6

n

8

o m

i n

dra

g a

8.

1

Eegements- eller

Corps-Chefs

l:ste Majors

2:dre Maj

01''S

3:dje M a j

o r s

Regera ents-Skrifvares

Mönster-

skrifvares

Kompani

- eller Sqvadron- Chefs

Fanjunkares

l:ste Berg

e a n t s

2:dre Sergeants

3:dj

3 Sergeants eller F u r i r s

1870

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1871

1872

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

1870

1871

1872

Namn. ^

utkast-

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Ifkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning-

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Namn.

Afkast-

ning.

Kavalleriet.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

ltdr.

ltdr.

Rdr.

Rdr.

ltdr.

Ny valla \

Rdr. j

1,450-Hvitsjo ............

Rdr.

1,700

Kalmarnäs......

Rdr.

2,000

Ekeby...............

ltdr.

550

Rdr.

C 50

Karliy.........

Rdr.

1,250

hytta ...............

Rdr.

420

Brunna 1

Lundbyj......

Rdr.

1,630

Antuna ...........

Rdr.

920

(Lösvad 1

Velamby ) "

Rdr.

950

Ekeky.........

Rdr.

620

Hösa .........

Rdr.

800

Thuna............

Rdr.

360

Solvalla.........

Rdr.

500

Rdr.

5,120

5,000

itisna .........

2,530

3,560

Grytagård ...

1,380

Viggeby j.........

Eke 1

Hindsberg j......

Mörklarp .........

Möllerö |

Fl eninge >.........

Ullavi............

Dyringe......

Varberga

2,000

Åkraby ...

1,040

3,550 Biskopsvrak ......

1,380

Anstå ............

1,700

Beijby...............

1,070

Fyrby ...............

800

Egeby.........

600

.................

Stensta ........

600

900 Markestad.........

5,230 Årupl

1,050

14,500

1,500

9,890

Knappnöta.........

Härja 1

Kamp f............

Lilleliem 1

Tollarp J

Åberg...............

550

Ambult

550

Redeby ......

900

Flenshult ...

900

Långanäs ......

400

Holmesberg ...

500

Smålands Hussar-regemente ............

Skånska Hussar-regem entet...............

„ Dragon-regementet ............

........

Jpplanda ...

Ijelmshult...

uövestad ...

1,000

3,000

5,170

1,910

5,000

Köksmåla

2,820

Skärkolma

1,400

Brodda ...

1,460

Kolleberga 1

Fjerrestad i...

930

Össjö 1

flög }.........

1 o re stad )

Vemmerlöfstorp

4,740

Ljuf i

Lo ekarp >...

Staby J

Ekesholm ...

4,300

Svenstorp 1

Bjuf \......

Grantinge )

A fristad \

Bastlcöp /

2,560

Hör stad 1

1,420

Kamp 1

Öfvad j............

Råby 1

Andel slöff''

1,070

Skafve 1

Wiarp j......

Fjelkinge l

Ölseröd 1

1,630

Saxtorp ......

600

Turabygget

430

Anderstorp ...

25ojMölleröd ......

250

Lillö ............

7,400

Svabesholm

Högbult ...

i no

Silfäkra )

Köpinge 1

Fallerup f.........

3,500

no ny j

Eskilstorp |

Haglösa j......

9,460

Armé |

Bjellerup 1

Rishög /''"

5,420

2,040

1,500

1,280

700

Hultan 1

Åkarp f......

1,710

1,640

1,200

Fru Ahlstad

200

Gislöf \

Erikstorp f

1,550

Wää...............

1,800 Ahlestad ......

860

Ebbaröd |

Skegrie | "

1,440

.........

.........

241

17 580

1 O 1 7f,

o

8,290

............I 4.820!...............!.........

........!.................1........1..................!.........

..............1 2,440 ...........

2,570

.....

14,630

28,090-....................

20,eif

........................

4,310

........................

7,960|.................

6,830

........................1 4,480

..................1 5,910........................

3,63(1

4,680 j..................

2,320

2,780

.....................I 2,810!.....................

2,710..................

1,440

Summa

Infanteriet,

1,350

1.400

Tibble m. fl. 1

1,650

2,550

1,4.10

2,030

TTnlktn

1,800

3,050

G inberga .........

Sörby ...............

500

Wirsta ............

820

i

Rumla ]

1,110

Brandsta

740

Sticklinge .....

770

Långby .........

600

Lif-re geni entets Grenadier-Corps......

lista Lif-grenadier-regementet .........

1

2 :dra , d:o .........

Hässlö............

4,900

Strömsbro

4,000

Brunna ......

Roxtorp......

B ölnarp

1,400

Bostorp ...

750

Öfverby in. fl. J

Tomta i

Göthala (......

Hornstäve ^

Torp )

Gottlösa j ........

Fettjestad 1

Melby j......

Greby 1

Mjerdevid > .....

Trosby J

Torp 1

Ahlebäck j.........

Wiggby 1

Ruda | .....

1,000

Unnestad .........

900

Kalivefall ...

320

Bro | .......

Sjögård eu .........

750

Gräskulla ...

74(

Räfsa! a ............

450

Korfvarp ..,

450

.........

........

Vammelby .....

440

Stubba .....

430

Herrsäter

3,500

Ahlvilcen

2,700

Stufverum ...

3,600

Broby .....

80Ci

1,950

4,300

Hagsta |

Norrö >......

Rödsten J

4,800

Ledberg 1

Vrångliult J.....

1,700

Hugnebo1

Tjugby | ........

1,800

Rogestad 1

Säfversta j"

1,600

Mel stad t

Fettjestadj ........

1,500

Fålåsa )

Viston i .....

1,60(

Hulsjö I

Skorrsjö V .......

Flistad j

2,700

Skruekeby 1

Munketorp 1

1,200

Grinneby 1

Spånga j.....

1,110

Tift |

Örstorp >

Tollstad J

1.800

Horn 1

3,510

Karstorp 1

Lo"g J .....

3,680

Anderstorp ......

Roen ...............

Ahlby...............

550

600

300

Klefva .......

540

Timmerdala ...

710

Bene ..........

500

Åsled .......

500

West gäla Regemente ....................

Smålands Grenadier-Corps...............

lUplands Regemente .............

L:a Bjurum ...

3,370

Silboliolm ...

1,590

Brunnstorp

1,160

Jultorp ...

230

Mengsholm >......

Ingared |

2,780

Dragshult ...

Eskesta .....

350

Ammatorp......

250

Bästlingshult..

470

Landsberga .,.

4,470

Haga .........

1,500

Dahlby ......

1,200

Håmö ........

800

Afskeda ...

Eskesta ...

700

470

Merhult.........

Jönninge 1

Norrby J .......

750

1,220

Fagerslätt .........

Balingsta 1

Taxhufvud j".....

1,000

1,300

Bodarne.........

1,800

Berga...............

650

Jordansbo ...

220

Westersta .........

260

440

Tima ..............

45(:

Tolfsta 1

Skena j .....

380

Bålby.........

390

Karby .......

32(

Bolby............

220

Vålhammar ...

350

Åsvassla.....

Hallebo)

Bäck j .....

400

Munstorp

3,000

Badened...

600

Hög 1

1,920

Engarås j

2,800

Acklinga 1

Folkaberg I

2,900

1,920

Marum ............

600

Ekefjell ............

300

Vestergärdet

510

Svenstorp .........

500

Budet.........

350

Wiken........

440

Räfbacken......

300

Ormbråten .....

500

1,050

Skaraborgs d:o ...............

Kongslena......

2,000

Skålltorp ...

3,000

Herrtorp |

Edeby |

Vester!iy | ........

Friggesby |

380

Hebytorp .........

200

Rotarbohl ...

380

Ilägran ......

320

i,talhälla |

Långlid >......

800

Södermanlands d:o ...............

Dagöholm......

3,450

Björkeby

2,190

Thorsbcrga

1,980

2,470

Rosöga ............

1,300

Adö..............

Rotetorp ........

Östertorp)

n ■ •-•)

380

TT-

250

Runneboda

380

Kalfsnäs......

120

Nöbbeled ......

300

Kronobergs d:o ...............

Jönköpings d:o ..............

Wirestadnäs

1,520

Ve deri öf

1,600

Munkanäs ...

1,150

.................

Totta j ..............

Bredarydstorp \

Svaneryd

1,490

Mogård 1

Ettarp j........

bträttö ........

Thorestorp 1

Jordstorp t

Bredaryd 1

Nässjö |.........

500

Berg 1

Apelås j ’

800

300

Rönnliult ...

410

Vikon 1

720

Eköen \

Sällsnäs j......

430

Wall storp ...

450

600-

Karsholmen)

Gryshult j ''

440

Ekeberg ......

480

Granbäck ......

3,000

Gissebo\

2,000

Hullaryd...

1,000

1,590

2,860

3,240

700

Gallnäs ............

Fiskarbo \

Svaitmalen J

Strand j .....

Brusala |

620

Fiskarbo

180

Nordanbäck f

Solfvarbo i“‘

Skald ''

230

.................

Dal d:o ..............

Säter ............

670

Österby ......

440

Munkbo......

340

Holm j..........

Norberg J

Moråker J.........

Säfversta 1

600

870

Helsinge d:o ...............

Mårdnäs.........

770

Säfversta ...

300

.......

Kyrkebyn ...

680

Framstå 1.........

Nordanå |

HnUaberg |

Vibyggehyttan f

Ekarp j

Åsen 1

Kj eliterp |.........

Gullskog I

Mölneby 1

550

Hulan 1

350

Ärred.........

120

Hofvet .........

150

Elfsborgs d:o ...............

Smälteryd ...

450

Sjögård en |

Ékelunda 1

900

Sättila .....

150

Eskilsered \......

1,270

1,450

Skintagärde >...

Brunnstorp et )

Grytås |............

Hulsjö |

4,140

910

1,400

Garpegården I

Bälinge C

Skogsliohl 1

Rolfsbo 1

Askeröd f........

1,800

1,200

500

Simm ernäs ]

650

1,450

Tengened ...

440

Blinneberg ......

420

Westgöta-Dals d:o ..............

Slädened ......

6,000

Förstena ...

3,900

Björserud ...

1,470

Klefverud ...

1,720

Halvardsbyn > ..

Björn Ansg: J

Önne ...............

Sörböle .........

Orma ...........

Jordahll

950

Karsbyn j .....

Kyrkeby |

Lerlycke ...

450

Olsåker 1

1,300

Kärr )

500

Risteröd.....

400

Ramtveten...

400

Skärfhem

2,170

Utby ........

i ,500

Kjellsby 1

Ljung | ........

1,180

Haijum ............

800

1,250

850

Lerberg............

Ryr f.....

Mölnebackaj .....

Fiskarbo )

Fullslå >

Klockargården |

Ställe j ......

Gillberga 1

Hessle j“

Allmännings- |

torp __ l

Nordana J

Bohusläns d:o ...............

Bråland .........

5,000

Berg .........

1,800

Bjurvalla 1

Kungsgården J ""

Jädra )

3,750

460

Sticklings 1

Wånga |

600

Kolbäck............

400

440

Fennesboda

400

Vestanberg

360

600

Finnsta ........

180

Westmanlands d:o ..............

1,180

700

3,000

West-tärna...

1,950

Fogelsjö

1,350

Islingby......

770

................

Bönås ...

150

Ustersta |

Nordanå J

590

Brunnsby 1

Brätte j.........

Luleågård J

Magretelund >...

1,050

900

1,550

Gränby (...

Lådberga \

Naa& 1

Himmelsberga |

cm

I

........

....................

.................

Norrbottens Fält-jägare-corps ......

Gran ............

Oijeby........

Nynäs )

Nyborg ............

400

Högsbytorpl

Täppesås | •

2,550

Edderyd .........

400

B^lil

450

440

Ösj öbolil

320

Bostorp ......

230

Hultnäs ......

400

Skytt! a 1

340

Gullhanetorp

320

W esterbottens clio ......

Kalmare Regemente...................

Stensryd .....

750

Hesselby......

2,440

..........

Boo ...........

430

Flathult

950

Grimma,!! småla 1

Ilultarp

Eketorp i

Gräfve

1,780

Öirabo = 1

Makrismåla J......

1,600

2,580

Slättom ............

550

Uggelbohl.........

800

Nalavi...............

400

Wia............

620

Svensbold 1

Högsäter J .....

690

Helgesta......

250

Ölmhulta 1

Sirbotorp |......

550

Anstorp........

350

Sirbomark..

300

Nerikes d:0 ..................

Akesberg ......

3,590

.......

Lind .........

1,500

.............

Backa ......

1,500

Nät avi |........

Björka ]

Skinnargården \

Åstenskog

Östbro 1

2,840

Ilj el till 1

KastensbolilJ

2,340

270

Mörnäs ......

640

Bergskog j

Stömmestad >...

Ragnhilsrud j

610

Wennerud ...

300

Stålsbyn............

670

Mörkerud 1

Kolsheden j ''

270

V:a Torp ......

350

Angunnerud

450

Wermlands d:o ....................

Kamé ...

2,400

Berg .

4,890

Östbro ......

1,660

..............

Hammar......

2,7301

Arsås ...

1,800

1,850

Tostebohl >

Tholerudstorp )

Ede \

Akeräng

330

Höta \

Stamnäs j.........

Ifötofta \

370

2,530

970

2,000

Knytta 1

250

Jemtlands Fält-jägare-corps ..........

Kungsgården

80C

Ökne ......

300

..............

850

Galhammar)......

Borrstorp .........

Aplahult j

1,230

lotta ...............

1,100

Persåsen j

Häggenäs .........

220

Näflinge 1

Nymö j "

930

Höj eröd 1

Rönnårp |.........

860

Mannarp 1

320

Stensma........

450

Ruggeröd ...

680

Norra Skånska Regementet ..........

Södra d:o d:o ...........

Hilleshög ......

3,30(

Gantoita J

Ornakärr j

El galt I

Wemmerlöf

3,280

Tygelsjö .....

1,930

Raskarum .........

1,570

Glimminge 1

Öhrsjö j......

1,090

Ilusie |

Hyllie \......

Héllestad )

8,600

krödstorp .........

360

Febertid |

Klamby > ........

Lökeriid |

1,210

................

Febertid ........

340

48,60(

11 r, rar

................

14,700

..............

3,500

i ....

13,130

...............

10,100.............

4,350

..................

9,300 ..................

8,260

3,7010

3,200

5,290

39,940

.................

31.111,’....................

43,460

............| 13,-290

8,250

5,150

10,510

9,030|........................

8,910

2,610

.................

2,770

1,680

7,760

.....................| 6,790

6,010

Summa Summarum

66,181

1.................| 24,860

.................

| 20,790

1...............1 3,500|.................

1 21,lvu''...............

114,98o|..............

4,350

1................

| 9,300

8..............

8,260

1

3,70o|............

2,440|......

3,260

7,860

........................| 54,57ol........................

62,500]....................

63,97fl

..........117,600]........................

16,210

11,980

15,020|.................

14,940

........................

11,540

..................

7,2901..................

5,090

4,460

.....................| 10,570

.....................| 9,500

7,450

1

S a

m m a

n d r

8 0-

1870

1871

1872

Vid

Kavalleriet.

Vid

Infanteriet.

Vid

Kavalleriet.

Vid

Infanteriet.

Vid

Kavalleriet.

Vid

Infanteriet.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

Rdr rmt.

68,390

160,010

60,340

94,370

37,760

85,310

228,dOO *)

154,710

129,070

*) Emedan den uppskattade afkastning! af boställena här av beräknad

i jemna 10-tal, öfverensstämmer icke denna summa med den i

Bil. N:o 13, såsom tillgång för år 1870 indragne boställen, upptagne

Summan 227,374: 35.

506,180

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. I. N:o 4.

Sammansättning

af 1 ambulans,

(4 på hvarje armé-corps).

1 regemente- eller l.ste bataljons-läkare,

1 apotekare,

1 kommissarie och redogörare,

9 sjuk vårdssoldater,

10 sjukvaktare,

2 kokerskor och tvätterskor,

1 officer,

1 underofficer,

6 reservkavalerister,

12 trainsoldater (trosskuskar och hästskötare) på den mindre,

y , o „ .. . , . 14 på den större krigsfoten,

2 st. 3-spanda ambulansvagnar,

2 st. 2-spända ekonomiutredningsvagnar på den mindre,

a er o j . , , 4 på den större krigsfoten,

4 st. 2-spanda sjuktransportvagnar,

1 st. 2-spänd packvagn,

2 ridhästar,

4 klippare för de 4 reservkavaleristerne, afsedde till befäl,

22 trosshästar pa den mindre, 26 på den större krigsfoten.

Utredning för 110 sängar på den mindre och 170 på den större krigsfoten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansättning

af 1 flyttande sjukhus,

(2 för hvarje armé-corps).

Ser. I. N:o 5.

1 regements-läkare,

2 bataljons-läkare, „ , ,

4 reserv-läkare på den mindre, 5 på den större krigsfoten,

1 apotekare,

1 provisor,

1 kommissarie och redogörare,

I skrifvare,

II sjukvårdssoldater,

30 Likvaktare,

3 kokerskor och tvätterskor,

1 officer,

1 underofficer,

2 korpraler,

4 reserv kavalerister, . ,

18 trains''oldater (kuskar och hästskötare) pa den mindre,

24 på den större krigsfoten,

2 st. 2-sptända apoteksvagrxar,

4 st. S-spända ambulansva.gnar på den mindre,

6 på (flen större krigsfoten,

8 st. 2-spänd a ekono miutredningsvagnar på den mindre,

12 på den större kngsloten,

2 st. 2-spända sjuk tran sport vägnar,

4 ridhästar,

4 klippa re för 4 resor vkavalerists/

42 tross hästar på den mindre. 56

-, afsedde till befäl,

• uå den större krigsfoten.

Utredning fr jp 340 sängar på den mindre,

samt pä tlen större krigsfoten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. I. N:o 6.

Sammansättning

af 1 sjukbärare-kompani,

(1 på hvarje armé-corps).

4 officerare,

4 underofficerare,

32 korpraler och vice korpraler (sjukvårdssoldater),

232 förbinderisoldater (sjukbärare),

2 trainsoldater (trosskuskar),

2 st. 2-spända packvagnar,

4 klippare för officerarne,

4 trosshästar.

Anm. Hvarje kompani kan delas i 2 eller 4 delar för att kunna åtfölja armécorpsens

ambulanser, hvilkas läkare äfven äro afsedde att biträda vid sjukb

ärare-kompaniernas ^exercerande och öfvande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 2.

Uppgift rörande befintliga öfverloppshus, öfver-byggnader m. in. vid Indelta Arméen.

Regemente eller Corps.

Nuvarande ungefärligt vär- de å de af Synerätt god- kände öfverloppshus.

Ölverbyggnader.

Kontanta medel hvarå ränta

tillfaller bostället.

Kontanta medel, som för

boställets framtida behof

reserveras.

Regementets el.

Corps:s gemen- samma boställs- kassas kapital.

Inlöste till pris af.

Nuvarande

värde

ungefärligt

derå.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings- fonden utarren- derade bo- ställen.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings- fonden utarren- derade bo- ställen.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings- fonden utarren- derade bo- ställen.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings- fonden utarren- derade bo- ställen.

Vid

Bostadsbo-

ställen.

Vid

För Lönings- fonden utarren- derade bo- ställen.

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Lif-Regementets Dragon-Corps . . .

—

—

—

—

4,682

14

248

12

3,42.3

82

_

1,504

66

3,037

93

213

75

Lif-Regementets Hussar-Corps . . .

—

—

—

—

21,085

15

_

30,135

15

_

11,544

97

Smålands Hussar-Regemente ....

—

—

—

—

—

—

—

1,750

650

2,044

40

Skånska Hussar-Regementet ....

—

—

—

—

31,808

41

17,377

70

34,755

91

35,669

10,666

64

947

18

_

7,073

09

Skånska Dragon-Regementet ....

—

—

—

—

123,838

83

102,936

63

89,285

28

71,261

58

7,108

92

2,771

4,936

22

437

25

10^495

21

Jemtlands Hästjägare-Corps ....

—

—

—

—

3,993

54

3,050

_

1,084

71

Lif-Regementets Grenadier-Corps .

9,340

90

—

-

4,845

10,535

_

_

lista Lif-Grenadier-Regementet . .

13,786

50

28,280

25

1,929

06

8,208

26

955

7,332

70

237

97

_

64

29

561

67

2: dra Lit-Grenadier-Regementet . .

15,950

—

9,010

J-

11,040

—

15,800

—

17,040

17,820

1,463

16

220

1,659

51

Westgöta Regemente.........

648

—

—

—

2,764

31

241

42

2,764

31

241

42

383

6,483

82

2,075

67

446

03

119

93

Smålands Grenadier-Bataljon ....

288

—

—

—

—

—

500

914

95

623

73

Uplands Regemente.........

—

—

—

—

3,997

90

—

—

4,736

41

_

1,120

89

725

25

314

33

1,800

Skaraborgs Regemente.......

2,722

50

3,150

—

713

—

6,755

75

7,666

—

29,594

75

1,656

41

1,761

27

942

36

292

14

910

51

Södermanlands Regemente.....

—

—

—

—

15,106

50

15,109

—

27,330

—

42,950

169

82

173

09

Kronobergs Regemente.......

—

—

—

—

7,555

06

1,022

47

5,488

87

366

12

423

44

Jönköpings Regemente........

6,202

—

4,486

—

4,892

83

5,959

33

4,001

58

11,466

3,083

89

3,311

71

35

_

238

53

25

Dal-Regementet..........

—

—

—

—

—

—

—

—

17,295

50

10,921

609

72

3,763

77

4,373

49

Ilelsinge Regemente.........

1,346

50

1,733

50

4,133

37

2,530

—

2,616

29

2,528

32

39

36

10

Elfsborgs Regemente........

2,464

50

1,343

—

11,179

67

4,818

—

16,628

10,653

2,2 J1

36

869

25

533

90

Westgöta-Dafs Regemente .....

9,117

50

4,930

—

1,689

33

—

—

1,554

33

_

546

12

3 786

84

113

34

Bohus-Läns Regemente......

—

—

500

—

13,173

14

19,751

—

21,977

54

52,177

59

575

70

337

50

290

97

Westmanlands Regemente.....

1,530

—

20

—

4,311

50

1,710

—

18,941

—

3,115

3,368

96

2,735

66

1,052

17

737

12

6,888

24

Norrbottens Fältjägare-Corps ....

—

—

—

—

550

—

_

550

1,350

Westerbottens Fältjägare-Corps . .

—

—

—

—

—

—

Kalmar Regemente..........

3,105

—

2,264

—

7,281

49

1,548

35

5,997

70

1,315

_

3,126

Nerikes Regemente..........

1,202

—

1,300

—

2,940

—

2,700

—

8,425

_

4,692

_

3,490

88

600

92

1,051

03

4,200

Wermlands Regemente.......

80

—

—

—

14,530

74

1,496

53

25,297

—

2,870

—

3,465

41

2,187

41

8,627

63

11,189

71

914

81

1 Jemtlands Fältjägare-Corps.....

663

—

1,117

70

627

06

1,744

73

591

56

989

66

445

68

23,075

26

Norra Skånska Regementet.....

—

—

—

—

33,970

54

—

—

53,346

06

4,623

12

_

723

62

Södra Skånska Regementet.....

—

—

—

—

44,986! 97

—

—

38,944| 71

—

—

—

—

891

—

—

4,035

—

Summa R:dr Runt |

68,446 40

58,134

45

377,6251 54

209,957

29

455,582

02| 305,434

82,

56,963

14

29,001149j

24,751

02|

19,407

87

74,036

77,

126,580: 85.

761,016: 84.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N o 3.

Uppgift på beloppet af nu utgående Ackordsränta för hvarje serskild grad af indelta Arméen.

Kavaller i.

Lif-Begementets

Dragon-corps.

Lif-Begementets

Hussar-corps.

Smålands Hussar- regemente.

Skånska Hussar- och Dragon-rege- mentena.

Jemtlands Häsi

Jägare-corps.

Begementena mris

4, 8, 9, 10, 11,

12, 13, 14, 15, 16,

18, 19 och 20.

Be

6,

igementena n:ris

17, 21 och 22.

i

å R:dr.

Summa

It:dr öre.j

>

å lt:dr.

Summa

It:dr öre.

>

å R:dr

Summa

t:dr öre

>

d

å R:dr.

Summa

R:dr öre.

>

å R:dr.

Summa

R:dr öre

O

å It:dr

Summa

R:dr öre

>

D

h R:dr.

Summa

R:dr öre. |

Chef..........

1

—

1,012

50

1

—

—

1,012

50

1

—

-

1,012

50

2

675

—

1,350

-

1

—

388

58

12

675

-

8,100

-

4

675

—

2,700

Ofverste-Löjtnant el- ler l:ste Major . .

1

810

1

810

1

_

810

2

472

50

945

—

—

—

—

12

2

472

556

50

88

|6,783

76

4

472

50

1,890

J

2:dre Major.....

1

—

—

742

50

1

—

—

675

1

-

675

—

2

337

50

675

-

—

—

—

-

14

351

-

4,914

-

4

351

-

1,404

—

3:dje Major.....

12

337

50

4,050

_

4

337

50

1,350

—

Regements-Qvarter-

mästare......

1

405

l

405

1

337

50

2

175

50

351

1

—

—

87

44

12

2

168

84

75

37

12,193

74

4

168

75

675

—

l:ste Adjutant. . . .

1

—

—

202

50

1

—

—

202

50

1

—

--

151

87

2

108

—

216

—

—

—

—

—

—

14

54

756

4

54

216

—

2:dre Adjutant . . .

1

—

—

101

25

1

—

—

104

25

1

—

—

47

25

2

20

25

40

50

—

—

—

-

—

12

33

75

405

—

4

33

75

135

—

Sqvadrons och Kom- pani-chefer .....

5

607

50

3,037

50

5

540

—

2,700

—

5

337

50

1,687

50

20

270

—

5,400

—

2

270

-

540

—

104

202

50

21,060

-

32

202

50

6,480

—

2:dre Ryttmästare

och 2:dre Kaptener

1

—

472

50

1

—

—

438

75

1

—

—

256

50

4

168

75

675

—

—

—

—

-

52

121

50

6,318

—

16

121

50

1,944

—

Löjtnanter......

5

270

1,350

5

236

25

1,181

25

5

151

87

759

35

20

101

25

2,025

2

101

25

202

50

104

54

5,616

—

32

54

-

1,728

—

Löjtnanter......

2

202

50

405

2

168

75

337

50

2

54

108

-

8

33

75

270

—

—

—

—

—

—

104

54

5,616

-

16

54

864

Under-Löjtnanter . .

5

101

25

506

2c

5

81

405

—

5

47

25

236

25

20

20

25

405

2

20

25

40

50

104

20

25

2,106

32

20

:25

648

—

Summa

24

u

It),045

|24

|-

18,268

7£

24

|-

|e,081

7t

81

lj —

|l2,352''5C

1 8

—il,259

2

|ö6C

|

—

-

! 1

67,918 50| 156

1-

20,034

Infanteri.

Andra Lif-Grenadier-regementet.

ä R:dr.

Summa

R:<lr öre

Jemtlands Fält-Jägarecorps

och Weater-Norrlands

Bevärings-bataljon.

ä R:dr.

Summa

R:dr öre

Lif-Begementets

och Smålands Grenadiercorpser.

ä R:dr.

Summa

R:dr öre.

