Sök i Ratio Lex

Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1870

1870-01-07 · 321 sidor, varav 295 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 295 av 321 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1870:1, Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1870

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1870.

I

KONGL. MAJ.-TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

R ik§dagen

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1870.

Jemlikt Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie;

Och anser Kongl. Maj:t, med bibehållande för den bland förstnämnda inkomster

ingående spanna ål af det vid 1868 års Riksdag antagna förslagspriset, 2

Rall'' 10 öre kubikfoten, ifrågavarande beräkning böra uppgöras på följande sätt:

Ordinarie eller ständiga inkomster.

l:o Räntan och

2:o Tiondespanmålen eller Tionden, såsom donna inkomst numera torde

höra benämnas. Dessa inkomster beräknades vid nästlidna års riksdag, Räntan

till 4,689,000 R:dr, nemligen den indelta till 2,666,000 R:dr och den Kronan

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

behållna till 2,023,000 k:är, samt Tiondespanmålen till 1,685,250 lä:är, deraf

indelt 652,000 kubikfot med ett värde efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten af

1,369,200 R:dr och oindelt eller Kronan behållen 150,500 kubikfot med värde

efter enahanda pris, af 316,050 R:dr.

Genom Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidne år angående förändring

af grundräntor och kronotionde!!, hvilken förordning skall tillämpas

vid utgörande af 1871 års räntor och tionde, har emellertid blifvit stadgadt,

att ränta af hemman och lägenheter, som nu är bestämd i vissa persedlar

att lösas efter markegångspris, så ock den kronotiondespanmål, hvilken nu

likaledes efter sådant pris bör lösas, skall, vare sig att nämnda ränta och

tionde är Kronan behållen eller för särskilda ändamål indelt och anordnad,

omsättas i penningar efter beräkning af medelvärdet emellan 1834—1853

årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris och med detta värde

framgent utgöras.

I anledning häraf har Statskontoret för beräknande af den inkomst,

hvartill räntan och tionde!! må för 1871 upptagas, låtit öfver värdet efter

ofvanberörda omsättningspris af de enligt 1867 års års Rikshufvudbok uti

räntan och tionden för samma år ingående persedlar upprätta ett sammandrag,

enligt hvithet räntan skulle uppgå till 4,491,100 R:dr 51 öre och tionde!!

till 1,576,089 R:dr 38 öre.

Omförmälda Nådiga Förordning stadgar vidare i allmänhet, att indelta

och anordnade räntor och tiondeanslag skola till Statsverket indragas, men

gör derifrån undantag för militie-, civil- och ecclesiastikboställens räntor

äfvensom för sådana, hvilka äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka

något besvär i stället utgöres. I följd häraf borde alltså, derest Riksstatens

nuvarande uppställning bibehålies, de räntor och tiondeanslag, hvilka icke

komma att till Statsverket indragas, fortfarande upptagas uti kolumnerna

för indelt ränta och indelt spanmål. Då emellertid dessa indelningar för

närvarande och innan erforderliga upplysningar från vederbörande myndigheter

hunnit inhemta^ icke kunna från den Kronan behållna anparten af

ifrågavarande inkomster skiljas, så kommer åtminstone för den statsreglering,

hvarom nu är fråga, den indelta anparten af räntan och tionden att sammanföras

med den till Statsverket ingående del af samma inkomster.

Derjemte och då, i afseende å den hittills såsom en särskild inkomsttitel

upptagna Tiondespanmdlslösen efter bestämda pris, förekommer, att, till

följd af förstberörda stadgande i Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidna

år, för framtiden all tiondespanmål kommer att af tiondegifvarne lösas efter

bestämdt pris och vid sådant förhållande någon anledning icke vidare förefinnes

att bibehålla omförmälda särskilda inkomsttitel, så föreslår Kongl.

Maj:t, att de under denna titel hittills upptagna inkomster, hvilka under åren

1865 1867 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 87 öre och ''följaktligen torde nu

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongt. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

kunna, likasom vid de senaste Riksdagarne skett, beräknas till 6,800 R:dr,

sammanföras med öfriga inkomster af tionden under en och samma titel.

På grund af förberörda hos Statskontoret uppgjorda sammandrag öfver

räntans och tiondens nya omsättningsvärde och med tillämpning af hvad

Kongl. Maj:t härofvan föreslagit upptagas alltså här ifrågavarande inkomster

i jemnade tal:

Räntan till .......................................................................... R:dr 4,491,000: —

och Tionden, deri inbegripen den förut så kallade tiondespanmålslösen

efter bestämda pris 6,800 R:dr, till.................... 1,582,800: —

3:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter,

hvilken inkomst beräknades:

vid 1868 års Riksdag till............................. R:dr 410,200.

och vid 1869 » » » ............................... » 395,200.

har utgjort:

t» . Spanmål.

Penningar. Kubikfot/ Värde.

år 1865 .................................. 69,385. 153,870. 296,045.

» 1866 ................................... 54,951. 157,017. 325,022.

» 1867 .................................... 40,480. 161,800. 431,265.

Till sistnämnda års inkomst 40,480. 161,800.

höra dock nu läggas arrenden för

åtskilliga till Statsverket indragna,

från midfasta!! åren 1868 och 1869

utarrenderade landstats- in. fl. boställen

.....................................................4,252.

tillsammans 40,480. 166,052.

Och som anledningen dertill, att de för år 1867 i penningar

upptagna arrendemedel så'' betydligt understigit nästföregående

årets, synes hufvudsakligen vara att söka deri, att anstånd

med erläggande af 1867 års arrenden i sin helhet eller till

någon del blifvit åtskilliga arrendator^ af Kongl. Maj:t medgifvet,

hvaremot, om berörda såsom restantier för år 1867

bokförda arrendeafgifter tilläggas de influtna penningearrendena

för samma år, dessa uppgå i det närmaste till enahanda

belopp som för år 1866, så anser Kongl. Maj:t ifrågavarande

inkomst kunna för år 1871 upptagas på följande sätt:

Penningar, likasom vid senaste Riksdag, R:dr 55,000: —

Spanmål, 166,000 kubikfot ä 2 R:dr 10 öre 348,600: — 403 600- _

Transport R:dr 6,477,400: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

4:o Silf v ertionde, Myntarelön och Slagskatt, hvilken inkomst

uppgått:

år 1865 till....................................................... 20,336: —

» 1866 » ........................................................ 17,988: —

och » 1867 » ...................................................... 17,104: —

eller i medeltal till................................................... 18,476: —

anser Kongl. Maj:t på grund deraf och enär af 1867 års inkomst,

hvilken understigit nämnda medeltal, ett belopp af

1,939 R:dr 49 öre balanseras såsom restantier till påföljande

år, icke böra nu upptagas lägre än vid de båda senaste Riksdagarne

eller till....................................................................................

5:o Kopparräntan, hvilken beräknades vid Riksdagarne

både 1868 och 1869 till 1,200 centner ä 57 R:dr eller till

68,400 R:dr, har utgjort:

Centner.

Försäljningsvärde

: R:dr.

år 1865 .............................................. 1,283. 76,859: —

» 1866 .............................................. 1,262. 77,783: —

» 1867 ............................................... 1,356. 79,704: —

Medeltalet häraf är................................. 1,300. 78,115: —

och har medelpriset å den åren 1868 och 1869 af Statskontoret

försålda koppar varit, det förra året 56 R:dr 39 öre,

men det senare endast 53 R:dr 52 öre, hvarföre Kongl. Maj:t

nu anser förevarande inkomst höra beräknas till 1,300 centner

å 54 R:dr ........................................................................................

6:o Tiondetackjernet beräknades vid de båda senaste

Riksdagarne till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre eller till

40,800 R:dr samt har utgjort:

år 1865.............................

Centner.

.................. 17,517.

Värde.

43,228:

» 1866............................

................. 17,543.

42,955:

_*

» 1867.............................

.................. 18,224.

43,562:

er i medeltal....................

.................. 17,761.

43,248:

motsvarande 2 R:dr 43 öre för centnern; Och anser Kongl.

Maj:t derföre ifrågavarande inkomst kunna beräknas till något

högre värde än det vid de begge senaste Riksdagarne antagna

eller till 17,500 centner å 2 R:dr 40 öre..........................

6,477,400: —

18,000: —

70,200: —

42,000: -

Transport R:dr 6,607,600:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

7:o Svafvelbrukstionden, beräknad vid 1868 års Riksdan

till 3,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 3,500 R:dr”

bär uppgått:

år 1865 till...................................................... 3,085: —

>'' 1866 » .......................................................... 5,629: —

och » 1867 » .......................................................... 2 327:

eller i medeltal till.................................................... 3,680: _

Denna inkomst bär alltså år 1867 nedgått ganska betydligt,

men då anledningen dertill förefinnes hufvudsakligen

i det förhållande, att af nämnda års uppbörd ett belopp af

1,731 R:dr 50 öre uti räkenskaperna balanseras såsom restantier

till påförande år, anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst

nu ej höra beräknas till lägre belopp än som vid senaste

Riksdag upptogs eller till ..........................................

8:o Mantalspenningar ne, hvilka beräknades vid 1868 års

Riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års till 575,000 R:dr,

hafva utgjort:

år 1865 ........................

» 1866........................

» 1867 .......................

eller i medeltal...................

hvarföre Kongl. Maj:t anser d

Riksdagen skett, upptagas till

.............................. 579,160: —

............................... 575,882: —

............................. 567,850: —

............................. 574,297: —

höra nu, likasom vid senaste

9:o Bötesmecllen beräknades vid 1868 års Riksdag till

162,700 Rall* och vid 1869 års Riksdag till 174,000 Rall- samt

hafva utgjort:

år 1865 ......................

» 1866 ......................

och » 1867 ......................

eller i medeltal.................

och torde derföre nu höra i

rörda medeltal beräknas till

.............................. 161,696: —

.................................... 187,178: -

.................................... 162,793: -

.................................... 170,556: -

ära öfverensstämmelse med be
-

10:o Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna

inkomst utgår:

a) Enligt Rikets Ständers beslut den 5 Maj 1841, till och

med år 1871,

6,607,600:

3,500:

575,000:

170,000:

Transport Rall- 7,356,100:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

vid Lif-Regementet för 500 nummer ä 47,25 kubikfot

med........................................................... kubikfot 23,625.

» Smålands Dragoner för 500 nummer ä 44,l

kubikfot med ......................................................... 22,050.

b) Enligt Kongl. Brefvet den 8 Augusti 1844, till

och med år 1870,

vid f. d. Östgöta Kavalleri för 1,000 nummer ä

47,25 kubikfot med ............................................ 47,250.

och vid f. d. Westgöta Dragoner för 1,000 nummer k

47,25 kubikfot med.................................................. 47,250.

tillsammans kubikfot 140,175.

Inkomsten häraf har utgjort:

år 1865 ..................................

» 1866 ...................................

och » 1867 ..................................

eller i medeltal .............................

R:dr 298,978: —

» 301,385: —

» 332,558: —

» 310,974: —

Och som efter det fråga blifvit vackt om förlängning till

1873 • års slut af kontrakterna om hästvakansafgiften vid f. d.

Östgöta Kavalleri och f. d. Westgöta Dragoner antagligt är

att en sådan förlängning skall komma till stånd, anser Kongl.

Maj:t förevarande inkomst höra nu beräknas på samma sätt,

som vid senaste Riksdagen, eller till 140,175 kubikfot å 2

R:dr 10 öre ................................................................................................

ll:o Tillfälliga Rotevakansafgifter hafva under åren

1865—1867 i medeltal inbringat 7,592 R:dr, hvarföre Kongl.

Maj:t anser donna inkomst fortfarande kunna beräknas till

samma belopp som vid senaste båda Riksdagar eller till........

12:o Vakansafgifter af nyroterad jord hafva utgjort:

år 1865........................................................ 75,105: -

» 1866................................................................ 80,003: —

och » 1867............................................................... 93,314: —

Och som donna inkomst svårligen kan vara underkastad nedsättning,

upptages den här till ...............................................

13:o Rotevakansaf giften af insockne frälsehemman i Halland,

hvilken vid de båda senaste statsregeleringarne beräknats

till 20,000 R:dr och under åren 1865—1867 i medeltal upp
Transport

R:dr

7,356,100: —

294,367: so.

7,500: —

93,000:

7,750,967: so.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Korujl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

gått till 21,378 R:dr, torde alltså kunna fortfarande beräknas

till ..........................................................................

14:o Trosspassevolansafgiften har under åren 1865—1867

i medeltal inbringat 26,495 R:dr och synes alltså kunna nu,

likasom vid de båda senaste Riksdagarne skott, beräknas till

15:o Båtsmansvakansafgiften beräknades vid de båda senaste

Riksdagarne till 60,000 R:dr och, som donna afgift under

åren 1865 -1867 utgjort i medeltal 61,249 R:dr, så anser

Kongl. Maj:t den höra fortfarande beräknas till.........................

16:o Kontrollstämpelmedlen hafva utgjort:

år 1866.............

» 1867...........................................

och » 1868.................................................................. ^ _

Medeltalet häraf är visserligen 14,193 R:dr, men, då donna

inkomst, hvilken beräknades vid 1868 års Riksdag till 18,000

R:dr och vid den påföljande Riksdagen till 17,500 R:dr, på

senare liden visat sig ständigt vara i fallande, anser Kongl.

Maj:t den nu icke höra upptagas högre än till

16,137

13,565

12,876

17:o

beräknades

ar

och

Fyr- och Båkmedel, Indika vid

till 650,000 R:dr, hafva utgjort:

1866............

1867 ..............

1868 .....................

1869

ars

Riksdag

, , 703,107: —

.... 656,926: —

.. , . ............................................... 744,602: —

Medeltalet häraf är 701,545 R:dr och synes således föranleda

till antagande, att senaste Riksdags beräkning af donna

inkomst skall befinnas för låg. Men då genom Kongl. Kungörelse]!

den 28 sistlidne September fartyg, som gå emellan

inrikes orter, blifvit från och med början af innevarande år

befriade från fyr- och båkafgifter, och det torde vara säkrast

att, intilldess någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarne

af. donna befrielse, åtminstone icke vidtaga någon förhöjning

i inkomstens beräkning, så anser Kongl. Maj:t förevarande inkomst

böra nu upptagas till samma belopp, som vid senaste

Riksdag beräknades, eller till................................................

18:o Jernvägstrafbnedlen beräknades vid 1868 års Riksdag

till 6,400,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 6,500,000

R:dr samt hafva

1866 utgjort........................................ 5,064,370: —

1867 ...................................................... 6,017,049: —

ar

7,750,967: so.

20,000: —

26,500: —

60,000: —

12,000:

650,000:

Transport R:dr 8,519,467:

50.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

år 1868........................................................ 6,161,079: —

och » 1869 öfverstigit .................................... 6,250,000: —

Och som, till följd af det snart förestående öppnandet för

trafik af såväl sammanbindningsbanan genom hufvu dstaden

som den återstående delen af nordvestra stambanan, ännu

större inkomst synes för år 1871 vara att emotse, finner Kongl.

Maj:t trafikmedlen fortfarande böra beräknas till .......................

19:o Skogsmedlen, hvilka vid 1869 års Riksdag för första

gången upptogos bland Statsverkets inkomster och då beräknades

till 236,300 R:dr, hafva, sedan Kongl. Förordningen

den 21 December 1865 angående utsyning och försäljning af

skogsalster från Kronans skogar i Kopparbergs och de Norrländska

länen börjat tillämpas, utgjort:

år 1866..................................''........................... 175,122:

» 1867............................................................... 201,020

och » 1868 enligt approximativ beräkning... 235,578

Medeltalet häraf är väl icke mer än............ 203,906

men då ifrågavarande inkomst, särdeles den del deraf, som

utgöres af skogsförsäljningsmedel, visat sig vara i stigande

och antagligen ännu icke uppgått till det belopp, som för

framtiden torde kunna förväntas, anser Kongl. Maj:t donna

inkomst böra upptagas åtminstone till samma summa, som

vid senaste Riksdag beräknades eller till .......................................

20:o Observationsmedel beräknades vid de båda senaste

statsregleringarne till 3,000 R:dr samt hafva utgjort:

år 1865 .................................................................. 5,749: —

men » 1866 endast................................................... 1,608: —

och » 1867 .............................................................. 1,919: —

eller i medeltal........................................................ 3,092: -—

och anser Kongl. Maj:t donna ovissa inkomst icke höra beräknas

högre än till..............................................................................

21:o Extra uppbörd. De under donna titel, hvilken hittills

benämnts ”Extra medel och uppbörder”, inflytande inkomster

beräknades vid 1868 års Riksdag till 63,000 R:dr

och vid 1869 års Riksdag till 65,182 R:dr 50 öre samt hafva

efter afdrag såväl af .stubböresafgifterna, hvilka från och med

år 1867 ingått till Skogsplanterings-kassan, som ock af den

från åtskilliga hemman i Christianstads län för uppbörd dagsverksskyldighet

till Kungsgårdar inom länet utgående afgäld,

8,519,467: so.

6,500,000:

236,300:

2,000:

Transport R:dr 15,257,767:

50.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kotte/!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

9

Transport R:dr 15,257,767: so.

hvilken vid de båda senaste statsregeleringarne inräknats bland

den behållna delen af räntan, utgjort:

år 1865................................................................ 99,568: —

» 1866............................................................... 58,476: —

och » 1867............................................................... 72,468: —

eller i medeltal........................................................... 76,837: —

Härtill herde visserligen nu läggas de förut under särskild

titel upptagna Intressemedlen, Indika, enligt beslut vid

1869 års Riksdag, hädanefter skola under nu förevarande titel

upptagas, men sedan Riksgäldskontor likaledes genom beslut

vid 1869 års Riksdag blifvit befriad t från åliggandet att

betala ränta å den till nämnda kontor öfverlemnade behållning

af Lappmarks Ecclesiastikfond, utgöra intressemedlen ett

allt för ringa belopp för att böra inverka på beräkningen af

ifrågavarande mycket föränderliga inkomst, hvarföre ock Kong!.

Maj:t anser densamma höra i nära öfverensstämmelse med ofvannämnde

medeltal och för erhållande af jemn slutsumma

å beräkningen af de ordinarie inkomsterna upptagas till......... 72,232: so.

Summa Ordinarie inkomster R:dr 15,330,000:

Extraordinarie inkomster

hvilka enligt 60 § Regeringsformen utgå såsom Bevillning:

a) Tullmedlen, hvilka beräknades vid 1868 års Riksdag till 13,000,000

R:dr och vid 1869 års Riksdag till 14,000,000 R:dr hafva utgjort:

år 1866............................................................................ R:dr 13,214,937: —

» 1867 ................................................................................... 12,785,579: —

och » 1868 .................................................................................. 14,632,095: —

medeltalet häraf är väl endast................................................... 13,544,204: _

men som General-Tull-Styrelsen, på sätt Statsrådsprotokollet för den 7 innevarande

månad innehåller, upplyst, att inkomsten af Tullmedlen under 1869

uppgått till 13,982,950 R:dr 54 öre eller till nära 1 million R:dr mera än

som för samma år beräknats, så och då tullinkomsten under det nästföregående

året utgjort något mer än 14,630,000 R:dr, anser vid sådana förhållanden

Kong!. Maja ifrågavarande inkomst kunna för 1871, i likhet med

hvad för nu innevarande år skett, beräknas till .............. R:dr 14,000,000: —

helst om tullen å bränvin och sprit varder, på sätt Kongl.

Maja, i sammanhang med aflåtande af nådig framställning om

Transport R:dr 14,000,000:

2

Bih. till Rilcsd. Prof. 1870, l:a Sami., l:a Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport K:dr 14,000,000: —

bränvinstillverkningsafgiftens höjande från 70 till 80 öre påkänna,

äril ar föreslå, förhöjd med 10 öre per kanna.

b) Postmedlen hafva vid de begge senaste Statsregleringarne

beräknats till 2,250,000 k:dr. Då emellertid dessa medel,

efter afdrag af influten ränta å den hos Postverket från

äldre tid reserverade, numera till Riksgäldskontoret öfverlemnade

fond af räntebärande obligationer, utgjort:

år 1866........................................................... 2,146,378: —

» 1867........................................................... 2,177,313: —

och » 1868............................................................ 2,188,793: —

eller i medeltal endast.................................... 2,170,828: —

anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst nu icke höra beräknas

högre än till................................................................................. 2,200,000: —

c) Stämpelpapp er smedlen beräknades vid de båda senaste

Statsregleringarne till 1,300,000 R:dr och hafva uppgått:

år 1866 till................................................. 1,340,086: —

» 1867 » ................................................. 1,336,044: —

» 1868 « omkring ................................. 1,352,000: —

eller i medeltal till ................................... 1,342,710: —

Och som någon förhöjning i denna inkomst synes vara

att förvänta i följd af den genom senaste Stämpelpappersförordning

skedda nedsättning i försäljningsprovisionen, hvilken

förhöjning antagligen kommer att uppgå till omkring

16,000 R:dr, så anser Kongl. Maj:t förevarande inkomst kunna

nu beräknas till.................................................................................. 1,350,000: —

d) Bränvinstillverkningsaf''giften har vid de begge senaste

Statsregleringarne beräknats att efter eu tillverkning af

14 millioner kannor uppgå till 9,800,000 R:dr och har tillverkningen

utgjort:

år 1867 ............................................ kannor 12,215,784.

» 1868 ............................................... » 10,179,533.

och » 1869 ............................................... » 12,205,233.

eller i medeltal........................................ » 11,533,516.

Att nu beräkna tillverkningen äfven för år 1871 till 14

millioner kannor anser Kongl. Maj:t icke vara med nödig försigtighet

öfverensstämmande, sedan 3 års erfarenhet visat, att

en sådan beräkning icke vidare motsvaras af verkligheten och

då särskilt tillverkningen under nästlidna höst, oaktadt den

Transport R:dr 17,550,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong1. May.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. } ]

Transport R:dr 17,550,000: —

rika skörden och de jemförelsevis låga priserna å spanmål,

icke ens uppgått till fullt samma kannetal, som hösten 1868,

då skörden i landet var mycket svag. Att åter beräkna tillverkningen

för 1871 så lågt, som nyssnämnda medeltal utvisar,

synes Kongl. Maj:t icke heller vara af omständigheterna

påkalladt, enär under de 3 år, som medeltalet afser, inträffat

två särdeles ogynnsamma skördar. Eu lämplig medelväg torde

vara att nu antaga donna tillverkning till 12,500,000 kannor.

Då emellertid efter en sådan beräkningsgrund med bibehållande

af den nuvarande afgiften 70 öre per kanna skulle i

inkomst erhållas endast 8,750,000 R:dr eller 1,050,000 R:dr

mindre än hvartill samma inkomst vid senaste Riksdag bli fri t

beräknad, men för statsbehofvens fyllande torde blifva oundgängligen

nödigt, att Statsverkets inkomster bibehållas ungefärligen

vid det belopp, hvartill desamma för nu innevarande

statsregleringsperiod finnas upptagna, är Kongl. Maj:t sinnad

att till Riksdagen aflåta nådig framställning om bränvinstillverkningsafgiftens

höjande med 10 öre eller till 80 öre per

kanna. Med antagande af nyssnämnda tillverkningsbelopp

12,500,000 bannor, uti hvilken, jemförelsevis med tillverkningen

under åren 1861—1866, som i medeltal utgjorde öfver 15

millioner bannor årligen, låga beräkning, någon rubbning icke

synes Kong]. Maj:t vara påkallad af den ifrågasätta, icke särdeles

betydliga skatteförhöjningen, skulle en bränvinstillverkningsafgift

af 80 öre per kanna inbringa 10 millioner R:dr i

inkomst och föreslår alltså Kongl. Maj:t, under förutsättning,

att berörda afgiftsförhöjning kommer att ega ruin, att ifråga
-

varande inkomst för år 1871 beräknas till

................ 10,000,000: —

Summa Extraordinarie inkomster R:dr 27,550,000: —

Tilläggas nu de Ordinarie inkomsterna ..........

................ 15,330,000: —-

R:dr 42,880,000: —

och jeinföras dessa summor med de uti nu gällande

upptagna:

Riksstat

för Ordinarie inkomster...............

och för Extraordinarie inkomster ......... ..................

. ... R:dr 15,616,300: - .............. 27,350,000: —

R:dr 42,966,300: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

så finnes, att i beräkningen af de Ordinarie inkomsterna egt

rum en minskning af.................................................................. Hull’ 286,300: —

men i beräkningen af de Extraordinarie en förhöjning af......... 200,000: —

eller på det hela en minskning af........................................... R:dr 86,300: —

Hörande dock i afseende på nyssberörda minskning i beräkningen af

de Ordinarie inkomsterna anmärkas, att denna minskning icke uppgår till

det belopp af omkring 307,000 R:dr, hvarmed på grund af Kongl. Förordningen

den 23 Juli 1869 Räntan och Ti ond en nu måst lägre än hittills beräknas,

och att således samma minskning helt och hållet är en följd af

nämnda Kongl. Förordning och den derigenom i sjelfva verket skedda skatteeftergift.

Då Kongl. Maj:t nu öfvergå!’ till en framställning af de utgifter, som

under de särskilda Hufvu dtitlar ne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvud

titel såsom vanligt komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro

af en stadigvarande natur, och derefter de utgifter af mera tillfällig och

öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås; så och med anledning

dels af bestämmelserna i nyssnämnda Kongl. Förordning, samt dels af det

redan här ofvan omförmälda förhållande att, bland de indelta rånte- och

tiondebeloppen, de, hvilka enligt bemälda Förordning fortfarande skola bibehållas

såsom indelta, icke för närvarande kunna skiljas från dem, hvilka

skola indragas och ersättas med penningar, vill Kongl. Maj:t, under åberopande

af hvad bilagda Protokoll öfver Finansärenden den 7 innevarande

månad i ämnet innehåller, till en början bär i ett sammanhang för alla de

hufvudtitlar, under hvilka indelta rånte- eller tiondeanslag finnas i Riksstaten

uppförda, eller samtliga hufvudtitlarne med undantag af den lista

och den 3:dje, i nåder föreslå:

att i stället för hvart och ett särskild! i Riksstånd! nu förekommande

indelt rånte- eller tiondeanslag må under samma titel uppföras ett anslag,

innefattande såväl den del af det i anslaget ingående belopp, hvilken fortfarande

skall bibehållas såsom indelt, som ock den ersättning, hvilken bör

till vederbörande indelningshafvare utgå för den del af det indelta beloppet,

som skall till statsverket indragas;

att å hvarje sådant anslag må, såvidt ej för något fall annat här nedan

särskild! äskas, bibehållas samma belopp i penningar, som i nu gällande

Riksstat finnes för det motsvarande indelta rånte- eller tiondeanslaget upptaget

;

samt att såväl de nu omförmälda anslagen, som de i Riksstaten förekommande

så kallade oindelta spanmålsanslagen, med undantag af de för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Elementarläroverken uppförda anslagen af sistnämnda beskaffenhet, om hvilka

under Åttonde Hufvudtiteln här nedan särskild framställning kommer att göras,

må tilläggas natur af förslagsanslag.

Första .0 eif Vild titel»,

innefattande Kongl. klöf- och Slottsstaterna, upptager för närvarande de

förra till............................................................................................ R:dr 1,293,900: —

samt de senare till .......................................................................... » 123,100: —

tillsammans R:dr 1,417,000: —

Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.

•Ämneträ

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta Departement:

Penningar .............................................................. Bunt R:dr 2,489,796: it.

Indelta räntor, enligt markegång, förslagsvis

beräknade till ............................................... » » 5,903: 89.

Summa R:mt R:dr 2,495,700: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det inför

Kong!. Maj:t i Statsrådet den 7 innevarande man ad förda protokoll öfver Justitie-Departements-ärenden

omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t i afseende å regleringen

af donna Hufvudtitel endast följande förändringar:

Krigs-Ho fr ätten

att enär, i följd af den numera verkställda indragning af Notarietjensten, å det

i Riksstaden uppförda anslaget åt Ixrigs-Hofrätten kan åstadkommas en besparing

af 314 R:dr, nämnda anslag, som för innevarande statsregleringsperiod är

bestämdt till 12,555 R:dr 50 öre, måtte för nästkommande år utgå med nedsatt

belopp af 12,241 R:dr 50 öre; samt

att dels, vid nuvarande Kanslisters afgång, deras löner må indragas, mot

det att renskrifningsarfvoden komma att utgå åt Sekreteraren och Krigsfiskalen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1810.

till de af Kongl. Maj:t i sådant hänseende vid sednaste Riksdag föreslagna belopp,

dels ock att vid någondera af Vaktmästarnes afgång, hans lön, utöfver

hvad som erfordras för att åt den qvar varande Vaktmästaren bereda lönefyllnad

till 600 R:dr, må besparas.

. Anslaget till fångars vård och underhåll,

nemligen den del af detta anslag, hvilken, såsom bestämdt anslag, omfattar

aflöningar till vissa fångvårdens em bets- och tjensteman samt betjente:

att det på Fångvårds-Styrelsens stat åt Ombudsmannen anslagna arfvode

af 500 R:dr måtte indragas;

att likaledes anslaget af 600 R:dr till gratifikationer åt extra ordinarie

tjensteman å Fångvårds-Sty relsens Byggnadskontor måtte ur staten afföras;

att aflöning till ytterligare en Subalternofficer vid det å Waxholm förlagda

Kronoarbetskompaniet måtte med 900 R:dr beviljas; samt

att det för förre Kompanichefen vid Kronoarbetsbataljonen på Carl sborg,

Kapitenen W. II. Kuylenstjerna å ordinarie aflöningsstaten uppförda personella

arfvode af 150 R:dr måtte indragas.

Anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar

för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar:

att detta förslagsanslag, af sistförflutna Riksdag bestämdt till 120,000

R:dr, måtte jemväl för nästa statsregleringsperiod anvisas, men till nedsatt belopp

af 117,000 R:dr, under enahanda vilkor, som tillförene vid ifrågavarande

anslag blifvit fäs tade.

Förslagsanslagen till l:o medikolegal besigtningar, 2:o rese- och traktamentspenningar,

3:o ersättning åt domare, vittnen och parter samt 4:o skrifmaterialier,

ved m. fn.:

att dessa anslag måtte från de i nu gällande Riksstat för dem upptagna

belopp höjas till efterskrifna summor, nemligen:

det första från 10,000 R:dr till 12,000 R:dr;

det andra från 12,000 R:dr till 18,000 R:dr;

det tredje från 16,000 R:dr till 40,000 R:dr; och

det fjerde från 23,934 R:dr 52 öre till 29,898 R:dr 52 öre.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra således

..................................................................................................... R:dr 37,964: —

hvilka med tillägg af Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,495,700: —-

uppgå till ....................................... R:dr 2,533,664: —

Transport R:dr 2,533,664: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kong!» Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 2,533,664: —

Men då derifrån dragas de föreslagna nedsättningarne

dels i anslaget åt Krigs-Hofrätten.................. R:dr 314: —

dels i det bestämda anslaget för fångars vård

och underhåll.............................................. » 350: —

och dels i förslagsanslaget till ersättning

för mistade bötesandelar......................... » 3,000: —

eller tillhopa R:dr 3,664: —

kominer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings
period

att utgöra........................................................................ Rfdr 2,530,000: —

Dessutom äskar Kong!. Maj:t, under åberopande af förenämnda Protokoll

öfver Justitie-Departements-ärenden:

a) att för fullbordande af det nya kronohäktet i staden Westervik måtte

anvisas ett anslag af 30,000 R:dr att under år 1871 utgå; samt

b) att ett förslagsanslag af 10,000 R:dr måtte beviljas för att användas

till bestridande af erforderliga kostnader för det fall, att Kong!. Maj:t skulle

förordna, att under nästkommande år en eller flera af Rikets Hofrätter skola

arbeta å förstärkta divisioner.

Hufvudsummorna å donna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:

för ständiga utgifter........................................................... Runt R:dr 2,530,000: —

deraf, med inberäknande af de i nu gällande

Riksstat förslagsvis upptagna belopp för indelta

räntor enligt markegång, 1,522,802 R:dr

41 öre utgöra förslagsanslag.

för tillfälliga utgifter ........................................................... » » 40,000: —

TvecTJe IIulS udlifelu.

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

De för detta Departement för innevarande år bestämda anslag utgöra

sammanlagd! 607,000 R:dr Runt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Majits Nåd. Prof. Nio /, om Statsverket 1870.

På grund af hvad uti Statsrådsprotokollet öfver Utrikes-Departementsärenden

för den 7 i denna månad blifvit anförd t, finner Kongl. Maj:t Sig höra

föreslå:

dels att nedannämnde särskilda anslag, motsvarande ungefärliga It af

det belopp, som för ombesörjandet af de förenade Rikenas diplomatiska angelägenheter

ansetts erforderligt, måtte varda af Riksdagen anvisade att, mot nu

gällande redovisningsskyldighet, och på samma vilkor för dessa anslags användande,

som hittills varit bestämda, under nu instundande statsregleringsperiod

till Utrikes-Departementet utgå, nemligen:

Statsministern för Utrikesärendena.............................................

Departementets expedition ..........................................................

Ministerstaten ................................................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...........................

eller tillsammans Runt R:dr

24.000 R:dr,

25,500 »

340,500 »

50.000 »

440,000;

dels att Sveriges bidrag till den gemensamma konsulsfonden fortfarande

anvisas med 160,000 R:dr R:mt, motsvarande f af de förenade Rikenas kontanta

bidrag till donna fond, att på samma vilkor, som hittills varit för deras

användande bestämda, utgå;

dels ändteligen att till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska

kronans hus i Konstantinopel och Tanger äfven för donna statsreglering må

anvisas 7,000 R:dr Runt;

i följd hvaraf Hufvudtitelns slutsumma skulle oförändrad blifva 607,000

R:dr R:mt.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.

Under donna Hufvudtitel finnes, enligt nu gällande Riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar.................................................................................................... 6,935,242: os.

» indelta räntor, enligt markegång på förslag .................................... 2,097,695: 93.

» indelt spanmål på förslag 125,955 kub.fot 9 kannor å 2 R:dr

10 öre kubikfoten.............................................................................. 264,507: 39.

» oindelt spanmål 129,026 kub.fot, förslagsvis ä 2 R:dr 10 öre

kubikfoten .................................................. 270,954: oo.

Tillhopa Runt R:dr 9,568,400: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Kong]. Maj:t, som, i anledning af Chefens för Landtförsvars-Departementet

underdåniga anmälan om ett af honom utarbetad t fullständigt förslag till reglering

af indelta arméens afiöningsväsende, under den 31 nästlidne December förklarat,

att berörda förslag, i anseende till de med dess genomförande förknippade

betydliga kostnader, icke borde för innevarande års Riksdag till antagande

framläggas —, bär deremot funnit angeläget, att redan nu sådana anordningar

vidtagas, hvarigenom, medelst bildande af stamtrupp inom de delar af landet,

der saknaden deraf är kännbarast, på samma gång åstadkommes ett lämpligare

förhållande än det nuvarande emellan stammens och beväringens styrka i de

särskilda delarna af landet, utan att nya anslag derför må behöfva hos Riksdagen

begäras; Och vill Kongl. Maj:t i sådant hänseende, med åberopande af

hvad bilagda utdrag af Statsråd s-protokollet öfver Landtförsvars-ärenden för

den 7 innevarande månad derom innehåller, i Nåder föreslå Riksdagen:

att utaf båtsmanshållet må med år 1871 från sjö- till 1 andtförsvaret öfverflyttas:
-

4 Norrlands båtsmanskompanier ..........................

....................... 662

man

2 Hallands

d:o ..........................

...................... 364

»

1 Westergötlands

d:o ..........................

....................... 87

»

1 Östergötlands

d:o ..........................

....................... 194

»

af 1 Bohus läns

d:o ..........................

....................... 100

» och

af 3 Södra Möre härads

d:o ..........................

....................... 490

»

tillhopa 1,897 man

under förutsättning dervid, att anslaget till sjövapnets öfningar får till sitt nuvarande

belopp fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande

af det privata sjöfolk, som, i följd af minskningen i båtsmännens antal,

behöfver för sjötj en stens bestridande förhyras;

att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af 5:te Hufvudtitelns

anslag till båtsmäns beklädnad må med ett belopp af 44,659 R:dr

42 öre, hvartill berörda andel enligt uppgjord uträkning uppgår, få till 4:de

Hufvudtiteln öfverföras;

o att> i den män ofvanberörda öfverflyttning går i verkställighet, rust- och

rotehållare för de öfverflyttade numren må komma i åtnjutande af enahanda

frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållare

numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Hofsta, K ibis, Glanshammars och Ringkarleby socknar

af Örebro län belägna 101J mantal, hvilka blifvit från dem förut mot frihet

från ordinarie rotering åliggande tjenstbarhet^ till Bylta svafvelbruk befriade,

måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra;

att, till kompletterande af Norrbottens och Westerbottens Fältjägarekorpsers

samt Norra och Södra Skånska infanteri-regementenas nummerstyrka,

Bih. till RiJcsd. Prof. 1870, l:a Sami., i:a Af cl. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

en kontant aflönad truppstyrka af tillhopa 164 man må för Kronans räkningfå

uppsättas;

att ett stamregemente under benämning: Wester-Norrlands regemente, må

i Wester-Norrland bildas genom 550 äldre båtsmansrotar utaf de fyra Norrlands-kompanierna,

hvilka bär ofvan föreslagits att till Landtförsvaret öfverflyttas,

samt i öfrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya

regementet af 450 rotar, hvarigenom sistnämnda regemente alltså kommer att

bestå af 1,000 rotar;

att i Halland må bildas en corps med benämning: Hallands Fältjägarecorps,

medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret föreslagna två

i Halland förlagda båtsmanskompanier om tillhopa 364 man, samt i öfrigt genom

uppsättning af kontant aflönade 136 man;

att inom Södra Möre härad af Kalmar län må uppsättas eu ny corps

under benämning: Kalmar Fältjägare-corps, genom öfverflyttande från Kalmar

regemente af 10 utaf nämnda regementes i Norra Möre härad förlagda nummer

och för öfrigt medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret

föreslagna 490 nummer utaf b åtsm an s h allé t i Södra Möre härad af Kalmar län;

att reglering af samtliga indelta infanteri-regementens och corpsers styrka

och områden må ega rum i öfverensstämmelse med den vid förut åberopade

Statsrådsprotokoll fogade bilaga N:o 1.

att 1,007 indelta rotenummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarecorps

redan vakanta 99 nummer, må, enligt den plan, som i nyssnämnda bilaga

angifves, få, i mån af inträffande ledighet, tills vidare hållas otillsatta emot vakansafgifter

och dessa afgifters inleverering till Armé-Förvaltningen, för att

användas till aflöning, i öfverensstämmelse med de vid Statsrådsprotokollet

fogade stater, åt befäl och underbefäl med vederlikar vid ofvannämnda nya

regemente och corpser samt till aflönande af det manskap, som ofvan blifvit

föreslaget att med kontant aflöning uppsättas; dock under vilkor, att ofvan

föreslagna öfverflyttning till Landtförsvaret af 1,897 nummer af båtsmanshåll

samt reglering af regementens och corpsers styrka och områden kommer att

ega ruin, och att, derest, genom möjligen förändrad organisation af rusthållsinfanteriet

eller på annat sätt, de afsutna rusthållsregementenas eller corpsernas

effektiva numerär skulle komma att förminskas, Kongl. Maj:t då må ega att,

af de till vakans nu föreslagna nummer, låta uppsätta ett mot minskningen

svarande antal;

att det i Carlskrona förlagda Marinregementet må med år 1871 från

Sjö- till Landtförsvaret öfverföras och under benämning: Blekinge värfvade

skarpskyttecorps, organiseras på en bataljon af fyra kompanier med tillsammans

500 man;

att de för Marin-regementet under Femte Hufvudtiteln nu utgående anslagsmedel,

tillhopa omkring 273,000 R:dr, må till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

att Wermlands Fältjägare-regemente må från och med år 1871 förändras

till corps, formerad på en bataljon af fyra kompanier med tillsammans 500 man ;

att befäl och underbefäl med vederlikar, som till följd af Marin-regementets

och Wermlands Fältjägare-regementes förändring till corpser blifva

öfvertalige, må uppföras på indragningsstat. med rättighet att, intilldess de

kunna varda till andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande

aflöningsförmåner fortfarande uppbära, emot skyldighet: för Regementschef att,

efter innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Maj:t kan finna skäl

honom i Nåder anbefalla, och för öfrige Officerare, äfvensom för Underofficerare,

att, der så erfordras, vid sina regementen tjenstgöra under de årliga

vapenöfningarna, äfvensom, i händelse af mobilisering, hvar helst inom arméen

deras tjenst påkallas; samt, efter uppnådd full pensionsålder, för samtlig-; Officerare

och Underofficerare, att endast vara underkastade tjenstgöring i likhet

med hvad för dem af deras vederlikar, som erhållit afsked med fyllnadspension,

finnes föreskrifvet; samt

att, hvad särskild! angår de öfvertalige bland civilstaterna, dessa må vara

förbundne till fortfarande tjenstgöring vid vederbörande corps, så länge de äro

af der innehafvande lön i åtnjutande.

I öfrig! vill Kongl. Maj:t vid det framställda förslaget om Marin-regementets

och Wermlands Fältjägare-regementes förminskande hafva fästa! det

vilkor, att den jemväl föreslagna öfverflyttningen af båtsmansnummer samt regleringen

af indelta infanteri-regementenas och corpsernas nummerstyrka och

områden varder af Riksdagen bifallen.

I anledning af den i Statsrådsprotokollet förekommande beräkning dels

öfver kostnaderna för det nya regementets och de nya corpsernas aflöning samt

för uppsättandet af kontant aftonadt manskap, dels ock öfver de till dessa kostnaders

bestridande afsedda tillgångar, vill Kongl. Maja gifva Riksdagen tillkänna,

att, derest icke tillgångarna kunna, genom nedsättning i de beräknade

kostnaderna, blifva för dessas bestridande tillräckliga, uppsättning af kontant

aflöna-!! manskap kommer att ske endast i den mån berörda tillgångar sådan!

medgifva.

Hvad särskild! angår de i följd af förändringen med Marin-regementet

uppkommande kostnader för en gång, beräknade till 21,000 R:dr, föreslår Kongl.

Maj:t, att desamma må bestridas af de till aflöning åt de nya corpserna beräknade

medel, enär dessa endast småningom, i den mån befälet vid corpserna

hinner antagas, behöfva för nämnda aflöning användas.

Beträffande den kostnad, som, utöfver de bär förut angifna, uppstår för

första uppsättningen af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och tross-persedlar

åt det manskap, 1,383 man, hvarmed, till följd af den föreslagna regleringen

af indelta infanteri-regementens och corpsers styrka, den effektivt tjenstgörande

nummerstyrkan vid arméen kommer att ökas, och hvilken kostnad beräknas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

till omkring 200,000 R:dr, vill Kongl. Maj:t begära Riksdagens medgifvande,

att nödiga medel till bestridande deraf må, till -högst nämnda summa, anvisas

å allmänna beväringsfonden.

Vidkommande i öfrigt:

dels de medel, hvilka, till följd af nu föreslagna anordningar, äro afbilda

att från Femte till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras, nemligen:

af anslaget till båtsmännens beklädnad ........................... 44,659: 42.

för Marin-regementet nu utgående tillhopa omkring ... 273,000: —. ggg. 42_

dels de inflytande vakansafgifterna för 1,004 indelta nummer,

In lika utgifter beräknas till ............................................................. 109,8 5 7 : 68.

dels ock de besparingar, som genom minskningen af Marinregementet

och VYermlands Fältjägare-regemente uppstå med tillhopa

..................................................................................................................... 65,593: is.

eller sainmanlagdt 493,110: 25.

vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att dessa sålunda beräknade medel må för

år 1871 få såsom extra anslag under Fjerde Hufvudtiteln för de uppgillra ändamålen

utgå och användas samt först vid uppgörandet af förslag till statsregleringen

för år 1872 å ordinarie stat under behöriga titlar uppföras.

I afseende härefter å de i nu gällande Riksstat under Fjerde Hufvudtiteln

upptagna anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med förut åberopade Statsrådsprotokoll för den 7 innevarande

månad, i Nåder föreslå följande förändringar:

Landtförsvars-Departementet.

Departementets Kommando-expedition och Generalitets-staten. På grund af

hvad nyssberörda Statsrådsprotokoll innehåller, angående behofvet af tillökning

i flen vid Kommando-expeditionen med aflöning anställda personal, samt om

minskning af personalen vid Militär-distriktens, Lifgardes-brigadens och Kavalleri-inspektionens

staber, föreslår Kongl. Maj:t, att, från och med år 1871, arfvode

vid berörda staber må utgå endast för Stabschef vid hvarje stab, samt

att de till arfvoden åt Stabs- eller Andre adjutanter derstädes under anslaget

till Generalitetsstaten nu beräknade tillhopa 3,750 R:dr må från nämnda anslag

till anslaget för Landtförsvars-departementets Kommando-expedition öfverföras,

för att till arfvoden åt derstädes tjenstgörande Generalstabs-officerare, enligt

Kongl. Maj:ts disposition användas; hvarigenom alltså sistberörda anslag skulle

komma att från 12,700 R:dr höjas till 16,450 R:dr, samt anslaget för Generalitets-staten

deremot minskas från 76,100 R:dr till 72,350 R:dr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 21

. Kommendants-staten. Med afseende å de under sednare åren inträffade

förändrade förhallanden, beträffande så väl omfattningen som vigten af de med

Kommendants-befattningarna å Carlsborgs och Carlstens fästningar förenade

göromål, föreslår Kongl. Maj:t, att arfvode!: för Kommendanten å Carlsborgs

fästning må från och med år 1871 få med 300 R:dr förhöjas från nu utgående

1,500 K:dr till 1,800 R:dr, och att tillgång till donna, förhöjning må beredas

genom nedsättning med lika belopp, eller 300 R:dr, i Kommendantens å

Gatsten nu till 1,800 R:dr bestämda arfvode.

Derjemte och sedan Kommendants-befattningen i Grisslehamn numera,

enligt Kongl. Maj:ts beslut, blifvit indragen, hvarigenom ett belopp af tillhopa

547 R:dr 50 öre blifvit å Kommendants-statsanslaget disponibelt, vill Kongl.

Maj:t föreslå, att nämnda belopp må till aflöning åt en å Carlsborgs fästning,

till biträde åt Kommendanten vid de honom åliggande fyrfaldiga bestyr, behöflig

fästningsväbel användas.

Genom dessa nu föreslagna anordningar kommer alltså någon förändring

i anslagets till Kommendants-staten slutsumma icke att föranledas.

Indelta Arméen.

Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl. Maj:t föreslår, att det för

nämnda ändamål under flera föregående år och äfven för år 1870 anvisade

anslag af 100,000 R:dr må jemväl för år 1871 fä med oförändradt belopp

utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Indelta, arm,ems och Wermlands .Fältjägare-regementes vapenöfning ar. Enär

det, i anledning af Kongl. Maj:ts förslag, vid 1869 års Riksdag anvisade och

under anslaget till indelta armeens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar

upptagna belopp, 40,061 R:dr 60 öre, till bestridande af de ökade

kostnader för indelta armeens underbefälsskolor, som af det vid samma Riksdag

antagna förslaget om förändrad organisation af berörda skolor föranleddes,

blifvit endast för år 1870 be viljad t, men detsamma fortfarande blifver för

nämnda ändamål oundgängligen behöflig!, vill Kongl. Maj:t af Riksdagen begära,

att berörda belopp, 40,061 R:dr 60 öre, må på ordinarie stat under omförmälda

anslag varda uppfördt, för att allt framgent vara för det afsedda ändamålet

att tillgå, och hvarigenom anslaget till indelta arméens och Wermlands

Fältjägare-regementes vapenöfningar nu komma att bibehållas vid sitt i 1870

års Riksstat upptagna belopp 924,062 R:dr 8 öre.

Yärfvade Arméén.

Fortifikationen.. S afseende å läkarebefattningen vid Pontonier-bataljonen,

med hvilken befattning för närvarande är förenad förste Bataljonsläkares grad

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o t, om Statsverket 1870.

och aflöning, vill Kongl. Maj:t, som anser läkarebefattningen vid _ Pontonierbataljonen

höra vara Regementsläkare-beställning, föreslå, att det till fyllnad i

Regementsläkare-aflöning erforderliga belopp....................................... R:dr 800:

måtte af Riksdagen anvisas, att tilläggas det under rubrik ’ penningar”

i Fortifikationens anslag ingående belopp 168,620 R:dr

11 öre, hvarigenom pennin gebeloppet under detta anslag kommer

att höjas till 169,420 R:dr 11 öre samt anslagets slutsumma att

utgöra 176,103 R:dr 78 öre.

Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena. På

grund af de i ofvanberörda Statsrådsprotokoll, i afseende a detta

anslag, anförda förhållanden, och då anslaget under loppet af

flera år visat sig för afsedt ändamål otillräckligt, samt angeläget

är, att icke, genom fortvara!! af berörda missförhållande och ett

ytterligare ökande af den uppkomna bristen, alltför störa svårigheter

må vid besörjandet af garnisons-regementenas mathållning

uppstå, vill Kongl. Maj:t af Riksdagen äska, att anslaget till

mathållning för manskapet vid garnisons-regementena må från

sitt nuvarande belopp, 320,000 R:dr, varda med.............................. 100,000:

förhöj dt till 420,000 R:dr.

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfning ar. I det härtill anvisade

anslag, nu utgörande 500,000 R:dr, äskar Kongl. Maj:t eu förhöjning

af...................................................................................................

hvarigenom anslaget således för framtiden skulle komma att utgöra

600,000 R:dr.

Diverse anslag.

Durchmarchekostnader. Med afseende å uppkommen minsk

ning i utgifterna från det för nämnda ändamål anvisade anslag

föreslår Kongl. Maj:t,

lopp................................

nedsättas med..............

att detsamma må från sitt nuvarande be
.

.................. 12,000 Kali''

,............................................ 4,000 »

till .......................................................................................... 8,000 Rall’.

Derjemte och på det att de å detta anslag, h vil ket är af

reservationsanslags natur, under förflutna åren uppkomna bespa
Transport

R:dr

200,800: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

23

Transport R:dr

ringar må kunna tagas i anspråk, för att, bland andra tillgångar,

användas till betäckande af bristen å anslaget till mathållning

för manskapet vid Garnisonsregementena, föreslår Kongl.

Maj:t, att omförmälda besparingar, hvilka vid 1868 års utgång

utgjorde 43,485 R:dr 63 öre, måtte för nämnda ändamål få till

Fjerde Hufvudtitelns allmänna besparingar öfverföras.

Rese- och traktamentspenningar. Beträffande det härtill an

visade anslag 58,000 R:dr, föreslår Kongl. Maj:t att detsamma

må med..........................................................................................................

förhöjas till 70,000 R:dr.

Summa förhöjning R,:dr

200,800: —

12,000: —

212,800: —

När härifrån dragés det belopp, hvarmed anslaget till

durchmarche-kostnader föreslagits att nedsättas eller ..................... 4,000: —

kommer verkliga förhöjningen å Fjerde Hufvudtitelns ordinarie

anslag att uppgå till ....................................................................... R:dr 208,800: —

och då detta belopp tillägges Hufvudtitelns nuvarande slutsumma.

.............................................................................................................. 9,568,400: —

höjes donna derigenom till ............................................................ R:dr 9,777,200: —

Vidkommande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga

eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i ofvan

åberopade Statsråds-protokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 7 innevarande

månad blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämnde föremål,

hvartill medel behöfva för år 1871 anvisas, Sig föranlåten af Riksdagen

åska beviljandet af följande extra anslag:

l:o Årtilleri-behof

för tillverkning af nya och förändring af äldre infanterigevär R:dr 200,000: —

» tillverkning af kopparpatroner............................................... » 80,000: —

hvarjemte Kongl. Näjd begär Riksdagens medgifvande, att de

öfverskott till sammanlagdt belopp af 15,259 R:dr 80 öre, hvilka,

enligt t. f. General-Fält-Tygmästarens anmälan, å åtskilliga vid

föregående Riksdagar för numera till fullo verkställda anskaffningar

beviljade anslag uppstått, må till extra anslaget för anskaffning

af fältartilleri-materiel öfverföras.

Transport R:dr 280,000:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

2:o Fortifikations-behof.

För Carlsborgs fästning:

till fortsättande af slutvärnets inredning...... R:dr 25,000: —

» d:o af persedelförrådsbyggnaden ............ » 60,000: —

» hufvudvallen................................................... » 15,000: —-

För befästningarna i Stockholms skärgård:

till skansarbetet vid Fredriksborgssundet... R:dr 87,400: —

» försänkningarna i de dertill afsedda sunden

i nämnda skärgård, hela den derför

beräknade kostnadssumma 282,630, deraf

dock blott H att för år 1871 utgå med

i jemn t tal...................................................... » 94,200: —

280,000: —

100,000: -

181,600: —

3:o Beklädnads-behof.

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad.............................. 189,000: —

4:o Topografiska corpsens arbeten.

Till fortsättande af dessa arbeten ......................................................... 60,000: —

ö:o Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

Till understöd åt Officerare, som vunnit sådan anställning............ 9,000: —

med de förändrade bestämmelser, Statsråds-protokollet innehåller.

6:o De frivilliga Skarpskytteföreningarna.

Till skarpskytteväsendets befrämjande................................................... 70,000: -

att, efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas dels till priser vid

större skjuttäflingsfester, dels till utdelning åt skarpskytteföreningarna,

dels ock för andra ändamål, såsom skjutbanors inrättande

in. m.

Summa extra anslag för år 1871 R:dr 889,600: —

H ufvudsu m inom a af de till Fjerde Hufvudtiteln eller Landtförsvaret hörande

anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utgöra:

till utgifter på ordinarie stat................................................................ 9,777,200: —

deraf förslagsanslag 1,239,334 R:dr 68 öre utom de under anslaget

för indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena uppförda

förslagsbelopp;

till extraordinarie behof........................................................................ 889,600: —

Summa Runt R:dr 10,666,800:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1870.

25

Femte I li ilvuddteln.

omfattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.

Enligt nu gällande Riksstat finnas på donna Hufvudtitel till årliga eller

stående utgifter anvisadt:

i penningar .......................................................................................... R:dr 4,017,084: 91.

» indelta räntor, efter markegång på förslag ........................... » 81,4 2 2 : 79.

» oindelt spanmål 59,663 kubikfot, förslagsvis å 2 R:dr 10

öre kubikfoten ........................................................................... » 125,292: so.

tillhopa R:mt R:dr 4,223,800: —

1 enlighet med de beslut, som innefattas uti närlagda den 7 dennes inför

Kongl. Maj:t uti Statsrådet förda protokoll, vill Kongl. Maj:t nu, beträffande

regleringen af utgifterna under Femte Hufvudtiteln, framställa följande förslag:

Aflöningsstaterna.

På de skäl, som finnas angifna uti nyssberörda protokoll, föreslår Kong].

Maj:t att, med uteslutande från Förvaltningens af Sjöärendena nuvarande af
löningssumma.

............................................................................................ R:dr 35,350: —

af deri inbegripna 2:ne arvoden å tillsammans R:dr 1,100: —

men med öfverförande till densamma af ett i

aflöningsanslaget till Sjöförsvarets stationer i

Carlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg

ingående belopp ............................................. » 1,000: —

förstnämnda aflöningssumma minskas med skillnaden emellan

dessa 2:ne belopp, eller ........................................................................ » 100: —

hvarigenom anslaget för Förvaltningen af Sjöärendena från och

med år 1871 komme att utgöra........................................................ R:dr 35,250: —;

äfvensom att till penningeanslaget för Sjöförsvarets stationer

och depot ............................................................................................ Kali- 1,127,807: so

läggas förenämnda............................................................................. » 100: —

så att detta anslag skulle förhöjas till...................................... R:dr 1,127,907: so.

Vidare och då oegentligt är, att anslaget till Sjökrigsskolan, hvilket redovisas

inför Förvaltningen af Sjöärendena, nu finnes inbegripet under det allmänna

anslaget till förenämnda stationer och depot, föreslår Kongl. Näjd, att

det för denna skola anvisade anslag, 21,470 Rall-, särskild! å Riksstaten upptages,

under iakttagande af motsvarande förminskning i nyssnämnda allmänna

penningeanslag.

Bih. till Rifcsd. Prot. 1870. 1 Sand. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Komjl. Maj;ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Enär den vid 1867 års Riksdag bestämda summa af 10,861 R:dr till aflöning

åt de å flottans gamla Reservstat då Kvarstående officerare ännu med

oförändrad t belopp är inbegripen i förutnämnda allmänna penningeanslag, ehuru

numera till officerarnes å berörde Reservstat aflönande endast erfordras 5,458

R:dr 12 öre, skulle skilnaden emellan berörda 2:ne belopp eller 5,402 R:dr 88

öre kunna aflöningsanslaget fråndraga; men Kongl. Maj:t föreslår likväl Riksdagen

att låta det nuvarande anslaget orubbadt qvarstå, för att med ej mindre

nu befintliga än äfven framdeles derå uppkommande besparingar öka aflöningstillgångarne

för Sjöförsvarets nybildade Corpser och såmedelst bereda en hastigare

öfvergång till normalstaterna.

Af anledning, att Statskontoret uti dess den 1 sistlidne December aflåta

underdåniga berättelse, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning,

anhållit, att å Riksstaten uppförda förslagsanslag måtte så vidt möjligt bestämmas

så, att de motsvara de verkliga utgifterna, vill Kongl. Makt föreslå, att

det under aflöningsstaterna å Femte Hufvudtiteln såsom sådant anslag uppförda

tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor, hvilket

anslag år 1868 öfverskridits med 8,449 R:dr, må från dess nuvarande belopp

16,000 R:dr med en summa af 8,200 R:dr höjas till 24,200 R:dr.

Materielen.

Såsom af ofvanberörda inför Kongl. Maj:t den 7 dennes förda protokoll

inhemtas, har Kongl. Maj:t, i anledning af Riksdagens uti underdånig skrifvelse

den 13 Maj 1869, angående reglering af anslagen å Riksstatens Femte Hufvudtitel,

gjorda anhållan, att Kongl. Maj:t ville af de behållningar, som vid 1869

års slut kunde finnas å Hufvudtitelns reservationsanslag, med undantag af det

till lots- och fyrinrättningen, låta till Krigsfartygs-byggnadsfonden öfverföra så

stort belopp, som för år 1870 ansåges vara såsom bidrag till nämnde fond

erforderligt, sedan Förvaltningen af Sjöärendena inkommit med eu närmare

utredning öfver ifrågavarande anslags ställning vid sistlidet års slut, beslutat

öfverföring till berörda fond af så stort belopp utaf de för ändamålet användbara

befunna behållningar, som, utöfver befintliga eller påräknade tillgångar,

funnits vara för krigsfartygsbyggnader under år 1870 erforderliga; hvarjemte

Kongl. Maj:t nu föreslår Riksdagen dels att, till bestridande af kostnaderna för

dylika arbeten in. in., som ansetts höra under år 1871 utföras, till fyllnad i

derför påräkneliga medel använda en särskild å Hufvudtiteln befintlig tillgång,

dels att, af återstående behållning på reservationsanslaget till Sjö vapnets öfningar,

till Statsverket för användande till andra ändamål öfverlemna en summa

af 200,000 R:dr, som för Sjöförsvarets behof nu anses kunna undvaras, dock

under förutsättning, att ifrågavarande anslag får till sitt nuvarande belopp

fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af det

privata sjöfolk, som, i följd af härnedan omförmäla öfverflyttning till Landtförsvaret

af ett visst antal båtsinansnummer, behöfver för sjötjenstens bestridande

förhyras.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Rongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1810.

Diverse anslag.

I)å de å Femte Hufvudtiteln nu uppförda anslag till Sjökartekontorets

verksamhet och Lifräddningsanstalterna å Rikets kuster icke blifvit till sin natur

närmare bestämda, föreslår Rongl. Maj:t, att dessa anslag, det förra å 60,000

R:dr och det sednare å 10,000 R:dr, i 1871 års Riksstat upptagas såsom Reservationsanslag.

I anseende dertill, att det under denna rubrik förekommande anslag å

30,000 R:dr till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader under flera år

leinnat icke obetydliga behållningar i förhållande till anslagets belopp, har

Rongl. Maj:t ansett detsamma kunna förminskas med 10,000 R:dr och vill fördenskull

föreslå Riksdagen att i 1871 års Riksstat upptaga förenämnde anslag

till endast 20,000 R:dr, hvaremot och då förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

å Hufvudtiteln uppförd t till 5,000 R:dr, städse i betydlig mån

öfverskridits, Rongl. Maj:t, med föranledande tillika af Statskontorets ofvan

omförmälda underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning,

föreslår Riksdagen att till detta förslagsanslag öfverföra nyssberörda 10,000

R:dr, hvarigenom detsamma komme att till 15,000 R:dr förhöjas.

För Handeln.

Under förutsättning, att det under donna rubrik uppförda reservationsanslag

till Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal för år 1871

beräknas till lika belopp som för år 1870 eller till 650,460 R:dr, begär Rongl.

Maj:t Riksdagens medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln fyr- och båkmedel

må fortfarande, såsom hittills, få för det med ifrågavarande anslag afsedda

behof användas.

Om till Femte Idufvudtitelns nuvarande slutsumma... R:dr 4,223,800: —

läggas förutnämnda under rubriken aflöning sstater upptagna

förhöjning i tillskott i de till båtsmansindelningen uti

Blekinge län anslagna räntor......................................................... » 8,200: —

kommer Hufvudtitelns slutsumma att uppgå till.................... R:dr 4,232,000: —,

deraf på förslagsanslagen belöpa 205,556: ro.

Vidare vill Rongl. Maj:t härigenom hafva erinrat om den förändring i

vissa under Femte Hufvudtiteln förekommande anslag, som, genom öfverföring

af medel till Fjerde Hufvudtiteln, bl ifver en följd, derest Rongl. Maj:ts under

denna dag till Riksdagen beslutade framställning om öfverflyttning till Landthus

varet af åtskilliga båtsmanskompanier äfvensom det i Carlskrona förlagda

Marinregemente biff ver af Riksdagen bifallen; om hvilken fråga uti här ofvan

åberopade protokoll närmare förmäles.

Slutligen fäster Rongl. Maj:t Riksdagens uppmärksamhet på den under

Nionde Hufvudtiteln förekommande framställning om uppförande på samma

hufvudtitel för år 1871, såsom extra anslag, af följande 2:ne kreditiv, nemligen:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870.

För att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-ICrigsmanskassan i stånd att

till Sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast

utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensionsgrunder, än äfven

utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande

R:dr 72,000: —

samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskedade gemenskap

förunnade förbättrade pensionering.............................. » 40,000: —

tillhopa Runt R:dr 112,000: —

med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda kreditiv

under loppet af år 1871 lyfta hvad för omförmälda behof bl ifver erforderligt,

sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv

för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för

ändamålet erfordrats, må för 1871 års pensionering i mån af behof användas.

Sjette Hiifvudtiteln,

innefattande anslagen för Civil-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar ............................................................................................ R:dr

Indelta räntor, enligt markegång på förslag ......................................

Indelt spanmål, 5,908 kubikfot 4 kannor, ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten

..................................................................................................

Oindelt spanmål, 9,419 kubikfot 3 kannor, ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten

...................................................................................................

7,486,760: 97.

197,450: Sfi.

12,407: 64.

19,7 8 0: 53.

Summa Runt R:dr 7,716,400: —

Enligt närlagda den 7 innevarande månad öfver civilärenden förda protokoll,

föreslår Kongl. Maj:t, beträffande:

bo Departementets Expedition,

att till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning

och expedierande å extra stat anvisas .................... 1,800: —

2:o Statistiska Tabellkommissionen,

att aflöningsmedlen för Statistiska Centralbyrån

måtte höjas med................................................... 300: —

1,800: -

Transport R:dr

300:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prov. N:o 1, om Statsverket 1870. 29

Transport R:dr 1,800: — 300: —

eller till 15,750 R:dr, så att anslaget till Statistiska

Tabellkommissionen kommer att uppgå till

30,000 R:dr.

3:o Landtmäteristciten,

att, derest Andre Landtmätaretjensterne varda

af Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års slut

de, som då äro lediga eller endast på förordnande

innehafvas, samt de öfriga i mån af innehafvarnes

afgång, lönerna, allt eftersom de blifva tillgängliga,

må af Kongl. Maj:t få användas till landtrnätares

sysselsättande vid det Ekonomiska karteverket.

4:o Rikets Ekonomiska karteverk,

att för detta karteverk anvisas, utöfver det

å ordinarie stat uppförda anslaget, 6,000 R:dr,

extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens

län och 40,000 R:dr till öfriga arbetena

eller tillsammans............................................................. 60,000: —-

5:o Landsstaterna i länen,

dels att, med anledning deraf, att landsstatstjenstemäns

boställen blifvit till Statsverket indragna,

det kontanta anslaget ökas med ett belopp,

motsvarande de indelningshafvarne tillerkända ersättningar

eller..................................................................

men de indelta räntorna deremot minskas med

223 R:dr;

dels ock att åt innehafvaren af länsmansbostället

Wara Stommen anvisas ersättning för mistad

nyttjanderätt till jord, som från samma boställe

exproprierats, med..............................................

6‘:o Statens jernväg strafik,

att förslagsanslaget till Statens jernvägstrafik

måtte uppföras till samma belopp som för innevarande

år eller 4,300,000 R.:dr.

Transport R:dr

3,437: —

13: —

3,750: —-

61,800: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:tlr 61,800: — 3,750

7:o Skiften och afvittringar,

att för storskiftes- och afvittringsarbetenas

fortsättande måtte beviljas, utöfver det ordinarie

till 63,000 R:dr uppgående anslaget, ett extra anslag

af................................................................................. 107,000: —

8:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar,

dels att följande vid sista och flere föregående

Riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl

för 1871 anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, machiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött å de orter inom

landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa

och der Hushållnings-sällskapen vilja förena sig

om sammanskott af medel till dessa utställningar

c) till understöd åt personer af mankönet,

som genomgå fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,

skötsel och vård in. in..................................

och d) till Svenska trädgårdsföreningen, mot

enahanda vilkor, som vid föregående Riksdagar

bestämts ..........................................................................

och dels att till de geologiska undersökningarne

beviljas ett extra anslag af.............................

9:o Undervisningsanstalter för bergsbruk

och slöjder,

dels att för genomförandet af väckta förslag

om utsträckning af lärokursen för Civilingeniörselever

vid Teknologiska Institutet detta Instituts

anslag måtte förhöjas med 4,050 R:dr och att af

denna förhöjning för 1871 anvisas..............................

dels att Riksdagen beviljar förhöjning uti

det för Slöjdskolan i Stockholm provisoriskt å Riks
-

6,000: —

3,000: —

2,000: —

4,500: —

55,000: —

825

Transport R:dr 239,300:

4,575

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 239,300: —

staten uppförda anslag, hvilken förhöjning, hvarom

Kongl. Maj:t vill aflåta särskild nådig proposition,

här in föres till................................................................

och dels att såsom bidrag till underhållande

af väfskolan i Borås anvisas ett extra anslag af... 3,000: —

10:o Undervisningsanstalter för handel

och sjöfart,

att, på det undervisning vid Ordinär navigationsskola

i läran om ångmachiners konstruktion

och behandling må kunna anordnas, detta anslag

förhöjes med .....................................................................

Diverse anslag,

att förslagsanslaget till Känsö karantänsinrältning

minskas med 2,650 R:dr;

att förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes

tillämpning och till restitution af tillverkning

saf gift för utfördt bränvin minskas med

40,000* R:dr;

att förslagsanslaget till rese- och traktaments
penningar

deremot höjes med.......................................

att förslagsanslaget till skrifmaterialier, ex
-

penser, ved ro. ro. likaledes förhöjes med..................

att till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden på

extra stat anvisas ............................................................ 33,400: —

att till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten på extra stat anvisas ........................ 25,000: —

att till stipendier för medlemmar af väg- och

vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål

att studera andra länders allmänna arbeten måtte

beviljas ett extra anslag af .......................................... 2,000: —

och att för fortsättandet af Statens jernvägsbyggnader,

hvarom särskild proposition kommer att

aflåtas, må beviljas för innevarande år 1,600,000

R:dr och för år 1871...................................................... 4,000,000: —

4,302,700: —

31

4,575: —

10,100: —

500: —

8,000: —

9,998: —

Transport R:dr 33,173: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:clr

Hvad angår alla öfriga i nu gällande Riksstat upptagna

anslag, föreslår Kongl. Maj:t att de måtte bibehållas oförändrade.

De belopp, Kongl. Maj:t bär ofvan begärt å ordinarie stat

utgöra...............................................................................................................

Om härtill lägges nu gällande Riksstat^ slutsumma ............

men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa...

afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar:

å anslaget till Landsstaterna i länen .................... 223: —

» » till karantänsinrättningen på Känsö ... 2,650: —

» » till kontrollen å bränvinsförfattnin
garnes

tillämpning................................... 40,000: —

33,173:

33,173: - 7,716,400: -

7,749,573: -

42,873: —

7,706,700: —

så erhålles det belopp........................................................................

hvartill Sjette Hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanlagdt......... 4,302,700: —

Beträffande anslag till allmänna arbeten af den beskaffenhet,

att medel dertill vid föregående Riksdagar anvisats på Riksgäldskontor»^,

föreslår Kongl. Magt:

att för fullbordandet af väganläggning mellan Asele och

Wilhelmina i Westerbottens län anvisas återstoden af förut be
viljadt

anslag med ....................................................................................... 5,000:

att för vågbrytarens tillökning utanför Wisby hamn enligt

plan, uppgjord af Öfversten O. Modig, Öfverstelöjtnanten F. W.

Leyonancker samt Majorerna E. A. Rommel'' och A. Grafström,

beviljas ett statsanslag till belopp af 130,000 R:dr; och att deraf

till utgående under år 1871 anvisas..................................................... 20,000: —

att till väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina i

Westerbottens län beviljas statsbidrag till det belopp, 106,700

R:dr, som i jemn! hundratal närmast motsvarar | af beräknade

anläggningskostnaden; samt att af berörda belopp för år 1871

anvisas .......................................................................................................... 15,000: —

att fonder anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition

för följande ändamål, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensningar af åar och farleder................................................ 20,000: —

2:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre göda vägar................................ 150,000: —

Transport R:dr 4,512,700:

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 4,512,700: —

3:o för sådana utdikningar och vattenaftappningar i Norrbottens,

Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs

och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och

Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen afse

att förminska frostländigheten.................................................................. 90,000: —

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar

och aftappning^ af sänka trakter och sjöar för beredande af

odlingsbar mark inom Rikets mellersta och södra län..................... 50,000: —

samt att nu gällande föreskrifter om så val vilkoren för

erhållande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen å

arbetsföretagens utförande enligt fastställda planer må bibehållas.

De tillfälliga anslag Kong]. Maj:t för 1871 begärt utgöra

sammanlagd!................................................................................................... 4,652,700: —

Sjunde Hufvticltiteln.

innefattande anslagen för Finans-Departementet, hvilka anslag i nu gällande

Riksstat utgöra:

Penningar................................................................................................ 6,607,112: 08.

indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång ......... 22,2 5 8: 52.

Iädelt spannmål, 391 kubikfot, vårda å 2 R:dr 10 öre kubikfoten 821: in.

Oindelt spannmål, 623 kubikfot, efter samma värderingsgrund 1,308: so.

Tillsammans R:dr 6,631,500: —

Enligt de beslut, som innefattas i härvid bi lagd a utdrag af det inför

Kongl. Maj:t den 7 innevarande månad förda protokoll i Finansärenden, vill

Kong]. Maj:t i fråga om reglering af anslagen under Sjunde Hufvudtiteln framställa

följande förslag, nemligen:

l:o.

att det till omkostnader för Kontrollverket uppförda förslagsanslag 3,450

R:dr måtte, enär detta belopp under flera år visat sig för ändamålet otillräckligt,

förhöjas till 5,400 R:dr.

2:o.

att sedan inkomsten af Postmedlen härofvan blifvit beräknad till 2,200,000

R:dr, Riksdagen, med godkännande af de Postverkets utgiftsstater för år 1871,

Bih. till llikttd. Prof. WTO, l:a Sami., ha A/d. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hvilka, slutande sig å enahanda belopp, blifvit, enligt hvad nyssberörda Protokollsutdrag

närmare utvisar, af Kong!. Maj.fl för Dess del gillade, må i öfverensstämmelse

dermed under förevarande hufvudtitel anvisa, såsom kontant anslag,

förslagsvis beräknadt att af Postmedlen utgå, ett belopp af 2,200,000

R:dr eller 50,000 R:dr mindre än i nu gällande Riksstat finnes för samma

ändamål anvisadt.

3:o.

att vidkommande Tullverket, för hvilket utgiftsstater för år 1871 komma

att medelst särskild nådig Proposition, sedan desamma blifvit af Kongl. Maj:t

pröfvade, framläggas till granskning jemväl af Riksdagen, må till bestridande

af utgifterna å berörda stater under förevarande hufvudtitel uppföras ett förslagsanslag,

till det belopp, hvartill slutsumman af staterna finnes höra fastställas,

att af tullmedlen direkte utgå, och att detta belopp må tillsvidare beräknas

till deras af General-Tull-Styrelsen föreslagna slutsumma 1,990,000 R:dr

eller till 7,000 R:dr mindre än som nu finnes för Tullverket i Riksstaten anvisadt.

4:o.

att, sedan Kongl. Näjd, på sätt ofvan åberopade bilagda Protokoll öfver

Finansärenden närmare utvisar, vid pröfning af den hos senast församlade

Riksdag väckta frågan om skogsundervisningens förflyttande från det nuvarande

Skogsinstitut et till Teknologiska institutet och till Landtbruks- institutern a vid

Ultima och Alnarp eller endast till ettdera af de sistnämnda, funnit berörda

undervisning fortfarande böra vid Skogsinstitutet bibehållas, och i sammanhang

dermed för Kongl. Maj:ts del gillat ett af Skogs-Styrelsen afgifvet förslag till

Utgiftstat för institutet, Riksdagen måtte samma stat äfven för sin del godkänna

och, jemte beviljande af den summa, hvarå nämnda stat slutar, 13,100

R:dr, medgifva, att detta belopp må uppföras å ordinarie stat genom att tilläggas

det för Skogsväsendet nu anvisade ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle

komma att förhöjas till 351,678 R:dr 6 öre.

5:o—7:o.

att följande förslagsanslag, hvilkas belopp under flera af de senaste åren

visat sig vara för dermed afsedda ändamål otillräckliga, måtte förhöjas:

anslaget till Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i

Stockholm från 15,500 R:dr till ................................................ 18,000 R:dr

» till uppköp af nedför Wisby kronokalkugn från 1,500 R:dr till 4,000 »

och » till Rese- och Traktamentspenningar från 1,500 R:dr till... 6,000 »

För öfrigt föreslår Kongl. Näjd icke rörande de Ordinarie anslag, hvilka

i nu gällande Riksstat äro å Sjunde Hufvudtiteln uppförda, någon annan ändring

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

än att för vinnande af jemnt tal i Hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved m. in. minskas med 50 R.dr till 18,530 R:dr

79 öre.

Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med

de af Kongl. Maj:t bärofvan gjorda till dess ökande eller minskande föranledande

förslag så visar sig, att nämnda summa................................. 6,631,500: —

komrne att ökas genom nedannämnda anslags höjande med följande

belopp, nemligen:

Anslaget till omkostnader för Kontrollverket R:dr 1,950: —

» till Skogsväsendet....................................... 13,100: —

» till Lyshållning m. in............................... 2,500: —

» till Uppköp af ved för Wisby krono
kalkugn

......................................... 2,500: —

och » till Rese- och traktamentspenningar...... 4,500: — 24 550- _

Läger R:dr 6,656,050: —

men deremot att minskas genom nedannämnda anslags nedsättande

med följande belopp, nemligen:

Anslaget till Postverket.................................... R:dr 50,000: —

» till Tullverket ........................................... 7,000: —

och » till Expenser in. m.................................. 50: — 57,050: _

så att Hufvudtitelns nya slutsumma kommer att blifva ...... R:dr 6,599,000: —

Dessutom föreslår Kongl. Maj:t, enligt beslut, som vidare omförmälas i

bilagda protokollsutdrag rörande Finansärenden dels den 17 nästlidna December

och dels ofvannämnda den 7 innevarande månad, att såsom extra anslag för

år 1871 må under denna hufvudtitel anvisas:

1) Till granskning inom Kammar-Kollegium af nya Jorde
böcker.

............................................................................. R:dr 15,000:

2) Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Bartheleiny 25,000: —

och 3) Till fullbordande af Landshöfdingeresidensbyggnad en i

Carlstad .................................................................................... 65,000: —

Summa R:dr 105,000: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Åttonde Hill vild titeln,

som innefattar anslagen för Ecklesiastik-Departementet, hvilka enligt riksstaten

för 1870 utgöra:

Penningar............................................................................................. 3,335,653: is.

Indelta räntor, förslagsvis beräknade efter markegång............ 258,761: 29.

Indelt spanmål, 519,699 kubikfot 7 kannor, efter värde af

2 R:dr 10 öre för kubikfot ........................................................ 1,091,369: 37.

Oindelt spanmål, 26,531 kubikfot 5 kannor, beräknad efter

samma värde .................................................................................... 55,716: is.

Tillhopa R:dr 4,741,500: —

Kongl. Maj:t har, på sätt Statsrådsprotokollet öfver Ecklesiastikärenden

för den 7 innevarande Januari utvisar, endast i nedan omförmälda delar funnit

förändrade bestämmelser nu böra ifrågakomma rörande de under denna hufvudtitel

hörande anslag och vill i sådant afseende föreslå, beträffande

l:o Kleresistaten:

att ersättning åt Kyrkoherden i Skagershults pastorat för mistad kronotionde

af torpen Gårdsjötorp och Södra Asen beviljas med 3 kubikfot 9 kannor

oindelt spanmål, motsvarande efter ofvannämnda värde.........R:dr 8: 19.

samt att åt Kontraktsprosten i Mora kontrakt anvisas

prostetunna för Wårnhus församling, 6 kubikfot 3 kannor oindelt

spanmål, motsvarande .............................................................................. 13: Z3.

2:o Universiteten:

att anslaget till materiel för den fysiologiska institutionen

vid universitetet i Upsala ökas med...................................................... 500:

att för universitetet i Lund beviljas:

förhöjning i anslaget till byggnadsfonden .................................. 2,000: —

anslag till den geologiska institutionen ....................................... 1,000:

samt ersättning för minskad inkomst till följd af upphörande

af Stäfvie och Lackalänga församlingars pastorats prebendeegenskap,

4,200 R:dr, hvaraf dock för år 1871 erfordras endast 2,800: —

3:o Karolinska Medico-Kirurgiska Institutet:

att för den pathologiskt-anatomiska institutionen anslås...... 1,000: —

Transport R:dr 7,321: 42.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 37

Transport R:dr 7,321: 42.

4:o Elementarläroverken:

att ersättning för ett tillförene af Stadskassa!! i Arboga

till en kollega vid dervarande elementarläroverk utbetaldt lönebidrag,

som nu mera upphört, anvisas med ................................... JOO: _

att såsom godtgörelse för ett likaledes indraget lönebidrag

af Norrköpings kyrkokassa till två lärare vid elementarläroverket

derstädes beviljas................................................................. ^33. 34

att, för ett nytt fullständigt elementarläroverk i hufvudstaden,

löner åt rektor, 7 lektorer och 7 adjunkter må, efter gällande

grunder, å stat uppföras, sedan läroverkshus och rektorsboställe

blifvit genom kommunens försorg anskaffade, samt att

de för Stockholms tvåklassiga skolor nu anslagna medel äfvensom

rektorslönerna vid två af stadens femklassiga läroverk må till

bestridande af de för det nya fullständiga läroverket erforderliga

utgifter användas;

att den i stat anslagna lön för läraren vid den enklassiga

skolan i Skeninge, 1,000 R:dr, må från och med år 1871 upphöra

att utgå;

att, för befrämjande af gymnastik och vapenöfningar, beviljas:

1 till förhöjning af arvoden för gymnastiklärare och till reseoeh

traktamentsersättning åt officerare, som särskild! förordnas att

leda vapenöfningarne, samt till anskaffande af ammunition för

målskjutning och inrättande af skjutbanor tillsammans .................. ] 3,500: —

samt att det under anslaget till elementarläroverken uppförda

belopp oindelt spann)äl, 21,721 kubikfot 5 kannor, utbytes mot

ett efter nu gällande stats pris svarande kontant anslag, 45,615

R:dr 15 öre, att tilläggas det öfriga för dessa läroverk anvisade

penningeanslag.

5:o Folkundervisningen:

att under det för detta ändamål beviljade reservationsanslag

uppföres

dels såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare............

dels såsom förhöjning i anslaget för folkskoleväsendets utveckling

och förbättring............................................................................

och dels till aflöning, efter gällande grunder, för folkskolelärareseminariernas

rektorer och adjunkter, samt till arvoden för led
-

68,000: —

15,000: —

Transport R:dr 104,054: 7(i.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kori/jl May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport

ning af vapenöfningarne och till ammunition för målskjutning,

utöfver det nuvarande anslaget för seminarierna.............................

6:o Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien:

att de tillförene beviljade extra anslagen

till arvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets
Inteudent.

.............................................................................3,500:

till undersökning af fäderneslandets fornlemning

gar och upprättande af förteckningar öfver sådana......

samt till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af Statens under Vitterhets-,

Historie- och Antiqvitets-Akademiens inseende

ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening vid

samlingarnas offentliga förevisning ...................................

varda tillika med ett anslag för underhåll och fortsättning

af inredningen i Statens historiska museum

och myntkabinett .....................................................................

å ordinarie stat uppförda med tillhopa ..............................................

7:o Musikaliska Akademien:

att till ränta och amortering å ett af Akademien upptaget

lån, afsedt för uppförande af en byggnad för Akademien och

dess läroverk å Kronans tomt N:o 8 Blasiiholmen, beviljas .........

8:o Naturhistoriska Riksmuseum:

att anslaget för materiel, inköp af sällsynta föremål och

för vetenskapligt biträde vid samlingarnes ordnande ökas med...

9:o Fattigvården i allmänhet.

att detta förslagsanslag förhöjes med .................................................

Om från de sålunda föreslagna tillökningar...........................

afdrages anslaget för läraren vid skolan i Skeninge.

2,000:

4,000:

300:

104,054: 70.

7,000: —

9,800: —

7,000: —

2,700:

10,000: —

140,554: 76

1,000: —

och till återstoden

lägges beloppet af samtliga under Åttonde Hufvudtiteln för närvarande

anvisade medel ................................................ 4,741,500:

utan annan förändring än att, för jemnande af

slutsumman, anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. in. ökas med .......................................

139,554: 76

45: 24- 4,741,545:

utgöra donna Hufvudtitels anslag för ständiga behof tillsammans

...................................................................................................... R:dr 4,881,100:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kong1, Maj:ts Nåd. Prof,. N:o 1, om Statsverket 1870.

39

För tillfälliga behof, hänförliga till samma Hufvudtitel, vill Kong!. Maj:t

föreslå Riksdagen att bevilja följande anslag, nemligen:

. I-0 för biträde vid handläggningen i Ecklesiastik-Departementets Expedi
tion

af ärenden rörande löneregleringen för presterskap^ i riket

2:o till uppförande af byggnad för Kong]. Biblioteket

484,000 R:dr, hvaraf att utgå under år 1871...........

3:o till förbättring af de svagast aflönade komministrars,

kapellpredikanters samt pastorats- och socken-adjunkters lönevilkor

...........................

3,000: —

45,000: —

10,000: —

4:o till understöd för sådana församlingar, som icke förmå

till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskole
lärare

....................................................................................... 20,000: —

5:o för undervisning i trädgårdsskötsel vid

folkskolelärareseminarierna ............................................... 4,500:

• vit O''0 fm byggande af lärohus för folkskolelärareseminariet

i Wexiö 53,000, hvaraf att utgå under år 1871

7:o för inspektion öfver gymnastik och militärt)fningar vid

läroverken ....................................................

8:o till löneförbättring för Sundhets-Kollegii ordförande

samt embets- och tjensteman jemte Kol legd förste vaktmästare

9:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges

flora och utgifvande af teckningar af zoologiska föremål ...

10:° för runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes

utgifvande..................................................

ll:o för utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i Statens historiska museum samt

svenska sigill från medeltiden..................................................

12:o för hospitalsvården.............................................

13:o till fortsättning af hospitalsbyggnaden vid Göteborg

, 14:° till understöd för den i Sköfve inrättade vårdanstalt

för sinnesslöa barn.......................................................

15m såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetälska ...........................................

16:o för tillsyn och vård af Bifrost kammarens samlingar...

17:o till inlösen af 300 exemplar af Svenska FornskriftSällskapets

handlingar, för hvilket ändamål anslag tillförene enligt

Rikets Ständers år 1844 fattade beslut årligen utgått från

Riksgäldskontoret............................................

24,500: —

20,000: —

4,000: —

8,050: —

1,200: —

1,500: —

2,000: —

120,000: —

50,000: —

2,500: —

3,000: —

600: —

1,050: —

Transport R:dr 296,400: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 296,400: -—

18:o till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska

språkets lagar”.....................................................................•••......;•••• 1,500:

19:o till e. o. Professoren C. G. Malmström för fortsättande

af ett historiskt arbete ................................................................ 2,500: —

eller anslag för tillfälliga utgifter under år 1871 tillhopa... R:dr 300,400: —

.”Viol!do Hufvudtiteln.

innefattande Pensions- och Indragnings-staterna,

för den förra eller

Pensionsstaten.

upptager i nuvarande Riksstat

Penningar................................................................................................ ^:(^r 523,598. li.

Oindelt spanmål, 50,028 kubikfot 5 kannor, efter 2 R:dr 10 öre

kubikfoten............................................................................................... 105,059: 85.

Tillsammans R:dr 628,657: 99.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t, enligt härvid bilagda Protokollsutdrag

öfver Finans-ärenden, att det vid 1847 och 1848 årens Riksdag till

utfående från Riksgäldskontor^ beviljade anslag å 7,200 R:dr för pensionering

afKommissionslandtmätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn måtte varda

öfverflyttadt att hädanefter utbetalas från Statskontoret, samt, då samma anslag,

enligt derom gifna föreskrifter, bör tillhandahållas Direktionen öfver Civilstatens

Pensions-inrättning, uppföras med 7,200 R:dr bland de under nu förevarande

Hufvudtitel redan befintliga anslag till nämnda Inrättning, hvarigenom

dessa anslag komme att förhöjas till 98,485 R:dr 50 öre, och hela Pensionsstaten

skulle komma att sluta sig på 635,857 R:dr 99 öre.

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten,

hvarunder finnes i nuvarande Riksstat uppfördt:

Penningar ................................................................................................ R:dv 759,7 7 2 : 52.

Indelta räntor, enligt markegång, på förslag....................................... 2,506: 72.

Indel t spanmål, 45 kubikfot, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten ........ 94: so.

Oindelt spanmål, 8 kubikfot 7 kannor, efter samma värderingsgrund_27.

Tillsammans R:dr 762,392: oi.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nw 4, om Statsverket 1870.

vill Kongl. Maj:t föreslå:

l:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Justitie- ärenden:

att såsom slutlig ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen

af Sveriges gamla lagar, som besörjts af Professoren, Doktor C. J.

Schlyter, må å Allmänna Indragningsstaten för nästkommande statsreglering

uppföras ett belopp af 2,000 R:dr, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning

i vanlig ordning.

2:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Landtförsvars-ärenden:

a) att Regements-kommissarien vid Dalregementet, Kaptenen Carl Gustaf

Hellberg må beviljas en årlig pension af 450 R:dr, att af honom å Allmänna

Indragningsstaten uppbäras från och med månaden näst efter den, i hvilken

han från Regementskommissarie-befattningen entledigas;

b) att för Fanjunkaren vid Nerikes regemente Carl Jansson må å Allmänna

Indragningsstaten uppföras en årlig pension af 400 R:dr, motsvarande

Fanjunkares pension, enligt Kongl. Brefvet den 9 Febr. 1858 och Pensionsstaten

af samma dag, att med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller

afsked, af honom åtnjutas, dock med vilkor, att Jansson från tjensten afgår,

innan han varder berättigad till pension från Arméens pensionskassa;

c) att Fältmusikanten vid Bohusläns regemente Anders Fredrik Westholm

må beviljas en årlig pension af 125 R:dr, motsvarande den hans grad tillkommande

fyllnadspension af statsmedel, att, med månaden näst efter den, i hvilken

han erhåller afsked, af honom å Allmänna Indragningsstaten åtnjutas;

d) att Öfversten J. M. Tausons efterlemnade enka Margaretha Fredrika

Tauson, född Ekstrand, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension å 400 R:dr;

e) att Kaptenen vid Svea Artilleriregemente Majoren E, af Klerckers

enka Sophia af Klercker, född Bergh, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten

till åtnjulande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 300 R:dr;

f) att Styckjunkare!) O. J. Aquilons enka Fredrika Aquilon, född Rehn,

må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af en årlig pension å 200 R:dr;

g) att till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadda landtvärnsman

måtte för år 1871 anvisas samma belopp som för innevarande år, eller

20,000 R:dr.

3:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Civil-ärenden:

a) att f. d. Exsecutionsbetjenten i Öfverståthållare-Embetets Kansli Nils

Edström må å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande från och

med innevarande år af en årlig pension å 220 R:dr, motsvarande skillnaden

emellan den lön, han innehaft, och honom från Civilstatens Pensionsinrättning

tillagd pension;

Bih. till Rissel. Prot. 1870, l:a Sami., l:a Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kortgl. Maj:ts Nåd. Prof. A'':o 1, om Statsverket 1870.

b) att Länsnotarie!! i Östergötlands län, vice Häradshöfdingen Albert

Aspegren inå, efter erhållet afsked från Länsnotarie-befattningen, uppföras å

Allmänna Indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta

en årlig pension af 560 R:dr;

c) dels att Förste Landtmätare» i Westernorrlands län Mårten Richard

Stjernström, som varit Styresman för afvittringsverket i nämnda län, må, från

och med innevarande år, å Allmänna Indragningsstaten uppföras, för att derifrån

för lifstiden årligen åtnjuta ett belopp af 1,000 R:dr, emot skyldighet att,

sä länge han är Förste Landtmätare i länet, utan särskild ersättning af Statsverket,

verkställa den redovisning af afvittringskartor och handlingar, som vid

1869 års utgång återstått, de undersökningar, hvilka erfordras för att bestämma,

huru de ännu icke disponerade kronoöfverloppsmarkerna i länet skola användas,

sådana delningar och skattläggningar, som deraf blifva en följd, behötiiga utstakningar

och upphuggning''^ af rågångar omkring nyssnämnda marker, och

de ägoutbyten mellan kronans och enskildes markör, som kunna förekomma,

samt för öfrig! tillhandagå Kong!. Maj:ts Befallningshafvande med utredningar

och upplysningar i alla de ärenden, som, berörande den afslutade afvittringen

och skattläggningen i länet, kunna komma under Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes

pröfning; dels ock att Afvittrings- och Kommissionslandtmätarne Jonas

Gustaf Wiklund och Lars Östlund berättigas att, från och med månaden näst

efter den, hvarunder de erhålla afsked från Kommissionslandtmätare-befattningarne,

. å Allmänna Indragningsstaten årligen åtnjuta hvardera ett belopp af

900 R:dr, motsvarande den pension, som, derest de hunnit pensionsåldern, skolat

dem enligt författningarne tillkomma.

4:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Finans-ärenden:

a) att framlidne Guvernören och justitiarie!! å S:t Barthelemy F. C. VIrichs

efterlemnade Enka Loxiisa Albertina Ulrich må uppföras å Allmänna Indragningsstaten

till åtnjutande från och med innevarande år under sin återstående

lifstid af en årlig pension å 600 R:dr, med rätt för hennes dotter Fåla

Wilhelmina Ulrich, derest hon modren öfverlefver, att efter hennes död få af

nämnda pensionsbelopp årligen under sin återstående lifstid uppbära hälften;

b) att för Underjägaren å krön oparken Edsmären Lars Agren må beviljas

pension å Indragningsstaten till belopp af 150 R:dr, att från och med

månaden näst efter den, hvari afsked honom meddelas, årligen under hans återstående

lifstid till honom utgå; samt

c) att å Allmänna Indragningsstaten må uppföras ett belopp af 44 R:dr,

hvilket, utgörande omkring 5 procent af den summa, som till Riksgäldskontor

influtit i ersättning för till Ystad—Eslöfs jernväg exproprierad mark från indragna

kronofogdebostället 1 mantal N:o 12 Lilla Köpinge i Köpinge socken

och Herrestads härad af Malmöhus län, blifvit arrendator» af nämnda boställe

tillerkändt, att årligen under arrendetiden i Statskontoret uppbära.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

5:o. Enligt bi lagda Protokolls-utdrag öfver Ecklesiastik-ärenden:

a) att Herr Erkebiskop^ m. m. Doktor Henne Reuterdahl må från och

med ecklesiastik-året näst efter det, då afsked från Erkebiskops-embetet kan

varda honom beviljadt, uppföras på allmänna Indragningsstaten till åtnjutande

under sin öfriga lifstid af årlig pension till belopp af 7,000 R:dr; samt

b) att Provincialläkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län, Doktor

Carl Fredrik Kjellberg må ega att, från och med månaden näst efter den, hvarunder

afsked från Provincialläkare-befattningen honom meddelas, från Allmänna

Indragningsstaten uppbära under sin återstående lifstid en hans nuvarande lön

motsvarande pension af 2,000 R:dr.

Då riksmarkegångspriset å spannmål 1867, 1868 och 1869 utgjort i medeltal

2 R:dr 71 öre för kubikfoten, motsvarande 17 R:dr 9 öre för tunnan

eller 6 R:dr 59 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill

spån målen vid 1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom,

jemlik! då stadgade grunder, de en,hets- och tjensteman in. fl., som före

vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med

derunder beräknad spanmål, äro tillförsäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda

prisskilnad, 6 R:dr 59 öre för tunnan, bestämmas till utgående från Allmänna

Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,

som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande

utgör 738 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande utgift, i

jern nåd t tal en summa af 4,800 R:dr.

Då utgifterna å Allmänna Indragningsstaten, hvilka utgjort 1867 ett belopp

af 819,162 R:dr 67 öre, och 1868 omkring 900,000 R:dr, således under

dessa år betydligt öfverstigit det för nämnda stat i 1870 års Riksstat anvisade

belopp 762,392 R:dr 1 öre, så Annor Kongl. Maj:t ifrågavarande förslagsanslag

nu böra väsendtligen förhöjas, och föreslår, i sådant afseende samt för vinnande

af jemn slutsumma å Rik sstaten i sin helhet, att anslaget för nästa statsregle
ringsperiod

bestämmes till................................................................R:dr 892,742: i.

så att, om härtill lägges beloppet af Pensions-statsanslagen ......... 635,857: Afl.

slutsumman af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln

blifver .................................................................................................. R:dr 1,528,600: —

Beträffande nu extra anslag under donna Hufvud titel, så föreslår Kongl.

Maj:t, enligt beslut, hvarom förmäles i bilagd a Protokoll öfver Landt- och Sjöför

svar s-ärenden :

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande

af Arméens Pensionskassas egen pensionering, må för år 1871 få utgå till

samma belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, eller R,:dr 85,500: —

med skyldighet för Pensionskassan, att till Riksgäldskontoret

afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda

vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och

under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt ruin, eller att

årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans

Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas,

hos Fullmäktige i Riksgäldskontor^ behörigen ådagalägga, om

hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöfiigt,

samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått,

öfverskotta återlemna;

att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande

tillämpning af nu gällande Pensionsstater den 9 Februari

1858 och den 6 November 1860, må för år 1871 bestämmas

till ................................................................................................................ 230,000: —

att användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens

Pensionskassa under samma tid kan uppstå genom den

ifrågavarande pensioneringens tillämpning och att utbetalas sålunda,

att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra

hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid

reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper

redovisa föregående årets utgift;

samt att under förevarande Hufvudtitel må med de när
-

mare bestämmelser, som härofvan under Femte Hufvudtiteln

redan blifvit angifna, uppföras såsom extra anslag för år 1871

följande tvänne kreditiver, nemligen:

för fortsatt tillämpning af'' Staten för pensionering af Sjöförsvarets

embets- och tjensteman samt betjente .......................... 72,000: —

och för upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret

förunnade förbättrade pensionering......................................... 40,000: —

Summa extra anslag för år 1871 R:dr 427,500: —

Då, enligt bär ofvan gjorda beräkning, Statsverkets inkomster för år 1871

uppgå till . .................................''.................................................... Rall- 42,880,000: —

och Statsverkets utgifter för samma år, enligt hvad under

de särskilda Hufvudtitlarne blifvit af Kong]. Maj:t föreslaget,

omfatta följande anslagssummor, nemligen:

Transport R:dr 42,880,000: —.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Första Hufvudtiteln

Ordinarie..................

Transport R:dr

— 1.417.000.

Andra

Dito

Ordinarie...............

2,530,000.

Tredje

Dito

Extra Ordinarie......

Ordinarie..................

40,000.

2,570,000.

607,000.

Fjerde

Dito

Ordinarie..................

9,777,200.

Femte

Sjette

Dito

Dito

Extra Ordinarie......

Ordinarie..................

Ordinarie.............

889,600.

7,706,700.

10,666,800.

4,232,000.

Sjunde .

Dito

Extra Ordinarie......

J ernvägsbyggnader

Ordinarie..................

652,700.

4.000. 000.

6.599.000.

12,359,400.

Extra Ordinarie......

105,000.

6,704,000.

Åttonde

Dito

Ordinarie..................

4,881,100.

Nionde

Dito

Extra Ordinarie......

Ordinarie...........

300,400.

1,528,600.

5,181,500.

Extra Ordinarie......

427,500.

1,956,100.

så erfordras alltså till betäckande af utgifterna för år 1871 en Statsfyllnäds
summa

att från Riksgäldskontoret utgå till belopp af ......... R:dr 2,813,800:

Dessutom bär Kong!. Maj:t bär ofvan äskat, att utgå under år 1870, till

fortsättning af jern vägsarbetena emellan Carlstad och Arvika R:dr 1,600,000: _

Vidare tillkommer, att, på sätt härvid bilagda Protokoll

öfver Finans-ärenden närmare utvisar, de medel, som blifvit dels

för oförutsedda behof af Statskontoret och dels af åtskilliga Länsstyrelser

under förskottstitel utanordnade, utgöra tillsammans...... 98,282: 37.

hvilket Kongl. Maj:t för de förskjutna beloppens ersättande

velat härmed tillkännagifva.

