Sök i Ratio Lex

Angående upphörande såväl af tackjernstionden och andra deremot svarande tackjernsafgifter som af de friheter i fråga om ränta eller rotering, kväka vissa orter i egenskap af bergslager nu åtnjuta

1869-04-06 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1869:26, Angående upphörande såväl af tackjernstionden och andra deremot svarande tackjernsafgifter som af de friheter i fråga om ränta eller rotering, kväka vissa orter i egenskap af bergslager nu åtnjuta

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 26.

1

Ank. till Riksd. Kansli d. 6 April 1869, kl. 10 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående

upphörande såväl af tackjernstionden och andra deremot

svarande tackjernsafgifter som af de friheter i

fråga om ränta eller rotering, kväka vissa orter i egenskap

af bergslager nu åtnjuta; Gifven Stockholms Slott

den 2 April 1869.

1 sammanhang med utfärdande af Kongl. Förordningen den 20 September

1859, hvarigenom stadgades, att masugnar eller hyttor, stångjernsbruk, manufakturverk

och alla andra inrättningar, som afsågo tillgodogörande eller förädling af mineralrikets

alster och ej voro såsom handtverkerier att anse, skulle, i afseende på

vilkoren för rörelsens utöfning, hänföras till fabriker och således, utan inskränkning

i fråga om tillverkningsbelopp eller arbetsmetod, vara underkastade de stadgande!!,

som angående fabrikers anläggning och drifvande voro i allmänhet gällande, äfvensom

att i följd af den frihet, som sålunda blifvit medgifven jemväl för tackjernstillyerkningen,

den skyldighet till blåsning i hytta eller masugn, som dittills ansetts

åligga bergsmansjorden, skulle upphöra och dåvarande hyttelag inom tackjernsbergslagerna

icke vidare utgöra tvungna föreningar, utan lotter i hyttorna kunna äfven

utan sammanhang med bergsmansjord förvärfvas och innehafva^ allt med dervid

fastadt förbehåll, att vederbörande inom bergslag, som af den lemnade friheten för

jern tillverkningen sig begagnade, skulle vara underkastade den inskränkning i bergsmansfnheterna,

som i behörig ordning kunde varda bestämd, — anbefallde Kongl.

Maj:t genom nådigt Bref af samma dag Sitt och Rikets Kommers-kollegium att till

vinnande af ledning för bedömande af de verkningar, som nämnda Förordning kunde

Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Äfd. 14 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kongl Majds Nåd. Proposition N.-o .it6.

medföra, äfvensom af de åtgärder, hvilka tilläfventyrs kunde finnas tjenliga att vidtaga

i fråga om förändring åt bergsrörelsens beskattning, efter det Förordningen

varit under ett års tid gällande, genom vederbörande bergmästare inhemta och till

Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse om de förändringar i afseende å bergshandteringen,

som författningen kunde anses hafva medfört, dels i allmänhet och

dels inom de egentliga tackj er n sbergslagern a, dervid jemväl, efter omständigheterna

och orternas särskilda förhållanden, bonde föreslås, om och i hvad man föreskrifter

rörande tillämpning af det i författningen stadgade förbehåll, i afseende å bergslagsfriheterna

eller i fiffigt, voro påkallade.

Sedan derefter ej mindre Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 7 Mars

1860, jemte anmälan, att de för sin del beslut!!, det hammarskatten för stångjernstillverkningen

inom hela riket och tackjernstionden af alla masugnar utom de privilegierade

bergslagerna skulle från och med nästa statsregleringsperiod upphöra,

hvithet beslut sedermera blifvit af Kongl. Maj:t enligt nådig Kungörelse den 14 påföljande

December godkändt, tillika anhållit att, derest de privilegierade bergslagerna

skulle derom väcka fråga, Kongl. Maj:t villo låta verkställa en utredning al

dessa bergslagers återstående privilegier samt derefter till Rikets Ständer aflåta nådig

