Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 18

1871-02-13 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1871:18, Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 18

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 18.

1

No 18.

Ank. till Riksd. Kansli d. 13 Febr. 1871, kl. 10 f. m.

K ongi. Maj:ts nådiga Proposition tili Riksdagen, om antagande

af en författning angående förändrad lydelse af 10 Kap.

1 § Rättegångsbalken; Gifven Stockholms Slott den 26

Januari 1871.

Då i sammanhang med de i 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken intagna

bestämmelser om laga domstol i rättegång mot Svensk man, som ingenstädes

stadigt hemvist eget’, och mot utländning, som sig i riket uppehåller,

icke finnes i nämnda hänseende meddeladt något stadgande för

det fall att Svensk man, som i riket saknar stadigt hemvist, begifvit sig

till utrikes ort, har Kongl. Maj.-t ansett denna brist höra medelst intagande

i berörda lagrum af en föreskrift i ämnet afhjelpas, och vill alltså,

med öfverlemnande af de i Högsta Domstolen och Statsrådet angående

denna fråga hållna protokoll, enligt 87 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen

antagande af följande:

»Förordning angående förändrad lydelse af 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken

:

Härigenom förordnas, att 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken skall erhålla

följande förändrade lydelse:

Vill man till annan kära, ehvad det är för gäld, eller i annat

tvistemål, som dess person rörer; läte då stämma honom till den Rätt,

derunder han sitt bo och hemvist häfver. Hustru, och barn medan de

hemma när föräldrar åro, lyda under den Rätt, som man och fader;

och tjenstehjon, der de sin tjenst hafva. Den ingenstädes stadigt hemvist

eger, sökes der han finnes, eller, om han utrikes är, der han sednast

Bih. till Biksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Muj:ls Nåd. Proposition N:o 18.

inom riket var boende. Utländsk man må sökas å ort inom riket, der

han anträffas. Nu vill den stämde kära till honom igen, som stämma

låtit; vare lian ock skyldig vid samma Rätt svara, der målen med hvarandra

gemenskap hafva.»

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

CARL.

Axel Adlercreutz.

_

usfÄ VA y ■ ■.

Utdrag./ af protokollet öfver Justitie-Departements-Ärende!'', hållet

inför Hans Magt Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms

Slott Fredagen den 2 December 1870,

i närvaro af:

Haris Excellens Herr Justitiestatsminister!! Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve

i Waehtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Abel in,

Berg,

Friherre Leijon/infvild,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!! yttrade:

»Då i sammanhang med de i 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken intagna

bestämmelser om laga domstol i rättegång mot svensk man, som ingen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kong],. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

3

städes stadigt hemvist eget1, och mot utländning, som sig i riket uppehåller,

icke linnés i nämnda hänseende meddeladt något stadgande för

det fall att svensk man, som i riket saknar stadigt hemvist, begifvit sig

till utrikes ort, har jag trött donna brist böra afhjelpas genom en så

lydande

Förordning angående förändrad lydelse af 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken.

Med upphäfvande af 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken förordnas, att

samma § erhåller följande förändrade lydelse:

Vill man till annan kära, ehvad det är för gäld, eller i annat tvistemål,

som dess person rörer; läte då stämma honom till den Rätt,

derunder han sitt bo och hemvist häfver. Hustru, och barn medan de

hemma när föräldrar äro, lyda under den Rätt, som man och fader; och

tjenstehjon, der de sin tjenst hafva. Den ingenstädes stadigt hemvist egen,

sökes der han linnés, eller, om han utrikes är, der han sednast inom

riket var boende. Utländsk man må sökas å ort inom riket, der han

anträffas. Nu vill den stämde kära till honom igen, som stämma låtit;

vare han ock skyldig vid samma Rätt svara, der målen med hvarandra

gemenskap hafva.»

Och hemställde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, att

öfver detta förslag Högsta Domstolens utlåtande skulle, för det ändamål

87 § Regeringsformen omförinäler, medelst nöte ur protokollet infordras.

Denna af Statsrådets ofri ge ledamöter biträdda hemställan

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo

C. J. E. Akerstedt.

1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 18.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts

Högsta Domstol Onsdagen den 14 December 1870.

Andra Rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Södergren,

Cramér,

Friherre Leuhusen,

Carleson,

Wretman,

Naumann,

Huss.