__ Summa R:dr 1,6 9 8,2 8 2 : 37.

Hvad nu angår Riksgäldskontorets inkomster och utgifter för år 1871, så

finner Kongl. Maj:t desamma, enligt en af Fullmäktige uppgjord och i bilagda

Protokoll öfver Finans-ärenden närmare omförmäld beräkning, men med uteslutande

från inkomsterna af den ifrågavarande år till Kontoret inflytande

Allmänna Bevillning, hvilken anvisats för fyllande af 1870 års behof, kunna

antagas komma att uppgå:

Inkomsterna till.................................................................... R:dr 1,365,656: —

och Utgifterna till............................................................ 9,394,805: 37.

Transport R:dr 9,394,805: 37. 1,365,656: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 9,394,805: 37. 1,365,656: —

eller med tillägg

dels af ofvannämnda statsfyllnadssumma...... 2,813,800: —

dels af den ökade ränteutgift, som kan uppstå,

derest, på sätt Kongl. Maj:t ämnar föreslå, en

ytterligare upplåning för fortsättande af Statens

jernvägsbyggnader under åren 1870 och 1871,

skulle af Riksdagen beslutas, eller omkring........... 300,000: — 12,508,605: 37.

så att Kontorets utgifter för år 1871 med........................... 11,142,9 49 : 37.

öfverskjuta dess inkomster för samma år.

Beträffande vidare Kontorets ställning för nu innevarande år 1870, hafva

Fullmäktige, enligt hvad nyssberörda Protokoll närmare utvisar, upplyst, att

Kontorets förväntade inkomster, med tillägg af den kontanta behållning, som

af Fullmakt!o-e antagits komma att vid årets början förefinnas, skulle uppgå

tiH.................................................................................................... Rall- 9,215,496: 87.

och att utgifterna för samma år kunde beräknas till......... 12,425,196: Öl.

i följd hvaraf alltså utgifterna skulle öfverstiga inkomsterna

med .................................................................................................. 3,2 0 9,6 9 9 : 74.

eller med 641,280 R:dr 32 öre mera än vid slutet af senaste Riksdag antogs.

Till betäckande af sistnämnda brist för år 1870.........R:dr

finnes emellertid att tillgå deri Allmänna Bevillning, som Riksdagen

för samma år sig åtagit med ..................................................

så att den andel af blåsten, för hvars fyllande åtgärd af Riksdagen

nu bör vidtagas, inskränker sig till.............................. R:dr

Men härtill måste läggas de belopp, som Kongl. Maj:t här

ofvan af Riksdagen äskat till utgående under år 1870 ...............

Derjemte och då Kongl. Maj:t, till undvikande af deri

rubbning uti deri af Riksdagen en gång fastställda statsreglering,

som kärr uppkomma i följd af den Riksgäldskontor''^ ålagda

skyldighet att godtgöra Statskontoret de brister, som, enligt afslutad

Rikshufvudbok, uppkommit i Statsverkets inkomster och

i förslagsan slagen, anser det vara önskvärd! att vid hvarje Riksdag

kunna, så vidt möjligt, uppgifva förhållandet i berörda hänseende

för det år, hvarför liqvid skall ega ruin innan ny Riksdag

sam man träder, och Kongl. Maj: t af en i sådant afseende

verkställd approximativ utredning för år 1868 inhemta!, att

bristerna för samma år uppgå ______________

Transport R:dr

3,209,699: 74.

2,600,000: —

609,699: 74.

1,698,282: 37.

2,307,982: H.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kong!. Mufti Råd. lJrop. N:o 1, vin Statsverket 1870,

å förslagsanslagen till.....................

och i de extraordinarie inkomsterna till

Transport R:dr

R:dr 1,345,000: - .......... 2,877,577:

47

2,307,982: n.

har

Kona'']

taga skillnaden

eller tillsammans till 4,222,577

Maj:t funnit sig höra här upp

emellan detta belopp och det åt

Riksgäldskontor''^, vid 1867 års Riksdag anvisade,

till Kontoret

statsinkomster

icke influtna bidrag af 1868 års

sannolik

såsom en

med omkring........................

då hela deri ännu

visar sig uppgå till

utgift

........................... 3,318,270: —

för Kontoret under år 1870

900,000:

obetäckta bristen vid 1870 års slut

~w ....................................................R:dr

Riksgäldskontorets behof för bestridande af dess utgifter intill 1871 års

slut finnas sålunda, utöfver redan anvisade medel, uppgå

3,207,982: it.

för är 1870 till

och för är 1871 till.....

eller tillsammans till

Till betäckande

Bankovinsten för år

kunna beräknas till . .

Vidare

R:dr 3,207,982: n

......... 1 1,142,949: 37

af

1869

bör

................................................. 14,350,931: 48.

denna summa anser Kong!. Maj:t till eu början, att

anvisas och antager Kongl. Maj:t densamma

............;.................................. R:dr 1,500,000: —

kan på sätt och under vilkor, som hprofvan under

Femte Hufvud titeln om förmärs, af reservationer ä samma

Hufvudtitels anslag för Exercis af Flottans bemanning till Riks
gäldskontoret

inbetalas ett belopp af................................................... 200 000'' -_

Med tillämpning af hittills följda grundsats, att hvad som

erfordras till fortsättning af Statens jern vägs byggnader bör genom

upplåning anskaffas, skulle den för berörda ändamål nu

nödiga upplåning, derest Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag af

Riksdagen bifalles, komma att inskränkas till 5,600,000 R:dr.

Men då bland Riksgäldskontorets utgifter för ifrågavarande två

år förekomma, förutom amortering å den fonderade skulden med

2,436,326 R:dr 67 öre, äfven kapitalafbetalningar å 1867 års

län med icke mindre än 3,870,000 R:dr; då vidare de medel,

hvilka varit afsedda att användas till betalning af den del utaf

sistnämnda lån, som förfaller vid 1870 års utgång, redan tagits

eller kommer att tagas i anspråk för betäckande af brister, uppkomna

till följd af 1867 och 1868 årens ogynnsamma förhål
Transport

R:dr 1,700,000: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ls Nåd, Prof. N:o 1, om Statsverket 1870,

Transport R:dr

landen, och då en convertering af denna summa uti ett nytt

lån icke i ringaste mån ökar Statens skuld, utan endast afser

att något framskjuta betalningen af samma skuld och derigenom

möjligen bereda tillfälle att framdeles ordna donna amortering

på ett, mindre tryckande sätt än hittills, anser Sig Kongl.

Näjd ega fullt skål föreslå Riksdagen att uti den upplåning,

som nu kan ifrågakomma, inberäkna jemväl förenärnlida 3,870,000

R,:dr, så att upplåningen i sin helhet kommer att omfatta

9,470,000 Kali'' eller i rundt tal............................................................

Viljande Kongl. Maj:t angående sättet för donna upplånings

verkställande yttra sig i sammanhang med frågan om

fortsättningen af Statens jernvägsbyggnader, hvarom särskild

Nådig proposition kommer att till Riksdagen aflåta^.

Den summa, som än ytterligare för Riksgäldskontor^ erfordras,

måste genom Allmän bevillning fyllas; Och föreslår

Kong]. Maj:t Riksdagen i sådant afseende att åtaga sig

dels för år 1871 enahanda Allmänna bevillning, som för

år 1870, hvilken kan beräknas till ett belopp af .........................

och dels till fyllande af återstoden..........................................

eu särskild tilläggsbevillning att utan sammanblandning med

den Allmänna bevillning^, på grund af innevarande års bevillningstaxering,

utgå sålunda, att å en hvar enligt 2:a Artikeln

Bevillningsstadgan skattskyldigs debetsedel utföres ett belopp,

motsvarande trettio procent af den honom i debetsedeln påbörda

Allmänna bevillning efter 2:a Artikeln, för att på enahanda

sätt, som donna, vid de under år 1871 infallande uppbördsstämmor

uppbäras. ___

1,700,000: —

9,500,000: —

2,600,000: —

550,931: 48

Summa R:dr 14,350,931: 48.

Samtliga de i donna Proposition åberopade eller för öfrig! med Statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Stats-Utskott tillhandahållas;

Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och

ynnest städse välbevågen.

C A R L.

Gustaf af Ugglas.

STOCKHOLM, 1 870.

P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Körtel. MajUs Nåd. Pr vp. N:o 1, om Statsverket 1870.

\

Note ur Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför

Hans Maj :t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Tisdagen

den 14 December 1869,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geeb,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve

W ACHTMEISTER,

Statsråden: Friherre ap Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz.

Jemte anmälan att Konung Christoffers Landslag, utgörande tolfte handel i samlingen

af Sveriges gamla lagar, nu af trycket utkommit och att detta arbete härmed vore

fulländad!, erinrade Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern i underdånighet, hurusom

Kongl. Maj:t den i December 1866 förklarat Sig vilja, när Professoren m. m.

Doktor C. J. Schlyters befattning med utgifvande! af ifrågavarande lagverk upphörde,

på anmälan, taga under vidare öfvervägande frågan om ersättning för den förlust Professoren

kunde hafva fatt vidkännas derigenom, att det honom beviljade anslag till biträde

och kostnader varit otillräckligt; hvarjemte Herr Justitie-Statsministern anförde,

att, enligt hvad Professor Schlyter för honom tillkännagifvit, utgifterna för arbete! med

lagarnes utgifvande vid detta års slut öfverstege de härtill beviljade anslagen med omkring

3,000 Riksdaler, men att om derifrån afdroges de 900 Riksdaler, som af Riksdagen

blifvit för år 1870 beviljade såsom ersättning för biträde och andra kostnader

vid utgifningen af Sveriges gamla lagar jemte lexicon deröfver, för hvilket sistnämnde

arbete Professoren förklara! sig numera icke önska någon ersättning, helst hans krafter

sannolikt icke kunde hädanefter medgifva så stor ansträngning som hittills, så komme

bristen icke att betydlig! öfverstiga 2,000 Riksdaler. Med anledning häraf hemställde

Herr Justitie-Statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att såsom slutlig

ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen af Sveriges gamla lagar

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

finge å Allmänna Indragningsstaten för nästkommande statsreglering uppföras ett belopp

af 2,000 Riksdaler att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt

täcktes, uppå Statsrådets öfrige ledamöters tillstyrkande, Hans

Maj:t Konungen gilla; och skulle detta beslut, genom note ur protokollet,

Finans-Departementet meddelas, för att vid regleringen af

utgifterna å Riks-statens Nionde Hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

E. Acllerstråhle.

Utdrag af Protokollet öfver Jiistitie-Departements-Ärenden, hållet inför

Hans Maj :t Lönnligen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott

Fredagen den 7 Januari 1870,

i närvaro af:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve

Wachtmeisteb,

Statsråden: Friherre ap Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg,

Adlercreutz.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af

nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof,

i afseende å regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel vore att iakttaga,

hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, att de å densamma nu

uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, som

kunde föranledas af följande underdåniga framställningar:

I :o. Angående Krigs-Ho fr ätten.

Uti Kongl. Maj:ts till \ 869 års Riksdag aflåtna nådiga Proposition angående

Statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Maj:t att, under förutsättning att No
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. No 1 till Kongl. Magis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

tarie- och de två Kanslist-befattningarne samt en Vaktmästare-syssla blefvo, i den män

innehafvande af dessa tjänster derifrån afginge, indragna, såsom ordinarie anslag åt KrigsHofrätten

måtte beviljas, för

Krigshofrättsrådet, lön ............................

................ R:dr

R:mt

4,500: —

Seki-eteraren, lön.....................................

))

2 500-

renskrifningsarfvode ...........................

800-

Krigsfiskalen, lön ......................................

................ ))

))

2,500: —

renskrifningsarfvode ..........................

200-

En Vaktmästare, lön ......................

600-

Åt e. o. tjensteman och vaktbetjente såsom gratifikation.

................ »

))

150: —

Summa R:dr

R:mt

1 1,250: —

Men enär hinder för donna lönereglerings genomförande för det dåvarande motto deraf,

att Notarien och Kanslisterna samt såväl Hofrättens Väbel som Vaktmästaren ännu i

tjenstår! qvarstodo, och, så länge detta förhållande fortfor, den begärda förhöjningen i

Krigshofrättsrådets, Sekreterarens och Krigsfiskalens löneförmåner icke torde höra utgå,

äskade Kong!. Maj:t att skilnaden emellan den föreslagna staten, -I 1,250 Riksdaler, och

den gällande 12,565 Riksdaler 50 öre, utom ljuspenningar, eller 1,305 Riksdaler 50

öre, måtte särskild! anvisas att tills vidare utgå i den mån som erfordrades, för att

hvar och en af Hofrättens civila embete- och tjensteman må varda bibehållen vid då

innehafvande löneförmåner och med vilkor att, derest Notarien eller Kanslisterna eller

någondera af Vaktmästarne skulle komma att från tjenstår! afgå, Kongl. Maj:t finge af

de för dessa befattningar anslagna lönebelopp bevilja förbättring i Krigshofrättsrådets,

Sekreterarens och Krigsfiskalens samt den qvarvarande Vaktmästarens lönevilkor, dock

ej till högre belopp än att hvarderas löneinkomster sammanräknade icke öfverstego de för

en hvar af dem föreslagna löneförmåner.

Till svar härå har Riksdagen, uti underdånig skrifvelse den 13 Maj sistlidna år,

angående reglering af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel, meddela!, att

Riksdagen till oförändrad! belopp bibehållit det förut för Krigs-Hofrätten beviljade anslag,

12,555 Riksdaler 50 öre, äfvensom att Riksdagen på det sätt bifallit hvad Kongl.

Maj:t, såsom ofvan förmärs, föreslagit beträffande reglering af tjenstebefattning»»-^ hos

Krigs-Hofrätten, att de ifrågaetälida indragningarne finge, vid dåvarande innehafva»-^

afgång, ega rom, hvarjemte Riksdagen medgift, att de sålunda uppkommande lönebesparing»

rne finge af Kongl. Maj:t disponeras till ersättning för det genom indragningen

uppkommande ökade arbete för Krigs-Hofrättens qvarvarande civila personal, dock

ej utöfver de belopp, som uti ofvanberörde nådiga Proposition blifvit i sådan! hänseende

föreslagna.

Efter det Krigs-Hofrättens Ordförande uti underdånigt memorial den 20 nästlidne

Augusti anmält, att innehafvare»! af notarietjensten, Notarien Sven Adolf Theodor

Schöldberg, den 10 i samma månad aflidit, har Kongl. Majrt den 7 derpåföljde Sep
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

I Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT;o 1, om Statsverket 1870.

tember, i fråga om reglering af löneförmånerna för de qvarvarande embets- och tjenstemännen,

förordnat:

att de till Krigshofrättsrådet, Sekreteraren och ICrigsfiskalen utgående ljuspenningar,

utgörande för den förstnämnde 55 Riksdaler 20 öre och för en hvar af de båda

andra 46 Riksdaler, skulle upphöra;

att af notarielönen, 1,3 14 Riksdaler, dels lönefyllnad skulle tilläggas Krigshofrättsrådet,

Sekreteraren och Erigsfiskalen till så stort belopp, som motsvarade skilnaden

emellan de för dem, såsom ofvan furmäles, föreslagna löner och de dem förut, efter afdrag

af ljuspenningarne, tillkommande ordinarie löneförmåner, eller

för Krigshofrättsrådet.........................................................................

» Sekreteraren...................................................................................

» Erigsfiskalen

dels ock till Sekreteraren utgå såsom renskrifningsarfvode

Halt''

512: —

....... ))

169: —

....... »

169: _

150: —

Riksdaler

1,000: —;

att återstoden af notarielönen, 3 14 Riksdaler, äfvensom den till Erigsfiskalen utgående

ersättning för mistade bötesandelar, 6 I Riksdaler, skulle Statsverket besparas;

samt att den sålunda förordnade reglering borde tråda i verkställighet från och

med den ''I nästlidne Oktober.

Under åberopande af sitt i förevarande ämne afgifna yttrande till Statsråds-protokollet

för den 5 Januari 1869, hemställde härefter Hans Excellens Herr Justitic-Statsministern

i underdånighet, att, enär, i följd af den numera verkställda indragning af

notarietjensten, uti det å Riks-staten uppförda anslaget åt Krigs-Hofrätten kunde åstadkommas

en besparing af 314 Riksdaler, Kong!. Maj:t ville hos Riksdagen åska att

nämnda anslag, som för innevarande statsregleringsperiod är bestämdt till 12,555 Riksdaler

50 öre, måtte för nästkommande år utgå med nedsatt belopp af 12,241 Riksdaler

50 öre, samt att dels vid nuvarande Kanslisters afgång deras löner må indragas,

mot det att runskrifningsarfvoden komma att utgå åt Sekreteraren och Fiskalen till

de, efter hvad bär ofvan förmärs, af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, dels, vid någondera

af Vaktmästarnes afgång, hans lön, utöfver hvad som erfordras för att åt den

qvarvarande Vaktmästaren bereda lönefyllnad till 600 Riksdaler, må besparas.

2:o. Angående anslaget till fångars vård och underhåll.

Utgifterna under donna titel utgöras af dels ett bestämdt anslag, hvilket omfattar

aflöningen till Fångvårds-Styrelsen samt en del andra fångvårdens embets- och tjensteman

samt betjente, och dels ett förslagsanslag.

Beträffande Fångvårds-Styrelsens stat har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13

Maj 1869 bland annat anfört, att, enligt den af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens

Riksmöte fastställda aflöningsstat för Styrelsen, för närvarande utginge såsom arfvode

åt eu Intendent och Chef för Styrelsens Byggnads-kontor 3,000 Riksdaler samt derjemte,

i ändamål att bereda Intendenten biträde af extra Konduktör och på det Styrelsen

skulle ega tillfälle att erhålla nödiga upplysningar af byggnadskunnig person vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

•5

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

de tider, då Intendenten vore stadd på em betsresor i landsorten, ett anslag af 600 Riksdaler

till e. o. tjensteman i Byggnads-kontoret; att uti det förslag till nämnde stat,

som af Kongl. Maj:t vid berörde Riksmöte framlades, ofvanomförmälde 3,000 Riksdaler

såsom lön åt Intendenten upptagits, men att, ehuru för det dåvarande, medan ännu betydliga

nybyggnader för fångvården egde rum, ifrågavarande aflöning ej syntes vara för

högt beräknad, det likväl antagits att, då de för omförmälda behof erforderliga byggnader

hunnit afslutas, nämnde tjenstemans embetsåtgärd mindre skulle komma att tagas

i anspråk och han följaktligen komma att med lägre aflöning åtnujas, hvadan Rikets

Ständer ansett det af Kongl. Maj:t föreslagna lönebelopp, 3,000 Riksdaler, höra endast

såsom arfvode förenämnde tjensteman tilläggas; att, med afseende å Fångvårds-Styrelsens

betydligt minskade verksamhet med nya fängelsebyggnaders uppförande, förslag

blifvit hos 1869 års Riksdag väckt att, i stället för ofvanomförmälda arfvodesanslag å

tillhopa 3,600 Riksdaler, å Styrelsens stat uppföra ett belopp af 1,000 Riksdaler för

byggnadsbiträde; att, då numera endast en eller annan ny fängelsebyggnad kunde

till uppförande ifrågakomma, det behof af tillgång på byggnadskunnigt biträde, som

fortfarande för Styrelsen förefunnes, torde kunna fyllas med vida mindre kostnad, än

som för närvarande deraf föranleddes; att, om det än skulle anses lämpligt att Fångvårds-Styrelsen

fortfarande både att tillgå någon sakkunnig person för uppgörande af

ritningar och förslag till nybyggnader samt för granskning af inkommande förslag till

äldre byggnaders i landsorten förändring, förbättring och vidmakthållande, den speciela

tillsynen öfver samtliga fångvården tillhöriga byggnader samt skyldigheten att vaka öfver

i frågakommande byggnadsarbetens behöriga verkställande åtminstone torde utan olägenhet

och till minskning i kostnaderna kunna på Öfverintendents-embetet öfverflyttas;

samt att Riksdagen! som emellertid i brist af erforderlig utredning icke kunnat ingå i

hufvudsaklig pröfning af denna fråga, i anledning häraf, jemte tillkännagifvande att de

å Fångvårds-Styrelsens stat uppförda arfvodesbelopp för Intendenten och till e. o. tjensteman

i Byggnads-kontoret, tillhopa 3,600 Riksdaler, blifvit för år 18/0 bibehållna, i

underdånighet anhöll att Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, huruvida icke, genom förändrad!

anordnande af tillsynen öfver fångvårdens byggnader, hela eller större delen af ifrågavarande

anslag skulle kunna för nämnde år och framgent besparas.

Redan innan Riksdagens berörda underdåniga skrifvelse afläts, både Kongl. Magt

genom nådigt Bref den 5 Januari ''1869 anbefallt Fångvårds-Styrelsen att afgifva underdånigt

utlåtande och förslag, huruvida icke nedsättning i det ordinarie anslaget till

Styrelsen kunde för framtiden beredas, dels förmedelst förenkling i behandlingssättet af

en del Styrelsen tillhörande mål, dels genom tillämpning af grundsatsen att icke anställa

särskilda tjensteman, hufvudsakligen afsedde för renskrifning, och dels genom iakttagande

af allt, som i öfrig! kunde lända till besparing, under särskild! afseende å Styrelsens

numera inskränktare verksamhet med nya fängelsebyggnaders uppförande.

Till åtlydnad af donna befallning har Styrelsen den 10 sistlidne December afgifvit

underdånigt utlåtande, deri Styrelsen först faster Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

derpå, att, enär, med högst få undantag, tjänstemännen hos Styrelsen voro, jemlik! Kongl,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 1 till Kong}, May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Maj:ts beslut den L9 September 1863, med fullmakter försedde och de flesta dessutom

erhållit Kong!. Maj:ts nådiga tillstånd att med sina befattningar hos Styrelsen förena

andra statens fenster, någon allmännare förändring i tjenstepersonalens åligganden

och aflöningsvilkor icke kunde vinna tillämpning utan i man af nuvarande tjensteinnehafvares

afgång.

Beträffande frågan om förändring i tjenstegöromål och aflöning inom Styrelsens

kansli, hvars personal nu består af en Sekreterare, en Ombudsman, en Registrator, en

Notarie och två Kanslister, anför Styrelsen, att en viss förenkling i expeditionssättet nyligen

blifvit af Styrelsen vidtagen, hvarigenom de utgående skrifvelsernas antal i någon

män minskats; att genom förändrad anordning af diarii- och prof okol Isföringen förminskning

äfven i de Registrator!, och Notarien tillhörande göromål syntes, utan åsidosättande

af nödig kontroll och ordning, kunna vinnas, så att dessa göromål kunde af

en tjensteman bestridas; att den renskrifning, som, jemte afsändandet af expeditioner

och annat biträde åt Sekreteraren, Kanslisterna nu ålåge, lämpligen torde kunna, utan

anlitande af derför anställde tjensteman, mot visst anslag besörjas; samt att antalet af

de mål, som påkallat Ombudsmannens handläggning, under sednare åren varit så ringa,

att deras utförande icke vidare syntes erfordra särskild tjensteman; med afseende å

hvilka förhållanden Styrelsen ansåge kansli personalen framdeles kunna sålunda inskränkas,

att den komme att utgöras af en Sekreterare med samma åligganden, som honom

nu tillkomma, samt två andra tjensteman; men enär dessa sednares befattningar blefve

så trägna, att annan allmän tjenst ej kunde med någondera befattningen förenas, samt

dessutom utsigten att vinna befordran till högre lön skulle varda för ifrågavarande tjenstemän

ringa eller ingen, blefve, för erhållande af skickliga personer till samma befattningar,

nödvändigt att bestämma aflöningar till sådana belopp, att tjensteinnehafvarne

kunde för sig och familjer deraf erhålla skålig utkomst och i öfrigt så, att, efter vissa

års tjenstetid, någon förbättring i aflöningsvilkoren vore att påräkna. Då likväl, med

undantag af Ombudsmannen, alla öfriga nuvarande tjcnstemännen i kansliet voro anställda

på grund af fullmakt eller sådant förordnande, att någon verkställighet af ofvan

antydda förändringar icke vidare, än hvad Ombudsmannen beträffade, kunde för närvarande

ega rum, funne sig Styrelsen, såvidt kansliet anginge, endast böra i underdånighet

hemställa:

dels att det för Ombudsmannen anslagna arfvode, 500 Riksdaler, må indragas

samt Styrelsen bemyndigas att åt någon tjensteman hos Styrelsen uppdraga ombudsmannagöromålens

bestridande;

dels ock att, när ledighet vid någondera af Registrator-, Notarie- och Kanslisttjensterna

inträffar, Styrelsen måtte ega att, innan tjensterna återbesättas, hos Kong!.

Maj:t gorå underdånig anmälan om och i hvad mån förändring i göromål och aflöning

vid den lediga tjenstår; må kunna ega rum.

Hvad vidare angår Kammar-kontoret, som för närvarande utgöres af en Kamererare,

en Kammarförvandt, två Revisorer, en Kassör och tre Kammarskrifvare, af hvilka sednare

två biträda vid revisionen af räkenskaperna, har Styrelsen ansett att, äfven med bi be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o- 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

hållande af nuvarande organisation i (ifrigt, eu kammarskrifvaretjenst kunde, med till—

lftmpning af grundsatsen att ordinarie tjensteman icke användes till renskrifningsgöromål,

vid nuvarande innehafvares afgång indragas.

Vidkommande sedermera Styrelsens Byggnads-kontor och dervid först den af Riksdagen

väckta frågan, att den speciela tillsynen öfver de fångvården tillhöriga bv"»nader

samt öfvervakandet af ifrågakommande byggnadsarbetens behöriga verkställande

skulle på Öfverintendents-embctet öfverflyttas, har Styrelsen funnit sig höra i underdånighet

afstyrka detta förslag; till stöd för hvilket afstyrkande blifvit anfördt, att, äfven

om en sådan förändring vidtoges, Styrelsen dock fortfarande hade behof att anlita byggnadskunnig

person, med afseende derå att Styrelsen, som hade under sin disposition de

för nödiga förändrings- och reparationsarbeten vid fängelserna anvisade medel, fortfarande

maste ega att handlägga förekommande frågor om och på hvad sätt dessa arbeten skulle

verkställas; att det derjemte skulle leda till onödig omgång samt oreda och brist på

enhet i förvaltningen, om den ena embetsmyndigheten skulle i nämnda hänseende förordna

och en annan tillse verkställigheten; samt att dessutom härvid förekomma att,

för besparings vinnande, ifrågavarande arbete», så vidt ske kunde, utfördes med fångar

under vederbörande Fängelse-direktörs inseende, hvilket förfaringssätt icke vore förenligt

med arbetenas verkställande under tillsyn af en embetsmyndighet, som icke både befäl

inom fängelserna.

Beträffande aflöningsanslaget till Byggnads kontoret har Styrelsen yttrat, att, enär

uppförande af nya fängelsebyggnader numera sällan ifrågakomme samt Kontorets göromål

till följd deraf blifvit minskade, ansåge Styrelsen det i stat till gratifikationer åt

extra ordinarie tjensteman å Kontoret uppförda anslag kunna umbäras, äfvensom det

för Intendenten anvisade lönebelopp, 3,000 Riksdaler, torde kunna något nedsättas. Då

likväl nuvarande Intendenten, Tbeodor Ankarsvärd, sedan 1855 innehaft och uteslutande

egnat sig åt denna befattning, hvarå han erhållit Kong!. Maj.-ts konstitutorial, syntes

billigheten fordra, att han vid sin nuvarande lön fortfarande bibehölles, i likhet med

hvad tillförene i sådana fall blifvit medgifvet, såsom t. ex. af Rikets Ständer vid

1862 och 1803 årens riksdag i fråga om Fångvårds-Styrelsens Registrator, Kammarförvandt

och förste Revisor samt af Kong!. Maj:t enligt nådiga Bref den 29 September

1863 och den 10 Juli 1866, i fråga om den hos Styrelsen anställde extra Notarie för

revisionsärenden.

Med anledning deraf att uti det i Riksdagens ofvan åberopade skrifvelse omförmäkla

förslag om nedsättning i Byggnads-kontorets anslag, bland annat, blifvit anmärkt,

att betydliga belopp af fångvårdsmedlen årligen utgått såsom resekostnadsersättning till

Intendenten, har Styrelse» funnit sig höra i underdånighet anföra, dels att Intendentens

tjensteresor och i följd deraf kostnaderna för desamma blifvit under sednare åren betydligt

inskränkta, så att kostnadsbeloppet under hvartdera året motsvarat ungefärligen hälften

af hvad tillförene årligen utgått, dels ock att Styrelsen ansåge ej obetydlig besparing

uti ifrågavarande resekostnader lämpligen kunna vinnas derigenom att desamma,

som hittills utgått enligt femte klassen i Rese-reglementet, hädanefter komme att utgå

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

enligt sjette klassen, som upptoge flera med Intendenten i afseende på befattningens

egenskap och vigt jemförlig» tjensteman; och har Styrelsen, på grund af hvad sålunda

i fråga om Byggnads-kontoret blifvit anfördt, i underdånighet hemställt:

att det i stat uppförda anslag af 600 Riksdaler till gratifikationer åt extra ordinarie

tjensteman å nämnda Kontor måtte indraga?:

att Kongl. Maj:t måtte täckas förordna, att ersättningen för Intendentens å Byggnads-kontoret

tjensteresor skall utgå enligt sjette klassen i 1865 års Rese-reglemente; samt

att Fångvårds-Styrelsen må ega, när ledighet vid Intendents-befattningen härnäst

inträffar, derom till Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan och afgifva yttrande i fråga

om lönebeloppet för donna befattning.

Vidkommande det i stat uppförda arfvode af 600 Riksdaler för den till biträde

åt Fångvårds-Styrelsen, i hvad till helsovården inom fängelserna hörer, anställde Läkare, har

Styrelsen anmält, att, under förutsättning att den redogörelse för sjukvården inom fängelserna,

som nu ingår i Styrelsens årliga berättelse om fångvården, komma att öfverflyttas

till Sundhets-Kollega allmänna berättelse om sjukvården samt att ifrågavarande

biträde kunde genom bemäld» Kollegium eller annorledes blifva att för Styrelsen tillgå,

nyssnämnda arfvode för särskild! läkarebiträde skulle för framtiden kunna undvaras.

Uti sin underdåniga framställning i förevarande ämne har Riksdagen ifrågaställa

att, ehuru aflöningsstat för Fångvårds-Styrelsen under ar 1870 blifvit af Riksdagen

godkänd, med bibehållande af förut varande aflöning till Byggnads-kontoret, den indragning

eller förminskning af samma aflöning, som funnes kunna ega ruin, herde från och

med nyssnämnda år tillämpas. Då det likväl syntes vara billigt att den tjensteman å

Byggnads-kontoret, hvilken uppbär det åt extra ordinarie tjensteman å samma Kontor

anslagna arfvode, hvars indragning Fångvårds-Styrelsen i underdånighet föreslagit, icke

oförberedt beröfvades donna inkomst, bär Styrelsen hemställt, att detta arfvode, likasom

de öfrig» anslag, hvilkas upphörande Styrelsen här ofvan ifrågaställa måtte få äfven

under år 1870 fortfarande utgå.

Med afseende å hvad af Styrelsen sålunda är vordet anfördt, hemställde Hans

Excellens Herr Justitie-Statsministern, att Kong!. Maj:t — med förklarande det Kongl.

Näjd funne den af sednaste Riksdag väckta fråga, att den speciel» tillsynen öfver de

fångvården tillhörig» byggnader samt öfvervakandet af ifrågakommande byggnadsarbetens

behörig» verkställande skulle på Öfverintendents-embetet öfverflyttas, icke för närvarande

höra till vidare åtgärd föranleda — täcktes hos Riksdagen gorå framställning om

följande förändringar i anslaget åt Fångvårds-Styrelsen, nemligen:

att det åt Ombudsmannen anslagna arfvode, 500 Riksdaler, måtte indragas; och

att likaledes det i stat uppförda anslag af 600 Riksdaler till gratifikationer åt

extra ordinarie tjensteman å Fångvårds-Styrelsens Byggnads-kontor måtte ur staten aftöras.

Vidare och under åberopande af Fångvårds-Styrelsens ofvananmärkta utlåtande

hemställde Hans Excellens:

att Fångvårds-Styrelsen måtte bemyndigas att uppdraga åt någon tjensteman hos

Styrelsen att från nästkommande års början bestrida ombudsmanna-göromålen;

att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen att, när ledighet vid någondera af

Registrator»-, Notarie-, Kammarskrifvare- eller Kanslist-tjensterna inträffar, hos Kongl.

Maj:t, före tjensternas återbesättande, gorå underdånig anmälan om och i hvad mån

förändring i göromål och aflöning vid den lediga tennsten må kunna ega rum ;

att Styrelsen likaledes måtte förständigas att hos Kongl. Maj:t gorå underdånig

anmälan om inträffande ledighet vid Intendents-befattningen i Byggnads-kontoret samt

dervid afgifva yttrande i fråga om lönebeloppet för samma befattning;

att förordnas måtte, det resekostnads- och traktaments-ersättningen till Intendenten

i Byggnads-kontoret för resor i tjensten skall från och med innevarande år utgå i enlighet

med hvad för sjette klassen i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Bese-reglemente

den 10 November 1865 är bestämdt;

att, med anledning af hvad Fångvårds-Styrelsen anfört i fråga om indragning af

det i stat uppförda arfvode för den till biträde åt Styrelsen, i hvad till helsovården

inom fängelserna hörer, anställde Läkare, Kongl. Maj:t täcktes infordra Sundhets-Kollegii

underdåniga yttrande, huruvida hinder möter för en sådan förändrad anordning i afseende

å de bemälde Läkare nu åliggande göromål, som Styrelsen, uti förrberörda underdåniga

skrifvelse, förutsatt såsom vilkor för indragning af ifrågavarande arfvode; samt

att Kongl. Näjd slutligen villo förklara, att det i nu gällande stat till gratifikationer

åt extra ordinarie tjensteman i Byggnads-kontoret anslagna belopp af 600 Riksdaler

må under innevarande år fortfarande utgå till den e. o. tjensteman, som detsamma

hittills åtnjutit, så länge han enahanda tjenstgöring inom Styrelsen bestrider.

Vidkommande öfriga delar af det bestämda fångvårdsamlaget hemställde Hans Excellens

att, i enlighet med hvad Fångvårds-Styrelsen i underdånig skrifvelse den 10

sistlidne December derom anfört, Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen allenast följande

förändringar, nemligen:

att, enär, dels med afseende å den betydliga tillväxten i det å Waxholm förlagda

Elfte, eller, såsom det enligt Styrelsens förslag skulle komma att benämnas, Femte Kronoarbetskompaniets

styrka, som under sistförflutna år en gång uppgått till 379 man, och

dels af den anledning att en stor del af styrkan blifvit förlagd vid Fredriksborg, för

att der på ett längre afstånd från kompaniets station användas i arbete, behof uppstått

om tillökning i kompaniets nuvarande befäl, bestående af en Kompanichef, 2 Subalternoch

7 Underofficerare, aflöning till ytterligare en Subalternofficer måtte med 900 Riksdaler

i staten uppföras; samt

att, då Kompanichefen vid Kronoarbetsbataljonen på Carlsborg, Kapitenen W. U.

Kuylenstjerna irån Kompanichefs-beställningen afgått, det för honom å ifrågavarande

stat uppförda personela arfvode af 150 Riksdaler måtte indragas.

I händelse af bifall till hvad sålunda i fråga om det bestämda anslaget till fångvården

blifvit hemstäldt och föreslaget, kommer nämnda anslag, som i nu gällande Riksstat

är upptaget till 193,957 Riksdaler 50 öre, att minskas med 350 Riksdaler och

sålunda uppgå till 193,607 Riksdaler 50 öre.

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

3:o. Angående anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar

för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar.

Beträffande detta förslagsanslag föreslog Kongl. Maj:t vid 1869 års Riksdag, att

detsamma för innevarande statsregleringsperiod måtte anvisas till belopp af 120,000

Riksdaler, under enahanda vilkor som för sistförflutna statsregleringsperiod blifvit vid

ifrågavarande anslag fastade, dock med förklarande dels att ersättning för mistade bötesandelar

icke vidare komme att utgå till härader, fattig vårdsstyrelser, kyrkor och städer,

hvad dessa sistnämnde anginge, så vid t rättigheten till dylik ersättning ej grundade sig

på särskilda privilegier eller före nya Strafflagens tillkomst gifna resolutioner, dels ock

att, derest definitiv reglering af Skogsstaten blefve af Riksdagen och Kongl. Maj:t före

nästa statsregleringsperiod fastställd, ifrågavarande slags ersättning jemväl komme att

upphöra för Skogsplanteringskassan från och med 4 870 och för tjenstebefattningar vid

Skogsstaten med nuvarande innehafvares afgång eller tillträdande af så stor löneförhöjning,

som motsvarade den ersättning de hittills uppburit.

Denna nådiga framställning bifölls af Riksdagen, som i sammanhang dermed, i

underdånig skrifvelse den 13 Maj 1869, af anförda orsaker anhöll, att de till vissa

häradshöfdingar utgående bötesersättningsbelopp måtte, i mån af tjensteinnehafvarnes afgång,

upphöra att utgå och att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om icke jemväl

åtskilliga andra för närvarande utgående ersättningar af ifrågavarande beskaffenhet

skulle kunna indragas.

Enär definitiv reglering af Skogsstaten blifvit af Kongl. Maj:t och sistförflutna

Riksdag fastställd att lända till efterrättelse från och med innevarande år 1870, har

Kongl. Maj:t, vid underdånig föredragning den 7 sistlidne September af Riksdagens ofvananmärkta

skrifvelse, stadgat, att ersättning för mistade bötesandelar icke vidare komme

att utgå till Skogsplanteringskassan samt till tjensteman och betjente vid Skogsstaten,

hvarjemte Kongl. Maj:t, i anledning af Riksdagens för berörda anhållan, dels förklarat

sig vilja vid hvarje ny tillsättning af de Häradshöfdinge-embeten, till hvilka ersättning

för mistade bötesandelar utgår, taga i öfvervägande, huruvida ersättningen för framtiden

behöfde tagas i anspråk, dels ock förordna!, att de ersättningsbelopp, som blifvit anslagna

till Direktionen för Amiralitets-krigsmanskassa!), Lidköpings skogskassa samt

Krigsfiskalen, skulle Statsverket besparas; och har i afseende å de häradshöfdingeembeten,

hvilka efter nämnda tid blifvit af Kongl. Maj:t tillsätta, föreskrift meddelats,

att bötesersättning icke vidare skulle utgå.

På sätt Statsråds-protokollet öfver Justitie-Departementsärenden för den 5 Januari

1869, Inlagd! Kongl. Maj:ts till sednaste Riksdag aflåtna nådiga Proposition angående

Statsverkets tillstånd och behof, utvisar, utgjorde de dittills å ifrågavarande förslagsanslag

beviljade ersättningsbelopp 147,298 Riksdaler. Genom de derefter, på sätt

ofvan förmäles, beslutade och verkställda indragningar har utgiftssumman förminskats

med omkring 30,600 Riksdaler, så att de ersättningar, som fortfarande utgå, utgöra

omkring 116,700 Riksdaler; och hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern

i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för nästa statsreglering^

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 1 till Kongl, Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

period anvisa ett förslagsanslag till belopp af 117,000 Riksdaler, under enahanda vilkor,

som tillförene vid ifrågavarande anslag blifvit fastade.

4:o. Angående de öfriga förslagsanslagen å Andra Hufvudtiteln.

Hans Excellens yttrade:

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll bestämdes af sistlidne Riksdag till

1,300,000 Riksdaler. Detta belopp bär val icke öfverskridits under något af de år,

för h vil k a finnes afslutad Rikshufvudbok; men till följd af ett synnerligen förökadt fångantal

i förening med höga priser å lifsförnödenheter samt svårighet att åt fångarne bereda

några inkomstgifvande arbeten, hafva utgifterna å detta anslag under åren 1868

och 1869 så stigit, att de enligt approximativ beräkning öfverskrida det beräknade beloppet

under förra året med omkring 320,000 Riksdaler och det sednare med ej mindre

än 370,000 Riksdaler. Men då för närvarande icke finnes någon anledning att

antaga, det priserna å lifsmedel eller arbetsbristen under år 1871 skola blifva ofördelaktigare

än de i allmänhet under de föregående åren varit, samt någon förminskning i

fångantalet, vid jemförelse med hvad förhållandet derutinnan under de två sistförfluten

åren varit, jemväl torde kunna påräknas, synes mig ännu ett års erfarenhet höra afvakta^

innan en ytterligare förhöjning af ifrågavarande förslagsanslag sker, och jag

hemställer derföre att nämnde anslag måtte upptagas till samma belopp som i nu gällande

Riks-stat eller 1,300,000 Riksdaler.

Deremot torde de återstående, hittills ej omnämnda förslagsanslagen tarfva någon

förhöjning, så framt det anses ensidigt, att beräkna dem så nära de verkliga utgifterna

som möjligt. Anslaget till mediko-legala besigtningar, nu beräknadt till 10,000 Riksdaler,

utgick år 1864 med 10,075 R:dr 31 öre, år 1865 med 9,388 R:dr 37 öre och år

1866 med 9,404 R:dr 7 öre, men anlitades år 1867 med 10,494 R:dr 51 öre och

har, enligt Statskontorets approximativa beräkning, år 1868 utgått med omkring 12,780

Riksdaler. Då tillökningen i utgifterna sannolikt åtminstone till en del härleder sig

från förhöjd skjutslega, lärer knappt vara att förvänta, det utgifterna å detta anslag

åter skola nedgå till sitt fordna medelbelopp, hvarföre jag hemställer att detta anslag

måtte förhöjas till 12,000 Riksdaler. Enahanda är förhållandet med anslagen till Reseoch

traktamentspenningar samt till Ersättning åt domare, vittnen och parter. Utgifterna hafva

utgått å det förstnämnda af dessa anslag, år 1864 med 12,423 R:dr 9 öre, år 1865

med 9,453 R:dr 41 öre, år 1866 med 12,703 R:dr 9 öre, år 1867 med 18,447 R:dr

17 öre samt år 1868, enligt approximativ beräkning, med 21,085 Riksdaler. Jag

hemställer, att detsamma, som nu är i Riks-staten upptaget till 12,000 Riksdaler, måtte

ökas till 18,000 Riksdaler. Å det sednare anslaget åter hafva utgifvits år 1864

35,187 R:dr 71 öre; år 1865 40,732 R:dr 85 öre; år 1866 38,963 R:dr 69 öre;

år 1867 41,931 R:dr 27 öre, samt år 1868 omkring 55,591 Riksdaler. En tillökning

från det nuvarande beloppet, 16,000 Riksdaler, till 40,000 Riksdaler torde derföre

vara påkallad. Slutligen har för Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., dertill i

stat äro beräknade 23,934 Riksdaler 52 öre, verkligen åtgått: år 1864 28,641 R:dr

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

85 öre; år 1865 29,064 Rdr 30 öre; år 1866 27,234 R:dr 32 öre; år 1867 29,149

R:dr 10 öre, och år 1868 omkring 34,678 Riksdaler; med afseende hvarå och för att

jemna Hufvudtitelns slutsumma jag i underdånighet tillstyrker, att detta förslagsanslag

måtte höjas till 29,898 Riksdaler 52 öre.

5:o. Extra statsanslag.

A) Till uppförande af nytt Kronohäkte i Westervik.

Åf sednast^ Riksdag blek för uppförande af ifrågavarande häkte, som, enligt i

Fångvårds-Styrelsens Byggnads-kontor uppgjordt kostnadsförslag, beräknats att kosta

95.000 Riksdaler, anvisadt ett belopp af 50,000 Riksdaler att under innevarande år

utgå. — Uti underdånig skrifvelse den 10 sistliden December har Fångvårds-Styrelsen

anfört, att då, till följd af behofvet af ökadt utrymme vid fängelserna, det varit af vigt,

att detta byggnadsföretag med möjligaste skyndsamhet utfördes, Styrelsen, efter hållen

entreprenadauktion, uppgjort kontrakt om arbetets påbörjande redan sistförflutne höst, så

att fängelset, enligt samma kontrakt, hösten 1871 borde kunna till begagnande upplåtas,

samt att Styrelsen af andra för fängelsebyggnader befintliga tillgångar, bestående dels

af 5,000 Riksdaler, som, till följd af föreskriften i Kongl. Brefvet den 12 Januari 1861,

numera influtit såsom ersättning af Jönköpings stad för tomt till dervarande länsfängelse,

och dels af besparingar å äldre anslag till fängelsebyggnader, för ifrågavarande ändamål

disponerat 6,000 Riksdaler; hemställande Styrelsen donna åtgärd till Kongl. Maj:ts nådiga

godkännande; hvarjemte Styrelsen, med anmälan att, på grund af det låga anbud

å byggnadens uppförande, som vid förenämnda auktion erhållits, den beräknade byggnadskostnaden

syntes kunna nedsättas med omkring 10,000 Riksdaler, Styrelsen underdånigst

hemställt att, med beräkning af ofvanberörde tillgångar samt af det betingade

billigare entreprenadpriset för byggnadens uppförande, ett belopp af 30,000 Riksdaler

måtte till byggnadens fullbordande anvisas att under år 1871 utgå.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställde Hans Excellens i underdånighet,

att Kongl. Maj:t, med godkännande af Styrelsens åtgärd att för ifrågavarande

ändamål, af andra för fängelsebyggnader befintliga tillgångar, använda 11,000 Riksdaler,

måtte hos Riksdagen, för fullbordande af Kronohäktet i Westervik, aska ett anslag af

30.000 Riksdaler att utgå under nästkommande år.

B) Till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner.

Hans Excellens yttrade:

Af sednaste Riksdag anvisades ett förslagsanslag af 20,000 Riksdaler för att användas

till bestridande dels af kostnader för utarbetande af förslag till ny utsökningslag

och till beredande af andra lagförslag, som blifvit af Riksdagen begärda och ej kunde

inom Justitie-Departementet utan särskild!: biträde utarbetas, och dels af adjunktionsarfvoden

och andra kostnader, som kunde erfordras, i händelse Eders Kongl. Maj:t skulle

förordna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

förordna att under innevarande år en eller flera af Rikets Hofrätter må förstärkas med

en division utöfver det å stat uppförda antal.

Under sistförflutna år hafva samtliga Rikets Hofrätter å vissa tider hvar för

sig arbetat å en afdelning utöfver de divisioner, af hvilka hvarje Hofrätt eljest består.

Oaktadt Hofrätternas arbetsprodukt derigenom betydligt ökats, har det dock, enär antalet

af inkommande mål fortfarande varit i stigande, befunnits nödigt medgifva Göta Hofrätt

och Hofrätten öfver Skåne och Blekinge att jemväl under bestämda tider innevarande

år arbeta å öfvertaliga divisioner; och giltiga skål förefinnas att antaga att äfven

under nästkommande år en eller flera af Hofrätterna måste sålunda förstärkas, derest

icke balansen af omgjorda mål skall ökas. De utgifter, som härigenom uppkomma, äro

så betydliga, att till deras betäckande extra anslag erfordras; men då ett Revisionssekreterare-embete

med derunder tydande kanslist- och kopist-befattningar, enligt Eders

Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, fortfarande är och ännu någon tid torde kunna lemnas

otillsatt, samt derigenom en väsentlig tillökning uppstår i Hufvudtitelns besparingar,

vågar jag tro att dessa skola lemna tillräcklig tillgång till bestridande af kostnaderna

för beredande af utaf Riksdagen begärda lagförslag.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att för nästkommande statsregleringsperiod

må äskas ett extra förslagsanslag af 10,000 Riksdaler att användas till bestridande

af erforderliga kostnader för det fall att Eders Kongl. Maj:t skulle förordna

att under nästkommande år en eller flera af Rikets Hofrätter skola arbeta å förstärkta

divisioner.

Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda

hemställt och tillstyrkt och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter instämde,

täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall; och

skulle utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.

Ex protocollo

Oscar David Egge.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

\

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott

den 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve

Wachtmeister,

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Tiiulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg,

och Adlercredtz.

Statsrådet Abelin anmäldes vara af sjukdom förhindrad att tillstädeskomma.

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

’’1 den reglering af Tredje Hufvudtitelns utgifter under nästa statsregleringsperiod,

som jag nu går att föredraga för att biläggas Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition,

till den snart sammanträdande Riksdagen, om Statsverkets tillstånd och behof, har jag

icke föreslagit några förändringar af Sveriges bidrag vare sig till de diplomatiska utgifterna

eller till den gemensamma Konsulsfonden, hvartill anslagen, enligt Eders Maj:ts af

nästlidne Riksdag antagna förslag, blifvit till denna Hufvudtitel öfverflyttade. Den på

Norge fallande andelen af dessa utgifter är af sist församlade Storting, för den budgettermin

som tilländagå!'' den 3 I Mars 1872, redan beviljad. Från och med nästa statsregleringsperiod

kommer deremot, till följd af Eders Maj:ts nådiga beslut den 5 sistlidne

November, Utrikes- Departementets budget, med dertill hörande beräkningar öfver fördelningen

af de särskilda utgiftsbeloppen, att samtidigt framläggas för de i början af året

sammanträdande nationalrepresentationerna i båda Rikena.”

”Med afseende på de diplomatiska utgifterna föreslår jag således, att Eders Maj:t

täcktes såsom Sveriges bidrag till detta behof af Riksdagen åska enahanda summa som

för innevarande år beviljats att utgå, nämligen:

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1870.

till Statsministern för Utrikes Ärendena......................................................... 24,000 R:dr.

» Departementets Expedition .................. 25,500 »

» Ministerstaten................................................................................................ 340,500 »

» Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... 50,000 »

eller tillsammans 440,000 R:dr.”

”Hvad Konsulsfonden åter beträffar, så och ehuru jag föreslår Eders Maj:t att af

Riksdagen aska enahanda bidrag dertill som nästförflutna år, eller i60,000 R:dr, hafva,

enligt hvad af en särskild! uppgjord beräkning, hvilken kommer att protokollet biläggas,

synes, väsendtlig förändringar blifvit deri vidtagna, i det nämligen, å ena sidan, bland

inkomsterna upptagits det påräknade beloppet af de till General-Konsulatet i London inflytande

lästafgifter, hvilka enligt Eders Maj:ts nådiga beslut den 14 nästl.^December

skola till Konsulsfonden ingå, å andra sidan åter, dels bland utgifterna uppförts de till

samma Konsulat, enligt nyssnämnda nådiga beslut, anslagna summor, samt, förslagsvis,

lön till en Generalkonsul i New-York, äfvensom ett par andra mindre anslag, hvarom

frågan ännu icke är af Eders Maj:t definitiv afgjord, dels traktamentet" och en del af

extrautgift s-anslaget till Generalkonsuln i Tanger uteslutits, sedan detta Generalkonsulat

redan vid den ledighet, som uppstod genom färre innehafvarens befordran till Ministerresident

i Konstantinopel, blifvit, i enlighet med Riksdagens derom uttalade önskan, tillsvidare

åt en främmande makts på platsen anställde Konsul anförtrodt.”

”Det till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och Tanger samt Svenska

Kyrkan i London, äfvensom till brandförsäkring af huset i Tanger, nu utgående anslag

torde Eders Maj:t föreslå att fortfarande beviljas med 7,000 R:dr, hvari dock någon

minskning kunde införas, i händelse den på sistnämnda ställe befintliga Kronans egendom,

såsom föreslaget blifvit, försäljes.”

Slutligen hemställde Herr Statsministern att samtliga å Tredje Hufvudtiteln äskade

anslag måtte föreslås att utgå på samma vilkor som hittills och med samma rätt i afseende

å deras användande, som förut varit Kongl. Maj:t förbehållen;

Och behagade Kongl. Maj:t, med gillande af hvad Herr Statsministern

sålunda föreslagit och hemställt, och jemlik! Statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att i den nådiga propositionen

om regleringen af Tredje Hufvudtiteln höra uppföras följande

summor, nämligen för Utrikes-Departementets diplomatiska utgifter:

till Statsministern för Utrikes Ärendena..................... 24,000 R:dr.

» Departementets Expedition..................................... 25,500 »

» Minister-staten.......................................................... 340,500 »

« Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......... 50,000 »

Transport 440,000 R:dr;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 440,000 R:dr.

såsom bidrag till Konsulsfonden................................... 1 60,000 »

samt till underhåll af Svenska Kronans hus i Ronstantinopel

och Tanger samt Svenska Kyrkan i London,

äfvensom till brandförsäkring af huset i Tanger 7,000 »

Summa 607,000 R:dr;

att på enahanda vilkor och med samma rätt i afseende å medlens

användande som hittills utgå; hörande afskrift af detta protokoll till

Finans-Departementet öfverlemnas för att tjena till grund vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd

och behof.

Ex protocollo

Alfred Lagerheim.

Beräkning öfver Konsnls-fondens Inkomster och Utgifter för år J871.

Inkomster:

Sveriges kontanta bidrag.............................................................. R:dr Hamb. B:ko 4-0,000.

Norges kontanta bidrag................................................................................................. 30,000.

Påräknade lästafgifter i Stor-Britannien, liv il ka, enligt Kongl. Maj: t Nådiga Beslut

af den 14 sistlidne December, skall till Konsuls-fonden ingå,

af svenska fartyg..................................... 3,140.

af norska fartyg........................................................................ 12,560,

Summa R:dr Hamb. B:ko 85,700.

Utgifter:

I. Förvaltningskostnader. j>:c[r. Hamb. B:ko.

a) Bidrag till Utrikes-Departementets Expeditions aflöning

R:dr Hamb. B:ko 1,625.

b) Skrifmaterialier och expenser, förslagsvis............................................. 75. 1,700.

II. Traktamenten samt anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp samt per
sonliga

ersättningsbelopp.

Konsuln i Archangel, traktamente.................................................. 2,000

anslag till kontorshyra..................... 500 2,500.

Transport 2,500. 1,700.

3

Bih. till Riksd. Prof. 1870. l:a Sami. 1 Afd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

R:dr Hamb. B:ko.

Transport 2,500. 1,700.

Generalkonsuln i Helsingfors, traktamente.................................... 2,000

anslag till kontorshyra.................. 500

personlig ersättning........................... 1 50 2,650.

Generalkonsuln i Köpenhamn, traktamente.................. 1,000

personligt ersättningsbelopp............ 2,200 3,200.

Vice Konsuln i Helsingör, kontorshyra ................................................... 250.

Generalkonsuln i Hamburg, traktamente....................................... 1,000

anslag till kontorshyra..................... 1,000 2,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra, förslagsvis.........................-....... 1,000.

Konsuln i Lybeck anslag till kontorshyra.................................... 750

personligt arvode............................. 250

personlig ersättning........................... 75 1,075.

Konsuln i Bostock, anslag till kontorshyra.................................... 750

personligt anslag.............................. 100 850.

Generalkonsuln i London,............................................................... 6,000

Vice Konsuln.................................................................................... 2,500

Kanslisten.......................................................................................... 1,500

2 Kontorister ä 1,000 R:dr ......................................................... 2,000

Kontorshyra och expenser............................................................... 3,000 15,000.

Generalkonsuln i Havre, kontorshyra ...................................................... 500.

Generalkonsuln i Alicante, kontorshyra...................-.................................. 750.

Konsuln i Bilbao, kontorshyra.................................................................. 500.

Konsuln i Barcelona, traktamente ............................................................ 1,500.

Generalkonsuln i Gibraltar, kontorshyra................................................... 750.

Generalkonsuln i Lissabon, traktamente.......................................... 2,000

anslag till kontorshyra..................... 500 2,500.

Generalkonsuln i Italien, traktamente......................................................... 2,500.

Konsuln i Bom, kontorshyra ..................................................................... 500.

Generalkonsuln i Athen, traktamente......................................................... 2,500.

Beskickningen i Konstantinopel:

Chefen, traktamente ........................ 2,500

Drogmannen, traktamente............... 500

Chanceliern, traktamente................. 1,500 4,500.

Vice Konsuln i JDardanellerna, personligt arvode.................................... 125.

Konsuln i Smyrna, personligt arvode ...................................................... 250.

Transport 45,400. 1,700.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition No 1, om Statsverket 1870.

5

B:dr Hamb. B:ko.

Transport 45,400. 1,700.

T. f. Generalkonsuln i Alexandrin, traktamente........................... 2,000

anslag till kontorshyra..................... 4,000

Konsuln i Tunis, traktamente................................................... ~

Generalkonsuln i Alger, traktamente............................................. 2,000

anslag till kontorshyra..................... 750

Tjenstförrättande Generalkonsuln i Tanger, kontorshyra m. m...............

Generalkonsuln i Washington, traktamente................................................

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra................................. 1,000

traktamente, förslagsvis .................. 2,500

Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente.............................. 2,500

anslag till kontorshyra..................... 4,000

Konsuln i Bahia, anslag till kontorshyra ...........................................

Konsuln i Buenos Aires, traktamente............................................ 2,500

anslag till kontorshyra..................... 500

Agenten i Ost Asien, traktamente...............................................................

Reservationsanslag för Konsulatet å Malta, i fall Herr Munch Rteder

dit skulle återgå........................................................................

III. Expektans-löner och pensioner.

a) Expektanslöner .............................................................................. 900.

IV.

b) Pensioner .....................

............................................ 3,4871.

4,387i.

Konsulernas embetsutgifter,

förslagsvis ...

2,000.

V.

Extra utgifter

d:o

900.

VI.

Vexelomkostnader

d:o

Summa Riksdaler Hamb. Banko

62z.

85,700.

3,000.

1.500.

2,750.

500.

3,000.

3.500.

3,500.

500.

3.000.

8.000.

2,000. 76,650.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870.

1

Utdrag af Protokollet ''öfver Landtjörsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie Stats-Ministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Grefve

Wachtmeister,

Stads-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och

Adlercreutz.

1:o.

Sedan Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin, inför

Stats-Rådets Ledamöter till underdånig föredragning fullständigt beredt samtlig,a

de frågor, hvilka vid upgörandet af förslag till reglering af utgifterna under

Riksstatens 4:de hufvudtitel för år 1871 borde komma i öfvervägande, samt i

sammanhang dermed jemväl frågan om de för arméens pensionering äfvensom

till understöd åt f. d. landtvärnsman erforderliga särskilda anslag; — och hvarvid

förekommit, bland annat, följande till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga

framställningar, nemligen:

l:o t. f. General-Fält-Tygmästarens och Chefens för Armé-Förvaltningens

Artilleri-Departement underdåniga memorial af den 1 November 1869, med

uppgift å nämnda Departements behof af ordinarie och extra statsmedel för

år 1871;

2:o Chefens för Armé-Förvaltningens Fort-ifikations-Departement underdåniga

memorial åt den 11 i samma månad, med öfverlemnande dels af förslag

Bill. till Bitcsd. Prof. 1870. 1 Sand. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

öfver de för Departementet under år 1871 erforderliga ordinarie anslag och

dels Chefens för Fortifikationen underdåniga framställning angående för fästningsbyggnaderna

under nyssnämnda år erforderliga extra anslag;

3:o Armé-Förvaltningens Intendents-Departements underdåniga skrifvelse af

den 9 sistlidne November, innefattande yttrande och förslag rörande för nämnda

Departement under ifrågavarande statsregleringsperiod erforderliga så väl ordinarie

som extra anslag;

4:o Armé-Förvaltningens Civila Departements underdåniga skrifvelse af den

3 sistförflutne November, med förslag öfver medelsbehofven för år 1871 å de

under nämnda Departements förvaltning ställda ordinarie och extra anslag;

5:o Direktionens öfver arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af

den 8 sistlidne December, rörande de för uprätthållande af den berörda kassa

åliggande pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner, erforderliga anslag;

6:o Stats-Kontorets underdåniga berättelse af den 1 i nyssnämnda månad,

angående statsverkets tillstånd och förvaltning i hvad landtförsvaret rörde;

så, och efter anmälan härom, äfvensom att Stats-Rådet Abelin vore af

sjukdom hindrad att nu tillstädeskomma, blef ett af honom i de till förevarande

statsregleringsförslag hörande ämnen afgifvet skriftligt yttrande af Stats-Rådet

Friherre af Ugglas upläst; och var berörda yttrande af följande lydelse:

Enär Eders Kongl. Näjd, i anledning af min underdåniga anmälan om ett

af mig utarbetadt särskilda förslag till reglering åt indelta arméens aflöningsväsende,

under den 31 sistlidne December, jemte förklarande att, i öfverensstämmelse

med min, lika med Stats-Rådets ofri ga Ledamöters, dervid uttalade

åsigt, berörda löneregleringsförslag, i anseende till de med dess genomförande

förknippade betydliga kostnader, icke borde för den nu snart sammanträdande

Riksdagen till antagande framläggas, i Nåder medgifvit mig, dels att i sammanhang

med förslaget till förestående reglering af utgifterna under riksstatens

4:de hufvudtitel för år 1871, jemväl föreslå sådana anordningar, hvarigenom,

medelst bildande af stamtrupp inom de delar af landet, der saknaden

af sådan vore kännbarast, på samma gång kunde åstadkommas ett lämpligare

förhållande än det nuvarande emellan stammens och beväringens styrka i de

särskilda delarna af landet, utan att nya anslag derför behöfde hos Riksdagen

begäras, dels ock att derefter uppgöra och till Eders Kongl. Maj ds pröfning

anmäla förslag till allmänna grunder, hvarefter, med användande af de

för indelta arméens aflöning nu anvisade tillgångar af boställen, indelta räntor.

kronotionde, kontanta medel m. in., aflöningen för indelta arméens befäl,

underbefäl och öfrige tjensteman komme för framtiden att i sin helhet utgå i

kontant efter en jemnare och billigare fördelning, än som nu vore gällande;

hvarjemte Eders Kongl. Näjd föreskrifvit, att berörda förslag, derest det af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Eders Kongl. Maj:t gillades, skulle till Riksdagen framställas, äfvensom att, i

sammanhang dermed, det ofvannämnda fullständiga löneregleringsförslaget borde

Riksdagen till kännedom meddelas; får jag i underdånighet anhålla, att de frågor,

hvilka angå beredande af stamtrupp inom vissa delar af landet och i sammanhang

dermed ett lämpligare ordnande af stammens och beväringens styrka i

förhållande till hvarandra, måtte först få till behandling upptagas.

Det torde icke kunna bestridas, att eu stor brist i vår försvarsorganisation

ligger uti saknaden åt stamtrupp inom sådana vidsträckta delar af landet, som

t. ex. Wester-Norrland, Halland och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka

landsdelar, på sätt äfven särskilda Utskottet vid 1869 års Riksdag anmärkte,

j egenskap af gräns- och kustorter, i händelse af krig, i första hand torde blifva

utsätta för fiendtligt angrepp och hvarest, åtminstone hvad Halland beträffar,

någon nämnvärd organisation af försvarskrafterna icke förefinnes. Denna brist

torde derföre så mycket hellre och snarare höra afhjelpas, dels emedan sådant kan

ske utan statsverkets betungande med ökade kostnader, såsom jag här nedan

skall i underdånighet visa, dels ock derföre, att de anordningar, jag för detta ändamåls

vinnande i underdånighet föreslår, på samma gång underlätta och befrämja

den reglering af nummerstyrkan vid indelta infanteri-regementen och corpser

samt det ordnande af deras förläggningsområden, som ur militärisk synpunkt

högeligen är att önska.

Förutom i ofvannämnda landsdelar saknas äfven å ön Gotland en derstädes

väl behöflig stamtrupp, men enär den begränsning, som nu måste gifvas åt mina

framställningar rörande försvarsväsendet, äfven nödga mig att vid detta tillfälle

icke föreslå några förändringar i Gotlands försvarsväsende, kan alltså någon insättning

af stamtrupp derstädes nu icke ifrågakomma.

I afseende åter å provinsen Blekinge, hvarest för närvarande icke heller finnes

någon landtförsvaret tillhörig stamtrupp, fordras i detta hänseende ej annan åtgärd,

än att, på sätt i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 jemväl

föreslagits, till landtförsvaret öfverflytta det i Carlskrona förlagda, för sjöförsvaret

numera obehöfliga Marin-regementet; och torde frågan om en sådan öfverflyttning

alltså härnedan få till förnyad behandling uptagas.

För de provinser, hvarest, enligt hvad ofvan är nämndt, stamtrupp nu behöfver

upsättas, erbjuder sig för en dylik insättning ett synnerligen lämpligt

tillfälle derigenom, att, till följd af den under sednare åren vidtagna ombildning

af vårt sjöförsvar, ett betydligare antal båtsmansrotar blifvit för sjöförsvaret

obehöfliga och således kunna till arméens förstärkande användas. Att det

i detta hänseende redan vid förra Riksdagen framställda förslag icke vann Riksdagens

bifall, torde hafva haft sin orsak mindre i sj elfva förslaget i och för sig, än

deruti, att det då utgjorde en del af ett omfattande helt system, hvars genomförande

ansågs komma att för det allmänna medföra alltför dryga kostnader.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. No 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Då nu genom ifrågavarande förslag afses endast att med de medel som antingen

redan finnas eller genom förändrade anordningar inom de försvarsväsendet omfattande

hufvudtitlar kunna beredas, söka åstadkomma ett ändamålsenligare ordnande

af landets försvarskrafter, torde något hinder derför från Riksdagens sida

skäligen icke vara att motse.

Sedan jag, vid öfverläggning i donna fråga med Chefen för Sjöhors varsDepartementet,

inhemta!:, att, utom de vid terra Riksdagen till öfverflyttning

föreslagna båtsmansrotar, äfven de i Södra Möre härad af Kalmar län förlagda

båtsmanskompanier kunna för Flottan undvaras, under förutsättning att anslaget

till sjö vapnets öfningar får till sitt nuvarande belopp fortfarande utgå, på det

att medel må vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk, som i följd

af minskningen i båtsmännens antal behöfver för sjötjenstens bestridande förhyras,

anser jag följande antal båtsmansnummer böra till landtförsvaret öfver
-

flyttas, nemligen:

4 Norrlands båtsmanskompanier..................... 662 man,

2 Hallands » 364 »

1 Westergötlands >> 87 »

1 Östergötlands » 194 »

af 1 Hokus läns » 100 » och

» 3 Södra Möre härads » 490 »

tillhopa 1897 man,

äfvensom att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af öde

hufvud-titelns anslag till båtsmäns beklädnad bör till 4:de hufvud-titeln öfverföras;

och lära, i den mån öfverflyttning af båtsmansnumren går i verkställighet, rustoch

rotehållare för de öfverflyttade numren höra komma i åtnjutande af enahanda

frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne

numera åtnjuta.

Härvid anser jag mig dock böra anmärka, att enär, efter båtsmansnumrens

öfverflyttning till landtförsvaret, vissa af de öfverflyttade numren äro afsedda

att ställas på vakans, manskapet för dessa nummer, intilldess detsamma ur tjenst

afgår, bör ega skyldighet att vid sjöförsvaret fortfarande tjenstgöra.

Af nämnda kompanier höra Norrlands, Hallands och Södra Möre härads

användas till bildande åt stamtrupp i Wester-Norrland, Halland och nämnda

härad, och de öfriga till förstärkande och reglerande af nummerstyrkan vid

närmast belägna regementen af arméen.

För närvarande äro nemligen arméens regementen och corpser af så väsendtligen

olika styrka, att eu reglering i detta hänseende är af behof högeligen

påkallad för att, så vidt möjligt är, åstadkomma en efter nuvarande organisationen

afpassad lika stor nummerstyrka, särskild! vid hvarje regemente och

särskild! vid hvarje corps.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Emot ett fullständigt genomförande af eu sådan reglering möter dock en

svårighet uti det indelta aflöningssättet, enligt hvithet eu del nummer vid

hvarje regemente och corps måste till aflöningens bestridande påräknas. För

att sålunda icke minska effektiva styrkan alltför långt under den såsom normal

antagna siffran, har jag nödgats beräkna nummerstyrkan till 1,080 man

vid de störa regementena, som ega jemförelsevis större befälsstyrlta, och till

1,000 man vid de mindre regementena, hvaremot vid samtlig:1, eorpser nummerstyrkan

blifvit beräknad till 500 man.

För detaljerna af den reglering som i detta afseende åsyftas redogöres i

härvid fogade Bil. N:o 1.

I och för ifrågavarande reglering af regementenas nummerstyrka påkallas

vid vissa regementen eu ej obetydlig tillökning i den nuvarande styrkan, i

hvithet hänseende, för komplettering af Nerikes regemente, uppstår behof af

effektiv rotering för de s. k. frisocknarna i Örebro Län, eller tillhopa 10 1|

mantal i Axbergs, Motstå, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar åt

nämnda län.

Beträffande denna fråga förekommer visserligen, att, i anledning af Eders

Kong!. Maj:ts till sistlidne Riksdag afiåtna framställning om åläggande för

ifrågavarande hemman att utgöra effektiv rotering under nyssnämnda regemente

för det antal rotar, som vid redan anbefalld roteringstörrättnmg blefve bestämdt.

Riksdagen genom underdånig skrifvelse den 11 Maj 1869 anmält, att Riksdagens

båda Kamrar i afseende å berörda fråga stadna!, i olika beslut och att frågan alltså,

jemlik! 63 § Riksdags-Ordningen, för den Riksdagen förfallit; men enär det antal

rotar, som för omförmälda hemman kan påräknas, är för komplettering af

Nerikes regementes nummerstyrka behöflig!, anser jag förnyad framställning till

Riksdagen, om effektiv roterings utgörande för ifrågavarande hemman, höra göras.

För att bringa Norrbottens och Westerbottens Fältjäg arecorpser samt Norra

och Södra Skånska infanteriregementena till den såsom normal antagna styrka

af 500 man för hvardera af corpserna och till 1,000 man för hvartdera

regemente! skulle erfordras uppsättning ej allenast af de 99 nummer, som för

närvarande hållas vakanta vid Norrbottens Fältjägarecorps och hvilkas vakansafgifter

ingå till den under Armé-Förvaltningen ställda s. k. Norrbottens Hästjägaresqvadronsfonden,

utan äfven, såsom förenämnda bilaga N:o 1 utvisar, derutöfver

ett antal af 17 man, eller tillsammans 116 man vid Norrbottens Fältjägarecorps,

27 man vid Westerbottens Fältjägarecorps, 18 man vid Norra

Skånska infanteri-regementet och 3 man vid Södra Skånska infanteri-regementet,

tillhopa således 164 man. Då likväl nyssnämnda 99 vakanta rotar, jemlik!

de med rotehållarne afslutade kontrakt, icke kunna åläggas att, förr än kontrakten

år 1896 gått till ända. uppsätta manskap, synes mig lämpligaste utvägen

vara, att, under det dessa rotar fortfarande intill den kontraktsenliga tidens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

utgång förblifva vakanta, ett motsvarande antal man varder mot kontant aflöning

för kronans rakning antaget, hvilket förfaringssätt äfven lämpligen torde

böra iakttagas ej mindre i fråga om de för Norrbottens Fältjägarecorps’ kompletterande

ytterligare erforderliga 17 man, än äfven för uppsättande af de

vid Westerbottens Fält]ägarecorps felande 27 man samt 21 man vid de Skånska

infanteriregementena.

För regleringen af regementenas nummerstyrka äro i öfrigt de för närvarande

till stadsvakt i Göteborg anslagna 44 rotar i Säfvedals härad beräknade

att användas; men enär redan den 1869 församlade Riksdagen, uppå

Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, medgifvit berörda rotars indragning till

Kronan för att till arméens förstärkande användas, påkallas i detta hänseende

icke någon ytterligare framställning till Riksdagen.

Under förutsättning att, på sätt här ofvan blifvit ifrågastäldt, 1,897 båtsmansnummer

varda till landtförsvaret öfverflyttade och effektiv rotering kommer

att af de s. k. frisocknarna i Örebro län utgöras, samt ytterligare manskap till

erforderligt antal jemväl i Norr- och Westerbotten samt Skåne varder uppsatt,

äfvensom att, såsom bär nedan föreslås, för Hallands nya stam trupp, utöfver i

Halland befintliga två båtsmanskompanier, erforderliga 136 man komma att

uppsättas, anser jag för regleringen af regementenas och corpsernas nummerstyrka

lämpligt, att, i de delar af riket, hvarest för närvarande finnes en jemförelsevis

talrik stamtrupp, rotar, tillhörande dels de nuvarande infanteriregementena

och dels de till öfverflyttning föreslagna båtsmanskompanierna, må

i mån af afgång bland manskapet tills vidare hållas vakanta till ett antal af

l, 007 rotar, och mot erläggande af vakansafgift, som bör till aflöning åt befäl

m. fl. vid de blifvande nya corpserna användas. Då likväl i detta antal ingå

3 rotar i Sårna socken af Kopparbergs län, hvilka för alltid äro från rotering

i fredstid befriade, kommer det verkliga antalet vakanta rotar, hvarför vakansafgifter

kunna påräknas, att utgöra blott 1,004.

För öfrigt torde för berörda vakansers medgifvande böra fästas det vilkor,

afl, derest, genom framtida förändringar i rusthållsinfanteriets organisation eller

på annat sätt, de afslutna rusthålls-regementenas eller corpsernas effektiva nummerär

skulle komma att förminskas, Eders Kongl. Näjd må ega att af de nummer,

hvilka nu ifrågakomma att hållas vakanta, låta uppsätta ett mot förminskningen

svarande antal.

I afseende å sjelfva uppsättningen af berörda corpser får jag, beträffande

Wester-Norrlands regemente, underdånigst erinra, hurusom jag i mitt underdåniga

memorial af den 31 December 1868 anfört, att bristen å stam trupp i

Wester-Norrland visserligen till någon del kunde afhjelpas och en stamtrupp

derstädes af ungefärligen en bataljons storlek bildas genom öfverflyttning till

landtförsvaret af de inom länet befintliga rotar af gamla och nya ordinarie

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o S a) till Konc/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870. 7

båtsmansroteringen, men att, då den inom Wester-Norrlands län befintliga

stora beväringsstyrka, uppgående till omkring 900 man i hvardera af lista

och 2:dra klasserna, icke lämpligen kunde med en så ringa stam införlifvas

och öfvas, och då dessutom åt försvarskrafterna i Norrland borde gifvas all

den utsträckning och fasthet, som omständigheterna kunde medgifva, det syntes

mig högeligen af behof påkalladt, att ett fullständigt regemente der uppsattes,

hvartill ock tillfälle erbjöde sig genom öfverflyttning af nödigt antal rotar från

Helsinge regemente. Några till förändring af min berörda uppfattning föranledande

förhållanden hafva sedermera ej förekommit.

I Halland, hvars beväringsmanskap är mindre talrikt än det i WesterNorrland,

erfordras stamtrupps uppsättande endast med en corps af en bataljon;

och äro härtill i främsta rummet påräknade de i Halland förlagda två

båtsmanskompanier med en sammanlagd nummerstyrka af 364 man. De derutöfver

för fyllnad i den normala styrkan erforderliga 136 man skulle lämpligen

kunna erhållas genom uppsättning af motsvarande antal i Halland befintliga

båtsmans-nyrotar; men enär, på sätt i mitt underdåniga memorial af den

31 December 1868 blifvit utredt, dessa rotar, hvilka, med undantag af

24, utgöras af utsockne frälsehemman, äro, genom Kong!. Maj:ts och

Rikets Ständers beslut, för alltid från effektiv rotering utgörande befriade,

mot erläggande af endast half vakansafgift, lärer donna dem sålunda förunnade

frihet icke höra dem fråntagas, utan den ifrågavarande manskapsstyrkan 136

man, i likhet med hvad här ofvan i afseende å de för komplettering afNorroch

Westerbottens corpser samt Skånska infanteriregementena erforderliga 164

man blifvit ifrågastäldt, få för Kronans räkning mot kontant aflöning antagas.

Enär bildandet af förenämnda stamregemente och corps inom WesterNorrland

och Halland egentligen är att betrakta såsom en åtgärd, hvarigenom

nuvarande Wester-Norrlands bevärings-bataljon och Hallands infanteri-bataljon

komma att förses med hittills saknad stamtrupp samt med det tillökade antal

befäl, som af den nya organisationen påkallas, lärer häraf följa att, på sätt

i memorialet den 31 December 1868 underdånigst erinrats, det vid nyssnämnda

bataljoner nu Renande befäl med vederlikar måste vara förpligtade att vid det

nya regementet och corpsen ingå.

Den stamtrupp åter, som i södra delen af Kalmar län eller Södra Möre

härad bör uppsättas, och hvilken, med afseende å den der befintliga beväringsstyrkan,

jemväl kan inskränkas till en corps på en bataljon, måste, hvad befälet

angår, helt och hållet såsom ny corps betraktas, men det till densamma erforderliga

manskap erhålles genom öfverflyttning från Kalmar regemente af 10

nummer och från båtsmanshållet af 490 nummer; och bör jag i afseende å

denna corps i (ifrigt underdånigst anmäla, det densamma är afsedd att hålla

sina öfningar å mötesplatsen Kulltorp i Kalmar län, der Södra Möre härads

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bill. No .9 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

beväring redan nu undergår vapenöfning, ehuru utan tillfälle att kunna med

någon stamtrupp samöfvas, och hvarest för corpsen behöfliga byggnader till

en del redan finnas.

På grund af hvad jag sålunda i det föregående anfört, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen:

att från båtsmanshåll må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsmanskompanier..................... 662 man,

2 Hallands » 364 »

1 Westergötlands » 87 »

1 Östergötlands » 194 »

af 1 Hokus läns » 100 »

» 3 Södra Möre härads » 490 »

tillhopa 1,897 man;

under förutsättning, att anslaget till sjö vapnets öfningar får till sitt nuvarande

belopp fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af

det privata sjöfolk, som i följd af minskningen i båtsmännens antal behöfver

för sjötjenstens bestridande förhyras;

att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af 5:te hufvudtitelns

anslag till båtsmäns beklädnad må med ett belopp af 44,659 R:dr 42

öre, hvartill, enligt mig meddelad upgift, berörda anslagsandel upgår, få till

4:de hufvudtiteln öfverföras;

att, i den mån öfverflyttning af båtsmansnumren går i verkställighet, rustoch

rotehållare för de öfverflyttade numren må komma i åtnjutande af enahanda

frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatro

tehållare numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar

af Örebro län belägna 101 z mantal, hvilka blifvit från dem förut mot frihet

från ordinarie rotering åliggande tjenstbarheter till Bylta svafvelbruk befriade,

måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra;

att, till kompletterande af Norrbottens och Westerbottens Fältj ägare-corpsers

samt Norra och Södra Skånska infanteriregementenas nummerstyrka, en kontant

aflönad truppstyrka af tillhopa 164 man må för Kronans räkning få upsättas;

att ett stamregemente under benämning: ^Vester-Norrlands regemente, må

i Wester-Norrland bildas genom 550 äldre båtsmansrotar utaf de fyra Norrlandskompanierna,

hvilka här ofvan föreslagits att till landtförsvaret öfverflyttas,

samt i (ifrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya

regementet af 450 rotar, hvarigenom sistnämnda regemente kommer att bestå af

1,000 rotar;

att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 3 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

att i Halland må bildas en corps med benämning: Hallands Fältjägarecorps,

medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret föreslagna”två

i Halland förlagda båtsmanskompamer om tillhopa 364 man samt i (ifrigt genom

uppsättning af kontant aflönad stam trupp af 136 man;

att inom Södra Möre härad af Kalmar län må uppsättas en ny corps

under benämning: Kalmar Fältjägare-corps, genom öfverflyttande från Kalmar

regemente af 10 utaf nämnda regementes i Norra Möre härad förlagda nummer

och för (ifrigt medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret

föreslagna 490 nummer utaf båtsmanshållet i Södra Möre härad af Kalmar

län;

att reglering af samtliga indelta infanteriregementens och corpsers styrka

och områden måtte få ega rum i öfverensstämmelse med hvad förenämnda

bilaga N:o 1 närmare utvisar; samt

att 1,007 indelta nummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarecorps

redan vakanta 99 nummer, måtte, enligt den plan, nyssnämnda bilaga

angifver, få, i mån af inträffande ledighet, tills vidare hållas o tillsätta emot

vakansafgifter och dessa afgifters inleverering till Armé-Förvaltningen för att

användas till aflöning åt befäl och underbefäl med vederlikar vid ofvannämnda

nya regemente och corpser, i öfverensstämmelse med de vid Stats-Rådsprotokollet

fogade stater, samt åt manskap, som bör med kontant aflöning upsättas;

dock under vilkor, att ofvan föreslagna öfverflyttning till kandi,försvaret af

1,897 nummer utaf båtsmanshållet samt reglering af regementens och corpsers

styrka och områden kommer att ega ruin, och att, derest'' genom möjligen förändrad

organisation af rusthållsinfanteriet eller på annat sätt, de afsntna rusthålls-regementenas

eller corpsernas effektiva numerär skulle komma att förminskas,

Eders Kong!. Maj:t då må utaf de till vakans nu föreslagna nummer

låta uppsätta ett mot minskningen svarande antal; kommande, i följd af den

sålunda föreslagna dispositionen af vakansafgifterna, några sådana utgifter för

de vid Norrbottens Fältjägare-corps redan vakanta 99 rotar icke att till Norrbottens

Hästjägaresqvadronsfond vidare ingå.

Blekinge läns beväringsmanskap har, såsom ofvan blifvit erinradt, hittills

varit anslaget till det i Carlskrona förlagda Marinregemente! och derstädes

undergått sina årliga vapenöfningar; och torde donna anordning äfven för framtiden

höra fortfarande bibehållas. Enär likväl Marinregemente!, på sätt i mitt

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sund. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

förut åberopade underdåniga memorial af den 31 December 1868 finnes omförmäldt,

numera icke afses för bemanning af flottan och således är för sjöförsvaret

obehöflig!:, samt regementet genom sin organisation, sin nuvarande

tjenstgöring och hela riktningen af sina öfningar är att betrakta såsom ett fullständigt

infanteriregemente, synes mig detta regemente lämpligen böra till landtförsvaret

öfverflyttas, hvarvid det likväl, med afseende å sin blifvande bestämmelse

att utgöra stam endast för Blekinge läns beväring och derjemte garnisonstrupp

i Carlskrona, bör kunna från sin nuvarande styrka af 800 man

minskas till en bataljon på ''500 man korporal, soldater, spel och geranium

dtverk are.

Efter öfverläggning äfven i donna fråga med Chefen för SjöförsvarsDepartementet,

får jag således i underdånighet föreslå:

att det i Carlskrona förlagda Marinregemente! må, med år 1871 från

Sjö- till Landtförsvaret öfverföras och under benämning: Blekinge vårsäde

skarpshjttecorps, organiseras på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans

500 man; samt att de för Marinregementet under 5:te lmfvudtiteln nu utgående

anslagsmedel, tillhopa omkring 273,000 R:dr, måtte till 4:de hufvudtiteln

öfverföras.

I anledning af den ofvan föreslagna regleringen af indelta regementens

och corpsers nummerstyrka, anhåller jag att här få till förnyad behandling

uptaga den i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 väckta

frågan om Wermlands Fältjägare-regementes reduktion.

I afseende å detta regemente har jag i nyssberörda memorial, vid behandlingen

af frågan om det antal värfvade trupper, som för Svenska arméen

vore behöflig!, yttra!, hurusom bibehållandet af värfvad trupp i kV ermland betingades

af, bland annat, nödvändigheten att åt Wermlands talrika beväring

bereda tillräcklig stamtrupp, enär Wermlands regemente, äfven i händelse åt

då ifrågaställd tillökning i dess nummerstyrka, icke utan alltför stor rubbning

i förhållandet emellan "stam och beväring skulle kunna med sig införlifva och

krigsbilda den större beväringsstyrka, som inom dess område förefinnes.

Då emellertid, på sätt i nämnda memorial jemväl i underdånighet erinrats,

Wermlands Fältjägareregemente för närvarande egen eu nummerstyrka, spelet

inberäkna»!!, af endast 600 man, fördelade på 6 kompanier, är detsamma alltför

svagt att utgöra ett regemente och synes mig derföre höra förvandlas till

en corps af fyra kompanier med eu nummerstyrka af 500 man, korporaler,

soldater, gevär sliandt ve r k ar e och spel, hvarigenom dess förmåga att i sig uptaga

beväringsmanskap visserligen i någon man minskas, men organisationen deremot

bringas till öfverensstämmelse med systemet för infanteriets corpser.

Jag får således i underdånighet föreslå:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongt. Majds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870. 11

att Wermlands Fält]ägare-regemente må från och med år 1871 förändras

till corps, formerad på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans 500 man.

Derjemte anser jag mig dock böra i underdånighet hemställa, att den sålunda

ifrågaställda reduktionen af så väl Marinregementet som Wermlands Fältjägare-regemente

måtte få ega rum endast under vilkor af Riksdagens bifall

till den ofvan föreslagna öfverflyttningen af båtsmansnummer samt regleringen af

indelta infanteri-regementenas och corpsernas nummerstyrka och områden.

1 anledning af den minskning i antalet af det vid Marinregementet och

Wermlands Fältjägare-regemente nu anställda befäl och underbefäl med vederlikar,

som af regementenas föreslagna förändring blifver en följd; och då de

bland nyssnämnda personal, Indika sålunda icke blifva för de nya corpserna

behöfliga, ej kunna förvägras att, för så vidt de icke vilja eller kunna till

andra allmänna befattningar förflyttas, sina. nu innehafvande löner allt framgent

bibehålla, emot den tjenstgöringsskyldighet som i sådant afseende varder stadgad;

får jag i underdånighet föreslå:

att befäl och underbefäl med vederlikar, som, till följd af Marinregementets

och Wermlands Fältj ägare-regementes förändring till corpser, blifva öfvertalige,

må upföras på indragningsstat, med rättighet att, intilldess de kunna

varda, till andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande aflöningsförmåner

fortfarande upbära, emot skyldighet: för Regements-Chef att, efter

innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Maj:t "kan finna skål honom

i Nåder anbefalla, och för Öfrige Officerare, äfvensom för Under-Officerare, att,

der så erfordras, vid sina regementen tjenstgöra under de årliga vapenöfningarna,

äfvensom, i händelse af mobilisering, hvarhelst inom arméen deras tjenst

påkallas; samt, efter upnådd full pensionsålder, för samtlige Officerare och

Under-Officerare, att endast vara underkastade tjenstgöring i likhet med hvad

för dem af deras vederlikar, som erhållit afsked med fyllnadspension, linnés

föreskrifvet; samt

att, hvad särskild!: angår de öfvertalige bland civil-staterna, dessa må vara

förbundne till fortfarande tjenstgöring vid vederbörande corps, så länge de äro

af der innehafvande lön i åtnjutande.

Beträffande det vid så väl Marin-regementet som Wermlands Fältjägareregemente

ännu gällande sättet att genom kontrakt med Kompani-Cheferne låta

desse på passevolans handhafva bestyret ej allenast med rekryteringen utan

äfven med anskaffning och underhåll af manskapets beklädnads-, remtygs- m. fl.

persedlar, har jag i meranämnda memorial af den 31 December 1868 anfört

de skäl, som ur både ekonomisk och rent militärisk och disciplinär synpunkt syntes

mig tala för afskaffande af det s. k. passevolansväsendet vid värfvade arméen

i allmänhet; och då jag fortfarande anser berörda skäl ega full giltighet, synes

det mig och angeläget att, i sammanhang med den nu förestående förändringen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Fr ap. N:o 1, om Statsverket 1870.

i Marin-regementets och Wermlands Fältjägare-regementes organisation, passevolansen

derstädes kommer att uphöra; men enär frågan härom icke torde behöfva

underställas Riksdagens behandling, anhåller jag att framdeles få densamma

till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning särskild! anmäla i sammanhang

med den om passevolansens bestånd vid öfriga värfvade regementen af

arméen.

Då jag nu går att i ett sammanhang redogöra för de ökade kostnader,

hvartill organisationen af Wester-Norrlands regemente samt Hallands och Kalmar

Fältjägare-corpser, äfvensom upsättningen af kontant aflönadt manskap i

Norr- och Westerbotten samt Halland och Skåne föranleder, samt de tillgångar,

som för berörda kostnaders bestridande må kunna påräknas, och hvaribland

äfven förekomma de besparingar, som genom Marin-regementets och Wermlands

Fältj ägare-regementes förminskning beredas, får jag i afseende å aflöningen till

befäl och underbefäl med vederlikar i underdånighet åberopa de för hvardera

af nämnda regemente och corpser upgjorda aflöningsstater (bil. N:ris 2, 3, 4)

samt dervid i underdånighet anföra:

att vid Wermlands Fältj ägare-corps, W ester-N orrlands regemente, Hallands

och Kalmar Fältjägare-corpser lönerna föreslagits till ungefärligen de belopp,

som utgöra medium af lönerna vid indelta arméen i de särskilda graderna;

att vid Blekinge värfvade skarpskytte-corps lönerna beräknas i närmare

öfverensstämmelse med dem vid värfvade arméen; samt

att, i öfverensstämmelse med hvad jag i memorialet af den 31 December

1868 yttrat angående de civila tjenstebefattningarna vid arméen, Auditörs- och

Regementsskrifvare-befattningarna vid de nya corpserna nu blifvit sammanslagna,

samt några Mönsterskrifvarebefattningar derstädes ej föreslagits.

Enligt afiöningsstaten för W ester-N orrlands regemente erfordras för regementets

aflöning................................................................................R:dr 85,950: —

och då härifrån afräknas Wester-Norrlands bevärings-bataljons nuvarande,

för det nya regementet disponibla tillgångar, nemligen:

af 4:de hufvudtitelns anslag till indelta kavalleri- och infanteri-regementena.

..................................................... 13,905: —

och särskild!: anslag.......................................... 6,295: — )( 20 200'' _

erfordras alltså för det nya regementet ytterligare.....................R:clr 65,750: —.

För Hallands Fälb''ägare-corps upgår, enligt det upgjorda förslaget till stat,

aflöningen till..........................................................................!.......R:dr 45,750: —

och då härtill finnes att tillgå Hallands infanteri-bataljons nuvarande

anslag............................................................................... » 7,500: —

erfordras alltså för donna corps...................................................R:dr 38,250: —.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870. 13

Till aflöningens bestridande vid Kalmar Fältjägare-corps åtgår enligt staten

för samma corps...........................................................................R:dr 45,750: —.

Hvad angår Blekinge värfvade skarpskytte-corps torde jag böra något närmare

visa de särskilda kostnadsbelopp, som för densamma komma att utgå.

Jemlikt det upgjorda förslaget till aflöningsstat, erfordras till bestridande

af aflöning åt befäl och underbefäl med vederlikar, äfvensom till musikens

underhåll vid nämnda skarpskyttecorps sammanlagd!...............R:dr 70,910: —,

hvartill kommer:

Hage:

för 500 man i 61 dagar ä 19

öre för dagen........................ R:dr 5,795: —

» 375 man i 304 dagar ä 19

öre för dagen........................ » 21,660: — 27 455

Brödkorn:

för 500 man i 61 dagar ä 48

kub.-fot om dagen.................. 1,464 kub.-fot.

» 375 man i 304 dagar ä 48

kub.-fot om dagen.................. 5,472 »

tillhopa 6,936 kub.-fot,

ä 2 R:dr 10 öre per kub.-fot.................................

Medikament^- och kommunionpenningar för 500

man ä 2 R:dr 30 öre....................................

Kokinrättningskostnad...............................................

Rekryteringspenningar för 500 man ä 7 R:dr 75 öre

14,565: 60.

1,150: —

1,500: —

3,875: —

»

48,545: 60,

tillhopa R:dr 119,455: 60,

hvilken summa omfattar de utgifter, som hittills varit i de värfvade regementenas

och corpsernas aflöningsstater uptagna.

Vidare påkallas, till följd af Marin-regementets öfverflyttning till arméen,

förhöjning i det under 4:de hufvudtiteln upförda anslag till mathållning för

manskapet vid garnisonsregementena. Då den för värfvade arméen nu gällande

provianteringsstat lärer höra äfven för Blekinge värfvade skarpskytte-corps

tillämpas, har portionspriset blilvit beräknadt till 45 öre, utom brödet; men

enär det här ofvan uptagne särskilda anslag för manskapets gage, sedan från

samma anslag utgått manskapets tobaksskilling med i medeltal 8 öre per man,

är afsedt att till kostnaden för natura-underhållet lemna ett bidrag af omkring

11 öre portionen, kan i följd häraf tillökningen i mathållningsanslaget inskränkas

till hvad derutöfver med 34 öre per portion erfordras för betäckande af

det beräknade portionsvärdet. '' Donna tillökningen kommer alltså att utgöra:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

för 500 man i 61 dagar ä 34 öre per dag........................... R:dr 10,370

» 375 » i 304 » ä 34 » » » ........................... » 38,760

eller tillhopa R:dr 49,130: —.

Alldenstund regementets förminskning till 500 man dock icke på en gång

utan blott småningom kan verkställa^ hvadan under år 1871 eu stor del af

den till indragning afsedda styrkan kan komma att befinnas i tjenstgöring,

erfordras för donna styrkas provianter!ng under nämnda år ett ytterligare, belopp,

som, på grund af upgjorda beräkningar, torde kunna antagas för natura
portion

till omkring........................................................................B:dr 13,000: —

för brödspanmål till omkring......................................................... » 4,000: —

eller tillhopa förslagsvis till R:dr 17,000: —.

Ytterligare erfordras, jemlik! af Armé-Förvaltningen upgjorda beräkningar:

till underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- samt sängservispersed
lar

in. in....................................................................................R:dr 55,526: 25,

till underhåll af gevärspersedlar................................................... »_925: —

tillhopa R:dr 56,451: 25

att tilläggas anslaget för försvarsverket i allmänhet, samt

till öfvertaligt manskaps beklädande under år 1871.................. B:dr,4,000: —•

De anslag, som sålunda under 4:de hufvudtiteln erfordras för Blekinge

värfvade skarpskytte-corps, äro:

särskild! anslag under rubrik: Blekinge värfvade skarpskytte-corps B :dr 119,455: 60,

tillökning i anslaget för mathållning åt manskapet vid garni
sonsregementena.

.............................................—................... » 49,130: —

tillökning i anslaget för försvarsverket i allmänhet.................... » 56,451: 25.

summa Bunt B:dr 225,036: 85,

samt såsom tillfälliga anslag tillhopa .......................................... » 21,000: —.

Härvid är dock antaget, att den till manskapets inqvarterande i Carlskrona

hittills uplåtna kasernbyggnad fortfarande skall komma att för samma

ändamål begagnas.

Då kostnaderna för Mariu-regementet, enligt mig meddelade upgifter, kunna

anses hittills hafva utgjort omkring.............................................R:dr 273,000: —

kommer alltså efter afdrag af den för den nya corpsen ofvan

beräknade kostnadssumma ................................................... » 225,036: 85

den årliga kostnadsbesparing, som genom ifrågavarande förändring

Statsverket beredes, att utgöra................................... »

47,963: 15.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. 3 a) till Kom/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

För Wermlands Fältjägareregemente uppgår beloppet af aflöning för befäl,

underbefäl och manskap, deruti äfven inbegripet jägarearfvoden och anslag till

musikens underhåll, för närvarande till ................................... R:dr 63,063: _

och då den nu föreslagna aflöningsstaten i motsvarande utgiftsposter

upptager............................................................................ » 59,965: —

uppkommer eu besparing i aflöningskostnad af........................ R:dr 3,098: _

och då härtill läggas de besparingar, hvilka, till följd åt föreslagen

reduktion af nummerstyrkan samt passevolansens upphörande,

uppstå i vapenöfningskostnad samt i underhåll af

beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar in. m., uppgående

till ett sammanlagdt belopp åt....................................... » 14,532: _

kommer den sammanlagda besparingen att utgöra.................. R:dr 17.630: _

Enligt hvad i det föregående bl hvit anfördt, erfordras:

för aflöning vid Wester-Norrlands

regemente .................................... R:dr 85,950: —

» » vid Hallands Fältjä
gare-corps

.................................... » 45,750: —

» » vid Kalmar Fältjägare

corPs......................................... » 45,750: — 177 450- _

hvartill kommer:

Kontant aflöning för 136 man vid Hallands Fält
jägare-corps

ä 110 R:dr.......................................... 14,960: _

» » för 164 man vid Norr- och Wester
bottens

Fältjägare-corpser samt Norra och Södra

Skånska Infanteriregementena ä 110 R:dr............ 18,040: —

Ärligt underhåll af beklädnads-, remtygs-, utrednings-,

tross- och gevärspersedlar för 1,383 man,

hvarmed effektiva styrkan ökas ä R:dr 19,85 ...... 27,452: 55.

Årlig vapenöfningskostnad för 1,383 man ä 16 R:dr 22,128:

till hvilka utgifters bestridande följande tillgångar

tagas i anspråk:

Nuvarande anslag till Wester-Norrlands Bevärings
bataljon.

...................................................................

deraf 13,905 Rall- utgå från 4:de hufvudtitelns

anslag till Indelta Kavalleri- och Infanteriregementena.

B:o d:o Hallands Infanteri-bataljon ...........................

260,030: 55

20,200:

7,500: —

Transport 27,700: — 260,030: 55

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o ?> a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 27,700: — 260,030: 55

Besparing, till följd af Wermlands Fältjägare-regementes

reduktion...................... 17,630: —

T):o d:o Marin-regementets d:o .................................... 47,963: is

Vacans-afgifter från 1,004 rotar ä B:dr 109,42 ...... 109,857: 68

Från 5:te Hufvudtitelns anslag till båtsmäns beklädnad.

.......................................................... 44,659: 42 247,810: 25

hvadan alltså en brist uppstår af ...................................................... 12,220: 30

Då jag likväl icke anser mig kunna ifrågasätta att, till betäckande åt

berörda brist, särskild!: anslag hos Riksdagen begäres, får jag, för den händelse

tillgång till bristens fyllande icke kan beredas genom nedsättning i ofvan

beräknade kostnader för manskap, som bör med kontant aflönas, i underdånighet

hemställa, att uppsättningen af detta manskap verkställes endast i den mån

ofvannämnda tillgångar sådant medgifva.

Hvad särskild! angår de i följd af förändringen med Marinregemente!

uppkommande kostnader för eu gång, anser jag desamma kunna bestridas af

de till aflöning åt de nya corpserna beräknade medel, enär dessa endast småningom,

i den mån befälet vid corpserna hinner antagas, behöfva för nämnda

aflöning användas.

