Angående landtförsvarets ordnande
1871-08-22 · 135 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 71 av 135 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1871:1 (urtima riksdagen), Angående landtförsvarets ordnande
Dokumentets text
Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, ang. landtfförsvarets ordnande.
1
KONGL. MALIS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
Urtima Riksdagen,
angående landtförsvarets ordnande.
Gifven Stockholms Slott den 22 Augusti 1871.
Då frågan om ett ändamålsenligt ordnande af Rikets landtförsvar,
oaktadt de vigtiga beslut, som i åtskilliga delar af ämnet blifvit vid
senaste riksdag fattade, ännu icke vunnit en tillfredsställande lösning och
Kongl. Maj:t fördenskull, med afseende på sakens oafvisliga vigt för
fäderneslandets/sjelfständighet, ansett Sig böra med all den skyndsamhet,
som omständigheterna medgåfve, ånyo gorå denna fråga till föremål för
Representationens pröfning, framstår i första rummet nödvändigheten att
ordna den folkbeväpning, hvilken i vårt land, likasom numera i Europas
flesta öfriga samhällen, måste utgöra försvarsväsendets breda grundval.
Beträffande sättet att åt denna grundval gifva ett fast och betryggande
skick, har Kongl. Maj:t med glädje funnit sina åsigter delade af den i år
församlade lagtima Riksdagen, som till hufvudgrunderna gillat det då framlagda
lagförslaget angående den allmänna värnepligten. Men i nära sammanhang
härmed måste äfven behandlas en angelägenhet, om hvilken tankarne, beträffande
sättet för dess tillgodoseende, icke visat sig vara i samma grad eniga,
nemligen vidmakthållandet af en stamtrupp, hvars behöflighet såsom stöd för
beväringsmanskapet blifvit flera gånger af Kongl. Maj: t uttalad och jemväl af
Riksdagen erkänd. Och till landtförsvarets fullständiga ordnande hörer slutBih.
till Urtima Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, ang. landtförsvarets ordnande.
ligen bestämmandet af åtskilliga förhållanden rörande befäl, vapenöfningar,
sjukvård, m. m., som för en krigshärs duglighet och verksamma uppträdande
är oundgängligen erforderligt,
I alla dessa hänseenden hafva, enligt Kongl. Majrts nådiga befallning,
förslag nu blifvit af Chefen för Landtförsvars-departementet afgifna och
utvecklade i ett underdånigt memorial, som härmed till Riksdagen öfverlemnas.
Dessa förslag har Kongl. Maj:t tagit i nådigt öfvervägande; Och
hvad först angår frågan om den allmänna värnepligten, vill Kongl. Maj:t,
i öfverensstämmelse med hvad Departements-chefens memorial derom
innehåller, i nåder föreslå Riksdagen:
att det härhos under N:o 1 följande af Kongl. Maj:t
för Dess del godkända förslag till Lag, angående den allmänna
värnepligten, måtte af Riksdagen antagas, samt att
Riksdagen dervid, beträffande de möteskostnader, som genom
den af förslaget följande utsträckning i beväringsmanskapets
vapenöfningar under år 1872 förorsakas, måtte medgifva,
att hvad dertill erfordras utöfver de å allmänna beväringsfonden
tillgängliga medel, hvilka Kongl. Maj:t är sinnad
för ändamålet i nåder anvisa, får bestridas i främsta rummet
af den för nyssnämnda år enligt värnepligtslagens bestämmelser
inflytande värnskatt samt, till återstående beloppet,
af förslagsanslaget för beväringsmanskapets vapenöfning;
viljande Kongl. Maj:t framdeles, när frågan rörande värnepligten
blifvit af Riksdagen afgjord, taga i öfvervägande
de förändringar, som af berörda organisation kunna påkallas
i Kongl. Förordningen den 9 Februari 1861, angående den
allmänna beväringens mönstringar och möten.
Under vilkor och förbehåll, att Lagen angående allmänna
värnepligten blifver af Riksdagen godkänd, vill Kongl. Maj:t
vidare till Riksdagens antagande, i öfverensstämmelse med
§ 80 i Regeringsformen, framställa det under N:o 2 härhos
bifogade, af Kongl. Maj:t för Dess del gillade, förslag till
Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om
rote- och rusthållsinrättningen vid landtförsvaret.
Till bestridande af de utgifter, som till följd af dessa bestämmelser
skulle komma att under år 1872 erfordras, är Kongl. Maj:t sinnad att
anvisa nödiga medel å Volontär-vakansmedelsfonden.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.
3
Beträffande åter öfriga delar af försvarsfrågan har Departementschefen
uti förenämnda memorial framställt följande förslag, nemligen:
Angående Infanteriet.
a) det indelta
att från båtsmanshållet må till landtförsvaret öfver
-
flyttas:
4 Norrlands båtsmanskompanier.............................. 662 man,
2 Hallands d:o 364 »
1 Westergötlands d:o 87 »
1 Östergötlands d:o 194 »
af lista Bohus läns d:o 100 »
af Södra Möre härads d:o 415 >>
samt af Blekinge d:o ............<•................. 500 »
tillhopa 2,322 man;
att rust- och. rotehållare för de öfverflyttade båtsmansnumren
må komma i åtnjutande af enahanda frihet från
deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne
numera åtnjuta;
att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och
Ringkarleby socknar af Örebro län belägna 1011 mantal,
hvilka blifvit från dem förut, mot frihet från ordinarie
rotering, åliggande tjenstbar heter till Bylta svafvelbruk
befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra ;
att två nya regementen, under benämning det ena af
Wester-Norrlands regemente och det andra af Blekinge
regemente, samt en ny corps, med benämning Hallands
Fältjägare-corps, måtte bildas;
att reglering af samtliga indelta infanteri-regementens
och corpsers nummerstyrka och förläggningsområde, de nybildade
corpserna deruti inberäknade, måtte, i syfte att
hvarje regemente erhölle en nummerstyrka af 1,000 och
hvarje corps en nummerstyrka af 500 man, ske på det sätt,
Kongl. Maj:t kan finna skäligt i nåder bestämma;
att vakansafgifterna för de nummer, som till följd af
eu sådan reglering komma att hållas otillsatta, må, i den
mån sådana afgifter genom inträffande manskapsvakanser
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. land tför sv arets ordnande.
blifva tillgängliga, till Arméförvaltningen inlevereras, för att
till indelta arméens aflönande, i öfverensstämmelse med
nedan framställda förslag, användas;
att, till kompletterande af Norrbottens. Westerbottens
och Hallands Fältjägare-corpsers samt Norra och Södra
Skånska infanteri-regernentenas nummerstyrka, en kontant
aflönad truppstyrka af tillsammans 300 man må för Kronans
räkning uppsättas;
att, i öfverensstämmelse med hvad här nedan i fråga
om aflöningsväsendet vid indelta arméen förekomme om
Kompani- och Sqvadronschefs-befattningars tillsättande endast
genom kommendering, kompaniofficersgraderna må utgöras af:
Kaptens,
Löjtnants, l:ste och 2:dre, samt
Under-Löjtnants,
och att benämningen Andre Kapten således för framtiden må
komma att att upphöra;
att kompaniofficerarnes antal vid hvarje stambataljon måtte
bestämmas till 20, nemligen
Kaptener........... 7,
l:ste Löjtnanter 4,
2:dre d:o 5,
Underlöjtnanter 4,
och vid hvarje regemente dubbelt detta antal;
att Fanjunkarnes antal må hädanefter såsom hittills utgöra
4 på bataljon;
att öfrige Underofficerare må ingå i nummerstyrkan och
för hvarje bataljon utgöra: 6 Förste Sergeanter, 6 Andre Sergeanter,
4 Furirer, hvilka alla tilldelas nummerlöner; samt
att korporalernas likasom vice korporalernas antal på hvarje
bataljon bestämmes till 72, och, utaf de förra, 24 på hvarje
bataljon benämnas Förste Korporaler;
att de corpser, som sakna Pastor och Väbel, blifva dermed
försedda;
att regementenas och corpsernas staber i öfrig! endast
så till vida må undergå förändring, att Bataljons-adjutanterna
och Regements-väbeln blifva Fanjunkare:
att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen
samt Hallands Fältjägare-corps må erhålla samma
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proip. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.
antal befäl inom ‘hvarje grad, äfvensom samma antal civile
tjensteman som öfriga indelta regementen och corpser; samt
att befälsplatserna vid de nybildade corpserna, såsom
ock de nya platserna vid öfriga regementen och corpser, ma
först under åren 1873 och 1874 tillsättas.
b) det värf veide:
att Wermlands Fältjägare-regemente må förändras till
corps, som, formerad på en bataljon af 4 kompanier, med en
sammanlagd styrka af 500 man, organiseras lika med de indelta
corpserna;
att denna förändring må med 1873 års ingång taga sin
början;
att det befäl och underbefäl med vederlikar vid ifrågavarande
regemente, hvilka, till följd af nu föreslagna redukduktionsåtgärd,
blifva öfvertaliga, må, sä vidt de icke varda
till andra regementen eller corpser transporterade eller till
andra allmänna befattningar förflyttade, få vid sina, dem genom
fullmakter tillförsäkrade, aflöningsförmåner och tjenstebefattningar
bibehållas, såsom disponibelt befäl, intilldess full pensionsålder
är uppnådd, efter hvilken tid de endast underkastas
tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar,
som erhållit afsked med fyllnadspension;
Angående Kavalleriet.
att Sqvadrons-officersgraderna må utgöras af:
Ryttmästares,
Löjtnants, l:ste och 2:dre, samt
Under-Löjtnants,
och att benämningen Andre Ryttmästare således för framtiden
må komma att upphöra;
att Underofficerare, med undantag af Fanjunkare, må
ingå i nummerstyrkan och således tilldelas nummerlön;
att hvarje indelt sqvadron må erhålla ytterligare eu korporal
och en vice korporal;
att Officerarnes antal vid Jemtlands Hästjägare-corps må
ökas med en Ryttmästare, eu Andre Löjtnant och en UnderLöjtnant;
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
fi
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. landt för sv arets ordnande.
att ett nummer vid hvardera sqvadronen af nyssnämnda
corps må anslås till underhåll af Förste Trumpetare;
att Regements-stallmästare, hvilken af Kongl. Maj:t utnämnes
uppå Chefens förslag, må tillförsäkras att efter 10
års tjenstgöring såsom ordinarie Regements-stallmästare undfå
löneförhöjning med 50 % af den i stat uppförda egentliga lönen,
samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring erhålla ytterligare
förhöjning med lika procent af samma lön; äfvensom
att efter uppnådd pensionsålder undfå, derest han tillhör indelta
arméen, 1,000 R:dr, men, om han tillhör den värfvade,
1,500 R:dr i årlig pension;
att Regementspastor må anställas vid husar-regementet
Konung Carl XV;
att vid nämnda regemente äfven må anställas en Regementssadelmakare
och en Sadelbomsskärare;
att Regementstrumpetare- och Stockmakarebeställningarne
vid berörda husar-regemente må indragas;
att, utaf de vid Lif-gardet till häst och husar-regementet
Konung Carl XV i stat uppförde inalles 14 trumpetare med
under-officersaflöning, 4 vid det förra och 6 vid det senare
regementet må till trumpetare i nummer, samt 4 vid det
förra regementet till ryttare i nummer förändras;
att en Ryttmästare och två Löjtnanter på hvarje bataljon
och en Löjtnant vid Jemtlands Hästjägare-corps må ega
rättighet att, efter minst 10 års tjenstgöring vid vapnet, ingå
på half sold, med skyldighet att i fredstid joå egen häst tjenstgöra
under de årliga befäls- och regementsmötena, men att
deremot i krigstid, samt när Kongl. Maj:t finner godt uppbåda
större eller mindre del af beväringen, vara underkastade
samma tjenstgöring som det ordinarie befälet;
att sådant halfsoldsbefäl, efter uppnådd pensionsålder,
vid afskedstagandet erhåller den för graden bestämda pension
ur arméens pensionskassa, såvida stadgade inbetalningar
till nämnda kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet annorlunda
ordnas, den pension, som i sammanhang dermed kan
komma att bestämmas;
att aflöningen för detta halfsoldsbefäl må sålunda bestämmas:
för
Ryttmästare 1,000 R:dr och
» Löjtnant 600 R:dr,
opaginerad Kontrollera mot PDF
r
Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.
af hvilka belopp hälften bör utgöra lön och hälften tjenstgöringspenningar,
dock att tjenstgöringspenningarne ej må. utgå
till dem, som af en eller annan orsak icke bivista föreskrifna
vapenöfningar;
att vid hvarje sqvadron må årligen, bland det afgående
manskapet, utses två man, hvilka förbinda sig att mot en
årlig lön qvarstå i rullorna i fem år, med tjenstgöringsskyldighet
endast under krigstid, eller när Kongl. Maj:t finner
nödigt mobilisera arméen eller delar deraf; samt
att ärliga lönen för dessa kavallerister må bestämmas till
15 R:dr per man.
Angående Civilstaten.
Att Mönsterskrifvare-befattningarne i mån af nuvarande
innehafvares afgång må helt och hållet indragas; och
att Bataljonspredikants-beställningarne, der sådana finnas,
jemväl må i samma ordning indragas.
Angående Gencralitctct och Generalstaben.
att Generalitetet på stat må utgöras af 3 Armé-Corpschefer,
1 Chef för Generalstaben, 1 General-Fälttygmästare,
1 Inspektör för Kavalleriet och 1 Chef för Fortifikationen,
samt att, för hvar och en af dessa 7 Generalspersoner, lönen
bestämmes till 9,000 R:dr, med rättighet tillika för dem att
vid embetsresor erhålla för sjelfva resekostnaden godtgörelse
enligt gällande författningar;
att Generalstaben må utgöra en fristående corps med
egen lönestat;
att Topografiska corpsen må helt och hållet uppgå i och
förenas med Generalstaben;
att Generalstabens officerspersonal må, förutom Chefen,
bestå af 1 Öfverste, 2 Öfverste-Löjtnanter, 10 Majorer, 16
Kaptener och 10 Löjtnanter;
att för de geodetiska arbetena en Professor må finnas
vid Generalstaben anställd;
att Generalstabens aflönings- och öfriga utgifts-stat må
bestämmas i enlighet med Bil. N:o 8.
8
Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, ang. landtförsvarets ordnande.
Varande förslaget om Generalitetet, med afseende å dess samband
med det om Generalstaben, framstäldt endast under förutsättning och vilkor
af jemväl det sednares antagande;
att Generalitets-staten måtte i öfverensstämmelse med
nu framställda förslag regleras, i den män, genom afgång
bland Generalspersoner på stat, nuvarande anslag dertill lemnar
tillgång; samt
att genomförande af Generalstabens föreslagna organisation
må redan under år 1872 taga sin början med användande,
i den mån sådant kan ske, af nuvarande anslag till
Landtförsvars-departementets Kommando-expedition, till Generalstabs-officerares
bildande och till Topografiska corpsen,
tillhopa utgörande.........................................R:dr 57,200: —
samt beloppet af de fråu Generalitets-staten
utgående Stabs-chefsarfvoden » 6,350: —
tillhopa R:dr 63,550: —
Angående Vapeuöfuiiigarnc:
att dessa må komma att utgöra:
A) För indelta Infanteriet, och Wermlands Fältjägare-corps:
Befälsmöte i 14 dagar med Officerare, Under-officerare
och 40 man på kompani;
Rekrytmöte i 70 dagar, hvarvid iakttages att rekryt inställes
vid två på hvarandra följande rekrytmöten;
Skarpskyttemöte i 8 dagar;
Regementsmöte i 20 dagar;
Förberedande Underbefälsskola i 42 dagar med 20 man
på bataljon;
Underbefälsskola i 120 dagar med 1 Under-officer och
10 korporaler, volontärer eller soldater pa bataljon:
B) För indelta Kavalleriet:
Befälsmöte i 20 dagar med Officerare, Under-officerare
och 12 man på sqvadron;
Exercis-sqvadron i 90 dagar med 60 man pa bataljon,
hvarvid manskap och hästar efter behof ombytas, och i afseende
hvarå för öfrigt såsom regel bör iakttagas, att rekryt
och
9
Kong!. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.
och remont skall inställas vid två på hvarandra följande
exercis-sqvadroner:
Regementsmöte i 26 dagar;
Förberedande Underbefälsskola i 90 dagar med 12 man
på bataljon;
Underbefälsskola i 120 dagar med samma styrka som
hittills;
in- och utryckningsdagarne öfverallt oberäknade;
dock att de nu föreslagna förändringar i indelta arméens och
Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar ej må före
år 1872 taga sin början i vidsträcktare mån, än de för ändamålet
redan anvisade medelstillgångar sådant medgifva.
Angående Trosshästars anskaffning:
att hvarje såväl stads- som lands-kommun inom riket
må förklaras skyldig att, mot kontant ersättning från Statsverket,
vid inträffande krig genast anskaffa och på ort inom
länet, som af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande, i enlighet
med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes, tillhandahålla
det antal hästar, för hvilket kommunen-j-kan få sig ålagdt
ansvara;
att en mönstergill häst tillhandahålles för hvarje fullt
200,000:tal af kommunens sammanlagda fastighetstaxeringsvärde;
att
kommun, hvars fastighetstaxeringsvärde öfverstiger ett
eller flera jemna 200,000:tal, skall, derest öfverskottet utgör
mer än 100,000 R:dr, jemväl för sådant öfverskott aflemna
en häst, hvaremot, om det Överskjutande beloppet icke uppgår
till mer än 100,000 R:dr, kommunen är från tillhandahållande
af häst för detta belopp fri;
att kommun, der sammanlagda fastighetstaxeringsvärdet
öfverstiger 100,000 R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke
uppgår till fullt 200,000 R:dr, likväl aflemna en häst, men
att kommun, hvars taxeringsvärde icke uppgår till mer än
100,000 R:dr skall från skyldigheten att tillhandahålla häst
vara helt och hållet befriad;
att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och
hålla minst 4 fot 6 tum bakom sadeln samt vara försedd
Bill. till Urtima Riksd. Prat. 1871. 1 Pa ml. 1 A/d. 1 Haft. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. landtförsvarets ordnande.
med grimma, täcke af ylle, ryktdon, en särskild omgång hästskor
samt foder för tre dygn;
att längder öfver det häst-antal, som på sådant sätt kan
inom vederbörande regementens och corpsers förläggningsområden
påräknas, skola upprättas fögderivis och genom Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande tillställas vederbörande Regementsoch
Corps-chefer, samt hvart 10:de år förnyas;
att hästarne, sist tre månader efter deras aflemnande,
skola vederbörande kommuner kontant af Statsverket ersättas,
efter det pris som vid markegångssättning inom hvarje distrikt
blifvit bestämdt:
att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må
under samma krig kunna någon kommun åläggas;
att Statsverket till de mottagna hästarne har full eganderätt;
och
att, om förlust skulle någon kommun tillskyndas derigenom,
att de levererade hästarne betingat högre pris, än
markegångstaxa!! för sådan häst bestämmer, denna förlust skall,
i likhet med hvarje annan kommunens gemensamma utgift,
emellan kommunens alla skattskyldige efter den inom kommunen
gällande beskattningsgrund fördelas.
Angående Extra rotering!!»:
att den extra rotering nu underkastade jorden, som har
sig ålagdt att vid utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap,
i stället må tillförbindas att till staten erlägga ett mot
detta roterings-åliggande svarande, vid markegångssättning
till siffran bestämdt kontant belopp, sä vidt den icke förbundit
sig att vid sådant tillfälle prestera trosshäst.
Angående Sjukvården:
att alla indelta infanteri-regementen må erhålla ytterligare
en Andre Bataljonsläkare;
att alla indelta infanteri-corpser må erhålla hvardera en
Förste Bataljonsläkare;
att Wester Norrlands och Blekinge Regementen samt
Hallands Fältjägare-corps må erhålla lika antal läkare, som
för öfriga indelta regementen och corpser är föreslaget;
11
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, ang. landtför sv arets ordnande.
att hvartdera Gardes-infanteri-regementet må erhålla ytterligare
en Andre Bataljonsläkare;
att, i sammanhang med Wermlands Fältjägares-regementes
förändrade organisation, Andre Bataljonsläkarebeställningen
derstädes må uppflyttas till Förste Bataljonsläkarebefattning
;
att Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen må
hvartdera erhålla ytterligare en Andre Bataljonsläkare;
att, i sammanhang med den redan beslutade, förändrade
organisationen af ingeniör-trupperna, Pontonier-bataljonen må
förses med en Regementsläkare och en Andre Bataljonsläkare
:
att vid den till uppsättning beslutade Sappörbataljonen
må anställas en Förste Bataljonsläkare;
att extra Fältläkare-corpsen må ökas till ett antal af 80
reserv-läkare, indelade i tre klasser, af hvilka den första utgör
20 och de begge öfriga hvardera 30;
att för Fältläkare-corpsen må anställas eu särskild Chef,
hvilken, under benämning af General-fältläkare, utses af Kongl.
Maj:t, uppå Chefens för Landtförsvars-departementet föredragning,
samt eger säte och stämma såväl i Sundhets-kollegium
som i Arméförvaltningen, då ärendena beröra sådana
frågor, som stå i sammanhang med den militära helso- och
sjukvården;
att såsom tjensteman i General-fältläkarens Expedition
må anställas en Sekreterare, som tillika är Kamererare, en
Uppbördsman för fältläkarekontoret, en Reserv-läkare såsom
adjutant och en Vaktmästare; och
att löner och arvoden må inom de särskilda graderna
bestämmas i enlighet med hvad Bil. N:o 10 upptager;
Varande den nu ifrågasatta organisation af Fältläkare-corpsen afsedd
begynna först med ingången af år 1873.
Angående Löneregleringen.
A) Indelta arméen.
att normalstat för indelta arméen, i enlighet med bilagorna
N:ris 11 och 12, må godkännas;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kcmgl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, angående landtförsvarets ordnande.
att, för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda
varder i nåder förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga
och ombesörja vården och fördelningen af samtliga
för aflöning åt indelta arméens befäl, underbefäl och öfriga
tjensteman afsedda tillgångar, hvilka för sådant ändamål, med
undantag endast hvad angår afkastningen af bostadsboställen,
så vidt de af indelningshafvare disponeras, samt af underofficerares
nummerlöner, skola för nämnda år och framgent
till Arméförvaltningen ingå och under benämning: allmän
lärling sfond för befäl med vederlikar vid indelta arméen,
utgöra eu för nämnda del af arméen gemensam aflöningstillgång;
att
så väl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden
utarrenderade boställen och ersättningsmedel för mistad
boställsjord, som ock vakansafgifter af de till löneregleringens
befrämjande anslagna nummer, hvilka samtliga medel
fortfarande böra af Regementsskrifvarne eller, i den mån
regementsskrifvaretjensterna komma att med andra befattningar
förenas, af de blifvande uppbördsmännen uppbäras,
skola för år 1872 och framgent så tidigt möjligen ske kan,
i den mån de inflyta men senast innan Mars månads utgång
året näst efter det, för hvilket de äro beräknade, genom
vederbörande Regements- och Corpschefs-embeten till
Arméförvaltningen inlevereras;
att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och
i öfrigt af de uppgifter, som kunna finnas behöfliga och
hvilka Arméförvaltningen eger från vederbörande regementen
och corpser infordra, skall upprätta och Kongl. Maj:ts pröfning
underställa förslag till öfvergångsstat, att gälla till efterrättelse
vid löneutdelningen, intilldess tillgångarne vunnit
sådan tillväxt, att de medgifva 5 procents förhöjning för
dem, som å ny stat inträdt;
att, så snart aflöningstillgångarne medgifva nyssnämnda
förhöjning, förnyad öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagdt
är, upprättas och fastställas;
att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall
iakttagas:
C #
a) att alla med boställen försedde löntagare, så vidt de
blifvit före början af innevarande är utnämnde, skola, så
länge de uti innehafvande tjenst qvarstå, bibehålla sina bo
-
13
Hongla Maj:t.s Nåd. Prop. N:o 1, angående landtförsvarets ordnande.
ställen och derjemte erhålla ett kontant belopp, motsvarande
medeltalet åt den kontanta lön, som under sednast
förflutna fem år för tjensten uppburits;
b) att löntagare, som innehar indelning på gammal, före
1833 års lönereglering gällande stat, eger, så länge han
i beställningen qvarstår, att tillgodonjuta de enligt berörda
stat honom tillförsäkrade förmåner;
c) att alla före den 8 April 1862 utnämnde, med kontant
lön försedde löntagare undfå, sä länge de bibehålla
innehafvande tjenst, ett kontant aflöningsbelopp, motsvarande
medeltalet af uppburen lön under nästförflutna fem år;
d) att alla efter den 8 April 1862 utnämnde, med kontant
lön försedde löntagare, äfvensom de. hvilka år 1871
blifvit eller blifva utnämnde till beställning, hvarmed boställe
varit förenadt, inträda från och med år 1872 på ny
stat med rättighet för sistnämnde löntagare att, för tiden
intilldess deras inträde på nya staten vidtager, tillgodonjuta
ersättning för den förlorade boställsafkastningen;
e) att värdet å den till fyllnad i korporalernas aflöning
och såsom ersättning för afskrift^ räntor af mjöl- och sågqvarnar,
anslagna oindelta spanmål beräknas enligt årets
fastställda medelmarkegångspris, med bibehållen rätt för de
före den 12 April 1853 antagne korporaler, att uppbära sin
spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris;
f) att för fältmusikanters aflönande och musikens underhåll
vid infanteriet beräknas 3,000 R:dr på bataljon,
och att för anskaffning af musikalier och musikinstrumenter
m. m. vid kavalleriet afses ett belopp af 150 R:dr för
hvarje sqvadron; samt
g) att någon minskning icke må ega rum i de hittills
utgående löner för korporaler eller för de före löneregleringens
fastställande antagna fältmusikanter;
att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliter
till hvarje regemente eller corps skall utbetala dess
andel af de kontanta medel, Förvaltningen under årets lopp
för aflöningen disponerar, i hvilket afseende det bör åligga
vederbörande chefsembeten att årligen före December månads
utgång meddela Arméförvaltningen uppgift å de kontanta
lönebelopp, som enligt nästföregående punkt litt. a)
och c) tillkomma de löntagare, hvilka ej på ny stat ingått;
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, angående landtförsvarets ordnande.
att afdrag å lönen för icke bivistade vapenöfningar må
för hvar och en, som kommit i åtnjutande af full lön enligt
normalstat, ske till följande belopp, nemligen:
för Regementschef med................................... R:dr 300: —
» Coi’pschef och öfrige Regementsofficerare » 250
» Kaptener och Ryttmästare......................... » 200
» Löjtnant........................................................... » iso
» Underlöjtnanter.......................................... » 100
» Fanjunkare...................................................... >, 50
» öfrige Underofficerare..................................... » .SO
att besparingar, uppkomna så väl genom afdrag å lön
för icke bivistade vapenöfningar som genom tillfälliga vakanser,
må till den gemensamma löningsfonden ingå;
att, så framt, sedan aflöningen blifvit i öfverensstämmelse
med ofvanstående grunder utbetald, någon behållning
å löningsfondens medelstillgång för aflöningsåret skulle förefinnas,
densamma må reserveras och för löningsfonden å depositionsräkning
i riksbanken insättas, samt att på samma
sätt må förfaras med möjligen inflytande rester å arrendemedel
eller vakansafgifter, intilldess medlen behöfva för aflöningens
bestridande användas;
att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning
eller afgång, tillgodonjuta tjenste- och fardags-år
enligt lag. med skyldighet att derunder afstå boställsräntan,
hvilken af regementets eller corpsens uppbördsman uppbäres
och med de öfriga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen insändes
;
att hvarje af indelningshafvare afträdt boställe skall för
tiden från fardagsårets utgång för allmänna löningsfondens
räkning af vederbörande Boställsdirektion utarrenderas på
20 år och arrendemedlen jemte den öfriga uppbörden till
Arméförvaltningen ingå;
att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida
med boställe försedd löntagare må medgifvas att, om han
sådant önskar, med frånträdande af sitt boställe, redan innan
han från sin innehafvande beställning förflyttas, få på ny
stat ingå;
att inqvarteringspenningar för saknadt karaktershus å
innehafvande boställe må af löntagare, som sådana hittills
15
Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, angående landtförsvarets ordnande.
uppburit, fortfarande åtnjutas, dock ej för längre tid, än han
i nuvarande tjenst qvarstår;
att från och med året näst efter det, hvarunder det
nya aflöningssättet kommer att tillämpas, ett belopp, svarande
mot de åt indelta arméen anvisade, men för framtiden
till statsverket ingående indelta räntor och kronotionde, årligen
må i Januari månad af Statskontoret förskottsvis tillhandahållas
Arméförvaltningen, för att till aflöningens bestridande
för föregående året användas;
att staten måtte från och med år 1872 öfvertaga den
på arméens befäl nu hvilande skyldigheten att bestrida amorteringen
af arméens ackordsskuld, dock endast i den mån
samma befäl på ny stat inträder.
Varande förslaget om aflöningsväsendets reglering i öfverensstämmelse
med nu angifna grunder framstäldt endast under det uttryckliga vilkor:
dels att samliga uti Departements-chefens memorial för aflöningen beräknade
tillgångar blifva för densamma disponibla: dels att det ofvan framställda
förslaget om tillhandahållande i Januari månad året efter aflöningsåret
af ett mot räntor och kronotionden svarande belopp varder af Riksdagen
bifallet; dels ock slutligen, åt amorteringen af arméens ackordsskuld,
hvartill det under år 1872 erforderliga beloppet skulle komma att utgå
från volontärvakansmedeIsfonden, varder för framtiden på det här ofvan
ifrågaställda sätt ordnad.
B) Va rf ende arméen.
a) Passevolansväsendet:
att de, rörande rekrytering och remontering samt anskaffning
och underhåll af beklädnads- in. fl. persedlar vid
värfvade arméen nu gällande passevolanskontrakt, äfvensom
reglementet angående rekrytering, beklädnad in. in. vid Pontonierbataljonen,
för hvilka kontrakt och hvilket reglemente
finnas stadgade olika uppsägningstider, må i behörig ordning
uppsägas, så att de med 1872 års utgång upphöra att vara
gällande; dock att uppsägningen af kontraktet med Svea
Artilleriregemente må blifva beroende af fortgången åt det
kasernbyggnadsarbete, som för nämnda regemente bör komma
till utförande;
16
Kongl. Mai ds Nåd. Prop. Ar:o 1, angående landtförsvarets ordnande.
att, i den mån passevolanseir sålunda kommer att upphöra,
ej mindre rekrytering och remontering, lin ock nyanskaffning
och underhåll af manskapets beklädnads- remtygsoch
personella utrednings- in. fl persedlar, äfvensom öfriga
hithörande förvaltningsärenden, som nu af särskilda redan
befintliga direktioner eller passevolantörer utöfvas, må för
framtiden besörjas direkte för Kronans räkning samt att nyssberörda
förvaltningsbestyr och ärenden vid hvarje regemente
och corps må uppdragas åt eu under Arméförvaltningens
öfverinseende ställd förvaltningsdirektion, i enlighet med de
föreskrifter, som af Kongl. Maj:t varda meddelade.
a) Löneväsendet.
att aflöningen till värfvade arméens befäl och underbefäl
samt vederlikar må, för tiden från 1873 års början, i den
mån passevolansen derstädes kommer att upphöra, bestämmas
i enlighet med det förslag till normalstat för värfvade arméen,
som Bil. Ko 14 innehåller;
att, såsom följd häraf, den af ifrågavarande befäl och
underbefäl med vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringsförman
samt de af underbefälet uppburna beklädnadspenningar, i mån
som den nya staten vinner tillämpning, icke vidare må komma
löntagarne till godo;
att de från Stockholms stad till en del regementen och
corpser utgående inqvarterings- och servis-medel, äfvensom
dylika medel, der sådana utgå, frän öfriga städer, hvarest
garnison af värfvade arméen är förlagd, må fortfarande utgöras,
men, i samma mån den nya staten vinner tillämpning,
till Statsverket ingå; samt ,
att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för nio
månader om året, eller Januari—Mars samt Juli—December,
med undantag för de vid Fortifikationstrupperna tjenstgörande
Officerare, hvilka, när de hela året äro i tjensteutöfning, böra
få tillgodonjuta tjenstgöringspenningar för årets alla tolf månader.
Ifrågavarande af'' Departements-chefen afgifna förslag till förändrad
organisation af Infanteriet, Kavalleriet, Civilstaten, Generalitetet, och Generalstaben,
äfvensom angående vapenöfningar, trosshästars anskaffning, extra
roteringen,
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, ang. landtför sv arets ordnande.
roteringen, sjukvården och löneregleringen, har Kongl. Maj:t till alla delar
gillat; och föreslår Kongl. Maj:t alltså:
att Riksdagen, med godkännande jemväl för dess del af
nämnda förslag, måtte medgifva att desamma, i den mån här
ofvan finnes antydt och de för ändamålet afsedda medel dertill
lemna tillgång, må under år 1872 bringas till verkställighet;
Viljande
Kongl. Maj:t i afseende å de för organisationens fortgång
och fullbordande under tiden efter 1873 års ingång erforderliga kostnader
till kommande Riksdagar aflåta de nådiga framställningar, som af omständigheterna
må finnas påkallade.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen.
CARL.
R. Abelin.
Bill. till Urtima Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, angående landtförsvarets ordnande.
Utdrag af Trotokollet öfver Landtf‘dr svar s-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Bådet på Stockholms
Slott den 22 Augusti 1871.
N ärvarand e:
Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens, Herr statsministern för Utrikes ärendena Grefve Wacht
meister,
Statsråden: Bredberg,
Abelin,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström och
Friherre Alströmer.
Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Abelin anmälde
i underdånighet det af honom, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, efter
sistlidna riksdag utarbetade förslag till förändrad organisation af försvaret
till lands, hvilket förslag innefattas i hans, detta protokoll bifogade, underdåniga
memorial af denna dag.
Efter pröfning häraf täcktes Kongl. Maj:t, uppå StatsRådets
öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan, i Nåder
godkänna hvad af Departements-chefen uti nämnda memorial
föreslagits: hvarom i nödiga delar Proposition borde afgåtill
den snart sammanträdande urtima Riksdagen.
Härefter uppläste Departements-chefen till justering förslag till Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition i ämnet till urtima Riksdagen; och behagade
Kongl. Maj:t, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan,
i Nåder gilla detta förslag, sådant det finnes detta protokoll
bilagdt, samt förordna att, i öfverensstämmelse dermed, Nådig
Proposition skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
K. E. Kindblad.
Stockholm, tryckt hos Joh. Beckman, 1871-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Underdånigt Memorial.
Vid behandling af Eders Kong!. Maj:ts till den sist församlade Riksdagen
afl ätna Nådiga Proposition af den 26 sistl. Januari, angående landtförs varets
ordnande, har Riksdagen hufvudsakligen lemnät bifall till hvad Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, rörande
Marin-regementets öfverflyttande från sjö- till landtförs varet;
Artillerivapnets förökande;
Ingeniörväsendets ordnande medelst uppsättning af ett Fältsignal-kompani
och en Sappör-bataljon samt tillökning i personalen vid den nuvarande Fortifikations-staben
och vid Pontonier-bataljonen; samt
åtskilliga vid Krigsskolan å Oarlberg anställde lärares äfvensom en tjensteman
derstädes uppförande till pension å allmänna indragningsstaten, i den
mån de vid krigsskolans förestående ombildning blifva för skolan obehöflige;
hvarjemte Riksdagen beviljat de för ofvanberörda anordningar erforderliga
medel.
> livad åter angår den vigtigaste bland de i högstberörda Nådiga Proposition
förekommande frågor, nemligen den om beväringsinrättningen och landstorinen,
eller den allmänna värnepligten, har Riksdagen, som till hufvudgrunderna
gillat det af Eders Kongl. Maj:t framlagda förslag till kungörelse om
den allmänna värnepligten, likväl förklarat sig icke under nuvarande förhållanden
kunna samma förslag bifalla.
Bih. till Urtima Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
i
2
Öfriga i Eders Kong! Maj ds Proposition framställda förslag hafva dels
icke, åtminstone ej i sin helhet, vunnit Riksdagens bifall, dels icke blifvit af
densamma pröfvade.
Enär sålunda, oaktadt Riksdagens bifall till vissa af Eders Kong! Maj ds
förslag och oaktadt de betydliga anslag, som, i anledning af Propositionen om
Statsverkets tillstånd och behof, blifvit för försvarsväsendet af Riksdagen beviljade,
ännu mycket återstår, innan den stora fosterländska frågan kan anses
hafva erhållit en önskvärd lösning; och då Eders Kongl. Majd, som funnit
denna fråga nog vigtig att för sig påkalla en odelad uppmärksamhet af folkets
samlade ombud, af sådan anledning kallat Riksdagen till urtima möte, har jag,
ehuru fortfarande för egen del vidhållande de åsigter i ämnet jag flera gånger
tillförene haft Nåden uttala, likväl vid den utgång, frågan vid förra riksdagen
erhållit, ansett mig pligtig underkasta det då framlagda förslaget en
förnyad granskning för att tillse, om och i hvad mån de betänkligheter emot
detsammas antagande, som inom Representationen yppats, må, utan rubbning af
hufvudgrunderna, kunna undanrödjas eller väsendtligen minskas.
Härvid torde det till en början tillåtas mig att, beträffande den omfattning,
som åt förevarande förslag lämpligen bör gifvas, i underdånighet anmärka,
att, ehuru jag ej allenast af skäl, som här nedan torde få närmare utvecklas,
finner förslaget böra innehålla reglering af rust- och rotehållares åligganden,
utan derjemte äfven anser samtliga de i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
af den 26 nästlidne Januari till Riksdagens pröfning framlagda särskilda
frågor, så vidt de ej genom Riksdagens beslut redan blifvit nöjaktigt afgjorda,
böra i förslaget ingå, på det Riksdagen må blifva i tillfälle att, så vidt möjligt,
i ett sammanhang pröfva alla återstående delar af försvarsfrågan, — jag
likväl håller före, att, der förslagets genomförande redan under år 1872 skulle
i ett eller annat fall föranleda behof af nya eller af tillökning i befintliga ordinarie
anslag, framställningen om de erforderliga medlens anvisande då, till
undvikande af rubbning i den för nyssnämnda år fastställda ordinarie statsreglering,
bör till nästa lagtima riksdag anstå, samt verkställigheten af förslaget
i sådana delar derefter rättas.
För en hvar, som af Riksdagens förhandlingar i ämnet tagit del, må det
vara eu kär pligt att gifva sitt erkännande åt den sällsporda, om en lika djup
som allmän öfvertygelse vittnande enighet, hvarmed begge Kamrarne i de
väsendtligaste delarne anslutit sig till hvad den Nådiga Propositionen innehåller,
såväl i fråga om värnepligtens utsträckning, som beträffande storleken
af den stamtrupp, hvilken till det unga beväringsmanskapens stöd och ledning
borde förefinnas; och om än, till följd af andra mellankomna omständigheter,
något Riksdagens beslut i dessa frågor icke nu föreligger, torde man dock af
de beslut, som hvardera Kammaren för sig fattat, vara berättigad att draga
3
den slutsats, att hvad Eders Kong! Maj:ts Nådiga Proposition i herörda hänseenden
innehåller rörande grunden för vårt försvarsväsende eger stöd i den
allmänna meningen, äfvensom att en sådan förändring af denna, som hos Representationen
skulle kunna medföra åsigter,
lade, icke torde vara att befara.
Men ehuru således i fråga om hufv indragen af försvarets organisation, nemligen
värnepligtens utsträckning och stamsystemets tillämpning, full öfverensstämmelse
emellan Regering och Representation blifvit vunnen, äro dock beträffande
sättet för stamtruppens bildande meningarne ännu delade, och härutinnan lärer
den hufvudsakliga, fastän icke uttryckligen angifna, grunden böra sökas till den
utgång, som organisationsfrågan i sin helhet vid den förflutna riksdagen erhöll.
På sätt Eders Kongl. Maj:t har sig bekant, hade det af Riksdagen för
försvarsväsendets organisation tillsatta särskilda utskott, ibland annat, föreslagit,
att indelningsverket, såvidt dermed förbindes åliggande för viss jord eller lägenhet
att anskaffa, utrusta och underhålla hästar eller manskap till arméen
eller flottan, skulle upphöra efter en öfvergångstid af 15 år från den ökade
värnepligtens inträdande. Detta förslag ogillades af Första Kammaren, som
antog Eders Kongl. Maj:ts förslag till värnepligtslag med några deri gjorda
mindre väsendtliga förändringar, men tillika för sin del beslöt, att Riksdagen
skulle hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, hvilka åtgärder må finnas nödiga för en sådan utveckling
af stamtruppen, att den må blifva fullt tjenlig såsom stöd för den betydliga
beväringsstyrka, som med densamma till följd af den nya beväringslagens
antagande kommer att införlifvas, och att ur dess led ett tillräckligt underbefäl
må "vara att hemta, samt i sammanhang dermed det ordnande af rust- och
rotehållares åligganden, som af förändringen i förenämnda hänseende må. blifva
påkalladt, och att Eders Maj:t täcktes till Riksdagen framställa det förslag,
som af ärendets pröfning kunde föranledas.