Summa

Summarum.

s

Riksmynt.

39

—

-

675

1

-

—

466

30

2

540

—

1,080

-

26

17,797

38

472

50

—

—

—

—

24

12,521

26

—

—

351

—

1

—

-

303

9

2

351

—

702

-

27

10,441

59

—

-

337

50

—

—

—

17

5,737

50

270

1

1

105

97

15

J. 202

15

2

168

75

337

50

29

5,264

33

—

—

135

—

1

—

—

54

-

2

54

—

108

—

27

2,041

87

—

-

54

—

--

—

—

—

-

—

—

—

—

22

884

25

337

50

2,700

-

4

4

202

97

50

15

J-1,198

60

8

202

50

1,620

—

197

46,423

60

202

50

810

2

104

92

209

84

2

121

50

243

_

83

11,367

59

4

54

)

197

135

1,080

—

4

34

97

| 355

88

8

54

—

432

—

14,729

98

67

50

270

4

4

54

29

14

| 332

56

8

54

—

432

—

154

8,635

6

20

25

162

4

4

20

It

25

66

} 127

64

8

20

“

162

—

197

4,798

64

l -

|-

17,317

lss

—

I 3,25o| 6

]l2

!-

5,116

50

>1,000

1140,643

I 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till Normal-stat för indelta

Staben:

Öfverste, Regements- eller Corps-chef..........Lön

Öfverste-Löjtnant, Corps-chef............. »

d:o l:ste Major............»

2:dre Major................... »

Major, Corps-chef................. ”

Major, Corps-chefs närmaste man............ »

3:dje Major......- »

Regements-qvartermästare . . ''x • • • • —...... ”

l:ste Regements-adjutant . . »

2:dre d:o . '' , ............ »

Regements-pastor. .

Regements-auditör . .

Regements-stallmästare .......... »

Beridare........}...........Arfvode

Regements-häst-läkare . . . .''............Lön

d:o (vid Corpserna) ^ . Arfvode

l:ste Bataljons-adjutant ...............Lön

\''

2:dre d:o

Regements-väbel . . . . .

Regementstrumslagare . . . ,«r. .

l:ste trumpetare (jemte numnwlön) .

Sadelmakare . . . . ... . .

Pistolsmed i.....

Gevärshandtverkare (jemte nummerlön)

Kompani- och Sqvadrons-staten:

Kompani-chef; Sqvadrons-chef .

2:dre Kapten; 2:dre Ryttmästare

l:ste Löjtnant .

2:dre Löjtnant .

Underlöjtnant .

Fanjunkare . .

l:ste Sergeant .

2:dre Sergeant .

3:dje Sergeant; Furir

S qvadrons-häst-läkare

l:ste Korporal (jemte nummerlön)

Korporal d:o

Vice Korporal 9 d:o

))

»

»

»

,)

))

»

))

»

))

»

))

))

))

»

»

))

))

.

))

»

))

))

))

))

011

R:dr R:mt

»

))

»

»

»

«

Arméns aflöning,

K. N:o 4.

Infanteriet.

Kavalleriet.

Fast lön

Hä

era C§''

——

Summa,

Fast lön.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

Egentlig lön.

Häst- och

fourage-medel.

Egentlig lön.

Kavalleri-

tillägg samt

häst- och

fourage-medel.

6,000

800

900 1

7,700

6,000

1,800

900

8,700

4,500

400

400

5,300

—

—

—

—

4,000

400

200

4,600

4,000

1,400

400

5,800

3,200

400

200

3,800

3,200

1,400

200

4,800

—

2,800

1,400

600

4,800

3,200

400

200

3,800

—

—

—

—

2,700

400

200

3,300

—

—

—

—

900

400

300

1,600

900

800

300

2,000

600

400

200

1,200

600

800

200

1,600

400

400

100

900

400

800

100

1,300

600

600

600

—

—

600

3,000

3,000

3,000

—

—

3,000

—

700

800

—

1,500

—

500

—

—

500

_

—

900

—

—

900

_

—

—

250

—

—

250

600

—

—

600

--

—

—

—

500

—

—

500

—

--

—

—

600

—

—

600

—

—

—

—

600

—

—

600

—

—

—

—

_

_

—

200

—

—

200

—

250

—

—

250

—

—

—

250

—

—

250

150

—

—

150

2,500

450

2,950

2,500

1,000

450

3,950

1,800

_

—

1,800

1,800

1,000

—

2,800

1,000

—

—

1,000

1,000

800

—

1,800

750

_

—

750

750

800

—

1,550

500

_

—

500

500

800

—

1,300

700

—

300

1,000

700

400

300

1,400

600

—

—

600

600

400

—

1,000

500

—

—

500

500

400

—

900

400

—

—

400

400

400

—

800

_

—

—

700

—

—

700

100

—

—

100

80

—

—

80

75

—

—

75

50

—

—

50

30

—

—

30

20

—

—

20

—

—

—

3,000

—

—

1 —

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser, K. N:o 5.

Jemförelse mellan medelbeloppet af den lön som vid Indelta Arméen nu åtnjutes, och den enligt

ny stat föreslagna.

Infanteriet.

Kavalleriet.

Nuvarande lön i medeltal

för åren 1862—1866.

Föreslagen lön.

Nuvarande lön i medeltal

för åren 1862—1866.

Föreslagen lön.

Egentlig lön.

Häst- och

iurage-medel.

Tjenstgörings-

p engar.

Summa.

Egentlig lön.

Kavalleri-tillägg

samt häst- och

furage-medel.

Tjenstgörings-

p engar.

Summa.

9,178

6,000

800

900

7,700

10,731

6,000

1,800

900

8,700

5,627

4,500

400

400

5,300

''_

4,801

4,000

400

200

4,600

6,091

4,000

1,400

400

5,800

3,221

3,200

400

200

3,800

4,527

3,200

1,400

200

4,800

—

—

—

—

—

4,754

2,800

1,400

600

4,800

2,685

3,200

400

200

3,800

2,678

2,700

400

200

3,300

_

__

1,492

900

400

300

1,600

1,946

900

800

300

2,000

881

600

400

200

1,200

1,555

600

800

200

1,600

670

400

400

100

900

1,121

400

800

100

1,300

665

600

—

—

600

651

600

600

—

3,000

—

—

3,000

—

3,000

—

—

3,000

—

—

—

—

—

1,026

700

800

--

1,500

—

—

—

—

—

700

900

—

—

900

438

600

—

—

600

438

500

—

—

500

_

440

600

—

—

600

_

_

_

_

_

542

600

—

—

600

_

—

300

—

—

3.00

200

_

200

236

150

—

—

150

—

_

”

321

250

—

—

250

2,205

2,500

450

2,950

4,090

2,500

1,000

450

3,950

1,108

1,800

—

—

1,800

2,046

1,800

1,000

—

2,800

769

1,000

—

—

1,000

1,532

1,000

800

—

1,800

653

750

—

—

750

1,291

750

800

—

1,550

438

500

—

—

500

1,072

500

800

—

1,300

758

700

—

300

1,000

1,267

700

400

300

1,400

544

600

—

—

600

932

600

400

—

1,000

439

500

—

—

500

930

500

400

—

900

288

400

—

—

400

888

400

400

—

800

—

—

—

—

—

572

700

—

—

700

—

100

—

—

100

—

80

—

—

80

74

75

—

—

75

42

50

—

—

50

—

30

—

—

30

—

20

—

—

20

Staben.

Öfverste, Eegements- eller Corps-chef . . . . .

Öfverste-Löjtnant, Corps-chef........

dito l:ste Major.......

2:clre Major..............

Major, Corps-chef............

Major, Corps-chefs närmaste man......

3:dje Major............. .

Regements-qvartermästare.........

l:ste Regements-adj utant.........

2: dre dito .........

Regements-pastor............

Regements-auditör............

Regements-stallmästare..........

Regements-häst-läkare..........

l:ste Bataljons-adjutant..........

2: dre dito ..........

Regements-väbel............

Regementstrumslagare..........

Fältmusikant; l:ste Trumpetare (jemte nummerlön)

Gevärs-handtverkare (jemte nummerlön) ....

Sadelmakare1; Pistolsmed . ........

Kompani- och Sqvadrons-staten.

Kompani-chef; Sqvadrons-chef

2:dre Kapten; 2:dre Ryttmästare

l:ste Löjtnant.......

2:dre Löjtnant.......

Underlöjtnant.......

Fanjunkare ........

l:ste Sergeant.......

2:dre Sergeant.......

3:dje Sergeant; Furir . . .

Sqvadrons-hästläkare.....

l:ste Korporal, (jemte nummerlön)

Korporal, dito

Vice Korporal dito

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 6.

Utlakning å medelbeloppet af lönen inom hvarje grad af indelta Arméen, grundad på medeltalet af fem års (1862—1866) uppbördsvärden af aftöningstillgångarne, anvisade enligt 1833 års lönereglering och särskilda bestämmelser

Lif-Regementets Dragon-Corps

D:o Hussar- d:o

Smålands Hussar-Regemente .

Skånska IIussar-Regemelitet .

Skånska Dragon- d:o . .

Jemtlands Häst-Jägare-corps .

Medel belopp inom gr

Regements
chef.

R:dr

9,702

11,263

11,280

9,148

12,260

ld

Lif-Regementets Grenadier-Corps

Första Lif-Grenadier-Regementet

Andra d:o d:o

Westgötha Regemente .

Smålands Grenadier-Bataljon

Uplands Regemente . . .

Skaraborgs d:o ...

Södermanlands Regemente

Kronobergs d:o

Jönköpings d:o

Dal- d:o

Helsinge d:o

Elfsborgs d:o

Westgötha-Dahls d:o

Bohusläns d:o

Westmanlands d:o

Norrbottens Fält-Jägare-Corps

Westerbottens d:o d:o

Calmare Regemente.....

Nerikes d:o ......

Wermlands d:o ......

Jemtlands Fält-Jägare-Corps

Norra Skånska Regimentet.

Södra Skånska d:o

10,731

15

10,286

11,974

10,582

8,312

9,318

9,370

9.649

10,403

6.650

7,348

6,855

11,315

11,825

8,574

10,353

8,462

8,310

6,531

8,272

52

55

11

75

59

27

90

96

70

Medel belopp inom gra d j 9,178,771

Corps-ebef.

Förste Major.

Major.

Tredje

Major.

Regements- Q,varter- mostare.

l:ste

Adjutant.

2: dre

Adjutant.

Regements-

S tallmästare.

Regements-

Auditör.

Regements-

pastor.

Uegemcnts-

Läkare.

Läte Batr

jons-Läka

Rall''

ört

Rall''

öre

R:dr

Öl 6

Rall''

öre

Enär

öre

Ratt''

öre

Rall-

öre

R.:dr

öre

Hall''

öre

ltalr

öre

Rall''

öre

Rall-

—

—

6,012

36

4,340

49

—

—

2,370

97

1,724

31

1,293

26

862

17

1,077

71

646

63

2,458

80

1,200

—

—

6,439

80

4,510

50

—

—

2,001

12

1,455

56

1,091

52

727

68

909

60

545

77

2,223

44

1,200

—

—

6,296

—

5,759

—

—

—

2,445

—

1,712

—

1,223

—

978

1,223

734

—

2,662

—

1,200

—

—

4,7; >4

25

2,591

93

—

—

1,745

52

1,418

23

981

85

1,683

35

1,090

95

654

57

2,477! 33

1,200

—

—

6,957

37

5,436

32

—

—

1,807

20

1,468

35

1,016

55

900

72

1,129

50

677

70

2,531

30

1,200

4,754

98

—

—

—

—

—

—

1,309

29

—

—

—

—

100

—

—

—

—

—.

—

1,200

4,754

98

6,091

95

4,527) 65

—

—

1,946

52

1,555

69

1,121

23

'' 1,026| 38

1,086

15

651

73

2,470

57

1,200)

6,789

97

2,633

Öl

_

1,307

29

747

02

747

02

560

27

2,183

78

—

—

6,559

30

3,824

60

3,258

86

1,885

80

1,077

60

808

20

—

_

1,347

_

808

20

2,835

80

1,200

—

—

5,585

60

4,042

70

4,382

—

2,085

60

1,303

40

849

80

—

—

1,303

40

-782

2,774

BO

1,200

—

—

5,105

—

3,200

—

2,744

—

1,735

—

991

—

743

—

_

1,239

_

743

2,685

1,200

5,456

—

—

—

2,915

—

—

—

1,491

—

852

—

—

—

—

852

639

2,315

—

—

—

4,421

54

2,757

98

2,019

41

1,601

47

915

12

686

28

—

—

1,143

90

686

28

2,551

47

1,200

—

—

5,775

11

4,510

18

2,581

23

1,807

05

1,032

60

774

45

—

_

1,290

75

774

45

2,757

05

1,200

—

—

4,924

79

3,652

38

3,408

69

1,599

48

914

—

685

50

—

—

1,142

48

685

50

2,549

48

1,200

—

—

4,411

—

3,549

—

2,568

—

1,459

—

834

___

625

—

_

1,042

625

2,409

1,200

—

—

5,532

30

3,306

25

2,744

37

1,648

50

942

—

706

50

—

—

1,177

50

706

50

2,598

50

1,200

—

—

3,301

—

2,159

—

1,806

—

1,327

—

758

—

569

—

_

948

569

2,277

1,200

—

—

3,642

15

2,840

62

1,954

48

1,368

08

781

79

586

34

—

977

24

586

34

2,318

08

1,200

—

—

3,730

80

2,618

57

1,863

81

1,686

66

963

81

722

85

—

1,204

76

722

85

2,000

1,200

—

—

5,629

91

3,045

20

3,409

01

1,698

37

970

50

727

87

—

_

1,213

12

727

87

2,648

37

1,200

—

—

4,950

—

4,007

50

2,681

25

1,837

50

1,05< >

—

787

50

—

—

1,312

50

787

50

2,787

50

1,200

—

—

4,392

96

3,229

20

2,416

26

1,461

60

835

20

626

40

—

_

1,044

626

40

2,411

60

1,200

4,750

69

—

—

2,468

90

—

—

1,145

92

833

38

—

—

833

38

50

2,293

73

5,249

75

—

—

2,492

24

—

—

1,140

04

829

12

—

—

—

829

12

50

2,286

40

—

—

4,661

—

4,370

44

2,666

50

1,806

—

1,032

—

774

—

—

1,290

774

2,756

—

1,200

—

—

4,176

32

3,153

47

2,647

64

1,345

84

769

06

576

79

—

961

32

576

79

2,295

84

1,200

—

—

6,227

40

2,901

37

3,588

24

1,369

63

782

65

586

98

—

978

30

586

98

2,608

82

1,200

5,891

79

—

—

2,917

95

—

—

1,215

70

882

64

—

—

—

1,130

02

668

65

2,352

15

—

—

3,595

68

3,143

36

1,550

69

900

—

525

—

450

—

—

600

450

2,000

1,200

—

—

4,600

84

3,577

17

2,593

20

900

—

525

—

450

—

—

—

600

—

450

—

2,000

—

1,200

5,627) 64

4,8011

19

3,221 j 50]

2,678) 08)

1,492)60

881

12

670

34

—

1,050)'' 28

665) 48

2,445] 58

1,200

!

2:dre Habiljons-Läkare.

Regements
Skrifvare.

Hull*

800

800

R:dr

1,948

1,885

1,794

2 294

2,935

M ö ;i.s torsk

rifvare.

Regements
Häst-Läkare.

8001 —|

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

800

It: dr

779

1,473

517

1,200

990

Rall1

431

363

489

1,090

1,129

105

Batalj onsAdj

utan t.

11: dr

Stabs
Trumpetare.

It: dr jo it

593 65

5281 85

586j 87

556 61

Begements
Väbel.

Regernents
Trunidlagare
eller
l:ste

Hornblåsare.

Gevärs
Handtverkare.

784

10

I tall''

Rall
-

Rall
323
267
367
327
338
304
-

2,171)55!

991) 99

700) 88]

—

-|

610 01

—

—

-

_

321 54

1,890

82

.....

373

51

373

51

466

89

186 76

4,127

82

740

97

—

—

538

80

—

—

538

80

673

50

250

24

3,029

—

780

20

—

—

521

40

—

—

521

40

651

60

314

58

2,024

—

643

50

—

—

496

—

—

-

496

—

61

—

231

50

—

—

807

—

—

—

426

—

—

426

—

533

—

165

75

1,812

82

670

77

—

—

457

56

—

—

457

56

571

95

333

02

2,339

82

779

89

—

—

516

30

—

—

516

30

645

37

258

15

2,206

45

435

30

—

—

457

—

—

—

457

—

571

22

262

66

1,657

—

864

50

—

—

417

—

—

—

417

--

521

—

257

2,099

75

1,094

42

—

—

471

—

—

—

471

—

588

75

295

14

1,318

—

354

—

—

379

—

—

379

—

474

293

64

1,501

96

390

89

—

—

390

89

........

—-

390

89

488

62

200

1,443

33

383

37

—

—

481

91

—

—

481

91

602

37

355

1,819

69

1,0 15

66

—

—

485

25

—

—

485

25

606

56

388

20

2,215

62

525

—

—

—

525

—

--

525

—

656

25

252

—

1,572

86

448

07

—

417

60

—

—

417

60

522

250

56

958

40

—

—

—

416

69

—

—

—

—

451

41

67

50

1,228

47

—

—

—

414

46

—

—

—

—

449

10

67

95

2,271

—

663

69

—

—

516

—

—

—

516

—

645

258

2,495 95

628

21

—

—

384

53

—

—

384

53

480

66

172

01

2,817 84

345

66

—

—

391

32

—

—

391

32

489

16

225

12

1,930

79

440

57

—

—

—

551

20

178

__

750

—

—

—

—

300

—

—

—

300

—

375

—

180

—

750

—

—

—

—

300

—

—

—

300

—

375

—

241

83

800 —j 1,924 41

588) 95i

438 24 —

440 29)

542 02

236! 851

Sqvadrons-

eller

Kompani-

Chef.

Hytt mast

Kapiten

ire

Löjtnant.

Andre

Löjtnant.

Under-

Löjtnant.

Fanjunkare.

1 ste Sergeant.

2:d re

Sergeant, l:ste

Furir.

3:dje Sergeant,

Furir.

Sqvadrons-

Häs t-Läkare.

Sqvadrons- Trum pelare

och

Hornblåsare.

Korporal.

Rall-

öre

Il:dr

öre

Rall''

öre

Rall''

öre

Rall''

Öre

Rall"

ll:dr

öre

Hall-

ört

IV.dr

öre

Rall-

öre

Rall-

öre

R:dr

öre

4,131

26

2,478

74

1,832

16

1,616

57

1,293

26

978

71

867

53

807

12

662

35

572

09

270

33

42

14

4,087

63

2,001

12

1,455

56

1,273

44

1,018

75

1,300

70

996

89

1,003

13

950

50

510

65

255

96

35

20

4,079

60

2,201

—

1,712

—

1,345

—

1,223

—

1,110

37

1,103

94

1,187

50

807

30

675

10

219

87

45

82

4,751

26

1,745

52

1,418

23

1,090

95

981

85

1,682

20

941

39

862

23

942

72

614

79

•>39

32

41

43

4,509

66

1,807

20

1,468

35

1,129

50

1,016

55

1,699

43

1,186

21

1,222

91

1,464

86

660

69

245

37

40

16

2,980

74

—

—

1,309

30

—

—

901

13

771

89

500

37

500

37

500

37

401

21

203

56

51

50

4,090 02

2,046

72

1,532) 60

1,291

09

1,072 42

1,267

22

932

72

930) 64

888) 02

572

42

237 40 42

54

2,008

14

653

64

560

67

373

51

801

24

696

46

557

31

273

91

59

06

2,687

53

1,347

—

.942

90

808

20

538

80

1,070

38

923

629

73

340

64

72

51

2,844

50

1,512

—

1,120

SO

847

30

521

40

1,099

85

969

45

775

31

365

89

__

72

53

2,610

87

1,239

—

867

—

743

—

496

—

1,032

75

706

50

631

65

328

46

72

65

2,037

—

1,065

—

746

—

639

—

426

—

768

75

533

42

613

27

287| 52

_

77

06

2,030

03

1,143

90

800

73

686

34

457

56

679

19

474

69

478

41

366 05

60

45

2,488

82

1,290

75

903

52

774

45

516

30

953

60

644

90

592

25

335 59

69

38

2,140

02

1,142

48

799

74

685

50

457

—

777

74

528

06

445

12

314 13

71

88

2,096

12

1,042

—

730

—

625

—

417

—

682

12

507

87

479

09

279) 83

76

39

2,559

49

1,177

50

824

25

706

50

471

—

S48

61

615

40

548

64

235 96

_

75

85

1,481

25

948

—

664

—

569

—

379

—

436

25

295

62

300

91

298 82

81

92

1,741

13

977

24

684

04

586

34

390

89

469

07

311

12

278

86

246 61

_

79

67

1,694

55

1,204

77

843

33

722

86

481

93

439

96

297

10

251

24

313

24

77

03

2,508

69

1,213

12

849

19

727

87

485

25

1,040

49

535

30

388

20

388 20

_

73

63

2,580

70

1,312

50

918

75

787

50

525

—

818

75

724

76

498

—

336

—

—

58

28

2,028

68

1,044

—

730

80

626

40

417

60

775

46

445

51

479

60

272

50

_

75

15

1,727

71

1,041

74

729

22

625

05

416

70

500

04

333

36

230

11

230

1 1

_

85

49

1,726

77

1,036

40

725

48

621

84

414

56

497

72

331

65

225

69

225

69

—

1121

93

2,463

87

1,290

—

903

—

774

—

516

—

838

06

663

94

472

54

335

—

75

77

1,936

50

961

32

672

93

576

79

384

53

777

48

559

75

410

90

247

08

—

77

37

2,056

08

1,048

29

6841 82

586

98

391

32

802

96

566

26

412

81

294

35

—

84

47

2,010

09

1,102

51

771

20

662

64

441

82

614

93

494

89

250

62

250

62

—

50

72

88

2,603

75

675

—

450

—

375

—

300

—

872

94

583

38

392

93

180

—

—

62

16

2,872

91

675

—

450

—

375

—

300

610

45

320

06

216

09

ISO

—

—

—

—

—

59

51

2,205) 63

1 1,108) 24

769

39

653 89

438 30 758 54

544 26

439 97

288

17

—

—

50

74) 33

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 7.

Sammandrag af indelta Arméens genom 1833 års Lönereglering och serskilda bestämmelser anvisade Aflönings
tillgångar,

beräknade efter medeltalet af fem års (1862—1866) uppbördsvärden.

Lif-Regementets Dragon-Corps .

D:o Hussar-Corps.

Smålands Hussar-Regemente. .

Skånska Hussar-Regementet . .

Skånska Dragon-Regementet . .

Jemtlands Häst-Jägare-Corps. .

Summa för kavalleriet

Lif-Regementets Grenadier-Corps

Första Lifgrenadier-Regementet .

Andra D:o D:o

Westgötha Regemente.......

Smålands Grenadier-Bataljon . . .

Uplands Regemente........

Skaraborgs Regemente......

Södermanlands Regemente ....

Kronobergs Regemente......

Jönköpings Regemente......

Dal-Regementet..........

Helsinge Regemente........

Elfsborgs D:o ........

Westgötha-Dals Regemente. . . .

Bohus-Läns D:o ....

Westmanlands Regemente.....

Norrbottens Fält-Jägare-Corps .

Westerbottens D:o D:o

Calmare Regemente........

Nerikes D:o .........

Wermlands Regemente......

Jemtlands Fält-Jägare-Corps. . .

Norra Skånska Regementet . . . .

Södra D:o D:o . . .

Summa för Infanteriet

Totalsumma Rdr

Påräkna

afkastnii

af bostad

ställen

d

g

bo

Afkastning

af

utarrenderade

boställen.

Indelta räntor

med

forsellöns

ersättning.

Kronotionde

med

forsellöns

ersättning.

Summa.

Hemkall.

Ersättning i

spannmål för

mistad bo- ställsjord.

29,299

22

18,575

8

51,220

31

99,094 61

40,223

37

—

40,974

7

81,197 >44

—

—

_

29,810

53

29,142

63

43,594

6

504

83

103,052

5

—

—

—

89,061

73

50,840

1

7,359

70

__

147,269

44

__

_

100,427

16

55,941

20

6,946

38

31

14

163,345

88

—

I

2,777

10

1,633

29

8,274

96

2,597

35

15,282

j70

—

—

—

—

291,599

11

156,140

21

158,369

|48| 3,133

32

609,242

|12

—

—

—

—

19,160

60

—

—

18,381

42

37,542

2

43,125

—

37,387

67

15,754

87

17,821

13

114,088

67

—

—

—

—

49,750

—

28,796

13

33,038

22

2,971

20

114,555

55

—

—

—

—

34,931

—

34,624

64

23,339

61

2,325

—

95,220

25

—

—

—

—

10,127

67

8,034

90

17,085

72

680

31

35,928

60

-

—

24,699

56

22,287

78

14,863

54

15,716

40

77,567

28

—

_

—

30,361

88

30,204

84

14,073

59

16,013

70

90,654

1

—

—

2,807

49

30,430

6

24,741

49

30,387

50

3,264

80

88,823

85

—

—

—

—

23,657

—

14,386

13

19,233

61

17,055

61

74,332

35

—

—

—

—

30,235

37

25,905

—

18,620

8

16,816

—

91,576

45

—

—

—

—

4,333

50

8,195

39

23.505

61

24,054

59

60,089

9

—

— -

—

—

4,609

56

2,289

83

30,359

58

17,879

43

55,138

40

699

95

—

—

13,875

—

11,672

86

17,034

12

13,411

56

55,993

54

—

—

—

—

34,881

14

27,424

78

16,366

13

18,560

13

97,232

18

—

—

—

—

31,855

—

62,532

58

6,627

72

—

—

101,015

30

—

—

---

—

23,356

30

4,999

44

26,700

63

16,390

8

71.446

45

—

2,527

50

963

71

22,658

88

—

—

26,150

9

_

2,100

—

1,131

2

16,358

36

—

—

19,589

38

_

_

26,927

15

36,183

64

20,143

36

17,051

68

100,305

83

—

—

25,749

87

5,833

58

19,799

95

''6,938

77

58,322

17

—

29,872

31

9,215

51

15,876

19

6,554

46

61,518

47

534

36

—

—

4,258

—

8,636

13,959

63

5,945

71

32,799

34

—

—

---

—

36.634

68

—

—

—

36,634

68

—

—

—

—

38,041

9

—

—i

—

—

38,041

9

—

—

—

—

575,499

24

405,446 |92|

434,168 |32

219,450 |

56

1,634,565

4!

1,234 |

31

2,807

49

867,098

35

561,587 |l3|

592,537 |80|

222,583 |

88||2,243,807|l6l

1,234 (311

2,807

49

Kontant

anslag.

Fyllnadsan- slag till kor- poralernas af- löning.

Afkastning a:

vakan te rotar

eller nummer

för underbefä- lets aflöning.

Summa

aflönings-

tillgång.

För mistad

boställsjord.

jpör serskild^

i ändamål.

| Till fyllnad

| i aflöningen.

Summa.

