Sök i Ratio Lex

Angående anslag för anställande af en föreslagen naturvetenskaplig undersökning

1869-04-06 · 136 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 84 av 136 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1869:27, Angående anslag för anställande af en föreslagen naturvetenskaplig undersökning

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kong!. MajUs Nåd. Proposition N:o 37.

13

$:© 97.

Ank. till Riksd. Kansli den 6 April 1869, kl. 10 f. m

KongI. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående

anslag för anställande af en föreslagen naturvetenskaplig

undersökning: Gifven Stockholms Slott den 2

April 1869.

I underdånig skrifvelse den 10 nästlidne Mars har Vetenskaps-akademien

anfört, att, som Akademien erhållit underrättelse derom, att ett till Kong!. Maj:ts

Flotta hörande fartyg skulle under instundande vår och sommar företaga en öfningsexpedition

i Atlantiska halhet, samt att lägenhet möjligen kunde beredas två vetenskapsidkare

att åtfölja expeditionen för anställande åt" naturhistoriska forskningar,

Akademien ansett sig höra fästa uppmärksamheten på det gynsamma tillfälle, som

sålunda skulle kunna erbjuda sig att vinna ytterligare upplysningar i en vetenskaplig

fråga, hvilken under sednare tider utgjort föremål för ifriga undersökningar och

hvars besvarande blifvit i åtskilliga andra länder verksamt befrämjadt genom de tillfällen,

som derstädes iemnats naturforskare att medfölja örlogsfiottornas expeditioner;

— nemligen frågan om hafsfaunans beskaffenhet på de störa djupen. Akademien

har förmält, hurusom “det har blifvit ådagalagdt, att djurlif finnes ännu vid

mera än 2,000 famnars afstånd från bålby tan, och att icke osannolikt är att det, om

ock måhända mindre rikt utvecklad!, uthärdar i de största hafsdjup, som finnas på

jorden; att vid den Skandinaviska halföns vestra kuster samt vid kusterna af Storbritannien

och de i sednare lider af Svenska vetenskapsmän besökta polarländer

hafsfaunan, från stranden till mot 300 famnars djup, är bättre känd än annars någorstädes,

och att man om vissa punkter i Medelhafvet och vid Nord-Amerikas östra

kust bär värderika upplysningar, men att, utom dessa trakter, i Europas område

endast den öfra regionen intill 30 eller 50 famnars djup invid kusten är någorlunda

undersökt, hvaremot allt, hvad derunder är, återstår att lära känna, ej blott hafs
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N;o 27.

bottnens mer eller mindre branta stupning åt vester, der det är visst att redan vid

50 famnar, eller förr, man skall mota djurarter af egendomligt intresse, utan äfven

de vidsträckta djupa dalarne under oceanens vatten; samt att hvad i detta afseende

hittills är gjordt, och som är mycket ringa i jemförelse med det som återstår att

gorå, har gifvit högst betydelsefulla antydningar om förhållanden, som bland annat

skola kasta oväntadt ljus öfver vigtiga palseontologi ska frågor." — Lämpligaste sättet

att nu gorå sig till godo det tillfälle till vidare undersökningar i omförmälda afseende,

som ifrågavarande öfningsexpedition i Atlantiska hafvet torde erbjuda, har Akademien

ansett vara: att två unge och skicklige svenske zoologer, utrustade med behöflig

materiel, finge åtfölja fartyget; att, tid efter annan, den ene af desse vetenskapsmän

blefve landsatt på någon punkt af Spaniens och Portugals vestra kust, såsom

t. ex. Vigo, Setubal, Cadix, för att der under två till tre veckors tid genom

draggning insamla hafsdjur och alger; att emellertid den andre skulle qvarstadna

ombord för att vid lägliga tillfällen företaga draggningar och vid de djuplodningar,

som blefve anställda, tillvarataga det från bottnen upphemtade, samt eljest gorå alla

de iakttagelser och insamlingar, som kunde ifrågakomma; att derefter, då fartyget,

för expeditionens eget syfte, afiägsnade sig från fastlandet, begge vetenskapsmännen

skulle medfölja, för att sydligare och mellan vändkretsarne begagna hvarje tillfälle

att erhålla kännedom om lifvet på hafsdjupet; samt att de hemförda samlingarne

blefve till Statens, under Vetenskaps-akademiens vård stående, naturhistoriska museum

öfverlemnade.

Beträffande de kostnader, som detta vetenskapliga företag skulle medföra,

bär Akademien uppgjort följande beräkning:

Lefnadskostnad, så val ombord som i land, under 150 dagar, för två personer, efter

5 Riksdaler om dagen för hvardera.............................................. R;dr 1,500.

Utrustning för båda .......................................... „ 700.

Utgifter för handräckningar i land, utfärder, båtlega m. m...................... „ 2,000.

Materiel, glas, sprit, redskap m. m.......................................................... » 1,000.

Till samlingarnes första utläggning efter hemkomsten och till diverse

utgifter...................................................................................... » 800.

Summa Riksdaler 6,000,

anhållande Akademien i underdånighet, att, derest det ifrågaställda företaget vunne

nådigt bifall, Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå framställning derom, att den

förK ändamålet beräknadegkostnadssumman, 6,000 Riksdaler, måtte af allmänna medel

anvisas.

Med afseende*på den vetenskapliga vigten af det företag, Akademien sålunda

förordat, äfvensom derpå, att de upplysande undersökningar, hvilka i likartad! syfte

anställts af den från Sverige under sistlidne år utgångna ishafs-expedition, derigenom

kunde på ett för naturvetenskapen fruktbringande sätt af Svenska forskare fullföljas,

föreslår Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte för ofvan omförmälda ändamål till Kongl.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition , 15

Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisa det föreslagna beloppet, Sex tusen Riksdaler,

att under innevarande år utgå.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong], nåd och ynnest städse

välbevågen.

CARL,

F. F. Carlson.

Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Stats-Pådet å Stockholms Slott den 2 April 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!], Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz.

Departements-chefen uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse med af

Kongl. Maj:t denna dag, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, fättadt beslut

uppsatt timslag till Kongl. Maj:ts Proposition till Riksdagen angående anslag för anställande

af en föreslagen naturvetenskaplig undersökning.

Och täcktes Kong]. Maj:t, uppå Stats-Rådets tillstyrkande,

berörda förslag i nåder gilla och förordnade, att nådig Proposition,

sådan den finnes detta protokoll Inlagd, skulle till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

N. Fredr. Sander.

opaginerad Kontrollera mot PDF

UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE

AP

KAMMAR- OCH KOMMERS-KOLLEGIERNA

ANGÅENDE

DE VILKOR, HVARUNDER TACKJERNSSKATTEN I DE

PRIVILEGIERADE BERGSLAGERNA MÅ KUNNA

UPPHÖRA, M. M.

STOCKHOLM, 1868.

tryckt hos isaac mar c US.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehåll:

Sid.

1.

Inledande anförande..............

Westmanlands län:

SkmnsJeattebergs bergslag............

Gamla Norbergs d:o ............

^Gemensamma förhållanden för Nora, Hjulsjö,

hytte och Hellefors bergslager......

Nora bergslag................

....... 10.

....... 27.

Lindes, Ramsbergs, Gryt
.

..... 39.

....... 47.

..... 49.

Hjulsjö d:o ............. ......... 50.

Lindes d:o .......... ........52.

GemetZmaVMihnd,; >d, firythy^ iob Mefors'' berg^gev . . . • »•

Grythytte bergslag........... 57.

Hellefors d:o 58.

Carlskoga d:o 62.

Lekebergs d:o 66.

Lerbäcks d.o 72.

Nya Kopparbergs d:o ...............

Wermlands län: 74.

Fihpstads bergslag............... 87.

Nyeds d:o ............

Jönköpings län: 90.

Tabergs bergslag..............

Störa Kopparbergs län: 93.

Westerb er g slag en...................

Geflcborgs län:

Of vansjö och Thor såkers bergslag - - - -

Sammanfattning öfver värdena af de åtnjutna

friheterna och det derför ut
-

97.

100.

gjorda vederlaget.................... ........101.

Sgna*/- uppdel «f KkjeH&n^, m. ...........102''

A, B och C samt N:ris 1—

D, Tablå öfver de åtnjutna

utskylderna........

13, ang. Filipstads bergslag......

friheterna och de deremot svarande

107.

133.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STORMÄKTIGSTE, ALLERKÅDIGSTE KONUNG!

i

Sedan Eders Kong!. Maj:t, vid utfärdandet den 20 September 1859 af nådig

Förordning angående utsträckt frihet för bergshandteringen, i nådigt Bref af

samma dag anbefallt Sitt och Rikets Kommerskollegium att, till vinnande af

ledning för bedömande åt de verkningar, som nämnda Förordning kunde medföra,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

äfvensom af de åtgärder, hvilka tilläfventyrs kunde finnas tjenliga att vidtaga i

fråga om förändring af bergsrörelsens beskattning, efter det berörda nådiga Förordning

varit under ett års tid gällande, genom vederbörande bergmästare inhemta

och till Eders Kong!. Magt afgifva underdånig berättelse om de förändringar i

afseende å bergshandteringen, som författningen kunde anses hafva medfört, dels

i allmänhet och dels inom de egentliga tackjernsbergslagerna, och dervid jemväl,

efter omständigheterna och orternas särskilda förhållanden, föreslå om och i hvad

män föreskrifter rörande tillämpning af det i Författningen stadgade förbehåll i

afseende å bergslagsfriheterna, eller i fiffigt, vore påkallade;

samt den sålunda meddelade nådiga befallningen blifvit af bemälda kollegium

i underdånig skrifvelse den 26 Mars 1862 fullgjord, dervid, och etter det

Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 7 Mars 1860, med anmälan att de

för sin del besluta, det hammarskatten för stångjernstillverkningen inom hela riket

och tackjernstionden af alla masugnar utom de privilegierade bergslagerna

skulle från och med då innevarande Statsregleringsperiod upphöra, i underdånighet

anhållit, att, derest de privilegierade bergslagerna skulle derom väcka fråga,

Eders Kongl. Maj:t, måtte täckas i nåder låta verkställa en utredning åt dessa

bergslagers återstående privilegier samt derefter till Rikets Ständer aflåta nådig

Proposition om och med hvilka vilkor befrielse från tackjernstiondens utgörande

må blifva samma bergslager tillerkänd, kollegium tillika i underdånighet hemställt,

att, äfven om ingå ansökningar i detta hänseende skulle hafva från bergslagerna

till Eders Kongl. Maj:t inkommit, den i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse

omförmälda utredning af bergslagernas privilegier måtte blifva i nåder anbefalld

och Rikets Ständer meddelad tillika med en af vederbörande verkställd utredning

af tackjernstiondens belopp några af de senare åren, efter det donna tionde sista

gången, nemligen genom Kongl. Kungörelsen deri 14 November 1854, blifvit nedsatt,

så att af dessa utredningar måtte kunna inhemtas värdet å ena sidan af

bergslagsförmånerna och å andra sidan af tackjernstionden för hvar och en åt de

privilegierade bergslagerna; hvarefter och sedan Rikets Ständer yttrat sig om de

vilkor, hvarpå de för sin del villo medgifva, att tackjernsskatten inom de privilegierade

bergslagerna må upphöra, och all fråga om vidare inskränkning i bergslagsförmånerna,

i följd af hemmansinnehafvares upphörande med bergshandteringen,

förfalla, samt i händelse hvad Rikets Ständer sålunda komme att besluta vunne

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, det som än vidare kunde återstå för regleringens

genomförande, enligt hvad kollegium föreställde sig, torde kunna genom

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg vid sammankomster med bergslagsintressenterne

i orterne uppgöras;

har Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 23 Mai 1862 till Sitt och

Rikets Kammarkollegium öfverlemnat de till berörda ärende hörande handlingar,

med nådig befallning att, efter verkställd utredning af de särskilda bergslagernas

ännu Kvarstående privilegier, till beskaffenhet och omfattning, samt sedan från

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

vederbörande inhemtats upplysning om tack)ernstiondens belopp, särskild! för

hvarje bergslag, under de närmaste fem åren efter den genom Kong!. Kungörelsen

den 14 November 1854 senast beviljade nedsättning i nämnda tionde,

gemensamt med Kommerskollegium afgifva underdånigt utlåtande angående de

vilkor, hvarunder tackjernsskatten i de privilegierade bergslagerna må kunna upphöra,

samt all fråga om vidare inskränkning i bergslagsförmånerna, i följd af

hemmansinnehafvares upphörande med bergshandteringen, förfalla,

För åvägabringandet af den utredning i förevarande hänseende, hvilken,

enligt hvad sålunda blifvit i nåder anbefaldt, herde ärendets vidare handläggning

föregå, har Kammarkollegium, efter det dess provinskontor fått förberedande

yttrande i ämnet afgifva, ansett ändamålsenligast vara att, jemte upplysning om

de ifrågakomma tiondebeloppen under nyss omförmälda tid, först och till en början

från de bär afsedda bergslagsorterna infordra uppgifter angående de privilegier,

som der ännu åtnjötos, för att sedermera låta dessa uppgifter hos kollegium

granska och förfullständiga. Och ehuru i den nådiga remissen icke finnes

särskild! föreskrifvet, att vederbörande bergslagsintressenter skulle i frågan höras,

innan kollegierna afgåfvo underdånigt utlåtande i ämnet, har det dock tillika

synts lämplig! att, på sätt vid den genom Kongl. Brefvet den 24 Augusti 1860

bestämda regleringen af skatteförenklingens genomförande inom Sala bergslag förfarits,

vederbörande inom de nu ifrågakomna bergslagsorterna lemnades tillfälle

att sig yttra angående de vilkor, under Indika befrielse från tackjernsskattens utgörande

må kunna dem tillerkännas. Med afseende härå hafva af Kammarkollegium

till Edurs Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms, Upsala, Westmanlands,

Örebro, Wermlands, Störa Kopparbergs, Östergötlands, Södermanlands,

Jönköpings, Gefleborgs, Westerbottens, Norrbottens och Jemtlands län, inom hvilka

län bergslager, enligt äldre handlingar, skulle varit till finnandes, skrivelser aflåtits,

med anmodan att, der sådan! förhållande fortfarande vore för handen, dels

ifrån vederbörande infordra ej mindre uppgifter rörande de särskilda bergslagernas

ännu Kvarstående privilegier äfvensom beträffande de områden, till härad och

socknar, eller delar deraf, af hvilka hvarje bergslag bestode, än ock upplysning

angående tackjernstiondens belopp, särskild! för hvarje bergslag, under åren 1855

till och med 1859, dels att vid sammanträde inför Kongl. Majds Befallningshafvande

höra bergslagsintressenterne angående de vilkor, under hvilka tackjernstionden

ma kunna upphöra, samt att med nämnda uppgifter och upplysningar

äfvensom med protokollen vid nyssberörda sammanträden till kollegium inkomma.

Efter det, med anledning häraf, så beskaffade uppgifter och handlingar

från vederbörande ingått, samt ej mindre berörda uppgifter blifvit behörigen granskade,

än äfven de omfattande undersökningar i de hos Kammarkollegii trenne

Provinskontor äfvensom bos samma kollega Arkivkontor förvarade handlingar,

hvilka för frågans utredning varit af behofvet påkallade, nu blifvit afslutade, och

samtliga bemälda Provinskontor med infordrad! yttrande i ämnet inkommit, få.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kammar- och Kommerskoilegierna det dem nådigst anbefallda utlåtandet i ärendet

härmed afgifva, samt i sådant afseende i underdånighet anföra följande:

Enligt hvad af de från de särskilda orterna inkomna handlingarna inhemta^

hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms, Upsala, Störa

Kopparbergs, Östergötlands, Södermanlands, Gefleborgs, Westerbottens, Norrbottens

och Jemtlands län uppgifvit, att inom dessa lön några tackjernsbergslager, som

åtnjöto några slaga privilegier, icke voro till finnandes, hvaremot Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Westmanlands, Örebro, Wermlands och Jönköpings

län, med omförmälande att privilegierade tackjernsbergslager derstädes förekommo,

insändt de i ärendet infordrade upplysningar och yttranden; och finnes i detta

hänseende vara meddeladt och anfördt,

rörande Westmanlands län:

att de till länet hörande Skinnskattebergs och Gamla Norbergs bergslager

voro indelade till ordinarie och extra rotering samt i öfrig! utgjorde allmänna

utskylder och besvär i likhet med landslag, men att likväl krono- och skattejorden

inom dessa bergslager tillgodonjöto väsentlig lindring i grundräntan, bestående

i fullkomlig frihet från följande till hemmantalsränta!! för hvarje mantal krono

och skatte efter landslag hörande skattetitlar, nemligen landtågsgärden, vinterkörseln,

vaskkörseln och dagsverkspenningarna, hvilken skattelindring, beräknad efter

medelmarkegångspris, motsvarade ett penningevärde af 72 riksdaler 90 öre, till

följd hvaraf och sedan ifrån detta belopp blifvit afräknad en till hemmantalsräntan

i hvardera af dessa bergslager särskild! hörande post, benämnd i Skinnskattebergs

bergslag “malmköring11, i värde motsvarande 1 riksdaler 5 öre, samt i

Norbergs bergslag “drängejern", uppgående till ett värde för hvarje hemmansnummer

af 20 öre, eller för helt mantal af omkring 80 öre, den lindring i beskattning,

som genom bergslagsprivilegierna åtnjötes, torde kunna beräknas för

hvarje mantal krono och skatte i Skinnskattebergs bergslag till 71 riksdaler

85 öre, och i Norbergs bergslag till 72 riksdaler 10 öre;

att Skinnskattebergs bergslag, som omfattade Skinnskattebergs, Gunnilbo

och Heds socknar samt någon del af Bamsbergs socken, bestode af 327/64 mantal

krono, 59Y2 mantal skatte och 14y2 mantal frälse, eller af tillsammans 7727/64

mantal, samt att Gamla Norbergs bergslag, som omfattade Norbergs, Westerfors,

Karbennings och Wester Wåhla socknar och någon del af Wester Färnebo socken,

innehölle 21/2 mantal krono, 893/4 mantal skatte, 5V4 mantal frälse, eller tillsammans

97Y2 mantal;

att debiterad tionde för tillverkad! tackjern inom Skinnskattebergs bergslag

under åren 1855—59 i medeltal för ett år räknadt uppgång» till ett belopp

af 430 centner 74 €( 81 ort; att beloppet af den ständiga tionden, eller skattejernet,

inom samma bergslag, på enahanda sätt beräknadt, motsvarade 179 centner

2 A 13 ort, äfvensom att dessutom enligt Kongl. Brefvet den 4 Maj 1861

särskild! påfördt skattejern årligen utgått med 209 centner 18 Os 4 ort; samt

i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

att värdet dels å tionden för det tillverkade tackjernet äfvensom å den ständiga

tionden, eller skattejernet, i medeltal för år utgjorde 1,739 riksdaler 95 öre, och

dels å det genom förenämnda nådiga Bref åsätta skattejernet, likaledes i ärligt

medeltal, uppginge till 553 riksdaler 12 öre;

att för Norbergs bergslag den debiterade tionden för tillverkad! tackjern

och det påförda skattejernet under ifrågavarande tid i ärligt medeltal uppginge,

den förra till 2,127 centner 92 45 ort och det senare till 180 centner 20

82 ort, med ett värde för båda dessa poster tillsammans af 6,165 riksdaler 99 öre;

hvarjemte och slutligen äfven inhemtas, att flertalet af vederbörande bergslagsintressenter,

på ofvanberörda sätt hörde, förenat sig om ett yttrande hufvudsakligen

af det innehåll, det fögderiförvaltningens antagande, att förenämnda skattelindring

vore en återstod af bergslagerna förunnade privilegier, icke kunde af dem

godkännas, enär, enligt deras förmenande, Skinnskattebergs och Norbergs bergslager

icke hade någonting qvar af de dem fordom tilldelade privilegier, samt

att, äfven om detta förmenande iunebure ett misstag, bergslagsintressenterna, vid

det förhållandet att tillverkningen af tackjern numera vore en fristående handtering

utan sammanhang med egandet af jord, i följd hvaraf den omständigheten

att jorden vore befriad från vissa skattetitlar icke kunde utgöra skal till bibehållande

af tackjernstionden, lika litet som borttagandet af nämnda tionde kunde

gifva någon rimlig anledning till ökad beskattning af jorden inom bergslagerna,

funno sig föranlåtna att i allt fall bestrida utgörandet af tackjernstionde såsom

både obilligt och olämpligt, med yrkande, på sålunda anförda skäl, att berörda

bergslager måtte, i likhet med hvad redan blifvit medgifvet för offer utom privilegierad

bergslag, varda befriade från nämnda tionde, och att skatt för tillverkning

af tackjern måtte komma att utgå endast genom bevillning;

rörande Örebro län:

att inom detta län farinös 10 privilegierade bergslager, nemligen:

inom Nora fögderi: Nora-, Hjulsjö-, Grythytte-, Hellefors- och Carlskoga-;

inom Wester-Nerikes fögderi; Lekebergs- och Lerbäcks-; samt

inom Lindes fögderi: Lindes-, Ramsbergs- och Nya Kopparbergs-;

att samtliga dessa bergslager åtnjöto frihet från ordinarie rotering, och att

endast 25 mantal inom Lindes Bondefjerding, sedan den en del hemman inom

Lindes socken åsätta ordinarie rotering blifvit genom Kong!. B refvel: den 27

Augusti 1843 upphäfd, från och med år 1844 erlagt en “knektefrihetsränta11 med

3 riksdaler 33 öre per mantal;

att, hvad anginge Carlskoga bergslag, hemmanen derstädes, jemlik! Kong!.

Brefvet den 11 December 1667, tillgodonjöto den lindring i tiondejernsskatten, att,

i ställe! för den af dem utgående landtågsgärden, å berörda skatt afräknades för

de hemmansdelar, för Indika tackjernstillverkning under året idkats, ett belopp

motsvarande 2 skeppund per helt mantal;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

att Lekebergs bergslag, inom hvilken grundräntan i allmänhet vore lägre

än i landslag, särskild! åtnjöte lindring eller så kallad afkortning å sin tionde till

ett belopp, som syntes motsvara den gamla Osmundssjernskatten;

att inom Lerbäcks bergslag, der i allmänhet grundräntan jemväl vore lägre

än i landslag, för åtskilliga hemman, som under de senaste 20 åren upphört med

tackjernsblåsning och fatt sig skattejernsafgift åsatt, donna afgift nu meta icke

utginge;

att genom ett emellan Kongl. Näjd och Kronan samt bergsmännen och allmogen

i Kora och Lindes bergslager den 8 Juni 1664 afslutadt kontrakt blifvit

stadgadt, det för hvarje helt mantal skulle utgå. B5/26 Skeppund tackjern i stället

för förut förekommande ordinarie räntepersedel-;

att räntan för helt mantal inom landslag i Lindes fögderi i medeltal öfverstege

motsvarande ränta inom Lindes bergslag med omkring 137 riksdaler och

enahanda ränta inom Nya Kopparbergs bergslag med omkring 88 riksdaler, ehuru

jordarealen till ett mantal i berörda landslag i allmänhet vore långt mindre än

den i nämnda bergslager;

att de särskilda bergslagerna inom länet bestodo afföljande områden, nemligen.

Nora bergslag: af Nora och Jernboås socknar, i Nora och Hjulsjö

härad, samt den del af Kihls socken, som tillhör Nora härad ;

Hjulsjö bergslag: af socknen åt samma namn, i Nora och Hjulsjö härad :

Grythytte bergslag: af Grythytte socken i Grythytte och Hellefors härad ;

Hellefors bergslag: af Hellefors socken, i sistnämnda härad;

Carlskoga bergslag: af Carlskoga härad, omfattande Carlskoga ock Bjurkärns

socknar;

Lekebergs bergslag: af Lekebergs härad, innefattande delar af 7 socknai,

nemligen af Qvisbro socken 27% mantal, af Knista socken 10%

mantal, af Hidinge socken 21% mantal, åt Wintråsa socken 8 mantal,

åt Tysslinge socken 17 mantal, af Kihls socken 11% och af Nysunds

socken 1% mantal; __

Lerbäcks bergslag: af Lerbäcks socken, i Ktimla härad, samt åt 33 /4

mantal i Hammars socken och 1 mantal i Snäf!unda socken, båda inom

Sundbro härad; varande dock ett hyttelag inom Lerbäcks socken genom

särskild! beslut förlagdt utom bergslagens fögderi;

Lindes bergslag: af största delen åt Lindes socken, i Lindes och Ramsbergs

härad, samt derjemte af Öskeviks hyttelag, i Nora härad;

Ramsbergs bergslag: af största delen af Ramsbergs socken, i Lindes och

Ramsbergs härad; och

Nya Kopparbergs bergslag: af Nya Kopparbergs härad, bestående a

Ljusnarsbergs socken; .

att tackjernstionden för samtliga dessa bergslager under åren 1855—18o9 i

medeltal för år uppgått till 9,560 centner 40 <ti 31 ort; samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

slutligen att flertalet åt vederbörande bergslagsintressenter, vid det med

dem hållna sammanträde inför Kong!. Maj:ts Befallningshafvande, förenat sig om

ett yttrande, hufvudsakligen af det innehåll, att

då tackjernstillverkningen nu mera vore skiljd från hemmanen och öfverrätt

till fabrikshandtering, samt donna tillverkning äfvensom grufvebrytningen fått

sig åsatt bevillning, ° och något skal att, sedan tackjernstionden blifvit afskaffad

utom bergslag, alltså icke syntes förefinnas för qvarståendet inom bergslag af

duenna tionde, hvilken dessutom numera, i följd af förändrade förhållanden, utginge

sa ojemn!, att ej sällan för 10,000 och 30,000 centner tillverkadt tackjern skattades

lika;

då den enda för ifrågavarande bergslager återstående förmånen i fråga om

beskattningen bestode i friheten från ordinarie rotering, och tackjernstionden icke

hade någonting gemensamt med donna, utan tillkommit såsom en skatt på grufvorna

långt före roteringens införande, samt följaktligen tackjernsskattens borttagande

icke syntes höra verka någon förändring i berörda frihet, dess mindre

som hela befolkningen, oskingrad, vore väl behöflig för arbetet vid grufvor och

hyttor;

då tattigafgiften inom bergslagerna, med anledning deraf att eu mängd ar

hetare vid grufvor och hyttor på sin ålderdom, i följd af tyngre arbete och kroppsskador,

folio fattigvården till last, vore högst betungande;

då skjuts-entreprenad-afgiften, i följd af det störa’ behofvet af dragare vid

bergsbruket, och kostnaden för vägars underhåll, med afseende å de tunga transporterna

likaledes vore synnerligen betungande;

då hemmanen inom bergslag, i hvad anginge jordbruket, voro mycket svaga

och deras hufvudsakliga afkomstkälla, skogen, kunde tillgodogöras blott genom

tackjernstillverkning, hvilken handtering erfordrade störa förlag och ofta lede af

vidrig konjunktur; och

då landet både en stor indirekt fördel af jernhandteringen, såsom lemnande

bidrag till eu af de betydligaste exportartiklarna, samt denna handterings blomstring

inom landet berodde på lindriga skatter och frihet att utveckla sig;

bemälde intressenter ansågo sig, med uttalande af den åsigt, att den''förmån

som extra roteringen i fredstid medförde, med allt skäl bolde, oaktadt tackjernstiondens

borttagande, för all framtid komma bergslagerna till godo, höra begära

och äska, att de nu afsedda bergslagerna måtte, med bibehållande af nämnda

förmån att vidkännas endast extra rotering, varda från tackjernstiondens utgörande

befriade;

rörande Wermlands län:

att inom detta län funnes tvenne bergslager, nemligen Bhilipstäds och Nyeds

ehuru Nyeds bergslag aldrig idkat tackjernsblåsning, och sålunda icke heller utgjort

någon tackjernstionde;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

att de inom den förstnämnda af dessa bergslager till Kongl. Magt och

Kronan utgående räntor för hyttor och bergstorp belöpte sig för hel bytta till 8

riksdaler 50 öre och för bergstorp, utom så kalladt Osmundsjern af olika belopp,

till 37 öre skjutsfärdspenningar och 50 öre boskapspenningar, hvaremot de så

kallade rekognitionsskogshemmanen i Philipstads bergslag äfvensom ofri ga skattehemman

i båda bergslagerna utgjorde jordebok^ och mantalsränta till ett belopp

af omkring 100 riksdaler för helt mantal;

att kronotionde erlades af så val hyttor och bergstorp som hemman;

att båda bergslagerna voro befriade från ordinarie rotering, med undantag

endast för de på senare tiden skattlagda rekognitionsskogshemmanen, hvilka erlade

rotevakansafgift;

att. de nämnda bergslagerna inom länet bestodo af följande områden,

nemligen:

Philipstads bergslag: af Fernebo härad, innefattande Fernebo, Brattfors

Nordmarks, Gåsborns, Eäms, Kloppa och Lungsunds socknar; och

Nyeds bergslag: af Nyeds härad, innefattande Nyeds och Elfsbacka socknar;

att den influtna tackjernstionden under åren 1855—-1859 i medeltal för är

uppginge till 4,876 centner 49 <7/ BO ort, motsvarande i värde 14,640 riksdaler

5 öre; samt

slutligen att, vid sammanträde inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, a ena

sidan intressenterna från Nyeds bergslag förklarat, att, då donna bergslags piivilegier

icke vore gifna för tackjernsblåsning, som, enligt hvad vid tillfället upplystes

bedrefves endast vid Kärnshyttan, hvilken blifvit under senare åren anlagd

och åtnjöte frihetsår till och med år 1865, Nyeds häradsboer icke hade någon

förmån hvarken att begära eller afstå, utan önskade bibehållas vid dem förunnade

privilegier oförändrade, samt att, då Kronan aldrig åtnjutit någon tackjernstionde

från Nyed, Kärna masugn måtte betraktas lika med sådana verk på landet, eller

utom bergslag; men att å andra sidan, i hvad anginge Philipstads bergslag, ombuden

från Fernebo härad och öfrige närvarande egare af bergsmansegendom derstädes

förenat sig om det yttrandet i frågan, att, om bergslagen befriades från

tackjernstionden, den väl icke skäligen kunde undgå att erlägga någon annan,

fonden motsvarande, skatt, den ombuden dock icke kunde föreslå, men att de

hoppades, det bergslagen vid en sådan förändring måtte få tillgodonjuta samma

fördela!- som, eller''likställighet med, de för detta bergslager, hvilka redan vunnit

befrielse från skyldigheten att blåsa tackjern; i sammanhang hvarmed äfven enhälligt

uttalades den önskan, att bergslagsintressenterna måtte undfå del af det förslag

i nämnda hänseende, som kollegierna kunde komma att afgifva, för att blifva

i tillfälle att deröfver sig yttra; och

rörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

rörande Jönköpings län:

att inom detta län funnes blott en privilegierad tackjernsbergslag, nemligen

Tabergs;

att de privilegier, som af nämnda bergslag åtnjötos, bestodo i befrielse

från erläggande af de i kemmantalsräntan ingående dagsverkspenningarne äfvensom

i frihet från ordinarie rotering;

att till donna bergslag'' hörde 143/g mantal i Barnarps socken, 14 mantal i

Månsarps socken, 21/2 mantal i Rogberga socken samt 10% mantal i Sanseryds

socken, alla belägna i Tveta härad, samt 1/2 mantal i Byarums socken af Östbo

härad;

att den under åren 1855—1859 utgjorda tackjernstionden i medeltal för år

belöpte sig till 575 centner 28 tf 86 ort, motsvarande i värde 1,659 riksdaler

10 öre; samt

slutligen att vederbörande bergslagsintressenter vid sammanträde inför

Kong!. Majrts Befallningshafvande förenat sig om ett yttrande, hufvudsakligen af

det innehåll, att, enär hvarje annan afgift till staten, som kunde motsvara tiondetackjernsskatten,

skulle falla bergslagen olägligare och vara mera oförenlig med

dess fördel, bergslagsintressenterne önskade, att tiondetackjernet måtte få såsom

hittills utgå, och att befintliga privilegier måtte få förblifva orubbade.

Efter att sålunda hafva, i väsentliga delar, redogjort för innehållet af de

från de särskilda orterna inkomna handlingar, Indika härhos i underdånighet bifogas,

få kollegierna i fråga om de dervid först omnämnda uppgifterna från de

nio län, der privilegierade tackjernsbergslager förmälts icke vara till finnandes, i

underdånighet anmärka, att, vid anställd granskning i afseende å denna omständighet

de meddelade uppgifterna härutinnan befunnits vara med verkliga förhållandet

öfverensstämmande, utom i hvad beträffar Stora Kopparbergs och Gefieborgs

län, inom hvilka båda län, enligt hvad utröndt blifvit, privilegierade tackjernsbergslager

jemväl förekomma; och hvilka län alltså i detta hänseende äfven höra utgöra

föremål för den undersökning och utredning rörande samtliga inom Riket,

befintliga privilegierade jernbergslager, hvartill kollegierna nu öfvergå.

Då donna utredning skolat omfatta ej mindre ett angifvande af de friheter

och förmåner, hvilka de ifrågakomna orterna i följd af sin bergslagsnatur åtnjöto,

än ock ett jemförande af dessa friheter och förmåner med det vederlag, som af

bergslagerna under en viss, för jemförelse!! härutinnan bestämd, tid utgjorts, hafva

de resultat, hvilka genom de anställda undersökningarna vunnits, synts lämpligast

höra ordnas på det sätt, att för hvardera af de omförmälda bergslagerna, länsvis

sammanställda, först redogöres för privilegiernas beskaffenhet och omfattning äfvensom

för de vilkor, under hvilka de blifvit förunnade, samt derefter, likaledes för

hvarje bergslag särskild!, uppgöres en beräkning öfver värdet, å ena sidan af privilegierna

samt å andra sidan af den jernskatt, hvilken dels såsom tackjernstionde,

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Wtstmanlands

län.

Skinnskattebergs

bergslag.

dels såsom så kalladt skatte)erm, af de bergslager, der sådan skatt under endera

eller beggedera af dessa förmer blifvit föreskri sven, till Kong!. Maj:t och Kronan

utgått; och hafva, enligt hvad berörda undersökningar gifvit vid hunden, hithörande

förhållanden, sålunda ordnade, inom de här afsedda länen visat sig vara

följande, nemligen i fråga om:

I. Westmanlands län:

Inom detta län finnas, i öfverensstämmelse med hvad af Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande och Fögderiredogörarne blifvit uppgifvet och anfördt, två privilegierade

jernbergslag''^, nemligen Skinnskattebergs och Gamla Norbergs.

Hvad nu först beträffar den förra af dessa, eller Skinnskattebergs bergslag,

består densamma af Skinnskattebergs, Gunnilbo och Heds socknar; och som en

väsentlig olikhet i fråga om beskaffenheten af privilegierna för hemmanen, å ena

sidan, inom Skinnskattebergs socken samt å andra sidan inom Gunnilbo och

Heds socknar förefinnes, lärer det vara påkallad t, att kollegierna härutinnan yttra

sig särskild! om den förstnämnda och särskild! angående de tvänne sistnämnda

af dessa socknar. Men som derjemte äfven välboren för privilegiernas åtnjutande

inom dessa socknar blifvit, vid förut väckt fråga om indragning af samma privilegier

för donna bergslag, betraktade såsom i viss mån likaledes skiljaktiga, samt

derförutom i öfrig! åtskilligt af hvad i saken, vid berörda handläggning deraf,

förekommit synes vara upplysande jemväl för nu afsedda ändamål, torde kollegierna

få först redogöra för aet väsentligaste af hvad i dessa senare hänseenden

med ärendets nuvarande utredning eger sammanhang.

Sedan nemligen, med anledning af Rikets Ständers vid 1818 års Riksdag

gjorda underdåniga framställning om bergslagsprivilegiernas indragning för de

orter, der bergsmannayrket icke såsom tillförene idkades, fråga uppstått om Skinnskattebergs

bergslags förändring till landslag, samt vederbörande embetsverk i

ämnet sig yttrat, dervid anförts, bland annat, i hvad anginge Gunnilbo och Heds

socknar, att enär, på sätt de i orten kallna undersökningar och tillgängliga handlingar

utvisade, dessa socknar, der några tackjernshyttor hvarken då funnos eller

någonsin tillförene varit anlagda, icke idkade tackjernsblåsning, och socknarna

således i ingen måtto fullgjorde den med bergslagsprivilegiernas åtnjutande förenade

skyldighet till grufvebrytning och tackjernstillverkning, privilegierna för dessa

socknar torde höra upphöra, och socknarne återgå till landslag dess heldre som

de förhållanden, Indika föranled! Kongl. Maj.ds nådiga beslut den 13 December

1825 om bergslagsfriheternas indragning för Gunnarskogs socken i Wermlands län,

syntes vara enahanda med dem i Gunnilbo och Heds socknar; samt, i hvad be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

träffade Skinnskattebergs socken, hvarest tackjernsblåsning år 1686 idkats vid 18

hyttor, och tillverkningen uppgått till 4382 skeppund 13 lispund, men der hela

tackjernsproduktionen, år 1826 inskränkt till allenast eu hytta, efter då sistförflutna

10 års medium utgjorde endast 45 skeppund 13 lispund, att, ehuru häraf

viHe synas> såsom om Staten af den tionde, hvilken erhållits af detta obetydliga

tack]ernsqvantum, undfått sa ringa ersättning för de till bergsbrukets befrämjande

uppoffrade hemmansräntorna, att privilegierna för eu sådan med förlust för Staten

idkad handtering utan vidare betänklighet herde för hela socknen indragas, likväl

och som dervid förekomme, dels att åtskilliga hyttor inom Skinnskattebergs socken

blifvit till bedrifvande af Riddarhytte kopparverk med behörigt tillstånd nedlagda,

och dels att vid ett med vederbörande hemmansegare i frågan hållet sammanträde

så olika meningar och intressen funnits rådande, att somliga tillkännagifvit sig

önska, det den dittills sjelftagna friheten att sällan blåsa måtte förvandlas till en

verklig rättighet, emot skattejerns erläggande, och andra åter yrkat att tackjernsblåsningen

icke måtte få nedläggas, syntes eu undersökning i orten till vinnande

af ordentlig utredning i dessa afseende!, vara nödig; så och efter det jemväl

Rikets Ständer sig i ämnet yttrat, faun Kong!. Majrt godt att genom nådigt Bref

den 23 Januari 1830 förordna, rörande Gunnilbo och Heds socknar, att i händelse

hemmansegaine inom dessa socknar, derom hörde, skulle vilja åtaga sig att från

och med ai 1832 idka tackjernsblåsning till det belopp, att Kronan derigenom

vunne ersättning för den åt dem i sådant utseende förunnade lindring i skattebidragen,

bergslagsprivilegierna finge för dem bibehållas, men att, ifall hemmansegarne

härpå icke ville ingå, eller ock, för den händelse de sådant sig åtogo, derutinnan

brusto, nämnda privilegier då genast borde upphöra och socknarna öfvergå

till landslag, samt, beträffande Skinnskattebergs socken, att undersökning derstädes

skulle i behörig ordning verkställas, för utrönande, å ena sidan, af hvilka

bland^ berörda sockens hemmansegare önskade att tackjernsblåsning idka och att

för sådant ändamål blifva på hyttorna indelade, samt, å andra sidan, af hvilka

bland bcmälde hemmansegare skulle vilja från blåsningsskyldigheten varda befriade,

med åliggande att till landslag öfvergå; hvarjemte förklarades, det Kong!.

Maj:t villo derefter i ämnet sig vidare i nåder utlåta, äfvensom att vederbörande

skulle ega att “de nya handlingar och bevis för bergslagsfrihetens tillgodonjutande,

som de kunde erhålla, framdeles förete till den pröfning af ämnet, hvartill de

kunde finnas föranleda".

Efter det den sålunda i nåder anbefallda undersökningen i orten blifvit

anstånd, samt hemmansegarne i Gunnilbo och Heds socknar, med anledning af

det i Kongl. Brefvet den 23 Januari 1830 meddelade tillstånd, sökt genom företeende

af ett Kong]. Bref den 20 November 1685 styrka sin rätt till bergslagsfrihets

åtnjutande, äfvensom derjemte bestridt all förändring i den hemmanen

i dessa socknar åsätta grundränta, och, i hvad anginge Skinnskattebergs socken,

Bergmästaren, på grund af den derstädes hållna undersökningen, förmält, att af

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

de inom socknen befintliga hemman, hvilka enligt 1825 års jordebok utgjorde

487/16 mantal, 2974/8o mantal, såsom dels idkande tackjernstillverkning, dels varande

redan åsätta skatte]ern och dels genom särskilda resolutioner eller i följd

af hemmanens natur undantagna från skyldigheten att idka tackjernstillverkning

eller erlägga skatteår», voro att anse såsom befriade från all förändring i för

dem redan gällande förhållanden, hvaremot de återstående hemmanen, uppgående

till 1841/80 mantal, herde på hyttor indelas eller åsättas skattejernsafgift; afgåfvo,

på nådig befallning, först Bergskollegium och sedermera Kammarkollegium underdånigt

yttrande i ämnet, dervid

Bergskollegium, i fråga om Gunnilbo och Heds socknar, på anförda skäl,

tillstyrkte, att dessa socknar, ehuru de dittills aldrig idkat någon tackjernsblåsning

och ej heller framdeles mera än förut kunde densamma sig åtaga, enär den

skulle grundas på skogstillgångar, hvilka för de i orten privilegierade tillverkningar

redan voro påräknade, måtte, med tillämpning af de grunder, som för Nyeds

bergslag i Carlstads län ansetts gällande, i nåder varda från nya eller landslagsräntor

befriade; samt i hvad an gin ge Skinnskattebergs socken, under förmälan att

då de bär ofvan först omnämnda, såsom fritagna från förändring ansedda, nära

30 hela hemmanen syntes ega en gifven rätt att utan rubbning af ortens bergslagsnatur

samt deraf beroende skattläggning oförkränkta bibehållas i det skick,

hvari de en gång kommit, någon egentlig indragning af bergslagsprivilegierna

icke heller i fråga om Skinnskattebergs socken skäligen torde höra ega ruin, men

att likväl, och då vilkoret af taekjernstillverkningens fortsätta bedrifvande i och

för bergslagsprivilegiernas tillgodonjutande ännu inom donna socken stode fast,

åtminstone för vid pass 18 Xj1 hemman, dessa hemman måste anses såsom underkastade

skyldigheten att idka tackjernsblåsning, ehuru ett åläggande åt en ovilkorlig

eller till visst belopp utsatt årlig tackjernstillverkning, såsom stridande mot

näringens natur och behof af frihet, icke syntes höra för dem ega ruin, i underdånighet

hemställde, om icke i stället för den ifrågasätta indragningen af bergslagsprivilegierna,

eller den så kallade förvandlingen till landslag, en sådan jemnkning

i berörda privilegier kunde vidtagas, att alla i Skinnskattebergs socken befintliga

hemman, hvilka till deltagande i tackjernsblåsningen ännu voro skyldiga,

blefvo behörigen till blåsning indelade, eller ock, derest belägenheten, skogstillgångarna

eller andra orsaker deremot lade hinder i vägen, ovilkorligen, såsom

både i donna och i Norbergs bergslag tillförene skett, fingo sig åsatt en ständig

skattejernsafgift, hvilken dock med afseende å vissa uppgifva förhållanden ansågs icke

höra bestämmas till högre belopp än två skeppund tackjern efter helt mantal räknadt;

hvaremot Kammarkollegium, i detta ärende, beträffande först Gunnilbo och

Heds socknar, anförde, att i hvad anginge den bevisning rörande undfångna bergslagsprivilegier,

som hemmansegarne volut åstadkomma genom företeendet af Kong!.

