Sök i Ratio Lex

Angående bidrag af statsmedel till aflöning afl lärare vid folkskolor och småskolor

1871-02-15 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1871:21, Angående bidrag af statsmedel till aflöning afl lärare vid folkskolor och småskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.

1

2É.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Febr. 1871, kl. 2 e. m.

Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen, angående bidrag af statsmedel

till aflöning afl lärare vid folkskolor och småskolor; Gifven

Stockholms Slott den 3 Februari 1871.

Med anledning af dels Kongl. Maj:ts uti den till sistlidne Riksdag aflåtna

nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning

rörande lönetillägg åt examinerade ordinarie folkskolelärare, dels ock af särskilda

inom Riksdagen väckta förslag om indragning till Statsverket af ej mindre

den till kommunerna utgående folkskoleafgiften, än äfven de hittills beviljade bidragen

till folkskolelärarnes löner, samt anvisande i stället af visst bestämdt anslag

till hvarje folkskola, har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 9 Maj 1870,

angående reglering af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvud ti tel anfört,

bland annat: att med afseende a kostnaderna för folkundervisningen hittills den

grundsats städse gjort sig gällande, att folkskolan i främsta rummet vore en

kommunens angelägenhet, och att Statens mellankomst i detta fall, förutom omsorgen

om lärarebildningen, endast afsåge att understödja församlingarne vid ordnandet

af deras folkskoleväsende; att någon förändring härutinnan ej heller vore

hos Riksdagen föreslagen, men väl ett annat system för understödets meddelande

ifrågasatt; att, om än å ena sidan måste medgifvas, att de nu gällande anordningarne

i afseende på anslagen till folkskolan och vilkoren för desammas åtnjutande

icke oväsendtligt bidragit till folkskolans utveckling, dock å andra sidan meningarne

ej torde vara delade rörande olämpligheten af det nu följda invecklade system

för fördelningen af statsbidragen; att till den mängd af göromål och kontroller,

hvarmed styrelsen och förvaltningen derigenom öfverhopades, komme den ofta

öfverklagade svårigheten för församlingarne att beräkna det statsbidrag, som kunBih.

till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition, N:o 21.

de komma dem till del, äfvensom att för dess utfående meddela erforderliga bevis

och uträkningar; att beträffande sättet att afhjelpa dessa olägenheter, hvilka framhållits

såväl i flera vid de nästföregående riksdagarne i ämnet väckta motioner,

som äfven under folkskolefrågans handläggning vid dåvarande riksdag, meningarne

dock varit så stridiga, att frågan derom ännu väntade sin lösning; att emellertid

de då väckta förslagen om indragning af den så kallade folkskoleafgiftcn och

anvisande i stället af bestämda statsbidrag till hvarje lärares aflöning vore förtjenta

af synnerlig uppmärksamhet, såsom ledande till enkelhet och reda i förvaltningen,

samt medförande större fördelar för kommunerna; att den kontroll, som

med de nuvarande föreskrifterna för statsmedlens erhållande varit åsyftad, syntes

numera kunna genom folkskoleinspektörerne åstadkommas; samt att för fattande af

ett definitivt beslut i denna vigtiga fråga erfordrades eu mera speciel utredning,

än som kunde hos Riksdagen åstadkommas; — på grund hvaraf Riksdagen i underdånighet

anhållit, dels att Kongl. Maj:t måtte taga i nådigt öfvervägande, huruvida

icke den till församlingarne öfverlåtna andelen af personliga skyddsafgiften

lämpligen bolde till Statsverket indragas för att jemte ofri ga till folkundervisningen

anslagna statsmedel användas enligt ofvan antydda grund, att nemligen ett

visst bidrag skulle till hvarje folkskolelärares aflönande anvisas, dels ock att

Kongl. Maj:t, derest donna åsigt vunne godkännande, måtte för Riksdagen i ämnet

framlägga nådigt förslag.