Enär genom ofvan föreslagna reglering af nummerstyrkan vid indelta

infanteri-regementen och corpser, den effektivt tjenstgörande styrkan derstädes,

enligt hvad bilagorna N:ris 5 och 6 närmare visa, skulle komma att ökas med

1,453 nummer, men donna tillökning, i anseende dertill, att sammanlagd! 70

nummer torde behöfva till musikens aflönande och underhåll vid de nya corpserna

användas, bör beräknas till endast 1,383 nummer, uppstår till följd

häraf, utom förut uppgillra kostnader, äfven kostnad för en gång för första

uppsättningen af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar för den

sålunda med 1,383 nummer tillökade effektiva styrkan; men enär, genom ifrågavarande

tillökning, i väsendtlig mån afses att bereda ändamålsenlig öfning åt

allmänna beväringen, hemställer jag i underdånighet det Eders Kongl. Maj:t

täcktes begära Riksdagens medgifvande dertill, att berörda uppsättningskostnad,

beräknad till omkring 200,000 R:dr, måtte fä till högst nämnda summa bestridas

af allmänna beväringsfonden, hvilken är afsedd att enligt Eders Kongl.

Maj:ts disposition användas för beväringsinrättningens utbildande.

Vidkommande i öfrig!: dels de medelsbelopp som enligt det föregående

äro utsudda att från 5:te till 4:de hufvudtiteln öfverföras, nemligen:

af

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

af anslaget till båtsmännens beklädnad............ R:dr 44,659: 42

för Marinregementet nu utgående tillhopa om
krm£.

............................................................... » 273,000: — 317959. 42

dels de inflytande vakansafgifterna för de 1,004 indelta nummer,

Indika äro afsedda att hållas otillsatta, och Indika utgifter beräknats

till .......................................................................................... 109,857: 68

dels ook de besparingar, som genom minskningen af Marin-rege
mentet

och Wermlands Fältjägare-regemente uppstå med tillhopa 65,593: 15

tillhopa således 493,110: 25

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder

föreslå Riksdagen, att dessa sålunda förslagsvis beräknade medel måtte för år

1871 få såsom extra anslag under 4:de hufvudtiteln beräknas och utgå, samt

först vid uppgörandet af förslag till statsregleringen för år 1872 å ordinarie

stat under behöriga titlar uppföras.

Sedan jag sålunda i underdånighet framstäf de förslag, som af Eders

Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 31 nästlidne December varit föranledda,

anhåller jag att i den ordning, hvartill uppställningen i nu gällande Riksstat

gifver anvisning, få till Nådig pröfning anmäla de frågor, som för regleringen

i öfrig! af utgifterna för landtförsvaret under år 1871 höra tagas under öfvervägande,

och hvarvid förekomma följande ämnen:

Landtförsvars-Departementet.

Departementets Kommando-Expedition och Generalitets-staten. I mitt ofvan

åberopade underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag angifvit

de brister, som enligt mitt förmenande förefinnas i vår nuvarande generalstabsinrättning,

äfvensom framställt förslag till förändrad organisation af Generalstaben.

med afseende å såväl krigs- som freds-tjenstgöring; och ehuru jag, på

grund deraf, att statsverkets tillgångar påkalla all möjlig sparsamhet i utgifter,

finner mig nu icke kunna ifrågasätta ett fullständigt genomförande af

berörda organisationsförslag, hvilket skulle medföra ökade kostnader, har jag

dock ansett de åtgärder, som med tillgängliga medel kunna vidtagas för

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 3

Arfvodeu åt

GeneralstabsOfflcerare.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o Sa) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

ett lämpligare ordnande af generalstabstjenstgöringen, icke böra uppskjutas.

Enligt hvad i förenämnda memorial anförts, utgör Landtförsvars-Departementets

Kommando-Expedition för närvarande ett slags centralstation för de GeneralstabsOfficerare,

hvilka icke tillhöra Topografiska corpsen; men den vid KommandoExpeditionen

med aflöning anställda Officerspersonal, bestående, utom Chefen,

af endast 7 Generalstabs-Officerare, deruti inberäknad Expeditionens registrator

och redogörare, till hvilken befattning numera vanligen förordnas Officer, är

obestridligen alltför fåtalig för de mångartande och omfattande göromål, som

tillhöra Expeditionens tjenstemän. Olägenheterna häraf, Indika i ökad grad

framträdt, sedan numera en särskild afdelning för de militärstatistiska arbetena

blifvit inom Kommando-Expeditionen inrättad, torde dock till ej oväsendtlig del

kunna afhjelpas, om någon del af de medel, som för närvarande äro anslagna

till aflöning åt den vid Militär-Distriktens, Lif-Gardes-Brigadens och KavalleriInspektionens

staber anställda personal, bestående af en Stabs-Chef och en

Stabs- eller Andre Adjutant vid hvarje stab, hädanefter finge användas till

arfvoden åt i Kommando-Expeditionen tjenstgörande Generalstabs-Officerare. Något

hinder härför synes mig desto mindre mota, som jag anser göromålen vid

nämnda staber under nuvarande förhållanden kunna utan olägenhet bestridas af

endast en Stabs-Chef vid hvarje stab, dock med förutsättning att, under sjelfva

mötestiderna, ett efter det då ökade beliofvet af arbetskrafter afpassadt antal

extra Adjutanter till biträde vid distriktsstaberna under då förekommande inspektions-

och mönstrings-förrättningar beordras. Enligt nu gällande stat för

Generalitetet, utfärdad den 3 Oktober 1866, utgår såsom arfvode till eu Stabseller

Andre Adjutant vid hvardera af de särskilda militärdistriktens staber

600 R:dr, eller tillhopa för 5 Adjutanter............................................ 3,000: —

till en Stabs- eller Andre Adjutant vid Lif-Gardes-Brigaden............... 300: —

» en d:o vid ICavalleri-lnspektionen......................................................450: —•

eller sammanlagt R:dr 3,750

Och får jag, på grund af hvad i donna fråga nu blifvit anfördt, i underdånighet

hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,

att, från och med år 1871, arfvode vid ofvanberörda staber må utgå endast

för Stabs-Chef vid hvarje stab, samt att de, enligt hvad ofvan är omförmäldt,

till arfvoden åt Stabs- eller Andre Adjutanterne derstädes under anslaget till

Generalitets-staten nu beräknade 3,750 R:dr må från nämnda anslag till anslaget

för Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition öfverföras, för att

till arfvoden åt derstädes tjenstgörande Generalstabs-Officerare, enligt Kongl.

Maj:ts disposition användas; hvarigenom alltså sistberörda anslag skulle komma

att från 12,700 R:dr höjas till 16,450 R:dr, samt anslaget för Generalitetsstaten

deremot minskas från 76,100 Rall* till 72,350 R:dr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 19

Kommendants-staten. A Hemligen för Kommendanterne i de särskilda fäst- Kummendmisnings-

och garnisonsorterna fastställdes sednast vid 1856—1858 års riksdag. ‘"''Boden m. m.

I den reglering af aflöningen, som då egde rum, har någon annan förändring

sedermera icke förekommit, än den som varit en följd af tid efter annan skedda

indragningar af Kommendantsbefattningar. Vid 1869 års riksdag blef anslaget,

till följd af då förestående indragning af Kommendantsbefattningarna å NyElfsborg

samt i Helsingborg, Landskrona och Ystad, nedsatt till sitt nuvarande

belopp 11,717 K:dr. Derefter och sedan 1869 års riksdag bifallit Eders

Kongl. Maj ds förslag om förändrad organisation af underbefälsskolorna vid

indelta arméen, hvithet förslag föranledt, bland annat, indragning af gränseposteringskommenderingen

och korporalskolan vid Grislehamn, har äfven kommendantsbefattningen

å sistnämnda ställe blifvit indragen, hvarigenom åter å kommendantstatsanslaget

upstått en besparing af förut utgående:

arfvode till en Kommendant eller Gränsebefålhafvare..................... II:dr 525: —

skrifmaterialier..................................................................................... » 22: 50,

eller tillhopa R:dr 547: 50.

Då likväl detta belopp mer än väl behöfves till andra utgifter inom

Kommendantsstaten, hvarom jag anhåller att här nedan få gorå underdånig

framställning, anser jag kommendantsbefattningens i Grislehamn indragning icke

höra till nedsättning i Kommendantstatsanslaget föranleda.

Genom ofvanberörda vid 1856—1858 års riksdag vidtagna reglering af

Kommendanternes aflöning bestämdes arfvodet för Kommendanten å Carlsborgs

fästning till 1,500 R:dr och för den å Carlstens fästning till 1,800 R:dr.

Sedermera hafva likväl åtskilliga förändrade förhållanden inträda hvilka jemväl

påkalla förändring i nyssberörda två aflöningsbelopp. Den ''större vigt och de

ökade göromål, som, i den mån befästningsarbetet å Carlsborg framskrider,

måste komma att åtfölja kommendantsbefattningen derstädes, påkalla, i förening

med de nya åligganden, som för Kommendanten uppstå i följd af Infanteriunderbefälsskolans

förläggande å fästningen, redan nu en förhöjning i Kommendantens

aflöning, hvilken förhöjning dock torde kunna inskränkas till 300 R:dr.

Vidkommande deremot kommendantsbefattningen å Carlstens fästning, hafva

göromålen vid densamma minskats till såväl omfattning som vigt, sedan ej allenast

befästningsarbetena derstädes upphört utan äfven den der förlagda garnisonsko

in mundering med korporalskola ur indelta arméen numera till följd af

Eders Kongl. Maj ds under den 22 nästlidne Juni fattade beslut indragits; och

anser jag, till följd häraf, det för sistnämnda befattning nu utgående arfvode

lämpligen kunna med 300 R:dr nedsättas, hvarigenom alltså tillgång beredes

till den för Kommendanten å Carlsborg ofvan ifrågaställda förhöjning. Något

hinder för en sådan nedsättning i kommendants-arfvodet å Carlsten förefinnes

icke i det för nuvarande Kommendanten utfärdade förordnande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Hvad åter angår det -genom kommendantsbefattningens i Grislehamn indragning

disponibla belopp af 547 H:dr 50 öre, så anser jag detsamma böra

användas till aflöning åt eu fåstningsväbel, hvars anställande å Carlsborgs fästning

till biträde åt Kommendanten vid de honom åliggande flerfaldiga bestyr

jag anser af behof oundgängligen påkaladt.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda beträffande kommendantsstats-anslaget

anförts får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i

Nåder föreslå Riksdagen:

att arfvodet för Kommendanten å Carlsborgs fästning må från och med år

1871 få med 300 R:dr förhöjas från nu utgående 1,500 R:dr till 1,800 R:dr,

och att tillgång till donna förhöjning må beredas genom nedsättning med lika

belopp eller 300 R:dr i Kommendantens å Gallsten nu till 1,800 Rxlr bestämda

arfvode; samt

att det belopp af 547 Rxlr 50 öre, som genom kommendantsbefattningens

i Grislehamn indragning blidt disponibelt, måtte få användas till aflöning åt

en å Carlsborg behöflig fåstningsväbel.

Indelta arméen.

Löneförbättrin- Löneförbättringar vid indelta arméen. Det anslag af 100,000 R:dr, hvil,

jnr flj''^eltaket under flera föregående år utgått och jemväl för innevarande år linnés anvisad!

till förbättrande af en del utaf indelta arméens tjenstemannapersonals

aflöningsvilkor, blifver fortfarande för nämnda ändamål erforderlig!, och hemställer

jag fördenskull i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder

föreslå Riksdagen, att anslaget må till oförändrad! belopp, 100,000 R:dr, äfven

för år 1871 få utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Anslaget till Indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfningar. Enär

undskoie/,ah'''' ^t, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, vid 1869 års riksdag

anvisade och under anslaget till indelta arméens och Wermlands fältjägareregementes

vapenöfningar uptagna belopp af 40,061 Rxlr 60 öre, till bestridande

af de ökade kostnader för indelta arméens underbefälsskolor, som af det

vid samma riksdag antagna förslaget om förändrad organisation af berörda skolor

föranleddes, blifvit endast för år 1870 beviljad!, men detsamma fortfarande

blifver för nämnda ändamål oundgängligen behöflig!, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder af Riksdagen begära, att

berörda belopp, 40,061 R:dr 60 öre, måtte å ordinarie stat under omförmälda

anslag varda upfördt, för att allt framgent vara för det afsedda ändamålet att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

tillgå, och hvarigenom anslaget till indelta arméens och Wermlands faltjägareregementes

vapenöfningar nu skulle komma att bibehållas vid sitt i 1870 års

riksstat upptagna belopp 924,062 R:dr 8 öre.

Värfvade arméen.

Fortifikationen. Uti eu till Eders Kongl. Maj:t genom Chefen för Fortifikationen

insänd skrift har den vid Pontonier-bataljonen anställde Läkare,

Förste Batalj ons-Läkaren Doktor Herman Wilhem Hulphers. i underdånighet

anfört, hurusom nämnda bataljon på sednare åren genom tillkomsten af två

kompanier vuxit från den ursprungliga numerären af 120 man vid det första

Sappörkompaniet till den nuvarande styrkan af 360 man, men att läkareväsendets

utveckling vid bataljonen härmed långt ifrån hållit jemna steg, enär Läkarebefattningen

vid bataljonen endast bli hvit från 2:dra till lista Bataljonsläkares

grad och aflöning uppflyttad. Fn följd häraf vore, att Läkaren vid Pontonierbatalj

onen i afseende å förhållandet emellan göromål och aflöning befunne sig

i vida ofördelaktigare ställning, än läkande vid öfriga arméen. Vid värfvade

arméen voro nemligen för corps på en bataljon med föga större styrka än

Pontonier-bataljonen anställde så väl Regements- som 2:dre Bataljonsläkare,

under det Läkaren vid Pontonier-bataljonen hade att ensam bestrida läkarevården

för bataljonens hela styrka 360 man; och erinrades i öfrig! att äfven

vid indelta arméen, hvarest tjenstgöringen vore mindre trägen än vid den värfvade,

läkarevården vore bättre ersatt än vid den värfvade Pontonier-batalj onen.

Då föröfrigt det af Eders Kongl. Näjd vid sistlidne Riksdag framlagda

förslag rörande försvarsverkets ordnande uppi oge för Pontonier-bataljonen både

Regements- och 2:dre Bataljons-Läkare, har Doktor Hulphers nu i underdånighet

anhållit, att donna fråga, oberoende af hvarje större organisationsförslag

rörande arméen, måtte, i öfverensstämmelse med nämnda förslag, af Eders

Kongl. Maj:t till pröfning och afgörande i Nåder upptagas, eller ock att, derest

liden härför tilläfventyrs nu icke ansågs lämplig, en löneförhöjning af 800

R:dr måtte Batalj ons-Läkaren vid Pontonier-bataljonen beredas, mot förpligtelse

för honom att tills vidare ensam bestrida läkarevården vid nämnda bataljon.

Sundhets-Collegium, som häröfver i underdånighet sig utlåtit, har af

anförda skal tvekat att tillstyrka bifall till första alternativet uti BataljonsLäkaren

Hulphers underdåniga framställning.

Deremot och i betraktande deraf:

att Pontonier-bataljonen blifvit tillökad med en tredjedel af sin nuvarande

nummerstyrka efter den tid, då den till Bataljons-Läkaren Hulphers utgående

lön bestämdes;

Läkarevården

vid Pontonierbataljonen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil, No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

att de läkare, Indika äro anställda vid eorpser, tillhörande indelta arméen

och räknande omkring en fjerdedel högre nummerstyrka än Pontonier-bataljonen,

hafva Regements-Låkare fullmakt och lön; och

att Doktor Ilulphers såsom Förste Batalj ons-L åkare fullgör både Regements-

och Bataljons-Läkares åligganden, och det vid garnisonstrupp, som fordrar

daglig tjenstgöring;

har Sundhets-Collegium i underdånighet förordat Bataljons-Läkaren Hiilphers

framställning sålunda, att han, så länge han är ensam läkare vid Pontonier-bataljonen,

må komma i åtnjutande af eu löneförhöjning af 800 R:dr.

hvarigenom hans lön blefve lika med den som af Regements-L åkare uppbäres.

I anledning af hvad sålunda i donna fråga förekommit och då den vid

Pontonier-bataljonen anställde läkare obestridligen är, i förhållande till sina

göromål, vida svagare Monad än hans vederlikar vid öfriga arméen, samt sä

.val Pontonier-Batäljonens styrka och organisation såsom särskild corps, som

ock beskaffenheten och omfattningen af läkarebestyren vid bataljonen, synas

mig påkalla Regements-Läkares anställande derstädes, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att det

till fyllnad i Regements-Läkoreaflöning erforderliga belopp R:dr 800: —

måtte af Riksdagen anvisas, att tilläggas det under rubrik

penningar i Fortifikationens anslag ingående belopp........... <> 168,620: 11.

hvarigenom penni ngebeloppet under detta anslag Lomme att

höjas till ................................................................................... hk dr 169.420: 11.

samt anslagets slutsumma att utgöra 176,103 R:dr 78 öre.

MathåUm,,, för Mathållning för manskapet vid garnisonsregemenima. Beträffande detta

mai,siapet vid p™ utgörande 320.000 R:dr, har Eders ICongL Näjd, på sätt Stats-Rådsmenta,

n. protokollet för den 5 Januari 1869 utvisar, i sammanhang med det vid

nämnda års Riksdag framlagda förslag till reglering af utgifterna under riksstadens

4:de hufvudtitel för år 1870, låtit meddela Riksdagen, att anslagets

förhöjande till 420.000 R:dr redan då syntes af behof påkalladt. Enligt

hvad Armé-Förvaltningens Intendents-Departement i underdånigt betänkande af

den 10 November 1868 anmält, hade nemligen ifrågavarande anslag under

loppet af flera år visat brist, hvilken antogs vid 1868 års utgång komma att

uppgå till omkring 200,000 R:dr, och då berörda förhållande, hvilket härrörde

af de genom sednare årens svaga skördar ökade prisen å lifsförnödenheter,

jemte den, i följd af minskade arbetstillfällen för manskapet, uppkomna

inskränkning i regementenas

år 1868 komma att upphöra, äfven om, genom då inträffade prisfall å naturaartiklar,

bristen å anslaget under år 1869 blefve något mindre, hemställde

Armé-Förvaltningen, det Eders Kongl. Näjd täcktes åt Riksdagen åska anslå
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 23

gets förhöjande med ofvannämnde belopp, 100,000 R:dr; men i betraktande

af statsverkets inskränkta tillgångar och enär, enligt hvad Armé-Förvaltningen

antydt, någon nedsättning i bristen under den närmaste framtiden syntes

vara att motse, ansåg Eders Kong!. Näjd någon framställning till Riksdagen

om förhöjning i berörda anslag då ej böra ega rum.

Emellertid har Armé-Förvaltningen nu uti underdånig skrifvelse af den

9 November 1869 gjort förnyad anmälan om behofvet af förhöjning i ifrågavarande

anslag med åtminstone 100,000 R:dr eller från 320,000 R:dr till

420,000, hvarvid Förvaltningen åberopat såsom skål ej mindre hvad, på sätt

ofvan finnes omförmäldt, Förvaltningen i dess underdåniga betänkande af den

10 November 1868 i sådant afseende anfört, än äfven den omständigheten att,

på grund af infordrade uppgifter från vederbörande regementen och corpser,

ifrågavarande anslag, som år 1868 understeg behofvet med 220,000 R:dr,

uppenbarligen kom me att för år 1869 visa en ytterligare brist af mer än

150,000 R:dr, samt att mathållningskostnaden innevarande år 1870, så vidt

densamma af upphandlingsauktionerna blefve beroende, syntes snarare böra

antagas tillväxa än förminskas i jemförelse med 1869 års enahanda kostnad.

På grund af de nu i afseende å ifrågavarande anslag anförda förhållanden,

och då deraf blifvit ådagalagdt att anslaget under loppet af flera år visat

sig för afsedt ändamål otillräckligt, samt angeläget är, att icke, genom fortvaron

af berörda missförhållande och ett ytterligare ökande af den uppkomna

bristen, alltför störa svårigheter må vid besörjandet af garnisonsregementenas

mathållning uppstå, får jag i underdånighet föreslå, det Eders Kong!. Näjd,

i öfverensstämmelse med hvad Armé-Förvaltningen underdånigst hemställt, täcktes

af Riksdagen i Nåder äska, att anslaget till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena må från sitt nuvarande belopp...... R:dr 320,000: —

varda med....................................................................................... » 100,000: —

förhöj dt till ................................................................................. » 420,000: —-

Då likväl nödigt är, icke allenast att anslaget bringas till det belopp, att

detsamma för framtiden blir för sitt ändamål tillräckligt, utan äfven att den

redan uppkomna och under innevarande år än ytterligare uppkommande bristen

varder betäckt, men jag ännu icke är i tillfälle att kunna upplysa, huruvida

de i sistnämnda hänseende af Eders Kong! Näjd anbefallda åtgärder

i förening med de anvisningar, som möjligen kunna för ändamålet göras på

de å anslagen under 4:de hufvudtiteln uppstående besparingar, må blifva för

syftemålets uppnående tillräckliga, anhåller jag i underdånighet att härom framdeles

få gorå den underdåniga framställning, hvartill omständigheterna må

kunna föranleda.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 3 a) till Konyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Beväringsmanskapets

vapenöfningctr.

Anslaget till

durchmarcheko

st nåder.

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfningar. I den af Stats-Kontoret afgifva, bär

ofvan omförmälda underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning

har bemälda embetsverk, jemte anmälan om olägenheterna deraf, att de

s. k. förslagsanslagen i riksstaten uppfördes till lägre belopp, än hvarmed

utgiften i verkligheten utgått, meddelat uppgift å de förslagsanslag under

4:dé hufvudtiteln, hvilka år 1868 visat brist, äfvensom Stats-Kontoret uttalat

önskvärdheten deraf, att ifrågavarande slags anslag i riksstaten uppfördes med

belopp, så nära som möjligt motsvarande dem, hvarmed utgifterna visat

sig utgå.

Då likväl de af Stats-Kontoret härvid anmälda brister å 4:de hufvudtitelns

förslagsanslag för år 1868 är o, med undantag endast hvad angår anslagen

till beväringsmanskapets vapenöfningar och till rese- och traktamentspenningar,

antingen af särdeles obetydlig eller ock af tillfällig beskaffenhet,

anser jag Stats-Kontorets förevarande underdåniga framställning, i hvad

4:de hufvudtiteln angår, icke höra föranleda till annan åtgärd, än att nyssnämnda

två anslag föreslås att förhöjas till belopp, motsvarande de utgifter,

för hvilkas bestridande anslagen äro beräknade.

Med afseende således å det belopp hvartill utgifterna för beväringsmanskapets

vapenöfningar i allmänhet under flera år uppgått, äfvensom å den

minskning deri, som för framtiden möjligen torde i någon mon kunna beredas,

får jag, ehuru anslaget för år 1868 öfverskridits med mer än 230.000 K:dr.

i underdånighet hemställa, att anslaget för nämnda vapenöfningar, nu utgö
-

rande.......................................... R:dr 500,000: —

måtte föreslås att med endast...................................................... » 100.000: —

förhöjas till..................................................................................R:dr 600,000: —:

och torde det tillåtas mig att här nedan i underdånighet föreslå den förhöjning,

jag anser behöflig i rese- och traktamentsanslaget.

Diverse anslag.

D nr chmarclie,-kostnader. Med afseende å. uppkommen minskning i utgifterna

från detta anslag har Armé-Förvaltningen å Intendents-Departementet i

underdånighet föreslagit eu nedsättning deri med 4,000 R:dr; och då jaganser

en sådan nedsättning utan olägenhet för det med anslaget afsedda ändamål

kunna ega rum, får jag i underdånighet hemställa, att ifrågavarande an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o 3 a) till Kong]. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

slag, som nu utgör........................................................................ R:dr 12,000:= —

måtte föreslås att med.................................................................... » 4,000: —

nedsättas till ................................................................................... R:dr 8,000: —

samt med sistnämnda belopp fortfarande i stat upptagas.

Derjemte och på det att de å detta anslag, hvilket är af reservationsanslags

natur, under förflutna åren uppkomna besparingar må kunna tagas i

anspråk, för att, bland andra tillgångar, användas till betäckande af blåsten

ä anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, hemställer

jag i underdånighet, det Eders Kong], Magt täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,

att omförmälda besparingar, hvilka, enligt från Armé-Förvaltningen meddelad

uppgift, vid 1868 års utgång utgjorde 43,485 R:dr 63 öre, måtte för nämnda

ändamål få till 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar öfverföras.

Esse- och Iraktamentspenningar. På grund af hvad förut i anledning af

Stats-Kontorets underdåniga berättelse blifvit angående detta anslag anfördt,

och med afseende å det belopp, hvartill utgifterna å samma anslag under sednare

åren i allmänhet uppgått, får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära, att förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, hvithet anslag för närvarande utgör......R:dr 58.000: —

må med......................................................................................... » 12,000: —

förhöjas till.....................................................................................R:dr 70,000: -—

Sedan jag sålunda i underdånighet redogjort för de förändringar, jag

anser vid den under instundande Riksdag förestående reglering af utgifterna

under riksstatens 4:de hufvndtitel höra i afseende å ordinarie anslagen

ega rum, torde det tillåtas mig öfvergå till framställningen rörande de anslag

af mera tillfällig natur, hvilka under samma hufvndtitel för år 1871 blifva

af behof påkallade; hvarvid följande frågor förekomma:

l:o. Artilleri ehof.

Fält-artilleriet. Uti ofvanberörda underdåniga memorial af den 1 November

1869 har t. f. General-Fält-Tygmästaren och Chefen för Armé-Förvaltningens

Artilleri-Departement anmält, att behållningen å de för anskaffning

af fält-artillerimateriel anvisade extra statsmedel kunde antagas komma att vid

Bill. till Riksd. Prat. 1870. 1 Sand. 1 Åfd. 4

Anslaget til]

rese-och trakta-

merits-pennin
-

Fält-artilleri et.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Infanteri-gevär.

26 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

1869 års slut uppgå till i jemn! tal........................................ R:dr 48,000: —

och då härtill lades det af Riksdagen för år 1870 till ifrågavarande

ändamål beviljade extra anslag af................................. » 30,000: —

komrne under sistnämnda år att för anskaffning af fältart

ill erimateriel finnas disponibla.................................................. R-''dr 78,000: —

Den årliga kostnaden för tillverkning af berörda slags

materiel beräknas af t. f. General-Fält-Tygmästaren till högst__» 50,000: -—

och skulle härigenom alltså till år 1871 uppstå eu behållning

af .......................................................................................... » 28,000:

Derjemte har t. f. General-Fält-Tygmästaren anmält, att öfverskott till ett

sammanlagdt belopp af R:dr 15,259: 80 förefunnes å de vid föregående Riksdagar

beviljade extra anslag till nedannämnda, numera till fullo verkställda

anskaffningar, nemligen:

å 1861—1863 års anslag till refflade kanoner med dertill afpassade lavetter

samt öfriga fordon till tre fältbatterier;

å .1864—1866 års anslag till 12 st. refflade gröfre kanoner samt lavetter

med släpor jemte projektiler;

å 1867 års anslag till refflade kanoner, ammunitions vagnars inredning

in. in.; samt

å 1868 års anslag till tross- och expeditions vagnar;

Och enär, för den händelse ifrågavarande öfverskott finge för anskaffning

af fält-artillerimateriel användas, medelsbehofvet för nämnda ändamål under år

1871 blefve i det närmaste fyldt, har t, f. General-Fält-Tygmästaren, under

förmälan att den möjligen uppkommande bristen torde kunna fyllas af inflytande

försäljningsmedel, i underdånighet hemställt, att sammanlagda öfverskottsbeloppet

15,259 R:dr 80 öre måtte få till extra anslaget för anskaffning af

fältartillerimateriel öfverföras.

Infanteri-gevär. 1 afseende härå anmäler t. f. General-Fält-Tygmästaren.

att infateri-gevär af sednaste konstruktion, dels nya och dels förändrade, för

närvarande finnas:

vid arméen ............................................................................... 24,501

i förråden...................................................... 20,063

vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori färdiga till besigtning............ 2,714

och att vid samma faktori komma att under återstående delen åt

år 1869 fullbordas omkring...................................................................... 2,000

hvarförutan Husqvarna vapenfabriks aktiebolag genom kontrakt

förbundit sig att, innan nyssnämnda års slut, i särskilda terminer

leverera ............................................................................................................ 2,800

Transport 52,078

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870.

Transport 52,078.

hvarigenom alltså tillgången å infanterigevär af sednaste konstruktion

för arméen då komma att uppgå till omkring ................................ 52,000.

Att antalet färdiga gevär sålunda icke uppgänga till det, som enligt vid

sistlidna riksdag meddelade beräkningar antagits, hade sin orsak i flera omständigheter.

Vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori hade åtskilliga tillfälliga arbeten

måst utföras, såsom tillverkning af fixtures, modeller, besigtningsverktvg. försöksborrning

åt såsom prof inlemnade pipämnen in. m., hvarjemte gas blifvit

inledd uti hela faktoribyggnaden, hvilken undergått fullständig inre reparation;

och bada allt detta störande inverkat på faktoriets egentliga verksamhet.

Vid gevärsreparations,verkstäderna i Stockholm, Carlsborg och Christianstad,

hvarest förändring af aldra gevär till en del bort verkställas, hade personalen

större delen af året varit sysselsatt med besigtning, rengöring och

inöfning af de från arméen till ett antal af öfver 50,000 st. inlemnade gevär

af äldre konstruktion, under hvilken tid förändringsarbetet måst helt och hållet

nedläggas.

För öfrig! hade Husqvarna vapenfabriksaktiebolag, som antogs kunna

under år 1869 leverera omkring 10,000 nya gevär, endast åtagit sig under

samma tid en leverans af 4,800 stycken.

Denna förminskade tillverkning, jemte gevärsprisets nedsättning sedan

maskinarbetet numera blifvit infördt, måste emellertid hafva till följd att behållningen

å de för gevärstillverkningen anslagna medel komme att vid 1869

års slut uppgå till icke obetydligt högre belopp, än hvad föregående året

beräknats.

Behållningen å dessa medel utgjorde den 1 November 1869, sedan, jemlik

Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 2 förutgångnc September, 80,000

It:dr blifvit till anslaget för kopparpatrontillverkning

Överflyttad^ .......................................... R:dr 616,426: 23.

eller med tillägg af såsom förskott till

Husqvarna vapenfabriksaktiebolag utbetalda

................................................. » 70,000: —

tillhopa R:dr 686,426: 23.

Häraf beräknades att till den 31

nästlidne December utgå:

till Carl Gustafs städs gevärsfaktori.

................... R:dr 80,000.

» Husqvarna vapenfabriksaktiebolag

... » 100,800. 180,800: -_

Transport 505,626: 23.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om

Transport 505,626: 23.

Den härigenom uppkommande

behållning till innevarande år är af

t. f. General-Fält-Tygmästaren beräk
-

nad i rundt tal till.............................. E:dr 505,000: 4-i

som tillsammans med årets anslag...... » 524,000: —

utgör en summa af

Vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori anser t. f.

General-Fält-Tygmästaren hädanefter, så framt ej oförutsedda

omständigheter mellankomma, höra årligen kunna

tillverkas minst 10,000 stycken nya gevär. Dä tjenstemannapersonalcns

aflöning, byggnaders och maskiners

underhåll m. fl. utgifter bekostas af ordinarie medel, har

t. f. General-Fält-Tygmästaren upptagit tillverkningskostnaden

vid berörda faktori endast till ett belopp, motsvarande

arbets-, material- och besigtningskostnaderna,

hvilka tillsammans antagas till högst 25 K:dr för hvarie

gevär.

II usqvarna vapenfabriksaktiebolag åter både hittills

icke velat åtaga sig större leverans än 700 gevär i

månaden. Bolaget uppbure nu 36 R:dr för hvarje levererad!

och godkändt gevär, och då härtill lades besigtningsmännens

traktamente, kunde priset för ett vid Husqvarna

förfärdigadt gevär beräknas till 36 R:dr 50 öre.

Vid gevärsreparationsverkstäderna kunde sannolikt, med

afseende å ofri ga arbeten, som derstädes förekomme, icke

mera än 3,000 gevär årligen förändras. Då härtill

erforderliga mekanismer svårligen kunde af faktorierna

tillhandahållas och således måste, åtminstone till en de],

tillverkas för hand, blefve priset för det förändrade

geväret jemförelsevis högt, och antoges komma att uppgå

till närmare 20 R:clr.

Utgifterna för gevärstillverkningen år 1870 skulle,

på grund af hvad sålunda anförts komma att utgöra:

för 10,000 gevär, tillverkade vid Carl Gustafs städs

gevärsfaktori .................................. R:dr 250,000: —

» 8,400 gevär, tillverkade vid Hus
qvarna

faktori.............................. » 306,600: —

» 3,000 förändringsgevär.................. » 60,000: --—

Statsverket 1870.

R:dr 1,029,000: —

616,600: —

Transport 412,400: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 20

Transport 412,400: —

Och om denna summa afdroges från den här ofvan

för år 1870 beräknade tillgången, skulle derigenom uppkomma

eu behållning till år 1871 af................................. R:dr 412,400: —

Vid sistnämnde års början borde, enligt t. f. General-Fält-Ty gm äs tårens

beräkning, antalet nya och förändrade gevär uppgå till omkring 73,000 stycken,

men då detta antal icke kunde anses motsvara behofvet, och gevärstillverkniugen

alltså syntes böra under år 1871 fortfarande med skyndsamhet

bedrifvas, borde medelsbehofvet för detta år beräknas till samma belopp som

för år 1870 eller till ............................................................. R:dr 616.600: —

och då härifrån afräknades den vid samma års början, enligt

ofvanstående beräkning, befintliga tillgång af........................... » 412,400: -

uppstod eu brist af .................................................................. R:dr 204,200: —

för hvars betäckande extra anslag blefve erforderligt; men enär åtskilliga uti

den erforderliga anslagssumman ingående belopp endast kunnat approximativt

beräknas, har t. f. General-Fält-Tygmästaren ansett det extra anslaget för år

1871 kunna nedsättas till i rundt tal 200,000 R:dr, samt alltså i underdånighet

hemställt, att för år 1871 måtte för tillverkning och förändring af infanterigevär

äskas ett extra anslag af Ii:dr 200,000.

Köp par patroner. Utom den ammunition, som, beräknad efter 30 patroner

per man, alltid bör finnas vid arméen att tillgå, och som uti regementenas

och corpsernas egna förråd förvaras, uppgick, enligt hvad t. f. GeneralFält-Ty

gmästaren anmält, behållningen af skärpa patroner den 1 sistlidne November

till 5,040,000 stycken. Till 1869 års slut komme att förfärdigas

ytterligare 500,000 stycken hylsor.

Behållningen å anslaget för donna tillverkning utgjorde nyssnämnda dag,

sedan, jemlik! ofvanberörda Nådiga Bref af den 2 nästlidne September, 80,000

B:dr blifvit dit från gevärsanslaget öfverflyttade, ett belopp af R:dr 49,657: 34.

Under återstående delen af året antages komma att utgå...... » 20,000: -.....

så att behållningen till innevarande år skulle blifva, i jGrant tal, B:dr 30,000: —

och då härtill lädes dels 1870 års extra anslag................... » 80,000: —

dels värde! af återställda hylsor efter vid 1869 års vapen
öfningar

förbrukade patronel-, beräknadt till .......................... » 8,000: —

komme alltså den för kopparpatron ti 1 ] verk n inge 11 under innevarande

är disponibla tillgång att utgöra ..............................R:dr 118,000: —

Kostnaden för eu patron, då, såsom vanligt, krut och bly ej toges i

beräkning, uppginge för närvarande, enligt t, f. General-Fält-Tygmästarens

uppgift, till omkring 3,5 öré. För nyssnämnda, under innevarande år tillgång
-

Koppar

patronel

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1870.

liga belopp kunde alltså tillverkas 3,370,000 patroner. Då härifrån afräknades

hvad under året förbrukades, eller omkring 1,300,000 patroner, komme behållningen

i förråden sålunda att ökas med 2,070,000 och vid innevarande

års slut utgöra 7,610,000 stycken.

Uppå af t. f. General -Fält- rl'' ygmästaren hos mig framställd förfrågan angående

det antal kopparpatroner, som för annéen ständigt borde finnas att

tillgå, hade blifvit honom till svar meddeladt, att innan arméens behof af

sådana patroner kunde anses fyldt, tillgången derå borde utgöra 10 millioner,

hvaraf dock halfva antalet tills vidare icke borde laddas.

Vid 1871 års början skulle alltså en brist i det erforderliga antalet

förefinnas af 2,390,000 stycken, och om fyllandet af donna brist fördelades på

två år, borde under 1871 tillverkas 1,195,000 för förråden och dessutom

det antal, som motsvarade hvad till förbrukning under samma års vapenöfningar

erfordrades, eller tillhopa i jemnadt tal 2,500,000 stycken. Kostnaden härför

vippgalge, enligt ofvannämnda pris, till omkring 87,500 K:dr; och, då kostnaden

för den under året erforderliga lösa ammunition, under förutsättning att

förbrukningen deraf ej komme att öfverstiga den vanliga, ansåges kunna af

ordinarie statsmedel bestridas, skulle ofvannämnde kostnadsbelopp, minskadt

med värdet af återlemnade kopparhylsor efter förbrukade patroner, utgöra det

för året erforderliga anslag.

På grund af hvad sålunda anförts har t. f. General-Fält-Ty gmästaren

derföre i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

aska ett extra anslag att under år 1871 utgå för tillverkning af kopparpatroner

med R:dr 80,000.

I anledning af den nu af t. f. General-Fält-Tygmästaren lemnade utredning,

rörande förhållandet med så val anskaffningen af fält-artillerimateriel

som tillverkningen af infanteri-gevär och kopparpatroner, och då jag till alla

delar instämmer i hvad t. f. General-Fält-Tygmästaren yttrat i afseende å

den utsträckning, hvari så väl anskaffningen af fält-artillerimateriel som tillverkning

af infanteri-gevär och kopparpatroner borde under nästa stats-regleringsperiod

bedrifvas, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl.

Näjd täcktes dels begära Riksdagens medgifvande, att de öfverskott till ett

sammanlagdt belopp af 15,259 R:dr 80 öre, Indika, enligt t. f. General-FältTygmästarens

anmälan, å åtskilliga vid föregående riksdagar för numera till

fullo verkställda anskaffningar beviljade extra anslag uppstått, måtte få till

extra anslaget för anskaffning af fält-artillerimateriel öfverföras, dels ock af

Riksdagen äska anvisande för år 1871 af följande extra anslag, nemligen:

för tillverkning af nya och förändring af äldre infanterigevär R:dr 200.000: -

» tillverkning af kopparpatroner ...............................................»- 80,000: ■

eller tillhopa R:dr 280,000: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl, Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 31

2:o. Fortifikationsbehof.

Uti ofvanberörda underdåniga framställning angående de för fästningsbyggnadsarbetena

år 1871 erforderliga extra anslag, bär Chefen för Fortifikationen,

med erinran att under förflutna året några förändringar i befästa ingsväsendet,

föranledande rubbning i antagna planer för våra befästningsarbeten,

ej inträffat, i underdånighet anfört hurusom det fortfarande vore striden emellan

de grafva kanonerna och pansaret, jemte de deraf följande förändringarna

i fästningsverkens anordningar, som hufvudsakligen sysselsatte Ingeniörerne i

alla länder, och att, ehuru donna strid ännu ej ledt till några afgörande

resultat, frågan dock hade i väsendtlig mån klarnat genom de praktiska försök,

som i stor skala med ofantliga kostnader under flera år pågått, förnämligast i

England, och Indika de under sistlidne höst i Sverige utförda skjutförsök mot

pansartafla i sin mån bestyrkt. De enda bepansringar af kustbatterier, som

veterligen ännu voro utförda, inskränkte sig till ett par batterier vid Cronstadt,

Indika dock blifvit konstruerade efter olika modeller och egentligen voro att

betrakta såsom försök, samt de för ej lång tid tillbaka af England förfärdigade

s. k. Malta- och Gibraltar-sköldarna, Indika sedermera hade ansetts erfordra

eu ej obetydlig förstärkning. Jernkonstraktionernas tillämpning å befästningskonsten

fortfore emellertid afl i de större länderna, och särskild! i England,

Preussen och Ryssland, utgöra föremål för så väl teoretiska undersökningar

som praktiska försök, och det med en ifver och en uppoffring af penningar, som

gåfve anledning till den förmodan att man ganska snart skulle få se dem tillämpade.

Våra fästnin^byggnader hade visserligen ännu ej framskridit så

långt, att några pansarsköldar der skulle kunna under nästkommande statsregleringsperiod

insättas, men det vore dock anledning hoppas, att, vid afgifvande!

af nästa förslag öfver medelsbehof för landets fästningsarbete!!, ritning

å de första jernpansar, som vid Fredriksborgssundets försvar erfordrades, skulle

kunna till Eders Kongl. Majrts godkännande öfverlemnas.

För år 1871 har Chefen för Fortifikationen alltså, under åberopande i

öfrig! af sitt underdåniga memorial af den 14 November 1868, hvithet i lmfvudsakliga

delar blifvit 1869 års riksdag meddelad!, i underdånighet föreslagit,

att endast följande anslag må af Eders Kongl. Maj:t hos den snart sammanträdande

Riksdagen äskas, nemligen:

för Carlsborgs fästningsbyggnad:

De arbete!!, som derstädes påginge, utgjordes af dels slutvärnets inredning,

hvarför den återstående kostnaden den 1 Januari 1869 beräknades till

100,000 R:dr, deraf dock redan för hvardera af åren 1869 och 1870 bevil
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o Sa) till Kong]. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

jats 25,000 B:dr; dels per sedelförrådshus för Armé-Förvaltningens IntendentsDepartement,

för hvilken byggnad kostnadsförslaget slutade på en summa af

239,300 B:dr, deraf för hvardera af åren 1869 och 1870 anvisats 60,000

B:dr; dels ock fortsättning af allmänna retranchementet, numera fästningens

kufoudvall mot landsidan.

Till dessa arbeten har Chefen för Fortifikationen i underdånighet föreslagit,

att följande summor måtte för år 1871 begäras, nemligen, till fortsättande:

af slutvärnets inredning................... B:dr 25,000: —

» persedelförrådet............................................................................ 1 60,000: —

» hufvudvallen ........................................................ » 15,000: —

Summa B:dr 100,000: -—;

för befästningarna i Stockholms skärgård:

De arbeten, som å detta område borde under år 1871 utföras, utgjordes,

enligt 1867 års befåstnings-komités förslag, dels af fortsättandet af skansanläggningen

å Bintiö östra ända vid Fredriksborgssundet, dels ock af påbörjandet

af de nya försänkningarna. Enligt samma Komités beräkningar vore kostnanaderna

för skansanläggningen vid Fredriksborgssundet uptagna till 499,590

B:dr för sjelfva skansarna samt till 779,017 B:dr 60 öre för jerntornen och

pansarsköldarna, utom en i bestyckningsplanen uptagen kostnad af 270,000

B:dr till 15 vridbara pansarsköldar för de å skansarnas vallgångar upställda

kanoner; hvilken sednare kostnad dock af Vapen- och Befästnings-Komitén ansetts

höra höjas till 450,000 B:dr. Af dessa summor hade förut blifvit beviljade:

för år 1867, 100,000 B:dr; för år 1868, 50,000 B.dr; för år 1869,

87,400 B:dr; och för år 1870, 87,400 B:dr, eller tillhopa 324,800 B:dr;

och har Chefen för Fortifikationen nu hemställt, att jemväl för år 1871 måtte

äskas eu lika summa som den för år 1870 beviljade eller 87,400 B:dr. Samtidigt

med dessa skansars byggande borde äfven de nya försänkningarnas utförande

jemte förstärkandet af de äldre och slutligen öpnandet af genomfarten

i Fredriksborgssundet ega ruin. Uti 1867 års betänkande voro dessa arbeten

uptagna till eu kostnad af 282,630 B:dr, och nyare beräkningar hade bestyrkt,

att donna summa borde blifva tillräcklig, under antagande att utfyllningen af

de grusbankar, som skulle utgöra försäkningarnas hufvudmassa, kunde ställas

på entreprenad. Arbetet kunde ock lämpligen fördelas på tre somrar, hvarigenom

de utfyllda bankarna finge tid att sätta sig. Men för att en entreprenör

skulle våga åtaga sig ett så betydande arbete, hvithet fordrade störa förlager

till anskaffande af pråmar och bogserfartyg in. in., blefve det oundgängligen

nödigt att kunna med honom upgöra ett bindande kontrakt för hela

arbetet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1870.

arbetet., hvartill åter erfordrades, att hela den beräknade kost.nadssumman på

en gång beviljades, ehuru fördelad att utgå med J under hvartdera af de tre

arbetsåren.

På nu anförda skål har Chefen för Fortifikationen derföre i underdånighet

hemställt, det Eders Ivongl. Maj:t täcktes till befästningsarbetena i Stock
-

holms skärgård af Riksdagen begära:

till skansarbete! vid Fredriksborgssundet år 1871..................Rall- 87,400: —

samt till försänkningarna uti de dertill bestämda sunden en

summa af 282,630 R:dr, att utgå med j under hvardera

åt åren 1871, 1872 och 1873, eller för år 1871

med ......................................................................................... » 94,200: —

Summa R:dr 181,600: —;

Carlskrona skärgård:

Med erinran derom att Riksdagen under tre på hvarandra följande år

funnit sig förhindrad bevilja de anslag, Eders Kongl. Maj:t begärt för fortsättande

af befästningsarbetena vid Carlskrona, har Chefen för Fortifikationen,

under antagande att anledningen till nämnda förhållande förnämligast vore att

söka i Riksdagens önskan att så litet som möjligt splittra de medel, som kunde

till befästningarna anvisas, förmält sig anse ändamålslöst att för nästa statsregleringsperiod

ifrågasätta något anslag till befästningsarbeten i Carlskrona

skärgård. Då emellertid den tanken hos mången torde finnas, att man i händelse

af ett hastigt påkommande krig skulle kunna genom provisionela försvarsanstalter

sätta Carlskrona i säkerhet, och att således de permanenta befästningsarbetenas

afstannande äfven ur militärisk synpunkt ej vore till någon verklig

skada, ansåge Chefen för Fortifikationen sig pligtig att Öppet och oförbehållsamt

uttala den sanningen, att Carlskrona, utan permanenta befästningar och

isynnerhet utan en genom en permanent försänkning betydligen förminskad

bredd® af störa inloppet, ej kunde försvaras mot ett allvarsamt anfall åt eu vår

egen betydligt öfverlägsen flotta. Lika visst som det vore, att Carlskrona,

Sveriges bäst belägna och snart sagd! enda verkligen fullgoda örlogshamn, med

tillhjelp af tjenliga befästningar kunde lättare försvaras än de flesta andra

större örlogsetablissementer i Europa, ehuru kostnaderna för mot nutidens kraf

svarande befästningar derstädes alltid måste uppgå till betydliga summor, lika

visst vore det ock, att ingå provisionella anläggningar, intet, om än så betydligt

antal trupper eller i hast derstädes uppställda kanoner, kunde betrygga denna

ypperliga hamn mot att falla i fiendens hand. Om Sverige råkade i krig med

snart sagd! hvilken som helst af sina grannar, skulle Carlskrona, i sitt nu
Bih.

till Jiitsd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afl. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prov. N:o 1, om Statsverket 1870.

varande ofullkomliga försvarsskick, efter afl sannolikhet blifva operationsföremål

för fiendens flotta, dels emedan hvar och eu tilltagsen sjöman insåge, att han

här kunde skörda en triumf, dels ock emedan Carlskrona hamn erbjöde många

och störa fördelar för en i Östersjön opererande flotta. För oss återstod^ då

att genom provisoriska anläggningar söka afhålla fienden, ehuru med föga

utsigt att deruti lyckas, men med gifven uppoffring af krafter och materiel,

som i sådant fåll vore val behöflig!! på andra ställen, — eller ock att genom

etablisementets utrymmande och de der befintliga befästningars demolerande

spara våra rörliga stridskrafter och minska fiendens triumf. Båda dessa alternativ

skulle kännas påkostande och förödmjukande, då det gällde den sedan

två århundraden erkända hufvudstationen för Sveriges flotta, hvars fall ej kunde

undgå att gorå ett för oss olycksbådande intryck i Europa. Det vore ock

derföre angeläget att Svenska folket på förhand erhölle kännedom om hvad

det hade att befara och hvaruti orsaken härtill vore att söka. Eu flottstation

och en örlogshamn, som ej kunde försvaras, skulle, enligt Chefens för Fortifikationen

åsigt, ej kunna undgå att vara ett ständigt föremål för oro och

bekymmer, till dess den blefve antingen satt i försvarbart skick eller ock —

utrymd.

I anledning af hvad Chefen för Fortifikationen sålunda anfört, och då

Eders Kongl. Näjd, vid föredragning den 14 sistlidne December af den år

1867 för granskning af planerna för fästningsbyggnaderna vid (.''aidsborg, Waxholm

och i Carlskrona skärgård tillsätta Komités underdåniga betänkande af

den 7 December nämnda år, jemte deröfver af Vapen- och Befästnings-Komitén

äfvensom af Chefen för Fortifikationen afgifna särskilda yttranden, täckts i

Nåder förordna, dels att det af Chefen för Fortifikationen, enligt Nådig befallning,

den 13 Augusti 1869 afgifna förslag till förenkling af planen för attackeller

landt-fronterna å Carlsborgs fästning, så vidt berörda förslag blifyit af

bemälde Chef till godkännande hos Eders Kongl. Näjd anmäldt, skulle, under

de af samme Chef tillika ifrågaställda förbehåll, tjena till ledning vid afgifvandet

af förslag till arbetsplaner för Carlsborg, dels ock att det af förbemälda,

är 1867 nedsätta Komité afgifna förslag, i hvad det rörer försvaret i Stockholms

skärgård, uti hvilket förslag Vapen- och Befästnings-Komitén samt nuvarande

Chefen för Fortifikationen hufvudsakligen instämt, och i öfverensstämmelse

hvarmed 1870 års befästningsarbeten i sistnämnda skärgård äfven

blifvit bestämda, skulle, med iakttagande af hvad Vapen- och BefästningsKomitén

samt Chefen för Fortifikationen i afseende å verket vid Fredriksborgssundet

sammanstämmande anmärkt, tjena till ledning vid upgörandet af planerna

till framtida arbeten i berörda skärgård; samt då de af Chefen för Fortifikationen

nu för år 1871 föreslagna arbeten, så vidt de afse sjelfva befästningarna,

ingå i de af Eders Kongl. Näjd. enligt hvad nyss nämndt är, godkända för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1870. 35

slag, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen

i Nåder äska:

att för Carlshorgs fästningsbyggnad måtte för år 1871 anvisas:

till slutvärnets inredning..........................................R:dr 25,000: —

« fortsättande af persedelförrådsbyggnaden...... » 60,000: —

» hufvudvallen......................................................... » 15,000: — 100 000'' ■

att för befästningarna i Stockholms skärgård jemväl må för

samma år anvisas:

till skansarbetet vid Fredriksborgssundet...............R:dr 87,400: —

samt att, med beviljande af hela den för försänkningarna

i de dertill afsedda sunden i nämnda

skärgård beräknade kostnadssumma 282,630

R:dr, J deraf måtte anvisas att för år 1871

utgå i jemnt tal med..................................... » 94,200: —

181,600:

eller tillhopa för fortifikationsbehof år 1871 R:dr 281,600: —.

3:o. Beklädnadsbehof.

Armé-Förvaltningens Intendents-Departement, som har sig anförtrodt ombesörjandet

af arméens och beväringsmanskapets beklädnad, har uti ofvan omförmälda

betänkande af den 9 nästlidne November i underdånighet anmält, att

det extra anslag af 189,000 R:dr årligen, hvilket i följd af den med 1859

vidtagna förlängningen i beväringsmanskapets vapenöfningar sedermera utgått

för vidmakthållande af nämnda manskaps beklädnad, fortfarande är för berörda

ändamål erforderligt;

Och får jag i anledning deraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Näjd täcktes af Riksdagen i Nåder äska ett extra anslag af 189,000 Rdr, att

för underhåll af beväringsmanskapets beklädnad jemväl under år 1871 utgå.

4:o. Topografiska corpsens arbeten.

I betraktande af angelägenheten deraf, att Topografiska corpsens arbeten

till fullbordande af dess karteverk må utan afbrott få fortgå, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen äska, att ett

lika belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, eller 60,000 R:dr, må till

kostnadernas bestridande för ifrågavarande arbeten äfven under år 1871 utgå.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

5:o. Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

Sedan flera år tillbaka har ett extra anslag 9,000 R:dr varit anvisadt,

att enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt Officerare

af arméens särskilda hufvudvapen som kunde vara hugade att inträda i aktiv

krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, hvars

armé till större eller mindre del befunne sig på krigsfot, med Eders Kongl.

Maj:t förbehållen rätt att, hvad af anslaget kunde inom året komma att besparas,

få ett följande år disponera.

Enär jag anser för arméens Officerare, med afseende å deras utbildning

för krigar-yrket, vara af synnerlig vigt, att få inhemta kännedom om främmande

länders krigsinrättningar samt deltaga i deras arméers krigsoperationer,

synes mig det ifrågavarande anslaget fortfarande höra för ofvannämnda ändamål

blifva att tillgå. Då det likväl stundom kan för Riksstyrelse!! vara af

vigt att kunna bereda Officer anställning vid någon viss makts armé, utan afseende

på, huruvida den ens till någon del är ställd på krigsfot eller ej, men

hinder härför mott i den vid anslaget hittills fästade bestämmelse, att den makt,

i hvars krigstjenst Officer med understöd af berörda anslag inträdde, skulle

hafva sin armé till större eller mindre del ställd på krigsfot, anser jag nämnda

bestämmelse böra för framtiden från vilkoren för anslagets beviljande uteslutas;

och får jag i öfverensstämmelse härmed i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Majrt täcktes i Nåder af Riksdagen begära, att ifrågavarande anslag må

till oförändrad! belopp äfven under år 1871 utgå och enligt Eders Kongl.

Maj:ts disposition användas till understöd åt Officerare af arméens särskilda

hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i

vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills

för Eders Kongl. Maj:t att, hvad af anslaget kan inom året komma att

besparas, få under ett följande år disponera.

6:o. De frivilliga skarpskytteföreningarna.

Vid 1869 års Riksdag täcktes Eders Kongl. Maj:t, uppå min derom

gjorda underdåniga framställning, i Nåder åska för skarpskytteväsendets befrämjande

ett extra anslag till lika belopp som för år 1869 och flora föregående

år beviljats, eller 90,000 R:dr, men denna Eders Kongl. Maj ds Nådiga

framställning blef endast i den mån af Riksdagen bifallen, att till skarpskytteväsendets

befrämjande för år 1870 anvisades en summa åt 70,000 R:dr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil N:o 3 a) till Kanyl. Muj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1370. 37

Under år 1869. då anslaget utgick med det högre beloppet, 90,000 B.rlr,

har, i likhet med hvad år 1868 egde ruin, eu allmän skjuttätiingsfest vant i

hufvudstaden anordnad, deruti medlemmar af rikets samtliga skarpskytteföreningar

inbjudits att deltaga, och hvartill Eders Kong!. Maj:t täckts af årets anslag

anvisa en summa af 4,000 R:dr. Dessa skjuttäflingar, Indika fortfarande med

allmänt och stegradt deltagande omfattas, synas mig. i den män de hinna utbildas

och blifva mera allmänna, höra blifva eu mäktig häfstång för skjutfärdighetens

befrämjande inom vårt land.

Till utdelning åt skarpskytteföreningarna har under är 1869 varit afsatt,

ett sammanlagdt belopp af 78,890 R:dr; men enär åtskilliga föreningar jemväl

då uraktlåtit att fullgöra de för medlens utbekommande stadgade vilkor, har

härigenom samt genom de från nästföregående år reserverade medel uppstått

eu behållning, som, enligt af vederbörande tjensteman i Armé-Förvaltningen

meddelad uppgift, den 28 sistlidne December utgjorde 32,899 E:dr 46 öre,

Donna behållning är dock på långt när icke tillräcklig till kostnadernas

bestridande för inrättandet af de för skarpskytteföreningarna och arméen gemensamt

afsedda skjutbanor i landets särskilda delar, hvartill kostnadsförslag

till Eders Kong! Näjd inkommit. Under den 31 sistlidne December har Eders

Kong!. Näjd, på grund af inkomna förslag, täckts till eu början meddela föreskrift

om skjutbanors inrättande för de inom Malmöhus, Christianstads samt eu

del af Kronobergs och Kalmar län befintliga skarpskytteföreningar, med rättighet

för Södra och Norra Skånska infanteriregementena samt Kronobergs och

Kalmar regementen att samma baner för sitt manskaps skjutöfningar begagna.

Kostnaderna för dessa skjutbanor jemte nödiga skotthus, till h vil ka sednare

ritning och kostnadsförslag blifvit genom Chefen tör Fortifikationen uppgjorda,

synas mig, på grund af hvad de inkomna förslagen gifva vid handen, icke

kunna beräknas lägre än till sammanlagdt omkring 26,000 B:dr; och det derefter

återstående beloppet är det min afsigt att föreslå till användande dels för

fullkomnande af en skjutbana med skotthus åt Stockholms skarpskytteförening

och dels till dylika baner för andra föreningar så långt medlen dertill förslå.

På grund af hvad sålunda anförts, och alldenstund skjutbanor äfven inom

de öfriga länen böra. i den mån tillgängliga.medel sådant medgifva, för skarpskytteföreningarnas

och arméens gemensamma behof inrättas, vore det visserligen

önskvärd! att anslaget till skarpskytt^väsendet för år 1871 blefve bestämdt

till 90,000 B:dr; men i anledning af sistlidne Riksdags beslut i donna

fråga, anser jag mig höra inskränka min hemställan dertill, att Eders Kongl.

Näjd måtte täckas af Riksdagen i Nåder åska för år 1871 ett extra anslag

af 70,000 B:dr, att, på sätt för innevarande år redan finnes medgifvet, enligt

Eders Kongl. Maj:ts hopropande användas dels till priser vid större skjuttäflingsfester,

dels till utdelning åt skarpskytteföreningarna, dels ock för andra

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N-''o 1, om Statsverket 1870.

ändamål, egnade för skarpsky tteväsendets befrämjande, såsom skjutbanors inrättande

in. m.

7:o. Arméens pensionering.

Uti underdånig skrifvelse af den 8 nästlidne December har Direktionen

öfver arméens pensionskassa redogjort för förhållandet under sednare tiden

med de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af den pensionskassan

åliggande pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse

med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 9 Februari 1858.

Beträffande först det för upprätthållande af den Pensionskassan åliggande

pensionering beviljade anslag, hvithet, inberäknadt det Pensionskassan med

8,820 R:dr tillkommande förhöjda vederlag för de uti Wadstena Krigsmansimskassas

äldre inkomster ingående, men till Statsverket indragna rusthållsafgifterna,

från och med 1856 utgått med 85,500 Rdr, så hade, enligt hvad

Direktionen uti underdånig skrifvelse den 2 December 1868 uppgifvit, de

utöfver detta anslag under åren 1861—1865 uppkomna brister blifvit med

1866 och 1867 årens öfverskott till så stor del betäckta, att vid sistnämnda

års slut endast återstod en brist af 4,682 R:dr 35 öre, hvilken med 1868

års anslag blifvit betäckt; hvarjemte detta anslag derutöfver lemna! ett öfverskott

af 20,644 R:dr 82 öre, hvilket belopp komme att till Ståts-Kontoret

äterle ver pras; och som tillkomst och afgång bland kassans pensionärer under

den sednare liden nära motsvara! hvarandra, har Direktionen ansett ifrågavarande

anslag till sitt nuvarande belopp jemväl för år 1871 blifva för sitt

ändamål tillräckligt.

Hvad derefter anginge det till fyllnadspensioner beviljade anslag, så hade

under de sednare åren den årliga förhöjningen af utbetalningarna å detta anslag

för hvarje år i medeltal något öfverstigit 15,000 R:dr, och som utgifterna

för år 1869 vid sista ståtsregleringen ansågos komma att uppgå till 200,000

Rdr. bestämdes 1870 års anslag till 215,000 R:dr. Nu både det emellertid

visat sig att 1869 års utgift uppginge till omkring 201,200 R:dr och således

komme att med ett mindre belopp gravera 1870 års anslag.

Ehuru, vid det förhållande, att ett betydlig! antal af arméens befäl uppnått

den för fyllnadspensions erhållande erforderliga ålder och tjenstetid, det

icke vore möjligt att redan nu med visshet bestämma behofvet för år

1871, såsom beroende på framtida tillkomst och afgång bland pensionärerne,

syntes likväl för närvarande och intilldess afgången bland de pensionärer,

hvilka erhållit fyllnadspension, hunnit blifva större, ofvan omförmälda beräkningsgrund

lämpligast kunna fortfarande följas och således, med tillägg af

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ta Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 39

15,000 R:dr till de för år 1870 beviljade 215,000 R:dr, anslaget för år 1871

bestämmas till 230,000 R.dr.

I anledning af de sålunda af Direktionen öfver arméens pensionskassa

anförda förhållanden, får jag i underdånighet hemställa, det täcktes Eders

Kongl. Näjd, i öfverensstämmelse med Direktionens tillika gjorda anhållan i

Nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det ärliga bidrag från statsverket, som erfordras för upprätthållande

af arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte

för åi 1871 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes anvisad!,

, eller 85.500 R:dr, med skyldighet för pensionskassan att till RiksgäldsKontoret

afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna. och under enahanda vilkor i

(ifrigt, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med

förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper

hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret behörigen ådagalägga,

om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig! samt

att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna.

att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande

tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858

och den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens

gjorda beräkning, bestämmas för år 1871 till 230,000 R:dr, att användas till

betäckande af den skilnad, som för arméens pensionskassa under samma år

kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas

sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1

Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets

belopp, med afsilande räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt

att de sålunda för annéens pensionering ifrågaställda beloppen måtte, i

likhet med hvad vid de två sistförfluten riksdagarna iakttagits, få under riksstatens

9:de hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet

meddelas.

8:o. F. d. Landtvärnsman.

Enär, vid det förhållande att under,stödsbeloppen till de från 1808 och

1809 årens krig ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman hittills icke

kunnat bestämmas till högre belopp än 21 R:dr 50 öre, det härtill för innevarande

o år anvisade'' extra anslag af 20,000 R:dr synes äfven för nästkommande

år 1871 blifva till oförminskad! belopp behöflig! för jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte af Riksdagen i'' Nåder begära

ett anslag af 20,000 R:dr, att under är 1871 för ofvannämnda ändamål an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 3 a) till Kom/l. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

våndas; lärande äfven detta anslag få under Biksstatens 9:de hufvudtitel upptagas,

samt underrättelse derom Finans-Departementet i vanlig ordning meddelas.

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga Ledamöter täcktes

Kongl. Maj:t till alla delar i Nåder gilla och bifalla

hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under

4:de hufvudtiteln samt de för Landtförsvarets behof ifrågasatta

nya, så val ständiga som extra anslag, äfvensom i

Girigt blifvit af Departemets-Chefen föreslaget och hemstäldt;

och skulle angående hvad Kongl. Maj:t härutinnan,

beträffande statsreglering^, sålunda i Nåder beslutit, utdrag

af Protokollet Finans-Departementet meddelas, för att

läggas till grund vid författandet af ICongl. Maj:ts Proposition

om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den körnare

att röra Landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende

hörande handlingar skulle vederbörligt Utskott

tillhandahållas.

2:o.

Vidare och med anmälan, att en af framlidne Kaptenen vid Svea Artilleriregemente,

Majoren E. af Klerckers enka, Sofia Bergh, hos Kongl. Maj.t gjoid

underdånig ansökning om pension å allmänna indragningsstaten jemväl blifvit

af Chefen för Landtförsvars-Departementet, Statsrådet Abelin, inför Stats-Rådets

öfriga Ledamöter till underdånig föredragning beredd, uppläste Statsrådet Friherre

af Ugglas ett af Statsrådet Abelin afgifvet skriftligt yttrande i ämnet af

följande lydelse:

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökningsskrift har afiidne Kapitenen

vid Svea Artilleriregemente, Majoren i arméen Echard af Klerckers enka

Sophia af Klercker, född Bergh, — under åberopande dels af mannens i lifstiden

långvariga verksamhet i statens tjenst samt hans derunder utförda värf,

hvaribland särskild! omnämnes, hurusom, under 1813—1814 års krig, icke

mindre än 68 stycken vid Gluckstadt eröträde grafva metall-kanoner blifvit

genom hans åtgärder, under särdeles svåra omständigheter, åt Svenska staten

räddade, dels ock af sökandens egna fattiga omständigheter och, vid framskriden

ålder af öfver 68 år, försvagade helsa, — i underdånighet anhållit,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj.is Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 41

det Kong]. Maj:t måtte täckas till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta

Nådig Proposition om årlig pension åt sökanden till belopp af 300 R:dr.

Majoren af Klerckers rid ansökningen fogade tjensteförteckning visar, att

lian, som var född år 1787, blifvit Officer redan 1803, bivista! krigen 1805,

1808—1809, 1813—1814, under hvilket sistnämnda lian, bland annat, deltagit

i slagen vid Grossbeeren, Dennevitz och Leipzig.

Enligt vid ansökningen fogade läkare- och prest-attester är sökanden sjuklig,

så att hon, vid nu upphunnen ålder af mer än 68 år, icke kan genom arbete

sig försörja, och befinner sig i torftiga vilkor, hvilket sednare äfven bestyrkes

genom utdrag af bouppteckningen efter aflidne mannen; utvisande berörda utdrag,

att behållningen i boet uppgått till endast 31 R:dr 12 öre. Majoren

af Klercker var i tjenst till sin död i Februari 1869 och hade således tjent

såsom Officer i mer än 65 år.

I betraktande af framlidne Majoren af Klerckers långvariga och hedrande

verksamhet i rikets tjenst och då hans efterlemnade enka Sofia af Klercker,

född Bergh, efter hvad styrkt blifvit, befinner sig. vid öfver 68 års ålder,

sjuklig och i torftiga vilkor, anser jag mig höra i underdånighet hemställa,

det Eders Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå Nådig framställning om

hennes uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af eu pension af 300 R:dr.

Kong!. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets (Kriga Ledamöters

underdåniga tillstyrkan, till Departements-Chefens

sålunda gjorda hemställan lemna Nådigt bifall; och skulle

härom utdrag af protokollet Finans-Departementet meddelas,

för iakttagande vid regleringen af Riksstatens 9:de hufvudtitel.

Ex protocollo

J. H. E. von Knorring.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1 Sami. 1 Åfd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o ?> a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 11 om Statsverket 1870.

s w

11

''• o

Lif-Reg:ts Grenadier-Corps......

l:a L i f-grenadi er-Regem eu tet

! 2:a d:o

Westgöta Regemente...............

| Smålands Grenadier-bataljon..

| Uplands Regemente.........

i Skaraborgs d:o .........

Södermanlands d:o .........

| Kronobergs d:o .........

| Jönköpings d:o .........

| Dal- d:o .........

| Helsinge d:o .........

: Elfsborgs d:o .........

| Westgöta Dals d:o ........

| Hokus läns d:o .........

; Westmanlands d:o .........

500

Norrbottens Fältj ägare-Corps..

Westerbottens d:o

Kalmar Regemente...............

Nerikes d:o

Wermlands d:o ...............

Jemtlands Fältj ägare-Corps......

Norra Skånska lnfanteri-Reg:t

Södra d:o

Hallands Fältjägare-Corps...

Wester-Norrlands Reg: te......

Kalmar Fältjägare-Corps......

Att ställas på vakans .........

116

27

Summa

18

3

136

1,080

1,000

164

300,''500 1,244

1,000

— 500

1,080

1,080

1,080

103

1,080

45

120

17j 75

1,080

1,080

63

20 20

1,000| 1,000(500 1,200| 1,200 1,200(1,100 1.100

57

1,200

*) deraf äro 3 rotar i Sårna befriade från rotering i fredstid,

") brutna rotar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil No 3 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1870. 43

Bil. N:o 1.

dd

cre

a

3 a:

CD S
-

dd td

3 |

3 5T

P: Z

L e= tv

I Pr1

tw Po

« g

<s g
-

td

750

1,080

1,080

— i 56

450

— 120

64

904

65

1,080

55

384

99

460

1,080

730

36

10

10

908?

99

52

13

?500? — ! —

j982

25

997

**

>2

**) 5

364

550

490

329

50

44

500

1,080

1,000

1,000

500

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,000

1,080

500

500

1,080

1,000

1,000!

500!

1,000;

1,000

500

1,000

500

1,007

24,460 |

I I

1,200)1,200|l,200|904jl,200|483|460|l,100j 766 908|525

984|l,002)1,897| 50 | 44 | 25,467?

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 2.

Förslå g

till aflönings-stat för Wester-Norrlands Regemente samt Hallands

och Kalmar Fältjägare-Corpser.

ce

1*

p- >

g o?

SL ^ B i

Wester-Norriands Regemente.

sr

® 5*

eg er?

-= S E

O ^ ^5 1

o 3 Sb

4 p o:

Staben.

?

O-. ©•

n er? |

1 Regements-chef .........................................................

7,500

7,500

1 Öfverste-löjtnant, l:e Major...................................

4,500

4,500

1 2:e Major .......................................................i.........

3,200

3,200

1 3:e Major .................................................................

2,700

2,700

1 Regements-qvartermästare .......................................

1,500

1,500

1 l:e Regements-adjutant............................................

1,000

1,000

1 2:e d:o .............................................

750

750

1 Regements-skrifvare och Auditör ...........................

2,000

2,000

1 D:o pastor ......................................................

600

600

1 l:e Batalj ons-adj utan t................................................

500

500

1 2:e d:o ................................................

400

400

1 Regements-väbel.........................................................

400

400

1 D:o trumslagare ............................................

500

500

2 Gevärs-handtverkare...................................................

150

300

Läk are-staten.

1 Regements-läkare ......................................................

2,500

2,500

1 1:e Bataljons-läkare...................................................

1,200

1,200

1 2:e d:o ...................................................

800

800

Kompani-staten.

8 Kompani-chefer ........................................................

2,200

17,600

4 2:e Kaptener...............................................................

1,100

4,400

8 1:e Löjtnanter............................................................

800

6,400

4 2:e D:o ...........................................................

650

2,600

8 Underlöjtnanter .........................................................

500

4,000

8 Fahnjunkare...............................................................

800

6,400

|

8 Sergeanter ..................................................................

500

4,000

8 l:e Furirer ...............................................................

400

3,200

8 2:e D:o ...............................................................

300

2,400

48 Korporaler ...............................................................

75

3,600

85,950

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N-.o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 45

£

5" >

_ in

_ O; 3

i '' |

Hallands Fältjägare-Corps.

3

3-

4 1

3

CTQ 09

£5 W B

o 09

2 S a»

O

-3

Gu O?

•titta

Staben.

-3

'' *•«§

1 Corps-chef.........................................................

5,300

5,300

1 Major..............................................................

3.200

3,200

1,500

1 Regements-qvartermästare...............................

1,500

1 Regements-adjutant ...............................................

1,000

1,000

1 Regements-skrifvare och Auditör .....................

1,500

1,500

1 Regements-pastor ....................................................

600

600

1 Bataljons-adjutant......................................................

500

500

1 Regements-vabel.........................................................

400

400

1 D:o trumslagare ............................................

500

500

1 Gevärs-handtverkare ................................................

150

150

Läkare-staten.

1 Regements-läkare ......................................................

2,500

2,500

Kompani-staten.

4 Kompani-chefer ......................................................

2,200

8,800

2 2:e Kaptener...............................................................

1,100

2,200

4 l:e Löjtnanter...........................................................

800

3,200

4 2:e I):o ............................................................

650

2,600

4 Underlöjtnanter ..........................................................

500

2,000

4 Fahnjunkare...............................................................

800

3,200

4 Sergeanter .................................................................

500

2,000

4 l:e Furirer..................................................................

400

1,600

4 2:e D:o ...............................................................

300

1,200

24 Korporaler ...............................................................

75

1,800

45,750

Kalmar Fältjägare-Corps.

Lika med Hallands Fältjägare-Corps...........................

—

—

45,750

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj :ts Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 3.

Förslag

till afiönings-stat, för Blekinge värfvade Skarpskytte-Corps.

Staben.

I

1 Gorps-chef...........................................................

1 Major....................................................................

1 Regements-qvartermästare ................................

1 Regements-adjutant .........................................

1 Regements-skrifvare och Auditör ....................

1 Regements-pastor ...............................................

1 Bataljons-adjutant..............................................

1 Regements-väbel..................................................

1 D:o trumslagare .....................................

5 Fält-musikanter ..................................................

1 Gevärs-handtverkare (jemte natura-underhåll)

Läkare-staten.

1 Regera ents-läkare ..............................................

1 l:e Bataljons-läkare............................................

Kompani-staten.

4 Kompani-chefer ..................................................

2 2:e Kaptener ...................................................

| 4 l:e Löjtnanter..................................................

4 2:e D:o .....................................................

i 4 Underlöjtnanter ..................................................

| 4 Fahnjunkare........................................................

I 4 Sergeanter ...........................................................

4 1:e Furirer...........................................................

| 4 2:e I):o ...........................................................

24 Korporaler (jemte natura-underhåll)..............

Musikens underhåll ...............................................

Lönens

belopp.

1 1

Aflöning

för hvarje

grad.

5,300

5,300

4,300

4,300

2,000

2,000

1,500

1,500

1,500

1,500

1,000

1,000

800

800

800

800

800

800

500

2,500

150

150

2,500

2,500

1,200

1,200

3,500

14,000

2,000

4,000

1,200

4,800

1,000

4,000

800

3,200

1,000

4 000

800

3,200

700

2,800

600

2,400

90

2,160

—

2,000

Summa

aflöning

för Corpsen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 47

Bil. N:o 4.

Förslag

till aflönings-stat för Wermlands Fältjägare-Corps.

o-

F §:

t Z |

Staben.

®

1 Corps-chef ..................................................

5,300

5,300

1 Major...... ............................................

3,200

3,200

1 Regements-qvartermästare .....................

1,500

1,500

1 Regements-adjutant ..........................................

1,000

1,000

1 Regements-skrifvare och Auditör ............

1,500

1,500

1 R egements-pastor ..............................

600

600

1 Bataljons-adjutant..........................................

400

400

1 Regent ents- väbel.........

400

400

1 D:o trumslagare .......................................

500

500

1 Gevärs-handtverkare...................................................

160

160

Läkare-staten.

1 Regements-läkare .............................

2,500

2,500

Kompani-staten.

4 Kompani-chefer ...............

2,200

8,800

2 2:e Kaptener ........................................

1,100

2,200

4 l:e Löjtnanter...

800

3,200

4 2:e D:o

650

2,600

4 Underlöjtnanter ..................

500

2,000

4 Fahnjunkare..............

600

2,400

4 Sergeanter .................

400

1,600

4 l:e Furirer..................

300

1,200

4 2:e D:o ..

250

1,000

24 Korporaler ....................................

70

1,680

475 Spel, vice Korporaler och Jägare.....................

31

14,725

Musikens underhåll ......................................................

1,500

Summa

aflöning

för Corpsen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil N:o 3 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 6.

Uppgift

öfver de nummer af Indelta Infanteriet, med Indika den effektiva

nummerstyrkan kommer att minskas.

Lif-Regementets Grenadier-Corps....

l:a Lif-grenadier-Regementet..........

2:a d:o ..........

Westgöta Regemente.........................

Smålands Grenadier-batalj on ..........

U plands Regemente........................j 16

Skaraborgs d:o ...................

Södermanlands d:o ...................

Kronobergs d:o ...................

Jönköpings d:o ...................

val- d:o ...................

Helsinge d:o ...................

Elfsborgs d:o ..................

Westgöta vals d:o .............

Bolins läns d:o ..................

Westmanlands d:o .................

Westerbottens

! Kalmar Regeme

| Nerikes d:o

i W erinlands d:o

d:o

Norra Skånska Infanteri-Regementet...

Södra d:o

Anslagna

nummer.

Indragna

nummer.

Vakante för Völontär- vakansmedelsfonden.

B

B

Till Furirer.

Till Fält- musikanter.

Summa.

Till lönefyllnad

åt Under-o£f:re.

Till Musikens

underhåll.

I

Till Gevärs- j

handtverkare.

Summa.

8

5

13

19

l

20

4

37

16

10

26

—

48

2

50

8

84;

16

10

26

—-

40

2

42

8

76

16

10

26

2

38

2

42

8

76:

8

5

13

—

19

1

20

4

37

16

10

26

24

24

2

50

8

8V

16

10

26

10

38

2

50

8

84:

16

10

26

16

32

2

50

8

84

16

10

26

6

38

2

46

8

80

16

10

26

13

35

2

50

8

84

16

10

26

16

32

2

50

8

84

16

10

26

—

48

2

50

8

84

16

10

26

10

38

2

50

8

84

16

10

26

10

38

2

50

8

84

16

10

26

—

24

2

26

8

60

16

10

26

16

32

2

50

8

84

8

8

27

10

1

38

4

50

8

8

27

10

1

38

4

50

16

10

26

10

38

2

50

. 8

84

16

10

26

—

10

2

12

5

43

16

10

26

10

38

2

50

8

84

8

8

2

3

1

6

4

18

10

10

—

—

2

2

8

20

—

i 10

10

—

—

2

2

i 8

20

312200

512

199652

43

894 169|l,575

s. 49 Kontrollera mot PDF

bil. No o a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1870. 49

Bil. If:o 0.

Tablå,

utvisande den genom föreslagen organisation uppkommande tillökning

i l^idelta Infanteriets effektiva nummerstyrka.

Indelta Infanteriets föreslagna hela nummer-

1

|

styrka utgör (Bil. N:o 1)

25,467

i

Hvarifrån afgår:

a) HH aflöning anslagne och vakanta nummer ( Bil.

N:o 5).......

1 575

b) Nummer, som ställas på vakans (Bil. N:o 1) ...

Effektiva nummerstyrkan kommer således att utgöra

1,007

2,582

—

—

22,885

Indelta Infanteriets nuvarande hela nummer-

styrka utgör

23,176

Hvarifrån afgår:

:

Tdl aflöning nu anslagne, indragne och va kanta

nummer

1,744

Effektiva nummerstyrkan utgör således för när-

varande .

21,432

Skillnaden j

_ 1

1,453

uttrycker tillökningen i effektiva nummerstyrkan.

Bih. till lliksd. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 3 1) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1810.

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvarsärendm, hållet inför

Hans Näjd Korna igen i Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 22 December 1869.

N är var ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre eif Ugglas.

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och

Adlercreutz.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin, föredrog i underdånighet

:

1:o.

ärende Chefens för Dalregementet underdåniga memorial hvaruti jemte anmälan

slån a allmänna Regements-Koiumissarien vid nämnda regemente, Cam Gustat Hellberg, VI - "tfför*Ref ken i donna befattning tjensthjon - sedan den 22 Maj 1852 vid nu uppnådd

menu-Kommis- Mg;. af nära 72 år sannolikt icke förmår att tjensten någon längre tid bestrida,

äfvensom att han befinner sig i knappa omständigheter, anhållits, det Kong.

i,. ueUberrj. ]\jaj:t täcktes till Riksdagen gorå framställning derom, att Hellberg matte VI.

afskedstagande! tilldelas af statsmedlen för sin återstående lifstid en årlig pension

af 600 R:dr, utöfver den pension å enahanda belopp, lian, såsom t. d.

Kapiten vid regementet, från Arméens Pensionskassa uppbär. Uti härö ver a

oäfvet underdånigt utlåtande hade Arméförvaltningen å Intendents-Departementet

anfört: att Regements-Kommissarien, Kapitenen Hellberg, som den 6 Oktober

1813 antogs till volontär vid Svea Artilleriregemente, hvarifrån han, efter uppnådd

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. N:o 3 b) till Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverk 1870.

Sty ckj un k a regrad, år 1820 ingick såsom Fänrik vid Dalregementet, der lian

sedermera oafbrutet tjenstgjort till den 29 April 1852, då lian såsom Kapiten

och Kompanichef erhöll nådigt afsked med pension, hvarefter han den 22 derpåföljande

Maj förordnades till Regements-Kommissarie. Ehuru Hellberg, i likhet

med indelta arméens öfriga Kegements-Kommissarier. såsom ej å stat nplörd,

saknar rättighet att vid afskedstagande åtnjuta pension af allmänna medel,

så och emedan flera personer af donna tjenstemannaklass likväl tid efter

annan blifvit å rikets allmänna indragningsstat pensionerade, samt i betraktande

åt dels de utaf f. d. Krigs-Collegium i underdånigt utlåtande den 8 September

1865, angående pension åt Regements-Kommissarien vid Kronobergs regemente,

Kapitenen 0. F. Schmaltz, åberopade allmänna omständigheter, nemligen att för

utöfningen åt regementskommissarietjenst, synnerligen efter den tillökning i göromål,

som i sednare lider blifvit dessa tjensteman ålagd, fordras rörlighet och

arbetsförmåga, Indika egenskaper vanligen icke kunna påräknas hos en tjenstinnehafvare

åt långt framskriden ålder, samt att, under nuvarande arfvodesvilkor,

det kan blifva svårt att förmå duglige och fullt pålitliga personer till mottagande

åt regementskommissariebefattning, eller att, sedan en gång dertill antagna

personers tid och krafter i tjensten medtagats, oförtjent entlediga dem.

mn ej något hopp om pensionsunderstöd på deras ålderdom dem lemnas, dels ock

att kronans egen fördel synes påkalla uppbörd smäns pensionering på ålderdomen,

när de med ringa aflöning, men vidsträckt ansvar, sina skyldigheter redligt och

väl fullgöra, samt dels slutligen, hvad särskild! anginge Kapitenen Hellberg,

hans höga ålder åt numera tydda 72f år, hans ovanligt långa tjenstetid af mera

än 56 år, hvaraf 38i i krigstjenst och 174 år såsom Regements-Kommissarie,

hans åt Regements-Chefen vitsordade knappa ekonomiska omständigheter, samt

otillräckligheten för hans nödtorftiga uppehälle af den Kapitenspension å 600

R:dr lian redan uppbär, hade Arméförvaltningen, tillstyrkande bifall till Regements-Chefens

framställning, hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästsammanträdande

riksdag att, i likhet med hvad Rikets Ständer, uppå Kongl.

Maj:ts nådiga proposition, beviljat Regements-Kommissarien vid Kronobergs regemente,

Kapitenen (J. F. Schmaltz, Riksdagen måtte åt Regements-Kommissarien,

Kapitenen Carl Gustaf Hellberg å allmänna indragningsstaten uppföra, till utgående

med månaden näst efter den, uti hvilken han från regementskommissariebefattningen

entledigas, en årlig lifstidspension, motsvarande skilnaden mellan

regementskommissarie-aflöningen, hvilken utgör dels för äldre åligganden i tjensten,

efter afdrag af så kalladt vaktmästarearfvode, 850 R:dr, dels för sedermera tillkommen

befattning med beväringsmanskapets materiel 200 R:dr, eller tillhopa

1050 R:dr, och Kapitenspensionens belopp 600 R:dr, så att den ifrågastälda

pensionen blefve bestämd till 450 R:dr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. No 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. B rop. No 1, om Statsverket 1870.

Med afseende å de för Regements-Kommissarien vid

Dalregementet, Kapitenen Carl Gustaf Hellberg, förekommande

omständigheter, och då Rikets Ständer, uppå Kongl.

Majds derom gjorda framställningar, tillförene medgift åtskilliga

regementskommissarier, under likartade förhållanden,

pension från rikets allmänna indragningsstat, fann Stat,s-Rådet

sig ega skålig anledning tillstyrka, det Kong]. Mad täcktes

föreslå Riksdagen, att bevilja Regements-Kommissarien Hellberg

en årlig pension af Fyrahundrafemtio Riksdaler, att

med månaden näst efter den, i hvilken han från regementskommissarie-befattningen

entledigas, å rikets allmänna indragningsstat

åtnj idas.

2:o.

Angående Chefens tor Nerikes regemente, af General-Befälhafvaren i Fjerde Mi
rifSr

r litär-Distriktet med tillstyrkan af nådigt bifall öfverlemnade, underdåniga megementej.

jans- morial, hvaruti dels anmälts, att Fanjunkaren vid nämnda regemente, Carl

^auJäZTln " ansson, som under flera år ej kunnat för sjuklighet bestrida honom åliggande

dragningsstaten tjenstgöring, numera af läkare förklarats sakna allt hopp om förbättring, dels .

vid. afgång m- ooh enär bemälde Jansson, såsom blott 41J år gammal, skulle kunna behöfva

qvarstå vid regementet under 8J1 års tid för att blifva tillit pensionsmessig, derunder

så väl betungande kamraterna med skötande af hans tjänsteåligganden,

som stående i vägen för yngre och dugligare underofficerares fortkomst, anhållits

att, som Fanjunkaren Jansson befinner sig i synnerligen betryckta och fattiga

omständigheter, Kongl. Majd täcktes föreslå nästsammanträdande Riksdag att

bevilja förbemälde Fanjunkare en pension på allmänna indragningsstaten af

400 R:dr, att tillträdas af honom då lian afgår från krigstjensten.

I anledning af hvad sålunda anmäldt blifvit, och med

stöd af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade

förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam

eller blind tjenstemans skiljande från ordinarie beställning

i rikets tjenst, tillstyrkte Stads-Rådet, det Kong]. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att bevilja Fanjunkaren vid Nerikes

regemente, Carl Janson, en årlig pension af 400 R:dr,

motsvarande Fanjunkares pension enligt Kongl. Brefvet den

9 Februari 1858 och pensionsstaten af samma dag, att med

månaden näst efter den, i hvilken han afsked erhåller, å

rikets allmänna indragningsstat åtnjutas; dock med vilkor

att

s. 53 Kontrollera mot PDF

£?/. N:o 3 b) till Kongl. Mqj.is Nåd, Vrop. N:o 1, om Statsverket 1870. 53

att Janson från tennsten afgår innan lian blifvit till pension

från Arméens Pensionskassa berättigad.

Bro.

Chefens för Bohus läns regemente, af Generalbefälhafvare!! i tredje mili- Angående ,,eutärdistriktet

till Nådigt bifall förordade, underdåniga memorial, hvaruti öfver- swn l>alemnats

eu åt k ältmusikanten vid nämnda regemente, Anders Fredrik West- mngsstaten för

bolin ingifven underdånig ansökning att på grund af genom läkarebetyg styrkt ^TTottTuL

svår kroppsskada, hvarigenom lian blifvit urståndsatt till vidare tjenstgöring, antingen regemente a. f.

blifva upförd på indragningsstat, eller och hugnas med någon årlig gratifikation; WestholmOch

hade Begements-Chefen, enär några medel för understöd åt sökanden icke

fnnnos vid regementet tillgängliga, hemställt, att lian måtte blifva hos Biksdagen

föreslagen att uppföras på allmänna indragningsstaten, eller ock honom beredas

vid afsked ur tjensten ett årligt understöd eller gratifikation, ungefärligen

motsvarande hans nu innehafvande lön af 180 B:dr.

I betraktande af hvad för sökanden förekommit, tillstyrkte

Stats-Bådet, det Kongl. Näjd behagade föreslå Biksdagen

att bevilja Fältmusikanten vid Bohus läns regemente,

Anders Fredrik Westholm, en årlig pension af 125 B:dr,

motsvarande den hans grad tillkommande fyllnadspension

af statsmedel, att med månaden näst efter den, i hvilken

lian afsked erhåller, å rikets allmänna indragningsstat åtnjutas.

4:o.

Eu af Öfversten J. M. Tausons enka, Fredrique Tauson, född Ekstrand, Angående *»«.- ingifven underdånig ansökning, att enär hon, enligt hvad genom vederbörliga m™2,

betyg styrkts, befunne sig urståndsatt att i någon mån genom eget arbete mngsstaten för

kunna bidraga till sitt uppehälle, Kongl. Näjd måtte täckas till nästkommande rott!''

Biksdag aflåta Nådig propostion om ett ärligt understöd åt henne för hennes F- Tauson,

återstående lifstid, till det belopp, Kongl. Näjd kunde finna lämpligt.

I betraktande af framlidne Öfversten J. N. Tausons

långvariga och hedrande verksamhet i rikets tjenst, och då

hans efterlemnade enka, Fredrique Tauson, född Ekstrand,

efter hvad styrkt blifvit, befinner sig, ganska sjuklig och

med tre oförsörjda döttrar, i mycket behöfvande omständigheter,

tillstyrkte Stats-Bådet, det Kongl. Näjd täcktes till

Biksdagen gorå Nådig framställning om hennes införande

Bill. till Biksd. Prål. i Sami. 1 Afd. 8

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Angående pension

på allmänna

indragningsstaten

för

Styckjuvkaren

0. J. Aqvilons

enka, Fr. Aqvilon,

född Relin.

Bil. No 3 b) till Kongl. Majits Nåd. Trop. No 1, om Statsverket- 1870.

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af eu årlig pension af 400 R:dr.

5:o.

En af framlidne Styckjunkare!! vid Svea Artilleri-regemente 0. J. Aqvilons

enka, Fredrika Aqvilon, född Relin, ingifven underdånig ansökning, det

Kongl Näjd täcktes till nästa Riksdag aflåta Nådig proposition om något ärligt

understöd för henne; hvarvid till stöd för ansökningen åberopats företedda

vederbörliga intyg om så väl mannens förtjenstfull!! verksamhet i lifstulen som

sökandens störa sjuklighet och medellöshet.

Med afseende å den förtjenstfull» verksamhet, Styckjunkare!!

Aqvilon i lifstiden'' utöfvat såsom Verkmästare, vid

Fyrverkare-corpsen, hvarvid lian utmärkt sig genom åtskilliga

uppfinningar, Indika tillskyndat statsverket- besparingar,

och då hans efterlemnade enka, Fredrika Aqvilon, född

Relin, enligt hvad styrkt blifvit, befinner sig, med eu minderårig

son, i synnerligen torftig:! omständigheter, tillstyrkte

Stats-Rådet, det Kong]. Näjd täcktes till Riksdagen gorå

Nådig framställning om hennes uppförande på allmänna indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid

af eu årlig pension af 200 R:dr.

Kongl. Näjd täcktes till alla delar i Nåder gilla och

bifalla hvad Stats-Rådet vid hvarje af förestående fem mål

i underdånighet yttrat, hemställt och tillstyrkt.

Ex protocollo

K. B. Kindblad.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1870.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

1

Protokoll öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7

Januari 1870.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr dnslltn-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachlmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och

Adlercreutz.

Stats-Rådet Abelin anmäldes frånvarande i följd af sjukdom.

, Chefen för Sjöförsvars-Departementet, Stats-Rådet Thulstrup anhöll i underdånighet

att få i ett sammanhang anmäla de frågor, hvilka herde komma under

öfvervägande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens

Femte Hufvudtitel för år 1871, eller den tid nästa statsregleringsperiod

komme att omfatta; och anförde dervid beträffande:

l:o. Aflöningsstater.

»Förvaltningen af Sjöärendena. I följd af den vid 1856—1858 årens Angående

Riksdag af Rikets då församlade Ständer begärda och af Eders Kongl. Näjd ''''amiant till

bifallna reglering af amiralslönerna blef, sedan genom Amiralen m. m. Fri- Ffrfafnin,Jffna

herre C. A. Gyllengranats afgång en afsedd besparing på aflöningsanslaget för mJ/^plingeFlottans

Officerscorps uppstått, medelst Nådigt Bref den 29 December 1860 sBj?rna vid

förklarad!, att af samma besparing 1,000 R:dr R:mt årligen skulle såsom bidrag stationer och

Bih. till RiJcsd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 2 dep6u

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o d till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

till representationskostnader tilldelas Chefen för Förvaltningen af Sjöärendena.

Detta belopp, som hittills qvarstått på allmänna aflöningsanslaget för Sjöförsvarets

stationer och depot, bör, för beredande af ordning i räkenskaperna,

öfverföras till aflöningsanslaget för ofvanbemälda embetsverk, hvaremot derifrån

bör på nyssberörda allmänna aflöningsanslag öfverflyttas sammanlagda beloppet

af 2:ne på Förvaltningens stat ännu Kvarstående arvoden med 1,100 rdr årligen,

helst detsamma var inberäknadt i den summa af 2,300 R:dr, som motsvarade

de arvoden, hvilka tillförene voro anslagna till officerare vid Flottans

Konstruktionscorps och af Eders Kongl. Näjd föreslogs att, utöfver aflöningsanslagen

för nämnda corps och Flottans machinistofficerare, eller 39,650 R:dr,

användas till aflönande af den nya Mariningeniörsstaten, men vid den af Riksdagen

år 1867 beslutade organisation åt denna stat, dervid för densamma beviljades

ett ärligt anslag af 32,000 R:dr, i sin helhet affördes från allmänna

aflöningsanslaget, ehuru ofvannämnde 1,100 R:dr rätteligen bort från aflöningsanslaget

för Förvaltningen af Sjöärendena uteslutas, såsom och i sjelfva verket

nu årligen skott, enär berörda belopp måst användas till betäckande åt den

motsvarande bristen på allmänna -aflöningsanslaget.»

»Om nu föreslagna reglering af Eders Kongl. Maj:t i Nåder bifalles, skulle

således, då från Förvaltningens af Sjöärendena aflöningsanslag R:dr 35,350: —

uteslutas nyssnämnda arvoden med ............................. 1,100: —

men deremot samma anslag påföres bidraget till representationskostnad

åt Förvaltningens chef....................... 1,000: —

och skilnaden eller...............................................................................100- —

således komme att fråndraga^ nämnda anslag, detta alltså blifva

på Hufvudtiteln uppfördt med endast....................................... rdr 35,250: —

hvaremot skulle till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer i

Karlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg under pen
ningeanslaget.

................................................................................. rdr 1,127,807: 30.

läggas berörda Förvaltningens af Sjöärendena stat fråndragna_»_100: —

hvarigenom nämnda penningeanslag blefve ökadt till............. rdr 1,127,907: 30.»

Angående »Dä det vid 1867 års Riksdag af Eders Kongl. Näjd begärda anslag,

sjökrig3skolan. 21,470 R:dr, för en Sjökrigsskola beviljades, uppfördes detsamma under nyssberörda

penningeanslag. Som emellertid, såsom af Förvaltningen af Sjöärendena

blifvit erinradt, anslaget för nämnda skola icke disponeras åt Befälhafvarne

vid Sjövapnets stationer utan redovisas hos bemälda embetsverk, samt

anslaget för öfrigt inbegriper utgifter, som icke kunna till aflöning hänföras,

anser jag mig, i enlighet med Förvaltningens förslag, höra hemställa, det Eders

Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att anslaget till Sjökrigsskolan må från

meranämnda allmänna penningeanslag uteslutas och på Femte Hufvudtiteln

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 3

särskildt uppföras, i följd hvaraf sistnämnda anslag skulle med motsvarande

summa förminskas.»

»Uti anslaget till aflöning vid Sjöförsvarets stationer och depot ingår äfven

det, som af ursprungliga anslaget till Flottans gamla Reservstat vid 1867 års

Riksdag lemnades Kvarstående, eller 10,861 R:dr, till aflöning åt då ännu

lefvande officerare å nämnda stat. Enligt hvad nu anmäldt blifvit har, genom

afgång bland bemälde officerare, aflöningsbehofvet för de ännu qvarlefvande

nedgått till 5,458 R:dr 12 öre och skilnaden mellan de uppgillra summorna,

eller 5,402 R:dr 88 öre, skulle således kunna från allmänna aflöningsanslaget

uteslutas, helst öfverskottet, som under de år afgången på gamla Reservstaten

timat, tillflutit Amiralitetskrigsmanskassan i och för den förbättrade pensioneringen

af Sjöförsvarets embets- och tjensteman, för närvarande synes icke vara

för samma pensionering behöflig!, så framt det derför under sednare åren beviljade

årliga kreditiv å 72,000 R:dr än vidare tär bibehållas.»

»Deremot skulle genomförandet af öfvergången till normalstaterna för officerarne

vid Sjöförsvarets nybildade corpser i väsendtlig mån befrämjas, derest så

väl nu befintliga som hädanefter genom afgång än vidare uppkommande besparingar

på anslaget till Flottans gamla Reservstat finge på Hufvudtiteln qvarstå och

ingå bland aflöningstillgångarne för bemälde officerscorpser, hvarigenom för öfrig!

den tidpunkt desto hastigare komme att inträda, då den för ifrågavarande nya organisation

särskild! beviljade och uti ofvanberörda allmänna aflöningsanslag inbegripna

summa af 75,000 R:dr årligen kunde begynna att efter hand indragas

och till statsverket återgå; och anser jag mig derför höra i underdånighet

föreslå att nådig framställning härom må till Riksdagen göras.»

»I anledning deraf, att antalet karlskrifne skeppsgossar under sednare

åren ökats vida öfver hvad som fordrats för komplettering af matros- och

kanoniercorpserna, hvarigenom, till icke ringa kostnad för Kronan, uppstått

ett betydlig! antal öfvertalige jungman, "föranläts Eders Kongl. Maj:t genom

Nådigt Bref den 22 Augusti 1865 förordna, att skeppsgossecorpsens styrka

skulle från 280 till 200 nummer på det sätt förminskas, att af årligen ledigblifvande

nummer tillsvidare, och intilldess indragningen hunnit verkställas,

endast en tredjedel finge återbesättas. Oaktadt donna sålunda vidtagna åtgärd

har likväl, i följd af numera inträffande mindre afgång från matroscorpsen

samt timmermans- och handtverksstaterna, jungmännens antal så ökats, att

vid innevarande års Generalmönstring med matroscorpsen funnos icke mindre

än 85 öfvertaliga nummer, till förekommande af hvilket missförhållande Eders

Kongl. Näjd under den 28 sistlidne September fann godt i nåder förklara

att, i den mån afgång från skeppsgossecorpsen eger ruin, ett antal af 25

nummer af hvartdera af corpsens 2:ne kompanier tillsvidare skall hållas vakant.

Då - likväl de genom en sådan endast småningom skeende minskning i corpsens

Angående

anslaget till

Flottans gamla

Reservstat.

Angående indragning

tillsvidare

af ett

visst antal

nummer vid

skeppsgossecorpsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Angående

förhöjning i

anslaget till

båtsmansindelningen

i

Blekinge län.

4 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

styrka uppkommande besparingar under den närmaste tiden blifva behöfliga

till bestridande af utgifterna för aflöning och beklädnad åt sådana karlskrifne

skeppsgossar, som ännu icke kunnat vid matros- och kanoniercorpserna eller

handtverk^- och timmermansstaterna i nummer på stat insättas, kan vid sådant

förhållande någon minskning i skeppsgossecorpsens anslag för närvarande icke

föreslås.»

»Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor.

