Sök i Ratio Lex

Angående förändra,de bestämmelser i fråga om roteoch rusthällsinrättningen vid Sjöförsvaret

12 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1871:2 (urtima riksdagen), Angående förändra,de bestämmelser i fråga om roteoch rusthällsinrättningen vid Sjöförsvaret

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

No 2.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till urtima Riksdagen angående

förändra,de bestämmelser i fråga om rote- och rusthällsinrättningen

vid Sjöförsvaret. Gifven Stockholms Slott

den, 22 Augusti 1871.

Sedan Kongl. Maj:t i nådig Proposition denna dag, jemte förslag

till lag angående den allmänna värnepligten, tillika, under vilkor och

förbehåll att denna lag blefve af Riksdagen godkänd, till Riksdagens

antagande, i öfverensstämmelse med § 80 i Regeringsformen, framställt

förslag till Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om

rote- och rusthållsinrättningen vid landtförsvaret, så har Kongl. Maj:t,

enär hufvudsakligen enahanda förhållanden, som föranledt sistnämnda

förslag, förefinnas inom båtsmanshållet och på det att likställighet emellan

rote- och rusthållarne vid de särskilda delarne af indelningsverket

måtte åvägabringas, härmed velat till antagande af Riksdagen under

ofvanberörda vilkor och förbehåll, samt i enlighet med § 80 Regeringsformen,

framställa det, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda

förordning uppgjorda och af Kong]. Magt för dess del gillade, förslag

till förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om rote- och

rusthållsinrättningen vid sjöförsvaret, som finnes härvid fogadt.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest

städse välbevågen.

CARL.

Er. Abr. Leijonhufvud.

opaginerad Kontrollera mot PDF

FÖRSLAG

till Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsinrättningen

vid sjöförsvaret,

§ I
Rote-

eller rusthållare, som, när båtsman för ledigt nummer skall

antagas, förbinder sig att till honom utgöra löneförmåner i enlighet med

hvad bär nedan i §§ 2 och 3 stadgas, skall icke derutöfver vara underkastad

några utgifter eller besvär för båtsmanshåll.

§ 2.

Mom. 1. I de orter, hvarest rote- eller rusthållare! genom båtsmanskontrakt

eller särskild författning är ålagdt att förse båtsmannen

med bostad, skall åt denne fortfarande lemnas sådan förmån, bestående

af boningshus och fähus enligt de för orten gällande föreskrifter, jemte

dertill hörande kåltäppa af brukbar jord, icke under 50 qvadratstängers

(= 2,857 kapplands) vidd; och bör rote- eller rusthållare!! vidkännas

nybyggnad af nämnda hus, när sådan genom syn föreskrifves, hvaremot

husens underhåll på statens ansvar ombesörjes af båtsmannen, emot årlig

godtgörelse med fem riksdaler, som hvart tredje år eller vid båtsmannens

afgång derförinnan af statsverket utbetalas, derest vid besigtning

underhållsskyldigheten finnes behörigen fullgjord. Rote- eller rusthållare!!

må dock ega att med båtsmannen för dennes tjenstetid öfverenskomma

om hushyra eller annan ersättning för bostad.

Mom. 2. I förenämnda orter skall rote- eller rusthållare!! vara skyldig

att såsom lön gifva båtsmannen åttatio riksdaler, dock med rättighet

att, efter aftal med båtsmannen, i stället för penningar lemna honom

jord af motsvarande afkastning, spannmål eller andra fördelar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

§ 3.

Der rote- eller rusthållare!! icke enligt båtsmanskontrakt eller särskild

författning är pligtig bestå båtsmannen bostad, skall lian till båtsmannen,

i ett för allt, såsom lön, utgifva ett hundra riksdaler, hvilken

lön, efter öfverenskommelse med båtsmannen, må kunna förvandlas i jord

af motsvarande afkastning, spanmål eller andra fördelar; och vare roteeller

rusthållare på dylik ort berättigad att, om han det hellre vill, lemna

båtsmannen boningshus och fähus af sådan storlek, hvarmed båtsmannen

åtnöjes, samt dertill hörande kåltäppa af minst femtio qvadratstänger

brukbar jord, jemte lön i penningar eller penningevärde till belopp

af åttatio riksdaler i enlighet med de i § 2 gifna bestämmelser.