Jemlik! Kongl. Maj:ts nådiga befallning hafva för utredning af ifrågavarande

ämne särskilda beräkningar blifvit inom Ecklesiastik-departementets expedition

verkställda, åsyftande dels att utröna i hvad förhållande de nu till folkskoleväsendet

i de särskilda skoldistrikten utgående statsanslag tillsammans med folkskoleafgiften

stå till de direkta omkostnader och uppoffringar, som skoldistrikten för sina

skolor sig åtagit, dels ock att bestämma det belopp, som erfordras i händelse Staten

skall fortfarande för dylikt ändamål lemna understöd; hvarvid, till grund för

beräkningen och med afseende jemväl å nu gällande stadganden för så beskaffad!

understöds åtnjutande, antagits ett belopp af 200 Riksdaler såsom bidrag till aflöning

af hvarje examinerad och i vederbörlig ordning tillsatt ordinarie folkskolelärare

samt 50 Riksdaler såsom bidrag till aflönande af läraren vid hvarje småskola.

Sedan Rikets Ständer vid 1844 och 1845 årens riksdag, under antagande såsom

allmän grundsats, att hvarje arbetsför medlem af samhälle! herde genom personlig

afgift i första rummet bidraga till det uppväxande, mindre bemedlade slägtas

undervisning, af sådan anledning och efter det den personliga skyddsafgiften

blifvit vid samma riksdag till hälften nedsatt, för sin del besluta!, att ett mot

donna nedsättning svarande belopp borde utgå till folkundervisningens befrämjande

inom hvarje församling eller folkskoledistrikt, har sådan afgift, jemlikt Kongl. Kun
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.

görelserna den 13 Mars 1846 och den 17 Maj 1861, skolat för berörda ändamål

från och med år 1846 årligen utgå, intill år 1862 med 12 skillingar banko förman

och 6 skillingar banko för qvinna samt från och med sistnämnda år med 40 öre

för man och 20 öre för qvinna, af hvarje i mantalslängd upptagen person, som enligt

gällande författningar bort utgöra mantalspenningar, äfvensom af den ej värfvade

delen af gemenskapen vid arméen och flottan under den tid, då detta manskap

varit från mantalspenningar befriadt.

Detta sätt att bereda understöd för folkskoleväsendet var på den tid, då folkskolorna

först började mera allmänt inrättas, val lämpadt efter förhållandena. Enligt

Kongl. Stadgan den 18 Juni 1842 angående folkundervisningen i riket skall

inom hvarje skoldistrikt finnas minst eu folkskola; och då tillfälle till undervisning

herde beredas alla barn inom skolåldern, och sålunda de folkrikare skoldistrikten

voro i behof af ett större antal skolor, ansågs det understöd, som beviljades för

folkundervisningens befrämjande, böra, i mån af folkmängden, komma skoldistrikten

till godo. I de folkrikare orter, der skolor i mera tillräckligt antal efter hand

blifvit inrättade, har visserligen det efter sådan grund bestämda understödet varit

till stort gagn för undervisningen, och församlingarne hafva såmedelst äfven njutit

skålig lindring i de utgifter för skolväsendet, hvilka skolat efter annan grund utgå.

Men då tillämpningen af folkskolestadgan icke allestädes till folkbildningens sanna

gagn blifvit utförd, hafva till följd deraf under årens lopp de ursprungliga temligen

likartade förhållandena blifvit väsendtligen förändrade, så att, medan i vissa delar

af riket folkskolor nu finnas i så stort antal, att bchofvet kan anses vara i det

närmaste fyldt, förhållandet inom andra orter är vida mindre tillfredsställande. I

åtskilliga församlingar hafva alla barn tillfälle att njuta undervisning åtta månader

årligen, i andra åter kunna de af brist på lärarekrafter knappt 6 a 8 veckor om

året erhålla undervisning, och exempel finnas till och med på skoldistrikt, der

en enda ordinarie lärare har att meddela undervisning inom så många läserotar,

att han ej kan hinna genomgå dem alla på kortare tid än tre år. Under sådana

förhållanden kan ej numera den ofvannämnda måttstocken för bedömandet af skolväsendets

behof af understöd, eller folkmängden, vara tillförlitlig. I distrikt, der

skolväsendet är försummadt, blifver nemligen understödet stundom större än det

behof, man der ansett sig höra fylla, och fall hafva till och med inträffat, att af

besparingar, som uppkommit genom öfverskott å folkskoleafgiften för flera år, bildats

icke obetydliga kassör; då deremot annorstädes det bidrag, som genom folkskoleafgiften

erhålla, är allt för otillräckligt i förhållande till de kostnader ett väl

oaktadt och med lefvande intresse omfattadt folkskoleväsende krafvel-.