För det fall, att Statskontorets uti dess den 1 sistlidne December till Eders

Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning

gjorda hemställan om förslagsanslagens bestämmande till belopp, så

nära som möjligt motsvarande de utgifter, som med dem skola bestridas, skulle

vinna Riksdagens bifall, torde detta förslagsanslag, hvilket nu är i Riksstaten

upptaget till 16,000 R:dr, enär detsamma, enligt hvad Statskontoret uppgifvit,

år 1868 betydligt öfverskridits, böra föreslås att förhöjas med ett belopp af

8,200 R:dr och således i blifvande Riksstat upptagas till 24,200 R:dr, och

anser jag mig fördenskull höra hos Eders Kongl. Maj:t hemställa om nådig

framställning derom till Riksdagen.»

»Innan jag öfvergår till framställningen om behofvet af medel för anskaffande

af ny krigsfartygsmateriel anser jag mig böra, med anledning af Riksdagens

uti dess underdåniga skrifvelse den 13 sistlidne Maj, angående regleringen

af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för år 1870, gjorda

anhållan, att Eders Kongl. Maj:t villo af de behållningar, som vid 1869 års

slut kunde finnas å Hufvudtitelns reservationsanslag, med undantag af det till

lots- och fyrinrättningen, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort

belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag till nämnda fond erforderligt,

för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framlägga den utredning rörande förhållandet

med nämnda anslag, hvilken Förvaltningen af Sjöärendena under den

23 sistlidne December, i följd af derom gifven nådig befallning, afgifvit, dervid

anslagen förekomma i den ordning, hvari de finnas å Riksstaten upptagna.»

»Flottans underhåll. Å detta anslag skulle, enligt nyssberörda utredning,

vid 1869 års slut antagligen komma att finnas eu behållning af omkring

33,600 R:dr; men då donna, enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena tillika

anmält, blifver erforderlig för åtskilliga materiela behof af beskaffenhet att utgifterna

derför höra af detta anslag bestridas, anser jag ifrågavarande behållning

icke höra för annat ändamål påräknas.»

»Blottans nybyggnad. Omförmälda utredning visar, att å detta anslag

vid sistlidna års slut eu behållning fanns af 28,561 R:dr 81 öre, hvilken, vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 5

det förhållande, att anslaget allt sedan 1862 och 1863 årens Riksdag, då den

s. k. fonden för krigsfartygs-byggnad bildades, blifvit med Riksdagens samtycke

sammanfördt med öfriga tillgångar, som förklarats skola nämnda fond

tillfalla, i sjelfva verket mindre är att anse såsom en behållning på anslaget,

än en tillgång å berörda fond, dit den fördenskull bör öfverföras. Då i följd

häraf krigsfartygs-byggnadsfonden ökas med omförmälda belopp, bör detta icke

särskilt upptagas såsom tillgång till fondens förstärkning, men minskar naturligtvis

i samma mån medelsbehofvet för ändamålet.»

»Båtsmäns förseende med kojer och täcken. Till förklarande huru på

detta anslag, som å Femte Hufvudtiteln finnes uppfördt med 13,500 R:dr,

kunnat vid 1869 års slut förefinnas en uppgifven behållning af 62,464 R:dr

19 öre, liar af vederbörande blifvit upplyst, att då Kronan år 1841 öfvertog

bestyret att förse båtsmännen med kojer och täcken, sådant skedde under

åliggande för rust- och roteliållarne att till Kronans förråd inlemna de persedlar

af nämnda slag, som då funnos på rotarne och rusthållen, samt att, i

följd häraf, till förråden ingått eu mängd s. k. ryor och hängmattor, Indika

sedermera begagnats af uppfordradt manskap och minskat behofvet af nya

kojers och täckens anskaffning. Då likväl hemställanden numera blifvit af Befälhafvarne

vid Sjö vapnets stationer gjorda om sådana persedlars behöflighet

redan innevarande år, hvarigenom behållningen genast komme att anlitas med

omkring 21,800 R:dr, torde, vid detta förhållande, det ännu vara för tidigt,

att nu för andra ändamål påräkna någon större eller mindre del af ofvannämnda

behållning.»

»Sjövapnets öfningar. Då vid 1862—1863 årens Riksdag för detta ändamål

begärdes och, efter någon nedsättning, erhöllc, utom 150,000 R:dr från

Handels- och Sjöfartsfonden till sjöexpeditioner för handelns skyddande, ett

ärligt statsanslag af 480,000 R:dr, hvithet numera är sammanfördt med förenämnda

jemväl på Riksstaten upptagna belopp, så att anslaget utgör, tillhopa

med detta, 630,000 R:dr, trodde man sig kunna antaga, att anskaffningen af

nya tidsenliga krigsfartyg skulle kunna så fortskyndas, att sjöförsvarets personal

redan under den närmaste tiden skulle sättas i tillfälle att uteslutande å

nya med ångkraft försedda fartyg förvärfva den öfning i yrket, för hvars beredande

anslaget var afsedt. Detta har dock af kända skäl ej kunnat förverkligas.

Statsverkets finansiela ställning har icke medgifvit att fartygsbyggnaderna

fortgått så, som man önskat och försvarsverket onekligen fordrat.

Följden häraf har varit, att sjöexpeditionerna till väsendtlig del måst verkställas

med äldre segelfartyg, hvarför äfven den i beräkningarne upptagna

kostnaden för kolförbrukning i betydlig män blifvit inbesparad och öfningsanslagen

sålunda, år efter år, lemna! öfverskott. Men då de nu begagnade

segelfartygen, Indika alla äro af föråldrad modell, snart måste utrangeras och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1870.

antalet af nya tidsenliga ångfartyg ökas, kominer äfven det årliga öfningsanslaget

att till hela sitt belopp blifva erforderligt och kan då icke lemna något

öfverskott.»

»Enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena nu utredt skulle, såsom följd

af här ofvan anförda förhållanden, vid 1869 års slut å anslaget antagligen

hafva uppstått en behållning af 574,260 R:dr 20 öre, hvaraf dock 74,260

B:dr 20 öre föreslagits att afsätta*; till betäckande af möjligen uppkommande

brister i de genom Eders Kongl. Majrts Nådiga bref den 5 Mars sistlidna år

till fartygs expeditioner anvisade belopp. Afdrages donna från den uppgillra

behållningen, skulle deraf återstå 500,000 R:dr, af hvilken summa jag, i öfverensstämmelse

med deri framställning rörande de materiela behofveu, som i

det följande skall lenmas, får i underdånighet hemställa, att ett belopp af

297,788 B:dr 62 öre måtte få afses till krigsfartygs nybyggnad eller den

dertill bildade fonds förstärkande.))

»Gemenskapens vid Sjöförsvarets corpser natur a-underhåll. Sedan på

detta anslag, oaktadt portionsvärdets år 1863 anbefallda förhöjning från 25

till 33 öre, under eu längre tid uppstått behållningar, Indika vid 1867 års

slut uppgingo till omkring 179,000 R:dr, hafva dessa likväl, i följd af stegrade

pris på proviant-artiklar, under åren 1868 och 1869 måst i betydlig

män anlitas och derigenom befunnits vid sistnämnda års slut hafva nedgått till

omkring 122,000 R:dr. Under sådant förhållande och då dessutom fråga

blifvit väckt om ytterligare förbättring af matportionen, anser jag skäl icke

vara för handen att föreslå någon nedsättning i detta anslag eller den derå

qvarvarande behållningens användande för annat ändamål.»

»Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader. Behållningen å detta anslag

kan, enligt Förvaltningens af Sjöärendena uppgift, antagas vid 1869 års slut

utgöra 30,000 R:dr, hvilket belopp jag hemställer måtte få tagas i beräkning

vid anskaffning af ny krigsfartygs-materiel; och anser jag derjemte, lika med

Förvaltningen af Sjöärendena, att nämnda anslag lämpligen bör kunna nedsättas

till 20,000 R:dr årligen eller hvad som torde kunna antagas vara i det

närmaste erforderligt till bestridande af kostnaderna för sj elfva förbakningen

af gemenskapens bredkorn; hvaremot utgifterna till betäckande af skilnaden

emellan stats- och upphandlingspris för den spannmål, som behöfver uppköpas,

hvartill anslaget, såsom dess rubrik tillkännagifver, äfven är afsedt, böra, för

så vidt behållningarne derå hädanefter icke skulle härtill blifva tillräckliga,

kunna bestridas genom inflytande medel till uppköp af spanmål.»

»I sammanhang härmed anser jag mig höra omförmäla en tillgång, som

uti Förvaltningens af Sjöärendena räkenskaper förekommer under rubrik: »influtna

medel till uppköp af spanmåh och under hand uppkommit dels genom

öfverskott på dylika medel och dels genom behållningarna å ofvanberörda an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870. 7

slag till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, som dermed blifvit sammanförda.

Rörande uppkomsten af donna tillgång, som vid sed näste bokslut

uppgick till eu summa af 568,525 R:dr 43 öre, är af vederbörande upplyst,

att sedan genom Nådigt Bref den 9 Juni 1837 blifvit föreskrifvet, att vid

Flottans station i Karlskrona skulle finnas ett reserv-upplag af 5,000 tunnor,

motsvarande 28,583 kubikfot spanmål garnisonsmål, och detta lager jemväl

derefter blifvit uppsatt för eu kostnad af 49,945 R:dr 31 öre, som efterhand

utgått från anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, hade Kongl.

Näjd, på gifven anledning, under den 5 September 1865 förordnat, att samma

reserv-lager skulle tillsvidare förminskas till 7.000 kubikfot spanmål och den

derigenom föranledda medelsbehållning tillgodokomma berörda anslag. — Denna

reservlagrets förminskning, som verkställdes sålunda, att den för detsamma öfverflödiga

spanmålsqvantitet användes till brödkorn åt gemenskapen, utan att

motsvarande qvantitet behöfde för densamma uppköpas, bidrog, i förening med

anbefallda indragningar af arbetsmanskap vid kronovarfven och deraf föranledd

minskning i åtgången af spanmål, i väsendtlig mån till ökande af redan förut

uppkomna behållningar. Den för Karlskrona stations stater och corps er beliöfliga

spanmål lennias nemligen från Statskontoret icke in natura, utan erhåller

Förvaltningen af Sjöärendena kontant ersättning efter statspris för de i stat

bestämda qvantiteter, hvaraf följer att, i den mån åtgången minskas, betalningen

för den af Förvaltningen, efter beräkning af verkliga behofvet, upphandlade

spanmål icke obetydligt understiger den inflytande kontanta ersättningen för

hela den enligt stat bestådda spanmålsqvantiteten.»

»Då ifrågavarande tillgång hittills betraktats såsom en för större rustningar

påräknelig reservfond, från hvilken alla för Sjöförsvaret erforderliga uppköp af

spanmål i första hand blifvit bestridda, men de utgifter, som för ifrågavarande

ändamål erfordras, utan tillhjelp af densamma kunna genom Förvaltningen förskjutas

af under händer egande medel, intilldess de genom inflytande ersättningar

från Statskontoret hinna betäckas, anser jag för min del icke något

giltigt skål förefinnas att vid hela det bokförda beloppet, 568,525 R:dr 43

öre, bibehålla berörda fond, utan får i underdånighet hemställa, att af densamma

en summa af 468,000 R:dr måtte få afses att till nybyggnad af

krigsfartyg användas. Om Eders Kongl. Näjd gillar detta förslag torde framställning

böra ske om Riksdagens medgifvande till ifrågavarande öfverskottsmedels

användande för det nu uppgifna ändamålet.»

»Durchmarche-kostnader. Behållningen å anslaget utgör visserligen nu

43,005 R:dr 43 öre, men då utgifterna från detsamma, hvithet år 1868 öfverskreds

med 2,546 R:dr 83 öre, i medeltal årligen sedan år 1863 uppgått till

29,325 R:dr 59 öre och anslaget blifvit af Riksdagen för år 1870 nedsatt till

20,000 R:dr, bör med visshet kunna antagas, att ofvan upptagna behållning,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hvaraf ännu okända utgifter för år 1869 skola utgå, blifver för den närmaste

framtiden behöflig, i följd hvaraf jag icke kan tillstyrka, att någon del deraf

för annat ändamål afses.»

»Ofvan omförmälda af Förvaltningen af Sjöärendena meddelade utredning

åtföljes af eu tablå öfver fondens för krigsfartygs nybyggnad förmodade ställning

vid 1869 års slut, enligt hvilken då skulle å fonden uppstå eu brist af

16,349 R:dr 43 öre. Detta förhållande förklaras dels derigenom, att de inkomster,

som beräknats skola ifrågavarande fond under åren 1867 och 1868

tillflyta dels från materialier efter slopade fartyg och dels i bidrag från Flottans

material- och virkesförråd med tillhopa omkring 160,000 R:dr årligen, i

sjelfva verket, enligt fondens räkenskaper, dit ingått med mindre belopp under

hvardera året än påräknadt varit, och dels deraf att, i följd af tid efter annan

nödiga befunna och derför i Nåder anbefallda förändringar å de fartyg, som

varit under byggnad, kostnaden för dessa blifvit betydligare än från början

kunnat beräknas.»

»Den i det föregående omnämnda, på fonden yppade brist blifver icke

allenast fullt betäckt om, såsom af mig härofvan blifvit antydt och rätteligen

bör ske, till fonden öfverföres den, enligt Förvaltningens af Sjöärendena uppgift,

på anslaget till Flottans nybyggnad befintliga behållning af 28,561 R:dr

81 öre, utan kommer der att uppstå ett öfverskott af R:dr...... 12,211: 38.

och om härtill läggas följande af mig i det föregående såsom

användbara till byggande af nya krigsfartyg uppgillra behållningar

å reservations-anslagen, nemligen:

a) till Sjö vapnets öfningar med ............................................. 297,788: 62.

b) till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader............... 30,000: —

c) af influtna medel till uppköp af spanmål........................ 468,000: —

äfvensom

d) anslaget till Flottans nybyggnad för år 1870 ............... 162,000: —

och, under förutsättning att detsamma för år 1871 oförändrad!

bibehålies, för sistnämnda år likaledes ......................................... 162,000: —

samt vidare:

e) bidragen till förberörda fond från slopade fartyg samt

material- och virkesförråden med endast 60,000 R:dr för hvart
dera

af nyssberörda 2:ne år, eller tillhopa.................................... 120,000: —

skulle således till anskaffande af ny krigsfartygsmateriel finnas

att påräkna en tillgång af R:dr ...................................................... 1,252,000: —»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. No i, om Statsverket 1870. 9

»Då denna tillgång, enligt hvad i det följande skall under rubriken

»Materiel» närmare utredas, blifver tillräcklig för bekostandet af deri krigsfartygsmateriel,

som under åren 1870 och 1871 kan hinna anskaffas och för

utförandet under samma tid af andra nödvändiga arbeten in. in., så skulle den

af behållningen å anslaget till sjövapnets öfningar återstående del 202,211

R:dr 38 öre, eller i rundt tal 200,000 R:dr, kunna, under förutsättning att

detta anslag vid sitt nuvarande belopp å Riksstaten bibehålies, erbjudas Riksdagen

såsom tillgång till fyllande af andra statsbehof.»

2:o. Materiel.

»Sedan, under Skärgårds-Artilleriets öfningsexpedition sistlidna år, jemfö- Angående

relseförsök blifvit verkställda med pansarbåtarne Garmer och Sköld för vin

ilande af eu närmare kännedom om dessa fartygs egenskaper, samt under bn9snad *»• msamma

år försöks-skjutningar äfven egt ruin med grafva kanoner af skiljaktig

beskaffenhet, för att utröna deras olika verkan mot pansarplåt, har, med ledning

af de upplysningar, som dessa försök gifvit vid handen, förslag blifvit

utarbetadt till eu ny pansarbåt med fast torn, men för (ifrigt i det hufvudsak!

iga öfverensstämmande med monitor-systemet, försedd med starkare och

fullständigare bepansring än å de förenämnda kanonbåtarne samt så mycket

större ångmachin, som medgifvits af fartygets dimensioner, hvilka sednare

blifvit så bestämda, att äfven denna pansar båt kan genomgå Göta kanal.

Den förslagsvis beräknade kostnaden uppgår till 130,000 R:dr. Derjemte utarbetas,

för att snart underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, förslag till en

större pansarbåt, hufvudsakligen afsedd för Stockholms skärgård och Mälaren,

men, i händelse af behof, äfven för ett vidsträcktare område. Som storleken af

detta, likaledes monitorartade fartyg, är bestämd med afseende på vilkoret, att

det skall kunna genomgå Södertelje sluss, erhåller det större dimensioner än

nyssnämnde pansarbåt och kommer, i följd deraf, att kunna bära såväl en ännu

starkare pansarklädnad som en större och kraftigare ångmachin. Kostnaden

för detta fartyg kan svårligen ännu med tillförlitlighet uppgifvas, men lärer

dock icke kunna beräknas till mindre än 210,000 Ridt. Dessa begge pansarbåtar,

hvilka först nu, efter vunnen erfarenhet genom nyssnämnda försök,

kunnat nöjaktigt konstrueras, torde höra byggas under innevarande år och

Förvaltningen af Sjöärendena erhålla uppdrag att, så snart förslag och ritningar

dertill blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvade och fastställda, gå i författning

om deras anskaffande.»

»Yid framställandet den 5 Januari 1869 af underdånigt förslag till reglering

af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för innevarande år ansåg

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami, 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2, om Statsverket 1870.

jag mig böra föreslå att, jemte afstötande af de under föregående år påbörjade

nybyggnadsarbeten, hvilket skulle medföra eu kostnad af omkring 222,000

R:dr, under år 1870 tvenne pansarbåtar borde byggas, hvilkas sammanlagda

kostnad då antogs komma att'' uppgå till ungefär 240,000 R:dr. Skilnaden

emellan detta belopp och den förslagsvis beräknade kostnaden för de nu ifrågavarande

pansarbåtarne är en följd af de erforderliga förstärkningar och förändringar

i fartygens konstruktion, hvartill de i det föregående omnämnda

försök med pansarbåtar, kanoner och jernplåt gifvit anledning. De till utförande

under år 1870 beräknade arbeten skulle alltså komma att medföra en

kostnad af omkring 562,000 R:dr, hvartill af under året tillgängliga medel

skulle vara att påräkna........................................................................ 222,000 R:dr

och återstoden....................................................................................... 340,000 R:dr

betäckas genom befintliga reservationer å Hufvudtitelns anslag.»

»I afseende på verksamheten under nästkommande år kan icke nu något

mera detaljerad! förslag framställas, än att alla för bekostandet af nybyggnadsarbeten

tillgängliga medel böra användas till anskaffande af pansarbåtar, förstärkning

af monitorerne oah fortsätta skjutförsök. Om, såsom all anledning

är att förmoda, de pansarfartyg, som i år skola byggas, komma att, vid anställd

pröfning, befinnas fullt ändamålsenliga, så torde åtminstone 2 nya sådana

af den större certen böra under 1871 anskaffas. Kostnaden härför kan beräknas

till 420,000 R:dr. Jag skulle ej dragit i betänkande att tillstyrka

byggande! af 3 eller 4 dylika fartyg, om det ej vore oundgängligen nödvändigt

att afse en del af penningetillgången för andra lika vigtiga ändamål.

Vid de i det föregående omnämnda, under sistlidna år verkställda profskjutningar

hafva reffla de kanoners verkan mot pansarplåt visat sig vara så kraftig,

att en förstärkning af monitorernas torn till förökande af deras motståndsförmåga

måste tillvägabringas. Visserligen kunna en del af de för en sådan

verkan mera gynsamma förhållanden, som vid de fredliga försöken alltid äro

för handen, af många skål endast undantagsvis förekomma under en sjöstrid;

sålunda uppkomma, såsom lätt inses, andra verkningar, då från ett på förhand

förbered! fast och orörlig! batteri kanoner ostördt riktas och afskjuta mot en

på bestämdt, uppmätt afstånd derifrån uppförd, mot skottens riktning öfverallt

vinkelrät

mot ett mindre torn, hvars bugtiga, mot skottens riktning mer eller mindre

sneda eller undanböjda yta endast undantagsvis kan träffas vinkelrätt och blott

då röna samma verkan, som den plåna, på öfningsfåltet uppställda täflan. Men

det är dock angeläget, att de stridsredskap, som under freden beredas, blifva,

så vidt möjligt är, tillfyllestgörande äfven under mera sällan förekommande

undantagsförhållanden. Huru detta mål skall kunna ernås med afseende på

våra monitorer och den erfarenhet, som sednast vunnits, utgör för närvarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

I

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1870. 11

föremål för sakkunniges allvarliga och sorgfällig pröfning, och är ingen anledning

att betvifla, det, dels genom förstärkning af monitorernas torn och dels

genom andra anordningar till förminskning af beskjutningens verkan, dessa fartyg

skola bibehålla samma fördelaktiga egenskaper, för Indika de hittills varit

utmärkta. Kostnaden för dessa förändringar kan naturligtvis icke med någon

tillförlitlighet uppgifvas förrän deras beskaffenhet blifvit närmare bestämd;

men då det är af stor vigt att, så snart förslaget till dessa förändringar blifvit

uppgjordt och pröfvadt, arbetet dermed ofördröjligen företages och att medel

för dess verkställande alltså under år 1871 måtte finnas tillgängliga, så torde

för sådant ändamål, på grund af de beräkningar, som varit möjliga att uppgöra,

böra afses en summa af omkring 240,000 K:dr, att under nämnda

år utgå.»

»För att, innan dessa arbeten företagas, kunna på praktisk väg utröna tillförlitligheten

af uppgjorda förslag till fartygstornens förstärkning m. nr., är det

af vigt att profskjutningar kunna företagas. Ehuru åt dessa försök icke behöfver

gifvas någon större utsträckning, torde kostnaden för deras verkställande

dock böra beräknas till 30,000 K:dr.»

»Kostnaderna för de i det föregående föreslagna nybyggnads- och förändringsarbeten

samt profskjutningar skulle alltså komma att under innevarande

och nästföljande år uppgå till följande belopp nemligen:

under år 1870,

till afbildande af sedan föregående år återstående

arbeten............................................................... K:dr 222,000: —

» byggandet af en större pansarkanonbåt...... » 210,000: —

» dito af eu mindre dito ................................. » 130,000:— 562 000''

tmder år 1871,

» byggande! af 2:ne pansarkanonbåtar............ R:dr 420,000: —

» förstärkning af monitorer .............................. » 240,000: —

»skjutförsök ...................................................... » 30,000: — »ggg qqq. _

eller tillsammans R:dr 1,252,000: —

hvartill tillgång, enligt den här ofvan meddelade utredning, finnes för år 1870

uti de under föregående år uppkomna behållningar å reservationsanslagen och

för år 1871 dels genom årets nybyggnadsanslag och hvad som kan beräknas

inflyta genom slopning af utrangerade fartyg, dels genom anlitande af den behållning,

som uppkommit genom »influtna medel för uppköp af spanmål», om

s. 12 Kontrollera mot PDF

Angående

ifrågasatt

nedsättning i

anslag et till

båtsmännens

beklädnad.

Angående en ä

detta anslag

befintlig brist.

12 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hvars öfverförande till krigsfartygs-byggnadsfonden med här ofvan föreslaget belopp

af 468,000 B:dr jag således hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade

till Riksdagen göra nådig framställning.»

»I sammanhang härmed och då förhållanden möjligen kunna inträffa, Indika

göra ensidigt, att någon del af de arbeten, för hvilkas utförande den under

år 1871 afsedda medelstillgång är beräknad, skulle anses böra redan under

loppet af innevarande år sättas i verkställighet, anser jag mig höra hos Eders

Kongl. Näjd föreslå, det Nådig framställning må göras till Riksdagen om dess

medgifvande, att de medel, som för 1871 års arbeten blifva anvisade, i sådan

händelse må till det belopp, som derför möjligen kan anses erforderligt, varda

redan under år 1870 för ändamålet disponibla.»

»Båtsmännen5" beklädnad. Detta förslagsanslag, hvilket år 1848, då bestyret

med anskaffning och underhåll af båtsmännens beklädnad öfvertogs af

Kronan, uppfördes på Femte Hufvudtiteln, blef då och har äfven sedermera

vid de tillfällen, då förhöjningar deri beviljats, varit betecknad med tillägget

högst, till utmärkande, att anslaget, som beräknats jemnt efter det på Statsverket

belöpande bidrag till bekläclnadskostnaden för samtlige effektive båtsmansrusthåll

och rotar, icke skulle få öfverskrida^ men deremot till den del,

som belöpte för sådana rusthåll och rotar, Indika icke på det nya beklädnadssättet

ingått, återbära^ till Statsverket. Ehuru nu, med högst få undantag,

alla rusthåll och rotar funnit med sin fördel förenligt att låta Kronan öfvertaga

bestyret med den egentliga beklädnaden, har dock detta ännu icke hunnit

inträffa i afseende på anskaffningen af de s. k. småpersedlarne, enär bestyret

dermed först är 1867, från hvithet års början anslaget med afseende härå

sednast förhöjdes, af Kronan öfvertogs, och är det således, enär tillgång ständigt

måste förefinnas till betäckande af beklädnadskostnaden för de rusthåll

och rotar, som efter hand ingå på det nya beklädnadssättet, angeläget att anslaget

bibehålies vid sitt nuvarande belopp och att den af Statskontoret såsom

det vill synas af dess ofvan omförmälda berättelse ifrågasätta nedsättning med

11,457 R:dr icke bör ega ruin, helst, under iakttagande af den för anslaget

gällande föreskrift, deri uppkommande besparingar i allt fall komma Statsverket

tillgodo.»

»Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar. Vid

1862—1863 årens Riksdag blef detta anslag, på grund af Förvaltningens af

Sjöärendena underdåniga framställning, förhöj dt till det belopp af 118,400

R:dr, hvarmed detsamma allt sedermera varit på Hufvudtiteln upptaget. Om,

sådant oaktadt, sedermera på anslaget uppstått brist, hvilken vid slutet af år

1868 uppgick till 259,751 R:dr 47 öre, kan detta förhållande, så framt de

beräkningar, som lades till grund för anslagets förhöjning, voro tillförlitliga,

icke förklaras på annat sätt, än att för Marinregemente!, för hvithet passe
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o B om Statsverket 1870. 13

volansen ej är grundad på medelberäkning, under sednare åren måst anskaffas

beklädnadspersedlar med längre slitningstid, Indika i följd deraf fordrat betydligare

anskaffningskostnad än persedlar af kortare varaktighet, helst priset

på beklädnadsartiklar under tiden snarare varit lägre än tillförene och föröfrigt

antalet af det manskap, som bort beklädas, icke ökats. Det bör således

kunna antagas, att bristen å anslaget hädanefter, i följd af mindre kostsamma

anskaffningar, åter skall nedgå och synes derför det anmärkta förhållandet icke

för närvarande höra föranleda till någon åtgärd.)/

3:o. Diverse anslag.

»1 öfverensstämmelse med Eders Kongl. Majds uti särskild Nådig propo- Angående

sition till sistförfluten Riksdag gjorda framställning om upphörande af det på

Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag till Handels- och Sjöfartsfonden emot det 2.™ anslag.

att vederlag för de bidrag, som till åtskilliga statsbehof från donna fond utgått,

vederbörande Hufvudtitlar tillgodokomme, äro å Femte Hufvudtiteln såsom årliga

anslag nu uppförda för sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet

60,000 R:dr och för lifräddningsanstalterna på Rikets kuster 10,000 R:dr.

Då likväl dessa anslags natur icke blifvit i Riksstaten närmare bestämd och

de behållningar, som å desamma möjligen kunna uppstå, i följd deraf komma

att ingå bland Hufvudtitelns allmänna besparingar och således möjligen icke

blifva för dermed egentligen afsedda ändamål disponibla, men beloppet af

de utgifter, som med ifrågavarande anslag böra bestridas svårligen kan, med

afseende på beskaffenheten af de behof, som med dem afses, på förhand hvarje

är närmare bestämmas, har jag ansett nödigt och får derför hemställa, det

Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad som egt

ruin med det jemväl förut från Handels- och Sjöfartsfonden utgående anslag

till expeditioner för handelns skyddande, förstnämnda 2:ne belopp jemväl må

vid regleringen af Riksstaten för år 1871 få på Femte Hufvudtiteln såsom

Reservationsanslag upptagas.»

»Sedan, till följd dels af den år 1865 anbefalda här ofvan omförmälda Angående

minskning i det år 1837 bildade spanmålsreservupplag vid flottans station i ITJagJtVu

Karlskrona, dels genom efter hand beslutade indragningar af arbetarestyrkan ‘P^åimppå

kronovarfven, å anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader be- handbaglri- °Ch

hållningar numera årligen uppstått, vid hvithet förhållande nedsättning i det å kostnaderFemte

Hufvudtiteln till 30,000 R:dr nu uppförda anslaget ansetts kunna ega ruin,

får jag fördenskull, i enlighet tillika med Förvaltningens af Sjöärendena i

sådant afseende gjorda förslag, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Näjd måtte föreslå Riksdagen att med 10,000 R:dr nedsätta anslaget till spån
-

(

s. 14 Kontrollera mot PDF

Angående

förhöjning i

anslaget till

i''ese~ och

traktamentspenningar.

Angående

anslaget till

Lots- och Fyrinrättningen.

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.is Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1870.

målsupphandlings- och bagerikostnader samt således i 1871 års Riksstat upptaga

detsamma till 20,000 R:dr.»

»Bese- och trdktamentspenningar. Detta förslagsanslag, som i Riksstaten

upptages med 5,000 R:dr, har alltid måst öfverskridas, år 1868, enligt hvad

Statskontoret uti dess ofvanberörda underdåniga berättelse af den 1 December

sistlidna år upplyst, med ett belopp af 9,421 R:dr. Det synes af räkenskaperna

att, sedan genom Kongl. Kungörelsen den 10 Maj 1867 en lägre tariff

än den i gällande resereglemente i allmänhet föreskrifna blifvit fastställd för

de Sjöförsvaret tillhörande embets- och tjenstemäns resor och extra tjensteförrättningar,

utgifterna å detta anslag förminskats; men då emellertid anslaget

ännu år 1868 öfverskreds med ofvannämnda betydliga belopp, synes skål vara

för handen, att detsamma i förhållande till omförmälda brist förhöjes; och får

jag derför i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte föreslå

Riksdagen att till detta anslag öfverföra det belopp af 10,000 R:dr, hvarmed

anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader ansetts kunna förminskas.

Härigenom skulle nu ifrågavarande förslagsanslag komma att höjas till

15.000 R:dr och den föreslagna öfverflyttningen således icke leda till någon

förändring i Hufvudtitelns slutsumma, men dock i sjelfva verket för Statsverket

medföra en årlig besparing.»

»Hvad angår de af Statskontoret omnämnda behållningar, som år 1868

uppstått på förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för

dels Sjöförsvarsdepartementets Kansliexpedition med 215 R:dr och dels Sjöförsvarets

stationer och depot med 203 R:dr, så äro dessa belopp alltför obetydliga

för att någon förändring i anslagen deraf torde höra föranledas, i synnerhet

som, hvad det förstnämnda af dem angår, dess summa vid hvarje statsreglering

plägar undergå j dunkning till jemnande af Hufvudtitelns slutsumma.»

4:o. För handeln.

»Då reservationsanslaget till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande

.personal hittills städse blifvit å Hufvudtiteln uppfördt med samma belopp som

det, hvartill inkomsten af fyr- och båkmedel ansetts kunna uppskattas och

denna inkomst för år 1871 beräknats, likasom i innevarande års Riksstat, till

650.000 R:dr, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd måtte

föreslå Riksdagen att ofvanberörda anslag fortfarande äfven för nästa år å

Femte Hufvudtiteln upptaga till lika belopp, med tillägg af ett med anslaget

städse förut förenad! räntebelopp af 460 R:dr, så att anslaget komme att med

tillsammans 650,460 R:dr å Hufvudtiteln uppföras, under medgifvande derjemte,

att öfverskotten å statsinkomsten »fyr- och båkmedel» må, såsom tillförene

egt rum, än vidare få för de med nämnda anslag afsedda behof användas.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om StatsverJcet 1870. 15

»Enligt nu gällande Riksstat slutar Femte Hufva dtiteln

med en summa af........................................................................ R:dr 4,223,800: —

och om härtill lägges den, såsom ytterligare tillskott i de båtsmansindelningen

i Blekinge län tillslagne räntor, härofvan

föreslagna summa af............................................................... R:dr 8,200: —

skulle Hufvudtitelns slutsumma blifva .................................... R:dr 4,232,000: —

deraf på förslagsanslagen belöpa 205,556 R:dr 70 öre.

»Sedan Eders Kongl. Maj:t uppå Land!- och Sjöförsvars-Departementens

gemensamma föredragning donna dag i nåder beslutat föreslå Riksdagen: dels

att följande antal båtsmansnummer, nemligen:

4 Norrlands kompanier .......................... 662 man, .

2 Hallands d:o......................................... 364 »

1 Westergötlands kompani .................... 87 »

1 Östergötlands d:o ........................ 194 »

af l:a Bohusläns d:o ................. 100 » och

» 3 Södra Möre kompanier........................ 490 »

tillhopa 1,897 man,

äfvensom Marinregementet må från och med år 1871 till Landtförsvaret öfverflyttas,

dock under förutsättning, hvad båtsmansnumren af Södra Möre kompanier

beträffar, att anslaget till sjövapnets öfningar får till sitt nuvarande belopp fortfarande

utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk,

som i följd af minskningen i båtsmännens antal behöfver för sjötjenstens bestridande

förhyras, dels ock att ej allenast en mot nämnda antal båtsmansnummer

svarande andel, 44,659 R:dr 42 öre, af det å Femte Hufvudtiteln uppförda

anslag till båtsmäns beklädnad, utan äfven de för Marinregementet under

samma Hufvudtitel nu utgående anslagsmedel, beräknade tillhopa till omkring

273,000 R:dr, måtte från Femte till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras, får jag i

underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att,

derest den sålunda ifrågaställda öfverföringen varder af Riksdagen bifallen, ett

emot ofvanberörda summor svarande afdrag från nedannämnda anslag å Femte

Hufvudtiteln må ega rum och vid Riksstatens uppgörande iakttagas, nemligen:

å anslaget till båtsmäns beklädnad............................................ R:dr 44,659: 42.

å aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer i Karlskrona och

Stockholm samt depot i Göteborg, penningar R:dr... 96,030: so.

11,153 kubikfot 2 kannor 75 kubiktum oindelt

spanmål, å 2 R:dr 10 öre kubikfoten............... » 23,421: 88.

Transport Runt R:dr 119,452: 68. 44,659: 42.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport R:mt R:dr 119,452: 68. 44,659:42.

å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer,

matroser och skeppsgossar ................................. » 79,610: 67.

å anslaget till gemenskapens vid Sjöförsvaret

natura-underhåll..................................................... » 74,342: 40. 273 4Q5. 75

eller tillsammans R:mt R:dr 318,065: 17.»

Angående »Enligt från Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan inkomna be
mwTTcT

räkningar, grundade på den under år 1868 och föregående år vanna erfarentjenstemåns

het om nredelsbeliofvet för pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och tjenstepmnonenng.

män sarnt betjente efter den vid 1859 och 1860 årens Riksdag godkända och

genom Nådiga Cirkulärbrefvet den 20 November sistnämnda år fastställda stat,

skall denna pensionering kunna, likasom för år 1870 antagits, äfven under år

1871 upprätthållas, om för samma år blefve att påräkna ett kreditiv, till lika

belopp med det allt sedan år 1866 derför bestämda, eller 72,000 R:dr, att

jemte den förmodade behållningen på 1870 års redan beviljade enahanda kreditiv

för ändamålet användas; och då Direktionen tillika förklarat sig anse

någon nedsättning i nämnda summa icke, utan äfventyr af brist i pensioneringstillgångame,

kunna ega rum, får jag, vid sådant förhållande, i underdånighet

hemställa, det måtte Eders Kongl. Näjd i nåder föreslå Riksdagen

att, för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-Krigsmanskassan i tillfälle

att till Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked,

genast utgifva pension enligt de för Kassan gällande pensioneringsgrunder, än

äfven bereda tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioner, jemväl friår

1871 på Riksstadens Nionde Hufvudtitel anvisa ett kreditiv å 72,000 R:dr,

med rättighet för nämnda Kassas Direktion att å detta kreditiv under loppet

af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt

blifvit i hvad mån det för år 1870 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen

åtgått; dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats

må för 1871 års pensionering i män af behof användas.»

Angående »Likaledes och enär, såsom Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan

^sjöförwaretf ådagalagt, det från 1861 års början äfven såsom kreditiv beviljade årliga anafikedade

slag af 40,000 R:dr till förbättrad pensionering åt afskedadt manskap från de

gemenskap. gj()försvaret tillhörande corpser och stater fortfarande blifver för omförmälda

ändamål erforderligt, så framt de för samma i allmänhet behöfvande gemenskap

fastställda pensioner skola vid nuvarande belopp kunna bibehållas, finner jag

mig böra hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att, för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 17

upprätthållande under år 1871 af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade

förbättrade pensionering, sådan denna genom Nådiga Cirkulärbrefvet den 20 November

1860 blifvit bestämd, på Riksstatens Nionde Hufvudtitel anvisa ett kreditiv

af 40,000 R''dr, att utgå på det sätt och under samma vilkor, som här

förut i afseende på kreditivet för pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och

tjensteman samt betjente föreslagits.»

»I händelse hvad sålunda blifvit af mig om nyssberörda 2:ne till uppförande

på Nionde Hufvudtiteln föreslagna pensioneringsbidrag i underdånighet

hemstäldt, af Eders Kongl. Näjd i nåder gillas, lärer underrättelse derom få

meddelas Chefen för Finans-Departementet för iakttagande deraf vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under nämnda Hufvudtitel, och

torde Eders Kongl. Näjd, uppå bemälde Departements-Chefs underdåniga föredragning,

besluta om fortfarandet af de på samma Hufvudtitel redan uppförda

ständiga anslag till Sjöförsvarets pensionsinrättningar.»

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter behagade

Kong]. Näjd till alla delar i under bifalla hvad

nu, i afseende på regleringen af utgifterna under Riksstatens

Femte Hufvudtitel och i (ifrigt för Sjöförsvarets

behof ifrågasätta anslag, blifvit af Departements-Chefen i

underdånighet hemstäldt; och skulle det om hvad Kong],

Majd sålunda härutinnan beslutat förda Protokoll FinansDepartementet

meddelas, för att läggas till grund vid författandet

af Kongl. Maj ds Nådiga Proposition om Statsverkets

tillstånd och behof i hvad den komme att röra

nämnde Hufvudtitel och Sjöförsvarets behof.

In fidem Protocolli

Anton Granlund.

Bih. till Biksd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1870.

1

Ltdrag af Protokollet, ''öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott

den 7 Januari 1870.

N ä rvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve

Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och

Adlercreutz.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin anmäldes

vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Departements-Chefen, Stats-Rådet Adlercreutz anmälde de ärenden,

som röra regleringen af utgifterna under Riks-Statens Sjette Hufvudtitel

för år 1871, samt anförde dervid, beträffande

l:o. Departementets Expedition.

Behofvet af särskilt anslag till ett biträde vid de kommunala ärendenas

beredning och expedierande är nu lika stort om icke större än under

Bih. till Biksd. Prot. 1870. 1. Samt. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

de närmast föregående åren. Antalet af nämnde ärenden har nämligen

icke minskats och totalantalet af de till Departementets Expeditions handläggning

hörande mål har ökats år 1868 med 41 och sistlidet år med ytterligare

108 mål.

Detta förhållande gifver mig anledning hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen begära, att till arvode åt ett slikt biträde

jemväl för 1871 å extra stat anvisas 1,800 R:dr.

2:o. Statistiska Talielikommissioneii.

Chefen för Statistiska Centralbyrån har uti underdånig skrifvelse af

den 3 November sistlidet år anhållit, att Byråns vaktbetjentes aflöning,

700 R:dr, som enligt gällande stat utgå med 500 R:dr till en vaktmästare,

hvilken åtnjuter fri bostad, och med 200 R:dr till eu biträdande vaktbetjent,

måtte ökas till 1,000 R:dr. Till stöd för donna anhållan är anfördt: att

göromå,len med expedierandet till in- och utrikes orter af tryckta berättelse!''

och formulärblanketter vore för Byrån högst betungande; att allt som

afsända skulle afräkna^ inpackas och med adresser förses; att, enligt

utomlands gällande föreskrifter för transport med post eller på jernväg,

alla dit afgående paketer måste insys i eller omslutas af vaxduk eller dylikt;

att försändningar med den inrikes posten måste fördelas i mindre

paketer, som icke få öfverstiga eu bestämd vigt, hvarföre det ofta vore af

nöden att våga de paketer, som skola afsända^ att det vore misshushållning

att, utöfver hvad som oundgängligen erfordrades, för dessa expeditionsbestyr

taga tjenstenit!nuens tid i anspråk: att vaktbetjeningen alltså deruti

inöfvats och att ökad ersättning till vaktbetjeningen påkallades för att kunna

på denna väg fortgå till vinnande af tidsbesparing för tjenstemännen.

Då den ifrågasätta anslågstillökningen synes vara af behof påkallad,

tillstyrker jag, att Eders Kor.gl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att med

300 R:dr eller till 15,750 R:dr höja aflöningsmedlen för Statistiska Centralbyrån,

så att anslaget till Statistiska Tabellkommissionen kommer att uppgå

till 30,000 R:dr.

3:o. LimiStmiiteristateii.

Uti skrifvelse af den 13 Maj 1868 har Riksdagen förmält, dels att

framställning blifvit hos Riksdagen gjord derom, att Andrelandtmätaretjensterna,

såsom obehöfliga, måtte indragas, dels att, enär inom åtskilliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 3

provinser skiftesarbetena kunde anses i det närmaste afslutade och således

en betydlig minskning i behofvet af Landtmäteritjenstemän inom kort vore

att förvänta, den sålunda väckta frågan om en förenklad organisation af

Landtmäterikorpsen synts Riksdagen vara förtjent af uppmärksamhet; anhållande

Riksdagen derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt

öfvervägande, huruvida och på hvad sätt en förändrad organisation af

Landtmäterikorpsen i riket må kunna genomföras, så att dessa tjenstemäns

antal icke blefve större än hvad behofvet kräfde.

Öfver donna Riksdagens skrifvelse har Landtmäteri-Styrelsen afgifvit

underdånigt utlåtande, deruti Styrelsen, som, derest Riksdagens skrifvelse

kan anses afse äfven de tjensteman, som äro anställde vid General-Landtmäteri-kontoret,

härom åberopat hvad Styrelsen andragit uti det af Eders

Kong], Maj:t redan pröfvade ärendet angående väckt fråga om Öfveringeniörstjenstens

indragande, beträffande Förstelandtmätaretjensterna uttalat

den åsigt, att dessa tjenstår icke kunna undvaras. Hvad derefter angår

Andrelandtmätaretjensterna har Styrelsen anfört, att dessa tjensters innehafvare

i sjelfva verket ej voro annat än med lön på stat försedde Kommissionslandtmätare

utom derutinnan, att de borde, då landtmäterigöromål

skola verkställas ensamt för kronans räkning, jemte Förste Landtmätarne,

sysselsättas med sådana göromål, mot åtnjutande af allenast trefjerdedels

arvode; men att då, enligt 9 § 3 mom. Landtmäteri-Instruktionen och 19

§ 1 mom. Landtmäteri-Taxan, nämnda göromål kunna, om Förste och Andre

Landtmätarne äro hindrade att dem verkställa, uppdragas åt öfriga Landtmätare

emot fullt arvode, syntes Andrelandtmätaretjensterna kunna indragas

genast, för så vidt sådana nu äro lediga, och för öfrig! i den män

deras nuvarande innehafvare afgå. Härvid har Styrelsen emellertid ansett

sig höra fästa uppmärksamheten på några i Styrelsens tanke särdeles behjertansvärda

omständigheter och för sådant ändamål vidare yttrat: att

landtmäteri-förrättningarnes antal och vidd under de sednare åren högst

betydligt aftagit; att vid Allmänna Skiftesverket voro anställde 102 vice

Kommissionslandtmätare och 219 Kommissionslandtmätare, hvilka icke tillika

voro Storskiftes- eller Afvittrings-landtmätare och ej eller hade lön på

stat, utan voro för sin utkomst uteslutande beroende af hvad de kunde förtjena

genom förrättningar vid Skiftesverket; att de fleste af desse 321

tjenstemän, helst de från början varit obemedlade, genom den omnämnda

minskningen i göromål råkat i svårt ekonomiskt betryck, hvilket säkerligen

komme att än vidare ökas isynnerhet för de äldre och mindre arbetsföre,

hvilka icke kunde täfla med de yngre om verkställigheten af de återstående

göromålen; att donna de äldres beklagansvärda ställning blefve än svårare

efter indragning af Andrelandtmätaretjensterne, emedan de med dessa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

tjenster förenade löner, ehuru små, dock lemnade tillgång till ett tarfligt

uppehälle; att desse vanlottade äldre tjensteman likväl emot ett

ringa arvode, som icke medgifva besparingars afsättande, utan kostnad

för Statsverket beredt det allmänna betydliga fördelar dels genom

verkställda ägoskiften, som varit första vilkoret för landtbrukets uppbringande

till dess nu varande höga ståndpunkt, och dels genom fullgörande

af den så kallade publika renovationsskyldigheten, hvarigenom Statens

dyrbara kartearkiv riktats och materiel samlats till geografiska, ekonomiska

och geologiska karte verken; att härifrån väl icke kunde härledas

laglig skyldighet för Staten att gifva ersättning eller lön åt de i dess tjenst

Kvarstående äldre Kommissionslandtmätarne, men att billigheten talade härför

vid betraktande deraf, att dessa gamle tjensteman dels genom olyckliga,

af dem ej vållade omständigheter blifvit satte ur stånd att få arbete och

dagligt bröd åt sig och familjer samt dels genom landtmäteriinstruktionerna,

så val den äldre upphäfda, som den nu gällande, tillförsäkrats att njuta befordringsrätt

till alla tjenster vid Landtmäteristaten, en försäkran, som, derest

Andrelandtmätaretjensterna körnare att indragas, icke uppfylldes så vidsträckt,

som derförinnan varit att förmoda och hoppas; att en sådan ersättning

icke behöfde blifva permanent, utan kunde beviljas endast för den närmaste

framtiden, högst 10 år, intill dess den alltför talrika landtmäteripersonalen

blifvit så mycket förminskad och de nu rådande svåra konjunkturerna

för jordägarne så förbättrats, att de återstående landtmätarne kunde

få jemn och tillräcklig sysselsättning i tjensten; samt att slik ersättning skulle

kunna åstadkommas utan ökning af Statsverkets nuvarande utgifter för landtmäterikorpsen,

om indragne Andrelandtmätares löner Unge dertill användas.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit har Landtmäteri-Styrelsen hemställt

om vidtagande af åtgärder i sådan riktning, att den till hvarje Andrelandtmätaretjenst,

som kan komma att indragas, hörande lön, 900 R:dr, må

under högst 10 år fördelas i tvä lika störa exspektansarvoden och tilldelas

äldre Kommissionslandtmätare att af dem innehafva^ intill dess de blifvit

lagligen berättigade till pension å Rikets Allmänna Indragningsstat.

Slutligen har Styrelsen förklara! sig icke kunna afgifva något förslag till

omorganisation af landtmäterikorpsen, hvarigenom landtmätarnes antal kan,

utan afbidan på de nu anställdes successiva afgång, minskas till hvad behofvet

krafvel-, enär alla landtmätare äro genom landtmäteriinstruktionen

samt fullmakter eller konstitutorial tryggade vid sina befattningars innehafvande

intilldess de derifrån erhålla afsked på egen begäran eller för fel i

tennsten och vid rättigheten att under tiden få sysselsätta sig med tjenstegöromål,

i den mån sådana erbjudas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil. B:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

I det ämne, hvarom nu är fråga, hafva jemväl andra underdåniga framställningar

blifvit gjorda. Landtmätarne i Christianstads län hafva nämligen anhållit,

att nämnda län måtte i landtmäteridistrikt indelas; och sedan en bland

landtmätarne i riket bildad förening, som benämner sig Landtmäteriföreningen,

åt utsedde komiterade uppdragit att utarbeta förslag till en förändrad

organisation af landtmäterikorpsen, hafva bemälde komiterade i underdånighet

öfverlemnat ett sådant, af största delen af rikets landtmätare godkändt

förslag, med anhållan, att detsamma måtte tagas i nådigt öfvervägande

vid pröfningen af Riksdagens af mig nyss föredragna framställning,

samt att, om förslagets hufvudgrunder gillades, Eders Kongl. Maj:t täcktes

åt en komité uppdraga att utarbeta detaljerad! omorganisationsförslag. Grunddragen

i komiterades förslag äro: att ekonomiska karteverkets arbeten med

undantag af upprättandet af stomkarta och karteutgifningen, hvilka två slags

arbeten komiterade ansett icke vara för karteverkets hufvudändamål nödvändiga,

skulle öfverlemnas åt landtmätarne i orterna; att desse jemväl borde

öfvertaga hushållningssällskapens bestyr med uppgifters insamlande för jordbruksstatistiken;

att Förstelandmätarne ej vidare skulle äga åtaga sig enskilda

förättningar, utan i stället borde, hvar för sitt län, hafva öfverinseende! öfver

och ledningen af de från ekonomiska karteverket och hushållningssällskapen

på landtmätarne öfverflyttade arbeten för jordbruksstatistiken, utöfva

närmaste tillsynen öfver öfrige landtmätarne i länen samt vara sjelfskrifne

biträdande landtmätare vid syner och ägodelningsrätts-sammanträden eller

ock, hvilket vore önskligare, göras till ledamöter i ägodelningsrätterna, om

en sådan förändrad domstolsorganisation kunde tillväga!)ringas; att Andrelandtmätarebefattningarne

skulle indragas; att hela riket borde indelas i

landtmäteridistrikt, hvilkas antal antagits kunna bestämmas till omkring

200, med en på stat aflönad landtmätare i hvarje distrikt; att desse distriktslandtmätare

skulle, med rättighet att få antaga extra landtmätare såsom

tjenstebiträden, hvar inom sitt distrikt verkställa alla privata landtmäteri - förrättningar och derjemte, i den mån de privata förrättningarne det medgåfve,

eller i brist på sådana, verkställa arealafmätningar för jordbruksstatistikens

behof samt, alltefter som nu varande justerare från sina befattningar

afgå, justera mått, målkärl och vigter; att de nu på eget ansvar

arbetande landtmätarne, som icke kunde blifva försedde med distrikt eller

anställde såsom tjenstebiträden hos distriktslandtmätarne, skulle sysselsättas

med arealaffattningar för jordbruksstatistiken emot arvode efter taxa. För

genomförandet af en sådan omorganisation hafva komiterade ansett särskild

kostnad för Statsverket icke vara erforderlig, enär dertill skulle kunna användas

dels lönerna för Andrelandtmätarebefattningarne, som komma att

indragas, dels anslagen till det ekonomiska karteverket samt de bidrag, hus
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil N:o 5 a) till Kougl. Maj:ts Nåd. Brott. N:o 1, om Statsverket 1870.

hållningssällskapen antagligen skulle finnas villige att lemna för insamlandet

af de jordbruksstatistiska uppgifterna, hvilka nu för sällskapen medförde omkostnader,

dels ock anslaget till utflyttningshjclp efter skiften, för hvilken

utflyttningshjclp skiftesdelägarne kunde beredas motsvarande vederlag genom

nedsättning af landtmätarnes arvode för skiftesförrättningar ne.

Äfven öfver nu anmälda framställningar och förslag har Landtmäteri-Styrelsen

afgifvit underdånigt utlåtande. Deri har Styrelsen gjort åtskilliga

anmärkningar emot speciel delar af komiterades förslag samt angående principen

om rikets indelning i landtmäteridistrikt sökt vederlägga af några

landtmätare deremot gjorde invändningar samt i öfrigt hufvudsakligen yttrat:

att då en mycket stor pluralitet af landtmäteripersonalen godkänt komiterades

förslag, så syntes deraf, att landtmätarne sjelfve ansett sagda princips

genomförande vara för dem fördelaktigt; att hvad jordägarnes intresse

anginge, de nuvarande områdena för landtmätarnes verksamhet, nämligen

länen, vore för störa och derigenom medförde flora olägenheter, enär jordägare

och landtmätarne ofta icke kände hvarandra och de sednare voro

obekanta med de för vissa traktör stundom förekommande egendomliga förhållanden,

samt landtmätarnes resekostnader för mindre förrättningar blefvo

större än de behöfde vara samt att Styrelsen, efter öfvervägande af de skäl,

som talade för och emot distriktsindelning, funne de förra vara öfvervägande

och derföre hyste den åsigt, att alla län herde, efter vcderbörandes hörande,

indelas i landtmäteridistrikt, derest icke i afseende på något visst län förekomme

giltiga skäl för uppskof med distriktsindelningen derstädes; att dessa

distrikts antal icke herde rättas efter det nuvarande antalet af landtmätare

utan i allmänhet efter domsagornas antal, dock så, att der domsagorna voro

alltför små eller störa, jemkningar kunde göras; att de nu varande landtmätarne

herde fördelas på distrikten med hänsigt till beräknelig tjenstegöromål

inom hvarje och med rättighet till tjenstgöring såsom medhjelpare, om

göromålen i eget distrikt togo slut, hos landtmätare i annat distrikt; samt

att, så vidt sådant utan förnärmande af någon landtmätares lagliga rätt

kunde ske, Landtmäteri-Styrelsen herde bemöda sig om förminskning af landtmätarnes

antal till dess att blott en landtmätare funnes i hvarje distrikt.

Frågan om distriktsindelnings införande i Christianstads län är till

bifall förordad ej mindre af Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i länet,

än äfven af Landtmäteri-Styrelsen, hvilken föreslagit distriktens antal till 4,

som skulle komma att omfatta, det första: staden Christianstad samt Willands

och Östra Göinge härader; det andra: staden Cimbrishamn samt Albo,

Gärds, Järrestads och Ingelstads härader; det tredje: Westra Göinge härad

och det fjerde: staden Engelholm samt Bjäre, Norra Åsbo och Södra Åsbo

härader.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl Maj:ts Nåd. Pro)>. N:o 1, om Statsverket 1870. 7

För åstadkommande af jemvigt i förhållandet mellan landtmätarnes

antal och de dem tillkommande göromål har så val hos Kongl. Maj:t, som

hos Landtmateri-Styrelsen den grundsats under sednare tiden gjort sig

gällande, att befordringar och anställningar vid landtmäterikorpsen borde

ske i så inskränkt omfång, som möjligt. Redan genom den af Eders Kongl.

Maj:t den 6 Augusti 1864 utfärdade Landtmäteri-Instruktion har ock blifvit

förklaradt, att länen kunna indelas i vissa landtmäteri-distrikt, försedda med

egna landtmätare, om Kongl. Maj:t, uppå derom gjord framställning, finner

skål att sådant tillåta; och förutsätter en sådan indelning i landtmäteri-distrikt

utan tvifvel, antingen att landtmätarnes antal ej är större,

än som motsvarar beliofvet, eller ock att antalet småningom skall dertill

nedbringas. När nu Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t uttryckt önskan om

genomförande af en förändrad organisation af landtmäterikorpsen, så att

dessa tjensteman antal ej blefve större, än hvad behofvet kräfde, kan jag

svårligen tänka mig att donna organisation skulle kunna gå i annan riktning

än till omförmälda distrikt-indelning, för hvilken obestridligen särdeles

be aktans vårda skål blifvit af Landtmäteri-F öreningens komiterade och

Landtmäteri-Styrelsen anförda och hvilken, såsom handlingarne utvisa, i

allmänhet blifvit af landtmätarne med synnerlig förkärlek omfattad. Denna

fråga har jemväl flera gånger förut varit å bane; men om än antagas kan,

att ju längre skiftesverket framgått, desto mera hafva ock betänkligheterna

mot systemets antagande försvagats, vågar jag dock icke tro, att det allmänna

föreställningssättet ännu är tillräckligen förberedt för distriktindelningens

allmänna genomförande och än mindre anse mig berättigad att,

utan afseende å de olika förhållanden, som inom skilj da delar af landet

kunna påkalla olika anordningar, tillstyrka ett allmänt för hela riket gällande

påbud i detta hänseende. På den genom omförmälda Instruktion

antydda vägen synes mig deremot saken kunna i stillhet framgå och utvecklas;

och då nu fråga af landtmätarne inom ett län blifvit väckt om

detsammas indelande i distrikt och förslaget vunnit understöd af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, synes mig allt skål att deröfver inhemta

länsinvånarnes mening samt, om donna utfaller till förmån för förslaget,

detsamma i hufvudsaken godkänna. Visar sig sedermera resultatet fördelaktigt

och varder på samma sätt, efter samtlige vederbörandes hörande,

distriktindelning införd jemväl i andra län, synes tidpunkten vara inne att

till pröfning företaga frågan i en allmännare omfattning.

En omständighet, som, i sammanhang med en allmännare reglering af

distriktväsendet, dock måste tagas i betraktande, är distriktlandtmätarnes

förseende med en viss årlig inkomst såsom lön eller arvode. Vill man för

framtiden till dessa befattningar kunna påräkna dugliga och redhara män,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 5 a) till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

torde ett oeftergiflig! vilkor derför vara att tillförsäkra dem, att de, äfven

om förrättningar till följd af missgynnande omständigheter under något år

alldeles uteblifva, dock ej skola komma i saknad af det nödvändigaste för

sin bergning. Tillförsäkras dem åter ett visst, om än ringa, ärligt belopp

såsom löneförmån, kan otvifvelaktigt ersättningen för deras arbete i

stället nedsättas till förmån för jordbrukarne, som deraf sig begagna. Ehuru,

såsom redan blifvit antydt, jag icke har för afsigt att nu framställa ett

allmänt regleringsförslag, har jag dock ansett mig höra anvisa den riktning,

uti hvilken jag trött utvecklingen höra ga. Om, pa sätt Landtmätei lFöreningens

koiniterade yttrat, samlandet af de jordbruksstatistiska uppgifterna

och deltagande i de ekonomiska kartearbetena lämpligen och med

fördel kunde åt landtmätarne i viss mån uppdragas, blefve derigenom ytterligare

tillfälle till eu behöflig inkomst dem beredt.

Hvad särskild! angår indragningen af Andrelandtmätaretjensterna, så,

enär dessa befattningar allt hitintills i det närmaste sammanfallit med

Kommissionslandtmätarnes, finnes egentligen efter min uppfattning intet

skäl, hvarföre de nu höra anses mera öfverflödiga än på den tid, då skiftesförrättningarue

i stor mängd pågingo. Man skulle fastheldre kunna säga,

att då med anslaget till Andrelandtmätarnes löner synes hufvudsakligen

hafva varit afsedt att åt val förtjente Kommissionslandtmätare, en inom

hvarje län, bereda en fast, årlig löneinkomst vid sidan af hvad de med

sitt arbete förtjenade, ett sådan! anslag vore än mera påkallad! nu, då så

ringa tillfälle finnes att något med arbete förtjena. Att alldeles fråntaga

korpsen detta anslag i en tidpunkt, då den genom bristande sysselsättning

befinner sig i den mest tryckta ekonomiska belägenhet, synes mig vara ett

alltför hardt förfarande mot en tjenstemannakorps, som dock så väsentligen

varit vårt land till gagn. Då emellertid hvarken Landtmäteri-Föreningens

koiniterade eller Fandtmäteri-Styrelsen förorda! bibehållande af

Andrelandtmätaretjensterna, och jag ej heller kan vitsorda sjelfva tjensteman

behöflighet, tror jag, att det lämpligaste sättet att tillgodose landtmätarnes

billiga anspråk i förevarande hänseende vore, att vid tjensteman indragning

lönerna Ange användas till landtmätares sysselsättande vid de ekonomiska

kartearbetena till dessas skyndsamma bedrifvande, intilldess, sedan

landtmätarnes antal nedgått, lönerna kunde antingen helt och hållet indragas

eller ock blifva tillgängliga för att underlätta genomförandet af

distriktindelningen.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då skälen så väl för som

emot distriktindelningen finnas uti Landtmäteri-Styrelsens underdåniga utlåtande

framställda, hvadan eu större tillgänglighet af utlåtandets innehåll

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongt. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 9

i denna del synes kunna bidraga till befordrandet af den för frågans lösning

erforderliga insigt, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, derest Andrelandtmätaretj ensterna varda af

Eders Kongl. Maj:t indragne, vid innevarande års slut de, som då äro lediga

eller endast på förordnande inneliafvas, samt de öfriga i mån af innehafvarnes

afgång, lönerna, allt eftersom de blifva tillgängliga, må af Eders Kongl.

Maj:t få användas till landtmätares sysselsättande vid det ekonomiska

karteverkct, samt att Eders Kongl. Maj:t måtte dels medgifva, att Landtmäteri-Styrelsens

ifrågavarande utlåtande, i hvad det afser landtmäteridistrikt-indelningen,

må i ett större antal exemplar till trycket befordras, för

att på förhand tillhandahållas dem, hvilka på något sätt kunna komma att i

frågans behandling deltaga eller deröfver sig yttra, samt kostnaden derför

utgå af Sjette Hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier, expenser, m. m., dels

förordna, att öfver omförmälda af landtmätarne i Christianstads län gjorda

anhållan skall infordras yttrande från Landstinget i nämnda län, dels slutligen

förklara, att vidare åtgärd i anledning af hvad i ena eller andra afseendet

blifvit i underdånighet hemställdt ej för närvarande föranledes.

4:o. Rikets ekonomiska karteverk.

Landshöfdingen 8. P. Bergman, som har öfverinseende öfver ekonomiska

karteverkets arbeten i Norrbottens län har, under åberopande af

sin underdåniga berättelse af den 28 Juli 1865, uppgifvit behofvet af

medel för nämnda arbeten under år 1871 till enahanda belopp, som förut

årligen utgått, eller 20,000 R:dr; och Öfveringeniören Liunggren, hvilken

till innevarande års början varit tillförordnad styresman för ekonomiska

karteverkets arbeten i öfriga delar af Riket, har uti afgifvet underdånigt

förslag till stat för år 1871 beräknat utgifterne för sistnämnda arbeten till

60,000 R:dr.

Till betäckande af dessa utgifter har Liunggren påräknat utom det

ordinarie anslaget 6,000 R:dr och för kartor och ägomätningar inflytande

medel, förslagsvis upptagne till 4,000 R:dr, jemväl ett från 40,000 R:dr

till 50,000 R:dr förhöj dt extra anslag. Såsom skål för den ifrågasätta

anslagsförhöjningen har lian anfört, att de årsanslag, som hittills utgått, på

sätt utredt vore i hans underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens

Revisorers anmärkning mot karteverkets i dess kassaräkning för 1867 upptagna

skuld, icke varit tillräckliga; att sagda skuld, hvilken sedan 1863

existerat och för närvarande uppgång» till 7,656 R:dr 82 öre, syntes höra

Bill. till Bilcsd. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 5 a) till Komjl, Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

betalas utan reduktion af personal eller arbete; att fena af kartograferne

gjort sig förtjent^ af arvodestillökning och att två extra kartografer utöfver

de redan anställde herde antagas.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 sistlidne December ställt karteverket,

utom hvad Norrbottens län angår, under Landtmäteri-Styrelsens

ledning, hvarigenom större delen af det arvode, som förut utgått till styresmannen,

från innevarande års början blifver disponibel till andra utgifter;

så bär Eders Kongl. Maj:t den 31 i sagda månad vid fastställandet

af karteverkets stat inskränkt utgiftsbeloppen så, att redan med innevarande

års anslag karteverkets skuld bör kunna gäldas. I följd häraf och

med antagande att hvad här ofvan i afseende å Andrelandtmätarnes löner

föreslagits varder bifallet, anser jag karteverket, utan den af Öfveringeniören

Liunggren ifrågasätta anslagsför höj ning, kunna och höra fortsättas

med samma belopp, som förut varit för ändamålet anvisade, och hemställer

alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för det Ekonomiska Karteverket hos

Riksdagen äska, utöfver det å ordinarie stat uppförda beloppet 6,000 R:dr,

extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens län och 40,000

R:dr till öfriga arbetena, eller tillsammans 60,000 R:dr.

5:o. Landsstaterne i länen.

Genom särskilda nådiga beslut har Eders Kongl. Maj:t till statsverket

indragit åtskilliga landsstatsboställen emot ersättningar till indelningshafvarne

för ränta, afkastning och hyra. Enligt en af Statskontoret afgifven

förteckning på sådane indragna boställen, för hvilka ersättning till

vederbörande tjcnstcmän ännu icke blitvit å anslaget till landsstaterna uppförd,

äro räntorna för sagde boställen upptagna till 223 R:dr och de tjensteinännen

tillagde ersättningar bestämde till sannnanlagdt 3,43 / R:di; och

torde Eders Kongl. Maj it alltså gorå framställning till Riksdagen om den

förändring under denna anslagstitel, att penningeanslaget ökas med 3,43 /

R:mt, men att deremot de indelta räntorna minskas med 223 R:dr.

Vidare och då Eders Kongl. Maj:t, sedan ett stycke mark blifvit till

Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga-jernvägen exproprierad från länsmansbostället

Wara Stommen för 271 R:dr 50 öre, den 31 December 1868

förordna! om sagda belopps öfverlemnande till Riksgäldskontor samt anbefallt

Statskontoret att till boställsinnehafvare!! årligen utbetala 13 R:dr,

utförande omkring 5 procent åt expropriationssumman intilldess ersättningsbeloppet

kunde blifva å Riks-Staten uppfördt, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära, att den innehafvare!! af bostället

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Wara Stommen sålunda tillerkända ersättning för afkomst af exproprierad

jord måtte å anslaget till landstaterne i länen uppföras med 13 R:dr.

6:o. Statens jcrnvägstrafik

Sedan Styrelsen för Statens jern vägstrafik uti afgifvet förslag till omkostnadsstat

för innevarande år upptagit utgifterna sålunda :

l:o för drift och underhåll:

a) för byråafdelningen, dit milkontoret blifvit från maskinafdelningen

flyttadt.............................................. 180,300: —

b) för banafdelningen............................... 1,195,400: —

c) för maskinafdelningen........................ 1,581,000: —

d) för trafikafdelningen........................... 1,118,300: — 4 075,000:__

2:o för nya byggnader och anläggningar 161,825: -—

3:o för nya inventariers och förlagers

ökande............................................. 79,656: — 241,481: _

Summa R:dr 4,316,481: —

samt i sammanhang dermed anmärkt, att det belopp, 16,481 R:dr, hvarmed

nyssnämnda summa öfversteg förut approximativt beräknade kostnader

för år 1870, motsvarades af besparingar på 1869 års anslag, uppkomne derigenom,

att utförandet af åtskilliga för sistnämnda år beräknade arbeten

måst uppskjutas till innevarande år, så hafva utgifterne för jernvägstrafiken

under år 1871 af Styrelsen beräknats uti två så lydande kalkyler:

I

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Statens jern vägstrafiks utgifter för tjensteman och

betjening år 1871.

>

Arvoden.

A) Byråafcleliiingen.

P

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

a) vid Styrelsen.

Generaldirektör ................................................

1

9,000

| 14,500

Byråchef ...........................................................

1

5,500

—

Kansliet.

Sekreterare .........................................................

1

4,000

—

1

Registrator och Aktuarie...............................

1

3,500

—

. 14,000

Notarier...............................................................

2

5,000

—

Kontorsskrifvare...............................................

1

—

1,500

Kammarkontor et.

Kamrerare ........................................................

1

4,000

—

1

Kammarförvandt................................................

1

-- ''

2,400

\ 8,560

Kammarskrifvare .............................................

2

2,160

Revisionskontoret.

Revisor .........

1

3,000

j 4,200

Kontorsskrifvare................................................

1

1,200

Kassakontoret.

Hufvudkassör.....................................................

1

3,000

|

Uppbördskassör ................................................

1

3,500

—

\ 7,700

t. f. Bokhållare ................................................

1

—

1,200

r

Statistiska kontoret.

Föreståndare...................................................

1

4,000

J 5,500

t. f. Bokhållare ................................................

j Anm. Betingsarbeten vid detta kontor, förslagsvis

1

—

1,500

beräknade till 11,500 B:dr, äro i omkost- nadsstaten upptagne tillsammans med betings- arbeten å Milkontoret.

Transport

18

44,500

9,960

54,460

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 13

>

ö

Arvode n.

SL

Fäste.

Föränderliga.

Summa.

Transport

18

44,500

9,960

54,460

Milkontoret.

Milkontrollör......................................

1

3,600

)

Bokhållare ..........................

1

—

1,800

\ 22.380

Kontorsskrifvare................

13

—

16,980

1

Anm. Betingsarbeten vid detta kontor, förslagsvis

beräknade till belopp af 4,500 R:dr, äro i om- kostnadsstaten upptagna tillsammans med be- tingsarbeten vid Statistiska kontoret.

Vaktbetjening ...........................................

3

1,860

1,860

Summa vid Styrelsen

36

44,500

34,200

78,700

b) vid Distrikten.

Intendent ..........................................................

1

5,000

Byrå assistenter................................................

2

—

4,500

Kassörer ..........................................................

3

—

6,300

Bokhållare .........................................................

4

—

5,340

i

Vaktbetjening......................................................

4

—

2,820

Summa vid Distrikten

14

5,000

18,960

23,960

Dessa utgifter äro desamma som de för

1870 beräknade. Till möjligen ifråga- kommande förstärkning af ofvanstående

ordinarie arbetskrafter under 1871 an- håller Styrelsen att få disponera ett be- lopp af...........................................................

1,340

1,340

Summa för Byråafdelningen

50

49,500

54,500

104,000

B) lian a idel nin ge n.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör.....................................................

1

Af donna embetsmans arvode afföres hälf- ten å donna afdelning med..................

3,000

Transport

1

3,000

—

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 5 a) till Konijl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

>

Arvoden.

r-

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

Transport

1

3,000

—

—

Telegrafdirektör ................................................

1

—

3,600

Baningeniör .................................................

1

—

2,400

Summa vid Styrelsen

3

3,000

6,000

9,000

b) vid Distrikten.

\ 7

Bandirektörer ...................................................

3

—

12,300

i Baningeniör er ...................................................

11

—

27,000

| Bokhållare ........................ -...............................

3

—

5.100

Banbetjening....................................................

582

—

234,540

Summa vid Distrikten

599

—

278,940

278,940

Summa för Banafdelningen

602

3,000

284,940

287,940

C) Maskinafdeliimgeii.

a) vid Styrelsen.

[ Öfverdirektör (se Banafdelningen)...............

—

3,000

—

Assistent ............................................................

1

—

2,700

Summa vid Styrelsen

1

3,000

2,700

5,700

b) vid Distrikten.

Maskindirektörer och Assistenter..................

4

—

15,600

j Verkmästare ......................................................

4

—

10,200

Kamrerare ..................*......................................

3

—

8,400

Förrådsförvaltare................................................

3

—

8,400

Bokhållare, ritare och skrifvare ..................

25

—

33,120

Lokomotiv- ock vagnbetjening .....................

311

—

262,680

Förråds- och kontorsbetjening .....................

11

—

6,900

|

Summa vid Distrikten

361

—

345,300

345,300

Summa för Maskinafdelningen; 362

3,000

1348,000

| 351,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1870. 15

>

Arvoden.

Fasta.

Föränderliga.

Summa.

D) Trafikafdelningeit.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör...................................................

1

6.000

—

Assistent ..........................................................

1

—

2,700

Öfverkontrollör.................................................

1

4,000

—

Kontrollörer och biljettförvaltare..................

4

—

9,000

Kontorsskrifvare...............................................

16

—

21,720

Telegrafister .................................................

3

—

3,540

Summa vid Styrelsen

26

10,000

36,960

46,960

b) vid Distrikten.

Trafikdirektörer och Assistenter ..................

8

—

26,700

Stationsföreståndare..........................................

99

—

144,420

Stationskassörer, bokhållare, skrifvare och

biljettörer ....................................................

157

—

138,900

Telegraftjenstemän .........................................

33

—

28,320

Stationsbetj ening .............................................

426

—

170,800

Tågbetjening...................................................

107

—

83,940

Summa vid Distrikten

o

ro

ce

—

593,080

593,080

Summa för Trafikafdelningen

856

10,000

630.040

640,040

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Statens jern vägstrafiks samtlige utgifter under år 1871.

I. Byråafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening..................

Betingsarbeten vid Styrelsens Statistiska-

och Milkontor.........................

104,000:

16,000

Tillfälliga biträden............................

8,000

Missräkningspenningar...................

3,300

—

Inqvarteringsersättningar.................

4,500

—

Reseersättningar och dagtraktamenten

3,000

Anslag till utländska resor ..............

5,000

—

Rit- och skrifmaterialier, post- och

telegramporto, bokbinderi m. in.

5,000

—

Tryckningskostnader..............................

11,500

—

Hyra för tjenstelokaler samt dessas

eldning, belysning och städning......

12,000

-

Bibliotek ..............................................

1,500

—

Inventariers underhåll och förbrukning

300

—

Sjukvård och begrafningshjelp............

1,000

—

Pensioner till under byggnadsarbetena

eller vid trafiken skadade personer

samt till enkor och barn efter till

följd af skada aäidne personer........

5,500

—

Rättegångskostnader, inberäknade ar- voden till juridiska biträden vid

distrikten................................................

1,800

—

Diverse utgifter.......................................

3,600: —

135,800:

50,200:

Summa för Byråafdelningen 186,000:

II. Banafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening................. 287,440. —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad in. in. 61,338: —

Inqvartering................................... 10,625: —

Transport 359,403: —--—

186,000:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870. 17

Transport 359,403: —- ----— 186,000:

Bränsle i boställslägenheter................. 16,145: —

.......................................... 45,396:

Beklädnad

Kontorskostnader ...............................

Underhåll af banvallen........................

„ „ broar, kulvertar och

trummor.....................

„ „ vägar, vägöfvergångar o. d

11,000

9,700

420,944:

24,100

24,800

öfverbyggnaden................ 26,200

Utbyte af sliprar.................................... 150,800

„ „ räler........................................ 202,100

Underhåll af stängsel.............................. 62,000

„ „ husbyggnader å stationerna.

........................... 100,200:

„ „ bangårdsmaskinerier....... 51,700:

„ „ stationsplaner och planteringar.

.......................

„ „ signaleringsinrättningar..

Materialförbrukning för signaleringen

Inventariers underhåll och förbrukning

Expropiationsräntor och kontributioner

Snöskottning.............................................

Reseersättningar och traktamenten.....

Sjukvård och begrafningshjelp...........

Diverse utgifter....................................... 3,200

37,050

--

16,700

—

10,400

—

3,650

—

6,325

—

8,166

—

1,475

—

33,940

—

6,100

—

9,450

—

3,200

—

799,056:

Summa för Banafdelningen 1,220,000: —

III. Maskinafdelningen.

Gemensamma omkostnader.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening.................. 88,320: —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad m. m. 15,180: —

Inqvartering............................................. 16,500: — 120,000: —

Transport 120,000: — 1,406,000: —■

3

Bih. till Biksd. Prof. 1 Samt. 1 Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport 120,000: — 1,406,000: —

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp

samt diverse utgifter....................................... 19,000: —

Lokomotivtjenst.

Ordinarie arvoden till lokomotivförare,

eldare, putsare, pumpare, kolvakter

m. fl......................................................... 231,240: —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad m. m. 58,170: —

Inqvartering........................................... 48,450: —

Kol- och oljepremier ........................ 39,960: — 377.820:__

Inventariers underhåll och förbrukning 7,200: —

Förbrukning af stenkol..................... 410,500: —

„ „ olja och talg.............. 26,000: —

„ „ diverse materialier,... 25,000: —

Eldning, belysning och materialförbrukning

för vattenstationer, lokomotivstall

m. m.................................... 28,400: —

Hyror för lokomotiv.............................. 28,000: —

Resor........................................................ 8,600: —

Sjukvård och begrafningshjelp............ 6,000: — 539,700: -

Vagntjenst.

Ordinarie arvoden till vagnmästare,

putsare, vagnsmörj are m. fl................ 31,440: —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad in. m. 19,460: —

Inqvartering.............................................. 8,200: —

Beklädnad och premier till vagnsmörj

are................................................... 6,250: -- 65,350: —

Materialförbrukning vid smörjning och

renhållning............................................ 19,100: —

Inventariers underhåll och förbrukning 24,600: —

Resor, sjukvård och begrafningshjelp 9,300: — 53 qqq._

Transportmedlens underhåll.

Verkstäders och förrådsbyggnaders underhåll,

belysning, eldning och renhållning.

.................................................. 22,300: —

Transport 22,300: — 1,274,870: — 1,406.000:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 22,300: — 1,274,870: - 1,406,000:

Verksrädernas ångmaskiner.................. 23,500: —

Transporter, last- och lossningar......... 6,200: —

Inventariers underhåll och förbrukning 14,000: —

Resor, sjukvård och begrafningshjelp 4,900: —

Underhåll af lokomotiv och tendrar..... 193,530: —

„ „ person- med flera vagnar 75,000: —

„ „ godsvagnar........................ 93,200: —

„ „ vagnaxlar och hjul......... 46,500:— 479 130-_

Summa för Maskinafdelningen 1,654,000:

IV. Trafikafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening..................

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar,

anmärkningsprocent lönefyll
nad

in. m. ............................................

Inqvartering...........................................

Bränsle till bostadslägenheter............

Beklädnad.................................................

Milpenningar till tågbetj eningen.........

Kontorskostnader...................................

Signalering och belysning inom stationerna.

................................................

Eldning inom stationerna....................

Signalering, belysning och uppvärmning

å bantågen ................................

Diverse materialförbrukning för tra
-

640,040:

134,660:

72,000:

11,440:

48,000:

15,000:

44,800:

25,455:

19,100:

8,200:

921,140: —

fiken och telegraferingen...................

14,530: —

Inventariers underhåll och lerbruk-

ning.........................................................

20,750: —

Hyra för begagnande af främmande

jernvägars vägnar,.................................

30,200: —

Renhållning vid stationerna................

10,300: —

Reseersättningar och traktamenten

14,200: —

Sjukvård och begrafningshjelp............

9,100: —

Transport

196,635: —

921,140:— 3,060,000:

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 196,635: — 921,140: — 3:060,000: —

Ersättning för bortkommet och ska
dadt

gods............................................... 7,500: —

Diverse utgifter..................................... 4,725: — 208 860'' —

Summa för Trafikafdelningen 1,130,000: —

Summa utgifter för drift och underhåll..................................... 4,190,000: —

Nya byggnader och inventarier...................................................... 110,000:—-

Summa summarum utgifter 4,300,000: -—

I den skrifvelse af den 31 sistlidne December, hvarmed Styrelsen aflemna t

nämnda kalkyler, är hufvudsakligen anfördt, att, med afseende å det sannolika

utbytet af sliprar och räler samt de utgifter, en mera försliten rörlig

materiel förutsätter, Styrelsen ansett nödigt beräkna utgifterna för banafdelningen

25,000 R:dr och för maskinafdelningen omkring 73,000 R:dr

högre än för innevarande år; att förhöjningar funnits erforderliga jemväl

för byråafdelningen med omkring 6,000 R:dr och å trafikafdelningen med

omkring 11,000 R:dr; att deremot minskning i utgifterne under år 1871 vore

att emotse i afseende å nya byggnader och inventarier; samt att, ehuru

Styrelsen ej vågade framlägga något bestämdt förslag härom, Styrelsen

dock, med fästadt afseende å nu kända förhållanden, ansett sig kunna antaga,

att utgifterna för nya byggnader och inventarier icke skola komma

att öfverstiga 110,000 R:dr, äfven om deruti inbegripas större arbeten vid

Malmö bangård samt anläggning af en mindre station mellan Malmö och

Akarp, hvarom Styrelsen ernade afgifva särskild! underdånigt memorial.

Slutligen har Styrelsen tillagt, att då ännu ej känd! vore, huruvida Nordvestra

stambanan emellan Carlstad och Arvika i sin helhet eller till någon

del kommer att under 1871 trafikeras och än mindre huru -lång tid af

året en sådan trafik kan ifrågakomma, utgiftsberäkningarne blifvit gjorda

utan afseende på nämnda trafik, och att, om berörda del af nordvestra

stambanan komme att under 1871 för trafik öppnas och om än inkomsterna

å den nya bandelen skulle betäcka utgifterne för densammas trafikerande,

så erfordrades likväl nödvändigt en icke obetydlig tillökning af materialförlaget

i allmänhet och särskild! af lokomotiv och vägnar, hvartill det på

nordvestra stambanan beräknade, af byggnadsmedlen utgående anslaget icke

vore tillräckligt, men hvarom Styrelsen hade för afsigt att med särskild!

memorial i underdånighet inkomma.

Med stöd af hvad Styrelsen för Statens järnvägstrafik sålunda anfört,

hemställer jag, som, då i beräkningarne icke ingå kostnaderna för blifvande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o o a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1870. 21

trafik å nordvestra stambanan mellan Carlstad och Arvika eller å sammanbindningsbanan

genom Stockholm, anser upptagna summan höra ungefärligen

motsvara behofvet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att uppföra förslagsanslaget till statens jernvägstrafik till samma belopp

Som för innevarande år eller 4,300,000 R:dr.

7:o. Skiften och afvittrhigar.

Uti underdånig skrifvelse af den 30 sistlidne November har Landtmäteri-Styrelsen,

med anmälan att afvittringen i Wester-Norrlands län

numera är fullbordad, afgifvit förslag till stat för Storskiftes- och Afvittringsverken

under innevarande år. Enligt berörda förslag, som förut

i dag blifvit af Eders Kongl. Maj:t fastställdt, äro utgifterna beräknade

till följande belopp:

Slöra Kopparbergs län.

Arvode åt Styresmannen....................................- R:dr

d:o åt 7 landtmätare i första lönegraden, P.

J. R. Westerberg, konstituerad den ''i

1869; J. H. T. Rubenius den f 1868; E.

T. Didrikson den | 1865; E. M. Cederstam

och A. Dahlgren den \9 1864; M.

F. Landtmansson den 1862 och P. A.

Adde den A 1860, å 1,500 R:dr till

hvarje ...............................................................

d:o åt 11 landtmätare i andra lönegraden:

C. G. Clason, A. O. Berg, C. G. Klingvall,

A. W. Göös, D. 8. von Wolcker, C.

Egnell, B. H. Iilingvall, E. M. Köppen,

J. G. Andersson, S. Lindstedt cell A.

Steffenburg, ä 2,000 R:dr till hvarje......

Respenningar åt Styresmannen.................................

d:o åt 18 landtmätare ä 200 R:dr till

hvarje.....................................................

öfverarbetesersättningar, beräknade till högst 400

R:dr årligen för hvarje landtmätare, förslagsvis.

....................................................................

2,500: —

10,500: —

22,000: —

600: —

3,600: —

7>2QQ: — 46,400: —

Transport 46,400: -—-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2, om Statsverket 1870.

• Transport 46,400: —

Jemtlands län.

Arvode åt en landtmätare i andra lönegraden,

H. F. Bobin..............................................

Bropenningar åt samme landtmätare ....................

Till Skifteslaridtmätare för rågångsreglcringar, förslagsvis.

.....................................................................

Godtgörelse till Gode Män och för handtlangning,

förslagsvis................................................................

Gefleborgs län.

Till f. d. Af vitt ringsland tmätaren C. E. Wallberg, som, enligt

nådiga brefvet den 8 December 1865, ägor tills vidare

uppbära sitt fordna arvode i nämnda egenskap.................. 900: —

Westerbottens län.

Arvode åt Föredraganden samt för skrifbiträdc 1,200: —

d:o åt Styresmannen............................................ 3,500: —

d:o åt 9 landtmätare i första lönegraden:

J. A. Fagenström, konstituerad den

1867; W. A Segerhammar den « 1867;

L. P. Ågren den y 1866; J. W. Lidblom

den 1865; M. Alsterlund den § 1864;

A U. Orstadius den ''/ 1864; C. A. Ericsson

deri y 1864; J. P. Wikström den y

1862; och C. J. Sandelin den -f 1861 ä

1,500 R:dr till hvarje................................... 13,500: —

d:o åt 9 landtmätare i andra lönegraden:

C. H. Huldt, N. J Gadd, D. Åslund,

A. Backman, E. G. Tunell, W. O. Widestedt,

C. E Furtenbach, J. A. Linder

och A. G. Degerrnan, ä 2,000 R:dr till

hvarje................................................................. 18,000: —

Besepenningar åt Styresmannen................................. 600: —

d:o åt 18 landtmätare ä 200 R:dr till

hvarje..................................................... 3,600: —

Transport 40,400: — 52,300: —

2,000. —

200: —

1,300: —

1,500: -

5,000:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 23

Transport 40,400: — 52,300; —

Öfverarbetesersättningar, beräknade till högst 400

R:dr årligen, för hvarje af 18 Landtmätare,

förslagsvis.............................................................. 7,200: —

Godtgörelse till Gode Män och för handtlangning,

förslagsvis................................................................ 18,000: —

Till inköp af papper och inbindning af handlingar,

förslagsvis.................................................... 400: — 66)0()0: _

Norrbottens län.

Arvode åt Föredraganden samt för skrifbiträde 1,200: —

d:o åt Styresmannen........................................... 1,700: —

d:o åt 3 Landtmätare i första lönegraden:

C. G. Hollström, konstituerad den 2T3 1867;

C. W. Holmström den § 1862 och C. H.

Burman den | 1862, ä 1,500 R:dr till

hvarje................................................................ 4,500: —

d:o åt 12 landtmätare i andra lönegraden:

H. W. Boström, J. J. Sundström, A. M.

Rheborg, J. W. Lindfors, I. Burman J.

W. Hackzell, J. Nordberg, I. Grape, T.

Sel 1 ing, E. M. Horhund, C. J. Grape

och L Ruuth, -å 2,000 R,:dr till hvarje... 24,000: —

Resepenningar ät Styresmannen, enligt gällande

nådiga Landtmäteri-taxa, förslagsvis 600: —

d:o åt 15 landtmätare, ä 200 R:dr till

hvarje.................................................... 3,000: —

Öfverarbetes-ersättningar, beräknade till högst 400

R:dr årligen för hvarje landtmätare, förslagsvis.

........................•"....................................... 6,000: —

Godtgörelse till Gode Män och för handtlangning,

Till inköp af papper, förslagsvis................................. 200: — ^ 200- _

Summa R:dr 169,500: —

Till bestridandet af dessa utgifter finnas disponible det ordinarie

anslaget till skiften och afvittringar 63,000 R:dr, det för innevarande år

på extra stat för ändamålet anvisade anslag 100,000 R:dr, och en af

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Statskontoret kalkylerad behållning å föregående års anslag 6,510 R:dr

71 öre, eller tillsammans 169,510 R:dr 71 öre.

Under förutsättning att arbetena i Störa Kopparbergs, Jemtlands,

Westerbottens och Norrbottens län skola under år 1871 bedrifvas i samma

omfattning, som hittills, hvilket Landtmätcri-Styrelsen förorda!, har Styrelsen

beräknat utgifterna för sistnämnda år sålunda:

för Störa Kopparbergs län:

dels det i innevarande års stat upptagna belopp 46,400: —

dels ock erforderlig tillökning i följd deraf,

att en storskiftes-landtmätare från och med

år 1871 sannolikt kommer att uppflyttas i

högre lönegrad ..................................................... 500: — 4g 90O: _

för Jemtlands län enahanda belopp, som för innevarande år 5,000: —

för Gefleborgs län skulle, enär f. d. Afvittrings-Jandtmätaren

Wallberg, hvilken icke äger behålla innehafvande

arvode från afvittringsmedlen längre än till dess

lian i egenskap af Kommissions-landtmätare kan erhålla

pension å allmänna indragningsstaten, den 20 April

1871 antages hafva uppfyllt de vilkor, som för pensions
rätt

äro stadgade, erfordras högst....................................... 400: —

för Westerbottens län samma belopp, som för innevarande år 66,000: —

och för Norrbottens län:

dels det i innevarande års stat upptagna belopp 51,200: —

dels ock, enär ådagalagd! blifvit, att hittills

beräknade reseersättningar varit otillräckliga

för de inom Pajala socken arbetande landtmätare,

tillökning i sagde ersättningar med

50 R:dr för en hvar af de 7 landtmätare,

hvilka under år 1871 antagligen blifva stationerade

i nämnda socken................................ 350: — 51,550: _

Summa R:dr 169,850: —

I sammanhang härmed torde jag höra anmäla, att ett stort antal

kronohemmansåboer i Asele och Lycksele lappmarkssocknar uti en den

23 sistl. September ingifven skrift beklaga! sig deröfver, att afvittringen

inom nämnde lappmarkssocknar ännu icke kunna! påbörjas, samt i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att

r påskynda afvittrings verkställande i lappmarkerna; att Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Westerbottens län med anledning af berörda anhållan
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

✓

Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hållan förklarat, att åtskillige landtmätare kunna, utan hinder för afvittringens

fullbordande i länets kustsocknar, redan under innevarande år

beordras till arbete inom lappmarkssocknarne; samt att LandtmäteriStyrelsen

förmält sig anse afvittring i lapprnarkerne vara af behofvet

högt påkallad.

Vid det af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens

län upplysta förhållande att afvittringen i länets lappmarkssocknar redan

under innevarande år kan påbörjas, torde kronohetnmansåboernes i Asele

och Lycksele om förmäl da skrift icke höra vid detta tillfälle föranleda

något annat Eders Kong]. Maj:ts beslut, än att Eders Kongl. Maj:t förklarar

sig vilja, efter ny anmälan, taga densamma i öfvervägande i sammanhang

med fastställandet af plan för innevarande års afvittringsarbeten

i länet.

Enär vid innevarande års utgång utan tvifvel all besparing kommer

att saknas å ifrågavarande anslag, samt det ur alla synpunkter är af

stor vigt, att arbetena under den närmaste framtiden bedrifvas i minst

lika omfattning som innevarande år, hemställer jag, med ledning af

Landtmäteri-Styrelsens beräkning, dervid jag icke finner något att anmärka,

att Eders Kongl. Maja täcktes föreslå Riksdagen att för storskiftesoch

afvittrings-arbetenas fortsättande under år 1871 bevilja ett extra

anslag till det belopp, som, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr,

erfordras till det beräknade behofvets fyllande, eller, i iemnt tusental,

107,000 R:dr.

8:o. Befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmaimanäringar.

Under donna anslagstitel har jag att anmäla dels Landtbruks-Akademiens

underdåniga skrifvelse af den 11 sistlidnc December angående fyra

särskilda för främjande af jordbrukets, boskapsskötselns, mejerihushållningens

och trädgårdsodlingens utveckling behöfiiga anslagsbelopp, dels ock *

underdåniga skrivelser om medels anskaffande för de geologiska undersökningarnes

fortsättande.

Hvad nu först angår Landtbruks-Akademiens skrifvelse, så får jag

i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad

deri föreslaget blivit, täcktes hos Riksdagen begära, att följande vid sista

och flere föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för

är 1871 anvisas, nämligen:

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster.

................................................................................................ 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,

ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas

tjenligast dem anställa och der Hushållningssällskapen vilja

förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar ... 3,000: —

c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå

fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård, in. in. 2,000: —

och d) till Svenska Trädgårdsföreningen mot enahanda

vilkor, som vid föregående Riksdagar bestämts............................. 4,500: —

Summa R:dr 15,500: —

Rörande behofvet af anslag för fortsättandet af de geologiska undersökningarne

har numera aflidne Professoren Erdmann uti skrifvelse af

den 10 sistlidne November gjort underdånig framställning. Uti nämnda

skrifvelse rcdogöres för undersökningarnas fortgång under sistlidna år

och upplyses, att en geolog under sagda år afgått och att sex geologer

antagas blifva berättigade att från och med nästa år uppflyttas i högre

lönegrad enligt nådiga brefvet den 31 Maj 1867 med 500 R:dr lönetillökning

för hvardera. Utgifterna för 1871 äro i skrifvelse!! Inlagd!

förslag till stat upptagne till 63,000 R:dr; men då genom försäljning af

kartor ansetts komma att inflyta ett belopp af omkring 2,000 R:dr och

besparing å innevarande års anslag vore att påräkna derigenom, att en

yngre tjensteman, derest särskild derom gjord underdånig framställning

blefve bifallen, skulle såsom Pateontolog anställas i den afgångne geologens

ställe med lägre aflöningsförmåner än denne haft, är behofvet af

anslag för 1871 af Erdmann beräknadt till endast 60,000 R:dr eller enahanda

belopp, som för innevarande och nästföregående åren af Riksdagen

beviljats.

Nyssnämnda förslag till stat är af följande lydelse:

Underdånigt förslag till Utgiftsstat för de geologiska undersök
ningarne

under år 1871.

Geologiska undersökningarncs Chef, med lön af..... 6,000:

6 tjensteman med lön af 2,500....... 15,000:

2 '' d:o d:o 2,000.................................... 4,000: —

2 d:o d:o 1,200................................... 2,400: —

1 vaktmästare d:o ........................................... 600: 28,000: —

Transport 28,000: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

27

Reseräkningar.

Chefens................

9 st. ä 1,400 ....

Transport 28,000:

2,000:

12,600:

Extra arvoden för beskrifningar till kartorna.................................

Utgifter för rekognoskeringarne, såsom kartors fotografiering,

kopiering, inköp och uppfodrang, inköp af nya och reparation

af gamla rekognoskerings- och afvägningseffekter,

frakter för stufflådor, m. in.....................................................

Rit- och skrifmaterialier........................................................................

Laboratorium: Gasförbrukning............................................ 500:

Kemiska reagentier

Inköp af effekter

300

200

Samlingarnes förökande, inköp och bindning af böcker och

kartor, in. in. ................................................................................

Karttrycket: 5 nya blad med tillhörande beskrifningar

ä 2,500..................................................................... 12,500:

Förberedande fotografier.................................... 200: —

Inköp af tryckpapper............................................ 1,500:

Diverse utgifter, såsom:

Kostnaden för värme- och vattenledningarnes begagnande

....................................................................... 1,300: —

Inköp af ved till amanuensens och vaktmästarens

ruin..................................................... 100: —

Rengöring af lokalerna............................................ 150: —

Diverse oförutsedda utgifter ................................. 50: —

14,600:

1,600:

900:

300:

1,000:

800:

14,200:

1,600:

Summa R:dr 63,000:

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 16 November sistlidna år bifallit fram-,

ställningen om en Palseontologs anställande vid undersökningsverket i

stället för deri afgångne Geologen samt, efter det Professoren Erdmann

aflidit, Geologen vid undersökningarne, A. E. Törnebohm, den 7 nästlidne

December erhållit nådigt förordnande att intill 1870 års slut utöfva ledningen

af undersökningarne mot en aflöning, som med 2,000 R:dr, för år

räknadt, understiger den af Erdmann innehafda, har bemälde Törnebohm

i underdånighet anfört, att, då genom det honom meddelade förordnande

en geologs-befattning blifvit ledig, borde, vare sig densamma förblefve

obesatt under hela den tid Chefs-förordnandet för Törnebohm varade eller

extra biträde i stället användes, en större eller mindre besparing i 1870

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

irs utgifter uppstå; att, om härjemte toges i betraktande såväl skilnaden

mellan förre Chefens lön och den för Törnebohm bestämda, som ock den

omständighet, att besparingen i 1869 års utgifter kornrne att öfverstiga

det belopp, hvartill den förut blifvit beräknad, skulle sammanlagda beloppen

af minskade utgifter och ökade inkomster 1870 uppgå till åtminstone

5,000 R:dr, samt att Törnebohm derföre, under antagande, att

föregående årens besparingar må öfverförare till 1871 års räkenskaper,

ansåge ett anslag af endast 55,000 R:dr för 1871 böra hos Riksdagen

begäras.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t för fortsättandet af de geologiska undersökningarne måtte

hos Riksdagen begära ett extra anslag för 1871 till belopp af 55,000 R:dr.

9:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Styrelsen för Teknologiska Institutet har uti underdånig skrifvelse

den 3 sistlidne December anfört, att, enär sistlidna ars Riksdag, med anledning

deraf att undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst meddelas

vid Teknologiska Institutet, indragit anslaget för sådan undervisning vid

Artilleri-läroverket å Marieberg, samt donna undervisning i följd deraf

numera vid sistnämnda läroverk upphört, och Teknologiska Institutet

alltså hädanefter komme att blifva landets högsta läroanstalt för Civil—

ingeniörer, Styrelsen funnit sig böra fästa Eders Kongl. Maj ds nådiga

uppmärksamhet derå, att den undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst,

som hittills vid Institutet meddelats, ingalunda kunde anses motsvara

nutidens fordringar å ett läroverk, som har till uppgift att för det

allmännas tjenst bilda dylika Ingeniörer, och att en utsträckning af lärokursen

för Civil-ingeniörer derstädes derföre syntes vara af xbehofvet påkallad.

Att den treåriga lärokurs, som vid Institutet för närvarande

meddelas, icke kan vara annat än ofullständig, i jemförelse med lärokurserna

för Civil-ingeniörer vid de förnämsta utländska tekniska läroverk,

har Styrelsen funnit ädagalagdt genom de upplysningar rörande

dessa, som Institutets föreståndare, i en till Institutets Lärare-Collegii

protokoll i ämnet afgifven, den underdåniga skrifvelsen bifogad promemoria

lemnat, och vigten af att ifrågavarande undervisning väl ordnas

bär Styrelsen ansett aldraminst böra underskattas i Sverige, hvarest så

störa jern vägsbyggnader för närvarande äro under arbete och så många

väl behöfliga förbättringar inom kommunikationsväsendet ännu återstå att

utföra. Styrelsen har derföre hemställt, att lärokursen för Civil-ingeniörer

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsvcrlcet 1870.

vid Institutet måtte från och med höstterminen 1871 få utsträckas från

3 till 4 år, men att sista eller fjerde årets kurs för dem icke måtte börja

förr än den 1 November, för att påföljande år afslutas i vanlig tid den

9 Juni. Under de sålunda föreslagna längre sommarferierna för de Civil—

ingeniörselever, som genomgått Institutets tredje årskurs, borde desse

praktiskt sysselsättas vid större byggnadsföretag, för att derigenom med

mera fördel kunna begagna Institutets undervisning under fjerde året;

och tillfällen till sådan sysselsättning syntes i allmänhet utan svårighet

kunna dem beredas vid allmänna arbeten, på sätt i ofvannämnda promemoria

blifvit närmare antyda Af enahanda skäl är Styrelsen af den

åsigt, att de Civil-ingeniörselever, som nöjaktigt genomgått Institutets

andra eller tredje årskurs, men derefter lemna läroverket, för att egna

sig åt praktisk verksamhet, borde, om de efter ett eller två år återkomma,

vara berättigade att utan examen inträda i den årskurs, som är närmast

högre än den, de förut tillhört, och att en likartad förmon äfven borde

lemnas elever, tillhörande Institutets öfrige fackskolor, på sätt i särskilda

fall förut af Styrelsen varit medgifvet. Huru undervisningen vid läroverket

för öfrigt borde anordnas är antydt uti ett den underdåniga skrifvelsen

jemväl b i fogad t förslag till undervisningsplan, emot h vilket Institutets

Lärare-Collegium, som deraf erhållit del, icke haft något att erinra.