§ 4.

För hvarje båtsman består staten årligen tio riksdaler, livilka medel,

på sätt derom särskildt föreskrifves, skola för båtsmannens räkning insättas

uti sparbank, att jemte upplupen ränta till båtsmannen vid hans

utträde ur tjensten utbetalas, eller, i händelse han derförinnan med döden

afgår, hans arfvingar eller rättsinnehafvare tillhandahållas.

§ 5.

Vid rekrytering af båtsman för ledigblifvet nummer består staten

till lega ett bestämdt belopp af femtio riksdaler, som till rote- eller rusthållaren

utbetalas, när han för numret uppställt godkänd karl.

§ 6.

Har rote- eller rusthållare vid ledigblifvet nummer gifvit vederbörande

militärbefäl tillkänna, att han vill på de här ofvan gifna bestämmelser

om båtsmans löneförmåner ingå, men att han icke kan emot desamma

för numret anskaffa krigsduglig karl, då skall, utöfver hvad båtsmannen

från roten tillkommer, staten lemna det tillskott, som kan befinnas

nödigt, men öfvertager i sådan händelse rekryteringen genom vederbörande

militärbefäl.

§ 7.

Mom. 1. När båtsman blifvit för ledigt nummer antagen, skall emellan

honom och rote- eller rusthållare!! upprättas skriftligt kontrakt, fullstän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

digt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen under sin tjenstetid

eger att af rote- eller rusthållare)! åtnjuta. Har båtsman, hvilken enligt

hvad i § 6 sägs, blifvit af militärbefälet rekryterad, dervid betingat sig

några ytterligare fördelar, som böra af statsmedel bekostas, skall anteckning

derom af militärbefälet å kontraktet göras.

Mom. 2. Kontraktet varde af militärbefälet, jemte dess yttrande

deröfver, insändt till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som, derest kontraktet

är med lag öfverensstämmande, detsamma till efterrättelse fastställer.

Har båtsman på grund af §§ 2 eller 3, i stället för bostad eller

penningelön, åtnöjt sig med andra förmåner, må, i fråga om sådant aftal,

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej sträcka sin pröfning längre än

att tillse, det de aftalade förmånerna icke blifvit till oskäligt högt värde

beräknade.

§ K

Beträffande de kassor, som i vissa orter finnas bildade till rotehållarnes

understöd, så ock de rote- eller rusthållare för lika ändamål

beviljade årliga statsanslag af eu eller annan egenskap, må rote- eller

rusthållarne fortfarande åtnjuta enahanda rättigheter som hittills.

§ h
-

För rote- eller rusthållare, som, när rekrytering ifrågakommer, ej

vill på här ofvan gjorda bestämmelser om båtsmannens aflöning ingå,

blifva hittills varande skyldigheter och rättigheter oförändrade, med undantag

likväl deraf, att äfven i detta fäll Kronan öfvertager bestyret med

och kostnaden för anskaffningen och underhållet af båtsmansbeklädnaden

samt betalar de enligt §§ 4 och 5 bestämda anslag.

§ 10.

Mom. 1. Till rekryt må ingen antagas efter fyllda tjugofem lefnadsår.

Mom. 2. Båtsman, som fyllt tjugusju lefnadsår och i sin tjenst varit

sju år anställd, skall under fredstid vara berättigad att, efter derom

gjord anmälan, erhålla afsked, dock med skyldighet att, om han af sådan

rätt före uppnådda femton tjensteår vill sig begagna, sätta i sitt

ställe annan krigsduglig karl, hvilken emot enahanda löneförmåner, och

utan att staten lemnar det i § 5 stadgade legobelopp, åtager sig nylegd

båtsmans förpligtelse!’.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mom. 3. Ej må *tjenstetiden för båtsman utsträckas längre än till

fyllda fyratiofem lefnadsår.