Andra Kammaren biföll deremot Utskottets förenämnda förslag, och, ehuru
Kammaren i fråga om värnepligtslagen stadnade i hufvudsakligen samma beslut
som den Första Kammaren, uppställdes dock dervid som vilkor, att den nya
värnepligtslagen icke finge träda i kraft förr än båda Statsmakterna slutligen
afgjort, att indelningsverket skulle, på sätt Kammaren för sin del beslutat, upphöra
och beslutet derom trädt i tillämpning.
Angående detta af Andra Kammaren sålunda uppställda förbehåll för den
utsträckta värnepligtens åtagande har jag trott det vara så mycket mindre erforderligt
att här närmare yttra mig, som dels Eders Kongl. Maj:t, i full öfverensstämmelse
med min och öfrige Statsrådsledamöters åsigt, redan vid afslutande
af detta års lagtima riksmöte från tronen uttalat sitt ogillande af nämnda
förbehåll och dels detsamma dessutom står i den uppenbaraste strid med alla
4
de framställningar i fråga om ordnandet af vårt fors vars väsende, som Eders
Kongl. Maj:t behagat till Riksdagen öfverlemna och hvilka alla utgått ifrån
den af Eders Kongl. Maj:t vid öppnandet af 1868 års riksdag uttalade åsigt:
»att en i alla afseenden god stamtrupp med minsta kostnad och utan orättvisa
kan bildas genom vårt ur inhemska, egendomliga förhållanden uppväxta indelningsverk.
»
Uti mitt underdåniga anförande till Statsråds-protokollet af den 31 December
1868 har jag derförutan redan haft tillfälle att utveckla min mening derom,
att det från den stränga rättvisans synpunkt ingalunda kunde finnas påkallad t,''
att till följe af en ifrågasatt utsträckning utaf den alla och eu hvar åliggande
personliga skyldighet, som namnes allmän värnepligt, medgifva någon lindring
i den jorden särskildt åliggande rustnings- och roteringsskyldigheten; och jemte
det jag på det lifligaste vidhåller denna åsigt, anhåller jag att dertill få lägga
det uttalande, att det ännu mindre synes mig med billighet eller klok omtanke
öfverensstämmande att till förmån för de nuvarande innehafvare af vissa fastighet^
afhända staten en rättighet, motsvarande i kapitalvärde en egendom af
60 ä 70 millioner R:dr, samt blottställa fäderneslandet för äfventyret att i hell
ofvets stund sakna den stam till sitt försvar, som det hittills i den s. k. indelta
arméen egt och fortfarande egen.
Då jag således icke kan förorda landtförsvarets ordnande på sådan grund,
som, i enlighet med Andra Kammarens yrkande, förutsätter ett afskaffande af
indelningsverket, vill jag deremot icke förneka, att de höjda fordringar, som
måste ställas jemväl på stamtruppens utbildning och verksamhet, kunna skäligen
påkalla någon lättnad i sättet för roterings- och rustnings-skyldighetens
åtgörande, ehuru jag, sedan det af Eders Kong!. Maj:t till 1869 års Riksdag
i sådan syftning framlagda förslag ej blifvit af Representationen antaget, icke,
undei de hotande politiska omständigheter, som vid sednaste riksdags början
förefunnos, ansåg lämpligt att, beträffande en förändrad reglering i detta hänseende,
då påyrka Nådig framställning till Riksdagen och sålunda med ditörande
frågor öka antalet af dem, som ändock måste göras till föremål för
samma Riksdags behandling, helst de af Eders Kongl. Maj:t förut i ämnet
uttalade åsigter borde anses innefatta tillräcklig garanti, att de önskningar, som
i detta hänseende kunde komma att af Riksdagen framställas, skulle, såvidt
möjligt vore, tillgodoses.
T id den utgång organisationsfrågan, på sätt jag ofvan antydt, hos RiksaStn
erhållit, anser jag mig emellertid nu desto heldre uppfordrad underställa
Eders Kongl. Majrts Nådiga ompröfvande, i hvad mån eu förändrad reg
ermg af roterings- och rustnings-besväret må lämpligen ega rum, som äfven
den af Riksdagens Kamrar, hvilken förordat indelningsverkets bibehållande, beslutat
eu anhållan om Nådig framställning angående det ordnande af rust- och rote
-
5
hållames åligganden, som kunde påkallas af stamtrnppens afsedda ytterligare
utveckling; ett uttalande, som antyder en åsigt hos Kammaren derom, att, då
en vidare utveckling af stamtruppen nödvändigtvis i högre mån än hittills måste
taga manskapets tid i anspråk samt bortkalla detsamma från roten, den tillökning,
som häraf tilläfventyrs uppkomma i rustnings- och roteringsbördan, borde
billigtvis medföra någon lättnad af samma börda i andra hänseenden.
Ehuru jag delar den af Första Kammaren sålunda uttryckta åsigt, att
indelningsverkets reglering bör ställas i sammanhang med den ytterligare utveckling
af indelta stamtruppen, som må finnas erforderlig, och jag alltså anser
frågan från denna synpunkt böra tagas under allvarligt öfvervägande, har jag
.dock icke kunnat undgå att finna berörda reglering stå i väsendtligt beroende
af förslaget om den allmänna värnepligten, hvilken, på sätt jag tillförene vid
flera tillfällen sökt visa, måste utgöra grunden för värt försvarsväsendes förstärkande.
Härvid anser jag mig för öfrigt, i betraktande af den utbildning
nämnda stamtrupp genom de af Eders Kongl. Maj:t beslutade åtgärder redan
förvärfvat och, allt eftersom de förväntade goda verkningarne deraf i mer och
mer vidgade kretsar spridas, än vidare kommer att förvärfva sig, icke böra
underlåta fästa Eders Kongl. Majrts Nådiga uppmärksamhet derpå, att de förslag,
jag i fråga härom kan komma att framställa, hvarken behöfva eller, för
så vidt organisationen skall bibehålla den karakter den hittills egt, måhända
ens böra vara af någon särdeles omfattande art. Man torde härvid endast
behöfva erinra sig, att, redan innan hälften åt medeltjensteåldern är uppnådd,
den in delte soldaten har åt militära öfningar egnat längre tid än den i ettårig
garnisonstjenst förlagde, för att finna, att man i dessa öfningar, äfven under
nuvarande förhållanden, för ingen del saknar garanti för indelta arméens förmåga
att uppfylla hvad af en stamtrupp billigtvis kan fordras. Ingen och
aldraminst jag, såsom målsman för landtförsvarets behof, lärer likväl förneka,
att detta ändamål genom en i vissa delar utsträckt öfningstid skulle än fullständigare
uppnås; men man torde härvid så mycket mindre böra lemna ur
sigte, att till följd af den indelta soldatens långa tjenstetid, under hvilken öfningarne
årligen återkomma, desamma kunnat i någon mån förkortas, som det just är
härigenom man förverkligar institutionens vackra grundtanke och lemnar den
indelta soldaten de tillfällen till sjelfverksamhet, under hvilka han åter egnar
sig åt det medborgerliga lifvet, skapar sig ett eget hem och uppfostras till
den sedliga kraft, hvilken tvifvelsutan, äfven den, är ett icke oväsendtligt
moment i stamtruppens utveckling till ett Renligt stöd för det unga beväringsmanskapet.
Med blicken fästad jemväl på dessa förhållanden har jag, vid utarbetandet
af de förslag i nu berörda hänseende, jag har att underställa Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och för hvilka jag längre fram i underdånighet
vill närmare redogöra, trott mig hufvudsakligen kunna inskränka mig till yrkande
6
på en förlängning dels af tiden för rekrytbildningen, såsom varande den, under
hvilken grunden till den blifvande soldatens militära färdigheter bör läggas,
dels och af den hittills bestämda tiden för underbefälsskolan, på det en ännu
större grundlighet vid genomgåendet åt dithörande många läroämnen må vara
att påräkna; hvarjemte jag genom de föreslagna anordningarne i afseende på
underbefälet åsyftat ått tillgodose det behof af sådant befäl, som kan komma
att yppa sig och hvarå uttalandet härom i Första Kammarens beslutjjockså
torde hafva syftat.
Af de förändringar, jag sålunda trott mig böra nu föreslå i afseende på indelta
truppens öfningar, blifver en följd, att t. ex. vid infanteriet dessa öfningar, hvilka
ännu för'' fyra år tillbaka icke upptogo i medeltal mera än 25 dagar om året,
men enligt nu gällande bestämmelser erfordra omkring 33 dagar årligen, hädanefter
skulle komma att utsträckas ända till 44 dagar om året. Det besvär,
som genom nuvarande aflönings- och underhållssättet rust- och rotehållare åligger,
kännes naturligtvis tyngre i samma mån soldatens öfningstid och dermed äfven
hans bortovaro från hemmet sålunda förlänges, och hvarunder skötseln af den
till soldattorpet hörande jord m. m. d. lärer till stor del komma att falla på
rust- och rotehållare^ som esomoftast just vid dessa tillfällen kan åt sitt eget
jordbruk behöfva egna all tillsyn och alla tillgängliga arbetskrafter.
Vid sådant förhållande synes det äfven skäligt att för framtiden medgifva
ett sådant ordnande af detta besvär, hvarigenom rust- och rotehållare må
kunna undgå att beröras af dylika olägenheter i följd af de tjenstepligter, soldatens
egenskap af krigsman för honom medför. För denna min åsigt tror
jag, enligt hvad ofvan är antydt, mig hafva rätt att hemta stöd i den af Första
Kammaren uttalade mening, hvilken derjemte, om än icke i afseende på
uttrycksform eller motivering, likväl i sitt resultat torde i icke ringa mån närma
sig den åsigt, som inom Andra Kammaren lärer hafva kring sig förenat ett, i
förhållande till majoriteten, icke obetydligt antal ledamöter, hvilka påyrkat, en
lindring af rustnings- och roteringsbördan, såsom af billigheten påkallad vid
värnepligtens utsträckning.
Detta yrkande synes mig egentligen deruti skilja sig från den af Första
Kammaren uttryckta mening, att, under det denna Kammare afser att med
roteringsbördans lindring bereda ersättning för ökade bördor i följd af stamtruppens
ifrågasatta större utbildning, så är grunden för minoritetens i Andra
Kammaren yrkande den, att en ersättning bör de rustnings- och roteringsskyldige
beredas för de bördor, den ökade värnepligten mera omedelbart må komma
att medföra. Men då således bägge dessa meningar komma till samma slut:
en godtgörelse genom lindring, torde den skiljaktighet i afseende på motiveringen
derför, som mellan dem förefinnes, endast kunna verka på bestämmandet
af det större eller mindre, till hvilket denna godtgörelse bör sättas; och
opaginerad Kontrollera mot PDF
då jag nu är sinnad att för- Eders Kongl. Maj:t framlägga ett förslag till jemkning
och reglering af rustnings- och roteringsbördan, vågar jag hysa en fast
tillit till en så högsinnad uppfattning af stundens kraf äfven hos dem, som i
särskilda delar tänka olika, att de för det stora ändamålets skull sätta sin enskilda
mening först i andra rummet, och jag tror mig äfven med visshet kunna
förtrösta derpå, att de samhällsmedlemmar, af hvilka ökade uppoffringar komma
att härigenom fordras, skola med glädje vara dertill redo, endast fäderneslandets
sjelfständighet genom ett starkt och väl ordnadt försvarsväsende blifver
betryggad. Detta stora mål kan ej utan enig samverkan mellan Konung och
Folkrepresentation vinnas; och då jag, med hänsyn till de inom Riksdagen
uttalade önskningar, anser mig böra, med afvikelse i vissa delar från mina förut
gjorda framställningar, underställa Eders Kongl. Maj:t ett förslag till sådant
ordnande af indelningsverket, att den dermed förenade tunga må i väsendtlig
mån lättas, sker det under den varma förhoppning, att å andra sidan äfven de,
hvilka åsyftat denna bördas fullständiga afskaffande, icke skola, genom strängt
fasthållande af sitt syftemål, motverka den för hela nationen så vigtiga frågans
slutliga lösning.
Det är med sådana åsigter, som jag, på grund af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga uppdrag, utarbetat det förslag i ämnet, hvarför jag i underdånighet
anhåller att nu få redogöra; och torde jag härvid, ej allenast i öfverensstämmelse
med hvad i memorialet den 29 December 1870 iakttagits, utan. äfven
med anledning af hvad härofvan anförts, få göra början med frågan om den
allmänna värnepligten, eller
Beväringsinrättningen.
Eders Kongl. Maj:ts för den senast församlade Riksdagen framlagda förslag
till kungörelse om den allmänna värnepligten har, på sätt redan förut omnämnts,
blifvit till sina hufvudgrunder äf Riksdagen gilladt. Det för behandling
af frågan rörande förs vars väsendet af Riksdagen tillsatta särskilda utskottet,
på samma gång det delat min uppfattning om nödvändigheten af en allmänt
utsträckt värnepligt såsom ett oeftergiflig! vilkor för åstadkommande af ett fäderneslandet
betryggande försvar, har äfven hyllat och återgifvit de åsigter,
jag i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 uttalat rörande
det helsosamma inflytande en till alla samhällsklasser utan undantag utsträckt
allmän värnepligt skulle ega, ej mindre å befolkningens fysiska utveckling, än
å dess höjande i andlig kraft, i laglydnad, ordningssinne och pligtkänsla. Utskottet
har derföre ock förklarat sig hafva »med glädje helsat» berörda förslag,
hvars anda och riktning så noga öfverensstämde med dess egen åsigt uti frågan
och hvars alla väsendtliga bestämmelser det alltså fann sig ega skäl att
8
gilla; men det liar dock ansett eu del af förslagets detaljbestämmelser vara i
behof af vissa förändringar ocli tillägg, hvilka af Utskottet blifvit framställda i
ett af detsamma uppgjordt nytt förslag, deruti äfven gifvits åt de särskilda föreskrifterna
en i viss mån förändrad inställning.
I afseende å detta sålunda af Utskottet framlagda nya förslag, hvilket inom
Riksdagen blef af begge dess Kamrar hufvudsakligen bifallet, bör jag lemna
det erkännande, att åtskilliga stadganden genom något förändrad formulering
vunnit i tydlighet, samt att den förändrade uppställningen är egnad att i ej
ringa mån underlätta öfversigten af det hela.
Hvad angår de af Utskottet i några mindre väsendtliga delar föreslagna
nya eller förändrade bestämmelser, anser jag mig väl i allmänhet kunna förorda
äfven dessa; dock torde det tillåtas mig särskild! få fästa Eders Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet på några ibland dem, hvilka synas mig icke vara af beskaffenhet
att kunna till förbättringar hänföras.
a) Det i § 18 af Eders Kongl. Maj:ts förslag förekommande stadgande,
enligt hvilket vämepligtig skulle åligga att, under de år, han efter afslutandet
af de egentliga vapenöfningarne qvarstode i linien, årligen infinna sig »vid
skottbana inom ortem, för att deltaga i två dagars målskjutning, har af Utskottet
blifvit förändradt derhän, att värnepligtig under nämnda tid skulle
vara förbunden till två dagars målskjutning vid »skottbana inom tre mil från
den värnepligtiges bostad».
Eu sådan begränsning af den våglängd, inom hvilken den värnepligtige
skulle vara skyldig infinna sig vid skottbana, synes mig i praktiskt hänseende
mindre lämplig. När i betraktande tages: att afståndet mellan anlagd skottbana
och hvar och en värnepligtigs bostad vanligen icke kan vara af befälet
kändt; att undersökning härom i hvarje särskild! fall, der sådant kan finnas
af behof, svårligen lärer kunna åstadkommas; samt att befälet måste utöfva
kontroll å målskjutningsöfningarnes behöriga fullgörande och beifra de förseelser,
som i detta hänseende möjligen kunna bland de värnepligtige förekomma,
befarar jag nemligen att för disciplinen störande förvecklingar emellan befälet
och de värnepligtige kunna af det ifrågavarande i Utskottets förslag intagna
stadgandet uppstå. Det synes mig derföre hafva varit lämpligare, om åt Kongl.
Maj:t öfverlåtits att reglera förhållandet efter sig företeende olika omständigheter.
Den väg, som härvid vore att följa, har jag i mitt underdåniga memorial
af den 29 December 1870 antydt, då jag uttalat den åsigt att, så framt
värnepligtig skulle kunna åläggas inställelse vid skottbana, i allmänhet en sådan
bana borde finnas inom hvarje kommun; och om, oaktadt en sådan anordning,
utstånden inom någon ort skulle göra ifrågavarande öfningar allt för betungande,
torde olägenheten häraf böra genom flera banors anläggande un danrödjas,
9
rödjas, innan öfningarne i sådan ort blefve såsom obligatoriska påbjudna. Härigenom
skulle utan tvifvel de ofvan antydda olägenheterna vara förebyggda.
b) I stället för den i § 29 mom. 1 af Eders Kong! Maj:ts förslag förekommande
bestämmelse, att de af beväringen, hvilka, för vinnande af behörighet
att i egenskap af befäl eller underbefäl fullgöra sin beväringspligt, genomginge
föreskrifna öfningar, skulle ega att derunder åtnjuta underofficers aflöning
jemte beklädnadsbidrag i förhållande till de med munderingens uppsättande
förenade kostnader, har Utskottet i sin § 30 uptagit en föreskrift, som innebär
en icke oväsendtlig förändring i ofvanberörda bestämmelse, i det Utskottet
föreslagit, att ifrågavarande befälsaspiranter borde, under de föreskrifna öfningarne,
af Kronan erhålla underhåll och beklädnad »lika med beväringen,» samt
för den tid, de utöfver de för beväringen bestämda öfningsdagar tjenstgöra,
det traktamentstillägg, som af Kongl. Maj:t bestämmes.
Af motiveringen för ifrågavarande förändring framgår, att Utskottet för
densamma hufvudsakligen hemtat anledning från det förment obilliga deruti,
att den, som anmält sig att genomgå de för reserv-befäl stadgade öfningar,
skulle redan på grund af en sådan anmälan finnas berättigad till en förmån,
som ej tillfaller dem, hvilka söka anställning såsom befäl vid stammen, samt
att staten, då förmånen beviljas, icke egen någon visshet, att den, som deraf
kommer i åtnjutande, skall till slut fortsätta sin utbildning till befäl eller dertill
finnas lämplig.
Om det ock å ena sidan må medgifvas, att Utskottets åsigt såsom allmän
grundsats icke saknar giltighet, torde dock å andra sidan icke heller kunna
förnekas, att tillämpningen deraf i förevarande fall kan i väsendtlig mån komma
att motverka det mål, som med reservbefäls-inrättningen afses. En obemedlad
yngling, äfven med de bästa befälsanlag, torde nemligen mången gång, i saknad
af nödiga medel för kostnadernas bestridande, so sig urståndsatt att förskaffa
sig den för reservbefäl erforderliga utbildning, och de olägenheter, som häraf
kunna för det allmänna uppstå, synas mig menligare, än den sannolikt ganska
obetydliga penningeförlust, staten någon gång möjligen kan komma att vidkännas
genom beklädnadsersättning och förhöjd aflöning åt befälsaspirant, som antingen
icke fullföljer påbörjade öfningar eller ock ej befinnes ega de för befäl
erforderliga egenskaper. Hvad åter angår jemförelse!! med dem, som söka anställning
vid stammen, borde väl desse sistnämnde kunna, genom den tryggade
framtida ställning dem är beredd, anses godtgjorda, för de uppoffringar, de för
sin utbildning fått vidkännas. Mot Eders Kongl. Maj:ts förslag i denna fråga
har för öfrigt äfven under öfverläggningarne derom framkastats den erinran,
att detsammas antagande skulle komma att medföra ett allt för stort tillopp
af befälsaspiranter; men, utom det att de fordringar på humanistisk bildning,
Bill. till Urtima Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 2
10
som komma att ställas på reservbefälet, måste begränsa tilloppet af aspiranter,
så finnes för eu sådan erinran desto mindre någon verklig grund,
som det tvärtom måste anses såsom en af förslagets väsendtligaste fördelar, att
genom detsamma tillfälle i möjlig måtto kan beredas till utbildning af ett tillräckligt
antal befäl; ty derom torde väl meningarne i allmänhet vara temligen
eniga, att, vid utbrytande krig, man snarare har att motse brist än öfverflöd
å lämpligt och fullt utbildadt befäl.
c) I § 43 mom. 2 har Utskottet föreslagit ett nytt stadgande af följande
lydelse: »Hvad i § 33 mom. 2, 3 och 5 linnes stadgadt angående förbindelse
för beväringsskyldig att anmäla flyttning gäller ock för dem, som tillhöra landtstormens
första upbåd.»
Emot den till grund för nämnda stadgande liggande afsigten, att stärka
kontrollen och underlätta ett noggrant förande af rullorna, kan jag naturligen
icke hafva något att, i och för sjelfva saken, erinra; men den sålunda åsyftade
fördelen synes icke uppväga olägenheterna af det missnöje, som det af föreskriftens
tillämpning för de värnepligtige ökade tvånget möjligen kan hos desse
framkalla, särdeles om, såsom det kan vara att befara, detta missnöje derifrån
vänder sig mot värnepligtslagen i dess helhet och såmedelst äfven mot den idé,
af hvilken denna är ett uttryck. Bestämmelsen synes mig ock mindre behöflig,
alldenstund de föreslagna årliga mönstringarne med manskapet åt landstormens
första uppbåd böra innefatta tillfyllestgörande kontroll i förevarande hänseende.
Om än de sålunda angifna omständigheter, i Indika min uppfattning af det
lämpliga och ändamålsenliga skiljer sig från Utskottets, icke äro de enda, i afseende
på hvilka jag skulle ansett andra bestämmelser, än Utskottet föreslagit,
vara i någon mån fördelaktigare, synes en närmare granskning af dessa underordnade
punkter vara från min sida desto mindre påkallad, som jag, i betraktande
deraf, att Utskottets förslag i sin helhet blifvit af Riksdagen godkändt,
och då, såsom jag redan yttrat, det i en så vigtig och omfattande fråga som
den förevarande är af nöden att ej i alla detaljer hålla fast vid den egna
meningen, anser mig böra undertrycka äfven mina nu anförda betänkligheter
mot berörda förslag och i underdånighet tillstyrka det Eders Kong!. Maj:t, måtte
täckas detsamma oförändradt i Nåder gilla.
Enär den nya värnepligtslagen, derest densamma vid den nu förestående
urtima riksdagen varder antagen, bör redan med nästkommande år vinna
tillämpning, men några medel till bestridande af de ökade kostnader, som af
de i förslaget till nämnda lag stadgade vapenöfningar komma att föranledas,
icke kunnat vid uppgörandet af statsregleringen för år 1872 tagas i beräkning,
samt någon rubbning i berörda redan fastställda reglering nu icke torde böra
af mig ifrågasättas, liar jag ansett mig pligtig vara betänkt på att föreslå särskilda
utvägar för omförmälda kostnaders betäckande.
11
I sådant hänseende tillåter jag mig i underdånighet erinra derom, att den
under Arméförvaltningens vård ställda, s. k. allmänna heväringsfonden, jern Ii ht
37 § af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse om den allmänna beväringen
af den 13 November 1860, är afsedd att efter Eders Kongl. Maj:ts disjjositioii
användas till beväringsinrättningens ytterligare utbildande, vid hvilket förhållande
densamma, enligt min åsigt, både kan och bör för nu ifrågavarande utgifter
tagas i anspråk. Efter de anvisningar, som å denna fond blifvit af
Eders Kongl. Maj:t gjorda för anskaffning af materiel för beväringsmanskapets
behof, torde dock behållningen å fonden vid innevarande års utgång icke kunna
beräknas till mer än omkring 300,000 R:dr.
i En annan tillgång, som jag anser böra för de värnepligtiges vapenöfningskostnader
år 1872 användas, utgöres af de jemlikt värnepligtlagens bestämmelser
under nämnda år såsom värnskatt inflytande medel, hvilka, i öfverensstämmelse
med hvad Eders Kongl. Maj:t uti den till sednast församlade
Riksdag aflåtna. proposition angående statsverkets tillstånd och behof antydt,
torde kunna beräknas till 50,000 R:dr.
Härigenom blifva alltså för ändamålet disponibla tillhopa omkring 350,000
Rdr; men, då sammanlagda beloppet af de ökade kostnader, hvartill de värnepligtiges
öfningar, i öfverensstämmelse med den nya planen, komma att föranleda,
enligt approximativ beräkning uppgår till........................... 483,122: 10.
kommer alltså, när härifrån afräknas ofvannämnda........................... 350,000: —
att uppstå en brist af R:dr.................................................................. 133,122: lo.
till betäckande hvaraf förslagsanslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar
torde böra anlitas.
En annan kostnad, som af de utsträckta beväringsöfningarne föranledes,
är den för underhåll af manskapets materiel, men till betäckande af de i detta
hänseende för år 1872 förekommande utgifter anser jag nödiga medel kunna
beredas inom de för vidmakthållande af beväringsmanskapets materiel redan
disponibla tillgångar.
Hvad åter angår ifrågavarande slags kostnader för tiden efter år 1872,
för hvilken, derest förslaget antages, särskilda medel af blifvande lagtima Riksdagar
måste anvisas, torde jag nu endast böra i underdånighet anmäla, att
dessa kostnader, enligt de upgjorda beräkningarne, komma att från och med
1874, då två klasser värnepligtige första gången böra samtidigt i vapen öfvas,
och sedermera årligen, utgöra 1,152,466 R:dr 60 öre.
På grund af hvad jag sålunda, beträffande ej allenast sjelfva värnepligtslagen
utan äfven de af dess antagande föranledda kostnader för de värnepligtiges
vapenöfningar, anfört, får jag i underdånighet hemställa:
att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,
att det af särskilda Utskottet vid sistlidna riksmöte upgjorda
12
förslag till lag angående den allmänna värnepligten, så lydande,
som bilagan N:o 1 vid detta memorial utvisar, måtte af Riksdagen
antagas, samt att Riksdagen dervid beträffande de mötéskostnader,
som genom den af förslaget följande utsträckning
i beväringsmanskapets vapenöfningar under år 1872 förorsakas,
måtte medgifva, att hvad dertill erfordras utöfver de å
allmänna beväringsfonden tillgängliga medel, Indika Eders Kongl.
Maj:t torde täckas för ändamålet i Nåder anvisa, finge bestridas
i främsta rummet af den för nyssnämnda år enligt värnepligtlagens
bestämmelser inflytande värnskatt och till återstående
beloppet, omkring 133,000 R:dr, af förslagsanslaget för beväringsmanskapets
vapenöfning;
att, vidkommande de ökade kostnaderna för underhåll af
beväringsmanskapets materiel förcnämnda år, Eders Kongl. Maj:t
måtte täckas framdeles meddela de nådiga föreskrifter, som i
detta hänseende kunna vara af behof påkallade; samt
att, hvad slutligen angår ifrågavarande slags kostnader för
tiden från och med 1873, Eders Kongl. Maj:t täcktes till lagtima
Riksdag, vid dess sammanträde under nästa och derpå följande
år, göra de framställningar, som finnas erforderliga.
Då jag härefter öfvergår till frågan om en till lindring syftande reglering
af rotering»- och rusfningsbrsväret, utbeder jag mig att till en början få antyda
de olika sätt, hvarpå en sådan kan tänkas genomförd, och de olika förslag, som
i sådant hänseende varit ifrågaställda, samt de olägenheter, som efter min uppfattning
äro från hvart och ett af dem oskiljaktiga.
Dessförinnan torde det emellertid tillåtas mig att yttra några ord med
anledning af de yrkanden på ordinarie rotering af all s. k. privilegierad jord,
Indika i sammanhang med denna fråga understundom förekommit och som enligt
mitt förmenande hvila på en så ovigtig uppfattning så väl af den verkan en
sådan åtgärd skulle medföra, som af dess rättsliga innehåll, att i en utredning,
sådan som den ifrågavarande, desamma torde böra till bemötande upptagas.
Den jordegendom, som för närvarande icke drager ordinarie rotering, utgöres
nemligen dels af rusthåll, dels af kungs- och kungsladugårdar m. fl.
lägenheter under Kronans omedelbara disposition, åtskilliga boställen, samt
vidare bergsfrälse- och bergsmanshemman, äfvensom under vissa förhållanden
gästgifvaregårdar, posthemman och lotshemman, hvartill slutligen kommer det
s. k. ypperliga fralset, d. v. s. frälsesäterier och ladugårdar samt rå- och rörsoch
insockne-frälsehemman, hvilka med undantag för Skåne äro från nämnda
besvär befriade.
13
Uppenbart är, att, hvad nu först beträffar de egendomar, Indika antingen
äro utarrenderade för Kronans räkning eller anslagna till boställen eller annat
statens behof, föga skäl skall förefinnas att med ett sådant nytt besvär onerera
desamma, enär derigenom naturligtvis skulle för staten föranledas minskad
arrendeinkomst, löneersättningar och andra roteringsbördan motsvarande utgifter.
Den befrielse från rotering, som blifvit gästgifverihemman m. fl. lägenheter emot
fullgörande af andra skyldigheter medgifven, lärer ej heller, så länge dessa
skyldigheter fortfara, kunna återkallas, — något som i tillämpliga delar äfven
torde gälla i fråga om bergsfrälse- och bergsmanshemman; och ätt rusthåll
icke jemte rustningen, hvilken innebär skyldighet att anskaffa och underhålla
karl, kunna underkastas ordinarie rotering, från hvilken de genom flerfaldiga
Kongl. Bref och Förordningar blifvit uttryckligen befriade, lärer vara likaså
oomtvisteligt.
Således återstår egentligen endast det ypperliga frälset, att för den afsedda
tillökningen utaf den ordinarie roterade jordegendomen i riket använda, och
det torde också vara denna del af den s. k. privilegierade jorden, som med
ofvanberörda förslag hufvudsakligen varit åsyftad.
Det, ypperliga frälset utgör, emellertid, när Skåne undantages och så vidt
jag af infordrade upplysningar har mig bekant, icke tillhopataget mera än
omkring 4,500 mantal, och den styrka, som genom detsammas ordinarie rotering
skulle kunna åstadkommas, uppginge således till 2,000 ä 2,200 man, hvaremot
den extra rotering, som nu åligger nämnda jord att i krigstid fullgöra och som vid
sådant tillfälle väl icke vore alldeles utan värde för staten, komme att försvinna.
Af dessa faktiska förhållanden vill det synas klart, att, för så vidt man
genom nyss omförmälda jordegendoms rotering påräknat att erhålla en tillökning
i manskapsstyrkan, som i någon mån skulle kunna förminska nödvändigheten
af värnepligtens utsträckning eller ökade öfningar för beväringsmanskapet,
så bofinnes åtgärden i det närmaste ändamålslös; likasom det icke
heller torde förnekas, att, derest man, såsom äfven understundom blifvit ifrågasatt,
haft för afsigt att till lättnad för de förutvarande rust- och rotehållarne
låta denna rotering af den hittills privilegierade jorden åtföljas af en motsvarande
indragning af rotar inom den gamla roteringen, så skulle man härigenom
hafva framkallat den ganska svårlösta frågan, huru dessa öfriga rote- och rusthållare
skulle, alla utan undantag, kunna göras delaktiga af en sådan lättnad,
hvilken dock — noga räknadt — för hvar och en enskild af dem icke kunde
blifva af någon betydenhet.
I bestående rätt till den privilegierade jorden, hvars värde genom denna
rotering komme att utan några motsvarande fördelar undergå en icke obetydlig
nedsättning, skulle deremot åtgärden innefatta ett .ingrepp, som hvarken ur rättens
eller billighetens synpunkt läte sig försvara.
14
Skall nemligen lättnad beredas rote- och rusthållare, så böra de uppoffringar,
hvilka i sammanhang dermed onekligen måste göras af andra, träffa
alla medborgare gemensamt, men icke en enda klass; och redan på grund
häraf skulle jag, äfven om ej förslaget i öfrigt vore mindre ändamålsenligt,
anse mig förhindrad att detsamma tillstyrka.
Bland de förslag till en lindring åsyftande reglering af nämnda besvär,
som i öfrigt förekommit, torde i ordningen först böra nämnas det, hvilket afser
att för den ökade börda, som, genom införande af kortare tjenstetid och ytterligare
öfning för soldaten, komme att tillskyndas rote- och rusthållare, gifva en
hvar af dem en till lika belopp bestämd direkt ersättning, som skulle dem tillgodokomma
antingen genom kontant statsanslag eller genom afdrag å hemmanets
egen ränta. Men utom det att, hvad dén senare formen för denna uppgörelse
beträffar, några hemmansräntor att för sådant ändamål använda på de flesta
ställen icke förefinnas, så lärer det i allt fall vara uppenbart, att de mest
framstående olägenheterna af det indelta anskaffnings- och underhållssättet icke
genom nämnda regleringsförslag skulle komma att undanrödjas.
Ibland de anmärkningar, som emot indelningsverket blifvit gjorda, synes
mig nemligen den mest befogade vara, att bördan af detsamma är till sina
gränser alltför obestämd. Så är t. ex. kostnaden för soldats anskaffande och
för flera af de titlar, under hvilka aflöningen utgår, i väsendtlig mån beroende
af vexlingar i arbetspris, näringstillfällen och andra sådana omständigheter,
hvilka ega inflytande på de vilkor rote- och rusthållare!! vid uppgörande af
legoaftal med krigsduglig karl måste underkasta sig. I aflöningen ingå derjemte
ofta flera till sin natur helt och hållet ovissa besvär, hvilka ej kunna
till sitt värde på förhand beräknas, såsom t. ex. bostadens underhåll, torpjordens
skötsel under soldatens frånvaro, skjuts in. m. d. Boterings- och rustningsbördan
kan således under tidens lopp i betydlig mån undergå förändring
och till sitt värde förhöjas. Dessa olägenheter erhålla ökad vigt i den mån
soldatens tid mera tages i anspråk för krigstjensten eller hans tjenstetid förkortas;
och att, i möjligaste måtto, afhjelpa dem, synes derföre vara det mål,
hvartill man vid en förändrad reglering af indelningsverket företrädesvis bör
sträfva. Oförminskade skulle de dock qvarstå, äfven om, såsom ofvanberörda
förslag innehåller, rote- och rusthållare!! kunde beredas någon nedsättning i
hemmansräntorna eller eljest genom kontant statsanslag erhölle en till siffran
för alla lika bestämd ersättning för den tillökning i besväret, som af ofvan
påpekade anledningar kunde ifrågakomma.
Efter mitt förmenande torde nyss berörda olägenheter af de inom indelningsverket
för närvarande befintliga förhållanden icke kunna förebyggas annorledes,
än att rote- och rusthållaren befrias från alla ovissa besvär och att en
bestämd gräns sättes, hvarutöfver den honom åliggande kostnad ej under något
15
vilkor må kunna höjas. Derhän syftade ock det af Eders Kongl. Maj:t till
1869 års riksdag framställda förslag om ett normalkontrakt för soldatens aflöning.
hvilket öfver hela riket bestämdes till ett lika belopp af 100 R:dr,
att utgå med bostad och en lön af högst''45 knb.-fot spanmål.
Då emellertid den lättnad i roterings- och rustningsbördan, som härmed
åsyftades, af helt naturliga skäl icke kunde komma alla rote- och rusthållare
i lika grad till godo, utan för en del af dessa den nuvarande kostnaden till
och med skulle hafva understigit den föreslagna normallönen, har det, i syftning
att göra den afsedda fördelen mera allmän, blifvit ifrågasatt, att den aflöning
till soldaten, som åt rote- och rusthållare borde bestås, skulle bestämmas
antingen särskildt för hvar och en af dem i ett visst förhållande till hans nuvarande
kostnader i nämnda hänseende, eller ock läns- eller distriktsvis, i förhållande
till medelvärdet af samma kostnad för alla inom länet, eller något
visst annat distrikt, befintlige rote- och rusthållare.
Båda dessa förslag, enligt Indika rote- eller rusthållarens framtida skyldigheter
skulle göras väsendtligen beroende af det belopp, hvartill hans nuvarande
kostnader funnes uppgå, förutsätta således en noggrann uppskattning
af denna kostnad särskildt för hvarje rote och rusthåll öfver hela riket. Begge
trätfas således i lika mån af den anmärkningen, att stora kostnader och omgångar
härigenom skulle uppstå, samt att, då olika åsigter hos de många uppskattningsnämnderna
knappast lära kunna undvikas, missnöje och förvecklingar
härutaf kunde framkallas; hvarförutom det är tydligt, att den öfverklagade
ojemnhet, hvarmed indelningsverkets bördor nu trycka på olika håll, skulle,
långt ifrån att förminskas, härigenom fast heldre erhålla helgd utaf lag. Och
härtill kommer slutligen, hvad det sistnämnda sättet för denna lösning af frågan
beträffar, att, då den olägenhet, hvilken kan anses vidlåda hvarje medelvärdering
af roteringskostnaden, eller att icke alla rotar och rusthåll dermed träffas,
icke kan anses undanröjd derigenom, att denna medelberäkning uppgöres för
det mindre området, länet, i stället för, såsom eljest varit ifrågasatt, för det
större, riket, den i sådant hänseende afsedda fördel ingalunda skulle stå
att vinna.
För att ytterligare belysa nu anmärkta förhållanden, torde några sifferuppgifter
böra lemnas. Sådana, tillämpliga å det först omförmälda förslaget
att till grund för aftöningens bestämmande vid hvarje särskildt rote eller rusthåll
lägga den nu derstädes förefintliga kostnaden, förekomma uti den af
Komitén för utredning åt frågan om roterings- och rustningsbesväret upprättade
Tab. Litt. O öfver högsta och lägsta kostnaden vid roterade infanteriet,
äfvensom den derefter följande för öfriga delar af knektehåll upprättade Tab.
Litt. II, af hvilka synes, huru väsendtligen olika särskilda rote- och rusthållare
i sådan händelse skulle komma att för all framtid af indelningsverkets börda
16
drabbas. Till upplysning åter, huru förhållandet skulle blifva, derest aflöningen
sattes i en viss proportion till medelvärdet af roteringskostnaden inom länet,
har jag, med ledning af de uppgifter, som från orterna inkommit dels till nyssberörda
Komité och dels till den sednare Komitén för frågan om lindring i
båtsmanshållet, låtit upprätta bifogade Tab., N:o 3, utvisande medelvärdet af roteringskostnaden
länsvis såväl till sitt nuvarande belopp, som ock efter afdrag
af en femtedel deraf. Dessa uppgifter äro visserligen icke af den tillförlitlighet,
att de skulle kunnat tjena till grund för fastställandet af soldatlönen inom de
olika orterna, men närmelsevis och i tillräcklig män för att bedöma verkningarne
deraf synas likväl förhållandena deruti vara uppgifna; och framgår deraf,
att rote- och rusthållarens utgift för soldats anskaffande och aflöning skulle
komma att beräknas t. ex. inom Stockholms län till 110 K:dr, inom Upsala
län till 123 R:dr, inom Södermanlands län till 91 R:dr, inom Kronobergs län
till 107 R:dr, inom Kalmar län till 81 R:dr, inom Westernorrlands län till
100 R:dr och inom Norrbottens län till 50 R:dr o. s. v.
Sådana, eller åtminstone likartade, äro de skiljaktigheter, som uti kostnaden
af roterings- och rustningsbesväret inom olika delar af riket kunna förekomma,
och ett förslag, hvarigenom dessa skiljaktigheter skulle för all framtid vinna
laglig fastställelse, har jag icke trott vara ändamålsenligt eller hafva några
utsigter till framgång.
Då således intet af de nu granskade förslagen är af beskaffenhet att
kunna af mig förordas, styrkes jag härigenom på det kraftigaste i min förut
uttalade mening, att bestämmandet till ett visst belopp, lika för hela riket, af
den aflöning, som rote- och rusthållare skall vara skyldig att bestå soldaten,
är det enda sätt att till flertalets belåtenhet lösa den föreliggande frågan, likasom
ock denna lösning deraf torde vara den enda, för hvilken af institutionen
sjelf kan erbjudas ett stöd eller som i dess historia finner sitt berättigande.
Då nemligen skyldigheten till uppställande af krigsduglig karl är lika
för samtliga rote- och rusthållare i hela riket, synes ock det besvär, denna
skyldighet förer med sig, icke för den ena böra vara annorlunda eller af drygare
beskaffenhet än för den andra. Men detta besvär består i anskaffning
och underhåll af soldat; således bör ock den af detsamma uppkommande kostnad
för alla och eu hvar utgå med lika belopp. Riktigheten af denna grundsats,
hvilken redan af den ofvan omförmälta, år 18(37 för utredande af frågan om lindring
i roterings- och rustningsbesväret tillsatta Komité blifvit uttalad, synes äfven af Riksdagens
Andra Kammare hafva vunnit erkännande, då Kammaren, i sammanhang
med beslutet derom, att en öfvergångstid af 15 år skulle föregå indelningsverkets
upphörande, uttalade sig för fastställande af en lika soldatvakansafgift för hela
riket, hvilken borde af de under sagda tid ledigblifna rotar erläggas.