Enligt donna plan skulle, äfven om antalet Civil-ingeniörselever till en

början ej blefve större än att tredje och fjerde årskursernas konstruktionsöfningar

i väg- och vattenbyggnadskonst kunde ega rum samtidigt,

i hvilket fall likväl läraren i ämnet till sitt biträde dervid syntes behöfva

eu assistent, nämnde lärare under hvarje läseår blifva upptagen icke

mindre än 285 timmar af föreläsningar samt lika många timmar af konstruktioner.

Med anledning af de trägna göromål, han sålunda skulle

erhålla, samt med hänsyn jemväl till läroämnets vigt samt till den utsigt,

som skicklige Civil-ingeniörer hafva att vid byggnadsarbeten, som af dem

utföras, betinga sig störa tillfälliga arvoden, har Styrelsen för ifrågavarande

lärare föreslagit aflöning till belopp af 3,500 R:dr, och som för

läraren i väg- och vattenbyggnadskonst i Institutets stat nu är upptaget

ett arvode af 1,250 R:dr, skulle till hans aflöning alltså erfordras ett

tillskott af 2,250 R:dr. Enär läraren i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst,

hvilken för närvarande icke åtnjuter mer än 1,250 R:dr,

enligt den nya planen skulle erhålla betydligt ökad tjenstgöring, har

Styrelsen hemställt, att ifrågavarande lärares aflöning måtte höjas till

1,800 R:dr. Beträffande åter aflöningarne dels till den i planen upptagne

läraren i de vid läroverket nya undervisningsämnena, Topografi och Geodesi,

dels ock till den förut omnämnde, äfvenledes nye Assistenten i väg- och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket 1870.

^vattenbyggnadskonst äro, med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten

af hvarderas undervisningsskyldighet, afton!ngar af Styrelsen föreslagna

till belopp af 750 R:dr för den förre och 500 R:dr för den sednare.

Genom den nu föreslagna utvidgningen af lärokursen för Civilingeniörer

vid Teknologiska Institutet från 3 till 4 år skulle alltså följande

förhöjning af Institutets årsäll slag erfordras:

Tillökning i aftoningen åt läraren i Väg- och Vattenbygg
-

nadskonst ...............................................,.................................... 2,250: —

Dito åt läraren i allmän Byggnadslära och Husbyggnadskonst.

.............................................................................................. 550: —

Aflöning till en ny lärare i Topografi och Geodesi ............ 750: —

Dito till en Assistent i Väg- och Vattenbyggnadskonst...... 500: —

Summa R:dr 4,050: —

Som den nya planen dock icke kunde börja tillämpas förr än höstterminen

1871 och den nye läraren i Topografi och Geodesi icke skulle

börja sin tjenstgöring förr än med ingången af år 1872, skulle för år

1871 icke behöfvas mer än hälften af de begärda anslagen till öfrige

lärare, eller blott 1,650 R:dr.

Jemte det Styrelsen, på grund af hvad sålunda anfördt och föreslaget

blifvit, hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

begära tillökning i Institutets anslag för omförmälda utvidgnings genomförande,

bär Styrelsen slutligen tillagt, att, ifall berörda anslagstillökning

beviljas, skulle ett af Institutets Lärare-Collegium väckt förslag att till

4 år utsträcka undervisningen äfven för Mekaniske Ingeniörer kunna

utan särskildt anslag utföras, men att denna utsträckning, hvilken jemväl

Styrelsen funne önskvärd, borde ega ruin endast för de elever, hvilka

sjelfve ansåge sig behöfva en fullständigare undervisning, hvaremot öfrige

elever skulle hädanefter som hittills kunna erhålla afgångsbetyg efter att

hafva genomgått en treårig lärokurs.

Jemväl Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader bär fästat

Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på nödvändigheten att utsträcka

kursen för Civil-ingeniörers undervisning. Uti underdånig skrifvelse af

den 3 sistlidne December, för hvars innehåll jag kommer att närmare redogöra,

då fråga förekommer om anslag till sistnämnde Styrelse och dess

tjenstebiträden, in. m., yttrar nämligen Styrelsen: »Till arvoden för Ingeniörselevers

undervisning vid Krigshögskolan har under föregående år

fått utgå 3,000 R:dr, hvilken summa af nästlidne Riksdag indrogs för

år 1870, enär den åsigt gjorde sig vid Riksdagen gällande, att ifrågavarande

undervisning borde öfverflyttas till Teknologiska Institutet. Härvid

blef emellertid ej observeradt, att, när Ingeniörer skola för allmänna

opaginerad Kontrollera mot PDF

m

Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

arbeten bildas vid nämnda Institut, erfordras derför till en del en särskild

kurs, och följaktligen tillökning i lärarepersonaleus förutvarande åligganden.

Styrelsen får derföre nu underdåhigst hemställa, att det anslag,

som förut till Ingeniörselevers undervisning utgått till Krigshögskolan, måtte

i nåder föreslås att för år 1871 å ny o uppföras, för att utgå till Teknologiska

Institutets behof, med 3,000 R:dr.»

Lika med Styrelserna för Teknologiska Institutet och Allmänna Vägoch

Vattenbyggnader anser jag en utsträckning af lärokursen för Civil—

ingeniörselever från tre till fyra år vara af behofvet påkallad; och emot

deri af förstnämnda Styrelse föreslagna plan för undervisningens ordnande

har jag ingenting att anmärka. Då emellertid fjerde årets undervisningskurs

enligt samma plan ej skulle börja förr än den 1 November 1871,

och lärarne i husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadskonst följaktligen

endast under de två sista månaderna af sagda år erhölle förökad

undervisangsskyldighet, synes mig behofvet af anslagstillökning för år

1871 kunna inskränkas till 825 R:dr, eller hälften af hvad Institutets

Styrelse beräknat. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Magt mätte

föreslå Riksdagen att bevilja den för genomförandet af förslaget om lärokursens

utsträckning erforderliga anslagstillökning 4,050 R:dr, samt deraf

för år 1871 anvisa 825 R:dr.

Commerce-Collegium har till Eders Kongl. Maj:t öfverlemna! af

Styrelsen för Slöjdskolan i Stockholm afgifna förslag dels till undervisningsplan

och nya stadgar för nämnda skola, dels ock till inkomst- och

utgiftsstat för skolan från och med år 1871, hvarjemte Collegium i dessa

ämnen sig utlåtit och hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

för år 1871 begära 56,600 R:dr utöfver det på ordinarie stat

uppförda anslaget, eller 10,100 R:dr mera än som för innevarande år är

å Riksstaten provisoriskt uppfördt.

Då handlingar^ i detta ärende, hvilka äro ganska vidlyftiga, icke

förr än i dag till Civil-Departementets Expedition inkommit, är jag icke

nu i tillfälle att hufvudsakligen föredraga ärende!; och jag hemställer

derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte, med förklarande att särskild proposition

i ämnet skall aflåtas, föreslå Riksdagen att utöfver de nu i Riksstaten

upptagna anslag för Slöjdskolan beräkna en tillökning i anslagen

af 10,100 R:dr.

Vid hvardera af de två nästföregående riksdagarne har ett extra

anslag af 3,000 R:dr beviljats till underhåll af en i samband med tek
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

niska skolan i Borås ställd väfskola; och Elfsborgs läns Landsting har

till samma skola n t fäst ett ärligt bidrag af 1,500 R:dr. Då enahanda

statsanslag fortfarande är behöflig!, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå

Riksdagen att jemväl för år 1871 såsom bidrag till väfskolans underhållande

anvisa ett extra anslag till belopp af 3,000 R:dr.

10:o. Dmlervisniugsanstaltcr för handel och sjöfart.

Direktionen för Navigationsskolan i Kalmar har uti underdånig skrifvelse

af den 4 sistlidne November förmält: att elever i skolan ofta uttryckt

den önskan att derstädes få undergå examen för behörighet att

fora befäl å ångfartyg; men att derom framställd begäran, i saknad af

rättighet för skolan att undervisa uti de i sådant afseende erforderliga

kunskapsämnen, icke kunnat bifallas; att, då emellertid sannolikt vore,

det större delen af Sveriges sjöfart inom icke lång tid komrne att hell

rifvas med fartyg, försedda med ångmaskiner, Direktionen blifvit betänkt

på nödvändigheten för Kalmar navigationsskola att ega förenämnda rättighet,

så mycket heldre som den kuststräcka af omkring 13 mil, hvarifrån

skolan emottag!! större delen af sina elever, egde, enligt officiel

uppgift för år 1867, ett lästetal af 1,155 nyläster, eller 4,43 procent af

hela det öfriga Rikets i inrikes sjöfart, samt 6,304 nyläster, eller 9,58

procent af hela det öfriga Rikets i utrikes sjöfart använda fartyg; att

navigationsskolan i Kalmar, med hänseende till inskrifva elever, lika väl

som navigationsskolorna i Gefie och Karlshamn, vore förtjent af att erhålla

ifrågavarande rättighet, enär en på officiela uppgifter grundad beräkning

visade, att antalet af inskrifna elever vid hvardera af dessa tre

skolor per medium för de sex åren 1862—1868 utgjort i procent af de

uti Rikets alla navigationsskolor under samma tidrymd inskrifna elever,

i Kalmar navigationsskola 12,79 procent, i Gefie 8,28 procent och i Karlshamn

7,51 procent; samt att betydelsen af det medeltal elever, som besökt

Kalmar navigationsskola, kunde än bättre uppskattas, om i betraktande

toges, att för navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg enahanda

medelprocent utgjorde för Stockholms navigationsskola 17,29 och för

Göteborgs 19,47; anhållande Direktionen på grund af dessa omständigheter,

att, för beviljandet åt navigationsskolan i Kalmar af rättighet att

meddela undervisning åt och anställa examen med sådana elever, som

åstunda vinna behörighet att fora befäl å ångfartyg, tillgång till lämplig!

arvode åt lärare i ämnet måtte beredas.

Gom
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 33

Commerce-Collegium, som insändt Navigationsskole-Direktionens omförmälda

skrifvelse, har dervid, med förmälan att enligt gällande stater

för navigationsskolorna, i arvode åt lärare för meddelande af den undervisning,

som afser bildandet af ångfartygsbefälhafvare, äro anvisade för

hvardera af navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg 600 R:dr, för

navigationsskolan i Gefie 500 R:dr och för navigationsskolan i Karlshamn

450 R:dr, i underdånighet anfört, att det syntes Collegium obestridligt

att, i samma mån ångkraftens begagnande ej mindre för passagerares

fortskaffande än ock för varutrafiken tilltagit, både jemväl ökats angelägenheten

att å skiljda orter inom riket bereda utväg till inhämtande

af de för ångfartygsbefälhafvare nödiga kunskaper; och att då för utvidgande

af de i detta hänseende nu befintliga tillfällen navigationsskolan

i Kalmar vore bland öfrige navigationsskolor, i hvilka dylik undervisning

icke äger rum, företrädesvis lämplig med afseende å dels det större antal

elever, som der årligen inskrifvas, dels ock skolans aflägsenhet från annan

navigationsskola, hvarest dylik undervisning är anordnad, Collegium ansåge

sig äga skäl understödja den af Direktionen för navigationsskolan i

Kalmar gjorda framställning. Det för ändamålet erforderliga anslag har

Collegium upptagit till 500 R:dr.

På de af Navigationsskole-Direktionen och Commerce-Collegium sålunda

anförda skal hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att, på det undervisning vid Kalmar navigationsskola

i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling må kunna

anordnas, anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte

förhöjas med 500 R:dr.

1 l:o. Diverse förslagsanslag.

Den 19 Februari sistlidne år har Eders Kongl. Maj:t beslutit en förändrad

organisation för karantäns-inrättningen på Känsö, hvarigenom utgifterna

för denna inrättning, i mån som den förändrade organisationen

kan genomföras, komma att minskas. Omorganisationen har redan ledt,

till sådan minskning, enär den af Eders Kongl. Maj:t fastställda utgiftsstat

för inrättningen under innevarande år upptager omkostnaderna till endast

15,850 R:dr; och Eders Kongl. Maj:t torde derföre föreslå Riksdagen att

minska inrättningens förslagsanslag med 2,650 R:dr, så att det för år

1871 kommer att i Riksstaten utföras med det i omförmälda utgiftsstat

upptagna belopp 15,850 R:dr.

Bill. till Biksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Enligt uppgjord approximativ beräkning, bär, på sätt Statskontoret

upplyst, förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning

för 1868 lemna! öfverskott, uppgående till icke mindre än 160,637

R:dr, hvaremot utgifterna samma år i betydligare mån öfverstigit de beräknade

beloppen å följande förslagsanslag, nämligen: å anslaget till utflyttningshjelp

efter skiften med 22,565 k:dr, å anslaget till rese- och traktamentspenningar

med 8,052 R:dr och å anslaget till skrifmaterialier, expenser,

ved m. m. med 15,970 R:dr; och bär Statskontoret ansett det vara

önskvärd!, att förslagsanslagen i allmänhet uppfördes i Riksstaten med

belopp, så nära som möjligt motsvarande dem, med hvilka utgifterna

verkligen utgått.

Enär, enligt Landtmäteri-Styrelsens underdåniga berättelser, antalet

af verkställda laga skiften på sednare tiden år efter år minskats, och

donna omständighet bör verka till minskning af de från statsverket utgående

understöd för utflyttning, synes det mig icke vara erforderligt att

nu begära förhöjning af det anslag, som är afsedt för sagda understöd.

Anslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och till

restitution af tillverkning saf gift för utför dt bränvin bär lemna! betydlig!

öfverskott icke allenast för 1868 utan äfven för 1867. Under de förn

åren 1864—1868 uppgingo icke utgifterna å detta anslag till mera än

omkring 386,500 R:dr per år, i medeltal räknad!; och anslaget torde derföre

kunna minskas; men då de störa öfverskotten för 1867 och 1868 vant

föranledda deraf, att bränvinsbränning under dessa år af tillfälliga orsaker

bedrifvits i mindre omfattning än vanligt, synas utgifterna höra beräknas

något högre än sagda medelbelopp eller till jemn! 400,000 R:dr. Jag

hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att minska

ifrågavarande förslagsanslag med 40,000 R:dr.

Då deremot anslagen till rese- och traktamentspenningar samt till

skrifmaterialier, expenser, in. m., så väl 1868 som flera föregående år varit

otillräckliga, torde Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen begära att de höjas,

det förra med 8,000 R:dr och det sednare med ett belopp, som, för

jemnande! af Hufvudtitelns slutsumma, lämpligen kan sättas till 9,998 R:dr.

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt

dess tjenstebiträden har under flera år anvisats ett extra anslag af 32,800

R:dr. Nu har bemälda Styrelse hemställt om löneförhöjningar med

500 R:dr till den tjensteman, som är Kamrerare och Kansliledamot och

med 100 R:dr till vaktmästaren hos Styrelsen. Kamrerarens lön har hittills

utgått med 2,500 R:dr, men som denna aflöning, i anseende till göromålens

ökning, vore allt för ringa och den dessutom ej motsvarade hvad

som utginge för lika befattningar i andra embetsverk, då befattningarnes

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 å) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No i, om Statsverket 1870. 35

innehafvare vore af desammas utöfning fullt upptagne, har Styrelsen ansett

Kamrerarelönen höra bestämmas till 3,000 K: dr. Äfven för vaktmästaren

hafva göromålen, enligt Styrelsens uppgift, ökats, hvarföre och

då den hittills bestådda årsaflöningen 500 k:dr vore otillräcklig ersättning

för den dagliga tjenstgöringen, Styrelsen föreslagit vaktmästarens

årsaflöning till 600 R:dr.

På grund af hvad Styrelsen uppgifvit och anfört, hemställer jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden för 1871 begära ett extra

anslag af 33,400 R:dr.

Det extra anslag af 30,000 R:dr, som hittills årligen utgått till undersökningar

och expenser för allmänna arbeten har Styrelsen ansett kunna

nedsättas med 5,000 R:dr; och enär behållning vanligen uppkommit å det

förutvarande årliga anslaget, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtto

för 1871 härtill begära endast 25,000 R:dr.

Till stipendier för medlemmar af väg- och vattenby ggna dskorpsen för

utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten torde

Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad oftanämnde Styrelse derom hemställt,

äska ett extra anslag till samma belopp, som vid föregående riksdagar

beviljats, eller 2,000 R:dr.

Hvad angår frågan om fortsättandet af Statens jernvägsbyggnader,

är jag, enär Styrelsen för nämnda byggnader ännu ej redogjort för resultaten

af de utaf Eders Kongl. Maj:t anbefallda förberedande undersökningar,

ej i tillfälle att nu definitivt mig yttra. Med ledning af de upplysningar,

jag i ämnet inhemtat, anser jag mig emellertid kunna till

5,600,000 R:dr uppgifva den summa, som jag anser höra för dessa byggnader

begäras; och torde Eders Kongl. Maj:t, med förklarande att särskild

proposition i ämnet skall aflåtas, föreslå Riksdagen att för jernvägsbyggnader

beräkna nämnda belopp, deraf 1,600,000 R:dr för innevarande år.

Sedan jag nu redogjort ej mindre för nödiga ansedda förändringar

beträffande de ordinarie anslagen, genom hvilka förändringar Sjette Hufvudtitelns

slutsumma för 1871 skulle blifva 7,706,700 R:dr eller 9,700

R:dr mindre än för innevarande år, än äfven för extra anslag, som jag

ansett höra begäras till ändamål, för hvilka föregående Riksdagar anvisat

medel på Statskontoret, går jag att yttra mig om sådana allmänna arbeten,

hvartill medel plägat på Riksgäldskontoret anvisas. De arbetsföretag,

för hvilka statsanslag blifvit sökta, finnas förtecknade och i korthet beskrifna

uti ett af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader den

20 sistlidne December afgifvet underdånigt generalförslag. Detta upptager i

första rummet eu v äg anläggning emellan Asele och Wilhelmina i Wester
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No B om Statsverlcet 1870.

bottens län. Vid 1865—1866 års Riksdag beviljades till denna anläggning

ett statsbidrag af 50,000 R:dr, hvaraf 45,000 R:dr af vägbyggnadsintressenterne

utbekommits, men återstoden 5,000 R:dr ännu icke blifvit

af Riksdagen anvisade. Eders Kongl. Maj:t torde derföre föreslå Riksdagen

att för ifrågavarande väganläggnings fullbordande anvisa sagda återstod

5,000 R:dr.

Vidare bär Styrelsen antecknat de arbetsföretag, som äro af det större

omfång att bidrag till deras utförande ej lämpligen kunnat lemnas från

de för allmännyttiga arbetens understödjande till Kongl. Maj:ts disposition

ställda fonder. Dessa arbetsföretag äro af Styrelsen indelade i tre klasser,

så att i första klassen sammanförts de, hvilka Styrelsen ansett vara

af största vigt och derföre mest förtjent af statsanslag och i andra klassen

sådana, som, i fråga om statsunderstöd, ansetts höra stå tillbaka för

de i första klassen, men erhålla företräde framför de i tredje klassen upptagna.

För följande i första klassen antecknade arbetsföretag bär Styrel
-

sen föreslagit nedannämnde statsanslag:

Hamnanläggning vid Drankullavik på Öland .................. R:dr 116,800: —

Vågbrytårens förlängning utanför Wisby hamn............... » 130,000: —

Väganläggningar inom Gagnefs, Flöda, Nås, derna och

Äppelbo socknar................................................................. » 64,000: —

Anläggning af väg från Skalstugan i Jemtland till Sand
vigen

nära Riksgränsen mot Norge.............................. » 36,000: —

Väggläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrko
byar

i Westerbottens län ............................................... » 106,700: —

Omläggningar och förbättringar å kustlandsvägen från

Bergviksbro genom Helsingland, Medelpad och Ångermanland

till Westerbottens läns gräns........................ » 195,900: —

Vägomläggningar från staden Borås till Skaraborgs läns

gräns........................................ » 39,200: —

Väganläggning från Kengis i Öfverkalix till Skräfvel! i

Gellivara socken.................................................................. » 61,330: —

Anläggning af väg mellan Wilhelmina och Stensele

kyrkobyar.............................................................................. » 75,000: —

Vägomläggningar mellan gästgifvaregårdarne Kärra, Fors

och Gärdhem i Elfsborgs län.......................................... » 50,000: —

Anläggning af väg mellan Ström i Jemtlands län och

Ramsele i Wester-Norrlands län.................. » 65,930: —

Vägomläggningar inom Grythytte bergslag i Örebro län » 82,500: —

Vägomläggningar inom Wahlbo och Wedbo härader i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 37

Elfsborgs län....................................................................... R:dr 100,000: —

Sänkning af Finja sjö och rensningar i Alma å i Chri
steanstads

län........................................................................ » 43,000: —

Sänkning af Olands-ån från Waldeqvarn till Östersjön » 76,800: —

Sänkning af sjön Strålången i Östergötlands län............ » 35,000: —

Sänkning af Örsjön, Gärdsjön, Wingsjön, Angsjön, Bredsjön,

Kroksjön och Lillsjön samt utdikning af Wångs,

Härna och Wings mader i Elfsborgs län..................... » 29,000: —

Sänkning af Rångedala sjö, Tornsjön, Wälasjön, Tåsjön

och Fenneslundasjön samt Igila, Fåla, Rångedala

och Fenneslunda åar......................................................... » 45,000: —

Bland nu uppräknade arbetsföretag äro två, som jag anser böra under

år 1871 understödjas, nämligen förlängningen af vågbrytaren vid

Wisby hamn och anläggningen af väg mellan Lycksele och Wilhelmina

kyrkobyar. Förstnämnda arbete är af högsta behof påkalladt för skyddandet

af den dyrbara hamnanläggning vid Wisby, som år 1863 fullbordats

till en kostnad af 543,711 R:dr och hvartill statsverket med 245,437 R:dr

50 öre bidragit. Den nu varande vågbrytaren utanför hamnen har af

svåra stormar skadats så att den icke kan motstå den våldsamma sjögången,

hvilken derföre vid svåra stormar sönderbryter både grundkistorna

och öfverbyggnad en, samt orsakar betänkliga uppgrundning^ i yttre

hamnbassinen. Mindre reparationer hafva blifvit på Wisby stadskassa

bekostnad verkställda, men nya skador hafva derefter uppstått, hvarföre

Chefen för södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren Remmer uppgjort

plan till vågbrytarens förstärkning och sammanbyggnad å norra

sidan med land. Sedan Stadsfullmäktige i Wisby gjort underdånig framställning

om statsanslag till det belopp, som erfordrades för utförandet af

de utaf Remmer i berörda plan föreslagna arbeten, hvilka beräknats kosta

156,500 R:dr, samt 1868 års Riksdag för reparation af vågbrytaren på

yttre sidan anslagit ett belopp af 9,000 R:dr, hafva Chefen för väg- och

vattenbyggnadskorpsen samt Öfverste-Löjtnanten Leyonancker, Majoren

Grafström och bemälde Remmer å stället hållit besigtning samt dervid,

med uttalande af den åsigt att hamnbyggnaden på ändamålsenligaste sätt

och med minsta möjligaste kostnad kan förstärkas och skyddas genom att

sammanbygga den nu varande vågbrytarens yttersta pynt med land, för

sådan sammanbyggnad uppgjort plan och kostnadsförslag, hvilket sistnämnda

upptager kostnaden till 130,000 R:dr. Stadsfullmäktige hafva

uti nyssnämnda framställning om statsanslag uppgifvit, att staden för

hamnanläggningen uppoffrat alla sina tillgångar, att kommunalutskylderna

redan voro så höga, att samhället icke förmådde genom uttaxering an
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. No 5 a) till Longl. Maj:ts Nåd. Trop. No 4, om Statsverhet 1870.

skaffa det nu erforderliga beloppet, hvarjemte de uttalat den förhoppning

att, vid sagda förhållanden och då de nödiga arbetena blifvit en följd

deraf att Statens väg- och vattenbyggnadsingeniörer vid tiden för hamnanläggningens

utförande saknat tillräcklig erfarenhet i fråga om hamnbyggnader

mot öppna hafvet, deras framställning skall vinna bifall. Stadens

Magistrat och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet hafva

förenat sig i Stadsfullmäktiges framställning, hvarvid sistnämnda myndighet

för egen del anfört: att emot det behöfliga beloppets upplånande mötte

betänklighet, enär staden genom förut för hamnbyggnaden ingångna förbindelser

åtagit sig årliga utbetalningar, som svårligen tålde tillökning;

att af statsmedel årligen anslogos icke obetydliga belopp till kommunikationsanstalters

förbättrande och jern vägsanläggningar; att, med undantag

af hvad som förut lemnats till Wisby hamn, Gotland icke blifvit delaktigt

uti sådana anslag; att billigheten derföre syntes tala för att det ändamål,

för hvilket denna provins nu påkallade Statens biträde, icke lemnades å

sido, äfven om, hvilket tacksamt erkändes, Staten redan för donna sak

gjort betydande uppoffringar; att det aldrig kunde blifva likgiltigt för

moderlandet att en säker förbindelse funnes med donna aflägsna öprovins;

att den lämpligaste orten för sådan förbindelse på Gotland vore Wisby

stad, men att för donna orts lämplighet härför utgjorde dess hamns underhållande

ett oeftergiIligt vilkor, hvaruti Staten derföre ägde ett omedelbart

intresse.

På grund af hvad sålunda är upplyst och anfördt, torde Eders

Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att för vågbrytarens tillökning utanför

Wisby hamn, enligt den plan öfversten Modig, Öfverste-Löjtnanten Leyonancker

samt Majorerne Grafström och Remm er i samråd uppgjort, bevilja

130,000 R:dr och deraf till utgående under år 1871 anvisa 20,000 R:dr.

Genom den föreslagna, 9 mil 2,988 fot långa vägen mellan Lycksele

och Wilhelmina skulle den nära fullbordade nya vägen från Asele till

Wilhelmina sammanbindas med en gammal häradsväg från Lycksele till

Umeå, samt kommunikation för Wilhelmina sockens invånare beredas

med Lycksele kyrkoplats, der lappmarkens Provincial-läkare, Veterinär,

Kronofogde och Apotek äro förlagda och hvarest det största varu-utbytet

mellan nedre landets och Lappmarkens produkter äger ruin. Undersökningsförrättaren,

Kaptenen Jordbeck har ansett att vägen mellan Wilhelmina

och Lycksele vore den vigtigaste och mest behöfliga i Westerbottens

lappmarker, synnerligast som befolkningen i Lycksele och Wilhelmina

socknar år 1860 uppgick till 7,488 personer eller nära hälften af befolkningen

i sagda lappmarker samt allmogen i de byar och lägenheter, hvilka

ligga invid den föreslagna väglinien, sommartiden icke hade annan utväg

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870. 39

för framskaffandet af sina förnödenheter än att bära dem, enär vattendrag

för båtfärd der saknades. Kostnaden för väganläggnin gen är beräknad

till 160,095 K:dr; och hafva Wilhelmina och Lycksele socknars invånare

för bandit sig att utföra vägarbetet, om de erhålla ett statsanslag,

motsvarande Z: delar af beräknade anläggningskostnaden. Eders Kong!.

Maj:ts Befallningshafvande och Landstinget hafva vitsordat behofvet och

ändamålsenligheten af väganläggn ingen och såsom ytterligare skål för beviljandet

af statsbidrag till densamma och för detta bidrags anvisande att

utgå redan innevarande år anfört, att fattigdomen och arbetsbristen i orten,

efter liera års felslagna skördar, är stor och att, derest icke ett större

arbetsföretag der anordnas, undsättningslån måste sökas.

Med afseende å hvad om behofvet och nyttan af donna väganläggning

blifvit af undersökningsförrättaren och lokalmyndigheterna anfördt,

anser jag mig höra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen

att till densammas utförande bevilja statsbidrag till belopp, som, i jemn!

hundratal närmast motsvarar Z:delar af anläggningskostnaden eller med

106,700 R:dr samt att af detta belopp för år 1871 anvisa 15,000 R:dr.

Uti sitt generalförslag har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

vidare yttrat, att den vid föregående Riksdagar till understöd

för smärre hamn- och brobyggnader samt mindre rensningar för far- eller

flott-leders förbättrande till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställda fond

varit till stor båtnad för många smärre företags utförande, och att ansökningar

fortfarande till Styrelsen ingingo om understöd till mindre kommunikationer;

och Eders Kongl. Maj:t torde alltså föreslå Riksdagen att

till en sådan fond jemväl för 1871 anvisa 20,000 R:dr.

Hos Styrelsen hvila i afbidan på statsbidrags beviljande en mängd

planer till vägarbeten af sådan beskaffenhet, att Styrelsen ansett dem lämpligast

kunna understödjas från en vägbyggnadsfond, om en sådan af Riksdagen

beviljas; varande statsbidrag till dessa arbeten uti generalförslaget

förordade till följande belopp, nämligen:

för arbeten, hänförda till första klassen ........................... R:dr 421,920: —

d:o eko till andra d:o » 631,800: —

d:o d:o till tredje d:o » 33,000: —

Detta gifver mig anledning i underdånighet hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rik»dagen att för 1871 anvisa en fond för

bidrag till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre göda vägar till belopp af 150,000 R:dr.

Rörande önskligheten af anslag till vattendränkta markers afdikning,

yttrar Styrelsen uti generalförslaget: att de bidrag som hittills beviljats

till frostafledande utdikning^ i de norra länen, i allmänhet taget, verkat

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

särdeles välgörande; att under sednare tiden hade endast från Westerbottens

och Jemtlands län inkommit planer för sådana afdikningar; att

emot en del af planerna kunde skäliga anmärkningar göras rörande arbetenas

ändamålsenlighet; att Styrelsen i anledning häraf och _ ehuru det

hufvudändamål, som med statsanslag till ifrågavarande utdikning^ åsyftats

blefve mycket fördröj dt när en ringare understödssumma dertill uto-inge

per år, ansåge sagda understödssumma kunna för 1871 bestämmas

till ”det i förhållande till föregående års anslag låga belopp som för innevarande

år må för ändamålet utgå eller 60,000 R:dr, samt att, då flan

rikets södra och mellersta län statsbidrag blifvit sökt till utdikningar och

aftappning^ af sänka traktör och sjöar, för befrämjande af sådana utdikningar

och aftappningar en lånefond af 50,000 It:dr måtte hos Riksdagen begäras.

I sammanhang med denna fråga torde jag få anmäla en af Riksdagen

till Eders Korg!. Maj:t afbiten skrifvelse af den 16 April 1868, hvaraf

inhemta^: att sedan förslag blifvit väckt derom att Riksdagen, för befrämjande

dels och i främsta rummet af vattenskadade markers afdikning

och torrläggning dels af den redan odlade jordens fullständigare grunddikning

ville utöfver det till de norrländska länen lemnade anslag bevilja

ett låneunderstöd af 5,000,000 Riksdaler att under 10 års tid utgå med

500,000 R:dr årligen, och att Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t måtte

göra underdånig framställning, det Eders Kongl. Maj:t ville fördela låneunderstödet

mellan de olika landstingen samt låta uppgöra de närmare

bestämmelser som för dess utbekommande, användande och återbetalande

kunde anses ändamålsenliga och betryggande; så har Riksdagen, under

förmälan, det Riksdagen funnit föremålet för ofvanberörda framställning

vara af så vidsträckt och omfattande beskaffenhet, att medel till det väckta

förslagets utförande icke synts Riksdagen höra anvisas utan att en närmare

undersökning föregått om och i hvad mån det åsyftade ändamålet

må erfordra Statens mellankomst, anhållit att Eders Kongl. Maj:t efter

inhemtande af landstingens och hushållningrsällskapens yttranden, måtte

taga frågan under nådigt öfvervägande och derefter till Riksdagen afgifva

det förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Efter det Eders Kongl. Maj:t förständiga! samtlig»; Sina Befallningshafvande

att infordra vederbörande landstings och hushållningssällskaps

yttranden i ämnet och förslag till lämpligaste åtgärder för det med Riksdagens

framställning afsedda mål samt att med dessa yttranden och egna

utlåtanden till Eders Kongl. Maj:t inkomma, så hafva sådane yttranden

afgifvits, utom från Gefleborgs län, der landstinget uppskjutit frågan och

öfverlemna! densammas utredande till en komité.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 41

Af de myndigheter, som i ärendet sig yttrat, har ett mindre antal

afstyrka bifall till det hos Riksdagen väckta förslag. Flere hafva deremot

i allo tillstyrkt bifall till samma förslag. Största antalet har emellertid

ansett grunddikningen af den redan odlade jorden höra öfver Jemn as uteslutande

åt den enskilda företagsamheten, men uttalat den önskan, att för

utdikningar af vattensjuk mark måtte anvisas större anslag än hittills

skeft. I fråga om den myndighet, som skulle förvalta och fördela de

medel, som enligt förslaget kunde komma att till lönen anslås för att till

enskilde utlånas, hafva högst olika meningar uttalats. Flora hafva ansett

landstingen vara mindre lämpliga för dessa bestyr. Några hafva velat

uppdraga förvaltningen och fördelningen åt Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

ensamt eller åt dessa i förening med delegerade från landstingen

och hushållningssällskapen. Andre hafva såsom lämpliga institutioner

för öfvertagandet af ifrågavarande bestyr föreslagit LandtbruksAkademien

eller hypoteksföreningarne. Andre åter hafva ansett, att med

medlens fördelning herde förhållas så, som hittills förfarits med de fonder,

som blifvit för allmänna arbetens understödjande anvisade.

I donna fråga delar jag deras åsigt, som ansett, att grunddikningen

af den redan odlade jorden är ett arbete, som bör lemnas åt de enskildes

egen omtanka och att vattensjuka markers afdikning i ändamål att minska

frostländigheten eller göra dem odlingsbara lämpligast bör befordras

på samma sätt, som hittills. Att genom förhöjda anslag hastigare och i

vidsträcktare man söka framkalla de välgörande verkningar, som med sådan

afdikning åsyftas, vore väl ömkligt, men statsverkets tillgångar synas

mig icke för närvarande medgifva större förhöjning af de sednast för ändamålet

beviljade anslag, än att det för de frostafledande afdikningarne anvisade,

hvithet vid sista Riksdag med afseende å då förhandenvarande förhållanden

nedsätta från 120,000 R:dr till 60,000 R:dr, nu höjes till

90,000 R:dr. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte finna

Riksdagens nyss omnämnda skrifvelse ej höra föranleda annan Eders Kongl.

Maj:ts åtgärd, än att framställning till Riksdagen göres om anvisande till

Eders Kongl. Maj:ts disposition af följande två anslag nämligen:

dels till understödjande af frostafledande utdikningar i Norrbottens,

Westerbottens, W esternorrlands, Jemt! an ds, Gefleborgs och Stora Kopparbergs

län samt Elfdals, Fryks dals, Jösse och Nordmarks härader i Wer inlands

län 90,000 R:dr;

dels ock till låneunderstöd för utdikningar och aftappningar af sänka

traktör och sjöar i rikets mellersta och södra län 50,000 R:dr.

Bill. till Riksd. Prof. 1 Sami. 1 Afd.

ti

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o i, om Statsverket 1870.

Beträffande så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag

till allmänna arbeten af ofvanomförmälda särskilda slag, som kontrollen

å arbetenas utförande enligt fastställda planer, tillstyrker jag, att

Eders Kong!. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att bibehålla de härom

nu gällande föreskrifter.

Hvad föredragande Departements-Chefen sålunda

yttrat och hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af StatsRådets

öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder

gilla och bifalla, med befallning tillika, att utdrag af

detta protokoll skulle till Finans-Departementet öfverlemnas

till ledning vid uppsättandet af Kong!. Maj:ts

nådiga Proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

)

Ex protocollo,

Otto TF. Seijjpel.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 43

Utdrag af Protokollet öfver Civd-Ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott

den 5 November 1869.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve

Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Charlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och

Adlercreutz,

Härefter föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet Adlercreutz i underdånighet

en af f. d. Exsekutionsbetjenten hos Öfverståthållare-Embetets

Kansli Nils Råström gjord underdånig ansökning om erhållande af så ballad

fyllnadspension å Allmänna Indragningsstaten.

Af ansökningen jemte dervid fogade handlingar inhemtades: att sökanden,

som är född den 10 Maj 1803 och antagits till Exekutionsbetjent den

15 Mars 1831, uppå af honom hos Öfverståthållare-Embetet gjord ansökning,

beledsagad af läkarebetyg, det han af uppgifven sjukdom vore oförmögen

att sin tjenst vidare fullgöra, blifvit derifrån af ÖfverståthållareEmbetet

entledigad den 10 Juli 1868; att, efter derom gjord framställning,

Direktionen för Civilstatens pensionsinrättning tillagt Råström pension af

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 5 b) till Kongl■ Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

180 R:dr årligen från och med Augusti månad sistnämnda år, hvilken pension

dock, i anseende till oguldna pensionsafgifter till ett sammanlagdt belopp

af 244 R:dr 72 öre, skulle utgå med endast 90 R:dr årligen intilldess

nyssnämnda belopp blifvit pensionsinrättningen godtgjordt; samt att

Råström, som är gift, befinner sig i torftiga vilkor; — anhållande Råström

att, enär han varit berättigad att vid sin afgång från tjensten uppföras å

Rikets Allmänna Indragningsstat till erhållande af ett mot hans lön, 400

R:dr, svarande belopp, men han till följd af sin sjukdom uraktlåtit att derom

samtidigt med afskedssökandet gorå framställning, fyllnadspension å Allmänna

Iudragningsstaten måtte honom i nåder anvisas, att utgå med 310

R:dr så länge han å Civilstaten uppbure den nedsätta pensionen af 90 R:dr,

samt derefter, sedan han erhållit full sådan pension, med 220 R:dr årligen.

Efter det Öfverståthållare-Embetet uti häröfver den 14 Januari innevarande

år afgifvet underdånigt utlåtande vitsordat sökandens uppgifter samt

tillstyrkt beviljande af den begärda fyllnadspensionen, att beräknas från och

med månaden näst efter den, uti hvilken sökanden undfått afsked, hade,

till följd af nådig remiss, Statskontoret under den 30 påföljde Alars inkommit

med underdånigt yttrande i ämnet, af innehåll att, enligt Kongl.

Brefvet den 12 November 1823, civile embete- och tjensteman vid upphunnen

ålder af 65 år, då efter vid pass 40 års tjenstgöring deras sjuklighet

eller försvagade helsotillstånd med lagligt läkarebetyg bestyrkes, egde

rättighet att uppföras å Rikets Allmänna Indragningsstat till åtnjutande af

pension, motsvarande lönen; att, likmätigt Statskontorets på Kongl. Brefvet

den 15 September 1807 grundade cirkulär af den 14 April 1808, den

civile embets- och tjensteman tillkommande pensionsrätt vore utsträckt till

sådana ringare betjente, till hvilka sökanden kunde hänföras; samt att sökanden

i afseende på ålder och helsotillstånd uppfyllt de för pensionsrätter!

stadgade vilkor; men att, då han, som varit i tjenst endast ungefär 374 år,

icke, efter den härutinnan i allmänhet följda beräkningsgrund, fullt uppnått

den föreskrifva tjenstgöringsåldern, Statskontoret vid sådant förhållande

funne sig förhindrad! tillstyrka, att den af honom gjorda ifrågavarande framställning

må af Kongl. Maj:t bifallas.

Då emellertid de i författningarna stadgade vilkor för åtnjutande af

ofvanomförmälda förmon i det närmaste blifvit fullgjorda, — då det måste

tillskrifvas eu i sökandens samhällsställning ursäktlig okunnighet om gällande

föreskrifter, att han icke, med begagnande under ännu eu kort tid af tjenstledighet,

hvilken, i anseende till hans sjuklighet, svårligen kunnat honom

förvägras, bevarat sin pensionsrätt, äfvensom att han ej, såsom ske bort,

samtidigt med afskedsansökningen anmält frågan om pension af staten, —

och då beloppet af den honom tillagda enahanda förmon från Civilstatens

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1870. 45

pensionsinrättning, 180 R:dr, otvifvelaktigt vore alltför ringa för sökandens

och hans familjs nödtorftiga bergning, hade Statskontoret för sin del ansett

anledning vara för handen, att till Riksdagen aflätes nådig Proposition om

pension för sökanden äfven från Allmänna In dragningsrätt) n till så stort

belopp, att hans pensionsförmoner komme att motsvara deri af honom vid

afskedet innehålla lön, 400 R:dr, helst dylik pensionsfyllnad förut blifvit

medgifven, såsom vid 1887 års Riksdag, då förre Hofrättsrådet J. U. Södergren,

jemlik! Kong!. Brefvet den 28 Maj samma år, tillerkändes en sådan

förmon; och som, enligt hvad Statskontoret inhemtat, pensionen från Civilstatens

pensionsinrättning redan från och med 1869 års början komme att

utgå med lulla beloppet, 180 R:dr årligen, ansåge Statskontoret skillnaden

emellan detta belopp och lönen, 400 R:dr, eller 220 R:dr, höra äskas

såsom pensionsfyllnad åt sökanden från Allmänna Indragningsstaten; hvarförutom

och enär billigt syntes, att, såsom Öfverståthållare-Embetet jemväl

föreslagit, sökanden komme i åtnjutande af denna förmon från och med månaden

näst efter afskedet, Statskontoret till Kong!. Maj:ts nådiga bedömande

i underdånighet öfverlemnade, antingen fyllnadsbeloppet för tiden intilldess

det kunde varda å Stat uppfördt, utgörande för Augusti med December

månader 1868, efter 310 R:dr för år, 129 R:dr 17 öre och för år 1869

220 R:dr, borde föreslås att för donna tid retroaktivt utgå, eller om detsamma

hellre må i nåder anvisas att till sökanden gratifikationsvis utanordnas

från allmänna besparingarna å Riks-Statens Sjette Hufvudtitel.

Sedan jemväl yttrande rörande detta ärende blifvit från Direktionen

för Civilstatens pensionsinrättning infordra dt, både bemälda Direktion i skrifvelse

den 24 sistlidne April, med vitsordande af de utaf Statskontoret i

dess underdåniga yttrande anförda förhållanden i afseende å den Råström

från Civilstatens pensionsinrättning tillagda pension, instämt i samma yttrande

samt förklarat, att Direktionen för sin del funne stadgandet uti 11 § af det

för Civilstatens pensionsinrättning gällande nådiga Reglemente af den 30

Oktober 1868 icke utgöra hinder för Råström att, i händelse den ifrågavarande

pensionen från Allmänna Indragningsstaten blefve honom i nåder

tilldelad, varda bibehållen vid pensionen från Civilstatens pensionsinrättning.

Med afseende å hvad i ämnet förekommit och af Statskontoret är vordet

i underdånighet anfördt, hemställde Stats-Rådet, det Korigl. Magt täcktes

dels gratifikationsvis i nåder tillägga Råström utaf allmänna besparingarna

å Riks-Statens Sjette Hufvudtitel ett belopp af Trehundra Riksdaler,

dels i nådig Proposition till Riksdagen föreslå, att Råström må å Allmänna

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Indragningsstaten uppföras till åtnjutande från och med år 1870 af en

årlig pension af Tvåhundratjugo Riksdaler, motsvarande skillnaden emellan

hans förut innehafvande lön och den honom från Civilstatens pensionsinrättning

tillagda pension.

Kongl. Maj:t behagade härtill lemna bifall; Och skulle

Utdrag af Protokollet härom meddelas Finans-Departementet

för behörigt iakttagande vid uppgörandet af regleringen

utaf Riks-Statens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo,

Otto W. Seippel.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 47

Utdrag af Protokollet öfver'' Oivil-Ärenden, hållet inför kläm

Maj:i, Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott

den 7 December 1869.

Närvarande:

Hans Excellens, Ilerr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve

Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup.

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och

Adlercreutz.

Departements-Chefen, Statsrådet Adlercreutz, föredrog i underdånighet:

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Östergötlands län memorial af

den 31 Oktober 1868, hvaruti, under förmälan hurusom Länsnotarie^ vice

Häradshöfdingen Albert Aspegren för några år sedan träffats af ett slaganfall,

som icke allenast helt och hållet förlamat högra handen, utan äfven

i öfrigt så menligt inverkat på hans själs- och kroppskrafter, att lian, oaktadt

alla under tiden gjorda försök att återvinna helsan, fortfarande vore

och för framtiden sannolikt förblefve oförmögen till allt arbete, Kongl.

Maj;ts Befallningshafvande, med öfverlemnande af Aspegrens derom hos

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjorda skriftliga framställning, i underdånighet

hemställt, att, då det icke allenast icke kunde vara med Länsnotarietjenstens

ändamål förenligt att vid densamma qvarstode en person,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. No 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

som så länge varit och efter all sannolikhet för alltid blcfve oförmögen att

sina tjensteåligganden bestrida, utan det äfven visat sig vara med svårighet

förenadt att erhålla fullt lämplig person, som på förordnande velat tennsten

bestrida, Kong]. Maj:t täcktes, med afseende derå, att Aspegren för sitt

uppehälle saknade alla andra tillgångar än sin lön såsom Länsnotarie, till

Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att Aspegren måtte förklaras berättigad

att, efter erhållet afsked, å Allmänna Indragningsstaten uppföras

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension; och inhemtades

af bifogade prestbevis, tjensteförteckning och läkarebetyg, att Aspegren

är född den 25 Augusti 1833 och således blott något mer än 36 j år

gammal; att han i Mars månad år 1854 inträdt i Statens tjenst, der han

alltså tillbragt 15| år, samt att han i följd af ett för några år sedan honom

träffadt slaganfall blifvit och fortfarande vore lam i högra handen, hvadan

och »då under denna långa tid ingen nämnvärd förbättring inträffat, numera

ej är att hoppas på hans tillfrisknande»; Och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

under åberopande af hvad nu blifvit i ämnet anför dt, med

memorial af den 2 innevarande månad till Kongl. Maj:t öfverlemnat ett

sistnämnda dag utfärdadt läkarebetyg, utvisande, att Aspegren lider af obotlig

lamhet i hägra armén efter ett honom träffadt slaganfall samt är oförmögen

att sin tjenst vidare skota.

Statskontoret, hvars utlåtande häröfver blifvit infordradt, både uti skrifvelse

den 31 December 1868 anfört, att, ehuru Aspegren, enligt hvad handlingarne

utvisade, icke hvarken till lefnads- eller tjenstår på långt när hunnit

den i Kongl. Brefvet den 12 November 1823 för pensionsrätt å Rikets

Allmänna Indragningsstat, och Statskontoret således funne sig af författningens

föreskrifter förhindradt att till den gjorda framställningen tillstyrka

nådigt bifall, Statskontoret likväl, i betraktande deraf att, i händelse ifrågavarande

pensionering icke medgåfves, sådant skulle hafva till följd, att omförmälda

Länsnotarie^enst ännu under många år, eller intilldess Aspegren

uppnått den för pensions erhållande föreskrifva lefnads- och tjensteålder,

komrne att, såsom för närvarande, uppehållas genom vikarie, helst det understöd,

som Aspegren, såsom delegare i Civilstatens pensionsinrättning,

kunde, om han från sin tjenst nu aflinge, derifrån undfå, otvifvelaktigt vore

alltför otillräckligt för hans nödtorftiga bergning, funne sig, med liemtadt

stöd af den vid 1853 —1854 års riksdag af Rikets Ständer uttalade åsigt

beträffande de embets- och tjensteman, som till följd af iråkad obotlig sjukdom

befinnas urståndsätta att utöfva sin tjenst, böra i underdånighet hemställa,

att Kongl. Maj:t täcktes medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen,

att Länsnotarie!! Aspegren, när han från sin tjenst erhölle afsked, måtte,

från

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870. 49

från och med månaden derefter, få öfverflytta^ å Rikets Allmänna Indragningsstat

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension,

motsvarande hvad han under tjenstledighet^, efter författningsenligt löneafdrag

till vikarien, egde af sin aflöning, 750 R:dr årligen, sjelf uppbära,

eller tre fjerdedelar deraf, med ett jemnadt belopp af 560 Riksdaler.

Stats-Rådet tillstyrkte, att, ehuru Aspegren icke uppnått den för pensions

erhållande å Allmänna Indragningsstaten föreskrifna ålder, Kongl.

Maj:t likväl, med afseende å härvid förekommande omständigheter samt då

af företedt läkarebetyg inhemtades, att sökandens lamhet vore obotlig, täcktes,

i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret hemställt, medelst nådig

Proposition föreslå Riksdagen, att Aspegren måtte, efter erhållet afsked från

Länsnotariebefattningen, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten, för att

derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension, motsvarande

hvad han under sin tjenstledighet jemlikt författningarne egde att af lönen,

750 R:dr årligen, uppbära, eller tre fjerdedelar deraf, med ett jemnadt

belopp af Femhundrasextio Riksdaler.

Hvad Stats-Rådet sålunda i underdånighet tillstyrkt

täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla och förordnade,

att utdrag af Protokollet derom skulle FinansDepartementet

meddelas, för iakttagande vid uppgörandet

af förslaget till reglering af Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo,

W. J. Modigh.

Bih. till Biksd. Prof.

1 Sami. 1 Afd.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 5 d) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Ltdrag eif Protokollet öfver Civil-Ärenden, lidllet inför Hans

Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott

den 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve

Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och

Adlercreutz.

Departements-Chefen, Stats-Rådet Adlercreutz föredrog i underdånighet:
Landtmäteri-Styrelsens

underdåniga memorial den 6 nästlidne December

angående de vid Afvittringsverket i Westernorrlands län anställde

tjenstemäns arvoden efter verkets afsittande.

Uti en till bemälda Styrelse insänd, till Kongl. Magt ställd skrifvelse

åt den 5 sistlidne November hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

nämnda län anmält såväl Styresmannen vid Afvittringsverket i länet, Förstelandtmätaren

derstädes, M. R. Stjernsten, i enlighet med hans, skrifvelsen

bifogade, underdåniga ansökning, som ock Afvittringslandtmätarne i samma

län, J. G. Wiklund och L. Östlund, till erhållande af nådigt tillstånd att,

efter 1869 års utgång, då de egentliga afvittringsgöromålen inom länet

kunde anses vara afslutade, fortfarande få uppbära, Stjernsten) såsom årligt

arvode 1,500 R:dr, med skyldighet att tillhandagå Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

med utredning och upplysningar i de flera ärenden rörande

den afslutade afvittringen och skattläggningen, hvilka framdeles kunde

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 51

komma under Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes pröfning, och verkställa

förefallande ägoutbyten emellan kronans och enskildes markör, — hvarigenom

särskild arvodesersättning härför skulle kronan besparas, — äfvensom

erforderliga undersökningar rörande uppgillra odisponerade öfverloppsmarker,

samt Wiklund och Ostlund ett ärligt arvode af 900 R:dr hvardera,

med hemställan derjemte att till ersättning åt gode män och handtlangare

vid omförmälda förrättningar ett förslagsanslag af 150 R:dr måtte

mot redovisningsskyldighet i nåder beviljas; — och inhemtades af handlingarna.

att 8tjeldström är född den 8 Maj 1822 och således omkring 471

år gammal, samt, efter inträde i statens tjenst såsom Landtmäteriauskultant

den 11 April 1840, innehaft åtskilliga befattningar vid Landtmäteriet,

hvaribland landtmätarebeställning vid Afvittringsverket i Westernorrlands

län från den 1 Juni 1848 till den 8 Mars 1850 samt styresmansbefattningen

derstädes från den 28 Juni 1855 intill närvarande tid, hvarunder lian

den 6 November 1863 utnämndes till Förste Tuandtmätare i nyssnämnda län,

eller båda förstberörda befattningar ungefär 16.) år; att Wiklund är född

1810 samt antagen den 14 Maj 1832 till Landtmäteriauskultant, konstituerats

till Afvittringslandtmätare den 24 April 1839 och fortfarande, eller

omkring 30§ år, utöfvat denna tjenst samt derunder den 21 Januari 1846

utnämnts till Kommissionslandtmätare, och att Östlund är född 1804, träd!

i statens tjenst den 30 April 1836, då han antogs till Landtmäteriauskultant,

och blifvit konstituerad till Afvittringslandtmätare den 10 Juni 1841,

med utöfningen af hvilken befattning han, som den 6 Maj 1851 utnämnts

till Kommissionslandtmätare, hittills eller under en tid af ungefär 281 år

fortfarit.

Med öfverlemnande af de insända handlingarna hade LandtmäteriStyrelsen

uti sitt underdåniga memorial, jemte meddelande, bland ann utaf

uppgift rörande de af förenämnda afvittringstjenstemän under deras tjenstetid

innehafda aflöningsförmåner, dels föreslagit, att både styresmansbefattningen

vid Afvittringsverket i förenämnda län och de begge landtmätarebeställningarna

vid samma verk, hvilka alla innehades tillsvidare på grund

af konstitutorial, skulle med 1869 års slut indragas, dels tillstyrkt, ej

mindre att Stjernsten! Unge sig i nåder beviljad en särskild årlig inkomst

af allmänna medel för sin återstående lifstid till belopp af 1,500 R:dr,

dock emot förbindelse att, utan vidare ersättning, verkställa den slutliga

redovisning åt afvittringskartor och handlingar, som vid 1869 års utgång

möjligen återstod»!, — de undersökningar, med allt hvad dertill hörde,

hvilka erfordrades för att bestämma huru de ännu icke disponerade kronoöfverloppsmarkerna

inom länet skulle användas, — sådana delningar och

skattläggningar, som häraf blefve en följd, — de förut ifrågaställde eller

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

eljest behöfliga utställningar och upphuggningar af rågångar omkring nyssnämnda

marker, som kunde pröfvas nödiga för deras och derå växande

skogs skyddande, för så vidt nämligen kostnaden för dessa göromål skulle

drabba det allmänna, samt, med samma vilkor, de ägoutbyten mellan

kronans och enskildes marker, som hädanefter förekomme, och för öfrigt

tillhandagå Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med utredningar och

upplysningar i alla de ärenden, som, berörande den nu afslutade afvittringen

och skattläggningen i länet, kunde komma under Kongl. Maj:ts

Befallningshafvandes pröfning, allt så länge Stjernsten! fortfore att vara

Förste Landtmätare, än äfven att Afvittringslandtmätarne Wiklund och Östlund

likaledes för deras återstående lifstid måtte af allmänna medel undfå

en årlig inkomst af 900 R:dr hvardera eller samma belopp, som, i fall de

varit berättigade till pension å Allmänna Indragningsstaten, lagligen skolat

dem tillkomma, samt dels, beträffande det äskade anslaget, 150 R:dr,

till godtgörelse af ofvanomförmälde godo män och handtlangningsbiträden,

hemställt, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte i nåder bemyndigas

att hvad till denna godtgörelse kunde erfordras förskjuta af under

händer varande medel, emot ersättning, hvarom Kongl. Maj:t, efter

härutinnan vid hvarje års slut skeende underdånig anmälan, täcktes i nåder

besluta; varande för öfrig! den framställning af Landtmäteri-Styrelsen i

underdånighet gjord, att, i anseende till bristande tillgång å de till storskiftes-

och afvittringsverkens fullföljande anvisade medel, Kongl. Maj:t

måtte af andra tillgångar för innevarande år anvisa de för Stjernsten!,

Wiklund och Östlund föreslagna belopp, tillsammans 3,300 R:dr, samt

derjemte aflåta nådig Proposition till detta års Riksdag om berörda

summas upptagande å Rikets Allmänna Indragningsstat, för att derifrån

årligen qvartalsvis utbetalas till sagda personer, de två sistnämnda likväl

sedan de först begärt och fatt afsked från innehafvande kommissionslandtmätarebeställningar.

Genom nådig remiss anbefaldt att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande,

hade Statskontoret i skrifvelse den 21 nästlidne December anfört

att, såsom handlingarne jemväl innehålla, Kongl. Maj:t, i anledning

af väckt förslag å arvodesersättning åt styresmän och landtmätare vid Afvittrings-

och Storskiftesverken, när göromålen dervid upphörde, genom

nådigt Bref den 27 Mars 1852 förklarat, att något allmänt stadgande

om pensionsrätt för nämnde styresmän och landtmätare då icke lämpligen

kunde meddelas, men att Kongl. Maj:t, när framdeles fråga om slik ersättning

förekomme, villo, uppå derom särskild! skeende anmälan, i nåder

pröfva, hvilken åtgärd för ändamålet vore att vidtaga; att sedermera, likmätigt

Kongl. Brefvet den 5 September 1865, Afvittrings- och Storskiftes
landt
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Sil. N.o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om StcUsverhet 1870. 53

landtmätare, som uppfyllt de för Statens embets- och tjensteman i allmänhet

bestämda pensionsvilkor, fatt sig tillerkänd rättighet att vid afskedstagandet

erhålla pension å Allmänna Indragningsstaten till belopp af 600

R:dr B:ko eller 900 R:dr R:mt. hvaremot i afseende å dylik rättighet

för styresmän vid Afvittringsverket någon särskild föreskrift icke funnes

meddelad; att, enligt hvad, på sätt ofvanberördt blifvit, af handlingarne

inhemtades beträffande ifrågavarande trennc landtmätares lefnadsålder

och tjenstgöringstid, ingendera af dem hade någon på författningarna

grundad lätt att bibehålla sin aflöning, om de nu skulle lemna sina tjenster

vid Afvittringsverket; att emellertid, då Wiklund och Östlund under

en lång följd af år egnat sina krafter åt Afvittringsverkets tjenst och, i

anseende till deras numera uppbrinna högre ålder och minskade arbetsförmåga,

både ringa utsigt till inkomst af annan slags tjenstgöring samt

dessutom befunne sig i mindre göda ekonomiska omständigheter, och Stjernsten!

åter, hvilken under sin, ehuru kortare, tjenstetid, dock, såsom jemväl

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Landtmäteri-Styrelsen vitsordat,

derunder visat sig i hög grad verksam och till väsentlig del bidragit

dertill, att afvittringen i Westernorrlands län nu blifvit afslutad,

billigheten syntes fordra, att desse tjensteman icke nödsakades att med

tjensternas upphörande frånträda hela" den dermed förenade inkomst, utgörande,

enligt Landtmäteri-Stytelsens uppgift, för Stjernsten,, arvode 1,500

R:dr och respenningar 500 R:dr, samt för Wiklund och Östlund, arvoden

h_ 2.000 R:dr för hvardera, helst, hvad Stjernsten» särskildt beträffade,

härtill komme, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande än vidare behöfde

taga hans insigter och erfarenhet i anspråk.

I betraktande häraf hade Statskontoret, under förklarande likväl att

det för Stjernsten» föreslagna, hans nuvarande arvode motsvarande belopp

syntes skäligen höra i någon mån inskränkas, samt att Statskontoret ansäge.

mindre lämpligt såväl att anvisa de belopp, som kunde komma att

beviljas, till utgående af afvittringsmedlen, hvilka torde böra uteslutande

användas för det dermed egentligen afsedda ändamål, som ock att, på

sätt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande äskat, medgifva ett särskildt förslagsanslag

till godtgörelse åt godo män och handtlangare vid de förrättningar,

som Stjernsten» ytterligare komme att verkställa, i hvilket afseende

Statskontoret biträdt hvad af Landtmäteri-Styrelsen derutinnan blifvit i

underdånighet hemstäldt, pa det sätt förordat ifrågavarande framställning i

öfrigt, att till Riksdagen må aflåtas nådig Proposition derom, att ofvanomförmälde

tre tjensteman måtte varda, från och med 1870 års början

räknadt, uppförde å Rikets Allmänna Indragningsstat till åtnjutande af arvoden,

Stjernsten», under vilkor af ytterligare tjenstgöring i enlighet med

Bill. Ull Bilcsd. Prof. 1870. 1. Sami 1 Afd. a

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro». N:o 1, om Statsverket 1870.

Landtmäteri-Styrelsens hemställan och så länge denna tjenstgöring fortfore,

med det belopp, Kongl. Näjd kunde pröfva skäligt i neder föreslå, samt

Wiklund och östlund för deras återstående lifstid, sedan de sekt och

erhållit afsked från sina jemväl innehafvande kommissionslandtmatare-beställningar,

med 900 R:dr hvardera årligen.

På grund af hvad sålunda förekommit och då Stjernströms, Wiklunds

och Östlunds innehafda beställningar vid Afvittringsverket torde hora anses

hafva med nästlidna års utgång upphört tillstyrkte Stats-Radet att

Kongl. Mai;t täcktes i nådig Proposition till Riksdagen föreslå, att ^tjernström

må från och med innevarande år å Allmänna Indragmngsstaten uppföras,

för att derifrån för lifstiden årligen åtnjuta ett belopp åt Ett Tusen

Riksdaler, emot skyldighet att, så länge han innehar forstelandtmataretjensten

iWesternorrlands län, utan särskild ersättning förrätta de göromål,

Landtmäteri-Styrelsen uppräknat, samt Wiklund och Ostlund berättigas

att från och med månaden näst efter den, hvarunder de erhålla afsked

från kommissionslandtmätare-beställningarna, å Allmänna Indragmngsstaten

åtnjuta hvardera ett belopp af Niohundra Riksdaler, motsvarande den pension,

som, derest de hunnit pensionsåldern, skolat dem enligt iorfattnm
®

Hvad åter beträffade anvisandet af ett förslagsanslag för godtgörelse

till o-ode män och handtlangningsbiträden, hemställde Stats-Radet, lika

med Landtmäteri-Styrelsen och Statskontoret, att, i händelse Stjernstrom

komme att på nu föreslagna sätt fortfarande hafva befattning med afyittrmgsärendenaP

! länet, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande matte . nåder

bemvndigas att af under händer varande medel förskjuta hvad till sådan

codtgörelse kunde erfordras, emot ersättning, som, uppå årligen skeende

underdånig anmälan, Kongl. Maj:t villo i nåder bestämma

Hvad Stats-Rådet i detta mai tillstyrkt tacktes

Koncrl. Maj:t i nåder bifalla; hvarom utdrag af protokollet

skulle Finans-Departementet meddelas för iakttagande

vid regleringen af Riks-Statens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo,

Otto W. Seippel.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1870.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bih. N:o 6 a till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

1

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 17 December 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve

Wachtmeister, samt

Statsråden: Friherre af

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Äbelin och

Berg.

Etter justering — — — föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet

Friherre af Ugglas i underdånighet följande mål, nämligen:

Kammar-Kollegii den 26 nästlidne November a flatna underdåniga

skrivelse, deruti Kollegium afgifvit berättelse om Jordeboks-Kontoret och dess

verksamhet för tiden efter den 30 Oktober 1868, då sednaste berättelse i

ämnet afgafs, samt tillika yttrat sig i fråga om jordeboksarbetets ordnande

efter år 1870.

Härvid hade Kollegium till en början underdånigst anmält, att med granskningen

af rånte förvandlingsuträkningarne så fortskridit, att densamma nu vore

fullbordad för Rikets alla fögderier, med undantag endast af de fem, som

tillhörde Göteborgs och kohus län, af Lappmarks-fögderiet i Yesterbottens

samt af Norra och Södra Ångermanlands fögderier i Yester-Norrlands län,

Bih. till Bikscl. Prof. 1870. 1 Sami 1 Afä.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bil. N:o 6 a till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

hvadan icke någon anledning vore att betvifla, det granskningen af berörda

uträkningar skulle vara till slut bragt inom utgången af nästinstundande år.

Under erinran att, enligt hvad i sist omförmälda underdåniga berättelse

blifvit anförd t, för jordeboksarbetets afsilande härefter återstode att granska

anteckningarne rörande det oförmedlade mantalet med byamålet, rustningsoch

roterings-skyldigheten, dispositionen af Kronans räntor och tionde, vid

hvad tid frälse- eller skatterätt vunnits, och alla de uppgifter, som föröfrigt

borde i jordeboken inflyta, både vidare Kollegium underdånigst yttrat, att

till följd af Nådiga Förordningen den 23 sistlidne Juli, angående förändring al

grundräntor och kronotionde, komma dock den granskning, hvilken vid joidebokens

uppgörande borde ega rum rörande de räntor, som voro indelta eller

anordnade, att till hufvudsakligaste delen förfalla, och derest Kongl. Maj:t

täcktes lemna sitt Nådiga bifall dertill att, på sätt Kollegium i dess under

§. 1 i detta protokoll anmälda underdåniga skrifvelse den 20 nästlidne Oktober

hemställt, dels det oförmedlade mantalet och bya-målet må i de nya jordeböckerna

utan föregången undersökning jnföras sådant det vore upptaget

i äldre jordeböcker, dels anteckning icke egde rum om tiden, då hemmans

eller lägenheters skattläggning skott, frälsefrihet eller skatterätt för dem

vunnits, äfvensom om åtskilliga andra förhållanden, hvilka vore mera af ett

historiskt intresse, än de egde praktisk vigt och betydenhet, körnare jordeboken

att erhålla en förenkling, hvilken skulle medgifva dess fullbordande

inom vida kortare tid och med mycket ringare kostnad, än eljest kunde

beräknas.

Detta arbete, hvilket måste inledas af en jemförelse med förvandlmgsuträkningarne,

i hvad anginge namn, nummer, nuvarande mantal, nya räntans

och kronotionde^ belopp i persedlar och penningar, och vidare utsträckas

till dessa persedlars omsättning i penningar samt, åtminstone för de flesta

län, afslutas med utskrifning af ett fullständigt exemplar af jordeboken, sådan

den af Kollegium fastställdes, vore dock af mera omfattande beskaffenhet,

än att det kunde af Ivollegii egna tjensteman i Provinskontoren verkställas.

Det vore nämligen Kollega pligt att vitsorda, det donna personal

vore med de löpande ärenden så träget sysselsatt, att någon tillökning i

deras nuvarande göromål icke kunde dem påläggas. Kollega år 1838 utfärdade

Instruktion, 25 § 6 mom., gåfva ock vid handen, att, när nya

jordeböcker komma att upprättas, serskild! biträde dertill kunde böra anvisas,

och om sådant antoges kunna blifva behöflig!, äfven under den förutsättning, att

granskningen skulle ske endast efter hand, sa läge det för klar dager, att ett

sådant biträde än mindre nu kunde undvaras, då nödvändigheten bjöde, att

nya jordeböcker för alla Rikets län varda snarligen granskade och fastställda

samt granskningsarbetet dessutom blefve mera besvärligt än tillförene

afsedt varit, till följd både af de, sedan 1825 års jordebok upprättades, vid
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 a till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 3

tågna, djupt° ingripande förändringar i beskattningsväsendet och af de i ofrigt

i afseende på jordebokens uppställning meddelade nya stadgande!!. Emellertid

ansåge ^ Kollegium icke nödvändigt att ett serskildt jordebokskontor för

tiden efter år 1870 bibehölles, utan vore fortfarande af den i underdåniga skrifvelse!!

den 30 Oktober 1868 uttalade tanke, att granskningsgöromålen kunde

och borde bringas i närmare förbindelse med Kollegium och dess Provinskontor,

hvarigenom de medel, tillsammans 6,700 Rdr, som årligen utginge

till arvoden åt en Chef för Jordebokskontoret och en serskildt dervid anställd

Notarie kunde inbesparas. Anslag af allmänna medel skulle således

icke hågas i anspråk för andra, än dem, som funne sysselsättning med den

egentliga granskningen af de inkomna förslagen och med upprättandet af de

nya jordeböckerna, och Kollegium ville anse möjligt, att för hvarje afdelning

der sådant verkställdes, kostnaden i medeltal nedsattes ända till 3 500 E‘dr?

dervid Kollegium för den, som förestode arbetet, beräknat ett belopp som

motsvarade den lägre Kammarförvandtlönen inom Kollegium, eller 2 500 P:dr

och för den eller dem, som vore honom till biträde, 1,000 Rdr, Indika ''belopp

dock borde med hänseende till förekommande omständigheter kunna få

annorlunda emellan de tjenstgörande fördelas, endast att anslaget på det hela

icke blefve öfverskridet. Det kunde visserligen vara vansklig! att nu bestämma,

huru långt arbetet å en sådan afdelning må kunna inom ett år

fortskrida, men Kollegium hade dock kommit till den öfvertygelse!!, att derest

de i dess underdåniga skrifvelse den 20 nästlidne Oktober föreslagna stadganden

rörande upprättandet af de nya jordeböckerna blefve af Kong!. Maj:t

i nåder godkända och för rcnskrifning af jordeböckerna något serskild! anslag

stöld t till Kollega förfogande, hvarje afdelning herde under nämnda

hd, eller ett år, kunna fullborda jordebokens granskning för ett medelstort

län, så att, om till exempel ifrån och med år 1871 sex afdelningar vore

dermed samtidigt sysselsatte, jordeböcker för hela riket skulle kunna vara

färdiga att vid slutet af år 1874 eller senast år 1875 aflemnas. Ehuru

ensidigt och äfven angeläget det vore, att de nya jordeböckerna inom nämnda

hd blefve tillgängliga, tvekade Kollegium ändock att för år 1871 föreslå

granskningens utställande på sex afdelningar, enär dels koncept-jordeböcker

ännu icke till Kollegium inkommit fullständigt från flera än Stockholms,

Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län samt för vissa fögderier endast

ifrån Upsala, Malmöhus och Störa Kopparbergs län, dels och svårighet för

Kollegium mötte att nu uppgifva, huruvida tillräckligt antal personel'' med

dertill erforderlig skicklighet och erfarenhet kunde vid nämnda tid vara

att tillgå.

Kollegium, som sålunda för det närvarande ansåge sig icke höra

ifrågasätta beviljandet af större anslag, än som kräfdes för det antal afdelmngar

af fyra, hvarpå arbete! inom Jordebokskontoret nu fbrtginge, eller,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 6 a till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

efter ofvan omförmäla beräkning, 14,000 R:dr, med tillägg af 1,000 R:dr

för bekostande af nödigt renskrifningsarbete, och i öfrig! utbad sig att, angående

behofvet af nya jordeböcker, få åberopa dess vid flera föregående tillfällen

och senast den 30 Oktober 1868 uttalade åsigt, både fördenskull slutligen

underdånigst anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes af den snart sammanträdande

Riksdagen äska Femton Tusen Riksdaler, att under år 1871 för

granskning inom Kollegium af nya jordeböcker användas, på sätt Kong!.

Maj:t kunde i nåder pröfva lämpligt närmare bestämma.

Med afseende på hvad Kammar-Kollegium sålunda

yttrat och hemställt, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl.

Maj:t, jemte förklarande att det inom Kollegium inrättade

Jordeboks-kontoret skulle med utgången af nästinstundande

år upphöra och de nämnda Kontor tillhörande

göromål derefter ordnas på sätt Kollegium föreslagit,

täcktes uti den nådiga Proposition angående Statsverkets

tillstånd och behof, som komma att aflåtas till nästsamman

trädande Riksdag, äska anvisande af ett extra anslag

å Femton Tusen Riksdaler, att under år 1871 för

granskning inom Kollegium af nya jordeböcker användas.

Hvad Statsrådet i samtliga förestående mål underdånigst yttrat och

tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

Ossian Bleckmått.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISVÄG MARCUS, 1870.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o G b till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

1

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

dm 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena Grefve

Wachtnieister, samt

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och

Adlercreutz.

Statsrådet Abelm anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af Ugglas anhöll

i underdånighet att fa underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning de delar af

statsreglering^ vid nu instundande riksdag, Indika tillhöra nämnda departements

föredragning, och anmälde i sådant afseende, hvad först angick beräkningen

af Statsverkets tillgångar för de behof, som vid berörda statsreglering

borde fyllas, att uti den Berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning

som Statskontoret den 1 nästlidna December afgifvit och hvilken i hvad densamma

rörde anslagen under 2alra, 4:de, öde, 6de och 8:de Hufvudtitlarne,

sarskildt delgifvits vederbörande Departements-chefer, Statsverkets inkomster

lör år i871 och intilldess ny statsreglering vidtager, ansetts höra med bibehållande

för deribland ingående spanmål af det vid 1868 års riksdag antagna

förslagspriset, 2 I4:dr 10 öre kubikfoten, beräknas på följande sätt,

nemligen:

Bill, till Riksd. Prof. 1870. 1 Samt, 1 Afd.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Bil. N:o G b till Kong/. Maj ds Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Ordinarie inkomster.

ko. Räntan och

2:o. Timdespanmähn. Dessa inkomster beräknades vid nästlidna års

riksdag, Räntan till 4,689,000 R:dr, nemligen den indelta till 2,666,000 R:dr

och den Kronan behållna till 2,023,000 R:dr, samt Tiondespanmålen till

1,685,250 Ridt1, deraf i ädelt 652,000 kubikfot med ett värde efter 2 R:dr

It) öre kubikfoten af 1,369,200 Rall1 och oindelfc eller Kronan behållen

150,500 kubikfot med värde efter enahanda pris af 316,050 Rall''.

Genom Kong!. Förordningen den 23 nästlidna Juli, angående förändring

af grundräntor och kronotionde!!, hvilken förordning skall tillämpas vid utgörande

af 1871 års räntor och tionde, hade emellertid numera blifvit stadgadt,

att ränta af hemman och lägenheter, som nu vore bestämd i vissa

persedlar att lösas efter markegångspris, så ock den kronotiondespanmål,

hvilken nu likaledes efter sådant pris herde lösas, skulle, vare sig att nämnda

ränta och tionde vore Kronan behållen eller för särskilda ändamål indelt och

anordnad, omsättas i penningar efter beräkning af medelvärdet emellan

1834—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris och med

detta värde framgent utgöras. 1 anledning häraf både Statskontoret, för beräknande

af den inkomst, hvartill räntan och tiondespanmålen eller, såsom

donna senare inkomst numera torde höra benämnas, Tionden, må för 1871

upptagas, låtit öfver värdet efter ofvanberörda omsättningspris af de enligt

1867 års Rikshufvudbok uti Räntan och Tionden för samma år ingående

persedlar upprätta ett vid den underdåniga berättelsen fogadt sammandrag,

enligt hvithet Räntan skulle uppgå till 4,491,100 Rall- 51 öre och Tionden

till 1,576,089 R:dr 38 öre.

Vidare stadgade om för in äkta nådiga Förordning väl i allmänhet, att

indelta och anordnade räntor och tiondeanslag skulle till statsverket indragas,

men gjorde derifrån, undantag för militie-, civil- och ecklesiastikboställens

räntor äfvensom för sådana, Indika voro påförda hemman och lägenheter, af

Indika något besvär i stället utgjordes; och herde i följd häraf, derest Riksstatens

nuvarande uppställning bibehölles, omförmälda räntor och tiondeanslag,

Indika icke komme att till Statsverket indragas, fortfarande upptages uti kolumnerna

för indelt ränta och indelt spannmål. Då emellertid dessa indelningar

för närvarande och innan de af Statskontoret från länsstyrelserna och andra

myndigheter i ämnet infordrade upplysningar inkommit, icke kunde från den

Kronan behållna anparten af ifrågavarande inkomster skiljas, och någon olägenhet

af dessa inkomsters sammanförande i Riksstaden icke syntes uppkomma,

hade Statskontoret hemställt, att åtminstone för den statsreglering, hvarom

nu vore fråga, den indelta andelen af Räntan och Tionden måtte få sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. :o 6 b till Katigt. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket ISIG.

nianföras med den till Statsverket ingående del af samma inkomster och

dessa inkomster följaktligen upptagas i jemna tal med deras i omförmäld a

sammanhang uträknade värde: Räntan till........... 4,491,000: _

och Tionde)! till J ,576,000: —

3:o. Tiondespanmålslöseri efter bestämda pris hade under

åren 18(35 —1867 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 87 öre

och syntes alltså nu kunna likasom vid de senaste riks
dagarne

beräknas till....................... 6,800:__

4:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kromlägenheter,

hvilken inkomst beräknades:

vid 1868 års Riksdag till........R:dr 410,200:

och vid 1869 „ „ „ ........ ,, 395,200:

hade utgjord!

Penningar. Spanmål.

Kubikfot. Värde.

år 1865 .......... 69,385. 153,870. 296,045.

„ 1866 .......... 54,951. 157,017. 325,022.

„ 1867 .......... 40,480. 161,800. 431,265.

Till sistnämnda års inkomst 40,480. 161,800.

borde dock nu läggas arrenden

för åtskilliga till statsverket indragna

från midfasta!! åren

1868 och 1869 utarrenderade

landsstats in. 11. boställen . . . 4,252.

tillsammans 40,480. 166,052.

Och som anledningen dertill, att de för år 1867 i

penningar upptagna arrendemedel så betydligt understigit nästföregående

årets, syntes hufvudsakligen vara att söka deruti,

att anstånd med erläggande af 1867 års arrenden, i sin helhet

eller till någon del, blifvit åtskilliga arrendatorer i nåder

medgifvet, hvaremot, om berörda, såsom restantier för år

1867 bokförda, arrendeafgifter tillädes de influtna penningearrendena

för samma år, dessa uppgänga i det närmaste till

enahanda belopp som för år 1866, så ansåge Statskontoret

ifrågavarande inkomst kunna för år 1871 upptagas på följande

sätt:

Penningar liksom vid sednaste riksdag R:dr 55,000: —

Spanmål, 166,000 kubikfot å 2 R:dr

10 ore................ " 348,600: — 403,600: —

Transport 6,477,400; —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 6,477,400:

och slagskatt, hvilken

5:o. Silfvertionde, myntarelön

inkomst uppgått:

år 1865 till ..........It:dr 20,336:

n 1866 ,,..........

och ,, 1867 „..........

eller i medeltal till ........

ansågs på grund deraf och enär af 1867 års inkomst, hvilken

understigit nämnda medeltal, ett belopp af 1,939 R:dr

49 öre balancerades såsom restantier till påföljande år, icke

höra nu upptagas lägre än vid de båda senaste riksdagarnc

eller till..............................

77

77

77

17,988

17,104

18,476

18,000: —

6:o. Koppärr ant an, hvilken beräknades både vid 1868

och 1869 årens riksdagar till 1,200 centner å 57 It:dr eller

till 68,400 Rxlr, hade utgjort:

Centner.

år

77

77

1,283.

1,262.

1,356.

1865 ...............

1866 ...............

1867 ...............

Medeltal häraf vore............1,300.

och hade medelpriset å den åren 1868 och 1869

kontoret försålda koppar varit, det förra året 56

men det senare endast 53 Rall* 52 öre, hvarföre Stats
-

Försäljningsvärde:

B:dr.

76,859.

77,783.

79,704.

78,115.

i StatsR:dr

39

ore,

kontoret nu ansåg

1,300 centim t å 54

förevi

It: dr

rande inkomst höra beräknas till

70,200:

7 :o, Tiondeladaernet beräknades vid de båda senaste

riksdagarnc till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre eller till

40,800 R:dr samt hade utgjort:

Centner.

Värde.

år

1865 ..........

.......17,517.

43,228.

1)

1866 ..........

....... 17,543.

42,955.

77

1867 ..........

....... 18,224.

43,562.

eller

i medeltal .......

.......17,761.

43,248.

motsvarande 2 R:dr 43 öre för centern; och ansåg Statskontoret

derföre ifrågavarande inkomst kunna beräknas till

något högre värde än det vid de tvänne senaste riksdagarnc

antagna eller till 17,500 centner å 2 R:dr 40 öre.....

42,000:

Transport 6,607,600:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Frop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 6,607,600:

8:o. Svafvdbrukstionden, beräknad vid 1868 års riksdag

till 3,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 3,500 R:dr,

hade uppgått:

år 1865 till..................R:dr 3,085.

n 1866 ................... 5,629.

och „ 1867 ................... „ 2,327.

eller i medeltal till................. 3 680.

Denna inkomst hade alltså år 1867 nedgått ganska

betydligt, men då anledningen dertill hufvudsakligen förefLinnés

i det förhållande, att af nämnda års uppbörd ett belopp

af 1,731 R:dr 50 öre uti räkenskaperna balanserades såsom

restantier till påförande år, ansåg Statskontoret ifrågavarande

inkomst nu ej böra beräknas till lägre belopp än som vid

senaste riksdag upptogs eller till................ 3,500:

9:o. Mantalspemingarne, Indika beräknades vid 1868

års riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års till 575,000

Rall-, hade utgjort:

år 1865 ..................... 579,160.

„ 1866 ..................... 575,882.

och 1867 ..................... 567,850.

eller i medeltal....................574 297.

hvarföre de ansågos höra äfven nu likasom vid senaste riksdagen

upptagas till....................... 575,000:

10:o. Bötemedlm beräknades vid 1868 års riksdag

till 162,700 R:dr och vid 1869 års riksdag till 174,000

R:dr samt hade utgjort:

år 1865 ..................... 161,696.

n 1866 ..................... 187,178.

och „ 1867 ..................... 162,793.

eller i medeltal.................... 170 556.

och ansågos derföre nu höra i nära öfverensstämmelse med

berörda medeltal beräknas till.................. 170,000:

ll-o. Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål. Donna

inkomst utginge:

a) Enligt Rikets Ständers beslut den 5 Mai 1841 till

och med år 1871:

Transport 7,356,100: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. JV:o G b till Kotujl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 7,356,100: —

Vid dalregementet för 500 nummer, å 47,25 kub.-fot

med................kub.-fot 23,625.

,, Smålands dragoner för 500 nummer

å 44,t kub.-fot med .... „ 22,050.

b) Enligt Kongl. Brefvet den 8 Augusti

1844 till och med år 1870:

Vid f. d. Östgöta kavalleri för 1,000

nummer å 47,25 kub.-fot med . „ 47,250.

och „ f. d. Westgöta dragoner för 1000

nummer å 47,25 kub-fot med . . „_____47,250.

tillsammans kub.-fot 140,175.

förevarande inkomst hade utgjort:

år 1865 ........ R:dr 298,978.

„ 1866 .................. „ 301,385.

och „ 1867 .................. » 332,558.

eller i medeltal................. „ 310,974.

och hade Statskontoret, som inhemtat att fråga vore väckt

om förlängning till 1873 års slut al kontrakterna om hästvakansafgiften

vid f. d. Östgöta kavalleri och 1. d. Westgöta

dragoner ansett sig förthy sakna anledning att nu beräkna

förevarande inkomst annorlunda än vid de senaste riksdagarne

skett eller till 140,175 kubikfot å 2 R:dr 10 öre 294,367: 50.

12:o. Tillfälliga rotemkansafgifter hade inbringat:

år 1865 ....................... 6,641.

„ 1866 ....................... 8,581.

och „ 1867 ....................... 7,553.

eller i medeltal..................... 7,592.

hvarföre Statskontoret ansåg donna inkomst höra nu, likasom

vid de senaste båda riksdagar ne skott, beräknas till..... 7,500:

13:o. Valcansafgifter af nyroterad jord, som utgjort:

år 1865 ....................... 75,105.

„ 1866 ...................... 80,003.

och „ 1867 ....................._ • 93,314.

ansågs, då donna inkomst således visat sig vara i stigande,

nu kunna upptagas till..................... 93,000:

14:o. RotevahansafgiJten af tdsockne frälsehemman i

Halland, beräknad vid de båda senaste statsregleringarne

till 20,000 R:dr, hade uppgått: ________

Transport 7,750,967: 50.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o G b till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 7

, 10fl. ... Transport 7,750,967: 50.

ar 1865 till.................... 21,900.

„ 1866 ..................... 19,432.

()eh 1867 ..................... 22,801.

aller i medeltal „ . ................... 21 378.

samt kunde alltså fortfarande beräknas till.......... 20,000 __

15:o. Trosspassevolansafgiften, som vid de båda senaste

statsregleringarne beräknades till 26,500 Rall-, både

utgjort:

ål‘ 7865 .................. 26,532.

„ 7866 ...................... 26,511.

och ,, 1867 ...................... 26 443.

eller i medeltal..................... 26 495.

ansågs derföre fortfarande böra upptagas till......... 26 500- —

16:o. JJåtsmansvakansafgiften beräknades vid de båda

senaste statsregleringarne till 60,000 R:dr samt hade inbringat:

ål'' 7865 ...................... 60,194.

7 866 ...................... 60,943.

ocl> >» 7 867 ...................... 62,609.

eller i medeltal.....................Öl 249.

hvarföre den ansågs höra fortfarande beräknas till...... gQ 000- _

17:o. Kontrollstämpelmedlm både utgjort:

år 7 866 ................. . ...... 16,137.

. n 7 867 ...................... 13,565.

och " 7 868 ...................... 12,876.

medeltalet häraf vore visserligen...........14 193.

men som donna inkomst, hvilken beräknades vid 1868 års

riksdag till 18,000 R:dr och vid den påförande riksdagen

till 17,500 R:dr, på senare liden visat sig ständigt vara i

fallande, ansågs densamma nu icke böra upptagas högre än

tl]1................................. 12,000: —

7 8:0. Fyr- och lålmcäd beräknades vid 1868 års

riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till

650,000 R:dr samt både uppgått:

för år 1866 till................. 703,107.

11 11 7867 „ . ............... 656,926.

och „ „ 1868 enligt General-Tullstyrelsens upp
.

till..............."....... 744,602.

medeltalet häraf vore................. 701,545

Transport 7,869,467: 50.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil JSr:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport

och ehuru, jemlikt Kongl. kungörelsen den 28 nästlidne September,

den fyr- och båkafgift, som nu erlägges af fartyg,

gående emellan inrikes orter och hvilken ansetts utgöra omkring

30,000 K:dr årligen, från och med den 1 Januari

1870 tillsvidare icke konune att utgå, ansåge dock Statskontoret,

i betraktande deraf att fyr- och båkmedlen hvarje år

lemnade betydliga öfverskott och att, enligt från GeneralTullstyrelsen

erhållen upplysning, influtna dylika medel för

sistliden år redan vid Oktober månads slut uppgått till

696,304 B,:dr 63 öre, ifrågavarande inkomst nu kunna beräknas

till............................ •

19:o. Jernvägstrafikmedlen beräknades vid 1868 års

riksdag till 6,400,000 B:dr och vid 1869 års riksdag till

6.500.000 B:dr samt hade utgjort:

år 1866 .................. 5,064,370: —

„ 1867 ................... 6,017,049: - -

och „ 1868, enligt Trafik styrelsens uppgift. 6,161,079: —

Val vore medeltalet häraf endast 5,747,500, men med

afseende derå att, enligt hvad Statskontoret inhemta!, inkomsten

för 1869 kunde antagas komma att uppgå till omkring

6.300.000 B.xlr och då till följd af det snart förestående

öppnandet för trafik af såväl sate manbindningsbanan, som

den återstående delen af Nordvestra stambanan, större inkomst

syntes vara för år 1871 att emotse, funne Statskontoret

trafikmedlen höra nu beräknas till samma belopp, som

vid senaste riksdag för dem uppfördes, eller till.......

20:o. Skogsmédlen, Indika vid 1869 års riksdag för

första gången upptogos bland Statsverkets inkomster och då

beräknades till 236,300 B:dr, hade, sedan Kongl. förordningen

den 21 December 1865 angående utsyning och försäljning

af skogsals ter från Kronans skogar i Kopparbergs och

de Norrländska länen börjat tillämpas, utgjort:

år 1866 ................''. . . 175,122: —

„ 1867 ................... 201,020: —-

och „ 1868 enligt approximativ beräkning . . 235,578: - Medeltalet häraf vore val icke mer än 203,906, men

då ifrågavarande inkomst, särdeles den del deraf, som utgjordes

af skogsför säljnin gs med el, visat sig vara i stigande och

Transport

7,869,467: 50.

700,000: —

6,500,000:

15,069,467: 50.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil, N:o 6'' b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport

antagligen icke ännu uppgått till det belopp, som för framtiden

torde kunna förväntas, ansåg Statskontoret denna inkomst

böra åtminstone upptagas till samma summa, som vid

senaste riksdag beräknades, eller till..............

21:o. Observationsmedel, som vid de båda senaste

statsreglering^''^ beräknades till 3,000 R:dr, både utgjort:

år 1865 .....i........ 5 749

>, 1866 .................1,608.''

och ,, 1867 ....................... 1,919.

eller i medeltal...................... 3,092.

men ansågs dock donna ovissa inkomst nu icke böra beräknas

högre än till.........................

22:o. Extra medel och uppbörder. De under donna

titel, hvars benämning syntes böra förändras till ”Extra uppbörd”,

inflytande inkomster beräknades vid 1868 års riksdag

till 63,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till 65,182 R:dr

50 öre samt hade efter afdrag såväl af stubböresafgifterna,

livilka från och med år 1867 ingått till skogsplanteringska

ssan, som ock af den från åtskilliga hemman i Christianstads

län för uppbörd dagsverksskyldighet till åtskilliga kungsgårdar

inom länet utgående afgäld, hvilken vid de båda senaste

statsregleringarne inräknats bland den behållna delen

af räntan, utgjort:

år 1865 ...................... 99,568.

n 1866 58,476.

och ,, 1867 ...................... 72,468.

eller i medeltal..................... 76,837.

Härtill borde visserligen läggas de förr under särskild

titel upptagna intressemedlen, hvilka, enligt beslut vid 1869

ars riksdag, hädanefter skola bland extra medel och uppbörder

upptagas; men sedan Riksgäldskontoret blifvit befriadt

från åliggandet att, såsom förut, betala ränta å den till

nämnda kontor öfverlemnade behållning af Lappmarks Ecklesiastikfond,

utgjorde intresse in edlen ett allt för ringa belopp

för att höra inverka på beräkningen af ifrågavarande, till

beloppet för (ifrigt mycket föränderliga inkomst, hvilken

Statskontoret ansåg höra i närmaste öfverensstämmelse med

15,069,467: 50.

236,300: —

2,000: —

Transport 15,307,767: 50.

2

Bill. till Riksd, Prof, 1870. 1 Sami, 1 Afd,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 15,307,767: 50.

ofvannämnda medeltal och för erhållande af jemn slutsumma

upptagas till............................ 72,2■_>2: 50.

Summa Ordinarie inkomster R:dr 15,380,000: —-

Extra ordinarie inkomster,

hvilka enligt 60 § Regeringsformen utgå såsom bevillning:

a) Tullmedlen, Indika beräknades vid 1868 års Riksdag till 13,000,000

R-dr och vid 1869 års Riksdag till 14,000,000 Rall-, både utgjort:

år 1866 .........:................... 13,214,937.

„ 1867 ............................. 12,785,579.

och 1868, enligt uppgift från General-tullstyrelsen..... 14,632,095.

eller i medeltal............................ 13,544,204.

Dock som tulluppbörden under år 1869 intill den 1 November uppgått till

11 680,736 R:dr samt för November och December månader sannolikt belöpte

sig till minst den summa, som för samma månader 1868 ingick eller

2,047,149 R:dr och således för hela året kunde antagas till 13,727,885 R:dr,

ansåg5 Statskontoret ifrågavarande inkomst höra utföras med enahanda belopp,

som vid senaste riksdagen beräknades eller med .... Rall1 14,000,000: —

b) Postmedlen beräknades vid de begge senaste statsregleringarne

till 2,250,000 R:dr och hade, efter afdrag af

influtna intressemedel å den hos Postverket från äldre tid

reserverade fond af räntebärande obligationer, hvilken i följd

af 1868 års riksdagsbeslut blifvit till Riksgäldskontoret öfverlemnad,

utgjort:

år 1866 .................... 2,146,378.

„ 1867 .................... 2,177,313.

och „ 1868 .................... 2,188,793.

eller i medeltal................... 2,170,828.

hvarföre ifrågavarande inkomst nu ansågs icke höra beräknas

högre än till...............-......... 2,200,000:

c) Stämpelpapper smedlen, som vid de båda senaste statsregleringarne

beräknades till 1,300,000 Rall'', både uppgått:

år 1866 till.................. 1,340,086.

„ 1867 „ .................. 1,336,044.

och „ 1868 „ omkring............. 1,352,000.

eller i medeltal till........ 1,342,710. ___

Transport 16,200,000:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj ris Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport

och som någon tillökning i stämpelpappersmedlen syntes vara

att förvänta i följd af den genom senaste stämpelpappersförordningen

skedda nedsättning i försäljningsprovisionen,

hvilken tillökning antagligen komma att uppgå till omkring

16,000 Rall’, ansåg Statskontoret förevarande inkomst kunna

nu beräknas till .........................

d) Bränvinstillverkningsafgiften beräknades vid de begge

senaste statsregleringarne till 9,800,000 Rall’ samt hade

utgjort:

år 1866 .................... 9,283,534.

„ 1867 .................... 8,029,289.

och „ 1868 .................... 7,138,328.

eller i medeltal................... 8,150,384.

Under 1869 intill den 1 December hade bränvinsskatten

uppgått till...................... 6,977,403.

och, enligt uppgift från bränvinskontrollbyrån,

kunde inkomsten för December månad antagas

komma att uppgå till................ 1,540,000.

16,200,000: —

1,350,000: —

eller tillhopa 8,517,403.

i följd hvaraf ifrågavarande inkomst syntes nu icke höra beräknas

till högre belopp än................... 8,500,000: —

’ Summa, extra ordinarie inkomster Rall'' 26,050,000: —

Enligt den af Statskontoret sålunda uppgjorda beräkning skulle alltså

under nästa statsregel’!ngsperiod Statsverkets årliga ordinarie och extra ordinarie

inkomster tillsammans komma att utgöra 41,430,000 Rall’, eller

1,536,300 Rall’ mindre än vid senaste riksdag för nu innevarande år påräknades.

Efter anmälan häraf yttrade föredragande Departements-Chefen:

”Vid donna Statskontorets beräkning anser jag mig böra i underdånighet

gorå följande anmärkningar:

a) Då, till följd af ofta omförmälda nådiga, förordning den 23 Juli

nästlidna år, för framtiden all tiondespanmål kommer att af tiondegifvarne

lösas efter bestämdt pris, så torde någon anledning icke vidare förefinnas att,

på sätt hittills skett, upptaga Tionde och Tiondespanmålslösen efter bestämdt

pris såsom tvänne särskilda inkomsttitlar, utan hemställer jag att dessa båda

titlar sammanföras till en enda med benämning Tionde och att inkomsten under

denna titel beräknas till summan af de belopp, som Statskontoret för de

nämnda båda titlarne föreslagit eller till 1,582,800 R:dr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

b) Fyr- och bakmedlen beräknades vid senaste Riksdag till 650,000

R:dr, men hafva nu af Statskontoret ansetts höra upptagas till 700,000 R:dr.

Sedan emellertid genom Kongl. kungörelsen den 28 nästlidna September fartyg,

som gå emellan inrikes orter, blifvit från och med början af innevarande

år befriade från fyr- och båkafgifter, synes det vara säkrast att, intilldess

någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarne af donna befrielse, åtminstone

icke vidtaga någon förhöjning i beräkningen af förevarande inkomst,

hvarföre jag ock hemställer, att den må nu upptagas endast till samma belopp

som vid nästlidna års Riksdag eller till 650,000 R:dr.

c) Sedan General-Tullstyrelsen på telegrafisk väg från samtliga tullkammare

i landsorterna med undantag af dem i Dufed och Funäsdalen, der

några telegrafstationer icke finnas, erhållit rapportör om beloppet af tulluppbörden

under nästlidna December månad, har bemälda styrelse upplyst

att med beräkning åt de båda nämnda tullkamrarnes uppbörd under berörda

månad till samma belopp, som den utgjort under motsvarande månad af 1868,

inkomsten af Tidlmedlen under 1869 uppgått till 13,982,950 R:dr 54 öre

eller till nära 1 million R:dr mera än som för samma år beräknats; och

som tullinkomsten under det nästföregående året utgjort något mer än

14,630,000 Rall’, så anser jag vid sådana förhållanden ifrågavarande inkomst

kunna för 1871, i likhet med hvad för nu innevarande år skett, beräknas

till 14 millioner R:dr, helst om Eders Kongl. Näjd skulle finna för godt,

att, på sätt jag ärnar i underdånighet hemställa, föreslå Riksdagen att med

10 öre förhöja bränvinstillverkningsafgiften, och att i följd deraf vidtaga en

motsvarande förhöjning i tullen å bränvin och sprit, hvarigenom i tullinkomsten

bör uppkomma en förökning, som, då importen af bränvin och sprit

under åren 1864—1867, hvilka i afseende å denna import icke företett

några exceptionella förhållanden, i medeltal utgjort omkring 850,000 kannor

om året, skulle för 1871 kunna antagas till omkring 85,000 R:dr.

d) I fråga dernäst om det belopp, hvartill Bränvinstillverkningsmedlen

må höra uppskattas, så har tillverkningen i kannetal utgjort:

år 1867 ........................ 12,215,784 kannor,

„ 1868 ........................ 10,179,533

„ 1869 ........................ 12,205,233 „

eller i medeltal för dessa tre år ............. 11,533,516 ,,

Att nu beräkna tillverkningen för år 1871 till 14,000,000 kannor,

såsom innevarande år skott, synes mig icke vara med nödig försigtighet öfverensstämmande,

sedan 3 års erfarenhet visat, att en sådan beräkning icke

vidare motsvaras af verkligheten, och då särskilt tillverkningen under nästlidna

års höst, oaktadt den rika skörden och de jemförelsevis låga priserna

på spannmål, icke ens uppgått till fullt samma kannetal, som hösten 1868, då

skörden i landet var mycket svag. Att åter beräkna tillverkningen för 1871

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

så lågt, som nyssnämnda medeltal utvisar, synes mig icke heller vara af omständigheterna

påkalladt, enär under de 3 år, som medeltalet afser, inträffat

två särdeles ogynnsamma skördar. En lämplig medelväg synes mig vara att

nu antaga denna tillverkning till 12,500,000 kannor. Då emellertid efter

en sådan beräkningsgrund med bibehållande af den nuvarande afgiften 70

öre per kanna skulle i inkomst erhållas allenast 8,750,000 R:dr eller 1,050,000

R:dr mindre än hvartill samma inkomst vid senaste Riksdag blifvit beräknad,

men för statsbehofvens fyllande torde blifva oundgängligen nödigt, att Statsverkets

inkomster bibehållas ungefärligen vid det belopp, hvartill desamma

för nuvarande statsregleringsperiod finnas upptagna, är jag sinnad föreslå

Eders Ivongl. Maj.t att till Riksdagen aflåta nådig framställning om bränvinstillverkningsafgiftens

höjande med 10 öre eller till 80 öre per kanna. Med

antagande af ofvanuämnda tillverkningsbelopp, 12,500,000 kannor, uti hvilken,

jemförelsevis med tillverkningen under åren 1861—1866, som i medeltal

uppgått till öfver lo millioner kannor om året, låga beräkning någon

rubbning icke synes mig påkallas af den ifrågasätta icke särdeles betydliga

skatteförhöjningen, skulle en tillverkningsafgift af 80 öre per kanna inbringa

10 millioner Rall’ i inkomst, och jag hemställer, under förutsättning att

nyssberörda afgiftsförhöjning af Eders Kong!. Maj:t finnes böra hos ''Riksdagen

föreslås, att nu förevarande inkomsttitel för år 1871 beräknas till

10 millioner R:dr.

