Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871

492 sidor, varav 448 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 448 av 492 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1871:1, Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

1

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

R, iksd agg e 11

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1871.

Jemlik! Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie; Och

anser Kongl. Maj:t, med bibehållande för den bland förstnämnda inkomster ingående

spanmål af det vid 1868 års Riksdag antagna förslagspriset, 2 R:dr

10 öre kubikfoten, ifrågavarande beräkning höra uppgöras på följande sätt:

Ordinarie eller ständiga inkomster.

1:o Räntan, hvilken vid senaste Riksdag, med tillämpning af det genom

Kongl. Kungörelsen den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris, upptogs till

4,491,000 R:dr, bör nu minskas med värdet dels af åtskilliga jemlikt Kongl.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1871. 1 Sami., 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Kungörelse!! den 30 December 1863 afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor och

dels af tvenne till Statsverket indragna landsstatsboställen, tillsammans 675 R:dr

72 öre, och uppföres följaktligen nu i jemnadt tal med 4,490,000 R:dr.

2:o. Tionden, hvilken vid senaste Riksdag likaledes efter berörda omsättningspris

beräknades till 1,582,800 R:dr, upptages nu med samma belopp oförändradt.

3:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, som vid senaste

Riksdag beräknades till 55,000 R:dr i penningar och 166,000 kubikfot

spanmål, höra nu ökas dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters

förnyade utarrendering från midfasta!! 1869 och 1870 uppkommit uti

förut utgående utgifter, och dels med arrendena för åtskilliga från samma tider

för första gången utarrenderade landsstats- in. fl. boställen, utgörande tillsammans

penningar kubikfot spanmål

- 9,882,

och då denna förhöjning tillägga 1868 års uppbörd

...................................................................................... R:dr 52,672. 162,780,

finnes efter jemnande af summorna.............................. R:dr 52,672. 172,662.

inkomsten för år 1872 kunna beräknas till:

Penningar ...................................................................................................... Rall1 52,700.

Spanmål 173,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre kubikfoten.................. » 363,300.

eller tillsammans till R:dr 416,000.

Sedan Kongl. Maj:t föreslagit 1869 års Riksdag, att skyldigheten inom

privilegierad bergslagsort till utgörande af tackjernstionde skulle för framtiden

upphöra mot det, att de förmåner, som dylik ort af kronan haft sig i egenskap

af jernbergslag förunnade, indroges, och samma förslag sedermera varit vid

senaste Riksdag genom enskild motion förnyadt, utan att vid någondera Riksdagen

hafva vunnit antagande, så anser sig Kongl. Näjd, med anledning af en

under nästlidna år inkommen underdånig framställning från Westerbergslagen

om eftergift af den tackjernstionde, som kunde samma bergslag åligga, nu höra

återupptaga frågan om upphörande för samtliga bergslager af omförmälda tionde.

I sådant afseende vill Kongl. Näjd, på de skäl, som i Protokollet öfver Finansärenden

för den 9 innevarande månad finnas närmare utvecklade, härmed

föreslå:

att hyttorna inom bergslagerna må från utgörande af tackjernstionde befrias,

utan att de räntor, hvilka en gång inom bergslagerna upphört, åter påföras
samt

att skatte]ern, som blott inom vissa bergslager utgår såsom ersättning

för uppbörd blåsningsskyldighet, hvarifrån bergslagerna redan i allmänhet

äro fria, och hyttegälsjern, som är en. utan motsvarighet på andra orter, vissa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

3

hyttor tillhörande, men af misstag hemman påförd afgift, äfven måtte upphäfva;

Och som, derest detta förslag af Riksdagen godkännes, tackjernstionden

kommer att från Statsverkets inkomster uteslutas, har Kongl. Maj:t ansett samma

Tionde, hvilken vid senaste Riksdag uppskattades till 42,000 R:dr, icke höra i

förevarande beräkning upptagas.

4:o. Bergverkstionde. Under donna nya titel har Kongl. Maj:t här sammanfört

ej mindre de förutvarande inkomsttitlarne: Silf v ertionde, Kopparränta

och Svafvelbrukstionde, än äfven tionden af nickel, bly och glete, hvilken hittills

bokförts under Extra uppbörd; Och som i medeltal för åren 1866 — 68

Silfvertionden utgjort.................................................................................. R:dr 14,826

samt tionden af nickel, bly och glete .................................................. » 3,977

och det icke linnés någon anledning att nu afvika från den af

senaste Riksdag uppställda beräkning af Kopparräntan till ............ » 70,200

och af Svafvelbrukstionden till ................................................................ » 3,500,

så anser Kongl. Maj:t Bergverkstionden böra, med jemnande af

summan .......................................................................................................... Kali1 92,503

upptagas till 93,000 Rall''.

5:o. Mantalspenningarne hafva väl i medeltal för åren 1866—68 lemna!

allenast 568,265 R:dr, men med afseende å deri vid 1869 års Riksdag i 88 §

Bevillnings-Förordningen vidtagna ändring, på grund hvaraf husbonde numera

s.kall ansvara äfven för sådana hos honom anställda tjenstehjons eller arbetares

personella utskylder, Indika erlägga bevillning efter 2:a Artikeln, finner Kongl.

Maj:t icke skål att gorå ändring i deri vid de båda senaste Riksdagarne antagna

beräkning och anser således donna inkomst höra äfven nu upptagas till

575,000 R:dr.

Då Kongl. Maj:t härnedan under Åttonde Hufvudtiteln ämnar föreslå Riksdagen,

att den genom Kongl. Kungörelsen den 13 Mars 1846 stadgade och nu

enligt Kongl. Kungörelsen den 17 Maj 1861 utgående, hittills till Församlingarne

öfverlåtna Folkskoleafgiften indrages till Statsverket emot uppförande

af ett motsvarande anslag under nämnda hufvudtitel, finner Sig Kongl. Maj:t,

för den händelse detta förslag vinner Riksdagens bifall, höra här upptaga och

beräkna

6:o. Folkskoleafgiften. Donna afgift, som enligt nyssbemälde Kungörelse,

i likhet med den s. k. Personliga skyddsafgiften, utgår med 40 öre

för man och 20 öre för qvinna af hvar och en i mantalslängd uppförd

person, som enligt gällande författningar erlägger mantalspenningar, äfvensom

af den icke värfvade gemenskapen vid arméen och flottan, har under åren

1865—69 varit debiterad i medeltal till belopp af 628,945 R:dr 72 öre, men,

då, enligt hvad erfarenheten visat, eu icke obetydlig del af den debiterade af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

gifte» icke verkligen inflyter, anser Kong]. Maj:t densamma höra för år 1872

beräknas i rundt tal till 600,000 R:dr.

Vidare och då Kongl. Maj:t uti särskild Nådig Proposition om försvarsverkets

organisation kommer att föreslå, att med några vissa undantag alla de,

som antingen helt och hållet befrias från den Allmänna värnepligtens fullgörande

eller ock frikallas endast från vapenöfning i fredstid, skola åläggas en

s. k. Värnskatt att betalas af de från värnepligten helt och hållet frikal hide i

7 år, samt af dem, som endast befriats från vapenöfning under fredstid, i 3 år

och att för båda kategorierna utgå med minst 3 R:dr, men för enhvar, som

erlägger bevillning efter 2:a Artikel», med hälften af dess belopp dock Icke

med mindre än 3 R:dr, så anser Kongl. Maj:t, att under förutsättning, det

detta Nådiga förslag varder af Riksdagen gilla dt, äfven

7:o. Värnskatten bör bär upptagas och beräknas. Dervid måste naturligtvis,

intilldess någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarne af den nya

Värnepligtslagstiftningen, beräkningen grunda sig på de förhållanden, som under

den nuvarande lagstiftningen ega ruin, och då af de omkring 35,000 man,

som i medeltal årligen ingå i beväringsåklern, högst 20,000 man torde kunna

till vapenöfning påräknas, samt af återstoden, hvilken alltså borde erlägga värnskatt,

väl åtskilliga måste för fattigdom derifrån befrias, men deremot andra

kom me att betala skatten med högre belopp än minimum eller 3 R:dr per man,

så synes Värnskatten för år 1872, då den skulle erläggas endast för en åldersklass,

kunna med någon sannolikhet beräknas till 50,000 Rall’.

8:o. Bötesmedel som vid senaste Riksdag beräknades till 170,000 R:dr och

under åren 1866 — 68 i medeltal utgjort 171.034 R:dr 33 öre, upptagas härmed

oförändradt belopp af 170,000 Ridt1.

9:0. Kavalleri-Regementenas hästvakans-spanrnål har val i medeltal för

åren 1866—68 inbringat 327,067 R:dr 67 öre, men bör, såsom grundande sig

på kontrakter, upptagas till 140,175 kubikfot, hvilket efter det antagna spanmålspriset

2 R:dr 10 öre kubikfoten gör 294,367 R:dr 50 öre.

10:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter hafva i medeltal för åren 1866—68 utgjort

7.639 R:dr 67 öre och upptagas derföre här likasom vid senaste Riksdagen

till 7,500 R:dr.

1 l:o. Vakans af gifter af nyroterad jord beräknades vid senaste Riksdag

till 93,000 R:dr och hafva val under åren 1866 68 i medeltal lemnat allenast

90,645 R:dr 67 öre, men, då de 1868 uppgått till 98,620 R:dr, och det så

mycket mindre är anledning antaga, att de skola under detta belopp nedgå,

som till följd af Kongl. Maj:ts beslut om posthemmansskjutsens upphörande med

nästlidna år, dylika utgifter numera höra erläggas jemväl af posthemman, som

hittills. varit derifrån befriade, så anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst nu

kunna beräknas till 98,000 R:dr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o /, om Statsverket 1871. 5

L2:o. Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland, som vid senaste

Riksdag beräknades till 20,000 R:dr, hav utgjort

1866 .......................... 19,432 R:dr.

1867 ........................... 22,801 »

1868 .......-.................... 25,311 »

Och anses på grund häraf denna inkomst nu kunna upptagas till 24,000 R:dr.

I sammanhang med ofvan gjorda förslag om bergslagernas befriande från

tackjernstionde föreslår Kong]. Maj:t bär, under åberopande af hvad förenämnda

Protokoll öfver Finansärenden i ämnet innehåller, att hemman och lägenheter

uti de bergslager, som icke redan äro underkastade ordinarie rotering, må

efter det rotetal, till hvilket de äro extra roterade, åläggas rotevakansafgifter

till hälften emot annan roterad jord i samma län; Och då värdet af vanlig

roteringsskyldighet för omförmäld a hemman och lägenheter skulle efter medeltalet

af 1865—69 årens markegångspris utfallit med helt nära 36,000 R:dr,

synes således den nya inkomsttitel,

13:o. Rotel''akans-afgifter af bergslager, som, derest berörda förslag antages,

kommer att bland de ordinarie statsinkomsterna uppföras, kunna för år

1872 beräknas till 18,000 R:dr.

14:o. Trosspassevolans-afgiften har under åren 1866 — 68 i medeltal inbringat

26,516 R:dr och synes alltså kunna nu, likasom vid de 3 senaste Riksdagarne

skett, beräknas till 26,500 R:dr.

15:o. B åtsmansv akans-af giften har utgjort

1866 .......................... 60,943 R:dr.

1867 .......................... 62,609 »

1868 ........................... 74,353 »

Och anser Kongl. Maj:t på grund häraf denna afgift, som vid senaste Riksdag

beräknades till 60,000 R:dr, nu kunna upptagas till 70,000 R:dr.

16:o. Kontrollstämpelmedel hafva val i medeltal för åren 1867—69 uppgått

till 13,316 R:dr 33 öre, men torde ändock icke nu höra beräknas högre än vid

senaste Riksdag skedde eller till 12,000 R:dr.

17:o. Fyr- och båkmedel, som år 1870 uppgått till 800,857 R:dr och i

medeltal för åren 1868—70 inbringat 760,975 R:dr, synas derföre nu kunna

beräknas till 750,000 R:dr.

Då, vid den utveckling och betydenhet Telegrafverket numera ernått, något

egentligt skål synts icke vara förhanden att för detta verk, som bland Rikets

embetsverk är det enda, med hvars stat Riksdagen hittills icke tagit befattning,

fortfarande bibehålla ett sådant undantagsförhållande, har Kongl. Maj:t funnit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

sig böra väcka fråga om upptagande i Riksstaten äfven af berörda verka inkomster

och utgifter; Och, jemte det i sådant afseende Kong]. Maj:t äril ar härnedan

under Sjunde Hufvudtiteln göra framställning, dels att för Telegrafverket

ett Reservationsanslag, till belopp motsvarande verkets beräknade inkomster,

må anvisas att omedelbart af berörda inkomster utgå, och dels att

möjligen blifvande öfverskott å samma inkomster må af Kong!. Maj:t få disponeras

för Verkets behof, vill Kong!. Näjd här, under vilkor att bemälda framställning

bifalles af Riksdagen, föreslå, att Telegrafverkets inkomster må bland

Statsverkets Ordinarie inkomster upptagas under benämning af

18:o. Telegrafmedlen. Dessa medel bestå enligt uppgift från TelegrafStyrelsen

af följande särskilda slags inkomster, hvilka för år 1872 ansetts kunna

beräknas sålunda, nemligen:

a) Behållne portomedel ..................................................................... R:dr 732,000.

b) Bidrag från kommuner eller enskilda personer till underhåll

af vissa stationer..................................................................... » 2,200.

c) Hyresbidrag från kommuner eller enskilda personer......... » 3,105.

d) Hyresinkomster från Telegrafverkets fasta egendom å

Södermalm i Stockholm............................................................... » 1,470.

e) Diverse smärre inkomster.................................................... »__1,225.

Tillsammans R:dr 740,000.

Och torde alltså, derest ifrågavarande medel komma att bland Statsverkets inkomster

upptagas, desamma dervid nu kunna beräknas till 740,000 R:dr.

19:o. Jernvägstrajihnedlen, som vid de båda senaste Riksdagarne beräknats

till 6,500,000 R:dr, hafva visserligen i medeltal för åren 1867—69 endast uppgått

till 6,133,136 R:dr, men då dessa medel under nästlidna år öfverstigit 6,700,000

R:dr, samt inom kort ej mindre sammanbindningsbanan genom Stockholm än

äfven nordvestra stambanan komma att för trafiken öppnas, anser Kong!. Maj:t

donna inkomst kunna för år 1872 beräknas till 7,000,000 R:dr.

20:o. Skogsmedlen beräknades vid 1870 års Riksdag till 236,300 R:dr.

Då emellertid'' dessa medel de senaste åren varit stadde i en oafbruten och

stark tillväxt, så att de i runda tal utgjort:

för 1866 .......................................... R:dr 175,000,

» 1867 .......................................... » 201,000,

« 1868 .............................>............ » 245,000,

och på grund dels af infordrade uppgifter från Länsstyrelserna i de Norrländska

länen och dels af en medeltalsberäkning för det öfriga Riket kunna

antagas hafva uppgått: för 1869 till mer än...... 300,000 R:dr

och » 1870 till omkring... 350,000

»

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

sa och da derjemte bör tagas i betraktande, att de på sista tiden afskräde

kontrakter om upplåtelse af flerårig afverkningsrätt å tillsammans 15 kronoparker

i Gefleborgs och Wester-Norrlands län, höra för framtiden lemna kronan

eu årlig inkomst af omkring 70,000 R:dr, anser sig Kongl. Makt esa full

anledning att för år 1872 beräkna Skogsmedlen till 400,000 E:dr.

, *f21:0j uppbörd. Då det synts Kongl. Majrt icke vara lämpligt att

fortfarande bibehålla Observationsmedel såsom en särskild inkomsttitel, utan både

tressa medel och den hittills med silfvertionden sammanslagna inkomsttiteln

Myntarelön och Slagskatt funnits höra upptagas under nu förevarande inkomsttitel,

Extra uppbörd, så och då i medeltal för åren 1866—68

denna uppbörd utgjort ..................................:..........................R;dr 62,448: -

Observationsinedlen ........................................... » 2 QJ7* (37

Myntarelön och slagskatt................................................. „ 3*433- —

samt från summan häraf...........................................

böi afdragas medeltalet för samma ar af den här ofvan under

Bergverkstionden beräknade Hunden af nickel, bly och glete,

som hittills varit upptagen bland Extra uppbörd ........................’

R:dr 67,898: 67

» 3,977: -

R:dr 63,921: 67

synes, efter donna summas jemkande så, att beräkningen af de Ordinarie inkomsterna

kommer att sluta med jemn summa, förevarande inkomsttitel kunna

nu upptagas till 62,832 Rall- 50 öre.

Extraordinarie inkomster,

hvilka enligt 60 § Regeringsformen utgå såsom bevillning:

1;°- -Tullniedlen, hvilka vid sed näste Riksdag beräknades till 14,000 000

R:dr, hafva utgjort

1868 .................................... I?:dr 14,632,095

1869 .................................... » 13,992,024

1870 .................................... » 15,775,000

Och som medeltalet häraf utgör i det aldra närmaste 14,800,000 Rdr, anser

Kongl. Maj:t donna inkomst kunna för 1872 beräknas till 14,750,000 R:dr.

2:o. Postmedlen upptogos vid senaste statsreglering till 2,200,000 R:dr

men då enligt en hos General-Post-Styrelsen gjord specifik beräkning dessä

medel funnits kunna antagas under 1872 uppgå till 2,230,000 R:dr, bär Kongl

Maj:t på grund deraf ansett dem bär höra till sistnämnde belopp upptagas. &

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsverket 187 1.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om

3:o. Stämpelpappersmedlen hafva väl i medeltal för åren 1867 69 lemna!

L 365 888 R/dr men då enligt en hos Stats-IContoret anställd beräkning de

under året från den 1 December 1869 till den 1 December 1870 icke utgjort

mera än 1,335,098 R:dr 7 öre, finner Kongl. Maj:t icke skal att nu afvika tran

den beräkning af förevarande inkomst, som vid senaste statsreglering egde ruin,

utan upptager densamma nu, likasom då skedde, till 1,350,000 R:dr. o

4:o. Bränvinstidver kuling saf gift. Enligt uppgift af Bränvmskontrollbyran

har väl under år 1870 bränvinstillverkningen uppgått till 15.710,300,5 kannor,

hvarför i tillverkningsafgift belöper 11,000,833 R:dr 20 öre men då äfven med

beräkning af detta höga belopps för år 1870, likväl medeltalet åt hvad inkomsten

under åren 1868—70 lemna!, icke öfverstiger 9 millioner R:dr anser

Kongl. Maj:t det icke vara skål att nu gorå någon ändring i deri vid de tre

senaste statsregleringarne antagna beräkning, utan att förevarande inkomst or -

farande bör upptagas till 9,800,000 R:dr. _ , ,, ,

Med iakttagande af hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, skulle eu tablå

öfver Statsverkets inkomster erhålla följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta .............................................................................

Tionde.............................................................................

Arrendemedel ..............................................................

Bergverkstionde ..........-................................................

Mantalspenningar ........................................................

Folkskoleafgift...........................................................

Värnskatt.....................................................................

Bötesmedel....................................................................

Kavalleri-Regementenas Häst-vakans spanmål .

Tillfälliga rotevakansafgifter ..................................

Vakansafgifter af nyroterad jord .........................

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman

Halland.....................................................................

Vakansafgifter af Bergslager..................................

Trosspassevolansafgift ..............................................

Båtsmansvakansafgift................................................

Kontrollstämpelinedel...............................................

Fyr- och Bakmedel...................................................

Telegrafmedel .............................................................

J ernvägstrafikmedel..................................................

Skogsmedel.................................................................

Extra uppbörd............................................................

4,490,000

1,582,800

416.000

93.000

575.000

600.000

50.000

170,000

294,367

7,500

98,000

50.

24.000

18.000

26,500

-

70,000

-

12,000

-

750.000

740.000

7,000,000

-

400,000

-

62,832

»v- 17,480,000: -

Transport 17,480,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o l, om Statsverket 1871.

9

Transport 17,480,000 -

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel..................................................................... 14,750,000: —

Postmedel........................................................................ 2,230,000: -

Stämpelpappersmedel.................................................. 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift........................................ 9,800,000: — 28 130 000'' —

Summa R:dr 45,610,000: -

Och som Riksstaten för år 1871 upptager:

i ordinarie inkomster.................................................................... R:dr 15,330,000

och i Extraordinarie.............................................................................. » 27,350,000

eller tillsammans R:dr 42,680,000

så visar sig alltså, att i de Ordinarie inkomsterna, hufvudsakligen i följd af

Telegrafmedlens och Folkskoleafgiftens införande i statsreglering^, uppkommit

en tillökning af................................................................................. R:dr 2,150,000

och i de Extraordinarie likaledes en tillökning af .............. » 780,000

eller tillsammans en tillökning af R:dr 2,930,000.

Då Kongl. Maj:t- nu öivergår till en framställning af de utgifter, som under

de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel, såsom

vanligt, komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro af en stadigvarande

natur och derefter de utgifter af mera tillfällig och öfvergående beskaffenhet,

som under hufvudtiteln föreslås, så vill Kongl. Maj:t till eu början

tillkännagifva, att, enligt hvad Stats-Kontoret anmält, de upplysningar, som erfordras

för att bland de förut i Riksstaten uppförda indelta rånte- och tiondebeloppen

skilja dem, som enligt Kong]. Förordningen den 23 Juli 1869 fortfarande

skola bibehållas såsom indelta från dem, som enligt samma Förordning

skolat indragas och ersättas med penningar, ännu icke kunnat fullständigt insamlas,

samt att i följd häraf det äfven för år 1872 lärer blifva nödigt, att de

indelta rånte- och tiondebeloppen, på sätt vid senaste statsreglering skedde,

sammanföras med ersättningsanslagen för den till Statsverket indragna ränta

och tionde, berörde anslag, i likhet med värdena å de oindelta spanmålsanslagen,

fortfarande förslagsvis beräknade.

Bill. till Riksd. Proi. 1871. l:a Sami. l;a Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Första HufVudtiteln,

innefattande Kongl. Hof- och Slottsstaterna, upptager för närvarande de

förra till ...................................................................................................... Ridt* 1,293,900.

samt de senare till................................................................................... » 123,100,

tillsammans R:dr 1,417,000.

Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.

Andra HiiiVudtitelii,

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:

Penningar................................................................. R:mt R:dr 2,524,096: n.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,

förslagsanslag ............................................. « » 5,903: 89.

Summa R:mt R:dr 2,530,000: —

I öfverensstämmelse med -de beslut, som uti bilagde utdrag af det inför

Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Justitie-Departementsärenden

omförmälas, föreslår Kong!. Majt i afseende å regleringen

af denna hufvudtitel endast följande förändringar:

l:o.

att, mot det den åt Justitiestatsministern i Kronans hus J/s 1 i qvarteret

Beridarebanan inom Clara församling här i staden nu upplåtna bostadslägenhet

afträdes till Statsverkets disposition, såsom årlig hyresersättning till JustitieStatsministern,

att utgå från början af år 1872, uppföres 3,500 R:dr;

2:o. Justitie-Stats-Expeditionen:

a) att, för inrättande- inom Justitie-Departementet af eu lagbyrå, bestående

af tre dertill förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att, under JustitieStatsministerns

ledning, utarbeta lagförslag, sådane granska och med anledning

af förekomne anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta Domstolen föredraga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kong1. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring ,-af lagar och författningar,

å Justitie-Stats-Expeditionens stat anvisas följande anslag, nemligen:

åt en ledamot i lagbyrån, arfvode...................................................... R:dr 8,000: _

åt två ledamöter d:o, d:o ............................;......................... » 16,000: _

dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att, så länge han bekläder denna

befattning, afstå de löneförmåner, som medfölja af honom innehafvande tjenst;

samt

att, derest detta förslag af Riksdagen godkännes, det å omförmälde stat

åt Byrå-Chefen för lagärenden nu uppförda arfvode af 3,000 R:dr indrages;

b) att lönen för de två i Justitie-Stats-Expeditionen, enligt stat, anställde

Vaktmästare höjes med 100 R:dr för hvardera och sålunda, bestämmes

för en Vaktmästare till ............................................................................ R:dr 700:

för en D:o till .............................................................................. » god:

3:o. Anslaget till fångars värd och underhäll, nemligen den del deraf,

hvilken, såsom ”bestämdt anslag”, omfattar aflöningen till vissa fångvårdens

embete- och tjensteman samt betjente:

att såsom ordinarie anslag åt Fångvårds-Styrelsen måtte beviljas de belopp,

som äro uppförda i följande

Personal- och aflöning sstat för Fångvårds-Styrelsen.

Styrelsen:

1 General-Direktör, lön........................................

1 Ledamot, d:o.....................................................

1 D:o, d:o........................................................

8,000: —

5,000: —

4,500: —

17,500: —

Kansliet:

1 Sekreterare, lön.................................................

1 Registrator och Protokollsförande, d:o.......

1 Notarie och Ombudsman, d:o .......................

Anm. För sistnämnde två tjensteman, som icke få innehafva annan ordinarie

tjenstebefattning, höjes lönen, sedan de tjenat 5 år, med 500 R:dr och

efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera.

3.500

2.500

1.500

7,500:

Kammar-Kontor et:

1 Kamererare, lön.........................................................

1 Kammarförvandt, d:o................................................

1 Revisor, d:o ..............................................................

1 D:o, d:o .................................................................

3,500: —

2,500: —

2,200: —

2,200: —

Transport 25,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.

1 Kassör, lön.........................................

Transport

|2,200: -

25,000:

1 Kammarskrifvare, d:o .....................

1,000: —

1 D:o d:o ...........-.........

1,000: —

14,600:

1 Intendent, arfvode...........................

3,000:

1 Läkare, eko ..........................

600:

2 Vaktmästare, lön å 600 R:dr......

1,200:

För renskrifning och annat biträde

i Styrelsens Kansli

1,800:

D:o d:o d:o d:o

i l):o Kammar-Kontor...

1,000:

Till gratifikationer åt extra Vaktbetjeningen....................

600:

Summa

R:mt R:dr

47,800:

samt att utöfver nämnda slutsumma följande belopp måtte

anvisas att i man af behof utgå, intilldess, genom inträffade förändringar

inom Styrelsens tjenstemannapersonal, den ifrågasätta

regleringen kan varda genomförd, nemligen:

Skillnaden emellan de för tjenstemännen

i Kansliet å nu gällande stat uppförda löner

å tillhopa.............................................................. 10,200: —

och ofvan föreslagna aflöningsbelopp å... 7,500: — ^ 700- —

hvarifrån dock, enär af de för renskrifning och annat

biträde i Styrelsens Kansli uppförde 1,800 R:dr ett

belopp af 100 R:dr icke får utgå förrän motsvarande

nedsättning skett i aflöningen till den i Styrelsens

Kansli anställda ordinarie tjenstemannapersonal, höra

afräknas ...................................................................................... 100: —

samt skillnaden emellan de i nu gällande stat för

Kassörsgöromålens bestridande upptagna belopp............ 2,670: —

och bär ofvan för Kassören uppförda lön .................. 2,200: —

2,600: —

470: —

eller tillhopa 3,070: —

Kommande i händelse af bifall härtill det ”bestämda anslaget” för fångvården,

som i nu gällande Riksstat är upptaget till 193,607 R:dr 50 öre,

deraf 51.870 R:dr för Fångvårds-Styrelsen, att minskas med 1,000 R:dr och

sålunda uppgå till 192,607 R:dr 50 öre.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra således

..................................................................................................... Rall- 24,700: —

hvilka med tillägg af Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,530,000: —

uppgå till........................................................................................ R:dr 2,554,700: —-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

13

Transport 2,554,700: —

Men då derifrån dragés den föreslagna ned sättningen

i det ”bestämda anslaget” till fångars vård och underhåll... k:dr 1,000: —

kommer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering

att utgöra ............................................................................................ R:dr 2,553,700: —

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnda Protokoll

öfver Justitie-Departementsärenden:

a) att till ordnande inom Nya Varfvet vid Göteborg af ett för fångar af

mankön afsedt straff-arbetsfängelse med 392 s. k. nattceller måtte för år 1872

beviljas ett anslag af 70,000 R:dr; samt

b) att ett förslagsanslag af 10,000 R:dr måtte anvisas till bestridande af

erforderliga kostnader för det fall att Kongl. Maj:t skulle förordna, att under

nästkommande år en eller flera af Rikets Hof-Rätter skola arbeta å förstärkta

divisioner.

Hufvudsummorna å donna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:

för ständiga utgifter............................................................... Rån t R:dr 2,553,700: —

deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat

upptagna belopp för indelt ränta och ersättning

för indragna räntor, 1,522,802 R:dr 41 öre utgöra

förslagsanslag; och

för tillfälliga utgifter ............................................................ » » 80,000: _

Tredje Hiifvudtiteln,

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

De för detta Departement för innevarande år bestämda anslag utgöra

sammanlagdt 607,000 R:dr Runt.

På grund af hvad uti Statsrådsprotokollet af den 25 November 1870 blifvit

anfördt, finner Kongl. Maj:t sig böra föreslå:

dels att nedannämnda särskilda anslag, motsvarande noggrannt af de

för de Förenade Rikenas diplomatiska utgifter, samt 4 af de för den gemen
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

samma Konsulsstaten äskade belopp, måtte varda af Riksdagen anvisade att,

emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras

användande och på enahanda vilkor som hittills, under nu instundande statsregleringsperiod

till Utrikes-Departementet utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:

1) Statsministern för Utrikes Ärendena............................................... R:dr 24,000.

2) Departementets Expedition........................................... » 24,000.

3) Ministerstaten ........................................................................................ » 340,800.

4) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................:......... » 48,000,

eller tillsammans R:dr 436,800.

II. Konsulsstaten:

1) Departementets Expedition.................................................................. » 4,400.

2) Konsulernas aflöning.......................................................................... » 147,600.

3) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................................. » 8,000,

eller tillsammans R:dr 160,000;

dels ock att till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och

Tanger samt Svenska kyrkan i London äfven för donna statsreglering må anvisas

7,000 R:dr Runt;

till följd hvaraf Hufvudtitelns slutsumma skulle blifva 603,800 R:dr Runt,

eller 3,200 R:dr mindre än hvad af nästföregående Riksdag blifvit beviljad t.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.

Under donna hufvudtitel linnés, enligt nu gällande riksstat, till årliga eller

ständiga utgifter anvisadt:

i penningar...................................................................................................... 7,043,242: 08,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor................................. 2,097,695: 93,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag..................... 264,507: 39,

oindelt spanmål 129,026 kubikfot, förslagsvis å 2 R:dr 10 öre

kubikfoten.................................................................................................. 270,954: bo.

Tillhopa R:mt R:dr 9,676,400: -

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ta Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1871.

1 afseende å de under 4:de hufvudtiteln uti nu gällande riksstat upptagna

anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill lvongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag af det inför Korml.

Maj:t uti Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Landtförsvarsärenden,

beträffande regleringen af utgifterna under donna hufvudtitel

för år 1872, till Riksdagen afgifva följande förslag.

Laiidtförsvars-Departementet.

Departementets Kansli-Expedition. Till förhöjning i aflöningen för de vid

Expeditionen anställde t va Vaktmästare, hvilka f. n. i årlig lön åtnjuta den

ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, föreslår Kong!. Majrt, att Riksdagen måtte

bevilja ett belopp af 100 R:dr för dem hvardera, eller tillhopa R:dr 200: —

med hvithet belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag

39,000 R:dr skulle komma att ökas till 39,200 R:dr.

Departementets Kommando-Expedition, Generalstabs-Officerares

bildande och Topografiska corpsen. I anledning af det

förslag till Generalstabens organisation, som kommer att framställas

i särskild proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets

ordnande, vill Kong!. Maj:t föreslå Riksdagen,

dels att, under rubrik: Generalstaben, näst efter LandtförsvarsDepartementets

Kansli-Expedition i riksstaten uppföra de för

Departementets Kommando-Expedition, för Generalstabs-Ofiicerares

bildande och för Topografiska corpsen nu utgående

anslag, tillhopa utgörande 57,200 R:dr samt att ej allenast

dit från anslaget till Generalitetsstaten öfverföra 6,350 R:dr,

motsvarande beloppet af de från sistnämnda anslag nu ututgaende

Stabs-Chefs-arfvoden, utan äfven till anslagets ytterligare

förhöjande anvisa ett särskildt belopp af ........................ „

hvarigenom anslaget till Generalstaben kommer att tills vidare

utgöra 78,550 E:dr, dels ock att lönerna för Generalstabens

vaktbetjening må utgå med lika belopp, som för deras vederlikar

vid Stats-Departementens Expeditioner varda bestämda,

så att, af Generalstabens vaktmästare, två må erhålla hvardera

700 R:dr och den 3:dje 600 R:dr.

Generalitetsstaten. Utom det belopp af 6,350 R:dr, som

enligt nästföregående punkt ifrågaställts, att till anslaget för

Generalstaben öfverföras, föreslår Kongl. Maj:t, att äfven det

15,000: -,

Transport R:dr 15,200: -

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

till arfvoden åt Fält-Läkarne i Militärdistrikten under Generalitetsanslaget

nu upptagna belopp af 750 R:dr må derifrån

skiljas och öfverföras till det nya anslag, som bär nedan

kommer att för Fältläkare-corpsen begäras, samt att Generalitetsstatens

anslag må vid det derefter återstående beloppet

65,250 R:dr bibehållas, intilldess detsamma, genom afgång

bland nuvarande Generalspersoner på stat, lemnar tillgång

till den reglering af Generalitetets aflöning, som Kongl. Maj:t

kommer att i propositionen om landtförsvarets ordnande föreslå;

hvarefter anslaget bör. i den man sadant kan ske, till det

för aflöningen åt Generalitet enligt organisationsplanen erforderliga

belopp af 63,000 R:dr nedsättas.

Allmänna Garnisons-sjukhuset. Under förutsättning af

Riksdagens bifall till det förslag rörande Fältläkare-corpsens

organisation, som i propositionen om landtförsvarets ordnande

kommer att framläggas, föreslår Kongl. Maj:t, att från

anslaget för allmänna garnisonssjukhuset må till det nya anslaget

för Fältläkare-corpsen öfverföras ett mot aflöningen

för Öfver-Fältläkaren vid nämnda sjukhus svarande belopp

af 1,800 R:dr, och att anslaget till sjukhuset således från

nuvarande belopp 62,650 R:dr nedsättes till 60,850 R:dr.

Fält-Läkare-corpsen. På grund af det förslag till Fältläkare-corpsens

organisation, som kommer att i nyssbemälda

proposition ingå, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att,

till bildande af anslag för aflöning åt Fältläkare-corpsen, nu

mätte dels anvisas nytt anslag.......................................... 15,000,

dels ock från det under 8:de hufvudtiteln för Sundhets-Collegium

med medicinalstaten upptagna anslag

öfverföras............................................................................•• 9,650 „

''samt att detta belopp jemte för öfrigt, enligt hvad i Statsrådsprotokollet

för den 9 innevarande månad finnes närmare

omförmäldt, tillgängliga medel, nemligen:

utaf anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena

............................................................... 117,848: 24.

utaf nedannämnda värfvade regementens anslag:

Lif-Gardet till häst................................... 3,200.

Husarregementet Konung Carl XV ...... 5,700.____

Transport R:dr 8,900. 117,848: 24.

15,200:

24,650

39,850

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

17

Transport R:dr 8,900

Svea Lif-Garde........................................ 4,000

Andra Lif-Gardet................................... 4,000

Wermlands Fältjägare-regemente ...... 2,800

Svea, Göta och Wendes Artill.-reg:ten 17,050

Fortifikationen.......................................... 1,200

utaf anslaget till Generalitetstaten

samt utaf anslaget till allmänna garnisonssjukhuset

..............................................................

117,8 4 8: 24.

R:dr 37,950:

» 750: -,

» 1,800: -,

tillhopa R:dr 158,348: 24,

måtte under särskild rubrik, Fältläkare-corpsen, näst efter

allmänna garnisonssjukhuset, i riksstaten uppföras med samman

lagd t 182,998 R:dr 24 öre; börande, i följd häraf, anslaget

under 8:de hufvudtiteln för Sundhets-Collegium med medicinalstaten

minskas med det derunder inbegripna, för pensionärer

och stipendiater i Fältläkare-corpsen afsedda, här ofvan

omförmälda belopp af 9,650 R:dr.

Indelta Arméen.

39,850: -

Kavalleri- och infanteri-regementena. I afseende å detta

anslag föreslår Kongl. Maj:t, att, till ersättning för åtskilliga

mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka varit regementen och corpser

anordnade, men, jemlik! Kongl. Kungörelsen den 30 December

1863, blifvit afskrifna och följaktligen icke vidare

komma att utgå, nu måtte under anslaget uppföras:

penningar .................................................................... R:dr 2 3 9: 23,

oindelt spannmål, 152 kubikfot 5 kannor ä 2

R:dr 10 öre ............................................................ » 3 2 0: 25,

tillsammans R:dr 5 59 : 48,

hvaremot samma anslag i kolumnen för ”indelt ränta och ersättning

för indragna räntor” bör minskas med ett motsvarande

belopp, 559 R:dr 48 öre, så att anslagets i 1871 års

riksstat upptagna slutsumma härigenom icke förändras.

Deremot, och i anledning af hvad här ofvan rörande

anslag för Fältläkare-corpsen föreslagits, bör anslaget till

kavalleri- och infanteri-regementena, under rubrik ”penningar”,

minskas med 117,848 R:dr 24 öre, utgörande det belopp,

som från nyssnämnde anslag bör till anslaget för Fältläkarecorpsen

öfverflyttas.

Transport R:dr 39,850: —

3

Bil. till Riicsd. Prot. 1871. l:a Samt. l:a Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

TT., „ 10 . Transport R:dr

Vidare föreslår Kongl. Maj:t:

att det belopp af 100,000 R:dr, som, till förbättring af

indelta arméens löner, varit sedan flera år tillbaka i riksstaten

särskild! anvisadt, må med anslaget till kavalleri- och

infanteri-regementena sammanslås, samt

att, till anslagets ytterligare förhöjande och mot det att

anslagen för Wester-Norrlands och Hallands beväring ur riks
staten

uteslutas, ett nytt belopp af............................................... '' »

måtte af riksdagen anvisas.

I öfverensstämmelse härmed bör anslaget för kavallerioch

infanteri-regementena förhöjas med följande belopp, nemligen

:

det till löneförbättring vid indelta arméen hittills utgående

särskilda anslag af.................... R:dr 100,000.

för armé-organisationen erforderliga... 201,615. gQj gjg. _

men deremot minskas, genom öfverföring till

Fältläkare-corpsen, med ...................................... 117,848: 24

hvarigenom den verkliga förhöjningen i anslaget

kommer att utgöra....................................... R:dr 183,766: 76;

med iakttagande hvaraf, äfvensom af hvad i öfrig! här ofvan

föreslagits, anslaget till kavalleri- och infanteri-regementena

kommer att utgöra:

penningar ..................................................................... 594,169: 24.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor 2,097,136: 45

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag

......................................................................... 264,507: 39

oindelt spanmål 16,944 kubikfot 8 kannor, i värde 35,584: os.

2,991,397: 16.

Löneförbättringar vid indelta arméen. Under förutsättning

af Riksdagens bifall till den i nästföregående punkt

ifrågaställda reglering af anslaget för indelta kavalleri- och

infanteri-regementena föreslår Kongl. Maj:t, att den nuvarande

anslagsrubriken: "löneförbättringar vid indelta arméen”,

må ur riksstaten uteslutas; hvaremot, derest berörda regleringsförslag

ej skulle blifva af Riksdagen godkändt, Kongl.

Maj:t anser ifrågavarande anslag, hvilket äfven framgent är

för aflöningen vid indelta arméen behöflig!, fortfarande höra

under ofvannämnda rubrik särskild! i riksstaten upptagas.

Transport R:dr

39,850

201,615

241,465:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Majts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

Kontant afiönadt manskap. Sedan Kong!. Maj:t beslutit

att, i den särskilda propositionen om landtförsvarets ordnande,

föreslå, att för nummerstyrkans komplettering vid Norrbottens

och Westerbottens samt Hallands Fältjägare-corpser, äfvensom

vid Norra och Södra Skånska infanteri-regementena,

inalles 300 man må uppsättas och med kontant aflöning

förses, hvilken aflöning beräknats till 110 R:dr pr man, vill

Kongl. Maj:t, enär endast en del af detta manskap kan under

första året uppsättas, i Nåder föreslå Riksdagen att, till en

början, för ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett belopp af »

att såsom särskild! anslag under rubrik: kontant afiönadt manskap,

i riksstaten uppföras näst efter anslaget till indelta kavalleri-

och infanteri-regementena.

Indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes

vapenöfning ar. Med anledning af den utsträckning i indelta

arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar,

som enligt förslaget rörande landtförsvarets ordnande bör

ega ruin, erfordras i anslaget för nämnda öfningar en förhöjning

af............................................................................................. »

och vill Kongl. Maj:t alltså af Riksdagen begära, att ifråga
-

varande anslag, nu utgörande..................... R:dr 924,062: 08

måtte med ofvannäinnda belopp ............... » 206,824: so

förhöjas till ...................................................... R:dr 1,130,886: 98,

hvarjemte och för den händelse förslaget om Wermlands

Fältjägareregementes förändring till corps, hvilket förslag

kommer att i propositionen om landtförsvarets ordnande

framställas, varder af Riksdagen godkändt, anslaget bör uppföras

under följande förändrade rubrik: Indelta arméens och

Wermlands Fältjägare-corps vapenöfningar.

241,465: -

18,040: -

206,824: so;

Värf rade Annéen.

Lif-Gardet till häst. Till aflöning åt halfsoldsbefäl och

reservmanskap vid detta regemente föreslår Kongl. Maj:t, att

Riksdagen måtte bevilja..................................................................... » 1,120: —

att tilläggas det i anslaget ingående penningebelopp; men

enär, i anledning af hvad rörande Fältläkare-corpsen här ofvan

föreslagits, till anslaget för nämnda corps bör från an
Transport

R:dr 467,449: so.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 467,449: so.

slaget för Lif-Gardet till häst öfverföras ett belopp af 3,200

R:dr, kommer härigenom det under Lif-Gardet till häst upptagna

penningeanslag, utgörande enligt nu gällande riksstat.

................................................................................. 115,556: 05,

att på det hela med ................................................... 2,080: -

minskas till......................................................... R:dr 113,476: 05

och anslagets slutsumma att utgöra 126,044 R:dr 55 öre.

Husar-regementet Konung Carl XV. Jemväl vid detta

regemente bör, enligt organisationsförslaget, finnas halfsoldsbefäl

och reserv manskap ; och föreslår Kongl. Magt, att till

aflöning åt sådant befäl och manskap måtte af Riksdagen

beviljas.................................................................................................... » 1,180: -

att tilläggas de under ifrågavarande anslag inbegripna penningar;

hvarigenom detta penningeanslag förhöjes till 140,844

Rdr 99 öre; men enär äfven från nyssnämnda penningeanslag

bör till anslaget för Fältläkare-corpsen öfverföras * ett mot

regementets läkarepersonals aflöning svarande belopp af 5,700

R:dr, kommer samma penningeanslag på det hela att nedsättas

till 135,144 R:dr 99 öre och anslagets slutsumma att

utgöra 157,358 R:dr 16 öre.

Svea Lif-Gardet. I afseende å detta anslag föreslår Kongl.

Maj:t att, på grund af hvad rörande Fältläkare-corpsen förekommit,

penningeanslaget mätte, genom öfverföring derifrån

till anslaget för Fältläkare-corpsen, minskas med 4,000 R:dr

från sitt nuvarande belopp 149,922 R:dr 70 öre till 145,922

R:dr 70 öre, hvarigenom anslagets slutsumma kommer att

utgöra 168,334 R:dr 32 öre.

Andra Lif-Gardet. Äfven de uti detta anslag ingående

penningar böra, genom öfverföring till anslaget för Fältläkarecorpsen,

minskas med 4,000 Rjdr, eller till 145,537 R:dr 70

öre; hvarigenom anslagets slutsumma kommer att utgöra

167,949 R:dr 32 öre.

Wermlands Fältjägare. Beträffande detta regemente föreslår

Kongl. Maj:t:

att de för regementets olika behof under år 1871 redan

bestämda anslag måtte, utan afseende å hvartderas särskilda

Transport R:dr 468,629: so.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

21

Transport R:dr 468,629: so.

ändamål, få af Kongl. Maj:t gemensamt disponeras till bestridande

af hithörande utgifter, i enlighet med de förändrade

förhållanden, som genom passevolansens upphörande derstädes

kunna inträda;

att, jemväl för år 1872, enahanda anslag måtte oafkortade

ställas till Kongl. Maj:ts disposition på nyss angifvet sätt;

dock att regementets afiöningsanslag för sistnämnda år må

minskas med ett mot aflöningen för dess läkarepersonal svarande

belopp af 2,800 R:dr; hvilket belopp i stället bör uppföras

under anslaget för Fältläkare-corpsen, samt

att, i anledning af regementets föreslagna förändring till

corps, anslaget må erhålla följande förändrade rubrik: Wermlancls

Fält] äg are-corps.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Enligt den

plan till Artilleriets organisation, so in, jemlik! Kongl. Maj:ts

derom fattade beslut, är afsedd att, i propositionen om landtförsvarets

ordnande, för Riksdagen framläggas, komma kostnaderna

för organisationens påbörjande under år 1872 att,

i hvad de omfatta personal och hästar, uppgå till 178,849

R:dr 36 öre; och vill Kongl. Maj:t, som anser nämnda belopps

uppförande på ordinarie stat lämpligen höra till 1872

års riksdag anstå, af Riksdagen begära, att beloppet må såsom

extra anslag för nämnda år varda anvisadt, för hvilket

ändamål detsamma kommer att bär nedan bland öfriga extra

anslag upptagas.

Deremot föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget för Svea,

Göta och Wendes Artilleri-regementen må minskas med 650

Rdr, motsvarande aflöningen för en till indragning afsedd

beställning; hvarjemte, i anledning af hvad bär ofvan rörande

Fältläkare-corpsen anförts, från ifrågavarande anslag till Fältläkare-corpsens

anslag öfverföras ett belopp af 17,050 R:dr.

Härigenom kommer således det i Artilleri-regementenas an
-

slag ingående penningebelopp................................... 767,220: 05

att med tillhopa.......................................................... 17,700: -

minskas till ................................................................... 749,520: ös

och anslagets slutsumma att utgöra 836,858 R:dr 21 öre.

Fortifikationen. Till kostnaders bestridande för uppsättning

af ökadt antal Fortifikationstrupper erfordras: under

Transport R:dr 468,629: so.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

1

Ko7igl. May.ts

Transport R:dr 468,629: so.

innevarande år 34,935 R:dr 40 öre och under nästa år 98,911

R:dr 70 öre, hvilka belopp Kong!. Maj:t föreslår Riksdagen

att såsom extra anslag anvisa; och blifva beloppen för sådant

ändamål här nedan bland öfriga extra anslag upptagna.

1 följd af förslaget om Fältläkare-corpsens organisation

bör från anslaget för Fortifikationen ett belopp af 1,200 R:dr

till anslaget för Fältläkare-corpsen öfverföras, hvarigenom det

i förstnämnda anslag ingående penningebelopp kommer att

nedsättas till 167,420 R:dr 11 öre och anslagets slutsumma

att utgöra 174,103 R:dr 78 öre.

Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens

exercis. Enär, genom det förut åberopade förslaget till Artilleriets

organisation, de hästar, som hittills mast genom lega

anskaffas för fotbatteriernas i Landskrona exercis, blifva för

framtiden obehöfliga, anser Kongl. Maj:t det under ofvanstående

rubrik uppförda penningeanslag böra minskas med

det belopp af 5,400 R:dr, hvartill berörda lega uppgått; och

kommer härigenom nämnda penningeanslag, nu utgörande

17,390 Rall- 74 öre, att nedsättas till 11,990 R:dr 74 öre och

anslagets slutsumma att utgöra 49,894 R:dr 69 öre.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Beträffande

detta anslag föreslår Kongl. Maj:t, dels att, med

afseende å beskaffenheten af de utgifter, för hvilkas bestridande

anslaget är afsedt, och i öfverensstämmelse med hvad

rörande ett med det ifrågavarande likartadt anslag under 5:te

hufvudtiteln, nemligen anslaget för manskapets vid sjövapnet

naturaunderhåll, blifvit vid sistlidne Riksdag bestämdt, äfven

anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena

måtte erhålla egenskapen af förslagsanslag, dels

ock att, då det visat sig omöjligt att med anslagets nuvarande

belopp bestrida utgifterna för mathållningen vid garnisonsregementena,

och på grund af de i Stats-Råds-protokollet

för den 9 innevarande månad meddelade beräkningar,

anslaget måtte med............................................................................ ” 150,000: —

varda från sitt nuvarande belopp 320.000 R:dr förhöjdt till

470,000 R:dr och med sistnämnda belopp såsom förslagsanslag

uppförd t. ______,

Transport R:dr 618,629: SO.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

Beväringen.

Hallands beväring och Wester-Norrlands beväring. I öfverensstämmelse

med hvad rörande dessa anslagstitlar här

ofvan anförts, föreslår Kongl. Maj:t att desamma jemte de

under dem upptagna anslagsbelopp, tillhopa utgörande 13,795

R:dr, må ur riksstaten uteslutas.

Beväringsmanskapets vapenöfning ar. Till kostnadernas

bestridande för utsträckta vapenöfningar med beväringsmanskapet

i öfverensstämmelse med det förslag till Värnepligtslag,

som kommer att för Riksdagen framläggas, föreslår

Kongl. Maj:t, att anslaget för beväringsmanskapets vapenöfning,

nu utgörande 600,000 R:dr, må med ...................

förhöjas till 1,083,000 R:dr.

Materielen.

Försvarsväsendet till lands i allmänhet eller Armé-Förvaltningens.

Departement. I afseende å detta anslag föreslår

Kongl. Maj:t beviljandet af följande nya belopp, nemligen:

till underhåll af kapotter, remtyg, utredning och ”tross

för den styrka, hvarmed indelta infanteriet, enligt förslaget till

landtförsvarets organisation, bör förökas ... R:dr 15,443: 20

samt till underhåll af beväringsmanskapets

beklädnad, remtyg, utredning m. in. för det

ökade antal beväringsmanskap, som till följd af

förslaget till värnepligtslag för framtiden bör i

vapen öfvas, och inberäknadt det belopp af

189,000 R:dr, som för sistnämnda ändamål hittills

varit såsom extra anslag anvisadt, men

hvilket belopp Kong]. Maj:t anser höra å ordinarie

stat uppföras............................................ R-dr 431,703: -

hvarigenom ifrågavarande anslag, som för närvarande utgör

1,277,447 R:dr 19 öre skulle komma att uppgå till 1,724,583

R:dr 39 öre.

Lif- och släpmunderingar vid rothällsregementena. Till

kostnadernas bestridande för underhåll af beklädnad åt den

styrka, hvarmed, enligt förslaget rörande landtförsvarets

organisation, indelta infanteriet bör förökas, föreslår Kongl.

Maj;t beviljande af ett belopp af.............................................., , »

618,629: so.

483,000: -

447,146: 20

32,832: -

Transport R:dr 1,581,608: 10.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 1,581,608: 10.

att tilläggas anslaget till lif- och släpmunderingar vid rothållsregementena,

hvilket anslag derigenom kommer att från

sitt nuvarande belopp 262,520 R:dr förhöjas till 295,352 R:dr.

Om till de sålunda här förut till uppförande under 4:de

hufvudtiteln begärda anslagsförhöjningar lägges för jemnande

af deras blifvande slutsumma ett belopp af.............................. _«__)b:_

hvarmed förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser

m in för Landtförsvars-Departementets Kansli-Expedition,

nu bestämdt till 2.834 Rdr 68 öre, lämpligen kunde förhöjas,

skulle tillökningarne uti nämnda lmfvudtitels ordinarie _

anslag komma att uppgå till sarnmardagdt.........- - ----.......... lvdr Uö»A>b4°-

l)å från denna tillökningssumma dragés dels beloppet

af föreslagna nedsättningar: . ... .

å anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen

med........................................................^:CV‘ 65°"

samt å anslaget till lega för artilleriets och

pontonierbataljonens exercis med ................. R:dr 5,400:

dels ock de till indragning föreslagna anslagen

för Hallands beväring och Wester-Norr
lands

beväring, tillhopa utgörande.................. Rxlr 13,795: - ,,__19,845: -

kommer verkliga tillökningen i ordinarie anslagen under

4:de hufvudtiteln att uppgå till..................................................... 1,561,800.

och då detta belopp tillägges hufvudtitelns nuvarande slut- » g 400.

summa ............................................................................................—M''________i—

höjes denna derigenom till........................................................; U>238,200:-

Uti ofvanstående tillökningssumma 1,561,800 R:dr ingår dels det till ofverförin"

från 8:de hufvudtiteln föreslagna belopp af 9,650 R:dr dels ock det belopp

°af 189,000 R:dr, som hittills varit såsom extra anslag för underhall åt

beväringsmanskapets beklädnad anvisad t.

Vidkommande härefter de behof af mera tillfällig natur, hvikas fyllande

under den närmaste framtiden är angeläget eller oundgängligt, vill Kong.

Makt med åberopande af hvad förenämnda Statsrådsprotokoll öfver Landtforsvarsärenden

för den 9 innevarande månad rörande de extra anslagen innehåller

af Riksdagen i Nåder åska nedan uppräknade anslag, hviska.komma att

i summa utföra! särskilt för sådana behof, till hvilkas fyllande Kongl Mapt

anser statsverkets nu disponibla tillgångar vara tillräckliga, och särskild! för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kong!. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

25

de behof, för anskaffning af medel hvartill Kong!. Maj:t kommer att föreslå

särskilda utvägar.

I förra hänseendet äskar Kongl. Maj:t:

ho.

Till kostnaders bestridande för påbörjande af Artilleriets organisation

178,849 R:dr 36 öre, hvithet belopp dock, för jemnande af de extra anslagens

slutsumma, bär utföres med............................................................... R:dr 178,908: 16.

2:o.

Till uppsättning af ökadt antal Fortifikationstrupper...... » 98,911: ro.

3:o.

Till ersättande af uppkommen brist i anslaget till mathållning

åt manskapet vid garnisonsregementena........................ » 282,880: in

4:o.

Till inlösen af persedlar vid Wermlands Fältjägareregemente

............................................................................................... » 18,000: —

5:o.

Till fortsättande af Topografiska corpsens arbeten ......... » 60,000: —

6:o.

Till understöd åt Officerare för anställning i utländsk

krigstjenst................................................................................................. » 9,000: —

* 7:o.

Till skarpskytteväsendets befrämjande ................................. » 100,000: —

8:o.

Till ackordsafgifter för det befäl af indelta arméen, som

med 1872 års början kan komma att på föreslagen ny stat

inträda.................................................................................................... » 50,000: —

Summa extra anslag, att af disponibla tillgångar utgå R:dr 797,700: —

hvarförutan Kongl. Näjd, för uppsättning och underhåll af Fortifikationstrupper,

äskar ett särskilt anslag af 34,935 R:dr 40 öre, att redan under innevarande

år utgå.

Eib,, till Rilesd. Prof. 1871. i: a Sami. l:a A/d.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Hufvudsummorna af nu föreslagna anslag blifva sålunda:

till utgifter å ordinarie stat..............................>... R:dr 11,238,200.

till extraordinarie behof .......................................... » 797,700. ^.) Q35 ^00.

extra anslag för år 1871 — 34,935 R:dr 40 öre.

För de större behof åter, hvilkas tillgodoseende påkallar särskilda utvägars

anlitande, äskar Kongl. Maj:t:

l:o för Artilleribehof.

a) för fältartillerimateriel ......................................

deruti inbegripna 70,000 R:dr, för hvilkas

användande särskild! förslag blifvit af t. f.

General-Fält-Tygmästaren under den 25 sistl.

Oktober afgifvet;

b) till fästnings- och positionskanoner ..............

c) till infanterigevär, 150,000 st. ä 30 R:dr...

varande häruti innefattade 923,000 R:dr,

angående hvilka t. f. General-Fält-Tygmästaren

jemväl under nyssnämnde dag afgifva

förslag;

d) till kopparpatroner .............................................

hvaraf 134,000 R:dr ingått i t. f. GeneralFält-Tygmästarens

beräkning;

1,102,743: -

551,000: - 4,500,000: -

204,000: -

6,357,743: -

2:o för Fortifikationsbehof.,

Carlsborg:

a) hufvudvallen ....................................... 600,000."

b) förrådsbyggnader .............................. 920,000. | 520 000- -

hvaraf 374,300 R:dr varit af Befälhafvaren

för Fortifikationen beräknade att användas

före slutet af år 1872.

Waxholm:

a) Fredriksborgssundels befästning enligt

plan............................................... 158,680,

b) fullbordande af försänkningarne ... 188,400.

c) jerntornen............................................ 616,680.

d) bepansringarna.................................... 170,000. | ^33 _

Transport 2,653,760: —

6,357,743: -

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871

27

Transport 2,653,760: —

varande derutaf i Befälhafvarens för Fortifikationen

förslag 364,200 R:dr upptagna

för arbeten till 1872 års slut.

Carlskrona:

Befästningarne vid hamnen och vid Hvita Krog 3,750,000: -

Norrland:

Depot och befästningar derstädes ....................... 750,000: -

Ingeniörtrupperna:

Fortifikationsmateriel ................................................ 140,000: -

3:o för Intendenturbehof.

För utrustning med full beklädnad åt tre klasser beväring

och reqvisita uti förråd för en 4:de samt full uppsättning

af personel utredning åt fyra klasser, allt inberäknadt

redan befintlig och till anskaffning anbefald materiel ...

4:o för Byggnadsbehof.

a) Svea Artilleri-regementes etablissement......... 1,000,000: —

b) Fältsignalkoinpaniets kasern.............................. 60,000: —

c) Stall och ridhus i Carlskrona.......................... 65,000: —

d) Stall i Göteborg.................................................. 36,100: —

e) D:o vid Carlsborg för batterier af Göta

Artilleri-regemente ............................................ 28,000: —

f) Stall och ridhus jemte kasernservis för Kavalleri-underbefäls-skolans

förflyttning till

Carlsborg .............................................................. 23,000: —

g) Stall och ridhus för Hussar-regementet Konung

Carl XV i Landskrona........................... 138,000: —

h) Baracker för beväringsmanskapet å mötesplatserna.

................................................................. 350,000: —

i) Kasern i Wisby ................................... 42,875: —

k) Anordnande af vapenförråd för landstormen 150,000: —

/) Utvidgning af gevärs- och persedel-förråden

å mötesplatserna................................................... 150,000: —

hvaraf t. f. General-Fält-Tygmästaren i sitt förslag

upptagit 25,000 R:dr för år 1872.

6,357,743: -

7,293,760: -

2,771,640: -

2,042,975: -

Summa

18,466,118: -

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Könyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvérket 1871.

Transport Rdr 18,466,118: —

Af denna summa anses sex millioner kunna med fördel

och på fullt ändamålsenligt sätt användas före slutet af år

1872. samt deraf två millioner redan under loppet af innevarande

år

Då Kongl. Maj:t, under förutsättning och vilkor, att de,

för genomförande af förslaget rörande landtförsvarets organisation

och i sammanhang dermed stående, nyss omförmäld a

byggnadsföretag samt anskaffningar af materiel, erforderliga

medel varda af Riksdagen beviljade, härmed föreslår Riksdagen

att såsom bidrag dertill må utaf de under Armé-Förvaltningens

vård ställda kassör och fonder användas sammanlagdt.

................................................................................................ 1,258,000: —

kommer, i händelse af Riksdagens bifall härtill, den summa,

som för ändamålet bör af Riksdagen anvisas, att utgöra... R:dr 17,208,118: -

hvilken summa dock kan till 17,200,000 R:dr jemnas.

Femte Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.

För denna hufvudtitel linnés, enligt nu gällande Riksstat, till årliga ut
-

gifter anvisade:

penningar....................................i.......................................................... R:dr 4,006,484: 91.

indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång till... » 81,422: 79.

oindelt spannmål, 59,663 kubikfot, förslagsvis beräknade ä 2

R:dr 10 öre kubikfoten till....................................................... » 125,2 9 2: 30.

tillhopa R:dr R:mt 4,213,200: —

Med hänvisning till bilagde utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet

den 9 innevarande månad förda protokoll, angående reglering af utgifterna

under denna hufvudtitel, vill Kong!. Maj:t fästa Riksdagens uppmärksamhet å

angelägenheten af de i Departements-Chefens yttrande angifna åtgärder till förenkling

i förvaltningen och redogörelsen vid sjövapnets stationer. De ifrågasatta

förändringarne, hvilka afse att sammanföra de å varfven spridda verkstad

erne och embetslokalerna samt förändra sättet för utgörande af handräcknings-,

arbeta- och be vakning^ tj ensten å stationerna, hafva beräknats kunna,

utan särskild! anslag, med iakttagande af sträng sparsamhet, genomföras under

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

loppet af några år, derest besparade tillgångar å hufvudtitelns anslag ställas

till Kongl. Maj:ts förfogande, att, i mån af behof, för ändamålet användas. Med

afseende härå hafva förändrade bestämmelser i fråga om eu del af anslagen

och besparingarnes användande funnits vara erforderliga i enlighet med hvad

här nedan gjorda förslag utvisa.

Vid den framställning, Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med innehållet i

berörda protokoll, härmed afgifver, vill Kongl. Maj:t följa den uppställning af

utgifterna under hufvudtiteln, som finnes samma protokoll bifogad; Och föreslår

Kongl. Maj:t, beträffande

Kansli-Expeditionen,

att Expeditions- och Protokolls-Sekreterare-tjensterne, vid nu varande innehafvarnes

afgång, må förenas och bestridas af en

Expeditions-Sekreterare med lön af 5,000 R:dr;

att i den lön, vaktmästaren vid expeditionen nu uppbär, måtte anvisas eu

förhöjning att årligen utgå med................................................................

Kommando-Expeditionen,

att jemväl åt vaktmästaren vid denna expedition årlig löneförhöjning

måtte beviljas med .....................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.,

(Kansli-expeditionen och Förvaltningen af Sjö-Ärendena:)

att anslaget till .skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för

kommandoexpeditionen, hvilket i Riksstaten för 1871 är sammanförd!

med enahanda anslag för Förvaltningen af Sjö-Ärendena i eu

gemensam summa af 5,000 R:dr, måtte sammanföras med expensanslaget

till Kansli-expeditionen och följaktligen 1,000 R:dr dit

öfverflyttas från Förvaltningens af Sjö-Ärendena expensmedel, hvarigenom

anslaget till de båda expeditionerna, hvilket för slutsiffrans

jemnande å hufvudtiteln, bör ökas med...................................................

skulle, under benämning skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för

departementets kansli- och kommando-expeditioner, uppföras med

2,156: so, och hela anslaget erhålla natur af förslagsanslag, såsom

förhållandet nu är med anslaget till kansliexpeditionen, samt skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af Sjö-Ärendena

uppföras med 4,000 Rall''; _

Transport R:dr 200: 10.

100: -

100: -

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof, N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 200: io.

Förvaltningen å sjöförsvarets stationer, samt Lagskipning

och själavård,

att, derest Kongl. Maj it skulle finna sig föranlåten vidtaga ombildning

af den för förvaltningen samt för lagskipningens och själavårdens

upprätthållande vid sjö vapnets stationer anställda personal,

de behållningar, hvilka kunna genom afgång bland tjenstemännen

uppkomma, må af Kongl. Maj:t användas till de öfvergångsstater,

som kunna erfordras intill dess nya definitiva stater

varda i behörig ordning fastställda;

Sjukvård,

att den i bilagde utdrag af Stats-Råds-Protokollet för Läkarekorpsen

vid sjöförsvaret föreslagna stat, som slutar å 25.400 R:dr,

och hvilken Kongl. Maj:t härmed velat till Riksdagens pröfning

öfverlemna, måtte ofördröjligen tillämpas, i den mån lediga beställningar

å densamma kunna varda af Kongl. Maj:t tillsätta;

Militärpersonalen,

dels att utdelning af spannmål till underhåll åt de vid Kongl.

Flottan och Kongl. Skärgårds-Årtilleriet, Nya Reservstaten samt

Märin-Regementet anställda 295 Underofficerare måtte upphöra i

den mån sådant utan förnärmande af deras rätt kan ske och, i

stället för de till en hvar af dem nu årligen utgående 17,325 kubikfot

spannmål, förhöjning i den kontanta lönen med 50 R:dr per

man dem tilldelas;

dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af

spannmål mot kontant aflöning må kunna jemväl för handtverksstaterne

ega rum, de å femte hufvudtiteln till afiöningsstaterna

samt till Flottans underhåll anslagne 59,623,2 kubikfot oindelt spanna

ål i Riksstaden uppföres i penningar med R:dr 140,174: 14;

dels att detta belopp å de särskilta anslagen sålunda fördelas,

att

a) å anslaget till afiöningsstaterna upptages 14,750 R:dr, hvarigenom

detta anslag, å hvithet nu är uppfördt spanmål till beräknadt

värde af 84,936: oo kommer att minskas med 70,186: eu;

b) å anslaget till Flottans underhåll 30,754: 2, i följd hvaraf

Transport R:dr 200: lo.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Transport. R:dr

samma anslag, derå spanraåien nu är utförd med 40,272: i?, minskas

med 9,518: io; x

c) enär den del af ifrågavarande 140,174: u, som motsvarar

den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spannmål, bör

öfverföras till anslaget för gemenskapens naturaunderhåll, detta

anslags nuvarande belopp höjes med.................................''.......................

dels att, i händelse Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt indraga

någon del af befälspersonalen vid Kongl. Flottan eller Kongl. Skärgårds-Artilleriet,

den derigenom å lönestaterna uppkommande behållning

må af Kongl. Maj:t användas till den öfvergångsstat, som

kan blifva erforderlig, intill dess ny definitiv stat varder i behörig

ordning fastställd;

1 Indragningsstat öfverflyttade,

att den nu å femte hufvudtiteln uppförde indragningsstat jemte

de till densamma utgående aflöningar, h vil ka för närvarande utgöra

20,799: 98, måtte öfverflyttas till allmänna indragningsstaten

under nionde hufvudtiteln;

Båtsinanshållet,

att det i Riksstaten under titeln bätsmansindelningen uppförda

anslag, dels i penningar 7 R:dr 61 öre, dels i oindelt spanmål 39,8

kubikfot, i värde förslagsvis beräknade till 83 R:dr 58 öre, måtte

ur Riksstaten utgå och det med dessa anslagsbelopp afsedda behof

betäckas af förslagsanslaget: tillskott i de till bätsmansindelningen

■uti Blekinge län anslagtia räntor;

Beklädnad och Sängservis.

dels att till betäckande af den brist, som vid 1870 års utgång

kan finnas å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser

och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för lösen af kompanichefernas

vid Marin-Regementet rustkamrar, må användas befintliga

tillgångar å fonderna: mflutne medel till uppköp af spanmål

och utredningsförrådet samt hvad derutöfver kan för ändamålet

erfordras, må få utgå af tillgångarne å det till båtsmäns förseende

med kojer och täcken uppförda anslag,

dels ock att de kontanta behållningarna å fonden »sjöbeväringsförrådet»

vid 1870 års slut, äfvensom de till samma förråd hörande

31

200: io.

94,670: 12

Transport R:dr 94,870: 22.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Ko ny i Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

beklädnadsmaterialier må få öfverföras till fonden butsmansbeklädnadsmedel;
Spamnålsupphandlings-

och hagerikostn åder,

att detta anslags natur af reservationsanslag måtte upphöra;

Nybyggnad och underhåll,

att de i Rik sstaten upptagne två särskilta anslag för flottans

underhåll och för Flottans nybyggnad måtte sammanföras till ett

enda reservationsanslag under titeln: Flottans nybyggnad och underhåll;

U lider visum gs ans t al ter å Stationerna,

att, derest Kongl. Maja skulle finna sig föranlåten företaga

reglering af lärarepersonalen vid Skeppsgosseskolan i Karlskrona,

de& behållningar, hvilka kunna genom afgång bland samma personal

uppkomma, må af Kongl. Maja användas till den öfvergångsstat,

som kan erfordras, intilldess ny definitiv stat kan varda i behörig

ordning fastställd;

Durchmarchkostnader,

att detta anslag måtte förändras från reservations till förslagsanslag;
Sjömätningar

och Lifräddningsanstalterna,

att ej mindre det för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet

i Riksstaten uppförda belopp af 60,000 R:dr, än ock anslaget

till lifräddningsanstalterna å rikets kuster, 10,000 R:dr, må

anvisas att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå af

anslaget till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal,

hvarigenom nämnda två belopp skulle komma att från Riksstaten

afföras, _

äfvensom att hvad angår det i Riksstaten under rubriken:

För handeln,

uppförda penningeanslag till Lots- och Fyrinrättningen med

dertill hörande personal, detsamma må beräknas till 750,000 R.dr

och således höjas med......................................-........................:....................

94,870: 22.

100,000: -

Transport R:dr 194,870: 22.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 194,870: 22.

äfvensom att osvenskot,ten å inkomsttiteln Fyr- och håkmedel må

fortfarande, såsom hitintills, få för det med ifrågavarande anslag

afsedda behof användas. ,

Under förutsättning, att de anslag, i hvilka förändringar ej

blifvit föreslagna, uppföras till enahanda belopp, med hvilka de nu

utgå, vill Kongl. Maj:t vidare föreslå, att, till genomförande af de

arbeten och åtgärder vid stationerna, hvilka, i ofvan antydda riktning,

kunna varda af Kongl. Maj:t beslutade, tills vidare må ställas

till Kongl Maj:ts förfogande de behållningar å särskilta anslag,

hvilka redan finnas eller kunna uppstå,

a) genom afgång bland de vid Förvaltningen af Sjö-Ärendena >

anställde tjensteman eller betjente, i den mån dessa behållningar

icke erfordras till aflöningar för det nya förvaltande verk, som,

enligt Kongl. Maj ds donna dag beslutade framställning till Riksdagen,

kan komma att, i stället för Förvaltningen af Sjö-Ärendena,

inrättas;

b) genom afgång bland den för förvaltningen samt för lagskipningens

och själavårdens upprätthållande vid sjövapnets stationer

anställda personal, i den mån samma tillgångar icke till

nya aflöningsstater erfordras,

c) genom indragning af Skärgårds-Artilleriets depot i Göteborg,

i utgifterna för läkarevården derstädes,

d) genom minskning i antalet kanonierer, å de anslag, från

hvilka kostnaderna för corpsens aflöning, beklädnad och underhåll

utgå,

é) å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken,

sedan från samma behållningar utgått förut omförmälta fyllnad i

bristen å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser

och skeppsgossar samt kostnaden för lösen af kompanichefernas

vid Marinregementet rustkamrar, i den mån återstoden för anslagets

ändamål icke erfordras;

äfvensom de vid 1871 års slut möjligen befintliga tillgångar:

f) å anslaget till spanmålsupphandlings- och bageri kostnader;

samt g) å anslaget till durchmarchekostnader.

Transport R:dr 194,870: 22.

5

Bih. till Riksdagens Prot. 1871. l:a Sami. i:a Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Rongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 194,870: 22.

I händelse Riksdagen bifaller den af Rongl. Maj:t donna dag

beslutade framställning till Riksdagen om öfverflyttning till landtförsvaret

af tillsamman 2,322 båtsmansnummer och af Marin-regementet,

kommer anslaget till båtsmännens beklädnad att minskas

med 56,165 : 93 och kostnaden för Marin-regementct att från hufvudtiteln

afföras med 248,228: 42, i enlighet med hvad förut åberopade

uppställning af utgifterna under hufvudtiteln närmare utvisar.

Då Marin-regeinentets portionskostnad afdrages från förslagsanslaget

till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll,

skulle detta anslag sluta å 173,680: hvilken summa torde böra

jemnas till 173,000, hvadan en minskning å detta anslag uppstår

med 680 R:dr.

Om den förhöjning å femte hufvudtitelns ordinarie anslag,

Rongl. Maj:t sålunda föreslagit ...................................... 194,870: 22

tillägges Riksstatens nuvarande slutsumma.............................................

blifver beloppet...............................................................................................

Härifrån afgå, enligt hvad bär ofvan är anfördt:

å anslaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer

och depot ................................................................................. 70,186: 60

genom öfverflyttning af den å femte hufvudtiteln

uppförda indragningsstat till 9:de hufvudtiteln 20,799: 98

å anslaget till Flottans underhåll ........................... 9,518: to

» » » båtsmansindclningen........................ 91: 19

anslaget till sjömätningar och sjö karte kontorets

verksamhet ............................................................................. 60,000: —

anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster 10,000: —

Hvartill kommer, i händelse af öfverflyttning till

landtförsvaret af

2,322 båtsmansnummer................................................ 56,165: 93

och af Marin-regementet........................................... 248,228: 42

samt jemkning å anslaget till gemenskapens vid

sjöförsvaret naturaunderhåll............................................. 680: —

4,213,200: - 4,408,070:22.

475,670: 22

hvarigenom slutsumman å hufvudtitelns ordinarie anslag skulle,

enligt Rongl. Majrts förslag, blifva ............................................... R:dr 3,932,400: -

Såsom extra anslag för år 1872 vill Rongl. Maj:t härmed af

Riksdagen äska:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871. 35

till anskaffning af 2 pansarbåtar .................................................... 540,000: —

» 1 rekognoseringsfartyg................................................................ 120,000: -

» 4 st. grafva refflade kanoner.................................................. 80,000: —

» projektiler till dessa kanoner...................................................... 130,000: —

, » fortsätta försök med undervattensminor samt anskaffning

af materiel härför äfvensom till anskaffning af s. k. mitraille,user 50,000: —

Summa extra statsanslag R:dr 920,000: —

Sjette BC11 f v ti<lt iteln,

innefattande anslagen till Civil-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar.......................................................................................................

Indel t ränta och ersättning för indragna räntor.................................

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ..................

Oindelt spanmål, 9,419 kub.fot 3 kannor, k 2 R:dr 10 öre per

kub.fot........................................................................................................

7,380,983: 97.

197,2 2 7 : 86.

12,407: 6i.

19,780: 53.

Summa Runt R:dr 7,610,400: —

Enligt närlagda den 9 innevarande månad öfver Civil-Departementetsärenden

förda protokoll, föreslår Kongl. Maj:t beträffande:

l:o Departementets Expedition,

att för beviljande af löneförhöjning med 100 R:dr till hvardera af de 4

Vaktmästare, hvilka äro i Expeditionens lönestat uppförde, anslaget till Expeditionen

höjes från 45,600 R:dr till 46,000 Rdr eller med ............... 400: —

att till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas

beredning och expedierande å extra stat anvisas ............ 1,800: —

2:o Commerce Collegium.

att från Commerce Collegii anslag afföras de för

indragne Bergshauptmans- och Grufveingeniörsbefattningarne

vid Störa Kopparberget uppförde löner, tillsammans

utgörande 2,550 R:dr.

Transport 1,800: —

400: -

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 1,800: —

3:o Landtmäteristaten,

att, för beviljande af löneförhöjningar, åt Landtmäteri-Sekreteraren

med 500 R:dr, åt Landtmäteri-Fiskalen

med 600 R:dr och åt de vid Rikets General-Landtmäterikontor

anställde två Vaktmästare med 100 R:dr

till hvardera, Landtmäteristatens anslag måtte tillökas

med.......................................................................................................................

4:o Rikets Ekonomiska Karteverk,

att på extra stat anvisas, för arbetena inom Norrbottens

län 20,000 R:dr och för arbetena i öfrige delar

af Riket 32,000 R:dr eller tillsammans................................. 52,000: -

5: o Öfverståthållare-Embetet,

att Riksdagen måtte, för utvidgning af Öfver-Ståthållare-Embetets

lokal, bevilja tillökning i den på ÖfverStåthållare-Embetets

anslag uppförda hyresersättning, men,

då blifvande hyresbeloppet för den utvidgade lokalen ännu

icke är bestämdt, för år 1872 endast på extra stat anvisa

det belopp, som, enligt hvad Öfver-Ståthållare-Embetet

antydt, kan komma att, utöfver hvad som redan

är å ordinarie stat till hyresersättning uppfördt, blifva

behöflig! eller................................................................................. 1,500: —

6:o Landsstaterne i länen,

dels att, såsom ersättning till Landshöfdingen i Jönköpings

län för afskrift^ mjöl- och sågqvarnsräntor,

uppföras:

penningar ............................................................... . 5 öre

oindelt spannmål 6 kub.fot 7 k:r ä 2 R:dr

10 öre kub.foten ............................................. 14: 7 »

men att deremot ur kolumnen för indelt ränta och ersättning

för indragne räntor afföres ett motsvarande belopp

eller 14 R:dr 12 öre;

dels att, sedan länsmansboställena f mantal Björkome

och 1 mantal Slätafly blifvit till statsverket indragne

mot årlig ersättning till vederbörande tjenste
-

400: -

1,300: -

14: 12

Transport 55,300: — 1,714: 12.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 55,300: — 1,714: 12.

män af 288 R:dr för det förra och 203 R:dr för det

sednare, det kontanta anslaget höjes med ett dessa

ersättningar motsvarande belopp eller.................................................... 491: —

men att deremot det indelta anslaget minskas med

det belopp, hvartill räntorna för berörde boställen

varit i stat beräknade eller 57 R:dr 13 öre;

dels att, till vinnande af öfverensstämmelse med

aflöningsstaterne, från det kontanta anslaget afräkna^

åtskillige från längre tid tillbaka odisponerade poster

å tillsammans 218 R:dr 72 öre, men deremot den indelta

räntan och ersättningen för indragna räntor ökas

med..................................................................................................................... 190 : 53,

hvilket belopp motsvarar landsstatsboställen åsatte

räntor, livilka förut varit kronan behållne, men blifvit

åt vederbörande tjensteman öfverlåtne mot nedsättning

i deras kontanta löner.

7:o Statens jernvägstrafk,

att det till utgående från trafikmedlen förslagsvis

beräknade anslaget till statens jernvägstrafik höjes från

4,200,000 R:dr till 4,500,000 R:dr eller med...................................... 300,000: —

8:o Skiften och afvittringar,

att för skiften och afvittringar måtte anvisas, utöfver

det ordinarie anslaget, på extra stat..................... 90,000: -

9:o Landtbruksingeniörer och deras hiträclen,

att detta anslag förhöjes från 43,450 R:dr till

43,950 R:dr eller med ................................................................................. 500: -

10:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt
mannanäringar,

dels att följande vid föregående Riksdagar beviljade

anslag måtte jemväl för år 1872 anvisas, nämk:

«) till pris belöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårds
produkter,

sädesslag och andra jordbruksalster ........... 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött å de orter inom

Transport 151,300: — 302,895: 65.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 151,300: —

landet, der det kan finnas tjenligast anställa

sådane möten och der Hushållnings-Sällskapen

vilja förena sig om sammanskott af medel till

dessa utställningar................................................... 3,000: -

c) till understöd åt personer af mankönet,

som genomgå fullständig lärokurs i boskaps

uppfödande, skötsel och vård in. in. .................. 2,000: —

och d) till Svenska Trädgårdsföreningen

med vilkor, som vid föregående riksdagar bestämts

........................................................................... 4,500: —

dels ock att till de geologiska undersökningarne

beviljas ett extra anslag af.................. 57,000: —

ll:o Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder,

dels att till Stockholms slöjdskola för 1872

anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförda

beloppet 15,000 R:dr, 56,77 5 R:dr, så att det i

1871 års riksstat under ifrågavarande anslags
titel

upptagna belopp ökas med........................... ..........

dels ock att såsom bidrag till underhållande

af väfskolan i Borås anvisas ett extra

anslag af........................................................................ 3,000: -

med vilkor, att från Elfsborgs läns landsting,

eller eljest inom orten, tillskjutes ett belopp,

motsvarande minst hälften af statsanslaget.

12:o Undervisningsanstalter för handel och sjöfaii,

dels att, på det undervisning vid Malmö

navigationsskola i läran om ångmaskiners konstruktion

och behandling må kunna anordnas,

det ordinarie anslaget till undervisningsanstalter

för handel och sjöfart förhöjes med..................... ..

dels ock att ett förslagsanslag af högst ... 1,500: —

måtte för år 1872 på extra stat anvisas och

ställas till Kongl. Maj:ts disposition för åstadkommande

vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor

samt, der så ske kan och ti IIgångarne

medgifva, äfven vid navigationsskolan

i Malmö af undervisning för lokomotivförareoch

maskinist-elever i allmänhet.

302,895: 65

175: -

200: -

Transport 222,300: —

303,270: 65

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 222,300: - 303,270: 65

13:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att det under denna anslagstitel i riksstaten

uppförda belopp minskas med 5,000 R:dr

till 27,411 K:dr 84 öre.

14:o Diverse anslag.

att till aflöning åt Styrelsen för allmänna

Väg- och Vattenbyggnader samt dess tjenste
biträden

på extra stat anvisas.............................. 33,400:

att till undersökningar och expenser för

allmänna arbeten anvisas ........................................ 25,000: -

att till stipendier för medlemmar af Vägoch

Vattenbyggnads-corpsen för utrikes resor

i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten beviljas ett extra anslag af..................... 2,000: -

att Riksdagen måtte dels till fortsättande

af statens jern vägsbyggnader bevilja:

för östra stambanan............... 2,100,000: —

för norra d:o .............. 1,900,000: - 4,000,000: -

dels ock medgifva, att vid jernvägsarbetenas

utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma

de orter, som statsbana eller handel,

hvartill anslag varder beviljad t, skall

genomgå och de ställen den bör anlöpa ... 4,282,700: - Beträffande alla de anslag, som uti Riksstat^ för innevarande

år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförde och icke

här ofvan blifvit särskild! omnämnde, har Kong]. Maj:t icke

anledning att föreslå annan förändring, än att, för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. m. minskas med 30 R:dr 68 öre

eller från 60,069 R:dr 8 öre, .till 60,038 R:dr 40 öre.

De belopp, Kong!. Maj:t bär ofvan begärt å ordinarie

stat utgöra ......................................................................................... 3 0 3,2 7 0: 65.

Om härtill lägges nu gällande riksstad slutsumma för

Sjette hufvudtiteln................................................................................. 7,610 400: —

men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa 7,913,670: 65

Transport 7,913,670: 65

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar:

å anslaget till Commerce-Collegium........................... 2,550: -

» » till Landsstaterne i länen........................... 289: 97

» » till befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

.............................................................. 5,000: -

» » till skrifmaterialier och expenser, ved

så erhålles det belopp .....................................................................

hvartill Sjette hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle

för år 1872 uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammalagdt.....

Hvad angår anslag till allmänna arbeten af den beskaffenhet,

att medel dertill vid föregående riksdagar anvisats

på Riksgäldskontoret, föreslår Kongl. Maja

att utaf redan vid sista riksdag beviljade anslag för år

1872 anvisas:

till förbättring af Wisby hamn ........................... 60,000: -

och till väganläggning mellan Lycksele och

Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län 20,000: - att följande medel anslås och ställas till Kongl. Maj:ts

disposition, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensningar af åar och farleder...........................

2:o för statsbidrag till anläggning af nya samt omläggning

eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda

vägar .........................................................................................................

3:o för understödjande af sådane utdikning^ och vattenaftappningar

i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,

deruti an ds, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals,

Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i Wermlands län, som

hufvudsakligen afse att förminska frostländigheten ..................

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar

och aftappningar af sänka traktör och sjöar för beredande af

odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län ............

ått, nu gällande föreskrifter om så val vilkoren för erhållande

af statsbidrag till nu nämnde allmänna arbeten som

kontrollen å arbetsföretagens utförande enligt fastställde planer

må bibehållas. _

7,913,670: 65

7,870: 65,

77905,800: -,

4,282,700: -

20,000: -

150,000: -

60,000: -

50,000: -

Transport R:dr 4,642,700: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kanyl. Maj:ts Nåd. 1‘rvp. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport

att Riksdagen för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,

vare sig medelst försträckning eller anslag utan

återbetalningsskyldighet, enligt hvad Kongl. Maj:t, efter pröfning

af omständigheterna i hvarje särskilt fall finner lämpligt,

beviljar och till Kongl. Maj:ts disposition ställer ett

extra anslag af Fem millioner R:dr, hvarå Kongl. Maj:t när

som helst eger anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,

dock att utgå med högst Fn million R:dr årligen från

och med år 1872 till och med 1876 samt i enlighet med följande

vilkor och bestämmelser, nemligen:

l:o att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl.

Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg

skall beröra;

2:o att statsunderstöd må utgöra, när det beviljas i form

af försträckning, högst § och, när det utgår såsom anslag

utan återbetalningsskyldighet, jemnt. 1 af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslag^, samt lyftas i mån af

arbetets fortgång på sätt och å lider, Kongl. Maj:t bestämmer;
3:o

hvad särskild! angår försträckning, att

a) annuiteten beräknas till sju procent å ursprungliga

försträekningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres

ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgör afbetalning derå;

b) räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke

utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse,

jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

c) kapitalafbetalning vidtager tre år efter sistnämnde

dag;

d) banan med alla dertill hörande byggnader och materiel

utgör underpant för den af staten lemnade försträckning;

4:o beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet, att

när jernvägs behållna inkomst för något år öfverstiger Q

procent af anläggningskostnaden enligt det fastställda kostnadsförslaget,

hälften af öfverskottet tillfaller staten;

5:o att Kongl. Maj:t dels insätter en ledamot f direktionen

för hvarje jern vägsbolag, som undfått statsunderstöd

Transport

Bil. till Rilcsd. Prot. 1871. l;a Sand., l:a Afd.

4,642,700: -

4,642,700: - 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr

vare sig i ena eller andra formen, dels ock utser en revisor

att deltaga uti granskningen af förvaltning och räkenskaper,

samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor bekostas

af bolaget;

6:o att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,

i öfrigt underkastas alla de vilkor och kontroller, som af

Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må,

då Kongl. Maj:t så pröfva!- lämpligt, dels utan kostnad eller

årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jern vägsanläggningen

erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under

dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord

eller annan åt enskild person med åborätt eller

annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget

bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels

ock kostnadsfritt begagna sådåne å kronans ägor belägna

kalk- och stenbrott, som kunna vara disponible.

Af det utaf Kongl. Maj:t nu äskade belopp för enskilda

jernvägsanläggningars understödjande utföres bär att under

år 1872 utgå...........................................................................................

Summa extra anslag R:dr

4,642,700: -

1,000,000: - 5,642,700: -

Sjunde Hutvudtiteln,

innefattande anslagen för Finans-departementet, hvilka i nu gällande Riksstat

“‘^Penningar.......................................................................................... 6.554,512: m.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................ 22,258. 52.

821: lo.

1,308: 30.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag .......

Oindelt spanmål 623 kubikfot ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten.

Tillsammans R:dr 6,578,900: —

Enligt de beslut, som innefattas i härvid bilagda utdrag af det inför Kongl.

Maj:t den 9 innevarande månad förda Protokoll öfver Finansärenden, föreslår

Kongl. M-aj:t härmed:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

l:o

att, för beredande åt hvardera af de tvenne vid Departementets Expedition

anställde vaktmästare af en löneförhöjning å 100 R:dr, det för bemälda Expedition

i nu gällande stat uppförda anslag, 38,200 R.:dr, förhöjes med 200 R:dr.

2:o

att för Postverket, hvars utgiftsstater för 1872 komma att, sedan de blifvit

pröfvade af Kongl. Maj:t, framläggas till granskning jemväl af Riksdagen, det

nu i staten uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte

utgå, bestämmes till samma belopp, 2,230,000 R:dr, hvartill postmedlen blifvit

härofvan beräknade.

3:o

att, sedan Telegrafmedlen härofvan upptagits bland Statsverkets ordinarie

inkomster och dervid beräknats till 740,000 R:dr, Riksdagen, jemte godkännande

af de Telegrafverkets utgiftsstater, som, enligt hvad åberopade Protokollsutdrag

utvisar, Kongl. Maj:t för Sin del gillat, måtte för nämnda verk under donna

hufvudtitel uppföra ett Reservationsanslag till nyssberörda belopp, 740,000 R:dr,

att omedelbart utgå af Telegrafmedlen, samt derjemte medgifva, dels att de

öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå, må af Kong] Maj:t för

Telegrafverkets behof disponeras och dels att till bestridande af sådana Telegrafverkets

oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser

kunna erfordras, Kongl. Maj:t må, i händelse verkets egna medel dertill

icke lemna tillgång, ega att i Riksgäldskonteret utbekomma förskott till belopp

af högst 150,000 R:dr; Viljande Kongl. Maj:t i sammanhang härmed tillkännagifva,

att, derest, på sätt Kongl.'' Maj:t föreslagit, Telegrafverket varder i Riksstaten

upptaget, äfven framgent ifrågakommande förändringar i verkets utgiftsstater

komma att till Riksdagens pröfning framläggas.

4:o

att Riksdagen, med godkännande af de förändringar i Tullverkets normalaflöningsstat

och öfriga utgiftsstater, som, enligt hvad merberörda Protokollsutdrag

visar, blifvit gillade af Kongl. Maj:t, måtte bestämma anslaget för

nämnda verk till 1,980,000 R:dr, att, i likhet med hvad hittills egt ruin, såsom

förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.

5:o

att den å Skogsstyrelsens stat uppförda aflöning för eu vaktmästare måtte

ökas med 100 R:dr, och följaktligen det kontanta anslaget för Skogsväsendet,

som nu utgör 337,678 R:dr 6 öre, med nämnda belopp förhöjas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Mdj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med

de af Kong!. Maj:t bär ofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande

förslag, så visar sig att nämnda summa............................... 6,578,900: -

komme att ökas

dels genom upptagande å Hufvudtiteln af ett mot den nytillkomna

inkomsten af telegrafmedeln svarande nytt anslag för

Telegrafverket med.............................................................. 740,000: —

dels genom förhöjning af anslaget till Postverket

med ett mot Postmedlens beräknade tillväxt svarande

belopp af.................................................................... 30,000: -

och dels genom förhöjning af anslagen till FinansDepartementets

Expedition och till Skogsväsendet

med tillsammans ................................................................ 300: — 770 oaa. _

Läger R:dr 7,349,200: -

men deremot att minskas

genom nedsättning af anslaget till Tullverket med................. 10,000: —

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva ......... R:dr 7,339,200: -

Vidare föreslår Kong]. Maj:t under åberopande af den utredning rörande

Kongl. Theaterns financiella ställning, som i omförmälda Protokolls-utdrag

meddelas:

att Riksdagen måtte bevilja ett belopp af 270,000 R:dr, att utgå med eu

tredjedel under hvardera af åren 1871, 1872 och 1873 till inlösande för Statsverkets

räkning af det s. k. Dramatiska Theaterhuset, hvithet då skulle fritt

från inteckningar till Statsverket öfverleinnas, samt i följd deraf nu anvisa ett

extra anslag, motsvarande tvåtredjedelar af nämnda belopp eller 180,000 R:dr,

deraf under år 1871 bör utgå 90,000 R:dr och under år 1872

likaledes ............................................................................................................ 90,000: —

Viljande Konungen deremot åtaga Sig att, med undantag af

ett belopp å, 30,000 R:dr, sota utgör Kongl. Theaterns skuld till

sina egna arbetares och .betjente sjuk- och begrafningskassa,

liqvidera Theaterns gäld, hvilken beräknas vid utgången af spelaret

1869—70 hafva uppgått till 198.140 R:dr utöfver ofvannämnda

270,000.

Transport 90,000:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

45

Transport 90,000: -

Derjemte äskar Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år

1872 må under donna hufvudtitel anvisas:

för granskning inom Kammar-Kollegium af nya jordeböcker 15,000: —

Till Skogsinstitutet ............................................................................. 13,100: —

och såsom bidrag till kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader,

förslagsanslag .................................................................................. 25,000: —

Tillsammans extra anslag för 1872 R:dr 143,100: - och 90,000 R:dr att utgå under år 1871.

Åttonde HutVudtiteln,

innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet, hvilka enligt Riksstaten

för år 1871 utgöra:

Penningar............................................................................................... 3,511,8 2 5 : 59.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor..................... 258,761: 29.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag......... 1,0917112: i?.

Oindelt spannmål, 4,810 kubikfot, motsvarande efter värde

af 2 R:dr 10 öre för kubikfot............................................................... • 10,101: -

Summa R:dr 4,871,800: -

På sätt bilagda utdrag af det inför Kongl. Näjd den 9 innevarande Januari

förda protokoll öfver Ecklesiastikärenden innehåller, har Kongl. Maj:t i

afseende på anslagen under donna hufvudtitel velat i nåder föreslå följande

förändringar och bestämmelser, nemligen beträffande

l:o Departementets Expedition:

att till löneförbättring för två ordinarie vaktmästare beviljas 100 R:dr åt

hvardera, eller tillhopa..................................................................... R:dr 200: -

2.0 Kleresistaten:

att prostetunnor anvisas med följande belopp:

åt Kontraktsprosten i Täln kontrakt för Täln städs och

Kopparbergs landsförsamlingar ............................................. 34: U2.

Transport 34: 02.

200: -

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 34: os.

åt Kontraktsprosten i Stora Tima kontrakt för Silf
bergs

församling ....................................................................... 17: Öl.

åt Kontraktsprosten i Vest er-Dals kontrakt för

Transtrands församling ............................................................ 7: 75.

åt Domprosten i Westerås, i egenskap af kontraktsprost

i Domprosteri^, för Engsö församling..................... 12: 95.

samt åt Kontraktsprosten i Vester-Rekarne kontrakt

för Konung Carls församling....................................... 12: 95.

hörande under detta anslag uppföras kontant godtgörelse

med 50 R:dr 68 öre till indelningshafvare för indragna qvarnräntor,

samt anslagets i Riksstat^ upptagna kolumn för ”Indelt

ränta och ersättning för indragna räntor” med samma belopp

minskas.

3:o Universiteten:

att till lön för en Adjunkt i de nordiska språken vid hvartdera

af universiteten i Upsala och Lund anslås 2,500 R:dr, eller

tillhopa...........................................................................................................

samt att af det vid 1870 års Riksdag å Lunds universitets

stat, för mistad inkomst af Stäfvie och Lackalänga församlingars

prebendepastorat, beviljade ersättningsanslag 4,200 R:dr, hvaraf

då anvisades endast 2,800 R:dr, återstoden nu uppföres med...

200: -

84 : 68,

5,000: -

1,400: -

4:o Elementarläroverken:

att åt en Lektor vid elementarläroverket i Hernösand beviljas

ersättning för af k om st en af S tigsjö prebendepastorat med 462: 94,

att utgå från den tid, då pastoratet af nuvarande indelningshafvaren,

Lektorn C. J. Östling, afträdes;

att under en lektorslön vid elementarläroverket i Westerås

anvisas godtgörelse för Hubbo prebendepastorat med .................. 477: 52,

att likaledes utgå från den tid, då denna lektorsbefattnings nuvarande

innehafvare pastoratet afträde!-; samt

att för den i vederbörande lärares löner inberäknade behållna

inkomsten af Orlunda och Grafva nu mera indragna

prebendepastorat, af hvilka det förra varit förenadt med rektors
beställningen

vid lägre elementarläroverket i Wadstena och det_

Transport 7,625: u.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport

senare med en lektorstjenst, vid högre elementarläroverket i

Carlstad, ersättning anslås:

för Orlunda pastorat med ...................................... 380: -

och för Grafva » » ..................................... 1,108: so.

5:o Seminarium för bildande af lärarinnor:

att de vid donna läroanstalt å ordinarie stat anställde fem

Lektorer och en Adjunkt må åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning

och löneförhöjning enligt samma grunder, som gälla för lärare

vid elementarläroverken, med förbehåll, hvad angår de Lektorer

och Adjunkter, hvilka hädanefter vid seminariet anställas, att

desse skola vara underkastade enahanda kompetensvilkor, som

äro eller varda fastställda för befordran till motsvarande befattningar

vid elementarläroverken;

samt att af besparingarne å reservationsanslaget till elementarläroverken

må användas hvad för omförmälda ändamål

erfordras utöfver det belopp, som kan af ifrågavarande läroanstalts

egna medel utgå.

6:o Pedagogier och folkskolor:

att till betäckande af en för år 1870 i detta anslag uppkommen

brist, 2,556 R:dr 86 öre, samt till bestridande af utgifter

för den lärare vid tvåklassiga pedagogier medgifna rätt

till uppflyttning i högre lönegrad må, i mån af behof, användas

besparingarne å reservationsanslaget för elementarläroverken.

7:o Folkundervisningen:

att Adjunkten vid folkskolelärareseminariet i Upsala C. R.

Carlsson måtte, vid bestämmande af hans lönegrad såsom seminariilärare,

få beräkna den rätt till uppflyttning i högre lönegrad,

som honom i egenskap af lärare vid elementarläroverk

tillkommit;

att till aflöning, enligt gällande grunder, för folkskolelärareseminariernas

Rektorer och Adjunkter anslaget för dessa läroanstalter

förhöj es med ..............................................................................

Transport

47

7,625: 14.

1,488: so.

6,000: - 75,113: 64.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport

samt att, jemte de nu i Riksstatén uppförda anslagen till

löneförbättring för examinerade folkskolelärare, 150,000 R:dr,

och till folkskoleväsendets utveckling och förbättring, 175,000

R:dr, dels ett anslag, motsvarande folkskoleafgiftens bär ofvan

upptagna belopp, 600,000 R:dr, må efter vissa grunder användas

såsom bidrag till aflönande af lärare vid folkskolor och s. k.

småskolor, och dels för samma ändamål ytterligare anvisas

75,000 R:dr; hvilka samtliga anslag, tillhopa 1,000,000 R:dr, i

Riksstatén uppföras under gemensam benämning: Lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor”, innefattande således eu

tillökning af .......................................................................................-........

kommande i stället folkskoleafgiften för år 1871, hvilken

först under år 1872 utgår, äfvensom enahanda afgift för sistnämnda

och följande år, att tillfalla statsverket.

8:o Sundhets-Kollegium med Medicinalstaten:

att löner anvisas åt två nya provincialläkare med 1,500

R:dr för hvardera, eller tillhopa............................................................

hörande, till följd af hvad Kongl. Maj:t i afseende å regleringen

af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel här

ofvan föreslagit, det för närvarande under Åttonde Hufvudtitelns

anslag för Sundhets-Kollegium med Medicinalstaten uppförda

belopp, 9,650 R:dr, för pensionärer och stipendiater i Fältläkare-corpsen

från sistberörda Ffufvudtitels anslag afföras._

Den föreslagna tillökningen i anslag under Åttonde Huf
vudtiteln

utgör således ........................................................................... 693,113: 64.

eller efter afdrag af nyssnämnde................................................ 9,650: -

tillhopa R:dr 683,463: 64.

Med tillägg af de i nu gällande riksstat under samma

hufvudtitel uppförda anslag....................................... 4,871,800: -

hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrig! höra bibehållas

utan vidare förändring, än att, för jemnande af

slutsumman, anslaget för »skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.» ökas med................................36: 36. 4,871,836: 36.

skulle denna hufvudtitels anslag för ständiga behof tillsammans

uppgå till.................................................................... R:dr 5,555,300: -

15,113: 64.

675,000: -

3,000: -

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

l:o

2:o

1,500: -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

hvarvid dock bör anmärkas, att 600,000 R:dr af anslaget för folkundervisningen

motsvaras af eu ny till samma belopp beräknad statsinkomst, som

icke föranleder till ökad beskattning.

Derjemte vill Kongl. Maj:t för behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga

under Åttonde Hufvudtiteln, af Riksdagen äska följande anslag:

för biträde vid handläggning i Ecklesiastik-Departementets Expedition

af ärenden rörande regleringen af presterskapets löneinkomster

..................................................

till uppförande af ny byggnad för Kongl. Biblioteket, —

hvartill för innevarande år anvisats 45,000 R:dr, — återstoden

af det tillförene beviljade beloppet, eller 435,238

R:dr, att utgå med ungefärligen en tredjedel under hvardera

af nästkommande tre år och således för år 1872 med

ett jemnadt belopp af................................................................

till förbättring af de svagast aflönande komministrars, kapellpredikanters

samt pastorats- och socken-adjunkters löne
vilkor,

reservationsanslag..................................................................

till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till

erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina

folkskolelärare ............................................................ 20,000: -

för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna

......................................... 6,000: —

3:o

4:o

5:o

145,000:

10,000: -

viljande Kongl. Maj:t föreslå, att möjligen uppkommande

besparingar å sistnämnda två anslag må få användas

för ändamål tillhörande folkundervisningen.

6:o till löneförbättring för Sundhets-Kollegii Ordförande samt

embets- och tjensteman jemte Kollegii första vaktmästare

7:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges

flora och utgifvande af teckningar utaf Zoologiska föremål

8:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. m.......................................................... 5,000: —

till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af statens under

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens

inseende ställda samlingar och till aflöning

åt vaktbetjening .................................................

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och öfriga märkvärdiga föremål i statens

Transport R:dr 9,000: -

Bill. till Rilcsd. ProU 1871. l:a Sami,, l:a Åfd.

26,000: -

8,050: -

1,200: -

4,000:

191,750:

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

9:o

10:o

1 l:o

12:o

13:o

14:o

15:o

16:o

17:o

Transport R:dr 9,000: —

historiska museum samt öfver svenska sigill

från medeltiden............................................................ 2,000: —

för hospitalsfondens förstärkande................................................

för fullbordande af hospitalsbyggnaden vid Göteborg.........

till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt för

sinnesslöa barn....................................................................................

såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken i Hel
singland

inrättade sjukhem för spetälska.................................

för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar............

till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrif tssäll
skapets

handlingar............................................................................

till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska

språkets lagar» ....................................................................................

till e. o. Professoren C. G. Malmström för fullbordande af

ett historiskt arbete..........................................................................

för inlösen af f. d. Expeditions-Chefen C. F. Meinanders

myntsamling 20,000 R:dr, att utgå under innevarande år

med 10,000 R:dr och under år 1872 med återstoden.........

eller tillhopa för tillfälliga utgifter R:dr

191,750: -

11,000: - 130,000: - 84,000: -

2,500: -

3,000: - 600: -

1,050: -

1,500: -

2,500: -

10,000: - 437,900: -

i> ionde Hill vildt! teln,

innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat

för den förra eller

Pensionsstaten.

Penningar ............................................................................................ R:dr 528,298: u.

Oindelt spannmål, 50,028 kubikfot 5 kannor efter 2 R:dr 10 öre

kubikfoten .................................................................................................. 105,059: 85.

Tillsammans R:dr 633,357: 99.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t endast den förändring, att på de

skäl, som i härvid bilagda Protokolls-Utdrag öfver Finansärenden finnas

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

utvecklade, det för Handelsflottans Pensionsanstalt nu uppförda, af tullmedlen

direkte utgående Reservationsanslaget måtte med 4,000 R:dr förhöjas till

78,000 R:dr och att samma anslag tillika måtte uppföras såsom förslagsvis

beräknadt i den mening, att den utbetalning till nåmnda Pensionsanstalt,

som på grund af anslaget må ega rum, skall, utöfver de 50,000 R:dr, som

vid 1869 års Riksdag beviljades i stället för det till Pensionsanstalten förut

utgående bidraget från Handels- och Sjöfartsfonden, utgöra, såsom motsvarande

den s. k. föringen, dels 24,000 R:dr och dels derjemte 1,000 R:dr för

hvarje fullt tal af 2,880 nyläster (5,000 svåra läster) hvarmed lästetalet å

Svenska i utrikes sjöfart använda fartyg öfverstiger 69,120 nyläster (120 000

svåra läster).

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten,

hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:

Penningar...................................................................................... R:dr

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.....................

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.........

_ Oindelt spannmål, 30 kubikfot 2 kannor, efter 2 R:dr 10 öre

kubikfoten.......................................................

889,897: 12.

2,729: 72.

151: 75.

63: 42.

Tillsammans R:dr 892,842: 01.

vill Kong!. Maj:t föreslå:

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Jnstitieärenden,

att för soldaten vid Westgöta Regemente Gustaf Munters enka, Maja

Stina Svensdotter Munter, ma a Allmänna Indragningsstaten uppföras dels en

årlig pension af 50 R:dr, att utgå från innevarande års början så länge hon

lefver ogift, och dels ytterligare till hvarje af hennes och Munters tre minderåriga

barn, dottern Cajsa Lisa, född den 7 Juli 1865, samt sönerna Johan

Ludvig, född den 1 Juli 1867, och Gustaf Gottfrid, född den 21 Januari 1870,

ett belopp af 25 R:dr, att likaledes från början af innevarande år och framgent

årligen utbetalas, intilldess barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan

med döden afgår;

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landtför sv ar särenden,

att Furiren vid Första Lifgrenadier-Regementet, Sergeanten Carl Isaah

Adolf Gyllenhammar må med månaden näst efter den, hvari han erhåller

afsked ur krigstjensten, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 300

Riksdaler, motsvarande i det närmaste hans nu innehafvande aflöningsför
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

maner; dock med vilkor att Gyllenhammar, som redan är berättigad att, mot

expektansafgifters erläggande, efter afgång ur tjensten framdeles komma i

åtnjutande af pension från Arméens Pensionskassa, skulle åligga att från den

tidpunkt, då lian sålunda egde uppbära pension från berörda kassa, vidkännas

eu mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen på indragningsstat;

att Löjtnanten vid Kalmar Regemente Philip von Krusenstjerna må med

månaden näst efter den, hvari lian erhåller afsked ur krigstjenst^, få uppföras

på Allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående

lifstid af en årlig pension till belopp af 450 Riksdaler, motsvarande von

Krusenstjernas lön enligt normalstat; dock med vilkor att han från tjensten

afgår, innan han blifver till pension ur Armé ens pensionskassa berättigad, och

att till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman

må för år 1872 anvisas samma belopp, som för innevarande år beviljats, eller

20,000 Riksdaler.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Sjoför sv av särenden,

att den nu å femte hufvudtiteln uppförda indragningsstat jemte de till

densamma utgående aflöningar, hvilka för närvarande utgjorde 20,799 R:dr

98 öre, måtte till Allmänna Indragningsstaten öfvérflyttas, och

att extra Bataljonsläkaren Brovalls enka, Anna Lovisa Ulrika Brovall,

född Svensson, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under

sin återstående lifstid af årlig pension å 125 Riksdaler, motsvarande beloppet

af det gratial, som tillkommer Andre Bataljonsläkares enka från Amiralitetskrigsmanskassan.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden,

att Professoren J. 8. Bagges enka, Anna Margaretha Ödman, må tilläggas

en årlig pension af 500 R:dr, och

att Länsmannen i norra distriktet af Walbo härad i Elfsborgs län, Emanuel

Sandberg, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten för att, från och med

månaden näst efter erhållet afsked, för sin återstående lifstid derifrån komma

i åtnjutande af eu mot f af länsmanslönen svarande årlig pension af 525

Riksdaler.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Finansärenden,

att förre Underjägaren å kronopark^! Vestra Kinneskogen i Skaraborgs

län, Conrad Boos, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension å 150 R:dr, och

att, sedan Kongl. Maj:t genom Resolution den 6 Augusti 1869 förklarat

Arr end atom Jonas Niclasson, hvilken enligt kontrakt med Kammar-Kollegium

arrenderat numera till Statsverket indragna Häradsskrifvarebostället Störa

Hjerpetorp N:o 1 i Elfsborgs län på 30 år, räknade från midfasta!! 1848, berättigad

att såsom ersättning för ett bostället tillhörigt qvarnfall, som genom

sänkning af sjön Eldmörja!! gått förloradt, årligen utbekomma ett belopp af

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

37 R:dr 50 öre, nämnda belopp måtte varda å Allmänna Indragningsstaten

uppfördt att under det återstående af arrendetiden från och med år 1871 till

Jonas Niclasson årligen utgå.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Ecclesiastikärenden,

att Adjunkten vid Elementarläroverket i Wisby, Per Arvid Säve, må, efter

erhållet _ afsked från adjunktsbefattningen, uppföras å Allmänna Indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af 2,000 Ridr årlig pension.

att Adjunkten vid Elementarläroverket i Jönköping, Johan August Lagerqvist,

må å Allmänna Indragningsstaten erhålla lifstidspension till belopp af

1,125 R:dr, att utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked

från tjenstfri varder honom beviljadt, och

att å Allmänna Indragningsstaten uppföres såsom understöd åt Rektorn

vid Elementarläroverket i Carlskrona, Carl Rääfs enka, Henrietta Katarina Nordström,

under hennes återstående lifstid ett belopp af 300 R:dr för år, räknadt

från den 1 Maj 1871, då det henne tillkommande nådår går till ända.

Då Riksmarkegångspriset å spannmål åren 1868, 1869 och 1870 utgjort i

medeltal 2 R:dr 69 öre kubikfoten, motsvarande 16 R:dr 99 öre för tunnan,

eller 6 R:dr 49 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill

spanmålen vid 1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom,

jemljkt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som före

vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med

derunder beräknad spån mål, äro tillförsäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda

prisskillnad, 6 R:dr 49 öre för tunnan, bestämmas till utgående från Allmänna

Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,

som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör

569 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande utgift, i iemnadt

tal en summa af 3,700 R:dr.

Då det för Allmänna Indragningsstaten uppförda förslagsanslag, hvilket nu

utgör 892,842 R:dr 1 öre, bör, i följd af den föreslagna öfverflyttningen hit

af den nu till Femte hufvudtiteln hörande Indragningsstat, ökas med 20,799

R:dr 98 öre, hvaremot öfriga äskade anvisningar å donna stat kunna antagas

blifva ungefärligen motsvarade af de besparingar, som genom äldre pensionstagares

afgång uppkomma, så föreslår Kongl. Maj:t fördenskull och för vinnande

af jemn slutsumma å Riksstaten i sin helhet, att ifrågavarande anslag

för nästa statsregleringsperiod bestämmes till .......................... R:dr 913,642: oi

Transport R:dr 913,642: oi.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 913,642: oi.

så att, om härtill läggas Pensionsstatsanslagen, hvilka,

med iakttagande af här ofvan föreslagna förhöjning i anslaget

till Handelsflottans Pensionsanstalt, uppgå till ............ » 637,357: ss

slutsumman af de Ordinarie anslagen under Nionde

hufvudtiteln blifver.............................................................................. R:dr 1,551,000: —

Beträffande nu extra anslag under denna hufvudtitel, så föreslår Kongl.

Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af protokoller öfver Landtörn

Sjöförsvar särenden:

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande

af Arméens Pensionskassas egen pensionering, må för år 1872 få utgå till samma

belopp, som för innevarande år finnes anvisadt eller..................... R:dr 85,500,

med skyldighet för Pensionskassan att till Riksgäldskontoret

afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag

för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under

enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt rum, eller att årsanslaget

qvartalsvis utbetalas med förbindelse för Pensionskassans

direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas,

hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om

hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig!,

samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet

återlemna;

att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande

tillämpning af nu gällande Pensionsstater den 9 Februari 1858

och den 6 November 1860, må för år 1872 bestämmas till ...... » 245,000

att användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens

pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande

pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,

att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1

Oktober, med förbindelse för Direktionen att vid reqvirerande

af första halfårets belopp med afslutade räkenskaper redovisa föregående

årets utgifter, samt

att såsom extra anslag för 1872 må anvisas följande två

kreditiver nemligen,

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan

i stånd att till sjöförsvarets embets- och tjensteman samt

betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner, enligt de för_

Transport R:dr 330,500.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

55

Transport R:dr 330,500.

kassan nu gällande pensionsgrunder, än äfven utgöra tillgång

till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande................ » 75,000

dels för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskräde gemenskap

förunnade förbättrade pensionering .................................... » 40 000

med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda

kreditiv, under loppet af år 1872, lyfta hvad för ornförmälda

behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för 1872 R:dr 445,500.

Då Statsverkets utgifter för år 1872, enligt hvad under de särskilda hufvudtitlarne

blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget, omfatta följande anslagssummor,

nemligen:

Första hufvudtiteln...

Ordinarie............

1,417,000.

Andra

d:o

Ordinarie............

Extra ordinarie

2.553,700.

80,000.

2,633,700.

Tredje

d:o

Ordinarie.........

603,800.

Fjerde

d:o

Ordinarie............

Extra ordinarie

(utom särskilt

begärda 17,200,000

R:dr)

11,238,200.

797,700.

12,035,900.

Femte

d:o

Ordinarie............

Extra ordinarie

3,932,400.

920,000.

4,852,400.

Sjette

d:o

Ordinarie............

Extra ordinarie

7,905,800.

5,642,700.

13,548,500.

Sjunde

d:o

Ordinarie............

7,339.200.

—

Extra ordinarie

143,100.

7,482,300.

Åttonde

d:o

Ordinarie............

Extra ordinarie

5,555,300.

437,900.

5,993,200.

Nionde

d:o

Ordinarie............

Extra ordinarie

1,551,000.

445,500.

1,996,500.

och Statsverkets inkomster enligt här ofvan gjorda beräkning uppgå

tm........................................................................................................................ 45,610,000

erfordras således till utgifternas bestridande ytterligare......... R:dr 4,953,300

Transport R:dr 4,953,300.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

360,000

Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 4,953,300.

men då af de under Sjette hufvudtiteln upptagna extra ordinarie

anslag...............................................................................................................

äro afsedda att direkte från Riksgäldskontoret utbetalas, så blir

den statsfyllnadssumma, som under år 1872 bör Statskontoret__;_

från Riksgäldskontoret tillhandahållas .......................................... R:dr . 4,593,300.

Förutom det belopp å högst 6 millioner R:dr, som af de till befästnino-arnes

och krigsmaterielens iståndsättande nödiga ansedda 17,200,000 R:dr

Kong!. Maj:t äskar till sin disposition under åren 1871 och 1872, bär Kongl.

Maj:t härofvan föreslagit, att till utgående under år 1871 måtte beviljas:

för uppsättning och underhåll af fortifikationstrupper...... R:dr 34,935: 40,

en tredjedel af köpeskillingen för Dramatiska theaterhuset......

och hälften af köpesumman för Meinanderska myntsamlingen .........

Dertill kommer, att de medel, som blifvit af Statskontoret för

oförutsedda behof under förskottstitel utanordna^, enligt hvad bilagda

utdrag af protokollet öfver Finansärenden närmare utvisar,

utgöra tillsammans ..........................................................................................

hvilket Kongl. Näjd för det förskjutna beloppets ersättande velat

härmed tillkännagifva.

90,000:

10,000:

22,041: 36,

Summa R:dr 156,976:

76.

Hvad nu angår Riksgäldskontorets behof för åren 1871 och 1872 och

tillgångarne för deras fyllande, så hafva, beträffande först ar 1871 Fullmäktige

uti en beräkning, för hvilken i bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden

närmare redogöra, upptagit

Utgifterna till ................................................................................... R:dr 12,917,089: 25.

Dertill hör likväl läggas:

Brister i beräknade statsinkomster och förslagsanslag för år

1869 efter afdrag af öfverskott och besparingar för samma år

enligt approximativ uppgift af Statskontoret.................................... 1,162,022: —

samt de af Kongl. Näjd nu för år 1871 äskade anslag...... 156,976: 76.

Summa Utgifter R:dr 14,236,088: i,

hvaremot Inkom,sterne och tillgångarne för samma år af Fullmäktige beräknats

tijj ..................................................." ............................................. R:dr 10,352,934: 24.

Dervid bör likväl iakttagas:

att Skogsplanteringskassans och Christianstads läns flygsandsplanteringsfonds

behållningar, hvilka i berörda beräkning upptagits

till allenast 125,000 R:dr, deremot enligt en från Stats-_

Transport Rd:r 10,352,934: 24.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871. 57

Transport R:dr 10,852,934: u

kontoret meddelad approximativ uppskattning sannolikt uppgå

till 207,512 R:dr 48 öre, hvarföre skillnaden här utföres med

och att, utom de Undsättningsmedel, som Fullmäktige antagit

skola till ett belopp af 65,466 R:dr 67 öre inflyta i återbetalning

å de lån, som utlemnats å det vid 1869 års riksdag beviljade

särskilda anslag 340,000 R:dr, derjemte andra dylika

medel äro till återbetalning under 1871 förfallne till belopp af

Men dessutom böra bland 1871 års inkomster upptagas:

dels Öfverskott å Statsverkets inkomster för år 1870, enligt

en i omförmälda protokollsutdrag intagen beräkning, utgörande

efter afdrag af 1,000,000 R:dr, som redan af Fullmäktige

tagits i beräkning för sistnämnde år...................................................

dels ock å nedannämnde fonder och reservationsanslag innestående

behållningar, som enligt Kong!. Maj:ts föreskrift komma

att till Riksgäldskontor! öfverlemnas, nemligen:

å Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden

hushållning......................................................................... 36,341: 13

å Konsulsfonden......................................................... 40,000: —

å Reservationsanslaget till blesserade officerare 42,800: —

och å Reservationsanslaget till Elementarläroverken 100,000: —

Summa tillgångar R:dr 13,471,501: 79,

i följd hvaraf för 1871 uppstår en brist af 764,586 R:dr 22 öre.

Vidkommande derefter 1872 så hafva Fullmäktige för detta år beräknat

Riksgäldskontorets Utgifter till.................................................... R:dr 9,892,443: 37.

Dertill bör likväl läggas:

Nyssnämnda brist vid 1871 års slut................................. » 764,586: 22.

Räntan å det belopp, som Kongl. Maj:t anser böra

under år 1871 upplåna^ till jern vägsbyggnader och till

omsättning af äldre lån.................................................................. » 380,000: -

De för år 1872 af Kongl. Maj:t äskade extra anslag,

som höra direkte från Riksgäldskontoret utgå........................ » 360,000: -

samt ofvanstående statsfyllnadssumma för år 1872.......... » 4,593,300: -

Summa utgifter R:dr 15,990,329: 59.

Beträffande åter Inkomsterna för 1872, så hafva de af Fullmäktige upptagits

till............................................................................................... R:dr 4,020,402: 67.

Deribland ingå återinflytande undsättningsmedel från ofvan
Transport

R:dr 4,020,402: 67.

8

82,512: 48

537,613: 94.

2,279,300: -

219,141: 13.

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Samt., 1 Afd.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2, om Statsverket 1871.

Transport R:dr 4,020,402: er.

nämnde anslag å 340-000 E:dr, med ett, belopp af 65,466

Rdr 67 öre; men, då äfven andra dylika medel äro till återbetalning

under 1872 förfallna, så anser Kong!. Maj:t, i

likhet med hvad för 1871 skett, äfven dessa medels belopp

höra upptagas.........................................................................•............. » 708,815: 63.

Summa inkomster R:dr 4,729,218: so.

Dragés nu denna summa från ofvanutförda utgiftssumma, så återstår ett

belopp af............................................................................................. R:dr 11,261,111: 29,

som, då i nämnda utgiftssumma ingår äfven bristen för år

1871, utgör sammanlagda bristen för åren 1871 och 1872.

Denna brist anser Kong!. Maj:t höra fyllas:

Genom anvisande dertill af Bankovinsten för år 1870,

antagligen............................................................... 1,500,000: —

Genom lån, motsvarande dels beloppet

af den del af 1867 års jern vägslån, som 1872

skall betalas ................................ 2,130,000: —

och dels det belopp, som Kongl.

Maj:t härofvan äskat till sin disposition

för jervägsbyggnader... 5,000,000: — 7^30,000: -

8,630,000: -

hvarefter återstår en slutlig brist af......................................... R:dr 2,631,111: 29,

till hvars betäckande Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att för 1872 åtaga sig

allmän bevillning till vanligt belopp.

Ehuru, i den händelse, att det af Kongl. Maj:t under Åttonde hufvudtiteln

begärda anslag till Folkundervisningen varder af Riksdagen beviljadt, den år

1871 debiterade folkskoleafgiften kommer att under år 1872 till Statsverket

inflyta, men, för år 1872 åter, vid dess slut ny bland Statsverkets inkomster

beräknad folkskoleafgift debiteras, och afgiften för det förstnämnda året således

skulle kunna till fyllande af andra behof användas, har donna afgift, som kan

antagas uppgå till ett belopp af 600,000 R:dr, icke blifvit härofvan tagen i beräkning

såsom en tillgång för Statsregleringen. Anledningen dertill är den,

att Statskontoret, som i följd deraf, att flera af dess inkomster inflyta först året

efter det, för bestridande af hvars utgifter de debiteras, redan har att bestrida

betydliga förskotter, möjligen icke utan olägenhet skulle kunna förskjuta jemväl

det äskade störa folkskoleanslaget, utan ansetts höra dertill få disponera

ofvannämnde år 1872 inflytande afgift; Och föreslår Kongl. Maj:t i sådant

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kongl. Maj:ts Nåd''. Prof. N:o l, om Statsverket 1871.

ändamål, att samma afgift måtte få till Statskontoret öfverlemnas för att i Statsverkets

grundfond ingå.

Hvad nu slutligen angår frågan om lämpligaste sättet att anskaffa medel

till de utgifter, som för fästningarnes och försvarsmaterielens iståndsättande

oundgängligen erfordras, så förekommer, att den härtill äskade högst betydliga

summan af mer än 17 millioner Riksdaler, för att bereda dermed åsyftadt gagn,

måste utgå och användas inom kortare tid än som, med afseende å landets tillgångar,

kan ifrågasättas för dess utbetalande af Statsmedel. Det blifver derföre

nödigt, att bördan deraf fördelas på flera år, ehuru å andra sidan betalningen

af det lån, som för ett sådant ändamål erfordras, icke bör uppskjutas

längre än nödvändigheten kräfver.

En tilläggsbevillning eller vapenskatt af lika belopp, som den nu utgående

allmänna bevillningen efter 2:a och 3:e Artiklarne, synes Kongl. Maj:t icke

vara en drygare beskattning än landet bör antagas vara villigt att, då för

tryggandet af dess försvar så erfordras, sig åtaga. Om vidare af denna vapenskatt,

hvars belopp torde kunna uppskattas till 2 millioner Riksdaler om året,

hvad som under de första åren, intilldess hela kapitalet blifvit upplånadt, icke

behöfves till ränteliqvider, af f1 ullmäktige i Riksgäldskontoret reserveras såsom

särskild tillgång till de medel, som för ifrågavarande ändamål höra Kongl.

Maj:t tillhandahållas, och således någon amortering å lånet icke sker förr än

hela dess belopp blifvit upptaget, så skulle under antagande, att på detta sätt

3 millioner Riksdaler anskaffas, samt att lånet upptages till 5 procent ränta,

det nominella belopp, som med hänsyn till möjligen erforderlig kapitalrabatt

behöfves för beredande af en effektiv tillgång å 17,200,000 Riksdaler, eller

14,200,000 R:dr utöfver omförmälda 3 millioner Riksdaler, kunna beräknas till

15 millioner Riksdaler, och tiden för lånets slutliga amortering bestämmas till

Tolf år efter första låneandelens upptagande.

Kongl. Maj:t föreslår alltså:

att Riksdagen såsom fond för iståndsättande af landets fästningar och försvarsmateriel,

i öfverensstämmelse med den af Kongl. Maj:t härofvan under

Fjerde hufvudtiteln framlagda plan, anslår ett effektivt belopp af 17,200,000

Riksdaler att enligt Kongl. Maj:ts disposition från Riksgäldskontoret utgå, dock

att deraf under åren 1871 och 1872 högst 6 millioner Riksdaler må kunna

lyftas,

att Riksdagen till beredande af härför nödiga tillgångar dels anslår ett

direkt skattebidrag af 3 millioner Riksdaler och dels åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

uppdrager att upplägga ett lån af nominellt 15 millioner Riksdaler

emot Statsobligationer, ställda i Svenskt mynt och löpande med 5 procent

ränta, att återbetalas genom amortering inom 12 års tid,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

att Riksdagen till ränteliqvider och amortering af kapitalskulden å nämnda

lån anvisar ett anslag af 2 millioner Riksdaler att årligen af Riksgäldskontor^

medel afsätta^ och för beredande af tillgång dertill åtager sig en vapenskatt till

lika belopp med bevillning^ efter 2:a och 3:e Artiklarne, hvilken, för att under

år 1872 utgå, debiteras gemensamt med 1871 års bevillning och för år 1872

gemensamt med bevillningen för samma år;

att amorteringen af lånet icke börjar förr än hela dess belopp blifvit upptaget

samt att, om, innan amorteringen vidtager, något öfverskott, efter det

alla ränteliqvider skott, skulle å anslaget uppstå utöfver de 3 millioner Riksdaler,

hvilka bär ofvan blifvit bestämda att till fonden ingå, det belopp, som

är afsedt att up plån as, då med lika mycket minskas, och en mot minskningen

svarande summa i obligationer annulleras.

Samtliga de i donna Proposition åberopade eller för öfrigt med Statsregeringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott tillhandahållas;

Och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Ivongl. Nåd och

ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. Fr. Wcern.

STOCKHOT M, 1871.

p. a. NORSTEDT & SÖNER, KONG!,. BOKTRYCKARE.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

1

Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stat-s-Rådet å Stockholms Slott

Fredagen deri 2 December 1870,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve

Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhupvud,

W 4RN,

W ENNERBERG,

Bergström,

Friherre AlstrÖMER.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

Den af Soldaten vid Wadsbo kompani af Westgöta regemente Gustaf Munters

enka Maja Stina Svensdotter i underdånighet gjorda ansökning att, enär hennes bemälde

man aflidit till följd af våld, som under tjenstgöring vid en fångbevakningskommendering

å Carlsborg blifvit emot honom utöfvadt af en kronoarbetskarl, samt

Munters efterlemnade tillgångar utgjordes allenast af nödiga husgerådseffekter, Kongl.

Maj:t täcktes i nåder bereda Sökanden och hennes tre minderåriga barn något ärligt

understöd; utvisande de vid ansökningen fogade handlingar att, jemlik! Garnisonskrigsrättens

å Carlsborg utslag den 29 Mars innevarande år, Kronoarbetskarlen

Anders Christian Ekström ansetts lagligen förvunnen att hafva den 22 i berörda månad

genom uppsåtlig misshandel med berådt mod, men utan afsigt att dräpa, dödat

Soldaten Munter och derför blifvit till ansvar fälld; att Munter efterlemna!, jemte

enkan, tre barn, nemligen dottren Cajsa Lisa, född den 7 Juli 1865, samt sönerne

Johan Ludvig, född den I Juli 1867, och Gustaf Gottfrid, född den 21 Januari

1870, samt att husets behållna tillgång, enligt bouppteckning, uppgått till 250 Riksdaler

Riksmynt; och har Fångvårds-styrelsen uti underdånigt memorial den 17 sist—

lidne Maj, jemte öfverlemnande af- ansökningshandlingarne, i underdånighet hemställt,

huruvida icke, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som, jemlik! Kongl. Maj:ts

nådiga Bref den 23 November 1860, blifvit i likartad! fall för Fånggevaldigern Olof

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

Wassenii enka och minderåriga barn bevändt, Kongl. Maj:t täcktea bereda Sökanden

ärligt understöd af 50 Riksdaler att utgå från mannens död och så länge hon lefver

ogift, samt derjemte 25 Riksdaler för hvartdera af barnen intilldess detsamma uppnått

15 års ålder, att likaledes utgå från fadrens död.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anförde vidare, hurusom af ofvanbemälde

Krigsrätts rörande våldet å Munter förda ransakningsprotokoll, som blifvit till

Justitie-departementet infordradt, inhemtades, att sedan, med anledning deraf, att Kronoarbetskarlen

Ekström jemte ,en annan kronoarbetskarl den 22 sistlidne Mars voro af

stärka drycker öfverlastade och uppförde sig i hög grad vildsint, några af de till beva

k ni ngs kommenderi ngen a Carlsborg hörande soldater, och deribland ^Munter, bb 1 vit

af vederbörande befälhafvare till kallade för att afföra bemäldc kt onoarbetskarlar i

arrest, hade, då Munter, åtlydande nämnde kallelse, kommit fram till Ekström, denne

i vildt raseri med foten, å hvilken han bär s. k. träbottensko, beslagen med jernskena,

tilldelat Munter en spark framtill emellan bröstet och skrefvet, hvarvid Munter

föll omkull och efter några ögonblick afled; samt att vederbörande läkare, efter verkställd

besigtning och liköppning å Munters döda kropp, i afgifven attest intygat, att

om förmälde misshandel vållat Munters död.

Sedan Hans Excellens häruppå i underdånighet erinrat, att Kongl. Maj:t den 22

sistlidne Juni, vid föredragning af förevarande ansökning, tilldelat enkan Munter för

innevarande år ett understöd af 150 Riksdaler, att utgå åt besparingarne å Riksstatens

Andra Hufvudtitel, samt tillika förklarat sig vilja framdeles, uppå förnyad underdånig

anmälan af den gjorda framställningen, taga i nådigt öfvervägande, huruvida till nästkommande

Riksdag skulle aflåtas Proposition om årlig pension å Allmänna Indragningsstaten

åt enkan Munter och hennes barn; så hemställde nu Hans Excellens att med

afseende å de, på sätt ofvan förmäles, i ärendet upplysta omständigheter, Kongl. Maj:t

täcktes besluta att till instundande Riksdag aflåta nådig Proposition derom att å Allmänna

Indragningsstaten måtte uppföras för enkan Munter dels en årlig pension af 50

Riksdaler att utgå från nästkommande års början så länge hon lefver ogift, och dels

ytterligare till hvarje af hennes och Munters minderåriga barn ett belopp af 25 Riksdaler,

att likaledes från början af nästa år och framgent årligen utbetalas intilldess

barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan med döden afgå,-.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda

hemställt behagade, på tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga ledamöter,

Hans Maj:t Konungen bifalla; Och skulle utdrag af detta

protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörda

framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln

iakttagas.

Ex protocollo

C. J. E. Akerstedt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

3

Protokoll öfver ett Justitie-Departements-Äreiide, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Måndagen

den 9 Januari 1871,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve

W ACHTMEISTER,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Friherre Lei.tonhufvud,

W^ERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre AlstrÖmer.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anföra hvad, vid aflåtande af

nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof,

vore att iakttaga i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens Andra

Hufvudtitel, anmälde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern i underdånighet, vid

första posten å donna Hufvudtitel eller Departementschefens aflöning, att det åt Hans

Excellens uti Kronans hus N:o 1 i qvarteret Beridarebanan inom Clara församling,

med adressnummer 1 och 3 vid Östra Beridarebansgatan, upplåtna boställe, hvilket

nu vore, med nådigt tillstånd, uthyrdt till Statens Seminarium för bildande af lärarinnor

och den dertill hörande Normalskola, komme att afträdas vid kontraktstidens slut

den I April innevarande år, hvadan frågan om framtida förfarandet med nämnda boställe

syntes påkalla Kongl. Maj:ts uppmärksamhet; och sedan Hans Excellens Herr

Justitie-statsministern, hvars rätt vore af detta ärendes utgång beroende, lemnat sin

plats vid rådsbordet, föredrogs ärendet, enligt nådigt förordnande, af Statsrådet Bredberg,

som dervid yttrade:

”Af de boställen, som för tjugo år sedan farinös i Kronans hus anvisade åt

cheferne för de särskilda Statsdepartementen med undantag af Finans-departementet,

hafva tre sedermera tagits i anspråk för andra allmänna behof och dessa boställens

innehafvare derför bekommit den ersättning att aflöningen, 15,000 Ridt-, blifvit vid

statsregleringarne 1860 och 1863 för Ecklesiastik-, 1863 för Civil- och 1868 för

Landtförsvars-depa,rtementets chef ökad med en hyresersättning af 2,000 R:dr eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

I

4 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No i, om Statsverket 1871.

enahanda belopp, som redan 1858 var chefen för Finans-departementet i sådant hänseende

tillerkändt. Bland de återstående boställena har det, som enligt Kongl. Brefvet

den 29 September 1848 är tills vidare upplåtet åt Herr Justitie-statsministern, icke

för detta ändamål begagnats sedan den I April 186 1, utan under den derefter förflutna

tiden af tio år, med nådigt tillstånd, varit af boställshafvaren, mot en årlig hyra

af 3,500 K:dr, uthyrdt till Lärarinneseminariet och dess Normalskola, hvilka derifrån

komma att under året förflyttas till annan, för sådant ändamål bebyggd fastighet.

När med anledning häraf fråga nu kan uppstå, att bostället åter skulle af Justitie-statsministern

sjelf begagnas, lärer det icke undfalla Eders Maj:ts uppmärksamhet,

att, sedan öfriga delar af qvarteret Beridarebanan och äfven en de! af bottenvåningen

i samma hus numera upptagas af hufvudstadens mest besökta läroverk, nemligen

Slöjdskolan och Nya Elementarskolan, den sednare med lekplats på den för henne

och bostället gemensamma gården, detta alltför mycket lider af en bullersam omgifning

och af brist på ett afstängdt område för att lämpa sig till bostad åt den, hvilken enligt

Regeringsformen är rikets förste embetsman. Lämpligare synes vara, likasom det

med nuvarande Herr Justitie-ministerns yttrade önskan öfverensstämmer, att bostället,

hvilket består af en större våning en trappa upp om tolf egentliga boningsrum jemte

kuk, skafferi, tambur och garderober m. m. tillika med rum i vinds- och jordvåningarne

samt källare och uthus, användes för andra allmänna behof eller, intilldess sådant kan

ske, uthyres för Statsverkets rakning, genom Öfverintendents-embetets försorg, men

Justitie-statsministern i stället får sin på Riksstatens Andra Hufvudtitel uppförda aflöning,

15,000 R:dr, ökad med en hyresersättning, som, i öfverensstämmelse med det

hyresbelopp, han för sitt boställe hittills uppburit, och med afseende jemväl på Statsministrarnes

af grundlagen angifna ställning framför öfrige Statsdepartements-chefer,

torde bestämmas till 3,500 R:dr. Härvid torda ej heller höra förbises, att kontanta

aflöningen för Herr Justitie-statsministern före den statsreglering, som verkställdes vid

1856--1858 års riksdag, var 1,500 R:dr högre, än för de Departementschefer, som

icke äro Statsministrar, och att skilnadeu i detta hänseende då af Eders Kongl. Maj:t

föreslogs till 3,000 R:dr, som Rikets Ständer likväl icke beviljade.

På grund af det nu anförda hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Näjd täcktes hos nästkommande Riksdag föreslå uppförande på Andra Hufvudtiteln af

ofvannämnda belopp, 3,500 R:dr, att från början af år 1872 såsom årlig hyresersättning

utgå till Herr Justitie-statsministern.”

I donna underdåniga hemställan instämde Stats-Rådets öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i nåder lemna bifall.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, som härefter återtog sin plats vid

rådsbordet, hemställde, beträffande öfriga delar af Andra Hufvudtiteln, att de å densamma

nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar,

om hvilka här nedan förmärs; och yttrade Hans Excellens dervid angående:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om. Statsverket 1871.

\ :o Justitie-Stats-Expeditionen.

Under sednaste årtionde hafva Rikets Ständer och Riksdagen tid efter annan hos

Kongl. Maj:t gjort underdåniga framställningar om behofvet af förändrade stadganden

i åtskilliga ämnen, som tillhöra civil- och kriminallagstiftningens område. Med anledning

häraf har Eders Kongl. Maj:t åt särskilda komitier uppdragit att utarbeta

flera författningsförslag, bland annat rörande införande af fastighetsböcker, angående

allmänna under doms tolarne å landet, angående den s. k. vattenrätten, äfvensom rörande

utsöknings väsen det. Icke sällan inträffar emellertid, att sålunda utarbetade lagförslag,

såsom förhållandet särskilt varit med dem i ofvan först omförmälda två ämnen, vid

deras i grundlag föreskrifna granskning inom Högsta Domstolen blifva på anförda skäl

afstyrka; hvarefter Regeringen, om ej frågan skall helt och hållet falla, är satt i valet

att antingen, med förbiseende af åsigterna hos den myndighet, som i frågan bör antagas

hafva den grundligaste insigten, till Riksdagens godkännande framlägga förslaget

i hufvudsakligen oförändradt skick eller ock låta detsamma undergå en mer eller mindre

genomgripande omarbetning. Ju större och vigtigare dessa lagförslag äro och ju flera

frågor samtidigt fordra en snar läsning, desto otillräckligare måste de krafter befinnas,

som till ett sådant arbete för närvarande äro inom Justitie-Stats-Expeditionen tillgängliga.

Då nu, utom förenämnda vigtiga och vidsträckta delar af vår lagstiftning, som

redan äro under bearbetning, äfven andra, till civil- och processrätten hörande inom

den närmaste framtiden torde höra underkastas en sådan, synes med skål kunna ifrågasättas,

om icke den förändrade anordning lämpligen herde vidtagas att i stället för

tillsättande af särskilda komitier för enstaka lagfrågors behandling, såsom hittills skott,

upprättandet af samtliga de lagförslag, som under nämnda tid ifrågakomma, äfvensom

dylikas omarbetning, der sådan i följd af gjorda erinringar funnes nödig, i sin helhet,

så vidt ske kunde, af samma personer utfördes. Det vill i detta hänseende för mig

synas otvifvelaktigt,, att om ett sådant lagberedningsarbete uppdrages åt insigtsfull

män, hvilka finge, ostörda af andra embetsåligganden, egna sig deråt, de, under fortsatta

studier, med en genom vanan alltmera uppöfvad förmåga att röra sig på lagstiftningens

fält och med lemnadt tillfälle att, der för någon viss fråga särskild sakkännedom

erfordrades, genom tillkallade personer vinna nödig upplysning, herde blifva

i tillfälle att på ett mera tillfredsställande sätt fösa den föreliggande uppgiften, än om

arbetet i den hittills följda ordningen bedrefves. Icke blott enhet och konseqvens i

redaktionen af sjelfva lagtexten, äfven innehållet af de särskilda lagar ne och det inbördes

sammanhanget dem emellan syntes höra vinna på den ifrågasätta förändringen

i arbetssättet, likasom arbetet i sin helhet herde antagas komma att skrida raskare

framåt.

Antalet af dem, åt hvilka detta arbete skulle uppdragas, har jag tänkt mig höra

blifva tre, hvilka jemte det de, i den man de dem närmast tillhörande arbeten det

medgåfve, kunde biträda öfriga Statsdepartementer med upprättande och granskning af

lagförslag, tillika skulle öfvertaga den Byråchefen för lagärenden nu åliggande skyl
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ], om Statsverket 1871.

Vighet att föredraga lagfrågor i Högsta Domstolen samt vara underkastade de närmare

bestämmelser i afseende å arbetet, som af chefen för Justitie-departementet meddelas.

För att kunna med någorlunda säkerhet påräkna, att de personer, som för ändamålet

utses, komma att dermed fortfara, och då löneförmånerna, som medfölja de befattningar,

de förut, möjligen innehafva, torde höra helt och hållet afstås till dem, som

befattningarne under tiden skota, synes mig ett årligt arfvode till hvarje ledamot i den

sålunda föreslagna nya Lagbyrån höra bestämmas af 8,000 Riksdaler. Derest den af

mig förordade anordningen kommer till stånd, kunde dock åtskilliga andra utgifter, som

hittills belastat Statsverket, besparas. Sålunda skulle det åt Byråchefen för lagärenden

i stat anslagna arfvode af 3,000 R:dr indragas, och de icke obetydliga kostnaderna

för tid efter annan tillsätta tillfälliga lagkomitéer komme äfven att upphöra.

Något särskild! anslag till skrifbiträde inom byrån torde icke behöfva i staten upptagas,

enär sådan! biträde bör kunna af tjenstemännen inom Justitie-Stats-Expeditionen

lemnas.

På grund af hvad jag nu haft nåden anföra hemställer jag, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för inrättande inom Justitie-departementet af eu

lagbyrå, bestående af tre dertill förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att,

under Justitie-statsministerns ledning, utarbeta lagförslag, sådana granska och med anledning

af förekomna anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta Domstolen föredraga

frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af lagar och författningar, å

Justitie-Stats-Expeditionens stat uppföra följande anslag, nemligen:

åt en ledamot i lagbyrån, arfvode...................................................... R=dr 8,000: —

» två d:o d:o, d:o ...................................................... » 16,000:

dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att så länge han bekläder donna befattning

afstå de löneförmåner, som medfölja af honom innehafvande tjenst; samt att, derest

detta förslag af Riksdagen godkännes, det å omförmälda stat åt Byråchefen för lagärenden

nu uppförda arfvode af 3,000 R:dr indrages.

Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts donna dag uppå Finansdepartementets

föredragning fattade beslut i fråga om förhöjning af aflöningen till de

vid Stats-departementens Expeditioner anställde Vaktmästare, hemställer jag att nådig

framställning måtte till Riksdagen göras derom, att lönen för de två å Justitie-StatsExpeditionens

stat uppförda Vaktmästare höjes med 100 R:dr för hvardera och sålunda

bestämmes:

för en Vaktmästare till ........................................................................... R:dr / 00: —

» en d:o » ........................................................................... w 600:

2:o. Anslaget till fångars vård och underhåll.

Den del af utgifterna under denna titel, hvilken utgår såsom bestämdt anslag, omfattar

aflöningen till Fångvår,Is-styrelsen samt en del andra fångvårdens embete- och

tjensteman samt betjente.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

ra

Bil. N:o 1 till Kon yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

I afseende härå förekommer, att sedan, med anledning af Riksdagens underdånig

skrifvelse den 9 sistlidne Maj angående regleringen af utgifterna under Riksstatens AndL

Hufvudtitel, Eders Kong!. Maj:t den SO i samma månad anbefallt Fångvårds-styrelsen

att utarbeta och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag till personaloch

afloningsstat för Styrelsens Kansli och Kammarkontor, uppgjordt med hänsyn till

de af Styrelsen i underdånigt utlåtande af den 10 December 1869 ifrågasätta indragningar

inom Styrelsens tjenstemannapersonal; så har Styrelsen, till följd af donna

föreskrift, med underdånig skrifvelse den 20 sistlidne Oktober öfverlemnat ett så lydande

Underdånigt förslag till Personal, och Aflöningsstat för Fåogvårds-Styrelsen år 1872.

Löner och arfvode» å ordinarie stat.

Styrelsen.

I General-direktör, lön......................................................................

1 Ledamot, » .............................................

1 D:o, » ...................................................

Eiksmynt.

8,000

5,000

4,500

1 Sekreterare, lön..............................

I Registrator och protokollsförande, lön

1 Notarie och Ombudsman......................

Kansliet.

.17,500:

3.500

2.500

1.500

Tillägg: För dessa sistnämnda 2:ne tjensteman, som icke få innehafva annan

ordinarie tjenstebefattning, höjes lönen, sedan de tjenat i 5 år, med 500

och efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera.

Anmärkning: De i nu gällande stat upptagna löner till:

1 Registrator................................................................................. g jqq. _

1 Notarie...................................................................................... 2,200: ~

2 Kanslister ................................................................................. 2 000

,7,500: —

tillsammans 6,700: —

utgå tills vidare med oförändrade belopp, men förändras i den män nu

föreslagna reglering kan genomföras.

Kammar-Kontoret.

I Kamererare, lön.................................................................

1 Kammarförvandt, lön........................................................

I Revisor, » .......................................................

1 D:o, » ........................................................

1 Kassör, » ........................................................

Nuvarande Kassören, som redan innan instruktionen för Styrelsen

utfärdades innehade tjenst i annat embetsverk, samt är befriad

från en del af de genom instruktionen Kassören tillagda nya

åligganden, åtnjuter i lön endast.............................. 1,470: —

3.500

2.500

2,200

2,200

2,200

Transport 1,470: — 12,600: — 25,000:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 1,47 0:— 12,600:— 25,000: —

hvaremot till den tjensteman, som under nuvarande

Kassörens tjenstetid bestrider nyssnämnde göromål,

utgår arfvode med.................................................... 1,200:

blifvande, skilnaden emellan dessa belopp samt ofvan

utförda lön upptagen såsom arfvode, att indragas

vid nuvarande Kassörens afgång.............................. *70: ”

2 Kammarskrifvare, lön k 1,000 R:dr............................................. 2,000. — j4.600: —

1 D:o, arfvode, att framdeles, sedan göro
målen

hunnit blifva på annat sätt ordnade, indragas 1,000: —

I Intendent, arfvode................................................................................................

1 Läkare, d:o ...............................................................................................

2 Vaktmästare, lön å 600 R:dr...........................................................................

För renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli.....................................

j).0 d;0 d:o Kammarkontor.....................

Till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen.........................................................

Summa

3,000: —

600: —

1,200: —

1,800: —

1,000: —

600: —

47,800: —

Härtill kommer:

Fyllnadsbelopp att tillsvidare utgå:

Skilnaden mellan de för tjenstemännen i Kansliet å nu

gällande stat uppförda löner å tillhopa ..................

och ofvan föreslagna aflöningsbelopp å ....................

hvilken skilnad kommer att försvinna i den män

den nya regleringen hinner genomföras.

Skilnaden mellan de i nu gällande stat för kassörs
göromålens

bestridande upptagna belopp ...............

och härofvan för Kassören uppförda lön...............

Arfvode till en Kammarskrifvare .................................

