Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872

445 sidor, varav 402 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 402 av 445 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1872:1, Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

1

KONGL. MAJ.-TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

H iksdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 12 Januari 1872.

Jemlikt Grundlagens bud, afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade

på följande sätt:

Ordinarie inkomster:

Ränta................................................................................................... K:dr 4,505,000: —

Tionde............................................................................................... » 1,582,800: —

Transport R:dr 6,087,800: —-

1

Bih. till Rikad. Prot. 1812. 1 Sami, 1 Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1, om Statsverket 1872

Arrenclemedel: Penningar ...................................

Spannmål 173,000 kub.fot a

R:dr 10 öre kub.foten........

Bergverkstionde ......................................................

Mantalspenningar.....................................................

Bötesmedel ..............................................................

Kavalleri-Regementenas hästvakans-spanmål,

kub.fot a 2 Rall'' 10 öre.........................

Tillfälliga Rotevakans-afgifter .....................

Vakans afgift er af nyroterad jord ...............

Rotevakans-afgifter af utsockne frälsehem

Vakansafgifter af bergslag.............................

Trosspassevolans-afgift ...................................

Båtsmansvakans-afgift......................................

Kontrollstiimpelmedel.....................................

Fyr- och bakmedel ..........................................

Telegrafin e de!...................................................

Jernvägstrafikmedel ..........................................

Skogsmed el .........................................................

Extra uppbörd ...................................................

S:gr 16,845,000 R:dr.

Transport

R:dr

6,087,800: —

.. 52,700

2

... 363,300

))

416,000: —

»

93,000: —

»

575,000: —

))

170,000: —

140,175

))

294,367: .so.

))

7,500: —

))

98,000: —

r i Halland

))

24,000: —

»

18,0e0: —

»

26,500: —

))

70,000: —

))

12,000: —

))

750,000: —

»

740,000: —

))

7,000,000: —

))

400,000: —

»

62,832: 50.

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel ..............................................................................

Postmedel ..............................................................................

Stampelpappersmedel.........................................................

Bränvinstillverkningsafgift................................................

S:gr 29,380,000 R:dr.

» 15,000,000: —

2,230,000: —

» 1,350,000: —

» 10,800,000: —

Summa R:dr 46,225,000: —

Enligt beslut, hvarom härvid bilagda Protokoll öfver Finansärenden

närmare upplyser, anser Kong!. Magt. endast följande förändringar nu höra

i denna beräkning vidtagas:

1 :o. Enär inkomsten af Arrendemedel, hvilken KuMot spanmaL

år 1870 utgjort ............................................................. R:dr 67,656. 174,022,

sedermera ökats dels med den förhöjning, som

vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering

från midfasta!! 1871 uppkommit uti förut

utgående arrendeafgifter, och dels med arrendena

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

3

för första gången utarrenderade indragna boställen, Kub.fot spanmti.

utgörande tillsammans .................................................. R:dr 2,057. 3,220,

R:dr 69,713. 177,242,

så kan donna inkomst nu i runda tal beräknas till:

Penningar .................................................................................................. R:dr 69,700,

Spån mål, 177,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre för kubikfoten... » 371,700,

eller tillsammans till R:dr 441,400.

2:o. Då, beträffande Berc/verkstionden, hvilken, efter tackjernstiondens

afskaffande, utgår endast af andra verk än jernverk, Kongl. Maj:t kommer

att till Riksdagen aflåta Nådig Proposition derom, att, med undantag dels

för Sala silfververk, vid h vilket förhållandena är o af alldeles särskild beskaffenhet,

och dels för Garpenbergs kopparverk, rörande hvilket ytterligare

utredning erfordras, alla öfriga verk, som nu utgöra bergverkstionde, skola,

mot vissa vilkor för dem bland dessa verk, Indika åtnjuta särskilda privilegier

och förmåner, från och med år 1873 befrias från berörda tionde och

sådan tionde icke heller åsättas hädanefter uppstående dylika verk, finner

Kongl. Maj:t, under förutsättning, att denna Proposition vinner Riksdagens

bifall, och att jemväl de för en del af verken föreslagna vilkor varda af

verkens egare antagna, annan inkomst nu icke höra beräknas under förevarande

titel än den tionde, som för nästa statsregleringsperiod kan vara

att påräkna af Sala silfververk och af Garpenbergs kopparverk; Och som

tionden af Sala, hvilken utgjort: 1868 ..................................... R:dr 15,196: 73,

1869 .................................... » 14,513: 83,

och 1870 ....................................... _»__14,198: 18,

eller under dessa 3 år i medeltal för år.................................... R:dr 14,636: u,

derjemte visat sig vara i fallande, och den behållna tiondeinkomsten af

Garpenberg under de senare åren i medeltal utgjort endast 91 R:dr 93

öre om året, anser Kongl. Maj:t bergverkstionden nu höra i rundt tal upptagas

till allenast 14,000 R:dr.

3:o. Bötesmedlen, som under åren 1868—70 influtit med allenast 159,933

R:dr 67 öre för år, synas derföre nu böra, i nära öfverensstämmelse med

nämnda medeltal, upptagas till endast 160,000 R:dr.

4:o. I afseende å Telegraf medlen är upplyst, att den hufvudsakligaste

af verkets inkomster eller den behållna portoinkomsten år 1870 uppgått i

rundt tal till 750,000 R:dr; Och som en årlig, om än icke särdeles betydlig

tillökning lärer deri vara att påräkna, hvarföre ock Telegrafstyrelsen

ansett donna inkomst kunna för år 1873 upptagas till............ R:dr 775,000,

samt Verkets öfriga mindre betydande inkomster af Styrelsen

beräknats till.................................................................................. » 8,000,

finner Kongl. Maj:t ifrågavarande medel böra bär upptagas till R:dr 783,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

5:o. Jernvägstrqfkmedlen hafva af Trafikstyrelsen föreslagits att för

år 1873 beräknas till 8,450,000 R:dr; och som dessa medel 1871, oaktadt

nordvestra stambanan endast under en del af året varit öppen för trafik,

utgjort omkring 7,740,000 R:dr samt såväl å norra som å östra stambanorna

nya järnvägssträckor komma att under innevarande och nästkommande år

blifva för trafiken öppnade, anser Kongl. Maj:t ifrågavarande medel kunna,

enligt omförmälda förslag, bär upptagas till 8,450,000 R:dr.

6:o. Enligt Skogsstyrelsen tillhand akomna uppgifter från Norrbottens,

Westerbottens, Wester-norrlands, Jemtlands, Gefleborgs, Kopparbergs, Örebro,

Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Elfsborgs, Kalmar

och Jönköpings län hafva de under år 1871 influtna Skogsmedlen i dessa

län utgjort 457,905 R:dr 29 öre; och ehuru de skogsmedel, som under året

influtit i de öfriga härofvan ej upptagna länen icke kunna, med undantag

för dem i Christianstads län, vara af någon betydenhet, torde likväl med

afseende dels derå att skogsmedeluppbörden i sistnämnda län år 1870 utgjort

12,054 R:dr 33 öre samt dels derå att ofvanberörda uppgifter blifvit

meddelade före årets slut och att uppgiften från Norrbottens län uttryckligen

innehåller, att, utom det i förenämnda summa inberäknade vid uppgiftens

meddelande i länet influtna belopp, ytterligare 9,410 R:dr 72 öre

påräknades att under året inflyta, det med sannolikhet kunna antagas, att

hela beloppet af de under 1871 influtna skogsmedlen uppgått till närmare

500,000 li:dr. Vid sådant förhållande och då derjemte tages i betraktande

att under är 1871 afslutats kontrakter om flerårig afverkningsratt å kronoparker

till betydliga belopp, hvilka böra bidraga till förhöjande afl inkomsten

under de derefter följande åren, synes ifrågavarande inkomsttitel

nu kunna med säkerhet upptagas till 500,000 R:dr.

7:o. Beträffande Tullmedlen har General-Tullstyrelsen upplyst:

att den debiterade tulluppbörden för Januari—November

1871 enligt upprättadt generalsammandrag för

sistnämnda månad utgjort........................................................ R:dr 17,9 1 9,201: 32,

att samma tulluppbörd för December månad vid 37

tullkamrar och tullstationer enligt derifrån inkomna

rapporter utgjort ......................................................................... » 1,189,3 3 9 : 89,

och att således, om uppbörden vid de återstående

tullplatserna, från hvilka rapport icke inkommit, antages

hafva under nästlidna December uppgått till samma belopp

som under December 1870 ............................................. » 149:70,

beloppet af den debiterade tulluppbörden för 1871

skulle uppnått den höga summan af.................................... R:dr 19,108,690: oi.

Ehuru denna summa, hvilken så högst betydligt öfverstiger hvad de

föregående åren lemnat, derföre måste anses till väsendtlig del bero på till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

fälliga orsaker, finner Kongl. Maj:t likväl med afseende derå att inkomsten

af tullen, hvilken uppgått år 1869 till ..................................... 13,995,957 K:dr,

och » 1870 » ....................................... 15,782^072 »

således med antagande för » 1871 af ofvannämnda summa 19,108,690 »

under dessa tre år i medeltal för år utgjort........................... 16,295,573 Rall-,

äfvensom derå att vid senaste lagtima Riksdag i åtskilliga tullsatser vidtagits

förhöjningar, Indika varit i tillämpning endast under en del af nästlidna

år, giltiga skål tala för det antagande att, med bibehållande af nu

gällande bestämmelser för debiteringen, tullinkomsten för 1873 skulle uppgå

till 16 millioner Riksdaler. Men då Kongl. Maj:t kommer att i särskild

Proposition föreslå Riksdagen att de bland tullmedlen nu ingående s. k.

lastpenningar^, hvilka under åren 1866 -70 i medeltal inbringat 496,677

R:dr 26 öre om året, skola för framtiden upphöra, lärer under förutsättning,

att detta förslag vinner Riksdagens bifall, ofvannämnda belopp, 16

millioner R:dr, böra minskas med eu lastpenningar^ motsvarande summa

eller i rundt tal 500,000 It:dr; och anser Kongl. Maj:t alltså under nämnda

förutsättning tullinkomsten för 1873 höra beräknas till 15,500,000 R:dr.

8:o. Enligt eu af General-Poststyrelsen uppgjord specifik beräkning

skulle, med tillämpning af nu gällande stadgande!!, Postmedlen kunna för

är 1873 antagas komma att uppgå till 2,350,000 R:dr. Sedan emellertid

Kongl. Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta Proposition med förslag, bland

annat, dels att den s. k. tidningsstämplingsafgiften, hvilken nu ingår till

Riksgäldskontoret, skall utbytas mot en postkassan tillkommande afgift för

sådana tidningar och tidskrifter, som med posten befordras, dels att s. k.

lösbref, för hvilka nu erlägges ett postförvaltaren tillkommande porto af

3 öre, hädanefter skola taxeras lika med vanliga portobref och portot ingå

till postkassan, dels att antalet brefvigtsatser må bestämmas till endast tre

och försändelser, som våga öfver 50 ort, hänföras till paketer, dels att

portot för s. k. brefkort må nedsättas från 12 till 10 öre samt dels om

införande af s. k. efterrekommendation, så har, då alla de föreslagna nya

bestämmelserna äro af sådan beskaffenhet att deras antagande af Riksdagen

skulle utöfva en icke oväsendtlig inverkan på Postverkets inkomster, en

särskild beräkning af dessa inkomster under förutsättning af ett sådant antagande

blifvit i General-Poststyrelsen uppgjord och dervid befunnits att

den nya inkomsttitel, hvarmed postintraderna komma att ökas genom införande

af portoafgift för tidningars och tidskrifters postbefordran, för år

1873 antagligen skulle lemna 130,000 R:dr samt de öfriga föreslagna förändringarna

på det hela medföra en förhöjning i förutvarande inkomsttitlar

till belopp för samma år af 20,000 R:dr, så att, med tillägg till den

förut beräknade inkomsten 2,350,000 R:dr af sålunda nytillkomna tillsammans

150,000 R:dr, postmedlen för år 1873 skulle komma att utgöra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

2,500,000 R:dr; Och anser på grund häraf Kongl. Maj:t under förutsättning,

att omförmälda Nådiga förslag varda af Riksdagen antagna, postmedlen

höra här upptagas till sistnämnda summa.

9:o. Bränvinstillverkningsafgiften, hvilken 1870 inbringat 11,002,737

Rall- och 1871 11,177,238 '' R:dr,‘ finner Kongl. Maj:t på grund häraf och

med afseende jemväl derå att den af senaste lagtima Riksdag beslutade

förhöjning i samma afgift med 10 öre per kanna icke varit tillämpad under

hela år 1871 utan endast under den senare hälften deraf, nu med fullt

skäl kunna för år 1873 beräknas till 11,200,000 R:dr, motsvarande ett

kannetal af 14 millioner.

10:o. Slutligen och då den beskattning, som enligt beslut vid 1869

års Riksdag kommer att åläggas den inhemska hvitbetssockertillverkningen

skall taga sin början med Juli månad 1873 och under de första fem åren

utgå med belopp motsvarande 1 af då gällande tullsats å utländskt råsocker

af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel!! gällande Holländska

standard, så bör bär upptagas jemväl den inkomst som i nämnda hänseende

må vara att under år 1873 påräkna. Att med någon grad af sannolikhet

uppgifva det belopp, hvartill donna inkomst kommer att uppgå, är

för närvarande icke möjligt, helst grunderna för den ifrågavarande skattens

beräknande icke blifvit fastställda, utan bero på ännu pågående utredning

hos en af Kongl. Maj:t för ändamålet nedsatt särskild kommission. Men

då, enligt Kommerskollegii senast afgifna Berättelse eller den för år 1870,

hvitbetssockertillverkningen i Riket nämnda år utgjort 1,593,162 fE och det

icke lärer kunna betvifias att samma tillverkning ar 1873 uppnått en sådan

höjd, att afgiften för senare hälften af året kan beräknas efter åtminstone 1

million T, så synes det med säkerhet kunna antagas att efter l af nu

gällande tullsats, 10 öre per tc för mörkt råsocker, eller 2 öre per % Hvitbetssockertillverkningsafgiften

år 1873 skall inbringa 20,000 R:dr; Och anser

Kongl. Maj:t således, att donna nya inkomsttitel, hvilken såsom likartad

med en del af nu utgående bcvillningar torde erhålla sin plats bland de

extraordinarie inkomsterna, nu bör beräknas till 20,000 Rall’.

Med iakttagande af dessa ändringar i och tillägg till den vid senaste

statsreglering uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver Statsverkets

för år 1873 beräknade inkomster erhålla följande .utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta...................................................................... R:dr 4,505,000:

Tionde .................................................................... ” 1,582,800:

Transport R:dr 6,087,800: -

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport 6,087,800

Arrendemedel .................................................... R:dr 441,400

Bergverkstionde ....................... » 14,000

Mantalspenningar ................................................ » 575,000

Bötesmedel ........................................................... » 160,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål...... » 294,367

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................. » 7,500

Vakansafgifter af nyroterad jord .................. » 98,000

Rotevakansafgifter af utsoekne frälsehemman

i Halland............................................................ » 24,000

Vakansafgifter af bergslag .............................. » 18,000

Trosspassevolansafgift.......................................... » 26,500

Båtsmansvakansafgift.......................................... » 70,000

Kontrollstämpel medel.......................................... » 12,000

Fyr- och Båkmedel ............................................. » 750,000

Telegrafmedel......................................................... » 783,000

Jernvägstrafikmedel............................................. » 8,450,000

Skogsmedel ............................................................ » 500,000

Extra uppbörd...................................................... » 62,832

50.

50.

18,374,400.

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel........................................

Postmedel........................................

Stämpelpappersmedel...................

Bränvinstillverkningsafgift..........

Hvitbetssockertillverkningsafgift

R:dr 15,500,000: —

» 2,500,000: —

» 1,350,000: —

» 11,200,000: —

» 20,000: —

Summa R:dr

Och som Riksstaten för innevarande år upptager:

i Ordinarie inkomster................................. R:dr 16,845,000: —

och i Extraordinarie .......................................... » 29,380,000: —

30,570,000.

48,944,400.

eller tillsammans R:dr 46,225,000.

så utvisar alltså de nu för 1873 beräknade summorna

en tillökning af ................................................................................ Ridt 2,719,400.

deraf 1,529,400 R:dr belöper på de Ordinarie inkomsterna och 1,190,000 R:dr

på de Extraordinarie.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Då Kongl. Maj:t nu öfvergår till en framställning af de utgifter, som

under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel,

såsom vanligt, komma att upptagas först sådana anslag, Indika

äro af en stadigvarande natur och derefter de utgifter af mera tillfällig

och öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås, så vill Kongl.

Maj:t till en början tillkännagifva, att, enligt hvad Statskontoret anmält,

de upplysningar, som erfordras för att bland de förut i Riksstaten uppförda

indelta rånte- och tiondebeloppen skilja dem, som eldigt Kongl. Förordningen

den 23 Juli 1869 fortfarande skola bibehållas såsom indelta, från

dem, som enligt samma Förordning in dragits och borde ersättas med penningar

ännu icke kunnat fullständigt insamlas samt att i följd häraf det

äfven för 1873 lärer blifva nödigt att de indelta rånte- och tiondebeloppen,

på sätt vid senaste statsreglering skedde, sammanföras med ersättningsanslagen

för den till Statsverket indragna ränta och tionde, berörda anslag,

i likhet med värdena å de oindelta spanmålsanslagen, fortfarande förslagsvis

beräknade.

Första Hufvudtiteln,

innefattande Kongl. Hof- och Slotts-staterna upptager för

närvarande de förra till .............................................................. R:dr 1,293,900,

samt de senare till ............................................................................ » 123,100,

tillsammans R:dr 1,417,000.

Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.

A-isdi’?!, Hb åi v ssxl titel itu

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:

Penningar .......................................................... Runt R:dr 2,526,596: it.

Indelt ränta och ersättning för indelta

räntor, förslagsanslag ................................. » » 5,903: 89.

Summa Runt R:dr 2,532,500: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det, inför

Kong!. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll

öfver Justitie-Departementsärendcn omförmälas, föreslå,- Kong!. Maj:t i afseende

å regleringen af denna hufvudtitel endast följande förändringar,

nemligen beträffande

l:o. Svea Hofrätt, med derunder lydande justitiestat:

att det till biträden åt Hofrättens tjensteman i gällande stat uppförda

anslag, utgörande 2,700 R:dr, varder förhöj dt med 900 R:dr eller till 3,600

R:dr; samt

att anslaget till arvode för tingstol k inom Enontekis och Jukkasjärvi

tingslager förhöjes från 100 R:dr till 300 R:dr eller till 150 R:dr för hvardera

tingslaget, att utgå under enahanda vilkor, som för utbetalning af

ifrågavarande arvode hittills varit gällande;

2:o. Anslaget till fångars vård ock underhåll, nemligen den del deraf,

hvilken, såsom ”bestämdt anslag”, omfattar aflöningen till vissa fångvårdens

embets- och tjensteman samt betjente:

att å ordinarie afiöningsstat måtte uppföras

för Kronohäktet i Westervik:

1 Direktör, lön.............................................................................. 1,300:

skrifvarearvode...................................................... 150: — ^

1 Predikant, arvode...................................................................................... 450: —

samt att Direktören vid länsfängelset i Östersund beviljas skrifvarearfvode

till belopp af 150 R:dr;

kommande, i händelse af bifall härtill, det ”bestämda anslaget” för

fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 192,607 R:dr 50

öre, att ökas med 2,050 R:dr och sålunda uppgå till 194,657 R:dr 50 öre.

3:o. Pörslagso//slaget till skrifmaterialier och expenser, ved rn. m.:

att för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma detta anslag varder för
-

höj dt med 50 R:dr till 29,948 R:dr 52 öre.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i

anslag utgöra således................................................................ R:dr 3,200: —

Om dertill lägges Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,532,500: —

kommer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings
period

att utgöra ........................................................................... R:dr 2,535,700: —

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenäinnda Protokoll

öfver Justitie-Departementsärenden:

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami., 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.

a) att till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag måtte

för år 1873, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, å extra stat

uppföras ett anslag af 20,000 R:dr;

b) att ett förslagsanslag af 10,000 R:dr anvisas till bestridande af kostnader

för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner; samt

c) att för fullbordande af byggnads- och inredningsarbeten till ordnande

af ett straffarbetsfängelse inom Nya Varf vet vid Göteborg måtte beviljas

ett anslag af 40,000 R:dr, att under år 1873 utgå.

Hufvudsummorna å denna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:

för ständiga utgifter ........................................................ R:mt R:dr 2,535,700: •

deraf, med inberäknande af de i nu gällande

Riksstat upptagna belopp för indelt ränta och

ersättning för indragna räntor, 1,522,852 R;dr

41 öre utgöra förslagsanslag; och

för tillfälliga utgifter......................................................... » >'' 70,000: —

Tredje Hufvud ti teln,

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

De för detta Departement för år 1872 bestämda anslag utgöra samrnanlagdt

603,800 R:dr R-.rnt.

På grund af hvad uti Statsrådsprotokollen af den 18 Augusti och den

21 December 1871 blifvit anfördt, finner Kongl. Maj:t sig böra föreslå:

dels att nedannämnda särskilda anslag måtte åt Riksdagen anvisas att,

emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till

deras användande och under enahanda vilkor som hittills, likasom för innevarande

år äfven under nästinstundande statsregleringsperiod till UtrikesDepartementet

utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:

1) Statsministern för Utrikes Ärendena.......................................... R:dr 24,000.

2) Utrikes-Departementets Expedition ............................................. » 24,000.

3) Ministerstaten....................................................................................... » 340,800.

4) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................... » 48,000.

Summa R:dr 436,800.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872. 11

II. Konsulsstaten:

1) Utrikes-Departementets Expedition............................................. R:dr 4,400.

2) Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner............ » 147,600.

3) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................... » 8,000.

Summa R:dr 160,000;

dels ock att till underhåll af Svenska kyrkan i London och Svenska

Kronans egendom i Konstantinopel samt till den senares brandförsäkrande

måtte anvisas ett belopp af 6,880 R:dr;

till följd hvaraf Hufvudtitelns slutsumma skulle blifva 603,680 R:dr,

eller 120 R:dr mindre än hvad af nästföregående lagtima Riksdag blifvit

beviljadt.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.

Under donna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ................................................................................................ 7,361,581: 31.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 2,097,136: 45.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag............ 264,507: 39.

oindelt spannmål 129,178 kubikfot 5 kannor å 2 R:dr 10 öre

kubikfoten................................................................................................ 271,2 7 4: 85.

Tillhopa Runt R:dr 9,994,500: —

I afseende å de under 4:de hufvudtiteln uti nu gällande riksstat upptagna

anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag af

det inför Kongl. Maj:t i Ståts-Rådet, den 9 innevarande månad förda protokoll

öfver Landtförsvars-ärenden, beträffande regleringen af utgifterna under

donna hufvudtitel för år 1873, till Riksdagen afgifva följande framställning:
Landtförsvars-Departementet.

Departementets Kommando-Expedition. Till aflöning åt två Militärattachéer,

den ene vid Kongl. Maj:ts Beskickning i Paris och den andre

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No jf, om Statsverket 1872.

vid Beskickningen i Berlin, hvardera med 6,000 R:dr, vill Kongl. Maj:t i

Nåder föreslå Riksdagen att under anslaget till Lancltförsvars-Departementets

Kommando-Expedition uppföra ett belopp af ..................... R:dr 12,000: —•

hvarigenom berörda anslag, som för närvarande utgör 16,450

R:dr, skulle komma att uppgå till 28,450 Rall’.

Gmeralstabs-Offirerares bildande. Till utsträckning i

Generalstabs-officerarncs fältöfningar, medelst sådana ökningars

anställande hvarje år i stället för såsom hittills

endast h vartan nät, föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget för

Generalstabs-officerares bildande, nu utgörande 6,500 R:dr,

må med ............................................................................................... » 3,500: —

förhöjas till 10,000 Rall’.

Topografiska corpsen. Kongl. Maj:t, som anser den för

Professoren vid Topografiska corpsen i stat uppförda lön,

2,500 R:dr, höra till 4,500 R:dr förhöjas, föreslår af sådan

anledning, att anslaget för Topografiska corpsen, nu

utgörande 34,250 R:dr, må med................................................. » 2,000: —

förhöjas till 36,250 R:dr.

Kommendantsstaten. Sedan f. d. Kommendanten i Galle

med Fredriksskans, Majoren A. J. von Mentzer, hvilken å

Kommendantsstaten uppburit ett ärligt arvode af 300 R:dr,

numera, enligt hvad anmäldt blifvit, med döden afgåt.t,

hvarigenom berörda, till indragning afsedda arvodesbelopp

blifvit disponibelt, föreslår Kongl. Maj:t, att Kommendantsstatsanslaget,

som för närvarande utgör... R:dr 11,717: —

må med .............................................................. » 300: —

nedsättas till........................................................ R:dr 11,417: —-

Indelta Arméen.

Kavalleri- och infanteri-regementena. Då, enligt hvad

Stats-kontoret anmält, till ersättning för räntan af Södra

Malfors kronoskatte-vattenmjölqvarn i Östergötlands län,

utgörande 8 öre i penningar, 29 kubikfot råg och 33 kubbi

kfo t 9 kannor korn, hvilken ränta varit Chefen för lista

Lif-grenadier-regementet på lön anordnad, men, jern likt

Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, blifvit afskrifven,

motsvarande anslag bör uppföras, men deremot afdrag

ske för 44 öre i penningar, 3 kannor råg och 6 kannor

korn, hvartill ersättningsanslaget för dylika räntor vid

Transport R:dr 17,500: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

1867 års riksdag för högt beräknats; föreslår Kongl. Maj:t:

att penningeanslaget, nu utgörande......... R:dr 410,402: 48.

måtte med ........................................................ » - z„.

nedsättas till.................................................... R:dr 410,402: is.

att den under anslaget uppförda oindelta

spannmål, 16,944 kub.f. 8 k:r, beräknad till R:dr 35,584: 8.

må ökas med 62 » » » » 1Z0: so.

till 17,006 kub.f. 8 k:r, ä 2: io kub.f. R:dr 35,714: L8.

samt

att det nuvarande beloppet af indelt ränta och ersättning

för indragna räntor........................... R:dr 2,097,136: 45.

må minskas med .......................................... » 129: 84.

till R:dr 2,097,006Tol

Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne.

Till inlösen af berörda dagsverksskyldighet föreslår Kongl.

Maj:t, att under förestående rubrik och näst efter anslaget

till indelta kavalleri- och infanteri-regementena må i riksstaten

uppföras ett nytt anslag af förslagsanslags natur,

till belopp af................................. ................................ .............. R:dr

Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl. Maj:t

föreslår, att det för nämnda ändamål under flera föregående

år och äfven för innevarande år 1872 anvisade anslag af

100,000 R:dr må jemväl för år 1873 få med oförändradt

belopp utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes

vapenöfning ar. För åstadkommande af årliga fälttjenstöfningar

med trupper af alla vapen och för utsträckning

af infanteri-underbefälsskolans samt förberedande kavalleriunderbefälsskolornas

öfningar, erfordras uti ifrågavarande

anslag eu förhöjning af .............................................."................ »

och vill Kongl. Maj:t alltså af Riksdagen begära, att samma

anslag, nu utgörande ................................. R:dr 1,000,000: —

må med............................................................ » 257,443: 73.

förhöjas till ................................................... R:dr 1,257,443: 7^

samt att kostnaderna för värfvade truppers deltagande i

de gemensamma fälttjenstöfningarne må framgent af ifrågavarande

anslag bestridas.

13

17,500: —

4,500: —

2 5 7,4 43 : 73.

Transport R:dr 279,443: 73.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 279,443: 73.

Värfvade Arméen.

Wermlands Fältjägare-regemente. I afseende å detta

regemente vill Kongl. Maj:t föreslå, att, i likhet med hvad

för innevarande år eger rum, de för regementets olika behof

afsedda medel må med oförändrade belopp äfven under

år 1873 utgå och af Kongl. Maj:t, utan afseende å

hvarje belopps särskilda ändamål, gemensamt få disponeras

till bestridande af hithörande utgifter i enlighet med de

förändrade förhållanden, som af passevolansens upphörande

föranledas.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Sedan den

år 1871 församlade Riksdagen, vid dess lagtima möte, anvisat

till påbörjande af Artilleriets förändrade organisation

en summa af 223,884 R:dr 76 öre, att såsom extra anslag

under innevarande år utgå, och då nämnda summa, såsom

afsedd för årligen återkommande utgifter, ]pör på ordinarie

stat uppföras, för att fortfarande vara att tillgå, har

Kongl. Maj:t låtit uppgöra förslag till summans fördelning

på de olika riksstatsanslag, hvarunder densamma, med hänseende

till utgifternas olika natur hörer; Och bör, enligt

berörda förslag, under anslaget: Svea, Göta och Wendes

Artilleri-regementen uppföras ett belopp af R:dr 103,834: 33.

men, enär från samma anslag bör afgå

ett belopp, motsvarande aflöningen för de

beställningar, hvilka i följd af Artilleriets

fortgående organisation äro till indragning

afsedda, eller ....................................... » 8,440: —

kommer verkliga förhöjningen att utgöra................................. » 95,394: 33.

hvithet sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att tillläggas

ifrågavarande anslag på följande sätt, nemligen:

att anslagets nuvarande penninge
-

belopp................................R:dr 7 6 6,5 7 0: 05.

ökas med........................... » 85,052: 67.

till R:dr 851,622: 72.

Transport R:dr 851,622: 72.

))

374,838: 06.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 851,622: 72. R:dr 374,838: 06.

och att den under anslaget upptagna oindelta

spån in ål

41,589 kub.f. 6 k:r motsv. R:dr 87,338: 16.

må ökas med

4,924 kub.f. 6 k:r motsv. » 10,341: ce.

till 46,514 kub.f. 2 k:r. » 97.679: 82.

hvarigenom anslagets slutsumma blifver... R:dr 94 9,3 02 : 54.

Fortifikationen. Utaf det vid 1871 års lagtima riksdag

med tillhopa 132,510 R:dr 35 öre beviljade extra anslag

bör ett belopp af 76,723 R:dr 55 öre såsom erforderligt

för årligen återkommande utgifter, på ordinarie stat uppföras

och på olika ri^statsanslag, enligt hvad i Statsrådsprotokollet

finnes anmärkt, fördelas. Enligt berörda fördelning

tillkommer anslaget för Fortifikationen ett belopp

af.................................................................. R:dr 42,640: 96.

1 detta anslag erfordras dessutom för Fortifikationsstabens

komplettering enligt uppgjord

plan........................................................... » 13,43 8 : 57.

så att förhöjningen i anslaget, kommer att utgöra tillhopa » 56,079: 53.

hvilket sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att komma

anslaget till godo på följande sätt, nemligen:

att anslagets nuvarande pen
ningebelopp

............................................ 168,620: it

ökas med................................................. 52,890: 26

tiU....................................................................................221,510:37

och att den under anslaget upptagna oindelta

spanmål 3,182 kub.f. 7 k:r, motsv. 6,683:67

må ökas med 1,518 » 7 » » 3,189:27

till .................. 4,701 kub.f. 4 k:r, motsvarande ... 9,872:94

hvarigenom anslagets slutsumma blifver... R:dr 231,383: 31.

Kavalleri- och Artillerihästars remontering och skoning.

Utaf det anslag, som i och för Artilleriets och Fortifikationstruppernas

organisation nu är afsedt att på ordinarie

stat uppföras, tillkommer anslaget för kavalleri- och artilleri-hästars

remontering och skoning ett belopp af......... » 8,6 2 6: 50.

Transport R:dr 439,544: 09.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

och föreslår

utgörande.....

Kongl.

Maj:t

må med

förhöjas till..........

Transport R:dr 43 9,5 44: 09.

således att berörda anslag, nu

............................. R:dr 58,6 3 4: 75,

.............................. » 8,626: so

.......................................... R:dr 67,261: 25.

Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens

•is.'' Till följd af Artilleriets organisation erfordras i

exercis. till följd

detta anslag en förhöjning af........................................................

och föreslår Kongl. Maj:t alltså att anslaget, som för närvarande

utgör..................................................... R:dr 49,8 9 4 : 69,

må med.................................................................. » 8,505:

förhöjas till........................................................... R:dr 58,3 9 9 : 69.

Fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens

samt värfvade Kavalleriets hästar. Äfven till detta anslag

bör läggas en del af de i följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas

organisation erforderliga ordinarie anslag,

hvilken del beräknats till....................................................

och föreslår Kongl. Maj:t alltså, att anslaget till fourragering

af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade Kavalleriets

hästar må med nyssnämnda belopp R:dr 49,700

från sin nuvarande summa.............................. » 390,000

förhöjas till....................................-..................... R:dr 439,700: —

Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena.

Utaf förut omförmälda, för Artilleriets och Fortitikntionstruppernas

organisation erforderliga ordinarie anslagsmedel

belöper på anslaget till mathållning för manskapet vid

garnisonsregementena, enligt den gjorda fördelningen, tillhopa

38,012 R:dr 5 öre, hvilket belopp, i anseende dertill,

att anslaget är af förslagsanslags natur, utföres i

rundt tal med......................................................................................

och föreslår Kong!. Makt alltså att ifrågavarande anslag,

............. R:dr 320,000: -

............................. » 38,000: -

nu utgörande

må med ......

förhöjas till

................................................... R:dr 358,000: -

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring. Till arvoden åt 7 Sergeanter

k 150 R:dr och åt 14 Fourirer af lista klass a 100

8,505:

49,700:

38,000:

Transport R:dr 535,749:

09.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

17

Transport R:dr

R:dr föreslår Kong!. Maj:t uti ifrågavarande anslag en

förhöjning af ............................................................................... »

eller från dess nuvarande belopp 139,428 R:dr 90 öre

till 141,878 K:dr 90 öre.

