Sök i Ratio Lex

Angående landtförsvarets ordnande

1871-08-22 · 135 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 71 av 135 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1871:1 (urtima riksdagen), Angående landtförsvarets ordnande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, ang. landtfförsvarets ordnande.

1

KONGL. MALIS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

Urtima Riksdagen,

angående landtförsvarets ordnande.

Gifven Stockholms Slott den 22 Augusti 1871.

Då frågan om ett ändamålsenligt ordnande af Rikets landtförsvar,

oaktadt de vigtiga beslut, som i åtskilliga delar af ämnet blifvit vid

senaste riksdag fattade, ännu icke vunnit en tillfredsställande lösning och

Kongl. Maj:t fördenskull, med afseende på sakens oafvisliga vigt för

fäderneslandets/sjelfständighet, ansett Sig böra med all den skyndsamhet,

som omständigheterna medgåfve, ånyo gorå denna fråga till föremål för

Representationens pröfning, framstår i första rummet nödvändigheten att

ordna den folkbeväpning, hvilken i vårt land, likasom numera i Europas

flesta öfriga samhällen, måste utgöra försvarsväsendets breda grundval.

Beträffande sättet att åt denna grundval gifva ett fast och betryggande

skick, har Kongl. Maj:t med glädje funnit sina åsigter delade af den i år

församlade lagtima Riksdagen, som till hufvudgrunderna gillat det då framlagda

lagförslaget angående den allmänna värnepligten. Men i nära sammanhang

härmed måste äfven behandlas en angelägenhet, om hvilken tankarne, beträffande

sättet för dess tillgodoseende, icke visat sig vara i samma grad eniga,

nemligen vidmakthållandet af en stamtrupp, hvars behöflighet såsom stöd för

beväringsmanskapet blifvit flera gånger af Kongl. Maj: t uttalad och jemväl af

Riksdagen erkänd. Och till landtförsvarets fullständiga ordnande hörer slutBih.

till Urtima Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, ang. landtförsvarets ordnande.

ligen bestämmandet af åtskilliga förhållanden rörande befäl, vapenöfningar,

sjukvård, m. m., som för en krigshärs duglighet och verksamma uppträdande

är oundgängligen erforderligt,

I alla dessa hänseenden hafva, enligt Kongl. Majrts nådiga befallning,

förslag nu blifvit af Chefen för Landtförsvars-departementet afgifna och

utvecklade i ett underdånigt memorial, som härmed till Riksdagen öfverlemnas.

Dessa förslag har Kongl. Maj:t tagit i nådigt öfvervägande; Och

hvad först angår frågan om den allmänna värnepligten, vill Kongl. Maj:t,

i öfverensstämmelse med hvad Departements-chefens memorial derom

innehåller, i nåder föreslå Riksdagen:

att det härhos under N:o 1 följande af Kongl. Maj:t

för Dess del godkända förslag till Lag, angående den allmänna

värnepligten, måtte af Riksdagen antagas, samt att

Riksdagen dervid, beträffande de möteskostnader, som genom

den af förslaget följande utsträckning i beväringsmanskapets

vapenöfningar under år 1872 förorsakas, måtte medgifva,

att hvad dertill erfordras utöfver de å allmänna beväringsfonden

tillgängliga medel, hvilka Kongl. Maj:t är sinnad

för ändamålet i nåder anvisa, får bestridas i främsta rummet

af den för nyssnämnda år enligt värnepligtslagens bestämmelser

inflytande värnskatt samt, till återstående beloppet,

af förslagsanslaget för beväringsmanskapets vapenöfning;

viljande Kongl. Maj:t framdeles, när frågan rörande värnepligten

blifvit af Riksdagen afgjord, taga i öfvervägande

de förändringar, som af berörda organisation kunna påkallas

i Kongl. Förordningen den 9 Februari 1861, angående den

allmänna beväringens mönstringar och möten.

Under vilkor och förbehåll, att Lagen angående allmänna

värnepligten blifver af Riksdagen godkänd, vill Kongl. Maj:t

vidare till Riksdagens antagande, i öfverensstämmelse med

§ 80 i Regeringsformen, framställa det under N:o 2 härhos

bifogade, af Kongl. Maj:t för Dess del gillade, förslag till

Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om

rote- och rusthållsinrättningen vid landtförsvaret.

Till bestridande af de utgifter, som till följd af dessa bestämmelser

skulle komma att under år 1872 erfordras, är Kongl. Maj:t sinnad att

anvisa nödiga medel å Volontär-vakansmedelsfonden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.

3

Beträffande åter öfriga delar af försvarsfrågan har Departementschefen

uti förenämnda memorial framställt följande förslag, nemligen:

Angående Infanteriet.

a) det indelta

att från båtsmanshållet må till landtförsvaret öfver
-

flyttas:

4 Norrlands båtsmanskompanier.............................. 662 man,

2 Hallands d:o 364 »

1 Westergötlands d:o 87 »

1 Östergötlands d:o 194 »

af lista Bohus läns d:o 100 »

af Södra Möre härads d:o 415 >>

samt af Blekinge d:o ............<•................. 500 »

tillhopa 2,322 man;

att rust- och. rotehållare för de öfverflyttade båtsmansnumren

må komma i åtnjutande af enahanda frihet från

deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne

numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och

Ringkarleby socknar af Örebro län belägna 1011 mantal,

hvilka blifvit från dem förut, mot frihet från ordinarie

rotering, åliggande tjenstbar heter till Bylta svafvelbruk

befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra ;

att två nya regementen, under benämning det ena af

Wester-Norrlands regemente och det andra af Blekinge

regemente, samt en ny corps, med benämning Hallands

Fältjägare-corps, måtte bildas;

att reglering af samtliga indelta infanteri-regementens

och corpsers nummerstyrka och förläggningsområde, de nybildade

corpserna deruti inberäknade, måtte, i syfte att

hvarje regemente erhölle en nummerstyrka af 1,000 och

hvarje corps en nummerstyrka af 500 man, ske på det sätt,

Kongl. Maj:t kan finna skäligt i nåder bestämma;

att vakansafgifterna för de nummer, som till följd af

eu sådan reglering komma att hållas otillsatta, må, i den

mån sådana afgifter genom inträffande manskapsvakanser

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. land tför sv arets ordnande.

blifva tillgängliga, till Arméförvaltningen inlevereras, för att

till indelta arméens aflönande, i öfverensstämmelse med

nedan framställda förslag, användas;

att, till kompletterande af Norrbottens. Westerbottens

och Hallands Fältjägare-corpsers samt Norra och Södra

Skånska infanteri-regernentenas nummerstyrka, en kontant

aflönad truppstyrka af tillsammans 300 man må för Kronans

räkning uppsättas;

att, i öfverensstämmelse med hvad här nedan i fråga

om aflöningsväsendet vid indelta arméen förekomme om

Kompani- och Sqvadronschefs-befattningars tillsättande endast

genom kommendering, kompaniofficersgraderna må utgöras af:

Kaptens,

Löjtnants, l:ste och 2:dre, samt

Under-Löjtnants,

och att benämningen Andre Kapten således för framtiden må

komma att att upphöra;

att kompaniofficerarnes antal vid hvarje stambataljon måtte

bestämmas till 20, nemligen

Kaptener........... 7,

l:ste Löjtnanter 4,

2:dre d:o 5,

Underlöjtnanter 4,

och vid hvarje regemente dubbelt detta antal;

att Fanjunkarnes antal må hädanefter såsom hittills utgöra

4 på bataljon;

att öfrige Underofficerare må ingå i nummerstyrkan och

för hvarje bataljon utgöra: 6 Förste Sergeanter, 6 Andre Sergeanter,

4 Furirer, hvilka alla tilldelas nummerlöner; samt

att korporalernas likasom vice korporalernas antal på hvarje

bataljon bestämmes till 72, och, utaf de förra, 24 på hvarje

bataljon benämnas Förste Korporaler;

att de corpser, som sakna Pastor och Väbel, blifva dermed

försedda;

att regementenas och corpsernas staber i öfrig! endast

så till vida må undergå förändring, att Bataljons-adjutanterna

och Regements-väbeln blifva Fanjunkare:

att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen

samt Hallands Fältjägare-corps må erhålla samma

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proip. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.

antal befäl inom ‘hvarje grad, äfvensom samma antal civile

tjensteman som öfriga indelta regementen och corpser; samt

att befälsplatserna vid de nybildade corpserna, såsom

ock de nya platserna vid öfriga regementen och corpser, ma

först under åren 1873 och 1874 tillsättas.

b) det värf veide:

att Wermlands Fältjägare-regemente må förändras till

corps, som, formerad på en bataljon af 4 kompanier, med en

sammanlagd styrka af 500 man, organiseras lika med de indelta

corpserna;

att denna förändring må med 1873 års ingång taga sin

början;

att det befäl och underbefäl med vederlikar vid ifrågavarande

regemente, hvilka, till följd af nu föreslagna redukduktionsåtgärd,

blifva öfvertaliga, må, sä vidt de icke varda

till andra regementen eller corpser transporterade eller till

andra allmänna befattningar förflyttade, få vid sina, dem genom

fullmakter tillförsäkrade, aflöningsförmåner och tjenstebefattningar

bibehållas, såsom disponibelt befäl, intilldess full pensionsålder

är uppnådd, efter hvilken tid de endast underkastas

tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar,

som erhållit afsked med fyllnadspension;

Angående Kavalleriet.

att Sqvadrons-officersgraderna må utgöras af:

Ryttmästares,

Löjtnants, l:ste och 2:dre, samt

Under-Löjtnants,

och att benämningen Andre Ryttmästare således för framtiden

må komma att upphöra;

att Underofficerare, med undantag af Fanjunkare, må

ingå i nummerstyrkan och således tilldelas nummerlön;

att hvarje indelt sqvadron må erhålla ytterligare eu korporal

och en vice korporal;

att Officerarnes antal vid Jemtlands Hästjägare-corps må

ökas med en Ryttmästare, eu Andre Löjtnant och en UnderLöjtnant;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. landt för sv arets ordnande.

att ett nummer vid hvardera sqvadronen af nyssnämnda

corps må anslås till underhåll af Förste Trumpetare;

att Regements-stallmästare, hvilken af Kongl. Maj:t utnämnes

uppå Chefens förslag, må tillförsäkras att efter 10

års tjenstgöring såsom ordinarie Regements-stallmästare undfå

löneförhöjning med 50 % af den i stat uppförda egentliga lönen,

samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring erhålla ytterligare

förhöjning med lika procent af samma lön; äfvensom

att efter uppnådd pensionsålder undfå, derest han tillhör indelta

arméen, 1,000 R:dr, men, om han tillhör den värfvade,

1,500 R:dr i årlig pension;

att Regementspastor må anställas vid husar-regementet

Konung Carl XV;

att vid nämnda regemente äfven må anställas en Regementssadelmakare

och en Sadelbomsskärare;

att Regementstrumpetare- och Stockmakarebeställningarne

vid berörda husar-regemente må indragas;

att, utaf de vid Lif-gardet till häst och husar-regementet

Konung Carl XV i stat uppförde inalles 14 trumpetare med

under-officersaflöning, 4 vid det förra och 6 vid det senare

regementet må till trumpetare i nummer, samt 4 vid det

förra regementet till ryttare i nummer förändras;

att en Ryttmästare och två Löjtnanter på hvarje bataljon

och en Löjtnant vid Jemtlands Hästjägare-corps må ega

rättighet att, efter minst 10 års tjenstgöring vid vapnet, ingå

på half sold, med skyldighet att i fredstid joå egen häst tjenstgöra

under de årliga befäls- och regementsmötena, men att

deremot i krigstid, samt när Kongl. Maj:t finner godt uppbåda

större eller mindre del af beväringen, vara underkastade

samma tjenstgöring som det ordinarie befälet;

att sådant halfsoldsbefäl, efter uppnådd pensionsålder,

vid afskedstagandet erhåller den för graden bestämda pension

ur arméens pensionskassa, såvida stadgade inbetalningar

till nämnda kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet annorlunda

ordnas, den pension, som i sammanhang dermed kan

komma att bestämmas;

att aflöningen för detta halfsoldsbefäl må sålunda bestämmas:
för

Ryttmästare 1,000 R:dr och

» Löjtnant 600 R:dr,

opaginerad Kontrollera mot PDF

r

Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.

af hvilka belopp hälften bör utgöra lön och hälften tjenstgöringspenningar,

dock att tjenstgöringspenningarne ej må. utgå

till dem, som af en eller annan orsak icke bivista föreskrifna

vapenöfningar;

att vid hvarje sqvadron må årligen, bland det afgående

manskapet, utses två man, hvilka förbinda sig att mot en

årlig lön qvarstå i rullorna i fem år, med tjenstgöringsskyldighet

endast under krigstid, eller när Kongl. Maj:t finner

nödigt mobilisera arméen eller delar deraf; samt

att ärliga lönen för dessa kavallerister må bestämmas till

15 R:dr per man.

Angående Civilstaten.

Att Mönsterskrifvare-befattningarne i mån af nuvarande

innehafvares afgång må helt och hållet indragas; och

att Bataljonspredikants-beställningarne, der sådana finnas,

jemväl må i samma ordning indragas.

Angående Gencralitctct och Generalstaben.

att Generalitetet på stat må utgöras af 3 Armé-Corpschefer,

1 Chef för Generalstaben, 1 General-Fälttygmästare,

1 Inspektör för Kavalleriet och 1 Chef för Fortifikationen,

samt att, för hvar och en af dessa 7 Generalspersoner, lönen

bestämmes till 9,000 R:dr, med rättighet tillika för dem att

vid embetsresor erhålla för sjelfva resekostnaden godtgörelse

enligt gällande författningar;

att Generalstaben må utgöra en fristående corps med

egen lönestat;

att Topografiska corpsen må helt och hållet uppgå i och

förenas med Generalstaben;

att Generalstabens officerspersonal må, förutom Chefen,

bestå af 1 Öfverste, 2 Öfverste-Löjtnanter, 10 Majorer, 16

Kaptener och 10 Löjtnanter;

att för de geodetiska arbetena en Professor må finnas

vid Generalstaben anställd;

att Generalstabens aflönings- och öfriga utgifts-stat må

bestämmas i enlighet med Bil. N:o 8.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, ang. landtförsvarets ordnande.

Varande förslaget om Generalitetet, med afseende å dess samband

med det om Generalstaben, framstäldt endast under förutsättning och vilkor

af jemväl det sednares antagande;

att Generalitets-staten måtte i öfverensstämmelse med

nu framställda förslag regleras, i den män, genom afgång

bland Generalspersoner på stat, nuvarande anslag dertill lemnar

tillgång; samt

att genomförande af Generalstabens föreslagna organisation

må redan under år 1872 taga sin början med användande,

i den mån sådant kan ske, af nuvarande anslag till

Landtförsvars-departementets Kommando-expedition, till Generalstabs-officerares

bildande och till Topografiska corpsen,

tillhopa utgörande.........................................R:dr 57,200: —

samt beloppet af de fråu Generalitets-staten

utgående Stabs-chefsarfvoden » 6,350: —

tillhopa R:dr 63,550: —

Angående Vapeuöfuiiigarnc:

att dessa må komma att utgöra:

A) För indelta Infanteriet, och Wermlands Fältjägare-corps:

Befälsmöte i 14 dagar med Officerare, Under-officerare

och 40 man på kompani;

Rekrytmöte i 70 dagar, hvarvid iakttages att rekryt inställes

vid två på hvarandra följande rekrytmöten;

Skarpskyttemöte i 8 dagar;

Regementsmöte i 20 dagar;

Förberedande Underbefälsskola i 42 dagar med 20 man

på bataljon;

Underbefälsskola i 120 dagar med 1 Under-officer och

10 korporaler, volontärer eller soldater pa bataljon:

B) För indelta Kavalleriet:

Befälsmöte i 20 dagar med Officerare, Under-officerare

och 12 man på sqvadron;

Exercis-sqvadron i 90 dagar med 60 man pa bataljon,

hvarvid manskap och hästar efter behof ombytas, och i afseende

hvarå för öfrigt såsom regel bör iakttagas, att rekryt

och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong!. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.

och remont skall inställas vid två på hvarandra följande

exercis-sqvadroner:

Regementsmöte i 26 dagar;

Förberedande Underbefälsskola i 90 dagar med 12 man

på bataljon;

Underbefälsskola i 120 dagar med samma styrka som

hittills;

in- och utryckningsdagarne öfverallt oberäknade;

dock att de nu föreslagna förändringar i indelta arméens och

Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar ej må före

år 1872 taga sin början i vidsträcktare mån, än de för ändamålet

redan anvisade medelstillgångar sådant medgifva.

Angående Trosshästars anskaffning:

att hvarje såväl stads- som lands-kommun inom riket

må förklaras skyldig att, mot kontant ersättning från Statsverket,

vid inträffande krig genast anskaffa och på ort inom

länet, som af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande, i enlighet

med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes, tillhandahålla

det antal hästar, för hvilket kommunen-j-kan få sig ålagdt

ansvara;

att en mönstergill häst tillhandahålles för hvarje fullt

200,000:tal af kommunens sammanlagda fastighetstaxeringsvärde;
att

kommun, hvars fastighetstaxeringsvärde öfverstiger ett

eller flera jemna 200,000:tal, skall, derest öfverskottet utgör

mer än 100,000 R:dr, jemväl för sådant öfverskott aflemna

en häst, hvaremot, om det Överskjutande beloppet icke uppgår

till mer än 100,000 R:dr, kommunen är från tillhandahållande

af häst för detta belopp fri;

att kommun, der sammanlagda fastighetstaxeringsvärdet

öfverstiger 100,000 R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke

uppgår till fullt 200,000 R:dr, likväl aflemna en häst, men

att kommun, hvars taxeringsvärde icke uppgår till mer än

100,000 R:dr skall från skyldigheten att tillhandahålla häst

vara helt och hållet befriad;

att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och

hålla minst 4 fot 6 tum bakom sadeln samt vara försedd

Bill. till Urtima Riksd. Prat. 1871. 1 Pa ml. 1 A/d. 1 Haft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.

med grimma, täcke af ylle, ryktdon, en särskild omgång hästskor

samt foder för tre dygn;

att längder öfver det häst-antal, som på sådant sätt kan

inom vederbörande regementens och corpsers förläggningsområden

påräknas, skola upprättas fögderivis och genom Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande tillställas vederbörande Regementsoch

Corps-chefer, samt hvart 10:de år förnyas;

att hästarne, sist tre månader efter deras aflemnande,

skola vederbörande kommuner kontant af Statsverket ersättas,

efter det pris som vid markegångssättning inom hvarje distrikt

blifvit bestämdt:

att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må

under samma krig kunna någon kommun åläggas;

att Statsverket till de mottagna hästarne har full eganderätt;

och

att, om förlust skulle någon kommun tillskyndas derigenom,

att de levererade hästarne betingat högre pris, än

markegångstaxa!! för sådan häst bestämmer, denna förlust skall,

i likhet med hvarje annan kommunens gemensamma utgift,

emellan kommunens alla skattskyldige efter den inom kommunen

gällande beskattningsgrund fördelas.

Angående Extra rotering!!»:

att den extra rotering nu underkastade jorden, som har

sig ålagdt att vid utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap,

i stället må tillförbindas att till staten erlägga ett mot

detta roterings-åliggande svarande, vid markegångssättning

till siffran bestämdt kontant belopp, sä vidt den icke förbundit

sig att vid sådant tillfälle prestera trosshäst.

Angående Sjukvården:

att alla indelta infanteri-regementen må erhålla ytterligare

en Andre Bataljonsläkare;

att alla indelta infanteri-corpser må erhålla hvardera en

Förste Bataljonsläkare;

att Wester Norrlands och Blekinge Regementen samt

Hallands Fältjägare-corps må erhålla lika antal läkare, som

för öfriga indelta regementen och corpser är föreslaget;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. landtför sv arets ordnande.

att hvartdera Gardes-infanteri-regementet må erhålla ytterligare

en Andre Bataljonsläkare;

att, i sammanhang med Wermlands Fältjägares-regementes

förändrade organisation, Andre Bataljonsläkarebeställningen

derstädes må uppflyttas till Förste Bataljonsläkarebefattning

;

att Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen må

hvartdera erhålla ytterligare en Andre Bataljonsläkare;

att, i sammanhang med den redan beslutade, förändrade

organisationen af ingeniör-trupperna, Pontonier-bataljonen må

förses med en Regementsläkare och en Andre Bataljonsläkare

:

att vid den till uppsättning beslutade Sappörbataljonen

må anställas en Förste Bataljonsläkare;

att extra Fältläkare-corpsen må ökas till ett antal af 80

reserv-läkare, indelade i tre klasser, af hvilka den första utgör

20 och de begge öfriga hvardera 30;

att för Fältläkare-corpsen må anställas eu särskild Chef,

hvilken, under benämning af General-fältläkare, utses af Kongl.

Maj:t, uppå Chefens för Landtförsvars-departementet föredragning,

samt eger säte och stämma såväl i Sundhets-kollegium

som i Arméförvaltningen, då ärendena beröra sådana

frågor, som stå i sammanhang med den militära helso- och

sjukvården;

att såsom tjensteman i General-fältläkarens Expedition

må anställas en Sekreterare, som tillika är Kamererare, en

Uppbördsman för fältläkarekontoret, en Reserv-läkare såsom

adjutant och en Vaktmästare; och

att löner och arvoden må inom de särskilda graderna

bestämmas i enlighet med hvad Bil. N:o 10 upptager;

Varande den nu ifrågasatta organisation af Fältläkare-corpsen afsedd

begynna först med ingången af år 1873.

Angående Löneregleringen.

A) Indelta arméen.

att normalstat för indelta arméen, i enlighet med bilagorna

N:ris 11 och 12, må godkännas;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kcmgl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, angående landtförsvarets ordnande.

att, för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda

varder i nåder förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga

och ombesörja vården och fördelningen af samtliga

för aflöning åt indelta arméens befäl, underbefäl och öfriga

tjensteman afsedda tillgångar, hvilka för sådant ändamål, med

undantag endast hvad angår afkastningen af bostadsboställen,

så vidt de af indelningshafvare disponeras, samt af underofficerares

nummerlöner, skola för nämnda år och framgent

till Arméförvaltningen ingå och under benämning: allmän

lärling sfond för befäl med vederlikar vid indelta arméen,

utgöra eu för nämnda del af arméen gemensam aflöningstillgång;
att

så väl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden

utarrenderade boställen och ersättningsmedel för mistad

boställsjord, som ock vakansafgifter af de till löneregleringens

befrämjande anslagna nummer, hvilka samtliga medel

fortfarande böra af Regementsskrifvarne eller, i den mån

regementsskrifvaretjensterna komma att med andra befattningar

förenas, af de blifvande uppbördsmännen uppbäras,

skola för år 1872 och framgent så tidigt möjligen ske kan,

i den mån de inflyta men senast innan Mars månads utgång

året näst efter det, för hvilket de äro beräknade, genom

vederbörande Regements- och Corpschefs-embeten till

Arméförvaltningen inlevereras;

att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och

i öfrigt af de uppgifter, som kunna finnas behöfliga och

hvilka Arméförvaltningen eger från vederbörande regementen

och corpser infordra, skall upprätta och Kongl. Maj:ts pröfning

underställa förslag till öfvergångsstat, att gälla till efterrättelse

vid löneutdelningen, intilldess tillgångarne vunnit

sådan tillväxt, att de medgifva 5 procents förhöjning för

dem, som å ny stat inträdt;

att, så snart aflöningstillgångarne medgifva nyssnämnda

förhöjning, förnyad öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagdt

är, upprättas och fastställas;

att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall

iakttagas:

C #

a) att alla med boställen försedde löntagare, så vidt de

blifvit före början af innevarande är utnämnde, skola, så

länge de uti innehafvande tjenst qvarstå, bibehålla sina bo
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Hongla Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1, angående landtförsvarets ordnande.

ställen och derjemte erhålla ett kontant belopp, motsvarande

medeltalet åt den kontanta lön, som under sednast

förflutna fem år för tjensten uppburits;

b) att löntagare, som innehar indelning på gammal, före

1833 års lönereglering gällande stat, eger, så länge han

i beställningen qvarstår, att tillgodonjuta de enligt berörda

stat honom tillförsäkrade förmåner;

c) att alla före den 8 April 1862 utnämnde, med kontant

lön försedde löntagare undfå, sä länge de bibehålla

innehafvande tjenst, ett kontant aflöningsbelopp, motsvarande

medeltalet af uppburen lön under nästförflutna fem år;

d) att alla efter den 8 April 1862 utnämnde, med kontant

lön försedde löntagare, äfvensom de. hvilka år 1871

blifvit eller blifva utnämnde till beställning, hvarmed boställe

varit förenadt, inträda från och med år 1872 på ny

stat med rättighet för sistnämnde löntagare att, för tiden

intilldess deras inträde på nya staten vidtager, tillgodonjuta

ersättning för den förlorade boställsafkastningen;

e) att värdet å den till fyllnad i korporalernas aflöning

och såsom ersättning för afskrift^ räntor af mjöl- och sågqvarnar,

anslagna oindelta spanmål beräknas enligt årets

fastställda medelmarkegångspris, med bibehållen rätt för de

före den 12 April 1853 antagne korporaler, att uppbära sin

spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris;

f) att för fältmusikanters aflönande och musikens underhåll

vid infanteriet beräknas 3,000 R:dr på bataljon,

och att för anskaffning af musikalier och musikinstrumenter

m. m. vid kavalleriet afses ett belopp af 150 R:dr för

hvarje sqvadron; samt

g) att någon minskning icke må ega rum i de hittills

utgående löner för korporaler eller för de före löneregleringens

fastställande antagna fältmusikanter;

att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliter

till hvarje regemente eller corps skall utbetala dess

andel af de kontanta medel, Förvaltningen under årets lopp

för aflöningen disponerar, i hvilket afseende det bör åligga

vederbörande chefsembeten att årligen före December månads

utgång meddela Arméförvaltningen uppgift å de kontanta

lönebelopp, som enligt nästföregående punkt litt. a)

och c) tillkomma de löntagare, hvilka ej på ny stat ingått;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, angående landtförsvarets ordnande.

att afdrag å lönen för icke bivistade vapenöfningar må

för hvar och en, som kommit i åtnjutande af full lön enligt

normalstat, ske till följande belopp, nemligen:

för Regementschef med................................... R:dr 300: —

» Coi’pschef och öfrige Regementsofficerare » 250

» Kaptener och Ryttmästare......................... » 200

» Löjtnant........................................................... » iso

» Underlöjtnanter.......................................... » 100

» Fanjunkare...................................................... >, 50

» öfrige Underofficerare..................................... » .SO

att besparingar, uppkomna så väl genom afdrag å lön

för icke bivistade vapenöfningar som genom tillfälliga vakanser,

må till den gemensamma löningsfonden ingå;

att, så framt, sedan aflöningen blifvit i öfverensstämmelse

med ofvanstående grunder utbetald, någon behållning

å löningsfondens medelstillgång för aflöningsåret skulle förefinnas,

densamma må reserveras och för löningsfonden å depositionsräkning

i riksbanken insättas, samt att på samma

sätt må förfaras med möjligen inflytande rester å arrendemedel

eller vakansafgifter, intilldess medlen behöfva för aflöningens

bestridande användas;

att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning

eller afgång, tillgodonjuta tjenste- och fardags-år

enligt lag. med skyldighet att derunder afstå boställsräntan,

hvilken af regementets eller corpsens uppbördsman uppbäres

och med de öfriga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen insändes

;

att hvarje af indelningshafvare afträdt boställe skall för

tiden från fardagsårets utgång för allmänna löningsfondens

räkning af vederbörande Boställsdirektion utarrenderas på

20 år och arrendemedlen jemte den öfriga uppbörden till

Arméförvaltningen ingå;

att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida

med boställe försedd löntagare må medgifvas att, om han

sådant önskar, med frånträdande af sitt boställe, redan innan

han från sin innehafvande beställning förflyttas, få på ny

stat ingå;

att inqvarteringspenningar för saknadt karaktershus å

innehafvande boställe må af löntagare, som sådana hittills

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, angående landtförsvarets ordnande.

uppburit, fortfarande åtnjutas, dock ej för längre tid, än han

i nuvarande tjenst qvarstår;

att från och med året näst efter det, hvarunder det

nya aflöningssättet kommer att tillämpas, ett belopp, svarande

mot de åt indelta arméen anvisade, men för framtiden

till statsverket ingående indelta räntor och kronotionde, årligen

må i Januari månad af Statskontoret förskottsvis tillhandahållas

Arméförvaltningen, för att till aflöningens bestridande

för föregående året användas;

att staten måtte från och med år 1872 öfvertaga den

på arméens befäl nu hvilande skyldigheten att bestrida amorteringen

af arméens ackordsskuld, dock endast i den mån

samma befäl på ny stat inträder.

Varande förslaget om aflöningsväsendets reglering i öfverensstämmelse

med nu angifna grunder framstäldt endast under det uttryckliga vilkor:

dels att samliga uti Departements-chefens memorial för aflöningen beräknade

tillgångar blifva för densamma disponibla: dels att det ofvan framställda

förslaget om tillhandahållande i Januari månad året efter aflöningsåret

af ett mot räntor och kronotionden svarande belopp varder af Riksdagen

bifallet; dels ock slutligen, åt amorteringen af arméens ackordsskuld,

hvartill det under år 1872 erforderliga beloppet skulle komma att utgå

från volontärvakansmedeIsfonden, varder för framtiden på det här ofvan

ifrågaställda sätt ordnad.

B) Va rf ende arméen.

a) Passevolansväsendet:

att de, rörande rekrytering och remontering samt anskaffning

och underhåll af beklädnads- in. fl. persedlar vid

värfvade arméen nu gällande passevolanskontrakt, äfvensom

reglementet angående rekrytering, beklädnad in. in. vid Pontonierbataljonen,

för hvilka kontrakt och hvilket reglemente

finnas stadgade olika uppsägningstider, må i behörig ordning

uppsägas, så att de med 1872 års utgång upphöra att vara

gällande; dock att uppsägningen af kontraktet med Svea

Artilleriregemente må blifva beroende af fortgången åt det

kasernbyggnadsarbete, som för nämnda regemente bör komma

till utförande;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Mai ds Nåd. Prop. Ar:o 1, angående landtförsvarets ordnande.

att, i den mån passevolanseir sålunda kommer att upphöra,

ej mindre rekrytering och remontering, lin ock nyanskaffning

och underhåll af manskapets beklädnads- remtygsoch

personella utrednings- in. fl persedlar, äfvensom öfriga

hithörande förvaltningsärenden, som nu af särskilda redan

befintliga direktioner eller passevolantörer utöfvas, må för

framtiden besörjas direkte för Kronans räkning samt att nyssberörda

förvaltningsbestyr och ärenden vid hvarje regemente

och corps må uppdragas åt eu under Arméförvaltningens

öfverinseende ställd förvaltningsdirektion, i enlighet med de

föreskrifter, som af Kongl. Maj:t varda meddelade.

a) Löneväsendet.

att aflöningen till värfvade arméens befäl och underbefäl

samt vederlikar må, för tiden från 1873 års början, i den

mån passevolansen derstädes kommer att upphöra, bestämmas

i enlighet med det förslag till normalstat för värfvade arméen,

som Bil. Ko 14 innehåller;

att, såsom följd häraf, den af ifrågavarande befäl och

underbefäl med vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringsförman

samt de af underbefälet uppburna beklädnadspenningar, i mån

som den nya staten vinner tillämpning, icke vidare må komma

löntagarne till godo;

att de från Stockholms stad till en del regementen och

corpser utgående inqvarterings- och servis-medel, äfvensom

dylika medel, der sådana utgå, frän öfriga städer, hvarest

garnison af värfvade arméen är förlagd, må fortfarande utgöras,

men, i samma mån den nya staten vinner tillämpning,

till Statsverket ingå; samt ,

att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för nio

månader om året, eller Januari—Mars samt Juli—December,

med undantag för de vid Fortifikationstrupperna tjenstgörande

Officerare, hvilka, när de hela året äro i tjensteutöfning, böra

få tillgodonjuta tjenstgöringspenningar för årets alla tolf månader.

Ifrågavarande af'' Departements-chefen afgifna förslag till förändrad

organisation af Infanteriet, Kavalleriet, Civilstaten, Generalitetet, och Generalstaben,

äfvensom angående vapenöfningar, trosshästars anskaffning, extra
roteringen,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, ang. landtför sv arets ordnande.

roteringen, sjukvården och löneregleringen, har Kongl. Maj:t till alla delar

gillat; och föreslår Kongl. Maj:t alltså:

att Riksdagen, med godkännande jemväl för dess del af

nämnda förslag, måtte medgifva att desamma, i den mån här

ofvan finnes antydt och de för ändamålet afsedda medel dertill

lemna tillgång, må under år 1872 bringas till verkställighet;
Viljande

Kongl. Maj:t i afseende å de för organisationens fortgång

och fullbordande under tiden efter 1873 års ingång erforderliga kostnader

till kommande Riksdagar aflåta de nådiga framställningar, som af omständigheterna

må finnas påkallade.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest

städse välbevågen.

CARL.

R. Abelin.

Bill. till Urtima Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, angående landtförsvarets ordnande.

Utdrag af Trotokollet öfver Landtf‘dr svar s-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Bådet på Stockholms

Slott den 22 Augusti 1871.

N ärvarand e:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr statsministern för Utrikes ärendena Grefve Wacht
meister,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och

Friherre Alströmer.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Abelin anmälde

i underdånighet det af honom, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, efter

sistlidna riksdag utarbetade förslag till förändrad organisation af försvaret

till lands, hvilket förslag innefattas i hans, detta protokoll bifogade, underdåniga

memorial af denna dag.

Efter pröfning häraf täcktes Kongl. Maj:t, uppå StatsRådets

öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan, i Nåder

godkänna hvad af Departements-chefen uti nämnda memorial

föreslagits: hvarom i nödiga delar Proposition borde afgåtill

den snart sammanträdande urtima Riksdagen.

Härefter uppläste Departements-chefen till justering förslag till Kongl.

Maj:ts Nådiga Proposition i ämnet till urtima Riksdagen; och behagade

Kongl. Maj:t, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan,

i Nåder gilla detta förslag, sådant det finnes detta protokoll

bilagdt, samt förordna att, i öfverensstämmelse dermed, Nådig

Proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

K. E. Kindblad.

Stockholm, tryckt hos Joh. Beckman, 1871-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underdånigt Memorial.

Vid behandling af Eders Kong!. Maj:ts till den sist församlade Riksdagen

afl ätna Nådiga Proposition af den 26 sistl. Januari, angående landtförs varets

ordnande, har Riksdagen hufvudsakligen lemnät bifall till hvad Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, rörande

Marin-regementets öfverflyttande från sjö- till landtförs varet;

Artillerivapnets förökande;

Ingeniörväsendets ordnande medelst uppsättning af ett Fältsignal-kompani

och en Sappör-bataljon samt tillökning i personalen vid den nuvarande Fortifikations-staben

och vid Pontonier-bataljonen; samt

åtskilliga vid Krigsskolan å Oarlberg anställde lärares äfvensom en tjensteman

derstädes uppförande till pension å allmänna indragningsstaten, i den

mån de vid krigsskolans förestående ombildning blifva för skolan obehöflige;

hvarjemte Riksdagen beviljat de för ofvanberörda anordningar erforderliga

medel.

> livad åter angår den vigtigaste bland de i högstberörda Nådiga Proposition

förekommande frågor, nemligen den om beväringsinrättningen och landstorinen,

eller den allmänna värnepligten, har Riksdagen, som till hufvudgrunderna

gillat det af Eders Kongl. Maj:t framlagda förslag till kungörelse om

den allmänna värnepligten, likväl förklarat sig icke under nuvarande förhållanden

kunna samma förslag bifalla.

Bih. till Urtima Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Öfriga i Eders Kong! Maj ds Proposition framställda förslag hafva dels

icke, åtminstone ej i sin helhet, vunnit Riksdagens bifall, dels icke blifvit af

densamma pröfvade.

Enär sålunda, oaktadt Riksdagens bifall till vissa af Eders Kong! Maj ds

förslag och oaktadt de betydliga anslag, som, i anledning af Propositionen om

Statsverkets tillstånd och behof, blifvit för försvarsväsendet af Riksdagen beviljade,

ännu mycket återstår, innan den stora fosterländska frågan kan anses

hafva erhållit en önskvärd lösning; och då Eders Kongl. Majd, som funnit

denna fråga nog vigtig att för sig påkalla en odelad uppmärksamhet af folkets

samlade ombud, af sådan anledning kallat Riksdagen till urtima möte, har jag,

ehuru fortfarande för egen del vidhållande de åsigter i ämnet jag flera gånger

tillförene haft Nåden uttala, likväl vid den utgång, frågan vid förra riksdagen

erhållit, ansett mig pligtig underkasta det då framlagda förslaget en

förnyad granskning för att tillse, om och i hvad mån de betänkligheter emot

detsammas antagande, som inom Representationen yppats, må, utan rubbning af

hufvudgrunderna, kunna undanrödjas eller väsendtligen minskas.

Härvid torde det till en början tillåtas mig att, beträffande den omfattning,

som åt förevarande förslag lämpligen bör gifvas, i underdånighet anmärka,

att, ehuru jag ej allenast af skäl, som här nedan torde få närmare utvecklas,

finner förslaget böra innehålla reglering af rust- och rotehållares åligganden,

utan derjemte äfven anser samtliga de i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition

af den 26 nästlidne Januari till Riksdagens pröfning framlagda särskilda

frågor, så vidt de ej genom Riksdagens beslut redan blifvit nöjaktigt afgjorda,

böra i förslaget ingå, på det Riksdagen må blifva i tillfälle att, så vidt möjligt,

i ett sammanhang pröfva alla återstående delar af försvarsfrågan, — jag

likväl håller före, att, der förslagets genomförande redan under år 1872 skulle

i ett eller annat fall föranleda behof af nya eller af tillökning i befintliga ordinarie

anslag, framställningen om de erforderliga medlens anvisande då, till

undvikande af rubbning i den för nyssnämnda år fastställda ordinarie statsreglering,

bör till nästa lagtima riksdag anstå, samt verkställigheten af förslaget

i sådana delar derefter rättas.

För en hvar, som af Riksdagens förhandlingar i ämnet tagit del, må det

vara eu kär pligt att gifva sitt erkännande åt den sällsporda, om en lika djup

som allmän öfvertygelse vittnande enighet, hvarmed begge Kamrarne i de

väsendtligaste delarne anslutit sig till hvad den Nådiga Propositionen innehåller,

såväl i fråga om värnepligtens utsträckning, som beträffande storleken

af den stamtrupp, hvilken till det unga beväringsmanskapens stöd och ledning

borde förefinnas; och om än, till följd af andra mellankomna omständigheter,

något Riksdagens beslut i dessa frågor icke nu föreligger, torde man dock af

de beslut, som hvardera Kammaren för sig fattat, vara berättigad att draga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

den slutsats, att hvad Eders Kong! Maj:ts Nådiga Proposition i herörda hänseenden

innehåller rörande grunden för vårt försvarsväsende eger stöd i den

allmänna meningen, äfvensom att en sådan förändring af denna, som hos Representationen

skulle kunna medföra åsigter,

lade, icke torde vara att befara.

Men ehuru således i fråga om hufv indragen af försvarets organisation, nemligen

värnepligtens utsträckning och stamsystemets tillämpning, full öfverensstämmelse

emellan Regering och Representation blifvit vunnen, äro dock beträffande

sättet för stamtruppens bildande meningarne ännu delade, och härutinnan lärer

den hufvudsakliga, fastän icke uttryckligen angifna, grunden böra sökas till den

utgång, som organisationsfrågan i sin helhet vid den förflutna riksdagen erhöll.

På sätt Eders Kongl. Maj:t har sig bekant, hade det af Riksdagen för

försvarsväsendets organisation tillsatta särskilda utskott, ibland annat, föreslagit,

att indelningsverket, såvidt dermed förbindes åliggande för viss jord eller lägenhet

att anskaffa, utrusta och underhålla hästar eller manskap till arméen

eller flottan, skulle upphöra efter en öfvergångstid af 15 år från den ökade

värnepligtens inträdande. Detta förslag ogillades af Första Kammaren, som

antog Eders Kongl. Maj:ts förslag till värnepligtslag med några deri gjorda

mindre väsendtliga förändringar, men tillika för sin del beslöt, att Riksdagen

skulle hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, hvilka åtgärder må finnas nödiga för en sådan utveckling

af stamtruppen, att den må blifva fullt tjenlig såsom stöd för den betydliga

beväringsstyrka, som med densamma till följd af den nya beväringslagens

antagande kommer att införlifvas, och att ur dess led ett tillräckligt underbefäl

må "vara att hemta, samt i sammanhang dermed det ordnande af rust- och

rotehållares åligganden, som af förändringen i förenämnda hänseende må. blifva

påkalladt, och att Eders Maj:t täcktes till Riksdagen framställa det förslag,

som af ärendets pröfning kunde föranledas.