Genom
17
Genom antagande af en maximi-lön, på sätt ofvan är antydt, skulle den
jordbeskattning som ro terings- och rustningsbesväret innefattar, det sistnämnda
i hvad angår karlens uppsättning, blifva inskränkt inom en gifven gräns, och
egaren af den härmed onererade jord, icke längre i ovisshet om de uppoffringar
som fullgörandet af hans skyldigheter härutinnan af honom kunde påkalla,
skulle hädanefter med full säkerhet kunna beräkna sin utgift härför.
Många af de olika och icke alltid med villighet fullgjorda åligganden till soldaten,
hvilka rote- och rusthållare!! nu enligt gällande författningar eller gammal
häfd har att iakttaga, komme att bortfalla eller blifva bättre ordnade; och,
framför allt, den klagan öfver bördans ojemnhet samt dess olika fördelning, som
nu så ofta och icke utan skäl varder förspord, skulle upphöra — anledningarne
dertill skulle vara försvunna.
Enär emellertid ingen lärer kunna tvingas att antaga soldattjenst, skall
det tvifvelsutan alltid kunna inträffa att soldat ej erhålles för den lön, som
rote- och rusthållaren är skyldig lemna. I sådant fall måste det blifva statens
sak att tillskjuta hvad som till soldatens anskaffande kan blifva ytterligare af
nöden, för hvilken händelse det till förekommande af möjliga underslef äfven
torde böra stadgas, att militärbefälet uppgör kontraktet med karlen samt att
staten således öfvertager rekryteringen.
Det förslag jag sålunda förordar står ingalunda i strid med indelningsverkets
grunder. Yäl har detta verk så småningom under cm lång tidsföljd
utvecklats och skiljaktigheter i många hänseenden uppstått i olika orter, men
undersöker man det sätt, hvarpå Konung Carl XI, vid den reglering deraf
som han vidtog, först hade till afsigt att inrätta detsamma, så skall man finna
den här ofvan framställda tanken att göra soldatens aflöning lika för hela riket
deruti ingå. Bevis härför förefinnas också i den proposition om antagande af
ett visst knektehåll, hvilken Konungen vid 1682 års riksdag lät genom utsedde
riksråd förelägga »samtliga allmogens fullmäktige»; en handling, som kan
för institutionen i dess helhet anses grundläggande, ehuru vid detta tillfälle
kontrakt allenast blef afskildt med provinserna Upland, Östergötland, Södermanland,
Westmanland och Nerike; och till stöd för samma uppfattning torde
äfven kunna anföras, dels att i de sednare för särskilta orter upprättade knektekontrakt
.området af den till torpet anslagna jord äfvensom spanmålsbeloppet
till hemkall, der sådant är utsatt, på de flesta ställen befinnes lika; dels, hvad
t. ex. båtsmanshållet beträffar,'' att, enligt de härom gifna kontrakt och författningar,
lönen för en båtsman skulle i alla orter utgöras med 24 daler kopparmynt,
motsvarande 8 daler silfvermynt eller 2§ tunnor spanmål. Det torde i
betraktande af detta allt icke kunna förnekas att, då det nu ifrågasättes att
till en viss siffra bestämma den aflöning, som rote- och rusthållaren borde
gifva soldaten, detta i sj elfva verket endast innefattar en återgång till gamla
Bill. till Urtima Rissel. Prot. 1871. 1 Samt. 1 Afd. 1 Raft. 3
18
tiders sed, endast med den af de numera inträdda förhållandena nödvändiggjorda
förändring, att, der soldat icke för sagda aflöning erhölles, det allmänna
måste träda emellan och bispringa rote- och rusthållare!! med hvad
härutöfver kunde för ändamålet erfordras.
Om grundsatsen af en normallöns antagande sålunda ur hvarje synpunkt
måste anses erbjuda den lämpligaste utväg för vinnande af det mål, som med
förevarande reglering afses, så följer närmast att bestämma det belopp, till
hvilket denna normallön borde sättas. I fråga härom har löders Kong!. Maj .t
uti dess till 1869 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående landtförsvarets
organisation, uppå anförda grunder, kommit till den slutsats, att nämnda
belopp borde blifva 100 R:dr, att utgå i bostad samt en till 45 kub.-fot
spanmål bestämd lön; och har sedermera under öfverläggningarne vid sistförflutna
riksmöte samma belopp af 100 R:dr blifvit temligen allmänt framhållet
såsom lämpligt att i omförmälda ändamål bestämma.
Det må här tillåtas mig erinra, att, då Eders Kong!. Maj:t antog förenämnda
aflöning såsom den högsta utgift för krigsduglig karls anskaffande och
underhåll, hvartill rote- och rusthållare borde vara förpligta^ sådant skedde i
tanke, att dermed bereda rote- och rusthållare!! en lättnad i roterings- och
rustningsbördan. Ehuru jag fortfarande anser samma skäl gällande, vill jag
dock ej förneka, att, om, såsom Eders Kongl. Maj:ts nämnda förslag förutsätter,
lönen skulle utgöras med spanmål till ovilkorligen bestämdt mått, värdet
deraf kan i vissa orter understundom komma att stiga högre, än som antagits,
och verkan af åtgärden derigenom blifva mindre vidsträckt ån åsyftadt var.
Till följd häraf och tia numera genom allmän författning blifvit stadgadt, att
kronans räntor och tionde skola utgå med v isst belopp i penningai, har jag
trott samma fördel äfven böra komma rote- och rusthållare till godo vid utgörande
af den del af soldatlönen, som ej utgår i bostad. Och om, med iakttagande
häraf, lönens totalbelopp bestämmes till 100 It:dr, skall, utan tvifvel,
soldatens aflöning för det stora flertalet af rote- och rusthållare medföra en
betydligen minskad kostnad. Då gränsen för ifrågavarande kostnad måste
ställas i något förhållande till nuvarande medelbeloppet af densamma, kan det
ej undvikas att en eller annan skall tycka sig vara åsidosatt. Men utom det
att en billig hänsyn till öfriga samhällsklasser och de uppoffringar, som af
Tern påkallas, synes fordra, att afgiften för rote- och rusthållare ej sättes allt
för låg, ligger det derjemte i sakens natur, att, under samhällets utveckling
till större ekonomiskt och materiel välstånd, varu- och arbetspris så småningom
stiga, och att således, om än vid regleringens företagande de rote- och rusthållare,
som nu hafva den minsta tyngden af besväret, för tillfället icke blifva
delaktiga af den åsyftade lättnaden, eu hvar af dem dock slutligen skall finna
denna sin kostnad uppgå till den satta gränsen och sin fördel af denna be
-
19
gräfning då äfven inträda. Efter en beräkning, innefattad i närlagda Bil.
N:o 4 och grundad på de uppgifter, som ofvannämnda tvänne Komitéer lenmat,
skulle emellertid af de 32,042 nummer, hvilka soldatroteringen, rusthållsinrättningen
samt båtsmanshåll^ tillhopa omfatta, allenast 7,869 nummer hafva en
omkostnad understigande 100 R:dr, men 24,773 nummer för karlens uppsättning
och underhåll utgifva 100 R:dr och derutöfver. De, hvilkas kostnader
understiga 100 R:dr, skulle således utgöra endast omkring 24 procent eller
icke fjerdedelen af hela antalet. Om i afseende å dessa anmärkes, att äfven
den högre kostnaden kan kännas tung, när den drabbar svaga hemman, så
må härvid erinras, att i beskaffenheten af de hemman, som utgöra de särskilda
rotarne, alltid stora skiljaktigheter måste förefinnas samt, om ock eu gång
undanröjda, snart åter uppstå; så att man vid förevarande frågas behandling
måste fästa sin uppmärksamhet uteslutande derå, i hvad mån sjelfva soldathållet
genom tidernas vexlande förhållanden utvuxit till eu af den ursprungliga
icke motsvarad börda.
I dessa omständigheter anser jag tillräckliga skäl finnas för att i underdånighet
tillstyrka en sådan reglering af roterings- och rustningsbesväret, att
den aflöning, som rote- och rusthåll aren skall bestå soldaten, må begränsas
till visst belopp, lika för hela riket, samt att detta belopp, uti hvilket bostaden,
der sådan tillkommer soldaten, inräknas, må fastställas till 100 It:dr. Detta
förslag står i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts till 1869
års riksdag aflåtna nådiga proposition; men jag ber fä tillägga några bestämmelser,
som jag föreställer mig skola lända till gagn.
För att vinna mera redighet i ämnet, torde det dervid tillåtas mig att få
taga frågorna om soldatroteringen och rusthållsinrättningen, hvar för sig, i
betraktande.
Fördelen deraf, att soldaten erhåller bostad ’å rotehållare^ mark, har jag
i mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 och äfven vid flere andra
tillfällen sökt framhålla. De skäl jag derför anfört vidhåller jag ännu, och
anser således såsom allmän regel höra stadgas, att rotehållare^ skall vara
skyldig att mot afdrag i den fastställda lönen lemna soldaten bostad; men då,
enligt de nu för vissa orter gällande knektekontrakt och andra författningar,
en sådan skyldighet ej är rotehållare]! ålagd och anskaffande af bostad, der
torp nu ej finnes, måhända någon gång kan mota svårigheter, har jag trott,
att undantag från den allmänna regeln må å dessa orter kunna medgifvas de
rotehållare, som sådant önska. Äfven i en del andra landsorter har, fastän
knektekontrakt eller annan författning stadgar, att bostad skall gifvas soldaten,
häfdvunnen sed likväl blifvit, att i stället lemna honom hushyra eller annan
ersättning. Och då dessa till eu del ganska åldriga bruk ej torde, utan synnerligen
trängande skäl, böra rubbas, föranlåtes jag vidare hemställa om den
20
afvikelse från hvad Eders Kongl. Maj:ts förutnämnda nådiga proposition härom
innehåller, att rotehållare äfven i dessa orter må, dock endast i den mån öfverenskommelse
derom kan med soldaten träffas, vara tillåtet att, i stället för bostad
in natura, lemna honom annan godtgörelse.
I fråga om bostadens beskaffenhet har jag ansett det lämpligast att de
för särskild!» orter nu gällande föreskrifter finge lända till efterrättelse; dock
att, — på det ej den vid ett torp sfi väl behöflig» kåltäppan måtte saknas, —
allestädes med bostaden skulle följa (åt mindre jordområde att för detta ändamål
användas; vid hvilket förhållande den kontanta lönen för dylika nummer torde böra
bestämmas något lägre, än hvad af Eders Kongl. Maj:t tillförene blifvit ifrågasatt.
I ett vid förra riksdagen framstäldt förslag, som i öfrigt mycket närmar
sig det af Eders Kongl. Maj:t framlagda, ifrågasattes, att de soldattorp, som
nu finnas, skulle, såvida afkastningen ej öfversteg den beräknade, aflöningens
värde, fortfarande åt soldaten upplåtas. En föreskrift härom, hvilken skulle
göra eu uppskattning af alla soldattorp i riket nödvändig, har jag väl ej tilltrott
mig att förorda, men genom den rotehållare» lemnade frihet att, efter
aftal med soldaten, lemna honom, i stället för penningelön, jord af motsvarande
afkastning, tror jag det åsyftade ändamålet kunna på öfvorenskommelsens
väg vinnas.
Nybyggnad af de soldatens bostad tillhörande hus anser jag väl böra
åligga rotehållare» att, likasom hittills, ombesörja; men hvad angår husens
underhållande med nödiga reparationer synes mig omkostnaden derför böra
öfvertagas af staten. För det närvarande utgör verkställigheten af dessa
reparationer ett ofta förekommande ämne till tvist emellan rotehållaren och
soldaten, i det att de större bland ifrågavarande arbeten tillhöra den färre att
bekosta, men de mindre den sednare. Urskiljandet af hvarderas åliggande
skall ske genom syneförrättning, och det är uppenbart, att enstämmighet i
åsigter och beslut dervid svårligen kan förväntas. Genom den förändring jag
föreslagit, skulle sådan anledning till ömsesidigt missnöje undanrödjas, hvilket
för indelningsverkets framtid utan tvifvel vore en gynsam omständighet. Yäl
komme en icke så obetydlig kostnad att härigenom uppstå för staten, men i
någon mån kunde den likväl blifva (»satt derigenom, att minskadt behof af
syneförrättningar skulle medföra inskränkning af de utgifter, som för sådana
förrättningar nu erfordras. 1 afseende på förslagets utförande har jag tänkt
mig, att soldaten kunde tillförbindas att emot eu viss årlig godtgörelse af staten,
hvars belopp jag ville föreslå till 5 R:dr, öfvertaga reparationsarbetena, under
statens ansvarighet för deras ordentliga fullgörande; och komme rotehållaren
i tillfälle att vid ekonomiska besigtning»!’, som på bestämda tider hållas af
militärbefälet och till hvilka han bör kallas, bevaka sin rätt att byggnaderna
ordentligen underhållas. *
21
Vid fastställelse af kontrakt, som efter dessa bestämmelser ingås emellan
''rotehållare och soldat, lärer, derest soldaten, i stället för bostad eller penninglön,
åtnöjts med andra prestationer, den offentliga myndighetens pröfning af
aftalet härom ej böra sträckas längre, än att tillse det oskäliga värden icke
äro satta å de aftalade prestationerna.
Icke blott i Första Kammarens vid den sistförflutna Riksdagen fattade
beslut i frågan om landtförsvarets ordnande, utan ock i flera beaktansvärda
yttranden inom Andra Kammaren i samma fråga, har jag funnit stöd för återupptagande
af det förslag till förkortad tjenstetid för den indelta soldaten,
som Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1869 års Riksdag innehåller.
Detta återför äfven tanken på angelägenheten att bereda soldaten eu sparpenning,
som vid hans afgång ur tjensten kommer honom till godo och hvars
tillvaro äfven i sin mån utgör ett betryggande för den kommun, han tillhörer,
emot farhågan att han vid afskedstagandet kunde falla fattigvården till last; en
farhåga, som för öfrigt minskas, då mannen lemnar krigstjänsten under sin ännu
kraftiga lefnadsålder och således bör kunna sjelf förvärfva sitt uppehälle. Men
i det man, för att vinna den indelta soldatens större tjenstbarhet, är villig att
godkänna ifrågakomna förändring, innefattande icke blott inskränkning af den
ålder, intill hvilken soldaten nu i allmänhet qvarstanna!'' i tjensten, utan ock
tillåtelse för honom att under vissa vilkor afgå vida tidigare, än nu är honom
medgifvet, må man icke förbise, att rotehållare!!, genom att på sådant sätt
blifva underkastad nödvändigheten att ödare än nu lega ny soldat, utsattes
för ökad kostnad. Då möjligheten häraf icke förebyggers genom do om aflöningen
gifna nya bestämmelse!-, utan kan inträffa, vare sig rotehållare!! på
dessa ingått eller icke och äfven om han. i förra fallet, erhållit soldat för det pris han
varit skyldig erbjuda; har jag trott statens mellankomst här med fog kunna påfordran,
och åt denna anledning funnit mig böra hemställa, att staten till legning af soldat anslår
ett visst belopp, hvilket med ledning af de nu härutinnan gällande förhållanden
lämpligen kan bestämmas till 50 R:dr, att tillfalla roten allestädes, der
staten till soldatens aflöning icke behöfver göra tillskott och rekryteringen således
af roten verkställes. Genom eu sådan åtgärd samt genom den nedsättnmg
i lönevilkoi, hvartill soldaten i allmänhet skulle kunna finnas villig, derest,
på sätt jag äfven anser mig hora tillstyrka, staten årligen bestode 10 R:dr att
utan afräkning å lönen för soldaten insättas i sparbank hvilka medel jemte upplupen
ränta Ange åt honom lyftas vid afgång ur tjensten, skulle en icke oväsendtlig
fördel beredas alla de rotar, för Indika kostnaden af soldats underhåll nu icke
uppgår till den såsom normal föreslagna, under det att staten för det hela icke
kunde komma att vidkännas någon synnerligt ökad uppoffring.
Och slutligen anser jag utsigt böra beredas afskedad soldat till anställning
i vissa allmänna mindre befattningar, till Indika han genom invand punktlighet
och utpräglad pligtkänsla bör vara synnerligen lämplig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
DS den nu föreslagna förändring af roterings- och rustningshesväret afser
att utgöra en förbättring af den ställning, uti hvilken rotehållare befinna sig,
har jag också trott det skäligt och billigt att icke, till men för dem, rubba
det förhållande, som nu eger rum i afseende på de kassor, hvilka i vissa
orter finnas bildade till rotehållarnes understöd, eller de för lika ändamål
gifna årliga statsanslag af en eller annan egenskap, hvilka samtliga således
fortfarande som hittills skulle enligt derom gifna författningar fä användas; och
torde jag slutligen få tillägga att, i enlighet med förut uttalade åsigter, jagansett
'' att, för de rotehållare'' som på de nya bestämmelserna om soldatens aflöning
icke vilja ingå, hittills varande skyldigheter och rättigheter böra blifva
oförändrade; börande emellertid äfven i detta fall staten utbetala den för soldaten
afsedda sparpenning äfvensom de anslagna legomedlen.
jag öfvergår nu till en redogörelse för de bestämmelser jag i fråga
om rusthållsinrättningen ansett mig böra föreslå.
Denna inrättning är derutinnan med roteringen öfverensstämmande att
rusthållare^ lika med rotehållare^ är pligtig att anskaffa och underhålla till
krigstjenst duglig karl; men derutöfver åligger den förstnämnde att jemväl
utrusta karlen med full beväpning och beklädnad samt åt honom anskaffa och
underhålla häst med fullständig sadelmundering och allt tillbehör. För dessa
ytterligare skyldigheter har emellertid rusthållare]! blifvit tillerkänd ersättning
dels genom åt Kronan efterlåtna räntor (rusthål Ishemmanets egen ränta, rustningsräntan)
och dels genom anslagna augmentsräntor eller kronotionde, i afseende
å hvilka sednare räntor och kronotiondebelopp likvisst numera genom
Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 den förändring egt ruin, att desamma
blifvit till statsverket indragna mot ersättning till rusthållaren medelst
statsanslag i penningar, svarande emot dessa räntors och tiondeauslags värden
efter årligt markegångspris. Utom den skilnad, som sålunda förefinnes emellan
soldatroteringen och rusthållsinrättningen, äro derjemte att iakttaga de olika
förhållanden, som inom denna sednare uppstått till följd deraf att en del åt
det indelta berustade kavalleriet fått afsitta och för närvarande tjenstgör såsom
infanteri, emot det att enligt uppgjorda aftal, som tilländagå med utgången
af år 1873, vakansafgift för hästen och dess mundering af rusthållaren
erlägges. Denna afgift utgör vid Lifregementets Grenadier-corps, Andra Lifgrenadier-regementet
och Westgöta regemente 47 kub.-fot, 2,5 kannor (_ 74
tunnor) spanmål, samt vid Smålands Grenadier-bataljon 44 knb.-fot, 1 kanna
(=7 tunnor) samma sädesslag. , ...
De skäl. hvilka bär ofvan angående soldatroteringen blifvit anförda tor
förändrade bestämmelser i fråga om aflöning och rekrytering af karl, för anslag
af sparpenning åt denne, samt åt legomedel m. m. d., ega naturligtvis
i allt sin tillämpning äfven på rusthållsinrättningen, hvarföre jag också ansett
23
mig böra föreslå, att enahanda stadganden i afseende på densamma måtte göras
gällande; dervid jag dock. beträffande den indelta kavalleristens tjenstetid, trott
den kostnad staten nedlagt på lians utbildning icke medgifva, att honom efterlåtes
rätt till lika tidigt afsked som den vid indelta infanteriet tjenande karl,
och med anledning häraf föreslagit en något olika föreskrift i detta hänseende.
I fråga om de rusthållarne i öfrigt åliggande skyldighet^, och den dem
derför tillkommande ersättning, har jag, hvad angår de beridna rusthållsnumren,
af hvilka nämnda skyldighet fortfarande fullgöres, ansett någon förändring
i de. nu bestående förhållandena icke vara af behofvet påkallad, samt derföre
i författningsförslaget intagit ett stadgande derom, att de rustningsräntor af
egna hemman jemte anslag af statsmedel, som rusthållarne vid de beridna rusthåilsregementena
för det närvarande åtnjuta, måtte al dem mot rustningsskyldighetens
fullgörande få fortfarande bibehållas, under enahanda vilkor som
hittills.
Vidkommande åter rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena och corpserna,
torde deremot åtskilliga förändrade bestämmelser vara af nöden. Ingen torde
förneka, att de nu derstädes förekommande förhållanden gifva anledning till åtskilliga
oegentlig}!eter, Indika det af såväl militära som administrativa skäl måste
vara angeläget att få undanröjda. Så länge rusthållarne sjelfve bekläda och bevära
sin soldat, skall enhet i beklädnad och beväpning eller den deraf i så väsendtlig
mån beroende enkelhet och reda i administrationen knappast någonsin kunna
fullständigt uppnås. Den planmässighet vid behofvens tillgodoseende, den snabbhet
vid nödvändiggjorda anskaffningsåtgärders verkställande, som af lätt insedda
skäl är så önskvärd, måste härigenom ofta nog på ett betänkligt sätt hämmas;
och äfven den ur militärisk synpunkt och för möjligheten af eu hastig mobilisering
så angelägna regleringen af regementens och eorpsers förläggningsområden
står förevarande fråga i sill helhet så nära, att berörda reglering svårligen
skall låta sig nöjaktigt genomföra, utan att alla med hvarandra sammanhang
töande förhållanden inom samma vapen dessförinnan äfven biff vit bringade till likhet
med hvarandra. Det var också med anledning härutaf, som Eders Kongl. Maj:t i den
ofta berörda Nådiga propositionen rörande landtförsvarcts ordnande, hvilken för
1869 års Riksdag framlades, beträffande förevarande ämne, framställde det förslag,
att staten skulle öfvertaga beklädnaden och beväpningen vid nämnda regementen
och corpser, samt att rusthållarne derstädes, i stället för kavallerirustningens
utgörande, skulle med bibehållande af dittills åtnjutna rustnings- och augmentsräntor
erlägga en viss årlig afgift, hvilken, med hänseende derjemte till
de skäl som för högre belopp än det dittills utgifna förefunnos, borde utgöra
170 R:dr vid Smålands Grenadier-bataljon samt 176 R:dr vid de begge regementena
och Lifregementets Grenadier-corps; varande härutinnan sålunda äfven
*
24
inberäknad den förhöjning i den s. k. häst-vakansafgiften, livarom man tillförene,
och med föranledande af en utaf Rikets Ständer den 30 November 1863
afbiten underdånig skrifvelse, på den enskilda öfverenskommelsens väg, med
rusthållarne förhandlat, och hvarpå icke så få bland dem äfven funnits benägne
ingå. Uti den till svar å berörda nådiga proposition den 11 Maj 1869 aflåtna
underdåniga skrifvelse, förmälte Riksdagen bland annat, att den funnit
sig böra gilla grundsatsen af den i ifrågavarande hänseende ifrågakomna förändring,
hvilken Riksdagen ansåg böra pröfvas och afgöras i samband med
frågan om en reglering af samtliga regementens och corpsers nummerstyrka
och förläggningsområden; men frågan kom emellertid, af andra skäl, icke vid
detta tillfälle till slutligt afgörande, utan stadnade dervid att, till följd af Riksdagens
derom jemväl uttryckta önskan, aftal med rusthållarne egt rum om en
förlängning af de hittills gällande vakanskontrakten, hvilken förlängning går
till ända med slutet af år 1873.
Äfven om icke till följd af sistomförmälta förhållande angeläget vore att
påskynda det slutliga afgörandet af frågan om ett bättre ordnande af nistningsskyldigheten
vid rusthållsinfantcriet, har jag trott de ofvan antydda skäl,
som tala härför, och Indika uti mitt underdåniga anförande af den 31 December
1868 finnas närmare utvecklade, fortfarande ega så bindande kraft samt
ett så otvetydigt erkännande af åtgärdens lämplighet och nödvändighet vara
utaf Riksdagen, på sätt ofvan är omnämndt, i dess underdåniga skrifvelse
uttalad!, att jag härutinnan med fog ansett mig finna en maning att ånyo underställa
förberörda fråga Eders Kxmgl. Maj:ts Nådiga pröfning.
Då de skäl, som för berörda regleringsfråga kunna framställas, alltså fortfarande
äro af samma art som tillförene, så är det naturligt, att det förslag i
ämnet jag med anledning af hvad sålunda anfördt blifvit ansett mig böra
utarbeta i de väsendtligaste delar skall närma sig ofvan berörda af Eders
Kongl. Maj:t vid 1869 års riksdag framställda, samt att sålunda Eders Kongl.
Maj:t der skall finna den grundbestämmelsen, att, mot statens öfvertagande af
beklädnaden och beväpningen vid de afsutna rusthållsregementena och corpserna
samt mot bibehållande af nu innehafvande rustnings- och augmentsräntor,
rusthållarne vid nämnda regementen och corpser skola såsom ersättning för
kavallerirustningens utgörande i ett för allt erlägga en viss årlig afgift; och
är det också egentligen endast i fråga om beloppet af denna afgift som jag
funnit anledning till afvikelse från förra förslaget.
Innan jag går att för mina åsigter i nu omförmälta hänseende närmare
redogöra, torde det tillåtas mig att fästa uppmärksamheten derpå, att fråga
möjligen kunnat uppstå, huruvida ej denna afgift, likasom den nuvarande hästvakansafgiften,
både bort i spanmål bestämmas. Enär nemligen rusthållarne,
enligt
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
enligt ofvan åberopade Kongl. Förordning, äro berättigade att uppbära sina
från statsverket utgående ersättningsanslag efter de indragna rånte- och tiondebeloppens
årliga medelmarkegångspris, skulle man måhända ansett en följd
deraf höra blifva den, att, så länge denna rättighet fortfar, ofvannämnda årliga
afgift äfven borde, för bibehållande af samma grund, bestämmas i spanmål att
af rusthållarne efter årligt medelmarkegångspris betalas. Utom det att emellertid
en afvikelse härigenom komme att ske från den på sednare tiden antagna
grundsats, enligt hvilken såväl räntor och tionde som arrenden för Kronans
egendomar numera i allmänhet utgöras i penningar till visst belopp årligen,
så möter härvid derjemte den, såsom mig ''sill synas, ganska välbefogade
anmärkningen, att, derest afgiften bestämdes i spanmål, så skulle, i anseende
till skiljaktigheten inom särskilda län i denna varas markegångspris, svårligen
kunna undvikas, att denna afgift i olika län blefve till värdet olika.
Då jag med anledning häraf och i enlighet med hvad i det förra förslaget
egt rum, ansett mig äfven nu böra föreslå att förberörda afgift måtte bestämmas
i penningar, så har jag dertill äfven haft ett annat skäl. Enär
i förevarande hänseende likasom i fråga om ordnande af roteringsskyldigheten
såsom regel torde böra få gälla, att samma skyldighet bör medföra samma
börda, samt jag, till följd häraf och då intet verkligt skäl synes för handen
att för rusthållarne vid Smålands Grenadier-bataljon bibehålla nu förefintliga
undantagsförhållande, trott mig, med afvikelse från Eders Kongl. Maj:ts förra
förslag, nu böra föreslå, att afgiften måtte sättas lika för samtliga rusthållarne
vid afsuttna kavalleriet, så skulle eu sådan förändring eller ett stadgande derom
icke medfört åsyftad verkan, derest nämnda afgift blifvit bestämd i spanmål,
hvarå värdet för olika år och orter vexlar.
I fråga åter om afgiftens belopp har jag, på sätt redan blifvit antydt, trott
någon ändring i hvad tillförene blifvit ifrågasatt böra ega rum. Emot detta förslag
har nemligen blifvit erinradt, att genom detsammas antagande rusthållarne skulle
komma att drabbas af eu vida större utgift för rustningen än de hittills under en
lång följd af år fått vidkännas, och då det nuvarande förhållandet under denna tid
vunnit sådan häfd. att vid öfverlåtelser af jord köpeskillingen vanligen blifvit
bestämd under förutsättning af detsammas fortfarande bestånd, skulle en sådan
förhöjning af den nu utgående hästvakansafgiften, som i det förra förslaget
ifrågasattes, komma att för de nuvarande egarne af rusthållsjorden medföra en
opåräknad nedsättning i deras egendomars värde och sålunda ej kunna undgå
att i det allmänna föreställningssättet uppfattas såsom en emot dem begången
orättvisa.
Dessa erinringar, om än grundade på en missuppfattning om rusthållarnes
förbindelser, har jag emellertid trott ej böra frånkännas allt afseende, helst
Bill. till Urtima Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 4
26
det vid rusthåll sinrättningen icke mindre än vid regeringen är af vigt att, så
vidt möjligt, undanrödja .de anledningar till missbelåtenhet med institutionen,
som kunna förefinnas, och 1869 års Eiksdags beslut om förlängning af de
förra hästvakanskontrakten dessutom gifvit ökadt stöd åt rusthållarnes föreställning,
att de enligt dessa kontrakt utgående afgifter ej skulle komma att i någon
väsendtligare mån förhöjas. På grund häraf har jag ansett beloppet af den
afgift, som af rusthållarne vid det afsuttna kavalleriet borde i stället för den
nuvarande hästvakansafgiften samt såsom ersättning för beklädnad, remtyg och
beväpning, erläggas och i hvilken afgift den nu utgående trosspassevolansafgiften
äfven synes mig böra inbegripas, skäligen kunna bestämmas till
150 R:dr.
Denna afgift, hvilken, enligt hvad bilagde tabell, intagen under Bil. N:o
5, gifver vid handen för omkring 1$ af rusthållarnes hela antal vida understiger
värdet af den rustningsersättning de af staten åtnjuta, torde ej heller,
med afseende å de kostnader de nu till följd af rustningsskyldigheten vidkännas,
kunna anses för hög, men ehuru jag således föreställer mig att samtliga rusthållarne
med beredvillighet skola underkasta sig densamma, liar jag likväl,
med stöd af de åsigter 1869 års Eiksdag uttalat, funnit mig böra tillägga det
stadgande att de rusthållare, hvilka icke vilja på den nu föreslagna anordningen
ingå, ega att i stället, mot afstående åt de dem nu tillslagna rustningsräntor
och statsanslag samt åtagande af ordinarie rotering, blifva från den
dem nu åliggande rustningsskyldigheten befriade.
Slutligen torde jag få fästa Eders Ivongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derpå, att, derest förhållandena vid det afsuttna kavalleriet skulle komma att
för framtiden ordnas så som nu blifvit ifrågastäldt, överenskommelser torde
böra med rusthållarne träffas rörande de gamla persedlarnes aflevererande
till Kronan; äfvensom att ett anslag motsvarande de nya kostnader, som af
beklädnadens och beväpningens öfvertagande af Kronan måste uppstå, torde
böra å Biksstatens fjerde hufvudtitel uppföras.
De hufvudsakliga skälen för det förslag till reglering af roterings- och
rustningsbesväret, som mig ålegat att uppgöra, har jag nu haft nåden inför
Eders Kongl. Maj:t utveckla, och anhåller jag att i här nedan följande förslag
till författning i ämnet få sammanföra grundbestämmelserna för detsamma.
Eders Kongl. Maj:t behagade deraf finna, att rote- och rusthållarne medgifvits
all lämplig frihet vid ordnandet af sina förhållanden till soldaten; att det vida
öfvervägande antalet af rote- och rusthållare uti detta förslag erhållit en för
dem fördelaktig begränsning af deras omkostnader, under det att de öfriga,
hvilkas börda redan nu icke kan kännas synnerligen tung, icke heller skola
finna sig åsidosatta, samt slutligen att detsamma icke tvingar någon in på den
föreslagna regleringen, utan lemnar öppet för rote- och rusthållaren att, till
27
och med vid hvarje ny rekrytering, emottaga eller förvägra de erbjudanden
som derutinnan innefattas.
I sammanhang med dessa sålunda föreslagna nya bestämmelser angående
roterings- och rustningsbesväret, har jag slutligen trott mig böra hemställa, dels
att dessa bestämmelser skola tillämpas i mån af nuvarande soldaters afgång ur
tjensten, dels att till den härom gifna författning borde öfverflyttas ej mindre
det företrädesvis för nämnda skyldighet betydelse egande stadgandet angående
rekrytering under krig, som alltifrån allmänna beväringens inrättande varit
gällande samt finnes intaget i § 39 mom. 1 af Kong! kungörelsen den 13
November 1860, men som deremot synes vara till sin natur främmande för
värnepligtlagens innehåll, än äfven den närbeslägtade föreskriften i samma §:s
senare moment.
För den kostnad, som efter det fullständiga genomförandet af nu föreslagna
reglering af roterings- och rustningsbesväret möjligen skulle komma att,
i hvad landtförsvaret angår, drabba statsverket, torde det tillåtas mig att med
ledning af för handen varande upplysningar i ämnet nu i underdånighet redogöra.
Det torde dervid emellertid böra anmärkas, att af de kalkyler, som i
sådant hänseende må uppställas, något fullt bestämdt och tillförlitligt resultat
icke kan vara att emotse, då desamma nödvändigtvis till en del måste grundas
på de närvarande förhållandena, i hvilka likväl vid tiden för regleringens
afsilande en och annan icke oväsendtlig förändring torde hafva inträdt. Närmast
synes denna anmärkning hafva sin tillämpning på den kostnad, som i
fråga om soldatens aflöning och underhåll skulle kunna uppstå såsom en följd
af statens åtagna förbindelse att tillskjuta hvad utöfver den rotehållaren åliggande
utgift för detta ändamål kunde erfordras. Om man också må ega skyldighet
att förutsätta att uppfyllandet af en sådan förbindelse ofta nog skall
varda staten affordradt, så torde man emellertid knappast kunna antaga, vare
sig att eu dylik utgift skall för samtliga soldatnummer ifrågakomma, eller att
aflöningen skall för framtiden i sin helhet komma att stiga till det belopp,
hvartill medelkostnaden för det närvarande blifvit beräknad. Man torde således
snarare hafva räknat för högt än för lågt, om man till grund för kalkylen
i förbemälta hänseende upptager skilnaden mellan den blifvande normalkostnad
rote- och rusthållare skulle för framtiden åligga och förrberörda medelbelopp
af deras närvarande kostnad såsom den utgift, staten för hvarje effektivt
soldatnummer möjligen komme att vidkännas. Sistnämnda medelkostnad utgör
enligt uppgift af vederbörande förut ofta åberopade komitéer för närvarande
126 R:dr 32 öre. Då emellertid legal! till sitt fulla belopp här nedan upptages
bland statsverkets blifvande utgifter, torde hvad i nämnda summa för
denna utgiftstitel ingår böra derifrån afdragas. Om af detta skäl omförmälta
opaginerad Kontrollera mot PDF
medelkostnad upptages till en jemnad summa af 125 fl:dr, skulle således skilnaden
häremellan och den till 100 R:dr hestämda normalkostnaden, eller 25
R:dr, utföra den utgift statsverket möjligen kunde komma att vidkännas. Det
är emellertid naturligt att sagda utgift, hvilken i allt fall i förevarande kostnadsberäkningar
torde komma att framställa det ansenligaste sifferbeloppet, icke
kan beräknas för ett större antal indelta soldatnummer, än som med i ledet
tjenande karl finnes besatt, samt att härifrån således böra undantagas de,
hvilka till underofficersbefålet eller för vissa andra ändamål skulle komma att
finnas anslagna. Antalet af förstberörda nummer är inalles 24,819, och då
den per nummer belöpande kostnaden af omförmälta slag beräknas enligt nyss
angifna grunder, skulle således ifrågavarande utgift komma att uppgå till
620,475 R:dr.
I fråga vidare om det belopp, hvartill kostnaden för underhållet af torpets
byggnader skulle kunna uppskattas, lärer det säga sig sjelft, att densamma
icke kan utgå för större antal nummer, än der torp i sjelfva verket äro till
finnandes. Sammanlagdt utgöra dessa nummer enligt gjorda utredningar ett
antal af något mer än 18,000 st.; om detsamma i rundt tal, och för att hafva
inberäknat en möjligen uppstående tillökning häruti, upptagas till fullt 19,000
st., så skulle således ifrågavarande underhållskostnad, med beräkning, på sätt
tillförene blifvit omformäldt, åt ett för ändamålet utgående årligt anslag till
soldaten af 5 R:dr, medföra en utgift af 95,000 R:dr.
Hvad härefter beträffar kostnaden för legomedels utgifvande, hvilken kostnad,
på skäl som nyss här ofvan i fråga om underhållskostnaden blifvit antydda,
naturligtvis icke heller bör upptagas för större numerär än de i ledet
tjenande, torde det hörna omförmälas att, jemlik! de bestämmelser som i fråga
om soldats afgång ur tjensten här nedan äro gifna, i intet fall sådan legokostnad
kan ånyo ifrågakomma förr än efter 15 år ifrån det densamma först
utgifvits, men att, med hänseende till de förhållanden, som beträffande tiden för
afskedet vanligen ega rum, den för sagda ändamål erforderliga årliga utgiften
rättare torde böra beräknas efter en medeltjenstetid af 20 år. Vid sådant förhållande
skulle densamma för ofvanberörda antal nummer (24,819) samt med
beräkning af 50 R:dr per nummer komma att årligen utgå med ett belopp,
stort 62,047 R:dr.
Hvad vidare den s. k. sparpenningen angår, så skulle den summa, som
efter det för sådant ändamål bestämda belopp af 10 R:dr per nummer här
borde beräknas, komma att för ofta berörda 24,819 nummer utgöra sammanlagdt
248,190 R:dr.
Såsom ofvan antydt blifvit, lärer härförutan framdeles blifva af nöden att
å Riksstatens fjerde hufvudtitel anslå de medel, som finnas erforderliga för bestridande
af beklädnaden och beväpningen vid de afsuttna rusthållsregementena
29
och corpserna. Denna utgift är emellertid statsverket tillfyllest godtgjord genom
den afgift rusthållaren skulle komma att erlägga och kärn således icke här såsom
en ökad kostnad upptagas.
Sammanställer man nu de på ofvan anförda grunder erhållna sifferbelopp
så erhålles af en sådan kalkyl följande resultat:
Blifvande kostnad för soldatens aflöning vid 24,819 nummer
ä 25 R:dr
....................... R:dr 620,475: —
Underhållet af
torphusen vid
19,000 n:r å 5
R:dr per n:r »
95,000: —
L egokostnad för
24.819 n:r .
))
62,047: —
Sparpenning för
24,819 n:r ä
10 R:dr............
...... ))
248,190: —
eller
tillsammans R:dr
1,025,712: —
hvilken summa emellertid utvisar det högsta belopp som statsverket efter regleringens
genomförande för ofvan sagda ändamål skulle hafva att utgifva, och
hvartill de erforderliga medlen, i den mån regleringen framskrider, måste hos
Riksdagen begäras.
I anledning af hvad sålunda i denna fråga anförts, och då den reglering
af rote- och rusthållsbesväret, som i det föregående innefattas, synes mig stå i
ett så nära förhållande till förslaget om införande af allmän värnepligt, att densamma
endast i sammanhang med nyssnämnda förslag bör komma till stånd,
får jag nu i underdånighet hemställa:
det Eders Kong! Maj:t, under vilkor och förbehåll, att lagen
angående allmänna värnepligten blifver af Riksdagen godkänd,
täcktes i nåder till Riksdagens antagande i öfverensstämmelse med
§ 80 i Regeringsformen framställa det härvid under Bil. n:o 2
fogade förslag till Förordning, angående förändrade bestämmelser
i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid landtförsvaret.
Hvad ånger de kostnader för statsverket, som af regleringens påbörjande
och fortgång redan under år 1872 föranledas, så, enär, på grund af hvad här
ofvan anförts, någon framställning till den urtima Riksdagen om medels anvisande
härtill icke lämpligen bör ifrågakomma, men nödigt är, att regleringen
icke till följd af bristande medelstillgångar må behöfva uppskjutas, får jag i
underdånighet föreslå:
det Eders Kongl. Maj:t måtte, till bestridande af de under
år 1872 för ifrågavarande ändamål förekommande utgifter, hvilka
enligt uppgjorda beräkningar kunna antagas uppgå till omkring
100,000 R:dr, täckas i nåder anvisa nödiga medel å den under
Armé-förvaltningens vård ställda volontärvakansmedelsfonden, hvilken
dertill lemnar tillgång och icke kan anses för en sådan utgift
främmande.
30
Infanteriet.