Proposition, om och med hvilka vilkor befrielse från tackjernstiondens utgörande

kunde blifva samma bergslager tillerkänd; än äfven Kommers-kollegium uti dess till

följd af ofvanberörda nådiga befallning den 26 Mars 1862 afgifna underdåniga berättelse,

bland annat, hemställt, att den af Rikets Ständer omförmälda utredning åt

bergslagernas privilegier måtte, äfven om ingå ansökningar i sådant hänseende skulle

från bergslagerna hafva inkommit, varda af Kongl. Maj:t anbefalld och Rikets Ständer

meddelad; och Kongl. Maj:t i anledning häraf genom nådig Remiss den 23 Maj

1862 till Sitt och Rikets Kammar-kollegium öfverlemnat de till ärendet hörande

handlingar, med befallning att, efter verkställd utredning af de särskilda bergslagernas

ännu Kvarstående privilegier till beskaffenhet och omfattning samt sedan från

vederbörande inhemtats upplysning om tackjernstiondens belopp, särskild! för hvarje

bergslag, under de närmaste fem åren efter den genom Kongl. Kungörelsen den

14 November 1854 sednast beviljade nedsättning i nämnda tionde, gemensamt med

Kommers-kollegium afgifva underdånigt utlåtande angående de vilkor, hvarunder

tackjernsskatten i de privilegierade bergslagerna kunde upphöra samt all fråga om

vidare inskränkning i bergslagsf firman ernå i följd af hemmansinnehafvares upphörande

med bergshandtering^! förfalla, så hafva nu b ernå kla Kollegier, efter det såväl

bergslagsintressenterna blifvit vid sammanträden inför vederbörande Länsstyrelser

börda angående vilkoren för tackjernstiondens upphörande, som ock nämnda

Länsstyrelser inkommit med de vid berörda sammanträden förda protokoll äfvensom

med åtskilliga begärda uppgifter i ämnet, den 31 December 1867 till Kongl.

Maj:t afgifvit det från Kollegierna infordrade underdåniga utlåtande!.

Af den utredning i ämnet som innefattas i detta utlåtande, hviiket kommer

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 26. 3

att bland Riksdagens ledamöter utdelas och för hvars innehåll således ej bär behöfver

vidare redogöras, framgår såsom resultat:

att friheter dels i räntor och dels i fråga om roteringen ännu åtnjutas af följande

17 privilegierade jern bergslager, nemligen: i Westmanlands län Skinnskattobergs

och (ramla Norbergs bergslager, i Örebro län Nora, Hjulsjö, Lindes, Ramsbergs,

Grythytte, Helleforss, Carlskoga, Lekebergs, Lerbäcks och Nya Kopparbergs

bergslager, i Wer mlands län Filipstads och Nyeds bergslager, i Jönköpings län Tabeigs

bergslag, i Störa Kopparbergs län Westerbergslagen samt i Gefleborgs län

Ofvansjö och Thorsåkers bergslag;

att dessa friheter för samtliga nämnda bergslager, med undantag af Nyeds

och den del af Skinnskattebergs bergslag, som består af Gunnilbo och Heds socknar,

medgifvits mot skyldighet att idka tackjern stillverkning och tionde deraf utgöra,

hvaremot i Nye ds bergslag och berörda socknar af Skinnskattebergs, der, med undantag

för en på sednast^ tiden i Nyeds bergslag tillkommen hytta tackjernstillverkning

aldrig varit idkad, friheterna åtnjutits på grund af vid bergverken i orten lemnadt

biträde medelst arbete, kolning eller kors!or; samt

att värdet å ena sidan af de friheter, som af de särskilda bergslagerna åtnjutas

och å andra sidan af det vederlag, der sådant utgått, som i form af tackjern

stionde, skattejern eller hyttegälsjern af bergslagerna för dessa friheter erlagts,

varit i ärligt medeltal för den tid, hvilken i sådant afseende blifvit för jemförelses

verkställande härutinnan i nåder bestämd eller från och med år 1855 till och med

år 1859, följande, nemligen:

1

Bergslager.