Andra Kammaren biföll deremot Utskottets förenämnda förslag, och, ehuru

Kammaren i fråga om värnepligtslagen stadnade i hufvudsakligen samma beslut

som den Första Kammaren, uppställdes dock dervid som vilkor, att den nya

värnepligtslagen icke finge träda i kraft förr än båda Statsmakterna slutligen

afgjort, att indelningsverket skulle, på sätt Kammaren för sin del beslutat, upphöra

och beslutet derom trädt i tillämpning.

Angående detta af Andra Kammaren sålunda uppställda förbehåll för den

utsträckta värnepligtens åtagande har jag trott det vara så mycket mindre erforderligt

att här närmare yttra mig, som dels Eders Kongl. Maj:t, i full öfverensstämmelse

med min och öfrige Statsrådsledamöters åsigt, redan vid afslutande

af detta års lagtima riksmöte från tronen uttalat sitt ogillande af nämnda

förbehåll och dels detsamma dessutom står i den uppenbaraste strid med alla

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

de framställningar i fråga om ordnandet af vårt fors vars väsende, som Eders

Kongl. Maj:t behagat till Riksdagen öfverlemna och hvilka alla utgått ifrån

den af Eders Kongl. Maj:t vid öppnandet af 1868 års riksdag uttalade åsigt:

»att en i alla afseenden god stamtrupp med minsta kostnad och utan orättvisa

kan bildas genom vårt ur inhemska, egendomliga förhållanden uppväxta indelningsverk.

»

Uti mitt underdåniga anförande till Statsråds-protokollet af den 31 December

1868 har jag derförutan redan haft tillfälle att utveckla min mening derom,

att det från den stränga rättvisans synpunkt ingalunda kunde finnas påkallad t,''

att till följe af en ifrågasatt utsträckning utaf den alla och eu hvar åliggande

personliga skyldighet, som namnes allmän värnepligt, medgifva någon lindring

i den jorden särskildt åliggande rustnings- och roteringsskyldigheten; och jemte

det jag på det lifligaste vidhåller denna åsigt, anhåller jag att dertill få lägga

det uttalande, att det ännu mindre synes mig med billighet eller klok omtanke

öfverensstämmande att till förmån för de nuvarande innehafvare af vissa fastighet^

afhända staten en rättighet, motsvarande i kapitalvärde en egendom af

60 ä 70 millioner R:dr, samt blottställa fäderneslandet för äfventyret att i hell

ofvets stund sakna den stam till sitt försvar, som det hittills i den s. k. indelta

arméen egt och fortfarande egen.

Då jag således icke kan förorda landtförsvarets ordnande på sådan grund,

som, i enlighet med Andra Kammarens yrkande, förutsätter ett afskaffande af

indelningsverket, vill jag deremot icke förneka, att de höjda fordringar, som

måste ställas jemväl på stamtruppens utbildning och verksamhet, kunna skäligen

påkalla någon lättnad i sättet för roterings- och rustnings-skyldighetens

åtgörande, ehuru jag, sedan det af Eders Kong!. Maj:t till 1869 års Riksdag

i sådan syftning framlagda förslag ej blifvit af Representationen antaget, icke,

undei de hotande politiska omständigheter, som vid sednaste riksdags början

förefunnos, ansåg lämpligt att, beträffande en förändrad reglering i detta hänseende,

då påyrka Nådig framställning till Riksdagen och sålunda med ditörande

frågor öka antalet af dem, som ändock måste göras till föremål för

samma Riksdags behandling, helst de af Eders Kongl. Maj:t förut i ämnet

uttalade åsigter borde anses innefatta tillräcklig garanti, att de önskningar, som

i detta hänseende kunde komma att af Riksdagen framställas, skulle, såvidt

möjligt vore, tillgodoses.

T id den utgång organisationsfrågan, på sätt jag ofvan antydt, hos RiksaStn

erhållit, anser jag mig emellertid nu desto heldre uppfordrad underställa

Eders Kongl. Majrts Nådiga ompröfvande, i hvad mån eu förändrad reg

ermg af roterings- och rustnings-besväret må lämpligen ega rum, som äfven

den af Riksdagens Kamrar, hvilken förordat indelningsverkets bibehållande, beslutat

eu anhållan om Nådig framställning angående det ordnande af rust- och rote
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

hållames åligganden, som kunde påkallas af stamtrnppens afsedda ytterligare

utveckling; ett uttalande, som antyder en åsigt hos Kammaren derom, att, då

en vidare utveckling af stamtruppen nödvändigtvis i högre mån än hittills måste

taga manskapets tid i anspråk samt bortkalla detsamma från roten, den tillökning,

som häraf tilläfventyrs uppkomma i rustnings- och roteringsbördan, borde

billigtvis medföra någon lättnad af samma börda i andra hänseenden.

Ehuru jag delar den af Första Kammaren sålunda uttryckta åsigt, att

indelningsverkets reglering bör ställas i sammanhang med den ytterligare utveckling

af indelta stamtruppen, som må finnas erforderlig, och jag alltså anser

frågan från denna synpunkt böra tagas under allvarligt öfvervägande, har jag

.dock icke kunnat undgå att finna berörda reglering stå i väsendtligt beroende

af förslaget om den allmänna värnepligten, hvilken, på sätt jag tillförene vid

flera tillfällen sökt visa, måste utgöra grunden för värt försvarsväsendes förstärkande.

Härvid anser jag mig för öfrigt, i betraktande af den utbildning

nämnda stamtrupp genom de af Eders Kongl. Maj:t beslutade åtgärder redan

förvärfvat och, allt eftersom de förväntade goda verkningarne deraf i mer och

mer vidgade kretsar spridas, än vidare kommer att förvärfva sig, icke böra

underlåta fästa Eders Kongl. Majrts Nådiga uppmärksamhet derpå, att de förslag,

jag i fråga härom kan komma att framställa, hvarken behöfva eller, för

så vidt organisationen skall bibehålla den karakter den hittills egt, måhända

ens böra vara af någon särdeles omfattande art. Man torde härvid endast

behöfva erinra sig, att, redan innan hälften åt medeltjensteåldern är uppnådd,

den in delte soldaten har åt militära öfningar egnat längre tid än den i ettårig

garnisonstjenst förlagde, för att finna, att man i dessa öfningar, äfven under

nuvarande förhållanden, för ingen del saknar garanti för indelta arméens förmåga

att uppfylla hvad af en stamtrupp billigtvis kan fordras. Ingen och

aldraminst jag, såsom målsman för landtförsvarets behof, lärer likväl förneka,

att detta ändamål genom en i vissa delar utsträckt öfningstid skulle än fullständigare

uppnås; men man torde härvid så mycket mindre böra lemna ur

sigte, att till följd af den indelta soldatens långa tjenstetid, under hvilken öfningarne

årligen återkomma, desamma kunnat i någon mån förkortas, som det just är

härigenom man förverkligar institutionens vackra grundtanke och lemnar den

indelta soldaten de tillfällen till sjelfverksamhet, under hvilka han åter egnar

sig åt det medborgerliga lifvet, skapar sig ett eget hem och uppfostras till

den sedliga kraft, hvilken tvifvelsutan, äfven den, är ett icke oväsendtligt

moment i stamtruppens utveckling till ett Renligt stöd för det unga beväringsmanskapet.

Med blicken fästad jemväl på dessa förhållanden har jag, vid utarbetandet

af de förslag i nu berörda hänseende, jag har att underställa Eders

Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och för hvilka jag längre fram i underdånighet

vill närmare redogöra, trott mig hufvudsakligen kunna inskränka mig till yrkande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

på en förlängning dels af tiden för rekrytbildningen, såsom varande den, under

hvilken grunden till den blifvande soldatens militära färdigheter bör läggas,

dels och af den hittills bestämda tiden för underbefälsskolan, på det en ännu

större grundlighet vid genomgåendet åt dithörande många läroämnen må vara

att påräkna; hvarjemte jag genom de föreslagna anordningarne i afseende på

underbefälet åsyftat ått tillgodose det behof af sådant befäl, som kan komma

att yppa sig och hvarå uttalandet härom i Första Kammarens beslutjjockså

torde hafva syftat.

Af de förändringar, jag sålunda trott mig böra nu föreslå i afseende på indelta

truppens öfningar, blifver en följd, att t. ex. vid infanteriet dessa öfningar, hvilka

ännu för'' fyra år tillbaka icke upptogo i medeltal mera än 25 dagar om året,

men enligt nu gällande bestämmelser erfordra omkring 33 dagar årligen, hädanefter

skulle komma att utsträckas ända till 44 dagar om året. Det besvär,

som genom nuvarande aflönings- och underhållssättet rust- och rotehållare åligger,

kännes naturligtvis tyngre i samma mån soldatens öfningstid och dermed äfven

hans bortovaro från hemmet sålunda förlänges, och hvarunder skötseln af den

till soldattorpet hörande jord m. m. d. lärer till stor del komma att falla på

rust- och rotehållare^ som esomoftast just vid dessa tillfällen kan åt sitt eget

jordbruk behöfva egna all tillsyn och alla tillgängliga arbetskrafter.

Vid sådant förhållande synes det äfven skäligt att för framtiden medgifva

ett sådant ordnande af detta besvär, hvarigenom rust- och rotehållare må

kunna undgå att beröras af dylika olägenheter i följd af de tjenstepligter, soldatens

egenskap af krigsman för honom medför. För denna min åsigt tror

jag, enligt hvad ofvan är antydt, mig hafva rätt att hemta stöd i den af Första

Kammaren uttalade mening, hvilken derjemte, om än icke i afseende på

uttrycksform eller motivering, likväl i sitt resultat torde i icke ringa mån närma

sig den åsigt, som inom Andra Kammaren lärer hafva kring sig förenat ett, i

förhållande till majoriteten, icke obetydligt antal ledamöter, hvilka påyrkat, en

lindring af rustnings- och roteringsbördan, såsom af billigheten påkallad vid

värnepligtens utsträckning.

Detta yrkande synes mig egentligen deruti skilja sig från den af Första

Kammaren uttryckta mening, att, under det denna Kammare afser att med

roteringsbördans lindring bereda ersättning för ökade bördor i följd af stamtruppens

ifrågasatta större utbildning, så är grunden för minoritetens i Andra

Kammaren yrkande den, att en ersättning bör de rustnings- och roteringsskyldige

beredas för de bördor, den ökade värnepligten mera omedelbart må komma

att medföra. Men då således bägge dessa meningar komma till samma slut:

en godtgörelse genom lindring, torde den skiljaktighet i afseende på motiveringen

derför, som mellan dem förefinnes, endast kunna verka på bestämmandet

af det större eller mindre, till hvilket denna godtgörelse bör sättas; och

opaginerad Kontrollera mot PDF

då jag nu är sinnad att för- Eders Kongl. Maj:t framlägga ett förslag till jemkning

och reglering af rustnings- och roteringsbördan, vågar jag hysa en fast

tillit till en så högsinnad uppfattning af stundens kraf äfven hos dem, som i

särskilda delar tänka olika, att de för det stora ändamålets skull sätta sin enskilda

mening först i andra rummet, och jag tror mig äfven med visshet kunna

förtrösta derpå, att de samhällsmedlemmar, af hvilka ökade uppoffringar komma

att härigenom fordras, skola med glädje vara dertill redo, endast fäderneslandets

sjelfständighet genom ett starkt och väl ordnadt försvarsväsende blifver

betryggad. Detta stora mål kan ej utan enig samverkan mellan Konung och

Folkrepresentation vinnas; och då jag, med hänsyn till de inom Riksdagen

uttalade önskningar, anser mig böra, med afvikelse i vissa delar från mina förut

gjorda framställningar, underställa Eders Kongl. Maj:t ett förslag till sådant

ordnande af indelningsverket, att den dermed förenade tunga må i väsendtlig

mån lättas, sker det under den varma förhoppning, att å andra sidan äfven de,

hvilka åsyftat denna bördas fullständiga afskaffande, icke skola, genom strängt

fasthållande af sitt syftemål, motverka den för hela nationen så vigtiga frågans

slutliga lösning.

Det är med sådana åsigter, som jag, på grund af Eders Kongl. Maj:ts

nådiga uppdrag, utarbetat det förslag i ämnet, hvarför jag i underdånighet

anhåller att nu få redogöra; och torde jag härvid, ej allenast i öfverensstämmelse

med hvad i memorialet den 29 December 1870 iakttagits, utan. äfven

med anledning af hvad härofvan anförts, få göra början med frågan om den

allmänna värnepligten, eller

Beväringsinrättningen.

Eders Kongl. Maj:ts för den senast församlade Riksdagen framlagda förslag

till kungörelse om den allmänna värnepligten har, på sätt redan förut omnämnts,

blifvit till sina hufvudgrunder äf Riksdagen gilladt. Det för behandling

af frågan rörande förs vars väsendet af Riksdagen tillsatta särskilda utskottet,

på samma gång det delat min uppfattning om nödvändigheten af en allmänt

utsträckt värnepligt såsom ett oeftergiflig! vilkor för åstadkommande af ett fäderneslandet

betryggande försvar, har äfven hyllat och återgifvit de åsigter,

jag i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 uttalat rörande

det helsosamma inflytande en till alla samhällsklasser utan undantag utsträckt

allmän värnepligt skulle ega, ej mindre å befolkningens fysiska utveckling, än

å dess höjande i andlig kraft, i laglydnad, ordningssinne och pligtkänsla. Utskottet

har derföre ock förklarat sig hafva »med glädje helsat» berörda förslag,

hvars anda och riktning så noga öfverensstämde med dess egen åsigt uti frågan

och hvars alla väsendtliga bestämmelser det alltså fann sig ega skäl att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

gilla; men det liar dock ansett eu del af förslagets detaljbestämmelser vara i

behof af vissa förändringar ocli tillägg, hvilka af Utskottet blifvit framställda i

ett af detsamma uppgjordt nytt förslag, deruti äfven gifvits åt de särskilda föreskrifterna

en i viss mån förändrad inställning.

I afseende å detta sålunda af Utskottet framlagda nya förslag, hvilket inom

Riksdagen blef af begge dess Kamrar hufvudsakligen bifallet, bör jag lemna

det erkännande, att åtskilliga stadganden genom något förändrad formulering

vunnit i tydlighet, samt att den förändrade uppställningen är egnad att i ej

ringa mån underlätta öfversigten af det hela.

Hvad angår de af Utskottet i några mindre väsendtliga delar föreslagna

nya eller förändrade bestämmelser, anser jag mig väl i allmänhet kunna förorda

äfven dessa; dock torde det tillåtas mig särskild! få fästa Eders Kongl. Maj:ts

uppmärksamhet på några ibland dem, hvilka synas mig icke vara af beskaffenhet

att kunna till förbättringar hänföras.

a) Det i § 18 af Eders Kongl. Maj:ts förslag förekommande stadgande,

enligt hvilket vämepligtig skulle åligga att, under de år, han efter afslutandet

af de egentliga vapenöfningarne qvarstode i linien, årligen infinna sig »vid

skottbana inom ortem, för att deltaga i två dagars målskjutning, har af Utskottet

blifvit förändradt derhän, att värnepligtig under nämnda tid skulle

vara förbunden till två dagars målskjutning vid »skottbana inom tre mil från

den värnepligtiges bostad».

Eu sådan begränsning af den våglängd, inom hvilken den värnepligtige

skulle vara skyldig infinna sig vid skottbana, synes mig i praktiskt hänseende

mindre lämplig. När i betraktande tages: att afståndet mellan anlagd skottbana

och hvar och en värnepligtigs bostad vanligen icke kan vara af befälet

kändt; att undersökning härom i hvarje särskild! fall, der sådant kan finnas

af behof, svårligen lärer kunna åstadkommas; samt att befälet måste utöfva

kontroll å målskjutningsöfningarnes behöriga fullgörande och beifra de förseelser,

som i detta hänseende möjligen kunna bland de värnepligtige förekomma,

befarar jag nemligen att för disciplinen störande förvecklingar emellan befälet

och de värnepligtige kunna af det ifrågavarande i Utskottets förslag intagna

stadgandet uppstå. Det synes mig derföre hafva varit lämpligare, om åt Kongl.

Maj:t öfverlåtits att reglera förhållandet efter sig företeende olika omständigheter.

Den väg, som härvid vore att följa, har jag i mitt underdåniga memorial

af den 29 December 1870 antydt, då jag uttalat den åsigt att, så framt

värnepligtig skulle kunna åläggas inställelse vid skottbana, i allmänhet en sådan

bana borde finnas inom hvarje kommun; och om, oaktadt en sådan anordning,

utstånden inom någon ort skulle göra ifrågavarande öfningar allt för betungande,

torde olägenheten häraf böra genom flera banors anläggande un danrödjas,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

rödjas, innan öfningarne i sådan ort blefve såsom obligatoriska påbjudna. Härigenom

skulle utan tvifvel de ofvan antydda olägenheterna vara förebyggda.

b) I stället för den i § 29 mom. 1 af Eders Kong! Maj:ts förslag förekommande

bestämmelse, att de af beväringen, hvilka, för vinnande af behörighet

att i egenskap af befäl eller underbefäl fullgöra sin beväringspligt, genomginge

föreskrifna öfningar, skulle ega att derunder åtnjuta underofficers aflöning

jemte beklädnadsbidrag i förhållande till de med munderingens uppsättande

förenade kostnader, har Utskottet i sin § 30 uptagit en föreskrift, som innebär

en icke oväsendtlig förändring i ofvanberörda bestämmelse, i det Utskottet

föreslagit, att ifrågavarande befälsaspiranter borde, under de föreskrifna öfningarne,

af Kronan erhålla underhåll och beklädnad »lika med beväringen,» samt

för den tid, de utöfver de för beväringen bestämda öfningsdagar tjenstgöra,

det traktamentstillägg, som af Kongl. Maj:t bestämmes.

Af motiveringen för ifrågavarande förändring framgår, att Utskottet för

densamma hufvudsakligen hemtat anledning från det förment obilliga deruti,

att den, som anmält sig att genomgå de för reserv-befäl stadgade öfningar,

skulle redan på grund af en sådan anmälan finnas berättigad till en förmån,

som ej tillfaller dem, hvilka söka anställning såsom befäl vid stammen, samt

att staten, då förmånen beviljas, icke egen någon visshet, att den, som deraf

kommer i åtnjutande, skall till slut fortsätta sin utbildning till befäl eller dertill

finnas lämplig.

Om det ock å ena sidan må medgifvas, att Utskottets åsigt såsom allmän

grundsats icke saknar giltighet, torde dock å andra sidan icke heller kunna

förnekas, att tillämpningen deraf i förevarande fall kan i väsendtlig mån komma

att motverka det mål, som med reservbefäls-inrättningen afses. En obemedlad

yngling, äfven med de bästa befälsanlag, torde nemligen mången gång, i saknad

af nödiga medel för kostnadernas bestridande, so sig urståndsatt att förskaffa

sig den för reservbefäl erforderliga utbildning, och de olägenheter, som häraf

kunna för det allmänna uppstå, synas mig menligare, än den sannolikt ganska

obetydliga penningeförlust, staten någon gång möjligen kan komma att vidkännas

genom beklädnadsersättning och förhöjd aflöning åt befälsaspirant, som antingen

icke fullföljer påbörjade öfningar eller ock ej befinnes ega de för befäl

erforderliga egenskaper. Hvad åter angår jemförelse!! med dem, som söka anställning

vid stammen, borde väl desse sistnämnde kunna, genom den tryggade

framtida ställning dem är beredd, anses godtgjorda, för de uppoffringar, de för

sin utbildning fått vidkännas. Mot Eders Kongl. Maj:ts förslag i denna fråga

har för öfrigt äfven under öfverläggningarne derom framkastats den erinran,

att detsammas antagande skulle komma att medföra ett allt för stort tillopp

af befälsaspiranter; men, utom det att de fordringar på humanistisk bildning,

Bill. till Urtima Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

som komma att ställas på reservbefälet, måste begränsa tilloppet af aspiranter,

så finnes för eu sådan erinran desto mindre någon verklig grund,

som det tvärtom måste anses såsom en af förslagets väsendtligaste fördelar, att

genom detsamma tillfälle i möjlig måtto kan beredas till utbildning af ett tillräckligt

antal befäl; ty derom torde väl meningarne i allmänhet vara temligen

eniga, att, vid utbrytande krig, man snarare har att motse brist än öfverflöd

å lämpligt och fullt utbildadt befäl.

c) I § 43 mom. 2 har Utskottet föreslagit ett nytt stadgande af följande

lydelse: »Hvad i § 33 mom. 2, 3 och 5 linnes stadgadt angående förbindelse

för beväringsskyldig att anmäla flyttning gäller ock för dem, som tillhöra landtstormens

första upbåd.»

Emot den till grund för nämnda stadgande liggande afsigten, att stärka

kontrollen och underlätta ett noggrant förande af rullorna, kan jag naturligen

icke hafva något att, i och för sjelfva saken, erinra; men den sålunda åsyftade

fördelen synes icke uppväga olägenheterna af det missnöje, som det af föreskriftens

tillämpning för de värnepligtige ökade tvånget möjligen kan hos desse

framkalla, särdeles om, såsom det kan vara att befara, detta missnöje derifrån

vänder sig mot värnepligtslagen i dess helhet och såmedelst äfven mot den idé,

af hvilken denna är ett uttryck. Bestämmelsen synes mig ock mindre behöflig,

alldenstund de föreslagna årliga mönstringarne med manskapet åt landstormens

första uppbåd böra innefatta tillfyllestgörande kontroll i förevarande hänseende.

Om än de sålunda angifna omständigheter, i Indika min uppfattning af det

lämpliga och ändamålsenliga skiljer sig från Utskottets, icke äro de enda, i afseende

på hvilka jag skulle ansett andra bestämmelser, än Utskottet föreslagit,

vara i någon mån fördelaktigare, synes en närmare granskning af dessa underordnade

punkter vara från min sida desto mindre påkallad, som jag, i betraktande

deraf, att Utskottets förslag i sin helhet blifvit af Riksdagen godkändt,

och då, såsom jag redan yttrat, det i en så vigtig och omfattande fråga som

den förevarande är af nöden att ej i alla detaljer hålla fast vid den egna

meningen, anser mig böra undertrycka äfven mina nu anförda betänkligheter

mot berörda förslag och i underdånighet tillstyrka det Eders Kong!. Maj:t, måtte

täckas detsamma oförändradt i Nåder gilla.

Enär den nya värnepligtslagen, derest densamma vid den nu förestående

urtima riksdagen varder antagen, bör redan med nästkommande år vinna

tillämpning, men några medel till bestridande af de ökade kostnader, som af

de i förslaget till nämnda lag stadgade vapenöfningar komma att föranledas,

icke kunnat vid uppgörandet af statsregleringen för år 1872 tagas i beräkning,

samt någon rubbning i berörda redan fastställda reglering nu icke torde böra

af mig ifrågasättas, liar jag ansett mig pligtig vara betänkt på att föreslå särskilda

utvägar för omförmälda kostnaders betäckande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

I sådant hänseende tillåter jag mig i underdånighet erinra derom, att den

under Arméförvaltningens vård ställda, s. k. allmänna heväringsfonden, jern Ii ht

37 § af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse om den allmänna beväringen

af den 13 November 1860, är afsedd att efter Eders Kongl. Maj:ts disjjositioii

användas till beväringsinrättningens ytterligare utbildande, vid hvilket förhållande

densamma, enligt min åsigt, både kan och bör för nu ifrågavarande utgifter

tagas i anspråk. Efter de anvisningar, som å denna fond blifvit af

Eders Kongl. Maj:t gjorda för anskaffning af materiel för beväringsmanskapets

behof, torde dock behållningen å fonden vid innevarande års utgång icke kunna

beräknas till mer än omkring 300,000 R:dr.

i En annan tillgång, som jag anser böra för de värnepligtiges vapenöfningskostnader

år 1872 användas, utgöres af de jemlikt värnepligtlagens bestämmelser

under nämnda år såsom värnskatt inflytande medel, hvilka, i öfverensstämmelse

med hvad Eders Kongl. Maj:t uti den till sednast församlade

Riksdag aflåtna. proposition angående statsverkets tillstånd och behof antydt,

torde kunna beräknas till 50,000 R:dr.

Härigenom blifva alltså för ändamålet disponibla tillhopa omkring 350,000

Rdr; men, då sammanlagda beloppet af de ökade kostnader, hvartill de värnepligtiges

öfningar, i öfverensstämmelse med den nya planen, komma att föranleda,

enligt approximativ beräkning uppgår till........................... 483,122: 10.

kommer alltså, när härifrån afräknas ofvannämnda........................... 350,000: —

att uppstå en brist af R:dr.................................................................. 133,122: lo.

till betäckande hvaraf förslagsanslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar

torde böra anlitas.

En annan kostnad, som af de utsträckta beväringsöfningarne föranledes,

är den för underhåll af manskapets materiel, men till betäckande af de i detta

hänseende för år 1872 förekommande utgifter anser jag nödiga medel kunna

beredas inom de för vidmakthållande af beväringsmanskapets materiel redan

disponibla tillgångar.

Hvad åter angår ifrågavarande slags kostnader för tiden efter år 1872,

för hvilken, derest förslaget antages, särskilda medel af blifvande lagtima Riksdagar

måste anvisas, torde jag nu endast böra i underdånighet anmäla, att

dessa kostnader, enligt de upgjorda beräkningarne, komma att från och med

1874, då två klasser värnepligtige första gången böra samtidigt i vapen öfvas,

och sedermera årligen, utgöra 1,152,466 R:dr 60 öre.

På grund af hvad jag sålunda, beträffande ej allenast sjelfva värnepligtslagen

utan äfven de af dess antagande föranledda kostnader för de värnepligtiges

vapenöfningar, anfört, får jag i underdånighet hemställa:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,

att det af särskilda Utskottet vid sistlidna riksmöte upgjorda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

förslag till lag angående den allmänna värnepligten, så lydande,

som bilagan N:o 1 vid detta memorial utvisar, måtte af Riksdagen

antagas, samt att Riksdagen dervid beträffande de mötéskostnader,

som genom den af förslaget följande utsträckning

i beväringsmanskapets vapenöfningar under år 1872 förorsakas,

måtte medgifva, att hvad dertill erfordras utöfver de å

allmänna beväringsfonden tillgängliga medel, Indika Eders Kongl.

Maj:t torde täckas för ändamålet i Nåder anvisa, finge bestridas

i främsta rummet af den för nyssnämnda år enligt värnepligtlagens

bestämmelser inflytande värnskatt och till återstående

beloppet, omkring 133,000 R:dr, af förslagsanslaget för beväringsmanskapets

vapenöfning;

att, vidkommande de ökade kostnaderna för underhåll af

beväringsmanskapets materiel förcnämnda år, Eders Kongl. Maj:t

måtte täckas framdeles meddela de nådiga föreskrifter, som i

detta hänseende kunna vara af behof påkallade; samt

att, hvad slutligen angår ifrågavarande slags kostnader för

tiden från och med 1873, Eders Kongl. Maj:t täcktes till lagtima

Riksdag, vid dess sammanträde under nästa och derpå följande

år, göra de framställningar, som finnas erforderliga.

Då jag härefter öfvergår till frågan om en till lindring syftande reglering

af rotering»- och rusfningsbrsväret, utbeder jag mig att till en början få antyda

de olika sätt, hvarpå en sådan kan tänkas genomförd, och de olika förslag, som

i sådant hänseende varit ifrågaställda, samt de olägenheter, som efter min uppfattning

äro från hvart och ett af dem oskiljaktiga.

Dessförinnan torde det emellertid tillåtas mig att yttra några ord med

anledning af de yrkanden på ordinarie rotering af all s. k. privilegierad jord,

Indika i sammanhang med denna fråga understundom förekommit och som enligt

mitt förmenande hvila på en så ovigtig uppfattning så väl af den verkan en

sådan åtgärd skulle medföra, som af dess rättsliga innehåll, att i en utredning,

sådan som den ifrågavarande, desamma torde böra till bemötande upptagas.

Den jordegendom, som för närvarande icke drager ordinarie rotering, utgöres

nemligen dels af rusthåll, dels af kungs- och kungsladugårdar m. fl.

lägenheter under Kronans omedelbara disposition, åtskilliga boställen, samt

vidare bergsfrälse- och bergsmanshemman, äfvensom under vissa förhållanden

gästgifvaregårdar, posthemman och lotshemman, hvartill slutligen kommer det

s. k. ypperliga fralset, d. v. s. frälsesäterier och ladugårdar samt rå- och rörsoch

insockne-frälsehemman, hvilka med undantag för Skåne äro från nämnda

besvär befriade.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Uppenbart är, att, hvad nu först beträffar de egendomar, Indika antingen

äro utarrenderade för Kronans räkning eller anslagna till boställen eller annat

statens behof, föga skäl skall förefinnas att med ett sådant nytt besvär onerera

desamma, enär derigenom naturligtvis skulle för staten föranledas minskad

arrendeinkomst, löneersättningar och andra roteringsbördan motsvarande utgifter.

Den befrielse från rotering, som blifvit gästgifverihemman m. fl. lägenheter emot

fullgörande af andra skyldigheter medgifven, lärer ej heller, så länge dessa

skyldigheter fortfara, kunna återkallas, — något som i tillämpliga delar äfven

torde gälla i fråga om bergsfrälse- och bergsmanshemman; och ätt rusthåll

icke jemte rustningen, hvilken innebär skyldighet att anskaffa och underhålla

karl, kunna underkastas ordinarie rotering, från hvilken de genom flerfaldiga

Kongl. Bref och Förordningar blifvit uttryckligen befriade, lärer vara likaså

oomtvisteligt.

Således återstår egentligen endast det ypperliga frälset, att för den afsedda

tillökningen utaf den ordinarie roterade jordegendomen i riket använda, och

det torde också vara denna del af den s. k. privilegierade jorden, som med

ofvanberörda förslag hufvudsakligen varit åsyftad.

Det, ypperliga frälset utgör, emellertid, när Skåne undantages och så vidt

jag af infordrade upplysningar har mig bekant, icke tillhopataget mera än

omkring 4,500 mantal, och den styrka, som genom detsammas ordinarie rotering

skulle kunna åstadkommas, uppginge således till 2,000 ä 2,200 man, hvaremot

den extra rotering, som nu åligger nämnda jord att i krigstid fullgöra och som vid

sådant tillfälle väl icke vore alldeles utan värde för staten, komme att försvinna.

Af dessa faktiska förhållanden vill det synas klart, att, för så vidt man

genom nyss omförmälda jordegendoms rotering påräknat att erhålla en tillökning

i manskapsstyrkan, som i någon mån skulle kunna förminska nödvändigheten

af värnepligtens utsträckning eller ökade öfningar för beväringsmanskapet,

så bofinnes åtgärden i det närmaste ändamålslös; likasom det icke

heller torde förnekas, att, derest man, såsom äfven understundom blifvit ifrågasatt,

haft för afsigt att till lättnad för de förutvarande rust- och rotehållarne

låta denna rotering af den hittills privilegierade jorden åtföljas af en motsvarande

indragning af rotar inom den gamla roteringen, så skulle man härigenom

hafva framkallat den ganska svårlösta frågan, huru dessa öfriga rote- och rusthållare

skulle, alla utan undantag, kunna göras delaktiga af en sådan lättnad,

hvilken dock — noga räknadt — för hvar och en enskild af dem icke kunde

blifva af någon betydenhet.

I bestående rätt till den privilegierade jorden, hvars värde genom denna

rotering komme att utan några motsvarande fördelar undergå en icke obetydlig

nedsättning, skulle deremot åtgärden innefatta ett .ingrepp, som hvarken ur rättens

eller billighetens synpunkt läte sig försvara.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Skall nemligen lättnad beredas rote- och rusthållare, så böra de uppoffringar,

hvilka i sammanhang dermed onekligen måste göras af andra, träffa

alla medborgare gemensamt, men icke en enda klass; och redan på grund

häraf skulle jag, äfven om ej förslaget i öfrigt vore mindre ändamålsenligt,

anse mig förhindrad att detsamma tillstyrka.

Bland de förslag till en lindring åsyftande reglering af nämnda besvär,

som i öfrigt förekommit, torde i ordningen först böra nämnas det, hvilket afser

att för den ökade börda, som, genom införande af kortare tjenstetid och ytterligare

öfning för soldaten, komme att tillskyndas rote- och rusthållare, gifva en

hvar af dem en till lika belopp bestämd direkt ersättning, som skulle dem tillgodokomma

antingen genom kontant statsanslag eller genom afdrag å hemmanets

egen ränta. Men utom det att, hvad dén senare formen för denna uppgörelse

beträffar, några hemmansräntor att för sådant ändamål använda på de flesta

ställen icke förefinnas, så lärer det i allt fall vara uppenbart, att de mest

framstående olägenheterna af det indelta anskaffnings- och underhållssättet icke

genom nämnda regleringsförslag skulle komma att undanrödjas.

Ibland de anmärkningar, som emot indelningsverket blifvit gjorda, synes

mig nemligen den mest befogade vara, att bördan af detsamma är till sina

gränser alltför obestämd. Så är t. ex. kostnaden för soldats anskaffande och

för flera af de titlar, under hvilka aflöningen utgår, i väsendtlig mån beroende

af vexlingar i arbetspris, näringstillfällen och andra sådana omständigheter,

hvilka ega inflytande på de vilkor rote- och rusthållare!! vid uppgörande af

legoaftal med krigsduglig karl måste underkasta sig. I aflöningen ingå derjemte

ofta flera till sin natur helt och hållet ovissa besvär, hvilka ej kunna

till sitt värde på förhand beräknas, såsom t. ex. bostadens underhåll, torpjordens

skötsel under soldatens frånvaro, skjuts in. m. d. Boterings- och rustningsbördan

kan således under tidens lopp i betydlig mån undergå förändring

och till sitt värde förhöjas. Dessa olägenheter erhålla ökad vigt i den mån

soldatens tid mera tages i anspråk för krigstjensten eller hans tjenstetid förkortas;

och att, i möjligaste måtto, afhjelpa dem, synes derföre vara det mål,

hvartill man vid en förändrad reglering af indelningsverket företrädesvis bör

sträfva. Oförminskade skulle de dock qvarstå, äfven om, såsom ofvanberörda

förslag innehåller, rote- och rusthållare!! kunde beredas någon nedsättning i

hemmansräntorna eller eljest genom kontant statsanslag erhölle en till siffran

för alla lika bestämd ersättning för den tillökning i besväret, som af ofvan

påpekade anledningar kunde ifrågakomma.

Efter mitt förmenande torde nyss berörda olägenheter af de inom indelningsverket

för närvarande befintliga förhållanden icke kunna förebyggas annorledes,

än att rote- och rusthållaren befrias från alla ovissa besvär och att en

bestämd gräns sättes, hvarutöfver den honom åliggande kostnad ej under något

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

vilkor må kunna höjas. Derhän syftade ock det af Eders Kongl. Maj:t till

1869 års riksdag framställda förslag om ett normalkontrakt för soldatens aflöning.

hvilket öfver hela riket bestämdes till ett lika belopp af 100 R:dr,

att utgå med bostad och en lön af högst''45 knb.-fot spanmål.

Då emellertid den lättnad i roterings- och rustningsbördan, som härmed

åsyftades, af helt naturliga skäl icke kunde komma alla rote- och rusthållare

i lika grad till godo, utan för en del af dessa den nuvarande kostnaden till

och med skulle hafva understigit den föreslagna normallönen, har det, i syftning

att göra den afsedda fördelen mera allmän, blifvit ifrågasatt, att den aflöning

till soldaten, som åt rote- och rusthållare borde bestås, skulle bestämmas

antingen särskildt för hvar och en af dem i ett visst förhållande till hans nuvarande

kostnader i nämnda hänseende, eller ock läns- eller distriktsvis, i förhållande

till medelvärdet af samma kostnad för alla inom länet, eller något

visst annat distrikt, befintlige rote- och rusthållare.

Båda dessa förslag, enligt Indika rote- eller rusthållarens framtida skyldigheter

skulle göras väsendtligen beroende af det belopp, hvartill hans nuvarande

kostnader funnes uppgå, förutsätta således en noggrann uppskattning

af denna kostnad särskildt för hvarje rote och rusthåll öfver hela riket. Begge

trätfas således i lika mån af den anmärkningen, att stora kostnader och omgångar

härigenom skulle uppstå, samt att, då olika åsigter hos de många uppskattningsnämnderna

knappast lära kunna undvikas, missnöje och förvecklingar

härutaf kunde framkallas; hvarförutom det är tydligt, att den öfverklagade

ojemnhet, hvarmed indelningsverkets bördor nu trycka på olika håll, skulle,

långt ifrån att förminskas, härigenom fast heldre erhålla helgd utaf lag. Och

härtill kommer slutligen, hvad det sistnämnda sättet för denna lösning af frågan

beträffar, att, då den olägenhet, hvilken kan anses vidlåda hvarje medelvärdering

af roteringskostnaden, eller att icke alla rotar och rusthåll dermed träffas,

icke kan anses undanröjd derigenom, att denna medelberäkning uppgöres för

det mindre området, länet, i stället för, såsom eljest varit ifrågasatt, för det

större, riket, den i sådant hänseende afsedda fördel ingalunda skulle stå

att vinna.

För att ytterligare belysa nu anmärkta förhållanden, torde några sifferuppgifter

böra lemnas. Sådana, tillämpliga å det först omförmälda förslaget

att till grund för aftöningens bestämmande vid hvarje särskildt rote eller rusthåll

lägga den nu derstädes förefintliga kostnaden, förekomma uti den af

Komitén för utredning åt frågan om roterings- och rustningsbesväret upprättade

Tab. Litt. O öfver högsta och lägsta kostnaden vid roterade infanteriet,

äfvensom den derefter följande för öfriga delar af knektehåll upprättade Tab.

Litt. II, af hvilka synes, huru väsendtligen olika särskilda rote- och rusthållare

i sådan händelse skulle komma att för all framtid af indelningsverkets börda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

drabbas. Till upplysning åter, huru förhållandet skulle blifva, derest aflöningen

sattes i en viss proportion till medelvärdet af roteringskostnaden inom länet,

har jag, med ledning af de uppgifter, som från orterna inkommit dels till nyssberörda

Komité och dels till den sednare Komitén för frågan om lindring i

båtsmanshållet, låtit upprätta bifogade Tab., N:o 3, utvisande medelvärdet af roteringskostnaden

länsvis såväl till sitt nuvarande belopp, som ock efter afdrag

af en femtedel deraf. Dessa uppgifter äro visserligen icke af den tillförlitlighet,

att de skulle kunnat tjena till grund för fastställandet af soldatlönen inom de

olika orterna, men närmelsevis och i tillräcklig män för att bedöma verkningarne

deraf synas likväl förhållandena deruti vara uppgifna; och framgår deraf,

att rote- och rusthållarens utgift för soldats anskaffande och aflöning skulle

komma att beräknas t. ex. inom Stockholms län till 110 K:dr, inom Upsala

län till 123 R:dr, inom Södermanlands län till 91 R:dr, inom Kronobergs län

till 107 R:dr, inom Kalmar län till 81 R:dr, inom Westernorrlands län till

100 R:dr och inom Norrbottens län till 50 R:dr o. s. v.

Sådana, eller åtminstone likartade, äro de skiljaktigheter, som uti kostnaden

af roterings- och rustningsbesväret inom olika delar af riket kunna förekomma,

och ett förslag, hvarigenom dessa skiljaktigheter skulle för all framtid vinna

laglig fastställelse, har jag icke trott vara ändamålsenligt eller hafva några

utsigter till framgång.

Då således intet af de nu granskade förslagen är af beskaffenhet att

kunna af mig förordas, styrkes jag härigenom på det kraftigaste i min förut

uttalade mening, att bestämmandet till ett visst belopp, lika för hela riket, af

den aflöning, som rote- och rusthållare skall vara skyldig att bestå soldaten,

är det enda sätt att till flertalets belåtenhet lösa den föreliggande frågan, likasom

ock denna lösning deraf torde vara den enda, för hvilken af institutionen

sjelf kan erbjudas ett stöd eller som i dess historia finner sitt berättigande.

