Sök i Ratio Lex

Angående eftergift af den Riksarkivet genom testamente af Sekreteraren i Kongl. Krigshofrätten Grefve Carl Eric Ludvig Walter Posse tillagda rätt till en del af hans qvarlåtenskap

1871-02-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1871:20, Angående eftergift af den Riksarkivet genom testamente af Sekreteraren i Kongl. Krigshofrätten Grefve Carl Eric Ludvig Walter Posse tillagda rätt till en del af hans qvarlåtenskap

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 20.

i Linköping, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för

sin återstående lifstid till belopp af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda

hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige

ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och

skulle nådig Proposition af den lydelse bilagan Kitt.

C. till detta protokoll utvisar, till Riksdagen afiåtas.

Ex protocollo

''C. J. E. Åkerstedt.

JX:0 30.

Ank. till Rikad. Kansli d. 13 Febr. 1871, kl. 10 f. in.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående eftergift

af den Riksarkivet genom testamente af Sekreteraren

i Kongl. Krigshofrätten Grefve Carl Eric Ludvig

Walter Posse tillagda rätt till en del af hans qvarlåtenskap;

Gifven Stockholms Slott den 3 Februari 1871.

Sedan Sekreteraren Grefve Posse i lifstiden genom testamente

den 9 Maj 1868 förordnat, bland annat: att allt hvad, efter det åtskilliga

legater till vissa uppgillra personer utgått, blefve öfrigt af hans

qvarlåtenskap, så i fast som löst, skulle, så framt gossen Gustaf Erik

Sigismund, född den 14 Juli 1865 och sou af B ens värfvare n Adolf

Schmidts dotter Hulda Schmidt, blifvit före Grefve Posses död till honom

öfverlemnad att uppfödas och uppfostras, eller, inom tre månader der
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

15

efter, en af två uppgift)a personer finge närande gosse i sådant ändamål

af hans moder emottaga, tillfalla honom, samt att, derest Hulda

Sch in i dt icke fullgjorde det vilkor, hvarunder hennes son egde tillgodonjuta

testamentet, allt hvad till denne blifvit disponerad! skulle tillfalla

Riksarkivet för att användas till fortsättande af verken »Svenskt Diplomatarium»

samt »Svenska medeltidssigiller» eller, om dessa verk skulle

vara fullbordade, utgifvande af andra äldre handlingar rörande fäderneslandets

historia; så och efter det Grefve Rosse deri 19 Juni 1868

afiidit samt den af honom förordnade exekutor af testamentet, Registratorn

Edvard Ulrik Cervin, hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt

verkställt bevakning deraf, har Riksarkivarien den 24 Oktober

samma år hos Chefen för Ecklesiastik-departementet anmält, att Grefve

Rosses berörda testamente blifvit Riksarkivarien i bevakningsändamål

delgifvet, samt hemställt huruvida i saken något vidare borde åtgöras

och hvem det i sådant fall skulle åligga; hvarjemte Riksarkivarien, med

afseende å den eventualitet, hvaraf skulle bero, huruvida Riksarkivets

rätt k om me att inträda i kraft, yttrat den åsigten, att emottagande! af

det Riksarkivet genom ifrågavarande testamente eventuel! tilldelade

legat knappt torde kunna anses innebära någon sådan verklig fördel

för Staten, att deri på antydda väg borde eftersträfvas.

