Sök i Ratio Lex

Angående landtförsvarets ordnande

1871-01-30 · 197 sidor, varav 171 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 171 av 197 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1871:11, Angående landtförsvarets ordnande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:a 11.

1

N:o 11.

Ank. till Eiksd. Kansli d, 30 Jan. 1871, kl. 1 e. m.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets

ordnande; Gifven Stockholms Slott den SO

Januari 1811.

Efter hos Kongl. Maj:t genom Chefen för Landtförsvars-departementet

den 13 Oktober sistlidet år gjord framställning om behofvet att utan dröjsmål

bringa Rikets försvars väsende till lands i ett mera tillfredsställande och

för framtiden betryggande skick, än det för närvarande företer, faun Kong].

Maj:t godt åt bemälde departementschef uppdraga att utarbeta fullständigt förslag

till landtförsvarets ordnande, på följande grunder, nemligen:

”Svenska armén skall bestå af stam, innefattande befäl och trupp,

samt af beväring

”stammen skall utgöras af vår värfvade och indelta armé”;

”den för sjöförsvaret obehöflig^ del af båtsmanshåll et öfverflyttas till

landtförsvaret, för förstärkande af dess stamtrupper”;

”Marin-regementet öfverföres till landtförsvaret, der det efter omständigheterna

och efter fordringarna af den organisation, som kan blifva antagen,

reduceras eller indrages, hvarigenom äfven bör beredas medel till bestridande

af åtskilliga med reorganisationen af landtförsvaret förenade kostnader”;

”beväringsinrättningen, grundad på allmän värnepligt utan rätt till

lega eller friköpning, gifves en fastare organisation och större utveckling,

hvarjemte manskapet meddelas en, så långt våra förhållanden och tillgångar

medgifva, efter lord ringar ne på disciplin och krigsduglighet lämpad

öfning”;

”ur beväringen danas befäl till förstärkning af infanteriets fasta

kadrer”;

Bill. till Riksd. PrOt. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Korist. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11

”åt de särskilda vapenslagen gifves en, med fästadt afseende å så val

militära som ekonomiska förhållanden, lämplig organisation”;

”Generalstaben omorganiseras i syfte att blifva en fristående korps”;

”förutom de vanliga vapenöfningarne, höra för alla vapenslag gemensamma

höst-fålttjenstöfningar hvart eller hvartannat år anordnas”;

”organisationen af sjukvården och intendenturen samt försvaret af Gotland

utvecklas på ett efter våra förhållanden lämpadt sätt”;

”hvarjemte löneregleringen för indelta arméns befäl bör syfta derhän,

att lönerna utgå i kontant och till lika belopp inom lika grader af armén”.

Det af Chefen för Landtförsvars-departementet till följd häraf afgifua

och uti bifogade underdåniga memorial innefattade förslag till landtförsvarets

ordnande har Kongl. Maj:t i nådigt öfvervägande tagit; och vill Kongl.

Maj:t, i öfverensstämmelse dermed, nu föreslå Riksdagen:

1 afseende å beväringsinrätininyen och landstormen:

Att hilagda, af Kongl. Maj:t för Dess del godkända förslag till Kungörelse,

angående den allmänna värnepligten, måtte af Riksdagen antagas;

viljande Kongl. Maj:t framdeles, när organisationsfrågan rörande

värnepligten blifvit af Riksdagen afgjord, taga i öfvervägande de

förändringar, som af berörda organisation kunna påkallas i Kongl.

Förordningen den 9 Februari 1861, angående den allmänna beväringens

mönstringar och möten.

Angående Infanteriet:

Att

från båtsinanshållet må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsrnanskompanier............ . . .

2 Hallands dito . -............

1 Westergötlands dito ..............

1 Östergötlands dito ..............

af 1 :sta Bohusläns dito ..............

„ Södra Möre härads dito ..............

samt af Blekinge dito ..............

tillhopa

662 man.

364

87

194

100

415

500

))

))

))

V

n

))

2,322 man.

Att rust- och rotehållare för de öfverflyttade båtsmansnumren må komma

i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet af

soldatens beklädnad, som soldat- rotehållarne numera åtnjuta;

Att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar

af Örebro län belägna 1017/8 mantal, Indika blifvit från dem förut,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

mot frihet från ordinarie rotering, åliggande tjenstbarheter till Bylta

svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra,

med rotehållarne medgifven rätt till fritt aftal med soldaten angående

dennes löneförmåner;

Att ett regemente, under benämning: Wester-Norrlcmds regemente, må i Wester-Norrland

bildas genom 550 båtsmansrotar af de fyra Norrlandskompanier,

Indika föreslagits att till landtförsvaret öfverflyttas, samt i

öfrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya regementet

af 450 rotar;

Att i Halland må bildas en korps, med benämning: Hallands fältjägarekorps,

medelst till öfverflyttning från sjö- till landtförsvaret föreslagna

tvänne i Halland förlagda båtsmanskompanier om tillhopa 364 man,

samt i öfrigt genom uppsättning af kontant Monad stamtrupp 136 man;

Att ett regemente, under benämning: Blekinge regemente, må bildas genom

öfverflyttande från Kalmare regemente af 85 inom Konga härad af

Kronobergs län förlagda rotar, samt i öfrigt medelst från Södra Möre

härads och Blekinge båtsmanskompanier till landtförsvaret öfverflyttade

915 man;

Att en reglering af samtliga indelta infanteri-regementens och korpsers

nummerstyrka och förläggningsområden, i syfte att hvarje regemente

må erhålla en nummer styrka af 1,000 och hvarje korps en nummerstyrka

af 500 man, måtte ske, på sätt bilagan iX:o 2 vid departementschefens

memorial närmare utvisar;

Att 1,892 indelta nummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarekorps

redan vakanta 99, måtte, i mån af inträffad ledighet, få tillsvidare

hållas otillsatta, mot vakansafgifter, som höra inlevereras till Arméförvaltningen,

för att till indelta arméns aflönande, i öfverensstämmelse

med nedan framställda förslag, användas;

Att, till kompletterande af Norrbottens, Westerbottens och Hallands fältjägarekorpsers

samt Norra och Södra Skånska infanteri-regementenas

nummerstyrka, en kontant Monad truppstyrka af tillsammans 300 man

må för kronans räkning uppsättas;

Att, i sammanhang med beslutet om de i föregående punktör framställda

förslag till reglering af indelta infanteriet och dess nummerstyrka, må

beviljas dels 33,000 riksdaler till det kontant aflönade manskapets aflöning,

dels 50,974 riksdaler 80 öre till underhåll af samma manskaps

beklädnads-, remtygs-, utrednings- m. fl. persedlar; men då samma

anslag icke till hela sitt belopp blifva under år 1872 behöfliga, hafva

endast de för samma år beräknade summor, utgörande för manskapets

aflöning 18,040 riksdaler och för materielens underhåll tillhopa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

48,275 riksdaler 20 öre, blifvit i förslaget till reglering af utgifterna

under riksstatens fjerde hufvud titel upptagna;

Att kompanibefälets antal vid hvarje stångbataljon må bestämmas till 20

officerare och 20 underofficerare;

Att, på grund af hvad bär nedan i fråga om aftöningsväsendet vid indelta

armén förekommer om kompani- och sqvadrons-chefsbefattningars tillsättande

endast genom kommendering, kompaniofficers-graderna hädanefter

måtte utgöras af

kaptens,

löjtnants, l:ste och 2:dre,

underlöjtnants,

och att benämningen 2:dre kapten således för framtiden må komma

att upphöra;

Att de indelta regementen, hvilkas kompanibefäl redan består af 36 officerare,

må hvardera erhålla en tillökning af två kaptener, två 2:dre

löjtnanter och fyra sergeanter;

Att alla öfriga regementen må erhålla lika antal kompanibefäl inom de

olika graderna, som de nämnda, och korpserna hälften af detta antal;

Att kompani-underofficerare vid regemente må bestå af 8 fanjunkare, 12

förste sergeanter, 12 andre sergeanter och 8 furirer, samt vid en korps

hälften al detta antal;

Att, för hvarje stamkompani, korporalernas likasom vice korporalernas antal

bestämmes till 9, och att af de förra tron ne på hvarje kompani

benämnas förste korporaler:

Att de korpser, som sakna pastor och väbel, blifva dermed försedda;

Att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen samt Hallands

fältjägarekorps må erhålla samma antal befäl inom hvarje grad, äfvensom

samma antal civile tjensteman, som öfriga indelta regementen

och korpser;

Att befälsplatserna vid de nybildade korpserna, såsom ock de nya platserna

vid öfriga regementen och korpser, må tillsättas 1872—1874,

samt att, såsom följd häraf, hela den erforderliga tillökningssumman

630,290 riksdaler måtte af Riksdagen beviljas; varande endast det

redan år 1872 behöfliga beloppet 208,910 riksdaler upptaget i förslaget

till reglering af utgifterna under Riksstatens fjerde hufvudtitel.

Hvad sedan angår värf veide infanteriet:

Att Wermlands fältjägare-regemente må förändras till en korps och, formerad

på en bataljon af fyra kompanier med en sammanlagd nummerstyrka

af 500 man, organiseras lika med de indelta korpserna;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 11. 5

Att flottans Marin-regemente må från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas

och att i sammanhang dermed de för nämnda regemente nu utgående

anslag, utgörande, enligt senast meddelade uppgift, tillhopa 248,228

R:dr 42 öre, må till statsverket indragas, mot det att Riksdagen i

stället anvisar nödiga medel under fjerde hufvudtiteln, till bestridande

af de kostnader, hvartill artilleriets förändrade organisation föranleder,

enligt det förslag, som här nedan kommer att framställas;

Att reduktionen af Wermlands fältjägare-regemente, äfvensom öfverflytts

ningen till landtförsvaret af Marin-regementet, må med 1872 års ingång

taga sin början;

Att befäl och underbefäl med vederlikar vid Wermlands fältjägare-regemente,

hvilka, till följd af nu föreslagna reduktionsåtgärd, blifva

öfvertaliga, må, så vidt de icke varda till andra regementen eller

korpser transporterade, uppföras å allmänna indragningsstaten, med

rättighet att, intilldess de kunna blifva till andra allmänna befattningar

förflyttade, en mot sina nu innehafvande aflöningsförmåner svarande

pension uppbära ; dock emot skyldighet att vid Fältjägarekorpsen

tjenstgöra under de årliga vapenöfningarne, äfvensom att i händelse

af mobilisering tjenstgöra hvar helst sådant pakallas, intilldess full

pensionsålder är uppnådd, efter hvilken tid de endast underkastas

tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar, som erhållit afsked

med fyllnadspension; och

Att ofvannämnda bestämmelser må i tillämpliga delar äfven för Marinregemente

ts öfvertaliga personal, efter regementets öfverflyttning till

landtförsvaret, lända till efterrättelse, med iakttagande att regementets

befäl och underbefäl, som icke lämpligen torde kunna påräknas till

tjenstgöring vid ett artilleri-regemente, i stället bära förpligta^ tjenstgöra

vid det infanteri-regemente, der sådan tjenstgöring kan påkallas.

Angående Kavalleriet:

Att sqvadrons-officers-graderna hädanefter måtte utgöras åt

ryttmästare!?,

löjtnants, 1 :ste och 2:dre,

underlöjtnants,

och att benämningen 2:dre ryttmästare således för framtiden må komma

att upphöra;

Att officerarnes antal vid Jemtlands hästjägarekorps ma ökas med en ryttmästare,

en 2:dre löjtnant och en underlöjtnant;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att ett nummer vid hvardera sqvadronen af nyssnämnda korps må anslås

till underhåll af l:ste trumpetare;

Att regements-stallmästare må af Kongl. Maj:t utnämnas uppå chefens

förslag, och tillförsäkras att efter 10 års tjenstgöring såsom ordinarie

regements-stallmästare undfå löneförhöjning med 50 procent af den i

stat uppförda egentliga lönen, samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring

erhålla ytterligare förhöjning med lika procent af samma lön,

äfvensom att efter uppnådd pensionsålder undfå, derest han tillhör

indelta arméen, 1,000 riksdaler, men, om lian tillhör den värfvade,

1,500 riksdaler i årlig pension: — varande dock några medel till

otvanberörda löneförhöjningar icke i staten beräknade, utan kommer

behofvet deraf, i den män det uppstår, att hos Riksdagen anmälas;

Att regementspastor må anställas vid Husar-regementet Konung (jarl XV;

Att vid nämnda regemente äfven må anställas eu regements-sadelmakare

och eu sadelbomssltärare;

Att regementstrumpetare- och stockmakare-beställningarne vid berörda

husar-regemente må indragas;

Att utaf de vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung (jarl XV

å stat uppförde inalles 14 trumpetare med underofficers aflöning 4

vid det förra och ti vid det senare regementet må till trumpetare i

nummer, samt 4 vid det förra regementet till ryttare i nummer förändras

;

Att en ryttmästare och två löjtnanter på hvarje bataljon och eu löjtnant

vid Jemtlands hästjägare-korps må ega rättighet att, efter minst 10 års

tjenstgöring vid vapnet, ingå på half sold, i enlighet med de grunder,

här nedan för öfverflyttning till half sold föreslås, med skyldighet

att på egen häst tjenstgöra under de årliga befäls- och regementsmötena,

eller då mobilisering af armén eller större delen deraf eger rum;

Att vid hvarje sqvadron må årligen, bland det afgående manskapet, utses

två man, hvilka förbinda sig att, mot en årlig lön, qvarstå uti rullarna

i fem år, med tjenstgöringsskyldighet endast under krigstid,

eller då Kong]. Maj:t finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf;

Att årliga lönen för dessa reserv-kavallerister måtte bestämmas till 15

riksdaler per man; och

Att, i sammanhang med beslutet om sjelfva organisationen, äfven måtte

beviljas den derför erforderliga årliga anslagssumma, att i män af

behof utgå, och hvilken anslagssumma efter organisationens genomförande

utgör 31,600 riksdaler: varande det, enligt gjord beräkning,

för år 1872 behötliga beloppet, 8,910 riksdaler, upptaget i förslaget

till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Angående Artilleriet:

Att den artilleristyrka, som afses att åtfölja den aktiva armén och som

måste vara färdig att genast vid krigs utbrott utrycka, må, genom

uppsättning af fem nya batterier, hvardera med sex kanoner, upp-*

bringas till 180 kanoner;

Att ett reserv-artilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande förluster,

må bildas;

Att, utöfver redan befintliga inalles fem fastnings-kompanier, ett sjette sådant

kompani må uppsättas, för att å Waxholrns fästning förläggas;

Att de tre artilleri-regementena må hvartdera organiseras på tio fältbatteri-

om sex kanoner, samt Svea och Göta artilleri-regementen derjemte

erhålla hvartdera tre fästningskompanier;

Att antalet kaptener vid hvarje fältbatteri må bestämmas till två;

Att af artilleriets fältbatterier, 30 till antalet, två skola organiseras såsom

fot-artilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri;

Att reserv-artilleriet, tillhopa 9 batterier, må fördelas till lika antal på

hvarje artilleri-regemente;

Att följande tillökning af befäl och trupp må å stat uppföras:

Vid Svea Artilleri-regemente:

Ofverste-löjtnaut...... 1.

Kaptener.......... 3, deraf 1 med äldre kaptens lön.

Löjtnanter......... 9.

Styckjunkare........ 9.

Sergeanter......... 14.

Batteritrumpetare...... 4.

Bete konstaplar ...... 10.

2:dre d:o ...... 20.

Afdelningstrumpetare ... 2.

Artillerister.........141;

hvarjemte 5 kaptener i regementet må uppföras till yngre kaptens lön.

Vid Göta Artilleri-regemente:

Öfverste-löjtnant...... 1.

Kaptener.......... 2, deråt 1 med äldre kaptens lön.

Löjtnanter...... 9.

Styckjunkare........ 8.

Sergeanter......... 15.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Batteritrumpetare ..... 4.

l:ste konstaplar...... 13.

2:dre d:o ...... 19.

A idel ningstr utn peta re ... 9.

Artillerister.........188;

hvarjemte 5 kaptener i regementet må tilldelas yngre kaptens lön.

Vid Wendes Artilleri-regemente:

Öfverste-löjtnant...... 1 ■

Major............ 1 •

Kaptener.......... 9, deraf 3 med äldre kaptens lön.

Löjtnanter......... 10.

Underlöjtnant........ 1

Styckjunkare........ 10.

Sergeanter......... 12.

Batteritrumpetare...... 6.

l:ste konstaplar...... 16.

2:dre d:o ...... 26.

Afdelningstrumpetare ... 14.

Artillerister......... 228;

hvarjemte 2 kaptener i regementet må uppföras till yngre kaptens lön.

Att deremot följande beställningar må kunna indragas:

Vid Svea Artilleri-regemente:

Major............ 1-

Underlöjtnanter....... 3.

Stabstrumpetare...... 2.

Aid Göta Artilleri-regemente:

Major............ 1-

Underlöjtnanter....... 3.

Stabstrumpetare...... • 2.

Vid Wendes Artilleri-regemente:

Stabstrumpetare...... 1 •

Att de nuvarande tygstatskompanierna må såsom sådana upphöra och deras

nuvarande personal jemte Marin-regementets beräknas såsom tillgång

vid de nya batteriernas uppsättning;

Att 3 kaptener, 6 löjtnanter och 3 styckjunkare vid hvarje artilleri-regemente

må kunna på half sold öfverflyttas enligt de grunder, som här

nedan skola framställas;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj.is Nåd. Proposition, N:o 11. 9

Ätt vid de tve artilleri-regementena må årligen bland konstaplar, trumpetare

och artillerister, som uttjent sin kapitulation, utses tillsammans

84 man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön qvarstå i rullorna

i 6 år, med tjänstgöringsskyldighet endast under krigstid, eller då

Kong!. Maj:t finner nödigt uppbåda en eller flera beväringsklasser

eller delar deraf;

Att årliga lönen för detta reserv-manskap må bestämmas till 20 riksdaler

för 1 :ste konstapel och 15 riksdaler för 2:dre konstapel, afdelningstrumpetare

och artillerist;

Att hvarje åkande batteri må erhålla 20 och hvarje fotbatteri 10 hästar,

hvarigenom ej allenast antalet af artilleriets nuvarande egna hästar

kommer att ökas med 208, utan äfven, och till följd jemväl af de

ridande batteriernas föreslagna förändring till åkande, den legning af

hästar, som nu årligen eger rum för batteriernas i Landskrona exercis,

icke mera blifver behöflig; samt

Att, i sammanhang med beslutet om artilleriets organisation, måtte beviljas

de för densammas genomförande erforderliga medel, utgörande: för

personal och hästar årligen 473,278 R:dr 92 öre, att i mån af behof

utgå, och för materiel 1,102,743 R:dr; — varande i förslaget till

reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel upptaget

dels den för år 1872 belöpande kostnaden för personal och hästar,

dels ock hela den för materiel en beräknade kostnadssumma

Angående Ingeniör-väsendet.

Att ett värfvadt kompani, benämndt ”Fältsignal-kompanief, och bestående

af 4 officerare, 4 underofficerare och 120 man korporaler, spel, handtverkare

och soldater, må uppsättas, samt att kompaniet erhåller 10

egna hästar;

Att likaledes genom värfning må uppsättas en bataljon sappörer af 360

man korporaler, spel, handtverkare och soldater jemte erforderligt

befäl;

Att befälspersonalen vid Fortifikationsstaben och ingeniörtrupperna må

förökas med:

för Fältsignal-kompaniet:

I Kapten af första klass,

1 Löjtnant af första klass,

Bill. till Riksd. Prat. 1870. 1 Sami. 1 Afä. 5 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition. N:o 11.

1 Löjtnant af andra klass,

1 Underlöjtnant,

1 Fanjunkare,

2 Sergeanter af första klass och

1 Sergeant af andra klass;

för Sappör-bataljonm:

1 Major,

3 Kaptener af första klass,

1 Kapten af andra klass,

3 Löjtnanter af första klass,

4 Löjtnanter af andra klass,

3 Underlöjtnanter,

3 Fanjunkare,

4 Sergeanter af första klass och

6 Sergeanter af andra klass;

för Fortifikatiomstaben och Pontonier-bataljonm:

3 Kaptener af första klass,

1 Löjtnant af första klass,

1 Löjtnant af andra klass,

2 Fanjunkare,

3 Sergeanter af första klass och

6 Sergeanter af andra klass;

Att Civilstaten må förökas med:

1 Auditör vid Pontonier-bataljonen, tillika Sekreterare

vid Fortifikationen,

I Auditör vid Sappör-bataljonen, tillika Fästningsauditör

å Carlsborg,

1 Kassör och Förrådsförvaltare, med lön i första klass

samt

1 Regementspastor;

Att deremot af Fortifikationens nuvarande civilpersonal må indragas:

Sekreteraren och Kanslisten,

1 Förrådsförvaltare af andra klass, samt

vid nuvarande innehafvarens afgång eller förflyttning

till annan befattning inom Fortifikationen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

11

liegementsskrifvaren, hvarefter reg ementsskrifvaregöromålen

kunna af auditören vid Pontonier-bataljonen

öfvertagas;

Att lönerna för bär upptagna nya beställningar må inom de olika graderna

utgå i enlighet med den föreslagna normalstaten för värfvade

armén;

Att vid hvarje af ingeniör-truppernas kompanier må årligen bland det

afgående manskapet utses två man, hvilka förbinda sig att mot en

årlig lön qvarstå i rullorna under fem år, med tjenstgöringsskyldighet

endast under krigstid, eller då Kongl. Näjd finner nödigt mobilisera

armén eller delar deraf;

Att årliga lönen för detta reserv-manskap må bestämmas till 15 riksdaler

per man;

Att Pontonier-bataljonen må erhålla 20 egna hästar;

Att, för Sappör-bataljonen, anslaget till ingeniörtruppernas praktiska öfningar

må med 3,000 Riksdaler förhöjas;

Att bär föreslagna organisation må, för fältsignal-kompaniet, taga sin början

redan under år 1871 samt för (ifrigt vidare fortgå under åren

''1872-1877; samt

Att, i sammanhang med beslutet om fortifikationstruppernas organisation,

äfven måtte beviljas de derför erforderliga medel, nemligen för personal

och hästar årligen, att i man af behof utgå, och, efter organisationens

genomförande, uppgående till 259,758 Riksdaler 7 öre,

samt för krigsbrygge-ekipagerna, fältsignalmaterielen och kasernbyggnaden

200,000 riksdaler: — varande i förslaget till reglering af

utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel upptaget, ej allenast

de för personal och hästar under åren 1871 och 1872 erforderliga

belopp af tillhopa 133,847 riksdaler 10 öre, utan ock hela den för

krigsbryggematerielen, fältsignalmaterielen och kasernbyggnaden beräknade

summa af 200,000 riksdaler.

Angående Halfsoldsbefäl.

Att vid Kavalleriet och Artilleriet på stat anställd officer eller underofficer

må, efter minst tio års tjenstgöring, kunna af Kongl. Näjd,

på derom gjord anmälan, förflyttas på halfsold;

Att halfsoldsbefäl i allmänhet under fredstid fritages från annan

tjenstgöring än de årliga befäls-, regemente- och beväringsmötena

vid indelta kavalleriet och motsvarande öfningar vid det värfvade

kavalleriet äfvensom artilleriet, men deremot i krigstid, samt när

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kong!,. Mapis Nåd. Proposition, ,Y;o 11.

Kongl. Maj: t finner godt uppbåda större eller mindre de! af be vänligen,

vara underkastad samma tjenstgöring som det ordinarie befälet;

Att på half sold ställd officer bibehåller tur och befordringsrätt vid

regemente eller korps;

Att halfsoldsbefäl, efter uppnådd pensionsålder, vid afskedstagande erhåller

den för graden bestämda pension ur Arméns pensionskassa, så vida

stadgade inbetalningar till nämnda kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet

annorlunda ordnas, den pension, som i sammanhang dermed

kan komma att bestämmas; och

Att aflöningen för till half sold Överflyttad! befäl må bestämmas:

för Kapten eller Ryttmästare — 800 riksdaler lön och 200 riksdaler

tjenstgöringspenningar,

„ Löjtnant — 350 riksdaler lön och 150 riksdaler tjenstgöringspenningar,

„ Styckjunkare — 300 riksdaler lön och 100 riksdaler tjenstgöringspenningar

;

dock att tjenstgöringspenningar icke må utgå till dem, som af eu

eller annan anledning icke bevista föreskrifna vapenöfningar.

Angående Civilstaten.

Att regementsskrifvare- och auditörs-tjensterna vid hvarje regemente och

korps må, i man af inträffande ledigheter, förenas till en tjenst under

benämning: Auditör, dock med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i afseende

å dessa tjenstebefattningar vidtaga de förändrade anordningar,

hvartill det förslag till nytt Fältförvaltnings-reglemente, som från den

för utarbetande af sådant förslag nedsalta komité är att förvänta, möjligen

kan komma att föranleda;

Att mönsterskrifvare-befattningarne, i man af nuvarande innehafvares afgång,

helt och hållet indragas; samt

Att bataljonspredikants-beställningar, der sådana finnas, jemväl må i samma

ordning indragas.

Angående Generalitetet och Generalstaben.

Att Generalitetet må på stat utgöras af 3 Armé-korps-chefer, i Chef för

Generalstaben, 1 General-BAlhögmästare, 1 Inspektör för Kavalleriet

och 1 Chef för Fortifikationen, samt att för hvar och en af dessa sju

generals-personer lönen bestämmes till 9,000 riksdaler, med rättighet

tillika för dem att vid embetsresor erhålla för sjelfva resekostnaden

godtgörelse enligt gällande författningar;

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kong!,. Majits Nåd. Proposition, N:o 1.1.

Att Generalstaben må utgöra en fristående kår, med egen lönestat;

Att Topografiska korpsen må helt och hållet uppgå uti och förenas med

Generalstaben;

Att Generalstabens officerspersonal må, förutom Chefen, bestå af 1 Öfverste,

2 Öfverste-löjtnanter, 10 Majorer, 16 Kaptener och 10 Löjtnanter;

Att för de geodetiska arbetena en Professor må finnas vid Generalstaben

anställd; samt

Att Generalstabens aftönings- och öfriga utgiftsstat må bestämmas i enlighet

med bil. N:o lo vid departementschefens memorial: — varande

förslaget om Generalitet^, med afseende å dess samband med det om

Generalstaben, bär framstäldt endast under förutsättning och vilkor af

jemväl det senares antagande —- samt

Att, då för denna organisation i sin helhet erfordras, utöfver redan befintliga

anslag, ytterligare ett belopp åt 97,570 Riksdaler årligen, detta

måtte beviljas, att i män af behof utgå: — varande till organisationens

påbörjande redan år 1872, uti förslaget till reglering af utgifterna

under riksstatens fjerde hufvud titel, häraf äskad t en summa af

15,000 riksdaler.

Angående Krig sbildning en.

a) Vapenöfningarne.

Att, hvad angår indelta kavalleriet, följande årliga vapenöfning»!'' för detsamma

må bestämmas, nemligen:

Befälsmöte i 20 dagar med allt befäl, volontärer och trumpetare,

samt dessutom ryttare till det antal, att nummerstyrkan uppgår till

12 man per sqvadron;

Exereissqvadron, på sätt hittills egt ruin, i 90 dagar med 60 man

per bataljon, hvarvid manskap och hästar få efter behof ombytas

och i afseende hvarå för (ifrigt bör såsom regel antagas, att rekryt

och remont skola inställas till tvänne på hvarandra följande exercissqvadroner;

samt

Regementsmöte i 26 dagar;

in- och utryckningsdagarne öfver allt oberäknade;

Att, beträffande beväringsmanskapet, hvarje klass af de till infanteriet hörande

värnepligtige må inkallas:

första året till 42 dagars rekrytmöte;

andra året till 20 dagars möte, dels för rekrytbildningens fullbordande,

dels ock för samöfning med stammen; samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

tredje året likaledes till 20 dagars möte under fullkomligt införlifvande

med stammen;

kommande dessa begge senare års möten, till följd af förberörda med

desamma afsedda ändamål, att utgöras antingen å regementets mötesplats,

eller med hela eller någon del af styrkan annorstädes, dit regementet

kan kallas till öfning;

Ätt värnepligtig af specialvapnen må inkallas:

första året, om han tillhör artilleriet eller fortifikationen, till 52 dagars

öfning och, om han tillhör kavalleriet, till 60 dagars; samt

andra året till 30 dagars'' öfning; och

Att, i sammanhang med beslutet om förestående förslag rörande indelta

arméns och allmänna beväringens vapenömingar, äfven måtte beviljas

de derför erforderliga, i departementschefens memorial angifna årliga

anslagssummor, att i män af behof utgå: — varande de för år 1872

nödiga belopp, utgörande för stammen 206,824 R:dr 90 öre och för

beväringen 725,825 R:dr 10 öre, i hvilken sistnämnda summa äfven

inbegripa hvad för underhåll af manskapets materiel erfordras, upptagna

i förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde

hufvudtitel.

b) Skolorna.

Att nedannänmde, vid Krigsskolan med löner på stat enligt fullmakter

anställde lärare och tjensteman måtte, i man som de blifva för skolan

obehöflige och från sina befattningar afgå, få öfverftyttas på allmänna

indragningsstaten, till åtnjutande under sin öfriga lifstid af mot innehafvande

löner svarande pensioner med nedanstående belopp, nemligen:

Läraren i svenska språket, logik och ämnesskrifning

med........................... R:dr 3,000,

Läraren i historia och geografi med.......... „ 3,000,

Läraren i syntetisk och analytisk mathematik med „ 3,000,

Läraren i tyska språket med.............. „ 1,800,

Förste läraren i ridning med.............. „ 825,

samt nuvarande t. f. kamererare» med........ „ 2,000,

de två sistnämnde endast, så framt de ej kunna, vid skolans förestående

förändrade organisation, derstädes erhålla fortfarande anställning;

och

Att följande lärare åter måtte jemväl tilldelas pension å allmänna indragningsstaten,

dock endast med halfva beloppet af innehafvande löner,

nemligen:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj.i-s Nåd. Proposition, N:o 11.

Begge lärarne i franska språket, hvardera med 750 R:dr, tillhopa

........................... R:dr 1,500: —

samt andre läraren i matematik och mekanik med „ 600: —

åtgörande dessa och de i nästföregående punkt föreslagna pensioner

ett sammanlagdt belopp af 15,725 R:dr.

Angående Intendentur-väsendet.

Att vid hvarje regemente eller korps af indelta armén må anställas eu

tjensteman, benämnd Regements-intendent. hvilken skall åligga att

handhafva de till intendenturen vid samma regemente eller korps

hörande göromål;

Att dessutom vid hvarje indelt infanteri-regemente eller korps anställes en

förrådsförvaltare och eu vaktmästare, men vid de indelta kavalleri-regementena

endast en vaktmästare; och

Att aflöningen för donna personal, på sätt i afseende å de vid indelta armén

nu anställde regements-kommissarier och vaktmästare eger rum,

må utgå af vapenöfningsanslaget samt af Kongl. Näjd, uppå Arméförvaltningens

förslag, till beloppet bestämmas.

Angående Trosshästars anskaffning.

Att hvarje kommun inom riket, såväl städs- som lands-, må förklaras skyldig

att, mot kontant ersättning från statsverket, vid inträffande krig

genast anskaffa och på ort inom länet, som af Kongl. Maj ds Befall”

ningshafvande, i enlighet med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes,

tillhandahålla det antal hästar, för hvithet kommunen kan få

sig ålagdt ansvara;

Att grunden för beräknandet af det antal hästar, hvarje kommun har att

tillhandahålla, skall utgöras af taxeringsvärdet för inom kommunen

befintlig fast egendom;

Att en mönstringsgill häst tillhandahålles för hvarje fullt 200,000-tal af

kommunens sammanlagda fastighetstaxeringsvärde;

Att kommun, hvars fastighets-taxeringsvärde öfverstiger ett eller flera jemna

200,000-tal, skall, derest öfverskottet utgör mer än 100,000, jemväl

för sådant öfverskott aflemna en häst; hvaremot, om det Överskjutande

beloppet icke uppgår till mer än 100,000 R:dr, kommunen är från

tillhandahållande af häst för detta belopp fri;

Att kommun, der sammanlagda fastighets-taxeringsvärdet öfverstiger 100,000

R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke uppgår till fullt 200,000

R:dr, likväl aflemna en häst; men att kommun, hvars taxeringsvärde

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongli Maj ds Nåd. Proposition, N:o 11.

icke uppgår till mer än 100,000 R:dr, skall från skyldigheten att tillhandahålla

häst vara helt och hållet befriad;

Att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och hålla minst 4 fot

6 tum bakom sadeln samt vara försedd med grimma, täcke af ylle,

ryktdon, en särskild omgång hästskor samt foder för tre dygn;

Att längder öfver det hästantal, som på sådant sätt kan inom vederbörande

regementens och korpsers förläggningsområden påräknas, upprättas

fögderivis och genom landshöfdinge-embetena tillställas vederbörande

regements- och korps-chefer, samt hvart tionde år förnyas;

Att hästarne skola sist tre månader efter deras aflemnande vederbörande

kommuner med kontant af statsverket ersättas efter det pris, som

vid markegångssättning inom hvarje distrikt blifvit bestämdt;

Att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må under samma krig

kunna någon kommun åläggas;

Att statsverket till de mottagna hästarne har full eganderätt; och

Att, om genom sådan hästleverans förlust skulle någon kommun tillskyndas,

derigenom att de levererade hästarne betingat högre pris än markegångstaxan

för sådan häst bestämmer, donna förlust skall, i likhet

med ^ hvarje annan kommunens gemensamma utgift, mellan kommunens

alla skattskyldige, efter den inom kommunen gällande beskattningsgrund,

fördelas.

Angående Extra Rote,ringen.

Att den extra rotering nu underkastade jorden, som har sig ålagdt att vid

utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap, i stället skall till staten

erlägga ett mot detta deras roteringsåliggande svarande, vid markegångssättning

till siffran bestämdt belopp, såvidt den icke förbundit sig att

vid sådant tillfälle prestera trosshäst.

Angående Sjukvården.

•Att alla indelta infanteri-regementen må erhålla ytterligare en 2:dre bataljonsläkare

;

Att alla indelta infanteri-korpser må erhålla hvardera en 1 :ste bataljonsläkare;
Att

Wester-Norrlands och Blekinge regementen samt Hallands fältjägarekorps

må erhålla lika antal läkare, som för öfriga indelta regementen

och korpser är föreslaget;

Att hvartdera Gardes-infanteri-regementet må erhålla ytterligare en 2:dre

bataljonsläkare;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att;, i sammanhang med Wermlands fältjägare-regementes förändrade organisation.

dervarande andra bataljonsläkare-beställning må uppflyttas

till förste bataljonsläkare-befattning;

Att Svea, Göta och Wendes artilleri-regementen må ytterligare erhålla

hvardera en andre bataljonsläkare;

Att, i sammanhang med förändrad organisation af ingeniör-trupperna, Pontonierbataljonen

måtte förses med eu regementsläkare och en andre

bataljonsläkare;

Att vid den till uppsättning föreslagna Sappör bataljonen må anställas en

förste bataljonsläkare:

Att extra fältläkarekorpsen må ökas till ett antal af 80, hvilka benämnas

reservläkare i fältläkarekorpsen;

Att dessa reservläkare indelas i tre klasser, af hvilka den första utgör 20

och de begge öfriga hvardera 30;

Att för fältläkarekorpsen må anställas eu särskild chef, hvilken, under benämning

af ”generalfältläkare”, utses af Kongl. Maj:t, uppå chefens

för Landtförsvars-departementet föredragning, samt eger såte och

'' stämma, såväl i Sundhets-kollegium som i Arméförvaltningen, då ärendena

beröra sådana frågor, som stå i sammanhang med den militära

helso- och sjukvården;

Att såsom tjensteman i generalfältläkarens expedition må anställas eu sekreterare,

som tillika är kamererare; en uppbördsman för fältläkarekontoret,

hvilken dock torde höra blott på förordnande anställas; eu

reservläkare såsom adjutant och en vaktmästare;

Att löner och arvoden må inom de särskilda graderna bestämmas i enlighet

med de belopp, som bil. N:o 15 vid departementschefens memorial

upptager; och

Att de i nyss omförmälda bilaga, såsom tillgångar för läkarevården vid

armén, upptagna särskilda medelsbelopp, tillhopa utgörande 167,998

Riksdaler 24 öre må sammanföras och under särskild rubrik: Fältläkorekorpsm

i Riksstaten under fjerde hufvudtiteln uppföras, samt att

det till fyllnad i aflöningsstatens slutsumma ytterligare erforderliga

belopp 63,901 Riksdaler 76 öre må af Riksdagen beviljas, hvaraf

dock, enär genomförandet af fältläkarekorpsens organisation torde

kunna och höra fördelas på eu tidrymd af fyra år, eller åren

1872—1875, endast 15,000 Riksdaler erfordras för år 1872, och

liv! 1 ket belopp blifvit upptaget i förslaget till reglering af utgifterna

under Riksstatens fjerde hufvud ti tel: — kommande i händelse af bifall

till hvad nu föreslagits, det under åttonde hufvudtiteln uppförda

anslag för Sundhets-kollegium och Medicinal-staten att minskas med

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 5 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N-''o 11.

9,650 Riksdaler, samt för öfrigt beträffande arméns reservläkare

iakttagas, att desse under fredstid må kunna, der tjenstgöringen vid

armén \ det medgifver, få af Sund hets-kollegium, efter samråd med

general-fältläkaren, för den civila sjukvården disponeras, helst pensionärerne

och stipendiaterne för närvarande äro jemväl för den civila

sjukvården att påräkna.

Angående löneregleringen:

A) Indelta armén.

Att normalstat för indelta armén, i enlighet med de vid departementschefens

memorial fogade bilagorna Ras 16 och 17, måtte af Riksdagen

godkännas;

Att för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda varder i nåder

förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga och ombesörja vården

och fördelningen åt samtliga för aflöning åt indelta arméns befäl,

underbefäl och öfriga tjensteman afsedda tillgångar, hvilka för

sådant ändamål, med undantag endast hvad angår afkastningen af

bostadsboställen, så vidt de af indelningshafvare disponeras, skola för

nämnda år och framgent till Arméförvaltningen ingå och under benämning

”allmän löningsfond för befäl med vederlikar vid indelta

armén” utgöra en för nämnda del af armén gemensam aflöningstillgång;
Att

så väl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden utarrenderade

boställen och ersättningsmedel för mistad boställsjord, som ock vakansafgifter

af de till aflöning eller för löneregleringens befrämjande anslagna

nummer, hvilka samtliga medel fortfarande böra af regementsskrifvarne

eller, i den mån deras tjenstår komma att med auditörsbefattningarne

förenas, åt de blifvande auditörerne uppbäras, skola

för år 1872 och framgent så tidigt möjligen ske kan, i den mån

de inflyta, men senast inom Mars månads utgång året näst efter

''det, för hvithet de äro beräknade, genom vederbörande Regementsoch

Korpschefsembeten till Arméförvaltningen inlevereras;

Att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och i öfrigt åt de

uppgifter, som kunna finnas behöfliga och hvilka Arméförvaltningen

eget från vederbörande regementen och korps infordra, skall upprätta

och Kongl. Maj:ts pröfning underställa förslag till öfvergångsstat, att

gälla till efterrättelse vid löneutdelningen, intilldess tillgångarne vunnit

sådan tillväxt, att de medgifva 5 procents förhöjning för dem,

som å ny stat inträdt;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att, så snart afiöningstillgångarne medgifva nyssnämnda förhöjning, förnyad

öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagdt är, upprättas och fastställas

;

Att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall iakttagas:

a) att alla med boställen försedde löntagare, så länge de uti innehafvande

tjenst qvarstå, bibehålla sina boställen och erhålla derjemte ett

kontant belopp, motsvarande medeltalet af den kontanta lön, som under

senast förflutna fem år för tjensten uppburits;

b) att löntagare, som innehar indelning på gammal, före 1833 års lönereglering

gällande stat, egen, så länge han i beställningen qvarstår,

att tillgodonjuta de enligt berörda stat honom tillförsäkrade förmåner;

c) att alla före den 8 April 1882 utnämnde, med kontant lön försedde

löntagare undfå, så länge de bibehålla innehafvande tjenst, ett kontant

aflöningsbelopp, motsvarande medeltalet af uppburen lön under

nästförflutna fem år;

d) att alla efter den 8 April 1862 utnämnde, med kontant lön försedde

löntagare, äfvensom de, hvilka år 1871 efter löneregleringens fastställande

utnämnas till beställning, hvarmed boställe varit förenad!,

inträda från och med år 1872 på ny stat, med rättighet för sistnämnde

löntagare att, för tiden intilldess deras inträde på nya staten

vidtager, tillgodonjuta ersättning för den förlorade boställsafkastningen;

e) att värdet å den, till fyllnad i korporalernas aflöning och såsom ersättning

för afskrifna räntor af mjöl- och sågqvarnar, anslagna oindelta

spanmål beräknas enligt årets fastställda medelmarkegångspris,

med bibehållen rätt för de före den 12 April 1853 antagne korporal

att uppbära sin spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris;
f)

att för fältmusikanters aflönande och musikens underhåll vid infanteriet

beräknas 3,000 .Riksdaler per bataljon, och att för anskaffning

af musikalier och musikinstrumenter m. m. vid kavalleriet afses ett

belopp af 150 Riksdaler för hvarje sqvadron; samt

g) att någon minskning icke må ega rum i de hittills utgående löner

för korporaler eller för de före löneregleringens fastställande antagne

fältmusikanter;

Att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliter till hvarje

regemente eller korps skall utbetala deras andel af de kontanta medel,

Förvaltningen under årets lopp för aflöningen disponerar, i hvilket

afseende det bör åligga vederbörande chefsembeten att årligen före

December månads utgång meddela Arméförvaltningen uppgift å de

kontanta lönebelopp, som enligt nästföregående punkt litt. a) och c)

tillkomma de löntagare, hvilka ej på en ny stat ingått;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. ''Proposition, N:o 11.

Att afdrag å lönen för icke bevistade vapenöfningar må för hvar och en,

som kommit i åtnjutande af full lön enligt normalstat, ske till följande

belopp för år, nemligen:

för regementschef med ..............

„ korpschef och öfrige regementsofficerare . . .

„ kaptener och ryttmästare...........

löjtnanter....................

underlöjtnanter ................

* fanjunkare...........,.......

„ öfriga underofficerare............

Riksdaler

300

250

200

150

100

50

30

Att besparingar, uppkomna -så val genom afdrag å lön för icke bevistade

vapenöfningar, som genom tillfälliga vakanser, må till den gemensamma

löningsfonden ingå;

Att, så framt, sedan afl öni ngen bl hvit i öfverensstämmelse med ofvanstående

grunder utbetald, någon behållning å löningsfondens medelstillgång

för aflöningsåret skulle förefinnas, densamma må reserveras och för

löningsfondens räkning å depositionsräkning i Riksbanken insättas,

samt att på samma sätt må förfaras med möjligen inflytande rester

å arrendemedel eller vakansafgifter, intilldess medlen behöfva för aflöningens

bestridande användas;

Att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning eller afgång,

tillgodonjuta tjenste- och fardagsår enligt lag, med skyldighet att derunder

afstå boställsräntan, hvilken af regementets eller korpsens uppbördsman

uppbäres och med de öfriga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen

insändes;

Att hvarje af indelningshafvare afträdt boställe skall för tiden från fardagsårets

utgång för allmänna löningsfondens räkning af vederbörande

boställsdirektion utarrenderas på 20 år, och arrendemedlen jemte den

öfriga uppbörden till Arméförvaltningen ingå;

Att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida med boställe försedd

löntagare må medgifvas att, om lian sådant önskar, med frånträdande

af sitt boställe, redan innan han från sin innehafvande beställning

förflyttas, få på ny stat ingå;

Att inqvarteringspenningar för saknadt karaktershus å innehafvande boställe

må af löntagare, som sådana hittills uppburit, fortfarande åtnjutas,

dock ej för längre tid, än lian i nuvarande tjenst qvarstå!’;

Att allmänna löningsfonden skall redovisas af Arméförvaltningen i dess

hufvudbok öfver 4:de hufvudtitelr, och öfriga för landtförsvaret afsedda

anslag, under iakttagande att fondens medel insättas å särskild för

dem öppnad bankoräkning;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att de medel, som till följd af Kongl. B refvel den 28 Januari 1862 och

Krigskollegii derpå grundade Cirkulär den 25 Februari samma år förvaltas

af vissa boställsdirektioner vid indelta armén, må under dessa

direktioners förvaltning förblifva;

Att från och med år 1873 eller året näst efter det, hvarunder det nya

aflöningssättet kommer att tillämpas, ett mot de indelta räntorna och

kronotionde!! svarande belopp af omkring 800,000 Ridt'' årligen må i

Januari månad af Statskontoret tillhandahållas Arméförvaltningen, för

att till aflöningens bestridande för föregående året användas; samt

Att Staten måtte från och med år 1872 öfvertaga den på arméns befäl

nu hyllande skyldigheten att bestrida amorteringen af arméns ackordsskuld,

dock endast i den mån samma befäl på ny stat inträder, för

hvilket ändamål ett extra anslag af 50,000 R:dr blifvit för nämnda

år af Riksdagen äskadt:

Och fästes vid förslaget om aflöningsväsendets reglerande, i öfverensstämmelse

med nu framlagda grunder, af Kongl. Maj:t det uttryckliga

vilkor: dels att samtliga uti departementschefens memorial beräknade

tillgångar blifva för aflöningen disponibla, dels att det ofvan

framställda förslaget om tillhandahållandet i Januari månad året efter

aflöningsåret af ett mot räntor och kronotionde svarande belopp varder

af Riksdagen bifallet; dels ock slutligen att amorteringen af arméns

ackordsskuld för framtiden varder på det bär ofvan ifrågaställda

sätt ordnad.

B) Värfvade armén,

a) Passevolansväsendet.

Att de, rörande rekrytering och remontering samt anskaffning och underhåll

af beklädnads- med flera persedlar, vid värfvade armén nu gällande

passevolaus-koutrakt, äfvensom reglementet angående rekrytering,

beklädnad m. m. vid Pontonier-bataljonen, för hvilka kontrakt

och reglemente finnas stadgade olika uppsägningstider af 3, 6 eller 9

månader, må i behörig ordning uppsägas, så att de med i872 års utgång

upphöra att vara gällande, dock att uppsägningen af kontraktet

med Svea artilleri-regemente må blifva beroende af fortgången af det

byggnadsarbete för nämnda regementes behof, hvarom Kongl. Maj:t,

i sammanhang med förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens

fjerde hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

att,, i den mån passevolansen sålunda kommer att upphöra, ej mindre rekrytering

och remontering, än ock nyanskaffning och underhåll af

manskapets beklädnads-, remtygs- och personella utrednings- m. fl.

persedlar, äfvensom öfriga hit hörande förvaltningsärenden, som nu af

särskilda redan befintliga direktioner eller passevolantörer utöfvas, må

för framtiden besörjas direkte för kronans rakning, samt att nyssberörda

förvaltningsbestyr och ärenden vid hvarje regemente och korps

må uppdragas åt en under Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltniugsdirektion,

i enlighet med de föreskrifter, som af Kongl. Maj:t

- varda meddelade;

Att, i den mån passevolansen kommer att upphöra, följande anslägsbelopp

må blifva att tillgå, nemligen:

till inlösande af materiel från passevolantörerna vid samtliga värfvade

regementen och kårer, utom Wermlands fältjägare-regemente, ett

förslagsvis beräknadt belopp, för en gång, af 375,000 Riksdaler.

till permitteringens befrämjande, årligen:

vid Svea lif-garde...................

„ Andra lif-gardet..................

„ Svea artilleri-regemente, jemte detachementet i

Hernösand....................

„ Göta artilleri-regemente..............

„ Wendes d:o ............- -

„ Pontonier-bataljonen................

Kali1 1,000: —

„ 1,000: —

))

n

i)

3,000: —

3,000: —

1,000: —

800: —

att, efter vederbörande förvaltningsdirektioners pröfning och enligt de

närmare bestämmelser, som varda af Kongl. Maj:t meddelade, användas

såsom bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna,

der dylikt understöd för permitteringens upprätthållande finnes oundgängligen

nödigt; samt

för hvarje värfvadt regemente och korps ett belopp årligen, motsvarande

1 Rall- per man af regementets och korpsens nummerstyrka,

att användas till gratifikationer åt värfvare och rekapitulanter vid

värfvade armén.

b) Löneväsendet.

att aflöningen till värfvade arméns befäl och underbefäl samt vederlikar

må, för tiden från 1873 års början, i den mån passevolansen derstädes

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. May.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

kommer att upphöra, utgå i öfverensstämmelse med det förslag till

normalstat, som bil. N:o 18 vid departements-chefens memorial innehåller

;

Att såsom följd häraf den af ifrågavarande befäl och underbefäl med vederlikar

hittills åtnjutna inqvarteringsförmån samt de af underbefälet

uppburna beklädnadspenningar, i mån som den nya staten vinner tillämpning,

icke vidare må komma löntagarns till godo;

Att det tillkomna nya befälet må, under tiden intilldess den nya staten kan

komma att vid de regementen och korpser, hvartill samma befäl hörer,

vinna tillämpning, ega uppbära aflöning till de belopp, som för motsvarande

beställningar enligt nu gällande stater utgå;

Att de från Stockholms stad till en del regementen utgående inqvarteringsoch

servis-medel, äfvensom dylika medel, der sådana utgå från öfriga

städer, hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande

utgöras, men, i samma mån som den nya normalstaten vinner tillämpning,

till statsverket ingå, intilldess öfverenskommelse om aflösning

af berörda åliggande kan med vederbörande städer varda

träffad; samt

Att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för nio månader om året,

eller Januari—Mars samt Juli—December, med undantag endast förde

vid fortifikations-trupperna tjenstgörande officerare, hvilka, när de

hela året äro i tjensieutöfning, höra få tillgodonjuta tjenstgöringspeuningar

för årets alla tolf månader.

Angående Försvarsväsmdet å Gotland.

I afseende å försvars väsendet på Gotland har Departements-chefen uti

sitt underdåniga memorial jemväl framlagt förslag; men då innevånarns på

Gotland hittills alltid lemnats tillfälle att yttra sig rörande väckta förslag till

ändringar i de angående krigstjenstskyldigheten derstädes särskild! gällande

bestämmelser, och en dylik förmån äfven i förevarande fall ansetts höra dem

medgifvas, bär Kongl. Näjd förordna!, att nämnda förslag skall innevånarns

på Gotland delgifvas, med förständigande att angående den deri för dem

ifrågasätta ökade tjenstgöring med underdånigt yttrande inkomma.

Kongl. Näjd, som redan i nådiga Propositionen angående Stats-verkets

tillstånd och behof fästa! Riksdagens uppmärksamhet på dels de hjelpmedel,

hvilka erfordras, för så vidt landets försvarskrafter skola kunna b ringas 4 till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj do, Nåd. Proposition, N:o 11.

sin rätta användning, dels de kostnader, balka dermed äro förknippade och

hvartill särskilda medel höra anvisas, vill slutligen föreslå Riksdagen, att de

medel som i berörda hänseende komma att beviljas, må ställas till Kongl.

Maj:ts disposition, med rättighet för Kongl. Maj:t att, der behållning å eu

utgiftstitel förekommer, använda densamma till fyllande af möjligen uppstående

brist å en annan.

Kongl. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest

städse välbevågen.

CARL.

R. ABELIN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

U nderdånigt Me m o r i a, 1.

Sedan Eders Iiongl. Maj:t uti Stats-Rådet den 13 sistlidne Oktober,

i anledning af ruin då gjorda underdåniga framställning om behofvet att

utan dröjsmål bringa vårt försvarsväsende till lands i ett mera tillfredsställande

och för framtiden betryggande skick, än det för närvarande

Bil. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

företer, täckts meddela mig nådig befallning att på vissa jemväl angifna

grunder utarbeta ett fullständigt förslag till landtförsvarets ordnande, får

jag ett sådant förslag härmed till Eders Kong! Maj:ts nådiga pröfning

anmäla.

Enär emellertid de af Eders Kongl. Maj:t bestämda grunder icke

afvika från dem, på Indika jag byggt mitt i underdånigt memorial af den

31 December 1868 till Statsråds-protokollet för samma dag afgifna förslag,

och då de skäl, jag för mina deri uttryckta åsigter anfört, fortfarande

e»-a full giltighet, har jag ansett mig här höra endast för de fall, der

någon afvikelse från mina förra framställningar eger ruin, angifva de

skäl, som kunna dertill föranleda.

I fråga om styrkan af de stridskrafter, som äro af nöden för att

kunna med hopp om framgång mota en anfallande fiende, anser jag mig

fortfarande höra utgå från samma antagande, som i mitt nyssnämnda

förslag blifvit angifvet och närmare belyst, och jag håller således äfven

nu före att vår armé lämpligen bör organiseras så, att den under freden

endast eger en mindre, ständigt underhållen och öfvad styrka, men vid

försättandet på krigsfot må kunna svälla ut, inom den mindre eller större

styrka som af förhållandena påkallas, ända till den omfattning, som jag

i nyssnämnda memorial betecknat med den »större krigsfoten», och att

derjemte, för armens vidmakthållande i fulltaligt skick, tillräckligt antal

ersättningstrupper bör finnas att tillgå, äfvensom att för ortförsvaret särskilda

stridskrafter böra vara organiserade.

För erhållande af det för nyssberörda ändamål erforderliga antal

stridsmän anser jag ock fortfarande någon annan utväg icke finnas, än

den allmänna värnepligten, enligt hvilken hvarje vapenför svensk man

göres skyldig att deltaga i landets försvar. Grundsatsen härom kan ock

finna sin fidla och rätta tillämpning i vår nuvarande beväringsinrättning,

om den utsträckes till ett större antal åldersklasser och underkastas nödiga

bestämmelser, ej allenast i afseende å de värnepligtiges skyldighet

till tjenstgöring i aktiva armén, utan ock beträffande ortförsvaret.

Den sålunda, enligt nyssnämnda grundsats, hvarje svensk man åliggande

krigstjenstskyldighet bör nemligen fullgöras dels i linien, innefattande

fältarmén med dess rekryter och ersättningstrupper, dels ock i

landstormen, utgörande de för ortförsvaret afsedda trupper.

Den utväg jag i memorialet, af den 31 December 1868 angifvit

såsom den med afseende å våra förhållanden och tillgångar lämpligaste,

för att åt våra försvarskrafter gifva erforderlig fasthet och disciplinarisk

stadga, den nemligen att i möjligaste måtto till ett gemensamt helt sammansmälta

stam och beväring, donna utväg synes mig nu, i betraktande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

af angelägenheten att med tillbörlig skyndsamhet kunna på ett tillfredsställande

sätt ordna vårt försvar, x ara den enda möjliga.

Såsom anordningar af mycken vigt med afseende å stammens lämplighet

för sina ändamål har jag i nyssnämnda memorial ifrågasatt, att

rekryteringen måtte besörja® af befälet och kostnaden derför af staten

bestridas samt att för manskapets ålder i tjensten måtte bestämmas en

gräns, inom hvilken den mognade mannens egenskaper kunna antaga®

vara förenade med den rörlighet, som krigstjenst^ nu, mer än förr, hos

soldaten tager i anspråk. Den störa vigt jag faster vid dessa anordningar

borde visserligen mana mig att nu förnya mina förslag i denna riktning;

men då dessa frågor ega nära sammanhang med en reglering af

soldatens löneförmåner och eu sådan reglering i den af Eders Kong!.

Maj:t gillade syftning af Riksdagen befunnits oantaglig samt Eders Kongl.

Maj:ts till 1869 års Riksdag afgifna nådiga proposition i förstnämnda

båda punktör icke heller rönt Riksdagens bifall, anser jag mig icke nu

böra åter upptaga dessa förslag i ändamål att bringa desamma under

Riksdagens pröfning, helst jag hyser förhoppning, att genom den tidigare

pensionering, hvartill Wadstena krigsmanshuskassa numera lemnar tillgång,

och genom noggrannare bestämmelser i afseende å vilkoren för rekryt®

antagande i krigstjenst, de hufvudsakliga ändamål, som med nämnda förslag

åsyftades, skola kunna uppnås på administrativ väg och utan någon

förändring i rotehållare^ och soldatens inbördes förhållanden.

Eu annan fråga, som jag i nämnda underdåniga memorial gjort till

föremål för utredning och hvilken på organisationen har ett icke oväsendtligt

inflytande, är den om de afsutna rusthållsregementenas förvandling

till roteradt infanteri, för att såmedelst kunna bestämma öfver den så

vigtiga regleringen af regementenas förläggningsområden. Enär emellertid

Riksdagen, som gillat grundsatsen om dessa regementens och corpsers

förvandling till roteradt infanteri, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anhållit, att rusthållare vid de afsutna regementena och corpserna må

erbjudas förlängning till 1873 års slut af nu gällande vakanskontrakt

och Eders Kongl. Maj:t till donna anhållan lemna! nådigt bifall, torde

jag icke böra redan nu påyrka frågans upptagande till afgörande, hvaremot

jag önskade kunna bygga på den förutsättning, att den ifrågasatta

förändringen må gå i clen riktning, att regementenas och corpsernas

nummerstyrka må blifva oförminskad och att rusthållare, såsom äfven

billigt synes, bibehållas vid i och för rustningens upprätthållande åtnjutna

räntor, mot erläggande likväl af en lämplig afgäld, motsvarande tungan

af det besvär, som de ursprungligen haft sig ålagt utgöra, men hvarifrån

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

de genom regementenas och corpsernas ofvannämnda förvandling skulle

blifva för alltid befriade.

, Då i öfrigt de modifikationer i mina förra förslag, jag finner mig

föranlåten i det följande föreslå, mindre afse de allmänna grunderna, än

vissa detaljer af organisationen, torde det tillåtas mig, att å behöriga

ställen anföra motiver för sådana modifikationer; och utbedjer jag mig

alltså, att nu få öfvergå till framställningen af sjelfva förslaget och att

dervid få göra början med frågan om organisationen af

Beväring sinrättningen.

De skal, som i mitt underdåniga memorial af den 31 December

1868 anförts för nödvändigheten af våra försvarskrafters ökande, och

den vigt, som i samma memorial fästats vid en omsorgsfull utveckling

af beväringsinrättningen, såsom den källa, hvarur de ökade försvarskrafterna

måste hemtas, och den institution, hvarpå bevarandet af vår sjelfständighet

hufvudsakligen måste hvila, hafva genom de störa tilldragelser,

som under den senaste tiden i vår verldsdel tima!, endast vunnit

i styrka och sanning. De olägenheter jag påvisat af de i vår nuvarande

beväringslag förekommande, mot rättvisa och billighet stridande och med

våra egna sanna fördelar oförenliga bestämmelser, angående inköp och.

lega; den vigt jag framhållit af ökade öfningar och en sådan beväringens

organisation, att snabb mobilisering möjliggöres, hafva ock genom samma

tilldragelser erhållit ännu större betydelse och gorå alltså förändrade

bestämmelser och anordningar härutinnan än mer oafvisliga.