Den störa ojemnhet, med hvilken under skenbar likformighet den nu utgående

folkskoleafgiften utfaller, inhemtas af de uppgjorda beräkningarne, och talrika exempel

derpå erbjuda sig från alla delar af riket. Några sådana åro angifna i följande

öfversigt, utvisande förhållandet inom två särskilda skoldistrikt af hvarje stift i

afseende å

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.

Antal.

Upsala

stift:

Ett skoldistrikt

Folkmängd.

2,139

Folkskolor.

1

Småskolor.

1

Folkskoleafgift.

310.

»

»

d:o

1,589

3

—

268.

Linköpings

»

d:o

574

2

—

71.

»

»

d:o

1,423

1

—

193.

Skara

»

d:o

2,323

1

2

285.

»

»

d:o

692

1

2

73.

Strengnäs

»

d:o

2,088

1

1

311.

»

»

d:o

655

1

2

83.

Westerås

»

d:o

3,159

1

—

455.

»

»

d:o

579

1

—

87.

Wexiö

»

d:o

786

1

2

104.

»

»

d:o

2,526

1

2

274.

Lunds

»

d:o

2,931

1

1

312.

»

»

d:o

2,927

3

3

368.

Göteborgs

»

d:o

2,739

1

—

372.

»

»

d:o

335

1

1

49.

Calmar

»

d:o

6,167

2

1

728.

»

»

d:o

445

1

—

47.

Carls tads

d:o

2,515

1

—

316.

»

»

d:o

3,632

4

5

462.

Hernösands

»

d:o

2,537

1

—

398.

»

»

d:o

7,084

1

4

1,018.

Wisby

»

d:o

1,514

1

1

200.

»

»

d:o

238

1

—

34.

Dessa exempel torde ock till fullo ådagalägga, att det ändamål, man velat

befrämja genom folkskoleafgiftens öfverlåtande åt församlingarne, mångenstädes

blifvit på ett högst ofullständigt sätt uppnådt, och att i synnerhet församlingar med

större folkmängd kunnat till minskning i sina direkta utgifter för skolväsendet,

draga fördel af det sålunda lemnade understödet, i samma man som skolväsendet

lemnats i otillfredsställande skick.

Förutom folkskoleafgiften äro för närvarande följande anslag afsedda såsom

bidrag till bestridande af skoldistriktens utgifter för folkskoleväsendet, nemligen:

för höjande af examinerade folkskolelärares löner till och öfver minimum 150,000

Riksdaler samt till skolväsendets utveckling och förbättring 175,000 Riksdaler, eller

tillhopa 325,000 Riksdaler; hvartill komma de särskilda anslagen till högre folkskolor,

till understöd åt fattiga församlingar och till undervisningsmateriel; men då

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

KongZ. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.

dessa tre sistnämnda anslag fortfarande åro behöfliga hvart för sitt ändamål, höra

de icke tagas i beräkning vid den nu ifrågavarande regleringen.

Vid beviljande af förstnämnda två anslag å tillsammans 325,000 Riksdaler, anvisade

till understöd för aflönande af lärare vid folkskolor och småskolor, har Riksdagen

städse fasthållit den grundsatsen, att folkskoleväsendet vore en församlingens-

angelägenhet, och att således kostnaderna borde i första rummet af församlingen

bestridas. Det allmänt gällande vilkoret för understöds erhållande af statsanslagen

har derföre varit, att församlingen skulle till lärares eller lärarinnors aflöning

antingen redan hafva tillskjutit eller åtaga sig att tillskjuta ett lika belopp

med den till församlingen öfverlåtna folkskoleafgiften, och för de särskilda slagen