Brefvet den 20 November 1685, detta befunnes vara utfärdadt endast angående

dessa socknars då ifrågaställa skyldighet att utgöra dagsverken till Kungsör, eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

1?,

på ön vid Köping med böbergningen, från hvilken skyldighet de blifvit befriade;

att denna befrielse medgifvits, icke derföre att hemmanen voro belägna inom bergslag

och egde åtnjuta bergslagsfriheter, utan på det skal, att dem folie allt för

tungt och besvärligt att antaga sig den påbudna ängsbergningen, enär de uti den

steniga bergslagen vore öfverlastade med arbete, kolningar och körslor till bergverkens

underhållande och fortdrifvande, samt att det åberopade Kongl. Brefvet sålunda

icke syntes innefatta något nytt stöd för dessa socknars talan i målet; att deremot

vid anställd arkivundersökning utrönts, det hemmanen i G-unnilbo och Heds socknar,

Indika hemman af ålder räknats till Malma och Odensvi socknar af Åkerbo härad,

och hvilkas gamla räntor i 1562 års jordebok funnits upptagna såsom förminskade,

emedan hemmanen då blifvit lagda för jernstadga, i 1569 års jordebok voro upptagna

såsom belägna i Malma och Odensvi skogsfjerdingar och lagda till Westerbergslagen,

samt att mot slutet af 1600-talet berörda fjerdingar förekommo under sina

nuvarande sockennamn; att likväl hvarken något bergslagsprivilegium för hemmanen

kunnat igenfinnas eller upplysning erhållas, när öfvergången till bergslagsnatur

egt rum; att för fjerdingarne, liksom för Skinnskattebergs socken, tackjernsblåsning

eller tiondetackjern icke funnes omnämndt förr än år 1608, då genom

Kongl. Brefvet af den 26 Mars samma år förordnades, att Skinnskattebergs-,

Vester-dernbergs och Bisbergs bergslager skulle vara fria från årliga räntan och

ovissa persedlar, af hvad namn de helst vara kunde, om de åtogo sig att utgöra

tiondetackjernet proportionaliter af årliga blåsningen; att i följd häraf med tiondetackjernets

utgörande sistberörda år tagit sin början i Odensvi fjerding eller Gunnilbo

socken, men att uti 1665 års tiondetackjernslängd, och sedermera, någon

blåsning i nämnda fjerding eller socken icke funnes omförmäld; att i Malma fjerding,

eller numera Heds socken, hvarken tackjernsblåsning eller erläggande åt

tackjernstionde någonsin, så vidt kändt vore, egt rum, liksom att utgörandet åt"

skattejern, hvilket såsom en jordebokspersedel derstädes funnes omförmäldt redan

år 1539, icke heller syntes hafva varit någon anledning till bergslagsfrihetens åtnjutande;

att deremot, och ehuru något bestämdt förordnande icke kunnat igenfinnas,

hvarigenom hemmanen i Gunnilbo och Heds socknar blifvit ålagda att för

bergslagsfrihets tillgodonjutande, kringliggande bruk med kolning, körslor och andra

tjenstbarheter betjena, likväl i 1582 och följande årens handlingar omförmäldcs,

att hemmanen i Skinnskattebergs socken samt Odensvi och Malma fjerdingar,

i stället för de vanliga gärder och hjelp er, utgjorde Kongl. Maj ds bruk till hjelp

kol och malm samt andra persedlar, såsom limsten, timmer och näfver, hvilken

hjelp år 1608 upphört att utgå, samt uti 1656 års specialräkning icke vidare omnämndes,

hvaremot Skinnskattebergs bergslag i allmänhet sedan sistnämnda år utgjort

malmköringen, hvilken då, liksom år 1686, varit utarrenderad; och att, enär

sålunda vore uppenbart, det hemmanen i Gunnilbo och Heds socknar fått åtnjuta

befrielse från eller lindring i dem af ålder åsätta räntor, dels i följd af tackjernsblåsningen

och emot skyldighet att den uppehålla, dels derföre att de med kol
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

ning och körslor samt andra tjenstbarhet^- betjenade de i orten varande, Kronan

den tiden tillhöriga bruk och bergverk, men ådagalagdt blifvit, att under den sistförflutna

tidrymden af nära 200 år tackjernsblåsning icke egt rum eller tiondetackjern

utgjorts inom Gunnilbo socken, och att inom Heds socken åter under ingen

tid sådan blåsning är vorden verkställd eller tiondetackjern blifvit erlagdt,

äfvensom, å andra sidan, icke kunnat visas, att de tjenstbarheter, Kronan under

sitt egovälde innehaft, blifvit åt de enskilde bruksegarne, vid egendomarnes upplåtande,

med Kronans rätt afstådda, och slutligen vid den anställda undersökningen

blifvit visadt, att icke heller hädanefter tackjernsblåsning inom dessa socknar

kunde ega rum, kollegium funne sig böra, beträdande dessa socknar, tillstyrka,

att vid Kong!. Maj ds och Rikets Ständers redan fattade beslut om ifrågavarande

privilegiers indragning måtte förblifva, och att hvad socknemännen till ändrings

vinnande häri ytterligare anfört således måtte lem nas utan afseende; samt, i hvad

derefter anginge Skinnskattebergs socken, yttrade, att af de inom donna socken

belägna 487/16 mantal vore, enligt sist upprättade 1825 års jordebok, liyi6 mantal,

i följd af sin natur, af beskaffenhet att icke kunna blifva föremål för den

ifrågakomna förändrade regleringen, hvilken egentligen afsåge de i socknen befintliga

377/g mantal skatte och krono; att likväl bland dessa senare hemman någon

förändring i grundräntorna för underlåten tackjärnstillverkning icke torde kunna

ifrågakomma för de 961/80 mantal, Indika betjenade Riddarhytte bruk med kolning

och körslor och deremot, jemlik! Kongl. Brefvet den 12 Mars 1816, vore från

blåsning befriade, hvadan, efter afdrag af alla dessa hemman, utgörande tillsammans

2033/40 mantal, återstode endast 2749/80 mantal, alla, med undantag af l/4

mantal kronohemman, af skattenatur, Indika syntes vara nämnda reglering underkastade,

helst deras bergslagsprivilegier måste med verklig tackjernsblåsning, men

icke, såsom för eu del af dem blifvit af Bergmästaren och Bergskollegium antaget,

genom stångjernsbrukens betjenande med kolning och körslor, försvaras; och

att som det af Bergskollegium afgifna underdåniga förslag, att de af förenämnda

skatte- och kronohemman, Indika redan fått en bestämd afgift i tackjern under

namn af skatte]ern, emot befrielse från blåsning, sig åsatt, skulle fortfarande få

samma afgift utgöra, och de öfriga, som af en eller annan orsak icke kunde till

tackjernstillverkning indelas, måtte varda skattlagda endast till en skattejernsafgift

af två skeppund för helt mantal, men deremot undvika förvandlingen till landslag,

icke stode tillsammans hvarken med de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer i donna

fråga gifna föreskrifter eller med de, rörande grunderna och sättet för hemmans

skattläggning, gällande allmänna författningar, ansåge sig kollegium icke kunna

detsamma i underdånighet understödja, utan funne sig höra tillstyrka, att hvad

Kongl. Magt och Rikets Ständer, jemväl beträffande Skinnskattebergs socken, redan

förordna!, måtte till behörig verkställighet befordras, så att alla de hemman >

bland nyssnämnda 2749/80 mantal skatte och krono, hvilkas egare eller innehafvare

vid den hållna Bergmästareundersökningen icke förklarat sig hugade att tack
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

jernstillverkning dädanefter idka i den mån, att tionden af deras årliga tillverkning

blefve svarande emot den förminskning i hemmanens grundränta, som i följd

af bergslagsprivilegierna komme dem till godo, och till bedrifvande af så beskaffad

tackjernsblåsning kunde åstadkomma erforderlig koltillgång samt derföre blefve

i vissa hyttelag indelade, måtte i behörig ordning åsättas det grundräntebelopp

som af hemmanen utgjordes, innan vid bergslagens inrättning deras af ålder dragande

räntor förminskades, och som motsvarade hvad för lika beskaffade hemman

inom landslag pröfvades rätteligen på hvarje hemman belöpa, så att alla de hemman,

hvilka icke komme att i någon tackjernsblåsning deltaga, jemte redan dragande

ordinarie rotering, finge vidkännas alla de utskyld^, som af hemmanen i

landslag utginge, hvaremot de skulle varda befriade både från skattejernsafgift

och öfriga besvär, dem i egenskap af bergslag ålåge.

Sedan Rikets Ständer åt hvad sålunda förekommit undfått de! och i andel

dånig skrifvelse den 11 November 1840 andragit, rörande Gunnilbo och Heds

socknar, att, ehuru Kong!. Brefvet den 20 November 1685 anginge endast dessa

socknars befrielse från ängsbergningen på ön vid Köping och dagsverkens utgörande

vid Kungsör, utmärkte likväl detta Bref, att nämnda befrielse beviljades på

grund deraf, att socknarne vore med arbete, kolning och körslor till bergverkens

underhållande och fortdrifvande öfverlastade, och att, då det icke vid den i Kammarkollegium

verkställda arkivundersökningen kunnat utredas, att den bergslagstrihet,

nämnda socknar åt ålder njutit, blifvit beviljad för tackjernsblåsning Rikets

Ständer ansåge allt detta utvisa, att bergslagsfriheten för dessa socknar grundats,

icke på hyttebruk, utan på det biträde vid bergverken i orten, som af dem

blifvit lemnadt, samt att förhållandet således vore enahanda som med Nyeds bergslag,

hvilken Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse den 11 Februari 1830

ansett höra vid dess bergslagsprivilegier bibehållas, hvadan och då för öfrig! sådana

förändringar, som kunde leda till förökning i de skattebidrag, hvilka af ålder

blifvit utgjorda och grundlagt de värden, hvarefter afhandlingar om hemmanen

egt rum, icke utan de mest giltiga och ostridiga skäl bolde tillvägabringa-?, Rikets

Ständer för sin del förklarade, att skäl till indragning af de bergslagsprivilegier,

Gunnilbo och Heds socknar af ålder åtnjutit, icke förekomme; samt beträffande

Skinnskattebergs socken, att, då det funnes behörigen utredt, det skyldighet

att blåsa tackjern af ålder ålegat hemmanen i donna socken, fastän densamma

dels för vissa bland dem af särskilda orsaker upphört, dels af andra blifvit

obehörigen åsidosatt, Rikets Ständer anhölle, att de i berörda socken varande

hemman, hvilka då vore till deltagande i tackjernsblåsning skyldiga, måtte antingen

till blåsning i vissa masugnar indelas, eller ock, derest giltiga hinder deremot

motto, åsättas en ständig skattejernsafgift, motsvarande den nedsättning i

onera etter landslag, som hemmanen kunde anses genom bergslagsfriheten tillgodonjuta;

så faun Kong!. Näjd godt att, genom nådigt Bref den 16 Februari 1842

i fråga om Gunnilbo och Heds socknar, i nåder förklara, det dessa socknar finge

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

än vidare vid deras bergslagsprivilegier bibehållas, samt, rörande Skinnskattebergs

socken i nåder förordna, att frågan om indragning af donna sockens bergslagsprivilegier

eller om den så kallade förvandlingen till landslag, skulle förfalla, men

att i stället bergslagsprivilegierna borde sålunda jernkas, att alla i Skinnskattebergs

socken befintliga hemman, som till deltagande i tackjernsblåsnmg ännu vore

skyldiga men dertill icke redan* blifvit indelade, skulle antingen behörigen indelas

till sådan blåsning, eller ock, derest belägenheten, skogstillgångarna eller andra

orsaker deremot lade hinder i vägen, påföras en ständig skatte] ernsafgift,

motsvarande den nedsättning i onera efter landslag, som hemmanen kunde anses

genom bergslagsfriheten tillgodonjuta; hvarjemte nådig befallning meddelades Bergskollegium

att genom ortens Bergmästare gå i författning om den nya hyttemdelningens

snara verkställande, samt om skattejernsafgiftens utsättande och bestämmande

för de hemman, Indika, utan att från blåsningsskyldigheten vara i behörig

ordning frikalla^, icke blefve till ständig blåsning indelade.

j följd häraf upprättades af vederbörande förslag till skattejernsafgnt ioi

sistberörda hemman, hvilken afgift af Bergskollegium, genom utslag den 17 Augusti

1854, fastställdes till 6 skeppund för helt mantal och i förhållande derefter

för mindre hemmansdelar, men, sedan åtskillig^ bruks- och hemmansegare häröfver

anfört besvär, under yrkande, dels att helt och hållet blifva befriade från

skattejernsafgiften, dels att, der donna afgift komrne att utgå densamma matte

bestämmas till 2 skeppund för helt mantal och i förhållande derefter för mindre

hemmansdelar, förklarades genom nådigt Bref deri 4 Maj 1861, att, enär vid den

genom Kong!. Förordningen, angående utsträckt frihet för bergshandtenngen, deri

20 September 1859 åt hyttedelegare i tack jernbergslag medgitna frihet att upphöra

med tackjernsblåsning blifvit fästadt allenast det vilkor, att de, som af namnda

frihet sig begagnade, skulle vara underkastade deri inskränkning i bergsmannafriheterna,

som i behörig ordning kunde varda bestämd, samt, med afseende hava

och då berörda nådiga Förordning redan vore till efterlefnad gällande, fattande

af skafjern- eller annan särskild afgift å de bergsmanshemman, som upphörde

med tackjernstillverkning, dädanefter icke borde ifrågakomma eller ega rum annorlunda

än möjligen i sammanhang med det allmänna förordnande angående inskränkning

i hemmanens bergslagsfriheter, som i vederbörlig ordning kunde provas

tjenlig! att meddela, frågan om ständig skattejernsafgifts bestämmande för de

hemman inom Skinnskattebergs socken, Indika, ehuru skyldiga till deltagande i

tackjernsblåsning, icke vore dertill indelade, borde, vid sålunda förändrade förhållanden,

förfalla; hvaremot beträffande frågan, huruvida klaganderne herde för sina,

såsom blåsningsskyldige ansedda, hemman vidkännas någon skattejernsafgitt för

tiden från och med år 1854 intill den 1 November 1860, då ofvanberörda Kong!.

Förordning träd! i gällande kraft, i nåder förklarades, det klagande™ lU!V

nits icke höra befrias från så beskaffad afgifts utgörande under nämnda tid, men

att,

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

att, då den af Bergskollegium, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts den 16

Februari 1842 fattade nådiga beslut, tillämpade beräkningsgrund för afgiftsbeloppens

bestämmande skulle, särdeles vid jemförelse med hvad i afseende å slika avgifter

inom andra bergslagsorter vore stadgadt, föranleda till en för klaganderna

obilligt hög beskattning, samt härtill dessutom komme, att, genom tid efter annan

och senast genom nådiga Kungörelsen den 14 November 1854 medgifven lindring

i beskattningen af tackjernstillverkningen, tiondetackjernsskatten inom bergslag utginge

med endast hälften af det belopp, hvartill samma afgift år 1842 utgjorts,

de genom Bergskollegii utslag klagandernas hemman åsätta skattejernsafgifter

skulle för ifrågavarande tid utgå med endast hälften af de bestämda beloppen.

Efter att sålunda hafva anfört det väsentligaste af hvad med anledning af

väckt fråga om indragning af Skinnskattebergs bergslag förekommit och ansetts,

med hänsyn till bär förevarande utredning, upplysande, få kollegierna återupptaga

redogörelsen för de nu förrättade undersökningarne angående denna bergslags ännu

Kvarstående privilegier.

Enligt dessa undersökningar omfattar Skinnskattebergs bergslag 7559/64 mantal,

liv lika, jemlik! 1825 ars jordebok, och med tillägg af de efter dennas upprättande

skattlagda lägenheter, utgöras af:

Skatte- och Kronohemman:

Inom Skinnskattebergs socken..............38%

samt Stubbe- och Röjselrättshemman, skattlagda efter år

1825............... i 15/

Inom Gunnilbo socken......................

„ Heds socken................

407/64

11 Va

913/,6

Frälsehemman:

Inom Skinnskattebergs socken

„ Gunnilbo socken ....

„ Heds socken ......

Frälse Säterier:

Inom Skinnskattebergs socken

„ Gunnilbo socken ....

ilA

2k

Summa mantal

Och då härtill lägges kyrkoherdeboställena inom dessa tre socknar,

Indika boställen i nyssberörda jordebok icke äro upptagna till mantal

annorlunda än att i annotationerna anföres, att de äro ansedda för

1 mantal inom Skinnskattebergs, % mantal inom Gunnilbo och % mantal

inom Heds socken, med tillsammans.............. . . .

så erhållas............................ . mantal

612%

64-

13.

1%

7 5 59/64-

11/

1 / a

77%,

64

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

eller samma antal, som häradsskrifvaren uppgifver, hvarvid dock torde höra erinras,

att de 235/96 mantal, som enligt häradsskrifvarens uppgift tillhöra Ramsbergs

socken, i jordeboken äro upptagna inom Skinnskattebergs socken, dit de

sålunda i nu ifrågavarande beskattningshänseende äro att räkna, ehuru de, enligt

Statistiska Centralbyråns berättelse för åren 1851—1855 tabellen 6, i ecklesiastikt

afseende tillhöra Ramsbergs socken.

Beträffande nu de friheter i räntor, som af bergslagen för hemmanen åtnjutas,

så förekommer dervid, i hvad angår jordeboksräntan, först för Skinnskattebergs

socken, att denna ränta för de gamla hemmanen, enligt alla senare jordeböcker,

består, per mantal räknadt, af

penningar (städjepenningar) 16 skillingar, dock blott för få hemman;

8 stigar kol och

6 dagsverken;

men att sagda ränta år 1608 i jordebok och räkenskap linnés påförd hemmanen,

per mantal, med:

Städjepenningar, 1 daler, dock blott å kronohemman, samt

Osmundsjern, å alla hemman, dock till olika belopp ;

hvaremot några kolräntor eller dagsverken då icke finnas upptagna. 1 föreskrifterna

om utgörandet af donna äldre ränta inträdde emellertid sistnämnda ar den

förändring, att samma år, 1608, utfärdades tvänne Kong!. Bref, dels af den 18

Februari till Danemännen i .Flora, Linne och Skinnskatta bergslag!!», dels af den

26 Mars till -allé, som uti Skinskattebärgzlagen, Westerjärnbärgzlagen och Bijssbärgzlagen

boendes ähre», genom Indika Kongl. Bref medgafs befrielse från alla

förut utgående utlagor och hjelp er emot det att i stället "hvart tionde pund utgjordes

af hvad som erhölls af “berget41. På grund af det senare af dessa

Kongl. Bref afkortades i samma års räkenskap allt Osmundsjern^ i berörda ränta.

Äfven städjepenningarne i samma ränta blefvo likaledes affärda; men är med dem

det förhållandet, att de detta oaktadt sedermera utgått och ännu utgå. Den öfriga

jordeboksräntan, eller Osmundsjernet, afiördes fortfarande på grund af 1608 års

Kongl. Bref intill och med år 1619, då, enligt samma års jordebok, hemmanen i

socknen utgjorde

Skattehemman............................ ^3’/2 mantal,

Kyrkohemman........................... • • ^ /a »

tillsammans 39 mantal,

och Frälsehemman........................... 1 mantal,

samt det för skatte- och kronohemmanen debiterade Osmundsjernet uppgick till

33 fot 2 hundradt Os munder, eller 668 lispund. Med påföljande året, 1620, är

bergslagen utarrenderad, och finnes ingen fullständig handling förrän först för

året 1635, då Osmundsjernet helt och hållet försvunnit, och af gamla jordeboksräntan

endast städjepenningarne återstå; hvaremot dels i sistnämnda års jordebok

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

finnes upptagna 8 stigar kol på mantalet, dels ock sedermera, vid början af

1640-talet, i jordeboken finnas införda de i nuvarande jordeboksränta!! förekommande

6 dagsverken. Enligt hvad utrönt blifvit tillhöra emellertid dessa båda

senare poster rätteligen icke jordeboksränta!!, utan mantalsränta!!, ithy att den

förra, eller kolon, motsvara.!- Landtågsgärden, och den senare, eller dagsverkena,

utgör en del af Bruksbjelpen.

Hvad nu vidare angår jordeboksränta!! af de gamla hemmanen i Giunnilbo

och Heds socknar, så består densamma i senare jordeböcker af

Penningar, för några hemman,

8panmål, för några hemman,

Kol för alla hemman,

12 dagsverken, likaledes för alla hemman; hvaremot densamma i början af

1600° talet utgått i

Penningar,

Osmundsjern,

Korn,

Humle,

Hampa,

Årliga och)

-r-r 1 nAst&r öftint

Kungs- )

Dagsverken;

Och är i afseende å den sålunda inträdda förändringen i denna ränta befunnet,

att, jemte det 1608 års Kongl. Bref visserligen fåll någon ringa del tillämpades

äfven för GunniJbo socken, ehuru likväl endast tillfälligtvis, eller då något

hemman derstädes deltog i tackjernsblåsningen, räntepersedlarne i båda de nu

ifrågavarande socknarne, hvilka liksom Skinnskattebergs socken varit från och med

år 1620 utarrenderade, redan år 1633, enligt den då upprättade jordeboken, finnas

förändrade från hvad de af ålder varit, ehuru dock icke till följd af någon under

liden verkställd ny skattläggning, utan endast af den anledningen, att hemmanens

äldre räntor jemväl före 1620 fått utgöras med andra, i orten mera allmänt förekommande

och för de skattskyldige sålunda lättare tillgängliga, persedlar, såsom

först med kol, stångjern och tackjern samt sedermera hufvudsakligen, eller endast,

med kol; och visar sig härvid, dels att, om, med tillämpning af den åren 1617—1619

följda undervisningen, jordeboksränta!! i dessa socknar, endast med undantag af

hästarne för frälsehemmanen i båda socknarna, af alla slags kontanta penningar

för krono- och kyrkohemmanen i Gnnnilbo socken äfvensom af spannmålen derstädes,

hvilka bibehöllos utan förvandling, omsättes i kol och dertill läggas 8

stigar kol på mantalet i Gnnnilbo socken och 16 stigar kol på mantalet i Heds

socken, så erhållas i allmänhet de hemmanen nu påförda kolräntor, af hvilka, här

likasom i Skinnskattebergs socken, 8 stigar på mantalet utgöra en ersättning för

Landtågsgärden, dels ock att de i den nyare jordeboksränta!! för dessa socknar

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

förekommande 12 dagsverken, likaledes på enahanda sätt som förenämnda dags"

verken i Skinnskattebergs socken, rätteligen icke tillhöra jordeboksräntan, ehuru

de blifvit i denna upptagna, utan äro att hänföra till mantalsränta!,, såsom motsvarande

eu del af Brukshjelpen. 1 fråga åter om tillkomsten af de 8 stigar kol,

hvarmed kolräntan i Heds socken, enligt hvad nyss omförmälts, öfverstiger enahanda

slags ränta i Gunnilbo socken, så hafva tillgängliga handlingar derom icke

lemna! någon upplysning, men då dels af hvad ofvan blifvit anfördt framgår,

att den nyare jordeboksräntan i förstnämnda socken är fullt svarande mot den

äldre före förändringen påförda, och att sålunda några friheter derutinnan icke

åtnjutas, dels såsom afgjordt måste antagas, att berörda post af 8 stigar kol tillhör

jordeboksräntan och icke mantalsränta!,, lärer förefintligheten af denna post

icke vara af beskaffenhet att på bär afsedda förhållanden inverka.

Beträffande sedermera , mantalsränta,, inom så väl Skinnskattebergs som

Gunnilbo och Heds socknar så utgår densamma, enligt 1825 års jordebok, lika

inom alla tre socknarna, för skatte- och kronohemman, med

Malmköring ....................... 33 skilling!,,- 6 rist

Boskapspenningar.................... 32 „ — och

Skjutsfärdspenningar.............1 riksdaler — —

samt för frälsehemmanen endast med halfva Boskaps- och Skjutsfärdspenningarna;

hvarjemte, såsom ofvan blifvit antydt, äro att anse såsom till man talsräntan hörande,

ehuru i jordeboksräntan införda :

i alla tre socknarna, 8 stiga,- kol per gammalt skatte och krono, hvilka

kol motsvara Landtågsgärden, samt

inom Skinnskattebergs socken, 6 dagsverken, och

inom Gunnilbo och Heds socknar, 12 dagsverken per mantal, hvilka dagsverken

i begge fallen utgöra en del af Brukshjelpen.

Då Boskaps- och Skjutsfärdspenningarne utgå bär till samma belopp som

i landslag, lärer något vidare yttrande om dem icke vara erforderligt ; hvaremot

för nyssnämnda post kol, 8 stigar per mantal, samt för dagsverkena äfvensom för

den i mantalsräntan upptagna malmköringen torde höra närmare redogöras.

Vidkommande då först kolon, så har befunnits,

att bergsmännen år 1617 af hvarje mantal erlade 8 stigar af donna persedel

"för hjelpegierden som allmogen på landsbygden utgjorde" ;

att samma år i landslagen, såsom exempelvis inom Ulfvesunds och Köpings

län, utgick Landtågsgärd i full öfverensstämmelse med Krönings- och Riksdagsbeslutet

den 16 Oktober 1617, hvaraf lärer följa, att hjelpegärd och landtågsgärd

i dessa fall ansetts liktydiga; äfvensom

att de påföljande åren 1618 och 1619 samma hjelpe- eller landtågsgärd,

som 1617, utgick, hvarefter, på sätt redan blifvit omförmäldt, de för denna gård

erlagda 8 stigarna kol finnas i 1635 års jordebok införda, för Skinnskattebergs

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

socken med detta belopp ensamt såsom kolränta, och för Gunnilbo och Heds

socknar i eu summa med den kolränta, som genom den gamla jordeboksräntans

förvandling uppkommit; och må härvid tillika anmärkas, att Landtågsgärden i

Westerbergslagen och Gamla Norbergs bergslag utgår med likaledes 8 stigar kol,

hvilket belopp derstädes ansetts motsvara full Landtågsgärd i landslagen.

Hvad dernäst angår dagsverkena i Skinnskatte bergs socken och malrnköringen

i hela bergslagen, så förekommer, i fråga derom, att, redan innan tionde

började erläggas, utgjorde bergsmännen eu Brukshjelp, bestående af kol, malm

och limsten, från hvilken hjelp likväl, efter det tionden begynt utgöras, eller från

och med år 1609, brukande bergsman, eller sådane, som deltogo i tackjernsblåsning,

voro frikallade, under det de öfrige inom bergslagen erlade, i Skinnskattebergs

socken jemte nyssnämnda persedlar äfven rostved, men i Guuuilbo och

Heds socknar endast kol, i begge fallen till en början dock utan visst belopp

per mantal. År 1619 betalades brukshjelpen, eller, såsom den från och med

1612 linnés benämnd, årliga hjelpen, med malm, limsten och rostved, hvarjemte

dagsverken nu ock äro i denna hjelp upptagna, under det att kol deremot i densamma

icke längre förekomma. Orsaken, hvarföre kol nu icke debiterades, kar

icke kunnat utrönas, liksom icke heller hvilka hemman, som utgjort eller varit

befriade från årliga hjelpen; utvisande dock räkenskaperna, att persedlarne malm,

limsten och rostved varit påförda med andra belopp än under de näst föregående

åren.

I fråga om nyssnämnda, år 1619 i årliga hjelpen upptagna, dagsverken,

upplysa handlingarne, att Bergsöfversten Petter van Benuingen år 1612 pålade

hvarje brukande bergsman i Skinnskattebergs socken 6 hjelpedagsverken per helt

mantal till Kronans bruk, och synas alltså hjelpedagsverkena för dessa motsvara

de öfriges, eller icke brukandes bruks- eller årliga hjelp, hvarföre de ock berörda

år, 1619, rätteligen äro under denna titel upptagna. För den härpå följande

arrendetiden, från hvilken i öfrig! endast ofullständiga upplysningar äro att tillgå

i fråga om de derunder inträffade förändringame i räntorna, finner man dock, att

dagsverken, 6 per mantal, utgjordes ej blott såsom förut, af brukande, utan äfven

af icke brukande bergsmän i Skinnskattebergs socken, hvarefter desamma, ehuru

orätt, blifvit i jordeboken såsom årliga eller jordeboksdagsverken införda, under

det den ofri ga årliga hjelpen, med benämning af malmköring, åt arrendatoren

uppläts mot en viss bestämd summa af 75 daler silfvermynt, med hvilket belopp

denna hjelp sedermera till och med år 1687 årligen kom kronan till godo, utan

att tillgängliga handlingar visa, huru nämnda hjelp blifvit af allmogen till vederbörande

arrendatorer eller förpantningsinnehafvare utgjord, vidare än att, enligt eu

i orternas undervisning omförmäld, af Befallningsmannen Anders Granqvist den

14 Mars 1684 hållen ransakning, allmogen i de tre socknarna, den tid kronohyttan

varit i gång, plägat utgöra 5 lass malm per mantal, hvilka skulle betalas,

i Gunnilbo och Heds socknar med 13 */3 öre, och i Skinnskattebergs socken, med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

102/3 öre silfvermynt lasset, samt att, sedan berörda förrättning, på yrkande af

dåvarande arrendatoren, blifvit ogillad, förenämnda Granqvist, efter dertill erhållet

förordnande, den 31 Mars 1688 ny undersökning verkställt, dervid ersättningen

för hvarje lass malmköring blifvit upptagen till 1 daler 8 öre kopparmynt, eller

13y3 öre silfvermynt, äfven för Skinnskattebergs socken; och har, på grund af

sistnämnda undersökning, malmköringen allt sedermera för alla tre socknarna utgått

med 5 lass å 13 y3 öre silfvermynt, eller med 2 daler 22/3 öre sagda mynt

per mantal, motsvarande i Specie 33 skillingar 4 runstycken, hvilket belopp först

i slutet af 1700-talet i räkenskaperna upptagits till jemn! 33Y2 skillingar, med

hvilket värde ifrågavarande malmköring i 1795 års jordebok infördes.

I fråga slutligen om de ofvannämnda dagsverkena, 12 stycken per mantal

skatte och krono, i Gunnilbo och Heds socknar, så förekommer väl att desamma

af Kammarkollegium tid efter annan benämnts årliga och äfven såsom sådana

blifvit i jordeboksräntan införda; men är mot såväl donna benämning som berörda

dagsverkens räknande till jordeboksräntan att anmärka, det dessa socknar redan

förut hade årliga eller jordeboksdagsverken sig påförda, ehuru, såsom ofvan är

anfördt, jemte den årliga räntan i öfrig! förvandlade till kol, samt att jordeboksräntan

i andra orter redan i början af 1600-talet var stadgad, hvaremot, och då

likhet i vissa eller mantalsränta!! emellan Skinnskattebergs socken och de nu

ifrågavarande socknarna i flera hänseende!! eget rum, med allt skäl torde kunna

antagas, att dessa dagsverke!! äro af samma art och beskaffenhet som de, hvilka

Bergsöfversten Petter van Penningen år 1612 pålade Skinnskattebergs sockens

brukande bergsmän, och som sedan utgjordes äfven af icke brukande derstädes;

hvilken åsigt äfven vinner stöd af ordalagen i Kammarkollegii protokoll den 26

April 1679, der, utom dessa dagsverken, omförmälas öke- och drängedagsverke!!.

Från hvilken tid ifrågavarande dagsverken härleda sig, är icke bekant, vidare

än att de icke farinös innan bergslagen 1620 utarrenderades. Men otvifvelaktigt

synes dock vara, att de från början blifvit utfordrade af någon arrendator eller

iörpantningsinnehafvare, liksom ock utrönt är, att, sedan en sådan, Assessor Wolimhaus,

sistnämnda dag, den 26 April 1679, inför Kammarkollegium berättat om

deras tillvaro, de först derefter, och uteslutande på grund af hvad Wolimhaus i

i ärendet förmält, medelst formliga beslut vederbörande ålades och Kronan tillgodoräknades,

för de utarrenderade eller förpantade hemmanen genom pantebref

den 29 April och den 13 September sistnämnda år, äfvensom att, i likhet härmed,

enahanda slags dagsverken äfven för de öfriga hemmanen, eller dem, som

voro indelade på Militien, påbjödos genom Kammarkollegii bref den 11 Maj 1687.

För mantalsränta!!, med hvad dertill hörer, sådan densamma inom samtliga

de ifrågavarande socknarne blifvit erlagd, är, liksom förut för jordeboksränta!!,

härmed redogjordt; och återstår endast att omförmäla, det de i denna ränta eljest

ingående dagsverkspenningarne inom berörda socknar icke vant de hemman, som

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

vid nämnda penningars tillkomst förefunnos, någonsin påförda, samt följaktligen

icke heller af dem utgjorts.

På grund al hvad sålunda blitvit anfördt, anse kollegierna de friheter i

räntor, som i följd af 1608 års Kongl. Bref kommit bergslagen tillgodo, bestå i

eftergifter, för de gamla hemmanen inom Skinnskattebergs socken, af hela jordeboksräntan,

med undantag endast af städjepenningarne, samt, för näst bär ofvan

nämnda hemman inom alla tre socknarna, af dagsverkspenningarne, hvaremot de

räntor i öfrigt, som af ålder ålegat eller, oansedt berörda Kongl. Bref, bort åligga

bergslagen, oaf kortade, fastän till en del förvandlade i andra persedlar, fortfarande

utgå.

Innan den hithörande beräkningen af värdet å dessa friheter verkställes,

torde likväl ytterligare höra erinras,

att de genom Kongl. Resolutionen den 12 Mars 1816 Riddarhytte kopparverk

i Skinnskattebergs socken underlagda 961/80 mantal, hvilka genom samma

Kongl. Bref inlades från tackjernsbergslag till kopparbergslag, tills vidare och så

länge de i dylik egenskap varda bibehållna, icke lära i nu ifrågakomna hänseende

höra vara någon förändring underkastade och sålunda icke heller höra vid

sagda beräkning upptagas; bestående dessa hemman, så vidt tillgängliga handlingar

om dem lemna upplysning, af

gamla hemman, skatte...................87/10 mantal

nya d:o d:o ........... ii/ ,,,

...... 4? "-96-/80 i

att de förenämnda kyrkoherdeboställena, hvilka icke äro i mantal satta,

utan endast anteckningsvis i jordeboken finnas införda såsom ansedda till iya

mantal, och hvilka bär ofvan icke heller blifvit i bergslagens hemmantal inräknade,

synts likaledes höra vara från förändring i berörda hänseende befriade, hvaremot

de i bergslagen befintliga komministers- och länsmansboställena, med afseende å

hvad angående dispositionen af räntorna för dylika lägenheter är stadgadt, icke

lära höra undgå den förändring i dessa räntor, som för andra kronohemman kan

varda föreskrifven;

att frälsehemman, Indika blifvit från skatte eller krono köpta eller bytta,

och hvilkas räntor icke blifvit Kronan ersätta i vidsträcktare mån, än dessa räntor

förut utgått, lära böra vidkännas gravation för de friheter de såsom bergslagshemman

åtnjutit och ännu åtnjuta; samt

att före skattläggningsmetodernas uppkomst tidens åsigt var, att i den

hemmanen åsätta jordeboksränta!! ofta inbegrepos en, flere eller alla af de ovissa

räntorna, och att, sedan skattläggningsmetoden började tillämpas, vid skattläggningarna

sålunda tillgick, att hemmanen åsattes räntor efter hela det uppskattade

värdet, utan afdrag för några friheter.

I betraktande häraf och med stöd af sist omförmälda förhållande hafva

de hemman, som tillkommit efter den tid, då dagsverkspenningarne beviljades,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

synts icke böra till beräkning upptagas, under förutsättning, på nyss angifna

grunder, dels att för hemman, tillkomna efter nämnda tid, dagsverkspenningarne

i jordeboksräntan ingå, dels att för de hemman, hvilka efter skattläggningsmetodernas

införande fatt räntor sig åsätta, likaväl som för dem, hvilka dessförinnan

blifvit skattlagda, Landtågsgärden är i jordeboksräntan inbegripen.

Med tillämpning af en sådan fördelningsgrund, visar sig,

att då, enligt hvad förut är omförmäldt, ar 1619 i Skinnskattebergs socken

funnos:

skatte- och kronohemman...................39

frälsehemman......................- - - 1 40 mantal,

samt härifrån afräknas, dels vid nämnda tid befintliga,

under Riddarhytte kopparverk nu hörande skattehemman. . 87/10 — «

och dels dåvarande frälsehemmanet, numera säteriet

Skärviken, hvilket såsom gammalt ej åtnjuter några friheter 1_ 97/io

så återstå gamla skatte- och kronohemman..... - - - 30%0 mantal,

hvilka, på sätt förut är ådagalagdt, med undantag af städjepenningarna helt och

hållet äro fria från jordeboksränta; dervid dock är att märka, att de gamla

skatte- och kronohemmanen, eller sådana, som hafva sig åsätta, jemte städjepenningarna,

8 stigar kol och 6 dagsverken per mantal, i 1825 års jordebok utgöra

endast.................................33 mantal,

samt att då härifrån afräknas förenämnda Riddarhytte kopparverk

underlagda hemman...................- - 87/10 „

återstå endast.............................24% 0 mantal,

hvadan således friheten från jordeboksränta till en del måste

falla äfven på det nya frälse!, för.................. 7%e »

och på det nya säteriet för....................- XU »

att då enligt 1652 års jordebok funnos inom Skinnskattebergs socken:

skatte- och kronohemman..................47

frälse............................ '' 1 48 mantal

samt härifrån likaledes afräknas................ - - 9%0 „

återstå................................38%0 mantal,

hvilka icke utgöra dagsverkspenningarne i mantalsränta!!, samt

att då, likaledes enligt 1652 års jordebok, i Gunnilbo och Heds socknar

funnos:

Skatte
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Skatte- och kronohemman:

i Gunnilbo socken....... .

i Heds „ ........

Frälsehemman:

i Gunnilbo socken........

i Heds „ , .

95/l6

515/i6

15y4 mantal.

Va mantal

samt derifrån afräknas frälsehemmanen

så återstå ...............

hvilka åtnjuta frihet från utförande

eller tillsammans 153/4 mantal,

7*

al

dagsverkspenningarne

15 Y4 mantal,

man talsräntan:

dervid dock jemväl bör anmärkas, att då i dessa båda socknar, enligt 1825 års

jordebok, numera finnas 5n/16 mantal Irälse och ''/4 mantal säteri, mot blott l/2

mantal frälse

penningar

och på säteriet för

1 frälse ar 1652, den socknarna tillgodokommande-friheten från dagsverks

igai af 15 y4 mantal till eu del kärr falla äfven på det nya frälse!, för 53/1(i mantal

........................ y4 mantal

„ * eller tillsammans för 57/16 mantal,

samt således bör dessa, för sä vidt de tillkommit af gamla skatte- eller kronohemman,

påföras såsom gravation.

Och enär slutligen, enligt 1619 års jordebok, på sätt förut är visadt, de

jordeboksräntor, som på grund af 1608 års Kong!. Bref afskrefvos för 39 mantal

skatte- och kronohemman i Skinnskattebergs socken, utgjorde 668 lispund Osmundsjern,

så, och om detta belopp lika fördelas hemmanen emellan, belöpa sig

med utelemnande åt brutna tal, i medeltal på hvarje hemman 17 lispund sådant

jern, hviska åter, förvandlade till kol efter samma grunder, som .vant gällande

for Gunnilbo och Heds socknar, då i dessa socknar persedlarne i jordeboksränta!!

omsattes till kol, motsvara 4y4 stigar af sistnämnda persedel; under det derjemte

de ofvannämnda dagsverkspenningarne utgöra en ersättning för 6 öke- och 12

drängedagsverke!!.

Någon frihet eller lindring i afseende å roteringen är ifrågavarande bergslag

icke tillerkänd, utan utgöres detta besvär bär efter samma grunder som i

landslag; och bestå således, i enlighet med hvad nu blifvit anfördt, de privilegier,

som af bergslagen åtnjutas, i befrielse från utgörandet :

i jordeboksräntan:

inom Skinnskattebergs socken för 303/10 mantal, af 4‘/4 stigar kol, och

i mantalsränta!!:

inom Skinnskattebergs socken för 383/10 mantal,

" Gunnilbo och Heds socknar för 15''/4

eller för tillsammans 53"^ mantal, af 6 öke- och 12

drängedagsverken.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Då de räntor, från erläggandet hvaraf frihet sålunda tillgodonjutes, om

sättas till nya, jcmlikt Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvara desamma

för hela bergslagen ett värde af 1384 riksdaler 61 öre, deraf belöpa sig på

hvarje hemman, som är fritt från både nämnda post i jordeboksränta!! och dagsverkspenningarne,

32 riksdaler 89 öre, och på hvarje hemman, som åtnjuter frihet

endast från den senare ränteposten 16 riksdaler 69 öre, eller på Skinnskattebergs

socken tillsammans 1130 riksdaler 9 öre och på Gunnilbo och Heds socknar

tillsammans 254 riksdaler 52 öre.

Hvad åter beträffar de ornera till Kongl. Maj:t och Kronan, hvilka bergslagen

mot åtnjutande af dessa förmåner hatt att utgöra, bestå dessa, enligt kronoräkenskaperna,

af två slags utlagor, nemligen af tionde enligt längd, eller vanlig

tackjernstionde, samt af skattejern, detta senare benämndt dels “ständig tionde “

och dels endast “skattejern “, samt utgörande en afgift af sådana, dels af ålder

till blåsning indelade, dels sedermera såsom blåsningsskyldige ansedda hemman,

som antingen blifvit befriade från sina åligganden härutinnan eller efter det sådana

åligganden blifvit dem i senare tider påförda tätt desamma genom erläggande

af en dylik afgift fullgöra, och för hvilka följaktligen någon tionde icke heller influtit.

Tiondetackjernet har under de fem åren efter år 1854 utgått endast under

åren 1857—1859 och blott af en hytta i Skinnskattebergs socken, samt derunder utgjort:

för år 1857 ................... 427 centner 62 skålpund 72 ort

„ 1858 ................... 468 " 74 - ^ "

„ 1859 ................ • • • 395 " 87 ________08 .

eller tillsammans 1292 centner 24 skålpund 48 ort.

Vidkommande åter det under benämning af dels “ ständig tionde “, dels

endast “skattejern“, sådana hemman, som af ålder varit till tackjernsblasnmg indelade,

men med dylik blåsning upphört, i anseende härtill påförda skatte)ernet,

och hvithet blifvit till sitt förut utgående belopp i viss mån förändrad! genom

Bergskollegii utslag den 30 Januari 1840 om hemman under Skinnskattebergs

bruk och samma dag om hemman under Dagga bruk, äfvensom genom Kongl.