I likhet med hvad jag tillförene och senast uti memorialet den 29 December
1870 härom anfört, är jag fortfarande af den åsigt, att infanteriets
organisation bör i sina grunddrag förblifva oförändrad, desto heldre som, under
denna frågas behandling vid sistlidna riksmöte, ingenting förekommit, som till
rubbning af organisationens grunder kan anses föranleda. Vid vissa detaljer
af Eders Kongl. Maj:ts förslag hafva deremot inom Eiksdagen blifvit framställda
erinringar, af beskaffenhet att ej böra lemnas utan afseende och för hvilka,
jemte de jemkningar jag af annan anledning funnit mig böra föreslå, jag i
underdånighet anhåller att nu få redogöra.
Indelta infanteriet. .
I afseende härå har särskilda Utskottet vid sistlidna riksmöte, ehuru Utskottet
»nödgats yrka att indelningsverket må upphöra efter en öfvergångstid
af 15 år», likväl tydligt uttalat nödvändigheten deraf, att arméen skall bestå af
stam, innefattande befäl och trupp. Utskottet har dervid erinrat: att den föreslagna
nya värnepligtslagen med sin korta öfningstid föranledde behofvet af
stöd för beväringsynglingen; att en mängd specielt utbildadt manskap under
namn af skarpskyttar, timmermän, sjukvårdssoldater etc. för arméen behöfdes;
att den stora underbefälsstyrka, som en mobilisering kräfde, svårligen kunde
under fredstid såsom underbefäl aflönas och underhållas; samt att allt detta
talade för nödvändigheten af en god stamtrupps bibehållande.
Sedan Utskottet vidare meddelat en jemförande redogörelse för den olika
öfningstid, värnepligtige uti andra länder äro underkastade, af hvilken redogörelse
framgår att öfningstiden uti intet annat land blifvit bestämd så kort,
som den för vårt land enligt den nya värnepligtslagen föreslagna, samt att i
det land (Schweiz), hvarest man hittills nöjt sig med den kortaste öfningstiden,
eller 110—120 dagar, erfarenheten ådagalagt behofvet deraf, att berörda öfningstid,
så framt den någorlunda skall komma att motsvara sitt ändamål, måste
mer än fördubblas, har Utskottet, som på grund af det anförda ansåg, att, med
den af Utskottet ifrågaställda värnepligt, stamtruppens nödvändighet icke kunde
jäfvas, men, på sätt ofvan förmäles, fann sig böra väcka förslag om indelningsverkets
upphörande, i 8:e och 9:e punkterna af utlåtandet N:o 1 hemställt, att
riksdagen måtte för sin del besluta:
opaginerad Kontrollera mot PDF
att, med afslag å hvad Eders Kong]. Maj:t föreslagit angående öfverflyttning
till landtförsvaret af 2,322 båtsman snummer, ifrågavarande nummer må, i män
af inträffande afgång, ställas på vakans och vakansafgifterna ingå till statsverket,
förn att användas till landtförsvaret;
att, i den mån vakansafgifter inflyta eller Riksdagen dertill anvisar medel,
en reglering må ske. af infanteriregementens och corpsers nummerstyrka, i syfte
att hvarje regemente må erhålla en nummerstyrka af 1,000 och hvarje corps
af 500 man, som förläggas å landet såsom stam för beväringen i stället för de
af Eders Kong], Maj:t föreslagna indelta regementen och corpser, samt att denna
stam får en styrka af 24,000 man.
Något Riksdagens beslut rörande denna fråga, i hvilken de särskilda
Kamrarrie stannade i olika meningar, kunde emellertid ej åvägabringas.
Andra kammaren biföll nemligen Utskottets förenämnda hemställan, hvaremot
Första kammaren, med afslag å densamma, för sin del fattade följande
beslut:
att Kammaren biföll Eders Maj:ts förslag att från båtsmanshållet
skulle till landtförsvaret öfverflyttas tillhopa 2,322 båtsmansnummer. och att
rust- och rotehållare för de öfverflyttade båtsmansnumren skulle komma i åtnjutande
af enahanda frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad
som soldatrotehållarne numera åtnjöte;
att Eders Maj :ts förslag, att lOlf i Axbergs in. fl. socknar i Örebro
län belägna mantal skulle åläggas utgöra effektiv rotering, likaledes af Kam
maren
bifölls;
att Kammaren, med hufvudsakligt bifall äfven till Eders Maj:ts förslag
om bildande i Wester-Norrland och Blekinge af regementen på två bataljoner
och i Halland af en fältjägarecorps på en bataljon, åt Eders Maj:t öfver
lemnade
att verkställa en reglering af samtlige indelta infanteri-regementensoch
corpsers nummerstyrka och förläggningsområden, i syfte att hvarje regemente
må erhålla en nummerstyrka af omkring 1,000 och hvarje corps en nummerstyrka
af omkring 500 man, samt att det indelta infanteriet — Wermlands
fältjägarecorps deri ej inberäknad —- erhåller en nummerstyrka af omkring
24,000 man; och
att Eders Maj:ts förslag om 1,892 indelta nummers ställande på
vakans af Kammaren på det sätt bifölls, att de indelta nummer, hvilka för
regleringen af indelta arméens nummerstyrka icke befunnos nödiga, finge, i mån
af inträffad ledighet, tillsvidare hållas otillsatta mot vakansafgifter, som borde
inlevereras till Armé förvaltningen, för att till indelta arméens aflönande användas;
hvarjemte Kammaren förklarade att, till följd af hvad sålunda beslutits,
något vidare yttrande i anledning af Eders Maj:ts förslag om uppsättande
af en kontant aflönad truppstyrka af tillsammans 300 man ej erfordrades.
32
I fråga såväl om stamtruppens styrka och fördelning till lika antal på
hvarje bataljon som ock derom, att den borde vara på landet förlagd, har
Eders Maj:ts förslag således blifvit af Riksdagens båda Kamrar biträdt;
och har samma förslag angående det indelta infanteriets organisation äfven i
öfriga delar hufvudsakligen blifvit af Första kammaren bifallet.
Inom Riksdagens båda Kamrar, synnerligen inom den Första, hafva emellertid
åtskilliga röster höjt sig för att visa nödvändigheten af en tillökning i
det uti Eders Maj:ts nådiga proposition för infanteriet beräknade befäl,
hvarjemte, på sätt redan förut blifvit omförmäldt, Första kammaren förordat en
underdånig framställning om åtgärders vidtagande för en sådan utveckling af
stamtruppen, att den må blifva fullt tjenlig såsom stöd för den betydliga beväringsstyrka,
som med densamma till följd af den nya värnepligtslagens antagande
kornrne att införlifvas, och att ur dess led ett tillräckligt antal underbefäl
måtte vara att hemta; och har jag desto hellre funnit mig manad att gå
den sålunda uttryckta önskan till mötes, som derigenom egentligen icke föranledes
någon rubbning i organisationens grunder och den för öfrigt öfverensstämmer
med den af mig vid liera tillfällen framhållna åsigt om nyttan af ett
talrikt och väl utbildadt befäl.
Det lärer emellertid få anses tydligt, att den ifrågavarande b efälstill ökningen
svårligen kan inom officers- eller underofficers-graderna åstadkommas,
i anseende till de dermed förbundna betydliga uppoffringar. Sådant torde ock
vara mindre behöfligt, så framt, såsom antagligt är, de vid reservbefäls-inrättningen
fastade förhoppningar komma att gå i fullbordan.
I öfverensstämmelse härmed och på de skäl i öfrigt, jag tillförene anfört,
anser jag mig, i fråga om officers-beställningarnes antal, böra vidhålla det förslag,
som innefattas i mina underdåniga memorial af den 31 December 1868
-och den 29 December 1870, äfvensom att någon tillökning i underofficersbeställningarnes
antal icke heller bör ifrågakomma.
I nyssnämnda begge memorial förutsattes, att underofficers-beställningarne
skulle utgöra en särskild grad emellan officersgraden och nummerstyrkan.
Härutinnan har jag dock trott mig finna någon förändring påkallad af
de nya förhållanden, som genom den allmänna värnepligten inträda. Enär
nemligen derunder äfven den högre bildningen kommer att mera än hittills
blifva inom ledet representerad, synes mig icke något bemödande böra sparas
att höja stamtruppens anseende, och såsom ett medel härtill anser jag lämpligt
att, på sätt äfven i allmänhet eger rum i andra länder, der allmän värnepligt
ligger till grund för krigsförfattningen, underofficerarne komma att utgöra en
del af sjelfva nummerstyrkan, samt till följd häraf äfven i afseende å beklädnad
och utrustning i öfrigt blifva mera än hittills försatta i lika ställning med
truppen.
33
truppen. Denna underofficerarnes nya ställning, från hvilken likväl, af skäl
som här nedan komma att anföras, Fanjunkarne synas mig höra undantagas,
torde desto mindre kunna kännas för underofficerarne tillhakasättande, som de
bestämmelser, jag i sådant afseende ernår föreslå, icke äro afsedda att vinna
tillämpning förr än under de förändrade förhållanden, hvarigenom inträdet i
ledet blifver obligatoriskt äfven för de, med hänsyn till bildningsgrad och förmögenhetsvilkor,
lyckligast lottade bland landets söner. Någon rubbning är
icke heller afsedd i de rättigheter och skyldigheter, med hvilka nuvarande
underofficerare inträdt i tjensten.
Den för underofficersgraden sålunda ifrågaställda anordning, hvilken för
individen medför minskning af kostnader i tjensten, skall för öfrigt mer än den
nuvarande organisationen lätta öfvergången från korporal till underofficer, och
derigenom framhålla ett nytt mål för soldatens sträfvan samt ytterligare väcka
hans hederskänsla. Visserligen måste det medgifvas, att manskapet redan nu
icke är från nyssnämnda mål utestängdt, likasom att för så väl soldat som
underofficer möjlighet förefinnes att ernå de högsta värdigheter vid arméen;
men, detta medgifvet, kan likväl icke bestridas att, till följd af den nuvarande
stora skilnaden i lefnadsförhållanden de olika graderna emellan, underofficersgraden
i allmänhet icke varit af manskapet eftersträfvad, och ej heller, der den
blifvit uppnådd, visat sig rätt fruktbringande.
Då emellertid äfven för underofficerarne, af hvilka flertalet icke kan ega
tillfälle att bereda sig offioers-befordran, något närmare mål såsom godtgörelse
för nit och skicklighet i tjensten bör uppställas, anser jag eu särskild grad
böra finnas, hvarest ej allenast de ekonomiska fördelarne någorlunda motsvara
de med platsen följande vigtigare och ansvarsfullare åliggandena, utan der innehafvaren
äfven erhåller en ställning, i hvilken han frigöres från besvärligheter,
oskiljaktiga från hvar och en som, om än blott till utrustning, är med manskapet
likställd. En sådan särskild grad anser jag, på sätt redan blifvit antyda
lämpligen böra utgöras af den nuvarande Fanjunkaregraden, som ock
redan eger ett anseende, med all rätt grundadt på det nit och den skicklighet,
hvarmed dess innehafvare fullgjort sina pligter.
Af det nu anförda följer att underofficerarne, med undantag af fanjunkarne,
böra hvardera tilldelas eu nummerlön; och ehuru härigenom, enär hvarken den
ifrågaställda nummerstyrkan af 500 man på bataljon torde böra ökas eller de
för löneregleringens underlättande afsedda nummer för andra ändamål användas,
sjelfva manskapsstyrkan kommer att med fyra man per kompani minskas, torde
denna olägenhet få anses fullt uppvägd af de fördelar i öfrigt, som af den
ifrågasatta anordningen böra kunna påräknas.
Bill. till Urtima Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Iläft. 5
34
Hvad korporal^ och vice-korporaler angår, har jag, af skäl som ofvan
blifvit antydda, ansett någon tillökning, utöfver hvad mina förra förslag upptaga,
böra beredas, och tror jag i detta hänseende vara lämpligast, att deras antal
uppbringas till det, som vid skeende mobilisering erfordras för fyllande af
de i första hand oundgängligen nödvändiga befälsplatser.
Väl har jag tillförene, under erkännande att befälstillgången vid arméen,
äfven med tillämpning af det af mig framställda förslag, vore otillräcklig, uttalat
den åsigt, att staten icke borde och svårligen kunde under fredstid med fast
aflöning förse allt det befäl, som i olika grader blifver vid en mobilisering
behöfligt, men att deremot alla bemödanden borde rigtas derpå att göra stammen
i allmänhet skicklig att taga och föra befäl, hvar och en åtminstone i närmasthögre
grad än den han sjelf innehar; men om än denna åsigt icke allenast
förtjenar att ur ekonomisk synpunkt fortfarande beaktas, utan äfven af militära
skäl låter sig försvaras, så kan det likväl å andra sidan icke heller förnekas,
att ju en sådan anordning, hvarigenom befälet redan på förhand är för sina
bestämda platser utsedt, skall leda till både reda och trygghet.
Hvad särskildt angår den nu antydda tillökningen i antalet korporaler
och vice-korporaler, så torde, vid det förhållande att, på sätt jag kommer att
här nedan föreslå, befälsöfningarne böra utsträckas till ett vida större antal
deltagare bland truppen än tillförene, billigheten fordra, att den del af manskapet,
som med dessa öfningar kommer att oftare än de öfriga betungas, för
sina sålunda ökade uppoffringar af tid och medel undfår någon ersättning
medelst den fasta lön, hvaraf korporalsgraden bör åtföljas. Otvifvelaktigt skall
det ock tjena till befrämjande af det mål, som med stamtruppen afses, om man
genom tillökning i de lägre befälsplatsernas antal och de med dessa platser
förenade ekonomiska fördelar, söker hos truppen väcka täflan att tillegna sig
de insigter och egenskaper i öfrigt, hvilka måste utgöra vilkor för de förmånligare
platsernas förvärfvande.
En annan utväg, väl icke att öka befälets antal, men att bereda ökad
tillgång å befalsämnen och såmedelst befrämja utbildningen af någorlunda tillräckligt
befäl, består i eu lämplig tillökning af antalet volontärer med nummerlöner
vid indelta infanteriet. Redan i mina föregående underdåniga framställningar
rörande försvarsväsendets ordnande och senast i memorialet af den 29
December 1870 har jag uttalat den mening, att volontärernes antal vid indelta
infanteriet borde ökas; men sedan Eders Kong!. Maj:t numera, uppå min särskildt
gjorda underdåniga hemställan, täckts under den 26 sistlidne Juni meddela
Regements- och Corps-chefer vid indelta infanteriet rättighet att mot nummerlöner
antaga volontärer till ett antal af fyra på kompani i stället för det
nuvarande antalet af endast två på hvarje kompani, anser jag frågan härom
35
icke för närvarande påkalla vidare åtgärd. För den händelse likväl att, såsom
antagligt är, den nu anbefallda åtgärden kommer att medföra det resultat, som
med densamma afses, torde det vara mig tillåtet att framdeles hos Eders Kongl.
Maj:t göra den underdåniga framställning om ytterligare tillökning i volontärernes
antal, hvartill omständigheterna må kunna föranleda.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med åberopande af hvad
mitt ofvannämnda memorial i ämnet innehåller, får jag, efter förutgången särskild
öfverläggning med Chefen för Sjöförsvars-departementet i hvad rörer
frågan om öfverflyttning af en del utaf båtsmanshållet till landtförsvaret, i
underdånighet hemställa:
att från båtsmanshållet må till landtförsvaret öfverflyttas:
4 Norrlands båtsmanskompanier................................. 662 man,
2 Hallands d:o 364 »
1 Westergötlands d:o 87 »
1 Östergötlands d:o 194 »
af l:a Bohusläns d:o 100 »
» Södra Möre Härads d:o 415 »
och af Blekinge d:o ................................. 500 »
tillhopa 2,322 man;
att rust- och rotehållare för de öfverflyttade båtsmansnumren
må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i
underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne numera
åtnjuta;
att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Binkarleby
socknar af Örebro län belägna 101| mantal, hvilka blifvit från
dem förut, mot frihet från ordinarie rotering åliggande, tjenstbarheter
till Dylta svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att
effektiv rotering utgöra;
att två nya regementen under benämning, det ena af WesterNorrlanäs
Regemente och det andra af Blekinge Regemente samt
en ny corps med benämning Hallands Fältjägare-corps måtte
bildas;
att reglering af samtliga indelta infanteri-regementens och
corpsers nummerstyrka och förläggningsområde, de nybildade
corpserna deruti inberäknade, i syfte att hvarje regemente må
erhålla en nummerstyrka af 1,000 och hvarje corps en nummerstyrka
af 500 man, må ske på det sätt Eders Kongl. Maj:t kan
finna skäligt i nåder bestämma;
opaginerad Kontrollera mot PDF
att vakansafgifterna för de indelta nummer, som till följd
af en sådan reglering komma att hållas otillsatta-, må, i den män
dylika afgifter genom inträffande manskapsvakanser blifva tillgängliga,
till Arméförvaltningen inlevereras, för att till indelta
arméens aflönande, i öfverensstämmelse med nedan framställda
förslag, användas;
att till kompletterande af Norrbottens, Westerbottens och
Hallands Fältjägare-corpsers samt Norra och Södra Skånska Infanteri-regementenas
nummerstyrka en kontant aflönad truppstyrka
af tillsammans 300 man må för Kronans räkning uppsättas,
kommande det för aflöningens bestridande för denna
truppstyrka förslagsvis erforderliga belopp, 33,000 R:dr, att i
sammanhang med det för indelta arméens aflöning behöfliga anslag
tagas i beräkning;
att, i öfverensstämmelse med hvad här nedan vid behandlingen
af frågan om aflöningsväsendet vid indelta arméen förekommer
om kompani- och sqvadronschefs-befattningens tillsättande
endast genom kommendering, kompaniofficersgraderna hädanefter
måtte utgöras af:
Kaptens,
Löjtnants, l:ste och 2:dre,
Underlöjtnants,
samt att benämningen Andre kapten således för framtiden må
komma att upphöra;
att kompani-officerarnes antal vid hvarje stam-bataljon må
bestämmas till 20, nemligen:
Kaptener.................. 7,
l:ste Löjtnanter ...... 4,
2:dre d:o ...... 5,
Underlöjtnanter ...... 4,
och vid hvarje regemente dubbelt detta antal;
att Fanjunkarnes antal må hädanefter såsom hittills få utgöra
4 på bataljon;
att öfrige underofficerare må ingå i nummerstyrkan och för
hvarje bataljon utgöra: 6 Förste sergeanter, 6 Andre sergeanter,
4 Furirer, h vilka alla tilldelas nummerlöner, samt att på hvarje
bataljon korporalernas liksom vice korporalernas antal må utgöra
72, och utaf de förre, 24 på hvarje bataljon benämnas Förste
korporaler;
37
att de corpser. som sakna pastor och väbel, blifva dermed
försedda;
att regementenas och corpsernas staber i öfrigt endast så
till vida undergå förändring, att bataljons-adjutanterna och regementsväbeln
blifva fanjunkare; samt
att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen
samt Hallands Fältjägare-corps må erhålla samma antal befäl
inom hvarje grad, äfvensom samma antal civile tjensteman, som
öfriga indelta regementen och corpser.
Enär, till följd af förut anförda förhållanden, genomförandet af infanteriets
organisation, så vidt den omfattar tillsättning af nytt befäl, icke kan vidtaga
förr än med ingången af år 1873, men'' värn epligtslagen bör redan år 1872
vinna tillämpning, blir häraf en följd att befälets kompletterande till det beräknade
fulla antalet måste ske under åren 1873 och 1874, helst, hvad angår
de blifvande nya corpserna, desamma redan år 1873 torde blifva till sin nummerstyrka
i det närmaste kompletterade, samt för öfrigt redan vid 1874 års
regementsmöten samöfning af två klasser beväring med stammen första gången
skulle komma att ega rum.
Jag får alltså föreslå:
att befälsplatserna vid de nybildade corpserna, såsom ock
de nya platserna vid öfriga regementen och corpser, må under
åren 1873 och 1874 tillsättas.
De för indelta infanteriets organisation enligt nu framställda förslag uppkommande
kostnader, så vidt medel dertill böra af Kiksdagen anvisas, utgöra,
enligt uppgjorda beräkningar, som återfinnas i Bil. N:o 6, för underhåll af
beklädnads-, remtygs-, utrednings- m. fl. persedlar för den tillökade effektiva
nummerstyrkan, 50,974 R:dr 80 öre, samt, för aflöning åt nytt befäl, inalles
805,930 R:dr, deraf dock för år 1873 erfordras endast 436,040 R:dr.
Härtill kommer visserligen kostnaden för första uppsättningen af beklädnads-,
remtygs- och utrednings- m. fl. persedlar, men denna kostnad anser jag
böra af de hos Beklädnads-direktionerna innestående behållningar kunna bestridas.
Värfvade infanteriet.
Sedan, i afseende å värfvade infanteriet, den sist församlade Riksdagen
hufvudsakligen bifallit hvad Eders Kong! Maj:t rörande flottans marinregemente
föreslagit samt beträffande Wermlands Fältjägare-regemente, utan att ingå i
38
pröfning af frågan om regementets förändrade organisation, medgifvit Eders
Kongl. Maj:t fri dispositionsrätt under år 1872 öfver de för regementet afsedda
anslagsmedel, anser jag mig nu böra bär upptaga endast frågan om Wermlands
Fältjägare-regementes förminskning till en corps å 500 man; och då de skäl,
som till stöd för regementets förändring till corps redan förut blifvit anförda,
fortfarande ega full giltighet, får jag i underdånighet hemställa om proposition
till Riksdagen:
att Wermlands Fältjägare-regemente må förändras till corps,
som, formerad på eu bataljon af fyra kompanier med en sammanlagd
styrka af 500 man, organiseras lika med de indelta
corpserna;
att denna förändring må med 1873 års ingång taga sin
början; och
att det befäl och underbefäl med vederlikar vid regementet,
hvilka, till följd af nu föreslagna reduktionsåtgärd, blifva öfvertaliga,
må, så vidt de icke varda till andra regementen eller
corpser transporterade eller till andra allmänna befattningar förflyttade,
få vid sina, dem genom fullmakter tillförsäkrade, aflöningsförmåner
och tjenstebefattningar bibehållas, såsom disponibelt
befäl, intill dess full pensionsålder är uppnådd, efter hvilken tid
de endast underkastas tjenstgöring i likhet med dem af deras
vederlikar, som erhållit afsked med fyllnads-pension.
Kavalleriet.
På de skäl, som finnas anförda i underdåniga memorialet af den 29 December
1870, anser jag mig icke böra vid det förnyade förslag till organisation af
kavalleriet, jag har till åliggande att nu underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, ifrågasätta någon förändring i nummerstyrkan af detta vapen,
helst jag, på sätt i nyssnämnda memorial jemväl finnes antydt, hyser den förhoppning,
att det för kavalleriet afsedda beväringsmanskap, efter att hafva genomgått
de för detsamma föreslagna vapenöfningar, skall befinnas tjenligt att
efter en kort ytterligare beredelsetid fylla afgången inom stammen och derjemte
utgöra en värderik reserv att använda, der så befinnes nödigt, till nummerstyrkans
förökande, hvarigenom alltså ock de olägenheter böra anses undanröjda,
hvilka saknaden af en tillräckligt stor stamtrupp annars skolat medföra.
39
Hvad åter befälet angår, så finner jag visserligen icke anledning frångå
mina tidigare afgifna förslag, i livad de afse officersgraden, men då de samma
skäl, som tala för eu sådan förändring af Infanterhunderofficerarnes ställning,
att de må komma att utgöra en del af nummerstyrkan, ega tillämplighet jemväl
på kavalleriet, synes mig den för infanteriet i sådant hänseende ifrågasatta
åtgärd äfven för kavalleriet böra bringas till verkställighet. Sådant låter sig
äfven göra utan att någon förminskning af nummerstyrkan deraf behöfver blifva
eu följd, enär vid indelta kavalleriet ett nummer redan finnes anslaget för
hvarje underofficer, som å numrets häst är beriden.
På grund emellertid af kavalleriets utvidgade verksamhet i bevakningsoch
förpost-tjensten, hvilken tager i anspråk ett större antal underbefäl, än
tillförene, och på grund äfven af det nyligen nådigst fastställda excercisreglementet
för kavalleriet, enligt hvilket sqvadronen skall indelas så, att en korporal
rangeras på hvardera flygeln af lista ledet i hvarje tropp, har jag
ansett det indelta kavalleriets underbefäl böra ökas åtminstone till det antal
behofvet i sistnämnda hänseende kräfver och att sålunda hvarje indelt sqvadron
skulle ytterligare tilldelas en korporal och en vice-korporal, hvarigenom sammanlagda
antalet korporaler likasom vice-korporaler vid hvarje sqvadron blefve
4, och hvarigenom äfven vunnes mera öfverensstämmelse emellan indelta och
värfvade kavalleriets organisation, alldenstund, hvad det sistnämnda angår, korporalernas
likasom vice-korporalernas antal utgör, vid Hussar-regementet Konung
Carl XY, 4 och vid Lifgarde! till häst, 5 på hvarje sqvadron.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt samt i öfverensstämmelse med
mitt underdåniga memorial den 29 December 1870, i hvad det rörer förändring
af kavalleriets personal i öfrig!, samt i fråga om öfverflyttning till half
sold och anställande af reserv-kavallerister, får jag föreslå:
att Sqvadrons-officersgraderna må utgöras af Hyttmästare-,
Löjtnants-, (l:ste och 2:dre) samt Under-löjtnant, och att benämningen
2:dre Hyttmästare således för framtiden må komma att
upphöra;
att Underofficerare, med undantag af Fanjunkare, må ingå
i nummerstyrkan och sålunda tilldelas nummerlön;
att hvarje indelt sqvadron må erhålla ytterligare en korporal
och en vice korporal;
att officerarnes antal vid Jemtlands Ilästjägare-corps må
ökas med en Ryttmästare, en 2:dre Löjtnant och en Underlöjtnant;
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
att ett nummer vid hvardera sqvadronen af nyssnämnda
corps må anslås till underhåll af förste trumpetare;
att Regements-stallmästare må af Kongl. Maj:t utnämnas
uppå Chefens förslag och tillförsäkras att efter 10 års tjenstgöring
såsom ordinarie Regements-stallmästare undfå löneförhöjning
med 50 procent af den i stat uppförda egentliga lönen,
samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring erhålla ytterligare
förhöjning med lika procent af samma lön; äfvensom att efter
uppnådd pensionsålder undfå, derest han tillhör indelta arméen,
1,000 R:dr, men, om han tillhör den värfvade, 1,500 R:dr i
årlig pension; varande dock några medel till ofvanberörda löneförhöjning
icke i staten inberäknade, utan torde sådana framdeles,
i mån af behof, böra hos Riksdagen begäras;
att Regementspastor måtte anställas vid Hussar-regementet
Konung Carl XY;
att vid nämnda regemente äfven må anställas en Regements-sadelmakare
och en Sadelbom-skärare;
att Regements-trumpetare- och stockmakare-beställningarne
vid berörda Hussar-regemente må indragas;
att utaf de vid Lifgardet till häst och Hussar-regementet
Konung Carl XV i stat uppförda inalles 14 trumpetare med
Under-officers aflöning, 4 vid det förra och 6 vid det senare
regementet må till trumpetare i nummer, samt 4 vid det förra
regementet till ryttare i nummer förändras;
att en Ryttmästare och två Löjtnanter på hvarje bataljon
och en Löjtnant vid Jemtlands Hästjägare-corps må ega rättighet
att, efter minst 10 års tjenstgöring vid vapnet, ingå på half
sold, med skyldighet att i fredstid på egen häst tjenstgöra under
de årliga befäls- och regementsmötena, men att deremot i krigstid,
samt när Kongl. Maj:t finner för godt uppbåda större eller
mindre del af beväringen, vara underkastade samma tjenstgöring
som det ordinarie befälet;
att sådant halfsoldsbefäl, efter uppnådd pensionsålder, vid
afskedstagandet erhåller den för graden bestämda pension ur
arméens pensionskassa, så vida stadgade inbetalningar till nämnda
kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet annorlunda ordnas,
den pension, som i sammanhang dermed kan komma att bestämmas
;
att .
41
att aflönragen för detta halfsoldsbefål må sålunda bestämmas:
för
Ryttmästare.............. 1,000 R:dr, och
» Löjtnant.................... 600 R:dr’
af hvilka belopp hälften bör utgöra lön och hälften tjenstgönngspenningar;
dock att tjenstgöringspenningarne ej må utgå
till dem, som af en eller annan orsak icke bivista föreskrifna
vapenöfningar;
att vid hvarje sqvadron måtte årligen, bland det afgående
manskapet, utses två man, hvilka förbinda sig att mot en årlig
lön qvarstå i rullorna i fem år, med tjenstgöringsskyldighet
endast under krigstid, eller när Kong!. Maj:t finner nödigt mobilisera
arméen eller delar deraf; samt
-<£ttT-Ar^’a ^Önen C^essa kavallerister måtte bestämmas
till 15 R:dr pr man.
Hvad angår de ökade kostnader, hvartill här ifrågasatta förändringar i
kavalleriets organisation föranleda, och hvilka enligt bilagan N:o 7 beräknats
år hgen komma att utgöra 35,485 R:dr, så lärer frågan derom böra blifva
föremål tor Nådig framställning först till näst sammanträdande lagtima Riksdag.
Civilstaten.
Ehuru jag, i afseende å ordnandet af Regementsskrifvare- och Auditörstj
efterila vid arméen, anser mig icke ega anledning till afvikelse från de derom
i memorialen den 31 December 1868 och den 29 December 1870 framställda
åsigter, finner jag mig likväl, i anledning af hvad vid förra riksdagen
i amnet förekommit, och i afvaktan å det förslag, som från Komitéen för utarbetande
åt nytt fältförvaltnmgsreglemente är att förvänta, böra i underdånighet
hemställa, att med pröfmngen af denna fråga må anstå intilldess betänkande
frän namnda Komité inkommit.
iu7A^erim°J aUSer ^ * ^khet med hvad i memorialet den 29 December
1870 egde ram, höra äfven nu i underdånighet föreslå:
att mönsterskrifvarebefattningarne, i mån af nuvarande innehafvares afgång,
helt och hållet indragas; samt
att bataljonspredikantsbeställningarne, der sådana finnas, jemväl måtte i
samma ordning indragas.
Generalitetet och Generalstaben.
De åsigter, jag i fråga om Generalitetet och Generalstabens organisation
tillåtit mig uttrycka i memorialet den 31 December 1868, och hvilka jag i
Bill. till Urtima Riksd. Vrot. 1871. 1 Sami 1 Afd. 1 Raft. 6
42
memorialet af den 29 December 1870 förklarat mig då vidhålla, har jag icke
heller sedermera funnit anledning att i något hänseende frånträda, hvarföre
jag, under åberopande af de motiv, som i förstnämnda memorial blifvit anförda,
i underdånighet föreslår:
att Generalitetet på stat måtte utgöras af 3 Armécorpschefer,
1 Chef för Generalstaben, 1 General-fälttygmästare,
1 Inspektör för Kavalleriet och 1 Chef för Fortifikationen samt
att, för hvar och en af dessa sju generalspersoner, lönen bestämmes
till 9,000 E:dr, med rättighet tillika för dem att vid
embetsresor erhålla, för sjelfva resekostnaden, godtgörelse enligt
gällande författningar;
att Generalstaben måtte utgöra en fristående corps med
egen lönestat;
att Topografiska corpsen måtte helt och hållet uppgå uti
och förenas med Generalstaben;
att Generalstabens officerspersonal måtte, förutom Chefen,
bestå af 1 Öfverste, 2 Öfverstelöjtnanter, 10 Majorer, 16 Kaptener
och 10 Löjtnanter;
att för de geodetiska arbeten en Professor måtte finnas
vid Generalstaben anställd;
att Generalstabens aflönings- och öfriga utgiftsstat måtte
bestämmas i enlighet med Bil. N:o 8; samt
att förslaget om Generalitetet, med afseende ä dess samband
med det om Generalstaben, måtte framställas endast under
förutsättning och vilkor af jemväl det sednares antagande.
Den årliga kostnad, hvartill Generalstabens organisation i öfverensstämmelse
med här afgifvet förslag föranleder, uppgår enligt förutnämnda Bil. N:o 8
till ................................................................................................... It:dr 161,120: —
och då härtill finnes att disponera: nuvarande anslag till Landtförsvars-departementets
Kommando-expedition, till Generalstabsofficerares
bildande och till Topografiska corpsen, tillhopa utgörande
....................................................................... R:dr 57,200: —
samt beloppet af de från Generalitetsstaten utgående
stabchefsarvoden ............................................................... 6,350: — 63,550: _
uppgår den ökade årliga kostnaden till.................................... R:dr 97,570: —
hvilket belopp alltså bör af Riksdagen anvisas, att i mån af behof utgå.
Då likväl, af redan angifna skäl, någon anvisning af nytt anslag till
ifrågavarande ändamål för år 1872 icke bör ifrågakomma, men förberedande
åtgärder för organisationens bringande till verkställighet, i hvad så väl Generalitetet
som Generalstaben rörer, redan under nämnda år torde kunna och
böra vidtagas, får jag i sådant afseende nu endast föreslå:
43
att Generalitetsstaten må i öfverensstämmelse med nu framställda
förslag regleras, i den mån, genom afgång bland Generalspersoner
på stat, nuvarande anslag dertill lemnar tillgång; samt
att, med användande, i den mån sådant kan ske, af ofvan
uppgifna, för Generalstaben redan disponibla tillgångar, genomförandet
af Generalstabens organisation må under år 1872
taga sin början.
V apenöfningarne.
Uti de memorial, hvarigenom jag tillförene fått inför Eders Kong!. Maj:t
yttra mig rörande försvarsväsendets ordnande, bär vigten och nödvändigheten
af ändamålsenliga, och i tillräcklig utsträckning anordnade vapenöfningar städse
framhållits. Då likväl åtskilliga under senare tiden vidtagna anordningar synts
mig, i den män de hunne fullständigt genomföras, böra åt infanteriets öfningar
inom dertill anslagna tider komma att gifva en mer än tillförene bildande
förmåga, ansåg jag mig uti senast afgifna förslag i afvaktan å de sålunda väntade
resultaten, icke böra ifrågasätta annan utsträckning i öfningstiden för infanteriets
stam, än den som genom åvägabringande af gemensamma fälttjenstÖfningar
kunde uppkomma; men sedan numera inom riksdagens båda kamrar
erkänts behofvet åt en än vidsträcktare utbildning af stamtruppen, än den af
mig ifrågasatta, och enär en sådan utbildning endast genom utsträckta och med
klokhet ledda öfningar kan åvägabringas, har jag, på sätt ofvan redan blifvit
antydt, hållit före, att tillökning i tid borde ifrågakomma, hufvudsakligen vid
rekrytdaningen och undervisningen i underbefälsskolan.
Enär likväl, hvad rekrytdaningen beträffar, densamma bör för 2:dra årets
rekryter vara al slutad till regementsmötets början, på det rekryterna då må
kunna ingå på de kompanier, de tillhöra, och tillsammans med dessa deltaga
i sådana öfningar, hvartill uti rekrytskolan tillfälle icke gifves, samt för öfrigt
årstiden svårligen medgifver att börja rekrytöfningarne tidigare än med ingången
af April månad, har jag funnit mig icke kunna för rekrytdaningen vid
indelta infanteriet ifrågasätta längre tid än 160 dagar, fördelade så, att lista
årets öfning omfattar 90 dagar och andra årets 70. Rekrytöfningarne skulle sålunda
komma att fortgå, för lista årets rekryter, från början af April till
regementsmötets slut, och för 2:dra årets, från samma tid till regementsmötets
början. Härvid bör jag dock anmärka, att ifrågavarande förslag till utsträckning
af rekrytöfningarne, kunnat framställas endast under förutsättning att å mötesplatserna
komma att uppföras baracker, så anordnade, att desamma icke allenast
lemna nödigt skydd mot den oblida väderlek, som så tidigt på året van
-
44
ligen är rådande, utan att dermed äfven tillfälle gifves till undervisning inom
hus, i såväl theoretiska ämnen som åtskilliga praktiska öfningar.
Efter genomgången, med nit och allvar ledd, rekrytskola i 160 dagar,
samt omedelbart derpå bevistadt regementsmöte i 20 dagar, har rekryten varit
underkastad 6 månaders öfning, och i betraktande såväl häraf, som af de ytterligare
tillfällen till utbildning, hans återstående tjenstetid medgifver, torde den
förhoppning vara berättigad, att den blifvande soldaten skall motsvara alla
billiga anspråk.
Utom de för manskapet i allmänhet afsedda öfningar, kommer hvar och
eu, som egen för beställningspersoner nödiga anlag, vare sig såsom timmerman,
skarpskytt eller sjukvårdssoldat, att genomgå en särskild kurs i dithörande ämnen,
enligt derför gällande bestämmelser. För dem åter, hvilkas anlag och
framsteg göra dem företrädesvis lämpliga att befordras till befälsplatser, inträder
skyldigheten att genomgå först en förberedande underbefälsskola å mötesplatsen
under 42 dagar, och sedermera underbefälsskolan å Carlsborg.
Denna sednare fortgår, enligt nu gällande bestämmelser, i 75 dagar. Fn
utsträckning af tiden för densamma synes mig med skäl kunna förordas. Visserligen
är den erfarenhet, som af nämnda underbefälsskola hittills kunnat
hemtas, alltför ringa, för att derpå grunda något bestämdt omdöme rörande det
mer eller mindre otillräckliga uti den tid, som åt undervisningen derstädes
egnats, men, med afseende å de ständigt ökade fordringarne å befälet jemväl
i de lägre graderna, och i betraktande af den mångfald af ämnen, som i befålsaspiranternas
undervisning måste ingå, torde dock kunna med visshet antagas,
att en utsträckning af tiden för underbefälsskolan till 120 dagar skulle på de
af skolan förväntade resultaten utöfva ett i hög grad gynsamt inflytande, hvarför
jag ej heller tvekar att föreslå eu sådan utsträckning.
Den skicklighet, som uti underbefälsskolan blifvit förvärfvad, och hvaraf
ett visst mått, enligt de af Eders Kong!. Maj:t fastställda bestämmelser, skall
utgöra vilkor för befordran till korporal eller underofficer, bör dock under årligen
återkommande befälsöfningar ej allenast underhållas, utan ock, åtminstone
hvad det praktiska området angår, utvidgas. Med afseende såväl härå, som å
den stora nytta, ändamålsenligt ordnade befälsöfningar medför äfven för de
högre befälsgraderna, torde de nuvarande befälsmötena böra till tiden något
utsträckas, äfvensom en något större styrka än hittills deri deltaga. En utsträckning
hvad tiden beträffar, till 14 dagar, och hvad styrkan angår, till 40
man på kompani, synes derför lämpligen böra ega rum, äfvensom jag, för en fullständigare
utveckling af befälsöfningarna, anser nödigt att flera regementen, der
lokala förhållanden sådant medgifva, understundom varda till sådana öfningar
under en högre befälhafvares ledning sammandragna. Derest rekrytmötena erhålla
den utsträckning i tid, jag nu tillåtit mig ifrågasätta, och befälsmötena
45
och underbefälsskolorna blifva i enlighet med de af mig ofvan uttalade åsigter
anordnade, vågar jag tro att behofvet icke skall finnas påkalla någon förlängning
af indelta infanteriets öfriga öfningar.
Vidkommande derefter indelta kavalleriets öfningar, håller jag före att
någon annan förändring icke bör ifrågasättas än den i memorialet af den 29
December 1870 föreslagna, med undantag likväl af hvad till underbefälsskolan
hörer. Visserligen torde härvid kunna anmärkas, att, om, såsom vid infanteriet
är förhållandet, första årets regementsmöte inräknas, de till 206 dagar
uppgående rekrytöfningarne vid kavalleriet, jemförda med de vid infanteriet nu
föreslagna, äro, med hänsyn till kavalleristens större behof af utbildning, väl
knappt tillmätta; men då i betraktande tages, dels att kavalleristen efter genomgången
rekrytskola har att undergå längre öfningar vid de årligen återkommande
mötena såsom ock vid de förberedande underbefälsskolorna, dels ock att
han, i stället för att såsom infanteristen vara påräknad att utgöra stöd och ledare
och till väsentlig del äfven befäl för den stora styrka af mindre väl öfvade
värnepligtige, som är afsedd att med infanteristammen införlifvas, i allmänhet
endast utgör en medlem af den trupp, som, med lika omfattande utbildning,
vid fyllande af kadrerna ensam bildar sj elfva manskapsstyrkan, så
torde med allt skäl kunna antagas att de öfningar jag går att föreslå för indelta
kavalleriet skola komma att befinnas fullt tillfredsställande.
Då jag sålunda, i hvad rörer kavalleriets öfningar, anser mig kunna hänvisa
till innehållet uti nämnda memorial, har jag blott velat såsom ett tillägg
dertill föreslå, att underbefälsskolan må, af samma skäl som för en utsträckning
af infanteriets underbefälsskola blifvit anförda, förlängas till samma tid, som för
sistnämnda skola här äfven är ifrågasatt, eller till 120 dagar.