af skolor har, efter deras olika beskaffenhet, stadgats, i hvilket förhållande församlingens

bidrag borde stå till Statens. Sålunda har för erhållande af bidrag till

examinerad folkskolelärares aflöning församlingen bort tillskjuta lika stort belopp

som statsbidraget, men till småskolors underhåll har Staten lemnat endast en tredjedel

af kostnaden, då deremot församlingen skolat tillskjuta två tredjedelar. För

utbekommande af dessa statsbidrag har för öfrigt församlingen ålegat att styrka,

att undervisning i de skolor, för hvilka anslag begärts, meddelats under hela den

stadgade tiden, och att församlingarne lemnat vederbörligt tillskott.

Statsbidragen, som efter dessa grunder blifvit, utdelade, hafva följaktligen i

allmänhet hållit jemna steg med skoldistriktens egna uppoffringar|för sitt-; skolväsende,

och hafva utgjort en kraftig uppmuntran till detsammas utveckling, på

samma gång som genom de med statsbidragens åtnjutande förenade vilkor vunnits

en väl behöflig kontroll deröfver, att skoldistriktens åtagna tillskott verkligen^utgått

och kommit skolorna till godo, samt att undervisningen fortgått under tillräcklig

tid af året. Detta gäller dock endast i afseende å de skoldistrikt, som erhållit

del af de ifrågavarande statsanslagen; hvaremot inom sådana skoldistrikt,

som haft en betydligare folkskoleafgift att disponera, men till följd af bristande

omvårdnad om skolväsendet icke egt rätt att bekomma understöd af dessa anslag,

dylik kontroll ej kunnat på samma sätt utöfvas.

Ofvanberörda förhållanden synas alltså gifva fullgiltig anledning dertill, att

äfven för åtnjutande af folkskoleafgiften en bestämdare fordran ställes på skoldistrikten

att sjelfva bidraga till skolväsendet, och att storleken af den andel i

folkskoleafgiften, som bör hvarje distrikt tillkomma, göres beroende icke af dess

folkmängd, utan af den omtanka för skolväsendets ändamålsenliga anordning, som

distriktet ådagalagt i antalet af skolor, som inom detsamma hålles i verksamhet.

En sådan förändring skulle visserligen åstadkomma icke obetydlig rubbning i nuvarande

förhållanden, och för åtskilliga skoldistrikt medföra en minskning i de inkomster

de hittills åtnjutit, medan fördelarne för andra komme att ökas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.

Med antagande af de grunder, å hvilka ofvan omforma! da, i Ecklesiastikdepartementets

expedition uppgjorda beräkning hvilar, skulle en dermed öfverensstämmande

förändring i föreskrifterna rörande folkskoleafgiftens och de för lärares

aflönande afsedda statsanslagens användande utfalla inom skoldistrikten i de särskilda

stiften, på sätt bifogade tabell Litt. A. utvisar.

Enligt sådan fördelning skulle följaktligen statsbidragen i 959 skoldistrikt öfverstiga

summan af folkskoleafgiften och det nu åtnjutna understödet af statsmedel

med tillsammans 102,638 Riksdaler 2 öre, men för 1,201 skoldistrikt en minskning

i inkomster inträffa, tillsammans uppgående till 128,918 Riksdaler 95 öre. För

det ojemförligt största antalet af skoldistrikt kom me likväl denna minskning eller

tillökning i statsbidraget icke att sträcka sig till 100 Riksdaler, för ett fåtal åter

att belöpa sig till större summor. Härvid bör emellertid tagas i betraktande, att

om statsmedlen kom me att utgå med lika belopp för hvarje skola af lika art, den

tillökning, åtskilliga skoldistrikt skulle åtnjuta, vore att anse såsom en billig ersättning

för deras uppoffringar, samt att de öfråga egde att genom förbättring af

sitt skolväsende förvärfva sig enahanda förmåner.