Brefvet den 10 September 1858, enligt hvilket vissa hemman, som, efter att hafva

varit indelade på Gärdsjöbo hytta, blifvit genom Bergskollegii utslag den 21 November

1839 från skyldighet till tackjernsblåsning, mot skattejernsafgift, befriade,

tingo till idkande af sådan blåsning återgå, så tiar detta skattejern, etter räkenskaperna,

sedan likväl afdrag skett af bär debeterade 3 skeppund 18 lispund årligen

för Fagersta i Gamla Norbergs bergslag, uppgått:

för år 1855 till.................797 centner 36 skålpund 64 ort

................. 197 „ 36 „ 64 *

’ 197 „ 36 „ 64 „

...............169 „ 84 * 88 „

.................169 „ 84 „___88 „

eller tillsammans till 931 Centner 79 skålpund 68 ort.

1856

1857

1858

1859

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Det öfriga, för blåsningsskyldighet i senare tider ålagda hemman utgående,

skattejernet, bestämdt, genom Bergskollegii utdrag den 17 Augusti 1854, till 91

skeppund 11 lispund 1 mark, men genom Kongl. Brefvet den 4 Maj 1861 nedsatt

till hälften, eller 45 skeppund 18 lispund 10% marker, motsvarande 209

centner 18 skålpund 4 ort, har under åren 1855—1859 med detta senare belopp

utgjorts, "hvaremot detsamma, enligt nyssnämnda Kongl. Bref, från och med år

1861 upphört att utgå.

Den af bergslagen under åren 1855 —1859 erlagda tackjernsskatt af nu

nämnda slag belöper sig sålunda tillsammans till 2433 centner 22 skålpund 20

ort, samt utgör i medeltal efter år räknadt 486 centner 64 skålpund 44 ort, motsvarande,

enligt hvad räkenskaperna utvisa, ett värde, likaledes i medeltal för år,

af 1822 riksdaler 54 öre.

Vidkommande derefter den andra i Westmanlands län befintliga Jernbergs"

lagen, nemligen Gamla Norbergs bergslag, så omfattar, enligt hvad 1825 års

jordebok gifver vid handen, denna bergslag, hvilken består af Norbergs, Westanfors,

Karbennings och Wester Wåhla socknar, följande hemman, nemligen:

Gamla hemman, skatte- och krono-:

inom Norbergs socken........

„ Westanfors „ ........

„ Karbennings „ ........

„ Wester Wåhla „ ........

Nyhemman, skatte-:

inom Norbergs socken.......

„ Westanfors „ .......

„ Karbennings .........

„ Wester Wåhla „ .......

Frälsehemman:

inom Norbergs socken.......

„ Westanfors „ .......

„ Karbennings „ .......

„ Wester Wåhla „ .......

Frälse säterier och ladugårdar:

inom Westanfors socken..........

„ Karbennings ............

38%

21%

19%

84% mantal

• 1%

• ;a

:__3% 5 y2 mantal

■ %

. 1

. 1

;_1___ 3% mantal

. 1

Va 1% mantal

Summa 95% mantal:

Gamla Norberg

a

bergslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

och om härtill läggas de inom Norbergs socken befintliga

l5/g mantal prest- och klockaregård^ samt de inom Wester Wahla

socken belägna 5/8 mantal prest- och kappelansbolen, hvilkas hemmantal

icke äro i jordeboken i kolumn upptagna, utan endast anteckningsvis

omnämnda, eller tillsammans........... . . .

2% mantal,

så erhållas 97 V, mantal,

eller samma belopp, som åt'' häradsskrifvaren uppgifvits, dock med den skiljaktigheten,

att de hemman, hvilka häradsskrifvaren förmält tillhöra1 Wester Fernebo

socken-del, enligt jordeboken tillhöra Karbennings socken, såsom jemväl i Statistiska

Centralbyråns underdåniga berättelse för åren 1851—1855 Tabellen 6 finnes anmärkt;

och torde här äfven höra omförm idas, att, af ofvannämnda, till denna

bergslag hörande socknar, dels Westanfors socken, hvilken är bildad af hemman

förut belägna i Norbergs socken, först i 1742 års jordebok finnes upptagen såsom

särskild socken, dels nuvarande Karbennings socken i äldre handlingar benämnes

Fernebo fjerding.

Då vidare förekommer, ej mindre att Gamla Norbergs bergslag i förening

med Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes socknar i Störa Kopparbergs län,

hvilka socknar, jemte de af hemman från den förstnämnda och sistnämnda af

dem bildade Ludvika och Malingsbo kapell, numera utgöra Westerbergslagen,

från äldre tider och ända till år 1634 utgjort en gemensam bergslag, under namn

af Wester-jern-bergslagen, samt af sådan anledning varit gemensamt upptagna i

Westmanlands jordebok och räkenskaper, än ock att räntorna i dessa numera

skilda bergslager äro, med få undantag, hvarandra fullkomligt lika, hafva kollegierna

funnit af omständigheterna påkalladt äfvensom för saken upplysande att

vid utredningen angående Gamla Norbergs bergslag äfven i hufvudsakliga delar

vidröra förhållandena härutinnan med Westerbergslagen.

Hvad nu först beträffar jordeboksränta!! inom dessa bergslager, så har i

fråga om densamma befunnits,

att nämnda ränta i Wester-jern-bergslagen vid början af 1600-talet utgick

inom alla de hithörande socknarna med:

Städjepenning^-, 1 daler per mantal krono,

jalltefter som detsamma var påfördt skattehemman,

med hyttor eller kronohemman.

Kol !*=“*«-■

[afrada-,

s , , (skatte-,

Arl,ga dagsverke,,

samt dessutom

i Norbergs bergslag och Wåhla socken med

Årliga och! Bi

Kungs- )

[skatte-

1

j hyttcgälds- (afrads-

jern l

hästar och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

i nuvarande Westerbergslagen *

i Grangärdes socken, med

Skogsskada mårdskinn, och

i Norr- och Söderbärkes socken, med skattepenningar motsvarande skogsskatt;

att det här förut omnämnda Kongl. Brefvet den 26 Mars 1608, hvilket

gällde äfven för hela donna bergslag, i afseende å densamma så till vida ovigtig!

tillämpades, att dels icke afkortande städjepenningarne och de årliga dagsverkena,

hvilka ännu utgå, dels först med år 1620 affördes årliga- och kungshästarne,

ehuru dessa redan ar 1617 endast till en del utgjordes och med de påföljande

åren alldeles icke utgingo; äfvensom att, på grund af nyssnämnda Kongl. Bref,

år 1620 affördes den i Grangärdes socken utgående skogsskatten, Mårdskinn,

ehuru densamma, till följd-af ett Kongl. bref den 16 December 1607, redan före

tack j e rn s ti o n d e n s tillkomst, blifvit mot annan prestation, nemligen malmränta, utbytt,

hvaremot den öfriga, i Norrbärkes och Söderbärkes socknar åsätta skogsskatten,

eller skattepenningarne, allt sedan år 1610 rätt afförts; samt slutligen

att jordeboksränta!! för de gamla hemmanen inom dessa bergslager enligt

1825 års jordebok utgår med:

Penningar (städjepenning!!!-), 16 skilling!»- af kronohemman,

Kol, 8 stigar,

Malm, 4 lass, samt

Dagsverken.

I fråga om de rån teposter, hvilka sålunda, enligt hvad ofvan blifvit anfördt,

finnas upptagna i den gamla jordeboksränta», är med eu af dessa poster, det i

räntetiteln Osmundsjern derstädes ingående Hyttegälsjemet, ett eget förhållande,

hvilket i nu förevarande hänseende gör donna post skiljaktig från de andra ränteposterna

och derföre bär äfven bort särskild t anmärkas. Wester-jern-bergslagen

undergick nemligen i slutet af 1500-talet tvänne endast af en kort mellantid

skilj da skattläggningar, den ena år 1577 och den andra år 1586. Vid den förra

påfördes hyttorna särskild ränta, hvilken benämndes “hyttegälsjern", och med

hvilken hyttorna sedermera infördes i jordeboken vid slutet af hvarje socken,

under det hemmanen deremot icke åsattes någon ränta med denna benämning.

Vid den senare skattläggningen åter påfördes hemmanen af samma namn som

hyttorna, utom andra persedlar, äfven hyttegälsjern, hvaremot några hyttor nu

icke vidare i jordeboken till namnet upptogos, oaktadt äfven sedermera de befintliga

jernhyttorna äro till antalet, och med dettas beräknande till 88 stycken, i

jordebokssumman äfvensom i räkenskaperna uppgifva; och synes häraf otvetydigt

framgå, att donna räntepost var eu skatt endast på hyttorna, men icke på hemmanen,

hvaraf ock lärer följa, att vid beräkning af de skyldigheter, från hvilka

hemmanen blifvit befriade, denna räntepost icke heller bör dem till ersättning

påföras.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Vid eu* jemförelse emellan jordeboksränta^ sådan den var beskaffad vid

tackjernstiondens uppkomst, och enahanda slags ränta, sådan den enligt 1825 års

jordebok nu utgår, visar sig, att den senare räntan, utom tvänne poster, Indika

den har gemensamma med den förra, nemligen städjepenning^1 och dagsverken,

derjemte innehåller tvänne andra poster, nemligen 8 stigar kol och 4 lass malm.

Att de tvänne förstnämnda posterna, eller städjepenningarne och dagsverkena, vid

den öfriga jordeboksränta^ upphörande på grund af Kongl. Brefvet den 26 Mars

1608, icke a Ifördes och allt sedermera oafkortade qvarstått, har redan blifvit anmärkt.

Beträffande åter de begge senare ränteposterna 8 stigar kol och 4 lass

malm, så synes med dem vara det förhållandet, att de icke tillhöra jordeboksränta^

ehuru de blifvit i densamma införda. I Westmanlands handling för år

1618 N:o 11, som utgör räkenskapen för nämnda år för Westerdalarne och

Wester-jern-bergslagen med Gamla Norberg, Wahla och Skogsljerdingen i Wester

Fernebo socken för samma år, förekommer nemligen, efter det omförmäldt blifvit,

det “ Dalekarlarne i Westerdalarne “ emot landtågsgärden utgjort ett visst antal

stafrum ved för hvar mark de utgjorde i “Margelspenningar“, en afgift beräknad

efter utsäde, dervid 1 markland motsvarade 16 spans ärligt utsäde och betraktades

lika med 1 mantal, att bergsmännen “utgjort af hvart helgierdzhemman

emot förb:de gjord 8 stiger koll“ ; hvarjemte i 1619 års rakning landtågsgärden,

hvilken är påförd Dalekarlarne med 8 stafrum ved för hvar mark de utgjorde i

margelspenningar, likaledes linnés debiterad för bergsmännen med 8 stigar kol

af “hvart helgertzhemman“. Af hvad sålunda är i berörde handlingar upptaget

och angifvet lärer med full visshet kunna dragas den slutsatsen, att 8 stigar kol

motsvarade hel landtågsgärd; och då denna ränta först på 1630-talet infördes i

jordeboken såsom årlig eller jordeboksränta, torde det icke vara något tvifvel

underkastad!, att den i 1825 års jordebok i jordeboksränta!! upptagna kolränta,

8 stigar per mantal, bär, likasom inom Skinnskattebergs bergslag, rätteligen tillhör

mantalsränta!! och motsvarar landtågsgärden.

Beträffande sedermera räntetiteln malm, så är dervid att märka, att i nuvarande

Westerbergslagen och Westerdalarne i jordeboksränta!! förekom en skinnskatt,

från utgörandet hvaraf vederbörande frikallades genom förenämnda Kongl.

Bref den 16 December 1607, mot åliggande att vid behof “på en dag eller två“ kora

“några lass malm ifrån grufvan och ned till hyttan“ ; i följd hvaraf skinnskatten

ock i näst tillgängliga räkenskaper, för år 1609, är afkortad, men i dess ställe

6 lass silfvermalm af hvar bergsman, som icke utgjort tiondejern, finnas paförda.

Under de närmast derpå följande åren förekomma åtskilliga skiljaktigheter, i fiåga

om utgörandet af donna prestation, dels i afseende å lassens antal, dels beträffande

det material, som varit föremål för forslingen, och dels i hvad änglök den beräkningsgrund,

efter hvilken körseln skulle fullgöras. Sa finnes i detta sistnämnda

hänseende y forslingen hafva verkställts år 1618 efter förmögenhet samtal en ^1619

och 1620 åter efter mantal. Men i de näst derefter befintliga specialräkningarne,

opaginerad Kontrollera mot PDF

3]

>

nemligen för åren 1625 och 1630, äro “ Bergsmännen" påförda “till årlig körsel!

af hvart mantal 4 lass malm,* hvilken Malmränta på 1630-talet i jordeböckerna

infördes såsom tillhörande jordeboksräntan och sedermera löstes efter markegång.

Da emellertid donna i äntå, pa sätt nu är visadt, icke varit någon hemmanen af

ålder åsatt ordinarie ränta, utan torde närmast motsvara den på andra orter förekommande

Brukshjelpen, eller årliga hjelpen, under hvilken senare benämning den

äfven förekommer i äldre räkenskaper och handlingar, synes ock vara utredt och

afgjordt, att ifrågavarande räntepost icke tillhör jordeboksräntan, utan rätteligen är

att hänföra till mantalsränta^

Vidkommande nu donna senare ränta, eller mantalsränta^ så linnés densamma

i 1825 års jordebok hemmanen påförd med

Boskapspenningar, 32 skillingar,

Skjutsfärdspenningar, 1 riksdaler,

Drängejern, 6 skillingar 6 runstycken per 1, %, V4 och % mantal, dock

endast i Norbergslagen;

hvaremot några dagsverkspenningar icke äro hvarken för Norbergslagen eller för

Westerbergslagen i sagda ränta upptagna. Af hvad ofvan blifvit anfördt framgår,

att Landtågsgärden och Brukshjelpen, ehuru icke i mantalsräntan specificerade

eller ens uppförda, likväl äro att anse såsom alltjemt utgjorda, den förra med 8

stigar kol och den senare med 4 lass malm; och då Boskapspenningar''^ och

Skjutsfärdspenningarne, enligt hvad nyss omförmälda 1825 års jordebok gifver vid

handen, till sitt lulla belopp utgå, lärer något vidare yttrande angående dessa

räntetitlar icke vara erforderligt. Beträffande deremot det i mantalsräntan för

Norbergs bergslag förekommanda “Drängejernet1'', så återstår att rörande betydelsen

af donna räntetitel lemna en utredning.

Enligt äldre räkenskaper var hela Wester-jern-bergslagen intill och med år

1633, för underhåll af 7 drängar vid kronans bruk, efter 13 daler för hvar och

en af dessa, gemensamt debeterad 91 daler. Äfven för följande året, 1634, är

enahanda belopp för ändamålet bibehållet; men som fögderierna då, på sätt ofvan

omförmälts, blifvit åtskilja, är det förut gemensamma beloppet dem emellan fördeladt,

och detta sålunda, att deraf finnas påförda:

Norbergslagen för 3 drängar.................... 39 daler och

Westerbergslagen. för 4 d:o .................... 52

tillsammans 91 daler.

Visserligen utgick ännu en följd af år donna ränta till lika belopp som år 1634,

i Norbergslagen under namn af “drängepenningar11 och i Westerbergslagen under

namn åt “ drängeränta“ ; men efter någon tid blifver dock förhållandet härutinnan

olika inom de båda bergslagerna. Inom Norbergslagen äro väl “drängepenningarne“

ännu år 1679 debeterade till samma belopp som år 1634; men redan det

följande året visar sig, att de ingalunda utgått till detta ringa belopp, utan med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Vs skeppund tackjern af hvarje helt, hälft, ijerdedels, åttondedels och sextondedels

mantal, vare sig nu in natura eller efter kronovärde åt 37z daler silfvermynt

per skeppund, kommit arrendator!! af bergslagen till godo, ehuru donna ränta i

arrendet naturligtvis var beräknad endast till det belopp, hvar till densamma i

räkenskapen fanns upptagen. I följd af donna, såsom det synes, egenmäktigt

införda förändring, -hvilken äfven efter arrendetidens utgång tick ega bestånd, uppkom

nu, i stället för “drängepenningar*, “Drängejern", hvilket med sitt kronovärde

af 7g skeppund tackjern, å 37g daler silfvermynt, eller 6 skilling^!'' 8 runstycke!!

banko, sedermera i penningar till kronan utgått, lika af hvarje gammalt

heminansniimmer åt helt till och med 7s mantal, intill och med ai 1783, men

derefter, utan att orsaken till nedsättningen kunnat utfinnas, med blott (F/s Rkillingar

banko. Inom Westerbergslagen åter finner man ifrågavarande ränta med

dess åsätta värde 52 daler silfvermynt vara, jemte Wester Sölfbergs gård, genom

Kammarkollegii Bref den 28 Januari 1678 förpantad, hvilket förhållande fortfor

till och med år 1687; men sedan, genom kontrakt den 22 December sistnämnda

år, Wester Sölfbergs gård med underlydande och alla. tillhörande räntor kommit i

samma arrendators hand, som innehade Ludvika kronobruk, befinnes diängeräntan

först icke debeterad, men sedan ånyo efter gammal praxis påförd och bland

arrenderade räntor åter aftärd intill och med år 1726, och äfven en längre tid

derefter, ehuru denna ränta från sistberörda år icke vidare under samma form

som förut utgick. Då nemligen Ludvika bruk den 15 Juni 1726 skatteförsaldes,

befriades allmogen, ehuru endast tills vidare, från så väl densamma dittils åliggande

byggnadsskyldighet vid nämnda bruk som diängeräntan, vid donna tid ät

ven bär nu kallad drängejern; med afseende å hvilken befrielse allmogen dock

med stöd af Kong!. Brefvet den 2 December 1746 alades att med Näsgards län

deltaga i underhållet af Näs kungsgård och att för sådant ändamål årligen utgifva

300 daler kopparmynt, eller 100 daler silfvermynt, derför emellertid sedermera

erhölls lindring i bevillningen med eu fjerdedel. Etter donna tid finnes ytterligare

genom Kong! Blefven den 24 Februari 1800, den 20 December 1813 och den

27 Februari 1827 föreskrifvet, att berörda kungsgårdshjelp skulle fortfarande utgå;

men sedan genom 1862 års Bevillningsförordning den förändring in träd!, att någon

lindring i nämnda afseende derefter icke medgafs dem, som utgjorde donna

hjelp, förklarades genom Eders Kong!. Maj:ts nadiga Bref den 10 April 1863, att

samma hjelp från och med början af år 1862 icke heller borde vidare utgöras.

Af hvad sålunda blifvit anfördt rörande donna ränta, framgår, att densamma

under alla sina olika förmer rätteligen bort benämnas drängepenningar eller

drängelön, hvilken, jemlik! 7:de punkten i 1652 ars riksdagsbeslut, skolat mot

dagsverkspenningarne försvinna, hvilket annorstädes ock blifvit sa tillämpad!.

Slutligen torde ock bära omförmälas, att i äldre tider dessa bergslager ! arit

skyldige att förrätta vindeköringar vid Westra Silfverberget, hvilket förhållande

styrkes af ännu i behåll varande handlingar för åren 1606, 1608 och 1609, etter

hvilket

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

hvilket sistnämnda år denna hjelp upphörde, utan att likväl någon skyldighet i

dess ställe blifvit vederbörande pålagd. Om orsaken till vindeköringens upphörande,

ehuru i ett Kongl. Bref den 22 Juli 1608 finnes förordnadt, att densamma

fortfarande skulle utgöras, har någon upplysning väl icke kunnat vinnas, men vid

det förhållandet, att det Kongl. B refvel om tackjernstiondens erläggande är dateradt

den 26 Mars 1608 och det nu ifrågavarande Kongl. Brefvet tillkommit först

den 22 Juli samma år, hvaraf synes följa, att befrielse från det besvär, rörande

hvilket föreskrift blifvit meddelad i det senare Kongl. Brefvet, icke varit afsedd

i det förra, och att upphörandet af detta besvär sålunda icke eger någon gemenskap

med de till detta ärende hörande eftergifter, lärer någon vidare undersökning

i berörda afseende icke vara af behofvet påkallad.

Genom den nu lemnade utredningen angående räntorna inom dessa bergslager

äfvensom med hänsigt till hvad i öfrig! i donna fråga är anfördt vid redogörelsen

för Skinnskattebergs bergslag, torde alltså få anses vara ådagalagdt att

Gamla Norbergs bergslag åtnjuter befrielse endast från den del af gamla jordeboksränta^

som på grund af 1608 års Kongl. Bref afskrefs, äfvensom från dagsverkspenningarne,

Indika icke äro påförda de hemman, som funnos före den tid

då donna ränta till utgörande påbjöds.

stigar.

I fråga åter om den närmare beskaffenheten och värde! af dessa friheter

så inhemtas, i hvad jordeboksränta!! angår, af 1619 och 1620 årens räkenskaper

att donna ränta för Gamla Norbergs- och Westerbergslagen gemensamt då utgjorde:

Penningar..................10 daler 22 öre 12 penningar.

Osmundsjern.................13 läster 4 fat 14 lispund 20 osmunder.

Mardskmn..................12 st.

?o1..................... 596 V2

Arliga hästar.......... 6 stycken.

Kungshästar..........28 „

tillsammans 34 stycken,

livilka, och då desamma utgjordes med y2

stig kol per häst, bär omsätta till kol

motsvara................ 17 ly

- 613 y2 stigar.

Dagsverken..................... 1998 stycken,

samt städjepenning^!- till ej särskild! angifvet belopp.

Och då härifrån afräknas:

1:o Taxepenningarne...................

2:o Skinnskatten...................

3:o Dagsverken, livilka oaktadt 1608 års Kongl. Bref aldrig blifvit

afkortande.......................

4:o Städjepenning^, likaledes icke afkortande.

6 daler.

12 mårdskinn.

1998 stycken.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

24 öre.

34

5:o Öfriga räntor af 12 frälsehemman samt 2 utjordar och tre

bodar, nemligen:

rÄw :»***■»

Kol.........................\if

6 årliga hästar och 1 kungshäst..........ä /2 6 stigar kol, samt

6:o Allt hyttegälsjern, såsom en skatt uteslutande på bergsbruket och icke på

116 Osmundsjern.....4 läster 7 fat 2 hundradt 3 lispund 20 osmunder;

så återstå:

Penningar.......3 daler 30 öre 12 penningar,

Osmundsjern.....8 läster 8 fat 8 lispund, samt

Kol.......... 607 y2 stigar,

såsom den jordeboksränta, från utgörande hvaraf Bergslagen genom 1608 ars Kongl.

Bref och tiondens införande blifvit befriad. 0

Då dessa räntebelopp fördelas lika emellan de hemman, som ar 161J i Beigs

lagen förefunnos, nemligen i

Westerberg slagen:

Grangärdes socken......................

Norrbärkcs d:o ...................... 3V

Söderbärkes d:o ......................—Al 863/4;

Gamla Norbergslagen

Gamla Norbergs socken \...................68 V4

Fernebo fjerding '' 5/

Wåhla socken........................._lA 78V,

12

eller tillsammans 1645/6 mantal,

så belöper sig på hvarje mantal i det närmaste:

^ ..... 5 runstycken banko,

Osmundsjern........................."/ ''“P™3 och

................................. 4 stigar
Vidkommande

deremot den lindring i mantalsränta!!, som Bergslagen åtnjuter

genom befrielse från dagsverkspenningarne, så befinnes att i 1652 års jordebok

hemmanen i Gamla Norbergs bergslag äro upptagna till

228 hemmansnummer skatte och krono............88 manta>

......... - - - - 8 /4 »

Summa 9l4/4 mantal,

Frälsehemman.

varande således friheterna i mantalsräntan att beräkna för

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

*

dagsverken;

88 mantal å 6 öke
12

drängehvarvid

dock bör anmärkas,

att, då dagsverkspenningarne påföras de bär omförmälda gamla hemmanen,

dessa, i enlighet med hvad förut är antydt, höra åtnjuta befrielse från utgörandet

af drängejernet, efter 61/2 skillingar per hemmans nummer, eller tillsammans 30

Riksdaler 42 skillingar banko, hvaremot de i senare tider skattlagda hemmanen,

hvilkas dagsverkspenningar äro uti hemmanens räntor inbegripna, fortfarande lära

böra utgöra drängejernet, motsvarande, enligt 1825 års jordebok, för nämnda hemman

tillsammans ett belopp af 44 skillingar 6 runstycken banko;

att hemmanet N:o 15 Norbergsby om y4 mantal, som fått behålla sin gamla

jernränta, i följd häraf saknar landtågsgärd, 2 stigar kol, och brukshjelp, 1 lass

malm, men att detta förhållande, såsom ett enstaka undantag och i förevarande

hänseende oväsentligt, vid den nu gjorda uppskattningen icke blifvit beräknadt,

äfvensom

att de inom bergslagen befintliga kapellans- och klockarebolen, hvilkas mantal

icke äro i socknesummorna införda, likaledes icke blifvit vid förenämnda beräkning

upptagna.

Då de räntor, från utgörandet hvaraf frihet sålunda åtnjutes, omsättas till

nya, enligt Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvara desamma för Norbergs

bergslag 218 Centner 63,33 skålpund tackjern samt 2663 Riksdaler 40 öre riksmynt

i penningar, hvaraf belöpa sig på hvarje mantal, som åtnjuter både lindring

i jordeboksränta!! och befrielse från dagsverkspenningarne, 2 Centner 80 skålpund

tackjern och 31 Riksdaler 99 öre i penningar, samt på hvart mantal, som njuter

frihet endast från dagsverkspenningarne, 16 Riksdaler 69 öre i penningar, uppgående

dessa räntor efter medium af medelmarkegångsprisen för de fem åren

1855—1859 till 3211 Riksdaler 32 öre, eller för hvarje hemman af det förra slaget

till 39 Riksdaler 1 öre och af det senare till 16 Riksdaler 69 öre; och då

slutligen från nämnda summa, 3211 Riksdaler 32 öre, afräknas värdet af ofvan

omförmälda drängejern, utgörande tillsammans 30 Riksdaler 42 skillingar banko,

eller 46 Riksdaler 31 öre riksmynt, återstå 3165 Riksdaler 1 öre riksmynt, såsom

motsvarande värdet af de friheter, Bergslagen åtnjuter.

De umgälder deremot, hvilka såsom ersättning för dessa friheter till Kronan

utgöras, bestå blott i tackjernstionde, eller, der blåsningsskyldigheten eftersatts eller

ock med vederbörligt tillstånd icke fullgjorts, af skattejernsafgift. Hvad särskildt

beträffar denna senare afgift, bär sådan redan år 1699 blifvit påförd, hvarefter

sedermera genom Kongl. Brefvet den 10 Oktober 1758 förordnades, att densamma

skulle utgå med 1 skeppund tackjern per mantal, dock med befrielse härifrån

för komministersbostället Aspen i Westanfors socken, på grund af äldre nådigt

beslut, samt för hemmanen Hyppenbenning och Skeppmora, hvardera Y2 mantal,

med vilkor att kolon från dessa hemman skulle fortfarande få användas vid We
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

stanfors- och Fagerstaverken, mot hvilken förmån nu såsom förut skulle från dessa

verk utgöras de i sådant afseende frivilligt erbjudna 3 skeppund 18 lispund tackjern,

eller samma afgift, som vid redogörelsen för Skinnskattebergs bergslag blifva

under benämning af ständig tionde för sagda verk omförmäld. På grund af

nyssberörda nådiga föreskrift blef skattejernsafgift det följande året, 1759, åsatt

de hemman, hvilka icke idkade tackjernstillverkning eller dertill bidrogo med kol,

dock att så väl detta år som allt sedermera hvarje hemmansinnehafvare, som haft

sig påförd nämnda afgift, men för året var mbrukare i någon hytta, derifrån åtnjöt

befrielse, under det att deremot skattejernsafgiften i öfrig! likasom ock den

ofvan särskild! berörda afgiften för Fagerstaverken fortfarande till Statsverket utgått

och utgår; belöpande sig, enligt räkenskaperna, de nu ifrågavarande afgifterna:
Tackjernstionden
-

för

år

1855

till

2,990

Centner

67

skålpund

12

ort,

))

77

1856

77

1,639

77

22

77

88

77

77

77

1857

77

1,841

77

47

77

4

77

77

77

1858

77

1,959

77

82

77

16

77

7)

77

1859

77

2,208

77

43

77

4

77

tillsammans

till

10,639

Centner

62

skålpund

24

ort,

samt Skattejernet

för

år

1855

till

179

Centner 37

skålpund

4

ort.

77

77

1856

77

180

„ 32

77

8

77

77

77

1857

77

179

» 88

77

96

77

77

77

1858

77

179

„ 62

77

56

77

77

77

1859

77

181

„ 83

77

44

77

eller tillsammans till 901 Centner 4 skålpund 8 ort,

och båda dessa utgifter tillsammans sålunda till 11,540 Centner 66 skålpund 32

ort, motsvarande per medium efter år räknad! 2,308 Centner 13 skålpund 26 ort,

med ett värde i medeltal för år af 6,166 Riksdaler riksmynt.

Någon lindring i afseende å rotering åtnjutes icke inom donna bergslag, utan

utgöres sagda besvär derstädes efter samma grunder som i landslagen.

Innan Kollegierna utsluta redogörelsen för de privilegierade bergslagerna

inom Westmanlands län, anse sig Kollegierna ock böra i underdånighet omförmäla,

att Vester Fernebo socken i Wagnsbro härad, vid jemförelse med landslag

i allmänhet, åtnjuter viss lindring i mantalsränta!!, nemligen afkortning af halfva

landtågsgärden och befrielse från dagsverkspenningarne.

I afseende å den förra af dessa räntetitlar förekommer, att Kongl. Maj:t,

på ansökning af Dess “undersåthare i Väster Fernebo socken" att, enär de dittills

med halfva ovissa persedlar både varit förskonade, “efther dhet dhe hade små

hemman“, Kongl. Maj:t ville äfven derefter dem sådan frihet unna och förläna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

87

medelst Öppet Bref den 12 Mars 1623 beviljat sökänderna frihet och förskoning

uppå halfparten af alla ovissa utlagor, som de till Kong!. Näjd och Kronan skulle

utgöra. I följd af detta nadiga Bref, hvilket konfirmerades genom Kong!. Bref

den 8 Juni 1649 och den 14 Oktober 1675, afkortades halfva landtågsgärden.

Sedan derefter, på nådig befallning, Kammarkollegium låtit i gamla handlingar

undersöka, huru med landtågsgärden här vore beskaffad!, äfvensom af hvem frihet

från hälften deraf vore beviljad, samt den 15 Oktober 1690 om förhållandet afgifvit

berättelse och dervid såsom stöd för den ifrågavarande friheten åberopat

icke allenast ofvannämnda Kong!. Bref, utan äfven Kammar- och Reduktionskollegiernas

resolution den 27 Juli 1687, förklarade Kongl. Magt den 14 November

1690, pa grund af de nu anförda besluten, det allmogen i berörda socken, så

derefter som dittills, skulle samma landtågsgärd “hafva att åtnjuta till deras så

mycken mera uppkomst och understöd och är den i följd af bär omförmälda

beslut afkortade halfva landtågsgärden nu mera ur jordebok och räkenskaper helt

och hållet utesluten.

Vidkommande den senare räntetiteln, i fråga om hvilken eftergift åtnjutes,

eller dagsverkspenningarne, finnes denna ränta, ehuru redan år 1652 beviljad, dock’

i hvad donna socken beträffar, först i 1687 års räkenskaper omförmäld, och detta

sålunda, att dagsverkspenningar icke utgjordes, utan att jemte de af gammalt påförda

6 årliga eller jordeboksdagsverkena per mantal krono och skatte, i stället

utginge “2 tillökte dagsverken“ per mantal af nyssnämnda natur; hvarjemte till

stöd för åtgärden att icke debitera dagsverkspenningarne, men deremot påföra de

“tillökte dagsverkena“, i årets afkortningsbok i transsumt bifogats åtskilliga Kongl

Resolutioner, nemligen dels af den 24 December 1652; då i nåder förklaras, att

angående dagsverkena komme att fattas “eu viss ordning och stadga“, dels af

den 21 Juni 1654, da pa ansökning om befrielse från dagsverkspenningarne, alldenstund

sökänderna “för detta vore med bergsprivilegier benådade vordne“, Kongl.

Maj:t förklarade sig framdeles vid bättre tid och lägenhet vilja låta deras undfångna

privilegier öfverse, dels af den 31 Maj 1655, då på enahanda ansökning,

grundad på den 26 April 1651 undfångna mandat och privilegier, Kongl. Maj:t

yttrar sig vilja till annan vidare förklaring efterlåta, att, enär de stadgade årliga

och hjelpedagsverkena ordinarie utgjordes, sökänderna skulle för de öfriga extra

ordinaiie förskonte och befriade blifva, så framt icke någon omträngande nöd dem

fordrade och kräfde; samt dels af den 8 December 1680, då på begäran om konfirmation

å de af förra konungar gifna privilegier, Kong], Maj:t förklarade sig

vilja, att, emedan bergslagen på riksdagen 1675 fått sina välfångna privilegier

konfirmerade, bergslagen skulle dem oqvalde åtnjuta.

Om än häiaf skulle kunna hemtas något stöd för det förmenandet, att

ifrågavarande socken haft sig bergslagsprivilegier förunnade, så förekomma dock

omständigheter, som synas erbjuda giltiga skål för antagandet afen motsatt åsigt;

och är i sådan! afseende företrädesvis att anmärka,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

att terörda socken från äldre tider icke räknats till Westerbergslagen eller

med densamma i ett eller annat afseende åtnjutit enahanda förmåner;

att eftergiften i landtågsgärden, eljest vanlig i bergslag, bär tillkommit af

annan anledning;

att fullständig befrielse från dagsverkspenningarne, annars ock vanlig i

bergslag, bär icke egde rum, utan att vid eftergifvandet af dessa, hvilket skedde

utan anförd grund, i stället föreskrefvos två bjelpedagsverken, äfvensom att dessa

hjelpe- eller rättare mantalsdagsverken, enligt hvad räkenskaperna utvisa, påfördes

icke blott skatte- och krono- samt akademiehemman utan äfven bergsmanshemman.

Visserligen hafva Fernebo Socknemän i ansökning om befrielse från dagsverkspenningarne

förmält sig blifvit den 26 April 1651 i under privilegierade, en

uppgift, hvarpå någon bekräftelse emellertid icke kunnat återfinnas; men da i

1687 års resolution endast 1655 års, men icke 1680 års, ofvannämnda nådiga

beslut åberopas, hvaraf vill synas, som skulle det senare nådiga beslutet icke

vara hit hänförligt, helst den del af Fernebo socken, som af ålder varit bergslag,

blifvit derifrån afskild samt, under benämning först af Fernebo fjerding och sedan

af Karbenningssocken, städse, och i motsats till hvad som varit förhållandet med

den öfriga delen, blifvit ensam såsom bergslag behandlad, hafva vid sådant förhållande,

och enär förenärnnda lindring i landtågsgärden, enligt hvad af det ofvan

anförda framgår, är att anse endast såsom en vanlig förmedling, och den nu

omförmälda eftergiften af dagsverkspenningarne visat sig vara af annan beskaffenhet

än dylik eftergift på grund af bergslagsprivilegier, kollegierna funnit meraberörda

Fernebo socken icke höra såsom privilegierad bergslag betraktas, hvadan

icke heller lindringen i dess räntor blifvit till beräkning bär upptagna.

II. Örebro lön:

Örebro län. Inom dettajflän finnas, likaledes i öfverensstämmelse med hvad af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Fögderiredogörarne blifvit uppgifvet, tio

privilegierade bergslager, nemligen Flora, Hjulsjö, Grythytte, Hellefors, Gall skoga,

Lekebergs, Lerbäcks,| Lindes, Ramsbergs och blya Kopparbergs bergslager.

I början af 1600-talet förekomma i Nerike två bergslager, nemligen Noraskoga

och Lindes, af Indika sedermera bildades Flora och Hjulsjö, Lindes och

Ramsbergs samt Grythytte bergslager, hvarefter af en del af den sistnämnda bland

dessa bildades Hellefors bergslag; varande emellertid härvid att märka, dels att

enligt hvad som inhemtats af ett Kongl. Bref den 17 April 1633, angående bildandet

af ett kapell vid Grythyttan, till detta kapell skulle förläggas hemman

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

och torp, icke allenast från Nora socken, utan äfven från Philipstads eller Fer

nebo, och Carlskoga socknar, dels att inom Lindes och Ramsbergs’ bergslager

äfven finnas hemman, dit förlagda från Fellingsbro socken i Westmanland hvadan

ej mindre Grythytte och Hellefors än ock Lindes och Ramsbergs socknar och

beigslager hafva hemman af olika beskaffenhet, allteftersom de ursprungligen till

hort olika socknar. Med afseende å det förhållande, hvari de öfrig» af här senastomförmäla»

sex bergslager, i hvad angår desammas tillkomst, sålunda står

till Nora och Lindes bergslager, samt då dels dessa sistnämnda, i fråga om räntor

af ålder företett och ännu förete väsentliga likheter med hvarandra, dels i följd

deraf sådan» hkheter äfven förefinnas emellan dem och de nyssberörda öfrig»

. erSsla8''enm, torde lamphgast vara att bär först i ett sammanhang anföra hvad

i nu namnda hänseende för alla dessa bergslager är gemensamt och derefter

redogöra för hvardera bergslagen särskild!, i hvad densamma har för sig utmärkande

eller egendomligt. 8

Vidkommande således det ursprungliga och till grund för nuvarande räntebestämmelser

liggande förhållandet i Nora och Lindes bergslager, så utvisa räkenskaperna

för åren 1539-1545, hvilka äro de äldst» i fammai-kollegT arkiv för

dessa bergslager befintliga, 8

att innebyggarne i Lindes bergslag så väl de, som idkat bergsbruk, som

de, hvilka tillika brukade hemman, varit för sin handtering åsätta endast jernhatt,

äfvensom att denna blifvlt utförd i Osmundsjern, under benämning af Bergskatt,

tilTVli^e Qmfd?SiSin0Snatt’ ^owtore och Hästestandsjern, uppgående tillsammans

till 8 faster 3 fat 110 Osmunder, hvilken skatt understundom förvandlats i tackjern

pa det satt, att för 1 hundrade eller 5 lispund, Osmunder utgjorts 8 lispund

tackjern, eller, för 1 fat om 5 hundrade 2 skeppund å 20 lispund i skeppund^;

äfvensom å t grunden för påföringen af nämnda Osmundsjernskatt värst bergsmannens

eller jordbrukarens “ förmögenhet “ uti innehafvande hyttedel samt öre

och ortugeland jord.

Och är vidare befunnet:

M . . f samt%e bergsman och jordbrukare i bergslagen år 1546 “gifvit Kongl

Magt till hjelp 4 foror kol för hvarje skeppund (skatte) tackjern de utgjorde

med beräkning af 6 foror på en stig; gJOme?

att i bergslagen påföljande året voro 32 jernhyttor i gång och 178 besutna

bergsman och hemmanåboer;

att ordinarie räntan, eller jernskatten under året 1549 blifvit “förbättrad er “

hvarmedelst densamma inalles uppgått till 10 läster 5 fot 1V2 hundrade 52V''’

T” 1 tr SN“ n«0rtS - “jern efter otaST gli

med a hvarje skeppund belöpande 5 foror kol; °

att bergsmännen året 1553, utom nämnda jernränta och kolskatt utgjort

,„t htggU gr„Led;anS k0l’l>"bn"1 (Mårle"sl^™fva), de,» dag,verk™ äfreni

Gemensamma

förhållanden

för Nora-,

Hjulsjö

Lindes-,

Ramsbergs

Grythytte- och

Hellefors

bergslager.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

att nyssnämnda dagsverken år 1566 blifvit bestämda att årligen utgå med

6 stycken af hvarje bergsman samt med 2 stycken af hvarje torpare;

att dessutom utgjorts 1 fora copöre kol, “fougten till hjelp", af hvar man,

samt att skattehamrarne sistberörda år uppgått till 15, med en ränta af 58 skeppund

stångjern;

att nu omförmälda ordinarie räntor och tjenstbarheter under påföljande åren

till år 1578 utgått med obetydlig förändring, äfvensom att förbemälda bergsmän

sistnämnda år, likasom bergsmännen på Nöraskoga de föregående åren, hulpit till ^

Kronans bruk, efter som hvar och en hatt del i grufvan, nemligen med malm 89

fyror och med kol 169 stigar, samt derjemte utgjort en hjelp af 10 lispund

"loppejern" på hvar man, och på hvar 160:de 1 häst; men

att hjelpepersedlarne blifvit år 1582 tillökta samt att under åren efter

1582 tillökning egt rum så vål i årliga räntan eller jernskatten mot 1549 års

belopp, som å hjelperne,

så att vid 1607 års slut dessa räntor befunnits utgöra, den förstnämnda,

eller

Ordinarie jernvatten:

åt Lindes bergslag, med undantag af räntan å 4 stycken arf- och egna

hemman, som derefter uteslötos från beräkningen:

af bergsmännen och jordbrukarne, in. m.,

13 läster 2 fat 2 lnmdradt 12 Osmunder

Osmundsjern, och

af hamrarne 61 skeppund 4 lispund stångjern; samt

de senare, eller

Ovisse persedlarne och hjelperne:

af hvar bergsman

3 lass malm,

4 skjutsfärder,

10 dagsverken,

2 lispund näfver,

3 marker bast,

1 långstock,

Va sågstock,

2 lass mursten,

Va yxc
4

hackor,

1 lass

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

1 lass grufveved,

1 fora copöre kol,

1 stig hjelpekol. samt

af hvarje hundradt Osmundsjern ;

2 foror kol.

Sedan bergslagens ordinarie och extra ordinarie räntor och utskylder sålunda

uppgått till de här ofvan dels sammanförda, dels för hvarje besuten bergsman

beräknade belopp, och ett lika förhållande egde rum i Nora bergslag, faun

Kongl. Näjd, som erfarit, att samma räntor och utskylder vore emellan de skattskyldige

ojemn! fördelade, efter med vederbörande i båda bergslagerna derom

hållen rådplägning, skäligt, genom nådigt Bref den 18 Februari 1608, förordna,

att emot det bergsmännen förskonades från vidare åtgörande af årliga jernoch

hammarskatten, desslikes för de kol, som utgjordes för jernet, äfvensom de

tillfällige hjelperne, de skulle gifva Kongl. Näjd hvart tionde pund tackjern, de

bekomma af berget. I följd af detta stadgande blef tionden af den vid bergsmännens

hyttor från den 10 derpå följda Mars och till årets slut åstadkomna tillverkning

i 1608 års räkenskaper uppförd; och utvisa räkenskaperna för de påföljande

åren ej allenast att tiondetackjernet tagits till uppbörd, utan ock att de

bergsmän, som i blåsning^ deltagit, varit befriade ifrån så väl ordinarie jernskatten

som de egentliga hjelperne, under det de likväl utgjort de tjenstbarhet^'',

som för bedrifvande! af Kronans bruk varit vanliga, nemligen

af hvar bergsman:

2 lass malmkörsel,

6 skjutsfärder,

10 dagsverken,

Va sågstock,

1 långstock,

2 lispund näfver,

3 marker bast, samt,

i ställe! för drängarnes underhåll vid Kronans bruk

9 lispund Osmundsjern ;

hvarförutom, sedan Landtågsgärden beviljades, hvar besuten bergsman för donna

gård utgjort

16 föror eller 2% stigar kol.

