Sök i Ratio Lex

Kong!. Majds Nåd. Proposition Ado 2

1870-01-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1870:2, Kong!. Majds Nåd. Proposition Ado 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!. Majds Nåd. Proposition Ado 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Jan. 1870, kl. 6 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Piksdagen, med förslag till författning

angående upphäfvande af frälsemäns och deras vederlikars

rätt till särskildt forum i brottmål; Gifven Stockholms Slott den

5 Oktober 1869.

Sedan Riksdagen, på sätt dess underdåniga skrifvelse den 8 April 1868 utvisar,

för sin del beslutat en författning, angående upphäfvandeffaf frälsemäns rätt

till särskild! forum, men Kongl. Maj:t, då berörda fråga var af beskaffenhet att erfordra

bifall af Ridderskapet och Adeln, låtit frågan, för hvars behandling sammankallande

af urtima Adelsmöte ej ansetts höra ega ruin, för tillfället förfalla, hade

Kongl. Maj:t i nådig Skrifvelse till Adelsmötet af den 5 sistlidne Februari infordrat

Ridderskapet och Adelns yttrande, huruvida Ridderskapet och Adeln för sin del godkände

det i Riksdagens omförmäld a skrifvelse intagna förslag till författning i ämnet,

hvarpå Ridderskapet och Adeln i underdånig skrifvelse den 19 påföljande Mars

tillkännagifvit, det Ridderskapet och Adeln funnit sig nu icke kunna biträda förevarande

framställning så vidt dermed afsågs åstadkommande af förändring af den

frälsemän enligt 8 Kap. 2 § 8 mom. Rättegångs-balken tillkommande rätt att få

vissa dem rörande mål och ärenden omedelbarligen af Hofrätt handlagda och bedömda,

men deremot för sin del funnit skäligt samtycka till den ifrågasätta förändringen

af det i 6 § af Ridderskapet och Adelns privilegier den 16 Oktober 1723

grundade och i 8 Kap. 2 § 9 mom. Rättegångs-balken meddelade stadgande, det

frälseman i vissa brottmål bör omedelbarligen af Hofrätt dömas samt följaktligen

godkänt det af Kongl. Maj:t framställda förslag till författning i ämnet, så vidt

samma förslag berörda förändring angår.

Då den ifrågasätta förändringen sålunda ej kan för närvarande i dess helhet

genomföras, men hinder ej bör mota för dess antagande i den del, i hvilken

Bill. till Piksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 2 Käft. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:(s Nåd. Proposition N:o 2.

Eidderskapet och Adeln förklarat sig dertill samtycka, samt upphäfvande af frälsemäns

rätt till särskild! forum i brottmål jemväl måste medföra upphörandet af den

deras vederlikar, enligt 8 Kap. Kättegångs-balken i visst fall tillkommande enahanda

förmån, vill Kong!. Maj:t alltså, med öfverlemnande af de i Högsta Domstolen och

Stats-Rådet angående donna fråga hållna protokoll, enligt 87 § Regeringsformen föreslå

Riksdagen antagande af följande:

“Författning angående upphäfvande af frälsemäns och deras vederlikars rätt

till särskild! forum i brottmål.

Med ändring af hvad 6 § af Ridderskap^ och Adelns privilegier den 16 Oktober

1723 samt 9 mom. af 2 § i 8 Kap. Rättegångs-balken innehålla derom, att

vissa brottmål rörande frälsemän och deras vederlikar skola omedelbart af Hofrätt

bedömas, förordnas att dessa mål hädanefter skola tillhöra vederbörande underdomstolar

och efter allmänna rättegångsordningen behandlas; kommande i följd häraf

Kongl. Brefven den 26 Oktober 1748 och den 7 April 1805, hvarigenom utländske

adelsman, som hit till riket inkommit, samt Svenska Akademiens ledamöter blifvit

förunnade enahanda förmåner i rättegångsmål, som Ridderskapet och Adeln, att i

afseende å brottmål till all verkan upphöra.

De mål af omförmälda beskaffenhet, som, vid den tid denna författning

träder i verkställighet, på Hofrätts pröfning bero, skola af Hofrätten med slut aflijelpas.

“

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse

Utdrag af Protokollet öfver ett Justitie-ärende, hållet i Kongl. Maj:ts

Högsta Domstol Fredagen den 7 Maj 1869.

Naumann,

Bolin,

von Hofsten,

Olivecrona,

Lagerstråle,

Strandberg.

T. f. Byråchefen, Revisions-sekreteraren Friherre Leijonhufvud föredrog i

underdånighet:

välbevågen.

Louis De Geer.

Närvarande:

Justitieråden: Qvensel,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Note ur Statsråds-protokollet öfver Justitie-departements-ärenden för den 2

April innevarande år, deraf inhemtades att, sedan Riksdagen, på sätt dess underdåniga

skrifvelse den 8 April 1868 utvisade, för sin del beslutat en författning angående

upphäfvande af frälsemäns rätt till särskild! forum i vissa fall, men Kongl.