Friheter.

.

Vederlag.

Statsverkets

—

Vinst.

| Förlus

Skinnskattebergs............

1.384

61

1.822

54

437

93

Norbergs .............

3,165

Öl

6,166

3,000

99

Nora........

11,797

77

6,903

96

___

4,893

81

Hjulsjö..................

1,158

81

1,616

23

457

42

Lindes....

8,596

67

1,244

11

7,352

56

j Ramsbergs ....

2,904

18

2,426

18

477

70

! Grythytte.....

2,264

46

2,097

Öl

167

15

Helleforss.....

902

54

1.243

39

340

85

Carlskoga.....

5,325

90

5,098

40

227

50

Lekebergs . .

4,450

62

1,250

61

3,200

Öl

Lerbäcks .....

0,276

37

989

90

_

5,286

47

Nya Kopparbergs ............

2,717

57

2,379

37

338

20

Filipstads......

8,116

71

14.760

66

6,643

95

| Nyeds ......

2 131

07

9 131

07

! Tabergs .....

2,654

30

1,648

79

____

1,005

51

Westerbergslagen........

4,236

58

11,930

15

7,693

57

Otvansjö och Thorsåkers.......

439

47

605

05

165

58

—

—

Summa

68,522

64

62,182|6ö

18,740

19

25,080

28

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

så att följaktligen för ifrågavarande tid en förlust för Kronan af icke godtgjorda friheter

uppkommer till belopp, i ärligt medeltal, af 6,339 Riksdaler 99 öre Riksmynt.

I fråga om de vilkor, hvarunder tackjernsskatten i dem af nämnda bergslager,

som haft sig dylik skatt åsatt, må kunna upphöra, hafva Kollegierna anfört: att enligt

deras uppfattning frågan om tackjern stinn dens afskaffande inom orter, som, enligt

den af Kollegierna lemnade utredning, halt sig vissa friheter förunnade mot skyldighet

att dylik tionde utgöra, i följd af frågans beskaffenhet tillika syntes innebära

den rättmätiga fordran från det allmännas sida att med upphörande af det åliggande,

som betingat friheternas åtnjutande, friheterna ock skulle upphöra, samt berörda

bergslagsorter sålunda varda, i afseende å hithörande utskylder och besvär, försätta

i samma ställning som andra med dem jemförliga, tackjernstionde icke utgörande

orter, desto heldre som, äfven derest friheterna skulle i större eller mindre mån

bibehållas, desamma numera, i följd af en förändrad lagstiftning, som skiljt bergsnäringen

från jorden, i allmänhet icke ens skulle tillgodokomma dem, för hvilka de

ursprungligen varit afsedda, eller idkarne af bergsbruket; erinrande Kollegierna

derjemte:

att, då genom Kong!. Brefvet den 30 Juni 1820, Hellestads bergslag i Östergötlands

län förklarades höra förändras till landslag, det tillika föreskreis, att de förmåner,

densamma af Kronan haft sig i egenskap af bergslag tillagda, skulle indragas,

och i följd häraf Hellestadsorten ingå i ständig rotering jemte alla (Kriga skyldigheter,

som med författningarne voro öfverensstämmande;

att, när Wånga bergslag i nyssnämnda län genom Kong!. Brefven den 20 Juni

1821 och den 23 Januari 1830 förvandlades till landslag, detta skedde med enahanda

vilkor, som i fråga om Hellestads bergslag nu blifvit omförmälda; äfvensom

att jemväl, då Gunnarskogs bergslag i Wermlands län i följd af Kong!. Brefvet

den 13 December 1825 undergick enahanda förändring, som i fråga om Hellestads

och Wånga bergslager nyss blifvit anförd, det likaledes stadgades, att dess

privilegier, bestående i frihet från ordinarie rotering, skulle upphöra och att orten

herde sådan rotering åsättas;