Då nemligen skyldigheten till uppställande af krigsduglig karl är lika

för samtliga rote- och rusthållare i hela riket, synes ock det besvär, denna

skyldighet förer med sig, icke för den ena böra vara annorlunda eller af drygare

beskaffenhet än för den andra. Men detta besvär består i anskaffning

och underhåll af soldat; således bör ock den af detsamma uppkommande kostnad

för alla och eu hvar utgå med lika belopp. Riktigheten af denna grundsats,

hvilken redan af den ofvan omförmälta, år 18(37 för utredande af frågan om lindring

i roterings- och rustningsbesväret tillsatta Komité blifvit uttalad, synes äfven af Riksdagens

Andra Kammare hafva vunnit erkännande, då Kammaren, i sammanhang

med beslutet derom, att en öfvergångstid af 15 år skulle föregå indelningsverkets

upphörande, uttalade sig för fastställande af en lika soldatvakansafgift för hela

riket, hvilken borde af de under sagda tid ledigblifna rotar erläggas.

Genom

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Genom antagande af en maximi-lön, på sätt ofvan är antydt, skulle den

jordbeskattning som ro terings- och rustningsbesväret innefattar, det sistnämnda

i hvad angår karlens uppsättning, blifva inskränkt inom en gifven gräns, och

egaren af den härmed onererade jord, icke längre i ovisshet om de uppoffringar

som fullgörandet af hans skyldigheter härutinnan af honom kunde påkalla,

skulle hädanefter med full säkerhet kunna beräkna sin utgift härför.

Många af de olika och icke alltid med villighet fullgjorda åligganden till soldaten,

hvilka rote- och rusthållare!! nu enligt gällande författningar eller gammal

häfd har att iakttaga, komme att bortfalla eller blifva bättre ordnade; och,

framför allt, den klagan öfver bördans ojemnhet samt dess olika fördelning, som

nu så ofta och icke utan skäl varder förspord, skulle upphöra — anledningarne

dertill skulle vara försvunna.

Enär emellertid ingen lärer kunna tvingas att antaga soldattjenst, skall

det tvifvelsutan alltid kunna inträffa att soldat ej erhålles för den lön, som

rote- och rusthållaren är skyldig lemna. I sådant fall måste det blifva statens

sak att tillskjuta hvad som till soldatens anskaffande kan blifva ytterligare af

nöden, för hvilken händelse det till förekommande af möjliga underslef äfven

torde böra stadgas, att militärbefälet uppgör kontraktet med karlen samt att

staten således öfvertager rekryteringen.

Det förslag jag sålunda förordar står ingalunda i strid med indelningsverkets

grunder. Yäl har detta verk så småningom under cm lång tidsföljd

utvecklats och skiljaktigheter i många hänseenden uppstått i olika orter, men

undersöker man det sätt, hvarpå Konung Carl XI, vid den reglering deraf

som han vidtog, först hade till afsigt att inrätta detsamma, så skall man finna

den här ofvan framställda tanken att göra soldatens aflöning lika för hela riket

deruti ingå. Bevis härför förefinnas också i den proposition om antagande af

ett visst knektehåll, hvilken Konungen vid 1682 års riksdag lät genom utsedde

riksråd förelägga »samtliga allmogens fullmäktige»; en handling, som kan

för institutionen i dess helhet anses grundläggande, ehuru vid detta tillfälle

kontrakt allenast blef afskildt med provinserna Upland, Östergötland, Södermanland,

Westmanland och Nerike; och till stöd för samma uppfattning torde

äfven kunna anföras, dels att i de sednare för särskilta orter upprättade knektekontrakt

.området af den till torpet anslagna jord äfvensom spanmålsbeloppet

till hemkall, der sådant är utsatt, på de flesta ställen befinnes lika; dels, hvad

t. ex. båtsmanshållet beträffar,'' att, enligt de härom gifna kontrakt och författningar,

lönen för en båtsman skulle i alla orter utgöras med 24 daler kopparmynt,

motsvarande 8 daler silfvermynt eller 2§ tunnor spanmål. Det torde i

betraktande af detta allt icke kunna förnekas att, då det nu ifrågasättes att

till en viss siffra bestämma den aflöning, som rote- och rusthållaren borde

gifva soldaten, detta i sj elfva verket endast innefattar en återgång till gamla

Bill. till Urtima Rissel. Prot. 1871. 1 Samt. 1 Afd. 1 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

tiders sed, endast med den af de numera inträdda förhållandena nödvändiggjorda

förändring, att, der soldat icke för sagda aflöning erhölles, det allmänna

måste träda emellan och bispringa rote- och rusthållare!! med hvad

härutöfver kunde för ändamålet erfordras.

Om grundsatsen af en normallöns antagande sålunda ur hvarje synpunkt

måste anses erbjuda den lämpligaste utväg för vinnande af det mål, som med

förevarande reglering afses, så följer närmast att bestämma det belopp, till

hvilket denna normallön borde sättas. I fråga härom har löders Kong!. Maj .t

uti dess till 1869 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående landtförsvarets

organisation, uppå anförda grunder, kommit till den slutsats, att nämnda

belopp borde blifva 100 R:dr, att utgå i bostad samt en till 45 kub.-fot

spanmål bestämd lön; och har sedermera under öfverläggningarne vid sistförflutna

riksmöte samma belopp af 100 R:dr blifvit temligen allmänt framhållet

såsom lämpligt att i omförmälda ändamål bestämma.

Det må här tillåtas mig erinra, att, då Eders Kong!. Maj:t antog förenämnda

aflöning såsom den högsta utgift för krigsduglig karls anskaffande och

underhåll, hvartill rote- och rusthållare borde vara förpligta^ sådant skedde i

tanke, att dermed bereda rote- och rusthållare!! en lättnad i roterings- och

rustningsbördan. Ehuru jag fortfarande anser samma skäl gällande, vill jag

dock ej förneka, att, om, såsom Eders Kongl. Maj:ts nämnda förslag förutsätter,

lönen skulle utgöras med spanmål till ovilkorligen bestämdt mått, värdet

deraf kan i vissa orter understundom komma att stiga högre, än som antagits,

och verkan af åtgärden derigenom blifva mindre vidsträckt ån åsyftadt var.

Till följd häraf och tia numera genom allmän författning blifvit stadgadt, att

kronans räntor och tionde skola utgå med v isst belopp i penningai, har jag

trott samma fördel äfven böra komma rote- och rusthållare till godo vid utgörande

af den del af soldatlönen, som ej utgår i bostad. Och om, med iakttagande

häraf, lönens totalbelopp bestämmes till 100 It:dr, skall, utan tvifvel,

soldatens aflöning för det stora flertalet af rote- och rusthållare medföra en

betydligen minskad kostnad. Då gränsen för ifrågavarande kostnad måste

ställas i något förhållande till nuvarande medelbeloppet af densamma, kan det

ej undvikas att en eller annan skall tycka sig vara åsidosatt. Men utom det

att en billig hänsyn till öfriga samhällsklasser och de uppoffringar, som af

Tern påkallas, synes fordra, att afgiften för rote- och rusthållare ej sättes allt

för låg, ligger det derjemte i sakens natur, att, under samhällets utveckling

till större ekonomiskt och materiel välstånd, varu- och arbetspris så småningom

stiga, och att således, om än vid regleringens företagande de rote- och rusthållare,

som nu hafva den minsta tyngden af besväret, för tillfället icke blifva

delaktiga af den åsyftade lättnaden, eu hvar af dem dock slutligen skall finna

denna sin kostnad uppgå till den satta gränsen och sin fördel af denna be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

gräfning då äfven inträda. Efter en beräkning, innefattad i närlagda Bil.

N:o 4 och grundad på de uppgifter, som ofvannämnda tvänne Komitéer lenmat,

skulle emellertid af de 32,042 nummer, hvilka soldatroteringen, rusthållsinrättningen

samt båtsmanshåll^ tillhopa omfatta, allenast 7,869 nummer hafva en

omkostnad understigande 100 R:dr, men 24,773 nummer för karlens uppsättning

och underhåll utgifva 100 R:dr och derutöfver. De, hvilkas kostnader

understiga 100 R:dr, skulle således utgöra endast omkring 24 procent eller

icke fjerdedelen af hela antalet. Om i afseende å dessa anmärkes, att äfven

den högre kostnaden kan kännas tung, när den drabbar svaga hemman, så

må härvid erinras, att i beskaffenheten af de hemman, som utgöra de särskilda

rotarne, alltid stora skiljaktigheter måste förefinnas samt, om ock eu gång

undanröjda, snart åter uppstå; så att man vid förevarande frågas behandling

måste fästa sin uppmärksamhet uteslutande derå, i hvad mån sjelfva soldathållet

genom tidernas vexlande förhållanden utvuxit till eu af den ursprungliga

icke motsvarad börda.

I dessa omständigheter anser jag tillräckliga skäl finnas för att i underdånighet

tillstyrka en sådan reglering af roterings- och rustningsbesväret, att

den aflöning, som rote- och rusthåll aren skall bestå soldaten, må begränsas

till visst belopp, lika för hela riket, samt att detta belopp, uti hvilket bostaden,

der sådan tillkommer soldaten, inräknas, må fastställas till 100 It:dr. Detta

förslag står i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts till 1869

års riksdag aflåtna nådiga proposition; men jag ber fä tillägga några bestämmelser,

som jag föreställer mig skola lända till gagn.

För att vinna mera redighet i ämnet, torde det dervid tillåtas mig att få

taga frågorna om soldatroteringen och rusthållsinrättningen, hvar för sig, i

betraktande.

Fördelen deraf, att soldaten erhåller bostad ’å rotehållare^ mark, har jag

i mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 och äfven vid flere andra

tillfällen sökt framhålla. De skäl jag derför anfört vidhåller jag ännu, och

anser således såsom allmän regel höra stadgas, att rotehållare^ skall vara

skyldig att mot afdrag i den fastställda lönen lemna soldaten bostad; men då,

enligt de nu för vissa orter gällande knektekontrakt och andra författningar,

en sådan skyldighet ej är rotehållare]! ålagd och anskaffande af bostad, der

torp nu ej finnes, måhända någon gång kan mota svårigheter, har jag trott,

att undantag från den allmänna regeln må å dessa orter kunna medgifvas de

rotehållare, som sådant önska. Äfven i en del andra landsorter har, fastän

knektekontrakt eller annan författning stadgar, att bostad skall gifvas soldaten,

häfdvunnen sed likväl blifvit, att i stället lemna honom hushyra eller annan

ersättning. Och då dessa till eu del ganska åldriga bruk ej torde, utan synnerligen

trängande skäl, böra rubbas, föranlåtes jag vidare hemställa om den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

afvikelse från hvad Eders Kongl. Maj:ts förutnämnda nådiga proposition härom

innehåller, att rotehållare äfven i dessa orter må, dock endast i den mån öfverenskommelse

derom kan med soldaten träffas, vara tillåtet att, i stället för bostad

in natura, lemna honom annan godtgörelse.

I fråga om bostadens beskaffenhet har jag ansett det lämpligast att de

för särskild!» orter nu gällande föreskrifter finge lända till efterrättelse; dock

att, — på det ej den vid ett torp sfi väl behöflig» kåltäppan måtte saknas, —

allestädes med bostaden skulle följa (åt mindre jordområde att för detta ändamål

användas; vid hvilket förhållande den kontanta lönen för dylika nummer torde böra

bestämmas något lägre, än hvad af Eders Kongl. Maj:t tillförene blifvit ifrågasatt.

I ett vid förra riksdagen framstäldt förslag, som i öfrigt mycket närmar

sig det af Eders Kongl. Maj:t framlagda, ifrågasattes, att de soldattorp, som

nu finnas, skulle, såvida afkastningen ej öfversteg den beräknade, aflöningens

värde, fortfarande åt soldaten upplåtas. En föreskrift härom, hvilken skulle

göra eu uppskattning af alla soldattorp i riket nödvändig, har jag väl ej tilltrott

mig att förorda, men genom den rotehållare» lemnade frihet att, efter

aftal med soldaten, lemna honom, i stället för penningelön, jord af motsvarande

afkastning, tror jag det åsyftade ändamålet kunna på öfvorenskommelsens

väg vinnas.

Nybyggnad af de soldatens bostad tillhörande hus anser jag väl böra

åligga rotehållare» att, likasom hittills, ombesörja; men hvad angår husens

underhållande med nödiga reparationer synes mig omkostnaden derför böra

öfvertagas af staten. För det närvarande utgör verkställigheten af dessa

reparationer ett ofta förekommande ämne till tvist emellan rotehållaren och

soldaten, i det att de större bland ifrågavarande arbeten tillhöra den färre att

bekosta, men de mindre den sednare. Urskiljandet af hvarderas åliggande

skall ske genom syneförrättning, och det är uppenbart, att enstämmighet i

åsigter och beslut dervid svårligen kan förväntas. Genom den förändring jag

föreslagit, skulle sådan anledning till ömsesidigt missnöje undanrödjas, hvilket

för indelningsverkets framtid utan tvifvel vore en gynsam omständighet. Yäl

komme en icke så obetydlig kostnad att härigenom uppstå för staten, men i

någon mån kunde den likväl blifva (»satt derigenom, att minskadt behof af

syneförrättningar skulle medföra inskränkning af de utgifter, som för sådana

förrättningar nu erfordras. 1 afseende på förslagets utförande har jag tänkt

mig, att soldaten kunde tillförbindas att emot eu viss årlig godtgörelse af staten,

hvars belopp jag ville föreslå till 5 R:dr, öfvertaga reparationsarbetena, under

statens ansvarighet för deras ordentliga fullgörande; och komme rotehållaren

i tillfälle att vid ekonomiska besigtning»!’, som på bestämda tider hållas af

militärbefälet och till hvilka han bör kallas, bevaka sin rätt att byggnaderna

ordentligen underhållas. *

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Vid fastställelse af kontrakt, som efter dessa bestämmelser ingås emellan

''rotehållare och soldat, lärer, derest soldaten, i stället för bostad eller penninglön,

åtnöjts med andra prestationer, den offentliga myndighetens pröfning af

aftalet härom ej böra sträckas längre, än att tillse det oskäliga värden icke

äro satta å de aftalade prestationerna.

Icke blott i Första Kammarens vid den sistförflutna Riksdagen fattade

beslut i frågan om landtförsvarets ordnande, utan ock i flera beaktansvärda

yttranden inom Andra Kammaren i samma fråga, har jag funnit stöd för återupptagande

af det förslag till förkortad tjenstetid för den indelta soldaten,

som Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1869 års Riksdag innehåller.

Detta återför äfven tanken på angelägenheten att bereda soldaten eu sparpenning,

som vid hans afgång ur tjensten kommer honom till godo och hvars

tillvaro äfven i sin mån utgör ett betryggande för den kommun, han tillhörer,

emot farhågan att han vid afskedstagandet kunde falla fattigvården till last; en

farhåga, som för öfrigt minskas, då mannen lemnar krigstjänsten under sin ännu

kraftiga lefnadsålder och således bör kunna sjelf förvärfva sitt uppehälle. Men

i det man, för att vinna den indelta soldatens större tjenstbarhet, är villig att

godkänna ifrågakomna förändring, innefattande icke blott inskränkning af den

ålder, intill hvilken soldaten nu i allmänhet qvarstanna!'' i tjensten, utan ock

tillåtelse för honom att under vissa vilkor afgå vida tidigare, än nu är honom

medgifvet, må man icke förbise, att rotehållare!!, genom att på sådant sätt

blifva underkastad nödvändigheten att ödare än nu lega ny soldat, utsattes

för ökad kostnad. Då möjligheten häraf icke förebyggers genom do om aflöningen

gifna nya bestämmelse!-, utan kan inträffa, vare sig rotehållare!! på

dessa ingått eller icke och äfven om han. i förra fallet, erhållit soldat för det pris han

varit skyldig erbjuda; har jag trott statens mellankomst här med fog kunna påfordran,

och åt denna anledning funnit mig böra hemställa, att staten till legning af soldat anslår

ett visst belopp, hvilket med ledning af de nu härutinnan gällande förhållanden

lämpligen kan bestämmas till 50 R:dr, att tillfalla roten allestädes, der

staten till soldatens aflöning icke behöfver göra tillskott och rekryteringen således

af roten verkställes. Genom eu sådan åtgärd samt genom den nedsättnmg

i lönevilkoi, hvartill soldaten i allmänhet skulle kunna finnas villig, derest,

på sätt jag äfven anser mig hora tillstyrka, staten årligen bestode 10 R:dr att

utan afräkning å lönen för soldaten insättas i sparbank hvilka medel jemte upplupen

ränta Ange åt honom lyftas vid afgång ur tjensten, skulle en icke oväsendtlig

fördel beredas alla de rotar, för Indika kostnaden af soldats underhåll nu icke

uppgår till den såsom normal föreslagna, under det att staten för det hela icke

kunde komma att vidkännas någon synnerligt ökad uppoffring.

Och slutligen anser jag utsigt böra beredas afskedad soldat till anställning

i vissa allmänna mindre befattningar, till Indika han genom invand punktlighet

och utpräglad pligtkänsla bör vara synnerligen lämplig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

DS den nu föreslagna förändring af roterings- och rustningshesväret afser

att utgöra en förbättring af den ställning, uti hvilken rotehållare befinna sig,

har jag också trott det skäligt och billigt att icke, till men för dem, rubba

det förhållande, som nu eger rum i afseende på de kassor, hvilka i vissa

orter finnas bildade till rotehållarnes understöd, eller de för lika ändamål

gifna årliga statsanslag af en eller annan egenskap, hvilka samtliga således

fortfarande som hittills skulle enligt derom gifna författningar fä användas; och

torde jag slutligen få tillägga att, i enlighet med förut uttalade åsigter, jagansett

'' att, för de rotehållare'' som på de nya bestämmelserna om soldatens aflöning

icke vilja ingå, hittills varande skyldigheter och rättigheter böra blifva

oförändrade; börande emellertid äfven i detta fall staten utbetala den för soldaten

afsedda sparpenning äfvensom de anslagna legomedlen.

jag öfvergår nu till en redogörelse för de bestämmelser jag i fråga

om rusthållsinrättningen ansett mig böra föreslå.

Denna inrättning är derutinnan med roteringen öfverensstämmande att

rusthållare^ lika med rotehållare^ är pligtig att anskaffa och underhålla till

krigstjenst duglig karl; men derutöfver åligger den förstnämnde att jemväl

utrusta karlen med full beväpning och beklädnad samt åt honom anskaffa och

underhålla häst med fullständig sadelmundering och allt tillbehör. För dessa

ytterligare skyldigheter har emellertid rusthållare]! blifvit tillerkänd ersättning

dels genom åt Kronan efterlåtna räntor (rusthål Ishemmanets egen ränta, rustningsräntan)

och dels genom anslagna augmentsräntor eller kronotionde, i afseende

å hvilka sednare räntor och kronotiondebelopp likvisst numera genom

Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 den förändring egt ruin, att desamma

blifvit till statsverket indragna mot ersättning till rusthållaren medelst

statsanslag i penningar, svarande emot dessa räntors och tiondeauslags värden

efter årligt markegångspris. Utom den skilnad, som sålunda förefinnes emellan

soldatroteringen och rusthållsinrättningen, äro derjemte att iakttaga de olika

förhållanden, som inom denna sednare uppstått till följd deraf att en del åt

det indelta berustade kavalleriet fått afsitta och för närvarande tjenstgör såsom

infanteri, emot det att enligt uppgjorda aftal, som tilländagå med utgången

af år 1873, vakansafgift för hästen och dess mundering af rusthållaren

erlägges. Denna afgift utgör vid Lifregementets Grenadier-corps, Andra Lifgrenadier-regementet

och Westgöta regemente 47 kub.-fot, 2,5 kannor (_ 74

tunnor) spanmål, samt vid Smålands Grenadier-bataljon 44 knb.-fot, 1 kanna

(=7 tunnor) samma sädesslag. , ...

De skäl. hvilka bär ofvan angående soldatroteringen blifvit anförda tor

förändrade bestämmelser i fråga om aflöning och rekrytering af karl, för anslag

af sparpenning åt denne, samt åt legomedel m. m. d., ega naturligtvis

i allt sin tillämpning äfven på rusthållsinrättningen, hvarföre jag också ansett

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

mig böra föreslå, att enahanda stadganden i afseende på densamma måtte göras

gällande; dervid jag dock. beträffande den indelta kavalleristens tjenstetid, trott

den kostnad staten nedlagt på lians utbildning icke medgifva, att honom efterlåtes

rätt till lika tidigt afsked som den vid indelta infanteriet tjenande karl,

och med anledning häraf föreslagit en något olika föreskrift i detta hänseende.

I fråga om de rusthållarne i öfrigt åliggande skyldighet^, och den dem

derför tillkommande ersättning, har jag, hvad angår de beridna rusthållsnumren,

af hvilka nämnda skyldighet fortfarande fullgöres, ansett någon förändring

i de. nu bestående förhållandena icke vara af behofvet påkallad, samt derföre

i författningsförslaget intagit ett stadgande derom, att de rustningsräntor af

egna hemman jemte anslag af statsmedel, som rusthållarne vid de beridna rusthåilsregementena

för det närvarande åtnjuta, måtte al dem mot rustningsskyldighetens

fullgörande få fortfarande bibehållas, under enahanda vilkor som

hittills.

Vidkommande åter rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena och corpserna,

torde deremot åtskilliga förändrade bestämmelser vara af nöden. Ingen torde

förneka, att de nu derstädes förekommande förhållanden gifva anledning till åtskilliga

oegentlig}!eter, Indika det af såväl militära som administrativa skäl måste

vara angeläget att få undanröjda. Så länge rusthållarne sjelfve bekläda och bevära

sin soldat, skall enhet i beklädnad och beväpning eller den deraf i så väsendtlig

mån beroende enkelhet och reda i administrationen knappast någonsin kunna

fullständigt uppnås. Den planmässighet vid behofvens tillgodoseende, den snabbhet

vid nödvändiggjorda anskaffningsåtgärders verkställande, som af lätt insedda

skäl är så önskvärd, måste härigenom ofta nog på ett betänkligt sätt hämmas;

och äfven den ur militärisk synpunkt och för möjligheten af eu hastig mobilisering

så angelägna regleringen af regementens och eorpsers förläggningsområden

står förevarande fråga i sill helhet så nära, att berörda reglering svårligen

skall låta sig nöjaktigt genomföra, utan att alla med hvarandra sammanhang

töande förhållanden inom samma vapen dessförinnan äfven biff vit bringade till likhet

med hvarandra. Det var också med anledning härutaf, som Eders Kongl. Maj:t i den

ofta berörda Nådiga propositionen rörande landtförsvarcts ordnande, hvilken för

1869 års Riksdag framlades, beträffande förevarande ämne, framställde det förslag,

att staten skulle öfvertaga beklädnaden och beväpningen vid nämnda regementen

och corpser, samt att rusthållarne derstädes, i stället för kavallerirustningens

utgörande, skulle med bibehållande af dittills åtnjutna rustnings- och augmentsräntor

erlägga en viss årlig afgift, hvilken, med hänseende derjemte till

de skäl som för högre belopp än det dittills utgifna förefunnos, borde utgöra

170 R:dr vid Smålands Grenadier-bataljon samt 176 R:dr vid de begge regementena

och Lifregementets Grenadier-corps; varande härutinnan sålunda äfven

*

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

inberäknad den förhöjning i den s. k. häst-vakansafgiften, livarom man tillförene,

och med föranledande af en utaf Rikets Ständer den 30 November 1863

afbiten underdånig skrifvelse, på den enskilda öfverenskommelsens väg, med

rusthållarne förhandlat, och hvarpå icke så få bland dem äfven funnits benägne

ingå. Uti den till svar å berörda nådiga proposition den 11 Maj 1869 aflåtna

underdåniga skrifvelse, förmälte Riksdagen bland annat, att den funnit

sig böra gilla grundsatsen af den i ifrågavarande hänseende ifrågakomna förändring,

hvilken Riksdagen ansåg böra pröfvas och afgöras i samband med

frågan om en reglering af samtliga regementens och corpsers nummerstyrka

och förläggningsområden; men frågan kom emellertid, af andra skäl, icke vid

detta tillfälle till slutligt afgörande, utan stadnade dervid att, till följd af Riksdagens

derom jemväl uttryckta önskan, aftal med rusthållarne egt rum om en

förlängning af de hittills gällande vakanskontrakten, hvilken förlängning går

till ända med slutet af år 1873.

Äfven om icke till följd af sistomförmälta förhållande angeläget vore att

påskynda det slutliga afgörandet af frågan om ett bättre ordnande af nistningsskyldigheten

vid rusthållsinfantcriet, har jag trott de ofvan antydda skäl,

som tala härför, och Indika uti mitt underdåniga anförande af den 31 December

1868 finnas närmare utvecklade, fortfarande ega så bindande kraft samt

ett så otvetydigt erkännande af åtgärdens lämplighet och nödvändighet vara

utaf Riksdagen, på sätt ofvan är omnämndt, i dess underdåniga skrifvelse

uttalad!, att jag härutinnan med fog ansett mig finna en maning att ånyo underställa

förberörda fråga Eders Kxmgl. Maj:ts Nådiga pröfning.

Då de skäl, som för berörda regleringsfråga kunna framställas, alltså fortfarande

äro af samma art som tillförene, så är det naturligt, att det förslag i

ämnet jag med anledning af hvad sålunda anfördt blifvit ansett mig böra

utarbeta i de väsendtligaste delar skall närma sig ofvan berörda af Eders

Kongl. Maj:t vid 1869 års riksdag framställda, samt att sålunda Eders Kongl.

Maj:t der skall finna den grundbestämmelsen, att, mot statens öfvertagande af

beklädnaden och beväpningen vid de afsutna rusthållsregementena och corpserna

samt mot bibehållande af nu innehafvande rustnings- och augmentsräntor,

rusthållarne vid nämnda regementen och corpser skola såsom ersättning för

kavallerirustningens utgörande i ett för allt erlägga en viss årlig afgift; och

är det också egentligen endast i fråga om beloppet af denna afgift som jag

funnit anledning till afvikelse från förra förslaget.

Innan jag går att för mina åsigter i nu omförmälta hänseende närmare

redogöra, torde det tillåtas mig att fästa uppmärksamheten derpå, att fråga

möjligen kunnat uppstå, huruvida ej denna afgift, likasom den nuvarande hästvakansafgiften,

både bort i spanmål bestämmas. Enär nemligen rusthållarne,

enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

enligt ofvan åberopade Kongl. Förordning, äro berättigade att uppbära sina

från statsverket utgående ersättningsanslag efter de indragna rånte- och tiondebeloppens

årliga medelmarkegångspris, skulle man måhända ansett en följd

deraf höra blifva den, att, så länge denna rättighet fortfar, ofvannämnda årliga

afgift äfven borde, för bibehållande af samma grund, bestämmas i spanmål att

af rusthållarne efter årligt medelmarkegångspris betalas. Utom det att emellertid

en afvikelse härigenom komme att ske från den på sednare tiden antagna

grundsats, enligt hvilken såväl räntor och tionde som arrenden för Kronans

egendomar numera i allmänhet utgöras i penningar till visst belopp årligen,

så möter härvid derjemte den, såsom mig ''sill synas, ganska välbefogade

anmärkningen, att, derest afgiften bestämdes i spanmål, så skulle, i anseende

till skiljaktigheten inom särskilda län i denna varas markegångspris, svårligen

kunna undvikas, att denna afgift i olika län blefve till värdet olika.

Då jag med anledning häraf och i enlighet med hvad i det förra förslaget

egt rum, ansett mig äfven nu böra föreslå att förberörda afgift måtte bestämmas

i penningar, så har jag dertill äfven haft ett annat skäl. Enär

i förevarande hänseende likasom i fråga om ordnande af roteringsskyldigheten

såsom regel torde böra få gälla, att samma skyldighet bör medföra samma

börda, samt jag, till följd häraf och då intet verkligt skäl synes för handen

att för rusthållarne vid Smålands Grenadier-bataljon bibehålla nu förefintliga

undantagsförhållande, trott mig, med afvikelse från Eders Kongl. Maj:ts förra

förslag, nu böra föreslå, att afgiften måtte sättas lika för samtliga rusthållarne

vid afsuttna kavalleriet, så skulle eu sådan förändring eller ett stadgande derom

icke medfört åsyftad verkan, derest nämnda afgift blifvit bestämd i spanmål,

hvarå värdet för olika år och orter vexlar.

I fråga åter om afgiftens belopp har jag, på sätt redan blifvit antydt, trott

någon ändring i hvad tillförene blifvit ifrågasatt böra ega rum. Emot detta förslag

har nemligen blifvit erinradt, att genom detsammas antagande rusthållarne skulle

komma att drabbas af eu vida större utgift för rustningen än de hittills under en

lång följd af år fått vidkännas, och då det nuvarande förhållandet under denna tid

vunnit sådan häfd. att vid öfverlåtelser af jord köpeskillingen vanligen blifvit

bestämd under förutsättning af detsammas fortfarande bestånd, skulle en sådan

förhöjning af den nu utgående hästvakansafgiften, som i det förra förslaget

ifrågasattes, komma att för de nuvarande egarne af rusthållsjorden medföra en

opåräknad nedsättning i deras egendomars värde och sålunda ej kunna undgå

att i det allmänna föreställningssättet uppfattas såsom en emot dem begången

orättvisa.

Dessa erinringar, om än grundade på en missuppfattning om rusthållarnes

förbindelser, har jag emellertid trott ej böra frånkännas allt afseende, helst

Bill. till Urtima Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

det vid rusthåll sinrättningen icke mindre än vid regeringen är af vigt att, så

vidt möjligt, undanrödja .de anledningar till missbelåtenhet med institutionen,

som kunna förefinnas, och 1869 års Eiksdags beslut om förlängning af de

förra hästvakanskontrakten dessutom gifvit ökadt stöd åt rusthållarnes föreställning,

att de enligt dessa kontrakt utgående afgifter ej skulle komma att i någon

väsendtligare mån förhöjas. På grund häraf har jag ansett beloppet af den

afgift, som af rusthållarne vid det afsuttna kavalleriet borde i stället för den

nuvarande hästvakansafgiften samt såsom ersättning för beklädnad, remtyg och

beväpning, erläggas och i hvilken afgift den nu utgående trosspassevolansafgiften

äfven synes mig böra inbegripas, skäligen kunna bestämmas till

150 R:dr.

Denna afgift, hvilken, enligt hvad bilagde tabell, intagen under Bil. N:o

5, gifver vid handen för omkring 1$ af rusthållarnes hela antal vida understiger

värdet af den rustningsersättning de af staten åtnjuta, torde ej heller,

med afseende å de kostnader de nu till följd af rustningsskyldigheten vidkännas,

kunna anses för hög, men ehuru jag således föreställer mig att samtliga rusthållarne

med beredvillighet skola underkasta sig densamma, liar jag likväl,

med stöd af de åsigter 1869 års Eiksdag uttalat, funnit mig böra tillägga det

stadgande att de rusthållare, hvilka icke vilja på den nu föreslagna anordningen

ingå, ega att i stället, mot afstående åt de dem nu tillslagna rustningsräntor

och statsanslag samt åtagande af ordinarie rotering, blifva från den

dem nu åliggande rustningsskyldigheten befriade.

Slutligen torde jag få fästa Eders Ivongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

derpå, att, derest förhållandena vid det afsuttna kavalleriet skulle komma att

för framtiden ordnas så som nu blifvit ifrågastäldt, överenskommelser torde

böra med rusthållarne träffas rörande de gamla persedlarnes aflevererande

till Kronan; äfvensom att ett anslag motsvarande de nya kostnader, som af

beklädnadens och beväpningens öfvertagande af Kronan måste uppstå, torde

böra å Biksstatens fjerde hufvudtitel uppföras.

De hufvudsakliga skälen för det förslag till reglering af roterings- och

rustningsbesväret, som mig ålegat att uppgöra, har jag nu haft nåden inför

Eders Kongl. Maj:t utveckla, och anhåller jag att i här nedan följande förslag

till författning i ämnet få sammanföra grundbestämmelserna för detsamma.

Eders Kongl. Maj:t behagade deraf finna, att rote- och rusthållarne medgifvits

all lämplig frihet vid ordnandet af sina förhållanden till soldaten; att det vida

öfvervägande antalet af rote- och rusthållare uti detta förslag erhållit en för

dem fördelaktig begränsning af deras omkostnader, under det att de öfriga,

hvilkas börda redan nu icke kan kännas synnerligen tung, icke heller skola

finna sig åsidosatta, samt slutligen att detsamma icke tvingar någon in på den

föreslagna regleringen, utan lemnar öppet för rote- och rusthållaren att, till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

och med vid hvarje ny rekrytering, emottaga eller förvägra de erbjudanden

som derutinnan innefattas.

I sammanhang med dessa sålunda föreslagna nya bestämmelser angående

roterings- och rustningsbesväret, har jag slutligen trott mig böra hemställa, dels

att dessa bestämmelser skola tillämpas i mån af nuvarande soldaters afgång ur

tjensten, dels att till den härom gifna författning borde öfverflyttas ej mindre

det företrädesvis för nämnda skyldighet betydelse egande stadgandet angående

rekrytering under krig, som alltifrån allmänna beväringens inrättande varit

gällande samt finnes intaget i § 39 mom. 1 af Kong! kungörelsen den 13

November 1860, men som deremot synes vara till sin natur främmande för

värnepligtlagens innehåll, än äfven den närbeslägtade föreskriften i samma §:s

senare moment.

För den kostnad, som efter det fullständiga genomförandet af nu föreslagna

reglering af roterings- och rustningsbesväret möjligen skulle komma att,

i hvad landtförsvaret angår, drabba statsverket, torde det tillåtas mig att med

ledning af för handen varande upplysningar i ämnet nu i underdånighet redogöra.

Det torde dervid emellertid böra anmärkas, att af de kalkyler, som i

sådant hänseende må uppställas, något fullt bestämdt och tillförlitligt resultat

icke kan vara att emotse, då desamma nödvändigtvis till en del måste grundas

på de närvarande förhållandena, i hvilka likväl vid tiden för regleringens

afsilande en och annan icke oväsendtlig förändring torde hafva inträdt. Närmast

synes denna anmärkning hafva sin tillämpning på den kostnad, som i

fråga om soldatens aflöning och underhåll skulle kunna uppstå såsom en följd

af statens åtagna förbindelse att tillskjuta hvad utöfver den rotehållaren åliggande

utgift för detta ändamål kunde erfordras. Om man också må ega skyldighet

att förutsätta att uppfyllandet af en sådan förbindelse ofta nog skall

varda staten affordradt, så torde man emellertid knappast kunna antaga, vare

sig att eu dylik utgift skall för samtliga soldatnummer ifrågakomma, eller att

aflöningen skall för framtiden i sin helhet komma att stiga till det belopp,

hvartill medelkostnaden för det närvarande blifvit beräknad. Man torde således

snarare hafva räknat för högt än för lågt, om man till grund för kalkylen

i förbemälta hänseende upptager skilnaden mellan den blifvande normalkostnad

rote- och rusthållare skulle för framtiden åligga och förrberörda medelbelopp

af deras närvarande kostnad såsom den utgift, staten för hvarje effektivt

soldatnummer möjligen komme att vidkännas. Sistnämnda medelkostnad utgör

enligt uppgift af vederbörande förut ofta åberopade komitéer för närvarande

126 R:dr 32 öre. Då emellertid legal! till sitt fulla belopp här nedan upptages

bland statsverkets blifvande utgifter, torde hvad i nämnda summa för

denna utgiftstitel ingår böra derifrån afdragas. Om af detta skäl omförmälta

opaginerad Kontrollera mot PDF

medelkostnad upptages till en jemnad summa af 125 fl:dr, skulle således skilnaden

häremellan och den till 100 R:dr hestämda normalkostnaden, eller 25

R:dr, utföra den utgift statsverket möjligen kunde komma att vidkännas. Det

är emellertid naturligt att sagda utgift, hvilken i allt fall i förevarande kostnadsberäkningar

torde komma att framställa det ansenligaste sifferbeloppet, icke

kan beräknas för ett större antal indelta soldatnummer, än som med i ledet

tjenande karl finnes besatt, samt att härifrån således böra undantagas de,

hvilka till underofficersbefålet eller för vissa andra ändamål skulle komma att

finnas anslagna. Antalet af förstberörda nummer är inalles 24,819, och då

den per nummer belöpande kostnaden af omförmälta slag beräknas enligt nyss

angifna grunder, skulle således ifrågavarande utgift komma att uppgå till

620,475 R:dr.

I fråga vidare om det belopp, hvartill kostnaden för underhållet af torpets

byggnader skulle kunna uppskattas, lärer det säga sig sjelft, att densamma

icke kan utgå för större antal nummer, än der torp i sjelfva verket äro till

finnandes. Sammanlagdt utgöra dessa nummer enligt gjorda utredningar ett

antal af något mer än 18,000 st.; om detsamma i rundt tal, och för att hafva

inberäknat en möjligen uppstående tillökning häruti, upptagas till fullt 19,000

st., så skulle således ifrågavarande underhållskostnad, med beräkning, på sätt

tillförene blifvit omformäldt, åt ett för ändamålet utgående årligt anslag till

soldaten af 5 R:dr, medföra en utgift af 95,000 R:dr.

Hvad härefter beträffar kostnaden för legomedels utgifvande, hvilken kostnad,

på skäl som nyss här ofvan i fråga om underhållskostnaden blifvit antydda,

naturligtvis icke heller bör upptagas för större numerär än de i ledet

tjenande, torde det hörna omförmälas att, jemlik! de bestämmelser som i fråga

om soldats afgång ur tjensten här nedan äro gifna, i intet fall sådan legokostnad

kan ånyo ifrågakomma förr än efter 15 år ifrån det densamma först

utgifvits, men att, med hänseende till de förhållanden, som beträffande tiden för

afskedet vanligen ega rum, den för sagda ändamål erforderliga årliga utgiften

rättare torde böra beräknas efter en medeltjenstetid af 20 år. Vid sådant förhållande

skulle densamma för ofvanberörda antal nummer (24,819) samt med

beräkning af 50 R:dr per nummer komma att årligen utgå med ett belopp,

stort 62,047 R:dr.

Hvad vidare den s. k. sparpenningen angår, så skulle den summa, som

efter det för sådant ändamål bestämda belopp af 10 R:dr per nummer här

borde beräknas, komma att för ofta berörda 24,819 nummer utgöra sammanlagdt

248,190 R:dr.

Såsom ofvan antydt blifvit, lärer härförutan framdeles blifva af nöden att

å Riksstatens fjerde hufvudtitel anslå de medel, som finnas erforderliga för bestridande

af beklädnaden och beväpningen vid de afsuttna rusthållsregementena

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

och corpserna. Denna utgift är emellertid statsverket tillfyllest godtgjord genom

den afgift rusthållaren skulle komma att erlägga och kärn således icke här såsom

en ökad kostnad upptagas.

Sammanställer man nu de på ofvan anförda grunder erhållna sifferbelopp

så erhålles af en sådan kalkyl följande resultat:

Blifvande kostnad för soldatens aflöning vid 24,819 nummer

ä 25 R:dr

....................... R:dr 620,475: —

Underhållet af

torphusen vid

19,000 n:r å 5

R:dr per n:r »

95,000: —

L egokostnad för

24.819 n:r .

))

62,047: —

Sparpenning för

24,819 n:r ä

10 R:dr............

...... ))

248,190: —

eller

tillsammans R:dr

1,025,712: —

hvilken summa emellertid utvisar det högsta belopp som statsverket efter regleringens

genomförande för ofvan sagda ändamål skulle hafva att utgifva, och

hvartill de erforderliga medlen, i den mån regleringen framskrider, måste hos

Riksdagen begäras.

I anledning af hvad sålunda i denna fråga anförts, och då den reglering

af rote- och rusthållsbesväret, som i det föregående innefattas, synes mig stå i

ett så nära förhållande till förslaget om införande af allmän värnepligt, att densamma

endast i sammanhang med nyssnämnda förslag bör komma till stånd,

får jag nu i underdånighet hemställa:

det Eders Kong! Maj:t, under vilkor och förbehåll, att lagen

angående allmänna värnepligten blifver af Riksdagen godkänd,

täcktes i nåder till Riksdagens antagande i öfverensstämmelse med

§ 80 i Regeringsformen framställa det härvid under Bil. n:o 2

fogade förslag till Förordning, angående förändrade bestämmelser

i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid landtförsvaret.

Hvad ånger de kostnader för statsverket, som af regleringens påbörjande

och fortgång redan under år 1872 föranledas, så, enär, på grund af hvad här

ofvan anförts, någon framställning till den urtima Riksdagen om medels anvisande

härtill icke lämpligen bör ifrågakomma, men nödigt är, att regleringen

icke till följd af bristande medelstillgångar må behöfva uppskjutas, får jag i

underdånighet föreslå:

det Eders Kongl. Maj:t måtte, till bestridande af de under

år 1872 för ifrågavarande ändamål förekommande utgifter, hvilka

enligt uppgjorda beräkningar kunna antagas uppgå till omkring

100,000 R:dr, täckas i nåder anvisa nödiga medel å den under

Armé-förvaltningens vård ställda volontärvakansmedelsfonden, hvilken

dertill lemnar tillgång och icke kan anses för en sådan utgift

främmande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Infanteriet.