Tillförordnade Revisions-sekreteraren Friherre Stael von Holstein

föredrog i underdånighet:

Ett inom Justitie-departementet utarbetadt förslag till förordning

angående förändrad lydelse af 10 Kap. 1 § Rättegångs-balken, öfver

hvilket förslag Högsta Domstolens utlåtande blifvit, för det ändamål

87 § Regeringsformen omförmäler, medelst note ur Statsråds-protokollet

öfver Justitie-departements-ärender för den 2 innevarande månad

infordradt; varande förslaget af följande lydelse:

Med upphäfvande af 10 Kap. 1 § Rättegångs-balken förordnas, att

samma § erhåller följande förändrade lydelse:

Vill man till annan kära, ehvad det är för gäld, eller i annat

tvistemål, som dess person rörer; läte då stämma honom till den Rätt,

derunder han sitt bo och hemvist häfver. Hustru, och barn medan de

hemma när föräldrar äro, lyda under den Rätt, som man och fader;

och tjenstehjon, der de sin tjenst hafva. Den ingenstädes stadigt hemvist

eger, sökes der han finnes, eller, om han utrikes är, der han sednast

inom riket var boende. Utländsk man må sökas å ort inom riket,

der han anträffas. Nu vill den stämde kära till honom igen, som stämma

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

5

låtit; vare han ock skyldig vid samma Rätt svara, der målen med hvarandra

gemenskap hafva.

Justitierådet Huss förklarade sig anse ifrågavarande förslag icke

föranleda till annan anmärkning, än att, då förslaget endast afser tillägg

till 10 Kap. 1 § Rättegångs-balken, den föreslagna förordningens ingress

torde höra erhålla en derefter lämpad förändrad lydelse.

Justitierådet Naumann yttrade: »Enligt vanliga tolkningen anses

i vår lagstiftning, som bekant är, orden »hafva sitt hemvist» på den ena

eller andra orten, eller derstädes »vara boende» såsom synonyma med:

att på den orten vara »mantalsskrifvem. Då det nu kan inträffa, att

en person, som utflyttat, dessförinnan ingenstädes inom riket låtit mantalsskrifva

sig, utan alltjemnt fort ett kringirrande lif och försörjt sig

med arbete än i den ena, än i den andra delen af landet, torde ett

sådant förhållande äfven höra tagas i betraktande vid bestämmande i

en ny lag af det personliga forum. Man kan om en dylik person

icke säga: »der han sednast inom riket var boende», då orden tagas i

ofvannämnda bemärkelse, enär han ingenstädes varit mantalsskrifvem

Skulle åter meningen vara att med ordet »boende» i den nya lagen

undantagsvis utmärka den ort, der någon tillfälligtvis sednast vistats

inom riket, så torde ett förtydligande i denna del tarfvas. Lagberedningen

i dess förslag till Rättegångs-balkens förra del, 10 Kap. 5 och

följande §§, synes mig lemna en god ledning, derest förändrade stadganden

blifva af nöden angående deras personliga forum, som vistas

utomlands eller dit verkligen utflyttat, i sådana saker, för hvilka de

kunna till svensk domstol instämmas- I öfrigt hänförer jag mig till

mitt yttrande i Högsta Domstolens protokoll den 13 dennes, i anledning

af förslaget om förändrade stadgande!! rörande stämning, med hvad

dertill hörer. Angående förslagets ingress instämmer jag med Justitierådet

Huss.»

Justitierådet Wretman yttrade: »Genom det ifrågavarande förslagetsynes

vara afse dt att erhålla ett nu icke befintligt lagstadgande angående

behörig domstol för upptagande af de i 10 Kap. 1 § Rättegångs-balken

omförmälda tvistemål mot personer, som öfvergifvit fäderneslandet samt

i främmande land satt sig neder; men då stadgandet härom i förslaget

blifvit sammanfördt med lagrummets nuvarande föreskrifter om forum

för den, som »ingenstädes stadigt hemvist eger», fastän från riket utflyttande

personer i måhända de flesta fall hvarken före utflyttningen

varit eller sedermera äro hänförliga till dem, som sakna stadigt hemvist,

har jag, på det möjlig misstydning af det föreslagna lagbudet må

undvikas, ansett mig höra hemställa, huruvida icke större tydlighet i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 18.

näranda hänseende kunde ernås genom t. ex. följande, eller andra dermed

liktydiga ordalag:

»Den ingenstädes stadigt hemvist eger, sökes der lian linnés. Den,

som öfvergifvit riket och utomlands sig bosatt, stämmes till domstol i

den ort, der häri sednast i riket var boende. Utländsk man må sökas

å ort inom riket, der han anträffas.»