Och hafva Kollegierna ej mindre med stöd af här ofvan angifna grundsats

äfvensom af nyssberörda nådiga beslut rörande bergslager, som till landslag förändrats,

än ock i enlighet med de åsigter, hvilka af Kammar-kollegium i likartade

frågor städse tillförene blifvit yttrade, samt med åberopande af hvad för hvarje

bergslag särskilt vid den af Kollegierna lemnade utredning blifvit anfördt, ansett

sig höra i underdånighet hemställa:

att mot befrielse från skyldighet inom här afsedda orter till vidare utgörande

af tackjernstionde äfvensom af skattejern och hyttegälsjern, der någondera af dessa

sednare tvänne afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstode, hvarje hemman eller

hytta inom sådan ort skulle icke allenast i de fall, som vederborde, påföras den

ränta, hvarifrån så beskaffad lägenhet, i sin egenskap af att tillhöra bergslag, njutit

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

frihet, utan ock, der af nämnda anledning dylik lägenhet icke vore ordinarie roterad,

med undantag allenast för Stora Kopparbergs län, inom hvilket med regleringen i

detta hänseende borde, jemlikt Kongl. trefven den 2 Februari 1813, den 21 September

1826 och den 2 November 1833, af annan orsak tillsvidare anstå, åsättas

ordinarie rotering till det rotetal, hvartill dylik lägenhet redan blifvit extra roterad,

hvilket sednare äfven torde höra gälla för all öfrig till ifrågavarande bergslager hörande

jord, som till följd af bergsbruk eller blott sin belägenhet i bergslag hittills

blifvit från ordinarie rotering frikallad:

Hemställande Kollegierna tillika, att, i händelse af bifall härtill, det måtte åt

Kammar-kollegium öfverlemnas att påföra skattlagdt hemman med mera dess råtta

ränta och låta densamma med författningsenlig omsättning och förenkling i jordeboken

införa samt att i fråga om hemman och hyttor, hvilka icke blifvit till jordeboksränta

skattlagda, förordna om bestämmandet af sådan ränta genom jemförelse

med annat jemngodt hemman eller annan jemngod hytta i orten, hvilken jemförelse

enligt Kollegiernas tanke borde verkställas af vederbörande skattläggningsmän, hvarefter

härutinnan borde förfaras på sätt som om skattläggningar vore föreskri (vet.

Beträffande särskild!) Nyeds bergslag, i afseende hvarå Kongl. Maj:t genom

nådigt Bref den 6 Mars 1830 förklarat, att densamma skulle än vidare varda vid

sina bergslagsprivilegier bibehållen, så, ehuru donna bergslag icke vore att såsom

tackjernsbergslag anse, och frågan om dess privilegier i följd deraf icke kunde vara

omedelbarligen beroende af nu förevarande fråga om tackjernstiondens upphörande,

hafva Kollegierna likväl funnit sådana jemväl på donna ort inverkande förhållanden

hafva efter meddelande af nyssnämnda nådiga beslut inträdt, att Kollegierna icke

bonde underlåta att derå fästa Kong!. Maj:ts uppmärksamhet. Enär nemligen såsom

afgjordt torde höra antagas, att Nyeds bergslag, der hemmansinnehafvarne enligt af

Kollegierna angifna nådiga Resolutioner icke egt att utom bergslagen sina skogseffekter

fritt afyttra, åtnjutit sina bergslagsprivilegier mot hufvudsaklig skyldighet att

med kol betjena de inom orten belägna stångjernsverk, men genom Kongl. Förordningen

angående kolhandeln den 27 April 1846 stadgats, bland annat, i § 2, att

utom bergslag hemmansegare skulle hafva frihet att från egna skogar kol till hvem

som helst försälja utan hinder af de erbjudanden om kolbetjening från dessa skogar,

som vid undersökningar om anläggningar af jernverk eller tillökning i smiden blifvit