I likhet med hvad jag tillförene och senast uti memorialet den 29 December

1870 härom anfört, är jag fortfarande af den åsigt, att infanteriets

organisation bör i sina grunddrag förblifva oförändrad, desto heldre som, under

denna frågas behandling vid sistlidna riksmöte, ingenting förekommit, som till

rubbning af organisationens grunder kan anses föranleda. Vid vissa detaljer

af Eders Kongl. Maj:ts förslag hafva deremot inom Eiksdagen blifvit framställda

erinringar, af beskaffenhet att ej böra lemnas utan afseende och för hvilka,

jemte de jemkningar jag af annan anledning funnit mig böra föreslå, jag i

underdånighet anhåller att nu få redogöra.

Indelta infanteriet. .

I afseende härå har särskilda Utskottet vid sistlidna riksmöte, ehuru Utskottet

»nödgats yrka att indelningsverket må upphöra efter en öfvergångstid

af 15 år», likväl tydligt uttalat nödvändigheten deraf, att arméen skall bestå af

stam, innefattande befäl och trupp. Utskottet har dervid erinrat: att den föreslagna

nya värnepligtslagen med sin korta öfningstid föranledde behofvet af

stöd för beväringsynglingen; att en mängd specielt utbildadt manskap under

namn af skarpskyttar, timmermän, sjukvårdssoldater etc. för arméen behöfdes;

att den stora underbefälsstyrka, som en mobilisering kräfde, svårligen kunde

under fredstid såsom underbefäl aflönas och underhållas; samt att allt detta

talade för nödvändigheten af en god stamtrupps bibehållande.

Sedan Utskottet vidare meddelat en jemförande redogörelse för den olika

öfningstid, värnepligtige uti andra länder äro underkastade, af hvilken redogörelse

framgår att öfningstiden uti intet annat land blifvit bestämd så kort,

som den för vårt land enligt den nya värnepligtslagen föreslagna, samt att i

det land (Schweiz), hvarest man hittills nöjt sig med den kortaste öfningstiden,

eller 110—120 dagar, erfarenheten ådagalagt behofvet deraf, att berörda öfningstid,

så framt den någorlunda skall komma att motsvara sitt ändamål, måste

mer än fördubblas, har Utskottet, som på grund af det anförda ansåg, att, med

den af Utskottet ifrågaställda värnepligt, stamtruppens nödvändighet icke kunde

jäfvas, men, på sätt ofvan förmäles, fann sig böra väcka förslag om indelningsverkets

upphörande, i 8:e och 9:e punkterna af utlåtandet N:o 1 hemställt, att

riksdagen måtte för sin del besluta:

opaginerad Kontrollera mot PDF

att, med afslag å hvad Eders Kong]. Maj:t föreslagit angående öfverflyttning

till landtförsvaret af 2,322 båtsman snummer, ifrågavarande nummer må, i män

af inträffande afgång, ställas på vakans och vakansafgifterna ingå till statsverket,

förn att användas till landtförsvaret;

att, i den mån vakansafgifter inflyta eller Riksdagen dertill anvisar medel,

en reglering må ske. af infanteriregementens och corpsers nummerstyrka, i syfte

att hvarje regemente må erhålla en nummerstyrka af 1,000 och hvarje corps

af 500 man, som förläggas å landet såsom stam för beväringen i stället för de

af Eders Kong], Maj:t föreslagna indelta regementen och corpser, samt att denna

stam får en styrka af 24,000 man.

Något Riksdagens beslut rörande denna fråga, i hvilken de särskilda

Kamrarrie stannade i olika meningar, kunde emellertid ej åvägabringas.

Andra kammaren biföll nemligen Utskottets förenämnda hemställan, hvaremot

Första kammaren, med afslag å densamma, för sin del fattade följande

beslut:

att Kammaren biföll Eders Maj:ts förslag att från båtsmanshållet

skulle till landtförsvaret öfverflyttas tillhopa 2,322 båtsmansnummer. och att

rust- och rotehållare för de öfverflyttade båtsmansnumren skulle komma i åtnjutande

af enahanda frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad

som soldatrotehållarne numera åtnjöte;

att Eders Maj :ts förslag, att lOlf i Axbergs in. fl. socknar i Örebro

län belägna mantal skulle åläggas utgöra effektiv rotering, likaledes af Kam
maren

bifölls;

att Kammaren, med hufvudsakligt bifall äfven till Eders Maj:ts förslag

om bildande i Wester-Norrland och Blekinge af regementen på två bataljoner

och i Halland af en fältjägarecorps på en bataljon, åt Eders Maj:t öfver
lemnade

att verkställa en reglering af samtlige indelta infanteri-regementensoch

corpsers nummerstyrka och förläggningsområden, i syfte att hvarje regemente

må erhålla en nummerstyrka af omkring 1,000 och hvarje corps en nummerstyrka

af omkring 500 man, samt att det indelta infanteriet — Wermlands

fältjägarecorps deri ej inberäknad —- erhåller en nummerstyrka af omkring

24,000 man; och

att Eders Maj:ts förslag om 1,892 indelta nummers ställande på

vakans af Kammaren på det sätt bifölls, att de indelta nummer, hvilka för

regleringen af indelta arméens nummerstyrka icke befunnos nödiga, finge, i mån

af inträffad ledighet, tillsvidare hållas otillsatta mot vakansafgifter, som borde

inlevereras till Armé förvaltningen, för att till indelta arméens aflönande användas;

hvarjemte Kammaren förklarade att, till följd af hvad sålunda beslutits,

något vidare yttrande i anledning af Eders Maj:ts förslag om uppsättande

af en kontant aflönad truppstyrka af tillsammans 300 man ej erfordrades.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

I fråga såväl om stamtruppens styrka och fördelning till lika antal på

hvarje bataljon som ock derom, att den borde vara på landet förlagd, har

Eders Maj:ts förslag således blifvit af Riksdagens båda Kamrar biträdt;

och har samma förslag angående det indelta infanteriets organisation äfven i

öfriga delar hufvudsakligen blifvit af Första kammaren bifallet.

Inom Riksdagens båda Kamrar, synnerligen inom den Första, hafva emellertid

åtskilliga röster höjt sig för att visa nödvändigheten af en tillökning i

det uti Eders Maj:ts nådiga proposition för infanteriet beräknade befäl,

hvarjemte, på sätt redan förut blifvit omförmäldt, Första kammaren förordat en

underdånig framställning om åtgärders vidtagande för en sådan utveckling af

stamtruppen, att den må blifva fullt tjenlig såsom stöd för den betydliga beväringsstyrka,

som med densamma till följd af den nya värnepligtslagens antagande

kornrne att införlifvas, och att ur dess led ett tillräckligt antal underbefäl

måtte vara att hemta; och har jag desto hellre funnit mig manad att gå

den sålunda uttryckta önskan till mötes, som derigenom egentligen icke föranledes

någon rubbning i organisationens grunder och den för öfrigt öfverensstämmer

med den af mig vid liera tillfällen framhållna åsigt om nyttan af ett

talrikt och väl utbildadt befäl.

Det lärer emellertid få anses tydligt, att den ifrågavarande b efälstill ökningen

svårligen kan inom officers- eller underofficers-graderna åstadkommas,

i anseende till de dermed förbundna betydliga uppoffringar. Sådant torde ock

vara mindre behöfligt, så framt, såsom antagligt är, de vid reservbefäls-inrättningen

fastade förhoppningar komma att gå i fullbordan.

I öfverensstämmelse härmed och på de skäl i öfrigt, jag tillförene anfört,

anser jag mig, i fråga om officers-beställningarnes antal, böra vidhålla det förslag,

som innefattas i mina underdåniga memorial af den 31 December 1868

-och den 29 December 1870, äfvensom att någon tillökning i underofficersbeställningarnes

antal icke heller bör ifrågakomma.

I nyssnämnda begge memorial förutsattes, att underofficers-beställningarne

skulle utgöra en särskild grad emellan officersgraden och nummerstyrkan.

Härutinnan har jag dock trott mig finna någon förändring påkallad af

de nya förhållanden, som genom den allmänna värnepligten inträda. Enär

nemligen derunder äfven den högre bildningen kommer att mera än hittills

blifva inom ledet representerad, synes mig icke något bemödande böra sparas

att höja stamtruppens anseende, och såsom ett medel härtill anser jag lämpligt

att, på sätt äfven i allmänhet eger rum i andra länder, der allmän värnepligt

ligger till grund för krigsförfattningen, underofficerarne komma att utgöra en

del af sjelfva nummerstyrkan, samt till följd häraf äfven i afseende å beklädnad

och utrustning i öfrigt blifva mera än hittills försatta i lika ställning med

truppen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

truppen. Denna underofficerarnes nya ställning, från hvilken likväl, af skäl

som här nedan komma att anföras, Fanjunkarne synas mig höra undantagas,

torde desto mindre kunna kännas för underofficerarne tillhakasättande, som de

bestämmelser, jag i sådant afseende ernår föreslå, icke äro afsedda att vinna

tillämpning förr än under de förändrade förhållanden, hvarigenom inträdet i

ledet blifver obligatoriskt äfven för de, med hänsyn till bildningsgrad och förmögenhetsvilkor,

lyckligast lottade bland landets söner. Någon rubbning är

icke heller afsedd i de rättigheter och skyldigheter, med hvilka nuvarande

underofficerare inträdt i tjensten.

Den för underofficersgraden sålunda ifrågaställda anordning, hvilken för

individen medför minskning af kostnader i tjensten, skall för öfrigt mer än den

nuvarande organisationen lätta öfvergången från korporal till underofficer, och

derigenom framhålla ett nytt mål för soldatens sträfvan samt ytterligare väcka

hans hederskänsla. Visserligen måste det medgifvas, att manskapet redan nu

icke är från nyssnämnda mål utestängdt, likasom att för så väl soldat som

underofficer möjlighet förefinnes att ernå de högsta värdigheter vid arméen;

men, detta medgifvet, kan likväl icke bestridas att, till följd af den nuvarande

stora skilnaden i lefnadsförhållanden de olika graderna emellan, underofficersgraden

i allmänhet icke varit af manskapet eftersträfvad, och ej heller, der den

blifvit uppnådd, visat sig rätt fruktbringande.

Då emellertid äfven för underofficerarne, af hvilka flertalet icke kan ega

tillfälle att bereda sig offioers-befordran, något närmare mål såsom godtgörelse

för nit och skicklighet i tjensten bör uppställas, anser jag eu särskild grad

böra finnas, hvarest ej allenast de ekonomiska fördelarne någorlunda motsvara

de med platsen följande vigtigare och ansvarsfullare åliggandena, utan der innehafvaren

äfven erhåller en ställning, i hvilken han frigöres från besvärligheter,

oskiljaktiga från hvar och en som, om än blott till utrustning, är med manskapet

likställd. En sådan särskild grad anser jag, på sätt redan blifvit antyda

lämpligen böra utgöras af den nuvarande Fanjunkaregraden, som ock

redan eger ett anseende, med all rätt grundadt på det nit och den skicklighet,

hvarmed dess innehafvare fullgjort sina pligter.

Af det nu anförda följer att underofficerarne, med undantag af fanjunkarne,

böra hvardera tilldelas eu nummerlön; och ehuru härigenom, enär hvarken den

ifrågaställda nummerstyrkan af 500 man på bataljon torde böra ökas eller de

för löneregleringens underlättande afsedda nummer för andra ändamål användas,

sjelfva manskapsstyrkan kommer att med fyra man per kompani minskas, torde

denna olägenhet få anses fullt uppvägd af de fördelar i öfrigt, som af den

ifrågasatta anordningen böra kunna påräknas.

Bill. till Urtima Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Iläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Hvad korporal^ och vice-korporaler angår, har jag, af skäl som ofvan

blifvit antydda, ansett någon tillökning, utöfver hvad mina förra förslag upptaga,

böra beredas, och tror jag i detta hänseende vara lämpligast, att deras antal

uppbringas till det, som vid skeende mobilisering erfordras för fyllande af

de i första hand oundgängligen nödvändiga befälsplatser.

Väl har jag tillförene, under erkännande att befälstillgången vid arméen,

äfven med tillämpning af det af mig framställda förslag, vore otillräcklig, uttalat

den åsigt, att staten icke borde och svårligen kunde under fredstid med fast

aflöning förse allt det befäl, som i olika grader blifver vid en mobilisering

behöfligt, men att deremot alla bemödanden borde rigtas derpå att göra stammen

i allmänhet skicklig att taga och föra befäl, hvar och en åtminstone i närmasthögre

grad än den han sjelf innehar; men om än denna åsigt icke allenast

förtjenar att ur ekonomisk synpunkt fortfarande beaktas, utan äfven af militära

skäl låter sig försvaras, så kan det likväl å andra sidan icke heller förnekas,

att ju en sådan anordning, hvarigenom befälet redan på förhand är för sina

bestämda platser utsedt, skall leda till både reda och trygghet.

Hvad särskildt angår den nu antydda tillökningen i antalet korporaler

och vice-korporaler, så torde, vid det förhållande att, på sätt jag kommer att

här nedan föreslå, befälsöfningarne böra utsträckas till ett vida större antal

deltagare bland truppen än tillförene, billigheten fordra, att den del af manskapet,

som med dessa öfningar kommer att oftare än de öfriga betungas, för

sina sålunda ökade uppoffringar af tid och medel undfår någon ersättning

medelst den fasta lön, hvaraf korporalsgraden bör åtföljas. Otvifvelaktigt skall

det ock tjena till befrämjande af det mål, som med stamtruppen afses, om man

genom tillökning i de lägre befälsplatsernas antal och de med dessa platser

förenade ekonomiska fördelar, söker hos truppen väcka täflan att tillegna sig

de insigter och egenskaper i öfrigt, hvilka måste utgöra vilkor för de förmånligare

platsernas förvärfvande.

En annan utväg, väl icke att öka befälets antal, men att bereda ökad

tillgång å befalsämnen och såmedelst befrämja utbildningen af någorlunda tillräckligt

befäl, består i eu lämplig tillökning af antalet volontärer med nummerlöner

vid indelta infanteriet. Redan i mina föregående underdåniga framställningar

rörande försvarsväsendets ordnande och senast i memorialet af den 29

December 1870 har jag uttalat den mening, att volontärernes antal vid indelta

infanteriet borde ökas; men sedan Eders Kong!. Maj:t numera, uppå min särskildt

gjorda underdåniga hemställan, täckts under den 26 sistlidne Juni meddela

Regements- och Corps-chefer vid indelta infanteriet rättighet att mot nummerlöner

antaga volontärer till ett antal af fyra på kompani i stället för det

nuvarande antalet af endast två på hvarje kompani, anser jag frågan härom

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

icke för närvarande påkalla vidare åtgärd. För den händelse likväl att, såsom

antagligt är, den nu anbefallda åtgärden kommer att medföra det resultat, som

med densamma afses, torde det vara mig tillåtet att framdeles hos Eders Kongl.

Maj:t göra den underdåniga framställning om ytterligare tillökning i volontärernes

antal, hvartill omständigheterna må kunna föranleda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med åberopande af hvad

mitt ofvannämnda memorial i ämnet innehåller, får jag, efter förutgången särskild

öfverläggning med Chefen för Sjöförsvars-departementet i hvad rörer

frågan om öfverflyttning af en del utaf båtsmanshållet till landtförsvaret, i

underdånighet hemställa:

att från båtsmanshållet må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsmanskompanier................................. 662 man,

2 Hallands d:o 364 »

1 Westergötlands d:o 87 »

1 Östergötlands d:o 194 »

af l:a Bohusläns d:o 100 »

» Södra Möre Härads d:o 415 »

och af Blekinge d:o ................................. 500 »

tillhopa 2,322 man;

att rust- och rotehållare för de öfverflyttade båtsmansnumren

må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i

underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne numera

åtnjuta;

att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Binkarleby

socknar af Örebro län belägna 101| mantal, hvilka blifvit från

dem förut, mot frihet från ordinarie rotering åliggande, tjenstbarheter

till Dylta svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att

effektiv rotering utgöra;

att två nya regementen under benämning, det ena af WesterNorrlanäs

Regemente och det andra af Blekinge Regemente samt

en ny corps med benämning Hallands Fältjägare-corps måtte

bildas;

att reglering af samtliga indelta infanteri-regementens och

corpsers nummerstyrka och förläggningsområde, de nybildade

corpserna deruti inberäknade, i syfte att hvarje regemente må

erhålla en nummerstyrka af 1,000 och hvarje corps en nummerstyrka

af 500 man, må ske på det sätt Eders Kongl. Maj:t kan

finna skäligt i nåder bestämma;

opaginerad Kontrollera mot PDF

att vakansafgifterna för de indelta nummer, som till följd

af en sådan reglering komma att hållas otillsatta-, må, i den män

dylika afgifter genom inträffande manskapsvakanser blifva tillgängliga,

till Arméförvaltningen inlevereras, för att till indelta

arméens aflönande, i öfverensstämmelse med nedan framställda

förslag, användas;

att till kompletterande af Norrbottens, Westerbottens och

Hallands Fältjägare-corpsers samt Norra och Södra Skånska Infanteri-regementenas

nummerstyrka en kontant aflönad truppstyrka

af tillsammans 300 man må för Kronans räkning uppsättas,

kommande det för aflöningens bestridande för denna

truppstyrka förslagsvis erforderliga belopp, 33,000 R:dr, att i

sammanhang med det för indelta arméens aflöning behöfliga anslag

tagas i beräkning;

att, i öfverensstämmelse med hvad här nedan vid behandlingen

af frågan om aflöningsväsendet vid indelta arméen förekommer

om kompani- och sqvadronschefs-befattningens tillsättande

endast genom kommendering, kompaniofficersgraderna hädanefter

måtte utgöras af:

Kaptens,

Löjtnants, l:ste och 2:dre,

Underlöjtnants,

samt att benämningen Andre kapten således för framtiden må

komma att upphöra;

att kompani-officerarnes antal vid hvarje stam-bataljon må

bestämmas till 20, nemligen:

Kaptener.................. 7,

l:ste Löjtnanter ...... 4,

2:dre d:o ...... 5,

Underlöjtnanter ...... 4,

och vid hvarje regemente dubbelt detta antal;

att Fanjunkarnes antal må hädanefter såsom hittills få utgöra

4 på bataljon;

att öfrige underofficerare må ingå i nummerstyrkan och för

hvarje bataljon utgöra: 6 Förste sergeanter, 6 Andre sergeanter,

4 Furirer, h vilka alla tilldelas nummerlöner, samt att på hvarje

bataljon korporalernas liksom vice korporalernas antal må utgöra

72, och utaf de förre, 24 på hvarje bataljon benämnas Förste

korporaler;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

att de corpser. som sakna pastor och väbel, blifva dermed

försedda;

att regementenas och corpsernas staber i öfrigt endast så

till vida undergå förändring, att bataljons-adjutanterna och regementsväbeln

blifva fanjunkare; samt

att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen

samt Hallands Fältjägare-corps må erhålla samma antal befäl

inom hvarje grad, äfvensom samma antal civile tjensteman, som

öfriga indelta regementen och corpser.

Enär, till följd af förut anförda förhållanden, genomförandet af infanteriets

organisation, så vidt den omfattar tillsättning af nytt befäl, icke kan vidtaga

förr än med ingången af år 1873, men'' värn epligtslagen bör redan år 1872

vinna tillämpning, blir häraf en följd att befälets kompletterande till det beräknade

fulla antalet måste ske under åren 1873 och 1874, helst, hvad angår

de blifvande nya corpserna, desamma redan år 1873 torde blifva till sin nummerstyrka

i det närmaste kompletterade, samt för öfrigt redan vid 1874 års

regementsmöten samöfning af två klasser beväring med stammen första gången

skulle komma att ega rum.

Jag får alltså föreslå:

att befälsplatserna vid de nybildade corpserna, såsom ock

de nya platserna vid öfriga regementen och corpser, må under

åren 1873 och 1874 tillsättas.

De för indelta infanteriets organisation enligt nu framställda förslag uppkommande

kostnader, så vidt medel dertill böra af Kiksdagen anvisas, utgöra,

enligt uppgjorda beräkningar, som återfinnas i Bil. N:o 6, för underhåll af

beklädnads-, remtygs-, utrednings- m. fl. persedlar för den tillökade effektiva

nummerstyrkan, 50,974 R:dr 80 öre, samt, för aflöning åt nytt befäl, inalles

805,930 R:dr, deraf dock för år 1873 erfordras endast 436,040 R:dr.

Härtill kommer visserligen kostnaden för första uppsättningen af beklädnads-,

remtygs- och utrednings- m. fl. persedlar, men denna kostnad anser jag

böra af de hos Beklädnads-direktionerna innestående behållningar kunna bestridas.

Värfvade infanteriet.

Sedan, i afseende å värfvade infanteriet, den sist församlade Riksdagen

hufvudsakligen bifallit hvad Eders Kong! Maj:t rörande flottans marinregemente

föreslagit samt beträffande Wermlands Fältjägare-regemente, utan att ingå i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

pröfning af frågan om regementets förändrade organisation, medgifvit Eders

Kongl. Maj:t fri dispositionsrätt under år 1872 öfver de för regementet afsedda

anslagsmedel, anser jag mig nu böra bär upptaga endast frågan om Wermlands

Fältjägare-regementes förminskning till en corps å 500 man; och då de skäl,

som till stöd för regementets förändring till corps redan förut blifvit anförda,

fortfarande ega full giltighet, får jag i underdånighet hemställa om proposition

till Riksdagen:

att Wermlands Fältjägare-regemente må förändras till corps,

som, formerad på eu bataljon af fyra kompanier med en sammanlagd

styrka af 500 man, organiseras lika med de indelta

corpserna;

att denna förändring må med 1873 års ingång taga sin

början; och

att det befäl och underbefäl med vederlikar vid regementet,

hvilka, till följd af nu föreslagna reduktionsåtgärd, blifva öfvertaliga,

må, så vidt de icke varda till andra regementen eller

corpser transporterade eller till andra allmänna befattningar förflyttade,

få vid sina, dem genom fullmakter tillförsäkrade, aflöningsförmåner

och tjenstebefattningar bibehållas, såsom disponibelt

befäl, intill dess full pensionsålder är uppnådd, efter hvilken tid

de endast underkastas tjenstgöring i likhet med dem af deras

vederlikar, som erhållit afsked med fyllnads-pension.

Kavalleriet.

På de skäl, som finnas anförda i underdåniga memorialet af den 29 December

1870, anser jag mig icke böra vid det förnyade förslag till organisation af

kavalleriet, jag har till åliggande att nu underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning, ifrågasätta någon förändring i nummerstyrkan af detta vapen,

helst jag, på sätt i nyssnämnda memorial jemväl finnes antydt, hyser den förhoppning,

att det för kavalleriet afsedda beväringsmanskap, efter att hafva genomgått

de för detsamma föreslagna vapenöfningar, skall befinnas tjenligt att

efter en kort ytterligare beredelsetid fylla afgången inom stammen och derjemte

utgöra en värderik reserv att använda, der så befinnes nödigt, till nummerstyrkans

förökande, hvarigenom alltså ock de olägenheter böra anses undanröjda,

hvilka saknaden af en tillräckligt stor stamtrupp annars skolat medföra.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Hvad åter befälet angår, så finner jag visserligen icke anledning frångå

mina tidigare afgifna förslag, i livad de afse officersgraden, men då de samma

skäl, som tala för eu sådan förändring af Infanterhunderofficerarnes ställning,

att de må komma att utgöra en del af nummerstyrkan, ega tillämplighet jemväl

på kavalleriet, synes mig den för infanteriet i sådant hänseende ifrågasatta

åtgärd äfven för kavalleriet böra bringas till verkställighet. Sådant låter sig

äfven göra utan att någon förminskning af nummerstyrkan deraf behöfver blifva

eu följd, enär vid indelta kavalleriet ett nummer redan finnes anslaget för

hvarje underofficer, som å numrets häst är beriden.

På grund emellertid af kavalleriets utvidgade verksamhet i bevakningsoch

förpost-tjensten, hvilken tager i anspråk ett större antal underbefäl, än

tillförene, och på grund äfven af det nyligen nådigst fastställda excercisreglementet

för kavalleriet, enligt hvilket sqvadronen skall indelas så, att en korporal

rangeras på hvardera flygeln af lista ledet i hvarje tropp, har jag

ansett det indelta kavalleriets underbefäl böra ökas åtminstone till det antal

behofvet i sistnämnda hänseende kräfver och att sålunda hvarje indelt sqvadron

skulle ytterligare tilldelas en korporal och en vice-korporal, hvarigenom sammanlagda

antalet korporaler likasom vice-korporaler vid hvarje sqvadron blefve

4, och hvarigenom äfven vunnes mera öfverensstämmelse emellan indelta och

värfvade kavalleriets organisation, alldenstund, hvad det sistnämnda angår, korporalernas

likasom vice-korporalernas antal utgör, vid Hussar-regementet Konung

Carl XY, 4 och vid Lifgarde! till häst, 5 på hvarje sqvadron.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt samt i öfverensstämmelse med

mitt underdåniga memorial den 29 December 1870, i hvad det rörer förändring

af kavalleriets personal i öfrig!, samt i fråga om öfverflyttning till half

sold och anställande af reserv-kavallerister, får jag föreslå:

att Sqvadrons-officersgraderna må utgöras af Hyttmästare-,

Löjtnants-, (l:ste och 2:dre) samt Under-löjtnant, och att benämningen

2:dre Hyttmästare således för framtiden må komma att

upphöra;

att Underofficerare, med undantag af Fanjunkare, må ingå

i nummerstyrkan och sålunda tilldelas nummerlön;

att hvarje indelt sqvadron må erhålla ytterligare en korporal

och en vice korporal;

att officerarnes antal vid Jemtlands Ilästjägare-corps må

ökas med en Ryttmästare, en 2:dre Löjtnant och en Underlöjtnant;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

att ett nummer vid hvardera sqvadronen af nyssnämnda

corps må anslås till underhåll af förste trumpetare;

att Regements-stallmästare må af Kongl. Maj:t utnämnas

uppå Chefens förslag och tillförsäkras att efter 10 års tjenstgöring

såsom ordinarie Regements-stallmästare undfå löneförhöjning

med 50 procent af den i stat uppförda egentliga lönen,

samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring erhålla ytterligare

förhöjning med lika procent af samma lön; äfvensom att efter

uppnådd pensionsålder undfå, derest han tillhör indelta arméen,

1,000 R:dr, men, om han tillhör den värfvade, 1,500 R:dr i

årlig pension; varande dock några medel till ofvanberörda löneförhöjning

icke i staten inberäknade, utan torde sådana framdeles,

i mån af behof, böra hos Riksdagen begäras;

att Regementspastor måtte anställas vid Hussar-regementet

Konung Carl XY;

att vid nämnda regemente äfven må anställas en Regements-sadelmakare

och en Sadelbom-skärare;

att Regements-trumpetare- och stockmakare-beställningarne

vid berörda Hussar-regemente må indragas;

att utaf de vid Lifgardet till häst och Hussar-regementet

Konung Carl XV i stat uppförda inalles 14 trumpetare med

Under-officers aflöning, 4 vid det förra och 6 vid det senare

regementet må till trumpetare i nummer, samt 4 vid det förra

regementet till ryttare i nummer förändras;

att en Ryttmästare och två Löjtnanter på hvarje bataljon

och en Löjtnant vid Jemtlands Hästjägare-corps må ega rättighet

att, efter minst 10 års tjenstgöring vid vapnet, ingå på half

sold, med skyldighet att i fredstid på egen häst tjenstgöra under

de årliga befäls- och regementsmötena, men att deremot i krigstid,

samt när Kongl. Maj:t finner för godt uppbåda större eller

mindre del af beväringen, vara underkastade samma tjenstgöring

som det ordinarie befälet;

att sådant halfsoldsbefäl, efter uppnådd pensionsålder, vid

afskedstagandet erhåller den för graden bestämda pension ur

arméens pensionskassa, så vida stadgade inbetalningar till nämnda

kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet annorlunda ordnas,

den pension, som i sammanhang dermed kan komma att bestämmas

;

att .

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

att aflönragen för detta halfsoldsbefål må sålunda bestämmas:
för

Ryttmästare.............. 1,000 R:dr, och

» Löjtnant.................... 600 R:dr’

af hvilka belopp hälften bör utgöra lön och hälften tjenstgönngspenningar;

dock att tjenstgöringspenningarne ej må utgå

till dem, som af en eller annan orsak icke bivista föreskrifna

vapenöfningar;

att vid hvarje sqvadron måtte årligen, bland det afgående

manskapet, utses två man, hvilka förbinda sig att mot en årlig

lön qvarstå i rullorna i fem år, med tjenstgöringsskyldighet

endast under krigstid, eller när Kong!. Maj:t finner nödigt mobilisera

arméen eller delar deraf; samt

-<£ttT-Ar^’a ^Önen C^essa kavallerister måtte bestämmas

till 15 R:dr pr man.

Hvad angår de ökade kostnader, hvartill här ifrågasatta förändringar i

kavalleriets organisation föranleda, och hvilka enligt bilagan N:o 7 beräknats

år hgen komma att utgöra 35,485 R:dr, så lärer frågan derom böra blifva

föremål tor Nådig framställning först till näst sammanträdande lagtima Riksdag.

Civilstaten.

Ehuru jag, i afseende å ordnandet af Regementsskrifvare- och Auditörstj

efterila vid arméen, anser mig icke ega anledning till afvikelse från de derom

i memorialen den 31 December 1868 och den 29 December 1870 framställda

åsigter, finner jag mig likväl, i anledning af hvad vid förra riksdagen

i amnet förekommit, och i afvaktan å det förslag, som från Komitéen för utarbetande

åt nytt fältförvaltnmgsreglemente är att förvänta, böra i underdånighet

hemställa, att med pröfmngen af denna fråga må anstå intilldess betänkande

frän namnda Komité inkommit.

iu7A^erim°J aUSer ^ * ^khet med hvad i memorialet den 29 December

1870 egde ram, höra äfven nu i underdånighet föreslå:

att mönsterskrifvarebefattningarne, i mån af nuvarande innehafvares afgång,

helt och hållet indragas; samt

att bataljonspredikantsbeställningarne, der sådana finnas, jemväl måtte i

samma ordning indragas.

Generalitetet och Generalstaben.

De åsigter, jag i fråga om Generalitetet och Generalstabens organisation

tillåtit mig uttrycka i memorialet den 31 December 1868, och hvilka jag i

Bill. till Urtima Riksd. Vrot. 1871. 1 Sami 1 Afd. 1 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

memorialet af den 29 December 1870 förklarat mig då vidhålla, har jag icke

heller sedermera funnit anledning att i något hänseende frånträda, hvarföre

jag, under åberopande af de motiv, som i förstnämnda memorial blifvit anförda,

i underdånighet föreslår:

att Generalitetet på stat måtte utgöras af 3 Armécorpschefer,

1 Chef för Generalstaben, 1 General-fälttygmästare,

1 Inspektör för Kavalleriet och 1 Chef för Fortifikationen samt

att, för hvar och en af dessa sju generalspersoner, lönen bestämmes

till 9,000 E:dr, med rättighet tillika för dem att vid

embetsresor erhålla, för sjelfva resekostnaden, godtgörelse enligt

gällande författningar;

att Generalstaben måtte utgöra en fristående corps med

egen lönestat;

att Topografiska corpsen måtte helt och hållet uppgå uti

och förenas med Generalstaben;

att Generalstabens officerspersonal måtte, förutom Chefen,

bestå af 1 Öfverste, 2 Öfverstelöjtnanter, 10 Majorer, 16 Kaptener

och 10 Löjtnanter;

att för de geodetiska arbeten en Professor måtte finnas

vid Generalstaben anställd;

att Generalstabens aflönings- och öfriga utgiftsstat måtte

bestämmas i enlighet med Bil. N:o 8; samt

att förslaget om Generalitetet, med afseende ä dess samband

med det om Generalstaben, måtte framställas endast under

förutsättning och vilkor af jemväl det sednares antagande.

Den årliga kostnad, hvartill Generalstabens organisation i öfverensstämmelse

med här afgifvet förslag föranleder, uppgår enligt förutnämnda Bil. N:o 8

till ................................................................................................... It:dr 161,120: —

och då härtill finnes att disponera: nuvarande anslag till Landtförsvars-departementets

Kommando-expedition, till Generalstabsofficerares

bildande och till Topografiska corpsen, tillhopa utgörande

....................................................................... R:dr 57,200: —

samt beloppet af de från Generalitetsstaten utgående

stabchefsarvoden ............................................................... 6,350: — 63,550: _

uppgår den ökade årliga kostnaden till.................................... R:dr 97,570: —

hvilket belopp alltså bör af Riksdagen anvisas, att i mån af behof utgå.

Då likväl, af redan angifna skäl, någon anvisning af nytt anslag till

ifrågavarande ändamål för år 1872 icke bör ifrågakomma, men förberedande

åtgärder för organisationens bringande till verkställighet, i hvad så väl Generalitetet

som Generalstaben rörer, redan under nämnda år torde kunna och

böra vidtagas, får jag i sådant afseende nu endast föreslå:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

att Generalitetsstaten må i öfverensstämmelse med nu framställda

förslag regleras, i den mån, genom afgång bland Generalspersoner

på stat, nuvarande anslag dertill lemnar tillgång; samt

att, med användande, i den mån sådant kan ske, af ofvan

uppgifna, för Generalstaben redan disponibla tillgångar, genomförandet

af Generalstabens organisation må under år 1872

taga sin början.

V apenöfningarne.

Uti de memorial, hvarigenom jag tillförene fått inför Eders Kong!. Maj:t

yttra mig rörande försvarsväsendets ordnande, bär vigten och nödvändigheten

af ändamålsenliga, och i tillräcklig utsträckning anordnade vapenöfningar städse

framhållits. Då likväl åtskilliga under senare tiden vidtagna anordningar synts

mig, i den män de hunne fullständigt genomföras, böra åt infanteriets öfningar

inom dertill anslagna tider komma att gifva en mer än tillförene bildande

förmåga, ansåg jag mig uti senast afgifna förslag i afvaktan å de sålunda väntade

resultaten, icke böra ifrågasätta annan utsträckning i öfningstiden för infanteriets

stam, än den som genom åvägabringande af gemensamma fälttjenstÖfningar

kunde uppkomma; men sedan numera inom riksdagens båda kamrar

erkänts behofvet åt en än vidsträcktare utbildning af stamtruppen, än den af

mig ifrågasatta, och enär en sådan utbildning endast genom utsträckta och med

klokhet ledda öfningar kan åvägabringas, har jag, på sätt ofvan redan blifvit

antydt, hållit före, att tillökning i tid borde ifrågakomma, hufvudsakligen vid

rekrytdaningen och undervisningen i underbefälsskolan.

Enär likväl, hvad rekrytdaningen beträffar, densamma bör för 2:dra årets

rekryter vara al slutad till regementsmötets början, på det rekryterna då må

kunna ingå på de kompanier, de tillhöra, och tillsammans med dessa deltaga

i sådana öfningar, hvartill uti rekrytskolan tillfälle icke gifves, samt för öfrigt

årstiden svårligen medgifver att börja rekrytöfningarne tidigare än med ingången

af April månad, har jag funnit mig icke kunna för rekrytdaningen vid

indelta infanteriet ifrågasätta längre tid än 160 dagar, fördelade så, att lista

årets öfning omfattar 90 dagar och andra årets 70. Rekrytöfningarne skulle sålunda

komma att fortgå, för lista årets rekryter, från början af April till

regementsmötets slut, och för 2:dra årets, från samma tid till regementsmötets

början. Härvid bör jag dock anmärka, att ifrågavarande förslag till utsträckning

af rekrytöfningarne, kunnat framställas endast under förutsättning att å mötesplatserna

komma att uppföras baracker, så anordnade, att desamma icke allenast

lemna nödigt skydd mot den oblida väderlek, som så tidigt på året van
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

ligen är rådande, utan att dermed äfven tillfälle gifves till undervisning inom

hus, i såväl theoretiska ämnen som åtskilliga praktiska öfningar.

Efter genomgången, med nit och allvar ledd, rekrytskola i 160 dagar,

samt omedelbart derpå bevistadt regementsmöte i 20 dagar, har rekryten varit

underkastad 6 månaders öfning, och i betraktande såväl häraf, som af de ytterligare

tillfällen till utbildning, hans återstående tjenstetid medgifver, torde den

förhoppning vara berättigad, att den blifvande soldaten skall motsvara alla

billiga anspråk.

Utom de för manskapet i allmänhet afsedda öfningar, kommer hvar och

eu, som egen för beställningspersoner nödiga anlag, vare sig såsom timmerman,

skarpskytt eller sjukvårdssoldat, att genomgå en särskild kurs i dithörande ämnen,

enligt derför gällande bestämmelser. För dem åter, hvilkas anlag och

framsteg göra dem företrädesvis lämpliga att befordras till befälsplatser, inträder

skyldigheten att genomgå först en förberedande underbefälsskola å mötesplatsen

under 42 dagar, och sedermera underbefälsskolan å Carlsborg.

Denna sednare fortgår, enligt nu gällande bestämmelser, i 75 dagar. Fn

utsträckning af tiden för densamma synes mig med skäl kunna förordas. Visserligen

är den erfarenhet, som af nämnda underbefälsskola hittills kunnat

hemtas, alltför ringa, för att derpå grunda något bestämdt omdöme rörande det

mer eller mindre otillräckliga uti den tid, som åt undervisningen derstädes

egnats, men, med afseende å de ständigt ökade fordringarne å befälet jemväl

i de lägre graderna, och i betraktande af den mångfald af ämnen, som i befålsaspiranternas

undervisning måste ingå, torde dock kunna med visshet antagas,

att en utsträckning af tiden för underbefälsskolan till 120 dagar skulle på de

af skolan förväntade resultaten utöfva ett i hög grad gynsamt inflytande, hvarför

jag ej heller tvekar att föreslå eu sådan utsträckning.

Den skicklighet, som uti underbefälsskolan blifvit förvärfvad, och hvaraf

ett visst mått, enligt de af Eders Kong!. Maj:t fastställda bestämmelser, skall

utgöra vilkor för befordran till korporal eller underofficer, bör dock under årligen

återkommande befälsöfningar ej allenast underhållas, utan ock, åtminstone

hvad det praktiska området angår, utvidgas. Med afseende såväl härå, som å

den stora nytta, ändamålsenligt ordnade befälsöfningar medför äfven för de

högre befälsgraderna, torde de nuvarande befälsmötena böra till tiden något

utsträckas, äfvensom en något större styrka än hittills deri deltaga. En utsträckning

hvad tiden beträffar, till 14 dagar, och hvad styrkan angår, till 40

man på kompani, synes derför lämpligen böra ega rum, äfvensom jag, för en fullständigare

utveckling af befälsöfningarna, anser nödigt att flera regementen, der

lokala förhållanden sådant medgifva, understundom varda till sådana öfningar

under en högre befälhafvares ledning sammandragna. Derest rekrytmötena erhålla

den utsträckning i tid, jag nu tillåtit mig ifrågasätta, och befälsmötena

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

och underbefälsskolorna blifva i enlighet med de af mig ofvan uttalade åsigter

anordnade, vågar jag tro att behofvet icke skall finnas påkalla någon förlängning

af indelta infanteriets öfriga öfningar.

Vidkommande derefter indelta kavalleriets öfningar, håller jag före att

någon annan förändring icke bör ifrågasättas än den i memorialet af den 29

December 1870 föreslagna, med undantag likväl af hvad till underbefälsskolan

hörer. Visserligen torde härvid kunna anmärkas, att, om, såsom vid infanteriet

är förhållandet, första årets regementsmöte inräknas, de till 206 dagar

uppgående rekrytöfningarne vid kavalleriet, jemförda med de vid infanteriet nu

föreslagna, äro, med hänsyn till kavalleristens större behof af utbildning, väl

knappt tillmätta; men då i betraktande tages, dels att kavalleristen efter genomgången

rekrytskola har att undergå längre öfningar vid de årligen återkommande

mötena såsom ock vid de förberedande underbefälsskolorna, dels ock att

han, i stället för att såsom infanteristen vara påräknad att utgöra stöd och ledare

och till väsentlig del äfven befäl för den stora styrka af mindre väl öfvade

värnepligtige, som är afsedd att med infanteristammen införlifvas, i allmänhet

endast utgör en medlem af den trupp, som, med lika omfattande utbildning,

vid fyllande af kadrerna ensam bildar sj elfva manskapsstyrkan, så

torde med allt skäl kunna antagas att de öfningar jag går att föreslå för indelta

kavalleriet skola komma att befinnas fullt tillfredsställande.