1,775

1,775

6,635

107,504

61

—

—

41

25

18,148

96

18,190

21

9

5

6,465

—

105,861

70

—

—

—

1,775

—

1,775

—

—

—

4,736

20

109,563

25

——

—

—

20,128

—

20,128

—

—

—

10,669

9

178,066

53

——

—

26,071

57

26,071

57

—

—

12,368

53

201,785

98

—

—

7,947

83

7,947

83

—

—

1,396

50

24,627

3

41

25

75,846

36

75,887

61

9

5

42,270 (32

727,409

10

—

—

—

—

5,125

39

5,125

39

112

28

1,442

72

44,222

41

367

94

—

—

4,720

—

5,087

94

—

—

2,552

4

121,728

65

335

50

—

—

2,264

83

2,600

33

672

54

3,210

—

121,038

42

—

—

—

—

7,151

84

7,151

84

—

—

2,600

-

104,972

9

—

—

—

—

7,071

15

7,071

15

1,078

56

1,271

67

45,349

98

—

—

—

3

5,334

12

5,334

15

12

85

6,300

—

89,214

28

325

—

—

—

9,355

—

9,680

—

—

—

3,702

22

106,843

72

—

—

—

—

3,674

91

3,674

91

185

44

4,727

88

97,412

8

----

—

—

—

14,489

83

14,489

83

—

—

2,712

54

91,534

72

—

—

—

9,970

86

9,970

86

—

—

5,312

50

106,859

81

—

—

82

68

5,551

52

5,634

20

— -

—

5,263

56

70,986

85

—

—

—

—

18,854

3

18,854

3

—

—

1,844

—

76,536

38

—

—

—

—

16,585

—

16,585

—

—

—

3,315

—

75,893

54

—

—

—

—

4,815

49

4,815

49

—

—

3,795

—

105,842

67

—

—

—

—

2,214

25

2,214

25

—

—

1,719

50

104,949

5

—

—

—

—

9,565

—

9,565

—

—

—

6,715

53

87,726

98

573

63

—

—

9,233

31

9,806

94

—

—

2,420

14

38,377

17

—

—

—

—

13,622

63

13,622

63

2,071

44

3,680

48

38,963

93

—

—

—

—

3,452

16

3,452

16

—

—

2,974

—

106,731

99

—

—

—

—

24,417

—

24,417

—

—

—

1,836

38

84,575

55

—

—

—

—

22,505

42

22,505

42

—

—

3,457

9

88,015

34

—

—

—

—

12,853

55

12,853

55

—

—

—

—

45,562

89

—

—

—

—

38,876

—

38,876

-

1,003

87

360

—

76,874

55

—

—

—

38,226

50

38,226

50

875

93

483

67

77,627

19

1,602

7

82

711

289,929

79|

291,614 57

6,012

11

71,695 I

92(2,007,930

24

1,602 |

7

123 |96|

365,776

lö|

367,502 |18

6,021 |96|

113,966 |

24(2,735,339(34

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 13.

Approximativ beräkning öfver indelta Arméns lönebehof för år 1870.

Befordrade före

deri 8

April 1862.

Retor

Bräde

etter den

8 : d e

April

1 8 6 2.

w ,

B

Boställs-innehafvare, hvilkas

boställen

indragas.

Med kontant

lön.

B

p

zn

tö

o

O

s

CD

C

g

År 1870.

År 1871.

År 1872.

to

rf

cv

O

zn

ZA

g

p

B

B

£

sT

S

1

w

ce

to

w

ep

to

W

CO

1-

cn ^

3

3

Kavalleriet.

g_

S_

D £2. <t>

OQ S B

pa OQ

1

g

ro

3

SO

ti_

g

B

l

ti_

ti_

I

I ®

O?

ti

" 5*

eg

3

B

R:dr

R-.dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

1 R :dr

R:dr

R:dr

R;dr

R:dr

R:dr

2 Öfverstar..................

8,800

9,680

18,480

_

_

_

_

_

_

—

—

—

—

18,480

3 d:o (88 %).............

a

6,864

—

—

—

20,592

2,700

23,292

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23,292

23,292

3 Öfverst e-Löjtnanter.............

a

4,752

—

—

—

14,256

1,200

15,456

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,456

15,456

2 d:o ............

--

—

—

—

—

—

6,090

4,718

10,808

—

—

—

—

—

—

10,808

10,808

1 Major....................

1,127

3,103

4,230

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,230

3 d:o (88 %)................

å

4,048

—

—

—

12,144

600

12,744

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,744

12,744

2 d:o ....................

—

—

—

—

—

—

4,820

3,927

8,747

—

—

—

—

—

—

8,747

8,747

1 Regements-Qvartermästare........

—

1,850

1,850

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,850

5 d:o (88 %) . . .

a

1,496

_

_

—

_

_

_

—

—

—

7,480

1,500

8.980

8,980

8,980

5 l:ste Adjutanter (88 %).........

å

1,132

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,660

1,000

6,660

6,660

6,660

5 2:dre d:o d:o .........

a

1,050

—

_

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

5.250

500

5,750

5,750

5,750

5 Regements-Stallmästare (88 %).....

å

1,320

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,600

—

6,600

6,600

6,600

1 d:o arfvode (88 %)

a

440

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

440

—

440

440

440

2 Regements-Pastorer............

—

1,328

1,328

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,328

3 d:o (88 T).......

a

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,584

—

1,584

1,584

1,584

3 Au datorer..................

3,928

3,928

—

_

—

_

—

—

—

—

—

—

3,928

2 d:o ...................

—

_

_

_

—

—

—

2,343

—

2,343

2,343

2,343

3 Regements-Skrifvare...........

3,742

2,858

6,600

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,600

2 d:o ...........

—

--

—

—

—

—

2,440

—

2,440

—

—

—

—

—

—

2,440

2,440

6 Mönster-Skrifvare.............

4,100

830

4,930

—

—

_

_

_

—

, -

—

—

—

—

—

—

4,930

2 d:o .............

_

—

—

—

—

—

2,570

152

2,722

—

—

—

2,722

2,722

2 Regements-Häst-Läkare (88 %).....

a

792

—

•-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,584

—

1,584

1,584

1,584

3 d:o arfvode (88 %)

å

220

—

•-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

660

—

660

660

660

11 Sadelmakare och Pistolsmeder.....

a

220

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,420

—

2,420

2,420

2,420

12 Sqvadrons-Chefer.............

30,924

16,806

47,730

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

47,730

10 d:o (88 %)........

å

3,080

—

--

—

30,800

4,500

35,300

—

—

—

—

—

—

—

—

—

35,300

35,300

7 d:o .............

—

__

—

—

—

—

28,090

5,988

34,078

—

—

—

—

—

—

34,078

34,078

8 d:o .............

_

-_

—

—

—

_

—

—

—

20,510

12,898

33,408

—

—

—

33,408

33,408

8 Ryttmästare (88 %)............

a

2,464

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

19,712

—

19,712

19,712

19,712

37 l:ste Löjtnanter (88 %).........

ä

1,584

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

58,608

—

58,608

58,608

58,608

15 2:dre d:o d:o .........

å

1,364

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

20.460

—

20,460

20,460

20,460

38 Underlöjtnanter d:o .........

å

1,144

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

43,472

—

43,472

43,472

43,472

18 Fanjunkare.................

22,914

3,391

26,305

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

26,305

8 d:0 (88 %)............

a

968,

—

--

—

7,774

2,402

10,144

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10,144

10,144

6 d:o .................

—

--

—

—

_

—

7,960

1,222

9,182

—

—

—

—

—

—

9,182

9,182

5 d:o .................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,830

405

7,235

—

—

—

7,235

7,235

15 l:ste Sergeanter..............

13,895

2,187

16,082

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16,082

7 d:o (88 %)..........

å

880

—

—

—

6,160

—

6,160

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,160

6,160

8 d:o ..............

—

--

—

—

_

—

5,910

1,766

7,676

—

_

—

—

—

—

7,676

7,676

5 d:o ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,630

505

4,135

—

—

—

4,135

4,1.35

2 d:o ..............

880

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

1,760

—

1,760

1,760

1,760

20 2:dre d:o ..............

17,227

3,371

20,598

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

20,598

7 d:o (88 %) .........

a

792

—

—

—

5,544

—

5,544

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,544

5,544

4 d:o .....,.........

—

—

—

—

—

—

2,320

922

3,242

—

—

—

—

—

—

3,242

3,242

4 d:o ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,780

614

3,394

—

—

—

3,394

3,394

2 d:o .............

a

792

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,594

—

1,594

1,594

1,594

24 3:dje d:o ..............

21,055

3,844

24,899

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24,899

4 d:o ..............

a

704

—

—

—

2,816

—

2,816

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,816

2,816

5 d:o .............

_

—

—

_

--

—

2,710

1,210

3,920

—

—

—

—

_

—

3,920

3,920

2 d:o ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,440

2

1,442

—

—

1,442

1,442

2 d:o (88 %).........

704

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- :

—

1,408

—

1,408

1,408

1,408

5 Sqvadrons-Häst-Läkare.........

652

—

3,260

3,260

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,260

32 d:o d:o .....

a

616

—

_

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

19,712

—

19,712

19,712

19,712

25 Stabstrumpetare..............

—

13,481

13,481

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,481

14 l:ste Trumpetare.............

a

200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,800

—

2,800

2,800

2,800

37 l:ste Korporaler..............

å

80

—

—

—

—

''-

—

—

—

—

—

—

—

2,960

—

2,960

2,960

2,960

74 Korporaler.................

å

50

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,700

—

3,700

3,700

3,700

111 vice Korporaler..............

a

20

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,220

—

2,220

2,220

2,220

Löntagare å före 1833 års lönereglering gällande stat

3,490

3,478

6,968

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,968

Summa

127,274

73,395

200,669

100,056

11,400

111,456

60,340

19,753

80,093

39,760

14,576

52,336

212,427

3,000; 215,427

459,312

659,981

Infanteriet.

6 Öfverstar..................

28,540

26,639

55,179

—

—

—

—

—

—

—

—

55,179

14 d:o (88 %)..............

å

5,984

---

--

—

83,796

12,600

96,396

—

—

—

—

—

—

—

—

—

96,396

96,396

1 Corps-chef.................

600

4,077

4,677

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,677

5 eko (88 %).............

ä

4,312

—

—

—

21.560

2,000

23,560

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23,560

23,560

5 Öfverste-Löjtnanter............

7,900

10,450

18,350

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

18,350

8 d:o (88 %)........

å

3,872

—

—

—

30,976

1,600

32,576

—

—

—

—

—

—

—

—

—

32,576

32,576

6 d:o ............

--

--

—

—

—

—

14,700

12,372

27,072

—

—

—

—

—

—

27,072

27,072

1 d:o ............

—

--

—

—

—

—

—

—

—

3,500

1,630

5,130

—

—

--

5,130

5,130

5 2:dre Majorer...............

7,580

6,621

14,201

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14,201

14 d:o (88 %)...........

a

3,168

—

—

—

44,352

2,800

47,152

—

—

—

—

—

—

—

—

—

47,152

47,152

5 d:o ...............

_

--

—

—

—

—

10,160

6,554

16,714

—

—

—

—

—

—

16,714

16,714

2 eko ...............

—

--

—

—

—

—

—

—

—

4,350

2,762

7,112

—

—

—

7,112

7,112

3 3:dje d:o ...............

3,380

3,449

6,829

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,829

12 d:o (88 %)..........

a

2,728

—

—

—

32,736

2,400

35,136

—

—

—

—

—

—

—

—

—

35,136

35,136

3 d:o ...............

—

8,260

1,289

9,549

—

—

—

—

9,549

9,549

2 d:o ...............

—

--

—

-—

—

—

—

—

—

3,700

1,306

5,006

—

—

5,006

5,006

1 Regements-Qvartermästare........

—

1,518

1,518

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,518

25 d:o (88 %) ■ ■ •

. å

1,144

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

28,600

7,500

36,100

36,100

36,100

26 l:ste Adjutanter (88 %).........

880

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

22,880

5,200

28,080

28,080

28,080

20 2:dre d:o d:o .........

704

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14,080

2,000

16,080

16,080

16,080

16 Auditör er..................

—

17,389

17,389

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

17,389

8 d:o ..................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,473

—

7,473

7,473

7,473

10 Regements-Pastorer.............

—

6,605

6,605

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,605

16 d:o (88 %)........

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,448

—

8,448

8,448

8,448

17 Regements-Skrifvare...........

14,580

20,572

35,152

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

35,152

6 d:o ...........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,260

4,905

8,165

—

—

—

8,165

8,165

20 Mönster-Skrifvare.............

11,420

3,141

14,561

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14,561

15 d:o .............

—

--

—

—

—

—

—

—

—

5,290

2,290

7,580

—

—

—

7,580

7,580

26 l:ste Bataljons-Adjutanter (88 %) . . .

a

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,728

—

13,728

13,728

13,728

20 2:dre d:o d:o ...

å

440

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

—

8,800

—

8,800

8,800

8,800

26 Regements-Väblar d:o ...

a

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,728

—

13,728

13,728

13,728

5 Regements-Trumslagare.........

—

3,211

3,211

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,211

21 d:o (88 %).....

a

528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

11,088

—

11,088

11,088

11,088

7 Gevärshandtverkare............

—

2,047

2,047

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,047

19 d:o ............

a

150

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,850

—

2,850

2,850

2,850

49 Kompani-Chefer..............

53,040

47,350

100,390

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

100,390

70 d:o (88 %).........

å

2,200

—

•-

—

154,000

31,500

185,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

185,500

185,500

38 d:o ..............

_

—

—

—

—

—

34,410

40,693

75,103

—

—

—

—

—

—

75,103

75,103

27 d:o .........-......

--

—

—

—

—

—

—

—

43,460

25,524

68,984

—

—

—

68,984

68,984

116 Kaptener (88 %).............

ä

1,584

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

184,744

—

184,744

184,744

184,744

4 l:ste Löjtnanter ..............

—

3,984

3,984

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,984

180 d:o (88 %)........ .

a

880

—

■-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

158,400

—

158,400

158,400

158,400

1 2:dre Löjtnant . . ............

—

762

762

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

762

189 (ko (88 JK) .........

å

660

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

124,740

—

124,740

124,740

124,740

2 Underlöjtnanter

—

1,029

1,029

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,029

182 eko (88 %)..........

a

440

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

79,860

—

79,860

79,860

79,860

97 Fanjunkare.................

54,500

27,327

81,827

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

81,827

67 d:o (88 %)............

616

—

—

—

41,272

20,100

61,372

—

—

—

—

—

—

—

—

—

61,372

61,372

11 d:o .................

—

—

—

—

—

—

8,250

2,507

10,757

—

—

—

—

—

—

10,757

10,757

9 d:o .................

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

5,150

2,276

7,426

—

—

—

7,426

7,426

77 l:ste Sergeanter..............

36,310

11,828

48,1381

—

—

—

—

—

-—

—

—

—

—

—

—

—

48,138

165 d:o (88 %).........

528

—

—

—

87,120

—

87,120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

87,120

87,120

19 d:o ..............

_

•-

—

—

—

—

9,030

2,415

11,445

—

—

—

—

—

—

11,445

11,445

15 d:o ..............

_

—

—

—

—

—

—

—

—

8,910

2,016

10,926

—

—

—

10,926

10,926

5,130

2,793

7,923

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,923

165 iko (88 %).........

440

---

—

—

72,600

—

72,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

72,600

72,600

7 d:o ..............

—

—

—

—

—

2,770

1,540

4,310

—

—

—

—

—

—

4,310

4,310

4 (ko ..............

—

—

—

—

—

—

—

1,680

707

2,387

—

—

—

2,387

2,387

29 Furirer...................

11,690

3,589

15,279

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15,279

127 (ko (88 %)..............

352

_

—

—

44,704

—

44,704

—

—

—

—

—

—

—

—

—

44,704

44,704

16 d:o ...................

—

—

—

—

—

6,790

1,876

8,666

—

—

—

—

—

—

8,666

8,666

12 d:o ...................

—

—

—

—

—

6,010

1,393

7,403

—

—

—

7,403

7,403

552 l:ste Korporaler..............

100

_

—

—

—

—

—

—

—

--

—

55,200

—

55,200

55,200

55,200

1,104 Korporaler................

75

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

82,800

—

82,800

82,800

82,800

1,656 vice Korporaler.............

30

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

49,680

—

49,680

49,680

49,680

Löntagare å före 1833 års lönereglering gällande stat

—

1,211

1,211

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,211

Musikens underhåll..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

138,000

—

138,000

138,000

138,000

| Summa

234,670

205,592

440,262

613,116

73,000

686,116

94,370

69,246

163,616

85,310

44,809

130,119

1,005,099

14,700

1,019,799

1,999,650

2,439,912

Summa Summarum

361,944

278,987

640,931

713,172

84,400

797,572

154,710

88,999

243,709

123,070

59,385

182,455

1,217,526

17,700

1,235,226

2.458,962

3,099,893

opaginerad Kontrollera mot PDF

er. K. N:o 8.

Ömsint af Sammandraget öfver indelta Arméens

Aflöningstillgångar.

Påräknad inkomst af till bostäder anslagne Boställen:

vid Kavalleriet ....

291,599

11

vid Infanteriet.......

575,499

24

867,098

35

Afkastning af utarrenderade Boställen:

vid Kavalleriet.....

156 140

21

vid Infanteriet......

405,446

92

561,587

13

Indelta Räntor: vid Kavalleriet . . .

158,369

48

vid Infanteriet.....

434,168

32

Rall-

592,537

80

Hvarifrån afrälmas

Kontant ersättning för Salpeterhjelpen:

vid Smålands Hussar-Regeménte 3,003: 95.

vid Smålands Grenadier-Bataljon 371: 70.

hvilken är inberäknad i kontanta

Statsanslaget med R:dr..... 3,375: 65.

Ersättning för indragne qvarn rån tor

från och med år 1868 ...... 5,365: 23.

8,740

88

583,796

92

Kronotionde: vid Kavalleriet .

3,133

32

vid Infanteriet.....

219,450

56

222,583

88

Ersättning till Skaraborgs Regemente för jordför-

luster 193 t:r 12% k:pr (1218,3 kub.-fot)

Spannmål.......

—

—

2,807

49

Hemkall: vid Helsinge Regemente af hemkalls-

hemmanen...........

699

95

vid Wermlands Regemente Räntor af

inqvarteringshemmanen.......

534

36

1,234

31

Kontant anslag till fyllnad i Aflöning en:

2,239,108

8

vid Kavalleriet........

75,846

36

vid Infanteriet.......

289,929

79

R:dr

365,776

15

Transport

365,776

15|

!

2,239,108

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

/

N:o 8

Transport

365,776

15

2,239,108

8

Ersättning för mistad boställsjord......

1,602

7

Hvartill ''kommer:

Ersättning för Skjntsfärdspenningar till Lif-

Regementets Hussar-Corps.....41: 25.

Ersättning för 2:ne boställens tillökade

rotering vid Dal Regementet.... 82: 68.

Fyllnad i anslaget till Uplands Rege- mente ................— 3.

123

96

Ersättning för Salpeterhjelpen, se ofvan . . .

3,375

65

370,877

83

Fyllnad i Korporalernes aflöning:

1,658 kubikfot oi adel t spannmål

vid Kavalleriet....... 9: 5.

vid Infanteriet.......4,133: 11.

4,142

16

D:o i d:o vid de Skånska Infanteri-Regernenterne

1,879

80

6,021

96

Afgifter af vakanta nummer eller rotar:

till fyllnad i aflöningen för Underbefäl och

Gevärshandtverkare: vid Kavalleriet . . . .

vid Infanteriet ....

42,270

71,695

32

92

113,966

24

Ersättning sanslag för indragna räntor af Mjöl- och

Sågqvarnar från och med år 18G8:

Knn t fin fn mmninpnr.............

132

34

2.361 kubikfot V5 k:a oindelt spanmål be- räknad efter medelbeloppet af 5 års

(1862—1866) medelmarkegångspris . . , .

5,232

89

5,365

23

496,231

26

j

Summa

Runt R:dr

2,735,339

34

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 9.

Uppgift å till Musikens underhåll och Fältmusikanters

aflöning vid Indelta Armén anvisade afgifter af

Vakanta nummer i medeltal för åren 1862—1866.

•

Till

Till

Musikens

Fältmusikan-

underhåll.

ters aflöning.

1 Vid Lif-Regementets Dragon-Corps............

2,939

12

—

„ Dito Hussar d:o.............

3,450

08

—

„ Smålands Hussar-Regemente.............

2,108

50

—

R:dr

8,497

70

—

Vid Lif-Regementets Grenadier-Corps...........

2,481

54

553

28

„ Första Lif Grenadier Regementet ...........

.3,984

—

1,218

30

„ Andra d:o d:o ...........

6,420

—

1,500

—

„ Westgöta Regemente.................

4,354

80

1,146

60

„ Smålands Grenadier-Bataljon . ...........

1,936

61

888

58

„ Uplands Regemente................

3,600

—

1,500

—

„ Skaraborgs d:o ................

4,784

96

1,259

20

„ Södermanlands d:o ................

4,102

56

1,313

30

„ Kronobergs d:o ...... ..........

4,307

24

1,022

80

„ Jönköpings d:o ................

4,397

57

1,256

43

„ Dahl d:o . ...............

4,698

24

1,468

20

Helsinge d:o ........».......

6,064

—

1,160

—

„ Elfsborgs d:o ................

4,199

—

1,105

—

„ Westgöta-Dahls d:o ................

4,560

—

1,305

—

„ Bohus Läns d:o ................

2,172

—

800

—

Westmanlands d:o ................

4,008

96

1,258

80

„ Norrbottens Fältjägare-Corps.............

644

30

—

„ Westerbottens d:o d;o .............

744

20

—

i „ Calmare Regemente..................

3,634

—

1,062

14

„ Nerikes d:o . .................

848

35

797

70

„ Wermlands d:o ..................

4,028

86

1,167

10

,. Norra Skånska Infanteri Regementet........

—

—

900

—

„ Södra d:o d:o d:o .........

—

1,083

13

Summa Riksdaler

75,971

19

23,765

56

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 10.

Beloppet utaf aflöningen vid hvarje Regemente eller Corps af indelta Infanteriet, efter tillämpningen

af nya Normal-staten.

N:ris 4, 5,

Regementena

6. 8. 9, 10, 11, 12, 13, 14,

18, 20, 21, 22, 24, 25, 29.

15, 16. 17,

Corpserna.

N:ris 3, 7, 19 XIX, 23, 28.

Antal.

T.Kn

Tjenstgörings-

Summa.

Antal.

Lön.

Tjenstgörings

pengar.

pengar.

R:dr.

R:dr.

Ralr.

R:dr.

R:dr.

Rid,-.

Regements-chef.............

1 å 6,800

6,800

900

7,700

—>

—

Öfverste-Löjtnant, Corps-chef.....

—

—

1 å 4,900

4,900

400

5,300

dito l:ste Major ....

1 å 4,400

4,400

200

4,600

---

—

—

2:dre Major...............

1 å 3,600

3,600

200

3,800

—

---

—

3:dje Major...............

1 å 3,100

3,100

200

3,300

—

—

Major vid corps............

——

—

---

1 h 3,600

3,600

200

3,800

Regements-qvartermästare.......

1 å 1,300

1,300

300

1,600

1 å 1,300

1,300

300

1,600

l:ste Regements-adjutant.....'' . .

1 å 1,000

1,000

200

1,200

1 å 1,000

1,000

200

1,200

2:dre dito ........

1 å 800

800

100

900

—

—-

Regements-pastor............

1 å 600

600

—

600

1 å 600

600

—

600

Regements-auditör...........

1 å 3,000

3,000

—

3,000

1 å 3,000

3,000

—

3,000

Regemcnts-väbel............

1 h 600

600

—

600

1 å 600

600

—

600

Regementstrumslagare.........

1 å 600

600

—

600

1 å 600

600

—

600

l:ste Bataljons-adjutant........

1 å 600

600

—

600

1 å 600

600

—

600

2:dre dito ....... .

1 å 500

500

—

500

-—

—

Gevärshandtverkare (jemte nummerlön)

2 å 150

300

—

300

1 å 150

150

—-

150

Kompani-chefer.............

8 å 2,500

20,000

3,600

23,600

4 å 2,500

10,000

1,800

11,800

2:dre Kaptener.............

6 å 1,800

10,800

—>

10,800

3 å 1,800

5,400

—

5,400

l:ste Löjtnanter............

8 å 1,000

8,000

—

8,000

4 å 1,000

4,000

—

4,000

2:dre Löjtnanter............

10 å 750

7,500

—

7,500

5 å 750

3,750

—

3,750

Underlöjtnanter.............

8 å 500

4,000

—

4,000

4 å 500

2,000

—

2,000

Fanjunkare...............

8 å 700

5,600

2,400

8,000

4 å 700

2,800

1,200

4,000

l:ste Sergeanter............

12 å 600

7,200

—

7,200

6 å 600

3,600

—-

3,600

2:dre dito ............

12 å 500

6,000

—

6,000

6 å 500

3,000

—

3,000

Furirer.................

8 å 400

3,200

—

3,200

4 å 400

1,600

—

1,600

l:ste Korporaler (jemte nummerlön) .

24 å 100

2,400

—

2,400

12 å 100

1,200

—

1,200

Korporaler dito

48 å 75

3,600

—

3,600

24 h 75

1,800

—

1,800

vice Korporaler dito

72 å 30

2,160

—>

2,160

36 å 30

1,080

—

1,080

Fältmusikanter och Musikens underhåll

—

6,000

---

—

3,000

Summa

— 1 —

—

121,760 |

--|--|

—

63,680

Sammandrag:

20 regementen å 121,760 2,435,200.

6 Corpser a 63,680 382,080.

Summa 2,817,280.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 11.

Beloppet utaf Aflöningen vid hvarje Regemente eller Corps af indelta Kavalleriet, efter tillämpning

af nya Normal-staten.

Regementena

Corpserna

Corpsen

N:ris 5 och 6.

N:ris 2, 3

och 4.

N:o 8.

Tjenst-

Tjenst-

Tjenst-

Antal.

Lön.

görings-

Summa.

Antal.

Lön.

görings-

Summa.

Antal

Lön.

görings-

Summa.

pengar.

pengar.

pengar

R:dr

R:dr

R.dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

R;dr

Öfverste, Regements-chef.........

1 ä 7,800

7,800

900

8,700

__

__

__

D:o Corps-chef...........

—

—

—

—

1 å 7,800

7,800

900

8,700

—

--

—

Öfverste-Löjtnant, l:ste Mai or......

1 å 5,400

5,400

400

5,800

1 å 5,400

5,400

400

5,800

___

_

_

_

Major, Corps-chef...........

—

—

--

—

--

--

1 ä 4,200

4,200

600

4,800

2:dre Major.............

1 ä 4,600

4,600

200

4,800

1 å 4,600

4,600

200

4,800

--

—

—

Regements-Qvartermästare .......

1 k 1,700

1,700

300

2,000

1 å 1,700

1,700

300

2,000

1 ä 1,700

1,700

300

2,000

l:ste Regements-Adjutant.........

1 ä 1,400

1,400

200

1,600

1 å 1,400

1,400

200

1,600

—

—

--

2:dre d:o .....

1 å 1,200

1,200

100

1,300

1 ä 1,200

1,200

100

1,300

--

—

—

Regements-Stallmästare..........

1 ä 1,500

1,500

--

1,500

1 ä 1,500

1,500

—

1,500

__

__

Beridare, arfvode..........

—

—

—

—

—

1 å 500

500

Regements-Pastor..........

1 h 600

600

—

600

1 ä 600

600

—

600

_

Regements-Auditör.........