535,749: 09.

2,450: —

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller ArtnéFörv

ältning ens Departement. Uti detta anslag erfordras

följande förhöjningar:

till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas

organisation, enligt förut åberopade fördelning, tillhopa

49,289 R:dr 47 öre, hvithet, belopp dock, till jemnande

af de ordinarie anslagsförhöjningarnas slutsumma, bär

utföres med.............................................................. 49,300: 91,

till kostnadernas bestridande för den årliga

tillverkningen af kopparpatroner.............. 98,000: -

till bestridande af de ökade utgifter, hvartill

den genom Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse

af den 9 sistlidne December stadgade

förhöjning i kronoskjutslegan föranleder......... 3,100: -

Och föreslår Kongl. Maj:t alltså, att anslaget för försvarsverket

till lands i allmänhet, nu utgörande 1,277,447: 19,

må med................................................................. 150,400: 9i

150,400: 91.

varda förhöj dt till................................... R:dr 1,427,848: 10.

Summa tillökning i ordinarie anslag ...................................

När härifrån afräkna^ det belopp af ....................................

hvarmed Kommendantsstatsanslaget ansetts höra nedsättas,

kommer den verkliga tillökningen i ordinarie anslag

att utgöra .............................................................................

och med tillägg af hufva dtitelns nuvarande slutsumma

uppgå till........................................................................................

» 688,600: —

» 300: —

R:dr 688,300: —

» 9,994,500: —

lhdr 10,682,800: —

Uti nyssnämnda tillökningssumma, 688,300 R:dr, innefattas dock ej

allenast ett belopp af 300,608 R:dr 31 öre, som redan för innevarande år

finnes såsom extra anslag anvisadt dels till påbörjande af Artilleriets organisation

och dels till uppsättning af ökad t antal Fortifikationstrupper,

utan äfven 98,000 R:dr, som jemte andra medel i form af extra anslag

under flera år utgått för tillverkning af kopparpatroner.

Bih. till Riksd, Prof. 1872, 1 Samt., 1 Afd.

I

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Vidkommande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga

eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i förut

åberopade Statsrådsprotokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 9 innevarande

månad blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämd da

föremål, hvartill medel behöfva dels för 1872 och dels för år 1873 anvisas,

Sig föranlåten af Riksdagen i Nåder aska följande extra anslag:

a) för är 1873:

l:o.

Till kostnaders bestridande för fullföljandet af Artilleriets

organisation enligt uppgjord plan........................... R:dr 145,526: 08.

2:o.

Till inlösen af persedlar vid Wendes Artilleri-regemente,

i följd af passevolansens upphörande derstädes,

äfvensom till arvoden åt Batteri-Cheferne, i afvaktan af

ny lönereglering vid värfvade arméen, ett förslagsanslag af » 50,000:

3:o.

Till uppsättning af ytterligare Fortifikationstrupper,

medelst påbörjande af Sappörbataljonens organisation... » 44,709: 40.

4:o Artilleribehof.

Till fortsatt anskaffning af artilleri
materiel

............................................... R:dr 185,000: —

» fästnings- och positionslcanoner ... » 100,000: -

» infanterigevär......... ............................ » 1,084,000: -

» gevärsförrådsbyggnader .................._ » 25,000: - » 1,394,000: —

5:o Fortifikationsbehof.

Till Carlsborgs fästningsbyggnad ........... Ruff 300,000: -

» fortsättning af befästningsarbetena

vid Carlskrona ....................................... » 450,000: —

» skansanläggningen å liindön vid Oxdjupet

(Fredriksborgssundet), den

enligt Befälhafvarens för Fortifikationen

beräkning ytterligare erforderliga

summa 825,000 R:dr, deraf

att utgå under 1873............................. » 200,000: — „ 950,000: —

Transport R:dr 2,584,235: 48.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

och under innevarande år 70,000 R:dr, hvilket sistnämnda

belopp kommer att bär nedan bland 1872

års öfriga extra anslag antecknas.

6:o BeMädnadsbehof.

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad............... »

7:o Mathållning för manskapet vid

garnisons-regementena.

Till betäckande af 1870 och 1871 års brister å det härtill

anvisade anslag ............................................................... »

8:o Utredningspersedlar åt beväringsmanskapet.

Till fortsatt anskaffning af sådana persedlar........................ »

9:o Topografiska corpsens arbeten.

Till fortsättande af dessa arbeten............................................. »

10:o Officerares anställning i utländsk

krigstjenst.

Till understöd för sådan anställning...................................... »

ll:o Skarpskytteväsendet.

Till befrämjande deraf................................................................. »

12:o Kasernetablissement för Svea Artilleriregemente.

Det för ett sådant etablissement, enligt uppgjorda beräkningar,

erforderliga belopp 1,000,000 R:dr, deraf

att utgå under 1873.................................................................. »

och under innevarande år 100,000 R:dr, hvilket sistnämnda

belopp kommer att bär nedan bland 1872 års

öfriga extra anslag antecknas.

13:o Exercishus för Lifgardet till häst.

Till uppförande af en sådan byggnad.................................... »

Transport R:dr

19

2,584,235: 48.

189,000: —

168,800: —

405,320: —

60,000: —

9,000: —

100,000: -

450,000: —

32,944: 52.

3,999,300: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 3,999,300: —

14:o. ffussar-etablissement i Landskrona.

Till ordnande deraf..................................................................... R:dr 180,000: —

under förutsättning af Riksdagens medgifvande, att hvad

utöfver nämnda summa, enligt den uppgjorda beräkningen,

kommer att erfordras, må, genom försäljning

af nuvarande hussar-etablissementen i Engelholm, Helsingborg

och Ystad, fyllas af derför inflytande medel.

Summa extra anslag för år 1873 R:dr 4,179,300: —

b) för år 1872.

Till fälttjenstöfningar gemensamt för

indelta och värfva de arméen......... R:dr 250,000: —

» utgifter i följd af förhöjd krono
skjutslega.

............................................ » 3,100: —

» skansanläggningen vid Oxdjupet... » 70,000: —

» påbörjande af Svea Artilleri-regementets

kasern-etablissement........ » 100,000: —

Hufvudsummorna af de till Fjerde hufvudtiteln eller Landtförsvaret

hörande anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utgöra:

för år 1873.

Till utgifter å ordinarie stat................................................... R:dr 10,682,800: —

» extraordinarie behof............................................................ » 4,179,300: —

Summa R:dr 14,862,100: —

Extra anslag.

för är 1872.

R:dr 42,3,100:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

21

F emte Hufvud ti teln,

innefattande anslagen till Sjöförsvars-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar..................................................................................................... 3,986,986: or.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............................. 81,513: 98.

Summa R:dr Rån t 4,068,500: -

I enlighet med de beslut, som innefattas i hilagda den 9 innevarande

månad öfver Sjöförsvars-ärenden uti Stats-Rådet hållna protokoll, vill Kongl.

Maj:t, i afseende å regleringen af Femte Hufvudtiteln, framställa följande

förslag.

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer.

På skäl, so in berörda Statsråds-protokoll innehåller, hemställer Kon»!

Maj:t:

att till arvoden åt erforderligt antal Underingeniörer

vid Mariningeniör-staten måtte anvisas 6,400: —

att å anslaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets

stationer jemväl måtte uppföras nedanstående,

hitintills från allmänna besparingarne å

hufvudtiteln utgående, belopp, nemligen:

För personalen å Kungsholms och

Drottningskärs fästningar .................. 5,000: —

Till löneförhöjning för Förvaltaren vid

Parisk rona station O. F. Gyntber... 1,000: —

Till löneförhöjning för Förvaltaren vid

Stockholms station A. O. Beckman 500: —

Till expektans-arvoden åt utexaminerade

Sjökadett^-.................................... 2,700: —

15,600: -

Då, i öfverensstämmelse med de af Riksdagen fattade beslut,

angående reglering af utgifterna under femte hufvudtiteln

för 1872, anslaget till aflöningsstaterna vid 8jöförsvarets stationer

bort beräknas till 1,022,022 R:dr 50 öre samt förslagsanslaget

till gemenskapens vid Sjöförsvaret naturaunderhåll till

Transport R:dr 15,600: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

243,472 R:dr 90 öre, men det förra anslaget blifvit i Riksstaten

för samma år uppfördt med allenast 997,145 R:dr 28

öre eller 24,877 R:dr 22 öre lägre och det senare med

268,350 R:dr 12 öre eller 24,877 R:dr 22 öre högre belopp

än ofvan angifna, så har Kongl. Maj:t velat härpå fästa Riksdagens

uppmärksamhet för erforderlig rättelse i 1873 års stat,

samt tillika hemställa, att till betäckande af den brist, som

derigenom kommer att för år 1872 uppstå i anslaget till aflöningsstaterna

vid Sjöförsvarets stationer, måtte få användas ett

belopp af 24,877 R:dr 22 öre af samma års anslag till gemenskapens

vid Sjöförsvaret naturauuderhäll.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Med afseende å ökade underhållskostnader för fartyg och

machinerier med mera föreslår Kongl. Maja, att anslaget till

Flottans nybyggnad och underhåll må förhöjas från dess nuvarande

belopp 783,227 R:dr 32 öre till 900,ÖUO R:dr eller med

Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande

personal.

Jemte det Kong]. Maj:t vidare föreslå,- Riksdagen att bibehålla

anslaget till Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande

personal vid nu varande belopp 750,460 R:dr, hvari

ingår ett särskild! reservations-anslag å 10,000 R:dr till lifräddningsanstalterna

å rikets kuster, begär Kongl. Maj:t tillika Riksdagens

medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln »Fyr- och

håk medel» må, fortfarande såsom hittills, få för det med samma

anslag afsedda behof användas.

1 afseende å de anslag, som uti Riksstaten för innevarande

år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan

blifvit särskild! omnämnda, har Kongl. Maj;t icke anledning

föreslå annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved in. m., för Departementets expeditioner förhöjes från 2,203

R:dr 70 öre till 2,231 R:dr 2 öre eller med....................................

De belopp, Kongl. Maj:t här ofvan begärt att uppföras å

utgöra...........................................................................................................

15,600: -

116,7 7 2: 68.

27: 32.

ordinarie stat

132,400: -

Transport 132,400: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 132,400: -

Om härtill lägges nu gällande Riksstats slutsumma för

Femte hufvudtiteln.................................................................................... 4,068,500: —

skulle slutsumman för 1873 utgöra...................................................... 4,200,900: -

På grund af hvad uti förut åberopade Statsråd s-protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden

blifvit upplyst i fråga om de föremål, för Indika anslag

erfordras utöfver dera, hvilka bär ofvan blifvit för fortgående statsbehof

äskade å femte hufvudtiteln, finner Kongl. Maj:t Sig föranlåten att af Riksdagen

begära följande extra ordinarie anslag:

l:o. Flottans underhåll.

Till diverse behof och anskaffningar..................................................

2:o. Byggnadsbehof.

Till verkstäder vid Carlskrona station..................... 217,000: —

Till påbörjande af arbetet å nytt verkstadshus

vid Stockholms station samt ordnandet af stränderna

derstädes ......................................................... 100,000: —

Till sjukhusbyggnaden i Carlskrona ........................ 75,000: -

3:o. Vapen.

Till handvapen jemte ammunition ........................... 100,000: —

Till refflade kanoner jemte ammunition.................. 330,000: —

95,400: -

392,000: -

430,000: -

4:o. Min-väsendet.

Till min-attiralj och materiel................................................................. 350,000: —

5:o. Förty gsmateriel.

För byggande åt krigsfartyg 3,000,000, deraf för år 1873......... 1,700,000: -

Hufvudsurnman af de till Femte Hufvudtiteln hörande anslag

skulle, i följd häraf, komma att utgöra:

För utgifter å ordinarie stat......................................................... 4,200,900: —

För extra ordinarie behof............................................................. 2,967,400: —

Summa för år 1873 R:dr 7,168,300: -

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Sjette IIiiTviicTtitoln,

innefattande anslagen till Civil-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för donna Hufvudtitel:

Penningar...................................................................................................... 7,4 7 4,5 50: 62.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............................. 197,347: 14.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ............... 12,407: 64.

Oindelt spannmål, 9,426 kubikfot, å 2 R:dr 10 öre kubikfoten .. 19,7 9 4 : 60.

Summa R:mt R:dr 7,704,100: —

Enligt närlagd a deri 9 innevarande månad öfver Civil-Departement särenden

förda protokoll föreslår Kong!. Maj:t beträffande:

l:o Departementets Expedition,

att till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredande

och expedierande å extra stat anvisas.....................

2:o Rikets Ekonomiska karteverk,

att dels vid 6:te hufvudtiteln bibehålies det

derå för närvarande för Rikets ekonomiska karteverk

uppförda ordinarie anslag 6,000 R:dr, dels

ock under samma hufvudtitel på extra stat för

år 1873 anvisas till fortsättande af de ekonomisktgeografiska

kartearbetena i Norrbottens län 20,000

R:dr och af de ekonomiska stoinkartearbetena i

öfrige delar af riket 32,000 R:dr eller tillsammans

.................................................................................

3:o öfverståthållare- Embetet,

att, på det anslagna hyresersättningen till

Öfver-Ståthållare-Embetet må kunna ökas med

1,500 R:dr och 3,355 R:dr ytterligare ställas till

Öfver-Ståthållare-Embetets förfogande för aflönandet

af executionsbetjeningen vid dess kansli,

det för närvarande till 77,267 R:dr uppgående

ordinarie anslaget till Öfver-Ståthållare-Embetet

höjes med...........................................................................

4,855: -

1,800: -

52,000: -

4,855: -

Transport R:dr 53,800: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 53,800: —

4:o Landsstaterna i länen,

dels, att, enär Kongl. Maj:t funnit nödigt

fördela det af Thorsås och Söderåkra socknar i

Södra Möre Härad af Kalmar Län bestående länsinansdistrikt

i tvenne, såsom löneförmåner åt den

blifvande länsmannen i det nya distriktet beviljas

..............................................................................................................

dels ock att, sedan nedannärnnde landsstatsboställen

jemlikt Kongl. Maj:ts tid efter annan

fattade nådiga beslut blifvit mot årlig ersättning

till vederbörande tjensteman till Statsverket indragne,

nemligen:

inom Jönköpings län

a) det Kronofogden i Östra Med bo fögderi

på lön anslagna boställe \ mantal N:o 6 Slättåk

ra Aspegård och | mantal N:o 1 Slättåkra

Månsegård mot ersättning af 1,026 K:dr;

b) länsmansbostället i Wostra Härads Westra

distrikt ^ mantal N:o 1 Qvarnaryd mot ersättning

af 351 R:dr;

c) länsmansbostället i sistnämnda Härads

Norra distrikt ^ mantal N:o 1 Brassbo mot ersättning

af 450 R:dr;

inom Kronobergs län

det länsmannen i Norrviddinge härad på lön

anslagna boställe ^ mantal N:o 3 Tolg Hållebohl

mot ersättning af 535 R:dr;

inom Christianstads län

länsmansbostället i Millands härad 1 mantal

N:o 13 Fjelkinge mot ersättning af 756 R:dr;

samt

inom Örebro län

länsmannens i Fellingsbro härad boställe |

mantal N:o 3 Hökasta mot ersättning af 480 R:dr;

Transport R:dr 53,800: -

Bill. till Riksdagens Prat. 1872. l:a Sami. lista Afd.

4,855: -

850: -

5,705: -

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 53,800:

det kontanta anslaget höjes med en mot

sammanräknade beloppen af dessa ersättningar

svarande summa af...............................................................................

men att deremot indelta ränteanslaget minskas

med det sammanräknade belopp, hvartill de berörda

boställen åsätta räntor varit i stat beräknade

eller 309 R:dr.

5:o Statens jernväg strafik,

att det till utgående från trafikmedlen förslagsvis

beräknade anslaget till statens jernvägstrafik

höjes från 4,300,000 R:dr till 5,450,000

R:dr eller med ................................................................

6:o Skiften och af vältring ar,

att för skiften och afvittringar måtte anvisas,

utöfver det ordinarie anslaget på extra stat 106,000:

7:o Landtbruks-Ingeniör er och deras biträden.

att detta anslag höjes från 43,950 R:dr till

45,950 R:dr eller med.........................................................................

8:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar,

dels att följande vid föregående Riksdagar beviljade

anslag måtte jemväl för år 1873 anvisas,

nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landt
bruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra

jordbruksalster............................................................ 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter

inom landet, der det kan finnas tjenligast

anställa sådana möten och der Hushålls-sällskapen

vilja förena sig om sammanskott af

medel till dessa utställningar .............................. 3,000: -

Transport R:dr 168,800: -

5,705: - 3,598: -

1,150,000: -

2,000: -

1,161,303: -

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

27

Transport R:dr 168,800:

c) till Svenska Trädgårdsföreningen mot

enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar

bestämts, .................................................................... 4,500:

dels ock att för fortsättande under år 1873

af de geologiska undersökningarna beviljas ett

extra anslag af............................................................ 58,000:

9:o. Undervisnings-Anstalter för bergsbruk och

slöjder,

dels att till Slöjdskolan i Stockholm för år

1873 anvisas utöfver det på stat definitivt

uppförda beloppet 15,000 R:dr ytterligare

58,275 R:dr, så att det uti 1872 års Riksstat

under ifrågavarande anslagstitel upptagna belopp

höjes med................................................................................

dels ock att såsom bidrag till upprätthållande

af väfskolan i Borås anvisas ett extra anslag

af.......................................................................... 3,800:

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting

eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp

motsvarande minst hälften af anslaget.

10:o. Undervisnings-anstalter för handel och

sjöfart

att för åstadkommande af undervisning för

lokomotiv-förare-elever vid Stockholms, Göteborgs

och Malmö Navigations-skolor, vid hvilken

sistnämnda skola maskinister för passagerare-ångfartyg

jemväl komma att genom

meddelad undervisning bildas, ett mot det för

1872 beviljade extra anslag svarande belopp

måtte från och med år 1873 varda på ordinarie

stat uppfördt och ifrågavarande för närvarande

till 49,050 R:dr uppgående anslag så-.

landa förökas med.........................................................................

ll:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att det under donna anslagstitel i kolumnen

”indelt ränta och ersättning för indragna räntor”

Transport R:dr 235,100:

1,161,303: -

R:dr 1,500: -

1,500: -

1,164,303: -

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 235,100: — 1,164,303: —

för innevarande år upptagna belopp 23,700

R:dr 10 öre för år 1873 minskas med 26

R:dr 40 öre.

12:o. Ersättning till Sala bergslag för vissa

räntors förvandling eller afskrifning,

dels att det under donna anslagstitel i kolumnen

”penningar” upptagna belopp 4 R:dr 18

öre höjes med .................................................................................... . 36.

dels ock att den i kolumnen ”oindelt spannemäl"

uppförda post 1,264 kubikfot, i värde

beräknade till 2,654 R:dr 40 öre, höjes med

12 kubikfot 4 kannor, uppskattade i värde till...................... 26: 4.

13:o. Diverse anslag,

att till aflöning åt Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader samt hennes tjenste
biträden

på extra stat anvisas ........................... 33,400: —

att till undersökningar och expenser för

allmänna arbeten på extra stat anvisas............ 25,000: --

att till stipendier för medlemmar af vägoch

vattenbyggnads-corpsen för utrikes resor

i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten beviljas ett extra anslag af.................. 2,000: —

14:o Statens jernvägsbyggnader,

a) att Riksdagen måtte, för fortsättande

under år 1873 af arbetena å östra och norra

stambanorna i sådan utsträckning att å den

förra, sedan bandelen mellan Norrköping och

Linköping blifvit färdig, jemväl sträckningen

från Linköping til Mjölby, samt å norra stambanan

sträckningen från Upsala till Sala och

vidare till Krylbo må kunna före utgången af

berörda år 1873 fullbordas och för trafik öppnas,

bevilja ett extra anslag för samma år af

tillsammans................................................................. 5,000,000: -

Transport R:dr 5,295,500: -

1,164,329: 40.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

29

Transport 5,295,500: - 1,164,329: 40.

samt medgifva, att vid jernvägsarbetenas

utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma

de orter, som statsbana eller handel, hvartill

anslag varder bevilja dt, skall genomgå, och

de ställen, den bör genomlöpa; och

b) att till Kongl. Maj:ts disposition, för

anskaffande af en del af den å östra och

norra stambanorna erforderliga rörliga materiel,

anvisas 1,200,000 R:dr, samt att hälften

deraf eller ....................... Kali1 600,000: -

må få utgå redan innevarande år och under

år 1873 återstoden med.......................................... 600,000: -

5,895,500:

Beträffande alla de anslag, som uti Riksstaten

för innevarande år finnas under Sjette

hufvudtiteln uppförde och icke här ofvan blifvit

särskildt omnämnde, har Kongl. Maj:t icke

anledning att föreslå annan förändring, än att,

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser

ved in. in. höjes från 60,038 R:dr 40 öre till

60,044 R:dr 40 öre eller med .................................................

De belopp, som Kongl. Maj:t bär ofvan

begärt på ordinarie stat utgöra .............................................

.Om härtill läggas nu gällande riksstat^

slutsumma för sjette hufvudtiteln .........................................

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa..............................................................................

afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar:
å

anslaget till Landsstaterna i länen 309: —

» » » befrämjande i allmänhet

af bergsbruket...... 26 : 40.

så erhålles det belopp............................................................................ 8,868,100: —

hvartill Sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts

förslag skulle för år 1873 uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra

sainmanlagdt ................................................................................... R:dr 5,895,500: —

Transport R:dr|5,895,500: —

6: -

1,164,335: 40.

7,704,100: - 8,868,435: 40.

335: jo.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Korgl. M''aj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

Hvad angår frågan om understöd för sådana allmänna

arbeten, hvilkas utförande kontrolleras af Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader, föreslår

Kongl. Maj:t:

att utaf redan vid 1870 års Riksdag beviljade anslagför

år 1873 anvisas

till förlängning af vågbrytaren utanför Wisby hamn

återstående andelen af anslaget............................................... »

och till väganläggning emellan Lycksele och Wilhelmina

kyrkobyar i Westerbottens län................................................... »

att för anläggning af väg från Kongis eller Gyljens

bruk i Öfver-Kalix socken nordvest upp till den punkt,

der vägen från Skröfven till Gellivara Kyrkoplats vidtager,

beviljas ett statsanslag till belopp af 61,300 R:dr;

och att deraf till utgående under år 1873 anvisas ......... »

att till utförande af väganläggning emellan Norsjö

och Malå kyrkobyar i Westerbottens län beviljas ett

statsanslag af 50,000 R:dr; och att deraf till utgående

under år 1873 anvisas............................ti................................... »

att för väganläggning emellan Asele och Dorothea

kyrkoby i Westerbottens län beviljas ett statsanslag till

belopp af 40,600 R:dr; och att deraf till utgående under

år 1873 anvisas ............................................................................. »

att följande belopp anslås och ställas till Kongl.

Maj:ts disposition, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och bro
byggnader

samt upprensningar af åar och farleder ......... »

2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning

eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda

vägar ................................................................................................... »

3:o för understödjande af sådana utdikningar och

vattenaftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands,

Jemtlands, Geileborgs och Kopparbergs län

samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i

Wermlands län, som hufvudsakligen afse att förminska

frostländigheten .............................................................................. »

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar

och aftappning^'' af sänka traktör och sjöar,

Transport R:dr

5,895,500: -

50,000: - 20,000: -

11,330: -

15,000: -

20,000: -

20,000: - 150,000: -

60,000: - 6^241,830: A

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1872.

31

Transport R:dr

för beredande af odlingsbar mark inom Rikets mellersta

och södra län................................................................................... »

samt att beträffande så val välboren för erhållande

och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten som

kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställa planer,

de härom nu gällande föreskrifter må bibehållas.

R:dr 6,341,830: -

Slutligen anmärka här, att Kongl. Maj:t genom särskild

Proposition den 15 sistlidne December föreslagit

Riksdagen att åt staden Strengnäs bevilja och till utgående

redan under innevarande år å Riksgäldskontor^

anvisa dels till gäldande af ersättning för den jord, som

i följd af tomtreglering efter brand derstädes den 7 April

1871 måste af staden lösas, ett anslag utan återbetalnings
skyldighet

till belopp af.............................. R:dr 20,000: -

dels ock till gäldande af de med tomtregleringens genomförande

förenade kostnader för utrinnande af nyutlagda

Klostergatan, verkställande af nödige sänkningar

och fyllningar å angränsande tomter, planering och stensättning

en försträckning till belopp af .. R:dr 30,000: - under vilkor, hvad sistnämnda belopp angår, som i

nämnda proposition närmare omförmälas.

6,241,830: - 100,000: -

Sjunde Hnfvucl titeln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, hvilka i nu gällande Riksstat

utgöra:

Penningar................................................................................ Rall- 7,305,351: 77.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor » 22,258: 52.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 821: io.

Oindelt spannmål, 604 kubikfot 1 kanna ä 2 R:dr

10 öre kubikfoten.......:................................................................... » 1,268: fil.

Tillsammans R:dr 7,329,700: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda Utdrag af det inför

Kongl. Maj:t den 9 innevarande månad förda Protokoll öfver Finansärenden,

föreslår Kongl. Maj:t härmed

l:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till Postverkets utgiftsstater

för år 1873, som finnes berörda protokollsutdrag bifogadt, måtte

bestämma det nu för Postverket i staten uppförda anslag, förslagsvis beräknadt

att af postmedlen direkte utgå, till samma belopp, 2,500,000 R:dr,

hvartill postmedlen blifvit härofvan beräknade;

2:o

att det nu å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegrafmedlen

direkte utgå till Telegrafverket måtte bestämmas till det belopp,

hvartill nämnda medel härofvan beräknats eller 783,000 R:dr, samt att

Riksdagen derjemte måtte medgifva, dels att de öfverskott, som a samma

medel möjligen kunna uppstå, må af Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof

disponeras, dels ock att det kreditiv å 150,000 R:dr, som vid senaste

lagtima Riksdag beviljades för bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda

utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunde erfordras

utöfver den tillgång verkets egna medel lemnade, må oförändrad!

få qvarstå i Riksgäldskontorets Reglemente utan att Kongl. Maj:t årligen

gör framställning om dess anvisande;

3:o

att Riksdagen, med godkännande af de förändringar i Tullverkets

normalaflöningsstat och öfriga utgiftsstater, som General-1 ullstyrelsen, enligt

hvad ofvanberörda protokollsutdrag närmare utvisar, föreslagit, måtte

bestämma anslaget för nämnda verk till 1,960,000 R:dr, att, i likhet med

hvad hittills egt ruin, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

4:o

att Riksdagen, för att möjliggöra tillsättandet af en å

skogsstatens aflöningsstat upptagen hittills obesatt Jägmästaretjenst,

ville, till fyllande af en, på sätt det åberopade

protokollsutdraget utvisar, uppkommen brist i de för nämnda

aflöningsstat påräknade tillgångar, anvisa ett belopp af...... R:dr 984; 91,

och tillika förhöja det för samma Jägmästaretjenst å staten

uppförda resepenningeanslag med.............................................. "_200:

Transport R:dr 1,184: 91.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kong!. Mäjds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

33

Transport R:dr 1,184: 91.

äfvensom att Riksdagen dessutom villo bevilja:

till inrättande vid Skogsstyrelsen af dels en Registrator-

och Aktuarietjenst, samt dels en Revisorstjenst, med

lön för hvardera af 2,200 R:dr, tillsammans............................. » 4,400: —

till inrättande af en ny Skogsinspektörsbefattning i

Westerbottens län, med lön af 3,000 R:dr och 750 R:dr i

respenningar........................................................................................ » 3,750:_

till förhöjande af resepenningeanslagen för 18 Jägmästare

i Norr- och Westerbottens län med 200 R:dr för hvardera,

samt för 14 Jägmästare i de öfriga Norrländska länen och

Kopparbergs län med 100 R:dr för hvardera, tillsammans... » 5,000: —

till inrättande af en ny jägmästaretjenst i Norrbottens

län, en ytterligare Jägmästarelön i lägsta löneklassen eller

900 R:dr samt 600 R:dr i respenningar.................................... » 1,500: _

till förhöjning af nuvarande aflöning för 92 kronojägare

i Norrland och Kopparbergs län med 50 R:dr för hvardera,

tillsammans........................................................................................... » 4,600:_

och till anställande af ytterligare 7 kronojägare i Norrbottens

län med en aflöning af 550 R:dr för hvardera, tillsammans.

.................................................................................................. » 3,850: —

i följd hvaraf nuvarande anslag till Skogsväsendet skulle

komma att förökas med.................................................................... R:dr 24,284: si.

5:o

att de tv än ne särskilda Reservationsanslag, h vilka nu finnas å hufvudtiteln

uppförda för byggnader och reparationer, det ena för Stockholm och

det andra för landsorterna, måtte sammanföras till ett enda för Byggnader

och reparationer anvisadt anslag af nämnda natur och till belopp motsvarande

summan af de båda nuvarande anslagen, att efter af Kong!. Maj:t

för hvarje år, uppå Öfver-Intendents-Embetets förslag, bestämd fördelning

användas både för Stockholm och för landsorterna.

6:o

att, savida Riksdagen bifaller Kongl. Maj:t»s härnedan gjorda framställning

om anvisande af ett extra anslag för återlösande till Kronan af

Wisby f. d. krön okal k ugn, det till uppköp af ved för samma kalkugn nu

uppförda anslag må, såsom för framtiden obehöflig^ ur Riksstaten uteslutas.

Bih. till llilcsd. Prat. 1872. 1 Sami., 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

7:c>

att för kontroll å tillämpningen af förf ältning änne rörande hvitbetssockertillverkning

saf giften måtte å Ilufvudtiteln uppföras ett förslagsanslag, till

belopp af 5,000 R:dr; samt

8:o

att för vinnande af jemnt tal i hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget

till Skrifmaterialier och expenser ro. ro. måtte ökas med 15 R:dr 9 öre.

Sammanställes nu hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med

de af Kongl. Maj:t här ofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande

förslag, så visar sig, att nämnda summa......... R:dr 7,329,700: —

komine att ökas

dels med beloppet af det föreslagna

nya anslaget för kontroll rörande hvit
betssockertillverkningsafgiften

.................... R:dr 5,000: -

dels med följande förhöjningar af förutvarande

anslag:

till Postverket .......................................... » 270,000: —

» Telegrafverket.................................... « 43,000: —

» Skogsväsendet.................................. » 24,284:91.

och » Skrifmaterialier, expenser m. m. » 15: do. „ 342,300:_

Säger R:dr 7,672,000: —

men deremot att minskas:

genom uteslutande af anslaget för uppköp

af ved till Wisby f. d. kronokalkugn R:dr 4,000: —

och genom nedsättning af anslaget till

Tullverket med ................................................... » 20,000: — >, 24,000:_

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva...... R:dr 7,648,000: —

deraf förslagsanslagen utgöra R:dr 5,822,460: os.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag måtte under denna

hufvudtitel beviljas:

1. För granskning i Kammar-Kollegium af nya Jorde
böcker.

..................................................................................................... R:dr 15,000: —

2. Till Skogsinstitutet............................................................ » 13,100: —

3. Till bestridande af förvaltningskostnader för kolonien

S:t Barthelemy, förslagsanslag ............................................. » 25,000: —-

Transport R:dr 53,100: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om, Statsverket 1872.

35

Transport R:dr 53,100: —

4. Till inlösande för Statsverkets räkning af det s. k.

Dramatiska Theaterhuset, återstående tredjedel af det för

ändamålet redan beviljade anslag............................................... » 90,000: —

och 5. För återlösande till Kronan af Wisby f. d.

kronokalkugn, att utgå under innevarande år R:dr 60,000.

Tillsammans extra anslag för år 1873 R:dr 143,100: —

samt för år 1872 R:dr 60,000.

Åttonde Hufvudtiteln,

omfattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet, hvilka enligt innevarande

års Riksstat utgöra:

Penningar............................................................................................ 4,304,725: 66.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.................. 258,710: 61.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag 1,091,112: is.

Oindelt spannmål, 4,834 kubikfot 1 kanna, motsvarande

efter värde af 2 R:dr 10 öre kubikfoten.......................................... 10,151: 61.

Summa R:dr 5,664,700: —

Enligt bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t den 9 innevarande Januari

förda protokoll öfver Ecklesiastikärenden, föreslår Kongl. Maj:t beträffande

anslagen till

l:o Kleresistaten:

att till prostetunnor åt Kontraktsprosten i Norra Möre kontrakt för

Kalmar och Räckebo församlingar anvisas ........................... R:dr 26: 65.

2:o Universiteten:

att, för inrättande af en adjunktur i medicinsk och

fysiologisk kemi vid universitetet i Upsala, anslås en

adjunktslön ..................................................................................... » 2,500: —

att såsom lönetillökning för läraren i gymnastik och

vapenöfning vid samma universitet beviljas R:dr 1,000: —

och till arvode för ett biträde åt

nämnde lärare .................................................. » 500: — „ j ^qq._

Transport R:dr 4,02 6 : 65.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 4,026: 65.

att för uppehållande af undervisning och examina

i geologi vid universitetet i Lund anvisas ........................... » 1,500: —

samt att lönetillökning beviljas läraren i gymnastik

och vapenöfning vid samma universitet med ..................... » 1,000: —

3:o Karolinska Medico-Kirurgiska Institutet:

att anslaget till den pathologiskt-anatomiska institutionen

ökas med.......................................................................... »

4:o Pedagogier och folkskolor:

att detta anslags penningebelopp må, efter indragning

af pedagogien i Avesta, oförminskadt bibehållas,

och det till nämnda skola anvisade, kontanta belopp, 577

R:dr 57 öre, få, i man af behof, användas till bestridande

af andra under berörda anslag hänförliga utgifter;

1,500:

5:o Folkundervisningen:

att anslaget till arvoden och resekostnadsersättnin^

för folkskole-inspektörer förhöjes med...................................