10,200: —

7,500

— 2,700:

2,670:

2,200:

_470: —

1,000: — 4yi7Q;

Summa 51,970: —

Beträffande den sålunda föreslagna staten har Fångvårdsstyrelsen anfört, att i

stället för en Registrator, en Notarie och två Kanslister, med tillsammans 6,700 R:drs

aflöning upptagits en Registrator och protokollsförande med 2,500 R:dr samt för en

tjensteman i egenskap af Notarie och Ombudsman 1,500 R:dr i lön; hvarjemte för

dessa två tjensteman, som icke skulle få innehafva annan ordinarie tjenstebefattning,

föreslao-its att, efter fem års tjenstetid, lönen skulle höjas med 500 R:dr och efter tio

'' års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera; Varande skilnaden emellan

den nu utgående aflöningen för tjenstemännen å Kansliet 10,200 R:dr, samt den för

Kanslipersonalen för framtiden föreslagna aflöning 7,500 R:dr, tillagd såsom fyllnads
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. Nio 1 till Kongl. Majits Nåd. Proposition Nio 1, om Statsverket 1871.

belopp med 2,700 R:dr, att framdeles i den män så ske kan indragas; att sedan Styrelsen

i det underdåniga utlåtandet af den It) December 1869 uttalat den åsigt, att,

äfven med bibehållande af nuvarande organisation i (ifrigt, en Kammarskrifvaretjenst

kunde, med tillämpning af grundsatsen att ordinarie tjensteman icke användes till renskrifningsgöromål,

vid nuvarande innehafvares afgång indragas, under sistlidne år väl en

Kammarskrifvaretjenst, genom innehafvarens befordran inom annat embetsverk, blifvit

ledig; men enär den hos Styrelsen anställde Kassör, som redan innan nu gällande instruktion

för Styrelsen utfärdades innehade tjenst i annat embetsverk, vore befriad

från en del af de genom samma instruktion Kassören tillagda nya åligganden, och

dessa måste jemte andra göromål förrättas utaf en bland Kammarskrifvarne, samt dertill

komme att, utom Kassören, flera utaf de å Kammarkontoret -anställde tjensteman

sedan längre tid tillbaka erhållit Eders Kongl. Majits tillstånd att med sina befattningar

hos Styrelsen förena andra Statens tjenstår, hade Styrelsen funnit göromålens

behöriga gång för närvarande fordra bibehållande af de i nu gällande stat uppförde

tre Kammarskrifvare, och af denna anledning i statsförslaget, jemte löner till två Kammarskrifvare,

upptagit arfvode, motsvarande en Kammarskrifvarelön, till belopp af 1,000

R:dr, att, i likhet med det till indragning vid nuvarande Kassörens afgång upptagna

skilnadsbelopp emellan Kassörslönen och den sammanlagda aflöning, som utgår till

nuvarande Kassören och den tjensteman, som bestrider en del af Kassörsgöromålen,

470 R:dr, framdeles indragas; samt att för besörjande af den renskrifning, som nu

åligger Kanslisterna, och för annat biträde å Kansliet i den nya staten upptagits ett

belopp af 1,800 R:dr, hvaremot, efter tillämpning af nämnde stat, de i nu gällande

stat uppförde anslag till gratifikationer åt e. o. tjensteman i Styrelsens Kansli, 1,200

R:dr, och till extra biträde vid upprättande af tabeller hörande till personalredovisningen

i Styrelsens underdåniga årsberättelse, 500 R:dr, skulle komma att upphöra; hvarjemte

för renskrifning och (ifrigt biträde i Styrelsens Kammarkontor upptagits samma

belopp som det till gratifikationer åt e. o. tjensteman i nämnde Kontor förut anslagna.

Enligt den nu sålunda föreslagna planen för organisation af Styrelsens tjenstemannapersonal

skulle anslaget till aflöning för Styrelsen uppgå till 47,800 R:dr; Och

då för år 1867 detta anslag utgjorde 53,590 R:dr, vore således, inberäknadt de sedan

dess af Styrelsen föreslagna och godkända indragningar, en nedsättning i anslaget till

Styrelsen föreslagen med 5,790 R:dr, hvilket belopp, för den händelse att de för Registratorn

och Notarien föreslagna förhöjningar i aflöningen efter fem och tio års tjenstgöring

komme att utgå, likväl skulle något förminskas.

Slutligen har Styrelsen hemställt, det Styrelsen må ega att, när ledigheter inträffa

vid de befattningar hos Styrelsen, hvillca enligt nu föreslagna nya reglering höra indragas

eller förändras, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå de åtgärder,

som med afseende å regleringens tillvägabringande må finnas verkställare och lämpliga.

Fångvårds-styrelsens ifrågavarande förslag anser jag ej föranleda andra anmärkningar,

än att, då, på sätt Styrelsen i ofvanberörde underdåniga utlåtande af den 10

Bih. till Rihsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. ^

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

December 1869 förklarat, för göromålens behöriga gång två Kammarskrifvaretjenster

äro tillräckliga och de af Styrelsen nu uppgillra förhållanden icke kunna anses ådagalägga

behofvet af tillfällig tillökning i nämnde antal, giltiga skäl icke synas förefinnas

att, utöfver de i det ordinarie statsförslaget upptagna löner åt två Kammarskrifvare,

anslå ytterligare ett arfvode af 1,000 R:dr åt en sådan tjensteman, äfvensom att, enär

det i förslaget för renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli uppförda belopp

med 100 R:dr öfversteg de i gällande stat upptagna anslag till gratifikationer åt e. o.

tjensteman i nämnde Kansli och till extra biträde vid upprättande af statistiska tabeller,

hörande till personalredovisningen i Styrelsens underdåniga årsberättelse, hvilka

anslag utgöra sammanräknadt 1,700 K:dr, nyssberörde Överskjutande belopp icke borde

få utgå förrän en motsvarande nedsättning i anslaget till den i Styrelsens Kansli anställda

ordinarie tjensteman impersonel egt rum; Och hemställer jag att Eders Kongl.

Maj:t täcktes i öfriga delar godkänna Styrelsens förslag och således hos Riksdagen äska,

dels att såsom ordinarie anslag åt Fång vårds-styrelsen måtte beviljas de belopp,

som äro uppförda i följande

Personal- och Aflöningsstat för Fångvårds-styrelsen:

Styrelsen.

\ General-Direktör, lön........................................................................ 8,000: —

I Ledamot, lön .................................................................................... 5,000: —

I D:o, » .................................................................................... 4,500: — 47.500: —

Kansliet.

I Sekreterare, lön................................................................................ 3,500: —

I Registrator och protokollsförande, lön .......................................... 2,500: —

I Notarie och Ombudsman, lön ......................................................... 1,500: — 7,500: _

Anm. För sistnämnde två tjensteman, som icke få innehafva annan ordinarie

tjenstebefattning, höjes lönen sedan de tjenst 5 år med 500 R:dr och

efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera.

Kammar-Kontoret.

I Kamererare, lön................................................................................. 3,500: —

I Kammarförvandt, lön...................................................................... 2,500: —

I Revisor, lön ...................................................................................... 2,200: —

\ D:o » ...................................................................................... 2,200: —

I Kassör, » ...................................................................................... 2,200: —

1 Kammarskrifvare, lön...............................................:....................... 1,000: —

1 D:o, » ....................................................................... ''1,000: ~ 14.60D: —

1 Intendent, arfvode................................................................................................ 3,000: —

1 Läkare, arfvode ................................................................................................... 600: —

2 Vaktmästare, lön å 600 R:dr........................................................................... ''1,200: —

Transport 44,400: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

11

Transport 44,400: —

För renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli.................................... 1,800:__

D:o d:o d:o Kammarkontor..................... 1,000: —

Till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen........................................................ 600: _

Summa R:mt R:dr 47,800: —

dels ock att utöfver nämnde slutsumma följande belopp måtte anvisas att i män

af behof utgå intill dess, genom inträffade förändringar inom Styrelsens tjenstemannapersonal,

den ifrågasätta regleringen kan varda genomförd, nemligen:

Skilnaden emellan de för tjenstemännen i Kansliet å

nu gällande stat uppförda löner å tillhopa ............ 10,200: —

och ofvan föreslagna aflöningsbelopp å .......................... 7,500: — g 700-_

hvarifrån dock, enär af de för renskrifning och annat biträde i

Styrelsens Kansli uppförde 1,800 R:dr ett belopp af 100 R:dr

icke får utgå förrän motsvarande nedsättning skett i aflöningen

till den i Styrelsens Kansli anställda ordinarie tjenstemannapersonal,

höra afräknas .................................................................. 100: —

2,600: —

samt skilnaden emellan de i nu gällande stat för Kassörsgöro
målens

bestridande upptagna belopp ....................................... 2,670: —

och här ofvan för Kassören uppförda lön ......................................... 2,200: —

eller tillhopa 3,070: —

I händelse af bifall härtill kommer det bestämda anslaget till fångvården, som i

nu gällande Riksstat är upptaget till 193,607 R:dr 50 öre, deraf 51,870 R:dr för

Fångvårds-styrelsen, att minskas med 1,000 R:dr och sålunda uppgå till 192,607

R:dr 50 öre.

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll är för innevarande år likasom för

det sistförfluten bestämdt till 1,300,000 R:dr. Till följd af ett synnerligen högt fångantal

hafva väl under år 1870 utgifterna å detta anslag öfverskridit det beräknade

beloppet, och detsamma torde ej heller under innevarande år blifva för ändamålet fullt

tillräckligt, helst den icke obetydliga kostnaden för de byggnadsarbeten, som med anledning

af den under sistlidne års sommar inom straff- och arbets fängelset i Malmö

t i made brand måst derstädes företagas, skall, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift,

af berörde anslag bestridas. Den göda skörden inom landet under förra året

ingifver dock ökad förhoppning om en betydlig förminskning i fångantalet; och då

skål ej heller saknas för den förmodan, att priserna å lifsmedel skola under år 1872

blifva lägre än de i allmänhet under de föregående åren varit, vågar jag tro att en

förhöjning af ifrågavarande förslagsanslag icke skall blifva behöflig, och hemställer derföre,

att nämnda anslag måtte upptagas till samma belopp som i nu gällande Riksstat

eller 1,300,000 R:dr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket, 1871.

3:o Extra statsanslag:

A) till anläggande af nytt straff arbets fängelse inom Nya Varfvet vid Göteborg.

Sedan Fångvårds-styrelsen uti memorial deri 28 September 1869 hos Eders Kongl.

Maj:t i underdånighet anmält behofvet åt'' någon ytterligare rymlig fängelselokal för

fångar af mankön, dömde till straffarbete för längre tid än två år, samt i sådant hänseende

hemställt, huruvida icke Nya Varfvet vid Göteborg med tillhörande jordområde

kunde för flottans behof umbäras och för fångvårdens räkning tillsvidare upplåtas, har

Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 14 derpåföljde December anbefallt Styrelsen att

låta uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med plan och kostnadsförslag till

Nya Va rf vet s fullständiga anordnande till ett straffarbetsfängelse jemte beräkning af

kostnaderna för dess förvaltning och bevakning, hvarefter Eders Kongl. Maj:t ville taga

frågan härom i närmare öfvervägande, äfvensom Eders Kongl. Maj:t emellertid, med

afseende derå att erforderligt utrymme saknades i nuvarande fängelselokaler, medgifvit,

att Nya Varfvet Ange tills vidare användas till afhjelpande af detta behof, dock utan

att större kostnader för sådant ändamål användes, än som för ett provisoriskt begagnande

voro oundvikliga; Och skulle Fångvårds-styrelsen ega att, efter öfverenskommelse

med Förvaltningen af Sjöärendena, så fort ske kunde, komma i disposition

af sådana lokaler, som för sjöförsvarets behof kunde före hela platsens aflemnande umbäras;

hvarjemte stadgades, att Varfvets öfverlemnande till Fångvårds-styrelsen skulle

ega rum under vilkor, bland annat, att derest behof af de upplåtna lägenheterna eller

någon del deraf för sjöförsvaret framdeles uppstode, desamma då borde, efter ett års

uppsägning, af styrelser» återlemnas.

Uti nådigt bref den 20 sistlidne Maj till Förvaltningen af Sjöärendena har Eders

Kongl. Maj:t förord nät, att samtlige för utrymmande af Skärgårdsartilleriets å Nya

Varfvet förlagda depot erforderliga åtgärder skulle vara verkställda till den 1 derpåföljande

Oktober; Och har Eders Kong]. Maj:t vidare den 27 sistförflutne Juli uppå

framställning af Fångvårds-styrelsen medgifvit, att kostnaderna för inredande- af provisionel

fängelse inom Nya Varfvet finge med ett belopp af 13,200 R:dr af fångvårdens

förslagsanslag bestridas.

Till fullgörande af den genom ofvanberörde nådiga Bref af den 14 December

1869 gift»a befallning har Fångvårds-styrelsen uti memorial den 3 sistlidne Juni afgifvit

underdånigt utlåtande och förslag till anläggande af straffarbetsfängelse inom Nya

Varfvet; varande i sådant hänseende af Styrelsen anfördt hufvudsakligen följande:

Ehuru strängt anlitande af utrymmet i gemensam hetsfängelserna sådant förutsatte,

beräknades i 1867 och följande årens stat, att i nämnde fängelse»'' skulle kunna förvaras

1,670 fångar, eller vid fängelset

på Långholmen, straff-fångar och försvarslösa, tillsammans ......................... 750

vid Malmö, d:o, d:o ........................... 650

och vid Carlskrona, straff-fångar ..................................................................... 270 j

Fångantalet utgjorde vid slutet af Augusti månad 1869:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

på Långholmen ........................................

vid Malmö..................................................

och vid Carlskrona ...................................

deribland 1,790 straffarbetsfångar;

och vid 1869 års utgång:

på Långholmen .........................................

vid Malmö..................................................

och vid Carlskrona.................................

906

770

387 2,063,

953

814

412

2,179,

deraf 1,839 voro straffarbetsfångar.

Efter ökning under höst- och vintermånaderna af de mindre arbetsföre försvarslösa

hade, såsom vanligt under vårmånaderna, ett större antal af desse afgått från de

två förstnämnda fängelserna; och utgjorde fångantalet vid sistlidne Maj månads utgång:

på Långholmen ......................................................................''............................... 916

vid Malmö............................................................................................................. 752

och vid Carlskrona ............................................................................................. 424 g Q92

bland hvilka voro 1,846 straffarbetsfångar, hvaraf visade sig, att antalet straffarbetsfångar

fortfarande ökats.

Det ovanligt störa fångantalet, synnerligast inom straff- och arbetsfängelset i

Malmö, hade haft menliga verkningar, dels genom ökad sjuklighet bland fångarne och

dels genom brist på tillräckliga arbetslokaler.

Endast till följd af särskilda anordningar hade emellertid låtit sig göra att å

ifrågavarande fängelser hålla förvarade så stort antal fångar. Enär under höst- och

vintermånaderna antalet mindre arbetsföre försvarslöse betydligt ökades, hade Styrelsen

under åren 1868 och 1869 funnit sig nödsakad att från straff-fängelserna på Långholmen

och vid Malmö låta till Kronoarbetskorpsens afdelningar vid Waxholm och

Carlsborg förflytta en del försvarslösa och deribland äfven sådane, hvilka, såsom icke

fullt arbetsföre, under andra förhållanden ej bort vid ICronoarbetskorpsen intagas.

Bland de till arbetslokaler ursprungligen afsedda lägenheter, likasom af fängelsets vindar,

hade en del blifvit till logement inredd och använd. Men dessa lägenheter hade för deras

egentliga ändamål kunnat undvaras endast till följd deraf, att största delen af fångarne

varit, och ännu vore af enskilda entreprenörer mera allmänt använd till arbeten utom det

egentliga fängelset, mest under bär himmel. Utvägen att på förenämnde sätt bereda logement

för fångarne under nätterna hade ock sin gräns och kunde nu ej vidare utsträckas.

Frågan om sysselsättning för fångarne vore allt för vigtig, för att möjligheten

dertill för framtiden finge bero af den mera tillfälliga omständighet, huruvida enskilda

entreprenörer kunde finnas villiga och egde utväg att, utan afbrott, använda större eller

mindre delar af fångpersonalen till arbeten utom fängelserna. Vid afbrott häri skulle

det ej låta sig göra att inom nuvarande fängelselokaler bereda sysselsättning för mera

än jemförelsevis mindre del af fångpersonalen. Dessutom borde ej lemnas utan afseende,

att fångarnes utackordering till entreprenörer måste utan alltför betydliga in
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

skränkningar i de vilkor, som hittills varit derför gällande, medföra flera olägenheter.

Entreprenörernas intresse att af fångarnas arbete hemta största möjliga fördel stode

icke alltid väl tillsammans med disciplinens fordringar och skyldigt afseende på möjligheten

för fångarne att, efter slutad strafftid, i det fria samhället finna användning och

kunna sig ärligen försörja. Fångarne användes af entreprenörerna till det mesta för

bearbetning af granit, för hyfling af tändstickor och vid väfnadsfabriker, till hvilka

sysselsättningar tillfälle mindre ofta stode den frigifna fången till buds. Den yrkesskicklighet,

fången förut egt, kunde endast mindre ofta af entreprenörerna tillgodogöras,

till följd hvaraf fångens berörde enda försörjningsmedel under längre fångenskap

icke sällan gånge förloradt, och efter frigifningen leddes denne, i brist på tillfälle till

arbetsanställning, åter in på brottets bana, eller på ett kringstrykande lefnadssätt, och

Staten klafve nödsakad för framtiden underhålla honom antingen såsom straff-fånge

eller såsom försvarslös.

Trängseln inom nuvarande straffarbetsfängelserna medförde ock en annan ganska

väsendtlig olägenhet, hvilken tillförene ej kunnat tillbörligen beaktas, den nemligen att

yngre, för första gången saktande, eller för brott, som ej utmärkte vanfräjd, dömda

måste inom ifrågavarande fängelser natt och dag sam vistas med äldre, lastbara samt

för gröfre och vanfrejdande brott förnyade gånger dömde personer. Inom hvarje logement

måste hållas förvarade så många fångar utrymmet medgåfve, eller från 40 till

140 förbrytare i ett och samma rum. Sådant ständigt umgänge ej blott ökade straffets

tyngd för fånge af förra slaget, utan utsatte honom ock för faran att under fängelsetiden

moraliskt förderfvas. Den ännu ej moraliskt förlorade fången och den, som begått

brott mera af obetänksamhet eller öfverilning än af elak vana och böjelse, befunne sig i

gemensamhetsfängelset uti en synnerligen vanlottad ställning, i jemförelse med de till

straffarbete för två år eller kortare tid dömde, för hvilka Staten genom de med dryg

kostnad anskaffade cellfängelserna berådt tillfälle att utstå straffet, utan att tvingas till

gemenskap med andra fångar och utan äfventyr af framtida förderf, helst då, såsom

erfarenheten visat, den längre strafftiden icke alltid hade sin grund i brottets beskaffenhet,

utan fastmer i domrarnes olika uppfattning och tillämpning af latitudsystemet. Icke

endast den brottsliga individen ådroges genom donna straffbehandling ett djupare lidande,

än lagen afsett; samhället sjelf! hade ock deraf skada, enär det genom donna sin anordning

onekligen ökade antalet af dem, som för hela deras lif ginge förlorade och blefve

en börda för det allmänna. Bland dem, som dömdes till mer än två års straffarbete,

funnes mången, hvilken, oaktadt han gjort sig till straff förfallen, likväl icke genom sin

föregående vandel eller öfriga förhållanden utestängt möjligheten eller ens sannolikheten, att

han vid en lämpligare fångbehandling skulle kunnat återgå till samhället utan försämring

och der blifva eu nyttig medlem, men, sådana förhållandena nu vore, åtföljde honom

från fängelset den vanära och farhåga, som fängelset och gemenskapen med förhärdade

brottslingar, mer än den begångna förbrytelsen, ingåfve; och möjligheten att i samhället

åter upptagas och der finna tillfälle till försörjning vore i de flesta fall för honom

stängd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

Anskaffandet af ytterligare ett getnensamhetsfangelse påkallades således:

för möjligheten att kunna behörigen förvara och vårda nuvarande störa och möjligen

ännu tillväxande antal straff-fångar af mankön, dömda till mera än två års

straffarbete;

för att, derest tillfälle icke skulle fortfara att genom entreprenörer bereda fångarne

sysselsättning, någon utväg måtte finnas att till arbetslokaler åter använda någon del

af de såsom logement nu upptagna lägenheter inom gemensamhetsfängelserna; och

på det att yngre, för första gången sakfällda förbrytare och andra, för icke vanfrejdande

blott dömde, för hvilka straffarbete i nuvarande gemens am hetsfängelser medförde

en af lagen icke afsedd skärpning, måtte kunna fullgöra straffarbetet, utan att derigenom

betagas utsigt att, efter utståndet straff, i det fria samhället kunna sig årligen

försörja.

Antalet af saktande inom an g! fn a kategorien vore ganska betydligt. Vid slutet

af ai 1869 voro bland straffarbete fångar af mankön på viss tid inom gemensamhetsfängelserna

förvarade 96 personer i ålder emellan 1 4 och 20 år och ej mindre än

369 under 26 år. Bland de till samma fängelser under året nykomna 593 fångar

lltgjordes 124 eller mer än i af sådana, som ej förut undergått straffarbete i gemensamhetsfängelse,

eller för försvarslöshet varit dömda till allmänt arbete. Det med cellfängelserna

afsedda ändamål att från moralisk smitta bevara dem, som ej begått gröfre

brott, vinnes på långt när icke, så länge personer, som för icke vanfrejdande brott

dömdes till mer än två års straffarbete, måste fullgöra detsamma inom nuvarande gemensam

hetsfängelser. Bland de inom ifrågavarande slaga fängelser vid ''1869 års slut

förvarade personel'' funnos 185, hvilka voro dömde för icke vanfrejdande brott, såsom

för subordinationsbrott, delaktighet i upplopp, våld å person m. m.

Nu antydda omständigheter syntes Fång vårds-styrelsen vara af den vigt att då,

genom lämplig anordning vid Nya Varfvet i Göteborg, den anmärkta bristen i väsendtlig

man skulle kunna afhjelpas, den i förhållande till sakens betydelse jemförelsevis

måttliga kostnaden ej borde deremot lägga hinder.

Nya Varfvet lemnade utrymme till förvar af omkring 400 straffar betsfångar jemte

erforderliga arbetslokaler, sjukrum samt bostäder för förvaltnings- och bevakningspersonal

m. m. Kyrka funnes ock inom v a rfs byggnaden.

För att i möjligaste man ernå det åsyftade ändamålet, fångarnes moraliska förbättring,

vore det erforderligt, att behandlingssättet uti det nya fängelset blefve i vissa

hänseenden olika mot det, som nu tillämpades i gemensamhetsfängelserna. I sådant

afseende vore nödigt, att fångarne, som under dagarne i mindre fördelningar skulle

under tillsyn af vaktare hållas till gemensamt arbete, deremot under nätterna och på

de fristunder, som ej upptogos af undervisning och gemensam läsning, i närvaro af

bevakning, h öllos skilj da från beröring med hvarandra i mindre s. k. nattceller, hvar

fånge för sig, såsom nu egde rum i Danmark och i andra länder och der befunnits

af stor fördel. Härigenom förebyggdes icke allenast den lastbara gemenskapen mellan

fångarne, som, äfven med iakttagande af sorgfällig tillsyn, icke kunde i de gemen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 1 till Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o J, om Statsverket 1871.

samma sofruramen förekomma*, utan fångarne blefve jemväl förhindrade från de skadliga

samtal om föregående äfventyr och planer till nya brott, till hvilka hvilotimmarne

i ”de gemensamma sofra mmen lemnade tillfälle. Under det gemensamma dagliga arbetet

skulle dock ej ovilkorlig tystnad af fångarne fordras, men allt högljudt samspråk och

sådant som medförde hinder i arbetet och dermed ej hade gemenskap, så vidt ske

kunde, genom bevakningen förekommas.

Styrelsen föreslog, att omförmälda sofceller skulle uppföras af trä. Deras inredande

med tjockare väggur af sten skulle visserligen vida bättre uppfylla ändamålet

att afhålla fångarne från meddelanden med hvarandra, men med afseende å den betydliga

tillökning i kostnad äfvensom den minskning i utrymmet ett sådant mredningssätt

skulle medföra, ansåg Styrelsen sig icke böra derom gorå hemställan.

Genom varfslokalens begagnande till gemensamhetsfängelse utan sofceller skulle

visserligen ändamålet af ökadt utrymme för fångar, dömde till mer än två års straffarbete,

vinnas; men den väsendtlig fördelen, att befria yngre och icke redan djupare

sjunkna fångar från menlig inverkan af samvistelse med mera brottsliga, kunde icke

uppnås, utan att logementen försäga med celler, der fångarne egde tillfälle att, ostörda

af hvarandra, med läsning och arbete tillbringa lediga stunder.

Då, enligt allmänt iakttagande, brist på undervisning och uppfostrande handledning

eller saknad utveckling af de bättre anlagen i de bestå fall vore orsaken dertill,

att ungdomen dragas in på brottets bana, ansåg Styrelsen det vara af högsta vigt, att

mera tid och omsorg än hittills egnades åt fångarnes religiösa och intellektuel undervisning

samt moraliska uppfostran, hvadan Styrelsen faun sig höra föreslå, att vid

det ifrågasätta nya fängelset måtte, förutom en predikant med åliggande att, jemte

besörjande af fångarnes själavård och egentliga religiösa undervisning, leda och öfvervaka

undervisningen i öfrig!, få anställas en särskild lärare för fångarnes undervisning i

de ämnen, som i folkskolebildningen ingå, och möjligen tillika bibringa dem färdighet i

en del sådana handaslöjd^-, som efter frigifningen för dem kunde underlätta tillfälle

till sjelfförsurjning. , .

Bland fördelarne af det under sednast» årtiondet i Stor-Bntanmen tillämpade

Irländska straffsystemet vore den, att fångarne, efter viss tids välförhållande, gradvis

lemnades större frihet till handling och sjelfbestämmelse och såmedelst på verksammaste

sätt manades till uppmärksamhet på sig sjelfva och till vakt mot frestelser. De vandes

sålunda småningom till den strid, som förestode i allmänna lifvet, och hvarunder de

förut, utan aktgifvande på faren, låtit sig vilseföras och dukat under. Sedan den sakfällde

genom fångenskapen och domen kommit till besinning eller insigt om och erkännande

af sitt fel, herde, under inverkan af religionsundervisningen eller vid siden af

ångern, de inneboende bättre antagen kallas till lif och i möjligaste måtto stärkas. Dertill”

erbjöde det Irländska systemet ett kraftigt medel, då fången småningom lemnades

allt större frihet att handla och slutligen under sista delen af strafftiden finge återgå

till det fria lifvet, allt dock under vilkor att, om han åter beginge brott eller öfver
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1871. 17

trädelse, det eftergift^ eller lindrade straffet kotnme att i sin fulla stränghet mot honom

tillämpas.

Det syntes helt naturligt, att äfven den bästa undervisning icke kunde förmå att

på fången utöfva lika inverkan, som om han, af naturlig önskan att komma i åtnjutande

af större frihet, sporrades till uppmärksamhet på sig sjelf och till oaflåtlig! bemödande

att förhålla sig väl. Äfven utan införande af det Irländska systemet, hvilket

förutsatte förändring i lagen, skulle vid straffs tillämpning ett närmande till detta system

i någon mån kunna ega ruin. De flira mindre friheter och medgifvanden fångare

enligt gällande ordning nu åtnjöte, såsom den att skriftvexla med anhöriga, att

använda en del af flitpenningarne till förstärkning af kosten och till anskaffande af

snus och tobak, att få ombyta böcker till läsning, att beredas arbete och någon förtjenst

på fristunderna in. m., sådant kunde göras beroende af fångens välförhållande och tillgodonjutas

i olika man, allt efter klassen till hvilken uppförande och flit beredde uppflyttning.

Föi disciplinen i det nya fängelset vore det nödigt, att tillsynen öfver fångarne

under arbetstiden uteslutande utöfvades af fängelsets personal, och att till följd deraf

fångai ne icke, såsom hittills mera allmänt egt rum, öfverlätos åt arbe tsen t repre nörer.

Fangpei sonalen borde hallas till sådan Olikartad verksamhet, som efter frigifningen

kunde underlätta anställning i jordbruksarbete och tillfällig sjelfförsörjningf Såsom

uppmuntran till och belöning för fortsatt godt uppförande kunde fångarne på fristunder

och om aftnarne meddelas sådan undervisning, som förskaffade dem vana och färdighet

i olika slags arbeten, hvilket skulle efter frigifningen blifva dem en hjelp till försörjning.

Aibetet på fristunderna beredde dem ock någon arbetsförtjenst, hvarmedelst

deras utkomst under den första tiden, efter det de lemnat fängelset, underlättades.

Då det nya fängelset företrädesvis herde användas för sådana fångar, om hvilkas

förbättring mesta sannolikhet förefunnes, äfvensom för dem, hvilka, såvidt ske kunde,

bolde sk} dd as för det menliga inflytande och det ökade lidande, umgänget och gemenskapen

med mera förderfvade fångar medförde, herde till det nya fängelset försändas:

1:o manliga straffarbetsfångar, Indika ännu icke fyllt 2 I år och ej blifvit beträdda

med förnyade brott, som utmärkte djupare vanart;

2:o äldre, hvilka blifvit dömde för icke vanfrejdande brott och ej tillförene för

sådana undergått bestraffning;

3:o de, för hvilka, till följd af föregående lefnadsställning och vaner m. m., gemensamhetsfängelser

ej lemnade tillfälle till lämpligt arbete och för hvilka gemenskapen

med gröfre förbrytare i högre grad ökade straffets tyngd.

Oaktadt det måste tillkomma fängelsets direktör ensam att öfvervälta samt meddela

föreskrifter i fråga om disciplin och ordning inom fängelset, syntes det dock

Styrelsen som skulle det i flera afseende!!, särdeles beträffande fångarnes undervisning

och handledning i arbeten, för bedömande af deras förhållande vid fråga om uppflyttning

i klass, medförande vissa lättnader i fängelsetvånget, och om tillämpning af all
Bih.

till RiJcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

varligare disciplinärbestraffning samt för beredande af tillfälle att, efter utståndet straff,

erhålla arbetsanställning eller tillfälle till sjelfförsörjning, vara af gagn, om, såsom i

andra länder, vid fängelset bildades en direktion, deri, under ordförande af direktören,

till ledamöter förordnades predikanten och läkaren jemte två eller flera för nit och

intresse hända män utom fängelset.

Fångvårds-styrelsen hade låtit i sitt Byggnads-kontor uppgöra den underdåniga

skrifvelsen bifogade ritningar, utvisande varfsbyggnadens form och föreslagna inredning

till fängelse, äfvensom likaledes bilagda två kostnadsförslag, upptagande det ena kostnaden

för inrättande af gemensamhetsfängelse efter nuvarande anordning, utan solceller,

till 67,800 E:dr, och det andra för ett fullständigt fängelse, försed t med 392 sofceller

af dubbla bräder med mellanlägg af jernplåt och dörrar af trädgaller, inom åtta större

rum, i två etager, så inrättade att till hvardera etaget vore särskild ingång, till 1 10,000

R:dr eller 43,000 R:dr mera än det förra.

För öfrigt skulle fängelselokalerna, på sätt ritningarne närmare utvisade, komma

att bestå af kyrka, läsrum, arbetsrum, ljusa och mörka straffceller, vaktrum och bostadsrum.

Förutom nämnda straffceller skulle några af solcellerna så anordnas, att de

kunde äfven såsom straffceller begagnas.

Fångvårds-styrelsen hemställde, att de utom sjelf va fängelseområdet belägna, till

bostäder för tjenstcpersonalen afsedda byggnaders närmare disposition för berörde ändamål

finge bero på Styrelsens afgörande efter hvad vid närmare öfvervägande af förhållandena

kunde anses mest lämpligt. För tre dylika lägenheters iståndsättande voro

uti kostnadsförslagen utgifter beräknade; men öfriga utom varfvet befintliga lägenheter,

som för tjenstepersonalens inrymmande erfordrades, ansågos icke för närvarande påkalla

sådana reparationer, att några medel derför behöfde särskild! anordnas. I öfrigt anhöll

Styrelsen om Eders Kongl. Maj:ts nådiga bemyndigande, att vidtaga de mindre förändringar

uti den föreslagna inredningen och anordningen af fängelselokalerna, som under

arbetets fortgång kunde finnas fördelaktiga.

Vidare öfverlemnade Styrelsen en uppgjord beräkning af årliga kostnaden för förvaltningen

och bevakning vid ifrågavarande nya straff-fängelse, uppgående till 41,825

R:dr, uti hvilken beräkning aflöningen för förvaltningspersonalen vore upptagen hufvudsakligen

lika med hvad för andra större straff-fängelser vore bestämdt, med undantag

att särskild aflöning blifvit, på grund af ofvan anförda skäl, uppförd med 1,200 R:dr

för en till predikantens biträde anställd lärare.

Vid nuvarande gemensamhetsfängelser för straff-fångar af mankön utgjordes bevakningspersonalen

dels af indeld eller värfvad trupp, som bestridde yttre bevakningen,

och dels af särskild! anställda underofficerare och vaktknektar, som besörjde bevakningen

inom fängelse!. Då likväl såväl minskning i kostnad som en ändamålsenligare

bevakning vunnes, om både den yttre och inre bevakningstjenstgöringen finge besörjas

af civil personal, hade Styrelsen i beräkningen icke upptagit någon kostnad för militär—

bevakning, men, förutom aflöning åt en bevakningsbefälhafvare och fem underofficerare*

hvilka i alla händelser erfordrades för den inre bevakningen, upptagit aflöning för ett

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871. 19

för höj dt antal vaktknektar af 30 till 40 i män af behof, i h vilkas ställe eljest skulle,

jemte inre bevakning af 1 o till 20 vaktknektar, erfordras en militärstyrka af omkring

60 man.

Beträffande allöningsbeloppen för bevakningspersonalen förekomme i beräkningen

den skiljaktighet från gällande stater, att, utom hvad bevakningsbefälhafvaren anginge,

aflöningen blifvit upptagen högre än vid andra fängelser samt för underofficerarne

delad i två och för vaktknektarne i tre olika grader. Skälet härtill hade varit dels

att lefnadskostnaderna i orten voro jemförelsevis högre och dels att Styrelsen trött

utsigten för bevakningspersonalen att efter längre tids ordentlig tjenstgöring vinna

tillökad inkomst skola verka till erhållande af en mera pålitlig och stadigvarande bevakningskorps.

Första lönegraden för underofficerare upptoge aflöning för två dylika

tjensteman med 700 R:dv för hvardera eller i 00 R:dr mera än vid andra fängelser.

I andra lönegraden, som likaledes omfattade två underofficerare, vore aflöningen utförd

med 800 R:dr för hvardera. Dessutom vore för en fanjunkare upptaget ett lönebelopp

af 900 R:dr eller 200 R:dr mera än hvad vid andra fängelser för sådan befattning

utginge. Första lönegraden för tio vaktknektar vore till lönebeloppet lika

med hvad i allmänhet för dylik beställning utginge och upptoge 400 R:dr för hvarje

tjenst. I andra och tredje lönegraderna, upptagande hvardera 10 å 15 vaktknektar,

vore allöningsbeloppen utförda med 500 R:dr för den förra och 600 R:dr för den

sednare graden. Donna tjenstepersonal skulle vid fängelset antagas endast i mån af

behof. Slutligen och då bestämmandet af kostnaden för den betjening, som kunde

erfordras för tillsyn och ledning vid fångarnes arbeten, blefve i väsendtlig man beroende

af det sätt, hvarpå arbetena komme att ordnas, hvarom Styrelsen ännu ej kunde afgifva

bestämdt förslag, både Styrelsen ej kunnat beräkna någon viss personal och

aflöning, hvithet ej heller ansågs vara erforderligt, enär sådan kostnad torde höra af

den blifvande arbetsinkomsten utgå.

Emot ofvan omförmälda ritningar och kostnadsförslag har Ofverintendents-embetet,

uti infordradt underdånigt utlåtande, förklarat sig ej hafva funnit skål till

armärkning.

Till svar på en genom Justitie-Departementet till Fångvård-styrelsen framställd

förfrågan angående den tid, inom hvilken Styrelsen afsett, att anläggningen inom Nya

Varfvet af ett straff-fängelse, försedt med 392 sofceller skulle fullbordas, och huruvida

det derför beräknade kostnadsbelopp kunde på två eller flera år fördelas, har Styrelsen

skriftligen meddelat, att, enär bland de föreslagna arbetena icke inginge några väsendtliga

murnings- eller andra arbeten, som för torkning erfordrade längre tid, samt desamma

icke heller voro af större omfång, än att de torde kunna under loppet af ett år verkställas,

afsedt vore, att byggnadsarbetet i sin helhet skulle under innevarande år fullbordas,

samt att således erfordrades, att kostnadsbeloppet redan nämnde år blefve för

ändamålet att tillgå.

Genom den af Fång vårds-styrelsen i ofvanberörda underdåniga memorial åstadkomna

utredning anser jag det vara ådagalagdt, att ytterligare ett straffarbetsfängelse

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.

för fångar af mankön är behöflig!;; i följd hvaraf och då medelst användande af de

vid Nya Varfvet redan befintliga byggnader till afhjelpande af detta behof en betydlig

besparing i kostnaderna komme att vinnas; då Styrelsens förslag till fängelsets inredning

derstädes synes vara fullt ändamålsenligt och lämpligt, och särskild!; den ifrågasätta

anordningen för fångarnes förvarande under hvilotimmar och fristunder i s. k. nattceller

bör leda till vidmakthållande af god ordning och disciplin inom fängelset samt till

förminskande af det menliga inflytande, som inom nuvarande gemensamhetsfängelser de

gröfre brottslingarne utöfva på de i moraliskt afseende mindre förderfvade, och då

önskligt är, att de föreslagna byggnadsarbetena, hvilkas företagande under innevarande

år jag ansett mig icke kunna ifrågasätta, blifva under år 1872 utförda, hvilket torde

låta sig gorå äfven om en del af anslaget först under år 1873 komme att utgå, jag

tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen aska att till ordnande inom

Nya Varfvet vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt straffarbetsfängelse med

392 s. k'', nattceller måtte för år 1872 beviljas ett anslag af 70,000 R:dr.

B) till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner.

Det i nu gällande Riksstat för detta ändamål upptagna förslagsanslag af 10,000

R:dr kommer antagligen att utgå till hela det beräknade beloppet, enär, enligt Kongl.

Majits redan meddelade förordnande, Rikets samtlige Hofrätter skola under vissa tider

innevarande år hvar för sig arbeta å en öfvertalig division, nemligen Svea och Göta

Hofrätter under årets fem första månader samt Hofrätten öfver Skåne och Blekinge

från årets början till den 1 November. Med hänsyn till antalet af de vid sistlidne

års utgång i Svea Hofrätt balanserade oafgjorda mål torde det kunna påräknas, att

någon vidare förstärkning af donna Hofrätt utöfver den, på sätt ofvan förmärs, medgift)

a icke kommer att under detta och nästkommande år blifva behöflig. Uti Göta

Hofrätt synes deremot någon ytterligare förstärkning under ifrågavarande år blifva

af behofvet påkallad och hvad slutligen angår Hofrätten öfver Skåne och Blekinge,

så är antalet af dit inkommande mål, såsom erfarenheten under de sednare åren ådagalagt,

så stort, att, derest Hofrätten skulle arbeta allenast å dess två i stat uppförda

divisioner, den redan befintliga, betydliga balansen af oafgjorda mål utan tvifvel komme

att, till men för de rättsökande, alltjemnt ökas, hvadan det är att förutse, att donna

Hofrätt skall jemväl under nästkommande år behöfva biträde af en extra division.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att jemväl för nästa statsregleringsperiod

må för nu ifrågavarande ändamål äskas ett extra förslagsanslag af 10,000 R:dr.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda

hemställt och tillstyrkt och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter

instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle

utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.

In fidem

E. Adlerstråhle.

Stockholm, 1871. P. A. Norstedt & Söner, Kong!. Boktryckare,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

I

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Årenden, hållet

inför Hans Maj:t Lönnligen i sammansatt Svenskt och Norskt

Stats-Råd å Stockholms Slott den 25 November 1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve

Wachtmeister,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Sibbern,

Stats-Eåden Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WiERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Manthey,

Falsen.

Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

»Sedan jag till följd af Eders Kongl. Maj:ts Beslut af den 5 November

1869 uppgjort förslag till Sveriges och Norges Utrikes-budget för år 1872,

beledsagad! af de beräkningar af hvilka det enligt nämnda Beslut skall åtföljas,

och sedan såväl Norska Regeringen afgifvit betänkande öfver detta

förslag i dess helhet som Kommerse-Kollegium öfver de delar deraf som innehålla

förändringar i den hittills gällande Konsulsstaten, får jag härmed till

Eders Maj:ts afgörande underställa detta förslag jemte åtföljande beräkningar,

och går nu att redogöra för de förändringar som föreslås uti hittills gällande

stater.»

»1. Hela budgetens totalbelopp är minskadt med 1,200 riksdaler riksmynt;

men då båda Rikenas bidrag blifvit jemkade så att de nu utgöra nog
Bili.

till Riksdagens Prot. 1871. 1:a Sami. l:a Afd. '' 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

grant 12/17 för Sverige och 5/i? för Norge, så är i sjelfva verket Sveriges bidrag

minskadt med 3,200 riksdaler medan Norges är ökadt med 2,000 riksdaler

riksmynt.»

»2. Stats-Ministerns för Utrikes Ärendena lön utgår som hittills allenast

af det svenska Indraget med 24,000 riksdaler riksmynt. Af det bidrag

af 10,000 riksdaler som i förhållande härtill skulle falla på Norge, utreder

detta rike 6,000 riksdaler utöfver sin andel till Ministerstaten och 4,000 riksdaler

till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, hvarigenom i slutsumman

den antagna proportionen emellan båda Rikena uppkommer.»

»Z. Af de till Utrikes Departementet utgående anslag är de diplomatiska

utgifternas bidrag förminskadt med 1,200 riksdaler och Konsulsstatens

ökadt med samma summa. Egentligen borde, med tillbörligt fästadt afseende

å göromålens natur och fördelning, sistnämnda bidrag utgå med en betydligare

summa. Af Utrikes Departementets Expeditions embets- och tjenstemäns

löner torde, enligt nämnda beräkningsgrund, följande anses böra utgå

af Konsulsstatens bidrag, nemligen:

Chefens för Konsulatafdelningen.......................................................... (4,500),

V3 af Chefens för Kameralafdelningen eller.................................. (1,500),

Förste Sekreterarens .......................................................................... (3,500),

minst en Andre Sekreterares................................................................. (1,000),

och en vaktmästares .............................................................................. (500),

eller i allt 11 till 12 tusen riksdaler. För att emellertid ej nu allt för

mycket anlita dess tillgångar, äfvensom för att i de resp. från diplomatiska

utgifterna och Konsulsstaten härtill utgående bidrag erhålla runda med resp.

17 och 7 delbara summor, har jag för denna gång ansett mig höra inskränka

mig till att föreslå att Konsulsstatens bidrag till nämnda Expedition må tills

vidare utgå med ett endast till 7,700 riksdaler riksmynt förnöjdt bidrag.»

»Denna förändring är af Kongl. Norska Regeringen tillstyrkt. Deremot

har Kommerse-Kollegium afstyrka densamma, alldenstund Kollegium anser

att de medel som på Konsulsstaten möjligen kunna återstå, sedan alla nu på

densamma anvisade utgifter utgått, höra reserveras dels för det tillfälle att

någon ny politisk agent blefve utsänd till Kina, dels till löneförbättringar

vid vissa vigtigare Konsulater i Europa, särskilda i Bordeaux, Havre och Dybeck.

Men då det numera torde anses mindre nödigt att gorå några större

besparingar för framtida behof, utan för hvarje år torde höra äskas ungefär

hvad som för detsamma anses åtgå, då de här åsyftade löneförbättringarne

icke torde komma i fråga att införas förrän i mån af inträdande besparingar

på andra håll, då en mindre summa å nu framlagda budget linnés reserverad

för oförutsedda utgifter som kunna ifrågakomma under den tid för hvilken

den är uppgjord, och då slutligen den här ifrågasätta öfverflyttningen på af

mig anförda grunder torde höra anses rättvis och såsom sådan blifvit af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871. 3

Kong!. Norska Regeringen förordad, vågar jag till densamma utbedja mig

Eders Maj:ts Nådiga bifall.»

»4. En ändamålsenligare fördelning af rubrikerna under Konsulsstatens

utgifter är af mig föreslagen, och om den vinner Eders Maj:ts Nådiga bifall,

bör såsom följd deraf en ny Instruktion utfärdas för Chefen för Kameralafdelningen.

Till följd af nämnda fördelning äro Konsulsstatens utgifter i

likhet med de diplomatiska sammanförda under tre afdelningar, nemligen:

1) bidraget till Utrikes Departementets Expedition,

2) Konsulernas aflöning, samt

3) skrifmaterialier, expenser och extra utgifter. Emot denna ompostering

bär ingen anmärkning blifvit gjord, och jag hemställer derföre att den

må vinna Eders Maj:ts bifall.»

»5. Jag öfvergår nu till de i afseende å de särskilda anslagssummorna

föreslagna förändringar.»

»Ministerns i Berlin löneinkomster föreslås ökade från 8,000 till 9,000

Riksdaler Hamb. Banko, i anseende till den störa prisstegring som i förening

med platsens ökade vigt derstädes inträdt.»

»Under Beskickningen i Köpenhamn har jag ansett lägligt att uppföra

ett anslag till en Attaché med 300 Riksdaler Hamb. Banko, hvilket sedan

någon tid utgått såsom af Eders Maj:t beviljadt personligt arvode till de sednast

i donna egenskap der anställda unga män. Kongl. Norska Regeringen

bär uttalat sig emot detta anslags uppförande, men jag måste yrka på dess

bibehållande tills vidare. Eu Attaché har under de sista tio åren alltid varit

anställd i Köpenhamn, och i anseende till de der ökade göromålen kan eu

sådan ännu mindre i framtiden undvaras. Till en början både han intet

arvode, men under den sista tiden har man ej kunnat få någon lämplig person

som kunnat tjenstgöra utan ett sådant, och har det derföre af Eders

Maj:t blifvit såsom tillfälligt personligt anslag beviljadt, Nu behöfver det

visserligen icke på budgeten uppföras, utan kan af tillfälliga besparingar på

andra utgiftskonton utgöras, men jag anser mera med god ordning öfverensstämmande

att det uppföres årligen så länge det i verkligheten utgår, men

försvinner om man efter den nuvarande innehafvarens befordran kan få en

oaflönad Attaché som är till tj en sten lika lämplig.»

»För att icke behöfva nu äska ökadt anslag till Utrikes Departementets

budget, har jag ansett mig höra föreslå att Ministerns i Wien traktamente

nedsätta från 11,000 till 7,200 Riksdaler Hamb. Banko, oaktadt den väl

kända dyrheten på nämnda ort, och har jag företrädesvis föreslagit donna

nedsättning, alldenstund ifrågavarande Beskickning, med afseende å göromålens

mängd och vigt, synes mig snarare än någon annan i närvarande

stund medgifva en sådan. Af samma anledning anser jag Legations-Sekre
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj ds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

teraretjensten i Wien tills vidare kunna lernnas obesatt, hvarföre anslaget till

en sådan, 1,200 Riksdaler Hamb. Banko, ur budgeten donna gång utgår.»

»Hvad Norska Regeringen yttrat om önskligheten af att de diplomatiska

beställningarne i Athén och Lissabon indragas, vid nuvarande innehafvares

afgång och att på dessa platser då blott General-Konsuler anställas, äfvensom

att lönen för Konsuln på Malta vid nuvarande innehafvare^ afgång

definitivt indrages, torde Eders Maj:t vid inträffande fall taga i närmare nådigt

öfvervägande.»

»Kongl. Norska Regeringen har föreslagit öfverflyttningen från de Förenade

Rikenas gemensamma till Norges särskilda budget af en summa af

500 Riksdaler Hamb. Banko, hvilken allt hitintills utgått såsom arvode till

en hos främste ledamoten i Regeringen i Christiania anställd Sekreterare. Att

donna aflöning utgått af Ministerkassan, härleder sig från en tid då Riksståthållare!!

måste underhålla en vidlyftig enskild brefvexling med StatsMinistern

för Utrikes Ärendena och åtskilliga af Eders Maj:ts Ministrar i utlandet.

Då detta förhållande, hvilket hade till följd att ifrågavarande utgift

den tiden utgick med flerdubbelt belopp mot det nuvarande, numera icke

är för handen, anser Kongl. Norska Regeringen att densamma bör drabba

Norge allena.»

»Sedan donna sak blifvit af Storthinget afgjord, förbehåller jag mig att

föreslå Eders Maj:t att den besparing som derigenom kan uppkomma, måtte,

då Utrikes Departementets stat definitivt fastställes, användas till en väl behöflig

tillökning i lönen för Eders Maj:ts Minister i Italien, då residenset

flyttas från det relativt billiga Florens till det dyra Rom.»

»Genom Eders Maj:ts donna dag fattade beslut om en omreglering af

kontorspersonalens vid General-Konsulatet i London aflöning, uppstår på donna

post eu besparing af 50 Riksdaler Hamb. Banko.»

»Frågan om en förhöjning af General-Konsulns i Washington lön från

3,000 till 4,000 Riksdaler Hamb. Banko, äfvensom af anslaget till Konsuln i

New-York från 1,000 till 1,500 Riksdaler samma mynt, är redan i sammansatt

Svenskt och Norskt Stats-Råd den 11 innevarande månad af Eders Maj:t i

Nåder afgjord.»

»I samma Stats-Råd har Eders Majrt likaledes åtgjord frågan om en

agents afsändande till Ost-Asien sålunda, att vården om de Förenade Rikenas

intresse!! och öfverinseendet öfver Svenska och Norska Vice Konsulaten

i Kina tills vidare skulle uppdragas åt General-Konsuln i Shanghai, som

skulle uppbära 1,000 Riksdaler Hamb. Banko årligen i kontorshyra, att honom

till biträde skulle förordnas en Vice Konsul, tillika Konsulat-Sekreterare,

med 2,000 Riksdaler Hamb. Banko i årligt traktamente, utom fri bostad och

ersättning för resor i embetsärende!!, samt att vården om de Förenade Rikenas

intresse!! i Japan skulle tills vidare uppdragas åt Kongl. Nederländska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o''2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871. 5

Beskickningen derstädes emot ett ärligt bidrag af 1,000 Riksdaler Harnb.

Banko till expenser och kontorsbidrag.»

»Till Legations-Predikanten i Konstantinopel, som å Ministerstaten uppbär

500 Riksdaler Harnb. Banko, bär jag föreslagit att enahanda belopp

måtte å Konsnlsstaten utgå. För närvarande förestås platsen på förordnande

af en af missionssällskapets missionärer, som tillfälligtvis uppehåller sig i

Konstantinopel och kan åtnöja sig med 500 Riksdaler Harnb. Banko; men

med mindre än 1,000 Riksdaler samma mynt årligen kan en ordinarie Predikant

icke aflönas, och då hans verksamhet till största delen kommer de

svenska och norska sjömännen till godo, så är det billigt att Konsnlsstaten

dertill med hälften bidrager. Detta är äfven af Norska Regeringen förordadt,

men af Kornmerse-Kollegium afstyrkt på ofvan anförda skäl, nemligen att

Kollegium anser af vigt att erhålla besparingar för framtida behof. Jag får

på grund af de motiver jag ofvan anfört, i underdånighet anhålla att Eders

Maj:t täcktes bifalla hvad jag i detta fall föreslagit.»

»1 afseende å de till pensioner och expektansarvoden såväl å Ministerstaten

som å Konsnlsstaten uppförda anslag, har Kongl. Norska Regeringen

föreslagit att en specifikation öfver de belopp som vid liden för budgetens

uppgörande härtill utgå, måtte, i stället för att såsom hittills endast bifogas

hvarje års afslutade räkenskaper, åtfölja budgetförslaget, och har jag, för det

fall att Eders Maj:t täcktes gilla detta förslag, uppgjort en sådan förteckning,

som finnes detta protokoll bilagd.»

»Under Konsulsstatens utgifter till skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter äro 1,500 riksdaler riksmynt uppförda till skrifmaterialier och tryckning

af Konsulernas rapportör m. in., medan i den förra staten endast 300

riksdaler samma mynt voro uppförda till skrifmaterialier och expenser. Kongl.

Norska Regeringen föreslår med anledning häraf att tillökningen, som den

anser tillkomma endast för tryckningen i Utrikes Departementet af vissa

Konsulsrapporter, uppföres såsom én Sverige allena träffande utgift, hvaremot

Departementet för det Inre skulle å sin sida föranstalta om en likadan

tryckning i Norge. Denna uppfattning hvilar på ett missförstånd, som har

sin grund i uraktlåtenhet från min sida att meddela nog detaljerade upplysningar

om utgiftens beskaffenhet. Tillökningen är föreslagen af tvenne orsaker:

först derföre att Konsulsstatens bidrag till Utrikes Departementets

expenser var alltför ringa i förhållande till de skrifmaterialier in. in. som

till donna gren af förvaltningen åtgå; för det andra för att sätta mig i tillfälle

att låta trycka och till Eders Maj:ts Beskickningar och Konsulater utdela

alla Konsulsrapporter af större intresse, hvaraf äfven tillräckligt antal

exemplar skulle till Kornmerse-Kollegium och Inre Departementet aflåtas.

Jag anhåller derföre att sagda utgift måtte få qvarstå sådan den blifvit al

mig föreslagen. Skulle, utom de af Utrikes Departementet tryckta, Korn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

merse-Kollegium eller Departementet för det Inre vilja låta trycka flera eller

andra Konsulsrapporter för att inom Sverige eller Norge spridas, kan kostnaden

derföre utan olägenhet godtgöras dem af Utrikes Departementet.»

»Enligt hvad Eders Maj:t, jemlikt Kommerse-Kollegii tillstyrkande i dess

utlåtande angående de å Konsulsstaten uppkomna besparingars återbärande

till Svenska och Norska Statsverken, donna dag beslutat, linnés ett mindre

belopp uppfördt till oförutsedda utgifter å Konsulsstaten under denna budgettermin.

»

»Slutligen får jag föreslå att anslagen till såväl de diplomatiska utgifterna

som Konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt

till deras användande och på enahanda vilkor som hittills.»

Och behagade Kongl. Maj:t, enligt närvarande StatsRåds-Ledamöters

underdåniga tillstyrkande, gilla det förslag

till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för 1872 med åtföljande

beräkningar, som af Herr Stats-Ministern för Utrikes

Ärendena blifvit framlagdt och linnés detta Protokoll

bifogadt, äfvensom bifalla hvad Herr Stats-Ministern i öfrig!,

här ofvan föreslagit, samt förordna att detsamma i vanlig

ordning lägges till grund för de Propositioner som i följd

deraf skola för nästinstundande statsregleringsperioder till

Svenska Riksdagen och; Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ta Proposition N:o 1 om Statsverket 1871. 7

Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1872.

I. Diplomatiska utgifter:

.. Sverige. Norge. Tillsammans.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena 24,000. - 24,000.

2. Utrikes Departementets Expedition... 24,000. 10,000. 34,000.

3. Ministerstaten............................................. 340,800. 148,000. 488,800.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter .................... 48,000. 24,000. 72,000.

Summa Rdr Rmt 436,800. 182,000. 618,800.

11. Konsulsstaten:

1. Utrikes Departementets Expedition ... 4,400. 3,300. 7,700.

2. Konsulernas aflöning .............................. 147,600. 110,700. 258,300.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter...................................................... 8,000. 6,000. 14,000.

Summa Rdr Rmt 160,000. 120,000. 280,000.

Sveriges Utrikes-budget (Svenska Riksstatens 3:dje hufvudtitel) för år 1872.

I. Diplomatiska utgifter:

r d J Rdr Rmt.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena....................................... 24,000.

2. Utrikes Departementets Expedition .......................................... 24,000.

3. Ministerstaten.................................................................................. 340,800.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 48,000.

Summa Rdr Rmt 436,800.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes Departementets Expedition ....................... 4,400.

2. Konsulernas aflöning............................................................ 147,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................ 8,000.

Summa Rdr Rmt 160,000;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Hvartill komma ytterligare utgifter som bestridas af

Svenska Statskassan allena: Rdr Rmt.

Till kyrkan i London......................................................................... 1,800.

Svenska Kronans egendoms i Konstantinopel underhåll............ 3,442.

I):o d:o d:o i Tanger underhåll och brand
för

säkringsafgift ......................................................................... 1,758.

Summa Rdr Rmt

7,000.

Norges Utrikes-bndget för

år 1872.

I. Diplomatiska utgifter:

Rdr Rmt.

Spdr.

1. Utrikes Departementets Expedition...

10,000.

2,500.

2. Ministerstaten ............................................

148,000.

37,000.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra ''

utgifter.........

24,000.

6,000.

Summa

182,000.

45,500.

11. Konsulsstaten:

1. Utrikes Departementets Expedition ....

3,300.

825.

2. Konsulernas aflöning................................

110,700.

27,675.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter.........

6,000.

1,500.

Summa

120,000.

30,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1872.

Rdr Hamb.

Eko.

Rdr Rmt.

Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ......

-- ------

24,000.

Utrikes Departementets Expedition............

34,000.

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athén:

Chargé d’Affaires ...........................................

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare..................................

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Minister-Resident..........................................

500.

9,000.

1>QQ0- 10,000.

- 4,500.

Transporteras

15,000.

58,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

9

Transport

Beskickningen i Konstantinopel:

Minister-Resident .......................................

Drogman.........................................................

Legations-Predikant....................................

Beskickningen i Florens:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare.................................

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare.................................

Attaché .........................................................

Beskickningen i Lissabon:

Minister-Resident..........................................

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare.................................

Legations-Predikant...................................

Beskickningen i Madrid:

Minister-Resident .......................................

Beskickningen i Paus:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare............,.....................

Attaché .......................................................

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare,................................

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

Legations-Sekreterare.................................

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.

b. Pensioner.............................................

c. ExpeJctanslöner ..................................

Summa

Rdr Hamb. Eko. Rdr Rmt.

15,000. '' 58,000.

2.500.

1,000.

500- 4,000.

3.500.

M00- 4,700.

9.000.

1.000.

300- 10,300.

- 1,000.

16,000.

2,000.

M00- 19,000.

- 4,500.

16,000.

2,000.

1-200- 19,200.

15,000.

2,000- 17,000.

4,000.

1.500. 5,500.

- 7,200. 107,400.

............................... 10,000. >

............................... 4,800.

122,200 —488,800.

Transporteras 546,800.

2

Bih. till Riksdagens Prat. 1871, l:a Sami. l:a Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 2 till Körtel. Maj:ts Proposition N:u 1 om Statsverket 1871.

Rdr Rmt.

Transport 546,800.

72,000.

Summa Rdr Rmt 618,800.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter under är 1872.

Inkomster:

Rdr Hämd. Eko. Rdr Rmt.

Sveriges kontanta bidrag............................................................ 40,000. 160,000.

Norges kontanta bidrag.............................................................. 30,000. 120,000.

Lästafgifter i Stor-Britannien:

af svenska fartyg, approximativt ....................................... 3,000. 12,000.

af norska fartyg, approximativt.......................................... 12,000. 48,000.

Summa 85,000. 340,000.

Utgifter:

Rdr Hämd. Eko. Rdr Rmt.

I. Bidrag till Utrikes Departementets Expeditions

aflöning .......................................... ... . — 7,700.

Rdr Rmt.

4. Skrifmaterialier, expenser o. extrautgifter:

a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader,

ved och lyshållning................. 2,500.

b) Möblers anskaffande och underhåll,

inköp af böcker och kartor, frakt m.m. 1,500.

c) Prenumeration ä tidningar och journaler.

........................................................ 1,500.

d) Telegrafporto ..................................... 8,000.

e) Postporto.............................. 6,000,

f) Ekiperingspenningar........................ 10,000.

g) Vexel kostnader.................................... 500.

h) Beskickningarnes extra utgifter...... 5,000.

i) Rese- och kurirkostnader.................. 5,000.

k) Utomordentliga Beskickningar och

tillfälliga uppdrag .............................. 5,000.

l) Hemliga utgifter................................. 17,000.

m) Diverse utgifter.................................... 10,000.

Transporteras

7,700.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kong! Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

11

Rdr Hamb. Bko.

Transport

II. Konsulernas aflöning:

1) Traktamenten, anslag till kontorstorshyra

och skrifvarehjelp samt

personliga ersättningsbelopp:

Konsuln i Archangel, traktamente ............... 2,000.

anslag till kontorshyra................................. 500. g 500.

General-Konsuln i Helsingfors, traktamente 2,000.

anslag till kontorshyra............................... 500.

personlig ersättning...................................... 150. 2,(550.

General-Konsuln i Köpenhamn, traktamente 1,000.

personlig ersättning.................................... 2,200. 3,200.

Vice Konsuln i Helsingör, kontorshyra .................... 250.

General-Konsuln i Hamburg, traktamente .. 1,000.

anslag till kontorshyra................................ 1,000. 2,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra..................... 1,000.

Konsuln i Lybeck, anslag till kontorshyra 750.

personligt arvode ........................................ 250.

personlig ersättning.................................... 75. 1,075.

Konsuln i Rostock, anslag till kontorshyra 750.

personligt anslag ....................................... 100. gr, q.

General-Konsuln i London, traktamente ... 6,000.

Vice Konsuln................................................... 2,500.

öfriga kontorspersonalen.............................. 3,450.

anslag till kontorshyra och expenser...... 3,000. 14,950.

General-Konsuln i Gibraltar, kontorshyra .......... 750.

General-Konsuln i Havre, kontorshyra.................... 500.

General-Konsuln i Alger, traktamente...... 2,000.

anslag till kontorshyra............................... 750. 2,750.

General-Konsuln i Alicante, kontorshyra.................. 750.

Konsuln i Bilbao, kontorshyra................................... 500.

Konsuln i Barcelona, traktamente ............... 1,500.

anslag till kontorshyra................................ 500. g 000.

General-Konsuln i Lissabon, traktamente... 2,000.

anslag till kontorshyra ............................ 500. 2,500.

Rdr tillit.

7,700.

Transporteras 38,225.

7,700.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Rdr

Transport

General-Konsuln i Italien, traktamente.....................

Konsuln i Rom, kontorshyra .......................................

General-Konsuln i Athén, traktamente .....................

Beskickningen i Konstantinopel, (för Kon
-

sulatärendenas handhafvande):

Chefen, traktamente .............................. 2,500.

Drogman, traktamente................................. 500.

Chancelier, traktamente .............................. 1,500.

Legations-Predikanten, traktamente......... 500.

Vice Konsuln i Dardanellerna, personligt

arvode..............................................................................

Konsuln i Smyrna, personligt arvode........................

General-Konsuln i Älexandria, traktamente 3,000.

anslag till kontorshyra................................. 1,000.

Konsuln i Tunis, traktamente......................................

General-Konsuln i Tanger, kontorshyra och

expenser..........................................................................

General-Konsuln i Washington, traktamente ............

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra ...........

Gener al-Konsuln i Rio de Janeiro, trakta
-

mente ............................................................... 2,500.

anslag till kontorshyra................................. 1,000.

Konsuln i Bulna, anslag till kontorshyra.................

Konsuln i Buenos-Ayres, traktamente......... 2,500.

anslag till kontorshyra................................ 500.

General-Konsuln i Shanghai, anslag till kontorshyra

och expenser................................ 1,000.

Vice Konsuln, traktamente........................ 2,000.

ersättning för bostad och resor (förslagsanslag)

............................................... 1,175.

General-Konsulatet i Japan, kontorshyra

och expenser..................................................................

Reserveras till Konsulatet å Malta och så
-

dana oförutsedda utgifter, som kunna af

Kongl. Maj:t anordnas under året............

Hamb.

38,225.

2,500.

500.

2,500.

5,000.

125.

250.

4,000.

1,500.

500.

4,000.

1,500.

3,500.

500.

3,000.

4,175.

1,000,

2,550.

Eko.

75,325.

Rdr Rmt.

7,700.

Transporteras 75,325.

7,700.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 2 till Kong!. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Rdr Hamb.

Eko.

Rdr Rmt.

Transport

75,325.

7,700.

2) Expektanslöner...........................................

3) Pensioner....................................................

900.

3,350.

Summa

79,575 =

318,300.

III. Skrifmaterialier, expenser och extra ut-

gifter:

a) Skrifmaterialier och tryckning

af

Rdr Rmt.

Rdr Rmt.

Konsulernas rapporter in. in.....

1,500.

b) Konsulernas embetsutgifter..........

8,000.

c) Vexelkostnader ...............................

500.

■ i

d) Extra utgifter..................................

4,000.

14,000.

Summa Rdr Rmt 340,000.

Uppgift öfver de

Jemlik! Nådigt Beslut

af den

18

April

1848.

29 Sept.

1870.

7

))

1858.

16

))

1865.

22

))

1855.

3

Febr.

1852.

27

Okt.

1857.

4

Maj

1858.

30

Juni

1863.

23 April

1869.

3

Dec.

1869.

från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

(November 1870).

Från Ministerstaten.

Pensioner: .

(anslagna i Rdr Hamb. Eko.)

Rdr Hamb. Eko.

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.

Herr Friherre Ihre........................................ 1,500: —

Förre Envoyén Friherre Wetterstedt .......................... 1,500: —

Förre Envoyén Öfverste-Kammarjunkaren Löwen
skjold.

................................................................................ 1,000: —

Förre Minister-Residenten Bergman .......................... 1,200: -

Förre Minister-Residenten Grefve Wrangel............... 800: —

Förre Envoyén Friherre ctOhssons Enka..................... 700: —

Förre Envoyén Friherre Hochschilcls Enka ............... 700: —

Förre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas Enka .. 500: —

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.

Herr Friherre Stiernelds Enka.................................... 500: —

Förre Envoyén Sandströmers Enka .............................. 300: —

Transporteras 8,700: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Jemlikt Nådigt Beslut

af den Rdr Hamb. Bko.

Transport 8,700: —

(anslagna i Rdr Rmt.)

4 Dec. 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes Enka, 1,000 Rdr

Rmt eller al pari ......................................................... 250: —

2 Juni 1837. Förre Chargé d Affaires Hegardts Enka, 600 Rdr

Rmt eller al pari............................................................ 150: —

30 Nov. 1855. Förre Registrator!! i Kongl. Kabinettet för Utrikes

Brefvexlingen Friherre Rudbeck, 600 Rdr Rmt

eller al pari.................................................................... 150: —

22 Nov. 1864. Kabinetts-Kuriren öhmans Enka, 225 Rdr Rmt

eller al pari .................................................................... 56: is.

17 Febr. 1858. Kabinetts-Vaktmästaren Englunds Enka, 100 Rdr

Rmt eller al pari........................................................... 25: —

8 April 1870. Kabinetts-Vaktmästaren Sällströms Enka, 100 Rdr

Rmt eller al pari ........................................................... 25: —

2 Jan. 1863. Aflidne Kabinetts-Kuriren Cronlands dotter Erica,

75 Rdr Rmt eller al pari ........................... ............ 18: 36.

» » » Aflidne Kabinetts-Kuriren Lilljedahls döttrar Emilia

och Clara, 75 Rdr Rmt eller al pari.................. 18: 36.

Summa Rdr Hamb. Bko 9,393: 36.

Expektanslöner:

19 Febr. 1864. Förre Envoyén Herr Grefve Hamilton........................ 1,200: -

1 Dec. 1868. Förre Envoyén Friherre Palm.stierna.......................... 1,200: —

» » » Förre Minister-Residenten Mansback........................... 1,000: —

15 April 1869. Förre Minister-Residenten Friherre Wrede ............... 1,000: —

23 Sept. 1864. Förre Chargé d’Affaires Hyltén-Cavallius, 1,600 Rdr

Rmt eller al pari ....................................................... 400: —

Summa Rdr Hamb. Bko 4,800: —

Från Konsulsstaten.

Expektanslöner:

24 Nov. 1854. Förre Konsuln i Buenos-Ayres Grefve Frölich......... 500: —

23 Sept. 1864. Förre Chargé dAffaires och General-Konsuln i Rio

de Janeiro Hyltén-Cavallius, 1,600 Rdr Rmt eller

al pari .......................................................................... 400: —

Summa Rdr Hamb, Bko 900: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj-.ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

t

15

Jemlikt Nådigt Beslut

af den

10 Juni 1859.

12 Sept. 1868.

13 Dec. 1864.

8 April 1854.

6 Juli 1825.$

4 Febr. 1832./

16 April 1869.

13 Juni 1862.

13 Mars 1860.

Pensioner:

Iidr Hamb. Eko.

Förre General-Konsuln i Åbo af Forselles ............... 1,000: —

Förre General-Konsuln i Alexandrin Testa ............. 1,000: —

Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin af Tunisien ... 750: -

Förre Konsuln i Archangel Bruenecks Enka ............ 100: —

Framlidne Konsulat-Sekreteraren i Tanger Frurrieries

oförsörjda döttrar:

Anna Carolina................................!.................................... 56: 12.

Sofia Helena ...................................................................... 56: is.

Framlidne General-Konsuln i Algier Lagerheims

dotter Fatima, 400 Rdr Rmt eller al pari............ 100: —

Framlidne General-Konsuln i Tripod Hahrs Enka,

800 Rdr Rmt eller al pari ....................................... 200: —

Framlidne t. f. General-Konsuln i Rio de Janeiro

von Schantz Enka, 300 Rdr Rmt eller al pari... 75: —

Summa Rdr Hamb. Eko 3,337: 24.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott

den 9 Januari 1871.

Närvarande:

lians Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve

Wachtmeister,

Stats-Råden: Bredberg,

Abelin,

Friherre Leijoniiufvud,

W iERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anmälde i

underdånighet att, sedan Kongl. Maj:t i sammansatt Svenskt och Norskt StatsRåd

den 25 sistlidne November i nåder gillat det förslag till Sveriges och

Norges Utrikes-budget för år 1872, som borde för begge folkens representanter

innevarande år framläggas, både samma förslag genom Protokolls-Utdrag blifvit

till Finans-Departementet öfverlemnadt för att läggas till grund för dithörande

del af Kongl. Maj:ts Proposition till Sveriges Riksdag om Statsverkets tillstånd

och behof för år 1872.

Sedermera hade fråga blifvit väckt och Kongl. Maj:t nu i nåder beslutit

att i samma Proposition upptaga en allmän löneförhöjning af Ett Hundra riksdalerjNör

hvarje af vaktmästarne i Stats-Departementens Expeditioner; men,

ehuru de i Utrikes Departementet anställde vaktmästare, hvilkas göromål torde

öfverstiga de i öfriga Departementen anställdes och taga vida större tid af

dygnet i anspråk, borde företrädesvis anses berättigade att komma i åtnjutande

af en sådan löneförhöjning: likväl och enär det ej utan störa svårigheter läte

sig före Riksdagens sammanträdande göra att i det antagna budgetförslaget

införa ändringar, hvarom i sådant fall Norska Regeringens betänkande äfven

bort inhemtas, föreslog Hans Excellens i underdånighet att Kongl. Maj:t täcktes

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1'' om Statsverket 1871. 17

låta för närvarande anstå med behandling af frågan om dylik förhöjning i

lönerna på stat för Departementets vaktmästare, helst utväg förefunnes att, om

den för vaktbetjeningen i de öfriga Departementen äskade förhöjning för 1872

beviljades, då tilldela Utrikes Departementets vaktmästare för samma år en

deremot svarande gratifikation att utgå af tillgängliga medel; ,

Och behagade Kong!. Maj:t, jemlikt öfrige närvarande

St a ts-Råd s- Led amöters underdåniga tillstyrkande, härtill i nåder

lemna bifall.

Ex protocöllo

R. Kleen.

Bill. till Uihsd. Prof. 1871. l:a Sami. 1:d Afd.

3

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7. om Statsverket 1871.

1

Utdrag af Protokollet ''öfver Landtför svar särenden, hållet inför

Hans Maf.t Konungen i Ståts-Rådet å Stockholms

Slott den 9 Januari 1811.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Ädlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena. Grefve Wachtmeister,

Statsroder!: Bredberg,

Abelin,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström.

Friherre Alströmer.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindra,1 att tillstädeskomma.

Chefen för Landtförsvars-departeinentet, Statsrådet Abelin, anhöll i underdånighet,

att till pröfning nu måtte få förekomma samtliga de frågor hvilka vid

uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitel

för år 1872 borde tagas i öfvervägande, och anmäldes dervid följande

till Kongl. Maj:t inkomna framställningar, nemligen:

t. f. Chefens för Ärméförvaltningens Artilleri-departement underdåniga memorial

af den 25 Oktober 1870, med förslag rörande för nämnda Departement

erforderliga ordinarie och extra anslag;

t. f. Chefens för Arméförvaltningens Fortifikations-deparfement underdåniga

memorial af den. 7 sistlidne November, dervid öfverlemnats dels förslag öfver de

för Fortifikations-departemetel år 1872 erforderliga ordinarie anslag, dels ock

Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga framställning rörande för fästningsbyggnaderna

erforderliga extra anslagsmedel;

Ärméförvaltningens Intendents-departements underdåniga skrifvelse af den

21 sistlidne Oktober, innefattande förslag rörande de för samma Departement beköfliga

ordinarie och extra anslag:

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 A/d.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Arméförvaltningens Civila Departements underdåniga skrifvelse af den 12

Oktober 1870, med förslag öfver de för Departementet år 1872 erforderliga så

val ordinarie som extra anslagsmedel;

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af den 1 i

sistliden December, rörande de för upprätthållande af den berörda kassa åliggande

pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga anslag;

Statskontorets underdåniga berättelse af den 10 i nyssnämnda månad, angående

Statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad landtförsvaret rörde;

Underdåniga framställningar, med kostnadsförslag och ritningar, i fråga om

ordnandet af ett kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente.

Derjemte anhöll Departements-chefen, alt, med iakttagande, i afseende å

ordinarie anslagen, af den ordning vid frågornas behandling, hvartill anslagens

uppställning i nu gällande Riksstat föranledde, få på vederbörliga ställen upptaga

ej allenast de anslagsförhöjningar, om hvilkas beviljande Kongl. Mai:!, vid

pröfning den 29 sistlidne December af uppgjordt förslag till landtförsvarets ordnande,

förklarat Sig vilja hos den näst sammanträdande Riksdagen gorå framställning,

utan äfven den nedsättning eller förändring i (ifrigt, som, å vissa ansiagstitlar,

af berörda organisationsförslag blcfve en följd; och med erinran tillika,

att någon förändring i ordinarie anslagen icke åsyftades, för så vidt ej särskild!

förslag derom komme att bär nedan framställas, afgaf Departements-chefen ett

anförande af följande lydelse:

Landtförsvars-ileparfementd.

Departementets Kansli-expedition, i öfverensstämmelse med Eders Kongl.

Maj:ts, uppå Chefens för Finans-departementet underdåniga föredragning, donna

dag fattade nådiga beslut om förslag till aflönangsförhöjtiing för vid Stats-departementets

Expeditioner anställde vaktbetjente, torde jag för Landtförsvars-departementens

Kansli-expeditions två Vaktmästare, hvilka för närvarande i årlig lön

åtnjuta den ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, bär få upptaga eu aflönings
-

forhöjning af 100 R:dr för dem hvardera eller tillhopa ......... R:dr 200: —

med hvilket belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag ...... » 39,000: —

skulle komma att ukas till........................................................... R:dr 39,200: —

Landtfansvar s-departementets Kommando-expedition, Gener alstabs-officerares

bildande samt Topografiska corpsen. Derest det af mig framställda och

enligt Stats-Rådsprotokollet för den 29 sistlidne December af Eders Kongl. Maj:t

godkända förslag rörande Generalstabens organisation vinner Riksdagens bifall,

böra anslagstitiarna: Departementets Kommando-expedition, Generalstabs
officerares

bildande och Topografiska corpsen ur Riksstaten utgå oéh de un
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1871..

fler (Jern nu upptagna anslagsbelopp, tillhopa 57.200 R:dr, under ny anslagstitel:

Generalstaben, näst efter Departementets Kansli-expedition uppföras. Till

berörda nya anslagstitel bör i sådant fal! dessutom från anslaget till Generalitetsstaten

öfverföras sammanlagda beloppet af de under sistnämnda anslag nu

inbegripna Slabschefs-arfvoden, tillhopa utgörande 6,350 R:dr; hvarigenom alltså

för Generalstaben blifver att tillgå en summa af 63,550 R:dr. Enligt det uppgjorda

förslaget till stat för Generalstaben erfordras visserligen för nämnda stab

efter organisationens genomförande ett anslag af 161,120 R:ur, men enär denna

organisation, på sätt i förslaget derom jemväl blifvit angifvet, endast småningom

och under loppet af flera år kan bringas till fullbordan, anser jag det tillskott,

som utöfver ofvanberörda redan tillgängliga anslagssumma, 63,550 Rall-,

blifver redan år 1872 erforderlig, icke höra beräknas högre än till 15,000 Rall-,

under iakttagande dervid, att aflöniugen för Generalstabens vaktbetjening, ehuru

i förslaget till stat upptagen endast till samma belopp, hvarmed dylik aflöning

för närvarande inom Stats-departementens Expeditioner utgår, likväl i den blifvande

staten varder utförd med de. förhöjda belopp, so in i anledning af Eders

Kong!. Maj:ts ofvan aberopade, uppå Chefens lör Finans-departementet underdåniga

föredragning fattade beslut blifva bestämda.

•Tåg hemställer således i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, dels att, under rubrik: Generalstaben och näst efter Ländtför
svars-departementets

Kansli-expedition, uppföra de för Departementets Kommandoexpedition,

för Generalstabs-officerares bildande och för Topografiska corpsen

nu utgående anslag, tillhopa utgörande 57,200 R:dr, samt alt ej allenast dit från

anslaget till Generalitetsstaten öfverföra 6,350 Rall’, motsvarande beloppet af de

från sistnämnda anslag nu utgående Stabschefsarfvoden, utan äfven till anslagets

ytterligare förhöjande anvisa ett särskild! belopp af 15,000 R:dr, hvarigenom

anslaget till Generalstaben kom me alt tills vidare utgöra 78,550 R:dr, dels

ock att lönerna för Generalstabens vaktbetjening må utgå med lika belopp, sons

för deras vederlikar vid Stats-departementens Expeditioner varda bestämda.

Generalitetsstaten. Utom det belopp af 6,350 R:dr, som enligt det föregående

föreslagits att till anslaget för Generalstaben öfverföras, bör äfven det till

arfvode!! åt Fältläkarne i Militärdistrikten under Generalitetsanslaget nu upptagna

belopp af 750 R:dr derifrån skiljas och öfverföras till del blifvande nya anslaget

för Fältläkarecorpsen, hvarefter af Generalitetsstatens anslag återstår 65,250

R:dr; och torde detta anslag få vid sistnämnda belopp bibehållas intill dess detsamma,

genom afgång bland nuvarande Generalspersoner på stat, lemna!'' tillgång

till den reglering af Generalitetets aflöning, som Eders Kongl. Maj:t beslut!! föreslå

Riksdagen; hvarefter anslaget bör, i den mon sådan! kan ske, till det för

aflöniugen åt Generalitet^ erforderliga belopp af 63,000 R:dr nedsättas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1871.

Allmänna Garnisonssjukhuset. Under förutsättning af Riksdagens bifall

till förslaget rörande Fältläkarecorpsens organisation, bör från anslaget för allmänna

garnisonssjukhuset till det nya anslaget till Fältskärecorpsen öfverföras

ett (hot aflöningen för Öfverfältläkarens vid nämnda sjukhus svarande belopp af

1,800 R:dr, och anslaget till nämnda sjukhus således från nuvarande 62,630

R:dr nedsättas till 60,850 Rall''.

Fältläkarecorpsen. Enligt förslaget till Fältläkarecorpsens organisation erfordras

till aflöning åt corpsens personal en summa ai 231,900 Rall’, men då

äfven donna organisation är afsedd att endast småningom, under loppet af i år

genomföras, har den för år 1872 erforderliga summan blifvit beräknad Jill en-

däst 182,998 Rall- 24 öre; och då härtill linnés att tillgå följande belopp,

nemligen:

utaf anslaget för indelta kavalleri- och infanteri-regementena......... 1 17,848: 24.

samt, utaf anslagen för nedannämnda värfvade regementen, de för

dem här angifna, till aflöning åt deras läkare nu utgående belopp:

för Svea Lifgarde...........................................

» Lifgardet till häst..........................................

» Andra Lifgardet..................................................

» Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen

« Fortifikationen ..................................................

Husar-regementet Konung Carl XV...............

» Wermlands Fältjägare-regemente.............................. 2,800: — 37,950:

Det till pensionärer och stipendiater i Fältläkarecorpsen nu utgående

belopp ................................................................................... 9,650

utaf anslaget till Generalitetsstaten..................................................''....... 750

samt utaf anslaget till allmänna garnisonssjukhuset.......................... 1,800:

tillhopa R:dr 167,998: 24.

erfordras alltså såsom nytt anslag för ifrågavarande ändamål under

år 1872............................................................................................... 15,000: —

..... 4,000

. .. 3,200

—

..... 4,000

..... 17,050

..... 1,200

..... 5,700

..... 2,800

—

På grund af det nu anförda, och sedan, på sätt Stats-Rådsprotokollet för

deri 29 sistlidne December utvisar, frågan om disposition af anslaget till pensionärer

och stipendiater utgjort föremål för särskild öfverläggning mellan mig och

Chefen för E eklesiastik-!! e pa r t e me n te t; får jag i underdånighet hemställa, det

Eders Kong!. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att till Fältläkarecorpsens

aflöning nu måtte anvisas ett nytt anslag af 15,000 R:dr samt att detta belopp

jemte förut, enligt hvad ofvan är omförmäidt, tillgängliga 167,998 R:dr 24 öre

måtte under särskild rubrik: Fältläkarecorpsen, näst efter allmänna garnisons
sjukhuset,

i Riksstat^ uppföras med sammanlagd! 182,998 R:dr 24 öre; lärande

i följd häraf anslaget under Åttonde Hufvudtiteln för Sundhets-eollegium med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kong!,. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871. 5

medicinalstaten böra minskas med det derunder inbegripna, för pensionärer

och stipendiater hittills aisedda belopp af 9,650 R:dr.

Indelta Arméen.

Kavalleri- och infanteri-regementena. 1 afseende å detta anslag har Statskontoret,

i sin ofvan omförmälda berättelse angående statsverkets tillstånd och

förvaltning, till iakttagande föreslagit, att, såsom ersättning för åtskilliga mjölon!)

sågqvarnsräntor, utgörande, enligt berättelsen bilagd förteckning, tillsammans

239 R:dr 51 öre ''i penningar, 89 kubikfot 2 kannor råg, 109 kubikfot 5 kannor

korn och 35 U smör. Indika räntor varit regementen och corpser anordnade

men, jemlik! Kong!. Kungörelsen den 30 December 1863, blifvit afskrida och

följaktligen icke vidare komme att utgå, motsvarande anslag måtte uppföras, men

att afdrag härvid dock måtte ske för 43 öre i penningar, 18 kubikfot råg och

36 kubikfot korn, hvartill ersättningsanslaget för dylika räntor vid 1867 års

Riksdag för högt beräknats, äfvensom att för öfrig! måtte iakttagas, att, i likhet

med hvad vid nyssnämnda riksdag egde ruin, den uti förberörd a räntor ingående

qvantitet smör, för h vilket pendelslag någon kolumn ej funnes i Rik sstaten, omsättes

till spån mål i de sädesslag, hvaraf tionde)) i orten består, i öfverensstämmelse

med de grunder, som för räntors förvandling voro uti Kong!. Kungörelsen

den 11 Maj 1855 föreskrifna.

1 öfverensstämmelse härmed herde alltså, på sätt Statskontoret tillika hem
-

ställt, under ofvannätnnda anslag uppföras:

penningar............................................................................. rmt 2 3 9: 23.

oindelt spån myl, 152 kub:fot 5 k:r ä 2 rdr 10 öre...... » 320: 2-3.

tillsammans..................................................................... rmt 559: 48.

hvaremot samma anslag i kolumnen för ”indelt ränta och ersättning för indragna

räntor” herde minskas med ett motsvarande belopp. 559 rdr 48 öre, så att

anslagets i 1871 års riksstat upptagna slutsumma 2,807,630 rdr 40 öre härigenom

icke komme att undergå förändring.

Enligt hvad i det föregående blifvit anförd t, bör, i följd af organisalionsförslaget

rörande armén, ett belopp af 117,848 rdr 24 öre från anslaget för

indelta kavalleri- och infanteriregementena öfverföras till det nya anslaget för

fältläkare-corpsen.

Deremot och enär i berörda organisationsförslag, så vidt det afse)'' regleringen

af indelta arméens aflöningsväsende, såsom tillgång för nyssnämnda reglering

beräknats det belopp af 100,000 rdr sou), till förbättring af indelta arméens

löner, varit sedan liera år tillbaka i riksstat)))) särskildt anvisadt, bör

detta belopp alltså med anslaget till kavalleri- och infanteriregementena sammanslås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Bil. N:o .? a) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Vidare och enligt förenämnda organisationsförslag, i hvad det afser indelta

Kavalleriets^ och infanteriets ordnande samt regleringen af dessa vapens aflöningsväsende,

påkallas, efter organisationens genomförande, en ytterligare förhöjning i

anslaget för indelta kavalleri- och infanteriregementena af tillhopa 656,390 rdr,

ehuru förhöjningen för år 1872 beräknas endast till följande belopp nemligen:

för kavalleriet till........................................................ rdr 6,610: — och

för infanteriet till ......................................................... „ 208,910:

eller sammanlagd t till........................................ rdr 215,520: —

Da likväl sistnämnda tillökningssumma omfattar utgifter för de nya VesterNorrlands

regemente och Hallands Fältjägarecorps, hvartill medel redan finnas

tillgängliga, dels för nämnda regemente med 13,905 rdr under anslaget för

kavalleri- och infanteriregementena Och med 6,295 rdr, utgörande för VesterNorrlands

beväring i riksstat^ särskild! uppförd t anslag, dels ock för Hallands

Fältjägerecorps med det för Hallands beväring anvisade statsanslag af 7,500 rdr,

anser jag, såsom följd häraf, sistnämnda två anslag höra för framtiden ur riksstaten

uteslutas, hvarom jag härnedan torde få1 gorå underdånig hemställan, samt

för öfrigt från tillökningssumman höra afgå ofvanberörda belopp af 13,905 rdr,

hvarigenom den för år 1872 i följd af organisationen erforderliga förhöjningen

i ifrågavarande anslag kommer alt utgöra 201,615 rdr, hvithet belopp jag alltså

i underdånighet hemställer att Eders Kong!. Maj:t täcktes af riksdagen aska.

I öfverensstämmelse med det nu anförda bör anslaget för indelta kavallerioch

infanteriregementena förhöjas med följande belopp, nemligen:

det till löneförbättring vid indelta arméen hittills utgående särskilda

anslag af......................................... rdr 100,000: —

för organisationen erforderliga ......... » 201,615: —. fi1s.

men deremot minskas genom öfverföring till fältläkare
corpsen,

med .................................................................. 1 17,818: 24.

hvarigenom den verkliga förhöjningen i anslaget kommer

a''U utgöra.......................................................",......... rdr 183,766: 76.

Jag tar således, beträffande ifrågavarande anslag, underdånigst föreslå:

att, det under rubrik »penningar» i anslaget nu ingående

belopp...................................................................''........... 4 1 0,163: 25.

må med följande poster, nemligen:

af Statskontoret upppgifna........................... 239: 23. .

för organisationen erforderliga ................. 183,76 6: 76. 18i 005. g9

förhöjas till.............................~........................... rdr 594,169: 24.

att deremot beloppet af under anslaget upptagen indelt

ränta och ersättning för indragna räntor..................... 2,097,695: 93.

må med.................................................................................. 5 6 9: 48.

minskas till ......................................................... rdr 2,097,136: 45.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1871.

samt att beloppet af den under anslaget upptagna oin
-

delta spanmål...... 16,792 kub:fot 3 k:r, i värde rdr 35,263: 83.

ma ökas med ......... 152 » 5 » » » 320: 25.

till ................. 16,944 kubifot 8 k:r. i värde rdr 35,5 8 4: 08.

hvarigenom anslaget skulle komma att utgöra:

penningar............................................................................. 594,169: 24.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............ 2,097,136: 45.

indelt tionde och ersättning för indragna tionde-anslag 264,507. so.

oindelt spanmål 16,944 kub:fot 8 k:r, i värde............ 35,584: os.

Summa rdr 2,991,397: 16.

Löneförbättringar vid indelta arméen. Så framt det i otvanberörda organisationsförsiag

rörande försvarsverket ingående förslag till ordnande af aflöningsväsendet

vid indelta arméen vinner riksdagens bifall, samt, till följd häraf,

anslaget för indelta kavalleri- och infanteri-regementena blifver på bär ofvan

föreslaget sätt regi er ad t, kommer den nuvarande anslagsrubriken: »löneförbättringar

vid indelta arméen» att ur riksstaten utgå; hvaremot, om löneregieringsförslaget

ej skulle blifva af Riksdagen godkändt, ifrågavarande anslag, hvil.

ket äfven framgent är för aflöningen vid indelta arméen behöfligt, fortfarande

bör under ofvanstående rubrik särskildt i riksstaten upptagas.

Kontant aflönadt manskap. Enligt förut åberopade organisationsförslag

böra, för nummerstyrkans komplettering vid Norrbottens och Westerbottens samt

Hallands Fältjägarecorpser, äfvensom vid Norra och Södra Skånska infanteriregementena,

inalles 300 man uppsättas och med kontant aflöning förses, hvilken

aflöning beräknats till 110 rdr pr man. Härtill skulle således komma att

er fola] ras en summa af 33,000 rdr; men enär hela styrkan icke torde kunna

under första året uppsättas, har den för år 1872 erforderliga anslagssumman

bill vit beräknad till endast 18,040 rdr;

och får jag alltså i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

för ifrågavarande ändamål af Riksdagen i nåder åska ett belopp af 18,040 rdr,

att såsom särskildt anslag under rubrik: kontant aflönadt manskap i Riksstaten

uppföras näst efter anslaget till indelta kavalleri- och infanteri-regementena.

Indelta, arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfning ar.

Med anledning af den utsträckning i indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes

vapenöfningar, som enligt förslaget rörande ''.andtförsvarets ordnande

bör ega rum. erfordras i anslaget för nämnda öfningar en förhöjning af 206,824

rdr 90 öre; och får jag alltså, under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts härom

den 29 sistlidne December fattade beslut, i underdånighet hemställa, del Eders

Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen i nåder begära, att ifrågavarande anslag, nu

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

utgörande................................................................................. rdr 924,062:* 08.

måtte med ofvannämnda belopp ............................................... » 206,824: so.

förhöjas till..................................................................... rdr 1,130,8 8 6: 98,

äfvensom att, derest förslaget om Wermlands Fältjägare-regementes förändring

till corps varder af Riksdagen god känd t, anslaget måtte uppföras under följande

förändrade rubrik: Indelta arméens och Wermlands Fältjägarecorps’ vapenöfning

ar.

Värfvade armé eu.

Åt det oftanärunda organisationsförslaget rörande landtförsvaret påkallas för

år 1872 vid värfvade arméen anslagsförhöjningar endast för artilleriet och fortifikationen

samt, i någon mindre mån, äfven för kavalleriet; och torde jag angående

dessa förhöjningar få bär nedan på behöriga ställen gorå underdånig

anmälan. Deremot, och i anledning af förslaget rörande Fältläkarecorpsens organisation,

bör till anslaget för nämnda corps från de värfvade regementenas

anslag öfverföras de under sistnämnda anslag för aflöning åt regementenas läkare

inbegripna belopp, hvilka i sådant afseende torde få bär nedan särskild!

för hvarje regemente anmälas.

Lifgardet till häst. 1 de under detta regementes anslag inbegripna penningar

påkallas af organisationsförslaget en förslagsvis beräknad förhöjning af

1,120 rdr till aflöning åt half sold sbefäl och reservmanskap, hvilken anslagsbelopp

jag alltså i underdånighet hemställer, att Eders Kong!. Maj:t måtte täckas

af Riksdagen begära, för att nämnda penningeanslag tilläggas; men enär, enligt

hvad i det föregående föreslagits, från samma anslag bör till anslaget för Fältläkarecorpsen

öfverföras ett mot aflöningen för regementets nuvarande läkarepersonal

svarande belopp af 3,200 rdr, kommer härigenom förenämnda penninge
anslag,

utgörande, enligt nu gällande riksstat,......................... rdr 1 15,556: 05.

att på det hela med ..................................................................... » 2,080: —

minskas till......... ........................................................ rdr 113,476: os.

och anslagets slutsumma att utgöra........................................... » 126,0 4 4: 55.

Husarregementet Konung Carl XV. 1 anledning af organisationsförslaget

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes till aflöning

åt halfsöfd sbefäl och reservmanskap af Riksdagen begära eif belopp af 1,180

rdr, att tilläggas de under ifrågavarande regementes anslag inbegripna penningar.

hvarigenom detta penningeanslag förhöjes till 140,844 rdr 99 öre; men

enär jemväl från nyssnämnda pennningeanslag bör till anslaget för Fältläkarecorpsen

öfverföras ett mot regementets läkarepersonals aflöning svarande belopp

af 5,700 rdr, kommer samma penningeanslag på det hela att nedsättas till

135,144 rdr 99 öre och anslagets slutsumma att utgöra 157,358 rdr 16 öre.

Svea

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:r 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Svea Lifgarde. Från det i regementets anslag ingående penningebe
lopp.

......................................................................................................... 149,922: ro.

bör ett mot läkarepersonalens aflöning svarande belopp af............... 4.000: —

öfverföras till anslaget lör Fältläkarecorpsen, hvarigenom Svea Filgardes

otvannämnda penningeanslag minskas till .............................. 145,922: 70.

samt anslagets slutsumma ned sättes till 168,334 rdr 32 öre.

Ändra Lifgardet. I likhet med hvad för Svea Lifgarde bär olvon blifvit

anmärkt, bör äfven Andra Lifgardets penningeanslag, genom öfverföring derifrån

till anslaget för Fältläkarecorpsen, minskas med 4,000 rdr från sitt nuvarande

belopp 149,537 rdr 70 öre till 145,537 rdr 70 öre; hvarigenom anslagets

slutsumma kommer att utgöra 167,949 rdr 32 öre.

Wermlands Fältjägare-regemente. I afseende å detta regemente bär Armélörvallningens

Intendentsdepartement, uti sin ofvan åberopade skrifvelse al den

21 sistlidne Oktober, i underdånighet erinrat derom, att, sedan kompanichelerne vid

regementet vägrat ingå på dem erbjuden förlängning under innevarande år af

då gällande vilkor för passevolansbestyrens utöfning, Eders Kongl. Näjd, enligt

Nådigt Bref af den 30 Augusti 1870, anbefallt Arméförvaltningen, bland annat,

att till Eders Kongl. Näjd inkomma med underdånigt förslag till föreskrifter i

afseende å måterigens framtida underhållande vid detta regemente direkte för

Kronans räkning. Då likväl Arméförvaltningen ännu icke hunnit åt nämnda

fråga bereda eu sådan handläggning, att något fullständigt förslag i anbefaidt

hänseende nu kunde hos Eders Kongl. Näjd i underdånighet anmälas, vore Förvaltningen

således icke eller i tillfälle att nu uppgifva medelsbehofvet under år 1872

för hvart och ett af de särskilda ändamål, som förut vard genom passevolans^!

tillgodosedda. Men i betraktande af de förhållanden, som vid regementet förekommo,

ansåge sig Arméförvaltningen sakna skål antaga, att de för regementet

nu i stat uppför,la anslag skulle, sedan det nya förvaltningssättet vid regementet

vunne stadga, blifva för de samfälda bebofven otillräckliga, om ock en förändrad

reglering anslagen emellan desto hellre syntes oundviklig, som kompanichefernes

löner å stat nu vore beräknade med afseende å detta befäls inkomst

genom passevolans^!, har Arméförvaltningen häraf funnit sig föranlåten i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå:

att de för regementets olika behof under år 1871 redan bestämda anslag

måtte, utan afseende å hvartderas särskilda ändamål, få af Eders Kongl, Maj:t

gemensamt disponeras till bestridande af hithörande utgifter i enlighet med de

förändrade förhållanden, som genom passevolansens upphörande kunde inträda,

och

att för år 1872 enahanda anslag måtte, oafkortad^ ställas till Eders Kongl.

Maj:ts disposition på nyss angifva sätt.

Bill'', till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami, 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Projp. N:o 1, om Statsverket 1871.

Vidare hav Arméförvaltningen uti samma skrifvelse underdånigst anfört, att,

vid den förestående aflevereringen från Kompanicheferne af de å passevolans underhållna

persedlarna, otvifvelaktigt skulle för Kronan uppstå nödvändighet att

mot lösen öfvertaga sådana, Kompanicheferne enskild! tillhöriga persedlar, som

ehuru de icke äro i regementets heklädnadsstat anbefallda, dock numera erfordras

utöfver hvad nämnda stat bestämmer, för att manskapet skall enligt nutidens

fordringar och, på sätt vid arméen i allmänhet eger rum, vara bekläd t.

Värdebeloppet af dessa persedlar både vid regementet blifvit uppskattad! till omkring

18,000 R:dr. Då Arméförvaltningen äfven, med hänsyn till den framtida

underhållskostnaden för regementets beklädnad, ansåge eu dylik åtgärd vara med

Kronans fördel öfverensstämmande, hav Förvaltningen, i saknad åt nödiga medel

för den häraf uppkommande kostnaden, underdånigst hemställt:

att, till inlösning åt ofvanberörda persedlar, ett förslagsvis beräknad t anslag

af 18,000 R:dr måtte af Eders Kong!. Magt för eu gång lina Riksdagen begäras.

Väl både passe vol autor erne tillika åsyftat att erhålla godtgörelse af Kronan

jemväl för de af dem till manskapet förskottsvis utgifna värfningspenningar; men

då deras rätt i detta hänseende ej för det närvarande kunde anses ostridig, ansåge

Arméförvaltningen något anslag för nyssnämnda ändamål icke lämpligen

höra hos Riksdagen äskas, utan godtgörelsen, om den ifrågakomma, få utgå från

tillgängliga medel och derefter hos Riksdagen till ersättande anmälas.

I anledning af hvad Arméförvaltningen sålunda i detta ämne anfört, och då,

hvad angår aflöningen till Kompanicheferne vid ifrågavarande regemente, jag anser

densamma, sedan passevolans^] med 1870 års utgång upphört, höra redan

från innevarande års början utgå med det belopp, hvartill densamma upptagits i

det vid organisationsförslaget rörde landtförsvaret fogade förslag till normalstat

för värfvade arméen, hvartill ock de för regementet anvisade anslag höra lemna

tillgång, samt för (ifrigt - den kostnadsbesparing, som af mig i organisationsförslaget

beräknats genom regementets reduktion och passevolansens upphäfvande

skola uppstå, icke torde under första året efter reduktionens början vara att påräkna,

får jag i underdånighet tillstyrka, det nådig framställning till Riksdagen

måtte ske i öfverensstämmelse med hvad Arméförvaltningen föreslagit, dock att,

med anledning af hvad bär ofvan rörande särskild!, anslag för Fältläkarecorpsen

förekommit, anslaget till Wermlands Fäljägare-regemente för år 1872 måtte minskas

med ett mot aflöningen för dess läkarepersonal svarande belopp af 2,800

R:dr, hvithet belopp i stället borde uppföras under anslaget för Fältläkarecorpsen;

och torde för öfrig!, i anledning af regementets föreslagna förändring till

corps, anslaget höra erhålla följande förändrade rubrik: Wermlands Fält}ägarecorps.

Det ifrågaställa anslaget för eu gång af 18,000 R:dr, till inlösen af persedlar

vid Fältjägare-regementet, torde bär nedan bland extra anslagen få upptagas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Vid pröfningen af förenämnda

förslag rörande landtförsvarets organisation har Eders Kongl. Maj:t beslutit

föreslå Riksdagen att det till sjöförsvaret nu hörande Marin-regementet må

till landtförsvaret öfverföras, för att i den mån sådant kan ske användas för tillökning

i artilleriets styrka, och att de för Marin-regementet nu utgående anslagsmedel

måtte till statsverket indragas emot det att Riksdagen anvisade de för

artilleriets organisation erforderliga ökade anslag.

Enligt den uppgjorda planen för artilleriets organisation, för hvilken plans

fullständiga genomförande är afsedd en tidrymd af 6 år från 1872 års början,

komma efter organisationens fullbordande, — och sedan från summan af kostnaderna

för tillökningen i personal och i artilleriets egna hästar afräknats hvad

för indragna beställningar och min skad t antal legd a hästar belöper, — utgifterna

för artilleriet att, i hvad de omfatta personal och hästar, ökas med sammanlagd!

473,278 R:dr 92 öre. Donna tillökningssumma uppstår dock endast småningom

i den man organisationen fortgår, och enligt de i detta hänseende uppgjorda beräkningar

kommer för år 1872 att erfordras endast 172,799 R:dr 36 öre, hvarvid,

med anledning deraf att den så kallade passevolansinrättningen först med

1872 års utgång kan komma att upphöra, personalens löner för sistnämnda år

upptagits efter nu gällande stat. Sålunda har för följande nya beställningar och

tillkommet manskap beräknats nedanstående belopp, nemligen för:

1 Öfverste-Löjtnant...................................................... 5,240: —

1 Major......................................................................... 4,740: —

3 Kapitener, med äldre Kapitens lön, ä 2,400 R:dr 7,200: —

6 D:o med yngre d:o ä 2,000 » 12,000: —

2 Löjtnanter, arfvoden, motsvarande skilnaden emel
lan

yngre Kapitens och Löjtnants lön ä 800 R:dr 1,600: —

10 Löjtnanter, löner ä 1,200 R:dr.............................. 12,000: —

1 Under-Löjtnant, lön................................................. 800: —

10 Styckjunkare, löner ä 950 Rall’, deraf beklädnad

spenningar 150................................................ 9,600: —

12 Sergeanter, löner ä 650 R:dr, deraf beklädnads
penningar

150............................................,.......... 7,800: —

6 Batteritrumpetare, löner ä 550 Rall’, deraf be
klädnadspenningar

150 ....................................... 3,300: —

14 Afdelningstrumpetare ä 401: 26 .............................. 5,6 1 7: 64.

16 Borste Konstaplar ä 49 4: 25 ................................. 7,9 0 8: —

26 Andre d:o ä 411: is................................ 10,690: 94.

228 Artillerister å 2 3 8: 26.......................................... 54,3 2 3: 28. 442 719- 86

Transport 142,7 1 9 86.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport 1 42,719: 86.

76 hästar ä 410: 75 .......................................................................... 31,2 17: —

Reserv-artilleri, £:del al 29,475........................................................... 4,912: so.

Summa R:dr 178,849: 36.

Och då derifrån afräknas för indragne:

1 Stabstrumpetare........................................................... 650: —

60 hästar i Landskrona...................................................... 5,400: — g ggo-__

kommer kostnaden för år 1872 att utgöra............................ R:dr 172,799: 36.

Med afseende å den skiljaktiga arten af de utgifter, som med nyssnämnda

summa skola bestridas, herde densamma visserligen redan nu fördelas på följande

fem särskilda anslag, nemligen: anslagen för Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen

; för kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning; för fourragering

åt'' artilleriets och pontonierbataljonens samt värfvade kavalleriets hästar;

för mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena; samt för försvarsverket

till lands i allmänhet; — men enär det icke torde kunna med full noggrannhet

på förhand bestämmas, huru mycket af berörda summa under år 1872 belöper

på hvart och ett af omförmälda fem anslag, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att hela det för uppsättning

och underhåll under år 1872 af personal och hästar för artilleriet bär

ofvan beräknade belopp af 178,849 R:dr 36 öre måtte såsom extra anslag för

nämnda år anvisas; lärande anslagets uppförande å ordinarie stat under behöriga

titlar först vid nästföljande riksdag få ega ruin; och torde beloppet tå här nedan

bland öfriga extra anslag antecknas. Såsom följd häraf hör emellertid nedsättning

ega rum dels i anslaget för Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen

med 650 R:dr, motsvarande aflöningen för eu till indragning afsedd beställning,

dels ock i anslaget till lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens

exercis med 5,400 Rall’, utgörande hvad hittills utgått till lega för hästar

till fotbatteriernas i Landskrona exercis, Indika hästar genom organisationen göras

obehöfliga. På grund af det nu anförda jemte hvad bär ofvan i afseende å

Fältläkarecorpsen förekommit får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det i anslaget för Svea, Göta och Wendes

Artilleri-regementen ingående penningebelopp 762,220 R:dr 5 öre må minskas

dels med 650 R:dr motsvarande aflöning för eu till indragning afsedd beställning,

dels ock genom öfverföring till anslaget för Fältläkarecorpsen af 17,050

R:dr, hvarigenom Artilleri-regementenas penningeanslag kommer att nedsättas till

744,520 R:dr 5 öre samt anslagets slutsumma att utgöra 836,958 R:dr 21 öre.

Nedsättningen i anslaget till lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens

exercis torde bär nedan på sitt ställe få antecknas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1371.

Fortifikationen. Enligt flen plan Eders Kongl. Maj:t, vid pröfnmgen af förut

omförmälda förslag rörande landtförsvarets organisation, beslut''.t att, i afseende a

tillökning i nu befintliga Fortifikationstrupper, föreslå Riksdagen, skulle under

åren 1871 —1877 komma att upprättas i fältsignalkompani om ILO man och

1 sappörbataljon om 360 man, jemte erforderligt befäl och öfrige tjensteman så

val för dessa trupper som för Fortifikationen i öfrig!, utöfver flen derstädes redan

anställda personal. Den ökade årliga kostnad, som härigenom efter organisationens

genomförande kommer att uppstå, har beräknats till sammanlagd! 259,758

R:dr 7 öre, hvaremot för åren 1871 och 1872, hvarunder fältsignalkompaniet

är afsedt att fullständigt uppsättas, kostnaderna för personalens uppsättning och

underhåll ansetts uppgå:

för år 1871 till..................................................................... Ihdr 34,935: ro och

för » 1872 till...................................................................... »_____98.91 I: ro____

eller tillhopa till Rall’ 133,8 47: 10.

Och enär, i likhet med hvad1 här ofvan rörande de för artilleriets organisation

erforderliga medel anmärkts, nu ifrågavarande för fortilikationstruppers uppsättning

och underhåll atsedda anslag icke heller nu kan med behörig noggrannhet

på" förhand fördelas på de särskilda titlar, hvarunder detsamma, med afseende

å beskaffenheten af de utgifter för hvilka anslaget är beräknad!, rätteligen

hörer, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att till uppsättning och underhåll af fortifikationstrupper anvisa ett anslag

af 133,847 Rall’ 10 öre, att utgå med 34,935 R:dr 40 öre under innevarande

år och med 98,911 Ridt- 70 öre under år 1872; och torde beloppet

fä bär nedan bland öfrig:, extra anslag antecknas.

1 öfrig! bör, i anledning af hvad bär ofvan rörande Fältläkarecorpsen anförts,

från anslaget för Fortifikationen till anslaget för Fältläkarecorpsen öfverföras

1,200 R:dr, hvarigenom Fortifikationens penningeanslag kommer att minskas

till 167,420 Furir I t öre och anslagets slutsumma att utgöra 174,103

R:dr 78 öre.

Lega för hästar till artilleriets och pontonier hat aljonens exercis. ° 1 anledning

af hvad, rörande detta anslag, bär ofvan vid behandlingen af fragan om

artilleriets organisation, blifvit an förd t, får jag i underdånighet hemställa, att det

i anslaget ingående penningebelopp.............................................. R:dr 17,390 74

måtte med........................................................................................ " 5,400 —

få nedsättas till.............................................................................. R;(lr 1 1,990: 74;

hvarigenom anslagets slutsumma kommer alt utgöra 49,894 R:dr 69 öre.

Mathållning för manskapet vid vårfvade garnisonsregementena. I afseende

å detta anslag, hvilket under loppet åt flera år visat sig för det dermed

afsedda ändamål alldeles otillräckligt, anmälde Arméförvaltningens Intendents
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil N:o 3 a) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

departement redan ar 1868, uti underdånig skrifvelse af den It) November

nämnda år, behofvet af anslagets förhöjning, med uppgift tillika å de belopp,

hvartill blåsten å anslaget under de nästföregående åren uppgått; men i betraktande

af statsverkets da inskränkta tillgångar och enär, enligt hvad Arméförvaltningen

tillika antydt, någon nedsättning i blåsten under den derefter närmast följande

liden syntes vara att motse, ansåg Eders Kong!. Maj:t någon framställning

till Riksdagen om förhöjning i berörda anslag då ej höra ega rum; dock

blefvo de af Armeförvaltningen lemnade uppgifter rörande beloppet af föregående

årens brister Riksdagen meddelade.

Sedan likväl sig visat, att å ifrågavarande anslag äfven för år 1869 uppstode

en brist, som, enligt hvad Arméförvaltningen uti underdånig skrifvelse af

den 9 November samma år, angående 187''! års anslagsbehof, beräknat, komme

att uppgå till omkring 150,000 rdr, täcktes Eders Kong!. Näjd, uppå Arméförvaltningens

tillika gjorda förnyade framställning om anslagets förhöjning, i

neder åt den ar 1870 församlade Riksdagen äska anslagets förhöjning med

100,000 rdr, eller från 320,000 rdr till 420,000 rdr, men denna Eders Kongl.

Maj:ts framställning Idel'' icke af Riksdagen bifallen.

l)å emellertid anslaget äfven under år 1870, oaktadt de åtgärder som vidtagits

för att gorå detsamma för sill ändamål mera tillräckligt, visat eu betydlig

brist, tiar Arméförvaltningen uti sin ofvanberörda skrifvelse af den 21

sist Hd ne Oktober, angående Intentsdepartementets anslagsbehof för år 18.72,

under åberopande af Förvaltningens föregående yttranden om anslagets otillräcklighet,

i underdånighet föreslagit, att anslaget måtte med ett till 470,000 rdr

förnöjdt belopp såsom forslat/sattslät/ uppföras.

I afseende å den sålunda ifrågaställa förhöjningen har Arméförvaltningen

anmält, att, enär bristen å anslaget under de år, då anledningarna till densammas

uppkomst väsendtligen företunnils, eller från och med år 1867, utgjort

följande belopp, nemligen:

för år 1867 .......................................................................... rdr 108,59 9: 36.

» ''>868 ......................................................................... >> 22 0,0 4 9 : 73.

» 1869 ......................................................................... » 146,700: —

» 1870 på grund af dels redan bända, dels för den

återstående delen af året beräknade utgifter............... » 122,600: —

tillhopa....................................... ....................................... rdr 597,949: 09.

eller, i medeltal om året, 149,487 rdr 25 öre, Arméförvaltningen, som saknat

skål antaga någon förändring i berörda förhållanden under närmaste framtid,

ansett detta mediibelopp lämpligen höra tjena till grund för bestämmande af anslagets

nu ifrågasätta förhöjning, som sålunda bl H vit beräknad i rundt tal till

150,000 rdr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil N:o 3 a) till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Beträffande åter anslagets åsyftade förändring från s. k. »allmänt anslag»

till »förslagsanslag» yttra,'' Arméförvaltningen, det Förvaltningen ansett sig ej längre

kunna undgå söka vinna tillämpning af grundsatsen derom, att anslag för gifna

behof, Indika ej på förhand kunna med någorlunda säkerhet till siffra,, beräknas,

såsom t. ex, för proviantförnödenheter, höra erhålla naturel, af förslagsanslag,

helst när upphandla,gskostnaden, såsom vid garnisonsregementena är

fallet, till stor del beror på beskaffenheten af den skörd, som er hålles sedan

anslaget för kostnadens bestridande redan ldifvit bestämdt. Denna grundsats,

sou, i allmänhet vid regleringen af statsbehof^,, syntes gorå sig gällande, hade

särskild! i fråga om ett med bär omför,,,äldta anslag likartad t sådant å riksstatens

5:te hufvudtitel, nemligen anslaget för »gemenskapens vid sjöförsvaret

natura-,mderhäll», hlifvit af sednast^ Riksdag tillämpad!, i det att Riksdagen

funnit beskaffenheten af de utgifter, för I,vilkas bestridande anslaget tillkommit,

jemte förhållandet af inträffade prisstegringar å proviantartiklar ådagalägga, att

anslaget lämpligast borde såsom »förslagsanslag» upptagas, helst utspisning^,i

grundades på faststäld stat, deri någon inskränkning vid p.oviantprisens stigande

ej vore möjlig, — skäl, so in i hela sin vidd gälde äfven om mathållningsanslaget

å i-.de hufvudtitel,, för garnisonsregementena.

Då jag till alla delar instämmer i hvad Arméförvaltningen sålunda yttrat i afseende

å arten och beskaffenheten af de utgifter, för 1,vilkas bestridande ifrågavarande

anslag är afsedt, får jag, i anledning deraf och under åberopande tillika af

1870 års Riksdags beslut i fråga om naturen af anslaget för gemenskapens vid

sjöförsvaret na tura-underhåll, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att uppföra ifrågavarande anslag såsom förslagsanslag.

Vidkommande åter den åt Arméförvaltningen ifrågaställa förhöjning, så enär,

oaktadt de för utgifternas begränsande inom anslagets belopp vidtagna åtgärder,

det visat sig, till följd dels åt gängse pris å lifsförnödonheter, dels ock å svårigheten

att åt permitteringen vid garnisonsregementena gifva nödig utsträckning,

vara omöjligt att med det nuvarande anslaget bestrida de utgifter, för

hvilka detsamma är afsedt, och då den af Arméförvaltningen ifrågaställa anslagstillöki,

ingen beräknats efter medium af de sistförflutna 4 årens utgifter,

anser jag berörda tillökningsbelopp, 150,000 rdr, vara för mathållningens besörjande

för garnisonsregementenas nuvarande styrka nödvändigt; och får jag,

på grund al hvad sålunda rörande detta ämne anförts, i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas af Riksdagen i nåder äska, att anslaget

till »mathållning för,manskapet vid garnisonsregementena» måtte från sitt

nuvarande belopp 320,000 rdr varda med 150,000 rdr förhöjdt till 470,000

rdr samt med detta sistnämnda belopp såsom förslagsanslag i riksstat^, uppfördt.

Hvad angår den af Arméförvaltningen jemväl väckta fråga,, om godtgörelse

af de å ifrågavarande anslag under föregående åren uppkomna brister, torde

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil.. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1871.

det tillåtas mig att anmäla denna fråga i sammanhang med framställningen om

öfrig» för landtförsvaret erforderliga extra anslag.

Ovänligen.

Hallands beväring och Wester-Norrlands beväringsbataljon, 1 anledning

af hvad här ofvan i afseende å anslaget för indelta kavalleri- och infanteriregementena

anförts och under förutsättning af Riksdagens bifall till den dervid

föreslagna reglering, får jag i .underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att nämnda anslagstitlar, Hallands beväring och

Wester-Norrlands bevaring, med derunder upptagna anslagshelopp, tillhopa utgörande

13,795 rdr, må ur riksstat^! uteslutas.

Beväringsmanskapets vapenöfning ar. Enligt Eders Kongl. Maj:ts, vid pröfning

af organisationsförslaget rörande landtförsvaret, fattade beslut angående arméens

vapenöfningar, kommer, efter organisationens genomförande, att, till kostnadernas

bestridande för beväringsmanskapets vapenöfningar samt underhåll al

dess materiel, erfordras eu förhöjning af sammanlagdt 1,152,466 rdr 60 öre i

de för nyssnämnda ändamål nu utgående anslag; och då, enligt berörda nådiga

beslut, redan med 1872 års ingång påkallas en förhöjning af 483,122 rdr

10 öre i vapenöfningsanslaget och af 242,703 rdr i anslaget för materielen,

får jag i anledning häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl Maj:t täcktes

i nåder föreslå Riksdagen, att anslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar,

nu utgörande.................................................................................. rdr 600,000:

måtte med i rundt tal ............................................................... »__483,000: —

förhöjas till............................................................................rdr 1,083,000: —

lärande den för materielen erforderliga anslagsförhöjning få bär nedan i underdånighet

anmälas.

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departementer.

Från detta anslag bestridas, bland flera andra utgifter, äfven de som

erfordras för vidmakthållande af beväringsmanskapets materiel och beklädnadsm.

fl. persedlar, för hvithet sednare ändamål likväl, alltsedan vapenöfning med

två* klasser beväring årligen vidtog, varit anvisadt ett årligt extra anslag af

189,000 rdr.

Enligt hvad Arméförvaltningens Intendentsdepartement, under förutsättning

att nuvarande organisation af allmänna beväringen kom me att oförändrad bibehållas,

i underdånighet anmält, blifver nyssnämnda extra anslag äfven under år

1872 behöflig!; men enär Eders Kongl. Maj:t under den 29 sistlidne December,

vid

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871

vid pröfning af förslaget rörande landtförsvarets organisation, besluta föreslå

Riksdagen väsendtliga förändringar i den nuvarande beväringsinrättningen, samt

häraf redan år 1872 påkallas en ytterligare årlig anslagstillgång af 242,703

rdr för underhåll af beklädnads-, remtygs-, utrednings- m. fl. persedlar för allmänna

beväringsmanskapet, och då de föremål, för hvilka ifrågavarande två anslagsbelopp

afses, numera äro att hänföra till de årligen återkommande eller

ordinarie behofven, anser jag mig höra i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att omförmälda två anslagsbelopp, tillhopa utgörande

431,703 rdr måtte af Riksdagen anvisas och å ordinarie stat under anslaget för

försvarsverket till lands i allmänhet uppföras.

I detta anslag erfordras dessutom, på grund af hvad uti ofvannämnda organisationsförslag

blifvit rörande infanteriet anfördt, redan från 1872 års början

en årlig förhöjning af 15,443 rdr 20 öre till underhåll af kapotter, remtyg,

utrednings- in. fl. persedlar för den styrka, hvarmed indelta infanteriet enligt

förslaget kommer att förökas; och hemställer jag således i underdånighet,

alt jemväl denne anslagstillökning måtte hos Riksdagen begäras.

På grund af hvad sålunda i afseende å anslaget för förslagsverket i allmänhet

blifvit anfördt, skulle detta anslag, som för närvarande utgör rdr 1,277,447:19.

komma att förhöjas med följande belopp, nemligen:

för beväringsmanskapets materiel med rdr 431,703: —

för stammens dito ..................................... » 15,443: so. ^g. 20>

till............................................................................7... rdr 1,724,593: 39.

Lif- och släpmunderingar vid rothålls-regementena. På grund af hvad

oftaberörda organisationsförslag innehåller rörande kostnaderna för underhåll af

beklädnad åt den föreslagna tillökade infanteristyrkan, erfordras redan år 1872

i ifrågavarande anslag en förhöjning af 32,832 rdr; och får jag alltså i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska nyssnämnda

tillölmingsbelopp ............................................................. rdr 32,832: —

hvarigenom anslaget, som för närvarande utgör........................ » 262,520: —

skulle komma att uppgå till .............................................. rdr 295,352: —

, När det, efter donna redogörelse för de förändringar, som jag anser vid

den i år förestående statsreglering höra ega rum i afseende på de ordinarie anslagen

under riksstatens Fjerde Hufvudtitel, nu åligger mig att framlägga de

behof af mera tillfällig natur, hvilkas fyllande under den närmaste framtiden

synes mig vara för landtförsvaret angeläget eller oundgängligt, skulle jag illa

uppfylla min pligt såsom Eders Kongl. Maj:ts rådgifvare i dithörande ämnen och

ansvarig målsman för landets försvarsväsende, om jag under nuvarande förhållanden

inskränkte mig till att föreslå åtgärder af det omfång, som under ett långt

Bih. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. '' 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

fredslugn kunnat motsvara de måttligaste anspråk för upprätthållande af landets

yttre trygghet och arméens tjenstbarhet. Om, såsom jag antager, rikets krigsmakt

till lands kommer att utan vidare dröjsmål ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det förslag, som Eders Kongl. Maj:t under den 29 sistlidne

December i nåder beslöt att förelägga den snart sammanträdande Riksdagen,

ser jag väl deruti det väsendtligaste vilkoret uppfyldt för åstadkommande af ett

kraftigt nationalförsvar, när det kan i framtiden påkallas; men ett annat vilkor för

framgången af krigsmaktens ansträngningar i sådant fall är, att den vid farans

annalkande finnes försedd med tillräckliga hjelpmedel för sin verksamhet. Och

dessa hjelpmedel äro företrädesvis vapen i tillräckligt antal och åt den beskaffenhet,

som för krigföringen, sådan den under tidernas lopp utbildat sig, erfordras,

befästningar, som försvåra en fiendes försök att framtränga till de för

rikets trygghet och oberoende vigtigaste platserna, samt förråder med tjenliga

förvaringsrum för en materiel, som till storlek motsvarar fältarméens behof i

särskilda delar af landet.

Så väl t. t. General fälttygmästare!:! och Chefen för Arméförvaltningens Artilleridepartement,

som Befälhafvare!! för Fortifikationen, hafva i förut åberopade

underdåniga memorial, den förres af den 25 Oktober och den senares af den

7 November nästlid et år, framställt, hvar för sin förvaltningsgren, de behof, som,

under beräkning af vanliga tillgångar, oundgängligen borde under den allranärmaste

framtiden fyllas.

Derefter bär jag, i slutet af mitt underdåniga memorial af den 29 sistlidne

December, fått fästa Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet på de större militära

behof, hufvudsakligen af befästningar och krigsmateriel, som efter min

öfvertygelse påkalla afhjelpande inom eu kortare tidrymd och således icke, utan

äfventyr för ändamålet, medgifva, att dithörande arbeten och anskaffningar fördelas

på en längre följd åt år. Dessa trängande kraf, hvit ka jag anhåller att

nu få, i sammanhang med statsreglering^!, åter upprepa, omfatta:

l.-o. Artilleribehof:

a) Fältartilleriet, enligt uppgjord plan ............... 1,-102,743: —

deruti inbegripna 70,000 rdr, för hvilkas

användande särskild! förslag bl hvit af Generalfälttygmästare!!

under den 25 sistlidne

Oktober afgifvet;

6) Fästnings- och positionskanoner ................... 551,000: —

<0 Infanterigevär, 150,000 st. ä 30 rdr............ 4,500,000: —

varande häruti innefattade 923,000 rdr,

Transport rdr 6,153,743: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport rdr 6,153,743: —

angående h vilka General fälttygmästare!! jemväl

under nyssnämnda dag afgifvit förslag;

d'') Kopparpatroner................................................... 204,000: — g ggi*

hvaraf 134,0000 rdr ingått i Generalfälttygmästarens

beräkning.

2:o. Fortifikationsbehof:

Carlsborg:

a) Hufvudvallen .............................. 600,000: —

i) Förrådsbyggnader ..................... 920,000: — , gg q qqq. _

hvaraf'' 374,300 rdr varit af Befälhafvaren

för Fortifikationen beräknade att användas

före slutet af år 1872.

Waxholm:

а) Fredriksborgssundets befästning

enligt plan .............................. 158,680: —

б) Fullbordande af försänkningarna 188,400: —

c) Jerntornen.................................... 616,680: —

(I) Bepansringarna........................... 170,000: — 1 133,760. —

varande derutaf i Befälhafvarens för Fortifikationen

förslag 364,200 rdr upptagna

för arbeten till 1872 års slut.

Karlskrona:

Befästningar vid hamnen och vid Hvita Krog ... 3,750,000: —

Norrland:

Depot och befästningar derstädes ........................ 750,000: —

Ingeniörtrupperna:

Fortitikationsmateriel................................................ 140.000:— 7,293,760:_

Transport rdr 13,651,503: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport rdr 13,651,503.—

3:o. Iiitendenturbehof:

För utrustning med full beklädnad åt tre klasser beväring och

reqvisita uti förråd för eu fjerde, samt full uppsättning af

personel utredning åt fyra klasser, allt inberäkna^ redan

befintlig och till anskaffning anbefald materiel..................... 2,771,640: —

4:o. Byggnadsbehof:

a) Svea Artilleriregementes etablissement............ 1,000,000: —

?;) Fältsignalkompaniets kasern.............................. 60,000: —

tf) Stall och ridhus i Carlskrona ........................ 65,000: —

d) Stall i Göteborg............................................... 36,100: —

é)'' D:o vid Carlsborg för batterier åt Göta Artilleri

.............................................................. 28,000: —

/) D:o och ridhus jemte kasernservis för kavalleriunderbefälsskolans

förflyttning till Carlsborg.

................................................................. 23,000: —

(/) D:o och ridhus för Husarregementet Konung

Carl XV i Landskrona ................................. 138,000: —

A) Baracker för berväringsmanskapet å mötesplatserna

......................................................... 350,000: —

t) Kasern i Wisby ............................................ 42,875: —

A) Anordnande af vapenförråd för landstormen 150,000: —

Z) Utvidgning af gevärs- och persedelförråden å

mötesplatserna ..................... 150,000: —

hvaraf Generafälttygmästaren i sitt förslag upptagit 25,000

rdr för år 1872.

2,042,975: —

Summa rdr 18,466,118: —

Af denna summa anser jag sex millioner kunna med fördel

och på fullt ändamålsenligt sätt användas före slutet af år

1872, samt deraf två millioner redan under loppet af innevarande

år.

Då i olvanstående utgifter innefattas sådana, till hvilkas bestridande

vissa bland de under Arméförvaltningens vård ställda

kassör och fonder höra lemna bidrag, får jag i underdånighet

föreslå, det Eders Kong!. Maj:t, under förutsättning och vilkor,

Transport rdr 18,466,1 18: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Transport rdr -18,466,118: —

att de, för genomförande af förslaget rörande landtförsvarets orgarnisation

och i sammanhang dermed stående, här ofvan omförmälda

byggnadsföretag samt anskaffningar af materiel, erforderliga

medel varda af Riksdagen beviljade, täcktes i nåder föreslå

Riksdagen att såsom bidrag dertill må användas:

aj Behållningen å allmänna beväringsfonden, utgörande

vid innevarande års slut omkring

.................................................................. 230,000: —

bj Af de hos Beklädnads- och Beväringsbekläd
nadsdirektionerna

innestående behållningar ... 400,000: —

c) Behållning i Norrbottens Hästiägaresqvadrons

fond.................................................................... 218,000: —

(T) D:o i Volontärvakansmedelsfonden ..................... 340,000: —

e) D:o i »En per mille fonden» ............................. 70,000: — ^ ^58 000:__

hvarigenom den summa, som för ändamålet bör af Riksdagen

anvisas, kommer att utgöra .......................................... rdr 17,208,118: —

Då denna summa, som kan jemnas till 17,200,000 rdr, torde vid jemförelse

med det vanliga beloppet af extra ordinarie anslag för land [försvaret,

vara alltför stor att kunna föreslås till betäckande af de för året pårälmeliga

medel, men också är afsedd att fylla behof, som annars kom me att under en

längre tid årligen tynga på budgeten, vågar jag hemställa, om icke Eders Kongl.

Maj:t skulle täckas, på Finans-derparternentets föredragning, vara betänkt på någon

särskild utväg att härtill bereda nödiga tillgångar. Blefve det än för nationen

nödvändigt att någon tid bära en högre beskattning, än Staten hittills vanligen

fordrat, så vill jag icke betvifla, att svenska folket och dess ombud skola

villigt underkasta sig eu dylik penningeuppoffring, när dermed förenas medvetandet

att hafva väsendtligen bidragit till det dyra fosterlandets betryggande och till

afvärjande af de vida tyngre och bittrare förluster och lidanden, som kunde blifva

följder af ett möjligen inträffande fredsbrott eller intrång på rikets sjelfbestämningsrätt

och neutralitet.

De behof åter, som, oberoende af ofvanberörda omfattande anstalter för landets

försättande i försvarstillstånd, synas mig, inom kretsen af min embetslorvaltning,

påkalla framställning till Riksdagen om extra ordinarie anslag, äro

följande:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Artilleriets organisation.

Redan i det föregående, vid behandlingen af de till ordinarie stat sregleringen

hörande ämnen, tiar jag i fråga om artilleriets organisation anmält de anslag,

som för donna organisations genomförande erfordras; och får jag, under åberopande

af hvad dervid anförts, nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att till kostnaderna för påbörjande af

artilleriets organisation enligt uppgjord plan måtte för år 1872 anvisas ett extra

anslag af 178,849 rdr 36 öre.

ftkadi antal Fortifikationstrupper.

Likaledes tillåter jag mig att, med åberopande af hvad beträffande frågan

om uppsättning af »kadi antal Fortifikationstrupper här ofvan förekommit, i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen

att till kostnaders bestridande för uppsättning åt ökadt antal Fortifikationstrupper

anvisa följande extra anslag, nemligen:

för år 1871 .......................................... rdr 34,935: 40 och

för år 1872 ............................................. » 98,911: ro.

Mathållning för manskapet vill vårsäde garnisonsregementena.

Redan i det föregående har vid behandlingen af de ordinarie anslagen blifvit

visadt, hurusom anslaget för mathållning åt manskapet vid värfvade garnisonsregementena

under flera år visat sig'' otillräckligt för bestridandet af de utgifter,

hvartill anslaget varit afsedt, och, enligt hvad Arméförvaltningens Intendents-departement,

uti dess förut åberopade skrifvelse af den 21 sistlidne Oktober

anmält, utgjorde, vid 1869 års utgång, nämnda och föregående årens brister

å ifrågavarande anslag, så vidt samma brister ej kunnat af andra tillgångar betäckas,

eu sammanlagd summa af 282,880 rdr 14 öre, den brist oberäknad,

som för år 1870 komme att å anslaget uppstå. Till godtgörande af nämnda

summa har Arméförvaltningen i underdånighet anhållit, att ett extra anslag af

lika belopp måtte hos den snart sammanträdande Riksdagen begäras; i h vil ket

afseende Arméförvaltningen yttrat, att då de utgifter, som framkallat ifrågavarande,

i Arméförvaltningens räkenskaper balanserade brister, måst, för provianteringens

nödiga upprätthållande vid regementena, af Arméförvaltningens infendents-departement

bestridas från tillgängliga medel, afsedda för andra behof, Indika

således måst tills vidare lemnas å sido, så att t ex. arméens reservförråd under

de senare åren ej fullständigt blifvit ersatt för hvad derifrån utgått, Armé
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

förvaltningen, — som för öfrig! på detta sätt förfarit endast under säker förutsättning,

att det som för måthållningskostnaden sålunda förskjutits skulle komma

att Förvaltning!! godtgöras, — ansett sig, till förekommande af de betänkliga

olägenheter, som eljest skulle uppstå, och innan anslagets brist stigit derhän, att

svårighet för dess gäldande kunde mota, vara förpligta! att hos Eders Kongl.

Maj! gorå underdånig anmälan om nödvändigheten af här ifrågaställa extra

anslag.

1 anledning af hvad Arméförvaltningen sålunda i underdånighet anfört, och

då ett fortsatt balanserande åt så betydliga brister, som de nu omförmälda, icke

kan undgå att utöfva ett störande och i hög grad menligt inflytande på gången

af de Arméförvaltningen åliggande förvaltningsbestyr, sinner jag mig desto kraftigare

manad att understödja Arméförvaltningens förevarande framställning, som

jag är förvissad derom, att Riksdagen skall finna det med eu klok statshushållning

oförenligt, att icke bevilja nödiga medel till utgifternas bestridande för lifsuppehälle

åt dem som skola utgöra landets försvar, och hvilka utgifter för (ifrigt

grunda sig på åt Eders Kongl. Maj! och Representationen fastställda stater.

.lag får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj! måtte täckas

af Riksdagen i nåder åska ett extra anslag af 282,880 rdr 14 öre, till

godtgörande af de å anslaget för mathållning åt manskapet vid värfvade garnisonsregementena

för tiden intill 1 869 års utgång uppkomna brister.

inlösning af persedlar vid Weralands Fältjägare-regemente.

1 anledning af hvad ofvan, i sammanhang med frågan om fortfarande disposition

under innevarande och nästkommande år af de för Wermlands Fältjägareregemente

anvisade medel, blifvit anfördt angående bebofvet af särskild! anslag

för inlösning för Kronans rökning af vissa persedlar vid nämnda regemente, får

jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj! täcktes för ifrågavarande

ändamål af Riksdagen i nåder åska ett extra anslag af 18,000 rdr.

Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

Då jag anser af vigt, att åt Svenska Officerare fortfarande beredes tillfälle

att genom anställning i fremmande länders arméer vinna kännedom om deras

krigsinrättningar och utbildning i sitt yrke, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj! täcktes af Riksdagen begära, att det för ifrågavarande

ändamål under loppet af liera år anvisade extra anslag måtte till oförändrad t belopp

af 9,000 rdr äfven för år 1872 få utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts

disposition användas till understöd åt Officerare af arméens särskilda hufvudvapen,

som kunna vara hugade ätt ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vän
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

skapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills

lör Eders Kongl. Maj:t att, hvad af anslaget kan inom året komma att besparas,

få under ett följande år disponera.

Topografiska corpsens arbeten.

I den till 1870 års Riksdag aflåtna nådiga Propositionen, angående statsverkets

tillstånd och behof, läcktes Eders Kongl. Maj:t till fortsättande af Topografiska

corpsens arbeten åska beviljande för innevarande år af ett lika belopp,

som för år 1870 var anvisadt, eller 60,000 rdr.

Till svar å donna nådiga framställning har Riksdagen, jemte tillkännagifvande

att det sålunda till ifrågavarande arbetens fortsättande för innevarande år 1871

begärda extra anslag af 60,000 rdr blifvit af Riksdagen anvisadt, i underdånighet

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, i hvad mån

de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken kunna med hvarandra

ställas i närmare samverkan, efter hvilken plan i afseende å skalor, omfattning

och utgifning dessa karteverk framgent må höra fortgå, samt i hvad mån kostnaderna

derför må kunna inskränkas.

I anledning häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t under den 13 sistlidne Juli i

nåder uppdraga åt f. d. Statsrådet m. m. Thulstrup samt Chefen för Topografiska

corpsen, Generaldirektören för Landtmäteriet, Chefen för Statistiska Centralbyrån

och Chefen för Sveriges geologiska undersökning, att häröfver afgifna gemensamt

underdånigt utlåtande; för hvithet ändamål bemälde personer herde, på

kallelse af f. d. Statsrådet Thulstrup och under hans ordförandeskap, sammanträda,

hvarjemte de skulle ega att, så ofta behof deraf yppades, för rådplägning

tillkalla Chefen för Sjökartekontoret.

Enär likväl det sålunda infordrade underdåniga utlåtandet ännu ej inkommit,

och jag till följd deraf ej eller är i tillfälle att nu kunna i underdånighet

föreslå några åtgärder i den af Riksdagen antydda syftning, men det synes mig

angeläget, att medel för de ifrågavarande arbetenas fortsätta bedrifvande emellertid

finnas att tillgå, får jag efter öfverläggning i detta ämne med Chefen för

Civii-departementet, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af

Riksdagen begära, att, till fortsättande af Topografiska corpsens arbeten äfven

under år 1872, ett extra anslag måtte beviljas till enahanda belopp, som för

innevarande år finnes anvisadt, eller 60,000 rdr, hvarigenom Eders Kongl. Magt

blifver i tillfälle att, sedan ofvanberörda underdåniga utlåtande inkommit och

hunnit pröfvas, anbefalla de åtgärder, som för vinnande af det af Riksdagen

angifna ändamå kunna finnas lämpliga; och anser jag mig till donna hemställan

ega desto större anledning som, efter min uppfattning, den kostnadsbesparing

Riksdagen i förevarande fall åsyftat, bäst vinnes icke genom minskning af anslagets
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

25

slagets belopp utan genom åstadkommande af den största och bästa uiöjliga

arbetsprodukt.

Skarpskytteväsendets befrämjande.

Af det härtill för år 1870 anvisade anslag, 70,000 rdr. har ett belopp

af 52,085 rdr varit afsats att till de frivilliga skarpskytteföreningarna utdelas

för bestridande af aflöning åt instruktörer samt för anskaffning af skarp ammunition

och af målskjutningspremier. Utaf återstående delen af årsanslaget, jemte

behållningen från föregående år, har Eders Kong!. Maj:t täckts anvisa nödiga

medel dels till fullbordande af eu för Stockholms skarpskytteförening jemte

Kadett-corpsen å Carlberg gemensam skjutbana med skotthus, dels till anordnande

i hufvudstaden af en allmän skjuttäflingsfest för samtliga skarpskytteföreningar

i Riket, hvilken fest i sistlidne September månad försiggått, dels

ock till anläggning och fullbordande af skjutbanor med skotthus för de inom

Jönköpings och Östergötlands län befintliga skarpskytteföreningar, med rättighet

för Smålands grenadierbataljon samt Jönköpings och en del af Kalmar regemente,

äfvensom för lista och 2:dra Lif-Grenadierregementena att samma baner

för sitt manskaps skjutöfningar begagna. Ehuru kostnaderna för sistnämnda

baner och skotthus ännu icke kunna med tillförlitlighet bestämmas, anser

jag. mig dock kunna antaga, att, om någon behållning i 1870 års anslag

möjligen kommer att uppstå, densamma säkerligen blifver af ett mycket ringa

belopp.

Vid flera föregående tillfällen har jag tillåtit mig framhålla den störa

vigten af skjutfärdighetens utbildning bland landets manliga befolkning, och

de anordningar, Eders Kongl. Näjd. låtit vidtaga i syftning att befrämja en

sådan utbildning, skola tvifvelsutan medföra lyckliga resultat. De skjuttäflingsfester,

som under loppet af fyra år varit årligen i hufvudstaden anordnade för

medlemmar af de frivilliga skarpskytteföreningarna, hafva från befolkningens

sida omfattats med ett alltjemt stigande intresse, och det synes mig derföre af

vigt, att sådana skjutfester fortfarande komma att ega ruin. Likaledes anser

jag angeläget, att den under sistlidet år enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga föreskrift

började anläggningen af skjutbanor gemensamt för skarpskytteföreningarna

och indelta arméen, men hvilken anstalt hittills omfattat endast Malmöhus,

Christianstads, Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län, må

kunna inom den närmaste framtiden utsträckas äfven till de öfriga delarna åt

landet. Genom sådana anordningar anser jag skarpskytteväsendet i vårt land

bäst befrämjas.

I anledning af hvad sålunda anförts, och då, så framt anslaget för skarpskytteväsendet

skulle komma att bibehållas vid sitt för innevarande år bestämda

Bill. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 3 a)■ till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

belopp, 70,000 rdr, de af mig bär ofvan antydda åtgärder först efter en alltför

lång tids förlopp skulle kunna genomföras, får jag i underdånighet hemställa,

• det Eders Kongl. Näjd måtte täckas i nåder föreslå Riksdagen, att för skarpskytteväsendets

befrämjande för år 1872 bevilja ett extra anslag af 100,000 rdr.

Amorteringen af Armécn& ackordssknld.

På grund af hvad i mitt underdåniga memorial af den 29 sistlidne December

angående landtförsvarets organisation blifvit anfördt i fråga om befrielse

för arméens befäl från afgifter till amortering af Arméens återstående ackordsskuld,

får jag nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i

Nåder föreslå Riksdagen, att, till ackordsafgifter för det befäl af indelta arméen

som med 1872 års ingång kan komma att på föreslagen ny stat inträda, anvisa

ett extra anslag för nämnda år af 50,000 Rdr.

Arméens pensionering.

Beträffande donna fråga har Direktionen öfver Arméens pensionskassa,

uti dess ofvannämnda underdåniga skrifvelse af den 14 sistlidne December, i

afseende å den pensionskassan åliggande pensionering anmält, att det för upprätthållande

af berörda pensionering beviljade anslag, hvilket, inberäknadt det

pensionskassan med 8,820 rdr tillkommande förhöjda vederlag för de bland Wadstena

Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående men till Statsverket indragna

rusthållsafgifterna, från och med år 1856 utgått med 85,500 rdr, för år 1869

lemna! ett öfverskott af 18,743 rdr 84 öre, Indika körnare att till Statsverket

återlevereras; och som förhållandet emellan pensionskassans inkomster och utgifter

under den senare liden icke undergått någon synnerlig förändring,

ansåge Direktionen ifrågavarande anslag till sitt nuvarande belopp äfven för år

1872 blifva för ändamålet tillräckligt.

Hvad derefter anginge det för fyllnadspensioner beviljade anslag, så körnare

utgiften under år 1870 att uppgå till omkring 215,000 rdr, vid hvilket förhållande

och då antagas kunde, att jemväl för år 1872 förhöjningen i utgiften

icke borde i någon betydligare mån blifva större, än hvartill den under senare

åren visat sig uppgå, Direktionen ansåge, att, med iakttagande af den vid de.

två sista riksdagarna följda beräkning af 15,000 rdr årlig förhöjning, ifrågavarande

anslag, lrvilket för år 1871 blifvit bestämdt till 230,000 rdr, borde

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 3 a) till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

för år 1872 höjas till 245,000 rdr, ehuru det då blifvande behofvet för närvarande

icke kunde med visshet bestämmas.

I anledning af hvad Direktionen öfver arméens pensionskassa sålunda anfört,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd, i öfverenstämmelse

med Direktionens tillika beträffande anslagens belopp gjorda underdåniga

anhållan, täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det årliga bidrag från statsverket, som erfordras för upprätthållande

af Arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte

för år 1872 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes anvisadt,

eller 85,500 rdr, med skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-Kontoret

afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till

Statsverket indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrig!, som

hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för

pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos

Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller

huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt att, i händelse det

lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande

tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och

den 6 No v. 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning,

bestämmas för år 1872 till 245,000 rdr, att användas till betäckande

af den skilnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå

genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,

att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med

förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp,

med afskräde räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt

att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställda beloppen måtte, i

likhet med hvad vid de tre sistförfluten Riksdagarna iakttagits, få under Riksstatens

Nionde Hnfvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet

meddelas.

Understöd åt f. d. Landtvärnsman.

Af det till understöd åt från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande,

i behof stadde landtvärnsman för år 1870 anvisade anslag af 20,000 rdr har

till hvarje sådan till understöd anmäld person kunnat utdelas ett belopp af

25 rdr; och ehuru. under innevarande år, med lika anslagssumma, understödsbeloppen

torde, i anseende till afgång bland understödstagarne, kunna i någon

mån komma att förhöjas, synes dock anslaget äfven för nästkommande år 1872

blifva till oförminskad! belopp behöflig!, hvadan jag alltså, jemte underdånig

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

anmälan, det jag anser understödsbeloppen för ifrågavarande personer icke böra

öfverstiga 30 rdr för hvarje understödstagare, — nu får i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Näjd måtte af Riksdagen i nåder begära ett anslag

af 20,000 R:dr, att under år 1872 för ofvannämnda ändamål användas; lärande

äfven detta anslag få under Riksstadens Nionde Hufvudtitel upptagas, samt

underrättelse derom Finans-Departementet i vanlig ordning meddelas.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter täcktes Kongl. Näjd till

alla delar i nåder gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna

under 4:de hufvudtiteln samt de för landtförsvarets behof ifrågasätta

nya, så val ständiga som extra anslag, äfvensom i öfrig!, blifvit af Departements-chefen

föreslaget och hemstäldt, hvarjemte Hans Näjd anbefallde Chefen

för Finans-departementet att vid uppgörande af beräkningen öfver erforderliga

medel särskild! taga i betraktande lämpligaste sättet att fylla de här ofvan

omförmälda befästnings- och materielbehof å 17,200,000 rdr, som i följd af

sin betydenhet icke skäligen kunde betäckas genom anlitande endast af tillgångarne

för en statsregleringsperiod; och skulle angående hvad Kongl. Näjd

sålunda i nåder beslut!!, utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas,

för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Näjd proposition om statsverkets

tillstånd och behof, i hvad den komme att röra landtförsvaret; hvarjemte

de till detta statsreglering^ ärende hörande handlingar skulle vederbörligt

utskott tillhandahållas.

Ex Protocollo

M. J. JBandélin.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 bJ till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

29

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvarsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 23 December 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Actlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern För Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister.

Statsråden: Svedberg,

Abelin,

Friherre Leijonhwfvud,

JVcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin föredrog i underdånighet

:

l:o.

Chefens för Första L i f-Grenadier-regementet, åt General-befälhafvaren i

Andra Militär-distriktet tillstyrkta underdåniga memorial åt den 22 sistlidne

November, med hemställan, att, — då Furir en vid berörda regemente, Sergeanten

Carl Isak Adolf Gyllenhammar numera till följd af fullkomlig och såsom obotlig

ansedd döfhet, enligt företedt läkarebetyg, vore urståndsatt att sin tjenst vid

regementet förrätta, men Gyllenhammar, i anseende till styrkt fattigdom och

talrik familj, inom hvilken ännu funnes fem oförsörjda barn, icke kunde för

sin och de sinas framtida bergning afgå ur krigstjensten med den ringa pension,

som han först framdeles egde rätt att från Arméens pensionskassa erhålla,

— Kongl. Näjd täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning

derom, att Gyllenhammar måtte för sin återstående lifstid tilldelas en

årlig pension på allmänna indragningsstaten, till belopp åt 300 rdr, dock med

afdrag af hvad lian framdeles kunde i pension från Arméens pensionskassa

erhålla.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o. 3 b) till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Beträffande Sergeanten Gyllenhammars pensionsrätt i Arméens pensionskassa,

hade Direktionen öfver nämnda kassa uti underdånigt utlåtande den

14 innevarande December meddelat, att Gyllenhammar, med 44 lefnads-'' och

26 tjenstår, vore, jemlikt 50 § i pensions-reglementet, berättigad att från och

med den 1 Maj 1876 tillträda 120 rdr pension i 11 klassen af pensionskassan,

emot expektansafgifter enligt 67 §, hvilka skulle innehållas af först

utfallande pension.