I afseende å hvad jag i ofvanberörda memorial i öfrigt anfört, beträffande

dels tiden för inträde i värnepligten, dels vissa samhällsmedlemmars

befrielse från nämnda pligts fullgörande, dels strängare bestämmelser

för approbation till inträde i det aktiva försvaret, dels ock billigheten

deraf, att de, som af en eller annan anledning blifvit antingen

från beväringspligten helt och hållet eller ock endast från fredsöfningarne

befriade, icke derigenom må vara frikallade från hvarje förpligtelse att

deltaga i bördan af landets försvar, har jag icke funnit skål till någon

förändring.

Deremot och beträffande det i nämnda memorial förekommande förslag,

att öfningstiden för de värnepligtige utan undantag skulle bestämmas

till sarnmanlagdt 60 dagar, hvilket förslag kunnat framställas endast

under förutsättning'' att det otillräckliga i berörda öfningstid skulle ersättas

genom förberedande öfningar i hemorten, har jag, i anseende till

de med anordnandet af sådana förberedande öfningar förknippade prak
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

tiska svårigheter och med hänsyn derjemte till nutidens fordringar på

större militärisk utveckling och strängare disciplin, funnit mig nödsakad

att, med frångående af förslaget om de förberedande öfningarne, i stället

påyrka längre ordinarie öfningstid å sjelfva mötesplatsen. Då jag likväl

härvid har till pligt att tillse, att öfningarne å ena sidan icke till omfånget

utsträckas utöfver det mått af uppoffringar landet kan utan allt

för kännbara olägenheter bära och, å andra sidan, komma att medföra

en så vidt möjligt tillfredsställande krigsduglighet, har jag ansett mig

icke höra utsträcka förslaget om de värnepligtiges öfningar längre, än

att de vid infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna komma att upptaga

sammanlagdt 82 dagar samt vid kavalleriet 90 dagar, motsvarande,

hvad infanteriet beträffar, den ungefärliga tid, hvarpå i lyckligaste

händelse rekryten kan tillegna sig erforderliga insigter och färdigheter för

att såsom soldat godkännas, och, hvad specialvapnen angår, den tid, som

skulle göra det möjligt för en del af de sålunda utbildade värnepligtige

att genast intaga plats i stamtruppens led och för de öfriga att utan

särdeles stor ytterligare beredelsetid fylla afgången derinom.

Härigenom skulle de värnepligtige vid kavalleriet komma att för

inhämtande af sin krigsbildning få vidkännas något tyngre börda än de

vid öfriga vapen anställde, men denna skiljaktighet torde fullt uppvägas

derigenom att de värnepligtige, tillhörande kavalleriet, få fullgöra sina

öfningar under'' loppet af tvänne år och derjemte, på sätt jag ämnar

föreslå, befrias från de målskjutningsöfningar inom kommunerna, dem

jag anser värnepligtige af andra vapen böra vara underkastade.

• Förutom ifrågavarande för krigsbildningen erforderliga ordinarie öfningar,

hvilka böra på de två till tre första åren af värnepligtstiden fördelas

och på stamregementenas mötesplatser eller annorstädes gemensamt

med stamregementena försiggå, anser jag nemligen af stor vigt, att derefter

särskilda målskjutningsöfningar för de värnepligtige under befälets

tillsyn såsom obligatoriska fortgå och hvarje år återkomma under hela

den tid de värnepligtige i linien qvarstå; hörande dessa öfningar årligen

utgöras under högst 2:ne dagar af alla infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna

tillhörande värnepligtige.

Såsom ett vilkor för sådana målskjutningsöfningars tillvägabringande,

utan att de värnepligtige derigenom blifva betungade med allt för långa

och tidsödande marscher eller kostsamma resor, anser jag nödigt att

skottbanor så allmänt som möjligt och så vidt ske kan, åtminstone inom

glest befolkade orter, en inom hvarje kommun anläggas. För sådant

ändamål och på det staten icke måtte behöfva att vidkännas allt för

dryga utgifter i detta hänseende torde landstingen höra uppmanas att,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

der särskilda kostnader för skottbanors inrättande ifrågakomma, helt och

hållet vidkännas desamma eller åtminstone till dem lemna bidrag. Visserligen

kan häremot invändas, det hittills gjorda försök att från landstingen

erhålla bidrag till anläggning af skottbanor för stamkompaniernas

och de frivilliga skarpskytteföreningarnes gemensamma rökning, rörd föga

framgång på de flesta håll, men då det icke heller kan bestridas, att ett

motsatt förhållande på ett och annat ställe egt rum, torde det kunna

antagas, att dessa enstaka exempel i förening med den senaste tidens

störa politiska händelser skola väcka ett lifligare deltagande och större

villighet till uppoffringar för denna vigtiga angelägenhet, än hittills varit

förhållandet. Under donna förutsättning har jag åtminstone för närvarande

trött mig icke höra ifrågasätta särskildt anslag för tillvägabringa!!

de af andra skottbanor, än de för indelta armén och de frivilliga

skarpskytteföreningarnes gemensamma behof inom hvarje kompani nödvändiga.

I enlighet med hvad jag sålunda i underdånighet anfört och

med åberopande i öfrigt af hvad oftaberörda memorial af den 31 December

1868 innehåller, får jag såsom grunder för den värnepligt, hvilken

bör hvarje svensk man åligga, i underdånighet föreslå:

l:o. Att hvarje svensk man skall vara skyldig att, från och med

året näst efter det, då han fyllt 20 år, till och med det, då han

uppnått 40 års ålder såsom värnpligtig deltaga dels i linien dels

ock i landstormen, dock att från dessa skyldigheter må frikallas:

A. helt och hållet

a) de, som äro i krigstjenst vid armén eller sjövapnet anställde;

b) lotsåldermän och lotsar;

c) de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro till

krigstjenst oförmögne eller alldeles oduglige;

cl) ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa äro

med sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle

beroende;

B. endast hvad angår vapentjenst i krig

de, hvilka vid uppbåds utfärdande innehafva anställning såsom:

a) fyrmästare, fyrvaktare eller fyrbiträde;

b) mästare eller underbefäl, gesäller eller timmermän med aflöning

å Artilleriets fyrverkare-, tyg- och bevärings- samt sjövapnets timmermans-,

maskinist- och handtverksstater;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

c) gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så

vidt de finnas derstädes behöflige;

d) vid svafvelbruk skattskrifne och i svafvelberedningen inlärda erbetare,

till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar; hvarförutan jemväl andre personer,

med afseende å rikets sannskyldiga nytta och behof, kunna af

Kong!. Maj:t, på derom för tillfället gjord underdånig framställning, undantagas

från krigstjenst^;

2:o. Att värnepligten fullgöres under de 7 första åren i linien och

sedermera i landstormen;

3:o. * Att Infanteriets 7 åldersklasser - tillhöra linien sålunda, att l:a

klassen utgör dess rekrytklass, 2:a och 3:dje klasserna arméns ersättningstrupper,

4:de och 5:te klasserna dess första'' uppbåd samt

6:te och 7:de klasserna dess andra uppbåd, och att af specialvapnens

klasser uti linien de två första utgöra rekrytklasserna samt de fem

öfriga dessa vapens förstärkningsklasser;

4:o. Att landet må indelas i beväringsområden, ett till hvarje infanteriregemente

och corps, hvithet område, så vidt möjligt, bör sammanfalla

med regementets eller corpsens förläggningsområde; dock

att, der så lämpligt pröfvas, äfven för specialvapnen må kunna

utses särskilda beväringsområden å sådana orter, der infanteri ej

finnes förlagdt och att hvarje regementes eller corps’ beväringsområde

må mellan dess kompanier fördelas;

5: o. Att beväringsmanskapet delas på alla vapen och att det till

specialvapnen érforderliga antalet utses inom derför bestämda kretsar,

företrädesvis bland dem, som dertill frivilligt sig anmäla;

6:o. Att beväringsmanskapet undergår hittills öfliga approbationsoch

kassationsmönstringar, hvarvid det approberande manskapet tilldelas

visst regemente eller viss corps samt inskrifves på det kompani

eller tilldelas det specialvapen, med hvars stamtrupp det skall

införlifvas; och att vid dessa mönstringar jemväl öfverföring från

linien till landstormen må ega rum;

7:o. Att beväringsyngling, som vid mönstringstillfälle befinnes lida

af sjukdom eller svaghet af tillfällig art, ställes på ett års förbättring,

och att den, som vid mönstring icke uppnått en längd af 5,4

fot, men är frisk och färdig, må ställas på ett års tillväxt; varande

den antingen på förbättring eller tillväxt ställde skyldig att vid

nästföljande års mönstring sig ånyo inställa, hvarvid, allt efter

omständigheterna, antingen approbation, kassation eller inskrifning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

i egenskap af trainsoldat vid vederbörande regemente eller corps

skall ega rum;

8:o. Att, efter skodd inskrifning, värnpligtig, så länge han tillhör

linien, skall, såväl under all tjenstgöring, i densamma samt under

marscher till och från mötesplatserna, som ock i fråga om åtlydnad

af de uppbåd, hvarigenom han till tjenstgöring inkallas, vara

underkastad krigslagarne;

9:o. Att beväringsskyldig, som under hela sin tjenstetid skall förblifva

vid det vid inmönstring^ bestämda vapen, må, hvad de å

Infanteriet inmönstrade beträffar, alltid tillhöra det kompani, inom

hvars beväringsområde han är bosatt, och hvad de specialvapnen

tillhörande angår, alltid det regemente eller den corps, hvarå inmönstringen

skott, äfvensom värfvad soldat, hvilken lemnat tj ensten

före beväringsålderns slut, skall, så länge han innehar sådan ålder,

vara skyldig att i händelse af mobilisering tjenstår a vid samma

regemente eller corps, som han tillförene tillhört; dock att, till följd

af förändrad vistelseort, öfverföring från ett till annat regemente

eller corps kan, efter derom gjord ansökan, ega rum;

10:o. Att, med afseende å kompanichefs åliggande att fora rullor

öfver och redovisa allt inom hans kompani boende beväringsmanskap,

såväl det infanteriet tillhörande som det å specialvapnen inskrifna,

hvarje värnepligtig, så länge lian tillhör limon, skall, ej allenast

då han inom kompaniets beväringsområde flyttar från en till

annan ort, utan ock då flyttningen sker till annat kompanis område,

anmäla förhållandet till närmast boende kompaniet tillhörande befäl;

hörande det i senare fallet tillika åligga sådan värnepligtig,

att, inom fjorton dagar efter inflyttningen, på enahanda sätt till

det nya kompaniets befäl härom göra anmälan;

ll:o. Att alla kallelser till möten eller uppbrott af liniens manskap

ske genom vederbörande militärbefäl, antingen medelst order eller

medelst kungörelse, hvilken senare, då den i kyrkan uppläses två

gånger och den sista gången minst fjorton dagar före inställelsedagen

vid kompaniets samlingsplats, eger med order lika bindande

kraft;

12:o. Att beväringsmanskapet under militärbefälets ledning föres från

samlingsplatserna till bestämmelseorten och. åter;

13:o. Att frihet från vapenöfning i fredstid medgifves:

a) åt alla i egenskap af trainsoldater å regementen och corpser inskrift]

a ;

b) åt

I

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

b) åt det till rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som å sjömanshusen

eller i magistraternas raljör är inskrifvet, sjökaptener och

styrmän, hvilka aflagt de för befälhafvare eller styrmän å svenskt

handelsfartyg föreskrift^ kunskapsprof, samt maskinister å ångfartyg,

tillhörande enskilda personer eller bolag, med skyldighet

likväl för samtlige i denna punkt nämnde personer att under

krig tjenstgöra å flottan eller skärgårdsartilleriet från och med

året näst efter fyllda 20 år, till och med det år, då 35 års ålder

uppnås.

14:o. Att, med undantag af de i lista punkten under A. monn d och

under B. angifna, alla från värnepligten i mer eller mindre mån befriade

må indelas i två kategorier, innefattande den första dem, som från

värnepligtens fullgörande blifvit helt och hållet befriade, och den

andra dem, som blifvit från vapenöfning i fredstid frikallade;

15:o. Att alla till dessa två kategorier hörande skola erlägga en så

kallad värneskatt, hvilken betalas af de till första kategorien hörande

i 7 år och af dem, som tillhöra andra kategorien, i 3 år;

16:o. Att donna värneskatt skall för båda kategorierna utgå med minst

3 riksdaler, och för eu hvar som erlägger bevillning enligt 2: dra

art. till hälften af dess belopp, dock icke under 3 riksdaler, (hvartill

jag nu ansett minimibeloppet kunna bestämmas med afseende å den

ifrågasätta tillökningen i beväringsmanskapets öfningstid);

17:o. Att denna skatt debiteras och uppbäres af statens uppbördsman

i enlighet med hvad för öfriga ordinarie skatter är föreskrifvet;

, 18:o. Att nedsättning i eller fullständig befrielse ifrån värneskatten

må, till följd af ömmande omständigheter såsom stor fattigdom,

svårare lyte eller sjukdom,, efter anmälan af vederbörande bevillning^

beredning kunna af taxeringskomité medgifvas.

Då det är af vigt att beväringsskyldig, sedan han till krigstjenst

blifvit uppbådad, må vara pligtig tjenstgöra till krigets slut, äfven om

han under loppet af detsamma skulle ur beväringsåldern utträda, får jag

föreslå:

19:o. Att beväringsskyldig, sedan lian till krigstjenst blifvit uppbådad,

må vara skyldig tjenstgöra till krigets slut.

Enär den nyligen verkställda ombildningen af Eders Ivongl. Majits

flotta medgifver, att en del af båtsmanskompanierna må kunna till landtförsvaret

öfverflyttas, och då ej andra värnepligtige, än de i § 2 af nu

gällande béväringslag omnämnda, för sjöförsvaret påräknas, torda deraf

få anses följa, att till armén bör öfverföras, ej mindre det beväringsmanskap,

som inom de till öfverflyttning afsedda båtsmanskompaniers förBili.

till Rissel. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

läggningsområden äro boende, än äfven det öfriga sjöbeväringsmanskapet,

hvadan jag i underdånighet föreslår:

20:o. Att allt beväringsmanskap, endast med det undantag som nu

gällande beväringslag i 2 § stadgar, må tilldelas armén och med

densamma införlifvas och öfvas.

Då värnepligten hädanefter bör utan legnings- eller friköpsrätt

af hvar och en personligen fullgöras, kan med allt skål förutsättas, att

ur de värnepligtiges leder skall kunna till en del fyllas det behof af befäl,

som vid en allmännare mobilisering måste uppstå. Det allmännas

liksom de värnepligtiges fördel bjuder äfven att understödja en institution

i donna riktning. Det blir alltså af vigt att tillse att åt sådana

ynglingar, hvilkas håg och egenskaper gorå dem lämpliga att såsom befäl

tjenstgöra, lemnas tillfälle till en sådan teoretisk och praktisk undervisning,

att de må blifva för det med dem afsedda ändamålet användbara;

men då härvid icke lämpligen kan ifrågakomma att gifva dem den

mångsidigare utbildning, som erfordras för befälet vid specialvapnen,

torde förslaget om bildande af dylikt befäl, det jag i memorialet den 31

December 1868 benämnt reservbefäl, endast ega tillämplighet på infanteriet.

I nyssnämnda memorial har jag ifrågasatt, att yngling, som önskar

fullgöra sin värnepligt i egenskap af reservbefäl, borde i regel fullgöra

kompetensfordringarne under loppet af tre år; att början härmed skulle

göras redan två år före inträdet i värnepligtsåldern; samt att sålunda

öfvad befälsaspirant sedermera, på det staten redan under freden måtte

kunna draga någon fördel af kostnaderna för hans befälsuppfostran och

på det reservbefälet jemväl, genom att undervisa och handleda truppen,

måtte blifva i tillfälle att utveckla och stadga praktisk erfarenhet dervid,

herde i egenskap af befäl tjenstgöra under de med haris åldersklass återstående

tvär,no års möten.

Då det emellertid å ena sidan är af vigt, att redan med första året

af den nya beväringslagens tillämpning kunna bereda tillfälle för dertill

villige ynglingar att välja donna väg för fullgörande af sin värnepligt,

och då å andra sidan åter alla med institutionens ändamål förenliga lättnader

i vilkoren för vinnande af inträde vid reservbefälet höra medgifva^

har jag funnit mig nu höra i dessa hänseenden modifiera det tidigare

förslaget. Sålunda anser jag det höra tillåtas, att ynglingar^ ännu

det år, då beväringsåldern inträder, må kunna anmäla sin önskan att

tjenstgöra såsom reservbefäl; att de må samma år undergå ej allenast

rekryt möte utan äfven befälsskola; samt att de, efter året derpå fullgjordt

regementsmöte eller motsvarande öfningar, må vinna kompetens att så
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

som reservbefäl anställas; börande det likväl vara tillåtet att redan före

inträdet i beväringsåldern, efter gjord anmälan och befunnen lämplighet,

vinna anställning såsom reservbefälsaspirant och genomgå de kurser och

öfningar, som för kompetens till reservbefäl erfordras. Rekryt- och''regementsmöte

synas mig höra i regel fullgöras vid det regemente eller corps,

hvarest aspiranten vunnit anställning, hvaremot, befälsskolan bör, beroende

af derom gjord ansökan och utrymme, genomgås antingen vid gardesregementena

i Stockholm eller vid den å Carlsborg inrättade befälsskola.

Man torde väl föreställa sig, att äfven dessa fordringar på förberedande

öfningar hos det blifvande reservbefälet befinnas så betungande, att

någon nämnvärd tillgång på dylikt befäl icke skall kunna på frivillighetens

väg beredas, och att således en betänklig lucka i organisationsplanen

härigenom är att befara. På förhand är det naturligtvis omöjligt att

med fullkomlig visshet gendrifva eu dylik förutsättning; men jag tillåter

mig dock antyda några skäl, hvarföre jag icke kan dela densamma. Rekryt-

och regementsmötena, som reservbefälsaspiranten har att genomgå,

motsvaras till tiden af de tvenne första årens beväringsmöten för den allmänna

beväringen, och det tillskott i öfningstid, som derutöfver belastar

befälsaspiranten, uppkommer således hufvudsakligen endast vid genomgåendet

af befälsskolan. Då nu befälsaspiranten under alla dessa öfningar,

enligt förslaget, skulle ega att uppbära dagtraktamente lika med

underofficer och slitningsersättning för underhållande af egen mundering,

samt jemväl sedan för tjenstgöring^ såsom reservbefäl tillgodonjuta lika

godtgörelse med hans vederlikar inom armén, torde dessa ekonomiska

fördelar, som skydda emot egna utgifter i och för värnepligtens fullgörande,

af det öfvervägande antalet beväringsynglingar ingalunda underskattas.

Bland dem deremot, för hvilka den ekonomiska fördelen saknar

betydelse, lärer åter företrädet att tjenstgöra såsom befäl icke minst värderas.

Enligt min öfvertygelse torde således vara att motse större svårigheter

vid urvalet bland öfvertaliga befälsaspiranter, än vid fyllande af

det erforderliga antalet; hvarföre jag vågar anse den antydda föreställningen

sakna skål för sig. Det må ock anmärkas att annan utväg, än

den nu ifrågavarande, svårligen torde gifvas att, utan statsverkets alltför

kännbara betungande, fylla den störa befälsbrist, som redan vid beväringens

ökade öfningar och ännu mera vid eu större mobilisering uppstode;

och om erfarenheten skulle, såsom ju är möjligt, jäfva min förutsättning,

torde ytterligare uppmuntringar för vinnande af nödigt reservbefäl

stå att finna dels i tillförsäkran af vissa företräden till anställning

vid sådana statsbestyr, der vana vid militärisk punktlighet och takt kan

ega särskild! värde, dels ock, i den mån militäröfningarne vid våra läro
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

verk hini\a utvecklas, genom motsvarande eftergifter i anspråken på reservbefålsaspiranternes

förberedande öfningar. Till sådana föreskrifters meddelande

anser jag likväl liden ännu icke vara inne.

På grund af det anförda och med åberopande af hvad jag i memorialet

af den 31 December 1868 i öfrigt anfört får jag föreslå:

21:o) att, till fyllande af befälsbristen vid Infanteriet, måtte bildas

reservbefäl af ynglingar ur beväringen, och att följande dervid må

lända till efterrättelse:

att för kompetens till genomgående af de öfningar, som för bildande

af reservbefäl blifva bestämda, erfordras ett matt af skolbildning,

motsvarande för reservofficer hvad nu är eller framdeles blifver

föreskrifvet såsom vilkor för inträde vid krigsskolan, och för reservunderofficer

hvad nu är eller framdeles blifver stadgadt för anställning

såsom underofficer på stat;

att yngling, som önskar fullgöra sin värnepligt i egenskap af

reservbefäl, må, efter derom, sednast samma år han inträder i beväringsåldern,

hos vederbörande regements- eller corps-chef gjord ansökan

och efter pröfning af hans lämplighet och kompetens, kommenderas

till genomgående af 42 dagars rekrytskola tillsammans med

stammens rekryter, en befälsskola på 75 till 90 dagar, samt ett regementsmöte

eller deremot svarande öfningar med stammen på 20

dagar;

att han under dessa öfningar skall vara underkastad krigslagarne

samt åtnjuta underofficers aflöning jemte beklädnadsbidrag;

att han efter sålunda genomgångna öfningar, må kunna, antingen

på regements- eller corpschefens förslag, af chefen för Landtförsvarsdepartementet

utnämnas till reservofficer, eller ock af regementseller

corpschefen utnämnas till reservunderofficer;

att han må vara skyldig, att uti den befälsgrad, hvartill han

blifvit befordrad, tjenstgöra under återstående vapenöfning''^ med

den åldersklass af beväringen, hvilken han tillhör; och att han äfven

sedermera må, efter egen ansökan, och, om han dertill befinnes lämplig,

kunna användas såsom befäl vid beväringsmanskapets vapenöfningar,

så länge han i värnepligtsåldern qvarstår;

att han qvarstår i rullorna och redovisas såsom reservbefäl

intilldess han med sin åldersklass öfverföres till landstormen, der

han intager den plats — icke understigande hans grad såsom reservbefäl

— som af vederbörande bestämmes;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

att lian under all tjenstgöring i linien skall åtnjuta samma

aflöning och samma förmåner samt vara samma skyldigheter underkastad,

som hans vederlikar bland det ordinarie befälet;

att flan, så länge han tillhör linien, skall, i händelse af fältarméns

mobilisering, vara skyldig att vid densamma inträda, för

den tjenstgöring som kan varda honom anbefalld;

att han må kunna befordras i fredstid till och med kaptensgraden,

men under krigstid äfven till högre grader; samt

att reservunderofficer, som under fred önskar vinna anställning

på stat, skall för sådant ändamål undergå fullständig pröfning,

• lika med dem, hvilka från krigsskolan utexamineras till officersanställning,

hvaremot under krigstid detta vilkor för befordran till

tjenst på stat kan eftergifvas.

Enär såsom följd af föregående förslag angående bildande af reservbefäl

den nuvarande elitinrättningen synes öfverflödig, får jag föreslå:

22:o) att den nuvarande beväringselitinråttningen måtte upphöra.

På grund af hvad jag rörande för värnepligtige erforderlig öfningstid

här ofvan yttrat och ämnar att längre fram i fråga om krigsbildningen

vidare utveckla, får jag föreslå:

2 3: o) att värnepligtig det år inträde i beväringsåldern eger rum må

inkallas, om han tillhör Infanteriet, till 42 dagars öfning, om lian

tillhör Artilleriet och Ingeniörtrupperna, till 52 dagars öfning och,

om han tillhör Kavalleriet, till 60 dagars öfning; samt

att värnepligtig vid Infanteriet må inkallas de derpå följande

två åren till 20 dagars öfning hvardera året och vid specialvapnen

året näst efter det då inträde i beväringsåldern egt rum till 30

dagars öfning; samt

24:o) att de värnepligtige vid Infanteriet, Artilleriet och Ingeniörtrupperna

må, så länge de i linien qvarstå, under de år de icke

äro till ordinarie öfningar sammandragne, kunna årligen under högst

.tvenne dagar inkallas till särskilda målskjutningéöfningar vid skottbanor

inom orten.

Landstormen.

Redan i underdåniga memorialet af den 31 December 1868 har jag

framhållit vigten och behofvet deraf, att, förutom fältarmén och dess

ersättningstrupper, särskilda för ortförsvaret afsedda stridskrafter finnas att

tillgå; och har jag för dessa stridskrafter föreslagit benämningen landstorm,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

hvilken benämning äfven nu, på sätt ofvan framställda förslag rörande

beväringsinrättningen visar, blifvit bibehållen.

Liksom emellertid en fast organisation, hvarigenom hastig mobilisering

möjliggöres, är oeftergiflig! vilkor för att fältarmén skall kunna

uppfylla sitt ändamål, så är det ock för ortförsvaret af vigt, att de stridskrafter,

som dertill afses, äro så organiserade, att de må kunna utan

dröjsmål med ordnad styrka uppträda. För detta ändamål blir det af

nöden, att de på förhand äro fördelade i taktiska enheter och att dessa

blifva med tillräckligt, och, så vidt möjligt, erfaret befäl försedda.

I memorialet af 1868 voro landstormens samtliga åldersklasser underkastade

samma organisation och åligganden. Detta hade sin grund så

val i det färre antal åldersklasser, af hvilka landstormen, enligt samma

förslag, skulle bestå, som i den uppfattning, hvilken då ännu gjorde sig

gällande, att de landstormen närmast varande 3:ne åldersklasser af allmänna

beväringen kunde anses såsom arméns krigsreserv tillräckliga.

Då nu åter, enligt föreliggande förslag, sistnämnda 3:ne åldersklasser

ansetts böra hänföras till landstormen och, efter sista tidens krigserfarenhet,

svårligen kunna antagas fylla behofvet af eu tillräckligt stark krigsreserv,

bär jag funnit mig manad att genom eu annan anordning söka

fylla detta angelägna behof och i sådant hänseende trött mig höra föreslå,

att äfven landstormen, likasom den egentliga fältarmén, fördelas i 2:ne

uppbåd, af hvilka det första, i afseende å sä väl färdighållning före kriget

som tjenstgöringsskyldighet under detsamma, herde åläggas större

förpligtelse än det 2:dra uppbådet, hvithet skulle omfatta de äldsta

åldersklasserna inom landstormen och först vid yttersta fara vara skyldig!

att träda under vapen.

Landstormens lista uppbåd, hvithet, såsom afsedt att utgöra krigsreserv

och att äfven kunna sjelfständigt uppträda, måste i sig innefatta alla

vapenslag, hvart för sig i taktiska enheter organiserad!, synes mig, för

att, å ena sidan, kunna uppfylla sitt ändamål och, å andra, ej gorå det

2: dra uppbådet för sin bestämmelse otillräckligt, höra upptaga de fem

yngsta klasserna inom landstormen, eller värnepligtige från och med

28:de till och med 32:dra året. Detta uppbåd skall hafva till åliggande

ej allenast att, der alla för fältarmén afsedda ersättningstrupper blifvit

anlitade, fylla afgången inom densamma, så länge den opererar inom

landets egna gränser, utan och att utgöra garnison inom våra fästningar

eller på annat sätt deltaga i försvaret, hvarhelst inom landet sådan! kan

påfordras. I detta uppbåd skola ingå endast de värnepligtige, som blifvit

i vapen öfvade eller såsom trainmanskap inskrift, e, eller med andra ord

endast de, som efter uttjent tid i luden blifvit till landstormen öfver
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

förde. I afseende å specialvapnen inom detta landstormens första uppbåd

mota visserligen störa svårigheter att deråt gifva eu fullt praktisk organisation;

men egnad, såsom den är, att i högst väsendtlig mån förstärka

försvaret och att för detsamma tillgodogöra den utbildning, som värnepligtige

af specialvapnen sig tillegna!, och hvilken, donna anordning

förutan, skulle, efter af dem fullgjord tjenstgöring i linien, gå förlorad,

anser jag att åt berörda anordnings förverkligande bör egnas all möjlig

omsorg. Största hindret för ernående af ett praktiskt resultat härutinnan

ligger tvifvelsutan i svårigheten ätt kunna förse dessa vapenslag med tillräckligt

antal kunnigt befäl, men omöjligt torde det dock icke vara att

till den relativt ringa styrka, som af ifrågavarande vapenslag inom landstormens

lista uppbåd förekommer, finna det erforderliga befälet bland

de officerare, underofficerare och manskap, som tillförene varit i aktiv

tjenst vid specialvapnen anställde. Då nemligen värnepligtslagen bör

komma att stadga, det alla inom en viss ålder skola tillhöra särskilda

klasser af nationalförsvaret, blifver häraf en följd, att äfven f. d. militärer

höra vara underkastade samma lagbud, dock att de icke må kunna förpligtas

att tjenstår a i lägre grad än den de sednast i militärtjenst tillhört,

men ock ega skyldighet att i donna eller högre grad tjenstår a inom de

olika kategorier af försvaret, Indika de enligt sin ålder tillhöra. Derjemte

anser jag hvarje med fyllnadspension afskeda^ militär, under den tid han

är tjenstgöringsskyldighet underkastad, vara pligtig att mottaga befäl inom

landstormen, hvarhelst sådant honom anvisas, dock äfven i detta fåll ej

i lägre grad än den han inom armén sednast innehaft.

Då jag sålunda, enligt hvad nu anförts, för landtstormens lista uppbåd

ifrågasätter jemförelsevis störa förpligtelse!'', hvilkas fullgörande det

blir af vigt att kunna med bestämdhet påräkna, är det äfven nödigt, att

sådana åtgärder vidtagas, att krigsstyrelsen må ega visshet om uppbådets

styrka och om förhållandet med dess sammansättning., I sådant hänseende

och för utöfvande af nödig kontroll, bör det åligga hvarje kompanichef,

att öfver sitt kompani ej allenast fora fullständig rulla, grundad

på mantalsskrifningsförrättarens uppgifter, utan äfven afgifva förslag till

vederbörande bataljonschef, hvilken derefter, på grund af kompaniuppgifterna,

sammanfatta!'' och till Landtförsvars-departementet insänder förslag

öfver bataljonen. Härförutan anser jag nödigt, att med landstormens

lista uppbåd årligen hållas mönstringar, indika de värnepligtige icke må

kunna utan laga påföljd försumma; och höra dessa mönstringar anställas

bataljons- eller kompanivis, allt efter lokala förhållandens föranledande.

Landstormens 2:dra uppbåd åter bör omfatta de åtta äldsta klasserna,

eller de värnepligtige från och med 33idje året, samt i öfrig! alla inom

I

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

värnepligtsåldern, hvilka icke tillhöra linien eller landstormens lista uppbåd

eller äro för försvaret på annat sätt tagna i anspråk. Detta 2:dra

uppbåd afses för det närmare ortförsvaret och dess tjenstgöring bör vara

begränsad inom ett trängre område, icke sträckande sig utom vederbörande

landstormsområden. Att för 2:dra uppbådet stadga samma slags

kontroller, som för det lista blifvit bär ofvan ifrågaställa, torde vara

mindre lämpligt och synes mig icke heller af behof påkalladt. En sådan

anordning, att t. ex. vissa socknars manskap tilldelas vissa bestämda kompanier

och bataljoner, och att mönstringar må, då förhållandena dertill

föranleda, af Kongl. Näjd kunna påbjudas, bör bär gorå tillfyllest.

Landstormens styrka kan endast approximativt beräknas. Utgående

från den i organisationsplanen angifna grund för de värnepligtiges fördelning

på de olika vapenslagen och med beräkning af den afgång inom

de särskilda ålderklasserna, som erfarenheten ådagalagt, kan man antaga

att styrkan af landstormen kommer att utgöra:

inom lista uppbådet............................................. 62,000.

« 2: dra » ............................................... 82,000.

eller tillsammans 144,000 man.

Huru fördelningen af dessa på de särskilda länen kommer att utfalla,

framgår af bil. Nio 1 , som äfven angifver organisationen af de

särskilda vapenslagen inom lista uppbådet.

För intetdera af landstorms-uppbåden anser jag några obligatoriska

vapenöfningar böra under vanliga förhållanden stadgas, enär sådant skulle

medföra dryga kostnader, hvilka med afseende å de uppoffringar, som

än vigtigare anordningar för försvaret taga i anspråk, möjligen skulle

blifva allt för kännbara. För att likväl under freden möjliggöra öfningar,

der de värnepligtige frivilligt önska att företaga sådana, men förnämligast

för att, i händelse af behof, kunna utan dröjsmål mobilisera landstormen,

är det af vigt att å någon centralt belägen ort inom hvarje landstoriysområde

hafva upplagdt ett för styrkan af derinom varande landstormsafdelningar

tillräckligt antal gevär med erforderlig utredning af fullgod

beskaffenhet, i den mån sådana effekter kunna anskaffas; hörande äfven

å de orter, inom hvilka värnepligtige för specialvapnen utses, vapen och

utredning för lista uppbådets behof finnas att tillgå.

Härvid anser jag mig höra fästa uppmärksamhet å angelägenheten

deraf, att tillfälle till deri så vigtiga skjutfärdighetens utveckling beredes

hela deri svenska manliga befolkningen, och synes irrig detta utan svårighet

kunna åstadkommas vid de baner, hvilka man bör hoppas komma

att så allmänt som möjligt inom de särskilda orterna anläggas. Det

intresse för målskjutningsöfningar, som de frivilliga skarpskytteföreningarne

redan

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

redan framkallat och hvilket, der dessa föreningar kunna komma att

upphöra, skall af de ur dem tvifvelsutan uppväxande skjutgillen ytterligare

befrämjas, ger anledning hoppas, att landstormens män icke skola

uraktlåta att med denna del af krigsbildningen gorå sig fullt förtrogna.

I afseende å landstormsuppbådens skyldighet att tråda under vapen, „

anser jag en sådan skyldighet höra inträda för lista uppbådet redan då

krigsfara hotar, men för 2:dra uppbådet först sedan krig utbrutit, och i

båda fallen efter det Kongl. Majrt i Stats-Rådet derom fattat beslut.

Det lista uppbådet, hvars öfningar kunna blifva ganska omfattande

och hvars tjenstgöringsskyldighet är mera obegränsad, bör vid afl laglikmätig

påbjuden tjenstgöring, med undantag endast af den, som blir

en följd af de årligen återkommande mönstringarne, ej allenast underhållas

på statens bekostnad, utan äfven, derest ej kläder jemväl på enahanda

sätt tillhandahållas, undfå viss slitningsersättning för begagnandet

af egna sådana, hvilka då böra bestå af en enkel, för alla lika drägt, så

anordnad, att den föga skiljer sig från den borgerliga. Huru fördelaktigt

det än vore, om hela landstormen försåges med en dylik för alla lika

drägt, och huru tydliga fingervisningar i detta hänseende de störa till.

dragelserna under innevarande år än gifvit oss, synes mig dock några

bestämda föreskrifter härutinnan icke nu höra meddelas.

Hvad åter 2:dra landstormsuppbådet angår, så anser jag detsamma,

äfven då det är till tjenstgöring uppkalladt, höra på egen bekostnad förse

sig med både kläder och föda.

I anledning af hvad sålunda rörande landstormen anförts, får jag

föreslå:

att alla vapenföra män inom värnepligtsåldern, så vidt de icke

tillhöra linien, må förklaras utgöra en landstorm;

att landstormen må indelas i två uppbåd, det lista och det

2:dra; samt

att följande bestämjnelser dervid må fastställas nemligen:

a) gemensamt för bägge uppbåden:

att hvarje län, i förhållande till dess vidsträckthet, må utgöra

ett eller flera landstormsområden;

att landstormen endast af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

efter Konungens i Stats-Rådet derom fattade beslut, må kunna till

tj enstgöring uppbådas;

att landstormen, uppbådad, skall vara krigslagarne underkastad;

att staten under krig tillhandahåller gevär åt dem, som icke

sjelfva ega sådana, äfvensom ammunition;

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

att högsta ortsmyndigheten öfver länets landstorm skall tillkomma

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, intilldess landstormen

varder till tjenstgöring uppbådad, och träder under militärbefäl;

att landstormen skall organiseras på kompanier och bataljoner;

att bataljonsstaben skall bestå af bataljonschef och två adjutanter

(1 regements- och 1 bataljonsadjutant);

att kompanibefälet skall utgöras af en kompanichef och tre plutonchefer,

samt för hvar 25:te man, en afdelningschef;

att till befäl skall företrädesvis förordnas officerare, som qvarstå

i armén, äfvensom sådana värnepligtige, hvilka i egenskap af

reservbefäl fullgjort sin värnepligt uti luden, dock att af dessa

senare ingen må tvingas att tjenstår a utom det uppbåd, hvilket

han genom sin ålder tillhör, samt slutligen med fyllnadspension

afskedade militärer, hvilka, såsom vilkor för fyllnadspensionens åtnjutande,

skola vid afskedet förpligta sig att, så länge de äro tjenstgöringsskyldighet

underkastade, mottaga befäl, icke understigande

deras grad inom landstormen, hvarhelst sådant kan dem anvisas;

att landstormens medlemmar skola hafva skyldighet att sig vid

påbjudna mönstringar inställa, vid vite för en hvar som sådant utan.

laga skål försummar; och

att landstormens män skola hafva samma rätt till krigsbelöning

för visad mandom och tapperhet, samt samma rätt till pension för

svår blessyr, som för armén är eller kan varda stadgad.

b) för l:sta uppbådet:

att detsamma skall utgöras af de fem yngsta åldersklasserna af

dem, hvilka efter uttjent beväringstid i limen blifvit till landstormen

öfverförda, och således i sig upptaga endast de värnepligtige af

8:e—12:e åldersklasserna;

att l:a uppbådet skall vid hotande krigsfara kunna till större

eller mindre de! till tjenstgöring uppkallas;

att detta uppbåd inom landstormsområdena må indelas i bataljoner

af 500 till 800 mans styrka, hvilka bataljoner inom sig delas

i fyra kompanier af så lika styrka som möjligt;

att bataljonschef förordnas af Kongl. Maj:t, men kompani- och

plutonchefer af chefen för Landtförsvars-departementet;

att afdelningschefer utses af kompanichefen;

att l:a uppbådet, sedan krig utbrutit, skall vara skyldigt ej

allenast att, der ersättningstrupperna redan utgått, fylla afgången

inom fältarmén, så länge kriget föres inom egna gränser, utan ock

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

att i särskilda cörpser uppträda, h varhelst inom landet sådant kan

erfordras; och

att detta uppbåd, uppkalladt till tjenstgöring, skall vara berättigad!

till underhåll på statens bekostnad, men hafva skyldighet att,

derest mundering icke af Kronan tillhandahålles, dermed sjelf sig

förse emot slitningsersättning i förhållande till munderingens värde;

samt

c) för 2:dra uppbådet:

att detta uppbåd skall hafva tj enstgöringsskyldighet endast inom

landstormsområdet, samt, då det till tjenstgöring uppkallas, vara

förbundet att förse sig med kläder och föda utan någon ersättning

derför från statens sida;

att bataljonschefer på Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes förslag

förordnas af Kongl. Maj:t;

att kompani- och plutonchefer förordnas af bataljonschefen och

afdelningschefer af kompanicheferne;

att de klasser af luden eller delar af dem, Indika icke äro till

armén inkallade, utgå med 2:dra uppbådet inom sin ort och vid

sådant tillfälle ega med nämnda uppbåd lika förpligtelse!’;

att hvarje sockens manskap skall bilda ett eller flera kompanier

eller utgöra del af samma kompani;

att kompaniernas styrka må kunna vexla emellan 100 och 250

man; samt

att en eller flera socknars manskap om 500 till 800 man må

bilda en bataljon.

I fråga om tillämpningen af de bestämmelser rörande allmänna värnepligten,

hvilka bär blifvit ifrågasätta, anser jag såväl fäderneslandets säkerhet

som rätt och billighet kräfva, att dessa bestämmelser genast efter

den nya värnepligtslagens trädande i kraft vinna tillämpning på alla inom

värnepligtsåldern varande svenske män, så att en hvar mellan 20—40

års ålder införes i rullorna öfver den klass af beväring eller landstorm,

hvartill han, enligt sin åldersklass hörer, dock att beväringsskyldig, hvilken

redan, enligt hittills gällande stadgande!!, blifvit i vapen öfvad, icke

med undantag af de för hans åldersklass påbudne målskjutningar, må,

såvida krigsfara ej hotar, underkastas vidare vapenöfningar i fredstid,

än berörda stadgande!! föreskrifva; äfvensom de beväringsskyldig^ hvilka

genom erlagd afgift förvärfva! befrielse från vapenöfning i fred, må,

med nyssnämnda undantag, njuta sådan befrielse till godo.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Infanteriet.

Enligt hvad jag tillförene inför Eders Kong! Maj:t i underdånighet

anfört, synes mig Infanteriets organisation i sina grunddrag höra förblifva

oförändrad.

Hvad först beträffar indelta infanteriets organisation, så förefinnes

dock deri en högst väsendtlig brist, å hvilken jag jemväl tillförene fästat

Eders Kongl. Majrts nådiga uppmärksamhet. Denna brist består i saknaden

af stamtrupp uti åtskilliga vidsträckta delar af landet, såsom Wester-Norrland,

Halland och södra delen af Kalmar län. För afhjelpande

af denna brist har jag i underdåniga memorialet af den 31 December

1869 föreslagit att bilda uti Wester-Norrland ett regemente och uti såväl

Halland som Södra Möre en corps af stamtrupper, dels förmedelst öfverflyttande

till landtförsvaret af de i dessa orter förlagda båtsmanskompanier,

dels förmedelst öfverföring af nödigt antal nummer från redan befintliga

stamregementen, dels ock slutligen, till någon mindre del, genom

uppsättning af ett antal kontant aflönadt manskap.

Sedan emellertid Chefen för Sjöförsvars-departementet förklarat sig

anse, att i stället för tillförene till öfverflyttning ifrågasätta 490 båtsmansnummer

från Södra Möre härad, endast 415 äro att derifrån påräkna,

men att deremot 500 man af de i Blekinge förlagda båtsmanskompanier,

såsom varande för sjöförsvaret obehöflige, ytterligare kunna till landtförsvaret

öfverföras, synes mig ett lämpligt tillfälle erbjuda sig att, i

stället för den corps, som tillförene varit ifrågasatt att bildas inom Södra

Möre, såsom stamtrupp för den i donna ort och i Blekinge befintliga talrika

beväring upprätta ett regemente. Genom donna anordning, som

närmare öfverensstämmer med och kompletterar det system, som utgör

hufvuddraget i vår arméorganisation, vinnes ock den fördelen, att Marinregementet,

hvilket nu är att betrakta såsom stamtrupp för Blekinge läns

beväring, göres härför öfverflödigt, och sålunda kan för andra vigtiga

ändamål till landtförsvarets ordnande afses.

Jemte de till uppsättning föreslagna Wester-Norrlands regemente och

Hallands Fältj ägare-corps, kan och bör på detta sätt ett Blekinge regemente

utan särdeles stor uppoffring uppsättas och bildas.

Lämpligheten af att sålunda från sjöförsvaret till landtförsvaret öfverflytta

de för det förra obehöfliga båtsmansnummer, hvarigenom de för

organisationen af det sednare enligt plan erforderliga nya regementen

och corpser utan synnerligt dröjsmål och utan känbara kostnader kunna

erhållas, har för öfrigt, sedan donna fråga vid afgifvande af proposition

rörande statsverkets tillstånd och behof till nästförlidne Riksdag var före
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

mål för Eders Kong!. Maj:ts pröfning, vunnit ökadt stöd i den utredning

rörande båtsmanshåll i sin helhet, som af dertill genom Eders Kongl. Maj:ts

nådiga bref den 4 December 1868 förordnade komiterade numera blifvit

utarbetad och i deras till Eders Kongl. Maj:t den 10 dennes ingifna betänkande

återfinnes Det framgår af denna utredning, hurusom båtsmans

rustning och båtsmans rotering står på samma grund, som motsvarande

delar af indelningsverket för soldathållet, samt att likheten dem emellan

äfven sträcker sig till sättet för karlens underhåll, uti hvilket inom samma

ort ingå ungefär samma natura-prestationer för en båtsman, som för en

soldat. Komiterade hafva val fästat uppmärksamheten derpå, att rustoch

rotehållare i allmänhet erhålla en båtsman för billigare pris än en

soldat, samt att således kostnaden för den sednares underhåll skulle vara

något högre än för den förres. Enär likväl en sådan skiljaktighet i kostnad

till förmån för båtsmanshållet icke öfverallt lärer förekomma, samt

anledningen till densamma, der den verkligen egen rum, alltså torde vara

att söka mindre i sj elfva institutionen än i särskilda lokala förhållanden,

helst grunderna för rustning och rotering äro hufvudsakligen lika, vare

sig att de omfatta soldat- eller båtsmanshållet, lärer den anmärkta skiljaktigheten

icke utgöra något hinder för den ifrågaställa öfverflyttningen;

och då för öfrig! de båtsmansrotar, som blifva till landtförsvaret öfverflyttade,

äfven böra få tillgodonjuta de lindringar i roteringsbesväret,

som under sednare åren kommit soldat-rotehållare till godo, i det att en

del kostnader blifvit af statsverket öfvertagna, torde härigenom icke allenast

ofvanberörda skiljaktighet i kostnad försvinna, utan till och med en minskning

i roteringskostnad till följd af öfverflyttningen uppstå.

Då således, enligt hvad härutaf framgår, några våldsamma rubbningar

i nuvarande förhållanden icke för båtsmans-, rust- och rotehållare vore

att befara, och då äfven ändamålet med en bättre befälstillsyn samt större

duglighet hos karlen, som bemälda komiterade afsedt med den af dem

gjorda hemställan om ett talrikare ständigt befäl samt förändrade åldersbestämmelser

vid rekrytering, med än större visshet skulle vinnas genom båtsmännens

införlifvande med armén, så har jag trött mig finna, att af den

utredning, komiterade framlagt och till hvilken jag vågar i underdånighet

hänvisa, anledning gifvits att antaga, det ifrågavarande, ur militärisk

synpunkt högst vigtiga åtgärd, att till landtförsvaret öfverflytta de för

sjöförsvaret öfverflödigt båtsmansnummer, icke möter något hinder i båtsmanshållets

nuvarande inrättning, eller i de förslag komiterade derom

framställt, utan att densamma tvärtom, i den riktning komiterade åsyfta!,

torde vara egnad att utan rust- och rotehållares betungande leda till för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

»

bättring i sjelfva denna institution, i truppens sociala ställning och i dess

tj en steduglighet.

Då eu organisation i denna riktning, så fort ske kan, bör bringas

till verkställighet, synes mig lämpligt, att öfverflyttningen till de regementen

och corpser, till hvilka dessa nummer genom sin förläggning naturligen

höra, utan dröjsmål eger rum och att truppen, så långt ske

kan, göres för sin bestämmelse användbar. Der, hvarest, .genom denna

öfverflyttning, nummerstyrkan vid regemente eller corps öfverstiger det

blifvande högsta talet, bör densamma reduceras till denna siffra, i den

mån afgång eger rum och rotarna finnas benägna att på erläggande af

vakansafgift ingå, utan afseende derpå, om afgången inträffar bland nummer,

som tillhöra soldathållet eller det, fordna båtsmanshållet.

Indelta infanteriets stambataljoner, hvilka för det närvarande utgöra

ett antal af..........................................................................................................- 43

skulle genom bildande af ett regemente i Wester-Norrland och

ett i Blekinge samt af eu corps i Halland, komma att ökas med...... 5

och således uppgå till 48.

Vigten af en reglering af regementenas och corpsernas nummerstyrka

och förläggningsområden har jag tillförene inför Eders Kongl. Maj:t sökt

utveckla, hvarjemte jag i mitt underdåniga memorial af den 31 December

1869 framhållit nödvändigheten deraf, att i och för underlättande af

eu utaf behofvet högt påkallad reglering af löneväsendet vid indelta armén

inskränka arméns nummerstyrka så långt sådant utan åsidosättande

af nödig fasthet i organisationen kan låta sig gorå.

Med iakttagande häraf och i enlighet med hvad i nyssberörda memorial

anförts anser jag nummerstyrkan per bataljon icke böra bestämmas

lägre än till 500 man; men, enär vid Norrbottens och Westerbottens

Fältjägare-corpser eu sådan styrka ej kan uppnås ensamt genom anlitande

af de inom corpsernas områden befintliga indelta nummer, samt äfven vid

de Skånska infanteri-regementena förefinnes eu brist i den erforderliga

nummerstyrkan, torde den behöfliga fyllnaden, utgörande:

vid Norrbottens Fältjägare-corps............................................... 116 man

» Westerbottens D:o ........................... 27 »

» Norra Skånska infanteri-regementet ................................. 18 »

» Södra D:o d:o 3 »

eller tillhopa 164 man

böra, på sätt i ofvanberörda memorial jemväl föreslagits, anskaffas genom

kontant aflönadt manskap. Härvid torde böra erinras, att, då nu gällande

kontrakt med 99 vakanta rotar vid Norrbottens Fältjägare-corps år 1897

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

tilländalöper, nämnde 99 nummer kunna uppsättas, hvarigenom en motsvarande

minskning i kontant aflönade nummer kan vid nämnda tid åvägabringas.

Samma utväg, som sålunda bär är ifrågasatt, torde äfven höra anlitas

för uppnående af den bestämda nummerstyrkan af 500 man vid Hallands

Fäljägare-corps, emedan de tvänne båtsmans-kompanier, Indika äro

i Halland förlagde, och af hyilka den nya corpsen till hufvudsaklig del

skulle bildas, endast räkna 364 man. Den behöfiiga fyllnaden af 136

man torde alltså böra genom uppsättning af kontant aflönadt manskap

anskaffas.

Med afseende å de särskilda ändamål, hvartill den sålunda till 500

man per bataljon reglerade effektiva nnmmerstyrkan borde anslås, finner

jag ej skål för handen till annan förändring i den af mig i memorialet,

af den 31 December 1868 angifna plan, än den, att de till Volontärer

afsedda nummer, Indika, i berörda plan beräknades till 1 per kompani,

hädanefter bestämmas till 4 för hvarje kompani. Genom donna anordning

afser jag vinna fördelande af att bereda militärisk utbildning åt ett

ökadt antal befälsämnen; att binda eu del ynglingar med redan vunnen

skolbildning vid sjelfva ledet af de fasta kadrerna; samt att åt mindre

bemedlade, med fallenhet för yrket utrustade ynglingar förskaffa understöd

för fortsättande, intill dess ofticersanställning vunnits, af deras militära

bana.

1 likhet med hvad i memorialet den 31 December 1868 yttrats, anser

jag fortfarande nödigt, att, för jemnande och kompletterande af regementenas

nummerstyrka, ej allenast de till stadsvakt i Göteborg nu

anslagne 44 rotar i Säfvedahls härad tagas i anspråk, utan äfven de så

kallade frisocknarne i Örebro län underkastas effektiv rotering. Frisocknarnes

skyldighet härtill är obestridlig, men då det icke torde kunna förnekas,

att uppsättande af torp, der sådana ej redan finnas, förorsakar en

ganska känbar utgift, torde billigheten bjuda, att rotehållarne lemnas frihet

att aflöna soldaten vare sig kontant, eller genom jord och bostad.

Indelta infanteriets nummerstyrka, som för närvarande utgör... 23,176

skulle således komma att ökas med båtsmansnummer till ett an
-

tal af ................ 2,322

ny rotering i Örebro län........................... 50

Götheborgs stadsvaktskompani................................................................. 44

kontant, aflönadt manskap tillhopa ......................................................... 300

och sålunda utgöra 25,892.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Då emellertid stambataljonerna, hvilkas antal, enligt hvad

ofvan är anfördt, skulle utgöra 48, och hvardera erhålla en nummerstyrka

af 500, blott taga i anspråk................................................ 24,000

återstår ett antal af.................................................................................. 1,892

nummer, hvilka kunna ställas på vakans, för att, i öfverensstämmelse

med hvad förut är antydt, användas till underlättande af nedan framställda

förslag, rörande reglering af indelta arméns löneväsende.

På grund af hvad här nu blifvit anfördt, och efter särskild öfverläggning

med Chefen för Sjöförsvars-departementet, i hvad rörer frågan om

öfverflyttning af en del af båtsmanshållet till landtförsvaret, får jag i

underdånighet hemställa:

att från båtsmanshållet må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsmanskompanier ............................................. 662 man,

2 Hallands d:o 364 »

1 Westergötlands d:o 87 »

1 Östergötlands eko 194 »

af lista Bohusläns clio 100 »

Södra Möre härads....................................................................... 415 »

samt af Blekinge..........................................•••■........................... 500 »

Tillhopa 2,322 man;

att rust- och rotehållare för de Överflyttade båtsmansnumren

må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet

af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Motstå, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby

socknar af Örebro län belägne 101J mantal, hvilka blifvit från dem

förut, mot frihet från ordinarie rotering, åliggande tjenstbarhet-;!- till

Bylta svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering

utgöra, med ro tehål lame medgifven rätt till fritt aftal med soldaten

angående dennes löneförmåner;

att ett regemente, under benämning: Wester-Norrlands regemente,

må i W ester-N orrland bildas genom 550 båtsman sr otar af de

fyra Norrlands kompanier, hvilka föreslagits att till landtförsvaret

öfverflyttas, samt i öfrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente

till det nya regementet af 450 rotar;

att i Halland må bildas en corps med benämning: Hallands

Fältjägarecorps, medelst till öfverflyttning från sjö- till landtförsvaret

föreslagna tvänne, i Halland förlagda, båtsmanskompanier om tillhopa

364 man, samt i öfrigt genom uppsättning af kontant aflöna-!

stam trupp 136 man;

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

att ett regemente under benämning Blekinge Regemente må bildas

genom öfverflyttande från Kalmare regemente af 85 inom Konga

härad af Kronobergs län förlagde rotar, samt i öfrigt medelst från

Södra Möre härads och Blekinge båtsmanskompanier till landtförsvaret

öfverflyttade 915 man;

att en reglering af samtlige indelta infanteriregementens och corpsers

nummerstyrka och förläggningsområde i syfte att hvarje regemente

måtte erhålla en nummerstyrka af 1,000 och hvarje corps en nummerstyrka

af 500 man, måtte ske på sätt bilagan M 2 närmare utvisar;

att 1,892 indelta nummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarecorps

redan vakanta 99, måtte, i man af inträffad ledighet,

få tillsvidare hålla otillsatta, mot vakansafgifter, som höra inlevereras

till Arméförvaltningen, för att till indelta arméns aflönande i

öfverensstämmelse med nedan framställda förslag användas;

att, till kompletterande af Norrbottens, Westerbottens och Hallands

Fältjägarecorpsers samt Norra och Södra Skånska infanteriregementenas

nummerstyrka, en kontant aflönad truppstyrka af tillsammans

300 man må för Kronans räkning uppsättas och för sådant

ändamål Eders Kongl. Maj:t må af Riksdagen åska ett anslag af

33,000 R:dr, att under särskilt titel »kontant aflönadt manskap vid

indelta armén» i Riksstaten uppföras;

Utöfver detta aflöningsanslag, skulle visserligen vid första uppsättningen

erfordras ett särskilt anslag för legningskostnads bestridande;

men, enär uppsättningen af ifrågavarande manskap endast småningom torde

komma att ega rum, bör en sådan kostnad genom besparing på aflöningsanslaget

kunna bestridas.

Hvad åter angår dels aflöningskostnaden för nyssnämnda manskap,

dels ock kostnaden för beklädnads-, remtygs-, utrednings- in. fl. persedlar

för den tillökade styrkan vid infanteriet, så torde första uppsättningen

af nyssnämnda persedlar kunna bestridas af de hos Beklädnadsdirektionerna

innestående behållningar, hvaremot särskild!: anslag erfordras så

väl för årliga underhållet af samma persedlar som ock till aflöning åt

ofvanberörda manskap; och kommer, efter organisationens fullbordande,

beloppet af de behöfliga anslagen att utgöra, för det kontant aflönande manskapet

33,000 R:dr och för materielen50,974R:dr 80 öre. Jag hemställer således,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att, i

sammanhang med beslutet om de i föregående punkter framställda

förslag till reglering af indelta infanteriet och dess nummerstyrka,

äfven bevilja ofvanstående anslagssummor; hvarjemte och enär samma

anslag icke till hela sitt belopp blifva under år 1872 behöfliga, de för

Bih, till Riksd. Prot. lull. 1 Sami, 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

samma år beräknade summor, utgörande för manskapets aflöning

18,040 R:dr och för materielens underhåll tillhopa 48,275 R:dr 20

öre, torde få upptagas i det förslag till reglering af utgifterna under

Riksstatens Fjerde Hufvudtitel, som kommer att för den snart sammanträdande

Riksdagen framläggas.

Redan tillförene har jag i underdånighet fästat Eders Kongl. Maj:ts

uppmärksamhet å det ytterst menliga inflytande å vår armés stridbarhet

och användbarhet, som orsakas af det otillräckliga antal befäl, hvarmed

den är försedd, och uti underdåniga memorialen den 31 December 1868

och 1869 har jag ej allenast framhållit det ökade behofvet af befäl, de

förhållanden som framkalla detta, utan äfven föreslagit de åtgärder, hvilka

synts mig åtminstone till hufvudsaklig del leda till behofvets afhjelpande;

och får jag, på grund af hvad dervid blifvit anför dt, hemställa:

att kompanibefälets antal vid hvarje stambataljon må bestämmas

till 20 Officerare och 20 Underofficerare;

att, på grund af hvad bär nedan vid behandlingen af frågan

om aflöningsväsendet vid indelta armén förekommer om Kompani- och

Sqvadrons-chefsbefattningars tillsättande endast genom kommendering,

Kompani-officersgraderna hädanefter måtte utgöras af:

Underlöjtnants,

samt att benämningen andre Kapten således för framtiden må komma

att upphöra;''

att de indelta regementen, hvilkas kompanibefäl redan består

af 36 Officerare, må hvardera erhålla en tillökning af 2:ne Kaptener,

2:ne Andre Löjtnanter och 4 Sergeanter;

att alla öfråga regementen måtte erhålla lika antal kompanibefäl

inom de olika graderna, som de nämnde, och corpserna hälften

af detta antal;

att Kompani-underofficerare vid regemente må bestå af 8 Fanjunkare,

12 Förste Sergeanter, 12 Andre Sergeanter och 8 Furirer

samt vid en corps hälften af detta antal;

att, för hvarje stamkompani, Korporal er nas liksom vice Korporalernas

antal bestämmes till 9 och att af de förre trenne på hvarje

kompani benämnas Förste Korporaler;

att de corpser som sakna Pastor och Väbel blifva dermed

försedda; och

att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen

samt Hallands Fältjägare-corps må erhålla samma antal befäl inom

Kaptens,

Löjtnants)

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

I

hvarje grad, äfvensom samma antal civile tjensteman, som öfrige

indelta regementen och corpser.