Med iakttagande af de ändringar i Statskontorets beräkning af fyroch

båkmedlen samt af bränvinstillverkningsmedlen, hvilka jag sålunda föreslagit,

och derest Eders Kong!. Maj:t, på sätt jag underdånigst tillstyrker,

täckes gilla bemälda embetsverk^ beräkning af de öfriga Statsinkomsterna

skulle

de Ordinarie inkomsterna komma att utgöra R:mt R:dr 15,330,000: —

och de Extra ordinarie . . . ........ r 27,550,000: _

hvilka summor, då Riks-Staten för 1870 upptager:

i Ordinarie inkomster............... ]{:(|r 15 616 300: _

och i Extra ordinarie................... 27,350,000: _

utvisa :

för de Ordinarie inkomsterna en minskning af ... . ,, 286,300:

och för de Extra ordinarie en förhöjning af..... „ 200,000:

eller på det hela en minskning af...........R:dr 86 300: —

Rörande jag härvid icke underlåta att, i afseende å omförmälda minskning

i beräkningen af de Ordinarie inkomsterna, fästa Eders Kongl. Maj:ts

uppmärksamhet derå, att denna minskning icke uppgår till det belopp af omkring

opaginerad Kontrollera mot PDF

J4 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

307,000 R:dr, hvarmed på grund af Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869

Räntan och Fienden måste, på sätt Statskontoret upplyst, lägre än hittills

beräknas, och att således samma minskning helt och hållet är eu följd af

nämnda förordning och den derigenom i sjelfva verket skedda skatteeftergift.

De af föredragande Departements-Chefen sålunda i fråga

om beräkning af Statsverkets inkomster gjorda underdåniga

hemställanden, under här ofvan omförmälda förutsättning

beträffande bränvinstillverkningsafgiftens förhöjande,

behagade, sedan Stats-Rådets Öfriga ledamöter deruti instämt,

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Föredragande Departements-Chefen yttrade vidare:

“Innan jag nu enligt vedertagen ordning, öfver går till föredragning af

de ärenden, som tillhöra regleringen af utgifterna särskild! under lista och

hide Hufvudtitlarne, anser jag mig höra fästa uppmärksamhet på några åt

Statskontoret i dess underdåniga berättelse väckta, till en del af Kongl. Förordningen

den 23 Juli nästlidna, år föranledda, frågor rörande de i RiksStaten

uppförda indelta ränteanslagcn samt indelta, och oindelta spanmalsanslagen

i allmänhet, och ehuru vid det förhållande, att sådana anslag finnas

ej allenast å fide och 9.''de Hufvudtitlarne, utan äfven å 2alra, -fide, fide,

6de och 8:de, dessa frågor således angå äfven andra Departementer, än det

som blifvit mig i nåder anför tro dt, torde det likväl, da de hafva, enahanda

grund och syfte och således höra för samtliga nämnda Hufvudtitlar pa en

gång komma under pröfning, tillåtas mig att bär i ett sammanhang för alla

berörda Hufvudtitlar få till Eders Kongl. Maj ds nådiga afgörande anmäla

omförmälda frågor.

Bemälda nådiga förordning, hvarigenom, enligt hvad redan är nämndt,

indelta och anordnade räntor och tiondeanslag, med undantag al boställens

räntor och sådana, som äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något

besvär i stället utgöres, förklarats skola till Statsverket indragas, stadgar

tillika, att för sålunda indragna räntor och tionde skall lemnas ersättning medelst

statsanslag i penningar, att dessa anslag, intilldess annorlunda varder

förordna»!! eller innehafvare af rånte- eller tiondeanslag förklarar sig nöjd

med godtgörelse efter det nya omsättningspriset, komma att utgå till belopp,

motsvarande de indelta och anordnade rånte- och tiondeanslagens värden

efter årlig! medelmarkegångspris, samt att embete- och tjenstemän, som enligt

fullmakter och konstitutorial til It råd t indel! lön utan skyldighet att ingå på

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 5

Bil. N:o 6 b till Körd. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

den genom Kong!. Kungörelsen den 11 Maj 1855 vidtagna förändring i

sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande samt icke sedermera

densamma sig underkastat, skola, om icke de sjelfva derom hörda annat

medgifva, af Statsverket tillhandahållas deras indelta löner på lika sätt och

vilkor, som de nu ega att desamma åt rånte- och tiondegifvare bekomma.

Till följd häraf borde nu rätteligen, bland utgå terna å Liksstaten, de

rånte- och tiondeanslag, som fortfarande komma att bibehållas såsom indelta

eller anordnade, upptagas i sina vederbörande kolumner med det värde,

hvartill de enligt ofvannämnda Kådiga Förordning blifvit omsätta eller med

samma välde, hvartill de bland inkomsterna beräknats, och derjemte uppföras

erforderliga penningeanslag till godtgörande af de indelningar, som skola till

Statsverket indragas.

Då emellertid åt skål, som här ofvan vid inkoms ther åkningen blifvit

anförda, de föi stnämnda rånte- och tiondeanslagen icke kunna för närvarande

skiljas från de öfriga, har Statskontoret för den nu förestående Siatsregleringen

föreslagit, att de rånte- och tiondeanslag, Indika fortfarande skola såsom

indelta eller anordnade bibehållas, sammanföras med ersättningsanslagen för de

till indragning afsegla indelningarne på det sätt, att för de stater och korpser,

verk och inrättningar, i k vilkas anslag enligt senast upprättade Riksstat ränta

och tiondespanmål ingå, uppföras Minne särskilda förslagsanslag, det ena för

indelt ränta och ersättning för de till Statsverket indragna räntor och det andra

för indelt tiondespanmål och ersättning för indragna tionde anslag.

Beträffande derefter beloppen af desse förlagsanslag har Statskontoret

ansett dem lämpligen kunna upptagas med de belopp, hvartill indelningarne

för år 1867, enligt deri för samma år afskräde Rikshufvudboken, befinnas

hafva i värde uppgått, dock med uteslutande af oren samt med anslagens

afrundande till jemna tiotal. Härvid förekomma väl att detta värde öfverstege

det omsättningsvärde, hvartill räntan och tiondespanmålen blifvit bland

inkomsterna beräknad, med ett belopp af 262,256 R:dr, deraf omkring 96,000

lidr torde belöpa sig på den till Statsverket indragna andelen och 166,000 Rall''

å den indelta eller anordnade anparten samt att, i följd häraf och då boställsräntorna

med öfriga rånte- och tiondeanslag, som icke skola till Statsverket indragas,

icke kunde frånskilj as de andra rånte- och timid e anslå gen, värde t å

de förra komma att i berörda ersättningsanslag ingå med något för högt belopp;

men enligt Statskontorets åsigt vore detta öfverskott väl behöflig! för

fyllande, åtminstone till någon del, af den brist, som antagligen skulle i

ersättningsanslagen uppstå till följd deraf, att 1871 års medelmarkegångspris,

hvari bland annat 1868 ars ovanligt höga årsmarkegångspris inginge, sannolikt

klafve icke obetydligt högre än 1867 års medelmarkegångspris, och

det icke gerna kunde antagas, st it indelningshafvare, som miste sina indelningar,

skulle åtnöja^ med ersättning efter det jemförelsevis låga omsätt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ningspriset, då de voro enligt Förordningen berättigade att, intilldess annorlunda

kunde blifva förordnadt, utbekomma godtgörelse efter årets medelmarkegångspris.

I sammanhang härmed har Statskontoret vidare, i fråga om de uti

Riksstaten uppförda så kallade oindelta spanmålsamlag en, anfört, hurusom i

anseende dertill, att dessa anslag i allmänhet voro anvisade till utgående af

kronans behållna räntespanmål, skillnaden emellan spanmålens värde efter

statspriset och medelmarkegångspriset, efter hvithet senare pris vederbörande

indelningshafvare, såvidt de icke tillhörde elementarläroverken, för hvilka ett

annat förhållande gällde, erhållit godtgörelse, blifvit tillgodoförd eller påförd

räntan, som derigenom ökats eller minskats med motsvarande belopp. Ehuru

genom detta bokföringssätt enahanda slutliga resultat vid uppgörande af

liqviden med Riksgäldskontoret för öfverskott, besparingar och brister erhölles,

som om räntan upptoges till det belopp, hvartill den i verkligheten

uppgått, och bemälda kontor särskilt debiterades i liqviden för berörda

prisskillnad, ansåg dock Statskontoret nämnda bokföringsmetod numera efter

räntans omsättande till en bestämd penningeskatt vara mindre lämplig och

föranleda till en felaktig beräkning af inkomsterna. Förut hade detta icke varit

förhållandet, ty i samma mån som medelmarkegångspriset öfversteg statspriset

och ersättningen för prisskillnaden å den oindelta spanmålen blef större, bereddes

ock tillgång till prisskillnadens betäckande genom öfverskott å räntan,

hvilken höjdes i samma förhållande i följd deraf att deri ingående persedlar

löstes efter medelmarkegångspris. Efter räntans omsättning i en oföränderlig

penningeskatt kunde deremot något öfverskott till betäckande af berörda prisskillnad

icke uppstå och Statskontoret hemställde derföre om vidtagande af

den förändring i afseende å ifrågavarande anslag, att dessa i den blifvande

Riksstaten uppfördes såsom förslagsanslag i den mening, att förenämnda prisskillnad

Unge i de årliga liqviderna emellan Statsverket och Riksgäldskontoret

särkildt upptagas. Härifrån ansågs dock undantag höra ega rum för den

under Åttonde Hufvudtitelns anslag till Elementarläroverken uppförda oindelta

spanmål, för hvilken lösen utginge enligt gällande statspris, i följd hvaraf ock

någon prisskillnad, föranledande till förhöjd eller minskad aflöning för innehafva

r ne af denna spanmål, icke kunde ifrågakomma.

Då, enligt hvad ofvan är nämndt, do indelta rånte- och tiondebelopp,

hvilka fortfarande skola bibehållas såsom indelta, icke för närvarande kunna

skiljas från de till samma anslagstitel hörande indelta rånte- och tiondebelopp,

hvilka skola indragas och ersättas med penningar, så lärer deraf blifva eu

följd, att för nu förestående statsreglering måste, på sätt Statskontoret föreslagit,

de rånte- och tiondebelopp, hvilka bibehållas såsom indelta, sammanföras med

ersättningarna för de indragna rånte- och tiondebeloppen uti samfällda anslag

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

och i detta afseende finner jag således icke skål att afvika från hvad Statskontoret

föreslagit. Beträffande åter samma myndighets förslag i fråga om beloppen

af dessa anslag, så skulle, derest detta förslag antoges, alla de anslagssummor,

i Indika indelningar ingå, komma att uppföras med helt andra belopp

än som i den nuvarande Riksstaten återfinnas. För min del kan jag

dock icke finna, att en så genomgripande omarbetning af Riksstaten nu bör

företagas, helst som, på sätt Statskontoret anmärkt, innan de andelar af ränteoch

tionde-anslagen, hvilka såsom indelta skola bibehållas, kunnat behörigen

afskilja från de andelar deraf, hvilka till Statsverket indragas, Riksstaten

i allt fall icke kommer att utvisa förhållandet, sådant det lör framtiden bör

blifva, utan synas det mig rättast att i frågans nuvarande outredda skick

och då sådant icke kan medföra någon egentlig olägenhet icke vidtaga andra

förändringar, än sådana, som af omständigheterna oundgängligen påkallas.

Jag hemställer således, att å de anslag, hvilka, enligt Statskontorets ofvanberörda

af mig delade åsigt, höra för stater, korpser, verk och inrättningar,

som nu hafva indelningar af ränta eller tionde sig anslagna, uppföras dels

för indelta räntor och ersättning för indragna dylika räntor samt dels för

tionde och ersättning för indragen tionde, må, såvidt ej ändring i anslagsbeloppen

påkallas af annan anledning än som nu varit ifråga, bibehållas

samma belopp i penningar, som i nu gällande Riksstat finnas för de motsvarande

indelta rånte- och tiondeanslagen upptagna. Då vidare de belopp,

hvarmed berörda anslag komma att i verkligheten utgå, bero af ett ännu

okändt tioårigt medelmarkegångspris, torde samma anslag, på sätt ock Statskontoret

hemställt, höra erhålla naturen af förslagsanslag, hvarjemte jag, på

grund af hvad Statskontoret bär ofvan i fråga om de oindelta spanmålsanslagen

anfört, tillstyrker att jemväl dessa anslag, med undantag af dem, som

äro uppförda för Elementarläroverken och hvarom under Åttonde hufvudtiteln

särskild underdånig framställning lärer komma att göras, måtte tilläggas enahanda

natur i den mening, som Statskontoret angifvit.

Uti hvad föredragande Departements-Chefen sålunda föreslagit

och tillstyrkt förenade sig Statsrådets öfriga ledamöter

; och behagade Hans Maj:t Lönnligen dertill i Nåder

lemna sitt bifall.

Bill. till Rissel. Prut. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil, N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o l om Statsverket 1870.

Beträffar de derefter regleringen af

Första Hufvudtiteln,

anmälde föredragande Dapartements-Chefen, att på nådig pröfning nu icke

vore beroende någon fråga, som kunde för år 1871 föranleda vare sig till

förändring af de under donna Hufvudtitel för närvarande uppförde ordinarie

anslag eller till framställning om nya sådana eller om extra anslag; och

hemställde Departements-Chefen vid sådant förhållande, att i den nådiga Propositionen

angående Statsverkets tillstånd och behof måtte för Första liufvudtiteln

beräknas enahanda belopp, som nu finnes till donna Hufvudtitel anvisad!

eller............................ 1,417,000 R:dr,

hvilket Hans Maj:t Konungen täcktes enligt Statsrådets

underdåniga tillstyrkande gilla.

Vid häruppå företagen beräkning af utgifterna under

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, anförde föredragande Departements-Chefen:
«
1:o.

Då utgifterna å det till omkostnader för Kontrollverket uppförda förslagsan

slag utgjort:

år 1864 ..........R:dr 5,243.

„ 1865 ......... . ,, 5,408.

,, 1866 .......... „ 5,113.

och „ 1867 . ......... ,, 5,850.

eller under dessa 4 år i medeltal 5,403 R:dr 50 öre om året, så hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, att berörda anslag,

som i nu gällande Riksstat är uppbörd! med ett belopp af endast 3,450 R:dr,

måtte, enär detta belopp således visat sig vara otillräckligt, höjas till nära

öfverensstämmelse med nämnda medeltal eller till 5,400 R:dr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. K:o 6 b till Korigl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

19

;:o

Sedan den af 1868 års Riksdag väckta fråga om förening af Rostock

Telegrafverken den 22 sistlidne December för cyanit till Nådig pröfning,

dervid Eders Kong!. Maj:t funnit Riksdagens i ämnet gjorda framställning

icke för närvarande föranleda till annan åtgärd än att å de orter, der båda

verkens styrelser funne sådant lämpligt, befattningarna såsom postexpeditör

och telegrafstationsföreståndare vid inträffande ledigheter må förenas hos

samma person, så bär väl en af de omständigheter, hvilka af Eders Kong!.

Maj:t ansägos utgöra hinder för att till granskning af 1869 års Riksdag

framlägga förslag till normal stat för Postverket numera bortfallit. Men då

upprättande och framläggande af en sådan normalstat fortfarande torde få

anses icke böra ske förr än i sammanhang med pröfning och fastställelse af

eu allmän Poststadga samt det förslag till en dylik förordning, som Generalpoststyrelsen

under nästlidna år afgifvit, och hvithet i åtskilliga delar är

af beskaffenhet att erfordra beslut jemväl af Riksdagen, icke ännu kunnat

blifva föremål för pröfning och fastställelse, så lärer icke heller den stat för

Postverket, som framiägges till nu instundande Riksdags granskning, kunna

föreslås såsom en normalstat utan endast att tjena till efterrättelse under

år 1871.

Postverkets stater för 1870, sådane de af E. K. M. blifvit i öfverensstämmelse

med senast församlade Riksdags beslut fastställda sluta sig å en

summa af 2,250,000 R:dr. Sedan dessa stater upprättades, hafva emellertid

i dåvarande förhållanden inträffat åtskilliga förändringar, hvilka, enligt hvad

General-Poststyrelsen i underdånig skrifvelse den 10 nästlidna December anmält,

föranledt till följande jemnkningar i samma stater, nemligen:

Aflöning sstaten, som upptagits till........R:dr 647,950: —

har blifvit minskad

dels på grund af nådiga beslutet den 23 April nästlidna

år om Kisa postkontors förändrande till postexpediton, med skillnaden

emellan sammanlagda anslagen till lön och skrifvarebiträde

för en postförvaltare i tredje klassen, 1000 R:dr, och

lönen för eu postexpeditör 600 R:dr eller med R:dr 400: --

dels ock med............. „ 1,800: —

utgörande lön å stat för en postdirektörsbefattning

vid Stockholms Postkontors afdelning för ankommande

poster, hvilken befattning, enligt nådigt

beslut den 11 Juni nästlidna år, skulle indragas_____________ 2,200: —

tillit: dr 645,750: —

Transport R:dr 645,750: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 6 l till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport R:dr 645,750: —

hvaremot samma stat blifvit ökad med aflöningen för

de två nya postexpeditioner, som, enligt nådigt beslut den

30 nästlidna Oktober, höra inrättas, den ena vid Finspong

och den andra vid Bengtsfors eller annan lämplig plats vid

någondera af postlinierna Låbyn-Strand eller Barkerud-Mon,

tillsammans........................... . 1,200: - -

så att ifrågavarande stat för närvarande uppgår till R:dr 646,950: —

Indragnings-staten, upptagen till.........R:dr

har sedermera minskats med den ersättning för nedsatt spor
telinkomst,

som förut med................R:dr

tillkommit postdirektören vid Stockholms Postkontors afdelning

för ankommande poster S. Å. Broman, hvilken den 25 sistlidne

Juni erhållit afsked från nämnda postdirektörsbefattning,

så att för närvarande anslagen å donna Utgifts-stat

inskränka sig till.....................R:dr

Pensions-staten, hvilken fastställdes till belopp af Rall''

har blifvit ökad med den pension, som vid afskedstagande!

beviljades förenämnde postdirektör Broman R:dr 4,480: —

hvarjemte å donna stat höra uppföras de

pensioner, som numera tillkomma

förre kansli vaktmästaren H. Bandqvist

jemlik t nådiga Brefvet den 21 Februari

1868 .................R:dr 320: —

och förre brefbäraren J. E. Wallin,

på grund af nådiga Brefvet den 18 December

samma år.............. ,, 350: -—

hvaremot afgå de pensioner som hittills

tillkommit:

Postmästaren i Sala, Fredrikssons

enka med...................

R:dr

37:

50.

extra postiljorion G. Abrahamssons

enka med ...................

n

30:

postiljonen P. Östgrens enka med . .

V

22:

50.

samt postkontrollören i HamburgDorn- buschs enka med...............

))

200:

—

hvilka understödstagare numera aflidit,

så att sammanlagde anslagen å denna utgift-s-stat sluta

sig på...........................R:dr

18,859: 50.

2,681: 50.

16,178. —

17,780: —

5,150: —

22,930: —

290: —

22,640: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Omkostnadsstaten fastställd till..........R:dr 1,511,400: —

har sedermera minskats:

dels med....................R:dr 700: —

derigenom att, sedan i Malmö postkontorslokal

blifvit för Postverkets räkning förhyrd, det för

nämnda postkontor till kontorshyra och expenser

förut uppförda anslag 1,400 R:dr blifvit jemlikt

Nådigt beslut den 2 sistlidna Juli nedsatt till 700

R:dr för expensernes bestridande;

dels ock med..............R:dr 250: — o tv v

utgörande skillnaden emellan det anslag för kontorshyra och

expenser, som utgick till det förutvarande postkontoret i

Kisa, och det som tillkommer den nuvarande postexpeditionen

derstädes.

Deremot har det sålunda uppkommande belopp Rall- 1,510,450: —

ökats med anslagen till de nya postexpeditionerna vid Fin
spong

och Bengtsfors, tillsammans.............. 300: —

så att för närvarande anslagen å Omkostnadsstaten

uppgå till.........................R:dr

Om nu till anslagen

å Aflöningsstaten, sålunda uppgående till R:dr 646,950: —

„ Indragningsstaten, „ „ „ „ 16,178: —

„ Pensionsstaten, „ „ „ „ 22,840: —

samt å Omkostnadsstaten, sålunda uppgående

till.............„ 1,510,750: —

läggas Afkortningar och Restitutioner, beräknade till ....

och Oförutsedda utgifter, Indika nu i staten upptagas

till 43,000 R:dr, i stället förslagsvis antagas komma att

uppgå till............................

skulle således, äfven med iakttagande af omförmälda

jemkningar, Postverkets sammanlagda utgifter komma att

för år 1870 uppgå till samma summa, som i de nu för

nämnda år faststälda staterna upptages, eller till . . . R:dr 2,250,000: —

I fråga nu om Postverkets stater för år 1871, har Generalpoststyrelsen

uti dess ofvan omförmälda skrifvelse till en början erinrat, hurusom

Styrelsen redan vid afgifvande den 25 nästlidne Augusti af sitt förslag till

Allmän Post-stadga fästat E. K. M:s uppmärksamhet på de omständigheter,

som högt talade för åvägabringande af förbättrade löningsvilkor för den del

af Postpersonalen, hvilken nu svårligen kunde af arbetet i Postverkets tjenst

påräkna nödtorftig bergning. Innan emellertid berörda förslag kunde varda

1,510,750: —

2,196,718: —

11,010: 50.

42,271: 50.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil, N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

till slutlig Nådig pröfning upptaget och i sammanhang dermed frågan om

sportelväsendets upphörande och en förändrad klassindelning af postanstalterna

blifvit afgjord, ansåge sig likväl Styrelsen icke höra föreslå några

partiella löneförhöjningar ä stat, hvarföre också de förändringar i aflöningsstaten,

som nu af Styrelsen ifrågaställdes, hufvudsakligen afsåga beredande

af tillgång till bestridande af de utgifter, som från postförbindelsernas utvidgande

och postutvexlingens tillväxt voro oskiljaktiga.

Då det för postkupébefordringens utsträckande såväl till de blandade

fägen å Statens jern vägar som till åtskilliga enskilda jernband'' befanns nödigt

att använda ett större antal resepostexpeditörer än förut, men antalet

af de resepostexpeditörer, som kunde komma att vid olika tillfällen användas,

måste bero dels på sättet för ordnande! af bantågens turer och dels på de

överenskommelser om vilkoren för postbefordringens verkställande, som kunde

varda träffade med de enskilda jernvägsbolagen, täcktes E. K. M. den 4

Januari 1868 förordna, att ifrågavarande ökade postbehandling skulle tillsvidare

besörjas af extra resepostexpeditörer, Indika ansågos, utöfver belöpande

traktamente, kunna åtminstone under första året åtnöjas med ett ärligt arvode

af 500 R:dr, motsvarande half lön för (Unga resepostexpeditörer i lägre

löneklassen, och blef till bestridande af dessa utgifter, Indika 1868 och

1869 utgått af anslaget till postföringskostnaden, förutvarande anslag till

reservresepostexpeditörer i aftöningsstaten för innevarande ar förhöj dt irån

1,200 till! 12,000 R:dr.

Generalpoststyrelsen vore fortfarande af den åsigt, att den ökade

personal, som erfordrades för tjenstgöring i postkupéerna, åtminstone tills

vidare icke borde å ordinarie stat uppföras. Med afseende emellertid på

svårigheten att under en längre tid kunna för den ansträngande och maktpåliggande

tjenstgöringen i jern vägskupé påräkna biträde åt dertill tillit lämpliga

personel'', derest arvodet för donna tjenstgöring fortfarande inskränktes

till 500 R:dr om året, medan derför utgående traktamente 3 R:dr om dagen,

hvilket med 50 procent understege det traktamente, som enligt gällande Resereglemente

utginge till de i 8:de klassen upptagna tjenstemän och betjente,

icke allenast postexpeditörer i allmänhet utan äfven fanjunkare, kustsergeanter,

klockare in. fl., i de flesta fall icke vore tillräckligt till betäckande af den

tillökning i utgift, som uppkörande genom vistelsen å resa och nödvändigheten

i de flesta fall att samtidigt betala hyra för bostad å tvänne särskilda

orter, hade Generalpoststyrelsen ansett sig höra hemställa, att det nämnda

arvodet måtte förhöjas från 500 till 800 R:dr eller till 4/s a* lönen för

ordinäre resepostexpeditörer, samt att, såväl i följd häraf som med afseende

å sannolikheten deraf, att utvidgade jernvägsförbindelser inom utgången af

år 1871 skulle påkalla användande af ett ökadt antal resepostexpeditörer,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket

Aflöningsstatens anslag för extra och reservexpeditörer må

förhöjas med . . . ....................

eller från 12,000 till 20,000 R:dr.

_ Vidare och på det icke nödiga medel måtte saknas

till vidtagande af sådana åtgärder till postatvexlingens underlättande,

som af behof påkallades, särskild! till åstadkommande

af postutvexling genom de nya jern vägsstationer,

som kunde komma att inrättas inom 1871 års utgång,

hemställde Generalpoststyrelsen att af nuvarande anslagen å

aflöningsstat

det till poststations förestav dåres aflönande måtte med .

förhöjas från 65,000 till 70,000 Ii:dr,

och det till aflönande af brefbärare ökas från 40,000 till

42,000 R:dr eller med....................

äfvensom att, i anseende till den årliga minskningen i

sporteluppbörd, anslaget till ersättande i enlighet med de i

Kongl. hr ef vet den 21 Augusti 1865 fastställda grunder afl

uppkommande minskning i postförvaltares sportelinkomster

måtte höjas från 42,000 till 45,000 R:dr eller med ....

och skulle med tilläggande härtill af de anslag, som för

närvarande utgå å aflöningsstaten ........

denna stat för år 1871 komma att sluta på ..... . R:dr

I afseende å Indragnings- och Pensionsstaterna fann

Generalpoststyrelsen någon annan ytterligare förändring icke

böra ifrågakomma än att, i händelse af nådigt bifall till Styrelsens

i skrifvelse den 22 nästlidna November gjorda framställning

om tilldelande åt P o stkontors vak tm ästar en Anders

Eriksson af ett ärligt understöd å 250 R:dr från den tid han

erhölle afsked ur Postverkets tjenst, samma belopp bland

förutvarande anslag å Pensionsstaten uppfördes.

Hvad slutligen anginge anslagen å Omkostnadsstat, så

ansåg Generalpoststyrelsen följande förhöjningar deri vara

erforderliga:

I följd af postexpeditionens i Håkantorp förflyttande

till jernvägsstationen af samma namn, komme anslaget till

kontor shy ra och expenser för samma postanstalt att i öfverensstämmelse

med hittills följda grunder förhöjas från 150

till dOO R:dr, hvartill å Omkostnad sstaten erfordrades en

tillökning af . ...........

Transport R:dr

1870.

8,000: —

5,000: —

2,000: —

3,000: —

£46,950: —

664,950: VA

150: -- 150: -

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport R:dr 150:

Sedan å flera orter lokaler till Postkontor blifvit för

Postverkets räkning förhyrda och E. K. M. med afseende å

den nedsättning i de till postförvaltarnes disposition ställda

anslag, som i sammanhang dermed egt rum, behagat den

21 Maj nästlidna år medgifva, att utgifterna för dessa lokalers

uppvärmning och belysning må bestridas af postmedlen,

ansågs anslaget till ved och belysning höra förhöjas från

11.000 till 15,000 R:dr eller med .............. 4,000:

Vidare faun Generalpoststyrelsen en ökad rörelse påkalla

förhöjning i anslagen till provisioner

för bref portouppbörden med........R:dr 2,500: —

„ persontrafik- och paketuppbörden...... 1,500: —

„ försäljning af frimärken........... 1,000: — 5,000:

hvarigenom dessa anslag skulle komma att från 34,500

resp. 15,500 och 35,000 ökas till 37,000 resp. 17,000 och

36.000 R:dr.

Likaledes både behof visat sig af någon förhöjning i

anslaget till beklädnad

för postiljoner, upptaget i 1870 års stat till R:dr 15,000: —

och för brefbärare och vaktbetjente...... 12,000: —

äfvensom i anslaget till skrifmaterialier samt till

bestridande af tryckning, stämpling och inbindning

skostnader ................... 50,000:

af Indika anslag det förstnämnda ansågs höra ökas

med .....................Rall'' 2,000:

det till brefbärares och vaktbetjentes beklädnad 1,000: —

och det till skrifmaterialier in. in....... . 5,000: —- 8,000:

Derjemte och då under 1868 utgifterna för sjöpostfÖringen

emellan Sverige och Finland uppgått till något mer

än 18,000 R:dr, faun Generalpoststyrelsen kostnaden för

denna sjöpostförbindelse, som i 1870 års stat upptagits till

12.000 R:dr, icke, innan säkerhet erhållits att Finska Postverket

kunde förmås deltaga i utgifterna för ifrågavarande

postförings besörjande med ångfartyg, höra beräknas till

mindre än 15,000 R:dr, hvarigenom uppkomma en anslags
förhöjning

af.....................................Q,000''

Summa förhöjningar å Omkostnadsstaten R:dr 20,150:

Deremot

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b, till Kongl. Maj.is Prof. N:o 1 om Statsverket 1870. 25

Deremot och sedan genom kontrakt, afslutadt under

1868, utgifterna för sjöpostföringen emellan fastlandet och

Gotland blifvit icke o väsendtligt minskade, kunde anslaget dertill,

i 1870 års stat upptaget till 40,000 R:dr, nedsättas med R:dr 5,000: - Äfvenså och sedan på grund af Art. 2 i Postfördraget

med Danmark den 6/io April 1869 öfverenskommelse nyligen

blifvit i Köpenhamn träffad derom, att de med postbefordringen

emellan Sverige och Danmark förenade utgifter skola

utgöras till lika belopp af båda Postverken, komma kostnaden

för denna ^postföring, hvilken 1868 utgjorde 14,600

Rall- och i 1870 års stat beräknats till 12,000 R:dr, att

nedgå så betydligt, att densamma kunde i staten för 1871

upptagas till endast 6,000 Rall'', hvarigenom besparades . . 6,000: -

Kostnaden för sjöpostföringen emellan Sverige och

Tyskland, som beräknats i staten för 1866 till 125,000 R:dr

samt för hvardera af åren 1867 och 1868 till 120,000 R:dr,

hade för sistnämnda år icke uppgått till mer än omkring

83,100 R:dr.

Genom den förändring i sättet för besörjande af denna

postföring, som åvägabragts genom Postfördraget emellan

Sverige och Nordtyska "Förbundet den 24/23 Februari 1869,

både Svenska Postverkets bidrag till ifrågavarande postförbindelses

underhållande för 1869 nedgått till mindre än

15,000 R:dr, och, då grundad anledning förekomma till det

antagande, att aftal innan kort skulle kunna träffas om berörda

postförings öfverlåtande åt ett enskild! bolag utan

större bidrag af Postverket än det belopp, hvartill nettokostnaden

för postföring^ besörjande under 1869 uppgått, funnes

enligt Generalpoststyrelsens åsigt icke skål att "för 1871

beräkna kostnaderna för postföringen emellan Sverige och

Tyskland till mer än 15,000 R:dr, hvadan å anslaget dertill,

som i 1870 års stat upptagits till 75,000 R:dr, uppkomma

eu besparing af..................... 60,000: —

Anslaget för utrikes brefvexling^, som upptagits i

staten för år 1864 till

R:dr 290,000

både i staten för år 1868 beräknats till . . . 12o’oOO: —

250.000

160.000

140,000

Transport R:dr 71,000:

Bill. till Biksd. Prof.. 1870. 1 Samt. 1 Afd,

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 6 b. till Kong!. Maj:ts Trop. N:o 1 om Stat svårhet 1810.

Transport R:dr 71,000: —

Då emellertid, med anledning af efterhand åvägabragta

nedsättningar i utrikes portot, utgifterna å detta anslag

för 1868 icke uppgått till mera än omkring 76,000

R:dr, då äfven efter nämnda års utgång icke obetydliga

portonedsättningar blifvit- vidtagna och da till följd af Svenska

postkontorets i Hamburg indragning de från detta anslag förut

bestridda utgifterna för dervarande kontorspersonals aflönande,

förhyrande af expeditionslokal, bekostande af densammas

uppvärmning och belysning m. m. numera upphört, ansåge

Generalpoststyrelsen ifrågavarande anslag, som i 1870 års

stat upptagits till 100,000 R:dr, nu kunna med.......

nedsättas till 60,000 Rall’. ___________

Summa nedsättningar å Omkostnadsstaten

Om nu från detta belopp ....... 111,000: —

frånräkna summan af bär ofvan föreslagna

förhöjningar å Omkostnadsstaten .... ■ ■ ■ ____20,150: —

och återstoden 90,850: —

afdrages från samma stats för år 1870 fastställda

belopp ..............R:dr 1,510,750:

så linnés alltså berörda stat enligt Generalpoststyrelsens förslag

komma att för år 1871 sluta på ............

Läggas så härtill de föreslagna utgifterna å:

Aflöningsstaten........................

Indragnhigssiaten.......................

Ferisionsstaten.........................

och beräknas Afkortningar och Restitutioner till .....

så visar sig, att, äfven om utbetalningarna å titeln Oförutsedda

utgifter, som i 1870 års stat upptagas till 43,000 R:dr,

beräkna» till ...........................

slutsumman af Postverkets samtliga utgifter, sådana de för

år 1871 blifvit af Generalpoststyrelsen föreslagna . . . R:dr 2,250,000:

likväl icke skulle komma att öfverstiga slutsumman af verkets

för innevarande år fastställda utgiftsstater.

Då bär ofvan bland inkomsterna postmedlen blifvit beräknade _ till

endast 2,200,000 R:dr lärer i följd deraf slutsumman af Postverkets Utgiftsstater

bära jemnkas till öfverensstämmelse härmed. Detta synes lämpligast

kunna ske derigenom, att det för oförutsedda utgifter beräknade belopp,

115,000 R:dr, minskas med 50,000 Rall’, hvarefter för berörda ändamål än>

dock återstår ett derför fullt tillräckligt belopp af 65,000 -R:dr. För öfrig!

111,000: —

1,419,900: —

664,950: —

16,178: —

22,640: —

11,332: —

115,000: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

hav jag vid Generalpoststyrelsens förslag till ifrågavarande Stater ingenting

annat att erinra än att, då den af Styrelsen under pensionsstaten härofvan

omförmäld a framställning om beviljande af ett ärligt understöd för Postkontorsvaktmästaren

Anders Eriksson af Eders Kongl. Maj:t funnits icke kunna nu

bifalla s, någon sådan utgift icke hell öfver, på sätt Generalpoststyrelsen ifrågaställa

å pensionsstaten uppföras. Jag tillstyrker således i underdånighet

att Eders Kongl. Maj:t måtte, med nyssnämnda nedsättning af anslaget för

oförutsedda utgifter, för (ifrigt gilla Generalpoststyrelsens förslag till Postverkets

utgiftsstater för 187 1 och föreslå Riksdagen att jemväl för dess del

samma förslag godkänna äfvensom att Eders Kongl. Maj:t i sammanhang

dermed täcktes hos Riksdagen äska, att såsom kontant anslag, förslagsvis beräknad!

att af postmedlen direkte utgå till postverket, måtte uppföras ett belopp

af 2,200,001) R:dr eller 50,000 R:dr mindre än i nu gällande Riksstat

finnes för samma ändamål anvisad!.

3:o.

Beträffande Tullverket, så har det af Generaltullstyrelsen på nådig befallning

afgifna förslag till normalaflöningsstat för samma verk och till dess

öfriga utgiftsstater för år 1871 först i förrgår blifvit till Departementets

expedition inlemnadt och jag är derföre icke nu i tillfälle att inför Eders

Kongl. Maj:t redogöra för detaljerna af detta förslag, utan måste anhålla, att

med den nådiga pröfningen deraf måtte få anstå till en annan dag. Då jag

emellertid af förslaget funnit, att slutsumman af Tullverkets utgiftsstater, som

i nu gällande Riksstat upptages till 1,997,000 R:dr, af Generaltullstyrelsen

ansetts kunna för 1871 nedsättas till 1,990,000 R:dr, och jag icke har anledning

att utan närmare granskning af förslaget antaga, att donna summa skall

ännu ytterligare kunna nedsättas, så hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t,

med förklarande att Tullverkets utgiftsstater för 1871 komma att, sedan desamma

blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvade, framläggas till granskning

äfven af Riksdagen, derjemte täcktes i nåder föreslå, att till bestridande af

ifrågavarande utgifter å Sjunde Hufvudtiteln uppföres ett förslagsanslag till

det belopp, hvartill slutsumman af omförmälda stater finnes höra fastställas,

att af tullmedlen direkte utgå till Tullverket, och att detta belopp nu tillsvidare

beräknas enligt Generaltullstyrelsens förslag till 1,990,000 R:dr.

4:o.

Uti den underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1869, hvaruti då församlade

Riksdag anmälde sina beslut rörande regleringen för nu innevarande år

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

af utgifterna under Sjunde Hufvudtiteln, har Riksdagen i fråga om Skogsinstitutet

anfört, att Riksdagen väl icke hade något att anmärka emot den af

Eders Kongl. Maj:t för nämnda institut då föreslagna aflöningsstat, men ansåge

det kunna ifrågasättas, huruvida giltiga skäl förefinnas för bibehållande

af ett särskild!: läroverk för den ifrågavarande undervisningen; att det förefölle

Riksdagen som skulle det både bereda minskning i kostnaderna och

leda till gagn för skogselevernas utbildning, om donna undervisning klafve

öfverflyttad antingen till Teknologiska institutet eller till ettdera af landtbruksinstituterna

vid Ultuna och Alnarp eller till begge dessa undervisningsanstalter;

att dock för ett tillförlitligt bedömande af en sådan förflyttnings fördelar

eller olägenheter erfordrades en närmare utredning såväl beträffande

kostnaderna som i afseende på lämpligaste sättet för undervisningens ordnande

i uteslutande teoretisk eller jemväl praktisk riktning, och att Riksdagen

alltså, jemte det den till aflöning och öfriga kostnader vid Skogsinstitutet på

extra stat för år 1870 beviljat det af Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende

äskade belopp, tillika funnit sig böra anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

efter vederbörandes hörande taga i öfvervägande, huruvida icke undervisningen

i skogsväsendet lämpligen kunde till Teknologiska institutet eller till

ettdera af Landtbruksinstituterna vid Ultuna och Alnarp eller till begge dessa

undervisningsanstalter förläggas samt till nästsammanträdande Riksdag gorå

den framställning, hvartill förhållandena kunde finnas föranleda.

I anledning häraf har Skogsstyrelsen erhållit nådig befallning att, efter

vederbörande styrelsers för Teknologiska institutet samt Landtbruksinstituterna

vid Ultuna och Alnarp hörande, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt

yttrande angående sålunda ifrågaställda förflyttning af undervisningen

i skogsväsendet; och har till följd häraf Skogsstyrelsen till Eders Kongl.

Maj:t ingifvit eget utlåtande i ämnet jemte yttranden ej mindre från Styrelserna

för nyssnämnda tre instituter än äfven från Skogsinstitutets läroverkskollegium.

Styrelsen för Teknologiska institutet har uti sitt afgifna yttrande anfört,

att någon fördel genom undervisningens förläggande till detta institut skulle

vara att vinna endast derest uti flora undervisningsämnen kunde anordnas

gemensamma lärokurser för skogselever och institutets öfriga lärjungar, men

att i anseende till olikheten af de kunskaper, äfven i till namnen lika läroämnen,

som fordrades och behöfdes för de tvänne slagen af lärjungar, några

dylika gemensamma lärokurser icke syntes kunna åstadkommas utan skada

för läroverket, hvarförutom Styrelsen framhållit, att någon nämnvärd besparing

i aflöning till lärare ej skulle genom förflyttningen kunna vinnas, enär i följd

deraf lärare måste vid Institutet anställas för bibringande af erforderlig undervisning

åt skogseleverna, i botanik, zoologi, skogshushållning, jagt ochförfattningskunskap

äfvensom uti åtskilliga grönår af matematik, och att dess
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 6 b t,ill Kong!,. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverk 1870.

utom Institutet icke hade tillräckligt utrymme för de samlingar, hvilka för

skogsundervisningen voro nödiga; och har på grund häraf Styrelsen uttryckt

den åsigt, att undervisningen i skogsväsendet under nuvarande förhållanden

icke lämpligen kunde till Teknologiska institutet förläggas; varande likväl

derjemte af föredraganden, Öfverdirektören Stylta, med åberopande af exempel

på polyteknisk^ skolor i utlandet, hvilka meddelade undervisning jemväl i

skogshushållning, uttryckt den särskilda mening, att under andra förhållanden

skogsundervisningens förläggande till Teknologiska institutet ej skulle vara

alldeles olämpligt.

Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut har rörande det ifrågavarande

ämnet yttrat, att förläggande af hela skogsundervisningen till det i Skåne

belägna Alnarp skulle, i anseende till olikheten af skogsförhållandena i denna

provins och i Rikets öfriga delar icke vara lämpligt eller välbetänkt, men

att af samma skäl icke heller de vid skogsinstitutet utbildade eleverna voro

lämpliga att förvalta skogar i de sydligaste delarne af landet, åtminstone ej

förr än de under någon längre tid gjort sig hemmastadda med dervarande

förhållanden, hvarföre ock Styrelsen ansåge, att en fördelning af skogsundervisningen

till de begge landtbruksinstituterna skulle vara önskvärd i det att

de skog selever, som utbildades vid Alnarp, skulle blifva mera egnade för de

sydligaste provinserna, under det deremot de, som inhemtade sina kunskaper

i yrket vid Ultuna, skulle blifva mera tjenliga för landets mellersta och norra

delai , åberopande Styrelsen, såsom stöd för sin jemväl uttalade åsigt om

nyttan i allmänhet af undervisningens i landtbruket förening med den i skogsväsendet,

exempel från utlandet, der fierastädes undervisning i båda lärogrenarne

meddelades vid samma läroverk till fromma för båda, i det landtbrukseleverna

erhö Ilo grundligare kunskap i skogshushållning, och skogsele

vei na vunno en fullständigare kännedom i j ordartsläran, under det att

undervisningen i botanik, zoologi, geometri, niveliering, plan- och profilritning

samt ekonomisk rättskunskap kunde vara gemensam för begge elevgrupperna;

och skulle det anslag, som erfordrades för att vid Alnarp lemna undervisning

åt b å 10 med landtbrukseleverna likställda skogselever, hvartill endast anställande

af en lärare ! skogshushållning erfordrades, uppgå till 7,000 Rullander

vilkor att Alnarps institut erhölle hälften af skogsinstitutets undervisningsmateilel

kostnadsfritt sig tillställd. Eu ledamot har dock till protokollet

uttryckt den åsigt, att frågan erfordrade en fullständigare utredning.

Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut har i ämnet andragit: att enligt

dess mening fördelning af skogsundervisningen å begge landtbruksinstituterna

ej skulle, såsom alltför kostsam, vara lämplig; att den teoretiska undervisningen

för skogs- och landtbrukselever utan svårighet eller inskränkning i

kunskapsfordringarne a någondera grenen skulle kunna vid Ultima förenas,

då skogseleverna dessutom finge tillfälle inhemta grundligare kännedom än

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj-M Prop, N:o 1 om Statsverket- 1870.

för närvarande i fysik, kemi och geologi samt landtbrukseleverna bereddes

gamma förmån hvad skogshushållning och zoologi vidkomma; att den praktiska

undervisningen deremot, såsom väsendtligen skiljaktig, ej bolde sammanblaudas,

men att, ehuru det vore maktpåliggande, att skogseleverna genom

besök och handläggande af arbeten å skogar inom olika delar åt landet

Unge sätta sig in i skilj da förhållanden, vigten åt att i läroverkets omedelbara

grannskap ega skogar till praktiska ökningar, om ock denna omständighet

ej ensam kunde vara afgörande för frågan om skogsundervisningens förläggande

till ena eller andra stället, dock ej herde förbises, och att i detta

afseende Ultima hade tillgränsande kronoparker och egen skog af tillsammans

4,336 qvadratrefs (77 5 tunnlands) vidd och med lo,7 L1 kubikfot (131

famnar) årlig utverkning, under det att på ett afstånd af 2 till o nm i n

institutet förefuiinos kronoparker och allmänningar till eu vidd åt -l, U,UU

ovadratref (35,714 tunnland); att institutsbyggnaden lemnade utrymme för

50 lärjungar, medan högsta antalet landtbrukselever hittills vant 36, hvadan

hinder i detta afseende ej mötte för emottagande af 12 å 14 skogseleyer,

helst tillfälle till inredning af ytterligare 10 elevrum förefunnes; att institutets

lärarepersonal i och för skogsundervisningens förflyttande till läroverket

endast behöfde ökas med eu förste lärare i skogshushållning, hvaremot undervisningen

i öfrig! kunde bestridas af nuvarande lärare med tillökning i

deras lektionstimmar; att boställsrum i så fåll behofde anskaffas åt nämnde

förste lärare i skogshushållning äfvensom åt läraren i naturhistoria, hvilken,

i anseende till väsentligen ökad tjenstgöring, herde vara boende vid institutet

och att tillfälle till beredande af omförmälda boningsrum förefinna; samt

att under vilkor att Skogsinstitutets samlingar Ange afgiftsfritt ofvertagas åt

Ultima Landtbruksinstitut, i hvars Styrelse Chefen för Skogstyrelsen eller

någon af Eders Kong! Maj it på Skogstyrelsens underdåniga förslag i nådår

utsedd person skulle ingå, kostnaderna för öfverflyttande af undervisningen i

skogsväsendet till nämnda Landtbruksnstitut skulle komma att uppgå till

följande belopp, nemligen:

årligen: R . 0

lön till en förste lärare i skogshushållning - K:dr d’UUUl

lönetillökning åt nuvarande läraren i skogshushållning, tältmat
ning

in. ............................'' " n00''

d:o åt läraren i botanik och zoologi............... ” ” ’

d:o åt läraren i författningskunskap............ '' '' '' ” 3Q0"

lön åt en lärare i matematik................... ” . ooo

stipendier åt fyra skogselever................... ” g^oO*

till praktiska ökningar ....................... ” ^r^oo''

P Summa R:dr 10,200-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b till Kong1. Moj.ls Prop. Ko 7 om Statsverket 1870.

31

för en gång

till anskaffande af boställsrum åt tvenne lärare......... It:dr 6,500.

Skogsinstitutets lärarekollegium har uti sitt angående ifrågavarande

ämne afgifna yttrande förmält sig instämma såväl med Styrelsen för Teknologiska

institutet i dess afstyrkande af förslaget att till nämnda institut förlägga

undervisningen i skogshushållning, som oek med Styrelsen för Landtbruksinstitutet

vid Alnarp i dess åsigt om olämpligheten af att dit förflytta

skogsundervisningen i sin helhet, samt för {ifrigt i ämnet andragit: hvad först

angår sistnämnde Styrelses förslag om fördelning af skogsundervisningen å

båda Landtbruksinstituterna, att Alnarps läge på Skånska slättbygden gjorde

detsamma otjenligt till skogsundervisningsverk; att resekostnaderna för åstadkommande

af praktiska öfningar skulle i betydlig mån ökas eller också dessa

öfningar inskränkas; att delning af Skogsinstitutets samlingar, Indika ej

innehölle dublettexemplar, icke skulle kunna verkställas utan att gorå dem

ofullständiga; att en lärare i skogshushållning, synnerligast med hänsyn till

de praktiska öfningarne, vore otillräcklig, samt att lämpligheten att bekosta

utbildandet af rikets halfva skolpersonal endast för de sydligaste delarne

af landet skäligen kunde ifrågasättas, helst de, som önskade anställning i

skogsstaten derstädes, hade tillfälle, att inom nämnde ort tillbringa det

praktiska läroår, som skall föregå kursen vid institutet, i följd hvaraf allt,

och då ett skogsläroverk vore fullt tillräckligt, samt genomförandet af berörda

förslag dessutom skulle åstadkomma ökade kostnader, lärarekollegiet

ansett sig höra instämma uti Styrelsens för Ultima Landtbruksinstitut

mening om otjenligheten af skogsundervisningens förläggande till tvenne

orter inom riket. — Beträffande derefter sistnämnde Styrelses'' förslag om

förflyttandet af undervisningen i skogsväsendet till Ultima Landtbruksnstitut,

har lärarekollegiet yttrat: att den omedelbara tillsynen och kontrollen

öfver denna undervisningsgren härigenom skulle undandragas Skogsstyrelsen,

som genom den af Ultima styrelse föreslagna delaktigheten i Direktionen

öfver Landtbruks-Institutet ingalunda blefve i tillfälle, att med erforderlig

omsorg öfvervälta utbildandet af skickliga skogsmän, hvilkas danande deremot

i väsentligaste män skulle göras beroende af en Styrelse och en lärarecorps,

sammansatt af personer, som blifvit välde och antagna med hufvudsakligt

afseende å Landtbruksinstitutet; att detta sednare val antagligen

skulle vinna på att skogsundervisningen dit förlädes, men att deremot sistnämnde

undervisningsgren, såsom vid ett Landtbruksinstitut underordnad,

alltid deraf skulle blifva lidande; att skickliga fackmän sannolikt ej skulle

finnas benägna att lemna en mera betryggad ställning inom skogsstaten, för

att öfvertaga lärarebefattning vid Landtbruksinstitut på de vilkor, under

hvilka lärarne der anställdes; att det af Ultuna-Styrelsen framställda kostnadsförslaget

ej vore affattadt med tillbörlig hänsyn till skogselevernas behof

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Brop. N:o 1 om Statsverket 1870.

af undervisning i naturhistoria, författningskunskap och matematik med kartritning,

i följd hvaraf det beräknade anslagsbeloppet blefve otillräckligt; att

den ej obetydliga årsafgiften för eleverna vid Ultunn kunde komma att från

skogsmannabanan utestänga ynglingar, som voro utrustade med håg och

fallenhet derför’ men obemedlade; och har lärarekollegiet, under förmälan,

att sammanslagning af skogs- och landtbruksundervisning vid samma läroverk

i utlandet ingalunda visat sig för begge gynnande, samt i betraktande

af anförda omständigheter, äfvensom med hänsyn dertill, att de begge

lärogrenarne redan nu äro med dryga kostnader hvar för sig försedda med

tillräckliga bygnader och för de skilda vägarne afpassade lärarekrafter, jemväl

funnit sig höra afstyrka förslaget om skogsundervisningens förläggande

till Ultima Landtbruksinstitut, helst Skogsstyrelsen numera vore oförhindrad

foga anstalt om beredande af tillfälle till praktisk undervisning åt skogseleverna

å någon för Skogsinstitutet lämpligt belägen skog.

För egen del har Skogsstyrelsen, angående först skogsundervisningens

förflyttande till Teknologiska institutet, anfört, att då, på sätt ock Styrelsen

för nämnda läroverk visat, de grönår af matematik samt kemi och fysik,

hvaruti skogsele varna och Teknologiska institutets lärjungar undervisas,

ehuru till benämning öfverensstämmande, dock äro till sin omfattning och

riktning så olika, att någon gemensam undervisning deruti ej kunde ordnas,

och då Teknologiska institutet, för att utbilda skogsmän, behöfde, utom sin

nuvarande lärarepersonal, äfven de lärare, som nu finnas anställda vid Skogsinstitutet,

läraren i matematik ej ens undantagen, till följd hvaraf kostnaderna

för skogsundervisningen genom dess öfverflyttande till Teknologiska

institutet ingalunda skulle minskas, men saknaden dels af den planteringspark

af omkring 100 qvadratrefs (18 tunnland) vidd, som Skogsinstitutet

disponerade, dels af erforderligt utrymme för samlingar och annan undervisningsmateriel

säkerligen skulle inverka ganska menligt pa undervisningen,

Skogsstyrelsen ansåge sig hafva fullt skäl, att, i likhet "med Styrelsen för

Teknologiska institutet och Skogsinstitutets lärarekollegium, afstyrka förslaget

om skogsundervisningens förläggande till Teknologiska institutet.

Rörande derefter förslaget om danande af skogsmän för hela landet

vid Alnarps Landtbrukinstitut, funne Skogsstyrelsen att, — äfven under förutsättning,

det skogseleverna å nämnde ort, som lärer sakna skog, dock skulle

kunna beredas tillfälle till praktiska öfningar — den ensidiga, blott för, de

sydligaste delarne af landet lämpade riktning, som undervisningen bär måste

erhålla, borde, på sätt ock Styrelsen för Alnarps Landtbruksinstitut medgift,

antagas vara eif tillräckligt skål för att lemna detta förslag utan

afseende.

Beträffande vidare skogsundervisningens förläggande dels till Alnarp

och dels till Ultima ansåg Skogsstyrelsen sig kunna till hufvudsakliga delar
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

M. N:o 6 b till Kong!, Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 33

lar instämma uti hvad Skogsinstitutets lärare-kollegium och Styrelsen för

häruta L,anf^Itbruksmstitut angående olämpligheten af eu sådan fördelning

in ^kommande slutligen hela undervisningens i skogsväsendet förläggande

ri , ''‘na Landtbruksinstitut, och upphäfvande således af det å Rond

Djurgården förlagda Skogsinstitutet, så syntes det Skogs-Styrelsen som

skulle en dylik åtgärd endast höra ega rum, för så vidt derigenom antingen

berörda undervisning utan ökad kostnad kunde blifva fullständigare och ”för

andamalet bättre afpassad, eller också någon besparing i kostnaden för undervisningons

meddelande vunnes, utan att denne sednare deraf kom me att

blifva lidande.

.. , M60 Skeende å undervisningen hade det framhållits, att skogseleverna

Md L It lina skulle kunna erhålla eu fullständig kännedom i vissa af de

naturhistoriska ämnena, nemligen kemi, fysik och geologi, samt att de U1- tuna dels tillgränsande kronoparker, dels underlvdande skogar af tillsammans

( 7o tunnlands vidd äfvensom de på 2 ä 5 mils afstånd från gården belägna

allmänna skogarne af So,i 14- tunnlands areal erbjöde ökade tillfällen för de

praktiskt ofningarne. Hvad åter anginge kostnaderna, så hade dessa af

U Runa Styrelse upptagits till 10/200 R:dr årligen samt G,500 R:dr för en

"vilket med beräkning af 5 procents ränta, >125 R:dr, å sistnämnde

6,o00 it.dr_ skulle utgöra omkring 10,500 R:dr för året, i följd hvaraf eu

årlig besparing af 4,800 R:dr skulle uppstå i förhållande till det af Eders

u , :t °r skogsinstitutet vid senaste Riksdag äskade anslag af

l o,o00 it:dr, " "

, . ™ jemförelse mellan undervisningen, sådan densamma, enligt den för

åt 18it 0 fasts tablå stat, meddelas vid Skogsinstitutet och sådan densamma

mZ Z .lararekra tef? som af Styrelsen för Ultima Landtbruksinstitut an-’

setts till fackliga, skulle komma att bibringas vid • sistnämnda läroverk, framginge,

a t undervisningen i de naturhistoriska läroämnena skulle komma att

vid Ultima handhalvas af en för skogs- och landtbruksgrenarne gemensam

laiare, dä dessa ämnen deremot vid Skogsinstitutet förelästes af eu fack
-

iva

kunnig person, som sjelf studerat vid Institutet. Riktningen af de botanisk»

och zoologiska kunskaper, som skulle bibringas de tvänne elevgrupperna

nnistc pa lagligen vara helt olika och för landtbrukaren hufvudsakfi»ast afse

sädesslag, gräsarter och odlade foder- och trädgårdsväxter samt domesticerade

och för joi dbruket skadliga djur, då skogshushållaren åter endast behöfde

kanna de träd artade växterna och deras fiender samt de vilda djuren. Visser

igen torde vetenskapsmän kunna anträffas, som egde insigter i båda dessa

riktningar, men det vore dock antagligt och vid ett hufvudsakligen för landtbruket

afsedt läroverk äfven i sin ordning, att läraren valdes företrädesvis

Bib. till Biksrl. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä, k

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

med hänsyn till hans kunskaper i den för ett dylikt läroverk vigtigaste riktningen

och i så fall skulle sannolikt, om äfven å- lärarens sida ofrivilligt,

den andra grenen, som erfordrade ej allenast vetenskaplig utan äfven skogsmanna-bildning,

blifva lidande. Af de öfriga naturhistoriska ämnena kemi,

fysik och geologi, behöfde skogsmannen för den egentliga skogshushållningen

föga mer än som redan i skolan inhemta** Kemien och geologien, som for

landtbrukaren vore af så stor vigt, enär det satte honom i stånd att genom

i ordblandningar och olika slag af gödning i väsentlig man förändra beskaffenheten

af den jord, som lian hade att behandla, voro deremot för skogsmannen

hvilken måste taga tillgodo den jordmån, som förefinnes af mycket

underordnad betydenhet. — Visserligen vore en utvidgning af de kemiska

kunskaperna äfven för skogsmannen ensidig, men dock ej i den riktning,

som vid ett Landtbruksinstitut vore att förvänta, utan fastmer i tekniskt

hänseende, så att skoghushållarne äfven blefvo skickliga att på ändamalsenligaste

sätt tillgodogöra sådana skogsalster, som harts, gaifämne in. in.

° pför läraren i författningskunskap, hvilken* lön i den för år 1870 gällande

staten för Skogsinstitutet vore uppförd till 600 K:dr, både Styrelsen

för Ultima institutet upptagit endast 100 R:drs förhöjning åt den nuvarande

läraren; och syntes för Skogsstyrelsen deraf följa, att, om undervisningen örlades

till sistnämnda institut, ej synnerligt mycken och säkert alldeles otillräcklig

tid skulle komma att egnas detta, för blifvande tjensteman dock sä

vigtiga ämne. , t

Det af Ultuna-Styrelsen för en lärare i matematik upptagna arvode åt

300 R:dr tycktes enligt Skogsstyrelsens uppfattning jemväl håntyda på eu

helt annan undervisning än som föreskrefves i nu gällande stadgar för skogs1

är o verken. Ensamt den undervisning, hvilken nu meddelades i kartritning,

och genom hvilken skogskartorna bringats till den jemnhet i utförandet och

den åskådlighet, som de nu företedde, skulle ej kunna ersättas med berörda

belopp och då — äfven med uteslutande af den nu likväl föreskrifva eleinentarmatematiken,

härtill komme de för skogsundervisnmgen erforderliga

delar af högre matematik, konstruktionslära, byggnadslara, mekanik och faran

om de af skogsmannen använda matematiska instrumenters konstruktion och

begagnande, i förening med de praktiska ötningar, som inatematik-lararen

vore skyldig att med skogseleverna anställa, så framgmge påtaghgen, att ej

ofvannämnda arvode kunde vara ämna dt för bär omforma! da utsträckning a

de matematiska läroämnena, utan afl deremot högst betydliga inskränkningar,

som skulle nedsätta den matematiska undervisningen till i det narmaste ingen,

varit åsyftade.

Den teoretiska delen af skogs vetenskapen, hvilken

skulle föreläsas af föreståndaren, herde väl äfven vid

ste läraren i skogshushållning skulle handhatv a denna

vid Skogsinstitutet

Ultima, der förlärogren,

kunna,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Prov. N:o 1 om Statsverket 1870.

föredragas till lika omfattning som vid förstnämnda Institut; men som det

för landtbrukslärjungarne skulle borttaga alltför mycket af den till studium

i det egentliga landtbruket ämnade lärotiden, att bevista alla de föreläsningar

och lektioner, som för skogselevernas erforderliga utbildande oundgängligen

måste hållas i detta ämne, så kunde man svårligen undvika att anordna

särskilda föreläsningsserier och lärokurser i skogshushållning för skogs- och

land tbr ukseleverna, då det ej torde låta tänka sig, att de sednare skulle åhöra

endast vissa af föreläsningarne eller deltaga uti blott en del af lektionerna,

hvarigenom allt sammanhang af undervisningen skulle afbrytas. Jemte den

teoretiska undervisningen måste l:ste läraren, på samma sätt som vid Skogsinstitutet,

hafva till åliggande att beledsaga skogseleverna på deras praktiska

öfningar, Indika, för att vara förenade med påräknad nytta, måste förläggas

än i de nordligare än i de sydligare delarne af landet. Under de flere månader,

som dessa praktiska öfningar pågingo, skulle undervisningen i skogshushållning

för landtbrukseleverna, Indika ej hade behof af så omfattande

praktik i denna gren och Indika således endast skulle komma att deltaga i

vissa öfningar, afbrytas, helst 2:dre läraren i skogshushållning, likasom vid

Skogsinstitutet, äfven måste vara följaktig och handleda eu afdelning skogselever

å dessa praktiska öfningar, hvarigenom undervisningen för landtbrukseleverna

ytterligare skulle rubbas, enär denne andre lärare i skogshushållning

äfven undervisade i fältmätning och trädgårdsskötsel, hvilken senare lärogren

således skulle sakna lärare just under den för undervisningen i densamma

mest lämpliga tid. Likasom Ultuna i sitt närmaste granskap hade 775 tunnland

skog, så hade Skogsinstitutet den vid dess anläggande i och för öfning

påräknade norra Djurgården (norr om Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdskanalen)

med 788 tunnland skogbeväxt mark, hvarå ordnad skogshushållning

drifvits längre tid än å de flesta andra skogar i landet, och som derföre, hvad regelbundna

skogsbestånd och omvexling af trädslag beträffade, hade mer att erbjuda

än flertalet öfriga skogar af samma omfattning. Härjemte förefunnes skogsmark

till omkring 300 tunnlands vidd, tillhörande de Djurgården underlydande

lägenheter, af hvilken skogsmark omkring eu tredjedel vore till ordnad hushållning

indelad, och dispositionsrätten till de öfriga två tredjedelarne Djurgården

förbehållen. Förutom den till uppdragande af och försök med främmande trädslag

utsudda planteringspark af 18 tunnlands areal, å hvilken Skogsinstitutet vore

beläget, och till motsvarighet hvaraf tillfälle vid Ultuna torde saknas, hade Skogsinstitutet

således i sitt omedelbara grannskap en Kongl. Maj:t och Kronan

tillhörig skogsvidd af öfver 1,000 tunnland eller omkring 300 tunnland mer

än som förefunnes vid Ultuna, eu omständighet, som Skogsstyrelsen för qm

del dock ej ville tillägga någon synnerlig vigt, enär nämnda skogsvidd, oaktadt

den bär hade företrädet att kunna framvisa resultat af äldre planteringar

och ändamålsenligt utfärda gallringar m. in., likväl vore alldeles o till
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. N:u 6 b till Kongl. Maj:ts Pro]). N:o 1 om Statsverket 1870.

facklig för skogsele ver nas praktiska öfningar. Endast såsom exempel å hvad

som under föreläsningar ne afhandla ts och för inlärande af handgreppen vid

skogsarbetena kunde en dylik skogsareal vara tillräcklig, hvaremot för bibringandet

af kunskap om ordnande! af dylika arbeten i större skala och

vinnande af kännedom om planläggandet och ordnandet af skogshushållningen

i allmänhet erfordrades vida större skogar och i synnerhet mer omvexlande

förhållande!! än som stodo till buds vare sig vid Skogsinstitutet eller

Ultima. Af dessa begge ställen måste i nu ifrågavarande hänseende enligt

Skogsstyrelsens åsigt, det, hvarifrån man, såsom fallet vore med Skogsinstitutet.

kunde med största lätthet och med minsta kostnad förflytta sig till

skogar i skilda delar af landet, med olika klimat och jordmån samt skiljaktiga

skogsbestånd, äfven vara det för undervisning i skogshushållning lämpligaste,

helst, enligt nu gällande stadga liden, skogseleverna före inträdet vid

institutet skola vistas ett år hos någon tjenstgörande skogsman och förete

betyg af honom öfver handläggning af de vid skogsskötsel» förefallande göromål

och förrättningar. De skogar, som Ultuna-styrelsen omformält såsom

belägna på 2 å 5 mils afstånd från Landsbruksinstitutet, och Indika skulle

lemna tillfälle till praktiska öfningar för skogseleverna, måste Skogsstyrelsen,

enär man ej kunde färdas till dessa skogar utan att begagna skjuts, anse

för undervisningen nästan otillgängliga i förhållande till de under Skogsstatens

förvaltning ställda allmänniiigarne inom Stockholms län, Indika voro belägna

utmed jernvägen, börjande på V/2 mils afstånd från Stockholm, och till de

af Skogsinstitutets lärare och elever för längre tid tillbaka indelade och sedan

dess efter hushållningsplan behandlade skogar, till Indika man medelst

de från hufvud sta den afgående ångsluparne fortskaffades på ganska kort tid.

Enligt det af Ultuna-styrelsen upprättade förslag öfver kostnaden för

skogsundervisningen, om den öfverfivttades till landtbruksinstitutet, skulle en

besparing af 4,800 R:dr derigenom uppstå. Med anledning af den ökade

undervisningskyldighet, som vid Ultima skulle komma att tillhöra lusta lärare»

i skogshushållning, såsom följd af den särskild! för landtbrukseleverna

nödiga och för deras behof lämpade kursen i skolvetenskap, torde likväl

kunna ifrågasättas, huruvida ej den, enligt Skogsinstitutets stat, endast för

skogselevernas undervisning afpassade lönen af 3,000 R:dr, om förflyttning

komme att ske, tarfvade en förhöjning af 500 R:dr, hvarjemte, enligt Skogsstyrelsens

förmenande, de belopp, som Styrelse» för Landtbruksinstitutet

upptagit såsom arvode» åt lärarne i författningar rörande skogsväsendet och

i Matematik, eller tillhopa 400 R:dr, syntes vara så oskäligt ringa, att nämnda

aflöningar måste ökas med minst 1,100 Rall*, så att lärare» i författningskunskap

erhölle eu lönetillökning af 500 R:dr till hvad han för landtbrukselevernas

undervisande åtnjuter, och lärare» i matematik ett arvode af 1,000

R:dr. I anseende till den ökade resekostnad vid de praktiska öfningarne,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b till Kongi, Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870. 37

som blefve eu följd af Landtbruksinstitutets läge, torde anslaget till dessa

öfningar, för att de ej må behöfva inskränkas, böra ökas med åtminstone

500 It''.dr. hvartill slutligen komme kostnaden för handräckning vid anläggning

och vård af eu sådan planteringspark, som vid Skogsinstitutet nu finnes

anslagen, derest någon motsvarighet dertill kunde vid Ultuiia beredas, hvilken

kostnad ej torde kunna upptagas till mindre än 500 R:dr, i följd hvaraf allt

de af Styrelsen för Landtbruksinsti tutet beräknade kostnaderna skulle komma

att förhöjas med tillsammans 2,600 Rall-, då besparingen genom skogsundervisningens

förflyttande till nämnde Institut, i förhållande till 1870 års

Stat. för Skogsinstitutet, skulle inskränka sig till 2,200 R:dr, hvilken besparing

dock genom antagande af de jemkitingar >i 1870 års Stat, som

Skogsstyrelsen hade för afsigt att föreslå, äfven vid Skogsinstitutet kunde

åstadkommas, då följaktligen ett förläggande af skogsundervisningen till Ultima

ej skulle hafva någon fördel kitt erbjuda, som kunde anses motväga

hvad berörde undervisning förlorade genom att blifva ställd såsom eu underordnad

lärogren vid''ett landtbruks-läroverk.

På grund af hvad Skogsstyrelsen sålunda anfört och med hänsyn till

det af Skogsinstitutets lärarekol legitim påpekade förhållandet, beträffande den

årsafgift, eleverna skulle komma att vid Ultima erlägga, hvars bestämmande

Styrelser! dessutom funne skulle mota svårighet deraf, att skogseleverna flora

månader om året voro genom praktiska öfningar aflägsnade från Institutet,

så och då de försök, som redan bl Hvit gjorda, att förlägga den lägre undervisningen

i skogskötsel till Lantbruksskolor, utfallit så otillfredsställande, att

de härför anslagna medel måst indragas, funne sig Skogsstyrelsen, med

kännedom derom, att vid de läroverk i utlandet, der skogs- och landtbruksundervisningen

sammanförts, städse den ena lärogrcnen ansetts såsom hufvudändamål

och gjord högst menligt intrång på den andra, hvarpå såsom exempel

kunde nämnas Landtbruksinsti tutet i Koben heim, der skogsundervisningen

vore jemförelsevis undertryckt, och Skogsakademicn i Tharand, der landtbruksundervisningen

åter blifvit trängd i bakgrunden, underdånigst bära jemväl

afstyrka bifall till framställningen om förläggandet af undervisningen i

skogsväsendet till Ultima Landtbruksinstitut, helst till hvad redan vore sagd!

komme ej mindre, att Skogsstyrelsen, i anseende till sin fåtaliga personal,

funnit sig föranlåten påräkna det biträde af Skogsinstitutet, att dess elever

skulle, för sin egen öfning, af till Styrelsen inkommande kartor och skogshushållning-spinner

taga de kopior, som bonde tillställas skogsinspektörerna,

än äfven att närvarande tidpunkt, då just samtliga de allmänna skogarne

blifvit ställda under Skogsstatens förvaltning eller kontroll, ej syntes vara en

sådan, som borde väljas för att gorå skogsundervisningen till en bisak vid

ett för annat ändamål inrättadt läroverk.

Då Skogsstyrelsen sålunda icke ansett sig kunna i underdånighet till
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil X:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

styrka de förändringar med afseende å undervisningen i skogsväsendet, hvilka

Riksdagen ifrågasatt, och Styrelsen vid öfverläggningarne rörande detta ämne

ej heller funnit något annat sätt för bibringande af kunskap i skogsväsendet

som, utan att föranleda minskad skicklighet i yrket, skulle kunna Bisätta

hvilket således, enligt Styrelsens åsigt, borde såsom sådant

det af Eders Kong!. Maj:t äskade anslag för berörda underblifvit

be viljad t endast för år 1870, ansåge Skogsstyrelara

sill pligt att, i och för den nådiga framställning,

Skogsinstitutet,

bibehållas, men

visningsan stall

sen det äfven .......... r~D- ^ -

som, angående anvisande af medel till donna undervisningsgren, torde komma

att framställas till näst sammanträdande Riksdag, afgifva underdånigt

förslag till de jemkningar uti den för år 1870 gällande stat för Skogsinstitutet,

som möjligen kunde ega ruin och leda till den af Riksdagen åsyftade

minskning å kostnaderna, hvilken enligt Skogsstyrelsens åsigt torde kunna

vinnas utan att sjelfva fackundervisningen deraf skulle komma att blifva

lidande. .

I sådant afseende bär Skogsstyrelsen vidare anfört, hurusom uti 1870

års stat för Skogsinstitutet upptages en lön af 1,600 R:dr, som, utom våning

och ved, skulle utgå till eu härå lärare, hvilken hade att undervisa i jagtkunskap

samt expeditions- och bokföring, hvarjemte denne lärare skulle

handleda eu afdelning elever under de praktiska öfningarne. Då af Skogsstatens

speciella befattning med jagten numera, i följd af 1864 års nådig»

•Jagtstadga, endast obetydligt qvarstode och dä den af Eders Kong!. Maj:t

nyligen utfärdade instruktion för nämnda stat i detta afseende endast innehölle

ett allmänt stadgande, att skogspersonalen skulle beflita sig om skadedjurs

utödande och befrämjande åt eu ändamålsenlig jaktvård, så torda emedlertid,

utan fara för de blifvande skogsmannens duglighet för sitt yrke, den

särskilda jagtlärarebefattningen kunna indragas och den erforderliga undervisningen

'' i jagtkunskapen uppdragas åt läraren i zoologi, pa sätt äfven

förut varit förhållandet, intill dess år 1859 särskild jagtlärare anställdes.

Denna lärares undervisningsskyldighet i bokföring skulle i så fall ölvertiyttas

å läraren i matematik och lektionerna i tjenste-expedition på läraren i författningskunskap.

För att under inseende af läraren i skogshushållning, som

äfven vore Direktör för Institutet, å de af Skogsstyrelsen anvisade skogar

biträda vid handledande af skogsele ver na under de praktisk» öfningarne och

sålunda dervid ersätta hd ra läraren, herde vidare två de skickligaste eleverna

för hvarje lärokurs, efter aflagd afgångsexamen, i egenskap al rcpetitörer,

vid Institutet få, jemväl till sin egen ytterligare utbildning, qvarstanna

under den tid de praktiska öfningarne pågingo, samt derunder bibehålla små

innehafvande stipendier och tilläggas ett ytterlig,m1 arvode af 300 R.dr hvardera

eller 600 R:dr tillhopa; skulle någon gång inträffa att för ändamålet

fullt lämplig» elever saknades, borde Skogsstyrelsen eg» att på nyssnämnd»

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. *N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 7 om Statsverket 1870.

aflöningsvilkor förordna andra från institutet förut utgångna skickliga yngre

skogsmän. Dylika uppdrag kunde dessutom sedermera så i ena som andra

fallet räknas till merit vid ansökning till ordinarie befattning. Derest Skogsinstitutet

erhölle nådigt tillstånd, att i och för undervisningen använda de

arvoden, som mild to för af eleverna under lärarens ledning verkställda skogsindelningar,

så kunde ofvannämnde ersättning till repetitörerna af donna inkomst

utgå, då genom en dylik anordning behofvet af anslag skulle minskas

med 1,600 R:dr.

Vidare har Skogsstyrelsen erinrat att, dä nu gällande nådiga stadgar

för skogsläroverken icke ovilkorligen fordrade, att elev, för att antagas vid

Skogsinstitutet, skulle hafva al lågt examen, som berättigade till inträde vid

universitet, så både i följd deraf dels särskild inträdesexamen varit behöflig,

dels undervisning derstädes måst meddelas i åtskilliga, uti ofvannämnda

stadgar uppräknade matematiska och naturhistoriska ämnen, som egentligen

tillhörde elementarskolan. Om åter dessa förhållanden nu ordnades på det

sätt, att s. k. maturitetsexamen ovilkorligen fordrades för inträde vid Skogsinstitutet,

då särskild inträdesexamen derstädes ej vidare skulle vara behöflig,

så skulle ej heller elementarämnena i matematik och naturhistoria vid Institutet

upptaga någon särskild undervisningstid, utan donna kunna egnas uteslutande

åt berörda ämnens tillämpning i skogsyrket och den vidare utveckling

af dem, som för skogsmannen vore erforderlig. Derigenom att undervisningsskyldigheten

sålunda betydligt minskades, kunde de i 1870 års stat

till 1,200 R:dr upptagna arvoden för hvardera af läraren i naturhistoria och

matematik åter nedsättas till 1,000 Rall", och således 400 Rall'' besparas, äfven

fastän dessa lärare ålades att undervisa, den förre i jagtkunskap och

den sednare i bokföring.

Slutligen och då eu af de tvänne boställs våningar ne vid Skogsinstitutet

blefve för dess personal obehöflig, skulle i följd deraf anslaget till expenser

och underhåll, hvarifrån äfven kostnaderna för anskaffande af ved bestridas,

kunna inskränkas med ett belopp af 200 R:dr, motsvarande vedåtgången i

nämnda våning och således nedsättas från 2,000 till 1,800 Rall1.

Med iakttagande af de jemkning!!!-, Skogsstyrelsen sålunda ansett kunna

ske, skulle Skogsinstitutets stat komma att erhålla följande utseende:

Direktören och förste läraren, utom boställsvåning och ved R:dr 3,000: —-

Planteringsvaktaren, utom dito ................... 500: —

Två lärare i naturhistoria och matematik, arvoden å 1,000 R:dr 2,000: —

En lärare i författningskunskap, arvode .............. 600: —

Stipendier åt fyra elever å 250 R:dr................ 1,000: —

Transport R:dr 7,100: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 6 b, till Kong!. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport R;dr 7,100

Elever nes praktiska öfningar .

Expenser och underhåll ....

Arrende för Instituts-lägenheten

3,000

1,800

600

600

D:o för laborator!ihagen och dess underhåll

Summa R:dr 13,100

På det att den för några år sedan förberedda och numera verkställda

ombildning af skogsväsendet och derför gällande lagstiftning må kunna uppfylla

det dermed väsendtligen åsyftade ändamål att för framtiden betrygga

ett behörigt tillgodogörande af Statens dyrbara skogsegendom, är det af synnerlig

vigt, att skogstjenstemännen ega den skicklighet och duglighet i sitt

yrke, som i hufvudsaklig mån befrämjas genom ett ändamålsenligt ordnande

af skogsundervisningen; och som af flen utförliga utredning beträffande denna

undervisnings ifrågaställda förflyttande från Skogsinstitutet till Teknologiska

Institutet eller Landtbruksinstitut ernå, hvilken Skogsstyrelsen åstadkommit,

synes framgå, åt i: genom en sådan förflyttning några egentliga fördelar för

skogselevernas vare sig teoretiska eller praktiska utbildning icke stå aftvinna,

hvaremot det alltid måste befaras, att skogsundervisningen, om den

förlägges till något för en annan lärogren inrättad t läroverk skall på del

nya stället komma afl tilläggas eu underordnad vigt i förhållande till den

undervisning, som förut derstädes meddelats; alltså och då den besparing i

nuvarande utgifter för skogsundervisningen, som antagligen skulle vara att

genom den ifrågaställda förflyttningen ernå, kan genom bifall till de af

Skogsstyrelsen föreslagna ned sättningar i Skogsinstitutets stat i väsendtlig

män vinnas äfven med undervisningens bibehållande derstädes, anser jag mig,

på grund häraf och i betraktande af hvad Skogsstyrelsen i öfrig! anfört, höra

i underdånighet afstyrka verkställande af någon så beskaffad förflyttning af

skogsundervisningen, som Riksdagen ifrågasatt. Deremot och då nyssberörda

nedsättningar i Skogsinstitutets stat synas med vidtagande af de anordningar,

Skogsstyrelsen i sådant afseende föreslagit, kunna ega ruin utan något men

för undervisningen, samt jag emot ifrågavarande stat i öfrig! icke har något

att anmärka, tillstyrker jag, att samma stat, sådan den af Skogsstyrelsen föreslagits,

må af E. K. M. gillas och att i följd deraf E. K. M., med statens

framläggande till granskning jemväl af Riksdagen och tillkännagifvande, att

E. K. M. finner skogsundervisningen fortfarande höra vid Skogsinstitutet bibehållas,

täcktes hos Riksdagen äska. att slutsumman af omförmälda stat,

13,100 R:dr, må beviljas och uppföras å ordinarie stat genom att tilläggas

det för skogsväsendet nu anvisade ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle

komma att förhöjas till 351,678 R:dr 6 öre.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:n 6 h till Kong!. Maj.is Prof). N:o 1 om Statsverket 1H70.

41

o:o.

A det för Lyshållning m. ji. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm

uppförda förslagsanslag hafva utgifterna uppgått:

av 1864 till.......R:dr 17,464,

„ 1865 till....... „ 16,038,

„ 1866 till......... 18,996,

och „ 1867 till....... ,, 19,378,

eller i medeltal till......... 17,969,

hvarjemte samma utgifter af Statskontoret beräknades hafva år 1868 utgjort

omkring 19,000 Ridt.

Beloppet å samma anslag av nu bestämdt till endast 15,500 R:dr och

då detta belopp således visat sig vara för anslagets ändamål otillräckligt,

hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen aska, att samma

belopp må med 2,500 R:dr förhöjas till 18,000 R:dr, eller till nära likhet

med ofvannämnda medeltal.

6:o.

Likaledes påkallas en förhöjning af det nu till 1,500 R:dr upptagna

för slagsanslaget till uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn. Utgifterna

för berörda ändamål hafva nemligen utgjort:

år 1864 . . ....''. R:dr 4,604,

,, 1865 ....... „ 4,638,

„ 1866 ....... „ 4,148,

och „ 1867 ....... ,, 3,000,

eller i medeltal..... „ 4,097,

samt beräknades af Statskontoret hafva år 1868 utgjort omkring 3,500 R:dr.

Och torde på grund häraf Eders Kongl. Näjd finna godt föreslå, att anslagets

belopp må med 2,500 R:dr förhöjas till 4,000 R:dr.

7:o.

Vidare har jemväl det nu till 1,500 R:dr bestämda beloppet af förslagsanslaget

till Rese- och trahtamentspenningar blifvit under liera år betydligen

öfverskridet af utgifterna. Dessa senare, hvilka af Statskontoret beräknats

hafva år 1868 utgjort ända till omkring 12,000 R:dr, hafva nemligen

enligt afslutade räkenskaper uppgått:

år

1864

till . . .

. . . . R:dr 3,826,

1865

till . . .

. . . . „ 6,777,

))

1866

till . . .

. . . . „ 6,790,

och

n

1867

till . . .

...... 10,023,

eller i

medeltal

till . . .

. . . . ,, 6,854.

Likså.

Prat, 1870.

. 1 Sami.

1 Afä.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Med afseende härå och ehuru den betydliga tillökningen i utgifter

åren 1867 och 1868 kan antagas halva berott på ölvergående förhållanden,

lärer likväl det nuvarande beloppet 1,500 R:dr icke vidare kunna anses vara

för ändamålet tillräckligt, utan hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täckes

äska detsammas förhöjande med 4,500 R:dr till 6,000 R:dr.

8:o.

Rörande öfriga ordinarie anslag, som i nuvarande Riksstat äro å Sjunde

Hufvudtiteln upptagna, har jag icke anledning att i underdånighet föreslå natron

annan ändring än att, för vinnande af jemnt tal i Ilufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. nedsättes med 50

R:dr och således bestämmes till 18,530 R:dr 79 öre.

Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med

de af mig härofvan gjorda till dess ökande eller minskande föranledande

förslag, så visar sig att nämnda summa.........R:dr 6,631,500: —

komrne att ökas genom nedannämnda anslags höjande

med följande belopp, nemligen:

Anslaget till omkostnader för kontrollverket R:dr 1,950: —

11

11

11

och

skogsväsendet

lyshållning, m. m.......

uppköp af ved för Wisby

kronokalkugn........

rese- och traktamentspenningar

11

11

13,100

2,500

2,500:

4,500:

24,550:

Säger R:dr 6,656,050: —

men deremot att minskas genom nedannämnda anslags

nedsättande med följande belopp, nemligen:

Anslaget till postverket......R:dr 50,000: —

„ „ tullverket......... 7,000: —

och „ „ expenser, m. m. . . . „ 50: „ 57,050: —

så att Hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva .... R:dr 6,599,000: —

deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat förslagsvis upptagna

belopp för indelta räntor samt indelta och oindelta spanmålsanslag,

förslagsanslagen utgöra 5,558,540 R:dr;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

utvisande ofvanstående beräkning, att de af mig föreslagna nedsättningar

af de ordinarie anslagen å förevarande hufvudtitel, efter afdrag af de förhöjningar,

som jag likaledes tillstyrkt, utgöra ett belopp af 32,500 R:dr, hvarvid

likväl tillika bör, beträffande omförmälda förhöjningar, tagas i betraktande,

dels att förhöjningarna å förslagsanslagen till lyshållning in. in., till inköp af

ved för Wisby kronokalkugn och till rese- och traktamentspenningar i sjelfva

verket utgöra endast en bokföringsåtgärd, såsom åsyftande, icke någon för

framtiden förökad utgift, utan endast att dessa anslag skola bättre än hittills

angifva de belopp, hvartill dermed bestridda utgifter sedan flera år tillbaka

uppgått, samt dels att förhöjningen af anslaget till skogsväsendet endast utgör

eu öfverflyttning med nedsatt belopp på ordinarie stat af det anslag för

skogsinstitutet, som redan i nu gällande Riksstat linnés å extra stat uppförd t.

Beträffande härefter sådana till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga

behof, som torde höra anses tillhöra den extra statsregleringen, får jag

l:o.

till en början erinra, hurusom Eders Kongl. Maj:t den 17 nästlidne December,

i sammanhang med nådigt förklarande, att det inom Kammar-kollegium inrättade

jorde bokskontor skall med utgången af innevarande år upphöra, täckts

besluta, att i den nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och

behof, som komme att aflåtas till nästa Riksdag, åska anvisande af ett

extra anslag å femton tusen R:dr att under år 1871 för granskning inom

kollegium af nya jordeböcker användas; hvilket nådiga beslut nu bör iakttagas.

2:o.

I afseende ä kolonien S:t Barthelemy, hvars förvaltning fortfarande påkallar

bidrag från moderlandet, torde Eders Kongl. Maj:t finna godt hos

Riksdagen begära, att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för år 1870

finnes å extra stat anvisadt såsom bidrag till bestridande af koloniens förvaltningskostnader,

må jemväl för 1871 varda på enahanda sätt anvisadt.

3:o.

Sedan 1868 års Riksdag till ett nytt länsresidens i Carlstad beviljat

ett till högst 145,000 R:dr bestämdt belopp, deraf 30,000 R:dr anvisats att

utgå under år 1869 och 50,000 R:dr att utgå under år 1870, så torde

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Eders Kongl. Maj:t nu finna skäligt aska, att återstoden, 65,000 R:dr, af det

redan beviljade anslaget till ifrågavarande byggnad, som enligt gillra föreskrifter

bör vara färdig senast den 1 Oktober 1871, måtte anvisas till utgående

under sistnämnda år.

Derest de af mig nu gjorda hemställanden af Eders Kongl. Näjd godkännas,

komma således de extra anslag, hvarom framställning bör göras under

Sjunde Hufvud titeln, att blifva följande:

1. Till granskning inom Kammar-kollegium af nya jordeböcker R:dr 15,000.

2. Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemy,

förslagsanslag......................... „ 25,000.

3. Till fullbordande af Landshöfdinge-residensbyggnaden i Carl
stad.

............................. „ 65,000.

eller tillsammans R:dr 105,000.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande

Departements-chefen, på sätt ofvan förmäles,

hemställt såväl rörande Postverkets utgiftsstater för år

1871 som frågan om skogsundervisningens förflyttande från

Skogsinstitutet och om samma instituts utgiftsstat äfvensom

beträffande ordinarie och extra anslag under Sjunde Hufvud - titeln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla

delar lemna nådigt bifall.

Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde Hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit pröfva de, på sätt de derom särskild! förda protokoll

utvisa, anhöll Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af

Ugglas, att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde Mufvudtiteln,

omfattande Pensions- och Indragnings-staterna.

I sådant afseende hemställde Departements-chefen, hvad först anginge

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b till Kongl. May.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

45

Pensions-staten,

att då det icke vidare torde vara skäl, att det vid 1847 och 1848 årens

Riksdag till belopp af 7,200 R:dr beviljade anslag "för pensionering af

kommissionslandtmätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn" fortfarande

utbetalades från Riksgälds-kontoret, sedan andra likartade extra anslag blifvit

vid de senaste Riksdagarne anvisade till utgående från Statskontoret, Kongl.

Maj:t ville hos Riksdagen föreslå, att utbetalningen jemväl af nu ifrågavarande

anslag skulle öfver flyttas på Statskontoret och anslaget i sådant afseende,

samt da detsamma enligt derom gillra föreskrifter herde Direktionen öfver

Civilstatens pensionsinrättning tillhandahållas, uppföras med 7,200 Rall’ Irland

de under nu förevarande Hufvudtitel redan befintliga anslag till nämnda

inrättning, hvarigenom samma anslag kornrne att förhöjas till 98,485 R:dr

50 öre och hela pensionsstaten, nu utgörande tillsammans 628,657 R:dr 99

öre, skulle komma att uppgå till 635,857 R:dr 99 öre.

Beträffande derefter

Allmänna Indragnings-staten.

så erinrade Departements-chefen, att härvid herde iakttagas Kong!. Maj:te, på

nedannämnda Departementers föredragning dels innevarandedag och dels, enligt

Finansdepartementet tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade nådiga

beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:

Ko. På Justitie-departementets föredragning:

att såsom slutlig ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningcn

af Sveriges gamla lagar, som besörjts af Professorn, Doktor C. J.

ScMyter, må å Allmänna Indragnings-staten för nästkommande statsreglering

uppföras ett belopp af 2,000 R:dr, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning

i vanlig ordning.

2:o. På Landtför svar s-departementets föredragning:

a) att Regemente-kommissarien vid Dalregementet, Kaptenen (Jarl Gustaf

Hellberg, må beviljas eu årlig pension af 450 Rall-, att af honom å Allmänna

indragnings-staten uppbäras från och med månaden näst efter den, i hvilken

lian från Regements-kommissariebefattningen entledigas;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

b) att för Fanjunkaren vid Nerikes Regemente, Carl Jansson, må å Allmänna

Indragnings-staten uppföras eu årlig pension af 400 Rxlr, motsvarande

fanjunkares pension enligt Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858 och

Pensionsstaten af samma dag, att med månaden näst efter den, i hvilken han

erhåller afsked, af honom åtnjutas, dock med vilkor att Jansson tran tjensten

utgår innan lian varder berättigad till pension från Armeens pensionskassa;

c) att Fältmusikanten vid Bohusläns regemente, Anders Fredrik Westliolm,

må beviljas en årlig pension af 125 Rxlr, motsvarande den hans grad tillkommande

fyllnadspension åt statsmedel, att med månaden näst efter den,

i hvilken han erhåller afsked, af honom å Allmänna Indragnings-staten

åtnjutas;

d) att Öfversten J. M. Tausons efterlemnade enka Margaretha Fredrika

Tausson, född Ekstrand, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid åt en årlig pension å 400 Rxlr;

é) att Kaptenen vid Svea artilleriregemente, Majoren E. af Klerekers

enka Sophia af Eder eker, född Beryll, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å

300 Rxlr;

f) att Styckjunkare:! O. J. Aquilons enka Fredrika Aquilon, född Helin,

må uppföras å Allmänna Indragnings-staten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af eu årlig pension å 200 Rxlr;

rf) att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

mätte, för år 1871, anvisas samma belopp som för innevarande år eller

20,000 Rxlr.

3:o. På Civil-departementets föredragning:

a) att f. d. Exsekutionsbetjenten i Öfverståthållare-embetets känslig Nils

Råström, må å Allmänna Indragnings-staten uppföras till åtnjutande från och

med innevarande år af en årlig pension å 220 Rxlr, motsvarande skillnaden

emellan den lön, lian innehaft, och honom från Civilstatens pensionsinrättning

tillagd pension;

b) att Länsnotarie!! i Östergötlands län, vice Häradshöfdmgen Albert

Aspegren må, efter erhållet afsked från länsnotariebefattningen, uppföras å

Allmänna Indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta

eu årlig pension af 560 Rxlr; ,

c) dels att Förste Landtmätare!! i Westernorrlands län, Marten Richard

Stjern s Ironi, som varit Styresman för Afvittringsv erke t i nämnde län, ma

från och med innevarande är å Allmänna Indragningsstaten uppföras, att derifrån

för lifstiden årligen åtnjuta ett belopp af 1,000 Rxlr, emot skyldighet

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj:ts Prop. N:o l om Statsverket 1870. 47

att, så länge lian är förste landtmätare i länet, utan särskild ersättning af

Statsverket verkställa den redovisning af afvittringskartor och handlingar

som vid 1869 ars utgång återstått, de undersökningar, Indika erfordras för

att bestämma, huru de ännu icke disponerade kronoöfverloppsmarkerna i länet

skola användas, sådana delningar och skattläggningar, som deraf blifva eu

följd, behöflig^ utstakningar och upphuggningar af rågångar omkring nyssnämnda.

marker och de egoutbyten mellan Kronans och'' enskildas markör,

som kunna förekomma, samt för (ifrigt tillhandagå Kong!. Majits Befallningshafvande

med utredningar och upplysningar i alla de ärenden, som, berörande

den afskräde afvittringen och skattläggningen i länet, kunna komma

under Kong!. Majits Befallningshafvandes pröfning,

dels ock att Afvittrings- och Kommissionsfandtmätarne Johan Gustaf

Wiklund och hats Ostlund berättigas att från och med månaden näst efter

den, hvarunder de erhålla afsked från kommissionslandtmätare-befattningarne

å Allmänna Indragningsstaten årligen åtnjuta hvardera ett belopp af 900

U:dr, motsvarande den pension, som, derest de hunnit pensionsåldern, skolår

dem enligt författningarne tillkomma.

4:o. På Echlesiastik-departementets föredragning:

a) att Herr Erkebiskopen in. in.. Doktor Henrik Beuterdahl må, från och

med ecklesiastikåret näst efter det, då afsked från Erkebiskopsembetet kan

varda honom beviljadt, uppföras på Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande

under sin tifriga lifstid af årlig pension till belopp af 7,000 R:dr, och

b) att Provinci al läkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län, Doktor

Curt Fredrik Kjellberg må ega att från och med månaden näst efter den,

hvarunder afsked från provincialläkare-befattningen honom meddelas å Allmänna

Indragningsstaten uppbära under sin återstående lifstid eu hans nuvarande

lön motsvarande årlig pension af 2,000 Tiidr.

0:0.

Vidare hemställde Departementschefen, i anledning af särskilda till

Finans-departementet ingifna ansökningar, Indika nu föredrogos, det Kong!

Maj it täcktes hos Riksdagen föreslå:

a) att då framlidne Guvernören och Justitiarie!! å S:t Barthelemy E. C.

Ulrichs efterlemnade enka, Lovisa Albertina Ulrich, sjelf kroppsligen förlamad

och lidande af eu kronisk hjernaffektion med tidtals påkommande sinnessjukdom,

hvilket omöjliggjorde hennes förflyttning till Sverige, nu, jemte eu oför
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o H b till Kongl. Maj:t-s Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

sond sjuklig dotter, Edla Wilhelmina Ulrich, befinner sig i knappa, omstänständigheter

och stort behof af hjelp, Riksdagen ville med afseende dels på

dessa ömmande förhållanden och dels på det utmärkta och oförtröttade nit.

Guvernören Ulrich i lifstiden ådagalagt under sin långvariga tjenstgöring i

kolonien, derunder han i omkring 33 år förestått justitiarie-befattningen och

i mer än 10 år tillika utöfva! guvernörsembetet, medgifva, att hans enka må

uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från och med innevarande

år under sin återstående lifstid af en årlig pension å 600 R:dr, med

rätt för hennes ofvannämnda dotter att, derest hon modren öfverlefver, efter

dennas död få af nämnda pensionsbelopp årligen under sin återstående lifstid

uppbära hälften — och .

b) att då Under]ägaren å kronoparken Bdsmären, härs Ågren, som i 4o

år tjenstgjort vid skogsstaten i Elfsborgs län, nu vid den höga åldern af nära

74 ''är och lidande af nästan fullkomlig blindhet icke vidare förmår att sin

tjenstebefattning utöfva, Riksdagen på grund häraf och i betraktande af de

hedrande vitsord om nit och redbarhet i tjensten, Ågren af sina förmån erhållit

villo medgifva honom pension å Allmänna Indragningsstaten till belopp

af 150 R:dr, att från och med månaden näst efter den, hvari afsked honom

meddelas, årligen under hans återstående lifstid till honom utgå.

6:o. Sedan indragna kronofogdebostället 1 mantal N:o 12 Lilla Köpinge

i Köpinge socken och Herrestads härad i Malmöhus län blifvit, enligt

kontrakt den 20 April 1861, utarrenderadt på BO år, från midfasta!! 1862

till samma tid 1892. samt af nämnda boställes egoområde till Ystad—Eslofs

jernväg exproprierats ett tunnland 14,9 käppband mark för ett belopp al

879 Rall1 37 öre. hade, i anledning af gjord framställning i fråga om ersättning

till arrendator!! för mista,! inkomst af den exproprierade marken.

Kong!. Maj:t den 1 Maj 1868 förklarat boställets nuvarande arrendator berättigad

att i sådant hänseende årligen under den återstående arrendetiden

uppbära 44 R:dr, utgörande omkring .3 procent å berörda till Riksgäldskontor!

afiemnade expropriationsmedel, hvithet ersättningsbelopp skulle af Statskontoret

utaf under händer varande medel utbetalas, intilldess beloppet kunde

varda å stat uppfördt.

Med anledning häraf hemställde nu Departementschefen, enligt Statskontorets

i dess underdåniga berättelse gjorda förslag, att, då dylika ersättningar

tillförene blifvit å Allmänna Indragningsstaten uppförda, jemväl bär

ofvan omförmälda belopp 44 R:dr matte a nämnda stat uppför as.

7:o. Föredragande Departementschefen anmälde härefter, hurusom i

fråga om bestämmande af medelpriset under nästa statsregleringspenod å

sparmålen under sådana löner, som imehafvarne tillträdt före statsreglermqen

vid 1840—41 årens Riksdag, och för hvilken spanmål, om och i den

4 mån

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj ds Prof). N:o 1 om Statsverket 1870. 49

man medelpriset öfverstege 7 R:dr B:ko eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild

ersättning jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 borde från allmänna

indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i dess omförmälda

berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmålen utgjort:

För kubikfot. För tunna.

1867 ......... 2: 07. 13: o-s.

1868 ......... 3: os. 19: si.

1869 ......... 3: 02. 19: 03.

eller i medeltal 2 R:dr 71 öre för kubikfot och 17 R:dr 9 öre för tunna,

och tillstyrkte Departementschefen, att ofvanberörde ersättning måtte föreslås

att utgå efter nämnda medelpris 17 R:dr 9 öre för tunna, i följd hvaraf och

då, enligt hvad Statskontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som

inbegrepes under lönerna för äldre, innan vidtagandet af 1841 års statsreglering

utnämnde embets- och tjensteman m. fl. utgjorde för närvarande 738

tunnor, samt således den ersättning, som uti ifrågavarande hänseende herde

bemälde löntagare tillkomma, uppginge å 6 R:dr 59 öre för tunna till 4,863

Rall* 42 öre, Departementschefen i likhet med Statskontoret ansåg det till

bestridande af ifrågavarande utgift å Allmänna Indragningsstaten erforderliga

anslag lämpligen kunna för år 1871 bestämmas i rundt tal till 4,800 R:dr.

8:o. Vidare anmälde föredragande Departementschefen, att, medan

beloppet å det för Allmänna Indragningsstaten uppförda förslagsanslag i nu

gällande Riksstat vore bestämdt till 762,392 R:dr 1 öre, så både samma

stats utgifter, Indika utgjort:

år 1864 .......R:dr 7 3 9,6 7 8 : 07.