12,000:

6:o Sundhets-Collegium med Medicinal-staten:

att löner anvisas åt två nya provincial-läkare med

1,500 R:dr för hvardera, eller tillhopa ................................ >

att till löneförhöjning åt ytterligare sju af de äldste

ordinarie provincial-läkarne beviljas ...................................... >

att anslaget till så kallade tjenstgöringspenningar

för provincial-läkare ökas med ..............................,................. :

samt att till anskaffande af lokal för den i Göteborg

befintliga undervisningsanstalt för barnmorske-elever an
-

visas.

3,000: —

3,500: —

1,300: —

600: —

7:o Vetenskaps-Akademien:

att anslaget för meteorologiska observationer inom

riket må, för inrättande af en meteorologisk central
-

Transport R:dr 28,42 6 : 65.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 37

Transport R:dr 28,42 6 : 65.

anstalt under Akademiens vård och inseende, varda förnöjdt

med......................................................................................... » 6,000: —

8:o Akademien för de fria konsterna:

att det nu för inköp af svenske konstnärers arbeten

afsmida reservationsanslaget 6,000 It:dr mätte förhöjas

till 9,000 It:dr, eller med............................................................ » 3,000: •—■

och få enligt Kongl. Maj:ts disposition användas till

inköp jemväl af norske och danske konstnärers arbeten;

9:q Resestipendier samt läroböckers och

lärda verks utgifvande:

att till förhöjning af detta anslag beviljas ..................

4,000:

Om till de bär ofvan föreslagna belopp, tillhopa...... R:dr 41,426: os.

läggas de i nu gällande riksstat under Åttonde Hufvud
titeln

uppförda anslag ....................................... 5,664,700: —

hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrig! höra bibehållas

utan vidare förändring, än att, för

jemnande af slutsumman, anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. m. ökas

med.......................................................................... 73: 35’ » 5,664,773: 85.

komme donna Hufvudtitels anslag för ständiga behof

att utgöra ....................................................................................... R:dr 5,706,200: —

För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under Åttonde

Hufvud titeln, vill Kongl. Maj: t af Riksdagen aska följande anslag,

att utgå under år 1873, nemligen:

Ro till fortsättning af nybyggnaden för Kongl. Bibliotheket R:dr 145,000:

2:o såsom bidrag till uppförande af byggnad för gymnastik

och vapenöfning vid universitetet i Lund........... » 24,000:

3:o till understöd för sådana församlingar, som icke förmå

till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare

................................................... R:dr 20,000: —

4:o för undervisning i trädgårdsskötsel

och trädplantering vid folkskolelärareseminarierna

................................................ » 6,000: — „ 26 000-

Transport R:dr 195,000:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

viljande Kong!. Maj:t föreslå, att möjligen uppkommande

besparingar å sistnämnda två anslag måtte

få användas för folkundervisningen tillhörande ändamål;
5:o

till uppförande af byggnad jemte uthus för folkskolelärareseminariet

i Hernösand....................................... »

6:o till löneförbättring för Sundhets-Collegii Ordförande

och ledamöter samt tjensteman och vaktbetjente,

äfvensom till arvode för granskning af medikaments
råkningar

.................................................................................... »

7:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur

Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska

föremål.......................................... R:dr 1,200: —

8:o för bekostande af planscher till ve- ''

tenskapliga afhandlingar, afsedda att

införas i Vetenskaps-Akademiens

skrifter ......................................................... » 10,500: — #

9:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar in. m.................................. R:dr 5,000: —

10:o till arvoden åt vetenskapligt bildade

biträden vid ordnandet och vården af

Statens under Vitterhets- Historie- och

Antiqvitets-Akademiens inseende stälda

samlingar och till aflöning åt vakt
betjening.

........................................................ » 4,000: —

ll:o till utgifvande af planschverk öfver

fornsaker och märkvärdiga föremål i

statens historiska museum samt öfver

svenska sigill från medeltiden............... » 2,000: — „

12:o för allmänna hospitalsfondens förstärkande .................. »

l,3:o till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt

för sinnesslöa barn............................................................... »

14:o till underhåll af det i Jerfsö socken i Helsingland

befintliga sjukhem för spetelske....................................... »

15:o för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar »

16:o till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrifts
Sällskapets

handlingar............................................................ »

Transport R:dr

195,000:

29,500: —-

10,850: —

11,700: —

11,000: —

120,000: —

2,500: —

4,000: —

600: —

1,050: —

386,200: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1} om Statsverket 1872.

Transport R:dr 386,200: —

17:o till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska

språkets lagar»......................................................................... » 1 500:

18:o till e. o. Professoren C. G. Malmström för ett historiskt

arbete.............................................................................. » 2,500:

tillhopa R:dr 390,200: —

hvarförutan Kong!. Maj:t föreslår Riksdagen att bevilja

19:o dels till erforderlig persedelutredning för det nya hospitalet vid Göteborg.

............................................................... Hull- 40,000: -

20:o dels ock för anbringande af vattenledning

samt ordnande af det yttre

vattenafloppet, planeringsarbeten in. in.

vid samma hospital................................... » 33,000: — R;dr 73 qqq. _

att under innevarande år i mån af behof utgå.

IN ionde Hvit v tid titeln,

innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat

för den förra eller

Pensionsstaten

Penningar............................................................................................. R:dr 532 298: u.

Oindelt spanmål, 50,028 kubikfot 5 k:r efter 2 R:dr 10

öre kubikfoten ............................................................................. » 105,05 9 : 85.

Tillsammans R:dr 6 3 7,3 5 7 : 99.

Och föreslår ICongl. Maj:t i afseende å donna stat icke någon förändring.

Beträffande åter

Allmänna Incl Tagning sstaten,

hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:

Penningar .............................................................................. Rall- 889,500: 37.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... » 3,129: 41.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 151: 75.

Oindelt spanmål, 28 kubikfot 8 k:r efter 2 R:dr 10

öre kubikfoten........................................................................ » gQ: 48.

Tillsammans R:dr 892,842: 01,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1, om Statsverket ,1872.

vill Kong!. Maj:t härmed föreslå:

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Justitie-ärenden:

a) att Direktören vid Länsfängelset i Falun Carl Östberg må berättigas

att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från

nämnda - Direktörsbefattning, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension för sin återstående lifstid till belopp af 1,500 R:dr;

b) att Vaktkonstapeln vid Länsfängelset i Mariestad Lars Andersson

må från och med månaden näst efter den, dä honom beviljas afsked från

berörda befattning, komma i åtnjutande af en årlig pension för sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten af 400 R:dr;

c) att å allmänna indragningsstaten må uppföras ett belopp af 200

R:dr att såsom årlig pension utgå till aflidnc Chefen för Kronoarbetsbataljonen

å Carlsborg, Öfver st elöjtnanten Jonas Gabriel Schanders dotter, Lotten

Sekunder, så länge hon lefver ogift;

d) att Kompani-Chefen vid Kronoarbetseorpsen, Kaptenen i Arméen

m. m. Evert Fredrik Georgii må berättigas att från och med månaden näst

efter den, då lian undfår afsked från Kompani-Chefsbefattningen, komma i

åtnjutande af en årlig pension för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

af 1,000 R:dr;

e) - att Direktören vid Straff-fängelset i Norrköping A. L. Hårds af

Segerstad enka Agnes Elisabeth Härd eif Segerstad, född Brumma'', må å

allmänna indragningsstaten uppföras till en pension af 400 R:dr att under

hennes återstående lifstid årligen utgå;

f ) att Under-Officeraren vid Straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning

Olof Christian Almström må från och med månaden näst efter den,

då han erhåller afsked från nämnda befattning, under sin återstående lifstid

åtnjuta eu årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp af

600 R:dr; samt

g) att Vaktmästaren vid Kronohäktet i Engelholm Johan Grönholm må

berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked

från Vaktmästaresysslan, uppbära från allmänna indragningsstaten en årlig

pension för sin återstående lifstid af 550 R:dr.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landiför svar s-ärenden:

a) att Förvaltaren vid Armé ens utredningsförråd i Stockholm W. Normans

efterlemna de enka Erika Wilhelmina ds orman, född Wendelius, må å

allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående

lifstid af en årlig pension å 300 R:dr; samt

b) att ett, anslag af 20,000 R:dr måtte anvisas för att under år 1873

användas till understöd åt ännu från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande,

i behof stadde landtvärnsman.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1872.

41

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Sjöförsvar särenden:

att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras nedannämnda belopp

att utgå till

Sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Karlskrona G. Trägårdh den

honom genom Nådiga Brefvet den 10 Februari 1863 tillförsäkrade ersättning

för förlorad passlösen..................................................................... R:dr 106: —

På expektansstat förflyttade Kontrollören J. G. Middendorff

den honom genom Nådigt Bref den 18 December 1838

tillagda lön................................................................................................... » 975: —

följande Officerare vid f. d. Kongl. Maj:ts Flottas Konstruktionskorps

de dem genom Nådigt Bref den 29 Maj 1866

tillagda gratifikationer för förlorade inkomster genom upphörande

af kontrollmätning å handelsfartyg, nemligen:

Öfversten A. Ljungstedt ............................................................... » 75

Kaptenlöjtnanten C. af Böneman............................................. » 150

och Premierlöjtnanten A. Trygger...................................................... » 325

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden:

att Kronofogden i Eappmarksfögderiet B. O. Holmström må, efter det

Nådigt afsked från Kronofogdebefattningen honom beviljats, få uppföras å

allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid från

och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom meddelas, af

en mot kronofogdelönen svarande pension af 2,500 K:dr årligen; och

b) att Öfverstelöjtnanten C. E. Norströms enka Emma Norström, född

Lundberg må undfå en årlig pension af 600 R:dr att från och med år 1872

så länge hon i enkestånd förblifver utgå från allmänna indragningsstaten.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Finansärenden:

a) att f. d. Guvernören å S:t Barthelemy J. H. Haasums enka, Emilie

Augusta Haasum, född Noréen, må uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 600 R:dr;

samt

b) att Kronoskogvaktaren Samuel Höglander må berättigas att från och

med den månad, hvari afsked honom meddelas, under sin återstående lifstid

från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 150 R:dr.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Ecklesiastikärenden:

a) att till pension åt Provincial-läkaren i Sotholms distrikt af Stockholms

län Georg Bergengren anvisas å allmänna indragningsstaten ett belopp

af 1,125 R:dr, att under hans återstående lifstid årligen utgå från och

med månaden näst efter den, under hvilken afsked varder honom beviljadt;

samt

Bih. till Ritad. Prut. 1872. 1 Sami., 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

b) att å allmänna indragningsstaten uppföres såsom understöd åt Lektorn

vid Stockholms Gymnasium L. A. A. Aulins enka Edla Walborg Holmberg

ett belopp af 300 R:dr årligen, så länge hon lefver och enka förblifver.

Då riksmarkegångspriset å spanmål 1869, 1870 och 1871 utgjort i

medeltal 2 - R:dr 34 öre för kubikfoten, motsvarande 14 R:dr 74 öre för

tunnan eller 4 R:dr 24 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan,

hvartill spanmålen vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den

lönefyllnad, hvarom, jemlik! då stadgade grunder, de embets- och tjensteman

in. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering tillträd t och ännu

bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra

af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 R:dr 24 öre för tunnan, bestämmas

till utgående från allmänna indragningsstaten.

Vid det af Stats-Kontoret upplysta förhållande, att beloppet af den

spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande

utgör 477 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande

utgift, i jemnadt tal en summa af 2,000 R:dr.

Då de ytterligare anvisningar å förslags-anslaget för allmänna indragningsstaten,

som Kongl. Maj:t härofvan äskat, kunna anses ungefärligen

motsvaras af de besparingar å samma anslag, som genom äldre pensionstagares

afgång och i öfrig! uppkomma, så anser Kongl. Maj:t någon annan

förändring i beloppet af nuvarande anslag å indragningsstaten icke erfordras

än att detta anslag, som nu utgör.......................................... R:dr 892,842: oi,

till vinnande af jemn slutsumma å Riksstatens ordinarie

anslag i sin helhet, minskas med ..................................................... 80: —

till R:dr 892/762T~Öl

så att, om härtill lägges beloppet af pensionsstatsanslagen ..... 6 3 7,3 5 7 : 99.

summan af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln

bäfver ................................................................................................ R:dr 1,530,120: -

Beträffande nu extra anslag under denna hufvudtitel, så föreslår Kongl.

Maj:t, enligt beslut, hvarom förmäles i bilagda protokoll öfver Landt- och

Sjöför sv ars- ärenden:

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande

af Arméens pensionskassas egen pensionering, må för år 1873 få utgå till

samma belopp, som för innevarande år finnes anvisad!, eller R:dr 70,000: —-

Transport R:dr 70,000: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1872.

43

Transport R:dr 70,000: —

med skyldighet för pensionskassan att till Riksgäldskontoret

afstå det för året pensionskassan tillkommande

förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rustil

ållsafgi fter na, och under enahanda vilkor i öfrig!, som

hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas,

med förbindelse för pensionskassans Direktion att, så snart

årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller

huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt

att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet

återlemna;

att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för

fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater den

9 Februari 1858 och den 6 November 1860 må, på grund

af Direktionens gjorda beräkning, för år 1873 bestämmas till » 260,000: —

att användas till betäckande af den skilnad, som för

Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom

den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas

sålunda, att Hälften deraf utgifves den 1 April och

andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen

att, vid reqvirerande af första halfårets belopp,

med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;

samt att för år 1873 följande två kreditiv må anvisas:

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan

i tillfälle att till sjöförsvarets embetsed!

tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva

pension, enligt de för kassan gällande pensioneringsgrunder,

än äfven utgöra tillgång för de dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande ..................................................... » 73,000: —

och dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade

gemenskap förunnade förbättrade pensionering » 40,000: —

med rättighet för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan

att ä dessa kreditiv under loppet af år 1873 lyfta

hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för år 1873 R:dr 443,000: —

Då Statsverkets utgifter för år 1873, enligt hvad under de särskilda

hufvudtitlarne blifvit af Kongl. Näjd föreslaget, omfattar följande anslagssummor,

nemligen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Ordinarie utgifter:

Första hufvudtiteln................................ R:dr

1,417,000

—

Andra

d:o

................................ ))

2,535.700

—

Tredje

d:o

................................. ))

603,680

-

Fjerde

d:o

................................. » 10,682,800

—

Femte

d:o

))

4,200,900

—

Sjette

d:o

))

8,868,100

-

Sjunde

d:o

))

7,648,000

—

Åttonde

d:o

))

5,706,200

-

Nionde

d:o

))

1,530,120

-

och Extraordinarie

utgifter:

Andra hufvudtiteln.................................... R:dr

70,000

—

Fjerde

d:o

))

4,179,300

-

Femte

d:o

»

2,967,400

-

Sjette

d:o

(förutom 446,330 R:dr

för allmänna arbeten

m. in., hvilka böra af

Riksgäldskontoret ut- betalas) ........................ »

5,895,500

Sjunde

d:o

.................................... ))

143,100

-

Åttonde

d:o

................................... ))

390,200

-

Nionde

d:o

))

443,000

—

R:dr 43,192,500: —

14,088,500:

eller sammanlagdt R:dr 57,281,000:

och Statsverkets inkomster, enligt här ofvan gjorda be
.

............................................................... » 48,944,400:

räkning, uppgå till.

så blir den statsfyllnadssumma, som under år 1873 bör

Statskontoret från Riksgäldskontor^ tillhandahållas ...... R:dr 8,336,600:

Till utgående under år 1872 har Kongl. Maj:t här ofvan äskat:

3,100

70.000

100,000

250.000

600.000

50.000

60.000

73,000:

anslag till lan ^försvaret i följd af förhöjd kronoskjutslega R:dr

för befästningar i Stockholms skärgård ..................

för påbörjande af Svea Artilleriregementes kasern

till fälttjenstöfningar.........................................................

till jernvägstrafikmaterieL...............................................

och lån till tomtreglering i Strengnäs .....................

till inköp af kronokalkugnen i Wisby .....................

till inredning och planeringsarbeten vid det nya

hospitalet för sinnessjuka vid Göteborg..................

Transport R:dr 1,206,100:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

45

R:dr 18,380,310: 75.

Transport R:dr 1,206,100: —

Härtill kommer att Statskontorets oersatta förskotter,

enligt hvad hilagda utdrag af protokollet öfver Finans
ärenden

närmare utvisar, utgöra tillsammans ..................... » 30,474: 66,

hvilket Kongl. Maj:t för det förskjutna beloppets ersättande

velat härmed tillkännagifva.

Summa R:dr 1,236,574: 66.

I afseende på Riksgäldskontorets utgifter och inkomster för åren 1872

och 1873, så hafva, beträffande först år 1872, Fullmäktige uti en beräkning,

för hvilken i bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden närmare

redogöra, upptagit

Utgifterna till...........................................................................

Dertill skulle i främsta rummet komma kostnaderna

för framlidna Hennes Maj:t Drottning Lovisas begrafning,

men som räkenskaperna deröfver ännu äro under

granskning i Kammar-Rätten och sedermera skola kommuniceras

den Norska Regeringen, innan framställning

om ersättning för de medel Statskontoret dertill förskjutit,

kan göras hos Riksdagen, så måste donna ersättning

blifva föremål för en särskild Nådig proposition.

Deremot utföres beloppet af de anslag, som Kongl.

Maj:t för år 1872 äskat ........................................................... » 1,236,574: 66.

Summa utgifter för 1872 R:dr 19,616,885: 41.

Inkomsterna och tillgångarne för samma år beräknas af Fullmäktige

till ................................................................................................... R:dr 18,536,356: 64.

Men dessutom bör bland 1872 års inkomster upptagas

:

dels, då Ofverskottet å Statsverkets inkomster för

1870, kan efter afdrag af brister i förslagsanslag, beräknas

till................................................. R:dr 3,451,000: —

men Fullmäktige utöfver erhållna.

................................ 3,000,000: —

beräknat endast ............ 279,300: — „ g 279 399-__

dels Öfverskott å Statsverkets inkomster för 1871,

utgörande, efter afdrag af 3,000,000 R:dr, som redan af

Fullmäktige tagits i beräkning för sistnämnda år............

dels, då bland de af Kongl. Maj:t begärda anslag

för år 1872 förekomma 600,000 R:dr till jernvägsmateriel,

ingående uti kostnadsförslagen för norra och östra

stambanorna, för hvilkas utförande upplånta medel an
-

171,700:

4,728,000:

Transport R:dr 23,436,056: 64.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 23,436,056: 64.

vändas, och den af Fullmäktige bland ofvanst&ende tillgångar

till 3,428,000 R:dr beräknade försäljningen af

statsobligationer sålunda bör med 4,028,000 R:dr ingå

i beräkningarne.............................................................................. » 600,000: —

Summa tillgångar för år 1872 R:dr 24,036,056: 64,

i följd hvaraf och då utgifterna för samma år här ofvan

beräknats till ................................................................................ » 19,616,885: 41,

uppstår en behållning till år 1873 af.................................... R:dr 4,419,171: 23.

För år 1873 åter beräknas af Fullmäktige Riksgäldskontorets Utgifter

till .......................................................................................... » 10,528,226: 4.

Dertill bör likväl läggas:

Den af Kongl. Maj:t bär ofvan föreslagna statsfyllnads
summan.

....................................................... » 8,336,600: —

De af Kongl. Maj:t äskade anslag och lån till allmänna

arbeten, som böra direkte från Riksgäldskontor^ utgå, » 446,330: —

samt räntan å de 600,000 R:dr, med hvilka Kongl. Maj:t

föreslagit att öka de tillgångar för år 1872, hvilka genom

försäljning af statsobligationer beredas ..................... » 30,000: —

Vidare kunna utom dessa bestämda utgifter äfven

oförutsedda sådana förekomma, på hvilka Kongl. Maj:t

anser vid donna stat,sreglerings uppgörande nödig omtanka

höra fästas. A de lån, som under senaste svåra

missväxtår blifvit till behöfvandes undsättning utlein
-

nade, återstå vid 1873 års slut endast 190,786 R:dr 68

öre att under år 1874 återbetalas, och afseende bölder

före nu göras derå, att ett nytt missväxtår skulle

medföra utgifter till betydligt större belopp. Under

de senaste Riksdagarne hafva derjemte på Kongl. Maj:ts

förslag flera kreditiv blifvit för Statsverkets särskilda

behof å Riksgäldskontor! beviljade, och, ehuru visserligen

ingen anledning förefinnes att utbetalningar å dem

skola under den närmaste framtiden erfordras, bör dock

ihågkomma^ att alldeles ingå tillgångar blifvit till deras

bestridande afsedda. Det synes ock i allmänhet vara

riktigt att efter ett så godt finansår som det förflutna

afsätta en del af de störa öfverskotten till mötande af

framtida behof. Kongl. Maj:t föreslår derföre att, förutom

bankovinsten, för Statsverkets ovissa och framtida

behof hos Riksgäldskontor^ reserveras................................. » 800,000: —

Summa R:dr 20,141,156: 4.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

ge upp
-

Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Beträffande åter Inkomsterna för år 1873, hafva de af Fullmakt}

tagits till ................................................................................... R:dr 4,667,786:''66

Dertill kommer:

Behållningen frånfår 1872................................................ »

Ytterligare förfallna undsättningsmedel ..................-........... »

Återbetalning af en Gustafs och Carlberga kopparverks

egare fordom till inlösen af allmoges tjenstbarhet61’

lemnad summa, den kopparverkets egare nu emot

vilkor af frihet från bergverkstionde afsagt sio-............... »

4,419,171: 23.

520,088: 66.

hvarifrån åter, derest den af Kong], Maj:t föreslagna

förändring i vilkoren för tidningars postbefordran*3 af

Riksdagen godkännes, den hittillsvarande tidningsstämpelafgiften

bör afgå med ......................................

då såsom inkomster för 1873 qvarstår................................"R:dr

» 6,657: 16.

R:dr 9,613,703: 71.

88,000:

_____ 9 525 703- 7i

Dragés nu donna summa från of vananför da utgiftssumma, så återstår en

R:dr 10,615,452:33.

brist af

Donna brist anser Kong], Maj t böra fyllas genom försäljning

af statsobligationer till belopp, motsv. nu föreslagna

anslag till stambanebyggnader R:dr 5,000,000: —

och till jernbanstrafikmateriel ........... » 600,000:

samt redan vid sistlidne års lagtima

Riksdag beviljade anslag till Wexiö—

Karlskrona jernväg ................................. » 366,666: 67.

och lån till enskilda jern vägar............ » 2,000,000,

n . 7,966,666^7.

eller i rundt tal.................................................................. „

hvarefter återstår en brist af............................................... R:dr”

8,000,000:

2,615,452: 33.

till hvars betäckande Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att för 1873 åtaga

sig allmän bevillning. 6

För fyllande af 1873 års behof erfordras således icke någon tilläggsbevillning,

men en sådan torde, derest ej statsverkets tillgångar skulle förtärande

lemna betydliga öfverskott, framdeles åter behöfvas till dess de af

Riksdagen anslagna medel till försvarets förstärkande blifvit betäckta; och

då beloppet af den bevillning, som erfordras, ej öfverstiger den bevillningssamma,

som utgick före folkskoleafgiftens återförening med den allmänna

bevillningen, samt den personliga skyddsafgiften i jemförelse med andra

skatter utan tvifvel för de mindre bemedlade klasserna är särskild! be
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Katigt Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

tunnande, föreslår Kongl. Maj:t denna afgifts nedsättande till hälften, eller

till samma belopp, 40 öre för man och 20 öre för qvinna, som den för

tiden till och med år 1871 utgjort,

Enligt erhållen upplysning af Fullmäktige i Riks-banken kan dess vinst

för år 1871 beräknas till minst 1,300,000 R:dr; Och föreslår Kongl. Majd,

att denna vinst må öfverlemnas till Riksgäldskontoret för att jemte de 800,000

R:dr, om hvilka Kongl. Näjd redan gjort enahanda framställning, reserveras

för ovissa och framtida behof, äfvensom att dessa medel, sammanlag dt omkring

2,100,000 R:dr jemte de öfverskott, som möjligen ytterligare i framtiden

ingå, må tillsvidare användas på det sätt, att, till minskande af statens

ränteförluster, för dem uppköpas svenska obligationer i utlandet eller ock

försäljningen af statsobligationer fördröja, allt efter som Fullmäktige ma

pröfva för Riksgäldskontoret vara förmånligast.

Samtlige de i donna Proposition åberopade eller för öfrig! med Statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott

tillhandahållas; Och Kongl. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl. IN åd

och ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. Fr. Wcern.

Stockholm, 1872. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

1

Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Årenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Iiådet å Stockholms Slott

Tisdagen den 28 November 1871,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlerckeutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve

von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

A b ELIN,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WvERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

4:o.

Fn af Direktören vid länsfängelset i Ftilun Carl Östberg i underdånighet gjord

ansökning, att, enär lian, efter uppnådd 65 ars ålder och nära 46 års anställning i statens

tjenst, numera, i anseende till aftagande kroppskrafter och särskild t under de sednare

åren betydligt försvagad hörselförmåga, icke vidare förmådde bestrida sin ansvarsfulla

tjenstebefattning, Östberg måtte, i likhet med hvad för Ofri ga på ordinarie stat uppförda

tjensteman egde rum, vid afskedstagande! varda uppförd till pension å allmänna indragningsstaten,

med bibehållande för sin återstående lifstid af de löneförmåner han nu innehäfver;

utvisande vid ansökningen fogade prest- och läkarebetyg jemte tjensteförteckning,

att Sökanden, född den 26 September 1805, från den Ii Mars 1825 varit anställd

vid Dalregementet och den 1 December 1852 erhållit afsked från sin vid samma

regemente innehafvande fanjunkarebeställning, med rätt till pension från den I Oktober

1855; att han sedan den 2 April 1852 bestrid t direktörstjensten vid länsfängelset i

b alun. samt att sökanden under de sednare åren lidit af tidtals påkommande rheumatiska

anfall, äfvensom hans hörselförmåga börjat aftaga.

bångvårds-styrelsen, som med underdånig skrifvelse den 27 December 1870 till

Kongl. Maj:t öfverlemnat berörde ansökning, har för egen del anfört:

Bih. till Riksd. Prof. 187i. 1 Sami. 1 A/d.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

att, i sammanhang med afl åt en nådig Proposition till Rikets ar 1862 församlade

Ständer om definitivt ordnande af kostnaderna för den vid fångvården anställda tjensteoch

bevakning,-personal, Kongl. Maj:t i nåder gjort framställning om beviljande af pensionsförmån

för nämnda personal och, under åberopande deraf att vitsordad?, vore, det

de åligganden, som tillhöra större delen af fångvårdsanstalternas tjenstebefattningar,

vore af särdeles mödosam och svar samt kropps- och själskrafter hastigt medtagande

beskaffenhet, samt att derför innehafvarne af dessa befattningar icke med den ständiga

vaksamhet, rörlighet och kraft, som erfordrades, kunde med sina befattningar fortfara

till den höga ålder af 65 år, som för pensions erhållande för andra tjensteman i allmänhet

vore föreskrifven, föreslagit ej mindre att de uti förslaget till fångvårdens aflöningsstat

med löner uppförde embets- och tjensteman samt betjente, än ock vissa befallningshafvande

af den öfrig» personalen, hvars aflöning fortfarande kornme att utgå af

fångvårdens förslagsanslag, måtte varda berättigade till erhållande af pension å indragningsstat,

sålunda, att Fång vårds-st yreisens personal äfvensom kamererare vid fångvårdsi

urat t ning armé skulle erhålla pension enligt de för civile tjensteman i allmänhet

gällande grunder, samt ö frige vid fång vard sanstal t er na anställde tjensteman och betjente

vid 60 lefnadsår och efter att hafva varit i statens tjenst omkring 30 år och deraf

tjenstgjort minst tio år vid fångvården; nten att Rikets Ständer, med afseende a den

pensions reglering, hvartill en nedsatt komité hade att afgifva förslag, uppskjutit f utevarande

fråga, att i sammanhang med nämnda reglering behandlas;

att nu omförmälda fråga, som åsyftade beviljande åt vissa befattningshafvande vid

fångvården af vidsträcktare pensionsförmån å allmänna indragningsstaten, än som vore

andre civile tjensteman och betjente tillagd, sedermera icke varit under pröfning; vid

hvilken förhållande de i berörda hänseende för civile embets- och tjensteman i allmänhet

gällande stadganden torde höra pa fångvårdens å ordinarie R,iks-stat uppförda tjenstepersonal

tillämpas;

samt att med afseende härå och då Fängelsedirektören Östberg, enligt hvad ansökningshandlingarne

utvisade, uppnått en ålder af 65 år, varit 45 år i statens och

deraf nära 19 år i fångvårdens tjenst anställd, samt enligt läkarebetyg vore till helsa»

försvagad, Fång vårds-st yre lscn, med stöd af nådiga I:>ref vet den 2 5 Juni 18 18, KammaiKollegii

derpå grundade cirkulär den 11 Oktober 18 19 samt nadiga Bref v et den 12

November 1823, underdånigst hemställde, om icke Kongl. Maj:t skulle täckas förklara

Ostkorg berättigad att, vid afskeds erhållande från fängelsedirektövstjcnsten, uppföras

å allmänna indragningsstaten till uppbärande under sin återstående lifstid af den för

nämnda tjenst å Riks-stat upptagna ordinarie lön 1,500 Riksdaler.

Uti infordrad? underdånigt utlåtande har Statskontoret. — med förmälan hurusom

jemlik! nådiga Brefvet den 12 November 1823, jemfördt med äldre stadgande», civile

embets- och tjensteman i allmänhet voro berättigade åt t a allmänna indragning-staten

erhålla pension vid 65 års ålder, då, efter vid pass 40 års tjenstgöring, deras sjuklighet

eller försvagade helsotillstånd genom laglig läkareattest styrktes; samt att, enäi,

enligt hvad handiingarne utvisade, Direktören Östberg vore öfver 65 år gammal, varit

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

mer än 45 år i statens tjenst och befunnes till helsan försvagad, det väl syntes som,

i öfverensstämmelse med de för embete- och tjenstemäns pensionering från nämnda stat

stadgade allmänna grunder, Östberg, hvilkens lön, 1,500 Riksdaler årligen, vore å ordinarie

stat uppförd, skulle vara berättigad att, lika med andre civile embete- och tjensteman,

som uppfyllt berörda vilkor, å allmänna indragningsstaten erhålla pension — vidare

yttrat, att emellertid i afseende å ifrågavarande förmåns tilldelande åt de vid fångvården

anställde embete- och tjensteman samt betjente förekomma, att sedan, på sätt Fångvårdsstyrelsens

ofvananmärkta skrifvelse innehåller, Kong]. Maj:t, i sammanhang med aflåten

nådig framställning till Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer, angående uppförande

å ordinarie stat af den till en del af dem utgående aflöning, föreslagit, att ej

mindre de uti det nådiga förslaget till aflöniugsstat med löner uppförda embete- och

tjensteman samt betjente, än ock af den u fråga personalen, hvilkens aflöning fortfarande

körnare att utgå af ett för ändamålet beviljadt förslagsanslag, underofficer vid strafffängelse,

vaktmästare m. fl. måtte berättigas att vid afskedstagande erhålla pension å

indragningsstat, Rikets Ständer, som funnit denna fråga höra uppskjutas för att behandlas

i sammanhang med den allmänna reglering af pensionsväsendet, hvartill en för

detta ärende i nåder tillsatt komité afgifvit förslag, uti underdånig skrifvelse den 28

November 1863 förklarat högstberörda framställning för det dåvarande icke böra till

någon åtgärd föranleda; samt att, såvidt Statskontoret kände, frågan om pensionsväsendets

ordnande, vare sig i allmänhet eller särskilt beträffande de vid fångvården

anställde tjensteman m. fl., ej sedermera utgjort föremål för Statsmakternas pröfning;

och enär Kongl. Maj:t i förenämnda nådiga Proposition funnit nödigt att jemväl i afseende

å de fångvården tillhörande embete- och tjensteman, hvilkas aflöning, i enlighet

med Kongl. Maj:ts härutinnan gjorda förslag, vid ofvanberörda riksdag å ordinarie

stat uppfördes, underställa Rikets Ständers bepröfvande frågan om deras pensionsrätt,

ansåge sig Statskontoret häraf förhindradt tillstyrka, att den af Fängelsedirektören Östberg

sökta pensionsförmån af Kong!. Maja omedelbart bi folies, utan hemställde underdånigst,

att Kongl. Maja måtte till Riksdagen aflåta nådig Proposition om rättighet för

Östberg att, när han från direktörsbeställningen undfår afsked, varda uppförd å Rikets

allmänna indragningsstat till åtnjutande för sin återstående lifstid af en hans nu innehafvande

lön motsvarande pension af 1,500 Riksdaler årligen.

Hans Excellens Herr Justitie-st a t sministern hemställde i underdånighet att, med

afseende å hvad sålunda förekommit, Kong!. Maja behagade besluta att till nästkommande

Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Östberg må berättigas att från och

med månaden näst efter flen, då lian erhåller afsked från di rektorsbefattningen vid

länsfängelset i Falun, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin

återstående lifstid till belopp af Ett tusen femhundra Riksdaler Riksmynt.