Till följd af remiss har Justitiekanslers-embetet den 2 Mars 1869

afgifvit utlåtande i detta ärende och dervid tillika öfverlemna! dels eu

åt vice Häradshöfdihgen Oscar Silfversparre, som af Stockholms Rådstufvu-rätt

blifvit den 20 Oktober 1868 förordnad att vara förmyndare

för gossen Gustaf Erik Sigismund, till Justitiekanslers-embetet ingifven

skrift af innehåll, bland annat, att nämnde gosse, enligt hvad allmänt

kändt vore, skulle vara Grefve Posses oäkta son, samt att Hulda Sehmidt,

ehuru hon befunne sig i alldeles utfattig belägenhet, icke kunna! förmås

att fullgöra det i testamentet stadgade vilkor angående barnets öfverlemnande

till uppfostran, dels ock vid samma skrift fogade handlingar,

nemligen bestyrkt transsumt af den efter Grefve Rosse den 8 Augusti

1868 förrättade bouppteckning samt en den 7 Januari 1869 daterad

och af Grefve Rosses samtliga arfvingar eller deras målsmän i vittnens

närvaro undertecknad skrift, hvaruti de, — jemte förmälan att Grefve

Rosses testamente blifvit af dem godkändt, men att Hulda Sehmidt icke

uppfyllt förutnämnda vilkor, samt att gossens förmyndare, som förordnats

först sedan den för gossens öfverlemnande stadgade tid försutits,

icke varit i tillfälle att insätta sin myndling i den r^tt testamentet honom

tillerkände, hvarföre Riksarkivet nu vore närmast berättigad! att mottaga

den testamenterade egendomen, derest Kongl. Maj:t komme att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 20.

besluta testamentets bevakning för Riksarkivets räkning, hvaremot, om

anspråk på den testamenterade egendomen icke komme att framställas

å Riksarkivets sida, egendomen skulle efter lag tillfalla dem såsom arfvinge

efter Grefve Rosse —, förklarat, att de, för sådan händelse, på

förmyndarens begäran och för att uppfylla den aflidnes i främsta rummet

uttalade vilja, att hans egendom skulle tillfalla Hulda Schmidts sou

Gustaf Erik Sigismund, på honom öfverläte all den rätt till den aflidnes

qvarlåtenskap, som dem efter arfsrätt skulle tillkomma, och uppdroge

åt den i testamentet nämnde exekutor eller förmyndaren att om barnets

uppfostran draga försorg samt om uppfyllande af de i testamentet bestämda

föreskrifter gå i författning;

Och har Justitiekanslers-embetet, för egen del, yttrat, att då de

i testamentet bestämda förutsättningar och vilkor, under Indika gossen

Gustaf Erik Sigismunds rätt till testator efterlemnade egendom skulle

inträda, enligt hvad sålunda blifvit upplyst, icke inträffat, den genom

testamentet Riksarkivet eventuelt tillerkända rätt till samma egendom

visserligen torde kunna genom testamentets bevakning göras lagligen

gällande; men enär följden deraf antagligen blefve, att Gustaf Erik

Sigismund, som, efter hvad hans förmyndare tillkännagifvit, ansåges

vara testaters sou och hvilkens uppfostran och framtida utkomst testator

syntes hafva haft sig angeläget att betrygga, komme att sakna den mera

vårdade uppfostran, som i händelse anspråk å Riksarkivets sida ej framställdes,

skulle, till följd af testaters samtliga arfvingars till Gustaf Erik

Sigismund gjorda öfverlåtelse af all den dem såsom arfvingar tillkommande

rätt- till testaters qvarlåtenskap, kunna genom förmyndarens försorg

honom beredas, samt, fastän testator, sannolikt i ändamål att, så

vidt ske kunde, bereda säkerhet för att hans vilja i afseende å sättet

för gossens uppfostran måtte varda efterföljd, lem nät ofvan anförda

bestämmelser, hvilka testator ansett för ändamålets vinnande vara mest

betryggande, men som äfven kunde komma att föranleda till gossens

utestängande från all rätt till egendomen, det likväl kunde antagas

såsom med testator verkliga och rätt förstådda syftemål närmast öfverensstämmande,

att, under hvilka förhållanden som helst, tillfälle ej blefve

gossen betaget att komma i åtnjutande af en vårdad uppfostran, Justitiekanslers-embetet

ansåge sig höra tillstyrka, att någon åtgärd för att å

Riksarkivets vägnar gorå anspråk å test-ators efterlemnade egendom

gällande icke måtte vidtagas.