1 a 3,000

3,000

--

3,000

1 ä 3,000

3,000

—

3,000

__

Regements-Häst-Läkare..........

1 å 900

900

—

900

--

__

D:o arfvode......

—•—-

—

--

—

1 å 250

250

—

250

_

__

Sadelmakare; Pistolsmed.......

2 å 250

500

—

500

2 å 250

500

—

500

1 å 250

250

__

250

Sqvadron s-chefer.........

10 k 3,500

35,000

4,500

39,500

5 å 3,500

17,500

2,250

19,750

2 ä 3,500

7,000

900

7,900

2:dre Ryttmästare ..........

2 å 2,800

3,600

—

3,600

'' 1 k 2,SOU

2,800

—

2,800

1 ä 2,800

2,800

—

2,800

l:ste Löjtnanter ..........

10 ä 1,800

18,000

—

18,000

5 ä 1,800

9,000

—

9,000

2 k 1,800

3,600

—

3,600

2: dre d:o .........

4 å 1,550

6,200

■—■

6,200

2 å 1,550

3,100

--

3,100

1 ä 1,550

1,550

__

1,550

Underlöjtnanter...........

10 ä 1,300

13,000

—

13,000

5 å 1,300

6,500

—

6,500

3 ä 1,300

3,900

—

3,900

Fanjunkare.............

10 ä 1,100

11,000

3,000

14,000

5 å 1,100

5,500

1,500

7,000

2 k 1,100

2,200

600

2,800

l:ste Sergeanter............

10 å 1,000

10,000

—

10,000

5 å 1,000

5,000

—

5,000

2 å 1,000

2,000

—

2,000

2: dre d:o ...........

10 å 900

9,000

—

9,000

5 ä 900

4,500

—

4,500

2 å 900

1,800

—

1,800

3:dje d:o .........

10 å 800

8,000

—-

8,000

5 ä 800

4,000

—

4,000

2 k 800

1,600

1,600

Sqvadrons-Uäst Läkare..........

10 k 700

7,000

—

7,000

5 ä 700

3,500

--

3,500

2 å 700

1,400

1,400

l:ste Korporaler (jemte nummerlön) . .

10 å 80

800

—

800

5 ä 80

400

—

400

2 ä 80

160

160

Korporaler d:o

20 å 50

1,000

--

1,000

10 k 50

500

—

500

4 ä 50

200

200

Vice Korporaler d:o . ,

30 å 20

600

—

600

15 k 20

300

—

300

6 å 20

120

120

l:ste Trumpetare.............

10 å 200

2,000

—

2,000

5 200

1,000

—

1,000

2 å 200

400

—

400

Summa j

163,400

97,400

37,780

Sammandrag:

2 Regementen å 163,400 326,800

3 Corpser ä 97,400 292,200

1 d:o ä 37,780 37,780

Summa

656,780

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 12.

Beräkning öfver deri tillökning uti indelta Arméns

lönebehof, som blifver en följd af den föreslagna

organisationen.

1

Runt.

! Runt.

1

i Runt

1

Infanteriet.

j

I

i

Tillkomne beställningar.

1 Regeinents-Clief......ä

7,700

7,700

L

1 l:ste Major......

4,600

4,600

2 2:dre Majorer......

3,800

7,600

1 3:dje Major......

3,300

3,300

1 Regemente qvartermästare. „

1,000

1.600

2 l:ste Regements-adjutanter „

1,200

2,400

1 2:dre d:o „

900

900

2 Regemente auditörer . . . „

3,000

6,000

4 Regements pastorer . . . . „

600

2,400

2 l:ste Bataljons-adjutanter „

600

1,200

1 2:dre d:o „

500

500

5 Regementsväblar.....„

600

3.000

2 Regeraerits trumslagare . . „

600

1,200

3 Gevärs handtverkare . . . „

150

450

12 Kompani Chefer......„

2,950

35,400

48 2:dre Kaptener ^

1,800

86,400

8 l:ste Löjtnanter......

1,000

8,000

80 2:dre Löjtnanter......

750

60,000

6 Underlöjtnanter......

500

3,000

10 Fanjunkare......

1,000

10,000

104 l:ste Sergeanter.....

600

62,400

226 2:dre d:o

500

113,000

12 Fulärer ........

400

4,800

552 l:ste Korporaler......

100

55,200

72 Korporaler........

75

5,400

__

1,656 Vice Korporaler........

30

49,680

.7"

536,130

Transport 1536,130

-|

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 12.

Runt.

Runt.

1

R:mt.

i

Transport

536,130

—

ludra»ne beställningar:

23 Regements skrifvare.........

*) 69,146

—

35 Mönsterslcrifvare..........

22,141

—

5 Gevärs-handtverkare . .......

**) 625

—

172 Furirer...............

**) 61,920

—

153,832

—

382,298

_

Kavalleriet.

Indragnc beställningar:

5 Regements skrifvare........

*) 19,735

—

8 Mön ster-skrifvare..........

7,960

_

37 Korporal''.............

**) 1,554

—

29,249

Ti 11 komne beställningar:

1 2:dre Ryttmästare.....å 2,800

2,800

_

1 2:dre Löjtnant.......„ 1,550

1.550

1 Underlöjtnant.......„ 1,300

1,300

2 l:ste Trumpetare.....„ 200

400

_

37 l:ste Korporaler......„ 80

2,960

111 Vice Korporaler......„ 20

2,220

—

11,230

—

18,019

Tillökning i lönebehof således

R:dr Runt

364,279

*) Medeltalet af uppbördspro visionen inberäknad.

**) Beräknadt efter medeltalet af nuvarande lön inom graden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 14.

Approximativ beräkning öfver behof och tillgångar för indelta

Arméns aflöning under åren 1870—1875.

År 1870, 88 procent af ny stat.

Behof:

A) . Till aflönande åt'' löntagare, hvilka bl Hvit till innehafvande

beställningar befordrade eller transporterade

före den 8 April 1862 (bil. Nio 13)

B) . Till aflönande af löntagare, hvilka blifvit till in
nehafvande

beställningar befordrade eller transporterade

efter den 8 April 1862 (bil. N:o 13)............

C) . Ersättning till sådana indelningshafvare, hvilka

bordt tillträda boställe den 14 Mars 1870:

vid Kavalleriet (bil. Ser. K. N:o 15)

» Infanteriet d:o d:o

Tillgång:

a) . Boställen för löntagare, utnämnde före den 8 April

1862, uppskattade till en afkastning af (bil. N:o 13)

b) . Boställen för löntagare, befordrade eller transporterade

efter den 8 April 1862, och som indragas:

År 1871, uppskattade till en afkastning utaf (bil.

0 N:o 13) ......................................... 154,710:

År 1872, uppskattade till en afkastning

utaf (bil. N:o 13)..................... 123,070: —

c) Nuvarande kontant anslag (bil. N:o 7) 367,502: 18.

Hemkall ( d:o )

Ersättning för mistad boställsjord (d:o)

Fyllnadsanslag till korperalernas aflöning

(bil N:o 7) ..........................

Till musikens underhåll, nu anvisade

kontanta anslag

Nu utgående beklädnadshjelp för underofficerare

.................................

Nuvarande anslag till aflöning för befälet

vid Wester-Norrlands Bevä
rings-bataljon.

...................................

Nu utgående särskilda anslag till Wester-Norrlands

Beväringsbataljon och

Hallands Infanteribataljon ............

Nu utgående anslag till militiae-bostäils
kassan

.........................................

Till löneförbättringar nu anvisade

d) Af nu utgående vakansafgifter för till

underbefälets aflönande anslagne och

indragae rotar 113,966: 24.(bil N:o 6)

Rall-

öre

640,931

—

2,458,962

_

44,927

93

73,919

77

361,944

—

277,780

1,234: 31.

2,807: 49.

6,021: 96.

10,272: 17.

13,267: 50

13,905:

13,795: — |

24,841: 72

100,000:

R:dr

553,647

3,099,893

118,847

R:dr

70

639,724

33

3,218,740

70

Transport | 553,647] 33] 639,724]—| 3,218,740j 70

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 14.

Transport

kunna, enär under år 1870 endast

kardel af dessa rotar äro afsedda

att uppsättas med manskap, såsom

tillgång för aflöningen påräknas återstående

5/-delar med .....................

e). Likaledes kunna för aflöningen användas

ä/6:delar af de vakansafgifter

108,234: 45, (bil. N:o 8), hvilka utgå

från till musikens underhåll och fältmusikanters

aflöning anslagne nummer

.............................................

Brist för år 1870 ..............

År

94,971: 87.

90,195: 27.

1871, 90 procent af ny stat.

Behof:

Fasta kontanta lönen för sådane boställs-innehafvare,

b vilkas boställen år 1870 indrogos till stats-verket,

utgör (bil. N:o 13) ........................ 713,172: —

Fasta kontanta lönen för löntagare utan

boställen (bil N:o 13) ..................... 1,217,526: —

Fasta kontanta lönen för det befäl som

år 1871 bör tillsättas (bil. N:o 16) 104,130: —

Summa 2,034,828: —

härifrån afdrages beloppet af:

Löner för efter den 8 April 1862

befordrade, med boställen icke

försedde Auditörer, Regemeutsoch

fönster skrifvare (bil N:ol3) 9,816.

Löner för gevärshandtverkare,

l:?te trumpetare och korporaler

(bil. N:o 13).............................. 201,210.

Till musikens underhåll föresiagne

(bil. X:o 13)

138’0Q0 349,026.

af

Återstoden

förökad med 2 proc,

hvartill kommer:

A) . 90 proc. af lön enligt ny stat för sådana

boställsinnehafvare hvilkas boställen under

året indragas: vid kavalleriet (bil.

N:o 16)..................................................

vid infanteriet (bil. N:o 16)

B) . Tjenstgöringspengar för det befäl som

till erhållande af sådana är berättigad!::

.............. 1,685,802,

normal-staten utgör ...........

57,686.

160,930.

R:dr

R:dr

R:dr

553,647

185,167

218,616

Transport I 218,616

33

24

639,724

739,814 57

1,724,114

1,724,114

!

3,218,740 70

1,379,538

1,839,202

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 14.

R:dr

öre

R:dr

öre

R:dr

öre

218,616

1

1,724,114

—

131,450

-

349,026

640,931

—

182,455

—

1,522,478

60,000

3,306,592

361,944

—

123,070

-

86,990

572,904

>)548,022

26

592,537

80

222,583

88

1,363,143

94

—

553^647

33

—

—

148,133

79

2,637,829

06

668,762

94

—

1,985,002

—

1

—

—

1,985,002

—

r

a ny

C).

l:o För dem som år 1870 inträdt

stat (bil. N:o 13).....................

2:o För dem hvilkas boställen under året

indragas (bil. N:o 17)

Löner för efter den 8 April 1862 befordrade,

med boställen icke försedde Auditörer,

Regements- och Mönsterskrifvare

(bil. N:o 13) ..........................................

Löner för gevärshandtverkare, trumpetare

och korporal^'' (bil. N:o 13)..................

Anslaget till musikens underhåll (bil N:o 13)

Transport

102,100.

29,350.

9,816

201,210

138,000.

D) . Aflöning för löntagare å gammal stat (bil. N:o 13)

d:o d:o hvilkas boställen indragas

år 1872 (bil. N:o 13) ..........................................

E) . Ersättning till sådana indelningshafvare, hvilka

bordt tillträda boställe den 14 Mars 1871,

förslagsvis ...................................................

då 1871 års lönebehof blir...................................

Tillgång.- *

a) Boställen för löntagare utnämnde före den 8 April

1862 (bil. N:o 13) ................................................

Boställen för löntagare, utnämnde efter den 8 April

1862, som indragas år 1872 (bil. N:o 13)

Inkomst af sådana år 1870 indragna boställen,

hvilka af indelningshafvare bordt tillträdas den

14 Mars nämnde år (bil. N:o 15)

Inkomst af indragne, för löningsfonderna hittills

utarrenderade boställen (bil. N:o 7)

Indragne indelte räntor ( d:o )..................

Indragen kronotionde ( d:o )

Kontant anslag m. m. (se ofvan) ........................

Vgtdelar af vakansafgifterna för anslagne och indragne

rotar ........................................................

Brist för år 1871

År 1872, 92 proc. af ny stat.

Behof:

1871 års procent-belopp utgjorde (1,724,114 +

218,616) ......................................... 1,942,730.

som förökadt med 2 % af normal-staten utgör......

hvartill kommer:

A). 92 % af lön enligt ny stat för sådana boställs
innehafvare,

hvilkas boställen under året indragas:

b)

Transport |--

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 14.

Transport

vid kavallerist (bil. N:o 18) .................. 40,204

» infanteriet ( d:o ) .................. 98,908

B) . Tjenstgöringspengar:

To För dem som år 1870 inträdt å ny stat

''(bil. N:o 13) ......................... ............-,.102,100

2-o För ds in h vilkas boställen indrogos ar

1871 (bil. N:o 17)................................

3"o För dem hvilkas boställen indragas ar

1872 (bil. N:o 18)...................................

C) . Löner för efter den 8 April 1862 ut
nämnde,

med boställen icke försedda Auditörer,

Regeraents- och Mönsterskrifvare ...

d:o d:o med boställen försedde, men

hvilkas boställen under året indragas

(bil N:o 19)

29,350.

20,950.

9,816

18,467.

Löner för gevärshandt verk are, trumpetare

och korporaler .................-.................. ?oannn

Anslaget till musikens underhall............... 138,01)0.

D). Aflöning för löntagare å gammal stat..................

då 1872 års lönebehof blir ...................................

Tillgång:

a) Boställen för löntagare å gammal stat ...........

Inkomst af sådana år 1870 indragna bostallen,

hvilka af indelningshafvare bordt tillträdas den 14

Mars nämnde år...................................... ^6,990

d:0 d:o år 1871 d:o 60,000.

b) Öfrige indelta lönetillgångar (se ofvan) ..................

c) Kontant anslag (se ofvan) ...................................

d) 8/„:delar af vakansafgifterna för anslagne och m
dragne

rotar ........................................................

Brist för år 1872 ...................................................

År 1873, 94 proc. af ny stat.

Behof:

1872 års procent-belopp utgjorde (1,985,002 +

139,112)...............................................2,124,114.

som forökadt med 2 % af normal-staten utgor.

hvartill kommer:

ingått

Transport

R,:dr

öre

R:dr

öre

R:dr

öre

—

—

1,985,002

—

139,112

—

152,400

—

28,283

—

339,210

640,931

-

1,299,936

— —

-

—

—

3,284,938

—

361,944

-

146,990

1,363,143

553,647

94

33

2,425,725

27

1

1

—

-

111,100

34

2,536,825

61

748,113

39

2,170,290

i

152,400

152,400

—

|2,170,290| —

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 14.

B) .

C) .

D) .

a)

b)

c)

d)

e)

Transport

Löner för efter den 8 April 1862 utnämnde Auditör!'',

Regements- och Mönsterskrifvare..................

Löner till gevärshandtverkare, trumpetare och

korporaler samt anslag till musiken

Löntagare å gammal stat

då 1873 års lönebehof blir

Tillgäng:

Boställen för löntagare å gammal stat .............

Inkomst af boställen indragna år 1870............. ''

d:o af sådana år 1871 indragne boställen,

hvilka af indelningshafvare bordt tillträdas den

14 Mars nämnde år

O fri ge indelte lönetillgångar

Kontant anslag.............................

2/6:delar af vakansafgifterna för anslagne och indragna

rotar ..............................

Brist för år 1873....................................................

År 1874, 96 proc. af ny stat.

Behof:

It iär

R:dr

R:dr

152,400

28,283

339,210

640,931

1873 års procent-belopp utgjorde

2,170,290.

som förökadt med 2 % af normal-staten utgör,

hvartill kommer (se ofvan A), B), C), D)

då 1874 års lönebehof utgör..................................

Tillgång:

a) Boställen för löntagare å gammal stat

b) Inkomst af boställen, indragna år 1870.........

„ _ d:o .ho » 1871............

c) Ofrige indelte tillgångar

d) Kontant anslag

e) V6:del af vakansafgifterna för anslagne och indragne

rotar

Brist för år 1874.................................

År 1875, 98 proc. af ny stat.

Behof:

1874 års procent-belopp utgjorde ........ 2,216,466.

som förökadt med 2 % af normal-staten utgör.....

Transport

361,944

227,374

60,000

1,363,143

553,647

- 2,170,290

1,160,824

35

361,944

227,374

154,710

1,363,143

553,647

2,566,109

74,066

2,216,466

1,160,824

2,660,819

37,033 44

3,331,114

2,640,176

690,937

3,377,290

62

2,262,746

>2,262,746!

Jl,697,853 06

679,436 94

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 14.

hvartill kommer (se ofvan) ..................

då 1875 års lönebehof utgör................

Tillgång:

a) Boställen för löntagare å gammal stat

b) Inkomst af boställen indragne år 1870

d:o d:o » 1871

d:o d:o » 1872

c) Ofrige indelta lönetilIgångar.................

d) Kontant anslag...............................1......

Brist för år 1875....................................

R:dr

öre

R:dr

öre

R:dr

öre

—

2,262,746

1,160,821

— ■

; ■---

—

3,423,570

—

361,944

227,374

154,710

123,070

35

867,098

1,363.143

553,647

35

—

—

94

33

2)2,783,889

62

-----

—

639,680

38

1) För löningsfonderna utarrenderade boställen äro, enligt bil. N:o 7 uppskattade till eu

medelafkastning, stor ........................-........... 561,587:

hvarifrån tills vidare måste göras afdrag för afkastningen al sådana till utarrendering afsedde

boställen, hvilka innehafvas af löntagare på före 1833 års lönereglering gällande stat 13,564:

hvarföre blott återstoden 548,022:

kan, innan nämnde löntagare afgått, som tillgång för löneregleringen påräknas.

2) Bil. N:o 7 upptager såsom indelta arméens aflöningstillgångar ......... 2,735,339:

hvarifrån måste afdragas afkastning af vakante rotar . . .. ....... 113,966: 24,

samt tills vidare afkastning af boställen, Indika innehafvas af löntagare

ä före 1833 års lönereglering gällande stat.............. • ■ 13,564: 87, j 27,531:

återstår......................................,#■.;••• 2,607,808.

härtill läggcs ofvan upptagne, indelta armén icke tillhörande tillgångar:

Till löneförbättringar nu anvisade...................... 100,000: —

„ musikens underhåll nu kontant anvisade............... 10,272: 17,

Nu utgående beklädnadsbjelp för underofficerare............ 13,267: 50,

Anslag till Wester-Norrlands och Hallands Bevärings-bataljoner . . 27,700: —

Till militiae-boställskassan nu utgående anslag............. 24 841: 72, , 76,081:

då summan af disponibla aflöningstillgångar blir.................... 2,783,889:

årlig

13

87,

26,

34,

11,

23,

39,

62.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 15.

Beräkning öfver beloppet af den ersättning, som tillkommer sådane

Indelningshafvare, hvilka bonit tillträda deras indelning tillhörande

boställen den 14 Mars 1870.

Regemente.

Lif-Reg:ts Gren.-Corps

:sta Lif-Gren.-Regitet

i »

12:drä clio

I ”

j Westgöta Regemente

»

»

j Smalands Gren.-Corps

Kronobergs Regemente

Dal-Regementet

Helsingc Regemente

Westgöta-Dals Regite

lull

Lif-Reg:ts Hussar-Corps

Skånska Dragon-Regitet

Boställets namn.

Kavalleriet.

Secund-chefs . . Ullavi

liste Majors . . . Dyringe

Regements-chefs Dillo . .

liste Majors. . . Löwestad

2:dre d:o . . . Svabesholm

Sqvadron Chefs . Köpinge ,

clio . Sallerup .

Fanjunkares. . . I Lillehem .

Sergeants .... Fjelkinge

d:o .... I Ölseröd .

d:o ....! Ahlestad

Infanteriet.

Fanjunkares .

Sergeants . .

clio . .

2:dre Majors

Kompani-chefs

Fanjunkares.

Sergeants . .

dio

Furirs ....

Regements-chefs

3:dje Majors .

Kompani-chefs

Kompani-chefs

Kompani-chefs

clio

Furirs.....

Regements-chefs

Regements-chefs

Kompani-chefs .

d:o

d:o

Fanjunkares . .

Summa

Gillberga

Fumla . .

Boo ....

Roxtorp .

Hornstäve

Ledberg .

Melstad .

Fetjestad

Munketorp

Lilla Bjur un

Brunn,storp

Horn . . .

Merhult

T ofta .

Ossjö. .

Nöbbeled

Säther .

Märdnäs

Björn Åmun k

Hullsjö . . .

Halvardsbyn

Garpegården

Rdr

5,000

3,560

7,460

5,170

5.000

2,500

1.000

1,240:

6001 —

1,250 —

860

: ETS

so 5,

c 2

= 5*

2-a -

^ ||

f

111:2

a

16

13

22

18

18

18

18

19

18

19

18

33,640

500

400

710

1,400

1,000

800

800

700

400

3,370

1,160

1,510

750

1,010

480

300

670

770

1,440

1,200

1,500

630

Transport 21,500

21

19

20

19

19

14

17

12

17

21

17

17

18

20

20

12

19

19

20

20

20

22

J Rdr

ört

R dr

öre

Rdr

öre

6,667

72

525

28

6,142

44

3,640

—

364

_

3,276

13,671

74

1,434

50

12,292

24

7,755

892

6,863

7,500

781

6,714

3,750

204

2,546

1,500

—

154

50

1,345

50

1,963

27

77

52

1,885

75

900

90

—

810

1,978

04

114

—

1,864

04

1,290

—

51

—

1,239

44,927

93

874

07

90

93

783

14

633

27

64

98

568

29

1,183

20

88

40

1,094

80

2,216

73

652

27

1,564

46

1,583

27

152

—

1,431

27

933

38

65

38

868

1,133

39

63

75

1,069

64

700

—

45

—

655

566

61

36

72

529

89

5,897

43

453

18

5,444

25

1,643

39

191

25

1,452

14

2,139

11

212

50

1,926

61

1,125

—

102

''-

1,023

1,683

20

151

60

1,531

60

800

—

ilo

—

690

300

—

28

—

272

1,060

77

448

50

612

27

1,219

04

139

27

1,079

77

2,400

—

113

40

1,286

60

2,000

—

163

20

1,8.36

80!

2,500

—

113

40

2,386

60

1,155

—

84

26

1,070

741

|

|

29,176

81

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 15.

Regemente.

Indelning.

Boställets namn.

Uppskattad årlig

inkomst åt bo-

stället, i jemna

tio-tal.

Antal månader l

för hvilka ersätt-1

ning bör utgå.

Ersättning för

miste.d inkomst

af bostället.

Beloppet af den

boställs-ränta

som af företrä- daren bör

erläggas.

Ersättnings-

belopp.

Westgöta-Dals Reg:te

»

»

))

Bohus-Läns Regemente

))

))

))

))

Westmanlands Regemente

))

))

))

»

Westerbms Fältj.-Corps

))

Kalmare Regemente

»

))

Nerikes Regemente

»

»

»

»

))

))

))

Wermlands Regemente

»

o

Jemt! an ds Fältj.-Corps

N:a Skånska Regemetet

S:a d:o

»

»

Fanjunkares. . .

d:o

Sergeants ....

d:o ....

Regements-chefs

Fanjunkares. . .

Sergeants ....

Furirs......

d:o.......

Fanjunkares. . .

d:o . . .

Sergeants . . . .

d:o ....

Furirs......

Corps-cliefs . . .

Kompani-chefs .

l:ste Majors . .

2:dre d:o . .

3:dje d:o . .

Regements-chefs

Kompani-chefs .

d:o

d:o

d:o

Fanjunkares. . .

Sergeants . . . .

Furirs......

lista Majors . .

2:dre d:o

Kompani-chefs .

Kompani-chefs .

3:dje Majors . .

Sergeants . . . .

d:o ....

d:o . . . .

Transport

Bälinge.....

Skogsbohl ....

Simmernäs . . .

Karsbyn.....

B råland.....

Rolfsbo.....

Mölnebacka . . .

Kärr.......

Bålaröd.....

Nåås.......

Himmelsberga. .

Klockargården .

Westanberg . . .

Nordanå .....

Böleå......

Nyborg......

Stensryd ....

Hesselby ....

Boo.......

Akersberg ....

Gräfve......

Björka......

Nalavi......

Eketorp.....

Uggelbohl . . . .

Svensbohl . . . .

Sirbotorp . . . .

Berg.......

Qstbro......

Astenskog ....

Böla.......

Hörna......

Klamby.....

Vekeröd .....

Lökaröd.....

Rdr

21,500

470

700

150

500

5,000

650

350

200

300

200

450

90

360

450

700

400

750

2,440

430

3,590

600

680

550

750

800

400

280

4,890

1,660

900

120

850

120

340

750

öre

22

22

22

22

19

16

23

18

17

19

21

22

19

19

16

23

16

16

16

19

14

20

20

20

19

19

19

19

19

16

23

14

17

20

18

Rdr

861

1,283

275

916

7,916

866

670

300

425

316

787

165

570

712

933

766

1,002

3,253

573

5,684

700

1,133

916

1,350

1,266

633

443

7,742

2.628

1,200

230

991

170

566

1,125

öre

52

26

74

73

55

68

73

50

50

28

60

28

28

04

40

60

73

27

27

50

20

62

60

Rdr

69

55

71

62

593

100

42

33

26

61

66

62

30

61

202

122

141

225

66

631

66

126

66

120

39

34

34

661

282

124

53

190

44

21

40

öre

52

50

26

75

09

86

75

36

26

02

75

72

60

28

28

56

75

50

60

60

52

77

77

77

50

60

12

86

60

50

Rdr

29,176

792

1,228

203

854

7,322

766

628

267

398

254

721

102

539

650

730

644

860

3,028

506

5,052

633

1,006

850

1,230

1,287

598

408

7,080

2,345

1,076

176

801

125

545

1,084

öre

81

26

50

48

98

55

59

14

98

14

74

98

85

56

72

72

29

50

80

21

50

50

73

70

40

50

14

50

Sömn

D:o

S

la vid Infanteriet

» Kavalleriet

53,350

33,640

73,919

44,927

77

93

imma Summarum |86,.990 —

118,847

70

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 16.

Beräkning öfver lönebehof för det befäl som år 1871

bör tillsättas.

38,880

27,000

38,250

—

104,130

—

90 procent af Normal-ataten.

24 Kaptener..........................& 1620

40 2:dre Löjtnanter......................a 675

85 2:dre Sergeanter................... . . . å 450

Summa R:dr R:mt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 17.

Beräkning öfver det belopp, hvartill löner enligt ny stat

uppgå för det befäl, hvilkas boställen indragas år 1871.

90 proc. af Normal-staten.

Kavalleriet,

2 Öfverst-Löjtnantev och l:ste Majorer å 4,860

2 Maj°rer.................. 4,048

7 Sqvadrons-chefer ...........k 3 150

6 Fanjunkare ............. . k 990

8 l:ste Sergeanter............k qqq

4 2:dre dito ...........ä 810

2 3:dje dito ............k 720

Summa R:dr Runt

Fast lön.

Tjenstgörings
penningar.

9,720

8,096

22,050

5,940

7,200

3,240

1,440

57,686

liifantcrict.