Denna af Stats-Rådets ufrige ledamöter biträdda hemställan

täcktes Hans Maja Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af

detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att

berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde

Hufvudtiteln iakttagas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

5:o.

Fång vård s-styrelsens underdåniga skrifvelse den 16 sistlidne Oktober, deruti, sedan

Vaktkonstapeln vid länsfängelsct i Mariestad Lars Andersson uti en af Landshufdingeembetet

i Skaraborgs län till Fång vårds-styrelsen insänd och förordad ansökning anhållit,

att han, som i anseende till sjukdom vore oförmögen att sin tjenst vidare förrätta,

måtte erhålla någon pension, Fång vårds-styrelsen öfverlemnat berörda, till Styrelsen

stålblå ansökning, jemte dervid bilagda prest- och läkarebetyg äfvensom för Andersson

utfärdade tjenstgöringsbetyg, af hvilka handlingar inhemtas: att Andersson, som

är född den 13 Februari ''1818 samt bär hustru och tre minderåriga barn, sedan år

1846 varit såsom vaktknekt vid Skaraborgs länsfängelse anställd samt städse utmärkt

sig genom redlighet och pålitlighet i tjenstfri; samt att han under sträng och flitig tjenstgöring

ådragit sig sådan sjuklighet, att han icke vidare förmår fullgöra sina tjänsteåligganden,

och har Fång vårds-styrelsen, i anledning häraf och med anmälan att nuvarande

vak t konsta pelsa flöningen vid fängelset utgöres af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt

jemte beklädnadsbidrag, i underdånighet hemställt, om icke Kongl. Maj:t täcktes,

i likhet med hvad uti dylika fall tillförene egt rum, hus Riksdagen föreslå sökanden

till erhållande å allmänna indragningsstaten af en vaktkonstapels-lönen motsvarande

årlig pension af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt, att utgå från och med månaden näst

efter den, då han undfår afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde i underdånighet att, med

afseende å hvad sålunda förekommit, Kong!. Maj:t behagade besluta att till nästkommande

Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Vaktkonstapeln Andersson må berättigas

att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen

vid länsfängelset i Mariestad, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Fyrahundra Riksdaler

Riksmynt.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda

hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfriga ledamöter,

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af

detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att

berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln

iakttagas.

6:o.

Den af aflidne Chefen för Krön oa rbetsba ta Ijonen å Carlsborg, Ofverstelöjtnanten

Jonas Gabriel Schanders dotter Lotten Scharner i underdånighet gjorda ansökning,

att, enär hon till följd af minskad synförmåga och i öfrig! försvagad helsa vore urståndsatt

att genom arbete sig försörja, Kongl. Maj:t täcktes i nåder bevilja henne

en del af den pension, hennes numera aflidna moder åtnjutit; varande vid donna

ansökning fogade prest- och läkarebetyg, hvilka utvisa, att Sökanden är född den 13

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Majtis Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 5

Augusti 1832 och till följd af i allmänhet bräcklig helsa och en betänkligt tilltagande

svaghet i synorganerna eger en i betydlig grad minskad arbetsförmåga, äfvensom

att Sökanden befinner sig i behöfvande omständigheter.

Uti in for dra dt underdånigt utlåtande har Fångvårds-styrelsen meddelat, att

O f v er s t e l öj t n a n t e n Schander alltsedan år 1816 varit i statens tjenst anställd och från

början af år 1827 tjensthjon först såsom kompanichef och bataljonschef vid Pionnierkorpsen

och sedermera såsom bataljonschef vid Kronoarbetskorpsen samt, ehuru han

fatt sig af Rikets Ständer beviljad pension af Ett tusen Riksdaler Banko, icke af

denna förmån sig begagnat, utan allt intill sin åt- 1859 inträffade död med utmärkt

nit, ordning och skicklighet bataljonschefsbefattningen förestått, hvadan ock Rikets år

1860 församlade Ständer tillagt hans enka Louise Schander, född Thornquist, en

årlig pension af 500 Riksdaler Riksmynt; och har Fångvårds-styrelsen, med afseende

härå och enär dottern, Lotten Schander, enligt ofvananmärkta betyg, lider af sjukdom

och försvagad synförmåga samt befinner sig i behöfvande omständigheter, till Kongl.

Maj:ts nådiga behjertande underdånigst hemställt, huruvida icke Kong], Maj:t täcktes

till nästa Riksdag aflåta nådig Proposition, att Lotten Schander Ange komma i åtnjutande

af någon årlig pension att, så länge hon ogift lefver, utgå med det belopp,

Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt bestämma och hvithet Styrelsen ansåge sig underdånigst

höra föreslå till 200 Riksdaler Riksmynt.

Under erinran att uti Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtna och af dem bifallna

framställning om pension åt Sökandens moder, hvilken, efter hvad i Statskontoret

blifvit upplyst, med döden afgått den 22 December 1870, till stöd för

samma framställning jemväl blifvit åberopadt, att Sökanden vore sjuklig och oförsörjd,

hemställde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern att, med afseende å hvad sålunda

förekommit, Kongl. Maj:t måtte tillägga Sökanden för en gång ett understöd

af 200 Riksdaler, att utgå å extra utgiftsmedlen å Andra Hufvudtiteln, samt derjemte

förordna, det nådig Proposition skall till instundande Riksdag aflåtas derom,

att å allmänna indragnihgsstaten måtte uppföras ett belopp af 200 Riksdaler Riksmynt

att såsom årlig pension utgå till sökanden Lotten Schander, så länge hon lefver

ogift.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda

hemställt och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter instämde behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut genom

utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas, för att

vid reglering af utgifterna å Riks-statens Nionde Hufvudtitel

iakttagas.

Ex protocollo

N. Becker.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-Departements-Arenden, hållet

inför Hans Maj :t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott

Thorsdagen den 21 December 1871,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve

von Plåten.

Statsråden: Bredberg,

Berg,

i Friherre Leijonhufvud,

W jern,

Wennerberg,

Bergström,

Weidenhjelm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

Statsrådet Friherre Alströmer uppkom och intog sin plats vid rådsbordet; hvarefter

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern vidare i underdånighet anmälde:

8:o.

Den af Kompanichefen vid Kronoarbetskorpsen, Kapitenen i arméen, Riddaren

af Svärds-orden Evert Fredrik Georgii i underdånighet gjorda ansökning, att honom

måtte i nåder beredas årlig pension antingen till belopp af 1,350 Riksdaler, motsvarande

kompanichefs-aflöningen, eller till det belopp Kongl. Maj:t kunde finna

skäligt bestämma; öfver hvilken ansökning Fångvårds styrelsen med infordradt underdånigt

utlåtande inkommit.

Af de till detta ärende hörande handlingar inhemtas, att Sökanden, som är född

den 29 December 1805 och år 1829 inträdt i krigstjensten, derifrån han, såsom

kapiten vid Andra Lifgrenadier-regementet, år 18o9 erhållit afsked, varit anställd

vid fångvården dels från år 1833 till år 1843 i egenskap af adjutant hos kommendanten

å Långholmen, i hvilken befattning han, jemlik! den för dervarande embetsoch

tjenstemannapersonal den 7 Mars i 83o utfärdade nådiga instruktion, haft till

sitt förnämsta åliggande att, i enlighet med de af Fångvårds-styrelsen utfärdade instruktioner,

efterse ordningen inom fängelset, dels från år 4843 till år 1858 såsom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o I till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket ''1872. 7

kompanichef vid Kronoarbetskorpsen å Waxholm, dels ock från år 1865 i enahanda

egenskap vid Kronoarbetskorpsen å Carlsborg; att Sökanden med hustru och fyra

oförsörjda döttrar är i saknad af andra tillgångar än sina inkomster såsom tjensteman,

Indika, utom kompanichefsaflöningen, lära utgöras af kapitenspension; samt att

han är besvärad af svag hörsel, som gör honom till vidare tjenstgöring vid fångvården

mindre användbar; och har, med afseende härå och då Sökanden med nit och

pålitlighet bestridt sina befattningar vid fångvården, Fångvårds-styrelsen uti dess

underdåniga utlåtande, med tillkännagifvande att Kapitenen Georgii i egenskap af

kompanichef åtnjuter i aflöning å ordinarie stat 1,350 Riksdaler jemte fri bostad

och servismedel, i underdånighet tillstyrkt, att Kong!. Maj:t måtte täckas, i likhet

med hvad uti dylika fall tillförene, sednast medelst Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse

den 13 Juli 1866 i fråga om Kapitenen W. U. Kuylenstjerna, egt rum, hos nästa

Riksdag föreslå Kapitenen Georgii till erhållande å allmänna indragningsstaten af Ett

tusen Riksdalers årlig pension, att utgå från och med månaden näst efter den, då

han från befattningen undfår afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde i underdånighet, att, med

afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t behagade besluta att till näst

sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Kapitenen Georgii må

från och med månaden näst efter den, då han undfår afsked från befattningen såsom

kompanichef vid Kronoarbetskorpsen, komma i åtnjutande af en årlig pension för

sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten af Ett tusen Riksdaler Riksmynt.

Denna af Stats-Rådets öfrige ledamöter biträdda hemställan

täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag

af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det

att berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde

Hufvudtiteln iakttagas.

9:o.

Den af Direktören vid straff-fängelset i Norrköping A. L. Hårds af Lägerstad

enka, Agnes Elisabeth Hård af Lägerstad, född Brumma-, i underdånighet gjorda

ansökning, att enär hon vid uppnådd ålder af 60 år, utan arbetsförmåga och med

en af sjuklighet bräckt helsa befunne sig i saknad af medel till nödtorftigt uppehälle,

helst tillgångarne efter hennes man, som den 10 Juni innevarande år med

döden afgått, på sätt vid ansökningen fogadt transsumt af instrumentet öfver den

efter honom förrättade bouppteckning utvisade, uppgått till endast 884- Riksdaler,

samt Sökanden ej egde rätt till annan pension än det ringa belopp af Trettio Riksdaler

Banko årligen, som till följd af mannens, såsom Materialbokhållare vid Waxholms

fästning, till Arméens pensionskassa gjorda inbetalningar, förmodligen vore derifrån

att förvänta, Kongl. Maja täcktes bereda Sökanden årlig pension till det belopp,

som med afseende å hennes behof af en tarflig utkomst kunde i nåder varda be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket i872.

stämdt; varande i (ifrigt till stöd för ansökningen anfördt, bland annat, att ofta tillförene

enkor efter fångvårdstjenstemän, hvilkas ekonomiska ställning icke varit sämre

än Sökandens, blifvit hugnade med understöd af allmänna medel, såsom Majoren N.

J. Gjertz’ enka, som vid 1865 ——1866 årens riksdag tilldelats en årlig pension af

500 Riksdaler; Chefen för Kronoarbetsbata Ijonen å Ca risborg J. G. Schanders enka,

hvilken enligt Rikets Ständers skrifvelse den 58 Oktober 1860 beviljats pension till

enahanda belopp; och Direktören vid straff-fängelset i W ar berg G. W. Gyllenhammars

enka, åt hvilken Riksdagen jemlikt skrifvelse den 8 Maj 1867 anslagit ett ärligt

understöd af 300 Riksdaler; och utvisa bland handlingarne befintliga intyg, att

Sökanden är född den 11 November 1811 samt till helsan så försvagad, att hon ej

kan med arbete sig försörja.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande bär Fån g vård s-styrclscn upplyst, dels att

Sökandens man, som vid 1865—1866 årens riksdag fått sig beviljad rätt till

årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp åt 2,000 Riksdaler, den I Mars

1867 erhållit afsked från direk t örsbe fatt ningen, sedan han ungefärligen 36 år varit

i statens tjenst, först såsom fort ifika t ionsmaterialför va hare och sedermera i 26 år

såsom fängelsedirektör, hvilken befattning han med ordentlighet och pålitlighet bestridt,

dels ock att fångvårdens embete- och tjensteman först genom Kongl. Mnj:ts

nådiga beslut den 30 Oktober 1868 vunnit rätt till delaktighet i Civilstatens Pensionsinrättning,

så att Direktören Flärd ej varit i tillfälle att bereda Sökanden pensionsrätt;

och enär, enligt hvad handlingarne i ärendet visade, Sökanden befunne sig

i knappa lefnadsvilkor samt i anseende till ålder och sjukdom vore oförmögen att

med arbete sig försörja, fann Fång vårds-styrelsen sig höra i underdånighet tillstyrka,

att Ivongl. Maj:t måtte täckas, i likhet med hvad uti dylika fall tillförene egt rum,

hos nästa Riksdag i nåder föreslå Sökandens uppförande å allmänna indragningsstaten

till erhållande af årlig pension, som, vid jemförelse af hvad i de uti ansökningen

omförmälda fall blifvit beviljadt, äfvensom med afseende å Direktören Hårds

långa och oförvitliga tjenstgöring, syntes skäligen höra bestämmas till Fyrahundra

Riksdaler.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde, med afseende å hvad

sålunda förekommit, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå näst sammanträdande

Riksdag att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras ett belopp af 400 Riksdaler

Riksmynt, för att såsom årlig pension tilldelas Direktören Hårds af Segerstad enka,

Agnes Elisabeth Flärd af Segerstad, född Drummel-, under hennes återstående lifstid.

Hvad sålunda blifvit hemstäldt behagade, uppå tillstyrkan

af Stats-Rådets ufrige ledamöter, Hans Maja Konungen i nåder

bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag ur protokollet

Finans-departementet meddelas, för att vid regleringen af utgifterna

å Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o i till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 4872. 9

I 8:o.

Fångvårds-styrelsens underdåniga skrifvelse den 1 1 innevarande December, deruti

— sedan uti en till Styrelsen inkommen ansökning Underofficeren vid straffoch

arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning Olof Christian Almström, under åberopande

af den underdåniga skrifveisen bifogad tjensteförteckning samt prest- och

läkarebetyg, anhållit, att årlig pension måtte honom beredas, — Styrelsen anfört,

att som nyssnämnde handlingar utvisade, att Sökanden, som är född den 15 September

1804 och från den ''! Maj 1846 varit i fångvårdens tjenst anställd, men

sedan Februari månad 1869 på grund af läkarebetyg åtnjutit tjenstledighet, vore i

anseende till ålder och sjuklighet i behof af fortfarande ledighet från tjenstgöring och

befunne sig i torftiga vilkor samt han, enligt Fängelsedirektörens vitsord, så länge

hans helsa och krafter medgifvit, med synnerlig pålitlighet och pligttrohet sina tjensteåligganden

fullgjort, finge Styrelsen i underdånighet hemställa, att Almström, hvars

lön uppginge till 600 Riksdaler, och hvilken, under det han varit i tjenstgöring, dessutom

åtnjutit i beklädnads-, servis- och gratifikationsmedel omkring 190 Riksdaler

om året, måtte varda hos Riksdagen i nåder föreslagen till erhållande å allmänna

indragningsstaten af en mot lönen svarande pension af Sexhundra Riksdaler, att utgå

från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas; och har Fångvårdsstyrelsen

i sammanhang härmed anmält, att Styrelsen beviljat Almström ledighet från

tjenstår till dess pensionsfrågan kunde varda afgjord.

Mans Excellens Herr Justitie-stntsministern hemställde att, med afseende å hvad

sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes förordna att till näst sammanträdande Riksdag

skall atiåtas nådig Proposition derom, att Almström må berättigas att från och

med månaden näst efter deri, då han erhåller afsked från underofficersbefattningen

vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Sexhundra Riksdaler

Riksmynt.

Hans Excellens Herr Jnstilie-statsministerns berörda, af StatsRådets

öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll

till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörda framställning

må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln

iakttagas.

Ex protocollo

G. J. E. Akerstedt.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd.

L

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o ''I till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o om Statsverket 1872.

Utdrag af protokollet öfver Jiistitie-Departements-Årenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Kädet å Stockholms Slott

Tisdagen den 9 Januari 1872,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena. Grefve

von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhuevud,

W.kbn,

Wennerbeeg,

Bergström,

Friherre A lstrÖmer,

Weidenhjelm.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af

nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof,

i afseende å regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel vore

att iakttaga, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern att de å densamma

nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar,

hvarom här nedan förmäles; och yttrade Hans Excellens dervid angående:

l:o Svea Hofrätt med derunder lydande Justitie-stat.

I sammanhang med fastställande af ny arbetsordning för Rikets Hofrätter behagade

Eders Kongl. Maj:t, med föranledande af framställning från Rikets Ständer,

genom nådigt Bref den ''14 September 1858 anbefalla Svea Hofrätt att inkomma

med underdånigt utlåtande, huruvida det vore lämpligt och verkställbart, att alla till

Hofrätten inkommande handlingar, med undantag af dem, som aflemnades vid förhör

eller upprop, finge emottagas och i diarium antecknas af Aktuarien i alla civila mål

och ärenden samt i fiska fiska aktioner: men sedan Hofrätten afgifvit underdånigt

yttrande i ämnet, förklarade Eders Kongl. Maj:t den 22 December ofvannämnda år,

att den gjorda framställningen om ett förändradt sätt för emottagande af de till Hofrätten

inkommande handlingar, på grund af de deremot af Hofrätten yttrade betänkligheter,

icke då skulle föranleda till någon åtgärd. När sekreterarebefattningen

hos Hofrätten sedermera blef Ledig, ansåg Hofrätten sig höra för ofvannämnda

fråga påkalla Eders Kongl. Maj:ts förnyade nådiga uppmärksamhet och anförde i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bd. N:o 1 till Koral. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket ''1872. I 1

underdånig skrifvelse den 6 December 1866, att enligt Hofrättens åsigt den ifrågasatta

förändringen då kunde och borde genomföras, hvarjemte Hofrätten gjorde

framställning om de förändrade bestämmelser, som för ändamålets vinnande syntes

erforderliga. Uti nådig skrifvelse till Hofrätten den 8 Februari 1867 förklarade

dock Eders Kong!. Maj:t af anförda orsaker, att Eders Kong!. Maj:t funnit Hofrättens

underdåniga hemställan ej höra vinna annat afseende, än att Eders Kong!.

Maj.t täcktes förordna, att vid den lediga sekreterare! jenstens återbesättande borde i

fullmakten intagas det vilkor, att Sekreteraren vore skyldig underkasta sig den förändring

i göromål och sportelinkomster, som kunde blifva en följd deraf, att hans

åliggande i afseende å handlingars emottagande och antecknande i diarium öfverflyttades

på Aktuarien, hvarjemte Hofrätten skulle ega att, vid dåvarande Aktuarie^

afgång från tjensten, derest så funnes lämpligt, inkomma med förnyad framställning

i ämnet.

I följd häraf och efter det Aktuarien i Hofrätten, Häradshöfdingen Lars Henrik

Wretman inkommit med ansökning om afsked, farin Hofrätten sig höra åter

taga ofvanomförmälda fråga i öfvervägande samt anförde i underdånig skrifvelse den

6 December 1869, bland annat, att det måste anses innebära en väsendtlig fördel för

rättsökande, att handlingar i alla civila mål och ärenden emottoges af en och samma

tjensteman, men att Hofrätten, i anseende till den ständigt fortgående tillväxten i

antalet af de civila målen, icke kunde med visshet antaga, att en person skulle allt

framgent medhinna att emottaga och i diarium anteckna alla dylika mål, hvarför Hofrätten

trodde sig ej höra tillstyrka ett definitivt stadgande derom för del dåvarande

och innan erfarenheten visat, huruvida en sådan förändring i arbetssättet hos Hofrätten

läte sig utan olägenhet verkställas. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med

Hofrättens i sammanhang härmed gjorda hemställan, behagade Eders Kong], Makt,

enligt Bref till Hofrätten den 22 December -1869, tillåta att Hofrätten, utan hinder

af hvad 20, 21 och 2 >1 §§ i Hofrättens arbetsordning innebo Ilo rörande Sekreterarens

och Aktuariens åligganden, finge, efter Aktuarien Wretmans afgång från tjensten, eo-a

förordna att, från början af 1870 tills vidare, till Hofrätten inkommande handlingar,

med undantag af dem, som vid förhör eller upprop aflemnades, skola emottagas

och i diarium antecknas af Aktuarien i alla civila mål och ärenden samt i

fiska Ilska aktioner; dock att Sekreteraren fortfarande skulle fora anteckningar öfver

ansökningar om tjenstledighet för underdomare och om förordnanden för extra domare,

så ock öfver från Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande ingående redovisningar

och lösen för Hofrättens expeditioner; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t i anseende

till det ökade arbetsbiträde, hvithet i följd af sådan förändring blefve för

Aktuarien bedröfligt, för år 1870, utöfver det å stat upptagna anslag, beviljade ett

belopp af 900 Riksdaler Riksmynt till biträden åt Hofrättens tjensteman. Till

upprätthållande af om för mål da, från början af år 1870 tillämpade ordning i afseende

å handlingars emottagande och bokförande har, uppå ansökning af Hofrätten, Eders

Kongl. Maj:t den 9 December 1870 medgifvit enahanda anslagsföi höjning för år 1871,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 4872.

Uti underdånig skrifvelse den 10 sistlidne November har Hofrätten, enär berörde

förändrade ordning, hvilken nu i nära två år varit pröfvad, visat sig ändamålsenlig

och dervid följaktligen syntes höra för framtiden förblifva, i underdånighet

anhållit," att ett belopp af 900 Riksdaler till biträden åt Hofrättens tjensteman, utöfver

det å stat upptagna anslag, måtte jemväl för innevarande år 1872 i nåder

beviljas, samt tillika hemställt, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas vidtaga

åtgärder för donna tillöknings uppförande för framtiden å Hofrättens ordinarie

stat, till" hvilken hemställan Hofrätten desto heldre trött sig ega anledning, som nuvarande

anslag på stat åt Hofrättens tjensteman och deras biträden med 500 Riksdaler

understiger det å Göta Hofrätts stat uppförda anslag för samma ändamål,

och det belopp af 400 Riksdaler, hvarmed Svea Hofrätts stat i donna del, derest

den med 900 Riksdaler förhöjdes, komma att öfverstiga motsvarande anslag för Göta

Hofrätt, icke torde utgöra mer än billig ersättning för det vida större besväret att

emottaga och ordna inkommande handlingar i Svea Hofrätt, än som år förenadt

med samma göromål i Göta Hofrätt, der särskilda så kallade Hofrättskommissarier

finnas anställde för att bland annat besörja handlingars ingifvande; och har Hofrätten

derjemte, i händelse sådan förhöjning af Hofrättens stat blefve beviljad, ansett en

ändring af den för Hofrätterna gällande arbetsordning blifva af behofvet påkallad

samt afgifvit förslag till densamma.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t behagade dels för innevarande år, utöfver det å stat upptagna

anslag, bevilja ett belopp af 900 Riksdaler till biträden åt Svea Hofrätts tjensteman,

"hvilket belopp Statskontoret torde anbefallas att, uppå reqvisition af Hofrätten,

till dess disposition utbetala af besparing!,rne å Ribs statens Andra Hufvudtitel, dels

ock hos Riksdagen åska att det för berörda ändamål i den för Hofrätten nu gällande

stat uppförda anslag, åtgörande 2,700 Riksdaler, varder förhöjdt med 900

Riksdaler eller till 3,600 Riksdaler; och lärer med pröfningen af Hofrättens framställning

om förändrad lydelse i vissa delar af arbetsordningen få anstå, intill dess

sig visa" huruvida den ifrågaställa anslagsförhöjningen varder af Riksdagen beviljad.

Uti underdånig skrifvelse den 31 sistlidne Juli har Eders Kongl. Majttts Befallningshafvande

i Norrbottens län tillkännagifvit, hurusom domhafvanden i länets

norra domsaga skriftligen anmält, att ehuru, efter det genom förre innehafvarens afskedstagande

tingstolksbefattningen i Enontekis och Jukkasjärvi lappmarkers tingslager

bli fvit ledig, domhafvanden derom utfärdat kungörelse, någon sökande till befattningen

sig dock icke anmält; att hvarken inom nämnda tingslager eller inom /angränsande

Pajala tingslag funnes någon i Svenska och Finska språken kunnig person,

s ira vore lämplig och villig att tjenstgöra såsom tingstolk, samt att från aflägsna^

orter duglig tolk icke kunde erhållas för det nu bestämda arfvodet, utgörande för

hvardera tingslaget 50 Riksdaler; i anseende hvartill domhafvanden föreslagit, att

framställning måtte göras derom, att arfvodet blefve förhöjdt till 150 Riksdaler för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 13

hvardera tingslaget. Beträffande tillkomsten af anslaget till arfvode åt tingstolkar

har Eders Kongl. Majits Befallningshafvande meddelat, att aflöningen till dem af

ålder utgått i persedlar, som erlagts af lappallmogen in natura och benämnts ”näst”,

men att, till följd af Rikets Ständers beslut, Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 5

Oktober 1860, med förklarande att den ditintills, under benämningen ”näst”, af lappallmogen

till domhafvande och tingstolkar utgående afgift skulle upphöra, stadgat,

bland annat, att ett ärligt anslag af 300 Riksdaler skulle å Riks-statens Andra Hufvudtitel

uppföras att utgå till tingstolkar i länets sex lappmarker, Indika hvar för sig

utgöra ett tingslag, samt att berörde belopp skulle fördelas efter beräkning af 50

Riksdaler för hvardera tingslaget och att detta arfvode skulle vara ersättning för

såväl resekostnad som biträde på stället för alla förrättningar, som hållas å tingsstaden,

hvaremot för sådana förrättningar, hvilka icke egde ruin å vanliga tingsstället,

särskild ersättning skulle erhållas; hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

under erinran hurusom Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 29 September 1863

för tingstolkar i de tingslager af nedså landet, der allmogen talar Finska språket,

bestämt arfvodet i Öfver-Torneå och Pajala två tingslager tillhopa till 300 Riksdaler,

i Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag till 200 Riksdaler samt i Ofver-Kalix

tingslag, der endast en mindre del af allmogen talar Finska, till 100 Riksdaler, vidare

anfört, att under loppet af år 1871, då ordinarie tingstolk i Enontekis och

Jukkasjärvi tingslager ej funnits att tillgå, donna befattning uppehållits genom för

tillfället af domhafvande!, antagen person, hvilken erhållit ersättning enligt gällande

resereglemente med 24 I Riksdaler 75 öre för ordinarie tingen samt 176 Riksdaler

för ett extra ting; och som, på sätt ofvan förmäles, domhafvande meddelat, att

duglig tingstolk för närvarande icke kunde erhållas bland dem, som äro bosätta inom

någotdera af ifrågavarande två tingslager, samt det onekligen vore af ganska mycken

vigt, att Häradsrättens ordförande vid sina embete förrättningar både biträde af

skicklig, pålitlig, i Finska och Svenska språken fullt hemmastadd person, tillstyrkte

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst bifall till hvad domhafvande

föreslagit, dock, såvidt Eders Kongl. Maj:t funne sådant lämpligt, med iakttagande

af följande förändringar, nemligen:

att tingstolken förordnades endast tillsvidare och intilldess antingen domaren

entledigade honom eller han sjelf begärde afsked;

att arfvodet till tingstolk för Enontekis och Jukkasjärvi tingslager utginge, för

hvartdera tingslaget, tillsvidare med 150 Riksdaler om året eller med tillhopa 300

Riksdaler, med samma skyldigheter för tolken, som finnas omförmälda i ofvan åberopade

nådiga Bref den 5 Oktober 1860;

att i händelse tingstolk ant oges, som vore boende inom Enontekis eller

Jukkasjärvi tingslag eller inom angränsande Pajala socken, arfvodet nedsattes till i00

Riksdaler för hvart dera tingslaget; samt

att det ålåge domhafvande att, så snart tillfälle dertill gåfves, till tolk antaga

en inom något af sistnämnda tre tingslag boende person och samtidigt dermed afskeda

den längre bort boende, högre aflunade tolken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I 4 Bil. N:o ■/ till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o I, om Statsverket 4872.

Statskontoret, hvars yttrande i ämnet blifvit genom nådig remiss infordradt,

har i afgifvet underdånigt utlåtande, jemte anmälan att uti de i nådiga Brefvet den

5 Oktober 1860 meddelade bestämmelser angående aflöningen för tingstolkar inom

Norrbottens sex lappmarker annan förändring icke egt rum, än att i Eders Kongl.

Maj:ts förnyade nådiga Resereglemente af den It) November 1865 tingstolkar blifvit

upptagna under sjunde klassen, tillika yttrat, att då, enligt hvad upplyst blifvit, det

visat sig omöjligt att för nu bestämda arfvode erhålla en duglig tingstolk inom förenämnde

båda lappmarkstingslager, men behofvet för domhafvande!! att vid sina embetsförrättningar

kunna påräkna biträde af pålitlig och i Finska och Svenska språken

fullt hemmastadd person oförminskadt qvarstode, måste förhöjning af berörde arfvode

anses oundgängligen nödig och desto heldre höra beviljas, som, efter hvad Eders

Kong!. Maj:ts Befallningshafvande meddelat, kostnaden för godtgörande enligt resereglementet

af en tingstolk inom ifrågavarande tingslager under år 1871 öfverstege

det af domhafvande!» föreslagna och af Eders Kongl. Mnj:ts Befallningshafvande tillstyrkta

förhöjda beloppet, hvilket dessutom motsvarade hvad som, jern likt 1862—1863

årens Riksdagsbeslut, anvisats åt tingstolken inom Öfver-Torneå och Pajala tingslager:

på grund hvaraf Statskontoret, som ansåg tillräcklig anledning icke förefinnas

till antagande af det utaf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande väckta förslag

derom, att arfvodet skulle i viss män bestämmas efter tingstolkens boningsort, underdånigst

hemställde, att arfvodet för tingstolken inom Enontekis och Jukkasjärvi lappmarkers

tingslager måtte få förhöjas från 100 Riksdaler till 300 Riksdaler eller till

150 Riksdaler för hvardera tingslaget, att utgå under enahanda vilkor, som för utbetalningen

af det nuvarande arfvodet varit gällande, samt att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition om beviljande af den

för en sådan förhöjning erforderliga tillökning, 200 Riksdaler, i Riks-statens Andra

Hufvudtitels anslag till ”Svea Hofrätt med derunder lydande Justitie-stat”, och att

emellertid för år 1872 måtte i nåder anvisas ett motsvarande belopp af ofvanuämnde

Hufvudtitels anslag till extra utgifter.

På de af Statskontoret anförda skäl och i öfverensstämmelse med dess förslag

hemställer jag i underdånighet, att anslaget till arfvode för tingstolk inom Enontekis

och Jukkasjärvi tingslager måtte i staten förhöjas från 100 Riksdaler till 300 Riksdaler

eller till 150 Riksdaler för hvartdera tingslaget, att utgå under enahanda vilkor,

som för utbetalningen af ifrågavarande arfvode hittills varit gällande, äfvensom att

Eders Kong]. Maj:t täcktes för innevarande år, till aflöning åt tingstolk inom förenämnde

två tingslager, utöfver det i stat upptagna arfvodesbelopp, anvisa ytterligare

200 Riksdaler Riksmynt, som torde höra utbetalas af Andra Hufvudtitelns anslag

till extra utgifter.

De sålunda i anslaget till Svea Hofrätt med derunder tydande Justitie-stat

ifrågasätta förhöjningar utgöra tillhopa 1,100 Riksdaler, hvadan detta anslag, som

för innevarande år är bestämdt till 196,24 I Riksdaler 4 i öre, skulle komma att

uppgå till 197,341 Riksdaler 41 öre.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o V till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 15

P.o Anslaget till fångars vård och underhåll.

Den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag, omfattar aflöningen till Fångvårds-styrelsen

samt en del andra fångvårdens embete- och tjensteman samt betjente.

Uti vindeldånig skrifvelse den 14 November sistlidne år, som jag härmed har

nåden för Eders Kongl. Maj: t anmäla, har Fång vårds-styrelsen erinrat, hurusom genom

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23 der för utgå ngn a September aflöning till en

direktör, och en predikant vid det nya kronohäktet i Westervilc blifvit beviljad att

utgå: till den förre med lön 1,300 Riksdaler och skrifvarearfvode 150 Riksdaler,

samt till den sednare 450 Riksdaler, för år räknad t, hvilka aflöningsmedel äro af

beskaffenhet att höra å ordinarie aflöningsanslaget uppföras.

Vidare har Styrelsen anfört, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtl.

ands län hos Styrelsen gjort framställning att då, för så vidt direktören vid länsfängelset

i Östersund skulle kunna egna tillbörlig uppmärksamhet och tillsyn å fängelset.

och dess ekonomi, han icke vore i tillfälle att sjelf verkställa all den runsk

rifning honom Mage, utan måste anlita skrifbiträde, som icke kunde utan ganska

dryg kostnad erhållas, hvarigenom en väsendtlig utgift kornrne att drabba direktörens

lön, hvilken dock, med afseende å de i orten gångbara, särdeles höga prisen å lefnadsförnödenheter,

måste anses knappt förslå till det aldra nödvändigaste, särskild!

skrifvarearfvode af 300 Riksdaler måtte varda direktören beviljadt. Aflöningen för

direktören vid cellfängelset i Östersund, som innehåller 34 celler, utgjorde 1,300

Riksdaler, eller enahanda belopp, som vid flera andra fängelser af dels samma, dels

mindre storlek vore för direktörsbefattningen anslagen. Vid kronohäktet i Norrköping,

innehållande 36 celler, likasom enligt hvad nu sednast för kronohäktet i Westervik,

innehållande 52 celler, blifvit bestämdt, utgjnge för direktören, utom ofvannärunda

aflöningsbelopp, jemväl ett skrifvarearfvode af'' 150 Riksdaler; och hade Styrelsen,

med hutvudsakligt afseende å de jemförelsevis höga lefnadskostnaderna i Östersund,

ansett sig höra underdånigst föreslå, att dervarande fängelsedirektörs löneförmåner i

så måtto varda förbättrade, att honom tillägga ett arfvode af 150 Riksdaler.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, att

beträffande det bestämda anslaget för fångvården framställning om följande förändringar

måtte till Riksdagen a flätas:

att å ordinarie aflöningsstat måtte uppföras

för kronohäktet i Westervik:

1 direktör, lön

skrifvarearfvode......