Förutom ofvan omförmälta för de särskilta vapnen ifrågakommande öfningar
böra, på sätt jag äfven uti mina föregående memorial i ämnet antydt, gemensamma
fälttjenstöfningar för alla vapenslag årligen under 12 ä 14 dagar
ega rum, så anordnade att hvarje regemente och corps kommer att deri omkring
hvart öde år deltaga.
I öfverensstämmelse med sålunda nu uttryckta åsigter får jag i afseende
å indelta arméens årliga vapenöfningar föreslå:
A) För indelta Infanteriet och Wermlcmds Fältjägarecorps.
Befälsmöte i 14 dagar med officerare, underofficerare och
40 man på kompani;
• Rekrytmöte i 70 dagar; hvarvid iakttages, att rekryt inställes
vid 2 på hvarandra följande rekrytmöten;
Skarpskyttemöte i 8 dagar;
Regementsmöte i 20 dagar;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förberedande underbefälsskola i 42 dagar med 20 man på
bataljon;
Underbefälsskola i 120 dagar med 1 underofficer och 10
korporaler, volontärer eller soldater på bataljon.
B) För infläta Kavalleriet.
Befälsmöte i 20 dagar med officerare, underofficerare och
12 man på sqvadron;
Exercissqvadron i 90 dagar med 60 man på bataljon, hvarvid
manskap och hästar efter behof ombytas, och i afseende
hvarå för öfrigt såsom regel bör iakttagas, att rekryt och remont
skall inställas vid två på hvarandra följande exercissqvadroner;
Regementsmöte i 26 dagar;
Förberedande underbefälsskola i 90 dagar med 12 man på
bataljon;
Underbefälsskola i 120 dagar med samma styrka som hittills;
in- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade: dock att, till undvikande af
rubbning i de till kostnadernas bestridande för indelta arméens och Wermlands
Fältjägare-regementes vapenöfningar för år 1872 anvisade medelstillgångar,
de nu föreslagna förändringarne i berörda öfningar ej i vidsträcktare mån
än nyssnämnda tillgångar medgifva må förr än med år 1873 taga sin början.
Rörande vapenöfningarne för den värfvade i garnison förlagda stammen,
anser jag ej nödigt att framställa något särskilt förslag, enäi det måste såsom
gifvet antagas, att tid för ernående af tillräcklig färdighet, här ej saknas och
att frågan således blott gäller ett klokt användande af tiden, samt ett ändamålsenligt
ordnande af undervisningen.
1 afseende åter å de värnepligtiges vapenöfningar hafva nödiga bestämmelser
blifvit intagna i förslaget till värnepligtslag och får jag alltså i denna fråga
endast till nämnda förslag i underdånighet hänvisa.
Hvad angår kostnaderna för 1872 års vapenöfningar, så erfordras för
stammen, med anledning af hvad derom här ofvan föreslagits, icke någon tillökning
i de för ändamålet redan anvisade tillgångar, och beträffande de värnepligtige
far jag endast i underdånighet åberopa hvad i sammanhang med frågan
om sjelfva värnepligten redan blifvit föreslaget.
För tiden efter 1872 deremot kommer årliga kostnaden för stammens
vapenöfningar enligt plan att, på sätt bilaga N:o 9 utvisar, uppgå till 1,334,099
R:dr 78 öre, eller i rundt tal 1,334,100 R:dr, hvarigenom alltså en tillökning
i det för år 1872 beviljade anslaget erfordras med ett belopp af 334,100 R:dr.
För de värnepligtiges vapenöfningar komma, från och med år 1874, då
två klasser böra första gången samtidigt öfvas, kostnaderna att utgöra:
47
för sjelfva öfningarne............... 1,481,478 R:dr 60 öre oclx
för materielens underhåll......... 695,988 R:dr
utvisande en tillökning i nu utgående kostnader af, i rundt tal beräknadt, i
förra hänseendet 781,500 R:dr och i det sednare 371,000 R:dr, eller inalles
1,152,500 Rdr.
Och torde frågan om de erforderliga medlens anvisande, hvad angår såväl
stam som beväring, få anses höra till dem, hvilka böra framdeles, i den mån
medlen finnas behöfliga, blifva föremål för framställning till lagtima Riksdag.
Intendentur-väsendet.
Enär de anordningar, som i afseende härå må finnas behöfliga, kunna i
någon mån blifva beroende af framställningar från Komitéen för utarbetande af
nytt fältförvaltningsreglemente, anser jag mig böra i underdånighet hemställa,
att pröfningen af frågan om Intendentur-väsendet må anstå intilldess betänkande
från nämnda Komité inkommit.
Trosshästars anskaffning.
I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag fästat
Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den stora olägenhet, som förefinnes
deri,, att arméen, i händelse af mobilisering, är i saknad af en lämplig
och på förhand väl ordnad tillgång på hästar för fortskaffning af artilleriets
och ingeniörtruppernas materiel samt af arméens proviant, ammunition och öfriga
krigsförnödenheter.
För afhjelpande af denna högst betänkliga brist i vår arméorganisation
far jag, på de i samma memorial anförda grunder, och i öfverensstämmelse
med de i memorialet den 29 December 1870 ifrågaställda bestämmelser, nu
föreslå:
att hvarje kommun inom riket, såväl stads- som landskommun,
må förklaras skyldig att, mot kontant ersättning från
statsverket, vid inträffande krig genast anskaffa och på ort inom
länet, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i enlighet med
reqvisition af vederbörande befäl, utsattes, tillhandahålla det antal
hästar, för hvilket kommunen kan få sig ålagdt ansvara;
att en mönstergill häst tillhandahålles för hvarje fullt
200,OOO-tal af kommunens sammanlagda fastighets-taxeringsvärde;
att kommun, hvars fastighets-taxeringsvärde öfverstiger ett
eller flera jemna 200,OOO-tal, skall, derest öfverskottet utgör
mer än 100,000 R:dr, jemväl för sådant öfverskott aflemna en
48
häst, hvaremot, om det Överskjutande belopp et icke uppgår till
mer än 100,000 R:dr, kommunen är för tillhandahållande åt
häst för detta belopp fri;
att kommun, der sammanlagda fastighets-taxeringsvärdet öfverstiger
100,000 R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke
uppgår till fullt 200,000 R:dr, likväl aflemna en häst, men att
kommun, hvars taxeringsvärde icke uppgår till mer än 100,000
R:dr, skall från skyldigheten att tillhandahålla häst vara helt
och hållet befriad;
att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och
hålla minst 4 fot 6 tum bakom sadeln samt vara försedd med
grimma, täcke af ylle, ryktdon, eu särskild omgång hästskor
samt foder för tre dygn;
att längder öfver det hästantal, som på sådant sätt kan
inom vederbörande regementens och corpsers förläggningsområden
påräknas, skola upprättas fögderivis, och genom Iiongl. Maj:ts
Befallningshafvande tillställas vederbörande regements- och corpschefer,
samt hvart 10:de år förnyas;
att hästarne, sist tre månader efter deras aflemnande, skola
vederbörande kommuner kontant af statsverket ersättas efter det
pris, som vid markegångssättning inom hvarje distrikt blifvit
bestämdt;
att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må under
samma krig kunna någon kommun åläggas;
att statsverket till de mottagna hästarne har full eganaerätt;
och
att, om förlust skulle någon kommun tillskyndas derigenom,
att de levererade hästarne betingat högre pris än markegångstaxan
för sådan häst bestämmer, denna förlust skall, i likhet
med hvarje annan kommunens gemensamma utgift, mellan kommunens
alla skattskyldiga, efter den inom kommunen gällande
beskattningsgrund, fördelas.
Vid denna frågas tidigare behandling i memorialet den 31 December 1868
har jag ifrågasatt, att den extra rotering underkastade jorden, så vidt den icke
kommer att effektiv rotering utgöra, måtte, i stället för skyldigheten att vid
krigs utbrott uppsätta antingen manskap eller trosshäst, få sig ålagdt att till
statsverket, vid utbrott af krig, erlägga kontant afgift till lika belopp med den,
som statsverket enligt då gällande markegångssättning har att, på sätt föreslaget
är, för trosshäst utgifva; men då, genom ifrågasatta förändrade anordningar i
orga
-
49
organisationen, våra försvarskrafter vid mobilisering blifva i behof af ett icke
obetydligt större antal hästar, än som genom kommunernas föranstaltande på
ofvannämnda sätt kan vinnas, anser jag lämpligt och nödigt att, på sätt i memorialet
den 29 December 1870 jemväl anförts, den extra roterade jord, som
nu har till förbindelse att vid utbrott af krig prestera trosshästar för ett antal
af tillsammans 2,261 nummer, vid samma åliggande förblifver; hvaremot, och
då genom extra roteringen uppsatt manskap icke kan vara till någon nytta för
försvaret, jag lar i afseende derå hemställa:
att den extra rotering nu underkastade jorden, som har sig
ålagdt att vid utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap,
i stället måtte tillförbindas, att till staten erlägga ett mot detta
roteringsåliggande svarande, vid markegångssättning till siffran
bestämdt kontant belopp, så vidt den icke förbundit sig att vid
sådant tillfälle prestera trosshäst.
Sjukvården.
Med åberopande af hvad i memorialet af den 29 December 1870 under
rubrik: Sjukvårdm blifvit anfördt, får jag, i öfverensstämmelse med hvad i
berörda memorial jemväl egt rum, nu i underdånighet föreslå:
att alla indelta infanteriregementen måtte erhålla ytterligare
en andre Bataljonsläkare;
att alla indelta infanteri-corpser måtte erhålla hvardera en
förste Bataljonsläkare;
att Wester-Norrlands och Blekinge regementen, samt Hallands
Fältjägare-corps måtte erhålla lika antal läkare, som för
öfriga indelta regementen och corpser är föreslaget;
att hvardera Gardes-infanteri-regementet måtte erhålla ytterligare
en andre Bataljonsläkare;
att, i sammanhang med Wermlands Fältjägare-regementes
förändrade organisation, andre Bataljonsläkare-beställningen derstädes
måtte uppflyttas till förste Bataljonsläkare-befattning;
att Svea, Göta och Vendes artilleri-regementen måtte hvardera
erhålla ytterligare en andre Bataljonsläkare;
att, i sammanhang med redan beslutad förändrad organisation
af Ingeniörtrupperna, Pontonier-bataljonen måtte förses med
en Regementsläkare och en andre Bataljonsläkare;
att vid den till uppsättning beslutade Sappör-bataljonen må
anställas en förste Bataljonsläkare;
Bih. till Urtima Bihsd. Prof. 1871. 1 Sami■ 1 Afd. 1 Raft.
7
opaginerad Kontrollera mot PDF
att extra Fältläkare-corpsen måtte ökas till ett antal af 80,
hvilka benämnas -revervläkare i Fältläkare-corpsen;
att dessa reserv-läkare indelas i tre klasser, af hvilka den
första utgör 20 och de öfriga båda hvardera 30;
att reserv-läkare af första klassen bör vid antagandet hafva
genomgått medicine-kandidat-examen, och kunna förete betyg öfver
att å Serafimer-lazarettet hafva afslutat sin tjenstgöring för
licenciat-examen;
att sådan läkare af andra klassen bör vid antagandet hafva
genomgått medicine-kandidat-examen, och kunna förete intyg öfver
tjenstgöring under minst ett hälft års tid vid Allmänna
Garnisonssjukhuset eller annat sjukhus;
att reserv-läkare af tredje klassen bör vid antagandet hafva
genomgått medico-filosofisk examen samt kunna förete samma betyg
om tjenstgöring å sjukhus som för andra klassen blifvit
föreslaget;
att vid infanteriet må utbildas till sjukvårdssoldater ett antal
af 6 man på hvarje stamkompani, och att antalet vid specialvapnen
bestämmes till 3 på hvarje sqvadron, batteri eller
kompani;
att undervisning vid militärsjukhusen må åt dessa sjukvårds-soldater,
så snart lämpligen ske kan, anordnas;
att den sålunda undergångna lärokurs må vid de årliga
mötena af vederbörande läkare repeteras, och vidare utsträckas
i alla de ämnen, der sådant för sjukvårdssoldaternas duglighet
och användbarhet är af nöden;
att för Fältläkare-corpsen må anställas en särskild Chef,
hvilken under benämning af Generalfältläkare utses af Kongl.
Maj:ts uppå Chefens för Landtförsvars-departementet föredragning;
att
alla militärläkare ställas under Generalfåltläkarens inseende
och kontroll i allt som rörer den egentliga sjukvården
under deras tjenstgöring vid arméen;
att Generalfältläkaren må ega säte och stämma så väl i
Sundhetskollegium som i Arméförvaltningen, då ärendena beröra
sådana frågor, som stå i sammanhang med den militära helsooch
sjukvården;
att Generalfältläkaren, på derom gjord ansökan, för tillfället
förordnar extra läkare vid arméen, samt att han till reserv-läkare
i Fältläkare-corpsen utser behöriga personer;
51
att Generalfältläkaren under fred må årligen inspektera
militärsjukhusen och ega öfverinseende öfver undervisningen och
i sammanhang dermed stående praktiska öfningar med sjukvårdsmanskapet,
samt vid större öfningsläger eller truppsammandragningar
anordna hvad med helso- och sjukvården eger sammanhang
;
att Generalfältläkaren må ega öfverinseende öfver nuvarande
fältläkarekontoret med dess medicinal-, förhinderi-, instrumental-
och öfriga utredning, samt öfver hela den militära helsooch
sjukvården i allmänhet;
att såsom tjensteman i Generalfältläkarens expedition må
anställas: en sekreterare, som tillika är kamererare; en uppbördsman
för fältläkarekontoret, hvilken dock torde höra blott
på förordnande anställas; en reserv-läkare såsom adjutant och
en vaktmästare; samt
att löner och arvoden må inom de särskilda graderna bestämmas
i enlighet med de belopp Bil. N:o 10 upptager.
Beträffande de för Fältläkare-oorpsens aflöning enligt nyssnämda bilaga,
beräknade anslagsbehof och tillgångar, bland hvilka sednare förekommer äfven
det till arvoden åt pensionärer och stipendiater i Fältläkare-corpsen nu utgående
a Åttonde Hufvudtiteln uppförda och under anslaget till Sundhetskollegium
med medicinalstaten inbegripna belopp af 9,650 R:dr, får jag, efter öfverläggning
rörande nyssnämda anslagsbelopp med Chefen för Ecklesiastikdepartementet,
i underdånighet anmäla, att de i ofvan omförmälda bilaga såsom
tillgångar för läkarevården vid arméen upptagna särskilda medelsbelopp, tillhopa
utgörande 167,998 R:dr 24 öre, kunna för ändamålet disponeras, samt
att det till fyllnad i aflöningsstatens slutsumma ytterligare erforderliga belopp
63,901 R:dr 76 öre bör hos Riksdagen till beviljande föreslås; men enär genomförandet
af Fältläkare-corpsens organisation torde först med ingången af
år 1873 böra vidtaga och derefter kunna fördelas på en tidrymd af fyra år,
lärer, i öfverensstämmelse med hvad förut för dylikt fall föreslagits, nådig
framställning till Riksdagen om medels anvisande härtill, äfvensom angående
upptagande under särskild riksstatstitel af det för Fältläkare-corpsen erforderliga
anslag, icke böra ske förr än i sammanhang med förslaget till reglering
i öfrig! af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1873.
52
Löneregleringen.
A. Indelta arméen.
Uti underdåniga memorialen af den 31 December 1868 och samma dag
1869 har jag framställt förslag till en sådan reglering af indelta arméens aflöningsväscnde,
att lika aflöning för lika tjenstebefattningar derigenom bereddes
och att aflöningsbeloppen ställdes »i ett riktigare förhållande till löntagarnes
åligganden, än dittills egt rum. Begge förslagen grundade sig på successiv
indragning till statsverket af de för aflöningen anvisade indelta lönetillgångar
och dessas utbyte mot kontant statsanslag, att till aflöningens bestridande
användas.
Enär likväl, till följe deraf, att de indelta tillgångarne inflyta först året
efter aflöningsåret, dessa tillgångar under det år det kontanta aflöningssättet
skulle börja tillämpas, icke tillf öllo statsverket utan arméen såsom aflöning för
nästföregående året, komme härigenom de indelta tillgångarnes indragning att
kräfva ett förskott från statens sida, hvilket,'' vid det förhållande att boställshafvare
vid indelta arméen icke kunde förvägras att vid afgång från de indelta
lönerna tillgodonjuta laga fardag å innehafvande boställen, måste komma
att motsvara ej allenast indelta lönetillgångarnes sammanlagda belopp för ett
år, utan äfven två års afkastning af alla bostadsboställen, samt alltså, på sätt
i memorialet den 31 December 1869 visats, uppgå till ett sammanlagdt belopp
af omkring 3,978,000 R:dr.
Om än detta förskott, på sätt i nyssnämnda underdåniga memorial äfven
blifvit ifrågasatt, skulle kunna på flera år fördelas och derigenom blifva för
staten mindre betungande, har jag likväl sedermera, i betraktande af förskottssummans
storlek, trott mig böra uppsöka utvägar, hvarigenom förskottet kunde
helt och hållet undvikas. 1 sådant afseende, och ehuru jag fortfarande anser
det i ofvanberörda memorial framställda löneregleringsförslag bäst motsvara det
åsyftade ändamålet, har jag i underdånigt anförande till statsrådsprotokollet
den 23 Mars 1870, hvithet anförande blifvit, med nådig skrifvelse den 10
Maj samma år, Riksdagen meddeladt, underställt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning vissa allmänna grunder, genom hvilkas tillämpning en möjlighet vore
beredd att, endast medelst anlitande af de för indelta arméens aflöning redan
anvisade tillgångar af boställen, indelta räntor, kronotionde, vakansafgifter och
kontanta medel, åvägabringa en, om ock icke tillräcklig, så. åtminstone jemnare
fördelad aflöning än den nu utgående; och dessa grunder, hvilka utgjort utgångspunkten
för min uti underdåniga memorialet den 29 December 1870
53
gjorda förnyade framställning i ämnet och sedermera legat till grund för Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen af den 26 .Januari innevarande
år, i hvad samma Proposition rörde indelta arméens aflöningsväsende, anser
jag mig fortfarande böra vidhålla i det förslag, jag nu går att i förevarande
ämne inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Enligt berörda grunder, hvilka åsyftade att, så vidt sådant utan förnärmande
af äldre löntagares genom fullmakter försäkrade rätt kunde ske, bereda
lika aflöning för lika tjenstebefattningar, borde samtliga för aflöning åt indelta
arméens befäl, underbefäl och öfriga tjensteman anvisade tillgångar, i den mån
de upphörde att af enskilde löntagare omedelbart disponeras, till Arméförvaltningen
ingå och bilda en för denna del af arméen gemensam aflöningsfond,
som af nämnda embetsverk borde förvaltas och till löntagarne enligt fastställd
stat utdelas.
Enär likväl, på sätt i ofvanberörda underdåniga yttrande af den 23 Mars
1870 visats, de för indelta arméens aflöning redan anvisade tillgångar med
ett belopp af omkring 160,000 R:dr understege den summa, hvartill aflöningen,
enligt nämnda anförande vidfogadt förslag till normalstat, komme att uppgå,
borde under tiden intilldess, efter boställshafvarnes afgång och genom boställenas
utarrendering på längre tid samt deraf följande högre afkastning, löningsfonden
vunnit för normalstatens tillämpning nödig tillväxt, aflöningen utgå enligt
särskild, för sådant ändamål upprättad öfvergångsstat.
Denna sålunda föreslagna reglering afsåg emellertid hufvudsakligen endast
det vid indelta arméen för närvarande anställda befäl.
Då jag deremot nu bär ofvan, liksom i memorialet af den 29 December
1870, ifrågaställt bildande af två nya regementen och en ny corps, samt jemväl
föreslagit ökadt antal befäl vid alla förutvarande indelta regementen och
corpser, har aflöningen för de nya beställningarna naturligen beräknats till
samma belopp inom de olika graderna, som ofvan åberopade förslag till normalstat
upptager, och hvilka belopp äfven i den normalstat, som nu kommer
att föreslås, blifvit bibehållna, med undantag blott för de underofficerare, hvilka
erhålla nummerlöner, och med iakttagande i öfrigt af några af de förändrade
tjänstgöringsförhållandena föranledda, men på statens slutsumma endast i ringa
mån inverkande förhöjningar i aflöningsbeloppen för några af de lägre befattningarne.
Enär likväl de nya löntagarne, under den öfvergångstid, som måste förflyta,
innan redan befintliga löntagare komma att åtnjuta full aflöning enligt
normalstat, icke lämpligen torde böra tillgodonjuta högre aflöningsförmåner, än
dessa sistnämnda, anser jag den för de nya beställningarne beräknade aflöningssumma
böra ingå till den gemensamma aflöningsfonden, från hvilken sedermera
54
alla löntagarne, såväl de redan befintligc som inneliafvarne af de nya bestå! 1- ningarne, erhålla sina aflöningsbelopp enligt uppgjord och fastställd öfvergångsstat.
I öfrig! och till följd af den förändrade anordning, jag nu i afseende ä
eu del af underbefälet ifrågaställa och den tillökning i korporalernas antal,
som af mig här ofvan vid behandlingen af frågan om infanteriets organisation
föreslagits, kommer en rubbning i den förut uppgjorda beräkningen af indelta
arméens aflöningstillgångar att ega rum, för hvilken jag här nedan torde få.
närmare i underdånighet redogöra.
I det föregående har jag i förslaget till reglering af nummerstyrkan vid
indelta infanteriet ifrågasatt, att det antal nummer, hvarmed styrkan öfverstiger
500 man på bataljon, eller sammanlagdt 1,892 nummer borde hållas otillsatta
och att vakansafgifterna från desamma skulle för löneregleringens genomförande
användas. Af dessa 1,892 nummer äro dock redan nu 1,453 anslagna till
aflöning åt underbefäl och gevärshandtverkare och 3 nummer i Sårna socken
af Dalarne äro från vakansafgift befriade, hvadan alltså vakansafgifter endast
från 436 nummer äro såsom ny tillgång i detta afseende att betrakta.
På grund af hvad i fråga om Infanteriets och Kavalleriets organisation
här ofvan anförts, kommer jemväl ett antal nummerlöner att i aflöningen förvissa
Underofficerare ingå, och normalstaten har derföre för en hvar sådan
Underofficer blifvit minskad med ett belopp af 100 R:dr, utgörande den summa,
hvartill, enligt ofvan framstäldt förslag till reglering af roterings- och rustningsbesväret,
nummerlönen anses kunna beräknas.
En följd af Underofficerarnes vid Kavalleriets förseende med nummerlön
blifver för (ifrigt, att vakansafgifterna för de nummer, som nu äro till underofficerare
anslagna, och Indika bland indelta arméens lönetillgångar ingå, komma
att såsom tillgång för regleringen upphöra, enär nummerlönerna dädanefter
skulle af underofficerarne sjelfve uppbäras. Den minskning i lönetillgångar,
som härigenom uppstår, är approximativt beräknad till en summa af 27,958
R:dr 68 öre.
Enär jag vid behandlingen af frågan om arméens sjukvård föreslagit att
Fältläkare-corpsen måtte erhålla en egen, från arméen skiljd, lönestat, följer
deraf, att från indelta arméens aflöningstillgångar bör till det blifvande anslaget
för fältläkare-corpsen öfverföras ett belopp af R:dr 117,848: 24, motsvarande
hvad för närvarande till läkarepersonalen vid indelta arméen utgår.
Med tillämpning af den normalstat, som särskild! för Infanteriet och
särskild! för Kavalleriet i Bil. N:is 11 och 12 upptages, och hvilken stat jaganser
såsom det mål, som med ifrågavarande lönereglering ytterst afses, skulle
S aflöningssumman för indelta arméen, läkare-corpsen deri ej inberäknad, efter
dess förändrade organisation komma att utgöra:
för Infanteriet.
» Kavalleriet
55
3,060,180: —
633,715: — 3 693 895. _
hvarjemte, på sätt redan förut i fråga om infanteriets organisation
är anfördt, till aflöning för 300 man kontant aflönadt
manskap erfordras........................................................................... 33,000: —
tillhopa 3,726,895: —
Enligt hvad i mitt förut åberopade underdåniga anförande den 23 Mars
1870 närmare visats, kunna indelta arméens nuvarande aflöningstillgångar, inberäknadt
det särskilda anslag af 100,000 K:dr, som under sednare tiden
varit till löneförbättring åt indelta arméen anvisadt, approximativt beräknas
till
och då härifrån afdrages det belopp, som enligt hvad nyss nämndtär,
bör till fältläkare-corpsens stat öfverflyttas......... 117,848: 24.
samt den minskning i lönetillgångar, som uppstår
genom underofficerarnes vid kavalleriet förseende
med nummerlöner ............................................. 27,958: 68.
återstår alltså för indelta arméen......................................................
Till denna summa lägges: beloppet af aflöningen för nya
beställningar, (Bil. Nio 13)..................................................................
vakansafgiften för 436 rotar ...........................
2,956,841: 29.
145,806: 92.
2,811,034: 37.
815,865: —
47,707: 12.
till aflöning för 300 man kontant aflönadt manskap..................... 33,000: —
och indelta arméens samtliga aflöningstillgångar skulle sålunda
komma att utgöra........................................................................... 3,707,606: 49.
Enligt hvad anfördt är, utgör den för indelta arméens aflöning erforderliga
summa ......................................................................................... 3,726,895: —
och då tillgångarne utgöra.................................................................. 3,707,606: 49.
uppstår således en brist af............................................................... 19,288: 51.
Då likväl i afseende å de sålunda beräknade tillgångarne förekommer,
såsom jag i mitt ofvan berörda anförande af den 23 Mars 1870, äfvensom i
memorialet af den 29 December samma år, jemväl erinrat, dels att bland tillgångarne
upptagna vakansafgifter icke genast blifva till det beräknade beloppet
tillgängliga, dels att ersättning för mistad boställsafkastning bör utgå till dem,
som under innevarande år blifvit eller blifva utnämnde till beställning, hvarmed
boställe hittills varit förenadt, dels att afkastningen af bostadsboställen,
under det de af afträdande indelningshafvare under tjenste- och fardagsår innehafvas,
går för löningsfonden förlorad, dels ock slutligen, att de före den 8
April 1862 utnämnda löntagare, så länge de i sina nuvarande beställningar
qvarstå, äro berättigade att vid sina hittills åtnjutna aflöningsförmåner bibe
-
56
hållas, kommer berörda brist i aflöningstillgångarne under många år efter det
löneregleringen vunnit tillämpning att i verkligheten uppgå till vida högre belopp,
än det nyss angifna, och kan endast småningom komma att minskas, i
den mån vakansafgifterna till fulla beloppet blifva disponibla och löntagare på
gammal stat från innehafvande beställningar afgå, samt genom utarrendering
på längre tid af samtliga bostadsboställena en ökad afkastning af dessa boställen
kan beredas.
I afseende å den föreslagna normalstaten bör jag i öfrigt underdånigst
anmäla:
att, i öfverensstämmelse med hvad vid föregående tillfällen i denna fråga
anförts, jag fortfarande anser, att scjvadrons- och kompanichefer böra tillsättas
medelst kommendering af dertill lämpliga Ryttmästare och Kaptener, och att
beloppet af skilnaden emellan ryttmästare- och sqvadronschefsaflöning vid kavalleriet
samt emellan kaptens- och kompanichefsaflöning vid infanteriet, enligt
den uppgjorda normalstaten, alltså skall anses såsom godtgörelse för bestridande
af sqvadrons- och kompanichefsbefattning.
På grund af hvad sålunda anförts, far jag, med hemställan att ofvanberörda
förslag till normalstat för indelta arméen (Bil. N:is 11 och 12) måtte
för Riksdagen till godkännande framläggas, derjemte, beträffande regleringen
af sjelfva aflöningsväsendet, i underdånighet föreslå:
att för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda
varder i nåder förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga
och ombesörja vården och fördelningen af samtliga för
aflöning åt indelta arméens befäl, underbefäl och öfriga tjensteman
afsedda tillgångar, hvilka för sådant ändamål, med undantag
endast hvad angår afkastning^! af bostadsboställen, så vidt
de af indelningshafvare disponeras, samt ,af underofficerares
nummerlöner, skola för nämnda år och framgent till Arméförvaltningen
ingå och under benämning: allmän löningsfond för
befäl med vederlikar vid indelta arméen, utgöra en för nämnda
del af arméen gemensam aflöningstillgång;
att såväl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden
utarrenderade boställen och ersättningsmedel för mistad boställsjord,
som ock vakansafgifter af de till löneregleringens befrämjande
anslagna nummer, hvilka samtliga medel fortfarande böra
af regementsskrifvarne eller, i den mån regementsskrifvaretjensterna
komma att med andra befattningar förenas, af de blifvande
uppbördsmännen uppbäras, skola för år 1872 och framgent
så tidigt möjligen ske kan, i den mån de inflyta, men sednast
innan
57
innan Mars månads utgång året näst efter det, för hvilket de
äro beräknade, genom vederbörande regements- och corpschefsembeten
till Arméförvaltningen inlevereras;
att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och i
öfrigt af de uppgifter, som kunna finnas behöfliga, och Indika.
Arméförvaltningen egen från vederbörande regementen och corpser
infordra, skall upprätta och Kongl. Maj:ts pröfning underställa
förslag till öfvergångsstat, att gälla till efterrättelse vid
löneutdelningen, intill dess tillgångar^ vunnit sådan tillväxt, att
de medgifva 5 procents förhöjning för dem, som ä ny stat inträda
att,
så snart atlöningstillgångarne medgifva nyssnämnda förhöjning,
förnyad öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagdt är,
upprättas och fastställas;
att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall iakttagas
:
a) att alla med boställen försedda löntagare, så vidt
de blifvit före början af innevarande år utnämnde, skola,
så länge de uti innehafvande tjenst qvarstå, bibehålla sina
boställen och deijemte erhålla ett kontant belopp, motsvarande
medeltalet af den kontanta lön, som under sednast
förflutna fem år för tj ensten uppburits;
It) att löntagare, som innehar indelning på gammal,
före 1833 års lönereglering gällande stat, eger, så länge
han i beställningen qvarstår, att tillgodonjuta de enligt berörda
stat honom tillförsäkrade förmåner;
c) att alla före den 8 April 1862 utnämnda, med
kontant lön försedda löntagare undfå, så länge de bibehålla
innehafvande tjenst, ett kontant aflöningsbelopp, motsvarande
medeltalet af uppburen lön under nästförflutne fem år;
cl) att alla efter den 8 April 1862 utnämnda, med
kontant lön försedde löntagare, äfvensom de, hvilka år 1871
blifvit eller blifva utnämnda till beställning, hvarmed boställe
varit förenadt, inträda från och med 1872 på ny
stat, med rättighet för sistnämnde löntagare att, för tiden
intill dess deras inträde på nya staten vidtager, tillgodonjuta
ersättning för den förlorade boställsafkastningen;
e) att värdet å den, till fyllnad i korporalernas aflöning
och såsom ersättning, för afskrifna räntor af mjöl- och
sågqvarnar, anslagna oindelta spanmål beräknas enligt årets
Bill. till Urtima Biksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Åfd. 1 luft. 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
fastställda medelmarkegångspris, med bibehållen rätt för de
före den 12 April 1853 antagne korporaler, att uppbära sin
spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris;
f) att för fältmusikanters aflönande och musikens underhall
vid infanteriet beräknas 3,000 R:dr pr bataljon,
och att för anskaffning af musikalier och musikinstrumenter
m. m. vid kavalleriet alses ett belopp af 150 R:dr för
hvarje sqvadron; samt
g) att någon minskning icke må ega rum i de hittills
utgående löner för korporaler eller för de före löneregleringens
fastställande antagne fältmusikanter;
att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliter
till hvarje regemente eller corps skall utbetala dess andel
af de kontanta medel, förvaltningen under årets lopp för aflöningen
disponerar, i hvilket afseende det bör åligga vederböl
anda chefs-embeten att årligen före December månads utgång
meddela. Arméförvaltningen uppgift å de kontanta lönebelopp,
som enligt nästföregående punkt (ditt. a och c) tillkomma de
löntagare, hvilka ej på ny stat ingått;
att afdrag a lönen för icke bivistade vapenöfningar må för
hvar och en, som kommit i åtnjutande af full lön enligt normalstat,
ske till följande belopp, nemligen:
för Regements-chefen
R:dr 300.
Corps-chef och öfrige Rege-
mentsofficerare..........
„ 250.
Kaptener och Ryttmästare
„ 200.
Löjtnanter .........
„ 150.
Under-löjtnanter.........
„ 100.
Fanjunkare............
„ 50.
öfrige Under-officerare ...
„ 30.
att besparingar, uppkomna såväl genom afdrag å lön för
icke bivistade vapenöfningar som genom tillfälliga vakanser, må
till den gemensamma löningsfonden ingå;
att, så framt, sedan aflöningen blifvit i öfverensstämmelse
med ofvanstaende grunder utbetald, någon behållning å löningsfondens
medelstillgång för aflöningsåret skulle förefinnas, densamma
ma reserveras och för löningsfonden å depositionsräkning
i riksbanken insättas, samt att på samma sätt må förfaras med
möjligen inflytande rester å arrendemedel eller vakansafgifter,
intilldess medlen behöfva för aflöningens bestridande användas;
59
att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning
eller afgång, tillgodonjuta tjenste- och fardagsår enligt lag,
med skyldighet att derunder afstå boställsräntan, hvilken af
regementets eller corpsens uppbördsman uppbäres och med de
öfriga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen insändes;
att hvarje af indelningshafvare afträdt boställe skall för
tiden från fardagsårets utgång för allmänna löningsfondens räkning
af vederbörande boställsdirektion utarrenderas på 20 år,
och arrendemedlen jemte den öfriga uppbörden till Arméförvaltningen
ingå;
att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida med
boställe försedd löntagare må medgifvas att, om han sådant
önskar, med frånträdande af sitt boställe, redan innan han från
sin innehafvande beställning förflyttas, få på ny stat ingå;
att inqvarteringspenningar för saknad! karaktershus å innehafvande
boställe må af löntagare, som sådana hittills uppburit,
fortfarande åtnjutas, dock ej för längre tid, än han i nuvarande
tjenst qvarstår;
att den från regementes eller corps’ löningsdirektion till
Kammar-rätten ingående årsredogörelse för regementets eller
corpsens aflöningsmedel skall åtföljas af ett exemplar af den
för året gällande stat;
att allmänna löningsfonden skall redovisas af Arméförvaltningen
i dess hufvudbok öfver fjerde hufvudtiteln och öfriga
för landtförsvaret afsedda anslag, under iakttagande, att fondens
medel insättas å särskild för dem öppnad bankoräkning; samt
att de medel, som till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
den 28 Januari 1862 och Krigskollegii derpå grundade cirkulär
den 25 Februari samma år förvaltas af vissa boställsdirektioner
vid indelta arméen, tills vidare må under dessa direktioners
förvaltning förblifva.
Ehuru genom den sålunda föreslagna regleringen af aflöningsväsendet vid
indelta arméen de mest öfverklagade olägenheterna af det närvarande förhållandet
torde blifva afhulpna, i det att aflöningen för framtiden, åtminstone så
småningom, kommer att utgå med belopp, som äro lika för beställningar af
samma tjenstegrad, samt derjemte något närmare än de nuvarande lönerna motsvara
behofvet inom hvarje grad, har jag dock icke kunnat förbise, att äfven
den nya regleringen icke kan anses fullt tillfredsställande, så länge lönerna
icke, på sätt för öfrige med kontant aflöning försedde löntagare eger rum, i
sin helhet utfalla under aflöningsåret, utan till en ganska väsendtlig del först
opaginerad Kontrollera mot PDF
60
under nästpåföljande året; och anser jag derföre nödigt att, till beredande, åtminstone
i någon män, af minskning i berörda olägenhet, det statsanslag, som
till ersättning för de åt indelta arméen anvisade, men för framtiden till statsverket
ingående indelta räntor och kronotionde, kommer att i riksstat^ uppföras,
redan vid början af året näst efter hvarje aflöningsår blifver för aflöningens
bestridande tillgängligt.
På grund häraf får jag alltså i underdånighet föreslå:
att från och med året näst efter det, hvarunder det nya
aflöningssättet kommer att tillämpas, ett mot de indelta räntorna
och kronotionden svarande belopp af omkring 800,000 R:dr
årligen må i Januari månad af Statskontoret förskottsvis tillhandahållas
Arméförvaltningen, för att till aflöningens bestridande
för föregående året användas.
En annan fråga, som med regleringen af indelta arméens aflöningsväsende
egen nära samband, är den om amorteringen af arméens ackordskuld, eller med
andra ord frågan om den arméens befäl ålagda skyldigheten att genom betydande
afdrag å sina löner afbetala den summa, hvilken år 1833 vid tjensteackordens
afskaffande upplånades, för att dermed ersätta de utbetalda aokordsbeloppen
till alla dem, som erlagt sådana. Ifrågavarande löneafdrag äro, på
sätt vid de föregående tillfällena underdånigst erinrats, till sina belopp olika
inom samma grader vid olika regementen; vissa regementen äro från afgifter
till ackordsamorteringen helt och hållet fria, och de till uppsättning nu föreslagna
nya regementena kunna naturligen icke ifrågakomma att med sådana
afgifter betungas. En följd häraf är, att ackordsamorteringen, hvilken för öfrigt
i lika hög grad menligt inverkar på den värfvade som den indelta arméens
aflöningsförhållanden, skall, så länge det tillhör arméens befäl att bestrida densamma,
komma att, om icke omöjliggöra, åtminstone i hög grad försvåra ett
ändamålsenligt ordnande af arméens aflöningsväsende, alldenstund ett af de
mål, som med hvarje aflöningsreglering måste afses, nemligen lika aflöning för
befattningar af lika grad, i väsendtlig mån motverkas genom det olika belopp,
hvarmed ackordsafgifterna för likartade beställningar utgå. Jag har ock vid
alla de föregående tillfällen, då jag inför Eders Kongl. Maj:t framställt förslag
rörande reglering af löneväsendet vid indelta arméen, tillåtit mig att fästa Eders
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å frågan om ackordsamorteringen, och i
memorialet af den 31 December 1868 har jag sökt framlägga en fullständig
utredning rörande ackordens uppkomst, fortgång och slutliga afskaffande. I
anledning af hvad dervid förekommit jemte hvad här ofvan nu blifvit anfördt,
anser jag mig således nu böra förnya min framställning om befrielse för arméens
befäl från skyldigheten att till ackordsamorteringen bidraga; och äro
lönebeloppen såväl i ofvannämnda förslag till normalstat för indelta arméen
61
som i det förslag till dylik stat för värfvade arméen, som kär nedan kommer
att framställas, under förutsättning af en sådan befrielse beräknade.
Då likväl en ej ringa del af befälet såväl vid indelta som värfvade arméen
kommer att tills vidare vid sina nuvarande aflöningsförmåner bibehållas, torde,
vid sådant förhållande och på det icke ett alltför betydligt anslag må behöfva
på en gång för ändamålet begäras, befrielse från ackordsafgifter böra ega rum
endast i den mån befälet på ny stat inträder. Ehuru antalet af dem, som
redan med år 1872 komma att på den nya- staten ingå, ej kan på förhand
tillförlitligt beräknas, torde dock kunna antagas, att sådant kommer att inträffa
ej allenast med flertalet af dem, som äro med kontanta löner försedde, utan
äfven med de löntagare, hvilka år 1871 blifvit eller blifva utnämnde till beställning,
hvarmed boställe hittills varit förenadt; och då den på förstnämnde
löntagare belöpande amorteringssumman utgör omkring 47,000 R:dr, anser jag
det för ändamålet under. år 1872 erforderliga anslag kunna bestämmas till
50,000 R:dr, hvilket belopp dock, — alldenstund, enligt hvad förut anmärkts,
framställning om beviljande deraf icke lämpligen bör till den urtima riksdagen
aflåtas, — torde kunna till utgående från volontärvakansmedelsfonden anvisas.
Jag får alltså i underdånighet föreslå:
att staten från och med år 1872 öfvertager den på arméens
befäl nu hvilande skyldigheten att bestrida amorteringen af arméens
ackordsskuld, dock endast i den mån samma befäl på ny
stat inträder, samt att Eders Kong! Maj:t täcktes i Nåder tillåta,
att det för sådant ändamål under nämnda år erforderliga belopp,
förslagsvis berälmadt till 50,000 R:dr, må utgå från den under
Arméförvaltningens vård ställda volontärvakansmedelsfonden.