Efter de till grund för nyssnämnda beräkning lagda redogörelser, flin nos vid

slutet af år 1868 inom samtliga stiften 3,340 folkskolor och 3,432 småskolor, hvarunder

äfven innefattas de vid sidan af folkskolan på åtskilliga orter inrättade mindre

skolor med dels examinerade, dels icke examinerade biträdande lärare. Under

år 1869 hade, enligt de från domkapitlen inkomna, på skolrådens berättelser grundade

uppgifter, antalet af folkskolor stigit till 3,382 och af småskolor till 3,542,

hvarjemte, enligt hvad öfverstyrelsen för Stockholms städs folkskolor meddelat,

derstädes funnos anställde 22 examinerade ordinarie lärare och 153 dels examinerade,

dels icke examinerade biträdande lärare. Tillsammans i hela riket kan sålunda

folkskolornas antal år 1869 beräknas till 3,404 och småskolornas till 3,695.

Antages vidare att, i ungefärlig likhet med hvad hittills varit fallet, 40 folkskolor

och 100 småskolor under år 1870 bl Hvit inrättade och att ett lika antal under

innevarande år kommer att uppstå, så skulle vid 1872 års början inom riket

finnas 3,484 folkskolor samt 3,895 småskolor. Efter beräkning af 200 Riksdaler för

hvarje folkskolelärare och 50 Riksdaler för hvarje småskolelärare i statsbidrag, skulle

alltså vid sistnämnda tid det erforderliga beloppet af statsmedel utgöra för folkskolorna

696,800 Riksdaler och för småskolorna 194,750 Riksdaler, eller tillsammans

891,550 Riksdaler. I

I sammanhang härmed har Kongl. Maj:t ånyo tagit i nådigt öfvervägande

den af sistlidne Riksdag behandlade frågan om lönetillägg åt examinerade ordinarie

folkskolelärare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.

7

Otvifvelaktigt äro de löneinkomster, som i allmänhet tillhöra en folkskolelärarebefattning,

äfven efter de förbättringar, som på sednare tider i detta afseende

vidtagits, väl knappa, i synnerhet i förhållande till de ökade anspråk, hvilka numera

med skål ställas på lärarens duglighet och förmåga att bibringa en god undervisning.

För folkskolans utveckling och höjandet af den bildning hon har till

uppgift att meddela, är det ett väsendtligt vilkor, att läraren, när han egnar sig

åt donna ansvarsfulla verksamhet, äfven kan vara försäkrad om eu nödtorftig utkomst.

Fn allmän förhöjning i den för dessa lärare stadgade minimilönen vill

Kongl. Mai:t dock nu icke ifrågasätta; men för de folkskolelärare, hvilka under

ett visst antal år med nit och skicklighet egnat sig åt sitt mödosamma kall, anser

Kongl. Maj:t en skålig löneförhöjning vara af behofvet högeligen påkallad, icke

blott såsom eu välförtjent uppmuntran, utan ock till lättnad i näringsbekymmer,

hvilka i synnerhet för dem, som äro familjefäder, icke torde uteblifva.

Enligt nu gällande bestämmelser finnas för folkskolelärarne tre i lag stadgade

lönebelopp, till hvilka Staten, med högst hälften i hvarje fall, lemnar bidrag. Det

lägsta af dessa belopp, 400 Riksdaler, är den lön, hvilken är alla ordinarie, examinerade,

vederbörligen antagna folkskolelärare tillförsäkrad. Vidare tillkommer förhöjd

lön af 500 Riksdaler lär ar ne i de skoldistrikt, som hafva vilja och förmåga att

tillskjuta hälften i denna förhöjning, hvari Staten då deltager med hälften mot distriktet,

eller med högst 50 Riksdaler. Slutligen gäller i afseende på de folkskolelärare,

hvilka tillika äro klockare, och för hvilka genom Kongl. Kungörelsen den

29 September 1853 den bestämmelse är gifven, att, der lönerna för dessa förenade

tjenster sammanlagda öfverstiga värdet af femtio tunnor spannmål, församlingen kan

å skollärarelönen afdraga öfverskottet, den genom Kongl. Cirkuläret den 16 December

1864 meddelade föreskrift, att endast i de fall, då de båda lönerna tillsammans

icke öfverstiga nämnda värde, af Staten lemnas anslag till fyllande af skollärareaflöuingen.