I predikant, arfvode

samt att direktören vid

belopp af 150 Riksdaler.

R.:dr 1,300:

15 0:

1,450: —

450: —

länsfängelset i Östersund beviljas skrifvarearfvode till

I händelse af bifall härtill kommer det bestämda anslaget till fångvården, som

i nu gällande Riksstat är upptaget till 192,607 Riksdaler 50 öre, att ökas med

2,0a0 Riksdaler och sålunda uppgå till 194,657 Riksdaler 50 öre.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7, om Statsverket 1872.

Beträffande förslagsanslaget för fångars vård och underhåll, i Riks-staten för

innevarande år bestämdt till 1,300,000 Riksdaler, torde någon förändring no icke

böra ifrågasättas.

3:o Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

För jemnande af Hufvudtitelns slutsumma hemställa- jag underdånigst att detta

förslagsanslag, i nu gällande Riks stat upptaget till 29,898 Riksdaler 52 öre, matte

förhöj”s med 50 Riksdaler och sålunda bestämmas till 29,948 Riksdaler 52 öre.

4:o Extra Statsanslag:

A) Till bestridande af kostnader för utarbetande af lagforslag.

Då det för detta ändamål i nu gällande Riks-stat uppförda anslag, utgörande

20,000 Riksdaler, fortfarande blifver behöfligt, hemställer jag, att Eders Kong!. Maj:t

måtte hos Riksdagen äska, att samma anslag äfven för år 1873 å extra stat uppföres

till oförändradt belopp. _ ... . .

B) Till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner.

Enligt Eders Kong!. Maj:ts nådiga förordnande skall Hofrätten öfver Skåne

och Blekinge från början af innevarande år till don 1 instundande November arbeta

å eu öfvertalio- division; och kommer kostnaden derför att utgå af det för sadant

ändamål i gällande Riks-stat upptagna förslagsanslag af 10,000 Riksdaler. Efter

hvad från nämnde Hofrätt inkomna uppgifter utvisa bär väl under sist förflutna ar

antalet inkomna mål varit mindre än under de nästföregående åren, äfvensom balansen

af val»jorda mål i icke ringa mån förminskats; men då likväl denna balans den 21

sist lid ne December uppgick till det höga antalet af 737 mål, deraf 642 vädjade och

inbinda mål, är det antagligt, att denna Hofrätt äfven under nästkommande ar

skall för balansens afarbetande behöfva biträde af eu extra division. I de öfrig-!

Ho frät tern a torde deremot en dylik förstärkning af arbetskrafterna icke under den

närmaste framtiden blifva af behofvet påkallad. - Da emellertid Eders Kong!. Maj:t,

uppå framställning af förstnämnde Hofrätt och i anseende till den under sednare

åren alltmera ökade svårigheten att finna lämpliga personer, hvilka voro villiga att,

emot det hittills bestämda adjunktionsarfvodet af 100 Riksdaler i manaden, såsom

adjungerade ledamöter under längre tid derstädes tjenstår-,, funnit godt medgifva,

att de” adjungerade ledamöter, hvilka i och för arbetet å extra divisionen > hofrätten

öfver Skåne” och Blekinge biträda, må från och med den I nästhdne Juli framgent

åtnjuta hvardera ett arfvode af 1,800 Riksdaler efter år räknadt, skulle, äfven i det

fall att under nästkommande år endast sistnämnde Hofrätt blefve förstärkt med en

öfvertalig afdelning, kostnaden derför likväl komma att uppgå till omkring 10,0 0

Riksdaler. Ja» anser mig derföre ej kunna tillstyrka nedsättning ut._ifrågavarande

förslagsanslag, utan hemställer, att detsamma äfven för nästa statsreglermgsperiod ma

upptagas till enahanda belopp, som i nu gällande stat.

C) Till ordnande inom niga Varhet, vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt

sträf''arbetsfång else.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4, om Statsverket 1872. 17

Till utförande af ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten, som enligt i

Fång vårds-styrelsens Byggnadskontor uppgjordt kostnadsförslag beräknats att kosta

I 1 0,000 Riksdaler, anvisade sednare lagtima Riksdag för innevarande år ett anslag

å 70,000 Riksdaler; och torde nu nådig framställning höra ske om beviljandet af det

till nämnda arbetens slutliga fullbordande erforderliga belopp 40,000 Riksdaler, att

under år 1873 för ändamålet utgå.

Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda

hemställt, täcktes, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfriga

ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall; och skulle

utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-departementet.

Ex protocollo

G. V. Österdahl.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1812. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket 1872.

Utdrag af P.rotokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott

Fredagen den 12 Januari 1872,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve

von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W^ern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alstromer,

Weidenhjelm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

i Christianstads län underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne December, hvarmedelst

till Kongl. Maj:t öfverlemnats den af Vaktmästaren vid kronohäktet i Engelholm

Johan Grönholm i underdånighet gjorda ansökning att vid afgång från tjensten

få å allmänna indragningsstaten bibehålla lönen såsom pension; utvisande vid ansökningen

fogade handlingar, att Sökanden, som är född den 16 Mars 1801, blifvit,

efter det han några år tjenstgjort vid Postverket, den 5 Mars 1838 antagen till

fångge v aldiger i Christianstads län och den 28 Mars 1846 förordnad till sin nu

innehafvande befattning; och har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti ofvananmärkta

skrifvelse intygat, såväl att Sökanden af sin höga ålder och tv åtföljande bräcklighet

under de sednare åren alltemellanåt hindrats att tjenstgöra, som ock att han under de

33 år han tjenstgjort såsom fånggevaldiger och vaktmästare vid Engelholms kronohäkte

med nit fullgjort sina åligganden och i öfrigt sig väl förhållit; i anseende

hvartill Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig höra underdånigst tillstyrka, att

Kongl. Maj:t täcktes å ansökningen fästa afseende.

Med anmälan att Sökanden såsom vaktmästare vid nämnde häkte åtnjuter i lön

550 Riksdaler och såsom arfvode 100 Riksdaler har uti afgifvet underdånigt utlåtande

Fång vårds-styrelsen, i betraktande af Sökandens ålder och mångåriga anställning

i allmän tjenst, deraf nära 3 i år vid fångvården, äfvensom det Sökanden meddelade

vitsord om nit i tjenstfri och välförhållande i öfrigt, underdånigst hemställt,

om icke Kongl. Maj:t skulle täckas hos nästa Riksdag i nåder föreslå Vaktmästaren

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 19

Grönholm till erhållande å allmänna indragningsstaten af en vaktmästarelönen motsvarande

årlig pension af 550 Riksdaler, att utgå från och med månaden näst efter

den, då han undfår afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde att, med afseende å hvad

sålunda förekommit, Kongl. Maj:t behagade förordna att nådig framställning skall till

näst sammanträdande Riksdag göras derom, att Vaktmästaren Grönholm må berättigas

stt från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktmästarebefattningen

vid kronohälctet i Engelholm, å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 550 Riksdaler.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministerns berörda af StatsRådets

öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla; och skulle detta beslut vid justeringen

af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående

Statsverkets tillstånd och behof iakttagas.

Ex protocollo

G. V. Österdahl.

Stockholm, 1872. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1872. 1

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet

!Stofr THn!ls„ ,J<,jmi,1"cn 1 sammansatt Svenskt och Norskt

Stats-lxad å Stockholms Slott den 18 Augusti 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Jnstitie-Stats-Ministern A dlercreutz,

Hans Excellens Hvit Stats ministern för Utrikes Ärendena’ Grefve

VV ACHTMEISTEK,

Stats-Råden Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W ,ERX,

"VVennerberg,

Bergström,

Friherre AtSTRÖMER,

Makthet,

Broch.

dånighet

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena föredrog i under
-

Sveriges Riksdags underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne Maj rörande regeringen

af utgifterna under Riksstatens Tredje Hufvudtitel_____ _ _ °_

— — —- Med bifall i (ifrigt till hvad KonM.

Maj:t — — — _ _ __ _ ___ _ _ °

föreslagit, hade likväl Riksdagen ansett, att af det såsom anslag för Ministerstaten

upptagna belopp en summa af 40,800 Riksdaler borde uppföras såsom tillfälligt anslag

till öfvergående utgifter, på sätt utvisas af följande vid skrifvelsen bilagda&tabell

öfver Riksstatens Tredje Hufvudtitel.

Bih, till Riksdagens Prot. 1872. pa Sami. Pa Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil, N:o 2 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872.

Utrikes-Departementet.

Diplomatiska utgifter.

Departementschefen, Ståts-Ministern för Utrikes Ärendena...... K:dr R:rnt 24,000.

Departementets Expedition.................................................................. ” ^ 300 000

Ministerstaten ............................................................................ * " '' 48.00-,''.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................................. Q g()()

Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter ....................................... ” -——•

S:ma It:dr R:mt 436,800.

Konsulsstaten.

t. .... ........ R:dr R:mt 4,400.

Departementets Expedition........................................................ >147 600

Konsulernas aflöning........................................................................... 8 000

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... .’■-

S:ma R:dr R:mt 160,000.

Till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och

Tanger samt svenska kyrkan i London..................................,(‘l _;_

Surna It: dr Ruta t 603,800.

Såsom skal för donna förändring hade Riksdagen anfört, att Rikets åren 1856

_1858 församlade Ständer såsom anledning till den vid samma Riksdag, beviljade

betydliga förhöjning i anslaget till Ministerstaten uppgifva dels att Sverige under

de då sednast förflutna åren intagit en förändrad och i politiskt hänseende mera be

tydande plats inom europeiska statsförbundet, och dels att lefnadskostnaderna i hela

Europa under de nästföregående åren betydligt stegrats; men att,, då de Furenade

Rikenas maktställning inom det europeiska statsförbundet icke blifva af större be ydenhet

än före år 1856, en del af de förutsättningar som föranledt ofvannamnda

förhöjning således icke inträffat, och att, ehuru utgifterna för den diplomatiska representationen

under de sednare åren något minskats, Riksdagen derföre ansag a t i

mån af skeende afgång bland de nuvarande innehafvare af diplomatiska befattning"

utgifterna på donna stat skulle kunna åter nedbringas till samma belopp af 300,000

R:dr R:mt som före ifrågavarande Riksdag, eller att Sveriges bidrag till Ministerstaten

efter hand skulle kunna förminskas med ofvannamnda belopp åt *0,800

R dr Med afseende å hvad i denna skrifvelse förekom, anförde Herr Stats-Mimstern

dels att enligt hans uppfattning af Rikets Ständers skrifvelse den 14 Januari 18o8

ett af skälen till den beviljade förhöjningen varit den mera betydande politiska sta - nincr som de Förenade Rikena redan vid den tiden intogo, och att detta skal val

icke kunde anses hafva numera upphört att ega sin giltighet, enär de Förenade ikenas

maktställning fortfarande vore densamma som vid tiden för ifrågavarande Ki s
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 1, om Statsverket 1872. 3

dag, och i skrivelser! den 14 Januari 1858 ingenting funnes nämndt om någon af

Ständerna förväntad ytterligare tillväxt i de Förenade Rikenas politiska betydenhet;

dels ock att enligt Herr Stats-Ministerns tanke de vid Riksdagen åren 1856

_1858 beviljade förhöjningar i anslagen hufvudsakligen föranledts af den i Rikets

Ständers ofvannämnda skrifvelse omforma Ida prisstegring, enär vid samma Riksdag

förhöjningar beviljades icke blott för Utrikes-Departementet, utan för nästan alla

statsförvaltningens grenar, och att, då de höga prisen sedan dess icke blott bibehållit

sig, utan ännu ytterligare ökats, Herr Stats-Ministern ansåg ea minskning i det nu

utgående anslaget till Utrikes-Departementets diplomatiska utgifter så mycket mindre

höra ifrågakomma som detta anslag, hvad Sveriges bidrag anginge, genom efter hand

införda besparingar redan nu med en summa af 18,900 R:dr R:mt understeg det af

Rikets åren 1856 - 1858 församlade Ständer beviljade belopp.

Riksdagen både visserligen icke angifvit på hvilka platser lönerna utan olägenhet

skulle kunna nedsättas till åstadkommande af de ifrågasätta besparingarne, men

i betraktande af den omständigheten att, om till den för Sveriges de! ifrågasätta

nedsättning eller 4 0,800 R:dr Runt lades det belopp, hvarmed det norska bidraget

i förhållande dertill kunde antagas komma att minskas, eller 16,000 R:dr, just den

summa erhölles, hvarmed uti en i Riksdagens Andra Kammare under innevarande

år väckt motion anslaget till de diplomatiska utgifterna antogs kunna nedsättas, ansåg

Herr Stats-Ministern sannolikt, att Riksdagen tänkt sig nedsättningarne verkställda

ungefär på det i ofvannämnda motion antydda sätt eller dels genom nedsättning af

Ministrarnes traktamenten å vissa orter, bland hvilka exempelvis Paris, Berlin och

Köpenhamn, och dels genom indragning af några befattningar, såsom till exempel,

förutom de diplomatiska befattningarne i Lissabon och Athen, ministerplatsen i Madrid

och legationssekreterare-befattningarne i Washington och Italien.

Med afseende å dessa ifrågasätta nedsättning!,!? yttrade Herr Stats-Ministern,

med åberopande af hvad af honom vid föregående tillfällen blifvit i ämnet anfördt

såväl i Stats-Rådet som i Riksdagens Andra Kammare,

att han fortfarande ansåg det lönerna för de Förenade Rikenas Sändebud hvarken

å de bär ofvan omnämnda eller å andra platser kunde nedsättas, såvida meningen

vore att de fortfarande skulle intaga den för utförande af åt dem anförtrodda

värf nödiga sociala ställning, och att tvärtom Ministrarne å vissa orter, såsom i

Wien och Italien, för närvarande vore för lågt aflönade, hvarföre deras löner herde

höjas i mån som tiilgångarne sådant medgåfve;

att de diplomatiska befattningarne i Athen och Lissabon vid inträffande ledighet

kunde indragas och de till dessa befattningar nu utgående löner på annat håll användas,

men att detta deremot icke var förhållandet med ministerposten i Madrid,

hvilken ingalunda kunde betraktas såsom ,,en det Spanska JJofcet visad ärlighet»,

utan måste bibehållas derföre att de Förenade Rikenas handels- och sjöfartsintressens

behöriga handhafvande nödvändigt fordrade en hos Spanska Regeringen anstäld diplomatisk

agent;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

att slutligen legationssekreterare-befattningarne i Washington och Italien voro

nödvändiga till följd af göromålens mängd vid dessa Beskickningar.

På grund af dessa nu anförda skäl förklarade Herr Stats-Ministern sig vara

förhindrad att föreslå någon nedsättning i de Förenade Rikenas Utrikes-budget och

att han derföre ansåg att densamma för år 1873 herde utgå med samma belopp

som år 1872, på sätt det detta Protokoll bilagda förslag närmare utvisar, samt att

såväl de till diplomatiska utgifter bestämda anslag som de till Konsulsstaten borde

ställas till Kongl. Maj:ts disposition mot nu gällande redovisningsskyldighet och på

samma vilkor för anslagens användande som hittills varit bestämda.

Flen’ Stats-Ministern anmälde vidare

att i detta förslag hvartdera Rikets bidrag till de olika afdelningarne inom

budgeten fortfarande upptagits till samma belopp som i 1872 års budget, utan annan

förändring än den att från Norges bidrag till skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter en summa af 500 R:dr Flarn b. B:ko bil svit Överflyttad till Norges bidrag

till Ministerstaten, enär, till följd af ett utaf Norges Stort hing fa 11 ad t beslut, det

från den gemensamma budgeten hittills utgående arvode till eu sekreterare hos främste

ledamoten i Regeringen i Kristiania numera kommer att uppföras å Norges budget;

att i afseende å beräkningen öfver de diplomatiska utgifternas fördelning några

mindre förändringar voro föreslagna, på så sätt att det å Ministerstaten för Ministern

i Italien uppförda traktamente, i anledning af hufvudstadens förflyttning från Florens

till Rom, blifvit ökadt med 1,200 R:dr Hamb. B:ko, samt traktamentet för Ministern

i Wien likaledes ökadt med 800 R:dr Hamb. B: k o i betraktande deraf att, på grund

af bristande tillgång, traktamentet för denne Minister i 1872 års budget blifvit

alltför lågt fastställdt; men att tillgångar till dessa förhöjningar kunnat erhållas utan

att i de diplomatiska utgifternas slutsumma någon rubbning egt rum, nemligen dels

genom användande af det å Norges bidrag till Ministerstaten uppförda disponibla

belopp af 500 R:dr Hamb. B:ko, för hvilket redogörelse bär ofvan blifvit lemnad,

och dels derigenom att, då behofvet af de till Attachéer i Puns och Köpenhamn nu

utgående löner kunde förmodas komma att upphöra från och med 1873, dessa lönebelopp

äfven blifvit beräknade att utgå till ifrågavarande ändamål; att äfven i beräkningen

öfver Konsulsstatens utgifter några förändringar blifvit gjorda, under förutsättning

att den ökade inkomsten af lästafgifter i Storbritannien borde användas till

upprättande af nya aflönade platser på de för de Förenade Rikenas handel och sjöfart

vigtigaste storbritanniska handelsplatser, i synnerhet då för sådant ändamål något

ökadt bidrag från de Förenade Rikena icke erfordrades.

Slutligen hade, i fråga om de utgifter som bestridas af svenska statskassan

allena, genom försäljning af Svenska Kronans hus i Tanger dessa utgifter blifvit

minskade med det till underhåll och brandförsäkring af huset i Tanger förut utgående

belopp, men som det numera blifvit möjligt att brandförsäkra huset i Konstantinopel

och den för sådant ändamål nödiga summa i beräkningen upptagits, hade der
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil, N:o 2 till Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872. 5

igenom ingen anmärkningsvärd minskning uppkommit, utan slutsumman endast blifvit

förändrad från 7,000 till 6,880 R:dr E:mt.

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställde Herr Stats-Ministern det

Kongl. Maj:t behagade — — — — _______ _ _ _ _

inhemta Dess Norska Regerings utlåtande om det förslag till Utrikes-budgct för de

Förenade Rikena, som, med dertill hörande beräkningar, finnes detta Protokoll bilagdt.

Till hvad Herr Stats-Ministern sålunda föreslagit behagade

Kongl. Majrt, jemlikt närvarande Svenska och Norska Stats-Rådsledamöters

underdåniga tillstyrkande, lemna nådigt bifall.

Ex protocollo

P. T er smeden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Bil. N:o 2 till Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket :1872.

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt

Stats-Råd å Stockholms Slott den 21 December 1871

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve

von Plåten,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,

Stats-Råden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W.JiEN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Åt.strömer,

Weidenhielm,

Meldahl,

Broch.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

..

»Sedan dåvarande Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve Wachtmeister

»den 18 sistlidne Augusti i underdånighet till Eders Kong!. Majrts beprofvande af»gifvit

det förslag till utgiftstat för Utrikes-Departementct, hvilket, afsedt att tilläm»pas

under loppet af år 1873, herde först sammanträdande Riksdag och Storting

»meddelas, och Eders Kongl. Maj:t samma dag uti sammansatt Svenskt och Norskt

»Stats-Råd behagat besluta att utlåtande derom bolde, innan saken till nådigt åtgörande

företages, inhemtas från Norska Regeringen, hvilken nu jemväl uttalat sig i

»öfverensstämmelse med det uppgjorda förslaget, har jag, som först den 28 nasthdne

»November inträdt i utöfning af mitt nuvarande ansvarsfulla embete och under den

»sedermera förflutna tid icke kunnat egna en fullständig granskning åt alla med De»partementets

utgiftstat sammanhängande omständigheter, funnit att vid sådana för»hållanden,

äfven om jag skulle i någon särskild del tveka om ändamålsenligaste

»sättet att använda Departementets tillgångar, jag likväl icke bord! tilltro mig att,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. A7:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket i872. 7

»såsom ledning för Eders Kong!. M»j:ts och Representationernas beslut, framlägga

»en mening, afvikande från det uppgjorda och granskade förslaget, utan får jag nu

»i underdånighet anmäla detsamma till Eders Kong!, Maj:ts antagande såsom grund

»för blifvande nådiga Propositioner i ämnet.»

Till följd häraf föredrogs nu det redan uppgjorda, Stats-Råds-Protokollet för

den 18 sistlidne Augusti bilagda förslaget till utgiftstat för Utrikes-Departementet

år 1873, i sammanhang med Norska Regeringens, i hvad densamma vidkommer,

hufvudsakligen instämmande utlåtande deröfver, hvarjemte anmäldes det på saken inverkande

beslut, hvilket nyssnämnda dag blifvit i nåder fattadt, om utbetalning tills

vidare af 225 R:dr flarn b. B: ko årligen såsom kontorsbidrag åt en Vice-Konsul i

Nieuwediep, samt hemställdes att på lönestaten måtte, i öfverensstämmelse med derom

gjord framställning från Norska Regeringens Departement för det Inre, öfverflyttas

det anslag af 100 R:dr Hamb. B:ko som till lön åt en klockare för Gudstjenstens

underhållande i Konstantinopel hittills, enligt nådigt beslut af den 27 Januari 1860,

utgått af Departementets anslag till extra utgifter.

Och behagade Kongl. Maj:t, på Stats-Rådets tillstyrkan,

besluta att det med tillägg af sistberörda två utgiftsposter affattade,

härhos bilagda förslag till de Förenade Rikenas Utrikesbudget

för 1873 i vanlig ordning lägges till grund för de Propositioner

som i följd deraf skola för nästinstundande statsregleringsperiod

till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget aflåta#.

Ex protocollo

R. Kleen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 4, om Statsverket 4872.

Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för

år 1873.

Diplomatiska utgifter:

Sverige.

Norge.

Tillsammans.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena

24,000.

24 000.

2. Utrikes- Departementets Expedition

24,000.

10,000.

34,000.

3. Ministerstaten

340-800.

150,000.

490,800.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra anslag

48,000.

22.000.

70-000.

Summa R:dr Runt

436,800-

182,000.

618,800.

Konsulsstaten:

\. Utrikes-Departementets Expedition . .

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och

4,400.

3,300.

7,700.

pensioner

147,600.

110,700.

258,300.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra anslag

8,000.

6.000-

14,000.

Summa R:dr Runt

160,000.

120,000.

280,000.

Sveriges Utrikes-budget (Svenska Eiksstatens Tredje Hufvudtitel) för åt 1873.

I. Diplomatiska utgifter: Rd E t

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ......................................... 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition ................................................ 24,000.

3. Ministerstaten .................................................................................... 340,800.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter,................................ 48,000.

Summa R:dr Kant 436,800.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition ................................................ 4,400.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner. och pensioner..................... 147,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ................................. 8,000.

Summa R:dr R:mt 160,000;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872. 9

Hvartill ytterligare komma utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:

Ärlig brandförsäkringsafgift å alla byggnader å tomten L. St. R:dr kant.

9 I; 10; 0 eller å It:dr Kant 18 .......................................... 1,647.

Öfriga underbållsutgifter i allmänhet.......................................... 3,433. 5 Q80

Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller ä R:dr

R:mt 18 ..................................................................................................... 1,800.

Summa R:dr R:mt 6,880.

Norges Dtrikes-budget för år 1873.

I. Diplomatiska utgifter: R:dr E;mt, Spdlr.

1. Utrikes-Departementets Expedition ..................... JO 000 eller 2 500.

2- Ministerstaten............................................................ 15OMO » 37,-500.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ...... 22,000 » 5,500.

II. Konsulsstaten:

1. Ulrikes-Departementets Expedition........................ 3,300 eller 825.

2- Konsulernas aflöning, expektanslöner och pen
^

sioner ..................................................................... 110,700 » 27,675.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... 6,000 » 1,500.

Summa 120,000 eller 30,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1873.

R:dr Hamb. B:ko. R:dr R:mt.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ........................... . . 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition................................. . . 34,000.

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Chargé d’Affaires........................................................... .. 500.

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 9 000.--

Legations-Sekreterare...................................................... l’()U0. 10 000

Transporteras 10,500. 58,000.

2

Bih. till Riksdagens Prot. 1872. ha Sami. Va Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 4872.

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Minister-Resident ...............................

Beskickningen i Konstantinopel:

Minister-Resident ................................

Drogman ...............................................

Legations-Predikant.............................

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Legations-Sekreterare...........................

Beskickningen i Lissabon:

Minister-Resident ...............................

B:dr Hamb. B:ko.

Transport 10,500.

................. ....... 4,500.

2,500.

1,000.

500. 4,000.

Plenipotentiaire 9,000.

.......................... 1>000'' 10,000.

.......................... . 1,000.

Blår B:mt.

58,000.

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 16,000.

Legations-Sekreterare...................................................... 2,000.

Legations-Predikant........................................................ 1,000. jg qqq

Beskickningen i Madrid:

Minister-Resident ............................................................ 4,500.

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 16,000.

Legations-Sekreterare..................................................... 2,000. jg qqq

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 15,000.

Legations-Sekreterare..................................................... 2,000. yj qqq

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 4,700.

Legations-Sekreterare ..................................................... 1,200. g qqq

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 4,000.

Legations-Sekreterare...................................................... 1,500. 5 500

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire - 8,000.

b. E.rpektanslöner............................... 4,800.

c. Pensioner .................................. 10,000.

122,700 eller490,800.

Transporteras 548,800-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o / om Statsverket 1872. 11

4.

Transport

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: E:(]r R:mt

a. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning 2 500.

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och

kartor, frakt m. m,........................................... j pjqq

c. Prenumeration å tidningar och journaler 1*500

d. Telegrafporto ............................................... g qqq

e. Postporto........................................................ 6*000

/• Ekipe ringspennin gar.................................................................. 10*000.''

g. Vexelkostnader................................................. ^qq

h. Beskickningarncs extra utgifter ............................ 5 qqq

r. Rese- och kurirkostnader ............................... 5 qqq

k. Utomordentliga Beskickningar och tillfälliga uppdrag 5*000.

l. Hemliga utgifter................................................. qqq

rn. Diverse utgifter ................. 8*000

Summa Rall- R:mt

R:dr R:mt.

548,800.

70,000.

618,800.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter under år 1873.

Inkomster

Sveriges kontanta bidrag.....................

Norges kontanta bidrag

Lästafgifter i Storbritannien:

af svenska fartyg, approximativt

af norska fartyg, approximativt

R:dr Hamb. B:ko. R:dr R:mt.

............. 40,000 eller 160,000.

............. 30,000 » 120,000.

............. 4,000 » 16,000.

............. 16,000 » 64,000.

Summa 90,000 eller 360,000.

Utgifter:

1. Departementets Expedition: R:dr Hamb.. B:ko. R:drR:mt.

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning - -

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:

a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och

skrifvarehjelp samt personliga ersättningsbeloj)p:
Konsuln

i Archangel, traktamente..................... 2 000.

anslag till kontorshyra m. in...................... ZQQ, ^

Transporteras 2,500.

7,700.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IL Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o / om Statsverket 1872.

R:dr

Hamb.

Transport

2,500.

General-Konsuln i Helsingfors, traktamente .........

2,000.

anslag till kontorshyra in. m. ...........................

500.

personlig ersättning................................................

150.

2,650.

General-Konsuln i Köpenhamn, traktamente .........

1,000.

personliga ersättningsbelopp................................

2,200.

3,200.

Vice-Konsuln i Helsingör, traktamente ..................

500.

General-Konsuln i Hamburg, traktamente ............

1,000.

anslag till kontorshyra in. m. ...........................

1,000.

2,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m.......

1,000.

Konsuln i Jjybeck, personligt arvode .....................

250.

anslag till kontorshyra in. in..............................

750.

personlig ersättning ro. ro. .................................

75.

1,075.

Konsuln i Bostock, personligt anslag .....................

100.

anslag till kontorshyra m. m. ..........................

750.

850.

Vice-Konsuln i Nieuwediep, anslag till kontorskostnader

225.

General-Konsuln i London, traktamente ...............

6,000.

Vice-Konsuln ........................................................

2,500.

ufriga kontorspersonalen ......................................

3,450.

anslå» till kontorshyra och expenser ro. ro.......

3,000.

14,950.

Vice-Konsuln i Newcastle, traktamente ..................

2,000.

anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp.........

1,000.

3,000.

Kontoristen vid Vice-Konsulatet i Liverpool, arvode ...... 1,000.

Kontoristen vid Vice-Konsnlatet i Cardiff, arvode............ 1,000.

General-Konsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra m. ro. 750.

Konsuln å Malta, traktamente................................. 1,000.

personlig ersättning................................................ 1,000. 2 000.

General-Konsuln i Havre, anslag till kontorshyra in. m. 500.

General-Konsuln i Alger, traktamente .................. 2,000.

anslag till kontorshyra m. in,.............................. 750. 2 750.

General-Konsuln i Alicante, anslag till kontorshyra m. m. 750.

Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra in. in................ 500.

Konsuln i Barcelona, traktamente........................... 1,500.

anslag till kontorshyra m. m............................... 500. 2,000.

B:ko.

R:dr R-.mt.

7,700.

Transporteras

43,200.

7,700.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o I om Statsverket 1872.

B:ko.

Transport

General-Konsuln i Lissabon, traktamente............... 2,000.

anslag till kontorshyra in. m. ........................... 500.

General-Konsuln i Italien, traktamente

Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra m. m.

General-Konsuln i Athen, traktamente.................................

Minister-Residenten i Konstantinopel (för konsulatärendenas

handhafvande), traktamente............... 2,500.

Drogman, traktamente.......................................... 500.

Konsulat-Sekreteraren, traktamente .................. 1,500.

Legations-Predikanten, traktamente..................... 500.

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes,

arvode ................................................... 100.

Vice-Konsuln i Dardanellema, personligt arvode

Konsul» i Smyrna, personligt arvode

General-Konsuln i Alexandrin, traktamente......... 3,000.

anslag till kontorshyra m. m.............................. 1,000.

Konsul» i Tunis, traktamente

General-Konsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och

extra utgifter.............................................

General-Konsuln i Washington, traktamente.................

Konsul» i New-York, anslag till kontorshyra in. m.

General-Konsuln i Rio de Janeiro, traktamente ... 2,500

anslag till kontorshyra in. in............................... 1,000

Konsul» i Bahia, anslag till kontorshyra m. m.

General-Konsuln i Buenos-Ayres, traktamente ...... 2,500

anslag till kontorshyra m. m............................... 500

General-Konsul» i Shanghai, anslag till kontorshyra

och expenser................................................ 1,000.

Vice-Konsuln, traktamente ................................. 2,000.

ersättning för bostad, resor (förslagsvis)............ 1,000.

General-Konsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och

expenser ................................................................

b. Expektanslöner..........................................

c. Pensioner....

R:dr Hamb.

43,200.

13

R:dr R:mt.

7,700.

2,500.

2,500.

500.

2,500.

5,100.

125.

250.

4.000.

1,500.

500.

4.000.

1.500.

3.500.

500.

3.000.

4,000.

1''000- 80,175.

................ 900.

................ 3,350.

Läger 84,425.

eller i R:dr R:mt 337,700.

Transporteras 345,400.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o / om Statsverket 1872.

R:dr R:mt.

Transport 345,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: y-är E;mt.

a. Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m, in. 1,500.

b. Konsulernas embetsutgifter ........................................................ 8,000.

c. Vexelkostnader.............................................................................. 500.

d. Extra utgifter .............................................................................. 4,600. qqq

Summa R:dr Bunt 360,000.

Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående expektans
löner

och pensioner.

Jemlikt Nådigt Beslut

af den

19 Febr. 1864.

1 Dec. 1868.

)) » »

15 April 1869.

23 Sept. 1864.

18

April

1848.

12

O k t.

1871.

29 Sept.

1870.

7

))

1858.

22

»

1855.

3

Febr.

1852.

27

Okt.

1857.1

4 Maj

1858.1

30

Juni

1863.

Från Ministerstaten:

Expektanslöner:

R:dr Hamb. B:ko,

Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton ... 1,200: —

Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna... 1,200: —

Förre Minister-Residenten i Bryssel Mansbach ............... 1,000: —

Förre Minj^ter-Residenten i Haag Friherre Wrede 1,000: —-

Förre Chargé (^Affaires i Rio de Janeiro Hyltén-Ca
vallius,

1,600 R:dr Runt eller al pari ........................ 400: —

Summa R:dr Hamb. B:ko 4,800: —

Pensioner:

(anslagna i R:dr Hamb. B:ko):

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.

Herr Friherre Ihre ......................................................... 1,500: —

Förre Envoyén H. Exc. Herr Due.................................... 1,000: —

Forre Envoyén Friherre af Wetterstedt........................... 1,500: —

Förre Envoyén Ofverste-Karnmarjunkaren Löwenskjold 1,000: —

Förre Minister-Residenten Grefve Wrangel ..................... 800: —

Förre Envoyén Friherre d’Ohssons Enka ........................ 700: —

Förre Envoyén Friherre Ilochschilds Enka ..................... 700: —

Förre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas Enka......... 500: —

Transporteras 7,700

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o

Jemlikt Nådigt Beslut

af den

23 April 1869.

3 Dec. 1869.

4 » 1838.