Då det är af vigt att de regementen och corpser,, som till uppsättning

blifva ifrågasätta och hvilka, om förslaget härutinnan kommer till

utförande, blifva nästan samtidigt till hela sin nummerstyrka kompletterade,

så snart som möjligt förses med fulltaligt befäl, anser jag nödigt,

att största delen af de fasta befälsplatserna vid dessa corpser blifva under

loppet af de 2:ne första åren tillsätta,, hvilket tvifvelsutan äfven,

hvad åtminstone Officers- och Underofficer splatserna beträffar, utan svårighet

later sig gorå. Vid tillsättande af föreslagna nya platser vid öfriga

regementen och corpser torde tiden ej behöfva lika knappt tillmätas.

Likväl synes mig nödigt att vice Korporalerna eller den, med afseende

å deras tjenstgöringsskyldighet, i aflöningsförmåner mest vanlottade graden,

böra, redan första året af organisationens tillämpning, till erhållande

af fast lön uppföras, helst saknaden af löner för donna befälsklass hittills

medfört väsendtliga svårigheter att till vice Korporaler erhålla fullt lämplige

personer. Vid uppsättning tif det öfriga nya befälet bör likväl tagas

hänsyn dertill, att detsamma må blifva kompletteradt till den tid då samöfning

af tvänne klasser beväring med stammen enligt organisationsplanen skulle

första gången komma att ega ruin, eller till 1874 års regementsmöte.

Enligt uppgjord beräkning uppgår kostnaden för befälets kompletterande

i enlighet med ofvan framställda förslag, för

år 1872 till............................................... 208,910

» 1873 » ..................-........................... 401,610

» 1874 och allt framgent till........... 630,290 (bil. N:o 3).

Såsom följd häraf får jag föreslå:

att befälsplatserna vid de nybildade corpserna, såsom ock de

nya platserna vid öfriga regementen och corpser, må tillsättas åren

1872—1874 och att såsom följd häraf hela den erforderliga tillökningssumman

630,290 K:dr må af Riksdagen begäras, men endast

det redan år 1872 behöfliga beloppet 208,910 R:dr upptagas i propositionen

om Statsverkets tillstånd och behof för nämnda år.

Hvad sedan angår värfvade infanteriet har jag i memorialet den 31

December 1868 i afseende å de båda Gardesregementena föreslagit en

förminskning af hvardera regementet till eu bataljon. Genomförande af

detta förslag anser jag mig nu ej böra ifrågasätta, dels emedan det vilkor

jag dervid fästade, nemligen inkommenderande turvis till hufvudstaden

af indelta trupper till en styrka åt ett regemente eden tvänne corpser,

i anseende till de dermed förbundne kostnader svårligen skulle kunna uppfyllas,

dels ock emedan jag nu, för underlättande af eu reglering åt indelta

befälets löner, ansett mig böra ifrågasätta en sådan minskning i de äldre

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

stamregementenas styrka, att någon ytterligare, genom Gardesregementenas reduktion,

icke bör ifrågakomma, hvarförutan det skulle synas mig mindre välbetänkt,

att under en tid af politisk oro, sådan som den närvarande, förminska

eu val öfvad stamtrupp och, med afseende å vapnets behof, redan i sig sjelf t

otillräckliga kadrer, hvadan jag ock anser att någon förändring i afseende å

Lifgardesregementena icke nu bör ifrågakomma.

Vidkommande åter Wermlands Fältjägare-regemente, så ega de skal, som,

för detsamma^ reduktion i förcnämnda underdåniga memorial uttalats, fortfarande

giltighet, hvadan förminskning af regementets nummerstyrka till 500 man och

i sammanhang dermed dess formering på en corps af fyra kompanier torde

höra ega rum.

Hvad angår den i berörda underdåniga memorial ifrågasätta och här ofvan

antydda öfverflyttning af flottans Marinregemente från sjö- till landtförsvaret,

så torde en sådan åtgärd, oaktadt det förslag jag nyss framställt om ett indelt

stamregementes bildande i ändamål att i sig upptaga äfven Blekinge beväring,

icke destomindre vara af behofvet påkallad; men då jag i nämnda memorial

tillåtit mig föreslå, att regementet efter öfverflyttningen måtte reduceras till eu

corps med bibehållande af dess egenskap utaf infanteri, finner jag mig nu af

omständigheterna manad påyrka dess förvandling till artilleri, så mycket heldre

som behofvet af ökadt fältartilleri härigenom skulle kunna med jemförelsevis

ringa kostnad och med största möjliga skyndsamhet tillgodoses; och torde jagvid

behandling af artilleriets organisation få närmare utveckla mitt förslag i

detta hänseende.

Jag får sålunda, och efter öfverläggning med Chefen för Sjöförsvars-Departementet

i hvad angår Marinregementets öfverflyttning, nu i underdånighet hemställa:
att

Wermlands Fältj ägareregemente må förändras till en corps och,

formerad på en bataljon af fyra kompanier med en sammanlagd nummerstyrka

af 500 man, organiseras lika med de indelta corpserna;

att Flottans Marinregemente må från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas,

och att, i sammanhang dermed, de för nämnda regemente nu utgående

anslag, utgörande, enligt senast meddelade uppgift, tillhopa B:dr

248,228: 42 må till statsverket indragas, mot det att Riksdagen i stället

anvisar nödiga medel under fjerde hufvudtiteln till bestridande af de kostnader,

hvartill artilleriets förändrade organisation föranleder, enligt det

förslag, som här nedan kommer att framställas;

att reduktionen af Wermlands Fältjägareregemente äfvensom öfverflyttningen

till landtförsvaret af Marinregementet måtte med 1872 åi;s

ingång taga sin början;

att befäl och underbefäl med vederlikar ''vid Wermlands Fältjägareregemente,

hvilka, till följd af nu föreslagna reduktionsåtgärd, blifva

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

öfvertaliga, må, så vidt de icke varda till andra regementen eller corpser

transporterade, uppföras å allmänna indragningsstaten. med rättighet att,

intilldess de kunna blifva till andra allmänna befattningar förflyttade, en

mot sina nu innehafvande aflöningsförmåner svarande pension uppbära,

dock emöt skyldighet att vid Fältjägarecorpsen tjenstgöra under de årliga

vapenöfningarnc, äfvensom att i händelse af mobilisering tjenstgöra hvarhelst

sådant påkallas, intilldess full pensionsålder är uppnådd, efter,hvilken

tid de endast underkastas tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar,

som erhållit afsked med fyllnadspension; och

att ofvannämnda bestämmelser må i tillämpliga delar äfven för Marinregementets

öfvertaliga personal efter regementets öfverflyttning till landtförsvaret

lända till efterrättelse, med iakttagande att regementets befäl och

underbefäl, som icke lämpligen torde kunna påräknas till tjenstgöring vid

ett artilleriregemente, i stället bör förpligtas tjenstgöra vid det infanteriregemente,

der sådan tjenstgöring kan påkallas.

Då, såsom ofvan är nämndt, indelta infanteriets bataljoner komme att uppgå

till ett antal af .................................................................................................... 48.

och värfvade infanteriets nuvarande 6 bataljoner, genom Wermlands Fältjägare-regementes

reduktion, nedsättas till......................................................... 5,

skulle infanteri-stambataljonernes sammanlagda antal komma att utgöra...... 53,

Indika, om min ofvan uttryckta åsigt angående åliggande för f. d. värfvade sol
-

dater att intill 28 års ålder, i händelse af uppbåd, vara skyldige inställa sig vid

det regemente eller corps hvar och en tillförene tillhört, vinner tillämpning,

hvarigenom tvifvelsutan de båda Gardes-regementenas stambataljoner vid mobilisering

skulle komma att uppgå till 500 man hvardera, sammanlagda representera

en nummerstyrka af 26,500 man.

För fyllande af den befälsbrist, som, sedan det fasta befälet blifvit, på

sätt ofvan är föreslaget, kompletterad t, inom arméns olika vapen qvarstå!'', har

jag i memorialet af den 31 December 1868 ifrågasatt inrättandet af halfsoldsbefäl

och. hvad infanteriet beträffar, äfven af reservbefäl. Då emellertid bristen

af befäl inom infanteriet, så snart det fasta befälet blifvit på nyss föreslaget

sätt kompletterad!, antagligen bör kunna fyllas genom reservbefäl, torde förslaget

om upprättande inom detta vapen af så kalladt halfsoldsbefäl så mycket

heldre kunna öfvergifvas, som, i betraktande af befälets tjenstgöringsskyldighet

inom indelta armén eller hufvudstyrkan af vårt infanteri, institutionen torde

komma att sakna en mot ändamålet svarande praktisk betydelse.

Inom kavalleriet och artilleriet åter, der, på tillförene angifna skäl, reservbefäl

ej kan upprättas, vore skapande af halfsoldsbefäl en lämplig anordning

att utan alltför störa kostnader åstadkomma eu behöflig tillökning af befälet.

De ökade kostnader, hvartill genomförande af infanteriets organisation på

om föreslaget sätt kommer att föranleda, utgöra enligt gjorda beräkningar:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Under år 1872.................................................................... E:dr 247,525: so.

För år 1873 ........................................................................ -> 457,884: so.

» » 1874 cell sedermera årligen efter organisationens

fullbordande.......................................................................... » 689,849: so.

»

Kavalleriet.

I mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 har jag framställt

behöfligheten af en förökning af kavalleriet, dervid jag, i afsigt att undvika

de störa kostnader, hvartill kavalleriets förstärkande medelst, värfvad trupp

skulle leda, sökt vinna målet genom tillgodoseende af inom indelta kavalleriet

redan befintliga tillgångar, och föreslog jag i sådant afseende att de till musikens

underhåll, hingsthållning, hästläkare och underofficerare anslågne och indragne

nummer skulle med ryttare besättas.

Indelta kavalleriets underofficerare, hvilka äro å nummerhästar beridna,

skulle emellertid, i följd af den föreslagna åtgärden, kommit att sjelfva anskaffa

och underhålla häst och hästutredningspersedlar, och de derigenom ledigblifna

numren med ryttare till kavalleriets förstärkande förses och en tillökning

i kavalleriets styrka derigenom beredas; men huru önskvärd en uppsättning af

dessa och öfriga dertill föreslagna nummer än vore, nödgas jag likväl frångå

förslaget derom, dels och lmfvudsakligast på grund af den svårighet, som för

underofficerarne otvifvelaktigt skulle uppstå att med de lönebelopp jag ansett

mig kunna för dem ifrågasätta, tillfyllestgörande besörja remontering och underhåll

af häst, dels äfven till följd deraf, att jag, såsom jag redan i fråga om

indelta arméens lönereglering närmare kommer att utveckla, finner mig nödsakad

inskränka donna reglering inom redan befintliga eller till aflöning nu

anvisade tillgångar. I dessa tillgångar ingå nemligen vakansafgifterna ej allenast

från de till underofficerarne anslagne nummer, utan äfven de till hästläkare

anslagne och till musikens underhåll indragne, och då samtlige dessa afgifter

således måste såsom tillgång för löneregleringen beräknas och till den gemensamma

löningsfonden ingå, kunna nämnde nummer följaktligen icke heller med

ryttare besättas, med mindre löningsfonden erhölle ersättning för det belopp,

hvartill afgifterna från desamma uppgå, hvithet jag åter icke ansett mig för

närvarande böra ifrågasätta. Af kavalleriets anslagne och indragne nummer

kunna således, för dess tillökning, blott de till hingsthållning använda 59 numren

tagas i anspråk, men, om äfven det mål, som med dessa nummers användande

till hingsthållning varit afsedt, hittills icke i synnerlig män vunnits,

lärer dock kavalleriets förökande med blott 59 man knappast medföra så stort

gagn, att derigenom uppväges olägenheten deraf, att ifrågavarande nummer

måste för sitt nuvarande ändamål undvaras, hvarföre ej heller dessa nummers

besättande med ryttare torde böra nu ifrågakomma.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Då således kavalleriets förstärkning på det sätt, jag tillförene ifrågasatt

synes mig af har anförda skäl nu icke höra åvägabringas, samt kavalleriets förökande

medelst varfvad trupp tager i anspråk kostnader, för hvilka jag måste

skygga tillbaka samt då de åtgärder, hvilka jag är sinnad föreslå i fråga om

vapenöfning af det kavalleriet tilldelade beväringsmanskap, tillförsäkra kavalleriet

en jemförelsevis stor reserv, så pass öfvad att den, efter någon tids repetition

af tidigare ofmngar, kan till dess förstärkande användas, anser jag mig nu

icke hora ifrågasätta någon tillökning af nummerstyrkan, hvaremot jag af de

La n, r b infanteriet anförts, anser nödigt att, till beredande af erforderlig

tillgång å befalsamnen, 2 tjenstbar» Yolontärer per sqvadron må kunna ant»- gas och, vid de indelta regementena och corpserna, tilldelas hvardera eu nummerlön

I öfverensstämmelse härmed och i öfrig! på skäl, som återfinnas i mitt

underdåniga memorial den 31 December 1868, får jag föreslå- "

må UtgÖraS af: fyttMstares, Löjtnants

( -S •’ och Dnderlojfrants samt att benämningen 2''dre Ryttmästare

således för framtiden må komma att upphöra; hyttmästare

att officerarnes antal vid Jemtlands Hästjägarecorps må ökas med eu

Ryttmästare, eu andre Löjtnant och eu Underlöjtnant;

att ett nummer vid hvardera sqvadronen'' af Jemtlands Hästjägareooi

ps må anslas till undorhåll af försto Irumpotaro''

att Regements-stallmästare må af Kongl. Näjd utnämnas, uppå cheens

oi slag och tillförsäkras att efter 10 års tjenstgöring såsom ordinarie

Regements-stallmastare undfå löneförhöjning med 50 procent af den i stat

uppförda egentlig» lönen, samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring erhålla

ytterligare förhöjning med lika procent af samma lön; äfvensom att

farin UDPalMd ‘Pensionsålder. undfå, derest lian tillhör indelta arméen

1,000 R:dr, men, om lian tillhör den värfvade, 1,500 R:dr i årlio- pension;

varande dock några medel till ofyanberörda löneförhöjningar icke i

staten beräknade, utan torde sådan» framdeles i mån af behof böra hos

Riksdagen begäras;

att Regementspastor måtte anställas vid Husar-regementet Konung Oart XVatt

vid namnda regemente äfven må anställas en Regements-sadelmakare

och en Sadelboms-skärare;

att Regements-trumpetare- och Stockmakare-beställningarne vid berörd»

llusar-regemente må indragas;

atA utaf de Vld Lifgarde! till häst och Husar-regementet Konung

jarl XV å stat uppförda inalles 14 Trumpetare med Underofficers aflöning,

4 vid det förra och 6 vid det sednare regementet må till Trumpetare

i nummer, samt 4 vid det förra regemente! till ryttare i nummer förändras •

att en Ryttmästare och två Löjtnanter på hvarje bataljon och en Löjtnant

vid Jemtlands Hästjägarecorps må eg» rättighet att, efter minst tio års

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

tjenstgöring vid vapnet, ingå på half sold, i enlighet med de grunder jag

nedan för öfverflyttning till half sold föreslår, med skyldighet att på

e^en häst tjenstgöra under de årliga befäls- och regements-mötena,

eller då mobilisering af armén eller större del deraf egen rum;

att vid hvarje sqvadron måtte årligen, bland det afgående manskapet,

utses tvenne man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön qvarstå i

r o borna i fem år, med tjenstgöringsskyldighet endast under krigstid, eller

då Kong!. Maj:t finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf; och

att örliga lönen för dessa reservkavallerister måtte bestämmas till

15 R:dr per man. .

De ökade kostnader, hvartill ifrågavarande förändringar i kavalleriets

organisation föranleda, utgöra: ,

för år 1872 .................................................................................. 8,910 R.dr

och efter organisationens genomförande åren 1876 och framgent

årligen ................................................-..............................y 31,600 R:dr

på sätt bilagan J/s 5 visar; och får jag i anledning häraf underdamgst

hemställa: det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att,

i sammanhang med beslutet om 8jelfva organisationen, äfven bevilja den

derför erforderliga årliga anslagssumma, att i man af behof utgå, och

hvilken anslagssumma efter organisationens genomförande utgör 31,600

R:dr, lärande det enligt gjord beräkning för 1872 behöfliga beloppet,

8,910 R:dr, få i propositionen om Statsverkets tillstånd och behof för

nämnda år på behöriga ställen upptagas.

Artilleriet.

Ett af hufvudvilkoren för att en krigshär skall kunna, under nutidens

krigföringssätt, påräkna framgång i striden, är att den eger ett. talrikt

och val öfvadt artilleri, och behofvet af detta vapen gör sig mera

gällande i samma mån som den öfriga armén saknar öfning och erfarenhet.

Ett artilleri, som skall kunna motsvara sitt ändamål, låter sig dock ej skyndsamt

uppsättas; anskaffningen af den erforderliga materielen fordrar tid,

och anspråket på dess råtta användande måste blifva beroende icke allenast

af den bildning man kunnat förskaffa befälet, utan äfven af den

öfning som kommit truppen till del, hvaraf följer, att detta vapen måste

vara redan i fredstid så organiseradt, att det må, efter en jemförelsevis

kort förberedelse, kunna utrycka. Betydliga medelbelopp tagas sålunda

i anspråk för detta vapens uppsättning och underhåll, men de uppoffringar,

som dermed äro förenade kunna också otvifvelaktigt hänföras till

de vigtigaste utgifter för ett lands försvarsväsende. Det förslag, som finnes

intaget uti mitt underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet den 31 December
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

cember 1868, afsåg, beträffande artilleriet, att åt detta vapen gifva en organisation,

som kunde anses närmare, än den nuvarande, motsvara behofvet

vid en möjligen skeende mobilisering, och derigenom underlätta öfvergången

från freds- till krigsfot. Med afseende å de icke obetydliga kostnader,

som redan detta förslag medförde, ansåg jag mig ej då böra ifrågasätta

en tillökning af det egentliga fältartilleriets styrka, som alltså bibehölls

vid det nuvarande kanon-antalet, eller 150 kanoner, hvilket efter

eu beräkningsgrund af 21 kanoner för hvarje tusende man, antogs vara

tillräckligt för en infanteristyrka af 56,000 man. Men då, med ett sådant

förhållande mellan artilleriet och de öfriga vapnen, artilleristyrkan blef

den minsta möjliga som då kunde ifrågasättas, samt mindre än hvad numera

inom andra arméer eger ruin, har jag, i anledning häraf och i betraktande

af den störa betydelse artillerivapnet under det nu pågående

kriget tillvunnit sig, ansett mig icke kunna underlåta att såsom ett oafvisligt

behof framhålla fältartilleriets ökande till en styrka, som mera

motsvarar nutidens fordringar, och får jag alltså i underdånighet föreslå:

att den artilleristyrka, som afses att åtfölja den aktivå armén

och som måste vara färdig att genast vid krigs utbrott utrycka måtte,

genom uppsättning af fem nya batterier, hvardera å sex kanoner,

uppbringas till 180 kanoner; samt

att ett reservartilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande

förluster, måtte bildas.

När de uti Stockholms skärgård nu under byggnad varande befästningar

blifva fullbordade, påkalla deras bestyckning ett så stort antal

pjeser, att till dessas behöriga betjenande under krigstid kommer att erfordras

befäl och trupp till vida större antal, än det hvartill de å Waxholm

nu förlagda kompanier, äfven endast såsom stam betraktade, kunna

lemna tillgång, och får jag på grund häraf föreslå:

att utöfver redan befintliga inalles fem fästningskompanier ett sjette

sådant kompani måtte uppsättas, för att å nämnda fästning förläggas.''

h>6 grunder för artilleriets organisation, som blifvit framställda uti

mitt förra förslag, anser jag fortfarande böra hufvudsakligen tillämpas,

och har jag endast att deruti föreslå följande förändringar:

att de tre Artilleri-regementena må hvardera organiseras på tio

fältbatterier ä sex kanoner, samt Svea och Göta Artilleri-regementen

derjemte erhålla hvartdera tre fästningskompanier;

att med afseende å den befintliga tillgången af materiel, förhållandet

mellan den större och de mindre kalibrarne något förändras och tills

vidare må bestämmas enligt en proportion, som 2:3, hvilket äfven öfverensstämmer

med de åsigter, som under nu pågående krig blifvit omfattade;

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5*

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

att, i enlighet härmed, utaf de för fält-artilleriet föreslagna 30

batterier,

12 må erhålla............................ 3",24 kanoner,

16 » » .............................. 2",58 » och

2 » » .............................. 2".25 »

att de tvänne 2",25 batterierna måtte, i likhet med de öfriga

fältbatterierna, hvardera tilldelas tvänne kaptener.

Då jag nu, i den förläggning af batterierna jag går att föreslå, icke

ifrågasätter någon förändring i förut afgifna förslag rörande de båda batterierna

uti Norrland, anser jag mig likväl böra fästa Eders Kong!. Maj:ts

nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten deraf att dessa batterier förflyttas

till annan för ett fiendtligt anfall mindre blottstäld plats än Hernösand,

och har jag trött att de herde lämpligast förläggas till den depot

för Norrland, om hvars anordnande jag här nedan går att gorå underdånig

framställning. Intilldess emellertid platsen för denna depot blifver

bestämd, anser jag artilleriets fältbatterier höra förläggas på sätt som följer

och hvarom jag nu i underdånighet hemställer nemligen:

4 batterier i Carlskrona, 6 i Christianstad, 8 i Göteborg, 2 ä

Carlsborg, 8 i Stockholm och 2 i Hernösand.

Artilleriet skulle sålunda komma att utgöras af:

A. Fältartilleriet.

Svea Artilleri-regemente.

4

st.

3",24 batterier

i

Stockholm.

4

st.

2", 58 d:o

i

d:o

2

st.

2",25 d:o

i

Hernösand.

10

batterier.

Göta Artilleri-regemente.

4

st.

3",24 batterier

i

Göteborg.

4

st.

2", 58 d:o

i

d:o

2

st.

d:o d:o

å

Carlsborg.

10

batterier.

Wendes Artilleri-regemente.

2

st.

3",24 batterier

i

Christianstad.

2

st.

d:o d:o

i

Carlskrona.

4

st.

2", 58 d:o

i

Christianstad.

2

st.

d:o d:o

i

Carlskrona.

10

batterier.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Tillsammans 30 batterier, utaf hvilka de tvärnie i Hernösand förladda

organiseras såsom fot-, och alla de ofrige såsom åkande.

13. Rcscrvartilleriet.

3 st. 3",24 fotbatterier.

6 st. 2",58 åkande batterier.

Tillsammans 9 batterier, fördelade till lika antal på hvardera af de

trenne regementena.

C. FnstiiingsartiHeriet.

Svea Artilleri-regemente.

3 kompanier å Waxholm,

Göta Artilleri-regemente.

2 kompanier å Carlsborg.

1 kompani å Carlsten.

Tillsammans 6 kompanier.

En jemförelse mellan den bär föreslagna och den nuvarande organisationen

visar, enligt Bilagan N:o 6, eu brist uti personal af: 3 Öfverstelöjtnanter,

14 Kaptener, 28 Löjtnanter, 27 Styckjunkare, 41 Sergeanter,

14 Batteritrumpetare, 39 förste Konstaplar, 65 andre Konstaplar, 25

Afdelningstrumpetare, 557 Stam arti Uerister, 53 Handtverkare, 6 Läkare,

36 Hästläkare, 48 Hofsmeder samt 39 Redogörare.

En del af denna personal blifver dock, på sätt åberopade bilaga

jemväl utvisar, först behöflig vid en skeende mobilisering, och dess tillsättande

i fredstid kan alltså icke ifrågasättas, helst det är att antaga

att åtminstone vissa af dessa beställningar kunna utan synnerlig svårighet

vid krigs utbrott kompletteras.

Den personal, som jag anser ovilkorligen böra redan i fredstid tillsättas,

finnes särskildt upptagen i Bilagan N:o 7, som äfven utvisar dess

fördelning på regementena.

Genom förändringen af organisationen uppstår deremot ett öfverskott

af: 1 Major, 5 Underlöjtnanter och 5 Divisionstrumpetare. (Bil. N:o 6).

I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet föreslå,

att följande tillökning af befäl och trupp måtte blifva upptagen

att å stat uppföras:

vid Svea Artilleri-regemente.

Öfverstelöjtnant........................ 1.

Kaptener .................................... 3, hvaraf 1 med äldre Kaptens lön.

Löjtnanter ................................. 9.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Styckjunkare................

.............. 9.

Sergeanter ..................

.............. 14.

Batteritrumpetare.......

.............. 4.

Förste Konstaplar.......

.............. 10.

Andre Konstaplar........

.............. 20.

Afdelningstru mpetare

............ 2.

Artillerister...................

......... 141.

hvarjemte 5 Kaptener i regementet torde få uppföras till yngre Kaptens lön;

vid

Göta Artilleri-regemente.

Öfverstelöjtnant..........

.............. I.

Kaptener ......................

............. 2, hvaraf 1 med äldre Kaptens lön.

Löjtnanter ...................

............. 9.

Styckjunkare ..............

............. 8.

Sergeanter ...................

.............. 15.

Batteritrumpetare.......

.............. 4.

Förste Konstaplar......

............... 13.

Andre Konstaplar.......

.............. 19.

Afdelningstrumpetare

.............. 9.

Artillerister..................

............... 188.

hvarjemte 5 Kaptener i regementet torde få tilldelas yngre Kaptens lön;

vid

Wendes Artilleri-regemente.

Öfverstelöjtnant.........

............... 1. -

Major ...........................

.............. 1.

Kaptener ......................

............... 9, hvaraf 3 med äldre Kaptens lön.

Löjtnanter ..................

............... 10.

Underlöjtnant ............

............. 1.

Styckjunkare...............

............. 10.

Sergeanter ..................

.............. 12.

Batteritrumpetare......

............... 6.

Förste Konstaplar......

............... 16.

Andre Konstaplar......

............... 26.

Afdelningstrumpetare

............... 14.

Artillerister..................

............... 228.

hvarjemte 2 Kaptener i regementet torde få uppföras till yngre Kaptens lön;

att deremot följande beställningar måtte komma att indragas:

> ''

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

vid Svea Artilleri-regemente.

Major.................. l.

Underlöjtnanter............................. 3.

Stabstrumpetare ........................ 2.

vid Göta Artilleri-regemente.

Major............................................... 1.

Underlöjtnanter.............................. Z.

Stabstrumpetare ........................... 2.

vid Wendes Artilleri-regemente.

Stabstrumpetare ........................... 1.

samt att de nuvarande Tygstatskompanierna må såsom sådana

upphöra, och deras nuvarande personal jemte Marinregementets beräknas

såsom tillgång vid de nya batteriernas uppsättning.

Från förslaget äro uteslutna 3 Bataljonspredikants- och 3 Regementsskrifvarebeställningar,

hvilka äro afsedda att vid nuvarande innehafvarnes

afgång indragas, på sätt bär nedan kommer att, i sammanhang

med frågan om civilstaterna vid armén, i öfrigt föreslås.

Vidare får jag föreslå:

att 3 Kaptener, 6 Löjtnanter och 3 Styckjunkare vid hvarje artilleriregemente

må kunna på half sold öfverflyttas enligt de grunder

jag här nedan för sådan öfverflyttning går att framställa;

att vid de tron ne artilleriregementena måtte årligen, bland konstaplar,

trumpetare och artillerister, som uttjent sin kapitulation, utses

tillsammans 84 man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön

qvarstå i rullorna i 6 år, med tjenstgöringsskyldighet endast under

krigstid, eller då Kongl. Maj:t finner nödigt uppbåda eu eller flera

beväringsklasser eller delar deraf;

att årliga lönen för detta reservmanskap måtte bestämmas till

20 R:dr för Förste Konstapel och 15 R:dr för Andre Konstapel, Afdelningstrumpetare

och Artillerist;

att hvarje åkande batteri måtte erhålla 20 och hvarje fotbatteri

10 hästar, hvarigenom ej allenast antalet af artilleriets nuvarande egna

hästar kommer att ökas med 208, utan äfven och till följd jemväl af

de ridande batteriernas föreslagna förändring till åkande, den legning

af hästar, som nu årligen eger ruin för batteriernas i Landskrona exercis,

icke mera blifver behöflig.

Uti memorialet den 31 December 1868 har jag föreslagit att ur hvarje

årsklass af beväringen borde 1,200 man tilldelas artilleriet, och enär donna

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

beväringsstyrka, äfven för deri organisation, som nu är i fråga, är enligt

mobiliseringsplanen tillräcklig, torde någon annan förändring i detta hänseende

ej vara af nöden, än att beväringsmanskapets fördelning på artilleriets

olika stationer lämpas efter den förändring, som, i fråga om

dessa stationer, är i det föregående ifrågasatt.

Uppsättningskostnaden för personal och hästar vid fältartilleriet uppgår

till 276,554 K:dr 20 öre, men genom organisationens gradvisa genomförande

bör denna kostnad kunna bestridas af den för öfvergångsåren

beräknade underhållskostnad.

Denna sednare kostnad åter, eller den ökade årliga kostnad för

aflöning och underhåll, hvartill artilleriets organisation på nu föreslaget

sätt kommer att föranleda, är beräknad att utgöra: för år 1872,

med iakttagande af de indragningar, som af organisationen jemväl blifva

eu följd, 172,799 R:dr 36 öre, och efter organisationens genomförande,

år 1877 och framgent årligen 473,278 R:dr 92 öre (Bil. N:is 8 & 9).

Hvad slutligen angår kostnaden för erforderlig fältartillerimateriel,

så uppgår denna summa till inalles 1,102,743 R:dr (Bil. N:is 10 & 11).

I anledning af det sålunda framställda förslaget till artilleriets organisation

och de uppgjorda beräknangarne öfver deraf uppkommande

kostnader, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att i sammanhang med beslutet om sjelfva organisationen

äfven bevilja de för densammas genomförande erforderliga

medel, utgörande, enligt hvad nyss nämndt är, för personal och hästar

årligen 473,278 R:dr 92 öre, att i mån af behof utgå, och för materiel

1,102,743 R:dr; och torde i den Proposition om Statsverkets tillstånd och

behof, som kommer att till den snart sammanträdande Riksdagen afl åtas,

få upptagas dels den för'' år 1872 belöpande kostnaden för personal och

hästar, dels ock hela den för materielen beräknade kostnadssumma.

tngeuiörväseiidet.

Den uti mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 framställda

plan för ingeniörväsendets organisation, finner jag så mycket nödvändigare

att vidhålla, som erfarenheten från det nu pågående kriget,

hvaruti fälttelegraf-, kommunikations- och befästningsväsendet spelat en

så framstående rol, ytterligare visat vigten af att hafva någorlunda fullständiga

och fullt utbildade ingeniörtrupper samt ett för dem tillräckligt

befäl. , ,

Jag torde derföre, med hänvisning till och med stöd af hvad jag

uti nämnda underdåniga memorial anfört rörande behofvet af ingeniörväsendets

utveckling samt styrkan af de för särskilda delar deraf erfor
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

derliga trupper, endast böra särskild!, omnämna de mindre förändringar,

jag härutinnan funnit nödiga, hufvudsakligen rörande fältsignalväsendet,

hvars skyndsamma ordnande jag anser vara af väsendtlig vigt och för

hvilket Eders Kongl. Maj:t redan anvisat medel till anskaffning af större

delen utaf den erforderliga materielen.

Beträffande uppsättningen af ett fältsignal kompani anser jag början

dermed böra göras, om möjligt, redan under nästkommande år, och att

detta kompani, ehuru tillhörande ingeniörtrupperna och, i likhet med

hvad i andra länder eger ruin, utgörande ett specialkompani af berörda

trupper, likväl, såväl under fälttåg, som under de större fredsöfningarne,

bör komma att ställas till Generalstabens omedelbara disposition samt

erhålla en någorlunda sjelfständig organisation.

Eältsign alkompani et bör således bland manskapet ega handtverkssoldater,

samt förses med ett mindre antal egna hästar, hvarjemte särskilda

medel höra anvisas för kompaniets fältöfningar och för fältsignalmaterielens

underhåll. Dessutom erfordras för kompaniet en kasern- och

förrådsbyggnad, hvarför plats finnes å den på Kungsholmen åt pontonierbataljonen

för närvarande upplåtna tomt.

Med afseende på den erforderliga skyndsammare uppsättningen af

fältsignalkompaniet, måste särskild uppsättningskostnad härvid beräknas,

hvilket icke är förhållandet med de öfråga föreslagna nya ingeniörtrupperna

eller med hästarne, för hvilka första årets underhållskostnad beräknas

betacka uppsättningskostnaden.

Hvad angår lönerna för de nya beställningarne vid Fortifikationen,

torde den föreslagna nya normalstaten för värfvade armén böra lända till

efterrättelse, med iakttagande af deruti upptagne förhöjning i tjenstgöringspenningar

för befälspersonalen vid trupperna, hvilken förhöjning betingas

deraf, att detta befäl icke kommer i åtnjutande af semester.

Redan i mitt förenämnda underdåniga memorial af den 31 December

1868 har jag framställt behofvet af egna hästar äfven för Pontonierbataljonen,

hvarvid till stallhyra beräknades ett belopp af 1,066 rdr 60

öre; men sedan numera en särskild stallbyggnad blifvit för nämnda bataljons

räkning uppbörd, har berörda stallhyrebelopp blifvit ur kostnadsberäkningarne

uteslutet.

Med stöd af hvad jag här anfört och i öfverenstämmelse för öfrig!

med den plan, som uti mitt ofvannämnda underdåniga anförande blifvit

närmare utvécklad, får jag således i afseende på ingeniörväsendet i underdånighet

föreslå:

att ett värfvadt kompani, benämndt fältsignalkompaniet och bestående

af 4 officerare, 4 underofficerare och 120 man korporaler,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

spel, handtverkare och soldater må uppsättas, samt att kompaniet

erhåller 10 egna hästar;

att likaledes genom värfning må uppsättas en bataljon sappörer

af 360 man, korporaler, spel, handtverkare och soldater samt erforderligt

befäl;

att sappörbataljonen må förläggas å Carlsborg, men fältsignalkompaniet

i Stockholm, samt att för detsamma må uppföras erforderlig

kasern och förrådsbyggnad å den för Pontonierbataljonen upplåtne

tomt:

att befälspersonalen vid Fortifikationen må förökas med:

för fältsignalkompaniet

1 kapten af lista klass, 1 löjtnant af lista klass, 1 löjtnant af

2:dra klass, 1 underlöjtnant, 1 fanjunkare, 2 sergeanter af lista klass

och 1 sergeant af 2:dra klass;

för sappörbataljonen

1 major, 3 kaptener af lista klass, 1 kapten af 2:dra klass, 3 löjtnanter

af lista klass, 4 löjtnanter af 2:dra klass, 3 underlöjtnanter, 3

fanjunkare, 4 sergeanter af lista klass och 6 sergeanter af 2:dra klass;

för fortifikationsstaben och pontonierbataljonen

3 kaptener af lista klass, 1 löjtnant af lista klass, 1 löjtnant af

2:dra klass, 2 fanjunkare, 3 sergeanter af lista klass och 6 sergeanter

af 2:dra klass;

att civilstaten må förökas med: 1 auditör vid pontonier batalj on,

tillika sekreterare vid Fortifikationen, 1 auditör vid sappörbataljonen,

tillika fästningsauditör vid Carlsborg, 1 kassör och förrådsförvaltare

med lön i lista klass samt en regementspastor;

att deremot af Fortifikationens nuvarande civilpersonal må indragas:

sekreteraren och kanslisten, 1 förrådsförvaltare af 2:dra klass

samt, vid nuvarande innehafvares afgång eller förflyttning till annan

befattning inom Fortifikationen, regementsskrifvaren, hvarefter regementsskrifvaregöromålen

torde få af auditören vid Pontonierbataljonen

öfvertagas;

att lönerna för bär upptagna nya beställningar måtte inom de

olika graderna få utgå i enlighet med den föreslagna normalstaten

för värfvade armén;

att vid hvarje af ingeniörtruppernas kompanier måtte årligen

bland det afgående manskapet utses tvänne man, hvilka förbinda sig

att mot en årlig lön qvarstå i rullorna under fem år, med tjenstgöring^-
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

ringsskyldighet endast under krigstid, eller då Kongl. Maj:t finner

nödigt mobilisera armén eller delar deraf;

att årliga lönen för detta reservmanskap må bestämmas till 15

R:dr per man;

att pontonierbataljonen må erhålla 20 egna hästar;

att, för sappörbataljonen, anslaget till ingeniörtruppernas praktiska

öfningar må förhöjas;

att, till komplettering af fältsignalinaterielen, anskaffning må ega

ruin af materiel till en fälttelegrafafdelning samt af optisk fältsignalmateriel

in. in.;

att, till kompletterande af felande krigsbryggemateriel, anskaffning

må eg a ruin af 2:ne kr igsbry ggeekipager;

att bär föreslagna organisation må för fältsignalkompaniet taga

sin början redan under år 1.871 samt för öfrig! vidare fortgå under

åren 1872—1877.

Den uppsätta1 ngskostnadj som här föreslagna organisation af ingeniörväsendet

fager i anspråk, uppgår för fältsignalkompaniet till 39,556 k:dr

80 öre, samt för sappörbataljonen till 118,551 R:dr 60 öre, hvarjemte för

uppsättning af hästar erfordras 15,450 R:dr (Bil. N:o 12).

Såsom förut är nämndt, behöfver dock endast för fältsignalkompaniet,

i anseende till vigten af dess skyndsamma organisation, särskilda medel

för bestridande af uppsättningskostnaden anvisas; för sappörbataljonen

och hästarne bör denna kostnad kunna betäckas genom de första årens

underhållsanslag.

Enligt uppgjord approximativ beräkning, kommer årliga ökade kostnaden

för ingeniörväsendets organisation att utgöra:

för år 1871............................................................ h’:dr 34,935: 40;

’> 1872............................................................... « 98,911: 70; samt

efter organisationens genomförande, år 1877, och framgent årligen 159,758

B:dr 7 öre, derest regementsskrifvaretjensten då kunnat indragas, men i

annat fall 260,758 B:dr 7 öre, intilldess sådan indragning kan ske.

Härförutan erfordras till anskaffning af två krigsbrygge-ekipager

och fältsignalmateriel.............................................................. R:dr 140,000: —

och till kasern för fältsignalkompaniet ..................... » 60,000: —

eller tillhopa............................................................... R:dr 200,000: —

Jag får på grund häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes i nåder, föreslå , Riksdagen, att, i sammanhang med beslutet

om ingeniörtruppernas organisation, äfven bevilja de derför erforderliga

medel, nemligen: för personal och hästar årligen, att i mån af behof

utgå och efter organisationens genomförande, uppgående till 259,758 R:dr

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Af cl. 6

i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

7. öre; samt för krigsbrygge-ekipagerna, ialtsign al m a term] en och kasernbyggnaden

200,000 R:dr; lärande i propositionen till nästa Riksdag om statsverkets

tillstånd, och behof få upptagas ej allenast de för personal och hästar under

åren 1871 och 1872 erforderliga belopp af tillhopa 133,847 R:dr 10 öre utan

ock hela den för krigsbrygge-materielen, fältsignal-materielen och kasernbyggnaden

beräknade summa af 200,000 Rdr.

Halfsoldsbefäl.

I det föregående har jag till fyllande af befälsbristen vid kavalleriet och

artilleriet, föreslagit att vid hvardera af dessa vapen ett visst antal befäl

må finnas på sfi kallad halt sold anställda, och får jag, med hänvisning till

hvad i sådant afseende är anfördt i mitt underdåniga memorial den 31 December

1868, såsom vilkor för öfverflyttning å half sold föreslå:

att på stat anstånd officer eller underofficer må, efter minst tio års

tjenstgöring, kunna af Kong!. Näjd, på derom gjord anmälan, förflyttas

på half sold;

att halfsoldsbefäl i allmänhet under fredstid intages från annan

tjenstgöring än de årliga befäls-, regenjents- och beväringsmötena vid indelta

kavalleriet, och motsvarande öfningar vid det värfvade kavalleriet,

äfvensom artilleriet; men deremot i krigstid, samt när Kong!. Maj:t finner

godt uppbåda större eller mindre clel af beväringen, vara underkastad

samma tjenstgöring, som det ordinarie befälet;

att på half sold ställd officer bibehåller tur- och befordringsrätt vid

regemente eller corps;

att halfsoldsbefäl, efter upnådd pensionsålder, vid afskedstagande! erhåller

den för graden bestämda pension ur Arméens Pensionskassa, såvida

stadgade inbetalningar till nämnda kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet

annorlunda ordnas, den pension, som i sammanhang dermed

kan komma att bestämmas; samt

att aflöningen för till half sold Överflyttad! befäl måtte sålunda bestämmas

:

För Kapten eller Ryttmästare 800 R:dr lön. 200R:dr tjenstgöringspenningar,

» Löjtnant.......................... 350 » » 150 » d:o.

» Styckjunkare.................... 300 » » 100 » d:o.

dock att tjenstgöringspenningar icke må utgå till dem, som af en eller

annan anledning icke bevista föreskrifna vapenöfningar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Civilstaten.

Rörande Civilstaten vid regementen och corpser. torde jag i öfverensstämmelse

med de i detta afseende i mitt underdåniga memorial den 31 December

1868 uttalade åsigter få föreslå:

att regementsskrifvare- och auditörstjensterna vid hvarje regemente

och corps måtte i mån af inträffande ledigheter förenas till eu tjenst

under ''benämning: Auditör; dock med Eders Kong!. Näjd förbehållen

rätt att. i afseende å dessa tjenstebefattningar vidtaga de förändrade anordningar,

hvartill det förslag till nytt fältförvaltnings-reglemente, som

från den för utarbetande af sådant förslag nedsätta komité är att förvänta,

möjligen kan komma att föranleda;

att mönsterskrifvarebefattningarne, i mån af nuvarande innehafvares

afgång, helt och hållet indragas; samt

att bataljonspredikantsbeställningar, der sådana finnas, jemväl måtte i

samma ordning indragas.

Generalitetet och Generalstaben.

De åsigter, jag i fråga om Generalitetet och Generalstabens organisation

tillåtit mig uttrycka i" memorialet den 31 December 1868, har jag icke i något

afseende funnit anledning frånträda, hvarföre jag, under åberopande af de

motiv, som i nämnda memorial blifvit anförda, i underdånighet föreslår:

att Generalitetet måtte på stat utgöras af 3 Armékorpschefer, 1 Chef

för Generalstaben, 1 Generalfälttygmästare, 1 Inspektör för Kavalleriet

och 1 Chef för Fortifikationen samt att, för hvar och eu af dessa sju generalspersoner,

lönen bestämmes till 9,000 R:dr,med rättighet tillika för

dem att vid embetsresor erhålla, för sjelfva resekostnaden, godtgörelse enligt

gällande författningar;

att Generalstaben måtte utgöra eu fristående corps med egen lönestat;

att Topografiska corpsen måtte helt och hållet uppgå uti och förenas

med Generalstaben;

att Generalstabens officerspersonal måtte, förutom Chefen, bestå af:

1 Öfverste, 2 Öfverstelöjtnanter, 10 Majorer, 16 Kaptener och 10 Löjtnanter

;

att för de geodetiska arbetena en Professor måtte finnas vid Generalstaben

anställd;

att Generalstabens aflönings- och öfriga utgiftsstat, måtte bestämmas

i enlighet med Bil. N:o 13; samt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

att förslaget om Generalitetet, med afseende å dess samband med

det om Generalstaben, måtte framställas endast under förutsättning

och vilkor af jemväl det sednares antagande. ,

Kostnaden för Generalstabens organisation i öfverensstämmelse med här

afgå tv et förslag uppgår enligt Bil. N:o 13 till....................... B:dr 161.120: —

och då härtill finnas att disponera:

nuvarande anslag till Landtförsvars-departementets Kommandoexpedition.

till Generalstabs-officerares bildande och till

Topografiska corpsen, tillhopa utgörande B:dr 57,200: —

samt beloppet af de från generalitets-staten

utgående stabschefsarvoden...................... >» 6,350: — gg 55Q. _

uppgår den ökade årliga kostnaden till.................................... B:dr 97,570: —

hvilket belopp jag alltså i underdånighet anhåller, att Eders Kongl. Näjd måtte

täckas af Riksdagen begära, att i mån af behof utgå; och torde det belopp,

som till organisationens påbörjande redan år 1872 erfordras och hvithet jag

anser kunna beräknas till 15,000 B:dr, få i propositionen till nästa Riksdag,

angående statsverkets tillstånd och behof, upptagas.

Krig sbildningen,

a) Vapenö fningarne.

Utan ändamålsenlig och i tillräcklig utsträckning anordnade vapenöfningar

kan en försvarsorganisation, hvilken som helst, ej uppfylla sin bestämmelse.

Oöfvade massor, vore de än försedda med den bästa materiel, kunna föga uträtta.

God ledning, sammanhållning och disciplin, hvilka endast genom öfning

förvärfvas, kunna af intet annat ersättas. En skyldig omtanka bjuder alltså

att åt denna del af försvarsväsendet, truppens och befälets utbildning, egna

alla de åtgärder, som härens ändamål krafvel’ och landets tillgångar medgifva,

På samma gång det derföre å ena sidan blir ett krigsstyrelsens oeftergifliga

åliggande att tillse det den militära utvecklingen, de krigsbildande öfningarne

med urskiljning och i ändamålsenlig riktning ledas, blir det å andra sidan en

statsmakternas uppgift, hvarpå i fosterlandets intresse kan ställas berättigade

fordringar, att bereda tillräckliga medel för att åt dessa öfningar gifva den

omfattning, som för ändamålets vinnande oundgängligen är af nöden.

För den värfvade i garnison förlagda stammen måste den tid, som för

utbildning i teoretiskt och praktiskt hänseende är anvisad, anses vara fullt

tillräcklig och de göda frukterna äro här blott beroende af det sätt, hvarpå

tiden användes, hvarpå undervisningen meddelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inom indelta arméen åter är förhållandet i detta hänseende icke lika tillfredsställande;

ty med huru mycken urskiljning och sorgfällighet den för öfningarne

hittills anslagna tiden än må användas, kan donna likväl icke blifva

för sina ändamål i allo tillräcklig. Enär emellertid, hvad infanteriet beträffar,

åtskilliga å sista tiden dels redan genomförda, dels i någon man tillämpade och

vidare afsedda anordningar, såsom årligen återkommande skolor både å mötesplatserna

och vid Carlsborgs fästning, målskjutningsöfningarnes förflyttning inom

kompaniernas områden och en betydligare tillökning uti den till befäls-, rekrytsoeh

beväringsmötena kommenderade styrkan otvifvelaktigt skola gifva infanteriets

öfningar inom dertill anslagna lider en mera än tillförene bildande förmåga,

anser jag mig nu i fråga om öfningstiden för infanteriets stam icke höra

ifrågasätta annan utsträckning, än den jag här nedan för tillvägabringande af

gemensamma fälttjenstöfningar för alla vapen kommer att föreslå, särdeles som.

derest den här ofvan omförmälda tillökning i öfningstiden för beväringen biff ver

medgifven, äfven stammen derunder beredes tillfälle till egen vidare utbildning

genom att undervisa och handleda yngre trupper.

Hvad deremot beträffar indelta kavalleriet, sä och med afseende å den

mångsidigare utbildning detta vapenslag krafvel-, anser jag en tillökning i den

bestämda mötestiden vara af högsta behofvet påkallad.

Då kavalleriets användbarhet efter den nya tidens fordringar förnämligast

synes kräfva icke blott ridkonstens vidare utveckling utan ock förtrolighet med

fälttjenstgöringens särskilda detaljer, såsom förposttjenstgöring med patrullering

och rekognoscering samt marcheöfningar och fältridning i olika mark, höra vapenöfningarne

hufvudsakligast afse kavalleriets utbildning i dessa riktningar.

För sådant ändamål synes mig af nöden, dels att, på sätt jag redan i

memorialet den 31 December 1868 framhållit, åt de så kallade exercissqvad

rons mötena, vid Indika rekryt- och remontbildningen försiggå och tillfälle till

eu omsorgsfullare undervisning i enskild ridning förefinnes, gifves eu i afseende

å den dertill kommenderade styrkan större omfattning än hittills och

att såsom regel antagen att så väl rekryter som remonter skola till två på

hvarandra följande exercissqvadronsmöten inställas; dels ock att åt regementsmötena,

vid Indika fålttjenstöfningarne hufvudsakligast förekomma och först

kunna gifvas sin allmänna tillämpning, beredes en större utsträckning i tid.

För att uppnå dessa vigtiga ändamål, utan att alltför mycket öka kostnaderna

för kavalleriets öfningar, har jag ansedd mig höra frångå mitt i memorialet af

den 31 December 1868 gjorda förslag om särskilda sqvadronsmöten till fot

och i stället förorda dessa mötens sammanslående med regementsmötena, för

Indika jag vid sådant förhållande anser en förlängning till 26 dagar vara

oundgängligen nödig. Derjemte och på det befälet må göras fullt förtroligt

med fälttjenstgöringens mångfaldiga kraf, böra ej allenast befälsmötena till ti
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

den utsträckas så, att öfningarne må kunna med tillbörlig följdriktighet ledas

och utföras, utan äfven antalet af den till dessa möten kommenderade personal

så ökas, att öfningarne må kunna göras tillfyllest åskådliga, och att — så stor

del af truppen som möjligt — må blifva delaktig af den omsorgsfullare instruktion,

som i vissa detaljer här bör kunna meddelas. Af dessa skål synes

mig den tid, hvarunder befälsmötena skola fortgå, böra från 10 dagar förlängas

till 20 dagar med eu nummerstyrka af minst 12 man per sqvadron.

Således och ehuru jag, enligt hvad förut är nämndt, anser den hittills bestämda

ordinarie öfningstiden för indelta stammens infanteri icke för närvarande

böra? förlängas, får jag dock, på grund af det anförda, i afseende å det

indelta kavalleriets vapenöfningar, såsom årligen återkommande sådana föreslå:

Befälsmöte i 20 dagar med allt befäl, volontärer och trumpetare, samt

dessutom ryttare till det antal, att nummerstyrkan uppgår till 12 man

per sqvadron.

Éxcercissqvadron, på sätt hittills egt ruin, i 90 (lagar med 60 man

per bataljon, hvarvid manskap och hästar få efter behof ombytas och i

afseende hvarå för öfrig!, bör såsom regel antagas, att rekryt och remont

skall inställas till tvänne på hvarandra följande exercissqvadroner; samt

Regementsmöte i 26 dagar;

in- och utryokningsdagarne öfverallt oberäknade.

I afseende å beväringsmanskapets öfningar har jag redan uttala! de skäl,

som synas mig oeftergifligen fordra dessa öfningars jemförelsevis betydliga förökande.

lag har äfven föreslagit och redan i memorialet af den 31 December

1868 framhållit de skäl, som tala- för öfningstidens fördelning på 3:ne år vid

infanteriet och på 2:ne år vid specialvapnen: men då jag i nämnda memorial föreslog,

att beväringens öfningstid under de två sista åren skulle utgöra endast 15

dagar hvardera året, finner jag mig nu föranlåten ifrågasätta eu utsträckning af

samma öfningstid till 20 dagar, på sätt här ofvan vid behandlingen åt frågan

rörande den allmänna värnepligten redan blifvit föreslaget. Med donna anordning,

framkallad i första hand af behofvet utaf längre öfningstid, vinnes äfven

den i militäriskt hänseende vigtiga fördelen att beväringsmanskapet, som

härigenom kommer att vid uppbrottet till mötet med vederbörande stamkompanier

infinna sig å de för dem bestämda samlingsplatserna och tillsammans med

dem föras till och från mötena, skall känna sig införlifvadt med det kompani

det tillhör och so sig utgöra medlemmar af den ordinarie krigsmakten och icke

såsom nu en derifrån afsöndrad del.

Med anledning af det anförda får jag alltså föreslå:

att hvarje klass af de till infanteriet hörande värnepligtige må inkallas,

första året till 42 dagars rekrytmöte:

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

andra året till 20 dagars möte, dels för rekrytbildningens fullbordande,

dels ock för samöfning med stammen; samt

tredje året likaledes till 20 dagars möte under fullkomligt införlifvande

med stammen; — hörande dessa begge senare års möten, till följd af

förberörda med desamma afsedda ändamål, utgöras antingen i regementets

mötesplats eller, med någon del af styrkan, annorstädes dit regementet kan

kallas till öfning.

För det specialvapnen tillhörande beväringsmanskap torde, med fästadt afseende

å beskaffenheten af de öfningar, Indika vid dessa vapen ega ruin, öfningstiden,

på sätt Jag jemväl förut anfört, lämpligare och med mera nytta böra

fördelas på bränne år och, på det första liden af rekrytdaningen med beväringsskyldig!)

af dessa vapen må kunna i så oafbruten följd som möjligt fortgå, synes

mig det första möte, dessa värnpligtig!: hafva att genomgå, höra gifvas en jemförelsevis

vida större utsträckning i tid, än det andra. Om än den öfnings- och

tjenstgöring''^!!, jag nu för specialvapnens beväringsskyldig!; ifrågasatt, långt

ifrån kan anses tillräcklig för att utbilda dem till fullt pålitliga och med tj existens

alla delar hemmastadda soldater, torde det likväl icke kunna förnekas, att

de artilleriet och ingeniörtrupperna tillhörande beväringsskyldig^ böra å den

ifrågasätta liden kunna bibringas den skicklighet, som erfordras för att genast

vid mobilisering kunna fullgöra de med vissa inom dessa vapen förekommande

mindre vigtiga platser förenade åligganden, äfvensom att kavalleribeväringen,

hvars öfningstid af 90 dagar, derunder manskapet måste undervisas såväl i ridning

som hästens vård och skötsel, visserligen icke heller kan vara tillräcklig

för att gorå deri skicklig att genast taga plats i stammens luder, härigenom likväl

erhållit en sådan utbildning att den efter eu kort ytterligare beredelsetid

må befinnas tjenlig att ersätta afgången inom stammen.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag föreslå,

att värnepligtig af specialvapen må inkallas:

första året, om han tillhör artilleriet eller fortifikationen, till 52 dagars

öfning och om lian tillhör kavalleriet till 60 dagars; samt

andra året till 30 dagars öfning.

Förutom ofvarmämnda, för de olika vapnen ifrågasätta särskilda öfningar,

återstå sådana, som omfatta och till samöfning förena alla vapenslagen. Nyttan

af dessa större, hos ''oss blott alltför mycket försummade, gemensamma öfningar,

dessa tillämpningsskolor för arméns krigsbildning, der ej allenast högre befälhafvare

och staber vänjas vid att leda större trupprörelser, utan äfven de olika

vapnen ega tillfälle till öfning i samverkan och ömsesidigt understöd, har likväl

ofta blifvit framhållen och är äfven af sednare års krigshändelser till fullo ådagalagd.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868, der jag framhöll

den störa betydelsen af dessa för alla rapert gemensamma öfningsläger, har

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

jag ifrågasatt att de borde försiggå under den för indelta arméens regementsmöten

anslagna tid, och att dessa möten, för de trupper som voro afsedda att i

de gemensamma öfningslägren deltaga, borde''för det året inställas.

I betraktande emellertid af den ringa öfningstid, som för den indelta

arméen i allmänhet är tagen i anspråk, och vigten deraf att regementsmötena,

hvilka hufvudsakligast äro egnade att åstadkomma eu närmare samöfning och

införlifning mellan stam och beväring, utan afbrott eller inskränkning fortgå,

och med hänsyn slutligen dertill att de större, för samöfning de olika vapenslagen

emellan, afsedda manövren skulle vinna uti åskådlighet och praktisk betydelse,

om de kunde fortgå under en årstid, då fälten kunde så allmänt och

till så stor utsträckning som möjligt beträdas, anser jag nödigt att, utom de

vanliga regementsmötena och oberoende af dessa, särskilda fälttjenstöfningar,

upptagande eu till af 14 dagar, årligen under boston anställas och så anordnas,

att hvarje regemente eller corps inom armén må kunna deri deltaga minst

hvart 6:te år. För detta ändamål är emellertid nödigt, att eu tillökning uti

arméns mötesanslag eger ruin, hvilken tillökning, derest ändamålet skall kunna

vinnas, icke kan beräknas lägre än 200,000 R:dr, så framt ej för trupperna

kan beredas kostnadsfri transport å statens jernvägar, derom jag ansett mig nu

ej böra gorå framställning; men då, vid truppsammandragningar af ifrågavarande

slag, berörda kommunikationsanstalter, hvilkas användande dervid ingå såsom

eu vigtig öfning, otvifvelaktigt komma att i stor utsträckning anlitas, torde,

derest fri trupptransport å jernvägarne framdeles varder medgifven, anslagssumman

derigenom kunna i ej ringa män nedsättas.

Enligt uppgjord approximativ beräkning komma de ökade kostnaderna för

vapenöfningarne enligt här föreslagna plan att utgöra:

för indelta armén årligen (Bil. N:o 14)...................... R:dr 206,824: 90.

» beväringsmanskapet (Bil. N:o 14) år 1872 ............ » 725,825: 10.

samt år 1874, då två klasser värnepligtige första gången

komma att samtidigt öfvas, och sedermera årligen................ » 1,152,466: 60.

och får jag på grund häraf i underdånighet hemställa:

. det Eders Kong!. Maj:t måtte täckas i nåder föreslå Riksdagen att, 4

sammanhang med beslutet om förestående förslag rörande indelta arméns

och allmänna beväringens vapenöfning''^, äfven bevilja de derför, enligt

hvad nyss blifvit angifvet, erforderliga årliga anslagssummor, att i mån af

behof utgå; och torde de för år 1872 nödiga belopp, utgörande förstammen

206,824 R:dr 90 öre och för beväringen 725,825 Exil- 10 öre, i

sistnämnda summa äfven inbegripet hvad för underhåll af manskapets

materiel erfordras, få i propositionen till näst sammanträdande Riksdag,

angående statsverkets tillstånd och behof, på behöriga ställen upptagas.

Uti

1

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

b) Skolorn a.

Uti mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868, angående

landtförsvarets organisation, hade jag dels hemställt att, för underbefälets ändamålsenliga

utbildning inom de olika vapnen vid indelta armén, årligen sammanträdande

skolor måtte inrättas, såväl särskilda förberedande skolor å vederbörande

regementens och corpsers mötesplatser, som ock gemensamma underbefälsskolor,

upptagande för såväl kavalleri- som infanteri-vapnet medlemmar af

indelta arméns samtliga regementen och corpser, dels ock, med fästadt afseende

derpå, att officersbildningen i närvarande ti cl krafvel" vida mångsidigare

msigter, än förut i allmänhet vant af nöden, föreslagit såväl eu fullständig

ombildning åt krigsskola!!, som ock eu högst väsendtlig förändring af krigshögskolan,

åsyftande icke allenast att åstadkomma eu fullständigare och mera

ändamålsenlig officersbildning i allmänhet, utan jemväl att bereda officerare

åt Generalstaben. Artilleriet och Fortifikationen grundliga, och tillräckligt omfattande

kunskaper i alla de vigtiga vetenskapliga ämnen och öfningar, Indika

stå i omedelbart samband med deras yrke.