Samma grundsats, som sålunda gäller i afseende å de redan utgående statsunderstöden

för folkskolelärares aflönande till och öfver minimibeloppet, eller att

skoldistrikten dertill bidraga, anser Kongl. Maj:t äfven böra tillämpas å det nu

ifrågasätta lönetillägg åt äldre förtjente folkskolelärare, likasom, å andra sidan, i

de fall, der, vare sig genom skoldistriktens anslag eller genom enskilda stiftelsers

tillgångar eller genom utsigt till befordran på den presterliga banan, en mera tillräcklig

utkomst är läraren tillförsäkrad, Statens medverkan synes lika litet nu som

tillförene rätteligen böra tagas i anspråk.

Af de vid folkskolorna anställde ordinarie examinerade lärare åtnjuta för närvarande

625 genom bidrag af statsmedel löneförhöjning öfver minimum, hvartill

Staten bidrager med högst 50 Riksdaler för hvarje lärare.

Ehuru, på sätt ofvan förmäles, billigheten krafvel1, att skoldistrikten fortfarande

må kunna erhålla bidrag af statsmedel för höjande af sina lärares löner öfver minimum,

torde det dock kunna med skål ifrågasättas, huruvida en sådan iöneför
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.

bättring bör, såsom hittills egt rum, bero endast af skoldistriktets mer eller mindre

tillfälliga beslut, — grundadt vare sig på särskild benägenhet mot en viss folkskolelärare

eller på omsorgen att i allmänhet betrygga lärarnes utkomst, — eller om

icke en ändamålsenlig^^ grund vunnes derigenom, att dylik löneförbättring efter

en viss tid komrne alla sådana ordinarie examinerade folkskolelärare till godo,

som deraf gjort sig förtjent^. Denna sednare grundsats anser Kongl. Maj:t ega

afgjordt företräde; och då med en sådan löneförhöjning afses att genom hoppet om

en mera betryggad framtid bereda läraren en väl behöflig ersättning och uppmuntran

i hans trägna och vigtiga arbete, och donna tid följaktligen bör bestämmas

så, att utsigten till förbättring ej blifver allt för aflägsen, finner Kongl. Maj:t berörda

förhöjning lämpligen kunna inträda efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

och höra beräknas till 100 Riksdaler, hvaruti Staten skulle deltaga med hälften för

hvarje examinerad ordinarie lärare, mot förbindelse för skoldistriktet att tillskjuta

den andra hälften.

Vid slutet af år 1869 voro 2,164 ordinarie folkskolelärare i hela riket anställde,

som innehade en tjenstadel- af fem år och deröfver. Bland dessa funnos åtskilliga,

som tillika voro presto!-, och andra, som jemte lärarebefattningen äfven

innehade klockaretjenst, med en lön för båda tjensterna af tillhopa femtio tunnor

spaning! eller derutöfver. Dessa lärare, tillsammans med de ofvannämnde, som

fatt sina löner höjda öfver minimum, åtnjuta redan en aflöning, som uppgår till

eller öfverstiger det belopp, hvartill genom det föreslagna lönetillägget hela lönen

skulle uppgå; men då under tiden, innan lönetillägget komme att utgå, motsvarande

antal lärare antagligen upphunnit den bestämda tjensteåldern af förn år, synes

det belopp, som för lönetillökningen erfordras, icke böra beräknas lägre än efter

förstnämnda antal lärare.

Då till den lönetillökning, som sålunda för dessa 2,164 lärare erfordras, tillsammans

utgörande 108,200 Riksdaler, lägges det förut beräknade beloppet af de i

öfrig! för folkskolorna och småskolorna erforderliga ordinarie statsanslag, eller

891,550 Riksdaler, uppkommer ett totalbelopp för ifrågavarande ändamål af 999,750

Riksdaler.

För erhållande af tillgång till bestridande af dessa utgifter, anser Kongl.