gjorda, såvida de icke funnos genom lagligen förbindande afhandlingar bekräftade,

och i § 3, att dessa medgifvanden skulle gälla jemväl för de hemman inom bergslag,

hvilka icke voro till tackjernsblåsning i hytta indelade, samt detta sistnämnda stadgande

torde vara på Myeds bergslag tillämpligt, hvartill komme, ej mindre att jernhandteringen,

liksom öfriga näringar, numera intoge en i afseende å omsättningens

frihet väsendtligen förändrad ställning emot förr, än ock att de slag af jernverk,

för hvilkas tillgodoseende bergslagsprivilegier blifvit ifrågavarande ort tillerkända,

från och med hammarskattens upphörande icke vidare till Kronan utgjorde någon

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ersättning för den frihet, som med nämnda skatt stätt i nära sammanhang, så torde

ock de skal och grunder, hvilka föranledt tillkomsten och betingat fortvaron af

dessa privilegier, hafva helt och hållet bortfallit; och äfven derest någon inskränkning

i den numera eljest allmänna kolförsäljningsfriheten och några deraf beroende

iörpligtelser i fråga om Inleverering möjligen skulle här ännu qvarstå, syntes sådant

desto mindre höra utgöra någon anledning att för nu ifrågavarande ort mera

än för andra bergslager lemna privilegiifrågans tidsenliga reglering å sido, som dels

donna ort, i motsats till hvad inom de öfriga bergslagerna egt ruin, redan enligt

hvad nyss blifvit antydt, träd! i åtnjutande af befrielse från erläggande åt det vederlag

för förmånerna, hvithet skolat till Kronan utgå, dels ock, i fall bergslagsfrih

etern a mot tackjernstiondens afskaffande kommo att i andra orter upphöra, under

det nämnda friheter för donna trakt bibehöllos, deraf skulle blifva en följd, antingen

att tionde ensamt för denna bergslag skulle såsom beskattningstitel qvarstå samt, då

tackjern stillverkning der idkades, vederbörande påföras, oaktadt handteringen vore

skiljd från jorden och beskattningen sålunda ej kunde falla efter samma fördelning

som förmånerna, eller och att dylik handtering bär skulle kunna drifvas utan erläggande

af tionde, hvarigenom Kronan icke ens på donna väg och när tackjernstillverkning

bär egde ruin skulle hafva att påräkna någon ersättning för den uppoffring,

som af friheternas bibehållande henne tillskyndades, jemte det att slutligen tackjernstillverkning

bär skulle kunna äril vas under förmaner från Statens sida, hvarmed

samma handtering annorstädes inom Riket icke vore gynnad; och hafva, med stöd

af samtliga nu anförda omständigheter och under förutsättning att, då både följdriktighet

och billighet syntes fordra, det en ort icke mera än eu annan förblefve i

åtnjutande af en förmån, sedan en dermed förknippad skyldighet upphört, icke heller

donna bergslag kunde undgå att vidkännas åligganden, som för landet i dess helhet

voro gemensamma, Kollegierna, med tillkännagifvande att de af Nyeds bergslag åtnjutna

friheter numera bestodo i befrielse från ordinarie rotering, hemställt, att hemmanen

äfven i donna bergslag måtte varda åsätta ordinarie rotering till det rotetal,

Hvartill de redan funnos extra roterade; hvarförutom Kollegierna, jemväl hvad anginge

den del af Skinnskattebergs bergslag, som består af Gunnilbo och Heds socknar,

hvilka i afseende å vilkoren för bergslagsprivilegiers åtnjutande varit betraktade

såsom likställiga med Nyeds bergslag, ansågo de hemman i nämnda socknar, som

enligt den för dem lemnade utredning voro i åtnjutande af vissa, friheter, höra på

enahanda grunder, som i afseende på upphörande al Nyeds bergslags friheter blifvit

angifna, påföras den andel af räntan, från åtgörande hvaraf berörda hemman i

följd af ortens bergslagsprivilegier voro befriade.