Sedan Eders Kong!. Maj:t, med gillande af min förberörda underdåniga

hemställan, angående underbefälsskolors inrättande, till den år 1869 församlade

Riksdagen aflåtit. nådig proposition i ämnet, och Riksdagen, med bifall dertill,

anvisat nödiga medel för ifrågavarande undervisningsanstalters upprättande,

hafva dels förberedande dels centrala sådana skolor under loppet af innevarande

ar för första gången kommit i verksamhet, och den deraf redan inliemtade,

ehuru korta, erfarenheten synes gifva grundade anledningar till det antagande,

att dermed åsyftade vigtiga gagn för arméens utbildning skall vinnas.

Utan att således nu ifrågasätta någon förändring i sjelfva organisationen af

dessa underbefälsskolor, finner jag mig dock föranlåten at.t föreslå eu förändrad

förläggning utaf den ena af dem. Enär nemligen, om mitt afgifna underdåniga

förslag i afseende på kavalleri-beväringens öfningar vinner tillämpning,

den åt kavalleriets underbefälsskola hittills vid Lifgardet till häst upplåtna

lokal och materiel, äfvensom de af skolan begagnade hästar torde

blifva för nämnda regementes beväringsmanskap behöfliga, alldenstund detta

manskaps öfningstid skulle komma att sammanfalla med den tid, som kunnat

anslås för kavalleriets underbefälsskola, får jag af sådan anledning föreslå, att

nämnda skola må förflyttas från hufvudstaden till Carlsborg. Ehuru skolan

genom denna förflyttning kommer i mistning af det hittills åtnjutna direkta

inflytandet af högre befälhafvares inseende och ledning, vinner hon dock, till

ersättning härför, en annan högst vigtig fördel derigenom, att hon, ställd vid

sidan af infanteriets underbefälsskola, kommer i tillfälle att med donna utföra

gemensamma öfningar, egnade att gifva de särskilda vapnen en rätt uppfattning

Bill. till Riksd. Pr oi. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

af såväl hvarandra^ stridssätt som af egen användbarhet under olika förhållanden,

hvilken fördel skulle erhålla ännu större vigt och betydenhet, om mitt

underdåniga förslag, rörande förläggning af tv änne fältbatterier ur Göta artilleriregemente

till Carlsborg, koinme till utförande.

Vidkommande härefter krigsskolan å Carlberg, har Eders Kongl. Maj:t,

med gillande af de utaf mig i mitt ofvanberörda underdåniga memorial af den

31 December 1868 föreslagna grunder för skolans ombildning, genom nådigt

bref af den 9 November 1869 anbefallt krigsundervisningskommmissionen att,

med tillämpning af berörda grunder, uppgöra förslag till förändrad organisation

af nämnda skola samt tiden och sättet för den nya organisationens genomförande,

äfvensom att afgifva underdånigt utlåtande, huruvida och i hvad man

deri delen af skolans nuvarande personal, som efter förändringen icke vidare

b [ifver derstädes behöflig, må höra med innehafvande aflöning på indragningsstat

förflyttas, samt om de åtgärder och anordningar, Indika i afseende å såväl

krigsskolans särskilda lokaler som i öfrig! må af den förändrade organisationen

föranledas; och har krigsundervisningskommissionen, till underdånigt tillydande

häraf, den 31 Mars innevarande av utlåtande i ämnet afgifvit. Då emellertid

det vidare fullföljandet af krigsskolans sålunda till hufvudgrunderna bestämda

och, enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga beslut af den 5 sistlidne Juli, äfven till

någon del förberedda ombildning icke lämpligen bör ega ruin, så länge eu efter den

nya organisationens införande obehöflig personal dels medtager eu betydlig del

af skolans medelstillgångar, dels upptager åtskilliga för hennes ändamål behöflig

lokaler, men de vid krigsskolan nu anställde lärare och tjensteman, Indika

på grund af innehafvande fullmakter är o lagligen berättigade att fortfarande

åtnjuta innehafvande löneförmåner, ej kunna utan motsvarande ersättning derifrån

skiljas, torde, såsom ytterligare förberedande åtgärd, i berörda hänseende,

nådig framställning till Riksdagen höra göras om pension eller annan godtgöra^

åt dem, som dertill kunna finnas vid deras tjenstebefattningars indragning

berättigade.

Angående donna fråga hav krigsundervisningskommissionen i underdånighet

anfört:

att, på grund af innehafvande fullmakter, följande personer äro lagligen

berättigade, att, derest deras tjenstebefattningar indragas, komma i åtnjutande

af pension på allmänna indragningsstaten, motsvarande den med befattningarne

förenade kontanta lön, nemligen:

Läraren i Historia, Geografi och Statistik ................................. R:dr 3,000.

D:o i Svenska språket.................................................................... » 3,000.

Förste läraren i Matematik och Mekanik................................... » 3,000.

Läraren i Tyska språket.......................................................... » 1.800,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

samt nuvarande t. f. kamererare» vid skolan, för de med tillhopa 2.000 B:dr

aflönade tjänster, hvilka lian vid skolans senaste ombildning år 1866 innehade,

och nuvarande Förste Läraren i ridning 825 B:dr, de två sistnämnde, så

framt de ej kunna, vid skolans nu förestående förändrade organisation, derstädes

erhålla fortfarande anställning;

att Läraren i sång, enligt nu gällande reglemente, redan är berättigad

att vid afgång undfå pension å allmänna indragningsstaten med halfva beloppet

af innehafvande lön, och att kommissionen anser enahanda förmån äfven

höra tillkomma ene Läraren i Franska språket, hvilken tjenstgjort vid läroverket

i nära 20 år och deraf såsom ordinarie Lärare i nära 11 år; kommande

dessa två lärare härigenom att undfå, den förre 250 B:dr och den senare

750 B:dr årligen; samt

att, för Girigt, kommissionen anser jemväl andre Läraren i Matematik och

Mekanik samt den sednast antagne Läraren i Franska språket vara berättigade

till någon ersättning för den aflöning, hvaraf de vid indragning af deras befattningar

gå i mistning; hvadan kommissionen föreslagit, för den förre 600

B:dr och för den senare 400 B:dr.

1 anledning af hvad krigsundervisningskommissionen sålunda anfört, och

enär, hvad särskilt^ angår sistnämnde Lärare i Franska språket, hvilken alltsedan

i Juli månad 1862 innehaft ordinarie lärarebefattning vid läroverket,

jag anser äfven honom billigtvis icke höra tilldelas lägre pension än med hälften

af innehafvande lön, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t

täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning derom:

att nedannämnde vid krigsskolan med löner på stat enligt fullmakter

anställde lärare och tjenstemän måtte, i mån som de blifva för skolan

obehöflig» och från sina befattningar afgå, fä öfverflyttas på allmänna

indragningsstaten till åtnjutande under sin öfriga lifstid af mot innehafvande

löner svarande pensioner med nedanstående belopp, nemligen :

Läraren i Svenska språket, Logik och ämnesskrifning med B:dr 3,000.

Läraren i Historia och Geografi med.................................. » 3,000.

Lärare» i Synthetisk och Analytisk Matematik med ...... » 3,000.

Lärare» i Tyska språket med............................................. » 1,800.

Förste Lärare» i ridning med............................................ » 825,

samt nuvarande t. f. Kamererare» med .......................... » 2,000,

de två sistnämnde dock endast under det af krigsundervisningskommissionen

ifrågaställda vilkor;

att följande Lärare åter måtte jemväl i nåder föreslås

till pension å allmänna indragningsstaten, dock endast med

halfva beloppet af innehafvande löner, nemligen:

Transport B:dr 13,625.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Transport K: dr 18,625.

bägge Lärarne i Franska språket, hvardera med 750

R:dr, tillhopa................................................................................. " 1,500,

samt Andre Läraren i Matematik och Mekanik med...... » 600,

tillhopa B:dr 15,725,

lärande, till följd af stadgandet i 79 § af Reglementet för Krigsskolan,

någon framställning till Riksdagen, rörande pension för Läraren i sång

icke vara af behof påkallad.

Vidkommande härefter Krigshögskolan, så ehuru den uti mitt ofvan åberopade

underdåniga memorial af den 31 December 1868 jemväl ifrågaställda

förändring af nämnda högskola icke står i omedelbart samband med, eller är

beroende af Krigsskolans af mig föreslagna ombildning, och således skulle

kunna till utförande företagas, innan Riksdagen meddelat sitt yttrande i afseende

på förenämnda lärares vid Krigsskolan uppförande på allmänna indragningsstaten,

får jag likväl, då jag anser lämpligt att bägge läroverken samtidigt

erhålla förändrad organisation, i underdånighet hemställa,

ätt frågan om verkställandet af Krigshögskolans förändring måtte få

underställas Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning först sedan Riksdagen

afgifva svar på den nådiga framställningen i förberörda hänseende.

Inteiiclenturvåsendet.

I ändamål att i någon mån tillgodose intendenturens behof af tjenstemän,

med erfarenhet i dithörande förvaltningsbestyr, får jag, med åberopande af de

i detta hänseende uti underdåniga memorialet den 31 December 1868 uttalade

åsigter, men med tillkännagifvande derjemte att de bestämmelser jag här ifrågasätter

måste blifva föremål för granskning i sammanhang med det förslag till

fältförvaltningsreglemente, som nyss omförmälta komité har att utarbeta, nu föreslå:

att vid hvarje regemente eller corps af indelta arméen må anställas

en tjensteman, benämnd: Regements-intendent, hvilken skall åligga att

handhafva de till intendenturen vid samma regemente eller corps hörande

göromål:

att dessutom vid hvarje in del t infanteriregemente eller corps anställes

en Förrådsförvaltare och en Vaktmästare, men vid de indelta kavalleri-regementena

endast eu Vaktmästare; samt

att afiöningen för denna personal, på sätt i afseende å de vid indelta

arméen nu anställde Regementskommissarier och Vaktmästare eger

ruin, må utgå af vapenöfningsanslaget, samt af Kongl. Maj:t uppå Arméförvaltningens

förslag till beloppet bestämmas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Ehuru den sålunda föreslagna intendenturpersonalen är afsedd endast för

behofvet under fred samt alltså vid inträffande krig blifver i hög grad otillräcklig,

anser jag likväl, att, med anlitande af den utväg jag i memorialet af

den 31 December 1868 föreslagit och af de tjensteman, hvilka måste finnas

att tillgå bland de värnepligtige, någon svårighet icke bör uppstå att fylla intendenturens

behof i detta hänseende.

Trosshästars anskaffning.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag fästat

Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den störa olägenhet, som förefinnes

deri, att armén, i. händelse af mobilisering, är i saknad af en lämplig

och på förhand väl ordnad tillgång på hästar för fortskaffning af artilleriets

och ingeniörtruppernas materiel samt af arméens proviant, ammunition och öfriga

krigsförnödenheter.

. För afhjelpande af donna högst betänkliga brist i vår arméorganisation

får jag, på de i samma memorial anförda grunder, föreslå:

att hvarje kommun inom riket, såväl städs- som landskommun, må förklaras

skyldig att, mot kontant ersättning från statsverket, vid inträffande

krig genast anskaffa och på ort inom länet, som af Kong! Maj:ts Befallningshafvande,

i enlighet med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes,

tillhandahålla det antal hästar, för hvithet kommunen kan få sig ålagdt

ansvara;

att grunden för beräknandet af det antal hästar hvarje kommun

har att tillhandahålla skall utgöras af taxeringsvärdet för inom kommunen

befintlig fast egendom;

att en mönstergill häst tillhandahålles för hvarje fullt 200,000- tal af kommunens sammanlagda fastighets-taxeringsvärde;

att kommun, hvars fastighets-taxeringsvärde öfverstiger ett eller flera

jemna 200,OOO-tal, skall, derest öfverskottet utgör mer än 100,000, jemväl

för sådant öfverskott aflemna en häst, hvaremot, om det Överskjutande

beloppet icke uppgår till mer än 100,000 B:dr, kommunen är från tillhandahållande

af häst för detta belopp fri;

att kommun, der sammanlagda fastighets-taxeringsvärdet öfverstiger

100.000 R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke uppgår till fullt

200.000 B:dr, likväl aflemna en häst, men att kommun, hvars taxeringsvärde

icke uppgår till mer än 100,000 B:dr, skall från skyldigheten att

tillhandahålla häst vara helt och hållet befriad:

opaginerad Kontrollera mot PDF

att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och hålla

minst 4 fot 6 tum bakom sadeln samt vara försedd med grimma, täcke

af ylle, ryktdon, en särskild omgång hästskor, samt foder för tre dygn:

att längder öfver det hästantal, som på sådant sätt kan inom vederbörande

regementens och corpsers förläggningsområden påräknas, upprättas

fögderi vis, och genom Landshöfdinge-embetena tillställas vederbörande

regements- och corpschefer, samt hvart 10:de år förnyas;

att hästarne skola sist tre månader efter deras aflemnande vederbörande

kommuner med kontant af statsverket ersättas efter det pris, som

vid markegångssättning inom hvarje distrikt blifvit bestämdt;

att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må under samma

krig kunna någon kommun åläggas;

att statsverket till de mottagna hästarne har full eganclerätt; och

att, om genom sådan hästleverans förlust skulle någon kommun tillskyndas

derigenom att de levererade hästarne betingat högre pris än markegångstaxan

för sådan häst bestämmer, denna förlust skall, i likhet med

hvarje annan kommunens gemensamma utgift, mellan kommunens alla

skattskyldige, efter den inom kommunen gällande beskattningsgrund, fördelas.

Vid denna frågas tidigare behandling har jag ifrågasatt, att den extra

rotering underkastade jorden, så vidt den icke kommer att effektiv rotering utgöra,

måtte, i stället för skyldigheten att vid krigs utbrott uppsätta antingen

manskap eller trosshäst, få sig ålagdt, att till statsverket, vid utbrott af krig,

erlägga kontant afgift till lika belopp med den, som statsverket enligt då gällande

markegångssättning har att, på sätt föreslaget är, för trosshäst utgifva;

men då genom ifrågasätta förändrade anordningar i organisationen våra försvarskrafter

vid mobilisering blifva i behof af ett icke obetydligt större antal

hästar, än som genom kommunernas föranstaltande på ofvannämnda sätt kan

vinnas, anser jag lämpligt och nödigt att den extra roterade jord, som nu har

till förbindelse att vid utbrott af krig prestera trosshästar för ett antal af tillsammans

2,261 nummer, vid samma åliggande förblifver; hvaremot, och då

genom extra roteringen uppsatt manskap icke kan vara till någon nytta för

försvaret, jag får i afseende derå hemställa:

att den extra rotering nu underkastade jorden, som har sig ålagdt

att vid utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap, i stället måtte tillförbindas,

att vid sådant tillfälle till staten erlägga ett mot detta deras åliggande

svarande kontant belopp, hvilket bör vid markegångssättning till

siffran bestämmas.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjukvården.

Den strid, som pågår i hjerta!, af Europa och de härjningar som sjukdomar

och vapen derunder åstadkomma i de kämpande arméernas led, erm- /

rar liggare än någonsin om pligten och nödvändigheten att vidtaga sådana åtgärder,

genom hvilka, i händelse af arméns försättande å krigsfot, sårades

och sjukes vård måtte blifva på ett så tillfredsställande sätt som möjligt besprjd.

Att vidtaga anordningar i dylikt syfte till hela den vidd behofvet, vid

arméens mobilisering, kommer att kräfva, torde emellertid, af lätt insedda skäl,

icke låta sig gorå, utan lärer man i detta hänseende nödgas inskränka sig till

arméens förseende med så stort antal ordinarie och extra läkare, att, med biträde

af ett talrikt, för ändamålet någorlunda inöfvadt sjukvårdsmanskap och

med den hjelp af civila läkare och den frivilliga sjukvården, som under sådana

omständigheter torde kunna med visshet påräknas, arméns behof i förevarande

afseende blifver, så vidt sig gorå later, temligen nöjaktigt tillgodosedd.

I mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 har jag, till vinnande

af detta mål, och på det att hvarje regemente eller corps åtminstone måtte blifva

försedd med ett antal läkare, lika stort som en bataljon på krigsfot bör ega,

föreslagit att alla indelta infanteriregementen och corpser skulle tilldelas ytterligare

en Bataljonsläkare, och härtill anser jag mig äfven nu höra begränsa

mitt förslag, i hvad det rörer de ordinarie läkarne.

I nyssnämnda underdåniga memorial, der förslag framställdes om reduktion

af hvardera fotgardesregementet till en corps, kunde en förökning af läkareantalet

derstädes ej ifrågakomma, men då eu dylik reduktion nu icke är i fråga,

torde ock berörda regementen, Indika komma att vid sin nuvarande styrka bibehållas,

böra, i likhet med de indelta, förses med ytterligare en Bataljonsläkare

vid hvardera regementet, och detta desto hellre som läkarnes vid gardesregementena

tid och arbete torde mer än annorstädes komma att för undervisning

åt sjukvårdsmanskap tagas i anspråk.

Läkarepersonalen vid kavalleriet, som för närvarande motsvarar hvad jagför

infanteriet ifrågasätter, torde i betraktande al den ringa beväringsstyrka

som detta vapen tilldelas, icke med nödvändighet taga någon förökning af antalet

i anspråk, hvaremot af den tillökning i artilleriets styrka, utöfver hvad

jag i ofvannämnda underdåniga memorial föreslagit, äfvensom af den fördelning

på liera stationer jag för detsamma i det föregående ifrågasatt, torde blifva en

gifven följd, att Göta och Wendes Artilleriregementen förses med lika antal

läkare, som för Svea Artilleriregemente finnes i nyssberörda underdåniga memorial

föreslaget.

Rörande extra Fältläkare-corpsens förökning och bildande af sjukvårdsmanskap,

samt i fråga om Fältläkare-corpsens ställande under en egen chef, i

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

hvilka afseende!! jag anser mig böra vidhålla hvad jag i memorialet den 31

December 1868 föreslagit, får jag till berörda underdåniga memorial hänvisa;

samt hemställer på grund af hvad ofvan är anfördt, och med åberopande i öfrig!

af nyssnämnda underdåniga memorial:

att alla indelta infanteri-regementen måtte erhålla ytterligare en andre

Bataljonsläkare;

att alla indelta infanteri-oorpser måtte erhålla hvardera en förste Bataljonsläkare

;

att Wester-Norrlands och Blekinge regementen, samt Hallands Fältjägarecorps

måtte erhålla lika antal läkare, som för öfriga indelta regementen

och corpser är föreslaget;

att hvardera Gardes-infanteri-regementet måtte erhålla ytterligare en

andre Bataljonsläkare;

att, i sammanhang med Wermlands Fältjägare-regementes förändrade

organisation, dervarande andre bataljonsläkare-beställning måtte uppflyttas

till förste bataljonsläkare-befattning;

att Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen måtte ytterligare erhålla

hvardera en andre Bataljonsläkare:

att, i sammanhang med förändrad organisation af Ingeniörtrupperna,

Pontonierbataljonen måtte förses med en Regementsläkare och en andre

Bataljonsläkare;

att, vid den till uppsättning föreslagna Sappörbataljonen, må anställas

en förste Bataljonsläkare;

att extra Fältläkare-corpsen måtte ökas till ett antal af 80, hvilka benämnas

reservläkare i Fältläkare-corpsen;

att dessa reservläkare indelas i tre klasser, af hvilka den första utgör

20 och de öfriga båda hvardera 30;

att reservläkare af första klassen bör vid antagande! hafva genomgått .

medicine kandidat-examen och kunna förete betyg öfver att å Serafimer

lasarettet hafva utsluta! sin tjenstgöring för licentiatexamen;

att sådan läkare af andra klassen bör vid antagande hafva genomgått

medicine kandidat-examen, och kunna förete intyg öfver tjenstgöring

under minst ett hälft års tid vid garnisonssjukhuset eller annat sjukhus:

att reservläkare af tredje klassen bör vid antagande! hafva genomgått

rnedico filosofisk examen samt kunna förete samma betyg om tjenstgöring

å sjukhus, som för andra klassen blifvit föreslaget;

att vid infanteriet må utbildas till sjukvårdssoldater ett antal af sex

på hvarje stamkompani, och att antalet vid specialvapnen bestämmes till

tvenne på hvarje sqvadron, batteri eller kompani;

att

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

att undervisning vid militärsjukhusen må åt dessa sjukvårdssoldater,

så snart lämpligen ske kan, anordnas;

att den sålunda undergångna lärokurs må, vid de årliga mötena, af

vederbörande läkare repeteras och vidare utsträckas i alla de ämnen, der

sådant för sjukvårdssoldaternas duglighet och användbarhet är af nöden;

att för Fältläkare-corpsen må anställas en särskild Chef, hvilken, under

benämning af Generalfältläkare, utses af Kong!. Näjd, uppå Chefens för

Landtförsvars-departementet föredragning;

att alla militärläkare ställas under Generalfältläkarens inseende och

kontroll i allt som rörer den egentliga sjukvården under deras tjenstgöring

vid arméen;

att Generalfältläkaren må ega säte och stämma såväl i Sundhets-kollegium

som i Arméförvaltningen, då ärendena beröra sådana frågor, som

stå i sammanhang med den militära helso- och sjukvården;

att Generalfältläkaren, på derom gjord ansökan, för tillfället förordna!-

extra läkare vid arméen, samt att han till reservläkare i Fältläkarecorpsen

utser behöriga personer;

att Generalfältläkaren under fred må årligen inspektera militärsjukhusen

och ega öfverinseende öfver undervisningen och i sammanhang dermed

stående praktiska öfningar med sjukvårdsmanskapet, samt vid större

öfningsläger eller truppsammandragningar anordna hvad med helso- och

sjukvården eger sammanhang;

att Generalfåltläkaren må ega öfverinseende öfver nuvarande fältläkarekontoret

med dess medicinal-, förbinder!-, instrumental- och öfriga utredning,

samt öfver hela den militära helso- och sjukvården i allmänhet;

att såsom tjensteman i Generalfältläkarens expedition må anställas: eu

sekreterare, som tillika är kamererare: en uppbördsman för fältläkarekontoret,

hvilken dock torde höra blott på förordnande anställas; en reservläkare

såsom adjutant och en vaktmästare; samt

att löner och arvoden må inom de särskilda graderna bestämmas i

enlighet med de belopp Bil. N:o 15 upptager.

Beträffande de för Fältläkare-corpsens aflöning enligt nyssnämnda bilaga

beräknade anslagsbehof och tillgångar, bland Indika sednare förekommer äfven

det till arvoden åt pensionärer och stipendiater i Fältläkare-corpsen nu utgående

å Åttonde Hufvudtiteln uppförda och under anslaget till Sundhets-kollegium med

medicinalstaten inbegripna belopp af 9,650 B:dr, får jag, efter öfverläggning

rörande nyssnämnda anslagsbelopp med Chefen för Ecklesiastik-departementet,

i underdånighet hemställa, att de i ofvan omförmälda bilaga såsom tillgångar

för läkarevården vid arméen upptagna särskilda medelsbelopp, tillhopa utgörande

167,998 R:dr 24 öre må sammanföras och under särskild rubrik: Fältläkare
Bih.

till Rihscl. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

I

58

corpsen, i Riksstaten under Fjerde Hufvudtiteln uppföras, samt att det till fyllnad

i aflöningSstatens slutsumma ytterligare erforderliga belopp 63,901 R:dr

76 öre må hos Riksdagen i nåder begäras; men, enär genomförandet af Fältläkarecorpsens

organisation torde kunna och höra fördelas på en tidrymd af

fyra år, eller åren 1872—1875, samt den särskilda anslagstillökning, som under

första året af öfvergångstiden eller år 1872 erfordras, enligt uppgjord beräkning

kan antagas komma att utgöra 15,000 R:dr, torde alltså i förslaget till

reglering af utgifterna under Riksstadens Fjerde Hufvudtitel för år 1872 endast

nämnda tillökningsbelopp 15,000 R:dr höra såsom nytt anslag upptagas; lärande,

i följd af hvad nu föreslagits, det under • Åttonde Hufvudtiteln uppförda anslag

för Sundhetskollegium och medicinalstaten höra med 9,650 R:dr minskas, samt

för (ifrigt beträffande arméens reservläkare iakttagas, att desse under fredstid

må kunna, der tjenstgöringen vid arméen det medgifver, få af, Sundhetskollegium,

efter samråd med Generalfåltläkaren, för den civila sjukvården disponeras,

helst pensionärerne och stipendiaterne för närvarande äro jemväl för den

civila sjukvården att påräkna.

Löneregleringen.

t

a) Indelta arméen.

Uti underdåniga memorialen af den 31 December 1868 och samma dag

1869 har jag framställt förslag till en sådan reglering af indelta arméens aflöningsväsende,

att lika aflöning för lika tj enstebefattningar derigenom beredes

och att aflöningsbeloppen ställdes i ett riktigare förhållande till löntagarnes

åligganden än dittills egt rum. Begge förslagen grundade sig på successiv indragning

till statsverket af de för aflöningen nu anvisade indelta lönetillgångar

och dessas utbyte mot kontant statsanslag, att till aflöningens bestridande användas.

Enär likväl, till följd deraf, att de indelta tillgångarne inflyta först året

efter aflöningsåret, dessa tillgångar, under det år det kontanta aflöningssättet skulle

börja tillämpas, icke tillfölle statsverket utan arméen såsom aflöning för nästföregående

året, komme härigenom de indelta tillgångarnes indragning att kräfva

ett förskott från statens sida, hvilket, vid det förhållande att boställshafvare vid

indelta arméen icke kunde förvägras att vid afgång från de indelta lönerna

tillgodonjuta laga fardag å innehafvande boställen, måste komma att motsvara ej

allenast indelta lönetillgångarnes sammanlagda belopp för ett är utan äfven två

års afkastning af alla bostadsboställen samt alltså, på sätt i memorialet den

31 December 1869 visats, uppgå till ett sammanlagd! belopp af omkring

3,978,000 R:dr.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Om än detta förskott, på sätt i nyssnämnda underdåniga memorial äfven

blifvit ifrågasatt, skulle kunna på flera år fördelas och derigenom blifva för

staten mindre betungande, har jag likväl, i betraktande af förskottssununans

storlek, trött mig höra uppsöka utvägar, hvarigenom förskottet kunde helt och

hållet undvikas. I sådant afseende och ehuru jag fortfarande anser det i ofvanberörda

memorial framställda löneregleringsförslag bäst motsvara det åsyftade

ändamålet, har jag i underdånigt anförande till Statsrådsprotokollet den 23 sistlidne

Mars, hvithet anförande blifvit, med nådig skrifvelse den 10 påföljande

Maj, Riksdagen meddeladt, underställt Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning

vissa allmänna grunder, genom hvilkas tillämpning en möjlighet vore beredd

att, endast medelst anlitande af de för indelta arméens aflöning redan anvisade

tillgångar af boställen, indelta räntor, kronotionde, vakansafgifter och kontanta

medel, åvägabringa en, om ock icke tillräcklig, så åtminstone jemnare fördelad

aflöning än den nu utgående, och dessa grunder torde således höra utgöra utgångspunkten

för den förnyade framställning i ämnet, jag nu går att för Eders

Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.

Enligt berörda grunder, Indika åsyftade att, så vidt sådant utan förnärmande

af äldre löntagares genom fullmakter försäkrade rätt kunde ske, bereda

lika aflöning för lika tjenstebefattningar, borde samtliga för aflöning åt indelta

arméens befäl, underbefäl och öfrige tjensteman anvisade tillgångar, i den mån

de upphörde att af enskilde löntagare omedelbart disponeras, till Arméförvaltningen

ingå och bilda en för donna del af arméen gemensam aflöningsfond,

som af nämnda embetsverk borde förvaltas och till löntagarne enligt fastställd

stat utdelas.

Enär likväl, på sätt i ofvanberörda underdåniga yttrande af den 23 sistlidne

Mars visats, de för indelta arméens aflöning redan anvisade tillgångar

med ett belopp af omkring 160,000 R:dr understege den summa, hvartill aflöningen,

enligt nämnda anförande vidfogadt förslag till normalstat, komme att

uppgå, bonde under tiden intilldess, efter boställshafvarnes afgång och genom

boställenas utarrendering på längre tid, samt deraf följande högre afkastning,

löningsfonden vunnit för normalstatens tillämpning nödig tillväxt, aflöningen utgå

enligt särskild! för sådant ändamål upprättad öfvergångsstat.

Donna sålunda föreslagna reglering afsåg emellertid hufvudsakligen endast

det vid Indelta arméen för närvarande anställda befäl.

Då jag nu deremot här ofvan ifrågaställt bildande af två nya regementen

och en ny corps samt jemväl föreslagit tillökning af befälet vid alla förutvarande

indelta regementen och corpser af infanteriet, äfvensom vid femtian ds

hästjägarecorps, har aflöningen för de nya beställningarne naturligen beräknats

till samma belopp inom de olika graderna, som ofvan åberopade förslag till

normalstat upptager och hvilka belopp äfven i den normalstat, som nu kommer

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

att föreslås, blifvit bibehållna. Enär likväl de nya löntagarne, under den öfvergångstid,

som måste; förflyta, innan redan befintliga löntagare komma att åtnjuta

full aflöning enligt nyssnämnda stat, icke lämpligen torde böra tillgodonjuta

högre aflöningsförmåner, än dessa sistnämnda, anser jag den för de nya

beställningarna beräknade aflöningssumma böra ingå till den gemensamma aflöningsfonden,

från hvilken sedermera alla löntagarne, såväl de redan befintlige

som innehafvarne af de nya beställningarne, erhålla sina aflöningsbelopp enligt

uppgjord och fastställd öfvergångsstat.

1 det föregående har jag i förslaget till reglering af nummerstyrkan vid

indelta infanteriet ifrågasatt, att det antal nummer, hvarmed styrkan öfverstiger

500 man per bataljon, eller sammanlagdt 1,892 borde hållas otillsatta och att

vakansafgifterna från desamma skulle till löneregleringens verkställande användas.

Af dessa 1,892 nummer äro dock redan nu 1,453 anslagna till aflöning

åt underbefäl och gevärshandtverkare och 3 nummer i Sårna socken af Dalarne

äro från vakansafgifter befriade, hvadan alltså vakansafgifter endast från

436 nummer äro såsom ny tillgång i detta afseende att betrakta.

Enär jag vid behandlingen af frågan om arméens sjukvård föreslagit,

att Fältläkare-corpsen bonde erhålla en egen, från arméens skiljd lönestat, följer

deraf, att från indelta arméens aflöningstillgångar bör till det blifvande anslaget

för Fältläkare-corpsen öfverföras ett belopp af 117,848 R:dr 24 öre, motsvarande

hvad för närvarande till läkarepersonalen vid indelta arméen enligt

stat utgår.

Med tillämpning af den normalstat, Bil. N:is 16 och 17 upptager, hvilken

stat jag anser såsom det mål, som med ifrågavarande lönereglering ytterst afses,

skulle aflöningssumman för indelta arméen, läkarecorpsen deri ej inberäknad,

efter dess förändrade organisation komma att utgöra:

för infanteriet........................................................................... B:dr 2,939,040,

» kavalleriet......................................................................... » 636,730,

eller tillhopa R:dr 3,575,770.

På sätt i mitt förut åberopade underdåniga anförande af den 23 sistlidne

Mars närmare visats kunna indelta arméens nuvarande aflöningstillgångar, inberäknadt

det särskilda anslag af 100,000 R:dr, som under sednare åren varit

till löneförbättring åt indelta arméen anvisadt, approximativt beräknas till sam
-

manlagdt...................................................................................... R:dr 2,956,841: 29.

och då härifrån afgår det belopp som, enligt hvad nyss

nämndt är, bör till Fältläkare-corpsens stat öfverflyttas

med......................................................................................... » 117,848: 24,

återstår alltså för indelta arméen............................................. R:dr 2,838,993: ÖL.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Transport R:dr 2,838,993: os.

Till denna summa bör dock läggas:

beloppet af aflöningen för föreslagna nya beställningar...... « 636,340: —

samt vakansafgifter från 436 rotar ä 109 R:dr 42 öre » 47,707: 12.

Summa R:dr 3,523,040: 17,

hvartill samtliga aflöningstillgångarne för indelta arméen, läkare-corpsen deri ej

inberäknad, härigenom komma att uppgå.

Enligt det föregående utgör den för indelta arméen

erforderliga summa........................................................... » 3,575,770: —

och då härifrån afdrages beloppet af ofvan beräknade tillgångar.

................................................................................. » 3,523,040: 17,

uppstår alltså eu brist af......................................................... R:dr 52,729: 83-

Då likväl i afseende å de sålunda beräknade tillgångarne förekommer,

såsom jag i mitt ofvanberörda anförande af den 23 nästlidne Mars jemväl erinrat,

dels att vissa deri ingående belopp kunnat endast approximativt beräknas,

dels att bland tillgångarne upptagna vakansafgifter icke genast blifva till

det beräknade beloppet tillgängliga, dels att ersättning för mistad boställsafkastning

bör utgå till dem, som under nästkommande år 1871, efter löneregleringens

fastställande, utnämnas till beställning, hvarmed boställe hittills varit förenadt,

dels att afkastningen af bostadsboställen, under det de af afträdande indelningshafvare

under tjenste- och fardagsår irmehafvas, går för löningsfonden

förlorad, dels ock slutligen, att de före den 8 April 1862 utnämnda löntagare,

så länge de i sina nuvarande beställningar qvarstå, äro berättigade att vid sina

hittills åtnjutna aflöningsförmåner bibehållas, kommer berörda brist i aflöningstillgångarne

under många år efter det löneregleringen vunnit tillämpning att i

verkligheten uppgå till vida högre belopp, än det nyss angifna, och kan endast

småningom komma att minskas, i den mån vakansafgifterna till falla beloppet

blifva disponibla, och löntagare på gammal stat från innehafvande beställningar

afgå, samt genom utarrendering på längre tid af samtlige bostadsboställen

eu ökad afkastning af dessa boställen kan beredas.

1 afseende å den föreslagna normalstaten bör jag i öfrig! underdånigst

anmäla:

att, i öfverensstämmelse med hvad vid föregående tillfällen i denna

fråga anförts, jag fortfarande anser sqvadrons- och kompanichefer böra

tillsättas medelst kommendering af dertill lämplige Ryttmästare och Kaptener

och att beloppet af skilnaden emellan ryttmästare- och sqvadronschefsaflöning

vid kavalleriet samt emellan kaptens- och kompanichefs-aflöning

vid infanteriet enligt den uppgjorda normalstaten, alltså skall anses

såsom godtgörelse för bestridande af sqvadrons- och kompanichefsbefattning.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

På grund af hvad sålunda anförts och med hänvisning i öfrig! till mitt

underdåniga anförande af den 23 sistlidne Mars, får jag, med hemställan att

ofvanberörda förslag till normalstat för indelta arméen (Bil. N:is 16 och 17)

måtte för Riksdagen till godkännande framläggas, derjemte, beträffande regleringen

af sjelfva aflöningsväsendet, i underdånighet föreslå:

afl för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda varder

i nåder förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga och ombesörja vården

och fördelningen af samtliga för aflöning åt indelta arméens befäl, underbefäl

och öfriga tjenstemän afsedda tillgångar, hvilka för sådant ändamål,

med undantag endast hvad angår afkastning^! af bostadsboställen, så vidt

de af indelningshafvare disponeras, skola för nämnde år och framgent till

Arméförvaltningen ingå och under benämning: allmän löningsfond för befäl

med vederlikar otc/ indelta arméen. utgöra en för nämnda del af arfhéen

gemensam aflöningstillgång;

att såväl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden utarrenderade

boställen och ersättningsmedel för inistad boställsjord, som ock vakansafgifter

af de till aflöning eller för löneregleringens befrämjande anslagna

nummer, hvilka samtliga medel fortfarande böra af regementsskrifvarne

eller, i den män regementsskrifvaretjensterna komma att med auditörsbefattningarne

förenas, af de blifvande auditörerne uppbäras, skola

för år 1872 och framgent så tidigt möjligen ske kan, i den män de inflyta,

men sednast innan Mars månads utgång året näst efter det, för

hvilket de äro beräknade, genom vederbörande regemente- och corpschefsembeten

till Arméförvaltningen inlevereras;

att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och i öfrig! af

de uppgifter, som kunna finnas behöfliga och hvilka Arméförvaltningen

egen från vederbörande regementen och corpser infordra, skall upprätta

och Kongl. Maj:t,s pröfning underställa förslag till öfvergångsstat, att gälla

till efterrättelse vid löneutdelningen, intill dess tillgångarne vunnit sådan

tillväxt, att de medgifva 5 procents förhöjning för dem som å ny stat

inträd!:

att, så snart aflöningstillgångarne medgifva nyssnämnda förhöjning,

förnyad öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagd! är, upprättas och fastställas

;

att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall iakttagas:

a) att alla med boställen försedda lönetagare, så länge de uti innehafvande

tjenst qvarstå, bibehålla sina boställen och erhålla derjemte ett

kontant belopp, motsvarande medeltalet af den kontanta lön, som under

sednast förflutna fem år för tjensten uppburits:

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

b) att löntagare, som innehar indelning på gammal, före 1833 års lönereglering

gällande stat, egen, så länge lian i beställningen qvarstå!'',

att tillgodonjuta de enligt berörda stat honom tillförsäkrade förmåner;

c) att alla före den 8 April 1862 utnämnda, med kontant lön försedda

löntagare undfå, så länge de bibehålla innehafvande tjenst, ett kontant

aflöningsbelopp, motsvarande medeltalet af uppburen lön under

nästförflutna fem år;

d) att alla efter den 8 April 1862 utnämnda, med kontant lön försedde

löntagare, äfvensom de, Indika år 1871 efter löneregleringens

lastställande utnämnas till beställning, hvarmed boställe varit förenad!,

inträda från och med år 1872 på ny stat, med rättighet för sistnämnde

löntagare att, för tiden intill dess deras inträde på nya staten

vidtager, tillgodonjuta ersättning för den förlorade boställsafkastningen;
e)

att värdet å den, till fyllnad i korporalernas aflöning och såsom ersättning

för afskrifna räntor af mjöl- och sågqyarnar, anslagna oindelta

spanmål beräknas enligt årets fastställda medelmarkegångspris,

med bibehållen rätt för de före deri 12 April 1853 antagna korporaler,

att uppbära sill spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris;
f)

att för fältmusikanters • aflönande och musikens underhåll vid infanteriet

beräknas 3,000 R:dr per bataljon, och att för anskaffning af

musikalier och musikinstrumenter in. in. vid kavalleriet afses ett belopp

af 150 R:dr för hvarje sqvadron; samt

g) att någon minskning icke må ega ruin i de hittills utgående löner

för korporaler eller för de före löneregleringens fastställande antagna

fältmusikanter;

att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliteter till

hvarje regemente eller corps skall utbetala dess andel af de kontanta

medel, förvaltningen under årets lopp för aflöningen disponerar, i hvilket

afseende det bör åligga vederbörande chefsembeten att årligen före

December månads utgång meddela Arméförvaltningen uppgift å de kontanta

lönebelopp, som enligt nästföregående punkt lift. a) och c) tillkomma

de löntagare, Indika ej på ny stat ingått;

att afdrag å lönen för försummade vapenöfningar må för hvar och

en, som kommit i åtnjutande af full lön enligt normalstat, ske till följande

belopp, nemligen:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

för Regements-chef med.....................................................................

» Corps-chef och öfrige regementsofficerare .............................

» Kaptener och Ryttmästare.........................................................

» Löjtnanter ...................................................................................

-> Underlöjtnanter .........................................................................

» Fanjunkare.................................................................................

» Öfrige underofficerare.................................................................

att besparingar, uppkomna såväl genom afdrag å lön för

släde vapenöfningar som genom tillfälliga vakanser, må till den gemensamma

löningsfonden ingå;

att, så framt, sedan aflöningen blifvit i öfverensstämmelse med ofvanstående

grunder utbetald, någon behållning å löningsfondens medelstillgång

för aflöningsåret skulle förefinnas, densamma må reserveras och för

löningsfondens räkning å depositionsräkning i riksbanken insättas, samt

att på samma sätt må förfaras med möjligen inflytande rester å arrendemedel

eller vakansafgifter, intilldess medlen behöfva för aflöningens bestridande

användas;

att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning eller

afgång, tillgodonjuta tjenst»- och fardagsår enligt lag, med skyldighet att

derunder afstå boställsräntan, hvilken af regementets eller corpsens uppbördsman

uppbäres och med de öfluga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen

insändes;

att hvarje af indelningshafvare alträd! boställe skall för tiden från

fardagsårets utgång för allmänna löningsfondens rakning af vederbörande

boställsdirektion utarrenderas på 20 år, och arrendemedlen jemte den

öfriga uppbörden till Arméförvaltningen ingå;

att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida med boställe

försedd löntagare må medgifvas att, om han sådant önskar, med frånträda

af sitt boställe, redan innan lian från sin innehafvande beställning förflyttas,

få på ny stat ingå;

att inqvarteringspenningar för saknad! karaktershus å innehafvande

boställe må af löntagare, som sådana hittills uppburit, fortfarande åtnjutas,

dock ej för längre tid, än han i nuvarande tjenst qvarstår;

att den från, regementes eller corps’ löningsdirektion till Kammarrätten

ingående årsredogörelse för regementets eller corpsens aflöningsmedel skall

åtföljas af ett exemplar af den för året gällande stat;

att allmänna löningsfonden skall redovisas af Arméförvaltningen i dess

hufvudbok öfver fjerde hufvudtiteln och öfriga för landtförsvaret afsedda

anslag, under iakttagande, att fondens medel insättas å särskild för dem

öppnad bankoräkning; samt afl

R:dr 300.

), 250.

» 200.

150.

,, 100.

» 50.

» 30.

icke bevi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

att de medel, som till följd af Kong!. Maj:ts nådiga bref den 28

Januari 1862 och Krigsko]legii derpå grundade cirkulär den 25 Februari

samma år förvaltas af vissa boställsdirektioner vid indelta arméen må

under dessa direktioners förvaltning förblifva.

Ehuru genom den sålunda föreslagna regleringen af aflöningsväsendet vid

indelta arméen, de mest öfverklagade olägenheterna af det närvarande förhållandet

torde hafva blifvit afhulpna, i det att aflöningen för framtiden, åtminstone

så småningom, kommer att utgå med belopp, som äro lika för beställningar

af samma tjenstegrad, samt derjemte något närmare än de nuvarande

lönerna motsvara behofvet inom hvarje grad, har jag dock icke kunnat förbise,

att äfven den nya regleringen icke kan anses fullt tillfredsställande, så länge

lönerna, icke, på sätt för öfrige med kontant aflöning försedda löntagare eger

rum, i sin helhet utfalla under aflöningsåret, utan till en ganska väsendtlig del

först under nästpåföljande året: och anser jag derföre nödigt att, till beredande,

åtminstone i någon män, af minskning i berörda olägenhet, det statsanslag,

som till ersättning för de åt indelta arméen anvisade men för framtiden till

statsverket ingående indelta räntor och kronotionde, kommer att i riksstat^

uppföras, redan vid början af året näst efter hvarje atiöningsår blifver för aflöningens

bestridande tillgängligt.

På grund häraf får jag alltså i underdånighet föreslå:

att från och med det år, hvarunder det nya aflönangssättet kommer

att tillämpas, ett mot de indelta räntorna och kronotionde!! svarande belopp

af omkring 800,000 R:dr må i Januari månad näst efter hvarje aflöningsår

af Statskontoret tillhandahållas Arméförvaltningen, för att till aflöningens

bestridande för föregående året användas.

Eu annan fråga, som med regleringen af indelta arméens aflöningsväsende

eger nära samband, är den om amorteringen af arméens ackordsskuld, eller

med andra ord frågan om den arméens befäl ålagda skyldigheten att genom

betydande afdrag å sina löner afbetala den summa, hvilken år 1833 vid tjensteackordens

afskaffande upplånades, för att dermed ersätta de utbetalda ackordsbeloppen

till alla dem som erlagt sådana. Ifrågavarande löneafdrag äro till

sina belopp olika inom samma grader vid olika regementen; vissa regementen

äro från utgifter till ack ordsamorteringen helt och hållet fria och de till uppsättning

nu föreslagna nya regementena kunna naturligen icke ifrågakomma

att med sådana utgifter betungas. En följd häraf är, att ackordsamorteringen,

hvilken för öfrig! i lika hög grad menligt inverkar på den värfvade som på

den indelta arméens aflöningsförhållanden, skall, så länge det tillhör arméens

befäl att bestrida densamma, komma att, om icke omöjliggöra, så åtminstone i

hög grad försvåra, ett ändamålsenligt ordnande af arméens aflöningsväsende,

alldenstund ett åt de mål som med hvarje atlöningsreglering måste afses, nemBth.

till Rikta. Prat. 1871. 1 Sami. 1 A/d. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

ligen lika . aflöning för befattningar af lika grad, i väsendtlig män motverkas

genom det olika belopp, hvarmed ackordsafgifterna för likartade beställningar

utgå. lag har ock vid alla de föregående tillfällen, då jag inför Eders Kong!.

Näjd framställt förslag rörande reglering af löneväsendet vid indelta arméen,

tillåtit mig att fästa Eders Kong] . Maj ds nådiga uppmärksamhet å frågan om

ackordsamorteringen, och i memorialet af den 31 December 1868 har jag sökt

framlägga en fullständig utredning rörande ackordens uppkomst, ''fortgång och

slutliga afskaffande. I anledning af hvad dervid förekommit jemte hvad bär

ofvan nu blifvit anförd t, anser jag mig således nu höra förnya min framställning

om befrielse för arméens befäl från skyldigheten att till ackordsamorteringen

bidraga, helst lönebeloppen såväl i ofvannämnda förslag till normalstat

för indelta armén, som i det förslag till dylik stat för vårsäde armén, som här

nedan kommer att framställas, blifvit under förutsättning af en sådan befrielse

beräknade.

Då likväl en ej ringa del af befälet såväl vid indelta som värfvade armén

kommer att tills vidare vid sina nuvarande aflöningsförmåner bibehållas, torde

vid sådant förhållande och på det icke ett alltför betydligt anslag må behöfva

på eu gång för ändamålet begäras, befrielse från ackordsafgifter böra ega rum

endast i den mån befälet på ny stat intrader. Ehuru antalet af dem som

redan med år 1872 komma att på den nya staten ingå ej kan på förhand

tillförlitligt beräknas, torde dock kunna antagas, att sådant kommer att inträffa

ej allenast med flertalet af dem, som äro med kontanta löner försedde, utan

äfven med de löntagare, Indika år 1871 efter löneregleringens fastställande utnämnas

till beställning, hvarmed boställe hittills varit förenad; och då den på

förstnämnde löntagare belöpande amorferingssumman utgör omkring 47,000 11:dr.

anser jag det för ändamålet under år 1872 erforderliga anslag kunna bestämmas

till 50,000 Hide.

Jag får alltså i underdånighet föreslå:

att staten måtte från och med är 1872 öfvertaga den på arméns

befäl nu hyflande skyldigheten att bestrida amorteringen af arméns ackordsskuld,

dock endast i den mån samma befäl på ny stat inträder, samt att

för sådant ändamål ett extra anslag af 50,000 R:dr må för nämnda år

hos Riksdagen begäras.

Derjemte och i betraktande af de från den föreslagna nya löneregleringen

oskiljaktiga olägenheter deraf, att en del af aflöningen först året. efter aflöningsåret

utfaller, samt att lönerna sannolikt först efter flera års förlopp

kunna bringas till de i normalstaten upptagna belopp, hemställer jag i underdånighet,

att förslaget om atiöningsväsendets reglerande i öfverensstämmelse med

nu framlagda grunder måtte i nåder framställas endast under uttryckligt

vilkor: dels att samtliga för aflöningen här ofvan beräknade tillgångar

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

blifva för aflöning?,!! disponibla, dels att det ofvan framställda förslaget

om tillhandahållande i .Januari månad året efter aflöningsåret af ett mot

räntor och kronotionde svarande belopp varder af Riksdagen bifallet, dels

ock slutligen, att amorteringen af arméns ackordsskuld för framtiden varder

på det här ofvan ifrågaställda sätt ordnad.

B) Värfvade arinéeu

a) Passevolans-väsendet.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag angifvit

det nära sammanhang, frågan om lönernas reglering vid värfvade armén eger

med det derstädes införda s. k. passevolans väsendet, eller den inrättning, hvarigenom

kompani-, sqvadrons- och battericheferne åtagit sig att mot bestämd

årlig ersättning ombesörja rekrytering samt anskaffning och underhåll af en del

materiel in. in. för de till värfvade armén hörande regementen och corpser,

äfvensom jag sökt fullständigt framlägga ej allenast de skäl, på grund hvaraf

jag såväl i ekonomiskt som synnerligen i rent militäriskt och disciplinärt hänseende

ansåg ifrågavarande inrättning såsom olämplig höra afskaffas, utan äfven

förslag till ordnande direkte x för kronans räkning af de anskaffnings- och

underhållsbestyr, hvilka dittills varit på passevolans besörjda. Enär likväl

denna fråga då icke kunde bringas till slutlig lösning och densamma icke heller

sedermera kunnat i sin helhet definitivt regleras, torde det tillåtas mig att nu

upptaga den till förnyad behandling.

Härvid bör jag till en början i underdånighet erinra: dels att passevolansen

vid Wermlands Fältjägare-regemente, likasom ock vid det till öfverflyttning

till landtförsvaret utsudda Marin-regementet, redan med innevarande år

kommer, till följd af skodd uppsägning, att upphöra; dels att kontrakten med

öfriga värfvade regementen och corpser blifvit för liden till 1872 års utgång

förnyade, hvadan derstädes något afskaffande af passevolans?.!! före nyssnämnda

tidpunkt icke kan ifrågakomma, dels ock att. enär någon förminskning af Lifgardesregementenas

till fot styrka, på sätt vid förra tillfället föreslogs, nu icke ifrågasättes,

deraf föranledes förändring i beräkningen af den kostnadsbesparing, som

genom passevolans^ afskaffande ansetts böra uppkomma.

Hvad särskild! angår Svea Artilleriregemente, som fortfarande är i saknad

af egen kasern med dertill hörande byggnader, synes mig, i betraktande af

de svårigheter, hvarmed den ifrågavarande förändringens genomförande under

sådant förhållande skulle, vid nyssnämnda regemente, vara förknippadt, passevolansinrättningen

höra derstädes bibehållas, intilldess regementet kan blifva

med ett fullständigt kasernetablissement försedt. Och på det saknaden af ett

sådant etablissement icke må komma att för er. alltför lång tid utgöra hinder

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

ej allenast för passevolansens afskaffande'' vid sistberörda regemente utan äfven

för tillvägabringande af den deraf i viss mån beroende organisationen af artilleriet

i allmänhet, som i det föregående blifvit af mig föreslagen, torde jag,

i sammanhang med framläggandet af förslag till reglering af utgifterna under

Riksstatens Fjerde hufvud titel för år 1872, äfven få ånyo upptaga den för lång

tid tillbaka väckta, men i brist af erforderliga medelstillgångar under Hora äril

vilande frågan om ordnandet af ett fullständigt kasernetablissement för Svea

Artilleriregemente.

Enär likväl ett etablissement af ifrågavarande beskaffenhet först efter flera

års förlopp torde kunna bringas till fullbordan, samt, på sätt nyss nämndt är,

passevolansaftalen vid de regementen och corps er, der sådana aftal ännu ega

rum, fortfara att till 1872 års utgång vara gällande, lärer frågan, så vidt den

föranleder förändrad reglering af vissa för värträde armén anvisade anslag,

ej heller nu kunna slutligen afgöras; men, då donna för värfvade armén vigtiga

fråga synes mig höra komma under pröfning i sammanhang med ordnandet

af försvarsväsendet till lands i allmänhet, emedan den i annat fall kunde

komma att till en obestämd framtid uppskjutas, torde det tillåtas mig att samma

fråga nu till behandling åter upptaga; hvarvid jag dock anser mig kunna inskränka

min framställning till angifvandet af formerna för framtida handhafvande!

af de förvaltningsbestyr. som förut varit å passevolans besörjda; och

då jag i detta hänseende icke funnit anledning till afvikelse från de i memorialet

den 31 December 1868 uttalade åsigter; får jag, med hänvisning till hvad

berörda memorial i ämnet innehåller, och under åberopande för öfrig! af hvad

här ofvan nu anförts, underdånigst hemställa:

att de rörande rekrytering och remontering samt anskaffning och

underhåll af beklädnads- m. fl. persedlar vid värfvade armén nu gällande

passevolans-kontrakt, äfvensom reglementet angående rekrytering, beklädnad

m. m. vid Pontonierbataljonen, för hvilka kontrakt och reglemente

finnas stadgade olika uppsägningstider af tre, sex eller nio månader,

måtte i behörig ordning varda uppsagda, så att de med 1872 års

utgång upphöra att vara gällande; dock att uppsägningen af kontraktet

med Svea Artilleri-regemente må blifva beroende af fortgången af kasernbyggnaden

för nämnda regemente;

att, i den mån passevolansen sålunda kommer att upphöra, ej mindre

rekrytering och remontering än ock ny anskaffning och underhåll af manskapets

beklädnads-, remtygs-, och personela utrednings- m. fl. persedlar,

äfvensom öfriga hit hörande förvaltningsärenden, som nu af särskilda redan

befintliga direktioner eller passevolantörer utöfvas, må för framtiden besörjas

direkte för Kronans räkning; samt nyssberörda förvaltningsbestyr och

ärenden vid hvarje regemente och corps må uppdragas åt en under Armé
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

förvaltningens öfverinseende ställd förvaltningsdirektion, i enlighet med de

föreskrifter, som framdeles torde af Eders Kong!. Maj:t i nåder meddelas.

Enligt hvad i memorialet den 31 December 1868 närmare omförmäles,

beräknades passevolansens afskaffande då komma att medföra en minskning af

121.995 R:dr 71 öre i de för värfvade arméns beklädnad m. m. dittills utgående

utgifter, hvarvid dock tillika anmärktes, hurusom berörda minskning i

utgift komme till stor del att uppvägas af den aflöningstillökning, som billigtvis

borde tilldelas ej allenast kompani-, sqvadrons- och batterichefer såsom

ersättning för förlorad inkomst af passevolansen, utan äfven underofticerarne i

följd af indragningen af deras förut åtnjutna beklädnadspenningar. Då derjemte

i betraktande tages att någon nedsättning i Lifgardes-regementenas till

fot styrka, på sätt vid förra tillfället föreslogs, nu icke ifrågasättes, måste af

det anförda blifva eu följd, att någon väsendtlig besparing i kostnad icke genom

passevolansväsendets upphörande kommer att uppstå. Det är ock, på sätt

i memorialet af den 31 December 1868 jemväl anmärktes, icke ur synpunkten

af statsbesparing, som den ifrågavarande förändringens nytta och behöflighet

bör företrädesvis bedömas, utan anser jag berörda förändring hufvudsakligen af

de rent militära skäl, som i berörda memorial närmare utvecklats, och till beredande

jemväl af mera enhet i förvaltningen, vara af behof högt påkallad.

Derest passevolansen vid värfvade armén skulle komma att på nu föreslaget

sätt upphöra, böra, på grund af äldre bestämmelser, passevolantörerne, vid

afleveringen till kronan af den förut å passevolans underhållna materielen, tillerkännas

ersättning dels för utöfver stat befintliga, men nödiga persedlar, dels

ock för det bättre skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti de reglementerade

persedlarne kunna vid afmönstringen befinnas. Ifrågavarande ersättning, hvilken,

såsom beroende på värdering vid afmönstringstillfället, icke kan på förhand

till siffran bestämmas, beräknades vid förra tillfället till omkring 400,000

R:dr; och ehuru denna summa, i anseende bland annat dertill, att Wermlands

Fältjägare-regemente nu icke ingår i beräkningen, torde komma att i någon mån

minskas, anser jag den dock icke böra beräknas lägre, än omkring 375,000

R:dr. Enär likväl kronan måste anses härför erhålla full valuta i den afmönstrade

materielen, lärer ett i någon mån större eller mindre belopp i detta hänseende

icke kunna blifva af någon hufvudsaklig betydelse.

I öfrig! har, vid föregående behandlingen af frågan om passevolansens afskaffande,

uppmärksamheten fästats dels å den svårighet, som under sednare

åren mott, att åt permitteringen vid värfvade armén gifva den utsträckning, som

enligt passevolanskontrakten varit afsedd, och hvilken svårighet, derest den äfven

för framtiden komme att fortfara, skulle i väsendtlig man öka kostnaderna

för regementenas mathållning, beklädnadsunderhåll m. in., dels och å behofvet

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

af särskilda medels anvisande för att, medelst gratifikationer ''till värfvare och

rekapitulanter, underlätta rekryteringen vid värfvade armén.

I anledning af dessa förhållanden och på grund af hvad derom i memorialet

af den 31 December 1868 anförts, anser jag nödigt att, i den mån passevolänsen

kommer att upphöra, följande anslagsbelopp blifva att tillgå, nemligen:

till inlösande af materiel från passevolantörerne vid samtlige värfvade

regementen och corpser, utom Wermlands Fältjägare-regemente, ett förslags
-

vis beräknad! belopp för en gång af R:dr 375,000;

till permitteringens befrämjande, årligen:

Vid Svea Lifgarde ...............i......................................................... Rall- 1,000.

» Andra Lifgarde!....................................................................... » 1.000.

» Svea Artilleri-regemente, inberäkna»!! detachement!;! i Her
nösand.

.............................................................................. » 3,000.

» Göta Artilleri-regemente ........................................................ » 3,000.

» Wendes d:o ....................................................... » 1,000.

» Pontonierbataljonen ................................................................. » 800.

att, efter vederbörande förvaltnings-direktioners pröfning och enligt de

närmare bestämmelser, som framdeles torde varda i nåder meddelade,

användas såsom bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna,

der dylik! understöd för permitteringens upprätthållande finnes

oundgängligen nödigt; samt

för hvarje värfvadt regemente och corps, ett belopp årligen, motsvarande

1 R:dr per man af regementets och corpsens nummerstyrka, att anyändas

till gratifikationer åt värfvare och rekapitulanter vid värfvade armén.

b) Lönwiismdef.

Enligt hvad här ofvan blifvit antydt, är frågan om reglering af sj elfva

lönerna vid värfvade armén så nära och omedelbart förbunden med den om

passevolansväsendets afskaffande, att den förra af berörda frågor, efter mitt förmenande,

endast i sammanhang med den sednare kan på ett tillfredsställande

sätt ordnas.

Enär således, på sätt i det föregående blifvit visadt, passevolans^ vid de

värfvade regementen, der den ännu är bibehållen, först med utgången af år

1872 kan komma att upphöra, följer ock deraf, att eu ny reglering af afföningen

vid dessa regementen icke heller kan förr än med början af år 1873

vidtaga.