Då jag sålunda, i hvad rörer kavalleriets öfningar, anser mig kunna hänvisa

till innehållet uti nämnda memorial, har jag blott velat såsom ett tillägg

dertill föreslå, att underbefälsskolan må, af samma skäl som för en utsträckning

af infanteriets underbefälsskola blifvit anförda, förlängas till samma tid, som för

sistnämnda skola här äfven är ifrågasatt, eller till 120 dagar.

Förutom ofvan omförmälta för de särskilta vapnen ifrågakommande öfningar

böra, på sätt jag äfven uti mina föregående memorial i ämnet antydt, gemensamma

fälttjenstöfningar för alla vapenslag årligen under 12 ä 14 dagar

ega rum, så anordnade att hvarje regemente och corps kommer att deri omkring

hvart öde år deltaga.

I öfverensstämmelse med sålunda nu uttryckta åsigter får jag i afseende

å indelta arméens årliga vapenöfningar föreslå:

A) För indelta Infanteriet och Wermlcmds Fältjägarecorps.

Befälsmöte i 14 dagar med officerare, underofficerare och

40 man på kompani;

• Rekrytmöte i 70 dagar; hvarvid iakttages, att rekryt inställes

vid 2 på hvarandra följande rekrytmöten;

Skarpskyttemöte i 8 dagar;

Regementsmöte i 20 dagar;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förberedande underbefälsskola i 42 dagar med 20 man på

bataljon;

Underbefälsskola i 120 dagar med 1 underofficer och 10

korporaler, volontärer eller soldater på bataljon.

B) För infläta Kavalleriet.

Befälsmöte i 20 dagar med officerare, underofficerare och

12 man på sqvadron;

Exercissqvadron i 90 dagar med 60 man på bataljon, hvarvid

manskap och hästar efter behof ombytas, och i afseende

hvarå för öfrigt såsom regel bör iakttagas, att rekryt och remont

skall inställas vid två på hvarandra följande exercissqvadroner;

Regementsmöte i 26 dagar;

Förberedande underbefälsskola i 90 dagar med 12 man på

bataljon;

Underbefälsskola i 120 dagar med samma styrka som hittills;

in- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade: dock att, till undvikande af

rubbning i de till kostnadernas bestridande för indelta arméens och Wermlands

Fältjägare-regementes vapenöfningar för år 1872 anvisade medelstillgångar,

de nu föreslagna förändringarne i berörda öfningar ej i vidsträcktare mån

än nyssnämnda tillgångar medgifva må förr än med år 1873 taga sin början.

Rörande vapenöfningarne för den värfvade i garnison förlagda stammen,

anser jag ej nödigt att framställa något särskilt förslag, enäi det måste såsom

gifvet antagas, att tid för ernående af tillräcklig färdighet, här ej saknas och

att frågan således blott gäller ett klokt användande af tiden, samt ett ändamålsenligt

ordnande af undervisningen.

1 afseende åter å de värnepligtiges vapenöfningar hafva nödiga bestämmelser

blifvit intagna i förslaget till värnepligtslag och får jag alltså i denna fråga

endast till nämnda förslag i underdånighet hänvisa.

Hvad angår kostnaderna för 1872 års vapenöfningar, så erfordras för

stammen, med anledning af hvad derom här ofvan föreslagits, icke någon tillökning

i de för ändamålet redan anvisade tillgångar, och beträffande de värnepligtige

far jag endast i underdånighet åberopa hvad i sammanhang med frågan

om sjelfva värnepligten redan blifvit föreslaget.

För tiden efter 1872 deremot kommer årliga kostnaden för stammens

vapenöfningar enligt plan att, på sätt bilaga N:o 9 utvisar, uppgå till 1,334,099

R:dr 78 öre, eller i rundt tal 1,334,100 R:dr, hvarigenom alltså en tillökning

i det för år 1872 beviljade anslaget erfordras med ett belopp af 334,100 R:dr.

För de värnepligtiges vapenöfningar komma, från och med år 1874, då

två klasser böra första gången samtidigt öfvas, kostnaderna att utgöra:

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

för sjelfva öfningarne............... 1,481,478 R:dr 60 öre oclx

för materielens underhåll......... 695,988 R:dr

utvisande en tillökning i nu utgående kostnader af, i rundt tal beräknadt, i

förra hänseendet 781,500 R:dr och i det sednare 371,000 R:dr, eller inalles

1,152,500 Rdr.

Och torde frågan om de erforderliga medlens anvisande, hvad angår såväl

stam som beväring, få anses höra till dem, hvilka böra framdeles, i den mån

medlen finnas behöfliga, blifva föremål för framställning till lagtima Riksdag.

Intendentur-väsendet.

Enär de anordningar, som i afseende härå må finnas behöfliga, kunna i

någon mån blifva beroende af framställningar från Komitéen för utarbetande af

nytt fältförvaltningsreglemente, anser jag mig böra i underdånighet hemställa,

att pröfningen af frågan om Intendentur-väsendet må anstå intilldess betänkande

från nämnda Komité inkommit.

Trosshästars anskaffning.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag fästat

Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den stora olägenhet, som förefinnes

deri,, att arméen, i händelse af mobilisering, är i saknad af en lämplig

och på förhand väl ordnad tillgång på hästar för fortskaffning af artilleriets

och ingeniörtruppernas materiel samt af arméens proviant, ammunition och öfriga

krigsförnödenheter.

För afhjelpande af denna högst betänkliga brist i vår arméorganisation

far jag, på de i samma memorial anförda grunder, och i öfverensstämmelse

med de i memorialet den 29 December 1870 ifrågaställda bestämmelser, nu

föreslå:

att hvarje kommun inom riket, såväl stads- som landskommun,

må förklaras skyldig att, mot kontant ersättning från

statsverket, vid inträffande krig genast anskaffa och på ort inom

länet, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i enlighet med

reqvisition af vederbörande befäl, utsattes, tillhandahålla det antal

hästar, för hvilket kommunen kan få sig ålagdt ansvara;

att en mönstergill häst tillhandahålles för hvarje fullt

200,OOO-tal af kommunens sammanlagda fastighets-taxeringsvärde;

att kommun, hvars fastighets-taxeringsvärde öfverstiger ett

eller flera jemna 200,OOO-tal, skall, derest öfverskottet utgör

mer än 100,000 R:dr, jemväl för sådant öfverskott aflemna en

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

häst, hvaremot, om det Överskjutande belopp et icke uppgår till

mer än 100,000 R:dr, kommunen är för tillhandahållande åt

häst för detta belopp fri;

att kommun, der sammanlagda fastighets-taxeringsvärdet öfverstiger

100,000 R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke

uppgår till fullt 200,000 R:dr, likväl aflemna en häst, men att

kommun, hvars taxeringsvärde icke uppgår till mer än 100,000

R:dr, skall från skyldigheten att tillhandahålla häst vara helt

och hållet befriad;

att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och

hålla minst 4 fot 6 tum bakom sadeln samt vara försedd med

grimma, täcke af ylle, ryktdon, eu särskild omgång hästskor

samt foder för tre dygn;

att längder öfver det hästantal, som på sådant sätt kan

inom vederbörande regementens och corpsers förläggningsområden

påräknas, skola upprättas fögderivis, och genom Iiongl. Maj:ts

Befallningshafvande tillställas vederbörande regements- och corpschefer,

samt hvart 10:de år förnyas;

att hästarne, sist tre månader efter deras aflemnande, skola

vederbörande kommuner kontant af statsverket ersättas efter det

pris, som vid markegångssättning inom hvarje distrikt blifvit

bestämdt;

att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må under

samma krig kunna någon kommun åläggas;

att statsverket till de mottagna hästarne har full eganaerätt;

och

att, om förlust skulle någon kommun tillskyndas derigenom,

att de levererade hästarne betingat högre pris än markegångstaxan

för sådan häst bestämmer, denna förlust skall, i likhet

med hvarje annan kommunens gemensamma utgift, mellan kommunens

alla skattskyldiga, efter den inom kommunen gällande

beskattningsgrund, fördelas.

Vid denna frågas tidigare behandling i memorialet den 31 December 1868

har jag ifrågasatt, att den extra rotering underkastade jorden, så vidt den icke

kommer att effektiv rotering utgöra, måtte, i stället för skyldigheten att vid

krigs utbrott uppsätta antingen manskap eller trosshäst, få sig ålagdt att till

statsverket, vid utbrott af krig, erlägga kontant afgift till lika belopp med den,

som statsverket enligt då gällande markegångssättning har att, på sätt föreslaget

är, för trosshäst utgifva; men då, genom ifrågasatta förändrade anordningar i

orga
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

organisationen, våra försvarskrafter vid mobilisering blifva i behof af ett icke

obetydligt större antal hästar, än som genom kommunernas föranstaltande på

ofvannämnda sätt kan vinnas, anser jag lämpligt och nödigt att, på sätt i memorialet

den 29 December 1870 jemväl anförts, den extra roterade jord, som

nu har till förbindelse att vid utbrott af krig prestera trosshästar för ett antal

af tillsammans 2,261 nummer, vid samma åliggande förblifver; hvaremot, och

då genom extra roteringen uppsatt manskap icke kan vara till någon nytta för

försvaret, jag lar i afseende derå hemställa:

att den extra rotering nu underkastade jorden, som har sig

ålagdt att vid utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap,

i stället måtte tillförbindas, att till staten erlägga ett mot detta

roteringsåliggande svarande, vid markegångssättning till siffran

bestämdt kontant belopp, så vidt den icke förbundit sig att vid

sådant tillfälle prestera trosshäst.

Sjukvården.

Med åberopande af hvad i memorialet af den 29 December 1870 under

rubrik: Sjukvårdm blifvit anfördt, får jag, i öfverensstämmelse med hvad i

berörda memorial jemväl egt rum, nu i underdånighet föreslå:

att alla indelta infanteriregementen måtte erhålla ytterligare

en andre Bataljonsläkare;

att alla indelta infanteri-corpser måtte erhålla hvardera en

förste Bataljonsläkare;

att Wester-Norrlands och Blekinge regementen, samt Hallands

Fältjägare-corps måtte erhålla lika antal läkare, som för

öfriga indelta regementen och corpser är föreslaget;

att hvardera Gardes-infanteri-regementet måtte erhålla ytterligare

en andre Bataljonsläkare;

att, i sammanhang med Wermlands Fältjägare-regementes

förändrade organisation, andre Bataljonsläkare-beställningen derstädes

måtte uppflyttas till förste Bataljonsläkare-befattning;

att Svea, Göta och Vendes artilleri-regementen måtte hvardera

erhålla ytterligare en andre Bataljonsläkare;

att, i sammanhang med redan beslutad förändrad organisation

af Ingeniörtrupperna, Pontonier-bataljonen måtte förses med

en Regementsläkare och en andre Bataljonsläkare;

att vid den till uppsättning beslutade Sappör-bataljonen må

anställas en förste Bataljonsläkare;

Bih. till Urtima Bihsd. Prof. 1871. 1 Sami■ 1 Afd. 1 Raft.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

att extra Fältläkare-corpsen måtte ökas till ett antal af 80,

hvilka benämnas -revervläkare i Fältläkare-corpsen;

att dessa reserv-läkare indelas i tre klasser, af hvilka den

första utgör 20 och de öfriga båda hvardera 30;

att reserv-läkare af första klassen bör vid antagandet hafva

genomgått medicine-kandidat-examen, och kunna förete betyg öfver

att å Serafimer-lazarettet hafva afslutat sin tjenstgöring för

licenciat-examen;

att sådan läkare af andra klassen bör vid antagandet hafva

genomgått medicine-kandidat-examen, och kunna förete intyg öfver

tjenstgöring under minst ett hälft års tid vid Allmänna

Garnisonssjukhuset eller annat sjukhus;

att reserv-läkare af tredje klassen bör vid antagandet hafva

genomgått medico-filosofisk examen samt kunna förete samma betyg

om tjenstgöring å sjukhus som för andra klassen blifvit

föreslaget;

att vid infanteriet må utbildas till sjukvårdssoldater ett antal

af 6 man på hvarje stamkompani, och att antalet vid specialvapnen

bestämmes till 3 på hvarje sqvadron, batteri eller

kompani;

att undervisning vid militärsjukhusen må åt dessa sjukvårds-soldater,

så snart lämpligen ske kan, anordnas;

att den sålunda undergångna lärokurs må vid de årliga

mötena af vederbörande läkare repeteras, och vidare utsträckas

i alla de ämnen, der sådant för sjukvårdssoldaternas duglighet

och användbarhet är af nöden;

att för Fältläkare-corpsen må anställas en särskild Chef,

hvilken under benämning af Generalfältläkare utses af Kongl.

Maj:ts uppå Chefens för Landtförsvars-departementet föredragning;
att

alla militärläkare ställas under Generalfåltläkarens inseende

och kontroll i allt som rörer den egentliga sjukvården

under deras tjenstgöring vid arméen;

att Generalfältläkaren må ega säte och stämma så väl i

Sundhetskollegium som i Arméförvaltningen, då ärendena beröra

sådana frågor, som stå i sammanhang med den militära helsooch

sjukvården;

att Generalfältläkaren, på derom gjord ansökan, för tillfället

förordnar extra läkare vid arméen, samt att han till reserv-läkare

i Fältläkare-corpsen utser behöriga personer;

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

att Generalfältläkaren under fred må årligen inspektera

militärsjukhusen och ega öfverinseende öfver undervisningen och

i sammanhang dermed stående praktiska öfningar med sjukvårdsmanskapet,

samt vid större öfningsläger eller truppsammandragningar

anordna hvad med helso- och sjukvården eger sammanhang

;

att Generalfältläkaren må ega öfverinseende öfver nuvarande

fältläkarekontoret med dess medicinal-, förhinderi-, instrumental-

och öfriga utredning, samt öfver hela den militära helsooch

sjukvården i allmänhet;

att såsom tjensteman i Generalfältläkarens expedition må

anställas: en sekreterare, som tillika är kamererare; en uppbördsman

för fältläkarekontoret, hvilken dock torde höra blott

på förordnande anställas; en reserv-läkare såsom adjutant och

en vaktmästare; samt

att löner och arvoden må inom de särskilda graderna bestämmas

i enlighet med de belopp Bil. N:o 10 upptager.

Beträffande de för Fältläkare-oorpsens aflöning enligt nyssnämda bilaga,

beräknade anslagsbehof och tillgångar, bland hvilka sednare förekommer äfven

det till arvoden åt pensionärer och stipendiater i Fältläkare-corpsen nu utgående

a Åttonde Hufvudtiteln uppförda och under anslaget till Sundhetskollegium

med medicinalstaten inbegripna belopp af 9,650 R:dr, får jag, efter öfverläggning

rörande nyssnämda anslagsbelopp med Chefen för Ecklesiastikdepartementet,

i underdånighet anmäla, att de i ofvan omförmälda bilaga såsom

tillgångar för läkarevården vid arméen upptagna särskilda medelsbelopp, tillhopa

utgörande 167,998 R:dr 24 öre, kunna för ändamålet disponeras, samt

att det till fyllnad i aflöningsstatens slutsumma ytterligare erforderliga belopp

63,901 R:dr 76 öre bör hos Riksdagen till beviljande föreslås; men enär genomförandet

af Fältläkare-corpsens organisation torde först med ingången af

år 1873 böra vidtaga och derefter kunna fördelas på en tidrymd af fyra år,

lärer, i öfverensstämmelse med hvad förut för dylikt fall föreslagits, nådig

framställning till Riksdagen om medels anvisande härtill, äfvensom angående

upptagande under särskild riksstatstitel af det för Fältläkare-corpsen erforderliga

anslag, icke böra ske förr än i sammanhang med förslaget till reglering

i öfrig! af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1873.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Löneregleringen.

A. Indelta arméen.

Uti underdåniga memorialen af den 31 December 1868 och samma dag

1869 har jag framställt förslag till en sådan reglering af indelta arméens aflöningsväscnde,

att lika aflöning för lika tjenstebefattningar derigenom bereddes

och att aflöningsbeloppen ställdes »i ett riktigare förhållande till löntagarnes

åligganden, än dittills egt rum. Begge förslagen grundade sig på successiv

indragning till statsverket af de för aflöningen anvisade indelta lönetillgångar

och dessas utbyte mot kontant statsanslag, att till aflöningens bestridande

användas.

Enär likväl, till följe deraf, att de indelta tillgångarne inflyta först året

efter aflöningsåret, dessa tillgångar under det år det kontanta aflöningssättet

skulle börja tillämpas, icke tillf öllo statsverket utan arméen såsom aflöning för

nästföregående året, komme härigenom de indelta tillgångarnes indragning att

kräfva ett förskott från statens sida, hvilket,'' vid det förhållande att boställshafvare

vid indelta arméen icke kunde förvägras att vid afgång från de indelta

lönerna tillgodonjuta laga fardag å innehafvande boställen, måste komma

att motsvara ej allenast indelta lönetillgångarnes sammanlagda belopp för ett

år, utan äfven två års afkastning af alla bostadsboställen, samt alltså, på sätt

i memorialet den 31 December 1869 visats, uppgå till ett sammanlagdt belopp

af omkring 3,978,000 R:dr.

Om än detta förskott, på sätt i nyssnämnda underdåniga memorial äfven

blifvit ifrågasatt, skulle kunna på flera år fördelas och derigenom blifva för

staten mindre betungande, har jag likväl sedermera, i betraktande af förskottssummans

storlek, trott mig böra uppsöka utvägar, hvarigenom förskottet kunde

helt och hållet undvikas. 1 sådant afseende, och ehuru jag fortfarande anser

det i ofvanberörda memorial framställda löneregleringsförslag bäst motsvara det

åsyftade ändamålet, har jag i underdånigt anförande till statsrådsprotokollet

den 23 Mars 1870, hvithet anförande blifvit, med nådig skrifvelse den 10

Maj samma år, Riksdagen meddeladt, underställt Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning vissa allmänna grunder, genom hvilkas tillämpning en möjlighet vore

beredd att, endast medelst anlitande af de för indelta arméens aflöning redan

anvisade tillgångar af boställen, indelta räntor, kronotionde, vakansafgifter och

kontanta medel, åvägabringa en, om ock icke tillräcklig, så. åtminstone jemnare

fördelad aflöning än den nu utgående; och dessa grunder, hvilka utgjort utgångspunkten

för min uti underdåniga memorialet den 29 December 1870

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

gjorda förnyade framställning i ämnet och sedermera legat till grund för Eders

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen af den 26 .Januari innevarande

år, i hvad samma Proposition rörde indelta arméens aflöningsväsende, anser

jag mig fortfarande böra vidhålla i det förslag, jag nu går att i förevarande

ämne inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.

Enligt berörda grunder, hvilka åsyftade att, så vidt sådant utan förnärmande

af äldre löntagares genom fullmakter försäkrade rätt kunde ske, bereda

lika aflöning för lika tjenstebefattningar, borde samtliga för aflöning åt indelta

arméens befäl, underbefäl och öfriga tjensteman anvisade tillgångar, i den mån

de upphörde att af enskilde löntagare omedelbart disponeras, till Arméförvaltningen

ingå och bilda en för denna del af arméen gemensam aflöningsfond,

som af nämnda embetsverk borde förvaltas och till löntagarne enligt fastställd

stat utdelas.

Enär likväl, på sätt i ofvanberörda underdåniga yttrande af den 23 Mars

1870 visats, de för indelta arméens aflöning redan anvisade tillgångar med

ett belopp af omkring 160,000 R:dr understege den summa, hvartill aflöningen,

enligt nämnda anförande vidfogadt förslag till normalstat, komme att uppgå,

borde under tiden intilldess, efter boställshafvarnes afgång och genom boställenas

utarrendering på längre tid samt deraf följande högre afkastning, löningsfonden

vunnit för normalstatens tillämpning nödig tillväxt, aflöningen utgå enligt

särskild, för sådant ändamål upprättad öfvergångsstat.

Denna sålunda föreslagna reglering afsåg emellertid hufvudsakligen endast

det vid indelta arméen för närvarande anställda befäl.

Då jag deremot nu bär ofvan, liksom i memorialet af den 29 December

1870, ifrågaställt bildande af två nya regementen och en ny corps, samt jemväl

föreslagit ökadt antal befäl vid alla förutvarande indelta regementen och

corpser, har aflöningen för de nya beställningarna naturligen beräknats till

samma belopp inom de olika graderna, som ofvan åberopade förslag till normalstat

upptager, och hvilka belopp äfven i den normalstat, som nu kommer

att föreslås, blifvit bibehållna, med undantag blott för de underofficerare, hvilka

erhålla nummerlöner, och med iakttagande i öfrigt af några af de förändrade

tjänstgöringsförhållandena föranledda, men på statens slutsumma endast i ringa

mån inverkande förhöjningar i aflöningsbeloppen för några af de lägre befattningarne.

Enär likväl de nya löntagarne, under den öfvergångstid, som måste förflyta,

innan redan befintliga löntagare komma att åtnjuta full aflöning enligt

normalstat, icke lämpligen torde böra tillgodonjuta högre aflöningsförmåner, än

dessa sistnämnda, anser jag den för de nya beställningarne beräknade aflöningssumma

böra ingå till den gemensamma aflöningsfonden, från hvilken sedermera

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

alla löntagarne, såväl de redan befintligc som inneliafvarne af de nya bestå! 1- ningarne, erhålla sina aflöningsbelopp enligt uppgjord och fastställd öfvergångsstat.

I öfrig! och till följd af den förändrade anordning, jag nu i afseende ä

eu del af underbefälet ifrågaställa och den tillökning i korporalernas antal,

som af mig här ofvan vid behandlingen af frågan om infanteriets organisation

föreslagits, kommer en rubbning i den förut uppgjorda beräkningen af indelta

arméens aflöningstillgångar att ega rum, för hvilken jag här nedan torde få.

närmare i underdånighet redogöra.

I det föregående har jag i förslaget till reglering af nummerstyrkan vid

indelta infanteriet ifrågasatt, att det antal nummer, hvarmed styrkan öfverstiger

500 man på bataljon, eller sammanlagdt 1,892 nummer borde hållas otillsatta

och att vakansafgifterna från desamma skulle för löneregleringens genomförande

användas. Af dessa 1,892 nummer äro dock redan nu 1,453 anslagna till

aflöning åt underbefäl och gevärshandtverkare och 3 nummer i Sårna socken

af Dalarne äro från vakansafgift befriade, hvadan alltså vakansafgifter endast

från 436 nummer äro såsom ny tillgång i detta afseende att betrakta.

På grund af hvad i fråga om Infanteriets och Kavalleriets organisation

här ofvan anförts, kommer jemväl ett antal nummerlöner att i aflöningen förvissa

Underofficerare ingå, och normalstaten har derföre för en hvar sådan

Underofficer blifvit minskad med ett belopp af 100 R:dr, utgörande den summa,

hvartill, enligt ofvan framstäldt förslag till reglering af roterings- och rustningsbesväret,

nummerlönen anses kunna beräknas.

En följd af Underofficerarnes vid Kavalleriets förseende med nummerlön

blifver för (ifrigt, att vakansafgifterna för de nummer, som nu äro till underofficerare

anslagna, och Indika bland indelta arméens lönetillgångar ingå, komma

att såsom tillgång för regleringen upphöra, enär nummerlönerna dädanefter

skulle af underofficerarne sjelfve uppbäras. Den minskning i lönetillgångar,

som härigenom uppstår, är approximativt beräknad till en summa af 27,958

R:dr 68 öre.

Enär jag vid behandlingen af frågan om arméens sjukvård föreslagit att

Fältläkare-corpsen måtte erhålla en egen, från arméen skiljd, lönestat, följer

deraf, att från indelta arméens aflöningstillgångar bör till det blifvande anslaget

för fältläkare-corpsen öfverföras ett belopp af R:dr 117,848: 24, motsvarande

hvad för närvarande till läkarepersonalen vid indelta arméen utgår.

Med tillämpning af den normalstat, som särskild! för Infanteriet och

särskild! för Kavalleriet i Bil. N:is 11 och 12 upptages, och hvilken stat jaganser

såsom det mål, som med ifrågavarande lönereglering ytterst afses, skulle

S aflöningssumman för indelta arméen, läkare-corpsen deri ej inberäknad, efter

dess förändrade organisation komma att utgöra:

s. 55 Kontrollera mot PDF

för Infanteriet.

» Kavalleriet

55

3,060,180: —

633,715: — 3 693 895. _

hvarjemte, på sätt redan förut i fråga om infanteriets organisation

är anfördt, till aflöning för 300 man kontant aflönadt

manskap erfordras........................................................................... 33,000: —

tillhopa 3,726,895: —

Enligt hvad i mitt förut åberopade underdåniga anförande den 23 Mars

1870 närmare visats, kunna indelta arméens nuvarande aflöningstillgångar, inberäknadt

det särskilda anslag af 100,000 K:dr, som under sednare tiden

varit till löneförbättring åt indelta arméen anvisadt, approximativt beräknas

till

och då härifrån afdrages det belopp, som enligt hvad nyss nämndtär,

bör till fältläkare-corpsens stat öfverflyttas......... 117,848: 24.

samt den minskning i lönetillgångar, som uppstår

genom underofficerarnes vid kavalleriet förseende

med nummerlöner ............................................. 27,958: 68.

återstår alltså för indelta arméen......................................................

Till denna summa lägges: beloppet af aflöningen för nya

beställningar, (Bil. Nio 13)..................................................................

vakansafgiften för 436 rotar ...........................

2,956,841: 29.

145,806: 92.

2,811,034: 37.

815,865: —

47,707: 12.

till aflöning för 300 man kontant aflönadt manskap..................... 33,000: —

och indelta arméens samtliga aflöningstillgångar skulle sålunda

komma att utgöra........................................................................... 3,707,606: 49.

Enligt hvad anfördt är, utgör den för indelta arméens aflöning erforderliga

summa ......................................................................................... 3,726,895: —

och då tillgångarne utgöra.................................................................. 3,707,606: 49.

uppstår således en brist af............................................................... 19,288: 51.

Då likväl i afseende å de sålunda beräknade tillgångarne förekommer,

såsom jag i mitt ofvan berörda anförande af den 23 Mars 1870, äfvensom i

memorialet af den 29 December samma år, jemväl erinrat, dels att bland tillgångarne

upptagna vakansafgifter icke genast blifva till det beräknade beloppet

tillgängliga, dels att ersättning för mistad boställsafkastning bör utgå till dem,

som under innevarande år blifvit eller blifva utnämnde till beställning, hvarmed

boställe hittills varit förenadt, dels att afkastningen af bostadsboställen,

under det de af afträdande indelningshafvare under tjenste- och fardagsår innehafvas,

går för löningsfonden förlorad, dels ock slutligen, att de före den 8

April 1862 utnämnda löntagare, så länge de i sina nuvarande beställningar

qvarstå, äro berättigade att vid sina hittills åtnjutna aflöningsförmåner bibe
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

hållas, kommer berörda brist i aflöningstillgångarne under många år efter det

löneregleringen vunnit tillämpning att i verkligheten uppgå till vida högre belopp,

än det nyss angifna, och kan endast småningom komma att minskas, i

den mån vakansafgifterna till fulla beloppet blifva disponibla och löntagare på

gammal stat från innehafvande beställningar afgå, samt genom utarrendering

på längre tid af samtliga bostadsboställena en ökad afkastning af dessa boställen

kan beredas.

I afseende å den föreslagna normalstaten bör jag i öfrigt underdånigst

anmäla:

att, i öfverensstämmelse med hvad vid föregående tillfällen i denna fråga

anförts, jag fortfarande anser, att scjvadrons- och kompanichefer böra tillsättas

medelst kommendering af dertill lämpliga Ryttmästare och Kaptener, och att

beloppet af skilnaden emellan ryttmästare- och sqvadronschefsaflöning vid kavalleriet

samt emellan kaptens- och kompanichefsaflöning vid infanteriet, enligt

den uppgjorda normalstaten, alltså skall anses såsom godtgörelse för bestridande

af sqvadrons- och kompanichefsbefattning.

På grund af hvad sålunda anförts, far jag, med hemställan att ofvanberörda

förslag till normalstat för indelta arméen (Bil. N:is 11 och 12) måtte

för Riksdagen till godkännande framläggas, derjemte, beträffande regleringen

af sjelfva aflöningsväsendet, i underdånighet föreslå:

att för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda

varder i nåder förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga

och ombesörja vården och fördelningen af samtliga för

aflöning åt indelta arméens befäl, underbefäl och öfriga tjensteman

afsedda tillgångar, hvilka för sådant ändamål, med undantag

endast hvad angår afkastning^! af bostadsboställen, så vidt

de af indelningshafvare disponeras, samt ,af underofficerares

nummerlöner, skola för nämnda år och framgent till Arméförvaltningen

ingå och under benämning: allmän löningsfond för

befäl med vederlikar vid indelta arméen, utgöra en för nämnda

del af arméen gemensam aflöningstillgång;

att såväl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden

utarrenderade boställen och ersättningsmedel för mistad boställsjord,

som ock vakansafgifter af de till löneregleringens befrämjande

anslagna nummer, hvilka samtliga medel fortfarande böra

af regementsskrifvarne eller, i den mån regementsskrifvaretjensterna

komma att med andra befattningar förenas, af de blifvande

uppbördsmännen uppbäras, skola för år 1872 och framgent

så tidigt möjligen ske kan, i den mån de inflyta, men sednast

innan

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

innan Mars månads utgång året näst efter det, för hvilket de

äro beräknade, genom vederbörande regements- och corpschefsembeten

till Arméförvaltningen inlevereras;

att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och i

öfrigt af de uppgifter, som kunna finnas behöfliga, och Indika.

Arméförvaltningen egen från vederbörande regementen och corpser

infordra, skall upprätta och Kongl. Maj:ts pröfning underställa

förslag till öfvergångsstat, att gälla till efterrättelse vid

löneutdelningen, intill dess tillgångar^ vunnit sådan tillväxt, att

de medgifva 5 procents förhöjning för dem, som ä ny stat inträda
att,

så snart atlöningstillgångarne medgifva nyssnämnda förhöjning,

förnyad öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagdt är,

upprättas och fastställas;

att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall iakttagas

:

a) att alla med boställen försedda löntagare, så vidt

de blifvit före början af innevarande år utnämnde, skola,

så länge de uti innehafvande tjenst qvarstå, bibehålla sina

boställen och deijemte erhålla ett kontant belopp, motsvarande

medeltalet af den kontanta lön, som under sednast

förflutna fem år för tj ensten uppburits;

It) att löntagare, som innehar indelning på gammal,

före 1833 års lönereglering gällande stat, eger, så länge

han i beställningen qvarstår, att tillgodonjuta de enligt berörda

stat honom tillförsäkrade förmåner;

c) att alla före den 8 April 1862 utnämnda, med

kontant lön försedda löntagare undfå, så länge de bibehålla

innehafvande tjenst, ett kontant aflöningsbelopp, motsvarande

medeltalet af uppburen lön under nästförflutne fem år;

cl) att alla efter den 8 April 1862 utnämnda, med

kontant lön försedde löntagare, äfvensom de, hvilka år 1871

blifvit eller blifva utnämnda till beställning, hvarmed boställe

varit förenadt, inträda från och med 1872 på ny

stat, med rättighet för sistnämnde löntagare att, för tiden

intill dess deras inträde på nya staten vidtager, tillgodonjuta

ersättning för den förlorade boställsafkastningen;

e) att värdet å den, till fyllnad i korporalernas aflöning

och såsom ersättning, för afskrifna räntor af mjöl- och

sågqvarnar, anslagna oindelta spanmål beräknas enligt årets

Bill. till Urtima Biksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Åfd. 1 luft. 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

fastställda medelmarkegångspris, med bibehållen rätt för de

före den 12 April 1853 antagne korporaler, att uppbära sin

spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris;

f) att för fältmusikanters aflönande och musikens underhall

vid infanteriet beräknas 3,000 R:dr pr bataljon,

och att för anskaffning af musikalier och musikinstrumenter

m. m. vid kavalleriet alses ett belopp af 150 R:dr för

hvarje sqvadron; samt

g) att någon minskning icke må ega rum i de hittills

utgående löner för korporaler eller för de före löneregleringens

fastställande antagne fältmusikanter;

att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliter

till hvarje regemente eller corps skall utbetala dess andel

af de kontanta medel, förvaltningen under årets lopp för aflöningen

disponerar, i hvilket afseende det bör åligga vederböl

anda chefs-embeten att årligen före December månads utgång

meddela. Arméförvaltningen uppgift å de kontanta lönebelopp,

som enligt nästföregående punkt (ditt. a och c) tillkomma de

löntagare, hvilka ej på ny stat ingått;

att afdrag a lönen för icke bivistade vapenöfningar må för

hvar och en, som kommit i åtnjutande af full lön enligt normalstat,

ske till följande belopp, nemligen:

för Regements-chefen

R:dr 300.

Corps-chef och öfrige Rege-

mentsofficerare..........

„ 250.

Kaptener och Ryttmästare

„ 200.

Löjtnanter .........

„ 150.

Under-löjtnanter.........

„ 100.

Fanjunkare............

„ 50.

öfrige Under-officerare ...

„ 30.

att besparingar, uppkomna såväl genom afdrag å lön för

icke bivistade vapenöfningar som genom tillfälliga vakanser, må

till den gemensamma löningsfonden ingå;

att, så framt, sedan aflöningen blifvit i öfverensstämmelse

med ofvanstaende grunder utbetald, någon behållning å löningsfondens

medelstillgång för aflöningsåret skulle förefinnas, densamma

ma reserveras och för löningsfonden å depositionsräkning

i riksbanken insättas, samt att på samma sätt må förfaras med

möjligen inflytande rester å arrendemedel eller vakansafgifter,

intilldess medlen behöfva för aflöningens bestridande användas;

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning

eller afgång, tillgodonjuta tjenste- och fardagsår enligt lag,

med skyldighet att derunder afstå boställsräntan, hvilken af

regementets eller corpsens uppbördsman uppbäres och med de

öfriga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen insändes;

att hvarje af indelningshafvare afträdt boställe skall för

tiden från fardagsårets utgång för allmänna löningsfondens räkning

af vederbörande boställsdirektion utarrenderas på 20 år,

och arrendemedlen jemte den öfriga uppbörden till Arméförvaltningen

ingå;

att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida med

boställe försedd löntagare må medgifvas att, om han sådant

önskar, med frånträdande af sitt boställe, redan innan han från

sin innehafvande beställning förflyttas, få på ny stat ingå;

att inqvarteringspenningar för saknad! karaktershus å innehafvande

boställe må af löntagare, som sådana hittills uppburit,

fortfarande åtnjutas, dock ej för längre tid, än han i nuvarande

tjenst qvarstår;

att den från regementes eller corps’ löningsdirektion till

Kammar-rätten ingående årsredogörelse för regementets eller

corpsens aflöningsmedel skall åtföljas af ett exemplar af den

för året gällande stat;

att allmänna löningsfonden skall redovisas af Arméförvaltningen

i dess hufvudbok öfver fjerde hufvudtiteln och öfriga

för landtförsvaret afsedda anslag, under iakttagande, att fondens

medel insättas å särskild för dem öppnad bankoräkning; samt

att de medel, som till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref

den 28 Januari 1862 och Krigskollegii derpå grundade cirkulär

den 25 Februari samma år förvaltas af vissa boställsdirektioner

vid indelta arméen, tills vidare må under dessa direktioners

förvaltning förblifva.

Ehuru genom den sålunda föreslagna regleringen af aflöningsväsendet vid

indelta arméen de mest öfverklagade olägenheterna af det närvarande förhållandet

torde blifva afhulpna, i det att aflöningen för framtiden, åtminstone så

småningom, kommer att utgå med belopp, som äro lika för beställningar af

samma tjenstegrad, samt derjemte något närmare än de nuvarande lönerna motsvara

behofvet inom hvarje grad, har jag dock icke kunnat förbise, att äfven

den nya regleringen icke kan anses fullt tillfredsställande, så länge lönerna

icke, på sätt för öfrige med kontant aflöning försedde löntagare eger rum, i

sin helhet utfalla under aflöningsåret, utan till en ganska väsendtlig del först

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

under nästpåföljande året; och anser jag derföre nödigt att, till beredande, åtminstone

i någon män, af minskning i berörda olägenhet, det statsanslag, som

till ersättning för de åt indelta arméen anvisade, men för framtiden till statsverket

ingående indelta räntor och kronotionde, kommer att i riksstat^ uppföras,

redan vid början af året näst efter hvarje aflöningsår blifver för aflöningens

bestridande tillgängligt.

På grund häraf får jag alltså i underdånighet föreslå:

att från och med året näst efter det, hvarunder det nya

aflöningssättet kommer att tillämpas, ett mot de indelta räntorna

och kronotionden svarande belopp af omkring 800,000 R:dr

årligen må i Januari månad af Statskontoret förskottsvis tillhandahållas

Arméförvaltningen, för att till aflöningens bestridande

för föregående året användas.

En annan fråga, som med regleringen af indelta arméens aflöningsväsende

egen nära samband, är den om amorteringen af arméens ackordskuld, eller med

andra ord frågan om den arméens befäl ålagda skyldigheten att genom betydande

afdrag å sina löner afbetala den summa, hvilken år 1833 vid tjensteackordens

afskaffande upplånades, för att dermed ersätta de utbetalda aokordsbeloppen

till alla dem, som erlagt sådana. Ifrågavarande löneafdrag äro, på

sätt vid de föregående tillfällena underdånigst erinrats, till sina belopp olika

inom samma grader vid olika regementen; vissa regementen äro från afgifter

till ackordsamorteringen helt och hållet fria, och de till uppsättning nu föreslagna

nya regementena kunna naturligen icke ifrågakomma att med sådana

afgifter betungas. En följd häraf är, att ackordsamorteringen, hvilken för öfrigt

i lika hög grad menligt inverkar på den värfvade som den indelta arméens

aflöningsförhållanden, skall, så länge det tillhör arméens befäl att bestrida densamma,

komma att, om icke omöjliggöra, åtminstone i hög grad försvåra ett

ändamålsenligt ordnande af arméens aflöningsväsende, alldenstund ett af de

mål, som med hvarje aflöningsreglering måste afses, nemligen lika aflöning för

befattningar af lika grad, i väsendtlig mån motverkas genom det olika belopp,

hvarmed ackordsafgifterna för likartade beställningar utgå. Jag har ock vid

alla de föregående tillfällen, då jag inför Eders Kongl. Maj:t framställt förslag

rörande reglering af löneväsendet vid indelta arméen, tillåtit mig att fästa Eders

Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å frågan om ackordsamorteringen, och i

memorialet af den 31 December 1868 har jag sökt framlägga en fullständig

utredning rörande ackordens uppkomst, fortgång och slutliga afskaffande. I

anledning af hvad dervid förekommit jemte hvad här ofvan nu blifvit anfördt,

anser jag mig således nu böra förnya min framställning om befrielse för arméens

befäl från skyldigheten att till ackordsamorteringen bidraga; och äro

lönebeloppen såväl i ofvannämnda förslag till normalstat för indelta arméen

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

som i det förslag till dylik stat för värfvade arméen, som kär nedan kommer

att framställas, under förutsättning af en sådan befrielse beräknade.

Då likväl en ej ringa del af befälet såväl vid indelta som värfvade arméen

kommer att tills vidare vid sina nuvarande aflöningsförmåner bibehållas, torde,

vid sådant förhållande och på det icke ett alltför betydligt anslag må behöfva

på en gång för ändamålet begäras, befrielse från ackordsafgifter böra ega rum

endast i den mån befälet på ny stat inträder. Ehuru antalet af dem, som

redan med år 1872 komma att på den nya- staten ingå, ej kan på förhand

tillförlitligt beräknas, torde dock kunna antagas, att sådant kommer att inträffa

ej allenast med flertalet af dem, som äro med kontanta löner försedde, utan

äfven med de löntagare, hvilka år 1871 blifvit eller blifva utnämnde till beställning,

hvarmed boställe hittills varit förenadt; och då den på förstnämnde

löntagare belöpande amorteringssumman utgör omkring 47,000 R:dr, anser jag

det för ändamålet under. år 1872 erforderliga anslag kunna bestämmas till

50,000 R:dr, hvilket belopp dock, — alldenstund, enligt hvad förut anmärkts,

framställning om beviljande deraf icke lämpligen bör till den urtima riksdagen

aflåtas, — torde kunna till utgående från volontärvakansmedelsfonden anvisas.

Jag får alltså i underdånighet föreslå:

att staten från och med år 1872 öfvertager den på arméens

befäl nu hvilande skyldigheten att bestrida amorteringen af arméens

ackordsskuld, dock endast i den mån samma befäl på ny

stat inträder, samt att Eders Kong! Maj:t täcktes i Nåder tillåta,

att det för sådant ändamål under nämnda år erforderliga belopp,

förslagsvis berälmadt till 50,000 R:dr, må utgå från den under

Arméförvaltningens vård ställda volontärvakansmedelsfonden.