Kong!, Maj:t, som för Sin del icke har något att tillägga, till deri ämnet fullständigt

upplysande utredning, hvilken Kammar- och Kommers-kollegierna lemna!,

vill härmed på de af nämnda Kollegier anförda skål och i öfverensstämmelse med

Kollegiernas hemställan samt med afseende jemväl pa den i sammhang med frågan

s. 7 Kontrollera mot PDF

t

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26. 7

om lan (^försvarets organisation gjorda framställning om extra roteringens i bergslagerna

förvandling till ordinarie rotering, i nåder föreslå:

att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till åtgörande af tackjernstionde

äfvensom af skafjern och hyttegälsjern, der någondera af dessa tvänne sednare

afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstår, må för framtiden upphöra, emot det att

de förmåner, som dylik ort af Kronan hatt sig i egenskap af jernbergslag förunnade

indragas; ''

att i följd häraf, och med hufvudsaklig tillämpning af hvad Kollegierna rörande

grunderna och sättet för berörda förändrings genomförande förordat och

hemställt, hvarje lägenhet inom dylik ort, som i sin egenskap af att tillhöra tackjernsbergslag

åtnjuter någon frihet i afseende å ränta eller rotering eller bådadera,

ma, på ofvan an gitta vilkor och i de fall som vederbör, åsättas de skyldigheter

härutinnan, som efter vederbörandes hörande finnas med författningarna öfverensstämma;
att

hvad sålunda blilvit föreslaget i fråga om orter, privilegierade med direkt

afseende på tackjernstillverkning, må gälla äfven för Nye ds bergslag i Wer mlands

lan, äfvensom för den del af Skinnskattebergs bergslag i Westmanlands län, som

består af Gunnilbo och Heds socknar, samt

att de nya rättsförhållanden, som af den nu ifrågaställda förändringen kunna

varda en följd, må komma att inträda med början af år 1871

De till detta ärende hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott

tillhandahållas; och Kong]. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong!, nåd och ynnest

städse välbevågen.

CARL.

Gast. af Ugglas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong i May.ts Md. Proposition N:o 26.

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet

å Stockholms Slott den 19 Mars 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och

Adlercreutis.

Departementschefen, Statsrådet Friherre af Ugglas föredrog i underdånighet

följande mål, nemligen:

Kammar- och Kommers-kollegiernas den 31 December 1867 afgifna underdåniga

utlåtande angående de vilkor, hvarunder tackjernsskatten i de privilegierade

bergslagerna må kunna upphöra m. m.

Föredragande Departementschefen anförde i underdånighet:

“För min del har jag icke något att tillägga till den ämnet uppösande utredning,

som Kammar- och Kommers-kollegierna lemna!, och får på de af Kollegierna

anförda skål och i öfverensstämmelse med Kollegiernas hemställan samt med afseende

jemväl på den i sammanhang med frågan om landtförsvarets organisation gjorda

framställning om extra roteringens i bergslagerna förvandling till ordinarie rotering,

i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong!. Maj:t täcktes uti nådig Proposition föreslå

Riksdagen: „ .

att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande åt tackjerns
tionde
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl, Maj:ts K åd. Proposition N-.o 26.

tionde äfvensom af skafjern, och hyttegälsjern, der någondera af dessa sednare afgiltsposter

blifvit åsatt och ännu qvarstår, må för framtiden upphöra, emot det att

de förmåner, som dylik ort af Kronan haft sig i egenskap af jernbergslag förunnade

indragas;

att i följd häraf och med hufvudsaklig tillämpning af hvad Kollegierna rörande

grunderna och sättet för berörda förändrings genomförande förordat och hemställt,

hvarje lägenhet inom dylik ort, som i sin egenskap af att tillhöra tackjernsbergslag

åtnjuter någon frihet i afseende å ränta eller rotering eller bådadera, må, på ofvan