Ett sådan! förhållande bör dock desto mindre utgöra hinder för mig, att

frågan om reglering af värfvade arméns löner nu till behandling ånyo upptaga,

som nämnda fråga synes mig vara af beskaffenhet att lämpligen höra i

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

sammanhang med ökriga till försvarsväsendets ordnande hörande ämnen komma

till afgörande. Vid Wermlands Fältjägare-regemente, hvarest, på sätt redan är

i underdånighet erinradt, passevolansen kommer att med innevarande år upphöra,

äfvensom vid Fortifikationen, der aflöningen icke i något hänseende är

ställd i beroende af persedelunderhållet, skulle visserligen redan med 1872 års

ingång aflöningen kunna ordnas efter de nya grunder, som för värfvade armén

blifva bestämda, men då eu allmännare, tillämpning af berörda grunder först

med början af 1873 kan vidtaga, anser jag mig icke böra för tiden dessförinnan

ifrågasätta äskandet af anslag till regleringens genomförande särskild! vid

ifrågavarande två corpser; dock, alldenstund kompani-cheferne vid Fältjägareregementet

skäligen torde redan från 1871 års början böra komma i åtnjutande

af ersättning för de inkomster, hvaraf de genom passevolans»;^ upphörande gått

i mistning, torde det tillåtas mig att i förslaget till reglering af utgifterna under

Riksstatens Fjerde Hufvndtitel för år 1872 fä gorå den framställning i

detta ämne, som af omständigheterna påkallas. *

Beträffande de i memorialet af den 31 December 1868 för aflöningen vid

värfvade armén i allmänhet föreslagna grunder, har jag, i likhet med hvad

vid behandlingen af indelta arméns aflöningsväsende egt ruin, nu ansett mig

äfven för värfvade arméen höra frånträda det tillförene väckta förslaget om

lönernas bestämmande att utgå i spannmål. Derjemte och enär, hvad angår

Lifgardesregementena till fot, någon förminskning af dessa regementen, på sätt

vid föregående tillfälle! föreslogs, nu icke ifrågasättes, anser jag ock så val

sekundchefs-, som förste majorsbefattningarne derstädes fortfarande höra åtföljas

af lika aflöning som motsvarande befattningar vid andra regementen af

värfvade armén, hvadan ock, i det uppgjorda förslaget till normalstat för

nämnda del af armén, aflöningen för öfverste och sekundchef vid infanterigardesregemente

äfvensom för öfverstelöjtnant och förste major derstädes upptagits

till lika belopp som för öfverste och regementschef samt öfverstelöjtnant

vid artilleriet finnas utfärda. I flinga till detta ämne hörande delar har jag

deremot icke funnit anledning att, afvika från de i oi Vanberörda memorial uttalade

åsigter. Sålunda anser jag fortfarande den vid värfvade armén nu utöfver

lönerna utgående ständiga inqvartering för befäl och underbefäl med

vederlikar, samt underbefälets beklädnadspenningar böra för framtiden upphöra,

äfvensom att aflöningen bör bestämmas i fast lön och tjenstgöringspenningar.

Beträffande de för åtskilliga befattningar vid Artilleriet och Fortifikationen

nu bestämdt), arvoden, anser jag likaledes sådana bära jemväl framgent utgå i

öfverensstämmelse med hvad i förenämnda memorial föreslagits, dock med iakt

tagande att, i anseende till den nu föreslagna förändrade organisationen af

Artilleriet, arvodena vid Wendes Artilleriregemente måtte bestämmas lika med

s. 72 Kontrollera mot PDF

I

72

hvad vid Göta Artilleriregemente för närvarande eget rum och alltså utgå med

följande belopp, nemligen:

för Informations-kaptenen.................................................................B:dr 800.

» Informations-officern......................................................................... » 400.

» undervisning i gymnastik................................................................. » 700.

» två Informations-underofficerare ä 75 k:dr.................................... » 150.

» två d:o ä 50 » ................................... » 100.

» två Tygskrifvare, uppbördsåroden.................................... »_420.

Summa R:dr 2,570.

1 anledning af hvad sålunda nu i underdånighet yttrats och med hänvisning

i öfrig! till innehållet af memorialet den 31 December 1868, äfvensom,

beträffande de särskilda regementen»» och corpsernas sammansättning, till hvad

derom här ofvan blifvit i förslaget rörande sjelfva vapnens organisation anfördt,

får jag i underdånighet föreslå:

att aflöningen till värfvade arméns befäl och underbefäl samt vederlikar

må, för liden från 1873 års början, i den män passevolansen derstädes

kommer att upphöra, få utgå i öfverensstämmelse med det förslag

till normalstat för värfvade armén, som Bil. N:o 18 innehåller; -

att,, såsom följd häraf, den af ifrågavarande befäl och underbefäl med

vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringsförmån samt de af underbefälet

uppburna beklädnadspenningar, i mån som den nya staten vinner tillämpning,

icke vidare må komma löntagarne till godo;

att det tillkomna nya befälet må, under tiden intilldess den nya staten

kan komma att vid de regementen och corpser hvartill samma befäl

hörer vinna tillämpning, ega uppbära aflöning till de belopp, som för

motsvarande beställningar enligt nu gällande stater utgå:

att de från Stockholms stad till en del regementen utgående inkvarterings-

och servismedel, äfvensom dylika medel, der sådana utgå från

öfrig» städer, hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande

utgöras, men, i samma man som den nya normalstaten vinner tillämpning,

till statsverket ingå, intill dess öfverenskommelse om aflösning af

berörda åliggande kan med vederbörande städer varda träffad; samt

att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för 9 månader om

året, eller Januari—Mars, samt Juli—December, med undantag endast för

de vid fortifikationstrupperna tjenstgörande officerare, hvilka, när de hela

året äro i tjensteutöfning, höra få tillgodonjuta tjenstgöringspenningar för

årets alla tolf månader.

Hvad angår kostnaderna för värfvade arméns aflöning på grund af den

nu föreslagna staten, får jag i underdånighet anmäla, att, enligt uppgjord beräkning,

berörda aflöning kommer att utgöra:

A) Löner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

A) Löner.

Vid Infanteriet...........................................

» Kavalleriet...........................................

» Artilleriet med Fyrverkare-corpsen..

» Fortifikationen..............

R:dr 344,160

» 244,900

» 871,225

» 218,684

1,678,969:

B) Arvoden.

Vid Artilleriet med''Fyrverkare-corpsen............ R:dr 10,935:

» Fortifikationen.........;...................................... „ 4,450:

15,385:

Summa R;dr 1,694,354: -

till motsvarande utgifter finnas nu, inberäknadt inqvarteringsersättning

och beklädnadspenningar för underofficerare,

anvisade:''

1,259,672: 24.

A) Löner.

Vid Infanteriet........................ R:dr 305,149: 74.

» Kavalleriet...-.................... » 209,323: —

» Artilleriet med Fyrverkare-corpsen.

................ » 627,152: so.

» Fortifikationen.................. » 118,047: —

B) Arvoden.

V id Artilleriet och Fyrverkare
corpsen.

.............................R:dr 14,232: 66.

» Fortifikationen...................... « 16,560: — 7QO ,,

------ ---------------- '' 1,290,104: do.

Skilnaden emellan de utförda beloppen visar en årlig ökad kost
nad

af-.......................-............................................................. R:dr 403,889: lo.

I donna summa ingår aflöning för tillkomna nya beställningar

:

Vid Artilleriet ................................................R:dr 195,750: —

» Fortifikationen.............................................. » 98,526:

Summa R:dr 294,276:

Transport R:dr 294,276: — 403,889: ro.

Bih. till Rikad. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Åfd.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

403.889: eo:

Transport R:dr 294,276: —

Härifrån afgår:

för indragna beställningar:

Vid Artilleriet.............................. R:dr 11,990: —

» Fortifikationen....................... » 3,925: —

» Kavalleriet............................ » 4,050: — 19,965: _

om återstående beloppet.......................................................... R:dr 274,311:

frånräknas ofvan utförda kostnaden för löneregleringen, så

utvisar återstoden................................................................ R:dr 129,578: to,

den ökade årliga kostnad, som löneregleringen, oberoende af den föreslagna

nya organisationen, skulle komma att förorsaka.

Fömarsväsendet å Gotland,

1 afseende å försvarsväsendet på Gotland anser jag mig icke ega anledning

afvika från hvad memorialet af den'' 31 December 1868 innehåller, och

för jag således, med åberopande deraf, i underdånighet föreslå:

A. Såsom allmänna grunder.

l:o. att värnepligten på Gotland skall vara allmän och utan rätt till

lega eller friköp, utsträckt till hvarje man, endast med följande undantag,

nemligen:

A) Från all beväringspligt:

a) De till krigstjenst genom lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet oförmögna

eller alldeles otjenliga;

b) de som äro i krigstjenst vid armén eller sjövapnet anställde;

c) Lotsåldermän och lotsar;

d) ende sonen af gamla orkeslösa föräldrar, så länge de med sonen äro

sammanboende och af dennes arbete för sitt uppehälle beroende;

hvarjemte

e) läkare, som aflagt medicine-kandidat-examen, och prester icke höra

åläggas annan tjenstgöring, än den som tillhör deras yrke.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

B) Från vapentjenst i lerig:

a) Fyrmästare, Fyrvaktare och Fyrbiträden;

b) till artilleriets tyg- eller liandtverksstater hörande personer; samt för

öfrigt de i allmän tjenst anställde, som Kong!. Näjd, med afseende

på rikets sannskyldiga nytta och behof, kan finna skäligt att från

krigstjenst^ frikalla.

2:o. att värnepligten inträder med Kret näst efter fyllda 18 år och

fortfar till och med det år, hvarunder 50 lefnadsår uppnås, under liv il*

ken tid värnepligtig skall vara skyldig underkasta sig föreskrifna vapenöfningar;
3:o.

att värnepligtige åligger att, efter 50:de lefnadsåret och intill

fyllda 60 år, efter uppbåd, biträda såsom arbetsmanskap vid fältarbeten,

som förekomma under försvar af Gotland;

4:o. att det värnepligtiga manskapet indelas i 32 åldersklasser, af

hvilka de 5 yngsta utgöra rekrytklasserna och de återstående 27 klasserna

den allmänna beväringen;

5:o. att de värnepligtige delas på både infanteriet och artilleriet, och

att det till sednare vapnet erforderliga antal utses inom derför bestämda

kretsar, företrädesvis bland dem, som sig frivilligt dertill anmäla;

6:o. att de värnepligtige undergå approbation^ och kassationsmönstringar,

Indika tillika äro att såsom generalmönstringar anse, och hvarvid de

approberande, hvad infanteriet angår, enrolleras på det kompani, inom

hvars område de äro kyrkskrifne, och hvad det till artilleriet hörande

manskap beträffar, på det batteri, med hvars stamtrupp det skall införlifvas;

dock att till artilleriet inmönstrad värnepligtig må mönstras i den

ort der han är kyrkskrifven;

7:o. att värnepligtig, som vid approbation- och kassations-mönstring

befinnes lida af sjuklighet eller svaghet af tillfällig art, ställes på ett års

förbättring och må vara skyldig att vid nästföljande års mönstring sig

ånyo inställa;

8:o. att det manskap, som öfverskridit värnepligtsåldern, skall vid

berörda mönstringar ur rullorna afföras;

9:o. att, efter skedd enrollering, de värnepligtige skola vara underkastade

krigslagarna, såväl när de äro samlade i trupp och under befäl,

som i fråga om åtlydnad af de uppbåd, hvarigenom de till tjenstgöring

inkallas;

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

10:o. att de nationalbeväringen tillhörande korporaler skola, så länge

de i sådan, egenskap qvarstå, oafbrutet vara underkastade krigslagarne;

11 ro. att alla kallelser till samling, af hvad beskaffenhet det vara

må, vapenöfning eller uppbrott må ske genom militärbefälet, under hvars

ledning de värnepligtige föras från samlingsplatserna till bestämmelseorterna

och åter;

12:o. att värnepligtig, som under hela sin tjenstetid skall tillhöra det

vapen, som vid inmönstringen bestämdes, må, hvad infanteriet beträffar,

alltid tillhöra det kompani, inom hvars område han är kyrkskrifven, och

hvad artilleriet angår, det stambatteri, hvarå inmönstring skett;

13:o. att värnepligtig må vara skyldig att till vederbörande kompanichef,

hvilken har sig ålagdt att fora rullor öfver och redovisa alla

inom hans kompani boende värnepligtige, såväl de kompaniet tillhörande

som de å artilleriet enrollerade, anmäla, ej allenast då lian inom kompaniets

område flyttar från en till annan ort, utan ock då flyttningen sker

till annat kompanis område, i hvilket sednare fall det ock tillhör den

värnepligtige att, inom 14 dagar efter inflyttningen, anmäla förhållandet

hos chefen för det kompani, inom hvars område han fått sin nya bostad;

14:o. att från vapenöfning i fredstid befrias: till handelsflottan hörande

sjöman, som å sjömanshuset i Wisby äro inskrift] e; sjökaptener

och styrman, Indika aflagt de för befälhafvare och ''styrmän å svenskt

handelsfartyg föreskrifna kunskapsprof, samt maskinister å ångfartyg, tillhörande

enskilda personer eller bolag; dock endast så vidt verklig sjöfart

idkas, och med förpligtelse att, så vida sjöfarten upphör före 40 års

ålder, underkasta sig de vapenöfningar, som nedan i detta afseende föreslås

;

15:o. att, med undantag af de i lista punkten inom. d) uppräknade,

alla från värnepligten till större eller mindre del frikallade, må, i gengäld

för sin befrielse, under hela den tid de i värnepligtsåldern qvarstå, erlägga

eu årlig så kallad värneskatt, och för sådant ändamål indelas i

tvänne kategorier, omfattande den törsta dem, som äro från värnepligtens

personliga utgörande helt och hållet befriade, och den andra dem. som

endast äro fria från vapenöfningar under fred;

16:o. att första kategorien må sönderfalla i 2:ne klasser, omfattande:

första klassen dem, Indika äro emellan 18—30 år och den andra, alla

inom öfrige åldersklasser skattskyldige;

17:o. att värneskatten må för hvar och en till första kategoriens första

klass hörande utgå med minst 1, högst 25 R:dr, men inom dessa gränser

bestämmas för en hvar, som erlägger bevillning enligt 2:dra artikeln, till

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

fjerd flen af "bevillningéns belopp, och för de till andra klassen hörande,

med hälften af det belopp, som skolat i första klassen erläggas;

18:o. att värneskatten för andra kategorien beräknas till samma belöps»,

som i första kategoriens andra klass erlägges;

19:o. att nedsättning i, eller fullständig befrielse'' från värneskatten,

må till följe af , ömmande omständigheter, såsom stor fattigdom, svårare

lyte eller sjukdom, efter anmälan af vederbörande bevillningsberedning,

kunna af taxeringskomité!» medgifvas;

20:o. att, då omtankan om Gotlands säkerhet sådant påkallar, Kongl.

Näjd må ega, genom högste befälhafvare!! derstädes, uppbåda antingen

alla åldersklasserna, eller ock större eller mindre delar af den eller de

klasser, som befinnes nödigt, vare sig öfver hela ön, eller endast från

vissa delar deraf; och

21 :o. att Gotlands värnepligtige aldrig må till tjenstgöring utom öns

gränser kommenderas.

B) Såsom speciela grunder:

att Gotlands försvarsstyrka skall organiseras: dels såsom infanteri och

dels såsom artilleri;

att infanteriet skall utgöras af stam och beväring samt artilleriet af

dels värfvad, dels indélt stam. och. i mån af behof, utaf beväring;

att stammen vid infanteriet skall bestå af underbefäl i alla grader, af

spel, trumslagare, sjukvårdsmanskap och timmermän, samt bestämmas till

ett sammanlagdt antal af 1,200 man;

att stammen vid artilleriet må, förutom redan befintlige värfvade 74

man. bestå af de 2:ne å Gotland förlagda indelta kompanier, hvilka för

sådant ändamål från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas;

att de värnepligtige, hvar inom sitt kompani, må ega att inom sig

välja till lägsta underbefälsgraden eller vice korporaler;

att vald!, eller befordradt underbefäl och öfrige beställningspersoner

skola ega skyldighet att i donna egenskap tjenstgöra i minst förn på hvarandra

följande år, och derunder deltaga i förekommande vapenöfningar,

såväl befälets som manskapets.

C) Rörande organisationen utaf

a) Infanteriet:

att Gotlands nationalbeväring indelas i 2:ne regementen, hvaraf det

ena kallas Gotlands norra och det andra Gotlands södra regemente, hvardera

bestående åt 4 bataljoner och 16 kompanier;

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

att, af de nuvarande kompanierna, de två till numerären största fördelas

hvardera i 2:ne, hvarigenom antalet kompanier kommer att uppgå

till 32;

att, i sammanhang med nämnda delning, eu reglering af samtliga

kompaniers områden må ega ruin, med syfte att till hvarje kompani indela

ungefärligen lika stort antal värnepligtige, dock med iakttagande att

samma sockens manskap, såvidt möjligt, icke splittras till olika kompanier;

att allt befäl af officers grad må vara fast aflönadt, men att allt

underbefäl förses med arvoden;

att nya löner måtte å nationalbeväringens stat uppföras för 2:ne Regementschefer,

2:ne Öfverstelöjtnanter, 2:ne Majorer, 2:ne Regementsqvartermästare,

8 Regementsadjutanter och 15 Löjtnanter;

att nya arvoden måtte anvisas för 8 Bataljonsadjutanter, 2 Regementsväblar,

1 Regementstrumslagare, 10 Fältmusikanter och 8 Gevärshandtverkare;
att

å hvarje kompani må finnas 4 l:ste Korporaler, 8 Korporaler,

12 vice Korporaler, 2 Trumslagare, 2 Spel, 2 Timmermän och 2 Sjukvårdssoldater;

och å hvarje bataljon en sjukvårdskorporal, samt att arvoden

må åt här nämnda personer anvisas;

att civilstaten må vid hvardera regementet bestå af: 1 Regementsauditör

med fast lön och 1 Regements-intendent, till hvars biträde eu

vaktmästare anställes, båda med arvoden, utgående från mötesanslagen;

att arvoden må anvisas åt 2:ne prestman, för upprätthållande af

gudstjensten under vapenöfningarne;

att en Kaptens- och sex Underlöjtnants-löner samt fem Underofficersarvoden

måtte indragas;

att, i mån af inträffande ledighet, jemväl måtte indragas nuvarande

Sekreterare- och Auditörstjenst, samt Fältkamererare, Kanslist- och Kontorsskrifvare-tj

ensterna:

b) Artilleriet:

att artilleristyrkan å Gotland bestämmes till fem fotbatterier å sex

kanoner, eller tillsammans 30 kanoner;

att dessa batterier måtte organiseras såsom en särskild, med eget

befäl försedd, corps, benämnd: Gotlands artilleri-corps;

att, med fästadt afseende å befintlig materiel, tvenne af nämnda batterier

erhålla 3//24 kanoner och de tvenne öfrige 2" 25 kanoner;

att de tvenne 3"24 batterierna erhålla hvartdera 74 och de trenne

2"25 batterierna hvardera 62 man stamtrupp;

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

att det ena 3"24 batteriet må bildas af manskapet från nuvarande

artilleri-corpsens stamtrupp och de öfriga batterierna af den indelta stamtruppen

;

att bland de vämepligtige må, under benämning bevärings-arUllerister,

utses ett antal af 480, på det sätt. att ett antal af 40 hvarje år inskrifvas

i fältartilleriet och qvarstå der i 12 år, efter hvilken tids förlopp de

öfvergå till fästningsartilleriet;

att å Gotlands artilleri-corps stab må uppföras beställningar för eu

chef af Öfverstelöjtnants grad, 1 Major, 7 Kaptener — hvaraf 5 äro

batteri-chefer — 10 Löjtnanter och 8 Underlöjtnanter;

att till artilleri-corpsens stat, från nationalbeväringens, må öfverföras:

2:ne Styckjunkare, 1 Sergeant, 1 förste och 4 andre Konstaplar, samt att

nya beställningar må uppföras för 8 Styckjunkare, 14 Sergeanter, 5

Batteri trumpetare, 19 förste och 31 andre Konstaplar, men att deremot

nu utgående arvoden till 5 Sergeanter, 11 förste och 20 andre Konstaplar

samt 4 Trumpetare må indragas;

att å hvarje batteri må anställas eu handtverkare, samt bland truppen

utses och inöfvas 2:ne sjukvårdssoldater;

att civilstaten vid artilleri-corpsen må bestå af: 1 B ogemen ts-pastor

och 1 Regements-auditör, bägge med fast lön, samt 1 Regements-intendent

med arvode utaf mö tesanslaget;

att enahanda kompetens må erfordras vid Gotlands artilleri-corps,

som vid det öfriga artilleriet, för vinnande af befordran till löjtnantsgraden,

D) I fråga om behofvet af hästar, såväl ständigt underhållna, som under

exercistiderna hyrda sådana och jemväl vid mobilisering behöfliga:

att för artilleriet å Gotland må uppställas och framgent underhållas

ett stall af 25 hästar, hvithet stall förlägges vid depöten i Wisby;

att Konungens Befallningshafvande å Gotland må berättigas utsluta

kontrakt med hästegare derstädes om tillhandahållande under exercistiderna

af hästar för artilleriet;

att antalet af dessa hästar må besjtämmas så stort, som enligt utredningsplanen

för 2:ne batterier erfordras, och att dessa hästars utfodring

och skötsel under exercistiden bestrides genom kronans försorg;

att samma bestämmelser, som blifvit för fastlandet föreslagna i fråga

om anskaffning af hästar vid arméns mobilisering, äfven må blifva för

Gotland gällande, fastän med den skillnad, att, inom donna provins, hvarje

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

kommun förpligtas leverera en häst för hvarje fullt 50,000 riksdalerstal

af kommunens sammanlagda taxeringsvärde, och att ringare anspråk ställas

på dessa hästars storlek än hvad för fastlandet är ifrågasatt, samt att de

icke få föras utom öns gränser.

E) beträffande vapenöfningarne,

a) för Infanteriet:

att de värnepligtige, som tillhöra de båda yngsta åldersklasserna, skola

vara skyldige undergå förberedande militäröfningar i sin hemort, en eftermiddag

i veckan under Juli och Augusti månader;

att dessa öfningar anordnas kompani vis och ställas under ledning af

från kompaniet beordradt befäl;

att de dernäst" följande 3:ne årsklasserna skola sammandragas till

rekrytskola under tillsammans 60 dagar, sålunda fördelade: att första årets

skola omfattar 30 dagar och hvardera af de 2:ne följande årens 15 dagar;

att beväringen under de 6 år, som förflyta närmast efter slutad rekrytskola,

sammandrages till vapenöfning hvart annat år, och under den i

värnepligtsåldern återstående tiden hvart fjerde år;

att öfningarne under hvarje af de sålunda bestämda åren fortgå under

6 dagar;

att befälsmöten, till liv lika allt befäl, trumslagare, spel, timmermän «

och sjukvårdssoldater kommenderas, årligen skola hållas i 12 dagar;

in och utryckningsdagar i alla här nämnda öfningar oberäknade;

att sjöfarts-idkande värnepligtig, som på donna grund blifvit från vapenöfningarne

under fred befriad, skall, om lian med sjöfart upphör före fyllda

35 år, vara skyldig genomgå fullständig rekrytskola, i öfverensstämmelse

med hvad i fråga om sådan är stadgadt, samt derefter under 4 nästföljande

år deltaga i påbjudna öfningsmöten;

att den, som med sjöfart upphör emellan 35 och 40 års ålder, jemväl

må, intilldess sistnämnda ålder uppnås, vara förpligta»! att dylik rekrytskola

undergå;

att, efter fyllda 40 år, befrielse från rekrytskola eger rum, fastän

med skyldighet att deltaga i förekommande öfningsmöten med den åldersklass,

till hvilken den värnepligtige hörer;

att värnepligtig, som, efter fullgjord beväringsexercis vid indelta eller

värfvade trupper å fasta landet, öfverflyttar till Gotland, må vara skyldig

deltaga i vapenöfningarne med den åldersklass, till hvilken han efter de

Gotländska förhållandena hörer;

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

att en hvar värnpligtig inom Gotland, som af en eller annan orsak

icke genomgått fullständig rekryt-skola å ön, eller alla årens exercis med

beväringen på fasta landet, skall, intill fyllda 40 år, vara pligtig att, så

framt ej laga hinder fortfarande möter, underkasta sig den för rekrytklasserna

fastställda öfning, samt derefter deltaga i öfningarne med den

åldersklass, han tillhör;

att den, som utan laga förfall undanhåller sig från någon af de för

rekrytklasserna föreskrifna 3:ne årens vapenöfningar, skall qvarstå i rekrytklass,

intilldess sagda öfningar blifvit författningsenligt genomgångna;

att den, som tillhör allmänna beväringen och förfallolöst undanhåller

sig från vapenöfning med den åldersklass, till hvilken lian rätteligen hörer,

skall fullgöra den försummade vapenöfningen med andra åldersklasser;

att, såsom laga förfall vid uppbåd till samling, mönstring, vapenöfning

eller krig, må anses de bestämmelser, hvilka i sådana hänseenden varda

för fastlandets beväring gällande;

b) för Artilleriet:

att såsom årliga öfningar för indelta Artilleriet må bestämmas:

Befälsmöte i 12 dagar med allt befäl, underbefäl, trumpetare och handtverkare

;

Rekrytmöte i 62 dagar med 12 procent af verkliga nummerstyrkan,

tillfälliga vakanser ej beräknade, och hvarunder manskapet får efter behof

ombytas: samt

JRegementsmöte i 30 dagar,

in- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade;

att de å Artilleriet enrollerade värnepligtige må undergå vapenöfning

under lika lång tid, som för de värnepligtige å fasta landet blifvit föreslaget,

dock med den skilnad att, efter afslutade förberedande öfningar i

hemorten, första krets öfning omfattar 30 dagar och andra årets jemväl

30, hvaremot under tredje året ingen öfning egen rum;

att öfningarne derefter, intill fyllda 30 år, skola, samtidigt med motsvarande

års-klasser af infanteriet, fullgöras vid fältartilleriet, och sedermera

vid fästningsartilleriet under samma tider, som blifvit föreslagna för

den del af infanteriets bevaring, hvilken tillhör de 20 sista årsklasserna;

F) hvad angår nationalbeväringens förseende under mötestiderna med -portion

in natura och slitningsersåtining för begagnande af egna kläder:

att nationalbeväringens exercerande styrka må under de årliga vapenöfningarne

åtnjuta portion in natura och portionsskilling, i likhet med hvad

för indelta armén bestås;

Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

att nationalbeväringens korporaler, manskap och spel må, för begagnande

under vapenöfningarne af egna beklädnadspersedlar, ega uppbära

slitningsersättn ilig. motsvarande klädespersedlarnas förbrukning under mötestiden

;

G) rörande, sjukvården:

att den nu på nationalbeväringens stat upptagna regementsläkare-beställning

må ä Artilleri-corpsens stat öfverflyttas, med skyldighet för inneliafvaren

att förena inseendet öfver den militära sjukvården på ön med

vården om all utlemnad medicinal- och instrumental-attiralj, samt att lemna

den undervisning åt sjukvårdsmanskapet, som lämpligen kan åstadkommas;

att a infanteriets stat må uppföras arvoden för 8 tillförordnade Bataljonsläkare,

hvilkas tjenstgöringsskyldighet i fredstid inskränkes till de årliga

vapenöfningarne och till skyldighet att turvis tjenstgöra vid sjukhuset i

Wisby under de lider, dä undervisning åt sjukvårdsmanskap derstädes

meddelas;

att militärlä kamé på Gotland, ställes under Generalfältläkarens inseende

och kontroll i allt hvad sura rörer den egentliga sjukvården under deras

militära tjenstgöring.

I fråga om löner och arvoden för befäl och tjensteman vid nationalbeväringens

infanteri samt Artilleri-corpsen, torde jag äfven få i allt hufvudsakligt

hänvisa till hvad i sådant afseende finnes anfördt i mitt underdåniga memorial

den 31 December 1868.

I berörda underdåniga memorial har jag emellertid ifrågasatt att, i likhet

med hvad för indelta armén i detta hänseende jemväl föreslagits, lönerna skulle

beräknas i viss qvantitet spannmål, äfvensom att af de föreslagna lönebeloppen

till en början blott skulle utbetalas vissa procent, Indika procent småningom

under loppet af 6 år skulle ökas, tills lönens lulla belopp omsider utginge:

men dä jag i förslag till reglering af indelta arméns löner, på skål som i memorialet

den 31 December 1869 äro utvecklade, frångått nämnda grunder för

lönernas beräkning i spannemål och deras successiva höjande till normalbeloppet,

och samma skäl äro i allt gällande äfven hvad angår Gotlands nationalbeväring,

så torde de anförda grunderna ej heller höra å nationalbeväringens löner

vinna tillämpning, utan får jag således blott föreslå,

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

IT) i fråga om löner och arvoden

att dessa må bestämmas i enlighet med det förslag till normal-stat,

som bil. N:o 19 upptager.

Då likväl innevånarne å Gotland hittills alltid lemnats tillfälle att yttra

sig rörande väckta förslag till ändringar i de angående krigstjenstskyldigheten

derstädes särskild! gällande bestämmelser, och en dylik förmån äfven

i förevarande fall torde höra dem medgifvas, anser jag mig i detta hänseende

nu endast höra hemställa, att ofvannämnda förslag, måtte innevånarne på Gotland

delgifvas, med förständigande att angående den deri ifrågasätta ökade

tjenstgöring med yttrande inkomma.

Efter att i det föregående hafva framställt förslag rörande sj elfva

organisationen af landets försvarskrafter, återstår mig nu att inför Eders

Kongl. Maj:t angifva de hjelpmedel jag anser af nöden, för så vidt dessa

krafter skola kunna bringas till sin råtta användning, äfvensom ock att

redogöra för de kostnader, som dermed äro förknippade och hvartill särskilda

medel höra anvisas.

Till sådana hjelpmedel höra: deri för truppernas utrustning erforderliga

materiel af vapen, ammunition, beklädnad och utredning; belastade

platser, h vilka afse, dels att skydda våra förnämsta militära etablissementer

samt andra i strategiskt och politiskt hänseende vigtiga punkter,

dels att försvåra fiendtliga men underlätta egna truppers rörelser;

vidare sådana i olika delar af landet på förhand uppförda förrådsbyggnader

för krigsmateriel, sjukvårdspersedlar och proviantartiklar som för

fältarméns derstädes möjligen inträffande operationer kunna vara af nöden;

samt slutligen kommunikationsleder, som beröra någon företrädesvis

vigtig eller genom sitt läge blottställd punkt, dit trupper måste

kunna hastigt och till större antal förflyttas, eller som i öfrig!, t. ex.

för upprätthållande af förbindelserna mellan armén och dess hufvudsakligaste

depoter, må anses ega någon framstående strategisk betydelse.

Då omfattningen af behofven i ena eller andra rigtningen måste

vara beroende af försvarskrafternas blifvande storlek, sammansättning och

indelning, har jag, vid bedömande häraf, ansett mig höra utgå från den

förutsättning, att den organisationsplan jag i sistnämnda hänseende framlagt

vinner såväl Eders Kongl. Maj:ts som Riksdagens bifall och sålunda

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

blifvit till slutligt genomförande antagen, samt att alltså förrberörda behof

böra afse att kunna möjliggöra en mobilisering till den utsträckning,

att ej allenast fältarmén, bestående af stammen och fyra klasser bevä''

ring, samt ännu en klass af donna senare såsom ersättningstrupper sammandragen

i depoterna, utan äfven landstormens begge uppbåd måtte,

om så erfordras, kunna tråda under vapen.

Om till en början det under sådana förhållanden >uppstående gevärsbehofvet

tages i betraktande och man såsom beräkningsgrund derför uppställer,

antingen den af tre gevär för hvarje man Infanteri af den aktiva

armén, eller ock den mera vanliga, — hvilket jag anser närmare ange

ifrågavarande behof — att med nya tidsenliga gevär höra förses hela

den aktiva armén, en klass ersättningstrupper samt landstormens båda

uppbåd, och att 50 procent derutöfver finnas i reserv, så skulle anskaffningen

på det hela i runda tal komma att omfatta en slutsiffra af,

i förra fallet 252,000, och i det sednare 360,000 st. Då jag emellertid

håller före att till beväpning af landstormens andra uppbåd böra tillsvidare

kunna användas i förråd befintliga refflade mynningsladdnings.

gevär, skulle det behof af gevär enligt senast fastställda modell,

som i första hand borde fyllas, kunna inskränkas till hvad som ererfordras

för att dermed förse fältarmén (84,000 man infanteri), en klass

ersättningstrupper (18,000 man) samt landstormens första uppbåd (56,000

man infanteri), eller, enligt sistnämnda beräkningsgrund, till sammanlagd!

omkring 237,000 st. gevär. Detta antal är dock det minsta som

måste finnas att tillgå, så framt ej i farans stund fosterlandets försvar

skall äfventyras. Det bör i sådant hänseende bemärkas, att redan i närvarande

stund hela stående armén finnes försedd med gevär af ny modell

samt att, efter det dylika gevär, enligt derom meddelad nådig föreskrift,

hunnit utdelas jemväl för en klass af beväringsmanskapet, förråden

derutöfver ändock, enligt hvad t. f. Generalfälttygmästaren anmält, innehålla

omkring 20,000 st. hvadan alltså antalet på det hela af ifrågavarande

slags gevär uppgår till 76,000 st. Då härtill kommer att

. ytterligare 20,000 st. kunna med redan anvisade medel åstadkommas,

skulle, för uppnående af nyssberörda minimisiffra, endast erfordras att

med nya tillgångar anskaffa 141,000 st., hvilket belopp jag emellertid,

för betäckande af tid efter annan skeende afgång, anser böra höjas till i

rundt tal 150,000 st., som, efter beräkning af 30 R:dr per gevär, komma

att medföra eu kostnad af 4,500,000 R:dr.

öfvergår jag härefter till det icke mindre vigtiga behofvet af den

erforderliga gevärsammunitionen, så förekommer härvid att, enligt hvad

t. f. Generalfälttygmästare!! upplyst, behållningen af kopparpatroner bör

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

för närvarande utgöra omkring 8£ millioner; samt att således, för fyllandet

af det antal, som enligt den hittills följda planen för anskaffningen

ständigt borde i förråden finnas, ytterligare erfordrades l£ milion. Då

emellertid i följd af förändrade förhållanden jag anser oundgängligen

nödigt att öka reservtillgången af berörda ammunition till 12,000,000 st.,

men det anslag för tillverkning af kopparpatroner, hvarom Generalfälttygmästaren

hos Eders Kong!. Maj:t gjort underdånig hemställan, endast

afser förrberörda \\ million, jemte hvad som till betäckande af den under

åren 1871 och 1872 förväntade förbrukningen af dylik ammunition erfordras,

så återstår alltså att med nya tillgångar fylla de i nyssnämnda

normalbelopp felande 2 millioner; hvarföre således det af t. f. Generalfälttygmästaren

ifrågast,Bilda anslagsbelopp 134,000 It:dr, torde höra ökas

med för sistnämnda ändamål beräknade 70,000 It:dr, och hvarigenom

medelsbehofvet på det hela således för ifrågavarande ändamål uppgår till

inalles 204,000 It:dr. Det reservförråd af 12 millioner patroner, som härigenom

skulle komma att finnas, utgörande omkring 90 patroner per

man för fältarmén och krigsreserven, företer för visso ingalunda något

synnerligen fördelaktigt förhållande, men då härvid i betraktande tages

dels att två fabriker för patrontillverkning finnas inom landet inrättade,

hvilka, i händelse af behof, kunna medgifva en ganska högt uppdrifven

produktion, dels att ett reservupplag af patronmetall finnes att tillgå, för

den händelse förhållandena skulle påkalla en betydligt ökad tillverkning, så

torde emellertid det förslag jag i förevarande hänseende framställt kunna

befinnas tillfredsställande.

I fråga åter om materielen vid specialvapnen, der den icke redan är

till behöflig myckenhet tillgodosedd, anser jag mig hufvudsakligen höra

hänvisa till hvad härom i sammanhang med förslagen rörande vapnens

organisation blifvit af mig här ofvan yttradt. Hvad särskilt artilleriet

beträffar, bör jag dock, — jemte det jag i minnet återkallar att, enligt

{flanell för artilleriets organisation, medelsbehofvet för uppsättning af erforderlig

fältartillerimateriel utgör sammanlagdt 1,102,743 It:dr, — i underdånighet

tillkännagifva att, enär härigenom erhålles endast hvad till komplettering

af materielen för de föreslagna fält- och reservbatterierna erfordras,

jag anser eu skyndsam anskaffning af berörda materiel vara desto angelägnare,

som, enligt hvad t. f. Generalfälttygmästaren anmält, en ej ringa

del af den nu befintliga fältartillerimaterielen, i anseende till ålder, torde

inom eu ej särdeles aflägsen tid behöfva mot ny utbytas. I öfrig! erfordras

till anskaffning af fästnings- och positionskanoner med ammunition

och lavetter enligt uppgjord beräkning 551,000 K:dr; och anser jag mig,

för att visa angelägenheten af donna anskaffning, endast behöfva påpeka,

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

att berörda kanoner äro afsedda till bestyckning ej allenast af en del

utaf de till hufvudstadens skydd i dess skärgård uppförda befästningar,

utan äfven af landets hufvuddcput-fästning Carlsborg, samt af den för

Norrlands försvar afsedda befästade depot, om hvars anläggande jag

bär nedan kommer att framställa förslag.

Hvad angår behofvet af materiel för Fortifikationen, hvilken jag,

enligt hvad ofvan blifvit yttradt, ansett kunna för närvarande inskränkas

till anskaffande af två krigsbryggeekipager samt så kallad fältsignaleringsmateriel

för det till uppsättning föreslagna fältsignalkompaniet, torde

jag höra här endast i underdånighet erinra, att för fyllandet deraf erfordras

ett belopp af tillsammans 140,000 tv:dr.

Bland de vid organisationens genomförande uppstående behof torde

anskaffandet af beklädnad och personel utredning icke vara det minst

angelägna. Riktigast vore visserligen, om fyllandet af nämnda behof

kunde ske till den omfattning att de fyra beväringsklasser, som, jemte

stammen, bilda fältarmén, samt en klass af det ersättningsmanskap, som

bör i depoterna sammandragas, blefve med allt hvad härtill hörer fullständigt

utrustade. Men då största delen af den materiel, som här är

i fråga, dels är i hög grad underkastad tidens åverkan samt kräfver en

omsorgsfull och dyrbar vård, dels, i händelse af behof, inom icke allt

för lång tid torde kunna kompletteras, har jag ansett att endast för tre

beväringsklasser fullständiga munderingar behöfva finnas jemte reqvisita

i förråd till munderingar för en fjerde klass; men att deremot personel

utredning, deri inbegripet skyddstält, remtygs- och utredningspersedlar

in. in. dylikt höra anskaffas för fyra klasser, eller den största styrka som

kan ifrågakomma, att i första hand inträda i den aktiva armén. Om

denna plan för tillgodoseende af ifrågavarande behof följes, skulle, enär

med redan för ändamålet anvisade medel tvänne klasser beväring jemte

stammen kunna blifva fullt utrustade samt beklädnads-reqvisita i förråden

derutöfver finnas för en tredje klass, alltså återstå att med nya

tillgångar bestrida följande utgifter nemligen:

för förfärdigandet af beklädnadspersedlar samt ny anskaffning af

personel utrednings in. tf. persedlar för en tredje klass bevä
-

ringsmanskap .............................:............................... 719,000 B,:dr.

» beklädnads-reqvisita för eu fjerde klass.............. 1,179,000 »

» personel utredningspersedlar jemte skyddstält

och öfriga trosseffekter till samma klass............ 847,000 »

» kokkittel'' och proviantsäckar in. in. dylikt till

2:ne klasser.................................................................. 26,640 »

Summa 2,771,640 R:dr.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Om jag, oaktadt långt större behof ifrågakomma när en gång krigsfara

på allvar hotar, likväl anser mig kunna stadna vid detta förslag,

så sker det, dels derföre att jag, med hänsyn till våra begränsade tillgångar,

har velat i detta som i andra fall inskränka mig till det oundgängligen

nödvändiga samt alltså afsett endast det väsendtligaste af hvad

som erfordras för att utan synnerligt dröjsmål kunna mobilisera stammen

jemte fyra klasser beväringsmanskap, dels ock derföre att i nödfall och

i behof af största skyndsamhet en beväringsklass skulle kunna utrustas

med den indelta armén tillhörande mundering, som af donna vid uppbrottet

icke medtages.

I afseende ä <let för armén vid mobilisering erforderliga antal trossfordon

får jag i underdånighet anmäla:

att för närvarande linnés att tillgå inalles 738 trossfordon af

olika slag;

att medel blifvit anvisade för anskaffning af ytterligare 831

trossfordon, bestående af stabsvagnar, packvagnar, timmermanstrossvagnar,

lätta bataljonsförbinderivagnar, packvagnar för flyttande sjukhus

och ambulanser, intendentur- och expeditionsvagnar, ekonomiutredningsvagnar,

apotheksvagnar och fältbageri vagn ar;

att, vid dessa förhållanden och då, hvad angår de för transport

af proviant och fourage erforderliga fordon, dessa torde i behofvets

stund kunna påräknas utaf krigsortens egen tillgång å fordon, jag

anser några särskilda åtgärder för anskaffning af ytterligare trossfordon

för armén icke för närvarande af behof påkallade.

En vigtig del af intendenturväsendet utgöres af den för armén behöfliga

sjukvårdsmateriel. Utom den vid regementenas mötesfält för den

årligen exercerande styrkan af stam och beväringsmanskap befintliga sjukvårdsmateriel

finnes för närvarande, enligt hvad Arméförvaltningens Intondents-departement

anmält, sjukhuspersedlar för 3,500 sängar, eller

hvad som erfordras för arméns flyttande sjukhus och ambulanser, dock

med undantag af åtskilliga yllepersedlar jemte andra skrymmande artiklar

af ringare värde, hvilka snart och utan svårighet kunna erhållas.

Dessutom har Eders Kongl. Maj:t under den 21 sistlidne Oktober

anbefallt anskaffning af materiel för ytterligare 500 sjuksängar att användas

för stående sjukhus, och ehuru den sjukvårdsmateriel, som enligt

det nu anförda är att påräkna, icke kan anses i allo tillräcklig i händelse

af arméns mobilisering, torde dock, enär hithörande effekter höra vid behof

kunna utan synnerlig svårighet eller tidsutdrägt anskaffas, några

vidare åtgärder i detta hänseende för närvarande icke finnas af nöden.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Hvad slutligen angår den under Sundhet,s-kollegii vård ställda sjukvårdsmateriel

af instrumenter in. fl. effekter, har Eders Kongl. Maj:t

under den 18 sistlidne November meddelat bemälda kollegium föreskrift

om anskaffning af hvad till komplettering af ifrågavarande materiel enligt

af kollegium lenm ad uppgift erfordrades; och lärer alltså för närvarande,

äfven i detta hänseende, någon vidare åtgärd icke vara behöflig.

Om undersökningen af ifrågakominande behof härefter rigtas till de

hjelpmedel som befästade platser erbjuda, så möter först och främst frågan

om hufvudstadens befästande. Den för hela landet störa politiska vigt

donna plats eger såsom administrationens medelpunkt samt eu af pulsådrorna

för dess commerciella och industriella lif, hvartill äfven kommer

dess utomordentliga betydelse i strategiskt hänseende, har redan länge

gjort, frågan om Stockholms befästande till föremål för nationens uppmärksamhet,

och flerfaldiga gånger föranledt, dess öfverlemnande till utredning

af särskilt tillsätta kommitéer, hvilka fatt sig uppdraget att

behandla förslagen om Stockholms befästande å såväl sjö- som landsidan.

Ett hinder för genomförande af hvarje framlagdt, förslag har dock alltid

mott i de mycket störa kostnader, hvartill äfven en i mindre skala anlagd

plan uppgår. Så t. ex. sluta de beräkningar den år 1861 tillsätta

Landtförsvarskomité uppgjorde på omkring 15 millioner Riksmynt, och

de förslag, som framlades af den för donna fråga år 1864 särskild! tillsatta

komité, upptaga en kostnadssumma af öfver 18 millioner samma

mynt. Ehuru synnerligen efter den erfarenhet senare tider lemna!, jag

icke kan annat än till fullo erkänna den vigt Stockholms befästande åt

landsidan eger, samt den trygghet och kraft, som åt landets försvar i

sin helhet dermed skulle gifvas, anser jag mig emellertid, i betraktande

af de mångfaldiga andra behof, som i alla riktningar förekomma, ej nu

höra ifrågasätta att äfven härför taga nationens offervillighet i anspråk,

helst de med hvarje år ökade jern vägsförbindelserna emellan hufvudstaden

och landsorterna, jemte flen af mig föreslagna nya organisation af

de lefvande försvå,rskrafterna, synas mig gifva grundade förhoppningar

att en vida större truppstyrka än förr skall kunna hastigt sammandragas

till hufvudstadens skydd. Då dessutom genom befästningar åt sjösidan

en anfallande fiende måste se sig tvungen till de omfattande matt och

steg, som med en landstigning äro förenade, och härigenom äfven försvaret

vunne tid att ordna sig och förstärka sig genom tillfälliga befästningar,

så har jag ansett mig i förevarande fall höra inskränka mig till

att föreslå, att de pågående befästningsarbetena uti inloppen till Stockholm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

holm matte till sin snara fullbordan med största skyndsamhet bedrifvas.

Genom de sednast förliden sommar vidtagna anordningar till försvarets

förstärkande i nämnda skärgård har ett vigtigt steg framåt till inloppens

försvar blifvit taget. För vinnande af fullständig trygghet från detta

håll, återstår emellertid fullbordandet af befästa]''ngarne vid Fredriksbor^ssundet,

jemte dessas bestyckande; och det är således det inedclsbehof,

som för utförande häraf uppstår, uppgående till ett sammanlagdt belopp

af 1,133,760 R:dr Funt, jag nu anser mig böra anmäla.

Fullbordandet af Carlsborg, landets hufvudförrådsfästni ng, utgör tvifvelsutan

eu angelägenhet af högsta vigt. Dess egenskap att utgöra en

central-hufvuddepöt för alla slags inilitäriska förråder, jemte den icke

mindre vigtiga uppgiften, att, i händelse af behof, emottaga och skydda

Rikets Bank in. in. gorå äfven nödvändigt att dess fulländning icke till

en alltför aflägsen framtid undanskjutas. Då emellertid hvarje härför

uppgjord plan är beräknad för eu längre följd af år samt slutar på jemförelsevis

högst betydliga belopp, och jag uti förevarande underdåniga

framställning rörande behof ven för vårt försvarsväsendes ordnande till

ett nöjaktigt skick, i hvad beträffa!'' de hjelpmedel som den nyorganiserade

armén erfordrar för att blifva ett hållfast och kraftigt vapen, endast

ansett mig höra upptaga det angelägnaste och det som inom en beräknad

kortare tidrymd kan och bör anskaffas, så har jag trött mig äfven

i förevarande fall höra så tillvägagå. I detta hänseende och hvad Carlsborg

angår, framstår för mig såsom ett oundgängligt behof först och

främst att förrådsbyggnader uppföras för inrymmande af arméns reservmateriel

samt för intendentur- och artilleribehof i öfrig! Häraf är för

närvarande under byggnad det för intendenturen afsedda persedelförrådet.

Sedan detsamma blifvit fullbordadt, återstår ännu ett förrådshus för intendenturens

och fortifikationens gemensamma behof samt ett för artilleridepartementets

räkning. Samtidigt med uppförandet af dessa de nödvändigaste

förråden, hvithet bör på tvenne år kunna verkställas, borde

den nu under arbete varande så kallade hufvudvallen fullbordas. Så

länge detta icke skett; torde platsen knappast förtjena ens namnet af

fästning, och om äfven derefter mycket återstår innan den får anses vara

i nöjaktigt försvarbart skick mot en verklig belägring, så blir dock fästningen

derigenom sluten, och kan, med tillhjelp af fältförskansningar, afhålla

ett tillfälligt angrepp. F örsta vilkoret för dess användbarhet blir

således härigenom uppfyldt, hvithet otvifvelaktigt är ett stort mål, hvars

uppnående synes mig höra påskyndas med alla möjliga medel. De härtill

beräknade kostnaderna uppgå till 1,520,000 R:dr Runt.

Bill. till Riktsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Carlskronas befästande är likaledes eu fråga som sedan länge förevarit

vid våra riksdagar; och tvifvelsutan är hon af den art, att ingen

för landets försvar nitälskande krigsrörelse kan undgå att ånyo upptaga

den, för att bringa den under statsmakternas ompröfning och afgörande.

Angelägenheten att skydda Svenska flottans hufvudstation, att kunna

lemna en allierad flotta eu säker tillflygtsort, samt att förhindra en fiendtlig

magt att sätta sig i besittning af vår förnämsta örlogshamn, äro skäl

redan ofta börda, och som måhända af senare tiders, händelser hafva erhållit

eu än djupare betydelse. Hvad gestalt Sveriges sjöförsvar än må

komma att få, så lärer Carlskrona dock fortfarande förblifva den ort der

nybyggnad och reparation af våra krigsfartyg företrädesvis komma att

ske. ^Härtill behöfvas förråder, dockor, verkstäder och anläggningar af

fyrfaldiga slag och uppgående till högst betydliga värden. Att en ort,

afsedd till sådant ändamål, ej bör bli oförsvarad, är, synes det mig, alldeles

obestridligt. Det värde Carlskrona hamn och anläggningar kunna

komma att ega för en allierad flotta, som uppträder i Östersjön, bär ock

ofta blifvit framhållet och förtjena!'' tvifvelsutan allt afseende. Slutligen

må ej förbises bebo A et af att äfven för lan ^försvarets räkning i södra

Sverige hafva eu sluten fast plats till förrådsort, i händelse af eu fiendtlig

landstigning'' å våra sydliga trakter.

På samma Lång jag af nu i korthet anförda in. fl. skäl, och icke

minst med hänseende till den störa strategiska betydelse äfven för landtförsvaret

ifrågavarande plats eget, måste fästa eu utomordentlig vigt vid

att detta hittills så försummade befästningsarbete utan uppskof företages,

har jag trött mig höra uppmärksamma, att de hinder som hittills deremot

rest sig hufvudsakligen synes hafva legat, dels deruti att man ej

velat dela de begränsade summor, som årligen kunnat anvisas till fästningsbyggnad

erna på flera orter, dels deri, att de uppgjorda planerna

ansetts allt för vidlyftiga, samt såsom sådana komma att medföra allt

för störa kostnader. Med afseende på dessa sednare invändningar får

jag i underdånighet anmäla, att Befälhafvare!! för fortifikationen har fatt

''i uppdrag, att med görligaste första inkomma med fullständiga ritningar

och kostnadsförslag'' till en befästningsplan, som, utan att vara allt för

omfattande, kunde uppfylla .de förnämsta fordringarne på eu sådan, och

ehuru jag icke nu kan framlägga några närmare detaljer härom, är jag

dock i tillfälle upplysa att kostnaden för den befästning, som är i fråga,

enligt approximativ beräkning icke bör öfverstiga 3,750,000 B:dr, äfvensom

att för densamma kräfves mindre besättning än det af 1867 års

komité framställda; skolande jag inom kort underställa samma förslag,

fullständigt utarbetad t, Eders Kongl. Maj:t,s Nådiga pröfning, för att se
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

(jernlera Riksdagen till kännedom meddelas. Hvad åter den förra invändningen

angår, förfaller den naturligtvis, om det af mig framställda

förslag att med tillräckliga medel bedrifva alla tre fästningsbyggnaderna

vinner bifall.

Förutom att jag sålunda ansett mig böra påyrka de verksammaste

mått och steg för att till ett någorlunda afslutadt helt skyndsammeligén

bringa ofvannämnde tvenne, redan sedan lång tid tillbaka påbörjade befästningsarbeten,

hvarigenom det lefvande försvaret skulle vinna stödjepunkter,

som i hög grad skulle öka dess kraft, har jag slutligen trött mig höra fästa

uppmärksamheten derpå, att man icke utan våda längre kan uppskjuta att

på fullt allvar taga under öfverläggning den frågan, huruvida icke något

bör i förevarande hänseende äfven göras för försvaret af rikets nordligare

provinser. Fn och hvar, som söker gorå sig förtrogen med de förhållanden,

h''vilka vid ett fiendtligt anfall på vårt land kunna uppstå, lärer inse, att

samtidigt med ett angrepp på mellersta Sverige ett sådant äfven kan komma

att riktas emot Norrland. Denna landsdel, med sin glosa befolkning, sina jemförelsevis

små resurser, sin brist på jernvägsf örbindelser inom sig och med det öfriga

landet, skulle då, när härtill äfven kommer det med kriget följande afbrottet i

dess sjökommunikationer, snart nog kunna befinna sig i en ställning, der dess

öfverlemnande åt egna krafter icke längre hörde till omöjligheterna. Att i

tid föreslå erforderliga åtgärder såväl för att förekomma ett dylikt förhållande,

som ock för att möjliggöra ett kraftigt försvar äfven uti donna

del af landet måste vara eu af krigsstyrelsens allvarligaste uppgifter. Fn

af de angelägnaste åtgärder i donna syftning vore, vill det synas mig - förutom öppnandet af de kommunikationer om Indika jag längre ned ämnar

tala — att i Norrland anlägga en befästad hui"vild-depot, som kornme att

utgöra den plats, på hvilken den i Norrland opererande försvarsstyrkan

kunde repliera och hvarifrån den under krigets fortgång efter behof förseddes

med redan i fredstid derstädes upplagda vapen och krigsförnödenheter

af alla slag, samt der truppernas ersättningsmanskap kunde samlas,

öfvas och utrustas. Den naturligaste utvägen uti detta hänseende vore

visserligen anläggningen af eu central fästning någorstädes i Norrland, såsom

redan förr blifvit ifrågasatt, om man än cj varit ense om den lämpligaste

platsen för en dylik.

Då emellertid en sådan fästning skulle medföra så störa kostnader

samt så sent visa sig för sina ändamål användbar, att tvifvelaktigt är om

nödiga medel dertill nu kunna beviljas, så anser jag en annan, mindre

kostsam och dock, såsom mig synes, till målet ledande utväg höra väljas,

bestående deri, att någorstädes i Jemtland, helst måhända på Frösön, uppföra

de byggnader, som äro behöfiiga, för att bilda ofvan omförmälda

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

hufvuddepöt för den truppstyrka, som kan ifrågakomma att i Norrland

operera, samt att, till betryggande af de derstädes upplagda förråden, till

stärkande af ett från Jemtland utgående centralförsvar, samt till beherrskande

af förbindelsevägarne mellan kusten vid Bottniska vikon och Trondhjemstrakten

i Norige, å lämpliga ställen, isynnerhet vid vissa flodölvergångar,

anlägga åtskilliga mindre befästningar, för hvilket allt kostnaderna

anses kunna begränsas inom eu summa af 750,000 B:dr. Saken synes

mig af så stor vigt, att noggranna undersökningar med kartläggning af

de vigtigaste positionerna inom kort böra till företagande anbefallas, hvarefter

jag torde blifva i tillfälle, att närmare uttala mig i den vigtiga fråga

jag nu blott antydningsvis och utan att derom hafva velat uttrycka någon

bestämd mening tillåtit mig vidröra.

Då jag härmed afslutar framställningen af de befästningsarbeten, Indika,

såsom de oundgängligaste och af beskaffenhet att icke utan våda kunna

åsidosattas, höra i försvarsplanen ingå, så har jag visserligen icke kunnat

förbise, att äfven derefter ännu mycket återstår att gorå, för så vidt i detta

hänseende landets försvar skall kunna anses så starkt, så kompletterande

organisationen i öfrigt, som det herde vara. Af sådana återstående arbeten

må det tillåtas mig att särskild! nämna: befästande af Stockholm äfven åt

landsidan; fulländandet af Carlsborg; anläggande af eu depot på Gotland,

samt uppförandet af batterier vid Göta elfs mynning äfvensom ä andra

vigtiga positioner dels vid våra kuster och dels inuti landet.

Bland de många lärdomar från den senaste tidens händelser är tvifvelsutan

den icke minst vigtig, som visat oss olägenheten för att icke såga

faran åt att ensamt på några få platser hopa de förnödenheter och förråd

i af alla slag, som för ett fälttåg äro behöfliga. Wapen, ammunition, beklädnad,

utredning, med ett ord, allt hvad till manskapets utrustning vid

uppbrott hörer, måste finnas inom truppernas förläggningsområden, så framt,

i farans stund, armén skall kunna mobiliseras med den skyndsamhet som

för uppnående af dess ändamål erfordras. Härigenom underkännes dock

ingalunda, hvad reservförråden angår, behofvet eller nödvändigheten af deras

förläggande till några få befästade platser, från hvilka de allt efter behofvet

utspridas å arméns operationslinie^ men den ena åtgärden utesluter icke

den andra,| och i afseende å den för ett fälttågs första behof nödvändiga

materiel och utredning anser jag, af nu anförda skäl, en så vidt möjligt

fullständig (^centralisation höra med alla medel befordras.

Till befrämjande af nyss angifna ändamål erfordras för beväringsmanskapets

och landstormens räkning anordnande af ett betydligare antal förråds
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

lokaler, dels genom inredning af redan befintliga lägenheter, dels ock genom

uppförande af nya byggnader, der äldre sådana af lämplig beskaffenhet

saknas. Dessutom påkallas för specialvapnen uppförandet af åtskilliga

kasern- in. fi. byggnader, hvaraf behofvet till eu del redan länge gjort

sig gällande och till eu del uppstått i och med den nu föreslagna förändrade

organisationen af artilleriet och fortifikationstrupperna samt i följd

af förändrad förläggning af vissa värfvade trupper. Och anhåller jag här

nedan få vidare yttra mig öfver hvart och ett af de sålunda nu antvdda

behof.

Bland dessa möter, såsom det närmaste och måhända allmännast insedda,

frågan om uppförande af särskildt kasernetablissement för Svea Artilleriregemente,

hvarföre ock, samt med hänseende till de omständigheter, som härmed äro

förknippade, jag för densamma torde höra något utförligare redogöra. Redan

för mer än tretio år sedan väcktes förslag i denna syftning och frågan om

en sådan kasern har sedermera vid flera tillfällen utgjort föremål för

behandling såväl hos Eders Kongl. Maj:t som hos Representationen.

Sednast vid 1865— 1866 års riksdag faun Eders Kongl. Maj:t skäl. att i

den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof af Rikets

Ständer åska ett anslagsbelopp för 1867 af 250,000 R:dr till påbörjande

åt ett kasernetablissement för ifrågavarande regemente vid artillerigården

bär i staden, hufvudsakligen genom påbyggnad och utvidgning af derstädes

redan befintliga byggnader, hvarjemte, i det vid den Kongl. propositionen

fogade statsrådsprotokoll för den 13 Oktober 1865 tillkännagafs, att i

sammanhang med förslaget om berörda kasernbyggnad fråga äfven uppstått

om åtskilliga artillerivapnets gemensamma etablissementers förflyttning. De

härom uppgjorda förslag jemte ritningar både dock då ännu ej hunnit

undergå slutlig granskning, men blefvo sedermera under riksdagens lopp

från Landtförsvars-departementet till Rikets Ständer öfverlemnade.