Maj:t, då berörda fråga vore af beskaffenhet att erfordra bifall af Ridderskap^ och

Adeln, låtit frågan, för hvars behandling sammankallande af urtima Adelsmöte ej

ansetts höra ega rum, för tillfället förfalla, samt derefter Kongl. Maj:t den 5 sistlidne

Februari i nådig Skrifvelse till Adelsmötet tillkännagifvit, det Kongl. Maj:t vore

sinnad att till Riksdagens antagande framlägga förslag i ämnet, såvida Ridderskapet

och Adeln till den ifrågasätta förändringen samtyckte, samt i följd deraf infordrat

Ridderskapet och Adelns yttrande, huruvida Ridderskapet och Adeln för sin

del godkände det i Riksdagens omförmälda skrifvelse innefattade förslag till författning

i ämnet; och i anledning häraf Ridderskapet och Adeln i underdånig skrifvelse

den 19 sistlidne Mars tillkännagifvit, det Ridderskapet och Adeln funnit sig icke

kunna biträda förevarande framställning så vidt dermed afsåga åstadkommande af

förändring af den frälsemän enligt 8 Kap. 2 § 8 mom. Rättegångs-balken tillkommande

rätt att få vissa dem rörande mål och ärenden omedelbarligen af Hofrätt

handlagda och bedömda, men deremot för sin del funnit skäligt samtycka till den

af Kongl. Maj:t ifrågasätta förändring af det i 6 § af Ridderskapet och Adelns privilegier

den 16 Oktober 1723 grundade samt i 8 Kap. 2 § 9 inom. Rättegångsbalken

meddelade stadgande, det frälseman i vissa brottmål bör omedelbarligen af

Hofrätt dömas, samt följaktligen godkänt det af Kongl. Maj:t framställda förslag till

författning i ämnet, så vidt samma förslag berörda förändring angår; så både öfver

ett inom Justitie-departementet uppgjordt förslag till författning, grundad! å Riksdagens

ofvannämnda beslut i hvad Ridderskapet och Adeln dertill samtyckt, för det

ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta Domstolens yttrande blifvit infordrad!

; varande berörda förslag af följande lydelse:

“Med ändring af hvad 6 § af Ridderskapets och Adelns privilegier den 16

Oktober 1723 samt 9 mom. af 2 § i 8 Kap. Rättegångs-balken innehålla derom, att

vissa brottmål rörande frälsemän skola omedelbart af Hofrätt bedömas, förordnas

att dessa mål hädanefter skola tillhöra vederbörande underdomstolar och efter allmänna

rättegångsordningen behandlas; kommande i följd häraf Kongl. Brefven den

26 Oktober 1748 och den 7 April 1805, hvarigenom utländske adelsmän, som hit

till riket inkommit, samt Svenska Akademiens ledamöter blifvit förunnade enahanda

förmåner i rättegångsmål som Ridderskapet och Adeln, att i afseende å brottmål

till all verkan upphöra.

De mål af omförmälda beskaffenhet, som, vid den tid donna författning

träder i verkställighet, på Hofrätts pröfning bero, skola af Hofrätten med slut afhjelpas.

"

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konejl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Högsta Domstolen lemnade detta förslag utan annan anmärkning

än att, till undvikande af missförstånd, i förslaget syntes höra

tydligen utmärkas att jemväl de i 9 mom. af 2 § i 8 Kap.

Rättegångs-balken omförmälda brottmål rörande frälsemäns vederlikar

hädanefter skulle tillhöra vederbörande underdomstolar och

efter allmänna rättegångsordningen behandlas.

Ex protocollo

C. J. E. Åkerstedt.

Utdrag af Protokollet öfver Justitie-dcpartements-ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Stats-Bådet å Stockholms Slott Tisdagen

den 5 Oktober 1869,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz,

Justitieråden: Södergren,

Cramér.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade:

Sedan Eders Maj:t, på sätt Statsråds-protokollet för den 2 sistliden April

utvisar, i nåder förordnat, det Högsta Domstolens yttrande skulle infordras i anledning

af ett inom Justitie-departementet uppgjordt förslag till författning angående

upphäfvande af frälsemäns rätt till särskilt forum i brottmål, hvilket förslag blifvit

grundad! å Riksdagens år 1868 i detta hänseende fattade beslut i hvad Rederska
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 3.

pet och Adeln vid innevarande års Adelsmöte dertill samtyckt, så har Högsta Domstolen

i sitt den 7 sistlidne Maj afgifna underdåniga utlåtande lemnat förslaget utan

annan anmärkning, än att, till undvikande af missförstånd, i förslaget syntes höra

tydligen utmärkas att jemväl de i 9 mom. af 2 § i 8 Kap. Rättegångs-balken omförmälda

brottmål rörande frälsemäns vederlikar hädanefter skulle tillhöra vederbörande

underdomstolar och efter allmänna rättegångsordningen behandlas.

I anledning häraf får jag i underdånighet tillstyrka nådigt bifall till förenämnda

lagförslag med det tillägg Högsta Domstolen ansett nödigt, under hemställan

att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta nådig Proposition härom till Riksdagen

afgå.

På Stats-Rådets öfrige ledamöters tillstyrkande täcktes Kongl.

Maj:t gilla hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern

hemställt; och skulle i följd häraf Proposition i ämnet, sådan

den finnes detta protokoll bilagd, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

E. Adlerstråhle.

N:o 3.

Anis. till Riksd. Kansli d. 27 Jan. 1870, kl. 6 e. m.

Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen, om antagande af en

författning angående ändring i Konkurslagens stadganden om

borgenärsed och ackord; Gifven Stockholms Slott den 14 December

1869.

Sedan framställningar vid sistlidne riksdag blifvit gjorda, åsyftande ändring

i Konkurslagens stadganden om borgenärs skyldighet att, då yrkande derom framställes,

edfästa sin fordran samt angående vilkoren för ackords godkännande; samt

Riksdagen funnit dels att, till förekommande af anmärkta missbruk af rättigheten

att påkalla borgenärsed, det vore lämpligt, att den, som yrkandet framställer, åläg
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.