ängdun vilkor och i de tall som vederbör, åsättas de skyldigheter härutinnan, som

efter vederbörandes hörande finnas med författningarne öfverensstämma;

att hvad sålunda blifvit föreslaget i fråga om orter, privilegierade med direkt

afseende på tackjernstillverkning, må gälla äfven för Nyeds bergslag i Wermlands

län, äfvensom för den del af Skinnskattebergs bergslag i Westmaulands län, som

består af Gunniibo och Heds socknar; samt

att de nya rättsförhållanden, som af den nu ifrågaställda förändringen kunna

varda en följd, må komma att inträda med början af år 1871.“

Statsrådet von Ehrenheim yttrade:

“Jag instämmer val med Kollegierna i afseende å de bergslager, der tackjernstillveikning

emot erläggande åt tionde egen rum och der hemmanen varit till blåsning

i hytta indelade, men med Nyeds bergslag samt Heds och Gunniibo socknar

inom Skinnskattebergs bergslag synes mig förhållandet vara annorlunda än Kollegierna

antagit. Nyeds bergslag har enligt Kong!, brefvet den 31 Mars 1649 erhållit sina

privilegier på den grund att bergslagen icke både annat att uppehålla sig med än

“allenast strömmar och skog“ och inom donna bergslag har, med ett enda, redan

1755 uppbörd! undantag, hytteindelning icke egt rum samt tackjernstillverkning för

öfrig*- först under sednaste år idkats vid en hytta, som ännu åtnjuter frihetsår. Väl

har bergslagen, enligt flera af Kollegierna angifna nådiga resolutioner, icke egt att

utom bergslagen sina skogseffekter fritt afyttra, men då Kongl. Förordningen angående

kolhandeln den 2. April 1846 stadgar, att det skall vara hemmansegare inom

bergslag obetaget att kol från egna, till blåsning i hytta indelta skogar inom eller

utom bergslagen föryttra eller för annat ändamål fritt använda, derest hyttelaget,

efter förut sked! hembud, icke velat kolon emot i orten gångbart pris till sig lösa,

äfvensom att utom bergslag hemmansegare skola hafva frihet att från egna skogar

kol till hvem som helst försälja, synes mig åt dessa stadgan den följa, att hcmmansegare

inom Nyeds bergslag, der hytteindelning, med ofvannämnda redan längesedan

upphörda undantag, icke egt rum, allt sedan nämnda Förordning blef gällande, haft

i flitighet att, utan hinder åt äldre resolutioner, öfver sina skogsprodukter fritt förfoga

samt att bergslagen således icke heller i berörda afseende är underkastad någon

inskränkning, derifrån befrielse skulle vinnas emot bergslagsfriheternas upphörande.

Bih. till Biksd. Prat. 1860. 1 Sami, 1 Afd. It Höft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Kong!. Majts Nåd. Proposition N:o 26.

Den enda fördel, som i utbyte deremot skulle tillgodokomma bergslagen vore frihet

från tackjernstionde för den hytta, som för närvarande inom bergslagen finnes, äfvensom

för den tackjernstillverkning, som vid framdeles blifvande hyttor möjligen

kan komma att ega rum; men då Rikets Ständer uti skrifvelse den 5 Juni 1866

förklarat, att sådana på sednare tider inom bergslagen nyanlagda masugnar, hvilka

icke åtnjuta några särskilda privilegier eller käft något hyttelag sig tillslaget, skola

j beskattning anses likställda med masugnar utom bergslag samt denna Rikets Ständers

åsigt, om den också svårligen kan tillämpas utan upphäfvande af tackjernstionden

jemväl för öfriga hyttor, likväl synes med billigheten öfverensstämmande för alla sådana,

som uppstått utan sammanhang med nedläggandet af äldre, med hyttelag försedda

hyttor, torda fördelen icke vara af beskaffenhet att den, om den beviljas, i

och för sig påkallar någon ersättning för Statsverket.