I sitt svar å donna nådiga framställning tillkännagåfvo Rikets Ständer,

hurusom hos dem jemväl blifvit väckta särskilda förslag, Indika afsågo att

vid beviljande af den i Kongl. propositionen till påbörjande af en kasernbyggnad

för år 1867 begärda summa fästa det vilkor, att byggnaden måtte

förläggas å den höjdsträckning, som är belägen ofvanföre och emellan Svea

lifgardes och Lifgardets till häst kaserner; och hade jemväl till Rikets Ständer

ritningar och kostnadsförslag i ämnet, upptagande äfven behöfliga stall och

ridhus, blifvit öfverlemnade, slutande nämnda kostnadsförslag på en summa

af 867,171 R:dr 80 öre.

Med förmälan vidare, att, då ofvanberörda till Eders Kongl. Maj:t

ingifna och derefter till Rikets Ständer öfverlemnade ritningar och förslag

dä ännu ej varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hvadan

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

det icke heller kunde antagas för visst, att någondera af dem komme att

af Eders Kongl. Maj:t godkännas, Rikets Ständer, som alltså saknade tillförlitlig

ledning för bedömande af de kostnader, som af bifall till Eders

Kongl. Maj:ts framställning kunde föranledas, ansett sig icke kunna samma

framställning bifalla — anhöllo Rikets Ständer i underdånighet, med öfverlemnande

tillika af ofvanberörda, hos Rikets Ständer framlagda ritningar

och kostnadsförslag, att samma förslag måtte underkastas Eder Kongl. Maj:ts

pröfning, och att Eders Kongl. Maj:t måtte till nästföljande riksdag afgifva

nådig proposition, med tillhörande kostnadsförslag och ritningar, till ett

kasern-etablissement för Svea Artilleriregemente, förlagdt på höjdsträckningen

emellan Fredrikshof och Lifgardets till häst kaserner eller å någon annan

lämplig och i närheten af exercisfältet belägen plats.

Sedan, i anledning af detta Rikets Ständers svar och deras dervid

framställda nyssberörda anhållan, Eders Kongl. Näjd under den 4 Juli

1866 åt Arméförvaltningen i nåder uppdragit, bland annat hvarom nu ej

är fråga, att låta undersöka den hos Rikets Ständer föreslagna eller annan

för anläggningen af det ifrågavarande artilleri-etablissementet i närheten af

exercisfältet mera lämplig plats samt låta häröfver upprätta fullständiga ritningar

med dertill hörande kostnadsförslag — så bär nämnda embetsverk

uti underdånig skrifvelse den 3 Januari 1867, till fullgörande af berörda

nådiga uppdrag, öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag till ett fullständigt

kasern-etablissement å den midt framför den numera fullbordade genomsprängningen

af Tyskbagarebergen belägna delen af Djurgården.

I afseende härå inhemtas af Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse:

att, sedan, på föranstaltande af Generalfälttygmästare!! och Chefen för Artilleriet,

flera för etablissementets anläggning ifrågakomma platser blifvit genom

en derför särskilda tillsatt komité undersökta, hvarvid den ofvan nämnda,

midt för genomsprängningen af Tyskbagarebergen belägna platsen befunnits

för ändamålet mest lämplig, så hade, genom nämnda komités försorg, ofvanberörda

af Arméförvaltningen insända ritningar och kostnadsförslag blifvit

uppgjorda; att Arméförvaltningen funnit det genom berörda ritningar föreslagna

artilleri-etablissementet anordnadt på ett ändamålsenligt och fullt

tillfredsställande sätt; att den enda betänkligheten mot förslaget utgjordes

af kostnaden, hvilken uppginge till det betydliga beloppet af 1,314,546

R:dr; — men att denna vore en naturlig följd af föreskriften om etablissementets

förläggande i närheten af exercisfältet.

Ehuru ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag, på sätt nämndt är,

redan i början af år 1867 till Eders Kongl. Maj:t inkommit, har förslaget

likväl, i anseende till de dermed förenade betydliga kostnader, hittills icke

kunnat bringas till utförande; men om ock de för ändamålet erforderliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

medlen icke heller nu kunna, inom Statsverkets vanliga tillgångar vara att

påräkna, har jag dock ansett mig icke kunna längre uppskjuta att söka

bringa denna fråga till slutlig lösning, helst det redan af Rikets Ständer

erkända behofvet af ett fullständigt etablissement för Svea Artilleri-regemente

numera synes mig desto mer oafvisligt, som saknaden deraf i icke

ringa man lägger hinder i vägen för genomförandet åt en lämplig organisation

af artilleri vapnet i dess helhet, samt för öfrigt vid hvarje år allt större

svårigheter mota att kunna mot hyra anskaffa för nämnda regemente nödiga

kasernlägenheter, och jag dessutom har anledning antaga, att den nyssberörda

af Arméförvaltningen i dess ofvan omförmälda skrifvelse uppgifna

kostnadssumma skall, utan ändamålets åsidosättande, kunna i icke ringa

män nedsättas. För utrönande häraf har jag gatt i författning om. företagande

af nya undersökningar i ämnet, och torde jag, så snart härpå grundade

ritningar och kostnadsförslag hunnit upprättas samt till mig inkommit,

få detta ärende ånyo hos Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anmäla,

på det de införväntade ritningar ne och kostnadsförslag''^ må blifva till Riksdagen

öfverlemnade. Emellertid anser jag mig kunna förslagsvis beräkna

kostnaden för det ifrågavarande etablissementet till i rundt tal 1,000,000 R:dr.

Härefter torde jag i underdånighet få framhålla behofvet af eu kasernbyggnad

i Wisby för Gotlands nationalbevärings Artilleri-corps’ stamtrupp,

hvilken fråga ej heller nu blifvit för första gången väckt eller statsmakternas

pröfning underställd. Sedan militärbefälet på Gotland, uti underdånig

skrifvelse af den 28 Juli 1865, jemte andra framställningar i åtskilliga

det Gotländska försvaret rörande ämnen, framhållit den bristfälliga beskaffenheten

af den utaf staden Wisby upplåtna kasern för berörda stamtrupp

samt de i såväl sanitärt som militäriskt hänseende mångfaldiga olägenheter

som deraf vore en följd, samt Eders Kongl. Magt med anledning

häraf vid den samma år infallande Riksdagen till Rikets Ständer aflätit

nådig proposition om anvisande af medel till uppförande af en ny

kasern i Wisby, förklarade Rikets Ständer, uti en till svar härå den 6

Juni 1866 afbiten underdånig skrifvelse, att hinder mott för bifall till nyssberörda

nådiga proposition, dervid Rikets Ständer, utan att bestrida befogenheten

af den mot kasernens mindre lämplighet gjorda erinran, likväl,

vid det förhållande att det ålåge staden Wisby, att ombesörja den ifrågavarande

stamtruppens inqvartering, och nämnda stad icke i frågan meddelat

hufvudsakligt yttrande, på dessa sednare omständigheter synas hafva

grundat sitt förenämnda afslag.

Efter det Eders Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets Ständers nyssberörda

skrifvelse anbefallt militärbefälet på Gotland att efter Stadsfullmäktiges i

Wisby hörande sig ånyo i ämnet utlåta, inkom militärbefälet, till åtlydnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

häraf, under den 6 Oktober 1866 med ett af bemälde Stadsfullmäktige af1

gifvet yttrande i ämnet, dervid Stadsfullmäktige medelst utredning öfver

stadens i ekonomiskt hänseende betryckta ställning sökt ådagalägga omöjligheten

för staden att på egen bekostnad uppföra den erforderliga kasernen,

men med förklarande likväl att, derest staten åtoge sig att bygga och

underhålla ny kasern, staden Wisby vore villig att till staten afstå det nu

till kasern använda, staden tillhöriga hus; — och förmälte sig militärbefälet,

med upplysning tillika att berörda till kasern begagnade, staden

tillhöriga byggnad, ehuru brandförsäkra,! till 5,000 Rall-, knappast kunde

vid försäljning anses komma att inbringa sä högt belopp, böra Stadsfullmäktiges

förrberörda. uppgifter vitsorda; vidhållande militärbefälet för öfrigt

sina förut uttalade åsigter rörande nödvändigheten af ny kasernbyggnads

uppförande.

Härefter har Arméförvaltningen, enligt nådig befallning, under den 28

Mars 1867 afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet samt dervid tillika öfverlemna!

ritning och kostnadsförslag till den ifrågaställa nybyggnaden.

Oaktadt det ådagalagda behofvet af den föreslagna nya kasernbyggnaden

har likväl frågan derom sedan nämnda tid måst, med anledning af de

många andra angelägna behof som tagit Statsverkets tillgångar i anspråk,

hittills förblifva hvilande; men efter det militärbefälet på Gotland, uti ett

den 29 Oktober innevarande år i ämnet afgifvet nytt memorial, dels fastat

uppmärksamheten derpå, att den hittills varande kasernbyggnaden snart

nog kunde såsom nära nog bofällig betraktas, samt att frågan om ny kasernbyggnads

uppförande således blefve alltmera trängande, dels ock framhållit

billigheten deraf, att det i ekonomiskt hänseende betryckta samhället, Wisby

stad, icke betungades med en jemförelsevis så betydande utgift som den

för ifrågavarande ändamål erforderliga, — har jag ansett mig böra, i denna

min framställning rörande åtskilliga för landtförsvaret erforderliga hus och

byggnader, äfven upptaga frågan om uppförande af ny kasernbyggnad åt

Gotlands nationalbevärings Artilleri-corps’ stamtrupp, för hvilket ändamål

jag i underdånighet anhåller, att medel till det härför enligt uppgjorda

kostnadsförslag upptagna belopp. 42,875 R:dr, deruti kostnaden för anskaffning

af kasernservis in. in. jemväl bitnes inräknad, måtte i sammanhang med

öfriga byggnadsbehof af Riksdagen begäras.

Öfriga för specialvapnen erforderliga byggnader, å b vilka jag anser

arbetena med görligaste första höra påbörjas och hvarföre medel således

höra i sammanhang med förestående begäras, äro:

Kasern för det föreslagna nya Fältsignal-kompaniet;

Stall och ridhus för de fyra batterier af Wendes Artilleri-regemente,

som äro ifrågasätta att förläggas till Carlskrona;

Stall

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Stall för ett ökadt antal hästar till de i Göteborg förlagda batterier

af Göta Artilleri-regemente;

Stall för de batterier af samma regemente, som enligt plan höra

förläggas å Carlsborg;

Ridhus och stall å Carlsborgs fästning med afseende å kavalleriunderbefälsskolans

förläggande dit, i sammanhang hvarmed kasernservis

torde för samma skolas rakning höra anskaffas; samt slutligen

Stall och ridhus i Landskrona för 3:ne sqvadroner af Husar-regementet

Konung Carl XV.

I afseende å sistnämnda byggnader, hvilka erfordras för de i Engelholm,

Helsingborg och Ystad nu förlagda sqvadroner af nämnda Hussarregemente,

derest de, enligt derom vackt förslag, komma att förläggas till

Landskrona, får jag i underdånighet anföra, att, sedan den kronan tillhöriga,

i godt skick befintliga kasernbyggnaden i Landskrona, hvilken hittills varit åt

Wendes Artilleri-regementes derstädes nu förlagda batterier till begagnande

upplåten, genom nyssnämnda Artilleri-regementes ofvan föreslagna förändrade

organisation och förläggning blifver ledig, alla såväl ekonomiska som

militära skål synas tala för omförmälda tre husar-sqvadroners förflyttning

till och sammanförande i Landskrona, helst, hvad den ekonomiska sidan

angår, husaretablissementen i Engelholm och Helsingborg äro af den bristfälliga

beskaffenhet, att, derest de i nämnda städer stationerade sqvadroner

skola derstädes qvarblifva, nya etablissementer måste för dem innan kort

uppföras, och kostnaderna derför sannolikt komma att ej obetydligt öfverstiga

dem, som för ordnandet af ett gemensamt etablissement i Landskrona

komma att uppstå

Då jag härefter öfvergår att omnämna det redan tillförene vid flera

tillfällen anmälda behofvet af baracker för beväringsmanskapet å mötesplatserna,

torde jag knappast behöfva fästa uppmärksamheten derpå, att

de förändrade förhållanden, som med den nu ifrågasätta ombildning af

landtförsvaret i sin helhet äfven inom donna del af organisationen uppstå,

gifva än mera ökad kraft åt de skäl, som mången gång förut ur

såväl sanitär som militärisk synpunkt härför blifvit anförda. De ökade

öfningar, hvilka beväringsynglingarne hädanefter skulle underkastas, hafva

naturligtvis till följd att samling till första beväringsmötet hädanefter

måste ske tidigare på våren än hittills, samt att till följd deraf skydd

emot en oblid väderleks för helsan menliga verkningar mera än förr blifver

behöflig!; men till dessa med flera skäl, som för sådana anordningar ur

förevarande synpunkt kunna anföras, torde jemväl höra läggas, att kronans

och dermed också det allmännas bästa skulle äfven direkt härigenom

befordras, i det att den noggrannare och omsorgsfullare persedelvård,

Bil), till Rikad. Prot. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

som af lätt insedda skäl är så önskvärd, härmed i icke ringa mån skulle

möjliggöras och befrämjas.

Slutligen må jag såsom icke minst angeläget bland det som i förevarande

riktning bör åtgöras anmäla anordnandet af vapenförrådslokaler

för landstormen samt utvidgade gevärs- och persedelförrådshus å mötesplatserna,

hvarigenom den utspridning och fördelning af vapen och utredningspersedlar,

jag ofvan angifvit såsom ett oeftergiflig! vilkor för en

snabb mobilisering, skulle komma till stånd.

Måhända skall, i fråga om den summa af 150,000 R:dr jag ifrågasätter

för inrättande af vapenförrådslokaler åt landstormen, den anmärkning

framställas att densamma synes vara allt för lågt tilltagen; men

jag torde få bemöta denna anmärkning med den erinran, att, endast några

få slags persedlar behöfva i dessa förråd förvaras samt att i de flesta fall

tj en liga förrådslokaler torde med jemförelsevis ringa kostnad kunna anordnas

i länsresidensen eller andra inom residensstäderna befintliga, kronan

tillhörande hus, hvarför jag också vågar antaga, att omförmäla

summa skall för ändamålet befinnas fullt tillräcklig.

De kostnader, som af försvarsverkets ordnande enligt den af mig nu

framlagda plan föranledas, utvisa sammanlagda ett efter våra förhållanden

tvifvelsutan ganska stort belopp. Den tanken torde emellertid vara timligen

allmän, att det bär icke är fråga om annat, än sådana förberedelser,

som sätta oss i stånd att uthärda en fiendes första anfall, äfvensom

att hvad som i sådant hänseende i fredlig tid försummas knappast, ens

genom långt vidsträcktare uppoffringar, kan, om kriget står för dörren,

till fullo ersättas. I den förhoppning derföre att Eders Kongl. Maj:t

skall hos nationen finna den offervillighet, som en vaken fosterlandskänsla

framkallar, får jag nu framlägga en sammanfattning af de utgifter

som, i händelse af bifall till mina sålunda framställda förslag, statsverket

skulle komma att vidkännas. Dessa äro nemligen för:

l:o. Artilleri behof:

0) Fältartilleriet, enligt uppgjord plan ...... R:dr 1,102,743: —

deruti inbegripna 70,000 R:dr, om hvilkas

användande särskild! förslag blifvit af t. f. Generalfälltygmästaren

under den 25 sistlidne

Oktober, afgifvet;

1) Fästnings- och positionskanoner med tillhö
rande

lavetter och projektiler........... 551,000: —

Transport R:dr 1,653,743: —

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Transport R:dr 1,653,743: —

c) Infanterigevär, 150,000 st. ä 30 R:dr ......... 4,500,000: —

varande häruti innefattade 923,000 R:dr.

angående hvilka t. f. Generalfälttygmästare»

jemväl under nyssnämnda dag afgifvit förslag.

d) Koppar patroner................................................... 204,000: —

hvaraf 134,0000 R:dr ingått i t. f. Generalfälttygmästarens

beräkning.

2:o. Fortifikationsbehof:

Garlsborg:

a) Hufvudvallen ..................... R:dr 600,000: —

S) Förrådsbyggnader ..................... 920,000: — 1,020,000:

hvaraf 374,300 R:dr varit af Befälhafvare»

för Fortifikationen beräknade att användas

före slutet af år 1872.

Waxholm:

a) Fredriksborgssundets befästning

enligt plan ........................... 158,680: —

b) Fullbordande af försänkningarna 188,400: —

c) Jerntornen.................................... 616,680: —

Bepansringarua........................... 4 70,000:— ^ 33.760:

varande derutaf i Befälhafvareus för Fortifikationen

förslag 364,200 R:dr upptagna

för arbete» till 1872 års slut.

Carls krona:

Befästning:» vid hamnen och vid Hvita Krog 3,750,000: —

Norrland:

Depot och befästningar derstädes ........................ 750,000: —

Ingeniör trupperna:

Fortiiikationsmateriel............................................. 1 40,000: —

Transport R:dr

6,357,743: —

7,293,760: —

13,651,503: —

s. 100 Kontrollera mot PDF

I

100

Transport R:dr 13,651,503: —

3:o. Intendenturbehof:

För utrustning med full beklädnad åt tre klasser beväring och

* reqvisita i förråd för eu fjerde, samt full uppsättning af

personel utredning åt fyra klasser, allt inberäkna»!! redan

befintlig och till anskaffning anbefalld materiel..................... 2,771,640: —

4:o. Byggnadsbehof:

a) Svea Artilleriregementes etablissement....... 1,000,000: —

60,000: —

65.000: —

36,100: —

28,000: —

23,000: —

138,000: —

350,000: —

42,875: —

150,000: —

150,000: — 2.042,975: —

hvaraf tf. Generalfälttygmästare»:) i sikt förslag upptagit25,000

R:dr för år 1872. __ >

Summa R:dr 18,466,1 18: —

Af denna summa anser jag sex millioner kunna med fördel

och på fullt ändamålsenligt sätt användas före slutet af år

1872, samt deraf två millioner redan under loppet af innevarande

år.

Då i ofvanståeride utgifter innefattas sådana, till hvilkas bestridande

vissa bland de under Arméförvaltningens vård ställda

kassor och fonder höra lemna bidrag, får jag i underdånighet

Transport R:dr 18,466,118: —

V) Fältsignalkompaniets kasern............................

cj Stall och ridhus i Carlskrona .......................

cl) Stall i Göteborg................................................

ej D:o vid Carlsborg för batterier af Göta Artilleriregemente.

..............................................

/) D:o och ridhus jemte kasernservis för kavalleriuaderbefälsskolans

förflyttning till Carlsborg

.................................................................

</) D:o och ridhus för Husarregementet Konung

Garl XV i Landskrona ................................

K) Baracker för beväringsmanskapet å mötesplatserna

......................................................

*) Kasern i Wisbv ...............................................

4) Anordnande af vapenförråd för land storm en

1) Utvidgning af gevärs- och persedelförråden å

mötesplatserna..............................................

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Transport kurir 18,466,1 18: —

föreslå, det Eders Kong!. Maj:t, under förutsättning och vilkor,

att de, för genomförande af förslaget rörande landtförsvarets organisation

och i sammanhang dermed slående, här ofvan omförmälda

byggnadsföretag samt anskaffningar af materiel, erforderliga

medel varda af Riksdagen beviljade, täcktes i nåder

föreslå Riksdagen att såsom bidrag dertill må användas:

а) Behållningen å allmänna beväringsfonden, ut
görande

vid innevarande års sint omkring.

....................................................... R:dr

б) Åt de hos Beklädnads- och Beväringsbekläd
nadsdirektionerna

innestående behållningar...

c) Behållning i Norrbottens Bäst jägaresis vad rons

fond .................................................................

d~) D:o i Volontärvakansmedelsfonden .................

e) D:o i »En per milis fonden» ..........................

230,000: —

400,000: —

218,000: —

340,000: —

70,000: —

1,258,000: —

hvarigenom den summa, som för ändamålet bör af Riksdagen

anvisas, kommer att utgöra ....................................... R:dr 17.208,118: --

De anordningar, som med ifrågavarande utgift åsyftas, synes mig vara af

den beskaffenhet, att de höra så skyndsamt so in möjligt bedrifvas, hvadan ock

jag anser det synnerligen önskvärd t, om de härför behöfliga medelstillgångar

kunde ställas till krigsstyrelsens disposition under loppet af en jemförelsevis kortare

tid, exempelvis 4 år. Visserligen skulle eu stor del af den ifrågasätta materielen

kunna redan detta år anskaffas; men då jag såväl af statsekonomiska, som

förnämligast af militära skäl anser att industrien för krigsmateriel inom landet

bör gifvas en sådan utvidgning, att vi, i händelse af behof, må kunna trygga

oss uteslutande till densamma samt gorå oss oberoende af utlandets tillverkningar,

så skulle jag endast för högst trängande fall vilja i strid med denna

åsigt handla; och att målet i detta fall utan synnerlig svårighet skall kunna

uppnås, derom hyser jag numera, sedan jag erfarit att äfven mekanismer och band

till grofva kanoner kunna förfärdigas inom landet, eu till visshet gränsande förhoppning.

Priserna uti förestående förslagssnminor äro ock derefter beräknade och

skulle vid annat tillvägagående i vissa fall ställa sig vida högre. Då emellertid

kostnadsförslagen äro uppgjorda efter approximativa beräkningar och i ett och annat

hänseende fullständiga undersökningar icke medhunnits, torde det befinnas nödvändigt,

att de medel som kunna komma att beviljas ställas till Eders Kongl.

Maj:ts disposition med rättighet för Eders Kongl. Maj:t, att, der öfverskott å eu

I

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

utgiftstitel förekomme, detsamma använda till fyllande af möjligen uppstående

brist å eu annan.

Förutom ofvannämnda för eu gång erforderliga kostnader, torde jag. med

hänvisande till hvad ofvan rörande de särskilda vapnens organisation är yttrad t,

äfven härstädes höra i ett sammanhang redogöra för de ökade årliga kostnader,

hvartill sjelfva organisationen föranleder.

Dessa äro för

Infanteriet....................................................................

.....................

689,840:

80.

Kavalleriet ................................................................

31,600:

—

Artilleriet.....................................................................

472,218:

92.

Ingeniörväsendet..........................................................

259,758:

07.

Generalitetet och Generalstaben...............................

93,820:

—

Vapenöfningarne:

Indelta arméns ........................................................

206,824:

90.

Beväringsmanskapets................................................

1.152.466:

KO.

1.359,291:

50.

Sjukvården...................................................................

63,901:

76.

Värfvade arméns lönereglering omkring...................

129,000:

—

Försvarsväsendet å Gotland........................................

313,487:

46.

Summa R:dr

3,412,927:

51.

Härifrån höra afräknas:

Inkomst af värneskatten förslagsvis..........................

. 300,000:

Besparing genom marinregementets indragning.....

. 248,228:

42.

Besparing af beklädnadsanslaget af de till landt-

försvaret Överflyttade båtsmän.........................

56,165:

93.

604,394:

35.

Återstår årlig ökad kostnad......................................

2,808,533:

16.

hvilken kostnad dock först efter organisationens fullständiga genomförande

kommer att i sin helhet drabba statsverket.

Innan jag afslutar denna inför Eders Kong!. Näjd framlagda redogörelse

för de åtgärder som synas mig nödvändigt böra vidtagas för afhjelpande af de

väsendtligaste bristerna i våra försvarsanstalter, torde det tillåtas mig fästa

Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å eu omständighet, som på försvaret

af vårt land eger ett högst väsendtligt inflytande.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

De senaste krigshändelserna hafva gifvit de mest talande bevis för riktigheten

af den gamla satsen, att lämpliga och på förhand beredda kommunikationer

utgöra nödvändiga lifstrådar i en opererande armés taktiska och strategiska

rörelse, och sålunda i icke ringa mån bestämma öfver krigförande staters

öden. Väsendtligen lucker i detta hänseende förefinnas dock ännu, hvilkas fyllande

synes desto heldre höra utgöra föremål för statsmakternas allvarliga bemödanden

som derföre tan våra försvarsanstalter, huru de än ordnas, icke kunna

fullgöra sin bestämmelse.

Största möjliga snabbhet ej mindre i försvarskrafternas försättande på

krigsfot, än i deras förflyttning, utgör under alla förhållanden en högst väsendtlig

faktor i kngförandet och måste blifva af ökad betydelse i samma mån

som landet, hvilket skall försvaras, är vidsträckt och kan på vidt skilda punkter

blifva föremål för angrepp. De på förhand ordnade kommunikationsmedlen

böra följaktligen vara af beskaffenhet att befrämja denna hastighet och sålunda,

så vidt ske kan, utgöras af j omvägar.

Att dessa, nutidens yppersta kommunikationsanstalter, äfven der de inrättas

med uteslutande hänsyn till landets industriel behof, måste för försvaret

blifva af stor betydelse, låter icke förneka sig; men om man än i allmänhet

måste medgifva att, då kriget är ett undantagsförhållande, nämnda dyrbara anläggningar,

som för landets fredliga utveckling erfordras, icke böra för militära

ändamål förryckas ur sina af hufvudändamålet betingade riktvägar, synes dock,

åtminstone när dessa ändamål vid jernbansanläggningar låta sig förena, dessas

inflytande på landets försvar ej höra lemnas ur sigte. Några särskilda jernvägsanläggningar,

endast åsyftande försvaret, torde icke heller, med ett enda

undantag, hvartill jag i det följande vill återkomma, hos oss nu kunna ifrågasättas.

Och ehuru jag således vågar antaga, att någon uteslutande hänsyn till

försvaret i allmänhet icke behöfver inrymmas i besluten om jernvägarnes läge.

helst redan de ekonomiska synpunkterna med de strategiska sammanfalla derutinnan,

att jernvägarne höra underlätta samfärdseln mellan landets skilda delar

och i allmänhet anläggas i det inre af landet, hvarigenom de undvika faran

att af en på våra kuster landstigande fiende lätt uppnås och tagas i besittning,

tror jag mig likväl ur rent strategisk synpunkt böra framhålla vigten af vissa

jernvägars snara utförande.

Till dessa räknar jag en jernväg norr om Mälaren, förbindande hufvudstaden

ej mindre med de betydliga områden, hvilka omfatta Upland, Westmanland,

Dalame och de norrländska landskapen, än ock med det jern vägsnät, som,

fullbordadt till Köping, erbjuder lätt kommunikation äfven i donna riktning

med vestra och södra orterna. Visserligen eger hufvud staden redan nu, genom

vestra stambanan, en dylik förbindelse med sistnämnda orter; men hufvudstadens

betydelse både såsom sådan och såsom en ytterst vigtig strategisk

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

punkt samt dess mot öster långt framskjutna läge kräfva utom allt tvifvel

donna dubbla jernvägsförbindelse, helst vestra stambanan på flera ställen i

trakten af Södertelge är synnerligen blottställd för en der landstigande fiende,

som ej skulle uraktlåta att utskära eller sätta sig i besittning af densamma och

sålunda afbryta den enda nu befintliga jernvägstörbindelsen med mellersta och

södra delarne af vårt land. Utan att underkänna betydelsen äfven för försvaret

af Mälarens och Hjelmarens segelbara och djupt i landet inskärande vattendrag,

Indika vid Köping, Arboga och Örebro hafva anknytningspunkter med

det redan befintliga vestra j ernvägssystemet, måste dock anmärkas, att donna

vattenväg hvarken är tillräcklig eller under vissa årstider ens användbar för

strategiska rörelser af sådan omfattning och skyndsamhet, som vid ett krigstillfälle

må behöfva tagas i anspråk. Så länge frågan om norra stambanans

riktning nära var oafgjord, underlät jag icke heller att, i hvad på mig kunde

ankomma, förfäkta den bansträckning, som enligt min öfvertygelse bäst skulle

hafva tillfredsställt landets militära behof; men då Riksdagen funnit dessa syften

höra tillmätas ett underordnadt inflytande på sitt beslut, återstår för mig

att i detta hänseende endast framhålla vigten deraf, att en bana norr om Mälaren

bringas till utförande och, så skyndsamt omständigheterna möjligen medgifva,

sättes i förbindelse med den redan på Mälarens norra strand, befintliga

jernväg. Härigenom bildas en andra från hufvudstaden utgående militär väg,

hvarigenom det blir möjligt att underhålla snabb kommunikation med de vestra

och södra orterna och med arméens under krigföring så ytterst vigtiga hufvuddepöt

på Carlsborg.

Sistnämnda angelägenhet, hvars störa betydelse icke lärer kunna jäfvas,

förer ovilkorligen fanken på vigten af en visserligen endast strategisk, men

lyckligtvis icke heller särdeles dyrbar jern vägsanläggning mellan Carlsborg och

vestra stambanan.

De vattenvägar, genom hvilka donna hufvuddepot ensamt stål i samband

med'' landets jernvägsnät, kunna icke under kritiska tider tillfredsställa behofvet.

Både i och för sig otillräckliga och under en del af året oanvändbara,

kunna dessa vattenvägar hvarken i skyndsamhet eller omfattning underhålla

den jemna förbindelse, som för krigsmaterielens obehindradt; försändning till

olika delar af landet under krigföring ifrågakommer och som jernväg kan behöfva

tagas i anspråk för förflyttning till det centrala och belastade Carlsborg,

så val af vissa delar af administrationen som af landets dyrbaraste i hufvudstaden

förvarade rörliga egendom.

Vigten att medelst jernväg förbinda Carlskrona med det störa jernvägsnätet

är ej mindre ögonskenlig. Uti en tid, da endast några dagar ligga mellan

den djupaste fred och fiendtligheternas utbrott, skulle Carlskrona hvars

egenskap af den förträffligaste örlogshamn och en högst vigtig strategisk punkt

samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

samt sålunda äfven af ett afundsvärd! och eftersträfvadt pris, tvifvelsutan skulle

göra det till första föremålet för de fiendtliga operationerna — svårligen kunna,

utan jernvägskommunikationer med det inre länder, förses vare sig med de

trupper eller de förnödenheter, som voro behöfliga för någon tids försvar, och

sålunda måhända icke kunna undgå att öfvergifvas för att icke mera återvinnas.

I det föregående har jag fästat hd ers Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

på vigten för vårt försvar utaf eu depot i Norrland. Det är likväl påtagligt

att donna först genom lättade förbindelser kan få sitt råtta värde. Eu

jern vägsförbindelse mellan Norrland och det mellersta Sverige skulle ej allenast,

till fördel för det förra, möjliggöra att förstärkningar af trupper, materiel

och lifsförnödenheter kunde med tillbörlig skyndsamhet, der så behöfdes, sändas

till dessa med relativt ringa försvarskrafter försedda traktör, utan äfven i

väsendtlig grad stärka försvarsanstalterna i sin helhet. Till de högst vigtiga

anstalterna föi Norrlands försvar och särskild! för de ändamål jag med den

ifrågasätta deputera åsyftat, hörer dock i främsta rummet eu jernvägsförbindelse

mellan Nordsjön och Bottniska viken. Det lider nemligen intet tvifvel, att ju.

intill dess en direkt jernvägsförbindelse mellan Norrland och det öfriga Sverige

kommer till stånd och äfven sedermera, da donna förbindelse antagligen kommer

att sträcka sig ej särdeles långt från kusten och således blifva blottställd

för fiendtliga afbrott, all ersättning af lidna förluster i manskap samt alla

transporter af vapen, materiel och lifsmedel, som under krigets gång fordras,

komma ätt gå öfver Norge. Eu förbindelse, som sålunda möjliggör transporten

öfver Norge till de inre delarne af Norrland, synes mig lämpligen böra utgå

från Trondhjem öfver Östersund till Bottenhafvet. Varu sig nu att den i sin

fortsättning från Östersund kommer att gå öfver Jemt-skogen utefter Ljungans

floddal direkte till Sundsvall eller öfver Indalselfven till Sollefteå -— om Indika

båda förbindelser varit fråga — och derifrån till Sundsvall, synes mig dock i

hvarje fall angeläget att en depot för Norrland anlägges i det inre af Jemtland,

i närheten af Östersund, emedan den der, i följd af det betydliga afståndet

från kusten och af gynnarinna terrängförhållanden, bör kunna utan synnerligt

dyrbara befästningar skyddas emot fiendtligt öfverfall, på samma gång, som

man, genom jernvägsförbindelse med kusten, bör från en sådan depot kunna

förse våra r Norrland opererande stridskrafter med deras förnödenheter.

Dessa äro de jernvägsförbindelser, Indika jag vågar anse vara för vårt

försvar af den framstående vigt, att en antydan derom i sammanhang med

redogörelsen för förslaget till ordnandet af våra försvarsanstalter icke bort af

mig underlåtas.

Slutligen och ehuru jag väl inser och villigt erkänner, att, om vid uppgörandet

af förslag till vårt förs vars väsendes organisation, man finge lemna ur

Bill. till. Riksd Prat.. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

sigte ett sorgfälligt afvägande af landets förmåga att under fortgående fredlig

utveckling bära de ökade bördor, som åstadkommandet af högsta möjliga försvårskraft

skulle kräfva, eu vida kraftigare organisation af försvaret nog kunde

framläggas, vågar jag likväl uttala den bestämda öfvertygelsen, att ett sådant

ordnande af vårt förs vars väsende, som det jag nu tillåtit mig föreslå, skall, om

det genomföres med allvar samt omfattas och våndas af eu sann fosterländsk

anda, fullkomligt uppfylla sin höga bestämmelse, att värna landets frihet och

sjelfbestämningsrätt samt kraftigt tillbakavisa den öfvermodets eller modlöshetens

föreställning, som aldrig skall slå rot i svenska sinnen, att vårt fosterland vore

för svagt att försvara sig sjelft.

Stockholm den 29 December 1870.

R. Abelin.

Stockholm, tryckt hos Joh, Beckman, 1871.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser.

Sid. 38, 6:te rad. uppifrån:

Står: Uppsättningskostnaden för personal och hästar vid fältartilleriet uppgår till

Läs: Uppsättningskostnaden för personal och hästar vid fältartilleriet, hvithet bör med

1874 års utgång vara komplett organiserad!, uppgår till ....

Sid. 41, 12 råd. nedifrån:

Står: R:dr 159,758

Läs: » 259,758

Sid. 47, 6:te råd. uppifrån:

Står: med någon del af styrkan

Läs: med hela eller någon del af styrkan

Bil. N:o 2, Not. 4):

Står: i Södra Möre påräknade 405

Läs: » » » » 415

s. 1 Kontrollera mot PDF

Approximativ beräkning

öfver Landstormens styrka inom de olika länen.

1

Bil. n:o 1.

i

lista uppbådet.

2: di

a uppbådet.

Infanteri.

Kavalleri.

Artilleri.

Pontonier- och

sappörtrupper.

Summa.

Infanteri.

Antal

bataljoner.

Bataljons

styrka.

Summa.

Antal

bataljoner.

i Bataljons

styrka.

Summa.

Stockholms stad

2

570

1,140

130

520

195

1,985

4

650

2,600

Stockholms

län

2

613

1,226

—

520

195

1,941

4

645

2,580

Upsala

d:o

2

661

1,322

170

—

—

1,492

3

655

1,965

Södermanlands

d:o

3

682

2,046

—

—

—

2,046

4

675

2,700

Östergötlands

d:o

5

774

3,870

—

—

--

3,870

7

730

5,110

Jönköpings

d:o

4

675

2,700

85

—

—

2,785

5

736

3,680

Kronobergs

d:o

4

617

2,468

—

--

—

2,468

5

654

3,270

'' Kalmar

d:o

5

696

3,480

85

—

—

3,565

6

786

4,716

Blekinge

d:o

2

638

■ 1,276

—

520

—

1,926

4

640

2,560

Kristianstads

d:o

4

632

2,528

190

780

—

3,368

6

744

4,464

Malmöhus

d:o

6

677

4,062

650

—

—

4,712

8

780

6,240

Hallands

d:o

3

642

1,926

—

—

—

1,926

4

640

2,560

Göteborgs

d:o

4

702

2,808

—

650

—

3,458

6

760

4,560

Elfsborgs

d:o

5

774

3,870

—

390

—

4,260

8

705

5,640

Skaraborgs

d:o

4

756

3,024

—

260

390

3,674

7

690

4,830

Wermlands

d:o

5

795

3,975

—

—

—

3,975

7

750

5,250

Örebro

d:o

3

780

2,340

170

—

—

2,510

5

664

3,320

Westmanlands

d:o

3

563

1,689

—

—

—

1,689

3

750

2,250

Kopparbergs

d:o

4

662

2,648

—

—

—

2,648

5

700

3,500

Gefleborgs

d:o

3

732

2,196

—

—

—

2,196

4

730

2,920

W ester-N orrlands

d:o

3

570

1,710

—

260

—

1,970

4

650

2,600

Jemtlands

d:o

2

476

952

100

—

—

1,052

2

700

1,400

W esterbottens

d:o

2

670

1,340

—

—

—

1,340

3

595

1,785

Norrbottens

d:o

2

572

1,144

—

—

—

1,144

2

750

1,500

Summa

82

.

~

55,740

O

CO

03

"cd

o

o

3)780| 62,000

116

—

82,000

1) Härigenom erhålles manskap till 10 å 15 sqvadroner.

2) Häraf böra 1,500 man beräknas afgå till Artilleriets fästningskompanier, hvarefter det återstående manskapet är

tillräckligt för upprättande af 12 batterier.

3) Härigenom erhålles manskap för 4 ingeniörkompanier

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

För
till

förändrad indelning af Regementen och Corpser, be
-

Blifvande Regementen

sammansättas af

Sfs

y «»

aq tti

B do2

Sti k
-

- Q

® S2

3 P

Er

« qs

3 §

y y

Oq o

3 O

« g*

5-

y «h

y

aq

W

Lif-reg:tets Grenad.-corps

lista Lif-Grenadier-regem

2: dra Lif-Grenadier-regem

Westgöta Regemente........

Smålands Grenadier-corps

Uplands Regemente

Skaraborgs

Södermanlands

Kronobergs

Jönköpings

Dal
Helsinge

Elfsborgs

Westgöta-Dals

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

Bohus läns

Westmanlands

Norrbottens Fältj äg -corps

Westerbottens d:o

Kalmar Regemente.........

Nerikes d:o .........

Wermlands d:o .........

Jemtlands Fältjägare-corps

Norra Skånska Infant.-reg.

Södra Skånska Infant.-reg.

Hallands Fältjägare-corps

Wester-Norrlands Regera.

Blekinge Regemente.........

116

27

18

3

136

500

1,244

1,000

1,000

500

1,200

1,123

1,050

77

150

1,100

1,100

1,137

63

750

450

Summa 300 500 1,244 1,000 1,000 500 1,200 1,200 1,2001,1001,100I1) 1,200 1,200

1) Häraf 3 vakanta rotar i Sårna.

4) Samman

af båtsmän...... .......................

................ 2,322.

2) Brutne rotar 2.

erhålles af de

i 1868 års förslag upptagne.......

....... 1,407.

3) Brutne rotar 5.

i Södra Möre påräknade...........

...... 405.

samt

i Blekinge........................ ...

...... 2.322.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

I

slag

Bil. n:o 3.

gränsad inom Indelningsverkets nu befintliga tillgångar.

Elfsborgs Regemente.

Westgöta-Dals

Regemente.

1 F

§

co ®

Westmanlands

Regemente.

Norrbottens

Fältjägare-corps.

§ <

!'' e

i 1

Kalmar Regemente.

Nerikes Regemente.

J?|

1 - s g

p s*

Jemtlands

Fältjägare-corps.

Norra Skånska

Infanteriregementet.

... .

Södra Skånska

Infanteriregementet.

Båtsmän.

Göteborgs

stadsvaktskompani.

Ny rotering i

Örebro län.

Summa.

Indragas.

Återstå.

_

500

500

—

—

194

—

—

1,438

438

1,000

1,000

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,000

—

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

500

—

500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,200

200

1,000

—

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

■—

—

—

—

1,123

123

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,050

50

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,100

100

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,100

100

1,000

—

—

—

1,137

'')137

1,000

—

—

—

88

—

—

—

—

—

—

—

—

99,

—

1,000

—

1,000

1,200

1,200

200

1,000

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

87

—

—

1,287

287

1,000

—

—

904

—

—

—

—

—

—

—

—

—

100

44

—

1,048

48

1,000

—

—

—

1,057

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,057

57

1,000

483

—

—

—

599

99

500

—

—

—

—

—-

460

—

—

—

—

—

—

13

—

—

500

—

500

—

—

—

— ,

—

—

1,015

—

—

•—

—

—

—

—

—

1,015

15

1,000

—

—

—

55

—

—

•—

668

—

—

—

—

- ,

—

50

1,000

—

1,000

—

—

—

—

—

—

98

908

—

—

—

—

—

—

1,006

6

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

525

—

—

—

—

525

25

500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2)984

—

—

—

—

1,002

2)2

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3) 1,002

—-

—

1,005

3)5

1,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

364

—

—

500

—

500

—

—

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

550

—

—

1,000

—

1,000

—

—

—

—

—

—

85

—

—

—

—

—

915

—

—

1,000

—

1,000

1,200 1,200|904 1,200 483 460 1,100 766|908|ö25

CD

ce

rf*.

3)1,102

TM

TM

ce

c<f

44

50

25,892

1,892^4,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. n:o 3.

Beräkning

öfver den kostnad, hvartill befälets tillökning vid indelta Arméen,

i enlighet med framstäldt förslag, föranleder.

. ^ ^

0.2.

''S “ |

o Z'' L

O:

aflöni

bele

för rege

eller c

C/D

ti

3

3_

Infanteriet.

3 _

2

3

p oi

f

4 1^1

&

Lif-regementets Grenadier-corps.

9 Kaptener...............................................................

1,800

—

5.400

—

1 2:e Löjtnant............................................................

750

—

750

—

2 1:e Sergeanter........................................................

600

—

1,200

—

2 2:0 ,!:» ..........................................................

500

—

1,000

—

4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer) .........

100

—

400

—

12 l:e Korporaler......................................................

100

—

1,200

_

36 vice Korporaler........................................................

30

—

1,080

-

11,030

l:a Lif- Grenadier-regementet.

2 Kaptener..............................................................

1,800

___

3,600

_

2 2:e Löjtnanter.......................................................

750

—

1,500

--

4 l:e Sergeanter........................................................

600

—

2,400

--

8 2:e eko (som uppflyttas från furirer) ...........

100

—

800

—

i

24 l:e Korporaler.......................................................

100

—

2,400

—

72 vice Korporaler......................................................

30

—

2,160

—

12,860

—i

| 2:a Lif-Grenadier-regementet.

1

1 2 Kaptener................................................ ................

1,800

—

3,600

—

6 2:e Löjtnanter..........................................................

750

—

4,500

—

4 l:e Sergeanter.........................................................

600

—

2,400

—

,

4 2:e eko .........................................................

500

—

2,000

—

8 2:e (ko (som uppflyttas från furirer)............

100

—

800

—

24 l:e Korporaler.......................................................

100

—

2,400

—

72 vice Korporaler.......................................................

30

—

2,160

—

17,860

1

Westgöta Regemente, lika med 2:a Lif-Grenadier-reg.

—

—

—

—

17,860

—

Smålands Grenadier-corps.

1 Kapten.................................................................

1,800

—

1,800

—

1 2:e Löjtnant.............................................................

750

—

750

2 l:e Sergeanter..........................................................

600

—

1,200

2 2:e Sergeanter..,........................................................

500 i

—

1000

-

Transport

—

—

4,750

___

59,610 |

-I

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

0

-

09* ££>

" o 2 *.

<3 “ <n

P 05 “ P

S" & "

o % il''.

X I

3

3 i

3 i

P»

r g ”

5 ^

? o?

»» O? ''

O y hd D

^ eg

^ !

& i

tre 1

Transport

4,750

i

59,610

4 2:6 Sergeanter (som uppflyttas från furirer)........

100

—

400

—

12 liv Korporaler........................................................

100

—

1.200

—

36 vice Korporaler.................................................

30

—

1,080

—

7,430 1

-___

1)plands Regemente, lika med l:a Lif-Grenadier-reg.

—

—

12,860

Skaraborgs d:o, d:o d:o

—

—

—

—

12,860

—

Södermanlands d:o, d:o d:o

- ''

—

—

—

12,860

—

Kronobergs d:o, d:o d:o

—

—

—

—

12,860

—

Jönköpings d:o, d:o d:o

—

—

—

—

12,860

—

Dal- d:o, d:o d:o

-•

—

—

—

12,860

—

Helsinge d:o, d:o d:o

—

—

—

—

12,860

—

Elfsborgs d:o, d:o d:o

—

—

■—

—

12,860

—

Westgöta Dals d:o, d:o d:o

—

—

—

—

12,860

—

Bohusläns d:o, lika med 2:a Lif-Grenadier-reg.

—

—

—

—

17,860

—

Westmanlands d:o, lika med l:a Lif-Grenadier-reg.

—

—„

—•

—

12,860

—

Norrbottens Fältjägare-corps■

1 Regements-pastor...............................................

600

600

—

1 Regements-väbel.........................................•...........

600

600

—

1 Kapten..................................................................

1,800

800

—

1 2:e Löjtnant..........................................................

750

750

—

2 l:e Sergeanter.......................................................

600

1,200

—

2 2:e d:o .....................................................

500

—

1,000

—

4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer)............

100

—

400

—

12 l:e Korporaler..........*.........................................

100

—

1,200

—

36 vice Korporaler....................................................

30

1,080

—

8,630

—

Westerbottens Fältjägare-corps, lika med Norrbottens

Fält) ägare-corps..........................................,.........

—

—

8,630

—

Kalmar Regemente, lika med l:a Lif-Grenadier-reg.

—

—

—

12,860

Nerikes d:o, lika med 2:a Lif-Grenadier-reg.

—

—

—

17,860

Wermlands d:o, d:o d:o

—

—

—

17,860

—

Jemtlands Fältjägare-corps.

1 Regements-väbel....................................................

600

600

—

1 Kapten..................................................................

1,800

1,800

—

1 2:e Löjtnant........................................................

750

_

750

—

2 l:e Sergeanter.........................................................

600

1,200

—

2 2:e d:o ....................................................

500

1,000

—

4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer) ..........

100

400

—

12 l:e Korporaler.......................................................

100

1,200

—

36 vice Korporaler......................................................

30

1,080

—

8,030

—

Transport

| —

_

287,370"

__

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

O:

c

<n- o

|» E

~ i *

^belopp föi-

särskilda

väderil a.

3a

O:

.flönings- belopp

regemente

ler corps.

1

Transport

_

287,370

Norra Skånska Regent., lika med 2:a Lif-Grenadier-reg.

—

—

—

—

17,860

—

Södra d:o d:o d:o

—

—

—

—

17,860

Hallands Fältjägare-corps, enl. normalstat bil. N:o 16.

—

—

—

—

63,680

—

Wester-Norrlands Regemente d:o bil. N:o 16.

—

—

—

121,760

—

Blekinge d:o d:o bil. N:o 16.

■ —

—

121,760

—

Summa

—

—

—

—

630,290

—

Kavalleriet.

Jemtlands Hästjägare-corps.

1 Ryttmästare............................................ ................

2,800

—

2,800

—

1 2:e Löjtnant...........................................................

1,550

—

1,550

—

1 Underlöjtnant...........................................................

1,300

—

1,300

—

2 l:e Trumpetare.......................................................

200

—

400

—

6,050

—

Summa summarum

—

—|

636,340!

;

I

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. n:o 4.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Infanteriets organisation

på föreslaget sätt.

l:o. Indelta Infanteriet.

a) Underhåll:

Aflöning för 300 man kontant aflönadt inansk.å 110 R:dr

b) Beklädnad och utredning:

Underhåll af beklädnads-, remtygs- in. fl. persedlar för

2,568 man1)................................................. å 19,85

c) Aflöning:

Löner för det tillökade befälet och underbef. (bil. N:o 3)

d) Vapenöfning:

Inbegripen i ökade kostnaden för indelta Arméens

vapenöfning (bil. N:o 14) ....................................

—

—

33,000

50,974

630,290

'' -

80

—

714,264

so:

2:o. Värfvade Infanteriet.

Wermlands Fältjägare-corps.

a) Aflöning:

Beloppet utaf aflöning enligt ny normalstat för befäl,

underbefäl och manskap, uppgår till........................

och då nuvarande stat i motsvarande utgifter upptager

79,280

63,063

—

uppstår en ökad aflöningskostnad af...........................

b) Underhåll:

Genom reduktion af nummer styrkan, samt genom passe- volansens upphörande, uppstår följande besparingar:

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar...........

Gevärspersedlar, rekryterings- och inqvarteringspen- i ungar..............................................................

11,870

1,062

—

16217

12,932

3,285

. Summa

—

—

—

—

717,549

80

Denna summa minskas dock genom besparing af nu

utgående anslag till Wester-Norrlands- och Hallands

Beväringsbataljoner. ... ..........,..............................

27,700

och ökade kostnaden utgör således........................

—

—

689,849

.80

1) Enligt förslaget kommer effektiva nummerstyrkan att blifva..................... 24,000,

och då den för närvarande är...................................,...................... 21,432,

är den föreslagna effektiva tillökningen 2,568.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. n:o S.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Kavalleriets organisation.

!

a) Aflöning:

Löner för föreslagna nya beställningar vid Jemtlands Hästjägare-

corps (bil. N:o 3).....................................................................

Aflöning för halfsoldsbefål............................................. ............

b) Underhåll:

För 470 reserv-kavallerister....................................... å 15 R:dr

6,050

18,500

24,550

7,050

—

—

Summa R:dr Kant —

-

31,600

-!

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

F ö r
öfver

Artilleriets personal

X

s

t

a b 6 n.

Bat-

W

td

so

£

i

hd

S-

B?

So

9

Regementstrumpetai

1

Officerare.

Öfverstå!-.

Öfverste-löjtnantei

. Majorer.

Kaptener.

Löjtnanter.

Under-löjtnanter;

CD

CTC5

l

l

B

w

Regements-pastore:

Auditörer.

Regementsläkare.

l:e Bataljonsläkare

2:e Bataljonsläkare

Regementsskrifvare

Hästläkare.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Division-trumpetare

Stabstrumpetare.

, Summa.

Kaptener.

Löjtnanter.

Cd

9

s

s

So

9

Summa.

p

CD

i*

Enligt nuvarande stat:

Svea Artilleri-regemente............

1

1

5

7

7

7

1

1

i

1

1

1

2

1

1

—

—

1

3

—

42

19

10

15

44

Göta D:o .........

1

1

5

7

7

7

1

1

i

1

1

1

2

1

1

—

—

1

3

—

42

20

10

15

45

Wendes D:o .............

1

1

3

5

5

5

1

1

i

1

1

1

2

1

1

1

—

1

2

—

34

12

8

10

30

Fyrverkare-corpsen.................

-

-

Summa

3

3

13

19

'')

19

19

3

3

8

3

3

3

6

3

3

1

—

3

8

—

118

Öl

2)

28

40

119

Enligt föreslagna staten:

Svea Artilleri-regemente...........

1

2

4

6

3

6

1

1

—

1

1

1

2

—

1

3

6

—

—

2

41

23

23

13

59

Göta D:o .............

1

2

4

6

3

6

1

1

—

1

1

1

2

—

1

3

ti

—

—

2

41

23

23

13

59

Wendes- D:o .............

1

2

4

6

3

6

1

1

—

1

1

1

2

—

1

3

6

—

—

2

41

20

20

10

50

Fyrverkare-corpsen...................

—

—

Summa

3 6

12

18

9

18

3

3

—

3

3

3

6

—

3

9

18'' -

—

ti

123

titi

titi

36

168

Anmärkningar: '') 3ne Kaptensplatser, som hållas vakante äro ej beräknade.

2) 12 Kaptener uppbära löjtnants lön.

3) Den nuvarande staten jemförd med den föreslagna visar

Öfverskott.

Major.............................

1.

Brist.

Öfverste-löjtnanter.........................

. 3.

Underlöjtnanter..................

5.

Kaptener.....................................

. 14.

Bataljonspredikanter..........

3.

Löjtnanter...................................

. 28.

Regementsskrifvare.........;...

3.

Styckjunkare...............................

. 27.

Regementstrumpetare., 3.

Sergeanter...................................

. 41.

Divisions D:o ... 8.

Batteritrumpetare.,......................

. 14.

11.

l:e Konstaplar....:..........................

. 39.

Stabs- D:o ti....

5.

2:e Konstaplar...............................

. 65.

Summa

17.

Afdelnings trumpetare....................

. 25.

Artillerister och Sjukvårdssoldater...

. 557.

Summa 813.

Hästar................................... 208.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Bil. n:o 6.

slag

och hästar på fredsfot.

terierna

och Fästningskompanierna.

Tygstaten.

Fyrverkare-

corpsen.

Under-

officerare.

Nummerstyrka.

ti

in

£

B

Styckjunkare.

Sergeanter.

Batteritrumpetare.

Summa.

l:e Konstaplar.

2:e Konstaplar.

Afdelningstrumpetare. j

Trumpetare.

Handtverkare.

Sjukvårdssoldater.

> "

Summa.

Summa.

F örrådsförvaltare.

Styckjunkare.

Tygskrifvare.

Verkmästare.

esigtningsrustmästare.

Handtverksmästare.

Handtverksgesäller.

Rustkammarsmeder.

Stockmakare.

Tunnbindare.

Summa.

l:e Öfverfyrverkare.

2:e Öfverfyrverkare.

Fyrverkare.

Verkmästare.

Handtverkare.

Summa.

ma summarum.

Hästar.

17

28

6

51

37

62

25

12

14

821

971

1,066

2

3

6

1

4

9

10

8

3

1

47

1,155

130

18

27

6

51

34

63

24

—

12

12

830

975

1,071

4

2

4

—

2

5

7

8

4

—

36

1,149

118

12

24

4

40

28

44

16

—

10

12

640

750

820

2

2

4

—

1

4

7

5

2

—

27

881

124

—

1

2

22

1

4

30

30

—

47

79

16

142

99

169

65

—

34

38

2,291

2,696

2,957

*)

8

7

14

1

7

18

24

21

9

1

no;

1

2

22

1

4

30

3,215

372

23

36

10

69

47

82

24

3

12

30

946

1,144

1,272

2

3

6

1

4

9

10

8

3

1

tp»

_

1,360

180

23

36

10

69

47

82

30

3

12

30

1,000

1,204

1,332

4

2

4

—■

2

5

7

8

4

—

36!

1,409

200

20

30

10

60

44

70

30

_

10

30

850

1,034

1,144

2

2

4

-

1

4

7

5

2

_

27

1,212

200

1

2

22

1

4

30

30

—

66

1021 30

198

138,234 84

6

34 90

2,796

3,382

3,748

8

7

14

1

7 18 24

21

9

1

no

1

2

22

1

4 30| 4,Olif 5801

4) Vid öfvergång till krigsfot bör den föreslagna *) Tygstatskömpanierna häri inberäknade.

staten ökas med:

Läkare........................... 6.

Hästläkare..................... 36.

Handtverkare.......:.......... 53.

Hofsmeder..................... 48.

Redogörare.................... 39.

Beväringsmanskap.......... 2,672.

Hästar........................ 4,664.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. n:o 7.

Förslag

till personalens och hästars fördelning i regementen på fredsfot.

Svea Artilleri-regemente.

Staben..............................

Fyra 3",24 batterier............

Fyra 2",58 eko ...........

Två 2",25 eko ............

Tre fästningskompanier.......

Öfverstar.

Öfverste-löj tnanter.

Majorer.

1 Kaptener.

Löjtnanter.

Under-löjtnanter. -

Styckjunkare.

Sergeanter.

Stabs-trumpetare.

Batteri-trumpetare.

Förste Konstaplar.

Andre Konstaplar.

Afdelnings-trumpetare.

Stamartillerister.

Batteri-handtverkare.

Hästläkare.

Hästar.

1

2

4

6

8

8

4

3

3

8

8

4

3

6

4

4

2

3

3

8

8

4

3

6

12

12

6

6

2

4

4

2

20

16

8

3

28

28

14

12

12

12

3

352

352

122

150

8

8

4

3

1

2

80

80

20

Summa

1

2

4

29

26

19

26

42

2

10

47

82

27

976

20

13

180

Tillgång

1

1

5

26

17

22

17

28

4

6

37

62

25

835

12

1

130

Brist

—

1

—

3

9

—

9

14

—

4

10

20

2

141

8

12

50

Göta Artilleri-regemente.

1 Staben...............................

1

2

4

6

3

6

3

6

2

3

Fyra 3",24 batterier...........

—

—

—

8

8

4

8

12

—

4

20

28

12

352

8

4

80

j Sex 2",58 eko ............

—

—

—

12

12

6

12

18

—

6

24

42

18

528

12

6

120

| Tre fästningskompanier.......

—

—

—

3

3

3

3

6

—

—

3

12

3

150

—

—

_

Summa

1

2

4

29

26

19

26

42

2

10

47

82

33

1,030

20

13

200

Tillgång

1

1

5

27

17

22

18

27

4

6

34

63

24

842

12

1

118

Brist

—

1

—

2

9

—

8

15

4

13

19

9

188

8

12

82

Wendes Artilleri-regem.

j Staben .............................

1

2

4

6

3

6

3

6

2

—

—

—

—

—

—

3

—

Fyra 3”,24 batterier...........

—

—

—

8

8

4

8

12

—

4

20

28

12

352

8

4

80

1 Sex. 2",58 eko ............

—

—

—

12

12

6

12

18

—

6

24

42

18

528

12

6

120

Summa

1

2

4

26

23

16

23

36

2

10

44

70

30

880

20

13

2001

Tillgång

1

1

3

17

13

15

13

24

3

4

28

44

16

652

10

1

124

Brist

—

1

1

9

10

1

10

12

_

6

16

26

14

228

10

12

76

Summa summarum

3

6

12

84

75

54

75

120

6

30

138

234

90

2,886

—

39 580!

Summa tillgång

3

3

13

70

47

59

48

79

11

16

99

169

65

2,329

34

3

372!

Summa brist

—

3

14

28

27

41

—

14

39

65*] 25

557

*) 26)*) 36 208

*) Hållas vakanta för kronans räkning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. ilo 8.

Beräkning

af kostnaden för1 fyllandet af den enligt bil. N:o 6 uppkommande brist

i personal och hästar för fredsfot.

Uppsättningskostnad.

|

|

A. Personal.

Rekryteringspenningar för 686 man..,........

.......... å 51 R:dr

34,986

—

Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar...... ä 201,70

138,366

20

Beväpningspersedlar..............................

.......... å 13 Ridt''

8,918

—

Sjukvårdspersedlar för ständigt tjenstgörande228man & 3 »

684

—

182,954

20

B. Hästar.

Remonteringspenningar för 208 hästar........

....... å 450 R:di

—

—

93,600

—

276,554 20;

Underhållskostnad.