6 Öfverst-Löjtnanter och l:ste Majorer ä 3,960

5 2:dre Majorer............ä 3,240

3 3;dje dito .............å 2,790

38 Kompani-chefer........... h 2 250

11 Fanjunkare..............k 630

19 l:ste Sergeanter......• .... ä 540

7 2:dre dito ...........å 450

16 Furirer ...............å 360

Summa R:dr Runt

Summa Summarum R:dr R:mt

23.760

17,200

8,370

85,500

6,930

10,260

2,150

5.760

6,150

1,200

1,000

600

17,100

3,300

160,930

218,616

23,200

Summa.

800

400

3,150

1,800

10,520

8,496

25,200

7,740

7,200

3,240

1,440

63,836

29,350

24,960

18,200

8,970

102,600

10,230

10,260

3,150

5,760

148,130

247,966

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 18.

Beräkning öfver det belopp, hvartill löner enligt ny stat

uppgå för det befäl, hvilkas boställen indragas år 1872.

Fast lön

Tjenstgörings-

penningar.

92 proc. af Normal-staten.

Kavalleriet:

8 Sqvadrons-chefer...........

. å 3,220

25,760

3,600

29,360

5 Fanjunkare.............

5,060

1,500

6,560

5 l:ste Sergeanter...........

å 920

4,600

----

4,600

4 2:dre d:o .........

. å 828

3,312

—

3,312

2 3:dje d:o . . . . .......

. ä 736

k,472

---

1,472

Summa

Rdr Fint

40,204

5,100

45,304

Infanteriet:

1 Öfverst-Löjtnant och l:ste Major. .

. ä 4,148

4,148

200

4,348

2 2:dre Majorer............

. å 3,312

6,624

400

7,024

2 3:dje d:o ............

. å 2,852

5,704

400

6,104

27 Kompani-chefer...........

. å 2,300

62,100

12,150

74,250

9 Fanjunkare.............

. ä 644

5,796

2,700

8,496

15 l:ste Sergeanter...........

. å 552

8,280

8,280

4 2:dre d:o ...........

. å 460

1,840

1,840

12 Furirer................

. å 368 |

4,416

4,416

Summa

Rdr Rmt

98,908

15,850

114,758

Summa Summarum |

139,112

20,950

160,062

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Ser. K. N:o 19.

Beräkning öfver lönebeloppet för de efter den 8:de

April 1862 befordrade, med boställen försedde Regements-

och Mönsterskrifvare, hvilkas boställen år

1872 indragas till Statsverket.

Boställen.

Kontant.

Summa.

Kavalleriet.

2:ne Mönsterskrifvare (bil. N:o 13).........

2,570

152

2,722

Summa K:dr Runt

2,570

152

2,722

Infanteriet.

6 Regementsskrifvare (bil. N:o 13)........

3,260

4,905

8,165

15 Mönsterskrifvare (eko) .........

5,290

2,290

7,580

Summa R:dr Runt

8,550

7,195

15,745

Summa Summarum R:dr Runt

11,120

7,347

18,467

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 20.

Jemförelse emellan kostnaden för beklädnads- m. fl. persedlar vid de värfvade Regementena före

och efter passevolansens ifrågasätta upphörande, enligt Armé-Förvaltningens Intendents-Departements

betänkande af den 21 Oktober 1868, uträkningen Litt. A. med de förändringar allenast

häruti, att underbefälets beklädnadspenningar nedan uteslutits, samt 25 proc. af nummerstyrkan

vid hvartdera Fotgardes-Regementet antagits höra mellan exercistiden permitteras.

Svea Lif-Gardet ................................

Andra Lif-Gardet ................ ......

Lif-Gardet till häst .....................

Hussar-Regementet Konung Carl XY ..........

Svea Artilleri-Regemente ..............

Fotbatterierne i Norrland ................

Götha Artilleri-Regemente ...................... .....

Wendes Artilleri-Regemente ........................

Artilleriet på Gottland ...............................

Wermlands Fält-Jägare-Corps .................... >

Pontonier-Bataljonen .................................. |

Fyrverkare-Corpsen ....................................

Nuvarande

Passevolans-

anslag pr år,

Bekläd- nadsslit- ningser- sättuing

för öfver- kommen- deradt

manskap i

medeltal

om året.

Kronans för- lust i pris- skillnad å

beklädnads- materialier,

som passe- volantörer- ne ega utfå

mot passe- volanspris.

Summa.

För framti- den beräkna''

de årsanslag

med antagan- de att kalson- ger, der så- dana nu sak- nas, bör för

framtiden

bestås.

Skillnad mel

randa och fö

beräknade

med antagam

songer, der

saknas, allmän

Besparing för

framtiden

lan nuva- framtiden

irsanslag,

e att kal- sådana nu

it anläggas.

Brist för

framtiden.

80,520

80,378

76,577

73,959

82,115

2,361

84,715

61,740

5,811

18,900

32,434

2,058

44

47

93

10

94

32

66

84

800

750

300

340

—

3,720

3,720

802

2,714

2,499

148

1,142

82

50

50

50

43

61

36

14

56

85,040

84,848

77,379

73,959

84,829

2,661

84,715

64,239

5,960

18,900

33,576

2,480

94

50

97

93

53

94

93

2

98

56

54,105! —

54,105 —

62,040 51

55,921 89

77,169 43

9,324 18

83,058 34

54,752 64

4,664 24

7,030 —

32,546 36

1,880 ■—•

30,935

30,743

15,339

18,038

7,660

1,656

9,487

1,295

11,870

1,030

600

94

50

46

4

10

66

29

78

62

56

6,662

24

Summa 601,572

70

2,190;—

14,830

60|618,593

30j496,59759

128,657

95 6,662

24

Besparing på det hela Rmt Rdr 121,995: 71.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 21.

JK o i*« 1 «i sr till Normal-stat för värfvade Arméns aflöning

Infanteriet.

Kavalleriet.

Artilleriet.

F ortifikatione n.

Gardet.

Blekinge värlvade Skarp- skytte-corps.

Wermlands Fältjägare-corps

Fast lön.

3

crq

Öl

3"

crq

y

£

£

£

Fast lön.

£

crq"

O:

5"

crq

1

2.

jo

Summa.

Fast lön.

3

i

crq"

O:

crq

•S

crq

Summa.

Fast lön.

3.

s

do"

O:

d.

5*

eg

§

S.

eg

£

3

i

Fast lön.

q

ö

er?

O:

3"

crq

eg

ra

£

Z

3

Fast lön.

3.

§

crcT

C:

3*

crq

3.

crq

p

in

£

3

i

Egentlig1 lön.

Häst- och fourage-

medel.

Egentlig lön.

Häst- och fourage-

medel.

crq"

o

erq"

c?

£

Häst- och fourage-

medel.

Egentlig lön.

Kavalleri-tillägg

samt häst- och

fouragemedel.

Egentlig lön.

Häst- och fourage-

medel.

Egentlig lön.

Häst- och fourage-''

medel.

Stabel!:

K:dr

R:dr

R:dr

Rall-

Kali1

Rall-

Ridt-

Rall

Rall

Rall-

R:dr

Kali-

Rall-

Rall-

R:dr

Rall-

Rall1

Rall-

kall-

R:dr

R-.dr

Rall-

Rall-

Kali-

Öfverste, Regements-chef; Öfverste vid Fortifikationen .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—.

—

6,120

1,800

1,080

9,000

6,120

800

1,080

8.000

4,920

1,080

6,000

Öfverste-Löjtnant, Corps-chef...............

5,280

800

720

6,800

3,780

800

720

5,300

4,500

400

400

5,300

—

—

—

—

__

D:o , l:ste Major..............

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

■—

3,880

1,400

720

6,000

3,880

800

720

5,400

3,880

720

4.600

Major, Chef för Pontonier- och Sappör-bataljonerna. . .

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

.....

—

—

—

—

—

—

—

_

3,280

800

960

5,040

D:o............................

3,280

800

720

4,800

2,780

800

720

4,300

3 200

400

200

3 800

3 280

1 400

7<>0

K A A A

800

i z-xzx za

3,280

2,960

4,000

3,500

Kapten, lista Klass....................

—

3,280

i zu

4,800

720

540

D:o , Lära d:o....................

--

—

---

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,760

540

2,300

Regements-qvartermästare.................

1,260

400

540

2,200

1,060

400

540

2,000

900

400

300

1,600

1,260

800

540

2,600

-x

__

Löjtnant, lista Klass...................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

_

___

—

1,140

___

360

1,500

D:o , 2:dra d:o ...................

—

--•

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

890

360

1,250

Pate Regeménts-adj utant.................

940

400

360

1,700

840

400

360

1,600

600

400

200

1,200

940

800

360

2,100

—

—

—

2.dre clio .................

—

—

---

—

—

—

—

—-

—

—

—

—

730

800

270

1,800

__

—

__

Underlöjtnant.......................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- -

—

-—

730

270

1,000

Regera ents-stallmästare..................

—

—

-.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

730

800

270

1,800

730

800

270

1,800

Regements-pastor.....................

1,000

—

—

1,000

1,000

—

—

1,000

600

—

600

1,000

—

—

1,000

1,000

—

1,000

1,000

1,000

Regements-auditör.....................

3,000

—

—

3,000

2,500

—

—

2,500

2,500

—

2,500

3,000

—

—

3,000

3,000

__

—

3,000

_

Auditör och Sekreterare.................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- --

.....

—

—

—

—

—

_

—

3,000

3,000

D:o och Förrådsförvaltare......-.........

---

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

.......

—

—

—

---

—

—

—

3,000

3,000

Kassör och Förrådsförvaltare lista Klass.........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

— -

—

—

—

—

1,200

1,200

D:o clio 2:dra dio.........

—

—

—

—

—

—

—

•-

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

900

900

Regements-hästläkare...................

—

1 000

1,000

r^r\r\

Batalj ons-adj utan t.....................

800

—

—

800

800

—

—

800

500

—

500

_

_

oOO

800

Regements-väbel......................

800

—

800

800

—

—

800

500

—

. -

500

800

100

900

_

_____

Regements-trumslagare..................

800

—

—

800

800

—

—

800

500

—

—

500

__

__

Hautboist; lista Trumpetare; Stabs-trumpetare.....

700

—

700

500

—

—

500

---

—

—

700

100

800

■ 700

700

_

Gevärshandtverkare, (jemte natura-underhåll) ......

150

—

—

150

150

—

—

150

150

—

—

150

_

__

Sadelmakare; Pistolsmed; Sadelbomskärare........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

200

_

200

| Vaktmästare (vid Fortifikationen)............

—

—

—

--

....

—

—

__

—

—

-

—

—

—

—

—

—

......

—

500

—

—

500

Kompani-, Sqvadrons- och Batteri-staten:

Kompani-, Sqvadrons- eller Batteri-chef . ........

2,960

—

540

3,500

2,960

—

540

3,500

2,500

—

450

2,950

2,960

1,000

540

4,500

2,960

540

3,500

2,960

720

3,680

2:dre Kapten; Kapten ..................

1,760

—

540

2,300

1,460

—

540

2,000

1,800

—

—

1,800

—

—

—

1.760

—

540

2,300

.....

lista Löjtnant; Löjtnant lista Klass......... .

1,140

—

360

1,500

840

—

360

1,200

1,000

—

1,000

1,140

800

360

2,300

1,140

—

360

1,500

1,140

___

480

1,620

2:dre Löjtnant; d:o 2:dra d:o ...........

890

—

360

1,250

640

—

360

1,000

750

—

—

750

890

800

360

2,050

—

—

890

480

1,370

Underlöjtnant........................

730

—

270

1,000

53CT

—

270

800

500

—

—

500

730

800

270

1,800

730

—

270

1,000

730

360

1,090

Fanjunkare; Styckjunkare.................

1,100

—

—

1,100

1,000

—

—-

1,000

sou

—

—

800

1,100

100

—

1,200

1,100

—

1,100

1,100

1,100

Bete Sergeant; Sergeant lista Klass ...........

900

—

—

900

800

—

—

800

500

—

—

500

900

100

1,000

900

—

_

900

900

900

2;dre clio ; clio 2:dra d:o ...........

800

800

700

700

400

400

800

100

800

800

Furir............................

700

700

600

600

300

300

900

Sqvadrons-hästläkare ...................

—

—

—

—

—

600

600

Batteri-trumpetare.....................

-*

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

■ —

—

700

—

700

Trumslagare; Afdelnings-trumpetare; Hornblåsare (jemte

natura-underhåll) . . .

36

—

—

36

36

—

—

ob

.....

....

—

40

—

40

40

—

—

40

36

___

36

lista Korporal; lista Konstapel (jemte natura-underhåll)

150

—

--

150

150

—

—

150

80

—

—

so

150

—

—

150

150

—

—

150

150

—

150

Korporal; 2:dre Konstapel ( d:o )

100

--

—

100

100

—-

—

100

50

—-

—

50

100

—

—

100

100

—

—

100

100

_

100

Vice Korporal ( d:o )

50

—

—

50

50

—

—

50

20

—

—

20

50

—

—

50

—

—

—

—

50

_

50

Jägare; Handtv erks-soldat.................

—

—

—

—

—

—

—

—

40

—

—

40

—

—.

—

—

—

—

—

—

30

—

30

Batteri-hand tv erkare....................

—

—

—

—

—

—

---

50

—

50

—

—

—

—

Artilleriets Tygstat:

Förrådsförvaltare......................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- —

—

_

1,350

—

___

1,350

.....

Tygskritvare........................

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

—

600

—

—

—

9 000

9 ooo

Besigtnings-rustmästare..................

—

—

—

—■

—

—

—

—

—

—

—

—

—

950

—

950

...

Tyg-underofficer (Styckjunkare).............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,100

—

—

1,100

—

—

—

—

—

—

—

—

--

500

500

Handtverksgesäll.....................

—

—

—■

—

—

—■

—

--

—

—

—

—

—

—

350

—

. 350

_

Rustkammare®^ och Stockmakare............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

450

—

—

450

—

—

—

—

Tunnbindare........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

175

—

----

175

—

--

—

-

Verkmästare (vid Fyrverkare-corpsen)..........

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,000

—

—

1,000

--■

—

—

—

Handtverkare ( clio )..........

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

400

—

—

400

—

—

—

—

liste Öfverfyrverkare (jemte natura-underhåll).....

—

—

—

—-

—

—

—

—

—1

—

—

—-

—

—

—

—

100

—

—

100

—

—

—

2:dre d:o ( d:o ).....

—

—

---

—

—

—

—

—

—1

—

—

50

—

—

50

—

—

—

—

Särskilda arfvode!!:

9 950

Svea Artilleri-Regemente (med batterierna i Hernösand)

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

.—.

—

3,595

__

_

—

9 570

2 985

Fyrverkare-corpsen.....................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

.—

_

—

2,200

—

Fortifikationen .......................

—

—

—

—

—

— i

—

—

—

--

-

—

—

—

— 1

■ -

—

—

2,720

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 22.

Jemförelse mellan nuvarande och föreslagne löner samt särskilda arfvoden vid värfvade Armén.

Infanterie t.

Gardet.

Blekinge värfvade skarpskyttecorps.

te!

b

s

cl

Föreslagen lön.

Fast lön.

K

ds

ro

b

g

5!

c

3

a

Föreslagen lön.

Fast lön.

K

crq

crq''

e3 8»

33 A

m ?

Fo

Handtverksgesäller

Rustkammarsmeder och Stockmakare

Tunnbindare

Handtverkare vid Fyrverkarecorpsen

l:ste Ofver-fyrverkare (utom natura
,

underhåll) .....

2:dre d:o d:o

Särskilda arfvoden.

Svea Artilleriregemente med Batteriet

i Norrland ................................

| Göta Artilleri-regemente

j Vendes Artilleri-regemente

Fyrverkare-corpsen..................

| Fortifikationen..................................

tf

Q

ti

S aq

s*2:

crq 3

3 crq

■■ö

w

ti

ti

W erm 1 an d s Fäl tj ä gare c o rp s.

ti

ö

Pu

Föreslagen lön.

Fast lön.

K

crq

ca

s.-rq

ti O:

crq 3

g ö

3 crq

CD

ti

ce

1

Kavalleriet.

Nuvarande

lön

m. m.

Föreslagen lön.

Il

crq *-s

goq

Fast lön.

ä

3

l JK

: b

'' 33

Staben.

Rdr

Rdr

B di

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdi

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Rdr

Öfverste, Regementschef; Öfverste vid

Fortifikationen ..........................

7,490

—

--

—•

5,860

—

—

—

—

4,500

_

—

j -

8,230

8,080

6,120

1,800

1,086

9,006

Öfverste-Löjtnant, Corpschef..............

—

5,280

800

720

6,806

—

3,780

800

720

5,306

4,50,

400

400

5,300

—

—

—

. -

—

—

d:o , l:ste Major..........

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,160

6,010

3,886

1,400

726

6,006

Major, Chef för Pont.-och Sapp.-batalj.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---

—

—

—

_

—

—

—

Major

5,140

3,28(

800

720

4,806

4,360

2,786

800

720

4,306

2,500

3,20,

406

206

3,806

5,510

5,41 (

3.286

1,406

726

i 5,400

Kapten, lista klass........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

d:o 2:dra »

—

—

—

_—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Regementsqvartermästare

2,395

1,260

400

540

2,206

—

1,06,

40,

540

2,001

1,20,

90,

4, >6

306

1,606

2,766

2,210

1.266

806

546

1 2,606

Löjtnant, lista klass ..........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---

—

dm 2:dra »

—

—

—

—

—

, -

—

--

--

—

__

_

_

lista Regements-adjutant.....................

1,726

946

400

366

1,706

846

406

360

1,606

866

600

400

206

1,200

2,090

2,016

940

806

366

2,106

2:dre d:o .....................

—

—

—

—

--

—

—

—-

-.

—

1,816

736

806

276

1,806

Underlöjtnant......................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

___-

__

_

Regements-Stallmästare .....................

—

—

—

—

—

—

—

—-

--

----

—

1,720

1,646

736

so;

276

1,806

Regements-pastor

1,350

1,006

1,006

—

1,00,

—

—

1,00,

606

606

—

600

1,350

—

1,000

—

1,006

Auditör ...............................................

1,056

3,000

3,006

—•

2,506

—

2,506

800

2,506

—

i —

2,500

1,050

976

3,006

—

___

3,000

d:o och Sekreterare (nuvarande

Sekreterare och Kanslist).....

—

—

—

—

—

—

--

__

d:o och Förrådsförvaltare (nuva-

rande Regementsskrifvare ...

—

—

—

—

_

Kassör och Förrådsförvaltare, lista klass

—

—

--

—

__

_

d:o 2: dra »

--

--

—

—

—

—

__

Regements-hästläkare..........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

--

—

—

836

730

1.006

_

1,006

Bataljons-adjutant

95(

80,

—

—

806

—

800

_

—

806

335,64

500

_

500

__

___

Regements-väbel

756

800

—

806

_

800

—

—

806

275,64

500

—

—

500

840

—

800

. 106

*_

96M1

Regements-trumslagare

756

800

—

—

806

436

800

—

—

806

395,64

500

_

500

___

Hautboist; Trumpetare; Stabstrump.

656

76)6

—

—

706

186

500

—

—

506

_.

___

740

636,64

600

106

700

Gevärshandtverkare (jemte natura-uu-

derhän)..........................................

100

150

—

156

—

150

150

129

150

_

150

Sadelmakare; Pistolsmed; Sadelbom-

skärare ..........................................

—•

—

—

—

—

—

—

_

—

250

200

200

Vaktmästare vid Fortifikationen........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kompani-, Sqvadrons- och

Batteri-staten.

Komp.-, Sqvadrons- och Batteri-chef;

Kapten lista klass ....................

2,625

2,960

—

540

3,500

2,296

2,960

—

540

3,500

1,200

2,500

—

450

2,950

3,365

2,460

2,960

1,000

540

4,500

2:dre Kapten; Kapten 2:dra klass ...

2,225

l,76u

—

540

2,300

1,460

—

540

2,000

—

1,800

—

1,800

—

—

_

lista Löjtnant; Löjtnant lista klass

1,350

1,140

—

360

1,500

1,272

840

—

360

1,200

800

1,000

—

—

1,000

2,090

2,015

1,140

800

360

2,300

2:dre d:o ; d:o 2:dra »

1,150

890

—

360

1,250

1,072

640

—

360

1,000

600

750

—

—

750

1,890

1,815

890

800

360

2,050

Underlöjtnant ....................................

950

730

—-

270

1,000

872

530

—

270

800

500

500

—

—

500

1,690

1,615

736 >

800

270

1,800

Fanjunkare; Styckjunkare

1,050

1,100

—

—

1,100

836

1,000

—

—

1,000

395,64

800

—

—

800

1.140

1.036,64

1,100

100

1,200

lista Sergeant; Sergeant lista klass

750

900

—

—

906!

—

800

—

800

275,64

500

—-

—

500

840

736,64

900

100

1,000

2: dre d:o ; d:o 2:dra »

750

800

—

—

800

536

700

—

—

706

--

400

—

—

400

790

686,64

800

100

900

Furir

650

700

—

—

700

436

600

600

215,64

300

306

_

Sqvadronshästläkare ...........................

—

—

—

—

—

—

635

522

600

600

Batteri-trumpetare

--

—

_

Trumslagare; Hornblåsare; Afdelnings-

Trumpetare (jemte natura-underh.)

36

36

—

—

36

18

36

—

36

45

40

—

40

36

24

40

__

46)

lista Korporal; lista Konstapel d:o

165

150

—

—

150

72

150

—

--

150

100

120

—

—

120

138

138

150

150

Korporal; 2:dre d:o d:o

90

100

—

100

36

100

—

—

100

70

90

—

—

90

90

90

100

100

vice Korporal .................. d:o

--

50

—

50

—

50

-:

—

50

—

60

—

—

60

....

30

50

50

Jägare; Handtverk ssol dat d:o

_

—

—

—

—

—

—

--

--

31

46)

—

40

_

Batterihandtverkare.............................

—

—

—

—

—-

—

—-

—

—-

—-

—

--

—

—

—

—

—

—

Artilleriets Tygstater.

[

Förrådsförvaltare ................................

■—■

--

—

_

_

_1

__

Tygskrifvare..........................................

—

—

—

--

--

_

—

_

Verkmästare .......................................

—

--

—

--

__

-1

—

d:o vid Fyrverkarecorpsen . .

—

—

—

—

_

--|

—

__

_

Besigtnings-Rustmftstare .....................

—-

—

—

—

___

__

—!

—

_

Tyg-underofficerare (Styckjunkare) ...

—

—

—

—

__

—;

—

Handtverksmästare

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

_

Art;

e r i e t.

Nuvarande lön m. m.

W

Crq

Q

c ■

k

-JQ

8

3

S

CL

k

crq

8

Rdr

7,860

5,790

5.140

1,350

1,350

1,050

830

750

Rdr

7,810

5,667,50

5,l67,f,o

1.342.50

1,413,75

1.042.50

Rdr

7,710

5,640

5,040

1,275

1,320

975

Föreslagen lön.

Fast lön.

k

do

Bär

6,120

3,880

3,280

730

1,000

3,000

767,50

717,50

736

686

800

700

$ t.

Bär

800

800

800

800

y

s

g aq

ä O:

aq 2.

P s

t* aq

►ö

ti

Fortifikationen

fe!

ti

Föreslagen lön.

Fast lön.

ti

aq

g ti

1.0

B1 ""

'' B

C 3.

crq 3

2 0C!

• >e

CD

ro

B

3

7 r

Rdr Rdr

1,080

720

720

270

8,000

5,400

4,800

1,800

1,000

800

700

2,625

2,613,75

2,566

2,966

—

540

3,500

2,225

2,213,75

2,126

1,766

—

546

2,300

1,356

1,842,50

1,275

1,146

—

360

1,500

956

942,50

875

736

—

270

1,000

1,050

1,017,5g

986

1,100

—

—

1,100

750

717,50

686

906

900

—•

—

—•

—

I -

—

—-

—

—

—

—

—

—

—-

—

•—-

—

—

—

050

617,50

586

700

—

700

37,50

37,50

37,50

40

_

40

120

120

126)

150

—

--

150

48

48

48

100

—

—

100

—

—.

—•

—>

—

—

_

48

48

48

50

—

—

50

1,350

1,342,50

1,275

1,350

1,350

600

567,50

536

600

—

—

600

2,000

—

—

2,000

—

—

2,000

1,000

—

—■

1,100

--

—

1,000

930

867,50

836

950

—

—

950

1,050

1,017,50

986

1,100

—

—

1,100

500

467,50

436

500

—

—

500

326,50

315

312

350

—

—

350

450

365

362

450

—

--

450

169

—

—

175

—

—

175

400

—•

—

400

—

—

400

100

■—.

—

100

_

100

50

50

50

5,707

3,595

—

3,450

—

—

--

2,570

—

2,875

—

—

2,285

2,200

—

—

—

—

2,206!

—

—

—

—

—

—

Rdr

Rdr

Rdi

Rdr

Rdr

5,756

4,9.26

—

1,086

6,6>0(

—

—

—

—

5,050

3,886

—

726

4,606

5,20(

3,286

806

966

5,046)

4,401

3,286

—

72<

4,000

3,225

2,966

—

546

3,500

2,225

1,766

—

546

2,300

—

—

—

—

1,350

1,146

__

36<

1,500

1,150

896

_

366

1,250

—

—

—

—

—

—

—

950

730

__

270

1,000

—

—

—

--

—

—

1,000

_

—

1,000

—

—

—

2,130

3,006

—

3,000

1,150

3,006

3,000

1,200

1,200

—

1,200

900

900

—

—

900

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

500

500

500

4,425

2,960

720

3,680

1,897,50

1,140

—

480

1,620

1,697,50

890

—

480

1,370

1,497,50

730

—

360

1,090

1,173,75

1,100

—

—

1,100

873,7 5

900

—

—

900

823,75

800

—

--

800

138

90

48

36

36

150

100

50

30

36

150

100

50

30

16,560

2.720

opaginerad Kontrollera mot PDF

- '' " tiér. K. N:o 23. >

Beräkning öfver beloppet utaf aflöningen vid Värivade Infanteriet, enligt

föreslagen organisation och med tillämpning af ny normalstat.

O

Staben.

i

Svea

och Andra Lifgardet.

Blekinge värfva de Skarpskytte- Corps.

Wermlands Fält-Jägare-

Corps.

1

Antal.

F

"ro X

CKJ ^o:

eg

Summa. 1

Antal-

£

^9

Summa.

1

Antal.

£

Tjenstgöringa

pengar.

Summa.

„

j Ofverste-löjtnant, Corps-chef

1 å

6,080

6,080

720

6,800

1 a

4,580 4,580

! 720

5,30011 å

4,900 4,9001 400

1 5 300

Major

1 a

4,080

4,080

720

4,800

i å

3,580 3,580

720

4.300 1 å

3.600 3.600 i 9,nn

1 R RqO

Regements-qvartermästare ..

1 a

1,660

1,660

540

2,200

1 å

1,460

l,46o

540

2,000

S i ;i

1,300 1,300

1 300

! i finn

Regements-adjutant...........

1 å

1,340

1,340

360

1,700

1 k

1,240

1,240

360

i 1,600

j 1 a

1.000 LOOf

1 200

1 200

Regements-pastor

1 a

1,000

l,000j —

1,000

1 å

1,000

1,000

i 1,000

1 å

600

600

6 00

Regeinents-auditör ..............

1 a

3,000

3.000

—

3,000

1 å

2,500

2,500

| 2,500

1 å

2,500

2,500

2 500

Regements-väbel ...............