Efter det nyssberörda Kongl. stadgande af år 1608 någon tid varit gällande,

anhöllo bergsmännen i underdånighet att blifva förskonade från skyldigheten

att utgöra tackjern Nionde!, hvaremot de erbjödo sig att af hvardera bergslagen

gifva en viss summa årligen; och biföll Kongl. Näjd, medelst den 31 December

1620 utfärdad! kontrakt, donna framställning sålunda, att i berörda afseende

skulle årligen utgöras

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

af Nora bergslag ..................68 läster Osmundsjern

och „ Lindes d:o ..................34 d:o d:o,

dock med vilkor att dessa belopp skulle förökas, i den man bergslagerna blefvo

med hyttor och hemman förbättrade; hvarjemte ock förpligtelse för bergsmännen

att fortfarande utgöra ej mindre Drängejernet och Gärdekolen till förut vanliga

belopp, än ock tjenstbarheterna till Kronans bruks bedrifvande, i nämnda kontrakt

bibehölls.

Ehuru i berörda kontrakt af år 1620 icke linnés angifvet, att den öfverenskommelse,

detsamma innefattar, skulle blifva gällande för framtiden, har likväl

den bergsmanshemmanen, hyttorna och hamrarna från äldre lider åsätta och

dittills i jordeboken uppförda, fastän af ofvan anförda orsak sedan år 1608

icke utgjorda, årliga eller jordeboksränta blifvit ur jordeboken utesluten, och berörda

hemman deri upptagits endast till namnet samt till de mantal, hvartill samma

hemman blifvit ansedda vid en år 1625 hållen ransakning; såsom följd hvaraf

framgår, att någon annan ränta af grundskattsnatur, efter den tidens åsigt, icke

förefanns i nu ifrågavarande bergslager, eller är i räkenskaperna för desamma

uppförd, än den, som utgjordes af l:o) de såkallade kvrkobordsmännen, eller den

jord hvarå Nora och Lindes städer nu äro belägna; 2:o) tillkomna Ny- och

Stadgehemman, som åsattes ränta i Osmunds- och stångjern till sådant belopp,

att deri ingingo äfven de extra ordinarie ränteposterna: Landtågsgärd, Bruksbjelp

Drängelön; 3:o) Qvarnar; 4:o) hamrar, hvilka på grund af Kongl. Regeringens

föreskrift blifvit år 1637 skattlagda till hammarskatt eller stångjernsränta; samt

5:o) arf- och egne hemman, som år 1640 åter äro med ordinarie ränta uppförda.

Beträffande deremot de extra ordinarie räntorna: Drängejernet, Landtågsgärden

eller Gärdekolen äfvensom Brukshjelpen, hvilken sistnämnda äfven förekommer

under benämning af Vinterkörseln eller årliga hjelpen, så äro desamma debiterade

efter hemmantalets sammanlagda belopp, hvithet förhållande befunnits hafva fortfarit

till och med år 1684.

Den förhöjning i stadge- eller tiondejernet, som i öfvannämnda kontrakt

blifvit föreskrifven, synes hafva kommit till stånd först 1631, efter hvilken tid den

i följd deraf uppkomna tillökningen i jernvatten linnés i räkenskapen införd under

titel: Föröfradt Tiondejern. Detta jern så väl som det i 1620 års kontrakt

bestämda skattejernet, 102 läster, eller 1,224 fat, uppfördes och beräknades till

och med år 1648 såsom Osmundsjern, med 20 lispund på fatet eller skeppandet;

men i 1649 års räkenskap är skattejernet omsatt till tackjern på det sätt, att

för hvarje fat af det förra utförts 1% skeppund af det senare, på grund hvaraf

för samma skatte jern uppkommit ett belopp af 1530 skeppund tackjern, hvithet,

enligt Bergskollegii Cirkulärbref af sistnämnda år, blifvit beräknad! efter 26 lispund

på skeppandet; hvaremot det föröfrade jernet utan föregången förvandling

upptagits som tackjern; och hafva enligt räkenskapen, allt sedermera bådadera,

såväl det tackjern som motsvarar förenämnda skattejern, som och det föröfrade

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

jernet, uppförts under en gemensam benämning af: behållet eller ordinarie och föröfradt

tionde tackjern, samt redovisats till de belopp, hvartill berörda tiondejern i

förhållande till blåsningarna uppgått.

Sedan, pa sätt nu omförmälts, för de egentliga bergsmanshemmanen den ordinarie

eller jordeboksräntan under donna benämning försvunnit, och af de under

titeln Brulcshjelp bergsmännen, enligt äldre ordning, åliggande skyldigheter blifvit,

på deröfver förd underdånig klagan, åren 1647 och 1649, förmedlade med ett belopp

för hvarje helt bergsmanshemman af:

1 långstock

Va sågstock

2 lispund näfver

3 markör bast

4 dagsverken

2 skjutsfärder,

samt under tiden, såsom räntepöster beräknade efter hemmantalet, tillkommit boskaps-

och skjutsfärdspenningarna, af hvilka de senare dock blifvit påförde endast

till hälften af det belopp som för hemman utom bergslag stadgats; i följd

hvaraf de extra ordinarie, men då mera för ständiga ansedda, räntorna å hvarje

helt bergsmanshemman i nu ifrågavarande Nora och Lindes bergslager befunnits

år 1650 och de näst påföljande åren hafva bestått i

landtågsgärden, som bär likväl varit påförd blott till hälften mot i landslag,

samt utgått med 22/3 stigar kol, beräknade efter kronovärdi å 1

daler, till.........................daler 2: 21. 8.

Brukskjelpen:

2 lass malm å 4 7...................... 8.

6 dagsverken å 6 ''/..................... 1: 4

4 skjutsfärd^- å 12 ■/.................... 1: 16. 2 28

drängelönen 9 lispund Osmundsjern å 8''/............. 2. 8

boskapspenningarna.......................... 2. _

skjuts färdspenningarne........................ 1. 16;

så blef år 1663 ifrågastäldt, huruvida icke de under de nyssberörda räntebenäm

ningarne: landtågsgärd, brukshjelp och dränglön påförda persedlar kunde anslås

i tackjern och således blifva en ordinarie ränta; hvarjemte såsom grund för en

sådan ränteförvandling tillika uppställdes, att för hvarje 3 dalers ränta skulle utgöras

ett skeppund tackjern.

Ett för åvägabringandet af en sådan räntornas förvandling i tackjern upprättadt

och af Kong!. Maj:t den 26 November 1663 gilladt förslag har väl, enligt

de handlingar som derom igenfunnits, afsett, att hvarje bergsmanshemman skulle

för nyssnämnda persedlar komma att utgöra 3 skeppund 8 lispund tackjern: men

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

som beloppet af tackjern^ härutinnan berodde på det värde, som åsattes räntepersedlarne,

och, enligt hvad tillgängliga handlingar utvisa, framställning mot den

i sådant afseende tillämpade värderingsgrund egt rum, synes som donna omständighet

vid ärendets slutliga afgörande föranledt till nedsättning i ofvanberörda

tackjernsbelopp, emedan det af Kammarkollegium om ränteförvandlingen den 8

Juni 1664 med bergsmännen härom afslutade kontrakt, hvilket numera icke är

till finnandes, skall, enligt så väl bemälda kollega samma dag till Landshöfdingen

Abraham Leijonhufvud aflåtna skrifvelse, som sedermera upprättade räkenskaper

och jordeböcker, hafva upptagit blott 3 skeppund 5 lispund tackjern i årlig ränta

såsom ersättning för de å hvarje bergsmanshemman dittills utgjoida smapetsedlat,

och är detta belopp tackjern, hvilket emellertid, efter jemförelse emellan det år

1664 å tackjern^ salta värde och det värde, som samma år antagits å oftaberörda

räntepersedlar, skulle utgjort 3 skeppund 6 lispund 10 markör i stället

för 3 skeppund 5 lispund, den ränta, som de gamla bergsmanshemmanen nu erlägga

under namn af persedeltackjern, och som i jordeboken finnes uppföid såsom

jordeboksränta, ehuru den tillhör mantalsränta!! och, såsom förut blifvit angifvet,

utgör en ersättning för half landtågsgärd samt hel brukshjelp och drängelön.

Jemte de olikheter i beskattning, i jemförelse med förhållandet i landslag,

hvilka i fråga om nu afsedda gamla hemman sålunda ega rum, åtnjuta dessa

hemman slutligen äfven befrielse från dagsverkspenningarne, dock med afräknande

af nyssberörda drängelön, hvilken i persedeltackjernet ingår med omkring

19/26 skeppund.

Beträffande åter de hemman, hvilka tillkommit efter är 1620, hafva dessa

hemman, enligt hvad ofvan är antydt, blifvit påförda grundränta i Osmunds- eller

stångjern till sådana belopp, att deri inbegripits ej blott jordeboksränta, utan äfven

landtågsgärd. brukshjelp och drängelön, åt hvilken anledning densamma ock

fått namn af stadgeränta; och har häraf, samt då berörda jernräntor i följd åt

1664 års kontrakt förvandlats i tackjern, dervid beräknats, för 1 fot eller 20

lispund Osmundsjern, 1 ''/4 skeppund tackjern, och, för 1 skeppund stångjern, 2

skeppund tackjern, det förhållandet uppkommit, att nämnde hemman nu finnas

åsätta persedeltackjernsräntor till belopp, som öfver- eller understiga den ränta,

hvilken, efter hemmantalet räknadt, på grund af berörda kontrakt bort vara dem

påförd.

I öfrig! äro hemmanen äfven i dessa bergslager att hänföra till endera al

tvänne hufvudklasser, omfattande den ena skatte- och kronohemman, och den andra

frälsehemman och säterier. Bland de till den senare af dessa hufvudklasser

numera hörande hemman, torde val ett och annat sådant genom köp eller annat

laga fång hafva från skatte eller krono till frälse öfvergått, och dess förut möjligen

egande bergsmannafriheter vid transaktionen emellan Kronan och enskild

person följaktligen icke heller räknats Kronan till godo, utan tätt af frälsemannen

fortfarande frinjutas; men då så beskaffade friheter, der de verkligen förefinnas,

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

antagligen måste på det hela vara af högst ringa betydenhet, har någon undersökning

rörande dem nu icke blifvit verkställd i vidsträcktare mån, än som angår

skjutsfärdspenningarne; och i afseende hvarå endast 1825 års jordebok behöft

rådfrågas.

Vidkommande åter de till den förra hufvudklassen hänförliga hemman,

eller skatte- och kronohemmanen, så torde dessa, dels med ledning af här ofvan

meddelade utredning, dels på grund af öfriga i förevarande afseende gällande

förhållanden, lämpligen kunna, i fråga om ålder och deraf beroende räntor, indelas

i följande tre underafdelningar, nemligen:

l:o gamla hemman, hvilkas ordinarie jernräntor, jemlik! Kongl. Brefvet den

18 Februari 1608, blifvit afskrida, och hvilka, i ställe! för half landtågsgärd, för

brukshjelp och för drängelön, utgöra persedeljern 3 skeppund 5 lispund tackjern,

per mantal; hörande dock i fråga om hemman med sådan ränta anmärkas, att

ehuru hvart och ett af dem har persedeltackjern till nu angifvet belopp, deraf

icke alltid följer, det de också äro gamla och haft ordinarie nu mera afskrida

Osmundsjernsräntor, hvarpå såsom exempel kan anföras, dels att hemmanen Thorsböle

2, Fingerboda 2, Skämmehyttan 1, och Belgsjöboda 2 mantal, eller tillhopa

7 mantal, i Noraskoga socken, hvilka både före och äfven en lång tid efter år

1607 varit lagmanshemman, i följd deraf icke blifvit påförda någon ordinarie

ränta, men icke dess mindre sedermera, när de upphörde att vara af nu nämnda

egenskap, blifvit behandlade i fullkomlig likhet med dem, som haft ordinarie

ränta, dels att uti 1651 års jordebok för Noraskoga socken inkommit 4 stycken

torpare, såsom förlagda från Kihls socken, nemligen Backsboda Y2> Getingedalen

V4, Skrikareboda 1/4 och Tholsboda \/4 mantal, eller tillsammans iy4 mantal,

utan att de likväl återfinnas i sistnämnda sockens jordebok för nästföregående

året, eller att deras ovissa räntor då i räkenskapen äro debiterade, hvarefter,

och ehuru de alltså måste anses såsom nyhemman, de emellertid blifvit behand
lade

på samma sätt som nyssnämnda lagmanshemman; och är, i hvad angår de

till nu ifrågavarande afdelning hänförliga hemman, vidare, och med beräkning af

dels det antal mantal, som på grund af förenämnda ransakning af år 1625 blifvit

i 1624 års jordebok infördt, dels den Osmundsjernsränta, som i samma års

räkning uppgifves såsom frinjuten, mot det att tionde utgjordes, befunnet, att,

efter donna beräkningsgrnnd, hvilken torde vara för här afsedda ändamål tillfyllestgörande,

på samma gång den i vissa hänseenden lärer vara den enda, som

är att här tillämpa, den jordeboksränta, hvilken i medeltal faller på hvarje mantal

af dessa hemman motsvarar omkring 20 lispund Osmundsjern; varande, i enlighet

med hvad förut blifvit angifvet, de räntor, som af berörda hemman utgå,

följande, nemligen :

Persedeltackjern, 3 skeppund 5 lispund, hvilken ränta orätt är upptagen

såsom jordeboksränta, och rätteligen motsvarar halfva landtågsgärden,

hela brukshjelpen och hela drängelönen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Hela boskapspenningar^ och

Halfva skjutsfärdspenningarne;

hvadan, och efter det drängelönen, hvilken, då dagsverkspenningarne påföras, icke

lärer höra utgöras, blifvit afräknad, såsom friheter för dessa hemman återstå,

per mantal:

Jordeboksränta:

omkring 20 lispund Osmundsjern, samt

Mantalsränta:

halfva landtågsgärden, 1 skeppund 2 lispund, eller efter afdrag af drängelönen

19 lispund, 9 lispund tackjern;

halfva skjutsfärdspenningarne, 24 skillingar banko; samt

hela dagsverkspenningarne, beräknade för |^9Ö^änge.| dagsverken;

hvilka räntor, omsalta, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvara 5

centner tackjern och 21 riksdaler 97 öre riksmynt i penningar samt i värde för

år, efter medium af markegångsprisen å tackjernet under åren 1855—1859, och

med tillägg af de kontanta penningarne, uppgå till 33 riksdaler 65 öre per

mantal;

2:o stad ge- och nyhemman, eller sådana efter år 1620 tillkomna hemman,

som blifvit åsätta jernränta till det belopp, att deri innefattas ej blott jordeboksränta,

utan äfven landtågsgärd, brukshjelp och drängelön, till hvilka hemman äfven

blifvit räknade de i Lindes socken belägna arf- och egna hemman, enär dessas

räntor äro af enahanda beskaffenhet som räntorna af stadge- och nyhemman;

under det att tillika bland de till donna afdelning hörande hemman möjligen

torde finnas ett eller annat i senare tider skattlagdt, hvithet endast skenbart åtnjuter

några friheter, och således, om desamma nu kunnat utan allt för vidlyftiga

undersökningar från de andra särskiljas, bort till nästa underafdelning hänföras ;

och torde i afseende å de till nu ifrågavarande afdelning hänförliga hemman särskild!

få anmälas, att, enär drängelönen, hvilken ingår i den stadge- och nyhemmanen

påförda jernräntan, icke lärer höra utgöras, derest dagsverkspenningar

påföras, men all grund saknats för bestämmandet af drängelönens belopp, hvadan

icke heller tillbörligt afdrag från räntan i dess helhet af detta belopp latit sig

verkställas, såsom ske bort, derest dagsverkspenningar skolat påföras, den omständigheten,

att dessa hemman icke utgöra några dagsverkspenningar, icke kunnat

såsom frihet eller lindring till beräkning upptagas; varande i följd häraf de friheter

i räntan, hvilka dessa hemman åtnjuta, att anse såsom bestående endast i

befrielse från

halfva skjutsfärdspenningarne, 24 skillingar banko, eller omsätta till ny

ränta, 75 öre riksmynt per mantal;

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

hvilken frihet beräknats för alla hithörande hemman, utan afseende å huruvida de

uppkommit före eller efter skjutsfärdspenningarnes beviljande, enär dels svårigheten

att särskilja dessa olika slags hemman från hvarandra lågt hinder i vägen

för åvägabringandet, bär såsom annorstädes skett, af en klassificering i berörda

afseende, dels den minskning i räntefriheten, som skulle uppstå genom tillämpning

af den eljest följda åsigten, att hemman, tillkomna senare än skjutsfärdspenningarne,

i afseende a denna räntepost icke åtnjuta någon lindring, i förevarande

fall ej kunde annat än blifva högst ringa, samt sålunda, vid en medelberäkning

såsom bär, måste anses såsom af jemförelsevis underordnad vigt;

3:o rekognition- samt stubbe- och röjselrättshemman, hvilkas räntor efter

år 1825 blifvit fastställda, och hvilka hemman väl kunna synas vara fria från eller

njuta lindring i en eller annan räntepost, men i dess ställe hafva sig påförda de

öfriga till så mycket lägre belopp.

Slutligen få ock kollegierna i underdånighet anmäla, att alla dessa bergslager

åtnjuta frihet från ordinarie rotering samt i stället hafva sig extra ordinarie

sådan åsatt; och förekommer härvid, såsom i allmänhet inom bergslager, hvilka

hafva nämnda förman sig förunnad, att friheten från rotering i så måtto är vidsträcktare

än lindring i räntan, att äfven hemman, hvilka alldeles icke åtnjuta

någon sådan lindring, likväl äro befriade från ordinarie rotering.

Eftei att sålunda hafva omförmält hvad som i förevarande fråga är för de

sex nu afsedda bergslagerna gemensamt, få kollegierna öfvergå till en redogörelse

för hvardera af dessa bergslager särskild!, och dervid först i underdånighet anföra,

rörande:

l:o. Nora bergslag.

Enligt jordeboken består denna bergslag af hela Nora och hela Jernboås

socknar, ehuru härvid, i afseende å den af Häradsskrifvaren i orten meddelade

uppgiften att en del dithörande hemman skulle räknas till Kihls socken och vissa

andra till Lindes bergslag, förekommer, att under det alla dessa hemman äro i

jordeboken upptagna inom Nora och Jernboås socknar, efter socknesummorna finnes

anmärka att af Nora socken 12''/4 mantal höra till Kihls, l/4 mantal till Tyssiinge

och 9 /2 mantal jemte 4 mantal, Öskebohyttan, af Jernboås socken, till Lindes

pastorat; och förhåller sig med hemmanens antal äfvensom med friheterna i

rantan inom donna bergslag på sätt som följer, nemligen:

A) Skatte- och Kronohemman:

Lo. Gamla hemman:

171 Va mantal i Nora socken)

208 V4 37 V4 „ i Jernboås „ i å

Transport 2083/4 mantal

33: 65 ...... 7,024: 44.

Riksdaler 7,024: 44.

Nora bergslag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Transport 208% mantal Riksdaler 7,024: 44.

2:o. Stadge- och Nyhemman:

5% mantal i Nora socken I ä 75 öre..... 4; 87.

gy % „ i Jernbo&s „ >

3:o. Rekognitionsskog shemman,

skattlagda efter år 1825:

5/32 mantal i Nora socken j ...........

171/ 17A o i Jernboås „ >

1 /96 -

B) Frälseegendomar:

Säterier:

4% mantal i Nora socken................

'' 47/~-TT ...... 7,029: 31;

hvarjemte hemmanen i donna bergslag, med undantag af prestgardarne,

äro inroterade vid Nerikes regemente till 56^VÅV extra soldatrotar,

för Indika årliga vakansafgiften efter markegång, i medeltal

för åren 1855—1859, utgör .....................1-1--

Summa friheter Riksmynt 11,797: 77.

Det vederlag för dessa friheter, som till Kronan utgår, består endast 1 tackjernstionde,

i fråga om beräknandet hvaraf förekommer, dels att 1 de mom denna

bergslag befintliga Snöbergs-, Pers- och Skrikarehyttorna äro till blåsning indelade

bergsmän från Lekebergslagen, Indika bär jemväl erlagt sin tionde, med tillgodonjutande

af afkortning derå efter samma grund, som, enligt hvad vid sistnämnda

bergslag bär nedan skall omförmälas, derstädes i sådant afseende tillampas, utan

att likväl beloppet af denna senare tionde, i saknad af blåsningslistor, kunnat från

bergslagens tionde i öfrigt särskiljas, hvadan nämnda belopp i sistberörda tionde

inberäknats, dels att tionden af den så kallade Oskevikshyttan, ehuru erlagd och

redovisad inom Lindes bergslag, dit nämnda hytta i kyrkligt hänseende horer,

blifvit, med afseende derå att hyttan är belägen inom Jernboås socken bär upptagen;

och utgör beloppet åt den tackjernstionde, som inom Nora bergslag äfvensom

för sistnämnda hytta in natura eller efter lösningspris levererats, enligt kronoräkenskaperna:
för

år 1855 3,522 Centner 60 skålpund 4 ort,

„ „ 1856 2,820 „ 69 , 33 „

„ „ 1857 1,942 , 97 „ 7 .

„ 1858 2,467 „ 39 „ 57 „

„ „ 1859 2,278 _ „__63 _59 „

Summa 13,032 Centner 29 skålpund 60 ort;

motsvarande

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

motsvarande i medeltal, efter år räknadt, 2,606 Centner 45 skålpund 92 ort, med

ett värde, likaledes i medeltal för år, af 6,903 Riksdaler 96 öre riksmynt.

2:o. Hjulsjö bergslag.

Inom donna bergslag, som består af Hjulsjö socken, uppgå hemmanen och

friheterna i räntan till följande antal och belopp, nemligen:

A) Skatte- och Kronohemman.

l:o. Gamla hemman:

mantal å 33 Riksdaler 65 öre................ 353: 32.

104

2:o. Stad ge- och Nyhemman:

mantal å 75 öre................

3:o. Rekogni ti ons skogshemman:

mantal.

6: 84.

--37.

360: 53;

B) Frälseegendomar.

Hemman:

1 mantal fjerdedels skjutsfärdspenningar............

S:ma 28|£ mantal. Riksdaler

och äro hemmanen i denna bergslag, med undantag af prostgården,

inroterade vid Nerikes Regemente till 9||j| extra soldatrotar,

för hvilka årliga vakansafgiften, efter markegång, belöper sig i medeltal

för åren 1855—1859 till....................... 798; 28.

Summa friheter riksmynt 1,158: 81;

såsom ersättning hvarför utgöres endast tackjernstionde, hvilken enligt kronoräkenskaperna

uppgår

för

år

1855

till

661

Centner 7

skålpund

7

„

„

1856

650

,, 49

23

„

„

1857

„

530

„ 66

„

2

„

„

1858

869

» 45

97

n

r

1859

„

888

9

42

Summa 3,599 Centner 77 skålpund 71 ort,

motsvarande i medeltal för år 719 Centner 95 skålpund 54 ort, med ett värde,

likaledes i medeltal för år, af 1,616 Riksdaler 23 öre riksmynt.

Hjulsjö

bergslag.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Lindes

bergslag.

3:o. Lindes bergslag.

Såsom ofvan blifvit omförmäldt, finnas i donna bergslag, hvilken består af

Lindes socken, liksom i den nästföljande, eller Ramsbergs bergslag, äfven hemman,

komna ifrån Fellingsbro socken i Westmanlands län, af Indika skatte- och kronosamt

frälsehemmanen alla till falla beloppet utgöra sina landslagsräntor, utom Gåsnäsboda

N:o 1% mantal och Vestra Hult N:o 2, likaledes x/i mantal i Lindes

bergslag, för Indika hemman icke erläggas landtågsgärd och årlig hjelp, men Indika

sådant oaktadt likväl icke kunna anses åtnjuta några friheter, enär samma hemman

blifvit såsom stadgehemman skattlagda, det förra år 1624 och det senare år

1640. Vidare och i hvad angår den af Häradsskrifvaren i orten lemnade uppgiften,

att af 25 mantal inom den så kallade Lindes Bondefjerding sedan år 1844

utgöres en knektefrihetsränta med 2 Riksdaler 10 skillingar 8 runstycken banko,

eller 3 Riksdaler 33 öre riksmynt, per mantal, så är i afseende å berörda ränta

det förhållandet,

att donna ränta, hvilken af Roteringskommissionen på 1680-talet påfördes

Bondefjerdingen i stället för effektiv ordinarie rotering, från nämnda tid fortfarande

utgått till och med år 1840;

att 1841 års Roteringskommission beläde hemmanen i samma Bondefjerding

med ordinarie rotering;

att i följd häraf påfördes och erlades vanlig rotevakansafgift för åren 1841

och 1842, hvaremot för dessa år den gamla knektefrihetsräntan icke utgick;

att, sedan frågan om upphörande af Bondefjerdingens bergslagsfriheter genom

Kongl. Brefvet den 10 Juli 1843 blifvit afgjord, Kong!. Maj:t genom nådigt

Bref den 29 Augusti samma år förklara! hemmanen inom nämnda fjerding höra

endast extra roteras;

att af sådan anledning vakansafgift icke allenast icke vidare debiterades,

utan att äfven restitution af förut erlagd dylik afgift i nåder medgafs;

att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet derefter genom ordres den 5

Februari och den 16 Mars 1844 anbefallde vederbörande uppbördsförvaltning att

ånyo påföra den gamla knektefrihetsräntan icke allenast för år 1843, utan äfven

efterräkningsvis för åren 1841 och 1842; och

att, ehuru ifrågavarande Bondefjerding, jemlik! den derom lemnade nådiga

föreskriften, nu är, likasom den öfriga delen af denna bergslag, extra roterad,

nämnda knektefrihetsränta allt fortfarande utgöres;

men då, vid ofvan angifna förhållande, och enär genom det nådiga Brefvet

den 29 Augusti 1843 blifvit förklarad!, att hemmanen i Bondefjerdingen skulle endast

extra roteras, meranämnda knektefrihetsränta synts icke höra hemmanen jemte

den extra roteringen påföras, har samma ränta ansetts icke heller böra, såsom ett

hemmanen numera åliggande besvär, till beräkning bär upptagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

51

Efter att sålunda hafva dessa förhållanden anmält, få kollegierna i underdånighet

upplysa,

att den ifrågavarande bergslagen innefattar följande slag och antal af hemman

samt åtnjuter nedannämnda friheter i räntan, nemligen:

A) Skatte- och Kronohemman.

l:o. Gamla hemman:

163| mantal å 33 Riksdaler 65 öre . .............. 5,507: 38.

2:o. A rf- och Egna hemman samt

Stadge- och Nyhemmman:

lOf mantal ä 75 öre...................... 7: 96.

3:o. Rekognition hemman:

| mantal................................

4:o. Hemman från Fellingsbro socken:

1| mantal...............................

B) Frålseegendomar.

Hemman från Fellingsbro socken:

l mantal..............................

S:ma 176^ mantal. Riksdaler 5,515: 34,

och att hemmanen i denna bergslag äro inroterade vid Westmanlands

Regemente till 36f|ff extra soldatrotar, för hvilka årliga vakansafgiften,

efter markegång, i medeltal för åren 1855—1859 utgör .... 3,081: 33.

Summa friheter riksmynt 8,596: 67,

äfvensom, i afseende å det vederlag som utgått för dessa friheter,

att, ehuru i förenämnda Kongl. Bref den 10 Juli 1843 linnés föreskrifvet,

att Lindes Bondefjerding skall för dess fortfarande åtnjutande af bergslagsprivilegierna

åsättas ständig skattejernsafgift, någon sådan afgift, så vidt räkenskaperna

för åren 1855—1859 utvisa, icke blifvit debiterad och uppburen, samt att

den skatt af bär ifrågavarande slag, som för bergsbruket till Kronan under nämnda

år åt bergslagen utgjorts, bestått endast i tackjernstionde, hvilken, enligt räkenskaperna,

uppgått:

för år 1855 till

546

Centner

30 skålpund 58

ort,

„ „ 1856 „

411

„

56

13

» , 1857 „

441

„

93

23

„ 1858 „

469

6

64

„

„ „ 1859 „

565

„

9

„

20

„

eller tillsammans 2,433

Centner

95 skålpund

78

ort,

s. 52 Kontrollera mot PDF

Ramsbergs

bergslag.

52

motsvarande i medeltal för år ett belopp af 486 Centner 79 skålpund 16 ort, med

ett värde, likaledes i medeltal för år, af 1,244 Riksdaler 11 öre riksmynt.

4:o. Ramsbergs bergslag.

Denna bergslag, som består af Ramsbergs socken, innefattar följande antal

hemman af nedan angifna slag samt åtnjuter nedannämnda friheter i räntan, nemligen

:

A) Skatte- och Kronohemman.

l:o. Gamla hemman:

41| mantal å 33 Riksdaler 65 öre...........

2:o. Stadge- och Nyhemman:

7|£ mantal å 75 öre..................

3:o. Stubbe- och Röjselrätt^- samt

Rekognitionshemman:

15fH mantal................''........

4:o. Hemman från Fellingsbro socken:

4 mantal........................

1,390: 87.

5: 66.

B) Frälseegendomar.

Hemman:

1 mantal, fjerdedels skjutsfärdspenningar.............37.

Hemman från Fellingsbro socken:

3^ mantal...........................

Säterier från Fellingsbro socken:

2 mantal............................

S:ma 71f-jHj mantal Riksdaler 1,396:90;

och äro hemmanen i denna bergslag, med undantag af prestgarden,

inroterade vid Westmanlands regemente till 17f| extra soldatrotar,

för ''indika årliga vakansafgiften, efter markegång, i medeltal för åren

1855—1859 utgör............................. 1,507:28.

Summa friheter riksmynt 2,904: 18;

hvaremot den afgäld, som för åtnjutandet af dessa friheter till Kronan utgått, och

hvilken bestått endast i tackjernstionde, enligt räkenskaperna utgjort

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

för

år

1855

1,043

Centner 47

skålpund

28

ort.

77

77

1856

884

„ 13

77

5

77

77

77

1857

802

„ 20

77

65

77

77

77

1858

1,120

„ 67

77

12

77

77

77

1859

1,047

„ 54

77

32

77

eller tillsammans 4,898 Centner 2 skålpund 42 ort,

motsvarande i medeltal för år 979 Centner 60 skålpund 48 ort, med ett värde,

likaledes i medeltal för år, af 2,426 Riksdaler 48 öre riksmynt.

Beträffande derefter Grythytte och Hellefors bergslager, båda belägna inom

Grythytte härad, så är, i afseende å dessa bergslager gemensamt, att särskild!

omförmäla:

att derstädes finnas tillsammans 5|- mantal, hvilka af Kammarkollegium den

30 April 1771 försåldes till skatte under Hellefors Silfververk, med rättighet för

verkets egare att, jemlik! Kong!. Resolutionen den 15 Mars 1770, af nämnda hemman

åtnjuta alla räntor, hvadan, och efter det dessa räntor på grund häraf i räkenskaperna

först afförts samt slutligen, enligt Kammarkollegii beslut den 12 September

1851, ur jordebok och räkenskaper uteslutits, berörda hemmans friheter

synts nu icke höra till beräkning upptagas;

att på 1640-talet från Fernebo socken i Wermland blifvit hit förlagda hyttor

eller masugnar med tindrande, i mantal icke satt, jord, hvilka hyttor här, likasom

i allmänhet i Wermland, hvar för sig finnas uppförda såsom utgörande antingen

en hel eller en half hytta;

att af dessa hit förlagda hyttor, hvilka samtliga äro af skattenatur, dels en

hel hytta, Saxhyttan, med ett dertill hörande torp, Jeppetorp, belägna i Grythytte

bergslag, under den tid de tillhört Wermland, dragit en ordinarie Osmundsjernsränta,

hyttan af 90 lispund och torpet af 7 lispund, eller tillsammans af 97 lispund,

hvilken ränta dock redan på grund af 1608 års Kong!. Bref, om tiondes

utgörande, afskrefs och sedermera icke blifvit utgjord, dels en half hytta, Bovikshyttan,

likaledes i Grythytte bergslag, såsom tillkommen år 1628, eller efter den

tid, då Bunden påbjöds, aldrig blifvit till ränta skattlagd, hvaremot två halfva hyttor,

Skärhyttelaget i Grythytte och Långshyttan i Hellefors bergslag, hvilka blifvit

bildade af bergstorp, ännu utgöra dessas ordinarie jernräntor;

att i de fall, då räntor utgått efter mantal, såsom i fråga om boskaps- och

skjutsfärdspenningarne, en hel hytta beräknats motsvara 4 mantal;

att för brukshjelpen utgöras, efter hållen ransakning den 15 Juli 1651, limstenspenningar

och dagsverken, de förra, till följd af efter hand skedda förmedlingar,

numera till olika belopp, men de senare till ännu oförändrad! antal, eller

16 stycken per hel hytta;

att i öfrig! per hel hytta erläggas skjutsfärdspenningar med 2 Riksdaler

banko eller till fullt belopp för endast 2 mantal, men boskapspenningar med 2

Riksdaler 32 skillingar banko, eller för fullt 4 mantal;

Gemensamma

förhållanden

för Grythytte

och Hellefors

bergslag er.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

att de nu nämnda posterna i mantalsränta^ brukshjelp, halfva skjutsfärdspenningar

och hela boskapspenningar, samt jordeboksränta af ofvanberörda i sådant hänseende

omnämnda två halfva hyttor, äro de enda räntor, som af hyttorna härstädes

utgå; äfvensom

att vid beräknandet af de friheter dessa hyttor åtnjuta, friheten från

jordeboksränta, af skal, hvilka här nedan, vid redogörelsen för Philipstads bergslag

i Wermlands län, med anledning af der förekommande likartade förhållanden,

torde få i ett sammanhang omförmälas, ansetts i medeltal motsvara omkring 2

skeppund 21 lispund Osmundsjern för hel hytta;

hvadan friheterna för meranämnda hyttor således äro:

Jordeboksränta:

hytta å 2 skeppund 21 lispund Osmundsjern, och

Mantalsränta :

2|- hyttor å 4 mantal:

hel Landtågsgärd,

halfva Skjutsfärdspenningar,

hela Dagsverkspenningar,

hvilka räntor, enär Landtågsgärden, i likhet med i Philipstads bergslag, beräknas

i Osmundsjern, efter omsättning, jemlik! Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855,

per hel hytta, eller 4 mantal, motsvara:

för hytta, som icke utgör jordeboksränta:

32 centner 60 skålpund tackjern och 87 riksdaler 37 öre riksmynt i penningar,

eller, med jernets förvandling i penningar efter medium af medelmarkegångsprisen

för åren 1855—1859, ett årligt belopp af 163 riksdaler 65 öre riksmynt;

samt

för hytta, som utgör jordeboksränta:

19 centner 80 skålpund tackjern och 87 riksdaler 27 öre i penningar,

eller, med jernet förvandlad! i penningar efter medium af medelmarkegångsprisen

för åren 1855—1859, ett ärligt belopp af 133 riksdaler 60 öre riksmynt.

I hvad vidare angår hvardera af de tvänne nu ifrågavarande bergslagerna

särskild!, så har i afseende å:

5:o. Grythytte bergslag,

Grythyu» hvilken omfatta!- Grythytte socken, redan bil svit ej mindre anförd!, att denna bergsbergslay.

]ag uppkommit af hemman och områden från 3 socknar, nemligen Kora, Carlskoga

och Fernebo, än ock redogjord! för förhållandet med räntorna så vill å hemmanen

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

från Nora socken, som å hyttorna från Fernebo socken, hvaremot återstår att

lemna en öfversigt öfver enahanda förhållande i fråga om de här befintliga

hemmanen af olika slag, skatte- och frälse-, från Carlskoga och Fernebo socknar;

Och är i hvad först vidkommer Skattehemmanen, 33/4 mantal från Carlskoga

socken och 1% mantal från Fernebo socken, i sådant afseende befunnet

rörande

l.o. Skattehemman tran Carlskoga socken!

att 1% mantal deraf njuta samma friheter som skattehemmanen i Carlskoga

bergslag, eller, på sätt för dessa senare hemman vid nämnda bergslag skall visas,

half landtågsgärd, halfva skjutsfärdspenningar och hela dagsverkspenningar, motsvarande

efter behörig omsättning och förvandling i penningar, efter 1855—1859

årens medelmarkegångspris, i medeltal för år ett värde af 45 riksdaler 83 öre

riksmynt:

att af de öfriga 2 mantalen l3/4 äro införda först i 1659 års jordebok, och

då förekomma under benämning af “Stadgetorpare11, hvadan desamma blifvit

påförda, jemte jordeboksränta, endast hela boskapspenningar och halfva skjutsfardspenmngar,

men icke åsatts några dagsverkspenningar, samt att det återstående

A mantalet förekommer först i 1652 års jordebok, der det benämnes “krono “,

men i socknesumman upptages såsom stadgehemman, i hvilken senare egenskap

det ock blifvit i beskattningshänseende lika med de näst förut nämnda behandladt;

i följd hvaraf alltså dessa 2:ne hemman, jemväl med hänsyn till tiden för

hemmanens tillkomst, ansetts icke åtnjuta några friheter i räntan; samt

2.o. Skattehemmanen från Fernebo socken:

att 3/4 mantal af dessa hemman, tillsammans 1% mantal, vid 1651 års

ofvannämnda undersökning betraktats såsom stadgehemman, och att det öfriga

halfva mantalet, hvithet tillkommit på 1650-talet, jemväl blifvit såsom stadgehemman

ansedt; och

att, ehuru äldre stadgeränta icke i sig kan innefatta skjutsfärds- och dagsverkspenningar,

ifrågavarande hemman likväl äro påförda endast jordeboksränta, i

Osmundsjern, jemte boskapspenningar; samt att, då i (ifrigt så väl bär som i

Philipstads bergslag endast den ena hälften af skjutsfärdspenningarne frinjutes

för bergsbruk, vid sådant förhållande befrielsen från äfven den andra hälften icke

torde vara att betrakta såsom egande sammanhang med bergslagsprivilegierna,

utan härleda sig endast från en felaktig debitering; hvadan friheterna för berörda

1/4 mantal, ansetts motsvara halfva skjutsfärdspenningarne och hela dagsverkspenningar

ne, eller i ny ränta per mantal 21 riksdalar 75 öre riksmynt.

I fråga åter om frälsehemmanen inom sistnämnda socknar, så är endast i

afseende å dem från Fernebo socken att anmärka, att de från stadgehemman

blifvit frälsehemman, men att de af samma anledning, som vid nyss omförmälda

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

skattehemman blifvit an gifven, icke utgöra några skjutsfärd- och icke heller utgjort

några dagsverkspenningar, liksom icke heller, efter hvad Kong!. Brefvet den

22 Juli 1859 gifver vid hunden, erlagt några boskapspenningar, ett förhållande,

som jemväl torde vara att betrakta såsom följd endast af en oriktig debitering;

hvadan friheterna för ifrågavarande hemman ansetts höra beräknas till samma

belopp som för skattehemmanen, eller till 21 riksdaler 75 öre riksmynt per

mantal. ,

Inom Grythytte bergslag, som omfattar nedannämnda antal hemman och

hyttor, uppgå friheterna i räntan alltså till följande belopp, nemligen:

A) För Skatte- och Krono.

ko.

13i. mantal Gamla hemman å 33: 65 till . .

2:o.

7 mantal Stadge- och Nyhemman a 75 öre

3:o.

x97 mantal Rekognitionshemman.......

4:o.

Ii mantal Bergsfrälse under Hellefors. . . .

5:o.

lf mantal från Carlskoga socken å 45: 83.

2 „ „ d:o d:o........

6:0.

1J mantal från Fernebo socken å 21: 75

7:o.

445: 86.

5: 25.

80: 20.

27: 19

Hyttor:

6 mantal eller iz hytta från Fernebo socken å 163: 65, per hytta . 245: 47,

2 „ eller > hytta från d:o d:o å 133:60, per hytta . 66:80

B) För Frcilseegendomar.

Hemman:

5Z- mantal å 37 öre . ,............

1. „ från Carlskoga socken ä 37 öre .

IL # från Fernebo socken å 21: 75 . .

S:ma 42/g- mantal

.... 1: 90.

.... — 18.

.... 38: 06.

riksdaler 910: 91.

Och

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Och äro hemmanen i denna bergslag, med undantag af prestgården,

derjemte inroterade vid Nerikes Regemente till 15ff extra

soldatrotar, för hvilka den årliga vakansafgiften, efter markegång, i

medeltal för åren 1855-1859 uppgår till................ 1,353: 55.

Summa friheter riksmynt 2,264: 46,

mot hvilka friheter till Kronan ingått endast tackjernstionde, till ett belopp, enligt

räkenskaperna,

för

år 1855

af

845 Centner

18 skålpund

13

„

„ 1856

„

1064 „

16 „

91

„

„ 1857

„

772 „

17 „

25

„

, 1858

*

771 „

80 „

31

»

* 1859

731 „

92 „

53

eller tillsammans af 4185 centner 55 skålpund 13 ort,

motsvarande i medeltal för år 837 centner 11 skålpund 3 ort, med ett värde

likaledes i medeltal för år, af 2097 riksdaler 1 öre riksmynt.

Beträdande slutligen

6:o. Hellefors bergslag,

hvilken består af Hellefors socken, så omfattar densamma hemman af nedannämnda

slag a tillsammans 31^? mantal samt åtnjuter följande friheter i räntan, nemligen:

Hellefors

bergslag.

i

9|

15/y

4£

2

Små 31-gäg
-

A) Skatte och Krono.

l:o.

mantal Gamla hemman å 33: 65... -............

2:o.

mantal Stadge- och Nyhemman å 75 öre..........

3:o.

mantal Rekognitionshemman, under Hellefors jern- och

silfververk......................

4:o.

mantal Bergfrälse under nämnda verk...........

5:o.

Hytta:

mantal eller 4 hytta från Fernebo socken å 133:60 per hytta

mantal riksdaler

8: 41.

7: 12.

66: 80.

82: 33.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Och äro hemmanen i denna bergslag, med undantag af prestgård^,

derjemte inroterade vid Nerikes Regemente till extra

soldatrotar, för hvilka årliga vakansafgiften, efter markegång, i medeltal

för åren 1855—1859 uppgår till................... 82Q: 21

Summa friheter riksmynt 902: 54

hvaremot till Kronan utgjorts tackjernstionde till ett belopp, enligt räkenskaperna

för år 1855 af 560 centner 95 skålpund 60 ort

„ 1856 „ 515 „ 5 12 „

„ „ 1857 „ 430 56 „ 66 „

„ „ 1858 „ 483 „ 23 „ 37 *

„ „ 1859 „ 519 „ 91 50 „

eller tillsammans 2,509 centner 72 skålpund 25 ort,

motsvarande i medeltal för år 501 centner 94 skålpund 45 ort, med ett yVärde,

likaledes i medeltal för år, af 1,243 riksdaler 39 öre riksmynt.