2 Juni 1837.

30 Nov. 1855.

22 Nov. 1864.

17 Febr. 1858.

8 April 1870.

2 Jan. 1863.

» » »

24 Nov. 1854.

23 Sept. 1864.

10 Juni 1859.

12 Sept. 1868.

13 Dec. 1864.

8 April 1854.

till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872. 15

R:dr Hamb. B:ko.

Transport 7,700: —

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.

Herr Friherre Stiernelds Enka .................................... 500:_

Förre Envoyén Sandströmers Enka.................................. 300:_

(anslagna i R:dr Kant):

Förre Envoyén Friherre Taubes Enka, 1,000 R:dr R:mt

eller al pari................................

Förre Chargé d Affaires Hegardts Enka, 600 R:dr R.-mt

eller al pari

Förre Registrator!, i Kongl. Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen

Friherre lindbeck, 600 R:drR:mt eller alpari

Kabinetts-Kuri ren Öhmans Enka, 225 R:dr R:mt eller

al ],ari............................

Kabinetts-Vaktmästaren Englunds Enka, 100 R:dr R:mt

eller al pari...............................................

Kabinetts-Vaktmästaren Sällströms Enka, 100 R:dr Runt

eller al pari.............................................

Aflidne ICabinetts-ICuriren Grönlands dotter Erica, 75

R:dr R:mt eller al pari.........................................

Aflidne Kabinetts-Kuriren Lilljedahls döttrar Emilia och

Clara, 75 R:dr R:mt eller al pari.................................

250: —

150: —

150: —

56: 12.

25: - 25: —

18: 36.

18: 36.

Summa R:dr Hamb. B:ko 9,193 : 36.

Från Konsulsstaten:

Expektanslöner:

Förre Konsuln i Buenos Ayres Grefve Frölich 5Q0: —

Förre Chargé d Affaires och General-Konsuln i Rio de

Janeiro Hyltén-Cavallius, 1,600 R:dr R:mt eller al pari 400:_

Summa R:dr Hamb. B:ko 900: —-

Pensioner:

Förre General-Konsuln i Åbo af Forselles

Förre General-Konsuln i Alexandrin Testa

Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin af Tunisien

Förre Konsuln i Archangel Bruenecks Enka

Transporteras

1,000: —

1,000: —

750: —

100: —

2,850: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

''16 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i om Statsverket 4872.

Jämlikt Nådigt Beslut R;dr Hamb. B:ko.

af den

Transport 2,850: —

Framlidne Konsulat-Sekreteraren i Ta tiger Frumeries

oförsörjda döttrar:

6 Juli 1825. i Anna Carolina........................................................................ 56: 12.

4 Febr. 1832. (Sofia Helena........................................................................... 56: 12.

16 April 1869. Framlidne General-Konsuln i Alger Lagerheims dotter

Famna, 400 K:dr Runt eller al pari ........................... 100: —

13 Juni 1862. Framlidne General-Konsuln i Tripod Hahrs Enka, 800

R:dr R:mt eller al pari ................................................... 200: —-

13 Mars 1860. Framlidne t. f. General-Konsuln i Rio de Janeiro von

Sekant?'' Enka, 300 R:dr R:mt eller al pari............... 75: —

Summa R:dr Hamb. B:ko 3,337: 24.

Stockholm, 1S72. P.

Norstedt k Söner, Kongl, Boktryckare.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kong!,. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

1

Utdra;/ aj Protokollet öfver Landtför svar s-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stock - holms Slott den 9 Januari 1872.

N är varande:

Hans Excellens, Herr J ustitie-statsministern Ad ler er eutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve

von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Chefen för Landtförsvnrs-departementet, Statsrådet Weidenhielm anhöll

i underdånighet att få underställa Kong] Majrts pröfning de frågor, Indika,

vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens

Fjerde Hufvudtitel för år 1873, herde tagas i öfvervägande, och anmälde

Departements-chefen i sådant, afseende följande till Kong!. Magt inkomna,

framställningar, nemligen:

Befälhafvarens lör Topografiska corpsen underdåniga memorial af

deri 11 nästliden December i fråga om förhöjning i lönen för Professoren

vid nämnda corps.

Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 10 April 1870 angående

befrielse för de s. k. hästhemmanen i Skåne från utgörande af dagsverken

till vederbörande boställsinnehafvare, samt Armé-förvaltningens och

Kammar-collegii underdåniga framställning i samma ämne;

Bill. till Riksd. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 3 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1872-

t. f. General-fälttygmästarens och Chefens för Artilleriet särskilda

underdåniga memorial af den 22 September och 24 Oktober 1871 i fråga

om organisationen af ridande Artilleriet;

af t f. General-fält,tygmästaren, i hans egenskap af jemväl t. f. Chef

för Armé-förvaltningens'' Artilleri-departement, afgifvet underdånigt memorial

af den 11 November 1871 rörande nämnda Departements behof

af ordinarie och extra anslag;

t. f. Chefens för Armé-förvaltningens Fortifikations-departement

underdåniga memorial af den 21 November 1871, dervid öfverlemnats

dels förslag öfver de för Fortifikations-departementet år 1873 erforderliga

ordinarie anslag, dels ock Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga

framställning rörande för fästa ingsbyggn ad erna erforderliga extra

anslagsmedel;

Armé-förvaltningens Intendents-departements underdåniga skrifvelse

af den 17 näst lid ne November angående Departementets medelsbehof för

år 1873;

Armé-för valn ingens Civila departements skrifvelse af den 18 i nyssnämnda

månad, med förslag rörande 1873 års medelsbehof under de till

Fjerde Hufvudtiteln hörande anslag, som af berörda Departement förvaltas

;

Militärbefälhafvarens på Gotland underdåniga memorial af den 15

November 1871, i fråga om anslag till arvoden för ökadt, antal underbefäl

vid Nationalbeväringen;

Underdåniga framställningar, med ritningar och kostnadsförslag, i

fråga om ordnandet af ett kasern-etablissement lör Svea Artilleriregemente;
Underdånig

framställning, åtföljd af kostnadsförslag och ritning till

ett exercishus för Lifgardet till häst;

Direktionens öfver Arméns pensionskassa underdåniga skrifvelse af den

13 sistlidne December, rörande de för upprätthållande af den berörda

kassa åliggande pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga

anslag; samt

Stats-kontorets underdåniga berättelse af den 13 December 18/1

om Statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad Fjerde Hufvudtiteln

rörde.

Och anförde Departements-chefen härvid följande:

Lifligt erkännande behofvet, af att skyndsamt ordna försvarsväsendet

på ett sätt, som, i öfverenstämmelse med landets tillgångar, i möjligaste

mån betryggar vår dyrbaraste egendom — vår sjelfständighet — skulle

jag icke tvekat att, oaktadt de svårigheter, hvilka hittills yppat, sig vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 3 a) till Rongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

försöken att åstadkomma en tillfredsställande försvarsorganisation, redan

nu till Eders Maj:ts pröfning framlägga förslag till försvarets ordnande,

om det för mig legat inom möjlighetens gräns att under den korta tiden

af eu månad företaga ett så storarta dt arbete, — men fastän, med anledning

häraf, frågan rörande vår försvarsorganisation i sin helhet således

måste till en kommande Riksdag uppskjutas, anser jag dock, på det icke

eu dyrbar tid må förspillas, såsom en oafvislig nödvändighet, att med

oförtröttad omsorg bearbeta utvecklingen af redan befintliga försvarsanstalter

i en rigtning som underlättar och påskyndar hvilken organisation

af försvarsväsendet som ock slutligen må blifva antagen.

1 sådan syftning anhåller jag ock i underdånighet att här nedan

få föreslå ej allenast fortsättandet af artilleriets och fortifikationstruppernas

förökande och organiserande i öfverensstämmelse med de derom vid 1871

års lagtima riksdag fattade beslut, utan äfven eu sådan utsträckning i

vissa delar af de för indelta arméen nu föreskrifva öfningar, att derigenom

dels den känbar» bristen på dugligt underbefäl i någon mån må

blifva afhulpen, dels tillfälle beredas åt Intendenturen, det högre befälet

och Staberna att under större truppsammandragningar med alla vapen

inhemta den insigt och den öfning, som utgöra vilkor för ett ändamålsenligt

och säkert användande af de stridskrafter som stå till buds.

Derjemte anser jag särdeles behöflig! att åt de praktisk» Gfeneralstabsöfningarne,

hvilka med nuvarande anslag blott hvartannat år kunna

företagas, gifves en större utsträckning, äfvensom att anslag varder anvisadt

till aflöning åt Militär-attachéer vid vissa af Eders Kong!. Maj:ts

beskickningar i främmande länder.

Då jag nu öfvergå!’ till framställning af de särskilda anslagsbehofven,

dervid någon förändring i nu utgående anslag icke åsyftas, för såvidt ej

särskild! förslag derom afgifves, torde det tillåtas mig att i framställningen

iakttaga den ordning, hvartill uppställningen i nu gällande Riksstat

föranleder.

Landtförsvars-Departemcntet.

Departementets Kommando-expedition. Enligt hvad jag redan antydt,

anser jag nödigt att Militär-attachéer anställas vid Eders Kong!. Maj:ts

beskickningar i vissa främmande länder.

För att kunna följa krigsväsendets hastiga utveckling i alla dess

detaljer, öfvervaka de storartade försök i krigsvetenskapliga rigtningar,

som pågå inom Europas rikare länder, och med sann uppfattning af

deras relativa värde göra dem hända och fruktbärande inom vårt eget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

land, måste dessa iakttagelser och arbeten fortgå i oafbruten kontinuitet,

likasom det är nödvändigt för iakttagaren, för att finna eu öppen väg

till de källor, hvaraf han är i behof, att sjelf blifva känd genom förvärfvandet

af de i ett eller annat afseende inflytelserika bekantskaper som

endast ett längre vistande på samma ställe kan bereda.

I Ryssland anser jag dock, så länge vi der ega en Minister med

både inblick och kunskaper i militärväsendet, en särskild Militär-attaché

vara mindre behöflig, men både i Tyska riket, hvars militärorganisation

anses såsom den fullständigast utbildade af alla och den ett aldrig slumrande

nit, med oaflåtlig verksamhet, alltjemt söker utveckla och förbättra,

— samt i Frankrike, der nationen efter en dyrköpt erfarenhet sträfva)- att ur sina nederlag, med tillhjelp af ständigt nya uppfinningar, resa sin

militärorganisation till jemnhöjd med sin grannes, — i dessa båda länder,

och med stationer i Berlin och Paris, anser jag Militär-attachéer höra

anställas.

I Paris har visserligen sedan flera år tillbaka funnits anstå!d eu

Militär-attaché vid vår beskickning, till väsendtligt gagn för Svenska

Krigsstyrelsen, och har han utom sin lön såsom officer på stat äfven

från Htrikes-depar temeritet uppburit ett ärligt arfvode af 1,200 Riksdaler

Hamburger banco, motsvarande i Riksmynt 4,800 R:dr, hvarjemte han

från Femte Hufvudtiteln fått uppbära särskilda gratifikationer till belopp

af omkring 1,500 R:dr årligen; men sedan, till följd af hvad Eders Kongl.

Maj:t uppå Utrikes-departementets föredragning beslut!!, någon aflöning för

Militär-attachéer för framtiden icke lärer komma att från sistnämnda Departements

anslag utgå, torde de till aflöning för Militär-attachéen i Paris

äfvensom för en sådan i Berlin erforderliga medel höra uppföras under

Fjerde Hufvudtiteln, för att uteslutande derifrån utgå ; och då jag anser

aflöningen för en sådan befattning icke kunna bestämmas lägre än till

6,000 R:dr Runt, får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes, till aflöning för två Militär-attachéer, en i Paris och

en i Berlin, hvardera med 6,000 R:dr, i Nåder föreslå Riksdagen att

under Fjerde Hufvudtiteln och anslaget till Landtförsvars-departementets

Kommando-expedition uppföra ett belopp af........................R:dr 12,000: —

hvarigenom detta anslag, som för närvarande utgör...... »__16,450: —

skulle komma att uppgå till R:dr 28,450: —

Generalstabs-officerarnes bildande. Det anslag af 6,500 R:dr, som af

1860 års Riksdag beviljades för Generalstabs-officerares bildande, bär

varit det väsendtliga medlet till Generalstabens märkbara framsteg under

de sednare åren. Krigs-styrelsen har derigenom kunnat under Kandi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil.

N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

försvarsdepartementets Kommando-expedition inrätta eu särskild Afdelning,

den statistiska, der tjenstgöringenf är af beskaffenhet , att utvidga

Generalstabs-officerares militära kunskaper och gorå dem för Arméen

fruktbringande. Derjemte hafva medel blifvit anvisade dels till arfvode!!

åt lärare i nya eller förökade läroämnen för G eneralstabs-offi ce rares" bildande,

dels till resestipendier, för att Generalstabs-officerare må kunna

pa- ort och ställe inhemta kunskap om främmande länders arméorganisation,

beväpning, öfning in. in., dels ock slutligen till Generalstabens

ö fri ingår med, hvad af anslaget funnits (ifrigt, eller omkring 1,500 R:dr

årligen.

Det har dock visat sig, att de sistnämnda öfningarne, äfven med den

inskränkta . personal, som nu är afsedd att deruti deltaga, uppgå till eu

kostnad af 4 a o, 000 R:dr. Erfaren heten har ådagalagt fältöfn i i igars

nödvändighet för bildande af Stabs-of finera re i allmänhet och det vore

visserligen önskvärdt att sa-dana öfningar icke allenast kunde återkomma

hvarje år utan äfven erhålla eu utsträckning sä att de i derå afdelningar

och på derå ställen beredde tillfälle åt Arméens Regements-fQvartermästare

och Adjutanter att deruti deltaga; men af, bland andra, äfven det skäl,

att tillräckligt antal äldre Generalstabs-officerare, lämplige till Instruktörer,

ännu icke hunnit utbildas, torde det vara för tidigt att föreslå eu sådan

utvidgning, hvaremot det för Generalstabens oafbrutna framåtgående är

af högsta vigt att dessa öfningar årligen utföras, och får jag med anledning

deraf, och då årliga kostnaden för ifrågavarande öfningar för framtiden

ej kan beräknas lägre än till 5,000 R:dr samt någon inskränkning

i de förutnämnde till statistiska afdelningen, lärarearvoden och resestipendier

af anslaget disponerade penningebelopp icke skäligen kan ifrågakomma,

i underdånighet föreslå att anslaget för Generafstabs-officerares

bildande må ökas med 3,500 R:dr och sålunda uppföras med 10,000 R:dr.

Topografiska corpsen. Befälhafvare!) för Topografiska eorpsen har

utj sitt ofvannämnda underdåniga memorial af den 11 innevarande månad

erinrat, att de geodetiska arbeten, mätningar och beräkningar, på hvilkas

noggranna verkställande Topografiska karte verkets sammansättning hvilade,

stode under ledning och hufvudsaklig!.- utförande af den vid corpsen

anställde Professor, hvilken tillika, i egenskap af lärare vid Krigshögskolan,

der besörjde undervisningen i astronomi och matematisk geografi,

och derjemte vid corpsen meddelade undervisning i begagnandet af de

instrumenter, livilka vid trigonometrisk),- mätningar och astronomiska ortbestämmelser

förekomme. För dessa sina åligganden åtnjöte Professoren,

förutom inqvartering efter sin grad, i lön endast 2,500 R:dr, ett belopp’

hvars ringhet i förhållande till * 1 1 - J •• 1 ■ ■

vigten af och det ansträngande uti de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil N:o 3 a) till Katigt. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

arbeten han hade att verkställa, och de förut inhemtade kunskaper och

fortsätta studier, som för arbetenas tidsenliga utförande fordrades, Corpsbefälhafvaren

icke ansåge nödigt att vidare framhålla.

Att Topografiska corpsen, oaktadt nyss angifva förhållande, likväl allt

hittills på sin Professorsplats egt utmärkte vetenskapsmän, hade sin förklaringsgrund

deruti, att corpsens Professor alltid tillika haft anställning

såsom Vetenskaps-akademiens Astronom och i sådan egenskap upburit

lön till högre belopp än Topografiska corpsens professors-lön. Detta förhållande

hade dock alltid medfört den störa olägenheten, att Professorn

icke kunnat egna sin tid och verksamhet odelade åt de geodetiska arbetena

vid karteverket, hvarför man hittills måst tillgripa den nödfallsutvägen,

att vid dessa arbeten för längre tid fästa dertill lämpliga personer

af corpsens fåtaliga ofticerspersonal.

Vidare och under åberopande, att, i de af Eders Kongl. Maj:t för senast

församlade Riksdagar framlagda förslag till lönestater för eu föreslagen

Generalstab, den till öfverflyttning från Topografiska corpsen till Generalstaben

enligt berörda förslag afsedda professors-befattningen blifvit upförd

till en lön af 4,500 R:dr, eller samma belopp som af Professorerne vid

Rikets universitet upbures, har Corps-befälhafvaren anmält, hurusom eu

yngre skicklig astronom, — efter att under några år hafva agnat sig åt

studier särskilda i den geodetiska vetenskapen samt för sådant ändamål

besökt främmande länder, dervid han under ett och ett hälft år studerat vid

Rysslands förnämsta observatorium, Pulkowa, — under förhoppning att eu

löneförhöjning till nyssnämnda belopp inom den närmaste framtiden skulle

komma att ega ruin, mottagit professor ssysslan och nu under en tid af

två och ett hälft år med sällspord nit och utmärkt skicklighet handlagt

Topografiska corpsens geodetiska arbeten.

Då emellertid förslaget till Generalstabens organisation icke blifvit

af Riksdagen pröfvadt, hade ock frågan om löneförhöjning för Topografiska

corpsens Professor hittills fatt förfalla.

Enär det likväl vore af största vigt. att vid corpsens professors-plats

kunna fästa och qvarhålla en vetenskapsman, hvilken egnade sin verksamhet

och sina studier odelade åt k ar te ver keta bästa, ansåge Befälhafvai eu

för Topografiska corpsen sin tjenstpligt vara att — för den händelse Eders

Kongl. Maj:t ej skulle finna skål att till nästinstundande Riksdag afgifva

Nådigt förslag till förändrad organisation af Generalstaben, — i underdånighet

anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå Nådig

framställning om förhöjning af Professorslöneu vid lopografiska corpsen

från nuvarande 2,500 R:dr till 4,500 R:dr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

I anledning af hvad Befälhafvare!! för Topografiska corpsen sålunda

anfört, och då hd ers Kongl. Maj: t redan tillförene funnit lönen för ifrågavarande

Professorsbefattning höra till det nu föreslagna förhöjda beloppet

bestämmas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t, för

åstadkommande af berörda löneförhöjning, täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,

att anslaget för Topografiska corpsen, nu utgörande ...... R:dr 34,250: —

måtte med ................................................................................. „ 2,000: —

förhöjas till R:dr 36,250: —

Kommemiantsstaten.

Enligt hvad Armé-förvaltningen å Civila departementet uti dess

ofvan berörda underdåniga, skifvclse åt den 18 nästlidne November anmält,

har f. d. Kommendanten i Gefle med Fredriksskans, Majoren A. J. von

Mentzer, hvilken å Kommendantsstaten upburil ett ärligt arfvode af 300

R.dr, med döden åtgått, hvarigenom berörda, till indragning afsedda

arfvodesbelopp blifvit disponibelt; och får jag, af sådan anledning, i underdånighet

hemställa, det Eders Kong]. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,

att Kommendantsstats-anslaget, som för närvarande utgör R:dr 11,717: —

må med ............................................................................>) 300: —

nedsättas till R:dr 11,417: —

Indelta Arméeii.

Kavalleri- och infanteriregementena. T afseende å detta anslag har

Stats-kontoret, uti sin förut omförmälda underdåniga berättelse till iakttagande

anmält, att, såsom ersättning för räntan af Södra Mai fors kronoskatte

vattenmjölqvarn i Wreta, Klosters socken, G ullbergs härad och

Östergötlands lån, utgörande 8 öre i penningar, 29 kubikfot råg och 33

kubikfot 9 kannor korn, hvilken ränta varit Chefen för Första Lif-grenadierregementet

på lön anordnad, men, jemlik! Nådiga Kungörelse!! den 30

December 1863, blifvit afskrifven, motsvarande anslag borde upföras,

hvaremot afdrag borde ske för 44 öre i penningar, 3 kannor råg och 6

kannor korn, hvartill ersättningsanslaget för dylika räntor vid 1867 års

riksdag för högt beräknats.

I anledning häraf får jag, i öfverensstämmelse med hvad Stats-kontoret

jemväl föreslagit, i underdånighet hemställa:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

att penningeanslaget, nu utgörande ...................... R:dr 410,402: 48

måtte med...................................................................... ”_

nedsättas till R:dr 410,402: 12

att den under anslaget upförda oindelta spaning.

........................... 1 ti,944 kubikfot 8 k:r beräknad till R:dr 35,584: 08

må ökas med........... 62 » — >>_»_11 " ^^0-

till 17,006 kubikfot 8 k:rå R:dr2: lOkft, R:dr 35,714: 28

samt

att det nuvarande beloppet

räntor .........................................

må minskas med .........................

af indelt ränta och ersättning för indragna

...... .. .. R:dr 2,097,136: 45,

» 129: 84

till R:dr 2,097,006: 61.

Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman t Skåne. I anledning

af Krigs- och Kammar-eollegiernas uti underdånig skrifvelse den 12 Januari

1863 hos Eders Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställning om

afskaffande och reglering af den dagsverksskyldighet, som jemlik! äldre

stadgande!! ålåge hästhemman och vissa fördelshemman i Skåne, infordrades

från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus och Christianstads

län upgifter å ifrågavarande hemman samt antalet af dem

åliggande dränge- och öke-dagsverken, äfvensom beräkning af dessas värde

efter medium af de då sistförflutna 10 årens markegångspris; hvarefter,

och sedan sådana upgifter till Eders Kongl. Maj:t inkommit, desamma

blefvo i Nådigt Bref den 24 Januari 1865 öfverlemnade till bemäld a

Collegier, hvilka dervid anbefalldes, att, med ledning af nämnda upgifter

och efter inhämtande af möjligen erforderliga vidare uplysningar i ämnet,

nogare bestämma de i Collegiernas ofvan åberopade skrifvelse omförmälda

dagsverksskyldige hemman, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i

kännedom om beloppet af det statsanslag, som -skulle erfordras för afskaffande

af den ifrågavarande dagsverksskyldigheten.

Sedermera, och i anledning af en hos den år 18 <0 församlade Riks- - dagen väckt fråga derom, att alla s. k. hästhemman, som erlade löningsränta

till Skånska dragonregementet, måtte befrias från skyldigheten att

derjemte utgöra dagsverken till boställsinnehafvare, har Riksdagen, som

inhemta! att ifrågavarande dagsverksskyldighet grundade sig på Kongl.

Maj:ts Reglemente och Förordning af den 7 November 1695, i hvars

femte punkt stadgades bland annat, att för hästhemman, som icke vore

öfver två mil från bostället belägna, skulle dertill årligen utgöras af hvart

helt hemman 6 öke- och 12 dränge-dagsverken årligen och så proportionaliter

af de mindre, emot afkortning på räntan för hvarje ökedags
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o Sa) till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

verke af 8 och för hvarje drängedagsverke af 4 öre silfvermynt, motsvarande,

efter nuvarande myntfot, 12 eller 6 .öre riksmynt, uti underdånig

skrifvelse åt den 13 April 1870, med omförmälande dels af Kong!.

Brefvet den 3 December 1812 angående Hithörande af dagsverksskyldigheten

till de Kronan behållna kungsgårdar och kronolägenheter, dels af

sedermera vidtagna åtgärder för afskaffande af bofven- eller den något

obestämda arbetsskyldigheten till åtskilliga såsom boställen anslagna kungsgård

ar i Skåne, och dels af den utaf Rikets Ständer uttalade åsigt, att

bofven- eller dagsverksskyldigheten in natura herde uphöra, anhållit, det

Eders Kong]. Maj:t täcktes vidtaga, sådana åtgärder, att Rikets Ständers

beslut om dagsverksskyldighetens allmänna uphörande måtte komma i

tillämpning äfven beträffande innehafvarne af de s. k. hästhemmanen i

Skåne, och att Eders Kong]. Maj:t täcktes låta upgöra och till Riksdagen

afgifva förslag om den ersättning, som för sådant fall vore erforderlig,

derest icke rättigheten att disponera de ifrågavarande dagsverkena funnes

kunna uphöra vid ombyten af boställsinnehafvare.

Donna underdåniga skrifvelse bl ef under den 3 Juni 1870, enligt

Eders Kong]. Maj:ts Nådiga befallning, öfverlemnad till Armé-förvaltningen

och Kammar-collegiuin, för att, vid verkställandet af den genom

Kong!. Brefvet den 24 Januari 1865 anbefallda utredning, tagas i behörigt

öfvervägande; och hafva bemälda Kollegier sedermera uti gemensam

underdånig skrifvelse af den 21 November 1870 till Eders Kong!. Maj:t

öfverlemna! hos Collegierna uprättade nya förteckningar, en för Malmöhus

och eu för Christianstads län, öfver de ifrågavarande hästhemmanen,

äfvensom en specifikation, utvisande nuvarande dispositionen af de boställen,

hvartill hemmanen äro anslagna, hvarjemte Collegierna meddelat

en utförlig utredning rörande den ifrågavarande arbetsskyldigheten samt

framställt förslag till åtgärder för dess aflösande, med anmälan tillika,

att, enligt hvad Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande upgifvit, antagas

kunde, det något s. k. fördelshemman numera icke funnes, som utgjorde

dagsverken in natura.

Af förteckningarne inhemtas hufvudsakligen: att hela antalet hästhemman

utgör inom Malmöhus län 216 och inom Christianstads län 250,

hvaraf 8 inom det förra länet och 33 inom det senare äro belägna öfver

2 mil, men öfrig» 208 i Malmöhus och 217 i Christianstads län endast 2

mil eller derunder från de boställen, hvartill de äro anslagna; att antalet

af de boställen, som hafva hästhemman sig anslagna, utgör inom Malmöhus

län 58 och inom Christianstads 71; samt att värdet af alla på hemmanen

belöpande dagsverken, uträknadt enligt den i Eders Kong!. Maj:ts

Nådiga Bref den 3 Mars 1863 stadgade grund, — medellösrkegångspriset,

Bih. till lliksd. Prat. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

för de då sistförfluten 10 aren 1853—1862, — utgör tillhopa 4,906 R:dr

21 öre.

Om likväl från nämnda summa afräkna^ värdet af dagsverkena för

de hemman, som äro belägna mer än 2 mil från vederbörande boställen,

och hvilka hemman icke hafva dagsverkskyldighet sig ålagd, visar sig,

enligt ett uprättadt och insändt särskild! utdrag af ofvannämnda förteckningar,

att värdet af de verkligen arbetsskyldige hemmanens dagsverken,

efter afdrag af den i 1695 års reglemente stadgade afkortning, utgör

4,483 K:dr 26 öre, hvilket belopp således skulle för dagsverksskyldighetens

aflösning erfordras; men detta kan dock, enligt hvad Collegierna

vidare yttrat, ej med full visshet antagas, helst möjligt är, att vid närmare

undersökning befinnes, att antingen flera eller färre hemman, än

nu upgifvits, äro öfver två mil eller tvärtom från sina boställen aflägsna,

hvilket på bestämmande af hufvudsumman inverkar.

I enlighet med hvad förut af Krigs- och Kammar-collegierna samt

Riksdagen blifvit sammanstämmande yttradt, hafva nu Armé-förvaltningen

och Kammar-collegium underdånigst tillstyrkt, att uphörande af dagsverksskyldighet

för hästhemman, belägna inom två mil från det boställe,

hvartill de höra, må af Eders Kongl. Maj:t i Nåder beslutas.

I fråga åter, huruvida dagsverksskyldighetens uphörande må vidtaga

antingen genast eller först i den mån boställena ombyta innehafvare,

anse Collegierna senare alternativet eg a företräde, enär, under förutsättning

att så väl blifvande som nu varande indelningshafvare för förlusten

af dagsverkena erhålla ersättning, hvilken Collegierna anse billigtvis icke

kunna dem förvägras, intilldess förnyad lönereglering för indelta arméens

befäl gör densamma öfverflödig, sådan ersättning: blott efter hand och i

mån af nuvarande boställshafvares afgång behöfver af statsverket utgöras;

och hafva Collegierna således i underdånighet hemställt, att ifrågavarande

dagsverksskyldighet måtte vid nuvarande boställshafvares afgång, emot

den ersättning som varder i nåder bestämd, för framtiden uphöra, samt

att till inlösen af samma dagsverksskyldighet måtte hos Riksdagen äskas

ett förslagsanslag af 4,500 R:dr.

1 anledning af hvad sålunda samt i öfrig! i detta ärende förekommit,

och då rättigheten att af hästhemmanen inom stadgade gränser tillgodonjuta

„ dagsverken in natura utgör en förmån, hvaraf blifvande boställsinnehafvare

lika litet som de nuvarande synas mig höra gå i mistning,

utan att motsvarande ersättning derför i kontant dem beredes, men å

andra sidan det äfven synes mig af billighet påkalladt, att hästhemmansegarne

varda från dagsverksskyldigheten befriade, samt att befrielsen, så

snart ske kali, och utan afbidan af ombyte af boställshafvare kommer dem

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd, Fröja N:o 1, om Statsverket 1872.

till godo, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att till inlösande af berörda dagsverksskyldighet

anvisa ett förslagsanslag till det af Collegierna ifrågaställda belopp af

4,500 R:dr, att under rubrik: Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman

i Skåne, i inkasta ten upföras näst efter anslaget till indelta

kavalleri- och infanteriregementena, samt att Eders Kongl. Maj:t framdeles,

efter inhcintande af Riksdagens beslut i anslagsfrågan, täcktes meddela

de närmare bestämmelser, som, i afseende ;i verkställigheten, kunna

blifva erforderliga.

Löneförbättringar rid indelta arméen. Enär det under donna rubrik

i 1872 års riksstat upptagna anslag af 100,000 R:dr, hvilket under eu

längre följd af ar till samma belopp utgått, äfven för av 1873 blifver

till förbättring i aflöningsvilkoren för en del af indelta arméens tjenstemannapersonal

behöfligt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att anslaget varder med oförändrad!

belopp, 100,000 R:dr, äfven för år 1873 anvisadt, att för nyssnämnda

ändamål enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfning ar.

Jag har i mitt underdåniga anförande redan vidrört frågan om ökade

öfningar för indelta arméen och, ehuru sådana i åtskilliga fall vore särdeles

önskvärda, torde, hvad de vanliga mötestidernas utsträckning vidkommer,

förslag derom icke för närvarande höra framställas. Men huru

försvarsorganisationen i sin helhet än må komma att ordnas, är och blir

dock alltid eu vinst att redan nu bereda tillgång på ett underbefäl, motsvarande

tidens fordringar, och det är med anledning häraf och i betraktande

dels af den mångfald af både theoretiskt och praktiskt vetande,

hvaraf ett dugligt underbefäl har behof, dels ock med ledning af erfarenheten

från Underbefälsskolan på Earlsborg, hvarest man funnit de 75

dagarnes öfningstid vara allt för kort för bibringandet åt eleverne af

erforderlig skicklighet att såsom instruktörer tj en st gör a, som jag anser

mig höra föreslå utsträckning af tiden för nämnda underbefälsskola till

120 (lagar, eller från början af Maj till början af September, hvarigenom

kostnaden för donna skola enligt approximativ beräkning kommer att

uppgå till 107,978 R:dr.

Eu dylik utsträckning för kavalleriets Underbefälsskola, ehuru äfven

behöflig, neka mig dock lokala hinder att för närvarande föreslå i vidsträcktare

mån, än att, då anslag till förberedande underbefälsskolor vid

kavalleriet hittills varit beräknadt för sådana skolors hållande endast hvarje

3:dje år, berörda anslag för framtiden må bestämmas så, att förberedande

underbefälsskolor vid kavalleriet må, likasom vid infanteriet, kunna hvarje

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

år ega rum. Men äfven under förutsättning att underbefäl och trupp

egde eu skicklighet som icke

kunna uträtta om de icke handleddes af ett högre befäl jemte staber,

med insigt och förmåga, och uppehöllos af eu Intendentur och ett sjukvårds

väsen de, som motsvarade deras behof. Det år icke blott genom tlieoretiska

studier de män bildas, som, hvar i sin man, bidraga att, genom

klokhet i åskådningssätt och enhet i handling, åt armeens spridda delar

gifva den samverkan som utvecklar den högsta kraft. Dertill fordras

praktisk vana, och den kali i fredstid endast inhemtas under större

truppsammandragningar af alla vapen. Donna sanning, redan erkänd

1766 genom ett Kongl. Bref, som anbefaller att regementen i sin tur

skola årligen några veckor sammandragas till fältöfningar, torde i vår

tid ega eu ännu vidsträcktare och nödvändigare tillämpning, då trupper

röra sig hastigare och utbreda sig öfver större terräng och på flera

sjelfständigt och dock samverkande kolonner med fordon. I nästan alla

länder äro sådana truppsamlingar anordnade. I Danmark sammandragas

årligen omkring 10,000 man uti lägret vid Hald; i Preussen sammandragas

årligen trupper öfver hela riket fördelnings vis i Augusti och

September, förutom större fältmanövrer med flera arméeorpser tillsammans.

I Ryssland, Österrike, Italien, Belgien, Schweitz in. fl. länder har man

äfven till fullo insett behofvet af sådana truppsamlingar. Och om dessa

länder anse sig icke kunna åsidosätta dylika öfningar, torde vi, som åtnjutit

eu snart 60 krig fred, ännu mindre kunna undvara desamma. Den början

till fälttjenstöfningar i större skala, som förliden höst gjordes i Skalle,

lemnar utan tvifvel de bästa förhoppningar för framtiden, men den derunder

förvärfvade erfarenheten lärde äfven, att de till manövern disponibla

medlen voro otillräckliga, så att trupperna blefvo för fåtaliga och tiden vid

kort för vinnande af ett fullt tillfredsställande resultat.