Derjemte och i betraktande af de från den föreslagna nya löneregleringen
oskiljaktiga olägenheter deraf, att en del af aflöningen först året efter aflöningsåret
utfaller, samt att lönerna sannolikt först efter flera års förlopp kunna
bringas till de i normalstaten upptagna belopp, hemställer jag i underdånighet:
att förslaget om aflöningsväsendets reglerande i öfverensstämmelse
med nu framlagda grunder måtte i nåder framställas
endast under uttryckligt vilkor: dels att samtliga för aflöningen
här ofvan beräknade tillgångar blifva för densamma disponibla;
dels att det ofvan framställda förslaget om tillhandahållande i
Januari månad året efter aflöningsåret af ett mot räntor och
kronotionde svarande belopp varder af Riksdagen bifallet; dels
ock slutligen, att amorteringen af arméens ackordsskuld för framtiden
varder på det här ofvan ifrågaställda sätt ordnad.
62
B. Värfvade arméen.
a) Passevolans-väsendet.
I mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 bär jag angifvit
det nära sammanhang, frågan om lönernas reglering vid värfvade arméen egen
med det derstädes införda s. k. passevolansväsendet, eller den inrättning, hvarigenom
kompani-, sqvadrons- och battericheferna åtagit sig att mot bestämd
årlig ersättning ombesörja rekrytering samt anskaffning och underhåll af en del
materiel m. m. för de till värfvade arméen hörande regementen och corpser,
äfvensom jag sökt fullständigt framlägga ej allenast de skäl, på grund hvaraf
jag, såväl i ekonomiskt som synnerligen i rent militäriskt och disciplinärt hänseende,
ansåg ifrågavarande inrättning såsom olämplig böra afskaffas, utan äfven
förslag till ordnande direkte för Kronans räkning af de anskaffnings- och
underhållsbestyr, hvilka dittills varit på passevolans besörjda. Enär likväl denna
fråga då icke kunde bringas till slutlig lösning och densamma icke heller sedermera
kunnat i sin helhet definitivt regleras, torde det tillåtas mig att nu
upptaga den till förnyad behandling.
Härvid bör jag till en början i underdånighet erinra, att passevolansen
vid Wermlands Fältjägare-regemente, likasom ock vid det till öfverflyttning till
landthus''varet afsedda marin-regementet, redan med år 1870 upphört, samt att
kontrakten med öfriga värfvade regementen och corpser blifvit för tiden till
1872 års utgång förnyade, hvadan derstädes något afskaffande af passevolansen
före nyssnämnda tidpunkt icke kan ifrågakomma.
Hvad särskild! angår Svea Artilleri-regemente, som fortfarande är i saknad
af egen kasern med dertill hörande byggnader, synes mig, i betraktande af
de svårigheter, hvarmed den ifrågavarande förändringens genomförande under
sådant förhållande skulle, vid nyssnämnda regemente, vara förknippadt, passevolansinrättningen
böra derstädes bibehållas, intilldess regementet kan blifva
med ett fullständigt kasern-etablissement försedt. Och på det saknaden af ett
sådant etablissement, till hvars anläggning medel vid nästlidne riksdag äskades,
men ej beviljades, icke må komma att för en alltför lång tid utgöra hinder ej
allenast för passevolansens afskaffande vid sistberörda regemente, utan äfven
för ett fullständigt genomförande af den deraf i viss mån, så vidt samma regemente
rörer, beroende organisationen af artilleriet i allmänhet, hvarom beslut
blifvit vid sistförfluten riksmöte fattadt, torde jag, i sammanhang med det förslag
till reglering af utgifterna under Riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1873, som
bör för nästkommande lagtima riksdag framläggas, äfven få ånyo upptaga den
63
för lång tid tillbaka väckta, men i brist af erforderliga medelstillgångar hviland e
frågan om ordnandet af ett fullständigt kasern-etablissement för Svea Artilleriregemente.
Enär likväl ett etablissement af ifrågavarande beskaffenhet endast under
loppet af flera år torde kunna bringas till fullbordan, samt, på sätt nyss nämndt
är, passevolansaftalen vid de regementen och corpser, der sådana aftal ännu
ega rum, fortfara att till 1872 års utgång vara gällande, lärer frågan om
passevolansens afskaffande, hvilken för öfrigt måste medföra förändrad reglering
af vissa för värfvade arméen anvisade anslag, ej heller nu kunna komma att
i sin helhet slutligen afgöras; men då denna för värfvade arméen vigtiga fråga
synes mig böra komma under pröfning i sammanhang med ordnandet af försvarsväsendet
till lands i allmänhet, emedan den i annat fall kunde komma
att till eu obestämd framtid uppskjutas, torde det tillåtas mig att samma fråga
nu till behandling åter upptaga; hvarvid jag dock anser mig kunna inskränka
min framställning till ett blott angifvande af formerna för framtida handhafvande
af de för valtm ngsbestyr, som förut varit å passevolans^! besörjda; och då
jag i detta hänseende icke'' funnit anledning till afvikelse från de i memorialet
den 31 December 1868 uttalade åsigter, får jag, med hänvisning till hvad
berörda memorial i ämnet innehåller, och under åberopande för (ifrigt af hvad
här ofvan nu anförts, underdånigst hemställa:
att de rörande rekrytering och remontering samt anskaffning
och underhåll af beklädnads- m. fl. persedlar vid värfvade arméen
nu gällande passevolanskontrakt, äfvensom reglementet
angående rekrytering, beklädnad m. m. vid Pontonier-bataljonen,
för hvilka kontrakt och hvilket reglemente finnas stadgade olika
uppsägningstider, måtte i behörig ordning varda uppsagda, så att
de med 1872 års utgång upphöra att vara gällande; dock att
uppsägningen af kontraktet med Svea Artilleri-regemente må
blifva beroende af fortgången af den kasernbyggnad, som för
nämnda regemente bör komma till utförande;
att, i den mån passevolansen sålunda kommer att upphöra,
ej mindre rekrytering och remontering, än ock nyanskaffning
och underhåll af manskapets beklädnads-, remtygs- och personel
utrednings- m. fl. persedlar, äfvensom öfriga hit hörande förvaltningsärenden,
som nu af särskilda redan befintliga direktioner
eller passevolantörer utöfvas, må för framtiden besörjas direkte
för Kronans räkning, samt nyssberörda förvaltningsbestyr och
ärenden vid hvarje regemente och corps uppdragas åt en under
Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltnings-direktion, i
64
enlighet med de föreskrifter, som framdeles torde af Eders Kong!.
Maj:t i nåder meddelas.
Enligt hvad i memorialet den 31 December 1868 närmare omförmäles,
beräknades passevolansens afskaffande då komma att medföra en minskning af
121,995 R:dr 71 öre i de för värfvade arméens beklädnad m. m. dittills utgående
utgifter, hvarvid dock tillika anmärktes, hurusom berörda minskning i
utgift komme till stor del att uppvägas af den aflöningstillökning, som billigtvis
borde tilldelas ej allenast kompani-, sqvadrons- och batterichefer såsom ersättning
för förlorad inkomst af passevolansen, utan äfven underofficerarne i följd
af indragningen af deras förut åtnjutna beklädnadspenningar. Då i betraktande
tages att någon nedsättning i Lifgardes-regementenas till fot styrka, på sätt i
1868 års memorial föreslogs, nu icke ifrågasättes, torde icke kunna påräknas,
att någon väsendtlig besparing i kostnad genom passevolans-väsendets upphörande
kommer att uppstå. Det är ock, på sätt i nyssnämnda memorial jemväl anmärktes,
icke ur synpunkten af statsbesparing, som den ifrågavarande förändringens
nytta och behöflighet bör företrädesvis bedömas, utan anser jag berörda
förändring hufvudsakligen af de rent militära skäl, som i berörda memorial
närmare utvecklats, och till beredande jemväl af mera enhet i förvaltningen,
vara af behofvet högt påkallad.
Derest passevolansen vid värfvade arméen skulle komma att på nu föreslaget
sätt upphöra, bör, på grund af äldre bestämmelser, passevolantörerne,
vid aflevereringen till Kronan af den förut å passevolans underhållna materielen,
tillerkännas ersättning dels för utöfver stat befintliga, men nödiga persedlar,
dels ock för det bättre skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti de reglementerade
persedlarne kunna vid afmönstringen befinnas. Ifrågavarande ersättning,
hvilken, såsom beroende på värdering vid afmönstringstillfället, icke
kan på förhand till siffran bestämmas, beräknades år 1868 till omkring 400,000
R:dr; och ehuru denna summa i anseende bland annat dertill, att Wermlands
Fältjägare-regemente nu icke ingår i beräkningen, torde komma att i någon
mån minskas, anser jag den dock icke böra beräknas lägre, än till omkring
375,000 B:dr. Enär likväl Kronan måste anses härför erhålla full valuta i
den afmönstrade materielen, lärer tit i någon mån större eller mindre belopp
i detta hänseende icke kunna blifva af någon hufvudsaklig betydelse.
I öfrigt har, vid föregående behandlingar af frågan om passevolansens
afskaffande, uppmärksamheten fästats dels å den svårighet, som under sednare
åren mött, att åt permitteringen tid värfvade arméen gifva den utsträckning,
som enligt passevolanskontrakten varit afsedd, en svårighet, hvilken, derest den
äfven för framtiden komme att fortfara, skulle i väsendtlig mån öka kostnaderna
för regementenas mathållning, beklädnads-underhåll in. m. och derföre borde,
genom
65
genom anslag till permitteringens befrämjande, undanrödjas; dels ock å behofvet
af särskilda medels anvisande för att, medelst gratifikationer till värfvare
och rekapitulanter, underlätta rekryteringen vid värfvade arméen.
I anledning af dessa förhållanden och på grund af hvad derom i memorialet
af den 31 December 1868 anförts, anser jag nödigt att, i den mån
passevolansen kommer att upphöra, särskilda anslag böra för ofvannämnda
ändamål blifva att tillgå till de belopp, som i memorialet den 29 December
1870 föreslagits, endast med den förändring, att, i anseende till den beslutade
tillökningen i Wendes Artilleri-regementes styrka och de förändrade förhållanden,
som vid nämnda regemente komma att inträda, anslaget till permitteringens
underlättande derstädes bestämmes till 2.000 K:dr, i stället för förut
ifrågaställda 1,000 R:dr, äfvensom att särskilt anslag för ifrågavarande ändamår
vid den blifvande Sappör-bataljonen äfven bör utgå; och anser jag alltså
följande anslag böra blifva att tillgå, nemligen:
till inlösande af materiel från passevolantörerne vid samtliga värfvade regementen
och corpser, utom Werinlands Fältjägare-regemente, ett förslagsvis be
-
räknadt belopp för en gång af R:dr 375,000;
till permitteringens befrämjande, årligen:
vid Svea Lifgarde.............................................................................. K:dr 1,000:
» Andra Lifgardet ........................................................................ » 1,000: - -
» Svea Artilleri-regemente, inberäknadt detachementet i Hernö
sand.
...................................................................................... » 3,000:
» Göta Artilleri-regemente............................................................ » 3,000: —
» Wendes D:o ............................................................ » 2,000:
» Pontoni erbataljonen............................................. » 800:
» Sappörbataljonen ...................................................................... » 800:
att, efter vederbörande förvaltningsdirektioners pröfning och enligt de närmare
bestämmelser, som framdeles torde varda i nåder meddelade, användas såsom
bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna, der dylikt
understöd för permitteringens upprätthållande finnes oundgängligen nödigt; samt
för hvarje värfvadt regemente och corps, ett belopp årligen, motsvarande 1
R:dr per man af regementets och corpsens nummerstyrka, att användas till
gratifikationer åt värfvare och rekapitulanter vid värfvade arméen.
b) Löneväsendet.
Enligt hvad här ofvan blifvit antydt, är frågan om reglering af sjelfva
lönerna vid värfvade arméen så nära och omedelbart förbunden med den om
passevolansväsendets afskaffande, att den förra af berörda angelägenheter, efter
Bill. till Urtima Biksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 9
\
66
mitt förmenande, endast i sammanhang med den sednare kan på ett tillfredsställande
sätt ordnas.
Enär således, på sätt i det föregående blifvit erinradt, passevolansen vid
de värfvade regementena, der den ännu är bibehållen, först med utgången af år
1872 kan komma att i allmänhet upphöra, samt för öfrigt en reglering af värfvade
arméens aflöningsväsende, derest den redan år 1872 sattes i verkställighet,
skulle i den för samma år fastställda statsreglering medföra en rubbning, som
jag anser böra undvikas, blifver ock häraf eu följd, att ny reglering af aflöningen
vid värfvade arméen icke heller kan förr än med början af är 1873 vidtaga.
Ett sådant förhållande bör dock destomindre utgöra hinder för mig, att
frågan om reglering af värfvade arméens löner nu till behandling ånyo upptaga,
som nämnda fråga står i ett ganska nära sammanhang med öfriga till
försvarsväsendets ordnande hörande ämnen. Vid Wermlands Fältjägare-regemente,
hvarest, på sätt redan är i underdånighet omförmäldt, passevolansen
redan med 1870 års utgång upphört, äfvensom vid Fortifikationen, der aflöningen
icke i något hänseende är ställd i beroende af persedelunderhållet,
skulle visserligen redan med 1872 års ingång aflöningen kunna ordnas efter
de nya grunder, som för värfvade arméen blifva bestämda, men dä af redan
angifna skäl, en allmännare tillämpning af berörda grunder först med början
af ar 1873 kan vidtaga, anser jag mig, vid sådant förhållande och till undvikande
af rubbning i den för år 1872 uppgjorda statsreglering, icke böra för
tiden intill år 1873 ifrågasätta äskandet af anslag till regleringens genomförande
särskild! vid ifrågavarande två corpser, helst, hvad Fält)ägare-regementet
angår, Eders Kong!. Maj:t, genom Riksdagens medgifvande i afseende ii dispositionen
åt de för åren 1871 och 1872 för regementets behof anvisade anslag,
blifvit satt i tillfälle att bereda kompanicheferna vid detta regemente någon
ersättning lör de inkomster, hvaraf de genom passevolansens upphörande gått
i mistning.
I afseende å den normalstat för värfvade arméen, som nu kommer att af
mig föreslås och hvilket förslag till stat uti hosföljande Bil. n:o 14 innehålles,
får jag i underdånighet anmäla, att aflöningen för de särskilda beställningarne
upptagits till samma belopp som i det vid memorialet af den 29 December
1870 under bil. n:o 18 fogade förslag till stat, endast med det undantag, att,
vid några beställningar, förhållandet emellan de i aflöningen ingående särskilda
poster i någon män förändrats, utan att slutsumman derigenom blifvit rubbad,
samt att aflöningen för vissa lägre beställningar blifvit i någon mån förhöjd.
I öfverensstämmelse med den i nyssnämnda memorial uttryckta åsigt anser
jag fortfarande den vid värfvade arméen nu utöfver lönerna utgående ständiga
inqvartering för befäl och underbefäl med vederlikar, samt underbefälets bekläd
-
67
nadspenningar höra för framtiden upphöra, äfvensom att aflöningen hör bestämmas
i fast lön och tjonstgöringspenningar.
Beträffande de för åtskilliga befattningar vid artilleriet och fortifikationen
nu bestämda arvoden, får jag, med förbigående af de såväl för artilleristaben,
för Fälttygmästaren och för inseendet öfver kanontillverkningen, som och för
den vid fästningsbyggnaderna anställda personal af Fortifikationen erforderliga
arvoden, hvilka af särskilda medel utgå och således här ej behöfva komma
under behandling, i underdånighet anmäla, det jag anser särskilda arvoden
böra jemväl framgent utgå i öfverensstämmelse med hvad i förenämnda memorial
af den 31 December 1868 föreslagits, dock med iakttagande af de för
Wendes Artilleri-regemente uti memorialet den 29 December 1870 ifrågaställa
förändringar, och att arvodena alltså måtte bestämmas till följande belopp,
nemligen:
Vid Artilleriet i allmänhet
2,250: —
Vid Svea Artilleri-regemente, med batterierna i Norrland:
åt Informationskaptenen ..................................... B:dr 800: —
» Informationsofficem ................................................... » 400: —
för undervisning i gymnastik ....................................... » 700: —
åt två Informationsunderofficerare ä 75 11:dr ............ » 150: —
» två D:o d:o ä 50 B:dr ............ » 100. —
» två Tygskrifvare, uppbördsarvode........................... » 420: —
för uppbörd och redovisning vid Stockholms gevärs
förråd
........................................................................ » 600: —
» arklimästaretjenstens bestridande samt för kontrollen
å arkliförrådet ............................................. » 375: —
» ecklesiastikvården i Hernösand .............................. » 50: —
Vid Göta Artilleri-regemente:
för Informationskaptenen ................................................ E:dr 800: —
» Informationsofficem................................................... » 400: —
» undervisning i gymnastik ....................................... » 700: —
» två Informationsunderofficerare ä 75 R:dr............ » 150: —
» två D:o d:o ä 50 R,:dr............ v 100: —
» två Tygskrifvare, uppbördsarvoden........................ » 420: —
3.595: —
2,570: —
Vid Wendes Artilleri-regemente:
lika med hvad vid Göta Artilleri-regemente här upptagits______ R:dr 2,570: —
Transport R:dr 10,985: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Transport R:dr 10,985: —
Vid Fyrverkare-corpsen:
för
Befälhafvare!! ......................................................
..... R:dr 900
—
))
en Subalternofficer .............................................
..... »
600
—
))
fyra Underofficerare ä 100 R:dr.....................
..... »
400
—
))
de presterliga göromålen....................................
..... ))
50
—
))
läkarevården .........................................................
..... ))
100
—
))
en redogörare......................................................
..... ))
150
—
2,200:
1Vid Fortifikationen:
för
eu lärare vid Fortifikationen ............................
.. R:dr
720
—
»
en redogörare och materialförvaltare................
))
800
—
))
fyra elever vid Krigshögskolan ä 300 R:dr....
1)
1,200
—
2,720:
Summa R:dr 15,905: —
I anledning af hvad sålunda nu i underdånighet yttrats och med hänvisning
i (ifrigt till memorialet den 31 December 1868, äfvensom, beträffande de
särskilda regementenas och corpsernas sammansättning, till hvad derom dels vid
sistlidne riksdag beslutits dels ock här ofvan blifvit af mig anfördt, får jag i
underdånighet föreslå:
att aflöningen till värfvade arméens befäl och underbefäl
samt vederlikar må, för tiden från 1873 års början, i den mån
passevolansen derstädes kommer att upphöra, få utgå i öfverensstämmelse
med det förslag till normalstat för värfvade arméen,
som Bil. n:o 14 innehåller;
att, såsom följd häraf, den af ifrågavarande befäl och underbefäl
med vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringstörmån samt de
af underbefälet uppburna beklädnadspenningar, i mån som den
nya staten vinner tillämpning, icke vidare må komma löntagarne
till godo;
att de från Stockholms stad till en del regementen och corpser
utgående inqvartering^- och servismedel, äfvensom dylika medel,
der sådana utgå från öfriga städer, hvarest garnison af värfvade
arméen är förlagd, må fortfarande utgöras, men, i samma mån
som den nya normalstaten vinner tillämpning, till statsverket ingå;
att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för 9 månader
om året, eller Januari—Mars samt Juli—December, med
undantag för de vid fortifikationstrupperna tjenstgörande officerare,
hvilka, när de hela året äro i tjenstgöring, böra fa tillgodonjuta
tjenstgöringspenningar för årets alla tolf månader; samt
69
att framställning om medels anvisande för den nya aflöningsstatens
tillämpning i den derför afsedda ordning måtte få
vid lagtima riksdag ske, i den män sådant finnes för organisationens
genomförande erforderligt.
Försvarsväsendet å Gotland.
I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut af den 26 sistl. Januari
hafva innevånarne å Gotland lemnats tillfälle att yttra sig rörande den ökade
tjenstgöring, som blefve en följd af det i mitt underdåniga memorial af den 29
December 1870 framställda förslag till ordnande af försvarsväsendet å nämnda
ö. Protokollen öfver de inför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet
hållna sammanträden utvisa, att ombud för inalles 93 församlingar varit vid
sammanträdena tillstädes, hvilka samtliga ombud förklarat sig icke kunna obetingadt
antaga ofvanberörda förslag, så vidt det blifvit dem till yttrande delgifvet.
Deremot hafva ombuden för 25 församlingar antagit nämnda förslag
med några mindre väsendtliga jemkningar; för 22 församlingar anslutit sig till
ett från det föronämnda afvikande förslag, och för återstående antalet icke uttalat
sig för något visst förslag. Enär af de sålunda afgifna yttrandena icke
kan dragas någon tillförlitlig slutsats i afseende å ö-befolkningens önskningar,
och röster äfven höjt sig för tillämpning å Gotland af den organisation, som
för det öfriga riket kan komma att antagas, men frågan härom, för att kunna
fullständigt pröfvas, synes mig fordra ytterligare utredning, får jag i underdånighet
hemställa, det regleringen af försvarsväsendet å Gotland måtte få anstå
till dess frågan, i hvad den rörer det öfriga riket, blifvit afgjord.
Af hvad jag här ofvan yttrat framgår väl att, af de förslag till förändrad
organisation af:
Infanteriet,
Kavalleriet,
Civilstaten,
Generalitet och Generalstaben,
V apenöfningarne,
Trosshästars anskaffning,
Extra roteringen,
Sjukvården och
Löneregleringen,
Bill. till Urtima Rlksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Käft.
10
70
jag nu haft nåden framställa, endast vissa delar skulle komma att hringas till
utförande under nästkommande år. Att särskildt utbryta dessa delar af förslagen
har dock svårligen låtit sig göra och, med afseende å de vid ett föregående
tillfälle af Riksdagen uttalade åsigter, är det ej heller antagligt, att Riksdagen,
utan att ega kännedom om den af Eders Kongl. Maj:t afsedda organisationsplan
i dess helhet och utan att vara satt i tillfälle att deraf ingå i granskning, skulle
vilja lemna sitt bifall till eu eller annan del deraf. Vid sådant förhållande
får jag derföre slutligen hemställa, att nyssnämnda förslag, derest de i nåder
gillas, måtte, i de delar Eders Kongl. Maj:t ej vill förbehålla sig att deröfver
ensam besluta, till den nn sammanträdande urtima Riksdagen öfverlemnas med
begäran att Riksdagen, med godkännande åt förslagen, ville medgifva att desamma,
i den mån här ofvan blifvit antydt och de för ändamålet afsedda medel
dertill lemna tillgång, må under år 1872 bringas till verkställighet.
De frågor, som till följd af hvad jag nu hemställt, skulle komma att göras
till föremål för Riksdagens behandling, äro visserligen af den vidsträckta omfattning
att kunna framkalla farhåga, att den urtima Riksdagen ej skulle medhinna
att åt dem alla egna den sorgfälliga granskning, deras vigt påkallar. Ehuru
jag, det oaktadt, af antydda skäl, ej ansett mig kunna underlåta, att på en
gång fullständigt framlägga hela organisationsplanen, tror jag dock hinder ej
böra möta för Riksdagen att, i händelse de af Eders Kongl. Maj:t godkända
organisationsförslagen till sina hufvudgrunder finnas antagliga, uppskjuta pröfningen
af några eller flera detaljbestämmelser; dock vågar jag, för sådant fall
uttala den vissa förhoppning, att Riksdagen företrädesvis och i främsta rummet
skall egna sin omsorg att söka bringa de vigtiga frågorna om värnepligten
samt rote- och rusthållsinrättningen, hvarpå förslagets genomförande i öfrigt
ytterst hvilar, till slutlig lösning redan vid det nu instundande urtima mötet.
Stockholm den 22 Augusti 1871.
It. Abelin. .
Stockholm, tryckt hos Jok. Beckman, 1871.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. N:o 1.
FÖRSLAG
\
till Lag angående den allmänna värnepligten.
Med upphäfvande af Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860
angående den allmänna beväringen, Kongl. Förordningen den 4 Februari
1862 angående beväringseliter och Kongl. Kungörelsen den 11 Augusti
1863 angående tillägg i 15 § af förstnämnda författning, stadgas som följer:
ART. I.
Allmänna bestämmelser rörande värnepligten.
§ 1.
Hvarje svensk man är värnepligtig från och med året näst efter
det, då han fyllt tjugu år till och med det, under hvilket han fyller
fyratio år.
§ 2.
Värnepligten fullgöres under de sju första åren i allmänna beväringen
och under de följande i landstormen.
§ 3.
Från skyldigheten att deltaga i allmänna beväringen och landstormen
frikallas:
l:o. de, som äro i krigstjenst vid arméen eller sjövapnet anställde;
2:o. lotsåldermän och lotsar;
3:o. de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro
till tjenst vid rikets försvar oförmögne;
4:o. ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa
äro med sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle
beroende.
Bih. till Urtima Biksd. Prof. 1871. 1 Smil. 1 Afd. 1 Höft.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
II
§ 4.
Mom. 1. Den, som på grund af stadgande i § 3 under 2:o eller
3:o undgår att personligen fullgöra sin värnepligt, skall i stället derför
under hvarje af de sju beväringsåren erlägga till staten en skatt, under
benämning värnskatt, hvilken icke må understiga 3 Riksdaler; men i
öfrigt för en hvar, som enligt andra artikeln i Bevillningsstadgan erlägger
bevillning, uppgår till hälften af dess belopp.
Mom. 2. Från denna skatt, som i sammanhang med allmänna bevillningen
påföres och uppbäres, eger vederbörande taxeringskomité att,
efter anmälan af Bevillningsberedningen, frikalla dem, som pröfvas deraf
vara i synnerligt behof.
§ 5.
Skulle någon, hvars beväringsskyldighet ännu fortfar, önska att
blifva från densamma fri för att kunna till främmande land utflytta,
ankomme det, efter derom gjord underdånig anmälan, på Kongl. Maj:ts
för hvarje fall meddelade beslut, dock skall ingen, som eger tillgång,
erhålla sådan befrielse, med mindre han för hvarje återstående beväringsår
erlägger ett belopp, motsvarande hvad han enligt § 4 bort i händelse
af befrielse från värnepligt erlägga det år, då utflyttning eger rum.
Återkommer han till fäderneslandet före beväringsålderns slut, förfares
med honom jemlikt § 26, dock vare han i sådant fall berättigad återfå
erlagd värnskatt. Kommer han efter beväringsårens men före värnepligtsårens
slut, vare skyldig att i landstormen deltaga.
«»
§ 6.
Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,
förrätta den tjenst, honom af vederbörande befälhafvare anvisas; dock att
l:o. värnepligtig, som tillförene haft anställning i egenskap af officer
eller underofficer, icke kan åläggas tjenstgöring i lägre befälsgrad än
han förut innehaft;
2:o. sjökaptener och styrmän vid handelsflottan samt maskinister
på ångfartyg, hvilka aflagt de för deras befattningar föreskrifna kunskapsprof,
skola under anställning vid sjövapnet användas, de förre såsom
befäl och underbefäl och maskinisterne i maskinist-befattning; samt
3:o. läkare, som aflagt medicine kandidat-examen, och prester ej
må åläggas annan tjenstgöring än den som tillhör deras yrken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TII
§ 7.
Rörande värnepligtiges befrielse från tjenstgöring under krigstid
meddelar Kongl. Maj:t de föreskrifter, Han finner vara af rikets tjenst
och det allmännas behof påkallade.
§ 8.
Värnepligtige skola i anseende till gratial och pensioner åtnjuta lika
förmåner, som tillkomma deras vederlikar inom arméen och sjövapnet.
§ 9.
Mom. 1. Värnpligtig skall, utan hinder från husbondes eller
mästares sida, om han är i tjenst eller lära antagen, inställa sig i behörig
tid till mönstring, vapenöfning eller annan tjenstgöring; men blifver
han från tjenstgöringen hemförlofvad under den tid städselaftal eller
arbetskontrakt omfattar, bör han för fullgörande af sin förbindelse ofördröjligen
anmäla sig hos husbonden eller mästaren.
Mom. 2. Har han för vapenöfning eller tjenstgöring icke varit
frånvarande längre tid än högst tre månader, vare han berättigad att i
tjensten återgå, men i annat fall må det på husbonden eller mästaren
ankomma att honom i tjensten återtaga eller icke.
§ io.
Af alla de böter, som enligt denna lag ådömas, skall en tredjedel
tillfalla åklagaren, men två tredjedelar afsättas till bildande af en invalid-
eller pensionsfond för de värnepligtige, som under tjenstgöring erhållit
sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre mån
oförmögne att sig med arbete försörja, samt för i krig aflidne värnepligtiges
enkor och barn; dock utan att sådant för närvarande medför
någon rubbning af den de värnepligtige i § 8 tillförsäkrade rätt till
understöd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IV
ART. II.
Om den allmänna beväringen.
a) Beväringens indelning, mönstring m. m.
§ 11.
Mom. 1. Alla beväringsskyldige, med undantag af de i mom 2
och 3 af denna § omförmälde, skola tillhöra arméen.
Mom. 2. Vid sjövapnet skola tjenstgöra: alla till rikets handelsflotta
hörande och i sjömanshus inskrifne sjökaptener, styrmän, maskinister
och sjömän.
Mom. 3. Der så erfordras, må, på sätt konungen förordnar, utom
de i nästföregående mom. omförmälda, ett visst antal af beväringsmanskapet
frän de kusttrakter, der befolkningen mest sysselsätter sig med
sjöfart, tilldelas sjövapnet.
§ 12.
Mom. 1. Arméens beväringsmanskap indelas årligen i sju mot beväringsåren
svarande åldersklasser, som alla tillhöra arméens linie.
Mom. 2. Sedan manskapet blifvit enligt §§ 13 och 19 fördeladt
mellan infanteri, kavalleri, artilleri och ingeniörtrupp, skola vid infanteriet
första klassen utgöra arméens rekrytklass, andra och tredje klasserna
arméens ersättningstrupper, fjerde och femte klasserna innefattas
i dess första uppbåd, samt sjette och sjunde klasserna i andra uppbådet;
men inom kavalleriet, artilleriet och ingeniörtruppen utgöra de
två första rekrytklasser samt de fem öfriga dessa vapens förstärkningstrupper.
Mom. 3. Öfverflyttning från en åldersklass till en annan kan ske
af den anledning, som i § 25 sägs.
§ 13.
Efter bestämmande i hvilka orter beväringsmanskap skall uttagas
till kavalleri, artilleri, ingeniörtrupp eller sjövapnet, anslår Kongl. Maj:t
opaginerad Kontrollera mot PDF
y
till hvarje regemente eller corps af infanteriet visst beväringsområde,
hvilket derefter mellan regementets eller corpsens särskilda kompanier
fördelas med iakttagande, såvidt lämpligen ske kan, att ungefärligen
lika antal beväringsskyldige anslås till hvarje kompani, men att samma
kommuns beväring icke tilldelas olika kompanier.
§ 14.
Vederbörande mantals- och skattskrifningsförrättare åligger att, genast
efter det mantalsskrifningarne blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna
och i enlighet med det formulär, som af Kongl. Maj:t
utfärdas, uppsätta fullständiga listor på de beväringsskyldige, med uppgift
å deras hemvist samt dop- och faders- eller tillnamn utan förkortning.
— Dessa listor skola, inom den 15 påföljande Januari, för granskning
öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning
å dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne beväringsskyldige
aflidit eller afflytta! till annan ort, som, då den är känd,
bör uppgifvas, dels om och hvilka beväringsskyldige, utom de å listorna
upptagne, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen; hvarefter
listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrift, skola af
dem, inom Januari månads slut, till skattskrifnings-förrättaren återsändas.
Före den 15 Februari skall skattskrifnings-förrättaren till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande insända icke allenast dessa listor, transporterade och
summerade, utan ock ett för hvarje fögderi eller stad uppgjordt sammandrag
af dem.
§ 15.
Mom. 1. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande läte, på sätt Kongl.
Magt vill derom närmare bestämma, upprätta fullständiga mönstringsrullor
öfver länets beväringsskyldige.
Mom. 2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola inom den 1 Februari
hvarje år till Sjoförevars-departementet insända specifik uppgiftå
de i sjömanshusens register inskrift^ beväringsskyldige.
§ 16.
Hvarje år skola mönstringar förrättas med de beväringsskyldige,
som tillhöra första årets åldersklass samt de till äldre årsklasser hörande,
hvilka förut, af en eller annan anledning, ej undergått mönstring eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
VI
vapenöfning. — Härifrån undantagas dock de beväringsskyldige, som
jemlikt § 11 mom. 2 tillhöra sjövapnet. I afseende å dessa mönstringar,
äfvensom de beväringsskyldiges besigtning till utrönande af deras duglighet
till krigstjenst, galle hvad derom särskild! är eller framdeles kan
varda af Kong!. Maj:t förordnadt.
§ 17-
Till arméen hörande beväringsyngling skall vid mönstring efter omständigheterna
approberas till vapentjenst, eller i egenskap af trainsoldat
eller till annan befattning vid regemente eller corps antagas, eller ock
kasseras. Befirmes han vid mönstring lida af sjuklighet eller svaghet af
tillfällig art, eller uppnår han icke en längd af 5 fot 4 decimaltum, må
han ställas på ett års förbättring eller tillväxt och vare skyldig att vid
'' nästföljande års mönstring sig ånyo inställa.
§ 18-
Mom. 1. Till mönstring skola vederbörande tjensteman införskaffa
de beväringsskyldiges prestbetyg.
Mom. 2. Vill beväringsskyldig, som, efter det prestbetygen blifvit
från någon ort afsända, dit ankommer, med den ortens beväringsskyldige
undergå mönstring, åligger det honom att sjelf medhafva sitt prestbetyg,
vid det äfventyr § 25 mom. 3 utsätter.
§ 19-
Mom. 1. I område, inom hvilket beväring dels till infanteri, dels
ock till kavalleri, artilleri eller ingeniörtrupp eller sjövapnet, skall uttagas,
bör vid mönstringen utses och bestämmas, hvilka beväringsskyldige
skola tillhöra hvarje särskildt vapen, hvarvid afseende, så vidt ske
kan, fästes å de beväringsskyldiges egen önskan och i öfrigt följas de
grunder, som af Kongl. Maj:t föreskrifvas. De, som till dessa vapen
uttagas, varda genast tilldelade visst regemente eller viss korps.
Mom. 2. I den beväringsrulla, som härefter upprättas för hvarje
infanteri-kompanis enligt § 13 bestämda område, skola äfven de, som
blifvit de andra vapnen tilldelade, eller till trainsoldater eller i annan
egenskap antagna, införas, med anteckning om sådant förhållande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
VII
Mom. 3. I ort, der infanteri icke finnes, skall beväringen på samma
sätt uppföras i rulla för den trupp, som derstädes är förlagd.
§ 20.
Efter verkställd mönstring och inskrifning i rulla är hvarje beväringsskyldig
underkastad de i krigslag gifna bestämmelser, så väl under
all tjenstgöring samt under marscher till och från mötesplatserna, som
ock i fråga om åtlydnad af de påbud, hvarigenom han till tjenstgöring
inkallas.
§ 21.
Mönstringsförrättningen tillkommer slutligen att förordna om manskapets
öfverföring, vid behörig tid, från beväringen till landstormen.
b) Om beväringsmanskapets öfning i fred.
§ 22.
Mom. 1. I fredstid må, när det här nedan i § 24 omförmälda förhållande
icke inträffar, beväringsmanskapet uppbådas till tjenstgöring endast
sålunda, att öfningen för hvarje beväringsskyldig högst upptager:
vid infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna åttatiotvå dagars tid,
fördelad vid infanteriet på de tre, men vid öfriga vapen på de två första
beväringsåren, samt, under hvarje af de påföljande år manskapet qvarstå]''
i linien, två dagars målskjutning vid skottbana inom tre mil från den
värnepligtiges bostad; men vid kavalleriet nittio dagar, fördelade på de
två första beväringsåren; och vid sjövapnet åttatiotvå dagar under det
första beväringsåret.
Mom. 2. Beväringsskyldig, hvilken blifvit såsom trainsoldat eller
till annan befattning vid regemente eller corps antagen, kan, då Kongl.
Maj:t finner rikets tjenst sådant fordra, uppbådas samtidigt med den öfriga
beväringen, och anställes då vid sjukvården, intendenturen eller
trossväsendet, eller öfvas i andra göromål, som under krig kunna för
honom förekomma.
Mom. 3. De i nästföregående mom. omförmälde beväringsskyldige
skola, så framt de ej till tjenstgöring inkallas, för hvarje af de tre första
beväringsåren till staten erlägga värnskatt; och gäller härvid, i fråga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vill
om skattens belopp, påförande och uppbörd samt frihet derifrån, hvad i
§ 4 sägs.
Mom. 4. Den af beväringen, hvilken önskar att i egenskap af befäl
eller underbefäl fullgöra sin värnepligt, vare underkastad de behörighetsvilkor,
som af Kong!. Maj:t bestämmas.
Mom. 5. Den, som varder antingen af ''Chefen för Landtförsvarsdepartementet,
på regements- eller korps-chefens förslag, till reservofficer,
eller ock af éistnämnde chef till reservunderofficer befordrad, åligger att
i den sålunda vunna befälsgrad tjenstgöra under återstående vapenöfningarne
med den åldersklass af beväringen, hvilken han tillhör, kunnande
han, så vida han dertill sig anmäler och lämplig befinnes, äfven sedermera,
under den tid han i beväringsåldern qvarstår, varda såsom befäl
vid beväringsöfningarne använd, allt under enahanda tjensteförpligtelser,
som åligga hans vederlikar bland ordinarie befälet.
Mom. 6. Från vapenöfning i fred frikallas:
a) de, som tillförene innehaft officers- eller underofficersanställning
vid stamtrupp, eller blifvit efter genomgången rekrytskola såsom soldater
approberade, men erhållit afsked före beväringsålderns slut;
b) de beväringsskyldige, som jemlikt § 11 mom. 2 tillhöra sjövapnet.
§ 23.
Finnas bland beväringsmanskapet vanfrejdade personer, må de ej
vapenöfvas, utan till lämpliga arbeten användas.
c) Om beväringsmanskapets åliggande i krig eller vid fara för krig.
§ 24.
Mom. 1. Under krig eller när eljest rikets försvar det påkallar, må
till vapentjenst uppbådas antingen alla de till arméens första och andra
uppbåd samt förstärkning äfvensom de till sjövapnet hörande beväringsklasserna,
eller ock den större eller mindre del af dem, som Kongl.
Maj:t finner nödig, vare sig från hela riket eller endast från vissa landsorter,
eller af vissa vapenslag, utan afseende derpå, huruvida eller till
huru stor del den öfriga beväringen kallas till vapen.
Mom. 2. På enahanda sätt må under fortgående krig jemväl de
beväringsklasser, som utgöra arméens ersättningstrupper, äfvensom rekrytklasserna
uppbådas till vapentjenst.
Mom. 3.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IX
Mom. 3. Den, som blifvit uppbådad, vare skyldig att tjenstgöra
till krigets slut.
d) Om påföljd för beväringsskyldiges uteblifvande från mönstring eller
tjenstgöring och om laga förfall.
§ 25.
Mom. 1. Uteblifver beväringsskyldig från mönstring, böte första
gången tio Riksdaler och, om han ånyo dermed beträdes, tjugo R:dr,
vare ock underkastad äfventyret att blifva, på egen bekostnad hemtad.
Undandrager han sig, sedan han blifvit inmönstrad, den honom åliggande
tjenstgöring, straffes efter krigslag.
Mom. 2. Beväringsskyldig, som förfallolöst uteblifvit, från mönstring
eller eljest afhallit sig från anbefaldt öfningsmöte, skall utom den bestraffning,
hvartill han derför gjort sig förfallen, tillika, för hvarje år det
sker, qvarstadna i beväringen ett år utöfver den tid honom eljest ålegat,
och varde förthy Överflyttad, om han tillhör första klassen, till nästa
ars första klass, och om han tillhör andra eller vid infanteriet tredje
klassen, till motsvarande klass för nästa år, samt fullgöre med den klass,
till hvilken öfverflyttningen sålunda skett, sin återstående beväringspligt;
dock må han ej, på grund af sådan försummelse nu sagd är, kunna i
beväringen qvarhållas längre än till slutet af det år, då han uppnår
fyratio års ålder.
Mom. 3. Har beväringsskyldig, hvilken, efter hvad i § 18 stadgas,
det ålegat att till mönstring sjelf medhafva sitt prestbetyg, sådant försummat
och till följd deraf icke kunnat inmönstras, vare lag som om
uteblifvande från mönstring här ofvan stadgadt är.
§ 26.
Mom. 1. Beväringsskyldig, som af laga förfall varit hindrad att till
mönstring sig inställa eller vid mönstring, på grund af stadgandet i § 17,
blifvit ställd på förbättring eller tillväxt, skall, om han vid ett års senare
mönstring approberas, med det årets första klass deltaga i dennas
vapenöfningar så väl då som framdeles. Lag samma vare för den som,
ehuru inmönstrad, förhindrats att bevista första årets öfningsmöte, eller
blifvit enligt § 3: 4:o befriad från beväringspligt, men, till följd af förändring
i der nämnda förhållanden, sedermera i beväringen inmönstras.