»Angående förslagets ingress instämmer jag med Justitierådet

Huss.»

Justitierådet Carleson förklarade sig instämma med Justitierådet

Huss.

Justitierådet Friherre Leuhusen anförde: »Jag instämmer uti den

af Justitierådet Wretman rörande detta förslag gjorda erinran; hvarjemte,

enär med uttrycket den ort, der någon är boende eller »bosatt»

vanligen anses utmärkas den ort, der man är mantalsskrifvcn, jag, om

de i förslaget begagnade orden »der han sednast inom riket var boende»

undantagsvis på detta ställe äro liktydiga med orden: der lian sednast

vistades, i likhet med hvad Justitierådet Naumunn redan anmärkt, hemställer

huruvida ej ett förtydligande härutinnan erfordras.»

Justitieråden Södergren och Cramér instämde i deri af Justitierådet

Buss yttrade mening.

Ex protocollo

C. J. Björkman.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 18.

7

Utdrag af protokollet öfver Justitie-Departementets-Ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 26 Januari 1871,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve

Wachtmeister, .

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wénnerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Justitieråden: Wretman,

Dreijer.

Hans Excellens Herr Justitiestatsminister!! anmälde att, sedan

Kongl. Maj:t den 2 December nästlidet år infordrat Högsta Domstolens

utlåtande öfver ett inom Justitiedepartementet upprättadt förslag till

förordning angående förändrad lydelse af 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken,

så hade Högsta Domstolen, enligt dess protokoll den 14 i berörda månad,

afgifvit yttrande öfver förslaget; och anförde härvid Hans Excellens:

1 Högsta Domstolen, hvars fleste ledamöter lemnat §:ns föreslagna

lydelse utan anmärkning, hafva Justitieråden Friherre Leuhusen och Wretman,

jemte förmälan att från riket utflyttande personer i måhända de

bestå fall hvarken före utflyttningen varit eller sedermera vore hänförliga

till dem, som sakna stadigt hemvist, ansett sig, på det möjlig miss
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 18.

tydning af det föreslagna lagbudet måtte undvikas, böra hemställa, huruvida

icke större tydlighet i nämnda hänseende kunde ernås genom t. ex.

följande eller andra dermed liktydiga ordalag:

»Den ingenstädes stadigt hemvist egen, sökes der han linnés. Den,

8om öfvergifvit riket och utomlands sig bosatt, stämmes till domstol i

den ort, der han sednast i riket var boende. Utländsk man må sökas

å ort inom riket, der han anträffas».

För att bedöma, huruvida donna redaktion egen företräde framför

den i remitterade förslaget upptagna, heder jag att först få yttra

mig angående råtta förståndet af hvad vår lag nu i detta ämne innehåller.

I 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken stadgas först, att om någon vill

till annan kära i tvistemål, som dess person rörer, skall saken instämmas

till den Rätt, derunder svaranden sitt bo och hemvist häfver. Att

här afses bo och hemvist endast i Sverige, framgår uppenbart deraf, att

lagen icke kan uppställa regler för rättegångar i främmande land. När

sednare i samma § talas om den, som ingenstädes stadigt hemvist egen,

synes ordet hemvist der så mycket mindre kunna tagas i annan bemärkelse

än den i lista punkten gifna af ett hemvist inom riket, som den

sednare satsen tydligen är afse dd att omfatta alla dem, på h vilka det

första stadgandet i §:n icke är tillämpligt. För mig är ock omöjligt att

fatta, huru för bestämmande af forum i Sverige någon grund skulle kunna

hemtas derifrån, om svaranden i främmande land har ett hemvist eller

hvar detsamma kan finnas; och tydligt är att i afseende å »den främmande»,

om hvilken i sammanhang härmed talas, ej ringaste hänsyn tages

dertill, om han utom riket egen stadigt hemvist eller icke. För den uppfattning

att ordet hemvist, då det sednare gången i §:n förekommer, betyder

hemvist inom riket, talar ock en följdriktig tolkning af den punkt,

hvari uttrycket förekommer, och hvilken lyder sålunda: »Den ingenstädes

stadigt hemvist egen eller främmande är, sökes der han linnés». När

nemligen såväl vid ordet »främmande» som i satsen »der han linnés»

måste underförstås »i Sverige», följer deraf, så vidt ej det inre sammanhanget

skall sönderbrytas, att desamma orden måste underförstås jemväl

i den första satsen.