Jag får derföre af ofvan omförmälda skäl och till afhjelpande af de antydda

olägenheterna underdånigst föreslå, att till truppsammandragningar för

fälttjenstöfningars utförande under hösten må för framtiden afses ett ärligt

belopp af 250,000 R:dr, och på det armén icke under innevarande år må

gå i mistning af dessa högst behöflig^ öfningar, får jag äfven föreslå att

för år 1872 må hos Riksdagen begäras ett extra anslag af samma summa,

att till omförmälda ändamål utgå med 250,000 R:dr.

Med beräkning således af ärliga kostnaden för arméens fälttjenstöfningar

till 250,000 R:dr samt under iakttagande af ofvan i frågaställ

da förändringar i afseende å infanteriets underbefälsskola, och kavalleriets

förberedande underbefälsskolor, och med ledning i öfrig! af de vid

urtima riksdagen 1871 framlagda beräkningar, kommer sammanlagda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Katigt. Maj:fs Nåd■ PrOp. N:o 1, om Statsverket 1872.

13

kostnaden för indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar,

enligt bär vid protokollet fogad bilaga, att årligen upgå

till.......................................................................................... It:dr 1,257,443: 73,

och då härtill enligt nu gällande riksstat linnés

anvisadt.................................................................................... » 1,000,000: —

erfordras således ytterligare It:dr 257,443: 73,

hvilket tillökningsbelopp jag alltså i underdånighet hemställer, att

Eders Kongl. Maj:t måtte täckas i Nåder föreslå Riksdagen att under

ifrågavarande anslag anvisa; lärande det till fäl tj c ris töfni ngar innevarande

är erforderliga belopp af 250,000 It:dr få bär nedan bland de för året

erforderliga extra anslag uptagas. 1 öfrigt torde härvid i Nåder föreslås,

att kostnaderna för värfvade truppers deltagande i omförmälda gemensamma

fälttjenstöfningar må bestridas för år 1872 från nyssnämnda extra

anslag och sedermera framgent från ofvanberörda vapenöfningsauslag.

Värfvade Anuéen.

It enniuvda Fältjäyare-reyemente. I anledning af Eders Kongl. Maj:ts

särskilda Nådiga framställningar till 1871 års lagtima riksdag, dels angående

Wermlands Fältjägare-regementes förvandling till corps af 500

man, dels ock om dispositionen af de för regementet anvisade anslag, har

Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 16 Maj 1871 anmält, att Riksdagen,

utan att ingå i pröfning af frågan om regementets reduktion, bifallit,

att enahanda anslag, som för år 1871 voro för regementets olika

behof anvisade, finge jemväl för innevarande år 1872

till Eders Kong]. Maj:ts disposition; dock sa, att någon öfverflyttning

från samma anslag till anslaget för Fältläkare-corpsen ej måtte ega rum,

äfvensom att anslagets rubrik ej för närvarande borde förändras.

Enär frågan om regementets förvandling till corps synes mig, på sätt

hittills iakttagits, fortfarande höra ställas i samband med den om infanteriets

organisation i dess helhet, och densamma således icke heller nu

kan till slutligt afgörande förekomma, samt för öfrigt ordnandet af regementets

aflöningsväsende efter passevolansens inkörande derstädes torde

höra till slutlig pröfning företagas först i sammanhang med framdeles

förekommande förslag till reglering af hela arméens aflöning, far jag i

anledning häraf och i öfverensstämmelse med hvad Armé-förvaltningen

å Intendcnts-departementet jemväl föreslagit, i underdånighet hemställa,

det Eders Kong]. Maj:t täcktes i Nåder af Riksdagen begära, att, på sätt

för innevarande år egen ruin, de för Wermlands Fältjägare-regementes

olika behof afsedda medel må med oförändrade belopp äfven under år

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bil. N:o 3 a) till Katigt, Maj:ts Nåd, Trögt. N:o /, om Statsverket 1872.

1873 utgå och af Eders Kong!. Maj:t, utan afseende ä hvarje belopps

särskilda ändamål, gemensamt få disponeras till bestridande åt hithörande

utgifter i enlighet med de förändrade förhållanden, som åt passevolansens

inkörande föranledas.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. 1 den till 1871 års lagtima

riksdag atlåtna Nådiga Proposition af den 26 Januari nämnda år,

angående ländtförsvarets ordnande, har Eders Kong!. Maj:t i afseende å

artilleriets organisation föreslagit, bland annat:

att den artilleristyrka, som afsåges att åtfölja den aktiva arméen

och som måste vara färdig att genast vid krigs utbrott utrycka, måtte,

genom uppsättning af fem nya batterier, hvardera med sex kanoner, uppringas

till 180 kanoner;

att ett reserv-artilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande

förluster, måtte bildas;

att, utöfver redan befintliga inalles tern fästnings-kompanier, ett sjette

sådant kompani må upsättas;

att de tre artilleri-regementena må hvartdera organiseras på tio fältbatterier

om sex kanoner, samt Svea och Göta Artilleri-regementen derjemte

erhålla hvardera tre fästningskompanicr; samt

att reserv-artilleriet, tillhopa 9 batterier, må fördelas till lika antal

på hvarje artilleri-regemente;

och hafva dessa framställningar samtliga Plit vit af Riksdagen bifallna.

1 anledning åter af Eders Kong!. Maj:ts Nådiga förslag derom, att

af artilleriets fältbatterier, 30 till antalet, tvä skulle organiseras såsom

fot-artilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri, har Riksdagen, som

icke trött sig kunna undgå att af de sista krigens erfarenhet finna bekräftelse

på nödvändigheten af ett rörligare och uthålligare artilleris ingående

i organisationen, och som ansett att, för ett dylikt ändamåls vinnande,

äfven ekonomiska betänkligheter herde få vika, för sin del besluta:

att af artilleriets fält-batterier, tretio till antalet, sex skulle organiseras

såsom ridande och två som fot-artilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri.

Beträffande de ökade årliga kostnader, hvartill artilleriets organisation

i öfverensstämmelse med Eders Kong!. Maj:ts framställning skulle

för personal och hästar föranleda, föreslog Eders ICongl. Maj:t, att Riksdagen

måtte bevilja de dertill erforderliga medel, utgörande årligen 473,278

R:dr 92 öre, att i mån af behof utgå, hvarjemte Eders Kong!. Maj:t i

Propositionen om statsverkets tillstånd och behof begärde, att det för år

1872 till organisationens påbörjande erforderliga belopp... R:dr 178,849: 36,

måtte af Riksdagen anvisas. __________

Transport R:dr 178,849: 36.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

Riksdagen har, till följd af sitt ofvanberörda beslut

om sex batteriers organiserande såsom ridande

artilleri, hvarigenom ett ökadt antal artillerister, stamhästar

och legda hästar till exercisen blefve af nöden,

beräknat den härigenom inkommande tillökningen i

årlig kostnad sålunda:

för 90 artillerister å 238: 26.........R:dr 21,443: 40,

» 36 hästar å 410: 75................. „ 14,787: ''

lega för 63 hästar till exercisen

k 135: — ............................................... » 8.505: — M

hvilken summa äfven borde under år 1872 utgå,

och om härtill lades J af den förhöjning i anslaget till

reserv-artilleriet, hvilken upkomme genom att, på sätt

Riksdagen jemväl beslutit, höja aflöningsförmånerna för

18 halfsolds-löjtnanter med 100 R:dr för hvarje af

dem, och hvilken sjettedel utgjorde................................... »

178,849: 36.

44,735: 40,

300: —

så erhölles för år 1872 behöfliga R:dr 223,884: 76.

Och har Riksdagen, i öfverensstämmelse med denna beräkning, till

kostnaders bestridande för påbörjande af artilleriets organisation beviljat

ett extra anslag af 223,884 R:dr 76 öre, att under år 1872 utgå.

I afseende så väl å detta för påbörjande af artilleriets organisation

sålunda anvisade extra anslag, som ock å de för insättning af ökadt antal

Fortifikationstrupper likaledes såsom extra anslag för åren 1871 och

1872, enligt hvad här nedan under Fortifikationen kommer att närmare

omförmälas, anvisade medel, har Eders Kongl. Maj:t under den 20 Juni

1871 meddelat Armé-förvaltningen föreskrift att, för så vidt medlen

boi de äfven framgent utgå samt på ordinarie stat upföras, inkomma med

föislag till . deras fördelning på de särskilda anslag, hvarunder de med

hänseende till utgifternas olika natur borde upföras.

I anledning af derin a föreskrift har ock Armé-förvaltningen nu i

underdånighet föreslagit, att det till artilleriets organisation anvisade anslaget,

223,884 R:dr 76 öre, måtte enligt nedanstående fördelning tillägga

följande anslag, nemligen:

Anslaget till Svea, Göta och Wendes ArtilleriRegementen

med ..................................................................... R:dr 103,834: 33.

Anslaget till kavalleri- och artillerihästars remontering

och skoning med......................................................... » 6,804: _

Transport R:dr 110,638: 33.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket. 1872.

Transport R:dr 110,638: 33.

Anslaget till lega för hästar till artilleriets och

pontonier-bataljoneris exercis med......................................

Anslaget till fourragering af artilleriets och pontonier-bataljon

ens samt värfva de kavalleriets hästar med

Anslaget till mathållning för manskapet vid garnisons-regementena

med.........................................................

Anslaget för försvarsverket i allmänhet med.........

tillhopa R:dr 223,884: 76.

liv lika ans 1 agsti llökni ngar torde bär nedan, vid de särskilda anslagens

vidare behandling, få iakttagas.

Beträffande åter frågan om artilleriets organisation såsom åkande

eller ridande, har t, f. General-fälttygmästaren, — i anledning af erhållen

Nådig befallning att föreslå de anordningar, som af Riksdagens

beslut i ämnet påkallades, för att gorå den af Riksdagen, för dess del,

utöfver Eders Kongl. Maj:ts förslag, beslutade tillökningen uti artilleriets

personal och hästar så ändamålsenlig och för försvaret gagnelig som

möjligt —, uti särskilda memorial af den 22 September och 24 Oktober

1871 i underdånighet yttrat, bland annat, att de af Riksdagen för insättande

af sex ridande batterier anslagna medel vore för det afsedda ändamålet

alldeles otillräckliga, enär för en fullständig organisation af ett

ridande batteri erfordrades på fredsfot ett större antal manskap och hästar

än Riksdagen beräknat, samt att de beviljade medlen icke lemnade tillräcklig

tillgång till fullständig insättning ens af tre ridande batterier.

Vid sådan” förhållande syntes det t. f. General-fälttygmästaren fördelaktigast,

om de ridande batteriernas antal inskränktes till tre, med Tilläggning

af ett ridande batteri till hvardera artilleri-regementet, i hvithet

fall åt dessa batterier kunde gifva,s eu organisation, som blefve, om ej

fullt nöjaktig, dock vida ändamålsenligare, än den af Riksdagen beslutade.

Men enär Riksdagens beslut innefattade, ej allenast att de ridande batteriernas

antal borde blifva sex, utan äfven att samtliga dessa batteiiei

skulle tillhöra Wendes Artilleri-regemente, har t. f. General-fälttygmästaren,

under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t härtill lemnade bifall,

ifrågaställt, att de ridande batterierna, hvilka borde tilldelas kanoner af

den mindre kalibern eller 2",58, måtte, till beredande af lämplig fördelning

af de olika pundigtalen, erhålla station dels i Christianstad och dels

i Carlskrona, samt att således 4 ridande och 2 åkande batterier måtte

förläggas till Christianstad samt 2 ridande och 2 åkande batterier till

Carlskrona. 1 öfrigt har t. f. General-fälttygmästaren uplyst, att eu

» 8,505: -

» 39,200: —

» 27,238: 85.

>, 38,802: 58.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Mestis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

fullständig organisation af 6 ridande batterier skulle för manskap och

hästar föranleda eu ökad årlig underhållskostnad af 105,139 R:dr 62

öre, utöfver hvad i Eders Kong!. Maj:ts förslag rörande artilleriets organisation

blifvit för åkande artilleri beräknadt.

T anledning af hvad sålunda i fråga om insättning af ridande

artilleri förekommit, och då jag hufvudsakligen delar de af t. f. Generalfälttygmästaren

beträffande organisationen af sådant artilleri uttalade

asigter, kan jag icke annat än anse det hafva varit i hög grad ömkligt,

om, då Riksdagen farin ridande artilleris ingående i organisationen vara

af den vigt, att, för åstadkommandet deraf, äfven ekonomiska betänkligheter

borde vika, den ock anvisat de för ett fullständigt uppnående af

det åsyftade ändamålet erforderliga medel; men enär, på sätt t. f. Generalfälttygmästare!]

ock anmärkt, upsättandet af det i organisationen bristande

antalet manskap och hästar, åtminstone hvad de senare angår, i

viss man utgör en ekonomisk fråga, hvars slutliga reglering icke synes

inig nödvändigt behöfva göras beroende af organisationens påbörjande,

samt det alltid måste utgöra eu fördel att emellertid erhålla ett antal stamartillerister

och stamhästar utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

får jag i underdånighet tillstyrka att, på sätt Riksdagen ifrågaställa sex

artilleribatterier må, efter den af Riksdagen antagna beräkning, organiseras

såsom ridande och att dessa batterier må tillhöra Wendes Artilleriregemente

samt, på sätt t. f. General-fälttygmästaren föreslagit, förses

uteslutande med 2'' 58 kanoner. Hvad åter batteriernas förläggning beträffar,

anser jag, till beredande af enhet i öfningarne vid hvarje särskild

station, samtliga de ridande batterierna böra förläggas i Christianstad

och de åkande deremot, så vidt de tillhöra ifrågavarande regemente, i

Carlskrona; men då genom organisation af ridande artilleri kommer att

föranledas behof af ytterligare anslag till beredande i Christianstad af

ökadt stall utrymme samt utvidgadt ridhus, men berörda anslag ännu ej

kan till beloppet bestämmas, torde det tillåtas mig att frågan härom

framdeles till Eders Kongl. Maj:ts pröfning i underdånighet anmäla, för

att vid eu kommande riksdag framställas.

i ill fullföljande af artilleriets organisation enligt den derför uppgjorda

och vid 1871 års lagtima riksdag i hufvudsakliga delar gillade

plan, kommer för år 1873, då organisationen af Göta artilleriregemente

vidtager, att, utöfver redan anvisade medel, erfordras för befäl, manskap

och hästar nedanstående belopp, hvilka, hvad angår löner och arvoden,

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd. / 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. N:o 3 «) till Kongl. Majds Nåd. 1’rop. N:o 1, om Statsverket 1872.

blifvit, i

efter nu

1 Öfv(

1 Kap:

6

4

8

15

afvaktan af ny lönereglering för värfvare arméen, beräknade

för:

gällande

aflöningsstat,

nemligen

R:dr

Kapitener med yngre lön a 2,000

Löjtnanter, löner a 1,200 R:dr.....................

Styckjunkare, löner a 950 R:dr, deraf be
klädnadspenningar

150 R:dr ........................

Sergeanter, löner ä 650 R:dr, deraf bekläd
nadspenningar

150 R:dr.................................

Batteritrumpetare, löner k 550 R:dr, deraf

beklädnadspenningar 150 R:dr.....................

Afdelningstrumpetare a 401: 26 .................

Förste konstaplar ä 494: 25...........................

Andre konstaplar ä 411: 19..........................

Artillerister a 238: 26 ....................................

Hästar ä 410: 75 .............................................

af 31,275 R:dr.......................

9

13

19

188

82

Reserv-artilleriet

5,240:

—

2,400:

—

12,000:

—

4,800:

—

7,600:

—

9,750:

—

2,200:

3,611:

34.

6,425:

25.

7,812:

61.

44,792:

88.

33,681:

50.

Summa R:dr

följande till indragning

Och då derifrån afräknas för

afsedda befattningar, nemligen:

1 Majors ....................................................................... 4,740

3 Under-löjtnants å 800............................................ 2,400

2 Stabstrumpetares å 650 .......................................... 1,300

140,313: 58.

5,212: 50.

145,526: 08.

8,440: —

Kommer den ökade kostnaden för år 1872 att utgöra 137,086: 08.

Af samma skäl, som föranledde, att de för innevarande år till påbörjande

af artilleriets organisation anvisade medel blifvit såsom extra

anslag för året uppförda, torde äfven ofvannämnda till fullföljande af

organisationen under år 1.873 erforderliga summa, 145,526 R:dr 08 öre,

i nåder föreslås, att såsom extra anslag för samma år anvisas och först

vid en kommande riksdag pa ordinarie stat upföras; lärande beloppet

alltså få här nedan bland öfriga extra anslag antecknas. Deremot och

under förutsättning att nyssnämnda extra anslag varder af Riksdagen

anvisadt, bör anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen

minskas med 8,440 R:dr, utgörande sammanlagda beloppet af lönerna

för de enligt organisationsplanen till indragning år 1873, jemlik! hvad

ofvan blifvit omförmäldt, afsedda beställningar.

På sätt i det föregående blifvit anfördt, och i öfverensstämmelse med

hvad Armé-förvaltningen å Civila departementet föreslagit, bör, utaf det

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 3 a) till Kongl. May.ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.

för innevarande år till påbörjande af artilleriets organisation anvisade

extra anslag, ett sammanlagdt belopp af........................... R:dr 103,834: 33.

å ordinarie stat under anslaget: Svea, Göta och Wendes

Artilleriregementen upföras; och om derifrån alra

k nas det belopp, hvarmed samma anslag enligt det

föregående bör minskas eller .......................................... » 8,440: _

Kommer verkliga anslagstillökningen att utgöra R:dr 95,394: 33.

Och får jag i underdånighet hemställa, att detta belopp, i öfverensstämmelse

med Armé-förvaltningens förslag, måtte komma anslaget till

godo på följande sätt nemligen:

att anslagets nuvarande penningebelopp............ 766,570: 05.

ökas med................................................................... 85,052: 67.

till__________________________851,622: 72.

och den under anslaget upptagna oindelta

spån mal 41,589 kft 6 k: r motsvarande R: dr 87,338: 16.

må ökas med 4,924 » 6 » » » 10,341: 66.

till............. 46,514 kft 2 k:r motsvarandeR:dr 97,679: 82.

hvarigenom anslagets slutsumma blifver 949,302: 54.

För den händelse att hvad jag bär ofvan i underdånighet föreslagit

i afseende ä passevolansens upphörande vid Wendes Artilleri-regemente

vinner Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, blifver särskild! anslag för år

1873 erforderligt dels till ersättning åt nuvarande passevolantörer för

utöfver stat befintliga men nödvändiga persedlar, äfvensom för det bättre

skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti de reglemente rade persed larne

kunna vid afmönstringen befinnas, dels ock till arfvode!! åt Batterioheferne,

utöfver lönerna på stat, hvilka senares belopp hlifvit bestämdt

med afseende a detta befäls inkomst af passevolansen. Ifrågavarande

anslag kan dock icke för närvarande till beloppet med full säkerhet bestämmas,

enär detta är beroende, hvad ersättningen till passevolantörerne

angår, på framdeles skeende uppskattning af ofvan omförmäla persedlars

värde, samt, beträffande Batteri-chefernes arfvode!!, på framtida pröfning

deraf. Emellertid anser jag, på grund af inkomna beräkningar öfver

värdet af passevolantörernes materiel samt i betraktande af beloppet af

de nuvarande Batteri-chefsiönerna på stat, anslaget kunna förslagsvis beräknas

till 50,000 R:dr. Och torde detsamma här nedan bland öfriga

extra anslag få antecknas.

I afseende å det vid 1871 års lagtima riksdag till insättning af

"kallt antal Fortifikationstrupper anvisade anslag, utgörande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Md. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

för åt- 1871 ............... Ridt 34,935: 40,

och för år 1872:::::.:.:.::......................................... » 07,574:95.

eller tillhopa R:dr 132,510: 35,

hvilken summa innefattade dels upsättnings- och dels underhållsanslag, har

Arméförvaltningen, i anledning af erhållen Nådig föreskrift, i underdånighet

föreslagit, att den del deraf, som för truppernas aflöning och underhåll

blefve för framtiden erforderlig, måtte med tillhopa... R:dr 76,723: 55.

enligt nedanstående fördelning tilläggas följande riksstatsanslag,

nemligen:

anslaget till Fortifikationen med............... R:dr 42,640: 96

» till kavalleri- och artillerihästars

remontering och skoning med » 1,822: 50.

» till fourragering af Artilleriets och

Pontonierbataljonens samt

värfvade kavalleriets hästar

med......................................... 11 10,500:

» till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena

med .......................................... 8 10,7/3: 20.

» för försvarsverket till lands i allmänhet

.................................... » 10,986: 89 R;dr 7e,723: 55.

Och torde berörda fördelning få vid de särskilda anslagens behandling häi

nedan iakttagas.

Till upsättning af ytterligare antal Fortifikationstruppcr i öfverensstämmelse

med hvad 1871 års lagtima Riksdag medgifvit och enligt den

för organisationen uppgjorda plan, erfordras för år 1873 och framgent, utöfver

redan anvisade medel, följande belopp, nemligen:

för Fortijikationsstaben:

Löner för 3 Kapitener af lista klass ä 3,000 R:dr

» » 1 Löjtnant af lista klass.............................

» » 1 Fanjunkare..................................................

» » 3 Sergeanter af lista klass ä 500 R:dr

Till förhöjning i arvode för lärare...............................

« » » » elever vid krigshög
.

, skolan.....................

» „ i anslaget för skrifmaterialier och

kartor.....................

9,000: —

1,200: —

800: —

1,500: —

130: —

600: —

2Q8: 57- 13,438: 57.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj :ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.

21

hvilken summa, såsom uteslutande ansedd för utgifter under anslaget för

Fortifikationen, torde genast höra å ordinarie stat under nyssnämnda anslag

upföras;

till påbörjande af Sappörbataljonens ''afsättning.

nya löner jemte arvoden för:

1 Kapiten af lista klassen..................................... 4,200: —

1 Underlöjtnant........................................................... 1,347: 50.

1 Fanjunkare................................................................. 1,073: 75.

1 Sergeant af 2:dra klass............................................... 723: 75.

Underhållskostnad för 120 man i medeltal ä 298: 57. 35,828: 40.

Arvoden till korporaler, vice korporaler, hornblåsare

och handtverkssoldater.......................................... 1,536: — ^ 7,,.,.

hvilken sistnämnda summa, afsedd till bestridande äfven af upsättningskostnader,

torde, af samma skål som de vid 1871 års lagtima riksdag till

insättning åt Fortifikationstruppcr anvisade medel, höra under första året

utgå såsom extra anslag och således här nedan bland öfriga extra anslag

uptagas.

Beträffande åter det i riksstaten under rubrik: Fortifikationen, förekommande

anslag, får jag, på grund af hvad derom nu blifvit and råget, i

underdånighet hemställa, att under samma anslag måtte utöfver dess nuvarande

belopp få upföras; dels, enligt Armé-förvaltningens ofvannämnda

förslag:

penningar...................................................................... 39,451: 69.

oindelt spannmål 1,518 kub.-fot 7 kannor å 2 R:dr

10 öre kubikfot................................................... 3,189:27. 42 640- 96

dels ock det till komplettering af Fortifikationsstaben ofvan

föreslagna penningebelopp.................................................. 13,438: 57.

hvarigenom anslagstillökningen på det hela kommer att utgöra

...................................................................................... R:dr 56,079: 53.

och då dertill lägges anslagets nuvarande slutsumma..... » 175,303: 78.

kommer anslaget att uppgå till............................................ R:dr 231,383: 31.

Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning. I anledning

åt hvad rörande detta anslag i det föregående blifvit anfördt vid behandlingen

af frågorna om Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

föreslå Riksdagen, att anslaget, som i nu gällande riksstat är ut
fördt

med.............................. 58,634: 75.

måtte ökas med tillhopa................................................................ 8,626: 50.

till R:dr 67,261: 25.

Lega för hästar till Artilleriets och Pontonierbataljonens exercis. Till

följd af hvad härom i sammanhang med frågan om Artilleriets organisation

här ofvan yttrats, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att detta anslag, som för närvarande

utgör................................................................................ R:dr 49,894: 69.

måtte med.................................................................................. » 8,505: —

förhöjas till R:dr 58,399: 69.

Fourragering af Artilleriets och Pontonierbataljonens samt värfvade

Kavalleriets hästar. Äfven i detta anslag erfordras till följd af Artilleriets

och Fortifikationstruppernas ofvan om förmälda organisation en förhöjning,

hvilken beräknats till sammanlagdt........................... R:dr 49,700: —

och får jag alltså i underdånighet hemställa, att detta

tillökningsbelopp måtte hos Riksdagen begäras, hvarigenom

anslaget, som i innevarande års riksstat är upptaget

tjll........................................................................... » 390,000: —

kommer att utgöra........................................................... R:dr 439,700: —

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. På sätt förut

anförts, påkallar jemväl detta anslag till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas

organisation eu förhöjning, hvilken af Armé-förvaltningen

beräknats till 38,012 R:dr 05 öre; men enär anslaget är af förslagsanslags

natur, anser jag förhöjningen höra uptagas i rundt tal med R:dr 38,000: —

hvilket belopp jag alltså i underdånighet hemställer, att

Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen begära, för att

tilläggas den nuvarande anslagssumman.............................. » 320,000: —

hvarigenom anslaget kominer att utgöra........................... Rall- 358,000: —

Beväringeit.

Gotlands Nationalbeväring. Med anledning deraf, att ett fullständigt

och tidsenligt ordnande af Gotlands försvarsväsende syntes under den närmaste

framtiden icke vara att motse, har Militärbefälhafvaren på Gotland

uti ofvan åberopade memorial af den 15 sistlidne November, enär de 7

kompanier, hvilka ar 1860, vid den då vidtagna förändringen med Na
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Hil. N:o b a) till honyl. Maj:fs Nåd. Vrop. N:o /, om Slaf*verket IN''}''2. 23

tionalbeväringens organisation, nybildades, ännu saknade aflönadt underbefäl

af Sergeants- och af första klassens Furirsgrad, samt ett sådant förhållande

medförde för tjenstgöringens behöriga gång väsendtlig svårigheter,

i det att underbefälspersonalen vid ifrågavarande kompanier i allmänhet

icke i sina befattningar q var sto de längre, än den tid af ett år,

hvarunder sådant befäl efter skedt val vore förpligtadt att i graden qvarstå,

i underdånighet föreslagit, att ifrågavarande sju nya kompanier

måtte förses med underbefäl enligt planen för de 23 äldre kompanierna

samt alltså tilldelas tillsammans sju Sergeanter och fjorton Furirer af lista

klassen, med årliga arvoden af 150 R:dr för hvardera af de färre och 100

R:di för hvardera af de sednare: och har Militärbefälhafvaren, jemte det

han redogjort för den föregående behandlingen af denna fråga, tillika i

underdånighet anhållit, att, för så vidt icke något förslag till omorganisation

af Gotlands Nationalbeväring i dess helhet komme att för den snart

sammanträdande Riksdagen framläggas, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos

Riksdagen gorå nådig framställning om medels anvisande till ofvan berörda

arvoden.

Med afseende å hvad Militärbefälhafvaren på Gotland sålunda anfört,

och då, enligt nu gällande stat för Gotlands Nationalbeväring, kompaniernas

antal derstädes utgör 30, och vid hvarje kompani borde finnas

med arfvode anställde I Sergeant och 2 Furirer af lista klass, men antalet

Sergeantsarvoden för närvarande utgör endast 23 och antalet af lista

klassens Furirsarvoden blott 46, får jag, enär således en brist af 7 Sergeantsarvoden

och 14 Furirsarvoden verkligen förefinnes, samt ett dylikt

förhållande icke kan undgå att utöfva ett i hög grad menligt inflytande

på tjenstgöring!! vid de kompanier, der aflöning för fullt antal underbefäl

saknas, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj it, med bifall till

Militärbefälhafvarens underdåniga anhållan, täcktes i Nåder föreslå Riks
-

dagen, att under anslaget för Gotlands Nationalbeväring anvisa:

till 7 Sergeantsarvoden å 150 Ridt-.................................... 1,050: —

och till 14 Furirsarvoden af lista klass ä 100 Ridr ............. 1,400: —

eller tillhopa Ridr 2,450: —

hvarigenom således anslaget till Gotlands Nationalbeväring

nu utgörande............................................................... » 139.428: 90.

kommer att uppgå till R;dr 141,878: 90.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 3 a) till Kong!. Mops Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1372.

Materiel^».

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Armé-förvaltningens Departement.

Enligt hvad i det föregående blifvit anfördt, erfordras a detta

anslag, till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation,

en förhöjning af tillhopa 49,289 Rall’ 47 öre, som dock, till jemnande al

de ordinarie anslågstillökningarnas slutsumma, torde få utföras med 49,300

R:dr 91 öre. . .

Beträffande samma anslag har t. f. General-fälttygmästaren uti sitt

ofvanberörda memorial af den 11 nästlidne November i underdånighet

anmält, hurusom Artilleri-departementets andel deraf för närvarande utgjorde

298,100 Rall’ 51 öre, men att, — sedan det såsom erforderligt ansedda

förråd af kopparpatroner med innevarande år 1872 torde blifva

fyldt, och tillverkningen af dylika patronel- derefter endast komme att afse

ersättandet af den ammunition, som under de årliga öfningarna förbrukades,

samt kostnaden härför således komme att utgöra en årligen återkommande

utgift, som med tillräcklig noggrannhet kunde en gång för alla

på förhand bestämmas —, detta medelsbehof för framtiden syntes lämpligen

böra genom ordinarie anslag fyllas.

Vidare har t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet omförmalt,

hurusom, enligt tid efter annan meddelade Nådiga föreskrifter, för hvarje

år vore till krigsundervisningsverken, underbefälsskolorna, arméens och be

väringsmanskapets vapenöfningar in. in. anslaget tillsammans ett antal af

1 817,000 skärpa och 969,900 fösa patronel’. Om härifrån atraknad’es

den till omkring 157,900 skärpa och 53,300 lösa patroner uppgående

ammunition, som vid de afsutna rusthållsregementena förbrukades

och hvarför ersättning erhölles dels från trosspassevolans-fonden, dels tran

rusthållarne, så utgjordes den qvantitet, hvars tillverkning bolde af Kronan

årligen bekostas, af 1,659,100 stycken skärpa och 916,600 stycken

lösa patronel-. Kostnaden, för eu skarp patron utgjorde _ efter senaste beräkning,

då blyets men ej krutets värde blifvit i beräkningen intaget, nära

5 öre,& och för en lös patron 3,5 öre. Den årliga tillverkningskostnaden

skulle ’ alltså utgöra 115,036 R:dr. Härifrån borde likväl afdragas väiffet

af de hylsor efter förbrukade patronel’, som tillvaratoges och till förrådet

återlevererades, hvilkas antal hittills uppgått i medeltal till 85 procent af

de förbrukade patronerna. Vigten af en hylsa efter skarp patron utgjorde

168 och efter en lös 117 korn, och kunde alltså, under antagande att,

utaf de återstälda hylsorna två tredjedelar tillhört skärpa patroner» mede -

i

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bil. N:o Sa) till Rongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

vigten af hylsa beräknas till 151 korn, hvarigenom sammanlagda vigten af

återställda hylsor borde upgå till omkring 330 centner; och då för hvarje

centner hylsor erhölles 52 R:dr, kunde berörda qvantitet således upskattas

till 17,160 R:dr. Derest nämnda belopp afdroges från den till 115,036

R:dr beräknade tillverkningskostnaden, så återstode deraf ett belopp af

97,876 R:dr; och har t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet hemställt,

det Eders Rongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig Proposition,

angående ökande, för nämnda ändamål, af anslaget till'' försvarsverket

till lands i allmänhet med i rundt tal 98,000 R:dr.

Sedan Eders Rongl. Maj:t genom Nådig Kungörelse den 9 sistlidne

December, i anledning af Riksdagens underdåniga framställning i ämnet

och efter vederbörandes hörande, förordna t att legan för kungs- och kronoskjuts

skulle från början af innevarande år utgöra 1 R:dr 20 öre milen

för hvarje häst, kommer härigenom, enligt hvad. Armé-förvaltningen uti afgift

underdånigt utlåtande anmält, en till 3,600 R:dr beräknad årlig tillökning

att förorsakas i utgifterna från Fjerde hufvudtitelns anslag för försvarsverket

till lands i allmänhet; men Armé-förvaltningen har, sådant oaktadt,

ansett den af berörda förhållande påkallade förhöjning uti ifrågavarande anslag

kunna inskränkas till 3,100 R:dr.

I anledning af hvad sålunda, i afseende å omförmälda anslag nu förekommit,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes

i Nåder föreslå Riksdagen, att samma anslag, hvilket i nu gällande riksstat

är utfördt med... ................................................................ R:dr 1,277,447: 19,

måtte förhöjas genom följande särskilda belopp,

nemligen:

till följd af Artilleriets och Fortifikations-truppernas

organisation, med..................................... 49,300: 91,

för tillverkning af kopparpatroner, med ... 98,000: —

till följd af förhöjning i kronoskjutslcgan,

med ............................................................... 3,100: —

150,400: 91,

hvarigenom anslaget således för framtiden skulle komma

att utgöra.............................................................................. R:dr 1,427,848, .10.