Bill. till Urtima BiJcsd. B rot. 1871. 1 Samt. 1 Afd. 1 Käft. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
X
Mom. 2. Är beväringsskyldig, som tillhör andra eller vid infanteriet
tredje klassen, af laga förfall hindrad att bevista för den klassen
anbefaldt öfningsmöte, fullgöra han med motsvarande klass för nästa år
den vapenöfningsskyldighet, som för denna återstår.
Mom. 3. På grund af stadgande i denna paragraf må dock beväringsskyldig,
som der afses, icke, utom i krig eller vid krigsfara, underkastas
vapenöfning efter utgången af det år, då han uppnått tjugusju
års ålder. Intill nämnda tid vare han, i fråga om uppbåd till krig eller
annan tjenstgöring, utan afseende på ålder, räknad till den klass, med
hvilken han enligt mom. 1 eller 2 skall i vapen öfvas.
§ 27.
Mom. 1. Vid uppbåd till mönstring, vapenöfning eller krig skall
såsom laga förfall anses: om man är sjuk, om man är i Kongl. Maj:ts
och Rikets tjenst uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande
dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras,
pröfva, om de äro af den vigt, att de såsom ursäkt må gälla.
Mom. 2. Utom de i föregående mom. uppräknade omständigheter,
skall, såvidt angår den i § 11 mom. 2 omförmälda sjöbeväring, såsom
laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst, räknas: att vara på utrikes
sjöresa stadd eller på inrikes sjöresa för tillfället adägsnad från sin hemort;
inträdande dock skyldigheten till sjökrigstjenst den dag efter resans
slut, då sjölagen medgifver befrielse från den innehafda enskilda sjötj
en sten.
§ 28.
Är någon till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet icke
allenast till krigstjenst oförmögen, utan ock ur stånd att vid den mönstringen
föregående läkarebesigtning sig inställa, skall sådant vid mönstringen
styrkas med behörig läkares betyg, hvilket den beväringsskyldige
sjelf låter anskaffa. Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom
tillåtet att styrka förfallet med intyg af pastor i församlingen och ordföranden
i kommunalstämma eller kommunalnämnd.
- e) Om beväringsmanskapets underhåll och förmåner.
§ 29.
Då beväringsmanskapet till vapenöfning eller till rikets försvar uppbådas,
skall dess underhåll besörjas af Kronan, äfvensom ock manskapet
opaginerad Kontrollera mot PDF
XI
på Kronans bekostnad förses med erforderlig beklädnad, beväpning och
annan utrustning, allt på sätt i gällande författningar, är derom bestämdt.
Dock är beväringskarl, som det önskar, berättigad att, efter derom vid
mönstringsförrättningen gjord anmälan, sjelf anskaffa sin beklädnad eller
densamma ur Kronans förråd sig tillösa mot det pris, som derför varder
bestämdt, och att för begagnandet under vapenöfningarne åtnjuta slitningsersåttning
i förhållande till statsverkets kostnader för enahanda ändamål.
§ 30.
Mom. 1. De, hvilka för vinnande af behörighet att i egenskap af
befäl eller underbefäl fullgöra sin värnepligt, genomgå de i sådant afseende
föreskrifna öfningar, ega att derunder lika med beväringen af
Kronan erhålla underhåll och beklädnad samt för den tid, de utöfver
de för beväringen bestämda öfningsdagar tjenstgöra, det traktamentstillägg,
som af Kongl. Maj:t bestämmes. De, som vunnit befordran till
reservbefäl, erhålla beklädnadsbidrag i förhållande till de med munderingens
uppsättande förenade kostnader, och vid befälstjenstgöring enahanda
dagtraktamente och öfriga förmåner, som tillkomma ordinarie befälet
i motsvarande grad.
Mom. 2. Beväringsskyldige sjökaptener och styrman'' af handelsflottan,
hvilka under krigstid användas såsom befäl eller underbefäl vid
sjövapnet, äfvensom till maskinistofficerare befordrade maskinister, skola
under tjenstgöringstiden erhålla dagtraktamente och öfriga förmåner i
likhet med sina" vederlikar å sjövapnets ordinarie stat, samt dessutom,
till anskaffande af uniformspersedlar m. m., i ekiperingspenningar ett
belopp, motsvarande tre månaders lön.
Mom. 3. Beväringsskyldig, hvilken såsom maskinist användes i
Kronans tjenst, erhåller beklädnadsersättning och lika sjöaflöning som i
Kronans ordinarie tjenst anställd maskinist i motsvarande grad.
§ 31.
Beväringsmanskapet skall i fredstid vara befriadt från alla arbetskommenderingar,
som icke stå i omedelbart sammanhang med arméens
eller sjövapnets öfningar och underhåll.
§ 32.
Beväringsmanskapet skall åtnjuta den sorgfälligaste omvårdnad till
bibehållande af helsa och krafter, äfvensom de, hvilka utmärka sig
opaginerad Kontrollera mot PDF
XII
genom håg och fallenhet för krigareyrket, ordentlig lefnad och god vandel
under tjenstgöringen, skola, under de vilkor, som för öfrigt gälla,
ihågkomma^ till lämplig vidare befordran inom krigareståndet.
f) Särskilda föreskrifter.
§ 33.
Mom. 1. Beväringsskyldig skall under hela sin tjenstetid förblifva
vid samma vapen, som vid inmönstringen bestämdes. Den, som blifvit
såsom soldat approberad vid stamtrupp, men lemnat denna tjenst före
beväringsålderns slut, fullgöre, när rikets försvar det påkallar, sin beväringspligt
vid samma regemente eller korps, som han tillförene tillhört.
Mom. 2. Före flyttning från en till annan kommun skall beväringsskyldig
derom göra anmälan hos närmast boende befäl, tillhörande det
kompani af infanteriet, inom hvars område han är bosatt, eller, der i
någon ort intet infanteri tinnes förlagdt, hos befälet vid den trupp, som
den beväringsskyldige tillhör.
Mom. 3. Beväringsskyldig skall tillika, när flyttningen sker utom
kompaniets område, inom fjorton dagar efter ankomsten till sin nya boningsort,
anmäla sig hos närmast derintill boende befäl af infanteriet,
eller, derest sådant i orten icke finnes, af det vapen, som är derstädes
förlagdt.
Mom. 4. önskar beväringsskyldig, som enligt mom. 1 af denna §
skall såsom afskedad soldat fullgöra sin värnepligt vid det regemente
eller corps han under sin tjenstetid tillhört eller som vid inmönstring
blifvit tilldelad kavalleri-, artilleri- eller ingeniörtrupp, att, till följd af
förändrad vistelseort, öfverföras från ett till annat regemente eller corps
af samma vapen, må ansökning derom göras hos chefen för det regemente
eller den corps, som han dittills tillhört.
Mom. 5. Underlåter beväringsskyldig i de fall, som ofvan äro sagda,
att i föreskrifven ordning anmäla inträffad flyttning, böte Fem Riksdaler.
§ 34.
Mom. 1. Beväringen kallas till möten, målskjutningsöfningar eller
uppbrott af militärbefälet, vare sig genom omedelbara ordres eller genom
kungörelse, som i kyrkorna uppläses två gånger, sednare gången minst
fjorton dagar före inställelsen vid kompaniets, sqvadronens eller batte
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
xm
Hets samlingsplats, hvarifrån manskapet under ledning af samma befäl
föres till bestämmelseorten.
Mom.. 2. I fråga om hvad mera vid beväringens uppbådande bör
iakttagas, galle hvad derom särskildt är eller framdeles kan varda af
Kongl. Maj:t stadgadt.
§ 35.
Mom. 1. Rättighet att rekrytera för stamtrupperna äfven bland de
beväringsskyldige fortfar; och anses den beväringsskyldige, som tjenar i
stamtrupp, derigenom uppfylla sin beväringspligt.
Mom. 2. Vill delegare i båtsmans-, ryttare- eller ständigt rotehåll,
hvilken är beväringsskyldig, sjelf utgå för ledig rote- eller rusthållsnummer,
och har han bevisligen blifvit dertill antagen, vare honom förbehållet
att, i likhet med beväringsmanskapet, afgå från tj ensten vid
slutet af det år, med hvilket hans beväringspligt skulle tilländalöpa.
ART. III.
Om Landstormen,
a) Allmänna bestämmelser.
§ 36.
Landstormen kan till fädesneslandets försvar inom dess egna gränser
uppbådas, på sätt här nedan närmare sägs. Uppbådad landstormsman
är underkastad de i krigslag gifna bestämmelser.
§ 37.
De fem yngsta åldersklasserna af det manskap, som, efter uttjent
beväringstid i linien, blifvit till landstormen öfverfördt, bilda dess första
uppbåd, och allt öfrigt till landstormen hörande manskap andra uppbådet.
§ 38.
Enligt de föreskrifter, som Kongl. Maj:t meddelar, skall hvarje län,
i förhållande till sin vidsträckthet, utgöra ett eller flera landstormsområclen,
samt manskapet för mönstringar och vapentjenst fördelas på bataljoner
och kompanier, med dervid fästadt hufvudsakligt afseende på
landets indelning i kyrkosocknar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
XIV
§ 39.
Efter Kongl. Maj:ts i Stats-Rådet fattade beslut tillkommer det
Kong! Maj:ts Befallningshafvande, hvar inom sitt län, att genom kungörelse,
som i kyrkorna uppläses, till vapentjenst uppbåda landstormen,
hvilken, när den sålunda samlas, träder under militärbefäl.
§ 40.
Under krig tillhandahåller Staten gevär och ammunition åt landstormen.
§ 41.
Hvad i afseende å beväringen är stadgadt i § 14 om listors upprättande
samt §§ 27 och 28 om laga förfall, gäller ock i fråga om
landstormen.
b) Om landstormens första uppbåd eller krigsreserven.
§ 42.
Landstormens första uppbåd är krigsreserv, afsedd att vid hotande
krigsfara kunna till större eller mindre del kallas till vapentjenst inom
rikets gränser.
§ 43.
Mom. 1. Mönstring med detta manskap, bataljons- eller kompanivis,
förrättas årligen å tid och ställe, hvarom kungörelse af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande utfärdas samt i kyrkorna uppläses två gånger, sednare
gången minst fjorton dagar före mönstringen; och skall den af manskapet,
som från sådan mönstring förfallolöst uteblifver, bota Tio Riksdaler.
Mom. 2. Hvad i § 33 mom. 2, 3 och 5 linnes stadgadt angående
förbindelse för beväringsskyldig att anmäla flyttning gäller ock för dem,
som tillhöra landstormens första uppbåd.
§ 44.
Mom. 1. Sedan krig utbrutit, skall första uppbådet åligga icke
allenast att i särskilda corpser uppträda, hvarhelst det inom landet kan
erfordras, utan ock att, sedan arméens ersättningstrupper utgått, fylla
afgången inom fältarméen, så länge kriget föres inom rikets gränser.
Mom. 2. Under sådan vapentjenst underhålles manskapet på Kongl.
Maj:ts och Kronans bekostnad, men är skyldigt att, derest Kronan icke
opaginerad Kontrollera mot PDF
XV
tillhandahåller beklädnad, sjelft sig dermed förse, mot slitningsersättning
i förhållande till beklädnadens värde.
c) Om landstormens andra uppbåd.
§ 45.
När Kongl. Maj:t kan, med afseende på särskilda förhållanden, finna
skäligt att anbefalla mönstring med landstormens andra uppbåd, gäller
derom hvad för första uppbådet är i § 43 mom. 1 här ofvan stadgadt.
§ 46.
Mom. 1. Sedan krig utbrutit kan andra uppbådet kallas till vapenkonst,
men endast för hemortens försvar och inom dess bestämda
landstormsområde; dock må af de båda yngsta åldersklasserna jemväl
kunna tagas ersättningstrupper åt landstormens första uppbåd.
Mom. 2. Under tjenstgöring är andra uppbådets manskap, då det
icke användes såsom ersättningstrupper åt första uppbådet, förbundet
att sjelft förse sig med kläder och föda, emot ersättning af staten för
födan enligt länets markegångspris för soldatportion.
§ 47.
De värnepligtige, hvilka icke äro förut till annan tjenstgöring inkallade,
utgå med andra landstormsuppbådet inom sin ort och hafva
med detta vid sådant tillfälle lika förbindelser.
Ett exemplar af denna lag skall vid mönstringstillfället tilldelas
hvarje approberad värnepligtig.
Denna författnings föreskrifter, hvilka icke medföra någon rubbning
af nationalbeväringen på Gotland, sådan densamma nu är eller
framdeles kan blifva ordnad, skola i öfrigt från och med år 1872 tilllämpas
på alla inom värnepligtsåldern varande svenske män; dock att
beväringsskyldig, hvilken före nämnda års början, enligt hittills gällande
stadganden, blifvit i vapen öfvad, icke, med, undantag af de för hans
åldersklass påbudna målskjutningar, må, såvida krigsfara ej hotar, underkastas
vidare vapenöfning i fredstid, än nämnda stadganden föreskrifva;
äfvensom den, hvilken genom erlagd afgift förvärfvat befrielse från vapenöfning
i fred, må, med nyssnämnda undantag, njuta sådan befrielse
till godo.
opaginerad Kontrollera mot PDF
XVI
Bil. N:o 2.
FÖRSLAG
till Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om roteoch
rusthållsinrättningen vid landtförsvaret.
A. Om Soldat-rotehållet.
§ 1.
Rotehållare, som, när soldat för roten skall antagas, förbinder sig
att till honom utgöra löneförmåner i enlighet med hvad här nedan i §§
2 och 3 stadgas, skall icke derutöfver vara underkastad några utgifter
eller besvär för soldathållet.
§ 2.
Mom. 1. I de orter, hvarest rotehållaren genom knektekontrakt eller
särskild författning är ålagdt att förse soldaten med bostad, skall rotehållaren
fortfarande lemna honom sådan förmån, bestående af boningshus
och fähus enligt de för orten gällande föreskrifter, jemte dertill hörande
kåltäppa af brukbar jord, icke under femtio qvadratstängers (= 2,857
kapplands) vidd, och bör rotehållaren vidkännas nybyggnad af nämnda
hus, när sådan genom syn föreskrifves, hvaremot husens underhåll på
statens ansvar ombesörjes af soldaten emot årlig godtgörelse med Fem
R:dr, som hvart tredje år eller vid soldatens afgång derförinnan af statsverket
utbetalas, derest vid besigtning underhållsskyldigheten finnes behörigen
fullgjord. Rotehållaren må dock ega att med soldaten för dennes
tjenstetid öfverenskomma om hushyra eller annan ersättning för bostad.
Mom. 2. I förenämnda orter skall rotehållaren vara skyldig att såsom
lön gifva soldaten Åttatio R:dr, dock med rättighet att, efter aftal
med soldaten, i stället för penningar lemna honom jord af motsvarande
afkastning, spanmål eller andra fördelar.
§ 3.
opaginerad Kontrollera mot PDF
XVII
§ 3.
Der rotehållare!! icke enligt knektekontrakt eller särskild författning
är pligtig bestå soldaten bostad, skall rotehällaren till soldaten, i ett för
allt, såsom lön utgifva Etthundra R:dr, hvilken lön, efter öfverenskommelse
med soldaten, må kunna förvandlas i jord af motsvarande afkastning,
spanmål eller andra fördelar; och vare rotehållare på dylik ort
berättigad att, om han det heldre vill, lemna soldaten boningshus och
fähus af sådan storlek, hvarmed soldaten åtnöjes, samt dertill hörande
kåltäppa af minst femtio qvadratstänger brukbar jord, jemte lön i penningar
eller penningevärde till belopp af Åttatio R:dr i enlighet med de
i § 2 gifna bestämmelser.
§ 4.
För hvarje soldat af rotehållet består staten årligen Tio R:dr, hvilka
medel, på sätt derom särskildt föreskrifves, skola för soldatens räkning
insättas uti sparbank, att jemte upplupen ränta till soldaten vid hans
utträde ur tjensten utbetalas, eller, i händelse han derförinnan med döden
afgår, hans arfvingar eller rättsinnehafvare tillhandahållas.
§ 5.
Vid rekrytering af soldat för ledigblifvet rotenummer består staten
till lega ett bestämdt belopp af Femtio R:dr, som till rotehällaren utbetalas,
när han för numret uppställt godkänd karl.
§ 6.
Har rotehållare vid ledigblifvet rotenummer gifvit vederbörande militärbefäl
tillkänna, att han vill på de här ofvan gifna bestämmelser om
soldats löneförmåner ingå, men att han icke kan emot desamma för
numret anskaffa krigsduglig karl, då skall, utöfver hvad soldaten från
roten tillkommer, staten lemna det tillskott, som kan befinnas nödigt,
men öfvertager i sådan händelse rekryteringen genom vederbörande
militärbefäl.
§
Mom. 1. När soldat blifvit för ledigt rotenummer antagen, skall
emellan honom och rotehällaren skriftligt kontrakt upprättas, fullständigt
Bih. till Urtima Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
XVTII
upptagande alla de löneförmåner soldaten under sin tjenstetid eger att
af rotehållaren åtnjuta. Har soldat, hvilken, enligt hvad i § 6 sägs,
blifvit af militärbefälet rekryterad, dervid betingat sig några ytterligare
fördelar, som böra af statsmedel bekostas, skall anteckning derom af
militärbefälet å kontraktet göras.
Mom. 2. Kontraktet varde af militärbefälet, jemte dess yttrande deröfver,
insänd t till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som, derest kontraktet
är med lag öfverensstämmande, detsamma till efterrättelse fastställer.
Har soldat, på grund af §§ 2 eller 3, i stället för bostad eller
penningelön åtnöjt sig med andra förmåner, må, i fråga om sådant aftal,
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej sträcka sin pröfning längre än att
tillse, det de aftalade förmånerna icke blifvit till oskäligt högt värde
beräknade.
§ 8.
Beträffande de kassor, som i vissa orter finnas bildade till rotehållarnes
understöd, så ock de för lika ändamål beviljade årliga statsanslag
af eu eller annan egenskap, må rotehållarne fortfarande åtnjuta
enahanda rättigheter som hittills.
§ 9-
För rotehållare, som, när rekrytering ifrågakommer, ej vill på här
ofvan gjorda bestämmelser om soldatens aflöning ingå, blifva hittills varande
skyldigheter och rättigheter oförändrade; och utbetalar staten äfven
i detta fall de enligt §§ 4 och 5 bestämda anslag.
§ io.
Mom. 1. Till rekryt må ingen antagas efter fyllda tjugufem lefnadsår.
Mom. 2. Soldat, som fyllt tjugusju lefnadsår och i sin tjenst varit
sju år anställd, skall under fredstid vara berättigad att, efter derom gjord
anmälan, erhålla afsked, dock med skyldighet att, om han af sådan rätt
före uppnådda femton tjensteår vill sig begagna, sätta i sitt ställe annan
krigsduglig karl, hvilken emot enahanda löneförmåner, och utan att staten
lemnar det i § 5 stadgade legobelopp, åtager sig nylegd soldats förpligtelser.
Mom. 3. Ej må tjenstetiden för soldat utsträckas längre än till fyllda
fyratiofem lefnadsår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
XIX
B. Om Rusthålls-inrättningen.
§ 11-
Hvad ofvan i denna förordning om rotehållare stadgas gäller äfven
om rusthållare, såvidt rekryterande och aflönande af karl angår.
§ 12-
De bestämmelser, som i §§ 4 och 5 äro gifna rörande anslag af
statsmedel dels till beredande af sparpenning och dels till lega för soldat
af rotehållet, galle ock för karl, som tjenar för rusthåll, och det äfven
om rusthållaren på de i §§ 2 eller 3 stadgade vilkor icke ingår.
§ 13-
Mom. 1. Rusthållare, som vid beridet rusthålls-regemente eller corps
fullgör rustningsskyldigheten, skall, under enahanda vilkor som hittills,
åtnjuta ej mindre honom tilldelad rustningsränta af rusthållshemmanet,
än ock den ersättning medelst statsanslag för indragen augmentsränta
och kronotionde, som jemlikt Kong!. Förordningen den 23 Juli 1869 bör
honom tillkomma.
Mom. 2. Rusthållare för afsuttet rusthållsnummer skall, ehvad han
åtager sig att aflöna karl enligt de i denna författning gifna stadgande!)
eller föredrager att underhålla sådan i öfverensstämmelse med äldre gällande
föreskrifter, vara skyldig att, i stället för karlens beväpning och
beklädnad samt hästens anskaffning, underhåll och mundering, äfvensom
för nu utgående trosspassevolansafgift, från och med är 1874 erlägga en
för alltid bestämd årlig afgift af 150 R:dr, hvaremot honom tillförsäkras
rättigheten att fortfarande behålla och tillgodonjuta så väl rustningsräntan
af rustningshemmanet, som äfven anvist ersättning af statsmedel för indragen
augmentsränta och kronotionde. Vill han icke häruppå ingå, skola
rustningsränta och statsanslag indragas till statsverket samt hemmanet i
behörig ordning påföras ordinarie rotering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
XX
§ 14.
Mom. 1. Vid beridet rusthållsregemente eller corps är ryttare först
efter femton års tjenstetid berättigad att erhålla afsked; men i afseende på
ryttares lefnadsålder vid antagning till rekryt och vid afgång ur tjensten
gälleffhvad som angående manskap vid det roterade infanteriet är stadgadt.
Mom. 2. Vid afsuttet rusthållsnummer länder i alla dessa hänseenden
till efterrättelse hvad här ofvan är för soldat-rotehållet bestämdt.
C. Allmänna bestämmelser.
§ 15.
Med undantag af den i § 13 mom. 2 gifna föreskrift om erläggande
från och med år 1874 af viss afgift för afsuttet rusthåll skall hvad i
ofvanstående §§ är stadgadt tillämpas i mån af de nu i tjenst varande
soldaters och ryttares afgång; dock må, sedan denna förändring blifvit
utfärdad, soldat eller ryttare, hvilken i femton år varit i tjensten anställd,
i fredstid undfå afsked, när han det önskar samt hans rote- eller
rusthållare sådant medgifver.
§ 16.
För soldat eller ryttare, hvilken erhåller afsked efter femton års
berömlig tjenstgöring, skall denna beräknas såsom synnerlig förtjenst vid
fråga om anställning i banvaktare- och stationskarls-tjenster vid statens
jernvägar, äfvensom i telegrafvaktare- och postförare- in. fl. dermed jemförliga
befattningar.
§ 17-
Mom. 1. Sedan vid utbrott af krig indelta arméen enligt gällande
författningar blifvit kompletterad, upphör, under den tid kriget varar,
rote- och rusthållares rekryteringsskyldighet, hvilken deremot, efter återställd
fred, vidtager tre månader efter det trupperna återkommit till sin
hemort, så framt icke Kongl. Maj:t af särskilda omständigheter skulle
finna för godt att en längre vakanstid tillåta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
XXI
Mom. 2. Alla vid indelta arméen under krig^ uppkommande vakanser
skola genast fyllas med beväringsmanskap, hvilket dock endast må tillsvidare
uti de ledigblifna ordinarie numren insättas, såvida icke beväringskarlen,
efter slutadt krig, åstundar att, på de i sednaste legokontraktet
betingade vilkor, i numret qvarstå, i hvilket fall sådant ej må af roteeller
rusthållare!! förvägras, utan dylikt med beväringskarl fyldt nummer
i. allt anses såsom behörigen rekryteradt, med deraf följande ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter.
*
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXII
Bil. n:o 3.
Tabell
öfver roteringskostnadens fördelning inom de respektive länen.
Länens namn.
Antal nummer.
R
o t e r i
n g s k o
s t n
a d.
80
procent
af när- stående
medel- belopp
utgör.
Knekte-
hållet.
Båts-
mans-
hållet.
Summa
T o
talbeloppen.
Medelbeloppen.
Knekte-
hållet.
Båtsmans-
hållet.
Summa.
Knekte-
hållet.
Båts-
mans-
hållet.
Summa
Stockholms..................
478
602
1,080
74.531,38
74,052,33
148,583,71
155,9 2
123,oi
137,57
110,05
Upsala.........................
1,236
61
1,297
191,551,44
8,413,12
199,964,56
154,9 7
137,90
154,17
123,33
Södermanlands..............
1,326
142
1,468
150,333,6 3
17,881,49
168,215,12
113,3 7
125,92
114,59
91,67
Östergötlands................
2,161
194
2,355
299.439,39
17,655,90
317,095,29
138,10
91,01
130,40
104,32
Jönköpings...................
2,150
—
2,150
271,492,73
—
271,492,73
126,27
—
126,27
101,01
Kronobergs.................
1665
—
1.665
222,943,12
—
222,943,12
133,9 0
—
133,90
107,12
Calmar..........................
568
1,309
1,877
74,100,11
118,066,04
192,166,15
130,46
89,58
102,38
81,90
Gotlands.....................
_
260
260
—
33,772,96
33,772,96
—
129,8 9
129,89
103,91
Blekinge....................
—
1.526
1,526
—
131,330,61
131,330,61
—
86,06
86,0 6
68,84
Christianstads.............
1,676
—
1,676
175,661,78
—
175,661,7 8
104,81
—
104,81
83,84
Malmöhus.....................
2,310
—
2,310
242,123,40
-*.
242,123,40
104,81
—
104,81
83,84
Hallands.. ..................
—
364
364
—
44,858,43
44,858,43
—
123,24
123.24
98,59
Göteborgs och Bohus......
914
469
1.383
106,318,7 9
56,655,98
162,974,7 7
116,32
120,80
117,84
94,2 7
Elfsborgs.....................
2,299
87
2,386
306,072,18
8,214 21
314,286,39
133,13
94,41
131.72
105,37
Skaraborgs.................
2,416
—
2.416
344,458,53
—
344,458,53
142.5 7
—
142,5 7
114,05
Wermlands..................
1,200
—
1,200
163,348,25
—
163,348,25
136,12
—
136,12
108,89
Örebro.......................
864
—
864
112,926,64
—
112,926,64
130,70
—
130,7 0
104,56
Westmanlands ............
1.340
—
1,340
187,933,io
—
187,933,10
140,25
—
140,2 5
112,20
Kopparbergs...............
1,405
—
1,405
189,074,53
—
189,074,53
134,57
—
134,57
107,65
Gefleborgs.................. .
1,205
202
1,407
139,256,71
22.800,41
162,057,12
115,26
112,87
115,18
92,14
W ester-N orrlands..........
—
439
439
—
54,918,23
54,918.2 3
—
125.10
125,10
100,08
Jemtlands.....................
725
—
725
63,723,56
—
63,723,56
87,8 9
—
87,89
70,31
Westerbottens............
460
13
473
43,637,80
1,715,35
45,353,15
94,86
131,95
95,88
76,70
Norrbottens...............
483
—
483
30,620,14
—
30,620,14
63,39
—
63,39
50,71
Summa
26,881
5,668 32,549 3,389,547,21
590,335,06
3,979,882,27
—
—
—
Anm. Till grund för dessa beräkningar hafva de uppgifter blifvit följda, som blifvit lemnade af de särskilta komitéerna
för utredning af roterings- och rustningsbesväret samt för frågan om lindring i båtsmanshållet.
För beklädnadsersättningen vid båtsmanshållet hafva afdrag egt rum.
Båtsmanshållets vakanser äro ej inberäknade.
Totalbeloppens slutsumma differera!- något från de i ofvannämnda komitéers betänkanden förekommande fila
sifferbelopp; hvilket vid medelberäkningar sådana som de ifrågavarande icke lärer kunna undvikas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXIII
Bil. n:o 4.
J emförelse-Tabell
angående underhållskostnaden vid knekte- och båtsmanshållen.
Ö
Namn.
Antal nummer som i
underhållskostnad hafva
Summa
antal
Anmärkningar.
under
100 R:dr.
omkring
100 R:dr.
öfver
100 R:dr.
nummer.
Det roterade Infante- riet ...........................
4,258
2,304
13,363
19,925
För de i rätta num- mertalet 32,642 felande
434 nummer hafva inga
Kavalleriet och Rust-
hålls-infanteriet ......
1,207
685
4,803
6,695
eller endast ofullstän- diga uppgifter ingått.
Båtsmanshållet ............
1,970
599
3,019
5,588
Summa
7,435
3,588
21,185
32,208
Om de felande 434
nummer anses i un- derhållskostnad haf- va under 100 R:dr
434
Således utgöra de
nummer, som i under- hållskostnad stå lägre
än 100 R:dr, omkring
Summa
7,869
3,588
21,185
32,642
24 procent af hela num- merstyrkan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. n:o 5.
Jemförelse-Tabell
öfver rustningsersättningen vid afsuttna rusthålls-infanteri-regementen och corpser.
Antal nummer
som i rustningsersättning hafva
Summa
Namn.
CD
% SÖ
o, ‘ér
SÖ
Öj
sö
eu
►u»
SÖ
eu
*-$
o
SÖ
cL.
to
SÖ
eu
<~i
to
tö
eu
>s
to
Sö
eu
CO
CD f?
~ fri
_ CO
antal
num-
Anmärkningar.
►5
$= *-*
{3 Öl
O
fn
T
Cs
1
ro
T
to
Ca
1
to
t-u
1
to
C5
1
CO
HU*
1
ce
2; 1
S «
mer.
Ox
o
Ox
p
Ox
p
ox
* §
Lif-regementets Grenadier-
För tv änne num- mer, nemligen 1 vid
corps ..............................
24
7
2
3
10
30
107
114
202
499
Lifregementets Gre-
nadier-corps och 1
Andra Lifgrenadier-rege- mentet ...........................
1
2
3
11
46
66
65
97
709
1,000
vid Westgöta Rege- mente, hafva uppgif- ter felats.
Westgöta Regemente.........
127
164
201
203
179
78
31
9
7
999
Smålands Grenadier-batal-
j»11 .................................
11
9
31
72
144
114
77
16
26
500
Summa
163
182
237
289
379
288
280
236
944
2,998
aixx
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXV
Bil. n:o 6.
Approximativ beräkning
öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Infanteriets organisation
på föreslaget sätt.
l:o. Indelta Infanteriet.
a) Underhåll:
Aflöning för 300 man kontant aflönadt mansk. å 110 R:dr
33,000
b) Beklädnad och utredning:
Underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- m. fl. persedlar för 2,568 man *).................. å 19,sb
50,974
80
c) Aflöning:
Löner för det tillökade befälet och underbef. (bil. N:o 13)
_
805,930
d) Vapenöfning................................................
—
889,904
80
Inbegripen i ökade kostnaden lör indelta arméens
vapenöfning.
2:o. Värfvade Infanteriet.
Wermlands Fältjägare-corps.
a) Aflöning:
Beloppet utaf aflöning enligt ny normalstat för befäl,
underbefäl och manskap uppgår till..........................
82,160
och då nuvarande stat i motsvarande utgifter upptager
63,063
—
—
—
—
uppståt en ökad aflöningskostnad af............................
—
—
19,097
—
—
—
b) Underhåll:
Genom reduktion af nummerstyrkan, samt genom passe- volansens upphörande uppstå följande besparingar:
Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar..........
11,870
Gevärspersedlar, rekryterings- och inqvarteringspen- ningar........................................................................
1,062
—
12,932
—
6,165
-
Summa
—
—
—
—
896,069
80
Denna summa minskas likväl genom besparing af nu
utgående anslag till Wester-Norrlands Bevärings- bataljon och Hallands Infanteribataljon...................
27,700
och ökade kostnaden utgör således.............................
—
—
—
868,369 80
'') Enligt förslaget kommer effektiva styrkan att blifva 24,000
och då den för närvarande är.......................— 21,432
utgör den effektiva tillökningen 2,568.
Bill. till Urtima Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXVT
Bil. n:o 7.
Approximativ beräkning
öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Kavalleriets organisation
på föreslaget sätt.
a) Aflöning:
Löner för det tillökade befälet och underbefälet (bil. 13)..........
Aflöning för halfsoldsbefäl.............................................................
9,935
18,500
28,435
b) Underhåll:
För 470 reserv-kavallerister......................................... å 15 R:dr
7,050
Summa R:dr R:mt
—
—
35,485
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXVII
Bil» n:o 8,
Förslag
till aflöningsstat för General-staben.
P
>>
hd
tO:
*1
P*
o
Pj
P
in
p
et
p
P p:
aq ce
CfQ
►p
3
B
p
aT
o:
p
3 ''
CD O
Oj
CD.
p
2.
5*
aq
i s
B
1 Chef (uppförd å Generalitetets stat)
1 Öfverste..............................................
4,920
400
1,440
—
6,760
1 Öfverste-löjtnant ..............................
3,880
400
960
—
5,240
1 clio .................
3,880
400
960
5 240
1 Major ................................................
3,280
400
960
—
4,640
9 d:o ................................................
29,520
3,600
8,640
- ''
41,760
1 Kapten med lön i lista klass ......
2,960
400
720
—
4,080
7 d:o d:o ......
20,720
2,800
5,040
—
28,560
1 d:o med lön i 2:dra klass......
1,760
400
720
—
2,880
7 d:o d:o ......
12,320
2.800
5,040
—
20,160
1 Löjtnant.............................................
1,140
400
480
—
2,020
9 d:o ........................
10 260
3 600
4,320
18 180
1 Professor ..........................................
4,500
—
4,500
i 1 Vaktmästare.......................................
600
—
—
—
600
1 d:o
600
600
1 d:o ..................................
500
500
Till Generalstabs-aspiranters aflönande
—
—
2,400
2,400
» Generalstabens fältöfningar .........
—
—
—
4,000;
4,000
» Utrikes resor
3 000
3 000
» Krigsarckivet och bibliotheket......
—
—
—
3,000)
3,000
» Expenser..........................................
—
—
—
3,000
3,000
Summa R:dr R:mt |
100,840)15,600
29,280)
15,400)161,120
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXVIII
Bil. n:o 9.
Approximativ beräkning
öfver årliga kostnaden för indelta arméens, Wermlands Fältjägare-corps’
och beväringsmanskapets vapenöfningar, enligt föreslagen plan.
Indelta Årméen och Wermlands Fält- jägare-corps.
A. Vapenöfning å mötesplatserna.
ko Indelta Infanteriet.
a) Kostnad för manskapet.
Marsch-kostnad:
För hvarje man beräknas i medeltal 4 marschdagar
fram och åter mellan kompanisamlingsplatsen och
regementsmötesplatsen; således för 24,000 man
96,000 portioner å 65 öre (portionsskilling inbe- räknad) .................................................................
Mötes-kostnad:
Befälsmöte, 14 dagar, med 7,680 man
(40 per kompani)........................ 107,520 portioner
Rekrytmöte, 70 dagar, med 2,400 man
(10 procent af styrkan)............ 168,000 »
Skarpskyttemöte, 8 dagar, med 1,536
man (8 per kompani)............... 12,288 »
Regementsmöte, 20 dagar, med 24,000 .
man......................................... 480,000 »
5,880
20,160
4,725
13,440
1,152
768
—
62,400
429,972
46,125
48
Summa 767,808 portioner
å 56 öre (portionsskilling inberäknad)..........................
b) Kostnad för hefälet.
Aflöning under
Rekrytmötet, 70 dagar, för 21 kaptener.............å 4 R:dr
» » » 96 sub.-officerare.....å 3 »
» » » 27 fanjunkare ........å2,5o»
» » » 96 underofficerare.... å 2 »
Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 48 sub.-officerare å 3 »
» » » 48 underoffic......å 2 »
Transport! —
538,497
48
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXIX
Transport
"Vidare tillkommer:
Transportkostnader.........................................................
Sjukvårdskostnader.......................................................
Inventariepersedlars underhåll......................................
Förvaltningskostnader,1 mötesanslagets del deraf för
infanteriet.............................................................
Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger m. m.
2:o Indelta Kavalleriet.
a) Kostnad för manskapet och nummerhästarne.
Marsch-kostnad:
För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar
fram och åter mellan sqvadronssamlingsplatsen
och regementsmötesplatsen; således
för 3,374 man (3,300 + 74) 16,870 portioner å 65 öre
» 3,559 hästar (3,300 + 111 + 148) 17,795 rationel- å 1,20
Mötes-kostnad:
Befälsmöte, 20 dagar,
med 444 man........................ 8,880 portioner
» 629 hästar (444 + 37 + 148) 12,580 rationer
Exercissqvadron, 90 dagar,
med 450 man.......................40,500 »
» 508 hästar........................ 45,720 »
Regementsmöte, 26 dagar,
med 3,374 man...................... 87,724 »
» 3,559 hästar..................... 92,534 »
Summa 137,104 portioner å 56 öre
» 150,834 rationer å 1 R:dr
b) Kostnad för befälet.
Aflöning under
Exercissqvadron, 90 dagar, för 7 ryttmästare.....å 4 R:dr
» » » 22 sub.-officerare å 3 »
» » » 7 fanjunkare.......å2,5o»
» » » 22 underoffic......å 2 »
Vidare tillkommer:
Transportkostnader......................................................
Sjukvårdskostnader......................................................
Inventariepersedlars underhåll.....................................
538,497
3.000
8,500
6.000
38,000)- 6,500— 62,000
48
10,965
21,354
50
76,778 24
150,834]—
32,319
2,520
5,940
1,575
3,960
3.000
4.000
3.000
Transport! 10,000
227,612
600,497 48
50
24
13,995
-1273,926] 74||600,497 ]48
opaginerad Kontrollera mot PDF
xxx
Transport
Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för
kavalleriet..............................................................
Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger, ved
och ljus vid exercissqvadronerna m. m.................
10,000
8,000
7,000
—
—
273,926
25,000
74
—
600,497
298,926
48
74
3:o Wermlands Fältjägare-corps.
a) Kostnad för manskapet.
Marsch-kostnad:
Marschpenningar för 500 man............................ å l,so
—
—
750
—
Mötes-kostnad:
Befälsmöte, 14 dagar, med 160 man
(40 per kompani)....................... 2,240 portioner
Rekrytmöte, 70 dagar, med 100 man
(20 procent af styrkan)............. 7,000 »
Skarpskyttemöte, 8 dagar, med 32 man
(8 per kompani).......................... 256 »
Regementsmöte, 20 dagar, med 500
man........................................... 10,000 >>
Summa 19,496 portioner
å 56 öre (portionsskilling inberäknad).........................
—
—
10,917
76
b) Kostnad för befälet.
Aflöning under
Rekrytmötet, 70 dagar, för 1 kapten...................å 4 R:dr
» » » 4 subalternofficerare å 3 »
» » » 1 fanjunkare............å2,5o»
» » » 4 underofficerare......å 2 »
Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 1 subalternofficer å 3 »
» » » 1 underofficer......å 2 »
280
840
175
560
24
16
—
1,895
i
Vidare tillkommer:
Sjukvårds-, förvaltnings- m. fl. kostnader....................
—
3,500
—
17,062
76
Kostnaden för Indelta Arméens och Wermlands Fält- jägare-corps’ vapenöfningar utgör således.............
hvartill kommer: underhåll af mötesfält med dertill
hörande byggnader ........................-......................
—
—
-
916,486
30,000
98
Summa
—
—
946,486
98
B. Underbefälsskolor.
a) Förberedande underbefälsskolor.
l:o Infanteriet.
Underhåll för 980 man under 42 dagar, 41,160 por- tioner å 56 öre......................................................
23,049
60
Transport |23,049 60f —
—1946,486
38|
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXXI
Transport
Aflöning under 42 dagar för 49 sub.-officerare å 3 R:dr
» » » » 49 underoffic..... å 2 »
Diverse kostnader, såsom lägerhalm, sjukvård m. m...
2:o Kavalleriet.
Underhåll för SB man under 90 dagar, 7,920 portioner
å 56 öre...........................................................
Underhåll för 96 hästar under 90 dagar, 8,640 ratio
ner
å 1 R:dr.........................................................
Aflöning för 8 subalternofficerare å 3 R:dr.................
Diverse kostnader........................................................
b) Underbefälsskolor.
l:o Infanteriet.
För hvarje man beräknas i medeltal 30 R:dr i marschoch
transportkostnad fram och åter; således för
557 man.................................................................
Resekostnadsersättning för befälet................................
Underhåll under 120 dagar för 504 man, 60,480 portioner.
.....................
720 rationer....................
dagen................................................................
Diverse kostnader, såsom sjukvård m. in.................
2:o Kavalleriet.
Marschkostnad, jemte transport af hästar ...................
Underhåll under 120 dagar för 55 man, 6,600 portioner.
............................................................ å 75 öre
16,080 rationer................................................å 1 R:dr
Aflöning under 120 dagar för 1 ryttmästare .... å 4 »
» » » 4 sub.-officerare å 3 »
» » » 9 underofficerare å 2 »
Arvode för veterinärläkare ...........................................
Diverse kostnader, såsom sjukvård m. m......................
... . å 65
öre
..... ålR:dr
1 öfverste.....
.....å 7
»
2 majorer......
......å 5
))
7 kaptener ...
......å 4
»
32 sub.-officei
are å 3
»
53 underoffic.