§ 11.

Hvad i ofvanstående §§ är stadgadt tillämpas i mån af de nu i tjenst

varande båtsmäns afgång; dock må, sedan denna förordning blifvit utfärdad,

båtsman, hvilken i femton år varit i tjensten anställd, i fredstid undfå

afsked, när han det önskar samt hans rote- eller rusthållare sådant

medgifver.

§ 12.

För båtsman, hvilken erhåller afsked efter femton års berömlig tjenstgöring,

skall denna beräknas såsom synnerlig förtjenst vid fråga om anställning

i banvaktare- och stationskarlstjenster vid statens jernvägar,

äfvensom i telegrafvaktare — och postförare — m. fl. dermed jemförliga befattningar.

§ 13.

Mom. 1. Sedan vid utbrott af krig båtsmansstyrkan enligt gällande

författningar blifvit kompletterad, upphör, under den tid kriget varar,

rote- och rusthållares rekryteringsskyldighet, hvilken deremot, efter återställd

fred, vidtager tre månader efter det trupperna återkommit till sin

hemort, så framt icke Kongl. Maj:t af särskilda omständigheter skulle

finna för godt att eu längre vakanstid tillåta.

Mom. 2. Alla vid båtsmanshållet under krig uppkommande vakanser

skola genast fyllas med beväringsmanskap, hvilket dock endast må

tills vidare uti de ledigblifna ordinarie numren insättas, så vida icke beväringskarlen,

efter slutadt krig, åstundar att, på de i sednaste legokontrakt

betingade vilkor, i numret qvarstå, i hvilket fall sådant ej må af

rote- eller rusthållare» förvägras, utan dylikt med beväringskarl fyldt

nummer i allt anses såsom behörigen rekryteradt, med deraf följande

ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen, uti Statsrådet, å

Stockholms Slott, den 22 Augusti 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Aller er mitts,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wcnnerberg,

Bergström och

Friherre Alströmer.

Departements-chefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anförde i underdånighet

:

Do.

“I anledning af Riksdagens uti skrifvelse den 6 Maj 1868 framställda underdåniga

anhållan, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda på hvilka vilkor det

å rote- och rusthållare hvilande båtsmanshållet kunde lindras eller ock aflösas

samt jemväl på öfrige samhällsklasser fördelas, äfvensom i nåder föreslå åtgärder,

ledande dertill, att likställighet med öfrige rote- och rusthållare i detta hänseende

de båtsmanshållsskyldige bereddes, behagade Eders Kong!. Maj:t den 4 December

samma år uppdi''aga åt utsedde komitterade, att företaga den af Riksdagen begärda

utredningen, i hvad den afsåg fråga om lindring i det å rote- och rusthållare

hvilande besväret åt bårtsmanshållsskyldigheten samt att uppgöra och till Eders

Kongl. Maj:t ingifva förslag till sådan lindring.

Till fullgörande af detta uppdrag afgåfvo komitterade deri 10 December

1870 underdånigt betänkande, hvilket derefter blifvit på nådig befallning till

trycket befordradt och till ledamöterna af innevarande års lagtima riksdag

utdeladt“.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Efter det Departements-chefen häruppå redogjort för betänkandet» innehåll,

yttrade lian vidare:

“Af den omfattande utredning, komitterade härvid lemnat, framgår såväl

att roteringen inom båtsmanshållet är mindre betungande, än roteringen inom soldathållet,

som ock att bördan af båtsmansrustningen i Blekinge och Södra Möre är betydligt

lindrigare, än den sammanlagda bördan af både ränta och rotering, soim åligger

jordegendomar i större delen af det öfriga Sverige, hvarför ej eller den rustningsbörda,

jorden i Blekinge och Södra Möre har att bära, kan, vid jemförelse

med annan beskattad jord, betraktas såsom tryckande. Med afseende å båtsmanshållets