Då genom vederbörligt läkarebetyg styrkt blifvit, att

Sergeanten Gyllenhammar lider af fullkomlig döfhet, som

måste anses obotlig, och att han derigenom vore till krigstjenst

oduglig, ansåg Statsrådet, med anledning af Rikets

Ständers vid 1854 års Riksdag meddelade förklarande i

fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnessvag tjenstemans

skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst,

sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes

i nåder föreslå Riksdagen, att Sergeanten Gyllenhammar

måtte med månaden näst efter den, i hvilken lian erhåller

afsked ur krigstjensten, på allmänna indragningsstaten uppföras

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig

pension till belopp af Trehundra Riksdaler, motsvarande

i det närmaste hans nu innehafvande aflöningsförmåner;

dock med vilkor att Gyllenhammar, som, enligt hvad Direktionen

öfver Arméens pensionskassa upplyst, redan vore

berättigad att mot expektansafgifters erläggande, efter afgång

ur tjensten, framdeles komma i åtnjtande af pension

från nämnda kassa, skulle åligga att, från den tidpunkt då

han sålunda egde uppbära pension från berörda kassa, vidkännas

en mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen

på indragningsstat; och hemställde, i händelse af

nådigt bifall härtill, Statsrådet i underdånighet, att protokollsutdrag

härom måtte Finans-departementet meddelas, för

iakttagande vid regleringen af riks-statens 9:de hufvudtitel.

2:o.

Chefens för Kalmar regemente den 23 sistlidne November afiåtna och af

General-befälhafvaren i Andra Militär-distriktet tillstyrkta memorial, hvaruti, i

likhet med hvad tvenne föregående år skott, Regements-chefen i underdånighet

hemställt, att, — som Andre Löjtnanten vid berörda regemente Philip von

Krusenstjerna, enligt företedt läkarebetyg, flere år varit och fortfarande vore

af obotlig sinnessjukdom lidande, hvarigenom han också vore urståndsatt att

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:n 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

sin tjenst vid regementet förrätta, — Kong]. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta nådig framställning om bemälde Löjtnant von ICrusenstjernas

uppförande till pension å allmänna indragningsstaten.

Enär genom vederbörligt läkarebetyg styrkt blifvit, att

Löjtnanten von Krusenstjerna, som i flera år lidit af ett

congestionstillstånd med åtföljande blodöfverfyllnad i lijernan

samt deraf förorsakad sinnesrubbning, fortfarande ännu

lider af dessa åkommor och att hans sinnessjukdom numera

ingått i det stadium, som anses obotligt, faun sig Statsrådet,

med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års Riksdag

meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag,

lam eller blind tjenstemans skiljande från ordinarie beställning

i rikets tjenst, böra i underdånighet tillstyrka, det

Kongl. Näjd täcktes i nåder föreslå nästsammanträdande

Riksdag, att Löjtnanten von Krusenstjerna må med månaden

näst efter den, i hvilken lian erhåller nådigt afsked

ur krigstj ensten få uppföras på allmänna indragningsstaten,

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension

till belopp af Fyrahundrafemtio Riksdaler, motsvarande

von Iirusenstjernas lön enligt normalstat; dock med vilkor

att han från tj ensten afgår innan lian blir till pension ur

Arméens pensionskassa berättigad; och hemställde Statsrådet

tillika i underdånighet, att, derest Kongl. Näjd täcktes i

nåder bifalla hvad ofvan blifvit tillstyrkt, underrättelse derom

genom utdrag af protokollet måtte Finans-departementet,

meddelas, för iakttagande vid regleringen af riksstadens

9:de hufvudtitel.

Hvad Statsrådet vid för utståen de tvänne mål i underdånighet

tillstyrkt och hemställt behagade Kongl. Näjd i

nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

H. E. von Knorring.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

1

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen, i Stats-Rådet, ä Stockholms Slott den

9 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlcrcreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve Wachtnudster,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Friherre Leijonhufvud,

Waern,

Wcnn erberg,

Bergström och

Friherre Alströmer.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

2:o.

Departements-Chefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anhöll härefter i

underdånighet, att få i ett sammanhang anmäla de frågor, hvilka herde tagas

i öfvervägande vid regleringen af utgifterna under Rilcsstatens Femte Hufvudtitel för

år 1872, eller den tid nästa statsregleringsperiod komme att omfatta och anförde

härvid:

I sammanhang med redogörelsen för de ärenden, hvilka vid uppgörande

af denna reglering höra komma under pröfning, torde det tillåtas mig att,

innan jag öfvergår till en närmare framställning af Femte Hufvudtitelns behof, få

lemna eu öfversigt af densammas penningeställning, dertill jag desto hellre nu

begagnar tillfället, som frågan härom vid sistliden riksdag föranledde vidlyfBih.

till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

tiga öfverläggningar, utan att dock tiden då medgaf uppgöra en så fullständig

och åskådlig redogörelse för befintliga tillgångar å och brister i anslagen,

som numera genom tillkomna utredningar kan ega ruin. I detta hänseende får

jag hänvisa till bifogade, af Förvaltningens af Sjö-Ärendena kammarkontor upprätBil.

Litt.A. tade tablå, Bil. Lutt. A. som utvisar samtlige behållningar å hufvudtiteln den 31

December 1869, hvad af desamma blifvit utbetaldt till den 15 November 1870 och

samma dag såsom behållning qvarstod, äfvensom de brister, hvilka å en del anslag

och fonder uppkommit.

Såsom af denna tablå inhemtas, uppgick den bokförda behållningen å åtskilliga

anslag den 15 November 1870 till ett sammanlagdt belopp af 3,120,595: 92.

Denna behållning är dock långt ifrån till sin helhet nu tillgänglig. Enligt Eders

Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 31 Mars 1870 skall under loppet af 1871 till Riksgäldskontoret

utbetalas,

dels af besparingarne å influtne medel till uppköp af spanmål Rdr 468.000: —

dels af återstående behållningen å reservationsanslaget till

sjövapnets öfningar......................... „ 200,000: —

dels ock den å anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret

natura-underhåll vid 1870 års slut befintliga behållning, hvilken

förslagsvis beräknats uppgå till 100,000, men i ofvannämnda tablå

är utförd med...................... „ 119,647: 63.

Summa Rdr 787,647: 63.

Vidare är, enligt särskilda af Eders Kongl. Maj:t meddelade beslut, en betydlig

del af ifrågavarande belopp anvisad att för bestämda ändamål utgå och kommer följaktligen

att utbetalas eller ur räkenskaperna afföras, i den man anbefallda anskaffningar

och arbeten äro fullbordade eller för sådant ändamål redan utbetalda förskott

hinna fullständigt redovisas. De sålunda anvisade beloppen utgöra tillsamman

en summa af.......................Rdr 1,660,322: 08.

och äro, jemte ofvannämnde.................. „ 787,647: 63.

i tablåen upptagne uti kolumnen ”Disponerad''’, hvars slutsiffra

följaktligen blir.........................Rdr 2,447,969: 71.

Af återstående ännu ej disponerade behållning, upptagen i kolumnen

”Odisponerad”, äro nedanstående belopp för bestämda ändamål oundgängligen erfor
-

derliga, nemligen

å Reservationsanslagen till

Sjövapnets öfningar......... Rdr 3,433: 33.

Durchmarchkostnader............ „ 30,862: 38.

Under Allmänna besparingarne upptagne............. „ 14,671: 58.

„ Behållna Underhålls-statsmedel .............. „ 58,275: 19.

„ Behållna Nybygnads-statsmedel „............. „ 34,650: 66.

Transport Rdr 141,893: 14.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871. 3

Transport Rdr 141,893: 14.

Af Extra statsanslag, anvisade vid riksdagarne från 1859 till och

med 1867 samt kreditivmedel............... „ 55,689: 49.

,, Influtne ersättnings- och försäljningsmedel ........... „ 25,157: 26.

hvartill kommer:

dels det under skrifmaterialier för sjöförsvarets stationer och depot

upptagna belopp, som skall till Statskontoret återlemnas . . „ 5,705: 57.

dels ock deponerade medel.................... „ 534: 72.

Summa Rdr 228,980: 18.

Härjemte bör anmärkas att en del af behållningen å anslaget till båtsmäns

förseende med kojer och täcken kan för ändamålet behöfva reserveras.

Den återstod af behållningarna den 15 November 1870, hvilken är tillgänglig

för andra än de med anslagen ursprungligen afsedda ändamål, utgöres sålunda

af följande poster, nemligen:

å anslaget till båtmäns förseende med kojer och täcken (med ofvan

angifna inskränkning)....................Rdr 62,616: 45.

å fonderna: influtna medel till uppköp af spanmål........ „ 97,950: 97.

utredningsförrådet.................. „ 66,661: 88:

sjöbeväringsförrådet.................. „ 216,416: 73.

Summa Rdr 443,646: 03.

Deremot hafva, på sätt af ifrågavarande tablå jemväl inhemtas, betydliga brister

under tidernas lopp uppstått

dels å anslaget till Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser

och skeppsgossar med....................Rdr 243,907: 74.

dels ock å fonden: Båtsmansbeklädnadsmedel med........ „ 203,098: 99.

Summa Rdr 447,006: 73.

Då jag bär nedan vid de särskilda anslagstitlarne får tillfälle redogöra för

det sätt, hvarpå dessa brister tillkommit, torde jag i sammanhang dermed få gorå

de framställningar, till Indika nu upplysta förhållanden gifva anledning.

Bland de sjöförsvarets angelägenheter, för hvilka jag i denna framställning

anser mig höra påkalla uppmärksamhet, måste i framstå rummet ställas, jemte behofvet

af förökad materiel för vapnet, frågan om förenkling i förvaltningen och

redogörelseverket vid stationerna. Den af Eders Kongl. Maj:t i Nådigt Bref flen

30 Oktober 1866 för behandling af dithörande frågor förordnade Komité, hvilken, i

sitt numera till trycket befordrade betänkande, jemväl framställt förslag till ombildning

af Förvaltningen af Sjö-Ärendena, derom, enligt Nådigt beslut, särskild

proposition kommer att till Riksdagen afgifvas, har ock framhållit behofvet af åt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

statliga förändringar i berörda hänseenden, hvit kas genomförande jag anser vara af

stor vigt. Af dessa förändringar, till hvit ka fullständigt utarbetad plan ännu icke

kunnat för Eders Kongl. Maj:t framläggas, får jag bär framhålla förslaget om sammanförande

af de å varfven spridda verkstäderna och earbetslokalerna, en åtgärd,

som utgör ett oeftergiflig! vilkor för att i någon högre grad kunna förenkla redovisningen

och undvika det förspillande af arbetskrafter, som under nu rådande förhållanden

icke kan förhindras. En annan ändamålsenlig åtgärd är .den af samma

komité föreslagna, att båtsmän ej längre skulle användas till en del handräckningsarbeteu,

såsom till vedsågning och renhållning utom varfven, till stuguvakter och

eldare i kanslier och kontor, drängar å sjukhus, proviantmagasin och bageri m. m.

d , utan déssa arbeten förrättas af särskilt antagna drängar; äfvensom att bevakningen

å stationerna, hvilken nu bestrides af s. k. Hattmakare, uttagna bland båtsmännen,

skulle öfverlåtas åt en särskild poliscorps. I händelse den af Eders Kongl.

Maj:t donna dag beslutade framställning till Riksdagen om öfverflyttning till landtförsvaret

af vissa båtsmansnuminer vinner bifall, skulle derjemte den båtsmanskommendering,

som dagligen användes till arbeten å varfven, ej obetydligt minskas och

komma att, i mån af behof, ersättas genom enskilda arbetare.

Verkställigheten af dessa förändringar, om än ledande till framtida besparingar,

komma dock att medföra kostnader, till liv il kas betäckande medel ej utan Riksdagens

medgifvande finnas att tillgå. Med afseende å den vigt dem bör tilläggas, hade väl varit

önskvärd!, att särskild! anslag för ändamålet anvisats, i hvilket fall arbetena kunna!

med större skyndsamhet fullbordas. Beräkning öfver kostnaderne för desamma,

af hvilka en del äro beroende af det sätt, hvarpå frågan om Förvaltningens af SjöÄrendena

ombildning kommer att slutligen afgöras, har val ej med fullständig noggrannhet

kunna! verkställas; men jag hyser förhoppning, att de skola, med iakttagande

af sträng sparsamhet, kunna, under loppet af några år, genomföras med de tillgångar,

so in redan äro eller under donna tid kunna å en del anslag blifva besparade. Aflöningeu

till de drängar, hvilka å sjukhus, bageri in. fl. ställen kunna komma att ersätta båtsmän,

skulle utgå närmast af de besparingar, som vunnes genom minskad kostnad för

uppfordring af båtsmän, äfvensom utaf utgifter för vakanta båtsmansnummer, derest

det förslag i sådan! afseende jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af kornitén

för lindring i båtsmanshåll t framställda, är betänkt att till Eders Kongl. Maj:ts

pröfning hemställa, vinner bifall. Kostnaden för uppfordrade båtsmän utgår dock

åt flera särskilda anslag, såsom af anslagen till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets

stationer, båtsmännens förseende med kojer och täcken, båtsmännens beklädnad, gemenskapens

vid sjöförsvaret natura-underhåll in. fl.; och jag har derföre funnit mig

höra härnedan föreslå sådana förändrade bestämmelser i afseende å en del anslag

å hufvudtiteln att, i händelse de antydda förändringarna skulle vinna nådigt bifall,

behållningarna å anslagen kunna af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet användas.

Möjligen uppstående behållningar å anslag, hvilkas natur ej lämpligen kan förän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

I

Bil. N:o 4 till Körtel. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871. 5

dras, torde'' jemväl komma att för dessa arbeten behöfva tagas i anspråk; i hvilket

fall jag vid tiden för nästa'' statsreglering, sedan kostnader^ kunnat med större noggrannhet

bestämmas, blir i tillfälle att gorå hemställan om de öfverflyttningar af

dylika behållningar, hvilka af omständigheterna påkallas.

Äfven aflöningsstaterna vid stationerna höra undergå förändringar i sammanhang

med den olika fördelning af göromålen emellan tjenstemännen och den

inskränkning i deras antal, som af förvaltningens och redogörelseverkets förenkling

blir en följd. De besparingar i förvaltningskostnaden, som, enligt förslagsvis uppgjörda

beräkningar, härigenom komma att uppstå, blifva dock i allmänhet först efter

kortare eller längre tid tillgängliga, i mån af afgång bland tjenstemännen, utaf

hvilka största antalet innebar befattning å ordinarie stat; men då behållningar å

en och annan stat tidigare kunna påräknas, såsom t. ex. å arvodesstaten, torde

dock äfven ifrågavarande reglering kunna genomföras utan särskild! anslag, derest

till Eders Kong]. Maj:ts förfogande under öfvergångstiden ställas alla de genom afgång

bland tjenstemännen å bär nedan närmare angifna aflöningsstater uppkommande

tillgångar. Skulle afgången bland tjenstemännen ske hastigare än jag vågat

antaga och derigenom tillgångar uppstå till högre belopp, än som åtginge till aflönande

af tjenstemännen enligt de nya stater, som kunna varda bestämda, behöfver detta

öfverskott anlitas till påskyndande af arbetena för centralisering af varfslokalerna

och för öfriga af mig bär ofvan angifna förändringar, för hvilka alla de tillgångar,

som ej äro för andra ändamål oundgängligen nödvändiga, måste tagas i anspråk,

derest de skola utan särskild! anslag kunna utföras.

I Riksstaten, sådan den nu är uppställd, äro en del af anslagen under femte

lmfvudtiteln sammanförda uti större grupper, såsom Aflöningsstaterne, Beklädnad åt

de värfvade trupperna, Gemenskapens natura-underhåll in. fl., hvilka icke lemna

upplysning om de belopp, so in för särskilda ändamål utgå, derom kännedom först

genom jemförelse emellan de olika specialstaterna kan bibeln tas. Olägenheterna

häraf vid en detaljerad framställning af tillgångarne och behofven å de särskilda

anslagen, hafva föranled! uppställningen af bifogade utgift-stat (Bil. Ditt. B.)

till hvilken är fogad tabell, som upptager hänvisning till anslagstitlarne i Riksstaten;

och torde jag vid den framställning, jag bär nedan går att afgifva, få följa

denna uppställning, som i öfrig!, i hufvudsakliga delar, öfverensstämmer med formen

för den af Eders Kongl. Näjd för Departementet fastställda stat för 1871.

Kansli-expeditionen.

Med afseende å beskaffenheten af de göromål, hvilka handhafvas af Expeditions-

och Protokolls-sekreterarne, anser jag dessa tjenstebefattningar höra vid nuvarande

inuehafvarnes afgång förenas, så att samma person, som för protokollet i

Stats-rådet, jemväl får till åliggande att uppsätta expeditionerna i anledning af de

Bil. Litt. B.

Tit. 1.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Tit. 1.

Tit. 2.

Tit. 3.

6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

fattade besluten. Om för de sålunda förenade tjensteman hvilkas innehafvare bör

vara Expeditions-Sekreterare, anvisas lön, till belopp, såsom lämpligt synes, af 5,000 R:dr

eller 500 R:dr utöfver den lön, som nu uppbäres af Expeditions-Sekreteraren, skulle anslaget

till kansliexpeditionen minskas med 3,000 R:dr. — Jag får sålunda i underdånighet

föreslå det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa,

att ifrågavarande Expeditions- och Protokolls-sekreteraretjenster,

vid nu varande innehafvarnes afgång, må förenas och komma att

bestridas af en Expeditions-Sekreterare med lön af 5,000 R:dr.

I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts denna dag på Finans-Departementets

föredragning fattade beslut i fråga om förhöjning i aflöningen till de vid

Stats-Departementenas Expeditioner anställda vaktmästare, får jag hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska,

att i den lön, vaktmästaren vid Sjöförsvars-Departementets kansli-expedition

nu uppbär, måtte anvisas en förhöjning att årligen

utgå med 100 R:dr.

Kommando-Expeditionen.

Jemväl i afseende å vaktmästaren vid denna expedition får jag föreslå hemställan

till Riksdagen

om enahanda löneförhöjning, som - för hans vederlike vid kansliexpeditionen

blifvit föreslagen.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

(Kansli-Expeditionen.)

I Riksstaten för 1871 är anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

för kommando-expeditionen sammanfördt med anslaget till Förvaltningens af Sjö-Arendena

expenser i eu gemensam summa af 5,000 Rdr. Då det likväl synes lämpligare

att expensanslagen till departementets båda expeditioner uppföras under samma

titel, höra 1,000 R:dr öfver flyttas från Förvaltningens af Sjö-Ärendena expensmedel,

hvarigenom det nya anslaget skulle i Riksstaten, under benämning “skrifmaterialier

och expenser, ved in. m. för departementets kansli- och kommando-expeditioner,"

uppföras med 2,156 R:dr 70 öre, hvilket belopp, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

bör ökas med 10 öre, samt hela anslaget erhålla natur af förslagsanslag,

så som förhållandet nu är med anslaget till kansli-expeditionen.

Förvaltningen af Sjö-Ärendena.

Enligt det förslag till ombildning af Förvaltningen af Sjö-Ärendena, som, jemlik!:

Eders Kong]. Maj:ts nådiga beslut, kommer att utgöra föremål för särskild

hemställan till Riksdagen, skulle val någon besparing i det till detta embetsverk

utgående anslag komma att ega rum, såsom i bifogade uppställning under denna

titel är anmärkt. Då nemligen Förvaltningens nuvarande aflöningsstat slutar å en

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

summa af 35,250 R:dr skulle den föreslagna nya förvaltningen endast erfordra

26,450 R:dr och således en minskning af 8,800 R:dr uppstå. En del af denna

minskning eller 4,200 har uppkommit derigenom, att Lots- och Fyrväsendet jemte

Sjökarte-kontoret och Lifräddningsväsendet skola, enligt förslaget, skiljas från det

nya förvaltande verket, till följd hvaraf till Lotsverket öfverflyttas en kammarförvandt

och en kammarskrifvare, hvarjemte af kassörens i Förvaltningen lön 1,000 Rdr

skulle utgå från Lotsverkets stat. Den verkliga minskningen blefve sålunda 4,600

R:dr. Då emellertid ovisst är, huruvida större eller mindre del af denna”? besparing,

såsom beroende af tjenstemännens och betjeningens afgång, kan blifva tillgänglig

för år 1872 och i allt fall möjligen besparade tillgångar behöfva anlitas för

de åtgärder till förenkling af förvaltning och redovisning vid stationerna, jag ofvan

angifvit, kan nedsättning å anslaget icke under ifrågavarande statsreglering ega rum.

Deremot får jag, af förut anförda orsaker, föreslå, det Eders Kongl. Maj:t behagade

åska Riksdagens medgifvande,

att, derest i det för Förvaltningen af Sjö-Ärendena uppförda anslag

skulle genom afgång bland de vid detta embetsverk anställda

tjensteman eller betjente uppstå behållningar, dessa måtte,

i den mån de icke till aflöningar för det nya förvaltningsverket

erfordras, tills vidare ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

för att användas till genomförande af angifna arbeten,

för sammanförande af verkstäder och embetslokaler vid stationerna

samt för förändring i sättet för utgörande af handräcknings-,

arbets- och bevakningstjensten derstädes.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

(Förvaltningen af Sjö-Ärendena.)

I öfverensstämmelse med hvad bär ofvan under Tit. 2 är anfördt, bör anslå- Tit. 4.

get till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af Sjö-Ärendena

och kommando-expeditionen minskas med 1,000 R:dr, som öfverföres till expensanslaget

för de båda expeditionerna, i följd hvaraf förstnämnde anslag skulle erhålla

titel: “skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Förvaltningen af Sjö-Ärendena“

och i Riksstaten uppföras med 4,000 R:dr.

Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer

samt

Lagskipning och själavård,

I afseende å förvaltningen vid sjöförsvarets stationer samt lagskipning^ och Titt. 5 och tf.

själavården derstädes har jag för afsigt underställa Eders Kongl. Maj:t förslag till

ombildningar, hvilka, derest de bifallas, komma att föranleda rubbningar i en del af

de under dessa titlar uppförda anslag. På grund häraf och i öfverensstämmelse med

s. 8 Kontrollera mot PDF

Tit. 8.

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

hvad förut blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

behagade äska Riksdagens medgifvande,

att, derest Eders Kongl. Maj:t finner sig föranlåten vidtaga ombildning

af'' den för förvaltningen samt för lagskipningens och

själavårdens upprätthållande vid sjövapnets stationer anställda

personal, de behållningar, Indika kunna genom afgång bland

tjensteman nen uppkomma, må af Eders Kongl. Magt användas

till de öfvergångsstater, som kunna erfordras intill dess nya

definitiva stater varda i behörig ordning fastställda; äfvensom

att, i den man behållningarna icke till de nya aåöniugarne erfordras,

samma behållningar måtte tills vidare ställas till Eders

Kongl. Maj-.ts förfogande för att användas till omförmälda arbeten

vid stationerna.

Sjukvård.

Sedan, med anledning af senast - verkställda ombildning af sjövapnet, fråga

uppstått om förändring i vapnets läkarepersonal, förständigado Eders Kongl. Maj:t

i Nådigt bref den 22 Juni 1869 Förvaltningen af Sjö-Ärendena att, efter Stationsbefälhafvarnes

hörande, inkomma med förslag till eu efter dåvarande förhållanden

lämpad organisation af samma personal; och har Förvaltningen, till följd häraf, den

21 påföljande September i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, dervid fogats

ej mindre Stationsbefälhafvarnes yttranden, än äfven förslag till grunder för de»

ifrågasätta ombildningen, afgifvet af Öfver-fältläkaren m. m. 8. Mörck, som jemväl

sedermera ingifvit p. in. i samma ämne; hvarefter Sundhets-Kollegium, till

följd af Nådig remiss den 6 Oktober samma år, öfver de framställda förslagen

sig utlåtit och vid betänkandet fogat uppgifter från Stationsbefälhafvarne och Förste

läkarne vid stationerna, angående, bland annat, den personal, som vid samma

stationer är berättigad till sjukvård.

För innehållet af dessa handlingar anhåller jag att härmed få i korthet redogöra.

I fråga om antalet af de läkare, som för sjukvården vid stationerna vore erforderligt,

har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, i likhet med hvad såväl Öfver-fältläkaren,

som Stations-befälhafvaren vid Karlskrona station föreslagit, under åberopande

af den utaf den förre uttalade åsigt, att ingå andra fasta läkarebeställningar

borde tillsättas än de, som oundgängligen erfordrades, tillstyrkt att af de

vid Karlskrona station nu varande 9 ordinarie läkarebeställningar, eu regementsläkare,

eu förste och tre andra bataljonsläkare-tjänster måtte indragas och följaktligen,

utom öfverfältläkaren, endast eu regementsläkare och två förste bataljonsläkare

med löner på stat hädanefter vara vid stationen anställde. Af dessa indrag
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 4- till Kongl. Maj:ts, Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

ningar skulle dock följa anställning af extra läkare ock stipendiater. Antalet stipendiater,

som Stationsbefälhafvaren ansett böra ökas från 10, såsom det för närvarande

utgör, till 15, af hvilka 4 skulle turvis ett hälft år i sender af Stationsbefälhafvaren

kommenderas till tjenstgöring, bär Förvaltningen trött höra förblifva

detsamma som hitintills, då behofvet af dess ökande icke vore ådagalagdt.

Antalet läkare vid Stockholms station har blifvit af Förvaltningen föreslaget

till 1 regementsläkare och 2 förste bataljonsläkare, och af Stationsbefälhafvaren till

1 fältläkare och 2 förste bataljonsläkare.

Sundhets-Kollegium har, — med anmärkning, att ändamålet med militär-läkares

anställning vore icke blott att sätta manskapet å stationerna i tillfälle att erhålla

vård och i öfrig! fylla behofvet af läkare under fredstid, utan äfven att under

krig med säkerhet hafva att tillgå en, om ock otillräcklig, likväl speciel! sakkunnig

del af den då erforderliga personalen,— ansett betän Idig! att, på sätt Förvaltningen

föreslagit, minska sjöförsvarets ordinarie läkareplatser från 13 till 7 eller, med

tillägg af 10 stipendiater, från 23 till 17 och särskild! att vid Karlskrona station

ersätta 4 bataljonsläkare med lika många skiftesvis på halfår af Stationsbefälhafvaren

kommenderade stipendiater. De upplysningar, Kollegium inhemta! rörande

nuvarande förhållanden i afseende å storleken af den sjukvårdsberättigade truppoch

arbetsstyrkan vid sjövapnets stationer, manskapets fördelning m. m., gåfve

vid handen, att, huru mycket än nuvarande förhållanden kunde afvika från dem,

som egde ruin, då Kongl. reglementet för sjukvården vid Kongl. Maj:ts flottas stationer

den 29 Juni 1864 uppgjordes, ingen anmärkningsvärd förändring i de vid

hvarje station vårdades antal ännu visat sig; och anser Kollegium, på grund häraf,

i fråga om antalet läkare vid Karlskrona station, -— der utom öfverfältläkaren,

som är chef för det hela, 1 regements-, 1 förste och 3 andre bataljonsläkare tj en stgöra

vid sjukhuset, bestrida sjukvården i kaserner och sjukrummet å varfvet, 1

regements-, och 2 förste bataljonsläkare bestrida sjukvården i q varter en, — att

sistnämnde regementsläkarebeställning, utan men för sjukvården, kan indragas.

Kollegium anmärker derjemte, att en eller annan af de öfriga läkarne äfven kan

anses umbärlig, så vida fråga är endast om sjukvård å ställe! och ej att hålla i

öfning läkare för sjukhjelp äfven i krigstid, för hvilket senare ändamål framhålles

såsom gagneligt, att vapnets bataljonsläkare användas till tjenstgöring ombord, åtminstone

såsom uppbördsläkare, och stipendiater i deras ställe kommenderas på

stationen.

Beträffande Stockholms station anser Kollegium lika med Förvaltningen 3 läkare

vara behöfliga.

I afseende å läkarnes grad och aflöning hafva, hvad angår

Karlskrona station, de, som yttra! sig i frågan, ansett chefsplatsen vara af

den vigt och omfattning, att innehafvaren deraf borde hafva den benämning och

grad af Öfverfältläkare, som genom Kongl. Brefvet den 10 Juli 1861 redan blifvit förste

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

läkaren vid Karlskrona station tillagd. Den nuvarande afiöningen för Öfver fältläkaren

är, med arvode och inqvartcringspenningar, ........Rdr 3,860: —

hvartill kommer gratifikation, som blifvit honom under sednare

år tillagd med........................... „ 1,000: —

Rdr 2,500:

„ 1,500:

„ 3,192:

Summa Rdr 4,860: —

Förvaltningen åter har beräknat hans aflöning sammanlagdt till Rdr 4,900: —

Vid Karlskrona station äro nu anställde:

1 regementsläkare med aflöning af..................Rdr 2,300: _

jemte bostad.

1 , dit0 - - -........................ „ 2,540: —

inberäknadt inqvarteringsersättning.

För regementsläkaren, öfverläkare vid sjukhuset, föreslås af Förvaltningen

och Stationsbefälhafvaren en aflöning af.............

jemte bostad.

Af förste bataljonsläkare finnes nu eu med.............

jemte bostad.

och 2 med hvardera 1,596 Rdr eller tillsammans.......... n

inqvartering inberäknad.

Förvaltningen och Stationsbefälhafvaren, i hvilkas åsigt jemväl

Öfverfältläkareu Mörek instämt, föreslår för vården af den i egna

hemvist boende och vidt kringspridda personalen af befäl och manskap,

1 förste bataljonsläkare med.................

jemte bostad,

och 1 dito dito......-

inqvartering inberäknad.

Till de 4 extra läkare, Förvaltningen och Stationsbefälhafvaren

ansett erfordras, föreslås att antagas 2 medicine kandidater

och 2 med. fil. kandidater, för hvilkas aflöning beräknats ett belopp

af tillhopa................

För 5 stipendiater utgå nu å 400 Rdr, 2,000 Rdr och för 5 dito å 300

Stationsbefälhafvaren och Öfverfältläkareu föreslå 5 å 400 Rdr

och 10 å 200 Rdr......................... ” g,000:

med. skyldighet för dem att högst 6 månader hvarje år vid stationen tjenstgöra,

hvarjemte dem skulle kunna vägras begärdt entledigande, dock ej öfver 3 månader

i fred och 6 månader i krig. Förvaltningen anser ej sannolikt, att så många

läkare skulle mot ärligt stipendium af endast 200 Rdr vilja underkasta sig de

öieslagna vilkoren, samt föreslår, då ej heller behofvet af så stort antal stipendiater

är ådagalagdt, bibehållandet af stipendiaternas antal med de nu för dem

utgående belopp.

1,800:

1,950:

5.500

1.500

2,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket, 1871. 11

Stockholms station. Befälhafvare!] vid denna station har framhållit, att

läkaregöro malen de senare aren hl Hvit Ökade, i följd af större uppfordringar och

rustningar, så att, då en uppbördsläkare förr var tillfyllest, hafva sedermera ända

till fvra sådana varit använda. Stationens läkare hafva ock eu mera ansträngande

och ansvarsfull tjenstgöring, än i samma grad varande läkare vid öfriga corpser i

hufvudstaden, hvithet isynnerhet galler regementsläkaren och den på Skeppsholmen

boende bataljonsläkaren. Med afseende å arten af den förres åligganden, hvarigenom

lian i sjelfva verket tjenstgör såsom öfverfältläkäre, — han har nemligen

att vårda och ansvara för det betydliga och dyrbara medicinalförrådet, utöfva tillsyn

öfver sjukvården i dess helhet, deltaga i sjukvården inom qvarteron å Skeppsholmen,

förse utgående fartyg med medicinalier m. in., afgifva rapporter och utlåtanden,

besigtiga fartygsbesättningar, in. fl. förrättningar, —- föreslår Stationsbefälhafvaren,

att regementsläkaren, som nu har.................Rdr 2,600: _

inqvartering inberäknad, må blifva fältläkare med lön af 3,500 Rdr

och graden motsvarande inqvartering................ „ 4,050: -_

Då regementsläkaren ej utöfvar tillsyn öfver särskild! sjukhus

och hans åligganden ej synts Förvaltningen af Sjöärendena vara af den

vigt och omfattning, att högre grad än den nuvarande skäligen må

3,400:

1,200:

1,320:

honom tilläggas, men någon tillökning i löneförmåner vore af billighet

påkallad i anseende till hans chefsbefattning och dermed förenade ansvar,

tillstyrker Förvaltningen att för 1 regementsläkare må uppföras lön

af 3,000 Rdr och inqvartering lika med major vid skärgårds-artilleriet

Af de 2 förste bataljonsläkarne har nu den ene..........

jemte bostad

och den andre...........................

inqvartering inberäknad.

Så väl i anseende till den ökade tjenstgöringen, som emedan dessa

löner uppgå till lägre belopp än hvad på expedition kommenderade

läkare åtnjuta, anser Statiohsbefälhafvaren, att aflöningen bör ökas,

dervid den på Skeppsholmen boende, med hänsyn till hans trägnare

tjenstgöring synnerligast såsom läkare åt de talrika underofficers- och

arbetarefamiljerna, tillika borde erhålla det nu till regementsläkaren

utgående särskilda arvode, och den i staden boende erhålla inqvartering

lika med kapten vid skärgårds-artilleriet, och föreslår derför

åt 1 förste bataljons-läkare.....................

jemte bostad

och åt 1 dito............................

inqvartering inberäkna»!.

Förvaltningen instämmer i detta förslag, utom hvad beträffar det föreslagna

särskilda arvodet åt den ene bataljons-läkaren.

1,500: •- 1,425: -

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Dessa äro hufvud dragen af de förslag till läkare-corpsens vid sjöförsvaret

ombildning, som, med anledning af ofvan åberopade Nadiga skrifvelse den 22 Juni

1869, blifvit framställda.

På sätt Sundkets-Kollegium anmärkt, bär val i antalet af de vid stationerna

af läkare vårdade ännu ej någon anmärkningsvärd förändring inträffat

sedan år 1864, då reglementet för flottans sjukvård utfärdades; men det bär på

samma gång blifvit upplyst, hvad angår Karlskrona station, att de läkare, som enligt

stat skola vara derstädes tjenstgörande, icke af enskild yrkesutöfning, deri de

måste täfla med öfriga läkare i orten, kunna påräkna den förtjenst, hvaraf de, i

anseende till den jemförelsevis ringa aflöning de af Kronan åtnjuta, äro i behof.

Det bär ock under senare lider mott svårighet att få de svagt åt lönade 2:dra

bataljons-lälcarebeställningarne vid donna station besätta. Förhållandet är nemligen, såsom

Kollegium jemväl framhållit, att det antal läkare vid Karlskrona station, som

i den utfärdade staten förutsattes, visserligen icke erfordras för den dagliga sjukvården

derstädes, och än mindre kommer detta att blifva händelsen, derest, såsom

antagligt är, den vid stationen anställda tjenstemanna- och arbetspersonal kommer

att minskas, — men detta antal är beräknadt derpå, att vid krigstillfällen

ega tillgång till flera läkare, Indika äro hemmastadda med den militära sjukvården.

Då emellertid do extra läkare, hvilka under fredstid tjenstgjort å fartyg under

sjöexpeditioner och dervid förvärfvat sig erfarenhet om sjukvården ombord, torde

i händelse af krig vara att påräkna, synes mig fördelen att för sådan händelse

hafva vid stationen tillgång på ett större antal läkare, än som motsvarar behofvet

under vanliga förhållanden, ej uppväga olägenheten att söka der binda flera, än som

ega utsigt erhålla den praktiska öfning och den utkomst, hvaraf läkaren med afseende

å sitt yrke och sin ställning är i behof. Hufvudsakligen på denna grund

delar jag den af Öfverfältläkaren Mörck uttalade och af Förvaltningen af Sjö-ärendena

samt af Stations-befälhafvaren i Karlskrona biträdda åsigt, att den vid sjövapnets stationer

anställda fasta läkarepersonal böy inskränkas till det antal, som oundgängligen

erfordras, för att under fredstid Öfvervaka och leda sjukvården vid stationerna,

hvarjemte jag anser, att det antal läkare, som derutöfver kan behöfvas, lämpligast

fyllos genom att till tjenstgöring på stationen kommendera extra läkare, hvilka dock

allt emellan höra ombytas, på det att kännedom om de särskilda förhållanden

donna del af yrhet företer måtte blifva spridd inom fältläkare-corpsen. I öfverensstämmelse

härmed skulle den fasta läkarepersonalen vid Karlskrona station utgöras

af en chef, med öfverfältläkare grad, en regementsläkare såsom chef för

sjukhuset samt 2:ne förste bataljons-läkare.

Vid Stockholms station, der, till följd af stationens belägenhet, ej ofvannämnda

särskilda förhållanden ega ruin, anser jag ingen förändring i antalet af fasta läkare

höra ske.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Utom de fasta läkarebeställningarne bör vid Karlskrona station erforderligt an-''

tal extra läkare anställas, hvarjemte för läkarestipendiater särskild! arvode bör anslås.

Oaktadt den inskränkning i antalet läkare vid Karlskrona station, jag sålunda

funnit mig befogad i underdånighet föreslå, kan likväl ingen- minskning i anslaget

till sjukvården för sjöförsvaret i det hela ega ruin. Anspråken på läkaren äro i

ständigt stigande och för att erhålla lämpliga personer till beklädande af ifrågavarande

befattningar, måste åt dem anvisas aflöningar, hvilka tillförsäkra en tryggad

bergning, särskild! för dem, som blifva stationerade i en aflägsen landsort, der

tillfälle till förtjenst genom enskild yrkesutöfning är ringa, bör aflöningen stå i förhållande

till de löner, deras vederlikar inom statstjenstens ofri ga grönår åtnjuta.

På grund häraf och med ledning af inhemtade upplysningar, angående tjenstgöringens

beskaffenhet, anser jag vil koren för läkarepersonalen vid sjöförsvaret höra bestämmas

att utgöra,

A) vid Carlskrona station för

lön

arvode

summa

1 Öfverfältläkare..............

4,000:

800:

4,800:

1 Regementsläkare, jemte fri bostad . . . .

2,000:

500:

2,500:

2 förste Bataljonsläkare, deraf en med fri bostad

1,200:

500:

3,400:

Extra läkare, arvoden i mån af behof . . .

—

—

5,000:

Summa R:dr 15,700:

B) ”vid Stockholms station för

lön arvode summa

1 Regementsläkare.............. 2,000: 1,200: 3,200:

2 förste Bataljonsläkare, deraf en med fri bostad å 1,200: 300: 3,000:

C) Stipendiater

5 st. å 400 Rdr j

5 st. å 300 Rdr J

Summa R:dr 6,200:

. . . R:dr 3,500:

Summa för läkaresfaten R:dr 25,400:

Enligt donna stat skulle nu varande anslaget till aflöning af läkarepersonalen

vid Karlskrona och Stockholms stationer öfverskridas med 16 Rall-.

Genom den verkställda indragningen af Göteborgs depot besparas deremot de

till aflöning åt en förste bataljonsläkare derstädes au slagne 1,500 R:dr, hvarigenom

således å hela aflöningsanslaget under titeln “sjukvården11 uppstår en

behållning af 1,484 R:dr, hvilket belopp dock, i likhet med besparingarne å en del

andra anslag, tills vidare är behöflig! för ofvan omförmälde arbeten vid stationerna;

i följd hvaraf anslaget å aflöningsstaterna bör till oförminskad! belopp i Riksstaten

fortfarande uppföras. För öfrig! må anmärkas, att de å ofvan intagne stat för

Karlskrona station uppförda 5,000 R:dr till arvoden åt extra läkare antagligen i

t

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

en framtid , ej blifva till hela beloppet erforderliga, då personalen vid Carlskrona

station sannolikt kommer att i icke obetydlig mån minskas, äfvensom att ersättning

för hushyra, hvilken, enligt min tanke, så vidt möjligt är bör undvikas, icke blifva

i staten upptagen, men att deremot bostadslägenheter beräknats för två vid sjukhuset

i Carlskrona anställda och för en å Skeppsholmen härstädes stationerad läkare.

Enär för närvarande i Karlskrona en regementsläkarebeställning är vakant, en

förste och en andre bataljonsläkarebefattning bestrides på förordnande, samt, i Stockholm,

såväl regementsläkaren som båda bataljonsläkarne endast tjenstgöra på förordnande,

så bör den nya staten för läkarepersonalen så fort som möjligt tråda i

tillämpning.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet föreslå, det

Eders Kongl. Maj:t,

med öfverlemnande af ifrågavarande förslag till stat till pröfning

af Riksdagen, behagade till Riksdagen hemställa, dels att samma

stat måtte ofördröjligen tillämpas, i den mån lediga beställningar

å densamma kunna varda af Eders Kongl. Maj:t tillsätta,

dels att den, genom indragning af Skärgårds-artilleriets

depot i Göteborg uppkomna, besparing i utgifterna för läkarevården

derstädes måtte tills vidare ställas till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande, för att användas till de oinförmälde arbetena

vid stationerna.

Militärpersonalen.

Tit. 10. Flottans och skärgårds-artilleriets officerare, h vilka allt ifrån sednaste

reglering år 1866 erhållit löner enligt interimsstater, hafva kunnat tilldelas för 1871

falla löner enligt normalstat. På sätt, som närmare upplyses af Förvaltningens af

Sjö-ärendena underdåniga framställning i ämnet den 8 November 1870, har donna

åtgärd, i hvad den afser officerarns, kunnat vidtagas genom anlitande af en besparing,

uppkommen derigenom att, enligt Nådigt Bref den 3 Februari 1863, såsom

förberedelse till den sedermera genomförda ombildningen af vapnet, vissa officersbeställningar

vid flottan lemnats vakanta. Af donna besparing, som i dess helhet

utgjorde den 8 November 1870 9,615 Rdr 56 öre, hafva dock, till fyllnad i det

för utdelande af lulla löner enligt normalstat erforderliga belopp, behöft anlitas

endast 5,282 Rdr 93 öre, hvadan af förutnämnde summa ännu återstår 4,332 Rdr 63 öre.

Dessa medel höra dock reserveras för att vara att tillgå för ifrågavarande ändamål

för 1872, i händelse icke, genom ytterligare afgång från reserv- och indragningsstaterne,

penningar blifva tillgängliga för fyllande af då erforderliga belopp till löner

enligt normalstaterna för flottans och skärgårdsartilleriets officerare.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. N;o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 15

De nu för den nya organisationens befrämjande använda medel, hvilka endast

för detta ändamål tagas i anspråk äro:

a) enl. 1866 års riksdagsbeslut anvisade ............R:dr 75,000: —

i) genom särskilda regleringar och indragningar uppkomna

besparingar............... „ 3,337: 50

c) enl. 1867 års riksdagsbeslut för full tillämpning af den

nya aflöningsstaten för Duderofficers-personalen....... ,, 3,467: 05

d) enl. 1870 års riksdagsbeslut tillgängliga å gamla reservstaten ,, 7,613: 50

Summa Ii:dr 89,418: 05.

Detta belopp kommer följaktligen, sedan ofvannämnda brist af 5,282: 93

blifvit genom afgång å reserv- och indragningsstaterna fylld, att, i man af vidare

afgång å dessa stater, från hufvudtiteln aiföras.

I Riksstaten lör 1871 är under 5:te hufvudtiteln uppförd oindelt spån mål å

följande anslag, nemligen:

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer och depot,

Båtsmansindelningen och

Flottans underhåll.

Enligt den af mig följ a uppställning af de särskilda anslagen återfinnas dessa

spannmålsanslag under

Tit. 10 hbris 11, 24, 56. Tit. 13 N:o 18. Tit. 14 hbris 15,23. Tit. 16 hbo 8.

Vid flera tillfällen har fråga om upphörande af spanmålsutdelning in natura

bragts å bane. De skäl, som för en sådan förändring blifvit i det af komiterade

för ombildning af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning m. m. i deras betänkande

anförde i afseende å handtverksstaten vid stationerna, ega äfven giltighet i afseende

å andra aflöningstagare. Fördelarne för kronan af en dylik förändring i aflöningssättet

äro störa, synnerligen med afseende å den förenkling i redovisning

och förvaltning, som derigenom kunde ega rum och jag tvekar ej heller, jemväl

med fästadt afseende å löntagarnes intressen, att hemställa, det utdelning af natura-spanmål

till löntagare vid sjöförsvaret må komma att upphöra, i den mån sådant

utan förnärmande af redan antagne löntagares rätt kan ske.

Till närmare upplysning om uppkomsten och fördelningen af de under 5:te

hufvudtiteln uppförda spanmålsanslag dels till aflöningsstaterna dels till flottans

underhåll, bifogas bär en, enligt uppgifter från Förvaltningens af Sjö-ärendena kammarkontor

upprättad p. m. Bil. Ditt. C.

Hvad angår Underofficerarne vid flottan, skärgårdsartilleriet, nya reserv-staten

och marin-regementet, hvilka, till ett antal af 295, nu, enligt stat

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

erhålla 17,325 kub.-fot spannmål hvardera, så bör, vid bestämmande, af den kontanta

ersättning, som, i händelse den till deras underhåll utgående natura-spanmål

skulle indragas, kan dem tillkomma, i betraktande tagas den kostnad, kronan i

verkligheten för densamma vidkännes. 1 sådant afseende förekommer att, enligt

från Förvaltningen af Sjö-ärendena insända uppgifter, upphandlingspriset för spanmål,

utlemnad i Karlskrona, i medeltal under de seduaste tio åren utgjort, 2,54

R:dr kub.-foten. Härtill komma omkostnaderna vid stationen 0,26 R:dr per kub.- fot; i följd hvaraf kostnaden för den derstädes från magasinet utlemna de afiöningsspanmålen

utgjort 2,80 per kub.-fot.

Vid Stockholms station utlemnas spannmålen omedelbart från Statskontorets

magasin mot ersättning, som upptages i de årliga liqviderna emellan Statskontoret

och Förvaltningen af Sjö-ärendena. För dessa liqvider har medelmarkegångspriset

blifvit lagdt till grund, och har följaktligen, då magasinspriset vant lägre än medelmarkegången,

femte hufvudtiteln blifvit godtgjord för prisskillnaden, men i motsatt

fall Statskontoret åtnjutit motsvarande godtgörelse, hvarjemte i begge fallen

ersättning för de af Statskontoret direkt bestridda omkostnaderna för den in natura

uttagna spannmålen och brödet blifvit detsamma krediterade. Medelmarkegångspriset

för åren 1859—1868 har utgjort 2,351 R:dr per kub.-fot. Statskontorets

direkta utgifter, hvilka likväl ej äro af betydenhet, är jag icke i tillfälle

att med noggrannhet uppgifva.

Det efter nu angifna grunder beräknade värdet af den vid de olika stationerna

utlemnade aflönings-spanmålen utgör:

för Karlskrona station:

till 222 Underofficerare vid flottan, flottans nya reservstat och marin-regementet

3,846,15 lmb.-fot å 2,80........................R:dr 10,769,22

för Stockholms station:

till 73 Under-officerare af skärgårdsartilleriet och nya reservstaten

1,264,725 kub.-fot å 2,36................... ■ ■ • • ,, 2,984,75

eller tillhopa R:dr 13,753,97.

Härvid bör dock anmärkas, att de till 0,26 R:dr per kub.-fot beräknade omkostnaderna

för spannmålen vid Karlskrona station utgå från åtskilliga andra anslag än det

nu ifrågavarande, eller det å Riksstaden för afiöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer

och depot uppförda.

Om, vid beräkning af den ersättning, som sålunda skulle, i händelse aflöningen

i natura-spannmål upphörde, tilläggas ifrågavarande löntagare, man utginge från

den kostnad af 2,80 kub.-fot, spanmålen vid Karlskrona station kostar kronan, så

skulle denna ersättning för de 17,325 kub.-fot en hvar af dessa underofficerare erhåller,

uppgå till 48,51 R:dr. Å ena sidan har likväl eu del lönetagare visat en

viss obenägenhet för ifrågavarande förändring, antagligen härledd af fruktan att den

penningeersättning, som skulle erbjudas dem, blefve för ringa, och å andra sidan,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N;o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 17

skulle dylikt utbyte för kronan medföra den störa fördel, att derigenom ej obetydligt

lättades steget för en förenkling i redovisningsväsendet. Jag anser mig derföre

böra föreslå, att ersättning till underofficerarne, i händelse spanmålen för dem

indrages, kommer att utgå med jemnt 50 R:dr per man, hvilket utgör 18,18 R:dr per

tunna fast mål, ett pris som för dessa löntagare bör vara fullt tillfredsställande.

Hela ersättningsbeloppet för samtlig-; 295 underofficerare skulle i sådant fall utgöra

14,750 Rulr eller 996,30 R:dr mera än nu till samma ändamål utgående kostnad.

Denna skillnad skulle drabba anslaget till flottans underhåll genom den minskning

detta anslag finge vidkännas i detsamma tillkommande öfverskott från anslaget till

aflöningsstaterna, pa sätt förut aberopade, härvid fogade Bil. G. närmare utvisar.

Då emellertid den ordinarie handtverksstaten är i aftagande, torde hinder för ifrågavarande

utbyte härutinnan ej finnas.

Derest förslaget om upphörande af utdelning utaf spannmål in natura godkännes,

bör den å Riksstat-;!! å anslagen till aflöningsstaterna och flottans underhåll

uppförda oindelta spanmålen förvandlas i fast kontant anslag. Att en mindre

del löntagare kan komma att fortfarande utfå sin aflöning i spanmål lägger

deremot intet hinder, lika litet som den omständighet, att spanmål till brödbakning för

Stockholms station kommer att fortfarande utlemnas från Statskontorets magasin, hvarför

liqvid kan uppgöras emellan Förvaltningen af Sjö-ärendena och Statskontoret hädanefter

såsom hitintills. Vid bestämmande åter af det belopp, hvartill det fasta

anslaget bör i Riksstat-?!! uppföras, synes den medelmarkegång, hvarefter Statskontoret

under de tio sednaste åren, för hvilka liqvid blifvit afslutad, eller åren

1859—68, godtgjort femte liufvudtiteln, höra tagas till grund. Denna medelmarkegång,

utgör 2,351 R:dr per kub.-fot; och skulle således det fasta penningcanslag,

som, i stället för de under aflöningsanslaget upptagne 40,446 kub.-fot, samt under

underhållsanslaget uppförde 19,177,2 eller tillsammans 59,623,2 kub.-löt oindelt

spanmål, bör uppföras å femte hufvudtitelns stat, utgöra 140,174 Rdr 14 öre. Af detta

belopp bör då upptagas:

å aflöning s anslå g et,

till

167

Underofficerare

vid flottan........

. - Rdr 8,350:

V

53

„

vid skärgårdsartilleriet . .

• ■ „ 2,650:

V)

42

„

vid nya reserv-staten . , .

. . „ 2,100:

„

33

„

vid marin-regementet. . .

. . .. 1,650:

anslaget till flottans underhäll, såsom ersättning åt

handtverksstaterne ......................._ 30,754: 02

samt å anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret

natur a-underhåll i ersättning för de 40,250,7 kubikfot,

som, enligt ofvanstående utredning, hitintills

Transport Rdr 45,504: 02.

3

Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Transport Bär 45,504: 02.

utgått till bröd åt matroser, skeppsgossar, kanonierer,

båtsmän och mariner, hvaraf belöper å mariner

.........................Rdr 24,877: 22.

och å de öfrige.................... • • » 69,792: 90. 94,670: 12.

Summa Bär 140,174: 14.

I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen.

dels att utdelning af spån mål till underhåll åt de vid flottan

och skärgårds-artilleriet, nya reservstaten samt marinregementet

anställde 295 Underofficerare måtte upphöra, i den mån sådant

utan förnärmande af deras rätt kan ske, och, i stället för de

till eu hvar af dem nu årligen utgående 17,325 kubikfot spanns

ål, förhöjning i den kontanta lönen med 50 Rdr per man

dem tilldelas;

dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af

spån mål mot kontant aflöning må kunna jemväl för handtverksstaterne

ega rum, de å femte hufvudtiteln till aflöningsstaterna

samt till flottans underhåll anslagne 59,623,2 kubikfot

oi n del t spån mål i Riksstaten uppföres i penningar med Rdr

140,174: 14.

dels ock att detta belopp å de särskilta anslagen sålunda fördelas

att,

a) å anslaget till aflöningsstaterna uppföres 14,750 Rdr, hvari
genom

detta anslag, å hvilket nu är uppfördt spannmål till

beräknadt värde af 84,936. 60, kommer att minskas med

70,186: 60;

b) å anslaget till flottans underhåll, 30,754: 02, i följd hvaraf

samma anslag, derå spanmålen nu är utförd med 40,272: 12,

minskas med 9,518: 10;

c) enär den del af ifrågavarande 140,174: 14, som motsvarar

den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spanmål,

bör öfverföras till anslaget för gemenskapens natura-underhåll,

detta anslags nuvarande belopp höjes med 94,670: 12.

Ett af de hufvudsyften, som afsåga genom den 1866 vidtagna förändring i

sjöförsvarets befälspersonal var, att, då officers- och underofficers-corpserna voro

talrikare än som motsvarade den sjömakt, Sverge mäktade underhålla i fullgod!

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 19

skick, minska befälet till ett mot behofvet närmare svarande antal. Den reduktion,

som skedde var ganska betydlig, och säkerligen så stor, som då och på en gång

kunde anses lämplig. Emellertid har blifvit ifrågasatt, huruvida ej befälet vid de

båda sjövapnen a är, sammanräknadt, talrikare, än som dels motsvarar storleken af

den flytande materiel, landet nu egen jemte den tillökning deri, hvilken man kan

hoppas ernå inom den närmaste framtiden, dels kan erhålla den ständiga praktiska

öfning, som för sjömannen är ännu vigtigare än kanske inom något annat yrke.

Efter noggrann pröfning af dessa förhållanden har jag kommit till den öfvertygelse,

att någon minskning af befälspersonalen, åtminstone hvad regements-officerarne

och under-officerarne angår, bör kunna ega ruin, om förvaltningen å stationerna

kan så ordnas, att ett mindre antal officerare än nu är förhållandet derstädes

blifva sysselsätta, om de nu till öfverflyttning till landtförsvaret föreslagna båtsmän

komma att dit öfvergå, och om, såsom jag hoppas, tjänstgöringen å roten vid

de återstående båtsmans-kompanierna kan ordnas på ett sätt, som ej der hinder å

sjön användbara officerare.

En sådan minskning sammanhänger dock på det närmaste med den fordran,

att hvarje individ af det då fåtaliga befälet skall vara fullt tjenstbar och förutsätter

följaktligen rättighet för Eders Kongl. Maj:t att afskeda de officerare och underofficerare,

hvilka uppnått ålder, som berättigar dem till erhållande af pension. Förslag

i sådan rigtning hafva äfven blifvit framställda såväl af den förut omnämnde

1866 tillförordnade komité, som ock af 1862 års sjöförsvars-komité. Men då jag

ansett nuvarande tidpunkt i mer än ett afseende icke vara lämplig för verkställande

af en minskning af befälet vid sjöförsvarets corpser, bär någon framställning derutinnan

icke blifvit af mig beredd, och jag inskränker mig derföre nu till den hemställan,

att Eders Kongl. Maj:t behagade åska Riksdagens medgifvande,

att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt indraga

någon del af befäls-personalen vid flottan eller skärgårdsartilleriet,

den derigenom å Innestå terna uppkommande behållning

må af Eders Kongl. Maj:t användas till den öfvergångsstat,

som kan blifva erforderlig intill dess ny definitiv stat

varder i behörig ordning fastställd.

Mekaniska Corpsen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i Nådigt Bref den 24 September 1867 förordnat,

att af flottans konstruktions-corps och maskinist-officers-stat skulle bildas en ny

civil- corps eller stat, benämnd Kongl. Marin-Ingeniör-Staten, och derefter i Nådigt

Bref den 17 derpåföljande December stadgat, att, efter den vid mekaniska departementet

då anställda personals afgång, de åligganden, som tillhörde chefen för detta

departement, komme att öfverflyttas på en direktör vid marin-ingeniörsstaten, biträdd

af en serskild! antagen byggmästare; så har, efter det chefen för mekaniska departe
-

Tit. 10. N:is

26—39.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. Nio 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Nio 1 om Statsverket, 1871.

mentet i Karlskrona aflidit och sålunda, vidkommande Karlskrona stations mekaniska

departement, inträffat den förutsättning, hvaraf den förändrade organisationen

gjorts beroende, Eders Kongl. Maj:t i Nådigt Bref den 11 November 1870 föreskrifvit:
att

mekaniska departementet vid Karlskrona station skulle från och med år

1871 förenas med marin-ingeuiör-departementet derstädes under den vid stationen

tjenstgörande direktören vid marin-ingeniörstaten såsom Chef, och de åligganden,

hvilka tillhört den vid förstnämnde departement anställda personal öfvertagas af eu

byggmästare, till hvars biträde eu ingeniör borde tills vidare anställas;

samt att byggmästaren i ärligt arvode skulle erhålla 3,640 riksdaler jemte

fri bostad, eller, i händelse bostadslägenheten skulle honom framdeles frångå, såsom

ersättning derför 360 rdr och följaktligen i sådant fall fyra tusen riksdaler,

samt biträdande ingeniören i ett för allt i ärligt arvode två tusen riksdaler, hvilka

medel skulle af allmänna afiöningsanslaget utgå, hvaremot ej mindre de på mekaniska

corpsens stat nu uppförda anslag, nemligen åt departementschefen, lön och

tjenstgöringspenningar, 3,500 rdr, åt en löjtnant, lön och tjenstgöringspenningar, 1,200

rdr för tillfälligt biträde vid departementet 800 rdr, än ock det å arvodestaten upptagna

belopp af 300 rdr till en föreståndare för mekaniska departementet komma

att indragas; dock att hvad af de sålunda indragna beloppen, tillhopa 5,800 rdr,

kunde öfverskjuta de åt byggmästaren och biträdande ingeniören anslagna arvodena

skulle å den nya staten uppföras för att efter omständigheterna inom hvarje år

användas för tillfälligt biträde vid marin-ingeniör-departementet.

Till följd af detta Nådiga Bref äro de hitintills till mekaniska departementet

i Karlskrona utgående anslag, från mekaniska kåren öfverflyttade till Förvaltningen

å Karlslcrona station. De å mekaniska corpsens stat ännu uppförda 2,000 rdr komma

först vid chefens för mekaniska departementet vid Stockholms station afgång, att

från staten afföras.

Kanoniercorpsen.

Tit. 10. N:is

30—34.

Sedan alla sjöartilleri-kompanierne blifvit förlagda till Karlskrona, bildades i

Stockholm kanoniercorpsen, hvilken skulle hafva till ändamål, att, jemte det den

vid Stockholms station gjorda enahanda tjenst som matroser och jungmän vid Karlskrona

station, inom flottans egen personal bilda skickliga underofficers-ämnen för

skärgårdsfartygens behof samt förse skärgårdsvapnct med pålitliga uppbördsman och

skickliga instruktörer. Till följd af den förminskning i underofficerarnes antal, som

i sammanhang med 1866 års reglering af flottans befäl egt rum, har kanonierers

befordran till underofficerare endast sparsamt egt rum. Hela antalet af dylika

befordringar har, under de tio sednaste åren, uppgått till endast 23. Deremot är

béhofvet af öfvade kanonkommendörer och pålitliga förhandskarlar större än förut,

i samma mån det nya artilleriets skötande fordrar användande af mera sam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871. 21

mansatta mekaniska hjelpmedel. Eu ny krigsmateriel, minorna, har under sednare

åren vunnit användning och kan utan tvifvel för framtiden räkna på eu vidsträktare

sådan. Detta vapen har i högre grad än något annat behof af särskild! öfvad!

manskap; Och Eders Kongl. Maj:t har äfven genom nådiga generalordres den 15

Augusti 1870 befallt, att till danande inom skärgårdsartilleriet af en sta in trupp,

öfvad i utförande af arbeten och försök med undervattens minor, deras utläggande,

handhafvande och användande, skulle inom nämnde corps tills vidare bildas eu

minafdelning, bestående bland andra, af ett visst antal kanonierer. Kanoniercorpsen

har på så sätt erhållit en i viss man förändrad bestämmelse, så att dess utbildning

numera har till hufvudsaklig! syftemål att förse skärgårdsartilleriet med

pålitliga kanonkommendörer och förhandskarlar samt minafdelningen med skickligt

manskap, ehuru visserligen möjligheten för befordring till underofficer icke härigenom

blifvit duglig kanonier betagen.

Corpsen, hvilken nu är 200 man, anser jag kunna undergå minskning med

50 å 80 man, hvarigenom å anslagen till densamma skulle vinnas besparingar för

upprättande af eu poliscorps för Skeppsholmen, Kastellholmen och den del af Djurgården,

som tillhör Stockholms station samt till de öfrige arbete» och åtgärder vid

stationerna, å hvilka jag ofvan häntydt. På grund häraf och med åberopande af

hvad jag i sådan! afseende ofvan anfört, får jag i underdånighet föreslå hemställan

till Riksdagen,

att den för sin del medgifver, att, derest Eders Kongl. Maj:t

skulle finna skäligt förminska antalet kanonierer, den besparing

som derigenom kan uppstå å de anslag, från hvilka kostnaderna

för corpsens aflöning, beklädnad och underhåll utgå, må

ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att användas

till ifrågavarande arbeten vid stationerna.

Matroscorpsen.

Antalet matroser och jungmän, som i staten är upptaget till 400, utgör i Tit. 10. Nds

sjelfva verke! för närvarande 495 man. Anledningen härtill är hufvudsakligen att ~~

söka i det minskade antal befordringar till underofficerare, som blifvit eu följd af

underofficerscorpsens vid Kongl. flottan minskning, under det att karlskrifning af

dertill kompetenta skeppsgossar ej kunnat desse i samma mån förnekas. Eu följd

af det störa antalet öfvertaliga jungman har blifvit, att kostnaden för deras aflöning,

beklädnad och utspisning uppgått till högre belopp, än i staterna varit anvisadt,

hvilket, hvad särskild! beklädnaden angår, i sin mån bidragit till bristen i anslaget

beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar, på sätt här nedan

vid Tit. 12 fogade utredning visar. Förslag till minskning i jungmännens antal

skall framdeles blifva understäldt Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Skeppsgossecorpsen.

Tit. 10. N:is

40—43.

Antalet skeppsgossar som, tid efter annan, vexlat och i stat den 17 Februari

1858 bestämdes till 300, skulle, enligt Nådiga B refvel den 22 Augusti 1865, minskas

till 200, hvarefter i Nådigt Bref den 28 September 1869 blef bestämdt, att i

den mån afgång från corpsen egde rum, ett antal af 25 nummer vid hvartdera af

corpsens två kompanier tills vidare skulle hållas vakanta. Den 1 Oktober 1870

utgjorde antalet 163. Den besparing i kostnaden för corpsen, som genom den sålunda

verkställda minskningen af densamma egt rum, har dock ej räckt att betacka

bristen i kostnaden för det ökade antalet jungman.

På indragningsstat öfverflyttade.

Tit. 10. N:is

58—61.

Genom Kongl. Brefvet den 10 Juli 1866, angående förändrad organisation af flottans

officers- och underofficerscorpser, medgåfvos de officerare, som förflyttades å nya

reservstaten, att kunna, med bibehållande af lönen, uppföras å en särskildt indragningsstat.

Dessa löner tillhörde följaktligen flottans aflöningsanslag och skulle, i mån af afgång

från indragningsstaten, användas till den nya organisationens befrämjande, så

att de för officerscorpserne fastställda nya lönerna skulle kunna utgå enligt normalstat.

Af sådan anledning upptogs denna indragningsstat på 5:te hufvudtiteln.

Då emellertid, på sätt ofvan är anfördt, löner enligt normalstat kunnat

till flottans och skärgårdsartilleriets officerare, likasom till underofficerare, utdelas

för 1871 och anledning är för handen att de jemväl för framtiden skola

kunna, utan särskildt anslag, till sitt falla belopp utgå, helst bristen i tillgångarna

härför ej utgör mer än 5,282 K:dr 93 öre, hvilket belopp antagligen snart

skall genom afgång inom nya reservstaten ensamt fyllas, och i öfrig! en besparing,

såsom jemväl förut är utredt, finnes att för ändamålet anlita, — så torde ifrågavarande

indragningsstat jemte för densamma utgående löner redan med 1872

kunna afföras från 5:te hufvudtiteln till allmänna indragningsstaten under 9:de hufvudtiteln.

I sådan händelse kem me dessa lönebelopp, för närvarande utgörande

20,799 R;dr 98 öre att afräknas å de 89,418 R:dr 5 öre, hvilka äro anvisade att

utgå endast i den mån de för genomförande af den nya organisationen i afseende

å sjövapnets befäl äro behöflige. Jag får alltså i underdånighet föreslå, det E. K.

Maj:t behagade till Riksdagen hemställa

att denna indragningsstat jemte de till densamma utgående aflöningar,

Indika för närvarande utgöra 20,799: 98, måtte öfverflyttas

till allmänna indragningsstaten under 9:de hufvudtiteln.

Båtsmansliållct.

Tit. 11. Vid regleringen af fjerde hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t, som redan vid

föregående riksdagar gjort framställning om öfverförande till landtförsvaret af visst

antal båtsmansnummer, nu beslutat föreslå Riksdagen, att till detsamma lemna

s. 23 Kontrollera mot PDF

_ Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 23

2,322 man. Detta antal har jag, som biträdt Chefens för Landtförsvars-Departementet

underdåniga tillstyrkan i berörde hänseende, ansett kunna för sjöförsvarets

behof undvaras, under förutsättning likväl att erforderligt manskap, särskild! för

arbetena å stationernas varf, finge i stället antagas.

Vid öfvervägande af frågan hvilka nummer borde öfverflyttas, har jag icke

lemnat utan uppmärksamhet det förslag, den af Eders Kongl. Maj:t i Nåder förordnade

komité för utredning af den lindring i båtsmansrustningsbesväret, som herde

ifrågakomma, i sitt nyligen afgifna betänkande framställt. Då detta betänkande

först i slutet af nästföregående år inkommit och på grund deraf ännu ej kunnat

till föredragning för Eders Kongl. Maj:t beredas, så inskränker jag mig härvid att

anmäla, det ko imitera de föreslagit, att så val i Blekinge län, som i Södermöre härad

af Kalmar län två och två båtsmansrusthåil inom hvarje socken skulle sammansättas,

med skyldighet för dem att gemensamt utrusta och underhålla en indelningsbåtsman,

på sätt författningarna derom redan stadga eller framdeles komma att

bestämmas, samt att likaledes gemensamt erlägga vakansafgift för de båtsmän från

<i|vars effektiva uppsättning och underhåll dessa rotar sålunda befriades.

Utan att nu ingå i närmare bedömande af lämpligheten utaf de af komiterade

förordade åtgärderna, har dock detta förslag synts mig förtjent af uppmärksamhet,

såsom ett medel att lindra de uti ifrågavarande orter öfverklagade olägenheterna

af det störa antal båtsmän, der uppsätta; och det är också med hänsyn till detsamma,

som äfven jag ansett de till öfverflyttning föreslagna båtsmansnumren höra ut
-

göras af:

4 Norrlands kompanier.......................... 662 man

2 Hallands d:o ......................... 364 »

1 Vestgötha d:o ............... 87 »

1 Östgötha d:o ........ 194 »

af l:a Bohusläns d:o .........................100 »

af 3 Södermöre d:o rusthålls båtsmän....... 400 »

D:o d:o roterings d:o .................. 15 »

af Blekinge d:o rusthålls d:o ......... 500 »

Summa 2,322 man.

Då, såsom jag ofvan antydt, sjöförsvaret icke skulle kunna undvara så stort

antal båtsmän, med mindre detsamma till en del finge ersättning i särskilt antagne

arbetare, följer ock, att de besparingar, som genom ifrågavarande öfverflyttning

skulle uppstå i utgifterna för båtsmännens uppfordring bör fortfarande tillkomma

sjöförsvaret för arbetarnes aflöning. Sålunda skulle de anslag, från hvilka

båtsmännens transporterande till och ifrån stationerna, deras aflöning under uppbåden,

deras förseende med kojer och täcken samt de till befäl och underbefäl

vid kompanierna utgående arvoden icke genom donna öfverflyttning undergå minsk
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

ning, hvarförutan jemväl bör sjöförsvaret tillgodokomma de utgifter, som må komma

att erläggas för de nummer, Indika, i händelse af bifall till det af ofvan nämnde

komité afgifna förslag, blifva vakanta. Deremot bör den del af anslaget till båtsmännens

beklädnad, som motsvarar ifrågavarande till öfverflyttning föreslagna nummer,

utgörande, enligt uträkning, 56,165: 93, från hufvudtiteln afföras.

I fråga om förändrad organisation och öfning af den båtsmansstyrka, som

kan komma att fortfarande tillhöra sjöförsvaret, har jag att till Eders Kongl. Maj:ts

Nådiga pröfning framställa förslag, med hvilkas utarbetande jag ännu är sysselsatt,

I Kiksstaten är under titeln »Båtsmansindelningen» uppfördt, jemte ett mindre

penningebelopp, 39 kubikfot 8 kannor oindelt spannmål, utgörande ersättning för

upphörda qvarnräntor. Om, på sätt jag ofvan föreslagit, all den öfriga oindelta

spanmålen under hufvudtiteln kommer att förvandlas uti fast penningeanslag, så

synes mig ej skål att bibehålla ifrågavarande jemförelsevis obetydliga, till sitt lösningspris

efter markegången vexlande spanmålsbelopp. Och då värdet af den ande/

ifrågavarande titel i Kiksstaten upptagna oindelta spanmålen samt det kontanta anslaget,

hvilka, sammanlagda, uppgå till 91 Rdr 19 öre, äro allt för obetydliga att serskild!

uppföras, så torde dessa belopp höra ur Kiksstaten afföras och det med desamma

afsedda behof få utgå af förslagsanslaget »tillskott i de till båtsmansindelningen

i Blekinge län anslagna räntor» å 24,000 Rall*, hvilket visserligen uppkommit

af annan anledning, men som dock lämpligen torde kunna med det förra sammanslås.

Följaktligen föreslår jag nådig hemställan till riksdagen,

att ifrågavarande belopp måtte ur Kiksstaten utgå och det

behof, till hvars fyllande de äro afsedda, få betäckas af förslagsanslaget

»tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län

anslagna räntor.»

Beklädnad och sängservis.

Xit. m. Intill år 1852 utgingo kostnaderna för Mariners, Kanonierers, Matrosers och

Skeppsgossars beklädnad af anslaget till flottans underhåll, men vid 1850—51 årens

riksdag uppfördes för ändamålet å riksstaten ett särskild! anslag å 60,160 Rdr

banko årligen. Sedan beklädnad s-direktion vid flottans matroscorps anmält sig icke

kunna i anseende till stegrade priser å materialier, anskaffa de till matrosbeklädnaden

hörande persedlar till beräknadt pris, blef, vid 1856—58 årens riksdag, anslaget

förhöjdt till 103,339 R:dr 94 öre.

Enär det emellertid visade sig att kostnaden fortfarande öfversteg anslaget,

hvarigenom en alltjemt växande brist deruti uppstod, så anvisades vid 1862—1863

årens riksdag ett ökadt belopp af 118,400 Rdr, hvarmed samma anslag allt från

1864 årligen utgått. Men äfven detta förhöjda belopp har ej motsvarat det årliga

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

behofvet och än mindre har den förut uppkomna bristen dermed kunnat betäckas.

Denna brist, hvilken sålunda fortfarande stigit, utgjorde 1860 69,304 R:dr 56 öre, och

hade vid 1869 års slut vuxit till 243,907 R:dr 74 öre, i hvithet belopp dock ingår kostnaden

för de år 1869 för 1870 års behof upphandlade materialier och effekter, med en

summa af 97,308 '' R;dr 83 öre, efter afdrag hvaraf öfverbetalningen vid 1869 års

slut skulle utgöra 146,598 R:dr 91 öre. Härtill bör dock läggas det belopp, hvarmed

anslaget under 1870 sannolikt understiger det verkliga behofvet, äfvensom de

utgifter för inlösen från kompanicheferna vid marinregementet af kompaniernas

rustkamrar, Indika bl Hvit en följd deraf, att, sedan passevolanskontraktet med kompanicheferna

uppsagts, kronan från den 1 Januari 1871 öfvertagit anskaffningen af

beklädnaden och sängkläderna för regementet. Anmärkas må ock, att värdet af

de persedlar, Indika för närvarande äro till begagnande utlemnade, kunna antagas

i värde motsvara dem, som, bekostade af underhållsanslaget, voro i bruk 1851.

Till afbetalning å ifrågavarande brist, hvars uppkomst är att söka i höga upphala

dlingsp riser och i det störa antalet jungman, Indika för närvarande med 95

man öfverskjuta den i stat beräknade nummerstyrkan, finnas tillgångar,

dels i kontant influtne medel till inköp af spanmål, uppgående, efter afdrag

af de 468,000 R:dr, som enligt hvad ofvan är nämndt, skola under loppet af

1871 till Riksgäldskontor aflemnas, till......... 97,950: 97

dels å fonden “utredningsförrådet" till belopp af....... 66,661: 88.

Summa 164,612: 85.

Sistnämnda tillgång bär uppstått derigenom, att, sedan antalet af flottans fartyg

minskats, utredningsförrådet kunnat inskränkas, i följd hvaraf de inflytande ersättningsmedlen

ej behöft till hela beloppet användas till anskaffning af nya effekter i

stället för de utlemnade, utan blifvit såsom kontant tillgång reserverade.

De sålunda för ifrågavarande ändamål tillgängliga 164,612 R:dr 85 öre motsvara

dock icke det belopp, hvartill bristen af ofvan angifna orsaker vid 1870 års

utgång antagligen uppgått, då i densamma jemväl inberäknas beloppet af lösen för

kompanichefernas vid marinregementet rustkamrar. Med afseende härå och då

angeläget är, att brister å ifrågavarande anslag ej längre må komma att qvarstå,

torde hvad som utöfver dessa 164,612,85 erfordras till deras lulla betäckande böra

anvisas att utgå af behållningar å anslaget “båtsmäns förseende med kojer och

täcken. “

Då anslaget till mariner in. fl. sålunda hittills visat sig vara otillräckligt kan väl

ifrågasättas, huruvida enahanda belopp, hvarmed det för närvarande utgår, må

kunnat anses fylla behofvet för 1872; men i betraktande deraf, att dels marinregementet,

hvars beklädnadsstat en väsendtlig del af bristen drabbar, skulle, i händelse

af bifall till den af Eders Kongl. Maj:t i fråga om samma regemente beslutade

framställning till Riksdagen, komma att från 5:te hufvudtiteln skiljas, dels

ock att jungmännens antal torde kunna, på sätt jag framdeles skall i underdånighet

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. Nio 4 till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

föreslå, nedsättas och dymedelst eu annan anledning till anslagets öfverskridande

förekommas — har jag för närvarande ej ansett mig höra göra, framställning om

anslagets förhöjande.

I (ifrigt bör bär iakttagas att, i fall af marinregementets skiljande från hufvudtiteln,

anslaget minskas med ett regementets beklädnadskostnad motsvarande

belopp af 63,235 R:dr 40 öre.

I öfverensstämmelse med hvad jag ofvan anfört, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t behagade äska Riksdagens medgifvande,

att till betäckande af den brist, som vid 1870 års utgång kan

finnas å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser

och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för lösen af

kompanichefernas vid marinregemente! rustkamrar, må användas

befintliga tillgångar å fonderna “influtne medel till uppköp

af spannmål” och “utredningsförrådet“ samt hvad derutöfver

kärr för ändamålet erfordras må få utgå af tillgångarne å det

till båtsmäns förseende med kojer och täcken uppförda anslag.

Ehuru visserligen ej med tillförlitlighet kärr bestämmas det belopp, som, genom

bifall till donna hemställan, kommer att utgå från behållningen å anslaget till

båtsmäns förseende med kojer och täcken, synes dock sannolikt att endast en del

af dessa tillgångar, 62,616: 45, behöfver för ändamålet anlitas. Då, på sätt jag

ofvan anfört, alla tillgångur, som ej äro för gifna ändamål oundgängligen erforderliga,

måste tagas i anspråk för de ofta nämnda förändringarne vid stationerna, får

jag föreslå att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa,

att hvad af behållna tillgångar å anslaget till båtsmäns förseende

med kojer och täcken kärr återstå, sedan från samma

tillgångar utgått i nästföregående punkt föreslagna fyllnadsbelopp

må, i den man återstoden för anslagets ändamål icke erfordras,

af Eders Kongl. Maj:t användas till de omförmälta arbetena

vid stationerna.

Under titel N:o 12 förekommer äfven anslaget till båtsmännens beklädnad. Vid

1848 års Riksdag biföllo Rikets Ständer Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition om

rust- och rotehållares befrielse under vissa vilkor från beklädnads utgörande till

båtsmännen och om beklädnadsbestyrets öfvertagande af Kronan, hvarjemte Ständerna

i sammanhang dermed anvisade 28,000 R:dr banco årligen, att användas till

beklädnad af de indelnings- och roterirrgsbåtsmän, hvilkas rust- och rotehållare

förklarade sig önska, att deras båtsmän af Kronan bekläddes. Redan under lop
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om. Statsverket, 1871. 27

pet af (de tre första åren efter det beklädnadsbestyret af Kronan öfvertagits, visade

det sig emellertid att berörde anslag icke var för ändamålet tillräckligt, hvarföre

detsamma vid 1850—1851 årens Riksdag ökades med 14.000 R:dr banco och

utgick följaktligen från 1858 års början med tillhopa 63,000 R:dr Rmt årligen.

Vid 1859—1860 årens Riksdag blefvo val ytterligare 11,505 R:dr uppförda på samma

anslagstitel, men denna förhöjning utgjorde icke en tillökning i tillgångarne för beklädnadens

anskaffande, utan lemnades såsom vederlag för den nedsättning i de

bidrag till beklädnaden, som vid samma Riksdag beviljades rusthållarne inom Blekinge

och Södra Möre. Äfven det ökade anslaget af 63,000 R:dr blef likväl otillräckligt,

så att bristen vid 1860 års slut uppgick till 265,082 R:dr 32 öre, hvarföre

anslaget vid 1862—1863 årens Riksdag uppfördes med 88,200 R:dr. Sedan

Kronan åtagit sig att, under vissa vilkor, öfvertaga bestyret med anskaffandet jemväl

af de s. k. småpersedlarne, uppfördes beklädnadsanslaget i Riksstaten för 1867

med 138,200 R:dr. Detta anslag beviljades såsom reservationsanslag, dock skulle

deraf årligen endast så mycket få användas, som motsvarade det antal rotar,

hvilka ingått på det nya anskaffningssättet af båtsmansbeklädnaden, och har af

denna anledning i Riksstaten fatt den mindre egentliga benämningen af “förslagsanslag,

högst11.

På samma gång de tid efter annan för ifrågavarande ändamål anvisade anslag,

synnerligen under tiden närmast efter 1848, voro otillräckliga att betäcka de

årliga kostnaderna, erfordrades vid första uppsättningen af de persedlar, hörande

till båtsmännens utrustning, hvilka kronan åtagit sig att anskaffa, ett icke obetydligt

kontant förskott, derför något anslag icke anvisats. Väl har för båtsmansbeklädnaden

vid olika tillfällen kunnat användas särskilta medel till ett sammanräknadt

belopp af 397,807 R:dr 69 öre, nemligen

af det vid 1854—1855 årens riksdag till upprätthållande af rikets neutralitet anvisade

kreditiv...........................Rdr 180,362: 97,

under 1858 en behållning å det äldre anslaget till båtsmansbeklädnaden

af............................ „ 58,617: 07,

af underhållsanslaget till flottan samt af influtne ersättnings- och

försäljningsmedel, under olika tidpunkter, tillhopa........ „ 158,827: 65.

Summa Rdr 397,807: 69.

Emellertid uppgick bristen i anslaget den 15 November 1870 till 203,098 R:dr

99 öre. Det bör dock härvid anmärkas, att i den beräkning, på grund af hvilken

denna brist erhållits, ej ingått rust- och rotehållares bidrag för 1869, hvilka först

1870 inflyta och hvilka, ehuru ännu ej till siffran kända, torde kunna upptagas till

enahanda belopp, som samma bidrag för 1868 utgjorde, eller till Rdr 49,049: 63.

ej eller utgifterne för de beklädnadspersedlar för 1870 års behof,

hvilka redan 1869 blifvit anskaffade, uppgående till....... „ 74,000: —

Summa R:dr 123,049: 63.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

Den verkliga brusten å anslaget utvisas följaktligen af skillnaden emellan detta

belopp och ofvanstående 203,098 Ed v 99 öre och utgör sålunda, omkring 80,000 Rdr;

men då det för Förvaltningen af Sjö-Ärendena skulle för framtiden medföra väsendtliga

svårigheter att för hvarje år förskottera en så betydlig summa, som öfver

123,000 Rdr, för hvilken ersättning först långt inpå nästföljande år kan påräknas,

synes lämpligast, att äfven ifrågavarande förskott ingår i beräkningen af det belopp,

hvarmed ersättning för den skedda öfverbetalningen bör, i den ordning jag

bär nedan får föreslå, utgöras.

Å fonden “Sjöbeväringsförrådet" finnes en kontant behållning, som den 15 November

1870 uppgick till 216,416 R:dr 73 öre.

Detta förråd leder sitt ursprung från 1853—1854 årens riksdag, då Rikets

Ständer beviljade ett anslag af 240,000 riksdaler banko till anskaffande af munderingar

åt sjöbeväringsmanskapet. Sedermera har likväl 1867, i Nådigt Bref blifvit

befaldt, att detta förråd tills vidare ej skall kompletteras, hvarförutan 1869 förnyades

en redan förut lemnad föreskrift, att beklädnadseffakter finge från detta förråd

uttagas och användas åt andra sjövapnets trupper mot ersättning i penningar, hvilka

herde för sjöbeväringsförrådets komplettering reserveras.

Då emellertid Eders Kong!. Maj:t beslutat till Riksdagen hemställa, att den

del af beväringsmanskapet, som hittills varit ansedd för sjöförsvaret, skulle för framtiden

tilläggas arméen, så lärer följaktligen särskilt sjöbeväringsförråd icke vidare

erfordras, utan dess tillgångar i såväl kontanta medel, som materialier böra öfverföras

till “Båtsmansbeklädnads-medlen“ hvars bokförda brist genom förstnämnda tillgångar

betäckes. — Till frågan huruvida de i dessa båda förråder befintliga beklädnadsmaterialier

må anses vara för behofvet tillräckliga, utbeder jag mig att få

återkomma, efter det Riksdagen fattat beslut i anledning af den af Eders Kongl.

Maj:t gjorda framställning om öfverflyttning till landtarmén af vissa båtsmansnummer.

Ofvan är anmärkt, att, i händelse af bifall till donna öfverflyttning, eu båtsmännens

beklädnadskostnad motsvarande minskning uti ifrågavarande anslag bör

ega rum, till belopp af 56,165 Rdr 93 öre.

Jag får härvid hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen gorå

framställning derom,

att kontanta behållningarna å fonden: “sjöbeväringsförrådet" vid

1870 års slut äfvensom de till samma förråd hörande beklädnadsmaterialier

må få öfverföras till fonden “båtsmansbeklädnadsmedel.

"

Tit. 13.

Portionskostnad.

Naturaunderhållet för kanonierer, matroser, skeppsgossar och båtsmän omfattar

i verkligheten ej endast den egentliga portionskostnaden, utan ock de i riksstaten

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 29

särskild! upptagne spannmåls-upphandlings- och bagerikostnadernå samt den del af

natura spanmålen, som förvandlas till bröd att utdelas åt nämnde manskap, hvarföre

ock i bilagda utgiftstat samtlige dessa kostnader blifvit sammanförda. Deremot

bär hvad af dessa anslag faller på marinregementet blifvit särskild! upptaget

å den titel, hvarunder samma regemente är uppförd!. (Tit. 14).

Såsom af denna stat synes, äro matroser och jungman upptagne till ett

antal af endast 400 man, men uppgår, på sätt jag redan i fråga om aflöningen

under Tit. 10 anfört, i sjelfva verke! för närvarande till 495. Det högre belopp,

hvartill portionskostnaden i följd häraf stigit, motväges endast till en ringa del

deraf, att skeppsgossarnes antal på sednast^ liden minskats från 200 till 163.

Portionspriset, som i staten är uppförd! till 0,25 R:dr har i öfrig! allt sedan

1863 utgått med 0,33 Rdr, och det skulle häraf synas följa, att en ej obetydlig brist

bord! uppstå å detta anslag, om hela styrkan året om deraf skulle åtnjutit sitt

underhåll; men derigenom att portionen för allt sjökommenderadt manskap ersättes

af anslaget till sjövapnets öfningar, samt ersättning för alla båtsmän, hvilka användas

för flottans underhåll och för allt manskap, som begagnas till främmande ändamål,

erhålles af andra anslagstitlar, så har anslaget till naturaunderhållet ej allenast

varit tillräckligt för fyllande af behofvet, utan äfven vissa år lemna! öfverskott.

Af naturaunderhållsanslaget, som vid sistlidne riksdag nedsätta till 230,000

Rdr, och då förändrades från reservations- till förslagsanslag, belöper 56,320 Rdr

på marinregemente!, hvilket belopp följaktligen, derest detta regementes öfverflyttande

till landtarmé!! bifalles, afdrages från anslaget, som sålunda för 1872

bör uppföras med 173,680 Rdr eller i rund summa med 173,000 Rdr, med bibehållande

af sin natur af förslagsanslag.

Spannmåls-upphandlings- och bageri-kostnader.

Af de i riksstaten upptagne spannmålsupphandlings- och bagerikostnader, som Tit. 13.

vid senaste riksdag nedsattes från 30,000 Rdr till 20,000, komma 3,550 Rdr på

marinregemente!, hvilket belopp bör vid regementets öfverflyttande till landtförsvaret

afdragas från anslaget, samt endast återstående 16,450 uppföras derå. Då jemväl

de besparingar, som å detta anslag kunna finnas eller komma att uppstå, behöfva

anlitas till förut angifne arbeten får jag hemställa om förslag till riksdagen derom,

att anslagets natur af reservationsanslag kommer att upphöra,

äfvensom att derå vid 1871 års slut möjligen befintliga

behållningar ställes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande att

användas till ifrågavarande arbeten vid stationerna.

Spannmål.

I afseende å den till gemenskapens underhåll utgående natura spanmålen har Tit. 13.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

jag redan haft tillfälle att i allmänhet yttra mig under Tit. 10, och är, i öfverensstämmelse

med då gjord framställning, den summa, som motsvarar den till matroser,

jungman, skeppsgossar, kanonierer och båtsmän utgående spanmålen för 1872

utförd i bilagde utgiftstat.

Tit 14.

Marinregementet.

I Chefens för Landtförsvars-departementet förslag om öfverflyttande af detta

regemente till armén, har jag desto hellre instämt, som regementet, sedan flere

år öfvadt uteslutande för tjenstgöring å land, är för flen egentliga sjötjenst^!! ej

behöfligt och sammanhänger med sjöförsvaret endast genom sin ekonomi, i hvilket

hänseende det utan svårighet kan derifrån afskiljas; hvarförutan största vigt bör

läggas å den för sjöförsvarets framtid så angelägna förenkling i förvaltningen och

redovisningen, som genom en sådan åtgärd skulle i ej ringa grad befrämjas. Den

är ock i så måtto redan beredd, som genom Eders Kongl. Maj:ts den 23 September

1870 meddelade beslut, marinregementets räkenskaper äro från Karlskrona stations

räkenskapsverk skiljda.

I händelse Riksdagen medgifver öfverflyttningen, hvilken borde ega rum den

1 Januari 1872, skulle från femte hufvudtiteln afföras det belopp, som enligt stat,

utgår för regementets underhåll, hvilken kostnad ock finnes i hilagda utgiftstat

under denna titel särskild! utförd. Då de af Eders Kongl. Maj:t på hufvudtitelns

besparingar anvisade mindre anslag, Indika äro inom Union anmärkta, naturligtvis

ej höra beröfvas sjöförsvaret, skulle sålunda den summa, hvarmed anslagen å tomte

hufvudtiteln, af ifrågavarande anledning, höra minskas, utgöra . - 244,763: 08

hvartill kommer, dels Överskjutande inqvarteringsersättning, enligt stat 210: —

dels ock arvode för en instruktör i vapenföring (Tit. 21 N:o 3) . .__ISO: —•

Summa R:dr 245,123: 08.

Härförutan bör äfven iakttagas förändringen i afseende å natura spanmålens utbyte

mot kontant anslag. Sålunda bör, i stället för 571,725 kubikfot aflöningsspanmål

åt 33 underofficerare — 1,200: Rdr 62 öre samt 10,581,550 kubikfot till bröd åt mariner

— 22,221 Rdr 25 öre eller tillhopa 23,421: 88, utföras:

Spannmålsersättning åt 33 Underofficerare å 50 R:dr ..... 1,650: —

lösen för 10,581, kubikfot spanmål till bröd å 2,351 ...... 24,877: 22

Summa R:dr 26,527: 22

lagd! till ofvannämnde

248,228: 42,

eller ett ökadt belopp af 3,105 Rdr 34 öre hvilket,

245,123: 08, utgör.............

hvarmed följaktligen, under antagande af natura spanmålens ersättning med fast

penningeanslag, hufvudtitelns anslagsbelopp, till följd af regementets öfverflyttande,

skulle minskas. Att donna summa skiljer sig från den, som i Eders Kongl. Maj:ts

Nåd. framställning i enahanda syfte till 1870 års Riksdag finnes intagen, eger sin

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l om Statsverket, 1871. 31

förklaring deri, att regementets verkliga kostnad, hvilken måste ur Kongl. Flottans

olika redogörelseräkningar sammanföras, ej då var så utredd och känd, som nu är

förhållandet.

Utredning angående kristen i anslaget till regementets beklädnad, har blifvit

lemnad i sammanhang med frågan om bristen i hela den värfvade truppens beklädnad
-

Nybyggnad och underhåll.

De å riksstaten uppförda ordinarie anslagen till flottans nybyggnad och under- Titt. 1(1.o. 17.

håll hafva förut varit sammanförda i ett anslag, men åtskiljdes enligt Rikets Ständers

beslut vid 1850—1851 årens riksdag. Det har emellertid visat sig vara ganska

svårt att uppdraga den regel, enligt hvilken förekommande utgifter höra drabba

det ena eller andra anslaget. Vid ett fartygs första nybyggnad är naturligtvis

ingen tvekan å hvilket anslag omkostnaderna höra föras; men vid större reparationer

mota deremot svårigheter härutinnan, Indika vanligen lösas så, att det anslag,

som har bästa tillgången, blir debiteradt för arbetet. Jag anser derföre lämpligt,

att dessa båda anslag åter sammanföras i Riksstaten, såsom skott uti den af mig

uppställda utgiftsstat. Anslagen hafva hitintills haft natur af reservationsanslag,

och höra dervid bibehållas, samt deras närmare fördelning af Eders Kongl.

Maj:t för hvarje år bestämmas.

Jag hemställer följaktligen om Nådigt förslag till Riksdagen,

att de i Riksstaten upptagna två särskilda anslag för Flottans

underhåll och för Flottans nybyggnad måtte sammanföras till

ett enda reservationsanslag under titel “Flottans nybyggnad och

underhåll".

Undervisningsanstalter å stationerna.

I enlighet med hvad ofvan är anfördt, bör det under donna titel uppförda Tit. 21.

arvode å 150 R:dr till eu instruktionsofficer afföras från hufvudtiteln, i händelse

Marinregementet kommer att till landtförsvaret öfverföras, och följaktligen i fråga

varande titel med motsvarande belopp minskas.

Förslag till reglering af lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan i Karlskrona, hvarigenom

besparing i kostnaderne för densamma är afsedd att vinnas, kommer att af mig för

Eders Kongl. Maj:t framläggas, efter det erforderlig utredning af hithörande frågor hun
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Tit. 23.

Tit. 24-27.

32 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

nit verkställas. Jag får derföre anhålla, det Eders Kongl. Maj:t behaga de åska

Riksdagens medgifvande,

att, derest Eders Kongl. Maj:t finner sig föranlåten att företaga

reglering af ifrågavarande lärarepersonal, de behållningar,

hvilka kunna, genom afgång bland samma personal uppkomma,

må af Eders Kongl. Maj:t användas till den öfvergångsstat, som

kan erfordras, intill dess ny definitiv stat varder i behörig ordning

fastställd.

Durchmarchkostnader.

Detta anslag, som 1869 nedsattes från 30,000 till 20,000 Rdr, är nu reservations-anslag;

men enär durchmarchkostnaderna ingå bland de utgifter för båtsmäns

uppbådande, å hvilka möjligen blifvande besparingar äro påräknade att användas

till den reglering af vissa hittills af båtsmän verkställda arbeten vid stationerna,

med de flere åtgärder, om hvilka ofvan blifvit lormäldt, får jag i afseende å detta

anslag anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa,

att detsamma måtte förändras från reservations- till förslagsanslag,

äfvensom att de å detsamma vid 1871 års slut möjligen

befintliga tillgångar ställas till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande, att användas för de ofta åberopade arbetena å stationerna.

Sjömätningar och Lifräddningsanstalterna.

Enär fyr- och håkmedlen lemnat en årligen växande inkomst, som för 1870

kan antagas uppgå till omkring 800,000 R:dr och det synes otvifvelaktigt att, äfven

om någon nedsättning i vissa till fyr- och båkinrättningen nu ingående utgifter

skulle ega rum, inkomsterna förslå till fyllande af de med desamma afsedda ändamål

och derutöfver lemna ett ärligt öfverskott, tillräckligt för att dermed tillgodose

sjökartekontorets behof och lifräddningsväsendet, så finner jag, med afseende härå

och då sistnämnde inrättningar hufvudsakligen afse handels-sjöfartens bästa, mig

oförhindrad tillstyrka framställning till Riksdagen,

att ej mindre det för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet

i Riksstaten uppförde belopp af 60,000 R:dr än ock

anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster, 10,000 R:dr,

må anvisas att, med natur, såsom hitintills, af reservationsanslag,

utgå af anslaget till Lots- och Fyrinrättningen med

dertill hörande personal, hvarigenom nämnda två belopp skulle

komma att från Riksstaten utföras.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket, 1871. 33

I sammanhang härmed får jag, i fråga om det i Eiksstaten under rubriken

För handeln

uppförda penningeanslag till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal

jemväl i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen

att ifrågavarande anslag må beräknas till 750,000 R:dr och således

höjas med 100,000, äfvensom att öfverskotten å inkomsttiteln

Fyr- och båkmedel må fortfarande, såsom hitintills, få

1 Öl det med ifrågavarande anslag afsedda behof användas.

I afseende å de anslag, angående hvilka förändrade bestämmelser icke blifvit

bär ofvan påkallade, har jag ej annan framställning att gorå, än att de må uppföras

till enahanda belopp, med hvilka de förut utgått.

Då jag nu öfvergå!- till de sjöförsvarets behof, för hvilkas fyllande extra anslag

eifoidras, och dervid först framställer de förslag till nya förty ^byggnader, som jag

anser oundgängliga, har jag ej förbisett att, om äfven de grunder för krigsfartygens

konstruktion, hvilka under sednare tider i vårt land blifvit tillämpade, i allmänhet

vunnit erkännande, så har dock äfven röster låtit höra sig, som menat att än den

ena än den andra af de egenskaper, hvilka höra tillhöra krigsfartyg, ej blifvit så

tillgodosedda, som önskvärd t varit. Något praktiskt utförbart förslag till ny fartygscert,

som bättre än de af oss antagna center, kunde motsvara våra behof, har dock

ej blifvit framlagdt, och jag hyser för min del den öfvertygelse, att det hitintills

följda system ännu är det för våra tillgångar och våra behof bäst afpassade.

För den som endast tagen i betraktande den skandinaviska halföns läge och

densamma omgifvande b af, hvilkas beseglande fostrar eu kraftfull och bandad befolkning,

och som derjemte ihågkomma att de förenade rikenas handelsflottor intaga

ett af de främsta rummen bland vår tids sjöfarande nationers, ligger det antagande

nära till hands, att dessa länder bonde bilda en framstående sjömakt. Förhållandet

är dock, att vid krigsföretag till sjös, materielen, och följaktligen medlen

för dess anskaffande, är af ännu större vigt än till lands, och endast i sällspord

a undantagsfall har personalens större sjömannaduglighet visat sig vara i stånd

att uppväga en moståndares betydliga materiela öfverlägsenhet och i längden gorå

honom segren stridig. Sjökrigsmaterielen har alltid varit särdeles kostsam att anskaffa

och underhålla, och redan före de senaste omhvälfningarne i konstruktionen

af krigsfartyg gaf erfarenheten vid hunden att Sverige ej mäktade hålla en sjelfständig

sjögående örlogsflotta i tidsenligt skick, ett förhållande, som blifvit än mera

påtagligt, sedan kostnaden för ett första klassens rangskepp inom några år nära

tiodubblats, och numera ej kan räknas lägre än till 8 å 10 millioner riksdaler.

Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afl, 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 4 till Kongl, Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

De ändamål, till hvilka en svensk sjömakt kan ifrågakomma att användas äro:

l:o) att på öppna liafvet genom offensiva företag mot en fiendes flotta söka från våra

kuster afhålla denna, och derigenom den landtmakt, flottan kan medföra; 2:o) att lemna

ett kraftigt biträde åt landtarmén vid försvaret af vissa vigtiga inlopp och kuststräckor,

samt 3:o) att såsom hjelptrupp förstärka en allierad sjömakt, i sig sjelf nog

stark att med sin flotta beherrska Östersjön eller åtminstone att gorå detta Imf till

fält för sina operationer. Jag anhåller i underdånighet att bär få i korthet yttra

mig öfver hvar och ett af dessa ändamål, och derefter framställa de slutsatser,

till Indika jag kommit i fråga om den lämpligaste arten af de stridsfartyg, vi höra

förskaffa oss.

Fartyg, afsedda för strid på öppna hafvet mot en angripande fiende, måste

förena ett kraftigt artilleri och stark bepansring med stor hastighet. Ingen af

dessa egenskaper kan dervid eftersättas, ty om ock kanonerna och -det skydd de

ega, hafva det väsendtligaste inflytande å sjelfva striden, är dock en afgörande seger

knappast möjlig mot en motståndare, som genom betydligt större hastighet

är i stånd att undvika en honom öfvermäktig fiende, eller att afbryta eu strid, som

hotar med ogynsam utgång. För .uppträdande å öppna hafvet och för möjligheten

att der hålla stånd, erfordras skepp af första ordningen, i allo försedda med de

yppersta inrättningar, sjökrigskonsten erbjuder. Det är härvid ej nog att underhålla

ett eller ett par sådana skepp; skall något kunna uträttas behöfvas flora, för att

användas samlade eller på skilda håll, och derjemte måste man vara beredd att

hastigt ersätta de förluster, hvilka, genom olyckor af ett eller annat slag, alltid inträffa

under ett krig. Antalet bör derföre stå i förhållande till den styrka, med

hvilken man antagligen kommer att inäta sig, ty erfarenheten från alla de senare

krigen visar, att den till sjös afgjordt underlägsne, nästan genast måst rymma fältet

och lemna sjön i den starkares besittning. Man måste derjemte gorå sig beredd att,

med korta mellantider se användbarheten och värdet af sina dyrbara skepp förminskas

och då nödgas ersätta dem med nya ännu kostsammare konstruktioner.

Det torde för en hvar vara uppenbart att donna väg ej är förenlig med Sveriges

tillgångar, och att vi följaktligen, om ock motvilligt, måste afstå från anspråken att

på öppna sjön kunna mota de starkare fiender, med h vil ka vi en gång kunna komma

i strid, och hvilka antagligen hafva vida rikligare medel att förse sig med sjögående

krigsfartyg, än hvad fallet är med oss.

'' Det andra målet för vårt sjöförsvar, har företrädesvis blifvit afsedt vid senare

årens nybyggnader. Hufvudkaraktären af detta försvar är positions-striden, ehuru

den rörliga offensiven visserligen ej heller uteslutes. Men vid sådan strid uti

en skärgård och dess förut bekanta, till försvar beredda positioner är stor rörelsehastighet

den egenskap, som fartyg med minsta olägenhet kan undvara, under det

att behofvet af kraftiga kanoner och stark bepansring qvarstår oförminskadt. I

samma mån anspråken på fartygets hastighet nedsättas, vinnes äfven möjligheten att,

med bibehållande af öfriga nämnda egenskaper, minska fartygets dimensioner och

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

dermed dess kostnad. Oaktadt den öfvervägande vigt, artilleriet vid dessa positionsstrider

intager, skulle likväl ingalunda den flytande kanonen kunna öfverallt med

fördel utbytas mot en sådan uppställd på strand, äfven om den senare vore bepansrad

och oaktadt den är flere gånger billigare. Oansedt den omständigheten, att

ett försvar kan erfordras på ställen, der ej tillfälle är eller liden medgifver att anlägga

landtbatterier, så hafva de å fartyg placerade kanonerna vissa egenskaper,

som landtbatterierna sakna och hvilka gorå det flytande artilleriet oumbärligt. De

ä stranden uppställda kanonerna hafva val fördelarne att ej kunna skjutas i sank

eller fastna på grund, att ständigt vara på sin post och att i allmänhet skjuta säkrare.

Men deremot är möjligheten att förändra sin ställning, att upptaga striden

eller draga sig derur och att kunna skynda ett för anfall utsatt ställe till hjelp,

så vigtiga egenskaper för det flytande artilleriet, att det ej kan undvaras i en skärgård

och vid inlopp, sådana som de å vår kust ymnigt förekommande. I de delar

af skärgården, der intet fast försvar kan anordnas, höra de pansarklädda skärgårdsfartygen

kunna uppträda sjelfständigt, och der strandbefästningar finnas, är

deras hjelp af stor vigt, såsom en ofta behöflig reserv, hvars anlitande på rätt

ställe och i rätt ögonblick kan afgöra stridens utgång.

Det var under sådana förhållanden för en makt, som vår, en synnerlig lycklig

omständighet, att vid den tid, de gamla trädfartygen upphörde att vara stridsdugliga,

monitorsystemet såg dagen och erbjöd oss ett tillfälle att för måttlig kostnad

anskaffa stridsfartyg, som motsvarade omförmäita anspråk. Detta system, sådant

det hos oss blifvit tillämpad!, omfattar två certer af fartyg, nemligen de relativt

större monitorerna med ett rörligt torn, inneslutande 2 kanoner, och de mindre pansarbåtarne

med fast torn och en kanon.

Huru stort framsteg än tillämpningen af en ny uppfinning må innefatta, leder

dock den granskning, hvarför den snart blir föremål och de erfarenhetsrön, som

under hand göras, till nya förbättringar och tillägg i den ursprungliga planen. Så

har äfven varit förhållandet med både monitorer och pansarbåtar. De tre första

svenska monitorerna byggdes efter samma ritning och ansågos vara fullt tillfredsställande.

Den fjerde, som ej ännu lemna! verkstaden, erhöll åtskilliga förändringar,

såsom ett ej obetydligt förstärkt pansar å tornets frontsida, ett starkare

mächineri för dess kringvridande, m. m., och dess kostnad kan antagas komma

att uppgå till omkring 1,200,000 Rdr, under det att de första 3:ne endast kostade

i rund summa 1,000,000 Rdr stycket. Men erfarenheten har redan nu gifvit vid

handen nödvändigheten af så många förbättringar att, enligt hvad Öfverdirektören

vid marin-ingeniörsstaten upplyst, nästa monitör kan antagas komma att kosta öfver två

millioner. Dessa förbättringar skulle hufvudsakligen bestå deri, att denna monitör finge

lika tjockt pansar rundt om hela tornet, som den fjerde erhållit på den främre

tredjedelen eller 18 verktum, att fartygets sidopansar förstärktes och att det till skydd

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

mot läckor vid möjlig grund stötning eller anfall med minor erhölle dubbel botten,

i följd hvaraf dess dimensioner och machineriets kraft måste ökas.

Af pansarbåtarne har den första, den s. k. handkraftsbåten (jemväl försedd

med ångkraft) samt en ännu ej från entreprenören aflemnad, konstruerats med dimensioner,

soja bestämdes af Götha kanals slussar, för att fartygen måtte kunna

förflyttas till Vettern och Ve liera samt biträda vid Carlsborgs försvar. Men då anspråket

på pansarets tjocklek och en något ökad machinkraft påkallade större dimensioner,

och Stockholms inlopp är det stridsfält, der dessa pansarbåtar först

och främst äro påräknade att användas, så har man ock antagit att de fartyg, hvilka

nu anskaffas, företrädesvis höra vara beräknade på detta försvar och erhålla derefter

afpassade egenskaper och dimensioner. De tvenne senast af Eders Kongl.

Maj:t till anskaffning anbefallda pansarbåtar, hafva således fatt sådana dimensioner,

att de kunna passera Södertelje sluss, som är något större än slussarne å Götha

kanal, och deras pansar å tornet har blifvit ökadt till 17 verktum och 12 tums ekbackning

å frontsidan, som företrädesvis blir utsatt för fiendens grufva artilleri, samt

till 5 tum och 12 tums ekbackning å den öfriga delen, till skydd mot fältartilleri

och infallterield.

Slutligen kan, enligt hvad jag ofvan antagit, Sveriges sjömakt komma att användas

såsom hjelptrupper åt en allierad stat, som eger en tillräckligt stark flotta

för att kunna beherrska Östersjön, eller åtminstone gorå detta haf till ett fält för

sina operationer. Om vi, såsom jag ofvan visat, ej kunna erbjuda en sådan

makt skepp, passande för striden på öppna sjön, så skulle dock ett antal grundgående

fartyg med starkt pansar och svåra kanoner för honom visserligen vara

af värde vid sådana anfall mot kuster och hamnar, som kunna antagas ingå uti

hans operationsplan. Härtill skulle fartyg, sådana som våra monitorer med de

förstärkningar, jag ofvan antydt såsom önskvärda, vara ganska tjenliga, och äfven

ur donna synpunkt synes följaktligen den af oss antagna grund för konstruktionen af

krigsfartyg vara den riktiga.

Med ^beräkning af ofvan nämnda under byggnad varande pansarbåtar och en

monitör, hvilka skola under årets lopp från verkstäderna levereras samt den efter

egendomlig konstruktion byggda pansarbåten Garmer, eger sjöförsvaret fyra monitorer,

bestyckade med två grufva kanoner och fem pansarbåtar med en dylik kanon

hvardera, följaktligen tretton flytande bepansrade kanoner, af hvilka dock endast

elfva äro refflade. Att detta antal fartyg är allt för litet, att kunna verksamt bidraga

till afvärjande af fiendtligt anfall är uppenbart, helst- om i betraktande tages

de opåräknade missöden och förluster, på hvilka man vid krigstillfällen måste vara

beredd. Flera bepansrade fartyg så val af monitorernes, som af pansarbåtarnes

klass äro högt af behofvet påkallade. Någon tvekan skulle val kunna uppstå

hvilken af dessa klasser, de fartyg, till hvilkas byggande anslag nu kunna beredas,

herde tillhöra. För monitorerne talar deras större kraft och sjelfständighet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 37

deras rörliga torn och möjligheten att sända dem öfver öppna delar af hafvet. För

pansarbåtarne deremot deras ringare kostnad, hvarigenom man för enahanda belopp,

hvartill eu monitör uppgår, skulle kunna bringa 3 å 4 gånger så inånga kanoner

i elden, skyddade på frontsidan af lika tjock pansar, som det i monitortornen,

samt att dessa båtar, i händelse af ett nödtvunget återtåg, kunna draga sig in i

Mälaren genom Södertelje och Stockholms slussar. För min del anser jag dock

att, för den närmaste framtiden, den fartygs-cert, som inom kortaste tid medgifver

att framföra det största antalet flytande och pansarklädda kanoner till Stockholms

försvar, höra ega företräde, och följaktligen att ännu några pansarbåtar af hufvudsakligen

samma konstruktion, som de båda större senast beställde — för hvilka kostnaden

beräknats till 270,000 Rdr hvardera utom artilleri, — höra anskaffas, så snart

desse sistnämnde hunnit blifva färdiga och godkända.

Att uppskjuta denna anskaffning till ett annat år är ej i något afseende rådlig^

helst erfarenheten, ej minst under 1870, ådagalagt huru begränsad den svenska

industriens förmåga i sjelfva verket är i fråga om verkställighet af beställningar

af mindre vanlig beskaffenhet. Äfven med forceradt arbete bär tiden för

en pansarbåts byggande ej kunnat inskränkas under 9 månader, hvarvid i allt fall

såsom vilkor mast utfästas möjligheten att erhålla vissa angelägna delar från utlandet.

Under sådana förhållanden skulle, derest vi blefve invecklade i krig, ej ett

enda krigsfartyg hinna anskaffas under den korta tid, som nu mer vanligen

står den anfallne öppen för rustningar, och än mindre torde kunna påräknas, att,

under krigets fortgång, kunna anskaffa ny materiel.

Utom dessa egentliga stridsfartyg, har sjöförsvaret behof af ett beväradt snabbgående

rekognosceringsfartyg, Renligt att användas så val inom skärgården som i

öppna sjön. Kostnaden för ett dylikt, förande eu refflad kanon är af Öfver-Direktören

vid marin-ingeniör-staten beräknad till 120,000 Rdr,

Sabbgående obepansrade ångkorvetter ingå äfven i planen för anskaffning af

Sveriges sjökrigsmateriel, men då jag ej anser anslag till sådana höra i år ifrågasättas,

torde jag ej vidare behöfva vid dem uppehålla mig.

Af pansarbrytande kanoner egen sjöförsvaret innevarande år, då de nu under

arbete varande blifva fulländade, ej mera än 2 stycken 12,83 tums slätborrade och

11 stycken refflade 8,08 dec.-tums kanoner. Fn tillökning i antalet grafva kanoner

är följaktligen äfven af en befallande nödvändighet påkallad, och ett uppskof

dermed så mycket mindre rådlig!, som tillverkningen af dessa kanoner behöfver

lång tid, och det enda svenska kanonbruk, som kan åtaga sig beställning af grufva

kanoner, är ur stånd att vid ett hastigt påkommande behof i någon högre grad

öka sin tillverkning.

Vid tillverkningen af detta slags kanoner, hvilka i öfrig! visat sig vara särdeles

kraftiga och motsvarande behofvet, hafva vi hitintills för anskaffningen af

vissa delar varit beroende af utlandet, hvithet medfört mycket betänkliga olägenhe
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.

ter, hvarföre jag ock anser det vara af stor vigt att genom lämpliga överenskommelser

med svenska industriidkare försäkra sig om möjligheten att alltid kunna

få de till dessa kanoner behöfliga stålband tillverkade inom landet, äfven om något

särskildt understöd härför till en början skulle befinnas af nöden.

Frågan om huru många grufva kanoner vi höra anskaffa skulle utan fara för

misstag kunna besvaras dermed, att antalet knappast någonsin kommer att fullt motsvara

behofvet. Det må nemligen icke förbises, att sådana kanoner erfordras ej

endast till bestyckande af våra krigsfartyg, utan ock till försvaret af de många vigtiga

inloppen till våra mera betydliga hamnar och städer. Det senaste kriget har i

allo bestyrkt sina närmaste föregångare deruti, att äfven den starkaste flotta kan

föga uträtta mot inlopp, som är försedt med ett talrikt, kraftigt och väl uppställa

artilleri. Ehuru jag derföre helst skulle föreslå anskaffning för 1872 af så

många kanoner, som kanonbruket kunde åtaga sig att tillverka, så har jag dock,

i betraktande deraf att äfven landtförsvaret lärer behöfva anlita samma verkstad för

tillverkning af kanoner för landtartilleriet, ansett mig höra inskränka mig till framställning

om medel för tillverkning under 1872 af endast 4 stycken refflade 8,08 dec.-tums kanoner,

för hvilka kostnaden beräknats till 20,000 Rdr stycket eller tillhopa 80,000.

Af projektiler till sådana kanoner finnas eller äro under tillverkning 2000 stycken,

hvilket icke på långt när kan anses tillräckligt ens för det första behofvet, och jag

anser mig derföre höra föreslå anskaffning under 1872 af ytterligare åtminstone

2000 projektiler. Kostnaden för desamma uppgår, enligt beräkning, till 65 Rdr

stycket eller tillhopa 130,000 Rdr.

Undervattenselden, hufvudsakligen representerad genom de flera slag af minor

och torpedos, hvilka under senare åren i alla länder blifvit försökta, synes hafva

eu stor framtid och ehuru äfven dervid kostnaderna visat sig vara större än hvad

man i förstone beräknat, är dock minförsvaret ännu ett af de billigaste, på samma

gång som ett af de kraftigaste till skydd särdeles för sådana vatten, som de, hvilka

omgifva större delen af våra kuster. Eders Kongl. Maj:t har ock redan innevarande år anbefalt

bildandet af en särskild min-afdelning inom skärgårdsartilleriet, samt af det till

stärkande af rikets försvar förliden sommar lyftade mindre kreditivot anvisat en ej obetydlig

del till minväsendet. Men ännu återstår härutinnan mycket så väl i afseende å försök

i och för personalens öfvande och erfarenhets förvärfvande inom detta helt och

hållet nya område, som ock för anskaffning af en ej alltför obetydlig min-materiel.

Ett annat nytt vapen bär äfven under sednaste liden framstått, nemligen s. k. mitrailleuser.

Deras duglighet och kraftiga verkan mot trupper är tillräckligt bestyrkt,

och deras lämplighet till förstärkande af våra pansarbåtars beväring är lätt

insedd. En dylik båt, försedd med ett eller ett par sådana vapen, blir ej endast

betryggad mot äntringsförsök, utan ock i stånd att med mycket ökad fördel

verka mot trupper på stränderna. Jag får på grund häraf hemställa, det Eders

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 39

Maj.t måtte af Riksdagen äska anslag under. 1872 af 50,000 Rdr dels till anskaffning af

och försök med minor, dels till anskaffning af s. k. mitrailleuser.

De extra anslag för sjöförsvaret, om hvilkas anvisande jag, i öfverensstämmelse

med hvad ofvan blifvit anfördt, anhåller att Eders Maj:t måtte framställa begäran

till Riksdagen äro således:

Till 2:ne pansarbåtar............... 540,000

„ 1 rekognoseringsfartyg............. 120,000

„ 4 st. grafva refflade kanoner .... 80,000

„ Projektiler till dessa kanoner.......... 130,000

För fortsätta försök med minor samt anskaffning af minrnateriel

äfvensom för anskaffning af s. k. mitrailleuser..... 50,000.

Summa R:dr 920,000.

De förslag, jag bär framställt upptaga endast den del af sjökrigsmaterielen,

som jag ansett höra anskaffas under år 1872. Men då den frågan ligger nära till

hands och sannolikt äfven skall blifva framstäf, hvad kostnad det skulle medföra att

inom en viss, ej alltför långt utsträckt tid, sätta hela vår sjökrigsmateriel i ett

skick, som motsvarar våra behof, så har jag trött mig bär höra i korthet vidröra

denna sida af ämnet.

Att uppgöra en verklig plan för den sjökrigsmateriel, som under en längre

framtid bör anskaffas, är serdeles vanskligt och ehuru det under förflutna tider gång

efter annan blifvit försökt, har dock aldrig den framlagda planen kunnat genomföras.

Ju mera vetenskaperna och industriens uppfinningar ökas och deras inflytande

på sjökrigsmaterielen tilltager, desto svårare är det att för donna på förhand

utstaka vägen. Hvad som i går ansågs såsom fysisk omöjlighet är kanske redan

i morgon faktisk verklighet. De uppgifter, jag bär nedan kommer att framlägga,

få derföre ingalunda anses utgöra en verklig plan för anskaffning af sjökrigsmateriel,

utan fastmera endast såsom grunder för beräkningen af de - medel,

hvilka för fullföljande af en sådan plan erfordras. Jag vill dervid erinra, att om ock

möjligen formerna och konstruktionen af krigsfartyg komma att undergå förändringar

i följd af nya uppfinningar, dessa förändringar, om man i öfrigt af det förflutna

får draga slutsatser för det kommande, sannolikt ej skola i det hela medföra minskade

kostnader. Vid beräkningar, sådana som de nu ifrågavarande, torde det

dock ej låta sig gorå att ställa sig på annan ståndpunkt än den närvarande tidens,

och ofvan har jag redan utvecklat skälen för deri åsigt, att det system för konstruktion

af krigsfartyg, som under de sednare åren blifvit i Sverige antaget, äfven är det som

bland alla nutidens bäst motsvarar våra, i många hänseenden egendomliga behof.

Vid försök att beräkna utgifterna för vår sjökrigsmateriel för framtiden,

möter vidare svårigheter att bestämma dess myckenhet. Ur militärisk synpunkt

gäller, såsom jag redan förut sökt visa, att vi måste afstå från ansprå
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 4 till Kongl. Ma]:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

ket, att i öppna kåfve* kunna mota eu öfverlägsen motståndare, och inskränka

oss till positionsförsvar till skydd för vissa vigtigare inlopp och för våra

insjöar. Men eu kust, så långsträckt som Sveriges, erbjuder i allt fall redan

åt ett sådant försvar ett fält stort nog för krafter, större än de vi kunna åstadkomma,

och äfven det mognaste militära omdöme måste vid uppgörandet af förslag

härutinnan, erkänna, att ett visst område dervid måste lemnas åt den subjektiva

uppfattningen.

Vid de beräkningar, jag bär nedan går att framlägga, bär jag antagit att vårt

sjöförsvar bör vara tillräckligt att kraftigt bidraga till försvaret af inloppen till

Stockholm och två eller tre andra vigtiga ställen å vår kust, försäkra oss om herraväldet

å våra större insjöar, medgifva ett eller annat offensivt företag mot fiendens transporter

samt ega eu mindre reservmateriel. Härtill anser jag erfordras 10 monitorer

och 20 pansarbåtar af ett par olika modeller samt 4 ä 5 sjögående ångkorvetter,

hvartill ytterligare kommer några lättare mindre fartyg samt hela sjöminematerielen.

Enligt de uppgifter, jag emottagit från Öfverdirektören vid mariningeniörstaten,

skulle kostnaden för detta försvar gestalta sig sålunda;

6 nya monitorer, utöfver de nu befintlige 4 st., kostande 2,000,000

hvardera....................

15 nya pansarbåtar och större torpedofartyg, utöfver nu befintlige 5 st.,

beräknade i medeltal till 200.000 ............

3 ångkorvetter, å 1,200,000 .............

Till sjömincmateriel ................

Bestyckning, amunition och artilleriutredning ........

12,000,000

3,000,000

3.600.000

200,000

1.200.000

Summa R:dr 20,000,000.

Om härtill lägges ett antal mindre exercis- och rekognoseringsfartyg samt de förändringar

i etablissementer, verkstäder och dockor, som ovilkorligen erfordras till en

dylik materiel, och för hvilka förändringar kostnaden ej kan upptagas lägre än till

20 proc. af materielens, så erhålles eu sammanräknad summa af omkring 24,000,000 Rdr.

Detta är ett betydligt belopp, men det torde ej kunna mycket nedsättas, såvida Sverige

vill ega ett verkligt sjöförsvar och ej so detta förvandlas till endast ett specialvapen

under landtförsvaret.

Ehuru önskvärd!, det vore, att så snart som möjligt få vår ^krigsmateriel i

aktningsbjudande skick, skulle dock ett forcerad! utförande af en så betydande

materiel som nu blifvit nämd, ur mer än en synpunkt mota störa hinder och betänkligheter.

Deremot, och då krigsfartygs byggande hos oss fordrar lång tid samt våra privata

varf och mekaniska verkstäder vid hastigt påkommande beställningar endast mot extra

premier kunna åtaga sig deras skyndsammare utförande, ehuru äfven då endast i myc
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

bil. No 4 till Kongl. Majtfs Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket, 1871.

kol begränsad skala, så vore det för all anskaffning af sjökrigsmateriel af stor

vigt och medförande ej ringa ekonomisk vinst om fartygsbyggnaderna kunde bedrifvas

med ett större anslag, som vore bestämdt att utgå för flere år, hvarigenom

regeringen blefve i tillfälle att gorå beställningar för en längre tid, då kostnaden

ofelbart skulle sjunka ganska väsendtligt.

Å Nionde Hufvudtiteln äro för år 1871 uppförda kreditiv,

dels för fortsatt tillämpning af den vid 1859—1800 årens riksdag godkända och

genom Nådigt Cirkulärbref den 20 November sistnämnda år fastställda stat för pensioneringen

af sjöförsvarets ernbets- och tjensteman samt betjente, å 72,000 R:dr.

dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade gemenskap förunnade

förbättrade pensionering.............. 40,000 Rall''.

med Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan lemnad rättighet, att å berörde

kreditiv under loppet af 1871 lyfta hvad för omförmälda behof blefve erforderligt,

sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för 1870 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen

åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats,

finge för 1871 års pensionering, i mån af behof, användas.

Den form af kreditiv, under hvilken dessa bidrag från statens sida till pensioneringen

utgå, synes mig höra föranleda den förändring i de för desammas begagnande hitintills

föreskrifna vilkor, att hvad som å ett års kreditiv ej behöfver för pensioneringen

under samma år användas, icke vidare må till ett påföljande år reserveras, helst de

årligen återkommande riksdagarna erbjuda tillfälle att, i mån af vexlande behof,

gorå framställning om förändring i kreditivens belopp. I sådant fall kan likväl

förstnämnde kreditiv ej anses för sitt ändamål tillräckligt, i hvilket afseende jag får

upplysa, att, enligt från Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan ingången uppgift,

till pensionering af sjöförsvarets ernbets- och tjensteman samt betjente för 1869

erfordrats statsbidrag af 73,306 R:dr.

Till samma kassa utgår nu, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 18

Januari 1853, från femte hufvudtitelns allmänna besparingar ett belopp af 1,905 R:dr.

Med anledning af nådig Proposition vid 1850—1851 årens riksdag, angående upphörande

af vakans- och förslagsliggetids- samt begrafningshjelps-besparingar, beviljade nemligen

Rikets Ständer — jemte det de, för sin de! medgåfvo att de vakans- och förslagsliggetids-löneinhållningar,

hvilka dittills, vid inträffande ledigheter tillfallit civil-statens

pensionskassa, arméens pensionskassa och amiralitets-krigsmanskassan Unge upphöra, —

såsom bidrag till ersättning för den förmån, hvaraf dessa kassör genom förändringen

skulle gå i mistning, ett ärligt anslag af 5,000 R:dr, att på Riksstadens 9:de liufvudBih.

till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Äfd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil N:o 4 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

titel uppföras till Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition, så vida Edeis Kongligt

funne för godt att af de på hufvudtitlarne härigenom uppkommande ökade

besparingar anvisa de summor, Indika utöfver dessa 5,000 Rrdr erfordrades såsom

ersättning åt förenämnde pensionskassor. I omförmälte Nådiga Bref den 18

Januari 1853, angående disposition af besparingarna å Riksstatens femte hufvudtitel,

förständigades Förvaltningen af Sjö-Ärendena att tillse, det af lönebesparingarne å

hufvudtiteln i första rummet, från och med 1852, beräknades och utginge den ersättning,

som, utöfver beviljadt statsanslag, borde tillkomma Amiralitets-krigsmanskassan

för de densamma förut anslagna, men nu frångångna förslags-liggetidsbesparingar.

Och har donna ersättning sedermera utgått med omförmälte belopp

af 1,905 R:dr. . ,

Eu dylik anvisning på kommande tillfälliga besparingar torde emellertid icke

höra längre fortfara; och jag får med anledning häraf samt på grund af hvad ofvan

blifvit anfördt, föreslå, att ifrågavarande kreditiv höjes till 75,000 R:dr, i hvithet

belopp då jemväl inbegripes ersättning för ofvannämnde 1,905 R:dr, som i sa

fall icke vidare skulle komma att från hufvudtitelns allmänna besparingar för

ändamålet utgå.

Eders Kongl. Maj:t torde följaktligen behaga hemställa till Riksdagen

att såsom extra anslag för år 1872 anvisas följande två kreditiv,

nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan

i tillfälle att till sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente,

som söka afsked, genast utgifva pension enligt de för kassan gällande

pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem

tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande . . . Rall- 75,000,

samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade

gemenskap förunnade förbättrade pensionering.

............• • • • '''' i0’000’

tillhopa R:dr 115,000,

med rättighet för Direktionen öfver nämnde kassa, att å detta kreditiv, under loppet

af samma år, lyfta hvad för omförmälte behof blifver erforderligt.

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga ledamöter,

behagade Kongl. Maj:t till alla delar i nåder

bifalla hvad nu, i afseende å regleringen af utgif
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 48

terna under Riks-statens Femte Hufvudtitel och i

öfrigt för Sjöförsvarets behof blifvit af departementschefen

i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag

af protokollet öfver hvad sålunda blifvit af Kongl.

Maj:t beslutadt, Finans-departementet meddelas, för

att läggas till grund vid författande af Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof,

i hvad den komrne att röra nämnda Hufvudtitel

och Sjöförsvaret.

Ex protocollo

L. Th. Neijber.

!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. A.

Tablå,

utvisande förhållandet den 15 November 1870, med behållningarne

den 31 December 1869, å 5:te Hufvudtitelns

anslag och öfriga kontanta tillgångar.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tablå, utvisande förhållandet den 15 November 1870 med behållningarna den

Behållning ^

den 31 Decem-

Ersatt af

fongl. Stats- Kontoret

Omföring

1870.

1

Brist den

5 November

Summa.

ber 1869.

1870.

1870.

Ordinarie An

107,158

81

1

___

107,158

31

Aflöning...........

165,059

70

165,059

70

Flottans underhåll, Reserv ations-ansla

62,632

26

—

62,632

26

Båtsmäns förseende med kojer och täc

140,349

52

___

—

140,249

52

Båtsmännens beklädnad, Förslags-an

4,344

21

243,907

74

248,251

95

Beklädnad åt Mariner, Ivanonierer in.

1,287,173

87

115,815

55

—

—

1,402,989

42

Sjövapnets öfuingar, Reservations-an

51,145

10

---

—

51,145

10

Sjömätningar och Sjökarte-Kontorets

10,691

34

—

—

10,691

34

Lifräddnings-anstalterna på Rikets ku

167,599

51

—

—

167,599

51

Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura

21,154

85

—

—

—

—

—

—

21,154

85

Stipendier för Sjö-Officerare under

tjenst eller kommendering utrikes .

30,000

_

____

—

—

30,000

—

Spanmåls-upphandlings- och Bageri

43,422

50

____

—

—

43,422

50

Durchmarchekostnader, Reservation

16,332

31

___

—

---

—

—

16,332

31

Sjukvård ...........

2.328

88

___

—

4,124

9

—

—

6,452

97

Diverse behof . . .......

262

94

__

_

_

30,000

25

30,263

19

Rese- och traktaments-penningar, För

—

—

1,239

11

----.

—

1,239

11

Skrifmaterialier och Expenser, Ved m

af Sjö-ärendena in. fl.....

1,156

70

—

—

1,156

70

Dito för Departementets Ivansli-Exp

4,043

17

1,111

5

5,705

57

—--

—

10,859

79

Dito för Sjöförsvarets Stationer och

109

38

---

—

109

38

Extra utgifter........

539,336

40

—

—

—

—

—

—

539,336

40

Lots- och Fyr-inrättningen med de

Reservaiions-anslag .....

92,804

91

35,475

49

—

—

128,280

40

Allmänna besparingarne ....

363,416

90

65,138

39

—

—

428,555

29

Behållne Underhålls-Statsmedel

63,212

47

-

63,212

47

Behållne Nybyggnads- d:o

Extra Statsmedel, anvisade vid

dagar.

15,177

96

_

—

15,177

96

1853—1854 årens .......

50,574

3

—

---

50,574

g

1856 — 1858 „.......

16,205

85

—

—

—

16,205

85

1859 1860 „......-

3,244,792

85 j 11,802

| 39 | 227,607

58

| 273,907

| 9f

3,758,110

81

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

31 December 1869 å 5:te Hufvudtitelns anslag och öfriga kontanta tillgångar.

Brist den

31 December

Utbetalclt

1870.

O lutering

1870.

Behållning den 15 No v.

1870.

Summa.

slag.

1869.

Disponerad.

Disponerad.

____

—

94,251

27

12,907

54

107,158

81

—

—

99,921

31

65,138

39

—

—

—

—

165,059

70

ken, d:o......

—

—

15

81

——

—

—

—

62,616

45

62,632

26

slag högst.....1

—

—

*) 10,464

33

129,785

19

—

—

—

—

140,249

52

fl., Reservations-anslag

241,929

23

6,097

49

----

—

225

23

—---

—

248,251

95

slag.......

—

—

608,265

10

297,788

62

493,502

37

3,433

33

1,402,989

42

verksamhet ....

—

—

50,758

18

—

—

386

92

—

—

51,145

10

ster...... .

10,691

34

—

—

—

—

''---

—

—

—

10,691

34

underhåll, Res.-anslag.

---

—

47,951

88

—

—

119,647

63

—.—

—

167,599

51

anstäilelse i utländsk

-

5,027

14

15,952

71

175

_

21,154

85

ostämd er, Res.-anslag

—--

—

—

—

30,000

—

——

—

—

—

30,000

—

anslag......

—

—

12,560

12

—

-

—

—

30,862

38

43,422

50

—

—

9,998

49

6,333

82

—

—

—

—

16,332

31

—

—

6,452

97

—

—

—

—

—

—

6,452

97

slags-anslag ....

24,048

27

6,214

92

—

—

—

—

—

—

30,263

19

m. för Förvaltningen

1,239

11

_

_

1,239

11

dition, För slags-anslag

—

—

*) 1,156

70

—

—

—

—

—

—

1,156

70

Depot, d:o .....

—

—

5,154

22

—

—

—

—

5,705

57

10,''859

79

109

38

— —

—

---

—

—

—

—

—

109

38

till hörande personal,

363,853

18

175,483

22

539,336

40

—

—

80,276

37

11,178

15

22,154

30

**) 14,671

58

128,280

40

—

—

82,056

93

—

—

288,223

17

58,275

19

'' 428,555

29

—

—

—

—

28,561

81

—

—

34,650

66

63,212

47

licdannämnde Riks-

15,177

96

_

__

15,177

96

—

—

*) 50,574

3

—

—

—

—

—

—

50,574

3

—

—

910

18

—

—

11,596

42

3,699

25

16,205

85

Transport

278,017

| 33

| 1,557,138

| 58

| 597,646

| 23

| 1,111,394

126

| 213,914

I41

| 3,758,110

81

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Behållning

den 31 Decem-

Ersatt af

Kongl. Stats- Kontoret

Omföring

1870.

Brist den

15 November

Summa.

-

ber 1869.

1870.

1ÖVU.

3,244,792

85

11,802

39

227,607

58

273,907

99

3,758,110

81

121,946

94

—

—

—

—

—

—

121,946

94

1862—1863 årens........

126,041

47

____

—

—

—

—

—

126,041

47

1865 1866 „ ........

518,804

—

—

—

—

—

518,804

—

1867 års...........

8,353

80

8,353

80

Kreditivmedel.........

Fonder.

705,068

5

_

____

_

705,068

5

Influtne medel till uppköp af spån mål

149,419

49

—

—

—

149,419

49

D:o ersättnings- och försäljnings-

1,496,975

75

647,154

43

—

—

2.144,130

18

Fond för krigsfartygs byggande . .

4,513

63

—

----

—

4,513

63

Skeppsholmsbrons underhåll. . . .

60,102

72

129,785

19

203,098

99

392,986

90

Båtsmans-beklädnadsinedel . . .

115,815

55

—

—

—

—

—

—

115,815

55

Handels- och Sjöfarts-fondens ans

Flottans fartyg........

66,661

88

—

—

—

66,661

88

Utredningsförrådet.......

51,923

31

164,493

42

—

—

216,416

73

Sjöbeväringsförrådet.......

744

21

_

744

21

Medel till underhåll af vattenlednin

382

47

—

—

382

47

D:o till d:o af Sjökort och Astro

2,221

67

2,221

67

D:o till anläggning af radis och

mastkran..........

Diverse Medel.

3,449

98

—

—

—

3,449

98

Deponerade medel.......

23

35

___

—

------

—

23

35

Carlshamns Kastell.......

21

11

——

—

—

—

—

—

21

11

Öfver-Revisions-Departementets Obser

6,677,262

23

11,802

39

1,169,040

62

477,006

98

8,335,112

22

) återleverering till vederbörande embetsverk

*) minskas med utgifterna, enligt Kongl. Brefven den 4 Februari och 31 Mars

Stockholm och Kongl. Förvaltningens af Sjö-ärendena Kammar-Kontor den 16

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Brist den

31 Decembe

Utbetaldt

1870.

Omföring

1870.

Behållning den 15 No v.

1870.

Summa.

1869.

Disponerad.

Odisponerad

Transport

278,017

33

1,557,138

58

597,646

23

1,111,394

26

213,914

41

3,758,110

81

-----

—

46,797

12

—

—

72,664

3

2,485

79

121,946

94

—

—

32,439

58

—

—

84,171

12

9,430

77

126.041

47

---

___

74,037

96

290,804

—

113,888

36

40,073

68

518,804

—

*) 8,353

80

8,353

80

139,117

8

468,000

97,950

97

705,068

5

medel ......

—

—

113,449

37

—

—

10,812

86

25,157

26

149,419

49

—

—

1,567,185

91

—

—

576,944

27

—

—

2,144,130

18

—

—

267

24

—

—

4,246

39

—

—

4,513

63

228,493

48

—

—

164,493

42

—

—

---L

—

392,986

90

11 sjöexpeditioner med

—

—

—

—

115,815

55

—

—

—

—

115,815

55

—

—

—

—

—

—

—

—

66,661

88

66,661

88

----

—

-------

—

—

—

—

216,416

73

216,416

73

gen i Carlskrona . .

—

—

436

30

—

—

307

91

—

—

744

21

nomiska instrumenter .

—

-

-*-----

—

—

—

382

47

— _

—

382

47

grundläggning för en

2,221

67

2,221

67

2,915

26

534

72

3,449

98

—

—

23

35

—

—

—

—

—

—

23

35

vationsmcdel . . . . [

—

—

—

—

—

21

11

—

—

21

11

Summa Rdr

506,510

81

3,539,246

29

1,168,759

20

2,447,969 |

71

672,626

21

8,335,112

22

November 1870.

J. F. v. Heidenstam,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifts-Stai

för

Femte Hufvudtiteln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Anslagstltel.

8

9

10

11

12

13

14

15

Ordinarie Stat.

Departementets Chef samt Kansli-och Kommando-Expeditioner.

Aflöning...............................................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. ......................................................................................

Förvaltningen af Sjö-Ärendena.

Aflöning ..............................................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. ....................................................................................

Förvaltningen å Sjöförsvarets Stationer.

Aflöning............................................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. ........................................................................................

Lagskipning och själavård.......................................................................................

Aflöning

Allmänna utgifter

Sjukvård.

Militärpersonalen.

Aflöning

Båtsmanshållet

Beklädnad och sängservis

Natura underhåll ........................

Marin-Regementet

Marin-Ingeniör-Staten

ransport

s. 8 Kontrollera mot PDF

Stat 1871.

38,000

2,156

35,250

4,000

123,492

27,000

11,279

26,884

38,625

786,650

134,539

206,864

241,076

244,763

38,050

70

50

1,958,631

08

För 1872.

38,200 —

2,156 80

35,250

4,000

129,364 50

27,000 —

11,279 —

26,884

38,625

763,340

134,448

150,698

258,202

79

07

17

Således för 1872.

Tillökning.

38,050 —

200

5,872

Minskning.

lo —

3,572 13 26,881

__— 91

---_ 56,165

17,806 05 680

3,465 34 248,228

1,657,499

18

30,915

<iV

332,047

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Titel.

Anslagstitel.

Transport

Nybyggnad och underhåll.

16 Aflöning..............................................................................................................................................

17 Materiel ..............................................................................................................................................

is Sjövapnets öfningar

Undervisningsväsendet

19 Sjökrigsskolan......................................................................................................................................

20 Stipendier för Sjö-Officerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes

21 Undervisnings anstalter å Stationerna...........................................................................................

22 Rese- och Traktamentsmedel

23 Durchmarschkostnader

Sjömätningar.

24 Aflöning till personalen vid Sjökartekontoret

25 Allmänna utgifter................................................................................................................................

Lifräddningsanstalterna.

26 Aflöning.................................................................................................................................................

27 Allmänna utgifter.................................................................................................................................

28 Diverse behof

29 Extra utgifter

30 Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal..................

Summa

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Stat 1871.

1,958,631

315,774

476,531

629,850

21,470

15.000

9,308

14.100

20.000 ■

7,900 -

52.100 -

4,854 - 5,146 -

19,175 -

12,900 -

650,460 -

4,213,200 -

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning. Minskning.

1,657,499

18

1 30,915

62

332,047

52

306,256

81

9,518

10

476,531

Öl

—

---

—

629,850

—

---

—

—

—

21,470

15,000

—

---

—

—

—

9,158

—

—

—

150

—

14,100

20,000

—

—

—

7,900

i

52,100

4,854

—

—

—

—

5,146

-

19,175

—

—

—

—

12,900

—

—

—

—

—

750,460

—

100,000

—

—

—

3,932,400

—

130,915 |

02 |

411,715

62

|

f

280,800

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

N:o.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

1

1

2

3

4

. 5

Tit. 3.-3.

Titel.

Tit. 1—2. Departementets Chef samt Kansli- och Kommando
Expeditioner.

Tit. I. Aflöning.

A) Departements-Chefen.

Lön ....................................................................................................................................................

B) Kansli-Expeditionen.

Arvode till 1 Expeditions-Chef ..................................................................................... 5,500: —

Lön till 1 Expeditions-Sekreterare ................................................................................. 4,500: —

„ ,, 1 Protokolls-Sekreterare ............................................... 3,500: —

„ „ 1 Registrator, som tillika bestrider kanslistgöromålen.................................... 3,500: —

„ „ 1 Kopist....................................................................... 1,000: —

,, ,, 1 Vaktmästare............................. 600: —

Till gratifikationer åt e. o. Tjensteman och vaktbetjente........................................''.. .. 300:

C) Kommando-Expeditionen.

Arvode till 1 Officer af högre grad, Chef för expeditionen ....................................... 2,000: —

„ „ 2 Adjutanter ä 750 .................................................................,..................... 1,500: —-

„ ,, 1 Vaktmästare.......................................................................................... 600: —

Summa Tit. 1

Anm. N:o 1 enl. Riksstat. N:ris 2—8 enl. Stat för Kansli-Expeditionen den 9 Febr. 1861. N:ris 9—11 enl, d:o

för Kommando-d:o den 9 Febr. 1861.

Tit. 2. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Till förefallande utgifter (enl. Riksstat) ............................................................................................

Anm. Häraf 1,000 R:dr från anslaget till expenser för Förvaltningen af Sjö-ärendena och Kommando-expeditio.

nen gemensamt: de öfrige 1,156,70 äro förslagsanslag.

Tit. 3—4 Förvaltningen af Sjö-Ärendena.

Tit. 3. Aflöning.

Arvode till Chefen för Förvaltningen, utöfver lön som officer.................................

Bidrag till representationskostnader.............................................

,, ,, 2 Militärledamöter ä 1,200 Rdr...............................................................

Lön till 1 Amiralitets-Kammar-Råd............................................................................

„ ,, 1 Sekreterare....................................................................................................

„ „ 1 Registrator....................................................................................................

1,800: —

1,000: —

"3,500: —

2,200: —

Transport 5,700:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. 3. 0

13

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning.

i

I

15,000

15,000

X

18,900

—

19,000

—

100

—

---

—

4,100

4,200

100

X

38,000

—

38,200

—

200

—

—

—

2,156

70

2,156

80

10

2,800

2,400

4,500

—

9,700

—

—

—

—

—

Anmärkningar.

Föreslagen förändrad stat vid blifvande afgång:

Arvode till en Expeditions-Chef ............... 5,500.

Lön till 1 Expeditions-Sekreterare ............ 5,000.

„ „ 1 Registrator, som tillika bestrider

kanslistgöromålen .....................

„ ,. 1 Kopist ....................................

,, ., I Vaktmästare ...........................

Gratifikationer åt e. o. tjensteman och

vaktbetj.ente .............................i...

3.500.

1,000.

700.

300.

16,000.

N:o 7. Lön åt 1 Vaktmästare ökas med

100 B:dr .......................................... 700.

N:o 11. En Vaktmästare d:o d:o ............ 700.

Förslagsanslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Tit- 3 (forts.). Tit» S.

N:o.

Titel.

Transport 5,700: —

6

7

8

9

10

11

12

13

1

2

3

4

Lön till 1 Notarie............................................................................................................. 2,200: —

1 Kanslist...............................................................................,.............................. 1,000: —

„ „ 1 Kamererare............. 3,500: —

1 Kammarförvandt..................................................................................... 2,200: —

1 Bokhållare ....................................................................................................... 2,200: —

2 Kammarskrifvare å 1,000............................................................................... 2,000: —

,, ,, 1 Kassör ......................................................................;.....................................(7)7..........

Arvode till 1 Adjutant, utöfver lön som officer ...............................................................''..................

„ „ den Kammarskrifvare som tillika är Materialförvaltare..................................................

Lön ,, 1 Vaktmästare .7............................................................................................ 600: —

„ ,, 3 Kammardrängar ä 500...................................................:........................... 1,500: —

„ renskrifning för kansliet................................................................;...........................................

Aflöning för tjenstgöring under Kammar-Rådets semester ............................................ 125: —

Summa Tit 3.

Anm. N:o 1 enl. stat för Förvaltningen af den 26 Jan. 1864. N;o 2 enl. stat för Flottans officers-corps den

9 Febr. 1861; vid 1870 års Riksdag öfverflyttadt till anslaget för Förvaltningen af sjö-ärendena. N:ris

3—12 enl. stat för Förvaltningen den 26 Jan. 1864. TV:o 13 enl. Kgl. Er. d. 4 Maj 1861, utgår af 5:te

hufvudtitelns allmänna besparingar.

Anm. Uti Förvaltningens aflöningsstat den 26 Jan. 1864 för Konst!''uktions-kontoret uppförda 800 Rdr samt såsom

odisponerade upptagne 300 Rdr eller tillsammans 1,100 Rdr disponerades enl. Kgl. Er. den 17 Dee. 1867

för Marin-Ingeniör-Staten och öfverfördes sedermera vid 1870 års Riksdag till aflöningsanslaget för sjöförsvarets

stationer.

Tit 4. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Till förefallande utgifter (enl. Riks-Stat)..........................................................................................

Anm. Riksstaten upptager 5,000 Rdr för Förvaltningen af Sjöärendena och Kommando-expeditionen gemensamt.

Tit. 5 6. Förvaltningen å Sjöförsvarets Stationer.

Tit. 5. Aflöning.

A) Carlskrona station.

A) Militärpersonalen.

Arvode till Stations-Befalhafvaren................................................................

..................... 1.800

Bidrag till representations-kostnader....................................

...................... 1,500

—

Dito „ dito .....................................

...................... 1,700

—

,, ,, 1 Kommendant............................................................

..................... 1,200

1 Adjutant.................................................................................

...................... 300

2 dito ä 150 Rdr..............................................................

...................... 300

—

„ ,, 1 Varfschef ...................................................................

................... 1,200

1 Ekipagemästare ......................................................................

...................... 450

—

Transport 1,650: -—

s. 15 Kontrollera mot PDF

i3?3."fc. O (forts.), Tit„ -S;—£3,

15

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning

9.700

8,900

9,900

3,000

450

150

2,100

450

600

35,250

4,000

5,000

1,800

6,800

35,250

4,000

5,000

1,800

6,800

Anmärkningar.

Marinförvaltningen.

Föreslagen ny Stat.

Aflöning.

Arvode till Chefen för Marinförvaltningen

2,500.

,, 1 Militär ledamot......

1.200.

Lön till 1 Krigsråd..................

4,500.

.. 1 Sekreterare..........

3.500.

„ ,, 1 Registrator...............

2,200.

1 Kanslist ...........

1,000.

,, 1 Kamrerare ........

3,500.

till skrifvare-biträde

500.

,, „ 1 Bokhållare.....

2.200.

„ „ 1 Kammarskrifvare ...

1,000.

„ 1 Kassör ...........

2.000.

Arvode till 1 Adjutant .......

450.

Lön till 1 Vaktmästare ..

500.

,, „ 1 Kammardräng ......

500.

Ti.l gratifikationer åt e. o. tjensteman och

betjente ..................

300.

„ renskrifning för kansliet ...

..........X

500.

S:a

26,450.

samt tills blifvande afgång:

1 Notarie............

. 2,200.

2 Kammardrängar...........

. 1,000.

3.200.

Summa

29.650

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport 1,650: —

Arvode till 1 Tygmästare...............................................

1 Styrmanschef............................................

1 Under-Ekipagemästare.............................

1 Officer för vård af ur och kronometrar

5 Varfs-Officerare a 150 Rdr ....................

„ „ 1 Föreståndare för Varfvets verkstäder ..

300: —

150: —

225: —

150: —

750: —

Aflöning till befäl och manskap m

skär, omkring ............

m. å siöfästningarne Kungsholmen och Drottning.