Vid den om nämnda af två ledamöter inom Högsta Domstolen uppställda

redaktionen synes mig nu vara att anmärka att, då skilnad deri

göres mellan »den som ingenstädes stadigt hemvist egen) och »den som

utomlands sig bosatt», ej blott en förändrad betydelse gifvits åt de förra

i §:n redan befintliga orden, utan äfven den inkonseqvens blifvit inrymd,

citt»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

9

att under det vid början af meningen »den ingenstädes stadigt hemvist

eger» skola underförstås orden »i hela verlden», så får vid meningens

fortsättning »sökes der han finnes» underförstås blott »i Sverige». En

ännu vigtigare anmärkning, och hvilken afser en väsendtlig praktisk olägenhet,

ligger i den svårighet, som skall uppstå, att välja rätt forum af

de två, som stå till buds, och den tidsutdrägt och kostnad, som deraf

ofta måste följa. Om t. ex. en person, som rest till Amerika och upphört

att i Sverige hafva stadigt hemvist, efter någon tid återkommer till

riket och blifver sökt »der han finnes», är han i tillfälle att invända det

han bosatt sig i den främmande verldsdel^!. Tid måste då lemnas honom

att styrka sin uppgift, och lyckas han deri, nödgas domstolen förklara

sig obehörig att handlägga tvisten. Instämmes han åter från början

till domstolen i den ort, der han sednast var i riket boende, kan

invändning göras, att han i hela verlden saknar stadigt hemvist, och

käranden kan då blifva nödsakad att med kostnad och tidspillan skaffa

bevisning om ett motsatt förhållande eller ock låta stämningen förfalla.

Fall synas till och med kunna inträffa, då för personer, som här i landet

haft stadigt hemvist, forum kan komma att helt och hållet saknas,

såsom om utvandrare qvarstad nar i främmande land, men bevisning icke

kan åstadkommas om hans bosättning derstädes.

Uti det af mig framlagda förslaget åter äro orden »Den ingenstädes

stadigt hemvist häfver» afsedda att bibehålla den betydelse, som, efter

hvad jag ofvan sökt visa, dem redan nu rätteligen tillkommer, och tilllämpningen

blifver i följd deraf helt enkelt den, att i mål, hvarom nu

är fråga, den svenska undersåte, som i Sverige ej eger stadigt hemvist,

skall, om han i landet sig uppehåller, sökas der han finnes, men om

han utrikes är och således ej kan i riket finnas, stämmas till Rätten i

deri ort, der han inom riket sednast var boende.

Af Justitieråden Friherre Leuhusen och Nanmana är vidare erinradt,

att om de i förslaget begagnade orden »der han sednast inom

riket var boende» på detta ställe skulle vara liktydiga med orden »der

lian sednast vistades», ett förtydligande härutinnan erfordrades. Då afsigten

emellertid icke varit att åt de begagnade orden gifva en så lös

och oviss betydelse, återstår för mig endast att besvara deri af Justitierådet

Namnam! ytterligare gjorda erinran, att enär det kan inträffa, att

eu person, som utflyttat, dessförinnan ingenstädes inom riket låtit mantalsskrifva

sig, utan alltjemt fort ett kringirrande lif och försörjt sig

med arbete än i den ena, än i den andra delen af landet, ett sådant

förhållande äfven borde tagas i öfvervägande vid bestämmande i ny lag

Bill. till Biksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 18.