A. Personal.

| |

Löner för 3 Öfverste-löjtnanter...............

..... å 5,400 R:dr

16,200

—

D:o för 5 äldre Kaptener.....................

...... å 3,500 ..

17,500

—

D:o för 9 yngre Kaptener.....................

...... ä 2,300 »

20,700

—

12 Kaptener i regementet, uppföras till yngre

| '' ''

Kaptens lön.........................................

. . a oOO »>

9,600

—

Löner för 28 Löjtnanter .......................

...... å 1,500 »

42,000

—

D:o för 27 Styckjunkare.....................

..... ä 1,100 »

29,700

D:o för 41 Sergeanter...........................

... å 900 »

36,900

D:o för 14 Batteri-trumpetare................

...... ä 700 »

9,800

—

D:o för 39 l:e Konstaplar:

lön.....................................

å 150,oo 5,850,oo

underhåll............................

ä 374,25 14,595,75

20,445

75

D:o för 65 2:e Konstaplar:

lön.....................................

ä 100,oo 6,500,o o

underhåll............................

ä 363,19 23,607,35

30,107

35

D:o för 25 Afdelnings-trumpetare:

lön...................................

ä 40,oo 1,000,oo

underhåll...........................

å 363,76 9,094,oo

10,094

—

Underhåll för 557 artill.erister i medeltal (med beräknad 33 %

permittering mellan exercistiderna).......

............ & 238,26

132,710

82

375,757

92

i

Härifrån afgår:

1 Naj orsten.........................................

....... ä 4,740 R:dr

4,740

—

5 Under-löjtnantslöner....., ...................

....... ä 800 »

4,000

—

5 Bivisions-trumpetarelöner......................

....... ä 650 »

3,250

—

11,990

—

363,767 92

B. Hästar.

Fouragering, skoning m. m. för 208 hästar

............. ä 410,75

—

—

85,436

—

Härifrån afgår:

Lega och underhåll för 60 hästar i Landskrona..... ä 90 R:dr

—

—

5,400

—

80,036!—

, Summa

—

—

— —

443,803 !92

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

»

Fördelning

Bil. n:o 9.

af Reserv-artilleriets personal å ''regementen (fredsfot).

På half

Afskedade med

''

sold

årlig lön.

▻

w

1

1

ET

B*

l

b"

pr.

w

eg

1

B

i

1

fl

E

1

Jl"

£

Svea Artilleri-regemente.

?

E-

Ett 3z,.24:s fotbatteri..........................................

1

2

i

7

7

1

33

• Två 2",58:s åkande batteri .................................

2

4

2

14

14

8

84

Summa

3

6

3

21

21

9

117

Göta Artilleri-regemente.

K

18

Ett 3",24:s fotbatteri .........................................

1

2

1

7

7

1

33

Tvä 2",58:s åkande batterier ............... ..-...........

2

4

2

14

14

8

84

Summa

3

6

3

21

21

9

117

Wendes Artilleri-regemente.

168

Ett 3",24:8 fotbatteri ............................................

1

2

1

7

7

1

33

Två 2".S8:8 åkande batterier .............................

2

4

2

14

14

8

84

Summa

3

6

3

21

21

9

117

168

* Summa summarum

9

18

9

63

63

27

351

''-

——-

504

Underhållskostnaden för reserv-artilleriet uppgår till:

9 halfsolds-Kaptener å 1,000 rdr.............................................. 9,000.

18 d:o Löjtnanter a 500 rdr..................... 9,000.

9 d:o Styckjunkare ä 400 rdr .......................................... 3,600.

63 Förste Konstaplar ä 20 rdr.................................................. 1,260.

441 Andre Konstaplar, Afdelningstrumpetare och Artillerister

å 15 rdr...................................................................... 6,615.

Summa rdr 29,475.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. n:o 10.

Uppgift

å den materiel, som utöfver nu befintlig erfordras vid mobilisering

af Artilleriet, enligt föreslagen plan.

ti

F i

n

n 6

8.

i-h,

P

to

O

B <j

-

CD

p_,

7- g

3 a.

CO

crq $

K

1?

p5

Fält-artilleriet.

Till 12 st. 3",24:s batterier.

P

4 <

CD —

OQ O

cv o:

5 p"

B ^

| »

§:

O:

po ^

Od

1

B

p

Hq>

Kanoner........................................

72

16

16

24

—

—

—

1 6

72

—

Lavetter med föreställare..............

72

16

16

24

—

—

—

16

72

—

Ammimitionsvagnar.......................

96

16

16

24

—

—

—

21

77

19

Reservlavetter................................

12

2

2

3

—

—

•—

2

9

3

Till 16 st. 2",58:s batterier.

Kanoner.......................................

96

32

32

24

8

—

—

—

96

—

Lavetter med föreställare..............

96

32

32

24

8

—

—

—

96

—

Ammimitionsvagnar.......................

96

32

32

24

8

—

—

—

96

—-

Reservlavetter .............................

16

4

4

3

5

—

—

—

16

—

Till 2 st. 2”,25:s batterier.

Kanoner....................................

12

—

—

—

6

—

6

—

12

—

Lavetter med föreställare ...........

12

—

—

—

6

—

6

—

12

—

Ammimitionsvagnar.......................

12

—

—

6

—

6

___

12

—

Reservlavetter... ...........................

2

—

—

—

1

—

1

2

—

Till för en minda. 30 batterier.

Fältsmedjor..................................

30

6

6

6

18

12

Packvagnar..................................

120

6

6

6

70

13

1

102

18

Reserv-artilleriet.

Till 3 st. 3",24.-s batterier.

Kanoner .......................................

18

—

—

—

4

—

—

—

4

14

Lavetter med föreställare...............

18

—

—

—

—

—

—

—

—

18

Ammimitionsvagnar.......................

24

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Reservlavetter..............................

3

—

—

—

—

—

—

—

3

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

- Till 6 st. if,58:s batterier.

Kanoner....................................

Lavetter med föreställare.......

Ammunitionsvagnar.................

Reservlavetter

Till Reserv-artilleriets 9 batterier.]

Fältsmedjor

Packvagnar

Till Armé-corpsernas och Fördelningarnes

staber, parker och tross.

Ammunitionsvagnar till 3",ans hatt.

D:o till 2",58:8 d:o

D:o till 2",25:s d:o

D:o till infanteriammunition

Reservlavetter till 3",ans batterier

D:o till 2",58:s d:o

I):o till 2".ans d:o

Fältsmedjor.................................

Packvagnar..................................

M

F i n

n e

s.

Wi''

p

»

ti

O

p

Vid Svea

iilleri-regementc. >

Vid Göta

tilleri-regemente.

Vid Wendes

iilleri-regemente.

I Stockholms

tygförråd.

L Kristianstads

tygförråd.

I Hernösand.

Ä Karlsborg.

Summa.

CD

O

J-b

36

6

6

30

36

—

—

—

6

—

—

—

6

30

36

—

—

—

17

—

—

—

17

19

6

—

—

—

3

—

—

—

3

3

9

9

36

~~

—

—

—

36

36

36

48

—

—

—

—

—

—

—

—

48

6

—

—

—

—

—

--

—

—

6

144

6

6

1

12

—

—

—

—

—

—

—

144

6

6

1

12

—

—

—

—

—

—

—

z

90

—

—

—

—

—

—

—

—

90

Redskap sper sedlar finnas för 6 st. 3",ans batterier, 17 st. 2",5S:s batterier samt

2 st. 2",ans batterier. Dylika persedlar återstå således att anskaffa för 9 st. 3",ans

och 5 st. 2",58:s batterier.

Rid- och anspanns- samt stall-persedlar finnas att tillgå för g st. 3",ans batterier,

17 st. 2",5s:s batterier och 2 st. 2",ans batterier. Af sådana persedlar höra således

anskaffas till 7 st. 3",ans batterier, 5 st. 2",S8:s batterier samt till Armé-corpsernas och

Fördelningarnes trossfordon.

Ammunitionspersedlar finnas uti förråden till ett antal beräknadt till trenne omgångar

till 6 st. 3",ans, 17 st. 2",58:s och 2 st. 2",ans batterier. Behofvet af dylika

persedlar för de återstående 14 batterierna och trenne omgångar per batteri utgöres af:

För de 9 st. 3",24.-s batterierna:

Granater å 648 per omgång........................ 17,496.

Brandgranater å 48 d:o ....................... 1,296.

Granatkartescher å 234 d:o ....................... 6,318.

Kartescher å 186 d:o ....................... 5,022.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Perkussionsrör

å

723 per omgång............

........... 19,521.

Antändningsrör

å

1,550

d:o ...........

......... 41,850.

Tidsrör

å.

309

d:o .............

.......... 8.343.

Laddningar å 3 ®

k

1,240

d:o .........

........... 33,480.

D:o å 0,30

k

1,550

d:o ............

.......... 41,850.

För de

5

st.

2",S8.-s batterierna:

Granater

k

882 per omgång........

.......... 13.230.

Brandgranater

k

18

d:o .....

.......... 270.

Granatkartescher

k

248

d:o ............

........... 3,720.

Kartescher

k

256

(ko ........

........... 3,840.

Perkussionsrör

k

942

(ko .........

......... 14,130.

Antändningsrör

Tidsrör

k

1,900

(ko .............

....... 28,500.

k

308

(ko ..........

.......... 4,620.

Laddningar ä 1,80

It

k

1,480

eko ...........

..........22,200.

D:o å 0,2o

k

567

(ko ..........

...... 8,505.

\

t

Bih. till Rilcsd. Prof. 1871

1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. n:o 11.

Kostnadsförslag

för anskaffning af den Artilleri-materiel, som utöfver nu befintlig

erfordras för mobilisering af artilleriet.

Kanoner och fordon.

Kanoner 3",m:s 14 st. a 375 Budi''..................................

5,250

—

I 2",58:s 30 st. å 275 » ...................................

8,250

—

Lavetter och föreställare 3",24;S 18 st. å 1,350 R:dr..........

24,300

—

D:0 » d:o 2",58;s 30 st. å 1,250 » .........

37,500

—

Ammunitionsvagnar 3",24:s 79 st. å 1,000 R:dr..................

79,000

—

D:o 2",S8:s 67 st. å 1,000 « ..................

67,000

—

D:o 2",25:» 6 st. å 900 « ..................

5,400

—

Reservlavetter 3",st:s 12 st. k 1,420 R:dr.........................

17,040

—

D:o 2",58:8 9 st. å 1,320 » ..........................

11,880

—

D:o 2",25.-8 1 st. å 1,120 » .........................

1,120

—

Fältsmedjor 33 st. å 1,500 R:dr .....................................

49,500

—

Packvagnar 144 st. å 650 » ........................................

93,600

—

Infanteri-ammunitionsvagnar 144 st. å 650 R:dr...............

93,600

—

493,440

—

Redskap

till 3",24;s batterier 9 st. ä 7,460 Rall’ .............................

67,140

—

» 2",5S:« d:o 5 st. ä 6,777 » ............................

33,885

101,025

—

Rid-, Anspanns- och Stallpersedlar

till 3",24;s batterier 7 st. ä 25,636 Rall''.............................

179,452

—

» 2",58:8 eko 5 st. ä 21,717 » ..........................

108,585

—

» parkernas och stabernas fordon, förslagsvis..............

100,000

—

388,037

Ammunitionspersedlar.

Granater 3",24:8 17,500 st. å 1,75 Rall''............................

30,625

—

D:o 2",58:8 13,300 st. å fisa » ...................''.........

17,290

—

Brandgranater 3",24:8 1,300 st. å 3,00 Rall’.........................

3,900

—

j

D:o 2",S8:s 300 st. å 2,10 » .....................

630

1

Granatkartescher 3",24:8 6,400 st. å 2,35 Ralr...................

15,040

D:o 2",5s:s 3,800 st. å 1,55 » ...................

5,890

Kartescher 3",24:8 5,100 st. å l,so R:dr........................

7,650

1 ):o 2",58:8 3,900 st. å >,»> » *.......................

4,290

Perkussionsrör 33,7,00 st. å 0,so » ...............................

16,850

Tidsrör 13,000 st. å 0,so » ..............................

6,500

Antändningsrör 70,400 st.............................................-......

3,(XX)

| Kardustyg 26,800 fot å 0,32 Rd:r.........................

8,576

120,241

—

Summa R:mt Ralr

1,102,743 —

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. n:o 12.

Beräkning

af den tillökning i kostnaden för Fortifikationen, som uppstår genom föreslagen

organisation af Ingeniör-väsendet.

Kostnad för en gång.

A. Personal.

Uppsättning af ett fältsignal-kompani (se bil. Ser. E.

39,556

80

N:o 6 af mena. den 31 December 1868)..................

—

—

Uppsättning af en sappör-bataljon (d:o N:o 5 d:o).....

—

—

118,551

60

B. Hästar.

Remonteringspenningar för 30 hästar................ å 450

—

—

13,500

—

Stallinventarier d:o ............. å 65

Årlig kostnad.

A. FortifiJcations-stdben.

Eoner för:

1,950

3 Kaptener af l:a klass................................... å 3,500

—

—

10,500

—

1 Löjtnant af l:a klass...............................................

—

—

1,500

—

1 Fanjunkare,...........................................................

—

—

1,100

—

3 Sergeanter af l:a klass................................ å 900

4 Sergeanter af l:a klass (öfverflyttas från pontonier- bataljonen).

2,700

1 Auditör och Sekreterare..........................................

—

—

3,000

—

Förhöjning i arfvode för lärare..................................

—

—

130

—

D:o d:o elever vid krigshögskolan.....

—

—

600

—

D:o i anslag för skrifmaterialier och kartor. ..

B. Pontonier-bataljonen.

Eoner för:

208

57

1 Löjtnant af 2:a klass................................................

—

—

1,370

—

I Fanjunkare................................................................

—

—

1,100

—

6 Sergeanter af 2:a klass ................................. å 800

—

—

4,800

—

1 Regementspastor...............,......................................

—

—

1,000

—

1 Kassör och Förrådsförvaltare af l:a klass................

Förhöjning i tjenstgöringspenningar för befäl, som

öfverflyttas från Fortifikations-staben:

1 Kapten af 2:a klass..................................................

1 Löjtnant af 2:a klass................................................

180

120

—

1,200

1 Under-löjtnant...........................................................

90

--

390

—

Transport

—

I-

9,860

-

158,108

15,450

40

19,738

57

19,738

173,558

40

57

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Transport

I

9,860

19,738

57

| !

! Arfvode för:

I Tygkapten............................................

—

i 500

—

11 Ridlärare............................................

—

—

300

—

1 Informations-underofficer.....................

—

—

: 50

—

i Löner för 30 reserv-soldater......................

...... å 15

—

—

! 450

—

Underhåll af 20 hästar..............................

... ä 410,75

—

—

8,215

—

19,375

—

C. Fält signal-kompaniet-

Löner för:

1 Kapten af l:a klass.................................

3,680

—

1 Löjtnant af l:a klass............................

1,620

—

i

1 Löjtnant af 2:a klass..............................

1,370

—

1 Under-löjtnant.........................................

1,090

—

1 Fanjunkare.............................................

1,100

—

I

2 Sergeanter af l:a klass..........................

...... å 900

1,800

—

1 d:o af 2:a klass............................

800

—

4 l:e Korporaler (jemte natura underhåll)

..... å 150

600

—

10 Korporaler d:o d:o

..... å 100

1,000

—

10 vice Korporaler d:o d:o

...... å 50

500

—

•

2 Hornblåsare '' d:o d:o

..... å 36

72

—

18 Handtverkssoldater d:o d:o

...... a 30

540

—

14,172

Underhåll för 120 man i medeltal ............

.. å 298,74

—

—

35,848

80

Löner för 10 reserv-soldater......................

....... å 15

—

—

150

Underhåll af 10 hästar...........................

.. å 410,75

--

—

4,107

50

Underhåll af materielen.............................

—

—

3''000

Anslag för kompaniets fältöfningar.............

—

—

3,500

—

60,778

30

D. Sappör-bataljonen.

Löner för:

I Major.....................................................

5,040

—

3 Kaptener af La klass.............................

. . å 3,680

11,040

—

1 Kapten af 2:a klass..................................

2,480

—

3 Löjtnanter af La klass.........................

... å 1,620

4,860

—

1 d:o af 2:a klass (regementsadjutant).............

1,770

—

3 Löjtnanter af 2:a klass............................

... å 1,370

4,110

—

3 Under-löjtnanter .......................................

... å 1,090

3,270

—

3 Fanjunkare................................................

... å 1,100

3,300

—

4 Sergeanter af La klass...........................

..... å 900

3,600

—

6 d:o af 2:a klass.............................

..... å 800

4,800

—

6 Le Korporaler (jemte natura underhåll).

...... å 150

900

—

12 Korporaler d:o d:o ..

...... å 100

. 1,200

—

18 vice Korporaler d:o d:o •

..... å 50

900

—

6 Hornblåsare d:o d:o ..

...... å 36

216

—

54 Handtverkssoldater d:o d:o .

..... å 30

1,620

—

1 Auditör ................................................

3,000

—

52,106

—

i

Transport

-

52,106

-|

99,89l|87f

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Transport

Underhåll för 360 man, i medeltal............. å 298,57

Löner för 30 reserv-soldater........................ å 15

Arfvode för:

1 Park-kapten...........................................................

1 Informations-underofficer...........................................

De presterliga göromålens ''bestridande ....................

500

50

200

52,106

107,485

450

750

20

99,891

Förhöjning i anslaget till Ingeniör-trupp.örnas praktiska

öfningar.................................................................

—

—

3,000

163,791

20

263,683

07

Härifrån af går:

Löner för:

1 Förrådsförvaltare af l:a klass................................

1 Sekreterare...................,..............................................

1 Kanslist...............................................................

Arfvode för:

Bestridande af de presterliga göromålen vid pontonier- bataljonen................................................................

900

1,275

630

12-0

—

2,925

_

Återstår årlig tillökning

—

—

—

—

—

—

260,75807

hvilken summa vid nuvarande Regementsskrifvarens af- gång minskas med...................................................

—

DOM

hvarför den årliga tillökningen blott utgör

—

—

_

259,758

07

f

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. n:o 13.

Förslag

till aflöningsstat för Generalstaben.

-

''

cd

^ Egentlig lön.

Häst- och

furagemedel.

:0

ti

cv

^.ckT

B O:

crq P.

p p

r* CJQ

Arvoden m. m.

Summa.

1 Chef (uppförd å Generalitetets stat)

_

1 Öfverste .............................................

4,920

400

1,440

—

6,760

1 Öfverstelöjtnant .................................

3,880

400

960

—

9,240

1 D:o .................................

3,880

400

960

—

5,240

1 Major...................................................

3,280

400

960

—

4,640

9 D:o ...................................................

29,520

3,600

8,640

—

41,760

1 Kapten med lön i l:a klass.........

2,960

400

720

—

4,080

7 D:o d:o .........

20,720

2,800

5,040

—

28,560

1 D:o med lön i 2:a klass.........

1,760

400

720

—

2,880

-a

ö

Ö

B"

ö

12,320

2,800

5,040

-—

20,160

1 Löjtnant .............................................

1,140

400

480

—

2,020

9 D:o .............................................

10,260

4,500

3,600

4,320

—

18,180

1 Professor..........................................

—

—

—

4,500

1 Vaktmästare .......................................

600

—

—

—

600

1 D:o ......................................

600

—

—

—

600

1 D:o .....................................

500

—

—

—

500

Till Generalstabs-aspiranters1 aflönande

—

—

—

2,400

2,400

» Generalstabens fältöfningar .........

—

—

—

4,000

4,000

» utrikes resor..................................

—

—

—

3,000

3,000

» krigsarkivet och bibliotheket.........

—

—

—

3,000

3,000

» expenser...........................................

—

—

—

3,000

3,000

Summa 100,840

15,600 29,28015,400

161,120

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. n:o 14.

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för indelta arméens, Wermlands Fältjägare-corps’

och beväringsmanskapets vapenöfningar, enligt föreslagen plan.

Indelta Arméen och Wermlands Fältjägare-corps.

A. Vapenöfning å mötesplatserna.

l:mo Indelta infanteriet.

a) Kostnad för manslcapet.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 4 marschdagar

fram och åter mellan kompanisamlingsplatsen och

regementsmötesplatsen; således för 24,000 man

96,000 portioner å 65 öre (portionsskilling inberäknad).

.................:................................................

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar med 5,760 man (30 per kompani).

......................................... 57,600 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar med 2,400 man

(10 proc. af nummer styrkan) ,. 100,800 »

Skarpskyttemöte, 8 dagar med 1,536

man (8 per kompani)................ 12,288 »

Regementsmöte, 20 dagar med 24,000

man....................................... 480,000 »

Summa 650,688 portioner

I å 56 öre (portionsskilling inberäknad).....................

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, för 21 kaptener...........

96 sub.-officerare...

27 fanjunkare.......

96 underofficerare.

å 4 R:dr

k 3 »

a 2,5o i>

å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 48 sub.-officerare å 3 »

48 underoffic......å 2 »

Transport

3,528

12,096

2,835

8,064

1,152

768

62,400

364,385

*126,523

'') 1,920

455,228

28

28

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Transport

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.......................................................

Sjukvårdskostnader .....................................................

Inventariepersedlars underhåll......................................

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

infanteriet...............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. in.

2:o Indelta kavalleriet.

a) Kostnaden för manskapet och nummerhästarne.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar

fram och åter mellan sqvadronssamlingsplatsen

och regementsmötesplatsen; således

för 3,374 man (3,300 + 74) 16,870 portioner å 65 öre

» 3,559 hästar (3,300 + 111148) 17,795 rationel'' å 1,so

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 20 dagar

med 444 man 8,880 portioner.

» 629 hästar (444 + 37+148) 12,580 rationel-.

Exercissqvadron, 90 dagar

med 450 man 40,500 »

» 508 hästar 45,720 »

Regementsmöte, 26 dagar

med 3,374 man 87,724 »

» 3,559 hästar_92,534 »

Summa 137,104 portioner å 56 öre

» 150,834 rationel- å 1 R:dr

b) Kostnad för'' befälet.

Aflöning under:

Exercissqvadron, 90 dagar, för 7 ryttmästare... å 4 R:dr

• »22 sub.-offic...... å 3 »

» 7 fanjunkare ■ • å 2,so >>

» 22 underoffic..! å 2 »

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.......................................................

Sj ukvår dskostnader.......................................................

Inventariepersedlars underhåll................................... ■

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

kavalleriet...............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger, ved och

ljus vid exercissqvadronerna m. m........................

3.000

8.000

6,000

38,000

6,000

455,228128

10,965150

21,354

Transport

76,778

150,834

61,000]-

32,319

50

24

2,520

5,940

1,575

3,960

3.000

4.000

3.000

8.000

7,000

227,612124

13,995

25,000

516,228

28

] 298,926

-1815,155

74

02

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

3:o Wermlands Fältjägare-corps.

a) Kostnad för manskapet.

Marsch-kostnad:

Marschpengar för 500 man ............................... å 1»

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar, med 120 man (30 per kompani)

........................................... 1,200 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar, med- 100 man

(20 proc. af styrkan) ................. 4,200 »,

Skarpskyttemöte, 8 dagar, med 32 man

(8 per kompani)........................... 256 »

Regementsmöte, 20 dagar, med 500 man 10,000 »

Summa 15,656 portioner

å 56 öre (portionsskilling inberäknad) ........................

— 750 —

8,767 36

815,155

02

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, för 1 kapten...........å 4 R:dr

» 4 sub.-officerare.. ä 3 »

» 1 fanjunkare.......å 2,so»

» 4 underofficerare å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 1 sub.-officer ä 3 »

1 underofficer å 2 »

Vidare tillkommer:

Sjukvårds-, förvaltnings- in. fl. kostnader.....................

Kostnaden för indelta arméns och Wermlands Fältjägare-corps’

vapenöfningar utgör således.............

hvartill kommer: underhåll af mötesplatser med dertill

hörande byggnader................................................

Summa

B. Öfningsläger (höstmanövrer).

Kostnaden för dessa manövrer, hvilka, enligt framstäldt

förslag, skulle'' ega rum årligen, under 14 dagar,

med så stor styrka att hvarje regemente eller

corps finge åtminstone hvart 6:te år deri deltaga,

upptages bär förslagsvis till................................

Summa sumiparum

Nuvarande anslag till indelta arméns och Wermlands

Fältjägare-corps’ vapenöfningar (med afdrag af för

underbefälsskolorna anvisade medel) utgör..........

Fn förhöjning i detta anslag erfordras således af......

168

504

105

336

24

16

1,113

40

3,000

13,67036

828,82538

—

30,000

—

858,825

38

200,000

—

1,058,825*38

852,000 48

—

206,824|90

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Rami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Beväringsmanskapet.

Af beväringsmanskapet öfvas blott de 3:ne yngsta

årsklasserna, af hvilka den första beräknas utgöra omkring

19,000, och de båda sednare hvardera omkring

18,500 man. 2,000 man tilldelas specialvapnen och

öfvas 2:ne år; de kavalleriet tillhörande 480 man, 60

dagar första och 30 dagar andra året, samt de öfrige

52 dagar första och 30 dagar andra året. Allt öfrigt

beväringsmanskap tillhör infanteriet och undergår

vapenöfning, första året 42 dagar, samt andra och

tredje åren hvardera 20 dagar.

A. Vapenöfningen.

a) Kostnad för manskapet.

Mönstringskostnad..........................................................

Marsch-kostnad:

För 37,500 man, eller sammanlagda beräknade styrkan

af första och andra klasserna, jemte 16,500 man

af tredje klassen, tillhopa 54,000 man. För hvarje

man beräknas i medeltal 5 marschdagar, fram och

åter mellan samlingsplatsen i hemorten och mötesplatsen;

således för 54,000 man, 270,000 portioner

å 65 öre (portionsskilling inberäknad)..................

Möteskostnad:

För sta, klassen:

Infanteri 17,000 man i 42 dagar 714,000 portioner

Kavalleri 480 -> 60 » 28,800 «

Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man

i 52 dagar.................................. 79,040 »

Åndrä/ klassen *

Infanteri 16,500 man i 20 dagar 330,000 »

Kavalleri 480 » 30 » 14,400 »

Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man

i 30 dagar................................. 45,600 »

Tredje klassen:

Infanteri 16,500 man i 20 dagar 330,000 «

Summa 1*,541,840 portioner

å 56 öre (portionsskilling inberäknad).........................

Underbefäl och spel:

1,696 man 71,232 portioner........................... å 60 öre

20,000

175;500

Transport |

863.430

42,739

1,101,669

60

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

6,300

—

22,848

—

40,068

—

14,280

—

29,232

—

3,780

—

3,936

9,102

—

2,460

—

3 444

2,214

—

2,520

7,290

—

1,575

—

3-600

—

2,160

-

20,000

—

6,000

—

16,000

—

10,000

—

35,000

10,000

—

—

—

Transport

b) Kostnad för befälet.

\ Rese- och traktamentsersättning för beväringsmanskapets

(första klassens) afhemtning och återföring

till samlingsplatserna i hemorten........................

Aflöning under 42 dagar:

För 30 majorer............................................ å 5 R:dr

» 136 kaptener och regementspastorer ...... å 4 »

» 318 subalternofficerare.......................... å 3 »

» 136 fanjunkare och bataljonsadjutanter... å 2,so»

» 348 underofficerare och regementsväbler.. å 2 »

» BO läkare............................................. ä 3 »

. Aflöning under 82 dagar:

För 12 kaptener........................................... å 4 »

» 37 subalternofficerare............................. å 3 »

» 12 fanjunkare........................................ å 2,so»

I » 21 underofficerare.................................. å 2 »

» 9 läkare.................................. ä 3 »

Aflöning under 90 dagar:

För 7 ryttmästare........................................ å 4 »

» 27 subalternofficerare................................ å 3 ».

» 7 fanjunkare........................................... å 2,so»

| » 20 underofficerare................................ å 2 »

| » 8 läkare................................................ ä 3 »

Härtill kommer:

Rationel? för kavalleribeväringens hästar: 500 hästar

under 90 dagar, 45,000 rationer å 1 R:dr...........

Vidare tillkommer:

Underhåll af mötesfält och byggnader.........................

Transportkostnader.....................................................

Sjukvårdskostnader......................................................

Inventariepersedlars underhåll.........................................

Förvaltningskostnader, som från beväringsanslaget höra

utgå.............r.......................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger m. m.

Kostnad för reservbefälets utbildning.......... förslagsvis

Då kostnaden för vapenöfningarne för närvarande i

medeltal utgör omkring.........................................

uppgår den ökade kostnaden för vapenöfningen således

till..................................................................

1,101,669

8,000

(i!)

;) 116,508

'') 21,156

!) 17,145,!

45,000

97,000j
75,

000,!-

;

1,481,478

700,000

60

781,478160

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

B. Materielen.

Underhåll af beväringsmanskapets beklädnad och ut- redning m. in. under 1,541,840 slitningsdagär, k

45 öre per dag..................................................

Underhåll af hästutredningspersedlar under 43,200 slit- ningsdagar å 5 öre per dag.................................

—

-----

693,828

2,160

695,988

1

1

-

Kostnaden för beväringsmanskapets beklädnad och ut- redning utgör nu...................................................

__

325,000

|

hvarföre den ökade kostnaden för materielen uppgår

till........................................................................

—

—

-''

—

370,988

—

Enär ökade kostnaden för vapenöfningen beräknats till

—

—

—

—

781,478

60

kommer således sammanlagda ökade kostnaden för

beväringsmanskapets vapenöfning äfvensom för under- håll af dess materiel att uppgå till.............................

1,152,466

60

'') Antalet befäl under rekryt- och skarpskyttemötena är beräknadt i öfverensstämmelse med

den tabell, som i sådant afseende är anbefald till efterrättelse genom nåd. Generalordres

den 23 November 1869''

-) Beväringsmanskapet af infanteriet formeras vid hvarje regemente på 4 och vid hvarje

corps på 2 kompanier. Vid hvarje regemente eller corps beräknas: 1 bataljonschef, 1

regementspastor, 1 läkare, 1 regementsväbel och 1 bataljonsadjutant. Vid hvarje kompani

beräknas: 1 kapten, 3 subalternofficerare, 1 fanjunkare, 3 underofficerare, 14 korporaler

och 2 spel.

3) Vid specialvapnen beräknas:

Kavalleriet: 7 ryttmästare, 27 subalternofficerare, 7 fanjunkare och 20 underofficerare.

Artilleriet: 9 kaptener, 27 subalternofficerare, 9 styckjunkare och 18 underofficerare.

Ingeniörtrupperna: 3 kaptener, 10 subalternofficerare, 3 fanjunkare och 3 underofficerare.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil n:o 15.

Beräkning

öfver kostnaden för Fältläkare-corpsen, enligt föreslagen organisation.

Staben.

1 Generalfältläkare............................................... lön

6,000

—

1 Öfverfältläkare för Stockholms garnison....... arvode

1,800

—

''

3 Fältläkare................................. ä 300 R:dr d:o

900

—

1 Garnisonsläkare å Carlsborg.......................... d:o

500

—

1 D:o å Carlsten............................ d:o

500

—

1 Sekreterare i Ger eralfältläkare-expeditionen....... lön

2,500

—

1 Adjutant i d:o arvode

900

—

1 Uppbördsman i Fältläkare-kontoret............... d:o

1,200

—

1 Vaktmästare........................................................ lön

500

—

14,800

__

Läkare vid regementen och corpser.

41 Regementsläkare ....................... å 2,500 R:dr lön

102,500

—

!

42 l:ste Bataljonsläkare .................. å 1,200 » d:o

50,400

—

39 2:dre D:o lista klass . å 900 » d:o

35,100

—

21 » D:o 2:dra » .. å 600 » d:o

12,600

—

200,600

Extra Fältläkare-corpsen.

20 Reservläkare af lista klass....... ä 300 Ridt’ arvode

6,000

—

30 D:o » 2idra » ...... å 200 » dio

6,000

—

30 D:o » 3:dje » ....... å 150 » dio

4,500

16,500

—

231,900

Nu anvisade tillgångar för läkarevården vid Arméen äro:

a) å indelta Arméens stat.............................................

—

—

117,848

24

b) » värfvade d:o

37,950

—

c) » Generalitetets dio ............................................

750

—

d) nu utgående arvoden till pensionärer och stipén-

diater.......................................................................

9,650

—

e) å garnisonssjukhusets stat.....................................

1,800

50,150

167,99824

hvithet belopp bör å Fältläkare-corpsens stat uppföras,

!

hvarefter återstår att med nya tillgångar bestrida

—

—

—

—

63,901 76

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. n:o 16.

Förslag

till normalstat för aflöningen vid indelta infanteriet.

Aflöning för

Fast lön.

embet

eller

tjenst.

< t>

» fcäs

''ce* 3

1 |

3 B

ti

>—K

>

H

ce*

C/D

ce ^

b i

• ® ®

B L

L. o?

B

3

OQ £-

3

3

3

gf

® 3.

Lif-regementets Grenadier-corps.

Öq*

ot

l|

§ O?

o 05

•! A

■

Staben:

1 Öfverstelöjtnant, Corpschef .....................

4,500

400

—

400

5,300

5,300

1 Major..................................................

3,200

400

—

200

3,800

3,800

I Regementsqvartermästare ........................

900

400

—

300

1,600

1,600

1 l:ste Regera entsadj utant........................

600

400

—

200

1,200

1,200

1 Regementsauditör.....................................

3,000

—

—

—

3,000

3,000

1 Regementspastor!......................................

600

—

—

—

600

600

1 Bataljonsadjutant......................................

600

—

—

—

600

600

1 Regementsväbel .......................................

600

—

—

—

600

600

1 Regementstrumslagare..............................

600

—

—

—

600

600

1 Gevärshandtverkare (jemte nummerlön).

150

—

—

—

150

150

Kompani-staten: .

7 Kaptener...................................................

För 4 till Kompanichefs-tj enstgöring beor-

1,800

—

—

—

1,800

12,600

drade Kaptener..................................

—

—

700

450

1,150

4,600

J

4 l:ste Löjtnanter......................................

1,000

—

—

—

1,000

4,000

5 ''Jr.Itc D:o ......................................

750

—

-''

—

750

3,750

4 Underlöjtnanter......................................

500

—

—

—

500

2,000

4 Fanjunkare.................-...............................

700

—

—

300

1,000

4,000

6 l:ste Sergeanter.........................................

600

—

—

—

600

3,600

6 Julro I):o .......................................

500

—

—

—

500

3,000

4 Furir er.....................................................

400

■-

—

—

400

1,600

12 l:ste Korporaler (jemte nummerlön)......

100

—

—

—

100

1,200

24 Korporaler (d:o) .....

75

—

—

—

75

1,800

36 vice Korporaler (d:o)

SO

—

—

—

30

1,080

5 Fältmusikanter och musikens underhåll...

—

—

--

—

—

3,000

63,680

Transport

-

-

—

—

63,680

opaginerad Kontrollera mot PDF

H

31

Aflöning för

embete eller

tjenst.

—

s

CM “

Fast

'' a. ol

| 3

t=j

>

^ g''

tZi

ce öq

P p

p

aq

5 a

p

5.a?

s

5

2

Ei

B- O:

CD* 2.

^ Ö

aq''

| =

P

°!U p*

aq

?

aq ”

O ^

?

''

Transport

—

—

—

—

—

—

63,680

lista Lifgrenadier-regementet.

Staben:

1 Öfverste, Regementschef..........................

6,000

800

—

900

7,700

7,700

1 Öfverstelöjtnant, l:ste Major..................

4,000

400

—

200

4,600

4,600

1 2:dre Major...............................................

3,200

400

—

200

3,800

3,800

1 3:dje D:o ...........................,..................

2,700

400

—''

200

3,300

3,300

•

1 Regementsqvartermästare..........................

900

400

—

300

1,600

1,600

1 list» Regementsadjutant........................

600

400

—

200

1,200

1,200

] 2:dre L):o ........................

400

400

—

100

900

900

1 Regementsauditör.....................................

3,000

—

—

—

3,000

. 3,000,1

1 Regementspastor..................................

600

—

—

—

600

600

1 l:ste Bataljonsadjutant...........................

600

—

—

—

600

600

1 2:dre l):o .............................

500

—

—

—

500

500

1 Regementsväbel......................................

600

—

_

—

600

600

1 Regementstrumslagare...............................

600

—

—

—

600

600

2 Gevärshandtverkare (jemte nummerlön)...

150

—

—

—

150

300

Kompani-staten:

14 Kaptener.................................................

1,800

—

—

—

1,800

25,200

I

För 8 till Kompanichefs-tjenstgöring beor-

bräde Kaptener..................................

—

—

700

450

1,150

9,200

8 l:ste Löjtnanter.......................................

1,000

—

—

—

1,000

8,000;

10 2:dre D:o .......................................

750

—

—

—

750

7,500i

8 Underlöjtnanter.........................................

500

—

—

—

500

4,000

8 Fanjunkare..............................................

700

—

—

300

1,000

8,000

12 l:ste Sergeanter.....................................

600

—

—

—

600

7,200

12 2:dre D:o ....................................

500

—

—

—

500

6,000

8 Furirer.....................................................

400

—

—

—

400

3,200

24 l:ste Korporaler (jemte nummerlön).......

100

—

—

—

100

2,400

48 Korporaler.............................................

75

—

—

•—

75

3,600

72 vice Korporaler........................................

30

—

—

—

30

2,160

10 Fältmusikanter och musikens underhåll..

''-

—

—

—

—

6,000

121,760

Transport | —

-

-

—

—

185,440

s. 32 Kontrollera mot PDF

W

32

Summa

aflöning för

regemente

eller corps.

Transport

185,440

2:dra Lifgrenadiep-régementet, lika med lista Lifgrenadier-regementet........

121,760

Westgöta regemente,

clio

d:o ......

121,760

Smålands Grenadier-corps

, lika med Lif-regementets Grenadiercorps.........

63,680

Uplands regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet................

121,760

Skaraborgs d:o,

d:o

dm .................

121,760

Södermanlands d:o,

dio

clio

121,760

Kronobergs d:o,

d:o

dm ..................

121,760

Jönköpings d:o,

d:o

dio ..................

121,760

Dal- d:o,

d:o

clio ..................

121,760

Helsinge d:o,

dio

dm ..................

121,760

Elfjborgs d:o,

d:o

dm ..................

121,760

Westgöta-Dals d:o,

dio

clio ..................

121,760

Bohus läns d:o,

clio

d:o .................

121,760

Westmanlands d:o,

dio

dm ..................

121,760

Norrbottens Fältjägare-corps, lika med Lif-regementets Grenadier-corps.....

63.680

Westerbottens d:o,

d:o

d:o

63,680

Kalmar regemente, lika med lista

Lifgrenadier-regementet...................

121,760

Nerikes d:o,

d:o

clio .....................

121,760

Wermlands d:o,

d:o

d:o .....................

121,760

Jemtlands Fältjägare-corps

, lika med Lif-regementets Grenadier-corps........

63,680

Norra Skånska regementet, lika med

lista Lifgrenadier-regementet............

121,760

Södra clio,

d:o

dm ............

121,760

Hallands Fältjägare-corps,

lika med Lif-regementets Grenadier-corps.........

63,680

Wester-norrlands regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet........

121,760

Blekinge d:o,

d:o

clio

121,760

Summa Riksdaler Riksmynt

2,939,040

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag

Bil. n:o 17.

till normalstat för aflöningen vid indelta Kavalleriet.

Aflöning för embete eller tjenst.

Lif-regementets Dragon-corps.

Staben:

1 Öfverste, Corpschef............... ............

1 Öfverstelöjtnant, l:ste Major..............

1 2:dre Major.......-.................................

1 Regera entsqvartermästär e...................

1 l:ste Regementsadj utan t.....................

1 2clre V:o ..............-......

1 Régementsauditör................................

1 Regementspastor.................................

1 Regementsstallmästare.....................

1 Regementshästläkare........................

1 Sadelmakare. ...................................

1 Pistolsmed........................................

Sqvadrons-staten:

6 Ryttmästare.......................................

För 5 till Sqvadrpnschefs-tjenstgöring

ordrade Ryttmästare.....................

5 l;ste Löjtnanter.....................,..........

2 2:dre d:o ..............................

5 Underlöjtnanter................................

5 Fanjunkare...................... ................

5 l:ste Sergeanter................................

5 2:dre d:o ................................

5 3:dje eko ..................................

5 S qvadronshästläkare............................

5 l:ste Korporaler (jemte nummerlön)..

10 Korporaler d:o

15 vice Korporaler d:o

5 l:ste Trumpetare '' d:o

Till musikens underhåll. .....................

er- v

be
-

Bill. till Riksd. Prot. 1871.

Transport]

'' Sami. 1 Afd.

Fast

lön.

Arvoden.

"Z cd''

g D

B.cre

1

Summa.

\flöningsbelopp för

varje särskild grad.

Egentlig lön.

Kavalleritillägg

samt häst- och

furage-medel.

6,000 1,800

900

8,700

8,700

4,000; 1,400

—

400

5,800

5.800

3,200 1,400

—

200

4,800

4,800

900

800

—

300

2,000

2,000

600

800

—

200

1,600

1,600

400

800

—

100

1,300

1,300

3,000

—

—

3,000

3,000

600

—

—

—

600

600

700

800

—

—

1,500

1,500

—

—

250

—

250

250

250

—

—

—

250

250

250

—

—

250

250

1,800

1,000

—

2,800

16,800)

O

o

450

1,150

5,75o|

1,000

800

—

_

1,800

9,000

750

800

—

—

1,550

3,100

500

800

—

—

1,300

6,500

700

200

—

300

1,200

6,000

600

200

—

—

800

4,000

500

200

—

700

3,500

400

200

—

—

600

3,000

700

—

—

—

700

3,500

80

—

—

—

80

400

! 50

—

—

—

50

500

: 20

—

—

—

20

300

i 2001 —

—

—

200

1,000

—

! —

—

—

—

750

1 -

! -

—

—

— | -

ds

- §:

94,150

94,150

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Aflöning för

embete eller tjenst.

Fast

lön.

■2 g?

B 3

s b

W

* B %

>

"0 CD*

g s

CD S

p:Oq

«L g''

=_ 55

® p

9

dq"

ds 02

ct> Eif CD

| £ g

o &

o

CD*

g.<g.

crq 2 *.

ö e

1

B

aq

ning för

ler corps.

P''CR

Transport

—

—-

—

94,150

Lif-regementets Hussar-corps.

Lika med Lif-regementets Dragon-corps.....

—

—

—

—

—

—

94,150

Smålands Hussar-regemente.

Lika med Lif-regementets Dragon-corps.....

—

—

—

—

—

—

94,150

Skånska Hussar-regementet.

Staben:

1 Öfverste, Regementschef.........................

6,000

1,800

—

900

8,700

8,700

1 Öfverstelöjtnant, l:ste Major..................

4,000

1,400

—

400

5,800

5,800

1 2:dre Major..............................................

3,200

1,400

—

200

4,800

4,800

1 Régementsqvartermästaré.........................

900

800

—

300

2,000

2,000

1 l:ste Regementsadjutant...........................

600

800

—

200

1,600

1,600

1 2:dre d:o ..........................

400

800

—

100

1,300

1,300

1 Regementsauditör....................................

3,000

—

—

—

3,000

3,000

1 Regementspastor.....................................

600

—

-

—

600

600

1 Regementsstallmästare..............................

700

800

—

1,500

1,500

1 Regementshästläkare................................

900

—

—

—

900

900

1 Sadelmakare............................................

250

—

—

—

250

250

1 Pistolsmed..............................................

250

—

—

—

250

250

Sqvadrons-staten:

12 Ryttmästare............................................

1,800

1,000

—

—

2,800

33,6001

För 10 till Sqvadronschefs-tjenstgöring be-

ordrade Ryttmästare.............................

—

—

700

450

1,150

11,500)

10 l:ste Löjtnanter...................................

1,000

800

—

—

1,800

18,000

4 2:drv d:o ......................................

750

800

—

—

1,550

6,200

10 Underlöjtnanter........................................

500

800

—

—

1,300

13,000

10 Fanjunkare.................-...........................

700

200

—

300

1,200

12,000

10 l:ste Sergeanter.....................................

600

200

—

—

800

8,000

10 2:dre d:o ...................................

500

200

—

—

700

7,000

10 3:dje .ko ....................................

400

200

_

—

600

6,000

10 Sqvadronshästläkare........,............-..........

700

—

-

—

700

7,000

Transport

—

—

—

—

— 1153,000

282,450

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Aflöning för

embete

eller tjenst.

•

c ;>

era ep j

Fast

lön.

» 92

O:

3 B

CD 9

■tel

c g p

"ti CD*

* 9

in

cd 9

p:Cg

S- S“

2- i?

o| ^ É:

5 ! E

1

3 O:

en? !2.

1

er?173

cT 3‘

O CR

F

* £3-Oq

?

Transport

„

153,000

282,450

10 l:ste Korporaler (jemte nummerlön).....

80

—

-

—

80

800

20 Korporaler d:o ......

50

—

—

—

50

1,000

30 vice Korporaler d:o ......

20

—

—

—

20

600

10 l:ste Trumpetare d:o ......

200

—

—

—

200

2,000

Till musikens underhåll..............................

•

—

—

—

—

--

1,500

158,900

Skånska Dragon-regementet.

Lika med Skånska Hussar-regementet........

—

_

__

—

—

158,900

Jemtlands Hästjägare-corps.

Staben:

1 Major, Corpschef....................................

2,800

1,400

—

600

4,800

4,800

1 Regementsqvartermästare..........................

900

800

—

300

2,000

2,000

1 Beridare. ..............................................

—

—

500

—

500

500

1 Sadelmakare..............''.............................

250

—

—

—

250

250

Sqvadrons-staten:

3 Ryttmästare..........................................

1,800

1,000

—

—

2,800

8,4001

För 2 till Sqvadronschefs-tjenstgöring be-

>

ordrade Ryttmästare.............................

—

—

700

450

1,150

2,300)

2 l:ste Löjtnanter......................................

1,000

800

—

—

1,800

3,600

1 2:dre d:o ......................................

750

800

—

—

1,550

1,550

3 Underlöjtnanter.......................................

500

800

—

—

1,300

3,900

2 Fanjunkare..............................................

700

200

—

300

1,200

2,400

2 Läte Sergeanter......................................

600

200

—

—

800

1,600

''

2 2:dre d:o .......................................

500

, 200

—

—

700

1,400

2 3:dje d:o ....................................

400

200

—

600

1,200

2 Sqvadronshästläkare................................

700

—

—

—

700

1,400

2 l:ste Korporaler (jemte nummerlön)......

80

—

—

—

80

160

4 Korporaler d:o .........

50

—

i -

50

200

6 vice Korporaler d:o .........

20

—

—

20

120

12 l:ste Trumpetare d:o ........

200

--

—

—

200

400

Till musikens underhåll...............................

—

—

—

—

—

300

36,480

Summa R:dr

1 -t-

1 —

i

—

1 -

636,730

opaginerad Kontrollera mot PDF

eu. Lits c.

Uppgift på mantal eller, der sådana finnas, hyttor i en extra soldatrote inom en hvar af nedanskrifna privilegiera de tackjerusbergslager

i riket samt uträkning af värdet dels efter medeltalet af 1865—1869 årens och dels efter 1870 års marlcegångspris å den rotefrihet,

samma orter, enligt Kongl. Kammar- och Kommers-kollegiernas underdåniga Utlåtande den 31 December 1867, i och för bergsbruk åtnjuta.

I en rote.

Mantal.

Från och med i mena

och med , deltal,

Hyttor.

Från och med

till och med

i Hemman.

Sura m a.

Botar å

i me-!

deltal.!

1,75—4,90

1,75—5,21

3,42—6,50

3,76

Mantal.

— !; 210,95

Hyttor.

Antal.

2,96

4,72

1,25—6,04 | 3,82

1,78—3,12

2,25—5,16

1,08—2,75

27,91

Hemman.

5-6,06

Hyttor.

Bergstorp

och andra

lägenheter.;

ÖB

P

B

B

p

hi

o zn

p B

7- B

B

p

5

B

9,44

171,29

2,54--

3,28

2,01

1—4,25 I 3,29

1—2,83

1,05—2,91

2,12

1,69

— 1 67,69

29,96

29,28

65,11

104,33

119,92

39,85

0,13

2,00

36,33

17,73|

0,16; 56,22

9,44

36,33

0,5

11,81

8,92

32,31

31,69

56,68

23,55

2,33

0,75

0,05|| 17,78

1 81 15,95

9,67

0,74

33,05

l,07j| 32,76

56,68

0,05

0,Q7|j 23,62

Nora bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Hjulsjö bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Lindes bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Ramsbergs bergslag.

Vid Kong], Nerikes regemente

Grythytte bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Helleforss bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Carlskoga bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Lekebergs bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Lerbäcks bergslag.

Nya Kopparbergs bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente .

Oms Vid Kongl. Westmanlands regemente . . .

Värden å roterings- skyldigheten efter

medeltalet, af

1865—1869

årens marke- gångspris.

1870 ars marke- gångspris.

It: dr.

öre.

B: dr.

öre

5,055

86

4,167

03

848

94

699

69

3,267

16

2,692

78

1,598

96

1,317

85

1,434

38

1,182

21

869

62

716

74

2,972

19

2,449

67

ce

ce

CO

oT J

41

2,373

46

jj 4,902

25

4,106

47

2,124

15

1,750

71

4

50

3

71

!l 2,128

65

1,754

42

II

|l

| 4,455

78

■

4,380

80

3,665

98

3,604

28

1,874

1,812

61

[ 35,907

18

31,258

01

39,98

1,85

1—2,50

1,44; 14,83

27,94

23,60!

0,07 23,67''!

0,37—1,75

1,33—2,25

1,001--

— I! 29,oo

1,84

29,6o!

Filipstads bergslag.

Nyeds bergslag.

Tabergs bergslag.

— ;j 41,75!--! 22,74

22,74

— Jj 952 ! 30,44! 344,91! 22.5» 12.54 380

A v rn. Att det här förekommande mantalet äfvensom antalet af hyttor i allmänhet är lägre än det i det underdåniga Utlåtandet till redovisning

upptagna, härleder sig deraf, att i det sednare mantalet och hytteantalet ingå, ej blott ecklesiastik- och militie-boställen,

säterier, rå- och rörshemman^ samt delvis äfven gästgifverier och posthemman, h vilka till följd af dessa sina egenskaper är o blott

extra roterade, utan ock de inom Filipstads bergslag varande ordinarie roterade rekognitionshemman, hvilka alla, med undantag åt

prestgårdar och stommar inom Filipstads bergslag, om Indika tillförlitlig upplysning icke kan i jordeboken eller roteringslängden

erhållas, härstädes^äroJuteslutne;*"$och att åter mantalet inom Lerbäcks bergslag öfverskjuter det i det underdåniga Utlåtandet antecknade,

förorsakas deraf, att af anledning som i Utlåtandet, pag. 68 och 69, närmare angifves, här tillkomma hemman från Sundbo

och Grimstens härader, Indika för sin belägenhet i bergslag njuta rotefrihet, men ingen annan förmån.

Stockholm och Kongl. Kammar-kollegii Första och Ändra Provinskontor den 23 December-1870.

Alt) Anderson

J. Löfdahl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. n:o 18.

Förslag

till Normalstat för aflöningen vid värfvade Arméen.

Inf

a n t e r i e

t.

K a v a 1 1 e

r i e t.

A

r t

lits

r i e

t.

Fortifikationen.

G

a, r d

e t.

Wermlands Fältj ägare-corps.

h-5

Fast

Fast

Fast

1 ö n.

F a s.t

1 ö n.

£3

Jt

B

09

o1

1 s

>

ckT"

C:

os

a''

g

O UJ

j>

0:

|

09

S*§P

g 3 g

|

b"

99

i

1

F

B a

1

1

B

g

t=j

09

B y

g*

B

eg

s

|

°<§ 7"

£

-B

g

B

7-

»

|

B

rg gr"

B.

B

09 in

7 T

2.

B

09 c|_

2.

¥

S-( §-

b

=

1 g

b"

CTQ

F

3

É-1 0 BT

0 09

• B" 09

eg

r

l g

09

09

ST

i §

09

; E5

wlaUvlii

Öfverste: Regementschef, Sekundchef; Öfverste vid Fortifikationen

6.120

800

__ 1

1,080

8,000

_

_

6,120

1,800

1,080

9,000

6,120

800

1.080

8,000

4,920

1,080

1

6,000

Öfverstelöjtnant, Corpsclief...................................................

—

-

—

—

—

4,500

400

—

400

5,300

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

D:o . 1 :<• Major................................................

8,880

SOU

--|

720

5,400

—

—

—

—

—

3,880

1,400

—

720

6,000

3,880

800

—

720

5,400

3,880

_

720

4,600

Major, Chef för Pontonier- och Sappör-bataljonerna..............

—

—

- !

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,280

800

-

960

5,040

D:o .............................................................................

8,280

800

—

720

4,800

3,200

400

—

200

3,800

3.280

1,400

—

720

5,400

3,280

Sou

—

720

4,800

3,280

—

720

4,000

Kapten, l:a klass.................................................................

‘—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

2,960

—

—

540

3,500

D:o , 2:a eko ................................................................

---

- ;

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,760

—

—

540

2,300

Regementsqvartermästare.....................................................

1,260

400

— !

540

2,200

900

400

—

300

1,600

1,260

800

—

540

2,600

—

—

—

--

—

_

_

Löjtnant, La klass......................................................................

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,140

—

--

360

1,500

D:o , 2:a eko ..................................................................

—

—

'' —

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

890

—

—

360

1,250

1:e Regementsadjutant....................................... .................

940

400

—

360

1,700

600

400

—

200

1,200

940

800

—

360

2,100

—

—

—

—

—

—

—

—

2:e eko ............................................................

730

400

—

270

1,400

—

—

—

—

—

730

800

—

270

1,800

—

—

—

—

890

400

—

480

1,770!

Underlöjtnant..........................................................

—

j

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

---

—

—

—

—

730

—

—

270

1,000!

Regementsstallmästare...................................................

—

—

—

—

—

—

—

—

730

800

—

270

1,800

730

sou

—

270

1,800

—

—

—

—

Regementspastor................................................................

1,000

- 1

—

—

1,000

600

—

—

600

1,000

—

—

—

1,000

1.000

—

—

''-

1.000

1,000

—

—

—

1,000

Regementsauditör......................................................................

3,000

— ;

—

—

3,000

2,500

—

—

—

2,500

3,000

—

—

—

3,000

3,000

__

—

—

3,000

—

—

Auditör och Sekreterare.......................................................

—

— !

— !

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

__

3,000

3,000

D:o och Förrådsförvaltare................................................

— !

—

—

'' -

‘ -

—

—

_

—

—

_

—

_

_

—

_

— -

3,000

_

3J300

Kassör och Förrådsförvaltare, l:a klass..............................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,200

_

1.200

D:o d:o . 2:q eko ................................

—

— ;

— 1

--

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

900

_

900

Regementshästläkare.............................................. ......... ...

—

—

— i

—

—

—

—

—

—

—

1,000

—

—

—

1,000

800

—

_

—

800

—

_

Bataljonsadjutant......................................................

800

—

— 1

—

800

500

—

—

—

500

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

_

—

Regementsväbel.....................................................................

800

j

—

—

800

500

—

—

—

500

800

100

—

—

900

—

—

—

—

—

—

__

—

Regementstrumslagare.........................................................

800

— j

—

— !

800

500

—

—

—

500

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

_

—

—

Hautboist; l:e trumpetare; Stabstrumpetare.........................

700

—

—

—

700

—

;-

—

—

—

700

100

—

—

800

700

—

—

—

700

—

—

—

—

Gevärshandtverkare (jemte natura underhåll)............................

150

— i

—

—

150

150

—

—

—

150

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_ i

Sadelmakare; Pistolsmed; Sadelbomsskärare................................

—

—

_

—

—

—

—

--

—

--

200

-—

—

200

—

—

—

—

_

Vaktmästare (vid Fortifikationen)........................................

——

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

500

—

—

—

500!

Kompani-, Sqvadrons- och Batteri-staten.

i

Kapten; Ryttmästare.....................................................

1,760

540

2,300

1,800

—

1,800

1,760

1,000

—

540

3.300

1,760

540

2,300

1,760

720

2,480

För bestridande af Kompani-, Sqvadrons- eller Batteri-chefs-

beställning.....................................................................

—

—

1,200

—

1,200

—

—

700

450

1,150

-r-

—

1,200

—

1,200

—

—

1,200

—

1,200

—

—

1,200

1,200

l:e Löjtnant; Löjtnant, l:a klass..............................................

1,140

—

—

360

1,500

1,000

—

—

1,000

1,140

800

—

360

2,300

1.140

—

. 360

1,500

1,140

—

480

1,620

2:e d:o eko , 2:a eko ...........................................

890

—

—

360

1,250

750

—

—

750

890

800

—

360

2.050

—

—

—

—

—

890

—

—

480

1,370

Underlöjtnant........................................................ ................

730

—

—

270

1,000

500

__

—

—

500

730

800

—

270

1.800

730

—

—

270

1,000

730

,_

—

360

1,090

Fanjunkare; Styckjunkare.....................................................

1,100

—

—

—

1,100

800

—

—

—

800

1,100

100

—

—

1,200

1,100

—

—

1.100

1.100

—

1.100

l:e Sergeant; Sergeant. l:a klass............................................

900

—

—

900

500

—

—

—

500

900

100

—

—

1,000

900

——

—

—

900

900

_

_

900

2:>- (ko ; d:o , 2:a d:o .................................................

800

—

—

—

800

400

—

—

—

400

800

100

—

—

900

—

—

—

—

800

_

__

800

Furir.......................................................................

700

—

—

—

700

300

—

—

—

300

--

—

_

—

_

—

_

_

Sej vadronxhiisf läkare..............................................

_

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

—

—

600

—

_

_

—

—

_

Batteritrumpetare...................................................................

—

-

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

^ -

700

—

—

700

—

_

_

Trumslagare; Afdelningstrumpetare; Hornblåsare (jemte natura

underhåll)............................................................. ................

36

—

—

36

40

—

—

—

40

40

—

—

—

40

40

—

—

—

40

36

—

36

Le Korpral; Le Konstapel (jemte natura underhåll) .................

150

—

—

—

150

BO

—

—

—

80

150

—

—

—

150

150

—

—

—

150

150

—

150

Korpral; 2:e Konstapel eko d:o ................

100

—

—

—

100

50

--

—

50

100

—

—

—

100

100

—

—

—

100

100

—

100

Vice Korpral eko eko ..............

50

—

—

—

50

20

—

—

—

20

50

—

—

’ -

50

—

—

—

—

—

50

_

50

Jägare; Handtverkssoldat.................................................

—

—

—-

—

—

40

—

—

—

40

—

—

_

_

_

—

—

30

_

Batterihandtverkare............................................................

—

-

—

—

—

—

—

—

—

___

50

_

—

50

Reservkonstapel (Le).......................i............................................

—

—

—

—

-.

__

—

—

—

—

—

—

—

—

20

—

—

20

—

Iko (2:e); Reservsoldat. .........................................