....................... ....................................................... 5,000: —

Arvoden till Underofficerare:

4 Adjutanter hos Varfs-Departements-Cheferna a 75 Rdr

1 Uppbördsskeppare ...........................................................

3 Dito a 75 Rdr...........................................

1 Dito ...........................................................

1 Skeppare..............................................................................

1 Hamnfogde .......................................................................

2 Konstaplar it 75 Rdr........................................................

1 Materialtillverknings biträde .............................................

2 Uppbördsman a 75 Rdr ...................................................

1 Biträde i Styrmans-Kontoret.............................................

1 dito vid Artilleriförrådet.............................................

1 Underofficer vid sjukhuset................................................

300: —

90: —

225: —

45: —

45: —

30

—

150

—

45

—

150

—

75

—

75

--

(^disponerad! arvode till 1 sjukhus-officer

Anm.

Anm.

Summa a)

De uti arvodestaten d. 25 Jan. 1861 för officerare vid Konstruktions-Departemente n uppförda belopp, nem

ligen för Carlskrona station 975 Edr och för Stockholms station 225 Edr, eller tills. 1,200 Edr, disponera

des genom Kgl. Er. den 17 Dec. 1867 för Marin-Ingeniör-staten.

N:o 1 enl. Arvodestat d. 25 Jan. 1861. N:o 2 enl. d:o för Flottans officins-corps den 9 Febr. 1861. JS:o

3 enl stat för Flottans officers-corps d. 10 Juli 1866 och Kgl. Er. d. 22 Febr. 1867. N:o 4 5 enl. arvodestat

den 25 Jan. 1861. N:o 6 enl. Kgl. Er. den 17 Dec. 1867; utgår från an sb till extrautgifter. N:o

7 enl Kgl Er. och stat d. 30 Mars 1855 samt Kgl. Er. d. 22 Jan. 1861; utgår från allm. bespanngarne.

N:o 8 enl. arvodestat d. 25 Jan. 1861. N:o 9 enl. Kgl. Er. d. 4 Febr. 187 0; utg. fr. anslaget till sjukvård.

N:o 10 enl. Kgl. Er. d. 5 Okt. 1869. *

b) Civilpersonalen.

Lön till 1 Öfver-Kommissarie .............................................

, ,, 1 Sekreterare hos Stations-Befälhafvaren.............

1 Dito hos Varfs-Chefen.............................

1 Advokatfiskal.......................................................

1 Registrator och Kanslist.....................................

2,500:

2,500:

2,000:

1,500:

Transport 8,500: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. 3. (forts.)

17

Stat 1871. För 1872.

6,800 —

6,800

3,225 —

1,500 —

3,225

1,500

1,230 —

1,230

75 —

75

12,830 —

12,830

150 —

150

2,080 —

12,980

4,500

—

4,500

4,500

—

4,500

Således för 1872.

Tillökning. Minskning.

''

:

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Tit. 3. (forts.)

18

13

14

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

Titel.

Transport 8,500:

1,000

1,000

500

—

106

—

3,000

—

3,000

—

3,000

—

2,500

—

6,000

—

6.000

—

3,600

—

3,600

—

2,400

—

3,600

—

1,000

11,200

1,000 •

Lön till 1 Kanslist .....................................................................................................

2 Dito it 800 Tidt- ...................................................................................

1 Väbel .........................................................................................................

Ersättning till sekreteraren G. Trägård för förlorad inkomst af passlösen............

Lön till 1 Kamererare................................................................................................

Sjömilis-Kommissarie ..............................................................................

Varfs-Kommissarie...................................................................................-

Kassör ..................................................................................................

Kaminarförvandter k 2,000 Rdr...............................................................

Förvaltare k 2,000 Rdr.........................................................................

Revisorer a 1,800 Rdr..........................................................................

Regementsskrifvarc it 1,800 Rdr............................................................

Bokhållare it 1,200 Rdr......................................................................

3 Inspektörer a dito .....................................................................

1 Proviantmästare .............................................................................

14 Kammarskrifvare k 800 Rdr ...............................................................

Arvode till ofvannämnde sjukhus Inspektor..............................................-.............

,, ,, ,, Proviantmästare...............................................................

Löneförhöjning till 1 af ofvanupptagne Förvaltare (O. F. Gynther).......................

Till aflönande af 1 Förvaltare och 1 Kammarskrifvare vid Ekevirkesförrådet..

Lön till Kontrollören (J. G. Middendorff).................................................................

„ „ 2 Vaktmästare k 400 Rdr........................................................................

3 Kammardrängar a 300 Rdr....................................................................

Arvode till 1 dito ......................................................................................

Skrifvarebiträde ........................................................................................................

Byggmästare......................................................................................;........:.................

Biträdande Ingeniör.....................................................................................................

Tillfälligt biträde.....................................................................................................

Inqvartering ...............................................................................................................

Anm Kis 11—12 enl. stat för Flottans Civilpersonal d. 9 Febr. 1861. Ko 13 enl. Kgl. Br. d 10 Febr. 1863;

utgår från 5:te Hufvud-Titelns allm. bespar. Ko 11 enl. stat för Flottan» Civilpersonal d. 9 1 ebr.186..

Ko 15 enligt Kgl. Er. den 4 April 1865; från ansl. till sjukvård. Ko 16 enl. Kgl. Br. den 23 F .

1864; från ansl. till spanmålsupphandl. och bagerikostnader. Ko Tf enl. Kgl. Br. d - Mars 1868 och

§ 2 mom. af Flottans styrelse och ekonomi-reglemente, utg. fr. allm. besp Ko18 enl. Kgl. Bi. den

llec. 1860; utgår fr. allra. besp. Ko 19 enl. Indragmngsstat den 18 Dec: 1838; utgar^ fr. allm. besp,

jy/0 SO—22 enl. stat för Flottans Civilpersonal d. 9 Febr. 1861. Ko 26 enl. mqvartermgsoidn. d. 22

Juli 1858. Kris 23—25 enl, K. Brefvet d. 11 Nov. 1870.

B) Stockholms Station,

a) Militärpersonalen.

2,800

—

975

—

800

900

300

—

3M)

2,000

160

—

Summa b.)

Arvode till Stations-Befälhafvaren

„ „ 1 Ekipage mästare .......

300:

Transport 300; --

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tit. O. (forts.)

19

Således för 1872.

Stat 1071,

För 1872.

—

Tillökning.

Minskning.

4,500

—

4,500

—

-—

—

—

—

11,600

11,600

-----

48,900

48.900

300

—

300

—

—

—

—

—

1,000

1,000

.

2,000

2,000

2,000

2,000

—

—

—

—

5,800

5,800

2,805

—

2,877

—

72

—

—

—

73,105

—

78,977

5,872

—

—

—

1,200

1,200

__

1,200

—

1,200

-

—

—

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tit. 5 (forts.)

Titel.

Transport 300:

29

30

Arvode till 1 Tygmästare ...............................................................

1 Adjutant.....................................................................

1 Dito .......................................................................

1 Underekipagemästare................................................

1 Varfsofficer ..............................................................

1 Föreståndare för Mek. Departementet ..................

„ 1 Föreståndare för minafdelningen............................

„ „ Under-Officerare:

1 Adjutant...................................................................

1 Underskeppare .........................................................

1 Varfsskeppare............................................................

5 Varfsunderoflicerare ä 75 It:dr .............................

1 Underofficer för tillsyn af Kruthuset & Loudden

50.

300

150

112

150:

150: —

300: —

7o:

75:

75:

375:

150:

31 ] Odisponerade: återstoden af Varfs-Chefens arvode .........;.........._............

efter afdrag af arvodes tillökning till Ekipagemästaren

900:

75:

Summa A)

inm N''is 27—28. Enl. arvodesstat den 25 Jan. 1861. N:o 20. Bni. K. Brefvet deri 31 Dec. 1868; utg. af

ansl. till Flottans underhäll. JV:0 30. Bni. Arvodesstat den 25 Jan. 1861. N:0 31. Bni. K, Brefvet

den 31 Dec. 1868.

32

33

34

35

36

b) Civilpersonalen.

Lön till 1 Sekreterare och Auditör........................................................

1 Kanslist ................................................................:....................

1 Dito .......................................................................................

1 Väbel .......................................................................................

„ „ 1 Kamererare .............................................................................

1 Kassör........................................................................................

1 Kammarförvandt .....................................................................

3 Förvaltare å 2,000 K:dr ..........................................................

1 Regcmentsskrifvare..............................................................

1 Bokhållare ..............................................................................

1 Revisor .....................................................................................

5 Kammarskrifvare ä 800 R:dr .................................................

Löneförhöjning till 1 af ofvan upptagne Förvaltare (A. O. Beckman)

Arvode för biträde åt Beklädnads- och Virkes-förråds-förvaltaren.......

Lön till 1 Vaktmästare...............................................................................

1 Kammardräng............................................................................

2.500: —

1,000: —

800: —

500: —

3,000: —

2,000: —

2,000: —

6,000: —

1,800: —

1,200: —

1,800: —

4,000: —

500: —

400: —

400: —

300: —

Transport

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. ö. (forte.)

51

1

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning.

1,200

—

1,200

—

—

—

—

1,462

300

50

1,462

300

50

---

—

—

750

750

3,712

50

3,712

50

825

825

.

4,537

50

4,537

50

__

-

1

4,800

—

4,800

—

—

—

21,800

—

21,800

—

700

700

27,300

I

27,300

—

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

111. 5 (Forts.), Tit. O—"7

N:o

Titel.

Transport

37

39

40

41

Arvode till den Kammarskrifvare svin förestår dagliga utgiftsboden

38 I Inqvartering

Summa b)

Alun. N:is 32—33. Enl. Stat för Flottans Civilpersonal den 9 Febr. 1861. N:o 34. Enl. K. Brefvet den 11

April 1867; utgår af allmänna besparingar. N:o 32. Enl. dito den 11 Dec. 1860 utgår af dito. N:ris36—

37. Enl. Stat för Flottans Civilpersonal cl. 9 Febr. 1861. N:o38. Enl. Inqvartcrings-orduing d. 22 Juli 1868.

C) Göteborgs f. tf. Depot.

a) Civil-personalen.

Lön till 1 Kanslist och Kammarskrifvare.......................................

1 Redogörare .....................................................................

„ „ 1 Vaktmästare ..................................................................

„ 1 på indragning ställd förvaltare....................................

800: —

2,500: —

Summa a)

hvartill kommer B. b)

„ a)

A. b)

o a)

Summa Tit. 5

I Amu. Enl. K. Brefvet den 20 Maj 1870 är Depöten indragen från den 1 Okt,. 1870. N:o 39. Enl. Stat för Flottans

Civilpersonal den 9 Febr. 1861. N:0 71. Enl. Indragningsstat d. 9 Febr. 1861.

Tit. 8. Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.

1 I Till erforderliga utgifter vid stationerna och f. d. Depöten............................................................

Bni. Biks-Stat.

Tit 7. Lagskipning och själavård.

A) Cariskrona Station.

1 ! Lön till 1 Auditör................................................................................................................................

2 ! „ „ 1 Amiralitetspastor ......-..................................................................................

2 Kompastorer ä 1,000 Rdr............................................................................

Arvode till 1 Kantor och Klockare .............................................................................

1 Kyrkovaktare.

1,500: —

2,000: —

400: —

100: —

Inqvartering

Summa A.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

ia

Tit. O (forts.), Tit. O *7

-

Således för 1872.

Stat 1871

För 1872.

Anmärkning.

Tillökning.

Minskning.

27,300

—

27,300

—

—

—

—

150

—

150

—

—

—

27,450

27,450

~~

—

_

•

—

-

675

675

—

—

—

—

—

28,125

—

28,125

——

—

—-

-

3:300

3,300

•

.

i

i

|

400

400

—

‘--

—

—

1,045.

1,045

__

—

—

-—-

—

4,745

_

4,745

_

—

—

28,125

—

28,125

—

—

—

—

i

j

4,537

no1

4,537

no

—

—

—

73,105

—

78,977

—

5.872

—

—

—

12,980

—

12,980

_

—

---

—

123,492

50

129,364

no

5,872

—

—

—

27,000

27,000

Förslagsanslag.

2,000

2,000

-

i

1

3,500

—

O

O

—

—

—

—

500

—

500

-''

—

—

—--

—

i

6,000

6,000

_

—

—-

—

339

—

339

—

-—-

—

—

—

|

6,339

“

6,339

—

__

—

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Tit. r7 (forts.), Tit. JES.

Titel.

Aww. j enl. Stat för Flottans civilpersonal d. 9 Febr. 1861. Nris 2—3 enl. Stat för Flottans Cleresistat d.

26 Jan. 1864. N:o 4 enl. Inqvarteringsordning den 22 Juli 1858.

B) Stockholms station.

Lön till 1 Regementspastor....................................................................................

„ „ 2 Bataljonspredikanter, tillika skollärare it 900 Bär..............................

6 '' ! Arvode till !• Klockare...........................................................................................

I Anm. Lön till 1 Auditör, tillika Sekreterare bos Stations-Befälhafvaren; se Tit. 5 N:o 32.

7 i Inqvartering .......

............ 1,200: ■

............ 1,800: ■

Summa B.

Anm. N:o 5 enl. Stat för Flottans Civilpersonal d. 9 Febr. 1861. N:o G enl. Stat för Flottans Cleresistat den 26

Jan. 1864. N:ö 7 enl. Inqv.-ordning den 22 Juli 1858.

C) Göteborgs f. d. depot.

Lön till 1 Bataljonspredikant.

Anm. enl. Kgl. Er. d. 20 Maj 1870 är Dep6ten indragen från o. in. d. 1 Okt. s. å. N:o 8 enl. stat för Flottan»

Cleresistat den 26 Jan. 1864.

D) Krigshofrätten.

Arvode till 1 Ledamot (Kong!. Er. d. 13 Dec 1826 och 24 Mars 1863)...................................

Anm. utgår af ansl, till Rese- och Trakt ament,spenningar hvartill kommer: C)

B)

, _A)

Summa Tit. 7

Tit. 8—0. Sjukvård.

Tit. 8.

a) Carlskrona station.

Lön. Arvode.

1

1 Fältläkare ............................................

............................ 3,000: —

500: —

3,500: —

2 Regementsläkare It........................................

............................ 2,000: —

300: —

4,600: —

2

3 första Bataljonsläkare it...............................

............................ 1,200: —

300: —

4,500: —

3 andra d:o it................................

............................ 800: —

300: —

3,300: —

3 Inqvartering ..........................................................................................................................................

Summa A)

Anm. N:ris 1 —3 enl. Stat för Flottans Medicinalstat d, 9 Febr, 1861. N:0 3 enl. Inqvarteringsordning den 22

Juli 1858.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. V (forts.) Tit. O.

25

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning.

3,000

3,000

200

200

3,200

—

3,200

—

—

—

—

90

—

90

—

---

—

—

3,290

—

3,290

—

—

—

—

—

750

750

900

900

750

—

750

—

—

—

—

3,290

—

3,290

—

—

—

6,339

—

6,339

—

—

---

—

11,279

—

11,279

—

—

—

—

—

8,100

7,800

—

15,900

—

864

—

16,764

—

15,700

—

—

1,064

—

Anmärkningar.

Föreslagen ny stat.

A) Carlskrona station.

1 Öfverfältläkare.....................

Lön.

Arv.

S:a.

4,000

800

4,800.

1 Regementsläkare, jemte bostad

2 Förste bataljonsläkare (bostad

2,000

600

2,500.

åt en) ..............................

1,200

600

3,400.

Till aflöning åt extra läkare i mån

af behof ...........................

—

—

5,000.

Obs. Ingen inqvarteringsersättning

för de utom kronans

hus boende.

S:a A. 16,700.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Tit. e, (forts.) 0—3.0.

N:o.

Titel.

4

1 Regementsläkare .................

2 förste Bataljonsläkare a ....

5 Läkar ..''-stipendiater ä .........

5 Dito ä ...........

B) Stockholms station.

Lön

2,000: —

1,200: —

Arvode

300: —

2,300: —

6

400: —r

300: —

2,000: - 1,500: —

Inqvartering.

Summa B)

Anm. Nrris 4—6‘ enl. Stat för Flottans Medicin alstat d. 9 Febr. 1861. N:o 7 enl. Inqvarterings-ordning den 22

Juli 1868 och Kongl. Er. den 6 Maj 1864.

c) Stipendiater.

5 st. Läkare-Stipendiater a 400 R:dr .........................................

5 „ dito k 300 „ ..........................................

D) Göteborgs f. d. Depot.

0 disponerade: aflöning till 1 förste Bataljonsläkare.............

Anm. Depåten indragen fr. d. 1 Okt. 1870. Kgl. Er. d. 20 Maj 1870.

Tit. 9. Allmänna utgifter.

Lasaretts-, förvaltnings- och öfriga utgifter för sjukvården (enl. Riksstat)

Anm. Ofvan äro uppförda enl. Tit. 5 N:o 9 ............................................................

Tit. 10—14. Militärpersonalen.

Tit. 10. Aflöning.

A) Effektiva styrkan:

a) Flottans befäl.

a I) Officerare.

2,000:

1,500:

hvartill kommer C)

B)

A)

.Odisponerade

Summa Tit. 8.

75:

300:

375: —

Lön

Tjenstg-.pgr

Summa

1

1

Amiral...........................................................

...... 4,000: —

2,000: —

6,000: — 6,000: —

2

3

Kommendörer å............................................

...... 3,000: —

1,500: —

4,500: — 13,500: —

3

5

Kommendör-Kaptener af l:a klass ä ........

....... 2,666:67.

1,333: 33.

4,000: — 20,000: —

Transport 39,500: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. O (forts.), 0—10.

27

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Anmärkningar.

Tillökning.

Minskning.

2,300

2,400

3,500

—

B) Stockholms station.

Lön. Arv. S:a.

1 Regementsläkare ................. 2,000 1,200 3,200.

2 förste Bataljonsläkare (bostad

åt en) ............................. 1,200 300 3,000.

Obs. Ingen inqvarteringsersätt- ning för de utom kronans

hus boende.

8,200

420

—

S:a B 6,200.

8,620

—

6,200

—

—

—

2,420

—

C) Stipendiater. Ary ^

5 st. läkarestipendiater å .................. 400 2,000.

5 st. d:o å .................. 300 1,600.

3,500

3,500

S:a C 3,500.

0 3,500.

B 6,200.

A 15,700.

1,500

8,620

16,764

—

3,500

6,200

15,700

1,484

—

3,500

1,484

—

1,500

2,420

1,064

—

Summa Tit. 8 25,400,

26,884

—

26,884

—

4,984

—

4,984

—

38,625

38,625

—

~ | --

1 1

1-

| ~

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tit. lO (forts.).

Titel.

4

5

6

10 Kommendör-Kaptener af 2:a klass a

7 Kaptener ii............................................

18 Dito it............................,...............

8 Löjtnanter ii.............

18 Dito ii.............

8 Underlöjtnanter ii....

10 Dito ii....

Utföres efter afdrag af tillskottet från den enl.

Lön

2,000: —

1,666: 67.

1,333: 33.

800: —

666: 67.

533: 33.

400: —

Kgl. Er. d.

Tjenstg.-pgr

1,000:

Transport 39,500: —

Summa

833

666

400

333

266

200

3 Febr

indragna officerslöner serskild! afsätta besparingsfond

33.

67.

33.

67.

1863

3.000

2,500

2.000

1.200

1,000

800

600

genom

30.000

17,500

36.000

9,600

18.000

6,400

6,000

5,282: 93.

163,000: —

Inqvartering

Summa a. 1)

Anm. N:ris 1—6 enl. Normalstat för Flottans Officers-Corps den 10

tagna tariff.

a 2 Underofficerare.

Juli 1866. N:o 7 enl. den uti d:o d:o in
-

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

5 Flaggstyrmän ii.....................................................

6 Flagg-konstaplar Ii.................................................

6 Flaggskeppare a......................................................

16 Öfverstyrman å.........-.............................................

20 Öfver-konstaplar å .................................................

20 öfverskeppare ii.......................................................

24 Understyrman ii.......................................................

35 Under-konstaplar ii .................................................

35 Underskeppare å ..............................................

Aflöningsspanmål till 167 Under-Officerare ii 17,325

Inqvartering ................................................................

Lön

Tjenstg.-pgr

Summa

4,000: —

....... 533:33.

266: 67.

800

—

....... 533:33.

266: 67.

800

—

4,800: —

....... 533:33.

266: 67.

800

—

4,800: —

...... 433:33.

216: 67.

650

—

10,400: —

...... 433:33:

216: 67.

650

—

13,000: —

....... 433:33.

216: 67.

650

—

13,000: —

....... 366:67.

183: 33.

550

—

13,200: -

....... 366:67.

183: 33.

550

—

19,250: —

366: 67.

183: 35.

550

—

19,250: —

kub.-fot — 2,893,275 å

2: 10

Summa a. 2)

hvartill kommer a 1)

Summa a)

Anm. N:ris 8—11 enl. stat för Flottans Under-Officers-Corps den 24 Jan. 1868. N:0

10 Juli 1866 intagna tariff.

1 Generalmajor ..........

2 öfverstar ä .............

3 Öfverstelöjtnanter å

6 Majorer ii ................

18 Kaptener å ............

17 Löjtnanter å............

b) Skärgårds-ArtiIleriets befäl,

b 1) Officerare.

Lön

Tjenstg.-pgr

... 4,000: —

2,000: —

... 3,200: —

1,600: —

... 2,666:67.

1,333: 33.

... 2,333:33.

1,166: 67.

... 1,666:67.

833: 33.

800: —

400: —

13 enl. uti Normalstat den

Summa

6,000: —

6,000

—

4,800: —

9,600

—

4,000: —

12,000

—

3,500: —

21,000

—

2,500: —

45,000

—

1,200: —

20,400

—

Transport 114,000

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tit. lO (forts.)

29

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Anmärkningar.

Tillökning.

Minskning.

157,717

11,015

07

26

157,717

10,805

07

26

210

210 Rdr öfverflyttade till Tit. 14 Nio 18.

N:o 11. Spaumålsersättningen för år 1862 beräknad

efter SO Bär pr man. Se K. Maj:ts Nåd. Prop.

om statsverkets tillstånd och behof för år

1872.

1

168,732

33

168,522

33

—

—

210

—

101,700

6,075

6,208

88

101,700

8,350

6,208

2,274

12

113,983

168,732

88

33

116,258

168,522

33

2,274

12

210

282,716

21

284,780

33

2,274

12

210

-

''

—

— | .--

1-

—

—

—

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Tit. lO (forts.)

Titel.

19

20

21

22

23

24

25

8 Underlöjtnanter k.

Inqvartering..............

Transport 114,000:

Lön. Tjenstg.-pgr. Summa.

533:33. 266:67. 800: — 6,400:

Summa b 1)

Anm. N:ris 13—19 enl. Normalstat den 10 Juli 1866. N:o 20 enl. den uti dito intagna tariff.

b 2) Underofficerare. ''

Lön

.................... 533:33.

.................... 466:67.

.................... 400: —

4 Flaggjunkare k ...............................................

23 Styckjunkare k ...............................................

26 Sergeanter k.....................................................

Aflönings-spanmål till 53 Underofficerare a 17,325 kub.-fot — 918,225 kub.-f. k 2: 10

Inqvartering.........................................................................................................................

Tjenstg. pgr

266: 67.

233: 33.

200: —

Summa.

800.

700.

600.

3,200: —

16,100: —

15,600: —

, Summa b 2)

hvartill kommer b 1)

Summa b)

Anm. N:ris 21—24 enl. Stat för Skärgårds-Art:s Underofficers-corps den 24 Jan. 1868. N:0 25 enl. den i Normalstaten

d. 10 Juli 1866 intagna tariff.

26

27

28

c) Mekaniska Corpsen.

c 1) Carlskrona station.

1 Byggmästare ..........................................................................

1 Biträdande Ingeniör, arvode..............................................

Odisponerade, deraf inqvartering 72 B dr...................

Summa c 1)

29

30

31

32

c 2) Stockholms station.

Lön

Tjenstg.-pgr.

1 Kapten ............................................................................................

............ 1,333:33

666: 67.

Anm. N:o 29 enl. stat för Mek. varp. d. 9 Febr. 1861.

Summa 0)

d) Kanonier-Corpsen.

Arvode till 2 Kompani-Chefer k 300 Kdr.........................................

..............................

... 600: —

2 Under-Officerare k 100 Kdr....................................

........ ....................

... 200: —

„ „ 8 Korporaler a 45 Kdr...................................................

...............................

...9025:-

(läge till 100 Kanonierer k 91: 25 Kdr...........................................

100 Underkanonierer k 51:10 Kdr.....................................

... 5,110:

Transport

s. 31 Kontrollera mot PDF

Tit. lo (forts.).

31

Således för 1872.

Stat 1871.

För 1872.

Anmärkning.

Tillökning.

Minskning.

120,400

—

120,400

—

-—

—

8,629

24

8

24

—

—

—

29

24

129,029

24

—

—

—

—

34,900

34,900

1,928

27

2,650

721

/3

N:o 24. Spanmålsersättningen för år 1872 beräknas

2,400

—

2,400

—

——

—

—

—

efter 50 R:dr pr man. Se K. Maj:ts

Nåd. Prop. om Statsverkets tillstånd

och behof för år 1872.

39,228

—

39,950

721

129,029

24

129,029

24

—

—

—

—

168,257

51

168,979

24

721

73

—

—

3,640

2,000

—

5,640

—

232

—

5,872

—

—

—

5,872

—

2,000

2,000

—

7,872

—

2,000

—

—

—

5,872

—

800

800

360

—

360

—

—

—

---

—

14,235

—

14,235

—

---

—

—

—

15,395

—

15,395

—

—

—

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Tit. XO (forts.)

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

Titel.

Gage tillökning till 20 Öfverkanonierer a 91: 25 Rdr.............................................................

Gage till 1 Vaktdräng............... jemte 17,325 kbf. spanmål a 2,10 Rdr

44

45

Transport

47: 45.

36: 38.

Summa d)

Anm. N:ris 30-34 enligt Stat den 9 Febr. 1861 för Kanonier-Corpsen.

e) Matros-Corpsen.

Arvode till 4 Kompani-Chefer a 300 R:dr............-................

„ „ 8 Korporaler a 45 R:dr ....

Aflöning till 100 första klass Matroser

100 andra klass dito

200 Jungman a 51: 10 ......................-...........

Aflöningstillökning åt 100 första klass Matroser a 91: 25

100 andra klass dito å 36: 50

182: 50....

146 R:dr

200 Jungman a 40:

Inqvartering till Matroser och Jungman....

15.

18,250:

14,600:

10.220:

9,125:

3,650:

8,030:

Summa e)

Anm. N:ris 35—38 enl. stat för Matros-Corpse» d. 24 Jan. 1868.

1858; utgår af anslaget till flottans underhåll.

f) Skeppsgosse-Corpsen.

Arvode till 2 Kompani-Chefer å 300 R:dr ..............................

2 Kompani-Officerare å 150 R:dr ........................

M ,, 2 Kompani-Under-Officerare it 50 R:dr ...............

1 Uppbördsman (Underofficer)..............................

Gage till 10 Skeppsgossekorporaler ä 14: 60........................

200 Skeppsgossar it 7: 30

N:o 39 enl. Inqvarterings-Ordning den 22 Juli

600: —

"i.............................. 300: —

......... 100: —

................................. 100: —

......... 146: —

................................ 1,460: —

Till underhåll och beklädnad åt sådana karlskrifna skeppsgossar som icke kunnat vid Matros
och

Kanonier-Corpserna samt Handtverks-Staterna i nummer pa Stat insattas ..................

Summa f)

Anm N-is 40—42 enl Stat för Skeppsgosse-Corpsen den 26 Jan. 1864. N:o 43 enl. Kgl. Er. d. 22 Aug. 1865 ang.

^ nedsättning tni 200 af goSsarneS "antal. Bni. Kgl. Er. d. 28 Sept. 1869 skola ytterligare 50 nummer hallas

vakanta b) På Reserv-Stater uppförda.

a) Gamla Reserv-Staten.

1 Kommendör-Kapten

1 Kapten-Löjtnant .....

Lön.

2,025:

1,080:

Pensions-afgift

m. m.

- 101: 25. 2,126: 2

- 41: 25. 1,121: 2

timma a)

s. 33 Kontrollera mot PDF

Tit. 3.0 (forts.)

33

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning.

15,395

—

15,395

—

—

I

—

1.825

-

1,825

—

—

—

—

83

83

88

18

4

35

17,303

83

17,308

18

4

35

—

—

1,200

360

—

1,200

360

—

—

—

——

—

43,070

—

43,070

—

—

—

20,805

20,805

—

—

—

—

65,435

—

65,435

—

—

—

—

900

900

200

—

200

—

—

—

1,606

—

1,606

—

---

—

—

584

—

584

—

—

—

3,290

—

3,290

—

—

—

3,247

50

3,247

50

3,247

50

3,247

50 i

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Tit, 3.0. (forts.)

Titel.

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

Anm. N:is 44—45 Bni. Reglera :t för Flottans Eeserv-Stat den 25 Febr. 1852 och Nåd. Cirkuläret den 9 April 1858.

b) Nya Reserv-Staten.

b l) Befäl.

Konter-Amiral.................

Kommendörer k..............

Kommendör-Kaptener ä

D:o k

1

5

7

4

4 Kaptener a ................

1 Dito ................

18 Kapten-Löjtnanter k .

21 Dito k .

6 Premier Löjtnanter a

1 Dito

Inqvartering....................

Lön.

4,000: —

3,000: —

2,666: 67.

2,333: 33.

2,000:

1,666:

1,466:

1,333:

800:

666:

67.

67.

33.

67.

Tjenstg.-pgr.

2,000: —

1,500:

1,333:

1,666:

1,000:

833:

733:

666:

400:

333:

Löneförh.

33.

67.

33.

33.

67.

33.

300: —

250: —

Summa.

6,000: - 4,500: - 4,000: - 3,500: - 3,000: - 2,500: - 2,200: - 2,000: - 1,500: - 1,250: -

6,000

22,500

28,000

14.000

12.000

2,500

39,600

42,000

9,000

1,250

Summa b 1)

Anm.

N:ris 46—51. Bni. Stat för Flottans Officers-Corps den 9 Febr. 1861.

den 22 Juli 1858.

N:0 52. Bni. Inqvarterings-ordn.

b 2) Underbefäl.

Lön.

533: 33.

533:

533:

400:

400:

400:

366:

366:

333:

366:

33.

33.

67.

67.

33.

67.

Tjenstg.-pgr.

266: 67. -

2 Flaggstyrmän k ................................

2 Flaggkonstaplar k................................

2 Flaggskeppare k.....................

5 Öfverstyrmän k ................................

16 Öfverkonstaplar k ............;.................

3 Ofverskeppare k...........i.....................

2 Understyrman k..................................

5 Underkonstaplar a...........................

1 Dito ...............................

4 Underskeppare a ...............................

Aflöningsspanmål till 42 Under-Officerare k 17,325 kbft — 727,650 kbft

Inqvartering ....................................................

Summa b 2)

Anm. N:ris 53 56. Bni. Stat för Flottans Under-Officers-Corps den 9 Febr. 1861. N:o 57. Bni. Inqvarteringsordn.

den 22 Juli 1858.

266:

266:

200:

200:

200:

183:

183:

166:

183:

67.

67.

33.

33.

67.

33.

Summa.

800: —

800

800

600

600

600

550

550

500

550

2,10

1,600

1,600

1,600

3,000

9,600

1,800

■1,100

2,750

500

2,200

Rdr...

C) På Indragnings-Stat öfverflyttade:

Lön till 1 Kommendör-Kapten......................................-

" ,, 2 Kaptener k 1,666,07 Rdr ................................. '' '' ''

„ v 1 Kapten-Löjtnant ...................................

. . 2,000: —

3,333: 34.

............. 1,466: 6

Transport 6,800: 01

s. 35 Kontrollera mot PDF

Tit„ XO (forts.), Tit. IQ IQ

35

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning.

176,850

_ 11''672

188,522

25,750

1,528

1,263

28,541

07

176,850

11,672

188,522

Anmärkning.

25,750

2,100

1,263

29,113

571

93

571 93

N:u 56. Aflöningsspanmål för år 1872 är, enl.

K. Maj:ts Nåd, Trop. om, statsverkets tillstånd

och behof, beräknad efter SO Rdr pr man.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Tit. 3.0 (forts.), Tit H

N:o

Titel.

61

62

63

64

65

66

Lön till 10 Kapten-Löjtnanter ä 1,333,33 R:dr

„ „ 1 Premier-Löjtnant ............................

Transport 6,800: Öl.

.................. 13,333: 30.

................. 666: 67.

Summa C.

Anm N:ris 58—61. Enl. de uti K. Brefvet den 10 Juli 1866 för bildandet af en Indragnings-Stat, fastställda

grunder.

D) Expektans-Staten.

a) Carlskrona Station.

2,700: —

Lön till 1 Högbåtsman vid f. d. Kofferdi-Corpsen ..................................................

Bxpektanslöner till 12 utexaminerade kadetter ä 225 R:dr ....................................

Inqvartering............................................................................................................................................

Summa a)

Anm N:0 62. Enl. Stat för Extra och Expekt.-Staten den 7 Dec. 1824; utgår af anslaget till Flottans underhåll.

N:o 63. Enl. K. Brefvet den 2 Nov. 1824 och 16 Dec. 1862; utgår från Allmänna besparingarne. N:0 64.

Enl. Inqvarterings-ordn. den 22 Juli 1858.

b) Göteborgs f. d. Depot.

Ersättning för sång och sängkläder till dem som bebo Kronans hus.............................................

Anm. N:o 65. Enl. Stat för Expektans-Staten den 7. Dec. 1824; utgår af anslaget till Flottans underhåll.

Summa D b)

hvartill kommer ,, a)

C)

B b 2)

» b 1)

,, ),

A f)

„ e)

>> d)

» c)

» b)

» a)

Summa Tit. 10

Ersättning till Amiralitets-Krigsmans-Kassan för vakans- och liggetids-besparingar,

enl. K. Brefvet den 18 Jan. 1853; utgår af Allmänna besparingarne ............... 1,905: —

Tit. II. Båtsmanshåll^.

A) Carlskrona Station.

Arvoden till 9 Chefer för Indelningskompanier ä 300 R:dr.

8 Dito ,, Roteringskompanier å dito

2,700: —

2,400: —

Transport

s. 37 Kontrollera mot PDF

Tit* IO. (forts.), Tit. XX,

37

Således för 1872.

Stat 187!.

För 1872.

Anmärkning.

Tillökning.

Minskning

20,799

98

20,799

98

20,799

98

—

—

20,799

98

N:ris 58—61: Föreslås att öfverflyttas till Allmänna

Indragningsstaten.

135

135

525

!>()

525

50

—

—

660

50

660

50

—

—

-

4

50

4

50

—

—

—

—

4

50

4

50

—

- -

—

660

50

660

50

—

—

—

20,799

98

—

—

---

•-

20,799

98

28,541

07

29,113

—

571

93

—

—

188,522

—

188.522

—

—

—

—

3,247

50

3,247

50

—

—

—

—

3,290

—

3,290

—

—

—

65,435

65,435

—

—

17,303

83

17,308

18

4

35

—

—

v 7,872

—

2,000

—

—

—

5,872

—

168,257

51

168,979

24

721

73

—

282,716

21

284,780

33

2,274

12

210

"

786,650

10

| 763,340

25

3,572

13

26,881

98

5,100

5,100

5,100

|-

5,100

| —

1

—

—

1

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

T.tt„ H (forts.), Tit» 12-18.

i

3

4

5

6

7

8

9

Transport

5,890: —

8,440: —

253: —

Arvoden till 55 Korporaler vid båtsmanshåll^ å 38 R:dr.........................................

„ ,, 844 Artilleri-båtsmän it 10 R:dr ..............................................................

Inqvartering till Rapportkorporaler m. fl.................................................................

Tillskott i räntorna till Båtsman sindelningen i Blekinge .........................................;........., ~

Ersättning för upphörda qvarnräntor..............................................

Indelta räntor enl. markegång .....................................................................................................''

Oindelt spanmål, 39,8 kub.-fot ä 2,10, ersättning för upphörda qvarnräntor ................................

Summa A)

Anm. N:rts 1 2. Enl. Arvodes-Stat ''''deri 25 Jan. 1861. _ZV7o 3. Enl. Inqvarterings-ordning/ den 22 Juli 1868''

utg. af ansl. till Flottans underhåll. N:ris 4—7. Enl. Riks-Stat.

B) Stockholms Station.

Arvoden till 12 Chefer för Roteringskompanier å 300 Rdr ...

„ „ 72 Korporaler vid Båtsmanshållet ä 38 Rdr ...

372 Artilleri-Båtsmän k 10 Rdr..............................

Amu. Kris S—9 enl. Arvodesstat den 25 Jan. 1861.

2.736: —

3,720: —

Summa B)

_ A)

Summa Tit. 11.

Anm. Uppfordrade båtsmäns gage utgår dels från ansl. till flottans underhåll för de å Varfvet kommenderade

och dels från anslaget till sjövapnets ökningar för de till exercis kommenderad^.

Tit 12. Beklädnad och Sangsems.

Beklädnad och sängkläder åt Kanonierer ...............................

,, ,, „ Matroser ...................................................................

,, ,, skeppsgossar ...................................................................

Till förändring af skeppsgossekavajer .....................................................................

75: —

Beklädnad åt Båtsmän, högst .........................

Sängservis „ dito (»kojer och täcken»).

Summa Tit. 12

Anm. N:ris 1 3 enl Riks-Stat. Fördelningen enl. Kgl. Maj:ts Nåd. Propositipn till 1862— 1863 årens Riksdag biemlle

Riksstat UtSUmmanS ]emnaDde" N:0 4 enL KSL Br- d- 24 Juli 1855, utgår af allra. besp. N:ris 5—6

200 Kanonierer å 25 öre pr dag

Tit. 13. Matora underhåll.

A) Portions-kostnad.

18,250: —

Transport 18,250: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. XX (forts.), Tit. 12-18,

39

Således för 1872.

Stat 1871.

För 1872.

Anmärkningar.

1

Tillökning.

Minskning.

5,100

—

5,100

—

—

—

—

14,330

—

14,330

—

—

___

—

24.000

7

80,962

Öl

79

24,000

80,962

79

---

—

7

Öl

N:o 4 Förslagsanslag.

N:o 5 Föreslås att utgå från de under N:o 4 upp- förda 24,000 Rdr.

83

58

—

—

—

—

83

58

N:o 7 Föreslås att utgå från de under N:o 4 upp-

124,483

9ti

124,392

79

—

91

19

torda 24,000 Rdr.

3,600

3,600

6,456

—

6,456

—

—

10,056

10,056

_

__

124,483

98

124,392

79

—

—

91

19

134,539

98

134,448

79

—

—

91

19

17,624

17,624

X

24,000

13,540

Öl)

24,000

13,540

00

—

—

—

—

1 N:ris /—3. Reservationsanslag.

55,164

138,200

13,500

til)

55,164

82,034

13,500

00

07

—

—

56,165

93

N:0 5. Förslagsanslag. Minskningen föranledes ge- genom 2,322 båtsmäns öfverförande till

Rån ^försvaret; se K. Majrt.s Nåd. Prop.

N:o 6. Föreslås att förändras från reservations- till vanligt anslag.

206,864

00

150,698

07

—

56,165

93

——

—

—

—

—

—

—

—

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Tit. X3 (forts.)

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

1 Yaktdräng k 25 öre pr dag ... .

300 Matroser och Jungman a dito

200 Skeppsgossar k dito .................

Uppfordrade Båtsmän ......................

Transport 18,250

............... 91

25

Summa A)

Anm.

Anm.

Deri genom Kgl. Er. d. 30 Dec. 1863 bestämda tillökning i detta underhåll utgår af besp. å ansl. till

Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll. För natura underhåll åt Mariner, Kanonierer, Matroser,

Jungman, Skeppsgossar och Båtsmän bestämdes anslaget vid 1859—1860 årens Riksdag till 248,600 Rdr

N:o 1 enl. stat för Kanonier-öorpsen d. 9 Febr. 1861. N:o 3 enl. stat för Matros-Oorpsen den 24 Jan. 1868.

N:o 3 enl. stat för Skeppsgosse-Gorpsen den 26 Jan. 1864 samt Kgl. Er. d. 22 Aug. 1868, ang. nedsättning

af gossarnes antal. N:o 4 enl. Eiks-Stat, (återstoden af anslaget.)

B) Spanmålsupphandlings- och Bageri-kostnader.

a) Aflöning till personalen vid Ångqvarns- och Bageri-inrättningen

1 Kronobagare, lön 1,800 och arvode 200........

1 Gesäll a 70 Rdr pr män.................................

1 D:o a 60 d:o ................................

3 D:o a 50 d:o ................................

Carlskrona.

Förhandskarl k 35 Rdr pr mån..................

Mjölnare k 100 d:o .................

Lärling a 40 d:o .................

Qvarndrängar k 420 Rdr (35 Rdr d:o) ........

Maskinist a 70 Rdr pr mån...........................

Handtlangare k 24 Rdr (a 8 öre pr arbetsdag).......

D:o a 12 Rdr (k 4 öre pr arbetsdag).......

Officer för tillsyn och kontroll, arvode ....................

840

720

1,800

168: —

36: —

Summa B. a)

Anm. Kostnaden för bröd till personalen vid ångqvarn och bageri utgår från ansl. till spanmålsupphandlingsoch

bageri-kostnader samt äro inberäknade uti nedanstående N:o 14. N:0 5—13 enl. Stat för nämnde personal

d. 23 Febr. 1864.

b) Brödbaknings- och Spanmålsförmalnings-kostnader m.

Till förefallande utgifter ...................................................................................

m.

a)

Anm. Nio 14 enl. Riksstat.

För bröd till 200 Kanonierer

„ ,, 300 Matroser

„ „ 200 Skeppsgossar

C) Spanmål.

3,430 kub.-fot spanmål,

6,860 „ „

3,430 ,, ,,

Summa B)

= 13,720 k.-f. k 2,10 Rdr

Transport

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. IS (forts.)

41

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning.

Minskning.

Anmärkningar.

18,341

36,500

18,250

100,588

173,680

2,000

3,360

420

1,200

480

840

840

204

300

9,644

5,806

9,644

55

75

15,450 j —

28,812

28,812

18,341

36.500

18,250

99,908

173,000

2,000

3,360

420

1,200

480

840

. 840

204

300

9,644

5,806

9,644

25

15,450

680

680

Förslags-anslag.

Föreslås att förändras från reservations- till vanligt

anslag.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Tit 18 (forts.). Tit. 14.

N:o.

Tite

18

13

14

15

Transport

Odisponerad aflönings-spanmål 11,016,250 k.-f. a 2,10 Rdr

Summa C)

Anm. Förenämnda 11,016,250 k.-f. odisp. aflönings-spanmål anses erforderlig till fyllnad i behofvet af spannmål till

Flottans underhåll. — N:u 15 enl. Stat för Kanonier Corpsen den 9 Febr. 1861. N:0 16 enl. Stat för Matros-Corpsen

d. 24 Jan. 1868. N:o 17 enl. Stat för Skeppsgosse-Corpsen d. 26 Jan. 1864 samt Kgl. Er. d.

22 Aug. 1865. N:o 18: vid 1865—1866 årens Riksdag medgåfvo Rikets Ständer öfverskottets bibehållande

å Hufvudtiteln såsom erforderligt till fyllnad i natura-spanmålen under Underhålls-anslaget.

Summa G)

hvartill komma B)

__A).

Summa Tit. 13

Tit. 14. iarin-Regementet.

A) Aflöning.

Lön.

Tjenstg.-pgr. Arvode.

c limma.

1

Öfverste och Sek.-Chef.......

................ 3,000: —

1,500:

- - 1,000: —

5.500

— 5,500

—

2

1 Första Major ...................

................ 2.666: 67.

1,333:

33. ----

4,000

— 4,000

—

1 Andra d:o ...................

................ 2,333: 33.

1,166:

67.

3,500

— ''3,500

—

3 ,

8 Kaptener it ......................

................ 1,466: 67.

733:

33. ----

2,200

— 17,600

—

4

8 Löjtnanter it ...................

................ 800: —

400:

----

1,200

9,600

—

4 D:o

................ 666: 67.

333:

33.---

1,000

4,000

—

5

10 Underlöjtnanter it...........

................ 533: 33.

266:

67.

800

— 8,000

—

6

2 Adjutanter it ....................

...................

—

100: —

100

— 200

—

7

8 Fanjunkare it...............

................ 533: 33.

266:

67.---

800

— 6,400

—

8

8 Fourier ä ......................

................ 333: 33.

166:

67.

500

— 4,000

—

8 D:o ,, ......................

................ 266: 67.

133:

33.---

400

3,200

—

9

1 Regementstrumslagare .

................ 266: 67.

133:

33.

400

— 400

—

10

8 Hautboister å....................

............... 150: —

—

—---

150

— 1,200

—

11

Aflönings-tillökning för 8

Distinktionskorporale

r it 72

Rdr....................

.......... 576

—

32 Korporaler it 36 Rdr

........... 1,152

—

16

Hornblåsare it 18 Rdr ........

.......... 288

—

16 Trumslagare it d:o

........... 288

—

12

Till gratifikationer åt Korp

oraler, såsom gageförhöjning

.......... 480

—

Gage för 792 man under 11- män. (46 dagar) och för 592 man under 10^ mån. (319 dag.) ä 6

öre om dagen ........................................................................................................

Till gratifikationer åt Kanonkommendörer och Skarpskyttar, omkr............................... 1,200: -

Aflöningsspanmål till 33 Underofficerare it 17,325 k.-f. — 571,725 å 2,10 Rdr ...........................

Transport

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. 18 (forts.). Tit. 2.-4=.

43

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872

Anmärkningar.

Tillökning.

Minskning.

28,812

23,134

12

I 69,752

i 17

17,806

05

1

51,946

12

69,752

17

17,806

05

—_

—

Föreslås att upptagas såsom vanligt anslag.

51,946

15,450

173,680

12

69,752

15,450

173,000

17

-

17,806

05

680

—

241,076

12

258,202

17

17,806

05

680

—

17,126

05

''

67,600

67,600

2,304

—

2,304

—

—

—

7-

—

13,516

80

13,516

80

—

—

■—

1,200

62

1,650

—

449

38

—

—

N:o 15. Spanmåls-ersättning ä 50 Bdr pr man. Se .

K. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverkets till- stånd och behof för år 1872.

84,621

42

85,070

80

449

38

■--

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Tit. 14 (forts.). Tit. 15.

N:o.

Titel.

Transport

640: —

1,280: —

640: —

Summa A)

Anm. N:0 1—11 enl. Normalstat för Marin-Regementet d. 26 Jan 1864. N:0 12 enl. Kgl. Er. den 18 Deo. 1866;

utg. af allra. besp. N:o 13 enl. Stat d. 26 Jan. 1864. N:o 14 enl. Kgl. Er. d. 19 Jan. 1864; utgår fr.

allra. besp. N:is 15—17 enl. Stat d. 26 Jan. 1864. N:o 18 enl. Inqvarterings-ordn. d. 22 Juli 1858. N:o

19 enl. dito; utg. af ansl. till Klottång underhåll.

16

17

18

19

Rations-ersättning och stallhyra till Sek.-Chefens

„ 2:ne Majorer 4

„ 2:ne Adjutanter 2

Värfnings-passevolans för 800 man a 6,75 Rdr ............

Inqvartering till befälet..................................................

Dito till manskapet............................................

2:ne hästar ä 320 Rdr

d:o ä d:o

d:o a d:o

20

ti) Beklädnad och Sängservis.

Beklädnad och sängkläder åt Mariner .............................................

Anm. Bni. Rikssat. Se anm. vid Tit. 12 N:is 1—3.

21

22

23

24

1

2

3

C) Natura underhåll.

Portions-kostnad för 792 man under 1^ mån. (46 dagar) och för 592 man under 10^ mån. (319

dagar) k 25 öre pr man om dagen ........................................................................

Brödbaknings och spanmålsförmalnings-kostnader m. m...................................................................

Spanmål till bröd åt 792 man, 10,581,550 k.-f. k 2,10 ......................................................................

Till servisens underhåll i Regementets mat-inrättning .....................................................................

Summa C)

hvartill kommer B)

A)

Summa Tit. 14

Anm. N:o 21 enl. Stat för Marin-Reg:tet den 26 Jan. 1864. N:o 22 enl. Riksstat: beräknad andel. N:is 23—24

enl. Stat för Marin-Reg:tet d. 26 Jan. 1864.

Tit. 15. Marin-Ingeniör-Stateo.

A) Carlskrona Station. Lön. Arvode.

1 Direktör...............................................................................:.....-................... 4,500: — 500: —

3 Ingeniörer ä................................................................................................... 3,000: — ----

Inqvartering ..........................................................................................................................................

Summa A)

Anm. N:is 1—2 enl. Stat för Marin-Ingeniörstaten d. 20 Maj 1868. N:o 3 enl. dito och den uti Normalstaten

för Flottan^ Offiöers-Corps den 10 Juli 1866 intagna tariff.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Tit. 14 (forts.). Tit. 13.

45

Stat 1871.

För 1872.

1

Således för 1872

Tillökning.

Minskning.

84,621

42

85,070

80

449

38

—

2,560

2,560

5,400

—

5,400

—

—

—

—

—

4,290

—

4,500

—

210

—

—

—

2,415

—

2,415

__

—

—

—

—

99,286

42

99,945

80

659

38

—

63,235

40

63,235

40

56,320

56,320

3,550

—

3,550

—

—

—

—

—

22,221

26

24,877

22

2,655

90

—

150

—

150

—

——

—

—

82,241

20

84,897

22

2,655

96

_

63,235

40

63,235

40

—

—

99,286

42

99,945

80

659

38

—

—

244,763

08

248,078

42

3,315

34

—

—

150

—

150

—

—

244,763

08

248,228

42

3,465

34

—-—

-—

5,000

5,000

9,000

—

9,000

—

—

—

300

—

300

—

—

—

14,300

—

14,300

—

—

—

—

Anmärkningar.

N:o 18. Enligt stat, 4,500 Rdr.

Reservations-anslag.

Förslags-anslag.

N:o 23. Tillökning genom natura-spanmålens utbyte

mot penningar. Se K. M:ts Nåd. Trop. om

Statsverkets tillstånd och behof för år 1872.

Från Tit. 21 N:o 3.

248,228: 42 utgör den summa som bör med regementet

öfverflyttas till Landförsvaret.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Tit. 13 (forts.). Tit. 16.

4

5

6

7

8

B) Stockholms Station.

1 Öfver-Direktör .......................................................................

1 Direktör ...................................................................................

2 Ingeniörer a..............................................................................

Till erforderliga ritarebiträdens aflönande ................................

Inqvartering .................................................................................

Lön.

4,500: - 3,000: -

Arvode.

7,000: - 500: -

Summa.

7,000: - 5,000: - 6,000: -

Summa B)

hvartill kommer A)

Summa Tit. 15

Ersättning till 3:ne Officerare vid Flottans f. d. Konstruktions-Corps för förlorade inkomster

genom upphörandet af kontrollen å skeppsmätningar ...................... 550: —

Anm. N:is å—7 enl. Stat för Marin-Ingeniör-Staten den 20 Maj 1868. N:o 8 enl. dito och den uti Normalstaten

för Skärgårds-Art. Officers-Corps d. 10 Juli 1866 intagna tariff. N:o 9 enl. Kgl. Er. d. 29 Maj 1866 och

24 Jan. 1*68; utgår af allra besparingarne.

Tit. 16—17. Nybyggnad och Underhåll.

Tit. 16. Aflöning.

A) Carlskrona Station.

Timmermans- och Handtverks-staterna............................................................................................

2 i Maskinist-staten ............................................................................................. .................................

3 Gage till 700 uppfordrade Båtsmän och 30 Timmerbåtsmän.........................................................

4

5

6

Summa A)

B) Stockholms Station.

Timmermans- och Handtverks-staterna....................................................................

Maskinist-staten .....................................................................-....................................

Gage till uppfordrade Båtsmän och arbetspenningar till Kanonier-Kompanierna.

C) Göteborgs f. d. Depot.

Timmermans- och Handtverks-staterna.........................................

Anm. Enl. Kgl. Er. d. 20 Maj 1870 är Dep. indraget fr. d. 1 Okt. s. å.

D) Spanmål.

Till bröd åt förenämnde arbetspersonal 19,177,2 k.-f. a 2: 10 .

Summa B)

Summa C)

Transport

s. 47 Kontrollera mot PDF

rJ7i.t lO (iorts.). Tit. lO.

47

Stat 1871.

För 1872.

i Således för 1872.

I

Anmärkningar.

Tillökning.

|

Minskning.

18,000

18,000

-

I

5,000

-

5,000

—

—

—

750

—

750

—

—

—

—

| —

-

23,750

!-

23,750

_

.

_

14,300

—

14,300

—

—

—

—

38,050

38,050

—

—

—

—

—

i

Tit. 16—17. Reservations* inslag.

182,505

3f>

182,505

Sfi

i

17,331

17,331

—

—

—

15,987

—

15,987

—

—

—

—

215,823

36

215,823

36

—

—

—

—

32,987

68

32,987

08

13,425

13,425

—

—

—

—

9,150

—

9,150

—

—

—

—

—

55,562

68

55,562

08

—

—

—

4,116

75

4,116

75

4,116

75

4,116

75

—

—

—

40,272

12

30,754

02

9,518

10

40,272

12

30,754

02

—

9,518

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. lö (forts.). Tit. XV—-SO.

N:o.

Titel.

Transport

hvartill kommer C)

B)

A)

Summa Tit. 16

Tit. 17. Materiel.

1

Till nybyggnad och underhåll af fartyg, hus, byggnader och inventarier in.

in. ........................

Anm. Tit. 16—17. Nybyggnad och underhåll fördelas och användas i enl. med särskild af Kgl. Maj:t för

hvarje år utfärdad Stat.

Tit. 18. Sjövapnets öfningar.

1

För exercis af Flottans bemanning och Sjö-expeditioner till handelns skyddande .....................

Amu. Bni. Riksstat.

Tit. 19—21. Undervisningsväsendet.

Tit. 19. Sjökrigs-Skolan.

1

Arvode till Chefen ..........................................................................................

. 2 Kadett-Officerare k 800 Rdr ......................................

2

,, ,, 1 Lärare..

1.200: —

3 Dito k 800 Rdr ...................

2,400: —

2 Dito k 600 Rdr ......................................................................

............. 1,200: —

2 Dito a 500 Rdr ........................................................................

.............. 1,000: —

5 Dito k 400 Rdr ........................................................................

.............. 2,000: —

4 Dito k 300 Rdr .......................................................................

.............. 1,200: —

3 Dito k 200 Rdr ......................................................................

............. 600: —

1 Dito ............................................................................................

.............. 150: —

3

,, ,, 1 Läkare ........................................................................................

.............. 150: —

1 Vaktmästare .........,....................................................................

.............. 600: —

2 Drängar, tillsammans ..................................................................

.............. 1,000: —

4

Öfriöa utgifter för Skolan...................... ...................................................

5

Besparas (återstoden af ett danslärare-arvode)..................................................................................

Summa Tit. 19

Anm. N:ris 1—4 enl. Stat för Sjökrigs-Skolan d. 21 Maj 1867. No 5 enl. Kgl. Er. d. 4 Juli 1868.

1

Tit. 20. Stipendier för Sjö-Officerare under anställning i utländsk tjenst

eller kommendering utrikes.

Att användas enl. Kgl. Maj:ts Nåd. föreskrifter................................................................................

Anm. N:o 1 enl. Riksstat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. 16 (forts.), Tit. IV—OO.

49

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

. .... I

Tillökning.

Minskning.

Anmärkningar.

40,272

12

30,754

02

—

—

9,518

10

4,116

75

4,116

75

55,562

08

55,562

08

—

215,823

30

215,823

30

i

—

—

''

315,774

91

306,256

81

1--

—

9,518

10

Reservations-anslag.

476,531

»1

476,531

Öl

i

Reservations-anslag.

629,850

629,850

1

1

Reservations-anslag.

1,500

1,500

1

.

-

1,600

1,600

1

9,750

—

9,750

—

---

_

1,750

1,750

6,770

—

6,770

—

—

100

—

100

—

—

—

—

21,470

—

21,470

-1

—

—

15,000

15,000

i

1

|

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Tit. lO

2

3

4

9

10

11

12

13

Tit. 21. Undervisningsanstalter å stationerna.

A) Carlskrona Station.

a) Informationsverket.

1 Arvode till 4 Informations-Officerare a 300 Edr.....................

d:0'' ä 150 Rdr.

4 Instruktions

1 Dito ...........

4 Under-Officerare k 90 Rdr

1,200: —

600: —

150: —

Summa a)

Amu. N:ris 1—2 enl. Arvodes-Stat den 25 Jan. 1861. N:o 3 enl. Kgl. Er. den 16 Maj 1851; utgår från ansl. till

sjövapnets öfningar. N:o 4 enl. Arvodes-Stat den 25 Jan. 1861.

b) Skeppsgosse-Skolan.

1 Rektor ...............................

1 Kollega...............................

1 biträdande lärare................

5 Monitorer af matroskåren

Lön

1,200

1,000

600

Löneförhöjn. Arvode.

750: — 300: —

250: —---

--- 200: —

---40; -

Summa.

2,250: - 1,250: - 800: - 200: -

Odispöneradt till löner och löneförhöjningar åt lärare.

Inqvartering..........................................................................

Summa b)

Anm. N:ris 5—9 enl. Stat för Skeppsgosse-Corpsen den 26 Jan. 1864 och 24 § i Nåd. Reglementet d. 27 Nov;

1860 för skolan. N:o 10 enl. Inqvarterings-Ordning den 22 Juli 1858.

B) Stockholms station

Arvode till 1 Informations-OfFicer......................................................

„ „ 2 Instruktions-Officerare a 150......................................

,, „ 3 Under-Officerare vid Informationsverket a 90 Rdr.

14

300

300

270

Anm. Arvode! till den i stat upptagne 2:dre Informations-Officeren öfverflyttades enl. Kgl. Er. d. 31 Bec. 1868

till föreståndaren för Stationens mek. Departement; (Tit. 5 N:o 28.)

Arvode till 1 Musik-lärare för hornblåsares inöfvande

Summa B)

Anm. N:ris 11—13 enl. Arvodes-Stat den 26 Jan. 1861. N:o U enl. Kgl. Er. d. 12 Mars 1836; utg. från anslaget

till extra utgifter,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Tit Öl

51

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Anmärkning.

Tillökning.

Minskning.

1

:

1,950

360

1,800

360

150

/

N:o 3. ISO Rdr följer Marinreg. till 4:de hufvudtiteln.

2,310

—

2,160

—

—

150

—

4,500

800

228

4,500

800

228

5,528

—

5,528

—

—

—•—

—

870

600

—

870

600

—

—

—

1,470

1,470

I

I

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Tit. Si (forts.), Tit. 20-26.

N:o.

3

4

3

4

Titel.

Summa B)

A b)

„ a)

Summa Tit. 21

Tit. 22. Rese- och Traktamentsmedel.

Till erforderliga utgifter ...........................................................................

Anm. N:o 1 enl. Eiks-Stat.

Tit. 23. Durchmarschkostnader.

Till erforderliga utgifter............................................................................................;.........................

Anm. N:o 1 enl. Riks-Stat.

Tit 24—25. Sjömätiiingar.

Tit. 24. Aflöning till personalen vid Sjökartekontoret.

Arvode till Chefen.............................................................................................................................

„ „ 2 Officerare a 800 Rdr.........

„ 2 dito a 600 Rdr.........................

• „ 2 dito k 500 Rdr...................................................

1 Ritare...........

1 Vaktmästare

1,600

1,200

1,000

Anm. N-.ris 1—4 enl. Stat för Sjökarte-verket d. 4 Febr. 1870.

Tit. 25. Allmänna utgifter.

Till sj om ätningsexp editioner och sjö karte kontorets öfriga verksamhet .............

Tit. 26—27. lifräddningsanstalterna.

Tit. 28. Aflöning.

Arvode till Inspektören vid Lifräddnings väsende t

Inspektörens supleaiX..........................................................................

» » 3 Uppsyningsman a 96 Rdr ................................................................

6 dito a 84 „ ..............................................................

3 dito ä 72 „ ............................................................

>> 9 Båtstyrare a 30 Rdr,................................................................

» „ 90 Man räddningsmanskap k 24 Rdr .

12 dito k i8 Rdr...................................''.........

Anm. N:ris 1—4 enl. Stat för Lifräddnings väsendet den 1 Febr. 1870.

Summa Tit. 24.

1,000:

200:

288

504

216

2,160:

216:

Summa Tit. 26.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Tit. £21 (forts.), Tit. - SÖ

53

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Anmärkningar.

Tillökning.

Minskning.

1,470

5,528

2,310

—

1,470

5,528

2,160

—

—

—

150

—

Förslagsanslag.

Föreslås att förändras från reservations- till van- ligt anslag.

i Tit. 24—25 öfverflyttas till Tit. 30; se Kgl. Maj:tsi

/ Nåd. Prop. om Statsverkets tillstånd och be-

! hot för 1872.

1

Tit. 26 öfverflyttas till Tit. 30; Se Kgl. Maj:ts

Nåd. Prop. om Statsverkets 1 Hl stånd och be- hof för 1872.

9,308

—

9,158

—

-----

—

150

—

14,100

14,100

20,000

20,000

1,000

3,800

2,500

600

—

7,900

—

—

—

—

—

7,900

—

52,100

52,100

1 1,200

1,008

270

2,376

—

''

4,854

—

—

4,854

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Tit. ST—SO.

N:o.

Titel.

1

Tit. 27. Allmänna utgifter.

Till materielens underhåll, inspektionsresor, traktamenten och hästlega vid räddningsföretag,

expenser in. in.....................................

Tit. 28. Diverse behof.

1

,

Till tomtöre- m. fl. stadsafgifter, postporto för utländska bref, prenumeration af tidningar, trakta- menten åt besigtningsmän, lys- och renhållningskostnader, auktionist-arvoden, blankettryck,

transportkostnad, vård af beklädnader och sängkläder i utredningsförrådet in. fl. utgifter,

till hvilkas bestridande medel icke finnas å annan titel anvisade ......

Anm. N:o 1 enl. Riks-Sfcat.

1

Tit. 28. Extra Utgifter.

Till diverse utgifter enl. Kgl. Maj:ts dispositioner............/.........................................................

Anm, N:o 1 enl. Riks-Stat.

1

Tit. 30. Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal.

Till aflöning åt Lots- och Fyrpersonalen samt nybyggnad och underhåll af fyrar och sjömär- ken in. m., enl. af Kongl. Maj:t för hvarje år utfärdad serskild stat ...

Anm. N:o 1 enl. Riksstat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tit. 3*7—00

55

Stat 1871.

För 1872.

Således för 1872.

Tillökning. Minskning.

1

Anmärkningar.

'' . i

5,146

5,146

Tit. 27 öfverflyttas till Tit. 30 ; Se Kgl. Maj:ts

Nåd. Prop. om statsverkets tillstånd och be- hof för 1872.

N:o 1. Bni. Kgl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsver- kets tillstånd och behof för år 1872 äro af till- ökningen, 100,000 Bär, afsedda:

för Sjömätningar (Tit 24—25) ............... 60,000.

,, Lifräddningsanstalterna (Tit. 26—27) 10,000.

19,175

19,175

12,900

12,900

650,460

750,460

—

100,000

—

—_

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Sammandrag af ofvan upptåg ne anvisningar å 5:te Hufvud-Titelns

allmänna besparingar.

!2j

H

§

&

B

Riksmynt,

3

13

För tjenstgöring under Civil-ledamotcns i Förvaltningen af Sjöärendena

semester ...................................................

125

—

5

7

Aflöning till befäl och manskap å sjöfästningarnc Kungsholmen och Drott-

. ningskär ........................................................................................ 5,000: —

,,

P

Till sekreteraren G. Trädgård!} för upphörd passlösen..................... 106: —

,,

17

Löneförhöjning till Förvaltaren 0. F. Gynther .............................. 1,000: —

18

Aflöning till 1 Förvaltare och 1 Kammarskrifvare vid ekevirkes-

förrådet i Garlskrona........................................................... 2,800: —

„

19

Lön till Kontrollören J. G. Middendörff .................................... 975: —

34

Löneförhöjning till Förvaltaren A. O. Beckman .............................. 500: —

35

Arvode till biträde åt Beklädnads- och Virkesförrådsförvaltaren vid

Stockholms station ........................................................................ 400: —

10,781

—

10

CD

!

vH

Bidrag till reglerandet af Officerslöner från den enl. Iigl. Er. d

3 Febr. 1863 särskild! afsätta besparingsfond .......................... 5,282:93.

n

63

Bxnektanslöner till 12 utexaminerade kadetter ä 225................... 2,700:

"

66

Ersättning till Amiralitets-Krigsmanskassan för vakans och ligge-

tidsbesparingar ............................................................................. 1,905; —

9,887

93

12

4

Till förändring af skeppsgossekavajer .........................................................:.....

75

—

14

12

„ gratifikationer åt Korporaler vid Marin-Regementet.............. .480: —

,,

14

,, dito åt Kanonkommendörer och Skarpskyttar vid dito 1,200: —

1,680

—

15

9

Ersättning till 3:ne officerare vid Flottans f. d. Konstruktions-

corps för förlorade inkomster genom upphörandet af kontrol-

len å skeppsmätningar....................................................................................

550

—

4

Summa

23,098

93

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Tillhör Bil. lätt. B.)

1871 års Riksstat.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

1871 års Riksstat upptager anslag, som

\ Riksmynt.

15,000

18,900

—

4,100

—

35,250

—

21,470

1,191,373

90

81,053

98

24,000

—

1,391,147

88

633,160

42

162,000

—

13,500

—

138,200

—

946,860

42

Aflöningsstater.

Departements-Chefen ............................

Departementets Kansli-expedition..........

Departementets Kommando-expedition,

Förvaltningen af Sjö-Årendena.............

Sjökrigsskolan ........................................

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer i Karlskrona och Stockholm samt Depöt i

Götehorg:

Penningar ................................................................................................... 1,106,437: 30

Oindelt spanmål, 40,446 kub.-fot ä 2,1» rdr,.......................................... 84,936: 60

Båtsmansindelningen, penningar....................................................................... 7: 61

Indelta räntor enligt markegång, på förslag........................................ ... 80,962: 79

Oindelt spanmål, 39,8 kub.-fot ä 2,10 rdr ...''T.............................................. 83: 58

Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagne räntor, förslagsanslag......

""”Summa aflöningsstater

Materielen.

Flottans underhåll, reservationsanslag:

penningar......................................................................................................... 592 888: 30

spanmål 19,177,2 kub.-fot b, 2,10 rdr............................................................ 40,272: 12

Flottans nybyggnad, reservationsanslag..................................................................''.............

Båtsmäns förseende med kojer och täcken, reservationsanslag.............................................

Båtsmännens beklädnad, förslagsanslag, högst...............................................................

Transport

opaginerad Kontrollera mot PDF

59

återfinnas under nedanstående titlar.

Titel.

Nummer.

Riksmynt.

1

i

Departemdntets Chef samt Kansli- och Kommando-Expeditioner, aflöning...

15,000

))

2—8

Dito d:o d:o ..................

18,900

—

))

9—11

Dito d:o d:o ..................

4,100

—

-3

1—12

Förvaltningen af Sjö-Ärendena, aflöning..................

35,250

—

9

1—5

Undervisningsväsendet, Sjökrigsskolan .....................

21,470

—

5

1—5

Förvaltningen å Sjöförsvarets Stationer, aflöning......

10,025: —

))

8

D:o d:o d:o .....................

1,230: —

))

10—14

D:o d:o d:o .....................

65,150: —

»

20—22

D:o d:o d:o .....................

4,000: —

5)

26—28

D:o d:o d:o .....................

5,467: 50

))

30—41

D:o d:o d:o .....................

34,445: — 120,317: 50

7

1-8

Lagskipning och själavård ..........................................

................... 10,379: —

8

1—9

Sjukvård, aflöning.........................................................

.................... 26,884: —

10

1—61

Militärpersonalen, aflöning.........................................

785,985: 10

))

64

l):o d:o ..........................................

525: 50 7Sfi K10.

11

1—2

D:o Båtsmanshållet ..............................

19,430: —

»

8—9

D:o d:o ..............................

10,056: — 29,486: —

13

15—18

D:o Natura-underhåll............................

.................... 51.946: 12

14

1—18

D:o Marin-Kegementet...................''....

96,871: 42

»

23

D:o d:o ........................

22,221: 26

))

24

D:o d:o

. 150: — 119,242: 68

15

1—8

Marin-Ingeniör-Staten ......................''...........................

.................... 38,050: —

21

1—2

Undervisningsväsendet, undervisningsanstalter å sta-

tionerna.....................................................................

1,800: —

))

4—13

D:o d:o .........................................

'' 6A58: - 8j558; _

1,191,373

90

11

5—7

Militärpersonalen, Båtsmanshållet...............................

81,053

98

))

4

D:o d:o ...............................

24,000

—

5

29

Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, aflöning.......

................... 300: —

10

62

Militärpersonalen, aflöning.........................................

...... 135: —

))

65

D:o d:o ..........................................

...... 4: 50 139: 50

14

19

D:o Marin-Regementet.........................

................. 2,415: —

16

1—8

Nybyggnad och underhåll, aflöning..........................

................... 315,774: 91

17

1

D:o d:o materiel............................

................... 314,531: 01

633,160

42

»

1

D:o d:o d:o ............................

162,000

—

12

6

Militärpersonalen, beklädnad och sängservis.............

13,500

—

)>

5

D:o d:o d:o ..............

138,200

—

Transport

2,338,008

30

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Transport

Beklädnad åt Mariner, Kanonier, Matroser och Skeppsgossar, reservationsanslag.........

Summa materielen

Diverse anslag.

Sjövapnets öfningar, reservationsanslag:

Exercis af flottans bemanning .........................................

Sjö-expeditioner till handelns skyddande..........................................

För sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet, reservationsanslag................

Lifräddningsanstalterna på rikets kuster, reservationsanslag

480,000:

150,000:

Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll, förslagsanslag.................

Tiutrikes0ndieX fÖr SJÖ°fficerare under inställelse i utländsk tjenst eller kommendering

Spanmåls-upphandlings- och bagerikostnader, reservationsanslag.....

Durchmarschkostnader...........................

För sjukvård........................................

För diverse behof..............;............................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Förvaltningen af Sjöärendena och Departementets^

Kommando-expedition.................................................... r

Skrifmaterialier och expenser, ved m.m. för Departementets Kansli-expedition, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Sjöförsvarets stationer och Depot,förslagsanslag

Summa diverse anslag

Extra utgifter

Riksmynt.

För handeln.

Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal, reservationsanslag

hvartill kommer diverse anslag

materielen

aflöningsstater

Summa riksstat

946,860 142

118,400

1,065,260

42

630,000

60,000

10,000

—

230,000

---

15,000

—

20,000

20,000

-—

39,000

19,175

—

15,000

—

5,000

1,156

27,000

ro

15,000

1,106,331

ro

650,460

1,106,331

1,065,260

1,391,147

ro

42

88

4,213,200

—

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

2

c

3

B

1—3

20

1

3

1—4

1

1—4

1

1—4

21

1

16

5—14

22

1

9

15

1

1

9

1

1

Militärperso tialcn, beklädnad och sängs er vis

D:o

Marin-regementet

Transport

55,164: 60

63,235: 40

629,850:

ISO:

7,900

52,100

4,854

5,146

173,680

56,320

1

6

14

1

1,000

15,450

3,550

Sjö vapnets öfningar..............................

Undervisningsväsendet, undervisningsanstalter å stationerna

Sjömatningar, aflöning till personalen vid Sjökartekontoret.........

D:o allmänna utgifter .........................

Lifräddningsanstalterna, aflöning..................................

D:° allmänna utgifter ...........................

Militärpersonalen, natura underhåll .....................

D:o Marin-regementet...........................

Undervisningsväsendet, stipendier för Sjöofficerare under anstallning

i utländsk tjenst eller kommendering utrikes

förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, aflöning

Militärpersonalen, natura underhåll............................................

D:o Marin-regementet .....................

Durchmarschkostnader ...........................

Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, aflöning.........

D:o d:o d:o

Sjukvård, allmänna utgifter

Diverse behof..........,...............:.....

Lagskipning och själavård..................................

Bese- och traktamentsmedel..........

DeE":r:ip"

F0™dtmnm° *f skrifmaterialier och expenser, ^ ''

Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, skrifmaterLlVö^Jx'''' i......................i..........

D:o d-o d- imatenalier och expenser, ved m. in.

EåttgSvi“nde*’

................................................................................. 12,900

75: —

300: —

375:

38,625:

900: —

14,100: —

ILots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal

Summa

Riksmynt/

2,338,008

118,400

630.000

60,000

10,000

230.000

15,000

20,000

20,000

39.000

19,175

15.000

5,000

1,156

27,000

15,000

650,460

30

4,213,200

70

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. C.

P. M.

a) Spanmål å aflöningsstaterna.

Genom Kong!. Harts Nådiga Bref den 25 April 1796 tillerkändes hvar och

en åt de verkligen tjenstgörande och på ordinarie Stat varande Under-officerare

J”81”1, hvj ken geuom Kon8L trefven den 6 Februari och 27 Augusti

1816 förklarades vara att anse såsom underhåll in natura och ej såsom lön

Vid reorganisation af Flottans Corpser, enligt Stat af den 24 April 1816

upptogs i Riksstat under aflöningsanslaget 9,549 Tunnor spanmål fördelade på

lodande satt: 1

Örlogs Flottan.

till 300 verkligen tjenstgörande Underofficerare........ T

» 1423 Sjöartillerister.............. ..... ''

-> 26 Underofficerare vid Sjöartilleriet............ '' " . ’

» 4 Mönsterskrifvare vid d:o ....... ” * ’

” f U:o för Copverdiebåtsmän.......... ”

„ 200 ordinarie Skeppsgossar ... ” „ ''

» 100 extra dito . . . . ^ ^ ............. S''

..........»

= 6,174^ T:r.

Arméens Flottas Escader i Stockholm.

till 110 verkligen tjenstgörande Underofficerare .............Tt

” ^27 man af Stockholms Volontär-Regemente ...... .

" 9 Underofficerare vid d:o (deraf 1 Mönsterskrifvare)......" 27‘

„ 20 ordinarie Skeppsgossar ........... ” ''

„ 10 extra , d:o ” j(V

....................,, 30^.

= 2,029 T:r 8 k.r.

Arméens Flottas Escader i Göteborg.

till 60 verkligen tjenstgörande Underofficerare............. , Qf

” 325 man vjd Göteborgs Volontär-Regemente ....... '' , ''

” 6 Underofficerare vid d:o (deraf 1 Mönsterskrifvare)" .'' .''

n 20 ordinarie Skeppsgossar ...... ”

„ 10 extra dito ” "r

...................,, 30Ä.

= 9,549.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Denna fördelning gälda intill den förnyade reorganisation^, som verkställdes

genom Kongl. Drafvel den 2 November 1824, då aflöningsspanmål beräknades:

för 340 Underofficerare vid Flottan..................T:r 1,020.

„ 40 dito vid Sjö-Artilleriet.................... „ 120.

„ 40 Korporaler vid dito ..................... „ 120.

„ 36 Spel „ dito .....................„ 108.

„ 874 Man „ dito ..................... „ 2,622.

„ 1 Fångvaktmästare....................... „ 3.

„ 300 Matroser...........................„ 900.

„ 150 Jungmän............................ 450.

„ 240 Ordinarie Skeppsgossar....................„ 720.

,, 120 Extra dito .................... ,, 360.

=•= 6,423.

derigenom uppkom en bestämd årlig besparing af..........T:r 3,126.

9,549,

hvilken qvarstod å aflönings-anslaget intill år 1830, uå genom Rikets Ständers skrifvelse

den 28 December 1829 och Kongl. Drafvel den 21 Maj 1830, af nämnda besparing

öfverflyttades till underhållsanslaget för underhåll af handtverkare och

båtsmän ................................T:r 3,000.

och till Försvarsverket i allmänhet................... „ 126.

Från och med donna tid upptog aflöningsstaterna ofvannämnde 6,423 Tunnor

intill år 1845, då, genom Rikets Ständers skrifvelse den 30 Januari och Kongl.

Drefvet den 3 Juni samma år, afiöningen (deri inbegripna 3 Tunnor spanmål) till

en fångvaktmästare öfverflyttades från Riks Statens, inte till 2:dra Hufvudtitel,

hvarigenom aflöningsspanmålen 1 å förstnämnde Hufvud Titel nedsattes från 6,423

till 6,420 Tunnor, motsvarande hvad nu i Riks-stat finnas upptagna eller 40,446

kubikfot.

b) Spanmål å Underhållsanslaget

Från äldsta tider fanns icke någon natura spanmål upptagen under donna

Titel, utan hvad som deraf erfordrades, ersattes af anslagets medel, intill år 1830

då, genom Rikets Ständers skrifvelse den 28 December 1829 och Kongl. Drefvet

den 21 Maj 1830, af aflönings-anslagets besparing å natura spanmål 3,000 Tunnor

öfverfördes till detta anslag. Donna spanmåls-qvantitet ökades ytterligare genom

Rikets Ständers beslut vid 1859—1860 årens Riksdag då, med bifall till Kongl.

Maj:ts proposition, Maskiniststatens personal ökades med 5 maskinister och 6 lärlingar,

för hvilka spanmål in natura upptogs i Riks-staten efter 25,2 kubikfot per

man med 277 kubikfot 2 kannor (44 Tunnor). Derigenom uppgick hela deu å

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

underhållsanslaget uppförda spanmålsqvantitet till 3,044 Tunnor, motsvarande hvad

nu i Riks-stat finnes upptagne eller 19,177 kubikfot 2 k:r.

Som likväl denna qvantitet alltjemt varit för behofvet otillräcklig och, enligt

hvad ofvan blifvit nämndt, aldrig varit afsedd att fullständigt fylla detta behof

eller beräknad för något bestämdt antal löntagare, har Kongl. Maj:t vid flere föregående

Riksdagar, exempelvis 1865—1866 årens, föreslagit och Rikets Ständer medgift

att hvad af de under rubriken aflöningsstater uppförda 40,446 kubikfot oindelt

spån mål för närvarande ej behöfver för nämnda stater begagnas, ändock må,

såsom hittills egt rum, på Hufvudtiteln qvarstå såsom fortfarande erforderligt till

minskande af bristen i det otillräckliga natura spån målsanslaget å Underhållsstaten.

För närvarande upptagas å Riks Statens örte Hufvud Titel af natura

Spannmål.

å Aflöning s-anslå g et...............kub.fot 40,446 = Rdr 84,936: 60.

deraf utgår:

För Flottan:

till 167 Underofficerare . . å 17,325 — kft. 2,8 9 3,275-

„ 33 d:o vid Marin-Regementet...... 571,725.

» 792 Mariner ............... 10,581,550-

300 Matroser.............. 6,860. —

„ 200 Skeppsgossar............ 3,430.—

För Skärgårds-artilleriet:

till 53 Underofficerare........... 918,225.

„ 200 Kanonierer............. 3,430.—

„ 1 Valsdräng vid Kanonier-Corpsen . . 17,325.

„ 42 Under-officerare å Reserv-stat . . . 727,650. 39,439. 75Q 61 303. 43

Behållning.................. kft 11,016: 250. Rdr 23,134: 12.

Men om man iakttager att Matroser och Jungmän nu uppgå till ett antal

af 500 i stället för 300, under det att Skeppsgossarnas sjunkit till 163, så minskas

denna behållning ej obetydligt.

å Underhålls-anslaget.............kub.fot: 19,177: 200. Rdr 40,272: 12.

deraf utgår

vid Carlskrona Station:

till 440 Underbefäl och Manskap å Timmermans-

och Handtverks-staterna samt Maskinist-staten

å 25,2 kub.fot pr man . . 11,088.

Transport u"ToTlfdr"41X272772.

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Transport kft. 11,088. 19,177: 200- Ilek 40,272: 12.

till 36 Lärlingar å nämnda stater å 18,9 . 680,400-

„ 37 Invalider å 12,6 .......... 466,200-

„ 700 Båtsmän..............12,136. —

„ Sjukbetjeningen........... 206. —

„ 1 Högbåtsman å Expektansstat .... 17,325.

Vid Skärgårds-Årtilleriets Station:

till 69 Underbefäl och manskap å Timmermans-

och Handtverksstaterna samt Maskiniststaten

å 25,2 kub.fot pr man .... 1,738: 800-

„ 13 Lärlingar å d:o å 18,g........ 245: 700-

„ uppfordrade Båtsmän, 276 års- och 213

sommartjenande............. 6,624: 300-

„ 2 invalider å 12,g............ 25: 200- 33,227: 925.

alltså brist ....................... 14,050: 725.

eller efter afdrag af behållningen å spanmål under Aflö
nings

anslaget..................... 11,016: 250-

den verkliga bristen................k.-fot 3,034: 475.

hvilken brist dock vanligen fylles genom den besparing som uppstår till följd af

permitteringar, vakanser och båtsmännens kommendering till sjös "eller tjenstgöring

för ändamål som af andra anslag bekostas.

För närvarande erfordras till nedannämnde aflöningstagare nemligen:

167

Underofficerare

vid Flottan .........

kub.fot

2,893:

275-

53

d:o

vid Skärgårdsartilleriet . . . .

))

918:

225.

k.fot.

42

d:o

å Nya Reservstaten.....

)>

727:

650-

4,5 3 9,150.

33

d:o

vid Marinregementet . . . .

571,725.

513

man af Timmermans-, Handtverks- och Maski-

niststaterna vid

Carlskrona Station......

12,234:

600-

1

Högbåtsman å

Expektans stat........

„

17:

325-

84 man af Timmermans-, Handtverks- och Maskiniststaterna

vid Stockholms station...... „ 2,009: 700- 14,261,625-

Summa k.-fot 19,372,500-

Det belopp som erfordras till bröd åt Matroser, Skeppsgossar,

Kanonierer, Mariner och Båtsmän är deremot vexlande, beroende dels

på det å stationerna befintliga manskaps antal, dels ock på den ersättning

som erhålles från andra anslag, då manskap för andra ändamål

användas. De å ifrågavarande anslag återstående ... k.-fot 40,250,700.

hafva dock i allmänhet härtill varit tillräckliga.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 b) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen, i Stats-Rådet, å Stockholms Slott den

7 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie Stats-ministern Adlercreutz;

Hans Excellens, Herr Stadsministern för utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister;
Statsråden:

Bredberg;

Abelin;

Friherre Leijonhufvud;

Wennerberg;

Bergström; och

Friherre Alströmer.

Departementschefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud anmälde i underdånighet

följande ärenden, nemligen:

— — 7:o

En af extra Bataljonsläkaren vid flottan J. G. M. Brovalls enka, Anna Lovisa

Hinka Brovall, född Svensson, gjord och af Befälhafvare!! vid Kongl. Flottans station

i Karlskrona öfverlemnad underdånig ansökning, att, enär hon, enligt hvad ansökningen

Inlagd! läkarebetyg utvisade, till följd af sjuklighet endast i ringa män

kunde genom eget arbete bidraga till sitt uppehälle, Kongl Maj:t måtte täckas till

nästkommande Riksdag aflåta Nådig proposition om ärligt understöd åt henne

for hennes återstående lifstid, till det belopp, Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt

Af ett vid handlingar^ fogadt intyg af Öfverfältläkaren vid flottans ofvannamnda

station 8. Mörck inliemtades, bland annat, att extra Bataljonsläkaren

Brovall, som vant verksam i Statens tjenst under en sammanräknad tid af 28 år

Bill. till Rilcsd. Prot. 1871. 1 Sciml. 1 Afd. ^

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 4 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.

deraf mer än 23 år vid flottan, och derunder på eget ansvar förestått afdelningar

af stationens sjukvård samt flera gånger varit kommenderad såsom uppbördsläkare

å sjöexpeditioner, städse ådagalagt utmärkt ordentlighet och påpasslighet, äfvensom

att under koleratiden år 1853 och rödsotsepidemien år 1854, hvarunder

han svårt angreps af sjukdom, efter hvilken han aldrig återfick sin förra helsa,

hans tjenstenit varit outtröttligt och högst berömvärdt;

Och hade Stationsbefälhafvaren, med afseende å de för sökanden förekommande

ömmande omständigheter, förordat henne till erhållande af någon pension å

Allmänna Indragningsstaten.

I betraktande deraf, att extra bataljonsläkaren Brovall, med

vitsord om nit och välförhållande, varit •anstäld i rikets tjenst

i 28 år, hvarunder han, såsom icke delegare i Amiralitets.- Krigsmanskassa!!, ej kunnat bereda sin enka gratial ur nämnda

kassa, samt att enkan Brovall, som är sjuklig och har fyra barn,

af hvilka två ännu äro omyndiga, befinner sig, enligt hvad

styrkt blifvit, i mycket behöfvande omständigheter, tillstyrkte

Stadsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

gorå Nådig framställning derom, att hon må uppföras

å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande, under sin återstående

lifstid, af en årlig pension utaf etthundradetjugofem riksdaler

riksmynt, motsvarande beloppet af det gratial, som från

meranämnde kassa tillkommer enka efter andra bataljonsläkare.

Kongl. Maj:t behagade i Nåder gilla och bifalla hvad Statsrådet

vid förestående sju mål underdånigast tillstyrkt och hemställt.

Ex. protocollo.

L. Th. Neijber.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tillhör Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1871.

1

Utdrag af Protokollet öfver Cimlärenden., hållet inför Hans

Magt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott

den 16 December 1870.

IN ärv ar an de:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern. Adlercreutz,

Statsråden: Bredberg,

Friherre Leijonhufimd,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och

Friherre Ät strömer.

Departementschefen, Statsrådet Bergström anförde i underdånighet:

»Sedan den år 1870 församlade Riksdag, som för år 1871 beviljat dels

Fn million Rdr till fortsättande af arbetena å norra stambanan från ’ Upsala

till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik, Indika

arbeten borde börja vid Upsala, dels ock ett lika belopp till fortsättande af

arbetena å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till

Nässjö, hvilken sednare handel herde anläggas med samma spårvidd och trafikförmåga,

som vid de hitintills anlagda stambanorna blifvit begagnade, i skrifvelse

den 13 sistlidne Maj, med anmälan af åberopade beslut, ''derjemte hos

Eders Kongl. Magt i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes

anbefalla Styrelse!! öfver statens jern vägsbyggnad er att vid utförandet af beslutade

byggnader iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och

banornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig;

samt Eders Kongl. Maj:t den 10 påföljande Juni, bland annat, anbefallt

bemålde Styrelse att, för fullständig och noggrann utredning af frågan om

h vilka förändringar i hittills an vänd! byggnadssätt borde, till åstadkommande

af den utaf Riksdagen åsyftade besparing, för fortsättning af norra stambanan

företrädesvis vidtagas, låta verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar

Bill- till Riksd. Prat. 1871. 1 Sand. 1 A/d. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tillhör Bil. N:o o b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

för utrönande af anläggningskostnaden för hvarje af fem särskilda utaf Eders

Kongl. Näjd förutsatta alternativ;

sa har, efter det föreskrift^ undersökningar och beräkningar bil svit afslutade,

Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader inkommit med underdånigt

utlåtande i ämnet af den 11 sistlidne November, åtföljdt af undersölmingshandlingarne,

bestående af profilritningar, jemte plankarta samt fullständiga

kostnadsberäkningar öfver de särskilda alternativen, tillika med undersökningsföiTättarncs

betänkande; hvarefter Styrelsen för statens jernvägstrafik, hvilken

Eders Kongl. Näjd den 20 nästförutgående September anbefallt att, så fort ske

kunde, föranstalta om samt till Eders Kongl. Näjd inkomma med erforderlig

utredning af så väl den blifvande trafikens å norra stambanan emellan Upsala

och Storvik omfattning och beskaffenhet, så noga eu sådan utredning på förhand

kunde åstadkommas, som ock den inverkan på de framtida drift- och

underhållskostnaderna, de förutsätta olika byggnadssätten kunde utöfva, den 28

sistlidne November med sålunda anbefald utredning inkommit.

Enär, på det Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader må kunna uppgöra

och Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan

för användande under år 1871 af de utaf Riksdagen för fortsättande åt

arbetena å norra stambanan för samma år beviljade medel, Eu million Edr,

nödigt är, att Styrelsen undfår nådig bestämmelse i fråga om hvilket af de

flera förutsatta alternativa byggnadssätt bör läggas till grund för uppgörande

af omförmälda, arbetsplan, anhåller jag i underdånighet att nu få underställa

denna fråga Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning; dervid det först torde tillåtas

mig att något närmare få redogöra för dessa särskilda alternativ, upptagna

å en af Styrelsen vid det underdånig-^ utlåtandet fogad jemförelsetabcll

under Kitt. A, B, C, D, E, F och G.

Det första alternativet, Kitt. A, after byggande af banan efter äldre ut

staleningar med spårvidd af 4 fot 84 faun Engelskt eller 4,83 fot Svenskt matt,

ballast af 2 Svenska fots djup, skenor af 22.75 skålprs vigt för löpande fot

och krökningar, hvilkas radier icke understiga 2,000 Svenska fot. Kostnadsbeloppet,

hvilket, efter beräkning af 100,000 Edr för anskaffande af rörelsemateriel

för mil, ursprungligen uppgick till 12,395,000 Edr, är i tabellen,

enär för detta alternativ, lika med de öfrig-, deri upptagna, endast 75,000

Edr beräknats för rörelsemateriel för mil, reducerad! till 12,044,000 Edr.

De sex öfrig-, alternativen äro samtliga! grundade på ny utstakning af

jernvägslinien vid Löfstadalen på sträckningen emellan Upsala och Sala och

tillstädja en minsta krökningsradie af 1,500 fot. Dessa sex alternativ sönderfalla

i två grupper, hvilka innefatta, den första alternativen B, D och F, alla

förutsättande; att banans plan efter längden, icke någonstädes lutar mera än 1

fot på 100, samt andra gruppen alternativen C, E och G, hvilka åter på åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tillhör Bil. No 5 h) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

skilliga ställen af sträckningen emellan Krylbo och Storvik medgifva stigningar

af ända till 1 på 60. Med nyss antydda skiljaktighet åsyfta två och två af

berörda 6 alternativ i '' Girigt lika förhållanden, nemligen B och C 4 83 fots

spårvidd, 2 fots ballast och 22,75 skålprs skenor för löpande fot, eller hvad

man i allmänhet plägar kalla bredspårig bana med tung öfverbyggnad, D och

E, 4.83 fots spårvidd, 1,5 fots ballast och 15,5 skålp:s skenor för löpande

fot eller bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt F och G spårvidd af

3^ fot Engelskt eller 3,59 fot Svenskt mått, ballast af 1,5 fots djup och skenor

af 15,5 skålprs vigt för löpande fot eller så kallad smalspårig bana.

Banans längd, hvilken, med fasthållande af gamla utstakningen, klofve 14

mil 1,948 fot, komme, med antagande af något utaf alternativen B, D och F,

att utgöra 14 mil 8,221 fot eller 6,273 fot mera än enligt gamla utstakningen;

hvilken sednare längd, med antagande af något utaf alternativen 0, E

och G komme att minskas med 564 fot.

De beräknade kostnaderna utgöra för

, . För hela I medeltal

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter äldre längden. för en mil.

utstakning (alternativet A),........ Ecb 12,044,000. 856,980.

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya

utstakningen med starkaste stigning af 1:100

(alternativet B)............... » 9,688,000. 680,884.

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya

utstakningen med starkaste stigning af 1 : 100

(alternativet D)................................................... >> 8,251,000. 579,898.

smalspårig bana efter nya utstakningen med starkaste

stigning af 1 : 100 (alternativet F)...... » 8,063,000. 566,685.

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya

utstakningen med stigning af ända till 1 : 60

(alternativet C).................................................. » 9,415,000. 662,436.

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya

utstakningen med stigning af ända till 1 : 60

(alternativet Ej................................................... » 8,027,000. 564,777.

smalspårig bana efter nya utstakningen med stigning

af ända till 1:60 (alternativet G)...... » 7.849,000. 552,252.

Anläggningskostnaden efter alternativet A öfverstiger således:

den efter B med 2,356,000 Bär för hela banan och med 176,096 Rdr för mil,

den efter D med 3,793,000 » » » ,, » » 277.082 » « »

den efter F med 3,981,000 » » » « » » 290,295 » » »

Anläggningskostnaden efter alternativet B öfverstiger:

den efter I) med 1,431,000 Rdr för hela banan och med 100,986 Rdr för mil,

den efter F med 1,625,000 » » » » » » 114,199 » » „

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Anläggningskostnaden efter alternativet 1) öfverstiger:

den efter F med allenast 188,000 Rdr för hela banan och med 13,213 Rdr för mil.

Slutligen visar sig. att, om, efter något af alternativen C, E och G, banan,

under i öfrig! lika förhållanden med motsvarande alternativ B eller D eller F,

skulle på ifrågasätta ställen af sträckningen emellan Krylbo och Storvik byggas

med stigningar ända till 1 fot på 60, sådant skulle medföra eu besparing i

anläggningskostnad:

vid bredspårig bana med tung öfverbyggnad

af 273,000 Rdr för hela längden och 18,448 Rdr för mil,

dito med lätt öfverbyggnad» 224,000 » » » » » 15,121 » » »

vid smalspårig bana.......... »214,000 » » » » » 14,433 » » »

Hvad nu först angår den äldre under dels sistlidna år dels år 1866 och

dels eu förutgående tid verkställda utstakningen af ifrågavarande jernvägslinie,

med ledning af hvilken utstakning allenast ett alternativ Kitt. A, afseende bredspårig

bana med tung öfverbyggnad finnes uppgjordt af anledning att före

sistförflutna Riksdag icke ifrågasatts annat byggnadssätt vid fullbordande af

återstående delar af stambanorna; så, ehuru .berörda alternativ i fråga så val

om våglängd, enligt hvad bär ofvan är visadt, som äfven om kröknings- och

lutningsförhållanden cger ett afgjordt företräde framför hvarje af de Henne på

ny utstakning grundade alternativen B, D och F, de der alla, på sätt Styrelsen

öfver statens jern vägsbyggnader utsedt, förete icke allenast åtskilliga lcrökningar,

hvilkas radier icke '' hålla i längd mera än 1,500 fot, utan äfven dels

stigningar af 1 : 100 till eu sammanräknad längd af 27,290 fot utöfver hvad

som i alternativet A förekommer, dels ock i allmänhet eu betydligt mera bruten

längd profil till följd af oftare återkommande förändring i lutningsförhållandena,

än med alternativet A är händelsen; samt detta alternativs företräde

visar sig ännu större i förhållande till alternativen G, E och G, enligt hvilka

å sträckningen emellan Krylbo och Storvik skulle förekomma stigningar ända

till 1:60; likväl och emedan tillämpningen af alternativet A, vare sig i dess

ursprungliga eller reducerade skick, skulle förorsaka en tillökning i anläggningskostnad,

i förra fallet af 2,707,000 Rdr och i det sednare af 2,356,000

Rdr utöfver hvad det dyraste1 af öfriga sex alternativ eller Litt. B kräfver,

samt denna tillökning i kostnader ingalunda kan anses uppvägas af de med

alternativ,et A förenade fördelar, håller jag i underdånighet före, att samma

alternativ icke bör läggas till grund för uppgörande af ifrågavarande arbetsplan.

Vidkommande derefter alternativen C, E och G, så skulle väl tillämpning

af någotdera i stället för motsvarande alternativ B eller D eller F, på sätt

ofvan är vordet visadt, medföra eu besparing i hela anläggningskostnaden af

respektive 273,000 Rdr, 224.000 Rdr och 214,000 R:dr; men de enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.

förstberörda trenne alternativ på bandoler! emellan Krylbo och Storvik, hvarest

enligt all sannolikhet just de tyngsta varorna lcomnie att framfor sias, förekommande

branta stigningar af 1 : 60 skulle, på sätt Styrelserne för statens

jernvägsbyggnader och trafik utförligt ådagalagt, jemte det banan utsattes för

starkare och hastigare slitning, i väsendtlig mån förminska hennes trafikförmåga

eller ock, till förekommande af sådan minskning, föranleda anskaffande

af flera lokomotiv och anordnande af flora bantåg samt deraf beroende högre

drift- och underhållskostnad; så att den första besparingen i kostnad vid banans

anläggning komme att icke allenast motsvaras, utan ock öfvervägas af

anmärkte olägenheter, hvilka i mån af rörelsens tilltagande alltjemt förökades

och, enär de icke utan en med störa kostnader förenad ny utstakning och

ombyggnad af banan kunde undanrödjas, skulle i all framtid belasta trafiken.

Enligt mitt underdåniga förmenande torde derföre icke något af nu omförmälda

tre alternativ C, E och G höra läggas bil grund för uppgörande af arbetsplanen.

Derest Eders Kongl. Näjd i nåder gillar de af mig hittills uttalade åsigter,

återstår icke att välja emellan flera alternativ. än B, D och F, förutsättande,

de två förstnämnda enahanda spårvidd, men F en smalare spårvidd än

den, som förekommer å de tvänne baner, Indika ifrågavarande jernvägssträckning

är afsedd att sammanbinda, nemligen den redan färdigbyggda delen af

norra stambanan från Stockholm till Upsala å ena, samt Gefle—Dalajernvägen

å andra sidan. Härvid möter således först frågan, hvilketdera systemet, det

bredspåriga eller smalspåriga, skall läggas till grund för uppgörande af ifrågastälda

arbetsplan. Åtgörande! af donna fråga synes mig icke kunna eller

böra göras beroende på slitande af den tvist, som redan länge pågått och ännu

pågår om bredspåriga eller smalspåriga jernvägars ömsesidiga företräde i allmänhet,

utan afseende på de egendomliga förhållanden, Indika vid hvarje särskild

bana i verkligheten förekomma och verka bestämmande vid val emellan

den ena eller andra spårvidden.

Ett sådant egendomligt förhållande vid ifrågavarande bana är att den,

såsom nyss blifvit antydt, afser att förena tvenne redan byggda och trafikerade

bredspåriga baner och möjligen kommer att i eu icke aflägsen framtid sättas i

förbindelse med eu tredje jemväl bredspårig jernväg, den så kallade Köping—

Hultbanan. Å detta förhållande hafva också båda Styrelserne fästat behörigt

afseende vid undersökningen och utredningen af de fördelar eller olägenheter,

valet af ena eller andra spårvidden kunde medföra; och det torde tillåtas mig

att lemna en kortfattad och sammanträngd framställning af hvad detta afseende

förekommit.

Såsom förut är nämndt, har Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader vid

de terrängförhållanden, som å den nyutstakade jernvägslinien emellan Upsala

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. MajHs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

och Storvik förefinnas, beräknat det belopp, hvarmed kostnaden för byggande

i nämnda linie af eu bredspårig bana med lätt öfverbyggnad komme att öfverskjuta

anläggningskostnaden för eu smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad,

till 13.213 Rdr för mil och således till 188,000 Rdr för hela banan.

Ehuru ringaste anledning icke förefinnes att ifrågasätta riktigheten af denna

utaf sakkunnig myndighet verkställda beräkning, hvilken får antagas innebära

all den noggranhet och säkerhet, arten och beskaffenheten af dylika beräkningar

tillstädja, torde det dock böra anmärkas, hurusom jemväl af andra sakkunnige

företagne uppskattningar af den tillökning i särskilda jernbanors anläggningskostnad,

som förorsakas ensamt (tf ökad spår ridet, ådagalägga, att berörda

tillökning vid vanliga terrängförhållanden på långt när icke är så stor,

som man i allmänhet föreställer sig. Sålunda skulle å tillämnade jernvägslinier

dels från Motala till Hallsberg och dels från Carlshamn till Hornslända byggnadskostnaden

för den breda spårvidden blifva omkring 15,000 Rdr per mil högre,

än för den smala.

Fördelen af att till grund för blifvande arbetsplan lägga alternativet F,

afseende smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad, som i alternativet D

förutsattes, skulle således bestå deri, att en besparing i första anläggningskostnaden

till belopp af 188,000 Rdr åstadkommes. Denna besparing skulle

dock, enligt Styrelsens öfver statens jern vägsbyggnader beräkning, fullkomligt

tillintetgöras af en motsvarande tillökning i utgifter för anskaffande af det större

antal vägnar, som de af banans singla spårvidd föranledda omlastningarne

kräfcle. Med anmärkning nemligen att det belopp, 188,000 Rdr, som genom

antagande af smal spårvidd kunde å anläggningskostnaden inbesparas, utgör

omkring 1 af den summan, som för anskaffande ensamt af de i rörelsematerielen

ingående vägnar blifvit, utan afseende å behof af omlastning, beräknad, antager

Styrelsen det för donna händelse erforderliga antalet godsvagnar behöfva i och

för omlastningen ökas med hvilken uppskattning Styrelsen uttryckligen förklarat

icke vara för hög. Sedan Styrelsen för statens järnvägstrafik, efter att

hafva med ledning af tillgänglige statistiska upplysningar uppgifva centnertalet

åt det ä bandelarne Töreboda—Laxå—Hallsberg—Katrineholm forslade gods

och särskild! af de varor, Indika, om nämnde bandelar haft annan spårvidd

än öfriga stambanor, måst vid ändpunkterne Töreboda och Katrineholm omlastas,

på grund af likheter, som visats i åtskilliga afseende!! förefinnas emellan

nyssnämnda bandelar och bandelarne Upsala—Sala—Krylbo—Storvik, beräknat

den blifvande utvecklade godstrafiken å s i stberörda bandelar till 3f millioner

centner, hvaraf, om dessa bandelar byggdes srilalspåriga. 3,475,000 centner skulle

vid Upsala och Storvik blifva föremål för omlastning; har denna Styrelse,

under anmärkta förutsättning, till ett antal af 280 uppskattat de godsvagnar,

Indika borde anskaffas utöfver hvad eljest, i händelse att norra stambanan från

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871. 7

Upsala till Storvik byggdes bredspårig, måste anses vara erforderligt, och indika

vagnars anskaffande skulle förorsaka ett kapitalutlägg af 560,000 Rdr; i sammanhang

hvarmed Styrelsen beräknat, att smal spårvidd å banan från Upsala

till Storvik skulle kräfva ej mindre 27 nya vägnar, afsedda för person-, fång-,

post- och resgodstransport och i anskaffningsvärde uppskattade till 100,000 Rdr

utöfver hvad som vid byggande af banan bredspårig skulle erfordras, än äfven

i stället för 8 nya lokomotiv 14 sådana med en Överskjutande kostnad af

60,000 Rdr. Äfven om Trafikstyrelsens uppskattning af smalspåriga banans större

kraf å godsvagnar är grundad på eu beräkning af godstrafiken, sådan den först

längre fram i tiden, sedan rörelsen hunnit fullständigt utvecklas, skulle gestalta

sig; innebär dock samma uppskattning en bekräftelse å Byggnadsstyrelsens

åsigt, att den besparing i anläggningskostnad, som genom tillämpningen af det

smalspåriga systemet skulle åstadkommas, till fullo uppväges af den högre

utgift, som anskaffande af erforderligt antal vägnar kräfver.

Om sålunda genom hvad nu blifvit anfördt får anses ådagalagdt, att utgifterna

vid byggande af smalspårig bana från Upsala till Storvik i sjelfva

verket, om ej öfverstiga, dock ej understiga kostnaden för anläggande af

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt således i fråga om beloppet af

kapitalutlägget företräde icke kan tillerkänna^ den förra banan framför den

sednare, så gör sig värdet af den bredspåriga banan i förhållande till den

smalspåriga bestämdt gällande, så snart betraktelsen vänder sig till de ständiga

olägenheter och deraf härflytande kostnader, hvarmed trafikerandet af den

smalspåriga banan oskiljaktigt och nödvändigt blefve förenadt. Att fullständigt

angifva och beräkna alla dessa olägenheter och kostnader, hvilka ytterst hafva

sin grund i den nödtvungna omlastningen, låter sig icke gorå; men de mest i

ögonen fallande må här kortligen antydas.

Efter vanlig beräkning af kostnaden vid hvarje omlastning till 1 öre för

centner eller, med afseende derå. att en stor del varor tvenne gånger blir

föremål för omlastning, till | öre i medeltal för centner skulle, på sätt Byggnadsstyrelsen

anmärkt, endast erfordras en rörelse å banan Upsala—Storvik

af 1,504,000 centner för att omlastningskostnaderne skulle uppgå till lika högt

belopp, som årliga räntan efter 6 för 100 å oftaberörda skilnad i anläggningskostnad

188,000 Rdr. Samma rörelse, fördubblad, skulle uppdrifva omlastningskostnaderna

till 22,560 Rdr, motsvarande 12 procent ränta å nyssnämnda

skilnadsbelopp 188,000 Rdr. Med beräkning af årliga utgiften för omlastningen,

efter 1 öre per centner vid hvarje omlastning, till 18.375 Rdr, motsvarande

5 procent ränta å ett kapital af 367,000 Rdr, hvilket utgör dubbelt

så mycket, som skilnaden i anläggningskostnaden, anmärker Trafikstyrelsen,

att man visserligen kunde låta de trafikerande omedelbart gälda omlastnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

kostnaderna, men att denna utgift dock niåste godtgöras dem genom motsvarande

nedsättning i frakttaxan, på sätt redan vid Herrljnnga station egen ram.

En annan omedelbar följd af omlastningen är tidsutdrägt, hvilken i sin

ordning vållar förluster och medför andra menliga förhållanden. I detta afseende

finnes af Trafikstyrelsen vara utredt, att ett godståg, som, huru tungt

som helst, skulle kunna, om banan byggdes bredspårig, å en dag tillryggalägga

hela vägen från station å Gefle—Dala-banan till Stockholm, finge å smalspårig

bana vara så länge å vägen, att från det varorna å afgångsstationen i

vagn inlastats tills de uppnådde Stockholm komme att förflyta, der tvenne omlastningar

förekomme, minst 5, men ofta 6 eller 7 dagar, samt, om endast en

omlastning erfordrades, 3 eller 4 dagar; och är det just med afseende å anmärkta

tidsutdrägt, jemte förekommande ojemnheter i godsrörelsen, hvilken i

April månad varit under loppet af 8 år i medeltal 62 procent och under år

1870 74 procent större än i Augusti, som Styrelsen verkställt sin beräkning

af smalspårig banas kraf å ökadt antal godsvagnar. Den med omlastningen

nödvändigt förknippade tidsutdrägt, hvilken komme att bereda producenter och

afnämare förluster och olägenheter af mångfaldigt slag, deribland i synnerhet

den osäkerhet om tiden för en beställd varas ankomst, som den nyare tidens

aflärslif minst kan fördraga, skulle, enligt hvad Trafikstyrelsen utförligt ådagalagt,

sänka trafiken å den nya banan, minska hennes förmåga att. särdeles

under seglationstiden, med konkurrerande jern vägar och andra kommunikationsleder

uthärda täflan, till och med utsätta henne för sådan med forsling å landsväg

samt genom minskade tillfällen att erhålla varor, som för åstadkommande

af en särskild produktion erfordrades, såsom träkol för jernförädling, förhindra

tillväxten af sådan produktion. Till minskning af trafiken å banan skulle jemväl

bidraga den kända omständighet, att gods af visst slag nästan alldeles icke,

och gods af annat slag icke utan förlust i vigt och värde, kan underkastas

omlastning; äfvensom det särskild! torde höra framhållas, att så ballad! kollygods

af större dimensioner, som forslades ä tillstötande bredspåriga baner, icke

utan förutgående ompackning, hvilken åtgärd åter skulle nödga varuegaren att

för sådan! ändamål antaga särskild syssloman, kunde inrymmas i smalspåriga

banans godsvagnar.

De menliga följderna deraf att ifrågavarande bana erhölle annan spårvidd,

än de med henne sammanhängande jernvägar, skulle rätt åskådlig! visa

sig, i händelse banan, såsom sannolikt är, vid inträffande krig behöfde begagnas

för militära ändamål. I detta afseende har Trafikstyrelsen anfört, att den smalspåriga

banans vägnar med afseende å dimensionerna äro synnerligen olämplige

för fortskaffande af artilleri och kavalleri; att den tidsutdrägt, som omflyttningen

af krigsmateriel och proviant komme att förorsaka, skulle nära nog omöjliggöra

begagnandet af ifrågavarande jernvägsförbindelse till förflyttning af en

opaginerad Kontrollera mot PDF

!)

Tilllwr Bil. N:o o b) till Kongl. Maj:t,s Nåd. Prop N:o 1 om Statsverket 1871.

något betydande militärstyrka, sammansatt af liera vapenslag, inom en på förhand

beräknad tid och med den skyndsamhet och regelmessighet, som den

moderna krigskonsten fordrar; att den olika spårvidden skulle förhindra sammandragningen

och begagnandet af öfriga statsbanors och enskilda bredspåriga

banors transportmedel på de punktör, der de för tillfället bäst behöfdes; samt

att, i fall . det lyckades fienden bemägtiga sig öfvergången vid Södertelje, alla

de vid Liljeholmens förråd samt vid Stockholms och Upsala stationer befintliga

lokomotiv och vägnar jemte andra för trafikens behof erforderlige materialier,

Indika dessförinnan icke hunnit undanskaffas till det inre af landet, icke skulle

kunna begagnas å annan jernväg, än den emellan Stockholm och Upsala.

Om än de årliga förluster, som af ätskillige utaf ofvanförmälde olägenheter

härflyta, icke eller, åtminstone ej med nöjaktig säkerhet, kunna till vissa belopp

i penningar uppskattas, torde inträdande af dessa förluster, derest ifrågavarande

bana erhölle annan spårvidd, än de till henne stötande jernvägar, kunna med

visshet förutsägas.

Den osäkerhet, som i allmänhet vidlåder alla approximativa beräkningar,

helst när de afse förhållanden, Indika ännu icke inträffat, får, enligt min åsigt,

icke föranleda till ett fullständigt underkännande af sådana beräkningars nytta

och värde. Mod erkännande således, att den af Trafikstyrelsen på Eders Kongl.

Maj:ts nådiga befallning verkställda utredning och beräkning af den inverkan

på blifvande kostnader för ifrågavarande banas framtida drift och underhåll,

som de förutsätta olika byggnadssätt kunde utöfva, jemväl måste antagas till

följd af förhållandenas makt lida af enahanda osäkerhet, som hvarje annan

likartad beräkning, kan jag för min de! icke annat än fästa stor vigt och betydelse

vid de resultat, hvartill Trafikstyrelsen uti ofvanberörda afseende kommit,

och Indika det må tillåtas mig att här uppgifva. Trafikstyrelsen har i

sitt underdåniga utlåtande i fråga om driftkostnaden antagit, att, om de ordinarie

bantågen å nya banan kunde utgöra fortsättning af bantåg mellan Stockholm

och Upsala, skulle hela tågpersonalen för tvenne af dessa tåg och för

ett reservtäg eller tillsammans 3 lokomotivförare, 3 eldare och 9 konduktörer,

packmästare, smörj are och bromsare kunna inbesparas; hvithet åter ledde till

de årliga utgifternas nedsättning med minst 12,000 till 15,000 Edr om året.

Derjemte har Trafikstyrelsen vid sitt underdåniga utlåtande i ämnet fogat detaljerade

kalkyler å den så val i det hela som för mil uppkommande skilnad

i kostnaden för drift och underhåll af ifrågavarande bana, allt efter som banan

byggdes smalspårig eller breclspårig med tung öfverbyggnad, eller och

bredspårig med lätt sådan. Enligt dessa kalkyler skulle, hvad angår drift och

underhåll, eu smalspårig bana i förhållande till en bredspårig med tung öfverbyggnad

kräfva en högre årlig utgift af 4,288 Edr för mil eller 60,889 Edr

60 öre för hela längden; en smalspårig bana, jemförd med eu bredspårig med

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tillhör Bil. N:o ö b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statserket 1871.

lätt öfverbyggnad, kräfva en högre ärlig utgift af 1,488 11 dr för mil eller

21,129 Bär 60 öre för hela längden; samt slutligen eu bredspårig bana med

lätt öfverbyggnad, jernjord med bredspårig bana med tung öfverbyggnad, kräfva

en högre årlig utgift af 2,810 Rdr för mil eller 39,902 Bär för hela längden;

hvilka skilnadsbelopp, ansedda såsom ränta, beräknad till 5 procent, skulle motsvara

kapitalbelopp af respektive 1,217,692 Rdr, 422,592 Bär och 798,040 Bär.

Sarntligc olägenheter, kostnader och förluster, Indika, om ifrågavarande

bana byggdes smalspårig, till följd af den derigenom nödig blifna omlastningen

uppstode och komma att alltjemt i män af rörelsens tillväxt förökas, skulle

sannolikt, såsom ock Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader antagit, slutligen

framtvinga eu förändring af spårvidden från smal till bred; hvilken förändring

icke åstadkommes utan högst betydliga kostnader, vida öfverstigande den nedsättning

i ursprungliga anläggningskostnaden, som tillämpning af den smala

spårvidden kunnat medföra. Af Byggnadsstyrelsen åberopade exempel från

främmande länder, Baden, England och Nordamerikas Förenade Stater, hvarest

jernband* af bredare spårvidd än den normala 4,83 fot blifvit, sedan de satts

i förbindelse med andra jern vägar af sistberörda svårvidd, med störa kostnader

förändrade till donna, tala högt för sannolikhet‘.n af ofvan gjorda antagande.

Detsamma motsäges icke heller af den erfarenhet, man i vårt eget land vunnit

rörande verkningar no af smalspåriga banors anslutning till bredspåriga baner;

och dock har man ännu icke någon erfarenhet för sådant fall, söm det förevarande,

eller att två och möjligen tre bredspåriga baner skulle sättas i förbindelse

med och genom en smalspårig.

Med åberopande af hvad nu anfördt blifvit, råder jag i underdånighet

dertill, att icke smal. utan bred spårvidd af 4.83 fot må läggas till grund för

uppgörande af arbetsplanen.

Om Eders Kongl. Maj:t i nåder gillar donna min underdåniga tillstyrkan,

återstår endast att afgöra, huruvida alternativet B, afseende bredspårig bana

med tung öfverbyggnad, eller alternativt.^ D, afseende bredspårig bana med

lätt öfverbyggnad bör läggas till grund för arbetsplanen. Enligt hvad Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader upplyst utgör det belopp, hvarmed kostnaden

för byggande af banan med tung öfverbyggnad öfverskjuter anläggningskostnaden

för banan med lätt sådan 1,437,000 Rdr, hvaraf belöpa 366,811

Rdr på terrasseringsarbeten, deri jemväl inbegripne broar, trummor, vägöfvergångar

och expropriationer, 227,129 Rdr på ballastning, 841,512 Rdr på

egentliga öfverbyggnaden eller syllar och skenor med tillbehör, samt nedläggning

deraf så väl i hufvudspåren som å stationerna, och slutligen återstoden

1,548 Rdr för åtskilliga icke särskild! uppgillra arbeten. Till förklaring af

nyss anförda skiljaktigheter i de särskilda kostnaderna för ena eller andra

banan torde få anföras, att den tunga öfverbyggnaden med ballast af 2 fots

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 7, om Statsverket 1871. 11

djup och skenor af 22,75 skålprs vigt för löpande fot förutsätter eu bredd i

krönet å banken af 20, en bottenbredd vid gräfningar i jord af 30 och en

bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot: då deremot den lätta öfver byggnaden

med ballast af 1,5 fots djup och skenor af 15.5 skålprs vigt för löpande

fot antagits blott erfordra eu krönbredd å banken al 16, en bottenbredd vid

gräfningar af 24 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 16 fot.

Byggnads- och frafikstyrelserna hafva båda, på grunder, som i deras

underdåniga utlåtanden finnas utförligt utvecklade och till Indika jag för närvarande

torde få inskränka mig att hänvisa, antagit, att en bredspårig bana

med tung öfverbyggnad emellan hopsala och Storvik skulle, oansedt den högre

anläggningskostnaden, ega ett afgjordt företräde framför en likspårig bana med

lätt öfverbyggnad, till följd af så val större trafikförmåga och farhastighet, som

ock lägre drifis- och underhållskostnad, samt förty i underdånighet förordat

banans fullständiga byggande-efter alternativet B; men för den händelse Eders

Kongl. Maj:t till åstadkommande af den på användningen af grundare ballast

och lättare skenor beroende besparing i anläggningskostnaden, hvilken besparing

uppgår till 1,068,641 lidr, eller tillsammans med ofvanförmälda 1,548 Bär

till 1,070,189 Bär, beslöte banans utförande med öfverbyggnad af nyssnämnda

beskaffenhet, underdånigst hemställt, att i förutsatta händelse banvallen åtminstone

måtte få anläggas med en bredd i krönet af 20 fot, på det att den öfvergång

från lätt till tung öfverbyggnad, som med all sannolikhet antages inträffa,

när de först nedlagda lätta skenorna blefve utslitna och borde mot nya

skenor utbytas, måtte kunna verkställas utan alltför betydliga kostnader och

svårigheter.

Ehuru- jag för egen del hyllar Styrelsernas åsigt om tung öfverbyggnads

afgjorda företräde uti förevarande fall framför lätt öfverbyggnad och således,

derest för uppgörande af arbetsplanen nödigt vore att redan nn träffa fullständigt

val emellan de återstående tvenne alternativen B och I), icke skulle

tveka tillstyrka, att förstnämnda alternativ i alla delar lades till grund för

arbetsplanen; likväl och då, enligt hvad Chefen för statens jernvägsbyggnader

på min hos honom gjorda förfrågning meddelat, för uppgörande af arbetsplanen

för 1871 endast erfordras bestämmelse af banvallens krönbredd och den deraf

beroende bottenbredden vid gräfningar och sprängningar, enär under berörda

år icke ballastning, än mindre utläggning af syllar och skenor kan ifrågakomma;

samt det torde anses önskvärd! att vid instundande riksdag, då anslag

till fortsättande af arbetena å norra stambanan lärer komma att i nåder äskas,

de olika åsigterne om den tunga och lätta öfverbyggnadens ömsesidiga företräden

med afseende å önskvärd besparing vid ifrågavarande banas byggande

finge, utan det hinder, som en af Eders Kong!. Näjd redan nu å förstberörda

öfverbyggnad meddelad fastställelse möjligen innebure, fritt uttala och bryta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1871.

sig mot hvarandra, finner jag i underdånighet det vara lämpligast, att för Härvarande

val emellan tung och lätt öfverbyggnad icke göres, utan att endast

beskaffenheten af den så kallade underbyggnaden bestämmes; dervid jag, oansedt

för sådan underbyggnad, som alternativet B förutsätter, kräfves en till

366,811 Rdr uppskattad högre kostnad, än för den i alternativet 1) antagna

underbyggnad, likväl håller före, att, till förekommande af ännu större utgifter

framdeles, arbetsplanen bör uppgöras med ledning, hvad angår underbyggnad,

af alternativet B.

Under åberopande af allt hvad jag i ämnet anfört och i (ifrigt i de sakkunnige

myndigheternas utlåtanden vidare förekommer, hemställer jag slutligen

i underdånighet, att i afseende på användandet under år 1871 af de medel,

En million Rdr, som 1870 års riksdag för förstberörda år beviljat till fortsättande

af arbetena å norra stambanan emellan Upsala och Storvik, under

vilkor att dessa arbeten börjades vid Upsala, Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla

Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader att uppgöra och Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan, förutsättande en

krönbredd å banvallen af 20, eu bottenbredd vid gräfningar af 30 och en

bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda anfört, och hvaruti Statsrådets

öfrige ledamöter instämde, behagade II. M. Konungen i nåder godkänna.

Ex protocollo:

W. J. Modigh.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. No ö b) till\ Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

9

Approximativt beräknadt förslag till arvodestat vid Statens jernvägs
trafik

för ar 1872.

I

Arvode

_

An-

A. liyråafdelningen.

tal.

Föränder-

liga.

a) vid Styrelsen.

—

—

Generaldirektör.........................................

i

9,000

Byråchef ........................................................

i

5,500

___

Sekreterare .......................................................

i

4,000

Registrator och Aktuarie ...................................

i

3,500

_

Notarier.................................................

2

5,000

_

Kamrerare.........................................................

1

4,000

Kammarförvandt...............................................

1

2,400

Revisor ............................

1

3,000

>

Hufvudkassör............................. ...................

1

3,000

I Uppbördskassör.........................................................

1

3.500

j Föreståndare för Statistiska kontoret..............

1

4,000

1 Milkontrollör ...............................

1

3,600

Bokhållare.......................-........................

3

5.100

j Kammarskrifvare........................

2

_

2,160

Kontorsskrifvare................................................

14

20,000

Vaktmästare.......................................................

3

—

2,120

Summa vid Styrelsen

35

44,500

35,380

79,880

b) vid Distrikten.

Intendent ...............................................

1

5,000

_

Byråassistenter............................

3

_

6.600

Kassörer........................................

4

_

7,800

Bokhållare.................................

3

_

3,660

Vaktmästare........................................................

4

—

3,060

Summa vid Distikten

15

5,000

21,120

26,120

Summa för Byråafdelningen

50

49,500

56,500

106,000

B. llanafdelningcn.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör....................

1

Af donna embetsmans arvode afföres hälften å

donna afdelning med ...........

3,000

Telegrafdirektör.............................

1

3,600

Baningeniör..............................................................

1

—

2,400

Summa vid Styrelsen

3

3,000

6,000

9,000

Bill. till Riksd. Prof. 1871 1 Sami, 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 5 b) till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871

Arvode

n.

Ad-

tal.

Fasta.

Föränder-

liga.

Summa.

b) vid Distrikten.

Bandirektör..................................... ...........

‘ 3

—

12,300

Baningeniörer.......................................................

10

—

24,600

Bokhållare......... ...................... ..........................

4

''—

6,180

Banbetjening.................................................

600

—

241,920

Summa vid Distrikten

617

—

285,000

285,000

Svimma för Banafdelningen

620

3,000

291,000

294,000

I Maskmafdehiingen.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör (se Banafdelningen)..........................

—

3,000

Assistent, ........................... ....................''.........

1

—

3,000

Summa vid Styrelsen

1

3,000

3,000

6,000

b) vid Distrikten.

Maskindirektörer och Assistenter ...........................

4

15,600

Verkmästare ..-.........................................................

4

—

10,500

Verkstadskamrerare ...............................................

3

—

8,700

F örrå ds fö r v nit ar e.................................................

4

—

9,900

Ritare, bokhållare och skrifvare..............................

25

—

33,360

Lokomotiv- och vagubetjeuing..................................

312

—

265,140

Förråds- och kontorsbetjening...................... ...........

10

—

6,360

Summa vid Distrikten

362

—

349,560

349,560

Summa för Maskinafdelningen

363

3,000

352,560

355,560

B. Tratikafdelniiigeii.

a) vid Styrelsen.

Öfverdirektör .........................................................

1

6,000

—

Assistent ........... ..............................................

1

—

3,000 i!

Ofverkontrollör....................................................

1

4,000

—

Kontrollörer och biljettförvaltare...............................

4

—

9,300

Kontorsskrifvare.................................................

14

. --

20,520

Telegrafister...........................................................

2

—

2,640

Summa vid Styrelse»

23

10,000

35,460

45,460

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187}.

11

A

r v o d e

n.

An-

Fasta.

liga.

Summa.

b) vid Distrikten.

Telegrafdirektörer och assistenter ..................

8

—

27,300

Stationsföreståndare..............................................

108

—

151,800

Stationskassörer, bokhållare, skrifvare och biljettörer

157

,

140,760

Telegraftjenstemän .................................... ...........

35

—

29,460

Stationsbetjening ...........................................

449

—

195,900

Tågbetjening ..................................................

115

—

90,540

Summa vid Distrikten

872

—

635,760

635,760

Summa för Trafikafde! ningen

895

10,000

671,220

681,220

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernviigstrafik under år 1872.

Riksdaler Riksmynt.

A. Drift och underhåll.

I. B yr åaf delningen.

Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be-

tjente, enligt särskild arvodestat.............................

106,000

Betings- och timarbeten vid Statistiska och Milkontoren...

16,000

A tidningar till extra tjensteman och betjente samt till-

fälliga biträden.....................................................

5,000

Missräkna gspenningar.................................................

3,700

Inqvarteringsersättningar ..................................................

5,000

135,700

Beseersättningar och traktamenten ... ............................

4,000

Anslag till utländska resor .............................................

5,000

Expeditionskostnader .....................................................

5,500

Trycknings- d:o .....................................................

10,000

Hyra för tjenstelokaler samt deras eldning, belysning och

städning.......................................... ...........................

12,000

:

Bibliotek ......................................................................

1,500

!

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

±

R i k s c

.aler R i

c s m y n t.

Inventariers underhåll och förbrukning .........................

300

Sjukvård och begrafningshjelp................................ ........

800

Pensioner till under byggnadstiden eller vid trafiken ska-

dåde personer samt till enkor och barn efter till följd

af skada aflidne..........................................................

8,000

Rättegångskostnader, inberäknadt arvode till juridiska bi-

träden vid distrikten ...........................................

2,500

Diverse utgifter.............................................................

700

50,300

Summa för Byråafdelningen

—

— ,

186,000

II. Banafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be-

Rening, enligt särskild arvodestat.............................

294,000

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden,

lönefyllnad in. m.......................................................

57,800

Inqvartering....................................................................

10,575

Beklädnad.....................................................................

46,800

Bränsle till boställslägenheter ........................................

17,700

426,875

Kontorskostnader ...........................................................

10,200

Underhåll af banvallen .............................................

10,400

» broar, kulvertar och aflopp strummor............

16,700

» vägar, vägöfvergångar m. m......................

22,000

» öfverbyggnaden: riktning .........''.................

13,400

» » utbyte af sliprar ...............

147,000

» » » räler ............

300,000

» » spårvexlar ......................

34,000

» » ballastning .....................

13,700

» stängsel ...................................................

59,300

» stationer: husbyggnader .............................

65,000

» » bangårdsmaskinerier .................

18,000

» » stationsplan och planteringar m. m.

42,000

» vaktstugor och kurar .. ..............................

21,000

» telegrafledningar............................. ..........

14,000

» signaleringsinrättningar.............................

3,300

Material förbrukning för signalering ..............................

* 6,000

Inventariers underhåll och förbrukning ..........................

7,200

Expropriationsräntor och kontributioner.........................

1,875

Snöskottning................................................................

17,000

Reseersättningar och traktamenten...............................

5,950

Sjukvård och begrafningshjelp........................................

9,800

Diverse utgifter .............................................................

2,300

840,125

Summa för Banafdelning

—

—

1,267,000

'' Transport

—

—

1,453,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871

13

Riks

laler Riksmynt.

Transport

—

—

1,453,000

III. Maskinafdelningen.

Gemensamma omkostnader.

Ordinarie arvoden till embcts- och. tjensteman samt be- tjening, enligt arvodestat .........................................

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden,

lönefyllnad m. m..................................................

Inqvartering...................................................................

90,120

10,620

16,783

117,523

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp

samt diverse utgifter ..................................................

—

26,680

Lokomotiv^ enst.

Ordinarie arvoden till lokomotivförare, eldare, putsare,

pumpare och kolvakter, enligt arvodestat.....;...............

Extra betjente samt tillfälliga biträden m. m...........

Inqvartering ................................................................

Kol- och oljepremier................................. ...............

231,720

79,650

44,200

43,000

398,570

Inventariers underhåll och förbrukning............................

Förbrukning af stenkol...................................................

» olja och talg .............................,... .......

« diverse materialist ................................

Eldning, belysning och materialförbrukning för vattensta- tioner och lokomotivstall ...............................;.....

Resor, sjukvård och begrafningshjelp.........................

8,000

455,000

27,800

42,250

30,000

13,500

576,550

Vagntjenst.

Ordinarie aflöning till vagnmästare, förmån, putsare och

vagnsmörjare, enligt arvodestat...................................

Extra betjening samt tillfälliga biträden m. in................

Inqvartering .................................. ..............................

Beklädnad och premier till vagnsmörjare .....................

33,420

23,000

6,763

7,514

70,697

Materialförbrukning för vagnars smörjning och renhållning

Inventariers underhåll och förbrukning ...........................

Resor, sjukvård och begrafningshjelp...............................

18,900

34,300

6,800

60,000

Transportmedlens underhåll.

Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader..................

» verkstädernas ångmaskiner..........................

11,300

25,400

Transport

36,700

1,250,020

1,453,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871

R i k s (

1 a 1 e r R i

(smynt.

Transport

36,700

1,250,020

1,453,000

Belysning, eldning och renhållning in. in......................

9,780

Transporter, lastningar och lossningar...........................

5,300

Inventariers underhåll och förbrukning samt afskrifning

af förlust å försålda materialier....................................

15,600

Resor, sjukvård och begrafningshjelp...............................

2,600

Underhåll af lokomotiv och tendrar.................................

263,000

» person-, post-, fång- och packvagnar .......

73,000

u godsvagnar .............................................

115,000

» vagnaxlar och hjul .............v......................

64,000

584,980

Summa _ för Maskinafdelningen

— ''

—

1,835,000

IV. Trafik avdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be-

tjening, enligt arvodestat ..................... .............

681,220

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, anmärknings-

procent, lönefyllnad m. m..........................................

135,520

Inqvartering...................................................................

71,300

Beklädnad..................................................................

47,450

Bränsle till boställslägenheter......................................

11,600

Milpenningar till tågbetjening...............................

18,000

965,090

Kontorskostnader .......................................................

48,100

Signalering och belysning inom stationerna ...................

27,300

Eldning inom stationerna.............................................

20,500

Signalering, belysning och uppvärmning å bantågen.........

8,800

Diverse materialförbrukning för trafiken och telegraferingen

17,900

Inventariers underhåll och förbrukning .......................

25,000

Hyra för begagnande af främmande jernvägars vägnar ...

10,000

Renhållning vid stationerna...........................................

10,500

:

Reseersättningar och traktamenten.................................

14,100

Sjukvård och begrafningshjelp......................................

11,300

Ersättning för bortkommet och skadadt gods.................

8,250

Diverse utgifter.......................................................

3,160

204,910

Summa för Trafikafdelningen

—

—

1,170,000 |

Summa utgifter för drift och underhåll

—

—

4,458,000

B. Nya byggnader och anläggningar

—

—

100,000 |

C. Nya inventarier

—

—

42,000 1

Summa summarum

--

- !

4,600,000 !

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Kostnaderne för nya byggnader och inventarier har Styrelsen specificerat

sålunda:

till anordnande af en godsbangård i Stockholm............. Rdr 20,000,

»- nedläggning af sliprar och räler samt vändskifvor

å ett hamnspår, som antagligen kommer att af Stadsfullmäktige

i Göteborg utläggas från jern vägsstationen

der i staden till nya kajen vid Gullbergs

vassen........................................................................... » 15,000,

» kaj byggnad, vid Malmö.............................................. » 15,000,

» utvidgning af Stehags station.................................. » 30,000,

» mindre anläggningar, som nu ej kunna förutses,

förslagsvis...................................................................... » 20,000,

» nya inventarier.

100.000,

42,000.

Summa 142,000.

I fråga om den sålunda gjorda beräkningen har Styrelsen slutligen anfört,

att densamma vore underkastad vida större osäkerhet än de för föregående

år gjorda, emedan det svårligen kunnat på förhand bedömas, hvithet inflytande

den under innevarande år färdigblifvande jern vägsförbin delsen med Norge kan

komma att utöfva genom de särskilda anordningar af bantåg in. in., som den

gemensammma trafiken kan fordra; att beräkningen hvilade på samma grunder

som de, hvilka af Styrelsen följts vid uppgörandet af föregående beräkningar,

med iakttagande af dels den större underhållskostnad, som betingades af öfverbyggnadens

och rörelsematerielens högre medelålder, dels ock hvad den ökade

banlängden och en mera utvecklad trafik kunde komma att verka till förhöjning

af driftkostnaden; samt att det vid jemförelse med innevarande års kostnadsstat

visade sig, att Styrelsen nödgats för år 1872 antaga en förhöjning af

utgifterna vid

l:o. Byråaf''delningen med 8,000 Rdr eller från 178,000 Rdr till 186,000

Rdr, af hvilken förhöjning 3,600 Rdr komma på den för nordvestra banans

förvaltning nödvändiga, särskilda personals aflöning, 1,000 Rdr på nya pensioner

för personer, som blifvit vid statens jern vägar skadade, och återstoden

på diverse poster, som antagligen komrne att röna inflytande af det ökade arbete,

som nordvestra stambanans fullbordande och dess trafiks utveckling förorsakade

;

2:o. Banaj''delningen från 1,220,000 till 1,267,000 Rdr eller med 47,000

Rdr, hvaraf belöpte 15.000 Rdr på ordinarie aflöningen och omkring 7,000

Rdr på öfrige utgifter för personalen, hufvudsakligen till följd af nordvestra

banans fullbordande samt återstoden för utbyte af räler;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

3:o. Maskinafdelningen frän 1,651,000 Rdr till 1,835,000 Rdr eller med

184,000, hvaruti personalkostnaden inginge med 8,540 Rdr, lokomotiv^ensten

med 88,687 Rdr, vagntj ensten med 18,793 Rdr samt transportmedlens underhåll

med 67,980 Rdr, de tre första posterna till följd af ökad hanlängd och

dermed tillväxande tågtjenst, samt det sista beloppet genom lokomotivens och

vagnarnes ökade ålder, antal och tjenstgöring; samt

4:o. Trafikafdelningen från 1,092,000 Rdr till 1,170,000 Rdr eller med

78.000 Rdr, hvilken förhöjning till största delen härrörde deraf, att stationernas

och bantågens ökade antal och tjenstgöringens utsträckning fordrade en

större personal.

Då det af Styrelsen sålunda beräknade anslagsbelopp torde kunna nedsättas

med 100,000 Rdr, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl. Näjd

täcktes föreslå Riksdagen att höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis

beräknade anslaget till statens järnvägstrafik från 4,200,000 Rdr till

4.500.000 eller med 300,000 Rdr.

8:o. Skiften och afvittringar.

Inom Jemtlands län torde afvittringen under innevarande år blifva fullbordad;

hvaremot jag anser att storskiftes- och afvittringsarbetena i Störa Kopparbergs,

Westerbottens och Norrbottens län lämpligen höra under nästkommande

år bedrifvas med lika stor personal, som under innevarande och nästföregående

år. Till följd af först omförmälda förhållande kunna utgifterna

under denna anslagstitel något minskas.

Den för innevarande år af Eders Kongl. Näjd under den 9 sistlidne

December fastställa stat för storskiftes- och afvittringsverken upptager samtliga

utgifterne till 469,775 R:dr. Häraf belöpa sig:

a) På Störa Kopparbergs , län:

till arvoden till Styresmannen, 6 Landtmätare i första och 12 Landtmätare i

andra lönegraden......................... Rdr 35,500.

» respenningar åt nämnde 19 tjensteman................... » 4.200.

» öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, omkring...... » 7,200.

» papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis.......... » 150. 47 050.

'' 6) På Westerbottens län:

» arvoden åt föredraganden af afvittringsärenden, Styresmannen,

9 Landtmätare i första och 9 Landtmätare i andra lönegraden

jemte ersättning för skrifbiträde åt föredragande!! R:dr 36,200.

» respenningar åt Styresmannen och de 18 Landtmätarne.

................:....................................................... » 4,200.

Transport Rdr 40.400. 47,050.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:s Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport Rdr 40,400.

till öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 7,200.

» godtgörelse åt godo män samt ersättning för handtlangning,

förslagsvis................................................... » 17,000.

» ersättning af kostnader för tilldelning åt sågverk

af vederlag för privilegierad stockfångst, förslagsvis » 1,700.

» inköp af papper och inbindning af handlingar,

förslagsvis.................................................................... » 400.

och c) På Norrbottens län:

till arvoden åt föredraganden af afvittringsärenden, Styresmannen,

3 Landtmätare i första och 12 Landtmätare i andra

lönegraden...........:.....,.................''.................................. Rdr 31,400.

» respenningar åt Styresmannen och 15 landtmätare » 4,450.

» öfverarbetesersättningar åt Landtmätarne, förslagsvis » 6,000.

« godtgörelse åt godo män och handtlangare, förslagsvis.

....................................................................... » 11,000.

» inköp af papper, förslagsvis................................ » 300.

47,050.

66,700.

53,150.

Summa för dessa tre län 166.900-

Penna summa bör emellertid för år 1872 ökas med 500 Rdr, af skäl att

en landtmätare i Westerbottens län sannolikt kommer att från och med sagda

år uppflyttas i högre lönegrad, hvadan hela utgiftsbeloppet skulle bestiga sig

till 167,400 Rdr.

På Eders Kongl. Maj:t vid sednaste Riksdag begärde anslag till skiften och

afvittringar för innevarande år, antogs det att vid årets början icke skulle

finnas någon besparing från föregående års anslag. Sådan besparing har emellertid

uppkommit, hufvudsakligen derigenom, att tre Landtmätare i Norrbottens

län flere månader under 1870 års mätningstid varit af sjukdom hindrade att

arbeta och vikarier för två af dem icke stått att erhålla. Nämnda besparing,

som Landtmäteristyrclsen, med ledning af eu i Statskontoret uppgjord kalkyl

och inhemtade upplysningar från vederbörande Länsstyrelser, enligt underdånig

skrifvelse af den 21 sistlidne November, ansett kunna med säkerhet beräknas

till 20,000 Rdr, lärer, sedan Eders Kongl. Maj:t den 9 December, således

efter det Landtmäteristyrclsen uppgjorde sin beräkning, på ifrågavarande anslag

anvisat 5,000 Rdr för bildande af kronoparker och utbrytning af vederlag åt

sågverksegare för privilegierad stockfångst, kunna antagas uppgå till 15,000

Rdr. Om nu donna för år 1872 disponibla besparing och det ordinarie anslaget

63,000 Rdr, tillhopa 78,000 Rdr, afdragas från det belopp 167,400,

som, enligt hvad jag ofvan utredt, är för sistnämnda år behöflig!, så återstå

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 A/d. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

89,400 Rdr; och hemställer jag derföre, att Eders Kongl. Näjd täcktes för

skiften och afvittringar hos Riksdagen aska, utöfver det ordinarie anslaget, på

extra stat i jemnt tusental 90,000 Rdr.

9:o. Laii(ltbriiks-Iiigeniörer och deras biträden.

Under åberopande af den genom nådigt bref af den 13 Juli 1866 Landtbruks-Ingeniörerne

medgifna rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner,

har Landfbruksakademiens Förvaltningskomité; uti underdånig skrifvelse af den

13 sistlidne December hemställt, att Landtbruks-Ingeniören A. Lagberg, som

den 19 December 1860 antagits till ordinarie Landtbruks-Ingeniör samt från

och med år 1867 uppflyttats i andra lönegraden, måtte, såsom dertill väl förtjent,

från och med innevarande år tilläggas en löneförhöjning af 500 Rdr,

så att hans lön komrne att uppgå till 2,500 Rdr; föreställande sig förvaltningskomitén,

att löneförhöjningen för innevarande år kunde anvisas från Sjette hufvudtitelns

besparingar eller från andra dertill disponibla medel.

Enär Landtbruks-Ingeniör, enligt det åberopade nådiga brefvet, icke må i

högre lönegrad uppflyttas förr än efter fem års val vitsordad tjenstgöring i den

-närmast lägre lönegraden, samt endast fyra år förflutit efter det Lagberg kom

i åtnjutande af lön i andra lönegraden, hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd

icke måtte för närvarande finna skäl att bifalla den gjorda framställningen om

Lagbergs uppflyttande i tredje lönegraden; men då sådan uppflyttning synes

kunna ifrågakomma för tiden från och med 1872 års början, tillstyrker jag

Eders Kongl. Näjd, att hos Riksdagen begära, att anslaget till LandtbruksIngeniörer

och deras biträden förhöjes från 43,450 Rdr till 43,950 Rdr eller

med 500 Rdr.

10:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruks- och landtmannaiiäringar.

Landtbruksakademien har, uti underdånigt memorial af flen 12 sistlidne

November, anhållit att följande vid sednaste och flere föregående Riksdagar beviljade

extra anslag måtte jemväl för år 1872 hos Riksdagen fiskas, nämligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landfbruksrnöten för husdjur, redskap,

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruks
alster.

.......................................................................................................... Rdr 6,000.

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten, för gödboskap, smör,

ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligen

anställa sådana möten och der Hushållningssällskapen vilja

förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar............ » 3,000.

Transport R:dr 9.000.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

19

Transport Bär 9,000.

c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig

lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård in. in........... » 2,000.

och d) till Svenska Trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor, som

vid föregående Riksdagar bestämts..................................................... » 4,500.

Summa Bär 15,500.

Då Landtbruksakademien ansett ofvanberörda anslags belopp fortfarande

behöfliga för främjande af jordbrukets, boskapskötselns, mejerihushållningens

och trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd täcktes

hos Riksdagen begära, det samma belopp måtte å extra stat under donna anslagstitel

för år 1872 anvisas.

För utgifterne vid det geologiska undersöknings verket under innevarande

år har Eders Kong]. Näjd den 2 sistlidne December fastställt följande stat:

Aflöningar:

Tillförordnade Chefen för Sveriges geologiska undersökning Rdr 4,000.

4 Geologer, årslöner ä 2,500 Rdr..................................... » 10,000.

2 biträdande Geologer, årslöner ä 2,000 Rdr.................. „ 4,000.

1 d:o d:o årslön » » .................. » 1,200.

2 d:o d:o årslöner ä 1,000 Rdr................. » 2,000.

1 Aktuarie och Nivellör, årslön........................................ » 2,500.

1 Kemist och Amanuens, d:o .......................................... >, 2,000.

1 vaktmästare d:o ......................i................... » 600

Särskildt arvode till ett biträde åt chefen vid utöfvan
det

af kontrollen öfver arbetena................................ » 1,000.

Extra arvoden för öfverarbete eller arbete på annan tid

än den i Geologiska Byråns arbetsordning såsom

ordinarie arbetstid bestämda, jemlik! Kongl. Bref
vet

den 11 November 1870, förslagsvis.................. » 1,000.

Godtgörelser till tillfälliga biträden för arbete under vintern,

enligt Kongl. Brefvet den 16 April 1870,

förslagsvis....................................................................... » 500. 28 800

Utgifter för arbetena på fältet:

Rese- och traktamentsersättningar till Chefen efter 5:te klassen i gällande

resereglemente, Chefens biträde efter kute klassen, 3 Geo
-

Transport. Rdr 28,800.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Transport Edr 28,800.

loger, 2 biträdande Geologer och 1 Nivellör efter 7:de klassen,

3 biträdande Geologer och 4 tillfälliga biträden för sommaren

efter 8:de klassen, förslagsvis................................... Edr 17,600.

Inköp och reparationer af jordborr, afvägningsinstrument

och andra undersökningsinventarier, inköp, kopiering

och uppföring af rekognoskeringskartor, in. m.,

förslagsvis..................................................................... » 500. 18,100.

Byrå-Af delningen:

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmaterialier, öfriga

förbrukningsartiklar, m. m., förslagsvis................................... Edr 600.

Laboratorium:

Inköp och reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning

m. m., förslagsvis.................................................. » 700.

Museum:

Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar in. in., «

förslagsvis..................................:.................................................... » 1,000.

Biblioteket:

Inköp och bindning af böcker, omkostnader för utbyte m. in.

förslagsvis,..................................................................... » 800.

Kart- och Boktrycket:

Tryckning af 4 kartor med beskrifningar, förslagsvis................... » 9,200.

Värmeledningen, ved och vatten:

Omkostnader, förslagsvis......................... ............................................ » 1,500.

Diverse utgifter:

Lokalernas rengöring, in. fl. ej till någon viss af ofvannämnda

hufvudposter hänförliga utgifter, förslagsvis............................. » 200.

Oförutsedda utgifter, förslagsvis......................................................... » 2,100.

Bult Edr 63,000-

Nästkommande års utgifter för de geologiska undersökningarnes fortsättande

har Undersökningsverkets tillförordnade Chef, enligt underdånig skrifvelse

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

af den 19 sistlidne November, beräknat till 63,000 B dr; men då en besparing

på 1871 års anslag till belopp åt omkring 4,000 Bdr vore att förvänta samt

genom försäljning af kartor och beskrifningar antagligen körnare att till undersökningsverket

inflyta vid pass 2,000 Bdr, bär t. f. Chefen ansett, att endast

57,000 Bdr nu behöfva hos Riksdagen äskas.

Vid sådant förhållande får jag, under åberopande af det redan förut vid

behandlingen af frågan om anslag till det ekonomiska karteverket omnämnda

yttrandet af Chefen för Landtförsvars-Departementet, i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen, att för fortsättandet under år

1872 af de geologiska undersökningarne bevilja ett extra anslag af 57,000 Rdr.

ll:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Sedan Eders Kongl. Maj :t under den 3 Juni sistlidna år fastställt undervisningsplan

för Slöjdskolan i Stockholm, har Styrelsen för nämnda skola till

Commerce-Collegium afgifvit förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolan.

Uti detta förslag har Styrelsen beräknat skolans årliga inkomster sålunda:

statsanslag på ordinarie stat.................................................................. Rdr 15,000.

skolavgifter af lärjungarne, förslagsvis................................................ » 5.000.

hyres- och räntemedel af Sjöstedtska fonden, förslagsvis ............ » 1,600.

ersättning för uppvärmning och vattenförbrukning inom geologiska

byråns och Landtbruksakademiens lokaler i skolans hus...... » 1,100.

Summa Rdr 22,700.

Utgifterna äro i samma förslag upptagna till................................... Rdr 82,400.