Vidkommande sedermera de 4 återstående bergslagerna inom Örebro län,

så hafva, i hvad dessa angår, förhållandena i hithörande afseende!! befunnits vara

följande, nemligen rörande

7:o. Carlskoga bergslag:

Carlskoga

bergslag.

I donna bergslag, som består af Carlskoga och Bjurkärns socknar, hvilka

båda i äldre lider utgjort blott en socken, Carlskoga benämnd, finnas, enligt

1825 års jordebok, följande hemman och lägenheter:

A) Skatte- och Krono.

l:o. Hemman:

Carlskoga socken, mantal.................... 4 7ftjftr

Bjurkärns d:o „ .................... 1 6/y _ 63fff

2:o. Bergstorp:

Carlskoga socken..................

Bjurkärns d:o .................

B) Frälse.

l:o. Hemman:

Carlskoga socken, mantal.................- 4-^

Bjurkärns d:o „ ................- - i 4|

Transport 4| 63||f

s. 59 Kontrollera mot PDF

2:o. Säterier

Transport

59

41 63f

Carlskoga socken, mantal

Bjurkärns eko „

3:o. Rå och Rör

Carlskoga socken, mantal.

Bjurkärns eko „

Summa mantal 73-^11?

Och förekommer i afseende å privilegierna för nämnda bergslag,

att genom ett Kongl. Bref den 28 April 1625 skatte- och kronobönderna i

Carlskoga medgåfvos samma lindring i hjelper och extra ordinarie pålagor, och

deribland äfven i boskapsskatten, som frälsebönder åtnjöto, eller eftergift|till hälften

af dessa utlagor, samt att, med åberopadt stöd så väl af berörda Kongl. Bref

som af flera Kongl. Resolutioner, i räkenskaperna afkortades, till och med år

1654, halfva landtgårdsgärden och halfva årliga hjelp en samt till innemot slutet

af århundradet äfven halfva boskapspenningar^;

att, sedan de båda förstnämnda räntorna ånyo blifvit till fullo debiterade

och utgjorda, Konung Carl XI:s Förmyndareregering, på Carlskoga bergsmäns

ansökning om bergslagsfrihet och privilegier, genom Resolution den 26 November

1660, förordnade, att “alla bergsmän dersammastädes, som idkade och drefve

bergsbruk, men intet de öfrige,“ skulle för “halfva landtågsgärden“ derefter varda

befriade, “och uti det öfriga njuta deras förtiga välfångna privilegier och friheter

till godo

att på grund häraf i det följande årets räkenskap afkortades halfva Landtågsgärden

för alla i bergslagen då varande, med egare eller åboer försedda

hemman, uppgående till 55 mantal, hvaremot hela den årliga hjelp en fick då,

liksom sedermera, till fullo utgöras;

att genom Förmyndareregeringens Bref den 11 December 1667 ytterligare

förklarades, att, der blåsningarne till något ansenligare drefves, så att af hvart

helgierdshemman två skeppund tackjern i tionde kunde Kronan tillfalla, och så i

proportion af halfva och fjerdedels hemman derefter, skulle bergsmännen äfven

för den andra hälften af Landtågsgärden förskonas, hvaremot de, som mindre

blåste, skulle derefter såsom dittills Landtågsgärden till Kronan erlägga; hvilken

föreskrift så tillämpades, att afkortningen skedde å tionden, under det att halfva

Landtågsgärden äfven derefter debiterades och utgjordes;

att i (ifrigt skatte- och kronohemman här, liksom i de flesta andra bergslager

äro fria från halfva Skjutsfårds- och hela Dagsverkspenningarne;

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

att således de friheter i räntan, som af skatte- och kronohemmanen här

åtnjutas, äro:

halfva Landtågsgärden,

halfva Skjutsfärdspenningarne och

hela Dagsverkspenningarne

b oKe
-

dagsverken,

12 dränge.j

Indika räntepöster, omsalta, enligt Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855, till ny

ränta, utgöra per mantal:

2 kubikfot 8 kannor råg,

— — 2 „ korn,

5 kubikfot — „ hafre,

4 centner 20 skålpund takjern och

23 riksdaler 41 öre riksmynt i penningar, samt motsvara, med förvandling

af det hela i penningar, efter medium af medelmarkegångsprisen för åren

1855—1859, ett värde årligen af 45 riksdaler 83 öre riksmynt;

att af frälsehemmanen i Skjutsfärdspenningar erläggas endast 12 skillingar

banko per mantal; varande i öfrigt i fråga om dessa hemman äfvensom beträffande

frälsesäterier samt rå- och rörshemman icke ansedt erforderligt att verkställa

någon undersökning, huruvida någon Kronan oersatt räntep ost af dem såsom

bergslagsprivilegium åtnjutes;

att af de tio bär nu befintliga bergstorpen sex stycken, år 1661, och de

öfriga fyra, åren 1682 och 1683, blifvit åsätta Osmundsjernsräntor, som, jemte

12 skillingar banko Skjutsfärdspenningar af hvarje torp, här, liksom af bergstorpen

i Philipstads bergslag, ännu utgöras; men att, under det af hyttor och

bergstorp i sistnämnda bergslag samt af hyttor i Grythytte och Hellefors socknar

äfvensom af hemman förlagda från Fernebo till Grythytte socken boskapsskatten

erlades efter boskapens antal och utsädet, nu ifrågavarande bergstopp icke haft

sig någon sådan skatt åsatt, hvadan icke heller, då genom Kongl. Brefvet den

22 Juli 1859 stadgades, huru boskapspenningarne från och med samma år borde

utgöras af Philipstads med flera bergslager, något erläggande af dylik skatt för

dessa torp blef ifrågasatt; vid hvilket förhållande, och då fullständig befrielse från

berörda skatt icke torde vara att härleda från några bergsla^privilegier, helst

sådan skatt icke någonsin för bergsbruk fått mer än till hälften frinjutas, det icke

synes vara med billighet öfverensstämmande att nu efter en så lång tids befrielse

påföra dessa torp Boskapspenningar; samt

att dels af sådan anledning, dels af skäl, som vid redogörelsen för enahanda

slags lägenheter i Philipstads bergslag skola i ett sammanhang angifvas,

bergstorpen ansetts icke heller i öfrigt höra såsom åtnjutande några bergslagsprivilegier,

i afseende å räntan, bär upptagas;

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

och hafva, med stöd af hvad nu blifvit anfördt, samt med tillämpning af

det förut antydda förhållandet att i senare tider skattlagda hemman icke äro att

betrakta såsom åtnjutande några friheter i räntan, Carlskoga bergslags privilegier

blifvit sålunda beräknade:

A) Skatte- och Krono
l:o

Hemman:

55 mantal gamla hemman å 45: 83................ 2,520: 65.

8||| mantal rekognition- och Nyhemman............ — —

2:o Bergstorp:

10 stycken............................. — —

B) Frälse
l:o

Hemman:

4| mantal å 37 öre....................... 1: 80.

2:o Säterier:

2f mantal................. — —

3:o Rå och Rör:

2\ mantal............................. — —

S:ma 73|£|f mantal. Riksdaler 2,522: 45;

hvartill kommer frihet från ordinarie rotering, hvilken för 33^1^ extra

soldatrotar, till hvilka bergslagen, med undantag af säterier, prestgårdar

m. m., är inroterad vid Nerikes Regemente, efter markegång, i

medeltal för åren 1855 - 1859 motsvarar ett ärligt belopp af..... 2,803: 45.

Summa friheter riksmynt 5,325: 90;

hafvande åter de inkomster af bergsbruket härstädes, hvilka mot dessa friheter

kommit Kronan till godo, enligt räkenskaperna och efter det den afkortning, som

på grund af 1667 års ofvannämnda beslut egt ruin, blifvit beräknad, utgjorts af

tackjernstionde till ett belopp:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Lekeberys

- bergslag.

för

år 1855 af 1994

centner

55 skålpund 45

ort,

„ 1856 „ 1373

92

20

„

„ 1857 „ 1637

32

„

52

„

„ 1858 „ 1779

H

56

75

„

„

„ 1859 „ 1758

w

67

n

49

r>

eller

tillsammans 8544

centner

4

skålpund

41

ort,

motsvarande i medeltal för år 1,708 centner 80 skålpund 88 ort, med ett värde,

likaledes i medeltal för år, af 5,098 riksdaler 40 öre riksmynt.

8:o. LekeBergs bergslag.

Denna bergslag, hvilken nu omfattar delar af Qvistbro, Knista, Hidinge,

Winteråsa, Tysslinge, Kihls och Nysunds socknar, bestod till en början endast

af bergsmanskyttor och torp, med Osmundsjernsräntor, utan betecknadt mantal

eller angifven annan måttstock för nämnda lägenheters värde, intill dess bergslagen,

dels genom berörda lägenheters sättande i mantal, dels genom ditförläggande

af hemman från landslag, dels äfven genom skattläggning af Ny hemman,

erhållit sin nuvarande sammansättning och beskaffenhet;

och förekommer vidare i afseende å hithörande förhållanden, för så vidt

dessa inverka på frågan om de friheter bergslagen åtnjuter, bland annat och

hufvuksakligen,

att, i hvad angår de förenämnda ursprungliga lägenheterna inom berslagen

och deras innehafvare, bergsmän och torpare, dessas “gamla årliga skatt", eller

Osmundsjernsränta, år 1638 blef “tillökt för ovisse pertzedlar som andre båtsmän

skola åhrligen utgiöra", äfvensom att donna tillökning, hvilken påfördes bergsmännen

med olika belopp från och med 3Y2 lispund till och med 1 fat Osmundsjern,

för hela bergslagen uppgick till 36 fat 14''/2 lispund sådant jern;

att berörda tillökning i jernskatten ansågs motsvara icke allenast hela

Landtågsgärden, utan äfven alla öfriga till ovissa eller mantalsränta^ den tiden

hörande ränteposter, med undantag af boskapsskatten;

att i jordeboken för år 1642, eller samma år, då boskapsskatten bestämdes

att under namn af Boskapspenningar med ett visst belopp årligen efter mantal

utgå, lades första grunden till beräkningen af mantal härstädes, i det jorden da

betecknades med åttondedelar, efter åttondedelar i hytta, ehuru afseende härvid

synes hafva fästats endast vid egande grufvedelar; äfvensom att, enligt hvad

1645 och 1647 årens Landsböcker gifva vid handen, två åttondedelar af nu

nämnda slag ansågos motsvara ett mantal;

att, beträffande de från landslag hit förlagda hemman, hvilka tätt bergslagsräntor

sig påförda, Bergsamtet val genom skrifvelse den 15 Mars 1639 för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

63

ordnade, att “några torpare i Qvistbro socken1'', som voro lagda under bergslagen

skulle få njuta samma frihet, som de andra bergsmännen derstädes, men att vid

tillämpning af denna föreskrift år 1640, då från berörda sockens landslag till

bergslagen inlades tillsammans 2% mantal, äfvensom sedermera, då landslagshemman

påfördes bergslagsräntor, sålunda förfors, att hemmanens hela Jordeboksränta,

för så vidt donna ej redan var satt i Osmundsjern, liksom ock deras mantalsränta,

med undantag endast af boskapsskatten och, sedan Skjutsfärds- och

Dagsverkpenningarne tillkommit, äfven af dessa, efter nämnda räntors sammanlagda

kronovärdi, förvandlades till Osmundsjern, att jemte det i jordeboksränta!!

möjligen förut befintliga Osmundsjern^ utgöras till ett belopp, som i kronovärdi

således fullt motsvarade berörda räntor, utom de omförmälda posterna i mantalsräntan,

och betecknades mantalet a dessa hemman i jordeboken derefter med

attondedelar, pa samma sätt som ofvan om hyttorna och torpen är anmärkt;

dock att ifrågavarande landslagshemman härvid, ehuru af orsaker, som icke kunnat

utiönas, fatt ett fördubbladt mantal, hvarefter ock utgjorts och ännu utgöras Boskapspenningar,

under det att derememot den öfriga mantalsränta!! af hemman

från landslag, vare sig med bibehållna eller affärda och åter påförda landslagsräntor,

utgöres efter hemmanens ursprungliga mantal;

att Bergskollegii deputerade genom resolution den 6 Maj år 1650 stadgade,

dels att den ofvannämnda förhöjningen i den gamla bergsmansskatten nu, med

afseende å de “stoore besvär" bergsbruket medförde, icke vidare skulle utgöras,

utan endast den gamla skatten jemte tackjernstionden erläggas, och dels att, beträffande

de nya bergsmännen, som lågo för hela, halfva och fjerdedels hemman,

den lätta gamla ordinarie räntan skulle efter värderingen anslås i en summa jern’

som sedan skulle tillika med tionden till Kronan betalas; hvaremot de, i öfverensstämmelse

med hvad som medgafs de gamla bergsmännen, skulle för tiondejernets

åtgörande vara “med giärden och annat sådant förskonte", härunder dock

icke inräknade “de nye bergsmännen i Kihls socken"; och förklarades derjemte,

dels att dessa medgifvande!! voro sa till förståendes, att, om bergsmannen, såväl

den nya som den gamla, tillverkade så mycket jern, att tionden, som han utgjorde,

motsvarade eller öfverstege den summa, som dittills af hvart hemman

utgått, skulle han njuta berörda förordning till godo, men tillverkade han mindre,

skulle han uppfylla allt det som bruste i nämnda summa, dels ock att Kronan

icke skulle prsejudiceras i extra ordinarie räntan, som förnämligast vore Mantals°ch

Boskapspenningar^, Kröningsgärd och mera sådant, som allmogen i riket

bevilja kunde, hvilket allt sa derefter som dittills erläggas och betalas skulle;

att nu anförda stadgande!! så tillämpades, att afkortningen skedde å tionden,

under det den i Osmundsjern förvandlade delen af Mantalsränta!! så väl å de

gamla bergsmanshemman^!, nemligen de förra hyttorna och torpen, som å de

nya, fortfarande bibehölls tillika med den, jemte nämnda del af berörda ränta, i

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

en summa sammanförda Jordeboksränta^ samt i förening med donna senare ränta

utgick tillika med hela Boskaps- och halfva Skjutsfärdspenningarne, efter mantal;

äfvensom att detta förhållande ännu eger rum; hvaremot några Dagsverkspenningar

icke någonsin bl Hvit bergsmännen härstädes till utgörande påförda;

att i öfrig! berörda 1650 års resolution vann nådig stadfästelse den 22

December 1693, då tillika stadgades, bland annat, att Osmundsjern»^ skulle få

med tionden betalas eller ock lösas med sitt kronovärdi, på grund af hvithet

stadgande jernräntan utgick efter kronovärdi, intill dess, i följd af gjord anmärkning

häremot, genom Kongl. B refvel den 20 Augusti 1733 förordnades, dels att,

der tiondetackjern folie, Osmundsafgiften herde deraf in natura presteras eller ock

betalas efter tackjernets årliga markegång i orten, dels att de, som blåst så litet

tackjern, att tionden uppginge till mindre belopp än Osmundsräntan, liksom äfven

de, hvilka alldeles intet tackjern tillverkade, herde antingen ersätta bristen i

Osmundskatten in natura med annat tackjern af sin tillverkning, der sådan egt

rum, eller ock lösa densamma enligt markegång; hvarefter och sedan åt nu omförmälda

nådiga resolutioner gifvits den tolkning, att, ehuru Osmundsskatten finge

betalas med tackjern in natura, dervid likväl icke kunde antagas samma vigtberäkning

för tackjern»;! som för Osmundsjernet, hvadan en evakuering, efter

kronovärdi, i detta hänseende egde rum, då 20 lispund Osmundsjern komma att

motsvara 39 lispund tackjern, men underdånig framställning mot en sådan för de

begge jernsorterna olika beräkningsgrund blifvit gjord, Kongl. Maj:t, som genom

nådigt beslut den 2 Februari 1819 resolverade öfver berörda framställning, på

sedermera färd klagan angående tillämpningen af detta nådiga beslut, genom

nådigt bref den 10 Juni 1831, rörande denna fråga slutligen förordnade, det

skulle Osmundsjernsskatten i Lekebergslagens härad med tackjern, skeppund mot

skeppund eller mark mot mark, liqvideras;

att inom bergslagen befintliga hemman med landslagsräntor utgöra dessa

oafkortade och sålunda i detta afseende icke åtnjuta några privilegier; samt

att äfven det härvarande frälse! ersatts Kronan med landslagsräntor;

och då i följd af hvad ofvan blifvit anfördt, bergslagshemmanens friheter i

räntan bestå i befrielse från

halfva skjutsfärdspenningarna och

hela dagsverkspenningarna,

hvilka ränteposter, omsätta, jemlik! Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvara

21 riksdaler riksmynt, per mantal, uppgå alltså för Läkebergs bergslag,

hvilken, enligt 1825 års jordebok, omfattar följande, till slag och mantal angifna,

hemman, friheterna i räntan till nedannämnda belopp, nemligen för

A) Skatte
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

A) Skatte och Krono.

l:o.

Hemman med bergs lagsräntor:

17!

mantal

af Qvistbro socken

9f

„

af Knista

21!

„

af Hidinge „

7i

„

af Winteråsa „

15

af Tyss linge „

11!

af Kihls „

i!

,,

af Nysunds „

ce

mantal

å 21 riksdaler......

2:o.

Hemman med lan dslags räntor:

10]

mantal

af Qvistbro socken

i

„

af Knista „

1

4

„

af Winteråsa „

2

af Tysslinge „

1

Y

„

af Nysunds

13 z

mantal

3:o. Rekognitjionshemman,

skattlagda efter år 1825:

m

mantal

af Qvistbro socken

ii

af Knista „

5

¥

af Tysslinge „

if

„

af Nysunds „

6M

mantal

1,774: 50.

B) Frälse.

_j mantal af Qvistbro socken...............

Summa 105/A mantal riksdaler 1,774: 50,

hvartill kommer frihet från ordinarie rotering, hvilken för 32^f

extra soldatrotar, till hvilka bergslagen är inroterad vid Nerikes regemente,

efter markegång, i medeltal för åren 1855—1859 motsvarar

ett årligt belopp af........................... 2,676: 12.

Summa friheter riksmynt 4,450: 62;

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

Lerbäcks

bergslag.

mot Indika friheter tackjernstionde, enligt räkenskaperna, och efter det den

här förut omänmnda afkortning blifvit beräknad, erlagts till ett belopp

för

år 1855

af

443

centner

80

skålpund 60

ort

„

1856

„

664

„

65

,, 52

„

„

1857

„

391

„

15

„ 78

„

1858

„

311

„

37

92

„

1859

„

351

„

37

52

„

eller

tillsammans

2,162

centner

37

skålpund 34

ort.

motsvarande i medeltal för år 432 centner 47 skålpund 47 ort, med ett värde,

likaledes i medeltal för år, af 1,250 riksdaler 61 öre riksmynt.

9:o. Lerbäcks bergslag.

Inom donna bergslag, hvilken omfattar hela Lerbäcks socken samt delar

af Hammars och Askersunds socknar i Sundsbo härad, förekomma, i hvad först

angår jordeboksränta^ icke några förhållanden, som utvisa att någon eftergift i

nämnda ränta der eger rum. Väl erhölls genom Kammarkollegii bref den 28

Augusti 1624 befrielse tills vidare från jordeboltsdagsverkena; men då af ordalagen

så väl i berörda bref som i 1630 års specialräkning, hvilken näst derefter

om frågan lemnar fullständig upplysning, framgår, att donna befrielse endast var

en rättelse af en tillkommen dubbel påföring af samma räntepost, enär oaktadt

för dagsverkena utgjorts en annan persedel, nemligen smör, de förra vid hållen

jordrefning likväl blifvit jemte sagda persedel hemmanen påförda, lärer befrielsen

från ifrågavarande dagsverken, hvilka sedermera, utan vidare föreskrift, ur jordebok

och räkenskaper uteslötos, icke vara att såsom något privilegium anse.

Beträffande derefter mantalsränta!!, så har, i fråga om skatte- och kronohemman,

befunnits, att friheter i nämnda ränta åtnjutas till olika belopp för hemman

inom Lerbäcks socken, för hemman tillhörande de så kallade Dahlby hyttelag

i Hammars socken, samt för öfriga hemman inom sistnämnda socken.

Genom Kong!, brefvet den 27 Januari 1623 tillförsäkrades innevånarne i

Lerbäcks socken en eftergift å hälften af alla ovissa utlagor, mot vilkor att “för

samma benådning det jernbruket, som der i socknen för någre åhr sedan påbegynt“

vore, skulle vidmakthållas, “hvarföre de ock för utskrifningen“ skulle

“förskonte vara11. I följd häraf affördes icke allenast halfva landtågsgärden,

hvilken varit i landslagspersedlar erlagd, utan äfven krigshjelp och prestens

gärdepenningar, hvaremot i boskapsskatten, på sätt jemväl af Kammarkollegii

förenämnda bref den 28 Augusti 1624 inhemtas, någon lindring icke medgafs.

Och i en den 16 Februari 1644 utfärdad undervisning, hvilken ännu är gällande,

ehuru någon stadfästelse derå icke synes hafva följt, linnés föreskrifvet, dels att

för den utgående halfva landtågsgärden här, likasom i Kora och Lindes bergs
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

lager, skulle af hvart helt mantal erläggas 16 form-, eller 2f stigar, kol, samt

att för årliga hjelpen och vinterkörseln, likaledes såsom i Nora och Linde, skulle

under benämning af bergsmanshjelp, eller brukshjelp, gifvas 9 lispund Osmundsjern^

och 4 lass malm, dels att i tionde skulle utgöras hvart tionde skeppund

tackjern af tillverkningen.

För öfrig! åtnjuta här befrielse från halfva Skjutsfärd^ och hela dagsverkspenningarna,

till stöd för hvilken eftergift i senare hänseendet är åberopad

en Kammaikollega resolution af ar 1683, som likväl icke kunnat återfinnas.

Och da lika litet här, som i fråga om Lindes Bondefjerding, någon särskild

förmån lärer kunna anses vara bergslagen tillskyndad genom den bibehållna

halfva landtågsgärdens förvandling i kol samt årliga hjelpens och vinterkörselns

påförande såsom brukshjelp, så bestå friheterna i räntan inom Lerbäcks socken i

befrielse från

half landtågsgärd per mantal 2f stigar kol,

halfva skjutsfärdspenningar „ 24 skillingar banko och

hela dagsverkspenningar „ j^dränge } dagsverken;

h vilka rån teposter, omsätta till ny ränta, enligt Kongl. kungörelsen den 11 Maj

1855, motsvara 38 riksdaler 58 öre riksmynt per mantal.

I fråga om friheterna för Dahlby hyttelag, hvithet består af 4z mantal

skatte och krono samt 1 mantal frälse, så utfärdade General-bergs-amtet den 16

November 1643 privilegier för några namngifna personel- i Hammars socken att

bygga eu masugn i Dalbytorps ström, med vilkor, bland annat, att, sex år efter

det verket kommit i gång, tionde skulle till Kronan utgöras, hvaremot då skulle

njutas frihet från utskrifningen; och efter det bemälda Bergs-amt genom beslut

den 7 Oktober 1646 förklarat, att friheten från utskrifning skulle få tillgodonjutas

äfven innan tionden kunde erläggas, meddelades genom Landshöfdingen Christer

Bondes den 1 Juni 1650 utfärdade undervisning följande friheter i räntan, hvilka

ännu af hyttelaget tillgodonjutas, nemligen befrielse från

halfva landtågsgärden efter landslag och

halfva skjutsfärdspenningarne,

dervid ock den andra hälften af förstnämnda räntepost förvandlades i kol, samt

byggnitigshjelpen 2 daler 20 öre och den här jemväl påförda drängelönen 1 daler

silfvermynt förändrades till brukshjelp, allt till samma belopp, som vid Lerbäcks

socken är antydt. Denna undervisning erhöll nådig stadfästelse genom Kongl.

Resolutionen den 21 Juni 1654, deri tillika förklarades, att bergsmännen bär ej

skulle besväras med högre utlagor än nämnda undervisning förmådde och innehölle,

hvaraf ock måste anses följa befrielse från de då redan beviljade dagsverkspenningarna,

dock att från sistnämnda förmån är att afräkna den, på sätt

nyss blifvit oinförmäldt, i brukshjelpen ingående, bär påförda drängelönen. Och

då sistnämnda räntepost, 4 lispund Osmundsjern, hvilken, författningsenligt omsatt

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

till ny ränta och efter markegång behörigen beräknad, i medeltal för åren

1855 —1859 årligen motsvarar 1 riksdaler 71 öre, frånräkna^ beloppet af de för

Lerbäcks socken ofvan angifna, i öfrig! äfven bär gällande, förmånerna, uppskattade

till 38 riksdaler 58 öre riksmynt, blifva alltså friheterna, per mantal

skatte och krono, för nu ifrågavarande slags hemman: 36 riksdaler 87 öre

riksmynt.

I fråga om det tredje slaget af hemman inom denna bergslag förekommer,

att landshöfdingen A. G. Leijonhufvud den 23 November 1666 genom utfärdade

ordres anbefallde vederbörande att låta 17% mantal bergsmanshemman i Hammars

och Snaflunda socknar, derå specifik förteckning öfverlemnades, njuta samma

vilkor och konditioner i afseende å utlagor, som, enligt hvad ofvan är omförmäldt,

år 1650 blifvit Dalby hyttelag tillförsäkrade, och år 1654 af Kongl. Maj:t

konfirmerades, men att donna föreskrift i så inskränkt mening tillämpades, att på

grund deraf endast halfva skjutsfärdspenningarne afkortades, hvilken tillämpning

ock vann slutlig fastställelse genom Kongl. brefvet den 9 December 1697; och

bestå friheterna för sistnämnde hemman således endast i eftergift af halfva skjutsfärdspenningarne,

motsvarande per mantal skatte och krono 24 skillingar banko,

eller 75 öre riksmynt.

Slutligen bör bär ock i underdånighet omförmäla^

att skilnaden emellan antalet mantal i Lerbäcks socken enligt 1825 års

jordebok och antalet af sådana mantal vid medlet af 1600-talet är så ringa, att

beräkning af några nyhemman inom nämnda socken ansetts icke vara erforderlig;

att nuvarande hemman i Dalby hyttelag val icke alla äro desamma, som

finnas uppräknade i 1643 års privilegier, likasom icke heller de hemman, hvilka

nu åtnjuta frihet blott i fråga om skjutsfärdspenningarne, äro utan undantag desamma

som de, hvilka i sådant afseende finnas förtecknade i 1697 års Kongl.

bref, men att, då båda dessa slags hemman äro lätt igenkännelig på sina räntor

och dessutom hatt sig påförda både skjutsfärd^ och dagsverkspenningar till falla

beloppet, ehuru de frinjutna delarna deraf i räkenskaperna varit afkortade, alla

dessa hemman, med ledning häraf, blifvit återfunna; samt

att deremot, angående nya frälsehemman möjligen åliggande gravationer,

några undersökningar nu icke egt rum.

Beträffande derefter frågan om roteringen härstädes, så och ehuru egarne

af Aspa bruk och Laxåna bruksintressenter, med flere, år 1836 inför Roteringskommissionen

företett Kongl. bref och resolutioner, enligt hvilka deras bruk underlydande

hemman skulle vara från utskrifning frikallade och derföre nu icke heller

bolde med ordinarie rotering beläggas, både af komiterade vidtagits den åtgärden

att med ordinarie rotering belägga alla hemman, som icke idkade malmbrytning

och tackjernsblåsning, hvarigenom äfven de under ifrågavarande jernbruk

lydande hemman blefvo ordinarie rotering åsätta. Sedan häröfver anförts underdåniga

besvär, samt Kammarkollegium i underdånigt utlåtande rörande eotejcmk

opaginerad Kontrollera mot PDF

69

ningsfrågan för länet i allmänhet den 21 September 1839, i hvad dessa besvär

angick, i underdånighet anfört, att som Kong!. Maj:t, i fråga om roteringen af

åtskilliga hemman och lägenheter i Färnebo härad eller Philipstads bergslag i

Wermland, genom nådigt bref den 31 Augusti 1838 förklarat, att, ehuru genom

nådiga blefven den 2 November 1833 blifvit stadgadt, att såväl inom Philipstads

bergslag som inom de i Örebro län belägna bergslager endast de hemman, hvilka

med bergslagsrörelse, nemligen malmbrytning och tackjernstillverkning, sig befattade,

borde extra roteras, men att andra inom dessa bergslager befintliga

oprivilegierade hemman deremot skulle vara ordinarie rotering underkastade, likväl

och då, enligt hvad upplyst blifvit, ostridigt vore, att alla berörda hemman

och lägenheter inom Philipstads bergslag verkligen tillhört bergslag och åtnjutit

bergslagsfriheter, hvaribland äfven befrielse från ordinarie rotering, Kong!. Maj:t

funne deraf följa, att samma hemman icke kunde såsom oprivilegierade anses förr

än, efter föregången behörig pröfning och meddeladt beslut, bergslagsfrihet blifvit

dem frånkänd, samt att då pröfningen, huruvida sådana hemman och lägenheter,

hvilka möjligen eftersatte de med bergslagsfrihets åtnjutande förenade skyldigheter

i afseende å bergsbruks bedrifvande, skulle vara samma frihet förlustige, ingalunda

blifvit Roteringskommissionerna uppdragen, ifrågavarande hemman och lägenheter

för närvarande herde underkastas endast extra rotering efter de andelar i

rote, till hvilka de, hvar för sig, af komiterade blifvit uppskattade, kollegium vid

sådan! förhållande, och då af denna öfver nådiga brefvet den 2 November 1833

sålunda i nåder meddelade förklaring bestämdt kunde slutas, att kommitterades åtgärder

med roteringen inom bergslagerna vore stridande mot de af Kongl. Maj:t

gillade grunder, samt enär i anseende till de förändringar i hela roteringsverket

inom bergslagerne, hvilka blefve en följd af roteringsbesvärets bestämmande i enlighet

med Kongl. brefvet den 31 Augusti 1838, så val förnyade undersökningar

som upprättandet af andra roteringslängder måste komma att ega rum, ansåge

sig höra i underdånighet hemställa, att frågan måtte återförvisas till förnyad

handläggning af kommitterade, med föreskrift om iakttagande af hvad genom nådiga

brefvet den 31 Augusti 1838 blifvit förordnadt, pröfvade Kongl. Maj:t, enligt

nådigt bref den 21 December 1839, skäligt att till hvad sålunda blifvit hemstäldt

lemna nådigt bifall; hvadan sedermera hemman icke blott i Hammars och Askersunds,

utan äfven i Snaflunda och Bodarne socknar af Sundbo härad, samt i

Wisby och Bodarne socknar af G rimstens härad, ehuru i öfrig! icke åtnjutande

några bergslagsprivilegier, blifvit endast extra roterade; och har, i följd häraf,

äfven sistberörda hemmans frihet från ordinarie rotering ansetts höra bland donna

bergslags privilegier upptagas och beräknas.

I sammanhang med den uppgift å tackjernstiondens belopp, som af Uppbördsförvaltningen

i orten blifvit meddelad, linnés omförmäldt, att tionden af Igelbäckens

masugn inom Hammars socken, hvilken masugn vore belägen på ordinarie

roterad! hemmans grund, af sådan anledning icke blifvit i nämnda belopp inbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

räknadt; ock som den anmärkta omständigheten angående roteringen af berörda

hemman befunnits vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande, samt detta

hemman icke heller i öfrig! åtnjuter några friheter, har åtgärden att icke upptaga

tionden åt sagda masugn synts befogad och sålunda bär lemnats utan förändring;

men då deremot, i afseende å eu i Bodarne socken af Grinig tens härad belägen

masugn, Laxå, för hvilken tionde icke heller blifvit af Uppbördsförvaltningen beräknad,

hemmanet af samma namn derstädes, liksom äfven flere hemman inom

donna och andra socknar af samma härad, på sätt ofvan blifvit antydt, i fråga

om rotering varit betraktadt såsom bergslagskemman och derföre fått sig blott

extra rotering åsatt, har tionden för sistnämnda masugn ansetts äfven höra, jemte

tionde inom bergslagen i öfrig!, till beräkning bär upptagas.

Med tillämpning af hvad nu blifvit i underdånighet anförd!, hafva friheterna

i räntan för donna bergslag, hvilken enligt 1825 års jordebok innefatta!- följande

slags hemman å tillsammans 82yi2 mantal, befunnits uppgå till nedannämnda

belopp, nemligen för

A) Skatte och Kronol:o.

Hemman i Lerbäcks socken:

37f mantal ä 38: 58. . -.................... 1,459: 61.

2:o. Hemman i Hammars socken:

4| mantal Dalby hyttelag å 36: 87 .............. 165: 91.

„ öfriga hemman å 75 öre ............. 12: 47.

B) Frälse
10|

mantal i Lerbäcks socken

llf „ i Hammars d:o

1 „ i Askersunds d:o

23A mantal å 37 öre...................... 8: 56.

S:ma 82Ty mantal riksdaler 1,646: 55.

hvartill kommer friheten från ordinarie rotering, hvilken för

56|| extra soldatrotar, till hvilka bergslagen är inroterad vid Nerikes

Regemente, i medeltal för åren 1855—1859 motsvarar ett årlig! belopp

af................................. 4,629: 82.

Summa friheter riksmynt 6,276: 37.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

De afgälder, som mot dessa friheter till Kronan inträtt ■ t i ■

tionde och skattejernsafgift; och är den senare inä,etsa t , 1 tackJe™s
dels

af Bergs kollegium af den 3 Juni 1847 sam deL af K ^om utslag,

af den 26 Maj IMS; varande i sådant afseende stadgad ™ Ti

dessa utslag, att af 6% mantal i Hammars socken Mka ''tlhårt V

lag, men erhållit nådigt tillstånd att sitt hvttehrnt- n- ^ ^ Foissa k^tteskulle

utgå med 2 skeppund tackjern per mantal n 1 ^ skattejernsafgift

3% mantal i Lerbäcks^och Stunda Lck2 hvilka "T” att af

hyttelag, men likaledes erhållit nådigt tillstånd att meT h''^777 pa Svaldre

enahanda slags afgift skulle erläggas med tillsammans 13 skeppund^

marker, motsvarande, i hela tal, 3 skeppund 17 i;sm]na p ţ spund 7

Enligt det sistnämnda utslaget skulle den genom rletJi parker per mantal,

giften till angifvet belopp årligen *

i ärendet, fann, genom nådigt Bref den 4 Mai v ’ pa ford klagan

med förklarande, det frågan om ständig skatSrus afeiL fatt '' Tf

klagandemes hemman, som upphört med tackjern»blåsning i SvaTdreTvtm % rf®

genom Kong!, förordningen angående utsträckt frihet r k , '' Vld de

20 September 1859 inträda ^ändrade föSb^de gGD

afgift likväl skulle erlägga» för liden från den 1 ZeLtr 1853

ar 1860, då nyssnämnda Kongl. förordning träd! i gällande kraft i ?S

ordna, att den skattejernsafgift, som för ifrågavarande siu år hm-rl ’ for"

utgå med ett belopp, som, i förhållande till klagandernas andekr 7T7 7“ 7

motsvarade den tiondeafgift, hvilken utgjorts af f l . ^ttelaget,

Svaldre hytta under »Lön Hd iJtU.tfcÄJ T *? 1“

mcdgifna lindringen i

liktal för har ifrågavarande tid erlaets till det ; ,i,,f >, , , a aI£ltt

ställda belopp; samt derföre ansetts äfven böra med detta^beopp liärteTn ^

tugas; varande deremot å andra sidan befunnet att sistnmfm-1-m ?PP"

angående vissa på Svaldre hyttelag förut Tudldé “n

loi afgiftens upphörande tillämpats äfven i fråga om de G3/ mantal i pr

socken, hvilka tillhört Forssa hyttelag, så att från och med år 1861 a

jernsafgift här icke vidare blifvit erlagd. 1 1861 nagon skatte
Beträffande

nu de belopp, med hvilka tackjernstionden och skaltejernsafciften

utgjorts inom donna bergslag, så uppgå dessa belopp safgilten

af tackjernstionden:

för år 1855 till 215 centner 52 skålpund 96 ort

" " 1856 „ 266 „ 7 „ 68 ’

" " 1857 „ 212 „ 87 „ 20 "

" " 1858 „ 182 „ 66 B ^6

__"___" 1859 „ 119 „ 80 32

Summa 996 centner 94 skålpund 32 ort,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Nya

Kopparbergs

bergslag.

samt af skattejernet:

för år 1855 till 121

w r>

» w

w r>

1856 „

1857 „

1858 „

1859 „

121

121

121

121

centner

76 skålpund 56 ort

76

56 „

76

„

56 „

76

56 „

76

„

56 „

Summa 608 centner 82 skålpund 80 ort,

eller tillsammans till 1,605 centner 77 skålpund 12 ort, motsvarande i medeltal

för år 321 centner 15 skålpund 42 ort, med ett värde, enligt räkenskaperna,

likaledes i medeltal för år af 989 riksdaler 90 öre riksmynt.

10:o. Nya Kopparbergs bergslag.

Enligt den år 1836 upprättade och efter behörig granskning fastställda

jordeboken, jemförd med 1825 års jordebok, bestar denna bergslag af

hela Nya Kopparbergs socken, med skatte- och kronohemman 40mantal samt

eu del af Ramsbergs socken i Lindes härad, med skattehemman -/AV «____________

Summa 40ff|| mantal.

I afseende å dessa hemman förekommer, angående

bo. 57/8 mantal skatte och krono i Nya Kopparbergs socken, hvilka tillförene

utgjort 63/4 mantal,

att år 1656 dessa 63/4 mantal, belägna i den då så kallade Ljusnars

Kopparbergs socken, skattlades med eu ränta för alla hemmanen tillsammans af

27 skeppund stångjern; äfvensom att i 1662 och 1663 årens räkenskaper berörda

63/4 mantal angifvas vara 27 stycken fjerdedel stadgetorp eller stadgehemman,

hvilka 27 stycken hemman i sistnämnda års jordebok finnas införda, hvarje Y4.dels

mantal med 1 skeppund stångjern i ränta;

att dessa hemman således, och enligt hvad om dem jemväl i öfrig! blifvit

utrönt, äro stadgehemman, samt att om dem följaktligen gäller hvad om hemman

af samma slag inom andra bergslager förut blifvit anfördt; hvadan, och då ifrågavarande

hemman blifvit skattlagda efter det Skjutsfärds- och Dagsverkspenningarne

beviljades, sagda hemman, ehuru den förra ränteposten endast till hälften och den

senare alldeles icke af dem utgöres, likväl ansetts icke höra upptagas såsom åtnjutande

några friheter i räntan; samt

att den minskning i mantal, från 63/4 till 57/g mantal, hvilken, enligt hvad

ofvan blifvit omförmäldt, för dessa hemman egt rum, tillkommit derigenom, att

tre y4:delar förmedlats till hälften och att två V4:delar utlagts till dagsverks- och

skattevedstorp,

opaginerad Kontrollera mot PDF

skattevedstorp, samt i sådan egenskap undergått samma behandling som öfriga,

dylika inom donna bergslag förut befintliga, bär nedan vidare omnämnda torp;

2:o. 1 mantal Salbo, äfven i Nya Kopparbergs socken:

att detsamma är ett ifrån Lindes socken och bergslag bil förlagdt arfoeh

eget hemman, med här beräknade enahanda friheter i ränta» som för dylik»

hemman i nämnda bergslag upptagits;

3:o. T7^ mantal Hånkabacken:

att detta är ett rekognitionsliemman utan friheter; och

4:o. yVyV mantal i Nya Kopparbergs och Ramsbergs socknar:

att dessa hemman genom skattläggningar, Indika blifvit åt kammarkollegium

fastställda dels den 5 Maj och den 23 November 1835, dels den 21 Juni 1838,

uppkommit al bergsfrälsefrihet förut, för kopparhandteringen härstädes, åtnjutande

oskattlagda fjerdepartsegendomar samt dagsverks- och skattevedstorp, sedan genom

nådigt Bref den 8 Maj 1829 förklarats, att bergsfrälsefriheten skulle upphöra, och

orten i följd deraf undergå mantalssättning och skattläggning, dervid skulle användas

den genom Kong], Förordningen den 28 Juni 1775 för Savolax och Kalelen

fastställda metoden; varande, med tillämpning häraf, skattläggningen så

verkställd, att någon lindring i räntan, af bergslagsprivilegii natur, icke kommit

ifrågavarande hemman till godo;

och äro, på grund af hvad nu blifvit anförd t, friheterna i räntan inom

denna bergslag sålunda beräknade, nemligen för:

l:o.

1 mantal arf- och eget hemman, i Nya Kopparbergs socken — 75 öre.

2:o.

51 mantal stadgehemman, i Nya Kopparbergs socken ... — .—

3:o.

Skatte- och Kronohemman:

Rekognition^ och

33fiö mantal i Nya Kopparbergs socken

_-zWrr w i Ramsbergs d:o

S:ma 40-j-fH mantal.

och N y h e in m a n:

Riksmynt

75 öre,

hvarjemte åt»jutes frihet från ordinarie rotering, hvilken

frihet för 24^ extra soldatrotar, till hvilka bergslagen är inroterad

vid Nerikes och Westmanlands Regementen, i medeltal för åren

1855—1859 motsvara!- ett ärligt belopp af riksdaler.......

2716: 82 „

Summa friheter riksmynt 2717: 57 öre;

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Wermlands

län.

Filip sta ds

bergslag.

mot hvilka friheter utgjorts tackjernstionde, till ett belopp:

för

år

1855

af

1,497

Centner

34 -

skålpund 20

ort.

))

))

1856

77

934

)>

75

))

8

77

))

77

1857

))

1,063

19

77

40

77

77

77

1858

))

1,043

39

77

84

77

))

))

1859

V

1,163

77

45

77

68

77

eller tillsammans af 5,702 Centner 14 skålpund 92 ort;

motsvarande i medeltal för år 1,140 Centner 42 skålpund 98 ort, med ett värde,

enligt räkenskaperna, likaledes i medeltal för år, af 2,379 riksdaler 37 öre riksmynt.

III. Wermlands län.

Inom detta län finnas, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande derstädes

äfvensom vederbörande fögderiredogörare omförmält, två privilegierade bergslager,

nemligen Filipstads och Nyeds.

Af dessa bestod Filipstads bergslag, som är den äldsta af dem båda, till

en början af blott tvenne socknar, nemligen Fernebo och Kroppa. Men år 1786

bildades af områden från Fernebo socken Brattfors, Nordmarks och Gåsborns kapellförsamlingar

samt af områden från Kroppa socken, Lungsunds socken, hvarefter

år 1805 af områden dels från Gåsborns socken dels från Äppelbo socken i

Störa Kopparbergs län bildades ytterligare en kapellförsamling, nemligen Näs

Rems, inom hvilken de från Äppelbo socken ditförlagda lägenheterna likväl icke

äro af bergslagsnatur; och omfattar den ifrågavarande bergslagen, hvarest ännu i

början af 1600-talet icke funnos några hemman, utan endast hyttor och bergstorp,

enligt 1825 års jordebok för närvarande följande lägenheter i nedanskrifna socknar,

nemligen:

Hemman.