Derjemte och i betraktande af de från den föreslagna nya löneregleringen

oskiljaktiga olägenheter deraf, att en del af aflöningen först året efter aflöningsåret

utfaller, samt att lönerna sannolikt först efter flera års förlopp kunna

bringas till de i normalstaten upptagna belopp, hemställer jag i underdånighet:

att förslaget om aflöningsväsendets reglerande i öfverensstämmelse

med nu framlagda grunder måtte i nåder framställas

endast under uttryckligt vilkor: dels att samtliga för aflöningen

här ofvan beräknade tillgångar blifva för densamma disponibla;

dels att det ofvan framställda förslaget om tillhandahållande i

Januari månad året efter aflöningsåret af ett mot räntor och

kronotionde svarande belopp varder af Riksdagen bifallet; dels

ock slutligen, att amorteringen af arméens ackordsskuld för framtiden

varder på det här ofvan ifrågaställda sätt ordnad.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

B. Värfvade arméen.

a) Passevolans-väsendet.

I mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 bär jag angifvit

det nära sammanhang, frågan om lönernas reglering vid värfvade arméen egen

med det derstädes införda s. k. passevolansväsendet, eller den inrättning, hvarigenom

kompani-, sqvadrons- och battericheferna åtagit sig att mot bestämd

årlig ersättning ombesörja rekrytering samt anskaffning och underhåll af en del

materiel m. m. för de till värfvade arméen hörande regementen och corpser,

äfvensom jag sökt fullständigt framlägga ej allenast de skäl, på grund hvaraf

jag, såväl i ekonomiskt som synnerligen i rent militäriskt och disciplinärt hänseende,

ansåg ifrågavarande inrättning såsom olämplig böra afskaffas, utan äfven

förslag till ordnande direkte för Kronans räkning af de anskaffnings- och

underhållsbestyr, hvilka dittills varit på passevolans besörjda. Enär likväl denna

fråga då icke kunde bringas till slutlig lösning och densamma icke heller sedermera

kunnat i sin helhet definitivt regleras, torde det tillåtas mig att nu

upptaga den till förnyad behandling.

Härvid bör jag till en början i underdånighet erinra, att passevolansen

vid Wermlands Fältjägare-regemente, likasom ock vid det till öfverflyttning till

landthus''varet afsedda marin-regementet, redan med år 1870 upphört, samt att

kontrakten med öfriga värfvade regementen och corpser blifvit för tiden till

1872 års utgång förnyade, hvadan derstädes något afskaffande af passevolansen

före nyssnämnda tidpunkt icke kan ifrågakomma.

Hvad särskild! angår Svea Artilleri-regemente, som fortfarande är i saknad

af egen kasern med dertill hörande byggnader, synes mig, i betraktande af

de svårigheter, hvarmed den ifrågavarande förändringens genomförande under

sådant förhållande skulle, vid nyssnämnda regemente, vara förknippadt, passevolansinrättningen

böra derstädes bibehållas, intilldess regementet kan blifva

med ett fullständigt kasern-etablissement försedt. Och på det saknaden af ett

sådant etablissement, till hvars anläggning medel vid nästlidne riksdag äskades,

men ej beviljades, icke må komma att för en alltför lång tid utgöra hinder ej

allenast för passevolansens afskaffande vid sistberörda regemente, utan äfven

för ett fullständigt genomförande af den deraf i viss mån, så vidt samma regemente

rörer, beroende organisationen af artilleriet i allmänhet, hvarom beslut

blifvit vid sistförfluten riksmöte fattadt, torde jag, i sammanhang med det förslag

till reglering af utgifterna under Riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1873, som

bör för nästkommande lagtima riksdag framläggas, äfven få ånyo upptaga den

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

för lång tid tillbaka väckta, men i brist af erforderliga medelstillgångar hviland e

frågan om ordnandet af ett fullständigt kasern-etablissement för Svea Artilleriregemente.

Enär likväl ett etablissement af ifrågavarande beskaffenhet endast under

loppet af flera år torde kunna bringas till fullbordan, samt, på sätt nyss nämndt

är, passevolansaftalen vid de regementen och corpser, der sådana aftal ännu

ega rum, fortfara att till 1872 års utgång vara gällande, lärer frågan om

passevolansens afskaffande, hvilken för öfrigt måste medföra förändrad reglering

af vissa för värfvade arméen anvisade anslag, ej heller nu kunna komma att

i sin helhet slutligen afgöras; men då denna för värfvade arméen vigtiga fråga

synes mig böra komma under pröfning i sammanhang med ordnandet af försvarsväsendet

till lands i allmänhet, emedan den i annat fall kunde komma

att till eu obestämd framtid uppskjutas, torde det tillåtas mig att samma fråga

nu till behandling åter upptaga; hvarvid jag dock anser mig kunna inskränka

min framställning till ett blott angifvande af formerna för framtida handhafvande

af de för valtm ngsbestyr, som förut varit å passevolans^! besörjda; och då

jag i detta hänseende icke'' funnit anledning till afvikelse från de i memorialet

den 31 December 1868 uttalade åsigter, får jag, med hänvisning till hvad

berörda memorial i ämnet innehåller, och under åberopande för (ifrigt af hvad

här ofvan nu anförts, underdånigst hemställa:

att de rörande rekrytering och remontering samt anskaffning

och underhåll af beklädnads- m. fl. persedlar vid värfvade arméen

nu gällande passevolanskontrakt, äfvensom reglementet

angående rekrytering, beklädnad m. m. vid Pontonier-bataljonen,

för hvilka kontrakt och hvilket reglemente finnas stadgade olika

uppsägningstider, måtte i behörig ordning varda uppsagda, så att

de med 1872 års utgång upphöra att vara gällande; dock att

uppsägningen af kontraktet med Svea Artilleri-regemente må

blifva beroende af fortgången af den kasernbyggnad, som för

nämnda regemente bör komma till utförande;

att, i den mån passevolansen sålunda kommer att upphöra,

ej mindre rekrytering och remontering, än ock nyanskaffning

och underhåll af manskapets beklädnads-, remtygs- och personel

utrednings- m. fl. persedlar, äfvensom öfriga hit hörande förvaltningsärenden,

som nu af särskilda redan befintliga direktioner

eller passevolantörer utöfvas, må för framtiden besörjas direkte

för Kronans räkning, samt nyssberörda förvaltningsbestyr och

ärenden vid hvarje regemente och corps uppdragas åt en under

Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltnings-direktion, i

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

enlighet med de föreskrifter, som framdeles torde af Eders Kong!.

Maj:t i nåder meddelas.

Enligt hvad i memorialet den 31 December 1868 närmare omförmäles,

beräknades passevolansens afskaffande då komma att medföra en minskning af

121,995 R:dr 71 öre i de för värfvade arméens beklädnad m. m. dittills utgående

utgifter, hvarvid dock tillika anmärktes, hurusom berörda minskning i

utgift komme till stor del att uppvägas af den aflöningstillökning, som billigtvis

borde tilldelas ej allenast kompani-, sqvadrons- och batterichefer såsom ersättning

för förlorad inkomst af passevolansen, utan äfven underofficerarne i följd

af indragningen af deras förut åtnjutna beklädnadspenningar. Då i betraktande

tages att någon nedsättning i Lifgardes-regementenas till fot styrka, på sätt i

1868 års memorial föreslogs, nu icke ifrågasättes, torde icke kunna påräknas,

att någon väsendtlig besparing i kostnad genom passevolans-väsendets upphörande

kommer att uppstå. Det är ock, på sätt i nyssnämnda memorial jemväl anmärktes,

icke ur synpunkten af statsbesparing, som den ifrågavarande förändringens

nytta och behöflighet bör företrädesvis bedömas, utan anser jag berörda

förändring hufvudsakligen af de rent militära skäl, som i berörda memorial

närmare utvecklats, och till beredande jemväl af mera enhet i förvaltningen,

vara af behofvet högt påkallad.

Derest passevolansen vid värfvade arméen skulle komma att på nu föreslaget

sätt upphöra, bör, på grund af äldre bestämmelser, passevolantörerne,

vid aflevereringen till Kronan af den förut å passevolans underhållna materielen,

tillerkännas ersättning dels för utöfver stat befintliga, men nödiga persedlar,

dels ock för det bättre skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti de reglementerade

persedlarne kunna vid afmönstringen befinnas. Ifrågavarande ersättning,

hvilken, såsom beroende på värdering vid afmönstringstillfället, icke

kan på förhand till siffran bestämmas, beräknades år 1868 till omkring 400,000

R:dr; och ehuru denna summa i anseende bland annat dertill, att Wermlands

Fältjägare-regemente nu icke ingår i beräkningen, torde komma att i någon

mån minskas, anser jag den dock icke böra beräknas lägre, än till omkring

375,000 B:dr. Enär likväl Kronan måste anses härför erhålla full valuta i

den afmönstrade materielen, lärer tit i någon mån större eller mindre belopp

i detta hänseende icke kunna blifva af någon hufvudsaklig betydelse.

I öfrigt har, vid föregående behandlingar af frågan om passevolansens

afskaffande, uppmärksamheten fästats dels å den svårighet, som under sednare

åren mött, att åt permitteringen tid värfvade arméen gifva den utsträckning,

som enligt passevolanskontrakten varit afsedd, en svårighet, hvilken, derest den

äfven för framtiden komme att fortfara, skulle i väsendtlig mån öka kostnaderna

för regementenas mathållning, beklädnads-underhåll in. m. och derföre borde,

genom

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

genom anslag till permitteringens befrämjande, undanrödjas; dels ock å behofvet

af särskilda medels anvisande för att, medelst gratifikationer till värfvare

och rekapitulanter, underlätta rekryteringen vid värfvade arméen.

I anledning af dessa förhållanden och på grund af hvad derom i memorialet

af den 31 December 1868 anförts, anser jag nödigt att, i den mån

passevolansen kommer att upphöra, särskilda anslag böra för ofvannämnda

ändamål blifva att tillgå till de belopp, som i memorialet den 29 December

1870 föreslagits, endast med den förändring, att, i anseende till den beslutade

tillökningen i Wendes Artilleri-regementes styrka och de förändrade förhållanden,

som vid nämnda regemente komma att inträda, anslaget till permitteringens

underlättande derstädes bestämmes till 2.000 K:dr, i stället för förut

ifrågaställda 1,000 R:dr, äfvensom att särskilt anslag för ifrågavarande ändamår

vid den blifvande Sappör-bataljonen äfven bör utgå; och anser jag alltså

följande anslag böra blifva att tillgå, nemligen:

till inlösande af materiel från passevolantörerne vid samtliga värfvade regementen

och corpser, utom Werinlands Fältjägare-regemente, ett förslagsvis be
-

räknadt belopp för en gång af R:dr 375,000;

till permitteringens befrämjande, årligen:

vid Svea Lifgarde.............................................................................. K:dr 1,000:

» Andra Lifgardet ........................................................................ » 1,000: - -

» Svea Artilleri-regemente, inberäknadt detachementet i Hernö
sand.

...................................................................................... » 3,000:

» Göta Artilleri-regemente............................................................ » 3,000: —

» Wendes D:o ............................................................ » 2,000:

» Pontoni erbataljonen............................................. » 800:

» Sappörbataljonen ...................................................................... » 800:

att, efter vederbörande förvaltningsdirektioners pröfning och enligt de närmare

bestämmelser, som framdeles torde varda i nåder meddelade, användas såsom

bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna, der dylikt

understöd för permitteringens upprätthållande finnes oundgängligen nödigt; samt

för hvarje värfvadt regemente och corps, ett belopp årligen, motsvarande 1

R:dr per man af regementets och corpsens nummerstyrka, att användas till

gratifikationer åt värfvare och rekapitulanter vid värfvade arméen.

b) Löneväsendet.

Enligt hvad här ofvan blifvit antydt, är frågan om reglering af sjelfva

lönerna vid värfvade arméen så nära och omedelbart förbunden med den om

passevolansväsendets afskaffande, att den förra af berörda angelägenheter, efter

Bill. till Urtima Biksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 9

\

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

mitt förmenande, endast i sammanhang med den sednare kan på ett tillfredsställande

sätt ordnas.

Enär således, på sätt i det föregående blifvit erinradt, passevolansen vid

de värfvade regementena, der den ännu är bibehållen, först med utgången af år

1872 kan komma att i allmänhet upphöra, samt för öfrigt en reglering af värfvade

arméens aflöningsväsende, derest den redan år 1872 sattes i verkställighet,

skulle i den för samma år fastställda statsreglering medföra en rubbning, som

jag anser böra undvikas, blifver ock häraf eu följd, att ny reglering af aflöningen

vid värfvade arméen icke heller kan förr än med början af är 1873 vidtaga.

Ett sådant förhållande bör dock destomindre utgöra hinder för mig, att

frågan om reglering af värfvade arméens löner nu till behandling ånyo upptaga,

som nämnda fråga står i ett ganska nära sammanhang med öfriga till

försvarsväsendets ordnande hörande ämnen. Vid Wermlands Fältjägare-regemente,

hvarest, på sätt redan är i underdånighet omförmäldt, passevolansen

redan med 1870 års utgång upphört, äfvensom vid Fortifikationen, der aflöningen

icke i något hänseende är ställd i beroende af persedelunderhållet,

skulle visserligen redan med 1872 års ingång aflöningen kunna ordnas efter

de nya grunder, som för värfvade arméen blifva bestämda, men dä af redan

angifna skäl, en allmännare tillämpning af berörda grunder först med början

af ar 1873 kan vidtaga, anser jag mig, vid sådant förhållande och till undvikande

af rubbning i den för år 1872 uppgjorda statsreglering, icke böra för

tiden intill år 1873 ifrågasätta äskandet af anslag till regleringens genomförande

särskild! vid ifrågavarande två corpser, helst, hvad Fält)ägare-regementet

angår, Eders Kong!. Maj:t, genom Riksdagens medgifvande i afseende ii dispositionen

åt de för åren 1871 och 1872 för regementets behof anvisade anslag,

blifvit satt i tillfälle att bereda kompanicheferna vid detta regemente någon

ersättning lör de inkomster, hvaraf de genom passevolansens upphörande gått

i mistning.

I afseende å den normalstat för värfvade arméen, som nu kommer att af

mig föreslås och hvilket förslag till stat uti hosföljande Bil. n:o 14 innehålles,

får jag i underdånighet anmäla, att aflöningen för de särskilda beställningarne

upptagits till samma belopp som i det vid memorialet af den 29 December

1870 under bil. n:o 18 fogade förslag till stat, endast med det undantag, att,

vid några beställningar, förhållandet emellan de i aflöningen ingående särskilda

poster i någon män förändrats, utan att slutsumman derigenom blifvit rubbad,

samt att aflöningen för vissa lägre beställningar blifvit i någon mån förhöjd.

I öfverensstämmelse med den i nyssnämnda memorial uttryckta åsigt anser

jag fortfarande den vid värfvade arméen nu utöfver lönerna utgående ständiga

inqvartering för befäl och underbefäl med vederlikar, samt underbefälets bekläd
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

nadspenningar höra för framtiden upphöra, äfvensom att aflöningen hör bestämmas

i fast lön och tjonstgöringspenningar.

Beträffande de för åtskilliga befattningar vid artilleriet och fortifikationen

nu bestämda arvoden, får jag, med förbigående af de såväl för artilleristaben,

för Fälttygmästaren och för inseendet öfver kanontillverkningen, som och för

den vid fästningsbyggnaderna anställda personal af Fortifikationen erforderliga

arvoden, hvilka af särskilda medel utgå och således här ej behöfva komma

under behandling, i underdånighet anmäla, det jag anser särskilda arvoden

böra jemväl framgent utgå i öfverensstämmelse med hvad i förenämnda memorial

af den 31 December 1868 föreslagits, dock med iakttagande af de för

Wendes Artilleri-regemente uti memorialet den 29 December 1870 ifrågaställa

förändringar, och att arvodena alltså måtte bestämmas till följande belopp,

nemligen:

Vid Artilleriet i allmänhet

2,250: —

Vid Svea Artilleri-regemente, med batterierna i Norrland:

åt Informationskaptenen ..................................... B:dr 800: —

» Informationsofficem ................................................... » 400: —

för undervisning i gymnastik ....................................... » 700: —

åt två Informationsunderofficerare ä 75 11:dr ............ » 150: —

» två D:o d:o ä 50 B:dr ............ » 100. —

» två Tygskrifvare, uppbördsarvode........................... » 420: —

för uppbörd och redovisning vid Stockholms gevärs
förråd

........................................................................ » 600: —

» arklimästaretjenstens bestridande samt för kontrollen

å arkliförrådet ............................................. » 375: —

» ecklesiastikvården i Hernösand .............................. » 50: —

Vid Göta Artilleri-regemente:

för Informationskaptenen ................................................ E:dr 800: —

» Informationsofficem................................................... » 400: —

» undervisning i gymnastik ....................................... » 700: —

» två Informationsunderofficerare ä 75 R:dr............ » 150: —

» två D:o d:o ä 50 R,:dr............ v 100: —

» två Tygskrifvare, uppbördsarvoden........................ » 420: —

3.595: —

2,570: —

Vid Wendes Artilleri-regemente:

lika med hvad vid Göta Artilleri-regemente här upptagits______ R:dr 2,570: —

Transport R:dr 10,985: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport R:dr 10,985: —

Vid Fyrverkare-corpsen:

för

Befälhafvare!! ......................................................

..... R:dr 900

—

))

en Subalternofficer .............................................

..... »

600

—

))

fyra Underofficerare ä 100 R:dr.....................

..... »

400

—

))

de presterliga göromålen....................................

..... ))

50

—

))

läkarevården .........................................................

..... ))

100

—

))

en redogörare......................................................

..... ))

150

—

2,200:

1Vid Fortifikationen:

för

eu lärare vid Fortifikationen ............................

.. R:dr

720

—

»

en redogörare och materialförvaltare................

))

800

—

))

fyra elever vid Krigshögskolan ä 300 R:dr....

1)

1,200

—

2,720:

Summa R:dr 15,905: —

I anledning af hvad sålunda nu i underdånighet yttrats och med hänvisning

i (ifrigt till memorialet den 31 December 1868, äfvensom, beträffande de

särskilda regementenas och corpsernas sammansättning, till hvad derom dels vid

sistlidne riksdag beslutits dels ock här ofvan blifvit af mig anfördt, får jag i

underdånighet föreslå:

att aflöningen till värfvade arméens befäl och underbefäl

samt vederlikar må, för tiden från 1873 års början, i den mån

passevolansen derstädes kommer att upphöra, få utgå i öfverensstämmelse

med det förslag till normalstat för värfvade arméen,

som Bil. n:o 14 innehåller;

att, såsom följd häraf, den af ifrågavarande befäl och underbefäl

med vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringstörmån samt de

af underbefälet uppburna beklädnadspenningar, i mån som den

nya staten vinner tillämpning, icke vidare må komma löntagarne

till godo;

att de från Stockholms stad till en del regementen och corpser

utgående inqvartering^- och servismedel, äfvensom dylika medel,

der sådana utgå från öfriga städer, hvarest garnison af värfvade

arméen är förlagd, må fortfarande utgöras, men, i samma mån

som den nya normalstaten vinner tillämpning, till statsverket ingå;

att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för 9 månader

om året, eller Januari—Mars samt Juli—December, med

undantag för de vid fortifikationstrupperna tjenstgörande officerare,

hvilka, när de hela året äro i tjenstgöring, böra fa tillgodonjuta

tjenstgöringspenningar för årets alla tolf månader; samt

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

att framställning om medels anvisande för den nya aflöningsstatens

tillämpning i den derför afsedda ordning måtte få

vid lagtima riksdag ske, i den män sådant finnes för organisationens

genomförande erforderligt.

Försvarsväsendet å Gotland.

I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut af den 26 sistl. Januari

hafva innevånarne å Gotland lemnats tillfälle att yttra sig rörande den ökade

tjenstgöring, som blefve en följd af det i mitt underdåniga memorial af den 29

December 1870 framställda förslag till ordnande af försvarsväsendet å nämnda

ö. Protokollen öfver de inför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet

hållna sammanträden utvisa, att ombud för inalles 93 församlingar varit vid

sammanträdena tillstädes, hvilka samtliga ombud förklarat sig icke kunna obetingadt

antaga ofvanberörda förslag, så vidt det blifvit dem till yttrande delgifvet.

Deremot hafva ombuden för 25 församlingar antagit nämnda förslag

med några mindre väsendtliga jemkningar; för 22 församlingar anslutit sig till

ett från det föronämnda afvikande förslag, och för återstående antalet icke uttalat

sig för något visst förslag. Enär af de sålunda afgifna yttrandena icke

kan dragas någon tillförlitlig slutsats i afseende å ö-befolkningens önskningar,

och röster äfven höjt sig för tillämpning å Gotland af den organisation, som

för det öfriga riket kan komma att antagas, men frågan härom, för att kunna

fullständigt pröfvas, synes mig fordra ytterligare utredning, får jag i underdånighet

hemställa, det regleringen af försvarsväsendet å Gotland måtte få anstå

till dess frågan, i hvad den rörer det öfriga riket, blifvit afgjord.

Af hvad jag här ofvan yttrat framgår väl att, af de förslag till förändrad

organisation af:

Infanteriet,

Kavalleriet,

Civilstaten,

Generalitet och Generalstaben,

V apenöfningarne,

Trosshästars anskaffning,

Extra roteringen,

Sjukvården och

Löneregleringen,

Bill. till Urtima Rlksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Käft.

10

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

jag nu haft nåden framställa, endast vissa delar skulle komma att hringas till

utförande under nästkommande år. Att särskildt utbryta dessa delar af förslagen

har dock svårligen låtit sig göra och, med afseende å de vid ett föregående

tillfälle af Riksdagen uttalade åsigter, är det ej heller antagligt, att Riksdagen,

utan att ega kännedom om den af Eders Kongl. Maj:t afsedda organisationsplan

i dess helhet och utan att vara satt i tillfälle att deraf ingå i granskning, skulle

vilja lemna sitt bifall till eu eller annan del deraf. Vid sådant förhållande

får jag derföre slutligen hemställa, att nyssnämnda förslag, derest de i nåder

gillas, måtte, i de delar Eders Kongl. Maj:t ej vill förbehålla sig att deröfver

ensam besluta, till den nn sammanträdande urtima Riksdagen öfverlemnas med

begäran att Riksdagen, med godkännande åt förslagen, ville medgifva att desamma,

i den mån här ofvan blifvit antydt och de för ändamålet afsedda medel

dertill lemna tillgång, må under år 1872 bringas till verkställighet.

De frågor, som till följd af hvad jag nu hemställt, skulle komma att göras

till föremål för Riksdagens behandling, äro visserligen af den vidsträckta omfattning

att kunna framkalla farhåga, att den urtima Riksdagen ej skulle medhinna

att åt dem alla egna den sorgfälliga granskning, deras vigt påkallar. Ehuru

jag, det oaktadt, af antydda skäl, ej ansett mig kunna underlåta, att på en

gång fullständigt framlägga hela organisationsplanen, tror jag dock hinder ej

böra möta för Riksdagen att, i händelse de af Eders Kongl. Maj:t godkända

organisationsförslagen till sina hufvudgrunder finnas antagliga, uppskjuta pröfningen

af några eller flera detaljbestämmelser; dock vågar jag, för sådant fall

uttala den vissa förhoppning, att Riksdagen företrädesvis och i främsta rummet

skall egna sin omsorg att söka bringa de vigtiga frågorna om värnepligten

samt rote- och rusthållsinrättningen, hvarpå förslagets genomförande i öfrigt

ytterst hvilar, till slutlig lösning redan vid det nu instundande urtima mötet.

Stockholm den 22 Augusti 1871.

It. Abelin. .

Stockholm, tryckt hos Jok. Beckman, 1871.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1.

FÖRSLAG

\

till Lag angående den allmänna värnepligten.

Med upphäfvande af Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860

angående den allmänna beväringen, Kongl. Förordningen den 4 Februari

1862 angående beväringseliter och Kongl. Kungörelsen den 11 Augusti

1863 angående tillägg i 15 § af förstnämnda författning, stadgas som följer:

ART. I.

Allmänna bestämmelser rörande värnepligten.

§ 1.

Hvarje svensk man är värnepligtig från och med året näst efter

det, då han fyllt tjugu år till och med det, under hvilket han fyller

fyratio år.

§ 2.

Värnepligten fullgöres under de sju första åren i allmänna beväringen

och under de följande i landstormen.

§ 3.

Från skyldigheten att deltaga i allmänna beväringen och landstormen

frikallas:

l:o. de, som äro i krigstjenst vid arméen eller sjövapnet anställde;

2:o. lotsåldermän och lotsar;

3:o. de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro

till tjenst vid rikets försvar oförmögne;

4:o. ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa

äro med sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle

beroende.

Bih. till Urtima Biksd. Prof. 1871. 1 Smil. 1 Afd. 1 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

§ 4.

Mom. 1. Den, som på grund af stadgande i § 3 under 2:o eller

3:o undgår att personligen fullgöra sin värnepligt, skall i stället derför

under hvarje af de sju beväringsåren erlägga till staten en skatt, under

benämning värnskatt, hvilken icke må understiga 3 Riksdaler; men i

öfrigt för en hvar, som enligt andra artikeln i Bevillningsstadgan erlägger

bevillning, uppgår till hälften af dess belopp.

Mom. 2. Från denna skatt, som i sammanhang med allmänna bevillningen

påföres och uppbäres, eger vederbörande taxeringskomité att,

efter anmälan af Bevillningsberedningen, frikalla dem, som pröfvas deraf

vara i synnerligt behof.

§ 5.

Skulle någon, hvars beväringsskyldighet ännu fortfar, önska att

blifva från densamma fri för att kunna till främmande land utflytta,

ankomme det, efter derom gjord underdånig anmälan, på Kongl. Maj:ts

för hvarje fall meddelade beslut, dock skall ingen, som eger tillgång,

erhålla sådan befrielse, med mindre han för hvarje återstående beväringsår

erlägger ett belopp, motsvarande hvad han enligt § 4 bort i händelse

af befrielse från värnepligt erlägga det år, då utflyttning eger rum.

Återkommer han till fäderneslandet före beväringsålderns slut, förfares

med honom jemlikt § 26, dock vare han i sådant fall berättigad återfå

erlagd värnskatt. Kommer han efter beväringsårens men före värnepligtsårens

slut, vare skyldig att i landstormen deltaga.

«»

§ 6.

Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,

förrätta den tjenst, honom af vederbörande befälhafvare anvisas; dock att

l:o. värnepligtig, som tillförene haft anställning i egenskap af officer

eller underofficer, icke kan åläggas tjenstgöring i lägre befälsgrad än

han förut innehaft;

2:o. sjökaptener och styrmän vid handelsflottan samt maskinister

på ångfartyg, hvilka aflagt de för deras befattningar föreskrifna kunskapsprof,

skola under anställning vid sjövapnet användas, de förre såsom

befäl och underbefäl och maskinisterne i maskinist-befattning; samt

3:o. läkare, som aflagt medicine kandidat-examen, och prester ej

må åläggas annan tjenstgöring än den som tillhör deras yrken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TII

§ 7.

Rörande värnepligtiges befrielse från tjenstgöring under krigstid

meddelar Kongl. Maj:t de föreskrifter, Han finner vara af rikets tjenst

och det allmännas behof påkallade.

§ 8.

Värnepligtige skola i anseende till gratial och pensioner åtnjuta lika

förmåner, som tillkomma deras vederlikar inom arméen och sjövapnet.

§ 9.

Mom. 1. Värnpligtig skall, utan hinder från husbondes eller

mästares sida, om han är i tjenst eller lära antagen, inställa sig i behörig

tid till mönstring, vapenöfning eller annan tjenstgöring; men blifver

han från tjenstgöringen hemförlofvad under den tid städselaftal eller

arbetskontrakt omfattar, bör han för fullgörande af sin förbindelse ofördröjligen

anmäla sig hos husbonden eller mästaren.

Mom. 2. Har han för vapenöfning eller tjenstgöring icke varit

frånvarande längre tid än högst tre månader, vare han berättigad att i

tjensten återgå, men i annat fall må det på husbonden eller mästaren

ankomma att honom i tjensten återtaga eller icke.

§ io.

Af alla de böter, som enligt denna lag ådömas, skall en tredjedel

tillfalla åklagaren, men två tredjedelar afsättas till bildande af en invalid-

eller pensionsfond för de värnepligtige, som under tjenstgöring erhållit

sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre mån

oförmögne att sig med arbete försörja, samt för i krig aflidne värnepligtiges

enkor och barn; dock utan att sådant för närvarande medför

någon rubbning af den de värnepligtige i § 8 tillförsäkrade rätt till

understöd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

ART. II.

Om den allmänna beväringen.

a) Beväringens indelning, mönstring m. m.

§ 11.

Mom. 1. Alla beväringsskyldige, med undantag af de i mom 2

och 3 af denna § omförmälde, skola tillhöra arméen.

Mom. 2. Vid sjövapnet skola tjenstgöra: alla till rikets handelsflotta

hörande och i sjömanshus inskrifne sjökaptener, styrmän, maskinister

och sjömän.

Mom. 3. Der så erfordras, må, på sätt konungen förordnar, utom

de i nästföregående mom. omförmälda, ett visst antal af beväringsmanskapet

frän de kusttrakter, der befolkningen mest sysselsätter sig med

sjöfart, tilldelas sjövapnet.

§ 12.

Mom. 1. Arméens beväringsmanskap indelas årligen i sju mot beväringsåren

svarande åldersklasser, som alla tillhöra arméens linie.

Mom. 2. Sedan manskapet blifvit enligt §§ 13 och 19 fördeladt

mellan infanteri, kavalleri, artilleri och ingeniörtrupp, skola vid infanteriet

första klassen utgöra arméens rekrytklass, andra och tredje klasserna

arméens ersättningstrupper, fjerde och femte klasserna innefattas

i dess första uppbåd, samt sjette och sjunde klasserna i andra uppbådet;

men inom kavalleriet, artilleriet och ingeniörtruppen utgöra de

två första rekrytklasser samt de fem öfriga dessa vapens förstärkningstrupper.

Mom. 3. Öfverflyttning från en åldersklass till en annan kan ske

af den anledning, som i § 25 sägs.

§ 13.

Efter bestämmande i hvilka orter beväringsmanskap skall uttagas

till kavalleri, artilleri, ingeniörtrupp eller sjövapnet, anslår Kongl. Maj:t

opaginerad Kontrollera mot PDF

y

till hvarje regemente eller corps af infanteriet visst beväringsområde,

hvilket derefter mellan regementets eller corpsens särskilda kompanier

fördelas med iakttagande, såvidt lämpligen ske kan, att ungefärligen

lika antal beväringsskyldige anslås till hvarje kompani, men att samma

kommuns beväring icke tilldelas olika kompanier.

§ 14.

Vederbörande mantals- och skattskrifningsförrättare åligger att, genast

efter det mantalsskrifningarne blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna

och i enlighet med det formulär, som af Kongl. Maj:t

utfärdas, uppsätta fullständiga listor på de beväringsskyldige, med uppgift

å deras hemvist samt dop- och faders- eller tillnamn utan förkortning.

— Dessa listor skola, inom den 15 påföljande Januari, för granskning

öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning

å dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne beväringsskyldige

aflidit eller afflytta! till annan ort, som, då den är känd,

bör uppgifvas, dels om och hvilka beväringsskyldige, utom de å listorna

upptagne, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen; hvarefter

listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrift, skola af

dem, inom Januari månads slut, till skattskrifnings-förrättaren återsändas.

Före den 15 Februari skall skattskrifnings-förrättaren till Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande insända icke allenast dessa listor, transporterade och

summerade, utan ock ett för hvarje fögderi eller stad uppgjordt sammandrag

af dem.

§ 15.

Mom. 1. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande läte, på sätt Kongl.

Magt vill derom närmare bestämma, upprätta fullständiga mönstringsrullor

öfver länets beväringsskyldige.

Mom. 2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola inom den 1 Februari

hvarje år till Sjoförevars-departementet insända specifik uppgiftå

de i sjömanshusens register inskrift^ beväringsskyldige.

§ 16.

Hvarje år skola mönstringar förrättas med de beväringsskyldige,

som tillhöra första årets åldersklass samt de till äldre årsklasser hörande,

hvilka förut, af en eller annan anledning, ej undergått mönstring eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI

vapenöfning. — Härifrån undantagas dock de beväringsskyldige, som

jemlikt § 11 mom. 2 tillhöra sjövapnet. I afseende å dessa mönstringar,

äfvensom de beväringsskyldiges besigtning till utrönande af deras duglighet

till krigstjenst, galle hvad derom särskild! är eller framdeles kan

varda af Kong!. Maj:t förordnadt.

§ 17-

Till arméen hörande beväringsyngling skall vid mönstring efter omständigheterna

approberas till vapentjenst, eller i egenskap af trainsoldat

eller till annan befattning vid regemente eller corps antagas, eller ock

kasseras. Befirmes han vid mönstring lida af sjuklighet eller svaghet af

tillfällig art, eller uppnår han icke en längd af 5 fot 4 decimaltum, må

han ställas på ett års förbättring eller tillväxt och vare skyldig att vid

'' nästföljande års mönstring sig ånyo inställa.

§ 18-

Mom. 1. Till mönstring skola vederbörande tjensteman införskaffa

de beväringsskyldiges prestbetyg.

Mom. 2. Vill beväringsskyldig, som, efter det prestbetygen blifvit

från någon ort afsända, dit ankommer, med den ortens beväringsskyldige

undergå mönstring, åligger det honom att sjelf medhafva sitt prestbetyg,

vid det äfventyr § 25 mom. 3 utsätter.

§ 19-

Mom. 1. I område, inom hvilket beväring dels till infanteri, dels

ock till kavalleri, artilleri eller ingeniörtrupp eller sjövapnet, skall uttagas,

bör vid mönstringen utses och bestämmas, hvilka beväringsskyldige

skola tillhöra hvarje särskildt vapen, hvarvid afseende, så vidt ske

kan, fästes å de beväringsskyldiges egen önskan och i öfrigt följas de

grunder, som af Kongl. Maj:t föreskrifvas. De, som till dessa vapen

uttagas, varda genast tilldelade visst regemente eller viss korps.

Mom. 2. I den beväringsrulla, som härefter upprättas för hvarje

infanteri-kompanis enligt § 13 bestämda område, skola äfven de, som

blifvit de andra vapnen tilldelade, eller till trainsoldater eller i annan

egenskap antagna, införas, med anteckning om sådant förhållande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

VII

Mom. 3. I ort, der infanteri icke finnes, skall beväringen på samma

sätt uppföras i rulla för den trupp, som derstädes är förlagd.

§ 20.

Efter verkställd mönstring och inskrifning i rulla är hvarje beväringsskyldig

underkastad de i krigslag gifna bestämmelser, så väl under

all tjenstgöring samt under marscher till och från mötesplatserna, som

ock i fråga om åtlydnad af de påbud, hvarigenom han till tjenstgöring

inkallas.

§ 21.

Mönstringsförrättningen tillkommer slutligen att förordna om manskapets

öfverföring, vid behörig tid, från beväringen till landstormen.

b) Om beväringsmanskapets öfning i fred.

§ 22.

Mom. 1. I fredstid må, när det här nedan i § 24 omförmälda förhållande

icke inträffar, beväringsmanskapet uppbådas till tjenstgöring endast

sålunda, att öfningen för hvarje beväringsskyldig högst upptager:

vid infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna åttatiotvå dagars tid,

fördelad vid infanteriet på de tre, men vid öfriga vapen på de två första

beväringsåren, samt, under hvarje af de påföljande år manskapet qvarstå]''

i linien, två dagars målskjutning vid skottbana inom tre mil från den

värnepligtiges bostad; men vid kavalleriet nittio dagar, fördelade på de

två första beväringsåren; och vid sjövapnet åttatiotvå dagar under det

första beväringsåret.

Mom. 2. Beväringsskyldig, hvilken blifvit såsom trainsoldat eller

till annan befattning vid regemente eller corps antagen, kan, då Kongl.

Maj:t finner rikets tjenst sådant fordra, uppbådas samtidigt med den öfriga

beväringen, och anställes då vid sjukvården, intendenturen eller

trossväsendet, eller öfvas i andra göromål, som under krig kunna för

honom förekomma.

Mom. 3. De i nästföregående mom. omförmälde beväringsskyldige

skola, så framt de ej till tjenstgöring inkallas, för hvarje af de tre första

beväringsåren till staten erlägga värnskatt; och gäller härvid, i fråga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill

om skattens belopp, påförande och uppbörd samt frihet derifrån, hvad i

§ 4 sägs.

Mom. 4. Den af beväringen, hvilken önskar att i egenskap af befäl

eller underbefäl fullgöra sin värnepligt, vare underkastad de behörighetsvilkor,

som af Kong!. Maj:t bestämmas.

Mom. 5. Den, som varder antingen af ''Chefen för Landtförsvarsdepartementet,

på regements- eller korps-chefens förslag, till reservofficer,

eller ock af éistnämnde chef till reservunderofficer befordrad, åligger att

i den sålunda vunna befälsgrad tjenstgöra under återstående vapenöfningarne

med den åldersklass af beväringen, hvilken han tillhör, kunnande

han, så vida han dertill sig anmäler och lämplig befinnes, äfven sedermera,

under den tid han i beväringsåldern qvarstår, varda såsom befäl

vid beväringsöfningarne använd, allt under enahanda tjensteförpligtelser,

som åligga hans vederlikar bland ordinarie befälet.

Mom. 6. Från vapenöfning i fred frikallas:

a) de, som tillförene innehaft officers- eller underofficersanställning

vid stamtrupp, eller blifvit efter genomgången rekrytskola såsom soldater

approberade, men erhållit afsked före beväringsålderns slut;

b) de beväringsskyldige, som jemlikt § 11 mom. 2 tillhöra sjövapnet.

§ 23.

Finnas bland beväringsmanskapet vanfrejdade personer, må de ej

vapenöfvas, utan till lämpliga arbeten användas.

c) Om beväringsmanskapets åliggande i krig eller vid fara för krig.

§ 24.

Mom. 1. Under krig eller när eljest rikets försvar det påkallar, må

till vapentjenst uppbådas antingen alla de till arméens första och andra

uppbåd samt förstärkning äfvensom de till sjövapnet hörande beväringsklasserna,

eller ock den större eller mindre del af dem, som Kongl.

Maj:t finner nödig, vare sig från hela riket eller endast från vissa landsorter,

eller af vissa vapenslag, utan afseende derpå, huruvida eller till

huru stor del den öfriga beväringen kallas till vapen.

Mom. 2. På enahanda sätt må under fortgående krig jemväl de

beväringsklasser, som utgöra arméens ersättningstrupper, äfvensom rekrytklasserna

uppbådas till vapentjenst.

Mom. 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IX

Mom. 3. Den, som blifvit uppbådad, vare skyldig att tjenstgöra

till krigets slut.

d) Om påföljd för beväringsskyldiges uteblifvande från mönstring eller

tjenstgöring och om laga förfall.

§ 25.

Mom. 1. Uteblifver beväringsskyldig från mönstring, böte första

gången tio Riksdaler och, om han ånyo dermed beträdes, tjugo R:dr,

vare ock underkastad äfventyret att blifva, på egen bekostnad hemtad.

Undandrager han sig, sedan han blifvit inmönstrad, den honom åliggande

tjenstgöring, straffes efter krigslag.

Mom. 2. Beväringsskyldig, som förfallolöst uteblifvit, från mönstring

eller eljest afhallit sig från anbefaldt öfningsmöte, skall utom den bestraffning,

hvartill han derför gjort sig förfallen, tillika, för hvarje år det

sker, qvarstadna i beväringen ett år utöfver den tid honom eljest ålegat,

och varde förthy Överflyttad, om han tillhör första klassen, till nästa

ars första klass, och om han tillhör andra eller vid infanteriet tredje

klassen, till motsvarande klass för nästa år, samt fullgöre med den klass,

till hvilken öfverflyttningen sålunda skett, sin återstående beväringspligt;

dock må han ej, på grund af sådan försummelse nu sagd är, kunna i

beväringen qvarhållas längre än till slutet af det år, då han uppnår

fyratio års ålder.

Mom. 3. Har beväringsskyldig, hvilken, efter hvad i § 18 stadgas,

det ålegat att till mönstring sjelf medhafva sitt prestbetyg, sådant försummat

och till följd deraf icke kunnat inmönstras, vare lag som om

uteblifvande från mönstring här ofvan stadgadt är.

§ 26.