Om nu härifrån dragas skolans inkomster.......................................... » 22,700.

så återstå ............................................................................................... Rdr 59,700.

med hvilket belopp Styrelsen ansett skolans ordinarie anslag böra för framtiden

ökas. Då likväl innevarande års anslag komme att lemna en besparing,

uppgående till 1,500 Rdr, skulle för år 1872 ej erfordras större anslagstillökning

än 58,200 Rdr.

Angående de skiljaktigheter, förslaget till utgiftsstat företer vid jemförelse

med nu gällande stat, har Styrelsen yttrat:

att ehuru, i fråga om undervisning i varukännedom, det vore förmånligast,

om lärare med specialinsigter i hvarje hufvudgren af ämnet kunde erhållas,

det likväl visat sig mota svårighet att finna för undervisningen lämplige personer,

Indika med dessa specialinsigter förenade de härvid icke mindre, oundgängliga

teoretiska kunskaperna och som vore villige att emot det arvode, som

af skolan kunde erbjudas, åtaga sig eu dylik undervisning och att Styrelsen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

derföre dels önskade få antaga eu eller flere öfverlärare i berörda kunskapsämne,

dels ansåge sig böra föreslå en förhöjning i aflöningen af 200 Edr;

att af enahanda skäl samma förhöjning af 200 Edr i aflöningen för öfverläraren

i naturlära vore af behofvet påkallad;

att, då det visat sig nödvändigt att hafva 10 ordningsmannakrafter i verksamhet

under i medeltal 32 veckor, Styrelsen, efter hittills gällande beräkningsgrund

för aflöningen, 11 Edr 50 öre i veckan, för ordningsmannens aflönande

i förslaget upptagit 3,700 Edr eller 475 Edr utöfver hvad för detta ändamål

vore sednast beviljadt;

att i fråga om anslaget till undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen,

Styrelsen föreslagit en nedsättning deri med 500 Edr;

att deremot i det hittills upptagna anslaget för undervisning i extra ämnen

och allmänna föredrag blifvit föreslagen en förhöjning af 450 Edr, för att

kunna tillmötesgå en från flere industriidkare och för industrien nitälskande

personer uttalad önskan om utvidgning af undervisningen i vissa delar af konstens

tillämpning på industrien;

att för närvarande aflöningen åt maskinisten vore upptagen till 1,350 Edr,

deraf 350 Edr såsom ersättning för hans förbindelse att aflöna en särskild

person, som besörjde eldningen under pannorna vid tider, när maskinisten sjelf

vore upptagen med reparationsarbete å ledningarne; men att, då hela donna

anordning, hvarigenom maskinisten Ange sysselsättning på andra ställen än

vid pannorna och maskinerna, befunnits särdeles olämplig samt i följd deraf

särskilda biträden för ledningar nes reglerande mast anlitas, Styrelsen föresloge,

att maskinistens aflöning måtte nedsättas till 1,000 Edr, mot det att han befriades

från skyldigheten att hålla särskild eldare, samt att ett belopp af 600

Edr måtte anvisas för vård och skötsel af nyssberörda ledningar, genom hvithet

belopp bemälde biträden då ock skulle ersättas;

att sedan det visat sig att en extra vaktmästare hela året igenom vant

behöflig och det synts icke längre vara lämpligt att upptaga dennes aflöning

bland diverse utgifter, samma aflöning, hvilken sednast uppgått till något öfver

500 Edr, ansetts höra Öfverföras till aflöningsstaten, hvadan i förslaget dertill

vore uppförda två andre vaktmästare, i stället för, såsom hittills, en sådan;

att kostnaden för uppvärmning kunnat nedbringas med 1,000 Edr, hvaremot

kostnaden för vattenförbrukning blifvit, på grund af derom upprättadt

kontrakt, uppförd med en förhöjning af 6 Edr 20 öre;

att då den för bibliotek och samlingar nu bestämda post af 2000 Edr,

med afseende särskildt derå, att största delen af böcker, tidskrifter och planschverk

saknade band, • samt att de betydliga och värdefulla varuprofsamlingar,

skolan fått såsom gåfva mottaga af Svenska Slöjdföreningen, till nära hälften

förvarades i sådant skick, att all utställning af dem vore omöjlig, befunnits

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

icke vara mot beliofvet svarande, Styrelsen upptåg!t donna post förhöjd med

500 Rdr;

att då, oaktadt all sparsamhet iakttagits med afseende å belö/iingarnes

antal, och fastän värdena å desamma vore lägre än som för ändamålet vore

ensidigt, kostnaden för dem likväl uppgått år 1869 tall inemot 770 Rdr och

år 1870 till något öfver 720 Rdr, Styrelsen ifrågasatte eu förhöjning af donna

post med 100 Rdr eller till 700 Rdr; samt

att ehuru från posten »diverse utgifter» på vederbörande andra titlar i

staten öfverförts eller komme att öfverföras ej blott vissa belopp för extra biträdens

aflönande, utan ock omkostnaderna för anskaffning af förbrukningsmaterialier

för undervisningen, så att å förstnämnda post blott qvarstode expeditions-,

trycknings-, annons-, städnings-, renhållnings- och brandförsäkringskostnader

samt utgifter för tillfälliga handräckningar, det för diverse utgifter

nu uppförda belopp 3,400 Rdr vore otillräckligt för bestridandet af nämnda

utgifter, hvadan i sådant afseende, efter anställd beräkning rörande beliofvet,

beloppet blifvit höj dt med 818 Rdr 80 öre.

Commerce-Collegium, som insända Styrelsens ofvan omförmälda förslag till

stat, har icke haft något att anmärka emot Styrelsens beräkning af skolans inkomster.

Hvad åter utgiftsstaten angår, har Commerce-Collegium hufvudsakligen

anfört:

att Collegium icke funne skal vara anförda, som kunde föranleda förhöjning

i arvodena för undervisning i varukännedom och naturlära;

att förhöjning i det till aflöning till ordningsmannen nu bestämda belopp

icke kunde af Collegium tillstyrkas, helst i Styrelsens berättelse för sednast^

läseåret funnes uppgifvet, att ordningen i skolan kunnat, såsom Collegium antoge,

med då för ändamålet anvisade medel på det noggrannaste upprätthållas;

att hvad anginge Styrelsens begäran om förhöjning i anslaget till undervisningen

i extra ämnen samt för allmänna föredrag, till stöd för hvilken begäran

Styrelsen ej anfört annat skäl, än att önskan vore uttalad om utvidgning

af undervisningen i vissa delar af konstens tillämpning på industrien, så enär

icke ens an tydt blifvit, i h vilka delar ifrågavarande utvidgning skulle ega ruin,

kunde Collegium desto mindre förorda donna begäran, som, enligt hvad af

Collega underdåniga skrifvelse i ämnet den 1 Februari 1870 framginge, Styrelsen

under nästlidna år lemna! en väsendtlig andel af det redan beviljade

anslaget obegagnad!; -

att då deremot de skäl, Styrelsen andragit för en förändrad anordning

beträffande aflöningen för maskinisten samt särskild! anvisande af medel för

vård och skötsel af värmeledningarne in. in., äfvensom för antagande! af ytterligare

en andre vaktmästare, syntes, under förutsättning af samtlige de härvid

åsyftade personernas behöflighet vid skolan, vara af beskaffenhet att höra god
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

kännas, hade Collegium mot den i dessa hänseenden gjorda hemställan icke

något att erinra;

att förhållandet vore enahanda i fråga om den ringa tillökningen i kostnaden

för vattenförbrukningen, för hvilken sednare ersättningen uppgifvits utgå

efter derom upprättadt kontrakt, äfvensom beträffande den begärda förhöjningen

i anslaget till bibliotek och samlingar, hvilken förhöjning, i den mån den funnes

lämpad efter det derför angifna ändamålet, herde anses, för ett syftesenligt

tillgodogörande af befintliga böcker och samlingar, erforderlig;

att Styrelsens åtgärd att hafva öfverskrida anslaget till belöningar åt lärjungar

ingalunda herde föranleda förhöjning af detta anslag;

att då, enligt hvad af en utaf skolans föreståndare afgifven promemoria

inhemtades, det villo synas, som om den begärda förhöjningen i anslaget till

diverse utgifter skulle för skolans räkning tagas i anspråk, (kollegium ansåge

sig icke höra samma förhöjning afstyrka;

att då, till. följd af hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt, allenast

den förändring i sednast, för år 1871, fasställda stat skulle inträda, att, under

det i berörda stat, hvilken slutade å eu utgiftssumma af............... Rdr 80,400.

funnes uppfördt:

för

undervisningens förstärkande i ordinarie

ämnen........................

» maskinisten...................

» en andre vaktmästare....

» uppvärmning..................

» vattenförbrukning .........

» bibliotek och samlingar

» diverse utgifter .............

nu komme att i stället upptagas:

Rdr 2,500: —

» 1,350: —

» 500: —

» 5,000: —

» 425: —

» 2,000: —

» 3,400: —

15.175.

för

undervisningens förstärkande i ordinarie

ämnen .................................................. Rdr 2,000: —

» maskinisten ................................................... » 1,000: —-

» vård och skötsel af värmeledningar och venti
-

leringsapparater .................................

.... ))

600: —

två andre vaktmästare ä 500 Rdr.......

.. ... »

1,000: —

uppvärmning............................................

..... »

4,000: —

vattenförbrukning...................................

»

431: 20.

bibliotek och samlingar .......................

____ »

2.500: —

diverse utgifter .......................................

))

4,218: 80.

hvarigenom utgiftssumman ökades med ..............

skulle alltså donna summa komma att sluta på

15,750.

...... Rdr

ö7o.

Rdr 80.975.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) ‘till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

25

samt att, enär påräkneliga inkomster utgjorde.................. Rdr 22,700.

och en disponibel behållning förefunnes af................... » 1,500. 24 9Q0

för år 1872 skulle erfordras ett ytterligare statsanslag af............ Rdr 56,775.

Rdr 80,975.

Slutligen har Oollegium, under åberopande af hvad (kollegium i underdånig

skrifvelse af den 15 December 1869 anfört, förklarat sig anse, att det

belopp, som för skolan utöfver det gamla ordinarie anslaget vore erforderligt,

för närvarande och intill dess eu något längre erfarenhet om skolans verkliga

behof vunnits, ej bör å stat definitivt uppföras.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag, att Eders Kongl.

Näjd måtte hos Riksdagen begära, att till Stockholms slöjdskola för år 1872

anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 Rdr, 56,775

Rdr eller 175 Rdr mera än hvad vid sednaste Riksdag för skolan anvisades.

Vidare får jag under donna anslagstitel hemställa, att Kongl. Näjd måtte

vid nu instundande, likasom vid de tre föregående Riksdagarne, åska ett extra

anslag af 3,000 Rdr, såsom bidrag till underhållande af väfskolan i Borås,

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting, eller eljest inom orten, tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.

12:o. lindemsuiiigsaiåstaltei’ för handel och sjöfart.

Uti berättelsen angående undervisningen i Malmö Navigationsskola under

läsåret 1869—70 har nämnde skolas föreståndare förmält, att erfarenheten

ådagalagt, hurusom det för eleverna i donna skola skulle vara i hög grad

fördelaktigt om dem bereddes tillfälle att der aflägga ångbåtsbefälhafvareexamen;

att, ehuru skolan kunde räknas till en af de större bland rikets

Navigationsskolor, eleverne derstädes likväl hittills för undergående af ifrågavarande

examen varit nödsakade afresa till annan Navigationsskola och derigenom

måst vidkännas en förlust af tid och penningar, så mycket mera kännbar

som, derest nämnda examen fått i skolan afläggas, de dertill erforderliga insigter

kunnat inhemtas samtidigt med de för styrmans- och sjökaptensexaminas

undergående föreskrifna kunskaper; att, i betraktande af den utvidgning af

ångkraftens användande på fartyg, som alltmera gjorde sig gällande, lätt kunde

förutses att, om i Malmö Navigationsskola undervisning i ångmaskinlära anordnades,

många af skolans elever skulle begagna tillfället att inhemta kunskaper

i donna numera väsendtliga del af sjövetenskapen; samt att följaktligen den

ringa kostnad, hvilken genom en sådan anordning drabbade staten, skulle mer

Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. P^op. N:o 1, om Statsverket 1871.

än val ersättas genom den ökade verksamhet, som derigenom kornrne skolan

till del. Skolans Direktion har ock, på grund häraf, gjort framställning, att

erforderligt statsanslag, i likhet med hvad för andra Navigationsskolor i riket

utgår, måtte varda beviljadt för tillväga bringandet af sådan undervisning vid

Malmö Navigationsskola, att de elever, som önskade undergå examen för behörighet

att fora befäl å ångfartyg, kunde blifva i tillfälle dylik examen der

aflägga.

De Navigationsskolor, uti Indika för närvarande meddelas undervisning för

bildande af ångfartygsbefälhafvare, äro Stockholms, Göteborgs, Gefle och Carlshamns,

hvarjemte i de två förstnämnda af dessa skolor meddelas sådan undervisning,

som afser bildande af maskinister för passagerareångfartyg; och äro,

enligt gällande stater, i arvode åt lärare för meddelandet af dylik undervisning

anvisade för hvardera af Navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg 600

Rdr, för Navigationsskolan i Gefle 500 Rdr och för den i Carlshamn 450 Rdr,

hvarförutom, för anordnande, af enahanda undervisning i Calmar Navigationsskola,

vid sistlidne Riksdag till utgående från och med år 1871 beviljats ett

ärligt belopp af 500 Rdr.

Commerce-Collegium, som i skrifvelse den 26 sistlidne Juli underställt

denna fråga Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning, har, i betraktande deraf, att,

efter medelberäkning för de tio åren 1860—1869, Malmö Navigationsskola, i

fråga om antalet inskrifna elever, stode framför Navigationsskolorna i Gefle,

Carlshamn och Calmar, och vid jemförelse med förhållandet i samtliga nio

Navigationsskolorna i riket, intoge det tredje rummet i ordningen, samt då

ångkraftens begagnande å fartyg, utsudda ej mindre för passagerares fortskaffande

än ock för varu trafiken inrikes orter emellan, otvifvelaktigt alltjemt

tilltoge, hvadan och ensidigt vore att undervisning i ångmaskinlära, åtminstone

till den omfattning, som erfordrades för inhemtande af de för ångfartygsbefälhafvare

nödiga kunskaper, efter hand måtte kunna tillvägabringas i rikets alla

Navigationsskolor, i underdånighet tillstyrkt, att ett ärligt anslag af 500 Rdr

måtte beredas till arvode för meddelande af undervisning vid Malmö Navigationsskola

i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet,

att, på det undervisning vid Malmö Navigationsskola i läran om ångmaskiners

konstruktion och behandling må kunna anordnas, samma skolas anslag må

tillökas med 500 Rdr; samt att, för beredande af tillgång härtill, Eders Kongl.

Maj:t, sedan under den 16 sistlidne Augusti blifvit i nåder förklarad!, att det

arvode af 300 Rdr årligen, som å aflöningsstaten för Stockholms Navigationsskola

varit uppfördt och utgått till Vetenskapsakademiens Astronom för undervisning

i den högre astronomien, skulle Statsverket besparas från och med

månaden nästefter den, hvarunder Professoren N. 11. Selander, som innehaft

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

samma arvode, hade aflidit, måtte dels i Nåder besluta, att sistnämnda arvodesbelopp

skall till Malmö navigationsskola öfverflyttas, derest ifrågavarande undervisning

i ångmaskinlära derstädes kommer till stånd, dels ock föreslå Riksdagen,

att anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte förhöjas

med det ytterligare erforderliga beloppet, eller 200 Rdr.

Uti underdånig skrifvelse den 22 Februari 1867 har Styrelsen för Statens

jernvägstrafik fästat uppmärksamheten derå, att, sedan så väl Statens jern vägar

vunnit en betydande tillväxt, som äfven en mängd enskilda lokomotivbanor tillkommit,

tiden syntes vara inne, att några" allmänt gällande föreskrifter utfärdades

rörande personers antagande till lokomotivförare, hvilkas ansvarsfulla kall

förutsatte ej allenast erfarenhet i yrhet, utan äfven kunskaper i ångmaskinlära

i allmänhet samt dess tillämpning på lokomotiv. Trafikstyrelsen anförde

dervid, att dittills vid Statens jern vägar, såsom vilkor för att antagas till eldare

på lokomotiv erfordrats, att den sökande förut arbetat vid mekanisk verkstad

minst ett hälft år och sedermera någon tid å jernvägames reparationsverkstäder,

eller ock varit maskinist å ångfartyg eller vid annan inrättning, der ångmaskin

användes, hvarefter sålunda antagen eldare, sedan han i donna egenskap under

två år tjenstgjort och af vederbörande maskiningeniör blifvit pröfvad, kunnat

befordras till lokomotivförare; men att i § 7 af Nådiga Reglementet den 15

Mars 1861, angående undervisning och examina i ångmaskinlära vid allmän

navigationsskola, vissa vilkor för personers antagande till maskinistelever i dylika

skolor vore stadgade, som med lämpliga förändringar lätteligen kunde göras

gällande för eldare på lokomotiv, Indika framdeles ämnade söka anställning såsom

lokomotivförare. Styrelsen anhöll, med anledning häraf, att tillfälle, måtte

beredas dem, som blifvit antagne till och någon viss tid tjenstgjort såsom eldare

på lokomotiv, att erhålla undervisning vid befintliga navigationsskolor uti ångmaskinlära

jemte, så vidt ske kunde, dess tillämpning på jern vägslokomotiv,

samt föreslog i underdånighet vissa vilkor för eldare, hvilken såsom lokomotivförare-elev

villo åtnjuta berörda undervisning. Derjemte hemställde Styrelsen,

huruvida icke, derest, till följd af den ifrågavarande utvidgningen af undervisningsämnena

vid navigationsskolorna, någon särskild lärarehjelp blefve behöflig

och ökade omkostnader deraf förorsakades, det för sådant ändamål erforderliga

beloppet kunde af de utaf Statens jernvägstrafik inflytande medel

utbetalas, enär företrädesvis Statens jern vägar finge gagn af de elever, som

genomgått sådan undervisningskurs.

Commerce-Collegium, som erhållit Nådig befallning, att, efter det vederbörande

blifvit. herde, afgifva underdånigt utlåtande öfver berörda framställning,

har i underdånighet öfverlemnat infordrade yttranden från så väl lärare och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Direktionerne för navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg, eller de enda

dylika skolor, hvarest sådan undervisning, som afser bildandet af maskinister

för passagerare-ångfartyg, meddelas och i hvilka maskinistexamina få afläggas,

som äfven t. f. Navigationsskole Inspektören, af Indika yttranden, bland annat,

inhemtas: att ordinarie läraren i Stockholms navigationsskola samt läraren i

ångmaskinlära derstädes äfvensom skolans Direktion förklarat sig anse, att den

undervisning, som vid navigationsskolorna meddelas uti thcoretisk ångmaskinlära

till den omfattning, som af mom. a.—g. i § 4 af 1861 års ofvanåberopade

Nådiga Reglemente bestämmes, skulle utan någon väsendtlig tillökning i lärarnes

arbete kunna åt så väl ångbåtsbefålhafvare-elever och maskinist-elever, som ock

åt dem, Indika hade för afsigt att söka anställning såsom lokomotiv-förare,

samtidigt meddelas, om tillräckligt utrymme i skolans lokal funnes; hvaremot

den för lokomotivförare nödiga kännedom om de mera allmänt förekommande

lokomotiv, deras begagnande och skötsel m. in. ovilkorligen måste såsom ett från

den öfriga undervisningen afskildt och ganska vidlyftigt ämne särskildt meddelas;

att Göteborgs navigationsskolas Direktion, i öfverensstämmelse med hvad

skolans vederbörande lärare yttrat, jemväl ansett, att den undervisning, som

för närvarande vid donna skola bestrides i allmän ångmaskinlära, kunde i behöflig

mån och utan men för undervisningens jemna gång under de vanliga lektionerne

i skolans afdelning för ångmaskinlära meddelas lokomotivförare-elever; men att

sådan undervisning åter, som hade för ändamål de theoretiska satsernes tillämpning

särskild! på lokomotiv samt kännedom om de för lokomotivs förande erforderliga

och anbefallda säkerhetsmått m. in. svårligen skulle kunna förenas

med eu behörig undervisning åt maskinist-eleverne, hvadan donna vigtiga del

af undervisningen borde besörjas vid lämplig järnvägsstation, der åskådningsmateriel

funnes nära till hands; förklarande äfven donna Direktion, att, i händelse

det blefve i Nåder förordnadt, att äfven sistnämnda, uteslutande för blifvande

lokomotivförare afsedda, undervisning skulle i navigationsskola meddelas,

det blefve nödigt att för ändamålet inrättades en särskild afdelning med egen

lärare; samt att Navigationsskole-Inspektören instämt i hvad de båda skoldirektionerne

sålunda yttra! angående utförbarheten af det väckta förslaget om

ifrågavarande undervisnings meddelande i dessa skolor. I samtliga berörda

yttranden har dessutom framställning blifvit gjord om billigheten deraf att, om

lokomotivförare-elever komme att i navigationsskola åtnjuta undervisning och

der undergå examen, de för undervisningen i öfrig! uti skolan anställde lärare,

som för berörda ändamål finge sig ökade göromål ålagda, förunnades någon särskild

ersättning.

Med anmälan, att Stadsfullmägtige i Stockholm och Göteborg på framställd

förfrågan förklara!, att, derest Eders Iiongl. Maj:t lemnade Nådigt bifall till

förslaget att ifrågavarande undervisning må uti navigationsskola lokomotivförare
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket, 1871.

elever meddelas, Stadsfullmägtige icke hade något att erinra deremot att nämnda

städers till sådan skola anskaffade lokaler för ändamålet begagnades, har Commerce-Collegium,

efter inhemtande äfven af Föreståndarens för Teknologiska

Institutet yttrande i ämnet, för egen del anfört, att, i enlighet med hvad så

väl Trafikstyrelsens framställning föranledde, som ock uti vederbörandes afgifna

yttranden förekomme, den undervisning, hvars meddelande i navigationsskola åt

lokomotivförare-elever blifvit ifrågasatt, väl skulle komma att omfatta ämnen af

väsendtlig vigt, hvilka icke utgjorde föremål för den undervisning, som afsåge

bildandet af befälhafvare och maskinister å passagerare-ångfartyg; men då i

sistnämnda undervisning inginge flera läroämnen, hvari fullkomligt enahanda

insigter, som för ångfartygsbefälhafvare- och maskinist-elever äro bestämda,

borde lokomotivförare-elever bibringas, och i följd deraf för besörjandet af denna,

för eleverne i de särskilda yrkena gemensamt behöfliga undervisning, skulle,

till besparing i kostnaderne för staten, kunna begagnas samma läroanstalt och

samma lärarepersonal, med sådant ökadt biträde endast, som ett större antal

elever möjligen kunde gorå erforderligt, ansåge Collegium donna omständighet

kunna innefatta skål att, äfven med utsträckning af dessa skolors verksamhet i

en för dem icke afsedd rigtning, tillfälle till berörda undervisnings åtnjutande

uti Stockholms och Göteborgs navigationsskolor bereddes lokomotivförare-elever,

och att i sammanhang dermed sådan åtgärd vidtoges, att dessa elever i sagda

skolor jemväl kunde inhemta de för yrkets utöfning särskild! behöfliga kunskaper.

Något hinder för en dylik anordning herde icke mota äfven för det

fall att, på sätt förutsatts, kunna blifva förhållandet i Stockholms navigationsskola,

tillräckligt utrymme i skolans lokal skulle saknas för att samtidigt åt

ångfartygsbefälhafvare- och maskinist-elever samt lokomotivförare-elever meddela

den för dem gemensamma undervisning, enär i sådant fall de dertill hörande

ämnen kunde för sistnämnde elevers räkning särskild! behandlas å tid, då skolans

lokal icke vore för annan undervisning upptagen. ''

Sedan (kollegium derefter yttrat sig beträffande omfattningen af den ifrågasatta

undervisningen, vilkoren för att till lokomotivförare-elev i navigationsskola

blifva antagen samt samma undervisnings ändamålsenliga ordnande, — rörande

hvilka ämnen Eders Kongl. Näjd för närvarande icke torde finna skål fatta

Nådigt beslut, — har (kollegium vidare, jemte tillstyrkande, det Eders Kongl.

Näjd täcktes i Nåder förklara, att uti Stockholms och Göteborgs Navigationsskolor

tillfälle att åtnjuta undervisning och aflägga examen borde tillsvidare

vara beredt dem, hvilka ämna att såsom lokomotivförare söka anställning vid

staten eller enskilde tillhöriga jernvägar, i fråga om den för ändamålet erforderliga

kostnaden i underdånighet anfört, att Eders Kongl. Näjd under den

25 Januari 1861, vid fastställande af underdånigt förslag till stat för navigationsskolorna,

väl förklara!, att, i öfverensstämmelse med föreskriften i Nådiga

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 5 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Brefvet den 18 Maj 1858 och med tillämpning af bestämmelserne i Nådiga

cirkuläret den 9 November 1860, hvarje vid navigationsskola i riket anställd

lärare, som från och med 1861 komme i åtnjutande af löneförhöjning utöfver

den före 1858 bestämda aflöning, skulle vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som kunde varda i Nåder

stadgad; men då detta vilkor för löneförhöjnings åtnjutande af navigationsskolelärarne,

icke, enligt Collegii uppfattning, kunde afse en sådan ökad tjenstgöring,

som, i händelse af bifall till Trafikstyrelsens framställning, skulle för en del

af dessa lärare uppkomma till följd deraf att undervisningen utsträcktes i en

från dessa skolors ursprungliga och egentliga ändamål afvikande riktning, ansåge

Collegium med billighet öfverensstämma, dels att den lärare i hvardera

af ifrågavarande skolor, som. jemte meddelandet af undervisning åt ångfartygsbefälhafvare-

och maskinist-elever i ångmaskinlärans mera vetenskapliga delar,

tillika borde i flera af hithörande ämnen undervisa lokomotivförare-elever och

med dem före examens undergående anställa enskild! förhör, för detta ökade

besvär åtnjöts skålig ersättning af 250 Rdr, dels ock att skolans föreståndare

för den tillökning i göromål, som skulle honom tillskyndas genom tillsynen

öfver nämnde elever samt åliggandet att för dem fora inskrifnings- och examensbok

äfvensom särskilda räkenskaper, erhölle en mot detta ökade bestyr svarande

godtgörelse af 100 Rdr; hvarförutom, och då icke någon af de i navigationsskolorna

anställde lärare för undervisning i ångmaskinlära kunde i allmänhet

förutsättas vara i besittning af sådana insigter, som erfordrades för att meddela

den för lokomotivförare-elever nödiga kännedom om lokomotivs konstruktion,

begagnande och skötsel, samt följaktligen en särskild lärare för samma undervisnings

bestridande bonde antagas behöflig, eu för denne lärare lämplig aflöning

måste anvisas, af kollegium föreslagen till 450 Rdr, eller enahanda belopp,

som i gällande stat är upptaget för den lärare i Stockholms och Göteborgs

navigationsskolor, som har att ombesörja för maskinister särskilt erforderlig

praktisk undervisning.

På grund häraf har Collegium i underdånighet hemställt, att, derest förslaget

om undervisnings meddelande i nämnda skolor åt lokomotivförare-elever

godkändes, Eders Kongl. Magt måtte, så länge samma undervisning fortfore,

af de utaf trafiken å statens jern vägar inflytande medel till aflöning anvisa årligen

1,600 Rdr, och tillika medgifva, att erforderligt belopp finge af Trafikstyrelsen

utbetalas till inköp eller godtgörelse för begagnande af sådana modeller,

ritningar med flera effekter, som för meranämnda undervisning vore nödiga.

Enär med industriens stigande utveckling, ångmaskiner af hvarjehanda

slag finna eu allt vidsträcktare användning, anser jag, med hänsigt till den fara

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o Öb) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

för personers lif och helsa, som kan uppkomma till följd af bristande insigt i

sådana maskiners vård, skötsel och handterande, det vara af särdeles vigt, att

tillfälle beredes till undervisning om skötseln af alla slags ångmaskiner. Då

behofvet af dylik undervisning sålunda uppfattas i större allmänlighet och icke

inskränkes blott till bildande af lokomotivförare, torde dock icke vara lämpligt

att, på sätt under sistberörda förutsättning blifvit af vederbörande föreslaget,

å jernvägstrafikmedlen anvisa hvad som kan behöfvas för att bestrida kostnaderne

för ytterligare undervisning i ångmaskinläran vid navigationsskolorna;

utan hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen

att för år 1872 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af högst 1,500

Rdr till Eders Kongl. Maj ds disposition för åstadkommande vid Stockholms

och Göteborgs navigationsskolor samt, der sä ske kan och tillgång.-,,-ne medgifva,

äfven vid navigationsskolan i Malmö, af undervisning för loko nio tivförareoch

maskinist-elever i allmänhet.

13:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Af den åren 1862—1863 församlade Riksdag blek anslaget under donna

titel förhöj dt med 5,000 Rdr, att användas till årsarvoden samt rese- och traktamentsersättningar

åt tvä. i kolning och bränntorfsberedning kunnige personer,

Indika skulle äga att, uppå reqvisition från bruks- och skogsägare, mot ersättning

efter enahanda grund, som för agronomer var fastställd, meddela nödig

.. praktisk anvisning för tillämpningen af de härvid begagnade bästa metoder.

Sedermera hafva två undervisare i kolning och bränntorfsberedning under

eu tid af omkring 7 år varit anställde i statens tjenst och stått under Landtbruks-Akademiens

Furvaltningskomités öfverinseende och ledning; men sedan

bemälde Förvaltningskomité i underdånighet anmält, att de icke lyckats tillvinna

sig ett sådant förtoende hos allmänheten eller blifva så anlitade, att statens

för dem hafde utgifter kunde anses vara till någon större del ersatte genom

de arbeten, som af dem blifvit utförda, har Eders Kongl. Näjd den 9

sistlidne December, förständiga! Förvaltningskomitén att hvarken förnya de med

de antagne undervisarne afslutade kontrakt, hvilka med år 1870 gatt till ända,

eller med andre personer utsluta kontrakt om ifrågavarande undervisnings meddelande;

och då det icke synes vara skal att vidare anställa särskilde undervisare

i kolning och bränntorfsberedning, torde Eders Kongl. Maj:t''föreslå Riksdagen,

att minska anslaget till befrämjande i allmänhet af bergsbruket med

ofvanomförmälda belopp, 5,000 Rdr, eller till 27,411 Rdr 84 öre.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

14:o. Diverse anslag.

Nu likasom vid sistlidna års Riksdag torde Eders Kongl. Maj:t, i enlighet

med hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, uti memorial af

den 8 sistlidne December, hemställt, aska, att följande anslag på extra stat

anvisas, nämligen :

till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenby gumoder samt dess

tjenstebiträden ......................................................... Rdr 33,400

» undersökningar och expenser för allmänna arbeten » 25,000

» stipendier för medlemmar af Väg- och vattenbyggnads-corpsen,

för utrikes resor i ändamål att

studera andra länders arbeten......................... » 2,000 p>^ qq.400.

15:o. Statens jernvägskyggnader.

Den år l8?0 församlade Riksdag beviljade för år 1871:

a) Eu million Riksdaler till fortsättande af arbetena å norra stambanan

från Upsala till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till

Storvik, Indika arbeten skulle börja vid Upsala; och

b) Eu million Riksdaler till fortsättande af arbetena å östra Stambanan

från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö; vid fortsättning af

hvilken - sistnämnda bana densamma skulle anläggas med samma spårvidd och

trafikförmåga, som vid de hittills anlagda stambanorna blifvit begagnade.

I sammanhang härmed och jemte medgifvande, att, vid jernvägsbyggnadernas

utförande, Eders Kongl. Maj:t måtte närmare bestämma de orter, som

stambana eller handel, hvartill anslag blifvit beviljadt, skulle genomgå, och de

ställen, den bonde anlöpa, anhöll Riksdagen i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, att vid utförandet

af ofvanomförmälda byggnader iakttaga all den sparsamhet, som med

trafikens trygghet och banornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig.

Eders Kongl. Maj:t täcktes den 10 Juni 1870 vid underdånig föredragning

af Riksdagens om förmälda beslut, anbefalla Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

:

dels att i afseende på fortsättandet under år 1871 af arbetena å östra stambanan

under 1870 års sommar låta å den vid pass 4 mil langa bandelen

från Norrköping till Linköping verkställa för uppgörande af arbetsplan för år

1871 erforderliga noggranna detaljerade undersökningar med dertill hörande

utstakning»,'', hvilla undersökningar borde redan från början anordnas med

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj As Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket år 1871.

syftemål, att vid framtida utförandet af ifrågavarande jernvägsbyggnad i hela

dess utsträckning all den sparsamhet måtte kunna iakttagas, som med trafikens

trygghet och banans ändamålsenlighet kunde vara förenlig;

dels att för fullständig och noggrann utredning af frågan om Indika förändringar

i dittills an vänd! byggnadssätt borde, till åstadkommande af den utaf

Riksdagen åsyftade besparing i kostnaden för fortsättning af norra stambanan,

företrädesvis vidtagas; låta verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar

för utrönande af anläggningskostnaden för särskilda förutsatta fall; hvarvid för

hvarje åt berörda fall borde iakttagas alla de inskränkningar i stationsbyggnader

och s. k. rullande materiel, som, under förutsättning af en mindre trafik

och farhastighet än den, för hvilken de redan färdiga stambanorna vore afsedda,

ansåges kunna utan skada och äfventyr göras; äfvensom alla broar, viaducter

och dylika byggnader till grundläggning, murning och öfverbyggnad skulle

beräknas endast för enkel bana;

dels ock att i samråd med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande söka

tillvägabringa sådane överenskommelser inom de orter, der arbetena för östra

och norra stambanornas fortsättning skulle verkställas, att den erforderliga jorden

måtte kostnadsfritt till staten öfverlemnas eller bidrag till densammas inlösen

tillskjutas, i hvilket afseende de till Eders Kongl. Näjd inkomna handlingar

rörande upplåtelse af mark eller utgörande af bidrag till expropriationskostnadernas

bestridande för norra stambanans fortsättning från hopsala borde

till Styrelsen öfverlemnas.

Sedan Eders Kongl. Näjd derefter den 20 September 1870, enär de

sålunda anbefallda undersökningarne i fråga om norra stambanan då mera,

enligt hvad anmäldt blifvit, så långt framskridit, att alla dertill hörande fältarbeten

blifvit afslutade, förständiga! Styrelsen för statens jernväg trafik att,

så fort ske kunde, föranstalta om erforderlig utredning af så väl den blifvande

trafikens å norra stambanan omfattning och beskaffenhet, så noga en sådan

utredning kunde på förhand åstadkommas, som ock den inverkan på de framtida

drifts- och underhållskostnaderne, de olika byggnadssätt^ kunde utöfva,

samt att med slik utredning till Kongl. Näjd inkomma;

så hafva så väl Styrelsen öfver Statens j ervägsbyggnader den 11 sistlidne

November, efter det de för fortsättande af arbetena å norra stambanan föreskrifna

undersökningar och beräkningar afslutats, afgifvit underdånigt utlåtande

i ämnet, åtföljdt af undersökningshandlingarne, som ock Styrelsen öfver statens

järnvägstrafik den 28 i sistberörda månad med den anbefallda utredningen inkommit.

Enär, på det Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader måtte kunna uppgöra

arbetsplan för användande under år 1871 af de utaf Riksdagen för samBili.

till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. '' 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ris Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

ma år till fortsättande af arbetena å norra stambanan beviljade medel En

million Riksdaler, nödigt vore, att Styrelsen undfinge Nådig bestämmelse

i fråga om hvilket af de flera förutsatta alternativa byggnadssätt borde

läggas till grund för uppgörande af omförmälda arbetsplan, bär Eders Kongl.

Näjd under den 16 sistliden December tillåtit mig att då underställa denna

fråga Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning. Uti mitt i anledning deraf afgifna

underdåniga yttrande till Statsrådsprotokollet för sistberörda dag, hvilket

yttrande äfvensom de af Styrelse™e öfver statens j ernvägsbyggnader och jernvägstrafik.

afgifna underdåniga utlåtanden i ämnet torde såsom bilagor få åtfölja

Eders Kongl. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets

tillstånd och behof, har jag närmare redogjort för ofvanberörda särskilda alternativ,

upptagne å en af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader vid dess utlåtande

fogad jemförelsetabell under Ditt. A, B, C, D, E, F och G.

Under åberopande i (ifrigt af hvad jag den 16 sistlidne December underdånigst

anfört, torde jag nu endast behöfva erinra, att kostnaden för fullbordande

af norra stambanan i den 14 mil 1,948 fot långa sträckning, 1870 års

Riksdag för sin del boslutit, samt med samma spårvidd och trafikförmåga, som

vid de dittills anlagda stambanorna blifvit begagnade, ursprungligen beräknats

till 12,395,000 Rdr; att till följd af sa väl delvis verkställd ny utstakning

hvarigenom dock vägliniens längd ökats med 6,273 fot och skarpare krökningar

uppkommit, som ock andra förhållanden, deribland minskning af rörliga materiel

en, byggnadskostnad^! enligt alternativet B, nämligen för bredspårig bana

med tung öfverbyggnad bragts ned till 9,688,000 Ildr, att enligt alternativet

D, afseende bredspårig bana med lätt öfverbyggnad af 1.5 fot djup ballast och

skenor af 15,5 ® vigt för löpande fot, anläggningskostnaden beräknats till

8,251,000 Rdr; att af det belopp 1,437,000 Rdr, hvarmed kostnaden enligt

alternativet B för byggande af banan med tung öfverbyggnad d. v. s. med

ballast af 2 fots djup och skenor af 22,75 « vigt för löpande fot öfvers köte

anläggningskostnaden enligt alternativet D för banan med lätt öfverbyggnad, belöpte

366,811 Rdr på terasseringsarbeten, deri jemväl inbegripna broar, trummor, vägöfvergångar

och expropriation^, 227,129 Rdr på ballastning, 841,512 Rdr på

egentliga öfverbyggnaden eller syllar och skenor med tillbehör samt nedläggning

deraf så väl i hufvudspåren som å stationerna samt slutligen återstoden

1,548 Rdr på åtskilliga icke särskild! uppgifne arbeten; att banan med tung

öfverbyggnad förutsatte en bredd i krönet ä banvallen af 20, en bottenbredd

vid gräfningar i jord af 30 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 18

fot; att deremot den lätta öfverbyggnaden å banan antagits blott erfordra en

krönbredd å banvallen af 16, en bottenbredd vid gräfningar af 24 och en

bottenbredd vid bergsprängningar af 16 fot; att så väl Byggnads- som Trafik
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o 5 b) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

■ styrelsen på anförda grunder förklarat en bredspårig bana med tung öfverbyggnad

emellan Upsala och Storvik, oansedt den högre anläggningskostnaden,

ega ett afgjordt företräde framför en likspårig bana med lätt öfverbyggnad till

följd af så väl större trafikförmåga och farhastighet, som ock lägre drifts- och

underhållskostnad samt förty i underdånighet förordat banans fullständiga byggande

efter alternativet B; men för den händelse, Eders Kong!. ''Maj:t till åstadkommande

af den på användningen af grundare ballast och lättare skenor

beroende besparing i anläggningskostnaden, hvilken besparing uppginge till

1,068,641 Riksdaler eller tillsammans med ofvanomförmälde 1,548 Rdr till

1,070,189 Rdr, beslöte banans utförande med öfverbyggnad af nyssnämnda

beskaffenhet, underdånigst hemställt, att i förutsatta händelse banvallen åtminstone

måtte få anläggas med en bredd i krönet af 20 fot, på det att den

öfvergång från lätt till tung öfverbyggnad, som med all sannolikhet antoges

inträffa, när de först nedlagda lätta skenorna blefve utslitna och borde mot

nya skenor utbytas, måtte kunna verkställas utan alltför betydliga kostnader

och svårigheter; att jag, ehuru för egen del hyllande Styrelsernas åsigt om

tung öfverbyggnads afgjorda företräde uti förevarande fall framför lätt sådan,

likväl, af anförda skäl, i underdånighet ansett det vara lämpligast, att för det

dåvarande val emellan tung och lätt öfverbyggnad icke gjordes, utan att endast

beskaffenheten af den så kallade underbyggnaden bestämdes; att jag vidare,

oansedt för sådan underbyggnad, som alternativet B förutsatte, kräfdes en till

366,811 Rdr uppskattad högre kostnad än för den i alternativet D antagna

underbyggnad, likväl tillstyrkt, att, till förekommande af ännu större utgifter

framdeles, arbetsplanen borde uppgöras med ledning hvad anginge underbyggnad

af alternativet B; samt slutligen att Eders Kongl. Näjd,''med gillande af

hvad jag i underdånighet anfört och tillstyrkt, behagat att, i afseende på

ap vändandet under år 1871 af de medel, En million Rdr, som 1870 års

Riksdag för förstberörda år beviljat till fortsättande af arbetena å norra stambanan

mellan Upsala och Storvik, under vilkor att desse arbeten börjades vid

Upsala, anbefalla Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader att uppgöra och

Eders Kongl. Maj:ts| Nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan,

förutsättande en krönbredd å banvallen af 20, en bottenbredd vid gräfningar

af 30 och eu bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot.

Det val emellan tung och lätt öfverbyggnad å norra stambanan, som med

afseende endast å uppgörande af arbetsplanen för år 1871 kunnat tillsvidare

uppskjutas, måste dock slutligen göras, när frågan blifver att åska eller bevilja

anslag för fortsättning under år 1872 af arbetena å ifrågavarande stambana.

Om densamma med sådan spårvidd och underbyggnad, som, enligt Eders Kongl.

Maj:ts nådiga beslut den 16 sistlidne December, skola utgöra grund för uppgörandet

af arbetsplanen för år 1871 komme att i öfrig! anläggas med lätt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. No 5 b) till Kontjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1''871.

.öfverbyggnad af 1,5 fot djup ballast och skenor af 15,5 skålp:s vigt för löpande

fot; skulle detta byggnadssätt erfordra en kostnad af "8,617,811 Edr;

hvaremot kostnaden för anläggning af banan med vanlig tung öfverbyggnad i

fullständig öfverensstämmelse med alternativet B, skulle, på sätt förut är vordet

nämndt, uppgå till 9,688,000 B dr eller 1,070,189 Rdr mera, än hvad i

förra fallet erfordrades. Enär emellertid den till sistnämnda belopp beräknade

besparing i anläggningskostnaden, som genom tillämpning af det i först omförmälda

fall förutsatta byggnadssätt skulle åstadkommas, i väsendtlig mån, på

sätt Styrelserna öfver statens jernvägsbyggnader och jernvägstrafik utredt, komme

att uppvägas af icke blott högre utgifter för anskaffande af lokomotiv och för

banans drift och underhåll, utan äfven olägenheterna af minskad trafikförmåga

och farhastighet in. m.; håller jag i'' underdånighet före, att såsom grund för

beräkning af hvad som erfordras för fullbordande af norra stambanan i hela

dess , sträckning från Upsala till Storvik lämpligen bör antagas den i alternativet

B upptagna kostnadssumma 9,688,000 Rdr, helst jag förutsätter, att Riksdagen

icke, för åstadkommande af en i (ifrigt önskvärd besparing i första anläggningskostnaden

af 1,070,189 Rdr, hvilken besparings värde af anledning,

nyss är vorden nämnd, i betydlig mån minskas, skall låta den hittills iakttagna

likformighet och kontinuitet vid byggande af stambanorna nu i fråga om

norra stambanan fara, utan i stället bevilja hvad som för bevarande af samma

likformighet är nödigt.

Då enligt den vid 1870 års Riksdag framlagda beräkning kostnaden för

fullbordande af den 14 mil 32,220 fot eller nära 15 mil långa östra stambanan

från Norrköping till Nässjö uppgår till 11,360,000 Rdr; samt, i öfverensstämmelse

med hvad jag här ofvan i underdånighet yttrat, anläggningskostnaden

för norra stambanan torde böra beräknas till 9,688,000 Rdr; utgör således

samfälda kostnaden för fullbordande af östra och norra stambanorna 21,048,000

Riksdaler.

På min hos Chefen för statens jernvägsbyggnader gjorda förfrågan,

huruvida icke berörda kostnadssumma skulle kunna nedbringas till 20 millioner,

har bemälde Chef uti en till mig aflemnad promemoria meddelat, att, om utförandet

af båda ifrågavarande stambanor beslötes skola ske under loppet af

4 eller 5 år, således under åren från och med 1871 till och med 1874 eller

från och med förstnämnda år till och med 1875 eller ock under en viss på

förhand bestämd tid, samt Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader såmedelst

sattes i tillfälle att afstöta kontrakt om alla till dessa stambanor erforderliga

materialier i större partier, att på vissa bestämda tider levereras, hvarigenom

sannolikt billigare pris skulle kunna betingas, än möjligt blefve, derest jernvägarnes

byggnad bedrefves utan någon med hänsyn till liden för deras fullbordan

på förhand bestämd plan och beroende af de anslag, som ett föregå
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, [om Statsverket 1871

ende år beviljades, den ifrågasatta minskningen af 1,048,000 Rdr skulle, under

förutsättning att priset å skenor under tiden icke stegrades utöfver de sednast

förflutna årens medelpris, kunna tillvägabringas i så måtto, att en besparing

af omkring 600,000 Rdr uppkomme å skenor, hvaraf omkring 540,500

centner erfordrades, jemte tillbehör; att minskning af förvaltningskostnaden med

73.000 Rdr bereddes till följd deraf, att tiden för banornas fullbordan inskränktes

från 6 eller 7 till 4 eller 5 år; samt slutligen att 375,000 Rdr

inbesparades å kostnaden för den rörliga materielen, derest donna för östra

banan beräknades efter samma grund som för norra eller 75,000 Rdr för mil.

Deremot har Chefen för statens jernvägsbyggnader ansett några besparingar

å terasseringsarbetena å den östra stambanan icke vara att påräkna, af anledning,

att, om än dylika besparingar, de der i allt fall icke kunde uppgå

till något betydligare belopp, skulle genom framtida detaljundersökningar vinnas,

desamma enligt Chefens åsigt företrädesvis herde användas till förbättringar

i plan och profil af östra stambanan, hvarå för åstadkommande af snabb

post- och personförbindelse emellan <hufvudstaden å ena samt landets södra delar

och utlandet å andra sidan stor farhastighet sannolikt kommu att användas;

hvadan och då det lyckats att å hela södra stambanan från Nässjö till

Malmö undvika krökningar med kortare radier än 4,000 fot och att i enahanda

afseende väsendtligen förbättra den ursprungligen utstakade Union från

Katrineholm - till Norrköping, det vore .särdeles fördelaktigt att jemväl å ifrågavarande

handel emellan Norrköping och Nässjö gorå enahanda förbättringar,

de der i hög grad befrämjade farhastigheten och minskade framtida underhållskostnaden.

Hvad nu angår den väckta frågan att för anskaffande af den för östra

stambanan erforderliga rörliga materiel beräkna behofvet deraf till allenast

75.000 Rdr, i stället för 100,000 Rdr för mil och såmedelst inbespara tillsammans

för 15 mil 375,000 Rdr; så enär sednare tidens erfarenhet gifvit

vid handen, att första uppsättningen af nödig rörlig materiel å stambana, hvilken,

såsom förhållandet är med den östra, skall få samma trafikförmåga, som förut

byggda stambanor, kräfver pn utgift af 100,000 Rdr för mil; lärer omförmälda

fråga höra förfalla. Deremot torde, utöfver de af Chefen för statens j ernvägsbyggnader

under uppgifva förutsättningar beräknade besparingar af 600,000

Rdr å skenor och 73,000 Rdr å förvaltningskostnader, eller tillsammans

673.000 Rdr, vara att motse ytterligare besparingar, som möjligen kunde motsvara

nyss omförmälda för anskaffande af fullständig rörlig materiel utsudda

375.000 Rdr, och skulle uppkomma dels till följd deraf, att Eders Kongl.

Maj:t den 23 sistlidne December, jemte fastställande af plan för arbetet under

år 1871 å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping till det omkring

28.000 fot sydvest från sistnämnda stad belägna Gäbbarp, tillika i nåder för
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

ordnat, att grundläggning och murning af alla å östra stambanan förekommande

broar och viadukter må utföras endast för enkelt spår dels genom inskränkningar

vid stationsbyggnader, dels ock slutligen till följd af kostnadsfri

upplåtelse af någon del af den mark, som för såväl östra som norra stambanan

erfordras, eller ock bidrag till kostnaden för dess inlösen. Ehuru vanskligt

det är att redan nu, innan arbetet å ifrågavarande stambanor ens påbörjats,

med något anspråk på tillförlitlighet beräkna samtliga besparingar, som

kunna göras, hyser jag dock vid ofvan upptagna förhållanden den vissa förhoppning,

att samfälda anläggningskostnaden för östra och norra stambanorna,

hvilken ursprungligen beräknats till 23,755,000 Kdr, icke, derest här ofvan

gjorda förutsättningar inträffa, skall komma att i någon afsevärd mån i verkligheten

öfverskrida tjugo millioner Rdr.

Ett hufvudsakligt vilkor för möjligheten att uppnå ett så gynsamt resultat

är, enligt hvad Chefen för statens j er n v ags byggnader upplyst, att tiden för

fullbordande af ifrågavarande stambanor varder på förhand bestämd. Dervid

torde först få antagas, att likasom medel för liktidig fortsättning af östra och

norra stambanorna vid 1870 års Riksdag beviljades, desamma lämpligen höra

fullbordas -och för trafiken öppnas så nära samtidigt som möjligt, således åtminstone

under samma år.

Vidkommande härefter frågan, inom hvilken tidrymd norra och östra stambanorna

höra färdigbyggas, så ehuru, med afseende på angelägenheten deraf,

att de på byggande af dessa stambanor använda medel ju förr- desto heldre

1 emnade någon afkastning i form åt behållen trafikinkomst, ensidigt vore, att

ofvanberörda tidrymd blefve så kort som möjligt, får densamma likväl till följd

af förhållanden, hvilka vid afgörande af frågan höra beaktas, icke bestämmas

allt för kort. Nödig omtanke bjuder nämligen att icke genom ett påskyndat

byggande åt jernvägar från landets näringar draga de för dem nödige arbetskrafter

och sålunda förrycka förhållanden, Indika icke utan kännbara olägenheter

för så väl den enskilde som ock dét allmänna kunna lida stärka och

plötsliga rubbningar. Vidare bör tillses, att det belopp, som kan ifrågakomma

att årligen inom landet upplånas för bestridande af kostaaderne å stambanornas

byggande, någorlunda motsvarar hvad af den årliga kapitalbildningen kan

utöfver näringarnes behof afses för ifrågavarande byggnadsföretag. Under erkännande

af vanskligheten utaf alla dylika beräkningar, anser jag dock att,

sedan till 1869 års rikliga skörd ytterligare kommit 1870 års lika beskaffade,

samt, enligt hvad det visat sig, Riksdagens Fullmäktige i Riksgäldskontor^

kunnat med stor lätthet till högt pris afyttra det hittills utbjudna beloppet

obligationer, utställda med anledning af 1870 års Riksdags af Eders Kong!.

Maj :t gillade beslut om uppläggande af ett fonderadt amorteringslån å sammanräknadt

nominel! belopp af högst 40 millioner Rdr Ruff, hvilket sednare för
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o ly om..Statsverket 1871.

hållande utmärker tillvaron af ledigt kapital, som längtar efter placering, ett

belopp af 5 millioner Bär kan årligen utan känbar uppoffring för landet användas

förbyggande af jernvägar. Men då deraf 1 million Rdr torde, på sätt

jag ämnar härefter i underdånighet tillstyrka, höra afses såsom understöd förbyggande

af enskilda jernvägar; återstå att årligen användas å ifrågavarande

stambanors fullbordan 4 millioner Bär eller samma belopp, som Eders Kongl.

Maj:t i den nådiga framställningen till 1870 års Riksdag angående anslag till

fortsättande af statens jern vägsbyggnader afsåg för statsbanorne till dess de i

den omfattning, som då föreslogs, blefve färdigbyggda.

Derest den af mig nu i underdånighet yttrade åsigt om lämpligheten att

årligen från och med 1872 använda 4 millioner Rdr på byggande af norra

och östra stambanorna, till dess de i sin helhet blifva fullbordade och för

trafiken öppnade, varder gillad; komme vid det förhållande, att af den samfälda,

tillsvidare till jemn! 20 millioner beräknade anläggningskostnaden för

nämnda tvänne stambanor beviljats för år 1871 två millioner, samma baner

att fullbordas år 1876 med en utgift under samma år af 2 millioner, hvarigenom

den fördel äfven vunnes, att banorna i sin helhet kunde trafikeras åtminstone

under 4 månader af sistberörda år och derunder lemna inkomst.

Med afseende å den större anläggningskostnad, som den östra stambanan

krafvel" framför den norra, skulle af de 4 millioner Rdr, hvilka kunna beviljas

för år 1872, i jeninade tal belöpa å östra stambanan 2,100,000 Rdr och å

den norra 1,900,000 Rdr.

På grund af hvad nu anfördt blifvit, hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till fortsättande af arbetena å

östra och norra stambanorna under år 1872 bevilja anslag för samma är af

а) 2,100,000 Rdr för östra stambanan och

б) 1,900,000 Rdr för norra stambanan;

äfvensom att medgifva, att vid jernvägsar betenas utförande Eders Kongl. Maj :t

må närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag

varder beviljadt, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa.

Beträffande alla de anslag, som uti Riksstaten för innevarande år äro under

Sjette h äfven! titeln uppförde och icke här ofvan blifvit särskild! omnämnda,

har jag icke anledning att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af

hufvudtitelns, slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m., minskas med 30 Rdr 68 öre eller från 60,069 Rdr 8 öre till 60,038

Rdr 40 öre.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

Om hvad. jag nu hemställt varder godkändt, skulle hufvudtitelns slutsumma

komma att ökas från 7,610,400 Rdr till 7,905,800 Rdr, eller med 295,400

Rdr, hvilken tillökning är föranledd uteslutande deraf, att statens jernvägstrafik,

efter öppnandet för allmän trafik af nordvestra stambanan mellan Karlstad

och Arvika, kommer att kräfva betydligt högre utgifter än förut.

lag går nu att i underdånighet anmäla väckta frågor om statsunderstöd

till allmänna arbeten af den beskaffenhet, att deras utförande står under Styrelsens

för allmänna Väg- och Vattenbyggnader kontroll.

Bland sådana arbeten anser jag mig först höra omförmäla två, till Indika

sednast församlade Riksdag beviljat statsbidrag, hvaraf endast mindre belopp

blifvit till lyftning anvisade. -Dessa arbeten äro:

a) förbättring af Wisby hamn, hvartill Riksdagen beviljat 130,000 Rdr,

men till utgående under innevarande år anvisat endast 20,000 Rdr; och

b) väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens

län, derför "Riksdagen beviljat ett understöd af 106,700 Rdr, men hittills

ej anvisat mera än 15,000 Rdr.

Hvad dessa arbeten angår, har bemälda Styrelse uti ett den 17 sistlidne

December afgifvet generalförslag öfver allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten,

i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att till utgående under år 1872 anvisa, för hamnförbättringen i Wisby, hvilken

Styrelsen ansett böra, till undvikande af skador genom, haveri och deraf

föranledd högre arbetskostnad, fortskyndas, 60,000 Rdr, och för väganläggningen

mellan Lycksele och Wilhelmina 20,000 Rdr; och får jag samma hemställan

i underdånighet biträda.

Uti berörda generalförslag har Styrelsen i öfrig! upptagit och i korthet

beskrifvit de arbetsföretag, för hvilka statsbidrag blifvit sökt. Dessa arbetsföretag

har Styrelsen indelat i två kategorier, nämligen dels arbeten af större

omfattning, nämligen 5 kanal- och slussanläggningar, 3 hamnbyggnader, 2 brobyggnader,

6 vattenafledningsarbeten och 11 vägarbeten, samt dels arbeten af

mindre omfång, hvilka, enligt Styrelsens åsigt, lämpligen kunna erhålla understöd

från fonder, ställda till Eders Kongl. Maj:ts disposition, om sådana, likasom

vid föregående Riksdagar, anvisas. Bland arbeten, hörande till sistnämnda

kategori, har Styrelsen uppräknat 62 vägarbeten samt upplyst, att en mängd

ansökningar blifvit gjorda om understöd till myrutdikningar och mindre vattenaftappningar.

Då statsverkets tillgångar för närvarande tagas i anspråk för andra vigtigare

ändamål, finner jag mig nu - icke kunna tillstyrka nådig framställning

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

till Riksdagen om beviljande af anslag till något af de arbetsföretag, som Styrelsen

uppfört i första kategorien. Deremot anser jag att, på det väg- och

vattenbyggnadsarbetena ej må komma att under år 1872 allt för mycket ligga

nere, hvilket skulle minska arbetsförtjensten i orterna och förorsaka, att de vid

väg- och vattenbyggnadscorpsen anställde personer skulle sakna full sysselsättning,

medel höra äskas för understödjande på vanligt sätt af arbeten utaf

mindre omfattning, och jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Näjd måtte hos

Riksdagen begära, att följande belopp anslås och ställas till Eders Kongl. Maj:ts

disposition, nämligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upp
-

rensningar af åar och farleder

Rdr 20,000.

2:o för statsbidrag till anläggning af nya samt omläggning

eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda vägar........1 » 150,000.

3:o för .understödjande af sådana utdikningar och vattenaftappningar

i Norrbottens, Westerbottens, Wcsternorrlands, Jemtlands,

Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,

Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen

afse att förminska frostländig]!eter................................... » 60.000.

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar

och aftappningar af sänka traktör och sjöar, för beredande af

odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län ................. » 50,000.

Beträffande så val vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag

till allmänna arbeten, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda

planer, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Magt måtte i nåder föreslå Riksdagen,

att bibehålla de härom nu gällande föreskrifter.

Den- år 1869 församlade Riksdag har. uti underdånig skrifvelse den 12

Maj berörda år, anfört, att, med anledning af väckt fråga om uppgörande af

plan för framtida jernvägsanläggningar och sättet för deras utförande, Riksdagen

tagit under öfvervägande gjorda framställningar om godkännandet af vissa

jernvägslinier, Indika för landets utveckling i industriell hänseende kunde anses

vara af beliofvet mest påkallade och hvilkas utförande till följd deraf herde

af staten på tjenlig! sätt uppmuntras; att Riksdagen dervid, med afseende å

beliofvet att möjliggöra införandet af ett system för privatbanors anläggning,

funnit uppgörande af eu sådan plan vara desto mera angeläget, som, efter det

statens förnämsta behof af jernvägar blifvit fy]dt, de dädanefter erforderliga

jernvägsbyggnaderne skulle utgöras af eu stor mängd ortsbanor, hvar för sig

hufvudsakligen betjenande särskilda landsdelars lokala behof; att enär dylika

jernbanor, som för det då närvarande vore ifrågasätta eller framdeles kunde

blifva föreslagne, icke alla vore af lika vigt, det syntes blifva nödvändigt att

Bill. till''Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 5 b) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1871.

klassificera dem under flera afdelningar, helst för den närmaste framtiden understöd

icke kunde afses för andra än de vigtigaste; samt att enligt Riksdagens

åsigt herde i första rummet upptagas de hanor, som afsåge bergsbrukets befordrande,

hvithet vid stambanornas anläggande icke i någon väsendtlig man

kunnat afses; och har Riksdagen, med uppgift å de bergslagsbanor, Indika

Riksdagen ansåge vigtigast, och å de andra jernbanor, Indika näst efter de hirra

torde höra ifrågakomma, och med uttalande af åsigter om de olika sätten för

enskilda jernvägsanläggningars understödjande af staten, slutligen i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes pröfva dels Indika jernvägsanläggningar

må anses för utveckling af landets industri mest af behofvet påkallade

under den närmaste tiden af 12 till 15 år, samt den ungefärliga kostnad,

hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels ock lämpligaste sättet att

befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag, vare sig genom

direkt anslag till belopp af högst j af anläggningskostnaden eller på annat

sätt, samt att Eders Kongl. Magt derefter behagade till 1870 års Riksdag aflåta

nådig framställning i ämnet.

Sedan hvad Riksdagen sålunda anfört blifvit inför Eders Kong]. Maj it

den 25 Maj 1869 i -underdånighet anmäldt, diar Eders Kongl. Maj:t, — enär,

om än med afseende å de förändrade förhållanden, som under en tidrymd af

tolf till femton år kunde inträda, det svårligen läte sig på förhand afgöra, i

hvilken utsträckning enskilda järnvägsanläggningar under nämnda tid herde

genom statens mellankomst befordras eller i hvilken ordning företräde herde

åt den ena bansträckningen framför den andra gifvas, det likväl kunde vara

af vigt att, för bedömandet af förekommande frågor om jernvägsbyggnader, vare

sig statens eller enskildes, redan då erhålla en öfversigt af de anläggningar,

hvilka under den närmaste framtiden antagligen kunde genom enskildes bemödanden

komma till utförande —, genom nådig skrifvelse åt ofvannämnda

dag anbefallt Eders Kongl. Maj ds samtlige Befallningshafvande, med undantag

af dem i Gotlands, Westerbottens och Norrbottens län, att på lämpligt sätt

meddela inbyggarne i de dem anförtrodda län kännedom om Riksdagens

ofvanomförmälda skrifvelse och tillika underrättelse derom, att menigheter eller

enskilde, hvilken under förutsättning af statens medverkan villo för åstadkommande

af någon järnvägsanläggning sig förena, egde hos Eders Kongl. Maj:t

inom medlet af påföljande Juli månad sådant anmäla samt dervid eller, om

hinder mötte, senast inom Augusti månads slut tillika öfverlemna kostnadsförslag

med ritningar samt utredningar öfver påräknad trafik med de flera förförhållanden,

som kunde tjena till upplysning om företagets ändamålsenlighet,

äfvensom uppgift om beskaffenheten af det understöd, som företrädesvis önskades;

hvilket understöd dock icke koinme att öfverstiga \ af beräknade anläggningskostnaden,

om direkt anslag söktes; hvarjemte vederbörandes upp
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

märksamhet borde fästas derå, att banor, som föresloges, skulle vara af större

allmännyttig beskaffenhet och således ej afsedde att betjena blott mindre lokalintressen

; att förslagen så uppgjordes, att med minsta möjliga kostnad den på

grund af utredning antagliga trafikens fordringar uppfylldes; att såsom spårvidd

antoges antingen den å statens baner begagnade, eller ock den å så kallade

»tre och en half fots baner» använda; samt att, der större spårvidd än

donna sednare föresloges med deraf följande högre anläggningskostnad, skälen

dertill herde noggrann t uppgifvas.

Efter det '' från flera delar af landet framställningar af ofvan omförmälda

beskaffenhet till Eders Kongl. Maj:t inkommit, har Eders Kongl. Näjd den 20

Augusti 1869 funnit godt att för ärendets behöriga utredning i nåder förordna

en Komité, som skulle hafva att granska de inkomna framställningarne samt,

efter det ytterligare upplysningar i de fall sådana kunde anses erforderliga

blifvit införskaffade, till Eders Kongl. Näjd afgifva underdånigt utlåtande i

ämnet, och dervid särskild! yttra sig rörande de frågor, i afseende å hvilka,

såsom ofvan förmälts, pröfning är vorden af Riksdagen begärd.

Under den 29 Augusti 1870 har Komitéen afgifvit sitt underdåniga betänkande,

hvarefter detsamma jemte biläger, med undantag af en större karta

och de uppgjorda kostnadsförslagen, jemlikt Eders Kongl. Maj ds nådiga beslut

den 16 sistliden September, blifvit till trycket befordrad!, för att bland Riksdagens

ledamöter utdelas; äfvensom, efter det tryckningen afslutats, ett exemplar

af det tryckta betänkandet, till åtlydnad af Eders Kongl. Maj ds nådiga

befallning den 11 påföljande November, genom Generalpoststyrelsens försorg

kostnadsfritt försändts till hvarje af Riksdagens dåvarande ledamöter och till

hvarje Komité eller Association, som hos Eders Kongl. Näjd gjort framställning

om statsbidrag till enskild jernvägsanläggning.

Då jag nu går att Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning underställa frågan

om och på h vilket sätt enskilda jern vägsanläggningar lämpligen höra af staten

understödjas, torde jag vid ofvan anmärkta förhållande kunna inskränka mig

till att, hvad angår innehållet af Komiténs betänkande, i största korthet redogöra

derför, samt i öfrigt endast omförmäla de underdåniga framställningar uti

ifrågavarande syftning, Indika, såsom inkomna efter det Komitéen afslutat sitt

arbete, icke utgjort föremål för Komiténs behandling.

Med förmälan, att, sedan i rikets mellersta och södra delar stambanorna

redan blifvit färdigbyggda eller vore under anläggning och till riktning bestämda,

samt fråga nu uppstått om ytterligare system eller ett sekundärt nät

af baner, de der skulle af enskilda bolag anläggas och hufvudsakligen bekostas,

Komité!! ansåge det vara af synnerlig vigt, att jemväl ett sådant nät, om det

skulle kunna utöfva en välgörande verkan på industrien i allmänhet och befordra

dess utveckling, uppgjordes med afseende på störa allmänna förhålla!!-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd._ Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

den, dervid afstånden emellan jernvägarne blefve så afpassade, att, med undvikande,

så vidt ske kunde, af konkurrenskanor, dock i möjligaste måtto hvarje

del af landet komrne inom trafikområde af en för densamma lämplig jernväg;

att sekundärnätets banor, i likhet med stambanorna, komme att sammanbinda

vigtigare platser i det inre af landet med hvarandra eller med hamnar å kusterna;

att afseende jemväl fästes pa punkter, lämplige för anknytning af möjligen

blifvande jernbanor till kommunikationernas vidare fullkomnande samt att,

i enlighet med hvad som blifvit Komitéen särskild! anbefaldt, hufvudsakligast

afseende fästes vid de bansträckningar, som befordrade bergsbruket, har Komitén,

med tillämpning af dessa allmänna grunder, föreslagit, att i sekundärnätet

borde intagas nedannämnda baner, nämligen:

l:o. Filipstad—Nordvestra stambanan;

2:o. Nora—Greckstadra;

3:o. Askersund—Hallsberg;

4:o. Köping—Westerås—Sala;

5:o. ICrylbo—Norberg;

6:o. Jönköping—Halmstad;

7:o. Westervik—Gamleby—Östra stambanan;

8:o. Wexiö—Kalmar—Carlskrona;

9:o. Borås—Warberg;

10:o. Flen—Nyköping—Oxelösund;

ll:o. Christianstad—Sölvesborg;

12:o. Mariestad—Moholm;

13:o. Wenersborg—Norska gränsen.

Alla öfrige anmälda jern vägar, som icke blifvit af Komitén afstyrka, har

Komitén ansett vara att hänföra till lokalbanor, för hvilka ett system på förhand

icke kunde uppgöras, men som, i den man de komme till stånd, kunde

anses tillhöra ett tertiär! nät af baner.

Under antagande, att En million Bär kunde och herde af staten årligen

användas till understöd åt enskilda jernvägsanläggningar, har Komitéen''slutligen

föreslagit:

l:o) att 700,000 Bdr årligen, under 13 år, ställas till Kongl. Maj:ts

disposition att användas till understöd åt sekundärnätet tillhörande

jernvägar, i den ordning "de här ofvan blifvit föreslagna, samt i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

a) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Näjd, som ock

närmare- bestämmer de ställen, hvilka jernvägen .skall beröra;

b) hvarje jernväg tilldelas ett statsunderstöd, motsvarande en fjerdedel af

anläggningskostnaden, efter det fastställda kostnadsförslaget, att lyftas

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

i mån af arbetets fortgång, på sätt och vid de tider Kongl. Maj:t

bestämmer;

c) så snart jernvägs nettobehållning öfverstiger 4f procent af anläggningskostnaden,

enligt det fastställda kostnadsförslaget, tillfaller hälften af

Överskjutande delen utaf nettobehållningen i all framtid staten;

d) i hvarje jernvägsbolags direktion insätter Kongl. Näjd en ledamot och

utser'' en revisor att deltaga i granskningen af förvaltning och räkenskaper.

Ersättning till sålunda utsedd direktör och revisor bekostas

af bolaget, och

e) bolaget underkastas i (ifrigt alla de vilkor och kontroller, som af

Kongl. Näjd pröfvas nödiga.

2:o) att om bolag icke fullgör vilkoren för anslags utfående, statsunderstödet

må lemoas till näst i ordningen varande jernväg, för hvilken

föreskrift)a vilkor i afseende å medlens lyftning äro uppfyllda. Efter

sålunda i ordningen uppflyttad jernväg återinträder likväl den förbigångna

i sin rätt till understöd.

3:o) att 300,000 Kdr årligen, under 13 år, ställas till Kongl. Majds disposition,

att användas till låneunderstöd för anläggande af sådana

lokalbanor, som Kongl. Näjd pröfva!'' deraf förtjena, med följande

vilkor och bestämmelser:

a) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Näjd, som ock

närmare bestämmer de ställen, Indika jern vägen skall beröra;

b) lånen meddelas till högst hälften af anläggningskostnaden, enligt det

fastställda kostnadsförslaget;

c) annuiteten å dessa lån beräknas till sju procent, deraf fem procent

ränta å det oguldna kapitalbeloppet;

d) räntefrihet beviljas till högst tre år, dock icke utöfver ett år från den

tid vid hvilken, enligt den fastställda planen, jern vägen skall vara

färdig och för trafik öppnad;

e) amorteringen inträder 3 år från sistnämnda tidpunkt;

f) lånen lemnas mot den säkerhet, som Kongl. Näjd finner för godt i

nåder bestämma, och

g) bolaget underkastas i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af

Kongl, Näjd pröfvas nödiga.

4:o) att de här ofvan såväl under l:o) som 3:cö omförmälda jern vägar må,

då Kongl. Näjd så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig

ersättning undfå upplåtelse - af sådan för jern vägsanläggningen erforderlig,

kronan tillhörig, jord, som står under dess omedelbara disposition;

dock att, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt, eller annorledes, upplåten kronojord, ersätt
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

ning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag,

och dels kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor

belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla;

5:o) att, hvad som af ifrågavarande anslag 700,000 Rdr och 300,000 Riksdaler

under något år icke åtgår, till annat år för ändamålet reserveras.

Den 29 sistlidne September inkom Landstingets i Hallands län underdåniga,

af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i samma län till nådigt

bifall förordade, ansökning, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta

nådig proposition om anslag till t värme, jemväl af Komité!! föreslagna samt i

6 och 9 rummet uppförda, j ernvägssträckningar, nämligen mellan Jönköping och

Halmstad samt mellan Borås och Warberg; dock med vilkor, att förstnämnda

jernväg från så kallade Smålands stenar droges. icke, såsom Komité!! föreslagit,

utmed Nissaån till Halmstad, utan till närheten af sjön Fegen och derifrån

genom eu bördigare del af Halland till nämnda stad, genom hvilken förändring

eu större del af länets intresse körnare att bättre befrämjas, än derest

vägen från Smålands stenar lades utmed Nissaån.

Med erinran hurusom handlingarne rörande samtlige af Komité!! i så

kallade sekundärnätet upptagne 13 j emir anor blifvit remitterade till Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader, som, efter att hafva tagit kännedom

om innehållet af Komiténs betänkande, skulle, med fästadt afseende jemväl å

hvad Komité!! anfört och föreslagit, inkomma med särskilda underdåniga utlåtande!!

i anledning af de remitterade handlingarne, samt hurusom Hallands läns

Landstings omförmälda ansökning jemte de i Komiténs betänkande under

N:o bil anmärkta handlingar rörande banan Smålands stenar—Falkenberg—

Halmstad — Warberg vid remissen fogats till handlingarne rörande banan Jönköping—Laber

g—Gisslaved—Halmstad, får jag i underdånighet tillkännagifva,

att Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ännu icke hunnit afgifva

infordrade utlåtanden.

Sedan fråga uppstått om anläggande af en 5 mil 25,100 fot lång jernväg

från staden Wisby öfver Hemse till Hafdhem i Gotlands södra härad samt

Gotlands läns Landsting, enligt hvad dess protokoll för den 27 sistlidne September

utvisar, beslutit att i underdånighet förorda tilldelande af statsanslag åt

det bolag, som för utförande af nämnda jernbana hölle på att bilda sig, har

eu af de för företaget intresserade personer utsedd Interimsstyrelse, uti särskilda

till Eders Kongl. Maj:t den 16 påföljande November ingifna underdåniga ansökningar,

dels, på det behofvet af omförmälda bananläggning äfvensom dess anspråk

på understöd från det allmännas sida måtte åt Eders Kongl. Maj:t tagas i nå
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

47

digt öfvervägande samtidigt med de underdåniga ansökningar om understöd till

ortsbanor, om hvilka Komitén sig utlåtit, anhållit, att Eders Kongl. Maj.4

täcktes i proposition till Riksdagen i nåder föreslå ifrågavarande bana till erhållande

af understöd från det allmänna med en fjerdedel af beräknade

anläggningskostnaden 690,000 Rdr eller med 172,500 Rdr Rmt;

dels ock begärt nådig fastställelse å den uppgjorda planen till ifrågasätta

jern vägsanläggning, äfvensom tillåtelse att, i öfverensstämmelse med gällande

författning, få expropriera erforderlig mark;

hvarefter In terimsst yreisen den 3 sistlidne December inkommit med utredning

öfver påräknad trafik å den blifvande banan och öfver de flera andra förhållanden,

som kunde tjena till upplysning om företagets gagn; och hafva jemväl

dessa handlingar derefter blifvit öfverlemnade till Styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader, för afgifvande af underdånigt utlåtande. Sådant inkom

den 5 i donna månad, af innehåll, att Styrelsen ansåge ifrågasätta jern vägsbyggnad

vara närmast jemförlig med de smärre lokalbanor, som inom Filipstads

bergslag • blifvit med statslåneunderstöd anlagde, och till följd deraf hemställde,

huruvida, då dessa baner utförts med lån från Handels- och Sjöfartsfonden, att

återbetalas inom 10 eller 12 år, Wisby—Hafdhems-banans anläggning borde

på annat sätt i nåder af allmänna medel underlättas.

Af Jemtlands läns Landsting samt af Stadsfullmägtige i Östersund och Sundsvall

utsedde Komiterade hafva uti eu af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i nämnda län insänd och till bifall förordad underdånig framställning

förmält, att fråga om anläggande af jernbana emellan Sundsvall och Trondhjem

uppstått och vunnit den oväntade utveckling, att en sådan jernväg genom

de derför närmast intresserade Svenska och Norska ortbefolkningarnes eniga

samverkan borde kunna såsom privat bana åvägabringas, allenast Svenska staten

dertill lemna de stödet af ett verksamt bidrag; att en Engelsk Ingeniörfirma,

Wilkinson & Smith, enligt provisionel! kontrakt, åtagit sig att bygga den svenska

andelen af ifrågavarande jernväg af 3| fots spårvidd fullständigt med rörlig

materiel och allt öfrig! för trafiken erforderlig!, mot godtgörelse efter ett

pris af 4,000 Pund Sterling för engelsk mil, hvilken godtgörelse herde gäldas,

till en tredjedel kontant, till eu tredjedel med ouppsägbara obligationer, löpande

med sex procent ränta, som ur jern vägens behållna årsinkomst med’ förmånsrätt

utbekommes, och till återstående tredjedelen med preferensaktier med rätt

till 5 % utdelning; att då Jemtlands Landsting samt Östersunds och Sundsvalls

Stadsfullmägtige beslutit teckna delaktighet i förslaget till belopp af något öfver

Eu million Riksdaler, samt det vore att förvänta, det Medelpads kommuner

beslöte större eller mindre aktieteckning, det icke lede tvifvel, att ju ett bolag,

hufvudsakligen bestående af de närmast intresserade svenska orterna, kom me

till stånd till företagets genomförande å svenska sidan, allt under förutsättning

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1871.

att bolaget kunde erhålla det understöd, som syntes vara att för andra, långt

mindre betydelsefulla privata jernvägsföretag förvänta, nämligen ett statsbidrag,

motsvarande en fjerdedel af entreprenadsumman; att, sedan de förberedande

lokala undersökningar, Indika Eders Kongl. Maj it under den 16 April 1870

anbefallt Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader, under sistlidne sommar

blifvit verkställda, de derpå grundade kostnadsberäkningar och öfriga för frågans

tekniska utredning erforderliga arbeten. Indika påginge, skulle, enligt hvad

Komiterade hade anledning hoppas, hinna att före 1870 års utgång afslutas;

att, enär jernvägens längd på svenska sidan efter den undersökta sträckningen

syntes -blifva 33{ mil, anläggningskostnaden, efter det provisionel öfverenskomna

entreprenadpriset eller 478,229 Riksdaler för svensk mil, skulle utgöra

15,901,114 Riksdaler, således fjerdedelen 3,975,278 Riksdaler eller 24,722 Riksdaler

mindre än 4 millioner; att entreprenad summan icke kunde komma att särdeles

öfverstiga verkliga anläggningskostnaden eller lemna entreprenörerne mera än skälig

ersättning, såsom sannolikt skulle visa sig af det utaf Styrelsen öfver statens

jern vägsbyggnader uppgjorda kostnadsförslag, när detsamma blefve tillgängligt;

att enligt entreprenadkontraktet jernvägsarbetet, som borde månadtligen betalas,

skulle fortgå med den skyndsamhet, att jomvägen inom svenska området blefve

färdigbyggd på fem år, följaktligen med en femtedel om året; samt att, derest

den snart sammanträdande Riksdagen beviljade det ifrågasätta statsbidraget,

jernvägsbyggnaden, vid det förhållande, att de af menigheter och enskilde tecknade

belopp försloge till godtgörande af det arbete, som första året medhunnes,

kunde börjas redan år 1871; på grund af hvilket allt med hvad i öfrig! an-''

förts Komiterade i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medelst

aflåtande af Nådig Proposition föreslå Riksdagen att till ifrågavarande

jernvägsbyggnad bevilja ett anslag af 4 millioner Riksdalar, att på de vilkor,

Riksdagen kunde finna lämpligt föreskrifva, med En million för hvarje afåren

1872, 1873, 1874 och 1875, i mån af arbetets fortskridande utgå på sätt och

å tider, Eders Kongl. Näjd egde närmare bestämma.

Efter det Komiterade sedermera låtit den 3 sistlidne December ingifva

så ballad »Räntabilitetskalkyl för den svenska delen af en tillämnad jernväg

emellan Sundsvall och Trondhjem», hafva samtliga handlingarne i ärendet öfverlemnats

till Styrelse,; öfver statens jernväg^byggnader, för afgifvande af underdånigt

utlåtande; hvarefter Styrelsen uti en till mig ställd skrifvelse af den

17 i berörda månad -meddelat, att Styrelse^ vore urståndsatt att det infordrade

underdåniga utlåtandet i ärende! afgifva, innan de på Eders Kongl. Maj ds Nådiga

befallning pågående undersökningarne för norra stambanans fortsättning

norr om Gefle—Dalabanan så fortskridit, att kostnadsberäkningar öfver’ de föreslagna

sträckningarne blifvit uppgjorde; samt att Styrelsen ansåge sådant icke

kunna medhinnas förr än vid slutet af innevararande Januari månad.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. N:o 5 b) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Sedan Eders Kong!. Maj:t genom Nådig Resolution den 22 September

1869 åt Storbritanniske undersåtare A. C. Gosling och II. 0. Smith meddelat

Nådigt tillstånd att i förening med andre personer bygga jernväg emellan Frövi

och Ludvika och densamma till allmänt trafikerande mot afgift upplåta; samt

bemälde Gosling och Smith derefter, på sätt hos Eders Kong!. Näjd blifvit i

underdånighet anmäld t, öfverlåtit den Nådigå concessionen å åtskillige personer

i England, de der på grund af samma concession företagit den nu pågående

anläggningen af Frövi—Ludvika jernväg; har den af nämnde personer antagne

Ombudsman i Sverige, Engelske Ingeniören Walmsley Stanley å sina hufvudmäns

vägnar, uti en den 21 sistlidne December ingifven skrift, förmält, att

Goslings och Smiths afsigt, på sätt jemväl i ofvanåberopade Nådiga Resolution

funnes omförmäldt, från början varit att, om ifrågavarande jernväg lemnade

förväntad inkomst, utsträcka anläggningen mot norr dels till Falun och dels

till lämplig plats i närheten af sjön Siljan; att de personer, å Indika concessionen

blifvit öfverlåten, jemväl städse antagit, att det skulle vara dem Öppet

lemnadt att utsträcka den började anläggningen, derest de dertill beslöte sig

inom en icke alltför lång tidrymd, samt att de jemväl vore villige och beredde

att ofördröjligen företaga byggandet af delen norr om Ludvika till Falun, derest

från statens sida kunde erhållas något verksamt understöd för sistnämnda anläggning

och under förutsättning, att inom orten erhölles vissa lättnader eller

bidrag; hvadan och då jernvägslinien emellan Ludvika och Falun icke af den

utaf Eders Kong!. Näjd i Nåder förordnade Komité blifvit upptagen bland de

baner, som föresloges till erhållande af statsunderstöd under en eller annan

form, Walmsley Stanley i underdånighet anhållit, att, derest Nådig Proposition

komme att till Riksdagen aflåtas rörande plan för enskilda jern vägsbyggnader

och deras understödjande, den ifrågasätta jernvägen mellan Ludvika och Falun

jemväl måtte uppföras bland dem, som må anses förtjente att af statsbidrag

under en eller annan form komma i åtnjutande; äfvensom Walmsley Stanley

förklara! sig skola inom kort i underdånighet anmäla de bestämda vilkor, under

hvilka hans hufvudmän villo definitivt företaga ofvanomförmälda utsträckning af berörda

jern vägande; allt under förutsättning, att deras företrädesrätt till erhållande

af Nådigt tillstånd dertill finge oförkränkt qvarstå, intill dess den började underhandlingen

om ifrågavarande ärende hunne afslutas.

De för åstadkommande- af en jern vägsanläggning inom Göteborgs och

Bohus län, emellan södra delarne af riket och riksgränsen mot Norge, utsedde

Komiterade hafva, uti en den 27 sistlidne December inkommen skrift,

med förmälan, att deras i ämnet till Eders Kong!. Näjd underdånigst aflåtna

och till oftanämnde Komité remitterade framställning blifvit af Komité!! annorlunda

förstådd än afsedt varit, till förklaring af skiljaktigheterne anfört,

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

bland annat, att, ehuru de för Uddevallabanan intresserade tänkt sig en jernvägsförbindelse

emellan södra Sverige och Norge icke höra ifrågakomma i annan

riktning än den af 1869 års Statsutskott föreslagna, således utgående

från riksgränsen, i riktning mot Fredrikshall till någon punkt på Uddevalla—

Wenersborgsbanan, så belägen, att banan kunde utsträckas till Göteborg och

vidare långs vestra kusten till Helsingborg, och på grund deraf låtit såsom en

del af berörde- hufvudlinie undersöka och utstaka en bana från svenska hemmanet

Wassbotten vid riksgränsen till staden Uddevalla, — hvilken del vore

den så väl här ofvan som i Komiténs betänkande så kallade Uddevallabanan—,

de intresserade likväl icke antagit, att berörda del icke kunde ifrågakomma

med mindre hela liden vore beslutad; att tvärtom uppfattningen inom länet

varit sådan, att jernbanan från Norge borde få den riktning, att densamma,

ehuru till en början endast byggd till Uddevalla, hvarest den genom Uddevalla—-Herrljungabanan

sattes i förbindelse med södra Sveriges jern vägs nät,

kunde efter hand utsträckas först till Göteborg och vidare till Helsingborg;

att liden Wassbotten—Uddevalla icke heller blifvit föreslagen endast under

förutsättning af en grenbana till Krossekärr; att ehuru de intresserade låtit

uppgöra plan till tvänne grenbanor, nämligen den ena till Krossekärr och den

andra till Dalslands kanal vid Westra Ed, samt jemväl sökt ådagalägga, hvilken

ökad nytta hufvudhanan i förening med nyssnämnda tvänne bibanor skulle

bereda, de likväl begärt statens mellankomst allenast för hufvudlinien såsom en

transito väg emellan rikena; hvaremot för grenbanorna icke ens ifrågasatts något

understöd från statens sida; att vid sådant förhållande Komiténs på anförda

skål uttalade uppfattning, att den minst kostsamma banan bort i Komiténs

beräkning förslagsvis intagas, icke inträffade på Wenersborgsbanan utan

på Uddevallabanan, hvilken sednare vore beräknad att kosta 3,134,000 Riksdaler,

eller 992,000 Riksdaler mindre än Wenersborgsbanan, hvars anläggningskostnad

upptagits till 4,126,000 Riksdaler; samt att de intresserade i underdånighet hyste

förhoppning, att i den proposition, som Eders Kongl. Näjd kunde komma att

till Riksdagen aflåta angående jernvägsanläggningar i den närmaste framtiden,

Eders Kongl. Näjd behagade i stället för Wenersborgsbanan i Nåder upptaga

Uddevallabanan, såsom den af Komité!! i sjelfva verket förordade kommunikationsleden

emellan södra delen af landet och Konungariket Norge.

Uti en den 5 i denna månad ingifven skrift, hvilken med bilaga jemväl

är vorden till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader remitterad,

hafva slutligen ombuden för de orter inom Kronobergs, Kalmar och Blekinge

Län, hvilka äro intresserade för åstadkommande af jernvägsförbindelse emellan

städerna Wexiö. Karlskrona och Kalmar, af anförda skäl, i underdånighet uttalat

den förhoppning, att Eders Kongl. Maj:t, vid den granskning af Komiténs

förslag, som föreginge detsamma^ öfverlemnande till Riksdagens vidare behand
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majita Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1811''.

Krig, täcktes i Nåder finna ifrågavarande jernvägsförslag vara framför alla öfriga

ifrågasätta enskilda jernbanor förtjent af ett kraftigt och, i betraktande af dess

vigt för landets försvar, jemväl skyndsamt understöd från statens sida samt

förty anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville i sådan syftning gorå Nådig framställning

till Riksdagen och dervid ej mindre, i händelse ifrågavarande bana

af strategiska skäl ansåges höra blifva bredspårig, föreslå en deremot svarande

förhöjning af det understöd, som eljest kunde komma företaget till del, än

äfven reservera rätt för det blifvande bolaget, att, i den mån omständigheterna

kunde dertill föranleda, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå en

sådan partiel! förändring i banriktningen, som intressenterne vid slutlig bolagsbildning

möjligen funne nyttig och ändamålsenlig; dock att dylik förändring

medförde hvarken rubbning af förslagets hufvudändamål, som vore att snarast

möjligt bereda jernvägskommunikation mellan Wexiö och landets marinhufvudstation

Karlskrona samt Kalmar, eller någon betydlig tillökning i våglängden

eller förhöjning af det från staten utgående understöd till företaget.

Då Eders Kongl. Maj:t icke lärer finna lämpligt att, utan afbidan å de

underdåniga utlåtanden, Indika, med anledning af oftanämnda Komités betänkande

och deri föreslagna plan för framtida enskilda jern vägsanläggningar och

sättet för deras understödjande, grundlagsenlig! blifvit från vederbörande embetsmyndighet

infordrade, obetingadt föreslå Riksdagen att godkänna berörda

plan, helst efter densammas uppgörande nya frågor om enskilda jernvägsanläggmngar

och statsbidrag för desamma uppstått; samt i ärendets befintliga

skick, hvarför jag har ofvan redogjort, det icke heller torde ifrågakomma att

med omfattande af alla hittills rörande byggande af enskilda jernvägar för

Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmälda förslag, således jemväl dem,

Indika icke utgjort föremål för Komiténs behandling, nu pröfva Indika af

samtliga berörda jernvägsanläggnmgar må anses för utveckling af landets industri

mest af behofvet påkallade under den närmaste framtiden, samt den ungefärliga

kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, lärer nådig

framställning i ämnet af beskaffenhet, som Riksdagen i skrivelse!! den 12 Maj

1869 åsyftat, icke kunna till innevarande års Riksdag aflåtas. Emellertid faun

Riksdagen i samma skrifvelse ett snart slut å frågan vara af sådan vigt, att,

ehuru Riksdagen icke trodde sig höra närmare ingå i bestämmandet af banornas

läge, Riksdagen likväl endast för frågans skyndsammare afgörande uppgaf

de jernvägsanläggningar, hvilka Riksdagen ansåg vigtigast, likasom Riksdagen,

som fann det nr mera än en synpunkt (Hiskligt, att staten på förhand

anvisade en viss summa att årligen under någon längre tid utgå till understöd

för enskilda jernvägsanläggningar, helst svårligen kunde antagas, att bolag

skulle i beräkning på möjligheten att erhålla sådant, understöd uppstå, om icke

fonder dertill funnes på förhand anslagna, förklarade att Riksdagen derföre

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil No 5 b) till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

icke skulle hafva tvekat att redan år 1869 dertill anvisa erforderliga medel,

men, i saknad af nödig utredning uti uppgillra afseende!!, afstod derifrån. För

egen del håller jag ock före, att det lifliga och utsträckta byggande af enskilda

jernvägar, som för några år tillbaka pågick och hvaraf störa fördelar

bereddes så val särskilda orter genom lättnad i kommunikationer, som staten

genom ökade trafikinkomster, bör ju förr desto hellre, ordnadt och lämpligen

begränsad!, ånyo vidtaga. Vid sådana förhållanden har jag varit betänkt på

att föreslå Eders Kong!. Näjd någon utväg, med anlitande hvaraf ytterligare

uppskof med frågan om understöd åt enskilda jern vägsanläggningar skulle kunna

undvikas. Eu. sådan utväg har jag trött mig finna deri, att Riksdagen redan

innevarande år, utan att bestämma Indika bansträckningar vore af den vigt,

att de af statsunderstöd borde komma i åtnjutande, till Eders Kong!. Maj ds

nådiga disposition ställde ett visst anslag, hvarå Eders Kong!. Näjd kunde anvisa

understöd åt de enskilda jern vägsanläggningar, Indika Eders Kongl. Näjd,

med ledning af redan åstadkommen och än vidare förväntad utredning, kunde

pröfva vara af sådant understöd förtjena.

I händelse af bifall till hvad jag förut föreslagit i fråga om tiden och

sättet för utförande af östra och norra stambanorna lärer till understöd åt enskilda

jernvägsanläggningar icke kunna under hvarje af åren 1872, 1873,

1874 och 1875 afses mera än 1 million Riksdaler. För år 1876, då enligt mitt

förslag stambanorna icke kräfva mera än 2 millioner Riksdaler, skulle möjligen

kunna beräknas högre belopp än 1 million till understöd åt enskilda jernvägsanläggningar;

men jag anser rådligast att för närvarande endast beräkna 1

million Rdr att kunna under 1876 utgå för ifrågavarande ändamål, äfvensom

att icke utsträcka beräkningen öfver sistnämnda år, under hvithet stambanorna

skulle blifva fullbordade. Vid ingången deremot af år 1875, då å ena sidan,

derest det af mig förordade sätt att tilldela understöd till enskilda jernvägsanläggningar

varder antaget, verkningarne af detsamma kunna öfverskådas, och

å andra sidan tillförlitligare än nu kan bedömas, icke allenast, huruvida årsanslaget

för år 1876 bör ökas utöfver 1 million Riksdaler, utan äfven, huru mycket

för år 1877 och liera eller färre af derpå följande år kan för ifrågavarande

ändamål afses, synes mig råtta tidpunkten vara inne för afgörande, huruvida

det dittills tillämpade systemet bör fullföljas, eller ock ett nytt uppgöras; och

anser jag derföre ensidigt, att beloppet af det utaf mig ifrågasätta anslag nu

bestämmes endast till 5 millioner Riksdaler att utgå med en femtedel årligen

från och med 1872 till och med 1876.

Med omförmälande af tre olika sätt att understödja enskilda jernvägsanläggningar,

nämligen räntegaranti, lån och direkt anslag, har 1869 års Riksdag

förklara! det lämpligaste sättet att uppmuntra sådana företag vara, att

staten understödjer dem med direkt anslag till viss del af den beräknade an
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.

läggningskostnaden. Denna åsigt liar äfven omfattats af Komitén, som för de

så kallade sekundära kanorna föreslagit statsunderstöd, motsvarande en fjerdedel

af anläggningskostnaden enligt fastställa kostnadsförslag; hvaremot Komitén ansett

understöd i form af lån höra tilldelas så kallade tertiära eller lokalbanor,

Indika Eders Kongl. Näjd pröfvade våra deraf förtjente.

Lika med Riksdagen och Komitén, anser jag räntegaranti icke höra uti

Ifrågavarande afseende förekomma. Deremot kan jag icke instämma i Riksdagens

åsigt, att låneunderstöd, som under den förflutna tiden i vårt land begagnats för

befrämjande af enskilda jern vägsanläggningar, nu mera knappast torde vara användbart,

synnerligast då fråga är om jern vägsanläggningar i större utsträckning,

och att direkt anslag eger ett afgjordt företräde framför låneunderstöd. Väl är det

så, att lemnande af låneunderstöd, hvithet hittills vanligen beviljats till belopp motsvarande

| af anläggningskostnaden, föranleder ett större anlitande af statens

kredit, således en större skuldsättning; men i den mån årliga kapitalafbetalningarne

å de särskilda försträckningsbeloppen tillsammans närma sig till den summa, som

enligt antagen plan årligen afsetts för meddelande af nya försträckningar,

minskas behofvet af ytterligare skuldsättning å statens sida. I de flesta fall

torde ock åt ett enskildt bolag, som vill bygga och trafikera en jernbana, beredas

verksammare och kraftigare hjelp genom försträckning till §, än anslag

till \ af anläggningskostnaden, helst när donna kostnad är ansenlig. Skälen

för en sådan åsigt äro uti en vid Komiténs betänkande af en komitéledamot

afgifven reservation fullständigt utvecklade och synas mig i hög grad behjertansvärda.

Svårigheten att anskaffa hvad som utöfver erhållet statsanslag erfordras

för utförande af jernvägsföretaget skall i de flesta fall försätta bolag i

nödvändigheten att vända sig till utländska entreprenörer,'' som ju måste hafva

godtgörelse för öfvertagande af arbetets utförande och hvilkas fördel derföre

bjuder, att skilnaden emellan entreprenadsumman och verkliga anläggningskostnaden

blir så stor som möjligt. Deras sträfvan måste således gå ut derpå

att å ena sidan betinga sig eu hög entreprenadsumma och å andra sidan

sänka den verkliga anläggningskostnaden, till skada kanske för banans soliditet

och trafikförmåga. Annorlunda och bättre gestaltar sig förhållandet, om det

bolag, som framdeles skall trafikera banan, sjelf ombesörjer och öfvervakar

dennes byggande. Det skall då visserligen ligga i bolagets intresse att bygga

banan billigt, men bolaget skall dervid icke förbise angelägenheten deraf, att

byggandet i det hela sker så. att de framtida drifis- och underhållskostnaderne

icke onödigtvis ökas.

Den erfarenhet, man hittills. i vårt land vunnit om verkningarne af

systemet att med lån till belopp af högst § af anläggningskostnaden understödja

enskilda jernvägsföretag, synes mig icke tala för ett obetingadt öfvergifvande

af detta system. De färdigbyggda banorna utgöra säkerhet för de af

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. N:o Öb) till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

staten lentnade försträckningar, och denna säkerhet har hittills icke blifvit äfventyra^

om än aftalade annniteter icke alltid knnnat å bestämda förfallodagar

erläggas. Erhäller derjemte staten å ntlemnade för sträckningar enahanda, ränta,

som han sjelf måste erlägga å hvad af honom upplånats; så synes mig statens

fördel vid tillämpning af försträckningssystemet vara behörigen tillgodosedd.

Med det nu anförda vill jag icke hafva sagt, att ju icke fall kunna förekomma,

der direkt anslag äfven är en lämplig form för meddelande af understöd.

Tvärtom tror jag denna form kunna med fördel användas särdeles när

anläggningskostnaderne icke uppgå till alltför höga summor och derföre kunna

med större lätthet tillvägabringas

Det vore derföre, enligt mitt underdåniga förmenande, fördelaktigt och

önskvärd!, om Riksdagen vid beviljande af ifrågaställda anslaget af 5 millioner

Riksdaler medgåfve, att detsamma finge användas vard sig till försträckning eller

direkt anslag åt enskilda jern vägsanläggningar, allt efter som Eders Kongl.

Maj:t för hvarje särskild! fall funne lämplig! bestämma.

Hvad angår vilkoren för erhållande af statsunderstöd, vare sig i form af

försträckning eller anslag, synas mig de af Komitén föreslagna vara, med några

modifikationer, lämpliga.

På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört, råder jag Eders Kongl.

Maj:t föreslå Riksdagen:

att för understödjande af enskilda jern vägsanläggningar,

vare sig medelst försträckning eller anslag utan åter-:

betalningsskyldighet, enligt hvad Eders Kongl. Majd efter

pröfning af omständigheterna i hvarje särskild! fall finner

lämplig!, bevilja och till Eders Kongl. Maj ds nådiga disposition

ställa ett extra anslag af Fem millioner Riksdaler Riksmynt,

hvarå Eders Kongl. Näjd när som helst egen anvisa af

Eders Kongl. Majd beviljade understödsbelopp, dock att utgå

med högst Eu million Riksdaler årligen under hvarje af åren

från och med 1872 till och med 1876 samt i enlighet med

följande vilkor och bestämmelser; nämligen

Do. att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af

Eders Kongl. Majd, som och närmare bestämmer de ställen,

hvilka jernväg skall beröra;

2:o. att statsunderstöd må utgöra, när det beviljas i form

af försträckning högst §, och, när det utgår såsom anslag

utan återbetalningsskyldighet, jemt 1 af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas

i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, Eders

Kongl. Majd bestämmer;

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bil. N:o 5b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. fäa\1, om Statsverket 1871.

3:o. hvad särskild! angår försträckning, att

a) annuiteten beräknas till sju procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres

ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp

och -återstoden utgör afbetalning derå;

- 6) räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke

Utöfver ett år från den dag, då, enligt Eders Kongl. Majts

bestämmelse, jernväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad;

c) kapitalafbetalning vidtager tre år efter sistnämnda

dag;

d) banan med alla dertill hörande byggnader och materiel

utgör underpant för den af staten lemnade försträckning;
4:o.

beträffande anslag utan återbetalningsskyldigtiet:

att, när jern vägs behållna inkomst för något år öfv erstiger

procent af anläggningskostnaden, enligt det fastställda

kostnadsförslaget, hälften af öfverskottet tillfaller

staten;

5:o. att Kong!. Maj:t dels insätter en ledamot i Direktionen

för hvarje jernvägsbolag, som undfått statsunderstöd,

vare sig i ena eller andra formen, dels ock utser en Revisor

att deltaga i granskningen af förvaltning och räkenskaper,

samt att arvode till sålunda utsedd Direktör och

Revisor bekostas af bolaget;

6:o. att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,

i öfrigt underkastas alla de vilkor och kontrollör, som

af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

7:o. att hvarje sådant bolag, som nyss är vordet

nämndt, må, då Eders Kongl. Näjd så pröfva!- lämpligt,

dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af

den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga,

mark, som står under dess omedelbara disposition; hvaremot,

när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord,

ersättning derför af bolaget bör lemnas, i enlighet med gällande

expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana

å kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som

kunna vara disponibla.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. N:o 5 b) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.

Hvad Departements-Chefen sålunda yttrat och hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkande

af Stats-Rådets öfrige ledamöter, i nåder gilla

och bifalla, med befallning tillika, att utdrag af detta

protokoll skulle till Finans-Departementet öfverlemnas

till ledning vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen angående statsverkets till

stånd och behof.

Ex protocollo

W. J. Modigt.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kangl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

1

Utdrag af Protokollet Öfver Civilärenden, hållet inför Hans

Magt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott

den 16 December 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Adlercreutz,

Statsråden: Bredberg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och

Friherre Älströmer.

Departementschefen, Statsrådet Bergström anförde i underdånighet:

»Sedan den år 1870 församlade Riksdag, som för år 1871 beviljat dels

En million Rdr till fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsala

till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik, hvilka

arbeten borde börja vid Upsala, dels ock ett lika belopp till fortsättande af

arbetena å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till

Nässjö, hvilken sednare handel borde anläggas med samma spårvidd och trafikförmåga,

som vid de hitintills anlagda stambanorna blifvit begagnade, i skrifvelse

den 13 sistlidne Maj, med anmälan af åberopade beslut, derjemte hos

Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att Eders Kong!. Maj:t täcktes

anbefalla Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader att vid utförandet af beslutade

byggnader iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och

banornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig;

samt Eders Kongl. Maj:t den 10 påföljande Juni, bland annat, anbefallt

bemälde Styrelse att, för fullständig och noggrann utredning af frågan om

hvilka förändringar i hittills användt byggnadssätt borde, till åstadkommande

af den utaf Riksdagen åsyftade besparing, för fortsättning af norra stambanan

företrädesvis vidtagas, låta verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar

Bill- till Riksd. Prot. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tillhör Bil. No 5 o) till Kongl. Maj:ts Nåd-. Trop. No 1, om Statsverket 1871.

för utrönande af anläggningskostnaden för hvarje af fem särskilda utaf Eders

Kongl. Näjd förutsatta alternativ;

så har, efter det föreskrifva undersökningar och beräkningar blifvit afsilande,

Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader inkommit med underdånigt

utlåtande i ämnet al den 11 sistlidne November, åtföljdt af undersökningshandlingarne,

bestående af profilritningar, jemte plankarta samt fullständiga

kostnadsberäkningar öfver de särskilda alternativen, tillika med undersökningsförrättarnes

betänkande; hvarefter Styrelsen för statens jern vägstrafik, hvilken

Eders Kongl. Näjd den 20 nästförutgående September anbefallt att, så fort ske

kunde, föranstalta om samt till Eders Kongl. Näjd inkomma med erforderlig

utredning af så val den blifvande trafikens å norra stambanan emellan Upsala

och Storvik omfattning och beskaffenhet, sä noga en • sådan utredning på förhand

kunde åstadkommas, som ock den inverkan på de framtida drift- och

underhållskostnaderne, de förutsatta olika byggnadssätten kunde utöfva, den 28

sistlidne November med sålunda anbefald utredning inkommit.

Enär, på det Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader må kunna uppgöra

och Eders Kongl. Majds nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan

för användande under år 1871 af de utaf Riksdagen för fortsättande af

arbetena å norra stambanan för samma år beviljade medel, Eu million Rdr,

nödigt är, att Styrelsen undfår nådig bestämmelse i fråga om hvilket af de

flera förutsatta alternativa byggnadssätt bör läggas till grund för uppgörande

af omförmälda arbetsplan, anhåller jag i underdånighet att nu få underställa

donna fråga Eders Kongl. Majds nådiga pröfning; dervid det först torde tillåtas

mig att något närmare få redogöra för dessa särskilda alternativ, upptagna

å en af Styrelsen vid det underdåniga utlåtandet fogad jemförelsetabell

under lutt. A, B, <D, E, F och G.

Det första alternativet, Ditt. A, afser byggande af banan efter äldre ut

stakningar med spårvidd af 4 fot 8l tum Engelskt eller 4.83 fot Svenskt mått,

ballast af 2 Svenska fots djup, skenor af 22.75 skålp:s vigt för löpande fot

och krökningar, hvilkas radier icke understiga 2,000 Svenska fot. Kosta adsbeloppet,

hvilket, efter beräkning af 100,000 Rdr för anskaffande af rörelsemateriel

för mil, ursprungligen uppgick till 12,395,000 Rdr, är i tabellen,

enär för detta alternativ, lika med de öfriga deri upptagna, endast 75.000

Rdr beräknats för rörelsemateriel för mil, reduceradt till 12,044,000 Rdr.

De sex öfriga alternativen äro samtliga! grundade på ny utstakning af

jernvägslinien vid Löfstadalen på sträckningen emellan Upsala och Sala och

tillstädja en minsta krökningsradie af 1,500 fot. Dessa sex alternativ sönderfalla

i två grupper, hvilka innefatta, den första alternativen B, D och F, alla

förutsättande; att banans plan efter längden, icke någonstädes lutar mera än 1

fot på 100, samt andra gruppen alternativen C, E och G, Indika åter på åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

skilliga ställen af sträckningen emellan Kr ylbo och Storvik medgifva stigningar

af ända till 1 på 60. Med nyss antydda skiljaktighet åsyfta två och två af

berörda 6 alternativ i öfrig! lika förhållanden, nemligen B och C 4,83 lots

spårvidd, 2 lots ballast och 22,75 skålp:s skenor för löpande fot, eller hvad

man i allmänhet plägar kalla bredspårig bana med tung öfverbyggnad, 1) och

E, 4,83 fots spårvidd, 1,5 fots ballast och 15,5 skålprs skenor'' för löpande

fot eller bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt F och G spårvidd af

:>4 fot Engelskt eller 3,59 fot Svenskt mått. ballast åt 1,5 fots djup och skenor

åt 15,5 skålprs vigt för löpande fot eller så kallad smalspårig bana.

Banans längd, hvilken, med fasthållande af gamla utstakningen, blefve 14

mil 1,948 fot, komme, med antagande af något utaf alternativen B, D och F,

att utgöra 14 mil 8,221 fot eller 6,273 fot mera än enligt gamla utstakningen;

hvilken sednare längd, med antagande af något utaf alternativen 0, E

och G komme att minskas med 564 fot.

De beräknade kostnaderna utgöra för

För hela I medeltal

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter äldre längden. för en mil.

utstakning (alternativet A),.......................... Bär 12,044,000. 856,980.

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya

utstakningen med starkaste stigning af 1:100

(alternativet B).................................................. » 9,688,000. 680,884.

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya

utstakningen med starkaste stigning af 1 : 100

(alternativet D)................................................ » 8,251,000. 579,898.

smalspårig bana efter nya utstakningen med starkaste

stigning af 1 : 100 (alternativet F)...... » 8,063,000. 566,685.

bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya

utstakningen med stigning af ända till 1 : 60

(alternativet C).................................................. « 9,415,000. 662,436.

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya

utstakningen med stigning af ända till 1 : 60

(alternativet E)................................................... » 8,027,000. 564,777.

smalspårig bana efter nya utstakningen med stigning

af ända till 1:60 (alternativet G)...... » 7.849,000. 552,252.

Anläggningskostnaden efter alternativet A öfverstiger således:

den efter B med 2,356,000 Bär för hela banan och med 176,096 Bär för mil,

den efter I) med 3,793,000 » » » » » » 277,082 » » ,,

den efter F med 3,981,000 » » » » » » 290,295 » » »

Anläggningskostnaden efter alternativet B öfverstiger:

den efter D med 1,437,000 Bär för hela banan och med 100,986 Bär för mil,

den efter F med 1,625,000 » » » » » » 114,199 » >, ,,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.

Anläggningskostnaden efter alternativet D öfverstiger:

den efter F med allenast 188,000 Rdr för hela banan och med 13,213 Rdr för mil.

Slutligen visar sig. att, om, efter något af alternativen C, E och G, banan,

under i öfrig! lika förhållanden med motsvarande alternativ B eller D eller F,

skulle på ifrågasätta ställen af sträckningen emellan Krylbo och Storvik byggas

med stigningar ända till 1 fot på 60, sådant skulle medföra en besparing i

anläggningskostnad:

vid bredspårig bana med tung öfverbyggnad

af 273,000 Rdr för hela längden och 18,448 Rdr för mil,

dito med lätt öfverbyggnad» 224,000 » » » » » 15,121 » » »

vid smalspårig bana.......... »214,000 » » » » » 14,433 » » »

Hvad nu först angår den äldre under dels sistlidna år dels år 1866 och

dels en förutgående tid verkställda utstakning^! af ifrågavarande jernvägslinie,

med ledning af hvilken utstakning allenast ett alternativ Lutt. A, afseende bredspårig

bana med tung öfverbyggnad finnes uppgjordt af anledning att före

sistförflutna Riksdag icke ifrågasatts annat byggnadssätt vid fullbordande af

återstående delar af stambanorna; så, ehuru berörda alternativ i fråga så väl

om våglängd, enligt hvad här ofvan är visadt, som äfven om kröknings- och

lutningsförhållanden eger ett afgjordt företräde framför hvarje af de Henne på

ny utstakning grundade alternativen B, D och F, de der alla, på sätt Styrelsen

öfver statens jern vägsbyggnader utsedt, förete icke allenast åtskilliga krökningar,

hvilkas radier icke hålla i längd mera än 1,500 fot, utan äfven dels

stigningar af 1 : 100 till en sammanräknad längd af 27,290 fot utöfver hvad

som i alternativet A förekommer, dels ock i allmänhet en betydligt mera bruten

längdprofil till följd åt oftare återkommande förändring i lutningsförhållandena,

än med alternativet A är händelsen; samt detta alternativs företräde

visar sig ännu större i förhållande till alternativen C, E och G, enligt hvilka

å sträckningen emellan Krylbo och Storvik skulle förekomma stigningar ända

till 1 : 60; likväl och emedan tillämpningen af alternativet A, vare sig i dess

ursprungliga eller reducerade skick, skulle förorsaka en tillökning i anläggningskostnad,

i terra fallet af 2,707,000 Rdr och i det sednare af 2,356,000

Rdr utöfver hvad det dyraste* af ofri ga sex alternativ eller Kitt. B kräfver,

samt denna tillökning i kostnader ingalunda kan anses uppvägas af de med

alternativet A förenade fördelar, håller jag i underdånighet före, att samma

alternativ icke bör läggas till grund för uppgörande af ifrågavarande arbetsplan.

Vidkommande derefter alternativen C, E och G, så skulle väl tillämpning

af någotdera i stället för motsvarande alternativ B eller D eller F, på sätt

ofvan är vordet visadt, medföra en besparing i hela anläggningskostnaden af

respektive 273,000 Rdr, 224,000 Rdr och 214,000 R:dr; men de enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

förstberörda trenne alternativ på bandelen emellan Krylbo och Storvik, hvarest

enligt all sannolikhet just de tyngsta varorna koin me att framforslas, förekommande

branta stigningar af 1 : 60 skulle, på sätt Styrelserne för statens

jernvägsbyggnader och trafik utförligt ådagalagt, jemte det banan utsattes för

starkare och hastigare slitning, i väsendtlig mån förminska hennes trafikförmåga

eller ock, till förekommande af sådan minskning, föranleda anskaffande

af flera lokomotiv och anordnande af flera bantåg samt deraf beroende högre

drift- och underhållskostnad; så att den första besparingen i kostnad vid banans

anläggning komme att icke allenast motsvaras, utan ock öfvervägas af

anmärkte olägenheter, Indika i mån af rörelsens tilltagande alltjemt förökades

och, enär de icke utan en med störa kostnader förenad ny utstakning och

ombyggnad af banan kunde undanrödjas, skulle i all framtid belasta trafiken.

Enligt mitt underdåniga förmenande torde derföre icke något af nu omförmälda

tre alternativ C, E och G höra läggas bil grund för uppgörande af arbetsplanen.

Derest Eders Kongl. Näjd i nåder gillar de af mig hittills uttalade åsigter,

återstår icke att välja emellan flera alternativ än B, D och F, förutsättande,

de två förstnämnda enahanda spårvidd, men F en smalare spårvidd än

den, som förekommer å de tvänne baner, hvilka ifrågavarande jernvägsstrkokning

är afsedd att sammanbinda, nemligen den redan färdigbyggda delen af

norra stambanan - från Stockholm till Upsala å ena, samt Gefle—Dalajenlvägen

å andra sidan. Härvid möter således först frågan, hvilketdera systemet, det

bredspåriga eller smalspåriga, skall läggas till grund för uppgörande af ifrågastälda

arbetsplan. Åtgörande! af denna fråga synes mig icke kunna eller

böra göras beroende på slitande af den tvist, som redan länge pågått och ännu

pågår om bredspåriga eller smalspåriga jern vägars ömsesidiga företräde i allmänhet,

utan afseende på de egendomliga förhållanden. Indika vid hvarje särskild

bana i verkligheten förekomma och verka bestämmande vid val emellan

den ena eller andra spårvidden.

Ett sådant egendomligt förhållande vid ifrågavarande bana är att den,

såsom nyss blifvit an ty dt, ålder att förena tvenne redan byggda och trafikerade

bredspåriga baner och möjligen kommer att i en icke aflägsen framtid sättas i

förbindelse med en tredje jemväl bredspårig jernväg, den så kallade Köping—

Hultbanan. Å detta förhållande hafva också båda Styrelserne fästat behörigt

afseende vid undersökningen och utredningen af de fördelar eller olägenheter,

valet af ena eller andra spårvidden kunde medföra; och det torde tillåtas mig

att lemna en kortfattad och sammanträngd framställning af hvad detta afseende

förekommit.

Såsom förut är nämndt, har Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader vid

de terräng för hållanden, som å den nyutstakade jernvägslinien emellan Upsala

i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tillhör Bil. N:o Öb) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

och Storvik förefinnas, beräknat det belopp, hvarmed kostnaden för byggande

i nämnda linie af en bredspårig bana med lätt öfverbyggnad komme att öfverskjuta

anläggningskostnaden för en smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad,

till 13.213 Edr för mil och således till 188,000 Edr för hela banan.

Ehuru ringaste anledning icke förefinnes att ifrågasätta riktigheten af denna

utaf sakkunnig myndighet verkställda beräkning, hvilken får antagas innebära

all den noggranhet och säkerhet, arten och beskaffenheten af dylika beräkningar

tillstädja, torde det dock böra anmärkas, hurusom jemväl af andra sakkunnige

företagne uppskattningar af den tillökning i särskilda jernbanors anläggningskostnad,

som förorsakas ensamt af (iliad spårvidd, ådagalägga, att berörda

tillökning vid vanliga terrängförhållanden på långt när icke är så stor,

som man i allmänhet föreställer sig. Sålunda skulle å tillämnade jernvägslinier

dels från Motala till Hallsberg och dels från Carlshamn till Hornslända byggnadskostnaden

för den breda spårvidden blifva omkring 15,000 Edr per mil högre,

än för den smala.

Fördelen af att till grund för blifvande arbetsplan lägga alternativet F,

afseende smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad, som i alternativet D

förutsattes, skulle således bestå deri, att eu besparing i första anläggningskostnaden

till belopp af 188,000 Edr åstadkommes. Denna besparing skulle

dock, enligt Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader beräkning, fullkomligt

tillintetgöras af eu motsvarande tillökning i utgifter för anskaffande af det större

antal vägnar, som de af banans smala spårvidd föranledda omlastninga rne

kräfde. Med anmärkning nemligen att det belopp, 188,000 Edr, som genom

antagande af smal spårvidd kunde å anläggningskostnaden inbesparas, utgör

omkring af den summan, som för anskaffande ensamt af de i rörelsematerielen

ingående vägnar blifvit, utan afseende å behof af omlastning, beräknad, antager

Styrelsen det för denna händelse erforderliga antalet godsvagnar behöfva i och

för omlastningen ökas med i; hvilken uppskattning Styrelsen uttryckligen förklarat

icke vara för hög. Sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik, efter att

hafva med ledning af tillgänglige statistiska upplysningar uppgifvit centnertalet

af det a bandelarne Förebåda—Laxå—Hallsberg—Katrineholm forslade gods

och särskild! af de varor, Indika, om nämnde bandelar haft annan spårvidd

än öfråga stambanor, måst vid ändpunkterne Töreboda och Katrineholm omlastas,

på grund af likheter, som visats i åtskilliga afseende!! förefinnas emellan

nyssnämnda bandelar och bandelarne hopsala—Sala—Krylbo—Storvik, beräknat

den blifvande utvecklade godstrafiken å si stberörda bandelar till 3f millioner

centner, hvaraf, om dessa bandelar byggdes smalspåriga. 3,475,000 centner skulle

vid Upsala och Storvik blifva föremål för omlastning; har donna Styrelse,

under anmärkta förutsättning, till ett antal af 280 uppskattat de godsvagnar,

Indika borde anskaffas utöfver hvad eljest, i händelse att norra stambanan från

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871. 7

Upsala till Storvik byggdes bredspårig, måste anses vara erforderlig!, och Indika

vagnars anskaffande skulle förorsaka ett kapitalutlägg af 560,000 Bär; i sammanhang

hvarmed Styrelsen beräknat, att smal spårvidd å banan från Upsala

till Storvik skulle kräfva ej mindre 27 nya vägnar, afsedda för person-, fång-,

post- och resgodstransport och i anskaffningsvärde uppskattade till 100,000 Rdr

utöfver hvad som vid byggande af banan bredspårig skulle erfordras, än äfven

i stället för 8 nya lokomotiv 14 sådana med en Överskjutande kostnad af

60,000 Rdr. Äfven om Trafikstyrelsens uppskattning af smalspåriga banans större

kraf å godsvagnar är grundad på eu beräkning af godstrafiken, sådan den först

längre fram i liden, sedan rörelsen hunnit fullständigt utvecklas, skulle gestalta

sig; innebär dock samma uppskattning en bekräftelse å Byggnadsstyrelsens

åsigt, att den besparing i anläggningskostnad, som genom tillämpningen af det

smalspåriga systemet skulle åstadkommas, till fullo uppväga af den högre

utgift, som anskaffande af erforderligt antal vägnar kräfver.

Om sålunda genom hvad nu blifvit anfördt får anses ådagalagd!, att utgifterna

vid byggande af smalspårig bana från Upsala till Storvik i sjelfva

verke!, om ej öfverstiga, dock ej understiga kostnaden för anläggande af

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt således i fråga om beloppet af

kapitalutlägget företräde icke kan tillerkännas den förra banan framför den

sednare, så gör sig värde! af den bredspåriga banan i förhållande till den

smalspåriga bestämdt gällande, så snart betraktelsen vänder sig till de ständiga

olägenheter och deraf härflytande kostnader, hvarmed trafikerandet af den

smalspåriga banan oskiljaktigt och nödvändigt blefve förenad!. Att fullständigt

angifva och beräkna alla dessa olägenheter och kostnader, hvilka ytterst hafva

sin grund i den nödtvungna omlastningen, låter sig icke gorå: men de mest i

ögonen fallande må här kortligen antydas.

Efter vanlig beräkning af kostnaden vid hvarje omlastning till i öre för

centner eller, med afseende derå, att en stor del varor tvenne gånger blir

föremål för omlastning, till £ öre i medeltal för centner skulle, på sätt Byggnadsstyrelsen

anmärkt, endast erfordras eu rörelse å banan Upsala—Storvik

af 1,504,000 centner för att omlastningskostnaderne skulle uppgå till lika högt

belopp, som årliga räntan efter 6 för 100 å oftaberörda skilnad i anläggningskostnad

188,000 Rdr. Samma rörelse, fördubblad, skulle uppdrifva omlastningskostnaderna

till 22,560 Rdr, motsvarande 12 procent ränta å nyssnämnda

skilnadsbelopp 188,000 Rdr. Med beräkning af årliga utgiften för omlastningen,

efter 1 öre per centner vid hvarje omlastning, till 18,375 Rdr, motsvarande

5 procent ränta å ett kapital af 367,000 Rdr, hvilket utgör dubbelt

så mycket, som skilnaden i anläggningskostnaden, anmärker Trafikstyrelsen,

att man visserligen kunde låta de trafikerande omedelbart gälda omlastnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1H71.

kostnaderna, men att donna utgift dock måste godtgöras dem genom motsvarande

nedsättning i frakttaxan, på sätt redan vid Herr ljunga station egen rum.

En annan omedelbar följd af omlastningen är tidsutdrägt, hvilken i sin

ordning vållar förluster och medför andra menliga förhållanden. I detta afseende

finnes af Trafikstyrelsen vara utredt, att ett godståg, som, huru tungt

som helst, skulle kunna, om banan byggdes bredspårig, å en dag tillryggalägga

hela vägen från station å Gcfle—Dala-banan till Stockholm, finge å smalspårig

bana vara så länge å vägen, att från det varorna å afgångsstationen i

vagn inlastats tills de uppnådde Stockholm kornme att förflyta, der tvenne omlastningar

förekomme, minst 5, men ofta 6 eller 7 dagar, samt, om endast eu

omlastning erfordrades, 3 eller 4 dagar; och är det just med afseende å anmärkta

tidsutdrägt, jemte förekommande ojemnheter i godsrörelsen, hvilken i

April månad varit under loppet af 8 år i medeltal 62 procent och under år

1870 74 procent större än i Augusti, som Styrelsen verkställt sin beräkning

af smalspårig banas kraf å ökadt antal godsvagnar. Den med omlastningen

nödvändigt förknippade tidsutdrägt, hvilken kornme att bereda producenter och

afnämare förluster och olägenheter af mångfaldigt slag, deribland i synnerhet

den osäkerhet om tiden för en beställd varas ankomst, som den nyare tidens

affärslif minst kan fördraga, skulle, enligt hvad Trafikstyrelsen utförligt ådagalagt,

sänka trafiken å den nya banan, minska hennes förmåga att, särdeles

under seglationstiden, med konkurrerande jernvägar och andra kommunikationsleder

uthärda täflan, till och med utsätta henne för sådan med forsling å landsväg

samt genom minskade tillfällen att erhålla varor, som för åstadkommande

af en särskild produktion erfordrades, såsom träkol för jernförädling, förhindra

tillväxten af sådan produktion. Till minskning af trafiken å banan skulle jemväl

bidraga den kända omständighet, att gods af visst slag nästan alldeles icke,

och gods af annat slag icke utan förlust i vigt och värde, kan underkastas

omlastning; äfvensom det särskild! torde höra framhållas, att så ballad! kollygods

af större dimensioner, som forslades å tillstötande bredspåriga baner, icke

utan förutgående ompackning, hvilken åtgärd åter skulle nödga varuegaren att

för sådant ändamål antaga särskild syssloman, kunde inrymmas i smalspåriga

banans godsvagnar.

De menliga följderna deraf att ifrågavarande bana erhölle annan spårvidd,

än de med henne sammanhängande jernvägar, skulle rätt åskådlig! visa

sig, i händelse banan, såsom sannolikt är, vid inträffande krig behöfde begagnas

för militära ändamål. I detta afseende har Trafikstyrelsen anfört, att den smalspåriga

banans vägnar med afseende å dimensionerna äro synnerligen olämplige

för fortskaffande af artilleri och kavalleri; att den tidsutdrägt, som omflyttningen

af krigsmateriel och proviant kornme att förorsaka, skulle nära nog omöjliggöra

begagnandet af ifrågavarande jernvägsförbindelse till förflyttning af en

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tillhör Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 1 om Statsverket 1871.

något betydande militärstyrka, sammansatt af flera vapenslag, inom en på förband

beräknad tid och med den skyndsamhet och regelmessighet, som deri

moderna krigskonsten fordrar; att den ‘olika spårvidden skulle förhindra sammandragningen

och begagnandet af öfriga statsbanors och enskilda bredspåriga

banors transportmedel på de punktör, der de för tillfället bäst behöfdes; samt

att, i fall det lyckades fienden bemäktiga sig öfvergången vid Södertelje, alla.

de vid Liljeholmens förråd samt vid Stockholms och l psala stationer befintliga

lokomotiv och vägnar jemte andra för trafikens behof erforderlige materialier,

Indika dessförinnan icke hunnit undanskaffas till det inre af landet, icke skulle

kunna begagnas å annan jernväg, än den emellan Stockholm och Upsala.

Om än de årliga förluster, som af åtskillige utaf ofvanförmälde olägenheter

härflyta, icke eller, åtminstone ej med nöjaktig säkerhet, kunna till vissa belopp

i penningar uppskattas, torde inträdande af dessa förluster, derest ifrågavarande

bana erhölle annan» spårvidd, än de till henne stötande jernvägar, kunna med

visshet förutsägas.

Den osäkerhet, som i allmänhet vidlåder alla approximativa beräkningar,

helst när de afse förhållanden, hvilka, ännu icke inträffat, får, enligt min åsigt,

icke föranleda till ett'' fullständigt underkännande af sådana beräkningars nytta

och värde. Med erkännande således, att den af Trafikstyrelsen på Eders Kong!.

Maj:ts nådiga befallning verkställda utredning och beräkning af den inverkan

på blifvande kostnader för ifrågavarande banas framtida drift och underhåll,

som de förutsätta olika byggnadssätt kunde utöfva, jemväl måste antagas till

följd af förhållandenas makt lida af enahanda osäkerhet, som hvarje annan

likartad beräkning, kan jag för min del icke annat än fästa stor vigt och betydelse

vid de resultat, hvartill Trafikstyrelsen uti ofvanberörda afseende kommit,

och hvilka det må tillåtas mig att här uppgifva. Trafikstyrelsen har i

siot underdåniga utlåtande i fråga om driftkostnaden antagit, att, om de ordinarie

bantågen å nya banan kunde utgöra fortsättning af bantåg mellan Stockholm

och Upsala, skulle hela tågpersonalen för tvenne af dessa tåg och för

ett reservtäg eller tillsammans 3 lokomotivförare, 3 eldare och 9 konduktörer,

packmästare, smörj are och bromsare kunna inbesparas; hvithet åter ledde till

de årliga utgifternas nedsättning med minst 12,000 till 15,000 Rdr om året.

Derjemte tiar Trafikstyrelsen vid sitt underdåniga utlåtande i ämnet fogat detaljerade

kalkyler å den så väl i det hela som för mil uppkommande skilnad

i kostnaden för drift och underhåll af ifrågavarande bana, allt efter som banan

byggdes smalspårig eller bredspårig med tung öfverbyggnad, eller ock

bredspårig med lätt sådan. Enligt dessa kalkyler skulle, hvad angår drift och

underhåll, eu smalspårig bana i förhållande till en bredspårig med tung öfverbyggnad

kräfva en högre årlig utgift af 4,288 Rdr för mil eller 60,889 Rdr

60 öre för hela längden; en smalspårig bana, jernhård med en bredspårig med

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statserket 1871.

lätt öfverbyggnad, kräfva eu högre årlig utgift af 1,488 Bär för mil eller

21,129 Bär 60 öre för hela längden; samt slutligen en bredspårig bana med

lätt öfverbyggnad, jemförd med bredspårig bana med tung öfverbyggnad, kräfva

en högre årlig utgift af 2,810 Rdr för mil eller 39,902 Rdr för hela längden;

hvilka skilnadsbelopp, ansedda såsom ränta, beräknad till 5 procent, skulle motsvara

kapitalbelopp af respektive 1,217,692 Rdr, 422,592 Bdr och 798,040 Rdr.

Samtlig^ olägenheter, kostnader och förluster, Indika, om ifrågavarande

bana byggdes smalspårig, till följd af den derigenom nödig blifna omlastningen

uppstode och komma att alltjemt i män af rörelsens tillväxt förökas, skulle

sannolikt, såsom ock Styrelsen öfver statens järnvägsbyggnader antagit, slutligen

framtvinga eu förändring af spårvidden från smal till bred; hvilken förändring

icke åstadkommes utan högst betydliga kostnader, vida öfverstigande den nedsättning

i ursprungliga anläggningskostnaden, som tillämpning af den smala

spårvidden kunnat medföra. Af Byggnadsstyrelsen åberopade exempel från

främmande länder, Baden, England oph Nordamerikas Förenade Stater, hvarest

j ernbanor af bredare spårvidd ån den normala 4,83 fot blifvit. sedan de satts

i förbindelse med andra j omvägar af sistberörda svårvidd, med störa kostnader

förändrade till donna, tala högt för sannolikheten af ofvan gjorda antagande.

Detsamma motsäges icke heller af den erfarenhet, man i vårt eget land vunnit

rörande verkningarne af smalspåriga banors anslutning till bredspåriga baner,

och dock har man ännu icke någon erfarenhet för sådant fall, som det förevarande,

eller att t va och möjligen tre bredspåriga baner skulle sättas i förbindelse

med och genom eu smalspårig.

Med åberopande af hvad nu anfördt blifvit, råder jag i underdånighet

dertill, att icke smal, utan bred spårvidd af 4,83 fot må läggas till grund för

uppgörande af arbetsplanen.

Om Eders Kongl. Maj:t i nåder gillar donna min underdåniga tillstyrkan,

återstår endast att afgöra, huruvida alternativet B, afseende bredspårig bana

med tung öfverbyggnad, eller alternativt^ I), afseende bredspårig bana med

lätt öfverbyggnad bör läggas till grund för arbetsplanen. Enligt hvad Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader upplyst utgör det belopp, hvarmed kostnaden

för byggande af banan med tung öfverbyggnad öfverskjuter anläggningskostnaden

för banan med lätt sådan 1,437,000 Rdr, hvaraf belöpa 366,811

Rdr på terrasseringsarbeten, deri jemväl inbegripne broar, trummor, vägöfvergångar

och expropriationer, 227,129 Rdr på ballastning, 841,512 Rdr pa

egentliga öfverbyggnaden eller syllar och skenor med tillbehör, samt nedläggning

deraf så väl i hufvudspåren som å stationerna, och slutligen återstoden

1,548 Rdr för åtskilliga icke särskild! uppgillra arbeten. Till förklaring af

nyss anförda skiljaktigheter i de särskilda kostnaderna för ena eller andra

banan torde få anföras, att den tunga öfverbyggnaden med ballast af 2 fots

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj As Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871. 11

djup och skenor af 22,75 skålprs vigt för löpande fot förutsätter en bredd i

krönet å banken af 20, en bottenbredd vid gräfningar i jord af 30 och en

bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot: då deremot den lätta öfverbyggnaden

med ballast af 1,5 fots djup och skenor af 15.5 skålp:s vigt för löpande

fot antagits blott erfordra en krönbredd å banken af 16, en bottenbredd vid

gräfningar af 24 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 16 fot.

Byggnads- och Trafikstyrelserna hafva båda, på. grunder, som i deras

underdåniga utlåtanden finnas utförligt utvecklade och till Indika jag för närvarande

torde få inskränka mig att hänvisa, antagit, att en bredspårig bana

med tung öfverbyggnad emellan hopsala och Storvik skulle, oansedt den högre

anläggningskostnaden, ega ett afgjordt företräde framför en likspårig bana med

lätt öfverbyggnad, till följd af så väl större trafikförmåga och farhastighet, som

ock lägre drifts- och underhållskostnad, samt förty i underdånighet förordat

banans fullständiga byggande efter alternativet B; men för den händelse Eders

Kongl. Näjd till åstadkommande af den på användningen af grundare ballast

och lättare skenor beroende besparing i anläggningskostnaden, hvilken besparing

uppgår till 1,068,641 Rdr, eller tillsammans med ofvanförmälda 1,548 Rdr

till 1,070,189 Rdr, beslöte banans utförande med öfverbyggnad af nyssnämnda

beskaffenhet, underdånigst hemställt, att i förutsatta händelse banvallen åtminstone

måtte få anläggas med en bredd i krönet af 20 fot, på det att den öfvergång

från lätt till tung öfverbyggnad, som med all sannolikhet antages inträffa,

när de först nedlagda lätta skenorna blefvé utslitna och borde mot nya

skenor utbytas, måtte kunna verkställas utan alltför betydliga kostnader och

svårigheter.

Ehuru jag för egen del hyllar Styrelsernas, åsigt om tung öfverbyggnad^

afgjorda företräde uti förevarande fall framför lätt öfverbyggnad och således,

derest för uppgörande af arbetsplanen nödigt vore att redan nn träffa fullständigt

val emellan de återstående tvenne alternativen B och D, icke skulle

tveka tillstyrka, att förstnämnda alternativ i alla delar lades till grund för

arbetsplanen; likväl och då, enligt hvad Chefen för statens jernvägsbyggnader

på min hos honom gjorda förfrågning meddelat, för uppgörande af arbetsplanen

för 1871 endast erfordras bestämmelse af banvallens krönbredd och den deraf

beroende bottenbredden vid gräfningar och sprängningär, enär under berörda

år icke ballastning, än mindre utläggning af syllar och skenor kan ifrågakomma;

samt det torde anses önskvärd!;, att vid instundande riksdag, då anslag

till fortsättande af arbetena å norra stambanan lärer komma att i nåder äskas,

de olika åsigterne om den tunga och lätta öfverbyggnadens ömsesidiga företräden

med afseende å Önskvärd besparing vid ifrågavarande banas byggande

finge, utan det hinder, som en af Eders Kongl. Näjd redan nu å förstberörda

öfverbyggnad meddelad fastställelse möjligen innébure, fritt uttala och bryta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.

sig mot hvarandra, finner jag i underdånighet det vara lämpligast, att för närvarande

val emellan tung och lätt öfverbyggnad icke göres, utan att endast

beskaffenheten af den så kallade underbyggnaden bestämmes; dervid jag, oansedt

för sådan underbyggnad, som alternativet B förutsätter, kräfves en till

366.811 Rdr uppskattad högre kostnad, än för den i alternativet B antagna

underbyggnad, likväl håller före, att, till förekommande af ännu större utgifter

framdeles, arbetsplanen bör uppgöras med ledning, hvad angår underbyggnad,

af alternativet B.

Under åberopande af allt hvad jag i ämnet anfört och i (ifrigt i de sakkunnige

myndigheternas utlåtanden vidare förekommer, hemställer jag slutligen

i underdånighet, att i afseende på användandet under år 1871 af de medel,

Eu million Rdr, som 1870 års riksdag för förstberörda år beviljat till fortsättande

af arbetena å norra stambanan emellan Upsala och Storvik, under

vilkor att dessa arbeten börjades vid Upsala, Eders Kongl. Näjd täcktes anbefalla

Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader att uppgöra och Eders Kongl.

Maj ds nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan, förutsättande en

krönbredd å banvallen af 20, en bottenbredd vid gräfningar af 30 och en

bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda anfört, och hvaruti Statsrådets

öfrige ledamöter instämde, behagade II. M. Konungen i nåder godkänna.

Ex protocollo:

W. J. Modig h.

s. 1 Kontrollera mot PDF

TiUhör Bil. N:o Öb) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

1

STORMÄGTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

I skrifvelse af den 10 sistlidne Juni, angående riksdagens beslut rörande

fortsättningen af statens jernvägsbyggnader, bär Eders Kongl. Magt i nåder

anbefallt Styrelsen öfver statens j ernvägsbyggnader att, för fullständig och noggrann

utredning af frågan om Indika förändringar i hittills användt byggnadssätt

borde, till åstadkommande af den utaf riksdagen åsyftade besparing i

kostnaden, för fortsättning af norra stambanan företrädesvis vidtagas, låta verkställa

undersökningar och uppgöra beräkningar för utrönande af anläggningskostnaden:
l:o.

för detj fall att, — med iakttagande af bestämmelsen i Eders Kongl.

Maj:ts nådiga bref af den 30 December 1862, att spårvidden mellan skenorna

skulle utgöra 4 fot 8z tum Engelskt eller 4,83 fot Svenskt mått, samt lutningen

å banans plan efter längden icke utan särskild af Eders Kongl. Maj:t

meddelad tillåtelse öfverstiga 1 fot på 100, och radien för krökningarna icke

blifva mindre än 1,000 fot, — norra stambanan från Upsala till Storvik

komme att anläggas med så beskaffad lättare öfverbyggnad, att rälernas vigt

för löpande''fot ej blefve större, än att de egde erforderlig styrka för användande

derå af trafikvagnar af samma konstruktion, som de å de redan trafikerade

stambanorna begagnade, belastade till sin fulla bärighet, samt af lättare

lokomotiv med vigt eller axelbelastning lämpad efter de sålunda bestämda

rälernas styrka; att ballastens djup blefve allenast 1.5 Svenska fot med derefter

lämpad bredd å ballastens bas och å banvallen; samt att vid banvallen

och skärningarna, hvad deras tvärsektioner för öfrigt beträffade, alla de inskränkningar

iakttoges, som kunde vara förenliga med deras framtida bestånd

och trafikens säkerhet;

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

2:o. för clen händelse att, — vid enahanda lutnings- och krökningsförhållanden,

som under mom. 1 hlifvit förutsätta, — ifrågavarande del af norra

stambanan komme att anläggas med en spårvidd af 3 fot 6 tum Engelskt eller

3,59 fot Svenskt mått emellan skenorna och med enahanda djup å ballasten,

som under inom. 1 sagts, men deremot med Eder af omkring 15 eller 16

skålpunds vigt för löpande fot. och i (ifrigt med lika dimensioner å de utanför

rälerna befintliga delar af banvall och skärning, som i första händelsen antagits;
3:o.

för den händelse, att ny utstakning af luden verkställdes med ett

maximum för lutningen å banans plan efter längden af 1 fot på 60 och med

en radie för kr ökningar, som, i den män sådant utan äfventyr och olägenhet

kunde ske, finge understiga 1,000 fot, samt vid sådana lutnings- och krökningsförhållanden

ifrågavarande handel komme att anläggas:

а) med lika stark öfverbyggnad, som de öfriga stambanorna;

б) med enahanda spårvidd och sådan lättare öfverbyggnad, som i mom.

1 sagts;

c) med sådan spårvidd och öfverbyggnad, som i mom. 2 sagts;

hörande för hvarje af de härofvan förutsatta fall alla de inskränkningar i stationsbyggnader

och s. k. rullande materiel iakttagas, som under förutsättning

af en mindre trafik och farhastighet än den, för hvilken de redan färdiga

stambanorna vore afsedda, ansåges kunna utan skada och äfventyr göras, äfvensom

alla broar, viadukter och dylika byggnader till grundläggning, murning

och öfverbyggnad beräknas endast för enkel bana.

Till åtlydnad af donna Eders Kong!. Maj:ts nådiga befallning uppdrog

Styrelsen åt Kaptenen m. m. L. M. Nordenfelt, som ledt de under förlidna

året verkstälda omfattande undersökningarna för norra stambanans fortsättning,

och derunder varit i tillfälle inhemta en noggrann kännedom om lokalen, att

leda de undersökningar, Indika för de ofvannämnda, nådigst anbefalda utredningarna

hlifvit nödvändiga, och åt Kaptenen vid Eders Kongl. Maj:ts Vägört!

Vattenbyggnadskorps m. in. A. M. Lindgren, att tillsammans med Kaptenen

Nordenfelt granska så val de under förlidna året gjorda utstakningarna, som

de omstakningar af jernvägslinien, Indika till följd af de förnyade undersökningarna

blifvit företagna, äfvensom att tillsammans med honom och med ledning

af de sektioner för bestämmelsen af banvallens och jord- samt bergskärningarnas

bredd, livilka blifvit för de olika spårvidderne af Styrelsen bestämda,

upprätta detaljerade beräkningar öfver anläggningskostnaderna för ijernbanor

med rörelsemateriel efter alla. de särskilda alternativen.

Sedan dessa undersökningar och beräkningar nu blifvit afslutade och undersökningsförrättarne

aflemnat de dertill hörande handlingar, bestående af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tillhör Bil. No 5 b) till Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

protilritningar jemte plankarta samt fullständiga kostnadsberäkningar öfver de

särskilda alternativen, tillika med betänkande, får Styrelsen, jemte öfverlemnande

bärbos af alla dessa handlingar, i underdånighet afgifva följande

Utlåtande.

Det af undersökningsförrättarnc afgifna betänkande redogör närmare för

de grunder, som blifvit följde vid kostnadsberäkningarna, så val för sj elfva

banbyggnaden efter de olika byggnadssätten, som för beräkningen af rörelsematerielen,

äfvensom för öfriga tekniska detaljer, hvarföre Styrelsen, till undvikande

af vidlyftighet, anser sig höra rörande dessa förhållanden endast hänvisa

till detta betänkande.

Deri förekommer likväl, hvad den rörliga materielen beträffar, att undersökningsförrättarne

antagit kostnaden för trafikvagnar å smalspårig bana lika

med den för vagnarna å den Norska Drummel!—Rands fjordsbanan, men deremot

kostnaden för vägnar för bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter

hvad sådana vägnar, som begagnas å Svenska statens jernvägar, kostat, och

derigenom kommit till det resultat, att kostnaden för vagnarna på den bredspåriga

banan skulle blifva 10,000 Bär större för mil, än för den smalspåriga

banan, beräknade tillsammans för lika stor bärighet.

Då nu statens vägnar, hvad styrka, soliditet och varaktighet beträffar,

ega jemförelsevis vida högre värde, än de Norska vagnarna, blifver detta ofvannämnda

antagande, enligt Styrelsens åsigt, icke fullt riktigt, och Styrelsen

tror sig, då kostnaden för rörelsematerielen icke inverkar på sj elfva anläggningskostnaden

i (ifrigt, komma sanningen närmare, om vid jemförelse!! emellan

den bredspåriga banan med lätt öfverbyggnad och smalspåriga banan, båda

afseende eu lika stor trafik, och, hvad byggnadssättet beträffar, af samma soliditet,

en lika stor summa beräknas för rörelsematerielen i dess helhet för

båda dessa baner, och detta så mycket heldre, som hvarken skäl förefinnes

hvarföre och ingen erfarenhet bekräftat att vägnar skulle kunna åstadkommas

billigare för den smalspåriga banan i förhållande till bärförmågan än för den

bredspåriga, då de i båda fallen hafva samma styrka och varaktighet eller

äro lika väl utrustade.

För att tillförlitligt uppgifva huru stor den summa rätteligen bör vara,

som för rörelsematerielens första uppsättning erfordras för banmil, måste man

känna den blifvande rörelsens icke allenast storlek, utan äfven beskaffenhet och

mer eller mindre jemna gång, och som dessa förhållanden icke på förhand

kunna med visshet beräknas, och de ofvan åberopade nådigst meddelade föreskrifterna

dessutom bestämma, att den rullande materielen bonde lämpas efter

en mindre trafik än den, för hvilken de redan färdiga stambanorna äro af
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

sedda, så har Styrelsen, med ledning af den erfarenhet, som vunnits vid dessa

stambanor, för Indika, enligt de äldsta kostnadsförslagen, rörelsematerielen endast

beräknades till omkring 50,000 Rdr för mil, hvilken summa befunnits

vara alltför otillräcklig äfven för den mindre trafik, som under de första åren

efter deras öppnande egde rum, och derföre blifvit för nordvestra stambanan

emellan Kristinehamn och Arvika, äfvensom för den östra stambanan emellan

Norrköping och Nässjö, ökad till 100,000 Rdr för mil, ansett att ett medeltal

af dessa båda summor, eller 75,000 Rdr för mil, borde för alla de nu

ifrågavarande alternativen beräknas för rörelsematerielen, så väl för den smalspåriga

som för den bredspåriga banan, då en lika stor trafik förutsättes.

Med tillägg af sistnämnda summa, eller 75,000 Rdr, för mil för rörelsematerielen

för alla de särskilda byggnadssätten har Styrelsen, för att underlätta

jemförelse!! emellan de särskilda alternativen, upprättat bifogade tabell

(N:o 1), som icke, hvad summorna beträffar, i annat än nyssnämnda afseende

skiljer sig från den i undersökningsförrättarnes betänkande upptagna jemförelsetabellen,

men derjemte upptager den bredspåriga banan, som enligt förlidna

årets undersökningar blifvit beräknad efter samma grunder och för samma

byggnadssätt, som de redan färdiga stambanorna, men med endast 75,000 Rdr

för mil för rörelsemateriel i stället för 100,000 Rdr, såsom i det äldre förslaget

är beräknadt.

Denna tabell upptager således sju särskilda alternativ, nemligen:

A. Bredspårig bana med tyngre öfverbyggnad, eller med räler af 22,75

skålpund för fot, och 2 fots djup ballast samt med kurvor af minsta radie

2,000 fot, efter äldre utställningar;

B. Bredspårig bana efter den nya utstakningen med tyngre Öfverbyggnad,

eller med räler af 22,75 skålpund för fot, största stigningen 1 : 100, minsta

krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 2 fot;

G. Bredspårig bana efter den nya utstakningen med tyngre öfverbyggnad,

eller med räler af 22,75 skålpund för fot, största stigningen 1 : 60, minsta

krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 2 fot;

D. Bredspårig bana med lätt öfverbyggnad, eller med räler af 15,5

skålpund för fot, största stigningen 1 : 100, minsta krökningsradien 1,500 fot

och ballastens djup 1,5 fot;

E. Bredspårig bana med lätt öfverbyggnad, eller med räler af 15,5

skålpund för fot, största stigningen 1 : 60, minsta krökningsradien 1,500 fot

och ballastens djup 1,5 fot;

E. Smalspårig bana med räler af 15,5 skålpund för fot, största stigningen

1: 100, minsta krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 1,5 fot;

G. Smalspårig bana med räler af 15,5 skålpund för fot, största stigningen

1 : 60, minsta krökningsradien 1,500 fot och ballastens djup 1,5 fot.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Innan Styrelsen öfvergår till sjelfva frågan om den större eller mindre

spårvidden, anser Styrelsen sig först böra vidröra de å de särskilda alternativen

förekommande föreslagna olika lutningsförhållandena, hvilkas inverkan på

trafikförmågan, oberoende af spårvidden och anläggningssättet i (ifrigt, är enahanda.

Undersökningsförrättarne hafva vid de pågående undersökningarna funnit,

att brantare lutningar än af 1:100 icke skäligen kunde ifrågasättas på andra

ställen än emellan Fors station, en mil norrut från Krylbo, och Storviks

station å Gefle-Dalabanan, å hvilken sträcka flera lutningar af 1 : 60 till 1:77

finnas alternativt inlagda, äfvensom emellan Morshyttan och Tyskbo en alternativ

utstakning blifvit gjord, hvilken visat sig fördelaktig för maximi-lutning

af 1 : 60, men deremot icke antaglig för maximi-lutning af 1 : 100.