Maj:t i första rummet böra användas den nu utgående folkskoleafgiften, hvilken,

enligt Kongl. Maj:ts den 14 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof, är beräknad till 600.000 Riksdaler

för år 1872, och föreslagits skola till Statsverket ingå, samt vidare de båda ofvannämnda,

nu beviljade anslagen, dels 150,000 Riksdaler till förbättring i examinerade

folkskolelärares löner, och dels 175,000 Riksdaler till skolväsendets utveckling

och förbättring, — hvilka begge anslag visat sig vara otillräckliga för de med

dem hittills afsedda ändamål och, i händelse folkskoleafgiften ej kommer att till

Statsverket

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.

Statsverket ingå för att på nu föreslaget sätt användas, för 1872 behöfva tillökning,

— hvardera med åtminstone 10,000 Riksdaler. Sammanlagda beloppet af de

nu påräknade tillgångarna uppgår emellertid till endast 925.000 Riksdaler, hvarföre

till fyllande af behofvet, 999,750 Riksdaler eller i jernnt tal 1,000,000 Riksdaler,

skulle erfordras ett ytterligarev anslag af 75,000 Riksdaler.

Med gillande af de grunder, hvilka Riksdagen, enligt hvad dess berörda underdåniga

skrifvelse innehåller, ansett bära följas i afseende å Statens bidrag till

folkskoleväsendets understödjande, och på de skål i öfrigt, som bär ofvan blifvit

anförda, vill Kongl. Maj:t i nåder förnya sin i den nådiga Propositionen till Riksdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof redan gjorda framställning;

att den genom Kongl. Kungörelsen den 13 Mars 1846 stadgade och nu enligt

Kongl. Kungörelsen den 17 Maj 1861 utgående, till församlingarne öfverlåtna folkskoleafgiften

må ingå till Statsverket,

samt att, jemte de nu i Riks-staten uppförda anslag till löneförbättring för examinerade

folkskolelärare 150,000 Riksdaler, och till folkskoleväsendets utveckling

och förbättring 175,000 Riksdaler, dels ett anslag, motsvarande folkskoleafgiftens

bär ofvan upptagna belopp, 600,000 Riksdaler, må användas såsom bidrag till aflönande

af lärare vid folkskolor och så kallade småskolor, dels ock för samma ändamål

ytterligare anvisas 75,000 Riksdaler, och att samtliga dessa anslag, tillhopa

1,000,000 Riksdaler, i Riks-staten uppföras under gemensam benämning: »Lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolork;

hvarförutan Kongl. Maj:t i afseende å grunderna för detta anslags användande

föreslår:

att till aflönande af hvarje examinerad och i den ordning 6 § 3 mom. i Kongl.

Stadgan angående folkundervisningen i riket, såsom denna § lyder i Kongl. Kungörelsen

den 29 September 1853, föreskrifver, vid folkskola tillsatt ordinarie lärare,

som i årlig lön, beräknad efter stadgade grunder, åtnjuter, utom husrum, vedbrand

och kofoder, minst 400 Riksdaler samt meddelar undervisning i skolan under minst

åtta månader af året, skoldistriktet må bekomma af statsmedel ett ärligt bidrag af

200 Riksdaler;

att för hvarje examinerad och i nyssnämnda ordning vid folkskola tillsatt ordinarie

lärare, som i donna egenskap tjenstgjort i fem år, från början af året näst

efter det, då han sådan tjenst tillträda samt för nit och skicklighet i omförmälda

tjenstgöring blifvit af vederbörande skolråd och folkskoleinspektör val vitsordad,

den årliga lönen, derest densamma, beräknad efter stadgade grunder, icke förut,

genom förening af skolläraretjensten med klockaresyssla eller presterlig befattning

eller af annan orsak, uppgår till 500 Riksdaler utom husrum, vedbrand och kofoder,

skall till detta belopp höjas, och för sådant ändamål skoldistriktet ega att af

Bih. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 9 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.

statsmedel erhålla bidrag med hälften af det erforderliga beloppet, eller högst 50