menliga inverkan å fattigväsendet i de till rustningen indelade orterna,

hafva komitterade deremot ansett någon lättnad böra beredas, väl icke genom nedsättning

eller eftergift i rusthållarnes omkostnader, utan genom minskning i det

stora antal af de inom socknarne fördelade och bosatte båtsmän; hvarjemte komitterade

fästat uppmärksamhet å behofvet att ordna de förhållanden, som genom

båtsmännens uppsättning och underhåll uppstå emellan rote- och rusthållaren å

ena samt båtsmannen å andra sidan, och i sådant afseende framställt förslag,

hufvudsakligen afseende större frihet vid bestämmandet af båtsmannens löneförmåner.

Då frågan om de åtgärder, hvilka till följd af särskilda förhållanden inom

Blekinge och Södra Möre kunna anses erforderliga å Statens sida, för att genom

dess mellankomst lätta tyngden af fattigbördan i dessa orter, icke eger omedelbart

sammanhang med det förslag till ordnande i allmänhet af de båtsmanshållsskyldiges

besvär, som utgör föremål för denna framställning, torde jag, med förbigående för

närvarande af komitterades förslag i denna del, framdeles, sedan organisationen af

sjöförsvarets militärpersonal och i sammanhang dermed den för tjenstgöringen erforderliga

båtsmansstyrka blifvit bestämd, få dertill återkomma.

De af komitterade i öfrigt föreslagna stadganden afse hufvudsakligen att

förekomma de tvister emellan rote- och rusthållare samt båtsmän, hvartill äldre

ännu gällande författningars mindre noggranna och med hvarandra ej alltid öfverensstämmande

föreskrifter gifva anledning. Frågan om ordnande af roterings och

rusthållsbeväret vid båtsmanshållet har dock kommit i förändradt skick, sedan

Eders Kong!. Maj:t gillat det af Chefen för Landtförsvars-Departementet utarbetade

förslag till förändrade bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid

landtförsvaret; och då de förhållanden, som föranledt detta förslag, återfinnas vid

båtsmanshållet, har jag ansett enahanda bestämmelser, — bland hvilka i öfrigt den

af komitterade förordade grundsats om större frihet i afseende å legoaftalet ingår, —

böra å båtsmanshållet tillämpas och derigenom önskvärd likställighet emellan de

särskilda arterna af rotering och rustning vinnas.

Genom bifall till den i sammanhang med landtförsvarets ordnande föreslagna

öfverflyttningen till arméen från och med 1878 af 2,822 båtsmansnummer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

skulle båtsmannens antal nedsättas till 3,354 man. Denna betydliga minskning i

den styrka, sjöförsvaret haft till sitt förfogande, måste komma att utöfva ett icke

obetydligt inflytande å det qvarstående båtsmanshållet. De stationsarbeten, hvilka

nu upptaga ett stort antal af de uppfordrade båtsmännen, skulle väl till en del

kunna förrättas af annat manskap, och ett steg i sådan retning är äfven gjordt

genom antagande af frivilliga arbetare till utförande af åtskilliga handiäckningsoch

släparbeten; men, om också den genom öfverflyttningen förorsakade minskning

till någon del motväges genom dessa anordningar och de åtgärder, som i enahanda

syftning kunna komma att vidtagas, lider dock icke tvifvel att uppfordringarna,

som hittills för roteringsbåtsmännen påkommit hvart tredje år och för indelningsbåtsmän

fyra månader om året, för framtiden komma att ske tätare

eller tiden för deras fortvara blifva förlängd. Härtill kommer att en strängare

tjenstgöring för denna sjöförsvarets talrikaste stamtrupp äfven ur militärisk

synpunkt är af oundgängligt behof påkallad, på det att densamma må vinna

den duglighet och användbarhet, som sjötjensten krafvel'' och hvartill den, omsorgsfullt

vårdad, äfven kan uppbringas. Huru stor tillökningen i uppfordringstiden kan

blifva låter dock nu ej beräkna sig, i anseende till de flera förhållanden, som

härpå inverka och deribland hufvudsakligen beskaffenheten af det förslag till organisation

och öfning af sjöförsvarets manskap, som Eders Kongl. Maj:t uppdragit

åt särskilda komitterade att uppgöra.