Granskar man den bifogade jemförelsetabellen, der anläggningskostnaderna

finnas upptagna i kolumnen C för den bredspåriga banan med tung öfverbyggnad,

i kolumnen E för den bredspåriga banan med lätt öfverbyggnad, och i

kolumnen G för den smalspåriga banan, alla med stigningar af 1 : 60, och

jemför dessa kostnader med de i kolumnerna B, B, F, för samma alternativ,

men med stigningar af endast 1 : 100, upptagna anläggningskostnader, så finner

man att en besparing skulle kunna vinnas för den bredspåriga banan med

tung öfverbyggnad af 564 fot i våglängd och 273,000 Kdr i anläggningskostnad,

och för den bredspåriga banan med lätt öfverbyggnad af 564 fot i

längd och 224,000 Kdr i anläggningskostnad, samt för den smalspåriga banan

af 564 fot i längd och 214,000 Kdr i anläggningskostnad, om maximistigningar

af 1 : 60 användas i stället för sådana af 1 : 100.

Men då dessa brantare stigningar af 1 : 60, såsom profilen närmare utvisar,

förekomma på flera ställen å ifrågavarande handel, och. såsom motlutning

i båda riktningarna, så skulle dessa stigningar, ehuru de icke äro af särdeles

stor längd, dock vara tillräckliga för att bestämma bantågens storlek eller

tyngd. Genom användande af stigningar af 1 : 60 i stället för 1:100 ökas

bantågens motstånd i ett förhållande som 30 till 43,3, då detta motstånd på

den horisontala banan antages till 10. Ett lokomotiv, t. ex., som har den

tyngd och dragkraft, att det kan besegra en stigning af 1:100 med en bruttolast

(sin egen tyngd inberäknad) af 3,908 centner, skulle icke kunna besegra

en stigning af 1 : 60 med större bruttolast än 2,658 centner. Man skulle således,

för att på den banan med de brantare stigningarna erhålla samma trafikförmåga,

som på den med stigningar af 1 : 100, behöfva öka dragkraften så,

att redan vid den tid, då trafikens bedrifvande på donna sednare erfordrade

ett lokomotiv för banmil, så skulle, då endast nettolasten tages i beräkning,

den banan med stigningar af 1 : 60 erfordra, för bedrifvande af lika stor trafik,

1,56 lokomotiv för mil. Antages kostnaden för ett sådant lokomotiv uppgå till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

30,000 Rdr, och banans längd till endast 5.33 mil, skulle kostnaden för dragkraften,

eller lokomotivens anskaffande, på den banan med stigningar af 1 : 100

uppgå till 159,900 Rdr, men på den med stigning af 1:60 till 249.444

Rdr, eller blifva 89,544 Rdr större på den sistnämnda.

Denna sednare summa bör således dragas från de ofvannämnda besparingarna,

hvilka derigenom minskas för den bredspåriga banan med tung öfverbyggnad

till 183,456 Rdr, eller 1,89 procent af hela den beräknade anläggningskostnaden

emellan Upsala och Storvik, för den bredspåriga banan med lätt

öfverbyggnad till 134,456 Rdr, eller 1,63 procent af hela anläggningskostnaden,

och för den smalspåriga banan med 124,456 Rdr, eller 1,54 procent af anläggningskostnaden.

Tager man nu i betraktande den ökade drift- och underhållskostnaden af

detta större antal lokomotiv, som erfordras för rörelsens bedrifvande å denna

handel med brantare stigningar, den större årliga underhållskostnaden å räler

och rörelsemateriel, som är en följd af branta stigningar och andra olägenheter,

som äro oskiljaktiga från nödvändigheten att på vissa delar af en jernbana

behöfva öka dragkraften eller inrätta flera bantåg, så inses att rörelsen

icke behöfver vara särdeles utvecklad förr än den årliga räntan å de ofvannämnda

besparingarne i anläggningskostnad kommer att understiga dessa större

drift- och underhållskostnader, hvilka sednare derjemte skulle komma att ökas

i mån af rörelsens tillväxt och i all framtid komma att betunga hela den

från Norrland och Gefle—Dalabanan kommande eller dithän gående trafik,

som passerade denna handel, äfvensom den utan tvifvel ganska betydliga trafik,

som kommer att uppstå emellan Norbergs grufvefålt och Gefle—Dalabanan då

Iirylbo medelst eu bibana kommer i förbindelse med nämnda grufvefålt.

På grund häraf, och då den ofvanföre omnämnda besparingen i våglängd

af 564 fot, som genom brantare stigningar skulle vinnas, är af så ringa betydelse,

att något afseende derpå icke bör fästas, samt då den ifrågavarande

bandelen, eu gång utlagd med de brantare stigningarna, svårligen och icke

utan störa kostnader skulle kunna förändras till mera längstuttande stigningar

af 1 : 100, om en ökad framtida rörelse sådant skulle fordra, anser Styrelsen

för sin del i underdånighet, att hvilketdera af de trenne särskilda byggnadssätten,

antingen det bredspåriga med tung öfverbyggnad, eller det bredspåriga

med lätt öfverbyggnad, eller ock det smalspåriga, skulle vid utförandet blifva

antaget, brantare stigningar än 1 : 100 icke i någotdera fallet höra ifrågakomma.

Hvad derefter den olika spårvidden beträffar, så hafva de verkstälda undersökningarna

och uppgjorda kostnadsberäkningarna ådagalagt, att anläggningskostnaden

för en smalspårig jernbana emellan Upsala och Storvik af 3,59 fots

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tillhör Bil. N:o 5 b) till: Kong!. "Maj :ts Nåd: Prof. ■ N:o 1, år 1871.

spårvidd, med räler af 15,5 skålpunds vigt för löpande fot, största stigningen

1 : 100, minsta krökningsradien 1,500 fot, och ballastens djup 1,5 fot, uppgår,

såsom bifogade tabell, kolumnen F, närmare utvisar, till 8,063,000 Rdr, eller

i medeltal till 566,685 Rdr för mil, och att anläggningskostnaden för en bredtång

bana (i bifogade tabell upptagen i kolumnen D), i samma riktning som

den förra och med samma spårvidd som statens öfriga jernband-, eller 4,83

fot, med räler af 15,5 skålp. för löpfot, största stigningen 1 : 100. minsta krökningsradien

1,500 fot, och ballastens djup 1,5 fot, uppgår till 8,251,000 Rdr

eller i medeltal till 579,898 Rdr för mil.

Dessa anläggningskostnader äro beräknade efter samma grunder för båda

dessa baner och för lika soliditet, hvad byggnadssättet beträffar, och för samma

konstruktion utanför rälerna. För båda banorna är en lika stor summa tillagd

för rörelsemateriel, och alldenstund båda hafva lika tunga eller stärka räler,

lika maximistigningar och samma längd, måste de äfven ega lika stor trafikförmåga,

samt, enär bada dessa baner hafva samma solida byggnadssätt och

en lika god rörelsemateriel, måste driftkostnaden blifva densamma, hvilket äfven

i det närmaste måste vara förhållandet med underhållskostnaden, då alla

derpå inverkande omständigheter tagas i öfvervägande. De äro således i dessa

afseende!! fullt jemförliga med hvarandra.

Den smalspåriga banan är dock, hvad farhastigheten beträffar, underlägsen

den bredspåriga, emedan den mindre diametern å hjulen, som måste användas

för att gifva rörelsematerielen å den smalspåriga banan samma stabilitet, som

den å den bredspåriga, icke medgifver lika stor normal farhastighet å den

förra som å den sednare.

Gällde nu frågan en helt och hållet fristående jern vägsanläggning, som

icke komrne i beröring med någon annan jernbana, och dervid icke fastades

afseende på större eller mindre farhastighet, så skulle den smalspåriga banan

genom sin billigare anläggningskostnad ega företrädet.

Då nu den ifrågavarande bandelen emellan Upsala och Storvik skall utgöra

en fortsättning af statens öfriga, numera genom sammanbindningsbanan

genom lmfvudstaden i omedelbar förening varande, stambanor och på samma

gång förbinda dem med Gefle—Dalabanan, som har samma spårvidd som

nämnda banor, och då de bibanor, som med visshet kunna antagas komma att

utgå från ifrågavarande bana såväl från Krylbo åt Norbergs malmfält som från

Sala till Köping, komma, den förra, när den blifver fortsatt, att träffa den nu

under anläggning varande bredspåriga banan emellan Frövi och Ludvika och

den sednare den redan färdiga bredspåriga Köping—Hultbanan, så kan jernbanan

emellan Upsala och Storvik med ett sådant läge och under sådana förhållanden

ingalunda anses eller få behandlas såsom en fristående bana, utan

såsom en vigtig föreningslänk i landets jernvägssystem.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Det är derföre af särdeles stor vigt att undersöka, huruvida den besparing

i anläggningskostnaden, som skulle vinnas genom en smalspårig bana,

skulle komma att motsvara de olägenheter, Indika blefve en följd åt den minskade

spårvidden.

Det är ofvanföre visadt och framgår jemväl af jemförelsetabellen, att hela

skillnaden i anläggningskostnaden emellan den bredspåriga banan med lätt

öfverbyggnad och den smalspåriga banan mellan Upsala och Storvilt uppgår

till 188,000 Edr eller i medeltal till 13,213 Rdr för mil.

1 kostnaden för den smalspåriga banan är ett belopp af endast 85,000

Rdr inberäknad t för spår, magasin och vändskifvor m. in., samt för en mindre

reparationsverkstad i Upsala, hvilka blefve nödvändiga för omlastningar eller

en följd af den minskade spårvidden, men deremot är ej något tillägg gjordt

för det större antal vägnar, som skulle erfordras i och för omlastningarna.

De olägenheter, som skulle blifva eu följd åt spårviddens minskning a

ifråga vande handel, bestå i kostsamma och tidsödande omlastningar af allt det

gods, som till eller ifrån de tillstötande bredspåriga banorna skulle vadare

transporteras på donna handel, samt i minskad farhastighet.

För allt det gods, som från Gefle eller Falun eller från någon annan

station på Gefle—Dalabanan, med undantag af Storvik, skulle transporteras antingen

till Stockholm eller vidare söderut, eller ock tvertom, eller vester ut på

Köping—Hult-banan, skulle tvänne omlastniagar behöfva verkställas.

Förutom de ökade kostnader, som sjelfva omlastningen af godset medför,

förorsakas deraf flera andra olägenheter, som svårligen kunna förebyggas och

jemväl förorsaka kostnader, som för vissa varor genom den skada eller förlust,

de genom omlastningen lida, uppgå till vida mer än sj elfva omlastningskostnaden.

Det finnes äfven varor af den beskaffenhet eller af det ringa värde,

att, om de skola undergå eu eller flera omlastningar, de icke kunna blifva

föremål för j er n v ägstr ansp or t. För alla varor, som skola omlastas, uppstår en

tidsförlust, som äfven för godstrafiken är ganska kännbar.

Om man än å ena sidan skulle kunna invända, att alla sadana kostnader

och förluster drabba trafikanterne och icke jernbana!!, så kan man å andra

sidan svårligen förneka, att flera kostnader, som är o en följd af omlastningarna,

såsom godsvagnarnes manövrering för att kunna omlastas, den noggrannare tillsynen

dervid, samt framför allt det större '' antalet vägnar, hvilka måste hållas

i beredskap in. m., äro utgifter och kostnader, som ensamt diabba jern vägen,

äfvensom att en jernbana, hvars trafikerande vore förenad! med sådana kostnader

och olägenheter, ingalunda vore egnad att framkalla någon särdeles stor

rörelse.

Alla dessa kostnader och olägenheter, hvilka vid en inskränkt trafik icke

äro så särdeles kännbara, ökas i mån af rörelsens tillväxt, och blifva slutligen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj.-s .Nåd Prop. N:o 1, år 1871.

så störa och fordra sä kostsamma anordningar, att de slutligen framtvinga en

förändring af spårvidden till det normala. Så Jiar förhållandet varit i utlandet.

De tia disk a statsbanorna hade till eu början en spårvidd af 5 fot 3 tum

engelskt, men då dessa baner konuno i förbindelse med andra Tyska jernbandåt

annan spårvidd, måste under åren 1854 och 1855 denna bredare spårvidden

med högst betydliga kostnader förändras till den allmänt i det öfriga Tyskland

antagna af 4 fot 8^ tum Engelskt mätt.

Likaledes har den i England med eu spårvidd af 7 fot anlagda Great''

Western-Jernbanan, sedan man törst genom inläggandet af en tredje räl sökt

afhjelpa de till följd åt omlastningarna vid den-'' växande trafiken öfverhandtagande

olägenheterna, måst förändra spårvidden icke allenast på sjelfva hufvudbanan,

utan äfven å de dertill stötande bibanor af samma spårvidd som

hufvudbanan, till den i England normala, eller 4 fot 8i tum. Donna förändring

har hatt till följd att nettobehållningen å dessa baner betydligt stigit.

I Amerika har äfven under förlidet år den 5j Engelska fot breda Missouri—Pacificbanan

blifvit förändrad till samma spårvidd, som de öfriga, eller

4 fot 81 tum, på eu längd af omkring 50 Svenska mil.

Alla dessa förändringar hafva, ehuru förenade med ofantliga kostnader,

dock kunnat verkställas med jemförelsevis större lätthet då de gällt en förändring

af den bredare spårvidden till eu smalare, än som skulle varit händelsen

i fall ett motsatt förhållande egt ruin.

Om en smalspårig bana emellan CJpsala och Storvik skulle förändras till

bredspårig, måste icke allenast bankarnas bredd öfver hela linien ökas, utan

äfven bredden å skärningarna och bergsprängningarna, hvithet icke utan störa

svårigheter och kostnader skulle kunna ske.

Såsom of vanföre nämndt, utgör hela skillnaden i anläggningskostnaden emellan

den bredspåriga och smalspåriga banan emellan Lpsala och Storvik endast

188,000 Bär, hvari dock icke är inberäknad kostnaden för det större antalet

vägnar, som för omlastningarna skulle erfordras. Donna summa af 188,000

Bdr utgör emellan tredjedelen och fjerdedelen af det belopp, som är beräknadt

för vägnar i rörelsematerielen, utan afseende å omlastning och om, hvithet

icke, enligt Styrelsens underdåniga åsigt, kan vara för högt uppskatta^, vagnantalet

måste i och för omlastningarna ökas med eu tredjedel af hvad i annat

fall skulle erfordras, så skulle hela den påräknade besparingen åtgå endast

för detta ändamål.

Tager man åter hänsyn till omlastningskostnaderna och antagen dessa till

endast | öre för centner för hvarje omlastning, eller, med afseende derpå att en stor

del varor måste t värme gången omlastas, uppskattar dem i medeltal till § öre

för centner, så skulle endast erfordras en rörelse af 1,504,000 centner för att

Bih. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. . I

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

omlastningskostnaderna skulle uppgå till lika högt belopp, som årliga räntan

ä 6 procent af förutnämnda 188,000 Edr; och om donna rörelse i framtiden

skulle stiga till dubbla detta belopp, hvithet val kan antagas komma att ske,

då t. ex. enligt hvad Trafikstyrelsens berättelse för år 1868 upplyser, den 1,1

mil långa jernbana!! emellan Kristinehamn och Sjöändan samma år transporterade

icke mindre än 2,650,300 centner gods och Köping Hult- och Kora

Ervallabanan 1,919,215 centner, så skulle endast omlastningskostnaderna årligen

komma att uppgå till 22,560 rdr.

Förutom ofvannämnde kostnader och svårigheter, hvarmed en smalspårig

bana skulle betunga rörelsen i allmänhet, skulle den äfven hafva till följd,

att ett med landets stambanor afsedt, och för landets försvar högst vigtig! ändamål,

nemligen det att underlätta transporten af trupper och krigsmateriel,

samt möjliggöra arméafdelningars skyndsamma förflyttning, i eu betänklig gi ad

försvårades" Om en arméafdelning eller eu stor mängd krigsmateriel skyndsamt

behöfde transporteras på donna handel och vidare på statens stambanor

eller tvärtom, så skulle eu dylik transport blifva högst betydligt fördröjd, dels

genom den tidsödande omlastningen och dels genom otillräckligheten af den

smalspåriga banans materiel; och man skulle äfven genom den olika spårvidden

gå i mistning åt den störa fördelen att på andra ställen af stambanorna,

der dylika transporter kunde komma i fråga, använda både donna banas egna

materiel och att på densamma öfverföra Gefle—Dalabanans högst betydliga,

för närvarande till 600 vägnar och 20 lokomotiv uppgående rörelsemateriel.

Beträffande den minskade farhastigheten å denna bana, som blefve eu

följd af den smalare spårvidden, så bör icke lemnas oanmärkt den tidsförlust,

som deraf skulle förorsakas för post- och persönbefordringen, hvilken ej mindre

för den del af landet, som denna bana genomskär, än äfven för hela Norrland,

väl måste anses lika vigtig, som för de öfriga delarna af landet.

På grund af hvad Styrelsen ofvanföre-i underdånighet anfört, och då en

smalspårig bana emellan Upsala och Storvik icke skulle medföra någon verklig

besparing i anläggningskostnaden i jemförelse med en bredsparig bana med

lätt öfverbyggnad, när kostnaden för det större antalet vägnar, som i och för

omlastningarna erfordras, tages med i beräkning, men deremot skulle blifva

särdeles betungande för rörelsen och i hög grad försvåra transporten af trupper

och krigsmateriel, samt icke medgifva samma ^hastighet för post- och

persönbefordringen, som de öfrig-! stambanorna, och icke utan högst betydliga

kostnader skulle kunna bringas till lika spårvidd med de öfriga stambanorna,

när eu framtida ökad trafik sådant skulle erfordra, så anser Styrelsen för sin

del i underdånighet, att detta byggnadssätt för norra stambanans fortsättning

icke bör tillämpas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Det återstår således för Styrelsen att yttra sig öfver de alternativ, Indika

afse bredspåriga baner med lätt och med tung öfverbyggnad; men, innan Styrelsen

öfvergår till donna jemförelse, torde Styrelsen få erinra derom, att af de

i bifogade tabell upptagna tvänne alternativ, nemligen A och B, båda afseende

bredspåriga baner med lika tung öfverbyggnad och med lika stor rörelsemateriel,

är det förra, eller det i kolumnen A upptagna, beräknadt dels efter den

äldre, redan år 1858 för bandelcn emellan hopsala och Sala gjorda undersökningen,

och dels efter de år 1866 verkstälda äfvensom efter förlidna årets

undersökningar, såsom den bifogade handlingar åtföljande plankartan närmare

angifver, då deremot det sednare alternativet, eller det i kolumnen B upptagna,

är till hela sin längd, i likhet med de öfriga alternativen, beräknadt

efter nu verkställda förnyade utställningar.

domför man anläggningskostnaderna för dessa båda alternativ, så finner man

att skillnaden dem emellan uppgår till icke mindre än 2,356,000 Rdr, eller i

medeltal 176,096 Rdr för mil, som alternativet A är dyrare än alternativet B.

Denna betydliga minskning i anläggningskostnaden för det sistnämnda alternativet

har kunnat ernås genom de nya utstakningarna, särdeles genom den

vid Löfstadalen, och genom tillämpning dervid af kurvor af mindres radier

ända till 1,500 fot, och genom en mera bruten profil i banans längdriktning.

Härigenom och genom någon minskning jemväl i tvärsektionerna hafva terasseringsarbetena

högst betydligt kunnat minskas och följaktligen äfven de öfriga

deraf beroende kostnader. Äfvenledes hafva alla broars landfästen och pelare

i alternativet B blifvit beräknade endast för enkel bana, och mindre kostsamt

stängsel tagits i beräkning, samt alla stationer antagits mindre och tarfligare,

äfvensom banvaktarebostäderna antagits billigare. Till följd af banvallens och

skärningarnas minskade bredd samt stationsområdenas förminskning hafva äfven

expropriationskostnaderna kunnat nedsättas. — Granskar man närmare de detaljerade

kostnadsförslagen för dessa båda alternativ, så framgår deraf, att den

minskning i anläggningskostnaden, som genom förutnämnde inskränkningar kunnat

göras, uppgår för terraseringsarbetena med ,hvad derpå inverkar till

1,615,551 Rdr, för broar, trummor och vägöfvergångar till 245,156 Rdr, för

expropriationer till 173,530 Rdr, för stängsel till 126,098 Rdr, samt för

stationer och banvaktarestugor till 317,791 Rdr. Deremot blifver alternativet

B 120,750 R:dr dyrare för vägomläggningar och alla sådana arbeten och utgifter,

som äro beroende af våglängden, hvilken å alternativet B är 6,273 fot

större än å alternativet A. — Granskar man åter de öfver dessa båda alternativ

upprättade profiler och planer, så synes att alternativet A har, hvad lutnings-

och krökningsförhållandena beträffar, ett afse värdi företräde framför alternativet

B, alldenstund å detta sednare icke allenast förekommer 27,290 fot

större sammanräknad längd af stigningar af 1 : 100, utan äfven en betydligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tillhör Bil. N:o Öb) till Kongl, Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

mera bruten profil genom oftare återkommande förändring i lutningsförhållandena,

än å alternativet A. Hvad krökningsförhållandena angår, så förekomma

å alternativet A å bandelen emellan Upsala och Sala endast några få kurvor

af 2,000 och 2,500 fots radie, tillsammans utgörande en längd af endast 5,750

fot, men å bandelen emellan. Sala och Storvik ingen kurra med mindre radie

än 3,000 fot, med undantag af endast en 110 fot lång kurra af 1,000 lots

radie vid ingången till Storviks station, då deremot å alternativet B sammanräknade

längden af kurvor under 3,000 fots radie finnes utgöra 1 mil 33,810

fot, hvaraf 23,539 fot utgöras af kurvor med 1,500 lots radie, och 1 mil

8,090 fot af kurvor med 2,000 fots radie.

Det framgår tydligen häraf att, om man endast vill efterse hvad inverkan

den tyngre öfverbyggnaden och den djupare ballasten hafva på anläggningskostnaden,

man måste med hvarandra jemföra alternativen B och D, Indika

båda äro beräknade efter samma utstakning, och således hafva samma lutningsoch

krökningsförhållanden, samt äfven äro lika i alla andra afseende!!, utom

hvad öfverbyggnaden beträffar, och icke alternativen A och D, emedan, såsom

of vanföre är visadt, det förra, eller alternativet A, har, utom den tyngre öfverbyggnaden,

flera andra, ganska betydliga företräden.

Af tabellen synes, att skillnaden i anläggningskostnaden emellan dessa båda

alternativ, nemligen B och D, utgör 1,437,000"Bär, eller i medeltal 100,986

Bär för mil, och af kostnadsförslagen inhemtas att af donna summa 366,811

Rdr belöpa sig på terasseringsarbetena, deribland äfven inbegripna broar,

trummor, vägöfvergångar och expropriationer, 227,129 Rdr på ballastningen,

samt 841,512 Rdr på sjelfva öfverbyggnaden eller på räler med tillbehör och

sliper samt dessas nedläggning så väl i hufvudspåren som å stationerna.

Då nu den tyngre öfverbyggnaden och den djupare ballasten medföra

1,437,000 Rdr större anläggningskostnad än den, som skulle erfordras för en

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad och mindre djup ballast, måste närmare

utredas huruvida donna större kostnad bereder motsvarande fördelar genom

en ökad trafikförmåga och minskade drift- och underhållskostnader.

Det är ofvanföre visadt att den besparing, som skulle vinnas genom att

minska ballastens djup till 1,5 fot och bankarnas krönbredd till 16 fot, uppgår

för hela banan emellan Upsala och Storvik för den förra, eller för ballasten,

till 227,129 Rdr, och för flen sednare till 366,811 Rdr, eller tillsammans till

593,940 Rdr; hvaraf årliga räntan ä 6 procent gör i helt tal 35,636 Rdr,

hvilka, fördelade på 14,3 mil, således skulle belöpa sig till 2,510 Rdr för mil.

Då nu erfarenheten visat, att eu jernbanas vidmakthållande i godt skick

till hufvudsaklig del beror på ballastens djup och beskaffenhet, så skulle

en minskning af ballastens djup eller tjocklek medföra ökad underhållskostnad,

och de olägenheter, som under vintertiden genom bildandet af så kallade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

frostknölar uppkomma och skadligt inverka på rörelsematerielen, skulle derigenom

äfven i en för tiafikens säkerhet betänklig grad ökas. Med hänsyn

till de stränga klimatiska förhållanden, som ega ruin i de traktör, som ifrågavarande

stambana skulle komma att genomgå, anser Styrelsen för sin del i

underdånighet, att en minskning i ballastens djup från 2 fot till 1,5 fot icke

är tillrådlig, och att den besparing, som derigenom vinnes vid anläggningen,

icke skulle motsvara de ökade årliga utgifter för det framtida underhållet af

banan och rörelsematerielen, som deraf blefve eu följd.

Likaledes skulle de inskränkningar i banvallens och skärningarnas tvärsektioner,

som alternativet D förutsätter, föranleda ökade underhållskostnader,

emedan man vid inträffande smärre sättningar i banvallen, till följd af antingen

markens eller bankarnas sammantryckning, och hvilka icke alltid eller under

alla förhållanden kunna förebyggas, skulle behöfva öka bankarnas bredd till

det normala för att förekomma ballastens nedfallande på doceringarna.

Men den största olägenheten, som en sådan inskränkning i bankbredden

medför, ligger deri, att man vore förhindrad att öka ballastens djup om sådant,

hvithet nästan med visshet kan antagas komma att ske, befinnes för banans

underhåll nödvändigt, antingen på hela dess längd eller på vissa delar

deraf der jordmånens beskaffenhet dertill kunde föranleda, med mindre banvallens

bredd äfven skulle ökas. De arbeten, som dertill skulle erfordras,

blifva mycket kostsammare efter banans trafikerande, än om bankarnas bredd

från en början blifvit tilltagen något större; och all den kostnad, som en gång

nedlagts på doceringarnas inatjordsbeklädnad eller torfsättning och besåning

skulle derigenom gå förlorad.

Den bredare banvallen har, genom det större utrymme, den'' erbjuder för

upplag af materialier vid slipers ombyten, och den större beqvämlighet och

säkerhet för arbetsmanskapet, hvarmed sådana, äfvensom vanliga stoppningsarbeten

och snöskottningar, som på en trafikerad bana fordra skyndsamhet,

kunna verkställas, utan att någon del af ballasten derunder går förlorad, så

stora fördelar, att åstadkommandet deraf väl kan vara värdi den tillökning i

anläggningskostnaden, som ofvanföre är visadt dertill skulle erfordras.

Det är såväl med hänsyn till förutnämnde fördelar vid banans framtida

underhåll, som på grund af den under utförandet af statens jernvägsbyggnader

vunna erfarenhet, som den större bankbredden blifvit såsom ändamålsenligast

antagen.

Hvad vidare beträffar sjelfva öfverbyggnaden, eller rälernas styrka eller

vigt, hvilken för alternativet D, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift,

att rälerna skulle ega erforderlig styrka för användande derå af trafikvagnar

af samma konstruktion, som de å redan trafikerade stambanor begagnade,

belastade till sin falla bärighet, blifvit beräknad till 15,5 skålp:s vigt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

för längdfot, men för alternativet B för samma vigt, som å statens trafikerade

banor, eller 22,75 slcålp. för längdfot, så utgör, såsom ofvanföre är visadt, den

tillökning i anläggningskostnaden, som den tyngre öfverbyggnaden förorsakar

841,512 Rdr; men då de tyngre rälerna icke gerna kunna användas, utan i

förening med den större bankbredden och djupare ballasten, så blifver rätteligen

den större kostnaden, som är en följd deraf, den i tabellen upptagna och ofvanföre

omnämnda hela skillnaden mellan alternativen B och D, eller 1,437,000 Rdr,

hvilken summa utgör 17,41 procent af hela anläggningskostnaden för den bredspåriga

banan med lätt öfverbyggnad.

Då det icke kan bestridas, att eu jernbanas trafikförmåga i jemförelse med

en annans med lika lutnings- och krökningsförhållanden måste uppskattas allenast

efter rälernas styrka, hvilken bestämmer lokomotivens axelbelastning eller

dragkraft, och icke efter den större eller mindre dragkraft, som olika konstruerade

lokomotiv kunna utöfva på den ena eller andra banan, emedan alla de

medel, som stå till buds, att antingen förstärka de svagare rälerna genom derunder

anbragta, närmare hvarandra liggande stöd, eller använda flera drifhjul

å lokomotiven och derigenom gifva dem ökad dragförmåga, utan öfverskridande

af den rälens styrka motsvarande axelbelastningen, lika väl och med samma

verkan kunna användas på den starkare, som på den svagare rälen, så följer

häraf att den banan med tyngre eller starkare öfverbyggnaden också måste

hafva en större trafikförmåga, än den med svagare öfverbyggnad, och detta i

förhållande till rälernas vigt eller styrka. Derföre måste i förevarande fall

trafikförmågan för alternativet D, med 15,5 skålp:s räler, förhålla sig till trafikförmågan

för alternativet B med 22,75 skålp:s räler, som dessa tal till hvarandra,

eller detta sednare alternativ hafva minst 32 procent större trafikförmåga

än det förra, eller alternativet D.

För en tillökning i anläggningskostnaden af 17,41 procent af den för en

bredspårig bana med lätt öfverbyggnad, skulle man således kunna åstadkomma

en bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter alternativet B, och derigenom,

såsom ofvanföre är visadt, genom de bredare bankarna och den djupare ballasten

samt den större solidi teten, som detta alternativ förutsätter, vinna icke

allenast en minskning i underhållskostnaden för sjelfva banan och rörelsematerielen,

utan äfven en 32 procent ökad trafikförmåga, och man skulle derigenom

äfven undvika att för trafikerandet af den ifrågavarande stambanedelen

anskaffa särskilda lokomotiv med dertill hörande reservdelar af annan konstruktion,

än de å de öfriga stambanorna begagnade.

Härförntom bör jemväl tagas i öfvervägande, att den banan med tyngre

och högre räler och med lokomotiv af större tyngd eller axelbelastning har

under vintertiden, då snö och frost och i allmänhet för trafikerandet missgynnande

väderleksförhållanden ofta inträffa, som minska lokomotivens dragkraft,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tillhör Bil. No Öb) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 187-1.

en betydlig öfverlägsenhet framför den banan med lättare öfverbyggnaden och

med lättare lokomotiv, alldenstund de tyngre lokomotiven med mera lätthet

undanrödja eller oskadliggöra dessa hinder, som äro desamma för båda banorna,

än de lättare lokomotiven förmå.

På grund af hvad styrelsen ofvanföre i underdånighet anfört, och hvarigenom

styrelsen sökt visa de företräden med afseende å minskad underhållskostnad

och större trafikförmåga och till följd deraf billigare driftkostnad, en

jernbana med tung öfverbyggnad i förening med djupare ballast och bredare

banvall skulle ega framför en sådan med lättare öfverbyggnad och mindre djup

ballast samt smalare banvall, och med jemväl fästadt afseende derpå,

att den ifrågavarande stambanan emellan Upsala och Storvik, hvilken

kommer att förbinda rika malmfält med störa skogstillgångar, efter all sannolikhet

har att motse en stor framtida trafik af sådana effekter, som afse skogsoch

bergshandteringen, och för hvilka näringars förkofran billiga fraktpris äro

oeftergifliga, hvilka erfarenheten i alla länder visat endast kunna åstadkommas

genom en solid jernbana med en kraftig rörelsemateriel;

att den besparing i första anläggningskostnaden af 1,437,000 Rdr, som

genom den lättare öfverbyggnaden skulle kunna erhållas, ehuru i och för sig

af betydenhet, dock, enligt-styrelsens underdåniga åsigt, i förevarande fall till

sitt värde bör uppskattas efter det inflytande, den kan hafva på förbättrande

eller försämrande af denna landets gemensamma egendom, nemligen statens

stambanor, och att denna besparing nu, då sistlidne Riksdag beslutat att Östra

stambanan emellan Norrköping och Nässjö skulle anläggas med samma spårvidd

och trafikförmåga, som de hittills anlagda stambanorna, skulle minska värdet

af denna landets egendom derigenom, att ifrågavarande endast 14,s mil långa

handel blefve i trafikförmåga underlägsen de öfriga stambanorna, utan att donna

besparade summa vore af den betydenhet att den särdeles inverkade på stambanornas

i deras helhet räntabilitet, emedan den endast skulle komma att uppgå

till 1,24 procent af hela det till 115,689,288 Rdr uppgående kapital, som

statens jern vägsbyggnader med en sammanräknad längd af 141 mil skulle komma

att kosta, sedan ifrågavarande stambana äfvensom den Östra stambanan blifvit

fullbordade; samt

att, genom de förnyade undersökningarna och förutnämnda förändringar i

banans plan och profil samt öfriga inskränkningar i byggnadssättet och för

rörelsematerielen, en minskning i den förut uppgifna anläggningskostnaden af

2,707,000 Rdr kunnat göras utan särdeles uppoffring af trafikförmågan,

anser styrelsen sig i underdånighet böra tillstyrka, att norra stambanan

emellan Upsala och Storvik måtte anläggas med användande af tyngre öfverbyggnad,

eller med räler af 22,75 skålpis vigt för längdfot, 2 fots djup bal
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

last samt en bankbredd af 20 fot i krönet, eller i enlighet med förut omnämnda

alternativ B.

För den händelse likväl Eders Kongl. Maj:t i nåder skulle bestämma, att,

för vinnande af ytterligare besparing i anläggningskostnaden, norra stambanan

i sin fortsättning anlägga med lätt öfverbyggnad i enlighet med alternativet D.

anser styrelsen sig i underdånighet höra tillstyrka, att åtminstone banvallen

måtte få anläggas med eu bredd i krönet af 20 fot, på det att anbringandet

af djupare ballast eller och tyngre öfverbyggnad framdeles måtte kunna ske,

utan att banvallens bredd beliöfde ökas, hvilket icke utan högst betydliga kostnader

och svårigheter då skulle kunna verkställas.

Den tillökning i anläggningskostnaden, som donna åtgärd skulle medföra,

uppgår till 366,811 Bär, hvarigenom således den för alternativet T) beräknade

summan 8,251,000 Bär i stället skulle blifva i rundt tal 8,618,000 Bär.

Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts.

underdåuigste, tropligtigste

tjenare och undersåte

GADD G. BEI.JEB.

Rudolf Oronstedi.

Stockholm den 11 November 1870.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Upsala—Sala ......................

Sala—Kr ylbo ...........................

Kr ylbo—Storvik........................

Upsala—Sala—Krylbo—Storvik

J emförelse-Tabell.

Bredspårig bana

med tyngre öfverbyggnad eller

med räler af 22,75 <EE per fot,

2 för djup ballast och kurvor

med minsta radien 2000 fot.

efter äldre utstakningen.

Längd. , Anläggningskostnad.

Mil.

fot.

för hela

längden.

i medeltal

för en mil.

22,500

5,286

10,162

4.390.500

2.411.500

5,242,000

141 1,948 12,044,000

780,511

766,272

992,364

B.

Bredspårig bana

efter den nya utstakningen

med tyngre öfverbyggnad eller

med räler af 22,75 T per fot,

största stigningen 1 : 100,

minsta krökningsradien 1,500

fot och ballastens djup 2 fot.

Längd.

Anläggningskostnad.

Mil

fot.

för hela

längden.

856,980| 14

26,985

4,796

12,440

8,221

3.354.000

2.080.000

4,254,000

i medeltal

för en mil

583,347

663,853

795,801

Bredspårig bana

efter den nya utstakningen

med tyngre öfverbyggnad eller

med räler af 22,75 ® per fot,

största stigningen 1 : 60, minsta

krökningsradien 1,500 fot

och ballastens djup 2 fot.

Längd.

Mil.

9,688,000(680,884| 14

fot.

26,985

4,796

11,876

7,657

Anläggningskostnad

för hela i medeltal

längden. |för en mil.

3,354,000(583,347

2,080,000

3,981,000

663,853

746,920

D.

Bredspårig bana

med lätt öfverbyggnad eller

med räler af 15,5 T per fot,

största stigningen 1 : 100,

minsta krökningsradien 1,500

fot och ballastens djup 1,5 fot

Längd.

Mil.

fot.!

Anläggningskostnad

för hela

längden.

! medeltal

för en mil

26,985

4,796

12,440

2,821,000490,644

1.765.000

3.665.000

563,318

685,616

9,415,000|662,436| 14; 8,221 (8,251,000,579,898

14| 7,657|8,027,000(564,777

B.

F.

G.

Bredspårig bana

med lätt öfverbyggnad eller

med räler af 15,5 T per fot,

största stigningen 1: 60, min- sta krökningsradien 1,500 fot

och ballastens djup 1,5 fot.

Smalspårig bana

med räler af 15,5 A per fot,

största stigningen 1 : 100,

minsta krökningsradien 1,500

fot och ballastens djup 1,5 fot.

Smalspårig bana

med räler af 15,5 T per fot,

»törsta stigningen 1 : 60, min- sta krökningsradien 1,500 fot

och ballastens djup 1,5 fot.

Längd.

Anläggningskostnad

Längd.

Anläggningskostnad

Längd.

Anläggningskostnad

Mil.

fot.

för hela

längden.

i medeltal

för en mil.

Mil.

fot.

för hela

längden.

i medeltal

för en mil.

Mil.

fot.

för hela

längden.

i medeltal

för en mil.

5

o

O

5

26,985

4,796

11,876

2,821,000490,644

1,765,000(563,318

3,441,000(645,604

5

3

5

26,985

4,796

12,440

2.779.000

1,711,100

3.573.000

483,339

546,083

668,406

5

3

5

26,985

4,796

11,876

2.779.000

1.711.000

3.359.000

483,339

546,083

630,219

14j 8,221

Anmärkning. Den rörliga materielen är för alla ofvanstående alternativ beräknad till 75000 riksdaler per mil.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

17

ST0RMÄGT1GSTE,

ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Genom nådig skrifvelse af den 20 sistlidne September lian Eders Kongl.

Maj:t anbefallt Styrelsen för statens jernvägstrafik att, så fort ske kunde, föranstalta

om samt till Eders Kongl. Maj:t inkomma med erforderlig utredning

af så val den blifvande trafikens å norra stambanan emellan Upsala och Storsik

omfattning och beskaffenhet, så noga en sådan utredning på förhand kunde

åstadkommas, som och den inverkan på de framtida drift- och underhållskostnaderna,

de olika byggnadssätt kunde utöfva, som i samma nådiga skrifvelse

blifvit omnämnda.

Till underdånig åtlydnad häraf får Styrelsen anföra följande:

Den norra stambanan, som i och för sig, så långt som riksdagen hitintills

för sin del antagit densamma, endast kommer att utgöra en förbindelse mellan

Stockholm öfver Upsala, Sala och Krylbo vid Däld fveu och Storviks station på

Gefle—Dala jernväg, lian, ifrån det att förslag derom första gången framställdes,

alltid varit tänkt såsom stående i omedelbar spårförbindelse dels med landets

vestra järnvägsnät genom en föreningsbana till Köping—Hults jernväg, dels

med våra malmrikaste jernbergslager i Westmanland och Dalarne — fastän

planerna rörande lägel af dessa sednare föreningsbanor numera blifvit i viss

män förändrade — dels ock med en bana norrut från Storvik inåt Norrland.

Då den utredning, som det nu åligger Styrelsen att framlägga, afser att lemna

bidrag till de grunder, på Indika beslut om norra stambanans mer eller mindre

solida byggnadssätt skall fotas, och enär detta byggnadssätt, en gång bestämdt

och derefter utfördt, ej utan betydande, nya kostnader och olägenheter kan

förändras; så har Styrelsen ansett sig befogad att betrakta trafikförhållandena

vid den norra stambanan sådana dessa sannolikt komma att gestalta sig, sedan

Bih- till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kong!. Maj:ts Nåd. frop N:o 1, år 1871.

utgreningar från denna bana blifvit. anlagda så väl åt sydvest till Köping och

åt vester inåt Norberg och Vesterbergslagen, som och åt norr på andra sidan

om Gefle—Dala jernväg. Ett bevis, huru litet eu dylik utsträckning af jernvägsnätet

är att betvifla, finner man deruti, att ett bolag redan blifvit bildadt

för anläggning af en bana från Krylbo till Norbergs jernmalmsdistrikt, hvilken

bana möjligen kan antagas såsom begynnelsen till en förbindelse med den under

utförande varande lud en Frö vi—Ludvika. Lika litet torde kunna betviflas,

att en i både militäriskt och merkantilt hänseende så vigtig bansträckning,

som en förening mellan norra stambanan och Sveriges vestra jern vägsnät,

antagligen från Sala till Köping inom en icke aflägsen framtid skall

komma till utförande..

Betraktar man således jernvägsnätet norr om Mälaren i sin helhet samt

de orters naturbeskaffenhet och näringsförhållanden, Indika ett sådant nät skulle

komma att med hvarandra förbinda, samt antagen dervid Sala och Krylbo vid

Dalelfven såsom anknytningspunkter för jern vägar till Köping. Norberg, Vesterbcrgslagen

och nedre Dalarno, sä kommer man. vid uppskattning af den blifvande

trafikens beskaffenhet och omfattning, till följande resultat med afseende

å godstrafik^.

Såsom föremål för transporter på luden Upsala—Storvik kunna antagas

följande:

A) i riktning till Storvik,

1) från Upsala och sydligare orter samt stationer mellan Upsala och Sala:

Spanmål, jordbruksalster, mjöl och landtmannaprodukter, lefvande kreatur,

bränvin, väfnader och fabriksalster samt specerier och utländska handelsvaror

i allmänhet, af hvilket allt en del visserligen slädnät vid luden söder om Storvik,

men eu stor del (med undantag af salt, salt fisk och stenkol, som troligen

för Gefle—Dalabanans område erhållas billigare öfver Gefle) öfvergår på sistnämnde

jernväg och sprides derifrån i vestlig och nordlig riktning;

2) från stationer mellan Sala och Storvik: ,

Trävaror, träkol, jernmalm, tackjern, smult, valsadt och manufaktureradt

jern och stål, af Indika varor eu del stadnar inom luden eller afgår till Norberg,

men större delen sannolikt öfvergår på Gefle—Dalabanan.

B) i riktning från Storvik,

1) från Storvik och Gefle—Dalabanan med dess trafikområde, norra orterna

samt stationer på norra stambanan mellan Storvik och Sala:

Norrlands- och Dala-varor, såsom lin, väfnader, vildfogel, smör, ost, träoch

stenarbeten; koppar, vitriol, rödfärg, svafvel, jernmalm, tackjern, smult, valsadt

och manufaktureradt jern och stål jemte andra bcrgverksprodukter, träkol,

timmer, sågadt virke, tjära och andra skogsprodukter; fabriks- och slöjdvaror;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Tillhör Bil No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, år 1871.

af Indika varor största delen, med undantag af träkolen, sannolikt fors andas

till Stockholm eller v österut öfver Köping.

2) från Sala samt stationerna deremellan och Upsala:

Bergverksprodukter, såsom bly, jern och stål, spannmål och andra jordbruksalster,

skogsprodukter, slöjdvaror och väfnader; hvaraf allt större delen

afgår öfver Upsala på Stockholm. ,

Bland dessa nu uppräknade tran sportföremål torde följande blifva till

qvantiteten de mest betydande:

Jernmalm från Norbergs och längre upp åt Vesterbergslagen belägna

grufvefält samt tackjern öfver Krylbo till stationerna på norra stambanan norr

om Balelfven och vid Gefle—Dala jernväg, äfven för vidare befordran - från

Gefle till jernverken vid kusten af Bottniska vikon, samt öfver Krylbo till Stockholm

för vidare befordran på jernväg eller fartyg;

Smidt och valsadt jern från bergslagsorterna hufvudsakligast till Stockholm,

men stundom äfven till Göteborg eller Gefle;

Timmer och trävaror från trakterna på ömse sidor om Balelfven, äfven

sådant som från öfre Dalarne nedflotta^ på elfven till närheten af Krylbo för

att derifrån transporteras dels till Gefle, dels, och i synnerhet, till Stockholm;

Träkol så väl från Gefle—Dalabanan som från vissa stationer mellan

Krylbo och Upsala till Norberg och trakten mellan Krylbo och Storvik;

Ved från trakten mellan Sala och Upsala till sistnämnda station och till

Stockholm;

Stenkol från Stockholm öfver Upsala till jernverken vester om Sala intill

Balelfven, äfvensom från Gefle öfver Storvik till jernbruken mellan Storvik

och Balelfven;

Spannmål, mjöl och bränvin från Westmanland, Upland och Stockholm till

Bergslagen, Dalarne och Gestrikland;

Salt, torr och salt fisk, fabriks- och handelsvaror från Stockholm öfver

Upsala till de norra orterna omkring stambanan och dess sidogrenar; samt

Norrlands- och Dala-varor, smör och ost öfver Gefle—Dala jernväg samt

stationer mellan Storvik och Sala till sydligare orter, äfvensom hästar från

Norrland söderut.

Att beräkna qvantiteterna af dessa och öfriga varor, som antagligen blifva

föremål för transporter på hela eller vissa delar af norra stambanan mellan

Upsala och Storvik, måste naturligtvis vara underkastadt en hög grad af osäkerhet.

Om man också vore i tillfälle att någorlunda tillförlitligt kalkylera nuvarande

tillgången på transportföremål inom den trakt, som med skål kan anses

blifva norra stambanans trafikområde, och tillika kunde bedöma konsumtionen

inom samma område af sådana varor, som från andra orter måste ditföras,

så skulle på kännedomen om allt detta ändock icke någon säker beräk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /,, År 1871.

ning kunna uppställas öfver den blifvande transportmängden; ty det är gifvet,

att ofvan antydda jernvägsnät norr om Mälaren, hvilket i många riktningar

komme att förena traktör af utomordentlig malmrikedom med andra orter, som

ega stor tillgång på medel att tillgodogöra donna rikedom, måste inom kort

tid efter sin fullbordan, uti eu grad som icke kan förutses, föröka produktionen

och varuomsättningen, och i många afseende!! ej mindre omgestalta handelns

vägar, än bidraga att förändra och förflytta produktionens centralpunkter.

Hellre derföre än att grunda sitt omdöme om blifvande transportqvantiteter

på en direkt uppskattning af förhållanden, som kunna på så många olika

sätt betraktas, anser Styrelsen sig böra söka utgångspunkten för sina antaganden

uti redan inom landet vunnen erfarenhet dels i afseende på jernvägstrafikens

utveckling i mån som kommunikationslinierna utsträckas och förgrena

sig, dels rörande godstrafikens omfattning på eu äldre del af statsbanorna, som

till läge och beskaffenhet af trafikområdet företer en synnerlig likhet med

ifrågavarande nya jern vägssystem.

Såsom exempel på den utveckling, hvaraf godstrafiken är mäktig på jernvägar,

inom sådane traktör af vårt land, hvarom här är fråga, kunna utom

vissa delar af statens egna jernvägar äfven tvenne enskilda baner anföras, nemligen

Kristinehamn—Sjöändan och Köping—Hults samt Kora—Ervalla-banorna. ''

På statens jernvägar af omkring 100 mils längd genom olika beskaffade

delar af landet har godstrafiken ungefärligen ökats med mera än 20 procent

på 3 år från år 1866, då sidobanorna till Norrköping, hopsala och Kristinehamn

öppnades för trafik.

Särskild! torde den förökning af transportera^ gods höra uppmärksammas,

som egt ruin på lin ien Halsberg—Wretstorp—Laxå till följd af den lättnad,

bergverksindustrien inom angränsande orter erhöll, då luden Laxå—

Kristinehamn öppnades samt Köping—Hults jernväg utsträcktes till Köping och

frakterna i sammanhang härmed reglerades. På de nämnda stationsdistanserna

transporterades nemligen:

År 1866. 1867. 1868. 1869.

Halsberg—Wretstorp oent:r 1.029,917. 1,522,425. 1,490,443. 1.755,512.

Wretstorp—Laxå........ » 1,059,519. 1,558,422. 1,485,832. 1,764,771.

1 sammanhang dermed har en tillökning i godstransporter mellan alla

stationer på hela vestra stambanan från Hallsberg och Laxå till Göteborg egt

ruin i proportion af nära 3,000,000 centner år 1866 till öfver 3.700,000

centner år 1869, hvartill densamma uppgått på Hedra delen af luden närmare

Göteborg.

Såsom bevis på tillökningen af trafiken på egentliga bergslagsbanor torde

få anföras, att Köpings—-Hults jernväg vid Örebro aflemnat till vidare befordran

på statsbanorna:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

1864

1865

center

/

))

336,918,

376.965,

samt

inalles

transporterat

1,587,013.

1866

»

432,060,

»

»

»

1,481,489.

1867

))

889,094,

»

»

»

2,039,194.

1868

))

886,104,

»

»

»

1,919,215.

1869

»

1,108,686,

»

»

»

2,271,578.

På Kristinehamn—Sjöändebanan, hvarå den största blifvande godsrörelsen

vid dess anläggning för omkring 20 år sedan beräknades till omkring 250,000

centner, transporterades år 1867 centner 1,274,000.

» 1868 o 2,650,300 *).

>> 1869 o 1,700,000.

Gefle—Dala jernvägs godstransport har stigit:

år 1866 till centner 5,449,993.

» 1867 » » 6,082,977.

» 1868 » » 7,888,531.

och » 1869 » » 8,197.163.

På de mindre bergslagsbanorna i de traktör, som komma att tillhöra

norra stambanans trafikområde, har godstransporten å

Norbergsbanan och Wessman—Barkens jernväg

utgjort 1867 centner 772,322. 402,605.

1868 » 804,862. 383,522.

1869 » 1,070,234. 521,492.

På Strömsholms kanal har transporten af de förnämsta artiklarne utgjort:

1864.

1865.

1866.

1867.

1868.

Bergsprodukter: centner

1,066,688.

1,191,047.

1,230,226.

1,412,698.

1,468,763.

Spannmål: kubikfot..........

117,091.

105,946.

136,073.

139,158.

156,618.

Stenkol och kåx: kub.-fot

141,735.

185,671.

136,901.

239,730.

330,905.

Plank och bräder: tolfte!’

4,721.

9,994.

7,194.

8,551.

14,778.

Bland delar af statens trafikerade jern vägar synes ingen i afseende på

den förhandenvarande rörelsens omfattning och beskaffenhet erbjuda flere och

bättre j emförelsepunkter med norra stambanan mellan Upsala och Storvik, än

Union Katrineholm—Hallsberg—Laxå—Töreboda på vestra stambanan.

Längden af den förra är visserligen 14,2 mil, då den sednare blott utgör

13,1 mil, men donna skillnad är ej af någon betydenhet för jemförelse^ Båda

linierim kunna indelas i 3 hufvudafdelningar mellan tillstötande sidobanor, nemligen

norra stambanan i sträckningarne Upsala—Sala, Sala—Krylbo och Krylbo

—Storvik af respektive 5,7, 3,2 och 5,3 mils längd; samt den sednare här berörda

delen af vestra stambanan i sträckningarna Katrineholm—Hallsberg om

6.1, Hallsberg—Laxå om 2.8 och Laxå—Töreboda om 4.2 mils längd.

*) Inberäkna!!! ballasten till limen Kristinehamn—Karlstad, transporteradt för statens jernvägsbyggnaders

rakning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

Båda utgöra föreningslänkar mellan täflande stapelorter för in- och utrikes

handel samt inre produktrika bergslags- och spanmålstrakter. Båda bidraga

att sprida jernmalmer från bergslagen till skogsrikare orter och att från de

sednare tillföra de förra ökade träkolstillgångar. Båda tjena äfven att förse

jernverk med stenkol till jernförädlingens utvidgning. Likasom Katrineholm—

Törebodalinien eger tvänne sidobanor till bergslagsorter, hvilka förmedla nyss

antydda transporter, kan antagas, att Upsala—Storvikslinien bekommer tvänne

sådana från Sala öfver Strömsholms kanal till Köping samt från Krylbo till

Norberg och vidare uppåt Vesterbergslagen och Dalarne. Om den transiterande

rörelsen af dyrbarare fraktgods är större på Katrineholm—Törebodalinien,

så torde deremot gröfre transiterande gods blifva öfvervägande på norra

stambanan och den sednare dessutom visa ett betydligt företräde med afseende

å dels större trävarurörelse från trakterna kring Dalelfven, dels jernmalmstransporter

från Norberg.

Efterser man nu uti jernvägsstatistiken, huru med godstrafiken sig förhållit

under sednare år på luden Katrineholm—Töreboda, så erhållcs det å

nedanstående tabell upptagna resultat, hvaraf synes, att samma rörelse från

året 1866, under hvars sednare del linierna Katrineholm—Norrköping och

Laxå—Kristinehamn öppnades, till år 1869 eller på 3 år stigit med 68

procent.

Mil.

Antal centner befordradt frakt- gods öfver nedanstående stations- distanser.

Antal centnermil.

1866.

1867.

1868.

1869.

1866,

1867.

1868

1869.

Katrineholm—Wingåker

1,9

548,588

804,434

832,083

936,880

1,042,317

1,528,425

1,574,558

1,780,072

Wingåker—Kilsmo......

1,8

548,120

785,846

817,717

919,259

986,516

1,414,523

1,471,891

1,654,666

Kasino—Pålsboda.......

in

565,020

840,567

891,142

981,473

621,522

924,624

980,256

1,079,620

Pålsboda—Hallsberg.....

1,3

724,837

1,028,777

1103,792

1,167,366

942,288

1,337,410

1,434,930

1,517,576

Hallsberg—Wretstorp ...

1,4

1,029,917

1,522,425

1,490,443

1,755,5121,440,884

2,131,395

2,086,620

2,457,717

Wretstorp—Laxå.........

1,4

1,059,519

1,558,422

1,485,832

1,764,7711,483,327

2,181,791

2,080,165

2,470,675

Laxå—Finnerödja .......

1,3

1,131356

1,698,902

1,654,207

1,882,986 fl,470,763|2,208,573

2,150,469

2,447,882

Finnerödja—Elgarås.....

1,6

1,133,380

1,716,548

1,652,515

1,888,5991,813,408 2,746,477

2,644,024

3,021,758

Elgarås—Töreboda.......

1,3

1,136,409

1,717,732

1,656,787

1,913,926;

1,477,422 2,233,052

2,153,823

2,488,104

I medeltal per banmil...

13,i

65,728

97,350

96,595

110,239

861,03411,275,288

1,265,400

1,444,128

Procent....................

—

100

148

147

168

100

148

147

168

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Statistiken lemna*-- tillika i afseende på lokaltrafiken för donna linie och

den deröfver transiterande rörelsen nedanstående upplysningar:

Centner

fraktgods.

1866.

1867.

1868.

1869.

Lokaltrafik: mellan stationerna inbördes på

luden Katrineholm—Töreboda...

r)117,352

46,430

44,535

47,955

» från samma stationer till statio-

ner öster om Katrineholm.........

116,196

202,744

158,368

242,240

» tvärtom.....................................

83,096

53,258

85,218

62,101

» från samma stationer till statio-

ner söder om Töreboda ...........

347,594

431,704

276,821

392,580

» tvärtom.....................................

2)138,215

52,145

61,069

64,684

» från samma stationer till statio-

ner norr om Hallsberg och på

Köping—Hult-linien ..............

3) 132,100

76,080

83,474

68,525

» tvärtom......................................

477,688

548,056

526,684

527,602

» från samma stationer till Nord-

vestra stambanan ....................

4,887

50,579

47,660

52,325

» tvärtom...................................

1,227

107,714

76,964

63,937

Summa lokaltrafik

1,418,355

1,568,710

1,360,793

1,521,949

Transiterande trafik:

Katrineholm—Töreboda.......................

89,962

104,486

119,860

142,692

tvärtom ..............................................

215,641

306,560

363,420

295,489

Katrineholm—Hallsberg .......................

26,445

50,291

45,753

46,625

tvärtom .................................................

36,590

133,541

114,161

158,082

Töreboda—Hallsberg ........................

95,873

166,933

198,266

158,738

tvärtom ....-..........................................

160,724

354,534

251,601

374,958

Katrineholm—Laxå ...............................

970

26,647

31.368

54,911

tvärtom ..................................................

389

18,462

12,095

18,969

Hallsberg—Laxå ............................

10,068

180,553

163,876

230;480

tvärtom ...............................................

264

, 4,293

6,197

8,179

Töreboda—Laxå....................................

6,412

100,697

94,768

126,680

tvärtom ............................................

27,646

274,122

271,690

303,223

Summa transiterande gods

670,984;

1,721,119

1,673,055

1,919,026

Summa summarum transito- och lokal-trafik

2,089,339

3,289,829;

3,033,848

3,440,975

Enligt ofvanstående hafva vid fö renings stat i onerna Katrineholm, Hallsberg,

Laxå och Töreboda, från den ena angränsande bandelen till den andra, öfver
-

'') Uen höga siffran beror derpå,, att sidobanorna vid Katrineholm och Laxå ej öppnades förr än islutet

af året.

2) En stor del gods utgjordes af räler till nybyggnaderna.

3) Ibo d:o d:0 d:0.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tillhör Bil. N:o Öb) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

gått följande qvantiteter, hvilka i händelse luden Katrineholm—Törehoda haft

annan spårvidd, än derstädes tillstötande andra delar af stambanorna, måste

hafva blifvit föremål för omlastning.

Centner fraktgods.

1866.

1867.

1868.

1869.

Vid Katrineholm:

i riktning till Stockholm och Norrköping

eko från d:o till Hallsberg......

368,816

200,473

661,307

234,682

648,044

282,199

714,780

306,329

Summa vid Katrineholm

569,289

895,989

930,243

1,021,109

Vid Hallsberg:

i riktning till Örebro, Köping och Nora ...

eko från eko eko .

254,678

685,070

297,597

1,216,684

333,690

1,056,322

282,067

1,291,122

Summa vid Hallsberg

939,748

1,514,281

1,390,012

1,573,189

Vid Laxå:

i riktning till Nordvestra stambanan .......

eko från eko eko

22,337

29,525

404,591

358,476

337,672

366,946

464,396

394,308

Summa vid Laxå

51,862

963,067

704,618

858,704

Vid Töreboda:

i riktning till Göteborg .........................

eko från eko ..............................

- 625,926

456,141

1,164,846

626,335

919,972

717,523

1,213,453

645,591

Summa vid Töreboda

1,082,067

1.791,181

1,637,495

1,859,044

Summa summarum

2,642,966

4,964,518

4,662,368 5,312,046

Med ledning af förestående statistiska uppgifter rörande trafiken på liniera

Katrineholm—Töreboda och en del transportlinier i de traktör, med Indika

norra stambanan och dess förutsatta utgrening''^ komma i beröring, anser sig

Styrelsen kunna, synnerligen med hänsyn till eu vid Krylbo och Balelfven

antagligen inkommande högst betydlig malm- och trävarutrafik, beräkna den

blifvande årliga godstrafiken på norra stambanan till följande belopp, som den

likväl först efter åtminstone den ena sidobanans fullbordan, nemligen den till

den egentliga Bergslagen, kan uppnå.

Ai Lokaltrafik:

a) mellan stationer inom limon Upsala—Storvik......-............. ctr 50,000.

h) ifrån nämnde stationer till stationer söder om Upsala...... » 450,000.

tvärtom............................................................•''....................... ''> 50,000.

Transport ctr 550,000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

Transport ctr 550,000.

c'' från samma stationer till Gefle—Dala jernväg och nord
-

ligare orter.............................................................. » 350,000.

tvärtom................................................................................... » 100,000,

rf) från samma stationer till Krylbo—Norbergsbanan............ » 150,000.

tvärtom................................................................................. » 400,000.

e) från samma stationer till stationer, belägna sydvest om

Sala.................................................................................... » 50,000.

tvärtom..................................................................................... ■„ 25,000.

Summa lokaltrafik, ctr 1,625,000.

B) Transiterande trafik.

a) Upsala—Storvik.............

Storvik—Upsala..............

b) Upsala—Krylbo..............

Krylbo—Upsala..............

c) Upsala—Sala...................

Sala—Upsala...................

rf) Storvik—Sala..................

Sala—Storvik..................

e) Storvik—Krylbo............

Krylbo-—Storvik.............

/) Sala—Krylbo...................

Krylbo—Sala..................

ctr

200,000

))

300,000

500,000

»

200,000

))

300,000

500,000

))

50,000

»

200,000

250,000

))

100,000

))

25,000

125,000

))

50,000

''

))

600,000

650,000

))

25,000

»

75,000

100,000

Summa transiterande trafik, centner! 2,125,000

Styrelsen anser sålunda för sin del hela beloppet af fraktgods, som skulle

komma att transporteras på olika delar af Upsala—Storvikslinien, kunna uppskattas

till 3,750,000 centner i rundt tal, och kan icke annat än förmoda,

att detta tal inom eu icke aflägsen framtid skall komma att öfverskridas, i den

män de omgifvande orternas industri hinner så att såga växa in i de nya

förhållandena.

Billigt nyss här ofvan meddelade öfversigt af godstrafikens sannolika fördelning

på särskilda stycken af Union skulle vid föreningssta tionerna med andra

jernvägar komma att öfvergå från den ena till den andra Union - Bill. till Biksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Vid Upsala:

i riktning åt Stockholm:

från Upsala—Storviksliniens stationer.... ctr

transito från Storvik................................. »

Krylbo................................. »

Sala.......................... »

i riktning från Stockholm:

till Upsala—Storviksliniens stationer...... »

transito till Storvik................................... »

Krylbo.................................... »

Sala.......................................... »

Vid Sala:

till Upsala—Storviksliniens stationer..... »

transito till Upsala................................... »

Krylbo.................................... »

Storvik.................................... »

från Upsala—Storviksliniens stationer... »

transito från Upsala.............. »

Krylbo.................................. »

Storvik................................ »

Vid Krylbo:

till Upsala—Storviksliniens stationer...... »

transito till Upsala................................... »

Sala.................... ................... »

Storvik.................................... »

från Upsala—Storviksliniens stationer.... »

transito från Upsala.................................. »

Sala....................................... »

Storvik.................................. »

Vid Storvik:

till Upsala—Storviksliniens stationer...... »

transito till Upsala.................................. »

Sala....................................... »

Krylbo................................... »

från Upsala—Storviksliniens stationer.... »

transito från Upsala.............. »

Sala....................................... »

Krylbo.................................. »

450.000

300.000

300.000

200.000

1,250,000

50,000

200,000

200,000

50,000

500,000

1,750,000

25,000

200,000

25,000

25,000

275,000

275,000

50.000

50.000

75.000

100,000

550,000

400.000

300.000

75,000

600.000

1,375.000

150.000

200.000

25.000

50.000

425,000

1,800,000

100,000

300.000

100.000

50,000

550,000

-

350.000

i 200,000

25,000

600.000

1,175,000

1,725,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Tillhör Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, år 1871.

Skulle nu lin i eu Upsala—Storvik göras med annan spårvidd än stambanorna

och Gefle—Dalavägen, komme ovilkorligen här ofvan upptagne, öfver

Upsala och Storvik passerande 3,475,000 gods-centner att blifva föremål för

omlastning.

Skulle vidare den bana, som sammanbunde Sala med Köping—Hultvägen,

byggas med samma spårvidd som denna sednare, d. v. s. med samma spårvidd

som statens, hvithet nog låter sig tänkas, komme äfven det öfver Sala

passerande gods att omlastas, och i alla händelser måste en omlastning någonstädes

ega ruin för det gods, som ginge emellan Köping—Hultvägen å ena

sidan och Union Upsala—Storvik å den andra, vare sig att donna omlastning

skedde vid Sala, Köping eller någon annan station på den blifvande förbindelselinien

mellan norra stambanan och Köping—Hultvägen. Vid bedömandet

af hela den godsqvantitet, som blefve föremål för omlastning, derest Upsala—

Storvikslinien bebyggdes smalspårig, torde man sålunda få beräkna för omlastningen

af gods mellan donna linie och Köping—Hultvägen åtminstone 200,000

centner.

Minimum af omlastningsqvantitet, för den händelse Upsala—Storvikslinien

bygges med annan spårvidd än nu befintliga, nämnde linie närmast omgifvande,

baner, torde derföre ej böra beräknas lägre än till 3,675,000 centner.

Sedan Styrelsen sålunda försökt att uppställa kalkyler öfver dels den

blifvande transportmängden på nu till byggnad föreslagna del af norra stambanan,

dels den qvantitet, som eventuelt skulle blifva föremål för omlastning,

öfvergår Styrelsen till en belysning af det inflytande, hvart och ett af de i

Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse ifrågasätta, olika byggnadssätt kan komma

att utöfva på rörelse, samt drift- och underhållskostnad.

Första alternativet afser eu bana af 4,83 fots spårvidd, med starkaste lutningar

af 1 fot på 100 och minsta krökningsradier af 1,000 fot samt med

sådana räler, som väl kunna bära de å statsbanorna befintliga vägnar med

full last, men fordra lättare lokomotiv och med allenast 1| fot djup ballast

och derefter lämpad bredd å banvallen, äfvensom med alla andra sådana inskränkningar

vid banvallen och skärningarne, som kunna förenas med dessas

framtida bestånd och trafikens säkerhet.

Om rälerna, på sätt de af Kongl. Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

afgifna förslag innehålla, endast våga 15,5 skålpund per fot, så bör äfven

lokomotivens tyngd nedsättas till respektive 440 centner för en hastighet

af 2 mil i timman och 370 ä 400 centner för större tåghastighet.

De vid statsbanorna hitintills begagnade lokomotiv äro af hufvudsakligen

Henne slag, nemligen för snälltåg om 541 centners vigt, för blandade tåg om

576 centner och för godståg om 636 centners vigt, allt med vatten och kol.

Drifhjulens tryck på rälerna utgör hos de förstnämnda 236 centner på en

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

axel, hos den andra typen 360 centner på 2 axlar och hos de sistnämnda 636

centner, fördelade på 3 axlar. Att begagna någotdera af dessa lokomotiv på

svagare räler, än dem, som blifvit nedlagda på statens äldre baner, skulle dels

snart förstöra såväl räler som maskiner, dels ej vara förenligt med trafikens

säkerhet. Den besparing, som vinnes genom användande af svagare räler,

måste således ske på dragkraftens bekostnad.

Erfarenheten visar, att rälernas hållbarhet är till största delen beroende

af de tyngder, som deröfver framforslas. Då nu samma bruttolast, ehvad den

framdrages med flera tåg och lättare maskiner öfver svagare räler eller med

färre tåg och tyngre lokomotiv öfver starkare räler, i alla händelser måste å

ifrågarande linie befordras, och båda slagen räler afnötas lika mycket, så är

det tydligt, att de svagare rälerna med mindre massa i hufvudet skola vara

tidigare utslitna än de starkare af gröfre dimensioner. Dager man dertill i

betraktande, att tätare tåg föranleda att oftare använda bromsning af tenderoch

vagnshjul, som förorsakar den största skadan på rälerna, så hafva de tyngre

rälerna äfven deruti en fördel framför de lättare. Om räler af 22,75 skålpunds

vigt per fot, såsom erfarenheten i stort hos oss synes gifva vid handen, antagas

ega en slitningstid af 20 år, så höra räler om 15,5 skålpunds vigt hålla i 13|

år. Användas Svenska jernräler efter det nuvarande priset, 7 Edr 50 öre per

centner, så kosta rälerna till 1 mils bana, ä 22.75 skålpund foten, 122,850

Edr och ä 15,5 skålpund 83,700 Edr. Den första summan, fördelad på 20

år, lemnar en qvot af 6,142 Edr och den andra på 131 år 6,200 Edr såsom

årlig ersättningssumma. Skilnaden i kostnad skulle således egentligen betingas

af räntan, som naturligtvis blefve större på det kapital, som de starkare rälerna

fordra, och ä 5 procent utgöra 1,957 Edr milen, men donna skilnad

uppväges till någon del deraf, att nedläggningskostnaden för de lättare rälerna

utbetalas 3 gånger på samma tid, som de tyngre endast behöfva 2 ombyten;

men dessutom är användandet af lättare räler förenad! med andra olägenheter

och kostnader, som fullständigt uppväga omnämnda ränteförlust.

Förses norra stambanan i sin fortsättning från Upsala med lika stärka

räler som å öfriga stambanor, så att samma lokomotiv kunna öfverallt begagnas,

så och då erfarenheten från de nu trafikerade stambanorna visar, att, när

lokomotiven för snälltåg utlemnas ur räkningen, f lokomotiv per mil erfordras,

skulle 15 lokomotiv vara behöfliga för hela luden Stockholm—Storvik. Deraf

finnas nu redan 6 å Stockholm—Upsalabanan, hvadan endast 9 lokomotiv ä

45,000 Edr behöfde ytterligare anskaffas och förses med personal.

Deremot om lättare räler användas mellan Upsala och Storvik och följaktligen

särskilda lätta och mindre kraftiga lokomotiv måste å denna handel

anskaffas, så erfordras å denna linie minst 1 lokomotiv ä 30,000 Edr per mil

eller inalles 14 med dertill hörande personal.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Tillhör Bil. N:o Sb) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Ehuru de sistnämnda lokomotiven således blifva blott 15,000 Rdr dyrare

att anskaffa, så tillkommer dock för dem tillhörande personal en utgift af vid

pass 3,000 Rdr för hvardera, eller för 5 lokomotiv 15,000 Rdr årligen, hvilket

således gör ett vida högre belopp, än den här ofvan anförda räntan å det

större kapital-utlägget för de tyngre rälerna.

Vidare kan härtill läggas, att, om också de nu beräknade lokomotiven i

allmänhet kunna besörja trafiken mellan Stockholm och Storvik, så fordra dock

varutillförselns månadtliga vexlingar, — hvarom bilagde grafiska framställning af

förhållandet lemnar en åskådlig bild, och som kunna vara så betydande, att

t. ex. godsrörelsen under 8 år i medeltal varit under April månad 62 procent

och under innevarande år 74 procent större, än under Augusti månad, — att

bantågens antal ökas vissa lider af året. Om nu samma lokomotiv kunna

framgå hela vägen mellan Storvik och Stockholm, så är det gifvet, att reservlokomotiv

från andra baner kunna påräknas, hvaremot, om den svagare öfverbyggnaden

användes, en särskild reservmateriel jemte personal måste för ifrågavarande

fall finnas i beredskap.

Slutligen får Styrelsen fästa uppmärksamheten derpå, att det vid inträffande

krigstillfållen, då både störa tåg och stor hastighet förekomma, blir af

stort värde att kunna framgå på norra stambanan med hvilka statens egna eller

angränsande enskilda banors lokomotiv som helst.

Styrelsen kan af här ofvan anförda skäl icke annat än i underdånighet

tillstyrka, att till den återstående delen af norra stambanan icke må användas

svagare räler och lättare lokomotiv, än till de sednast fullbordade stambanorna,

och är öfvertygad, att ett sådant solidare byggnadssätt är för landet fördelaktigast

utur ekonomisk synpunkt.

Rörande ballastens djup hyser Styrelsen den åsigt, att detta erfordras

större ju källare klimatet och ju längre vintrarne äro i den trakt, der jernvägen

anlägges. Ju större djup ballasten egen, desto längre dröjer det innan

den bottenfryser och desto mindre blifver banan besvärad af så kallade frostknölar,

som äro lika menliga för bantågens säkerhet som förstörelsebringande

för lokomotiv och vägnar. Detta inflytande af djupare eller grundare ballast

kan visserligen icke i siffror visas; men det lider intet tvifvel, att en sådan

skilnad egen ruin, hvilket äfven bekräftas af erfarenheten från vissa delar af

de äldre stambanorna, hvarest grundare ballast tillfälligtvis blifvit lagd; likasom

man torde kunna antaga, att Gefle-Dala jernvägsförvaltning icke utan vigtiga

skäl funnit sig föranlåten att med betydlig kostnad under gående trafik

öka ballastens dimensioner på nämnda jernväg. Enär en sådan tillökning efter

banans fullbordan alltid är förenad med större kostnader, än om den göres

under sj elfva byggnaden, kan Styrelsen för sin del icke finna annat, än att

man handlar mera ekonomiskt, om man på en gång utför detta arbete, än om

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

man på bekostnad af den årliga nettobehållningen åt trafikinkomsterna öfverlemnar

det åt trafikförvaltningen.

Skulle likväl vid första anläggningen lättare öfverbyggnad med endast H

fot djup ballast blifva använd, bör dock, enligt Styrelsens åsigt, det hittills

följda systemet i afseende på dimensioner för banvallj och skärningar bibehållas,

enär det icke kan betviflas, att rörelsen på Norra stambanan inom en

icke aflägsen framtid blir af den betydenhet, att både snälltåg och lika störa

godståg som å öfriga stambanor komma att erfordras, till följd hvaraf vid

första rälsutbyte med all säkerhet blifver nödigt att anbringa både tyngre Melodi

djupare ballast.

Det andra alternativet antager, att bandelen Upsala—Storvik med bibehållande

af samma lutnings- och krölmingsförhållanden, som blifvit i första

alternativet förutsätta, anlägges med 3,59 lots spårvidd och räler af 15 ä 16

skålp:s vigt per fot, U fot djup ballast samt enahanda dimensioner å de utanför

rälerna befintliga delar af banvall och skärningar, som i föregående alternativ

angifvas.

Det byggnadssystem, som här afses, medför nödvändigheten att vid föreningsstationerna

med förutvarande färdiga baner om 4.83 fots spårvidd, d. v. s. vid

Upsala och Storvik äfvensom framdeles vid Sala eller, om banan från Sala till

Köping äfven anlägges smalspårig, vid Köping, verkställa omlastning af allt

fraktgods, som kan ifrågakomma att transitera mellan de särskilda banorna.

"Frågan blifver då: huru stor besparing i anläggningskostnad ernås genom

spårviddens förminskning och huru förhåller sig donna besparing till trafikens

blifvande omfattning samt till omkostnaderna för drift och underhåll?

Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader har besvarat den första delen

af donna fråga genom kostnadsförslag, grundade på förnyade, omsorgsfulla

undersökningar, hvilka visa, att totala skilnaden i anläggningskostnad mellan

en smalspårig bana med i detta alternativ afsedd konstruktion och en bredspårig

med samma slags under- och öfverbyggnad utgör för hela Union Upsala—

Storvik inalles 188,000 Rdr, samt att skilnaden emellan ifrågavarande smalspåriga

och en bredspårig bana åt äldre, solid konstruktion utgör för hela

limen 1,625,000 Rdr, eller, fördelad per mil, i förra fallet 13,213 Rdr och i

det sednare 114,199 Rdr.

Trafikstyrelsen skall i det följande söka att besvara frågans sednare del.

Enligt den af Styrelsen här ofvan upprättade beräkning af blifvande

fraktgodsqvantiteter och dessas fördelning i olika rigtningar skulle, i händelse

Upsala—Storviks-banan vore smalspårig och så vida donna dess egenskap ej

inverkade på rörelsens storlek, inalles 3,675,000 centner fraktgods komma att

omlastas på de 3:ne omlastningsstationerna. I fall omlastningen antages kosta

t öro centnern, motsvarar detta en årlig utgift af 18,375 Rdr, som man visser
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

ligen kan låta trafikanterna direkt betala, men hvilken utgift dock måste ersättas

genom eu så mycket lägre frakttaxa och således alltid kommer att drabba

trafikinkomsterna, på sätt redan vid Ilerrljunga station egen rum. Denna årliga

utgift motsvarar ä 5 procent ett kapital af 367,500 "Rdr eller dubbelt så

mycket som skilnaden i anläggningskapital emellan eu bred- och en smalspårig

bana med samma slags öfverbyggnad. 1 s,jollra verket skulle, efter ungefärlig

beräkning, ofvannämnda, omlastning underkastade varuqvantitet till följd af den

olika spårvidden sannolikt nedsjunka till 2,250,000 centner och ondastningskostnaden

sålunda nedgå till 11,250 Rdr, som i alla fall motsvarar räntan

på ett kapital af 225,000 Rdr eller 37,000 Rdr mera än skilnaden i anläggningskostnad

mellan de båda banorna.

Endast donna enkla kalkyl bör vara tillräcklig för att afgöra frågan om

företrädet mellan de båda sistnämnda konstruktionerna för Norra stambanan.

Men dertill komma många andra förhållanden, som måste tagas i betraktande

vid pröfningen al donna fråga, då den utsträckes till jemförelse mellan den

smalspåriga banan och den bredspåriga med starkare öfverbyggnad, tillräckligt

ballastdjup och solid underbyggnad.

Dervid bör i första rummet öfvervägas, hvithet inflytande den mindre

spårvidden kan komma att utöfva på beskaffenheten och mängden af den blifvande

godstrafiken.

Yigtigast i detta afseende är den tidsutdrägt, hvilken omlastningarne förorsaka,

och dernäst omöjligheten att utan betydande förluster eller skador å

godset omlasta en del varor; hvartill kommer, att den smalspåriga banans

vagnar icke kunna inrymma en del på bredspåriga baner förekommande kollygods

af större dimensioner; samt att de blifva mindre lämpliga för eu del

militärtransporter, synnerligen af kavalleri och artilleri.

Rörande tidsutdrägt^! för transporterna, får Styrelsen påpeka, att hvarje

omlastning i lyckligaste fall fördröjer transporten en dag, men oftast mera, i

anseende till omöjligheten för den ena banan att alltid hålla ett för hvarje

fall -tillräckligt antal lediga vägnar till hands på föreningsstationen för att genast

emottaga hvad som på den andra banan dit ankommit för vidare befordran.

I praktiken måste uppehållet vanligen blifva i medeltal 2:ne dagar till

följd af den ojemnhet i qvantitativ!'' hänseende, hvarmed godstrafiken å stambanorna

tillflödar. Synnerligen gäller detta om jernindustrien, som redan

uppnått och dagligen upparbetar sig till allt större förmåga att hastigt utföra

reqvirenters beställningar. Dessa ske numera ganska ofta med telegraf för

skeppning med väntande fartyg och våra nyare jernverk, som hafva jernvägsförbindelse

med exportorten, kunna ofta den ena dagen utföra en order om

dylik last fyllnad och den andra dagen hafva sin vara levererad på exportorten.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Anlägges Upsala—Storviks-banan samt dess sidobanor från Krylbo och

Sala bredspåriga, så behöfver äfven det tyngsta godståg ej mera än 1 dag för

att tillryggalägga hela vägen mellan Stockholm å ena sidan samt Gefle, Falun,

Norberg, Smedjebacken, Köping, Arboga eller Frö vi å den andra. Göres deremot

Upsala—Storvik-linien smalspårig, hvarigenom hvarje varutransport mellan

Gefle—Dala-vägen och Stockholm följaktligen måste underkastas 2:ne omlastningar,

åtgår minst 5 dagar, men i praktiken ofta 6 ä 7 dagar från det

varan är inlastad på vagn i Falun eller någon af de öfriga stationerna till

dess att den uppnår Stockholm. För varor åter, som blott behöfva omlastas

eu gång, åtgår cn leveranstid af 3 ä 4 dagar i stället för 1 dag.

Fn sådan tidsutdrägt, ehuru oläglig den än må vara för producent och

köpman, medför dock en annan olägenhet af vida betänkligare art för sjelfva

jern vägen. Ingenting visar skarpare, huru vanskligt det är att i theorien uppställa

det smalspåriga systemets företräde framför det bredspåriga, utan att

gorå afseende på det konkreta fall, hvarom frågan egentligen gäller, än just

förhållandet med Upsala—Storvik-linien. Donna linie kommer nemligen att

uthärda eu betydande konkurrens under seglationstiden, dels med Gefle—Dalavägen,

enär under sagde tid varor kunna gå från Falun till Stockholm på ett

dygn, dels med Strömsholms kanal, som erbjuder en lika snabb kommunikation

mellan Smedjebacken och Norberg å ena sidan samt Stockholm å den andra.

Då det blifver nätt och jemnt att stambanan kan täfla med dessa transportleder

i afseende å fraktprisen, så är det gifvet, att den minsta underlägsenhet i

stambanans transportförmåga, jemförd med de täflande liniernas, skall till dessa

sednare öfverföra alla de varor, som eljest från de gemensamma trafikområdena

skulle afgå på stambanan, och eu sådan underlägsenhet uppkomme just till

följd af omlastningarne, Indika, såsom nyss är nämndt, kunde verka till en

tidsutdrägt af ända till 6 ä 7 dagar för gods, som annars kunnat befordras

på 1 dag.

Det bör härvid äfven anmärkas, att den tidsutdrägt, som förorsakas genom

omlastningarna, till och med föranleder eu täflan mellan landsvägstransporten

och jernvägen, ty det behöfves ej mer än 4 ä 5 dygn för att på landsväg

transportera varor från trakterna mellan Falun, Smedjebacken och Norberg till

Stockholm. Trots de låga fraktpris, som stambanorna numera erbjuda, äro

dessa ej fullkomligt fria från täflan med förslagen å landsväg, särdeles i de

traktör, der donna forsling af ålder utgjort en betydande näringsgren, och

Styrelsen torde för besannandet af detta förhållande endast behöfva erinra om

malmtransporterna från trakten af Nora till jernört;ken å Laxå—Christinehamnlinien.

Indika transporter just till följd af sagda täflan betinga de lägsta möjliga

pris å jernvägen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kong!.. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. år 1871.

33

Det torde ej vara svårt att föreställa sig, hvilken fara det innebure för

INorra stambanan att beröras af ifrågavarande båda, täflande transportleder

derest denna bana ej kunde betjena trafiken utan omlastningar. Att transporten

å donna bana af varor.mellan Stockholm och trafikområdet Storvik

haiun under seglationstiden skulle helt och hållet upphöra till följd af de båda

omlastmngarne vid Storvik och hopsala är utom allt tvifvel. Donna transport

E Eku-bgen ej antagas blifva af någon större betydenhet, men det långa

afståndet emellan Storvik och Stockholm, 20,4 mil, betingar dock ett stort antal

centnermil och om man äfven skulle antaga det centnertal, som sålunda ginge

förloradt för stambanan, till endast hälften af hvad som i framtiden komme

att enligt längre har ofvan gjorda beräkning, transitera emellan ofvannämnde

stationer, kommer man dock till det icke obetydliga talet af 5 000 000 centnermil

hvilken med antagande af ett medelpris af endast U öre, representerar

eu årlig bruttoinkomst af 75,000 K dr. som går förlorad. Men eu vida större

tara hotar dock från den södra täflingslinien, ty här gäller det den störa bergskgstrafiken

och, utan öfverdrift sagdt, bruttointägter af hundra tusentals riksdaler.

Men icke nog härmed. Omlastningarne gifva anledning till förminskning

ej allenast af transportqvantiteten, utan äfven af sjelfva produktionsmängden.

Träkol, som utan tvifvel blifver en hufvudartikel på Norra stambanan, synnerligen

på ömse sidor om Storvik, är eu vara, som mest af alla lider genom

den viol hvaije omlastning, oundvikliga afstybbningen. De högre pris. som jernmalmsdistrikten

kunna betala för träkol, skulle utan tvifvel helt och hållet

neutraliseras genom omlastning vid Storvik och således hindra träkolstransport

fi ån Gefle Dala-vägens stationer till stationer, närmare Norbergs grufva fält och

hyttor. Om t. ex., i fall förbindelsen vore omedelbart sammanhängande, 100,000

centner träkol årligen vore i fråga att föras från Korsnäs sågverk till hyttorna

nära Dalelfven för att dermed tillgodogöra malm från Norberg, så skulle donna

träkolsqvantitet föranleda ytterligare transport af 200,000 centner jernmalm och

100.000 centner deraf producent jern. Hindras nu denna träkolstransport,

så förlorar jernvägen sannolikt derigenom eu rörelse, motsvarande omkring

800.000 centnermil och en inkomst af omkring 20,000 Rdr.

Ehuru Byggnadsstyrelsen i sina särskilda förslag med afseende å anläggningskostnaderna

för de olika alternativen äfven beräknat behofvet af rörlig

materiel, får Trafikstyrelsen dock för sin del äfven beröra donna fråga, emedan

den står i närmaste samband med redan förhanden varande förhållanden å

Stockholm—Upsala-linien och den anordning af bantåg, som der eger ruin.

Det här ofvan antydda förhållandet med fördröjd leveranstid för varor,

som. skulle komma att omlastas, derest Upsala—Storviks-banan anlägges smalspårig,

lemnai äfven ledning för jemförelse af det antal vägnar, som erfordras

i händelse det ena eller andra byggnadssättet antagen

Bill. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Af cl.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, år 1871.

Det är nemligen tydligt, att hvarje vagnslast fraktgods, som skall befordras

emellan Galle—Dala-jernvagsstationer samt stationer söder om Upsala, i

händelse omlastning ej beliöfves, endast upptager 1 vagn 1 dag, men i annat

fall, då 2 omlastningar erfordras, kommer att sysselsätta minst 1 vagn på

Galle—Dala-banan 1 dag, 1 vagn på Upsala—Storviks-li nien 3 dagar samt 1

vagn på Upsala—Stockholms-banan 1 dag; äfvensom att, när blott en omlastning

beliöfves, i allmänhet 1 vagn på hvardera banan är upptagen 2 dagar.

Om också Godo—Dala-banan anskaffar det ökade vagnantal, som å densamma

kan fordras för den ökade rörelse, dess förening med Norra stambanan åstadkommer,

så har likväl staten att sörja för vagnanskaffningen på Upsala—

Storviks-banan och behöflig tillökning af vagnparken på Upsala—Stockliolmslinien,

hvilken tillökning tydligen måste vara lika stor, som hela det antal

vägnar, Indika för den öfver Upsala transiterande varutransporten erfordras

på den nya banan, i händelse donna erhölle samma spårvidd som den äldre

banan. Om man antager, att i sistnämnda fall för det transiterande godset 10

godsvagnar per md eller inalles 140 vägnar borde utgöra den första uppsättningen,

så skulle, i fall Upsala—Storviks-linien är af annan spårvidd, nämnda

antal vägnar anskaffas för limon söder om Upsala och derjemte, med afseende

på tidsutdrägten för omlastningen minst dubbelt så många vägnar för den, nya

banan, således inalles 280 vägnar mera i det ena fallet än i det andra, motsvarande

ett kapitalutlägg af 560,000 Bär.

Beträffande vagnarne för person-, fång-, post- och resgods-transport, så

skulle, om banorna hafva samma spårvidd, ingen annan ny uppsättning erfordras

utöfver det antal, som redan för närvarande är disponera dt på Stockholm—

Upsala-linien, än 12 personvagnar. Kunna åter ej samma vägnar framgå på

hela. sträckningen, så tarfvas för Upsala—Storviks-linien särskild! uppställda 4

persontåg, bestående hvardera af 1 första, 2 andra och 4 tredje klassens personvagnar

samt 2 pack vägnar, tillsammans 36 vägnar, och dessutom 1 fångvagn

och 2 postvagnar, således inalles 39 nya vägnar, eller 27 vägnar mera än i

först afsedda fall, motsvarande en kostnad af tillsammans minst 100,000 Rdr.

I afseende på lokomotiven får Styrelsen åberopa hvad vid första alternativet

blifvit anfördt rörande behof v et deraf, i fall den nya banan konstrueras

så, att statsbanornas äldre maskiner ej kunna derå begagnas. Den nya banan

fordrar då minst 14 lokomotiv, som ej kunna erhållas under 420,000 Bär i

stället för att eljest endast 8 nya maskiner skulle behöfvas för 360,000 Rdr.

Skilnaden i kostnad för de erforderliga transportmedlen skulle således

komma att utgöra minst 720,000 Rdr; men möjligen ej obetydligt öfverstiga

detta belopp, Styrelsen anser äfven derföre det af Byggnadsstyrelsen beräknade

anslag till transportmedel för Upsala—Storviks-banan af 75,000 Rdr

milen någorlunda motsvara första beliofvet, i händelse donna handel anlägges

för begagnande af samma slag lokomotiv och vägnar, som öfriga stambanor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Till fördel för sistnämnda byggnadssätt kali äfven i afseende på driftkostnaden

tilläggas, att, om de ordinarie bantågen på nya banan, såsom de böra

och kunna, blifva en fortsättning af bantågen mellan Stockholm och Upsala,

så inbesparäs hela tågpersonalen för 2:ne af dessa tåg och för ett reservtåg,

eller tillsammans 3 lokomotivförare. 3 el dåre och 9 konduktörer, packmästare,

smörjare och bromsaro, motsvarande inalles minst 12,000 ä 15,000 Edr om året.

Slutligen torde Styrelsen ej böra förbigå att påpeka det betänkliga förhållande,

som skulle uppstå, om Upsala—Storviks-banan erhåller annan spårvidd

än andra dermed sammanhängande redan färdiga jern vägar, i händelse

donna bana vid inträffande krig, såsom sannolikt är, äfven behöfde begagnas

för militärtransporter. Utom det att dimensionerna på den smalspåriga banans''

vägnar äro synnerligen olämpliga för transporter af kavalleri och artilleri, så

skulle de afbrott i militärtågens jemna gång samt den tidsutdrägt, som omflyttningen

af krigsmateriel och proviant förorsakar, nära nog omöjliggöra begagnandet

af donna jern vägsförbindelse till förflyttning af en något betydande

militärstyrka, sammansatt af flera vapenslag, inom eu på förhand beräknad tid

samt med den regelmessighct och skyndsamhet, som i krigstid numera erfordras.

Dertill kommer, att den olika spårvidden skulle hindra sammandragningen och

begagnande! af de öfriga statsbanornas och äfven enskilda banors transportmedel

på de punktör, der de för tillfället bäst behöfdes, samt särskild! den

vigtiga omständigheten, att, i fall en fiende under krig lyckades bemägtiga sig

öfvergången vid Södertelje, alla de vid Liljeholmens förråd samt vid Stockholms

och Upsala stationer befintliga lokomotiv och vägnar jemte andra materialier

för trafikens behof, som dessförinnan icke hunnit undanföras till det

inre af landet, vore oåtkomliga till begagnande på andra landets jern vägar, än

den emellan Stockholm och Upsala.

Med hvad Styrelsen nu anfört hoppas Styrelsen hafva ådagalagt, att anläggningen

af Norra stambanans återstående del med annan spårvidd eller efter

i öfriga väsendtliga delar ändrad! system, än som blifvit för de hitintills utförda

jern vägsbyggnaderna för statens räkning antaget, icke är med en god

hushållning och dessa kommunikationers ändamål förenligt.

Det tredje alternativet afser att till besparing af mellan 200,000 och

300,000 Edr i anläggningskostnaden medgifva lutningsförhållanden af ända till

1 fot på 60 efter längden af banans plan.

Då Trafikstyrelsen haft tillfälle taga kännedom om Styrelsens öfver statens

jernvägsbyggnader, uti dess underdåniga utlåtande rörande norra stambanan

af den 11 dennes angående detta alternativ uti alla dess momenter framlagda

utredning, som synes tillfyllest ådagalägga olämpligheten att för en jemförelsevis

ringa och i alla händelser blott tillfällig besparing försvåra trafiken synnerligen

på den tredjedel af banan, der kanske de tyngsta transporterna komma att

framgå, så anhåller Styrelsen underdånigst att. få inskränka sitt utlåtande i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

denna punkt till ett instämmande i berörda yttrande, allenast med det tillägg,

att de deruti uttalade åsigter ytterligare bestyrkas af den erfarenhet, Styrelsen

egen om rörelsens af våra natur- och näringsförhållanden betingade ojemnhet

i qvantitativt hänseende under olika årstider. Denna ojemnhet förorsakar beliofvet

att under eu del af året öka ej allenast belastningen utan äfven antalet

af bantågen utöfver det ordinära förhållandet och verkar alltid till höjande af

trafikkostnaden, derföre att särskilda transportmedel med dertill hörande personal

måste för sådan extra tjenstgöring hållas i reserv, men utöfver det för

nämnda ändamål erforderliga antal måste reservmaterielen i högst betydlig grad

ytterligare tillökas, i fall man anbringade så stärka lutningar på några få korta

delar af banan, att lokomotivet icke kunde uppför dessa bandelar draga mera

än två tredjedelar af den last, detsamma tager på hela den öfriga delen af

banan, som icke har brantare stigningar än 1 : 100.

Styrelsen har i det föregående uteslutande betraktat Upsala—Storvikslinien

och dess blifvande rörelse i sammanhang med dels statens äldre järnvägsnät,

dels med tillstötande enskilda jernvägar, och har, såsom Styrelsen förmodar,

derutinnan vält den enda riktiga synpunkten, emedan Upsala—Storviksbauans

egentliga betydelse ligger uti dess förbindelser med tillstötande baner;

men Styrelsen har derjemte låtit upprätta eu detaljerad specialutredning öfver

det relativa förhållandet i afseende på underhålls- och trafikkostnad för 1 mil

bana, konstruerad enligt det ena eller andra af de system, som blifvit ifrågasatta

för ofvannämnda handel, äfven med tillämpning å donna bana, för så vidt

rörelsens blifvande omfattning inverkar på dessa förhållanden; och får Styrelsen

bilägga i underdånighet ett kort sammandrag af donna specialutredning.

Slutligen får Styrelsen förklara, att orsaken, hvarför persontrafiken icke

blifvit i Styrelsens underdåniga utlåtande vidare vidrörd, ligger deruti, att de

olika byggnadssätt^ endast kunna utöfva ett jemförelsevis ringa inflytande på

denna del af rörelsen och derföre äro för densamma i det närmaste likgiltiga.

Endast så vidt som en större farhastighet och undvikande af täta tågombyten

under resan samt större beqvämligheter i öfrigt bidraga att öka personrörelsen,

äro de bredspåriga och solidare banorna att föredraga framför de smalspåriga

och svagare.

Styrelsen framhärdar med djupaste vårdnad, trohet och nit,

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts.

underdånigste, tropligtigsto

tjenare och undersåtar

C. 0. TROILIUS.

G. LAmnétl.

Stockholm den 28 November 1870.

s. 37 Kontrollera mot PDF

lillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

37

K a 1 k y 1

öfver skillnaden i drift- och underhållskostnad för eu jernväg emellan Upsala

och Storvik, anlagd med 4,83 lots spårvidd och 22f <$ per fot tunga

räler samt en bana i samma sträckning, byggd med 3,59

fots spårvidd och räler af 15,5 T vigt per fot.

Med iakttagande af den ordning, som följes vid statens jern vägstrafik för

uppställningen af redogörelsen för drift- och underhållskostnader, antecknas först

här nedan alla de utgiftstitlar, som äro oberoende af spårvidd och öfverbyggnadens

konstruktion.

A) Byråafdelningen:

Aflöning och inqvartering till tjensteman och betjening;

Reseersättningar och dagtraktamenten;

Kontorskostnader och bibliothek;

Inventariers underhåll och förbrukning;

Sjukvård och pensioner:

Rättegångskostnader och diverse utgifter.

B) Banafdelningen:

Aflöning, inqvartering och bränsle till tjensteman och betjening;

Beklädnadsersättning;

Kontorskostnader;

Underhåll af doseringar å bankar och skärningar:

D:o af dikning, dränering, planteringar, vägar, stängsel in. in.;

D:o af husbyggnader, gårdsplaner, lastkajer, lastbryggor, stensättningar,

platformar, lyftkranar, pumpmaskiner, gas- och vattenledningar

in. nr:

D:o af telegrafledningar och signaleringsinrättningar;

Materialförbrukning för signalering, äfvensom inventariers underhåll och förbrukning

;

Kontributioner;

Reseersättningar, sjukvård och diverse utgifter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kohgl. ''Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1811.

C) Trafikafdelningen:

Aflöning, inqvartering och bränsle till tjensteman och stationsbetjening;

Beklädnad till stationsbetjening;

Kontorskostnader;

Material- och inventariiförbrukn ing, såsom vid signalering, belysning och eldning

inom stationer samt å bantågen, telegrafapparaters underhåll m. m.;

Renhållning vid stationerna;

Reseersättningar, sjukvård och diverse utgifter.

D) Maskinafdelningen och Förrådet:

Gemensamma omkostnader, såsom aflöning och inqvartering till tjensteman och

kontorsbetjente, kontorsomkostnader, resor, sjukvård och diverse utgifter;

Aflöning och inqvartering till lokomotivförare-förmän, putsare, pumpare och

kolvakter;

Aflöning och inqvartering till vagnmästare, vagnförmän och putsare;

De utgiftsrubriker åter, på hvilka banans spårvidd och byggnadssätt utöfva

ett större eller mindre inflytande, upptagas här nedan, och är skillnaden emellan

utgiftsbeloppen för hvardera banan under hvarje rubrik utförd uti vidstående

kolumner, beräknad i Rdr Rmt per mil bana.

Ofverskjutan-de kostnad

per mil per mil

bredspårig smalspårig

bana. bana.

Banafdeln ingen:

Underhåll eif broar: Med antagande af 200 qvadratfot

större yta på broöfverbyggnader på milen och ommålning

deraf hvarje 3:dje år ä 6 öre qvadratfoten uppkommer

en årlig utgift....................................................... 4: — — —

Underhåll af aflo-ppstrummor och kulvertar: Den bre
dare

banan anses erfordra större kostnad för reparationer,

som uppskattas till.................................................. 4: — —- —

Underhåll af vägöfvergångar och vägbroar: Större yta

vid de förra och större längd af de sednare vid den

bredare banan förorsaka större underhållskostnad, värderad

till,........................................................................... 7:— — —

Underhåll af banans riktning: Tyngre räler och längre

sliprar på den bredare banan förorsaka större arbete

Transport 15: — — —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Tillhör Bil, No 5 b) till Köngl. Maj:t.s Nåd. Prop. No 1, år 1871.

Överskjutande kostnad

per mil per mil

bredspårig smalspårig

bana. bana.

Transport 15: — ___

vid riktningen, utöfver det som de ordinarie vakterna

utföra, för......................................-.................................... 37. 50 _

Utbyte af sliprar: Den bredare banan med tyngre räler

har 2,000 sliprar på milen mindre än den smalare.

Med antagande af ombyte hvart 7:de år samt pris per

stycke af Rdr 1,08 för de längre och 90 öre för de

kortare sliprarna blifver skillnaden................................. 103: so

Utbyte af räler: Den breda banans tyngre räler behöfva

ombytas 2:ne gånger och den smala banans svagare

räler 3:ne gånger på 40 år. Som de på denna tid

utbytta rälernas vigt å båda banorna är densamma,

blifver kostnaden för sjelfva rälerna densamma, men

för nedläggningskostnaden, som äntages till 5 öre foten,

med 16§ % tillägg för stationerna, uppkommer en skillnad

af.................................................................. .. .

Underhåll af spårvexlar: Underhållet af de svagare spårvexlarne

å den smala banan, jemfördt med det mindre

täta ombytet af de gröfre på den breda banan, okär

det förra med........................................................... . . 4. _

Underhåll ■«/ ballasten: Med antagande att 1 % årligen

behöfver förnyas, erfordrar den breda banan 1,1 kubikstång

mera ballast, hvilket åstadkommer en skillnad af... 27: so. _ _

Underhåll af vändsldfoor, skjutbord och brovågar: Med

antagande att dylika bangårdsmaskinerier kosta 200 Rdr

Mera per mil på den breda än på den smäda banan

och 20 års hållbarhet uppstår eu skillnad af............... 10:__ ___

isnöskottning, hvilken för bredspårig bana är beräknad

kosta 300 Rdr per mil, minskas å smalspårig bana

för 1,5 fot smalare öppning genom snön med z, hvaraf

kommer den breda till last................................................ 37. 50 _

Summa för Banafdelningen 231: — 56: so.

Traflkafdelningen :

Aflöning, inqvartering, beklädnad och milpenningar till

tågpersonalen. I anseende till lokomotivens mindre

Transport

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

Överskjutande kostnad

per mil per mil

bredspårig smalspårig

bana. bana. ,

Transport

dragkraft på den smala banan erfordras, i betraktande

af den beräknade godsmängden, 2:ne bantåg mera under

150 dagar på nämnda bana än på den bredare,

hvartill fordras 4 konduktörer ä 500 Rdr per halfår,

hvilket per år och mil orsakar en skillnad af.....:........

Omlastnihgskostnad: Med antagande att inalles 3,750,000

centner gods skulle komma att omlastas ä \ öre cent
nern,

måste den smala banan påföras..............................

Ersättning för bortkommet eller skcidadt gods: Denna

post blir till följd af omlastningarne större å den smala

banan med...........................................................................

Summa för Tratikafdelningen

Maskmat''delningen:

Aflöning, inqvartering, kol- och oljepremier Ull lokomotivförare

och eldare: Till de 2:ne bantåg, som den smala

banan måste underhålla mera än den breda, fordras

2:ne förare och 2:ne eldare under H år för tillsammans

2,500 Rdr, hvilket lägges den smula banan till

last med..............................................................................

Materialförbrukning å lokomotiven: Genom jemförelse af

konsumtionen af stenkol till bränsle i förhållande till

befordrad nettolast på statens baner och den smalspåriga

Köping—-ITtterbergsbanan har beräknats, att

den smalspåriga banan skulle, i förhållande till den

beräknade godsqvantiteten och flere behöfliga bantåg,

konsumera 29,250 centner kol mera än den breda,

hvarföre kostnaden å 75 öre centner!! påföres den

förra med............................................................................

På samma sätt har en skillnad i kostnaden för

smörjningsämnen blifvit beräknad till..............................

Aflöning, inqvartering, beklädnad och premier till vagnsmör

jar er För det ökade antal smörjare, som det

större antalet bantåg å den smala banan fordrar, uppstår

en skillnad af.................".............................................

Transport

142: —

1,340:

64:

1,546:

178:

1,567:''—

51: so.

50: —

1,846: so.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Trop. N:o 1, år 1871.

41

Transport

Materialförbrukning till vagnarnes smörjning och putsning:

Genom jemförelse mellan statens och Köping—

Uttersbergsbanans konsumtion liar beräknats en skillnad

i kostnad den smala banan till last................................

Underhåll af lokomotiv: Till följd af tågmilens större

antal på den smala banan 8.000 mil uppkommer ä 80

öre milen eu ökad kostnad för densamma af...............

Underhåll af vagnar: Af samma orsak måste det större

antalet erforderliga vagnmil å den smala banan ådraga

densamma en större underhållskostnad af........................

Summa för Maskinafdelningen

Överskjutande kostnad

per mil per mil

bredspårig smalspårig

bana. bana

- - 1,846: 50.

57: —

457: —

— — 556: —

— — 2.916: so.

Sammanföras nu de erhållna summorna för hvarje

afdelning, så erhåller man:

för Banafdelningen................................................. 231: — 56: so.

» Trafikafdelningen.................................................. — — 1,546: -—-

» Maskinafdelningen................................................. — — 2,916: so.

Summa 231 — 4,519 —

Skillnaden emellan dessa båda belopp utgör således en summa af 4,288

Bdr, hvarmed drift- och underhållskostnaden per mil skulle förökas årligen, om

Upsala—Storviksbanan anlägges med 3,59 fots spårvidd och räler om 15,5 &

vigt per fot, i stället för att byggas såsom statens äldre baner med 4,83 fots

spårvidd och räler af 22| & vigt per fot.

För hela banan utgör skillnaden 60,889 Bdr 60 öre. som ä 5 % motsvarar

ett kapital af 1,217,692 Bdr.

Om man på enahanda sätt beräknar skillnaden i årlig drift- och underhållskostnad

per mil mellan 2:ne banor af å,8.i fots spårvidd, men den ena

med räler af 22,75 och den andra med räler 15,5 « vigt per fot, så visar sig,

att banan med de lättare rälerna medför större utgifter för drift och underhåll

under följande titlar:

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Tillhör Bil. No 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, år 1871.

Banafdelningen: Utbyte af sliprar...................................................... 308: —

Utbyte af räler........................................................ 52: so.

Underhåll af spårvexlar.......................................... 4: —

Summa för Banafdelningen Rdr 364: 50.

Trafikaf delningen: Aflöning m. m. till tågpersonalen ...................... 142: —

MasJcinafdelningen: Aflöning m.m. till lokomotivförare m. m. 178: —

Materialförbrukning å lokomotiv och

bränsle............................................. 1,567: —

smörja...... 51: so.

Aflöning till vagnsmörjare................. 50: —

Underhåll af lokomotiv..................... 457:— 2 303- so

Summa för samt!, afdelningar Rdr 2,810: —

Den lättare öfverbyggnaden medför således eu större årlig utgift för drift

och underhåll af 39,902 Rdr för hela banan Upsala—Storvik, motsvarande

ä 5 % ett kapital af 798,040 Rdr.

Emellan en bana af 4,83 fots spårvidd och räler om 15,5 -T vigt per fot

samt en bana af 3,59 fots spårvidd och räler om samma tyngd uppkommer en

skillnad i drift- och underhållskostnad per mil af

Underhåll

af broar...............................................

4:

—

D:o

af trummor och kulvertar..................

4:

—

D:o

af vägöfvergångar och vägbroar......

7:

—

D:o

af banans riktning..............................

37:

50.

D:o

af ballasten........................................

27:

50.

D.o

af sliprar.............................................

411:

50.

D:o

af snöskottning....................................

37:

50-

Summa till fördel för den smala banan Rdr

den breda banan:

529:

-—

å Trafikaf delningen:

å Maskinafdelningen:

Omlastningskostnader..................... 1,340: -—

Ersättning för skadadt och förloradt

gods............................................. 64: —

Materialförbrukning för vagnars

smörjning ................................. 57: -—

Underhåll af vägnar.................... 556: —

1,404:

613: —

Summa till fördel för den breda banan Rdr 2,017:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, år 1871.

Skillnaden, 1,488 Edr utgör den större årliga utgift per mil, som den

mindre spårvidden tillskyndar drift- och underhållskostnaden, hvilket för hela

banan af 14 mil utgör 21,129 Edr 60 öre, motsvarande k 5 % ett kapital

af 422,592 Edr.

Kostnadsförslag^ upptager anläggningskostnaderna:

för bredspårig bana med 22| <$ vigt per fot å rälerna............ Edr 9,688,000,

för smalspårig bana med 15^ T » » » » » ............ » 8,063,000.

Skillnad Edr 1,625,000.

Om derifrån dragés det kapital, som motsvarar den smalspåriga

banans större drift- och underhållskostnad..................... Edr 1,217,692.

så minskas denna skillnad till Edr 407,308.

för o frånslående bredspåriga bana ................................................ Edr 9,688,000

för en d:o d:o med 15^ vigt per fot räl och 1^ fots djup ballast » 8,251,000.

Skillnad Edr 1,437’000.

Afgår kapital, motsvarande den sistnämndas större driftoch

underhållskostnad, .................................................................... Edr 798,040.

Återstående skillnad Edr 638,960.

för en bredspårig bana med 15^ « vigt per fot räl och l£ fots

djup ballast................................................................................... Edr 8,251,000.

för en smalspårig bana af för öfrig! samma konstruktion......... » 8,063,000.

Skillnad Edr 188,000.

Afgår kapital, motsvarande den sistnämndas större driftoch

underhållskostnad....................................................................... Edr 422,592.

så visar det sig att förlusten genom ökade driftkostnader

på den smalspåriga banan i sjelfva verket skulle motsvara en

kapital uppoffring, lika med skillnaden emellan sistnämnda summa,

eller..................................................................................................... » 234,592.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. May.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

1

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 9 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena,

Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Ahelin,

friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerb erg,

Bergström och

friherre Alströmer.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Chefen för Finansdepartementet Statsrådet Wcern anhöll i underdånighet

att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen

vid nu instundande riksdag, hvilka tillhöra nämnda departements

föredragning, och anmälde i sådant afseende, att enligt den berättelse

om Statsverkets tillstånd och förvaltning, som Statskontoret den

10 nästlidna December afgifvit, och hvilken, i hvad densamma rörde

anslagen under 2:dra, 4:de, 5:te, 6:te och 8:de Hufvudtitlarne särskild!

delgifvits vederbörande I)epartements-chefer, Statsverkets inkomster för

år 1872 och intilldess ny statsreglering derefter vidtager ansetts böra,

med bibehållande för deribland ingående spanna ål af det vid 1868 års

riksdag antagna för slagspris et af 2 rdr 10 öre kubikfoten, beräknas till

följande belopp, nemligen:

Bih. till Biksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 6 till Kon,gl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Ordinarie inkomster.

Ränta ........................

Tionde........................

Arrendemedel af Kungsgårdar och andra kronolägenheter:
Penningar.

.......... 52,700: —

Spanna ål, 173,000 kbft å 2 rdr

10 öre kbftn........ 363,300: —

Bergverkstionde..................

Mantalspenningar.................

Bötesmedel.....................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål,

140,175 kbft å 2 rdr 10 öre.........

Tillfälliga rotevakansafgifter...........

Vakansafgifter af nyroterad jord........

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i

Kålland......................

Trosspassevolansafgift...............

Båtsmansvakansafgift...............

Kontrollstämpelmedel ...............

Fyr- och b åkmedel................

Jernvägstrafikmedel...............

Skogsmedel.....................

Extra uppbörd...................

Sgr 15,900,000 Rdr.

Rmt Rdr

ii ii

1.1

11

11

11

11

11

11

11

11

11

11

i"

11

ii

11

ii

11

ii

11

ii

11

ii

11

ii

11

ii

11

ii

11

ii

4,490,000: —

1,582,800: —

416,000: —

135,000: —

565,000: —

170,000: —

294,367: 50.

7,500: —

95,000: —

24,000: —

26,500: —

70,000: —

12,000: —

700,000: —

7,000,000: —

250,000: —

61,832: 50.

Extra ordinarie inkomster.

Tullmedel. -.....................Rmt Rdr 14,000,000: —

Postmedel ..................... „ „ 2,200,000: —

Stämpelpappersmedel.............. „ „ 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift............ „ „ 9,800,000: —

Sgr 27,350,000 Rdr._

Summa Rmt Rdr 43,250,000: —

hvarjemte Departements-chefen anförde, hurusom Statskontoret förmält

sig hafva grundat donna beräkning dels, enligt hvad en nu föredragen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 6. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

vid berättelsen fogad och detta protokoll under lutt. A. bilagd tabell

ådagalade, på medeltalet af de senare årens inkomstbelopp, med särskildt

aktgifvande derpå, om en inkomst varit i jemnt stigande eller

fallande, dels ock på de vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda

förhållanden, för hvilka Statskontoret på följande sätt redogjort:

Räntan, hvilken, likasom Tionden, vid senaste riksdag upptogs till

det belopp, hvartill densamma, efter beräkning af det i Kongl. Förordningen

den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris skulle uppgå, borde

nu minskas med:

a) åtskilliga jemlikt Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863

afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor, utgörande tillsammans 239 rdr 20

öre i penningar, 74 kubikfot 5 kannor råg, 100 kubikfot 9 kannor korn

och 35 skålpund smör, hvilka räntor, efter natur ap er s e dlarnas omsättning

till penningar i enlighet med föreskriften i Kongl. Förordningen

den 23 Juli 1869 motsvarade ................Rdr 618: 59.

b) räntor af tvänne landstatsboställen, från hvilka

innehafvarne afstått emot åtnjutande af dem för sådant

fall tillerkänd boställs- och hyresersättning; uppgående

dessa räntor, hvilka, sedan boställena blefve för kronans

räkning utarrenderade, icke vidare borde i räkenskaperna

debiteras, till........................... „ 57: 13.

eller tillsammans Rdr 675: 72.

Och ansåges i följd häraf räntan, som i 1871 års riksstat upptagits till

4,491,000 Rdr, nu höra uppföras med ett belopp af i jemnt tal 4,490,000 Rdr.

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter. Donna

inkomsttitel borde nu ökas

dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade

utarrendering från midfasta!! 1869 och 1870 uppkommit uti förut

utgående utgifter

och dels med arrendena för åtskilliga från samma tider för första

gången utarrenderade lapdstats- in. fl. boställen, utgörande tillsammans

Penningar. Kub.-fot spanmål.

9,882.

Då denna förhöjning tillädes 1868 års

uppbörd....................... 52,672. 162,780.

funnes efter jemnande af summorna ..... 52,672. 172,662.

till runda tal, inkomsten för år 1872 kunna beräknas till:

Penningar..........................Rdr 52,700.

Spanmål, 173,000 kub.-fot å 2 Rdr 10 öre kubikfoten „ 363,300.

Summa Rdr 416,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Under benämningen Bergverkstionde hade Statskontoret sammanfört

ej mindre de förutvarande inkoms ttitlarne Silfvertionde, Kopparränta,

Tiondetackjern och Svafvelbrukstionde, än äfven tionden af nickel,

bly och glete, hvilken senare inkomst hittills bokförts under rubriken

((Extra medel och uppbörder», hvaremot Statskontoret under denna

sistnämnda rubrik uppfört inkomsterna af Myntarelön och Slagskatt,

hvilka hittills varit med Silfvertionden sammanförda.

Silfvertionden hade, enligt i Statskontoret gjord uträkning,

i medeltal för åren 1866, 1867 och 1868 utgjort Rdr 14,826.

Såväl Kopparräntan som Tiondetackjernet syntes

lämpligen kunna beräknas till samma inkomstbelopp som

i senast upprättade riksstat, enär den minskning i försäljningsprisen,

som under de senare åren egt rum, i

det närmaste torde motsvaras af tillökning i uppbörden.

Dessa titlar skulle således beräknas:

Kopparräntan till............... „ 70,200.

och Tiondetackjernet till................ „ 42,000.

Äfven i afseende på Svafvelbrukstionden syntes tillräcklig

anledning till förändring i beräkningen icke förefinnas,

hvadan densamma utfördes med.......... „ 3,500.

Tionde af nickel, bly och glete hade för åren 1866,

1867 och 1868 i medeltal utgjort ............. • „ 3,977.

Och funne alltså Statskontoret Bergverkstionden höra

upptagas med ett belopp af................. Rdr 134,503.

eller i jemn! tal 135,000 Rdr.

I afseende på Fyr- och Båkmedel utgjorde medeltalet af de 3 sista

årens uppbörd 713,998 Rdr 33 öre; och då, oaktadt genom Kongl.

Kungörelsen den 28 September 1869 fartyg, som gå emellan inrikes

orter, blifvit från och med 1870 års början befriade från fyr- och båkafgifter,

uppbörden likväl under Januari—Oktober månader af innevarande

år, enligt uppgift af General-Tull-Styrelsen, uppgått till omkring

730,500 Rdr, ansåges donna inkomsttitel från nu beräknade beloppet

650,000 Rdr böra förhöjas till 700,000 Rdr.

Jernvägstrafikmedlen, vid de begge senaste riksdagarna beräknade

till 6,500,000 Rdr, hade visserligen i medeltal för åren 1867—1869 endast

uppgått till 6,133,136 Rdr, men då, enligt uppgift af Trafikstyrelsen,

inkomsterna under Januari—Oktober månader nästlidna år uppgått

till nära 5,600,000 Rdr samt inom kort ej mindre sammanbindningsbanan

genom Stockholm än äfven Nordvestra stambanan komme att för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

trafiken öppnas, ansåges denna inträd för år 1872 kunna beräknas till

7,000,000 Rdr.

Då vidare det synts Statskontoret mindre lämpligt att fortfarande

bibehålla Observationsmedel såsom en särskild inkomsttitel, hade Stats
-

kontoret ansett sig höra föreslå, att donna inkomst, beräknad

till.................... Rdr 2,000.

tillädes inkomsttiteln Extra uppbörd. Donna hade i medeltal

för åren 1866—1868 utgjort.............. „ 62,448.

och då dertill, enligt hvad förut blifvit nämndt, lades medeltalet

för samma år af Myntarelön och Slagskatt..... „ 3,433.

samt från summan häraf.................... Rdr 67,881.

afdroges den under Bergverkstionden beräknade tionden

af nickel, bly och glete..................... „ 3,977.

utgjorde återstoden......................... Rdr 63,904.

I nära öfverensstämmelse härmed och till erhållande af jemn summa

lör de ordinarie inkomsterna, ansåg Statskontoret donna inkomsttitel

nu höra beräknas till 61,832 Rdr 50 öre.

Bland de extra ordinarie inkomsterna, Indika jemlik! 60 § Riksdagsordningen

utgå såsom bevillningar, hade Tullmedlen, Indika vid de

tvänne senaste riksdagarne beräknats till 14,000,000 Rdr, i medeltal för

åren 1867—1869 utgjort 13,803,232 Rdr 66 öre. År 1870 både visserligen

uppbörden för Januari—Oktober månader uppgått i jemnt tal till

13,251,164 Rdr, så att med säkerhet kunde antagas, att donna inkomsttitel

för året komme att lemna ej obetydligt öfverskott, men deraf funne

Statskontoret icke kunna hemtas tillräcklig anledning att för år 1872

höja beräkningen utöfver 14,000,000 Rdr.

I afseende å Post- och Stämpelpapper smedlen hade Statskontoret ansett

sig höra föreslå samma belopp, som uti 1871 års riksstat äro upptagna,

eller 2,200,000 Rdr för den förra och 1,350,000 Rdr för den

senare titeln.

Enligt uppgift från Bränvinskontrollbyrån hade under nästlidna år

intill den 16 November i rundt tal 10,860,000 kannor bränvin tillverkats,

hvarförutom för återstoden af året en tillverkning af 4,447,000

kannor blifvit anmäld. Efter beräkning af dessa tillverknings!»dopp

skulle såsom Brämvinstillverkning saf gift för året inflyta en summa af

10,714,900 Rdr. Då emellertid denna inkomsttitel under de 3 sista

åren i medeltal uppgått till endast 7,910,382 Rdr 67 öre, ansåge Statskontoret

.densamma icke för år 1872 böra upptagas högre än i 1870

och 1871 årens riksstater eller till 9,800,000 Rdr, beräknadt efter en

tillverkning af 14,000,000 kannor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Efter föredragning häraf yttrade Departements-chefen i underdånighet:
»Vid

de af Statskontoret sålunda beräknade belopp å Statsverkets

inkomster för 1872 har jag väl en och annan anmärkning att framställa,

men då jag tillika anser mig ega anledning dels att föreslå det en af

de nuvarande ordinarie statsinkomsterna helt och hållet uteslutes från

beräkningen och dels deremot att till upptagande i beräkningen anmäla

åtskilliga nya inkomsttitlar, så anhåller jag att först få anföra hvad i

sådant afseende synes mig vara af omständigheterna påkalladt.

»Sedan Eders Maj:t föreslagit 1869 års riksdag att skyldigheten

inom privilegierad bergslagsort till utgörande af tackjernstionde måtte

för framtiden upphöra, mot det att de förmåner, som dylik ort af Kronan

haft sig i egenskap af jernbergslag förunnad, indroges, och samma

förslag blifvit vid sistliden riksdag genom enskild motionär, förnyadt,

utan att vid någondera riksdagen pluralitet kunnat deråt beredas, så

hafva nu Grangärdes-, Norr- och Söder-Bärkes, Ludvika och Malingsbo

socknemän, under uttryckande af den öfvertygelse, att en ändamålsenlig,

allmänt och enskild! väl med billighet betryggande lösning af denna

för bergsbruksidkande och landet så maktpåliggande fråga endast genom

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bemedling kan stå att vinna och under

åberopande i öfrig! af dels bergshandteringen i allmänhet och dels

särskild! förhållanden i deras ort rörande omständigheter, i underdånighet

anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes till snart sammanträdande

riksdag aflåta nådig proposition derom, att den tackjernstionde, som

kunde anses ännu höra från Vesterbergslagen utgöras, måtte helt och

hållet utan vilkor eftergifvas.

»Visserligen är Vesterbergslagen så till vida mera betungad än de

flesta andra bergslager, att densamma, utan att i högre grad än de

vara fri från grundskatter, är ordinarie roterad, under det att de blott

äro extra roterade, men då jag anser de vigtigaste skälen för ett fullständigt

upphäfvande af återstående b ergslagsprivilegier vara för hela

riket gemensamma och oberoende af det visserligen i sig sjelf! beaktansvärda

afseende! å rättvisa mellan särskilda bergslager, så får jag i

underdånighet tillstyrka, att den proposition till riksdagen, som Eders

Maj: t täcktes finna förhållandena påkalla, måtte omfatta samtliga bergslager.

»Så länge hyttor utom bergslag, lika med sådane inom bergslag,

voro underkastade tvånget att för sina tillverkningar betala tionde, och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 6 Ull Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

jemväl utländskt jern var till införsel förbjudet eller belagdt med tull,

öfverstigande fonden, ingick denna, enligt hvad man kan antaga, i

tackjernets pris och drabbade ytterst den inhemsk© konsumenten, men

sedan icke blott utländskt tackjern får till riket tullfritt införas, utan

äfven alla hyttor utom bergslag, producerande nära hälften af hela rikets

tackj ernstillverkning, äro från tionde fria och tack]ernspriserna under

trycket af gemensam konkurrens vid dåliga konjunkturer blifvit till

det yttersta nedsätta, så är tydligt, att inom de begränsad© områden,

som utgöra bergslagerna, beloppet af den tionde, som betalas, måste

såsom en tryckande och orättvis produktionsskatt helt och hållet falla

på tillverkaren. Det är icke blott härigenom industriens utveckling

förlamas uti orter, inom hvilka flertalet af de rika och utmärkta jerngrufvor,

hvarmed försynen välsignat vårt land, äro belägna, och hvilka

derföre måste vara de naturligaste produktionsorterne, — utan detta

sker ytterligare genom tiondons egenskap att falla tyngst på nyanlagda

hyttor, i det att den beräknas efter tillverkningens belopp under de

sista för en hytta beviljade frihetsåren, och derföre blir dubbelt större

och derutöfver för de hyttor, hvilkas frihetsår nu gå till ända, än för

dem, som Ange sin tionde bestämd, innan handteringen nått någon

högre utveckling. Någon ny hytteanläggning inom bergslag kan derföre,

så länge dessa beskattningsförhållanden fortfara, icke ifrågakomma,

och donna inskränkning är kanske så mycket mera hämmande för industriens

naturliga utveckling, som donna tyckes hafva tagit en riktning,

just påkallande nya och störa verkstäder, afseende produktionen

af fabrikater, hvilka blott under en viss period af tillverkningen, men

icke vid dess slut, äro tackjern, och i afseende å hvilka det derföre är

svårt säga, om de skola draga tionde eller ej, och huru i det förra

fallet donna till beloppet skall bestämmas. Att förklara nya anläggningar

fria från en skatt, som fortfarande skall drabba de äldre inom samma

ort, vore fullkomligt förstörande för de senares existens. Med

skatten kan deremot möjligen den nya anläggningen icke blifva vinstgifvande,

och ovissheten härom måste inverka störande på industriens

utveckling icke blott inom, utan ock i många fall utom bergslag, ty

under det man inom bergslag måste frukta för åläggandet af skatten,

måste man deremot utom bergslag taga den konkurrens i betraktande,

som en i en framtid medgifven skattefrihet skulle från den möjligen

bättre belägna bergslagen framkalla, och hvars vidd eller verkningar

nu ej kunna beräknas.

»Tackjernstionde-frågan är således i hög grad förtjent af Eders

Majrts nådiga uppmärksamhet, och jag vågar derföre nu taga densam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

ma i anspråk för granskning af de skäl, som hindrat Riksdagen att

bifalla hittills gjorda förslag till frågans lösning.

»Enligt min uppfattning af de diskussioner, som i kamrarne blifvit

öfver donna fråga förda, har man val allmänt medgifvit nyttan af tackjernstiondens

afskaffande, men emot det vederlag, som derför blifvit

ifrågasatt, hufvudsakligen invändt, dels att detsamma skulle orättvist

drabba andre än dem, som af tiondens afskaffande droge fördel, dels

att detta vederlag vore i sig sjelf alltför stort, dels slutligen, att deruti

äfven inginge ordinarie rotering, som dock ej med tionden både något

direkt samband och ej utan orternas särskilda medgifvande herde dem

påläggas.

»Hvad då först angår de icke tackjernsblåsande eller hyttelag icke

tillhörande egendomsegarne inom bergslagen, hvilka skulle vidkännas

ökade grundskatter och rotering utan att af tiondens afskaffande hafva

direkt nytta, så är förhållandet med tillkomsten af denna klass och de

vilkor, hvarunder den kommit i besittning af sin egendom, följande:

»År 1664 förbjöd Kongl. Maj:t, på Bergskollegii framställning, allvarligen

stapelstädernas borgare och bruksförvaltare att under sina

bruk köpa några bergsmanshemman. Utan Bergskollegii tillstånd vore

ett sådant köp ogildt,, och Domhafvandena förmanades att derpå icke

gifva fasta. Detta förbud upprepades 1686 och 1689; och då 1719 allmogen

af bergslaget anhöll, att bergsmännen måtte tillåtas att efter

mätismanna-ordom återlösa de bergsmanshemman och skatterättigheter,

som i mannaminne vore råkade i främmandes och ståndspersoners händer,

påbjöds, att sådan handel skulle rättas; hvilket ytterligare upprepades

1723, alltid dock med förbehåll för den försäljning, hvartill Bergskollegium

gaf tillstånd. I fråga om de vilkor, hvarunder sådan tillåtelse

fick af kollegium meddelas, föreskrefs samma år, att det herde

ske, då eu bergsman vore skuldsatt för mer än hans hemman vore

värdt, skogen förödd och ingen af bergsmannaståndet ville hemmanet

lösa, samt mot vilkor, att när skogen tillväxt, den endast och allenast

användes till tack] ernsblåsning.

»I 1748 års förlags-ordning stadgades, bland annat, i fråga om

huru vid försäljning af utmätt bergslagsegendom skulle tillgå, att, om

ingen inom bergsmannaståndet villo derpå bjuda så mycket sena värderingssumman,

när den ej vore högre än gäl den, då finge borgenären

eller någon annan utom ståndet egendomen inropa, dock att bergsbruket

icke nederlades, eller skogen annorlunda än till blåsning vid

samma hytta användes. Den sålunda medgifna tillåtelsen ansågs dock

så farlig, att den redan 1756 återkallades och genom en Kongl. Maj:ts

förklaring öfver förlagsordningen stadgades, att utmätt egendom ej fick

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o I om Statsverket 1871.

säljas till annan person än den mestbjudande inom bergsmannaståndet,

utom livilket den ej fick gå; Och i Kongl. Förordningen af den 3

April 1759 angående förekommande af missbruk vid hushållningen med

tackjernet i riket förpligtades den ståndsperson, som fatt tillstånd att

besitta någon bergsmannaegendom, men funnes genom skogsafförsel eller

bergsbrukets nedläggande hafva missbrukat sin besittningsrätt, att

emot. betalning efter mätismanna-ordom afträda samma egendom till

den inom bergsman sståndet, som sig derom först anmälde. Slutligen

och såsom en sista åtgärd i omförmälda syftning stadgades i Kongl.

Förordningen af den 21 Februari 1789, att bergsmanshemman, enligt

äldre författningar, icke finge egas eller besittas af andra än bergsmän,

så länge de bruksrörelsen vidmagt- och underhölle.

»Deremot hade genom Masmästareordningen af den 26 Juni 1766

§_ 13 blifvit föreskritvet, hurusom bergsman, hvilken ville undandraga

sig blåsning _ eller bruka mindre än på hans andel i hyttan belöpa kunde,

skulle lika fullt vidkännas byggnads- och värmningskostnad efter

sin egande hytte del, med mindre han icke förut sin öfverflödiga del åt

hyttelaget genom bergmästaren erbjudit, i hvithet fall hyttan ånyo skulle

delas och jemkas hyttelagen emellan; och herde i sådan händelse det

öfriga hyttelaget, när de ej annorlunda kunde åsämjas, inlösa den erbjudna

hyttedelen efter mätismanna-ordom, så att den afträdande ej

allenast njöte betalning för sin afstådda del i b diger och hytteredskap,

utan ock tillständig förnöjelse för sin andel i masugn och andra byggnader.

»På det gamla och senast omedelbart efter genomdrifvandet af

1789 års Förenings- och Säkerhetsakt upprepade förbudet för ståndspersoner

att ega jord inom bergslag gjorde efter 1809 års revolution

Riksståndens bekanta afsägelse af uteslutande, rättigheter att besitta jord

af någon viss natur ett slut, i det att bondeståndet den 26 Juli samma

ar beslöt rättighet för hvar och en att besitta bergsmanshemman, utan

att ändring derigenom må ske i dessa hemmans natur.

»1817 ålade Bergskollegium i cirkulär bergmästarne att årligen

uppgifva, huruvida bergsmännen fullgjort sina värmnings- och blåsningsskyldigheter

samt om de ståndspersoner, Indika innehade bergsmanshemman,

uppfyllt den dermed förenade förbindelse af hemmansskogarnes

användande till tack]ernsblåsning, äfvensom om några hemman inom

bergslagerna funnes, hvilka icke vore på någon hytta indelte och

således ej heller deltoge i tackjernsblåsningen.

»Af de årsrelationer, som i enlighet med donna föreskrift under

de närmast påföljande åren ingingo, kan väl icke någon fullständig

statistik öfver förhållandet uppgöras, dock upplyses, att i Vermlands

Bih. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. I Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.ls Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

bergslag voro 2 hela hyttor nedlagda, hvilkas skog användes för grufdriften,

och att ej heller de inånga inom donna bergslag förekommande

Osmunds- eller bergskattetorpen voro på hyttelag indelte; att i Vesterbergslagen,

med inalles 146 hemman, 20 hemman tillhörde allmoge

och 1 och ett hälft hemman ståndspersoner, som icke vare sig genom

tack]ernsblåsning eller smide idkade bergsbruk, samt 16 hemman tillhörde

bruksegare, hvilka använde skogarne till stång] ernssmide eller

grufdrift; och att i Norbergs bergslag 53 hemman deltogo i bergsbruk

och 41 voro så kallade skatte]ernshemman, hvilka för uraktlåtenhet

att blåsa tackjern erlade särskild afgift.

»År 1846 blef utom bergslag och för de hemman inom bergslag,

hvilka efter tack]ernsblåsningens upphörande underkastats skattejernsafgift

eller eljest icke vore till tack]ernsblåsning i hytta indelte, kolhandeln

helt och hållet frigifven; egare af de till blåsning i hytta indelte

skogar Unge fritt föryttra kolon inom eller utom bergslag, derest

hyttelag^ efter förut ske åt hembud icke velat till sig lösa dem emot

i orten gångbart pris. År 1850 upphäfdes äfven denna så kallade hembuds-skyldighet.

»År 1859 upphäfdes slutligen det sista band, som med hyttelag

förenade jordegare, hvilken hade på hytta indelt skog, men ej sjelf

deltog i tack]ernsblåsningen, nemligen den så kallade byggeings- och

värmningsskyldigheten, hvarvid då förbehåll gjordes, att bergsbruksidkare,

som villo sig af den medgifna friheten begagna, skulle vara

underkastade den inskränkning i bergsmansfriheterna, som framdeles

kunde i laga ordning varda föreskrifven.

»Den i 1846 års förordning nämnda afgiften, skattejern, hade 1699

först blifvit påförd i Norbergs, Vestanfors och Våla socknar af Vestmanland,

men, såsom det tyckes, i proportion af hemmansegarnes birörelse

och förmögenhet. Detta blef 1758 ogilladt, och förklarades då,

att skattejern ej skulle utgöras af dem, som utaf blåsningen gåfve kronan

tiondejern, dock att alla brukspatroner, som lagligen förvärfvat sig

besittningsrätt af några bergsmanshemman, herde för desamma betala

skattejernet, ehuru de vid sina på andra ställen inrättade masugnar

kunde blåsa, efter som svårligen kunde hållas hand deröfver, att icke

skogarne på sådana bergsmanshemman stundom nyttjades till hammarverken.

»Denna afgift har aldrig blifvit allmänt påbjuden såsom någon ersättning

till kronan på tionde. Af Kammar- och Kommerskollegiernas

sakrika utlåtande den 31 December 1867 upplyses, att den 1843 ålades

hemman i Lindes bruks fjerding i stället för en af dem för frihet från

ordinarie rotering utgående knektefrihetsränta, men ej blef debiterad

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

och uppburen, utan att de med nämnda räntas utgörande fortfara, och

att den 1847 och 1858 pålades några hemman i Lerbäcks bergslag,

som fått särskilt tillstånd att upphöra med hyttebruk, men 1861 åter

afskaffades.

»Till utredning af frågan, huruvida de utskylder och besvär, hvilka

efter tackjernstiondens afskaffande borde drabba de skattskyldige liemmansegarne

i bergslagen, vore alltför störa i förhållande till tionden,

hvarför de skulle utgöra vederlag, har jag ansett mig höra i främsta

rummet undersöka orsakerna dertill, att beloppet af tack]"ernstionden,

som i kollegiernas berörda utlåtande är upptaget per medium för åren

1855—1859 till R:dr 62,182: 65, deremot i de statsreglering^, hvilka

blifvit uppgjorda sedan donna fråga blef föremål för statsmakternas pröfning,

endast upptagits år 1869 till 40,800 R:dr och år 1870 till 42,000

R:dr.

»Till väsendtlig del beror detta förhållande derpå, att i kollegiernas

beräkning af R:dr 62,182: 65 ingick Wester-bergslagen med ett

belopp af R:dr 11,930: 15, men tionde har sedan 1861 icke utgjorts af

donna bergslag, emedan den af ortsmyndigheterna icke ansetts privilegierad,

hvarom i besvärsväg fullföljd tvist är föremål för Eders Maj:ts

nådiga pröfning; och har sådan tionde derföre icke heller ingått i de beräkningar,

enligt hvilka statsregleringarne blifvit uppgjorda, enär dessa

beräkningar grundats på erfarenheten om hvad som under föregående

år verkligen influtit.

»Men till väsendtlig del beror också det högre af kollegierna beräknade

beloppet derpå, att de 5 år, med afseende å hvilka, enligt

hvad Eders Kongl. Maj:t den 23 Maj 1862 i sammanhang med det åt

kollegierna lemnade uppdrag att utreda Tiondetackjernsfrågan bestämde,

alla beräkningar herde göras, tillika voro de, under flertalet af hvilka

de synnerligt gynnsamma konjunkturer inträffade, som uppdrefvo tackjern

ets likasom de flesta andra varuartiklars pris. Till följd af detta

förhållande blef medelpriset för tackjern et uti kollegiernas beräkning

2 R:dr 75 öre pr centner, hvaremot samma medelpris nu antages till

2 R:dr 40 öre. För de af kollegierna beräknade circa 23,000 centner

gör skilnaden fullt 8,000 R:dr, hvarmed således kollegiernas beräkning

af tiondens belopp skulle utfallit lägre, om nu gällande medelpris derför

lagts till grund.

»Huruvida värdet af den ränta, från hvilken bergslagerna åtnjuta

frihet, efter de bestämmelser som nu gälla, skulle utfalla högre eller

lägre än efter de grunder, som för kollegierna voro de gällande, har

jag icke låtit utreda, enär beräkningen deraf synts mig skola blifva

vidlyftigare än behofvet af upplysning härom påkallat. Å ena sidan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

är det nya omsättningsvärdet, som nu jemlik* Eders Kongl. Maj :ts nådiga

förordning af den 23 Juli 1869 galler, enligt de beräkningar, som

för dess bestämmande vid 1869 års riksdag lades till grund för räntan

och tionden i allmänhet, omkring en åttondedel högre än det af kollegierna

jemlik* Eders Maj:ts nådiga kungörelse af den 11 Maj 1855

tillämpade värde för de gamla persedlarnas omsättning till nya, men å

andra sidan hafva kollegierna omsatt dessa nya persedlar till penningar

efter medium af de höga markegångsvärdena för åren 1855 till 1859.

»För beloppet af roteringen, som jag ansett det vara af större vigt

att noga känna, liar jag deremot låtit anställa nya beräkningar, dels

efter medeltalet af 1865—1869 årens markegångspris, dels efter sistlidet

års markegångspris, och utfalla dessa enligt det förra med 4,111

R:dr 42 öre högre och enligt det sednare med 537 R:dr 75 öre lägre än

den i kollegiernas utlåtande för värdet af roteringen upptagna slutsumma.

»Vid bedömande* af dessa förhållanden bör ihågkomma^, dels att

under de sekler, som förflutit, sedan de utlagor och hjelp er, h vilka då

utgingo, blefvo emot tionde utbytta, så väl skattläggnings-bestämmelser,

som skatte-persedelsvärden undergå** otaliga förändringar, hvilka blott

undantagsvis kunna* haft något för friheter och utskylder gemensamt,

dels att hyttor inom bergslagerna 1854 blifvit från utgörande af halfva

Tackjernstionden befriade.

»Frihet från utskrifning medgafs 1582 af Hertig Carl för Wermlands

bergslager och intogs i 1649 års General-Bergs-privilegium, på

det de, som bergverk hade till att drifva, icke måtte blifva strandsätta

på nödtorftigt folk. Då roteringen infördes ingingo emellertid Westmanlands

bergslager, till Indika Wester-bergslagen då herde, godvilligt

derpå och äro således från äldsta tider roterade.

»Då 1811 den extra roteringen infördes, blefvo bergslagerna underkastade

densamma, hvarvid dock bergslagerna i Örebro län gjorde

aftal om utgörande af vissa utgifter mot befrielse från skyldigheten att

uppsätta extra roteringsmanskap. Grunderna för den extra roteringens

påläggande, sättet för indelningen dertill och bestämmandet af hvilken

jord deruti herde ingå utgjorde föremål för vidlyftiga förhandlingar och

beslut vid påföljande riksdagar, tills dessa frågor vid 1823 års riksdag

blefvo afgjorda, hvarvid beslöts, att extra roteringen endast herde

träffa så kallad privilegierad jord, samt att derifrån således herde undantagas

alla hemman och lägenheter af krono-, skatte- och frälse natur.

På grund af detta beslut anbefallde Kongl. Maj:t landshöfdingarne att

undersöka hvar sådan jord funnes och att föreslå den till indelning i

ordinarie rotar. Härigenom uppkommande nya ordinarie roteringsverk

stadfästades 1848 för båtsmans- och 1851 för soldat-roteringen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 6.tiU Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1871.

»Särskild behandling rönte deremot utsoknefrälsehemmanen i Halland,

hvilkas innehafvare vid liden för den ordinarie roteringens första

införande nekat att derpå ingå och i dess ställe fatt sig ålagda utskrifningspenningar,

från hvilka de vid den extra roteringens införande åter

blifvit, frikallade, samt nu bestridt förpligtelse!! att vara underkastade

ordinarie rotering. Åsigten att de derifrån borde vara fria gjorde sig

ock vid 1840—1841 års riksdag gällande, men vid 1847—1848 års

riksdag blef genom båda statsmakternas beslut rotering dem ålagd,

hvarvid dock på Kongl. Maj ds proposition i anledning af hemmanens

svaga beskaffenhet och med hänsyn dertill, att nuvarande egare möjligen

förvärfvat hemmanen under förutsättning, att de ej komme att

åläggas högre bidrag för försvarsverket än de fordna utskrifningspenningarne,

beslöts att dessa hemman så i freds- som krigstid skulle hållas

ständigt vakanta med förbindelse och rättighet för desse hemmansegare

att för deras andel i rotarne i vakansafgift erlägga endast två

tredjedelar af det belopp, hvartill vakansafgiften för en båtsman i länet

uppginge, hvilka rotevakansafgifter skulle till statsverket ingå.

Rikets vid 1853—1854 års riksdag församlade Ständer, som fortfarande

funno berörda hemman höra vara underkastade ordinarie rotering, men

derjemte, förutom de 1848 redan anförda skälen af hemmanens synnerligen

svaga beskaffenhet och sena rotering, togo i betraktande, att den

nya rotevakansafgiften betydligt öfverskrede de fordna utskrifningspenningarne,

samt att den nya afgiften måste kännas tryckande för

hemmanens nuvarande innehafvare »synnerligen som dessa med anledning

af de förhållanden, som under en längre följd af år fortfarit,

möjligen genom köpe- och andra afhandlingar förvärfvat sig eganderätten

till ifrågavarande hemman under förutsättning, att de varit från ordinarie

rotering fria», — beslöto derföre, att roteringsskyldigheten skulle

nedsättas från två tredjedelar till hälften emot den, som ålåge annan

roterad jord inom länet.

»Med hänsyn dertill,

att tiondens afskaffande icke blifvit af bergslagerna sjelfva begärd

utom i förening med bibehållande af nuvarande frihet från grundskatterna,

att deremot för möjligheten af jernhandteringens frihet och naturenliga

utveckling Tackjernstiondens snara afskaffande är ur allmän synpunkt

högligen angeläget,

att eu betydlig klass af j or degar e inom bergslagerna af ålder

funnits eller på senare tider uppstått, som icke af tiondens afskaffande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

skulle hafva direkt nytta och af hvilka en stor del förvärfvat sina egendomar

långt innan förbehållet om möjligheten af inskränkning i bergsmansfriheterna

1859 gjordes,

att vid de tillfällen, då sådana hemman öfvergått från bergsmansståndet

eller blifvit skilda från kylslagen, hemmanens värde, eller värdelaget

för deras frånskiljande, blifvit bestämdt dels genom värdering

efter mätismannaordom, dels genom högsta anbudet vid auktion, utan

att någon förändring af hemmanens natur'' dermed följt eller anledning

finnes att antaga, att möjligheten af en sådan förändring kunnat vid

uppskattningen tagas i betraktande,

att åläggandet af de gamla utskylderna verkligen skulle falla särdeles

tungt på jordegare inom bergslag, hvaremot den uppoffring, statsverket

genom tiondens afskaffande skulle gorå, efter den utveckling af

förhållandena, som senast egt ruin, synes utfalla icke obetydligt lägre

än förut anställda beräkningar utvisa, samt

att hela tiondeafgiften för hyttor utom bergslag och halfva afgiften

af hyttorna inom bergslag blifvit utan vederlag eller förbehåll efterskänkta,

anser jag mig höra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen:

att hyttorna inom bergslagerna må från utgörande af tackjernstionde

befrias utan att de räntor, hvilka eu gång inom bergslagerna

upphört, åter påföras,

samt att, då skattejern blott inom vissa bergslager utgår såsom

ersättning för uppbörd blåsningsskyldighet, hvarifrån bergslagerna redan

i allmänhet äro fria, och hyttegälsjern är eu, utan motsvarighet på

andra orter, vissa hyttor tillhörande men af misstag hemman påförd afgift,

båda dessa särskilda skatter måtte upphäfvas; och lärer, i händelse

af nådigt bifall till denna hemställan, deraf blifva en följd, att

Tackjernstionden helt och hållet utesluta från Statsverkets inkomster,

hvarigenom åter det af Statskontoret för Bergverkstionden upptagna

belopp 135,000 R:dr kommer att med det beräknade beloppet af Tackjernstionden

42,000 R:dr minskas till 93,000 R:dr.

»Hvad deremot roteringen angår, så synes mig förbindelsen för all

icke privilegierad jord att allmänt derigenom bidraga till landets försvar

vara så erkänd, och så nyligen på andra ställen tillämpad, att

jordegaren i de bergslager, der den icke redan är införd, icke synes

mig med billighet eller rättvisa kunna undgå att, så fort bergslagsprivilegierna

upphäfvas, blifva underkastade densamma.

Jag kan dervid icke föreslå något undantag för Nyeds bergslag,

ty då motivet för roteringens påläggande icke ligger deruti, att de

bergslager, som nu skulle få sig sådan ålagd, på något sätt genom

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

uraktlåten blåsning förverkat sina privilegier, kan jag icke finna den

omständighet, att Nyeds bergslag, hvilken aldrig haft någon blåsningsskyldighet,

af sådan anledning icke heller kan anses hafva densamma

åsidosatt, höra frikalla den från mistning af dess privilegier, då sådan

mistning från synpunkten af det allmännas väl kräfves, eller föranleda

dertill, att den skulle framför andra bergslager gynnas, helst dess privilegium

innebär, att den skall vara alldeles likställd med andra bergslager.

»Dermot anser jag så mycket mera skål att vid denna tvungna

och jordegarne i bergslagerna emot deras protester pålagda rotering

förfara med samma mildhet i afseende på sättet, hvilken vid liknande

tillfällen förut gjort sig gällande, som i flera bergslager den i enlighet

med sådan grund till hälften nedsätta roteringsafgiften dock kommer att

öfverstiga beloppet af hela den nu utgående tionden, se bilagda tabell

litt. B.

»Jag tillstyrker derför nådig framställning till riksdagen att hemman

och lägenheter uti de bergslager, som icke redan äro underkastade

ordinarie rotering, skola efter de rotetal, till hvilka de äro extra roterade,

underkastas rotevakansafgifter till hälften emot annan roterad jord

i samma län; och då värdena afl roteringsskyldigheten efter medeltalet

af 1865—69 årens markegångspris, enligt bilagda tabell litt. C skulle

utfallit med helt nära 36,000 Rdr, hemställer jag att den nya inkomsttitel,

Rotevakansafgifter af bergslager, som i följd häraf bör bland Statsverkets

ordinarie inkomster upptagas, måtte utföras med 18,000 Rdr.

»Då, enligt hvad Eders Kongl. Maj:t förut i dag på Chefens för

Ecclesiastik Departementet föredragning beslutat, nådig framställning

kommer att till riksdagen göras om att den genom Kongl. Kungörelsen

den 13 Mars 1846 stadgade och nu enligt Kongl. Kungörelsen den 17

Maj 1861 utgående, hittills till församlingarne öfverlåtne Folkskola fgiften

skulle ingå till Statsverket emot uppförande af ett motsvarande

anslag under Åttonde hufvudtiteln, lärer för den händelse, att i följd

häraf ifrågavarande afgift kommer att bland Statsverkets inkomster upptagas,

der den då synes lämpligen bära erhålla sin plats bland de ordinarie

inkomsterna näst efter m antalsp enningarne, det åligga mig att

bär föreslå det belopp, hvartill samma afgift må kunna för år 1872

beräknas.