-

Bergstorp.

Hyttor,

Skatte

skatte.

Skatte

Frälse.

och

Frälse.

och

Krono.

Krono.

Fernebo socken ...........

v4

17 V4

11

—

Brattfors d:o ...........

—

—

2 Va

18

—

Nordmarks d:o ...........

—

—

6 V 2

2

---

Gåsborns d:o ...........

489/o6

—

2

Va

14

—

Näs Rems d:o ...........

47/32

—

1

—

Kloppa d:o ...........

7‘Vie

2 ll/i2

3 Va

60

—

Lungsunds d:o ...........

5%4

42

5

Summa

17 Via

8 Vs

29V4

148

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

75

hvarförutom finnas, i Fernebo socken, 2 skattekontor och 32 skatte- och kronotorp,

hvilka lyda under Filipstads stad, samt dels i Brattfors socken, Hedenskogshyttan,

dels i Kroppa socken, Kroppa hytta eller masugn, dels i Lungsunds socken,

Bjurbäckshyttan, hvilka alla, enligt uppgift, äro belägna på särskild! skattlagd

lägenhets grund, utan att med full visshet kunnat utrönas, huruvida någon

jord tillhör sjelfva hyttorna, dels äfven i Lungsunds socken 1 frälsehytta, benämnd

Kungsskogen, hvilken icke har någon jord sig tillagd och derföre icke heller blifva

åsatt hvarken ränta, kronotionde eller rotering samt således är att endast såsom

masugn anse; och Indika samtliga lägenheter inom Fernebo, Brattfors, Kroppa

och Lungsunds socknar alltså funnits vara af beskaffenhet att nu icke höra här

upptagas.

Bland de tre slaga lägenheter, som, enligt hvad nyss blifvit angifvet, numera

här förekomma, nemligen hemman, hyttor och bergstorp, äro hemmanen utan

undantag antingen från närliggande landslag hit förlagda eller ock bär skattlagda

rekognition- eller nyhemman; och utgöra skatte- och kronohemmanen jemte jordeboksränta

äfven mantalsränta!!, med undantag endast af halfva skjutsfärdspenningarne

och hela dagsverkspenningarne, hvarjemte af frälsehemmanen utgå halfva

boskaps- och fjerdedel skjutsfärdspenningar samt af det gamla frälse! äfven kungsforingen.

"

Beträffande åter de bränne andra slagen af bär befintliga lägenheter, eller

hyttor och bergstorp, af Indika de förra äro masugnar med i mantal icke satt

jord och de senare bestå af jord, likaledes utan åsatt mantal, samt beggedera slagen,

enligt hvad ofvan blifvit omförmäldt, äldre än hemmanen, så utgjorde dessa

lägenheter af ålder såsom årlig eller jordeboksränta en dem påförd Osmundsjernsskatt,

år 1609 uppgående, för bergslagen i dess helhet, till 1570 lispund 13 markör,

under benämning af skatte-, lanngills-, gingierdes-, kiöpöres- och frachte-jern.

Denna jernskatt blef i sistnämnda års specialräkning afskrifven i följande ordalag :

“Efter K. M:tz bred och ordning!! skulle Bergzmennerna utgiöra tionde jämn, och

efter blåsningen så emellan beggie Nyårsdagar ficka som K. M:tz brack vidd Nya

Kroppan, och----skall skrifvare!! vidh Nya Kroppan gjöra beskiedh för bergz
lagen,

efter han kan dagligen vara tillstädes och achta på blåsningen vid hyttorna,

--derföre blifver afkorta!! som han skall gittra beskiedh för11; hvarefter finnas

affärda de förut upptagna lägenheterna med deras här nämnda jernskatt, 1570 lispund

13 marker. Väl har det vid donna afföring åberopade Kong!. B refvel icke

kunna! återfinnas, men af de ur räkenskapen anförda ordalagen synes framgå, antingen

att äfven för donna bergslag meddelats något särskild! stadgande, enligt hvilket skulle

erhållas befrielse från den ordinarie skatten, mot vilkor att tionde af tackjärnstillverkningen

i ställe! erlades, eller ock att de förut i fråga om Wester-jernbergslagen

samt Nora och Lindes bergslager omförmälda Kong!. Blefven af år 1608 ansetts,

jemte det de angingo vissa i dem namngifva bergslager särskild!, tillika innefatta

ett slaga allmänna stadgande^ tillämpliga äfven på andra då befintliga bergslager.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7H

Vare sig nu att det ena eller det andra åt dessa förhållanden legat till

grund för den berörda afföringen, så egde någon debitering af ordinarie räntan

icke vidare rum i ortens jordebok och fögderiräkenskaperna. Af brukande bergsmän

erlades, från och med år 1610, i stället för berörda ränta, tionde af tackjernstillverkningen,

hvaremot, visserligen, icke brukande bergsmän och torpare fortfarande

utgjorde sin gamla Osmundsjernskatt; men så väl tionden som nyssnämnda

skatt redovisades numera i Ny Kroppa jernbruks räkenskap, hvilket till en tid

fortfor, äfven ehuru hyttor och bergstorp med sin gamla ränta vid slutet af 1620- talet i jordeböckerna ånyo upptogos, liksom ock der infördes hyttor, uppbyggda

etter tiondens tillkomst, änskönt dessa senare, såsom utgörande tionde, icke till

jordeboksränta skattlades.

Efter det, på sätt nu uämndt är, berörda lägenheter åter blifvit i jordeböckerna

införda, upptagas derstädes till och med år 1724 ej mindre den gamla Osmundsjernskatten

af äldre hyttor och bergstorp, än ock, jemte nyskattlagda bergstorp,

den för dem bestämda jernränta; men i den enligt ny metod för år 1725

upprättade jordeboken förekommer icke vidare någon jordeboksränta af de gamla

hyttorna, hvilka liksom de nya, nu upptagas endast till namnet och med den mantalsränta,

som af dem utgick, blott med undantag af boskapsskatten; hvaremot

bergstorpen fortfarande upptagas med den dem påförda jernskatten; dock att, å

ena sidan, icke brukande bergsmän måste skatta såsom fordom, under det att, å

andra sidan, den, som byggde ny hytta eller blef inbrukare i gammal sådan, vare

sig han vore bonde eller bergstorpare, mot åtgörande af tionde fick åtnjuta samma

eftergift i räntan som gammal hyttas egare. Och äro sålunda nybildade hyttor i

jordeboken numera intagna på samma sätt som om de öfriga bär ofvan blifvit

anfördt, under det torp och andra lägenheter, som i dessa hyttor ingått, äro från

jordeboken uteslutna eller inom kolumn torda, samt alltså förete ett annat förhållande

än de i Grythytte och Hellefors bergslager af bergstorp tillkomna, förut

nämnda, hyttor, hvilka fortfarande utgöra sin gamla torpskatt.

Vidkommande åter mantalsränta!! för nu ifrågavarande lägenheter, så utgå

af hyttorna, till visst för dem bestämdt belopp eller efter jemförelse med mantal,

brukshjelp äfvensom boskaps- och skjutsfärdspenningar, samt af bergstorpen, likaledes

efter jemförelse med mantal, boskaps- och skjutsfärdspenningar, men icke

någon brukshjelp, hvaremot så väl åt hyttor som af bergstorp icke utgöras hvarken

landtågsgärd eller dagsverkspenningar; och hafva, i afseende å hvardera af

dessa ränteposter särskild!, utom i hvad angår dagsverkspenningarne, rörande

hvilka endast torde behöfva anmärkas, att de, i jemförlighet med hvad i andra

bergslager egt rum, lika litet för nu afsedda lägenheter som för hemmanen, här

utgjorts, förhållandena inom donna bergslag i öfrig! befunnits vara följande, nemligen

angående

opaginerad Kontrollera mot PDF

l:o. Brukshjelpen:

Redan ar 1586 tinnes här debiterad eu hjelpcpersedel, limsten, med tillsammans

80 lass, och utgående efter do skattskyldigas förmögenhet. I den näst derefter

befintliga räkningen för år 1588 förekommer åter ett annat belopp, nemligen

70V2 lass, och jemväl efterföljande räkningar, för längre tid, visa att ifrågavarande

hjelp äfven då icke utgick till något bestämdt ärligt belopp, liksom ock af

berörda räkenskaper framgår, att nämnda hjelp ursprungligen icke utgjordes med

sjelfva persedeln eller löstes med penningar, utan var endast ett arbetsbiträde, bestående

i framforsling af limsten till Kronans bruk Nykroppa. Under det att

sålunda antalet af bergslagen påförda “ lass “ härutinnan fortfarande visar sig vexlande,

finnes ar 1623, da lassens antal uppgick till 400, hvarje lass vara åsatt ett

värde af 18 öre silfvermynt, hvithet värde per lass eller tunna år 1669 är, med

åberopande af en Kong!, resolution och vederbörande landshöfdings ordres, nedsatt

till 6 öre. Dessförinnan både år 1651 det antal lass eller tunnor, som bolde

utgöras, blifvit bestämdt för hvarje hytta, ehuru olika för olika hyttor; och utgingo

limstenspenningarne härefter, samt med tillämpning af ofvanberörda värdeberäkning,

till och med år 1696. I det näst påföljande årets specialräkning deremot

är donna penningeränta, då Bruhshjelp ballad, hyttorna påförd till lika belopp för

hvarje hytta, med 16 tunnor ä 6 öre tunnan, motsvarande 3 daler silfvermynt,

eller 1 riksdaler banko per hytta. Efter donna tid har någon förändring härutinnan

icke egt rum, utan äro hyttorna nu i man talsräntan påförda brukshjelp,

under namn af limstenspenningar, med ett belopp af 1 riksdaler banko per hytta;

hvaremot bergstorpen, Indika, så vidt utrönas kunnat, icke någonsin haft sig donna

räntepost påförd, utan att dock någon bestämd anledning till detta förhållande

kunnat utfinnas, fortfarande äro från erläggandet af nämnda hjelp fria.

2:o. Boskapspenningar^:

Efter att från den tid, då donna skatt beviljades, hafva till och med år

1641, bär så val som i landslag, utgått med eu viss, efter kreaturens antal och

utsädet beräknad afgift, blef genom riksdagsbeslutet den 2 Februari 1642 samma

skatt förvandlad till en bestämd penningeränta, att utgöras med 2 daler silfvermynt

af hvarje helt mantal skatte och krono samt med hälften för frälse, med

hvithet belopp boskapspenningar''^ äfven bär till och med år 1645 utgingo, dock

efter den beräkningsgrund, att hvarje delegare i hytta, eller brukande bergsman,

fatt erlägga lika mycket i boskapspenningar som en hel gård på landet. Som

emellertid skattens erläggande efter en sådan beräkningsgrund fanns alltför tryckande,

medgaf, på gjord framställning i ämnet, landshöfdingen Christer Bonde

sistnämnda år, att hvar hytta finge utgöra så mycket boskapspenningar och extra

ordinarie hjelper som 4 mantal på landet, hvithet beräkningssätt och i 1646 års

räkenskap är tillämpad!. Men redan det påföljande året, eller år 1647, finnes

opaginerad Kontrollera mot PDF

7s

kammarkollegium genom bref den 26 Mai hafva gillat nämnda landshöfdings då

vidtagna åtgärd att för boskapspenningarnes erläggande åter låta uppteckna boskapen

och derefter, enligt bergsmännens anhållan, beräkna nämnda skatt på förut,

intill år 1642, öflig! sätt; varande sedermera härutinnan någon förändring icke

inträdd förr än, till följd af Rikets Ständers i underdånig skrifvelse den 18 Mars

1857 gjorda framställning i ämnet, Kong!. Magt, efter vederbörandes hörande, genom

nådigt Bref den 22 Juli 1859 stadgade, att från och med samma år boskapspenningarna,

såväl härstädes som i Grythytte och Hellefors socknar åt Örebro

län, skulle erläggas efter enahanda grund som för skjutsfärdspenningarne der

alltid varit gällande, så att hvarje hel bergsmanshytta skulle, lika med fyra mantal,

utgöra fyra riksdaler riksmynt, hvarje krono- och skattebergstorp, lika med ett

hälft mantal, femtio öre, och hvarje bergsfrälsetorp, lika med ett fjerdedels mantal,

eller tjugufem öre; med nådigt förklarande derjemte, att boskapspenningarne för

de från Fernebo till Grythytte socken lagda hemman, hvilka, likasom hyttorna,

erlagt donna skatt efter boskapen, skulle i stället beräknas att utgå såsom för

hemman i allmänhet efter deras åsätta mantal.

3:o. Skjutsfärdspenningarne:

Redan från början af donna ränteposts debitering påfördes härstädes densamma

hemmanen med blott hälften af det medgifna beloppet, eller med 6 mark

silfvermynt mantalet, skatte- och krono-, och med 3 mark mantalet frälse, samt

hyttorna och bergstorpen, alla då skatte-, eller krono-, och till mantal beräknade »

såsom vid fråga om Boskapspenningarne nyss blifvit omförmäldt, men likaledes

blott till hälften, eller hel hytta med 6 daler och bergstorp med 3 mark; och

utgår denna räntepost fortfarande med enahanda belopp, för frälse alltid beräknad!

till hälften mot för skatte- och krono.

4:o. Landtågsgärden:

Denna räntepost har härstädes icke någonsin utgått åt hyttor och bergstorp

; men hvarken jordeböcker eller räkenskaper, nyare eller äldre, lemna någon

upplysning om anledningen till den för sagda lägenheter inom nu ifrågavarande

bergslag sålunda åtnjutna fullkomliga frihet från utgörande af berörda räntepost.

I fråga om orsaken till donna, för nyssnämnda lägenheter egendomliga, frihet

skulle det visserligen kunna synas, såsom hade denna frihet, i större eller mindre mån,

sin grund deri, antingen att denna räntepost borde utgå efter mantal, hvilket, vid tiden

för tillkomsten af nämnda skatt, bär icke fanns, eller att hyttor och bergstorp vid

samma tid voro ur jordebok och räkenskaper uteslutna, af den anledning att, såsom

ofvan är omförmäldt, både den tionde, som mot befrielse från Osmundsjernsskatten,

blifvit påbjuden, och flen gamla jern räntan af torpare och icke blåsande bergsmän

skulle redovisas af skrifvaren vid Nykroppa bruk, samt att friheten sålunda skulle

uppkommit endast genom ett förbiseende vid debiteringen. Men mot sådana antaganden

strida, i förra hänseendet, den omständigheten, att, ehuru bergsmansjorden

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

ej var satt i mantal, densamma dock icke åtnjöt befrielse från boskaps- och

skjutsfärdspenningar, och, i senare hänseendet, förhållanden af, exempelvis sådan

beskaffenhet som att, när genom bergskollegii bref den 18 November 1648 förordnades,

dels att y4 mantal skatte, Gräsbosjötorp, som då bvggt hytta och erlade

tionde, skulle från Råda socken i Elfvedals härad hitflyttas, och ‘dels äfven att

donna nya hytta skulle mot tiondes utgörande få åtnjuta samma friheter som

äldre hyttor härstädes, till följd af detta förordnande afskrefs icke blott jordeboksränta^

utan äfven mantalsränta!! och dermed jemväl landtågsgärden '' hvar
,

et,ter denna hytta- betraktats på samma sätt som öfriga hyttor härstädes, samt

äfven bliivit i likhet med dem onererad.

Med fästadt afseende särskilt å sistberörda förhållande vill det alltså

synas, som om, enligt den tidens åsigt, friheten från landtågsgärd, i hvad donna

ort angick, betraktats såsom ett bergslagsprivilegium, vare sig nu att en dylik

uppfattning grundat sig på bestämmelserna i 1608 års Kongl. Bref om tionde!!

eller att något särskild!, nu likväl icke återfunnet, beslut blifvit i detta ärende

meddeladt. Då häraf åter följer, att befrielsen från landtågsgärd måste i förevarande

fall anses såsom ett privilegium för bergsmansjord, jemförlig med hemman,

uppstår den frågan, i hvad män den jord, som tillhör å ena sidan hytta

samt a andra sidan bergstorp, må, i afseende å endera eller bådadera af dessa

slags lägenheter, vara att räkna till så beskaffad bergsmansjord.

Beträffande härutinnan det förra slaget, eller hyttorna, så förekommer att

likasom hemman i allmänhet utgöra en årlig hjelp, inom bergslagerna gemenligen

benämnd brukshjeJp, hyttorna härstädes redan från äldre tider fått utgöra eu

dylik hjelp, först genom forsling till Kronans bruk samt sedermera, och ännu

genom erläggande af penningar till bestämdt belopp; att, å ena sidan, nämnda

lagenheter mot erläggande af tionde, åtnjutit friheter i räntan af likartad beskaffenhet

med dem, som för bergsbruk, och mot tiondes utgörande, inom privilegierade

bergslager i allmänhet blifvit hemman tillerkända, och att, å andra sidan

nar fråga vant om utlagors påförande, med beräkning efter mantal, äfven hyttorna

blifvit, i vissa afseende!!, safta i jembredd med hemman, dervid hel hytta

'' T1" uPPSkattats lika med fyra mantal, såsom visar sig icke allenast i hvad

angår boskaps- och skjutsfärdspenningarnes erläggande, utan äfven i fråga om

utgöiandel af den ar 1649 beviljade kröningshjelp.

Någon anledning att nu annorlunda förfara, eller att icke betrakta hyttorna

såsom jemförliga med hemman, lärer sålunda icke heller förefinnas; och i hvad

dervid angår den måttstock, efter hvilken jemförelse!! bör uppställas, så synas

giltiga skal vara för handen att vid eu dylik jemförelse äfven nu bibehålla den

erakmngsgrund, som härutinnan tillförene gemenligen varit tillämpad. På sätt

nemligen inhemta af, bland annat, den år 1811 upprättade längd rörande extra

lotenng härstädes, i hvilken handling finnas angifna resultaten af'' den undersökning

och uppskattning af all bär befintlig jord, som på Eders Kongl. Majds Be

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

fallningshafvandes föranstaltande af vederbörande i jordegarnes närvaro samma år

verkställdes, visar sig, att de flesta hyttor, både de nya och de gamla, omfatta

särdeles vidsträckta jordområden; och torde i sådant afseende få exempelvis anföras,

det vid nämnda uppskattning befanns, att Nordmarkshyttan, en hel, gammal,

hytta i Nordmarks socken, hade eu areal i skog och inegor af 10,000 tunnland,

med ett utsäde af 11478 tunnor, samt att der kunde födas 27 hästar, 150 kor

och 131 småkreatur; att Näs-Rems-hyttau, eu half ny hytta i Näs-Rems socken,

och bildad af ett bergstorp med förut 12 lispund Osmundsjerns ränta, både en

areal af 18,487 tunnland, med 58% tunnors utsäde samt 36 hästar, 89 kol och

156 småkreatur; och att Skarphyttan, eu half ny hytta i Kroppa socken, egde

en areal af 5,000 tunnland, med 27 tunnors utsäde samt 8 hästar och 36 kor.

Att en ny hytta uppkommen af blott ett enda bergstorp, såsom den nyssnämnda

Näs-Rems-hyttau, kan ega ett jordområde af sådan omfattning som donna, måste

till en ej ringa del härleda sig af skogsanslag från allmänningar; i hvilket afseende

ock inhemtas af bland annat 1811 års roteringskommissions protokoll

för den 5 Juli samma år, i fråga om en der omförmäld hytta, den bär förut

omnämnda Gräsbosjöhyttan, att enligt generalbergsembetets den 30 Juni 1638

utfärdade privilegium å anläggningen af samma hytta, bergsfogden och nämnden

blifvit anbefallda, att till hyttan “anslå så mycken skog af allmänningen, som

kunde behöfvas, oberäknad den andel hytteanläggarne förut kunde ega såsom

arfsrätt i samma skog". Alla de (Kriga hyttornas omfång är visserligen mindre

än de nu anfördas: och nedgår, likaledes enligt den vid förberörda undersökning

verkställda utredning, ifrågavarande omfång till och med, för tvänne hyttor nemligen

för Hektorshyttan, en half ny hytta i Fernebo socken, till 919 tunnland,

med ett utsäde af 617/32 tunnor, samt med 3 hästar, 8 kor och 2 småkreatur, och

för Herrehultshyttan, eu half gammal hytta i Kloppa socken, till 800 tunnland,

med 20% tunnors utsäde, samt med 3 hästar och 6 kor. Men flertalet af hyttorna

hafva ett jordområde af sådant omfång, att de härutinnan vida mera närma

sig de största här ofvan angifna, än de senast omnämnda tvänne minsta lägenheterna

af detta slag. Såsom en ledning för omdömet angående det värde, ifrågavarande

lägenheter i nyare tider ansetts ega, kan ock omförmälas, att det ar

1865 hyttorna inom denna bergslag åförda taxeringsvärde uppgår, efter hel hytta

beräknadt, högst, för Näs-Remshyttan, en half hytta, och värderad till 289,900

riksdaler, eller för hel hytta till 579,800 riksdaler, samt lägst, för förenämnda

Hektorshyttan i Fernebo socken, likaledes eu half hytta, å 30,000 riksdaler, eller

för hel hytta till 60,000 riksdaler, och utgör i medeltal, efter hel hytta räknadt,

173130 riksdaler, samt motsvarar, med beräkning af 4 mantal per hel hytta, ett

medelvärde per mantal af 43,283 riksdaler riksmynt; och anse kollegierna alltså,

på grund af hvad nu blifvit anfördt, och i enlighet med hvad redan ofvan blifvit

antydt, giltiga skal förefinnas att, vid beräknandet af bär ifrågavarande privilegier

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

för meranämnda lägenheter upptaga hel hytta såsom lika med fyra mantal, och

delar af sådan lägenhet i förhållande derefter.

Vidkommande åter de här befintliga bergstorpen, så ega dessa visserligen

likhet med hyttorna derutinnan, att de, likasom dessa, omfatta jord utan åsatt

mantal, äfvensom att de i fråga om utgörandet af boskaps- ock skjutsfärdspenningar

samt kröningshjelp äfven blifvit jeniförda med hemman, i det hvarje bergstorp

betraktats såsom lika med Y2 mantal, dervid emellertid torde höra erinras,

att åtminstone paföringen åt skjutsfärdspenningarne varit endast eu debiteringsåtgärd,

hvilken, då den ej anmärktes af vederbörande revision eller öfverklagades

af den skattskyldige, med tiden fick samma kraft, som om den varit i lag påbjuden;

men dessa lägenheter äro likväl skiljaktiga från hyttorna derutinnan: att

de icke någonsin utgjort eller utgöra någon brukskjelp ; att de, såsom bergstorp,

icke idkat eller idka något hyttebruk; samt att de, i nämnda sin egenskap, i

beskattningshänseende varit betraktade såsom lägenheter af annat slag än hyttorna,

i det bergstorp äfven efter tiondens införande blifvit till ränta skattlagda, hvithet

aldrig varit förhållandet med hyttor, tillkomna efter tiondens påbjudande; äfvensom

att icke allenast de nyskattlagda bergstorpen, utan äfven alla de gamla, så

vidt af dem nemligen ej bildats nya hyttor, eller de ej förenats med gamla så
dana

till gemensam blåsning, och derföre mot tiondes utgörande blifvit fria från

sin gamla skatt, fortfarande svara till sin åsätta ordinarie ränta. Såsom i förevarande

hänseende väsendtligt och upplysande bör ock anmärkas, dels att, jemte

det skattläggning af nyupptagna bergstorp tid efter annan verkställts, äfven förhöjning

i, äldre sådana lägenheter åsatt, ränta vid åtskilliga tillfällen, bland annat

och i största utsträckning åren 1686, 1696 och 1713, egt rum, dervid särskild!

förtjena!'' omförmälas, att, sedan vid eu året 1696 hållen jordransakning befunnits,

det flera bergstorp antingen helt och hållet saknade ränta eller ock bolde vidkännas

förhöjning i förut åsatt räntebelopp, Tingsrätten, på yrkande af vederbörande

kronofogde och efter hörande af de till tinget instämda och dervid närvarande

lägenhetsinnehafvarne, den 18 Juni sistnämnda år bestämde den nya

eller förhöjda ränta, de särskilda torpen kunde och herde draga, utan att likväl

fråga härvid förekom att påföra torpen något mantal, antagligen, i ej få fall, af

samma anledning, som vid ett senare tillfälle utgjorde hinder för en sådan åtgärd,

beträffande ett i Lungsunds socken beläget gammalt bergstorp, Högåsen,

nemligen att detsamma, vid besluten metodisk skattläggning, icke kunde, i anseende

till dess ringa omfång och värde, mantal åsättas; dels, och i hvad vidkommer

den synpunkt, ur hvilken dessa lägenheter varit betraktade med hänsigt

till sadana förhallanden, der eljest mantalet utgör den bestämmande grunden för

åligganden och rättigheter, att, enligt hvad i 1811 års Roteringskommissions förberörda

protokoll den 5 Juli samma år § 5 finnes anfördt, vid den då hållna

undersökning, “upplystes såsom en i denna ort allmänt antagen och erkänd

sanning, att uti allt hvad som angår ordinarie räntan, väghållning, riksdags
11
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

mannaarvode, presttionde, kyrkobyggnad, prestval, tingshusbyggnad, med mera dylikt,

bär af ålder, utan att någon känd författning stadgar sådant, sextiofyra lispund

Osmundsjerns skatt blifvit ansedd svarande emot ett helt hemman eller

jordeboksmantal", samt att detta, hvilket kommissionen “fann nödigt att till framdeles

efterrättelse— —■ låta anteckna", måste hafva afseende ensamt på bergstorpen,

såsom de enda lägenheter med jernränta i donna ort; hvadan bergstorpen, fpr

hvilka beloppet af den påförda jernräntan uppgår till högst 16 lispund och till

lägst 2 lispund, samt i medeltal utgör 5 lispund, och hvilka torp, ehuru de alla

fått sig påförda boskaps- och skjutsfärdspenningar lika med ett hälft mantal,

efter nu angifna beräkningsgrund, i fråga om nyssnämnda angelägenheter gällt

lika med hemman från och med blott y32 mantal till och med blott */4 mantal,

synas hafva varit betraktade såsom lägenheter af en särskild klass, hvilkas ställning

i beskattningshänseende vore bestämd genom den dem åsätta Osmundsjernsränta;

och då härtill kommer, att, enligt den af bemälda kommission upprättade

roteringslängden, bergstorpen i jemförelse med hyttorna ega ringa omfång och

ofta ingen skog, samt slutligen, att, derest ifrågavarande lägenheter nu skulle

med hemman jemte ras och med hänsyn dertill mantal åsättas medelst tillämpning

af gällande skattläggningsmetod; en dylik åtgärd af berörda metods användande

i fråga om gammal och derför antagligen val uppbrukad jord skulle kunna leda

till följder för egaren, hvilka icke voro med billighet öfverensstämmande, hafva,

vid sådant förhållande, och enär meranämnda bergstorp dels, enligt hvad ofvan

blifvit antydt, icke haft något egentligt sammanhang med bergsbruket, dels, och

så vidt utrönas kunnat, blifvit skattlagda utan hänsigt till ortens bergslagsprivilegier,

samt, såsom åsätta ett slags stadgeränta, synas icke hafva varit delaktiga

af berörda privilegier i annan man, än i hvad vidkommer roteringen, kollegierna

ansett dessa lägenheter, hvilka jemväl redan äro extra roterade, icke höra såsom

jemförliga med hemman och åtnjutande några friheter nu upptagas, ehuru, å

andra sidan, samma lägenheter nu mera icke heller lära kunna frikallas från de,

efter donna åsigt, obehöriga påföringarne af boskaps- och skjutsfärdspenningar.

Beträffande nu frågan om hvilken jordeboksränta bör beräknas för hvarje

hytta, så lärer gammal hytta höra svara för sin förra, nu afskrida Osmundsjernsränta,

äfvensom, der bergstorp möjligen kan hafva blifvit med hyttan förenadt,

jemväl för dettas, nu mera likaledes afförda, jernhatt; hvaremot, i hvad angår

nya, ej skattlagda hyttor, vare sig de uppkommit af gamla bergstorp eller bildats

af annan jord, dessa rättast torde böra jemföras, en hvar, med jemngod gammal

bytta, och deras frihet i nu berörda afseende derefter uppskattas, helst, i hvad

vidkommer nya, af bergstorp bildade hyttor, torpens gamla skatt icke lärer stå i

lämpligt förhållande till hyttornas nuvarande värde, sedan desamma,, på sätt dels

ofvan anförts, dels i öfrig! förutsättas kan, blifvit genom skogsanslag betydligt

förbättrade; och har, med tillämpning häraf, blifvit undersökt, hvilka bland ej

mindre här, än nu mera i Grythytte bergslag befintliga hyttör äro gamla,

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

äfvensom hvilken jernränta enhvar af dem jemte tillagdt bergstorp, der sådant

varit med hytta förenadt, af ålder haft sig åsatt, dervid befunnits, att hvarje

gammal hytta i medeltal rantat omkring 73 lispund Osmundsjern, som följaktligen

skulle utgöra jordeboksränta per hel hytta af hvarje slag, med undantag endast

föi de i Giythytte och Hellefors bergslager nu befintliga, Indika uppkommit af

bergstolp, men förfarande utgöra dessas jernräntor, hvari någon förändring nu

icke kan föreslås.

Med anledning af denna bergslags egendomliga beskaffenhet i jemförelse

med ofri ga bergslagerna i riket och alla de svårigheter, som vant förenade med

utredandet af frågan om dess privilegier, har det funnits af nöden ait, så vidt

ske kunnat, följa hvarje hemman och lägenhet från dess uppkomst och under

hvarje dess förändring samt i sådant afseende, på grund af jordeböcker och

andra handlingar, öfver berörda hemman och lägenheter upprätta specifika förteckningar,

utvisande liden för deras tillkomst, med mera} och få kollegierna,

med åberopande dels af dessa förteckningar, hvillca i underdånighet bifogas’

äfvensom af deri omförmälda handlingar, dels af ofvan anförda förhållanden och

förut tillämpade åsigte, i afseende å friheterna i räntan inom denna bergslag på

följande sätt sammanfatta de resultat härutinnan, Indika de anställda Undersöknin

garn e gifvit vid hunden, åtgörande nemligen dessa friheter för:

l:o.

Hel hytta bland de å förteckningarna A. B. och C upptagna dylika

lägenheter:

I jordeboksränta!!:

2 skeppund 21 lispund Osmundsjern,

I mantalsräntan:

landtågsgärd för.............................4 mantal>

skjutsfärdspenningar för..........................

dagsverkspenningar 4^nge ^dagsverken för.............4 „ ;

hvilka friheter, då landtågsgärden, i likhet med hvad i andra, vid denna ränteposts

tillkomst befintliga, bergslager inom Nerike, Westmanland och Dalarne egen

rum, beräknas i bergslagspersedlar och sålunda utföre i Osmundsjern, efter omsättning

till ny ränta och enligt behörigen uttaget medelmarkegångspris, motsvara

180 riksdaler 98 öre riksmynt.

2:o.

1 mantal skatte eller krono af hemman, upptagna å förteckningen N:o 1:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

I mantalsräntan:

halfva skjutsfärdspenningar......................24 skillingar;

hela dagsverkspenningar j^^dränge pagsverken;

hvilka poster i ny ränta motsvara 20 riksdaler 44 öre riksmynt;

3:o.

V2 mantal gammal! frälse, å förteckningen N:o 5:

I mantalsräntan:

fjerdedels skjutsfärdspenningar 6 skillingar banko, eller 19 öre;

4:o.

1 mantal nytt frälse af hemman upptagna å förteckningen N:o 6:

I mantalsräntan:

trefjerdedels skjutsfärdspenningar...................36 skillingar,

hela dagsverkspenningar j^^dränge jdagsverken;

i ny ränta motsvarande 20 riksdaler 81 öre riksmynt;

5:o.

V4 mantal nytt frälse å förteckningen N:o 7:

I mantalsräntan:

hela dagsverkspenningarne jdagsverken,

eller i ny ränta 4 riksdaler 92 öre riksmynt; hvaremot

6:o.

de & förteckningarne N:is 2—4 och 8 förekommande skatte- och kronosamt

nya frälsehemman äfvensom alla slags bergstorp, upptagna å förteckningarna

N:is 9—13, icke åtnjuta några nu afsedda friheter;

och belöpa sig alltså, enligt förestående klassifikation, och med hemmanen

och lägenheterna ordnade socknevis, friheterna i räntan till följande belopp,

nemligen:

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Hyttoi

| Hemma

1 ...

tf

j antal.

mantal.

antal.

A) Skatte- och Kr ono eg endomar.

a) Hyttor efter afräknande af masugnar, enligt

punkt l:o:

m

—

—

Fernebo socken

H

—

—

Brattfors „

3*

—

—

Nordmarks „

2

—

—

Gåsborns „

i

—

—

Näs Berns „

3k

Kroppa „

Läger 29% hyttor å 180: 98. . . 5,293: 66

b) Hemman enligt punkt 2:o:

4-2T

Lungsunds socken å 20: 44...... 82- 61

c) Hemman enligt punkt 6:o:

—

i

—

Fernebo socken

—

m

—

Gåsborns „

—

4*

—

Näs Berns „

Q3 1

°T¥

Lungsunds „

Läger 13y24 mantal........

d) Bergstorp enligt punkt 6:o:

—

—-

11

Fernebo socken

—

—

18

Brattfors „

—

—

2

Nordmarks „

—

—

14

Gåsborns „

—

—

1

Näs Berns „

—

—

60

Kloppa „

42

Lungsunds „

Läger 148 bergstorp........

B) Frälseegendomar.

a) Hemman enligt punkt 3:o.

—

1

Y 1

—

Lungsunds socken ....... 19

29* |

17 7 1

1 * TY 1

148

Transport 5,376: 46

Tpt

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Hyttor

Hemman

Bergs-

torp

antal.

mantal.

antal.

Tpt

291

1 7 7S

1 '' T2"

148

Transport 5,376: 46 j

b) Hemman enligt punkt 4:o:

=

2-j-i

—-

Kroppa socken

Kungsunds „

Säger 7 mantal å 20: 81 ..... 145: 67

c) Hemman enligt punkt 5:o:

—

i

—

Kungsunds socken........... 4: 92

d) Hemman enligt punkt 6:o:

1

—

Kungsunds socken ...........

e) Bergstorp enligt punkt 6:o:

—

5

Kungsunds socken ...........

S:ma

i 29£

or; 5

1

153

riksmynt 5,527: 05;

hvarjemte åtnjutes frihet från ordinarie rotering; och da med afräknande

af åtskilliga skogshemman om 2^ mantal i Oashorns socken,

hvilka, såsom lydande under Hellefors siltver- och jernverk samt saknande

inegor, jemlik! Kongl. brefvet den 31 Augusti 1838 njuta frihet

af extra rotering på annan grund än den här afsedda, och således

icke torde vara hit hänförliga, denna bergslag är vid Nerikes regemente

inroterad till 36^^ extra soldatrotar, tillkommer såsom frihet

vakansafgiften för berörda rotar, hvilken i medeltal för aren 1855 59

motsvarar ett ärligt belopp af...................... 2,589: 66,

dervid afdrag dock ej kunnat verkställas för prostgårdar och

stommar, enär dessa icke äro i roteringslängden särskild! utmärkta,

och jordeboken om dem icke heller lemnar säker upplysning; utvisande

donna senare emellertid, att rotetalet för berörda lägenheter

ej kan öfverstiga omkring 1 rote. _______________________________

Summa friheter riksmynt 8,116: 71.

Den af bergslagen åter utgjorda tackjern;,tionde uppgår, enligt räkenskaperna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

87

för år

1855 till 5,387 centner 79 skålpund 27 ort

1856

„ 4,799 „

33

12

1857

„ 4,469

75

65

1858

4,754

13

”

88

1859

„ 4,973 „

19

29

eller tillsammans till 24,384 centner 21 skålpund 21 ort;

motsvarande i medeltal för år 4,876 centner 84 skålpund 24 ort, med ett värde

enligt räkenskaperna, likaledes i medeltal för år, af 14,760 riksdaler 66 öre

riksmynt.

I fråga om den andra inom detta län belägna bergslag, eller Nyeds som

från början utgjorts af blott en socken af samma namn, men nu mera, genom

dennas delning, omfattar tvänne socknar, Nyeds och Elfsbacka, kvilka bestå den

förra af 25£f mantal skatte- och krono- samt $ mantal frälse-, och den senare

af 3ss mantal skatte- och krono- samt i mantal frälse, eller tillsammans af 30f

mantal deraf 29|f mantal skatte- och krono- samt 1* mantal frälse, förekommer

hufvudsakligen:

att densamma, enligt Kong!. Brefvet den 31 Mars 1649, erhållit sina privilegier

pa den grund, att bergslagen icke både annat att uppehålla sig med än

“allenast strömmar och skog“ ;

att, jemte det bergslagsfriheterna alltså icke blifvit denna ort beviljade för

idkande åt gruvbrytning och tackjernsblåsning, sådan handtering af ålder der

icke förekommit, utan att socknemännen endast med kolning och körslor betjena!

de flora inom socknen belägna jernverk, som för sådana behof icke hade några

egna lägenheter; °

att, sedan landshöfdingen i orten, till bergverkens så mvcket bättre drifvande,

gjort den förordning att till hvart och ett bruk i socknen blefve indelte

vissa bönder, som mot riktig betalning skulle gorå till det bruket sitt arbete som

de voro underlagda, men en del bruksförvaltare denna förordning i så måtto

missbrukat, att de nödgat de dem tilldelte hölider antingen för en hop odugligt

gods eller pa eu alldeles osäker kredit bruken betjena, Kong!. Näjd, på häröfver

förd klagan, dervid yrkadt blifvit, det allmogen måtte “stå fritt försälja sin afvel

derest de om förnöjelsen kunna säkra vara", genom nådig Resolution den 22

December 1697 förordna!, att allmogen intet tvång af brukspatronerna skulle

vederfaras, utan fritt stå sina varor annorstädes att föryttra, hvarest de en riktig

betalning undfå kunna; vid hvilken förmån allmogen blef genom Kongl. Resolutionen

den 12 Juli 1720 bibehållen, “så framt ingen nyare förordning vore

vi vl till ÖL j

att likväl den allmogen genom Kongl. Resolutionen den 22 December 1697

lemnade frihet, att, hvarhelst den sjelf villo, afyttra sina kol, afse!! endast tillåtelse

för densamma att få betjena hvilket bruk som helst inom socknen och dymedelst

Nyeds

bergslag.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

vara befriad från allt tvång af den förut gjorda fördelning emellan de inom socknen

varande bruken af allmogens tjenstbarheter, men icke något medgifvande det

denna betjening finge sträcka sig till bruk utom socknen; i öfverensstämmelse

hvarmed, och sedan Bergskollegium i underdånigt utlåtande den 16 Mars 1726 i

ärendet anfört bland annat att, enligt hvad kollegium funne sig höra antaga, bergslagsfriheteu

vore socknen förunnad för dervarande brukens bättre och lättare betjenande

af allmogen, samt att dessa bruk till en sådan betjening egde förmånsrätt

framför andra, Kong!. Maj:t, genom nådigt Bref den 26 Juli 1726, med gillande

af de af kollegium andraga skäl, förklara! det skola vara “alldeles forbudet

att fora och föryttra kol ifrån och utom bemälde Nyeds socken, eller att någon

bruksegare, som häfver jernverk der utom, må understå sig dem att emottaga

och till sig draga“ ;

att år 1706 i Nyeds socken väl finnes antecknad en masugn, Mångshyttan

benämnd men att ehuru, genom Bergskollegii utslag den 22 December 1755,

nämnda ''masugn, med dess blåsning och koltägt, blifvit från Nyed förflyttad till

Hedenskog i B rattfors socken, ortens privilegier likväl, och sedan bemälda kollegium

i underdånigt utlåtande den 18 September 1771 anmält, att förhållandet med

Nyeds socken icke vore enligt med andra bergslagsorters, emedan tackjernsblasning

eller malmbrytning härstädes icke idkades, utan att allmogen fatt sig bergs

lagsfrihet förunnad emot det den till Nordmarks grufvor erlade en viss grufvegenant

och derjemte idkade skogsarbete för att med nödiga kol underhålla de

inom berörda socken anlagda stångjernsverk, blifvit genom Kong!. Resolutionen

den 10 December 1771 ytterligare bekräftade; samt _

att sedan vid 1818 års riksdag framställning blifvit gjord om indragning

af privilegierna för de bergslager, som icke uppfyllde de med berörda förmåners

förlänande afsedda ändamål, och, med hänsigt dertill, fråga blifvit väckt huruvida

Nyeds socken borde anses sina bergslagsprivilegier förlustig, Kong!. Maj:t, etter

det ej mindre kemmansegarne i orten blifvit herde, än ock vederbörande embetsverk

infordrade utlåtanden i ämnet afgifvit, äfvensom Rikets Ständer, till bni a

kandlingarne i ärendet blifvit öfverlemnadc, i underdånig skrifvelse den 11 februari

1830 anfört, att, då föremålet för den af Rikets Ständer år 1818 väckta

allmänna fråga om indragning af eller jemkning i bergslagsprivilegierna vant att

tillse, huruvida bergslagerna uppfyllt och kunde för framtiden uppfylla sina för

privilegierna åliggande skyldigheter med gruvbrytning och tackjernstillverkmng,

och att, i motsatt fall, privilegierna skulle jernkis eller indragas, samt Rikets

Ständers berörda anhållan således icke egde någon direkt tillämpning pa Nyeds

bergslag, enär densamma för bergslagsprivilegiernas tillgodonjutande icke hatt sadana

förbindelser sig ålagda, och alltså icke heller genom dessas uraktlåtande

kunnat anses förmånen förlustig, Rikets Ständer för sin del ansågo ska icke förekomma

till indragning för det då närvarande af Nyeds bergslags dittills atnjutna

privilegier,

opaginerad Kontrollera mot PDF

89

privilegier, genom nådigt bref den 6 Mars 1830 förklarat, att Nyeds bergslag må

än vidare vid dess bergslagsprivilegier varda bibehållen.