Mom. 1. Beväringsskyldig, som af laga förfall varit hindrad att till

mönstring sig inställa eller vid mönstring, på grund af stadgandet i § 17,

blifvit ställd på förbättring eller tillväxt, skall, om han vid ett års senare

mönstring approberas, med det årets första klass deltaga i dennas

vapenöfningar så väl då som framdeles. Lag samma vare för den som,

ehuru inmönstrad, förhindrats att bevista första årets öfningsmöte, eller

blifvit enligt § 3: 4:o befriad från beväringspligt, men, till följd af förändring

i der nämnda förhållanden, sedermera i beväringen inmönstras.

Bill. till Urtima BiJcsd. B rot. 1871. 1 Samt. 1 Afd. 1 Käft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

X

Mom. 2. Är beväringsskyldig, som tillhör andra eller vid infanteriet

tredje klassen, af laga förfall hindrad att bevista för den klassen

anbefaldt öfningsmöte, fullgöra han med motsvarande klass för nästa år

den vapenöfningsskyldighet, som för denna återstår.

Mom. 3. På grund af stadgande i denna paragraf må dock beväringsskyldig,

som der afses, icke, utom i krig eller vid krigsfara, underkastas

vapenöfning efter utgången af det år, då han uppnått tjugusju

års ålder. Intill nämnda tid vare han, i fråga om uppbåd till krig eller

annan tjenstgöring, utan afseende på ålder, räknad till den klass, med

hvilken han enligt mom. 1 eller 2 skall i vapen öfvas.

§ 27.

Mom. 1. Vid uppbåd till mönstring, vapenöfning eller krig skall

såsom laga förfall anses: om man är sjuk, om man är i Kongl. Maj:ts

och Rikets tjenst uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande

dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras,

pröfva, om de äro af den vigt, att de såsom ursäkt må gälla.

Mom. 2. Utom de i föregående mom. uppräknade omständigheter,

skall, såvidt angår den i § 11 mom. 2 omförmälda sjöbeväring, såsom

laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst, räknas: att vara på utrikes

sjöresa stadd eller på inrikes sjöresa för tillfället adägsnad från sin hemort;

inträdande dock skyldigheten till sjökrigstjenst den dag efter resans

slut, då sjölagen medgifver befrielse från den innehafda enskilda sjötj

en sten.

§ 28.

Är någon till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet icke

allenast till krigstjenst oförmögen, utan ock ur stånd att vid den mönstringen

föregående läkarebesigtning sig inställa, skall sådant vid mönstringen

styrkas med behörig läkares betyg, hvilket den beväringsskyldige

sjelf låter anskaffa. Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom

tillåtet att styrka förfallet med intyg af pastor i församlingen och ordföranden

i kommunalstämma eller kommunalnämnd.

- e) Om beväringsmanskapets underhåll och förmåner.

§ 29.

Då beväringsmanskapet till vapenöfning eller till rikets försvar uppbådas,

skall dess underhåll besörjas af Kronan, äfvensom ock manskapet

opaginerad Kontrollera mot PDF

XI

på Kronans bekostnad förses med erforderlig beklädnad, beväpning och

annan utrustning, allt på sätt i gällande författningar, är derom bestämdt.

Dock är beväringskarl, som det önskar, berättigad att, efter derom vid

mönstringsförrättningen gjord anmälan, sjelf anskaffa sin beklädnad eller

densamma ur Kronans förråd sig tillösa mot det pris, som derför varder

bestämdt, och att för begagnandet under vapenöfningarne åtnjuta slitningsersåttning

i förhållande till statsverkets kostnader för enahanda ändamål.

§ 30.

Mom. 1. De, hvilka för vinnande af behörighet att i egenskap af

befäl eller underbefäl fullgöra sin värnepligt, genomgå de i sådant afseende

föreskrifna öfningar, ega att derunder lika med beväringen af

Kronan erhålla underhåll och beklädnad samt för den tid, de utöfver

de för beväringen bestämda öfningsdagar tjenstgöra, det traktamentstillägg,

som af Kongl. Maj:t bestämmes. De, som vunnit befordran till

reservbefäl, erhålla beklädnadsbidrag i förhållande till de med munderingens

uppsättande förenade kostnader, och vid befälstjenstgöring enahanda

dagtraktamente och öfriga förmåner, som tillkomma ordinarie befälet

i motsvarande grad.

Mom. 2. Beväringsskyldige sjökaptener och styrman'' af handelsflottan,

hvilka under krigstid användas såsom befäl eller underbefäl vid

sjövapnet, äfvensom till maskinistofficerare befordrade maskinister, skola

under tjenstgöringstiden erhålla dagtraktamente och öfriga förmåner i

likhet med sina" vederlikar å sjövapnets ordinarie stat, samt dessutom,

till anskaffande af uniformspersedlar m. m., i ekiperingspenningar ett

belopp, motsvarande tre månaders lön.

Mom. 3. Beväringsskyldig, hvilken såsom maskinist användes i

Kronans tjenst, erhåller beklädnadsersättning och lika sjöaflöning som i

Kronans ordinarie tjenst anställd maskinist i motsvarande grad.

§ 31.

Beväringsmanskapet skall i fredstid vara befriadt från alla arbetskommenderingar,

som icke stå i omedelbart sammanhang med arméens

eller sjövapnets öfningar och underhåll.

§ 32.

Beväringsmanskapet skall åtnjuta den sorgfälligaste omvårdnad till

bibehållande af helsa och krafter, äfvensom de, hvilka utmärka sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

XII

genom håg och fallenhet för krigareyrket, ordentlig lefnad och god vandel

under tjenstgöringen, skola, under de vilkor, som för öfrigt gälla,

ihågkomma^ till lämplig vidare befordran inom krigareståndet.

f) Särskilda föreskrifter.

§ 33.

Mom. 1. Beväringsskyldig skall under hela sin tjenstetid förblifva

vid samma vapen, som vid inmönstringen bestämdes. Den, som blifvit

såsom soldat approberad vid stamtrupp, men lemnat denna tjenst före

beväringsålderns slut, fullgöre, när rikets försvar det påkallar, sin beväringspligt

vid samma regemente eller korps, som han tillförene tillhört.

Mom. 2. Före flyttning från en till annan kommun skall beväringsskyldig

derom göra anmälan hos närmast boende befäl, tillhörande det

kompani af infanteriet, inom hvars område han är bosatt, eller, der i

någon ort intet infanteri tinnes förlagdt, hos befälet vid den trupp, som

den beväringsskyldige tillhör.

Mom. 3. Beväringsskyldig skall tillika, när flyttningen sker utom

kompaniets område, inom fjorton dagar efter ankomsten till sin nya boningsort,

anmäla sig hos närmast derintill boende befäl af infanteriet,

eller, derest sådant i orten icke finnes, af det vapen, som är derstädes

förlagdt.

Mom. 4. önskar beväringsskyldig, som enligt mom. 1 af denna §

skall såsom afskedad soldat fullgöra sin värnepligt vid det regemente

eller corps han under sin tjenstetid tillhört eller som vid inmönstring

blifvit tilldelad kavalleri-, artilleri- eller ingeniörtrupp, att, till följd af

förändrad vistelseort, öfverföras från ett till annat regemente eller corps

af samma vapen, må ansökning derom göras hos chefen för det regemente

eller den corps, som han dittills tillhört.

Mom. 5. Underlåter beväringsskyldig i de fall, som ofvan äro sagda,

att i föreskrifven ordning anmäla inträffad flyttning, böte Fem Riksdaler.

§ 34.

Mom. 1. Beväringen kallas till möten, målskjutningsöfningar eller

uppbrott af militärbefälet, vare sig genom omedelbara ordres eller genom

kungörelse, som i kyrkorna uppläses två gånger, sednare gången minst

fjorton dagar före inställelsen vid kompaniets, sqvadronens eller batte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

xm

Hets samlingsplats, hvarifrån manskapet under ledning af samma befäl

föres till bestämmelseorten.

Mom.. 2. I fråga om hvad mera vid beväringens uppbådande bör

iakttagas, galle hvad derom särskildt är eller framdeles kan varda af

Kongl. Maj:t stadgadt.

§ 35.

Mom. 1. Rättighet att rekrytera för stamtrupperna äfven bland de

beväringsskyldige fortfar; och anses den beväringsskyldige, som tjenar i

stamtrupp, derigenom uppfylla sin beväringspligt.

Mom. 2. Vill delegare i båtsmans-, ryttare- eller ständigt rotehåll,

hvilken är beväringsskyldig, sjelf utgå för ledig rote- eller rusthållsnummer,

och har han bevisligen blifvit dertill antagen, vare honom förbehållet

att, i likhet med beväringsmanskapet, afgå från tj ensten vid

slutet af det år, med hvilket hans beväringspligt skulle tilländalöpa.

ART. III.

Om Landstormen,

a) Allmänna bestämmelser.

§ 36.

Landstormen kan till fädesneslandets försvar inom dess egna gränser

uppbådas, på sätt här nedan närmare sägs. Uppbådad landstormsman

är underkastad de i krigslag gifna bestämmelser.

§ 37.

De fem yngsta åldersklasserna af det manskap, som, efter uttjent

beväringstid i linien, blifvit till landstormen öfverfördt, bilda dess första

uppbåd, och allt öfrigt till landstormen hörande manskap andra uppbådet.

§ 38.

Enligt de föreskrifter, som Kongl. Maj:t meddelar, skall hvarje län,

i förhållande till sin vidsträckthet, utgöra ett eller flera landstormsområclen,

samt manskapet för mönstringar och vapentjenst fördelas på bataljoner

och kompanier, med dervid fästadt hufvudsakligt afseende på

landets indelning i kyrkosocknar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XIV

§ 39.

Efter Kongl. Maj:ts i Stats-Rådet fattade beslut tillkommer det

Kong! Maj:ts Befallningshafvande, hvar inom sitt län, att genom kungörelse,

som i kyrkorna uppläses, till vapentjenst uppbåda landstormen,

hvilken, när den sålunda samlas, träder under militärbefäl.

§ 40.

Under krig tillhandahåller Staten gevär och ammunition åt landstormen.

§ 41.

Hvad i afseende å beväringen är stadgadt i § 14 om listors upprättande

samt §§ 27 och 28 om laga förfall, gäller ock i fråga om

landstormen.

b) Om landstormens första uppbåd eller krigsreserven.

§ 42.

Landstormens första uppbåd är krigsreserv, afsedd att vid hotande

krigsfara kunna till större eller mindre del kallas till vapentjenst inom

rikets gränser.

§ 43.

Mom. 1. Mönstring med detta manskap, bataljons- eller kompanivis,

förrättas årligen å tid och ställe, hvarom kungörelse af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande utfärdas samt i kyrkorna uppläses två gånger, sednare

gången minst fjorton dagar före mönstringen; och skall den af manskapet,

som från sådan mönstring förfallolöst uteblifver, bota Tio Riksdaler.

Mom. 2. Hvad i § 33 mom. 2, 3 och 5 linnes stadgadt angående

förbindelse för beväringsskyldig att anmäla flyttning gäller ock för dem,

som tillhöra landstormens första uppbåd.

§ 44.

Mom. 1. Sedan krig utbrutit, skall första uppbådet åligga icke

allenast att i särskilda corpser uppträda, hvarhelst det inom landet kan

erfordras, utan ock att, sedan arméens ersättningstrupper utgått, fylla

afgången inom fältarméen, så länge kriget föres inom rikets gränser.

Mom. 2. Under sådan vapentjenst underhålles manskapet på Kongl.

Maj:ts och Kronans bekostnad, men är skyldigt att, derest Kronan icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

XV

tillhandahåller beklädnad, sjelft sig dermed förse, mot slitningsersättning

i förhållande till beklädnadens värde.

c) Om landstormens andra uppbåd.

§ 45.

När Kongl. Maj:t kan, med afseende på särskilda förhållanden, finna

skäligt att anbefalla mönstring med landstormens andra uppbåd, gäller

derom hvad för första uppbådet är i § 43 mom. 1 här ofvan stadgadt.

§ 46.

Mom. 1. Sedan krig utbrutit kan andra uppbådet kallas till vapenkonst,

men endast för hemortens försvar och inom dess bestämda

landstormsområde; dock må af de båda yngsta åldersklasserna jemväl

kunna tagas ersättningstrupper åt landstormens första uppbåd.

Mom. 2. Under tjenstgöring är andra uppbådets manskap, då det

icke användes såsom ersättningstrupper åt första uppbådet, förbundet

att sjelft förse sig med kläder och föda, emot ersättning af staten för

födan enligt länets markegångspris för soldatportion.

§ 47.

De värnepligtige, hvilka icke äro förut till annan tjenstgöring inkallade,

utgå med andra landstormsuppbådet inom sin ort och hafva

med detta vid sådant tillfälle lika förbindelser.

Ett exemplar af denna lag skall vid mönstringstillfället tilldelas

hvarje approberad värnepligtig.

Denna författnings föreskrifter, hvilka icke medföra någon rubbning

af nationalbeväringen på Gotland, sådan densamma nu är eller

framdeles kan blifva ordnad, skola i öfrigt från och med år 1872 tilllämpas

på alla inom värnepligtsåldern varande svenske män; dock att

beväringsskyldig, hvilken före nämnda års början, enligt hittills gällande

stadganden, blifvit i vapen öfvad, icke, med, undantag af de för hans

åldersklass påbudna målskjutningar, må, såvida krigsfara ej hotar, underkastas

vidare vapenöfning i fredstid, än nämnda stadganden föreskrifva;

äfvensom den, hvilken genom erlagd afgift förvärfvat befrielse från vapenöfning

i fred, må, med nyssnämnda undantag, njuta sådan befrielse

till godo.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVI

Bil. N:o 2.

FÖRSLAG

till Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om roteoch

rusthållsinrättningen vid landtförsvaret.

A. Om Soldat-rotehållet.

§ 1.

Rotehållare, som, när soldat för roten skall antagas, förbinder sig

att till honom utgöra löneförmåner i enlighet med hvad här nedan i §§

2 och 3 stadgas, skall icke derutöfver vara underkastad några utgifter

eller besvär för soldathållet.

§ 2.

Mom. 1. I de orter, hvarest rotehållaren genom knektekontrakt eller

särskild författning är ålagdt att förse soldaten med bostad, skall rotehållaren

fortfarande lemna honom sådan förmån, bestående af boningshus

och fähus enligt de för orten gällande föreskrifter, jemte dertill hörande

kåltäppa af brukbar jord, icke under femtio qvadratstängers (= 2,857

kapplands) vidd, och bör rotehållaren vidkännas nybyggnad af nämnda

hus, när sådan genom syn föreskrifves, hvaremot husens underhåll på

statens ansvar ombesörjes af soldaten emot årlig godtgörelse med Fem

R:dr, som hvart tredje år eller vid soldatens afgång derförinnan af statsverket

utbetalas, derest vid besigtning underhållsskyldigheten finnes behörigen

fullgjord. Rotehållaren må dock ega att med soldaten för dennes

tjenstetid öfverenskomma om hushyra eller annan ersättning för bostad.

Mom. 2. I förenämnda orter skall rotehållaren vara skyldig att såsom

lön gifva soldaten Åttatio R:dr, dock med rättighet att, efter aftal

med soldaten, i stället för penningar lemna honom jord af motsvarande

afkastning, spanmål eller andra fördelar.

§ 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVII

§ 3.

Der rotehållare!! icke enligt knektekontrakt eller särskild författning

är pligtig bestå soldaten bostad, skall rotehällaren till soldaten, i ett för

allt, såsom lön utgifva Etthundra R:dr, hvilken lön, efter öfverenskommelse

med soldaten, må kunna förvandlas i jord af motsvarande afkastning,

spanmål eller andra fördelar; och vare rotehållare på dylik ort

berättigad att, om han det heldre vill, lemna soldaten boningshus och

fähus af sådan storlek, hvarmed soldaten åtnöjes, samt dertill hörande

kåltäppa af minst femtio qvadratstänger brukbar jord, jemte lön i penningar

eller penningevärde till belopp af Åttatio R:dr i enlighet med de

i § 2 gifna bestämmelser.

§ 4.

För hvarje soldat af rotehållet består staten årligen Tio R:dr, hvilka

medel, på sätt derom särskildt föreskrifves, skola för soldatens räkning

insättas uti sparbank, att jemte upplupen ränta till soldaten vid hans

utträde ur tjensten utbetalas, eller, i händelse han derförinnan med döden

afgår, hans arfvingar eller rättsinnehafvare tillhandahållas.

§ 5.

Vid rekrytering af soldat för ledigblifvet rotenummer består staten

till lega ett bestämdt belopp af Femtio R:dr, som till rotehällaren utbetalas,

när han för numret uppställt godkänd karl.

§ 6.

Har rotehållare vid ledigblifvet rotenummer gifvit vederbörande militärbefäl

tillkänna, att han vill på de här ofvan gifna bestämmelser om

soldats löneförmåner ingå, men att han icke kan emot desamma för

numret anskaffa krigsduglig karl, då skall, utöfver hvad soldaten från

roten tillkommer, staten lemna det tillskott, som kan befinnas nödigt,

men öfvertager i sådan händelse rekryteringen genom vederbörande

militärbefäl.

§

Mom. 1. När soldat blifvit för ledigt rotenummer antagen, skall

emellan honom och rotehällaren skriftligt kontrakt upprättas, fullständigt

Bih. till Urtima Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVTII

upptagande alla de löneförmåner soldaten under sin tjenstetid eger att

af rotehållaren åtnjuta. Har soldat, hvilken, enligt hvad i § 6 sägs,

blifvit af militärbefälet rekryterad, dervid betingat sig några ytterligare

fördelar, som böra af statsmedel bekostas, skall anteckning derom af

militärbefälet å kontraktet göras.

Mom. 2. Kontraktet varde af militärbefälet, jemte dess yttrande deröfver,

insänd t till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som, derest kontraktet

är med lag öfverensstämmande, detsamma till efterrättelse fastställer.

Har soldat, på grund af §§ 2 eller 3, i stället för bostad eller

penningelön åtnöjt sig med andra förmåner, må, i fråga om sådant aftal,

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej sträcka sin pröfning längre än att

tillse, det de aftalade förmånerna icke blifvit till oskäligt högt värde

beräknade.

§ 8.

Beträffande de kassor, som i vissa orter finnas bildade till rotehållarnes

understöd, så ock de för lika ändamål beviljade årliga statsanslag

af eu eller annan egenskap, må rotehållarne fortfarande åtnjuta

enahanda rättigheter som hittills.

§ 9-

För rotehållare, som, när rekrytering ifrågakommer, ej vill på här

ofvan gjorda bestämmelser om soldatens aflöning ingå, blifva hittills varande

skyldigheter och rättigheter oförändrade; och utbetalar staten äfven

i detta fall de enligt §§ 4 och 5 bestämda anslag.

§ io.

Mom. 1. Till rekryt må ingen antagas efter fyllda tjugufem lefnadsår.

Mom. 2. Soldat, som fyllt tjugusju lefnadsår och i sin tjenst varit

sju år anställd, skall under fredstid vara berättigad att, efter derom gjord

anmälan, erhålla afsked, dock med skyldighet att, om han af sådan rätt

före uppnådda femton tjensteår vill sig begagna, sätta i sitt ställe annan

krigsduglig karl, hvilken emot enahanda löneförmåner, och utan att staten

lemnar det i § 5 stadgade legobelopp, åtager sig nylegd soldats förpligtelser.

Mom. 3. Ej må tjenstetiden för soldat utsträckas längre än till fyllda

fyratiofem lefnadsår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XIX

B. Om Rusthålls-inrättningen.

§ 11-

Hvad ofvan i denna förordning om rotehållare stadgas gäller äfven

om rusthållare, såvidt rekryterande och aflönande af karl angår.

§ 12-

De bestämmelser, som i §§ 4 och 5 äro gifna rörande anslag af

statsmedel dels till beredande af sparpenning och dels till lega för soldat

af rotehållet, galle ock för karl, som tjenar för rusthåll, och det äfven

om rusthållaren på de i §§ 2 eller 3 stadgade vilkor icke ingår.

§ 13-

Mom. 1. Rusthållare, som vid beridet rusthålls-regemente eller corps

fullgör rustningsskyldigheten, skall, under enahanda vilkor som hittills,

åtnjuta ej mindre honom tilldelad rustningsränta af rusthållshemmanet,

än ock den ersättning medelst statsanslag för indragen augmentsränta

och kronotionde, som jemlikt Kong!. Förordningen den 23 Juli 1869 bör

honom tillkomma.

Mom. 2. Rusthållare för afsuttet rusthållsnummer skall, ehvad han

åtager sig att aflöna karl enligt de i denna författning gifna stadgande!)

eller föredrager att underhålla sådan i öfverensstämmelse med äldre gällande

föreskrifter, vara skyldig att, i stället för karlens beväpning och

beklädnad samt hästens anskaffning, underhåll och mundering, äfvensom

för nu utgående trosspassevolansafgift, från och med är 1874 erlägga en

för alltid bestämd årlig afgift af 150 R:dr, hvaremot honom tillförsäkras

rättigheten att fortfarande behålla och tillgodonjuta så väl rustningsräntan

af rustningshemmanet, som äfven anvist ersättning af statsmedel för indragen

augmentsränta och kronotionde. Vill han icke häruppå ingå, skola

rustningsränta och statsanslag indragas till statsverket samt hemmanet i

behörig ordning påföras ordinarie rotering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XX

§ 14.

Mom. 1. Vid beridet rusthållsregemente eller corps är ryttare först

efter femton års tjenstetid berättigad att erhålla afsked; men i afseende på

ryttares lefnadsålder vid antagning till rekryt och vid afgång ur tjensten

gälleffhvad som angående manskap vid det roterade infanteriet är stadgadt.

Mom. 2. Vid afsuttet rusthållsnummer länder i alla dessa hänseenden

till efterrättelse hvad här ofvan är för soldat-rotehållet bestämdt.

C. Allmänna bestämmelser.

§ 15.

Med undantag af den i § 13 mom. 2 gifna föreskrift om erläggande

från och med år 1874 af viss afgift för afsuttet rusthåll skall hvad i

ofvanstående §§ är stadgadt tillämpas i mån af de nu i tjenst varande

soldaters och ryttares afgång; dock må, sedan denna förändring blifvit

utfärdad, soldat eller ryttare, hvilken i femton år varit i tjensten anställd,

i fredstid undfå afsked, när han det önskar samt hans rote- eller

rusthållare sådant medgifver.

§ 16.

För soldat eller ryttare, hvilken erhåller afsked efter femton års

berömlig tjenstgöring, skall denna beräknas såsom synnerlig förtjenst vid

fråga om anställning i banvaktare- och stationskarls-tjenster vid statens

jernvägar, äfvensom i telegrafvaktare- och postförare- in. fl. dermed jemförliga

befattningar.

§ 17-

Mom. 1. Sedan vid utbrott af krig indelta arméen enligt gällande

författningar blifvit kompletterad, upphör, under den tid kriget varar,

rote- och rusthållares rekryteringsskyldighet, hvilken deremot, efter återställd

fred, vidtager tre månader efter det trupperna återkommit till sin

hemort, så framt icke Kongl. Maj:t af särskilda omständigheter skulle

finna för godt att en längre vakanstid tillåta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

XXI

Mom. 2. Alla vid indelta arméen under krig^ uppkommande vakanser

skola genast fyllas med beväringsmanskap, hvilket dock endast må tillsvidare

uti de ledigblifna ordinarie numren insättas, såvida icke beväringskarlen,

efter slutadt krig, åstundar att, på de i sednaste legokontraktet

betingade vilkor, i numret qvarstå, i hvilket fall sådant ej må af roteeller

rusthållare!! förvägras, utan dylikt med beväringskarl fyldt nummer

i. allt anses såsom behörigen rekryteradt, med deraf följande ömsesidiga

rättigheter och skyldigheter.

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXII

Bil. n:o 3.

Tabell

öfver roteringskostnadens fördelning inom de respektive länen.

Länens namn.

Antal nummer.

R

o t e r i

n g s k o

s t n

a d.

80

procent

af när- stående

medel- belopp

utgör.

Knekte-

hållet.

Båts-

mans-

hållet.

Summa

T o

talbeloppen.

Medelbeloppen.

Knekte-

hållet.

Båtsmans-

hållet.

Summa.

Knekte-

hållet.

Båts-

mans-

hållet.

Summa

Stockholms..................

478

602

1,080

74.531,38

74,052,33

148,583,71

155,9 2

123,oi

137,57

110,05

Upsala.........................

1,236

61

1,297

191,551,44

8,413,12

199,964,56

154,9 7

137,90

154,17

123,33

Södermanlands..............

1,326

142

1,468

150,333,6 3

17,881,49

168,215,12

113,3 7

125,92

114,59

91,67

Östergötlands................

2,161

194

2,355

299.439,39

17,655,90

317,095,29

138,10

91,01

130,40

104,32

Jönköpings...................

2,150

—

2,150

271,492,73

—

271,492,73

126,27

—

126,27

101,01

Kronobergs.................

1665

—

1.665

222,943,12

—

222,943,12

133,9 0

—

133,90

107,12

Calmar..........................

568

1,309

1,877

74,100,11

118,066,04

192,166,15

130,46

89,58

102,38

81,90

Gotlands.....................

_

260

260

—

33,772,96

33,772,96

—

129,8 9

129,89

103,91

Blekinge....................

—

1.526

1,526

—

131,330,61

131,330,61

—

86,06

86,0 6

68,84

Christianstads.............

1,676

—

1,676

175,661,78

—

175,661,7 8

104,81

—

104,81

83,84

Malmöhus.....................

2,310

—

2,310

242,123,40

-*.

242,123,40

104,81

—

104,81

83,84

Hallands.. ..................

—

364

364

—

44,858,43

44,858,43

—

123,24

123.24

98,59

Göteborgs och Bohus......

914

469

1.383

106,318,7 9

56,655,98

162,974,7 7

116,32

120,80

117,84

94,2 7

Elfsborgs.....................

2,299

87

2,386

306,072,18

8,214 21

314,286,39

133,13

94,41

131.72

105,37

Skaraborgs.................

2,416

—

2.416

344,458,53

—

344,458,53

142.5 7

—

142,5 7

114,05

Wermlands..................

1,200

—

1,200

163,348,25

—

163,348,25

136,12

—

136,12

108,89

Örebro.......................

864

—

864

112,926,64

—

112,926,64

130,70

—

130,7 0

104,56

Westmanlands ............

1.340

—

1,340

187,933,io

—

187,933,10

140,25

—

140,2 5

112,20

Kopparbergs...............

1,405

—

1,405

189,074,53

—

189,074,53

134,57

—

134,57

107,65

Gefleborgs.................. .

1,205

202

1,407

139,256,71

22.800,41

162,057,12

115,26

112,87

115,18

92,14

W ester-N orrlands..........

—

439

439

—

54,918,23

54,918.2 3

—

125.10

125,10

100,08

Jemtlands.....................

725

—

725

63,723,56

—

63,723,56

87,8 9

—

87,89

70,31

Westerbottens............

460

13

473

43,637,80

1,715,35

45,353,15

94,86

131,95

95,88

76,70

Norrbottens...............

483

—

483

30,620,14

—

30,620,14

63,39

—

63,39

50,71

Summa

26,881

5,668 32,549 3,389,547,21

590,335,06

3,979,882,27

—

—

—

Anm. Till grund för dessa beräkningar hafva de uppgifter blifvit följda, som blifvit lemnade af de särskilta komitéerna

för utredning af roterings- och rustningsbesväret samt för frågan om lindring i båtsmanshållet.

För beklädnadsersättningen vid båtsmanshållet hafva afdrag egt rum.

Båtsmanshållets vakanser äro ej inberäknade.

Totalbeloppens slutsumma differera!- något från de i ofvannämnda komitéers betänkanden förekommande fila

sifferbelopp; hvilket vid medelberäkningar sådana som de ifrågavarande icke lärer kunna undvikas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXIII

Bil. n:o 4.

J emförelse-Tabell

angående underhållskostnaden vid knekte- och båtsmanshållen.

Ö

Namn.

Antal nummer som i

underhållskostnad hafva

Summa

antal

Anmärkningar.

under

100 R:dr.

omkring

100 R:dr.

öfver

100 R:dr.

nummer.

Det roterade Infante- riet ...........................

4,258

2,304

13,363

19,925

För de i rätta num- mertalet 32,642 felande

434 nummer hafva inga

Kavalleriet och Rust-

hålls-infanteriet ......

1,207

685

4,803

6,695

eller endast ofullstän- diga uppgifter ingått.

Båtsmanshållet ............

1,970

599

3,019

5,588

Summa

7,435

3,588

21,185

32,208

Om de felande 434

nummer anses i un- derhållskostnad haf- va under 100 R:dr

434

Således utgöra de

nummer, som i under- hållskostnad stå lägre

än 100 R:dr, omkring

Summa

7,869

3,588

21,185

32,642

24 procent af hela num- merstyrkan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 5.

Jemförelse-Tabell

öfver rustningsersättningen vid afsuttna rusthålls-infanteri-regementen och corpser.

Antal nummer

som i rustningsersättning hafva

Summa

Namn.

CD

% SÖ

o, ‘ér

SÖ

Öj

sö

eu

►u»

SÖ

eu

*-$

o

SÖ

cL.

to

SÖ

eu

<~i

to

tö

eu

>s

to

Sö

eu

CO

CD f?

~ fri

_ CO

antal

num-

Anmärkningar.

►5

$= *-*

{3 Öl

O

fn

T

Cs

1

ro

T

to

Ca

1

to

t-u

1

to

C5

1

CO

HU*

1

ce

2; 1

S «

mer.

Ox

o

Ox

p

Ox

p

ox

* §

Lif-regementets Grenadier-

För tv änne num- mer, nemligen 1 vid

corps ..............................

24

7

2

3

10

30

107

114

202

499

Lifregementets Gre-

nadier-corps och 1

Andra Lifgrenadier-rege- mentet ...........................

1

2

3

11

46

66

65

97

709

1,000

vid Westgöta Rege- mente, hafva uppgif- ter felats.

Westgöta Regemente.........

127

164

201

203

179

78

31

9

7

999

Smålands Grenadier-batal-

j»11 .................................

11

9

31

72

144

114

77

16

26

500

Summa

163

182

237

289

379

288

280

236

944

2,998

aixx

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXV

Bil. n:o 6.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Infanteriets organisation

på föreslaget sätt.

l:o. Indelta Infanteriet.

a) Underhåll:

Aflöning för 300 man kontant aflönadt mansk. å 110 R:dr

33,000

b) Beklädnad och utredning:

Underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- m. fl. persedlar för 2,568 man *).................. å 19,sb

50,974

80

c) Aflöning:

Löner för det tillökade befälet och underbef. (bil. N:o 13)

_

805,930

d) Vapenöfning................................................

—

889,904

80

Inbegripen i ökade kostnaden lör indelta arméens

vapenöfning.

2:o. Värfvade Infanteriet.

Wermlands Fältjägare-corps.

a) Aflöning:

Beloppet utaf aflöning enligt ny normalstat för befäl,

underbefäl och manskap uppgår till..........................

82,160

och då nuvarande stat i motsvarande utgifter upptager

63,063

—

—

—

—

uppståt en ökad aflöningskostnad af............................

—

—

19,097

—

—

—

b) Underhåll:

Genom reduktion af nummerstyrkan, samt genom passe- volansens upphörande uppstå följande besparingar:

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar..........

11,870

Gevärspersedlar, rekryterings- och inqvarteringspen- ningar........................................................................

1,062

—

12,932

—

6,165

-

Summa

—

—

—

—

896,069

80

Denna summa minskas likväl genom besparing af nu

utgående anslag till Wester-Norrlands Bevärings- bataljon och Hallands Infanteribataljon...................

27,700

och ökade kostnaden utgör således.............................

—

—

—

868,369 80

'') Enligt förslaget kommer effektiva styrkan att blifva 24,000

och då den för närvarande är.......................— 21,432

utgör den effektiva tillökningen 2,568.

Bill. till Urtima Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXVT

Bil. n:o 7.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Kavalleriets organisation

på föreslaget sätt.

a) Aflöning:

Löner för det tillökade befälet och underbefälet (bil. 13)..........

Aflöning för halfsoldsbefäl.............................................................

9,935

18,500

28,435

b) Underhåll:

För 470 reserv-kavallerister......................................... å 15 R:dr

7,050

Summa R:dr R:mt

—

—

35,485

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXVII

Bil» n:o 8,

Förslag

till aflöningsstat för General-staben.

P

>>

hd

tO:

*1

P*

o

Pj

P

in

p

et

p

P p:

aq ce

CfQ

►p

3

B

p

aT

o:

p

3 ''

CD O

Oj

CD.

p

2.

5*

aq

i s

B

1 Chef (uppförd å Generalitetets stat)

1 Öfverste..............................................

4,920

400

1,440

—

6,760

1 Öfverste-löjtnant ..............................

3,880

400

960

—

5,240

1 clio .................

3,880

400

960

5 240

1 Major ................................................

3,280

400

960

—

4,640

9 d:o ................................................

29,520

3,600

8,640

- ''

41,760

1 Kapten med lön i lista klass ......

2,960

400

720

—

4,080

7 d:o d:o ......

20,720

2,800

5,040

—

28,560

1 d:o med lön i 2:dra klass......

1,760

400

720

—

2,880

7 d:o d:o ......

12,320

2.800

5,040

—

20,160

1 Löjtnant.............................................

1,140

400

480

—

2,020

9 d:o ........................

10 260

3 600

4,320

18 180

1 Professor ..........................................

4,500

—

4,500

i 1 Vaktmästare.......................................

600

—

—

—

600

1 d:o

600

600

1 d:o ..................................

500

500

Till Generalstabs-aspiranters aflönande

—

—

2,400

2,400

» Generalstabens fältöfningar .........

—

—

—

4,000;

4,000

» Utrikes resor

3 000

3 000

» Krigsarckivet och bibliotheket......

—

—

—

3,000)

3,000

» Expenser..........................................

—

—

—

3,000

3,000

Summa R:dr R:mt |

100,840)15,600

29,280)

15,400)161,120

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXVIII

Bil. n:o 9.

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för indelta arméens, Wermlands Fältjägare-corps’

och beväringsmanskapets vapenöfningar, enligt föreslagen plan.

Indelta Årméen och Wermlands Fält- jägare-corps.

A. Vapenöfning å mötesplatserna.

ko Indelta Infanteriet.

a) Kostnad för manskapet.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 4 marschdagar

fram och åter mellan kompanisamlingsplatsen och

regementsmötesplatsen; således för 24,000 man

96,000 portioner å 65 öre (portionsskilling inbe- räknad) .................................................................

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 14 dagar, med 7,680 man

(40 per kompani)........................ 107,520 portioner

Rekrytmöte, 70 dagar, med 2,400 man

(10 procent af styrkan)............ 168,000 »

Skarpskyttemöte, 8 dagar, med 1,536

man (8 per kompani)............... 12,288 »

Regementsmöte, 20 dagar, med 24,000 .

man......................................... 480,000 »

5,880

20,160

4,725

13,440

1,152

768

—

62,400

429,972

46,125

48

Summa 767,808 portioner

å 56 öre (portionsskilling inberäknad)..........................

b) Kostnad för hefälet.

Aflöning under

Rekrytmötet, 70 dagar, för 21 kaptener.............å 4 R:dr

» » » 96 sub.-officerare.....å 3 »

» » » 27 fanjunkare ........å2,5o»

» » » 96 underofficerare.... å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 48 sub.-officerare å 3 »

» » » 48 underoffic......å 2 »

Transport! —

538,497

48

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXIX

Transport

"Vidare tillkommer:

Transportkostnader.........................................................

Sjukvårdskostnader.......................................................

Inventariepersedlars underhåll......................................

Förvaltningskostnader,1 mötesanslagets del deraf för

infanteriet.............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger m. m.

2:o Indelta Kavalleriet.

a) Kostnad för manskapet och nummerhästarne.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar

fram och åter mellan sqvadronssamlingsplatsen

och regementsmötesplatsen; således

för 3,374 man (3,300 + 74) 16,870 portioner å 65 öre

» 3,559 hästar (3,300 + 111 + 148) 17,795 rationel- å 1,20

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 20 dagar,

med 444 man........................ 8,880 portioner

» 629 hästar (444 + 37 + 148) 12,580 rationer

Exercissqvadron, 90 dagar,

med 450 man.......................40,500 »

» 508 hästar........................ 45,720 »

Regementsmöte, 26 dagar,

med 3,374 man...................... 87,724 »

» 3,559 hästar..................... 92,534 »

Summa 137,104 portioner å 56 öre

» 150,834 rationer å 1 R:dr

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under

Exercissqvadron, 90 dagar, för 7 ryttmästare.....å 4 R:dr

» » » 22 sub.-officerare å 3 »

» » » 7 fanjunkare.......å2,5o»

» » » 22 underoffic......å 2 »

Vidare tillkommer:

Transportkostnader......................................................

Sjukvårdskostnader......................................................

Inventariepersedlars underhåll.....................................

538,497

3.000

8,500

6.000

38,000)- 6,500— 62,000

48

10,965

21,354

50

76,778 24

150,834]—

32,319

2,520

5,940

1,575

3,960

3.000

4.000

3.000

Transport! 10,000

227,612

600,497 48

50

24

13,995

-1273,926] 74||600,497 ]48

opaginerad Kontrollera mot PDF

xxx

Transport

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

kavalleriet..............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger, ved

och ljus vid exercissqvadronerna m. m.................

10,000

8,000

7,000

—

—

273,926

25,000

74

—

600,497

298,926

48

74

3:o Wermlands Fältjägare-corps.

a) Kostnad för manskapet.

Marsch-kostnad:

Marschpenningar för 500 man............................ å l,so

—

—

750

—

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 14 dagar, med 160 man

(40 per kompani)....................... 2,240 portioner

Rekrytmöte, 70 dagar, med 100 man

(20 procent af styrkan)............. 7,000 »

Skarpskyttemöte, 8 dagar, med 32 man

(8 per kompani).......................... 256 »

Regementsmöte, 20 dagar, med 500

man........................................... 10,000 >>

Summa 19,496 portioner

å 56 öre (portionsskilling inberäknad).........................

—

—

10,917

76

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under

Rekrytmötet, 70 dagar, för 1 kapten...................å 4 R:dr

» » » 4 subalternofficerare å 3 »

» » » 1 fanjunkare............å2,5o»

» » » 4 underofficerare......å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 1 subalternofficer å 3 »

» » » 1 underofficer......å 2 »

280

840

175

560

24

16

—

1,895

i

Vidare tillkommer:

Sjukvårds-, förvaltnings- m. fl. kostnader....................

—

3,500

—

17,062

76

Kostnaden för Indelta Arméens och Wermlands Fält- jägare-corps’ vapenöfningar utgör således.............

hvartill kommer: underhåll af mötesfält med dertill

hörande byggnader ........................-......................

—

—

-

916,486

30,000

98

Summa

—

—

946,486

98

B. Underbefälsskolor.

a) Förberedande underbefälsskolor.

l:o Infanteriet.

Underhåll för 980 man under 42 dagar, 41,160 por- tioner å 56 öre......................................................

23,049

60

Transport |23,049 60f —

—1946,486

38|

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXI

Transport

Aflöning under 42 dagar för 49 sub.-officerare å 3 R:dr

» » » » 49 underoffic..... å 2 »

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, sjukvård m. m...

2:o Kavalleriet.

Underhåll för SB man under 90 dagar, 7,920 portioner

å 56 öre...........................................................

Underhåll för 96 hästar under 90 dagar, 8,640 ratio
ner

å 1 R:dr.........................................................

Aflöning för 8 subalternofficerare å 3 R:dr.................

Diverse kostnader........................................................

b) Underbefälsskolor.

l:o Infanteriet.

För hvarje man beräknas i medeltal 30 R:dr i marschoch

transportkostnad fram och åter; således för

557 man.................................................................

Resekostnadsersättning för befälet................................

Underhåll under 120 dagar för 504 man, 60,480 portioner.

.....................

720 rationer....................

dagen................................................................

Diverse kostnader, såsom sjukvård m. in.................

2:o Kavalleriet.

Marschkostnad, jemte transport af hästar ...................

Underhåll under 120 dagar för 55 man, 6,600 portioner.

............................................................ å 75 öre

16,080 rationer................................................å 1 R:dr

Aflöning under 120 dagar för 1 ryttmästare .... å 4 »

» » » 4 sub.-officerare å 3 »

» » » 9 underofficerare å 2 »

Arvode för veterinärläkare ...........................................

Diverse kostnader, såsom sjukvård m. m......................

... . å 65

öre

..... ålR:dr

1 öfverste.....

.....å 7

»

2 majorer......

......å 5

))

7 kaptener ...

......å 4

»

32 sub.-officei

are å 3

»

53 underoffic.