Anspråken jemväl på båtsmannen komma sålunda att icke obetydligt stegras,

på samma gång äfven för honom tjenstetiden inskränkes, och hufvudsakligen enahanda

skäl tala följaktligen för medgifvande af den lättnad i roterings- och rustningsbesvärets

utgörande vid båtsmanshållet, som ansetts böra komma rotehållare»

vid arméen till del. Med åberopande af de bestämmelser uti ifrågavarande förslag,

hvilka afse soldatrotehållet och den framställning af Chefen för Landtförsvarsdepartementet,

som legat till grund för detsamma, får jag fästa uppmärksamheten

derå, att, genom detsammas antagande, rote- och rusthållarne under alla omständigheter

komme att befrias från kostnaden för anskaffande och underhåll af båtsmansheklädnaden.

Den ökade kontanta utgift, som genom båtsmannens trägnare tjenstgöring

skulle drabba dessa, om beklädnaden fortfarande af dem utgjordes, har synts

mig °böra föranleda till beklädnadsskyldigheténs öfvertagande af Kronan, helst

rote- och rusthållarne vid de vid sjöförsvaret qvarstående nummer i sådant fall endast

komme i åtnjutande af samma fördel, som rote- och rusthållarne vid de till

landtförsvaret öfverflyttade nummer.

Frågan om Kronans öfvertagande af beklädnadsunderhallet för båtsmannen,

i likhet med hvad i afseende å soldatrotehållet eger rum, har vid flera tillfällen

bragts å bane. Genom Kongl. Förordningen den 22 December 1848 fastställdes

allmänna grunder, efter hvilka beklädnaden skulle utgå till de indelnings- och roteringsbåtsmän,

hvilkas rust- och rotehållare förklarade sig önska att deras båts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

man af Kronan bekläddes. Enligt dessa grunder skola de, som ingå kontrakt med

Kronan om beklädnadens anskaffande och underhåll i fredstid, erlägga: indelningen

årligen och rotcnngen vid hvarje uppfordring till års- eller sommartjenst eller

sjokommendering en kontant ersättning, svarande mot fyra femtedelar af kostnaden

efter medium af nästföregående års markegång i hvarje län, för den del af de

dffhl s bestadda beklädnadspersedlar, från hvars utgörande roten befriades; men i

krigstid full ersättning efter markegång, på samma sätt beräknad. På grund häraf

halva samtliga rotar, med undantag allenast af två, ingått beklädnadskontrakt

med Kronan. Dessa bestämmelser afsågo emellertid icke kappsäcken och de s. k små
nT

(?J°wr: S,tn’mp01'' °Ch Sk0r)'' 1 Kon"]'' Förordningen den 28 Maj

1867 blefvo dock föreskrifter for Kronans öfvertagande af anskaffning och underhall

jemväl af dessa persedlar meddelade i öfverensstämmelse med 1848 års stadganden

i afseende å den s. k. större beklädnaden. Kontrakter på grund af sistnämnde

förordning hafva numera afslutats med 4,623 nummer.

Kronan ombesörjer följaktligen numera hela beklädnaden för de nummer

som derom ingått aftal. Det anslag, från hvilket kostnaden för beklädnaden utgar

aar'' sedan 1867 vant å Riksstaten uppfördt med 138,200 R:dr, deri inberäknad

ersättningen for den lindring i beklädnadsbidraget, som, från år 1861, med 5

R.di beviljats hvarje indelningsnummer. Enligt verkställd uträkning efter de 10

f8,a “edel“arkegångspri8 utgör beklädnadskostnaden för hela båtsmansstyr
69l685,

3i’Tdr r°tarneS 0°h rusthållarnes bidrag utgå med tillhopa

stå w!r fraga T ,beil0ppe? af den aflöninS> som rote- och rusthållare böra helna

tilleTthTd °pfn5 ‘ “begripen, bär jag ej tvekat att föreslå detsamt

H ett hundra R:dr. Såsom af Chefen för Landtförsvars-Departementet är anmarkt

hafva a de 32,642 nummer, Indika soldatroteringen, rusthållsinrättningen

och batsmansha let tillhopa omfatta, allenast 7,869 nummer eu omkostnad, under
''5