»I sådant afseende får jag, med erinran, att, enligt 1861 års Kungörelse,

folkskoleafgiften, i likhet med den personliga skyddsafgiften, ut
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 6. till Kongl. Mcij:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

går med 40 öre för man och 20 för qvinna af hvar och en i mantalslängd

uppförd person, som enligt" gällande författningar erlägger

mantalspenningar äfvensom af den icke värfvade gemenskapen vid

Arméen och Flottan, underdånigst upplysa, att denna afgift under åren

1865—1869 varit debiterad till följande belopp, nemligen:

1865 ......Rdr 625,081: 20.

1866 ...... » 629,842: 60.

1867 ...... » 633,145: 20.

1868 ...... )) 632,703: 80.

och 1869 ...... » 623,955: 80.

»Medeltalet häraf utgör väl 628,945 Rdr 72 öre, men då, enligt

hvad erfarenheten visat, en icke obetydlig del af den debiterade afgiften

icke verkligen inflyter, hemställer jag, att Folkskoleafgiften måtte

för år 1872 beräknas i rundt tal till 600,000 Rdr.

»Vidare och sedan Eders Kongl. Maj:t den 29 nästlidna December

i fråga om fastställande af grunderna för den värnepligt, hvilken

bör åligga hvarje svensk man, beslutat föreslå riksdagen bland annat,

att med några vissa undantag alla de, som antingen helt och hållet

befrias från värnepligtens fullgörande eller ock frikallas endast från

vapenöfning i fredstid, skulle åläggas en s. k. Värnskatt, hvilken herde

betalas af de från värnepligten helt och hållet frikallade i 7 år samt

af dem, som endast befriats från vapenöfning under fredstid i 3 år och

för båda kategorierna utgå med minst 3 R:dr, men för en hvar, som

erlägger bevillning enligt 2 Artikeln, med hälften af dess belopp dock

icke med mindre än 3 R:dr; så och då tillika bestämts, att denna skatt

borde debiteras och uppbäras af statens uppbördsman, i enlighet med

hvad för öfriga ordinarie skatter är föreskrifvet, torde denna nya skatt

nu äfven böra, under förutsättning, att den varder af riksdagen beviljad,

upptagas bland statsverkets ordinarie inkomster, der den lämpligen

kan införas näst efter folkskoleafgiften.

»1 fråga då om beräkning af denna inkomst för år 1872, så måste

naturligtvis, intilldess någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarna

af den nya värnepligtslagstiftningen, hvarje sådan beräkning grunda

sig på de förhållanden, som under den nuvarande lagstiftningen ega

rum och då af de omkring 35,000 man, som i medeltal årligen ingå i

beväringsåldern, högst 20,000 man torde kunna till vapenöfning påräk
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 6 till Kongl. May.ts Frey. N:o 1 om Statsverket 1871.

nas, samt af återstoden, hvilken alltså herde erlägga värnskatt, väl åtskilliga

måste för fattigdom derifrån befrias, men deremot andra komme

att betala skatten med högre belopp än minimum eller 3 Rdr per man,

så synes Värnskatten för år 1872, då den skulle erläggas endast för en

åldersklass, kunna med någon sannolikhet beräknas till 50,000 Rdr.

»Då, vid den utveckling och betydenhet Telegrafverket numera

ernått, jag funnit något egentligt skål icke vara för handen att för detta

verk, som bland rikets embetsverk är det enda, med hvars stat Riksdagen

hittills icke tagit någon befattning, fortfarande bibehålla ett sådant

undantagsförhållande, utan tidpunkten synts mig vara inne att

väcka fråga om upptagande i riks staten äfven af berörda verks inkomster

och utgifter, har jag, uppå gifven anledning af verkets chef, anmodat

Telegrafstyrelsen att, med hänsyn till en möjlig nådig framställning

hos Riksdagen i omförmälda syftning, inkomma med underdånigt

förslag såväl till beräkning af Telegrafverkets inkomster för år 1872

som till den utgiftsstat för verket, hvilken från början af samma år

skulle vinna tillämpning.

»Till följd häraf har ett sådant förslag den 12 nästlidne December

blifvit af bemälda styrelse afgifvet; och jemte det jag under 7:de

hufvudtiteln ärnar hemställa att Eders Kongl. Näjd, efter nådig pröfning

af berörda statsanslag i afseende å verkets utgifter, täcktes framlägga

detsamma, sådant det kan varda af Eders Kongl. Näjd gilladt,

till granskning jemväl af Riksdagen med begäran, dels att för Telegrafverket

ett reservationsanslag, till belopp motsvarande verkets beräknade

inkomster, måtte under nämnda hufvudtitel anvisas att af berörda inkomster

omedelbart utgå, och dels att möjligen blifvande öfverskott å

samma inkomster må af Eders Kongl. Näjd disponeras för Telegrafverkets

behof, anser jag mig i sammanhang dermed höra här föreslå,

att, med vilkor det donna begäran — derest den af Eders Kongl. Näjd

finnes höra framställas — bilalies af Riksdagen, Telegrafverkets inkomster

upptagas bland Statsverkets ordinarie inkomster, der de då torde

under benämning Telegrafmedel höra erhålla sin plats näst efter fyroch

båkmedlen.

»Beträffande nu det belopp, hvartill Telegrafmedlen må beräknas

för år 1872, har Telegrafstyrelsen ansett eu sådan beräkning kunna

uppgöras på följande sätt:

Bill. till lliksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

l:o. Portomedel, behållning sedan från bruttoinkomsten afdragits

hvad som åter måste utgifvas dels för telegrafsvar och telegrammers

vidare befordring med gång- eller ilbud, dels ock till privatstationerna

samt främmande telegrafförvaltningar............Rdr 732,000.

I afseende å donna titel, söm 1869 inbringat tillsammans

728,902 Rdr 2 öre, förekomme, att man val å ena

sidan kunde påräkna en årlig tillökning i portoinkomsten

för den inländska telegrafkorrespondensen äfvensom för den

internationella (der endast antingen afgångs- eller adressstationen

vore svensk), men att å andra sidan telegrafverkets

inkomst af transitkorrespondensen på senare tiden blåhvit

minskad derigenom, att en del af Norges betydliga

telegramvexling med utlandet icke vidare transiterar genom

Sverige, utan befordras å de undervattenskablar, som

blifvit nedlagda från Norge till Danmark och England.

Telegrafstyrelsen ansåg sig derföre vid beräkning af 1872

års inkomst böra antaga endast eu obetydlig tillökning i

inkomsten för 1869 och hade följaktligen beräknat donna

titel till ofvannämnda belopp.

2:o. Särskilda bidrag från kommuner eller enskilda

personel- till underhåll af vissa stationer........._ • • „ 2,200.

3:o. Hvresbidrag; från vissa kommuner eller enskilda

J ° 9 1 f)K

personer.............................. v o,xvu.

4:o. Hyresinkomst från Telegrafverkets fasta egendom

å Södermalm i Stockholm................ » 1,470.

och 5:o. Diverse smärre inkomster, såsom för försåld

äldre materiel, anmärknings- och bötesmedel m. m. „ 1,225.

Summa Rdr 740,000.

»Enligt särskilda uppgifter, som jag från Telegrafstyrelsen förskaffat

mig, har verkets behållna portouppbörd under de näst före 1869

förflutna 4 åren i runda tal utgjort: 1865 —- 616,000 Rdr, 1866

649,000 Rdr, 1867 — 682,000 Rdr samt 1868 — 669,000 Rdr; och som

jag icke har någon anledning att afvika från den af Telegrafstyrelsen

föreslagna beräkning, så tillstyrker jag, att Telegrafmedlen, derest de

komma att bland Statsverkets inkomster upptagas, dervid för 1872 beräknas

till 740,000 Rdr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

»Beträffande nu de anmärkningar vid Statskontorets beräkning af

de äldre Statsinkomsternas belopp, hvartill anledning synts mig förefinnas,

anhåller jag att i sådant afseende få anföra följande:

r> Mantalspenningar ne, h vilka af Statskontoret beräknats till 565,000

Rdr, hafva väl i medeltal för åren 1866—68 lemna! allenast 568,265

Rdr, men med afseende å den till följd af beslut vid 1869 års riksdag

i 88 § Bevillningsförordningen vidtagna ändring, på grund hvaraf husbonde

numera skall ansvara äfven för sådana hos honom anställda

tjenstehjon eller arbetares personella utskylder, hvilka erlägga bevillning

efter 2:a artikeln, finner jag icke skäl att nu afvika från den vid

de båda senaste riksdagarne antagna beräkning, utan hemställer, att

denna inkomst måtte äfven nu upptagas till 575,000 Rdr.

»Valcansafgifter af nyroterad jord- hafva af Statskontoret beräknats

till 95,000 Rdr, men då donna inkomst 1868 utgjort 98,620 Rdr och

det så mycket mindre är anledning antaga, att den kommer att under

detta belopp nedgå, som dylika utgifter, till följd af Eders Kongl. Maj:ts

beslut om posthemmansskjutsens upphörande med nästlidna år, numera

höra erläggas jemväl af posthemman, som hittills varit derifrån befriade,

så tillstyrker jag att ifrågavarande inkomst nu må beräknas till 98,000 Rdr.

j>Fyr- och bäkmedlen, som år 1870 uppgått till 800,857 Rdr, hafva

i medeltal för åren 1868—1870 inbringat 761,975 Rdr och torde derföre

med trygghet kunna för 1872 beräknas till 750,000 Rdr.

»Rörande Jernvägstrafikmedlen kan jag nämna, att, enligt uppgift

från Trafikstyrelsen, dessa medel kunna antagas hafva under nästlidna

år uppgått till 6,700,000 Rdr; och instämmer jag i fråga om beräkningen

af dessa medel för år 1872 i Statskontorets förslag.

»Skogsmedlen hafva af Statskontoret ansetts kunna beräknas till

250,000 Rdr. Då emellertid dessa medel de senaste åren varit stadda

i en oafbruten och stark tillväxt, så att de i runda tal utgjort:

1866 ...........Rdr 175,000,

1867 ........... „ 201,000,

1868 ........... „ 245,000,

och på grund af uppgifter om ifrågavarande medels belopp i de Norrländska

länen för åren 1869 och 1870, som jag från Länsstyrelserna i

nämnda län förskaffat mig och sammanställt med en medeltalsberäkning

af samma medels belopp i det öfriga riket för åren 1867—69, kunna

antagas hafva uppgått:

1869 till mer än 300,000 Rdr

och 1870 till omkring 350,000 Rdr,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

så och då härjemte bör tagas I betraktande, att de på sista tiden afslutade

kontrakter om upplåtelse af flerårig afverkningsrätt å tillsammans

15 kronoparker i Gefleborgs och Vesternörrlands län, hvilka med

undantag för en enda kronopark icke kunnat utöfva någon inverkan å

förenämnda siffror, höra för framtiden lemna kronan en årlig inkomst

af omkring 70,000 Rdr, anser jag mig ega full anledning i underdånighet

tillstyrka, att Skogsmedlen må för år 1872 beräknas till 400,000 Rdr.

»Extra uppbörd, som af Statskontoret beräknats till 61,832 Rdr

50 öre, men i medeltal för åren 1866—68 utgjort 62,448 Rdr, torde

för jemnande af samtliga inkomsternas slutsumma böra upptagas till

62,832 Rdr 50 öre.

»Beträffande Tullmedlen är numera kändt, att de under nästlidna

år uppnått det ovanligt höga beloppet af i rundt tal 15,775,000 Rdr,

och, som för åren 1868—70 medeltalet af donna inkomst utgör i det

allra närmaste 14,800,000 Rdr, syne::; densamma för år 1872 kunna med

trygghet beräknas till 14,750,000 Rdr, hvarföre jag tillstyrker, att den

nu till detta belopp upptages.

»Postmedlen hafva af Statskontoret beräknats till endast 2,200,000

Rdr i likhet med hvad vid senaste statsreglering skedde. Men då Generalpoststyrelsen

funnit att, enligt en derstädes uppgjord specifik kalkyl,

ifrågavarande inkomst kan antagas för år 1872 komma att uppgå

till 2,230,000 Rdr, så hemställer jag, att den af Statskontoret föreslagna

beräkning måtte i öfverensstämmelse dermed rättas.

»I afseende å Bränvinstillverkningsafgiften förekommer väl, att, enligt

hvad Bränvinskontrollbyrån upplyst, tillverkningen under år 1870

utgjort 15,710,300,5 kannor, hvarför i tillverkningsafgift belöper 11,000,833

Rdr 20 öre. Men då, äfven med beräkning af nämnda höga belopp för

år 1870, likväl medeltalet af hvad inkomsten under åren 1868—70 lemna!

icke öfverstiger nio millioner Rdr, anser jag mig icke kunna i underdånighet

tillstyrka någon förändring i den vid de 3 senaste statsregleringarne

antagna och jemväl nu af Statskontoret föreslagna beräkning.

»Med iakttagande af nu föreslagna tillägg och ändringar vid Statskontorets

beräkning, hvilken i öfriga delar torde höra i nåder godkännas,

skulle en tablå öfver Statsverkets inkomster komma att hafva följande

utseende:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. IV:o 1 om Statsverket 1871.

21

Ordinarie inkomster.

Ranta....................... 4,490,000: —

Tionde ...................... 1,582,800: —

Arrendemedel.................. 416,000: _

Bergverkstionde................. 93,000: _

Mantalspenningar................ 575 000: _

Folkskoleafgift.................. 600^00: —

Värnskatt...................... 50,000: —

Bötesmedel.................... 170,000: _

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål . 294,367: 50.

Tillfälliga rotevakansafgifter.......... 7,500: —

Vakansafgifter af nyroterad jord....... 98,000: —

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman

i Kålland................... . 24,000: —

Vakansafgifter af bergslagen......... 18,000: —

Trosspassevolansafgift............. 26,500: —

Båtsmansvakansafgift...... 70,000: —

Kontrollstämpelmedel ............. 12,000: —

Fyr- och b åkmedel ............... 750,000: —

Telegrafmedel............ 740,000: —

Jernvägstrafikmedel .............. 7,000,000: —

Skogsmedel.................... 400,000: —

Extra uppbörd.................. 62,832: 50.

17,480,000.

Extra ordinarie inkomster.

Tullmedel..........

Postmedel..........

Stämpelpappersmedel . . .

Bränvinstillverkningsafgift

14,750,000: —

2,230,000: —

1,350,000: —

9,800,000: — 28,130,000.

Summa Rdr 45,610,000.

Och då Riksstaten för år 1871 upptager

i ordinarie statsinkomster................. 15,330,000.

och i extra ordinarie.................... 27,350,000.

eller tillsammans Rdr 42,680,000,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N;o 1 om Statsverket 1871.

så utvisa alltså de nu för år 1872 beräknade summorna:

Ordinarie statsinkomster.................. 17,480,000.

Extra ordinarie ............ - - - - 28,130,000.

eller tillsammans Rdr 45,610,000,

en väsendtligen till följd af Telegrafmedlens och Folkskoleafgiftens införande

i Statsregleringen uppkommen tillökning

i ordinarie inkomster af........._•.......; • 2,150,000.

och i de extra ordinarie inkomsterna likaledes en tillökning

af .........................-..... 780,000.

eller tillsammans Rdr 2,930,000.

De af föredragande Departementschefen sålunda i

fråga om beräkning af Statsverkets inkomster gjorda

underdåniga hemställanden och förslag behagade, sedan

Statsrådets öfriga ledamöter deruti instämt, Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Häruppå anmälde Departementschefen, att,. enligt hvad Statskontoret

i dess ofvannämnda berättelse tillkännagifvit, de upplysningar,

som erfordrades för att bland de förut i Riksstaten uppförda indelta

rånte- och tiondebeloppen skilja dem, som enligt Kong!. Förordningen

den 23 Juli 1869 fortfarande skulle bibehållas såsom indelta, från dem,

som enligt samma Förordning skulle indragas och ersättas med penningar,

ännu icke kunnat fullständigt insamlas; och hemställde Departementschefen,

att Kongl. Maj:t täcktes meddela Riksdagen, att det vid

sådant förhållande torde äfven för år 1872 blifva nödigt, att de indelta

rånte- och tiondebeloppen, på sätt vid senaste _ statsreglering skedde,

sammanfördes med ersättningsanslagen för den till Statsverket indragna

ränta och tionde, — berörda anslag, i likhet med värdena å de indelta

spanmålsanslagen, fortfarande förslagsvis beräknade,

hvilket Hans Maj:t Konungen, enligt Statsrådets tillstyrkande,

täcktes i nåder bifalla.

Departementschefen anhöll härefter att fa, innan Riksstatens hufvudtitlär,

hvar för sig, företoges till behandling, fästa Kongl. Maj:ts

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

nådiga uppmärksamhet på en fråga, som vore för samtliga Statsdepartementen

gemensam och derigenom syntes, efter samfäld beredning af

deras chefer, påkalla särskild pröfning, oaktadt ringheten för statsregleringen

af de penningebelopp, som vore af denna pröfning beroende.

Den aflöning i två lönegrader, af 600 och 500 Rdr, som från 1858 års

statsreglering tillkommit vaktmästarne vid Kronans centrala embetsverk,

och som endast för en del af denna vaktbetjening åtföljdes af fri bostad

mot dermed förenadt åliggande att handhafva den närmaste vården

om embetsrummen och deras tillhörigheter, skulle nemligen för en

man, som måste till följd af sin anställning hålla sig försedd med anständig

beklädnad samt i de flesta fall både jemväl hustru och barn

att försörja, otvifvelaktigt vara till de enklaste lefnadsbehof på en dyr

vistelseort otillräcklig, om han icke derjemte både rätt att påräkna sportler

i tj ensten eller finge tid öfrig att genom annan arbetsförtjent öka

sina inkomster. Men i afseende på dylika förmåner vore de vid Statsrådet

och Statsdepartementens expeditioner anställde vaktmästare försatte i

en särdeles ofördelaktig ställning; ty utan att, såsom mängden af deras

vederlikar, åtnjuta någon sportelinkomst af sigill- eller kallelsepenningar

eller i annan form, vore vaktmästarne vid Statsrådet och Statsexpeditionerna,

der arbetet oafbrutet fortginge under hvarje söcknedag

af året och vanligen utöfver den tid på dagen, då det i andra verk afslutades,

bundne vid embetslokalen på ett sätt, som hindrade eller mycket

försvårade förvärfvandet af annan arbetsförtjenst genom enskilda

uppdrag eller uppassning. Till följd häraf ansåge Departementschefen

sig höra i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t, vid pröfning af behofven

under vederbörande hufvudtitlar, måtte i nåder finna en förhöjning

af Ett hundra (100) Rdr i lönen för hvarje af ifrågavarande

vaktbetjente vara af billigheten och omständigheterna påkallad.

Denna hemställan, i hvilken Statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Beträffande derefter regleringen af

Första Hufvudtiteln,

anmälde föredragande Departementschefen, att på nådig pröfning nu

icke vore beroende någon fråga, som kunde för år 1872 föranleda vare

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

jBil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1871.

sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande uppförda

ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana eller om

extra anslag; och hemställde Departements-Chefen vid sådant förhållande

att i den nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd och

behof måtte för Första Hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu

finnes till denna Hufvudtitel anvisadt, eller........ 1,417,000 Rdr,

hvithet Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets

underdåniga tillstyrkande, gilla.

Vid häruppå företagen beräkning af utgifterna under

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, erinrade DepartementsChefen

till en början, beträffande:

l.o

Departementets expedition, hurusom till följd af Kongl. Maj:ts härofvan

fattade nådiga beslut i fråga om aflöningsförhöjning för den vid

Departementernas expeditioner anställda vaktbetjening, det lör Finansdepartementets

expedition uppförda anslag borde ökas med 100 Rdr

för hvardera af de tvänne Vaktmästarne vid Expeditionen och således

förhöjas från 38,200 Rdr till 38,400 Rdr.

Vidkommande

2:o

Postverket, anmälde föredragande Departements-Chefen, att General-Poststyrelsen

den 3 innevarande månad inkommit med underdånigt

förslag till reglering af Postverkets utgiftsstater för år 1872, slutande

sig på samma belopp, hvartill postmedlen blifvit af Styrelsen lör nämnda

år beräknade eller 2,230,000 Rdr.

I denna summa inginge emellertid icke något anslag till bestridande

af utgifterna från Postverkets Pensions- och Indragningsstater,

hvilka enligt en af Styrelsen särskild!: bifogad uppgift skulle utgöra

å Indragningsstaten............ 11,440,

och å Pensions staten............ • - 19,685,

eller tillsammans Rdr 31,125,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N/o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

utom hvad som kunde komma att beviljas i anledning af de pensionsansökningar,

som General-Poststyrelsen nu jemväl öfverlemnat.

Styrelsen både nemligen under åberopande af riksdagens skrifvelse

den 13 Maj 1868 hemställt, det Kongl. Näjd måtte vidtaga erforderlig

åtgärd för att få utgifterna från omförmälda stater öfverflyttade

på Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Härvid förekomma dock, enligt hvad Departements-Chefen nu erinrade,

att Riksdagen i omförmälda skrifvelse uttryckligen förutsatt att

innan eu sådan öfverflyttning kunde ega rum, grunderna för posttjenstemannens

pensionering först borde hafva blifvit af Kongl. Makt och

Riksdagen fastställda. Då nu sådant ännu icke skott och, äfven oafsedd

det måhända olämpliga uti att i detta särskildta ämne nådigt beslut fattades

annat än i sammanhang med fastställande af grunder för pensioneringen

af rikets embete- och tjensteman i allmänhet, hvarom förslag

jemväl vore på nådig pröfning beroende, det icke kunde med säkerhet

påräknas, att, rörande grunderna för posttjenstemännens pensionering,

sammanstämmande beslut af Kongl. Maj:t och Riksdagen skulle

redan under nu innevarande år åvägabringas, så ansåg sig Departements-Chefen

icke kunna tillstyrka Kongl. Maj it att till Riksdagen nu

öfverlemna ett förslag till Postverkets utgiftsstater, hvilket, såsom det

förevarande, vore grundad på den förutsättning, att nämnda verka

pensions- och mdragnmgsstater skulle varda på Nionde Hufvudtiteln

otverflyttade, utan hemställde Departements-Chefen, det Kongl. Makt

tacktes anbefalla General-Poststyrelsen att skyndsamt i förslaget vidtaga

de jemkmngar, som erfordrades för att Postverkets utgifter, med

mb er åkning deribland af de utgifter som tillhörde Pensions- och Indragningsstaterna,

blefvo inskränkta inom beloppet af Verkets beräknade

inkomster och emellertid hos Riksdagen, med tillkännagifvande, att Postverkets

utgiftsstater för 1872 komme, att, sedan de blifvit slutligen

profvade af Kongl. Maj:t framläggas äfven till Riksdagens granskning

aska att det a Sjunde Hufvudtiteln uppförda kontanta anslag, förslagsvis

beraknadt att af postmedlen direkte utgå till Postverket, nu måtte

förut^eräknats 2,230,000 Rdr’ eller samma belopp, hvartill postmedlen

3:o.

pepartements-Chefen anhöll härefter att få till nådig pröfning anmala

det förslag till Telegrafverkets utgiftsstat för år 1872, som, på sätt

Bth. till Pafcsd. Prot. 1871. 1 Samt. 1 Afd. ^

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871

vid beräkningen af Statsverkets inkomster redan tillkännagifvits, bllfvit

af Telegrafstyrelsen uppgjordt för den händelse, att Kongl. Maj:t, enligt

hvad Departementschefen i underdånighet tillstyrkte, skulle rinna

skal att hos Riksdagen gorå framställning om ifrågavarande Verks upptagande

i Riksstat^!; och föredrog Departementschefen i sadant afseende

berörda förslag, sådant det under Ditt. D finnes detta protokoll

bilagdt, samt redogjorde dervid för innehållet af de i detsamma ingående

specialstaterna, nemligen dels Aflönmgsstaten för Telegrafstyrelsen

och personalen vid de elektriska och optiska_ stationerna, dels Ulvergångs-Aflöningsstaten

för de personliga ersättningsbelopp, som ansågos

höra tillkomma sådana tjensteman, för hvilkas befattningar den föreslagna

Aflönmgsstaten bestämde lägre löneförmåner än deras nuvarande,

dels Pensions- och Understödsstaten samt dels Underhållsstaten, hvarjemte

Departementschefen anmälde, hurusom Telegrafstyrelsen uti deri

statsförslaget åtföljande underdåniga skrifvelse särskild! yttrat sig rörande

vissa punktör i förslaget och dervid anfört, beträffande

a) Aflöningsstaten,

att Styrelsen, utgående från den grundsatsen, att, ^ så vidt sig

göra läte, telegrafverkets samtlige embete- och tjensteman, från och

med chefen, herde af sina befattningar vara fullt sysselsätta, men ock

i förhållande dertill aflönade, trött sig höra begagna det närvarande

tillfället för att, å ena sidan, föreslå indragning af vissa befattningar

och deras ersättande genom eller förening med andra, äfvensom vissa

ändringar i fråga om göromålens fördelning, men derjemte, a andra

sidan, framhålla hurusom, enär telegrafverkets personal, hvad kunskaper

och allmän bildning anginge, vore fullt jemförlig med åtskillig^ afseende

å löneförmåner vida bättre lottade embetsverk^, densamma torde

äga rättvisa anspråk att vinna åtminstone eu partiel förbättring åt sina

lonevfikor-adt lön icke obetydligt understege den som Cheferna

för nästan alla andra styrelseverk åtnjöte, - hade den dock b hvit i forslaget

upptagen till oförändrad! belopp, enär Telegrafstyrelsen ansett

det icke tillkomma sig att ingå i pröfning, huruvida eu tillökning deri

må anses vara af billigheten påkallad. ,

Af det sätt, hvarpå Intendenterne för de begge telegraf distrikten

fullgjorde sina ganska maktpåliggande göromål, berodde i hufvudsaklig

mån, huruvida telegrafverket kunde nöjaktigt uppfylla sitt ändamål eller

icke. Dessa Intendenters verkningskrets omfattade ej blott de nybygg
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.ls Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

nadsarbeten, som årligen förekomma, utan äfven liniernas, undervattenskablarnes

och stationernas vidmakthållande och ändamålsenliga ordnande,

vakandet öfver personalens tjenstbarhet och tillräcklighet å de

talrika underlydande stationerna, kontrollen å stationsföreståndarne i

afseende å vården af och redovisningen för stationsinventarierna, äfvensom

beträffande penningeuppborden samt räkenskapernas uppställning i

behörig form. Dessutom måste Intendentorne vid styrelsens sammanträden

deltaga i öfverläggningarne samt föredraga de ärenden, som

anginge deras distrikt. Dessa embetsmål^ Indika således vore fullt

jemförliga med Departementscheferne i andra embetsverk, samt utgjorde

vigtiga mellanlänkar mellan styrelsen och station ende, åtnjöte för närvarande

endast 4,500 Rdr i lön. Då nu Departementscheferne i Tulloch

Postverken, samt Byråchefen i Jernvägstrafikstyrelsen hade 5,500

Rdr och Ofverdirektörerne i sistnämnda verk 6,000 Rdr i årlig lön,

ansåge sig Telegrafstyrelsen höra föreslå, att hvardera af de begge Intendenterne,

hvilka svårligen kunde med sin tjenst förena någon annan

befattning, måtte erhålla en löneförhöjning af 500 Rdr, så att lönen

utgjorde 5,000 Rdr.

Då dessa Intendenters befattning, hvartill bland annat herde den

vidlyftiga redovisningen för de störa belopp, som årligen till dem utassignerades,

dels till nybyggnads- och dels till underhålls-arbeten, medfört

en mängd skrifverigöromål, hvilka de icke sjelfve kunnat medhinna

och med hvilka de, ej heller billigtvis bort belastas, både styrelsen sett

sig nödsakad att vid särskilda tillfällen bevilja ersättning åt de personer,

som tidtals förordnats att dem härmed biträda. Men då det onekligen

vore lämpligare, att ett bestämdt belopp i sådant afseende blefve

ställ dt till styrelsens disposition, hade ett sådant nu blifvit i statsförslaget

upptaget med 800 Rdr.

Enär liniernes, trådarnes och stationernas antal årligen så tilltagit,

att Intendenterne icke förmått åt samtliga detaljerne af sina befattningar

egna den noggranna tillsyn och handläggning, hvarpå det helas

jemna och ostörda gång väsentligen berodde, hade sedan några år tillbaka

tvänne stationstjenstemän, med Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse,

varit under namn af Linieingeniörer anställda såsom biträden åt Intendenterne

mot årliga arvoden af 800 Rdr för hvardera, men med bibehållande

af sina löner såsom stationstjenstemän, hvaremot tjenstgöringsarvodena

måst under tiden afstås. Deras befattning vore hufvudsakligen:

att inreda nya stationer samt omändra ledningarne å de äldre;

att vid besök å särskilda stationer tillse, att i tekniskt hänseende några

hinder inom desamma icke förefunnes för telegraferingen; att besigtiga

vissa delar af telegraflinierna; att utföra större reparationer å telegraf
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

lini er eller undervattenskablar, att vid liniebyggnadsföretagen utföra

vissa svårare delar af arbetena, såsom kablars utläggande och liniers

indragning i stationerna, samt slutligen att deltaga i undersökningarne

om ändamålsenligheten af föreslagna modeller till ny telegrafmateriel.

I betraktande af dessa befattningars vigt och nödvändigheten att underhålla

intresset för den tekniska delen af telegraf^ensten, hade styrelsen

nu föreslagit de begge arvodenas förhöjande med 200 Rdr eller

till 1,000 Rdr för hvardera linieingeniören.

Enär Sekreteraren vore föredragande hos styrelsen för alla till

kansli- och statistiska afdelningen hörande ärenden, Indika lian således

måste . bereda, både styrelsen ansett sig höra uppföra honom, hvars

lön nu är endast 4,000 Rdr, till en aflöning af 4,500 Rdr, lika med den

som åtnjötes af Generaltullstyrelsens sekreterare, hvilken icke hade någon

dylik föredragningsskyldighet sig ålagd.

Som Registratorn äfven måste ombesörja aktuariegöromålen, både

styrelsen ansett sig höra föreslå, att denne tjensteman, som nu blott

åtnjuter 2,000 Rdr i lön, måtte uppflyttas i den vanliga 2:dra lönegraden

eller 2,200 Rdr.

Oberäknad! vanliga kanslistgöromål hade den Förste Kanslisten

sig uppdraget att fora styrelsens protokoll; att biträda vid uppsättning

af vissa styrelsens beslut, samt att vid sekreterarens tillfälliga förhinder

företräda hans ställe. Styrelsen hade derföre nu föreslagit, att lönen,

1,500 Rdr, måtte höjas till 1,800 Rdr och benämningen l:sta

Kanslist få utbytas mot Förste Notarie.

Den år 1865 å Styrelsens aflöningsstat med en lön af 1,000 Rdr

uppförde Andre Kanslisten hade haft till hufvudsakligt åliggande att biträda

vid utarbetandet af eu fortgående statistik öfver svenska telegrafinrättningen

och uppgörandet af den utländska telegraftaxan, äfvensom

att deruti införa de förändringar, hvilka tid efter annan inträffade genom

nya liniers och stationers inrättande samt portobeloppens förhöjning

eller minskning. Arbetet härmed hade år efter år tillväxt i den

mån telegrafnätet utvecklats såväl inom riket som i utlandet, och i synnerhet

hade denna tillväxt visat sig i fråga om de statistiska göromålen,

hvilka numera måste handläggas med afseende å behofvet icke

allenast för den berättelse, som Styrelsen årligen borde till Kongl. Maj:t

afgifva, utan äfven särskild! för den allmänna internationela telegrafstatistik,

hvilken det, jemlik! Art. 61 i den år 1868 i Wien reviderade

telegrafkonventionen, ålåge Telegrafförvaltningarnes i Bern inrättade

internationela Byrå att årligen uppgöra. Telegrafstyrelsen funne sig

fördenskull höra i underdånighet hemställa, att Andre Kanslisten måtte,

såsom godtgörelse för ölcadt arbete, erhålla en lönförbättring af 500

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Rdr, så att hans lön komme att uppgå till 1,500 Rdr eller lika med

Andre Revisorns; hvarjemte benämningen Andre Kanslist ansågs höra

förändras till «Andre Notarie och Statistiker a.

För Kameralintendenten upptoge den nu gällande staten 3,500 Rdr

i lön. Den nuvarande ordinarie innehafvare!! af denna befattning, Öfverstelöjtnanten

I. F. von Heland, vore tillika Liniechef för optiska telegraferna

i Stockholms skärgård, hvarmed vore förenad! ett ärligt arvode

af 900 Rdr, hvadan hans årliga löneinkomster uppginge till 4,400

Rdr. I anseende till mycket försvagade själs- och kroppskrafter hade

bemälde Intendent, som redan uppnått eu ålder af omkring 70 år, sedan

flera år åtnjutit Kongl. permission, hvarunder kameralintendentsgöromålen

blifvit ombesörjda af Bokhållaren och liniechefs-göromålen

vant fördelade mellan bemälde Bokhållare och de begge Linieintendenterne.

Styrelsen hemställde nu i underdånighet:

att Öfverstelöjtnanten von Heland måtte å Pensions- och Understöds-staten

uppföras till åtnjutande, från och med 1872, af årlig pension

till enahanda belopp, som i sådant afseende varit i Kongl. Maj:ts

vid 1868 och 1869 års riksdagar aflåtna nådiga propositioner föreslaget,

eller 2,770 Rdr;

att såväl Kameralintendents- som Liniechefsbefattningarne måtte

indragas;

att Chefen för Kameralafdelningen måtte hädanefter benämnas

Kamererare och hos Styrelsen blifva föredragande för de till samma afdelning

hörande ärenden, samt erhålla 4,000 Rdr i årlig lön; och

att Liniechefens befattning med de år 1872 återstående optiska

telegraferne i Stockholms skärgård måtte uppdragas åt Intendenten för

södra telegrafdistriktet.

Som både Bokhållarens och Kassörens göromål voro af nog ringa

omfattning i förhållande till de åt hvardera af dessa begge tjensteman

nu utgående lönebelopp af 2,200 Rdr årligen, hemställde- Styrelsen i

underdånighet:

att Bokhållaretjensten må indragas och i stället å staten uppföras

eu tredje Kammarskrifvare med årlig lön af 1,000 Rdr;

att Bokhållaregöromålen må, efter Telegrafstyrelsens bepröfvande,

få fördelas på Kamererare!!, Kassören och den nyssnämnde Kammarskrifvare!!

;

samt att, enär den nuvarande Kassören icke kunde anses förpligtad

att åtaga sig den tillökning i göromål, som häraf skulle för honom

blifva en följd, Kassörens blifvande andel i de nuvarande Bokhållaregöromålen

må, intilldess Kassörstjensten nästa gång blefve ledig, få

uppdragas åt den nye Kammarskrifvare!!, med rättighet för denne att

härför åtnjuta ett särskild! arvode af 300 Rdr årligen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil N:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

I sammanhang härmed har Styrelsen i underdånighet anmält, att

de å verkets stat redan uppförda Kammarskrifvarne voro fullt sysselsatte

med de angelägna och årligen tillväxande revisionsgöromålen, för

hvilkas bestridande dessutom måste anlitas biträde af extra-ordinarie

tjensteman.

Förrådsassistenten ålåge hufvudsakligen att ombesörja afsändningen

till stationerna af reqvirerade effekter och mottaga de derifrån till

hufvudförrådet inkommande; att förrätta allt härmed förenadt bokföringsarbete;

att biträda vid inventeringarne af det vidlyftiga .förrådet, samt

att vid tillfälligt förfall för Förrådsförvaltaren företräda hans ställe.

Som dessa ansvarsfulla göromål voro ganska trägna och fordrade största

.ordning och pålitlighet, både Styrelsen ansett Förrådsassistenten

vara förtjent af högre aflöning än eu vanlig kammarskrifvare och derföre

i förslaget upptagit hans lön till 1,500 Rdr.

Fn del af Telegrafverkets materialförråd, hufvudsakligen sådana

effekter som voro afsedda att begagnas i vestra och södra delarne af

riket, förvarades uti de till Göteborgs stationslokal hörande magasiner,

under inseende af en dervarande stationstjensteman, som af sådan anledning

fatt under de senare åren tidtals uppbära ett efter göromålens

omfattning lämpadt mindre arvode. Styrelsen föreslog derföre nu, att

ett dylikt ärligt arvode måtte få uppföras å staten med ett belopp af

högst 400 Rdr.

Då de vanliga kanslistgöromålen endast till en ringa del kunnat

medhinnas af de tvänne å staten uppförde kanslisterne, hvilka, såsom

ofvan nämnts, hade andra angelägna göromål sig ålagda, både Styrelsen

nödgats till biträde inom sina kansli- och kameralafdelningar anlita

ett antal extraordinarie tjensteman mot tillfälliga gratifikationer,

hvartill det å aflöningsstaten till arvoden för extra tjenstgöring uppförda

förslagsanslag lemna! tillgång. Som det likväl ansågs vara lämpligare

att, såsom t. ex. vid Postverket egde ruin, ett bestämdt ärligt

belopp finge till gratifikationer åt extraordinarie tjensteman hos Telegrafstyrelsen

användas, hade för sådant ändamål en summa af 4,000

Rdr blifvit i Statsförslaget uppförd.

Hvad Stationspersonalen i allmänhet anginge, anhöll Styrelsen till

en början att få åberopa hurusom redan högst betydliga besparingar

under de senare åren blifvit uppå Styrelsens förslag vidtagna:

dels genom inrättandet af gemensamma kontrollstationer med Danmark,

Nordtyskland och Ryssland;

dels derigenom, att assistenter i stället för kommissarier antagits

till föreståndare för vissa stationer af 3:dje klassen;

dels genom qvinliga telegrafisters anställande såsom föreståndare

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

å ett stort antal stationer af 3:dje klassen med aflöning svarande mot

endast 2/3 af hvad staten upptagit för manliga föreståndare å samma

stationer;

dels slutligen derigenom, att flora af de med en talrik personal

försedda optiska telegraflinierna blifvit utbytta mot elektriska.

Vid uppgörandet af det nu afgifna förslaget till normalstat hade,

beträffande stationspersonalen vid elektriska telegrafverket, Styrelsen

antagit till hufvadreglor:

att tjenstemannapersonalen icke på någon station bestämdes till

större antal, än som fordrades för de tider af året, då korrespondensen

vid samma station plägade vara ringast; kännande, såsom nu egde rum,

tillfällig förstärkning genom extraordinarie tjensteman beredas i den

mån göromålen ökades, samt

att aflöningarne herde rättas efter befattningarnes större eller

mindre vigt eller särskilda beskaffenhet.

Med hänsyn härtill vore nu föreslaget:

att Direktörer må bibehållas såsom föreståndare endast å företrädesvis

vigtiga stationer, vare sig af lista eller 2:dra klassen;

att deremot Kommissarier må anställas såsom föreståndare å alla

öfriga stationer, som nu förestodos af Direktörer;

att Kommissarier må bibehållas såsom föreståndare allenast å stationer

af 2: dr a klassen, äfvensom å sådana stationer, som åtminstone

största delen af året hade hel dagstjenst;

att Assistenter må, i stället för kommissarier, anställas såsom föreståndare

för sådana stationer af 3:dje klassen, der föreståndaren äfven

hade att utöfva tillsyn å linierim;

att, i stället för kommissarier eller assistenter, till föreståndare

för de minsta och lättast skotta stationerne må antagas manliga eller

qvinliga Telegrajister, fördelade i tvänne klasser, den högre med lika

stor årlig löneinkomst, eller 800 Rdr, som enligt nu gällande stat åtnjötes

af qvinliga stationsföreståndare, och den lägre, afsedd för de

obetydligaste stationerna, med 600 Rdr i löneinkomst. Antagandet af

donna nya lönegrad, af endast 600 Rdr, hvilket belopp likväl öfverstege

den aflöning, som i allmänhet bestodes åt privatstationernas föreståndare,

skulle mycket underlätta icke blott upprättandet af nya stationer

å mindre orter, der blott eu ringare telegramvexling vore att påräkna,

utan ock åtskilliga privatstationers förändring till statsstationer, hvilket

åter körnare att medföra en behöflig minskning i göromålen på de statsstationer,

som nu måste utöfva kontrollen å närmaste privatstationer.

Hvad sjelfva lönerna anginge, föreslog Styrelsen att de må till

oförändrade belopp få utgå

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 6 till Kongl, Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

för Direktör med...... 2,000 Rdr,

„ Kommissarie „ 1,500 „

„ Assistent „ 1,000 „

samt att lönen för Telegrafist vid elektriska telegrafverket må bestämmas

till 500 Rdr och fyllnaden i 800 resp. 600 Rdr utgå med 300 resp.

100 Rdr i tjenstgöringsarvode.

Som emellertid genom de nu föreslagna förändringarne antalet af

de bättre aflönade befattningarne komme att minskas, hade Telegrafstyrelsen

trött billigheten fordra, att i stället någon allmän förbättring

må tillvägabringa^ i lönevilkoren för direktörerne, kommissarierne och

sådane assistenter som voro stationsföreståndare. Detta ansågs rättast

höra ske genom en efter befattningarnes vigt på det sätt lämpad tillökning

i tjenstgöringsarvodena, att dessa bestämdes

för Direktör till resp. 1,800, 1,200 och 900 Rdr,

„ Kommissarie „ 900, 700 och 500 „

,, Assistent, som vore stationsföreståndare till 300 Rdr.

Såsom en ytterligare uppmuntran åt den talrika, af närmare 150

medlemmar bestående Assistent-klassen, både Styrelsen i underdånighet

föreslagit, att den personliga löneförhöjning af 200 Rdr, som nu bestodes

de 50 till tjensteåldern äldste assistenterne efter 10 års oförvitlig

tjenstgöring, måtte tilldelas de 60 till tjensteåldern, eller, om donna

vore lika, till lefnadsåldern äldste assistenterne,* utan några andra härvid

fästade vilkor.

Afiöningarne till stationspersonalen å de tvänne år 1872 återstående

optiska telegraflinierne, nämligen från Hälare öfver Ornö, Elgsnabben

och Nynäs till Landsort, samt från Nya Varfvet öfver Brännö

till Vinga, hade i statsförslaget blifvit upptagna till de under den 15

Mars 1867 i nåder fastställda belopp, endast med följande förändringar:

att arvodet till befälhafvare!! på Dalarö station blifvit nedsatt från

400 till 200 Rdr i anledning deraf, att hans göromål betydligen minskats

efter bottagandet af den optiska limon till Sandhamn, samt att

han såsom tillika föreståndare för Dalarö elektriska station vore å staten

för elektriska telegrafverket föreslagen till 300 Rdr högre tjenstgöringsarvode

än hans nuvarande, samt

att föreståndare!! för den gemensamma elektriska och optiska stationen

å Nya Varfvet, hvars aflöning för närvarande utginge med 1,000

Rdr från optiska och 400 Rdr från elektriska telegrafverket, eller tillsammans

1,400 Rdr, blifvit uppförd i staten för sistnämnda verk med

800 Rdrs inkomst och, i anledning af den år 1871 skeende indragningen

af optiska limon till Marstrand, med endast 200 Rdr i staten för

det optiska verket, således tillsammans 1,000 Rdr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Beträffande de belopp, som årligen måste utgå dels till arvoden

för stationspersonalens tillfälliga förstärkning i mån af korrespondensens

större liflighet under vissa tider af året eller till vikariatsarvoden hos

styrelsen vid ordinarie tjenstemäns laga förfall, dels till arvoden åt den

talrika betjening, som vore sysselsatt med telegrammernas kringbärande

samt uppassning å stationerna, hvilka arvoden Telegrafstyrelsen

jemlik! Kongl. Brefvet den 1 Februari 1867 egde att efter omständigheterna

bestämma, så kunde dessa belopp icke på förhand till siffran

fastställas, utan måste upptagas såsom tvänne särskilda förslagsanslag.

b) Öfvergångs-Aflöningsstaten.

De i telegrafverkets tjenst anställda personer, för hvilkas befattningar

statsförslaget upptoge lägre löneförmåner än nu gällande stat,

både blifvit uppförda å öfver gångs-Aflöning sstaten, som upptoge de årliga

ersättningsbelopp, hvartill de ansågos höra förklaras berättigade,

dock med dervid fästadt förbehåll, att dessa personliga ersättningsbelopp

komme att minskas eller helt och hållet upphöra att utgå i den

män de ifrågavarande personerna förflyttades till bättre aflönade tjenstår

inom telegrafverket.

c) Pensions- och Understödsstaten.

Med undantag af den för Öfverste löjtnanten von Heland föreslagna

pension både samtliga å donna stat uppförda belopp blifvit genom

de tillika åberopade Kongl. brefven vederbörande tillförsäkrade.

Under förutsättning, det Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen

att hädanefter taga befattning med den årliga regleringen af telegrafverkets

utgiftsstater samt att Riksdagen härtill lemnade sitt bifall, hvarigenom

detta verk således skulle komma i lika ställning till Riksförsamlingen,

som statens öfriga embetsverk, både Telegrafstyrelsen vidare

tillförsel^ sig, att, uppå Kongl. Maj ds framställning, Riksdagen jemväl

skulle förklara, att de grunder, som i afseende å vinnande af pensionsrätt

voro för Civila embets- och tjensteman samt betjente i allmänhet

gällande, skulle å de i telegrafverkets tjenst anställda personer vinna

tillämpning; äfvensom att i sammanhang dermed äfven bestämdes, huruvida

pensionerna borde utgå från telegrafverkets egna medel eller uppföras

å allmänna indragningsstaten.

Bill. till Piksd. Brok 1871. 1 ■Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

d) Underhållsstaten.

För ingen å denna stat uppförd utgiftspost kunde något bestämdt

belopp på förhand utsättas. De hade derföre alla blifvit upptagna såsom

För slag s-arislag, med ledning af hvad utgifterna för enahanda ändamål

varit under de sednare åren, men med den tillökning, som kunde

anses blifva en följd af telegrafverkets årliga utvidgning.

Slutligen hade Telegrafstyrelsen i underdånighet anfört, att, då ett

statsregleringsförslag, som skulle underställas Riksdagens pröfning, måste

uppgöras ungefär ett helt år innan detsamma kunde börja att tråda

i verkställighet, det, hvad telegrafverket beträffade, vore angeläget, att

donna omständighet ej må utgöra ett hinder att ju i allmänhet något

belopp funnes stål dt till Kongl. Maj:ts disposition för att under det år,

som förslaget omfattade, användas dels till upprättande af nya telegraflinier

och stationer samt aflöning åt personalen på dessa sednare,

dels till uppläggande af nya trådar å de hiller, der telegrafkorrespondensens

tillväxt det fordrade, dels ock till öfriga åtgärder för telegrafverkets

tidsenliga utveckling och fullkomnande. Af sådan anledning

och enär detta verk icke hade till uppgift att förvärfva öfverskottsmedel

åt statskassan, hvadan ej heller herde förmodas, att det eventuel

öfverskottet af telegrafverkets inkomster efter afdrag af omkostnaderna

klofve af Riksdagen tagel i beräkning såsom bidrag till bestridandet

af statsverkets öfriga utgifter, hade Styrelsen i underdånighet hemställt,

att Kongl. Maj :t täcktes åska bemyndigande att för ofvannämnda angelägna

ändamål disponera det öfverskott, som telegrafverket hvarje år

kunde lemna, sedan dess utgifter för samma år blifvit bestridda.

Ehuru erfarenheten visat, att Telegrafverket under de senaste förn

åren i medeltal lemna! ett årligt öfverskott af omkring 50,000 Rdr och

detta gynsamma förhållande äfven för framtiden torde kunna påräknas,

enär inkomsterna vanligtvis ökades i samma mån som de hufvudsakligen

af telegramvexlingens förökning påkallade utgifterna, och ehuru

nyssnämnda summa onekligen lemnade tillgång till vidtagande af hvarjehanda

nyttiga åtgärder för verkets utveckling, borde det emellertid ej

förbises, att så betydliga penningebelrof stundom kunde uppstå, att för

deras afhjelpande Telegrafverkets årliga öfverskott, äfven om det skulle

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om. Statsverket 1871.

helt och hållet dertill användas, icke vore tillräckligt. Såsom exempel

härå anförde Styrelsen, att, jemlikt den mellan Sverige och Preussen

den 29 Oktober 1864 afslutade telegrafkonvention, dessa begge länder,

med en kostnad för hvardera af något öfver 198,000 Rdr Rmt, låtit år

1865 nedlägga den för Sveriges internationela telegrafkorrespondens

ytterst vigtiga undervattenstelegrafkabeln mellan Skåne och ön Riigen

samt voro förpligtade att, när donna kabel icke vidare kunde begagnas,

på gemensam bekostnad anskaffa en ny; att likaledes Sverige genom

en den 10 December 1863 med Danmark afslutad telegrafkonvention

förbundit sig att till hälften med bemälda rike deltaga i kostnaden

för nedläggningen af den Oresundska undervattenstelegrafkabeln och

densammas ersättande genom en ny, när den nuvarande, som kostat

omkring 48,000 Rdr, icke vidare kunde underhållas i tjenst!)art skick;

att, på sätt Styrelsen i underdånigt memorial af den 8 sistlidne September

anmält, den år 1859 nedlagda samt sedermera ofta afbrutna och

med stor kostnad reparerade kabeln mellan Gotland och fasta landet

af Sverige nu befunne sig i så ytterst bristfälligt skick, att, om ett

nytt afbrott derå inträffade, det vore föga sannolikt att den vidare

kunde iståndsättas, hvadan, om telegrafförbindelsen med Gotland skulle

kunna fortfarande underhållas, en ny kabel då måste anskaffas med en

till 160,000 Rdr beräknad kostnad; samt slutligen att, sedan den nordvestra

stambanan blifvit färdigbyggd, det snart blefve nödigt att utefter

denna bana upplägga en träd af gröfre diameter från Stockholm till

norska gränsen, dels för att såmedelst åstadkomma en direktare och

mot åverkan bättre skyddad telegrafledning mellan Sveriges och Norges

hufvudstäder än den, som nu ginge genom Venersborg och alltifrån

Uddevalla följde landsvägen, dels äfven emedan de från Sverige

till Christiania ledande tvänne trådarne började att blifva otillräckliga

för befordringen af den stärka korrespondensen till och från Norge.

A dessa omständigheter hade Telegrafstyrelsen ansett sig förpligtad

att fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, i förhoppning att sådana

anordningar må i tid kunna träffas, att, när någon opåräknad större

utgift erfordrades, medel till bestridande deraf icke måtte saknas.

Departementschefen anmälde vidare, att den 2 innevarande månad

till Finansdepartementet inkommit en af Telegrafstyrelsen uti skrifvelse

af den 30 sistlidne December insänd ansökning, deruti följande hos

Styrelsen anställde tjenstemän, nemligen Kassören G. Messling, Materialförvaltaren

A. L. Fris, Förste Revisorn A. M. Fabertz, Andre Revisorn

A. Anrop samt Kammarskrifvarne A. W. Ranson och R. Krakel

underdånigst anhållit att, i sammanhang med Telegrafverkets ifråga
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Brop. N:o 1 om Statsverket 1871.

komna uppförande på Rik,ss ta ten, deras lönevilkor måtte vinna sådan

förbättring, att lönerna för Förste Revisorn, Kassören och Materialförvaltaren

förhöjdes från 2,200 till 2,500 Rdr, för Andre Revisorn från

1,500 till 1,800 Rdr samt att för hvar och eu al de 3 Kärnmarskrifvarne

ett ålderstillägg af 500 Rdr måtte efter 5 års oförvitlig ordinarie tjenstgöring

medgifvas.

Såsom skal för donna underdåniga ansökning hade sökanderne anfört,

att, med undantag möjligen för Jern vägsstyrelserna, intet statens embetsverk

under senaste decennium vunnit eu snabbare utveckling än Telegrafverket,

som, enligt Styrelsens embetsberättelse för år 1869, från

att åren 1860 och 1861 hafva omfattat endast 68 stationer, vid slutet af

förstnämnda år räknade 113 och under nästlidna år 117, på samma

gång antalet telegram mer, som jemte journaler m. m. granskades af Revisionen,

från att år 1861 enligt samma berättelse utgjort 169,038, år

1869 uppnått den höga summan af 560,664 eller mer än tredubblats; att

eu sådan utveckling måste i göromålen medföra eu högst betydlig tillökning,

som drabbat i lika man Styrelsens alla embets- och tjensteman,

icke allenast dem Styrelsen föreslagit att komma i åtnjutande af löneförhöjning,

utan äfven sökanderne; att detta oaktadt för dem gällande

stat varit oförändradt densamma från och med andra qvartalet 1861 och

ingen annan tillökning i personalen å de afdelningar de tillhörde ifrågalcommit,

än att år 1865, då stationernas antal utgjorde 87, eu förrådsassistent

blifvit tillsatt, äfvensom att med sökanderne likställda tjensteman

i såväl Jern vägs- som Tullstyrelserna voro i afseende på löneförmåner

bättre lottade än sökanderne.

För egen del både Telegrafstyrelsen vid ansökningens insändande

yttrat, att Styrelsen vid afgifvande af sitt förslag i ämne t hufvudsakligen

åsyftat, att normalstatsförslaget, hvad personalen anginge, icke måtte

komma att i betydligare mån öfverstiga 1871 års aflöningsstat och af

donna anledning tillstyrkt endast sådana löneförhöjningar, som, i betraktande

af tjensteman beskaffenhet och vid jemförelse med lönevilkoren för

likartade befattningar inom andra embetsverk, synts företrädesvis vara

af rättvisan påkallade, men att emellertid flera skäl syntes tala derför,

att jemväl eu så beskaffad förbättring måtte kunna beredas i aflöningarne

för flertalet af de tjenstebefattningar, som innehades af sökanderne, att

lönerna höjdes för Materialförvaltaren och Förste Revisorn till 2,500 Rdr,

för Andre Revisorn till 1,800 Rdr och för de två äldste Kammarskrifvarne

till 1,200 Rdr för hvardera, hvarigenom eu förhöjning af tillsammans

1,300 Rdr skulle uppkomma.

Efter föredragning häraf yttrade Departementschefen i underdånighet

:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1811.

»Hvad först angår den af åtskilliga tjensteman vid Telegrafstyrelsen

ingifna ansökning, för hvilken jag senast redogjort, så, enär donna

ansökning inkommit först sedan ärendet redan var i det närmaste beredt

till anmälan inför Eders Kong]. Maj:t, samt de af sökanderne begärda

löneförhöjningar, derest de medgåfvos, skulle åstadkomma en väsendtlig

rubbning i det förhållande, som i afseende å aflöningsförmånerna funnits

höra iakttagas såväl emellan tjenstemännen vid Telegrafverket inbördes

som emellan dessa tjensteman å ena sidan samt deras vederlikar i andra

jern förliga embetsverk å den andra och hvilket förhållande tiden nu icke

medgifver att på nya grunder ordna, hemställer jag, det samma ansökning

icke för närvarande måtte vinna nådigt afseende.

»Beträffande derefter den af Telegrafstyrelsen väckta frågan om bestämmande

af vissa grunder för de vid Telegrafverket anställda embetsed!

tjenstemans samt betjentes pensionsrätt, så torde Eders Kong]. Magt

icke heller finna eu sådan fråga nu lämpligen höra ensamt för Telegrafverket

företagas till nådig pröfning.

»Vidkommande åter den af bemälda styrelse föreslagna Aflöningsstat

för Telegrafverket, så tillstyrker jag, att, då de embetsman, hvilkas

befattningar och ställning i öfrig! äro närmast jemförlig!! med Chefens

för Telegrafstyrelsen, nemligen Cheferna för Post-, Tull- och Jernvägstrafikstyrelserna

samtliga äro tillförsäkrade en aflöning af 9,000 Rdr,

lönen för Telegrafstyrelsens Chef, som är i statsförslaget upptagen att såsom

hittills utgå med 7,000 Rdr, måtte förhöjas till mera likhet med

förutnämnda aflöniugsbelopp och bestämmas till 8,000 Rdr, hvarigenom

densamma körnare att blifva lika stor som den egentliga lönen för Postoch

Tullstyrelsernas Chefer.

»Deremot och då Sekreterarne såväl i Trafikstyrelsen som i Poststyrelsen,

hvilkas göromål i vigt och omfattning icke torde kunna anses

understiga dem, som tillhöra Telegrafstyrelsens Sekreterare, åtnjuta i aflöning

hvardera endast 4,000 Rdr, finner jag icke tillräckligt skål att

biträda Telegrafstyrelsens förslag om förhöjning af lönen för dess''Sekreterare

till 4,500 Rdr, utan hemställer att bemälde tjensteman lön måtte

för 1872 bibehållas vid sitt nuvarande belopp af 4,000 Rdr.

»För öfrigt bär jag icke några anmärkningar att framställa emot

hvad Telegrafstyrelsen föreslagit vare sig i den skrifvelse, hvarmed den

nPP8''jor^a utgiftsstaten till Eders Kongl. Maj:t insändes eller i samma

stat, hvarföre jag underdånigst hemställer, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

i nåder gilla samma förslag med nyssberörda af mig tillstyrkta ändringar

i Aflöningsstaten; och hemställer jag tillika, att i den nådiga Propositionen

om Statsverkets tillstånd och behof Eders Kongl. Maj:t måtte

dels föreslå Riksdagen att jemväl för sin del godkänna den af Eders

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Kong]. Maj:t sålunda gillade Utgiftsstaten för år 1872, bland hvars särskilda

anslag de å Underhållsstaten uppförda, samt två å Aflöningsstaten,

såsom af vexlande förhållanden beroende, är o endast förslagsvis beräknade,

dels ock i nåder förklara, att Eders Kongl. Maj:t, under förutsättning

det äfven Riksdagen finner Telegrafverkets upptagande i Riksstaten

vara lämpligt, är sinnad att framgent fortfarande till Riksdagens granskning

framlägga ifrågakoramande förändringar vid regleringen af omförmälda

Utgiftsstat.

»I afseende vidare å det anslag, som, i händelse förslaget om Telegrafverkets

upptagande i Riksstaten vinner Riksdagens bifall, torde böra

för samma verk uppföras under 7:de hufvud ti teln, så tillåter jag mig fästa

uppmärksamhet derpå, att utöfver slutsumman af otvanberörda till

Eders Kongl. Maj-.ts gillande anmälda Utgiftsstat, 689,500 Rdr, medel

torde börti finnas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för telegrafnätets

utsträckning och förbättring äfvensom för andra ej i staten upptagna utgifter

för Telegrafverkets behof, såsom till aflöning åt personalen vid nya

stationer, tilldess samma aflöning kan varda i staten uppförd o. s. v.;

och då Telegrafmedlen icke kunnat beräknas högre än till 740,000 Rdr,

finnas således de medel, som i nyssberörda hänseenden skulle för år

1872 kunna utan anlitande af andra Statsverkets tillgångar anvisas, icke

utgöra mera än 50,500 Rdr.

»Häraf, äfvensom af de enahanda medel, hvilka för de efter 1872

följande åren kunna uppkomma, lärer emellertid eu väsendtlig del höra

tagas i anspråk för det af Telegrafstyrelsen uti dess förevarande underdåniga

skrifvelse omförmälda behofvet af eu ny under v attensk ab el för

bibehållande af den vigtiga telegrafförbindelsen med Gotland. Rörande

detta ärende, hvithet Telegrafstyrelsen uti underdånigt Memorial redan

af den 8 nästlidne September anmält, och livilket jag längre fram i dag

kommer att till nådig pröfning föredraga, torde det tillatas mig att här

på förhand nämna, att, sedan från den beräknade kostnaden för ifrågavarande

kabels anskaffande, 160,000 Rall'', af räknats ett belopp af 50,000

Rall-, som dertill blifvit af Telegrafverkets inkomster under de sistförfluten

åren afsatt, så återstår ännu eu summa af 110,000 R:dr, hvartill

några tillgångar icke finnas anvisade och att, då behofvet af denna kabels

förnyande är omedelbart och tvingande, men Statsverkets medel för

andra ändamål fullt anlitade, jag efter samråd med chefen för Civildepartementet

"ärnar i underdånighet föreslå, att ett förskott till nämnda

belopp af 110.000 R-.dr må för ändamålet lemnas af Handels- och Sjöfartsfonden

emot skyldighet för Telegrafverket att årligen, i den man

verkets vinstmedel dertill lemna tillgång, återbetala något visst belopp

af förskottet; anseende jag mig dock icke kunna antaga, att detta belopp

kan bestämmas högre än till 20,000 R:dr årligen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

»Ringa som de medel, hvilka, efter bestridande af Telegrafverkets

utgifter enligt stat, återstå af dess beräknade inkomster, äro för verkets

ändamålsenliga utveckling, måste de, efter afdrag af nyssberörda årliga

utbetalning till Handels- och Sjöfartsfonden, blifva för ändamålet ännu

mera otillräckliga, och jag anser det således vara alldeles nödvändigt,

att jemte ifrågavarande medel äfven de inkomster, som möjligen utöfver

beräkningen kunna till Telegrafverket ingå, fortfarande förblifva till

Eders Kongl. Maj:ts disposition för verkets behof, på samma sätt som

redan länge egt rum i afseende på öfverskottens å fyr- och båkmedlen

användande för lots- och fyrinrättningen.

»Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

aska, att för Telegrafverket måtte under Sjunde hufvudtiteln anvisas

ett ordinarie anslag till det belopp, hvartill Telegrafmedlen beräknas

för året uppgå, och följaktligen för 1872 till belopp af 740,000 R:dr,

samt att icke allenast detta anslag uppföres såsom ett Reservationsanslag

att af telegrafmedlen omedelbart utgå, utan ock Riksdagen medgifver, att

de öfverskott, som å berörda medel möjligen kunna uppstå, må af Eders

Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof disponeras.

»Beträffande slutligen Telegrafstyrelsens framställning om vidtagande

i tid af sådana anordningar, att när någon opåräknad större utgift erfordras,

såsom t. ex. omläggning af den dyrbara u n der va tte n sk ab eln emellan

Skåne och Rtigen, medel till bestridande deraf icke måtte saknas,

så finner jag icke nödigt, att några besparingar derför afskilja^ och uppläggas,

hvaremot jag i afseende å sådana oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna förestå, anser det önsirligt,

att de belopp, som utöfver Telegrafverkets tillgångar må till så beskaffade

utgifter erfordras, kunde blifva Eders Kongl. Maj:t på det sätt

försäkrade, att Riksdagen ville uti Riksgälds-kontorets reglemente intaga

en föreskrift för sina fullmäktige, att för nämnda ändamål i händelse af

behof förskjuta ett belopp af högst 150,000 R:dr, hvarom jag således

hemställer att nådig framställning måtte hos Riksdagen göras.»

4:o.

Vidare anmälde Departementschefen, hurusom General-Tullstyrelsen,

uti en den 2 innevarande månad till Finansdepartementet inkommen underdånig

skrifvelse, afgifvit förslag till de ändringar eller tillägg i Tullverkets

normalaflöningsstat och öfriga för år 1871 fastställda utgiftsstater,

hvartill en vexlande handelsrörelse och andra på frågan inverkande omständigheter

funnits höra vid reglerandet af Tullverkets utgifter för år

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

1872 gifva anledning; och hade styrelsen i sådant afseende med öfverlemnande

af det statsregleringsförslag, som finnes detta Protokoll under

litt. E Inlagd t, anfört, beträffande först

Central-flistriktet:

att styrelsen redan tillförene ifrågasatt en sådan förändring af de från

äldre bevakningsanordningar qvarvarande inloppstullkamrarne till Stockholm

och inloppsstationerna till Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla

och Kongelf, att den derstädes anställda fästa bevakningspersonalen

skulle utbytas emot en mera rörlig, hvilken, jemte den egentliga

kustbevakningen, kunde på ett för sjöfarten mindre betungande men under

numera förändrade förhållande)! för tullverket tillräckligt betryggande

sätt utöfva nödiga kontroller mot missbruk. Förslag härom framställdes

under förutsättning, att de i gällande tullstadga inkommande fartyg ålagda

förpligtelse!- att vid inloppsstationerna anlöpa och undergå visitation

kunde utbytas mot skyldighet för tullbetjening^) att gå ombord å de

förseglande fartygen, för att såsom medföljande bevakning eller genom

lastrummens försegling, der någondera af dessa åtgärder vore erforderlig,

bereda den trygghet, som genom visitationerna vid inloppsstationerna

hufvudsakligen åsyftats. Då emellertid Kongl. Maj:t fann frågan om bevakningsanordningarnes

förändring icke lämpligen borg. komma under

nådigt öfvervägande, förr än förslag till Tullstadgans förändring i antydda

syfte b lofve pröfvadt, hade under tiden vid den gamla organisationen

fatt förblifva, hvadan någon normalaflöningsstat för den på omorganisation

både till befattningar och antal beroende personalen icke heller

skäligen kunnat under tiden ifrågasättas. Väl hade General-Tullstyrelsen

ännu icke hunnit bringa den hos Styrelsen pågående omarbetningen

af tullstadgan till ett sådant afsittande, att förslaget i sin helhet

nu kunde till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning framläggas, men trodde sig

dock, äfven med stöd deraf, att Kongl. Maj:t i andra delar åt samma

stadga vidtagit partiella förändringar, som synts vara af omständigheterna

företrädesvis påkallade, nu höra underdånigst framlägga förslag jemväl

till eu sådan partiel ändring, att sjöfarten må i ofvan omförmälda hänseende

vinna den för densamma önskvärda lättnad och de förändrade

anordningar i afseende å inloppsstationernas verksamhet och kustbevakningens

organisation, sam dermed egde sammanhang, tillvägabringas.

General-Tullstyrelsen öfverlemnade derföre nu till nådig pröfning ett

vid dess skrifvelse bi lag dt förslag enligt hvilket §§ 7, 8, 14, 55,75, 76 och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. 41

89 I Tullstadgan den 7 December 1860 skulle erhålla följande förändrade

lydelse nemligen:

Under förutsättning af nådigt bifall härtill anhöll Styrelsen att få

återupptaga sitt förslag derom, att ej mindre de vid inloppstullkamrarne

Dalarö, Sandhamn och Furusund nuvarande tullinspektorsbefattningar

utan ock den ena af de tvänne för Stockholms skärgård i staten upptagna

bevakningskontrollörsbefattningar med de till denna kontrollörs biträde

bölande tre jaktbatsmän, en jaktuppsyningsman med sina två ]aktbåtsmän

äfvensom två roddare vid Furusund måtte indragas samt såväl

vid nämnda inloppsstationer som vid kustbevakningen i (ifrigt de enligt

det bifogade statsregleringsförslaget erforderliga öfver- och underbetjente

åläggas den förändrade tjenstgöring, som af Tull stadgans förändring blefve

en gifven följd, samt tilldelas de i statsregleringsförslaget utförda aflöningsförmåner;

genom hvilka förändringar, som möjligen redan under

innevarande års seglationstid torde få i sammanhang med de föreslagna

förändringarne af Tullstadgan vinna provisorisk tillämpning, indragningsstaten

väl skulle komma att ökas med 4,800 R:dr, in eu aflöningsstaten

deremot minskas med 2,700 R:dr, hvadan kostnaderna för Statsverket

skulle komma att för det närvarande ökas med 2,100 R:dr, —___

I fråga om tullstationen Häfringe, som är inloppsort såväl till Nyköping

som till Norrköping och hvarest vid nuvarande Öfveruppsyningsmans

afgång^ skulle, i stället för honom, anställas en uppsyningsman, hade General-Tullstyrelsen,

under åberopande af hvad om förändrade åligganden

här nyss förut blifvit rörande inloppstullkamrarne till Stockholm föreslaget,

hemställt, att enahanda förändring må vidtagas vid Häfringe med

senast föreslagen aflöning för uppsyningsmannen af 700 Rall- i lön,

200 Rall'' i tjenstgöringspenningar och 200 R:dr såsom båtlega samt för

hvardera af de två vaktmästarne 400 R-.dr i lön och 200 Rall- i tjenstgöringspenningar

hvarigenom nu utgående aflöningsbelopp vid stationen

komme att förhöjas med 300 Ridr.

Vestra distriktet.

Sedan för möjliggörandet af en fullt tillfredsställande sj©patrullering

och bevakning vid och utanför störa inloppet till Göteborg'' en vaktstuga

unnits vara behöflig a Brännö, der Elfsborgs tulljakt med tillhörande

två båtar voro förlagda och General-Tullstyrelsen derföre gått i författning

om uppförande derstädes af en sådan byggnad, men den lättnad

och beqvämlighet, som derigenom tillika blifvit bevakningspersonalen vid

Bih, till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Btl. N:o 6 till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket. 1871.

Brännö beredd, bort i stället medgifva någon minskning i antalet roddare

vid den" ena af de två kustvaktsposteringar, som lyda under kustsergeanten

på Elfsborgs tulljakt,eller å den s. k. Lang’edragssnipan, hemställde

General-Tullstyrelsen, i enlighet med eu åt Distriktschefen gjord

framställning, att en kustroddaresyssla i Göteborgs tullkammaredistiikt

må vid inträffande ledighet eller frivilligt öfvergående på Indragningsstat

indragas, hvarigenom, mot den tillfälliga till 400 Rall’ beräknade

kostnaden för uppförandet af ifrågavarande vaktstugubyggnad samt någon

årlig underhållskostnad jemte till 4 Rall'' betingad tomtafgitt, en årlig

besparing i aflöningsstaten af 500 Rall'' uppkomuie.

Enär den vid Kalfsund eller det norra inloppet till Göteborg äfvensom

inloppsort till Kongelf stationerade vaktmästare kunde, i följd af

sjöbevakningens i Göteborg tullkammaredistrikt nyligen beslutade förstärkande

umbäras, hemställde Styrelsen, att denna vaktmästaresyssla ma

vid innehafvarens afgång eller frivilliga öfverflyttande pa Indragnings8tat

indragas, och den vid Kalfsund erforderliga tillsyn och undersökning

å ankommande fartyg komma att pa förut i allmänhet föi eslaget

sätt odeladt besörjas af den vid Kalfön stationerade Kalfs-unds tulljakts

besättning. Härigenom skulle på aflöningsstaten astadkommas eu slutlig

besparing af 600 Rall''.

Likaledes och med stöd af hvad här ofvan blitvit an lärdt heinställde

Styrelsen, att den stationära tullbevakningen vid Hättan ma indragas

och ersättas med en uteslutande rörlig sjöbevakning af en kustvakt

med 500 Rall- i ordinarie lön, 200 Rall- i tjenstgöringspenningar

och 200 Rall- såsom båtlega samt två kustroddare med 350 Rall'' i lön

och 150 Rall'' i tjenstgöringspenningar hvardera, eller tillhopa 1,900 Rall'',

med åliggande för dessa, att å ankommande fartyg, utan deras uppehållande

genom anläggning vid land, verkställa erforderliga undersökningsoeh

kontrollåtgärder; varande härvid åt styrelsen upplyst, att åt de i

staten uppförda sysslorna såväl öfveruppsyningsmansbefattningén som

vaktmästaretjensten för närvarande vore lediga samt källos o tillsätta, i

följd hvaraf och enär nu på platsen anställda tva roddare kunde såsom

kustroddare fortfarande användas, så att någon öfverflyttning på Indragningsstaten

icke blefve behöflig, eu besparing i Tullverkets utgifter af

600 Rall'', motsvarande skilnaden emellan sistberörda belopp och den nu

för stationen Hättan till 2,500 Rall’ i staten upptagna aflöning, kunde

åstadkommas.

Södra distriktet.

Under åberopande af den betydande tillväxt trafiken i Malmö de

sednare åren vunnit och derpå beroende ökning i såväl tjenstebestyren

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1811.

som uppbörden vid tullkammaren derstädes och med erinran, hurusom

enligt gällande bestämmelser tullförvaltaren ålåge att ansvara för göromålens

i packhuset handhafvande, oaktadt uppbördens indrifning och kassaräkenskapernas

uppgörande icke lenmade honom någon tid öfrig för öfvervakande

af inkommande varors behandling i packhuset, hade bemälde

tullkammare föreslagit tillsättande af en packhusinspektor med egen ansvarighet

för packhusgöromålen, dervid biträdd utom, såsom förut, af

bokhållaren, jemväl af två bland kammarskrifvarne vid tullkammaren,

äfvensom af den i packhuset anställde uppsyningsman, mot det att nu å

tullkammarens stat upptagna nederlagsinspektors- och öfvemppsyningsmanssysslor

indrogos, och med skyldighet för kontrollören, hvilken för

närvarande hade hufvudbestyret med packhusgöromålen, men genom en

sådan ny anordning finge återgå till sin egentliga befattning i tullkammaren,

att derefter tillika handhafva nederlagsinspektorens åligganden;

hvarförutom tullkammaren, som hemställt, att denna organisationsåtgärd

måtte redan med ingången af innevarande år vinna verkställighet på det

sätt, att jemte de föreslagna omflyttningarne af kontrollören och de begge

kammarskrifvarne nuvarande neder 1 agsinspektor blefve förordnad att förrätta

pack kusin spelt tors tj eu sten, ifrågasatt, om ej, då den jemna tillsyn4

som den yttre tullbevakningen fordrade å eu så lifligt trafikerad gränsort

som Malmö, icke kunde af tullförvaltaren med erforderlig noggrannhet

utöfvas, åt hamnbevakningsinspektoren, som ansågs böra benämnas “tullbevakningsinspektor",

borde uppdragas att denna tillsyn på eget ansvar

handhafva.

Instämmande häruti hade Distriktschefen tillstyrkt, att för en packhusinspektor

i Malmö måtte i 1872 års stat uppföras dels såsom ordinarie

lön 3,000 R:dr och dels såsom tjenstgöringspenningar 2,000 Rdr

eller eu aflöning tillhopa af 5,000 R:dr, samt derjemte att den åt tullförvaltaren

nu anslagna båtlega, 100 Rdr, finge i stället tilldelas hamnbevakningsinspektoren,

hvilken äfven utan afseende derpå, att han, såsom

tullkammaren föreslagit, skulle ensam handhafva tillsynen öfver tullbevakningspersonalen,

dock utan upphörande af förutvarande subordinationsförhållande

till tullkammaren, både oafvisligare behof af roddbåt än till 1- föi valtaren.

Den under en längre följd af år oafbrutet fortgående tillväxten åt

sjötrafiken i Malmö, hvarigenom, i anseende till den för platsen egendomliga

beskaffenheten af rörelsen, som hufvudsakligen bedrefves med

ångfartyg, hvilka hvar för sig från Tyskland mer än eu gång i veckan

och från Danmark flera gånger om dagen ankomma med varor i smärre

partier till talrika emottagare samt med en stor myckenhet resande, tullbehandlings-

och visitation sbestyren ökats i vida större förhållande, än

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

EU. N:o 6 till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

hvartill sjelfva rörelsen eljest bort föranleda, nödvändiggjorde redan år

1865 inrättandet vid tullkammaren i Malmö af två in spelt tors tj en ster,

en för handhafvande af nederlags- och transitogöromålen och en för utöfvande

af närmaste tillsynen öfver den yttre tullbevakningen. Sedan

ännu längre tid tillbaka hade, såsom af tullkammaren blifvit erm rad t,

all den gemensamhet i åligganden för tullförvaltaren och kontrollören,

hvaraf för dem stadgad gemensamhet i ansvar oundgängligen betingades,

mast lenmas å sido, så att den ene, tullförvaltaren, uteslutande omhänderhaft

debiterings- och expeditionsbestyret jemte uppbörden och kassavården,

under det den andre, kontrollören, lika uteslutande besörjt inkommande

varors packhusbehandling. Om ett sådant tillvägagående

också till en viss tid och mellan vissa derunder, såsom chefer för tullkammaren,

anställda personer kunde med deras begifvande och utan äfventyr

eller betydande olägenhet för dem och det allmänna ega ruin,

fordrade dock omsorgen om såväl tull k am mar oför estå ndar ne s som statens

säkerhet och bästa, att det icke vunne eu häfd, som kunde anses grunda

någon dess verkliga behörighet.

Vid tiden då General-tullstyrelsen först afgaf sitt underdåniga förslag

till normalaflöningsstat för Tullverket, nemligen i December månad

år 1867, både styrelsen ännu icke kunnat vinna tillräcklig erfarenhet om

nöjaktigheten af 1865 års nya tjensteorganisation vid tullkammaren i

Malmö, — hvarmed emellertid endast afsågs en utbrytning från tullkammareföreståndarnes

åligganden af bestyren personligen med nederlagsoch

transitorörelsen samt den yttre tullbevakningen, utan inskränkning

likväl i deras genom tjenstgöringsreglementet bestämda chefskap äfven

för dessa delar af tullkammareförvaltningen, men icke något med föreståndarnes

odelade ansvarighet mera förenligt ordnande af deras egen

inbördes tjenstgöring; Och enär styrelsen i öfrig! icke förr än genom de

under åtminstone några års tid af trafikens fortfarande tillväxt hemtade

anvisningar och gjorda erfarenhetsrön varit i tillfälle att bedöma verkliga

befogenheten och tulla ändamålsenligheten af redan härförinnan i

enahanda syftning som nu af vederbörande framställda förslag till förändrad

organisation af tullkammaren i Malmö, hade General-Tullstyrelsen

också först nu bort och kunnat derom hos Kongl. Maj! gorå underdånig

framställning. Styrelsen vore dervid i sak af tullkammarens utaf distriktschefen

understödda mening, äfven och icke minst med afseende

derå, att totaluppbörden derstädes, hvilken för tio år tillbaka uppgick till

endast 805,311 R:dr 41 öre och fem år senare eller 1865 höjt sig till

993,709 ikdr 68 öre, ytterligare stigit så, att den redan vid utgången af

November månad 1870 utgjorde icke mindre än 1,173,487 R:dr 6 öre,

och hvilken betydande uppbörd i styrelsens tanke fordrade, att dess såväl

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871. 45

debitering som intägt och leverering handhades och öfvervakades icke blott

åt den ene utan af begge de derför ansvariga tullkammareföreståndarne,

hvadan styrelsen i underdånighet tillstyrkte bifall å de af tullkammaren

och distriktschefen ifrågasätta förändringar att vidtaga i män som nuvarande

nederlagsinspektor och öfveruppsyningsman aflinge eller funnes

villiga att låta sig öfver flyttas på Indragningsstat och derjemte på det

sätt att, ehuru den blifvande packhusinspektoren, hvilken, likasom tullförvaltaren,

ansågs höra på förslag af styrelsen tillsättas af Kongl. Maj:t,

icke kunde förr än . med 1872 års början efter förutgången utnämning

inträda i fjell stens utöfning, det likväl skulle vara General-Tullstyrelsen

tillåtet att, om och när den nya anordningen blefve beslutad, genast genom

temporärt förordnande och nödiga preliminära föreskrifter bringa

deri i verkställighet så snart och så vidt sådant läte sig gorå, utan annan

förökad kostnad för ''full verk et än det belopp af 400 Rdr, hvarmed aflöningen

till packhusinspektoren, 5000 Ricin, korn me att öfverskjuta summan

åt de till nederlagsinspektors- och öfveruppsyningsmansbeiättriingarne hörande

lönebelopp af respektive 8,000 och 1,600 R:dr eller tillhopa 4,600

Rdr; hörande emellertid packhusinspektoren, ehuru han egde att på eget

ansvar handhafva inkommande varors packhusbehandling, icke dessmindre,

lika med inspektören för deri yttre tullbevakningen, vara underkastad

samma chefskap af tullkammaren som öfriga till Malmö tullkammareförvaltning

hörande tjenstenit! och betjente.

Soin genom lämplig befunnen utvidgning af bevakningsområdena

eu af de inom Malmö tullkammaredistrikt stationerade kustsergeanter till

häst kunde umbäras, hemställde styrelsen, att en sådan syssla må, vid

någon kustsergeants till häst inom Malmö fördelning blifvande afgång

eller förflyttning med eget begifvande på indragningsstat, blifva indragen,

hvarigenom körnare att på aflöniugsstaten besparas 1,350 Exil''.

Sedan Kongl. Maj:t den 10 Juni nästlidna år förunnat staden Cimbrishamn

allmän stapelfrihet, under vilkor af upplåtande åt Tullverket åt

de för tullförvaltningen erforderliga lägenheter och inventarier in. in.,

hade, på det att staden måtte omedelbart efter det sådant blifvit fn 11 gjordt

kunna af förmanen komma i åtnjutande, General-Tullstyrelsen funnit sig

nu böra föreslå deri tullkammarepersonal och den aflöning för samma

personal, som ansåges behöflig; och hemställde styrelsen i sådant afseende,

att den förra måtte bestämmas till en tullförvaltare och eu vaktmästare,

af hvilken sistnämnde, utom öfriga åligganden, attesteringen af

inkommande varors packhusbehandling skulle fullgöras, och att aflöningen

måtte fastställas för tullförvaltaren till:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Ordinarie lön......................... 1,500 R:dr

tjenstgöringspenningar................... 500 „

båtlega............................ 100 „ 2,100

och för Vaktmästaren till:

ordinarie lön......................... 400 R:dr

tj en stgöringspennin gar................... 300 „ 700.

Anförande styrelsen vidare, att, derest behofvet framdeles fordrade

anställande af en uppsyningsman, hvilken berörda attesteringsskyldighet

då komme att åligga, tj en stgöringspennin ga rn e för vaktmästaren borde

nedsättas till 200 R:dr och donna följaktligen vara pligtig att en sådan

nedsättning sig underkasta, äfvensom att det torde varda styrelsen medgifvet,

att, om och när före ingången af år 1872 staden genom fullgörande

af de för stapelrätten föreskrift^ vilkor blefvc till förmånens åtnjutande

berättigad, åt tjenlig^ personel- uppdraga att tullförvaltare- och

v ak tm ästar egö ro in å 1 eu derstädes bestrida, eu hvar emot åtnjutande åt nu

för dervarande inspektor och vaktmästare anslagna aflöning samt så

mycket derutöfver af Tullverkets extra medel, som erfordrades till fyllnad

i ofvan föreslagna lönebelopp.

Sydöstra distriktet.

Gotlands distrikt.

Östra distriktet.

Häl förutom hade tullkammaren i Norrköping förnyat ett tillförene

framstäldt förslag, att en ledig och otid satt lemnad vaktmästaretjenst vid

den tullkammaren underlydande tullstationen Arko måtte indragas; Och

hemställde General-Tullstyrelsen icke allenast att med ingången af år

1872 en sådan ny bevakningsanordning må få vidtaga vid Arko, som

bär förut föreslagits i afseende på inloppstullkamrarne till Stockholm

samt den för Nyköping och Norrköping gemensamma inloppsstationen

Häfringe, utan äfven att samtidigt nu ifrågavarande vid Arko ledighållna

vaktmästaresyssla må definitivt indragas, hvarigenom den tillökning af

700 R:dr, som den nya regleringen eljest skulle medfört i aflöningsstaten,

komme att nedsättas till 100 R:dr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj ris Prop. N:o 1 om Statsverket 1811.

L afseende å den inom Heros tullkammaredistrikt belägna inloppsstationen

Baresund åberopade styrelsen endast hvad nyss om Arko och

förut om större delen öfriga inloppsorter blifvit, med hänsyn till förändring

i tjenstgöring och aflöning derstädes, anfördt, genom hvilken förändrings

tillämpning äfven vid Baresund utgifterna vid donna station

komrne att höjas med 600 Rall''.

Styrelsen hade vidare å en af den under tullkammaren i Hem lydande

jaktuppsyningsman gjord och af tullkammaren understödd ansökning

om förhöjning till 300 Rall’ qf hans nu med 200 Rall- utgående

jaktlega ansett sig höra tillstyrka bifall, enär den kust, som utgjorde bemälde

jaktuppsyningsmans bevakningsområde, visserligen vore till någon

del skyddad af skär och Öar, men mot sin norra gräns läge så öppen

för liafvet, att den icke medgåfve användande af mindre och billigare

farkoster än de, hvarmed hans i Nyköpings och Stockholms skärgårdar

anställda vederlikar måste mot en jaktlega af 300 K:dr vara försedda;

Och skulle härigenom en tillökning af 100 Rall'' i aflöningsstaten uppkomma.

Norra distriktet.

Wermlands och Elfsborgs läns gränsdistrikt.

Uti sina till General-Tullstyrelsen afgifua årsberättelser för 1869

hade — — — tullinspektionen i Arvika ifrågasatt bland annat---—-

om icke efter fullbordandet af Nordvestra stamjernbanan så borde ordnas,

att de från Norge kommande bantågen tillika med passagerarnes

effekter körnare att undergå visitation allenast vid Oharlottenbergs tullstation,

hvarigenom säkrare kontroll skulle åstadkommas, än om en del

gods undersöktes der och en del vid Arvika.

Beträffande åter framställningen om allt visitations- och förtid lningsbestyrs

inskränkande till Oharlottenbergs tullstation i fråga om

gods och effekter, som, destinerade dit eller till Arvika, ankomme med

jernbantåg från Norge, funne styrelsen detta förslag fullt lämpligt och

ändamålsenligt samt hemställde derföre att, med bifall dertill, i nåder

måtte förordnas, att tullkontrollörs- och vaktmästaretjensterna i Arvika

skulle indragas vid nuvarande kontrollörens afgång eller öfverflyttning

med eget begifvande på Indragningsstat, att derefter i Arvika endast må

anställas en tullkammareföreståndare med 200 Rall'' årligt arfvode samt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:t Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

att en ny vaktmästaresyssla skulle inrättas vid Charlottenberg med ordinarie

lön af 400 R:dr och tjen stgöringspennirigar 200 R:dr, hvarigenom

en besparing af 1,950 R:dr å aflöningsstaten för tullkammaredistriktet

uppkomme.

Hvad den egentliga eller rörliga kontroll bevakningen mot Norska

gränsen an gin ge, så bestode denna af två be vak nin gskon tr ol 1 örer med

dem underlydande tillhopa fjorton gränsridare. Bevakningsområdets ganska

störa utsträckning i längd hade visserligen kunnat utgöra en giltig

anledning till fördelande af befälet öfver dessa sednare emellan två chefer,

men på den sednare tiden både emellertid hos styrelsen den mening

allt mera gjort sig gällande, att en för begge bevakningsfördelningarne

gemensam chef skulle, om hans aflöningsförm åner något förbättrades,

kunna med den större kraft, som enheten i ändamålsenliga anordningar

förlänade, bättre öfver vaka tulluppsigten längs hela donna gräns än som

skott och kunde ske, om tillsynen förblefve delad emellan två med, såsom

nu vore förhållandet, alltför otillräcklig aflöning försedde bevakningschefer.

Den omständigheten, att den ene af dessa sedan någon tid

varit af sjuklighet urståndsatt att skota sin befattning, både ock redan

berådt styrelsen tillfälle att, genom förordnande för den andre att deri

jemte egen tjenst uppehålla, förvissa sig om lämpligheten af begge sysslornas

förening hos eu person; Och tillstyrkte styrelsen derföre, att, vid

den enas af nämnda bevakningskontrollörer afgång eller frivilliga öfverflyttning

på Indragningsstat, en af dessa sysslor skulle indragas,. och aflöningen

för den andra höjas, den ordinarie lönen från 800 till 1,200

R:dr, tjenstgöringspenningarne från 100 till 300 R:dr och resekostnadsersättningen

från 300 till 500 R:dr; uppkommande ändock genom inbesparingen

af lönebeloppen för den indragna kontrollörstjensten en ytterligare

minskning af 400 R:dr å utgifterna på aflöningsstaten.

I följd af hvad sålunda blifvit ai General-Tull styrel sen föreslaget

skulle Aflöningsstaten komma att minskas med 5,900 R:dr och dess slutsumma

som för år 1871 upptagits till ett bruttobelopp af 1,339,515 R:dr

således att nedgå till...................... 1,333,615: —

men härförutom både man att nu likasom vid föregående

statsregleringstillfällen beräkna besparingar i ordinarie

aflönings normal staten,

Transport 1,333,615: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Prof. /V:o 1 om Statsverket 1871. '' 49

Transport Rdr 1,333,615: —

dels till följd af åtskilliga nuvarande tjensteinnehafvares

förklarande att de önskade bibehållas vid sina

enligt 1868 års stat

ringar, såvidt de nu kunnat utrönas, komme att för år

1872 uppgå till.................. 35,182: 50

och dels till följd deraf att innehafvarne af

sådana tjenster, som, enligt det af styrelsen nu

ingifna förslaget till 1872 års stat, skulle vid blifvande

ledigheter eller af annan förutsatt anledning

ersättas med andra befattningar, för hvilka

högre eller nya löner voro i normalstaten upptagna,

komme att, så länge de vid sina tjenster qvarstodo,

uppbära endast den för dem i 1868 och

1871 års stater bestämda aflöning, hvilken besparing

kunde för år 1872 beräknas till .... 6,450 41,632: 50,

så att verkliga behofvet för de i 1872 års stat

uppförda sysslor blefve inskränkt till ........ Rdr 1,291,982: 50.

Deremot måste äfvenledes nu likasom vid senaste statsreglering

anslås särskilda belopp på Öfvergångsaflöningsstat

dels åt de embets- och tjensteman samt betjente, hvilkas befattningar

skulle vid blifvande ledigheter indragas och för hvilka aflöningsstaten

för 1872 icke upptoge några lönebelopp, — utöfver belöpande uppbördsprovision,

der sådan egde rum — dessa särskilda aflöningar tillhopa

....................................4 35,400

och dels åt innehafvarne af sådana tjenster, hvilka vid

blifvande ledigheter ■ skulle utbytas mot andra befattningar med

lägre löneförmåner och hvilka löneskillnadsbelopp blifvit för

år 1872 beräknade till sammanlagd!................ 19,830.

Kommande sålunda för Ofvergångsaflöningsstaten att erfordras

...............................Rdr 55,230.

För tillhandahållande af den uppbördsår ovision, som fortfarande

borde utgå till de embets- och tjensteman samt betjente, hvilka förklarat

sig icke vilja ingå på 1869 års stat eller voro pligtiga att åttio]

as med den i 1868 års stat bestämda aflöning, och hvilken provision,

efter det medeltal deraf för åren 1862—66, som tillförene lagts till grund

för dess beräknande, skulle för den ännu qvarvarande tullpersonalen,

som borde sådan aflöning åtnjuta, erfordras 58,571 Rdr, hade, med afseende

å nu, lika som förut skott, påräknad afgång bland donna personal

före och under år 1872, Styrelsen ansett sig kunna för sistnämnda

år upptaga detta anslag till ett belopp af endast 50,000 Rdr.

Bill. till Biicsd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Med iakttagande vid beräkning af behofven för Alderstilläggs- samt

Indragnings- och Pensionsstaterna af den vid 1870 års statsreglering

följda grund, nemligen att dervid icke taga hänsyn till de belopp, hvartill

anslagen derför varit förslagsvis beräknade och blifvit beviljade för

det år, då statsreglering^! skedde, b vilka belopp, såsom uppgillra så

långt före det år de afsågo, icke kunnat ega önskvärd noggrannhet,

utan till dem, som vid samma års ingång funnits verkligen hafva varit

behöfliga, sedan dervid gjorts de afdrag, hvartill redan skedda eller

förväntade förändringar funnits gifva anledning, både till utgifterna på

dessa statur visat sig erfordras, för Alderstilläggsstaten 88,170 Rdr,

för Indragningsstaten 92,401 Rdr, för Pensionsstaten för afskedade

tjensteman och betjente 196,991 Rdr 25 ore samt för Pensionsstaterna

för aflidne tjenstemäns och betjente i fattigdom efterlemnade enkor

och barn 31,849 Rdr 62 öre, mot de för hvardera af dessa ändamål

för 1871 anvisade summor af resp. 87,000 Rdr, 96,600 Rdr, 188,000

Rdr samt 30,800 Rdr; och hemställde i följd häraf Styrelsen att såsom

förslagsanslag måtte för år 1872 i runda tal beviljas

för: Alderstilläggsstaten........................ 88,000,

„ Indragningsstaten......................... 92,400,

,, Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente . . . 197,000,

,, Pensionsstaterna för aflidna tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn.......... 31,800.

Beträffande sedermera den egentliga Omkostnadsstaten med dess

särskilda anslagsposter, hade anledning icke förekommit att föreslå andra

belopp än de, som blifvit för 1871 beviljade; dock hemställde Styrelsen,

att den till »Diverse Utgifter» anvisade förslagssumma af 10,046

Rdr 50 öre måtte för jemnande af hela Utgiftsstatens slutsumma förhöjas

till 10,087 Rdr 50 öre.

Slutligen hade Generaltullstyrelsen uppställt en jemförelse emellan

de för år 1871 fastställda och förevarande för år 1872 föreslagna

utgiftsstater, hvaraf visade sig att,

medan de förra uppgingo till följande belopp, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten....... 1,339,515: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar

..................._•_ 49,101: 50. 1,290,413: 50.

Öfvergångsaflöningsstaten................ 63,640: —

D:o Upphör ^provision; förslagsanslag........ 60,000: —

Alderstilläggsstaten; förslagsanslag.......... 87,000: —

Indragningsstaten; förslagsanslag.......... 96,600: —

Transport Rdr 1,597,653: 50.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Ma-j.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. ,51

Transport Rdr 1,597,653: 50.

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente;

förslagsanslag...................... 188,000: —

Pensionsstaterna för aflidna tjensteman och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag 30,800: —

Omkostnadsstaten..................... 173,546: 50,

deraf 99,296 Rdr 50 öre äro förslagsanslag.

Summa Rdr 1,990,000: —

så skulle deremot de senare eller staterna för år 1872, sådana de af

Styrelsen föreslagits, bestiga sig till följande summor, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten....... 1,333,615: —

efter afdrag af derå beräknade bespa
-

ringar ....................... 41,632: 50.

Öfver gångs aflöningsstaten................

D:o Uppbördsprovision; förslagsanslag........

Ålderstilläggsstaten; förslagsanslag . .........

Indragningsstaten; förslagsanslag...........

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente;

förslagsanslag......................

Pensionsstaterna för aflidna tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag

Omkostnadsstaten....................

deraf 99,337 Rdr 50 öre äro förslagsanslag.

1,291,982:

55,230:

50,000:

88,000:

92,400:

197,000:

31,800:

173,587:

Summa Rdr 1,980,000: —

i följd hvaraf således de för 1872 föreslagna utgifterna skulle med

10,000 Rdr understiga dem, som beräknats för 1871.

Efter anmälan häraf anförde föredragande Departementsschefen i

underdånighet:

»Beträffande först de af Generaltullstyrelsen i sammanhang med

vackt fråga om att den inkommande fartyg hittills åliggande förpligtelse!],

att vid inloppsstationerna anlöpa och undergå visitation skulle utbytas

emot skyldighet för tullbetjeningen att gå ombord å de förbiseglande

fartygen för att såsom medföljande bevakning eller genom lastrummens

försegling bereda erforderlig kontroll, nu ånyo förordade förändrade

bevakningsanordningar vid inlopp,stubb an lrarnv till Stockholm

samt inloppsstationerna till Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla

och Kongelf, förekommer väl, att Eders Kongl. Maj:t, då berörda

förändrade anordningar förra gången uti Generaltullstyrelsens underdåniga

skrifvelse den 2 December 1867, angående Tullverkets utgiftsstater

för 1868 och 1869, föreslogos, larm desamma icke höra ifrågakomma

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:o 6 till Kongl. May.ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

att vidtagas, innan de förändrade bestämmelser i Tullstadgan, som deraf

förutsattes, blifvit fastställda, hvilket ännu icke skott; men då Generaltullstyrelsen

nu afgifvit detaljerad! förslag till de i berörda hänseende

erforderliga förändringar i Tullstadgan och jag, ehuru, i anseende till

den korta tid, som åt förevarande ärendes beredning kunnat egnas,

nu icke i tillfälle att definitivt yttra mig rörande de föreslagna lagbestämmelserna

i detalj, likväl vid öfvervägande deraf kommit till den

öfvertygelse, att den grundtanka, hvarå de hvila, eller att inkommande

fartyg höra befrias från skyldigheten att för undergående af visitation

anlöpa inloppsstationerna, och erforderlig kontroll i stället beredas genom

åläggande för tullbetjeningen att vid fartygens förbisegling derå

gå ombord, är riktig och ändamålsenlig, så, och äfven under förutsättning

att Eders Kongl. Maj:t täckes gilla samma grundtanke, samt då jag icke

har någon anledning till anmärkning emot de på berörda grund föreslagna

förändrade bevakningsanordningarne, anser jag mig böra i underdånighet

hemställa, att desamma måtte i nåder godkännas, och i

följd deraf de nya bestämmelser rörande personalen vid inloppstullkamrarne

Dalarö, Sandhamn och Furusund, Stockholms skärgårdsbevakning

samt inloppsstationerna Häfringe, Hättan, Arko och Baresund, som Generaltullstyrelsen

i sådant afseende uti Aflöningsstafen föreslagit, af

Eders Kong]. Maj:t bifallas; och torde, när jag efter någon kort tids

rådrum kommer att till Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning föredraga

de föreslagna nya Tullstadgebestämmelserna, jag då ock få yttra mig

rörande den af Generaltullstyrelsen väckta frågan, huruvida onrförmälda

förändrade bevakningsanordningar må redan under innevarande års seglationstid

vinna provisorisk tillämpning.

»Likaledes finner jag icke skål till anmärkning emot Generaltullstyrelsens

förslag om indragning af en kustroddaresyssla i Göteborgs

tullkammaredistrikt, om. indragning af vaktmästaresysslan i Kalfsund,

om indragning af nederlagsinspektors- och öfveruppsyningsmanssysslorna

vid tullkammaren i Malmö och anställande derstädes i stället af

en packhusinspektor med föreslagen aflöning, om indragning af en kustsergeantssyssla

inom Malmö fördelning, om anställande i Cimbrishamn

af eu tullförvaltare och en vaktmästare med föreslagen aflöning, om indragning

af en vaktmästaresyssla i Arko, om förhöjning af jaktlegan

för den under Mems tullkammare lydande jaktuppsyningsman, om indragning

af tullkontrollörs- och vaktmästaresysslorna i Arvika och anställande

derstädes af en tullkammareföreståndare mot arvode af 200

Rdr, om inrättande af en vaktmästaresyssla i Charlottenberg med föreslagen

aflöning samt om indragning af den ena för bevakning mot

Norska gränsen inom Earlstads och Venersborgs tullkammaredistrikt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

anställda bevakningskontrollör och förhöjning af aflöningen för den andra,

hvarföre jag underdånigt tillstyrker att äfven samtliga dessa förslag

måtte af Eders Kongl. Näjd i nåder gillas; hemställande jag i

sammanhang dermed, det Generaltullstyrelsen måtte enligt sin anhållan

bemyndigas att, om och när före ingången af år 1872 staden Cimbrishamn

genom fullgörande af de för den staden förunnade stapelrätt

föreskrifna vilkor blifver till förmånens åtnjutande berättigad, uppdraga

åt tjenliga personer att bestrida de tullförvaltare- och vaktmästaresysslor,

som ansetts höra derstädes inrättas, en hvar mot åtnjutande, på

sätt Styrelsen föreslagit, af den för hans syssla afsedda aflöning; hvaremot

med tillämpningen af den föreslagna nya organisationen vid Malmö

Tullkammare torde få anstå tilldess Riksdagen i frågan sig yttrat.

»Då vidare vid nådig pröfning af den hos senaste riksdag väckta

frågan om förändring af de arvoden, som nu för handläggning af tullmål

bestås en af Stockholms Rådstufvurätts afdelningar, Eders Kongl.

Maj:t, med afseende, bland annat, å det upplysta förhållande, att nuvarande

Notarien vid nämnda afdelning vore för sin tjenstetid tillagd eu

bestämd fast aflöning af 750 Rdr, och att i följd häraf den direkta besparing

af Tullverkets utgifter, som Riksdagen med berörda förslag

åsyftat, för närvarande icke skulle genom förändringen ernås, funnit

godt förordna, att tillsvidare de nu gällande föreskrifterna skulle lända

till efterrättelse, likväl med dervid fästadt förbehåll, att den nuvarande

Notariens blifvande efterträdare skulle vara skyldig underkasta sig de

förändrade bestämmelser angående såväl tjenstgöring som aflöning,

hvilka framdeles kunde varda meddelade; då derjemte de underhandlingar,

som med vederbörande i Danmark inledts i anledning af samma

Riksdags antydan om att utgifterna för svenska kustbevakningen möjligen

skulle kunna nedsättas genom en förändrad lagstiftning å danska

sidan, ännu icke medfört något resultat, samt de sålunda väckta frågorna

följaktligen icke nu kunna föranleda till någon förändring i Utgiftsstaterna,

så och då jag icke heller för öfrig! har anledning ifrågasätta

Hägra ändringar i berörda stater, sådana de blifvit af Generaltullstyrelsen

föreslagna, hemställer jag, att desamma måtte i nåder gillas och

att Eders Kongl. Maj:t, jemte framläggande deraf till granskning äfven

af Riksdagen, dervid täcktes föreslå, att det under Sjunde Hufvudtiteln

uppförda förslagsanslag att af tullmedlen direkte utgå'' till Tullverket

måtte bestämmas till 1,980,000 Rdr eller samma belopp, hvarmed de

för 1872 föreslagna Utgiftsstaterna sluta, och således det i nu gällande

Riksstat upptagna belopp minskas med 10,000 Rdr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o i om Statsverket 1871.

5:o.

Departementschefen anmälde vidare, »hurusom Skogsstyrelsen uti

underdånigt Memorial den 22 nästlidna December, med erinran att i

den genom nådiga brefvet den 10 December 1869 för Styrelsen fastställda

Aflöningsstat, lönen för Styrelsens Vaktmästare upptagits till

500 Rdr förutom bostad, anfört att från den tid, då nämnda aflöning

af Styrelsen föreslogs, eller år 1867, Styrelsens göromål, enligt hvad

dess diarium utvisade, tredubblats, att i följd deraf Styrelsens beröring

med öfriga härvarande embetsverk blifvit i den mån ökad, att vaktmästaren,

hvilken jemväl hade att till Direktören vid det aflägset belägna

Skogsinstitutet fortskaffa de Styrelsens skrivelser, som berörde

detta läroverk, varit nödsakade anlita och bekosta biträde af en extra

vaktbetjent för att kunna medhinna de uträttning''^, som för Styrelsen

erfordrades, att i de flesta om ej alla öfriga embetsverk bär i staden

flera vaktbetjente funnes anställda, af hvilka den äldste stundom i lön

uppbure 700 Rdr, samt att med afseeende härå och då den ifrågavarande

Vaktmästarens nu utgående lön utgjorde en alltför otillräcklig ersättning

för den uppvaktning Styrelsen måste kunna påräkna, Styrelsen

funne sig höra hemställa, att från och med år 1871 lönen för Styrelsens

Vaktmästare måtte förhöjas med 150 Rdr till 650 Rdr årligen;

och hemställde i anledning häraf Departementschefen, som, i betraktande

af hvad Skogsstyrelsen anfört, ansåg Styrelsens Vaktmästare höra

komma i åtnjutande af enahanda aflöningsförhöjning som Kongl. Maj:t

liärförut funnit höra tillkomma de vid Statsdepartementernas expeditioner

anställda vaktbetjente, det Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska

att i sådant afseende det kontanta anslaget för Skogsväsendet, hvilket

nu utgjorde 337,678 Rdr 6 öre, måtte förhöjas med 100 Rdr.

Sedan Departementschefen härefter tillkännagifvit, »att han icke

hade anledning i underdånighet föreslå någon förändring rörande öfriga

under Sjunde Hufvudtiteln nu uppförda ordinarie anslag, anförde Departementschefen,

att, om man sammanställde Hufvudtitelns nuvarande

ordinarie anslagssumma med de af honom gjorda till dess ökande eller

minskande föranledande förslag, så visade sig att nämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

summa..............................Rdr 6,578,900.

komme att ökas

dels, genom upptagande å Hufvudtiteln af ett mot den

nytillkomna inkomsten af Telegrafmedlen svarande nytt anslag

för Telegrafverket, med.............. 740,000,''

dels genom förhöjning af anslaget till Postverket

med ett mot Postmedlens beräknade tillväxt

svarande belopp af ... ................. 30,000

och dels genom förhöjning af anslagen till Finansdepartementets

expedition och till Skogsväsendet

med tillsammans................... 300. 770,300

Säger Rdr 7,349,200.

men deremot att minskas genom nedsättning af anslaget till

Tullverket med............................ 10,000,

så att Hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva .... Rdr 7,339,200.

Beträffande sådana till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga

behof, svin borde anses tillhöra den extra statsregel eringen, yttrade

Departementschefen:

l:o.

»På sätt den al Eders Kongl. Magt den 7 Maj 1869 tillförordnade

Teaterkomitén i sitt den 21 Januari nästlidna år afgifna Betänkande

visat, har Kongl. Teaterns skuld, som den sista Juni 1863 utgjorde

96,522 Rdr 71 öre, under de derefter följande sex åren så vuxit,

att, oaktadt under tiden Teatern haft att uppbära ett ärligt statsanslag

af 75,000 Rdr, hvilket dock från och med början af 1869 nedsatts till

60,000 Rdr, och oaktadt Eders Kongl. Maj:t under samma 6 år af sina

enskilda medel bidragit till Teaterns utgifter med tillsammans icke mindre

än 547,821 Rdr 64 öre, skid den likväl den 1 Juli 1869 uppgått till

500,453 Rdr 64 öre.

»Den hufvudsakliga anledningen till en så högst betydande tillväxt

i skuldsumman är, enligt hvad komitén vidare visat, att söka i

det under spelåret 1862— 63 afslutade köpet af den nu s. k. Dramatiska

Teatern, hvilket köp ökat skuldbeloppet med 270,000 Rdr. Återstoden

af tillväxten kan anses utgöras af räntor å denna köpeskil
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

ting, af utgifter för den inköpta fastighetens underhåll samt af räntor

och omsättningskostnader för den vid slutet af nämnda spelår i befintliga

och sedan alltjemt sig ökande sväfvande skulden.

»De tillgångar, den Kong!, theatern deremot eger, bestå af, jemte

nyssberörda fastighet, de för theaterns verksamhet afsedda samlingar åt

dekorationer, kostymer och annan materiel, hvilka enligt en af komitén

meddelad beräkning skulle i värde uppgå till 547,618 Rdr 97 öre.

»Att till skuldens betalande använda dessa tillgångar, i följd hvaraf

den Kong!. Theaterns verksamhet måste upphöra, skulle dock vara en

åtgärd, som endast genom den mest tvingande nödvändighet kunde försvaras,

och således icke nu torde ifrågakomma, icke heller kan jag för

min del tillstyrka, att tillgångar till betalande af åtminstone en väsendtlig

del af skulden anskaffas genom att åter försälja den Dramatiska

tlieatern. Inköpet deraf skedde hufvudsakligen för att, till afhjelpande

af ett länge känd! behof, åt de båda scener, den Dramatiska och den

Lyriska, hvari theaterns personal är fördelad, bereda hvar sin efter de

särskilda konstgrenarnes olika fordringar lämpad särskild skådebana, och

den dramatiska theatern har icke allenast ur konstnärlig synpunkt visat

sig väl motsvara det med dess inköpande afsedda ändamål, utan äfven i

ekonomiskt hänseende lenmat ett, särdeles på sista tiden, tillfredsställande

resultat. Det skulle således i derå afseende.!! vara en förlust att nu åter

afhända sig densamma.

»Emellertid måste någon åtgärd vidtagas för att befria den Kong!,

theatern från en skuldbörda, som naturligen ej kan annat än verka för - kittande på dess verksamhet, och då frågan gäller upprätthållande af en

konstanstalt, som onekligen efter sina krafter i allmänhet väl fyllt sin

uppgift och gjort fosterlandet heder, torde det ej kunna bet vid as att

Riksdagen, om dess medverkan påkallas, skall finnas villig att till ändamålet

bidraga. Denna utväg synes mig ock så mycket heldre kunna

anlitas som, enligt åtskilliga åt komitén uppgjorda beräkningar, grundad

anledning förefinnes till det antagande att, så framt den skuldbörda, som

nu trycker den Kong!, theatern, varder helt och hållet aflyfta^, dess inkomster,

med bibehållande af nuvarande anslag, skola, blifva tillräckliga

att bestrida utgifterna så att någon betydligare brist icke vidare bör

uppstå.

»Deri ifrågavarande skulder! utgjorde, såsom ofvan nämnts, vid slutet

af spelåret 1868—1869 en summa af mer än 500,000 Rdr. Sedermera

har den något nedgått så att, enligt en mig lemnad uppgift,

densamma kan antagas den 1 -Juli 1870 hafva utgjort 468,140 Rdr.

»Denna minskning har kunnat åstadkommas endast derigenom, att

på sista tiden vid nya pjesers uppsättande begagnats redan befintliga

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

förråd af kostymer och dekorationer, utan att hvad af förråderna sålunda

förbrukats blifvit genom nyanskaffning ersatt. Det är emellertid klart,

att ett sådant hushållningssätt icke kan länge fortfara, och den minskning

af skulden som under det senaste året egt rum, är derföre icke

att äfven för framtiden påräkna, såvida ej särskilda åtgärder dertill vidtagas.

Den nämnda skuldsumman 468,140 Rall- består af:

Bank-kreditiv och annan sväfvande skuld .... 190,000.

Skuld till Eders Kongl. Maj:ts Imf hål Iningskassa 47,000. 237 000

Återstående skuld å inköpssumman för Dramatiska Thea
tern

••••;••............................. 201,140.

Skuld till Sjuk- och Begrafningskassa» för de vid Kongl.

Theatern anställda arbetare och betjente.............. 30 000.

Summa R:dr 468,140.

»Af dessa särskilda poster torde till en början skulden till sjukoch

begrafningskassa» kunna helt och hållet lemnas å sido. Nämnda

kassa måste nemligen efter den utredning af dess tillkomst och ändamål,

som komité» meddelat, anses såsom eu den Kongl. Theaterns egen tillhörighet

och, då af dess kapitalfond 30,000 R:dr numera användts i

Theaterns rörelse, har derigenom icke för theatern uppkommit någon

egentlig skuld, som behöfver derifrån återbetalas, om än theatern må anses

vara förpligta^ ansvara för de begrafning^- och öfrig» understöd, som

enligt kassans reglemente höra derifrån utgå. Denna skuld kan således

utan olägenhet lemnas att tills vidare qvarstå på Kong], Theaterns debet.

»Etter afdrag af dessa 30,000 R:dr återstår såsom egentlig skuld

vid utgången af spelåret 1869 — 1870 ett belopp af 438,140 R:dr. Det

lärer dock icke behöfva ifrågasättas, att hela detta belopp skulle betalas

af Riksdagen. Enligt hvad chefen för Eders Kongl. Maj:ts Hofförvaltmng

meddelat mig, skall nemligen Eders Maj:t med vilkor, att Riksdagen

genom inköp för Statsverkets läkning af Dramatiska Theaterhuset med

tillhörigheter för ofvannämnda köpeskilling eller 270,000 Ihdr., försäkra)- deri Dramatiska lika väl som den Lyriska scenen om att för sin verksamhet

få begagna sin särskilda skådebana — i nåder vara benägen att

åtaga sig liqviden för hela det öfrig» skuldbeloppet och derjemte tillåta,

att betalningen af nyssberörda 270,000 Rall- må fördelas på'' innevarande

och nästföljande tv änne år med en tredjedel på hvardera året,

»I följd af detta nådiga medgifvande, som kan för Eders Kongl.

Magt medföra en enskild uppoffring af omkring 168,000 R:dr, kommer

alltså den summa, som för ordnande af Kong], theaterns financiel!» ställBihi

till RiJcsd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. $

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj-.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

ning behöfver hos Riksdagen begäras, att inskränkas till det belopp, för

hvilket Statsverket kan anses erhålla full valuta i den välbelägna och

för sitt ändamål äfven i (ifrigt synnerligen lämpliga fastighet med tillhörigheter,

hvilken nu begagnas för den Kongl. theaterns dramatiska

scen och för framtiden skulle, såsom åt denna scen upplåten, upptagas

bland Kronans egendomar.

»Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t med tillkännagifvande

af sin nådiga afsigt att liqvidera deri Kongl. theaterns gäld

med undantag af ofvannämnde skuld till sjuk- och begrafningskassa^,

täcktes af Riksdagen aska, att deremot måtte beviljas ett belopp af 270,000

R:dr att, till inlösen för Statsverkets räkning af det Dramatiska theaterhuset,

hvilket då skulle fritt från inteckningar till Statsverket öfverlemnas,

utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1871, 1872 och 1873

samt att i följd deraf Riksdagen villo nu anvisa ett extra anslag, motsvarande

två tredjedelar af nämnde belopp eller 180,000 R:dr, deraf likväl

hälften eller 90,000 R:dr skulle utgå redan under innevarande år.»

2:o.

Departementschefen erinrade härefter, hurusom Kammar-kollegium,

på sätt redan den 23 nästlidne December blifvit i underdånighet anmäldt,

den 11 förutgångne November afgifvit berättelse om Jordeboksarbetet

i kollegium sedan den 26 November 1869, då senaste berättelsen

afgafs, och dervid tillkännagifvit, att alla ränteförvandlingsuträkningar

nu voro granskade och, rättade eller omskrifne, till orterna afsända med

undantag af uträkningarne för Westerbottens läns andra fögderi, indika

redan länge varit granskade, men icke kunnat afsända^ emedan fögderiets

häradsskrifvare affordrade förklaringar öfver åtskilliga vid granskningen

gjorda anmärkningar ännu icke inkommit, att af de upprättade

nya jordeböckerna för Stockholms, Skaraborgs, Kronobergs och Blekinge

län granskningen påbörjats och så långt framskridit, att desamma antagligen

inom 1871 års slut kunde, rättade eller omarbetade, till länen

afgå, att efter Jordebok skontorets upplösning till följd af nådiga beslutet

den 25 Maj 1870 donna granskning försiggått i kollegii provinskontor

på 4 afdelningar, hvardera med en föreståndare och biträden, hvilka sednare

för närvarande utgjorde 11, att det för år 1871 begärda anslaget

till jordeboksarbetet vore beräknad t fqr nämnda antal afdelningar, och

att kollegium ansåge sig ännu icke höra föreslå någon tillökning i detta

antal, enär kollegium icke vore förvissadt, att fullt lämpliga personer till

föreståndare för de nya afdelningarne skulle vid 1872 års början vara

att tillgå. Kollegium anhöll derföre, att Kongl. Maj:t täcktes af näst

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1811.

sammanträdande riksdag äska 15,000 R:dr att under år 1872 användas

till granskning inom kollegium af de nya jordeböckerna; Och som Kong!.

Maj:t redan vid ärendets föredragning den 23 nästlidne December beslutat

bifalla donna anhållan, hemställde Departementschefen nu, att bemälde

nådiga beslut måtte få iakttagas vid upprättande af Propositionen

om Statsverkets tillstånd och behof

Vidare hemställde Departementschefen, det Kong! Maj:t täcktes af

Riksdagen äska

3-o.

att det i nu gällande Riksstat för Skogsinstitutet uppförda extra anslag,

13,100 R:dr, måtte beviljas att utgå jemväl under 1872, samt

4:o

att det förslagsanslag å 25,000 R:dr, som för år 1871 finnes å extra

stat anvisadt såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthelemys

förvaltningskostnader, må jemväl för år 1872 varda på enahanda sätt

anvisadt;

Och korume, derest de af Departementschefen nu gjorda hemställanden

gillades, de extra anslag, hvarom framställning borde göras under

Sjunde Hufvudtiteln, att blifva följande:

1. Till inlösande för Statsverkets rökning af det s. k. Dramatiska

theaterliuset, för 1871 Rall- 90,000 och för 1872 likaledes . . . 90,000.

2. Till granskning inom Kammar-kollegium af nya jor
deböcker.

................................ 15,000.

3. Till Skogsinstitutet .................... 13,100.

4. Till bestridande af förvaltningskostnader för Sfi tiar
thelemy,

förslagsanslag......................... 25,000,

Tillsammans extra anslag för 1872 R:dr 143,100,

och 90,000 R:dr att utgå under år 1871.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande Departementschefen,

på sätt bär ofvan förmäles, hemställt såväl

rörande Post- Telegraf- och Tullverken, med de för dessa verk

erforderliga anslag, som beträffande öfriga ordinarie och extra

anslag under Sjunde Hufvudtiteln ■ och behagade Hans Maj:t

Konungen dertill i alla delar lemna nådigt bifall.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 6 till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde

Hufvudtitlarne hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande

Departementschefer pröfvade, anhöll chefen för Finansdepartementet,

Statsrådet Wsern att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde

regleringen af

Nionde Hufvudtiteln

omfattande Pensions- och Indragningsstaterna.

1 sådant afseende erinrade Departamentschefen till en början, hvad

anginge:

Pensionsstaten.

att, sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 årens Riksdag med bifall till

framstäldt nådigt förslag om bildande af en pensionsanstalt för fartygsbefälhafvare,

styrman och annat sjöfolk, medgifvit, att till eu sådan pensionsanstalt

finge af tullmedlen utgå ett emot den så kallade föringen

ungefärligen svarande belopp, hvilket skulle bestämmas i förhållande till

lästetalet af de fartyg, till hvilkas besättningar fö ring utgått och med

detta efter vissa grunder ökas, så att för det dåvarande, enär lästetalet

af de till utrikes sjöfart begagnade svenska fartyg under sistförfluten

åren uppgått till emellan 110,000 och 120,000 läster, anslaget fastställdes

till 24,000 R:dr, eller närmast det belopp, som föringen vid donna tidpunkt

utgjorde, men framdeles blefve ökadt med 1,000 R:dr för hvarje

fullt femtusental utöfver 120,000, hvarmed lästetalet å sådana fartyg kunde

komma att tillväxa, så och efter det Kongl. Maj:t, som på grund häraf den

29 Januari 1864 förordna! om inrättande af en dylik pensionsanstalt och

för densamma fastställt reglemente, uti nådig Proposition till 1865 —1866

årens Riksdag äskat, att ofvannämnda belopp 24,000 R:dr måtte å Nionde

hufvudtiteln uppföras under rubrik: Bidrag till Handelsflottans Pensionsanstalt

att af tullmedlen direkte utgå, förslagsanslag, Idel denna framställning

af Rikets Ständer på det sätt bifallen, att beloppet 24,000 R:dr uti

1867 års Riksstat uppfördes, men icke såsom förslagsanslag utan under

benämning reservationsanslag, hvilken egenskap anslaget fortfarande bibehållit

äfven sedan det till följd af indragning utaf anslaget till Handels-

och Sjöfartsfonden vid. 1869 års Riksdag höjdes med ett belopp af

50,000 R:dr, motsvarande dét förut från nämnda fond till pensionsanstalten

utgående bidrag.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Direktionen öfver pensionsanstalten, som för hvardera af åren

1867 och 1868 från Generaltullstyrelsen utbekommit hela det beviljade

anslaget 24,000 Rdr årligen, både derjemte, enligt hvad Statskontoret

nu anmält, under år 1868 uppburit ett belopp af 1,000 Rdr såsom tillökning

i 1867 års anslag. Då nämnde pensionsanstalt jemlik! 1 § 1

mom. af det för densamma utfärdade Reglemente blifvit i nåder tillförsäkrad!

att, i enlighet med ofvannämnda beräkningsgrund, från

Statsverk^! utbekomma ifrågavarande ersättning, men det för ändamålet

i Riksstaten uppförda reservationsanslag, såsom sådan!, icke

finge öfverskridas, både deri brist i 1867 års anslag, som sålunda uppkommit,

af Statskontoret ansetts böra uti 1868 års Rikshufvudbok öfverföras

till sådana öfverskott, hvilka borde hos Riksdagen till ersättande

anmälas; och hemställde Statskontoret nu, det Kongl. Maj:t måtte

hos Riksdagen gorå framställning derom, att ifrågavarande anslag i

öfverensstämmelse med de för dess beräknande af Riksdagen bestämda

grunder finge uppföras såsom förslagsanslag.

, För egen del yttrade Departementschefen att, då lästetalet af de

i utrikes sjöfart använda svenska fartyg på de senare åren så tillvuxit,

att berörda lästetal, som vid 1862—1863 årens riksdag antogs till

120.000 svåra läster (69,120 nyläster), deremot, enligt Kommerskollegii

berättelser, uppgått 1868 till 73,438 nyläster och 1869 till 81,196 dylika

läster, så syntes ock enligt ofvannämnda grunder, som innehöllo,

att det mot föringen svarande belopp, hvilket anvisades att från tullmedlen

utgå till pensionsanstalten, skulle utöfver 24,000 Rdr ökas med

1.000 Rdr för hvarje femtusental svåra läster, hvarmed lästetalet å

ifrågavarande fartyg komme att tillväxa utöfver 120,000 dylika läster,

den del af det för pensionsanstalten nu uppförda anslag, som utgjordes

af omförmälda, föringen motsvarande belopp, efter beräkning af ''ofvannämnda

lästetal för år 1869 böra förhöjas med 4,000 Rdr; och hemställde

Departementschefen derföre, det'' Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

åska ej mindre en sådan förhöjning, hvarigenom hela reservationsanslaget

till Handelsflottans pensionsanstalt komme att utgöra

78.000 Rdr, än äfven, med afseende å den ytterligare tillväxt i förrberörda

lästetal, som sedan år 1869 kunde hafva egt rum,, att samma

anslag måtte uppföras såsom förslagsvis beräknad! i den mening, att

den utbetalning till pensionsanstalten, som på grund af nämnda anslag

finge ega ruin, skulle, utöfver de 50,000 Rdr, som vid 1869 års riksdag

beviljats i ställe! för det förut utgående bidraget från Handelsoch

Sjöfartsfonden, utgöra, såsom motsvarande föringen, dels 24,000

Rdr och dels derjemte 1,000 Rdr för hvarje fullt tal af 2,880 nyläster

opaginerad Kontrollera mot PDF

02 Bil N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

(5,000 svåra läster), hvarmed lästetalet å svenska i utrikes sjöfart använda

fartyg öfverstege 69,120 nyläster (120,000 svåra läster).

Med iakttagande af sålunda föreslagna förhöjning skulle pensionsstatsanslagen,

hvilka nu utgjorde 633,357 Rdr 99 öre, komma att

uppgå till 637,357 Rdr 99 öre.

Vidkommande derefter

Allmänna Indragningsstaten

erinrade Departementschefen, att härvid herde iakttagas Kongl. Maj:ts

på nedannämnda departementers föredragning, dels innevarande dag

och dels, enligt Finansdepartementet tillhandakomma- protokollsutdrag,

förut fattade nådiga beslut om aflåtande till Riksdagen af följande

framställningar, nemligen:

På Justitiedepartementets föredragning,

att för soldaten vid Westgöta regemente Gustaf Munters enka

Maja Stina Svensdotter Munter må å Allmänna Indragningsstaten uppföras

dels en årlig pension af 50 Rdr att utgå från innevarande års

början, så länge hon lefver ogift, och dels ytterligare till hvarje af

hennes och Munters tre minderåriga barn, dottern Caj sa Lisa, född

den 7 Juli 1865, samt sönerna Johan Ludvig, född den 1 Juli 1867

och Gustaf Gottfrid, född den 21 Januari 1870, ett belopp af 25 Rdr,

att likaledes från början af innevarande år och framgent årligen utbetalas,

intilldess barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan med döden

afgår.

På Landtförsvarsdepartementets föredragning,

att furiren vid Första Lifgrenadierregementet, sergeanten Carl

Isaak Adolf Gyllenliammar må med månaden näst efter den, hvari han

erhåller afsked ur krigstjensten, uppföras på Allmänna Indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid åt en årlig pension till

belopp af 300 Rdr, motsvarande i det närmaste hans nu innehafvande

aflöningsförmåner; dock med vilkor att Gyllenliammar, som, enligt hvad

Direktionen öfver Arméens Pensionskassa upplyst, redan vore berättigad

att , mot expektansafgifters erläggande, efter afgång ur tjensten,

framdeles komma i åtnjutande af pension från nämnda kassa, skulle

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bil. N:o 6 till Kongl. Majrts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

åligga att, från deri tidpunkt, då lian sålunda egde uppbära pension

från berörde kassa, vidkännas en mot beloppet deraf svarande minskning

i pensionen på indragningsstat;

aft Löjtnanten vid Kalmar regemente Philip von Krusenstjerna

må med månaden näst efter den, hvari han erhåller nådigt afsked från

krigstjensten, uppföras på Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 450 Rdr,

motsvarande von Krusenstjernas lön enligt normalstat; dock med vilkor,

att lian från tjensten afgår innan han blifver till pension ur Armé

ens pensionskassa berättigad; samt

att till understöd, åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman

måtte för år 1872 anvisas samma belopp, som för innevarande

år beviljats eller 20,000 Rdr.

På Sjö försvarsdepartementets föredragning,

att den nu å Femte hufvudtiteln uppförda indragningsstat jemte

de till densamma utgående aflöningar, hvilka för närvarande utgjorde

20,799 Rdr 98 öre måtte till Allmänna Indragningsstaten öfverflyttas,

och

att extra Bataljonsläkaren Brovalls enka, Anna Lovisa Ulrika Brovall'',

född Svensson, måtte uppföras å Allmänna Indragningsstaten till

åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension å 125 Rdr,

motsvarande beloppet af det gratial, som från Amiralitetskrigsmanskassan

tillkomma Andre bataljonsläkares enka.

På Civildepartementets föredragning,

att Professoren J. S. Bagges enka Anna Margaretha ödman

måtte tilläggas en årlig pension af 500 Rdr att utgå från och med år

1872 och

att Länsmannen i Walbo härads norra distrikt af Elfsborgs län

Emanuel Sandberg må uppföras å Allmänna Indragningsstaten att, från

och med månaden näst efter erhållet afsked, för sin återstående lifstid

derifrån komma i åtnjutande af en mot 3/4 af länsmanslönen svarande

pension af 525 Rdr.

På Ecklesiastikdepartementets föredragning,

att Adjunkten vid Elementarläroverket i Wisby, Per Arvid Säve

må, efter erhållet afsked från adjunktsbefattningen, uppföras å Allmänna

Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af

2,000 Rdr årlig pension,

att Adjunkten vid Elementarläroverket i Jönköping Johan August

.Lagerqvist må å Allmänna Indragningsstaten erhålla lifstidspension till

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

belopp af 1,125 Rdr att utgå från och med månaden näst efter den,

under hvilken afsked från tj ensten varder honom beviljadt, samt

att å Allmänna Indragningsstaten uppföres såsom understöd åt

Rektorn vid Elementarläroverket i Carlskrona Carl Rääfs enka, Henrietta

Katarina Nordström, under hennes återstående lifstid ett belopp

af 300 Rdr för år, räknadt från den 1 Maj 1871, då det henne tillkommande

ordinarie nådår går till ända.

Departementschefen hemställde härefter i anledning af en till

Finansdepartementet inkommen, af Skogsstyrelsen förordad underdånig

ansökning, hvaruti förre Underjägaren å kronoparken Vestra Kinneskogen

i Skaraborgs län Conrad- Koos anhållit om pension, att, då, enligt

företedda intyg, Roos, som är född år 1804, tjenstgjort såsom

skogsbetjent sedan år 1828 eller under mer än 41 år, till dess han på

derom framställd begäran i Januari 1870 erhöll afsked, och under tiden

med utmärkt nit och ordentlighet skott sin befattning, Kongl. Maj:t,

som vid detta ärendes anmälande den 31 Mars nästlidna år fann godt

tillägga Roos en gratifikation af 150 Rdr, nu täcktes föreslå, det Riksdagen

villo medgifva honom årlig pension å Allmänna Indragningsstaten

till samma belopp.

Sedan Kongl. Maj:t den 23 Oktober 1854 förordna!, att en föreslagen

sänkning af sjön Eldmörja!! i Elfsborgs län skulle verkställas

och kostnaden såväl för sjelfva arbetet, som för erforderliga jordersättningar

och inlösen af de genom vattenledningen skadade qvarnar bestridas

af skogsplanteringskassan; så och efter det genom donna sjösänkning

ett häradsskrifvarebostället Störa Hjerpetorp ko 1 tillhörigt

qvarnfall gått förloradt samt, vid en af landtmätare med godo män hållen

syn, qvarnrättigheten vid bostället uppskattats till 500 Rdr Eko,

deraf boställshafvaren ansetts böra tillkomma afkastning efter 5 procent

med 25 Rdr samma mynt årligen, hade, uppå framställning af arrendator!!

Jonas Niclasson, hvilken genom kontrakt med Kammarkollegium

för eu tid af 30 år, räknade från midfasta!! 1848, arrenderat ofvan
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

nämnda numera till Statsverket indragna boställe, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Elfsborgs län medelst Utslag den 28 September

1865 förklarat bemälde Jonas Niclasson berättigad att under återstå-.;

ende arrendetiden från och med år 1862 af allmänna medel för förlusten

genom qvarnens mistning erhålla ersättning med 37 Rdr 50 öre

Riksmynt för år räknadt, och berörda Utslag, efter det Kammarkollegium

i målet sig yttrat, blifvit genom Kongl. Maj:ts Resolution deri 6

Augusti 1869 i donna del gilladt, med nådigt förklarande, att ersättningsbeloppet

borde för liden till och med år 1869 utgå af skogsplanteringskassan,

men för den derefter följande liden förskjutas af länets Ränteri,

intilldess utgiften kunde varda å stat uppförd; och hade Kongl. Maj:t

den 27 Oktober nästlidna år, jemte meddelande af föreskrift, att det

belopp, som uti ifrågavarande afseende blifvit för år 1870 af Ränteriet

förskjutet, skulle godtgöras af besparingarne å Sjunde Hufvudtiteln,

tillika i nåder besluta! att till näst sammanträdande Riksdag aflåta

framställning om omförmälda årliga utgifts uppförande å Allmänna Indragningsstaten

att från och med år 1871 derifrån utgå; hemställande

Departementschefen nu, att detta nådiga beslut måtte få iakttagas vid

uppgörande af Propositionen rörande Statsverkets tillstånd och behof.

Departementschefen anmälde härefter, hurusom, i fråga om bestämmande

af medelpriset under nästa statsregleringsperiod å sparmålen

under sådana löner, som innehafvarne tillträdi före statsreglering en vid

1840—1841 årens Riksdag, och för hvilken spanmål, om och i den mån

medelpriset öfverstege 7 Rdr Eko eller 10 Rdr 50 öre tunnan, särskild

ersättning jemlik! Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 borde från Allmänna

Indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i

dess ofvan omförmälda Berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å

spanmålen utgjort:

För kubikfot. För tunna.

för år 1868 ....................... 3,05. 19,21.

» » 1869 ....................... 3,02. 19,03.

» » 1870 ....................... 2,02. 12,73.

eller i medeltal 2 Rdr 69 öre för kubikfot och 16 Rdr 99 öre för

tunna; och tillstyrkte Departementschefen, att ofvanberörda ersättning

måtte föreslås att utgå efter nämnda medelpris, 16 Rdr 99 öre för

tunna, i, följd hvaraf och då, enligt hvad Statskontoret jemväl upplyst

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

beloppet af den spanna ål, som inbegrepes under lönerna för äldre, innan

vidtagandet af 1841 års statsreglering, utnämnda embets- och

tjensteman in. fl., för närvarande utgjorde 569 tunnor samt således den

ersättning, som uti ifrågavarande hänseende herde bemälde löntagare

tillkomma, uppginge efter 6 Rdr 49 öre för tunnan till 3,692 Rdr 81

öre, Departementschefen i likhet med Statskontoret ansåg det till bestridande

af berörda utgift å Allmänna Indragningsstaten erforderliga

anslag lämpligen kunna för år 1872 bestämmas i rundt tal till 3,700

Riksdaler.

Då för bestridande af de utgifter, som i följd af den nu å Femte

Hufvudtiteln upptagna Indragningsstatens öfverflyttning till Allmänna

Indragningsstaten skulle för sistnämnda stat uppkomma, erfordrades

att förslagsanslaget för Allmänna Indragningsstaten, hvilket nu utgjorde

............................Rdr 892,842: Öl.

ökades med .......................- » 20,799: 98.

Tillsammans Rdr 913,641: 99.

hvaremot öfriga anvisningar å samma stat, som komme att hos Riksdagen

äskas, skäligen kunde antagas blifva ungefärligen motsvarade

af de besparingar för ifrågavarande anslag, som genom äldre pensionstagares

afgång uppkomma, så hemställde Departementschefen, att anslaget

till Allmänna Indragningsstaten måtte bestämmas till nyssnämnde

summa.....................Rdr 913,641: 99.

ökad, för vinnande af jemn slutsumma å Riks staten

i sin helhet, med.................... »- ----- 2.

samt således blifva...................Rdr 913,642: 1.

Och skulle, om härtill lades beloppet af pensionsstatsanslagen.

................... »____ 637,357: 99.

summan af de ordinarie anslagen under Nionde

Hufvudtiteln uppgå till.................Rdr 1,551,000: —

Beträffande nu extra anslag under denna Hufvudtitel, så erinrade

Departementschefen, hurusom Kongl. Maj:t redan vid regleringen af

Fjerde och Femte Hufvudtitlarne på vederbörande departementers föredragning

beslutat i sådant afseende föreslå:

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

att hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras

för upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering, detta

bidrag måtte för år 1872 få utgå till samma belopp, som för innevarande

år finnes anvisadt eller.............Rdr 85,500: —

med skyldighet för pensionskassan att till Riksgäldskontoret

afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda

vederlag för de till, Statsverket indragna rusthållsafgifterna

och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt ruin,

eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas med förbindelse

för Pensionskassans direktion att, så snart årets räkenskaper

hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor

del deraf varit för ändamålet behöfligt samt att, i händelse

det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna,

att vidkommande beloppet af det kreditiv, som erfordrades

för fortfarande tillämpning af nu gällande pension sstater

den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860,

detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda be
''

räkning, bestämmas för år 1872 till............. 245,000: —

att användas till betäckande af den skillnad, som

för Armé ens Pensionskassa under samma år kunde uppstå

genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och

att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgåfves den 1

April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse

för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets

belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående

årets utgifter;

att såsom extra anslag för år 1872 må anvisas följande

två kreditiver, nemligen:

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan

i stånd att till sjöförsvarets embete- och

tjenstemän samt betjente, som söka afsked, genast utgifva

pensioner, enligt de för kassan nu gällande pensionsgrundor,

än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande................. 75,000: —

dels för upprätthållande af den för Sjöförsvarets afskedade

gemenskap förunnade förbättrade pensionering . . 40,000: —

med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att

Transport Rdr 445,500: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

«8

Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport Rdr 445,500: —

å berörda kreditiv under loppet af år 1872 lyfta hvad för

omförmälda behof blifver erforderligt.

Summan af de extra anslagen under Nionde Hufvud
titeln

skulle alltså blifva........v.........Rdr 445,500: —

Hvad Departementschefen sålunda rörande reglering

af anslagen under Nionde Hufvudtiteln i underdånighet

hemställt, biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter

och blef af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt

och godkändt.

Departementschefen anmälde vidare, att Statskontoret vid sin

oftaberörda Berättelse bifogat en förteckning å de af Statskontoret intill

den 15 sistlidne November under förskottstitel anordnade medel,

hvilka borde af Riksdagen ersättas, uppgående, med inb Bråkning deribland

dels af ofvannämnda till Handelsflottans Pensionsanstalt år 1868

utbetalta 1,000 Rdr och dels af åtskilliga smärre utbetalningar för

folkundervisningen under åren 1864—1866, tillsammans 1,189 Rdr 50

öre, till inalles 22,041 Rdr 36 öre.

Och behagade Hans Maj:t Konungen på Statsrådets

tillstyrkande förordna, att detta förhållande skulle

för beloppens ersättande meddelas Riksdagen i den

nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och

behof samt förenämnda förteckning jemte öfriga för

statsreglering^ nödiga handlingar tillställas Statsutskottet.

Härefter yttrade Departementschefen i underdånighet:

»Sedan statsregleringens särskilda delar nu underkastats Eders

Maj:ts pröfning, anhåller jag att för Eders Maj:t få framställa sammanfattningen

af det hela och förslag till behofvens fyllande.

»aStatsverket» utgifter för är 1872 skulle enligt de förslag, som af

Eders Maj:t blifvit godkända, utfalla under särskilda hufvudtitlar sålunda:

Första Hufvudtiteln: Ordinarie.............. . 1,417,000: —

Andra d:o: Ordinarie........ 2,553,700.

Extra ordinarie .... 80,000. ^ 633 700•

Transport 4,050,700: —

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj-is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. 69

Tredje

Fjerde

Hufvudtiteln

d:o:

Ordinarie........

Ordinarie........

Extra ordinarie (utom

de för försvarsverket

särskild! erforderliga

17,200,000 Rdr) . . . .

Femte

d:o:

Ordinarie........

Extra ordinarie ....

Sjette

d:o:

Ordinarie........

Extra ordinarie ....

Sjunde

d:o:

Ordinarie........

Extra ordinarie ....

Åttonde

d:o:

Ordinarie........

Extra ordinarie ....

Nionde

d:o:

Ordinarie........

Extra ordinarie ....

Transport 4,050,700: —

....... 603,800: —

11,238,200.

797,700.

12,035,900:

3,932,400.

920,000

4,852,400:

7,905,800.

5,642,700.

13,548,500:

7,339,200.

143,100.

7,482,300:

5,555,300.

437,900.

5,993,200:

1,551,000.

445,500.

1,996,500:

50,563,300

och deremot Statsverkets inkomster enligt den af Eders

Maj:t godkända beräkning uppgå till.......... 45,610,000: —

hvadan till utgifternas bestridande ytterligare erfordras 4,953,300: —

men då af de under Sjette Hufvudtiteln upptagna extra

ordinarie anslag......................... 360,000: —

åro afsedda att direkte från Riksgäldskontoret utbetalas,

så blir den statsfyllnadssumma, som under år 1872

bör Statskontoret från Riksgäldskontoret tillhandahålla

.............................Rdr 4,593,300:

»Förutom det belopp af högst 6 millioner Rdr, som Eders Näjd,

utaf de af Chefen för Landtförsvarsdepartementet såsom för befästningarne

och försvarsmaterielens iståndsättande oundvikligen behöflige anmälde

17,200,000 Rdr vill af Riksdagen begära skola und^r åren 1871

och 1872 ställas till Eders Majds disposition och om anskaffande af

medel till Indika jag anhåller att sär skil dt få yttra mig, har Eders

Näjd beslutat att för år 1871 af Riksdagen begära:

ersättning för åtskilliga af Statskontoret förskottsvis be
.

stridda utgifter....................Rdr 22,041: 36.

till uppsättning och underhåll af fortifikationstrupper . 34,935: 40.

Transport 56,976: 76.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport 56,976: 76,

en tredjedel af köpeskillingen för Dramatiska theaterns

hus................ 90,000: —

hälften af köpesnmman för Meinanderska myntsamlingen

.............................. 10,000: —

37.

88.

tillsammans.......................Rdr 156,976: 76.

»Beträffande derefter Riksgäldskontorets behof för åren 1871 och

1872 och tillgångarne till deras fyllande, så har jag deröfver af Fullmäktige

erhållit en beräkning, hvilken jag nu tillika med de tillägg

och förslag, hvartill den ger mig ledning, anhåller att för Eders Maj:t

få föredraga.

För år 1871

upptagas Riksgäldskontor ets utgifter af fullmäktige sålunda:

Anslaget till Eders Maj:t...............Rdr 300,000

Räntor och amortering på skulder............ 8,457,075

Statsfyllnadssumman till Statskontoret.......... 1,527,000

Å Riksgäldskontor^ anvisade extra statsanslag..... 667,013

Återstoden af det för rikets försvar anvisade kreditiv . 1,400,000

Riksdags- och Revisionskostnader............. 425,000

Diverse utgifter....................... 141,000

Dertill kommer:

Brister i beräknade stats-inkomster och förslagsanslag

för år 1869 efter afdrag af öfverskott och besparingar

för samma år, enligt en från Statskontoret meddelad

approximativ uppgift............... 1,162,022: —

och om nyssnämnda af Eders Maj:t begärda anslag för

1871 af Riksdagen beviljas............... 156,976: 76.

Sammanlagd!......................Rdr 14,236,088: 01.

Riksgäld skönt or ets tillgångar och inkomster för samma tid äro åter:

Beräknad behållning vid 1870 års slut.......Rdr 1,563,959: 57.

Tills vidare förräntade medel............... 318,000

Kapital- och ränte-inbetalningar.............. 1,176,308

Allmän bevillning för år 1870 ............... 2,600,000

Kort- och tidnings-stämpel-afgifter, m. in......... .150,000

Äldre depositions-medel.................. 1,200

Skogsplanteringskassans och Christianstads läns Flyg,

sandsplanteringsfonds behållningar, af Fullmäktige

enligt sednaste Riksdags beräkning upptagne till _______

Transport 5,809,467: 57.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport Reta

125.000 Reta, men enligt en approximativ uppskattning,

som jag från Statskontoret erhållit, sannolikt uppgående

:

Skogsplanteringskassan till.......Rdr 133,558: 66.

Flygsandsplanteringsfonden....... „ 73,953: 82.

Ilndsättningsmedel, hvalka utlånade efter 1867 och 1868

årens missväxter, nu höra till Riksgäldskontor återbetalas.

Fullmäktige hafva blott upptagit godtgörelsen

för de lån, som blifvit utlemnade af det anslag å

340.000 Rdr, som af 1869 års Riksdag särskild! beviljades,

och af hvilka lån under år 1871 bör inflyta

................ Rdr 65,466: 67.

men dessutom äro återbetalningar å

andra dylika lån, lemnade dels af

undsättningsmedel, dels från mindre

kreditivet, förfallne till belopp af . . „ 537,613: 94.

Bankovinsten för år 1869 ...................

Behållningar från Femte Hufvud titeln...........

Genom 1870 års Femprocentslån..............

Till dessa af Fullmäktige i Riksgäldskontor beräknade

inkomstposter torda likväl höra läggas

dels öfverskott på Statsverkets inkomster för år 1870:

Järnvägstrafik medel, h vilka i inkomst under året lemna!

mer än........... 6,735,000: —

efter afdrag af

Underhålls- och driftkostnader

in. m........ 4,330,000: —

5,809,467: 57.

207,512: 48.

603,080: 61.

1,500,000: —

768,000: —

2,085,000: —

2,405,000: -

Riksdagen har beräkna!:

J ernvägstrafikmedlen

till...... 6,500,000.

och trafikutgifterna

till. . . 4,300,000. 2,200,000: -

Skogsmedel, enligt telegram från de norrländska

länen och beräkning för den

öfriga delen af riket..... 300,000.

Riksdagens beräkning..... 236,300.

Transport Rdr

205,000: -

63,700: —- 268,700: —

10,973,060: 66.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport 268,700: — 10,973,060: 66.

Tullmedel, enligt telegram från alla de

väsendtligare stationerna. . 15,774,770.

Riksstaten upptager..... 14,000,000. 1.774.77O: _

Stämpelpappersmedel, enligt beräkning i

Statskontoret......... 1,335,000.

beräknade af Riksdagen till. 1,300,000. 35 000: _

Bränvinstillverkn ngsafgift, enligt uppgift

från kontrollbyrån.....11,000,830.

af Riksdagen beräknade till . 9,800,000. 1,200,830: _

3,279^3(307 —

hvaraf till Riksgäldskon toret blifVit

lemnade och i Fullmäktiges beräkning

öfver behållningen vid 1870 års slut

ingått.................... 1,000,000: — 2,279,300: —

dels ytterligare å nedannämude fonder och reservationsanslag

irmestående behållningar, hvilka enligt Kongl.

Maj:ts beslut böra till Riksgäldskontoret öfverlemnas:

å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden

hushållning enligt Kongl. Maj:ts beslut den 10 sist
-

lidne Juni.................. 36,341: 13.

å konsulsfonden, enligt Kongl. Maj:ts beslut

den 25 sistlidne November...... 40,000: —

å Nionde Hufvudtitelus reservationsanslag

till blesserade Officerare, enligt Kongl.

Maj:ts beslut af den 27 nästlidne December 42,800; —

samt å Åttonde Hufvudtitelus reservationsanslag

till Elementarläroverken, enligt

Kongl. Maj:ts beslut af denna dag .... 100,000: — 219 141: 13.

Sammanlagdt...................... R:dr 13,471,501: 79.

och följaktligen bristen vid 1871 års slut blifva . ,,_764,586: 22.

R:dr 14,236,088: Öl.

För 1872

beräknar jag Biksgäldskontorets utgifter på följande sätt:

Bristen vid 1871 års slut.................... 764,586: 22.

af Fullmäktige uppgifne utgiftsposter:

Anslaget till Eders Kongl. Maj:t............... 300,000: —

Transport 1,064,586: 22.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1811.

1,064,586: .22.

Transport

Räntor och amortering å skulder..... 8,886,295: 37.

hvartill jag tillägger ränta å det belopp,

som jag anser höra under år 1871 för

jern vägsbyggnader och till omsättning

af äldre lån uppi ån as........... 380,000: —

Extra statsanslag, som direkte från Riksgäldskontoret utgå:

redan beslutade................ 140,148: —

af Eders Maj:t nu begärda......... 360,000: —

Riksdags- och revisionskostnåder............... 425.000

Diverse utgifter......................... 141,000

samt slutligen: enligt förestående beräkning af Statsverkets

utgifter och inkomster, Statsfyllnadssumman för

år 1872 ............................ 4,593,300:

9,266,295: 37.