......å 2

»

1 läkare........

......å 4

))

för 504 man

å 20 öre

om

Transport

23,049

60

6,174

—

4,116

—

1,000

4,435

20

8,640

_

2,160

—

500

—

50,074

80

16,710

4,000

—

39,312

_

720

—

840

—

1,200

—

3,360

—

11,520

—

12,720

—

480

—

12,096

—

5,000

—

107,978

—

2,800

4,950

—

16,080

—

480

—

1,440

—

2,160

—

150

—

1,500

—

29,560

—

*—

—

—

946,486

187,612 80

1,134,099(78

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXII

Transport

C. Fälttjenstöfningar.

Kostnaden för fälttjenstöfningarne, enligt för desamma

uppgjord plan, utföres med.................................

Summa summarum

Nuvarande anslag till Indelta Arméens och Wermlands

Fältjägare-corps’ vapenöfningar utgör.............

En förhöjning i detta anslag erfordras således af...-.

Beväringsmanskapet.

Af beväringsmanskapet öfvas blott de 3:ne yngsta

årsklasserna, af hvilka den första beräknas utgöra omkring

19,000 man och de båda sednare hvardera omkring

18,500 man. 2,000 man tilldelas specialvapnen

och öfvas under 2:ne år; de kavalleriet tillhörande

480 man, 60 dagar första och 30 dagar andra året,

samt de ofri ga 52 dagar första och 30 dagar andra

året. Allt öfrig! beväringsmanskap tillhör infanteriet,

och undergår vapenöfning, första året 42 dagar, samt

andra och tredje åren hvardera 20 dagar.

A. Vapenöfningar.

a) Kostnad för manskapet.

Mönstringsko stnacl.........................................................

Marschkostnad:

För 37,500 man, eller sammanlagda beräknade styrkan

af första och andra klasserna, jemte 16,500 af

tredje klassen, tillhopa 54,000 man. För hvarje

man beräknas i medeltal 5 marschdagar, fram och

åter, mellan samlingsplatsen i hemorten och mötesplatsen;

således för 54,000 man, 270,000 portioner

å 65 öre (portionsskilling inberäknad).................

Möteskostnad:

Första klassen:

Infanteri........ 17,000 man i 42 dagar 714,000 portioner

Kavalleri........ 480 » 60 » 28,800 »

Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man

i 52 dagar................................. 79,040 »

Transport

20,000

175,500

195,500,

1,134,099 78

- 200,000 —

-1,334,099)78

- 1,000,000;—

- 334,099178

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXIJl

Transport

195,500

1

Andra klassen:

Infanteri......... 16,500 man i 20 dagar 330,000

))

Kavalleri........ 480 » 30 » 14,400

Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man

»

i 30 dagar................................ 45,600

Tredje klassen:

»

Infanteri..... 16,500 man i 20 dagar 330,000

))

Summa 1,541,840 portioner

å 56 öre

—

—

863,430

40

Underbefäl och spel: 1,696 man, 71,232

portioner

å 60 öre..................................................

—

—

42,739

20

b) Kostnad för befälet.

Rese- och traktamentsersättning för beväringsmanska-

pels (första klassens) afkantning och återföring

8,000

till samlingsplatserna i henrorten... ........

Aflöning under 42 dagar:

För 30 majorer............................................

å 5 R:dr

6,300

—

» 136 kaptener och regementspastorer .....

å 4 »

22,848

—

» 318 subalternofficerare .......................

å 3 »

40,068

—

» 136 fanjunkare .....................................

å 2,50»

14,280

—

» 348 underofficerare...............................

å 2 »

29,232

—

» 30 läkare................................................

å 3 »

3,780

116,508

Aflöning under 82 dagar:

För 12 kaptener...........................................

å 4 Rall-

3,936

» 37 subalternofficerare...........................

å 3 »

9,102

—

» 12 fanjunkare.......................................

å 2,50»

2,460

—

» 21 underofficerare.................................

å 2 »

3,444

—

» 9 läkare..................................................

å 3 »

2,214

—

21,156

_

Aflöning under 90 dagar:

För 7 ryttmästare........................................

å 4 R:cLr

2,520

» 27 subalternofficerare............................

å 3 »

7,29i)

—

» 7 fanjunkare........................................

å 2,50»

1,575

—

» 20 underofficerare................................

å 2 »

3,600

—

» 8 läkare...............................................

å 3 »

2,160

—

17,145

_

Härtill kommer:

Rationel'' för kavalleribeväringens hästar: 500 hästar

under 90 dagar, 45,000 rationel''..........

Vidare tillkommer:

å 1 Rall-

45,000

Underhåll af mötesfält och byggnader...........

20,000

—

Transportkostnader.........................................

6,000

—■

Sjukvårdskostnader.........................................

...........!

16.000

—1

1

Transport^,000|—!!l,309t478l60!|

Bill. till Urtima Jli/csd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afä. 1 Häft.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXIV

Transport

Inventariepersedlars underhåll......................................

Förvaltningskostnader, som från beväringsanslaget böra

utgå ....................................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. m.

Kostnad för reservbefälets utbildning......... förslagsvis

42.000

10.000

35.000

10.000

1,309,478

97.000

75.000

60

1,481,478

60

Då kostnaden'' för vapenöfningarne för närvarande i

medeltal utgör omkring........................................

_

_

__

_

700,000

—

uppgår den ökade kostnaden för vapenöfningarne så- ledes till..............................................................

—

—

—

—

781,478

60

B. Materielen.

Underhåll af beväringsmanskapets beklädnad och utred- ning m. m. under 1,541,840 slitningsdagar å 45

öre per dag ..........................................................

Underhåll af hästutredningspersedlar under 43,200 slit- ningsdagar å 5 öre per dag ...............................

—

_

693,828

2,160

695,988

Kostnaden för beväringsmanskapets beklädnad och ut- redning utgör nu .................................................

__

_

_

325,000

och den ökade kostnaden för materielen uppgår såle- des till..................................................................

—

__

—

370,988

—

Enär ökade kostnaden för vapenöfningarne beräknats

till......................................................................

_

—

—

—

781,478

60

kommer således sammanlagda kostnaden för bevärings- manskapets vapenöfning och underhåll af dess

materiel att uppgå till .......................................

1

1

1,152,466 60

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXV

Bil. n:o 10.

Beräkning

öfver kostnaden för Fältläkare-corpsen, enligt föreslagen organisation.

Staben.

1 Generalfältläkare................................................. lön

6,000

—

|

1 Öfverfältläkare för Stockholms garnison.........arvode

1,800

—

3 Fältläkare.................................... ä 300 R:dr d:o

900

—

1 Garnisonsläkare å Carlsborg ........................ d:o

500

—

1 D:o å Carlsten........................... d:o

500

—

1 Sekreterare i Generalfältläkare-expeditionen.......lön

2,500

—

1 Adjutant i d:o arvode

900

—

1 Uppbördsman i Fältläkare-kontoret............... d:o

1,200

1 Vaktmästare..............................;.......................... lön

500

14,800

_

Läkare vid regementen och corpser.

41 Regementsläkare........................ ä 2,500 R:dr lön

102,500

—

42 l:ste Bataljonsläkare................... ä 1,200 » d:o

50,400

—

39 2:dre D:o lista klass... ä 900 » d:o

35,100

21 » D:o 2:dra » •• ä 600 » d:o

12,600

200,600

_

Extra Fältläkare-corpsen.

20 Reservläkare af lista klass...... å 300 Ridr arvode

6,000

—

30 D:o » 2:dra » ....... å 200 » d:o

6,000

—

30 D:o » 3:dje » ....... ä 150 » d:o

4,500

—

16,500

—

231,900

Nu anvisade tillgångar för läkarevården vid Arméen äro:

a) ä indelta Arméens stat..........................................

—

117,848

24

b) » värfvade clio .............................................

37,950

—

c) » Generalitetets d:o ..........................................

750

d) nu utgående arvoden till pensionärer och stipen-

diater ....................................................................

9,650

e) å garnisonssjukhusets stat......................................

1,800

50,150

—

167,998

24

hvithet belopp bör å Fältläkare-corpsens stat uppföras,

hvarefter återstår att med nya tillgångar bestrida

—

—

—

—

63,901176

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXVI

Bil. n:o 11.

Förslag

till normalstat för aflöningen vid indelta Infanteriet.

Aflöning för embete eller

tjenst.

5V

1 p

Fast

lön.

O:

CD* =.

B |

2 3

H3

g 3

B.&

W

CTQ

3* >-H

>

<J

in

cs

B

g: Cg

co 3

pr SL

P2 O

a »

CD 3b

33 O:

CD PS

PS

CJQ cd

ce ''2-

Q-.

3 O:

er? -•

s

33

5

O

cpT

O"-

3

CD O

e_i CD

CD P-

ö

2 3

• eg

SO o:

Pj >-i

°

•3

CD ^

Lif-regementets Grenadier-corps.

Staben:

1 Öfverstelöjtnant, Corps-chef..................

4,500

400

—

400

5,300

5,300

[ 1 Major....................................................

3,200

400

—

200

3,800

3,800

1 Regementsqvartermästare ........................

900

400

—

300

1,600

1,600

1 Regementsadjutant ...............................

600

400

—

200

1,200

.1,200

1 Regementsauditör.....................................

3,000

—

—

—

3,000

3,000

| 1 Regementspastor...................................

600

—

—

—

600

600

'' 1 Bataljonsadjutant...............................

600

—

—

—

600

600

1 Regementsväbel .....................................

600

—

—

—

600

600

1 Regementstrumslagare ...........................

600

—

—

—

600

600

1 Gevärshandtverkare (jemte nummerlön)...

150

—

—

—

150

150

Kompani-staten:

7 Kaptener..............................................

1,800

—

—

__

1,800

12,600

för 4 till kompanichefs-tjenstgöring be-

ordrade Kaptener.............................

—

—

700

450

1,150

4,600

4 l:ste Löjtnanter......................................

1,000

—

—

—

1,000

4,000

5 2:dre D:o .....................................

750

—

—

—

750

3,750

4 Underlöjtnanter..................................

500

—

—

—

500

2,000

4 Fanjunkare ............................................

700

—

—-

300

1,000

4,000

6 l:ste Sergeanter (jemte nummerlön).......

500

■—

—

—

500

3,000

6 2:dre I>:o (d:o) .......

400

—

—

—

400

2,400

4 Furirer (d:o) .......

300

—

—

—

300

1,200

24 l:ste Korporaler (d:o) ......

100

—

—

—

100

2,400

48 Korporaler (d:o) ......

75

—

—

—

75

3,600

72 vice Korporaler (d:o) .......

30

—

—

—

30

2,160

5 Fältmusikanter och musikens underhåll...

—

—

—

—

—

3,000

66,160

Transport

—

—

—

—

—

— j

66,160

opaginerad Kontrollera mot PDF

xxxvii

Transport

lista Lifgrenadier-regementet.

Staben:

1 Öfverste, Regements-chef........................

1 Öfverstelöjtnant, l:ste Major..................

1 2:dre Major...................-..........................

1 3:dje Major ... .........................................

1 Regementsqvartermästare.......................

1 l:ste Regementsadjutant .................''• ...

, 1 2:dre D:o

1 Regementsauditör.................................

1 Regementspastor....................................

1 l:ste Bataljonsadjutant...........................

1 2:dre D:0 ..........................

1 Regementsväbel ................................

1 Regementstrumslagare............................

2 Gevärshandtverkare (jemte nummerlön).••

Kompani-staten:

14 Kaptener.............................................

för 8 till kompanichefs-tjenstgöring beordrade

Kaptener................................

8 l:ste Löjtnanter.....................................

10 2:dre D:0 ...................................

8 Underlöjtnanter......................................

8 Fanjunkare.........................................

12 Inte Sergeanter (jemte nummerlön)......

12 2:dre D:o '' (d:o)

8 Furirer (d:o)

48 l:ste Korporaler (d:o)

96 Korporaler (eko)

144 vice. Korporaler (d:o)

10 Fältmusikanter och musikens underhåll

Transport!

Aflöning för

embete eller tjenst.

Atlöningsbelopp för

hvarje särskild grad.

Summa aflöning för

regemente eller corps.

CO

fe ! Egentlig lön.

Häst- och

! furagemedel.

Arvoden.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

—

—

—

—

—

—

66,160

6,000

800

900

7,700

7,700

4,000

400

—

200

4,600

4,600

3,200

400

—

200

3,8< )0

3,800

2,700

400

—

200

.",,300

3,300

900

400

—

300

1,600

1,600

600

400

—

200

1,200

i,2< jo;

500

400

—

100

1,000

1,000

3,000

—

—

—

3,000

3,000,

600

—

—

—

600

600

600

—

—

—

600

600

500

—

—

—

500

500

600

—

—

—

600

600

(500

—

—

—

600

600

150

—

150

300

1,800

—

—

—

1,800

25,200-

—

—

700

450

1,150

9,200

1.000

—

—

■—

1,000

8,000

750

—

—

—

750

7,500

500

—

—

—

500

4,000,

700

—

—

300

1,000

8,000

500

—

—

—

500

6,( K K)

400

—

—

—

400

4,800

300

—

—

—

300

2,400

100

—

—

—

100

4,800;

75

—

—

—

75

7.200,

30

—

—

—

30

4,320

--

—

—

—

—

6 0001

126,820

—

— —

—

1192,980

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXVIII

Summa

aflöning för

regemente

eller corps.

Transport

192,980

2:dra Lifgrenadier-regementet, lika med lista Lifgrenadier-regementet ......

126,820

Westgöta Regemente,

(Ilo clio .......

126,820

Smålands Grenadier-corps,

lika med Lif-regementets Grenadier-corps.......

66,160

Uplands Regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet.................

126,820

Skaraborgs d:o,

O

hÖ

O

126,8201

Södermanlands d:o,

o

hö

o

■Ö

126,820!

Kronobergs d:o,

d:o d:o .................

126,820

Jönköpings d:o,

d:o d:o ..................

126,820:

Dal-regementet,

O

»Ö

O

126,820

Helsinge Regemente,

o

o

HÖ

126,820!

Elfsborgs d:o,

o

•ö

o

HÖ

126,820

Westgöta-dals d:o,

d:o dio ..................

126,820

Bohus läns d:o,

clio d:o .................

126,820

Westmanlands d:o,

d:o d:o ................

126,820

Norrbottens Fältjägare-corps, lika med Lif-regementets Grenadier-corps.....

66,160

Westerbottens d:o,

O

HÖ

O

HÖ

66,160

Kalmar Regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet..................

126,820

Nerikes d:o,

d:o clio ..................

126,820

Wermlands d:o,

O

HÖ

O

HÖ

126,820

Jemtlands Fältjägare-corps,

lika med Lif-regementets Grenadier-corps.......

66,160

Norra Skånska Regementet, lika med lista Lifgrenadier-regementet............

126,820

Södra d:o,

O

•Ö

O

HÖ

126,820

Hallands Fältjägare-corps,

lika med Lif-regementets Grenadier-corps..........

66,160

Wester-Norrlands Regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet ......

126,820

Blekinge d:o,

d:o d:o .........

126,820

Summa Riksdaler Riksmynt

3,060,180

Anm. De vissa befattningar enligt denna stat åtföljande tjenstgöringspenningar skola

uppbäras af dem, som befattningarne eller dermed förenade s. k. expeditionsgöromål,

der sådana förekomma, bestrida; dock att tjenstgöringspenningar

icke för mer än en befattning i sender må af någon tillgodonjutas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXIX

Bil. n:o 12.

Förslag

till Normalstat för aflöningen vid indelta Kavalleriet.

Lifregementets Dragon-corps.

Staben:

1 Öfverste, Corps-chef...............................

1 Öfverste-Löjtnant, l:ste Major.................

1 2:dre Major............................................

1 Regementsqvartermästare........................

1 l:ste Regementsadjutant...........................

1 2:dre D:o ..........................

1 Rogement -auditör................................

1 Regementspastor......................................

1 Regementsstallmästare..........................

1 Regementshästläkare... ........................

1 Sadelmakare...........................................

1 Pistolsmed................................................

Sqvadrons-staten :

6 Ryttmästare..........................................

för 5 till sqvadrons-cliefstjenstgöring beordrade

ryttmästare .........................

l:ste Löjtnanter......................................

Aflöning för embete eller tjenst.

Fast lön.

2:dre D:o

Underlöjtnanter..

Fanjunkare.......^

l:ste Sergeanter

2:dre D:o

3:dje D:o

(jemte nummerlön)..

d:o ■ •

d:o

Sqvadronshästläkare...........................

l:ste Korporaler {jemte nummerlön)..

15 Korporaler d:o

20 vice Korporaler d:o

5 l:ste Trumpetare d:o = •

Till musikens underhåll..........................

f.,000

4.000

3,200

900

600

500

3.000

600

700

250

250

1,800

1,800

1,400

1,400

800

800

800

800

1,000

1,000 800

750! 800

500 800

700 200

500

400

300

700

100

75

30

200

250

700

200

200i

200!

— aq

3 o:

Oq 2.

p: Oq

rf

S-i

qq ^

§j o*

900| 8,700

400.5.800

2004.800

3002,000

2001,600

1004,400

— 3,000

— : 600

— 1,500

— | 250

250

250

450

300

2,800

1,150

1,800

1,550

1,300

1,200

700

600

500

700

100]

75:

20:

200!

8,700

5,800,

4,800

2,000

1,600''!

L4O0j

3,000ii

1,500

250!''

250,

250!

16,800j

5,750

9,000,

3,100

6.500

6,0001

3.500

3.000

2,5001

3,500 (

500!

1,125

600

1.000

750

93,775

Transport]

93,775j

Samma aflöning för regemente

eller corps.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aflöning för

embete

eller

tjenst.

>

c.

P

P_

B 3

Fast

lön.

H3

g:|

ro er

pr cc^

g p

cd"

pa

0*3

C3

^ p 5*

B. 3 %

P ^ P

>

6

ce ~

W cn

S.dq

C/3

p

g

£-2

2 5''

^ Oq

Öq‘

O?

p

leritillägg

häst och

gemedel.

CL,

CD

3 O:

'')Q 2.

P -

f* C5

p

ör hvarje

ad.

6 S?

ro H.

OJ

Oq

ce

Transport

—

—

—

—

—

93,775

Lifregementets Hussar-corps.

Lika med Lif-regementets Dragon-corps..

—

—

—

—

—

—

93,775

Smålands Hussar-regemente.

Lika med Lif-regementets Dragon-corps-

__

—

—

—

—

—

93,775

Skånska Hussar-regementet.

Staben:

1 Öfverste, Regements-chef....................

6,0( )0

1,800

—

900

8,700

8,700

1 Öfverste-Löjtnant, l:ste Major.............

4,000 1,400

—

400

5,800

5,800

1 2:dre Major.........................................

3,200

1,400

—

200

4,800

4,800

1 Regementsqvartermästare......................

900

800

—

300

2,000

2,000

1 l:ste Regements-adjutant..................

000

800

2004,600

1,600

1 2:dre D:o .....................

500

800

100 1,400

1,400

1 Regements-auditör...........................

3,000

—

3,000

3,000

1 Regements-pastor................................

600

—

—

—

600

600

1 Regements-stallmästare........................

700

800

—

—

1,500

1,500

1 Regements-hästläkare...........................

900

—

—

—

900

900

1 Sadelmakare.......................................

250

—

—

—

250

250

1 Pistolsmed..........................................

250

—

—

—

250

250

Sqvadrons-staten:

12 Ryttmästare......................................

1,800 1,000

—

—

2,800

33,600

för 10 till sqvadrons-chefstjenstgöring

beordrade Ryttmästare...................

—

—

700

450

1,150

11,500

10 l:ste Löjtnanter...................................

1,000

800

—

—

1.800

18,000

4 2:dre D:o .........................

750

800

—

—

1,550

6,200

10 Underlöjtnanter..................................

500

8( *0

—

—

1,300

13,000

10 Fanjunkare........................................

700

200

—

300

1,200

12,000

10 l:ste Sergeanter (jemte nummerlön)...

500

200

—

—-

700

7,000

10 2:dre d:o d:o

40()

200

—

—

600

6,000

10 3:dje d:o * d:o

300

200

—

—

500

5,000

10 Sqvadrons-hästläkare...........................

700

--

—

—

700

7,000|

Transport

_

—

—

_

150,100|| 281,325

opaginerad Kontrollera mot PDF

XLI

Aflöning för embete

eller tjenst.

>

fcP

O:

P

in

B|

Fast

lön.

Tf) °

ffltCfq

11

V

5 P

—'' ce

5.<g-

C/3 ep

c tt

!Sl

er;

CO t-4

po n

S''3 %

>

in

p

crq ^

<C O:

c

S5 5*

s

« g: fr

Pj

£3 O:

g

£ o?

oT

e |=-

ce V

P

n 5*

P-

-*

O:

3

eu “

ce o

£■“ o jq

to

r—i

ce

OQ

CE

Transport

150,100

281,325

10 l:ste Korporaler (jemte nummerlön) .

100

—

—

—

100

1,000

30 Korporaler d:o

75

—

—

—

75

2,250

40 vice Korporaler d:o

30

—

—

—

30

1,200

10 l:ste Trumpetare d:o

200

—

—

—

200

2,000

Till musikens underhåll..........................

—

—

—

—

—

1,500

158,050

Skånska Dragon-regementet.

Lika med Skånska Hussar-regementet.. -

—

—

—

—

—

—

158,050

Jemtlands Hästjägare-corps.

Staben:

1 Major, Corps-chef............................••••

2,800

1,400

—

600

4,800

4,800

1 Regementsqvartermästare......................

900

800

—

300

2,000

2,000

1 Beridare.................................................

—

—

500

—

500

500

1 Sadelmakare.........................................

250

—

—

—

250

250

Sqv adr ons-st åt en:

3 Hyttmästare..........................................

1,800

1,000

—

—

2,800

8,400

för 2 till sqvadrons-chefs tjenstgöring

beordrade Ryttmästare..........................

_

700

450

1,150

2,300

*

2 l;ste Löjtnanter....................................

1,000

800

—

—

1,800

3,600

1 2:dre d:o ...................................

750

800

—

- ,

1,550

1,550

3 Underlöjtnanter....................................

500

800

—

—

1,300

3,900

2 Fanjunkare............................................

700

200

—

300

1,200

2,400

2 l:ste Sergeanter (jemte nummerlön).....

500

200

—

—

700

1,400

2 2:dre d:o d;o

400

200

—

—

600

1,200

2 3:dje d:o d:o

300

200

—

—

500

1,000

2 Sqvadronshästläkare..............................

700

■—

—

—

700

1,400

2 l;ste Korporaler (jemte nummerlön).—

100

—

—

—

100

200

6 Korporaler d:o

75

—

—

—

75

450

8 vice Korporaler d:o

30

—

—

—

30

240

2 l:ste Trumpetare d:o

200

—

—

—

200

400

Till musikens underhåll............................

—

—

—

—

300

36,290

Summa R:dr Runt

—

—

—

—

633,715

Anm. De vissa befattningar enligt denna stat åtföljande tjenstgöringspenningar skola

upbäras af dem, som befattningarne eller dermed förenade s. k. expeditionsgöromål,

der sådana förekomma, bestrida; dock att tjenstgöringspenningar icke

för mer än en befattning i sender må af någon tillgodonjutas.

Bih. till Urtima Bikscl. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

XLII

Bil. n:o 13.

Beräkning

öfver den kostnad, hvartill befälets tillökning vid indelta Arméen,

i enlighet med framstäldt förslag, föranleder.

Aflöning

föresi

norm!

ningsbel

de särs

grad*

O:

Sf

L

a g?

“ • p

ro -j -j- a

»•s ro x o

_ 73 SL a

H

-3

3 !

P |

Infanteriet.

1—. SO

g. C H

a- o

C3

P

55 O!

p

aa

O;

s p| =

y (C

CD 3 1

O:

t*7- P

CL.

Lif-regementets Grenadier-corps.

3 Kaptener..:.............................................................

1,800

—

5,400

—

1 2:e Löjtnant.............................................................

750

—

750

—

2 l:e Sergeanter......................................................

500

—

1,000

—

2 2:e eko ......................................................

400

—

800

—

4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer).............

100

—

400

—

24 l:e Korporaler....................................................

100

—

2,400

—

24 Korporaler..........................................................

Ib

—

1,800

—

72 vice Korporaler......................................................

30

—

2.160

—

14,710

__

l:a Lif-Grenadier-regementet.

2 Kaptener..................................................................

1,800

—

3,600

—

2 2:e Löjtnanter........................................................

750

—

1,500

—

4 l:e Sergeanter.......................................................

500

—

2,000

—

8 2:e d:o (som uppflyttas från furirer)...........

100

—

800

—

48 l:e Korporaler........................................................

100

—

4,800

—

48 Korporaler.............................................................

75

—

3,600

—

144 vice Korporaler......................................................

30

-

4,320

—

20,620

_

2:a Lif- Grenadier-regementet.

2 Kaptener..................................................................

1,800

—

3,600

—

6 2:e Löjtnanter....................................................

750

—

4,500

—

4 l:e Sergeanter ..................................................

500

—

2,000

—

4 2:e d:o .......................................................

400

—

1,600

—

8 2:e d:o (som uppflyttas från furirer)..........

100

—

800

—

48 l:e Korporaler.......................................................

100

—

4,800

—

48 Korporaler...........................................................

75

—

3,600

—

144 vice Korporaler......................................................

30

—

4,320

—

25 220

Westgöta Regemente, lika med 2:a Lif-Gren.-reg:tet...

—

—

—

—

25,220

—

Smålands Grenadier-corps.

1 Kapten.................................................................

1,800

1,800

—

1 2:e Löjtnant..........................................................

750

—

750

—

•

2 l:e Sergeanter.....................................................

500

—

1,000

Transport

-

—

3,5501

Hl 85,770|

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

XLTII

■

“ >

B

^ 3*

(t 2:

cn

er? C® aq

3

P ce o- ^ 2: «

t ct : °:

er? SL d

3

-s CT?

1 - i D

® o

C

‘ 3-1

3 O:

—5

a

O:

ings-

>PP

smente

jorps.

O:

?r

p

Pj

Transport

3,550

_

85,770

__

2 2:e Sergeanter........................................................

400

—

800

—

4 2:e clio (som uppflyttas från furirer).............

100

—

400

—

24 l:e Korporaler.........................................................

100

—

2,400

—

24 Korporaler.......................................................... ...

75

—

1,800

72 vice Korporaler...................................................

30

—

2,160

11,110

—

Vplands Regemente, lika med l:a Lif-Gren.-reg:tet...

—

—

—

—

20,620

Skaraborgs d:o, d:o d:o

—

—

—

—

20,620

—

Södermanlands d:o, d:o eko

—

—

—

—

20,620

_

Kronobergs d:o, d:o d:o

—

—

—

—

20,620

_

Jönköpings d:o, d:o eko

—

—

—

—

20,620

—

Dal- d:o, eko eko

—

—

—

—

20,620

—

Helsinge d:o, d:o d:o

—

—

—

—

20,620

—

Elfsborgs d:o, eko d:o

—

—

—

—

20,620

—

Westgöta Dals d:o, d:o d:o

—

—

—

—

20,620

—

Bohusläns d:o, lika med 2:a Lif-Gren.-reg:tet...

—

—

—

25,220

_

Westmanlands d:o, lika med l:a Lif-Gren.-reg:tet

—

—

—

20,620

—

Norrbottens Fältjägare-corps.

1 Regements-pastor.................. .............................

600

_

600

—

1 Regements-väbel.......................................................

600

—

600

—

1 Kapten.....................................................................

1,800

—

1,800

—

1 2:e Löjtnant..........................................................

750

—

750

—

2 l:e Sergeanter.........................................................

500

—

1,000

—

2 2:e eko

400

_

800

—

4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer).,...........

100

—

400

—

24 l:e Korporaler.........................................................

100

--

2,400

—

24 Korporaler................................................................

75

—

1,800

—

72 vice Korporaler......................................................

30

—

2,160

—

12,310

Westerbottens Fältjägare-corps, lika med Norrbottens

i

Fältjägare-corps.....................................................

—

—

—

—

12,310

Kalmar Regemente, lika med l:a Lif-Gren.-reg:tet...

—

—

'' -

—

20,620

—

Nerikes d:o, lika med 2:a Lif-Gren.-reg:tet...

—

—

—

—

25,220

—

Wermlands d:o, d:o d:o

—

—

—

—

25,220

—

Jemtlands Fältjägare-corps.

1 Regements-väbel......................................................

600

—

600

1 Kapten......................................................................

1,800

—

1,800

—

1 2:e Löjtnant...........................................................

750

—

750

—

2 l:e Sergeanter..........................................................

500

—

1,000

—

2 2:e eko .....................................................

400

—

800

—

Transport

—

_

4,950

— 423,980

—i

opaginerad Kontrollera mot PDF

XLIV

4? >

CTQ

^ O:

® p s.

& 5''

er? » oq

-s ce

p “ er

2):

Z3

CC O:

j—, cJ

CD >-i j—1

i rt 5 C:

03

C

5

B

P C 3

r- S 09

Is

I|l

• p->

P Os

Zti

O CD O “

O B *3 -

J3 l''3''S

CD

p

O:

P

Q-i

Transport

_

4,950

423,980

_

4 2:e Sergeanter (som uppflyttas från furirer)...........

100

—

400

—

24 l:e Korporal»’..........................................................

100

—

2,400

—

24 Korporal»-.................................................................

75

—

1,800

—

72 vice Korporaler.......................................................

30

—

2,160

—

11,710

—

Norra Skånska Begem., lika med 2:a Lif-Gren.-reg:tet-.

—

—

—

—

25,220

—

Södra d:o, d:o clio

—

—

—

—

25,220

—

Hallands Fältjäqare-corps, enl. normalstat (bil. N:o 11)

—

—

—

—

66,160

—

Wester-Norrlands Begem., d:o (bil.N:oll)

—

—

—

—

126,820

—

Blekinge d:o, d:o (bil. N:o 11)

—

—

—

—

126,820

—

Summa

—

—

—

—

805,930

—

Kavalleriet.

Lif''-regementets Dragon-corps.

75

30

375

150

5 Korporaler............................................................

5 vice Korporaler......................................................

—

--

525

Lif-regementets Hussar-corps, lika med Lif-regemen-

tets Dragon-corps...................................................

Smålands Hussar-regemente, lika med Lif-regementets

525

525

Dragon-corps.............................................................

—

—

—

—

—

Skånska Hussar-regementet.

10 Korporaler................................................................

75

—

750

—

10 vice Korporaler........................................................

30

■—

300

—

1,050

_

Skånska Dragon-regementet, lika med Skånska Hussar-

regementet......................................................

—

—

—

—

1,050

—

Jemtlands Hästjägare-corps.

2,800

1 Ryttmästare..........................................................

—

2,800

—

1 2:e Löjtnant..........................................................

1,550

—

1,550

—

1 Underlöjtnant........................................................

1,300

—

1,300

—

2 Korporaler.............................................................

75

—

150

—

2 vice Korporaler.........................................................

30

—

60

—

2 l:e Trumpetare........................................................

200

400

—

6,260

—-

Summa

—

—

—

—

9,935

—

Sammandrag:

Tillökning vid Infanteriet..............................................

—

—

—

—

805,930

—

d:o » Kavalleriet.............................................

—

—

—

—

9,935

—

Summa summarum

— |—

—

—

815,865

—

Stockholm, Joh. Beckman, 1871.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 14.

Förslag

till normalstat för aflöningen vid varfvade Arméen.

Infanteriet.

Gardet.

Fast lön.

Staben.

Öfverste: Regementschef; Sekundchef; Öfverste vid Fortifikationen

Öfverstelöjtnant, Corpschef............................................. •

D:o , l:e Major .......................................................

Major, Chef för Pontonier- och Sappör-bataljonerna....................

D:o ..................................................................................

Kapten, l:a klass........................................................................

D:0 , 2:a d:o .........................................................................

Regementsqvartermästare...........................................................

Löjtnant, l:a klass.......................................................................

D:o , 2:a d:o ................................................................

l:ste Regementsadjutant..........................................................

2:dre 1 >:< > ...........................................................

Underlöjtnant................................................................................

Regementsstallrnästare..................................*..........................

Regementspastor.......................................................................

Regementsauditör........................................................................

Auditör och Sekreterare ........................................ .................

D:o och Förrådsförvaltare......................................................

Kassör och Förrådsförvaltare, l:a klass.....................................

D:o D:o , 2:a <1:0 ''...................................

Regementshästläkare...................................................................

Batalj onsadjutant..........................................................................

Regementsväbel...........................................................................

Regementstrumslagare................................................................

Hautboist; l:e Trumpetare; Stahstrumpetare.............................

Gevärshandtverkare (jemte natura-underhall)...............................

Sadelmakare; Pistolsmed; Sadelhomsskärare...............................

Vaktmästare (vid Fortifikationen)..........................................

Kompani-, Sqvadrons- och Batteri-staten.

Fö?tehéstrfdandetaaf Kompani-, Sqvadrons- eller Batteri-chefs

beställning...........................................................................

l:e Löjtnant; Löjtnant, l:a klass ..........................................

2:a D:o D:o 2:a d:o ...............................................

Underlöjtnant.............................................................................

Fanjunkare; Styckjunkare ..................................................

l:e Sergeant; Sergeant, l:a klass...................................................

2:a D:o B:o 2:a d:o ..................................

Furir.............. .....................................................................

Sqvadronshästläkare................................................................

Trumslagm-e f Afdelningstrumpetare; Hornblåsare (jemte natura
und

erhåll)...............................................'' V'' ,,,

l:e Korporal; l:e Konstapel (jemte natur a-under häll)..............

Korporal; 2:e D:o d:o

vice Korporal ct:0

Jägare; Handtverkssoldat..........................................

Batterihandtverkare....................................................................

Reservkonstapel (l:e).............................................................

D:o (2:e); Reservsoldat ..............................................

Artilleriets tygstat.

Förrådsförvaltare..............................................

Tygskrifvare .................................................

Verkmästare..................................................

Besigtningsrustmästare...........■......................

Tygunderofficer (Styckjunkare) ......................

Handtverksmästare .....................................

Handtverksgesäll..............................................

Rustkammarsmed och Stockmakare.................

Tunnbindare.......................................;..........

Verkmästare (vid Fyrverkare-corpsen) ...........

Handtverkare d:o “:0 ", ...

1-e Öfverfyrverkare (jemte natura-underhall).

2:e D:o d:o cl:o

Särskilda arvoden.

Artilleriet i ållfliänliet ................... • ........ •• ,i\

Svea Artilleri-regemente (med batterierna i Hernosand)

Göta <l:o d=o ................................

Wendes d:o d;0 .................................

Fyrverkare-corpsen...........................................

Fortifikationen..................................................

6,120

3,880

3,280

1,260

940

830

1,000

3,000

800

800

800

700

150

800

800

800

400

400

400

1,850

1,140

890

730

900

900

800

700

36

150

100

50

Wermlands Fältjägare-corps.

t-3

Fast lön.

B S

p p:

3 O

er «

1,080

720

720

540

360

270

8,000

5,400

4,800

2,200

1,700

1,500

1,000

3,000

1,200;

450

360

360

270

300

800

800

800

700

150

2,300

1,200

1.500

1,250

1,000

1,200

900

800

700

36

150

100

50

4,500

3,200

900

600

600

2,500

500

500

500

150

400

400

400

400

1,800

1,000

750

500

500

500

400

300

40

80

50

20

40

40( >

200

300

200

700

450

300

5,300

3,800

1,600

600

2,500

500

500

500

150

1,150

1,000

750 |i

500

800

500

400 1

40

80

50

20

40

K

a v a

1 1 e

r i e t.

A

r t i

1 1 e

r i e

t.

Fast

lön.

£1

er

B

era"

O:

CO

Fast lön.

>

er"

C/J

era

O:

C/J

—

Egentlig lön.

tf ® «

o : p

b 3 <

er p

05 i

''Myc

er 1 —

Cj O st

« riq’

=^cra

Arvode.

D*

era

ce

er

B

CfQ

P

B

3

5

P

Egentlig lön.

Häst- och

fourage-medel.

<

O

G.

er

b"

era

eu

er

B

B

era

p

3

3 i

p

"

6,120

1,800

1,080

9,000

6,120

800

_

1,080

8,000

3,880

1,400

—

720

6,000

3,880

800

—

720

5,400

3,280

1,400

720

5,400

3,280

800

—-

720

4,800

_ |

1,260

800

540

2.600

-

—

—

—

940

800

—

360

2,100

—

—

—

--

—

830

800

—

270

1,900

z

z

—

—

730

800

—

270

1,800 j

730

800

—

270

1,800

1,000

_

_

_

1,000

1,000

—

—

—

1,000

3,000

—

=

_

3,000 i

_

3,000

—

—

—

3,000 j

1

1,000

—

—

—

1,000

800

_

_

—

800

800

100

—

—

900

—

—

_

—

700

100

—

—

800

700

_

—

—

700

200

—

—

—

200

—

—

—

—

—

1,850

1,000

450

3,300

1,850

_

_

450

2,300

1,200

1,200

_

—

1,200

—

1,200

1,140

800

—

360

2,300

1,140

—

—

360

1,500

890

800

_

360

2,050

—

—

—

—

730

800

__

270

1,800

730

—

—

270

1,000

900 i

100

—

300

1,300

900

—

—

300

1,200

900

100

—

—

1,000

900

—

—

—

900

800

100

—

—

900

_

—

—

—

- |

600

_

—

—

600

700

—

—

—

700 1

40

40

40

—

—

—

40

150

_

150

150

—

—

—

150

100

—

—

100

100

—

—

—

100

50

—

—

—

50

50

20

—

—

—

50

20

15

15

! 15

1,350

15

1,350

600

_

—

—

600

2,000

__

—

--

2,000

950

—

—

--

950

-

—

—

—

1,100

500

—

—

—

1,100 j

500

—

350

_

—

--

350

450

_

--

—

450

175

—

—

175

1,000

—

—

—

1,000

400

_

—

—

400

i

—

—

—

—

10C

50

—

—

—

100

50

2,250

3,595

2,570

2,570

_

—

—

—

—

—

2,200

_

—

—

—

ii

—

—

•-

—

Fortifikationen.

Fast lön.

4,920

890

890

730

1,000

3,000

1,200

900

500

s a

p

Oq “

CE i

3 o

IT B

Q- ^

800

400

cn

c

3

1,850

1,140

890

730

900

900

800

36

150

100

50

30

15

1,200

1,080

720

960

720

540

540

360

360

480

270

600

480

480

360

300

6,000

4,600

5,040

4.000

3.500

2,300

1.500

1,250

1,770

1.000

1,000

3,000

3,000

1,200

900

500

2,450

1,200

1,620

1,370

1,090

1,200

900

800

36

150

100

50

30

15

2,720

,. . . 8la. åu51,m,le tiemtgöringspenningiu- .kol. uppi™ »f dem, som befattning».™ eller denne,1 förenade ». 1, expeditim.sgöromäl, der rid», förekomma, bestrida, dock

att t^t“sp’SmgT, Icke föt mer it» en befattning f sender ml af »Igen tillgodonjutas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tryckfel

i memorialet:

19 rad

. 9

uppifrån

stå?’: högre

läs: lägre

35 »

13

nedifrån

» rotering åliggande,

» rotering, åliggande

36 »

17

uppifrån

» befattningetis

» befattningars

39

10

nedifrån

» Under-löjtnant

u Under-löjtnants

42 »

19

uppifrån

» arbeten

» arbetena

44 »

9

nedifrån

i> medför

» medföra

46 »

5

»

» bilaga

» bilagan

48 »

2

uppifrån

» för

» från

50 »

2

))

» revervlåkare

» reserv-läkare

» »

12

nedifrån

» Maj:ts

» Maj:t

» »

10

»

» militärläkare

» militärläkare

54 »

17

))

i» Kavalleriets

» Kavalleriet

69 »

7

uppifrån

» hafva

» har

» »

6

nedifrån

» Generalitet

» Generalitetet

i bilagorna:

Sid.

I

rad. 12

uppifrån står: år till

läs: år, till

rt

II

» 11

nedifrån » tjenstgöring. » tjenstgöring,

»

V

» 2

» » åldersklass

u åldersklass,

»

XIY

» 11

uppifrån » samt §§

» samt i §g

»

XX

» 13

u » förändring

» förordning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tryckfel

i Kong], Maj:ts nåd. Proposition ang. landtförsvarets ordnande:

Sid. 9 rad. 11 uppifrån står: 1872 läs: 1873

14

» 7

» Löjtnant »

Löjtnanter

15

.. 16

o smulig a

samtliga

))

» 20

" åt »

att

16

i. 12

•> a) Löneväsendet. »

b) Löneväsendet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SärU 1871:1 (urtima riksdagen) Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1 s. 2 i texten