Efter 3 det Kongl. Maj:t den 19 Mars 1869 anbefallt Justitiekanslers-embetet

att låta verkställa bevakning af ifrågavarande testamente

i hvad

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

i hvad det rörer Riksarkivets rätt, har Justitiekanslers-embetet i underdånigt

memorial den 31 Oktober 1870 anmält, att, sedan sådan bevakning0

den 7 April 1869 hos Svea Hofrätt försiggått och testamentet

delgifvits vederbörande arfvingar, liden för klander af testamentet tilländalupit,

utan att, enligt hvad vederbörande tjensteman i Hofrätten

intygat, klandertalan emot den å Kronans vägnar anställda bevakning

blindt i laga ordning anhängiggöra ,

Sedermera har i eu till Kongl. Maj:t ingifven skritt vice Härad shöfdingen

Silfversparre, å sin bemälde myndlings vägnar, och under

åberopande af ej mindre hvad Riksarkivarien och Justitiekanslersembetet,

på sätt bär ofvan förmäles, anfört, än ock Grefve Rosses samtliga

arfvingars förrberörda medgifvande till förmån för gossen Gustai

Erik Sigismund, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t, med afseende

jemväl dels derå, att det af Grefve Rosse för barnets rätt till legatet.

stadgade vilkor icke syntes vara med de pligter, hvilka enligt moral

och allmän lag ålegat barnets moder, så öfverensstämmande, att icke, då

hon enständigt vägrat afstå sin naturliga rätt att sjelf besörja barnets

uppfostran, det skulle vara synnerligen hardt emot barnet, hvars rätt i

detta fall modern ensam kunnat bevaka, om detsamma på grund häraf

skulle gå i mistning af medel till uppehälle, uppfostran och framtida

bergning, derigenom att Staten, med begagnande af den rätt testamentet

tillerkände Riksarkivet, skulle sätta sig i besittning af egendom, som

enligt testamentets ordalydelse i främsta rummet varit af testator afsedd

att tillfalla nämnda barn, dels ock å den omständigheten, att Hulda

Schmidt, som åt barnet egnande all moderlig omvårdnad, befunne sig i

så fattiga omständigheter, att barnets framtida välfärd derigenom äfventyrades,

täcktes i nåder förordna, att några åtgärder från det allra ännu s

sida icke måtte vidtagas för eftertagande af ifrågavarande legat,h vilket

enligt ett af testamentsexsekutorn meddeladt skriftligt intyg antagligen

komma att, när Grefve Rosses bo hunnit slutligen utredas, uppgå till

ett belopp af omkring 23,000 Riksdaler Riksmynt, utan Kronans och

Riksarkivets rätt på grund af omförmälda testamente efterskänkas till

förmån för sökandens myndling, Gustaf Erik Sigismund.^

Med afseende å hvad sålunda i donna fråga förekommit, vill

Kongl. Maj:t härmed till Riksdagens bepröfvande öfverlemna, huruvida

icke den enligt framlidne Sekreteraren Grefve Posses berörda testamente

Riksarkivet tillkommande rätt till eu del af Grefve Rosses qvarlåtenskap

må, till förmån för förutnämnde barn, Gustaf Erik Sigismund,

eftergifvas.

Eib, Ull Biksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd. 8 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

De till ifrågavarande ärende hörande handlingar skola tillhandahållas

Riksdagens vederbörande Utskott; Och Kongl. Maj:t förblifver

Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

G. Wennerberg.

Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans

Magt Konungen i Stats-Rädet på Stockholms Slott den

3 Februari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Waern,

Wennerberg,

Bergström och

Friherre Alströmer.

Slutligen uppläste till justering Departements-chefen, Statsrådet

Wennerberg följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på Statsrådets

enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsätta förslag till

Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen, nemligen:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

19

2:o) angående eftergift af den Riksarkivet genom testamente af

Sekreteraren i Krigshofrätten Grefve Carl Erik Ludvig Walter Posse

tillagda rätt till en del af hans qvarlåtenskap.

Hans Maj:t Konungen täcktes, uppå Stats-Rådets underdåniga

tillstyrkan, berörda förslag, sådana de finnas

detta protokoll bilagda, i nåder gilla samt befallde

att i enlighet dermed nådiga Propositioner skulle till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

C. A. Th. Adelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.