500,148

15,990,329: 59.

med ledning af

Sammanlagdt.......................R:dr

Riksgäldskontoret* inkomster upptager jag deremot

Fullmäktiges uppgifter sålunda:

Kapital- och ränteinbetalningar............... 1,203,736

Allmän bevillning för år 1871 ................ 2,600,000

Kort- och Tidningsstämpflafgiften in. in........... 150,000

Äldre depositionsmedel..................... 1,200:

Undsättningsmedel, som 1872 höra återbetalas, och vid

beräkning af hvilka jag, på sätt äfven för 1871 skett,

till de af Fullmäktige upptagna..... 65,466: 67.

som blott äro återbetalningarne å de lån,

hvilka utgått från det särskilda anslaget

å 340,000 Rall-, tillagt ytterligare förfallne 708,815: 63. 774 282-

Sammanlagdt........................R:dr 4,729,218: 30-

»Vid denna beräkning äro tvänne anmärkningar att gorå:

den ena att, ehuru i deri händelse,- att det af Eders Kongl. Maj:t

under Åttonde Hufvudtiteln äskade anslag till folkskoleväsendets understöd

varder af Riksdagen beviljad t, deri år 1871 debiterade folkskoleafgiften

kominer att under år 1872 till Statsverket inflyta, men, för sistnämnda

år åter, vid dess slut ny, bland Statsverkets inkomster liärofvan

beräknad, folkskoleafgift debiteras, och afgiften för det förstnämnda året

således skulle kunna till fyllande af andra behof användas, denna afgift,

som kan antagas uppgå till ett belopp af 600,000 R:dr, icke härofvan

Olif vit tagen i beräkning såsom eu tillgång för statsregleringen. Anledningen

härtill har varit den, att, då i följd deraf, att flera bland StatsBih.

till Rikscl. Brok 1872. 1 Samt. 1 Afd. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:is Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1871.

kontorets inkomster inflyta först året efter det, för bestridande åt hvars

utgifter de debiteras, nämnde embetsverk möjligen icke utan olägenhet

skulle kunna ytterligare förskjuta det störa folkskoleanslaget, utan dertill

torde höra få disponera omförmälda år 1872 inflytande folkskoleafgift,

hvarföre jag ock underdånigst hemställer, att med hänsyn till de

större utgifter, som i följd af föreslagna törändringar i afseende på utgåendet

af folkskoleanslagen kom me att åläggas Statskontoret, folkskoleafgiften

för år 1871 måtte få till Statskontoret öfverlemnas för att ingå

i Statsverkets grundfond;

den andra, att deremot undsättuiugsmedlen i sin helhet blifvit

tågna i beräkning såsom tillgång för Riksgäldskontoret till bestridande

af dess utgifter. I afseende härpå bör erinras, att af de återbetalningar

för undsättningslån, hvilka jag tillagt till Fullmäktiges beräkning:

för år 1871 med....................... 537,613: 94.

och för år 1872 med....................- • • 708,815: 63.

eller tillsammans......................R:dr 1,246,429: 57.

skola i enlighet med Eders Maj:ts nådiga bref åt den

22 Maj 1868 ingå till undsättningsfonden.........818,868: 69.

och återstoden........................R:dr 428,060: 88,

utgöra godtgörelse till Riksgäldskontoret för undsättningar, lemnade af

mindre kreditivet. Att sistnämnda Rall1 428,060: 88, i den mån de ingå,

äro disponibla till Riksgäldskontorets allmänna utgifter, är otvifvelaktigt;

men äfven undsättningsmedlen anser jag böra bland kontorets tillgångar

upptagas. De hafva af gammalt ingått i dess rörelse, utan att

man betvifla Riksgäldskontorets förmåga att i den olyckliga händelsen

af missväxt kunna tillhandahålla Eders Maj:t motsvarande belopp till de

undsättningsanslag eller lån, som då ifrågakomma; och jag kan derför

icke annat än anse det mindre ändamålsenligt att genom deras frånskiljande

från beräkningen, med statsregleringens betungande, öka Riksgäldskontorets

kassabehållningar.

»Då från Riksgäldskontorets utgifter för år 1872, inbegripen bristen

vid 1871 års slut ...................Rdr 15,990,329: 59,

afdragas dess inkomster............. . . . „ 4,729,218: 30,

blir sammanlagda bristen för åren 1871 och 1872 Rdr 11,261,111: 29.

»Denna brist anser jag böra fyllas genom anvisande dertill af

Bankovinsten för år 1870, antagligen........Rdr 1,500,000: —

samt genom lån, motsvarande dels beloppet af den del

af 1867 års jernvägslån, som 1872 skall

betalas..................Rdr 2,130,000: —

Transport Rdr 2,130,000: — 1,500,000: —

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. N:o 6 till Kongl. May.ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Transport Rdr 2,130,000: — 1,500,000: —

och dels det belopp, som Ers Maj:t i dag

beslutat föreslå Riksdagen att för jernvägs
byggnader

ställa till Ers Maj:ts disposition 5,000,000: — 7,130,000: _

z Summa Rdr 8,630,000: —

hvarefter återstår en slutlig brist af Rdr 2,631,111: 29,- till hvars betäckande

jag hemställer, att Ers Maj:t ville af Riksdagen begära, att den

åtager sig en allmän bevillning för år 1872 till vanligt belopp.

»Enligt den befallning Eders Kongl. Maj:t på Landtförsvarsdepartementets

föredragning behagat meddela, återstår det mig nu slutligen

att särskilt taga i betraktande lämpligaste sättet att anskaffa medel

till fyllande af uppgillra behof af befästningar och försvarsmateriel, som

till följd af sin betydenhet icke kunna betäckas genom anlitande endast

af tillgångarne för en statsregleringsperiod. Den dertill äskade högst

betydliga summan af mer än 17,000,000 Rdr, hvars behöflighet jag efter

de inom Statsrådet anförda grunder icke kan ifrågasätta, bör för

att bereda dermed åsyftadt gagn utgå och användas inom kortare tid

än jag anser mig med afseende på landets tillgångar kunna föreslå för

kostnadernas gäldande af statsmedel. Det blir således nödvändigt att

fördela donna börda på flera år, men längre än nödvändigt bör icke

heller betalningen af eu sådan skuld uppskjutas. En tilläggsbevillning

eller vapenskatt af lika belopp som den nu utgående allmänna bevillningen

efter 2:dra och 3:dje artikeln synes mig icke utgöra drygare

beskattning än att landet skall för tryggandet af sitt försvar vara villigt

att underkasta sig densamma. Beloppet deraf torde kunna uppskattas

till 2 millioner Rdr, och om hvad som häraf under de första

åren, intilldess hela kapitalet blifvit upplånadt, icke behöfves till ränteliqvider,

af Fullmäktige i Riksgäldskontoret reserveras såsom särskild

tillgång till de medel, som skola tillhandahållas Eders Kongl. Näjd, och

således någon amortering å lånet icke sker förr än hela dess belopp

blifvit upptaget, så skulle, under antagande att på detta sätt 3 millioner

Rdr anskaffas, samt att lånet upptages till 5 procent ränta, det nominella

belopp, som med hänsyn till möjligen erforderlig kapitalrabatt

behöfves för beredande af effektiv tillgång till 17,200,000 Rdr eller

14,200,000 Rdr, utöfver sistnämnda 3 millioner Rdr, kunna uppskattas

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

till 15 millioner Rdr, och tiden för dess slutliga amortering bestämmas

till tolf år efter första låneandelens upptagande.

»Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t villo af Riksdagen

begära:

att Riksdagen, såsom fond för iståndsätta!)de af landets fästningar

och försvarsmateriel enligt den af Chefen för Landtförsvarsdepartementet

uppgifna plan, anslår ett effektivt belopp af 17,200,000 Rdr att enligt

Eders Kongl. Maj:ts disposition från Riksgäldskontor^ utgå, dock

att deraf under åren 1871 och 1872 högst 6,000,000 Rdr må kunna

lyftas;

att Riksdagen till beredande af härför nödiga tillgångar dels anslår

ett direkt skattebidrag af 3,000,000 Rdr, dels lemnar Fullmäktige

i Riksgäldskontoret uppdrag att upplägga ett lån af nominelt 15 millioner

Rdr emot statsobligationer, ställda i svenskt mynt och löpande med

5 procent ränta att återbetalas genom amortering inom toli års tid;

att Riksdagen till ränteliqvider å nämnda lån och kapitalskuldens

amortering anvisar ett anslag af 2,000,000 Rdr att årligen af Riksgäldskontorets

medel afsättas samt för beredande af tillgång härtill åtager

sig eu vapenskatt af lika belopp med bevillningen efter 2:dra och 3:dje

artikeln, hvilken för att under år 1872 utgå debiteras gemensamt med

1871 års bevillning och för år 1872 gemensamt med samma års bevillning

;

att amorteringen af lånet icke börjar förr än hela dess belopp

blifvit upptaget, och att, om, innan amorteringen vidtager, något öfverskott,

efter det alla ränteliqvider skott, skulle å anslaget uppstå utöfver

de 3 millioner, hvilka härofvan föreslagits att till fonden ingå, det belopp,

som är afsedt att upplånas, då med lika mycket minskas och eu

mot minskningen svarande summa i obligationer annulleras.»

Hvad Departementschefen sålunda i fråga dels om

Riksgäldskontorets ställning såväl 1871 som 1872,

dels om den år 1871 debiterade folskoleafgiftens ingående

i Statsverkets grundfond samt dels om de utväga!'',

som borde anlitas för beredande af tillgång

till nyssnämnda för fästningarnes och försvarsmaterielens

iståndsättande erforderliga summa, behagade

Hans Maj:t Konungen, uppå Statsrådets tillstyrkande,

i nåder gilla; hvarjemte Hans Maj:t likaledes, enligt

Statsrådets hemställan, uppdrog åt Chefen för Finansdepartementet

att, sedan han erhållit Protokollsutdrag

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

angående hvad på de öfriga Departementernas föredragning

blifvit i afseende å Statsregleringen beslutadt,

uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t i

Statsrådet anmäla förslag till nådig Proposition anangående

Statsverkets tillstånd och behof, grundad

på Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo

Mildhog Lundgren.

!

I

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bil. N:o 6 till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms

Slott den 14 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern _ Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena,

Grefve Wachtmeister, samt

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och

friherre Alströmer.

Statsrådet Berg var af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Föredragande Departementschefen uppläste härefter till justering

ett i följd af Kongl. Majrts nådiga befallning uppsatt förslag till den

nådiga ''Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, som, i

öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts den 9 innevarande månad fattade

beslut, borde till Riksdagen aflåtas;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda

förslag och befalla, att, i enlighet dermed, omförmälda

nådiga Proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Mildhog Lundgren.

Stockholm, tryckt hos Isaac Mareus. 1871.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. likt. A.

Tabell öfver Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Ränta .

Tionde.

Beräknade inkomster enligt 1871 års

riksstat.

Enligt räkenskaperna för

\ Spanmål

Kopparränta . . .

Tiondetackjern . .

Svafvelbrukstionde.

Mantalspenningar .

Bötesmedel ....

i mål..................

(Tillfälliga rotevakansafgifter.....

[Vakansafgifter af nyroterad jord . .

jRotevakansafgift af utsocknefrälsehem
man

i Halland...........

Trosspassevolansafgift.........

B åtsmans vakan safgift.........

Kontrollstämpelmedel.........

Fyr- och båkmedel..........

Jernvägstrafikmedel..........

Skogsmedel...............

Observationsmedel...........

Extra uppbörd.............

|S:gr Ordinarie eller Ständiga Inkomster

Extra ordinarie Inkomster.

Tullmedel.............. . . .

Postmedel.................

Stämpelpappersmedel..........

Bränvinstillverkningsafgift.......

S:gr extra ordinarie Inkomster

166,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

1,300 centner å 54 R:dr

17,500 centner å 2 R:dr 40 öre

140,175 kub.-fot å 2 R.-dr 10 öre

Summa

42,680,000| —

1866.

1867.

1868.

1869.

Medium.

R:dr.

öre.

4,491,000

1,582,800

55,000

—

54,951

40,480

52,672

__

49,367

67

348,600

—

325,022

431,265

427,233

394,506

67

18,000

—

17,988

17,104

19,685

18,259

_

70,200

—

77,783

79,704

76,286

77,924

33

42,000

—

42,955

43,562

45,874

44,130

33

3,500

—

5,629

2,327

4,672

—

4,209

33

575,000

—

575,882

567,850

561,062

568,264

67

170,000

—

187,178

162,793

163,132

—

171,034

33

294,367

50

301,385

332,558

347,260

___

327,067

67

7,500

—

8,581

7,553

6,785

____

7,639

67

93,000

—

80,003

93,314

98,620

----

90,645

67

20,000

—

19,432

22,801

25,311

22,514

67

26,500

—

26,511

26,443

26,594

—

26,516

60,000

—

60,943

62,609

74,353

—----

65,968

33

12,000

—

—

13,565

12,986

13,398

13,316

33

650,000

—

—

656,926

744,602

740,467

713,998

33

6,500,000

—

—

6,017,049

6,161,079

6,221,280

6,133,136

236,300

—

175,122

201,020

245,079

----

207,073

67

2,000

—

1,608

1,919

2,526

—

2,017

67

72,232

50

58,476

72,468

56,400

___

62,448

15,330,000

—

14,000,000

12,785,579

14,632,095

13,992,024

13,803,232

66

2,200,000

—

—

2,177,313

2,188,793

2,254,434

2,206,846

67

1,350,000

—

—

1,336,044

1,353,041

1,408,579

1,365,888

9,800,000

—

—

8,029,289

7,158,196

8,543,663

7,910,382

67

27,350,000

—

Statskontorets beräkning

för år 1872.

173,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

-0

140,175 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

K:dr.

4,490,000

1,582,800

52,700

363,300

14,826

70,200

42.000

3.500

565.000

170.000

294,367

7.500

95.000

24.000

26,500

70.000

12.000

700.000

7,000,000

250.000

61,832

14,000,000

2,200,000

1.350.000

9.800.000

50

50

*) Efter afdrag af myntarelön och slagskatt.

2) Efter tillägg af observationsmedel samt myntarelön och slagskatt, men afdrag af tionden utaf nickel, bly och glete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. lätt. IS

Uppgift å det behållna tiondetackjernets och, der sådant förekommer, jemväl skattejernets såväl belopp som lösen inom eu hvar af de privilegierade tackjernsbergslagerna > riket, tiar taekjernsskatt utgått,

dels under hvart och ett särskild!; af åren 1861—1868 och dels i medeltal under samma år, upprättad på grund af kronoräkenskaperna och med enahanda beräkning af bergslagernas omfattning m. in., som åt

Kong!. Kammar- och Kommers-kollegierna i underdånigt utlåtande till Kongl. Minut den 31 December 1867 blifvit följd.

Tack]erns t i ond e och skatteje rn

a r e n

1861.

Cent

''''tf,

1862.

1863.

1864.

1865.

1866.

1867.

Centner.! ®.!ert.i Centner. ^, lort. Centner. ®.(ort. | Centner.!®.lort. Centner.

ti. ort.! Centner. ®. ort.

664|63

1,958 16

2,069(31

766 98

41471

93562

363 02

387148

1,729|78

270 74

41 71 2

822t64!16

76i 580

72 2,243

15 2,334

97 861

76 350

48 911

75 518

60 418

05: 1,717

08 256

53

787

3435

47:58

84175

52 74

1.316 80 09 4,822

99

05

66

20

28

02

41

59

60

63996

2,04844

68

52!

83!

17:

88

658182197

20 53 33

544175108

1,964

960

482

994

414

475

1,497

278

54

997

4,866

421

02

88

09

59

17

11

55

34

73

59

46 636 53 81: 669

29 2,638 73 811 2,389

2.646 95 —! 2,602

900 70 —j

48847 50!

1,298:36 —!

460 39—!

432 43 —:

1,944:59 —!

470 98 —:

:>

38

950

5668: 5,703

24

27! 433

984

651

992

319

399

1,444

329

80

818

05 84] 5,189

O -

08-

77

98

24

96

68

37

62

77

36

52

59

45

35:84

51! 733

63i 2,559

! 2,537

—I 874

—| 634

—! 931

—1 329

—I 479

—i 1,479

—i 262

63

923

5,176

56 52! 838

03 42! 2,312

71—1 2,768

85—:

26—:

98!—:

78—1

39i-|

42!—:

58 —i

12 —i

68 06: 616181:52

32

529118

53

79

962

615

978

275

478:33!

1,67142!

413 45

96

842

5,342

1868.

Centner, ti. lort.

69- 06 - 86;—

39 —

2- 8195

601

55:05

87445 14

2,468 01 30

3.78924

96061

71578

1,00174

306 79

556:51

1,69394

208 78;

73 92

91456;

5,623 24124

530! 79:06

it m in a.

Centner, i //.lort.

5,637

18,617

20,712

7,272

4,353 68

8,043

2,988

I medeltal

åren

1861 -1868.

Centner.! lort.

__i l i

Bergslager.

3,626183

13,178

2,490

505

7,056

41,070

58

76

90

71

94

58!

77.

93!

08

28

28

08

97

74

46

12

25

4,336

20

704

2,327

2,589

909

544 21

1,00547

373 53

453:35

1,64728

311 28

6319:78

882 11 91

5,133|84|76

57 Skianskattebergs

Norbergs

Nora...........

Hjulsjö..........

Lindes..........

Ramsbergs........

82 Grythytte........

47 Helle forss........

99: Carlskoga........

13] Lekebergs.......

Lerbäcks.........

Nya Kopparbergs ....

Philipstads........

— !—!—| Nyeds..........

542 10 60l Tabergs.........

2]56:67i Westerbergslagen . . . .

— |—|—! Of vansjö och Thorsåkers

I

josen aren

it in in a.

I medeltal

aren

1861

1862

1863

1864

1865

1866

1867

i

1868

.

1

1861 -1868.!

Ralr.

öre.

Rall-.

,

R:dr.

öre.

ii:dr.

R:dr.

öre.

R:dr.

öre.

R:dr.

öre.:

Rall-.

öre.

Rall-.

öre.

R:dv.

öre.

1 815

56

1,427

65

ljööd

92

1,591

34

1,640

94

1,797

23

2,012

471

1,799

86

13,620

97

1,702

62

5.241

14

5,431

23

4,902

56

6,578

19

5,814

12

6,216

11

5,117

38

4,989

50

44,290

23

5,536

28

5,555

76

6,013

91

5,052

99

6,688

28

6.490

40

6,314

85

6.749

30

8,580

10

! 51,445

59

6,430

70

L676

11

1,939

19

2,113

93

1,977

88

2,099

11

1,853

43

2,020

20

1,869

14

- 15,548

99

1,943

62

996

87

824

59

1,108

86

1,172

38

1,531

48

1,490

52

1,416

08:

1,536

68

10,077

46

1,259

68

2,249

14

2,140

29

2,188

18

2,986

23

2,232

95

2,097

02

2,249

55i

2,304

—

18,447

36:

2,305

92:

''793

33

1,167

47

911

17

1,034

92

719

14

742

02

607

84:

612

05

6,587

94.

823

48-

846

79

941

34

1,045

24

994

60

899

49

1,077

7 c

1,076

24!

1,252

14

8,133

59

1,016

70!

5,000

97

4,650

08

3,999

12

5,250

40

3,800

37

3,920

38

4.345

71:

4,158

65

35,125

68

4,390

71

799

07

704

09

765

43

1,248

10

856

75

682

29

] .054

29:

521

95

6,631

97

829

—

139

24

154

89

161

24

107

10

221

62

174

84

260

25!

195

89

1,415

07

- 176

88!

1,797

75

1,700

49

2,194

75

2,091

30

1,759

68

1,984

72

1,769

20

1,930

59

15,218

48

1,902

31

12,479

17

13,695

24

12,382

97

14,391

46

13,524

95

13,155

05

13,282

56

13,733

63

106,645

03

13,330

63

1,943

67

1,498

24

1,112

08

1,123

24

1,566

71

1,375

89

1,533

97!

1,353

51

11,507

31

1,438

41

48

25

—

—

z

_

—

_

—

—

—

__

48

25

6

03

15,454101

169184

05 16.100 77 71 16,094!98 70! 19,043 72-02

17.189 49 5u 17,514]20 20 18,196 62 04 19,718 86 71 139,912 18 02 ! 17.189 "2 21

Summa | 41,38282] 42,288!7oj 39,474]44| 47,235;42 43,157|7lj 42,882:10: 43.495I04; 44,827]69] 344,743:92

88!

169 84|88l 169 84

88 169!84 88

Alun. 1. Skattejern utgår endast i Skinskattebergs och Norbergs bergslager, der ofvanstående utgöres, inom SJfvivnskattebergs bergslag,

af skattejern:

1698488________________________________

169I84|88 169 84:88 1698488 16984880 1,358 7904

463|97! 417:83

48,092 98

494178.88! 410 49 47 170 11 58 466 68 93 199 92 63 563 7164 668)68-15] 704160126 j 1.279 01 51

af tiondejern:

534 87:09 _________________

1827760 181)05

! 1,77539

52 184:25 52] 179 62:20 184)25:52! 182 25 32: 184 25 521 183 96 92

12 2,062:42(00

Anm. 2.

1,803:88 77 2.459 11 61 2,205 73:11) 2.376 78 !U 2.127 78 49 2,284 04 38:

inom Norbergs bergslag,

af skattejern efter afkortning för s. k. “inbrukare“:

1.4624412 - 182 80 51 _______________________________________ .

af tiondejern:

17,155:15 64] 2,144 39 45]_____________________________________

407-64

424:62;

416 12 416 12

407(64:

390 65

: :

3,344!59

i

I |

418107 j

!

1,128(28

1,166:72

1,224 82 1,381)11]

| i ]

1,004:83

1,409 21

: 1

10,276.38

'' j !

; !

1.284,55

!

442:21

449 06

Ii ) :

i j : ! -

451:43] 446)53!

| j ''

142 21

423)131:

Ij

3.599:24]

1 I

449:90!

I !

f i

499 28 445 39

l| 4,74186 4,985:84 4,460 35: 6,129:13 5.362.69] 5,769:58 4.675)17] 4,566:37; 40,690)99!| 5,080)37]

Under förestående år har tionde icke erlagts inom Nyeds bergslag derföre att den enda der befintliga masugnen, Kärnshyttan, åtnjutit frihetsår, och inom Westerbergslagen samt Ofvansjo och Tkorsäker derföre att dessa bergslager

inom orterna ansetts icke vara hugnade med några friheter i och för tackjern? tillverkning och sålunda, jemlik! Kongl. Kungörelsen den 14 December 1860, frikallats från tionde, Westerbergslagen fullständigt dock först med år

1862, då af de flere, enligt räkenskaperna vidfogade, behörigen publicerade kungörelserna om blåsningstidernas början och slut, år 1861 . gång varande masugnarne tionde fortfarande erlades åt 2:ne, N or hyttan och Abäckshyttan i

Grangärdes socken

in in. 3. Denna uppgift visar i afseende på den årliga behållningen ett från rikskufvudböckerna skiljaktigt resultat, som härleder sig deraf, att i riksliufvudboken såsom behållning för året räknas icke blott hvad som af året* uppbörd influtit,

utan ock hvad som af äldre års restantier ingått, men att bär blifvit för hvarje år upptagen hela den för året debiterade behållna uppbörden, oaktadt eu del deraf balanserats och törst ett sednare är influtit, likväl alltid

så, att, om in natura lefvereradt tackjern törst efter uppbördsårets utgång blifvit försåldt, den lösen, som dervid blifvit betingad, tagits till beräkning, och icke den efter taxa, som balanserats. 8 er skild t år 1861 förorsakas dock

denna skiljaktighet jemväl till en del deraf, att då ännu debiterades och utgick tiondetackjern af några icke privilegierade orter (Jönköpings, Stora Kopparbergs och Westerbottens län), hvilken i riksliufvudboken ar upptaget,, men

bär uteslutet. Stockholm den 7 Januari 1871. ^ LÖfdalll

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Lift. B.

Underdånigt Förslag

till Utgifts-stat för telegrafverket 5 att tillämpas från början

A. A flåning s "stat.

Iso. Telegraf-Styrelsen.

Chefen.

1 Generaldirektör...............lön 7,000:

Tekniska, Af delningen.

1 Intendent för norra telegrafdistriktet

lön 5,000: -

1 Dito för södra dito „ 5,000: —

1 Fysiker...........arvode 500: —

2 Linie-ingeniörer, arvoden å 1000 Bdr 2,000

Kansli- och Statistiska Afdelningen.

1 Sekreterare...........lön 4,500: —

1 Registrator och Aktuarie. . . . „ 2,200: —

1 Förste Notarie och Protokollsförande.

............ 1,800: —

1 Andre Notarie och Statistiker . „ 1,500: — 10 q00.

jKameral-Afdelningen.

1 Kamererare...........lön 4,000

1 Kassör................ 2.200

1 Förrådsförvaltare........„ 2,200

1 Förråds-assistent........„ 1,500

1 Förste Revisor......... „ 2,200

1 Andre Dito .........„ 1,500

8 Kammarskrifvare, löner å 1,000 Rdr 3,000

12,500:

Vahthetjeningen.

1 Förrådsvaktare........arvode 800:

1 Förste Vaktmästare..... „ 000!

2 Andre Dito arvoden å 500 Rdr 1,000: —

16,600:

2,400: -

Transport

48,500

48,500

år 1873.

Riksmynt,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Transport

2:o. Personalen vid elektrisk,; stationerne.

„Stockholms Centralstation:

1 Direktör......lön 2,000: —

tjenstgöringsarvode. . 1,800: — g ggy: _

4 Kommissarier, löner å

1,500 Lär........ 6,000: —

tjenstgöringsarvoden å

700 Kdr.....■ 2,800: — 8 800; _

2 Kassörer, löner å 1,500

Kdr......... 3,000: —

ti enstgöringsar voden å

700 Kdr...... 1,400: — 4,400: —

48,000:

31 Assistenter, löner ä 1,000 Kdr. 31,000: —

Göteborgs station:

1 Direktör......lön 2,000: —

tjenstgöringsarvode. . 1,200: — g 200:__

1 Kommissarie för bud
sändningen,

lön ... 1,500: —

tjenstgöringsarvode. . 700: — 2,200: _

2 Kommissarier, löner å

1,500 Kdr....... 3,000: —

tjenstgöringsarvoden ä

500 Kdr . . . . 1,000: — 4t000: —

2 Kassörer, löner å 1,500

Kdr........ 3,000: -

tjenstgöringsarvoden å

700 Kdr...... 1,400: — 4 40O; —

12 Assistenter, löner å 1,000 Kdr . 12,000: — 25,800:

Malmö kontrollstation:

1 Direktör......lön 2,000:

tjenstgöringsarvode. . 1,200:

3 Kommissarier, löner å

1,500 Kdr....... 4,500:

tj enstgöringsarvoden å

500 Kdr...... 1,500:

3,200:

6,000:

13 Assistenter, löner å 1,000 Kdr 13,000: — 22,200: —

Transport 96,000:

48,500

48,500!

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Wenersborgs kontrollstation:

1 Direktör......lön 2,000: —

tjenstgöririgsarvode . . 1,200: —

2 Kommissarier, löner å

1,500 Bdr....... 3,000: —

tj enstgöringsarvoden å

500 Bdr...... 1,000: -

Transport 96,000:

3,200:

4,000; —

10 Assistenter, löner å 1,000 Bdr. . 10,000:

Gefle, Jönköpings, Norrköpings och . Sundsvalls

stationer:

1 Direktör......lön 2,000

tjenstgöringsarvode . . 900

8,900: —

eller för 4 stationer............. 35,600:

Helsingborgs, Hernösands, Karlshamns, Westerviks

och Örebro stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: —

tj enstgöringsarvode . . 900:

17,200;

1 Kommissarie.... lön 1,500

tjenstgöringsarvode . . 500

2,900:

2,000

4 Assistenter, löner å 1,000 Bdr . . 4,000

2,400

3 Assistenter, löner å 1,000 Bdr . - 3,000

5,400:

eller för 5 stationer........ 27,000:

Kalmar och Ystads stationer samt Östersunds kontrollstation:
1

Kommissarie lön . . . 1,500: —

tj enstgöringsarvode . . 900: — % 400

2 Assistenter, löner å 1,000 Bdr . . 2,000

eller för 3 stationer

4,400

13,200:

Haparanda kontrollstation:

1 Kommissarie ... lön . 1,500:

tjenstgöringsarvode . . 900:

2,400:

1 Assistent.....lön........ 1,000: — 3,400:

Transport 192,400:

48,500

48,500|—

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Transportr.192,400:

Skellefteå, Upsala och Westerås stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode . . 700: — g 200- —

2 Assistenter, löner å 1,000 Rdr . . 2,000: —

4,200: —

eller för 3 stationer......... 12,600:

Hudiksvalls, Karlskrona, Karlstads, Kristianstads,

Landskrona, Linköpings, Luleå, Oskarshamns,

Piteå, Söderhamns, Uddevalla, Umeå och

Wisby stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: -

tjenstgöringsarvode ... 700: — 2 200-

1 Assistent......lön...... 1,000: —

3,200: —

eller för 13 stationer.......

41,600:

Borås, Eskilstuna, Falun, Halmstads, Kristinehamns,

Lidköpings, Lunds, Mariestads, Motala,

Nyköpings, Strömstads, Södertelje, Trelleborgs,

Wadstena, Warbergs och Wexiö stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode . . 500: — g 000'' _

1 Assistent......lön...... 1,000: —

3,000: —

eller för 16 stationer....... 48,000:

Dalarö, Nederkalix och Söderköpings stationer:

1 Kommissarie .... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode . . . 500: — g 0001 —

eller för 3 stationer........ 6,000:

Engelholms, Furusunds, Karlsborgs, Köpings,

Marstrands, Norbergs, Nordmalings, o Norrtelje,

Nylands, Råma, Sandhamns, Åmåls, Åtvidabergs

och Oregrunds stationer:

1

Assistent........

tjenstgöringsarvode . . .

..... 300: —

1,300: —

eller för 14 stationer

18,200:

Transport 318,800:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport 318,800:

Arboga, Arholma, Askersunds, Borgholms, Cimbrishamns,

Ekesjö, Enköpings, Filipstads, Fjellbacka,

Falkenbergs, Gamleby, Hedemora, Lysekils,

Mönsterås, Nya Warfvets, Ratlians, Ronneby,

Skara, Strengnäs, Sölfvesborgs, Trollhättans

och Wimmerby stationer:

1 Telegrafist.............lön 500: —

tjenstgöringsarvode ......... 300: —

~8ÖÖT~-

eller för 22 stationer.......17,600

Grenna, Grisslehamns, Klintehamns, Kongsbacka,

Mariefreds, Surahammars, Ulricehamns och

Waxfiolms stationer:

1 Telegrafist............lön 500: —

tjenstgöringsarvode......... 100: —

600: —

eller för 8 stationer ....... 4,800:

Köpenhamns kontrollstation:

1 Kommissarie .... lön 1,500: - tjenstgöringsarvode . . . 900:

1 Assistent.......lön 1,000

tjenstgöringsarvode . . . 600

2,100:

1,600:

4,000:

Nystads kontrollstation:

1 Kontrollör............arvode, högst 2,000:

Bäckaskogs, Drottningholms, Tullgarns och

Ulriksdals stationer:

Till föreståndare för dessa stationer, hvilka antingen

blott tillfälligtvis eller under endast en del af året

hållas öppna, utses ordinarie tjensteman från andra

stationer eller ock e. o. stationstjenstemän.

3» Personalen vid optiska stationerna.

a), i Stockholms skärgård:

Dalarö station:

1 Befälhafvare, hvilken njuter särskild lön såsom föreståndare

för den elektriska stationen derstädes;

arvode............ 200: —

1 Korporal .........lön 540: —

1 Telegrafist.......„ 480: — 1,220: —

Transport

48,500 —

347,200 -

395,700

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Elgsnabbens station:

Transport

395,700:

1 Korporal......

. . lön

540:

—

1 Telegrafist.....

■ • ,

480:

— 1,020: —

Landsorts station:

1 Sergeant ......

. . lön

800:

—

1 Telegrafist.....

• • -

480:

— 1,280: -

Nynäs station:

2 Telegrafister, löner

å 480

Kdr .

. , 960: —

Or no station:

2 Telegrafister, löner

å 489

Kdr .

. . 960: -

b) i Göteborgs skärgård:

Brännö station:

1 Korporal........lön 540: —

1 Telegrafist....... „ 480: — 1,020: —

Nya Varf veu station:

1 Fanjunkare, hvilken njuter särskild lön såsom

föreståndare för den elektriska stationen derstädes;

arvode....... 200: —

1 Telegrafist.......lön 480: — 680: —

Winga station:

1 Korporal........lön 540:

1 Telegrafist.......„ 480:

1,030: — 2,720:

8,160:

4:o. Särskilda anslag s

Löneförhöjning åt de till tjenstetid^ eller, om donna är lika,

till lefnadsålder äldste 60 Assistenterna å 200

Kdr.......................'' '' '' 1^,000

Till arvoden för extra tjenstgöring och vikariater,

förslagsvis. . ... ........- 25,000

„ d:o ‘telegrambäring och uppassning på

stationerne, förslagsvis.............. 40,000

„ gratifikationerfåt extra ordinarie tjensteman

och betjente hos Telegraf-Styrelsen...... 4,000

Transport 81,000

403,860:]

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Transport 81,000:

Till arvode för meteorologiska observationers anställande,

enligt Kongl. Brefvet d. 81 Dec.

1867 ........................ 1,300:

„ arvode för skrifvarebiträde åt Intendenterne . 800:

Arvode till den Kammarskrifvare, som biträder

vid hufvudböckernas upprättande........ 300:

Till arvoden för taxering och kontrollering å Malmö

och Wenersborgs kontrollstationer....... 650:

Arvode för värden af telegrafverkets särskilda materialförråd

i Göteborg............. 400:

B). ihfrergångs- Aflihnlnys-stal.

Nedannämnde personel'', hvilka enligt den nya aflöningsstaten

erhålla lägre löneinkomst än de hittills åtnjutit, äro

berättigade att med här uptagna belopp undfå ersättning för

skillnaden; bärande donna personliga ersättning likväl minskas

eller helt och hållet uphöra i den man dessa personel''

varda förflyttade till bättre aflönade genster inom telegrafverket.

Bokhållaren D. Kiellander, som eger upbära afiöningen för

den nya Kammarskrifvaretjensten, 1,000 Kdr, och det

serskild arvodet af 300 Bär för biträde vid hufvudböckernas

uprättande, eller tillsammans 1,300 Bär,

undfår ersättning för skillnaden mellan detta belopp och

bokhållarelönen 2,200 Bdr med...............

Föreståndaren för Jönköpings station, Direktören C. A. L. Westman

.........................

D:o för Karlshamns station, Direktören N. Holmberg.

Kommissarien vid samma station G. T. C. Feuk, skillnaden

mellan assistentlönen 1,000 Bdr och hans nuvarande

aflöning, 1,700 Bdr.....................

Föreståndaren för Westerviks station, Direktören G. B. Kall

stenlås .............................

Kommissarien vid samma station, J. E. M. Malmberg, skillnaden

mellan assistentlönen och hans nuvarande aflö
-

ning, 1,700 Bdr,

Föreståndaren för Örebro station, Direktören C. A. Kyström

Kommissarien vid samma station C. A. Gumselius, skillnanaden

mellan assistentlönen och hans nuvarande aflöning

1,700 B:dr.......................

Föreståndaren för Sundsvalls station, Direktören G. Näsman .

403,860

84,450

900

100

100

700

100

700

100

700

100

Transport j 3,500|

488,310!

488,3101-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Transport

Föreståndaren för Haparanda station, Direktören G.W.Bellmanj

D:o Engelholras d:o Kommissarien A. F W.

Törnbladhj

D:o „ Furusunds d:o d:o E. G. F.|

Acharius, skillnaden mellan hans inkomster vid den förut!

gemensamma elektriska och optiska stationen i Furusund,

2000 Rdr, och hans blifvande löneförmåner, tillsammans

1,300 Rdr...........................|

Föreståndaren för Karlsborgs station. Kommissarien N. F. G.

Östbom

D:o

Köpings

d:o

d:o C. G. Kölmark!

D:o

„ Nordmalings

d:o

d:o J 0. Nordin

D:o

„ Norrtelje

d:o

d:o L. F. Göslingj

D:o

Råneå

d:o

d:o E. A. Kjällin

D:o

„ Åmåls

d:o

d:o C. F. Berg-

ström1!

D:o

„ Öregrunds

d:o

d:o K. W.R.Nor-j

denstrahl

D:o

„ Arboga

d:o

d:o A.H.L. Björk-

lund;

I):o

„ Askersunds

d:o

d:o E. A. Appel-j

bolin

D:o

,. Filipstads

d:o

d:o C. A H. Bel-

frage

D:o

„ den gemensamma

elektriska och optiska sta-

tionen

å Nya Varfvet,

Fanjunkaren C. A. Forssander,

skillnaden mellan hans nuvarande inkomster, 1,400 Rdr,

och hans blifvande aflöning, 1,000 Rdr..........

Föreståndaren för Ronneby

station, Kommissarien 0. Ham-

mar

D:o

„ Sölvesborgs

d:o

d:o G. Dybeck''

D:o

Grenna

d:o

e. o. Assistenten Gustafva

Dybeck

D:o

„ Grisslehamns

d:o

clio Hedv. Eleonora

Beckman

D:o

„ Klintehamns

d:o

d:o Anna Theresia

Blomberg

D:o

„ Kongsbacka

d:o

d:o Laura Borgen-

stjerna

D:o

„ Mariefreds

d:o

d:o drilla Maria

-

Carol. Holmberg

D:o

„ Surahammars

d:o

d:o Ida Amanda

Schonberg

3,500

600

400

700

400

400

400

400

400

400

i

400

900

900

900

400

7 00!

ooo!

200

200

200

200

200

200

488,310''—!

Transport ; . 13,900!—1| 488,310;-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

Föreståndaren för Ulricehamns station e. o. Assistenten Hilda j

Euphrosyne Enander

D:o „ Waxholms d:o d:o Ida Constantiaj

Fredr. Sandborgj

Anmärkning. Vid tillämpningen af Aflönings- och Öfver-!"

gångs-Aflönings-staterna skall i afseende å de på den sednare!

staten särskild! uppförde tjensteman vid förekommande frågor

om löneafdrag i anledning af sjukdomsförfall iakttagas, äril

den lön, hvartill en hvar, enligt sin tjenstegrad varit vid;

1871 års slut berättigad, må såsom sådan få tillgodoberäknas,

så att endast skillnaden mellan samma lön och detj

samfällda belopp, som enligt begge ofvannämnde stater ho-i

nom tillkommer, betraktas såsom tjenstgöringsarvode.

I j

C). ''Pensitrns- ack Under™

&Siidsslut,

F. d. Kameral-Intendenten cell Linie-Chefen, Öfverste-Löjt-j

nanten I. F. von Heland................

F. d. Föreståndaren för Stockholms norra Telegrafstation,

Direktören A. H. (iller, enligt Kongl. Drefva! den

2 Februari 1866 .....................

Direktören G. Bångs enka, enligt Kongl. Blefven den 23

November 1838 och den 13 Juli 1866 ........

F. d. Befälhafvare!! ä Delare optiska station, Under-Löjtnanten

G. Bratt, enligt Kong! Drefva! den 1 Oktober

1858 ............................

D:o d:o å Otterhällans f. d. optiska station M. Stålpiller,

enligt Kongl. Drefva! den 30 December 1863 ....

D:o d:o å Nya Varfvets optiska station, Flaggkonstapeln

•/. Bergström, enligt samma Kongl. Bref.......

D:o d:o å Furusunds f. d. optiska station, Fanjunkare!!

C. F. Hybineth, enligt Kongl. Drefva! den 13 Juli 1866

F. d. telegrafisten vid Yxlaö f. d. optiska station A. Österberg,

enligt Kongl. Drefva!! den 13 Juli 1866 och den

16 September 1870 ....................

Sinnessjuke f. d. telegrafisten vid Skälsmara f. d. optiska

station A. G. Andersson, att utgå så länge hans

nuvarande sinnesförfattning fortfar; enligt Kongl.

Drefva! den 13 December 1861............

F. d. Befälhafvare!! å Sandhamns f. d. optiska station, Fanjunkaren

C. M. Berg, enligt Kongl. Drefva! den 17 September

1869 . . . " ....................

Transport

Bil. Litt, D.

13,900}-

200

200

2,770

1,000

500

400

150

150

680

150

72

500

6,372|—|

488,310

14,300

502,610''

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Transport

6,372

F. d. telegrafisten å samma station A. Löfgren, enligt samma

Kong!. Bref

240

D:o d:o „ d:o d:o G. A. Winberg, enligt sam-

ma Kong!. Bref

240

D:o d:o „ Nynäs optiska station, L. 0. Westman, en-

ligt samma Kong!. Bref

240

D:o Sergeanten å Arholma f. d. optiska station Z. E. Öster- berg, enligt Kongl. Brefvet den 25 November 1870

400

D:o Korporalen å Winga optiska station, J. A. Andersson,

enligt samma Kongl. Bref................

270

D:o Telegrafi sten å Arholma f. d. optiska station E. 0.

Allmän, att utgå under åren 1872—1876 enligt

samma Kongl. Bref....................

240

D:o d:o å Tjocks f. d. optiska station, A. C. Österman,

att utgå under åren 1872—1876, enligt samma

Kongl. Bref........................

240

D:o d:o å samma station A. Nordberg, att likaledes utgå

under åren 1872—1876. enligt samma Kongl. Bref

240

D:o Sergeanten å Söderarms f. d. optiska station. C. E.

Sandgren, att utgå under åren 1872—1874, enligt

samma Kongl. Bref....................

400

D:o Telegrafisten å samma station C. E. Lind, att utgå

under åren 1872—1874, enligt samma Kongl. Bref

240

D:o Korporalen å Furusunds f. d. optiska station, K. W.

Sjöblom, att likaledes utgå under åren 1872—1874,

enligt samma Kongl. Bref................

270

D:o Telegrafisten å samma station 11. Boman, att utgå

under åren 1872—1874, enligt samma Kongl. Bref

120

D:o d:o å Winga optiska station G. A. Jönsson, att lika- ledes utgå under åren 1872—1874, enligt samma

x •

Kongl. Bref.......................

120

81) Kinder halls-stat.

Förslagsanslag:

Telegrafliniernas öfvervakande, besigtning och underhåll . .

50,000

Underhåll af optiska telegraferna och telegrafverkets öfriga

byggnader ..........................

2,000

Bese- och traktan] entskostnader................

10,000

Inköp och underhåll af inventarier, såsom apparater, verktyg,

arbetsredskap, möbler och husgeråd...........

21,000

Transport

83,000

502,610 —

9,632 —

I 512,242 —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Transport

83,000

—

512,242

—

Böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter, pap-

persremsor m. in. . ....................

27,000

—

Skrifmaterialier .........................

6,000

_

Batteriförnödenheter.......................

9,000

—

Hyror . ,.........................

8.500

Ved.......''.........................

8,500

—

Lyshållning............................

12,500

—

Postporto.............................

5,500

—

Frakt och transportkostnader..................

4,000

.....

Sveriges bidrag till underhållet af internationela Telegrafby-

rån i Bern.........................

1,000

—

Diverse utgifter ........................

11.758

_

1

Summa Utgifter

_

689,000

Stockholm den 12 December 1870.

P. Brändström.

Herman Uddenberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. H ill. E.

Förslag till ändringar i Tullverkets Ordinarie Aflönings Rönnal stat,

att gälla från början af år 1872.

a

s

3

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Kong]. General-Tullstyrelsen.

—

---- ---- - - -

—

—

—

—

—

—

20,000

Kansliet.

—

—

—

—

—

—

13,400

Advokatfiskalskontoret.

--- - - - - - - -

—

—

—

—

—

5,300

Kammarkontor et.

—

- --- — - - --------

—

—

—.

——

—

—

11,900

Revisionskontor et.

—

—

—

20,300

Kansli- och Kontorsvakt- betjeningen.

4,350

l:o. Central-distriktet.

Stockholm.

Tullhammaren.

21,200

Uppbördskontoret.

-

6,900

Konfiskations- och Kassörs- kontoret.

5,700

Fackhusinspektionen.

—

- - — —— - ------

—

—

—

—

—

---

—

[ —

—

33,600

—

Transport

—

—

— I-

—

S —

|—

I —

I_

i

| 142,650

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

aj

C2

|! Numerär.

''

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

—

—

—

—

—

—!

—

—

—

142,650

—

Nederlagskontoret.

—

-----■_ __ — — —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

9.200

_;

Tullbevakningsinspektionen.

_

Kust- och Skärgårdsbevakningen

mellan Gefle och Nyköpings tull- kammar edistrikter, under befäl af

i

Öfverinspektoren vid Tullbevak- ning sinspektionen i Stockholm.

Bevakningskontroll ör.......

1,500

500

500 (j)

2,500

.

-

500

i

Ja , k t,båtsman ........

350

150

—

__i

—

2

Dito ...........

_

__

___

___

1,000

—

Sandhamn.

1

Öfveruppsyningsman .......

1,200

—

400

—

300 (b)

—

—

—

1,900

—

1

Vaktmästare............

500

—

200

—

—

700

—

6

Dito ........

4,200

250

1

Prest................

250

—

—

1

Skollärare...........

100

___

100

—

Hälare.

1

Öfveruppsyningsman .......

1,200

400

300 (b)

1,900

_

1

4

V aktm ä,s t atp..........

500

200

_

700

Dito .........

2,800

150

__

1

Läkare..............

______

150

_

—

—

1

Skolla,ra,ro ..........

100

__

100

Anm. De härstädes anställde

tvänne Roddare, hvilkas befattnin- gar vid blifvande ledigheter indra- gas, åtnjuta, så länge de vid sina

fenster qvarstå, den för dem i

1868 års stat bestämda aflöning.

*

,

Ilärhamra och Landsort.

1

Öfveruppsyningsman........

1,000

—

200

—

300 (b)

—

—

—

1,500

—

1

Vaktmästare............

500

—

200

—

—

—

—

—

700

—

4

Dito .......... •

—

—

—

—

—

—

—

—

2,800

—

1

J aktuppsyningsman vid Landsort

700

—

200

—

300 (j)

—

1,200

—

Transport

—

—i.----|—

—

—

—

—

—

—

> 151,850

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Numerär.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

J akt- uell

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

151,851

_

I i

Jaktbåtsman............

350

—

150

—

—

—

500

i

Dito ............

—

—

—

—

—

—

—

500

|

Utö ouh lliifvndskär.

1

i i

Uppsyningsman..........

700

—

200

—

200 (b)

—

—

—

1,100

—

i

Vaktmästare............

500

—

200

—

—

_

700

i

Dito ............

—

—

—

—

—

—

—

—

700

—

Flintsand.

i

Öfveruppsyningsman........

1,000

—

400

—

300 (b)

—

—

—

1,700

—

i

Vaktmästare........... .

400

—

200

—

—

—

—

600

—

3

Dito ............

—

—

—

—

— _

—

—

1,800

—

1

J aktuppsy ningsman........

700

—

200

—

300 (])

—

—

—

1,200

—

1

Jaktbåtsman............

350

—

150

—

—

—

—

—

500

—

1

Dito ............

—

—

—

—

—

—

—

500

—

Öregrund.

1

Öfveruppsyningsman........

1,000

—

200

—

50 (b)

—

—

—

1,250

—

1

Vaktmästare . ...........

400

—

200

—

—

—

—

—

600

—

1

Dito ............

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

1

Roddare ...............

350

—

150

—

—

—

—

—

500

—

1

J aktuppsyningsman........

700

—

200

—

300 (j)

—

—

—

1,200

—

1

Jäktbåtsman............

350

—

loO

—

—

—

—

—

500

—

1

Dito ............

—

—

—

—

—

—

—

—

500

—

129,750

1

MflfllP.llR .......... . . . .

—

__

_

600

Waxholm,

j

—

--------— -.....— —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

200

Södertelge.

!

—

---—---- —--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,150

tirisslehamn.

i

—

----_ ----------

''-----

—

—

—

—

—

—

——

-

3,250

—1

Östhammar.

j

1

_

- - - - - - - _ -

— _

—

—

—

.....—

——

--1

—

200!

i

Nerrtelge.

i

— „„ _ — —----— —

—

—

-

—

---,

— !

--v

200

— i

Transport

--i

"I

--j

-1

----|.

-1

*■— i

-l

------ i

-1

291,200]

-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Numerär,

4

Transport

Nyköping.

nafring*;.

Uppsyningsman . . .

Vaktmästare.....

Dito .....

2:o.

1

>39

Vestra distriktet.

Göteborg.

Kustbevakningen i Göteborgs tullkcmmaredistrikt

under befäl af

Öfverinspektoren vid Tullbevakningsinspektionen

i Göteborg.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

700

400

Kustrodclare

Dito

Anm: En utöfver här upptagne

personal i tjenst varande Kustroddare

indrages vid blifvande lejdighet

och åtnjuter, så länge han

i tj en sten qvarstår, den för honom

i 1871 års stat^upptagna aflöning.

*

Halfrund.

Anm. En härstädes anställd

Vaktmästare, hvars befattning vid

blifvande ledighet indrages, åtnjuter,

så länge han vid sin tjenst

qvarstår, den för honom i 1871

års stat bestämda aflöning.

350

Transport]

200

200

Jåkt
och
båtlega.

Hästlega

och resekostnader.

Total
belopp.

Summa

Riksmynt.

200 (b)

150

1,100

600

600

!

500

19,500

291,200

24,900

8,800

5,100

201.300

531.300

s. 5 Kontrollera mot PDF

Numerär.

5

Lön.

Tjenst- göring s-

Jakt-

och

Hästlega

och rese-

Total

Summa

penningar.

båtlega.

kostnader.

belopp.

Riksmynt.

Transport

1

---; —

_

—

—

531,300

Kougelf.

—----- — — — —

—

!—

—'' —

—

—

—

-—

—

1,000

larstrund.

llättan, inloppsstation till Udde-

valla.

Kustvakt till sjös.........

500

200 —

200 (b)

900

Kustroddare...........

350

150-

500

Dito ......

500

14,000

Uddevalla.

—-----

—

—

22,900

Ström stad.

-----------

—

—

--—

—

—

—

—

—

—

16,485

Warberg.

—- —''----X--------

—

—

----—

—

—

—

—

33,450

Falkenberg.

-------- - -----

—

—

---- —

—

—

—

—

—

2,800

Halmstad.

>

- - ---- - --

—

—

— — :—

—

—

—

—

—

—

31,150

s:o. Södra distriktet.

i •

1

—

—

--|_

—

—

—

—

—

7,000

Helsingborg

—---— _ ----

—

—

--i—

—

—

—

—

—

—

98,900

Landskrona.

- - - -------

—

—

---|—

—

—:

—

—

—

—

47,500

Transport

-i

--H

—

-I

i

H

—

I

806,485

—

s. 6 Kontrollera mot PDF

Numerär.

6

Lön.

Transport

Malmö.

! 1

1

1

1

: 1

i 1

! 5

1

! 2

1

!

Tullförvaltare......

Kontrollör........

Packhusinspektor . . .

Tullbevakningsinspektor

Bokhållare........

Kammarskrifvare . . . .

Dito . . .

3.500 -

2.500

3.000

2.000

2,000 - 1,000 -

Uppsyningsman.......... 900 -

Dito

V aktmästare

Dito

Roddare . .

Dito . .

Anm. Här anställde en Nederlagsinspektor

och en Öfveruppsyningsman,

h vilkas befattningar

skola vid blifvande ledigheter indragas,

åtnjuta, så länge de vid

sina tjenstår qvarstå, aflöning enligt

förut bestämda grunder; kommande

under liden den för Packhusinspektoren

bär ofvan utfärda

aflöning icke

än 400 R:dr.

Tjenst
görings
penningar.

2,000- 2,000

2,000

1,000:- 500:—

400''-

300

300

200

att utgå med mera

Kustbevakningen.

Kustsergeant till häst ....

Dito dito ....

Anm. En utöfver bär upptagna!

personal .vid kustbevakningen an-j

ställd Kustsergeant till häst, hvars!

befattning vid blifvande ledighet]

indrages, åtnjuter så länge han vid

sin tjenst qvar står, den för honom!

i 1871 års stat bestämda aflöning.

200

Transport]

,J aktuell
båtlega.

100 (b)

Hästlega

och resekostnader.

Total
belopp.

450 (h) -

5.500

4.500

5,000.

3,100;

2,500:

1.400

7,000]

1,200

2.400

900

18,900

600 —

600 —

1,350

Summa

Riksmynt..

806,485:

79,850]-

886,3351-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Numerär, j

7

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt..

Transport

Trelleborg.

---

—

—

—

—

—

----

—

—

886,335

—

1 — - - - — ---- —

—

—

—

—

----_

—

—

—

——

—

23,100

_

Ystad.

— — _ — — —. —--

—

41,400

Cimbrishamn.

Tullförvaltare ...........

1,500

500

100 (b)

2,100

Vaktmästare............

400

—

300

—

—

--1

—

700

—

2,800

Anm. Härstädes nu anställde

en Inspektor och en Vaktmästare,

hvilkas befattningar indragas, då

staden kommer i åtnjutande af

densamma nådigst förunnad stapel- rätt, ega att intill dess å tull- kammaren i Ystad uppbära den

för dem i 1871 års stat bestämda

aflöning.

Ahiis

I

--- - - - - - — -

—

_

15,150

—

4:o. Sydöstra distriktet.

>

Karlshamn.

---- — —-----— —

——

—

—

—

—

—

—

—

—

—

21,100

Sölvesborg:

1

— — —-------

—

—

—

-

—

—

—

—

—-

11,500

Karlskrona.

—-----— — — — — —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

27,150

Kalmar.

— — — ---—----

—

—

—

—

—

—

—

—

—

39,150

Oscarshamn.

—

—

——

—

—

—

—

—

—

—

12,950

Transport

—

—

--j—

—

—

—

-

—

—

1,080,635

—

s. 8 Kontrollera mot PDF

Numerär. |

8

Lön.

Transport!---—

Westmik.

5:o. Gotlands distrikt.

Wisby.

6:o. Östra distriktet.

Norrköping.

Arko.

1 Öfveruppsyningsman

1 Vaktmästare . . . .

2 Dito .....

Tjenst
görings
penningar.

Jakt
och
båtlega
-

1

Söderköpings tullkammare vid

Hem.

J aktuppsyningsman . .

Baresund

Öfveruppsyningsman .

Vaktmästare......

Dito ......

7:o. Norra distriktet.

Sundsvall.

Hudiksvall.

1,000

400

700

1,000

400

200

200

200 -

200

200

200 (b)

300 (j)

200 (b)

Transport]

Hästlega

och resekostnader.

Total
belopp.

Summa

Riksmynt.

1,400

600

1,200

1,200

1,400

600

1,200

1,080,635

15,450

34,580

28,700''—

13,450

25,000

7,450

[1]205,265|

s. 9 Kontrollera mot PDF

Numerär.

9

|| Numerär. |

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

oeh

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

—

1,205,265

Söderhamn.

—

--— ---------

—

—

—_

—

—

—

—

—

—

12,350

Heruösand.

—

- - - - - - ----- -

—

—

—

—

—

—

—

—

16,300

Umeå.

—

---- - - - ----

----

—

—

—

—

—

—

—

—

18,200

Piteå.

>—

--—---------

—

—

—

■-

—

—

-—

—

—

—

13,450

Luleå.

10,550

Uaparanda,

—

----.

—

—

----

—

—

—

17,000

8:o. Inre Bevaknings- distriktet.

Jönköping.

—

— — — — — — ----—

—

—

-—

—

—

—

—

—

—

6,750

Berås.

200

9:o. Wermlands- och Elfs- borgs!! läns gränsdistrikt.

Karlstad.

i

Charlottenberg.

Kontrollör.............

1,500

400

.

500

300

2,000

700

600

i

Vaktmästare............

i

Dito ..........''. .

400

200

Transport

—

—

-----|

-I

—

-I

-— j

-I

|

-11,300,065!

Bil. Litt. E. 2.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Numerär.

10

1

Transport

Arvika.

Tullkammareföreståndare . . . .

Anm. Härstädes nu anställda

en Kontrollör och en Vaktmästare,

hvilkas befattningar vid kontrollörens

afgång indrages, åtnjuta, så

länge de vid sina tjenster qvarstå,

den för dem i 1871 års st t bestämda

aflöning.

Kontrollbevakningen i Karlstads

tullkammaredistrikt.

Bevakningskontrollör.....

Gränsridare ...........

Dito ..........

Anm. En utöfver nämnde personal

bär anställd Bevakningskontrollör

indrages vid blifvande

ledighet och åtnjuta intill dess

båda i distriktet anställda Bevakningskontrollörerna

den för dem i

1871 års stat bestämda aflöning.

10 :o. Kopparbergs läns

gränsdistrikt.

iahlun.

Lön.

Tjenst
görings
penningar.

1,200

360

ll:o. Jemtlands läns gräns

distrikt.

Dufed.

Funäsdalen.

Östersund.

Summa)

200

300

Jakt
och
båtlega.

Hästlega

och resekostnader.

Total
belopp.

Sura ma

Riksmynt.

50 (b)

500

240 (h)

250

1,300,065

2,000

600

7,800

19,400

200

9,000

2,850

2,100

1,333,615

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tullverkets Omkostnads-stat, att gälla från början af År 1872.

Arvoden, enligt närlagde förteckning; förslagsanslagt. . .

9,250

1

Rese- och traktamentskostnader; förslagsanslag......

25,000

—|

Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och

tomtören; förslagsanslag.........

20,000

Ved, Ljus och Lyktors underhåll; förslagsanslag.....

8,000

-i

Skrifmaterialier samt Boktrycknings- och Bokbindnings- kostnader; förslagsanslag...........

11,000

: Postporto; förslagsanslag..............

13,000

-1

: Till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begraf- ningsgratialier, enligt Kongl. Brefvet den 14 Maj

1831; förslagsanslag.................

3,000

Diverse utgifter; förslagsanslag.............

10,087

so:

Fond till gratifikationer åt Krono- och Lots- samt Kanal- betjente, som utmärka sig genom nitisk tillsyn och

kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarne. . .

750

Extra medelsfonden.....................

50,000

—

Hemliga utgiftsfonden....................

9,000

—

Anslag till arvoden åt extra biträden vid Kongl. Gene- raltullstyrelsens kansli och kontor..........

4,500

1 Anslag till arvoden åt extra bevakningsbiträden vid

Tullbevakningsinspektionen i Stockholm.......

5,000

D:o d:o d:o i Göteborg.......

5,000

—

Summa Runt R:dr

173,587

50

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Förteckning å serskild arvoden År 1872.

Rådhusrättens afdelning för tullmål i Stockholm.

1 Ordförande.................... 600:

2 Ledamöter å 375 R:dr.............. 750: —

1 Notarie...................... 750: —

2,100

Öfrige Rådhusrätterna för afgörande af tullmål,

enligt Kongl. Brefven den 15 Februari 1841

och den 6 April 1858, tillsammans förslagsvis

upptagna.........................

5,500

1 serskild Ordförande i Gränsetullrätterna inom

Jemtlands län......-.......... 750: —

1 serskild Ordförande vid Gränsetullrätten ^Ha- paranda ..................... 750: —

1 Tolk för finska språket vid d:o........150: —

1,650

Summa R:mt R:dr

9,250

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammandrag,

-

Ordinarie aflöningsstaten.......... 1,333,615: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar 41,632: 50.

1,291,982

50

()fvergångs-aflöningsstaten................

55,230

—

l):o uppbördspro vision, förslagsanslag.......

50,000

—

Al ders ti 11 äggsstaten; förslagsanslag..............

88,000

—

Tndragningsstaten; förslagsanslag...............

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente;

92,400

—

förslagsanslag........................

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

197,000

—

i fattigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag

31,800

—

Omkostnadsstaten.......................

deraf 99,337 R:dr 50 öre äro förslagsanslag

173,587

50

Summa R:mt R:dr

1,980,000

—

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

1

Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans

Maj it Lönnligen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 9 Januari

1871.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve

Waciitmeister,

Stats-Råden Bredberg,

Abelin,

Friherre Leyonhufvud,

WvEIiN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Stats-Rådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Departements-Chefen Stats-Rådet Wennoerberg föredrog vidare följande

ärenden rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns så val

ordinarie som extra stat och dels nedan omförmälda anslag att uppföras

under Nionde Hufvudtiteln; och yttrade Departements-Chefen dervid i

underdånighet:

l:o.

Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts donna dag, uppå anmälan af

Chefen för Finans-departementet, fattade nådiga beslut angående framställning

till Riksdagen om anslag till förbättring i de vid Stats-departementens

expeditioner anställde ordinarie vaktmästares lönevilkor, får jag un
l
-

Anslag till förbättring

af de

vid Departementets

expedition

anställde två ordinarie

vaktmästares

lönevilkor.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Anslag till prostetunnor

åt vederbörande

Kontraktsprostar

för

Fala städs- och

Kopparbergs

lands-församlingar

samt Silfbergs

och Transtrands

församlingar

i Stora

Kopparbergs län

och Engsö församling

i Vestmanlands

län.

EU. N:o 7 till Kongl. Mäj:ts Nåtliya Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

derdånigst hemställa, att för de begge ordinarie vaktmästare vid Ecklesiastik-departementets

expedition, hvarest, bland annat, genom inrättande

af två byråer för undervisningsverket, vaktbetjeningens göromål i senare

tider betydligt ökats, löneförhöjning med 100 R:dr för hvardera måtte

få i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

upptagas såsom tillökning i anslaget under Riksstatens Åttonde Hufvudtitel

till Ecklesiastik-departementets expedition.

2:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Biskopen i Westerås stift, Doktor C.

O. Berling, med anmälan ätt prostetunnor icke utginge från Falu städsoch

Kopparbergs lands-församlingar samt de nybildade församlingarne

Silfberg, Våmhus och Transtrand i Störa Kopparbergs län, och ej

heller från Engsö församling i Vestmanlands län, i underdånighet gjort

framställning derom, att till Riksdagen måtte afl åt as nådig proposition

om anslag till vederbörande kontraktsprostar af prostetunnor för nämnda

sex församlingar.

Efter det Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 4 Februari

1869 anbefallt Kammarkollegium och Statskontoret att, efter vederbörandes

hörande, öfver berörda framställning inkomma med underdånigt

utlåtande, hafva yttranden i ämnet blifvit inhemtade dels af Kontraktsprostarne

i Störa Tvina, Mora och Ve ster dals kontrakt, h vilka hvar för

sig vitsorda! det uppgifva förhållandet, samt af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Störa Kopparbergs län, som funnit med gällande författningar

fullt enligt att prostetunnor åt vederbörande kontraktsprostar

anordnas från dem af ofvannämnda församlingar, som tillhöra hvardera^

kontrakt, dock från Falu städs- och Kopparbergs lands-församlingar,

hvilka tillsammans utgöra ett pastorat, blott en tunna, såsom med de

till samma kontrakt hörande Thorsångs och Aspeboda församlingar eger

rum; i enlighet hvarmed ock Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

hemställt, att från och med det ecklesiastikår, som börjats den 1 Maj

1869, värde! af eu tunna spannmål efter medelmarkegången för länet i

de sädesslag, hvari inom tv vartdera kontraktet prosttunna utgöres, matte

anslås, nemligen åt Kontraktsprosten i Störa Flina kontrakt för F alu

stads- och Kopparbergs lands-församlingar en tunna råg och för Si Inberga

församling likaledes en tunna råg, åt Kontraktsprosten i Mora

kontrakt för Våmhus församling en tunna blandsäd, hälften korn och

hälften hafre, samt åt Kontraktsprosten i Vesterdals kontrakt för 1 rån
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

strands församling en tunna hafre; dels af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Vestmanlands län, som, efter det Kronofogden och Häradsskrifvaren

i Väsby fögderi intygat, att prostetunna hittills icke utgått

för Engsö församling och att af kronotionden derifrån, utom vinoch

byggnads-säd samt barnhusspanmål, fjorton tunnor, hälften råg och

hälften korn, tillförne varit Stora Kopparbergs läns landtstat anslagna,

men numera vore Kronan behållna, underdånigst förmält, att tillgång funnes

för handen att af .församlingens kronotionde åt vederbörande kontraktsprost

disponera erforderligt belopp.

För egen del hafva Kammarkollegium och Statskontoret uti afgifvet

utlåtande den 31 December 1869, beträffande frågan om prostetunna

för Vårnhus församling, åberopat det yttrande, som Kollegierna öfver eu

derom af Kontraktsprosten Godée särskilt gjord ansökning den 9 April

samma år afgifvit, och vidare underdånigst anfört, att, som prostetunna

till vederbörande kontraktsprost icke utgått, för Falu städs- och Kopparbergs

lands-församlingar på grund deraf, att all jorden derstädes, likasom

i Aspeboda församling, är af bergsfrälse-natur och såsom sådan,

jemlik! Kongl. Resolutionen den 30 Oktober 1650 och Kongl. Bref vet

den 22 December 1741, befriad från kronotiondes utgörande; för Engsö

församling af den anledning, att all kronotionden derstädes, på sätt förut

omnämnts, varit annorlunda disponerad, så att tillgång till prostetunna

derifrån förut saknats; samt för Tran strands och Silfbergs församlingar

derföre, att dessa församlingar förut varit blotta kapellag, den förra under

Lima och den sednare under Tima socken, till dess Transtrands församling

genom Kongl. Brefvet den 6 Augusti 1859 och Silfbergs genom

Kongl. Brefvet den 19 April 1861 förklarats böra från nämnda socknar

skiljas för att utgöra egna pastorat, hvilken förändring gått i verkställighet

för Transtrands församling den 1 Maj 1867 och för Silfbergs församling

den 1 Maj 1869; och då numera, sedan Rikets Ständer, på sätt

Kongl. Brefvet den 16 November 1854 innehåller, uttalat den åsigt, att

k ontr aktsprostarnes ifrågavarande, på 24 § i Kongl. Resolutionen på presterskap

ets besvär den 10 Mars 1719 och 4 § i presterskapets privilegier

den 16 Oktober 1723 med flera äldre författningar grundade, rättighet

till eu tunna spann!ål af hvarje tillydande församlings kyrkoherberge

icke borde vara beroende af den tillfälliga omständighet, huruvida någon

kronotionde funnes inom församlingen odisponerad, icke mot donna

allmänna rättighet kunde åberopas den inskränkning, som innefattas i

Kongl. Brefvet den 28 Maj 1696, att, der odisponerad kronotionde i ett

kyrkoherberge saknas, prostetunna för detsamma icke får anvisas af Kronans

behållna tionde i ett annat, hafva Kammarkollegium och Statskon
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

toret i underdånighet hemställt, att från och med 1869, eller det år

hvarunder framställning blifvit derom gjord, vederbörande kontraktsprostar

måtte förklaras berättigade till en prostetunna för hvardera af

ifrågavarande församlingar, hvilken prostetunna, på de skål Länsstyrelserna

anfört, herde bestämmas för Fakt städs- och Kopparbergs landsförsamlingar

samt Silfbergs församling i råg, för Engsö församling i hälften

råg och hälften korn och för Transtrands församling i hafre, att

utgå till Kontraktsprosten i Stora Luna kontrakt med det jemlikt Kongl.

Kungörelsen den 23 Juli 1869 bestämda värdet af 3 tunnor råg, utan

tillägg af forsellön, utgörande 51 R:dr 3 öre, till Domprosten i Vesterås,

till hvars kontrakt Engsö församling hörer, med enahanda värde af en

half tunna råg och en half tunna korn 12 R:dr 95 öre, och till Kontraktsprosten

i Vesterdals kontrakt för en tunna hafre med 7 R:dr 75

öre, allt riksmynt.

Efter det ersättning för prostetunna för Varuhus församling jemlikt

Kongl. Brefvet den 20 Maj 1870 blifvit Kontraktsprosten i Mora kontrakt

beviljad, får jag i underdånighet tillstyrka, att nådig proposition måtte

af Eders Kongl. Maj it till Riksdagen afl åtas om beviljande i enlighet med

hvad Kammarkollegium och Statskontoret hemställt af ersättningsanslag

för prostetunnor för Falu städs- och Kopparbergs lands-församlingar samt

Silfbergs och Transtrands församlingar i Störa Kopparbergs län och för

Engsö församling i Vestmanlands län, att uppföras under anslaget till

Kleresistaten; dock under iakttagande att ersättningen för prostetunna

för Falu stads- och Kopparbergs lands-församlingar bör, sedan nämnda

församlingar, enligt Kongl. Brefvet den 5 November 1869, numera blifvit

förlagda från Störa Tima till Falu kontrakt, anvisas åt Kontraktsprosten

i sistnämnda kontrakt.

3:o.

Anslag till prostetunna

frän

Konung Carls

församling till

Kontraktsprosten

i Vester-Rekame

kontrakt.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Strengnäs, hvarest Kontraktsprosten

i Vester-Rekame kontrakt, Kyrkoherden Anders August

Fris anhållit om beredande af ersättning åt Kontraktsprosten i nämnda

kontrakt för prostetunna från Konung Carls församling i Vestmanlands

län, motsvarande värdet af eu tunna spanmål, hälften råg och hälften

korn, uti skrifvelse den 22 September 1869 gjort underdånig framställning

om aflåtande af nådig proposition till Riksdagen om anslag af statsmedel

till bemälde Kontraktsprost för den prostetunna från Konung Carls

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1871.

5

församling, hvaraf lian varit i saknad; och hafva Eders Kongl. Maj:ts

och Rikets Kammarkollegium och Statskontor uti häröfver infordradt

och den 28 sistlidne Oktober afgifvet utlåtande, med öfverlemnande af

inhemtade yttranden ej mindre från vederbörande Kronofogde och Häradsskrifvare,

hvilka den underdåniga framställningen till bifall förordat,

än från Länsstyrelsen, som afstyrkt nådigt bifall till densamma, hufvudsakligen

på grund deraf, att Konung 6aids och Torpa församlingar,

som nu utgöra ett pastorat, tillförene utgjort eu enda eller Torpa

församling, samt att Kronans behållning af tionde!! från dessa församlingar

blott uppginge till 4 kubikfot 7,25 kannor spaninål, för egen del i

underdånighet anfört, att Konung Carls kyrka, som Konung Carl XI låtit

uppbygga vid Kungsör, genom Kongl. Bref den 10 November 1700 förklarats

vara moderkyrka för Torpa församling; att först i 1777 års jordebok

förekommer »Konung Carl» såsom särskild socken, bestående af hemman

utbrutna från Torpa; att, jemlik! Kongl. Brefvet den 7 Maj 1807,

Konung Carls och Torpa socknar, hvilka fortfarande borde utgöra ett

pastorat, bl hvit delade efter nyssnämnda och följande årens jordeböcker,

så att hvardera församlingen skulle omfatta de hemman, som der uppfördes;

att, oaktadt sålunda Konung Carl och Torpa utgöra två församlingar,

Prosten i Vester-Rekarne kontrakt, hvarunder pastoratet lyder,

enligt kronoräkenskaperna hittills icke erhållit prosttunna från förstnämnda

församling; samt att, då genom Kongl. Resolutionen på presterskapets

besvär den 10 Mars 1719 § 24 och presterskapets privilegier den

16 Oktober 1723 punkten 4 rättighet till prosttunna för hvarje församling

inom prosteriet blifvit kontraktsprost tillförsäkrad, samt i förevarande

fall donna rättighet, i öfverensstämmelse med Eders Kong]. Maj:ts

vid flera tillfällen i dylika frågor fattade beslut, icke borde göras beroende

af den omständigheten att den Kronan behållna tionde från Konung

Carls socken ej är för ändamålet tillräcklig, Kollegierna i underdånighet

hemställde, det täcktes Eders Kongl. Maj:t uti nådig proposition

till nästa Riksdag föreslå, att för Konung Carls församling må såsom

prostetunna anvisas ett belopp, motsvarande värdet af eu tunna

spaninål, hälften råg och hälften korn, att från och med år 1872 utgå,

jemlik t det i Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 bestämda medel
-

markegängsvärde, på följande sätt, nemligen med

3 kubikfot 1,50 kannor råg ä 2 R:dr 25 öre kubikfoten ................ 7,09

3 kubikfot 1,50 kannor korn å 1 R,:dr 86 öre kubikfoten .............. 5,86

Summa R:dr 12,95.

Till hvad Kammarkollegium och Statskontoret sålunda hemställt

tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till ersättning

för afskrifna

qvarnräntor.

Anslag till universiteten

i Upsala

och Lund.

4:o.

Enligt hvad Statskontoret i sin den 10 sistlidne December afgifna

underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning anmält,

erfordras till godtgörelse åt Kleresistaten tillhörande indelningshafvare

för afskrida qvarnräntor, utgörande 7 öre samt 24 kubikfot eu kanna

oindelt spannmål, motsvarande efter 2 R:dr 10 öre för kubikfot 50 R:dr

61 öre, ett belopp af tillhopa 50 R:dr 68 öre, hvilket Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under anslaget till Kleresistaten anvisa;

hvaremot ett lika belopp bör afräknas från samma anslags kolumn

för »indelt ränta och ersättning för indragna räntor».

5:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kanslersembetet för universiteten i Upsala

och Lund uti memorial af den 8 nästlidne December i underdånighet

anmält åtskilliga af de Akademiska Konsistorierna hos Kanslersembetet

gjorda framställningar om de behof vid universiteten, för hvilkas

afhjelpande statsanslag ansetts erforderliga, nemligen:

ett ärligt anslag af 2,500 R:dr till inrättande af en adjunktur i nordiska

språk vid hvardera universitetet.

I afseende å behofvet. af det ifrågasätta anslaget till adjunktur^’

i de nordiska språken hafva Konsistorierna hufvudsakligen åberopat den

störa betydelse, som dessa språks studium eger för den fosterländska

bildningen; det vidsträckta omfånget af det forskningsfält, som tillhör

detta läroämne, inneslutande nordens torna och nyare tungomål och

språkminnen; jemförelse!! med de betydliga uppoffringar, Indika i Norge

och Danmark blifvit gjorda för främjandet af deri nordiska språkforskningen;

det ökade antalet af lärjungar vid de svenska universiteten, samt

det förhållandet att de nordiska språken genom Eders Kongl: Maj:ts nådiga

Bref af den 16 April innevarande år blifvit ett obligatoriskt ämne

i filosofie kandidatexamen. Jemte dessa omständigheter, som i och för

sig påkallade förökade lärarekrafter i detta ämne, herde ock tagas i betraktande,

att i samma män läroämnet vore nytt och vid universiteten

mindre bearbetadt, det vore betänkligt att för studiets uppehållande lita

endast på de båda ordinarie lärarne, som nu finnas, en professor vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Majrts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

7

hvardera universitetet, i synnerhet som det icke vore att hoppas, att då

så ringa utsigt funnes till befordran i en viss vetenskaplig riktning,

många skicklige män skulle vara hågade att åt denna egna erforderliga

sträfvande!), och i ifrigt, för undvikande af den lätt förutsedda möjligheten,

att, universitet, vid den ende lärarens frånfälle eller sjukdom,

skulle finna sig i saknad af eu skicklig efterträdare eller vikarie, det

vore särdeles behörigt, att en adjunktur uti ifrågavarande läroämne vid

hvardera universitetet inrättades.

Beträffande behofvet af förstärkning i antalet af de universitetslärare,

hvilka hafva sig anförtrodd högsta ledningen af de nordiska språkens

studium, kan jag icke annat än instämma med de Akademiska

Konsistorierna. Detta läroämne, som under den senaste tiden med ökadt

lif omfattats vid rikets högskolor och i samma man, som intresset för

eu sjelfständig och sann! fosterländsk odling stegrats, vunnit allt större

betydelse, egcr för den medborgerliga bildningen i allmänhet och särskilt

för möjligheten att dana dugliga lärare och uppfostrare åt fäderneslandets

ungdom så stor vigt, att det synes mig vara högst angeläget

att deråt bereda samma utsigt till framgångsrik behandling, som tillgodokommit

nästan utan undantag alla öfriga till de filosofiska fakulteterna

hörande läroämnen derutinnan, att för dem finnas inrättade både

professorsembeten och adjunktstjenster. Jag anser mig fördenskull höra

i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå

Riksdagen att bevilja ett ärligt anslag för hvardera af universiteten i

Upsala och Lund af 2,500 R:dr till lön åt eu adjunkt i nordiska språk.

6:o.

Vid sistlidne Riksdag blef, på sätt Eders Kongl. Makt då föreslog. Ansl«f

a Lunds universitets stat beviljadt, för irnstad inkomst af Stäfvie och J^smvlT^e

Lackalänga prcbende-pastorat, ett belopp af 4,200 Rall'', deraf dock en- >>endepastorat.

dast 2,800 R:dr, såsom för år 1871 erforderligt, anvisades; och hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning,

. att det återstående beloppet 1,400 R:dr, hvithet är från och

med år 1872 behöflig!, anvisas under anslaget till universiteten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Brop. N:o 1 om Statsverket 1871.

8:0.

Anslag till ersättning

för Stigsjö

prebendepas

fora t.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Lektorn vid Hcrnösands elementarläroverk

G. J. Östling i underdånighet anhållit, att, enär det i anseende till

den rådande prestbristen icke varit möjligt för Domkapitlet i Hernösand

att till hans biträde vid pastoralvården i Stigsjö prebende-pastorat förordna

någon vice pastor med bostad inom sjelfva församlingen, och då,

under sådana förhållanden, det icke längre vore med hans åligganden

såsom lärare vid läroverket förenligt att, jemte dessa, ensam bestrida

den tjenstgöring i prebende!;, för hvilken han såsom dess kyrkoherde

vore ansvarig, Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder förunna sökanden, som

vore villig att begära afsked från kyrkoherdebeställningen i nämnda

prebendepastorat, fyllnad i hvad genom prebendets afträdande för honom

komme att brista i det lönebelopp, 4,000 R:dr, hvartill han efter 20

års tjenstgöring såsom lektor nu vore berättigad; öfverlemnande sökanden

till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, huruvida han icke äfven

hädanefter kunde bibehållas vid sin hittills åtnjutna lönerätt såsom lektor

i afseende å kronotionden från 4 horsåkers, Ljustorps och Sjöns

socknar, dock så* att han, med frånträdande af sin rätt att till leverering

in natura uppsäga nämnda krono tiondespannmål, finge uppbära densamma

i penningar efter tioårigt medelmarkegångspris.

Efter det Domkapitlet öfver donna ansökning sig yttrat och till

densamma tillstyrkt nådigt bifall, har Statskontoret, som jemväl erhållit

nådig befallning att i frågan afgifva utlåtande, i underdånig skrifvelse

den 26 sistlidne Oktober anfört, bland annat:

att Lektor östlings lön, enligt 1870 års stat utgör:

afkomst af Stigsjö prebendepastorat .......................................

penningar............................................................................................

1147 kubikfot 3 kannor indelt spannmål

tillsammans R:dr 3019

462:

94

146:

81

2409:

33

3019:

8

samt att, ehuru östling, som icke ingått på den år 1858 verkställda

löneregleringen, utan bibehölle förut innehafd lön, lika litet som åtskilliga

andra lärare, de der vägrat vid nämnda tidpunkt att ingå på den nya

löneregleringen, kunde, enligt Statskontorets tanke, vara berättigad att

öfvergå på ny stat, och en sådan rättighet icke heller syntes höra utan

vigtiga skål medgifvas, likväl i förevarande fall sådana skål förefunnes

dels uti det af Domkapitlet vitsordade förhållande, att, i anseende till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

flen nu rådande prestbristen inom stiftet, pastoralvården i nämnda pastorat

måste af prebendarien sjelf uppehållas, hvilket åter icke vore förenligt

med hans lärarekall vid elementarläroverket, dels i fördelen ej

mindre deraf, att ifrågavarande prebendepastorat, som i öfverensstämmelse

med Rikets Ständers vid 1856—1858 årens riksdag fattade beslut,

vid sökandens afgång skolat från hans lektorsbeställning afskiljas, redan

nu kunde med ny kyrkoherde förses, än äfven deraf, att statsverket, till

hvilket deri sökanden å lön anslagna kronotiondespanmål, jemlik t Ivongl.

Förordningen den 23 Juli 1869, i alla händelser komine att indragas,

undginge olägenheten att nödgas in natura tillhandahålla sökanden

spanmålen på samma sätt och vilkor, han egt densamma af tiondegifvare

bekomma, och få godtgöra donna spanmål efter samma grunder,

som för embets- och tjensteman ersättning för indelt spanmål i allmänhet

finnas i berörda nådiga förordning stadgade.

På grund häraf har Statskontoret ansett sig höra tillstyrka nådigt

bifall till flen gjorda ansökningen och i sammanhang dermed i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens stat af det belopp,

hvartill Stigsjö prebendepastorat enligt staten är uppskatta^, eller

462 R:dr 94 öre, att utgå från flen tid, då nämnda pastorat af sökanden

afträdes.

Lika med Statskontoret anser äfven jag det vara ensidigt, att Lektor

östlings ifrågavarande ansökning kunde vinna Eders Kongl. Majrts

nådiga bifall, och får fördenskull i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å elementarläroverkens stat

måtte uppföras ett belopp af fyrahundrasextiotvå riksdaler 94 öre, motsvarande

det, hvartill afkomsten af Stigsjö prebendepastorat är beräknad

i aflöningen för en lektor vid Hernösands elementarläroverk, samt att

detta belopp måtte få utgå från den tid, då pastoratet af Lektor Östling

afträdes.

9:o.

Eforus öfver Vesterås stifts elementarläroverk, Biskopen m. in. Doktor

C. O. Björling har till Eders Kongl. Maj:t inkommit med eu jemväl

af Domkapitlet förordad underdånig framställning om afsked med pension

från stiftets emeritikassa för två lärare vid elementarläroverket i

Vesterås, hvilka under flera år varit af sjukdom hindrade att sina tjänster

bestrida; och då Eders Kongl. Maj:ts bifall till donna framställning

hvad angår den ene af nämnde lärare, Lektorn J. F. Norman, torde vara

2

Anslag till ersättning

för

Hubbo prebendepastorat.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till ersättning

för

Orlunda och

Grafva indragna

prebendepastorat.

Löneförhöjning

för lärare vid

Seminariet för

bildande af

lärarinnor.

beroende deraf, att åt Normans efterträdare i lektorsbefattningen, med

hvilken nu är förenad inkomsten af klubbo prebandepastorat, som vid

Normans afgång skall, enligt Rikets Ständers vid 1856—1858 årens riksdag

fattade och af Eders Kongl. Maj:t gillade beslut, skiljas från lektor

sb e stål In i ngen, kali beredas ersättning för prebendepastoratets afkomst,

som, enligt hvad Statskontoret upplyst, i normalstaten upptages till ett

belopp af 477 R:dr 52 öre, får jag, som anser synnerligen önskligt, att

denna lektorsbefattning, hvilken under många år måst genom vikarie

uppehållas, måtte med det snaraste varda med ordinarie innehafvare försedd,

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos

Riksdagen gorå nådig framställning derom, att omförmälda belopp, fyrahundrasjutiosju

riksdaler 52 öre, måtte på elementarläroverkens stat

uppföras såsom ersättning till blifvande innehafvare af ifrågavarande

lektorsbefattning för afkomsten af klubbo pastorat, att utgå från den tid,

då nämnda pastorat af Lektor Norman afträdes.

10:o.

Sedan Orlunda och Grafva prebendepastorat, Indika tillförene varit

förenade, det förra med rektorsbefattningen vid lägre elementarläroverket

i Vadstena och det senare med eu Icktorsbeställning vid högre elementarläroverket

i Carlstad, med den 1 Maj 1870 upphört att vara prebenden

åt nämnde läraresysslors innehafvare, får jag, på sätt Statskontoret

uti dess omförmälda berättelse föreslagit, i underdånighet tillstyrka

att, i likhet med hvad i dylika fall förut skett, Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att, till ersättning för den i vederbörande lärares

löner nu inberäknade behållna inkomst af dessa prebenden, under

anslaget till elementarläroverken uppföra deremot svarande belopp, nemligen:

för Orlunda 380 R:dr och för Grafva 1,108 R:dr 50 öre.

ILO.

Uti skrifvelse af den 21 sistlidne December har Direktionen öfver

Seminariet för bildande af lärarinnor underdånigst anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t, med nådig ompröfning af de förändringar i nu gällande

föreskrifter om ordinarie lärares vid seminariet tillsättning och entledigande,

hvilka kunde finnas vara af nöden, täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition om rättighet till löneförhöjning och tjensteårsberäk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

11

ning för seminariets lärare efter samma grunder, som gälla för lärarne

vid Rikets elementarläroverk; och bär Direktionen i sådant afseende

hufvudsakligen anfört:

att Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref af den 5 Februari 1869

bemyndigat Direktionen att, i den män seminariets egna medel dertill

lemnade tillgång, tillägga seminariets ordinarie lärare löneförhöjning efter

samma grunder, som äro gällande för lärarne vid elementarläroverken,

samt förklarat sig vilja i särskilda fall taga i öfvervägande, huruvida,

om någon af de vid seminariet anställde ordinarie lärare öfverginge till

läraresyssla vid allmänt elementarläroverk, honom finge för uppflyttning

i högre lönegrad räknas tillgodo den tid, lian vid seminarium tjenstgjort;

att Direktionen, i följd af detta bemyndigande, beslutat att från

början af år 1870 till tre af lektorerna och adjunkten, hvilka enligt ofvan

angifna grunder voro till löneförhöjning berättigade, utbetala sådan

förhöjning med ett sammanlagdt belopp af 2,000 R:dr Runt för år;

att, sedan fråga uppstått om anskaffande af fullt lämplig lokal för

seminariet och den dermed förenade normalskolan från och med den 1

April 1871, då kontrakten om de nuvarande lokalerna upphöra att vara

gällande, samt Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref af den 22 December

1869 bifallit Direktionens i skrifvelse af den 20 i samma månad

gjorda underdåniga hemställan att med Byggmästaren Elfling få uppgöra

kontrakt om förhyrande af ett för ändamålet afsedt hus, hvithet

Elfling förbundit sig att till ofvan angifna tid hafva uppfört, utgifterna

i följd häraf blifvit så ökade, att läroverkets egna medel efter 1871 års

utgång icke lemnade tillgång till utbetalande af ifrågavarande löneförhöjning,

ett förhållande, som Direktionen redan uti förberörda underdåniga

skrifvelse af deri 20 December 1869 omförmält och uti en samma

skrifvelse bilagd förslagsberäkning öfver läroverkets inkomster och utgifter

sökt tydliggöra; i hvilket hänseende ingen väsendtlig ändring

inträd t derigenom, att från och med nästlidne års 4:de qvartal löneförhöjning

icke utgår till en af lektorerna, hvilken blifvit förordnad att

vara rektor vid läroverket och i sådan egenskap åtnjuter särskild! rektorsarfvode;
att

frågan om beredande af likställighet för seminariets lärare med

lärarne vid rikets elementarläroverk, med afseende å rätt till löneförhöjning

och tjensteårsberäkning vid möjlig öfvergång till liknande

befattning vid elementarläroverken, synts Direktionen vara af synnerlig

vigt och i sjelfva verket på det närmaste sammanhänga med

frågan om läroverkets tillvaro, enär, om det skulle visa sig att genom

en mindre fördelaktig ställning för lärarne vid seminariet, såsom det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

vore att befara, täta ombyten af dem komme att eg’a rum, och tjensterna

vid detta läroverk komme att anses endast såsom öfvergångsplatser,

hvilka af unge lärare antoges, tilldess någon förmånligare anställning

sig yppade, det kunde dragas i starkt tvifvelsmål, huruvida resultaten

af en verksamhet, utöfvad under så ogynsamma förhållanden, kunde

blifva sådana, att inrättningen fortfarande Unge åtnjuta det allmänhetens

förtroende, hvithet hittills kommit densamma till del;

att missförhållandet mellan löneförmånerna för lärarne vid seminariet

och lärarne vid elementarläroverken desto mindre vore med billighet

förenligt, som anställningen vid seminariet med afseende å såväl

kunskaper och skicklighet, som fortfarande ansträngning vid tjenstens

utöfning af sin innehafvare kräfde åtminstone fullt ut lika mycket

som motsvarande anställning vid hvilken högre elementarläroverk som

helst;.

att för den händelse sådant skulle kunna underlätta beviljandet af

den nu i underdånighet sökta förmånen för lärarne vid seminariet, Direktionen

icke tvekade såväl att förbinda sig att vid tillsättningen af

läraretjenster affordra lärarne samma prof, som genom gällande läroverksstadga

äro eller framdeles kunde blifva ålagda sökande till liknande

befattningar vid elementarläroverken, som ock att afhända sig den

Direktionen nu tillkommande rättigheten att efter godtfinnande entlediga

lärare; dervid dock Direktionen med afseende på de nuvarande innehafvarne

af ordinarie lärarebefattningar vid seminariet underdånigst

hemställt, det Eders Kongl. Maj:t, täcktes medgifva, att eu längre tids

väl vitsordad tjenstgöring vid seminariet måtte anses ersätta prof för

tjensten, och desse lärare sålunda, utan att aflägga sådant, måtte tillförsäkras

de nu i underdånighet sökta förmånerna.

Enligt en af Direktionen uti skrifvelse af den 19 sistlidne Augusti

gjord beräkning af seminariets och den dermed förenade normalskolans

årliga inkomster och utgifter skulle dessa från och med år 1872 utgöra:

Inkomster:

Ordinarie statsanslag.................................................................................. ''25,000:

T er minsafgifter af 200 betalande lärjungar vid normalskolan,

per medium ä 100 R:dr för år ...................................................... 20,000:

Summa Runt 45,000.

Ordinarie utgiftsstaten

Utgifter:

25,000:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

13

Anm. Häraf utgå till aflöning åt läroverkets lärare:

arfvode till rektor....................................................................... 2,000:

löner åt 5 lektorer ä 2,000 R:dr...................................... 10,000:

lön åt 1 adjunkt ................................................................. 1,000:

Extra ingift.<shiten .................................................................................... 19,285

Antaglig kassabehållning .......................................................................... 715

Summa Klut 45,000:

varande uti dessa utgifter icke inberäknad någon löneförhöjning åt läroverkets

ordinarie lärare.

Denna beräkning visar, att den årliga kassabehållningen icke förslår

till bestridande af den löneförhöjning, som Direktionen med stöd af

Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 5 Februari 1869 låtit utbetala

till läroverkets lärare, och hvilken för närvarande, sedan löneförhöjning

upphört för den af lektorerne, som i egenskap af tillförordnad rektor

åtnjuter särskilt arvode, utgår med ett belopp af 1,500 R:dr, och än

mindre är tillräcklig för den ytterligare löneförhöjning, som från och

med år 1872 och allt framgent skulle ifrågakomma, derest lär ar ne vid

seminariet skulle komma i åtnjutande af samma rätt till löneförhöjning,

som elementarläroverkets lärare redan ega. Men då, på de af Direktionen

anförda grunder, det otvifvelaktigt är af vigt för bibehållande

af en jemn och ostörd utveckling af läroverkets gagnande verksamhet,

att lärarne vid donna för den qvinliga ungdomens undervisning afsedda

läroanstalt i afseende på löneförmåner ej ställas i alltför ofördelaktigt

förhållande till lärarne vid elementarläroverken, så får jag i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande

Riksdag gorå nådig framställning derom,

att de vid seminariet för bildande af lärarinnor å ordinarie stat

anställde 5 lektorer och 1 adjunkt må åtnjuta rätt till tjensteårsberåkning

och löneförhöjning enligt samma grunder, som gälla för lärare vid

rikets elementarläroverk, med förbehåll hvad angår de lektorer och adjunkter,

som hädanefter anställas vid seminariet, att desse skola vara

underkastade samma kompetensvilkor, hvilka nu äro eller framdeles

blifva faställda för befordran till motsvarande befattningar vid elementarläroverken

;

samt att, enär besparingarne å anslaget till elementarläroverken för

närvarande lemna tillgång till betäckande af härigenom uppkommande

kostnader, Riksdagen måtte medgifva, att af nämnda besparingar må

användas hvad för omförmälda ändamål erfordras utöfver det belopp,

som kan af detta läroverks egna medel utgå.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Betäckande af en

brist i anslaget

till pedagogier

och folkskolor

Förhöjning i anslaget

till folkskolelärareseminarierna

m. m.

l‘2:o.

De kontanta anvisningarna å anslaget till pedagogierna hafva, enligt

hvad Statskontoret anmält, enligt aflöningsstaterna för år 1870 utgjort

tillsammans 47,166 R:dr 71 öre, hvaremot Riksstaten för samma

år i detta hänseende upptager endast 44,609 R:dr 85 öre, i följd hvaraf

uppstått . en brist af 2556 R:dr 86 öre, hvilken, på sätt Statskontoret

upplyst, förorsakats genom den uppflyttning i högre lönegrad, hvaraf

lärare vid vissa pedagogier, i likhet med lärare vid elementarläroverken,

kommit i åtnjutande, utan att i anledning deraf anslaget till pedagogierna

blifvit för höjd!. Ersättning för donna brist torde alltså böra beredas,

likasom tillgång till fyllande af de behof, som af berörda anledning

vidare kunna förekomma. För sådant ändamål anser jag mig emellertid

under nuvarande förhållanden icke höra ifrågasätta beviljande af

förökadt anslag, utan får i underdånighet hemställa, huruvida icke Eders

Kongl. Näjd, med afseende å den nära ställning, hvari pedagogierna i

derå hänseenden befinna sig till elementarläroverken och å den särskilda

orsaken till det i förutnämnda måtto ökade behofvet för aflöning åt lärare

vid pedagogierna, täcktes till Riksdagen gorå framställning derom,

att för godtgörande af omförmäla brist i anslaget till pedagogierna

samt till bestridande af utgifter för den lärare vid tvåklassiga pedagogier

tillagda rätt till uppflyttning i högre lönegrad må, i mån af behof, användas

besparingarne å reservationsanslaget för elementarläroverken.

13:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Adjunkten vid folkskolelärare-seminariet

i Upsala Carl Robert Carlsson i underdånighet anhållit, att han,

som tillförne varit anställd såsom ordinarie lärare vid elementarläroverket

i Strengnäs och i sådan egenskap förvärfvat rättighet till uppflyttning

i högre lönegrad, enligt derför stadgade grunder, måtte vid bestämmandet

af hans lönegrad såsom seminarielärare få tillgodonjuta den af

honom som lärare vid elementarläroverket förvärfvare uppflyttningsrätt;

till hvilken ansökning Domkapitlet i Upsala uti infordrad t underdånigt

utlåtande tillstyrkt nådigt bifall. Då, enligt Eders Kong]. Maj:ts och

Riksdagens beslut enahanda rätt till uppflyttning i högre lönegrad gäller

för lärarne vid seminarierna som vid elementarläroverken, samt Adjunkten

Carlsson för sin tjenstgöring är val vitsordad, synes han icke böra,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj-.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

15

till följd af sin öfvergång från det ena läroverket till det andra, gå i

mistning af den rättighet, lian uti ifrågavarande hänseende förut förvärfva!,

helst lönen för den i hans ställe inträdande läraren vid elementarläroverket

utgår med det belopp, som är bestämdt för lägsta lönegraden,

och Carlssons bibehållande vid hans uppflyttningsrätt sålunda icke

medför någon ökad kostnad för statsverket. Rikets Ständer hafva ock

vid 1865 års riksdag bifallit en af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning

om enahanda förmån för två andra lärare, som efter föregående anställning

vid elementarläroverket erhållit lärarebefattningar vid seminarier.

Jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att Adjunkten Carlsson må, vid bestämmande af hans lönegrad

såsom seminarielärare, få beräkna den uppflyttningsrätt, honom i

egenskap af lärare vid elementarläroverk tillkommit.

I sammanhang härmed får jag i underdånighet anmäla, att med

tillämpning af de utaf Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen i omförmälda

hänseende fastställda bestämmelser blifvit i den inom Ecklesiastik-departeinentets

expedition bildade afdelning för folkundervisnings-ärenden uppgjord

beräkning å de lönebelopp, som till de vid seminarierna anställde

lärare böra för år 1872 utgå; och då enligt donna beräkning erfordras

för vederbörande lärares uppflyttning i den lönegrad, hvartill de äro berättigade,

ett belopp af 6000 R:dr, deruti likväl ingår ett belopp af 500

R:dr, utgörande den löneförhöjning för Adjunkten Carlsson, hvarom jag

nyss gjort framställning, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl.

Maj:t behagade af Riksdagen begära, att anslaget till folkskolelärareseminarierna,

hvilket icke lemnar tillgång till bestridande af donna ökade

utgift, varder förliöjdt med nyssnämnda summa, 6000 R:dr.

14:o.

I det underdåniga förslag till ordnande af den civila helsovården i

riket, som Sundhets-kollegium på nådig befallning den 11 April 1859

afgifvit, hemställde Kollegium, bland annat, att 48 nya provincialläkare,

hvarje med lön af 1500 R:dr årligen, måtte anställas och inom länen

fördelas.

Sedan med användande af de anslag, som, vid föregående riksdagar

för detta ändamål beviljats, tid efter annan 34 nya provincialläkarebeställningar,

den sista jemlikt nådiga Brefvet den 24 Mars 1868, blifvit

inrättade inom de orter, der sådana beställningar ansetts vara af beliofvet

mest påkallade, så har Sundhets-kollegium uti underdånig skrifvelse

Anslag för Provincialläkare.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till Inträde

vid handläggning

inom

Departementets

expedition af

ärenden rörande

ordnandet afpresterskapets

löneinkomster.

clen 24 nästlidne Oktober anmält, att från åtskilliga orter till Kollegium

inkommit framställningar om behofvet af flere provincialläkares anställande,

samt att förberedande åtgärder för fullgörandet af det vid löneanslagen

tillförne fästade vilkor, eller åtagande af invånarne inom de nya

distrikten att anskaffa och underhålla lämplig bostad åt blifvande läkare,

vore vidtagna inom åtskilliga orter; i anseende hvartill och för successiv

verkställighet af den anbefallda regleringen af provincialläkarevården

i riket, Kollegium anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

gorå nådig framställning om beviljande under ofvanomförmälda vilkor af

medel för aflöning åt fyra nya provincialläkare, hvarje med 1500 R:drs

årlig lön.

Då efter den längre tid, som förflutit från det medel för dylikt ändamål

senast beviljades, behofvet af ökad tillgång till läkares biträde

flerestädes gjort sig gällande, och åtskilliga kommuner åtagit sig de förbindelser

i fråga om anskaffande af bostad åt läkaren, hvilka hittills

föreskrifvits såsom vilkor för ny provincialläkare-beställnings inrättande,

men antalet af de nu af Sundhets-kollegium föreslagna dylika befattningar

synes kunna för närvarande inskränkas till två, tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen åska anslag till

löner för ytterligare två provincialläkare med 1500 R:dr för hvarje, eller

tillhopa 3000 R:dr, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för inrättande

af sådana befattningar inom de orter af riket, der de finnas

mest behöflig^, under samma vilkor, som vid de förut beviljade anslagen

af enahanda beskaffenhet varit fästadt, eller att kommunerna i hvarje

provincialläkare-distrikt på egen bekostnad anskaffa och underhålla lämplig

bostad åt läkaren vid den för honom bestämda station.

19:o.

Enär, i anseende till mängden af ärenden rörande ordnandet af presterskapets

löneförmåner i enlighet med nådiga Kungörelsen den 11 Juli

1862, särskild! biträde för handläggning af dessa ärenden inom Ecklesiastik-departementets

expedition måst antagas, har vid nästföregående riksdagar,

uppå derom gjorda nådiga framställningar, för befrämjande af

löneregleringarnes skyndsamma gång beviljats till Eders Kongl. Maj:ts

disposition ett extra anslag af 3000 R:dr om året. Utaf de till Ecklesiastik-departementet

inkomna löneregleringsförslagen hade till slutlig

pröfning af Eders Maj:t den 31 December 1869 företagits 848. Under

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

år 1870 hafva 184 säd an a förslag blifvit Eders Maj:t föredragna, af hvilka

178 blifvit slutligen afgärda. Tillhopa äro följaktligen intill nästlidna

ars utgång 1026 sådana ärenden afsilande. Af öfriga regieringsförslag,

hvilka i fullständigt skick till Ecklesiastik-departementet inkommit, äro

åtskilliga af Eders Kongl. Maj:t återförvisade till Nämnderna och för närvarande

40 under bearbetning i Departementet.

Då omkring 290 pastorat återstå, för hvilkas presterskap löneregleringar

ännu icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t fastställda, och, efter hvad

erfarenheten visat, ej fullt 200 sådana ärenden kunnat något år till slutlig

nådig pröfning företagas, samt vid sådant förhållande förstärkta arbetskrafter

för löneregleringarnes afstötande fortfarande erfordras åtminstone

under första hälften af år 1872, finner jag mig föranlåten i underdånighet

hemställa, det Eders Maj:t måtte besluta nådig framställning

till Riksdagen derom, att för år 1872 ett extra anslag af 1500 R:dr,

motsvarande hälften af det förut beviljade årsbeloppet, måtte anvisas, att

för berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

20:o.

Sedan den sist församlade Riksdagen till uppförande af ny byggnad

för Kongl. Biblioteket beviljat 480,238 R:dr, hvaraf 45,000 R:dr att under

år 1871 utgå till planering, gräfning och uppmurande af grund för

byggnaden samt till andra dermed sammanhängande arbeten, har Öfverintendents-embetet

i underdånig skrifvelse den 19 nästlidne December anmält,

att till byggnadens fortsättande under år 1872 erfordrades 345,000

R:dr för följande arbeten, som vore afsmida att under sistnämnda år

verkställas, nemligen: 1) murar och hvalf, utan rappning, men med fastmurad

huggen sten; 2) jernkolonner och jernbjelkar till uppbärande af

hvalfven och inre taket öfver störa salen, eu trappa upp; 3) yttertakets

järnkonstruktion och plåtbetäckning; samt 4) alla fönsterkarmar af jern,

som böra inmuras.

Med afseende å de betydliga utgifter till andra vigtiga ändamål, för

hvilka Eders Kongl. Maj:t redan beslutat föreslå Riksdagen att bevilja

anslag, samt enär för ifrågavarande byggnadsarbete synes utan synnerlig

olägenhet kunna beräknas eu tid af tre år, efter det grundmuren med

hvad dertill hörer blifvit med innevarande års anslag fullbordad, och det

återstående beloppet 435,238 R:dr sålunda på dessa tre år fördelas, men

för byggnadens ändamålsenliga utförande är angeläget att kunna på entreprenad

utbjuda hela arbetet i ett sammanhang, hemställer jag i un
3
-

Anslag till fortsättning

af byggnaden

för Kongl.

Biblioteket.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Anslag till förbättrande

af de

svagast aflönade

Komministrars

m. fl. vilkor.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1811.

der dårlighet, att Eders Kong!. Maj it täcktes af Riksdagen äska si stil alun

da belopp att för biblioteksbyggnad eu utgå under loppet af de tre nästkommande

åren med ungefärligen en tredjedel årligen och således år

1872 med ett jemnadt belopp af 145,000 R:dr, att i mån af behof lyftas.

21 ro.

Det reservationsanslag, som, i afvaktan på fullbordande af clen all-,

manna regleringen af presterskapets löner, blifvit vid föregående liksdagar

från och med år 1864 med 10,000 R:dr årligen beviljad t till förbättring

af de svagast aflönade Komministrars och Kapellpredikanters

samt Pastorats- och Socken-adjunkters vilkor, har hittills icke medgifvit

vidare löneförbättring för dessa ecklesiastika tjensteman, än att för dem,

hvilkas löner i betydligare mån understigit 700 R:dr, löneförmånerna för

hvardera af åren 1864, 1865 och 1866 uppbringats till ungefärligen

detta belopp och sedermera, efter det åtskilliga af de prestviga lägenheter,

hvilkas innehafvare under nämnda ar varit i åtnjutande af lönetillskott,

dels af vederbörande löneregleringsnämnder föreslagits till indragning,

dels enligt fastställda löneregleringar blifvit försedda med tillräckligare

inkomster, för hvardera af åren 1867 och 1868 kunnat förhöjas

till omkring 725 R:dr, för år 1869 till omkring 755 R:dr, och för

år 1870, med tillägg af de å anslaget från åren 1864-—1868 reserverade

behållningar, till omkring 820 R:dr, men för innevarande ar, ehuru med

användande af reservationer å anslaget, till endast omkring 810 R:dr.

Vid sådant förhållande och då genom den pågående allmänna löneregleringen,

för hvars fullständiga genomförande ytterligare någon tid kommer

att åtgå, eu större del af ifrågavarande ecklesiastika tjensteman

ännu icke hunnit beredas tillständig bergning, och under tiden för dem

måste vara af vigt att vid den åtnjutna, om ock oansenliga/löneförbättringen

varda bibehålla, finner jag mig böra i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att jemväl för

år 1872 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 R:dr, att till förbättring

af de svagast aflönade Komministrars, Kapellpredikanters samt Pastoratsoch

Socken-adjunkters lönevilkor af Eders Kongl. Maj:t användas, med

iakttagande, såsom hittills, att löneförbättring icke kommer någon till

godo, hvars tjenst vederbörande löneregleringsnämnd ansett böra vid innehafvarens

afgång indragas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

19

24:o.

Vid flere föregående riksdagar har, i enlighet med Eders Kong!.

Maj:ts derom gjorda framställning, ett anslag af 20,000 R:dr beviljats till

understöd åt sådana församlingar, hvilka till följd af medellöshet ej

kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.

De sednare årens stegrade fordringar på folkundervisningen hafva medfört

allt mera ökade kostnader för församlingarna, och till följd deraf

har för hvarje år äfven antalet ökats af de församlingar, hvilka befunnits

vara i behof af särskilda bidrag utaf statsmedel för ifrågavarande

ändamål. Till följd häraf har också för hvarje år hela det för sådant

ändamål beviljade anslaget blifvit utdeladt, och vid den sednast verkställda

fördelningen lemnades af dessa medel understöd till 459 församlingar.

Att behofvet för den närmaste framtiden är lika stort, kan med

full visshet antagas, och på grund deraf får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett belopp

af 20,000 R:dr måtte äfven för år 1872 på extra stat anvisas, att af

Eders Kongl. Maj:t disponeras till understöd åt sådana församlingar, som

till följd af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp, bekosta aflöning

åt sina folkskolelärare.

25:o.

I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har sistliclne

Riksdag för år 1871 anvisat ett belopp af 4500 R:dr till bestridande

af utgifterna under nämnda år för undervisningen i trädgårdsskötsel

vid folkskolelärare-seminarierna i Linköping och Lund samt folkskolelärarinne-seminariet

i Skara.

Genom de anordningar, som vid dessa seminarier vidtagits, har tillfälle

blifvit beredt för dervarande elever att förvärfva både- en grundligare

teoretisk insigt och en säkrare praktisk öfning i trädgårdsskötsel

och trädplantering; och då undervisningen häruti redan under några år

varit fullständigare ordnad vid två af de nämnda läroanstalterna, har

äfven närmare erfarenhet vunnits rörande sättet för denna undervisnings

meddelande. När dylika åtgärder hinna genomföras vid rikets öfriga

seminarier, så att lärare och lärarinnor vinna mera tillräcklig insigt för

skolbarnens handledning uti ifrågavarande undervisningsämne, skall detta

utan tvifvel kraftigt bidraga till höjande af allmogens omsorg om donna

Anslag till understöd

åt sädana

.församlingar

som ej förmå

bekosta folkskolelärares

aflöning.

Anslag till undervisningi

trädgårdsskötsel

vid

folkskolelärareseminarierna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 7 till Kongl. Majfts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

vigtiga hushållningsgren och derigenom utöfva ett välgörande inflytande

på landets kultur.

På det att de redan vidtagna anordningarne må kunna uppehållas

samt undervisningen vid nämnda seminarier meddelas i samma fullständighet,

som under föregående år skett och under det innevarande bör

ske, samt då det derjemte är ensidigt, att ifrågavarande undervisning

varder ändamålsenligare, än som hittills, af brist på nödiga medel, låtit

sig gorå, ordnad vid något af de öfriga seminarierna, hvartill, enligt den

erfarenhet som vunnits, ytterligare behöfves för lärares aflöning och

trädgårdens underhåll minst 1500 R:dr årligen, får jag i underdånighet

anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen åska ett extra anslag

af tillhopa 6000 R:dr för år 1872 till undervisningen i trädgårdsskötsel

och trädplantering vid folkskolelärare-seminarierna.

Tillika hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen, att de besparingar, som möjligen kunna uppkomma

å de i denna och nästföregående punkt omförmälda anslag för folkundervisningen,

måtte få af Eders Kongl. Maj:t disponeras för folkundervisningen

tillhörande ändamål.

27:o.

Anslag för Sundhetskollegium.

Uti memorial den 30 sistlidne November har Ordföranden i Eders

Kongl. Maj:ts Sundhetskollegium underdånigst anhållit, att, enär förändring

icke inträdt i de förhållanden, under hvilka föregående Riksdagar,

uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, beviljat så val för åren

1864—1871 ett ärligt lörretillskott af 8000 R:dr till fördelning emellan

Sundhetskollegii ordförande, ledamöter och tjensteman, på sätt Eders

Kongl. Maj:t funne godt derom i nåder bestämma, som och för åren

1867—1871 eu lönetillökning af 50 R:dr åt Kollegii förste vaktmästare,

Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till den nu sammanträdande Riksdagen

gorå framställning derom, att ofvannämnda belopp, 8050 R:dr, må på samma

vilkor som förut fortfarande utgå jemväl under år 1872; —och får

jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen, att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium,

8000 R:dr, må äfven för år 1872 å extra stat ställas till Eders Kongl. Maj:ts

disposition, samt förste vaktmästarens lön för samma tid ökas med 50 R:dr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

21

29:o.

Hos Eders Kong]. Maj:t tiar Vetenskaps-akademien i skrifvelse den

15 nästlidne December underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 R:dr,

som Akademien under flere år fatt uppbära till anskaffande af originalmålningar

af växter ur Sveriges flora och till utgifvande af teckningar

utaf zoologiska föremål, fortfarande vore af stort behof påkalladt, helst

antalet af naturhistoriska afhandlingar med dertill hörande illustrerande

planscher, hvilka Akademien årligen finge emottaga till införande i sina

skrifter, befunnes i så stark tillväxt, att hon numera knappast såge sig

i stånd att, äfven med bidrag af nämnda statsanslag, tillfredsställa alla

anspråk i sådant afseende; hvarföre Akademien anhållit, att nådig framställning

hos Riksdagen måtte göras om samma anslags beviljande äfven

för nästkommande år; — och anser jag mig höra tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 1,200

R:dr finge äfven under år 1872 för ifrågavarande ändamål utgå till Vetenskaps-akademiens

förfogande.

30:o.

Emellertid och som de extra anslag, hvilka vid sistlidne Riksdag

blefvo för ändamål tillhörande Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademiens

verksamhet anvisade för innevarande år, fortfarande äro

behötiiga, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att äfven för år 1872 bevilja enahanda anslag,

nemligen:

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem
ningar

in. in........................................................................................ R:dr 5,000

till arfvode!! åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af statens under nämnda Akademies inseende

ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening vid . y

samlingarnes offentliga förevisning .......................................... R:dr 4,000

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens Historiska Museum samt

öfver svenska sigill från medeltiden .......................................... R:dr 2,000.

Anslag till anskaffande

af originalmålningar

af växter ur

Sveriges flora

och till utgifvande

af teckningar

utaf zoologiska

föremål.

Anslag för åtskilliga

antiqvariska

ändamål

samt till arfvoden

åt biträden

och vaktbetjening

vid VitterhetsHistorie-

och Antiqvilets-akademiens

samlingar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till liospilalsvärden.

31:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t, har Serafimer-ordens-gillet uti skrifvelse

den 7 sistlidne November anmält, att för fortfarande uppehållande af

sjukvården å hospitalen i riket i den utsträckning densamma numera

eger, sedan de sjukplatser, livilka för omkring tre år tillbaka måste till

ett antal af 112 indragas, successivt åter gjorts tillgängliga, nödigt vore,

att allmänna hospital sfonden erhölle förstärkning för år 1872 med enahanda

belopp, som för de nästföregående två bryn beviljats; och har

Serafimer-ordens-gillet med afseende härå anhållit, att ett extra statsanslag

af 120,000 K:dr måtte för år 1872 varda till berörda ändamål

anvisadt.

1 underdånig skrifvelse den 3 November 1869 anhöll Serafimerordens-gillet,

beträffande det vid Göteborg å ön Hisingen under anläggning

varande hospital, att, då den kostnadssumma, 532,730 K:dr 19 öre,

som enligt den fastställda byggnadsplan^! vore för detta hospital afsedd,

öfversteg de för ändamålet dittills anvisade medel, tillsammans'' 465,000

K:dr, med 67,730 Rall- 19 öre, och dertill komme den uti berörda plan

icke beräknade kostnad för nödvändiga väg- och broanläggningar, vattenledning

och grundförstärkningar, till ungefärligt belopp af 66,269

R:dr 81 öre, eller tillhopa 134,000 R:dr, sistnämnda för byggnadernas

fullbordande och fullständiga inredning ytterligare behöfliga summa

måtte hos Riksdagen utverkas att, i män af behof, utgå under åren

1871 och 1872, under hvilket sistnämnda år byggnadsarbetet skulle vara

fulländad!; och har Riksdagen, i öfverensstämmelse med Eders Kongl.

Maj:ts förslag, för år 1871 beviljat till fortsättning af hospitalsbyggnaden

vid Göteborg ett extra anslag af 50,000 Rall-. Under åberopande af den

redan lemnande utredningen af de särskilda kostnaderna för berörda nya

sjukvårdsanstalt, har Serafimer-ordens-gillet nu i underdånighet begärt,

att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen äska återstoden af

den, på sätt ofvan förmärs, för ifrågavarande byggnadsföretag behöfliga

summa, eller 84,000 R:dr, att under år 1872, i mån af behof, utbetalas;

- I sammanhang med donna Sérafimer-ordens-gillets framställning

utbeder jag mig att få erinra, hurusom, efter det Riksdagen, i underdånig

skrifvelse den 7 Maj 1869 i anledning af den år 1868 verkställda

revision af Statsverkets in. fl. allmänna fonders förvaltning under år

1866, anhållit, att; Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda orsaken till

den försämring i Danviks hospitals ekonomiska ställning, som Riksda
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nåiliya Proy. N:o 1 om Statsverket 1871. 23

gens revisorer anmärkt, och derefter anbefalla de åtgärder, till hvilka

berörda undersökning kunde föranleda; samt Direktionen öfver nämnda

hospital, hvilken redan förut gjort underdånig framställning om nedsättning

till hälften af den afgift, som enligt nådiga Brefvet den 13 November

1863 skall af hospitalets medel årligen med ett belopp af 24,000

R:dr utbetalas till Stockholms hospital för sinnessjuka, inkommit med

infordrad utredning i ämnet, dervid Direktionen förnyat sin nyssnämnda

begäran, Eders Kongl. Maj:t, efter Serafimer-ordens-gillets hörande, genom

nådigt beslut denna dag, enär utredt blifvit, att den mindre fördelaktiga

ställning, hvari, på sätt Riksdagen anmärkt, Danviks hospital

sig befinner, i väsentlig mån förorsakats af det i förhållande till hospitalets

tillgångar och behof betydliga beloppet af omförmälda årliga afgift

till Stockholms hospital, förklara!, att donna afgift skall från och med

år 1872 utgå med allenast 14,000 R:dr.

Då jag icke eger anledning att föreslå någon minskning i det

af Serafimer-ordens-gillet för den allmänna hospitalsfonden ifrågasätta

statsanslag, 120,000 R:dr, till hvilket belopp detta anslag äfven blifvit för

de senaste åren bestämdt, samt fonden icke kan undvara godtgörelse för

den ökade utgift, som genom den beslutade nedsättningen från 24,000

R:dr till 14,000 R:dr i Danviks hospitals förutnämnda årliga bidrag till

Stockholms hospital, fonden måste vidkännas för den senare anstaltens

behöriga underhåll, hemställer jag i underdånighet, det täcktes Eders

Kongl. Maj:t i nåder af Riksdagen äska, till allmänna hospitalsfondens

förstärkande, ett extra anslag för år 1872 af 130,000 R:dr; äfvensom jagfår

underdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att för fullbordande af hospital sbyggnaden vid Göteborg anvisa

återstoden af det derför beräknade kostnadsbeloppet, eller 84,000

R:dr, att likaledes under år 1872 såsom extra anslag i mån af behof

utgå.

32:o.

Hos Eders Kongl. Magt har föreståndarinnan för den i Sköfde inrättade

vårdanstalt för sinnesslöa barn Emanuela Carlbeck underdånigst

anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition

derom, att ett statsanslag af 2,500 R:dr, motsvarande det för år

1871 till berörda inrättning beviljade belopp, måtte jemväl för år 1872

få för ändamålet utgå under enahanda vilkor som tillförne, eller att två

Anslag för en i

Sköfde inrättad

vårdanstalt för

sinnesslöa barn.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 7 till ICongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag för den i

Helsingland inrättade

sjukvärdsanstalt

för

personer behäftade

med spetäl
-

frielever vid anstalten underhållas och vårdas; och har Serafimer-ordensgillet,

hvars underdåniga utlåtande i ämnet blifvit infordradt, meddelat,

att, efter hvad Ordens-gillet inhemta!, nämnda barnhem fortfarande

uppfyller de anspråk, som på en dylik privatanstalt kunna billigtvis

ställas, samt att, sedan Emanuela Carlbeck genom anslag af statsmedel

kommit i tillfälle att å utrikes orter besöka der anordnade dylika anstalter,

hon med, om möjligt, ännu varmare håg än tillförne egna! sig

åt detta sitt kall, och hade dessa hennes bemödanden äfven burit frukt

i så måtto, att de af henne för närvarande vårdade siunesslöa barn,

uppgående till ett antal af 25, blifvit stillsamma och lydiga samt flere

bland dem lärt hjelpligen läsa och skrifva, äfvensom några kunde, sysselsätta

sig med lättare handarbeten.

I anledning häraf och i öfverensstämmelse med Serafimer-ordensgillets

hemställan anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka, det

Eders Kongl. Magt behagade föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 2,500

R:dr måtte jemväl för år 1872 beviljas för ifrågavarande af Emanuela

Carlbeck inrättade vårdanstalt för sinnesslöa barn, under vilkor att två

elever derstädes åtnjuta kostnadsfri vård och underhåll.

33:o.

Sedan Riksdagen för år 187j anvisa! ett extra statsanslag af 3,000

R:dr såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetälska, under förbehåll att Gefleborgs Läns Landsting för

samma ändamål bidroge med lika stort belopp, har Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 20 nästlidne Oktober, med

anmälan att det för berörda statsanslags åtnjutande stadgade vilkor vore

af Landstinget uppfyldt, öfverlemna! en af Direktionen för sjukhemmet

gjord framställning om det behof af statsanslag, hvilket för sjukvårdens

behöriga handhafvande ansåges erforderligt för år 1872; i hvilket afseende

Direktionen, under förutsättning att sjukhemmet, enligt den för detsamma

fastställda och utförda plan, kunde och borde emottaga 24 patienter

till vård och underhåll, uppgjort ett detaljerad! kostnadsförslag, enligt

hvilket såsom oundgängliga och på erfarenheten grundade utgifter

för sjukvården i det hela beräknades en summa af minst 8,000 R:dr, så

framt sjukhemmet skulle motsvara sin med dess grundläggning och anordning

afsedda bestämmelse; och har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

för sin del, enär dessa utgifter icke syntes vara i något hänseende

för högt beräknade, och under förutsättning att den hittills följda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1871.

25

grundsats Lofven hädanefter finge tillämpas, så att staten med länets

kommuner delade bördan af sjukvårdskostnaderna, underdånigst hemställt,

det måtte anslag af statsmedel med 4,000 R:dr anvisas att under

år 1872 för ifrågavarande ändamål utgå, under vilkor att länets Landsting

dertill beviljade lika stort anslag.

ITti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Sundhetskollegium

anfört, att vid slutet af år 1869 de af spetälska angripnes antal

inom provinsen Helsingland utgjorde 77, af hvilka 51 voro mer eller

mindre arbetsföre och 26 till arbete oförmögne, samt att under året 20

aflidit, hvaremot 22 tillkommit; och som ifrågavarande i granskapet af

Jerfsö provincialläkarestation anlagda sjukvårdsanstalt, hvilken från början

hufvudsakligen varit afsedd för obotliga sjuka med utrymme för endast

20 patienter, genom de under byggnadens uppförande vidtagna ändamålsenliga

förändringar erhållit sådan utvidgning, att, sedan anstalten

med 1870 års utgång blefve fullt färdig, derstädes kunde inrymmas 38

sjuke, hvarigenom tillfälle blifvit beredt att i väsendtlig mån utsträcka

inrättningens verksamhet, i ändamål att redan i sjukdomens början emottaga

sjuka, för att låta dem undergå kurativ behandling, och sålunda

kraftigare inverka hämmande på sjukdomens spridning, samt på det att

anstalten följaktligen måtte blifva i tillfälle att utveckla en sjukplatsernas

antal i det närmaste motsvarande verksamhet, har Sundhetskollegium,

med jemväl fästadt afseende å det störa antal medellösa personer,

som vore i behof af vård inom densamma, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

berörda framställning till nådigt bifall förordat.

Då donna sjukvårdsanstalt lärer fortfarande vara i behof af statens

understöd för sitt bestånd och sin gagnande verksamhet, men sådant

understöd, helst sedan anstalten numera blifvit färdig, och enär dess

uppehållande synes förnämligast vara en vederbörande kommuners angelägenhet,

icke torde höra ifrågakomma till högre belopp eller på andra

vilkor än tillförne, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes, i anledning af den ifrågavarande framställningen, föreslå

Riksdagen att till omförmälda sjukvårdsanstalt för år 1872 bevilja 3,000

R:dr, under vilkor att Gefleborgs läns Landsting till densammas underhåll

bidrager med minst lika stort belopp.

34:o.

Likasom innevarande och de närmast föregående åren erfordras ock

för år 1872 till vård och tillsyn af den i Nationalmuseum inrymda och

4

Anslag för Lifrustkammaren.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Stats:erket 1871.

Andag till Svenska

Fornskriftsällskapet.

under Musei-intendentens inseende ställda Li fru stkammaren ett anslag af

600 R:dr, och tillstyrker jag derföre i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för detta ändamål anvisa nämnda

belopp, att äfven under år 1872 såsom extra anslag utbetalas.

35:o.

Sedan Rikets Ständer vid 1844—1845 årens riksdag besluta!, att

300 exemplar af de arbeten, hvilka Svenska Fornskrift-sällskapet komma

att årligen utgifva, skulle, så länge sällskapet fortfara i sin verksamhet,

för Statens rakning inlösas med omkring 2 R:dr B:ko för hvarje exemplar,

för att dels till in- och utländska offentliga lärda inrättningar, till

elementarläroverkens bibliotek in. fl. utdelas, och dels förvaras för en

framtid, då upplagan ej vidare funnes i bokhandeln att tillgå, — och

efter det att på grund af detta beslut samt de sedermera för Riksgäldskontor

utfärdade reglementen inlösen af Svenska Fornskrift-sällskapets

s. k. »Samlingar» fortfarande egt rum, efter beräkning af 3 R:dr 50 öre

för hvarje års samling, hvars boklådspris plägat utgöra minst 5 R:dr,

till följd hvaraf hela inlösningssumman uppgått till 1,050 R:dr årligen, —

har Eders Kongl. Maj:t, som, då genom 1868 års riksdagsbeslut de till

den s. k. extra statsregleringen hörande utgifter, hvilka förut å Riksgäldskontoret

anvisats, blifvit, med undantag af låneunderstöd och extra

anslag till väganläggningar och likartade ändamål, å Statskontoret öfverflyttade,

ansett jemväl det till understöd för Svenska r ornskriit-sällskapet,

beviljade anslag, hvilket varit upptaget bland de Riksgäldskontoret

ålagda utbetalningar, böra i likhet med andra dylika extra anslag

öfverföras å Statskontoret, hos sist församlade Riksdag gjort nådig framställning

derom, att, enär Svenska Förn skrift-sällskap et. syntes fortfarande

höra från Statens sida åtnjuta omförinälda understöd, hvarförutan

sällskapets för den svenska häfdeforskningen och kulturhistorien vigtiga

verksamhet, för hvilken allmänhetens medverkan icke vore i synnerlig

grad att påräkna, tvifvelsutan skulle, i brist på medel till utgifternas

bestridande, komma att afstadna, Riksdagen måtte till inlösen af 300

exemplar utaf sällskapets arbeten efter nämnda beräkningsgrunder och

till det ändamål, som tillförne är vordet bestämdt, anvisa för år 1871

ett extra anslag af 1,050 R:dr, att efter Eders Kongl. Maj:ts disposition

från Statskontoret utbetalas; till hvilken framställning Riksdagen lemna!

bifall;

Och får jag, med åberopande af samma skål som föranleda berörda

\

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. 27

nådiga framställning, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att för enahanda ändamål anvisa till Eders

Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1872 ett extra anslag af 1,050 R:dr.

36:o.

F. d. Kongl. Bibliotekarien Johan Erik Rydqvist har, med anmä- Anslag m /mlan

att af hans arbete Svenska språkets lagar ett nytt häfte, utgörande <»/arbetet “^enslutet

af fjerde bandet, sistlidne vår utkommit, och att han för närva- lagar*. s

rande vore sysselsatt med femte bandet, innefattande ordbildningen med

inbegrepp af partiklarne, underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning om fortsatt beviljande

af det statsanslag, som eu längre tid varit bestämdt för utgifvande af

nämnda språkverk.

Under åberopande af de skäl, som tillförne föranledt nådiga framställningar

om ifrågavarande arbetes understödjande, nemligen detsammas

utmärkta vetenskapliga värde samt dess vigt för den inhemska

språkforskningen och derigenom för hela den fosterländska bildningen,

tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets lagar» anvisa

på extra stat för år 1872 ett lika anslag, som förut beviljats, eller

1,500 R:dr.

37:o.

I underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 anmälde Riksdagen, huru- Anslag åt e. o.

som, på enskild framställning om vigten deraf att för E. O. Professoren idmlZmmtiu

vid Upsala universitet Carl Gustaf Malmström bereddes tillfälle att utan SuIu°mShm

afbrott af embetsgöromål fortsätta sitt arbete Sveriges politiska historia arhete''

från konung Carl XII:s död till statshvälfning en 1772, hvaraf två delar

från trycket utkommit och till hvars fullbordan en tid af omkring tre

år beräknades vara erforderlig, Riksdagen på extra stat för år 1869 anvisat

en summa af 2,500 R:dr för berörda ändamål; och vid hvardera

af de två sistförflutna riksdagarne beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts

nådiga framställningar, för samma ändamål ett lika anslag att under

1870 och 1871 utgå. Professoren Malmström, som med anledning häraf

erhållit ledighet från sina tjensteåligganden vid universitetet och tills

vidare bosatt sig i hufvudstaden, för att ega lättare tillträde till de i

arkiven härstädes förvarade handlingar, Indika äro de tillförlitligaste

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Näcliya Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

Anslag till inköp

af Meinanderska

myn tsamlingen.

källor för ifrågavarande tidehvarfs historia, har afgifvit redogörelse för

sin verksamhet under nästlidet år, hvaraf inheintas, att nämnda arbetes

tredje del, omfattande tiden från början af riksdagen 1742 till konung

Fredrik I:s död 1751, utkommit från trycket, samt att af verkets fortsättning

berättelsen om riksdagen 1752 är i det närmaste färdig,

förarbeten delvis gjorda för tiden längre fram, och Sekreta Utskottets

protokoll genomgångna till och med 1762; hvarjemte Professor

Malmström förmält, att då sjukdom både i början och slutet af sistlidna

år ej obetydligt förkortat hans arbetstid, och då vidlyftigheten af de

officiella skrifter, hvilka måste genomgås för att gifva arbetet en tillförlitlig

grund, växt med hvarje år eller hvarje riksdag af ifrågavarande

period, han icke kunde emotse verkets fullbordan under innevarande år.

Enär det högst fördelaktiga vitsord, som tillförne blifvit inför så

väl Eders Kongl. Maj:t som Riksdagen uttaladt om ifrågavarande historiska

arbetes för tjenstår och föranledt detsamma^ understödjande å Statens

sida, vunnit ytterligare bekräftelse genom den fortsättning af verket,

som under förflutna året från trycket utkommit, och då det fördenskull

synes mig särdeles önskvärdt, att författaren må genom fortfarande

understöd sättas i tillfälle att utan afbrott fullborda sitt företag,

tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för sådant ändamål anvisa åt Professoren Malmström äfven

för 1872 ett extra anslag af 2,500 R:dr.

38:o.

I underdånig skrifvelse den 9 Maj nästlidet år, angående reglering

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, har Riksdagen anmält,

bland annat, att hos Riksdagen framställning blifvit gjord om anvisande

af 20,000 R:dr till inlösen af f. d. Expeditions-chefen C. F. Meinanders

myntsamling, för att till Kongl. Myntkabinettet öfverlemnas, och att

Riksdagen, på grund af inhemtade upplysningar, väl ansett det erbjudna

tillfället att komplettera Statens myntkabinett med sådana sällsynta

svenska mynt, som deruti saknades, icke böra leinnas utan afseende,

men, då det blifvit ifrågasatt att en del mynt åter skulle försäljas, till

följd hvaraf hela det begärda anslaget icke torde vara behöflig!, och

Eders Kongl. Maj:t bäst vore i tillfälle att bedöma, huru myntkabinettet

med minsta uppoffring från statens sida skulle kunna ur den Meinanderska

samlingen förvärfva de mynt, som för närvarande saknades i Statens

samlingar, vare sig att detta med egarens begifvande kunde ske

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871. 29

genom urval eller på annat sätt, Riksdagen hemställde, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes vidtaga lämpliga åtgärder för att förvärfva ifrågavarande

myntsamling eller de delar deraf, som för kompletterande af Statens

samlingar kunde finnas behöfliga.

I anledning af donna Riksdagens framställning har Eders Kongl.

Maj:t infordrat utlåtande af Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-akademien,

som i underdånig skrifvelse den 29 sistlidne November anfört:

att, enligt en af f. d. Expeditions-chefen Meinander meddelad summarisk

förteckning öfver hans samling, dennas nummertal uppginge till

3,383, hvaraf 186 mynt i guld, 2,290 i silfver (af hvilka 505 från medeltiden),

99 myntplåtar, 536 andra kopparmynt, 140 jettoner och poletter,

hvaraf 15 i silfver, 122 i koppar och andra metaller, 3 i näfver,

36 sedelmynt, 24 utländska mynt i silfver, samt 72 svenska medaljer,

af hvilka 7 i guld, de flesta ökriga i silfver; att bland guldmynten

funnes många, som uppgå till flere, ända till 23, dukaters vigt, och

bland silfvermynten en stor mängd af specieriksdalers och ännu högre

valör; att bland dessa mynt vore många af stor sällsynthet och några

som, så vidt kändt vore, icke funnes i någon annan samling; att

den Meinanderska samlingen särskild! hade högt värde genom myntens

utmärkta beskaffenhet, enär egaren genom inköp af flora enskilda samlingar

varit i tillfälle att för sig utvälja de vackraste exemplaren, och

han derjemte användt icke obetydlig kostnad för att genom inköp på

auktioner och medelst byte bereda sig möjlighet att i samlingen inlägga

ett bättre exemplar i stället för ett sämre; att, som Expeditionschefen

Meinander, uppå framställd fråga, förklara! sig icke kunna medgifva

särskild försäljning af ett urval ur samlingen, någon annan utväg

att vinna det af Riksdagen afsedda ändamålet icke återstod^ än att till

det betingade priset inköpa hela samlingen, hvilket Akademien, med

åberopande af de skal, som i Riksdagens underdåniga skrifvelse omförmälas,

ansåge sig böra på det högsta tillstyrka; att, för underlättande

af detta inköp, samlingens egare förklara! sig nöjd, om han finge

emottaga hälften af lösesumman under loppet af år 1871 och återstående

hälften före utgången af år 1872, utan anspråk på någon ränta

under tiden; att sedan, derest samlingen blefve i sin helhet inköp!,

ur densamma uttagits för Statens myntkabinett alla mynt och medaljer,

som till dess kompletterande vore behöfliga, och i öfrig! sämre exemplar

blifvit utbytta mot bättre, det för myntkabinettet skulle vara en

stor fördel, om de öfverblifna dupletterna finge användas att medelst

utbyte eller försäljning bereda kabinettet utväg till ytterligare förökande

af dess samlingar, och att äfven ett annat sätt att till förmån för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

det allmänna använda dupletterna vore att utdela dem till landets öfriga

offentliga samlingar, nemligen Riksbankens, Universitetens och Ele^

mentarläroverkens; men att, då Riksdagen yttrat önskan, att den afsedda

kompletteringen af Statens myntkabinett måtte ske med minsta möjliga

uppoffring från Statens sida, Akademien funne sig bära hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t, i händelse af den Meinanderska samlingens inlösande,

täcktes förordna, att, sedan samlingen blifvit till myntkabinettet

aflemnad och hvad till dettas kompletterande erfordrades vore uttaget,

och sämre exemplar mot bättra utbytta, Akademien egde att

besörja tryckning af en katalog öfver dupletterna och dessas försäljning

på offentlig auktion samt derefter till statsverket öfverlemna de genom

försäljningen influtna medlen, sedan kostnaden för katalogens tryckning

och auktionsumgälderna blifvit afdragna; att det icke vore möjligt

att ens approximativt på förhand uppgifva, huru stor behållningen af

en sådan försäljning skulle blifva, helst det ännu icke kunde bestämmas,

huru stor del af samlingen borde för Statens myntkabinett behållas,

hvilket först genom en noggrann kollationering, efter samlingens öfverlemnande,

kunde afgöras, men att antagligen mer än halfva antalet af

mynten komme att aflägga^ till försäljning och ibland dessa många af

betydligt raritetsvärde, ehuru de största dyrbarheterna naturligtvis borde

i myntkabinettet behållas; och vore det genom mångårig erfarenhet

k än dt, att mynt, försålda på auktion i hufvudstaden, plägade blifva väl

och ofta mycket högt betalda.

Med afseende å hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till inlösen

af den Meinanderska myntsamlingen anvisa 20,000 R:dr, att utgå

med halfva beloppet under innevarande och med återstoden under nästkommande

år; hvarjemte jag, om Riksdagen härtill lemna!* bifall, underdånigst

hemställer, lika med Vitterhets- Historie- och Antiqvitetsakademien,

att Eders Kongl. Maj:t ville i nåder förordna, att, sedan ur

berörda samling utvalts hvad för Statens myntkabinett kan finnas erforderligt,

Akademien må ombesörja tryckning af en katalog öfver det

återstående och dettas försäljning på offentlig auktion samt derefter

till Statskontoret öfverlemna de genom försäljningen influtna medel,

efter afdrag af kostnaden för katalogens tryckning jemte auktionsumgälderna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

31

41:o.

I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne Augusti har Domkapitlet i

Visby anmält, att Adjunkten vid dervarande elementarläroverk in. m.

Per Arvid Säve hos Domkapitlet sökt, att lian, som från den 27 Januari

1834 varit anställd vid nämnda läroverk, men under flera år varit af

sjukdom hindrad att sin tjenst bestrida och icke egde hopp att kunna

åter inträda i tjenstgöring, måtte erhålla afsked från sin befattning vid

läroverket, med rättighet att af sin nu varande lön, 3000 R:dr, för sin

återstående lefnad bibehålla 2000 R:dr, ehuru lian, enligt 3:dje sektionen

4 kap. 2 § i Kongl. Skolordningen af år 1820 egde vid afskedstagande!

erhålla tre fjerdedelar af lönen eller 2250 R:dr; och har Domkapitlet,

enär genom läkarebetyg blifvit styrkt, att Säve, som är född den

19 April 1811, vore oförmögen att sin undervisningsskyldighet fullgöra

samt utan hopp om att någonsin kunna blifva så förbättrad, att ett

återtagande af tj en sten borde komma i fråga, ansett sig böra hos Eders

Kongl. Maj:t gorå underdånig hemställan om hans ofvanberörda ansökan;

öfverlemnande Domkapitlet till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, huruvida

Säve må vid afskedstagande! bibehållas vid det belopp, tre fjerdedelar

af lönen, hvartill Domkapitlet ansåge honom berättigad, eller

endast åtnjuta den del deraf, hvarmed han, på det särskild tillgång till

full aflöning åt hans efterträdare icke må för närvarande behöfva beredas,

förklara! sig åtnöjas.

Statskontoret, hvars utlåtande häröfver blifvit infordrad!, har i underdånig

skrifvelse den 11 sistlidne Oktober anfört: att den såsom stöd

för Domkapitlets åsigt, att Säve skulle vara berättigad till uppbärande

såsom pension af tre fjerdedelar utaf sin nuvarande lön, åberopade Skolordningen

af 1820 redan genuin nådiga Stadgan för rikets allmänna elementarläroverk

af den 14 Augusti 1856 vore till all kraft och verkan

upphäfd, och någon annan allmän föreskrift i afseende på pensionsrätt

för lärarne vid elementarläroverken nu mera icke förefunncs, än det ge110111

Kongl. Brefvet den 16 Mars 1858 meddelade stadgande, att desse

lärare skola, så vida de ej innehafva prebende eller annan presterlig lägenhet,

komma i åtnjutande af enahanda rättighet till pension å allmänna

indragningsstaten, som enligt gällande författningar tillkomme civila

embets- och tjenstemän; och att, ehuru Säve, som vore 59 år gammal

och. vant i statens tjenst anställd inemot 37 år, sålunda icke uppfyllt

de i afseende å Mnadsålder och tjensteår för sådan pensions åtnjutande

stadgade vilkor, Statskontoret likväl, då Säve vore af kronisk sjuk
-

Pension för Läroverksadjunkten

P. A. Säve.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

dom oförmögen att fullgöra sin undervisningsskyldighet, utan hopp att

kunna sin tjenst återtaga, samt det för undervisningen vid läroverket

måste anses vara synnerligen önskvärd!, att ifrågavarande adjunktsbeställning

utan uppskof blefve med tjenstbar ordinarie innehafvare försedd,

på grund häraf och då Eders Kongl. Maj:t vid flere tillfällen, efter

Riksdagens hörande, tilldelat tjensteman, som till följd af obotlig sjukdom

blifvit urståndsatte att sina fenster bestrida, pension å allmänna

indragningsstaten, oaktadt de ej uppnått pensionsåldern, ansåge sig ega

anledning tillstyrka, att en dylik förmån äfven måtte Säve beviljas; i

följd hvaraf och då det belopp, som dervid borde honom tilläggas, lämpligen

kunde bestämmas till den af honom sjelf begärda summa, två tredjedelar

af den för honom å stat uppförda lön, 3000 R:dr årligen, Statskontoret

hemställde, att Säve måtte, efter erhållet afsked från sin adjunktsbeställning,

berättigas att från rikets allmänna indragningsstat åtnjuta

för sin återstående lifstid pension till belopp af 2000 R:dr årligen, att

utgå från och med månaden näst efter flen, uti hvilken afsked varder

honom beviljadt.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Adjunkten Säve, hvars framstående

förtjenster om den antiqvariska forskningen äfven synas höra

tagas i betraktande, må, efter erhållet afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande för sin lifstid af en årlig pension af Två

tusen Riksdaler, på sätt Statskontoret hemställt.

42:o.

pension/or Lä- Hos Eders Kongl. Maj:t har Adjunkten vid elementarläroverket i

j. a. L/Jerqvist. Jönköping Johan August Lagerqvist uti eu af tjensteförteckning och läkarebetyg

in. fl. handlingar åtföljd skrift i underdånighet anhållit, att

han, som vore oförmögen att vidare tjenstgöra, måtte erhålla afsked

från sin lärarebefattning med den pension, hvartill lian enligt gällande

författningar vore berättigad; till hvilken ansökning Domkapitlet i W exiö

uti afgifvet utlåtande tillstyrkt nådigt bifall.

Statskontoret, i ärendet hördt, har beträffande pensionsfrågan i

underdånighet anfört, att Lagerqvist, hvilken, jemlikt Kongl. Brefvet

den 16 Mars 1858, i egenskap af elementarläroverks-lärare eger enahanda

rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som tillkommer

civile embets- och tjensteman, väl icke uppfyllt de i Kongl.

Brefvet den 12 November 1823 i detta afseende stadgade vilkor

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1871.

33

af'' 65 lefnads- och vid pass 40 tjenste-år, enär han, som är född den

21 Februari 1821, först år 1854 förordnades till extra lärare och

år 1859 utnämndes till ordinarie adjunkt vid Jönköpings läroverk; men

att, då af handlingarne tillika inhemtades, att Lagerqvist med skicklighet,

nit och synnerlig ''samvetsgrannhet till läroverkets sanna bästa skott

sina åligganden, till dess han ifrån medlet af September månad 1867

för sjukdom åtnjutit tjenstledighet, och att Lagerqvist nu vore lidande

af obotlig barnsjukdom och ej vidare komme att blifva fullt duglig att

sin tjenst bestrida, Statskontoret, på grund af dessa förhållanden och

med hänseende jemväl dertill, att det måste för läroverket vara af stor

vigt, att den ifrågavarande adjunkts-befattningen innehades af eu fullt

tjenstbar ordinarie lärare, ansågc sig böra d underdånighet tillstyrka, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om

berättigande för Lagerqvist att från och med månaden näst efter den, i

hvilken afsked från adjunkts-befattningen kan varda honom beviljadt, å

allmänna indragningsstaten undfå pension, hvars belopp likväl i öfverensstämmelse

med hvad i flera likartade fall tillförne egt ruin, syntes

icke höra bestämmas högre än till tre fjerdedelar af hans nu varande

adjunktion i andra lönegraden, eller till Ett tusen ett hundra tjugufem

Riksdaler.

Lika med Statskontoret anser äfven jag mig höra tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen gorå nådig framställning om Lagerqvists

uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af pension

efter afsked stagand et i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret föreslagit.

43:o.

Med underdånig skrifvelse den 3 Januari 1870 har Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Blekinge län insändt och till nådigt bifall

förordat särskilda af Rektorn vid elementarläroverket i Carlskrona Carl

Rääfs enka, Henrietta Katarina Nordström, samt Stadsfullmäktige i Carlskrona

gjorda underdåniga ansökningar, att Eders Kongl. Mäj:t måtte till

Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att årlig pension till det belopp,

som funnes lämpligt, måtte varda Rektor Rääfs enka för hennes

återstående lifstid beviljad.

Af handlingarne inhemtas: att Rääf, som föddes är 1798, år 1820

började sin tjenstgöring såsom vice kollega vid Carlskrona trivialskola,

1823 utnämndes till rektor derstädes och 1858 förklarades för rektor

Understöd åt

Rektor G. Rääfs

J

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Frop. No 1 om Statsverket 1871.

vid Carlskrona högre elementarläroverk, hvilken befattning han innehade

till sin den 18 November 1869 timade död; att lian under största delen

af sin tjenstetid åtnjutit ytterst ringa löneförmåner, nemligen från 1824

intill år 1830 400 k:dr, derifrån intill 1840 480 R:dr, sedermera till

den 1 September 1849 600 R:dr och derifrån till 1858, då nu gällande

lönestat inträdde, 1000 R:dr, allt banko; att enligt bouppteckningen behållningen

till delning mellan enkår] och två söner, den ene omyndig

förklarad, utgjort 1422 R:dr 57 öre; samt att enkan, som uppnått 67 års

ålder, är, jemlikt läkarebetyg, i följd af allmän sjuklighet och försvagad

synförmåga urståndsatt att genom arbete bidraga till sitt nödtorftiga

uppehälle, äfvensom att, enligt hvad hon och Stadsfullmäktige förmält,

hon icke har att påräkna det ringaste understöd från någon pensionsinrättning.

Anbefaldt att öfver dessa ansökningar afgifva utlåtande, har Domkapitlet

i Lund, som ansett sig jemväl vid detta tillfälle höra vitsorda

den ovanligt utmärkta skicklighet och det städse oförtröttade nit, hvarmed

Rektor Rääf under nära femtio år utöfvat rektors-befattningen vid

Carlskrona elementarläroverk och hvarigenom lian blifvit en prydnad

icke blott för Lunds stift, utan ock för hela fäderneslandet, på det tidigaste

tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, med afseende å Rektor

Rääfs sällsynt utmärkta förtjenster och jemväl i betraktande af den jemförelsevis

högst obetydliga lön lian af allmänna medel åtnjutit under

mer än tre årtionden af sin långa lärareverksamhet, bereda hans efterlemnade

enka den pension af allmänna medel, hvaraf hon på grund, af

sin fattigdom, ålder och sjuklighet vore i allra största behof.

Med afseende å Rektor Rääfs långvariga och i högsta måtto förtjenstfulla

verksamhet såsom lärare och styresman vid läroverket i Carlskrona,

samt å hvad upplyst blifvit angående hans åldriga och sjukliga

enkas medellöshet, anser jag mig ega fullt skål att i underdånighet tillstyrka,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen göra nådig framställning

derom, att bemälda enka må å allmänna indragningsstaten åtnjuta

under sin återstående lifstid understöd till belopp af Trehundra

Riksdaler för år, räknadt från den ] Maj 1871, då det henne tillkommande

ordinarie nådår går till ända.

Hvad föredragande Departements-Chefen i ofvanberörda

afseende!! yttrat och hemställt, täcktes, uppå

tillstyrkande af Stats-Rådets öfrige ledamöter, Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, med befall
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåcliga Prof. N:o 1 om Statsverket 1871.

35

ning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till

Finans-departementet öfverlemnas för att tjena till ledning

vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och

behof i hvad angår Åttonde och Nionde Hufvudtitlarne,

samt att handlingarne rörande de ärenden, i

hvilka framställning till Riksdagen beslutats, framdeles

skulle till dess vederbörande utskott öfverlemnas.

Ex protocollo

N. Fredr. Sander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.