1 a

800

800

—

800

1 a

800

800

800

! I å

500

500

500

Regements-trumslagare ......

1 a

800

800

—

800

1 ä

800

800

800

i k

500

500

500

Bataljons-adjutant ...........

1 a

800

800

—

800

1 k

800

800

800

I å

500

500

500

Gevärs-handtverkare (jemte

natura-underhåll ...

1 a

150

150

—

150

1 a

150

150

150

I å

190

190

190

Fältmusikanter ...............

5 å

700

3,500

—

3,500

oa

500

2,500

—

2,500

_

Kompani-staten.

Kompani-chefer ................

4 å

2,960

11,840

2,160

14,000

4 å

2.960

11,840:

2,160

14,000

4 å

2,500

10,000

1 800

11 800

2:dre Kaptener .................

3 k

1,760

5,280

1,620

6,900

3 å

1.460

4,380

1,620

6,000

3 å

1,800

5,400

5 400

l:ste Löjtnanter ..............

4 å

1,140

4,560

1,440

6,000

4 å

840

3,360

1,440

4,800

4 å

1,000

4,000

4*000

2:dre d:o ..............

Underlöjtnanter

5 å

4 å

890

730

4,450

2,920

1,800

1,080

6,250

4,000

5 a

4 a

640

530

3,200

2,120

1,800

1,080

5,000

3,200

t) a

4 a

750

500

3,750

''2,000

_

3^750

2 000

Fanjunkare

l:ste Sergeanter.....

2:dre d:o

4 å

6 k

1,100

900

4.400

5.400

—

4.400

5.400

4 å

6 å

1,000

800

4,000

4,800

—

4,000

4,800

4 å

6 å

800

500

3,200

3,000)

—

3,200

3,000

6 a

800

4,800

—

4,800

(Ta

700

4,200

—

4,200

6 k

400,

2,400|

2 400

Furirer .....

l:ste Korporaler (jemtenatura-!

4 å

700

2,800

2,800

4 å

600

2,400

—

2,400

4 ä

300:

l,200j

—

1,200

underhåll) .................I

12 å

150

1,800

—

1,800

12 å

150

1,800

1,800

12 å

120

1 440

1 440

jvorporaier d:o 24 å

100

2,400

- •

2,400

24 å

100

2,400

2,400

24 k

90

2 160

2 160

Vice Korporaler d:o 36 å

Trumslagare och spel d:o 24 k

Jägare (arfvoden) ............,.j

Musikens underhåll ........!

50

36

1,800

8641

—

1,800

864

6,000

16 å

24 ä

50

36

1

1,800,

864:

—

1,800

864

3,000

16 å 60

24 å 40

103 å 40

2,160

960

16,120

t

2,160

960

16,120

3,000

Summa

92,964|

| 80,014

|

79,280

Sammandrag.

2:ne Gardescorpser a 92,964 ........................ 185,928

1 corPs »..................................................... 80,014*

1 d:0 » ........................................... . 79,280''

Summa 345,222.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 24.

Beräkning öfver beloppet utaf aflöningen vid värfvade Kavalleriet,

enligt föreslagen organisation och med tillämpning af ny

Normal-stat.

Staben.

Lifgarde!

till häst.

| Hussar-regementet Konung Carl XV.

Antal.

1

r

O:

D

o

crq 5*3

y Cfo go

p 03

Summa.

Antal.

r

O:

3

Tjenst-

görings-

pengar.

Summa.

Öfverste, Regements-chef . . .

1 å 7,920

7,920

1,080

9,000

1 k 7,920

7,920

1,080

9,000

Öfverste-löjtnant .........

1 å 5,280

5,280

720

6,000

1 å 5,280

5,280

720

6,000

Major................

1 å 4,680

4,680

720

5,400

1 å 4,680

4,680

720

5*400

Regements-qvartermästare......

1 å 2,060

2,060

540

2,600

1 k 2,060

2,060

540

2 600

l:ste Regements-adjutant.....

1 å 1,740

1,740

360

2,100

1 å 1,740

1,740

360

2,100

2:dre d:o .......

—

—

—

—

1 å 1,530

1,530

270

1,800

Regements-pastor..........

1 k 1,000

1,000

—

1,000

1 k 1,000

1,000

1 000

Regements-auditör ..........

1 k 3,000

3,000

—

3,000

1 å 3,000

3,000

3 000

Regements-stallmästare.........

1 å 1,530

1,530

270

1,800

1 k 1,530

1,530

270

1800

Regements-häst-läkare.........

1 k 1,000

1,000

—

1,000

1 å 1,000

1,000

1 000

Regements-väbel.............

1 k 900

900

—

900

__

Pistolsmed (jemte natura-underhåll) . .

1 k 200

200

—

200

1 k 200

200

200

Sadelmakare d:o

1 å 200

200

—

200

1 å 200

200

200

Sadelbomskärare d:o . .

---

—

—

—

1 å 200

200

—

200

Sqvadrons-staten.

Sqvadrons-chefer............

4 å 3,960

15,840

2,160

18,000

6 k 3,960

23,760

3,240

27,000

l:ste Löjtnanter.............

4 å 1,940

7,760

1,440

9,200

6 å 1,940

11,640

2,160

13,800

2:dre d:o .......

4 å 1,690

6,760

1,440

8,200

6 å 1,690

10,140

2,160

12*300

Underlöjtnanter...........

4 å 1,530

6,120

1,080

7,200

6 å 1,530

9,180

1,620

10,800

Fanjunkare..............

4 k 1,200

4,800

—

4,800

6 k 1,200

7,200

7,200

l:ste Sergeanter.............

4 k 1,000

4,000

—

4,000

6 å 1,000

6,000

_

6,000

2:dre d:o ........

12å 900

10,800

—

10,800

18 k 900

16,200

16,200

Sqvadrons-häst-läkare.....

4 å 600

2,400

—

2,400

6 ä 600

3,600

3,600

l:ste Trumpetare.........

4 å 800

3,200

—

3,200

6 å 800

4,800

4,800

2:dre d:o (jemte natura-underhåll)

8 å 40

320

—

320

12 å 40

480

480

l:ste Korporaler d:o . . .

4 k 150

600

—

600

6 å ISO1

900

900

Korporaler d:o ...

16 å 100

1,600

—

1,600

18 å 100

1,800

1,800

vice Korporaler d:o ...

20 k 50

1,000

—

1,000

24 å 50

1,200

—

1,200

Summa |

104,52oj

I

140,380

Sammandrag:

1 Regemente a 104,520 104,520

1 d:o å 140,380 140,380

Summa 244,900

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. I. N:o 25.

Beräkning öfver beloppet utaf aflöningen vid Artilleriet och Fyrverkare-Corpsen, enligt föreslå
gen

organisation och med tillämpning af ny normal-stat.

:

Staben.

Svea Artilleri-regemente.

Götha

Artilleri-regemente

Wendes Artilleri-regemente

1 Fyrverkare-corpsen.

>

3

p~

r

C:

3

[g*®

bZ g

! 3 rjq

;CTQ C:

! P «

i r*

ep

i

>

3

! 3>

rs ®

: q L

3 Ofc

■crq c

i p 1

ep

1

£

l £

1 •

! 2.

i 3 *

''11

n? s.

3 crq

7q o

; P *

l ™

1

1 ^

>

3

P,

O:

3

W

Z

3

Öfverste, Reg:ts-Clief...

1 i. 6,9-21

1 6,92(

)1,080

8,001

1 ä 6,921

i

)| 6,92(

1,081

> 8,001

1 ä 6,921

6,921

1,08c

)j 8.000

1 _ 1

1

Oiverste-Löjtnanter .....

2ä4,68(

) 9,361

1,440

10,801

2 i 4,681

9,361

1,441

10,801

lä 4,681

4,680

72C

>: 5,400

Majorer...........

4 ä 4,08(

16,321

2,880

19,201

4 ä 4,081

16,321

2,881

19,201

3 n 4.080

12,240

2,Ko'' 14,400

Kaptener ....

7 å 1,761

12,321

3,780

16,100

5 L 1.761

8,800

2,701

11,501

5 ä 1,760

8,800

2,700'' 11.500

I

Löjtnanter .........

| 4 ä 1,141

4,561

1,440

6,000

3 ä 1,140

3,420

l,080j 4,501

3 ä 1,140

3,420

1,086

4,500

Underlöjtnanter ...........

6 å 730! 4,380

1,620

6,000

6 i 730

4,380

1,620 6.000

6 ä 730

4 380

1.620

6,000

Regements-stallmästare

lä 1,530i 1,530

270

1,800

lä 1,530

1,530

270 1,800

lä 1.530

1.530

270

1,800

—

|Regements-pastor ...

lå 1,000

1,000

1,000

j lä 1,000

1000

—

1,000

lä 1.000

1,000

1,000

jRegements-auditör

lä 3,000

3,000

3,000

1 il 3,000

3,000

—

3,000

lä 3,000

3.000

3,000

j -

jEegements-Häst-läkare...

1 1 ä 700

700

-

700

lä 700

700

—

700

lä 700

700

700

Styckjunkare

4 it 1,100

4,400

—

4,400

2 ä 1,100

2,200

—

2.200

2ä 1,100

2,200

2,200

_

Sergeanter ...

6 it 900

5,400

5,400

4 it 900

3,600

3,600

4 ii 900

3,600

3,600

_

8 taks-trumpetare

2 it 700

1,400

1,400

2ä 700

1,400

1,400

2 ä 700

1400

...

1,400

_

-j

-

—

■ Batteri- och Kompani-

i

Staten.

jBatteri-chefer ...............

10 i! 2,960

29,600

5,400

35,000

8 ä 2,960

23.680

4.320

28,000

7 ä 2,960

20,720

3,780

24.500

1

jKaptener .........

10 ä 1,760

17,600

5.400:

23,000

11 ä 1,760

19,360

5,940

25,300

?ä 1,760

12.820

3,780

16,100

jLöjtnanter

22 ä 1,140

25,080 7,920 [

33,000

19 ä 1,140

21,660

6,840

28,500

14 ii 1,140

15,960

5,040

21,000

Underlöjtnanter

12å 730

8,760 3,240

12,000

11 it 730

8,030

2,970

11,000

7 ä 730

5,110

890!

7.000

Styckjunkare ...............SSL 1.100

24,200

24,200

19 ä 1,100

20,900

—

20,900

14 ä 1,100

15,400

15.400

Sergeanter

34å 900

30,600

— j

30,600

BO ;i 900

27,000

_

27,000

21 & 900

18,900

|

18,900

Batteri-trumpetare

10 ä 700

7,000

1

7,000

8 ä 700

5,600

_

5,600

7å 700!

4,900

4,900

l:ste konstaplar (jemte na-

|

turaunderkåll)

14 ä 150

6,600

....

6,600

37 ä 150

5,550

—

5,550

30ä 150

4,500

_ i

4.500

2:dre d:o (d:o)

18 ä 100

7,800

—

7,800

>8å 100

6,800

—

6,800

19 ä. 100

4,90oj

|

4,900

Afdelnings-trumpetare ...

26 å 40

1,040

—

12040

!7L 40

1,08™

.... |

1.080E

21 å 40

840

840

Batteri-hand tverkare......;

2å 50

600

1

— 1

600 1

2ä 501

Au0|

- 1

600*1

10 å 50

500!

500

_

Transport

1 1 !264,610| ] j

i 234,03()f

I ,182,04(1

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o .

Svea Artill eri-regemente.

Götha Artilleri-regemente,

Wendes Artilleri-regemente.

F yrverkare-Corp sen.

>

r

Ö

5‘ ua

►S ö

CD g- 3 3q

JQ O:

P ''

ce

3

I

? !

>

3

•E

IT1

O:

3

Cfq £?.

ce a>

>3 Ö

ro “

ti crq

fQ Os

P T

Summa.

>

O:

5"

yq tLP.

£ g

CD g- __3 Cg

Summa.

>

P]

M

O:

3

Summa, i

Transport

264,640

234,030

182,040

Tygstaten.

Styckjunkare ...............

3 ä 1,100

3,300

—

3,300

2äl,100

2,200

—

2,200

2 ä 1,100

2,200

-

2,200

—

—

—

Förråds-förvaltare .........

2 ä 1,350

2,700

—

2,700

4 ä 1,350

5,400

—

5,400

*2 ä 1,350

2,700

—

2,700

—

—

Tygskrifvare ...............

6å 600

3,600

—

3,600

4<ä 600

2,400

—

2,400

O

O

CD

rh

2,400

—

2,400

—

—

Verkmästare ...............

lä 2,000

2,000

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Besigtnings-rustm ästare...

4ä 950

3,800

—

3,800

2ä 950

1,900

—

1,900

lä 950

950

—

950

—

—

Handtverks-mästare ______

9å 500

4,500

—

4,500

5ä 500

2,500

—

2,500

4ä 500

2,000

—

2,000

—

—

Handtverks-gesäller ......

10å 350

3,500

—

3,500

7 ä 350

2,450

—

2,450

7 å 350

2,450

—

2,450

—

—

Rustkammarsmeder ......

8ä 450

3,600

—

3,600

8å 450

3,600

—

3,600

5ä 450

2,250

—

2,250

—

—

Stockmakare ...............

3ä 450

1,350

—

1,350

4ä 45C

1,800

—

1,800

2å 450

900

—

900

—

—

Tunnbindare ...............

lä 175

175

-

175

—

“

Fyrverkare-corpsen.

Förste öfverfyrverkare

(jemte naturaunderhål!

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

— ,

lä 100

100

100

Andre d:o (d:o) ......

—

—

—

—

—

—

—

—

— ■

—

—

—

2 ä i 50

100

100

Verkmästare ...............

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

lä 1,000

1,000

1,000

Handtverkare ...............

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

4ä 300

1,200

1,200

Summa

|293,16ö|

1

256,280

1

(197,890

[2,400

Sammandrag.

Svea Artilleri-regemente .............................

............................. 293,165.

Götha d:o ..............................

.............................. 256,280.

Wendes d:o ..............................

.............................. 197,890.

Fyrverkare-Corpsen ....................................

................. 2,400,

Summa 749,735,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 26.

Beräkning öfver beloppet utaf aflöningen vid Forti
fikationen,

enligt föreslagen organisation och med til
lämpning

af ny Normal-stat.

Staben•

>

tr

o:

a

Tjenstgörings-

pengar.

i Summa.

Öfverste..............................................................

1 k 4,920

4,920

1,080

6,000

Öfverste-Löjtnant................................................

1 „ 3,880

3,880

720

4,600

Majorer, Chefer för Pontonier- och Sappör- bataljonerna..................................................

S „ 4,080

8,160

1,920

10,080

Majorer...............................................................

2 „ 3,280

6,560

1,4A0

8,000

Kaptener lista klass .......................................

G „ 2,960

17,760

3,240

21,000

(ho 2:dra „ ......................................

6 „ 1,760

10,560

3,240

13,800

Löjtnanter lista „ ......................................

6 „ 1,140

6,840

2,160

9,000

d:o Slöra „

6 „ 890

5,340

2,160

7,500

Underlöjtnanter...................................................

4 „ 730

2,920

1,080

4,000

Regements-pastor...............................................

1 „ 1,000

1,000

1,000

Auditör er och Sekreterare...............................

1 „ 3,000

3,000

3,000

Auditör och Förråds-förvaltare ........................

1 „ 3,000

3,000

3,000

Fanjunkare .......................................................

11 „ 1,100

12,100

12,100

Sergeanter lista klass .......................................

11 „ 900

9,900

9,900

d:o Slöra „ .......................................

4 „ 800

3,200

3,200

Kassörer och Förråds-förvallare lista klass ...

5 „ 1,200

6,000

6.000

d:o dio Slöra „

4 „ 900

3,600

3,600

Vaktmästare .................................................

1 „ 500

500

500

Kompani-staten:

Kaptener lista klass .......................................

7 „ 2,960

20,720

5,040

25,760

Löjtnanter lista „ .......................................

7 „ 1,140

7,980

3,360

11,340

clio Slöra „ .......................................

7890

6,230

3,360

9,590

Underlöjtnanter...................................................

7 „ 730

5,110

2,520

7,630

Fanjunkare .........................................................

7 „ 1,100

7,700

7,700

Sergeanter lista klass .......................................

8 „ 900

7,200

7,200

d:0 Slöra „ .......................................

13 „ 800

10,400

10,400

lista Korporaler, jemte natura-underhåll ......

16150

2,400

2,400

Korporaler (jemte natura underhåll)...............

34 „ 100

3,400

3,400

Vice Korporaler (clio) ...............

46 „ 50

2,300

2,300

Hornblåsare (dio) ............

14 „ 36

504

504

Handtverks-soldater (d:o) ..............

108 „ 30

3,240

3,240

Summa R:dr Rimt

| 217,744

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 27.

Beräkning öfver den minskning i lönebehof vid värf
vade

Kavalleriet, som blifver en följd af föreslagen

organisation.

R:dr

öre.

R:dr

öre.

Indragne

beställningar:

1 Regements-trumpetare ..

800

800

—

4 l:ste d:o

...... V

400

1,600

—

1 Stockmakare ..................

..... ??

150

150

—

2 Regements-skrifvare ......

1,000

2,000

—

2 Mönster-skrifvare............

450

900

—

5,450

-

Tillkomne

beställningar:

1 Regements-pastor...........

..... V

1,000

1,000

—

1 Sadelmakare ..................

200

200

—

1 Sadelbomskärare ...........

..... 5?

200

200

—

1,400

—

Skillnad, minskning |] 4,050). —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser, K. N:o 28.

Beräkning öfver beloppet af det tillökade lönebehof

vid artilleriet som blifver eu följd af föreslagen

organisation.

I

•

Tillkomne beställningar.

Rdr.

öre

Rdr.

öre

2 Öfverst-Löjtnanter............

12 Kaptener i regementet, uppförde till

cl

5,400

10,800

—

—

Kaptens lön.........

ä

800

9,600

—

18 Löjtnanter................

ä

1,500

27,000

—

15 Styckjunkare.............. .

cl

1,100

16,500

—

20 Sergeanter ................

cl

900

18,000

—

9 Batteri-trumpetare...........

å

700

6,300

—

_

j 12 l:ste konstaplar.............

å

150

1,800

—:

26 2:dre d:o ............

å

100

2,600

—

9 Afdelningstrumpetare..........

å

40

360

—

95,960

—

Indragne beställningar.

2:ne Majorer................

å

4,800

9,690

_

11 Underlöjtnanter.............

å

1,000

11,000

—

5 Division s-trumpetare . .........

å

650

3,250

—

23,850

—

Således tillökadt,lönebehof, Rdr Rmt.| 72,110| —

l

r

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 29.

Beräkning öfver beloppet af det tillökade lönebehof

vid Ingeniör-trupperna, som blifver en följd af

föreslagen organisation.

Tillkomne beställningar:

1 Major..................ä

1 Auditör och Förråds-förvaltare.....„

1 Auditör och Sekreterare........„

1 Förråds-förvaltare af lista klass . ... „

1 Regements-pastor.............

7 Kaptener af lista klass........„

1 d:o 2:dra d:o ........„

5 Löjtnanter af lista d:o ........„

G clio 2:dra d:o ........„

4 Underlöjtnanter..............

6 Fanjunkare.................

9 Sergeanter af lista kläss........,,

13 clio 2:dra d:o.........

10 lista Korporaler..............

22 Korporaler..................

28 vice Korporaler...............

8 Hornblåsare.................

54 Handtverkssoldater............

Indragne beställningar;

1 Förråds-förvaltare af 2:dra klass. .

4,800

3,000

3.000

1,200

500

3.500

2,300

1.500

1,250

1.000

1,100

1 Kanslist......

1 Regementssltrifvare

Rdr

öre

4,800

3,000

—

3,000

—

1,200

—

500

—

24,500

—

2,300

—

7,500

—

7,500

—

4,000

—

6,600

—

8,100

—

10,400

—

1,500

—

2,200

—

1,400

—-

288

—

1,620

900

1,275

630

—

1,000

--

Rår

90,408

3,805

Således tillökadt lönebehof Rdr Fint

86,603]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 30.

Uppgift på beloppet af nu utgående ackordsränta för hvarje särskild grad af värfvade Armén.

1

K a

v a 1

6 r

i.

luta utur i.

Artilleri.

Lifgardet till häst.

Hussarregementet

Konung Carl XV.

Svea Lifgardet.

Andra Lifgardet.

Lifbeväringsregeraentet

Wermlands Fältjägare- regemente.

Svea.

1

Götha.

Wendes.

Dumma

Summarum.

>■

å Rdr.

Summa.

>

å Rdr.

Summa.

>

å Rdr.

Summa.

>

å Rdr.

Summa.

>

u Rdr.

Summa.

>

ä Rdr.

Summa.

L

1

å Rdr.

Summa.

g-

å Rdr.

Summa.

>■

å Rdr.

Summa.

ö*

Riksmynt.

Rar.

ö-

Rdr.

Ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

ö.

Rdr.

Ö.

Rdr.

ö.

Chef.............................................

—

—-

—

—

—

1

—

—

486

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

1

—

—

405

—

1

—

—

405

—

1

—

—

405

4

1,701

—

l:ste Major .................................

—

—

—

—

—

i

—

__

303

75

1

—

—

506

25

1

—

—

472

50

1

-

—

209

25

1

—

—

67

50

1

—

—

405

—

1

—

—

405

—

1

—

-—

405

8

2,774

25

2:dre Major...............................

—

—

—

—

—

1

—

—

303

75

1

—

—

438

75

1

—

—

405

—

—

—

—

—

—

1

—

—

67

50

5

405

—

2,025

—

5

405

—

2,025

—

3

405

—

1,215

—

17

6,480

—

Regements-qvartermästare .........

—

—

—

—

—

1

—

—

94

50

1

—

—

337

50

1

—

—

256

50

1

—

—

128

25

1

—

—

135

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-----

5

951

75

i l:ste Adjutant..............................

—

—

—

—

—

1

—

—

54

—

1

—

—

67

50

1

—

—

67

50

1

—

—

67

50

1

—

—

33

75

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

290

25

|

| 2:dre Adjutant ...........................

—

—

—

—

—

1

—

—

54

—

1

—

—

67

50

1

—

—

47

25

—

—

—

—

—

1

—

—

20

25

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

189

! Sqvadron»- och Kompani-chefer

samt äldre Kaptener

445

50

1,782

—

6

465

75

2,794

50

7

1

405

101

25

| 2,936

25

8

499

50

3,996

—

8

128

25

1,026

—

6

405

—

2,430

—

11

1

997

270

—

| 3,537

—

12

337

50

4,050

—

8

270

—

2,160

72

24,711

75

j l:ste Kaptener äfvensom yngre

Kaptener..............................

L

—

2

250

—

500

—

2

250

—

500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8

60

75

486

—

7

108

—

756

—

5

67

50

337

50

24

2,579

50

l:ste Löjtnanter...........................

—

—

—

—

—

6

54

—

324

—

8

67

50

540

—

8

101

25

810

—

3

67

50

202

50

6

60

75

364

50

21

33

75

708

75

22

54

—

1,188

—

15

33

75

506

25

89

4,644

2:dre Löjtnanter

—

—

—

—

6

40

50

243

—

8

67

50

540

—

8

67

50

540

—

—

—

—

—

—

6

47

25

283

50

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

28

1,606

50

Under-löjtnanter

—

—

—

6

27

—

162

—

8

67

50

540

—

8

67

50

540

—

—

--

—

—

—

6

12

27

73

62

21

13

50

283

50

22

20

25

445

50

15

20

25

303

75

86

2,348

47

Summa

4! _

1

1

1,782>

1

!

30

—

4,819

5o|39

i

”I

6,473

75|

39

-1

—

7,6.34

75

14

I,633jö029

—

—! 3,475

i

62j

69

—

OO

Öl

0

25

70

—

—

9,274

50

48

—

—

5,332-50|342

48,27637j

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. K. N:o 31.

Beräkning öfver det belopp som erfordras till aflöning

för ifrågaställdt antal halfsolds befäl.

Infa nteriet:

100 Löjtnanter

Kavalleriet:

9 Ryttmästare

19 Löjtnanter.

Artilleriet:

8 Kaptener . .

16 Löjtnanter . .

8 Styckjunkare

• „ 50i

Lön.

[Tjenstgörings-

pengar.

1 Summa.

64.000

40.000

16,000

10,000

80,000

50,000

Rdr Rmt

104,000

26,000

130,000

7,200

1,800

9,000

. „ 500

7,600

1,900

9,500

Rdr Rmt

14,800

3,700

18,500

6,400

1,600

8,000

6,400

1,600

8,000

- „ 500

3,200

800

4,000

Rdr Rmt

16,000

4,000 -

20,000

Infanteriet.

Kavalleriet

Artilleriet .

Sammandrag:

............. 130,000

............. 18,500

.......... • ■ . 20,000

Summa Rdr Rmt 168,500

Stockholm, 1869.

Bil. Ser. K. Nös 1—31, tryckta kos Bergström & Lindroth.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. L. N:o 1.

Förslag öfVes* personalen vid (iottlands .''Nsii ioaml»! >e v äi*i 115».

Enligt nuvarande Staten:

Officerare och

Civil-

Stat.

Underofficerare.

Man ska

P-

ai

a

B

9

CD

ö

3

8

3

Staben.

Kompanierna

eller Batte- rierna.

B

3

Staben.

Kompanierna eller

Batterierna.

1

Summa.

Militär-befälhafvare.

Stabs-chef.

Q:

Öfverstc-Löjtnanter.

Majorer.

Regements- qvartermästare.

to

''K

1

S

B

s

Batalj ons-läkare.

1

to

i

►o

Regements-auditör.

hd

1

Sekreterare och Auditör

Kanslist.

Kontors-skrifvare.

Tygförvaltare.

Regements-intendent.

Magasinsförvaltare.

Vaktmästare.

Summa.

Kaptener

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

Summa.

Regements-väblar.

Regements trumslagare eller

Musikdirektör.

Bataljons-adjutanter.

Fältmusikanter.

Summa.

Fanjunk. eller Styckjunk.

l:ste Sergeanter.

2:dre Sergeanter

Z-

Furir Läte Klass.

Furir 2:dre Klass.

Batteri-trnm petare.

Summa

l:ste Korporaler eller

lista Konstaplar

Korporaler eller 2:dre

Konstaplar.

vice Korporaler.

Timmermän.

|

CO

"S

Trumslagare el. trumpetare.

Sjukvårds-korporaler.

Sjukvårds-soldater.

Q

P:

É"

to

i!

i

Stockmakare.

Pistolsmed.

Infanterister eller

Artillerister

Summa

Militär-befälhafvarens expedition . . .

i

i

2

2

2

Civil-S täten......

—

—

—

—

—

-

—

1

3

—

1

—

1

i

i

i

i

i

i

12

—

—

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

Bevärinoen........

—

—

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

30

30

34

94

98

—

i

—

10

n

—

23

—

—

46

96

—

165

176

46

92

192

—

60

—

—

—

7,161

7,551

7,825

Artilleri-Corpsen............

—

—

'')!

—

—

-

—

—

—

—

-

—

—

—

—

-

—

-

—

1

3

3

4

10

11

-

—

—

-

-

2

2 6

—

-

—

—

8

8

2)12

24

—

—

—

4

—

—

—

—

—

—

3)302(

342

361

Summa

i

i

—

1

4

—

—

1

3

—

1

—

1

i

i

i

i

—

i

i

19

33

33 38

104

123

—

i

—

10''

n

2

29

—

—

46

96

—

173

0184

58

116

192

—

60

4

—

—

--

—

—

—

7,463

°)7,893

8,200

Enligt föreslagen Stat:

j

Militär-befälhafvarens expedition . . .

i

i

_

_

_

2

2

_

_

2

Gottlands Norra Regemente......