af det personliga forum. Den sålunda i principielt hänseende anmärkta

kristen, som val icke uppkommer genom förslagets antagande, enär den

redan nu förefinnes, men som i förslaget icke finnes afhjelpt, har jag

ingalunda förbisett. Eu antydan om skälet, hvarför jag icke sökt afhjelpa

denna formela brist,1 ligger dock redan i den anvisning sistbemält

Justitieråd lemnat på Lagberedningens förslag till Rättegångsbalkens

förra del 10 Kap. 5 och följande §§, såsom gifvande en god ledning

för förändrade stadgan den i det ämne, förslaget afhandlar. Inom

en icke särdeles aflägsen framtid torde eu fullständig omarbetning af

hela vår Rättegångsbalk förestå; och då så är förhållandet, har jag icke

trött att i mera speciela frågor, såsom i den förevarande angående forum

i personliga tvistemål, andra förändringar under tiden höra vidtagas, än

sådana, hvilka, utan någon vidlyftig apparat, äro egnade att afhjelpa

uppenbara praktiska olägenheter, hvartill svårligen torde kunna räknas

den, att forum här i riket möjligen saknas för anhängiggörande af ett

skuldfordrings- eller annat sådant mål mot en svensk person, med hvilken

det nu mera sannolikt högst sällsynta förhållande eger rum, att

han ej någonsin varit inantälsskrifven, och hvilken, efter att alltjemt

hafva fört ett kringirrande lif och försörjt sig med arbete än i den ena

och än i den andra delen af landet, omsider begifvit sig till främmande

land, utan att sedermera derifrån till riket återkomma.

1 enlighet med hvad jag sålunda haft nåden anföra, anser jag mig

höra i underdånighet vidhålla det anmälda förslaget till lagtext oförändradt

och alltså hemställa, att Eders Kongl. Maj:t i nådig Proposition

täcktes föreslå Riksdagen att antaga detsamma, så lydande:

Förordning angående förändrad lydelse af 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken skall erhålla

följande förändrade lydelse:

Vill man till annan kära, ehvad det är för gäld, eller i annat tvistemål,

som dess person rörer; läte då stämma honom till den Rätt,

derunder han sitt bo och hemvist häfver. Hustru, och barn medan de

hemma när föräldrar äro, lyda under den Rätt, som man och fader;

och tjenstehjon, der de sin tjenst hafva. Den ingenstädes stadigt hemvist

eger, sökes der lian finnes, eller, om häri utrikes är, der han sednast

inom riket var boende. Utländsk man må sökas å ort inom riket,

der han anträffas. Nu vill den stämde kära till honom igen, som stämma

låtit; vare han ock skyldig vid samma Rätt svara, der målen med hvarandra

gemenskap hafva.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition bl:o 19. il

Justitierådet Wretman åberopade det af honom vid behandlingen

af detta ärende i Högsta Domstolen afgifna yttrande.

Statsrådets öfrige ledamöter instämde uti Hans Excellens Herr Justitie-statsministerns

ofvanberörda hemställan;

Och behagade Hans Maj:t Konungen densamma i nåder

bifalla; 1 följd hvaraf nådig Proposition, af den lydelse

bilagan Ditt. B. till detta protokoll utvisar, skulle till

Riksdagen afiåtas.

Ex protocollo

C. J. E. Åkerstedt.

Wto 19.

Ank. till Rikgd. Kansli d. 13 Febr. 1871, kl. 10 f. m.

Kongl. Mdj:ts nådig a Proposition till Riksdagen, angående pension

ä Allmänna Indragning sstaten åt Vaktknekten vid länsfängelset

i Linköping Nils Nilsson; Gifven Stockholms

Slott den 21 i Januari 1871.

Sedan hos Fångvårds-styrelsen framställning blifvit gjord, att

Vaktknekten vid länsfängelset i Linköping Nils Nilsson, hvilken i

anseende till ålder och sjuklighet vore urståndsatt att sin tjenst vidare

fullgöra, måtte beredas pension eller underhåll vid afskedstagande, har

Styrelsen med underdånig skrifvelse den 7 innevarande Januari öfverleranat

prest- och läkarebetyg äfvensom tjenstgöringsbevis för Nilsson,

af hvilka handlingar inhemtas, att Nilsson, född den 24 Mars 1803,

sedan den 20 Oktober 1847 varit såsom vaktknekt vid länsfängelset i

Linköping anställd och sina åligganden vid befattningen utan anmärkning

fullgjort, samt att han, som är stadd i torftiga ekonomiska vilkor och

alltsedan Februari månad sistlidna år varit sjuk af gikt, till följd af

1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.