Riksdaler;

att såsom bidrag till aflönande af läraren vid hvarje småskola, som motsvarar

sådan skolas ändamål att meddela förberedande undervisning för folkskolan, samt

af hvarje biträdande lärare vid folkskola skoldistriktet må, under vilkor att sådan

lärare i årlig lön uppbär minst 150 Riksdaler och är med undervisningen sysselsatt

under minst åtta månader af året, åtnjuta statsanslag med 50 Riksdaler; samt

att de skoldistrikten sålunda tillkommande belopp må af Kong]. Maj:ts Befallningshafvande,

på reqvisition af vederbörande skolråd, utbetalas, sedan af dem

blifvit styrkt och af folkskoleinspektören vitsorda^, att ofvanberörda vilkor för

statsbidragens erhållande blifvit fullgjorda,

De till detta ärende hörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott, till

hvars behandling ärendet varder af Riksdagen öfverlemnadt; Och Kongl. Maj:t

förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CAB L

G. Wenmrbgrg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. A.

S

foldistril

^fc, som genom förändringen

skulle vinna mellan

Summa

skel-

distrikt

Skoldistrikt, som genom förändringen

skulle förlora, mellan

"i ------------------i

1—50

| 50—lOf

1

i 100—150

150-200

200-250

250 -30f

300—350 350—40C

I

400—450 450—SOt

500—600

öfver

600

1-50

50—100

100—150

150—200

200—250 250—300

300—350

j '' i

350—400|400—450)450-

1 öfver

-5001500—600 600

i

{ Smuiuå i

skol- j

distrikt |

Upsala

Stift

63

3t

22

6

8

4

5

1

1

—

1 3

3

146

44

20

9

6

4

1

1

j

1 -

1

2

1

89

Linköpings

»

43

:

33

'' 13

12

12

5

1

—

—

—

1

120

44

21

9

1

3

—

3

—

--

2

—

83

Skara,

»

36

2!

4

7

2

—

—

—

—

—

1

1

—

71

58

45

21

11

5

—

2

2

—

1

—

1

146

Strengnäs

»

30

27

12

8

6

4

3

2

2

—

1

'' 1

96

35

11

6

3

5

—

—

—

1

_

~

61

Westerås

»

20

11

8

7

4

2

1

—

2

—

2

4

61

22

6

8

3

i

1

1

1

3

1

4

51

Wexiö

»

25

8

4

1

—

—

t-

—

—

—

—

—

38

41

46

25

9

2

2

—

—

1

126!

Lunds

»

105

53

31

14

11

6

2

.

—

2

—

—

224

86

56

16

13

4

4

!

3

3

5

191

Göteborgs

»

47

9

7

4

1

''

1

2

—

—

—

4

76

52

38

32

18

7

2

2

3

2

1

157

Cahnar

))

17

8

2

—

—

—-

—

—

—

1

—

—

28

18

3

5

3

2

2

1

--

''

2

1

37

Carlstads

»

9

7

6

1

*1

3

2

—

—

—

—

1

30

14

23

21

18

11

7

2

2

1

2

j

102

Hern-ösands

»

15

7

8

2

I

2

—

—

2

1

—

1

39

25

21

17

12

11

12

5

7

2

2

114

Wisby

»

24

5

—

1

—

- __

—

—

—

—

—

—

30

30

11

1

1

---

1

44

434

219

117

63

46

27

14

6

7

4

7

15

959

469

3011

170

98

55

30

18

19

10

9

10

12

1,201

Hör till K. M. nåd. Prof, 1871, N:o 21.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 21.

11

Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i Stats-Rådet på Stockholms Slott den 3 Februari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern A dier er mit,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Léijonhuj v ad,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och

Friherre Alströmer.

Slutligen uppläste till justering Departements-chefen, Statsrådet Wennerberg

följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande,

förut fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner

till Riksdagen, nemligen:

l:o angående bidrag af statsmedel till aflöning af lärare vid folkskolor och

småskolor;

Hans Maj:t Konungen täcktes, uppå Stats-Rådets underdåniga

tillstyrkande, berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll

bilagda, i nåder gilla samt befallde att i enlighet dermed nådiga

Propositioner skulle till Riksdagen aflåta®.

Ex protocollo

C. Å. Th. Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.