—

—

1

1

3

1

4

—

4

—

—

—

—

i

—

—

—

i

—

i

17

16

24

1-6

56

73

1

i

4

10

16

16

16

16

16

—

—

—

64

80

64

128

192

32

32

32

4''

32

4

3,159

3,679

3,332

Gottlands Södra Regemente......

—

—

I

1

3

1

4

—

4

—

—

—

—

i

—

—

—

i

—

i

17

16

24

16

56

73

1

i

4

101

16116

16

16

16

—

—

—

64

80

64

128!

192

32

32

32

4''32

4

_

3.159

3,679

3,832

Gottlands Artilleri-Corps........

—

—

—

1

1

—

—

1

-

1

—

—

i

-

—

i

i

—

i

8|

7

10

8

25

33

-

—1

—Ii

10

15

-

—

—

5

30

30

20

35

—

—

—|

LOj

5

1

i|

7 744|

816

879

Summa

i

i

2|

3

7|

2| 8

1

8

Ij

-1

-

—

3

—

!

i|

3j

3||44||39|58

40

137

181

2

2

8

20j

32||42|47|

32|32

—|

5j|l58|

190| 148

291 384 64

64|64

8|74

8

5

1

i|

7,062

8,174

6 8,545

1) Kommenderad från en af Artilleri-Regementena å fasta landet.

2) 5 Sergeanter, 11 l:ste Konstaplar och 20 2:dre Konstaplar utgöres af värnepligtige.

3) I denna summa innefattas den värfvade stamtruppen 74 man.

4) I donna summa äro in beräknade 2:ne Styckjunkare och 1 Sergeant med fasta löner,

hvarför antalet värnepligtige Underofficerare utgör 181.

5) Reväringens antal är antaget utgöra .... 8,000.

Stam truppen utgör......... 74.

Summa 8,074.

Här upptages........... 7,893.

Värnepligtige Underofficerare äro..... 181.

Summa 8,074.

B) Reväringens antal antages vara..... 8,000.

Officerare och Civil-Stat utgöra..... 181.

Underofficerare vid Artilleriet...... SO.

Stamtrupp ,, d:o ...... 334.

Summa 8,545.

7) Härutaf 480 Revärings-Artillerister.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. L. N:o 2.

I

F ör sia g till fördelning å åren 1870—1875, af den ökade

kostnad som uppstår till följe af Gottlands National-bevärings

organisation på föreslaget sätt.

1

E:dr

Ö.

R:dr

Ö.

Rall-

ö.

R:dr

ö. |

l:o) Aflöning.

—|

År 1870.

Infanterist.

Löner för : 2 Öfverstå!" 88 % af norm. stat.

a

6,268

12,536

—

2 Öfverste-löjtnanter

d:o

å

3,984

7,968

—

4 Majorer

d:o

a

3,192

12,768

—

2 Regements-qvartermästare

d:o

a

1,356

2,712

—

4 Regements-adjutanter

d:o

a

892

3,568

—

2 Regements-auditörer

d:o

a

1,760

.3,520

—

32 Kompani-chefer

d:o

å

2,210

70,720

—

16 Lste Löjtnanter

d:o

a

792

12,672

-

24 2:dre d:o

d:o

å

616

14,784

—

32 Underlöjtnanter

d:o

ä

440

14,080

155,328

_

Arfv. för 32 Fanjunkare

d:o

a

264

8,448

—

32 Lste Sergeanter

d:o

å

176

5,632

—

32 2:dre d:o

d:o

a

132

4,224

—

32 Furirer

d:o

å

88

2,816

—

2 Regements-trumslagare

d:o

a

176

352

...

2 Regements-väblar

d:o

å

176

352

—

4 Bataljons-adjutanter

d:o

ä

176

704

~

10 Fältmusikanter

d:o

å

88

880

—

4 Gevärshandtverkare

d:o

a

66

264

—

32 l:ste Korporaler

d:o

å

66

2,112

—

96 Korporaler

d:o

a

44

4,224

—

,

192 vice Korporaler

d:o

a

22

4,224

—

64 Spel och trumslagare

d:o

a

22

1,408

—

35,640

—

534

Arfvode!! för 2 Regements-pastorer .

a

264

528

—

4 Bataljons-läkare . . . .

a

440

1,760

—

2,288

—

Till musikens underhåll.........

2,500

--

195,756

Artilleriet.

;

Löner för: 1 Öfverste-löjtn. 88 % af norm -stat.

a

5,000

5,000

—

1 Regements-läkare

d:o

a

2,200

2,200

—

1 Regements-pastor

d:o

ä

528

528

—

Transport ; 7,728;—; j 195,75ö|-—[

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 2.

R:dr

ö

R:dr

Ö.

K :dv

Ö

Kali-

ö.

Transport

7,728

—

195,756

Löner för: 1 Regera.-auditör 88 % af norra.-stat

å 1,760

1,760

—

1 Vaktmästare

d:o

å 132

132

—

5 Batteri-chefer

d:o

å 2,870

14,350

—

2 Löjtnanter

d:o

å 1,056

2,112

—

1 Underlöjtnant

d:o

k 616

616

—

6 Styckjunkare

d:o

å 792

4,752

—

3 Sergeanter

d:o

å 616

1,848

—

1

1 Batteri-trumpetare

d:o

ä 440

440

—

’T

4 1 :steKonstaplar (jemte nät.-

-underh.ja 88

352

—

15 Konstaplar

d:o

a 66

990

—

1 Batteri-handtverkare

d:o

å 26,40

26 40

1 Tyg-officer

88 %

å 880

880

—

1 Tyg-förvaltare

d:o

å 1,056

1,056

—

1 Pistolsmed

d:o

å 308

308

—

1 Stockmakare

d:o

ä 308

308

-

37,058

40

Arfv. för: 1 Regements-qvartermästare

d:o

k 660

660

—

1 Tygmästare

d:o

å 660

660

-

1 Informations-officer

d:o

å 440

440

1 d:o

d:o

å 352

352

—

1 d:o underofficer

d:o

å 132

132

—

1 d:o d:o

d:o

å 44

44

....

2,288

Tjenstgöringspenningar vid värfvade batteriet

3,660

Skrifmaterialier, ved och ljus till Informations-verket

225

—

3,885

43,231

40

Militär-Befälhafvarens Expedition.

Arfv. för: Militär-befälhafv. 88 % af norm.-stat

å 1,760

1,760

—

2:ne Stabs-Adjutanter

do

å 616

1,232

—

2,992

—

Exnens-medel..............

—

—

4,500

7,492

246 479

40

Då aflöninsens belonn för närvarande utgör......

—

__|_■

132*826

58

utgör 1870 års tillökning således .

—

—

-

-

—

—

113,652

82

År asyl.

Infanteriet.

1 Löner för: 2 Öfverstå!'' 90 % af norm -stat

å 6,390

12,780

—

2 Ö f ve r s t e - löj t n an t er

d:o

å 4,070

8,140

—

6 Majorer

d:o

å 3,260

19,560

—

2 Regements-qvartermästare

d:o

å 1,380

3,760

—

8 Regements-adjutanter

d:o

å 910

7,280

—

2 Regements-auditörer

d:o

k 1,800

3,600

—

32 Kompani-chefer

d:o

a 2,250

72,000

—

16 l:ste Löjtnanter

d:o

å 810

12,960

—

32 2:dre d:o

d:o

å 630

20,160

—

32 Underlöjtnanter

d:o

å 450

14,400

—

174,640

-

1

Transport

174,640

—

'' 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 2.

R :dr

0.

R:dr

0.

ll:dr

Ö.

R:dr

ö

Transport

174,640

—

Arfv för: 32 Fanjunkare 90 % af norm.-stat. å 270

8,640

- -

32 l:ste Sergeanten

d:o

ä 180

5,760

-

32 2:dre d:o

d:o

ä 135

4,320

—

32 Furirer

d:o

å 90

2,880

—

2 Regéments-trumslägare

d:o

å 180

360

-

2 Regements-väblar

d:o

ä 180

360

—

8 Bataljons-adjutanter

d:o

ä 180

1,440

—

20 Fältmusikanter

d:o

ä 90

1,800

—

8 Gevärshandtverkare

d:o

ä 67,50

540

—

64 l:ste Korporaler

d:o

å 67,50

4,320

—

192 Korporaler

d:o

ä 45

8,640

—

288 vice Korporaler

d:o

å 22,50

6,480

128 Spel och trumslagare

d:o

å 22,50

2,880

—

64 Timmermän

d:o

å 22,50

1,440

—

32 Sjukvårds-soldater

d:o

ä 22,50

720

—

50,580

936

2 Regements-pastorer

d:o

k 270

540

—

8 Bataljons-läkare

d:o

k 450

3,600

—

4,140

—

Till musikens underhåll.........

5,000

—

234,360

_

Artilleriet.

Löner för: 1 Öfverste-löitn. 90 % af norm.-stat. ä 5,100

5,100

—

1 Regements-läkare

d:o

å 2,250

2,250

—

1 Regements-pastor

d:o

å 540

540

—

1 Regements-auditör

d:o

k 1,800

1,800

—

1 Vaktmästare

d:o

ä 135

135

—

5 Batteri-chefer

d:o

''å 2,925

14,625

—

1

6 Löjtnanter

d:o

å 1,080

6,480

_

5 Underlöjtnanter

d:o

å 630

3,150

—

6 Styckjunkare

d:o

k 810

4,860

—

11 Sergeanter

d:o

ä 630

6,930

—

5 Batteri-trumpetare

d:o

ä 450

2,250

—

8 Läte Konstaplar

d:o

å 90

720

—

19 Konstaplar

d:o

k 67,50

1,282

50

5 Batteri-handtverkare

d:o

k 27

135

—

1 Tygofficer

d:o

k 900

900

—

1 Tygförvaltare

d:o

k 1,080

1,080

—

2 Pistolsmeder o. Stockmakare d:o a 316

630

-

52,867

50

Arfv. för: 1 Regements-qvartermästare d:o ä 675

675

—

1 Tygmästare

d:o

k 675

675

—

1 Stallmästare

d:o

ä 450

450

—

1 Häst-läkare

d:o

k 180

180

—

1 Informations-officer

d:o

å 450

450

1 d:o

d:o

å 360

360

_

Transport

2,790

52,867 50 234,360

opaginerad Kontrollera mot PDF

\

N:o 2.

f---

R:dr

ö.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

Transport

2,790

52,867

50

234,360

—

Arfv. för: 1 Inform.-lind.-off. 90 % af norm.-stat. ä 135

135

—

1 d:o

eko

å 67,50

67

50

1 d:o

eko

ä 45

45

—

3,037

50

Tjenstgöringspenningar vid värfvade batteriet

3,660

—

Skrifmaterialier in. in. till Informations-verket . . . .

225

—

3,885

—

59,790

—

Militär-Befälhafvarens Expedition.

Arfv. för Militär-Befälhafv. 90 % af norm -stat.

ä 1,800

1,800

—

2 Stabs-Adjutanter

eko

ä 630

1,260

—

3,060

—

Expensmedel...............

—

—

4,500

—

7,560

—

301,710

—

Aflöningens belopp utgör för närvarande .

—

—

—

—

—

—

132,826

58

hvarföre 1871 års tillökning utgör . .

—

—

—

—

—

—

168,883

42

År 187S.

Infanteriet.

! Eoner för: 2 Öfverstå!'' 92 % åt norm.-stat. å 6,512

13,024

—

2 Öfverste-löjtnanter

d:o

å 4,156

8,312

—

6 Majorer

d:o

å 3.328

19,968

—

2 Regements-qvartermästare

d:o

å 1,404

2,808

—

8 Regements-adjutanter

d:o

ä 928

7,424

-—

2 Regements-auditörer

d:o

å 1,840

3,680

—

32 Kompani-chefer

d:o

k 2,290

73,280

—

16 1: te Löjtnanter

d:o

k 828

13,248

—

32 2:dre d:o

eko

ä 644

20,608

—

32 Underlöjtnanter

eko

ä 460

14,720

_

177,072

Arfv för: 32 Fanjunkare

d:o

å 276

8,832

—

32 l:ste Sergeanter

d:o

ä 184

5,888

—

32 2:dre d:o

d:o

ä 138

4,416

—

32 Furirer

d:o

ä 92

2,944

—

2 Regements-trumslagare

d:o

ä 184

368

—

2 Regements-väblar

eko

ä 184

368

8 Bataljons adjutanter

eko

å 184

1,472

20 Fältmusikanter

eko

ä 92

1,840

8 Gevärshandtverkare

d:o

k 69

552

128 l:ste Korporaler

d:o

å 69

8,832

—

264 Korp. och Sjuk vårds-korp.

d:o

k 46

12,144

384 vice Korporaler

d:o

k 23

8,832

128 Spel- och trumslagare

d:o

k 23

2,944

—

64 Timmermän

d:o

å 23

1 472

—

64 Sjukvårds-soldater

d:o

k 23

1,472

_

62,376

1,200

Transport

239,448

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 2.

Rall-

ö.

R:dr

1 ö''

R.:dr

Ö.

R:dr

o-

Transport

239,448

1

Arfv. för: 2 Regera.-pastorer 92 % af norm.-stat. å 276

552

8 Bataljon s-läk are

d:o å, 460

3,68C

1"-

4,232

j

Till musikens underhåll.....

—

5,000

248,680

Artilleriet.

Löner för: I Öfverste-Löjtn. 92 % af norm.-stat, å 5,200

5,201

1 Major

d:o å 4,048

4,048

!

I Regements-läkare

d:o å 2,300

2,300

1 Regements-pastor

d:o å 552

552

1 Regemente-auditör

d:o å 1,840

1,841

1 Vaktmästare

d:o å 138

138

5 Batteri-chefer

d:o k 2,980

14,900

—

!

2 Kaptener

d:o å i,840

3,680

—

J O Löjtnanter

d:o å 1,104

11,040

--

8 Underlöjtnanter

d:o å 644

5,152

__

10 Styckjunkare

do å 828

8,280

—

1

15 Sergeanter

d:o å 644

9,660

—

5 Batteri-trumpetare

eko ä 460

2.300

20 fäste Konstaplar

d:o å 92

1,840

35 2:dre d:o

d:o å 69

2,415

5 Batterihandtverkare

d:o ä 27,60

138

! Tygofficer

d:o å, 920

920

1 Tygförvaltare

d:o å 1,104

1,104

2 Pistolsmedero. Stockmakare

d:o ä 322

644

—

76,151

—

Arfv. för: I Regements-qvartermästare

d:o k 690

690

1 Tygmästare

d:o k 690

690

1 Stallmästare

d:o ä 460

460

1 Häst-läkare

d:o k 184

184

1 Informations officer

eko å 460

460

i d:o

d:o k 368

368

I d:o under-officer

eko k 138

138

1 d:o d:o

d:o å 69

69

1 d:o d:o

d:o å 46

46

—

3,105

ljenstgonngspennmgar vid värfvade batteriet .

3,660,

Skrifmaterialier m. m. till Informations

-verket . . . ,

225

—

3,885

—

83,141

Militär-Befälhafvarens Expedition.

Arfv. till Militär-Befälhafv. 92 H af norm.- tat, ä 1,840

1,840

2 Stabs-Adjutanter

d:o å 644

1,288

3,128

Expens-medel........

—

4,500

7,628

339,449

lfa allomngens belopp för närvarande utgör ......

—

—

—

132*826

58

ölitver iö72 ars tillökning......

—

-

—

-

—

206,622(42

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 2.

o !

År mr&.

R:dr

0.

R:dr

Ö.

K:dr

i

Infanteriet.

|

229,360

19,200

5,000

_

]

| Tjenstgörin gs p e n n ingar (bil. M 7) . ................

253,560

i

Artilleriet.

94 % utaf ny normal-stat (83,050), (bil. M 7).......

Tjenstgöringspenningar (bil. M 7).................

Skrifmaterialier in. ..........................

78,067

6,510

225

84,802

Militär-Befälhafvarens Expedition.

1

94 % utaf ny norm.-stat (3,400), (bil. M 7)...........

3,196

4,500

—

7,696

346,058

132,826

58

__

213,231

42

År 1894.

i Infanteriet.

234,240

—

19,200

5,000

—

258,440

Artilleriet.

79,728

6,510

—

225

—

86,463

IVsilitär-Befälhafvarens Expedition.

j

3,264

4,500

I

7,764

352,667

132,826

—

—

58

_

219,840

42

År I

!

Infanteriet.

239,120

—

j

19,201

—

5,001

—

263,320

—

Artilleriet.

81,381

6,51(

22i

!

98 % utaf ny normal-stat.....................

Skrifmaterialier in. ........................

) —

) —

—

88,124

i''-

i Transport j |

351,444-

|

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 2.

Transport

Militär-Befälhafvarens Expedition.

98 % utaf ny normal-stat.............

Expens-medel....................

Nuvarande aflöning utgör.............

1875 års tillökning således........

Al* 18?fi och allt framgent.

Infanteriet.

Tulla beloppet enligt ny norm.-stat.......

Tjenstgöringspenningar...............

Musikens underhåll..............

Artilleriet.

Tulla beloppet enligt ny normal-stat . .

Tjenstgöringspenningar..........

Skrifmaterialier in. m...........

Militär-Befälhafvarens Expedition.

Tulla beloppet enligt ny normal-stat................

Expensmedel...................

Nuvarande stat upptager.....................

hvarföre tillökningen i aflöning år 1876 och allt framgent, bl ifver

2:o) Vapenöfning.

Ap 1870.

Bevä ringen.

Befälsmöte: Marsch-kostnad för 534 man underbefäl i 2:ne dagar,

1,068 portioner .................å 50 öre

Mötes-kostn.för 534 man under-befäl i 12 dag. 6,408 port. å 50 öre

Rekryt-mute: Marsch-kostnad för 330 man bevaring

i 2 dagar............. 660 port. å 50 öre

Mötes-kostn. för 50 man under-befäl i 30 dag. 1,500 port.

d:o för 330 man beväring i 30 dag. 9,900 port.

Summa 11,400 port. å 50 öre

Befälets aflöning........

Stam truppen.

Rekryt-möte: Marsch-kostnad för 188 man 4 dag. 752 port. å 50 öre

Mötes-kostnad för 188 man62 »11,656 port. å 50öre

Befäls-nflöning (beräk midt för^Jkne^ombjden^^^.

Transport j 10,608 -| 11,808

K:dr

3,332

4,500

R:dr

351,444

7,832

244,000 —

19,200!—

5,000 —

83,050 —

6,510 —

225 —

3,4001—

4,500

534

3,204

330

5,700

2,040

376

5,828-

4,404|-

268,200

89,785

7,900 —

R:dr

.359,276

132,826

58!

226,449|42i

365,885

132,826

58

-1233,058 42

3,738

8,070

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 2.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

10,608

—

11,808

—

1,500

1,500

13,608

25,416

—

—

—

—

10,347

14

15,068

86

936

5,616

—

660

—

8,550

3,960

—

2,836

8,558

—

31,116

400

—

6,272

4,404

1,500

3,000

—

15,576

46,692

—

—

—

—

10,347

14

—

—

—

—

36,344

86

8,400

_

—

—

16,350

24,750

__

Transport

Rekryt-möte: Legning af Exercis-hästar.............

Förvaltnings-, Sjukvårds- in. fl. omkostnader . .

Nuvarande kostnaden utgör i medeltal......

1870 års tillökning utgör således...........

år 8878.

Beväringen.

Befåls-möte: ,

Marsch-kostnad för 936 underbefäl i 2 dagar 1,872 port, a 50 öre

Mötes-kostnad

d:o

12

11,232

Mötes-kostnad

1,320

1,500

9,900

750

4,950

ä 50

å 50 »

» 936

jRekryt-möte:

Marsch-kostnad » 660 man beväring 2 »

50 underbefäl i 30 »

3.30 man beväring 30 »

„ » 50 underbefäl i 15 »

» 330 man beväring 15 »

Summa 17,100 port. å 50 öre

Befälets aflöning...........................

Ofningsmöte:

Marsch-kostnad för 836 underbefäl i 2 dagar 1,6/2 poit.

d:o » 2,000 man beväring i 2 » 4,000 »

Summa 5,672 port. å 50 öre

Mötes-kostnad för 2,836 man bevar, i 6 dag. 17,016 port, å 50 öre

Stamtruppen.

Marsch-kostnad för 200 man i 4 dagar

Mötes-kostnad:

Bef åls-mötet: för

Rekryt-mötet: »

800 port. å 50 öre

12 man

200 »

i 12 dagar 144 port.

i 62 » 12,400 »

Summa 12,544 port. å 50 öre

Befälets aflöning................

Legning af Exercis-hästar..........

Förvaltnings-, Sjukvårds- in. fl. kostnader

Nuvarande kostnaden utgör.........

1871 års tillökning således......

År 8872.

Beväringen.

Befäls-möte (bil. M 4)............

Rekryt-möte (bil. M 4)............

Befälets aflöning (bil. JH 4).........

Transport

24,750-

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 2.

R:dr

Ö

R:dr

Transport

24,750

Stamtruppen.

Marsch-kostnad (bil. M 4) .

52C

-

Mötes-kostnad: Befäls-, rekryt- och regements-mötet (bil. M 4

5,278

Befälets aflöning (bil. M 4)

1 468

Legning för Exercis-hästar (bil. M 4). . . .

5 400

Förvaltnings- och sjukvårds- m. fl. kostnader ....

4,500

-

17,166

Nuvarande kostnad utgör.......

1872 års tillökning således. . . .

År 1873.

Beväringen.

Befälsmötet (bil. M 4) . . .

8 400

Rekrytmötet (bil. M 4)......

16,350

Öfningsmöte (bil. M 4)......

6,100

Förvaltnings- och Sjukvårds- in. fl. kostnader (bil. M 4) . . .

3,000

—

33,850-

Stam truppen (bil. M 4)..........

—

—

14,166-

Nuvarande kostnad utgör......

1873 års tillökning således...........

—

—

— -

År 1874.

Beväringen.

Befälsmöte................

8,400

Rekrytmöte...................

16,350

Förvaltnings- och sjuk vårds-kostnad er. . .

3,000

—

27,750 -

Stamtruppen.......

—

—

14,166-

Nuvarande kostnaden utgör..........

1874 års tillökning således.......

—

—

— -

. År 1875.

Beväringen.

Befälsmöte................

8,400

Rekrytmöte...............

16,350

Öfningsmöte...............

12 200

Förvaltnings-, sjukvårds- in. fl. kostnader.........

3,000

39,950-

Stam truppen............

—

14,166 —

Nuvarande kostnaden utgör..............

—

1875 års, och allt framgent årliga tillökningen ....

—

— —

•it
-

41,916

10,347 14

31,568 86

48,016 —

10,34714

37,66886

41,916 —

10,347 14

31,56886

54,116 —

10,347 14

43,768|86

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 2.

3:o) Beklädnad.

År 1870.

Befälsmötet 6,408 slitningsdagar

Rekrytmötet 11,400 d:o

Summa 17,808 slitningsdagar.............ä 37 öre

Nuvarande slitningsersättning utgör i medeltal ...................

1870 års tillökning således............i..............

År 1871.

Befälsmötet 11,232 slitningsdagar

Rekrytmötet 17,100 eko

Öfningsmötet 17,016 d:o

Summa 45,348 slitningsdagar............. ä 37 öre

Nuvarande slitningsersättning..............................

1871 års tillökning således...........................

År 1872.

Befälsmötet 14,400 slitningsdagar

Rekrytmötet 22,800 d:o

Summa 37,200 slitningsdagar.............å 37 öre

Nuvarande slitningsersättning........1......................

1872 års tillökning således...........................

År 1873.

Befälsmötet 14,400 slitningsdagar

Rekrytmötet 22,800 d:o

Öfningsmötet 18,300 d:o

Summa 55,500 slitningsdagar.............å 37 öre

Nuvarande slitningsersättning. . ......................... . . .

1873 års tillökning således..........................-

År 1874.

Lika som 1872 37,200 slitningsdagar.............å 37 öre

Nuvarande slitningsersättning..............................

1874 års tillökning således...........................

År 1875.

Befälsmötet 14,400 slitningsdagar

Rekrytmötet 22,800 d:o

Öfningsmötet 36,600 d:o

Summa 73,800 slitningsdagar.............ä 37 öre

Nuvarande slitningsersättning utgör..........................

hvarföre tillökningen i slitningsersättning år 1875, och allt framgent utgör . . .

R:dr

Ö.

6,588

2,247

96

82

4,341

14

16,778

2,247

76

82

14,530

94

13,764

2,247

82

11,516

18

20,535

2,247

82

18,287

18

13,764

2,247

82

11,516

18

27,306

2,247

82

25,058 18

«(«

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 2.

R:dr

Ö.

R:dr

0.

4: o) Hästar.

År 1870.

Underhåll

för 15

hästar ....

. . . å 410: 75

6,161

25

Stallhyra

för

d:o ...........

799

95

6,960

20

År 1871, och allt framgent

Underhåll

för 25

hästar.............

10,268

75

Stallhyra

för

d:o .........

1,333

25

11,602

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. L. N:o 3

Batteriernas sammansättning.

i

3"24

fot

-batteri.

2''''25

fot

-batteri.

1

1 !

^ >

j

TJnder-Löitnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Batteri-trumpetare.

Förste konstaplar.

Andre konstaplar.

1

P

g

I Handtverkare i N:o.

«

7 !

Hästläkare.

Hofsmed.

o

c-

Samma personal.

Hästar.

Kaptener.

C

P

Under-Löjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Batteri-trumpetare.

Förste konstaplar.

Andre konstaplar.

Stam-artillerist er.

Handtverkare i N:o.

4

Hästläkare.

Hofsmed.

Redogörare.

l

l

_

Hästar.

Batteri-Chef ............,......

1

_

1

2

1

_

_

—

—

1

2

Batteri-Adjutant ............

—

1

1

1

1

Batteri-trumpetare ...........

—

—

—

-

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

1

Afdel nings-chefer ............

—

2

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

—

2

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

Kanonbefälhafvare............

—

—

—

3

—

3

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

—

—

3

—

3

—

—

-

—

—

—

—

6

—

Park-befäl .......................

1

—

—

i

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

4

3

—

—

—

1

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

3

2

Kanonservis ....................

—

__

—

—

—

—

6

18

—

30

—

—

—

54

36

—

-

6

15

—

27

—

—

—

48

24

Vid ammunition s-vagn arn e

_

—

—

—

—

—

—

—

28

—

12

—

—

—

40

48

—

—

—

—

—

—

—

—

18

—

12

—

—

_

30

24

! „ reserv-lavetten ..........

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

2

—

—

—

6

6

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

2

—

—

—

6

4

„ fältsmedjan ................

—

—

—

—

—

-

—

—

2

—

1

—

—

—

3

4

—

—

—

—

—

—

—

2

—

1

—

—

—

3

4

„ trossvagnarne ...........

4

8

4

4

8

„ reserv-hästarna .........

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

—

4

12

—

—

—

—

—

—

—

4

—

4

10

Sjukvårds-manskap .......

—

—

—

—

—

—

2

—

6

—

—

—

8

—

—

—

—

—

—

—

—

2

-

6

—

—

—

8

—

Kockar ..........................