......å 2
»
1 läkare........
......å 4
))
för 504 man
å 20 öre
om
Transport
23,049
60
6,174
—
4,116
—
1,000
4,435
20
8,640
_
2,160
—
500
—
50,074
80
16,710
4,000
—
39,312
_
720
—
840
—
1,200
—
3,360
—
11,520
—
12,720
—
480
—
12,096
—
5,000
—
107,978
—
2,800
4,950
—
16,080
—
480
—
1,440
—
2,160
—
150
—
1,500
—
29,560
—
*—
—
—
946,486
187,612 80
1,134,099(78
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXXII
Transport
C. Fälttjenstöfningar.
Kostnaden för fälttjenstöfningarne, enligt för desamma
uppgjord plan, utföres med.................................
Summa summarum
Nuvarande anslag till Indelta Arméens och Wermlands
Fältjägare-corps’ vapenöfningar utgör.............
En förhöjning i detta anslag erfordras således af...-.
Beväringsmanskapet.
Af beväringsmanskapet öfvas blott de 3:ne yngsta
årsklasserna, af hvilka den första beräknas utgöra omkring
19,000 man och de båda sednare hvardera omkring
18,500 man. 2,000 man tilldelas specialvapnen
och öfvas under 2:ne år; de kavalleriet tillhörande
480 man, 60 dagar första och 30 dagar andra året,
samt de ofri ga 52 dagar första och 30 dagar andra
året. Allt öfrig! beväringsmanskap tillhör infanteriet,
och undergår vapenöfning, första året 42 dagar, samt
andra och tredje åren hvardera 20 dagar.
A. Vapenöfningar.
a) Kostnad för manskapet.
Mönstringsko stnacl.........................................................
Marschkostnad:
För 37,500 man, eller sammanlagda beräknade styrkan
af första och andra klasserna, jemte 16,500 af
tredje klassen, tillhopa 54,000 man. För hvarje
man beräknas i medeltal 5 marschdagar, fram och
åter, mellan samlingsplatsen i hemorten och mötesplatsen;
således för 54,000 man, 270,000 portioner
å 65 öre (portionsskilling inberäknad).................
Möteskostnad:
Första klassen:
Infanteri........ 17,000 man i 42 dagar 714,000 portioner
Kavalleri........ 480 » 60 » 28,800 »
Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man
i 52 dagar................................. 79,040 »
Transport
20,000
175,500
195,500,
1,134,099 78
- 200,000 —
-1,334,099)78
- 1,000,000;—
- 334,099178
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXXIJl
Transport
195,500
1
Andra klassen:
Infanteri......... 16,500 man i 20 dagar 330,000
))
Kavalleri........ 480 » 30 » 14,400
Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man
»
i 30 dagar................................ 45,600
Tredje klassen:
»
Infanteri..... 16,500 man i 20 dagar 330,000
))
Summa 1,541,840 portioner
å 56 öre
—
—
863,430
40
Underbefäl och spel: 1,696 man, 71,232
portioner
å 60 öre..................................................
—
—
42,739
20
b) Kostnad för befälet.
Rese- och traktamentsersättning för beväringsmanska-
pels (första klassens) afkantning och återföring
8,000
till samlingsplatserna i henrorten... ........
Aflöning under 42 dagar:
För 30 majorer............................................
å 5 R:dr
6,300
—
» 136 kaptener och regementspastorer .....
å 4 »
22,848
—
» 318 subalternofficerare .......................
å 3 »
40,068
—
» 136 fanjunkare .....................................
å 2,50»
14,280
—
» 348 underofficerare...............................
å 2 »
29,232
—
» 30 läkare................................................
å 3 »
3,780
116,508
Aflöning under 82 dagar:
För 12 kaptener...........................................
å 4 Rall-
3,936
» 37 subalternofficerare...........................
å 3 »
9,102
—
» 12 fanjunkare.......................................
å 2,50»
2,460
—
» 21 underofficerare.................................
å 2 »
3,444
—
» 9 läkare..................................................
å 3 »
2,214
—
21,156
_
Aflöning under 90 dagar:
För 7 ryttmästare........................................
å 4 R:cLr
2,520
» 27 subalternofficerare............................
å 3 »
7,29i)
—
» 7 fanjunkare........................................
å 2,50»
1,575
—
» 20 underofficerare................................
å 2 »
3,600
—
» 8 läkare...............................................
å 3 »
2,160
—
17,145
_
Härtill kommer:
Rationel'' för kavalleribeväringens hästar: 500 hästar
under 90 dagar, 45,000 rationel''..........
Vidare tillkommer:
å 1 Rall-
45,000
Underhåll af mötesfält och byggnader...........
20,000
—
Transportkostnader.........................................
6,000
—■
Sjukvårdskostnader.........................................
...........!
16.000
—1
1
Transport^,000|—!!l,309t478l60!|
Bill. till Urtima Jli/csd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afä. 1 Häft.
5
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXXIV
Transport
Inventariepersedlars underhåll......................................
Förvaltningskostnader, som från beväringsanslaget böra
utgå ....................................................................
Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. m.
Kostnad för reservbefälets utbildning......... förslagsvis
42.000
10.000
35.000
10.000
1,309,478
97.000
75.000
60
1,481,478
60
Då kostnaden'' för vapenöfningarne för närvarande i
medeltal utgör omkring........................................
_
_
__
_
700,000
—
uppgår den ökade kostnaden för vapenöfningarne så- ledes till..............................................................
—
—
—
—
781,478
60
B. Materielen.
Underhåll af beväringsmanskapets beklädnad och utred- ning m. m. under 1,541,840 slitningsdagar å 45
öre per dag ..........................................................
Underhåll af hästutredningspersedlar under 43,200 slit- ningsdagar å 5 öre per dag ...............................
—
_
693,828
2,160
695,988
Kostnaden för beväringsmanskapets beklädnad och ut- redning utgör nu .................................................
__
_
_
325,000
och den ökade kostnaden för materielen uppgår såle- des till..................................................................
—
__
—
370,988
—
Enär ökade kostnaden för vapenöfningarne beräknats
till......................................................................
_
—
—
—
781,478
60
kommer således sammanlagda kostnaden för bevärings- manskapets vapenöfning och underhåll af dess
materiel att uppgå till .......................................
1
1
1,152,466 60
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXXV
Bil. n:o 10.
Beräkning
öfver kostnaden för Fältläkare-corpsen, enligt föreslagen organisation.
Staben.
1 Generalfältläkare................................................. lön
6,000
—
|
1 Öfverfältläkare för Stockholms garnison.........arvode
1,800
—
3 Fältläkare.................................... ä 300 R:dr d:o
900
—
1 Garnisonsläkare å Carlsborg ........................ d:o
500
—
1 D:o å Carlsten........................... d:o
500
—
1 Sekreterare i Generalfältläkare-expeditionen.......lön
2,500
—
1 Adjutant i d:o arvode
900
—
1 Uppbördsman i Fältläkare-kontoret............... d:o
1,200
1 Vaktmästare..............................;.......................... lön
500
14,800
_
Läkare vid regementen och corpser.
41 Regementsläkare........................ ä 2,500 R:dr lön
102,500
—
42 l:ste Bataljonsläkare................... ä 1,200 » d:o
50,400
—
39 2:dre D:o lista klass... ä 900 » d:o
35,100
21 » D:o 2:dra » •• ä 600 » d:o
12,600
200,600
_
Extra Fältläkare-corpsen.
20 Reservläkare af lista klass...... å 300 Ridr arvode
6,000
—
30 D:o » 2:dra » ....... å 200 » d:o
6,000
—
30 D:o » 3:dje » ....... ä 150 » d:o
4,500
—
16,500
—
231,900
Nu anvisade tillgångar för läkarevården vid Arméen äro:
a) ä indelta Arméens stat..........................................
—
117,848
24
b) » värfvade clio .............................................
37,950
—
c) » Generalitetets d:o ..........................................
750
d) nu utgående arvoden till pensionärer och stipen-
diater ....................................................................
9,650
e) å garnisonssjukhusets stat......................................
1,800
50,150
—
167,998
24
hvithet belopp bör å Fältläkare-corpsens stat uppföras,
hvarefter återstår att med nya tillgångar bestrida
—
—
—
—
63,901176
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXXVI
Bil. n:o 11.
Förslag
till normalstat för aflöningen vid indelta Infanteriet.
Aflöning för embete eller
tjenst.
5V
1 p
Fast
lön.
O:
CD* =.
B |
2 3
H3
g 3
B.&
W
CTQ
3* >-H
>
<J
in
cs
B
g: Cg
co 3
pr SL
P2 O
a »
CD 3b
33 O:
CD PS
PS
CJQ cd
ce ''2-
Q-.
3 O:
er? -•
s
33
5
O
cpT
O"-
3
CD O
e_i CD
CD P-
ö
2 3
• eg
SO o:
Pj >-i
°
•3
CD ^
Lif-regementets Grenadier-corps.
Staben:
1 Öfverstelöjtnant, Corps-chef..................
4,500
400
—
400
5,300
5,300
[ 1 Major....................................................
3,200
400
—
200
3,800
3,800
1 Regementsqvartermästare ........................
900
400
—
300
1,600
1,600
1 Regementsadjutant ...............................
600
400
—
200
1,200
.1,200
1 Regementsauditör.....................................
3,000
—
—
—
3,000
3,000
| 1 Regementspastor...................................
600
—
—
—
600
600
'' 1 Bataljonsadjutant...............................
600
—
—
—
600
600
1 Regementsväbel .....................................
600
—
—
—
600
600
1 Regementstrumslagare ...........................
600
—
—
—
600
600
1 Gevärshandtverkare (jemte nummerlön)...
150
—
—
—
150
150
Kompani-staten:
7 Kaptener..............................................
1,800
—
—
__
1,800
12,600
för 4 till kompanichefs-tjenstgöring be-
ordrade Kaptener.............................
—
—
700
450
1,150
4,600
4 l:ste Löjtnanter......................................
1,000
—
—
—
1,000
4,000
5 2:dre D:o .....................................
750
—
—
—
750
3,750
4 Underlöjtnanter..................................
500
—
—
—
500
2,000
4 Fanjunkare ............................................
700
—
—-
300
1,000
4,000
6 l:ste Sergeanter (jemte nummerlön).......
500
■—
—
—
500
3,000
6 2:dre I>:o (d:o) .......
400
—
—
—
400
2,400
4 Furirer (d:o) .......
300
—
—
—
300
1,200
24 l:ste Korporaler (d:o) ......
100
—
—
—
100
2,400
48 Korporaler (d:o) ......
75
—
—
—
75
3,600
72 vice Korporaler (d:o) .......
30
—
—
—
30
2,160
5 Fältmusikanter och musikens underhåll...
—
—
—
—
—
3,000
66,160
Transport
—
—
—
—
—
— j
66,160
opaginerad Kontrollera mot PDF
xxxvii
Transport
lista Lifgrenadier-regementet.
Staben:
1 Öfverste, Regements-chef........................
1 Öfverstelöjtnant, l:ste Major..................
1 2:dre Major...................-..........................
1 3:dje Major ... .........................................
1 Regementsqvartermästare.......................
1 l:ste Regementsadjutant .................''• ...
, 1 2:dre D:o
1 Regementsauditör.................................
1 Regementspastor....................................
1 l:ste Bataljonsadjutant...........................
1 2:dre D:0 ..........................
1 Regementsväbel ................................
1 Regementstrumslagare............................
2 Gevärshandtverkare (jemte nummerlön).••
Kompani-staten:
14 Kaptener.............................................
för 8 till kompanichefs-tjenstgöring beordrade
Kaptener................................
8 l:ste Löjtnanter.....................................
10 2:dre D:0 ...................................
8 Underlöjtnanter......................................
8 Fanjunkare.........................................
12 Inte Sergeanter (jemte nummerlön)......
12 2:dre D:o '' (d:o)
8 Furirer (d:o)
48 l:ste Korporaler (d:o)
96 Korporaler (eko)
144 vice. Korporaler (d:o)
10 Fältmusikanter och musikens underhåll
Transport!
Aflöning för
embete eller tjenst.
Atlöningsbelopp för
hvarje särskild grad.
Summa aflöning för
regemente eller corps.
CO
fe ! Egentlig lön.
Häst- och
! furagemedel.
Arvoden.
Tjenstgörings-
penningar.
Summa.
—
—
—
—
—
—
66,160
6,000
800
900
7,700
7,700
4,000
400
—
200
4,600
4,600
3,200
400
—
200
3,8< )0
3,800
2,700
400
—
200
.",,300
3,300
900
400
—
300
1,600
1,600
600
400
—
200
1,200
i,2< jo;
500
400
—
100
1,000
1,000
3,000
—
—
—
3,000
3,000,
600
—
—
—
600
600
600
—
—
—
600
600
500
—
—
—
500
500
600
—
—
—
600
600
(500
—
—
—
600
600
150
—
150
300
1,800
—
—
—
1,800
25,200-
—
—
700
450
1,150
9,200
1.000
—
—
■—
1,000
8,000
750
—
—
—
750
7,500
500
—
—
—
500
4,000,
700
—
—
300
1,000
8,000
500
—
—
—
500
6,( K K)
400
—
—
—
400
4,800
300
—
—
—
300
2,400
100
—
—
—
100
4,800;
75
—
—
—
75
7.200,
30
—
—
—
30
4,320
--
—
—
—
—
6 0001
126,820
—
— —
—
1192,980
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXXVIII
Summa
aflöning för
regemente
eller corps.
Transport
192,980
2:dra Lifgrenadier-regementet, lika med lista Lifgrenadier-regementet ......
126,820
Westgöta Regemente,
(Ilo clio .......
126,820
Smålands Grenadier-corps,
lika med Lif-regementets Grenadier-corps.......
66,160
Uplands Regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet.................
126,820
Skaraborgs d:o,
O
hÖ
O
126,8201
Södermanlands d:o,
o
hö
o
■Ö
126,820!
Kronobergs d:o,
d:o d:o .................
126,820
Jönköpings d:o,
d:o d:o ..................
126,820:
Dal-regementet,
O
»Ö
O
126,820
Helsinge Regemente,
o
o
HÖ
126,820!
Elfsborgs d:o,
o
•ö
o
HÖ
126,820
Westgöta-dals d:o,
d:o dio ..................
126,820
Bohus läns d:o,
clio d:o .................
126,820
Westmanlands d:o,
d:o d:o ................
126,820
Norrbottens Fältjägare-corps, lika med Lif-regementets Grenadier-corps.....
66,160
Westerbottens d:o,
O
HÖ
O
HÖ
66,160
Kalmar Regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet..................
126,820
Nerikes d:o,
d:o clio ..................
126,820
Wermlands d:o,
O
HÖ
O
HÖ
126,820
Jemtlands Fältjägare-corps,
lika med Lif-regementets Grenadier-corps.......
66,160
Norra Skånska Regementet, lika med lista Lifgrenadier-regementet............
126,820
Södra d:o,
O
•Ö
O
HÖ
126,820
Hallands Fältjägare-corps,
lika med Lif-regementets Grenadier-corps..........
66,160
Wester-Norrlands Regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet ......
126,820
Blekinge d:o,
d:o d:o .........
126,820
Summa Riksdaler Riksmynt
3,060,180
Anm. De vissa befattningar enligt denna stat åtföljande tjenstgöringspenningar skola
uppbäras af dem, som befattningarne eller dermed förenade s. k. expeditionsgöromål,
der sådana förekomma, bestrida; dock att tjenstgöringspenningar
icke för mer än en befattning i sender må af någon tillgodonjutas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
XXXIX
Bil. n:o 12.
Förslag
till Normalstat för aflöningen vid indelta Kavalleriet.
Lifregementets Dragon-corps.
Staben:
1 Öfverste, Corps-chef...............................
1 Öfverste-Löjtnant, l:ste Major.................
1 2:dre Major............................................
1 Regementsqvartermästare........................
1 l:ste Regementsadjutant...........................
1 2:dre D:o ..........................
1 Rogement -auditör................................
1 Regementspastor......................................
1 Regementsstallmästare..........................
1 Regementshästläkare... ........................
1 Sadelmakare...........................................
1 Pistolsmed................................................
Sqvadrons-staten :
6 Ryttmästare..........................................
för 5 till sqvadrons-cliefstjenstgöring beordrade
ryttmästare .........................
l:ste Löjtnanter......................................
Aflöning för embete eller tjenst.
Fast lön.
2:dre D:o
Underlöjtnanter..
Fanjunkare.......^
l:ste Sergeanter
2:dre D:o
3:dje D:o
(jemte nummerlön)..
d:o ■ •
d:o
Sqvadronshästläkare...........................
l:ste Korporaler {jemte nummerlön)..
15 Korporaler d:o
20 vice Korporaler d:o
5 l:ste Trumpetare d:o = •
Till musikens underhåll..........................
f.,000
4.000
3,200
900
600
500
3.000
600
700
250
250
1,800
1,800
1,400
1,400
800
800
800
800
1,000
1,000 800
750! 800
500 800
700 200
500
400
300
700
100
75
30
200
250
700
200
200i
200!
— aq
3 o:
Oq 2.
p: Oq
rf
S-i
qq ^
§j o*
900| 8,700
400.5.800
2004.800
3002,000
2001,600
1004,400
— 3,000
— : 600
— 1,500
— | 250
250
250
450
300
2,800
1,150
1,800
1,550
1,300
1,200
700
600
500
700
100]
75:
20:
200!
8,700
5,800,
4,800
2,000
1,600''!
L4O0j
3,000ii
1,500
250!''
250,
250!
16,800j
5,750
9,000,
3,100
6.500
6,0001
3.500
3.000
2,5001
3,500 (
500!
1,125
600
1.000
750
93,775
Transport]
93,775j
Samma aflöning för regemente
eller corps.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Aflöning för
embete
eller
tjenst.
>
c.
P
P_
B 3
Fast
lön.
H3
g:|
ro er
pr cc^
g p
cd"
pa
0*3
C3
^ p 5*
B. 3 %
P ^ P
>
6
ce ~
W cn
S.dq
C/3
p
g
£-2
2 5''
^ Oq
Öq‘
O?
p
leritillägg
häst och
gemedel.
CL,
CD
3 O:
'')Q 2.
P -
f* C5
p
ör hvarje
ad.
6 S?
ro H.
OJ
Oq
ce
Transport
—
—
—
—
—
93,775
Lifregementets Hussar-corps.
Lika med Lif-regementets Dragon-corps..
—
—
—
—
—
—
93,775
Smålands Hussar-regemente.
Lika med Lif-regementets Dragon-corps-
__
—
—
—
—
—
93,775
Skånska Hussar-regementet.
Staben:
1 Öfverste, Regements-chef....................
6,0( )0
1,800
—
900
8,700
8,700
1 Öfverste-Löjtnant, l:ste Major.............
4,000 1,400
—
400
5,800
5,800
1 2:dre Major.........................................
3,200
1,400
—
200
4,800
4,800
1 Regementsqvartermästare......................
900
800
—
300
2,000
2,000
1 l:ste Regements-adjutant..................
000
800
2004,600
1,600
1 2:dre D:o .....................
500
800
100 1,400
1,400
1 Regements-auditör...........................
3,000
—
3,000
3,000
1 Regements-pastor................................
600
—
—
—
600
600
1 Regements-stallmästare........................
700
800
—
—
1,500
1,500
1 Regements-hästläkare...........................
900
—
—
—
900
900
1 Sadelmakare.......................................
250
—
—
—
250
250
1 Pistolsmed..........................................
250
—
—
—
250
250
Sqvadrons-staten:
12 Ryttmästare......................................
1,800 1,000
—
—
2,800
33,600
för 10 till sqvadrons-chefstjenstgöring
beordrade Ryttmästare...................
—
—
700
450
1,150
11,500
10 l:ste Löjtnanter...................................
1,000
800
—
—
1.800
18,000
4 2:dre D:o .........................
750
800
—
—
1,550
6,200
10 Underlöjtnanter..................................
500
8( *0
—
—
1,300
13,000
10 Fanjunkare........................................
700
200
—
300
1,200
12,000
10 l:ste Sergeanter (jemte nummerlön)...
500
200
—
—-
700
7,000
10 2:dre d:o d:o
40()
200
—
—
600
6,000
10 3:dje d:o * d:o
300
200
—
—
500
5,000
10 Sqvadrons-hästläkare...........................
700
--
—
—
700
7,000|
Transport
_
—
—
_
150,100|| 281,325
opaginerad Kontrollera mot PDF
XLI
Aflöning för embete
eller tjenst.
>
fcP
O:
P
in
B|
Fast
lön.
Tf) °
ffltCfq
11
V
5 P
—'' ce
5.<g-
C/3 ep
c tt
!Sl
er;
CO t-4
po n
S''3 %
>
in
p
crq ^
<C O:
c
S5 5*
s
« g: fr
Pj
£3 O:
g
£ o?
oT
e |=-
ce V
P
n 5*
P-
-*
O:
3
eu “
ce o
£■“ o jq
to
r—i
ce
OQ
CE
Transport
150,100
281,325
10 l:ste Korporaler (jemte nummerlön) .
100
—
—
—
100
1,000
30 Korporaler d:o
75
—
—
—
75
2,250
40 vice Korporaler d:o
30
—
—
—
30
1,200
10 l:ste Trumpetare d:o
200
—
—
—
200
2,000
Till musikens underhåll..........................
—
—
—
—
—
1,500
158,050
Skånska Dragon-regementet.
Lika med Skånska Hussar-regementet.. -
—
—
—
—
—
—
158,050
Jemtlands Hästjägare-corps.
Staben:
1 Major, Corps-chef............................••••
2,800
1,400
—
600
4,800
4,800
1 Regementsqvartermästare......................
900
800
—
300
2,000
2,000
1 Beridare.................................................
—
—
500
—
500
500
1 Sadelmakare.........................................
250
—
—
—
250
250
Sqv adr ons-st åt en:
3 Hyttmästare..........................................
1,800
1,000
—
—
2,800
8,400
för 2 till sqvadrons-chefs tjenstgöring
beordrade Ryttmästare..........................
_
700
450
1,150
2,300
*
2 l;ste Löjtnanter....................................
1,000
800
—
—
1,800
3,600
1 2:dre d:o ...................................
750
800
—
- ,
1,550
1,550
3 Underlöjtnanter....................................
500
800
—
—
1,300
3,900
2 Fanjunkare............................................
700
200
—
300
1,200
2,400
2 l:ste Sergeanter (jemte nummerlön).....
500
200
—
—
700
1,400
2 2:dre d:o d;o
400
200
—
—
600
1,200
2 3:dje d:o d:o
300
200
—
—
500
1,000
2 Sqvadronshästläkare..............................
700
■—
—
—
700
1,400
2 l;ste Korporaler (jemte nummerlön).—
100
—
—
—
100
200
6 Korporaler d:o
75
—
—
—
75
450
8 vice Korporaler d:o
30
—
—
—
30
240
2 l:ste Trumpetare d:o
200
—
—
—
200
400
Till musikens underhåll............................
—
—
—
—
300
36,290
Summa R:dr Runt
—
—
—
—
633,715
Anm. De vissa befattningar enligt denna stat åtföljande tjenstgöringspenningar skola
upbäras af dem, som befattningarne eller dermed förenade s. k. expeditionsgöromål,
der sådana förekomma, bestrida; dock att tjenstgöringspenningar icke
för mer än en befattning i sender må af någon tillgodonjutas.
Bih. till Urtima Bikscl. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
6
opaginerad Kontrollera mot PDF
XLII
Bil. n:o 13.
Beräkning
öfver den kostnad, hvartill befälets tillökning vid indelta Arméen,
i enlighet med framstäldt förslag, föranleder.
Aflöning
föresi
norm!
ningsbel
de särs
grad*
O:
Sf
L
a g?
“ • p
ro -j -j- a
»•s ro x o
_ 73 SL a
H
-3
3 !
P |
Infanteriet.
1—. SO
g. C H
a- o
C3
P
55 O!
p
aa
O;
s p| =
y (C
CD 3 1
O:
t*7- P
CL.
Lif-regementets Grenadier-corps.
3 Kaptener..:.............................................................
1,800
—
5,400
—
1 2:e Löjtnant.............................................................
750
—
750
—
2 l:e Sergeanter......................................................
500
—
1,000
—
2 2:e eko ......................................................
400
—
800
—
4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer).............
100
—
400
—
24 l:e Korporaler....................................................
100
—
2,400
—
24 Korporaler..........................................................
Ib
—
1,800
—
72 vice Korporaler......................................................
30
—
2.160
—
14,710
__
l:a Lif-Grenadier-regementet.
2 Kaptener..................................................................
1,800
—
3,600
—
2 2:e Löjtnanter........................................................
750
—
1,500
—
4 l:e Sergeanter.......................................................
500
—
2,000
—
8 2:e d:o (som uppflyttas från furirer)...........
100
—
800
—
48 l:e Korporaler........................................................
100
—
4,800
—
48 Korporaler.............................................................
75
—
3,600
—
144 vice Korporaler......................................................
30
-
4,320
—
20,620
_
2:a Lif- Grenadier-regementet.
2 Kaptener..................................................................
1,800
—
3,600
—
6 2:e Löjtnanter....................................................
750
—
4,500
—
4 l:e Sergeanter ..................................................
500
—
2,000
—
4 2:e d:o .......................................................
400
—
1,600
—
8 2:e d:o (som uppflyttas från furirer)..........
100
—
800
—
48 l:e Korporaler.......................................................
100
—
4,800
—
48 Korporaler...........................................................
75
—
3,600
—
144 vice Korporaler......................................................
30
—
4,320
—
25 220
Westgöta Regemente, lika med 2:a Lif-Gren.-reg:tet...
—
—
—
—
25,220
—
Smålands Grenadier-corps.
1 Kapten.................................................................
1,800
1,800
—
1 2:e Löjtnant..........................................................
750
—
750
—
•
2 l:e Sergeanter.....................................................
500
—
1,000
Transport
-
—
3,5501
Hl 85,770|
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
XLTII
■
“ >
B
^ 3*
(t 2:
cn
er? C® aq
3
P ce o- ^ 2: «
t ct : °:
er? SL d
3
-s CT?
1 - i D
® o
C
‘ 3-1
3 O:
—5
a
O:
ings-
>PP
smente
jorps.
O:
?r
p
Pj
Transport
3,550
_
85,770
__
2 2:e Sergeanter........................................................
400
—
800
—
4 2:e clio (som uppflyttas från furirer).............
100
—
400
—
24 l:e Korporaler.........................................................
100
—
2,400
—
24 Korporaler.......................................................... ...
75
—
1,800
72 vice Korporaler...................................................
30
—
2,160
11,110
—
Vplands Regemente, lika med l:a Lif-Gren.-reg:tet...
—
—
—
—
20,620
Skaraborgs d:o, d:o d:o
—
—
—
—
20,620
—
Södermanlands d:o, d:o eko
—
—
—
—
20,620
_
Kronobergs d:o, d:o d:o
—
—
—
—
20,620
_
Jönköpings d:o, d:o eko
—
—
—
—
20,620
—
Dal- d:o, eko eko
—
—
—
—
20,620
—
Helsinge d:o, d:o d:o
—
—
—
—
20,620
—
Elfsborgs d:o, eko d:o
—
—
—
—
20,620
—
Westgöta Dals d:o, d:o d:o
—
—
—
—
20,620
—
Bohusläns d:o, lika med 2:a Lif-Gren.-reg:tet...
—
—
—
25,220
_
Westmanlands d:o, lika med l:a Lif-Gren.-reg:tet
—
—
—
20,620
—
Norrbottens Fältjägare-corps.
1 Regements-pastor.................. .............................
600
_
600
—
1 Regements-väbel.......................................................
600
—
600
—
1 Kapten.....................................................................
1,800
—
1,800
—
1 2:e Löjtnant..........................................................
750
—
750
—
2 l:e Sergeanter.........................................................
500
—
1,000
—
2 2:e eko
400
_
800
—
4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer).,...........
100
—
400
—
24 l:e Korporaler.........................................................
100
--
2,400
—
24 Korporaler................................................................
75
—
1,800
—
72 vice Korporaler......................................................
30
—
2,160
—
12,310
Westerbottens Fältjägare-corps, lika med Norrbottens
i
Fältjägare-corps.....................................................
—
—
—
—
12,310
Kalmar Regemente, lika med l:a Lif-Gren.-reg:tet...
—
—
'' -
—
20,620
—
Nerikes d:o, lika med 2:a Lif-Gren.-reg:tet...
—
—
—
—
25,220
—
Wermlands d:o, d:o d:o
—
—
—
—
25,220
—
Jemtlands Fältjägare-corps.
1 Regements-väbel......................................................
600
—
600
1 Kapten......................................................................
1,800
—
1,800
—
1 2:e Löjtnant...........................................................
750
—
750
—
2 l:e Sergeanter..........................................................
500
—
1,000
—
2 2:e eko .....................................................
400
—
800
—
Transport
—
_
4,950
— 423,980
—i
opaginerad Kontrollera mot PDF
XLIV
4? >
CTQ
^ O:
® p s.
& 5''
er? » oq
-s ce
p “ er
2):
Z3
CC O:
j—, cJ
CD >-i j—1
i rt 5 C:
03
C
5
B
P C 3
r- S 09
Is
I|l
• p->
P Os
Zti
O CD O “
O B *3 -
J3 l''3''S
CD
p
O:
P
Q-i
Transport
_
4,950
423,980
_
4 2:e Sergeanter (som uppflyttas från furirer)...........
100
—
400
—
24 l:e Korporal»’..........................................................
100
—
2,400
—
24 Korporal»-.................................................................
75
—
1,800
—
72 vice Korporaler.......................................................
30
—
2,160
—
11,710
—
Norra Skånska Begem., lika med 2:a Lif-Gren.-reg:tet-.
—
—
—
—
25,220
—
Södra d:o, d:o clio
—
—
—
—
25,220
—
Hallands Fältjäqare-corps, enl. normalstat (bil. N:o 11)
—
—
—
—
66,160
—
Wester-Norrlands Begem., d:o (bil.N:oll)
—
—
—
—
126,820
—
Blekinge d:o, d:o (bil. N:o 11)
—
—
—
—
126,820
—
Summa
—
—
—
—
805,930
—
Kavalleriet.
Lif''-regementets Dragon-corps.
75
30
375
150
5 Korporaler............................................................
5 vice Korporaler......................................................
—
--
525
Lif-regementets Hussar-corps, lika med Lif-regemen-
tets Dragon-corps...................................................
Smålands Hussar-regemente, lika med Lif-regementets
525
525
Dragon-corps.............................................................
—
—
—
—
—
Skånska Hussar-regementet.
10 Korporaler................................................................
75
—
750
—
10 vice Korporaler........................................................
30
■—
300
—
1,050
_
Skånska Dragon-regementet, lika med Skånska Hussar-
regementet......................................................
—
—
—
—
1,050
—
Jemtlands Hästjägare-corps.
2,800
1 Ryttmästare..........................................................
—
2,800
—
1 2:e Löjtnant..........................................................
1,550
—
1,550
—
1 Underlöjtnant........................................................
1,300
—
1,300
—
2 Korporaler.............................................................
75
—
150
—
2 vice Korporaler.........................................................
30
—
60
—
2 l:e Trumpetare........................................................
200
400
—
6,260
—-
Summa
—
—
—
—
9,935
—
Sammandrag:
Tillökning vid Infanteriet..............................................
—
—
—
—
805,930
—
d:o » Kavalleriet.............................................
—
—
—
—
9,935
—
Summa summarum
— |—
—
—
815,865
—
Stockholm, Joh. Beckman, 1871.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. n:o 14.
Förslag
till normalstat för aflöningen vid varfvade Arméen.
Infanteriet.
Gardet.
Fast lön.
Staben.
Öfverste: Regementschef; Sekundchef; Öfverste vid Fortifikationen
Öfverstelöjtnant, Corpschef............................................. •
D:o , l:e Major .......................................................
Major, Chef för Pontonier- och Sappör-bataljonerna....................
D:o ..................................................................................
Kapten, l:a klass........................................................................
D:0 , 2:a d:o .........................................................................
Regementsqvartermästare...........................................................
Löjtnant, l:a klass.......................................................................
D:o , 2:a d:o ................................................................
l:ste Regementsadjutant..........................................................
2:dre 1 >:< > ...........................................................
Underlöjtnant................................................................................
Regementsstallrnästare..................................*..........................
Regementspastor.......................................................................
Regementsauditör........................................................................
Auditör och Sekreterare ........................................ .................
D:o och Förrådsförvaltare......................................................
Kassör och Förrådsförvaltare, l:a klass.....................................
D:o D:o , 2:a <1:0 ''...................................
Regementshästläkare...................................................................
Batalj onsadjutant..........................................................................
Regementsväbel...........................................................................
Regementstrumslagare................................................................
Hautboist; l:e Trumpetare; Stahstrumpetare.............................
Gevärshandtverkare (jemte natura-underhall)...............................
Sadelmakare; Pistolsmed; Sadelhomsskärare...............................
Vaktmästare (vid Fortifikationen)..........................................
Kompani-, Sqvadrons- och Batteri-staten.
Fö?tehéstrfdandetaaf Kompani-, Sqvadrons- eller Batteri-chefs
beställning...........................................................................
l:e Löjtnant; Löjtnant, l:a klass ..........................................
2:a D:o D:o 2:a d:o ...............................................
Underlöjtnant.............................................................................
Fanjunkare; Styckjunkare ..................................................
l:e Sergeant; Sergeant, l:a klass...................................................
2:a D:o B:o 2:a d:o ..................................
Furir.............. .....................................................................
Sqvadronshästläkare................................................................
Trumslagm-e f Afdelningstrumpetare; Hornblåsare (jemte natura
und
erhåll)...............................................'' V'' ,,,
l:e Korporal; l:e Konstapel (jemte natur a-under häll)..............
Korporal; 2:e D:o d:o
vice Korporal ct:0
Jägare; Handtverkssoldat..........................................
Batterihandtverkare....................................................................
Reservkonstapel (l:e).............................................................
D:o (2:e); Reservsoldat ..............................................
Artilleriets tygstat.
Förrådsförvaltare..............................................
Tygskrifvare .................................................
Verkmästare..................................................
Besigtningsrustmästare...........■......................
Tygunderofficer (Styckjunkare) ......................
Handtverksmästare .....................................
Handtverksgesäll..............................................
Rustkammarsmed och Stockmakare.................
Tunnbindare.......................................;..........
Verkmästare (vid Fyrverkare-corpsen) ...........
Handtverkare d:o “:0 ", ...
1-e Öfverfyrverkare (jemte natura-underhall).
2:e D:o d:o cl:o
Särskilda arvoden.
Artilleriet i ållfliänliet ................... • ........ •• ,i\
Svea Artilleri-regemente (med batterierna i Hernosand)
Göta <l:o d=o ................................
Wendes d:o d;0 .................................
Fyrverkare-corpsen...........................................
Fortifikationen..................................................
6,120
3,880
3,280
1,260
940
830
1,000
3,000
800
800
800
700
150
800
800
800
400
400
400
1,850
1,140
890
730
900
900
800
700
36
150
100
50
Wermlands Fältjägare-corps.
t-3
Fast lön.
B S
p p:
3 O
er «
1,080
720
720
540
360
270
8,000
5,400
4,800
2,200
1,700
1,500
1,000
3,000
1,200;
450
360
360
270
300
800
800
800
700
150
2,300
1,200
1.500
1,250
1,000
1,200
900
800
700
36
150
100
50
4,500
3,200
900
600
600
2,500
500
500
500
150
400
400
400
400
1,800
1,000
750
500
500
500
400
300
40
80
50
20
40
40( >
200
300
200
700
450
300
5,300
3,800
1,600
600
2,500
500
500
500
150
1,150
1,000
750 |i
500
800
500
400 1
40
80
50
20
40
K
a v a
1 1 e
r i e t.
A
r t i
1 1 e
r i e
t.
Fast
lön.
£1
er
B
era"
O:
CO
Fast lön.
>
er"
C/J
era
O:
C/J
—
Egentlig lön.
tf ® «
o : p
b 3 <
er p
05 i
''Myc
er 1 —
Cj O st
« riq’
=^cra
Arvode.
D*
era
ce
er
B
CfQ
P
B
3
5
P
Egentlig lön.
Häst- och
fourage-medel.
<
O
G.
er
b"
era
eu
er
B
B
era
p
3
3 i
p
"
6,120
1,800
1,080
9,000
6,120
800
_
1,080
8,000
3,880
1,400
—
720
6,000
3,880
800
—
720
5,400
3,280
1,400
720
5,400
3,280
800
—-
720
4,800
_ |
1,260
800
540
2.600
-
—
—
—
940
800
—
360
2,100
—
—
—
--
—
830
800
—
270
1,900
z
z
—
—
730
800
—
270
1,800 j
730
800
—
270
1,800
1,000
_
_
_
1,000
1,000
—
—
—
1,000
3,000
—
=
_
3,000 i
_
3,000
—
—
—
3,000 j
1
1,000
—
—
—
1,000
800
_
_
—
800
800
100
—
—
900
—
—
_
—
700
100
—
—
800
700
_
—
—
700
200
—
—
—
200
—
—
—
—
—
1,850
1,000
450
3,300
1,850
_
_
450
2,300
1,200
1,200
_
—
1,200
—
1,200
1,140
800
—
360
2,300
1,140
—
—
360
1,500
890
800
_
360
2,050
—
—
—
—
730
800
__
270
1,800
730
—
—
270
1,000
900 i
100
—
300
1,300
900
—
—
300
1,200
900
100
—
—
1,000
900
—
—
—
900
800
100
—
—
900
_
—
—
—
- |
600
_
—
—
600
700
—
—
—
700 1
40
40
40
—
—
—
40
150
_
150
150
—
—
—
150
100
—
—
100
100
—
—
—
100
50
—
—
—
50
50
20
—
—
—
50
20
15
15
! 15
1,350
15
1,350
600
_
—
—
600
2,000
__
—
--
2,000
950
—
—
--
950
-
—
—
—
1,100
500
—
—
—
1,100 j
500
—
350
_
—
--
350
450
_
--
—
450
175
—
—
175
1,000
—
—
—
1,000
400
_
—
—
400
i
—
—
—
—
10C
50
—
—
—
100
50
2,250
3,595
2,570
2,570
_
—
—
—
—
—
2,200
_
—
—
—
ii
—
—
•-
—
Fortifikationen.
Fast lön.
4,920
890
890
730
1,000
3,000
1,200
900
500
s a
p
Oq “
CE i
3 o
IT B
Q- ^
800
400
cn
c
3
1,850
1,140
890
730
900
900
800
36
150
100
50
30
15
1,200
1,080
720
960
720
540
540
360
360
480
270
600
480
480
360
300
6,000
4,600
5,040
4.000
3.500
2,300
1.500
1,250
1,770
1.000
1,000
3,000
3,000
1,200
900
500
2,450
1,200
1,620
1,370
1,090
1,200
900
800
36
150
100
50
30
15
2,720
,. . . 8la. åu51,m,le tiemtgöringspenningiu- .kol. uppi™ »f dem, som befattning».™ eller denne,1 förenade ». 1, expeditim.sgöromäl, der rid», förekomma, bestrida, dock
att t^t“sp’SmgT, Icke föt mer it» en befattning f sender ml af »Igen tillgodonjutas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tryckfel
i memorialet:
19 rad
. 9
uppifrån
stå?’: högre
läs: lägre
35 »
13
nedifrån
» rotering åliggande,
» rotering, åliggande
36 »
17
uppifrån
» befattningetis
» befattningars
39
10
nedifrån
» Under-löjtnant
u Under-löjtnants
42 »
19
uppifrån
» arbeten
» arbetena
44 »
9
nedifrån
i> medför
» medföra
46 »
5
»
» bilaga
» bilagan
48 »
2
uppifrån
» för
» från
50 »
2
))
» revervlåkare
» reserv-läkare
» »
12
nedifrån
» Maj:ts
» Maj:t
» »
10
»
» militärläkare
» militärläkare
54 »
17
))
i» Kavalleriets
» Kavalleriet
69 »
7
uppifrån
» hafva
» har
» »
6
nedifrån
» Generalitet
» Generalitetet
i bilagorna:
Sid.
I
rad. 12
uppifrån står: år till
läs: år, till
rt
II
» 11
nedifrån » tjenstgöring. » tjenstgöring,
»
V
» 2
» » åldersklass
u åldersklass,
»
XIY
» 11
uppifrån » samt §§
» samt i §g
»
XX
» 13
u » förändring
» förordning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tryckfel
i Kong], Maj:ts nåd. Proposition ang. landtförsvarets ordnande:
Sid. 9 rad. 11 uppifrån står: 1872 läs: 1873
14
» 7
» Löjtnant »
Löjtnanter
15
.. 16
o smulig a
samtliga
))
» 20
" åt »
att
16
i. 12
•> a) Löneväsendet. »
b) Löneväsendet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SärU 1871:1 (urtima riksdagen) Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1 s. 2 i texten