„ 1865 ........, 742,613: 64.

och „ 1866 ''........, 759,290: co.

deremot „ 1867 stigit till . . „ 8 1 9,162 : 67.

och beräknades af Statskontoret hafva

år 1868 uppgått till omkring .... ., 900,000: —

Den betydliga tillökningen i utgifter under åren 1867 och 1868 kunde

enligt Departementschefens åsigt till väsendtlig del tillskrifvas de störa anvisningar,

som under de nästföregående årens Riksdagar å denna stat egt rum

och Indika utgjorde: vid 1865—66 årens Riksdag.....R:dr 88,978: —

samt vid 1867 års Riksdag.................. „ 82,3 8 6 : 75.

och, ehuru vid de derpå följande Riksdagarne anvisningarne

hållit sig vid vida lägre belopp, nemligen: 1868 års Riksdag „ 44,519: so.

1869 års Riksdag „ 36,878: —

samt de bär ofvan för 1870 års Riksdag föreslagna anvisningarne

utgjorde endast.................... „ 37,249: —

Bill. till Biksd. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prnp. N:o 1 om Statsverket 1870.

Indika belopp till en del torde kunna antagas motsvaras af de besparingar,

som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma, så funne Departementschefen

det likväl vara påtaglig!, att anslaget nu herde väsendtligen förhöjas,

samt föreslog i sådant hänseende och för vinnande af jemn slutsumma å

Riksstaten i sin helhet, att detsamma måtte för nästa statsregleringsperiod

bestämmas till........................$hdf 892,742: i.

hvarigenom, om dertill lades beloppet af Pensionsstatsanslagen 635,857: ss.

slutsumman af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln

skulle blifva........................R:dr 1,528,600: oo.

Beträffande nu extra anslag under denna Ilufvudtitel, så erinrade Departementschefen,

hurusom Kongl. Maj:t redan vid regleringen af Fjerde och

Femte Hufvudtitlarne på vederbörande Departementers föredragning beslutat

i sådant afseende föreslå:

att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för

upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering, detta bidrag

måtte för år 1871 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes

anvisadt eller.........................R:dr 85,500: —

med skyldighet för Pensionskassan att till Eiksgäldskontoret

afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda

vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna

och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills

egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas med förbindelse

för Pensionskassans direktion att, så snart årets

räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

behörigen ådagalägga om hela anslaget eller huru

stor del deraf varit för ändamålet behöflig! samt att, i

händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet

återlemna;

att vidkommande beloppet af det årliga kreditiv,

som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande

pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November

1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens

gjorda beräkning, bestämmas för år 1871 till....... ,, 230,000: —

att användas till betäckande af den skilnad, som för

Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå ge
Transport

R:dr 315,500: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. ■ 51

Transport

nom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning och att

utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April

och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för

Direktionen att vid reqvirerande af första halfårets belopp,

med a/slutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;

samt

att såsom extra anslag för år 1871 må å Hufvudtiteln

uppföras tvänne kreditiv, nemligen:

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan

i stånd att till de sj öförsvarets - embetsed!

tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva

pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder,

än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande..........

och dels för upprätthållande af den Sjöförsvarets afsked

a de gemenskap förunnade förbättrade pensionering . .

R:dr 315,500: —

72,000: —

40,000: —

med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet

att å berörda kreditiv under loppet af år 1871 lyfta hvad

för omförmälda behof blir erforderligt, sedan styrkt blifva,

i hvad »rån de för innevarande år beviljade enahanda

kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under

sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1871

års pensionering i mån af behof användas.

Summan af de extra anslagen för år 1871 under

Nionde Hufvudtiteln skulle alltså blifva...........11:dr 427,500: —

Hvad Departements-chefen sålunda rörande reglering

af utgiftsanslagen under Nionde Hufvudtiteln och dermed

sammanhang egande ämnen i underdånighet anfört och

hemställt biträddes af Stats-rådets öfråga ledamöter och biel

af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt.

Departements-chefen anmälde vidare, att Statskontoret

dels vid sin berättelse bifoga! eu förteckning å de af bemäld»

embetsverk intill den 4 nästlidna November under torsk

ottstitel anordnade medel, hvilka af Riksdagen borde ersättas,

uppgående till..................R:dr 64,050: 19.

äfvensom å de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i åtskilliga län anordnade belopp.

Indika blifvit uti Rikshufvudboken under för
skottstitel

uppförda, utgörande......... ,, 8,062: 17. 72112- 36

Transport 72,112: 36.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 72,112: 36-

de^s uti underdånig skrifvelse den 8 December 1868 hemställt,

att, sedan Kong!. Maj:t genom nådigt Bref den 12 förutgångna

September anvisat godtgörelse ej mindre åt de för granskning

af inkomna förslag till formulär för Länens räkenskaper

m. m. tillsatte komitérade, än äfven åt ett af dem anlita dt kanslibiträde

jemte vaktbetjaning, och Statskontoret i dessa hänseenden

jemlik! nådigst fastställda grunder utbetalt tillhopa........ 2,272: 38.

ersättning för sålunda förskjutna belopp måtte varda Statskontoret

anvisad;

dels uti underdånig skrifvelse den 19 Mars sistnämnda år

anhållit, att, som, enligt föreskrift i Kongl. Brefvet den 7 December

1860 angående nedsättning af medel för fullföljd af Kronans

talan i ett vid Ölands norra Hets häradsrätt anhängiggjordt

mål emellan Kongl. Maj :t och Kronan, å ena samt Kronofogden

J. II. Eneman, å andra sidan, angående utrifning af den

Eneman tillhöriga Rosenforss vattentullmj ölqvarn i Köpings socken

å Öland, Statskontoret förskottsvis utanordna! 23,293 R:dr

83 öre, utgörande den på Borgholms kungsgård belöpande andel

af lösningssumman för ifrågavarande qvarn, ersättning alltså

och sedan af det förskjutna beloppet sedermera tid efter annan

blifvit, i följd af domstolarnes i målet meddelade beslut, till Statsverket

återbetalde dels af löseskillingen 2,823 R:dr 97 öre, dels

ock såsom ränta å den af Eneman lyftade del af lösesumman

6,151 R:dr 20 öre eller tillhopa 8,475 R:dr 17 öre, måtte Statskontoret

beredas för återstoden af omformälda förskott eller. . . 14,818: 66.

Varande uti häröfver af Kammar-kollegium den 21 December

1868 på nådig befallning afgifvet utlåtande anfördt, att för

ifrågavarande utgift en ersättning bereddes statsverket så val med

påräknad inkomst genom tillgodogörande, under dåvarande period

för kungsgårdens utarrendering, af fördelar utaf qvarnutrifningen

för en del af Kungsgårdens ägor medelst i sådant ändamål

af Kollegium vidtagna åtgärder, som ock genom den ytterligare

tillökning i arrendeinkomster, som, i följd af samma egors skeende

utdikning och uppodling under loppet af dåvarande arrendetid,

kunde vid kungsgårdens förnyade utarrendering betingas;

dels ock uti särskilda underdåniga skrivelser den 9 och 16

nästlidna December hemställt om erhållande af godtgörelse för

de medel, Statskontoret under åren 1868 och 1869 enligt nådiga

Transport 89,203: 40.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.ls Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 89,203: 40.

befallningar förskjutit till bekostande af reparations- och underhållsarbeten

å Tranebergs, Xoekeby och Drottningholms broar,

och Indika icke kunnat betäckas medelst de för broarne influtna

arrendemedel och andra inkomster; utgörande dessa sålunda ännu

oersatta förskotter: för år 1868 .........R:dr 4,047: 9.

och „ ,, 1869 ........ . „ 5,031: 88. g^78: 97.

Tillsammans R:dr 98,282: 37.

Och behagade Hans Maj:t Konungen uppå StatsRådets

tillstyrkande förordna, att omförmälda förhållanden

skulle för beloppens ersättande meddelas Riksdagen i den

nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof

samt såväl nyssnämnda som öfråga för Statsreglering»;!!

nödiga handlingar tillställas Stats-Utskottet.

Sedan sålunda prutningen af alla förekomna frågor angående statsregleringen

och dermed sammanhang egande ämnen blifvit fullbordad, anhöll

Departements-chefen att få fästa Kongl. Maj ds uppmärksamhet derpå:

att Statsverkets inkomster, enligt den af Kongl. Maj:t, på sätt här ofvan

förmäles, fastställda beräkning för år 1871 uppgår till. . . R:dr 42,880,000.

att Statsverkets utgifter för samma år, enligt hvad vid

de särskilda Hufvudtitlarna blifvit i nåder beslutad t, omfatta

följande anslagssummor nemligen:

Första Hufvudtiteln: Ordinarie . . .

. 1,417,000.

Andra

d:o:

Ordinarie . . .

2,530,000.

Extra ordinarie

40,000.

2,570,000.

Tredje

Fjerde

d:o:

d:o:

Ordinarie . . .

Ordinarie . . .

Extra ordinarie

9,777,200.

889,600.

607,000.

10,666,800.

4,232,000.

Femte

d:o:

Ordinarie . . . .

Sjette

d:o:

Ordinarie . . .

Extra ordinarie

7,706,700.

652,700.

J ernvägsbygg- nader ....

4,000,000.

12,359,400.

Transport 31,852,200. R:dr 42,880,000.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 6 b till Kungl. Maj.is Prop. JST:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 31,852,200. R:dr 42,880,000.

Sjunde Hufvudtiteln: Ordinarie . . . 6,599,000.

Extra ordinarie 105,000. 6,704,000.

Åttonde

d:o:

Ordinarie . . .

4,881,100.

Extra ordinarie

300,400.

5,181,500.

Nionde

d:o:

Ordinarie . . .

1,528,600.

Extra ordinarie

427,500.

1,956,100.

eller sammanlagd!

samt att

sålunda

till utgifternas

betäckande

erfordras en

45,693,800.

statsfyllnadssumma att från Riksgälds-kontoret utgå af . . . R:dr 2,813,800.

Föredragande Departements-chefen erinrade härefter, att, förutom de

här ofvan omförmälda för år 1871 ifrågasätta anslagsbelopp, Kong!. Maj:t

beslutat af Riksdagen äska att utgå under år 1870.

a) till fortsättning af jern vägsarbetena emellan

Carlstad och Arvika....................R:dr 1,600,000: —

b) till ersättning af åtskilliga utaf Statskontoret

under förskottstitel bestridda utgifter........... „ 98,282: 37.

eller tillsammans R:dr 1,698,282: 37.

och yttrade Departements-chefen härefter:

‘''Med ledning af eu mig i skrifvelse den 16 sistlidne December tillhandakommen,

i Riksgälds-kontoret uppgjord beräkning, får jag framlägga

efterföljande kalkul öfver Kontorets inkomster och utgifter för år 1871, dervid

jag, hvad inkomsterna angår, från nyssnämnda beräkning endast uteslutit

den samma år till Kontoret inflytande allmänna bevillning, emedan donna

blifvit anvisad till fyllande af 1870 års behof, och lika med Fullmägtige

icke tagit i beräkning någon inkomst till följd af möjligen skeende återbetalningar

af de undsättningslån, som till följd af 1867 och 1868 årens missväxt

blifvit lemnade af medel, dels lyftade å det s. k. mindre kreditivet, dels

af Riksdagen särskild! anvisade utöfver de 500,000 R:dr, vid hvilkas beviljande

Riksdagen fästat det vilkor, att, i den män fordringar för äldre undsättningslån

inflöte, borde dessa användas till godtgörande af hvad som utaf

sistnämnda summa disponerats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o G b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

uu

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar............ . 1,193,456: —

Kort- och tidningsstämpelafgifter, observations- och

skatterätts- samt ekeskogsmedel................ 150,000: —

Bidrag af Manufaktur-diskontens vinstmedel...... 21,000: —

Äldre depositionsmedel.................. 1,200: —

Summa R:dr 1,365,656: —

Utgifter:

Från Riksgäldskontoret utgående årliga anslaget till

Eders Kongl. Maj:t....................... 300,000: —

Räntor och amortering å skulder............ 8,366,075: 37.

af hvilket belopp, enligt upplysningar som jag förskaffat mig,

och amorteringen, deruti inberäknad andra

afbetalning^! å 1867 års lån med 1,950,000

R:dr, till.................... 3,184,846: 67.

å Riksgäldskontor^ anvisade äldre anslag, hvilka beräknats

utfalla år 1871 ............. 162,730: _

Riksdags- och revisionskostnader............ 425,000: —

^tidningar, observationsprocenter in. fl. diverse utgifter 141,000: —

Summa R:dr 9,394,805: 37.

Om härtill lägges dels den statsfyllnadssumma, som,

enligt hvad ofvan omförmäles, kan ifrågakomma att från

Riksgäldskontoret utgå under år 1871, eller......... 2,813,800: _

dels den ökade ränteutgift, som kan uppstå, derest, på sätt

jag härnedan ämnar föreslå, en ytterligare upplåning för

fortsättning af Statens jernvägsbyggnader under åren 1870

och 1871 skulle af Riksdagen beslutas, eller omkring ... 300,000: _

visar det sig, att kontorets utgifter för år 1871 kunna beräknas

till . . . . ........................ 12,508,605: 37.

och sålunda öfverskjuta kontorets här ofvan uppgillra inkomster

för samma år, Indika antagits till............ 1,365,656: _

Ed.............................R:dr 11,742,949: 37.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil, N:o 6 b till Kongl, Maj:ts Trop. N-.o 1 om Statsverket 1870.

Sedan jag sålunda redogjort, särskild! för Statsverkets, och särskild! för

Riksgäldskontor^ ställning för år 1871, anhåller jag, att, innan jag öfvergår

tiH frågan huru nödiga medel för bestridande af Riksgäldskontorets utgifter

för sistnämnda år lämpligast höra anskaffas, fa yttra mig angående kontorets

ställning för innevarande år.

Enligt hvad Fullmäktige uti ofvanberörda skrifvelse upplyst, uppgå

kontorets under år 1870 förväntade inkomster, inberäknad en vid årets början

antaglig kassabehållning till.................. 9,215,496: 87.

hvaremot utgifterna för samma år beräknats till...... . 12,425,196: 61.

eller till.............................. 3,209,699: 74.

utöfver inkomsterna.

Vid jemförelse emellan denna beräkning och den vid

slutet af senaste Riksdag uppgjorda, vid Stats-Utskottets

memorial N:o 99 fogade beräkning öfver kontorets inkomster

och utgifter intill utgången af år 1870, enligt hvilken vid

sistnämnda tidpunkt skulle förefinnas en brist af....... 2,568,419: 42.

visar sio* den skiljaktighet, att samma brist numera upptagits

till.-. 641,280: 32.

mera än Stats-Utskottet antagit. .

På sätt Fullmäktige tillkännagifvit förklaras denna skiljaktighet derigenom,

att, å ena sidan, Riksgäldskontorets utgifter ökats, dels genom kontorets

skyldighet att godtgöra Statskontoret för skillnaden mellan det åt Riksgäldskontoret

anvisade bidrag utaf 1867 års statsinkomster och de, enligt Rikshufvudboken

för samma år, uppkomna brister i inkomster jemte förslagsanslag,

med............................ 1,100,687. 21.

dels genom något skiljaktiga beräkningar af en del inkomstoch

utgiftsposter, äfvensom genom ökade räntebetalningar

till följd af de tillfälliga lån Riksgäldkontoret mast upptaga

för beredande åt Statskontoret af erforderlig kassaförstärkning,

med........................... . 40,820: 81.

eller 1,141,508: 02.

samt att, å andra sidan, kontorets inkomster ökats med ett belopp

af.............................. 500,227: 70.

hvarmed den förlidet år verkställda upplåning*öfverskjutit det belopp, som

Stats-Utskottet vid afgifvande af ofvanomförmälda memorial i detta afseende

beräkna!. . o

Till betäckande af den brist för ar 1870, som Fullmäktige, pa sätt

jag bär ofvan nämnt, antagit till........- -..... 3,209,699: 74.

Transport R:dr 3,209,699: 74.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 3,209/599: 74.

finnes att tillgå den allmänna bevillning, som Riksdagen för

År 1870 sig åtagit med..................... 2,600,000: —

så att deri andel af förenämnda brist, för hvars fyllande åtgärd

af Riksdagen nu måste vidtagas, inskränker sig till . 609,699: 74.

men härtill måste nu läggas de belopp, som, på sätt härofvan

omförmäles, Eders Kongl. Maj:t beslutat af Riksdagen

åska till utgående under år 1870 ............... 1,698,282: 37.

Derjemte och då jag, till undvikande af den rubbning

uti den af Riksdagen eu gång fastställda statsreglering,

som kan uppkomma genom Riksgäldskontorets skyldighet

att godtgöra Statskontoret uti Statsverkets inkomster

och i förslagsanslagen uppkomna brister enligt afslutad Rikshufvudbok,

ansett det vara önskvärd! att vid hvarje Riksdag,

så vidt sådant är möjligt, kunna uppgifva förhållandet

uti detta afseende, för det år hvarför liqvid skall ega rum

innan ny Riksdag sammanträder, samt jag af en i detta

hänseende verkställd utredning för år 1 868 funnit, att bristerna

för samma år uppgå å förslagsanslagen till 1,345,000: —

och i de extra-ordinarie inkomsterna till . . 2,877,577: —

eller tillsamman 4,222,577: —

har jag trött mig här höra upptaga skillnaden

emellan detta belopp och det åt Riksgäldskontoret

anvisade bidrag af 1868 års

statsinkomster ................. 3,318,270: —

såsom en sannolik utgift för kontoret år

1870 med omkring....................... 900,000: —

så att hela den ännu obetänkt» bristen vid 1870 Års slut

visar sig uppgå till....................R:dr 3,207,982: 11.

Riksgäldskontorets behof för bestridande af dess utgifter intill 1871

års slut visar sig sålunda, utöfver redan anvisade medel, uppgå för år

1870 till....................■......... 3,207,982: 11.

och för är 1871 till....................... 11,142,949: 37.

eller tillsammans 14,350,931: 48.

8

Bill. Htt Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖB

Bil. N:o 6 b till Konyl. Maj:ts Proj). N:o 1 om Statsverket 1870.

Till betäckande af denna summa anser jag, till eu början, att blankovinsten

för år 1869 bör anvisas; och antager jag, att densamma kan beräknas

till .........................Kali'' 1,500,000:

Vidare kan, på sätt och under vilkor, som Chefen

för tij öfö r s v ars-d ep a r te me n te t vid Femte llufvudtitelus

behandling omförmält, af reservationer ä anslaget på

samma Hufvudtitel till exercis af flottans bemanning

till Riksgäldskon ture t inbetalas ett belopp af...... „ 200,000: —

Med tillämpning af den hittills följda grundsats,

att hvad som erfordras till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader

bör genom upplåning anskaffas, skulle

eu sådan upplåning, derest Riksdagen bifaller Eders

Kong!. Maj ds förslag i förrberörda afseende, komma att

inskränkas till 5,600,000 U:dr; men dä bland Riksgäldskontorets

utgifter för ifrågavarande två år förekomma,

förutom amortering å den fonderade skulden

med 2,436,326: 67, äfven k a,pila laf be ta hd tiga r å 1867

års lull med icke mindre än 3,870,000 Rall’, dä vidare

do medel, hvilka varit afsedda att användas till betalning

af den del utaf sistnämnda iån, som förfaller vid

1870 års utgång, redan tagits eller också komma att

tagas i anspråk för betäckande af brister, uppkomna

till följd af 1867 och 1868 årens ogynnsamma förhållanden,

och då eu konvertering af donna summa uti

ett nytt län icke i ringaste mån okär Statens skuld,

utan endast af ser att något framskjuta betalningen af

samma skuld och derigenom möjligen bereda tillfälle

att framdeles ordna donna amortering på ett mindre

tryckande sätt än hittills, anser jag mig ega fullt skål

att tillstyrka Eders Kong). Maj:t att föreslå Riksdagen

att uti den upplåning, som nu katt ifrågakomma, jemväl

inberäkna förenämnde 3,870,000 Kult-, så att upplåningen

i si» helhet skulle komma att omfatta

9,''470,000 R:dr eller i rundt tal............. „ 9,500,000: —

och anhåller jag att angående sättet för donna upplåning

få yttra mig i sammanhang med. frågan om fortsättningen

åt Statens järnvägsbyggnader, hvarom särskild

Nådig Proposition, enligt Eders Kong). Maj:is beslut,

kommer att till Riksdagen aflåta?. _;__

Transport R:dr 11,200,000:

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. N:o 6 b till KongI, Maj:ts Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport IT dr 11,200,000: —

I)et tiar icke undfallit min uppmärksamhet,, att

eu ytterligare tillgång torde uppkomma, om, på sätt i

likartadt fall vid 1867 ars Riksdag beslöts och jag

anser lämplig!, den förhöjning i bräm vinstill verkningsafgiften

och deraf föranledda tullförhöjning å bränvin,

som Eders Kong!. Maj:t nu ämnar föreslå Riksdagen,

ko turné att tillämpas omedelbart efter det Riksdagens

beslut i ämnet blifvit fattad t; men dä Statens inkomst

al denna handtering redan för innevarande år är beräknad

så högt, som af omständigheterna medgifves,

anser jag försigtigheten bjuda att icke taga förenämnda

tillgång i beräkning.

Den summa, so in ytterligare för Riksgäldskontor

erfordras, måste sålunda, enligt min åsigt, genom allmän

bevillning fyllas; och hemställer jag i detta afseende, att

Eders Kong]. Maj:t villo föreslå Riksdagen att åtaga

sig dels för ar 18/1 enahanda allmänna bevillning, som

för år 1870, och hvilken kan beräknas till ett belopp af „ 2 600 000-___

dels till fyllande af återstoden................ *550,*98.1- 48

eu särskild tilläggsbevillning att utan sammanblandning

med den allmänna bevillnmgeii, på grund af inneva - rande års bevillningstaxering, utgå sålunda, att å eu

hvar, enligt 2.dra artikeln Bevillningsstadgan skattskyldigs

debetsedel utföres ett belopp motsvarande trettio

procent åt deri honom i debetsedeln påförda bevillning

citer 2alra artikeln, för att, på enahanda sätt som allmänna

bevillningen, vid de under år 1871 infallande

uppbördsstämmor uppbäras.

Summa R:dr 14,350,931: 48.

Efter inhemtaude häraf behagade Hans Maj:t Konungen^

uppå tillstyrkande af Ståts-rådets samtliga "ledamöter,

i under gilla hvad föredragande Departementschefen sålunda,

i fråga om Riksgäldskontorets ställning så väl 1871

som 18/ 0, yttrat och hemställt samt förklara Sig vilja uti

aflåtande särskild nådig Proposition föreslå Riksdagen omför

mälda förhöjningar dels af bränvinsfillverkningsafgifien

och dels af tullen å bränvin och sprit, hvarefter Hans

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Maj:t, likaledes enligt Stats-rådets hemställan, uppdrog åt

Chefen för Finans-departementet att, sedan lian erhållit

protokollsutdrag angående hvad på de öfriga Departementernas

föredragning blifvit i afseende å Statsregleringen besluta

dt, uppsätta och till justering inför Kongl. Näjd i Statsrådet

anmäla förslag till nådig Proposition angående Statsverkets

tillstånd och behof, grundad på Kongl. Maj:ts nu

i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo

Osdan Backman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. N:o 6 c till Kongl Maj:ts Prop. N:o t om Statsverket 1870

Öl

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott

den 14 Januari 1870.

När varande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve

Wachtnie/ster. samt

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Tkulstrupj

Carlson,

ron Ehrenheim,

Berg och

Adlercretdz.

Föredragande Departements - c h efen uppläste härefter till justering ett i

följd af Kongl. Maj ds nådiga befallning uppsatt förslag till den nådiga Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj ds den 7 innevarande månad fattade beslut, herde till Riksdagen

aflåtas;

Och täcktes Hans Maj b Konungen, enligt Stats-rådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag och

befalla, att, i enlighet dermed, omforma Ida, nådiga Proposition

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Mildling Lundgi en.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

1

Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-irendén, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Stats-Rådet på Stockholms Slott den 7 Januari

1870.

När varand e:

Hans Excellens Justitie-Statsininistern Herr Friherre De Geee,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve

Wachtmeister,

Stats-Råden Friherre af Ugglas.

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och

Adlercreutz.

Stats-Rådet Abelin anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomraa.

Departements-Chefen Stats-Rådgt Carlson föredrog vidare följande

ärenden rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns så väl ordinarie

son?, extra stat och dels nedan omförmäld a anslag att uppföras under Nionde

Hufvudtiteln; och yttrade Departements-Chefen dervid i underdånighet:

l:o.

Hos Eders I^ongl. Maj:t har Kyrkoherden i Skagershults pastorat i Ersättning un

Örebro Län G. Akerstein i underdånighet anmält, att, ehuru kyrkoher- st%ZiZu?pl

darne i nämnda pastorat genom Drottning Christinas Bref den 10 April ''toZrouZ7e.ad

1647 fatt sig tillagd all Kronans tionde derstädes, hvilken ock specifikt

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

upptagits i den för tretio år gällande nådiga Stadfästelseresolutionen den

30 Maj 1S57 angående presträttigheterna i Skagershults församling, Kyrkoherden

Åkcrstein likväl för åren 1863 till och med 1866 gått miste om

den kronotionde, som bort honom tillfalla från de under Svartå bruk

lydande hemmanen Westanbäck och Grytforss, af den anledning att hd ers

Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium genom utslag den 12 November

1860 angående skattläggning af Svartå bruks rekognitionsskogar,

af hvilka nämnda hemman bildats, förklarat kronotionden af desamma

böra till Eders Kongl. Maj:t och Kronan årligen utgöras, oafsedt i doenna

kronotionde äfven ingick den af torpen Gårdsjötorp och Södra Asen,

hvilka utgöra stammen till hemmanet Grytforss, med tillsammans 20 kappar

spannmål, två tredjedelar råg och en tredjedel korn, som uttryckligen

ijpptages i ofvannämnda Stadfästelseresolution; och har Kyrkoherden

Akerstein derföre i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

i nåder förordna, dels att han må ega utbekomma lösen efter medelmarkegångspris

för berörda fyra år för de 11 kubikfot 8,14 kannor kronotiondespanmål,

som vore hemmanen Westanbäck och Grytforss åsatt,

dels att pastor i Skagershult allt framgent, så länge dessa hemman ansågos

tillhöra samma socken, Unge åtnjuta kronotionden derifrån, samt

att, ifall hemmanen framdeles skulle komma att tillhöra ann ap socken,

åtminstone ofvanberörde 20 kappar kronotionde från Södra Asen och

Gårdsjötorp måtte komma honom till godo.

Öfver donna underdåniga ansökning har Eders Kongl. Maj:t genom

nådig remiss den 12 Februari 1867 anbefallt Kammarkollegium och

Statskontoret att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt

utlåtande; och har, uti infordrad förklaring, disponenten af Svartå

bruk, Kammarherren Friherre C. G. Leijonhjelm underdånigst yttrat, att,

då så val han som Nysunds församling väckt fråga derom, att hemmanen

Westanbäck och Grytforss rätteligen borde tillhöra Nysunds socken, vore

sökandens rätt till kronotionde af berörda hemman beroende på ^utgången

af donna fråga, samt att, beträffande kronotionden af Södra Asen och

Gårdsjötorp, så och enär donna tionde inbegripits under tionden af Grytforss

hemman, hvilken hel och hållen blifvit af Svartå bruksegare till

Kronan erlagd, kunde bruksegarne icke med utgörande af särskild kronotionde

deraf till pastor i Skagershult betungas. I förra delen af detta

yttrande hafva Kronofogden och Häradsskrifvaren i orten instämt, men

ansett kronotionden af Södra Åsen och Gårdsjötorp icke hafva bort upphöra

att erläggas i och med kronotiondes åsättande å ny hemmanet Grytforss,

utan fortfarande höra utgå till Kyrkoherden i Skagershult; hvaremot

Domkapitlet i Strengnäs funnit bemälde Kyrkoherde på grund af

1647 års Kongl. Bref höra förblifva i oqvald besittning af kronotionden

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

af de ifrågavarande båda hemmanen så länge de tillhörde Skagershults

socken; hvilken rätt åter Eders Kongl. Maj:ts Befh:de i Länet ansett

honom hafva förverkat derigenom att han icke öfverklagat Kammarkollegii

ofvanberörda utslag angående samma kronotiondes utgörande

till kronan.

Jemte förmälan, hurusom i ofvan antydda tvist emellan Nysunds

och Skagershults socknar, till hvilkendera af dessa socknar de å Svärta

bruks rekognitionsskogar nyskattlagda hemmanen Grytforss, Westanbäck

och Gårdsjöhult rätteligen hörde, Kammar-kollegium den 19 Maj sistlidet

år afgifvit underdånigt utlåtande och deruti, på anförda skal, ansett

de båda sistnämnda hemmanen höra räknas till Nysunds socken,

men hemmanet Grytforss, som med tillägg af skog bildats af torplägenheterna

Grytforss, Södra Åsen och Gårdsjötorp, hvilka alltid i jordeboken

upptagits, likasom deras åboer skattskrifvits i Skagershults socken,

fortfarande höra samma socken tillhöra, hafva Eders Kongl. Maj:ts

och Rikets Kammarkollegium och Statskontor uti afgifvet utlåtande den

24 nästlidne September underdånigst anfört, att, om äfven alla de ifrågavarande

skogshemmanen skulle hänföras till Skagershults socken, deraf

ingalunda följde, att den å dem nytillkomna kronotionde vore inbegripen

under den förläning till kyrkoherden derstädes af »all den tionde»spannmål,

som utaf de torp och hemman, hvilka till berörda kapell blifva

lagda, kan falla, och Oss och kronan tillhörig är», hvilken genom Kongl.

Brefvet den 10 April 1647 skott och sedermera genom Kongl. Brefven

den 9 Juni 1789 och den 4 Februari 1809 bekräftats, hvarföre den nu

hade egenskapen af ständigt vederlag. Genom Kongl. Brefvet den 20

Juni 1805 vore nämligen förklarad!, och sedermera alltid tillämpad!, att

i de socknar, hvarifrån kronotionde!! blifvit ecclesiastikstaten på vinst

och förlust anslagen, de sedan 1723 års stat tillkomna nya hemman och

särskild! skattlagda lägenheter icke, hvad kronotionde!! anginge, kunde

inbegripas under 4:de § af Presterskapets privilegier den 16 Oktober

1723, utan borde kronotionde!! deraf Kongl. Maj:t och kronan tillfalla.

Inom Skagershults socken utgjorde gamla kronotiondebeloppet enligt

1728 års tiondesättningslängd, efter afdrag af kappemålet eller vederlagsrågarna

2 kappar på tunnan, den summa af 26 tunnor 28 kappar,

som Kongl. Stadfästelseresolutionen den 30 Maj 1857 specifikt oupptager

och hvari torpet Gårdsjötorp ingår med 8 kappar och Södra Åsen med

12 kappar spannmål; och endast till åtnjutande af dessa 20 kappar spaning

vore alltså kyrkoherden i Skagershults socken af Svartå bruks rekognitionsskogar

fortfarande berättigad. Men nu både dessa två torp

med alla sina egor ingått i den skattläggning af hemmanet % mantal

N:o 1 Grytforss, som genom Kammarkollegii utslag den 12 November

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

1860 blifvit fastställd och hvarvid kronotionde!! af detta hemman, i följd

af bristande uppgift och undersökning derom att kronotionde!! af torpen

redan utgjorde 20 kappar och var kyrkoherden i Skagershults socken

anslagen, upptogs till blott 15 Vs kappar eller 3 kubikfot 0,33 kannor

spån in ål samt förklarades böra, på sätt författningarna förmå, till Kongl.

Maj:t och Kronan årligen utgöras. Af nämnde brist i uppgift och undersökning

vore ock att förklara, att Kammarkollegium icke på samma

gång förordnat om upphörande af den torpen förut åsätta kronotionde;

men enär dubbel kronotionde af ett och samma hemman icke kunde

erläggas, hade Kammarkollegium uti skrifvelse den 19 Maj sistlidet år

till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet förordnat om afskrifning

i jordeboken och räkenskaperna af berörda 20 kappar kronotiondespanmål.

Emellertid vore kyrkoherde!! i Skagershults socken ostridigt

till ersättning för dessa 20 kappar kronotionde berättigad; och

som detta spanmålsbelopp ursprungligen bort utgå af tiondegifvare, och

kyrkoherden i Skagershult, först sedan afskrifning deraf formligen egt

rum och ersättning derför beviljats, behöft vånda sig till Statsverket

om samma ersättnings utbekommande, kunde Kammarkollegium och

Statskontoret icke anse Kongl. Kungörelsen den 8 September 1824

angående praescriptionstid för fordringar hos Statsverket här ega tillämpning,

utan borde Statsverket från den tid bemälde kyrkoherde af

ifrågavarande kronotiondespanmål varit i mistning derför meddela honom

ersättning; hvarföre kollegierna i underdånighet hemställde, att för 20

kappar eller 3 kubikfot 9 kannor kronotionde-spanmål, två tredjedelar

råg och eu tredjedel korn, godtgörelse efter tioårigt medelmarkegångspris

för Nerike måtte åt kyrkoherde!! i Skagershults socken i nåder anvisas

att utgå från Örebro läns landtränteri för åren 1863 till och med

1870 af åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar, samt att för tiden

derefter samma belopp måtte genom nådig proposition till nästa riksdag

äskas till uppförande för ifrågavarande ändamål å nämnda hufvudtitels

anslag för kleresistaten.

1 öfverensstämmelse med hvad Kammarkollegium och Statskontoret

hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att nådig proposition måtte

af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen afiåtas om beviljande åt kyrkoherde!!

i Skagershults pastorat af ett ersättningsanslag af 3 kubikfot 9 kannor

oindelt spanmål, att uppföras under anslaget till Kleresistaten och

från och med 1871 utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

2:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 6 Augusti 1859 Anslag tm

förordnat, att Wåmhus kapellag i Mora pastorat af Störa Kopparbergs

Bin, efter dåvarande Kyrkoherdens och] pastoratets öfriga ecclesiastika1 Mora kontrakL

tjensteman afgång, skulle skiljas från moderförsamlingen och utgöra ett

särskildt pastorat, har Domkapitlet i Vesterås uti underdånig skrifvelse

den 21 sistlidne Oktober anmält och dervid förordat en af Kontraktsprosten

i Mora kontrakt, Kyrkoherden C. B. Godée i underdånighet

gjord ansökning att bekomma prostetunnna för Varuhus församling,

hvilken deri 1 Maj nästlidet år blifvit afskild från moderförsamlingen

och numera utgör ett eget gäll.

I likhet med hvad Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium

och Statskontor uti häröfver infordradt utlåtande tillstyrkt, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig Proposition om anvisande af en prostetunna för Varuhus församling

med 6 kubikfot 3 kannor oindelt spån mål, bestående af blandsäd,

hälften korn och hälften ludra, uti hvilka sädesslag prostetunnan för

Mera pastorat i räkenskaperna upptages, att från och med år 1871 till

vederbörande Kontraktsprost utgå.

3:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t bär Kanslers-embetet för universitetet i Anslag un

Upsala uti underdånigt memorial den 18 sistlidne November anmält ochÄffiK

förordat eu af Consistorium Academicum Majus derstädes gjord fram- ffZtTJ.

ställning om behofvet af ett ärligt belopp af Femhundra Riksdaler till

fyllnad eller tillökning i det nu med 1,000 Rdr utgående årsanslaget till

materiel för den fysiologiska institutionen vid nämnda universitet. Dervid

har blifvit anfördt, att sistberörda belopp visat sig vara otillräckligt

i förhållande till det arbete, som eljest kunde och borde åstadkommas

inom nämnda institution, som, tillkommen helt och hållet genom eu

enskild mans frikostighet utan statsverkets betungande, vore egnad att

genom sin verksamhet utöfva ett stort och väsendligt inflytande på deri

vetenskapliga bildningen, ett mål, hvilket med nuvarande inskränkta tillgångar

. skulle i hög grad förfelas. Den nu ifrågasätta, jemförelsevis

obetydliga tillökningens belopp har, enligt hvad jemväl Kansiers-embetets

underdåniga memorial upplyser, beräknats med ledning af erfarenheten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

i afseende å kostnaderna under de två år institutionen varit inrymd i

den nya lokalen, under hvilken tid arbetet derstädes kunnat i dess utvidgade

omfattning fortgå endast genom serskilda bidrag af rent tillfällig

beskaffenhet; och är för jemförelses skull erinradt, att den nya

likartade institutionen i Köpenhamn för samma ändamål åtnjuter ett

ärligt anslag af 2,060 Rdr.

l)å jag icke kan annat än medgifva befogenheten af denna framställning,

hvarmed i öfrig!, åsyftas en mindre betydande utgift, för statsverket,

, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till Ett tusen femhundra Riksdaler förhöja det nu

till 1000 Rdr bestämda årsäll slaget för materielen vid den fysiologiska

institutionen i Upsala.

4;o.

Förnöjdt anslag Kaiislers-embetet för Lunds universitet bär uti underdånigt memorial

wLvhi,iaLmis deri 30 nästlidne November hos Eders Kongl. Maj: t anmält behof vet af

Uansiagm deT åtskilliga dels nya, dels tillökningar i äldre anslag, som af (konsistorium

Academicum derstädes ansetts erforderliga för ett tidsenligt upprättdes

ro. ro. hållande af undervisningen och vården af universitetets inrättningar.

I främsta rummet har Kanslers-embetet, likasom (konsistorium, omförmält

årsanslaget för universitetets s. k. Byggnadsfond, hvilket nu

utgår med 2000 Rdr, och hvari eu tillökning af lika stort belopp årligen

ansetts nödig.

Behofvet af ökadt anslag för denna fond härflyter dels deraf, att

sedan den tidpunkt, då utgifts- och inkomst-stat för Lunds universitet

senast fastställdes, flera störa och dyrbara. byggnader, såsom för de

astronomiska, kemiska och botaniska institutionerna, tillkommit, i följd

hvaraf underhållet och vården af dessa jemte de andra äldre byggnaderna

medföra större utgifter, än som kunna bestridas af det nu

varande anslaget, dels ock väsendtligen deraf, att genom indragningen af

de universitetet från äldre tider tillslagna prebendepastorat, af hvilka

vid inträffade ledigheter inkomsterna, för så vidt de icke tillkomma

vederbörande sterbhus, enligt gällande föreskrifter tillfalla Byggnads

fonden, dennas förut påräkneliga inkomster nu mera minskats och ytterligare

komma att minskas. Enär Byggnadsfondens utgifter under de

senast förflutna tio åren uppgått i medeltal till mera än 3,500 Rdr,

har (konsistorium Academicum, med afseende jemväl å de nyssnämnda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

anledningarne till utgifternas tillväxt, ansett minst 4,000 Rdr utgöra det

årsanslag, hvaraf fonden hade behof.

Vidare har Kanslers-embetet, i likhet med (konsistorium Majus, i

underdånighet anmält behofvet af understöd för den vid universitetet

nybildade geologiska institutionen. Denna inrättning, för hvilken intet

årsanslag hittills varit anvisadt, har derföre fatt åtnöjas med de tillfälliga

inkomster, som tid efter annan, ehuru ganska sparsamt, kunnat

densamma tilldelas från universitetets reservfond; hvarföre ock de till

denna institution hörande samlingarne icke kunnat fullständigt ordnas.

Då desamma emedlertid, för att kunna blifva fullt gagneligt måste val

ordnas, uppställas och vårdas samt alltjemt kompletteras, har Consistorium

Academicum ansett sig ega fullgiltiga skål att föreslå ett årsanslag

för ifrågavarande institution af 1,000 Rdr. Såsom skål för donna framställning

har i öfrigt blifvit anfördt, dels att samlingar för studiernas

bedrifvande och för undervisningen vore icke mindre nödvändiga för

geologien än för naturvetenskapens öfriga grenar, dels att geologien

jemte sin rent vetenskapliga uppgift att undersöka jordens fasta och

lösa lagers sammansättning, beskaffenhet och uppkomst samt, i sammanhang

härmed, att utreda det organiska lifvets historia under olika perioder,

äfven har en praktisk betydelse för jordbruket, bergshandteringen,

produktion af råämnen och åtskilliga andra näringar, samt att

ingenstädes i Skandinavien ett bättre tillfälle linnés att vinna en fullständig

kännedom om jordens utveckling eller att gifva eu geologisk

undervisning i naturen, än i Skåne. Ehuru fattigt på malmer, är detta

landskap så mycket rikare på värdefulla mineralier, berg- och jordarter

(t. ex. stenkol, alunskiffer, kalk, krita, leror och mergla!'', material till

qvarn- och byggnadsstenar in. in.), hvilkas noggranna undersökning och

samlande samt ordnande i stuffer i ett museum skulle, utom sin allmänt

vetenskapliga nytta och fördel för studiet, medföra icke obetydande

ekonomiska fördelar, hvarom ock exempelvis de från Lunds universitet

ledda undersökningar vittna, Indika nu i ekonomisk-geologisk riktning

fortgå i Skåne och redan lenmat så lofvande resultater, att nya industriella

företag på grund deraf äro i fråga.

De geologiska samlingarne i Lund utgjordes ursprungligen af gåfvor

från professorerna i förra och början af detta seklet, K. Stoikus och

A. J. Retzius, hvartill sedan, utom en mindre del, förvärfvad genom

köp, kommit talrika gåfvor af nuvarande föreståndaren samt flere af hans

lärjungar, äfvensom af några andra för saken nitälskande personel''. Det

är i synnerhet genom det senaste decenniets tillökningar dessa samlingar

uppnått det vetenskapliga och praktiska värde de nu besitta, men de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

kunna det oaktadt, i saknad af lämplig lokal och utan nödiga medel för

tillvext, administration och expenser, snarare kallas göda material!er till

ett museum, än ett verkligt museum. Icke dess mindre innehålla dessa

samlingar redan nu t. ex. endast af skandinaviska bergartci flan Haa

paranda till Ystad omkring 2,000 stofter. Ett icke ringa antal studerande

hafva redan begagnat samlingarne, men detta antal skall säkerligen

icke obetydligt förökas, så snart medel erhållits för deras tidsenliga

utveckling och planmessiga anordning.

Enligt planen för Lunds geologiska museum skulle detsamma innefatta:

1. En lithologisk samling, innefattande de för geologien vigtigaste

mineralier samt en bergartssamling i två serier: en allmän, systematiskt

ordnad och eu skandinavisk, geografiskt ordnad; 2. En paleontologisk samling,

bestående af fossila djur och vexter, systematiskt sammanställda,

utan afseende på de geologiska formationer, i hvilka de förekomma.

Z. En geognostisk samling, belysande bergbyggnadslärans hufvudmomenter

samt formationernas historia med dertill hörande prof på bergarter och

de för hvarje formation mest karakteristiska försteningar, och 4. En

praktiskt-geologisk samling, innehållande sådana berg- och jord-arter, malmer

och mineralier, som äro af vigt att känna för jordbrukaren, bergsmannen

och fabrikanten.

Under flera år hade arbetet vid detta begynnande museum mast

inskränka sig hufvudsakligen till samlande, bestämmande och magasinerande.

I följd deraf vore behofvet af uppsättningsmateriel under de första

åren större än under de följande. Hälften af den begärda summan

skulle under dessa första år tagas i anspråk för samlingarnes uppställande

och förvarande (inköp af skåp, glasbyråer, bord, pappaskar,

glasskifvor, klossar in. in.). Sedermera kunde utgifterna å denna post

minskas och derigenom tillgång vinnas för inköp af hvad för ett geologiskt

laboratorium erfordras (omkring 750 Rdr), samt af ett ändamålsenligt

nivelleringsinstrument (omkring 400 Rdr) in. in. För uppsättningsmateriel

beräknades alltså 500 Rdr, för samlingarnes ökande 200 Rdr,

till fraktkostnader för inköpta, skänkta eller under resor insamlade geologiska

föremål 150 Rdr, för ljus, eldning och städning samt arbetsbiträde

150 Rdr, eller tillsammans 1,000 Rdr Rmt.

Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, får jag,

då af de gjorda framställningarne de som röra anslag till byggnadsfonden

och den geologiska institutionen företrädesvis synas höra vinna afseende, i

underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen

att förhöja årsanslaget till Byggnadsfonden för Lunds universitet

med ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

med ett belopp af 2,000 Rdr, samt bevilja ett årligt anslag för den geologiska

institutionen till belopp af 1,000 Rdr.

5:o.

Uti underdånigt memorial deri 14 nästlidne December har Kanslers- Ersättning un

embetet för Lunds universitet anmält, att genom Professoren C. G.

Brunn den 12 nästförutgångne November inträffade död Stäfvie ochZLackalänga

församlingars pastorat, hvilket såsom prebende tillhörde den

af Bni ni us i lifstiden innehafda professorslön, blifvit ledigt att, i enlighet

med föreskrifter! i den för Lunds universitet deri 4 Oktober 1861 ,"‘mUl''asU‘raL

fastställda utgiftsstat, från universitetet indragas, sedan tiden för nådårsförmånen

gatt till ända; och har Kanslers-embetet, i fråga om ersättning

för de universitetet sålunda frångående, i afföningsstaten beräknade

medel, upplyst: att nämnda pastorat linnés i staten beräknadt såsom

medförande åt innehafvare!! en årlig inkomst af 5,200 Rdr, hvartill

komme spanmål från löningsfonden till ett värde af 300 Rdr, hvarföre

den ifrågavarande professorslönen i sin helhet är i staten utförd till

5,500 Rdr; att till samma belopp jemväl var beräknad den lön, hvilken

på sin tid innehafvare!! af det numera indragna Hardeberga och Sandby

prebendepastorat åtnjöt, nemligen 3,046 Rdr från pastoratet och 2,454

Rdr från löningsfonden; att vid indragning af sistnämnda prebendepastorat

Eders Kongl. Maj:t täcktes den 13 Februari 1863 till Riksdagen

aflåta proposition derom, att ett ersättningsbelopp af 2,046 Rdr

årligen måtte beviljas, för att jemte det bidrag, som från löningsfonden

utgått till innehafvare!! af Hardeberga och Sandby prebendepastorat,

bringa ifrågavarande lön till samma värde som de öfriga äldre professorslönerna

inom filosofiska fakulteten, eller 4,500 Rdr, hvilken nådiga framställning

ock af Riksdagen bifölls, samt att, med tillämpning af samma

grunder på nu ifrågakomma löneförhållanden, 4,200 Rdr skulle utgöra

det belopp, som vid indragning af Stäfvie och Lackalänga församlingars

prebendepastorat blefve erforderligt, för att, med tillägg af de 300 Rdr,

hvilka nu från löningsfonden såsom bidrag till lönen utgå, bringa donna

till samma belopp som de öfriga äldre professorslönerna.

Med afseende å hvad sålunda är vordet upplyst, tillstyrker jag i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, såsom

ersättning till Lunds universitets löningsfond för den minskade inkomst

densamma genom frånskiljandet från universitetet af Stäfvie och

Lackalänga församlingars ledigvordna prebendepastorat får vidkännas,

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ett anslag af 4,200 Rdr årligen måtte anvisas att å universitetets stat

uppföras samt utgå när berörda pastorat blifvit universitetet frånskildt,

i hvilket afseende jag torde få erinra, att, då det Professoren Brunii enka

tillkommande nådår tilländagå!- med den 30 April 1871, för sistnämnda

år erfordras utbetalning af det ifrågavarande anslaget endast till så stor

del, som belöper på åtta månader, eller 2,800 Rdr.

6:o.

Andag för den Uti underdånigt memorial den 24 sistlidne November har Kanslers«SSa‘l

embete! för Upsala universitet hos Eders Kongl. Maj:t anmält och derstiKar°oiZk^

vid förorda! eu af Lärarekollegium vid Karolinska medico-kirurgiska

institutet gjord framställning om behofvet af årlig! anslag till bestridande

af omkostnader vid de arbeten, som utföras inom den med institutet

förenade pathologiskt-anatomiska institutionen. Till stöd för

donna framställning har blifvit anfördt, att, då genom den för ifrågavarande

institutions behof uppförda nya byggnad möjlighet blifvit beredd

att på ett tidsenligt och omfattande sätt ordna arbetena inom den

pathologiska anatomiens område, men donna utvidgade verksamhet åter

måste leda till ökad förbrukning af materialier af alla slag, såsom:

sprit, gas och andra chemikalier, optiska och kemiska apparater och

instrumenter, försöksdjur in. m., äfvensom till ökade kostnader för

planscher och ritningar, syfte! med sjelfva institutionen skulle betydligen

förfelas, om medlen för verksamheten derinom blefve alltför

mycket inskränkta. Med ledning af de föregående årens erfarenhet har

Lärarekollegium beräkna! minst 1000 Rdr i nämnda afseende erfordras

och derföre hemställt, att ett årlig! anslag till detta belopp måtte för

ändamålet beredas.

Med hänseende till hvad härutinnan blifvit anfördt, anser jag mig

höra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att bevilja ett anslag af Ett tusen Riksdaler årligen för den

pathologiskt-anato miska institutionen vid detta läroverk.

7:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t in gifven skrift har Kollegan vid

“^elementarläroverket i Arboga L. Th. Sundeil, med anmälan att Stadstil‘amrJid

j«--e"fullmäktige i nämnde stad genom beslut den 20 Maj 1868 vägra! att

varande elementarläroverk

aflöning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 11

till honom utbetala ett belopp af 100 Rdr, som enligt den för läroverket

upprättade stat borde såsom bidrag till kollegalönen från stadskassa

utgå, i underdånighet anhållit att för år 1868 och framgent af statsverket

erhålla nämnda belopp.

Uti häröfver infordradt och den 22 Januari 1869 afgifvet utlåtande

har Statskontoret i underdånighet anfört:

att i aflöningen för förre pedagogen i Arboga inginge följande inom

kolumn specificerade belopp, nemligen:

donationsmedel.................................................................................... Rdr 150: —

af staden............................................................................................ » 100: —

af kyrkokassa!!....................................................... » 3: —

eller tillsammans Rdr 253: —

att då Arboga pedagogi år 1861 förändrades till treklassigt elementarläroverk

uppfördes, i likhet med hvad i andra dylika fall egt rum,

rektorsbefattningen såsom varande eu ny tjenst med kontant lön af

2,500 Rdr, hvaremot nyssberörda lönebidrag, 253 Rdr, inlades i första

kollegans lön, för hvilken således af statsmedel endast uppfördes

747 Rdr;

att läroverkets rektor uti infordradt yttrande meddelat, bland annat,

att, beträffande grunden för ifrågavarande af stadskassa^ hittills utgående

lönebidrag, någon annan upplysning icke kunnat vinnas, än att

uti en i Arboga städs Kamererarekontor befintlig afskrift utaf en den

15 September 1819 af Kongl. Maj:t fastställd och med vissa förändringar

fortfarande tillämpad aflöningsstat för stadens magistrat samt öfrige

tjensteman och betjente upptages:

Rector schola, lön........................................................ 33 Rdr 16 sk. banko,

hushyra ............................................... 33 » 16 »___»

eller tillhopa 66 Rdr 32 sk. banko,

hvilket belopp dock, enligt hvad stadens räkenskaper utvisade, utgått

redan långt före år 1819;

Och då staden Arboga icke torde kunna förpligta^ att fortfarande

utgifva ifrågavarande lönebidrag samt Riksdagen i flera likartade fall

medgifvit anslag af statsmedel till lönefyllnad åt lärare, hvilka tillförene

af städs- eller kyrkokassa åtnjutit någon del af sin aflöning, har Statskontoret

i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens

stat af omförmälda belopp.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte, på sätt Statskontoret hemställt och i enlighet med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Ersättning för

ett från Norrköpings

kyrkokassa

hittills utgående

bidrag

till aflöning åt

lärare vid

elementarläroverket

derstädes.

hvad tillförene i derå dylika fall skett, hos Riksdagen gorå nådig framställning

om uppförande å elementarläroverkens stat af ett belopp, motsvarande

ofvannämnda från Arboga stad hittills utgående bidrag till

förste kollegans atiöning, eller 100 Rdr.

8:o.

Med skrifvelse den 23 December 1868 har Domkapitlet i Linköping

till Eders Kongl. Maj:t insändt och till nådigt bifall förordat en af

Rektorn vid Norrköpings elementarläroverk H. Aspling gjord underdånig

framställning om ersättning af statsmedel för ett förut från Norrköpings

kyrkokassa till två lärare vid nämnda läroverk utgående belopp af 133

Rdr 34 öre årligen såsom ersättning för uppbörd soeknegång, hvithet

belopp, enligt Norrköpings stadsförsamlings beslut, från och med år 1869

icke vidare vore att påräkna.

Öfver denna framställning hördt, har Statskontoret i underdånig

skrifvelse den 20 Januari 1869 åberopat ett förut i ämnet afgifvet utlåtande,

hvaruti anförts, att genom särskild, den 7 April 1756 i nåder

fastställd, öfverenskommelse Norrköpings stad visserligen tillförsäkrat

det dåvarande läroverkets två kolleger att, i stället för den så kallade

socknegången, årligen få af staden uppbära hvardera 600 daler kopparmynt,

hvilken afgift sedermera med 133 Rdr 16 sk. riksgäld utgått af

stadskassa.!! och blifvit, enligt sockenstämmobeslut den 6 December 1867,

på kyrkans stat Överflyttad; men att, enär jemlikt nådiga brefvet den

24 Januari 1835 den under namn af djeknepenningar utgående socknegångsafgiften

skulle från och med nämnda år upphöra, något skål icke

syntes förefinnas, hvarför det ifrågavarande beloppet, som vore i Östergötlands

läns stat, med 66 Rdr 67 öre på hvardera, fördela dt på två

adjunktslöner vid Norrköpings högre elementarläroverk, skulle vidare af

Norrköpings kommun utgöras; Och har Statskontoret på grund häraf i

underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta

nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens stat af

ett nämnda lönebidrag motsvarande belopp, Ett hundrat.retiotre Riksdaler

34 öre.

Till donna Statskontorets hemställan får jag i underdånighet tillstyrka

nådigt bifall.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

13

9:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 29 Juni 1866 gifvit Direktionen öfver

Stockholms stads undervisningsverk tillkänna, att ett ärligt anslag

för inrättandet af ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstadpn blifvit af

Rikets Ständer beviljadt, och tillika anbefallt Direktionen att inkomma

med underdånigt yttrande, huruvida hinder mötte för den nya femklassiga

skolans förening med gymnasium till ett i öfverensstämmelse

med skolstadgans föreskrifter fullständigt elementarläroverk, samt Direktionen

med anledning häraf till Stockholms stadsfullmäktige öfverlemna!,

ett förslag, enligt hvilket det nuvarande gymnasiihuset skulle

kunna göras tillräckligt för provisoriskt inrymmande af ett fullständigt

högre elementarläroverk, så och efter det Direktionen i skrifvelse till

stadsfullmäktige den 8 November 1867 förmält att, i anseende till det

under sednare tider alltmera ökade antalet lärjungar vid Stockholms

gymnasium, Direktionen funnit behofvet oundgängligen påkalla inrättandet

af ännu en, det nuvarande gymnasium motsvarande högre läroverksafdelning,

hvarföre Direktionen, innan vidare åtgärder för ändamålet

vidtoges, begärde stadsfullmäktiges yttrande, huruvida de vore

villige att anskaffa erforderlig lokal för det afsedda läroverket; hafva

stadsfullmäktige, som ansett de af Direktionen väckta frågor icke kunna

på ett tillfredsställande sätt afgöras utan i sammanhang med frågan i

hela dess vidd rörande ordnandet af elementarläroverken i hufvudstaden,

för sin del tagit donna fråga i öfvervägande och, efter att genom

särskilt utsedde komiterade hafva låtit utreda, hvilka åtgärder i berörda

afseende vore af behofvet påkallade, uti en af Öfverståthållareembetet

insänd underdånig skrifvelse af den 1 December 1868 anhållit,

det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas i nåder fastställa en för ordnande

af elementarläroverken i hufvud staden, med afseende å den närmaste

framtidens behof, uppgjord plan. Donna plan har äfven af Direktionen

öfver Stockholms städs undervisningsverk i dess underdåniga utlåtande

af den 9 sistlidne April blifvit till dess liufvudsakliga delar tillstyrkt.

Den afser

att upprätta ett på båda bildning slinierna fullständigt läroverk å Norrmalm,

att jemväl inrätta ett på båda bildning slinierna fullständigt läroverk i

stadens södra del,

att inrätta det nya femklassiga läroverk, för hvilket medel redan

blifvit af Rikets Ständer anvisade, å Ladugårdslandet, samt

Användande

af n. v. anslag

för Stockholms

tvåklassiga.

elementarläroverk,

m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ls Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

att bibehålla Jakobs och Katarina nuvarande femklassiga läroverk

såsom sådana i sina närvarande lokaler.

De i hufvudstaden befintliga fyra tvåklassiga läroverk, nemligen

Nikolai, Adolf Fredriks, Kungsholms och Ladugårdslandets, hafva såväl

af stadsfullmäktige som af Direktionen ansetts kunna för framtiden umbäras.

Dessa skolor, hvilka i deras närvarande form vore afsedda att

afleda det växande tilloppet till de femklassiga läroverkens två lägsta

klasser, både nemligen visat sig endast i ringa man motsvara donna

bestämmelse, hvilket framginge af det ringa antal lärjungar, af hvilka

de besöktes, och hvithet antal år 1868 uppgått till högst 27 inom en

af dem. Också har i afseende på dessa skolor, uppå derom af stadens

Undervisnings-direktion gjord framställning, blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet,

att i den mån de'' ordinarie lär ar ne vid desamma afgå undervisningen

skall tills vidare endast genom tillförordnade lärare uppehållas.

Stadsfullmäktige och jemväl Direktionen hafva nu i sammanhang

med sina förut omförmälda framställningar hemställt, att dessa fyra

tvåklassiga skolor skulle indragas och de medel, som derigenom blefve

att tillgå, användas till bildande af lektorslöner för det fullständiga läroverket

på Södermalm. För samma ändamål borde, enligt stadsfullmäktiges

tanke, vidare användas rektorslönerna vid de båda, förut fristående

femklassiga läroverk, som numera skulle komma att endast bilda

underklasser i fullständiga läroverk, och hvilka femklassiga läroverk,

enligt stadsfullmäktiges förslag, skulle blifva Clara och Maria skolor.

Den beräkning stadsfullmäktige uppställt af tillgångar och behof

för upprättandet af ett nytt fullständigt läroverk är följande:

Tillgångar.

Nuvarande lärarelöner efter lägsta

lönegraden:

Lektorslönen vid Clara ......... 3,500

Lektorslönen vid Maria........ 3,500

7 Colleger vid Maria.............. 7,000

4 Lektorer vid de tvåklassiga

läroverken ............................. 8,000

4 Kolleger vid d:o ............... 4,000

Summa Ldr 26,000

Behof.

Löner vid det södra fullständiga

läroverket efter lägsta lönegra
-

den :

Lektor .................................... 4,000

7 Lektorer............................. 14,000

7 Adjunkter ............................. 7,000

Summa Ldr 25,000

således lemnande 1,000 Ldr öfverskott, som erfordrades för höjande

af lärarnes i gymnastik, teckning och sång löner, när desse lärare

skola öfvertaga undervisningen vid det fullständiga läroverket.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

Kommunen, å sin sida, skulle deremot åtaga sig uppförande af lärohus

för de två fullständiga läroverken äfvensom för ett af de femklassiga,

samt inköpa två af de befintliga skolhusen; hvarföre ock stadsfullmäktige

å kommunens vägnar förbundit sig att, så fort omständigheterna

medgåfve, anslå de för ändamålets vinnande erforderliga medel,

dock under förutsättning att den af stadsfullmäktige antagna planen till

lärohusens anordnande blefve fastställd.

Vid underdånig föredragning den 29 sistlidne April af detta förslag,

hvilket blifvit af Direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk

förordadt, bär Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af den åsigt att

två fullständiga elementarläroverk höra finnas i hufvudstaden, funnit

godt i nåder förordna, att, så snart ändamålsenligt lärohus jemte bostad

åt rektor blifvit genom stadsfullmäktiges åtgärd tillgängligt, ett fullständigt

läroverk skall inrättas å Norrmalm, samt förklara, att i anledning

af det framställda förslaget om ett fullständigt läroverk å Södermalm

Eders Kongl. Maj:t vill framdeles, när dertill erforderliga medel blifva att

tillgå, fatta nådigt beslut; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t, som i afseende

å de lägre elementarläroverken inom hufvudstaden funnit godt gilla

bibehållandet af Jacobs och Katarina femklassiga skolor i deras nuvarande

lokaler, beslutat, att det af Rikets Ständer vid 1865—66 årens

riksdag för ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstaden beviljade anslag

finge tills vidare användas för en femklassig skola i den af stadsfullmäktige

förhyrda lokal å Ladugårdslandet, och tillika, såsom förberedande

åtgärder för en omreglering af elementarläroverken i Stockholm,

från lektorer och ordinarie lärare vid de tvåklassiga skolorna

derstädes låtit infordra yttranden, huruvida de vore villige att i händelse

af dessa skolors indragning träda i tjenstgöring vid andra elementarläroverk

i hufvudstaden, äfvensom i de fullmakter, Indika hädanefter

utfärdas för lärare vid elementarläroverken i Stockholm anbefallt

intagandet af det förbehåll, att de utnämnde skola vara skyldige att,

om så fordras, ingå i tjenstgöring äfven vid annat hufvudstadens elementarläroverk

än det, vid hvilket ledigheten uppstått.

Då den plan, som sålunda blifvit uppgjord för elementarläroverken

i Stockholm, afser en med skolstadgans föreskrifter öfverensstämmande

samt tillika med afseende på de lokala förhållandena fullständigare

och mera ändamålsenlig reglering af dess läroverk, hvilken äfven i

följd af det stärka tilloppet af lärjungar till det nu varande gymnasium

är af ett oafvisligt behof påkallad, men bildandet af ett nytt fullständigt

läroverk i Stockholm icke kan försiggå utan Riksdagens medgifvande,

att de tillförene för andra läroverks behof anslagna medel

må för nämnda ändamål anlitas, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil, N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att, när läroverkshus

och rektorsboställe blifvit genom kommunens försorg anskaffade, ett

nytt fullständigt elementarläroverk i Stockholm må upprättas med lönestat

enligt gällande grunder för rektor, 7 lektorer och 7 adjunkter, samt

att de för de tvåklassiga skolorna i Stockholm nu utgående statsanslag

äfvensom rektorslönerna vid två af hufvudstadens femklassiga skolor i

stället må till bestridande af de för det nya fullständiga läroverket erforderliga

kostnader användas.

10:o.

indragning åt J underdånig skrifvelse den 25 Februari 1858 hafva Rikets Ständer

/*•ifrare» t j afseende å skolan i Skenninge, det enda af rikets offentliga elemenmnge.

tarlär o verk som består af en klass, och för hvilket lön åt en lärare är

anslagen med 122 kubikfot 5 kannor indelt spaning! och 717 Rdr 75

öre, ''förutom afkomst af boställsjord beräknad till 25 Rdr, hos Eders

Kongl. Maj:t hemställt, huruvida icke donna skola kunde vid dåvarande

lärarens afgång indragas; i anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t den 29

December 1860 anbefallt Domkapitlet i Linköping att göra underdånig

anmälan när nämnde lärare lemnade sin befattning.

Sedan Domkapitlet i underdånig skrifvelse den 14 April sistlidna

år inberättat, att denne lärare blifvit genom Eders Kongl. Maj ds utslag

den 11 nästförutgångne Mars från sin lärarebefattning för alltid skiljd,

får jag nu, med afseende derå att Eders Kongl. Maj:t den 10 Mars 1869

beslutat indragning af elementarläroverkens lägsta klass, och då Rikets

Ständers berörda åsigt äfven vid 1862—1863 årens riksdag blifvit af

dem uttalad, i underdåninghet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen, att det till lön för läraren vid skolan i Skenninge

under anslaget till elementarläroverken anvisade belopp 1,000 Rdr må

från och med år 1871 upphöra att utgå.

ll:o.

Anslag till befrämjande

af p i

vapenöfning ar It Cl T

liga skolor och undervisningsverk,

verken.

år 1870 ett extra anslag af 20,000

ö af krigsbildningen vid rikets oftent
-

Jeinte anmälan derom, att för

blifvit anvisadt för utsträckning 0

anhöll den sist församlade riksdagen,

att Eders Kongl. Magt måtte för den näst sammanträdande framlägga

förslag

afseende å de anslagsbelopp, som för

berörda ändamål

framgent

''öc

kunna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:q 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. Ar:o l om Statsverket 1870.

framgent anses erforderliga. I afseende å denna fråga har Direktionen för

Gymnastiska Central-Institutet den 22 sistl. månad afgifvit infordradt utlåtande,

och får jag, med ledning deraf, i underdånighet anföra följande.

Med anledning af en från Riksdagen år 1860 inkommen framställning,

åsyftande att en mera utbredd färdighet i vapenkonst och andra

militära öfningar måtte kunna genom undervisning i skolorna bibringas

det uppväxande slägte!, behagade Eders Kongl- Maj:t genom nådigt

cirkulär den 9 Januari 1863 meddela bestämda föreskrifter angående

undervisningen vid elementarläroverken, folkskolelärareseminarierna och

folkskolorna såväl i gymnastik som i militäröfningar, uti hvilka sednare

ingå infanterirörelser,* gevärsexercis, bajonettfäktning, värjföring, sabelföring

och målskjutning. Till hufvudsaklig ledning vid undervisningen

i dessa ämnen bär sedermera den 19 Juni 1866 eu plan för gymnastikoch

vapenöfningarna vid elementarläroverken blifvit i nåder faststäld,

och en anvisning för dessa öfningar vid folkskolelärareseminarierna blifvit

samma år utarbetad, hvilken anvisning, af trycket utgifven, sedermera

tjena! eleverna till handbok och hjelpreda. Hela undervisningen

i förenämnda öfningsämnen är ställd under uppsigt af Direktionen öfver

Gymnastiska Central-Institutet, och såväl elementarläroverken som seminarierna

blifva i afseende derå tid efter annan inspekterade.

Af de 13 till 14,000 lärjungar, som årligen besök! elementarläroverken,

hafva inemot 5000 öfvats i gevärsexercis och infanterimanöver,

och de öfriga 8 å 9000 i marscher och enklare infanterirörelser. Enligt

hvad anställda inspektioner gifvit vid handen, går donna undervisning

vid elementarläroverken i allmänhet taget lika val som den i andra lärotid!

öfningsämnen, och på några ställen skötes den med särdeles framgång.

Vid folkskolelärareseminarierna går den med ordning och säkerhet,

och antalet af de folkskolelärare, som äro fullt skicklige att meddela

densamma vid folkskolorna, växel1 således med hvarje år ganska

betydlig!. Många folkskolor äro dock ännu i saknad af ändamålsenlig

undervisning i dessa ämnen, emedan de äldre folkskolelärare i allmänhet

sjelfve häruti erhållit otillräcklig eller ingen handledning.

Vid öfvervägande af det vigtiga ärende som Riksdagens nyss omförmälda

underdåniga framställning afse!-, och innan man kunna! komma

till en bestämd föreställning om de årliga anslagsbelopp, som erfordras

lör att möjliggöra införande! af eu mera omfattande krigsbildning vid

de allmänna undervisningsverken, har det varit nödvändigt att uppgöra

eu viss plan, enligt hvilken de militära öfningarna herde vid olika slag

af läroanstalter bedrifvas.

Hvad först beträffar elementarläroverken, så är redan nu föreskrift!,

att gevärsexercis må förekomma först i 5:te klassen, och att vapenöf
*

3

4

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ningarna skola för densamma upptaga en timma i veckan. Lärjungarne i

5:te klassen hafva i allmänhet uppnått en ålder af omkring 15 år, och före

donna tidpunkt torde ynglingens kroppsliga utbildning i allmänhet ej vara

tillräcklig att gorå honom mogen för egentliga vapenöfning^ eller tilllåta

honom att af dylika hemta någon verklig nytta eller fördel. Denna

åsigt bestyrkes af den erfarenhet, som vunnits såväl vid de svenska

läroverken, som ock vid skolorna i Schweiz, hvarest gevärsexercisen hittills

börjat vid en spädare ålder, men der man numera anser densamma

hafva varit för tidigt införd. Då det sålunda synes lämpligt att låta

nämnda, nu gällande föreskrift qvarstå oförändrad, torde någon utsträckning

af vapenöfningarna icke höra ifrågakomma vid de lägre elementarläroverken,

— hvilka icke hafva mer än högst fem klasser, — utan först

i de högre elementarläroverkens två öfverstå afdelningar.

Inom dessa bestå de militäriska öfningarna för närvarande af:

repetition af hvad i föregående klass blifvit inheintadt, bajonettfäktning,

samt fullständigare öfningar i infanterimanövern, hvilken på de

flesta ställen, och såvidt lärjungarnes antal dertill är tillräckligt, utföre»

bataljonsvis. Härtill komma fäktning på värja (florett) och sabel

samt målskjutning för de lärjungar, som med målsmans begifvande

åstunda undervisning deri. Dessa öfningar synas nu böra föreskrifvas

såsom obligatoriska. Målskjutningen synes för lärjungarne i 6:te klassen

och 7:de klassens nedre afdelning kunna försiggå i gymnastiksalen med

dertill lämpliga s. k. salongsgevär, men af lärjungarne i 7:de klassens

öfre afdelning höra öfvas med fullgoda rnålskjutningsgevär och i öfverensstämmelse

med de föreskrifter, som gälla för arméens målskjutningsöfningar.

Inom sistnämnda högsta afdelning af läroverket synes likaledes

fäktning på värja (florett) och med sabel böra öfvas minst 2 timmar

i veckan, hvaremot lärjungarne i 7:de klassens öfre afdelning kunde

befrias från att deltaga i de öfriga gymnastiska och militäriska öfningarna.

Utom hvad nu blifvit omförmäldt och som afser färdigheten i sjelfva

vapnens handterande, bör jemväl åt öfningarna i infanterimanövern gifva»

den fullständighet, att både kompani- och bataljonsexercis genomgås

så väl i sluten som i spridd ordning, hvarvid 7:de klassens ynglingar

företrädesvis höra använda» såsom befäl och underbefäl, så att åtminstone

de flesta bland dem, innan de lemna läroverket, ernått vana att

fora pluton. I sammanhang med infanterimanövern synas äfven öfningar

i fälttjenst några gånger under den blidare årstiden böra företagas,

allt i enlighet med de för arméen gällande föreskrifter. Under utförandet

af dessa praktiska arbeten bör läraren genom muntligt föredrag

och förklaringar bibringa lärjungarne den kännedom af reglementen och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kanyl. Ma.j:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

19

instruktioner samt af h an dgevär sl äran, som kan erfordras, hvaremot som

grundregel bör gälla, att sådan theoretisk undervisning ej må meddelas

annat än i sammanhang med och såsom klart framgående af de praktiska

öfningarna. De theoretiska insigter och den kännedom af militäriska

ämnen, som tillhöra den egentliga krigsbildningen, kunna i öfrigt

hos lärjungarne verksamt befordras derigenom, att vid undervisningen

i matematik, fysik och kemi läraren väljer militäriska exempel eller gör

tillämpningar på militäriska förhållanden.

För genomförande af den vidsträcktare plan för undervisning i militära

ämnen, hvilken nu blifvit i korthet antydd, fordras i främsta rummet,

att läraren sjelf skall i dessa ämnen ega grundliga insigter. Dessa

torde i allmänhet icke vara att med visshet påräkna hos andra än armeens

infanteri officerare. Vid åtskilliga af de högre elementarläroverken,

der gymnastikläraren redan nu är militär eller då lian kan visa sig hafva

förvärfvat erforderlig militärisk skicklighet, synes annan särskild åtgärd

ej erfordras än tilldelandet åt bemälde lärare af förhöj dt arvode såsom

ersättning för den ökade undervisningsskyldigheten; men vid de läroverk,

der så ej är förhållandet, torde den riktigaste och lämpligaste utvägen

blifva, att särskilda infanteriofficerare af vederbörande förordnas

att mot resekostnads- och tråk tam en t s- ers ättni n g meddela undervisning

i omförmälda militära ämnen under viss tid mot vårterminens slut och

vid början af höstterminen, hvilken tid synes i allmänhet höra beräknas

till sammanlagdt åtta till tio veckor. Da läroverket bär egentligen arbetar

till arméens fördel och i dess intresse, synes det vara billigt, att

tyngden af de mindre olägenheter, som genom en sådan anordning kunna

uppkomma, så lika som möjligt fördelas mellan dem båda, hvilket skulle

blifva fallet om de officerare, som äro vid högre elementarläroverk anställde

såsom lärare i gymnastik och vapenöfning''^, hvartannat år från militär

tj ensten åtnjöte befrielse intill vårterminens slut, och om sådan befrielse

jemväl tillkomma de officerare, hvilka särskild t förordnas att i

förenämnda egenskap vid dylikt läroverk biträda. För den nu afsedda

planens utförande erfordras derjemte, dels att ändamålsenliga skjutbanor

anläggas för de högre elementarläroverken i sådana städer, der dylik

bana icke redan förut linnés att tillgå, dels ock att samtliga de högre

läroverken erhålla ett tillräckligt antal af så väl salongsgevär som fullgoda

målskjutningsgevär med erforderliga qvantiteter dertill passande

ammunition.

Vid de folkskolelärareseminarier, som äro afsedda för manliga elever,

synes undervisningen i gymnastik och vapenöfningar jemväl höra

utsträckas till en mera omfattande krigsbildning derigenom, att såväl

målskjutning som elementerna af strid i spridd ordning och af fälttjen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

sten der må öfvas. För sådant ändamål fordras, likasom vid elementarläroverken,

dels lärare med grundliga insigter i militära ämnen, dels

ock tillgång på målskjutningsgevär och ammunition.

I afseende på folkskolans lärjungar möter det förhållande, att dessa

vanligen lemna skolan, när de uppnått tolfte eller trettonde året, och således

i allmänhet icke hunnit den ålder, då egentliga öfningar med vapen

kunna vara lämpliga eller rätt fruktbärande. Uppmärksamheten

måste på detta tidiga stadium uteslutande riktas derpå, att barnen må

vinna eu god kroppsställning och att deras fysiska krafter fritt och harmoniskt

utbildas, att de må lära sig gå i takt och hålla tillsamman i

trupp samt vånda på stället och under marsch. En större stadga och

säkerhet i dessa enkla färdigheter och rörelser är utan tvifvel af största

vigt för deras framtida militäriska utbildning, och detta mål befrämjas

verksamt, om än medelbart, genom beredandet af eu vidsträcktare och

fullständigare undervisning i militära öfningar för folkskolornas lärare.

Vid de tekniska elementarskolorna torde i tillämpliga delar enahanda

anordningar höra träffas, som redan bl hvit omförmälda i fråga om de

högre elementarläroverken. Ehuru frågor rörande de åtgärder, som

finnas höra i afseende på de tekniska skolorna vidtagas, icke tillhöra

Ecklesiastik-departementets föredragning, hafva dock behofven för dessa

skolor så vidt de angå krigsbildningens utsträckning, för att förekomma

splittring af det på samma beräkningsgrunder hyllande anslaget, äfven

blifvit afsedda i den allmänna planen.

För att de gymnastiska och militära öfningarna i sin nya, betydligt

ökade omfattning skola kunna vid samtliga offentliga undervisningsanstalter

bedrifvas på ett ändamålsenligt och öfverensstämmande sätt, är

det nödvändigt, att någon särskild kontroll i detta afseende utöfvas.

Fullständiga anvisningar, reglementen och instruktioner kunna val åstadkomma

en viss likformighet, men både uppfattningen och tillämpandet

af dessa bero dock väsendtligen af hvarje lärares individualitet, och ett

reglerande understöd torde härvid vara af nöden.

Gymnastikundervisningen i folkskolorna kontrolleras af de för dessa

skolor förordnade särskilda Inspektörerne. Folkskolelärareseminarierna

och de högre elementarläroverken inspekteras i detta afseende visserligen

efter hand på grund af stadgan för Gymnastiska Central-Institutet

genom dess föreståndare eller lärare. Men donna inspektion är

icke tillräcklig, enär undervisningen vid Central-Ilistighet hufvudsakligen

omfattar samma tid som undervisningen vid läroverken, i följd

hvaraf föreståndaren eller lärarne endast under kortare tider hvarje år

kunna vara från institutet frånvarande och således inspektionen icke kan

sträckas till mer än några få läroverk hvarje år. Det synes derföre

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kovgl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1810.

21

vara af behofvet påkallad t, att, åtminstone under de första åren af de

nya föreskrifternas tillämpning, eu särskild inspektion af sakkunnig person

egen rum öfver undervisningen i gymnastik och vapenföring vid

de offentliga undervisningsverken. Gymnastiska Central-lnstitutets direktion

har nu, likasom redan vid särskilda tillfällen under två föregående

år, gjort underdånig hemställan derom att eu Öfver-Inspektör

borde, i enlighet med den instruktion, som skulle utfärdas af direktionen

för Gymnastiska Central-Institutet, årligen besöka så stort antal

elementarläroverk, folkskolelärareseminarier och folkskolor som kunde

medhinnas, för att tillse det sätt, hvarpå den gymnastiska och militära

undervisningen bedrifves, och i detta afseende meddela råd, anvisningar

och rättelser. Då likväl inrättandet af en ny tjenst på stat icke torde

höra för detta ändamål ifrågasättas, synes det obestridliga behofvet af

en mera fullständig inspektion kunna fyllas, om ett extra anslag för dess

utförande beviljas.

I fråga om de kostnader, som den sålunda ifrågasätta utsträckning

af undervisningen i militära ämnen måste komma att medföra, framstår

först behofvet af förhöjda arvoden åt redan anställde gymnastiklärare,

som äro militärer, samt af medel till rese- och traktamentsersättning

åt officerare, hvilka måste kommenderas såsom biträdande vid sådana

läroverk, der gymnastik]äraren icke är kompetent att bestrida den nu

föreslagna militära undervisningen. Bland rikets 31 högre elementarläroverk

hafva 15 till gymnastiklärare militärer, och 16 ega gymnastiklärare,

som icke nu ådagalagt full insigt i militära ämnen, men af

hvilka utan tvifvel flere skola kunna gorå det. För de förre torde en

arvodesförhöjning af i allmänhet 200 Rdr för hvarje erfordras; ersättningen

för resor och traktamenten till de officerare, som skola särskild!

förordnas, kan ej upptagas lägre än till 300 Rdr för hvarje. I båda

fallen torde dock beloppen böra något jeinkas efter den olikhet i göromål

på olika ställen, som af större lärjungeantal o. s. v. naturligen

blifver en följd. Undervisningen vid 7 folkskolelärareseminarier och 4

tekniska skolor torde kunna för hvarje bestridas med en kostnad af

150 Rdr. För de sålunda omnämnda 42 läroverk uppkommer då en

summa af 9,450 Rdr; men dels med afseende derpå att inträffande förändringar

i den nuvarande lärarepersonalen måste medföra förändring i

den uppgjorda beräkningen, dels ock emedan det nyss antagna lägsta

normalbeloppet af 200 Rdr säkerligen måste i flera fall förhöjas med

afseende å redan nämnda förhållanden, torde den summa, som till

ifrågavarande arvoden och ersättningar årligen erfordras, icke höra upptagas

lägre än till 10,500 Rdr.

Då målskjutningsgevär synas kunna under första året anskaffas, lärer

något vidare ärligt anslag för detta ändamål ej behöfva ifrågakomma.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Deremot måste anskaffandet af ammunition för målskjutningen medföra

en icke obetydlig årlig kostnad. Enligt förut omförmälda grunder

skulle omkring 600 lärjungar vid elementarläroverken och 200 elever

vid folkskolelärareseminarierna komma att öfva målskjutning med Remin

gtonsgevär. Med beräkning af 50 skott för hvar och en, skulle i det

hela 40,000 skarpa patroner erfordras, medförande eu utgift af 2,400

Rdr. Ett nära lika stort belopp behöfves för anskaffandet af ammunition till

100 salongsskott för hvar och en af de 2,400 lärjungarne i 6:te klassen

och 7:de klassens nedre afdelning vid elementarläroverken samt af 400

seminariielever. Totalkostnaden för ammunitionen skulle således uppgå

till 4,640 Rdr, hvilken summa torde höra jemnas till 5,000 Rdr. Kostnaden

för inrättandet af skjutbanor vid läroverk i de städer, hvarest dylika

baner ej redan finnas, torde kunna bestridas med ett ärligt belopp af

500 Rdr.

Slutligen synes till arvode för det med inspektionen förenade arbete

äfvensom till reseersättning ett belopp af 4,000 Rdr vara erforderligt.

På grund af hvad jag sålunda haft nåden anföra, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas, för utsträckning

af krigsbildningen vid rikets offentliga skolor och undervisningsverk,

af Riksdagen aska ett anslag af tillsammans 20,000 Rdr, nemligen

på ordinarie stat:

till förhöjning af arvoden för gymnastiklärare vid elementarläroverken

och till rese- och traktamentsersättning åt officerare, som särskild!

förordnas att leda vapenöfningarne derstädes, samt till anskaffande af

ammunition och till inrättande af skjutbanor .................................. 13,500.

deri inberäknade de för de Tekniska Elementarskolorna erforderliga

belopp;

till arvoden för ledning af vapenöfningarne och till ammunition

för målskjutning vid folkskolelärareseminarierna ........................ 2,500.

samt på extra stat:

för inspektion öfver undervisningen i gymnastik och vapenöfnin
gar

vid läroverken ............................................................................ 4,000.

12:o.

Ulb!/te „f den Då, på sätt Stats-Kontoret i sill den 1 December sistlidna år afgifna

ÄSSunderdåniga berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning

anmärkt, det under anslaget till elementarläroverken uppförda belopp

ÄX. oindelt spanmål, enligt 1870 års riksstat utgörande 21,721 kubikfot 5

kannor, synes, enär lösen för denna spanmål utgår enligt gällande statspris,

lämpligen böra, till förenkling i räkenskaperna, förvandlas i pen
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ningeanslag, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen, att omförmälda oindelta spanmålsanslag må

utbytas mot ett efter nu gällande statspris svarande kontant anslag,

eller 45,615 Rdr 15 öre, att tilläggas det öfriga till elementarläroverken

anvisade penningeanslag.

13:o.

Från de vid sjette allmänna Folkskolemötet i Örebro församlade Lönemuggför

Folkskolelärare ingafs till Eders Kongl. Maj:t en underdånig petition, i/S”St.

hvilken de, med anmälan om den tryckande ekonomiska ställning, i

hvilken desse lärare i allmänhet befunne sig, i underdånighet anhöllo,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda dem någon förbättring i deras

lönevilkor. Med en minimilön af 400 Rdr, om ock dertill kommo några

tilläggsförmåner in natura, vore det för folkskolelärare!! i det närmaste

omöjligt att försörja sig sjelf: ännu mindre kunde han dermed framdraga

familj. Dertill korn. att han saknade förhoppning om en bättre ställning i

framtiden, då han icke, såsom lärarne vid den högre skolan, egde utsigt

att efter en under viss tid fortsatt tjenstgöring uppnå en högre

lönegrad.

Flere framställningar åsyftande en förbättring af folkskolelärarees

vilkor hafva ock dels af andra lärare, dels af Folkskole-inspektörer, dels

genom enskilda förslag vid riksdagarne blifvit gjorda.

Ätt de löneinkomster, som i allmänhet äro förenade med en folkskollärarebefattning,

äfven efter de förbättringar, som på senare tider i detta

afseende vidtagits, äro i hög grad knappa, lärer icke kunna bestridas. Vid

de anspråk, som allt mera och med skal göras på lärarens duglighet och

förmåga att bibringa en god undervisning, måste det äfven anses billigt,

att dessa anspråk motsvaras af en aflöning, som befriar åtminstone från

de mest tryckande bekymren. För folkskolans utveckling och höjandet

af den bildning, hon har till uppgift att meddela, är det i sjelfva verket

ett väsentligt vilkor, att läraren, när han egnar sig åt donna ansvarsfulla

verksamhet, äfven kan vara försäkrad om en sorgfri utkomst.

Att emellertid nu ifrågasätta eu allmän förhöjning i den för dessa

lärare stadgade minimilön, synes, vid för handen varande förhållanden,

icke ändamålsenligt. Under de första åren som den unge läraren egnar

åt sitt kall och innan ännu omsorgen för en tillväxande familj hvilar

på honom, kan ock den nuvarande minimilönen anses i någon mån tillräcklig.

Enligt de grundsatser, Indika städse varit antagna och tillämpade

och hvilka särskilt så väl vid beviljandet af den betydliga anslags
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. AT:o 1 om Statsverket 1870.

tillökningen år 1858 som äfven vid riksdagen 1863 af representationen

uttalats, skulle en sådan allmän förhöjning af sjelfva lönen icke utan

kommunernas betungande kunna utföras. Och slutligen blefve beloppet

af de medel, som för detta ändamål toges i anspråk, alltför betydligt.

Om af dessa skal den lagstadgade lönen bibehålies såsom eu under

alla förhållanden gällande grund, så synes deremot staten, såsom eu

uppmuntran för de lärare, hvilka under ett visst antal är med trohet

och skicklighet egnat sig åt sitt ansvarsfulla kall, kunna, utan rubbning

i hittills gällande grundsatser, gifva ett lönetillägg.

Hoppet om eu bättre framtid skänker en märklig lättnad åt den,

som under bekymmer sköter ett tungt arbete, och det. tillagda vilkoret

gifver en säkerhet, att endast de, som värdigt motsvara det i deras händer

lagda förtroende, blifva delaktige af en förbättring i sina vilkor.

Antages donna grundsats, så kan, äfven om tillgångar^ nu ej medgifva

mera än ett sådant steg, den sålunda beträdda banan sedermera

fullföljas, och eu förtjent lärare efterhand uppnå en mera betryggad

ställning. Om lönetillägget bestämmes till 50 Rdr, så bör en sådan tillökning

för läraren medföra eu icke obetydlig fördel.

Enligt gällande bestämmelser finnas för närvarande tre lagstadgade

lönebelopp, till Indika staten, med högst hälften i hvarje särskild t

fall, lemnar bidrag. Det lägsta af dessa belopp, 400 Rdr, är den lön,

hvilken är alla ordinarie, examinerade, vederbörligen antagna folkskolelärare

lagligen tillförsäkrad. \ filare linnés en förhöjd minimilön af 500

Rdr, hvilken tillkommer lärarne i de församlingar, som hafva vilja och

förmåga att tillskjuta hälften af donna förhöjning, hvaremot staten deri

deltager till hälften mot församlingen, eller med högst 50 Rdr. Slutligen

gäller, i afseende på de folkskolelärare, Indika tillika äro klockare,

och för hvilka genom Kongl. kungörelsen den 29 September 1853 den

bestämmelse är gifven, att der lönerna för dessa förenade tjenstår sammanlagda

öfverstiga värdet af femtio tunnor spanmål, församlingen kan

å skollärarelönen afdraga öfverskottet, den genom Kongl. Cirkuläret den

16 December 1864 meddelade föreskrift, att endast i de fall, da de båda

lönerna tillsammans icke öfverstiga nämnda värde, af staten lemnas

anslag till fyllande af skollärareafiöningen, hvadan det omförmäla värdet

af femtio tunnor i förenämnda fall är att anse såsom en minimilön.

Samma fall, i hvilka, enligt hvad sålunda blifvit framstäldt, staten,

för att åstadkomma en nödig förbättring i folkskolelärares vilkor, mellankommit

för fyllande af sj elfva lönen, synas ock vara de, i hvilka ett

sådant lönetillägg, som ofvan blifvit föreslaget, lämpligen bör af staten

lemnas för att bereda de lärare, som med trohet egnat sig åt sitt kall,

eu mera

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

25

en mera sorgfri framtid. I de fall åter, der, vare sig genom kommuners

anslag eller genom enskilda stiftelsers tillgångar eller genom utsigt

till befordran på den prestviga banan en mera tillräcklig utkomst

redan är lärarne tillförsäkrad, synes statens medverkan lika litet nu som

tillförene rätteligen böra tagas i anspråk.

Enligt infordrade uppgifter innehade, af de höstterminen 1869 i

tjenst varande folkskolelärare, 1,932 en tjenstår er af öfver åtta år. Af

dessa voro 23 tillika piaster och 651 tillika klockare. 250 innehade

löneförhöjning till 500 Rdr, enligt de i Kungörelsen den 20 Maj 1868

stadgade grunder.

Antalet af de lärare vid nämnde tjenst ålder, som tillika voro klockare,

och som för dessa förenade tjenstår uppburo en lön öfverstigande

värdet af femtio tunnor spannmål, har icke kunnat med full visshet utrönas.

Men då, efter hvad kändt är, antalet af samtliga lärare, hvilka äro

i åtnjutande af de förenade lönerna utöfver nämnda belopp, utgör något

öfver 400, kan med skål antagas att antalet af dem som, ställda i

detta förhållande uppnått den här i fråga sätta tjenstålder, icke understiger

250. Om man afdrager detta antal, och vidare antalet dels af

dem som, enär de icke innehafva minimilön, tvifvelsutan sakna egenskapen

att vara vederbörligen examinerade och antagna, dels af dem, som

genom kommuners anslag eller eljest redan äro i besittning af högre löneförmåner,

skulle antalet af dem, som ko mule i fråga till åtnjutande af

nu ifrågasätta lönetillägg, icke obetydligt understiga 1400 och således

en summa af 68,000 Rdr kunna med säkerhet antagas blifva för ändamålet

tillräcklig.

Om en lärare under tjenstetid^! icke värdigt motsvarat de fordringar,

som med råtta bort ställas på honom, eller han skulle hafva öfverlemnat

sig åt sådana för lärarekallet främmande sysselsättningar, som

dragit hans håg och hans krafter från hans egentliga verksamhetsfält,

synes detta lönetillägg, såsom afsedt att vara eu uppmuntran för ådagalagd

t välförhållande i tjensten, icke höra honom tillkomma och borde

således för detsamma erhållande stadgas det vilkor, att läraren efter

vederbörande skolråds- och folkskoleinspektörs intyg ådagalagt nit och

skicklighet i sin tjensteutöfning.

På grund af hvad sålunda blfvit anfördt, hemställer jag i underdånighet

att, på det hvarje examinerad ordinarie folkskolelärare, som blifvit till

lärarebefattningen antagen i den ordning som folkskolestadgans 6 § 3

inom. enligt detta lagrums lydelse i Kongl. Förordningen den 29 September

1853 föreskrifter, och som åtta år varit i ordinarie lärår otjenst anstånd,

samt antingen åtnjuter stadgad minimilön enligt Kongl. Kungörelsen

den 11 December 1863 eller lön öfver minimum enligt de genom

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Kong!. Kungörelse!! den 20:de Maj 1868 fastställda grunder, eller ock,

der klockare^ enst är med lärarebefattningen förenad, för dessa båda

tjenstår uppbär löner, hvilka sammanlagda icke öfverstiga värdet af femtio

tunnor spannmål, må, om honom af vederbörande skotråd och folkskoleinspektör

meddelas vitsord att han med nit och skicklighet egnat

sig åt sitt lärarekall, erhålla ett ärligt lönetillägg af femtio Rdr, Eders

Kong!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för dettqj ändamål anvisa ett

belopp af 68,000 Rdr, att uppföras under det på Åttonde hufvudtiteln

för Folkundervisningen upptagna reservationsanslag.

14:0.

Anslag till Utöfver det sedan år 1867 på ordinarie stat uppförda årliga anslag

ffiSSX af 150,000 Rdr till folkskoleväsendets utveckling och förbättring, hvilket

och förbättring. af ]?(}ers Kong!. Maj:t blifvlt genom nådigt bref den 31 Maj nämnda år

till fulla beloppet utdeladt, anvisades vid sistlidne riksdag ytterligare

10,000 Rdr att för samma ändamål årligen utgå, och bestämdes dervid

de årliga bidragen för en småskola, som vore egnad att meddela förberedande

kunskaper för deri egentliga folkskola!! samt vore i gång

tretiotvå veckor om året, till 75 Rdr, för eu biträdande examinerad lärare

till 100 Rdr, och för eu biträdande icke examinerad lärare till

75 Rdr.

För delfående af dessa från innevarande års början tillgängliga medel

hade redan under loppet af förlidet år så många ansökningar inkommit,

att Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning deraf den

31 sistlidne December funnit skäl genast använda hela den anvisade

summan, för att, så långt tillgångar^ medgåfve, för det ifrågavarande

ändamålet lemna understöd åt de församlingar, som åtagit sig att fullgöra

de stadgade vilkoren.

Men då det beviljade anslaget med omkring 5,000 Rdr understigit

det erforderliga beloppet, hafva icke ens de redan inkomna ansökningar

ne kunnat för närvarande samtliga bifallas.

En ytterligare förhöjning i detta anslag är sålunda behöflig för fyllande

af det redan anmälda behofvet, och då med all sannolikhet kan

beräknas, att under innevarande år dels derå nya småskolor komma att

bildas, dels ock andra anordningar till skolväsendets utveckling och förbättring

blifva vidtagna, för hvilka understöd af allmänna medel påkallas,

och billigheten fordrar, att församlingar, som åtaga sig de för

skolväsendets, fullständigare ordnande behöåiga uppoffringar, äfven

framgent må kunna genom bidrag af staten erhålla det understöd, som

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

förut kommit andra församlingar till godo, torde utöfver förenämnda

5,000 Rdr, hvaraf behofvet redan är kändt, ytterligare åtminstone en

lika summa med den vid sistliden; riksdag beviljade, eller 10,000 Rdr,

för ändamålet erfordras.

Jag får derföre i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen gorå nådig oframställning om 15,000 Riksdalers

förhöjning i anslaget å riksstatens Åttonde hufvudtitel till skolväsendets

utveckling och förbättring, att under de vid sistlidne riksdag bestämda

vilkor af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

15:o.

Till följd af den genom Rikets Ständers beslut och Eders Kongl. aZZaHuugfM.

Maj:ts derpå grundade nådiga bref föreståndarne och lärarne vid Folk- :sCm''°T“Zl

skolelärareseminarierna tillförsäkrade rätt att, i likhet med lärarne vid

elementarläroverken, intill vissa gränser för hvart femte tjenstår erhålla

förhöjning i lönen med 500 Rdr, har af den inom Ecclesiastikdepartementet

upprättade afdelning för folkskoleärenden beräkning blifvit

uppgjord öfver de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebefattning

vid dessa seminarier bör för år 1871 uppgå, och har, enligt

denna beräkning, med afseende fästadt å den år 1866 af Rikets Ständer,

två bland dessa lärare, hvilka förut varit anställda vid elementarläroverk,

medgifna rättighet att för uppflyttning i högre lönegrad räkna

sig till godo sina tjensteår såsom ordinarie lärare vid nämnda läroverk,

en summa af 4,500 Rdr funnits för donna löneförhöjning erforderlig.

Och får jag, då för donna nya utgift tillgång icke finnes å det till seminarierna

å stat uppförda, för andra behof till fullo utgående anslag,

i underdånighet tillstyrka, att Ed^rs Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

begära, att anslaget å riksstatens Åttonde hufvudtitel till folkskolelärareseminarierna

i riket må för nämnda ändamål ökas med förenämnda

belopp.

17:o.

Anslag för

I underdånig skrifvelse den 7 nästlidne December har VitterhetsqvarståSd

Historie- och Antiqvitets-akademien anhållit, att, på det A k a d e in i e n”

måtte kunna fortsätta de vetenskapliga företag, som under närmast föve-°fidVamterhet^

gående åren börjats, samt fullgöra de åligganden, hvilka med afseende HAnuqvmt
akademiens

samlingar

m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

på de historiska samlingarnes vård och offentliga förevisning äro åt

akademien uppdragna, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition, att nedannämnda anslag måtte för år 1871 beviljas,

nemligen:

a) Till arvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-intendent,

3,500 Bär. I afseende härpå har akademien anfört: att t. f. Antiqvitetsintendenten

Friherre N. G. Djurklon år 1869 aflemna! utförlig berättelse

om sin verksamhet under föregående året, innehållande en med många

ritningar försedd antiqvarisk beskrifning öfver 53 socknar inom Väno,

Bjerke, Flundre, Ale, Vätte och Kullings härader i Elfsborgs län, hvarjemte

han samma år besökt Marks, Kinds, Bollebygds, As, Vedens, Redvägs

och Gäsene härader i nämnda län, äfvensom, med anledning af

hemställanden från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län, enligt akademiens föreskrift anställt besigtning af åtskilliga

inom Karret)/ och T horsby socknar i Bohus län befintliga fornlemningar,

hvilka för pågående väganläggning eller odlingsföretag måst

rubbas eller tillintetgöras; Och har akademien i betraktande af det

gagn, denna befattning redan medfört för kännedomen om och bevarandet

af fäderneslandets fornminnen, äfvensom af det oförminskade behof, som

förefunnes af en verksamhet för detta ändamål, hemställt, att anslaget

för Antiqvitets-intendenten fortfarande måtte utgå med samma årliga belopp

som tillförne.

b) Till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande,

1,500 Bär. Detta anslag, som under flere föregående år varit

anvisadt till Eders Kongl. Maj:ts dispositon och fått uppbäras af Richard

Dybeck, med förbindelse för honom att af arbetet »Sverikes Runurkunder»

årligen utgifva ett häfte, innehållande minst femtio runstensteckningar

jemte text, samt att deraf för statens räkning aflemna femtio exemplar,

har akademien, enär berörda arbete bidroge att sprida ljus öfver fäderneslandets

forntid och vore af vigt för språkforskningen, ansett fortfarande

vara af behof vet påkalladt.

c) Till undersökning af fäderneslandets fornlemning ar och upprättande

af förteckningar öfver sädana, 2,000 Bdr. Utaf det anslag, som för detta

ändamål blifvit till samma belopp anvisadt för 1869, har akademien utbetalt

till Friherre O. Hermelin 1,000 Rdr, såsom understöd för fortsatta

forskningar inom Södermanland; till läkaren H. Hofberg 500 Rdr,

för afsittande af hans undersökningar inom Nerike; till Dalarnes och

Uplands fornminnesföreningar hvardera 200 Rdr, för antiqvariska sockenbeskrifningars

upprättande inom dessa båda landskap; samt till en man

ur allmogens klass, metallarbetaren Ericsson, hvilken gifvit prof på utmärkt

förmåga att inom sin krets samla och med omsorg uppteckna

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

fornåldriga seder och bruk, sägner, folkvisor, språkegenheter in. in., 25

Rdr, hvarjemte honom tillförsäkrats vidare understöd när hans anteckningar

blifvit aflemnade; förmälande akademien, att, som vidsträckta

trakter af fäderneslandet återstode att genomforska för samlande af bidrag

till kunskapen om vårt folks forntid och om de stammar, hvilka i

ännu äldre tid varit inom Sverige bosätta, ifrågavarande anslag vore än

vidare[behöfligt för sådana forskningars fortsättande.

d) Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra historiska

märkvärdighetor i statens Historiska Museum, samt öfver svenska sigill

från medeltiden, 2,000 Rdr. Akademien, som, sedan första bandet af

planschverket öfver »Svenska sigill från medeltiden» numera är fullt) ordadt,

ansett sig höra till utgifning företaga ett dylikt verk öfver fornsaker

m. in. i statens Historiska museum, på det att donna samlings

dyrbara skatter måtte blifva mera allmänt hända och för den vetenskapliga

forskningen tillgängliga, för hvithet ändamål och teckningar redan

åro till stort antal utförda, förmäler sig hafva, efter flera fruktlösa försök

att erhålla tjenligt planschpapper af inhemsk tillverkning, först nyligen

bekommit några få ris sådant papper, så att lithograferingen kan

under innevarande vinter taga sin början; och anhåller akedemien, att,

då ifrågavarande planschverk, om det skall kunna, äfven i yttre afseende,

motsvara vår tids anspråk, föranleder betydlig kostnad, samt

enär de för detsamma redan anvisade medel, enligt riksdagens beslut,

endast i mån af behof till akademien utbetalas, Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå anvisandet af samma belopp som hittills, på det arbetet icke

matte behöfva afbrytas innan åtminstone de i vetenskapligt hänseende

vigtigaste fornsakerna i museet blifvit aftecknade och dessa teckningar

genom tryck offentliggjorda.

e) Till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

värden af statens under akademiens inseende stälda samlingar, och till aflöning

åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning, 4,000 Riksdaler.