Ehuru således denna bergslag icke är att såsom tackjernsbergslag anse

och frågan om dess privilegier, i följd deraf, icke kan vara omedelbarligen beroende

af nu föreliggande fråga om tackjernstiondes upphörande inom de privilegierade

bergslager, som mot skyldighet att idka tackjernstillverkning och tionde

deraf utgöra, fått sig friheter i räntor och eftergift af eller lindring i andra utlagoi

förunnade; så hafva dock, sedan nyss här ofvan omförmälda nådiga beslut af

den 6 Mars 1830 meddelades, sådana, enligt kollegiernas uppfattning jemväl på

denna ^ ort inverkande, förhållanden inträdt, att kollegierna ansett sig icke höra

underlåta att äfven derpå fästa Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet. Enär

nemligen såsom afgjordt torde höra antagas, att Nyeds bergslag, der hemmansmnehafvarne,

enligt ofvan anförda nådiga resolutioner, icke egt att utom bergslagen

sina skogseflekter fritt afyttra, åtnjutit sina bergslagsprivilegier mot hufvudsaklig

skyldighet att med kol betjena de inom orten belägna stångjernsverk; men

genom Kong], Maj:ts nådiga förordning, angående kolhandeln, den 27 April 1846,

blif\ it stadgadt, bland annat, i § 2, att utom bergslag hemmansegare skall hafva

frihet att från egna skogar kol till hvem som helst försälja, utan hinder af de

erbjudanden om ^betjening från dessa skogar, som vid undersökningar om anläggning

af jernverk eller tillökning i smiden blifvit gjorda, så vida de icke finnas

genom lagligen förbindande afhandlingar bekräftade, äfvensom i § 3, att dessa

medgifvande!! skola gälla jemväl för de hemman inom bergslag, Indika icke äro

till tackjernsblåsning i hytta indelade, samt detta sistnämnda stadgande torde vara

på Nyeds bergslag tillämpligt, och derjemte ej mindre jernhandteringen, liksom

öfiiga näringar, numera intager eu i afseende å omsättningens frihet väsentligen

förändrad ställning mot förr, än ock de slag af jernverk, för hvilkas tillgodoseende

bergslagsprivilegier blifvit ifrågavarande ort tillerkänd, från och med hammarskaftens

upphörande icke vidare, genom erläggande af donna skatt, hvilken

på sätt tillförene särskild! åberopats, i följd af högre smide bär skulle varit jemförelsevis

högre än annorstädes, till Kronan utgöra någon ersättning för den frihet,

som med nämnda skatt stått i ett nära sammanhang; lära de skäl och grunder,

som föranledt tillkomsten och betingat fortvaron af dessa privilegier, hafva

helt och hållet bortfallit; och äfven derest någon inskränkning i den numera eljest

allmänna kolförsäljningsfriheten och några deraf beroende förpligtelse!'' i fråga

om Inleverering skulle, med afseende å Kongl. resolutionen den 26 Juli 1726,

och vid det förhållandet att i Kong], förordningen den 27 April 1846 stadgas,

det fråga om kollevereringsskyldighet, grundad på någon af Kongl. Magt utfärdad

resolution, skall på särskild utredning och pröfning i behörig ordning ankomma,

hår ännu möjligen qvarstå, synes sådant desto mindre höra utgöra någon anledning

att för donna ort mera än för andra bergslager lemna privilegiifrågans tidsenliga

reglering åsido, som dels, och i motsats till hvad inom de öfriga bergs
12
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

lagerna egt rum, sagda ort, enligt hvad nyss blifvit antydt, redan trädt i åtnjutande

af befrielse från erläggande af det vederlag för förmånerna, hvithet skolat

till Kronan utgå, dels och för det fall, att bergslagsfriheterna, mot tackjernstiondens

afskaffande, komme att i andra orter upphöra, under det nämnda friheter för

denna trakt bibehölles, deraf skulle blifva en följd, antingen att tionde ensamt

för denna bergslag skulle såsom beskattningstitel qvarstå, samt, då tackjernstillverkning

der idkades, vederbörande påföras, oaktadt handteringen vore skild från

jorden, och beskattningen sålunda ej kunde falla efter samma fördelning som förmånerna,

eller ock att dylik handtering bär skulle kunna (trifvas utan erläggande

af tionde, hvarigenom Kronan icke ens på donna väg, och när taekjernstillverkning

bär egde ruin, skulle hafva att påräkna någon ersättning för den uppoffring,

som af friheternas bibehållande henne tillskyndades, jemte det att slutligen tackjernstillverkning

bär skulle kunna (trifvas under förmåner från statens sida, hvarmed

samma handtering annorstädes inom riket icke vore gynnad, såsom ock i

viss mån nu sker, i det att en bär befintlig verkstad för tackjernsberedning,

Kärnshyttans masugn, ehuru belägen inom privilegierad bergslag, jemlik! Kong!,

brefvet den 2 November 1866, i afvaktan på en med detta ärende sammanhängande

frågas afgörande, tills vidare åtnjuter frihet från tackjernstiondes erläggande.

Med stöd af samtliga dessa omständigheter, och under förutsättning att,

enär både följdriktighet och billighet synes fordra, det en ort icke mera än en

annan förblifver i åtnjutande af en förmån, sedan en dermed förknippad skyldighet

upphört, icke heller donna bergslag kan undgå att vidkännas åligganden, som

äro för landet i dess helhet gemensamma, hafva kollegierna ansett sig böra, efter

nu lemnad redogörelse för tillkomsten och arten af donna bergslags privilegier, i

underdånighet anmäla, att de friheter, som af Nyeds bergslag tillgodonjutas, numera

bestå i befrielse från ordinarie rotering, äfvensom att, då bergslagen är vid

Wermlands regemente inroterad till 292/3 extra soldatrotar, nämnda frihet, med

vakansafgiften för dessa soldatrotar beräknad efter markegång, i årligt medeltal

för åren 1855—-1859 i värde motsvarar 2,131 riksdaler 7 öre riksmynt.

IV. Jönköpings Län:

Jönköpings

län.

Tabergs

bergslag.

Inom detta Län linnés, på sätt af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

derstädes äfvensom af Fögderiredogörarne blifvit uppgifvet, en privilegierad bergslag,

nemligen Tabergs.

Rörande tillkomsten och omfattningen af denna bergslag har inhemtats

bland annat:

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

att Hertig Carl genom bref den 17 Maj 1599, på borgerskapets i Jönköping

framställda anhållan, beviljat detsamma dels rättighet att “obehindradt bruka och

behålla de jernbruk, som vid Jönköping liggandes är“, och dels, att “på någon

tid---uppleta och hugga så mycken stafrumsved de nödtorfteligen behöfva “,

hvarförutan åt “Augustinus Hansson och Gudmund Andersson“ efterläts att “fritt

behålla det hemman derunder till mulbete, som de hafva köpt sig börderätten

uppå, benämndt Taka" ;

att till “Augustinus Hansson efter Furstliga Nådes Bref11, enligt qvittens

den 20 December 1601, levererades “till hjelp för han upptog Taabergs jernbruk,

pgr — 4% Mark “ ;

att samma “brefvisare Augustinus Hansson“ genom tvänne Hertig Carls

bref af den 13 April 1600 tillägges dels in-natura-persedlar, såsom malt, in. m.

och dels kontanta penningar “till hjelp att upptaga och komma jernbruket vid

makt med, der vid för:de Jönköping";

att bergsbruket sedermera, i enahanda riktning som i andra bergslager, bär

ock fortfarande omhuldades:

att bergslagen, som omfattar 43V4 mantal, fördelade inom 5 socknar, nemligen

Barnarps, Månsarps, Rogberga och Sandseryds socknar i T veta härad och

Byarums socken i Östbo härad, består åt alla de hemman, hvilka vederbörande

Fögderiredogörare i sådant afseende uppgifvit samt innefattar derjemte ett mantal

frälse Håkhult N:o 2 i Barnarps socken; hvaremot hemmanet Y4 mantal krono

Vederyd N:o 1 i Byarums socken, som vid bergslagsintressenternes sammanträde

inför Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande den 24 November 1864 uppgifvits

tillhöra Månsarps Södra hyttelag, är ett för löningsfondens rakning utarrenderad!

militiaeboställe, hvilket icke har sig några bergsmannaförmåner tillerkända.

Vidkommande nu bergslagens friheter i räntan, så är befunnet,

att sedan dagsverltspenningarna år 1652 blifvit beviljade, donna bergslag,

liksom öfriga privilegierade bergslagsorter, synes alltifrån tiden för tillkomsten af

donna räntepost hafva från densammas åtgörande åtnjutit befrielse, ehuru sådant

likväl ej kan med full visshet af räkenskaperna iuhemtas;

att då med år 1662 dagsverkspenningarna började påföras äfven Kronan

icke bekallna hemman af skatte- och krononatur, de på Tabergs bergslag belöpande

dagsverkspenningarne afkortades, med åberopadt stöd af en Kong!, resolution

den 26 November 1660, deri dock samma räntepost icke särskild! omnämnes,

under det att deremot friheten härutinnan uttryckligen bekräftas genom ICongl.

resolutionen den 16 Mars 1689, och med åberopande hvaraf dagsverkspenningarne

sedermera afkortades; varande donna räntepost för hemmanen i Tveta härad nu

mera både ur jordebok och räkenskaper helt och hållen utesluten, samt för de i

Östbo härad belägna, till bergslagen hörande hemmansdelar, tillsammans Y2 mantal,

visserligen i jordeboken äfven för närvarande bibehållen, men i räkenskapen,

under titel “bergslagsfriheter", fortfarande affärd;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

att ya mantal skatte-, Mjällbo, i Sanderyds socken val utgör dagsverkspeuningar

till indelningshafvare, men, enligt Landshöfdinge-Embetets Utslag den 27

Mars 1772, fatt sig full ersättning derför af tackjernstionden tillerkänd, hvilken

ersättning ännu utgår; samt

att bergslagen icke åtnjuter någon annan frihet i räntan än den nu nämnda

eftergiften af dagsverkspenningarne, äfvensom att donna räntelindring, efter författningsenlig

omsättning, i ärligt medeltal för åren 1855—1859 motsvarar ett värde

af 20 riksdaler 62 öre per mantal.

I enlighet med hvad nu blifvit anfördt uppgå alltså friheterna för denna

bergslag, som består af uedannämnda slags hemman, till följande belopp, nemligen

för

A) Skatte- och Kronohemman,

a) T v e t a härad:

10% mantal i Barnarps socken

13% „ i Månsarps „

1 „ i Eogberga „

8 y2 „ i Sandseryds „

Östbo härad:

Va mantal i Byarums socken

33% mantal å 20: 62 .......................... 734: 59.

b) T veta h ärad:

Va mantal i Sandseryds socken (hemmanet Mjällbo).........

B) Frälsehemman.

5 mantal i Barnarps socken

% „ i Månsarps „

1% „ i Eogberga „

9% 1% « i Sandseryds „ * I

43 V4 mantal.

I öfrig! åtnjuta, på sätt Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

uppgifvit, alla de till bergslagen hörande hemman frihet från ordinarie

rotering, men äro, endast med undantag af Va mantal krono Granarp

Transport 734: 59.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Transport 734: 59.

N:o 1 i Barnarps socken samt 1 mantal skatte Hunshult Nås 1 och

2 i Rogberga socken, af hvilka det förra är komministersboställe och

de senare utgöra rustningsstam, extra roterade; varande de efter afräknande

af nyssnämnda ll/2 mantal återstående hemmanen, 413/4

mantal, vid Jönköpings Regemente inroterade till 22115/156 extra soldatrotar,

för hvilka vakansafgiften i ärligt medeltal för åren 1855—1859

uppgår till ett belopp af........................ 1,919: 71.

Summa friheter riksmynt 2,654: 30.

Å andra sidan utgör, enligt räkenskaperna, den tackjernstionde, som blifvit

erlagd, sedan afdrag skeft för den ersättning, som deraf utgått till hemmanet

Mjällbo, ett belopp

för

år 1855

af 581 centner

37 skålpund 45

ort

„

„ 1856

„ 700 ..

91 „

20

„

„ 1857

n 533 „

25 „

41

„

1858

» 547 „

33 „

35

„

„

1859

» 49o „

25 „

42

eller tillsammans 2,858 centner 12 skålpund 83 ort,

motsvarande i medeltal för år 571 centner 62 skålpund 57 ort, med ett värde,

enligt räkenskaperna, likaledes i medeltal för år, af 1,648 riksdaler 79 öre

riksmynt.

Efter det härmed redogörelsen blifvit afslutad för de bergslager, hvilka

vederbörande Länsstyrelser och Fögderiredogörare förmält vara med privilegier

försedda, hafva kollegierna att sig i ämnet yttra äfven rörande de län, der, enligt

vederbörandes förklarande, någon privilegierad bergslag icke skulle vara för handen,

men inom hvilka likväl, pa sätt ofvan blifvit antydt, sådan ort befunnits förekomma,

nemligen Störa Kopparbergs och Gefleborgs Län; och fä kollegierna i sådant afseende

i underdånighet anföra, rörande:

V. Stora Kopparbergs Län: Siora

Kopparbergs

län.

Inom detta län finnes en privilegierad bergslag, Westerberg slag eu, om fa t- ^

tande, enligt 1825 års jordebok, Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes sock- 6 ^

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

nar jemte Malingsbo och Ludvika kapellförsamlingar, livilka sistnämnda församlingar,

bildade af delar, den förra af Grangärdes och den senare af Söderbärkes

socken, likväl numera utgöra egna socknar och gäll. För förhållandet med räntorna

inom denna bergslag har redan förut, i sammanhang med framläggandet af

enahanda förhållande inom Gamla Norbergs bergslag i Westmanlands Län, blifvit

omständligen redogjordt; och med åberopande af denna redogörelse torde, för

beräknandet af friheterna härstädes, i öfrig! endast behöfva omförmäla^

att, enligt hvad utredningen vid Gamla Norbergs bergslag utvisar, år 1619

i Westerbergslagen Linnés 863/4 mantal;

att åter vid liden för dagsverkspenningarnes tillkomst, och enligt 1652 års

jordebok, bergslagen bestod af

Skatte- och Kronohemman...................... 112f

Frälsehemman.......................... • •___|____

eller tillsammans 113| mantal;

att deremot, enligt 1825 års jordebok, bergslagen omfattar följande antal

mantal, nemligen:

inom Grangärdes socken,

med Ludvika kapell:

Gamla hemman, skatte-....................... 37|

Nyhemman, skatte-, tillkomna efter 1660-talet .......... 5-A

Finnhemman............................. Hl

Rekognition- Stubbe- och röjselrätt- samt andra Nyhemman,

skatte- och krono-, hvilkas räntor efter år 1825 blifvit fastställda 25*! ______

Summa 7 0-a7-gg mantal j

inom Norriärkes socken:

Gamla hemman, skatte- och krono-..............- -

Nyhemman, skatte-, tillkomna efter 1680-talet...........

Finnhemman.............................

Rekognition- och andra Nyhemman, skatte-, hvilkas räntor efter

år 1825 blifvit fastställda...................

Frälsehemman............................

42j

12|

It

HItf

8

Summa 60|ft mantal;

opaginerad Kontrollera mot PDF

95

inom Söderbärkes socken,

med Malingsbo kapell:

Gamla hemman, skatte- och krono-................. 36||

Nyhemman, skatte-, tillkomna etter 1680-talet ........... 5||

Finnhemman............................. 2|

Rekognition- och andra Nyhemman, skatte- och krono-, hvilkas

räntor efter år 1825 blifvit fastställda............

Frälse Säteri............. i

................ ~z

Summa 51]] mantal;

att sålunda, då hemmanen upptagas efter deras likhet i afseende å räntan,

bergslagen utgöres af

l:o.

inom Grangärdes socken

„ Norrbärkes d:o

* Söderbärkes d:o

Gamla hemman, skatte- och krono-:

.................... 37]

.................... 42]-

.................... 361]

2:o. Nyhemman, skatte-,

inom Gran gärdes socken.........

„ Norrbärkes d:o .........

„ Söderbärkes d:o ........

tillkomna efter 1660-talet:

............

............ 12]

............ Hi

3:o. Finnhemman:

inom Grangärdes socken ....................

„ Norrbärkes d:o .................... 1|

„ Söderbärkes d:o .......... 95

4:o. Rekognitions- stubbe- och röjselrätts- samt andra Nyhemman,

skatte- och krono-, hvilkas räntor efter år

1825 blifvit fastställda:

inom Grangärdes socken.................... 25|]

„ Norrbärkes d:o .................... 4^

„ Söderbärkes d:o .....''................ 6]]]

inom Norrbärkes socken

5:o. Frälseegendomar:

Hemman

Säteri

H6Ä

23^-

Hl

9 a 8 S 5

... 1

* -......£

Summa mantal 182]^];

inom Söderbärkes socken

opaginerad Kontrollera mot PDF

96

att den störa skilnaden emellan antalet mantal för gamla hemman enligt

1825 års jordebok och enahanda antal för de år 1619 befintliga hemmanen har

sin grund i den omständigheten, att i nyare tider tillkommit hemman, med räntor

fullkomligt lika de äldre hemmanens, men hvilka nyhemman dock, enligt förut

angifna och allmänneligen tillämpade asigter, icke äro att betrakta såsom åtnjutande

några friheter i räntan, ett förhållande, som gäller äfven för de här befintliga

Finnhemmannen;

att de år 1619 bär befintliga 863/4 mantal, enligt hvad vid redogörelsen

för Gamla Norbergs bergslag blifvit angifvet, sakna jordeboksränta till i medeltal

följande belopp, nemligen:

Penningar........................... 5 runstycken banko,

Osmundsjern..........................lispund och

_ ''......................... 4 stigar; samt

att vid beräknandet af friheten från de för 6 öke- och 12 drängedagsverke per

mantal utgående dagsverkspenningarne, dels och i fråga om hvilka hemman bort

donna räntepost påföras, lagts till grund det nyss bär ofvan uppgiga antalet af

de år 1652, enligt den då upprättade jordeboken, i bergslagen befintliga mantal,

dels, och enär i det 20-åriga medelpriset icke förekommer värde å öke- och

drängedagsverke!! i detta län, bär i stället mast för sagda ändamål användas

värdena å vindhästdagsverke samt hjelpa och hushags- eller jordeboks-dagsverke.

Då med tillämpning häraf, de räntor, från livilkas utgörande frihet åtnjutes,

omsättas till nya, enligt Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, finnas de uppgå till

251 kubikfot 5,75 kannor råg,

503 „ 1,50 „ hafre och

2,892 riksdaler 82 öre i penningar,

hvaraf belöpa sig på hvarje mantal, som njuter frihet från både jordeboksränta

och dagsverkspenningar,

2 kubikfot 9 kannor råg,

5 „ 8 „ hafre och

27 riksdaler 42 öre i penningar,

samt på hvarje mantal, som frinjuter endast dagsverkspenningarne,

19 riksdaler 87 öre i penningar;

motsvarande dessa räntor i årligt medeltal för åren 1855- 1859 ett värde

af 4,236 riksdaler 58 öre, deraf för hvarje hemman af förra slaget 42 riksdaler

91 öre och af det senare slaget, såsom nyss nämndes, 19 riksdaler 87 öre, allt

riksmynt.

Jemte det donna ort af ålder haft sig ständig rotering påförd, bl ef, vid

1811 års roteringsförrättningar i Störa Kopparbergs län, all då oroterad jord med

extra rotering belagd, utan undantag för oroterade bergsmanshemman; och da

någon förändring i sistnämnda rotering, i fråga om de hemman som för donna

senare

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

senare vant föremål, jemlik! Kongl. Brefven den 2 Februari 1813 och den 21

September 1826, på grund af deri angifva, hit icke hänförliga, förhållanden, äfvensom

enligt Kongl. Brefvet den 2 November 1833, tills vidare icke bör ega

rum, lärer denna bergslag för närvarande icke heller höra såsom åtnjutande nåi

afseende å roteringen här upptagas.

Den till Kronan af bergslagen erlagda tackjernstionde bär uppgått

för år 1855 till 6,049 Centner 15 skålpund 87 ort,

„ 63 „

21

gra friheter

1856

1857

1858

1859

4,975

4,307

4,414

4,576

22

44

28

88

56

eller tillsammans till 24,322 Centner 24 skålpund 3 ort,

motsvarande i medeltal för år 4,864 Centner 44 skålpund 81 ort, med ett värde,

likaledes i medeltal för år, af 11,930 riksdaler 15 öre riksmynt; i sammanhang

med hvilken uppgift om tackjernstiondens belopp under nu nämnda tid likväl äfven

torde höra anmärkas, att sådan tionde, på sätt jemväl af Eders Kongl. Majrts

Befallningshafvande i länet och vederbörande bergmästare finnes, efter förmälandet

att bergslagen icke skulle åtnjuta några privilegier, anmäldt, från och med år 1861,

då Kongl. Kungörelsen den 14 December 1860 trädde i kraft, bär icke varit debiterad

eller blifvit utgjord.

VI. (iefleborgs iitu:

län.

I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande äfvensom

Bergmästaren upplyst, finnes i detta län blott en bergslag, nemligen Ofvansjö Ofvansjö och

och Thor säkers; men i hvad angår den af bemälde vederbörande jemväl med- Thorsåkers

delade uppgiften, att donna bergslag icke skulle åtnjuta några särskilda privilegier, bergslag.

hvadan och på grund af Kongl. Kungörelsen den 14 December 1860 någon tackjernstionde

icke heller blifvit efter nämnda tid bär debiterad och erlagd, har, vid

anställd undersökning i fråga om det förra af dessa förhållanden, befunnits:

att de till donna bergslag hörande hemman, uppgående, enligt 1825 års

jordebok, tillsammans till 90|£ mantal, deraf skatte- och krono-, i Ofvansjö socken

55Co mantal, samt i Thorsakers socken 84 j mantal, äfvensom Frälse-, i Thorsakers

socken -/it mantal, väl i öfrig! utgöra enahanda räntor som hemmanen i

landslag, men dock i Mantalsränta!! åtnjuta befrielse från de i hjelpekörseln ingående

Dagsverkena;

att under en tidrymd af mer än 200 år afkortning af dessa dagsverken

egt rum, intill dess desamma ar 1849 ur jordebok och räkenskaper uteslötos;

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

att för berörda afkortning likväl finnas anförda tvänne olika grunder, en

till en början åberopad och en annan sedermera an gifven;

att, i fråga om deri äldre af dessa grunder, år 1613 hela Thorsåkers

socken samt 24 hela mantal, eller hemman, i Ofvansjö socken, “som bruka och

bryta jernberget", af sådan anledning för första gången voro fria från nämnda

dagsverken, äfvensom att, ehuru en dylik befrielse för år 1614 icke synes hafva

åtnjutits, bergsbrukarne likväl ånyo åren 1615—1619, och då af samma anledning

som år 1613, dessa dagsverken icke utgjort;

att under de näst derpå följande åren Gestrikland är utarrenderadt, samt

att de för denna tid tillgängliga specialräkenskaper ej lemna några upplysningar

om, huruvida dagsverkena utgått eller icke;

att deremot år 1633, då Gestrikland innehades såsom Lifgeding af Enltedrottningen

Maria Eleonora, meranämnda dagsverken väl äfven finnas afkortade,

men nu på en annan och vilseledande grund, i det att då ordas om skattejernets

förmedling, enligt ett Kong!. Bref den 23 Januari 1611, hvilket bör vara 1621,

men en förvexling af förhållanden, som med hvarandra icke stå i något sammanhang,

härvid egt rum, enär å ena sidan den omförm älda förmedlingen åt

skattejernet blifvit Ofvansjö och Thorsåkers socknar medgifven redan genom ett

Kong!. Bref den 24 September 1613 och i följd deraf verkställd åtminstone till

och med år 1629, eller så långt räkenskaper förut äro tillgängliga, men å andra

sidan 1621 års Kongl. Bref afser en helt annan sate, nemligen ett återinförande

för hela Gestrikland af räntornas utgående efter utsäde och icke efter mantal;

att, ehuru vid den i 1633 års räkenskaper, på ofvan angifna, oriktigt

åberopade, grund, verkställda förmedling af skattejernet äfven dagsverkena medföljde,

likväl såsom verifikation för dessa senares afkortning derjemte finnes i

original bilagd en handling rörande en af Underlagmannen i Gestrikland Hans

Larsson, med nämnd, vid laga ting med allmogen i närvaro af Enkedrottningens

Befallningsman hållen ransakning den 12 Februari 1634, enligt hvilken de, “som

berget bruka i Torgsåkers och Ofvansjö socknar — — — — alltid varit för

förrne dagsverken förskonte, emedan de stort arbete använda på stock och sten

och gorå deraf eu summa jern till öfverheten, som i jordeboken förmäles, och de

andra socknar i landet, som förrne dagsverken gorå, intet afveta";

att redan för år 1635 anträffas ett nytt bevis för samma afkortning, bestående

i en af bergsbrukarne inom de båda socknarne till Enkedrottningen ställd,

och på enahanda omständigheter, som ur Lagman sundersökningen blifvit anförda,

grundad underdånig ansökning den 3 Maj 1636 om eftergift af berörda dagsverken,

hvilken ansökning kan anses hafva vunnit nådigt bifall, derigenom, att

räkenskapen af Enkedrottningens Hofmarskalk och Kamererare blef utan anmärkning

åtminstone i denna del granskad;

att från och med år 1634 ej mindre de i Lagmansundersökningen än ock

i nyssnämnda underdåniga ansökning omforma!da, i förening med hvarandra åbe
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

ropade, skäl för befrielsen från dagsverkena, eller det svåra arbete! med bergsbruket

jemte den omständigheten att bergsbrukarne utgjorde en summa jern, bär,

liksom i Wester-jern-bergslagen, benämndt Hyttegälsjern, i räkenskaperna blifvit i

så måtto vanställda, att der icke vidare finnes såsom anledning till afkortningen

upptaget det förra, förut i sådant hänseende allena angifva förhållandet att bergsbruk

idkades, utan att såsom stöd för befrielsen åberopas endast den senare omständigheten,

eller att hyttegälsjern utgjordes, liksom om berörda befrielse skulle

åtnjutas ensamt på denna grund; samt

att alltsedermera, intill dess nämnda dagsverken år 1849 ur jordebok och

räkenskaper uteslötos, för afkortningen af detta besvär åberopats den grund, att

hyttegälsjern utgjordes.

Då nu frågan om, huruvida denna ort är att betrakta såsom privilegierad

bergslag, måste anses beroende af den grund, på hvilken meranämnda afkortning

rätteligen skott, torde, till ledning för sakens bedömande i detta fall, få i underdånighet

erinras, att jemte det förhållandet, att bergsbruk bär idkats, först och

ursprungligen varit anfördt såsom skal för sagda afkortning och sålunda redan

derigenom lärer höra såsom anledning till eftergiften lemnas företräde framför en

sedermera föreburen orsak härutinnan, dertill kommer den väsentliga omständigheten,

att hyttegälsjernet, såsom i hvad angår Wester-jern-bergslagen, vid redogörelsen

för G-amla Norbergs bergslag blifvit angifvet, är en åtminstone från slutet

af 1500-talet hyttorna påförd ordinarie Osmundsjernsränta, under det att deremot

hjelpedagsverkena, hvilka utgått efter hemman (ej gärdemantal), äro en oviss ränta,

eller en arbetsprestation, som utfordrades, då den behöfdes, och eljest kunde

eftergifvas, någon gång för ett annat, likaledes tillfälligt åtagande, såsom, exempelvis,

skedde år 1611, då hela Gestrikland var derifrån befriadt, mot det att

befolkningen skulle skydda landet för fienden. Och enär häraf sålunda synes

framgå, att hyttegälsjernets utgörande icke bör kunna antagas verkligen hafva egt

något sammanhang med bär ifrågakomna räntepost, ehuru erläggandet af berörda

jern, hvithet i nu förevarande hänseende till en början icke ens omnämnes, derefter

först anföres jemte det äldre skälet, eller att bergsbruk idkas, och slutligen

kommit att såsom åberopad grund för afkortningen ensamt qvarstå, anse kollegierna

befrielsen från utgörandet af oftanämnda kjelpedagsverken vara att betrakta

såsom en bergslagen för dess bergsbruk tillkommen förmån, och sålunda

höra såsom en bergslagsfrihet för densamma upptagas och beräknas; hvaremot

hyttegälsjernet här, likasom i Gamla Norbergs bergslag och Westerbergslagen tillförene

varit fallet, är endast eu å hyttorna lagd ränta, hvilken, för denna ort

ännu bibehållen, torde höra upphöra att utgå.

Beträffande sedermera antalet åt de hjelpedagsverken, hvilka sålunda varit

afkortade, intill dess desamma, på sätt nämndt blifvit, ur jordebok och räkenskaper

uteslötos, har visat sig, att detta antal belöpt sig till 287 stycken, deraf

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

likväl 3 stycken, hvilka falla såsom gravation på nya frälsehemman, i de efter

1724 års metod upprättade jordeböckerna icke vidare finnas intagna.

Då nämnda 287 hjelpedagsverken omsättas till ny ränta, enligt Kongl.

Kungörelsen den 11 Maj 1855, uppgå desamma till ett värde af 439 riksdaler

47 öre riksmynt, hvilken räntelindring alltså, och enär orten icke har någon eftergift

i roteringen sig förunnad, utgör den enda frihet, hvaraf bergslagen är i åtnjutande.

Den tackjernstionde, som af bergsmanshyttorna blifvit utgjord, men hvilken,

på sätt ofvan finnes anfördt, från och med år 1861 icke vidare debiterats och

erlagts, har dessförinnan utgått

för år 1855 med 259 centner 88 skålpund 16 ort,

,, „ 1856 „

171

„

77

„

60

„

* „ 1857 ..

162

„

26

„

32

» » 1858 „

150

„

41

40

* ,, 1859 „

149

„

49

„

44

„

eller tillsammans

893

centner

82 skålpund

92

ort;

motsvarande i medeltal för år 178 centner 76 skålpund 58 ort; och då härtill

lägges det af bergslagen utgjorda och ännu utgående hyttegälsjernet, hvithet i

ärligt medeltal belöper sig till omkring 54 centner 54 skålpund 90 ort, så erhålles

ett sammanlagd! årligt belopp af 233 centner 31 skålpund 48 ort, med ett

värde, såsom till Kronan erlagdt, af 605 riksdaler 5 öre riksmynt.

Sammanfattas nu värdena, å ena sidan af de friheter, hvilka, enligt hvad

ofvan blifvit anfördt, af de i Riket befintliga 17 privilegierade bergslager dels i

räntan, dels i fråga om roteringen åtnjutas, äfvensom å andra sidan af det vederlag,

der sådant utgått, som af bergslagerna för dessa friheter erlagts, så visar

sig, enligt i underdånighet häröfver bifogade Tablå, Bilagan Ditt. D, att för den

tid, hvilken i sådant afseende blifvit för jemförelse verkställande härutinnan i

nåder bestämd, eller från och med år 1855 till och med år 1859, förhållandet i

berörda afseende utfaller sålunda,

att värde! af de åtnjutna friheterna öfverstigit värde! af det utgjorda vederlaget

:

för Kora bergslag, med riksdaler................. 4,893: 81.

» Lin(les „ „ „ 7,352: 56.

„ Ramsbergs „ „ „ 477: 70.

„ Grythytte „ „ „ 167: 45.

„ Carlskoga „ „ „ 227: 50.

„ Lekebergs „ „ „ 3,200: Öl.

„ Lerbäcks „ „ „ 5,286: 47.

Transport 21,605: 50.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Transport 21,605: 50.

för Nya Kopparbergs bergslag med riksdaler ............ 338: 20.

» Åbergs „ „ „ ............ 1,005: 51.

hvartill kommer

Nyeds bergslag, der något vederlag af hit hänförlig art för

friheten icke utgått, med ett värde å nämnda frihet af ... 2,131: 07.

eller tillsammans med riksdaler 25,080: 28.

men att deremot värdet åt det utgjorda vederlaget öfverstiger värdet af de

åtnjutna friheterna:

för Skinnskattebergs bergslag, med riksdaler............. 437: 93.

» Norbergs „ „ „ 3,000: 99.

» Hjulsjö „ „ „ 457: 42.

Hellefors „ ,, „ 340: 85.

,, Philipstads „ „ „ 6,643: 95.

„ Westerbergslagen „ „ „ 7,693: 57.

„ Ofvansjö och Thorsåkers bergslag ............. 165: 58.

eller tillsammans med riksdaler 18,740: 29;

hvadan för nämnda tid, under hvilken i ärligt medeltal värdet af friheterna tillsammans

för alla bergslagerna motsvarar ett belopp af 68,522 riksdaler 64 öre,

under det värdet af derför utgjordt vederlag uppgår till 62,182 riksdaler 65 öre,

en förlust för Kronan af icke godtgjorda friheter, likaledes i ärligt medeltal, uppkommer

åt 6,339 riksdaler 99 öre riksmynt.

Slutligen torde kollegierna icke heller höra lemna oanmärkt, att utom förmånen

af de friheter i fråga om dels ränta, dels rotering, dels bådadera, som de förenämnda

bergslagerna tillgodonjuta, jemväl förekommer, att inom åtskilliga af dessa

bei gslag-sorter mer eller mindre betydliga, Kronan tillhöriga, skogstrakter finnas

till nyttjande för vissa grufvor upplåtna, rörande hvilka skogstrakter blifvit genom

Kongl. Brefvet den 29 Januari 1824 i nåder stadgadt, att desamma, mot erläggande

af rekognitionsafgift, må för de grufvors behof och nytta, åt hvilka de varit

upplåtna, bibehållas och på sätt, som dittills skeft, begagnas, så länge samma

giufvoi bearbetades, samt, vid deras upphörande, åt andra grufvor, som deraf

kunde vara i behof, till användande upplåtas. Att nyttjanderätten till dessa skorpa

är att räkna såsom en, åtminstone i vissa fall, ingalunda obetydlig förmån

för dem, som af donna rätt äro i besittning, lärer lika litet låta sig förnekas, som

det torde vara tvifvel underkastad!, att, vid upplåtelsen härutinnan, hvilken egde

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

rum på en tid, då någon fråga ännu icke uppstått derom, att tionde af bergsbruket

icke skulle utgöras, såsom medverkande skal ingått .den förutsättningen,

att Kronan genom en, medelst skogens användande, vidmakthållen och äfven ökad

bergsbruksdrift skulle jemväl för en sådan, bergsbruksidkaren förunnad, förmån

erhålla full godtgörelse i den särskilda skatt, som af handteringen utginge. Ur

donna synpunkt kunde således visserligen icke saknas anledning att, vid fråga

om en så genomgående förändring i bergslagsorternas ställning till staten som

den, hvilken nu blifvit bragt å bane, beräkna äfven sagda förmån Kronan till godo.

Men, ehuru den afgift, som för rätt till användande af berörda skogar erlägges,

och hvilken nu mera utgår dels med rekognitionsafgift, i allmänhet bestämd till

En skilling banko för hvarje stafrum ved, eller deremot svarande Aderton tunnor

kol, af den afvikning, som, med afseende å skogens bestånd, funnits böra medgifvas,

dels, enligt gällande Bevillningsstadga, med en bevillningsafgift åt tjugufem

öre för hvarje sådant stafrum ved, eller deremot svarande, nu uppgiga, belopp

kol, icke lärer kunna betraktas såsom ett skäligt vederlag för rättigheten till skogens

nyttjande, hafva likväl, vid det förhållandet att, änskönt äfven inom andra

orter, än de nu ifrågavarande, Kronan tillhöriga skogar af enahanda slag finnas

åt enskilda upplåtna, sådant oaktadt, då skyldighet till tiondes erläggande lör

tackjernstillverkning utom privilegierad bergslag genom Kongl. Kungörelsen den 14

December 1860 förklarades skola upphöra, dervid icke tillika föreskrefs någon

förändring i vilkoren för nyttjanderätten till sistnämnda skogar, kollegierna, enär

billigheten synes fordra att hvad i sådant afseende kunde varda stadgadt, skulle

under jemförlig omständigheter för alla vederbörande lika tillämpas, trött sig, för

den händelse Eders Kongl. Maj:t kunde finna förhållandet till någon särskild åtgärd

föranleda, nu endast höra detsamma i underdånighet anmäla.

Sedan kollegierna^ sålunda utsluta! redogörelsen för samtliga de inom riket

befintliga privilegierade jernbergslagerna, i hvad vidkommer dessas friheter, äfvensom

deremot svarande skyldigheter, der sådana ännu qvarstå, aligger det jemväl

kollegierna att sig yttra angående de vilkor, under livilka tackjernsskatten i de

af dessa bergslager, som hatt sig dylik skatt åsatt, ma kunna upphöra; och da,

efter kollegiernas uppfattning, frågan om tackjernstiondens afskaffande inom orter,

som, enligt ofvan för hvarje sådan ort lcmnad utredning i ämnet, haft sig vissa

friheter förunnade mot skyldighet att dylik tionde utgöra, i följd af fragans beskaffenhet

tillika synes innebära den rättmätiga fordran från det allmännas sida

att med upphörandet af det åliggande, som betingat friheternas åtnjutande, friheterna

ock skola upphöra, samt berörda bergslagsorter sålunda varda, i afseende å

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

hithörande utskylder och besvär, försätta i samma ställning, som andra med dem

jemförliga, tackjernstionde icke åtgörande, orter, desto heldre som, äfven derest

friheterna skulle i större eller mindre man bibehållas, desamma nu mera, i följd

af en förändrad lagstiftning, som skiljt bergsnäringen från jorden, i allmänhet icke

ens skulle tillgodokomma dem, för hvilka de ursprungligen varit afsedda, eller idkarne

af bergsbruket; så få, med underdånig erinran,

att, då genom Kongl. Brefvet den 30 Juni 1820 Hellestads bergslag i Östergötlands

län förklarades bära förändras till landslag, det tillika i nåder föreskrefs

att de förmåner, densamma af Kronan hatt sig i egenskap af bergslag tillagda''

skulle indragas, samt att, i följd deraf, Hellestadsorten borde ingå i ständig rotering

jemte alla öfriga skyldigheter, som med författningarne vore öfverensstämmande;
att,

när Vänga bergslag i nyssnämnda län genom Kongl. Blefven den 20

Juni 1821 och den 23 Januari 1830 förvandlades till landslag, detta skedde med

enahanda vilkor, som i fråga om Hellestads bergslag nu blifvit omförmälda • äfvensom
att,

jemväl då Gunnarskogs bergslag i Wermlands län i följd af Kong].

Brefvet den 13 December 1825 undergick enahanda förändring, som i fråga om

Hellestads och Vänga bergslager nyss blifvit anförd, det likaledes stadgades, att

dess privilegier, bestående i frihet från ordinarie rotering, skulle upphöra, och att

orten herde sådan rotering åsättas;

Kollegierna, i berörda afseende, ej mindre med stöd af nyss bär ofvan angifna

grundsats äfvensom af nu omförmälda nådiga beslut rörande bergslager, som

till landslag förändrats, än ock i enlighet med de åsigter, hvilka af Kammarkollegium

i likartade frågor städse tillförene blifvit yttrade, samt med åberopande af

hvad för hvarje bergslag särskild!, vid den nu lemnade utredningen, blifvit anfördt,

i underdånighet hemställa:

att mot befrielse från skyldighet, inom här afsedda orter, till vidare utgörande

af tackjernstionde, äfvensom af skatte)ern och hyttegälsjern, der någondera

af dessa tvänne . senare utgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstå!-, hvarje hemman

eller hytta inom sådan ort icke allenast i de fall, som vederbör, påföres den

ränta, hvarifrån så beskaffad lägenhet, i sin egenskap af att tillhöra bergslag, njutit

frihet, utan ock, der af nämnda anledning dylik lägenhet icke är ordinarie roterad,

med undantag endast för Störa Kopparbergs län, inom hvilket med regleringen

i detta hänseende skall, jemlik! särskild! nådigt beslut, af annan orsak

tdls vidare anstå, åsättes ordinarie rotering till det rotetal, hvartill dylik lägenhet

redan blifvit extra roterad, hvilket senare äfven lärer höra gälla för all öfrig till

ifrågavarande bergslager hörande jord, som till följd af bergsbruk eller blott sin

belägenhet i bergslag hittills blifvit från ordinarie rotering frikallad, med afseende

hvarå det, i händelse af nådigt bifall till hvad nu blifvit hemstäldt, torde åt Kammarkollegium

öfverlemnas att påföra skattlagdt hemman, med mera, dess råtta

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

ränta och låta densamma, med författningsenlig omsättning och förenkling, i jordeboken

införa, samt att, beträffande hemman och hyttor, som icke blifvit till jordeboksränta

skattlagda, förordna om bestämmandet af sådan ränta genom jemförelse

med annat jemngod!: hemman eller annan jemngod hytta i orten, hvilken jemförelse

torde höra verkställas af vederbörande skattläggningsmän, hvarefter härutinnan

lärer höra förfaras på sätt, som om skattläggningar är föreskrifvet; och anse

kollegierna sig i sammanhang med hvad nu blifvit rörande de privilegierade tackjernsbergslagerna

föreslaget, derjemte, i fråga om Nyeds bergslag, på de vid redogörelsen

för donna ort anförda skäl, äfven höra i underdånighet hemställa, att

hemmanen i sistnämnda bergslag, hvilken, enligt hvad redan blifvit an ty dt, synes

icke skäligen kunna vid sina åtnjutande privilegier längre bibehållas, likaledes må

varda åsätta ordinarie rotering till det rotetal, hvartill de redan finnas extra roterade;

likasom ock, i hvad angår den del af Skinnskattebergs bergslag, som består

af Gunnilbo och Heds socknar, Indika i afseende å vilkoren för bergslagsprivilegiers

tillgodonjutande varit betraktade såsom likställiga med Nyeds bergslag,

de hemman i nämnda socknar, som, enligt ofvan för dessa senare lemnad

redogörelse, äro i åtnjutande af vissa friheter, lära, på enahanda grunder, som för

friheternas upphörande för Nyeds bergslag blifvit angifna, böra, i nyss antydd

ordning, påföras den andel af räntan, från utgörandet hvaraf berörda hemman, i

följd af ortens bergslagsprivilegier, äro befriade.

Remisshandlingarne återställas i underdånighet, och kollegierna framhärda

med djupaste vördnad, trohet och nit

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kong!. Maj:ts

underdånigste, tropligtig»^

tjenare och undersåter:

Ttiitnes llellm. Wrangel.

J. Sjöberg.

Carl Aug. Febr. C. F. af Ström.

S. J. Stenberg. F. Th. Billbergh.

Referent.

Alb. Anderton.

C. J. Hassell.

Stockholm den 31 December 1867.

opaginerad Kontrollera mot PDF

A.

Förteckning å hyttor inom Filipstads bergslag med dem åsätta jernräntor,

enligt 1609 års Westergötlands handling N:o 14, som är jordebok för Ostersysslet

i Wermland; äfvensom å bergstorp, Indika, efter jordeböcker och räkenskaper, sedan

1640-talet deltagit i bergsbruk med äldre hyttelag och utgjort tiondejern af

tillverkningen, och hvilkas räntor på sådan grund, liksom förut hyttornas, blifvit

afskrida, törst förts till afkortning och sedermera jemte torpen ur jordeboken helt

och hållet uteslutits, så att endast de gamla hyttorna derstädes qvarstå:

ti

Osmunds-

jern.

8

IM.

ti.

1

144

1

48

—

1

114

5

i

37

—

1

68

—

1

45

—

1

70

—

1

64

—

i

27

12

1

34

1

24

—

1

—

—

82

10

1

41

-—

1

119

10

1

132

Ferneho socken:

Asphyttan.............................

kolhyttan.............................

kornshyttan............................

Finshyttan............................

Fogdhyttan............................

Haborsbyttan...........................

Kal hyttan.............................