—

15

15

15

—

—

15

15

—

—

—

15

Artilleriets tygstat.

Förrådsförvaltare...............................................................

—

_

__

1,350

1,350

Tygskrifvare..............................................................................

.—

—

—

—

—

—

—

—

__

—

—

600

—

600

_

Verkmästare.............................................................................

! —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

2,000

Besigtningsrustmästare..............................................................

| —

—

—

__

—

—

—

—

—

--

--.

—

—

—

950

_

—

950

Tygunderofficer (Styckjunkare) ............................................

—

—

—

'' -

—

—

—

—

—

—

—

—

1.100

—

—

1,100

Handtverksmästare.....................................................................

—

—

—

—

—

—

_

—

_

—

—

500

_.''

_

500

Handtv erksgesäll..... ...........................................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

—

350

—

350

Rustkammarsmed och Stockmakare..............................................

—

—

—

_

—

—

—

—

.—-

—

—

--

—

450

_

450

Tunnbindare..................................... ......................................

—

—.

—

—

—

—

_

—

—

—

175

_

_

175

Verkmästare (vid Fyrverkare-corpsen)........................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,000

—

—

1,000

_

Handtverkare eko eko .......................................

—

.—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

—

—

400

—

—

400

_

_

Le Öfverfyrverkare (jemte natura underhåll)...........................

—

. —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

100

.—

''-

100

—

C

O

c

OJ

_

—

—

—

50

-—

—

—

50

—

—

—

Särskilda arvoden.

Artilleriet i allmänhet .............................................................

! -

—

_

_

_

_

2,250

Svea Artilleri-regemente (med batterierna i Hernösand)...............

—

—

. —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_-

—

—

3,595

_

Göta eko (ko

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

__

—

_

—

2,570

Wendes d:o eko ............................................................

! —

| _

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

_

—

2,570

__

F yrverkare-corpsen ................................................................

i —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

_

—

2,200

-

__

Fortifikationen...........................................................................

! —

! —

—

—

—

—

—

i _

1 -

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2.720

—

—

—

—

—

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil, n:o 19,

Förslag

till normalstat för Gotlands national-beväring.

A. Löner.

Staben:

Regementschef.....................................

Öfverstelöjtnant, Corpschef..................

Major..............................................

Regementsqvartermästare....................

Regementsadjutant............................

Regementspastor...................................

Regementsläkare................................

Regementsauditör................................

Vaktmästare.......................................

Kompani- och Batteri-staten:

Kompanichef, Batterichef.....................

Kapten..................................................

l:ste Löjtnant....................................

2:dre D:o .............................

Underlöjtnant.....................................

Styckjunkare.....................................

Sergeant...............................................

Batteritrumpetare..............................

l:ste Konstapel (jemte nummerlön).....

2: dre D:o (clio)

Batterihandtverkare (d:o)

Ty g staten:

Tygofficer...........................................

Tygförvaltare........................................

Pistolsmed (jemte 17,520 kub.fot span
nemål).

..............................................

! Stockmakare ............................

Infanteriet.

Artilleriet.

Fast lön

(arvode).

I^enstgöri lös-

penningar.

Summa.

Fast lön

(arvode).

«- Z B

S''§

1 §*

• eg

Summa.

Egentlig lön

(arvode).

Häst- och

fouragemedel.

Egentlig lön

(arvode).

Häst- och

fouragemedel.

! 5,300

800

900

7,000

3,900

400

200

4,500

4,200

800

600

5,600

| 3,000

400

200

3,600

4,000

400

—

4,400

! 800

400

300

1,500

—

—

_

500

400

100

LOGO

—

—

—

—

—

—

—

600

—

—

600

—

—

—

2,500

—

—

2,500

2,000

—

—

O

o

2,000

—

,- :

2,000

_

"

150

—

150

2,000

450

2,450

2,750

450

3,200

—

—

—

—-

2,000

—

_-

2,000

900

—

-—

900

1,200

—

__

1,200

700

—

700

—

—

_

500

—

—

500

700

---1

__

700

•—

■ •

—

—

900

- .

—

900

—

—

—

—

700

—

—

700

—

_ -

—

-

500

—

—

500

—

—

—

—

100

—

—

100

—

—

—

—

75

—

—

75

30

.

—

30

_

_

1,000

1,000

—

--i

1,200

—

—

1,200

—

—

—

—

350

__

350

—

—

—

—

350

-

—

350

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Infanteriet.

Artilleriet.

!

Fast

lön

Fast

Öl!

1

(arvode).

(arvode).

CZ2

ce

ti

^.Oq

l 1

o1

K E

|-CR

Sb

p

B

B

Ed

,_oq

S s_

| EU

09 g.

s ^

5''CR

eg O:

1

B

B. Arvoden.

Staben:

-gr

B o

g. g.

3 o

cL g.

Militärbefälhafvare..............................

1,200''

800

—

2,000

—

—

—

- I

Stabsadjutant......................................

300

400

—

700

—

—

—

— 1

Regementsqvartermästare.....................

—

—

—

—

750

—

—

750

Regementspastor ...............................

300

—

—

300

_

—

—

—

Bataljonsläkare...................................

500

—

—

500

—-

—

—

—

Stallmästare.........................................

—

—

—

—

500

—

—

. 500

Hästläkare. ..>......................................

Regementstrumslagare; Regementsvä-

—

—

200

—

—

200

bel; Bataljonsadjutant ....................

200

—

—

200

—

—

—

—

Kompani- och Batteri-staten:

Batterichef (tjenstgörande på värfvade

batteriet)

—

—

—

—

540

—

—

540

Kapten (d:o)

—

—

—

—

540

—

540

Löjtnant (d:o)

—

—

—

—

360

—

360

Underlöjtnant (d:o)

300

—

—

—

270

—

_

270

Fanjunkare; Styckjunkare (d:o)

—

—

300

200

—

—

200

l:ste Sergeant; Sergeant (d:o)

200

—

—

200

200

—

—

200

2:dre D:o Batteritrumpetare (d:o)

150

—

150

200

—

—

200

Furir; Fältmusikant (d:o)

100

—

100

—

—

_

— !

Gevärshandtverkare (d:o)

75

—

—

75

—

—

—

—

Läte Korporal; l:ste Konstapel (d:o)

Korporal; Sjukvårdskorporal; 2:dre

75

50

75

50

50

25

50

25

Konstapel (d:o)

—

—

—

—

Batterihandtverkare (d:o)

Sjulivårdssoldat; Timmerman; vice Kor-

“

"

15

_

15

poral.............................................

25

—

—

25

—

—

_

—

Trumslagare; Spel...............................

25

—

—

25

—

—

__

—

Tygstaten:

Tygmästare ........................................

—

—

—

—

750

—

—

750

Informationsverket:

Informations-officer..............................

—

—

—

—

500

—

—

500

D:o ...........................

—

—

—

—

400

—

—

400

Informations-underofficer...................

—

—

—

—

150

—

-;

150

D:o .....................

—

—

—

—

75

—

--r

75

!):<> .....................

—

—

—

—

50

—

—

50

-Stockholm , Joll, Beckman, 1871

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

25

F örslag

till Kungörelse angående den allmänna värnepligten.

Med upphäfvande af Kong). Kungörelsen den 13 November 1860 angående

den allmänna beväringen, Kong!. Förordningen den 4 Februari 1862

angående beväringseliter och Kong!. Kungörelsen den 11 Augusti 1863 angående

tillägg i 15 § af förstnämnda författning stadgas, som följer:

Art. I.

Om värnepligten och tiden för dess fullgörande.

§ I
Mom.

/. Hvarje svensk man skall vara skyldig att från och med året

näst efter det, då han fyllt tjugo år, deltaga i allmänna beväringen till och

med det år, då han uppnår tjugosju års ålder, samt i landstormen till och

med det, under hvithet han fyller fyratio år. Dessa skyldigheter, sådana ds

bär nedan närmare bestämmas, utgöra den allmänna värnepligten.

Mom. 2. Undantag derifrån ega rum endast i de fall, som i §§ 2,

4 och 21 af donna författning omförmälas.

§ 2.

Allt det till rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som är å sjömanshusen

eller i magistraternas rullor inskrifvet; så och sjökaptener och styrmän,

hvilka aflagt de för befälhafvare eller styrmän å svenskt handelsfartyg

i författningarna föreskrifna kunskapsprof; äfvensom maskinister på ångfartyg,

tillhörande enskilda personel- eller bolag, skola, emot det att de äro befriade

Bik. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 5 Håft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. May.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

från all vapenöfning eller tjänstgöringsskyldighet med beväringsmanskapet i

fredstid samt i (ifrigt åtnjuta de i §§ 22 och 29 bestämda förmåner, vara

pligtige att under krig tjenstgöra a Kongl. Flottan eller i Skärgårdsartilleriet

från och med året näst efter fyllda tjugo år till och med det ar, da tretiofem

års ålder uppnås, samt tillhöra derefter landstormen intill värnepligtsålderns

slut.

Art. II.

Om den allmänna beväringen och dem som är o derifrån nndantagne.

§ ;i.

Mom. 7. * Beväringsmanskapet, med undantag af det uti § 2 omför - mälda, indelas årligen i sju mot beväringsåren svarande åldersklasser, som

alla tillhöra arméens linie.

Mom. Z. Sedan manskapet blifvit enligt §§ 7 och 13 fördeladt mellan

infanteri, kavalleri, artilleri och ingeniörtrupp, skola vid infanteriet första

klassen utgöra arméens rekrytklass, andra och tredje klasserna arméens ersättningstrupper,

fjerde och femte klasserna innefattas i dess första uppbåd,

samt sjette och sjunde klasserna i andra uppbådet; men inom kavalleriet,

artilleriet och ingeniörtruppen utgöra de två första rekrytklasser samt de fem

öfriga dessa vapens förstärkningstrupper.

Mom. 3. Öfverflyttning från en åldersklass till en annan kan ske af

den anledning som i § 24 sägs.

§ 4.

Från skyldigheten att deltaga i allmänna beväringen undantagas:

l:o) de, som äro i krigstjenst vid arméen eller sjövapnet anställde;

2:o) lotsåldermän och lotsar;

3:o) de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro till

krigstjenst oförmögne eller alldeles oduglige;

4:o) ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa äro

med sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle beroende.

§ b.

Mom. 7. Den, som på grund af stadgande i § 4 under 2:o eller 3:o

undgår att i allmänna beväringen deltaga, skall i stället derför under hvarje

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

af de sju beväringsåren erlägga till Staten en skatt under benämning värnskatt,

hvilken icke må understiga 3 R:dr, men i öfrig! för en hvar, som

enligt andra artikeln i Bevillningsstadgan erlägger bevillning, uppgår till

hälften af dess belopp.

Mom. 2. Från donna skatt, som i sammanhang med allmänna bevillningen

påföres och uppbäres, eger vederbörande taxeringskomité att, efter

anmälan af Bevillningsberedningen frikalla dem, h v lika lida af svårare lyte

eller sjukdom, eller af stor fattigdom.

Skulle någon, hvars beväringsskyldighet ännu fortfar, önska att blifva

från densamma fri för att kunna till främmande land utflytta, vill Kong!

Maj:t, på derom gjord underdånig anmälan, för hvarje fall meddela beslut,

dock skall ingen, som eger tillgång, erhålla sådan befrielse, med mindre han

erlägger den i § 5 omförmälda skatt, som på hvarje återstående beväringsår

belöper.

Art. in.

Om beväringsmanskapets mönstring och tjenstefördelning m. m.

§ 7-

Efter bestämmande i hvilka orter beväringsmanskap skall uttagas till

kavalleri, artilleri eller ingeniörtrupp, vill Kongl. Maj:t till hvarje regemente

eller korps af infanteriet anslå visst beväringsområde, hvilket derefter mellan

regementets eller korpsens särskilda kompanier fördelas med iakttagande, så

vidt lämpligen ske kan, att ungefärligen lika antal beväringsskyldig^ anslås

till hvarje kompani, men att samma kommuns beväring icke tilldelas olika

kompanier.

§ 8.

Vederbörande mantals- och skattskrifning sförrättare åligger att, genast

efter det mantalsskrifningarne blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna

och i enlighet med det formulär, som finnes vid denna författning fogadt,

upprätta fullständiga listor på alla i hvarje stad och socken, hvilka

genom sin ålder eller eljest tillhöra de sju beväringsklasserna, med uppgift å

deras hemvist samt dop- och faders- eller tillnamn utan förkortning. Dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

/

38 Kongl. Maj:ts''Nåd Proposition. N:o 11.

listor skola, inom den 15 påföljande Januari, för granskning öfversändas till

vederbörande pastorseinbeten, hvilka genom anteckning å dem bära upplysa,

dels om någon af deruti upptagne beväringsskyldige aflidit eller afflyttat till

annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och hvilka beväringsskyldige,

utom de å listorna upptagne, efter mantalsskrifningen inflyttat

i församlingen; hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrift,

skola af dem inom Januari månads slut till skattskrifningsförrättaren

återsändas. Före den 15 Februari skall skattskrifningsförrättaren till

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända icke allenast dessa listor, transporterade

och summerade, utan ock ett för hvarje fögderi eller stad uppgjordt

sammandrag af dem.

§ 9.

Mom. 1. Kongl. Majsts Befallningshafvande läte, på sätt Kongl. Maj:t

vill derom närmare bestämma, upprätta fullständiga mönstringsrullor öfver

länets beväringsskyldige.

Mom. S. För Stockholm skall Öfverståthållare-embetet och för öfriga

sjöstäder vederbörande magistrat inom den 1 Februari hvarje år till Sjöförsvars-departementet

insända specifik uppgift å antalet af de i staden skattskri

fne eller för öfrig! i dess sjömansrullor inskrifne beväringsskyldige sjökaptener,

styrmän och sjöfolk af handelsflottan samt maskinister på enskilde

personers eller bolags ångfartyg.

Dessa maskinister åligge det fördenskull att låta sig å sjömanshus eller

i magistratens rullor öfver sjöfolket inskrifvas och dessutom, så vida de finnas

inom riket och fortfarande utöfva sitt yrke, att en gång hvarje år till sjömanshuset

eller magistraten anmäla sin vistelseort och den sjöfart, de för året

eller tillfället antagit.

§ io.

Hvarje år skola mönstringar förrättas med första klassens beväring

samt de till äldre årsklasser hörande beväringsskyldige, hvilka förut, af en

eller annan anledning, ej undergått mönstring eller vapenöfning. I afseende

på dessa mönstringar, äfvensom de beväringsskyldiges besigtning till utrönande

af deras duglighet till krigstjenst, gäl le hvad derom särskild! är eller

framdeles kan varda af Kongl. Maj:t förordnadt.

§ 11.

Beväringsyngling, som vid mönstring befinnes lida af sjuklighet eller

svaghet af tillfällig art, ställes på ett års förbättring; och den, som icke upp
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

nätt en längd af 5 fot 4 decimaltum, men är frisk och färdig, må ställas

på ett års tillväxt; varande den sålunda på förbättring eller tillväxt ställde

skyldig att vid nästföljande års mönstring sig ånyo inställa, hvarvid han,

allt efter omständigheterna, approbera^ kasseras, eller i egenskap af trainsoldat

vid regemente eller korps antages.

§ 12.

Mom. 1. Till mönstring skola vederbörande tjensteman införskaffa de

beväringsskyldig^ prestbetyg.

Mom. 2. Vill beväringsskyldig, som efter det prestbetygen blifvit från

någon ort afsända, dit ankommer, med den ortens beväringsskyldig^ undergå

mönstring, åligger det honom att sjelf medhafva sitt prestbetyg, vid det äfventyr

§ 24 mom. 3 utsätter.

§ 13.

Mom. I. 1 område, inom hvithet beväring dels till infanteri, dels ock

till kavalleri, artilleri eller ingeniörtrupp, skall uttagas, bör vid mönstringen

utses och bestämmas, Indika beväringsskyldige skola tillhöra kavalleriet, artilleriet

eller ingeniör truppen, hvarvid afseende, så vidt ske kan, fästes å de

beväringsskyldig^ egen önskan; och varda de, som till dessa vapen uttagas,

genast tilldelade visst regemente eller viss korps.

Mom. 2. I den beväringsrvilla, som härefter upprättas för hvarje infanterikompanis

enligt § 7 bestämda område, skola äfven de, som blifvit de

andra vapnen tilldelade eller till trainsoldater antagne, införas, med anteckning

om sådant förhållande.

Mom. 3. I ort, der infanteri icke finnes, skall beväringen, likaledes

med särskild anteckning för trainsoldater, uppföras i rulla för den trupp, som

derstädes är förlagd.

§ 14.

Till beväringen hörande läkare, som aftaga medicine-kandidat examen,

och präster ålägges hvarken i freds- eller krigstid annan tjenstgöring, än

den, som tillhör deras yrken.

§ 15-

Efter verkställd mönstring och inskrifning i rulla är hvarje beväringsskyldig

underkastad de i krigslag gifna bestämmelser, så väl under all tjenst
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition, N:o 11.

göling i 1 i nien samt under marscher till och från mötesplatserna, som ock i

fråga om åtlydnad af de uppbåd, hvarigenom lian till tjenstgöring inkallas.

§ 16.

Mönstringsförrättningen tillkommer slutligen att förordna om manskapets

öfverföring, vid behörig tid, från beväringen till land stormen.

§ 17-

Sedan årets mönstringar och möten äro afslutade, skola för hvarje

kompani, sqvadron eller batteri förslag öfver dithörande beväringsmanskap af

alla sju klasserna upprättas af befälet och genom vederbörande chefsembeten

insändas till Landtförsvars-departementet, senast inom den 15 Augusti.

Alt. IV.

Om beväringsmanskapets vapenöfning i fred.

§ 18.

Mom. /. 1 fredstid må, när det bär nedan i § 20 o in förmälda förhål
lande

icke inträffar, beväringsmanskapet uppbådas till vapenkonst endast sålunda,

att öfningen för hvarje beväringsskyldig upptager:

vid infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna högst åttatiotvå, dagars

tid, fördelad vid infanteriet på de tre, men vid öfriga vapen på de två första

beväringsåren, jemte högst två dagars målskjutning, vid skottbana inom orten,

under hvarje af de påföljande år manskapet qvarstå!'' i limon; men vid

kavalleriet högst nittio dagar, fördelade på de två första beväringsåren.

Mom. L. Den af beväringen, hvilken önskar att i egenskap af befäl

eller underbefäl fullgöra sin värnepligt, må, efter uppfyllandet af de i detta

hänseende, enligt hvad särskild t stadgas, gällande behörighetsvilkor och derest

han, sednast samma år han inträder i beväringsåldern, hos vederbörande

regemente- eller korpschef gjort ansökning om dylik anställning samt funnits

dertill lämplig, kommenderas till genomgående af 42 dagars rekrytskola tillsammans

med stammens rekryter, 75 till 90 dagars befälsskola samt 20

dagars regementsmöte, eller deremot svarande öfningar med stammen.

Mom. o. Den, som, efter sålunda genomgångna öfningar, varder antingen

af Chefen för Landtförsvars-departementet, på regements- eller korps
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

chefens förslag, till reserv-officer, eller ock af sistnämnde chef till reservunderofficer

befordrad, åligger att i den sålunda vunna befälsgrad tjenstgöra

under återstående vapenöfningarna med den åldersklass af beväringen, hvilken

han tillhör, med rätt för honom, så vida han dertill sig anmäler och

lämplig befinnes, att äfven sedermera, under den tid han i beväringsåldern

qvarstå^, varda såsom befäl vid beväringsöfningarna använd, allt under enahanda

tj ensteförpligtelser, som åligga hans vederlikar bland ordinarie befälet.

Mom. 4. Från vapenöfning i fred frikallas de, som tillförene innehaft

officers- eller underofficersanställning vid värfvade eller indelta arméen,

eller blifvit såsom soldater derstädes approberande, men erhållit afsked före

beväringsålderns slut; samt de, hvilka på grund af § 11 blifvit i egenskap

af trainsoldater antagne; skolande dock desse sistnämnde, i stället för hvarje

åt de tre första beväringsåren, till staten erlägga värnskatt; och gäller härvid,

i fråga om skattens belopp, påförande och uppbörd samt frihet derifrån

på grund af stor fattigdom, hvad i § 5 sägs.

§ 19.

Finnas bland beväringsmanskapet van frej dåde personer, må de kunna

uteslutas ur led med de öfriga och antingen särskild! vapenöfvas eller till

andra lämpliga arbeten användas.

Art. V.

Om beväringsmanskapets åligganden i krig eller vid fara för krig.

§ 20.

Mom. 1. När krig eller fara för krig är för handen, vill Kongl.

Maj:t till vapenkonst uppbåda antingen alla de till armé-ens första och andra

uppbåd samt förstärkning hörande beväringsklasserna, eller ock den större

eller mindre del af dem, som Kongl. Maj:t finner nödig, vare sig från hela

Riket eller endast från vissa landsorter, eller af vissa vapenslag, utan afseende

derpå, huruvida eller till huru stor del den öfriga beväringen kallas

till vapen.

Mom. 2. På enahanda sätt må under fortgående krig jemväl de beväringsklasser,

som utgöra arméens ersättningstrupper, äfvensom rekrytklasserna

uppbådas till vapenkonst.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Mom. 5. Den, som blifvit uppbådad, vare skyldig att tjenstgöra till

krigets slut.

§ 21.

Från den i nästföregående § otnförmälda vapenkonst skola undantag

ega rum för dem, Indika vid uppbåds utfärdande innehafva anställning

såsom:

l:o) fyrmästare, tygvaktare eller fyrbiträden;

2:o) mästare eller underbefäl, gesäller eller timmermän med aflöning

på artilleriets fyrverkare-, tyg- och bevaring»- samt sjö vapnets timmermans-,

maskinist- och handtverksstater;

3:o) gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så

vidt de finnas derstädes behöflige;

-ko) vid svafvelbruk skattskrifne och i svafvelberedning inlärde arbetare,

till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar;

hvarförutan jemväl andra personer, med afseende på Rikets sannskyldiga

nytta och behof, kunna af Kongl. Maj:t på derom för tillfället gjord

underdånig framställning, undantagas från krigstjensten.

Mom. 1. Beväringsskyldig, som tillförene haft anställning i egenskap

af officer eller underofficer vid värfvade eller indelta arméen, eller som tillhör

reservbefälet, skall, då i anseende till krig eller krigsfara någon del af arméen

försättes på krigsfot, vara pligtig att derstädes inträda i den tjenstgöring,

som, med iakttagande af den befälsgrad han vid arméen innehaft eller inom

reservbefälet tillhör, kan varda honom anbefalld.

Mom, Z. Sjökaptener och styrmän vid handelsflottan samt maskinister

på ångfartyg, hvilka under krigstid såsom beväring tjenstgöra vid sjöförsvaret,

skola der användas, de förre såsom befäl eller underbefäl och maskinisterna

i maskinistbefattning eller, om de anses lämplige och skicklige till maskinistofficerare,

såsom sådane.

§ 23.

Beväringsskyldig, som, i afsigt att undandraga sig beväringspligten, afstympa!''

sig någon lem, skall i krigstid på sin bekostnad sätta duglig karl i

sitt ställe.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition, N:o 11.

SS

Art. VI

Om påföljd för beväringsskyldig» uteblifvande från mönstring eller

tjenstgöring, och om laga förfall.

§ 24.

Mom. 1. Uteblifver beväringsskyldig från mönstring, böte första gången

tio R:dr och, om han ånyo dermed beträdes, tjugo R:dr; vare ock underkastad

äfventyret att blifva på egen bekostnad hemtad. Undandrager han sig,

sedan han biifvit inmönstrad, den honom åliggande tjenstgöring, straffes efter

krigslag.

Mom. 2. Beväringsskyldig, som förfallolöst uteblifvit från mönstring

eller eljest afhållit sig från anbefaldt öfningsmöte, skall utom den bestraffning,

hvartill han derför gjort sig förfallen, tillika, för hvarje år det sker,

qvarstadna i beväringen ett år utöfver den tid honom eljest ålegat och värde

förthy öfverflyttad, om han tillhör första klassen, till nästa års första klass,

och om han tillhör andra eller vid infanteriet tredje klassen till motsvarande

klass för nästa år, samt fullgöra med den klass, till hvilken

Öfverflyttning sålunda skett, sill återstående beväringspligt; dock må han ej,

på grund af sådan försummelse nu sagd är, kunna i beväringen qvarhållas

längre än till slutet af det år, då han uppnår fyratio års ålder.

Mom. 3. Har beväringsskyldig, hvilken, efter hvad i § 12 stadgas,

det ålegat att till mönstring sjelf medhafva sitt prestbetyg, sådant försummat

och till följd deraf icke kunnat inmönstras, vare lag som om uteblifvande från

mönstring bär ofvan stadgadt är.

§ 25.

Mom. 1. Beväringsskyldig, som af laga förfall varit hindrad att till

mönstring sig inställa eller vid mönstring, på grund af stadgandet i § 11,

biifvit ställd på förbättring eller tillväxt, skall, om han vid ett års senare

mönstring approbera», med det årets första klass deltaga i dennas vspenöfningar

så val då som framdeles. Lag samma vare för den som, ehuru inmönstrad,

förhindrats att bevista första årets öfningsmöte, eller biifvit enligt

4 § 4:o befriad från beväringspligt, men, till följd af förändring i der

nämnda förhållanden, sedermera i beväringen inmönstras.

Bill. till liihsd. Prof, 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Mom. 2. År beväringsskyldig, som tillhör andra eller vid infanteriet

tredje klassen, af laga förfall hindrad att bevista för den klassen anbefaldt

öfningsmöte, fullgöre han med motsvarande klass för nästa år den vapenöfningsskyldighet,

som för donna återstår.

Mom. 5. På grund af stadgande i donna paragraf må dock beväringsskyldig,

som der afses, icke, utom i krig eller vid krigsfara, underkastas vapenöfning

efter utgången af det år, då han uppnått tjugusju års ålder. Intill

nämnda tid vare han, i fråga om uppbåd till krig eller annan tjenstgöring,

utan afseende på ålder, räknad till den klass, med hvilken han, enligt mom.

1 eller 2 skall i vapen öfvas.

§ 26.

Mani. 1. Vid uppbåd till mönstring, vapenöfning eller krig skall såsom

laga förfall anses: om man är sjuk; om man är i Kongl. Maj:ts och Rikets

tjenst uppbådad eller faren; eller om man sitter i häkte; vederbörande dock

obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro af

den vigt, att de såsom ursäkt må gälla.

Mom. 2. Utom de i föregående moment uppräknade omständigheter

skall, så vidt . angår den i § 2 omförmälda sjöbeväringen, såsom laga förfall

för inställelse till sjökrigftjenst räknas: att vara på utrikes sjöresa stadd eller

på inrikes sjöresa för tillfället aflägsnad från sin hemort; att före den dag,

sjöbeväringen eller någon del deraf blifvit genom allmän kungörelse kallad

till krigstjenstgöring, vara å fartyg inmönstrad till förestående sjöresa; eller

ock att genom kontrakt eller annan laglig öfverenskommelse redan tillförene

hafva förbundit sig att någon viss, ännu ej tilländalupen tid tjena enskild

man eller bolag å dess fartyg; inträdande dock skyldigheten till sjökrigstjenst

i de tre första fallen den dag efter resans slut, då sjölagen medgifver befrielse

från deri innehafda enskilda sjötjenst^, och i sista fallet trettio dagar

efter det fartyget första gången kommit i svensk hamn, sedan sjöbeväringens

kallande till krigstjenst blifvit kungjordt eller krigsförklaring utfärdad.

§ 27.

Är någon till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet icke allenast

till krigstjenst oförmögen, utan ock ur stånd att vid den mönstringen föregående

läkarebesigtning sig inställa, skall sådant vid mönstringen styrkas med

behörig läkares betyg, hvithet den beväringsskyldig^ sjelf låter anskaffa. —

Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med

intyg af pastor i församlingen och ordföranden i kommunalstämma eller

kommunalnämnd.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

35

Art. VII.

Om beväringsmanskapets underhåll och förmåner.

§ 28.

Mom. 1. Då bevaring,smanskapet till vapenöfning eller till rikets försvar

uppbådas, skall dess underhåll besörjas af Kronan, äfvensom ock manskapet

på Kronans bekostnad förses med erforderlig beklädnad, beväpning

och annan utrustning, allt på sätt i gällande författningar är derom bestämdt.

Mom. 2. Dock är beväringskarl, som det önskar, berättigad att, efter

derom vid mönstringsförrättningen gjord anmälan, sjelf anskaffa sin beklädnad

eller densamma ur Kronans förråd sig tilläsa mot det pris, korn derför

varder bestämdt, och att för begagnandet under vapenöfningarne åtnjuta sliten

gsersättn ing i förhållande till statsverkets kostnader för enahanda ändamål.

Mom. 3. Det i § 2 omförmälda sjöfolk af handelsflottan erhåller under

tjänstgöringstiden af Kronan underhåll och, med undantag af beklädnaden,

äfven nödig utredning samt derjemte den månadshyra, som i enrolleringsorten

är gångbar.

§ 29.

Mom. 1. De af beväringen, hvilka, för vinnande af behörighet att i

egenskap af befäl eller underbefäl fullgöra sin beväringspligt, genomgå de i

§ 18 mom. 2 omförmälda öfningar, ega att derunder åtnjuta underofficers aflöning

jemte beklädnadsbidrag i förhållande till de med munderingens uppsättande

förenade kostnader, och de, som derefter, enligt mom. 3. i samma §,

vunnit befordran till reservbefäl, erhålla vid befälstjenstgöring enahanda aflöning

och förmåner, som tillkomma ordinarie befälet i motsvarande grad.

Mom. 2. Beväringsskyldige sjökaptener och styrmän af handelsflottan,

hvilka under krigstid användas såsom befäl eller underbefäl vid flottan eller

skärgårdsartilleriet, äfvensom till maskinistofficerare befordrade maskinister,

skola under tjänstgöringstiden erhålla lön och dagtraktamente i likhet med

sina vederlikar å sjövapnets ordinarie stat, samt dessutom, till anskaffande

af uniformspersedlar in. in., i ekiperingspenningar ett belopp motsvarande

tre månaders lön.

Mom. 3. Öfrige såsom sjöbeväring anställde maskinister skola erhålla

sjöaflöning och månadslön; öfvermaskinisterna såsom flaggunderofficorare och

undermaskinisterna såsom underofficerare af lägsta grad, så vida de icke hellre

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o ll.

önska tjenetgöra för månadskyra, i hvilken händelse de erhålla aflöningsförmåner

till lika belopp med hvad de på enskildes ångfartyg senast bevisligen

åtnjutit.

§ 30.

Mom. 1. Allt beväringsmanskap befrias i krigstid från erläggande af ,

personalbevillning och mantalspenningar för det år, hvarunder det gör minst

tre månaders garnisons- eller fälttjenst, äfvensom detta manskap skall ega

lika rätt till gratial och pensioner, som ordinarie soldater och sjöman i lika

belägenhet.

Mom. 2. De af landt- och sjöbeväringen, som varit i egenskap af befäl

eller underbefäl använde, skola jeiriväl i anseende till gratial och pensioner

åtnjuta samma förmåner, som tillkomma arméens eller sjö vapnets eget

befäl och underbefäl inom motsvarande grader.

§ 31.

Beväringsmanskapet skall under sin tjenstgöring vara befriad t från

alla arbetskommenderingar af hvad beskaffenhet som helst; sådana arbeten

och handräckningar likväl undantagna, som under vapenöfning eller tjenstgöring

i krigstid förefalla.

§ 32.

Beväringsmanskapet skall åtnjuta den sorgfålligaste omvårdnad till

bibehållande af helsa och krafter; äfvensom de, hviska utmärka sig genom

håg och fallenhet för krigareyrket, ordentlig lefnad och god vandel under

tjenstgöringen, skola, under de vilkor, som för öfrigt gälla, ihågkomma^ till

lämplig vidare befordran inom krigareståndet.

Art, Vill.

Allmänna bestämmelser rörande bevfiringen.

§ 33.

Mom. 1. Den, som är till deltagande i allmänna be vänligen förbunden,

skall, utan hinder från husbondes eller mästares sida, om han är i

tjenst eller lära antagen, inställa sig i behörig tid till mönstring, vapen
-

i

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

öfning eller annan tjenstgöring; men blifver han icke nyttjad i verklig krigstjenst,

utan från tjenstgöringen hemförlofvad under den tid, städselaftal eller arbetskontrakt

'' omfattar, bör han, för fullgörande af sin förbindelse, ofördröjligen

anmäla sig hos husbonden eller mästaren.

Mom. 2. Har han för vapenöfningen eller tjenstgöringen varit frånvarande

endast eu kortare tid, högst åtta veckor, vare han berättigad att i

tjensten återgå, men i annat fall må det på husbonden eller mästaren ankomma

att honom i tjensten återtaga eller icke.

§ 34

Mom. /. Beväringsskyldig skall under hela sin tjenstetid förblifva vid

samma vapen, som vid inmönstringen bestämdes. — Den, som varit värfvad

soldat, men lem nät denna tjenst före beväringsålderns slut, fullgöra, i händelse

af krig eller krigsfara, sin beväringspligt vid samma regemente eller

korps, som han tillförene tillhört.

Mom. 2. Vid flyttning från en till annan kommun skall beväringsskyldig

derom gorå anmälan hos närmast boende befäl, tillhörande det kompani

af infanteriet, inom hvars område han är bosatt, eller, der i någon ort

intet infanteri finnes förlagdt, hos befälet vid den trupp, som den beväringsskyldige

tillhör.

Mom. 3. Beväringsskyldig skall tillika, när flyttningen sker utom

kompaniets område, inom fjorton dagar efter ankomsten till sin nya boningsort,

anmäla sig hos närmast derintill boende befäl af infanteriet, eller, derest

sådant i orten icke linnés, af det vapen, som är derstädes förlagdt.

Mom. 4. Önskar beväringsskyldig, som tillförene varit värfvad soldat

eller vid inmönstring blifvit tilldelad kavalleri-, artilleri- eller ingeniörtrupp,

att, till följd af förändrad vistelseort, öfverföras från ett till annat regemente

eller korps af samma vapen, må ansökning derom göras hos chefen

för det regemente eller den korps, som han dittills tillhört.

Mom. 5. Underlåter beväringsskyldig i de fall, som ofvan äro sagda,

att i föreskrifven ordning anmäla inträffad flyttning, böte Fem Riksdaler.

§ 35.

Mom. /. Beväringen kallas till möten, målskjutningsöfningar eller

uppbrott af militärbefälet vare sig genom ordres eller genom kungörelse,

som i kyrkorna uppläses två gånger, sednare gången minst fjorton dagar

före inställelsen vid kompaniets, sqvadronens eller batteriets samlingsplats,

hvarifrån manskapet under ledning af samma befäl föres till bestämmelseorten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kong!,. Maj.4$ Nåd. Proposition, N:o 11.

Mom. 2t. I fråga om hvad mera vid beväringens uppbådande bör

iakttagas, gälla hvad derom särskild t är eller framdeles kan varda af Kongl.

Maj:t stadgadt.

§ 36.

Mom. /. Den stående arméens rättighet att värfva och rekrytera äfven

bland de beväringsskyldige fortfar; och anses den beväringsskyldig^,

som t)enär för nummer i stående arméen, derigenom uppfylla sin beväringspligt.

Mom. 2. Vill delegare i båtsmans-, ryttare- eller ständigt rotehåll,

hvilken är beväringsskyldig, sjelf utgå för ledig rote- eller rusthållsnummer,

och hav han bevisligen blifvit dertill antagen, vare honom förbehållet att, i

likhet med beväringsmanskapet, afgå från tjensten vid slutet af det år, med

hvilket hans beväringspligt skulle tilländalöpa,

§ 37.

Af alla de viten och böter, som enligt värnepligtsförfattningame ådömae,

skall ena hälften tillfalla åklagaren, men den andra afsätta till bildande

af en invalid- eller pensionsfond för dem af beväringsmanskapet, som

under tjenstgöring erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större

eller mindre män oförmögne att sig med arbete försörja, samt för i krig

aflidne beväringskarlars enkor och barn; dock utan att sådant för närvarande

medför någon rubbning af den beväringsmanskapet i § SO tillförsäkrade

rätt till understöd från Krigsmanshuskassan eller Amiralitetskrigsmanskassan.

Art. IX.

Allmänna bestämmelser rörande landstormen.

§ 38.

Alla vapenföre svenske män af den för värnepligten här ofvan i § 1

bestämda ålder, Indika icke, i beväringen eller eljest, tillhöra Union, utgöra

landstorm, som kan till fäderneslandets försvar inom dess egna gränser uppbådas,

på sätt bär nedan närmare sägs, och hvars medlemmar, när de blifvit

sålunda uppbådade, äro underkastade de i krigslag gifna bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majfa Nåd, Proposition, N:o 11.

89

§ 39.

De fem yngsta åldersklasserna af det manskap, som, efter uttjent beväringstid

i luden, blifvit till landstormen öfverfördt, bilda dess första uppbåd,

och allt öfrig t till landstormen hörande manskap andra uppbådet.

§ 40.

Mom. ''/. Enligt de föreskrifter, som Kongl. Maj:t eger meddela, skall

hvarje län, i förhållande till sin vidsträckthet, utgöra ett eller flera landstormsområden,

samt manskapet för mönstringar och vapenkonst fördelas på

bataljoner och kompanier, med dervid fästadt hufvudsakligt afseende på landets

indelning i kyrkosocknar.

Mom. 2. Den, som tillförene varit officer eller underofficer vid värfvada

eller indelta arméen eller under sin beväringsålder innehaft anställning

i reservbefälet, intager i- landstormen, när han med sin åldersklass dit öfverföres,

den plats, hvilken, icke understigande hans förra befälsgrad, varder för

officer af Chefen för Landtförsvars-departementet, men för underofficer af vederbörande

bataljonschef bestämd.

§ 41.

Efter Kongl. Maj:ts i Stats-Rådet fattade beslut tillkommer det Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande, hvar inom sitt län, att genom kungörelse, som i

kyrkorna uppläses, till vapenkonst uppbåda landstormen, hvilken, när den

efter sålunda sked! uppbåd samlas, träder under militärbefäl.

§ 42.

Under krig tillhandahåller Staten gevär och ammunition åt de landstormsmän,

som icke sjelfve ega sådana.

§ 43.

Landstormsman har samma behörighet att för visad tapperhet erhålla

krigsbelöning och enahanda rätt att, derest han blifver svårt sårad, åtnjuta

pension, som för andra krigsmän är eller kan varda stadgad.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl Maj ds Nåd, Proposition, N:o 11.

Art, X.

Om landstormeus första uppbåd eller krigsreserven.

§ 44.

Landstormens första uppbåd är krigereserv, afsedd att vid hotande krigsfara

kunna till större eller mindre del kallas till vapenkonst inom rikets

gränser.

§ 45.

Mönstring med detta manskap, bataljons- eller kompanivis, förrättas årligen

å tid och ställe, hvarom kungörelse af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

utfärdas samt i kyrkorna uppläses två gånger, senare gången minst

fjorton dagar före mönstringen; och skall den af manskapet, som från sådan

mönstring förfallolöst uteblifver, bota Tio riksdaler.

§ 46.

Mom. I. Sedan krig utbrutit, skall första uppbådet åligga icke allenast

att i särskilda korpser uppträda, hvarhelst det inom landet kan erfordras,

utan ock att, sedan arméens ersättnings trupper utgått, fylla afgången

inom fältarméen så länge kriget föres inom rikets gränser.

Mom. L. Under sådan vapen tjenst underhålles manskapet på Kongl.

Maj ds och Kronans bekostnad, men är skyldigt att, derest Kronan icke tillhandahåller

mundering, sjelf! sig dermed förse, mot slitningsersättning i förhållande

till munderingens värde.

Art. XI,

Om laudstormens andra uppbåd.

§ 47.

När Kongl. Näjd kan, med afseende på särskilda förhållanden, finna

skäligt att anbefalla mönstring med landstormens andra uppbåd, gäller derom

hvad för första uppbådet är i § 45 bär ofvan stadgadt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

41

§ 48.

Mom. 4. Sedan krig utbrutit, kan andra uppbådet kallas till vapendans

t för hemortens försvar, dock endast inom dess bestämda landstormsområde.

Mom. S. Under sådan tjenstgöring är manskapet förbundet att sjelf!,

utan ersättning af staten, förse sig med kläder och föda.

§ 49.

De beväringsklasser eller delar deraf, Indika icke äro till armén inkallade,

utgå med andra landstormsuppbådet inom sin ort och hafva med

detta vid sådant tillfälle lika förbindelser.

Donna författnings föreskrifter, Indika icke medföra någon rubbning af

uationalbeväringen på Gotland, sådan densamma nu är eller framdeles kan

blifva ordnad, skola i öfrig! från och med år 1872 tillämpas på alla inom

värnepligtsåldern varande svenske män; dock att beväringsskyldig, hvilken

redan, enligt hittills gällande stadganden, blifvit i vapen öfvad, icke, med

undantag af de för hans åldersklass påbud na målskjutningar, må, såvida

krigsfara ej hotar, underkastas vidare vapenöfning i fredstid, än nämnda stadganden

föreskrifva; äfvensom den, hvilken genom erlagd afgift förvärfva! befrielse

från vapenöfning i fred, må, med nyssnämnda undantag, njuta sådan

befrielse tillgodo.

Bih. till Riksd. Prof, 1871. 7 Samt. 7 Afd. 5 Käft,

Ö

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär

till Namnrulla öfver alla beväringsskyldig© inom N. N. stad (Fögderi) år 18

ro

^ i ... 111- i Forsta ! Andra

De bevarma-sskyldiges 1 ,, . . ,,

° J ° klassen, klassen.

Tredje

klassen.

Fjerde 1 Femte

klassen, j klassen.

Sjette

klassen.

Sjunde

klassen.

Anmärk-

ningar.

I Socken.

1

Hemvist.

By eller

hemman.

För- och tillnamn

Gård. ! utan förkortning.

M. ''

Yrke eller

näringsfång. 1 £L

3-

k

j Antal.

Oi

p-

CD

Antal.

3

gi

|

Antal.

1

Födelse-år.

1

Födelse-år.

Antal.

Födelse-år.

Antal.

j Antal.

1

^3

o*

så-

rk»

i

|

i - -

i

! I

Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

43

Utdrag af protokollet öfver LandtfÖrsvars-ärenden, hdllet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms

Slott, den 7 5 Oktober 7 87 0.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufoud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin föredrog

underdånighet:

Departementschefen, Statsrådet Abelin anförde:

ll:o.

”Då jag redan tillförene framställt behofvet att bringa Rikets försvarsväsende

till lands i ett mera tillfredsställande och för framtiden betryggande

skick, än det nu företer, finner jag mig af inträffade förhållanden och särskild!

af de erfarenheter, som äro att hemta från det pågående kriget mellan

Frankrike och Tyskland,1 uppfordrad att ånyo väcka donna fråga. Eu

omorganisation af Sveriges landtförsvar har länge erkänts vara högst ange
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

lagen och måste, enligt min tanke, bringas till utförande med så litet dröjsmål

som möjligt. Då förnyad t förslag i ämnet således torde höra framläggas

för den vid början af nästa år sammanträdande Riksdagen, vore det ömkligt

att förslaget ofördröjligen blefve till sina hufvudgrunder bestämdt, för

att derefter hinna fullständigt utarbetas under den till Riksdagen återstående

tid.”

”Mina åsigter i hithörande frågor och de skäl, hvarpå dessa åsigter

hvila, har jag hatt tillfälle att den 31 December 1868 inför Eders Kongl.

Maj:t i Stats-Rådet framlägga uti ett underdånigt memorial, som jemväl till

Riksdagen åtföljde den nådiga Propositionen den 19 Januari 1869, angående

landtförsvarets organisation. Utan att nu upprepa eller vidare utveckla hvad

jag sålunda redan underställt Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning, får jag

förklara, att mina då uttalade åsigter icke genom förhållanden, som sedermera

inträffat, blifvit något väsendtligt förändrade, om än jag skulle vilja i

eu eller annan underordnad del vidtaga någon jemkning. Med afseende särskilt

på de olika meningar, som både vid Riksdagen och eljest gifvit sig

tillkänna i den synnerligt vigtiga frågan om lämpligheten att bibehålla indelningsverket

såsom stam för eu utvecklad beväringsinrättuing eller folkbeväpning,

har jag ansett en sida af saken, nemligen de uppoffringar, som

försvarsväsendets ordnande på detta eller annat sätt ådrager landet, förtjena

att tagas i betraktande, och derför låtit inom Departementet utarbeta eu beräkning

öfver kostnaderna för de armé-organisationer, hvilka ega rum i

grannriket Danmark efter dess senaste krig samt i den nu så segerrika

preussiska monarkien, och enligt donna, här vid protokollet fogade, beräkning

visar sig, att Sveriges lan dt förs var, ordnadt efter samma grunder som

landtförsvaret inom Danmark, skulle kräfva eu kostnad af 21,297,000 R:dr

och ett användande af 7,900,000 öfningsdagar; och att det, organisera»!!:

efter det preussiska försvarssystemet, skulle fordra en kostnad af 25,000,000

R:dr och ett användande af 16,000,000 öfningsdagar, hvarförutom hvardera

af dessa system skulle medföra eu kostnad för en gång af omkring 17,000,000

R:dr, för uppförande af nödiga kasernbyggnader, då deremot en försvarsorganisation,

i öfverensstämmelse med det af mig senast afgifna fullständiga

förslag, skulle kräfva en kostnad, om indelningsverkets alla omkostnader

tagas i beräkning, af omkring 17,000,000 Rall'' och ett användande

af omkring 4,000,000 öfningsdagar.”

Ståts-Rådets öfriga ledamöter förklarade sig vara med Departementschefen

ense om de grunder, på Indika förslag till landtförsvarets ordnande

herde uppgöras för framställning till nästa Riksdag; och Statsrådet, Friherre

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majits Nåd. Proposition, N:o 11. 45

Alströmer anhöll att härvid, i fråga om indelningsverkets bibehållande, få

tillägga det skäl, att anlitande af donna redan befintliga och ordnade styrka

vore ett oundgängligt vilkor för att under öfvergångstiden kunna, i händelse

af behof, med erforderlig skyndsamhet och sammanhållning uppställa en

krigsmakt.

Hans Maj:t Konungen behagade härefter yttra:

”Efter de förberedande arbeten, som under liera år ognats åt den vigtiga

frågan om ett bättre ordnande af värf land (försvar; finner Jag tiden nu

vara inne och icke kunna utan våda förspillas att bringa donna fråga till

slutligt afgörande. Jag är derföre sinnad att derom framlägga förslag redan

till nästa riksmöte.”

”På rikssalen vid öppnandet af 1868 års riksdag och vid flera andra

tillfällen, offentligen och enskild!, har Jag uttala! Min öfvertygelse om vigten

och ändamålsenligheten deraf, att vårt ur inhemska, egendomliga förhållanden

uppvuxna indelningsverk, hvars helgd är genom grundlagen befästad,

bibehålies till sina'' hufvudgrunder orubbadt. Denna min öfvertygelse står

fäst, och Jag anser följaktligen det nya organisationsförslaget höra, i väsendtlig

likhet med det, som förlidet år förelädes den då församlade representationen,

byggas på samma nationel grundval. Derigenom undvikes ock

den alltid, och synnerligen under en tid af oro, betänkliga olägenhet, som

skulle åtfölja antagandet af ett helt nytt organisationssystem, att nemligen

försvarsverket under öförgången, innan det hunne ordna sig i nya förmer,

kunde råka i ett tillstånd af osäkerhet och slapphet.”

”Jag vill derföre hafva det förslag till landtförsvarets ordnande, som

bör med afseende på framställning till nästa riksdag utarbetas, bygd! på följande

grunder:

Svenska Armén skall bestå af Stam, innefattande befäl och trupp,

samt af Beväring;

Stammen skall utgöras af vår värfvade och indelta armé;

Den för sjöförsvaret obehöflig» del af båtsmanshållet öfverflyttas till

landtförsvaret för förstärkande af dess stamtrupper;

Marinregemente! öfverförés till landtforsvaret, der det efter omständigheterna

och efter fordringarna af deri organisation, som kan blifva antagen,

reduceras eller indrages, hvarigenom äfven bör beredas medel till bestridande

af åtskilliga med reorganisationen af land (försvaret förenade kostnader;

Beväringsinrättningen, grundad på allmän värnepligt utan rätt till lega

eller friköpning, gifves eu fastare organisation och större utveckling, hvar
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

jemte manskapet meddelas eu, så långt våra förhållanden och tillgångar medgifva,

efter fordringarne på disciplin och krigsduglighet lämpad öfning;

Ur beväringen danas befäl till förstärkning af infanteriets fasta kadrer;

Åt de särskilda vapenslagen gifves en, med fästadt afseende å såväl

militära som ekonomiska förhållanden, lämplig organisation;

Generalstaben omorganiseras i syfte att blifva en fristående korps;

Förutom de vanliga vapenöfningarna bära för alla vapenslag gemensamma

höst-fälttjenste-öfningar hvart eller hvart annat år anordnas;

Organisationen af sjukvården och Intendenturen samt försvaret af Gotland

utvecklas på ett efter våra förhållanden lämpadt sätt; hvarjemte

Löneregleringen för indelta arméns befäl bör syfta derhän, att lönerna

utgå i kontant och till lika belopp inom lika grader af armén.”

På tillstyrkande af Stats-Rådet täcktes Hans Maj:t Konungen

i Nåder anbefalla Departements-chefen, Statsrådet Abelin,

att på de nu angifna grunder utarbeta samt, så vidt sig

gorå låter, före nästa riksdag underställa Kongl. Näjd

underdånigt förslag till den förändrade organisation af

rikets landtförsvar, som borde göras till föremål för Riksdagens

pröfning.

Ex protocolio

J. H. E. von Knorring.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

47

P. M.

från Landtförs vars-departementets Kommando-expeditions statistiska afdelning,

utvisande svenska landtförsvarets styrka i krigstid samt dess

kostnad och behöflig!, antal öfningsdagar i fredstid, om det skulle ordnas efter

samma grunder, som följas uti Körd ty ska förbundet eller uti Danmark.

Sveriges landtförsvar, ordnadt efter samma

grunder som

landtförsvaret uti:

Danmark

Nord tyska

Förbundet

-

IT nderofficerare

Kanoner.

Underofficerare

Kan o-

i

Fälttrupper:

och manskap.

och manskap.

ner.

Infanteri........

Linie 46,800Lo CAA

O >1 O AA (DO.öUU

Reserv *21,800] ''

52,800

■

Rytteri.........

Linie 3,7001 . -....

Reserv l,80o) 3''60U

——

6,860

—

Artilleri........

Linie 4,300) . AA

o ,’.An 5,800

Reserv l,o00| ’

7,520

1 so

Inaeniörtruvmer ....

!;inie*) f W 3,ooo

Reserv 1,800J ’

J ,700

i o

,

Förvaltningstrupper . .

9,600

5,760

Förstärknings-1

Besättningstrupper. . .

manskap och L0 QAA

Fästnings- ( w’

—

29,720

32

artilleri. >

! Ersättningstrupper. . .

37,100

—

25,640

36

Summa

162,500

248

130,000

248

*) TJtgöras af infanteri-pionierer och fortifikationsmanskap till arbetskolonner.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Sveriges landtförsvar, ordnadt efter danskt mönster, krafvel’ en kostnad

af 21,297,000 riksdaler och ett användande af 7,900,000 öfmngsdagar om

året; under det detsamma, ordnadt efter nordiskt mönster, skulle fordra eu

årlig kostnad af 25,000,000 riksdaler och ett användande af omkring 10,000,000

öfningsdagar.

Härvid är dock att iakttaga:

att den nordtyska arméorganisationen såväl under 1866 års som nuvarande

krig visat sig kunna åstadkomma åtminstone 25 proc. mera trupper

än den här anställda beräkningen utvisar, hvilken dock är i öfverensstämmelse

med organisationsplanen; under det att förstärkningsbataljonerna, enligt

den danska organisationen, endast med svårighet torde kunna sättas på

krigsfot;

att till den danska organisationen höra 16 klasser värnepligtigt manskap;

till den nord tyska deremot endast 12;

att enligt den nordtyska organisationen hvarje soldat vapenöfvas under

2 till 3 års garnisonstjenst, under det i Danmark den värnepligtige inkallas

till omkring 6 månaders rekrytbildning, hvarefter eu mindre del, hufvudsakligast

efter befälets godtfinnande, qvarhålles till ytterligare 9 till 12 månaders

tjenstgöring; — till båda organisationerna höra repetitionsöfningår;

att till en organisation såväl efter nordtyskt som danskt mönster omkring

3,250 officerare behöfvas vid arméns försättande på krigsfot; att utaf

dessa, enligt den nordtyska organisationen, omkring 1,800 fast aflönade och

ständigt tjenstgörande officerare skulle finnas vid armén i fredstid, men

enligt den danska knappast 1,400, hvaremot enligt den senare 368 värnepligtige

officerare beräknats vara i tjenstgöring året om;

att enligt den nordtyska organisationen alla underofficerare och korporaler

äro fast aflönade och hafva gjort ständig garnisonstjenst från och med

3 till och med 12 år, under det att nästan allt underbefäl enligt den danska

organisationen består af värnepligtige, som blifvit utbildade under loppet

af 15 till högst 20 månader; samt slutligen

att kostnaden för en organisation enligt nordtyskt mönster är beräknad

— alldeles såsom i nordtyska förbundet — till 225 preussiska thaler

eller 600 riksdaler för hvarje man af fredsstyrkan — eu procent af befolkningen

— 41,587 — under det att kostnaden för eu organisation enligt danskt

mönster är upptagen efter en inom statistiska afdelningen uppgjord ”Beräkning

af kostnaden för Sveriges landtförsvar, ordnadt efter samma grunder

som i Danmark”; och torde härvid höra anmärkas, att utgifterna för en

organisation enligt nordtyskt mönster blifva betydligt högre än här angifna

25,000,000 Rall’, om vid beräkningen af kostnaderna för eu sådan organisation,

/utgifterna för underhåll, beklädnad m. in. äfvenledes skola upptagas

enligt nuvarande kostnader derför inom svenska armén, såsom förhållandet

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

är uti den ofvannämnda beräkningen enligt danskt mönster. Tager man endast

hänsyn till den olika folkmängden uti Sverige och Danmark, och på

grund deraf vill beräkna kostnaden för det svenska landtförsvaret enligt

danskt mönster med ledning af de belopp, som i Danmark blifvit beviljade

från och med den 1 April 1867 till och med den 31 Mars 1871

(deruti äfven inberäknad den föreslagna, men ännu ej beviljade tilläggsbevillningen

för året 18V470 till 1831/371), eller 43,586,446 R:dr 10 öre, så

meter dervid den svårigheten, att uti denna summa flera poster äro tvänne

gånger upptagna, i det en utgiftspost, som en gång blifvit beviljad för ett år,

men under detta år ej blifvit använd, måste ånyo upptagas till bevillning,

om den ett kommande år skall få användas för det afsedda ändamålet. Om

emellertid 2,586,446 R:dr 10 öre afdragas för sådana tvänne gånger beviljade

utgiftsposter, hvithet icke torde vara för lågt räknadt, så visar det sig,

att införandet af den nya organisationen i Danmark kostat omkring 41,000,000

R:dr under loppet af de 4 första åren af dess tillvaro, eller omkring 10,250,000

R:dr årligen, hvithet i förhållande till folkmängden skulle för Sverige komma

att motsvaras af en årlig kostnad af 25 millioner riksdaler.

Stockholm den 10 Oktober 1870.

HUGO RAAB.

Major, generalstabs-offic-er.

Bill. till Biksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

i

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Utdrag af protokollet öfver Barnlif öisvurs-ärendem, hållet, inför

Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rädel -/ Stockholms Slott

den 29 December tSTO.

N ärv arande:

Hans Excellens Hen’ Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena. Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

F vill orre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströrner.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att vara närvarande.

b:o.

Departements-chefen anmälde härefter, att lian, till åtlydnad af Kong!.

Maj:ts under den 13 sistlidne Oktober honom meddela nådiga befallning och

i öfverensstämmelse med de af Kongl. Näjd dervid bestämda grunder, utarbetat

förslag till ordnande af försvarsväsendet till lands, och redogjorde Departements-chefen

för de särskilda delarne af samma förslag, hvilket finnes

detta protokoll Inlagd!, samt hemställde derefter i underdånighet, att, derest

förslaget i nåder gillades, Kongl. Näjd måtte täckas föreslå Riksdagen till

antagande såväl ifrågavarande organisation som en dermed öfverensstämmande

författning om den allmänna värnepligten, enligt bilaga vid detta protokoll,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kongl. Maj.ifi Nåd. Proposition, N:o 11.

att bringas till verkställighet på sätt och i den ordning, som i organisationsförslaget

funnes angifvet, dock med undantag hvad anginge försvarsväsendet

å Gotland, i afseende hvarå Departements-chefen, i enlighet med hvad sjelfva

organisations-memorialet derom innehölle, i underdånighet hemställde, att förelaget

måtte innevånarne på Gotland delgifvas, med förständigande att angående

den för dem ifrågasatta ökade tjenstgöring med underdånigt yttrande

inkomma.

Vidkommande den i sammanhang med organisationsförslaget gjorda

framställning i fråga om de hjelpmedel af olika slag, som för framgången af

krigsmaktens verksamhet vore af nöden, anhöll Departements-chefen i underdånighet,

att framställning om anvisande af dertill erforderliga medel måtte

få ingå i den proposition om statsverkets tillstånd och behof, som till den

snart sammanträdande Riksdagen komme att afl åtas.

Denna underdåniga hemställan, som Stats-Rådets öfrige

ledamöter biträdde, behagade Hans Maj:t Konungen i

Nåder gilla; hvadan proposition till Riksdagen angående

landtförsvarets ordnande skulle i öfverensstämmelse dermed

affattas.

Ex protocollo

K. E. Kindblad.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kong/ Maj:ts Nåd. Proposition. N:o 11.

Utdrar/ af protokollet öfver Landtförsvar s-ärenden, halhet inför

Hans Maj:t Konungen uti Stats- Rådet d Stockholms Slott

den £>> Januari 187 i.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justi ide-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena. Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Abdin,

- Berg,

Friherre Leijonhufmd,

TFberw,

JPenner&erg'',

Bergström.,

Friherre Alströmer.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin, uppläste till

justering-; ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga

tillstyrkan, förut fattade nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl.

Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets ordnande;

Och täcktes Kongl. Maj:t, uppå Stats-Rådets underdåniga

tillstyrkan, i nåder gilla nämnda förslag, sådant det finnes

detta protokoll bilagdt, samt förordna att, i enlighet dermed,

nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas;

—- hvarvid borde åtfölja utdrag af statsråds-protokollen

för den IS Oktober och 29 December sistlidna år, i hvad

de omfatta förevarande ämne.

Ex protocollo

F. H. E. von Knorring.

STOCK HOT., X!, TRYCKT HOS 1SAAC M ARGUS, Ml

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.