I fråga om detta anslagsbelopp har akademien anfört: att ordnandet

och vården af berörda, med hvarje år betydligt växande samlingar

omöjligen kunde på ändamålsenligt sätt besörjas af de två tjensteman,

. som akademien har på ordinarie stat anstälde, nemligen Riksantiqvarien,

— hvilken, jemte vården om statens historiska museum och

Kongl. myntkabinettet egen att bestrida sekreterarebefattningen i akademien

—, samt amnanuensen: en personal, som till antalet icke undergått

någon förändring sedan akademiens stiftelse, för 83 år tillbaka,

då samlingarna ännu voro obetydliga och icke ordnade för vetenskapligt

begagnande eller offentlig förevisning, och dä omfånget af akademiens

verksamhet i öfrig! ej på långt när både den utsträckning som i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

närvarande tid; att, till afhjelpande af denna brist på arbetskrafter,

akademien, med användande af de extra anslag, som varit stälda till

hennes förfogande, anskaffat tillfälligt biträde af unge vetenskapsidkare

eller tjensteman, hvilka dock snart, den ene efter den andre, afgått för

att söka annnan verkningskrets, som kunnat gifva utsigt till lifsuppehälle

för framtiden; att akademien för närvarande vid sig och samlingarna

fäst två vetenskapligt bildade män, Indika för sitt strängt anlitade

biträde uppburit arvoden, motsvarande för den ene fyra femtedelar

och för den andre hälften af lägsta lektorslönen vid riket elementarläroverk;

att, sedan statens historiska museum och myntkabinettet

blifvit inflyttade i den för dem afsedda våning af nationalmuseibyggnaden,

akademien måst, för nödig tillsyn i samlingssalarne under de offentliga

förevisningarna, som två dagar i verkan ega ruin, antaga särskilda

extra vaktmästare, Indika erhålla hvardera 1 Rdr 50 öre för

hvarje förevisningsdag, och derjemte en förman, ansvarig för ordningen

samt fönsterluckors öppnande och tillstängande, hvilken är aflönad

med 4 Rdr för hvarje tjenstgöringsdag; att antalet af dessa extra vaktbetjente

under föregående åren varit fem, utom förmannen och den vid

arbetsrummen dagligen tjenstgörande vaktmästaren, men att under sistlidet

år ytterligare eu person mast antagas, sedan den för museets moderna

afdelning bestämda salen, efter fullbordad inredning, blifvit öppnad

för allmänheten; att en sådan bevakning vore oundgängligen nödig

för de dyrbara samlingarnas skydd, antingen tilloppet af besökande,

såsom vanligen plägade hända, uppginge till flere hundra på dagen, eller

ock endast några få personer skulle infinna sig; att af anslaget till vetenskapligt

bildade biträden och till vaktbetjening, hvithet för innevarande

år utgör:

på ordinarie stat ........................................................... Rdr 2,900

på extra stat, enligt sista riksdagens beslut ......_ » 4,000

tillsammans » 6,900

följande belopp skola utgå, nemligen:

lön åt t. f. förste amanuensen .............................. Rdr 1,600

lönefyllnad å akademiens ordinarie vaktmästare » 350

lön åt en vaktmästare, som dagligen tjenstgör i museets

och myntkabinettets arbetsrum samt biträder

med tillsyn under förevisningarna ..... » 500

aflöning åt sex extra vaktbetjente under förevisningarna

............................................................ » 900

dito åt en förman för denna betjening................. » 400

~ 3,750

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

för rengöring, borstning af glasen i skåp och

montrer, skurning af de bonade golfven, tvätt,

renskrifning, extra vakthållning hos handtverkare

under reparationer eller inredningsarbeten

i museisalarne, aflöning vid extra förevisning

af samlingarna in. in. eu utgift, som ej

kunde beräknas till mindre än............................. Rdr 200

återstående således att använda till arvoden åt

vetenskapligt ^bildade biträden........................... » 2,900

och har akademien ansett donna redogörelse utvisa,* att det vid senaste

riksdagen uppförda anslaget vore val behöflig! om det skulle blifva möjligt

att för längre tid vid samlingarna fästa män med håg och förmåga

att uteslutande egna sig åt de specialstudier, som erfordras för att vårda

dessa samlingar och gorå dem för vetenskapen fruktbara.

I sammanhang härmed har akademien — under förmälan, att då

för inredningsarbeten i statens historiska museum och myntkabinettet

akademien icke egde några medel att använda, men att, i den mån samlingarna

tillväxa, sådana arbeten städse erfordrades, såsom att hyllinredningen

i de gamla skåpen måste ändras eller tillökas, nya montrer anskaffas,

att, när ett altarskåp, en afbildning från medeltiden eller andra

saker, som kräfde en fristående plats, blefve i museet intagna, nya fotställningar,

konsoler in. in. måste anbringas för deras uppsättning, samt

att i myntkabinettet nya myntskåp blifva behöfliga, — i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska för omförmälda

ändamål ett ärligt anslag af 300 Rdr, hvilket akademien ansett

kunna blifva tillräckligt, om det medgåfves, att den besparing, som något

år torde uppstå, finge till det följande öfverföras för att användas när ett

arbete af större omfång och betydligare kostnad blefve nödvändigt.

Med afseende på hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien

sålunda anfört, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljandet af

de belopp, akademien i sin underdåniga framställning uppgifvit såsom

för särskilda ändamål erforderliga; men hemställer tillika, att vissa af

dessa anslag nu måtte på ordinarie stat uppföras. Då arvode! och

resekostnadsersättningen för en Antiquitets-intendent numera i tio år

varit utan förändring på extra stat uppförd! och behofvet af eu fortsatt

verksamhet i donna riktning för kunskapen om och bevarandet af

fäderneslandets fornminnen är oförneklig!, synes anslagets upptagande

på ordinarie stat så mycket mindre möta betänklighet, som sjelfva den

ifrågavarande befattningen ändock kan och efter min tanke bör fortfarande

endast på förordnande tillsättas. Anslaget för fornleningars

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

uppsökande och förtecknande, hvilket, till stort gagn för fornkunskap^,

utgått allt sedan år 1863, torde likaledes, då det område, för hvilket

anslaget är afse dt, är så vidsträckt och så mycket på detta område ännu

återstår att undersöka, med skål höra till ordinarie stat öfverföras; och

slutligen kan, i afseende å de medel, som blifvit anslagna för vården

och den vetenskapliga bearbetningen af de under akademien strida,

rika och oupphörligt tillväxande samlingar, äfvensom inredningen i de

derför upplåtna lokaler icke vara tvifvelaktigt, att dessa medel, hvilka

tillika äro afsedda för att kunna gorå nämnda samlingar, sedan de i den

nya lokalen blifvit uppställda och ordnade, för allmänheten tillgängliga,

framgent äro af behofvet påkallade.

De öfriga, af akademien omförmälda anslagen, nemligen till runstenars

uppsökande och aftecknande samt teckningarnas utgifvande, och till utgifvande

af planschverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter

i statens historiska museum samt svenska sigill från medeltiden,

hemställer jag måtte såsom extra anslag för år 1871 utgå.

18:o.

Amlag m Hos Eders Kongl. Maj:t har Musikaliska akademien i underdånig

skrifvelse den 28 Maj 1869 gjort framställning om beredande af stats”de^bov0ertdess

anslag för åstadkommande af en ny byggnad för akademien och det

med henne förenade läroverk. I sådant afseende har akademien underdånigst

anfört:

att akademien — som under sednare åren talldragit sig allmännare

uppmärksamhet genom den framgång, hvarmed hon efter sitt läroverks

utvidgning verkat för den musikaliska bildningens spridning i Sverige,

så att man icke numera, såsom förr varit vanligt, behöfde använda utländningar

för besättande af platser, der en större musikalisk skicklighet

erfordrades, utan tillräcklig tillgång för fyllande af dessa behof nu

funnes bland landets egna, vid konservatorium bildade söner och döttrar,

hvarvid ock så väl statens och kyrkans som skolans och kommunens billiga

fordringar blifvit tillgodosedda, samt äfven för utveckling af mera

framstående anlag, till vinnande af högre artistisk bildning, mycket blifvit

uträttadt — på detta sätt sökt, så långt till buds stående medel

medo-ifvit, motsvara de fordringar, som blifvit på akademien stälda,

genom beviljad förhöjning af statsanslaget för utvidgningen och utvecklingen

af konservatorium; men att, ehuru detta läroverk med friska

krafter sträfvar att motsvara sin bestämmelse i riktning framåt, och dess

verksamhet

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

verksamhet för närvarande kunde sägas vara löftesrik, dock deröfver

sväfvade en fara, som hotade att i hög grad försvåra, om ej alldeles

hämma dess framgång, och mot hvilken akademien sökte Eders Kongl.

Maj:ts nådiga bistånd.

Den lokal, hvilken akademien mot hyra disponerat i egendomen

n:r 8 Gara Strandgata (f. d. Kirsteinska huset) ifrån början af år 1857,

vore val ytterligare förhyrd till den 1 Oktober 1872, men akademiens

ställning vore i allt fall härutinnan så osäker, att hon icke utan största

oro såge framtiden till mötes, emedan äfven med bibehållande af donna

lokal, hvilken torde vara den bästa och möjligen den enda användbara,

som i något enskilda hufvudsakligen för annat ändamål uppfördt

hus. mot hyra vore tillgänglig, läroverkets oafvisliga behof icke funnes

så tillgodosedda som ömkligt, enär utrymmet vore ingalunda tillräckligt,

rummen mestadels små och olägliga, isynnerhet derföre att de icke uti

akustiskt hänseende tillfredsställde fordringarne, hvilket för ett musikaliskt

undervisningsverk måste vara af högsta vigt, desto heldre som

ändamålsenligt användande af tiden vore i väsendtlig mån beroende af

möjligheten att i ruin, belägna ofvan, under eller intill hvarandra, kunna

samtidigt hålla lektioner, utan att den ena inverkade störande på den

andra, hvartill komme att akademiens dyrbara bibliotek och vackra instrumentsamling

icke egde tillräckligt skydd mot eldfara, så att, om

olycka inträffade, en förlust, särdeles hvad bibliotheket angår, kunde akademien

tillskyndas, som ingalunda vore med materiel skadeersättning

godtgjord. Detta allt hade, på samma gång det väckt akademiens bekymmer

för närmaste framtiden, tillika grundlagt den öfvertygelse, att

de för handen varande olägenheterna och farorna ej kunde afhjelpas

och akademiens verksamhet för dess läroverks fortgående utveckling

nöjaktigt betryggas, med mindre akademien kunde komma i åtnjutande

af egen lokal, ifrån början ändamålsenligt inredd samt med ett mera

centralt läge än den nuvarande, på det att läroverket blefve, så vidt

ske kunde, lika tillgängligt för alla inom olika stadsdelar boende. För

detta med hänseende till akademiens bestämmelse vigtiga mål syntes

såsom ytterligare skål böra gälla, att Musikaliska akademien vore den

enda konstnärliga akademiska bildningsanstalt i riket, som saknade

eget hus.

Sedan för denna frågas lösning en komité inom akademien biff vit

tillsatt med uppdrag att föreslå lämplig tomt, likasom utväg till anskaffande

af nödiga medel, hade man sökt bilda ett aktiebolag och utfärdat

teckningslistor öfver allt i landet, men utan framgång, särdeles

som akademien icke kunde erbjuda de aktietecknande säker räntegaranti,

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

och akademien icke kunnat på ett sådant företag använda sina egna

kapitaler, enär dessa till största delen bestå af enskilda till stipendier

eller annat visst ändamål donerade medel. För undanrödjande af dessa

hinder hade en akademiens ledamot under sistförfluten riksdag väckt

motion om bidrag af allmänna medel till inköp af tomt och uppförande

af boningshus för inrymmande af akademiens undervisningsverk och

samlingar i den syftning, att riksdagen måtte anvisa ett ärligt anslag af

6.000 Rdr för att, jemte akademiens hyresanslag m. in. användas till

ränta och amortering å ett lån af 136,000 Rdr, hvilken summa beräknades

vara tillräcklig till inköp af tomt och uppförande af ett ändamålsenligt,

fullt passande hus; statsutskottet hade i anledning af den sålunda

gjorda framställningen yttrat, att utskottet väl icke förbisåg vigten af

detta förslag, men dock ansett det ej höra till någon Riksdagens åtgärd

föranleda, enär förslaget icke varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning och vederbörande myndigheter således ej haft tillfälle att

i ämnet afgifva yttrande; hvarefter, ehuru vid frågans behandling i

kamrarne af flertalet ledamöter uttalats ett erkännande, att akademiens

styrelse visat sannt intresse för saken, att läroverket gjort betydande

framsteg samt att akademien vore i största behof af egen lokal och

derföre yrkats motionens återremitterande till statsutskottet, plural!teten

godkände utskottets betänkande på deri anförda motiver. .

Akademien, som, efter det donna fråga sålunda blifvit vackt inom

representationen, funne sig mer än någonsin manad till osparda bemödanden

för ernående af det för läroverkets framtid så vigtiga målet,

har nu i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta nådig proposition om beviljande af medel för uppbyggande

af läroverkshus, enligt bifogade ritningar och kostnadsförslag beräknadt

till 138,077 Rdr 60 öre, hvartill komme ytterligare 11,922 Rdr 50 öre

för åtskillig inredning, inköp af möbler samt en del inventarier, äfvensom

för ritningars utförande, alltså tillsammans 150,000 Rdr. Dessa

150.000 Rdr skulle antingen utbetalas på två eller högst tre år, med

hälften eller eu tredjedel hvarje år, räknadt från 1870 års början, eller

ock akademien bemyndigas att, på möjligen fördelaktigaste vilkor, upptaga

ett lån till nyssnämnda summa, 150,000 Rdr, för inköp af tomt

och uppförande af en för inrymmande af hennes läroverk och samlingar

m. in. fullt lämplig byggnad, i hvilket sednare fall borde på riksstadens

8:de hufvudtitel uppföras ett ärligt anslag af 7,000 Rdr, att användas till

ränta och amortering af samma lån, jemte redan anslagna 1,800 Rdr, som

årligen utgå till hyran för akademiens nuvarande lokal, hvarigenom, om

dertill lades 200 Rdr, hvilka vore disponibla från Mazérska fonden,

akademien skulle hafva att förfoga öfver en annuitet af 9,000 Rdr för

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870. 35

år. Akademien har ock begärt bemyndigande att erlägga 5Vr procent

ränta på de medel, som genom utfärdande af obligationer eller annorledes,

komme att upplånas, i hvilket fall första årets amortering blefve

omkring Vio:dels procent och amorteringstiden omkring 50 år.

Akademien bär vidare anfört, att donna tid kunde betydligt förkortas

om akademien finge använda dels tills vidare, hvad som kunde

inflyta genom uthyrande af några mindre, till en början för läroverket

ej behöfliga lägenheter, dels ock inkomsten för upplåtelse vid särskilda

tillfällen af lektionsrummen och konsertsalen, äfvensom derigenom att

akademien, som redan egde och, i samma mån som läroverket utbildade

sig, påräknade allt större tillgångar att för ändamålet disponera, kunde

genom uppförande af egna konserter bereda sig inkomster till fortskyndande

af amorteringen. Dessa medel skulle då disponeras i följande

ordning: i första rummet skulle akademien använda eu half procent af

ännu oguldet kapital till fyllnad i ränta för sådana summor, hvilka

kunde komma att upplånas från akademiens fonder, för hvilka, anslagna

till särskilda ändamål, sex procent, enligt derom af donatorer meddelade

föreskrifter, måste vid skeende utlåningar betingas; — dernäst

skulle akademien, för fortskyndande af amorteringen, begagna öfverskottet

af de årliga hyresinkomsterna, till dess hela amorteringen för året uppginge

till VA procent af det ursprungliga kapitalet, eller en summa af

omkring 2,050 Rdr, hvarigenom kapitalet blefve vida fortare återbetaldt,

och då den alltmer minskade kapitalåterstoden kräfde allt mindre del

af annuiteten till räntebetalning, akademien äfven kunde förvänta att donna

afgift under sednare tiden af amorteringsperioden icke blefve särdeles

betungande, utan fast heldre med visshet påräknas öfverskott; i följd

hvaraf akademien föreslagit, att akademien finge använda hyresafkastningen

till husets och inventariernas underhåll samt i öfrigt till läroverkets

gagn, på sätt Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes bestämma; och skulle

sålunda efter amorteringstidens slut, hvilket sannolikt kunde antagas

inträffa efter vid pass tretio år, staten ega ett hus af icke obetydligt

värde i en central del af staden, emot jemförelsevis måttlig uppoffring,

och akademiens läroverk skulle se sin framtid ej allenast betryggad,

utan ock detta på ett sätt, som gåfve säkerhet för undervisningens jemna

gång i fullt lämplig lokal.

För den händelse staten i hufvudstaden egde obebyggd tomt, hvilkens

centrala läge och öfriga beskaffenhet vore lämplig för ifrågavarande

byggnad och en sådan tomt kunde för ändamålet få disponeras,

komme statskassan att tillskyndas en besparing i utgifter af 43,528 Rdr,

som i annat fall borde utbetalas till inköp af ny tomt, hvarföre akademien

för donna händelse anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 7 till Koiigl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

aflåta proposition om upplåtande af dylik tomt till akademiens disposition

för ändamålet.

Genom nådig remiss anbefaldt att afgifva yttrande öfver akademiens

berörda framställning i hvad angår upplåtelse af en kronans tomt, har

Öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 21 December nästlidna

år yttrat, att bland kronan tillhöriga tomter i hufvudstaden, embetet

visserligen kunde uppgifva två, hvilka uppfyllde de af akademien

framställda anspråken på att ega centralt läge och tillika vara obebyggda,

nemligen: den inhägnade platsen öster om operahuset samt norra

delen af Carl XIII:s torg. Men, då emot den förstnämd^ af dessa platser,

hvilken vid flera föregående tillfällen varit afse dd att till olika ändamål

användas, nu, likasom då, kunde åberopas dels det eldfarliga

grannskapet med operahuset, dels platsens behöflighet för detta sednare

i händelse af dess möjligen inträffande ombyggnad till större utsträckning,

samt då uppförandet af en så stor byggnad som den ifrågavarande

å norra delen af Carl XIII:s torg, skulle, mera än lämpligt vore, inkräkta

på torgets område, har Öfverintendentsembetet framför dessa

bägge sistnämnde byggnadsplats^, såsom enligt embetets tanke, lämplig

föreslagit nedre delen af kronans egendom nfr 8 å Blasieholmen, hvilken,

ehuru icke helt och hållet obebyggd, likväl endast upptages af obetydligare

uthusbyggnader, tillhöriga dels Hans Excellens Utrikes-Statsministerns

boställe, dels den å tomten tillsvidare befintliga Kongl. Fatburn.

Angående denna plats, som innehåller 10,500 qvadratfot, har

öfverintendents-embetet meddelat att, sedan den blifvit af embetet uti underdånigt

memorial af den 10 Oktober 1865, föreslagen att användas

dels till boställe åt Hans Excellens Justitie-Statsministern och dels

till embetslokaler för några rikets embetsverk, Eders Kongl. Maj:t under

den 13 Oktober samma år täckts förklara, att Eders Maj:t, med afseende

på det fördelaktiga läge, som utrikes minister-hotellet komme att i följd

af utfyllningen i Nybroviken, erhålla åt donna sida, och de flerahanda

byggnadsbehof, som för statsverket förefunnes, ansåge det otvifvelaktig!;

blifva angeläget att förr eller sednare värdigt bebygga denna tomt,

ehuruväl, då statsverkets tillgångar voro starkt anlitade för andra behof,

och då med fyllningsarbetets fullbordande samt den öppna platsens

planering och stensättning skulle dreja flora år, Eders Kongl. Maj:t

funne frågan härom icke då höra till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd

föranleda; Och har öfverintendents-embetet vidare upplyst, att för

den å tomten nu befintliga, jemte öfriga fatbursinrättningar för de Kongl.

bofven, nyligen blifvit inköpt en å Kungsholmen belägen, särskild egendom,

inom hvars åbyggnad erforderligt utrymme för åtminstone förstnämnda

fatbur antagligen torde kunna, utan svårighet och större tids
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

utdrägt, beredas, under det att ersättning för det stallutrymme, som

komme att minister-bostället frånbända^ kunde utan anmärkningsvärd

kostnad beredas å den återstående delen af boställstomten; — samt

slutligen att ifrågavarande byggnadsplats, efter den förändring Nybrohamnen

genom dess utfyllning numera undergått, erbjöde fördelarne af

så val Öppet och centralt läge i grannskapet af hufvudstadens förnämsta

promenadplatser och öfriga allmänna konstanstalter, som ock lätta kommunikationer

från, å ena sidan, Nybrokajen och, å den andra, Stallgatan.

öfverintendents-embetet, som genom akademiens försorg lemnats tillfälle

att taga del af förutnämnda ritningar och kostnadsförslag, har

anmärkt att förstugor, trappuppgångar och kommunikationer jemte entréer

vore för frångå, beroende till eu del af den för byggnaden först

ti Hämnade tomtens otillräckliga vidd; i anledning hvaraf akademien erinrat,

att dessa ritningar vore blott förslagsritningar, till ledning för beräkningen

af byggnadskostnaden och bedömande af antalet och den ungefärliga

beskaffenheten af de behöfliga lokalerna, hvarföre ock dessa ritningar

måste lämpas efter utrymmet å den blifvande byggnadstomten.

Då för tillförlitligt bedömande af byggnadskostnaden samt öfriga i

sammanhang dermed ställda utgifter erfordrats dels närmare undersökning

af grundens beskaffenhet å den nu föreslagna byggnadstomten, dels

ock beräkning af kostnaden för erforderlig, förändrad anordning af de

till Utrikes-Statsministerns boställe hörande uthus samt tomtens reglering

i öfrig!, har Öfverintendents-embetet erhållit uppdrag att yttrande

härutinnan afgifva.

Med afseende å akademiens förtjenstfull verksamhet för höjande af

den musikaliska bildningen i landet och då för fullföljandet och'' utvecklingen

af donna verksamhet den särdeles ogynnsamma ställning, i hvilken

akademien i anseende till lokal för dess dyrbara samlingar och lärorum

för dess talrik! besökta läroverk befinner sig, icke kan annat än

medföra en högst ofördelaktig inverkan, hvadan angeläget synes, att dessa

olägenheter blifva, så snart ske kan, undanröjda, samt den af akademien

föreslagna utväg att på en längre tid fördela de för ändamålet erforderliga

kostnader torde, såsom mindre betungande för statsverket, böra föredragas

förslaget om anslagets beviljande att utgå under två eller tre år,

får jag, jemte hemställan, att enligt öfverintendents-embetets förslag nedre

delen af kronans tomt N:r 8 Blasiiholmen må såsom byggnadsplats

för akademiens behof få användas, i underdånighet tillstyrka, att Eders

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till renta och amortering å ett af

akademien upptaget lån, stort högst 150,000 Rdr och afsedt för uppförande

på omförmäla, kronan tillhöriga tomt af en byggnad för Musikaliska

akademien och dess läroverk, bevilja ett årlig! anslag, att utgå under så

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. Nio 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. Nio 1 om Statsverket 1870.

lång tid som, med användande derjemte af de särskilda tillgångar akademien

uppgifvit, för lånets återbetalning erfordras. I afseende å det erforderliga

beloppet af detta årsanslag förekommer val å ena sidan, att, vid

användande af nämnda, staten tillhöriga tomt, enligt öfverintendentsembetets

förslag, icke någon särskild utgift för inköp af byggnadsplats

blifver behöflig, men då likväl å andra sidan den ifrågavarande tomten

icke kan för detta ändamål begagnas, utan bestridande af de kostnader, som

uppkomma för grundens förstärkning samt för tomtens anordning och planering,

och då tillfället icke synes höra betagas akademien att vidtaga den

af öfverintendents-embetet förordade utvidgning af de tillämnade lokalerna,

enär tomten dertill lemnar utrymme och byggnaden sålunda blifver

mera ändamålsenlig, hvaremot nedsättning bör kunna , göras i den för

inredning och inventarier beräknade summa, samt slutligen det allmänna

härvid beredes den fördel, att den ifrågasätta, nu mera vid en

betydande kommunikationsled belägna tomten blir på ett värdigt och

prydligt sätt bebygd, hemställer jag, med afseende på dessa förhållanden,

att den anslagssumma, som hos Riksdagen begäres, måtte bestämmas

i enlighet med hvad akademien i sin första inlaga uppgifvit, nemligen

7,000 Rdr.

19:o.

Tillökning i

anslaget för na

turhistoriska

riksmuseum.

1 underdånig skrifvelse den 8 nästlidne December har V etenskaps"Akademien

anfört: att det under Akademiens vård ställda Naturhistoriska

Riksmuseum för närvarande åtnjuter till bekostande af materiel, till

inköp af sällsynta föremål samt för vetenskapligt biträde vid samlingarnas

ordnande ett ärligt statsanslag af 14,800 riksdaler, som på grund af

särskilda nådiga föreskrifter är så fördeladt, att deraf utgå

till mineralogiska afdelningen ................ Rdr 3,600: —

» zoologiska » « 6,70(6 —

» botaniska » » 2,000: —

» palseontologiska » » 2,500: —

hvilka belopp, med undantag af det för sistnämnda afdelning, som bildades

först år 1864, uppburits sedan 1858; —- att under tiden Riksmuseets

förråder vunnit en ansenlig tillväxt genom inköp, skänker, förmånliga

byten med utländska museer, och genom de betydliga insamlingar

af naturalster, som dels under de från Sverige utgångna vetenskapliga

expeditionerna till norra Ishafvet, dels under åtskilliga vetenskapsmäns

med understöd af staten eller Akademien företagna forskningsresor och

dels vid andra tillfällen blifvit för museets rakning verkställda; — att,

då det allt mera tillväxande omfånget af dylika samlingar måste med
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 39

fora allt större kostnad för deras vård, så framt de ej genom bristfällighet

derutinnan skulle delvis tillspillogifvas, och då deras ytterligare

fullständigande jemväl i samma mån blefve dyrare, emedan det felande

i en någorlunda utbildad samling vanligen bestode af sällsyntare föremål,

som endast mot jemförelsevis högt pris kunde anskaffas, hade till

följd häraf i synnerhet de belopp af statsanslaget till Naturhistoriska

Riksmuseum, som blifvit bestämda för dess zoologiska och botaniska afdelningar,

visat sig allt mer otillräckliga; att hvad den zoologiska af delningen

angår, företrädesvis samlingen af lägre, s. k. evertebrerade djur

på senare tiden befunnits till underhåll och vård kräfva vida större

kostnader, än som för densamma ursprungligen beräknats, hvilket både

sin förklaringsgrund dels deri, att denna samling är jemförelsevis ung

vid museum och följaktligen i hastigare tillväxt, dels ock i det förhållande,

att den materiel, som för samlingen hufvudsakligen erfordras,

nemligen sprit och glas, är af särdeles dyr och föga varaktig beskaffenhet;

hvarförutan till utgifterna vid berörda samling komme kostnaden

för anskaffande af nya skåp, förändringar och inredningar i de förut befintliga,

insamlingsredskaps och förvaringsmedels tillhandahållande åt

dem som erbjuda sig att under resor inom eller utom landet göra insamlingar

för museum, äfvensom de insamlade föremålens rengöring och

propagation, förrådens utläggning m. in., för hvilka sistnämnda göromål

särskild! biträde måste anlitas och bekostas, emedan på museets konservatorsverkstad

omöjligen kunde medhinnas annat arbete än det som fordrades

för vertebratsamlingen; till följd hvaraf, och då omkostnaderna

för omförmälda behof under sista tiden lemna! ringa eller ingen tillgång

öfrig för inköp af sällsyntare föremål, som i samlingen saknades, äfvensom

till arfvoden för biträde vid densammas ordnande och vetenskapliga

bearbetning, akademien, efter noggrann utredning af förhållandet och

med iakttagande af all möjlig inskränkning vid kostnadernas beräknande,

ansett en tillökning af 2000 riksdaler i ofvan uppgifna årsanslag för

zoologiska afdelningQn vara erforderlig, så framt denna afdelning skulle

kunna någorlunda fylla sin uppgift och motsvara tidens vetenskapliga

kraf; — samt att, beträffande botaniska af delningen, dennas växtsamling,

hvilken för närvarande omfattar mellan 50,000 och 60,000 arter, kunde

antagas nu vara tre gånger större än vid den tidpunkt, då det för afdelningen

utgående anslaget beviljades, hvartill komme, att under senare

tid en alldeles ny afdelning blifvit i sammanhang med den botaniska inrättad,

nemligen det botaniskt-ekonomiska museum, som i två störa rum

innehåller sådana samlingar af växtämnen och växtprodukter, hvilka

mest kunde intressera allmänheten att se och lära känna; att likväl medel

alldeles saknades till sistnämda samlingars förökande och underhåll,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. Aho 1 om Statsverket 1870.

enär botaniska afdelningens tillgångar helt och hållet toges i anspråk

för anskaffande af materiel till den egentliga växtsamlingen och för densammas

nödiga komplettering genom inköp; att äfven vid donna afdelning

af Naturhistoriska Riksmuseum det förhållande under senaste åren

egt ruin, att ingå medel blifvit öfriga till arfvoden för vetenskapligt biträde,

hvilket dock vore i högsta grad behöfligt, emedan intendenten

omöjligen kunde medhinna alla de bestyr, som vid en så betydande

växtsamlings ordnande och vidmakthållande förefalla, nemligen växternas

ständiga tillsyn och tid efter annan återkommande omläggning för

att skydda dem mot fukt och mai, vidare utläggning och upphäktning

samt etikettering af inköpta eller skänkta växtsamlingar, äfvensom

dessas ordnande och inpassande i museets herbarier, utläggning af

bytesremisser in. m., hvarföre ock Intendenten, i saknad af sådant

biträde, nu måste använda nästan all sin tid på dylika, vanligen en

konservator tillkommande göromål, hvarigenom honom betoges tillfälle

till samlingarnas kritiska granskning eller deras katalogisering och till

mera rent vetenskapliga sysselsättningar; samt att således, till afhjelpande

af de undgängligaste behofven vid denna afdelning, erfordrades

dels ett belopp af minst 500 Rdr årligen för att aflöna nödiga biträden

vid den egentliga växtsamlingens vård och ordnande, dels ock ett särskildt

ärligt anslag af 200 Rdr till det botaniskt-ekonomiska museets

underhåll och förökande; •— anhållande fördenskull akademien i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen aflåta nådig proposition

derom, att ofvannämnda för naturhistoriska riksmuseum nu utgående

anslag måtte höjas med 2,700 Rdr årligen, hvaraf 2,000 Rdr

skulle tillkomma dess zoologiska och 700 Rdr dess botaniska afdelning.

Med afseende å hvad Vetenskaps-akademien sålunda anfört, får jag

underdånigt tillstyrka, att Eders Maj:t ville i nåder föreslå Riksdagen,

att det ordinarie anslag som naturhistoriska riksmuseum för närvarande

åtnjuter till bekostande af materiel, till inköp af sällsynta föremål

samt för vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande, måtte

förökas med ett ärligt belopp af 2,700 Rdr.

20:o.

Förhöjning i för- För »fattigvården i allmänhet» är enligt Riksstaten anvisadt ett förslfauigvfrdLfrslagsanslag

stort 15,000 Rdr, hvarmed bekostas sådan fattigvård, hvilken

“ enligt gällande stadgande!! icke åligger kommunen eller enskilda perso
nel''

att bestrida. Oaktadt den stränga sparsamhet, som iakttagits vid

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

dispositionen af detta anslag, har dock icke kunnat undvikas, att detsamma^

belopp under en följd af ar öfverskridits. I sådant hänseende

utbedjer jag mig att få erinra, att, enligt hvad rikshufvudboken utvisar,

utgifterna för de med omförmälda anslag afsedda behof uppgått

år 1864 till 87,082: 60

» 1865 » 42,099: 19

» 1866 « 40,473: 97

» 1867 » 39,712: 93

^ I medeltal hafva således under dessa fyra år utgifterna utgjort

39,842 Rdr 17 öre, öfverstigande anslaget med 24,842 R:dr 17 öre. På

det att detta förslagsanslag må till siffran komma att närmare motsvara

de verkliga utgifterna, hemställer jag i underdånighet, huruvida icke

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bestämma ifrågavarande

anslag åtminstone till 25,000 Rdr, hvarföre erfordras en tillökning i dess

nuvarande belopp med 10,000 Rdr.

21:o.

presterskapets

löneinkomster.

Då, i anseende till mängden af ärenden röranden ordnandet af pre- Anslag un u.

sterskapets löneförmåner i enlighet med nådiga kungörelsen den 11 JuliSm

1862, särskild! biträde för handläggning af dessa ärenden inom Ecele- ^peditTä"

siastik-departementet mast antagas, har vid nästföregående Riksdag

uppå derom gjorda nådiga framställningar, för befrämjande af löneregleringarnas

skyndsamma gång till Kongl. Maj:ts disposition beviljats ^ett

belopp af 3,000 Rdr för hvartdera af de sistförfiutna fyra åren. Ifrån

den 1 November 1868 till samma dag 1869 hafva vederbörande Nämnder

upprätta! förslag till lönereglering i 48 pastorat, och äro numera,

der icke redan upprättade .löneregleringsförslag blifvit af Eders K o md.''

Majd till förnyad behandling af Nämnderna återförvisade, dessa förrätta

ingar afslutade i alla länen, med undantag af Kristianstads, Malmöhus,

_ Vermlands, Vestmanlands och Jemtlands län. Utaf de till Ecclesiastik-departementet

inkomna löneregleringsförslagen hade till slutlio’

pröfning af Eders Kongl. Näjd den 31 December 1868 företagits 649*

Under år 1869 hafva 205 sådana förslag föredragits Eders Maj:t af

hvilka 199 blifvit fastställda. Slutligen afgjorda äro således intill nästlidna

års utgång. 848 sådana ärenden. Af öfriga regleringsförslao'', hvilka

i fullständigt skick till Ecclesiastik-departeinentet inkommit, äro åtskilliga

af Eders Kongl. Maj:t återförvisade till Nämnderna och 53 under

bearbetning i Departementet. Återstående af Nämnderna upprättade

löneregleringsförslag äro beroende på vederbörande embetsmyndigheters

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Andag till byggnad

för Kongl.

bibliotheket.

handläggning eller öfverlemnade till församlingarne och presterskapet

för afgifvande af deras yttranden.

Enär det häraf visar sig, att antalet af de inom Ecclesiastik-departementet

till handläggning förekommande ärenden af ifrågavarande slag

ännu är ganska betydligt, och detsamma med säkerhet kan antagas

blifva förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet

af särskilda arbetskrafter för detta ändamål fortfarande är af

oundgängligt behof påkalladt, finner jag mig föranlåten i underdånighet

hemställa, det Eders Maj:t måtte besluta nådig framställning till Riksdagen

derom, att jemväl för år 1871 ett anslag af 3,000 Rdr måtte anvisas,

att för berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

22:o.

Hos Rikets vid 1865—1866 årens riksdag församlade Ständer

gjorde Eders Kongl. Maj:t nådig framställning om det oundgängliga behofvet

att för Kongl. bibliotheket erhålla en annan lokal än den inskränkta

lägenhet inom Kongl. slottet, i hvilken det redan år 1768 eller

för mera än hundra år sedan inrymdes. Den högst betydliga tillväxt,

som bibliothekets förråder vunnit sedan en så lång tid tillbaka, har nemligen

medfört nödvändigheten att för utrymmes beredande i den allt

mera otillräckliga lokalen tillgripa utvägar, hvilka särdeles försvårat

samlingarnas tillgänglighet och vård samt gjort deras strängt vetenskapliga

anordning omöjlig. Sådana nödfallsåtgärder hafva varit, bland andra

: att anbringa hyllor utefter rummens golf, hvarigenom det behöfliga

ljuset och gångrummet lidit en menlig inskränkning; att i fönsternischer,

mellan dubbeldörrar, i förstuga, korridor och magasinslägenheter eller

annars på otjenligt platser inrätta hyllor och skåp; att uppställa böckerna

i dubbla rader, sammanlägga dem hoptals på golf, utsprång, taklister

m. m., eller ock förvara dem i kistor och packlårar. Sedan dessa

ogynsamma förhållanden framkallat förslaget att äfven för ifrågavarande

samlingar upplåta plats i Nationalmuseibyggnaden, blef, under afvaktan

af detta förslags trädande i verkställighet, någon lindring i Kongl. bibliothekets

trångmål beredd derigenom, att eu del af bokförrådet förflyttades

till ett bredvid nämnda byggnad befintligt stenhus, kalladt

Fiskargången, samt till eu inom sjelfva byggnaden provisoriskt upplåten

lägenhet. Men då det sedermera fanns nödigt att utesluta Kongl. bibliotekets

förråder från de samlingar, som skulle i Nationalmuseibyggnaden

inrymmas, —• i hvilket hänseende Rikets Ständer uti underdånig

skrifvelse den 27 November 1863 yttrade, att Kongl. bibliotheket icke

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

kunde anses i Nationalmuseum vara på sin råtta plats, och att dessutom

detta bibliothek, med afseende på den genomgripande förändring, hvilken

dermed förr eller senare måste vidtagas i anledning af den stärka

tillökning, som i dess samlingar vore att påräkna, lämpligast borde förläggas

till ett ställe, som för en längre framtid lemnade både utrymme

åt dess tillhörigheter och tillfälle för erforderlig utvidgning, — måste

bibliotheket åter frånträda ofvannämnda till dess begagnande upplåtna

lägenheter, utan annan ersättning än den lokal inom kungliga

slottet, som förut varit anvisad åt statens samling af plastiska konstverk

(det s. k. Sten-museum), hvilken lokal ej lemnade mera utrymme

än de frånträdda lägenheterna och följaktligen icke beredde bibliotheket

någon ökad tillgång på förvaringsrum för dess under senare tiden

i mer än vanligt matt utvidgade förråd. Ty detta förråd, som, enligt

anförande till Rikets Ständers Revisorers år 1863 afgifna berättelse om

statsverkets tillstånd och förvaltning, då utgjordes af 120,000 volymer

(deribland ej inberäknade 11,000 häften utaf oafslutade verk och tidskrifter),

7,000 portföljer, innehållande mellan 700,000 och 800,000 småskrifter,

5,500 handskrifter, 214 portföljer med kartor och planscher,

samt en större gravyrsamling, har sedermera, jemte den ständigt fortgående

tillväxten så väl genom de inhemska bokalstren, utaf hvilka ett

exemplar skall till Kongl. bibliotheket aflemnas, som genom inköp af

utländska verk, erhållit eu särskild tillökning genom öfverlemnandet dels

af de icke obetydliga boksamlingarna på Drottningholms och Gripsholms

Kongl. lustslott, dels af den till omkring 15,000 band uppgående Engeströmska

samlingen af böcker och handskrifter in. in. I följd häraf

hafva, i trots af alla de åtgärder, som vidtagits för att till det yttersta

möjliga tillgodogöra det befintliga utrymmet, svårigheterna ständigt ökats.

Den från äldre lider för sin arkitektoniska skönhet befintliga bibliothekssalen

är på ett sätt, som undandöljer hvarje spår af den storartade stilen,

till hela sin golfyta, med blott alnsbreda mellangångar upptagen

dels af höga bokhyllor, dels af parallell med dem ställda bokskåp, dels,

i motsatt riktning mot dem, af lägre hyllor, öfver hvilka slutligen, mellan

de höga hyllorna, äro anbragta föreningsbräden, uppbärande störa

planschverk. Oaktadt alla dessa anordningar, har den Engeströmska

samlingen icke kunnat emottagas i Kongl. bibliothekets lokal och då någon

plats för densamma ej heller funnits att tillgå inom annan staten

tillhörig lägenhet, har utrymme derför måst i enskildt hus beredas, till

följd hvaraf statsverket får vidkännas en hyresutgift af 1,500 Rdr årligen,

hvartill kommer det menliga förhållande, att samlingens afskildhet

från bibliothekets öfriga tillhörigheter försvårar tillsynen öfver

densamma och lemnar föga tillfälle att hålla den tillgänglig för allmän
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

heten. Till de sålunda omförmälda olägenheter, som äro förenade med

Kongl. bibliothekets nuvarande lokal, bör slutligen läggas: att de förnämsta

bokrummen ej kunna uppvärmas och följaktligen äro under större

delen af året o b ogagneligt för annan tjenstgöring än bokutlåningens besörjande,

hvilket fordrar endast kortare stunders vistande derstädes, men

likväl visat sig medföra våda för tjenstepersonalens helsotillstånd; att

tjenstemännens egentliga arbetsrum, hvilka äfven delas af vaktbetjeningen,

äro till utrymmet högst inskränkta och dessutom låga, mörka och

kalla; samt att läsrum för allmänheten, hvarförutan ett offentligt biblothek

ej kan uppfylla sin bestämmelse, i donna lokal alldeles saknas.

Alla dessa olägenheter antydas jemväl i ofvan åberopade anförande till

Rikets Ständers Revisorers berättelse, i hvilket uttalas såsom eu Revisorernas

pligt, ”att framhålla den otjenliga lokal, hvaruti bibliothekets

värdefulla samlingar sig befinna, alldenstund donna omständighet i hög

grad förlamar tjenstemännens verksamhet och snart nog gör bibliotheket

till en ofruktbar institution”, — hvarefter tillägga: ”man har redan sett

sig nödsakad att förvägra besökande tillträde till Bibliotheket, och den

tidpunkt kan ej vara fjerran, då oöfvervinneliga hinder uppstå för eu

fortsatt utlåning. Kan och bör ett riksbibliothek i viss mån anses som

en värdemätare på ett lands litterära ståndpunkt, synes med skål bibliothekets

förflyttande till en tjenligare lokal höra betraktas som en national

angelägenhet.”

I anledning af förberörda omständigheter anbefallde Eders Kongl.

Maijrt genom nådigt bref den 23 September 1864 Öfverintendents-embetet

att afgifva förslag till ny byggnad för Kongl. bibliotheket. Med ledning

af ett utaf bibliothekets styresman meddeladt program och i samråd

med. honom lät Öfverintendents-embetet derefter för ändamålet uppgöra

ritnings- och kostnadsförslag. Enligt dessa förslag, hvilka i underdånig

skrifvelse den 10 Oktober 1865 öfverlemnades till Eders Kongl. Maj:ts

pröfning, skulle byggnaden, ämnad att uppföras hufvudsakligen af sten

och jern, komma att innehålla följande lägenheter, nemligen i souterrainen:

magasiner och plats för värme-apparat, äfvensom bostadsrum för

vaktbetjening in. in., derest sådant kunde pröfvas lämpligt; i bottenvåningen:

två boksalar för Svenska samlingar, en läsesal och en förevisningssal;

i midtelpartiet: expeditions- och arbetsrum, jemte tamburer och

vaktmästarerum; samt i öfre våningen: en enda stor boksal för utländsk

litteratur, hvilken säl ansågs i början behöfva endast till en del inredas,

för att sedermera i mån af behof fullbordas. Till plats för byggnaden

både hos öfverintendents-embetet ifrågakommit: 1) en kronan till inlösen

för 240,000 Rdr erbjuden tomt, utgörande qvarteret »Grönlandet

södra» i Adolf Fredriks församling och belägen mellan Drottning- och

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Holländaregatorna samt Adolf Fredriks Vestra och Södra Kyrkogator;

2) den kronan tillhöriga s. k. Humlegården, och 3) den Stockholms stad

tillhöriga s. k. Sillhofstomten å Blasiiholmen. Sistnämnda plats, der

likväl grundens beskaffenhet ansågs förorsaka en tillökning af 70,000 Rdr

i byggnadskostnad^, blef utaf Öfverintendents-embetet förordad, under

förutsättning att tomten skulle af Stockholms stad till staten upplåtas.

Efter det Eders Kongl. Maj:t, på grund af hvad i donna angelägenhet

förekommit, uti ofvannämnda nådiga framställning föreslagit Rikets

Ständer att till en bibliotheksbyggnads uppförande anvisa för år 1867

ett belopp af 70,000 Rdr, och sedan derefter till Rikets Ständer öfverlemnats

ett af Stockholms stadsfullmägtige afgifvet utlåtande rörande

den väckta frågan om plats för nämnda byggnad å den s. k. Sillhofstomten,

hvari Fullmägtige på anförda skål förklarat donna tomt icke

kunna för sådant ändamål upplåtas, hafva Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse den 16 Juni 1866 förmält, att, oaktadt behofvet af ny byggnad

för Kong], bibliotheket syntes numera vara oafvisligt, och således

hvarje ytterligare uppskof med donna frågas afgörande otvifvelaktigt

skulle föranleda väsendtligen olägenheter, Rikets Ständer likväl funnit sig

förhindrade a-tt bevilja det äskade anslaget, enär plats för byggnaden

icke vore bestämd och dessutom en fullt ändamålsenlig bibliotheksbyggnad

ansågs kunna åstadkommas med vida mindre kostnad än den föreslagna;

anhållande Rikets Ständer, att Eders Kongl. Magt täcktes låta

utarbeta och för kommande riksdag framlägga fullständigt förslag till

ny sådan byggnad, uppgjordt med iakttagande af all den sparsamhet,

som med byggnadens varaktighet och ändamålsenliga anordning vore

förenlig.

Öfverintendents-embetet, som fatt sig anbefaldt att i samråd med

Kong!. Bibliothekarien uppgöra det ytterligare förslag, hvarom Rikets

Ständer sålunda gjort framställning, har den 6 November 1866 i ämnet

afgifvit underdånigt Utlåtande, hvari, beträffande först platsen för ifrågavarande

byggnad, anförts, att vid valet mellan de tvenne af ofvan uppgift

platser, som återstodo att för ändamålet påräkna, nemligen qvarteret

»Grönlandet södra» och Humlegården, Öfverintendents-embetet ansett

den förstnämnda, till följd af åtskilliga dervid förekommande betänkligheter,

bland hvilka det höga inköpspriset, 240,000 Rdr, icke höra

förordas, utan företrädet gifvas åt Humlegården, hvilken eger fördelarne

åt fritt läge, fast byggnadsgrund och vidsträckt utrymme, hvartill komme

att dess begagnande skulle medföra minsta kostnad, emedan densamma

redan tillhör kronan. Vidkommande derefter Rikets Ständers anhållan

om uppgörande af nytt förslag till bibliotheksbyggnad med iakttagande

af all den sparsamhet, som vore förenlig med byggnadens varak
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

låghet och ändamålsenliga anordning, har Ofverintendents-embetet i afseende

på de redan upprättade ritnings- och kostnadsförslagen anfört,

att, hvad angår de tvenne omständigheter, af hvilka byggnadskostnaden

hufvudsakligen berodde, nemligen husets storlek och konstruktionssätt,

den förra blifvit lämpad efter de fordringar på utrymme, som Kongl.

Bibliothekets styresman uppställt såsom vilkor för byggnadens ändamålsenlighet,

med beräkning af minsta möjliga volymantal för boksamlingens

fortgående tillökning samt med iakttagande af största sparsamhet beträffande

utrymmet, i hvithet hänseende äfven tjenat till efterrättelse

den erfarenhet, som vunnits vid dylika byggnadsföretag i främmande

länder; -— att berörda förslag icke afsåge några öfverflöds- eller praktlägenheter,

någon stor trappa, några boställen o. s. v., varande bokförråden

sammanträngda till den minsta rymd de möjligen kunde vidtaga,

hvarjemte läsrum för allmänheten, likasom tjenstemännens arbetsrum,

vore föreslagna till minsta möjliga antal, och att följaktligen, då byggnadens

hufvudform — den enkla parallelogramen — med sina ytterst

få skiljemurar icke kunde vidare förenklas, och ingen onödig kostnad

uppkomme genom öfverflödigt tilltagna och oanvändbara höjdmått, någon

nedsättning i byggnadssumman ej stode att vinna genom en förändring

af hufvudanordningarna i planen; — att, i fråga om inredningsarbetena,

dessa visserligen vore dyrbara till följd af de beräknade jernkonstruktionerna

för byggnadens så väl taklag som hyllinredning, men

att, då härvid för kostnadsberäkningarna lagts till grund Engelska jernvarupris,

hvilka i betydlig mån understege de Svenska, någon nedsättning

i förslaget öfver dessa jerneffekter ej syntes böra ifrågakomma,

hvadan, derest besparing måste sökas i afseende på inredningens arbetsposter,

eu sådan, enligt Ofverintendents-embetets åsigt, endast kunde

tillvägabringas derigenom, att taklag och bokhyllor gjordes af trä i stället

för jern, samt att bjelklag anbragtes i stället för hvalf: eu åtgärd,

hvarigenom dock hela systemet för byggnaden skulle rubbas, dess konstruktion

återfalla till förgångna tiders icke ändamålsenliga anordningssätt,

den i förslaget sökta, högst betydliga rumbesparingen jemte deraf

beroende hushållning med materialier tillintetgöras och den större säkerheten

mot eldfara försvinna, utan att likväl kostnadsnedsättningen,

uppgående måhända till 40 ä 50,000 Rdr, blefve så väsendtlig, att för

densammas åstadkommande borde åsidosättas de fördelar, som numera

anses vara från en ändamålsenlig bibliotheksbyggnad oskiljaktiga och

utan hvilka en dylik byggnad svårligen kunde blifva annat än förfelad;

— att, hvad beträffar säd an e till byggnaden hörande delar, på hvilka

dess fasthet och nytta icke berodde, nemligen de i förslaget afsedda arkitektoniska

prydnaderna, kunde åtskilliga gipsorneringar, äfvensom kan
-

*

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

47

delabrarna vid porten, fontänerna samt de föreslagna »pots ä fen» utelemnas,

hvarigenom någon besparing skulle vinnas, dock ej till högre

belopp än 6,300 Rdr; — och slutligen att, då nyssnämnda summa vore

allt hvad utan menlig inverkan på byggnadens varaktighet och ändamålsenlighet

kunde från den gjorda kostnadsberäkningen afdragas, Öfverintendents-embetet

funnit enda sättet att bereda någon väsendtligare,

om äfven endast tillfällig, besparing i byggnadskostnad^ bestå deruti,

att, så framt sådant vore med bibliothekets samlingars ändamålsenliga

ordnande förenligt, byggnadens båda ändar, utan förändring af densammas

planindelning och höjdmått, blefve till större eller mindre del afkortade,

och således fortsättningen öfverlemnad åt framtiden. Den besparing,

som såmedelst kunde vinnas, skulle, enligt Öfverintendents-embetets

beräkning, utgöra omkring 2,624 Rdr för hvarje längdfot af byggnaden

jemte dess inredning i hela afskärningsarean.

Beträffande den af Ofverintendents-embetet sålunda väckta fråga

om byggnadens förkortning har Kongl. Bibliothekarien uti infordradt

underdånigt utlåtande yttrat, att genom en sådan åtgärd den arkitektoniska

öfvcrensstämmelsen mellan byggnadens midtel- och sidopartier skulle

uppoffras, men att för öfrigt något hinder för berörda afkortning icke

funnes, hvarken i husets konstruktion eller i planen för samlingarnas

och arbetsrummens anordnande; dock borde, så framt de för läsesalen

och den Svenska samlingen bestämda lokalerna icke skulle redan från

början blifva för små, ifrågavarande åtgärd sträcka sig endast till utelemnande

af de två yttersta, mot hvarandra svarande fönstren å byggnaden,

så att hela det i ritningsförslaget afsedda antal fönster blefve

minskadt från 25 till 23 i raden, hvarigenom husets längd komrae att

förkortas med 11 fot åt hvardera ändan, eller med tillsammans 22 fot.

Då, såsom redan blifvit, ådagalagdt, de dyrbara samlingarna i Kongl.

Bibliotheket — hvilket i sjelfva verket är att anse såsom ett Riksbibliothek

— icke kunna behörigen vårdas, än mindre på ändamålsenligt sätt ordnas

och göras för allmänheten tillgängliga uti den otillräckliga och olämpliga

lokal, der de nu äro inrymda, och då den stärka tillväxt, som dessa

samlingar alltjemt vinna dels genom inköp af utländska verk, dels genom

emottagande af den inhemska pressens årligen förökade alster, hvartill

under senaste tiden kommit öfverlemnandet af andra, betydliga bokförråd,

gör nödvändigheten af en ny, efter behofvet anpassad lokal för

berörda samlingar allt mera tvingande, och då det undantagstillstånd, i

hvilket detta bibliothek befinner sig, ett tillstånd, till hvilket något motsvarande

knappt torde finnas i något annat land, är af den beskaffenhet,

att, enligt hvad Bibliothekarien yttrat, inom några få år ingå böcker vidare

skulle kunna i bibliotheket inträngas, och detsamma måste för allmän
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

heten tillslutas, har jag, i betraktande af denna institutions höga betydelse

för den nationel bildningen äfvensom af Riksdagens på grund

deraf hos Eders Kongl. Makt anmälda åsigt, att hvarje ytterligare uppskof

med denna frågas afgörande måste vara med väsendtlig olägenheter

förenadt, ansett mig icke höra längre dröja med den underdåniga

hemställan, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig

proposition om anvisande af nödiga medel till en byggnad för detta

bibliothek. Beträffande platsen för denna byggnad får jag, på de skäl

Öfverintendents-embetet anfört, tillstyrka att den s. k. Humlegården må

dertill bestämmas, helst Kongl. Bibliothekarien, som tillförene väl vitsordat

Humlegårdens synnerliga lämplighet med afseende på fordringarne

för bibliothekslokalen i och för sig betraktad, men byst betänkligheter

mot nämnda plats, i anseende till dess betydliga aflägsenhet från stadens

medelpunkt, numera, sedan den allmänna rörelsen tagit en afgjord

rigtning äfven åt detta håll och traktens bebyggande småningom fått

och alltjemt får eu större utsträckning, ansett det aflägsna läget blifva

af allt mindre betydelse, och derföre instämt i Ofverintendents-embetets

förord för ifrågavarande byggnadsplats. — Angående åter den beräknade

byggnadskostnaden, så torde man böra rätteligen skilja mellan den del

deraf, som afser husets grundläggning och konstruktion, efter den ursprungliga

planen utgörande ett belopp af 544,266 Rdr 97 öre, och den

kostnad, som belöper sig för inredningen, och som uppgår till en summa

af 198,287 Rdr 3 öre. Om från förstnämnda summa afdrages dels den

till 6,300 Rdr beräknade kostnaden för de i ritningsförslaget afsedda arkitektoniska

prydnaderna, hvilka, enligt hvad öfverintendents-embetet

yttrat, skulle kunna utelemna^, och dels det belopp, som kan besparas

genom det ifrågasätta __ borttagandet af 22 fot af byggnadens längd,

hvilket belopp, enligt Öfverintendent-embetets antagande af 2,624 Rdrs

besparing för hvarje fot, uppgår till 57,728 Rdr, så återstå 480,238 Rdr

97 öre såsom den summa, hvilken efter sparsammaste beräkning funnits

erforderlig för ifrågavarande byggnads grundläggning och konstruktion;

och endast donna summa synes mig höra för närvarande begäras. Då

kostnaden för byggnadens grundläggning är beräknad till icke fullt

35,000 Rdr och, om arbetena under första året inskränkas till planering,

gräfning och uppmurande af grunden, ett tillägg af 10,000 Rdr till detta

belopp synes vara erforderligt för att bestrida sådana kostnader som

möjligen i sammanhang med grundens läggande kunna blifva nödiga,

hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att till uppförande af ny byggnad för Kong], bibliotheket

bevilja till en början 480,238 Rdr, hvarutaf 45,000 Rdr att under år

1871 utgå.

23:o.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. No 1 om Statsverket 1870.

49

23:o.

Det vid föregående Riksdagar från och med år 1864 beviljade re-/tof/a0. tm f°rservationsanslag

af 10,000 Rdr årligen till förbättring af de svagast af-jvagasta/dnalönade

komministrars och kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters

vilkor, hvilket anslag icke medgifvet vidare löneförbättring

för ofvannämnda ecclesiastika tjensteman än att för sådana tjensteinnehafvare,

hvilkas löner i betydligare mån understigit 700 Rdr, löneförmånerna

för hvardera af åren 1864, 1865 och 1866 uppbringats till

ungefärligen detta belopp och sedermera, efter det åtskilliga af de prestviga

lägenheter, hvilkas innehafvare under nämnda år varit i åtnjutande

af lönetillskott, dels af vederbörande löneregleringsnämnder föreslagits

till indragning, dels enligt fastställda löneregleringar blifvit försedda

med tillräckligare inkomster, för hvardera af åren"l867 och 1868

kunnat förhöjas till omkring 725 och för år 1869 till omkring 755 Rdr,

har för innevarande år, med tillägg af de å ifrågavarande anslag för

åren 1864—1868 reserverade behållningar af tillsammans 3,533 Rdr 87

öre, visserligen lemnat tillgång till ytterligare förhöjning i de svagaste

lönerna, dock så oansenlig, att dessa löner icke kunnat uppbringas till

högre belopp än omkring 820 Rdr; — Och då alltså behofvet af ifrågavarande

anslag måste anses fortvara samt den anbefallda regleringen

af presterskapets löner icke ännu på någon tid kan hinna genomföras,

finner jag mig deraf föranlåten i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i likhet med hvad föregående

år egt rum, för år 1871 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 Rdr, att

till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters

samt pastorats- och sockenadjunkters lönevilkor af Eders Kongl.

Maj:t användas, med iakttagande, såsom hittills, att löneförbättring icke

kommer någon till godo, hvars tjenst vederbörande löneregleringsnämnd

ansett böra vid innehafvarens afgång indragas.

27:o.

Vid flera föregående riksdagar har i enlighet med Kongl. Maj:ts Anslag tm mderom

gjorda framställning ett anslag af 20,000 Rdr om året beviljats

till understöd åt sådana församlingar, hvilka till följd af fattigdom icke tö

kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare./^"^.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Anslag till un

der visning i

trädgårdsskötsel

vid folkskolelärareseminarierna.

50 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

De sednare årens stegrade fordringar på folkundervisningen hafva medfört

ännu större omkostnader för församlingarne, och de fattigare bland

dem, som länge behöft särskilda understöd för det ifrågavarande ändamålet,

kunna nu än mindre hjelpa sig med egna ringa tillgångar. Vid

den sednast verkställda fördelningen af det ifrågavarande anslaget uppgick

antalet församlingar, som deraf erhöllo del, tillsammans i hela riket

till 451, och har, i anledning af gjorda underdåniga framställningar,

under sistförflutna liksasom under föregående år anslagets hela belopp

blifvit utdeladt. Då behofvet för den närmaste framtiden utan

tvifvel är oförminskadt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå, att ett belopp af 20,000 Rdr anvisas för år 1871 att af Kongl.

Maj:t disponeras till understöd åt sådana församlingar, som till följd af

fattigdom ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.

28:o.

Sedan sistlidne riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga

framställning, anvisat 4,500 Rdr till bestridande dels af utgifterna under

nämnde år för undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminarierna i

Linköping och Lund, dels för undervisningens i detta ämne fullständigare

ordnande vid något af de öfråga seminarierna, har Eders Kongl.

Maj:t anbefallt vidtagande af förberedande åtgärder för en dylik anordnings

genomförande vid seminariet i Skara och är till trädgård derstädes

inköpt ett lämpligt jordland, äfvensom medel blifvit anvisade till

jordens beredning för trädgårdens anläggande.

Genom de anordningar som under föregående år blifvit vidtagna

vid seminarierna i Linköping och Lund och under sistlidna år vid seminarium

i Skara för undervisningen i ifrågavarande läroämnen, har en

början blifvit gjord att bereda blifvande folkskolelärare och lärarinnor

både en grundligare teoretisk skicklighet och en säkrare praktisk öfning

i trädgårdsskötsel och trädplantering, hvilken förbättring otvifvelaktigt,

då dylika anordningar hinna att jemföras vid alla rikets seminarier,

skall kraftigt bidraga till höjande af allmogens insigt i donna hushållningsgren

och derigenom utöfva ett välgörande inflytande på landets

kultur.

Det är emellertid af stor vigt att vid de seminarier, der en dylik

anordning redan blifvit genomförd, tillfälle beredes till undervisningens

fortsätta meddelande i samma omfång och fullständighet, som nu

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

blifvit börjadt, och sålunda en ökad erfarenhet jemte en säkrare insigt

i den metodiska behandlingen af detta läroämne må vinnas, och får jag

på grund deraf i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte

genom nådig proposition af Riksdagen begära att för ifrågavarande ändamål

för 1871 anvisas samma belopp som för innevarande år blifvit anslaget,

eller 4,500 Rdr.

29:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Wexiö vid två föregående Andag un

tillfällen gjort underdånig framställning om behofvet af en egen lokal LULL,

för folkskolelärareseminarium derstädes och dervid anfört, bland annat: senlZ%!''

att lokal för donna läroanstalt, enär någon staten tillhörig byggnad ej

funnes att tillgå, måst förhyras i ett enskild! hus; att deu förhyrda lokalen,

hvilken vore den enda som kunnat erhållas, ej lemnade tillräckligt

utrymme för seminariets elever, hvilkas antal höstterminen 1868

uppgått till 105; att rummen derstädes ej vore lämpliga för undervisningens

behöriga anordning, samt att seminariets öfningsskola måst inrymmas

i en särskild från seminariet aflägsen lägenhet.

I underdånig skrifvelse den 27 November 1869 har Domkapitlet

gjort förnyad hemställan rörande behöfligheten af en egen lokal för

donna läroanstalt, och dervid i afseende på den nuvarande lokalens

■olämplighet vidare andragit: att samtliga lärorummen voro låga och

för sitt ändamål otillräckliga samt, med undantag af ett, försedda med

fönster från olika sidor, hvaraf uppkomme eu för åtskilliga öfningar

hinderlig, falsk dager; att samlingssalen, som äfven måste begagnas

till lärorum, ej lemnade utrymme för alla läroverkets elever,

så att störa svårigheter uppstode vid alla gemensamma öfningar; att

i de qväfva och öfverfyllda rummen ofta utvecklade sig en osund

luft, som menligt inverkade på lärares och lärjungars helsa, och till

följd hvaraf bröstsjukdomar, särdeles under höstterminerna, då luften

vore tyngre, varit mycket allmänna bland eleverna; att lokalen vore

belägen i eu af allmoge och förmån mycket besökt gård, hvarigenom

icke blott den för läro inrättningen önskvärda snyggheten gjordes omöjlig,

utan äfven stundom hinder förorsakades för sjelfva undervisningen;

att derstädes icke funnes någon plats för lärjungarnes rörelser

i fria luften under deras fristunder och för öfningar i gymnastik och

vapenföring, och att Seminarii öfningsskola, enär tjenlig lägenhet dertill

ej på närmare håll kunnat erhållas, mast förläggas i en aflägse

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

stadsdel, hvarigenom ej blott tillsynen försvårades, utan äfven tid borttoges

från sjelfva lektionerna, då eleverna dagligen måste gå mellan

skolan och seminarium; — och har Domkapitlet på grund häraf, och

då det vore ovisst huruvida den nu begagnade lokalen, som ehuru bristfällig,

dock vore den enda tillgängliga, fortfarande finge behållas eller

komme att af den nuvarande egaren försäljas, hvarigenom verklig förlägenhet

kunde uppkomma att för seminariet erhålla några lärorum,

i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen

gorå nådig framställning om anvisande af de för en ny seminariibyggnad

i Wexiö med tillhörande uthus, uppvärmnings- och luftvexlingsapparat

samt inköp af tomt och trädgårdsland behöfliga medel.

Domkapitlet har derjemte föreslagit, att lärohuset, enär dess byggande

af trä ej vore ändamålsenligt och till följd af de på ett trähus

ofta behöfliga reparationer inom några år skulle medföra lika störa

kostnader som en stenhusbyggnad, måtte få uppföras af sten i öfverensstämmelse

med det förslag till normalritning för seminariibyggnader i

riket, som blifvit af dertill förordade komiterade upprättadt; och ehuru

kostnaden för en del byggnadsmaterialier, enligt ett Domkapitlet meddeladt

yttrande af sakkunnig och vid byggnadsföretag i orten van person,

skulle kunna derstädes anskaffas till billigare pris än som i förslaget

upptagas, har Domkapitlet dock, enär andra materialier deremot

ansågos blifva så mycket dyrare, beräknat för ändamålet erfordras ett

statsanslag till samma belopp, som komiterade föreslagit, eller 50,584

Rdr, hvartill komme lösen för jord till tomt för byggnaden och till

trädgårdsland 3,000 Rdr.

På grund af hvad Domkapitlet sålunda anfört, och då det för eu

allmän läroinrättnings framtida bestånd och ändamålsenliga utveckling

är af synnerlig vigt att hafva en egen lokal, som för sitt ändamål behörigen

ordnas, så att undervisningen i alla läroämnen kan utan yttre

hinder fullständigt utföras och i säker ordning uppehållas, får jag i

underdånighet tillstyrka nådigt bifall Domkapitlets hemställan; men då

byggnadsföretaget ej kan fullständigt utföras under det första året, och

till en början endast behöfvas medel för inköp af jord, och byggnadsmaterialier

samt grundens läggande, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att af förutnämnda belopp anvisa för år

1871 endast 20,000 Rdr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga JProp. N:o 1 om Statsverket 1870.

53

30:o.

Uti memorial den 10 sistlidne December har Ordföranden i Eders Anslag för

Kong]. Maj:ts Sundhetskollegium, Generaldirektören N. J. Berlin, under- kollegium.

dånigst anhållit, att, enär de förhållanden utan förändring fortfore, under

Indika föregående riksdagar, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition,

beviljat så väl för åren 1864-—1870 ett ärligt lönetillskott af

8,000 Rdr till fördelning emellan Sundhetskollegii ordförande, ledamöter

och tjensteman, på sätt Eders Kongl. Maj:t funne godt derom i nåder

bestämma, som ock för åren 1867—1870 en lönetillökning af 50 Rdr åt

kollegii förste vaktmästare, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till den nu

sammanträdande Riksdagen gorå framställning derom, att förutnämnda

belopp, 8,050 Rdr, må på samma vilkor som förut fortfarande utgå

äfven under året 1870; —- Och får jag i underdånighet hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att omförmälda tillökning

i anslaget för Sundhetskollegium, 8,000 Rdr, må jemväl för år

1871 ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, äfvensom förste vaktmästarens

lön för samma tid ökas med 50 Rdr.

31:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Vetenskapsakademien i skrifvelse den Anslag uu

10 sistlidne November underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 Rdr, origmaimäimnsom

Akademien under flere år fatt uppbära till anskaffande af originalmålningar

af växter ur Sveriges flora och till utgifvande af teckningars?»-^«/

utaf zoologiska föremål, fortfarande vore af behofvet påkalladt, och zoologiska

detta icke endast för det ändamål, hvartill anslaget ursprungligen afsetts,

nemligen bekostande af svampmålningar, utgrina under ledning af

professoren Elias Fries, utan äfven och ännu mera för att kunna utföra

det alltjemt tillväxande antal naturhistoriska planscher, hvilka Akademien

årligen hade att såsom illustrationer till sina skrifter offentliggöra;

hvarföre Akademien anhållit, att nådig framställning hos Riksdagen

måtte göras om nämnda anslags beviljande äfven för nästkommande

år; — Och anser jag mig höra tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 1,200 Rdr finge äfven under

år 1871 för ifrågavarande ändamål utgå till Vetenskapsakademiens

förfogande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

32:o.

Anslag för Vid underdånig anmälan om det för handen varande behofvet af

statsanslag för år 1870 åt hospitalen i riket, hemställde Serafimer-ordensgillet

uti skrifvelse den 28 September 1868, bland annat, att det kreditiv,

som till förstärkning af hospitalsfonden under föregående år anvisats

att utgå med 100,000 Rdr, måtte förhöjas till 110,000 Rdr, äfvensom

att ett särskild!! belopp af 100,000 Rdr måtte för en gång beviljas

till betäckande af en uti nämnde fond uppkommen brist; men enär

Eders Kongl. Näjd, genom särskilda under tiden fattade nådiga beslut,

meddelat föreskrift om förhöjning så väl i de afgifter, som för vård af

sinnessjuke skulle under de närmast följande fem åren till hospitalen

erläggas, som ock i det årliga ersättningsbelopp, som borde för vansinniga

brottslingars vård och underhåll å hospitalen utgå, samt erfarenheten

ännu icke hunnit visa dessa besluts inverkan på hospitalsfondens

ställning, faun Eders Kongl. Näjd, i betraktande jemväl af den inskränkning

i utgifterna, som de finansiella förhållandena påkallade, Sig höra

vid sistlidna års riksdag åska allenast ett anslag till hospitalsfondens

förstärkning under år 1870 af 120,000 Rdr, hvilket belopp ock blifvit

af Riksdagen för sådant ändamål anvisadt.

Uti den underdåniga framställning Serafimer-ordens-gillet sedermera,

den 3 sistlidne November aflåtit i fråga om hospitalsfondens nuvarande

ställning och behof af allmänt understöd för tiden närmast efter år

1870, har Serafimer-ordens-gillet anfört, att någon på afslutad räkenskap

grundad erfarenhet icke ännu kunnat i detta afseende vinnas, men

att, sedan det för intagning å hospitalen bestämda antal patienter blifvit

minskadt, äfvensom ersättningen för tredje klassens sinnessjuke och

för kriminalpatienterna ökats, hvartill komme att prisen för patienternas

utspisning nedgått, det ville synas såsom något särskild!! extra tillskott

ej nu herde ifrågakomma, derest 1871 års anslag till hospitalsfondens

förstärkning bestämdes till beloppet lika med det som skall för år 1870

utgå; med anledning hvaraf Serafimer-ordens-gillet, i ändamål att söka

upprätthålla hospitalförvaltningens jemna gång, funnit sig för närvarande

höra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet endast begära, att nådig

framställning måtte hos nu sammanträdande Riksdag göras om beviljande

för år 1871 af ett extra anslag till allmänna hospitalsfondens förstärkande

af 120,000 Rdr.

Härjemte har Serafimer-ordens-gillet anmält behof af anslag för

fullbordande af det under byggnad varande hospitalet å Hisingön vid

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bil. N:o 7 till Kong!. Majtfs Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Göteborg, för hvars uppförande, enligt den med tillämpning af det nya,

så kallade paviljons-systemet uppgjorda och af Eders Kongl. Näjd den

14 Augusti 1867 fastställda byggnadsplan, kostnaden blifvit beräknad

att uppgå till 532,730 Rdr 19 öre, och har Serafimer-ordens-gillet härvid,

med tillkännagifvande att entreprenadkontraktet blifvit år 1868 afslutadt

om uppförande af byggnaderna, fullständigt färdiga och inredda,

emot ersättning, i ett för allt, af 449,700 Rdr, samt att arbetet på grund

deraf sedermera alltjemnt fortgått, tillika meddelat, följande beräkning

af det behof af statsanslag, som ytterligare förefunnes för fullbordande

ifrågavarande byggnad sföretag.

Af nyssnämnda entreprenadsumma både för åren 1868—69 redan

utbetalts tillsammans......................................................................... 179,880: —

och egde entreprenören, enligt kontraktet, ytterligare utbekomma

år 1870............................................................................. 134,910: —

» 1871............................................................................... 893,10: —

» 1872..................................................... 44,970: —

Rdr 449,700: —

hvarförutom följande utgifter egt ruin:

för inköp af hemmanet Stenhagen, derå hospitalet nu bygges,

undersökningar på stället, särskilda ritningars upprättande

m. in.............................................................................

» platsens erforderliga dränering och dermed sammanhängande

vattenledning utomhus, terrasseringsarbeten

samt en oundviklig väg- och broanläggning emellan

nämnda hemman och närmaste häradsväg, jemte inge
niörers

arvode m. in..................................................................

» pålning, som under arbetets fortgång funnits nödvändig

till förstärkning af grunden för alla stenhusen...............

och vore i (ifrigt att emotse följande kostnader:

» återstående schaktnings- och planeringsarbeten samt

vattenledningen ordnande inomhus jemte ångpanna,

stängsel mot grannar in. in., omkring................................

» aflöningar till eu under hela byggnadstiden öfvervakande

arkitekt, eu arbetsinspektor och en räkenskapsförare,

omkring...........................................................................................

35,226: 89.

33,075: 43.

38,494: 40.

28,870:

13,000: —

Tillsammans Rdr 598,366: 72,

hvilken summa ansetts höra jemnas till......................... Rdr 599,000: —

hvaraf dock närmare 70,000 Rdr, såsom motsvarande kostnaderna för

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Anslag till

en t Skö/de inrättad

anstalt

för sinnesslöa

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

väg- och broanläggningen och grundförstärkningen, icke varit eller kunnat

vara uti den fastställda byggnadsplan!! afsedda;

Och som för nu ifrågavarande ändamål blifvit vid föregående riksdagar

anvisade tillhopa.............................................................. Rdr 465,000:

med hvilket belopp Rikets Ständer ansett den väsendtligaste delen af

den nya hospitalsanläggningen kunna utföras och byggnaden bringas

under tak,

men den uti byggnadsplan!! beräknade kostnads
summa

......................................................................................... Rdr 532,730: 19,

öfverskjuter berörde anslag......................................................... 465,000:

med....................................................................................................... 67,730: 19,

blefve, om härtill läggas kostnaderna för omförmälda extra

arbeten, nära 70,000 Rdr, här beräknade till endast............

dessa två sistnämnda summor, tillsammans.............................

det belopp, som utöfver redan anslagna...................................

66,269: 81,

134,000: —

465,000: —,

skulle erfordras för att icke allenast bringa hospitalsbyggnaderna under

tak, utan äfven få dem fullständigt inredda och med erforderlig

vattentillgång försedda samt hela lägenheten torrlagd, ordnad och genom

väg satt i förbindelse med närmaste stad.

Med stöd af donna utredning hav Serafimer-ordens-gillet underdånigst

hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för fullbordande af

donna sjukvårdsanstalt hos Riksdagen åska ett ytterligare anslag af

134.000 Rdr, att, i män af behof, utgå under åren 1871 och 1872.

I anledning af Serafimer-ordens-gillets ifrågavarande framställning

får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att till hospitalsvården bevilja för 1871 ett anslag af

120.000 Rdr, äfvensom att Eders Kongl. Magt behagade gorå nådig

framställning derom, att till fortsättning af Göteborgs hospitalsbyggnad

måtte för år 1871 anvisas ett anslag, hvars belopp, med afseende

å hvad till arbetets fortgång under samma år erfordras, torde kunna

bestämmas till 50,000 Rdr.

33:o.

I anledning af en hos sistlidne riksdag gjord enskild framställning

om anvisande af bidrag för ett i Slcöfde stad inrättadt idiot-barnhem

har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

bär Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 13 Maj nästlidet år anfört,

att, enär de upplysningar, som i ämnet blifvit meddelade, synts antyda,

att ifrågavarande uppfostringsanstalt väl förtjenade att understödjas,

Riksdagen, som emellertid ansett sig icke böra utan närmare utredning

för sådant ändamål anvisa statsmedel, anhölle, det täcktes Eders Kongl.

Maj:t, efter vederbörandes hörande, taga i nådigt öfvervägande, om icke

donna anstalt må anses förtjent af allmänt understöd.

Af den utredning Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs

län och Domkapitlet i Skara stift, till följd af erhållen nådig remiss,

meddelat rörande ifrågavarande anstalts uppkomst och utveckling,

jemte hennes verksamhet och ekonomiska ställning, inhemtas hufvudsakligen,

att donna inrättning, som år 1866 blifvit af Emanuela Earlbe

ck grundad i mera inskränkt omfattning, emellertid till följd af stiftarinnans

menniskovänliga och uppoffrande bemödanden fortgått med

en alltmera utvidgad verksamhet, så att derstädes vid slutet af Augusti

månad 1869 vårdades 16 idiotbarn, hvilkas antal, efter det ansökningar

om plats för ytterligare 88 sådana barn inkommit, blifvit ökadt, från

och med den 1 Oktober sistberörda år, till 25; att inom anstalten syntes

vara på ett ändamålsenligt sätt sörj dt för barnens utveckling i andligt

och kroppsligt afseende, hvithet äfven haft till följd att de barn,

som en längre tid derstädes åtnjutit vård, undergått betydlig förbättring

genom visad Öppenhet, lydnad och renlighet, samt ådagalagd håg så

väl för boklig undervisning, som kroppsligt arbete, samt att, enligt hvad

eu den 28 Augusti 1869 uppgjord beräkning utvisade, anstaltens in
-

komster belöpte sig till:

afgift för ett barn.................................... Rdr 400

» » fem d:o, hvarje å, 300 Rdr » 1,500

» » tre d:o, hvarje å 200 Rdr » 600

» » två'' d:o, hvarje å 100 Rdr » 200

» » ett d:o .................................... » 80

» » ett d:o .................................... » 75

» » ett d:o ................................... » 30

två frielever ..........................L » —

Summa sexton barn Rdr 2,885

hvaremot utgifterna för hyra, barnens underhåll, lärares och tjenstehjons

löner in. in. uppgingo till ett sammanlagd t belopp af 11,340

Riksdaler; och som ifrågavarande barnhem i fullaste mening vore inrättadt

i mensklighetens intresse och måste betraktas såsom en verklig

räddningsanstalt för de derstädes vårdade olyckliga barn, hos Indika

förståndets sista gnista syntes hafva utslocknat och endast genom en lika

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

kärleksfull som outtröttlig omvårdnad kunde åter väckas till lif, hafva

så väl Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande som Domkapitlet vitsordat

anstalten vara val förtjent af allmänt understöd, och följaktligen

tillstyrkt, att erforderligt statsanslag måtte henne beredas.

Serafimer-Ordens-Gillet, hvars yttrande i ämnet jemväl infordrats,

har i underdånig skrifvelse den 13 nästlidne December upplyst, att anstalter

för vård och uppfostran af idiotiska barn först under senare

lider blifvit inrättade inom åtskilliga af Europas länder; att den första

anstalt i denna riktning, som väckt någon allmännare uppmärksamhet,

blifvit för omkring 20 år tillbaka ordnad i Schweitz på Abendberg i

närheten af Interlaken, hvarefter dylika anstalter inrättats i England

och andra stater dels genom enskildas bemödanden, och dels medelst

statsbidrag, men att uti de skandinaviska rikena hitintills funnits blott

en enda så beskaffad inrättning, nemligen i Köpenhamn; och emedan ifrågavarande

anstalter, om än vederbörande Landsting kunde synas i första

rummet åligga att dem understödja, likväl närmast vore jemförlig

med de flerestädes. inom riket befintliga privatanstalter för döfstummas

uppfostran och undervisning, samt dessa ansetts förtjent^ af understöd

med statsmedel, har Serafimer-ordens-gillet i underdånighet tillstyrkt,

att till stiftarinnan af idiot-barnhemmet i Sköfde, Emanuela Carlbeck

måtte beviljas ett ärligt understöd, beräknadt efter 100 Rdr för hvarje

under året der underhållet idiotiskt och medellöst barn, dock icke för

flera sådana än 25, såsom varande det högsta antal elever, som i denna

anstalts närvarande skick syntes kunna lämpligen der vårdas.

Lika med bemälde embetsmyndigheter anser jag giltiga skål förefinnas,

att denna välgörande anstalt måtte erhålla understöd af allmänna

medel, hvarföre jag ock i underdånighet tillstyrker, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att 2,500 Rdr för år 1871 anvisas på

, extra stat såsom understöd för idiotanstalten i Sköfde att utgå med

100 Rdr för hvarje der intaget medellöst barn.

34:o.

Anslag/er den i Sedan riksdagen för år 1870 anvisat ett extra statsanslag af 8,500

rättade sjuk- Rdr såsom bidrag till fullbordande af ett i grannskapet af Jerfsö provlrsomr

uhä.f- vin cial-1 äkar estati on anlagd t sjukhem för personer i Helsinsdand, behäf
t(((Je

iffl e CD

spetälska, tade med sjukdomen spetälska, samt deras skötsel och vård, under förbehåll

att Gefleborgs läns landsting till samma ändamål bidroge med

3,000 Rdr, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse

den 5 nästlidne December, i sammanhang med anmälan att be
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof . N:o 1 om Statsverket 1870.

rörda för statsanslagets åtnjutande stadgade vilkor vore af landstinget

uppfyldt, gjort underdånig framställning derom, att erforderligt ärligt

anslag af statsmedel måtte för sjukhemmets behöriga handhafvande äfven

framgent anvisas och varda å ordinarie stat uppfördt; i hvithet afseende

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfverlcmnat ett af Direktionen

för sjukhemmet uppgjordt förslag, enligt hvithet efter sjukhemmets

fullbordande år 1870 de årliga utgifterna för vård och underhåll,

som derstädes komme att lemnas åt 25 sjuke, beräknats uppgå till

8,850 Rdr.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Sundhetskollegium

anfört, att, enligt vederbörande provincial-läkares rapport för år

1868, de af spetälska angripnes antal inom provinsen Helsingland vid

årets början utgjorde 68, att af dessa under året 8 aflidit, hvaremot 5

tillkommit, så att vid årets slut 65 funnits qvar under behandling, af

Indika 82 vore arbetsföra och 36 till arbete oförmögna; och som det

vore af synnerlig vigt, att ifrågavarande anstalt, der de sjuke kunde

påräkna eu vida ändamålsenligare vård, än som i allmänhet kunde dem

beredas i deras hem, blefve försatt i stånd att i vidsträcktaste män utveckla

sin verksamhet, hvaraf de mest fördelaktiga''verkningar till sjukdomens

hämmande med skäl vore att förvänta, äfvensom med särskild!

fästadt afseende å donna sjukdoms beskaffenhet och de störa svårigheter,

som äro förenade med eu ändamålsenlig skötsel och vård af de

dermed behäftade personer, har Sundhetskollegium ansett staten ej höra

undandraga sig att lemna nödigt bidrag, på det att dessa beklagansvärda

sjuke måtte erhålla tjenlig vård och verksamma åtgärder vidtagas

mot sjukdomens utbredning.

Då emellertid någon bestämd erfarenhet ännu ej vunnits, hvaruppå

eu noggrann beräkning af kostnaden för sjukhemmets underhåll kunde

grundas, samt ibland dem, Indika der komme att söka vård, sådane,

som befunne sig i bergliga lefnadsvilkor, syntes ej böra helt och hållet

befrias ifrån afgift, hvarigenom inrättningen ock kunde påräkna någon

inkomst, har Sundhetskollegium ansett sig höra Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande» berörda framställning för närvarande endast så till

vida förorda, att Eders Kongl. Maj:st täcktes till Riksdagen aflåta nådig

proposition om anslag åt ifrågavarande sjukhem för år 1871 till samma

belopp, som ursprungligen för ändamålet af statsmedel utgått, eller

3,000 Rdr, under vilkor att Landstinget för samma år beviljar ett lika

stort anslag.

På grund åt hvad sålunda i detta ärende förekommit får jag i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till underhåll år 1871 af det uti Jerfsö socken inrät
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Anslag för Lifrustkammare)}.

Del åt Svenska

Fornskrifts-sti Itskåpet

anvisade,

anslags öfverflyttande,

frän

lliksgcildskontoret

till Statskontoret.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majits Nådiga Proji. A'':u 1 om Statsverket 1870.

tade sjukhem för spetälska anvisa ett extra anslag af 3,000 Rdr, under

nyssnämnda vilkor.

35:o.

Likasom under innevarande och de närmast föregående åren erfordras

ock för år 1871 till vård och tillsyn af den i nationalmseum inrymda

och under Musei-intendentens inseende ställda lifrustkammaren

ett anslag af 600 Rdr, och tillstyrker jag derföre i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj t behagade föreslå Riksdagen att för detta ändamål

anvisa nämnda belopp, att äfven under år 1871 såsom extra anslag

utbetalas.

36:o.

Sedan Rikets Ständer vid 1844 och 1845 årens riksdag beslutat, att

ett antal af trehundra exemplar af de handlingar, Svenska Lön,skriftssällskapet

årligen utgifter, hvarje exemplar för året beräknad t. till omkring

två Rdr Eko, må så länge Sällskapet fortfar i sin verksamhet, för

statens räkning inlösas, för att dels till in- och utländska offentliga,

lärda inrättningar, till gymnasier och skolbibliothek in. in. utdelas, och

dels förvaras för eu framtid, dä upplagan ej vidare funnes i bokhandeln

att tillgå, hafva, på grund af detta beslut och de sedermera ifrån

Riksgäldskontor! utfärdade reglementen, medel för ifrågavarande ändamål

fortfarande af Riksgäldskontor! utbetalats till Svenska Fornskriftssällskapet,

som för hvarje år hos Eders Kongl. Maj:t derom gjort underdånig

framställning. Under de sednare åren har sådan inlösen skott efter

beräkning af 3 Rdr 50 öre för hvarje exemplar, hvars boklådspris i

allmänhet utgjort omkring förn Rdr, och har till följd häraf hela inlösningssumman

uppgått till 1,050 Rdr årligen.

Då genom 1868 års riksdagsbeslut de till den s. k. extra statsregleringen

hörande utgifter, som förut plägat å Riksgäldskontor anvisas,

blifvit, med undantag af låneunderstöd och extra anslag till väganläggningar

och likartade ändamål, på Statskontoret öfverflyttade, och vid

sådant förhållande synes lämpligt att jemväl det till understöd för Svenska

Fornskrifts-sällskapet beviljade anslag, hvilket allt hitintills, på sätt

äfven det för innevarande år gällande reglemente för Riksgäldskontor

utvisar, upptagits bland de samma kontor ålagda utbetalningar, varder

lika med andra dylika extra anslag öfverfördt å Statskontoret, hemstäl
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Jfrojt. N:o 1 om Statsverket 1870.

61

ler jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t, enär Svenska Fornskrifts-sällskapet

fortfarande synes höra från statens sida komma i åtnjutande

af omförmälda understöd, hvarförutan sällskapets för den svenska

häfdaforskningen och kulturhistorien vigtiga verksamhet, för hvilken

allmänhetens medverkan icke lärer vara i synnerlig grad att påräkna,

tvifvelsutan skulle komma, i brist af medel till utgifternas bestridande,

att afstadna, måtte i nåder föreslå Riksdagen, att för inlösen af trehundra

exemplar af Svenska Fornskrifts-sällskapets handlingar efter nämnda

beräkningsgrunder, och till det ändamål, som tillförne är vordet bestämdt,

må för år 1871 anvisas ett extra anslag af 1,050 Rdr att, efter

Eders Kongl. Maj:ts disposition, från Statskontoret utbetalas.

37 :o.

F. d. Kong!. Bibliotekarien Johan Erik Rydqvist tiar, med anmälan,åmuv tuifonatt

af hans arbete Svenska språkets lagar fjerde bandets andra häfte, «/ «vLm^

innehållande afhandlingar om konsonanterna och öfriga till ljudläran ”''mV

hörande ämnen, sedan sistlidne September månad legat under pressen,

och förmodades kunna utkomma i bokhandeln instundande vår, ■—- anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till den snart sammanträdande

Riksdagen aflåta proposition om fortfarande af det statsanslag, som en

längre följd af år varit beviljadt för utgifvande af nämnda språkverk;

Och får jag, med åberopande af samma skäl, som tillförne föranleda

nådiga framställningar om ifrågavarande arbetes understödjande,

nemligen detsamma^ utmärkta vetenskapliga värde och dess vigt för den

inhemska språkforskningen samt derigenom för hela den fosterländska

bildningen, underdånigast tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att till fortsatt utgifvande af »Svenska språkets lagar» anvisa

på extra stat för år 1871 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500

Riksdaler.

38:o.

I underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 anmälde Riksdagen hos Anslag åt e. „.

Eders Kongl. Maj:t, att, på enskild framställning om vigten deraf att för odmZZJlk

adjunkten i historia och statistik vid hopsala universitet, extra ordinarie"," mhåtwuu

professoren Carl Gustaf Malmström bereddes tillfälle att utan afbrott af arUte''

embetsgöromål fullborda sitt arbete »Sveriges ''politiska historia frän

(Jarl XIJ:s död till statshvälfnmgen 1772», hvartill en tid af omkring tre

år beräknades åtgå, eu summa af 2,500 Rdr på extra stat för år 1869

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Petition u Allmänna

Indragning

sstaien åt

Erkebiskopen,

Doktor Reulcrdahl.

Bil. Nio 7 till Kongl. Mäj:ts Nådiga Prop. Nio 1 om Statsverket 1870.

af Riksdagen anvisats för berörda ändamål; och vid sistlidne riksdag

beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, för samma ändamål

ett lika anslag att under innevarande år utgå. Profoss oren Malmström,

som med anledning häraf erhållit ledighet från sina tjensteåligganden

wid universitetet och tills vidare bosätt sig i hufvudstaden, för

att ega lättare tillträde till de i arkiven härstädes förvarade handlingar,

som äro de tillförlitligaste källor för ifrågavarande tidehvarfs historia,

har afgifvit redogörelse för sin verksamhet under sistförflutna året, hvaraf

inhemta», att nämnda arbetes fortsättning till in på 1747 års riksdagär

färdig till tryckning, att författarens arkivforskningar sträcka sig i vissa

delar mycket längre fram i tiden, och att han förmodar verkets tredje

band kunna från trycket utgifva» under loppet af innevarande år.

1 anseende till ifrågavarande arbetes störa vigt för kännedomen om

fäderneslandets historia under den betydelsefulla utvecklingsperiod af

dess politiska förhållanden, som det samma behandla!'', tillstyrker jag i

underdånighet, det Eders Kong]. Magt täcktes föreslå Riksdagen att äfven

för år 1871 anvisa ett extra anslag af 2,500 Rdr åt professoren

Malmström, på det han må kunna jemväl under detta år egna sin tid

odeladt åt fullbordandet af omförmälda vetenskapliga verk.

41 :o.

Uti eu den 11 sistlidne December till Eders Kongl. Maj: t ingå tv eu

skrift har Erkebiskop^!, Ledamoten i Andliga Ståndet af Eders Kongl.

Maj:ts Serafimerorden in. in. Doktor Henrik Reuterdahl, under anförande

hurusom han, efter upphunna 74 år, af Indika femtiotvå varit

upptagna af arbete inom skolans, statens och kyrkans områden, hvarunder

han icke heller på literaturens fält varit overksam, börjat känna

behof af hvila och derföre, om ock med undertryckande af den känsla,

som bjöd honom att åt det allmänna egna äfven sina sista krafter, önskade

att se den plats, som blifvit honom anförtrodd, lemnad åt andra

krafter än den trötte gubbens, underdånigst anhållit, att, då lian, som

från barndomen varit mycket fattig och sedermera mycket länge besvärats

af skuld samt alltjemt kännt sig förpligta,! att biträda fattiga anförvandter,

ej varit i tillfälle förvärfva mycket annat än böcker och de

för hans samhällsställning behöfliga bohagsting, hvilka, om de än förvandlades

i penningar, hvartill han ogerna sago sig tvingad, likväl icke

skulle gifva honom den trygghet för framtiden, som det för den gamle

är tungt att sakna, och alltså icke kunde söka önskadt entledigande från

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof). N:o 1 om Statsverket 1870.

63

Erkebiskops-embetet, med mindre han för sin bergning vore betryggad

medelst pension för den lefnadstid, som kunde honom återstå, Eders

Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition af nästa Riksdag åska hvad

Eders Kongl. Maj:t kunde anse höra dertill beviljas; -— och inhemtas i

öfrig! af en ifrågavarande ansökningsskrift åtföljande promemoria, bland

annat, att Erkebiskop Reuterdahl, som är född i Malmö den 10 September

1795, förordnades till docens vid theologiska seminarium i Lund i Oktober

1817, till theologie extra ordinarie adjunkt 1824 och ordinarie adjunkt

1833, utnämndes till bibliothekarie vid Lunds universitet 1838, till theologie

professor 1841, till domprost 1845, till statsråd och chef för Ecclesiastik-departementet

1852, till Biskop i Lund 1855, samt till Erkebiskop

1856. Erkebiskop Reuterdahl har utgifvit många vetenskapliga skrifter,

hvaribland Svenska Kyrkans Historia, fyra band i sex delar, bör i

första rummet nämnas.

Uti nådig proposition till Rikets Ständer den 29 Maj 1863, angående

rätt för biskopen i Hernösands stift, doktor Israel Bergman att, vid

afskedstagande! på rikets allmänna indragningsstat uppbära pension,

yttrade Eders Kongl. Maj:t, att den de flesta civila äfvensom militära

tjensteman tillkommande rättighet att, efter uppnådd högre ålder och

sedan de någon bestämd längre tid varit i statens tjenst anställde, vid

afskedstagande! undfå pension af allmänna medel, uppå giltiga skål icke

blifvit till medlemmar af presterskap et utsträckt, men att förhållanden

dock understundom kunde förekomma, de der, ehvad de betraktades ur

synpunkten af det allmännas egen fördel eller den enskildes billiga förväntan,

påkallade ett undantag ifrån den allmänna regeln; och Rikets

Ständer erkände äfven uti underdånig skrifvelse den 21 November 1863

att i det fall, hvarom då var fråga, sådana undantagsförhållanden funnos

för handen, att ett frånträdande af den allmänna grundsatsen var ej

blott berättigad!, utan äfven af behofvet påkalla!. Ett dylik! undantagsförhållande

torde ock vara för handen i afseende på herr erkebiskopen

Reuterdahls ofvanförmälda ansökning.

Erkebiskop Reuterdahl har med utmärkelse och med ett af Eders

Kongl. Maj:t på flerfaldigt sätt enhändt nit, som äfven tillvunnit honom

stiftets tillgifvenhet och det allmännas vördnad, intill sena ålderdomen

fortfarit att med en under innehafvande! af kyrkans och statens vigtigaste

embeten förvärfvad skatt af ovanliga kunskaper och rik erfarenhet

oförtröttad! tjena och gagna det allmänna, jemte det han om fäderneslandets

literatur inlag! förtjenst^'', Indika tillförsäkra hans namn

ett varaktigt rum i dess vetenskapliga häfder; och då han nu, hunnen

till en ålder, som vida öfverskrider den vanliga gränsen för embetsmannens

offentliga verksamhet, finner sig icke längre med samma kraft och

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

själsspänstighet so in tillförene kunna bestrida det maktpåliggande embete

han bekläder, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att

Eders Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, det Erkebiskopen

Reuterdahl må, från och med ecclesiastikåret näst efter det, då

afsked från erkebiskopsembetet kan varda honom beviljadt, uppföras på

Rikets allmänna indragningsstat till åtnjutande under sin öfriga lifstid

af eu årlig pension, stor sjutusen Riksdaler. -—

I eu till Eders Kongl. Näjd ställd, af Sundhetskollegium, med skrifvelse

den 3 December 1868 öfverlemnad och till nådigt bifall förordad

ansökning har provincialläkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län,

medicine doktorn och kirurgie magistern Carl Fredrik Kjellberg underdånigst

anhållit att få vid afskedstagande! åtnjuta pension på indragningsstat.

Af ansökningshandlingarne inhemta^, att provincialläkaren Kjellberg,

som är född den 22 December 1802 och numera, enligt läkarebetyg, i

anseende till sin ålder och sina genom ansträngningar i tjenst en mycket

försvagade kroppskrafter är oförmögen att tillbörligen skota sina tjensteåligganden,

blifvit. antagen den 25 Februari 1850 till stipendiat i fältläkarekorpsen,

den 28 Mars 1831 till bataljonsläkare vid WestgötaDals

regemente, den 12 Juni 1832 till lasaretts- och stadsläkare i Piteå,

den 20 Juli 1837 till distriktsläkare i Näs härad af Wermlands län,

med hvilken sistnämnda befattning, jemlik! Kongl. brefvet den 15 Maj

1840, rättighet att beräkna tjenstår lika med läkare i allmän tjenst är

förenad, den 27 Juli 1840 utnämnd till provincialläkare i Hedemora

distrikt och den 30 November 1841 till provincialläkare i Wenersborgs

distrikt; — Och som Kjellberg intygats vara urståndsatt att sin provincialläkarebefattning

vidare uppehålla, men han icke i allo uppfyllt de

i Kongl. brefvet den 12 November 1823 för åtnjutande af pensionsrätt

å allmänna indragningsstaten stadgade vilkor, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Näjd, i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti infordradt,

den 18 Januari 1869 inkommet underdånigt utlåtande hemställt, måtte,

med hänseende både till provincialläkaren Kjellbergs långvariga samt

ansträngande tjenstgöring och angelägenheten af annan läkares anställande

för den allmänna lielso- och sjukvården inom distriktet, föreslå

Riksdagen, att Kjellberg må ega att från och med månaden näst efter

den, under hvilken afsked från provincialläkarebefattningen varder honom

beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppbära under sin återstående

lifstid en hans provincialläkarelön motsvarande årlig pension af 2,000 Rdr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. AT:o 1 om Statsverket 1870.

Hvad föredragande Departementschefen i ofvanberörda afseenden

yttrat och hemställt, täcktes, uppå tillstyrkande af Statsrådets öfrige

ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, med befallning

tillika att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet

öfverlemnas, för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition 0till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och''behof

i hvad angår Åttonde och Nionde hufvudtitlarne, samt att handlingar]^

rörande de ärenden, i hvilka framställning till Riksdagen beslutats,

framdeles skulle till vederbörande utskott öfverlemnas.

Ex protocollo:

C. A. H. Adelgren.

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.