nfcii10? -f''fr’ ’™m0t 24,773 nummer beräknats för karlens uppsättning och

U|U.ei U u ''gl va 0 ‘R:(Jr ocl1 derutöfver. De, hvilkas kostnader understiga 100 R-dr

tgora således endast omkring 24 procent eller icke fjerdedelen af hela antalet. Något

Envist "bifoga^'' tah ^SSerh®en förfallandet, om man betraktar båtsmanshåll^ särskildt.

för båtsmannens •! ’ af1bats“a,‘ishållets 5,761 nummer, 2,143 hafva eu kostnad

nåd af Too R-dr V "T8 S ^ n åU und«r8tigande 100 R:dr och 3,618 eu koströrde

belono ntö - 7 T. ’ hVllkaS k0StDad beräknats understiga bensöm

St T t ! °mknns 37 pr0Cent- Denna olikhet Far emellertid,

bestämma annat belo^ 6 mig uts°Ja tillräcklig grund att för båtsmanshållet

stamma annat belopp i berörde afseende, än för knektehåll blifvit antaget men

2 h°2„ ■tv h;la rf*.*»»***. 2c

»m jag a„« “ g bia ILS.1 1 ** - »ädnadan,

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Hvad angår de kostnader, som genomförandet af ifrågavarande reglering skulle

för statsverket medföra, så kunna de visserligen ej nu med fullständig säkerhet

beräknas; dock torde nedanstående uppgifter komma de verkliga förhållandena

nära.

I afseende på båtsmännens aflöning utvisa de beräkningar, som komittéen

för uppgörande af förslag till lindring uti båtsmanshållskostnaden uppställt, (i bil. n:o 7

till komittéens betänkande) att den nu utgående medelkostnaden för ett båtsmansnummer

utgör 116 R:dr 15 öre, deruti inbegripna rote- och rusthållarens omkostnader för

lega, beklädnad och torphusens underhåll. Om dessa tre utgiftsposter, som komma att af

kronan öfvertagas och här nedan särskildt beräknas, afdragas, bör den återstående kostnaden

för båtsmannen, eller dennes egentliga aflöning, i medeltal ej öfverstiga 110 R:dr

eller 10 Ii:dr per nummer utöfver hvad roten eller rusthållet enligt den föreslagna

regleringen skulle bestå. Den kostnad, som sålunda å denna utgiftstitel komme att

drabba statsverket, skulle för de 3,354 nummer, som qvarstå vid sjöförsvaret, uppgå

till 33,540 R:dr.

Vidare äro, enligt samma komittées beräkningar af det vid sjöförsvaret qvarstående

båtsmanshållet, vid indelningskompanierna 1,084 och vid roteringskompanierna

och frälseroteringen 2,158 eller tillhopa 3,242 båtsmän med torp försedde.

Om detta antal, med afseende på möjligen blifvande tillökning, antages till fullt

3,300, skulle årliga kostnaden för underhållet af byggnaderna, beräknad till 5 R:dr

för hvarje torp, blifva 16,500 R:dr.

Med antagande att det för legomedlen erforderliga årliga anslag beräknades,

jemväl för båtsmanshållet, efter en tjenstetid af 20 år, skulle detsamma efter

50 R:dr och 3,354 man utgå med 8,385 R:dr om året.

Till sparpenningars utgifvande erfordras vidare för 3,354 man årligen 33,540 R:dr.