Det torda äfven förtjena att erinras, att, sedan vid 1818 års riksdag framställning

blifvit gjord om indragning af privilegierna för de bergslager, som icke

uppfyllde de med berörda förmåners förlänande afsedda ändamål och med hänsigt

härtill åtskilliga bergslager blifvit till landslag förvandlade samt fråga blifvit väckt,

huruvida Nyeds socken börda anses sina bergslagsprivilegier förlustig; så hafva Rikets

Ständer, till hvilka handlingarna i ärendet blifvit öfverlemnade, i underdånig skrifvelse

den 11 Februari 1820 anfört, att, då föremålet för den af Rikets Ständer år

1818 väckta allmänna fråga om indragning af eller jemkning i bergslagsprivilegierna

varit att tillse, huruvida bergslagerna uppfyllt och kunde för framtiden uppfylla sina

för privilegierna åliggande skyldigheter med gruvbrytning och tackjernstillverkning

och att i motsatt fall privilegierna skulle jeinkas eller indragas, samt Rikets Ständers

berörda anhållan således icke egde någon direkt tillämpning på Nyeds bergslag,

enär densamma för bergslagsprivilegiernas tillgodonjutande icke haft sådana förbindelser

sig ålagda, och alltså icke heller genom dessas uraktlåtande kunnat anses

förmånen förlustig, Rikets Ständer för sin del ansågo skål icke förekomma till indragning

för det då närvarande af Nyeds bergslags dittills åtnjutna privilegier; hvarefter

Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 6 Mars 1830 förklarat, att Nyeds bergslag

må än vidare vid dess bergslagsprivilegier varda bibehållen. Efter afgifvandet af

denna förklaring har väl den förändring inträffat, att Nyeds bergslag blifvit befriad

från förut gällande inskränkning i rättighet att afyttra kol, men vid donna befrielses

meddelande lastades icke något vilkor om skyldighet att underkasta sig inskränkning

i bergsmansfriheterna.

Med afseende på hvad sålunda förekommit och enär det icke synes billigt att

underkasta Nyeds bergslag effektiv rotering, hvarifrån den hittills varit befriad, då

bergslagen icke genom att upphöra att vara bergslag kan anses vinna någon fördel,

som icke i allt fall herde bergslagen tillkomma, samt, hvad Heds och Gunnilbo socknar

beträffar, dessa socknar i afseende å vilkoren för bergslagsprivilegiers tillgodonjutande

varit betraktade såsom likställig», med Nyeds bergslag, anser jag väl Nyeds

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N.-o 26.

bergslag samt Heds och Gunnilbo socknar böra förklaras icke vidare vara bergslag,

men att likväl någon förändring i dessa orters rotering eller beskattning derföre icke

må ega rum.“

Häruti instämde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern

samt Statsråden Carlson och Berg, hvaremot Statsrådets öfrige

ledamöter förenade sig uti det af föredragande Departementschefen

gjorda tillstyrkande; och behagade Hans Maj:t Konungen

i nåder gilla hvad Stats-Rådets fleste ledamöter sålunda i underdånighet

föreslagit*

Ex protocollo

Axel Ädelgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Majds Nåd. Proposition N;o 26.

n

Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i

Stats-Rådet å Stockholms Slott den 2 April 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och

Aälercreutz.

Slutligen uppläste föredragande Departements-chefen till justering eif, i öfverensstämmelse

med Kong!. Majds den 19 nästlidne Mars fattade beslut, uppsatt

förslag till Kong]. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen angående upphörande såväl

åt tackjernstionden och andra deremot svarande tackjernsafgifter som af de friheter

i fråga om ränta eller rotering, Indika vissa orter i egenskap af bergslager nu

åtnjuta;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla berörda förslag, sådant

det linnés detta protokoll bilagdt, och befalla att nådig Proposition

skulle, i enlighet dermed, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Ossian Beckman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.