Långbanshyttan..........................

Nyhyttan.............................

Storbrohyttan (förut Karsbohyttan)............30. —

Bergstorpet Wäsby . 4. —

Stöpsjöhyttan...........................

Saxåhyttan........................66. 10

Bergstorpet Dalbotorp...............12. —

D:o d:o ............... 4. —

Torskbäckshyttan.........................

Onshyttan.............................

Brattforss socken:

Brattforshyttan..........................

Transport

13i| 1,050|17

opaginerad Kontrollera mot PDF

108

hd

Osmunds-

jern

Ltt.

it.

Transport

13!

1,050 17

Nordmarks socken:

Nohlbergs- eller Nordmarkshyttan.......

1

71

10

Gåsborns socken:

Gåsbornshyttan............ 45

1

X

Bergstorpet Gåseboren........ 8

53

—

Kroppa socken:

Herrehultshyttan......

z

26

Gammalkroppa...........

1

47

6

Åskagen .............

1 a

Summa

in

1D

1,264

13

Än:

Nu i Grythytte bergslag:

Saxhyttan........... . qq

1

Bergstorpet Jeppetorp........... 7

97

Summa

18! |

1,361

13

Fördelas nu ofvanstående 1,361 Let 13 et Osmundsjern lika hyttorna emellan,

så belöper sig i medeltal på hvarje hytta 72IU Let.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

B.

Uppgift på hemman och bergstorp i Filipstads bergslag, Indika mot utgörande

af tackjeriistiondc blifvit befriade från deras ordinarie ränta.

Enligt Kronans jordeböcker och räkenskaper från 1620-talet till och med år

1724 hafva nedanskrifna hemman och bergstorp, för Indika är antecknadt, att deras

innehafvare varit brukande bergsman, som bildat hyttelag och utgjort tiondejern

af tillverkningen, på sådan grund blifvit befriade från de dem påförda ordinarie

räntor eller gamla skatt; varande samma hemman och bergstorp af sådan

anledning från jordeboken numera alldeles uteslutna och hyttorna i stället

uppförda, nemligen:

U1

Afskrifven jordeboks-

p>

hri

ränta

Fernebo socken:

o

ht

CD

PT

CD

B

B

p

p

eg

o

►3

Penningar,

banko.

Osmundsjern

i LU.

Dagsverken.

Ärl. hästar.

| Kungshästar.

Gräsbosjöhyttan........

1

5

z jemte mantalsränta

såsom för länet i öf-

bildad af Gräsbosjötorp . . .

—

i

—

2

—-

—

i

i

1

< rigt, utom ya skjuts- färds- och hela dags- 1 verkspenningarne.

Mörtekärnshyttan........

i

bildad af Mörtekärn.....

—

—

1

—

12

—

Brattforss socken:

Forshyttan...........

i

bildad af Fors.......

—

—

1

—

—

—

10

—

—

—

Paradixhyttan.........

i

bildad af Noteberg.....

—

—

1

—

—

—

6

—

—

_

V. Lungstorp . . .

1

9

Westerud.....

—

—

1

—

—

—

10

—

—

—

D:0 .....

—

—

1

—

—

—

4

—

—

—

D:o .....

—

—

1

—

—

—

6

—

——

_

Paradis......

—

—

1

—

—

—

10

—

—

—

-

Säger 6 bergstorp med 45

L<U Osmundsjern.

Transport

2i

i

8 —

2

—

67

i

i

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

W

o"

GC

P?

P_

to

Afskrifven jordeboks- ränta :

CD

CD

B

B

p

p

CE?

O

►3

Penningar,

i

banko.

Osmundsjern

i LM.

Dagsverken.

Ad. hästar.

! Kungshästar.

Transport

Anm. Äfven bergstorpet Lungsnäs

har brukat i Paradixbyttan, men som

det sedermera befanns, att samma torp

icke idkade bergsbruk, blek det enligt

Landshöfdingens ordres den 20 Decem- ber 1745 åter upptaget till skatt i 1746

års jordebok.

Nordmarks socken:

Dalkarlssjöhyttan........

bildad af Dalkarlssjön . . .

D:o........

1 1 10

i

8

1

1

2

67

3

8

i

1

i

Säger 2 bergstorp med 11

Lftf Osmundsjern.

Mokärnsbyttan.........

bildad af Sundsjön.....

i

1

8

Elgsjön......

—

—

1

—

—

—

8

— -

—

—

Säger 2 bergstorp med 16

L$ Osmundsjern.

Gåshorns socken:

Långebansändehyttan......

bildad af Långeban .....

i

1

6

Orlingshyttan..........

bildad af Orlingen.....

i

1

6

D:0........

—

—

1

—

—

—

6

—

—

—

Säger 2 bergstorp med 12

Lff Osmundsjern.

Näs Berns socken:

Näs Eemshyttan........

bildad af Eämmen.....

i

1

12

Summa

5

1|16

—

2

—

124

i

1

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

C.

Förteckning å hyttor i Filipstads bergslag, Indika tillkommit på 1600-talet

och ännu äro befintliga, utan att jordeböcker eller räkenskaper upplysa hvaraf

samma hyttor bildats.

f

H

Fcrnebo socken:

o"

H

Damhyttan......

4

Hårrsjöhyttan ....

1

Hectors- eller Fransos-

hyttan.......

i

Mjögsjöhyttan . . . .

i

Skålkärnshyttan . . .

i

Brattforss socken:

Hedenskogshyttan .

i

Nordmarks socken:

Grundsjöhyttan . . .

i

Stjelphyttan eller Stjel-

pet.........

i

Sandsjöhyttan ....

z

Kroppa socken:

Kroppa hytta eller

masugn......

i

Svartsång......

i

Skarphyttan.....

i

Lungsunds socken:

njurbäcken......

i

Summa

9 i

Afgå

3

Återstå

64

Skall enligt Kronofogdens uppgift ej hafva någon jord, utan blott

vara en masugn, enligt akten till Konungens Befallningshafvande»

Utslag den 30 April 1857.

Omförm nies icke i 1713 års skattevärderingsinstrument, men i Provinskontorets

mera. den 22 Juni 1714 (samma års skatteköpshandlingar

fol. 319) förekommer bland annat: »Emedan å Er Lieutenantena

vägnar begära», att alla dhe lägenheter som H. Lieutenanten till skatte

kiöpt mage i donna jordebok vara införde; sa lärer jemväl Kropp a

masugn med kamrarna komma der utj att opföras, och emedan af

Kroppa masugn erlägges 10:de i proportion af Blås- och tillverkningarna

; att således Jutet visst qvantum för densamma kan utföra», så

lärer för honom med en mening sådant komma att förmählas»; hvartill

Kammarkollegium den 23 Juni sistnämnda år resolverade bifall.

Samma anteckning som om Hedenskogshyttan.

(Hedenskogshyttan i Brattforss socken.

Kroppa Hytta i Kroppa socken och

njurbäcken i Lungsunds „

om hvilka, så vidt de ofvan

åberopade handlingame utvisa,

det synes, so in om de

■ blott vore masugnar, utan

J tillhörande jord, men om

< hvilka andra handlingar

| åter, t. ex. 1811 års extra

i roteringsverk, i viss mån

I gifva någon anledning till

| ett motsatt antagande, eller

vatt de äro hyttor med jord.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Sammandrag:

A........17i

B........5.

C..... 61.

Summa 291.

N:o 1.

Förteckning på hemman åt krono och skatte natur i Filipstads bergslag,

hvilka, innan skjutsfärds- och dagsverkspenningar beviljades till utgörande, enligt

1648 års jordebok blifvit från Carlskoga socken samt Warnums och Gima härads

skogsbygder hit förlagda och fatt åtnjuta befrielse från de förra till hälften och

från de senare helt och hållet.

Hemmans namn:

Nummer.

Mantal.

Lungsunds socken:

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1.

1

_1

1

1

1

1

1

JL.

1

i.

1

X.

1

1.

1

.1

1

1

1

i*

Summa

—

4A

Hemmanen hitlagda från

Warnums skogsbygd.

D:o d:o.

Carlskoga socken.

Warnums skogsbygd.

Olme härads d:o.

D:o d:o.

D:o d:o.

Warnums d:o.

Carlskoga socken.

Warnums skogsbygd.

D:o d:o.

Carlskoga socken.

D:o d:o.

D:o d:o.

Ölme härads skogsbygd.

N:o 2.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

N:o 2.

Förteckning på nyhemman af krono och skatte natur i Filipstads bergslag,

hvilka tillkommit sedan skjutsfärds- och dagsverkspenningar beviljades, men innan

skattläggningsmetoden emanerade, och Indika utgjort de förra till hälften, men de

senare alldeles icke.

Hemmanens namn:

Nummer.

Mantal.

liden, då hemmanen tillkommit.

Lurig sunds socken:

Bronsbo eller Brunsbohl........

i

i

i Ett år 1646 upptaget nybygge, som

ji 1655 års jordebok och »tillökningen»,

( kol. 443, införes med mantal och ränta.

Sundstad ................

i

i

/ Ett nybygge, som upptogs 1642 och

\ först i 1654 års jordebok och »tillöknin- j gen«, fol. 715, införes med mantal och

I ränta.

Werremynt...............

i

1

4

i Ett år 1646 upptaget nybygge, som

ji 1655 års jordebok och »tillökningen»,

(fol. 443, införes med mantal och ränta.

Summa j —

1

2"

N:o 3.

Förteckning på nyhemman af skatte natur i Filipstads bergslag, hvilka tillkommit

sedan den för orten tillämpade skattläggningsmethoden utkom, och hvilka,

efter hvad skattläggningshandlingarne utvisa, väl utgöra blott halfva skjutsfärds-

och ingå dagsverkspenningar, men i stället så mycket högre jordeboksränta,

att härigenom ingen lindring i samma hemmans räntor förefinnes.

Hemmanens namn.

Nummer.

Mantal.

liden, då hemmanen fastställdes

till mantal och räntor.

Fernebo socken:

Daglösedet.............. .

i

i

1755 den 16 December.

Finnegårdarne ...... .......

i

i

1804 den 28 November.

Summa

—

i

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Hemmanens namn:

Gåsborns socken:

Löfnäs, rekognitionshemman......

Nummer.

Mantal.

liden, då hemmanen fastställdes

till mantal och räntor.

—

A

1833 den 19 April.

Näs Berns socken:

Stjernberget,

Gustafsberg,

Gustafslund,

rekognitionshemman. . . .

d:o - - - -

d:o - - - -

Summa

m

i-i

ItV

t-??

1850 den 27

Maj.

Lungsunds socken:

Bäcltelid...........

Brattebäcken.........

Lillebäcksed.........

Lämås............

Måsetorp..........

kölbult...........

Storbult...........

Snårbotten.........

Sandviken..........

Wännemyra.........

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

i

I

i

i

i

i

1

"S"

1

8"

1735 den 12 Juni.

6

Carlsberg, rekognitionshemman.....

—

1

tit

Augustenberg,

d:o .....

—

¥3

Björnhud;,

d:o .....

1

II

Hertzenstorp

d:o .....

_ 15

- 1T«T

1

Tf

Summa

—

Q 7

1830 den

8 Februari.

8 Mars.

1838 den 14

» !> » »

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Sammandrag af nästföregående N:o 3.

w

3 3 Sr

g m

p 5

1

p

s

§ s-s

• i?-

= 3

p 3

Fernebo socken .............

i

i

Gåshorns „ . ... , ........

—

A

A

Näs Rems „ .............

—

4A

4*

Lungsunds „ . , ...........

H

1 5

1nr

3 A

Summa

2yV

Tx 7 1

7 7 9

'' TB-

N:o 4.

Förteckning på nyhemman af skatte natur i Filipstads bergslag, hvilka,

såsom tillhörande Hellefors silfver- och jernverk, i afseende på räntorna icke åtnjuta

några friheter i och för tackjernstillverkningen.

Hemmanens namn.

I Nummer.

p

Tiden, då hemmanen till räntor

E

och mantal fastställdes.

Gåsborns socken:

Eskilsberg, rekognitionshemman ....

i

1

¥

\

Elfsjöhyttan, d:o ....

i

3

¥

I

Gustafsström, d:o ....

i

3

1

H vitklinten, d:o ....

i

1

¥

-1816 den 30 April.

Månhöjden, d:o ....

i

1

¥

1

Skogshemman, d:o ....

i

0 1 5

^¥2

/

Summa

—

4||

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

N:o 5.

Förteckning på gamla, enligt 1648 års jordebok från Warnums skogsbygd

hit förlagda frälsehemman, af hvilka till Kronan nu utgöras kungsforingen och

halfva boskaps- men blott |-:dels skjutsfärdspenningar.

Lungsunds socken:

Ackärr .

N:o 6.

Förteckning på hemman i Filipstads bergslag, hvilka, innan skjutsfärds- och

dagsverkspenningar beviljades till åtgörande, enligt 1648 års jordebok blifvit från

Carlskoga socken samt Warnums och Ölme härads skogsbygder hit förlagda och

fatt åtnjuta befrielse från de förra till hälften och från de senare helt och hållet,

och uti hvilkas i öfrigt åförda räntor, undantagandes i boskaps- och hälften af

de återstående skjutsfärdspenningarne, vederbörande, efter det skjutsfärds- och

dagsverkspenningarne tillkommit, för innehafvande underdåniga frälserättsfordringar

eller på andra grunder fatt införsel, så att följaktligen af samma hemman skulle

vara Kronan behållna f skjutsfärds- och hela dagsverkspenningarne såsom icke

varande ersätta.

g

Tiden, då hemmanen

Hemmanens namn:

B

p

i-

Hit förlagda från:

upplätos till frälse, och

r-

orsaken dertill.

Kroppa socken:

Baggetorp.....

i

i

3*

Carlskoga socken.

j För underdåniga frälse-

Fallet........

i

_1

D:o d:o.

1 rättsfordringar upplåtna till

Kloppa (se anm.) .

i

i

''frälse åt Storfors bruks in- tressenter genom Kammar-

Lillefors......

i

i

Carlskoga socken.

t kollega beslut den 22 De-

Rönningen.....

i

i

D:o d:o.

Jcember 1756.

Transport

—

Irr

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Hemmanens namn:

1 Nummer.

Mantal.

Hit förlagda från

Transport

1 7

XT2

Storfors.......

i

i

Warnums skogsbygd.

Wargetorp.....

i

1

"3"

Carlskoga socken.

- 91 1

-

Lungsunds socken:

•

Brosätter *).....

i

1

T

Carlskoga socken.

Bäck.......

i

1.

D:o d:o.

Björnbotten *)....

i

1

4

D:o d:o.

Hytte........

i

1

"2"

Warnums skogsbygd.

Kärret.......

i

1

4

Carlskoga socken.

| Ostra Klenoret . . .

i

1

4

Warnums skogsbygd.

Vestra d:o . . .

i

i

|~

D:o d:o.

! Killa Lungstorp . .

i

1

i"

D.o d:o.

Stegelviken.....

i

¥ j

Carlskoga socken.

Stegelvikstorp . . J

i

X

4 !

D:o d:o.

Tranmyra.....

i

1 i

i |

H:o d:o.

Kongsskogen . . . .

i

i !

Y i

Olme härads skogsbyg

Lungsundet.....i

i

il

Warnums skogsbygd.

—

j

Tiden, då hemmanen

upplätos till frälse, och

orsaken dertill.

För underdåniga frälserättsfordringar

upplåtna till

frälse åt Storfors bruks inI

tressenter genom Kammarkollegii

beslut den 22 December

1756.

På grund af Kongl. till|

ståndsbrefvet den 1 Mars

1681 mot vederlag upplåtet

till Fru Sigrid Ekehjelm

med 1684 års ränta.

För underdånig frälserättsfordran

upplåtet till

frälse åt Fru Juliana Linroth,

enligt Kammarkollegii

___ beslut den 14 April 1755.

SummaJ — |7

Anm. I afseende på ofvanstående -- mantal Kloppa meddelas, att samma

hemman ej såsom ofnga blifvit från annan ort hit förlagdt eller före 1649 ränta

och mantal åsatt, men såsom i öfrig! med andra här upptagna hemman på nedan

an grina grunder jemförlig!, nu här antecknadt, nemligen:

Arrendera af Kloppa kronobruk Claes Linroth hade begärt att få till

skatte losa samma bruk “med alla dess lägenheter", och blefvo i anledning deraf

veder börande anbefalda.att företaga “värdering och skattläggning" å hvad sålunda

begär ts att till skatte fa losas. Instrumentet öfver donna förrättning, som försiggick

den 5 Januari 1713 (1714 års inbundna skatteköpshandlingar, kol. 167) förekommer

bland annat: ’

skap et^årfrän^aafiriSnTenär hemmanel biif!^för"tidigt"skaMa^^°^ 1 1649 ärS räken’

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

“Commissionen kom altså först att företaga sig skattläggningen af Kroppa

“gård innom hanck och stöör som allenast efter Geometrisk afristning ähr skattad

för 6 Tunneland, dock icke häfver sin egen skog, men siöö och Fiskevatten

“vid Gellstrand finnes ether till; Ty blef bemt. egendom ansedd för Ett Fjerde“deels

Hemman som Östre Clenoret hvilket utij Ond och god tijd skattar

Egendomens

värdie.

Gammal

skatt.

Ny skatt.

d:r

sk.

d:r

sk.

d:r

sk.

■

s

Ifver

mynt.

“4 d:r 14 sk. 19st pgr Silf:r m:t hvar efter och

19*

“ Kroppa gård skattlagd blef..........

“Commissionen faun altså till skatterättigheetz

"

4

14

“Lösn dher af billigsdt den var värd.....

300

—

—

--

—

“~~s

varande i Första Provinskontorets memorial den 22 Juni 1714, angående jordeboks

upprättande öfver de hemman och lägenheter, Löjtnanten Claes Linroth tillika

med Kloppa bruk till skatte köpt (skatteköpshandlingarnc, fol. 320) om ifrågavarande

hemman anfördt:

“Kroppa gård finnes eij i Cronones Jordebook införd, men är nu vid skatte“värderingen

skattfrigd till st mantal och 4 d:r 14 sk. 19st p:gr och ehuruvähl

“öfver samma gård icke är förrättad någon formell skattläggning utj hvilken Joide“boksräntan

ifrån Mantals Räntan skilljes, samt Räntorne behörigen specificeras,

“Lykväll som samma gård är åt vederbör:de Landtmätare Geomctiice aftagen vist

“sar fol. 151 och af skattevärderings Commissionen skattlagd, hvilken skattlägg“

ning H. Landsböfdingen och Lands Cammenn med sin underskrift tol. 181 veri“ficerat,

med förmälan det de funnit att värderingsmämn till det no gaste skatt“lagt

lägenheterna; Så hemställes ödmiukst Eders Höggrefl. Excelbces och Högl.

“Kongl. Collegij höggunstige vählbehag, om icke utj denna Jordebok herde Kloppa

“gård kan med förbenrde des påsatte Mantahl och Penninge Ränta opföras, och

“sedermehr genom bref ifrån Landsorten ända infordras en formell utlakning, som

“wysar utj hvad pertsedlar berrde gårdz Ränta består, samt förordnas att han

“hädanefter med sill Ränta i Cronones Jordebook opföres.

Detta memorial föredrogs i Kammarkollegium den 23 Juni 1714, och är

vid nyss anförda punkt antecknadt: “respit approbera^.

Att Kloppa hemmans vid skattevärderiugen paförda ränta 4 d:r 14 sk. 19?

pgr sedermera fördelades till lika jordeboks- och mantalsränta som Ostra Klenoiet,

undantagandes att det senare hemmanet dertill både 14 sk. landgillespenningar,

visar såväl den sedermera upprättade och den 6 December 1717 gillade jordeboken

som uträkningen i akten om ofvanstående hemmans upplåtande till fiälse;

och lärer alltså af hvad anfördt är Kroppa hemman på samma grund som Ostra

Klenoret höra svara för f skjutsfärds- och hela dagsverkspenningarne.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

N:o 7.

Förteckning på hemman i Filipstads bergslag, Indika tillkommit sedan skjutsfärds-,

men innan dagsverkspenningar beviljades, och alltså äfven innan skattläggningsmetoden

emanerade, och b vilka utgjort de förra till hälften, men från de senare

varit helt och hållet befriade, samt uti hvilkas i öfrig! åförda räntor, undantagandes

| boskaps- och hälften af de utgjorda skjutsfärdspenningarne, vederbörande

för underdåniga frälserättsfordringar fatt införsel.

Hemmanens namn:

£

3

3

i Mantal.

Tiden, då hemmanen

tillkommit:

blifvit frälse:

Lungsunds socken:

Hållsjöviken......

1

1

2"

/ 1650 först infördt med man-

l tal och ränta; ej upptaget i

1 föregående jordebok, men enligt

j tionde- och mantalslängder då

1 ett oskattlagdt torp eller ny- l bygge.

j Upplåtet till frälse åt Fru

f Juliana Linroth enligt Kammar- / kollega beslut den 14 April

) 1755.

N:o 8.

Förteckning på hemman i Filipstads bergslag, hvilka tillkommit sedan skjutsfärds-

och dagsverkspenningar beviljades, men innan skattläggningsmetoden emanerade,

och hvilka utgjort de förra till hälften, men de senare alldeles icke, samt

uti hvilkas i (ifrigt åförda räntor, undantagandes | boskaps- och \ af de utgjorda

skjutsfärdspenningarne, vederbörande genom byte eller till ersättning för

lind. frälserättsfordringar fatt införsel.

A

t*

Tiden, då

hemmanen

Hemmanena namn:

5

5

5

r-

tillkommit:

blifvit frälse:

Lungsunds socken:

i EU år 1645 upptaget nybygge.

( På grund af Kongl. tillstånds-

Gräs..........

J

1

j som i 1655 års jordebok och

1 brefvet den 1 Mars 1681 genom

"B"

j »tillökningen» införes med man- (tal och ränta.

) byte upplåtet till Fru Sigrid

f Ekehjelm med 1684 års ränta.

Hedås .........

1

1

"8"

o

o

Q

D:o d:o.

( För underd. frälserättsfordrin-

Källmo........

1

i

Ett år 1646 d:o d:o.

) gar upplåtet åt Storfors bruks

1 intressenter genom Kammar- ■ kollega beslut d. 22 Dec. 1756.

Summa

-

8

"8"

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

N:o 9.

Förteckning på bergstorp af krono och skatte natur i Filipstads bergslag,

hvilka före år 1649, då skjutsfärdspenningarne beviljades till utgörande, redan

voro eller samma år blefvo skattlagda.

Bergstorpens namn:

Fernebo socken

Norra Daglösedet

Edsbäcken . . .

Granäset, skatte

D:o, krono

Lärsjöedet . . .

Lärsjön.....

Sundet.....

Brattforss socken:

Störa Asphöjden . . .

Lungsnäs. . .

— 2

Gåsborns socken:

Laggaresundet . . .

Tomsjön......

Yxkärn.......

Kroppa socken:

Brevik . . -.....

Daglösviken.....

Edsberg.......

Fors eller Smedstorp

Hornkullen......

Nummer.

1 1

■Jordeboks-I

1 ränta.

Osm.-jern.

LU.

1 1

7

1

4

1

3

1

6

1

4

1

4

1

8

1

12

1

6

1

8

1

6

1

8

1

6

. 5

4

1

4

1

4

• 2

6

Annotationer:

Kallas i 1648 års jordebok »Jons Olofsson i Lungstorp»,

men i 1651 års d:o och följande »Jons Olofsson i

Transport | 17

Har donna ränta redan år 1648; år 1686 upptages

| den till blott 6 LU, hvaremot i tillökningen påföras 2

1 LU; torpet synes endast hafva blifvit fördeladt mellan

2:ne åboer.

Kallas 1755 Gamla Daglösedet eller Edsberg.

Transport

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Bergstorpens namn:

Nummer.

Jordeboks-

ränta.

Osm.-jern.

Transport

17

—

Hornkullen.......

8

6

Ostra Jordkullen ....

1

6

Södra d:o ....

1

8

Kolaretorp.......

1

4

Hunden.........

1

4

Mjögsjön........

1

4

— 11

Lungsunds socken:

1

Hallåsen........

1

2 1

Hällan.........

1

6

! Kärnstorp.......

1

4

Karret.........

1

4

j Lungstorp eller Prest-

gården ........

1

14

Lungstorp.......

1

10

D:o .......

2

16

D:o .......

3

4

Lungelfven.......

1

4 |

Norra Skälstabacken. .

1

12 |

Södra d:o . .

1

14 ;

= 11

Summa

Antal

34

— i

Annotationer:

Kallas 1648 »Dragsmed i Sten», sedan »Sten Dragsmed»

och slutligen »Sten Dragsmed i Kohlaretorp».

Kärnstorp tillkom först år 1649.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

N:o 10.

Förteckning''"på bergstorp af skatte natur i Philipstads bergslag, hvilka,

sedan skjutsfärds-, men innan dagsverkspenningarne beviljades, och alltså äfven

innan skattläggningsmethoden emanerade, blifvit skattlagda.

Bergstorpens namn:

|

A

3

3

Jordeboks-

j ränta.

Osm.-jern.

Annotationer:

Kroppa socken:

Hornkullen.......

4

6

Tillkom med ränta år 1650.

Summa

I

Antal

1

—

N:o 11.

Förteckning på bergstorp af krono- och skatte-natur i Filipstads bergslag,

hvilka antingen sedan skjutsfärds- och dagsverkspenningarne beviljades till utgörande,

men innan skattläggningsmethoden emanerade, blifvit skattlagda, eller i afseende

på sina förut dragande räntor undergått förändring, eller ock, efter det

methoden tillkom, men dock utan att, så vidt tillgängliga handlingar utvisa, densamma

tillämpats, fått nya räntor eller de äldre förhöjda eller förmedlade.

Bergstorpens namn.

Nummer, j

Jordeboks-j

ränta.

Osm.-jern. j

Annotationer.

Fernebo socken:

LM

Björnbotten.......

1

4

Tillkom år 1665.

Dalbotorp (först Dal-

S karstorp).......

1

7

Påfördes år 1656 sex Lfä., som år 1680 öka-

kades med 1 Ltf.

Sjöändan........

1

3

Tillkom år 1688.

Transport

3

—

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Bergstorpens namn.

Nummer.

Jordeboks-

ränta.

Osm.-jern.

Annotationer.

Transport

3

Ltt

/ Vid jordransakningen år 1696 hade befunnits, att flere

1 uppräknade torp antingen helt och hållet saknade räntor

1 eller ock tålde förhöjning i de förut påförda, hvadan vid

1 tinget den 18 Juni samma år Häradsrätten med vederbö-

Tranmåsen.......

= 4

1

6

(randa, som härvid voro tillstädes, slöt aftal om hvad ny

j eller förhöjd ränta hans innehafvande torp herde påföras,

/ dervid motstående skattlades till 6 Lft; och anmärkes här,

1 att vid öfriga torp, hvarmed på nu anförda sätt förfarits,

\för korthetens skull endast angifves året eller 1696.

Bratt fors socken.

Lilla Asphöjden . . . .

1

3

Tilkom år 1686.

Bengts- eller Rubbetorp .

1

6

d:o „ 1679.

Berg..........

1

4

eko „ (bo

Björkåsen........

1

3

dio ,, 1686.

Bobibäcken.......

1

4

d:o „ 1679.

D:o eller Per

Janstorp.......

1

4

(bo „ d:o

Dalbotorp (förut Dal-

karstorp).......

1

7

Påfördes 6 Lffl. år 1656, hvartill lades ytter- ligare 1 L''/fi år 1680.

Gräshöjden......,

1

4

Tillkom år 1688.

Hedenskog eller Norra

Måserud.......

''

1

7

Tillkom med 4 L''U år 1665, som höjdes

med 3 Ltil. år 1696.

Hult..........

1

9

Fanns med 4 redan år 1648.

Löfhöjden........

1

4

Tillkom år 1679.

Marbyttra........

1

6

Tillkom med 3 Lfä år 1686, som år 1696

ökades med 3 Lfä.

Södra Måserud.....

1

8

Tillkom med 4 Lté. år 1680 som år 1684

ökades med 4 Ltff.

Måsetorp........

1

4

Tillkom år 1684.

Skaterud........

1

3

d:o ., 1686.

Åsdalen......, . .

1

3

(bo „ d:o

— 16

Transport

20

—

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bergstorpens namn.

Nummer.

Jordeboks-

ränta.

Osm.-jern.

Annotationer.

Transport

20

Lft

Nordmarks socken.

Basthöjden.......

1

3

Skattlades år 1696 till motstående.

D:o .......

2

3

O

rd

©

== 2

Oåsborns socken.

Brerefven........

1

8

Påfördes år 1656 sex LM., som år 1686 öka-

Eskilsberget......

1

4

des med 2 LM.

Tillkom år 1685.

Gräsås.........

1

3

d:o „ d:o

Holmsjön........

1

8

d:o „ d:o

Ostra Igelhöjden . . . .

1

6

Tillkom med 4 LM. år 1679, som 1686 öka-

Lekaråsen ...... -

1

8

des med 2 LM.

Både år 1648 tolf LM, som 1686 ned sattes

Mjögrefsundet.....

1

6

till 8 LM.

Tillkom år 1685.

Omsjön med låuehöjden

1

10

©

©

Siksjöhöjden......

1

6

d:o „ d:o

Siksjön (kallades Siksjö-

Fanns med 4 LM. redan år 1648, som 1686

höjden till år 1662) .

1

6

Skäfteshöjden......

1

6

ökades med 2 LM.

Tillkom år 1685.

= 11

Näs Rems socken.

Vestra Hvitklinten . . .

1

4

Tillkom år 1679 med 2 LM., som 1686 öka-

des med 2 LM.

Kroppa socken.

Abborkärn .......

1

6

Vid skattevärdering å Kroppa bruk med

Transport

35

.....

tillhörigheter den 5 Januari 1713 (1714 års

skatteköpshandlingar) yttrade skattevärderings- kommissionen sig äfven, huruvida bergsfot--

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

y

o ^

Bergstorpens namn.

3

3

8

rdebolcs-

ränta.

sm.-jern.|

Annotationer.

m

Vransport

35

■—

pen ansågos tåla någon förhöjning i sina räntor,

som i sådant fall och till sitt belopp antecknades,

likasom kommissionen äfven åförde

förut oskattlagda torpräntor. Genom beslut

den 23 Juni 1714 fastställde Kammar-kollegium

alla dessa så val nya som förhöjda

räntor. Sedan den 1 Oktober sistnämnda år

skattebref utfärdats å ifrågavarande egendom,

och vid granskningen af en öfver det skatteköpta

upprättad jordebok, bland annat, anmärkts,

att de förhöjda räntorna der icke

voro införda till det belopp, hvartill de fastställts

; infordrades häröfver vederbörandes

| förklaring. Med de rättelser, som af den infordrade

förklaringen blefvo en följd, infördes

sedermera äfven de förökade räntorna med

deras nuvarande belopp i en den 6 December

1717 gillad jordebok.

Motstående torp, som 1665 tillkom med 4

Lfif., blef nu förökadt med 2 L''tt.

Vid öfriga torp, hvarmed på anförda sätt

i förfarits, tecknas endast årtalet, då skättlaggj

ningen skedde, eller 1713.

Backa .........

1

4

Berg..........

1

3

Blomsterhult......

1

2

Blåsjön.........

1

2

Bosjötorp........

1

2

Bottnerna........

1

3

Brevikstorp......•

1

4

Brobyn .........

1

2

Bäckelia........

1

2

Daglösedet.......

1

4

Vransport

45

—

Villkorn år 1665.

Skattlagdt

år

1713.

d:o

d:o

d:o

))

d:o

d:o

)>

d:o

d:o

))

d:o

u.u „ u.''

Villkorn år 1665.

Skattlagdt år 1713.

d:o „ d:o

d:o „ d:o

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Bergstorpens namn.

Nummer.

Jordeboks-

ränta.

Osm.-jern.

Annotationer.

l

Lti. |

Transport

45

— 1

i Daglösviken......

1 |

3

Skattlagdt år 1713.

D:o ......i

2 ;

2 j

d:o d:o

D:o ......!

3 !

4

O

©

^d

D:o ......!

4

8

Fanns med 4 L<$. redan år 1648, och öka

|

des med 4 L''U. år 1713.

Fallebäcken......

1

2

Skattlagdt år 1713.

Hjulmakaretorp.....!

1

2

O

H©

O

Hornkullen.......

1

4

Tillkom år 1655.

Hornkullstorp .....

1

4

O

''ä

o

! Hättelfstorp.......

1

6

Skattlagdt år 1713.

D:o .......

2

2

d:o ,, d:o

D:o .......

3

2

d:o „ d-o

Höjden.........

1

4

Fanns redan år 1648 med 2 L<$. och öka

des år 1713 med 2 IM.

D:o .........

2

4

Skattlagdt år 1713.

j D:o .........

3

4

d-o „ d:o

i D:o .........

4

3

O

o

D:o .........

5

2

d-o „ d-o

| D:o .........

6

3

d-o „ d-o

D:o .........

7

2

d-o „ d-o

D:o .........

8

3

O

Hd

o

Hd

D:o .........

9

3

o

©

Hd

D:o .........

10

2

©

Hd

©

D:o .........

11

2

o

Hd

©

Hd

j D:o .........

12

2

d-o „ d-o

D:o .........

13

2

d-o „ d:o

! Vestra Jordkullen . . .

1

9

Tillkom med 4 JM. år 1665 och ökades me

5 IM. år 1713.

Klensmedstorp.....

i 1

2

Skattlagdt år 1713.

Ladugården ......

1 1

2

d-o „ d:o

Linnehöjden.....

1

9

Fanns redan år 1648 med 4 IM. och ökt

des år 1713 med 5 Ltl.

Lårhöjden......

1

2

Skattlagdt år 1713.

Moen.........

1

2

d:o „ d:0

1

Transport 7 5

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Bergstorpens namn:

Nummer.

jordeboks-

ränta.

Osm.-jem.

Anno:

Transport

75

IM.

1

Moen.........

2

2

| Skattlagdt år 1713.

Nykroppa.......

1

3

O

"Ö

o

Näset.........

j 1

4

i Tillkom år 1665.

Skogen ........

1

4

Skattlagdt år 1713.

Stenbron.......

1

2

d:o „ d:o

D:o .......

2

2

d:o ,, d:o

Stubbe- eller Långetorp

1

2

d:o d:o

— 48 —

Lungsunds socken:

Bjurbäcken .......

1

3

Tillkom år 1679.

Blomsterkullt......

1

3

Skattlagdt år 1696,

Dragen . . .......

1

3

Tillkom år 1688.

Engetorp........

1

4

d:o „ 1665.

Södra Friska™.....

1

6

d:o „ 1655.

Grytingsbron......

1

4

Skattlagdt år 1696.

Höjden.........

1

3

Tillkom år 1679.

Kulleråsen.......

1

4

d:o „ 1657.

Källmotorp.......

1

4

Skattlagdt år 1713.

Kärn .........

1

8

Fanns redan år 1648

Ladubäcken ......

1

6

des år 1696 med

Tillkom med 4 Ltt

Lermarken.......

1

3

2 LW. år 1696.

Skattlagdt år 1696.

Lilleforstorp......

1

4

d:o „ 1713.

Vestra Lindås.....

1

3

Tillkom år 1679.

Ostra d:o .....

1

3

d:o ,. d:o

Lungelfstorp......

1

2

d:o „ d:o

Lungsnäset.......

1

2

Skattlagdt år 1713.

Mölltorp........

1

4

Tillkom år 1665.

Måsen..........

1

3

d:o „ 1688.

Qvarnfallet.......

1

4

d:o „ 1667.

Rögsland........

1

2

Skattlagdt år 1713.

Transport

103

—

2 m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

128

Bergstorpens namn: j

Nummer.

•Jordeboks-

ränta.

Osm.-jern.

Annotationer:

Transport

103

m.

Fanns redan år 1048 med 4 L<tt. och öka-

Snårbotten.......

1

6

D:o .......

2

6

des år 1696 med 2 Ltf.

Tillkom år 1649 med 4 L&[. och ökades år

Sälderdrågen......

1

2

1696 med 2 Ltt.

Skattlagdt år 1713.

Wästanbäck......

1

5

Tillkom år 1649 med 4 Lfå. och ökades åi

Wiggetorp.......

1

3

1696 med 1 Lfifi.

Skattlagdt år 1713.

Wägen.........

1

3

O

d

o

"d

= 27

Summa

Antal

109

—

N:o 12.

Förteckning på bergstorp af krono och skatte natur i Filipstads bergslag,

hvilka bl i felt, med tillämpning af s ka ttläggn i n gs m eto d e n, ränta påförda.

Bergstorpens namn och åsätta

räntor.

2

s

3

3

Räntornas

kronovärdi.

Limgsunds socken:

Högåsen

i 7V2 Lffl Osmundsjern.

Transport

28

Annotationer:

År 1735 den 12 Juni har Kammarkollegium

fastställt detta torp, som i anseende

till dess ringa lägenheter icke kunde

till något mantal skattläggas, till motstående

ränta, hvilken med l3/5 pgr sant öf<r

verstiger hela det belopp, hvartill lägenI

heten efter metoden blifvit taxerad; hva1

dan densamma icke bort svara till några

Iboskaps- och skjutsfärdspenningar, ehuru

I sådana i jordeboken äro detta likasom öfIriga

bergstorp åförda.

Transport

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Bergstorpens namn och

räntor.

åsätta

Nummer.

Räntornas

kronovärdi.

Annotationer:

Transport

Emtenäs............

6% L<$. Osmundsjern. . 1.22

Skjutsfärdspenningar . . . — 24

1

1

2

14

Motstående torp blefvo i Augusti må- nad år 1783 sålunda skattlagda, och blek

skattläggningen, hvartill handlingar^ då

för längesedan förkommit, den 14 Augusti

1851 förklarad såsom fastställd; men är,

då handlingar^, såsom nämndt blifvit,

saknas, det numera icke möjligt att finna,

huruvida dessa bergstorp i sina ränter fatt

njuta någon lindring eller ej, ehuru det

senare synes sannolikt, hvaraf ock skulle

följa, att dessa torp icke eller borde ut- göra boskapspenningar, på sätt i Kongl.

brefvet den 22 Juli 1859 foreskrifves.

Kallkällhult.......

21/2 L$f. Osmundsjern.

Skjutsfärdspenningar . .

. — 20

. —24

1

1

12

Trehörningen......

8 L& Osmundsjern . .

Skjutsfärdspenningar . .

. 2.—

. —24

1

2

24

Summa

Antal

4

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

N:o 13.

Förteckning på bergstorp i Filipstads bergslag, hvilka den tid, då skjutsfärdspenningarne

beviljades, redan voro befintliga och derifrån fatt åtnjuta befrielse

till hälften, och uti livilkas i (ifrigt åförda räntor, undantagandes hela boskapsoch

hälften af de återstående skjutsfärdspenningarne, vederbörande, sedan dagsverkspenningarne

åtogos, för underdåniga frälserättsfordringar fatt införsel.

Bergstorpens namn och

åförda räntor.

I Nummer.

Räntornas

kronovärdi.

Kronan er- satta kantor.

Tiden, då bergstorpen blefvof rälse.

D:r

sk.

Pgr

D.t

sk.

Pgr

Lungsunds socken:

njurbäcken].......

2

13 L<tt. Osmundsjern

D:o...........

3

8 IM. Osmundsjern

D:o (tillkom 1649) . . .

4

Genom Kammarkollegii beslut

2 IM. Osmundsjern

den 12 Juli 1765 upplåtna till

Fallet..........

1

•frälse åt Assessorn Joh. Gast.

4 L$(. Osmundsjern

Linrotli och ofri ga Storforss bruks-

Åminnefors.......

1

intressenter.

5 L<S{. Osmundsjern

— 32 Llf. å 8 sk. . .

Skjutsfärdspenningar:

8

"

8

—

5 torp å 24 sk.. .

3

24

—

1

28

—

Summa

—

11

24

—

9

28

—

Obs. att boskapspenningarne af hyttor och bergstorp till år 1859 beräknades

efter kreaturens antal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

D.

Tablå,

utvisande samtliga i riket varande privilegierade jernbergslagernas

till penningar uppskattade så val friheter som utskylder; upprättad

i öfverensstämmmelse med Kammar- och Kommerskollegiernas beslut

den 31 December 1867.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Tablå, upprättad i öfverensstämmelse med Kammar- och Kommerskollegiernas beslut

jerubergslagernas till penningar uppskattade

Bergslager:

Skinnskattebergs ....

Norbergs........

Nora..........

Hjulsjö.........

Lindes.........

;Ramsbergs.......

.G-rythytte........

Tféllefors........

Karlskoga. i.......

Lekebergs........

Lerbäcks ........

Nya Kopparbergs. . . .

Filipstads........

Nyeds..........

Tabergs.........

Westerbergslagen . . . .

Ofvansjö och Florsåkers

Friheter:

Ränta.

Rotering,

Summa.

Statsverkets

vinst.

437

93

3,000

99

457

42

—

340

85

6,643

95

7,693

57

165

58

S:gr

1,384

3,165

7,029

360

5,515

1,396

910

82

2,522

1,774

1,646

5,527

734

4,236

439

61

1

31

53

34

90

91

33

45

50

55

75

5

59

58

47

4,768

798

3,081

1,507

1,353

820

2,803

2,676

4,629

2,716

2,589

2,131

1,919

Summa rmt

36,726

88 31,795

46

28

33

28

55

21

45

12

82

82

66

7

71

1,384

3,165

11,797

1,158

8,596

2,904

2,264

902

5,325

4,450

6,276

2,717

8,116

2,131

2,654

4,236

439

61

1

77

81

67

18

46

54

90

62

37

57

71

7

30

58

47

76

68,522

68,522

64

18,740

64

29

opaginerad Kontrollera mot PDF

den 31 December 1867, och som utvisar samtliga de i riket varande privilegierade

såväl friheter som deremot svarande utskylder.

Bergslager:

Skinnskattebergs, tionde och skattejern ......

Norbergs d:o d:o ......

Nora........................

Hjulsjö.......................

Lindes.......................

Ramsbergs.....................

Grythytte......................

Hellefors......................

Carlskoga......................

L ekebergs.....................

Lerbäcks, tionde och skattejern..........

Nya Kopparbergs.................

Filipstads......................

Nyeds ........................

Tabergs......................

Westerbergslagen..................

Ofvansjö och Thorsåkers, tionde och kyttegällsjern

Saldo Statsverkets förlust.............

Utskylder:

Tackjerns-

tionde.

1,822

54

6,166

—

6,903

96

1,616

23

1,244

11

2,426

48

2,097

1

CO

39

5,098

40

1,250

61

989

90

2,379

37

14,760

66

1,648

79

11,930

15

605

5

62,182

65

6,339

99

Summa rmt | 68,522|64

Statsverkets

f örlust.

4,893 81

56

70

45

50

1

47

20

7

51

25,080 28

7,352

477

167

227

3,200

5,286

338

2,131

1,005

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1869:67 Utlåtande, i anledning af Kong!. Majds Nådiga Proposition, angående anslag för anställande af en föreslagen naturvetenskaplig undersökning. a1 i texten