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

4

i Uppassare och handräkning

—

—

—

—

—

—

—

7

—

—

7

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

6

—

Reserv .................. .......

1

—*

4

9

—

—

13

—

—

—

—

—

—

—

5

—

6

—

—

11

i Hästläkare ....................

—

—

—

—

I—

—

—

1

—

1

| 1

—

—

—

—

—

1

—

—

1

i

! Hofsmed ..........................

—

—

!—

—

i—

i

—

1

—

—

—

—

—

—

i

—

1

—

Handtverkare .................

—

1 —

1

| 2

j—

3

-

—

—

1

2

H

—

—

! 3

—

1 Kommissarie ..................

1

—

1

1

Summa

'' 2

1 2

1

| 2> 3

i

1 4

7

62| l|77

| 1

i

1 i

|l6512t

>]1

j ;

! 1

1 5

;j 3| i

1 4

l| 1

j5C

>h

|7C

! i

| i

1 145|84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. L. N;o 4.

Approximativ beräkning öfver kostnaden för Gottlands National-bevärings

vapenöfningar, enligt föreslagen plan.

l:o) Beväringen.

a) Befäls-mötet:

Marsch-kostnad

Eib

Mötes-kostnad

» 1,200 man underbefäl » 12

b) Rekryt-mötet:

Marsch-kostnad

» 990 man » 2

Mötes-kostnad

» 50 man underbefäl » 30

» 330 » beväring » 30

» 100 » underbefäl » 15

» 660 » beväring » 15

))

»

))

14,400

1,980

9,900

1,500

9,900

Dagtraktamente under 30 dagar för:

5 Kaptener och Läkare............................. å 4 rdr 600.

16 Subaltern-Officerare ............................ å 3 » 1,440.

Dagtraktamente under 15 dagar för:

8 Kaptener ............................................... å 4 rdr 480.

32 Subaltern-Officerare .............................. å 3 » 1,440.

c) Ofnings-möte, (hvartannat år):

Marsch-kostnad

förl,050m. underbefäl under2 dagar, 2,100 portioner

»T2,000m beväring » 2 » 4,000 »

portioner å 50 öre

1,200

» å 50 »

7,200

» å 50 »

990

portioner

))

))

))

portioner å 50 öre

11,400

2,040

1,920

Summa 6,100 portioner å 50 öre 3,050

Mötes-kostnadför3,050manunder6dagar,18,300 » å50''» 9,150

« Summa 12,200

Således för hvarje år ........................................................

d) Öfningsmöte; (hvart 4:de år). Samma årliga kostnad som

föregående .......................................................

Förvaltnings-, sjukvårds- m. fl. kostnader ...................................

6,100

6,100

Rdr

Rdr

8,400

12,390

3,960

12,200

3,000

39,950

Transporti 39,95o| -

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 4.

i

''

Rdr

öre

Rdr

öre

Rdr

öre

Transport

39,950

—

2:o) Stam truppen.

a) Kostnad för manskapet:

|Marsch-kostnad, beräknad efter 4 marschdagar i medeltal fram

och åter mellan batteri-samlingsstället och regements-mötes- platsen; således för 260 man, 1,040 portioner å 50 öre

Mötes-kostnad:

jKefäls-mötet 12 dagar för 48 man 576 portioner.

(Rekryt-mötet 62 » » 35 » 2,170 »

Reoements-mötet 30 » » 260 » 7,800 »

520

—

Summa 10,546 portioner å 50 öre

5,278

—

b) Kostnad för befälet:

Dagtraktamente för:

Rekryt-mötet, 62 dagar 1 Kapten a 4 Rdi .............. 2 8

'' 4 Sub. Officerare å 3 » ............... 124

4 Und.-Officerare ä 2 » 496

1,468

7,266

5,400

1,500

iLega och underhåll för 60 Exercis-hästar a 90 » .......................

(Förvaltnings-, Sjukvårds- m. fl- kostnader .................................

14,166

Svin

ma

| 54,116

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. L. N:o 5.

Förslag till norm al-stat för Gottiands National-beväring.

Infanteriet.

Artil

eri et.

Fast lön

(arfvode.)

Fast lön

(arfvode.)

A) Löner.

Staben:

Regements-chef

Öfverst-!öjtnant, l:ste major; d:o Corps-chef

Major .............................

to

pjOq''

3 °

a »

P-* p

§

eg

er?

O:

3.

5"

eg

3

09

P

3

in

3

3

3

^ to

pcg

3*5-

O 31

Pjctq

tv

^ O!

ö

w

a o

|>

tv H-.

r-1 o

3

JO

crq

tv

3

»9

O:

3.

3*

eg

►3

3

crq

P

3

in

3

3

3

p

5,300

3,900

3,000

800

800

400

400

400

900

200

200

300

100

7.000

4.500

3,600

1.500

1.000

4,200

4,000

800

400

600

5,600

4,400

Regements qvartermästare .............. ..

Regements-adjutant .................

. 500

400

Regements-läkare .............................

2,500

600

2,500

600

Regements-pastor ................

Regements-auditör .......................

2,000

2,000

2,000

150

2,750

2,000

1,200

2,000

150

3.200

2,000

1.200

Vaktmästare ...............................

Kompani- och Batteri-staten:

Kompani- eller Batteri-chef ........................

Kapten ....................................

2,000

—

450

2,450

—

450

l:ste Löjtnant ................................

900

900

700

500

2:dre d:o ............................

700

500

Underlöjtnant ..............................................

700

900

700

500

100

75

30

700

900

700

500

100

75

30

Styckjunkare ..............................

Sergeant ...............................................

Batteri-trumpetare .....................................

Lste Konstapel, jemte nummerlön.................

2:dre d:o d:o ..................

Batteri handtverkare d:o

Tygstaten:

Tygofficer .....................................................

1,000

1,200

350

350

1,000

1,200

350

350

Tygförvaltare .....................................

Pistolsmed (jemte 17,520 kub.fot spanmål) ...

Stockmakare d:o

—

—

—

—

B) Arfvoden.

Staben:

Militär-befälhafvaren ...................................

1,200

300

800

2,000

700

Stabs-adjutant ................................................

400

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 5.

Infanteriet.

Artil

eriet.

Fast

lön

Fast

lön

(arfvode.)

(arfvode.)

CD*

a

s

K

0

K

s!

<£T

O:

CO

K

ciq

CO

s''cS

5*

0

B °

9

o B.

PuOq

3 g,

p- “

CfQ

►§

I

-4-s 0

< <-*- O 07

P-Oq

CD «

Pu ^

CD m,

r" o

eg

1

B

W O:

0

*5

ac?

U>

''=rot

3

crq

0

oq

CD

eg

Regements-qvartermästare ..................

Regements-pastor ...................

300

500

—

—

300

500

750

—

—

750

Bataljonsläkare ....................

Stallmästare ...........................

500

200

500

200

Hästläkare .......................................

Regementstrumslagare; Regements-väbel;

Bataljons-adjutant .........................

200

*

200

Kompani- och Batteri-staten:

Batteri-chef, (tjenstgörande på värfv. batteriet)

_

540

540

Kapten d:o .............

540

540

Löjtnant d:o ..................

__

__

—

360

360|

Underlöjtnant d:o .................

—

—

—

_

270

270

Fanjunkare; Styckjunkare d:o ................

300

—

300

—

_

200

200

l:ste Sergeant; Sergeant d:o ..................

200

—

200

—

200

200

2:dre d:o ; Batteri-trumpetare d:o .........

150

—

150

—

200

200

Furir; Fältmusikant ...................................

100

75

75

100

75

75

Gevärshandtverkare .........

l:ste korporal; l:ste konstapel d:o .........

—

—

50

50

Korporal Sjukvårdskorporal; 2:dre konstap. d:o

50

—

—

50

—

25

25

Batterihandtverka.re(tjenstg. på värfv. batteriet)

—

—

—

—

15

1.5

Sjukvårds-soldat; Timmerman .....................

25

—

--

25

—

—

Trumslagare och spel ............................. ..

25

25

Tygstaten:

Tygmästare ................................

750

750

Informations-verket:

In formation s-officer ...............................

500

500

d:o d:o ...............................

450

450

d:o underofficer.............................

150

150

d:o d:o ..........

75

75

d:o '' d:o

50

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. L. N:o 6.

Approximativ beräkning öfver den ökade kostnad som

uppstår genom tillämpning af den för Gottlands

Nationalbeväring 1 öreslagne organisation.

Bär

öre

Rdr

öre

l:o) Aflöning: Enl. bil. 11:0 7 uppgår denna till 365,885: —

Nuvarande aflöning utgör.. 132,826: 58'')

Skillnaden utföre».......

2:o) Vapenöfning: Enl. bil. n:o 4 uppgår denne» kostnad

till...............54,116:

Nuvarande kostnaden har i

medeltal för åren 1863 67

utgjort............. 10,347:14-)

233,058

42

Skillnaden utföre» ....

43,768

86

3:o) Beklädnad: a) Beväringen.

Slitningsersättning under 73,8003) tjenst- göringsdagar å 37 öre... . 27,306: -- Nuvarande kostnaden har i

medeltal för åren 1863 67

utgjort............. 2,247: 82.

Skillnaden utföre».............

25,058

11,602

18

b) Stamtruppen.

Utgör en kostnad motsvarande den minsk- ning »om genom denna trupp» öfverflyt- tande till landsförsvaret uppkommer å

5:te hufvudtiteln.

4:o) Hästar: Underhåll af 25 hästar å 410: 75. 10,268: 75.

Stallhyra för d:o 53:33 1,333.25.

313,487

46

1) Enligt gällande stat uppgår sammanlagda kostnaden för aflöning åt befäl, underbefäl,

ni. m. vid Nationalbeväringen till............... 139,362: 92.

I denna summa inberäknas dock:

Underhåll, rekryteringspenningar, medikaments- och kommunionpenningar,

samt kokinrättningskostnad för nuvarande värfvade batteriet, med till
-

sammans ................... 5,036: 34.

samt anslag till lega för exercishästar vid artilleriet..... 1,500: — g 53g 34

... . Återstår....... 132,826: 58.

) Kostnaden för legning af Exercishästar vid Artilleriet inbegripen.

3) Enl. Bil. N:o 4 utgör antalet slitningsdagar:

Under befälsmötet................... 4qq_

„ rekrytmötet...................22^800.

„ öfningsmöte (hvartannat år) årligen...........18^300.

" 5) (hvart 4:de år) „ ........... 18,300. 73 zgp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. L. N:o 7.

Beloppet utaf Aflöningen vid

Gottlands N ational-beväring,

af ny lönestat.

efter tillämpning

Infanteriet.

A) Löner.

jRegements-chefer.........................

Ofverste-löjtnant, Corps-chef ...

D:o l:ste Major ..

| Majorer ...............................

Regements-qvartermästare..........

jRegements-adjutanter ................

Regements-pastor ......................

Regements-iäkare ......................

Regements-auditörer...................

Vaktmästare...............................

[Kompani- eller Batteri-chefer ...

Kaptener ...................................

yste Löjtnanter; Löjtnanter .....

j 2: dre d:o .......................

i Underlöjtnanter .........................

jStyckjunkare ..............................

i Sergeanter .................................

Batteri-trumpetare ....................

yste Konstaplar (jemte nummerlöner)

2: dre d:o d:o

| Batteri-handtverkare d:o

Tyg-officer ................................

| Tyg-förvaltare ..........................

i Pistolsmed (jemte 17,520 kbf. spanm.)

Stockmakare d:o

B) Arfvoden.

[Militär-befälhafvaren ........

iStabs-adjutanter ................

iRegements-qvartermästare

iRegements-pastorer ..........

iBataljons-läkare.................

Artilleriet.

Transport

Militär-Befälhafvarens

Expedition.

1-

Antal.

Fast lön

eller arfvode.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

1

Antal.

Fast lön

eller arfvode.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

|

Arfvode.

Summa.

|

2 ä 6,100

12,200

1,800

14,000

—

i

—

—

— 1

—

14,000

—

1 k 5,000

5,000

600

5,600

—

—

5,600

2 a 4,300

8,600

400

9,000

—

—

—

—

j

—

—

9,000

6 a 3,400

20,400

1,200

21,600

1 a 4,400

4,400

—

4,400

—

—

26,000

2 å 1,200

2,400

600

3,000

—

—

—

—

—

—

—

3,000

8 a 900

7,200

800

8,000

—

—

—

—

—

—

—

8,000

1 ä 600

600

—

600

—

—

—

600

-•

1 k 2,500

2,500

—

2,500

—

—

—

2,500

2 k 2,000

4,000

4,000

1 å 2,000

2,000

—

2,000

—

—

—

6,000

_

—

1 a 150

150

—

150

—

—

—

150

32 a 2,000

64,000

14,400

78,400

5 å 2,750

13,750

2,250

16,000

—

—

—

94,400

_

—

2 å 2,000

4,000

—

4,000

—

—

—

4,000

16 ä 900

14,400

—

14,400

10 a 1,200

12,000

—

12,000

—

—

—

26,400

32 a 700

22,400

—

22,400

—

—

—

—

—

—

—

22,400

32 å 500

16,000

—

16,000

8 ä 700

5,600

—

5,600

—

—

—

21,600

_

—

—

10 a 900

9,000

—

9,000

—

—

—

9,000

—

15 k 700

10,500

—

10,500

—

—

—

10,500

_

—

5 ä 500

2,500

—

2,500

—

—

2,500

—

20 å 100

2,000

—

2,000

—

—

—

2,000

—

35 ä 75

2,625

—

2,625

—

—

—

2,625

—

5 a 30

150

—

150

—

—

—

150

1 ä 1,000

1,000

—

1,000

—

—

—

1,000

_

1 a 1,200

1,200

—

1.200

—

—

—

1,200

_

1 a 350

350

—

350

—

—

350

—

—

—

—

1 å 350

350

350

350

1 a 2,000

2,000

2,000

2,000

_

—

2 k 700

1,400

1,400

1,400

_

_

1 a 750

750

—

750

—

—

—

750

2 k 300

600

600

—

—

—

—

—

—

600

8 ä 500

4,000

4,000

—

—

I

4,000

|176,20(

)| 19,200

195,400

—

80,425

2,850] 83,275

1 -

| 3,400

3,400

282,075

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:o 7.

Transport

!Stallmästare ..............................

Häst-läkare..................................

Regements-väblar ..........................

Regementstrumslagare ....................

Bataljons-adjutanter........................

Fält-musikanter ............................

Gevärs-handtverkare .....................

Batteri-chef .....................................

Kapten .............................................

Löjtnanter .......................................

Underlöjtnant ..............................

Fanjunkare; Styckjunkare .............

l:ste Sergeant; Sergeanter ...........

2:dre d:o ; Batteri-trumpetare

Furirer ........................................

l:ste Korporal; l:ste Konstapel ..

Korporal; Sjukvårds-korporal; 2:dra

Konstapel .............................

I Vice-korporaler ..........................

Batteri-handtverkare ...................

Sjuk vårds-soldater .......................

|Timmermän .................................

Spel och trumslagare.....................

Tygmästare ............................

Informations-officer ......................

D:o

Informations-underofficer ... ........

D:o .............

I):o ............

Infanteriet.

Artilleriet.

Militär-Befälhafva
-

Antal.

Fast lön

eller arfvode.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

>

Fast lön

eller arfvode.

Tjenstgörings-

pengar.

Summa.

>

—

176,200

19,200

195,400

80,425

2,850

83,275

—

—

—

—

1 ä 500

500

—

500

—

—

—

—

1 ä 200

200

—

200

_

2 å 200

400

—

400

2 å 200

400

—

400

__

8 å 200

1,600

—

1,600

20 å 100

2,000

—

2,000

_

_

8 å 75

600

—

600

—

--

—

—

—

—

1 k 540

—

540

540

—

—

—

—

—•

1 å 540

—

540

540

_

—

—

—

—

2 å 360

—

720

720

—

—

—

'' —

1 ä 270

--

270

270

__

32 k 300

9,600

—

9,600

2 å 200

—

400

400

32 å 200

6,400

—

6,400

3 å 200

—

600

600

__

32 å 150

4,800

—

4,800

1 å 200

—

200

200

32 å 100

3,200

—

3,200

—

128 å 75

9,600

—

9,600

4 ä 50

—

200

200

—

264 å 50

13,200

13,200

7 k 25

175

175

384 k 25

9,600

—

9,600

—

—

—

—

—

—

1 å 15

—

15

15

64 å 25

1,600

—

1,600

—

_

64 å 25

1,600

—

1,600

_

_

__

__

_

128 å 25

3,200

—

3,200

—

—

—

—

—

—

—

1 k 750

750

—

750

—

—

—

—

1 å 500

500

—

500

—

—

—

—

1 k 400

400

—

400

—

—

—

—

1 å 150

150

—

150

—

—

—

—

1 k 75

75

—

75

- 1

—

—

—

1 å 50

50

— !

50

—

3,400

3,400

282,075!

500|

20(4

400;

400

1,600.

2?000!

600.

540

540j

720!

270!

10,0001

7,000''

5,000!

3,200:

9,800l

13,375

9,600!

151

1,600!

1,600!

3,2001

750!

500j

400;

150;

75!

Summa aflöning

Vidare tillkommer:

[Expensmedel vid Milit.-Bef.-Exped.

.Musikens underhåll vid Infanteriet.

[Skrifmaterialier m. in. vid Informa- tionsverket ......................

—

244,000

19,200

263,200

83,050

6,510

89,560| —

3,400

3,400

1356,160

—

—-

—

5,000

—

—

225

—

—

4.500

4,500

5,000

225

1 Summa Summarum

—

244,000

19,200

268,200

—

83,0501

6,510 89,785

—

3,400

7,900;

365,885!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. L. N:o 8.

Sammandrag öfver den ökade kostnad för Aflöning,

Vapenöfning, Beklädnad och Hästars underhåll

vid Gottlands National-beväring, som blifver en följd

af föreslagen organisation.

Ökad kostnad

För

aflöning.

För

vapenöf-

ning.

För

beklädnad.

För

hästars

underhåll.

År

1870 ..............

113,652182

15,068

86

4,341

14

6,960

20

))

1871..............

168,883

42

36,344

86

14,530

94

11,602

»

1872 ..............

206,622

42

31,568

86

11,516

18

11,602

—

))

1873 ..............

213,231

42

37,668

86

18,287

18

11,602

—

))

1874 ..............

219,840

42

31,568

86

11,516

18

11,602

—

»

1875 ............

226,449

42

43,768

86

25,058

18

11,602

—

))

1876 och allt framgent . . .

233,058

42

43,768

86

25,058

18

11,602

—

in

f

B

F

o

140,023102

231,361 j22

261,30946

280,78946

274,527 46

306,87846

313,487146

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. M. N:o 1.

Sammandrag

af approximativa beräkningar öfver den ökade kostnad för Arméns organisation, som belöper sig på hvarje af åren 1870—75.

Infanteriet.

Kavaleriet.

Artilleriet.

Ingeniör
väsendet.

Generalitetet

och Generalstaben.

Krigsbildningen.

Löneregleringen.

Indelta Arméns

vapenöfningar.

Öfnings
läger.

Skolorna.

Bevärings- j Sjukvården,

manskapets i

vapenöfnin- j

gar.

Indelta

arméns.

Värfvade

arméns.

Försvarsväsendet

å Gotland.

Summa.

År

1870

1871

1872

1873

1874

1875

102,524

19,462

468,541

434,775

469,885

Öl

44

47

79

57

514,996 126

18,462 24

22,372 |24

26,282 24

31,192 24

36,108 24

40,102 ;24

>)

19,992

89

77.567 59

78:732 59

124,758 i 19

125,938 19

174,200 20

12,728

57,989

107,387

158,386 57

208,944 97

249,004117

2)

10,000

20,000 |

25.000

30.000

35.000

i

30,000

30,000

30,000

30,000

30,000

30,000 j—|

39,611

41,627

41,627

41.627

41.627

60

35

35

35

35

41,627 35

4)

473,980

637,010

637,010

637,010

637,010

5)

140.000

160.000

180,000

183,550

183,550

183,550

1,839,202

668,762

748,113

690,937

679,436

639,680

13

94

39

49

94

121,793

121,793

121,793

121,793

| I

10

10

10

10

121,793 |10

140,023

231,361

261,309

280,789

2,342,544

1,914,916

2,720,797

2,759,820

274,527 46 2,838,821

306,878 j46j ^2,973,842

86J

25''

571

19;

82!

.el

'') Om indelta arméns rekryte ringskostnad för år 187 0, på sätt jag anser lämpligt, kommer att bestridas af allmänna b ev äringsfonden, så minskas dessa summor, hvad infanteriet angår med 63,000

Rdr och hvad beträffar kavaleriet med 12,000 Rdr.

2) Enär general-stabens organisation är beräknad att genomföras under loppet af omkring 15 år, har någon fördelning af den ökade kostnaden på åren 1870—1875, icke kunnat uppgöras; och de

summor, som här äro upptagne, angifva således endast ungefärligen den ökade kostnad, som General-stabens organisation kan komma att under ifrågavarande år förorsaka.

3) Ökade kostnaden för indelta arméns vapenöfningar är inberäknad i kostnaden för infanteriets och kavaleriets organisation.

4) Den ökade kostnad som utsträckt vapenöfning för beväringsmanskapet skulle föranleda under år 1870, uppgående (bil. Ser. G. N:o 1) till 382,527: 50 är här icke upptagen, emedan den är

afse dd att bestridas med 273,527: 50 ur allmänna b e väringsfonden, och med 129,000 af bevärings-beklädnads-direktionernas tillgångar.

Fältläkare-corpsens organisation, som i fråga om tiden för dess genomförande är beroende af tillgången på läkare, har ansetts kunna på omkring fyra år genomföras, och de här för åren

1870:—1872 upptagna summor, angifva endast ungefärligen den kostnad, som i man af corpsens kompletterande uppstår.

6) Denna summa öfverensstämmer icke med den i Bil. Ser, M. N:o 2 upptagna, af den orsak att general-stabens organisation, indelta arméns lönereglering och löneregleringen för Gotlands nationalbeväring

icke vid 1875 års slut äro genomförde. ''

Anm. Den verkliga ökade kostnaden för arméns organisation under åren 1870—1875, understiger för hvarje år den utförda slutsumman med omkring 500,000 Rdr (Bil. Ser. M. N:o 2).

I ofvan upptagne summor är icke inberäknad kostnaden för öfvertagande af arméns ackords-amortering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ser. M. N:o 2.

Sammandrag

af den approximativt beräknade ökade kostnad, som uppstår till

följe af Arméns organisation på föreslaget sätt.

Ä) Infanteriets organisation (bil. Ser. B. N:o 15) . .

514,996

26

B) Kavaleriets d:o (bil. Ser. 0. N:o 7) . . .

40,102

24

G) Artilleriets d:o (bil. Ser. B. N:o 21) . .

174,200

20

D) Ingeniör-väsendets d:o (bil. Ser E. 2sT:o 8) . . .

E) Generalitetets och generalstabens organisation ^enligt

249,099

17

betänkandet)........ ....

'') 93,820

—

F) Kr ig sbildning en;

a) Indelta Arméns vapenölningar (inbegripen i

kostnaden för infanteriets och kavalleriets orga- nisation).

b) Öfningsläger (bil. Ser. G. N:o 1)......

c) Korprals- och underbefäls-skolor (bil. Ser. G.

30,000

—

N:o 2)......39,611: so.

d) Krigshögskolan (bil. Ser.

G. N;0 8) .... . 19,850: 59,461: tio.

e) Krigsskolan (bil. Ser. G. N:o 6) (be-

sparing).......... 17,834: 2 5.

41,627

35

f) Beväringsmanskapets vapenölningar (bil. Ser. G.

.Nio 1)....... ......

637,010

—

1,780,855

22

G) Sjukvården (bil. Ser. 1. N.-o 2)........

H) Löne-regleringen:

183,550

—

a) Indelta Arméns (enligt betänkandet om lönn-

regleringen i..... .......

676,605

51

Transport

860,155

51

1,780,855

1

22

'') Ökade kostnaden för general-stabens organisation utgör...... 97,570: —

hvarifrån afgår den genom generalitetets organisation uppkommande besparing 3,750: —

Återstår 93,820: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

860,155

51

1,780,855

22

b) Värfvade Arméns (enligt betänkandet om löne-

regleringen).............

I) Försvarsväsendet å Gotland (bil. Ser. L. N:o 6). .

>) 121,793

313,487

10

46

1,295,436

0 7

Summa Rdr Rmt

3,076,291

2 9

Denna summa minskas dock genom:

!

a) Den genom rustliålls-infänteriets förändrade organi-

sation uppkommande vinst.........

b) Den besparing, som uppstår genom afskaffande af

passevolansen vid värfvade Armén omkring . . .

e) Beloppet af värneskatten, förslagsvis......

-) 237,037

3) 70,000

200,000

45

«)507,037

45 i

hvarföre skillnaden.........Rdr Rmt

utvisar den verkliga förökning i statsverkets utgifter,

som armé-organisationen, efter dess fullständiga genom- förande, kommer att förorsaka.

j

|

2,569,253

84

i

1) Kostnaden för värfvade arméns lönereglering uppgår till..... 280,506: 10.

hvarifrån här bör göras afdrag för å de särskilda vapnens organisation

redan upptagen kostnad för löner åt det tillökade befälet och underbefälet:

vid Artilleriet (bil. Ser. K. N:o 28)........ 72.110: —

„ Fortifikationen (bil. Ser. K. N;o 29)...... 86,603; — 158,713:

Återstår 121,793: 1 o,

2) Årliga afgälden från 3,000 rusthållsnummer utgör å 200 rdr pr nummer 600,000: —

Hittills erlagda hästvakausafgifter för dessa nummer uppgå till . . . 308,117: —

från återstoden................... 291,883: —

bör afdraga» underhållskostnad för beklädnad in. m. för 3,000 n:r A

19: 85 ............ .... 59,550: —

Ifrågavarande underhållskostnad är dock redan vid infanteriets

organisation upptagen för till uppsättning föreslagne, an
slagne,

indragne och v akant e 237 n:r å 19: 85 . . . 4,704: 4 5. 54^45 55-

Återstår således en vinst af 237,037: 45.

3) Den besparing, som uppkommer genom passevolansens afskaffande, uppgår (bil. Ser.

K. N:o 20) till omkring...............,120,000: —

I donna summa ingår dock den besparing af beklädnads- m. fl persedlar

som uppkommer genom förminskning af nummerstycken vid Gardet och

Wermlands Fält-jägare-corps, hvilken besparing kan antaga» utgöra omkr. 50,000: —

hvarföre blott återstoden 70,000: —

kan beräknas såsom besparing genom passevolansens afskaffande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4) Förutom donna summa bäfver, till följe af indelta arméns lönereglering, för statsverket

disponible, dels Militiae-boställskassans kapital, omkring 330,000 Rdr, och dels

vid regementen och corpser befintliga boställs-kassor samt för vissa boställens framtida

behof reserverade medel, dessa sednare till ett sammanlagd! belopp af 207,160: 29.

Anm. I ofvanstående sammandrag öfver den ökade kostnad som till följe af Arméns organisation

på föreslaget sätt skulle uppstå, är icke upptagen den kostnad som skulle

tillskyndas statsverket genom öfvertagande af arméns ackords-amorterings-fonds

återstående skuld, i rundt tal beräknad till 187,000 rdr rmt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.