Dti de uppgifter jag, med afseende på förslaget om beklädnadsskyldighetens

öfvertagande af kronan, infordrat från Förvaltningens af Sjöärendenas kammarkontor,

är årliga beklädnadskostr.aden för de nummer, som fortfarande skulle komma

att höra till sjöförsvai-et, uträknad till 117,114 R:dr 65 öre, hvartill rote- och rusthållarne

för närvarande bidraga med 41,808 R:dr 19 öre. Då det å riksstaten till

båtsmäns beklädnad uppförda anslag för närvarande är upptaget till 138,200 Rdr,

skulle detta anslag sålunda, långt ifrån att behöfva ökas, kunna något minskas,

derest ej tätare uppfordringar komme att för framtiden medföra tillökning i underhållskostnaden

och anslaget af sådan anledning borde vid berörde siffra bibehållas.

Sammanställningen af nu omförmälda belopp utvisa följande resultat:

Kostnaden för båtsmäns aflöning .... R:dr 33,540: —

Underhåll af torphusen....... “ 16,500: —

Legokostnad.......... “ 8,385: —

Sparpenning..........“ 33,540: —

eller tillsammans

91,965

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Detta belopp är emedlertid det högsta, statsverket, efter regleringens genomförande

och under antagande att någon ytterligare minskning uti båtsmanshållet ej

kommer att ske, skulle för ifrågavarande ändamål komma att vidkännas och till

hvars betäckande erforderliga medel, i den mån regleringen framskrider, skulle af

riksdagen begäras.

Medel för denna reglerings påbörjande under 1872 har jag ej ansett böra

af nu inkallade urtima riksdag äskas, helst tillfälle gifves att till den under berörde

år sammanträdande lagtima riksdagen göra de framställningar, som kunna af

behofvet påkallas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa:

det E. K. M:t, under enahanda vilkor och förbehåll, som i

fråga om antagande af förändrade bestämmelser angående roteoch

rusthållsinrättningen vid landtförsvaret blifvit uppställda,

eller att lagen angående allmänna värnepligten blifver af Riksdagen

godkänd, behagade till Riksdagens antagande i öfverens-

stämmelse med 80 § Regeringsformen framställa det härvid fo
gade

förslag till Förordning, angående förändrade bestämmelser

i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid sjöförsvaret.11

Uppå underdånig tillstyrkan af Stats-rådets öfriga Ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla

hvad Departements-Chefen sålunda hemställt och föreslagit

samt befalla att nådig proposition i ämnet skulle till den

snart sammanträdande urtima Riksdagen aflåtas.

Härefter uppläste Departements-Chefen till justering förslag till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition i nyssberörda ämne till urtima Riksdagen;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå Stats-Rådets underdåniga

tillstyrkan, gilla detta förslag, sådant det finnes detta

protokoll bilagdt, samt förordna att i öfverensstämmelse dermed

nådig proposition skulle till Riksdagen afgå.

Ex protocollo:

L. Th. Neijber.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

Sammandrag
af

Komitteens för lindring i båtsmansliålls-skyldigheten uppgifter angående

underhållskostnaden vid Båtsmanshåll.

Kompanier.

Antal nummer

som i underhålls- kostnad hafva

Summa

Antal

Nummer.

Anmärkningar.

Under 1

100 R:dr. 1

Omkring

100 E:dr.

Öfver

100 R:dr.

Indelta.....

För deirättaantalet, 5,761,

1,646

285

360

2,291

felande 173 N:r hafva inga

eller endast ofullständiga

Koterade.....

324

314

2,659

3,297

uppgifter varit att tillgå.

Summa

Om de felande 173 N:r

antagas i underhållskost-

1,970

599

3,019

5,588

De Nummer, som i under- hållskostnad stå lägre än 100

R:dr, utgöra således af sam- ma antal Nummer omkring

37 procent.

nåd hafva under 100 R:dr

173

—

—

Summa Summarum

2,143

599

3,019

5,761

Obs. 13 nummer vid

Norra Roslags l:sta kompani

äro intagna i beräkningen

öfver stads-båtsmännen och

sålunda ej här uppförde.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.