Men enär den beslutade förhöjningen i kungs- och kronoskjutslcgan,

på sätt ofvan är nämndt, skall från innevarande års början utgå, ‘ erfordras

således till bestridande af förhöjd kronoskjutslega ett särskildt belopp af

3,100 R:dr, att såsom extra anslag för året finnas att tillgå; och torde samma

belopp alltså bär nedan få bland öfriga extra anslag för år 1872 uptagas.

Bill. till Riksd. Prat. 1872. 1 Samt. 1 Åfd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 3 a) till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872

Sedan jag nu i underdånighet redogjort för de förändringar, jaganser

höra vid nu förestående reglering ega rum med de ordinarie anslagen

under riksstatens Fjerde hufvudtitel, torde jag få öfvergå till framställningen

af de mera tillfälliga behof, livilka höra under den närmaste

framtiden genom extra anslag fyllas. .

På grund af hvad jag i det föregående, vid behandlingen åt de till

ordinarie statsreglering^! hörande frågor, haft tillfälle att i afseende å artilleriets

organisation anföra, hemställer jag i underdånighet, det Eders

Kong!. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen:

att, till fullföljande af artilleriets organisation enligt utgjord plan,

måtte anvisas ett extra anslag af 145,526 R:dr 08 öre, att under år 1873

utgå; samt

att till ersättning åt passevolantörerne vid Wendes Artilleri-regemente

för öfvertaliga persedlar och för det bättre skick, ån kontrakten stadga,

hvari regementets på passevolans underhållna materiel kan vid blifvande

afmönstring till Kronan befinnas, äfvensom till arfvoden åt Batteri-chefei ne

måtte beviljas ett till 50,000 Ridt* beräknadt extra anslag af förslagsanslags

natur.

Derjemte och i anledning af hvad här ofvan anförts beträffande frågan

om insättning af ytterligare antal Fortifikationstrupper enligt derför

upgjord plan, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj.t

täcktes af Riksdagen begära, att till påbördande af Sappörbataljonens up~

sättning måtte anvisas för år 1873 ett extra anslagsbelopp af 44,709 R.di

40 öre.

Vidare förekomma följande frågor:

Artilleri behof.

Fältartillerimateriel. Härtill har, på sätt c. f. General-fälttygmästaren

uti ofvanberörda underdåniga memorial af den 11 nästliden; November erinrat,

den år 1871 församlade lagtima Riksdagen beviljat ett anslag af

1,102,743 R:dr, samt deraf anvisat för år 1872 ett belopp af 180,000 R:dr.

Då anskaffningen af ifrågavarande materiel syntes höra bedrifvas med

afl den skyndsamhet förhållandena medgåfve och så, att densamma, sa vidt

ske kunde, blefve fullbordad inom den tid af sex år, hvarunder personalens

organisation vore afse dd att fullständigt genomföras, har, af sådan anledning,

t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet anhallit, det Ecleis

Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa, att ett belopp, utgörande

omkring en femtedel af återstoden utaf det beviljade anslaget, måtte få

under år 1873 utgå: till fältartillerimateriel med 185,000 R:dr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Niid. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Fästnings- och positionsJcanoner. Ehuru någon bestyckningsplan ännu

icke bl it vit i Nåder fastställd för Öar lsborgs fästning och till en del icke

heller för befästningarne i Stockholms skärgård, har t. f. General-fälttygmästaren,

som vid nämnda förhållande ansett sig icke vara i tillfälle att

med säkerhet bedöma, huruvida hela det af Riksdagen till anskaffande af

ifrågavarande slags kanoner redan anvisade belopp af 200,000 R:dr kunde

komma att under år 1872 användas, likväl i betraktande deraf, att eu del

af detta anslag redan vore tagen i anspråk till materiel, hvars tillverkning

blifvit dels påbörjad, dels beslutad, förklarat sig ega full anledning antaga,

att i alla händelser behof komme att, under år 1873, upstå af ytterligare

medel för ifrågavarande ändamål, och har lian således i underdånighet

föreslagit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen hemställa att utaf

det återstående beviljade beloppet 351,000 R:dr måtte för år 1873 anvisas:

till fästnings- och positionskanoner 100,000 R:dr.

Infanterigevär. Enligt hvad t. f. General-fälttygmästaren anmält,

hafva under år 1871 intill den 1 November vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori

blifvit tillverkade och slutbesigtigade 8,850 st. gevär, hvarjemte

under samma tid af Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag blifvit levererade

7.000 gevär samt 1,000 karbiner, de senare bekostade af särskild! dertill

anvisade kreditivmedel. Under återstående delen af året ansågos vid

Carl Gustafs stad kunna tillverkas ytterligare 3,500 gevär, hvarigenom hela

antalet gevär af sednast fastställda modeller, som från tillverkningens början

förfärdigats, kunde antagas vid årets slut upgå till omkring 96,000

stycken. Häraf både blifvit till Arméen utlemnade 54,476 st.; till Flottan,

frivilliga skarpskytteföreningar in. fl. mot ersättning afyttrade, jemlik! Eders

Kong]. Maj:ts Nådiga beslut, tillsammans 2,620 st.; så att behållningen i

gevärsförråden vid sistnämnda tidpunkt ej kunde antagas upgå till mer

än omkring 39,000 gevär.

Af t. f. General-fälttygmästaren är vidare anför,It, att, när den utvidgning

af Gall Gustafs städs faktori, som blifvit af Eders Kongl. Maj:t i

Nåder beslutad och hvilken till eu del redan vore utförd, hunnit nästinstundande

vår fullbordas, tillverkningen vid detta faktori borde kunna uppdrifvas

till 20,000 gevär årligen. Med Husqvarna Aktiebolag vore kontrakt af slutad t

den. 5 September 1871 om leverans inom 1872 års slut af 18,000 gevär,

hvarjemte bolaget förbundit sig att under fem års tid leverera tillsammans

14.000 låsmekanismer, afsedda till förändring af äldre gevär, hvilken förändring

komme att å reparationsverkstäderna utföras med omkring 3,000

gevär om året. Behållningen i gevärsförråden af gevär enligt nya modeller

deri 31 December 1872 kunde således beräknas upgå till omkring 80,000

st.; och då härtill lades de till Arméen utlemnade, skulle alltså återstå att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o ii a) till Kong!. Maj:fs Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

från och med år 1873 anskaffa ytterligare omkring 120,000 gevär, för att

det af Chefen för Landtförsvars-departementet uti underdåniga memorialet

den 29 December 1870 beräknade antal af 246,000 gevär skulle blifva

upnådt. Med den utsträckning, gevärstillverkningen inom landet koinme

att från och med innevarande år erhålla, herde donna brist kunna under

tvenne års tid fyllas, och har t. f. General-fälttygmästaren på grund häraf

i underdånighet anhållit, det Eders Kong!. Magt matte al Riksdagen äska,

att utaf de till'' gevärstillverkning beviljade men ännu ej anvisade medlen,

3.252.000 R:dr, en tredjedel måtte få utgå under år 1873, eller till infanterigevär.

................................................................................... 1,084,000 R:dr.

Byggnader. I afseende härå har t. f. General-fälttygmästaren underdånigst

erinrat, hurusom han uti underdåniga memorial den 30 December

1867 och den 25 Oktober nästlidne år sökt fullständigt redogöra för behofvet

af medel, dels till införande af nya, dels till förbättrande af redan

befintliga gevärsförrådshus å indelta regementenas mötesplatser. Det belopp,

som, på grund af från vederbörande Chefs-embeten afgifna förslag,

härför blifvit berälmadt och om hvars beviljande Krigs-collegium redan i

underdånig skrifvelse den 28 September 1865 gjort hemställan, utgjorde

74,262 R:dr 52 öre. Häraf hade vid 1865—1866 års riksdag anvisats

25.000 R:dr, Indika medel blifvit använda till upförande af förn nya förrådsbyggnader,

samt vid 1871 års riksdag ytterligare 25,000 R:dr, att under

innevarande år utgå.. Enligt den ursprungliga planen skulle alltså till hell

ofvets fyllande erfordras i jemnadt tal 25,000 R:dr.

Ehuru, sedan den tid då nämnda plån uppgjordes, förhållandena icke

obetydligt förändrats och det sålunda samt till följd deraf, att de afsutna

rnsthållsregementena och corpserna, hvilka icke hade, såsom den öfråga

arméen, särskilda till krigsbruk afsedda gevär sig tilldelade, ej voro i samma

plan inbegripna, möjligen vore att befara, att den beräknade summan numera

icke blefve för ändamålet fullt tillräcklig, har t. f. General-fälttygmästaren

dock, då det visat sig, att kostnaden för de redan upförda byggnaderna

icke obetydligt understigit de afgifna kostaadsförslagen, ansett sig för

närvarande ej höra ifrågasätta någon förhöjning af beloppet, utan har han endast

i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Mai:t täcktes till Riksdagen

aflåta Nådig proposition om beviljandet för år 1873 af återstoden utaf det

primitivt beräknade beloppet, eller till upförande aj nya och istdndsättande

af befintliga gevärsförrådslyggnixder å indelta infanteriregementenas mötesplatser

.......................................................................................... R:dr 25,000:

I anledning af hvad sålunda blifvit af t. f. General-fälttygmästaren

anfördt, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes åt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Riksdagen begära, att följande extra anslag måtte till artilleribehof för år

1873 anvisas, nemligen:

till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel ...... R:dr i 85,000: —

till fästnings- och positionskanoner.......................... » 100,000: —

till infanterigevär ........................................................ » 1,084,000: —

till gevärsförrådsbyggnader......................................... » 25,000: —

tillhopa R:dr 1,394,000: —

Fortifikationsbehof.

Beträffande de extra anslag, som för fästuingsbyggnadernas fortsätta

bedrifvande erfordras och således höra hos den snart sammanträdande

Riksdagen begäras, har Befälhafvare!! för Fortifikationen, uti dess förut

omförmälda underdåniga memorial af den 20 sistlidne November, afgifvit

yttrande, särskildt för hvarje fästningsort eller område; och har början dervid

gjorts med befästningsarbetena vid:

Carlsborg.

I afseende härå bär Befälhafvare!! för Fortifikationen i underdånighet

erinrat:

att Eders Kongl. Maj:t af 1871 års lagtima riksdag äskat:

a) till hufvudvallen ............................................................. R:dr 600,000:

hvaraf 25,000 R:dr voro beräknade att användas

under år 1871 och 75,000 R:dr under är 1872.

Med återstoden, fördelad på åren 1873—1877, herde

hufvudvallen blifva fullbordad.

b) till förrådsbyggnader....................................................... « 920,000: —

Summa R:dr 1,520,000: —

att med nyssnämnda belopp å 920,000 R:dr följande arbeten voro

afsedda att utföras:

1 :o. Fullbordandet af persedelförrådet för ...................... R:dr 59,300: —

beräknade att användas år 1871.

2:o. Komplettering af slutvärnets inredning för............. » 25,000: —

likaledes beräknade att användas år 1871.

3:o. Undanflyttning af kronoarbets-corpsens etablissement

för ........................................................................................ » 40,000: —

beräknade att användas med hälften under hvardera

af åren 1871 och 1872.

Transport R:dr 124,300: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

30

Transport R:dr 124,300: —

4:o. Uppförande af ytterligare förrådsbyggnader för Artilleriets,

Fortifikationens och Intendenturens rakning,

till fyllande af de oundgängligaste behofven af förråds
utrymme

för arméens reservmateriel in. m..................... » 795,700: —

varande af detta anslag, som var beräknadt att fördelas

på 3:ne år, afsedde att under år 1872 användas

150,000 R:dr till påbördande af artilleri förråd #ocli

150,000 R:dr till påbördande af ett ytterligare intendents-

och fortifikationsförråd;

Summa R:dr 920,000: -—

samt

att, med bifall till allt, hvad sålunda i Nåder föreslagits, Riksdagen

beviljat ofvanomförmälda ...................................................... R:dr 1,520,000: —

och anvisat 129,300 R:dr för 1871 samt 395,000

R:dr för 1872, eller tillsammans ....................................... » 524,300:

så att af hela den beviljade summan återstode att

anvisa......................................................................................... R:dr 995,700: -—

uti hvilken summa hufvudvallen inginge med 500,000 R:dr och

förrådsbyggnaderna med 495,700 R:dr. >

För att kunna i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts

sålunda till 1871 års riksdag gjorda, af Riksdagen bifallna, Nådiga förslag

fortsätta byggnadsarbetena å Öar Isberg under år 1873, anser Befälhafvare!!

för Fortifikationen erforderligt, att följande anslagsbelopp blifva för ändamålet

tillgängliga, nemligen: för hufvudvallen 100,000 R:dr och för förrådsbyggnaderna

tillhopa 200,000 R:dr, att emellan dessa på det för arbetenas

bedrifvande lämpligaste sätt fördelas;

Och har bemälde Befälhafvare alltså i underdånighet hemställt, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nä ^sammanträdande Riksdag att till

Carlsborgs fästningsbyggnad för år 1873 anvisa eu summa af 300,000 R:dr.

Befästningsarbetena i Stockholms skärgård.

Beträffande dessa arbeten har Befälhafvare!! för Fortifikationen i minnet

återkallat, hurusom han uti underdånigt memorial af den 7 November förlidet

år, med ledning af den utaf 1867 års komité för dessa befästningar

upgjorda, Nådigst gillade plan och densamma åtföljande kostnadsberäkningar,

i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas af

Riksdagen äska:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. No 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1872.

31

vid

för år 1871.

till anskaffning åt 4 kasemattbepansringar af jern till nedre verket

Fredriksborgssundet ................................................. ''..... R:dr 170,000: —

för år 1872.

till fortsättande af byggnadsarbete!, å samma

,.................................................... Hull- 100,000:

till fortsättning af försänknin
-

gar ne

94,200: —

194,200:

eller tillsammans R:dr 364,200: —

till fullbordande af det s. k. lista försvarbarhetsstadiet;

Och hade i sammanhang dermed blifvit underdånigst anmält att, enligt

de åberopade kostnadsberäkningarne, för hela befästningsplanens fullbordande

skulle återstå följande ytterligare medelsbehof:

till de 2:ne jerntornen vid Fredriksborgssundet......... R:dr 616,680: _____

till försänkningarne............................................................ „ 94,200:__

eller tillsammans R:dr 710,880: —

hvartill slutligen äfven komme kostnaden för de uti den af bemälda

komité uprättade bestyckningsplan uptagna 15 st. vridbara jernblinderingar

för vallgängspjeser med 270,000 R:dr.

I illika hade Befälhafvare!! för Fortifikationen anmält orsaken, hvarföre

det icke, såsom eljest vederbort, varit honom möjligt att, innan bestämda

anslag till nedre verket ifrågasattes, aflemna en på grund af den nådigst

faststälda generela planen utarbetad detalj ritning med kostnadsberäkning

för ifrågavarande verk, samt att han under sådant förhållande måst rörande

kostnadsupgifterna råtta sig efter de beräkningar, som åtföljde 1867 års

komités betänkande. Af sådan anledning både Befälhafvare!! för Fortifikationen

ock hemställt, att det ifrågavarande anslaget till nedre verket,

ehuru i det närmaste motsvarande den återstående kostnaden enligt dessa

beräkningar, dock blott skulle äskas till fortsättning af samma verk samt

kostnaden för bepansringarne blott såsom ett förslagsanslag.

De sifferupgifter, hvilka, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådio-a

beslut att på en gång aska hela det för fullbordande af Stockholms befästande

å sjösidan erforderliga belopp, af Befälhafvare!! för Fortifikationen

lemnades, både från förestående varit afvikande endast derutinnan, att

kostnaden för nedre verket vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) af bemälde

Befälhafvare beräknats 58,680 R:dr högre, för afhjelpande af den brist på

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

i

Bil. N:o r, a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1*72.

logementer och förrådsrum, som efter hans redan då fattade åsigt vidlådde

den faststål da ritningen. Den af Befälhafvare!! upgifna anslagssiffran hade

följaktligen blifvit 364,200 + 710,880 + 58,680, eller tillsammans 1,133,760

R:dr, hvilket belopp Eders Kong!. Maj:t ock af Riksdagen äskade, för att

inom möjligen kortaste tid kunna fullborda Stockholms befästning åt sjösida!!.

Af nyssnämnda summa voro afsedda att användas:

under år 1871

till nedre verket vid Fredriksborgssundet

» bepansringar ...........................................

» försänkningarne.......................................

58.080

170,000

94,200

322,880: —

och under år 1872

till nedre verket vid Fredriksborgssundet............ 100,000: -

» försänkningarne.................................................94,200: 194,200: —

eller tillhopa R:dr 517,080. —

Allt, hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda äskat, både af Riksdagen

blifvit beviljadt, med undantag af de för jern tornen afsedda 616.680 R:dr,

hvarmed Riksdagen ansåg kunna tillsvidare anstå, enär tornen icke voro

afsedda att under den då ifrågavarande statsregleringsperioden påbörjas,

och desamma icke heller tillhörde det s. k. lista försvarbarhetsstadiet,

hvartill dessutom komma, att den upgifna kostnadssiffran för dessa torn

icke kunde anses tillförlitlig, emedan, enligt hvad till Riksdagens kunskap

kommit, meningarna om deras lämpligaste konstruktion och beskaffenhet

ännu vore väsendtligen olik;-..

Uti tid efter annan afgifna underdåniga memorial bada Befälhafvare!!

för Fortifikationen för Eders Kongl. Maj:t anmält, att dels upgörandet af

förslag till, samt utförandet af de för neutralitetens betryggande år 1870

nådigst anbefalda extra försvarsarbetena, dels upgörandet af den nya befästningsplanen

för Earlskrona och dels Fortifikations-befälhafvarens på

Waxholm iråkade längre tids sjuklighet vållat ett alltför långt upskof med

omarbetningen i detalj, hvad nedre verket beträffade, af den nådigst faststälda,

utaf 1867 års komité framlagda generela förslagsritning till befästningen

å Rindön vid Fredriksborgssundet, hvilken omarbetning vore så

mycket nödvändigare, som, med hänseende till artillerivapnets utveckling,

den styrka hos jernbepansringarne och tornen, som år 1867 var tillräcklig,

ingalunda kunde motsvara fordringarne på desamma år 1871 och följakt
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:<> 3 a) till Korn/!. Maj ds Nåd. Frej). N:o 7, om Statsregel 1872. 33

ligen icke heller de 1867 upgjorda kostnadsberäkningarne numera vara

tillförlitliga.

Sedan berörda omarbetning ändtligen påbörjats, både Befälhafvare!!

för Fortifikationen inom kort kommit till bestämd öfvertygelse, att de

ifrågasätta jerntornen icke numera voro lämpliga och icke heller i någon

händelse framdeles skulle komma till utförande, samt att det följaktligen

b lofve nödvändigt att åt nedre verket gifva en alldeles förändrad anordning.

För att, i händelse hans infattning - i detta hänseende skulle befinnas

riktig, söka förekomma att nedre verket blefve utfördt efter en plan, som

omöjligen kunde tillfredsställa fordringarne på detsamma, både Befälhafvare!!

skyndat att uti underdånigt memorial den 26 April 1871 underställa

Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning sina åsigter rörande nedre verkets

konstruktion och skälen för desamma; hvilka ock hufvudsakligen blifvit af

Eders Kongl. Maj:t i nåder gillade, likasom den på grund af desamma

utarbetade nya förslagsritningen, hvars väsendtligt olikhet med den äldre

bestode deruti: att de 2:ne tornen och de 4 pansarkasematterna

blifvit å den nya ritningen ersatte med 9 pansarkasematter; att de vridbara

jernblinderingarne för vallgångspjeserna utgått; samt att tillräckligt

förrådsutrymme blifvit beredd, äfvensom god inqvartering för inalles 400

man uti begge verken, i stället för 190 man enligt äldre ritningen.

Den sålunda förändrade konstruktionen föranledde emellertid, dels att

verkets införande icke med afseende å försvarbarheten kunde lämpligen

afdelas i några bestämda stadier, hvarföre arbetet måste oafbrutet fortgå

tilldess hela verket blefve fullbordadt, dels att byggnadstiden måste utsträckas

till och med år 1874, ej mindre med afseende på den jemförelsevis

ringa personal, som till följd af byggnadsplatsens ringa utsträckning

kunde på en gång sättas uti arbete, än äfven för svårigheten att anskaffa

det betydliga antal granitblock af utomordentligt störa dimensioner, som

k omme att erfordras.

Enligt den kostnadsberäkning, som åtföljde den nya ritningen, skulle

ifrågavarande verk, bepansringarne oberäknade, komma att kosta 490,000

Ll:dr. Om de vid 1871 års lagtima riksdag till bepansringarne beviljade

170,000 Rall1 icke inberäknades, hade till skansanläggningen vid Oxdjupet

(Fredriksborgssundet) för åren 1867—1872 inalles blifvit anvisade 570,880

IF dr, af hvilka 214,929 R:dr 10 öre komme nedre verket till godo, så

att det ytterligare anslagsbehofvet utgjorde 275,070 R:dr 90 öre, som

Befälhafvare!! för Fortifikationen ansåge lämpligast höra utgå med 200,000

R:dr under år 1873 och 75,000 R:dr under är 1874.

Hvad särskild! beträffade jernbepansriligarne, så blefve dessa, enligt

Bih. till Biksd. Frat. 1872. 1 Sand. 1 Afä.

Ö

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil No ?> a) till Kong!-. Maj.is Nåd Trop. N:o 1, om Statsverket 187,2.

den under den 12 sistl. Oktober nådigst faststälda ritning, 2:ne, den ena,

vänd mot Oxdjupet (Fredriksborgssundet), för trenne, och den andra, vänd

åt inloppet, för 6 kasematter; den förra motsvarande den å 1867 års ritning

uptagna, fastän kasematterne blifvit till antalet minskade med en.

Så snart förstberörda ritning vunnit nådig stadfästelse, både Befälhafvare!!

för Fortifikationen åt de uti pansarkonstruktioner kunnigaste Fortifikationsofficerare

updragit att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de sednast

uti England godkända, npgöra en förberedande detalj ritning till ifrågavarande

bepansringar, öfver hvilken han dock ansåge sig höra inhemta

engelska ingeniörers samt, hvad vissa detaljer och kostnaden anginge, äfven

engelska fabrikanters åsigter. innan han till Eders Kong!. Maj:t i underdånighet

inkomme med slutlig förslagsritning och kostnadsberäkning. Enär

dock den mindre bepansringen bolde upsättas sednast i början af sommaren

år 1873, måste, för att sådant skulle blifva möjligt, dertill erforderliga medel

finnas att redan år 1872 disponera. De sednast i England upgjorda kasemattbepansringar

bestode hufvudsakligen åt 4 hvarf stående stola 5-tums

plåtar med fyllda mellanrum. Enligt upgifter, som till den svenska fortifikationsofficer,

hvilken på Befälhafvare!^ updrag förliden sommar besökt

England, både lemnats af engelska lugeniör-öfverstelöjtnanten Inglis,

hvilken upgör alla jernkonstruktioner för de engelska befästningarne samt

öfvervakar tillverkningen af bepansringarne, skulle, efter qvadratyta räknade,

begge bepansringarne för nedre verket vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet),

om dessa gjordes af ofvan antydda beskaffenhet, komma enligt engelska

förhållanden att kosta 680,000 R:dr. Om härtill lades för transport m. m.

40,000 R:dr, skulle ifrågavarande bepansringar, upsatta i Sverige, komma

att kosta inalles 720,000 R:dr. eller i medeltal 80,000 R:dr pr kasematt,

hvilket vore ungefär samma siffra, som redan uti Befälhafvare!^ för b ortifikationen

den 16 Mars 1871 ingifna underdåniga förslag till Carlskronas

befästande blifvit beräknadt för de deruti förekommande kasemattbepansringarne.

Ehuru det icke vore möjligt att. innan någon praktisk erfarenhet

hos oss vunnits, särdeles hvad beträffade profningen åt platarne och bepansringars

upsättning, med säkerhet beräkna den verkliga kostnaden för

eu bepansnng, tvekade dock Befälhafvare!! icke att, på grund af hvad nyss

blifvit anförd t, i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Maj: t täcktes

till fullbordande af den mindre bepansringen äska, utöfver de af förra

Riksdagen anvisade 170,000 R:dr, ett ytterligare anslag af 70,000 R:dr

att redan år 1872 utgå.

Deri sålunda gjorda hemställan rörande anslagsbehofven till skansanläggningen

å 1 timlön vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) kunde na
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. No 3 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1372.

tnrligtvis icke öfverensstämma med de upgifter, som i och för den Nådiga

propositionen till 1871 års riksdag af Befälhafvare!! för Fortifikationen

lernnats, enär dessa afsågo den af 1867 års komité framlagda ritning

och måste grundas på densamma åtföljande kostnadsberäkning,

hvaremot den nu gjorda hemställan afsåga den under årets lopp utarbetade

och af Eders j Kong!. Maj:t Nådigst faststälda nya ritningen till

nedre verket. Den återstående kostnaden för detta verk skulle, i öfverensstämmelse

med hvad ofvan blifvit anfördt, komma att utgöra:

dels till införande af sjelfva nedre verket....................... R:dr 275,000: —

dels till bepansringen............................. Rall- 720,000: —

med afdrag af de vid förra riksdagen

beviljade.................................... » 170,000: — „ 550000- —

eller tillsammans R:dr 825,000: —

så att, om de ofvan föreslagna 270,000 R:dr skulle blifva af nästsarnmanträdande

Riksdag beviljade, vid 1873 års riksdag skulle erfordras

anvisande af 555,000 R:dr, hvarmed hela skansanläggningen vid Oxdjupet

skulle blifva fullbordad, med undantag af ett möjligen behörigt mindre

anslag till stenglacisernas slutliga ordnande.

Slutligen har Befälhafvare!! för Fortifikationen i underdånighet fästat

Eders Kongl. Maj:ts Nådiga upmärksamhet derpå, att, ehuru det nu

för fullbordandet åt skansanläggningen vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet)

upgifna anslagsbehof med 208,320 R:dr öfverstege det, på grund af 1867

års komités beräkningar, till 1871 års Riksdag uppgifna, den slutliga

kostnaden likväl till följd af den sednast faststälda ritningen blifvit i

verkligheten betydligt nedsatt, enär det dels vore påtagligt, att, om den

äldre ritningen skolat följas, såväl bepansringarne som tornen vid deras

utförande måst göras fullt tidsenliga, hvilket ensamt för de förra, enligt

ofvan anförda beräkningsgrunder, skolat nu förorsaka eu stegring i kostnad

af omkring 150,000 R:dr, och dels de uti 1867 års bestyckningsplan

förekommande 5 stycken vridbara jernblinderingar å nedre verkets vallgång

enligt den nya ritningen icke ifrågakomme, hvarigenom inbesparades,

enligt 1867 års komités beräkningsgrunder, omkring 90,000 R:dr och, enligt

1868 års Vapen- och Befästningskomités beräkningsgrunder, omkring

150,000 R:dr.

I öfverensstämmelse med det ofvan anförda har Befälhafvare!! för

Fortifikationen derföre i underdånighet hemställt, att Eders Kong]. Maj:t

täcktes föreslå nästsammanträdande Riksdag att för skansanläggningen å

Rindön vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) anvisa:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil N:o 3 a) till Kongl. 3Iaj:ts Nåd. Trop. No 1, om, Statsverket 1872•

för år 1872:

till jernbepansringar......................................................... Fbdr 70,000:

samt för år 1873:

till fortsättning af byggnadsarbetet å nedre verket » 200,000:

Befästningsarbetena omkring Carlskrona.

Till dessa arbeten både 1871 års Riksdag beviljat en summa af

3.750.000 Rall-, hvaraf för åren 1871 och 1872 anvisats tillsammans

350.000 R:dr.

Då sistnämnda belopp icke lämpligen medgåfve att samtidigt påbörja

både försänkningen i störa inloppet och ombyggnaden af ICungsholms

fästning, både Eders Kongl. Maj:t, med bifall till Befälhatvarens

för Fortifikationen derom gjorda underdåniga framställning, pa militära

skål i Nåder bestämt, att af berörda tvär,ne arbeten försänkningen först

skulle påbörjas, och äfven i Nåder fastställt det speciel förslag med

kostnadsberäkning för samma försänkning, bemälde Befälhafvare genom

en erfaren officer vid Väg- och Vattenbyggnadseorpsen låtit utarbeta.

Enligt detta förslag skulle försänkningen göras helt och hållet af stenfyllning

samt, med lemnande af en 1,000 fot bred genomfart, komma att

kosta 1,080,000 R:dr, under förutsättning att arbetstiden icke utsträcktes

längre, än till och med år 1876. Eders Kongl. Maj:t hade äfven klimat

nådigt, bifall till eu af Befälhafvare!! i underdånighet på ekonomiska skal

grundad särskild hemställan, att äfven försänkningarne i de smärre inloppen

skulle med de redan anvisade medlen få påbörjas. Enligt upgjord

arbetsplan vore, af de redan anvisade 350,000 R:dr, omkring 270,000

R:dr beräknade att inom 1872 års slut användas på stora försänkningen;

återstoden 80,000 R:dr vore afsedd till försänkningarne i de mindre sunden.

För att kunna fortsätta försänkningsarbetena i öfverensstämmelse

med den för dessa arbeten uppgjorda plan erfordrades för år 1873 ett

anslag af 250,000 R:dr till störa försänkningen och 100,000 R:dr till

försänkningarne i de mindre sunden.

För att vidare kunna åtminstone år 1874 med tull kraft påbörja

Kungsholmens ombyggnad, erfordrades att redan år 1873 träffa eu mängd

nödiga förberedande anordningar, i hvithet hänseende det blefve nödvändigt

att sistnämnda år erhålla ett belopp af 100,000 R:dr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Befälhafvare!! för Fortifikationen

alltså i underdånighet föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t, täcktes

af 1872 års Riksdag äska till anvisande för år 1873 för fortsättning af

befästningsarbetena vid Guldkrona ett anslag af 450,000 R:dr.

I händelse detta anslag skulle bifallas, återstode utaf de af 1871

års Riksdag beviljade 3,750,000 R:dr, att framdeles anvisa ett belopp af

2,950,000 R:dr.

På grund af hvad Befälhafvare»! för Fortifikationen sålunda i afseende

ä de särskilda befästningsarbetena anfört, och i öfverensstämmelse

med hvad af honom blifvit hemstäldt, får jag i underdånighet tillstyrka,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, dels att följande

anslag måtte anvisas, nemligen:

till Carlsborgs fästningsbyggnad för år J 873............... R:dr 300,000: —

till fortsättning af befästningsarbetena i Guldkrona för

år 1873 ........................................................................... » 450,000: —

dels ock, att Riksdagen, jemte beviljande af deri, enligt

Befälhafvare!^ för Fortifikationen förevarande

memorial, för skansanläggningen vid Oxdjupet (Fredviksborgssundet)

ytterligare erforderliga summa

825,000 R:dr, nu måtte anvisa:

för år 1872:

till jernbepansringar ................................... R:dr 70,000: —

för år 1873:

till fortsättning af byggnadsarbetet å nedre

verket........................................................ » 200,000: — 270 000- —

tillhopa för befästningsarbeten R:dr 1,020,000: —

deraf 70,000 R:dr för år 1872.

Belilädnadsbehof.

Det extra anslag af 189,000 Rall-, som under loppet af flera år

funnits till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad anvisad t, är fortfarande

dertill af behof påkalladt, och får jag af sådan anledning i underdånighet

hemställa, att nämnda belopp måtte hos Riksdagen begäras,

att äfven under år 1873 vara för enahanda ändamål att tillgå.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

I det Statsråds-protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, hvilket åtföljde

Eders Kongl. Maj:ts till 1871 års lagtima riksdag afiåtna Nådiga

Proposition angående statsverkets tillstånd och behof, anmäldes, att, vid

1869 års utgång, å ifrågavarande anslag''1 för nämnda och föregående år

upkomna brister, som ej kunnat af andra tillgångar betäckas, förefunnos

till ett sammanlagdt belopp af 282,880 R:dr 14 öre, den brist oberäknad,

som för år 1870 kom me att å anslaget upstå; och blef till godtgörande

af- nämnda summa, som af Armé-förvaltningen förskjutits, ett

extra anslag af lika belopp utaf Riksdagen anvisadt.

Armé-förvaltningens Intendents-departement har nu, uti ofvanberörda

skrifvelse af den 17 sistlidne November, med anmälan att bristerna å

detta anslag för åren 1870 och 1871 intill den 17 November sistnämnda

år utgjorde tillhopa 168,800 R:dr, i underdånighet anhållit, att, till godtgörande

deraf, ett extra anslag lör en gång till sistnämnda belopp måtte

hos Riksdagen äskas, med förslag tillika, att den brist, som ytterligare

kunde å anslaget upstå intill slutet af år 1871, måtte till gäldande från

det för år 1872 af Riksdagen beviljade förslagsanslag för manskapets

vid garnisonsregementena mathållning få öfverföras;

Och får jag till denna Armé-förval t ningens anhållan tillstyrka Nådigt

bifall.

Utredningspersedlar för beväringsmanskapet.

Sedan, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts till 1871 års lagtima

Riksdag gjorda framställning om anslag till insättning af ökad beklädnad

och utredning åt beväringsmanskapet, Riksdagen beviljat, till anskaffning

af utredningspersedlar åt nämnda manskap, ett extra anslag åt

805,320 R:dr, hvaraf till utgående under år 1872 anvisats 400,000 R:dr,

har Armé-förvaltningen å Intendents-departementet nu i underdånighet

hemställt, det E. K. Maj:t täcktes af Riksdagen begära att återstoden af

det beviljade beloppet måtte till utgående under år 1873 såsom extra

anslag med 405,320 R:dr anvisas; och får jag äfven till denna hemställan

tillstyrka Nådigt bifall.

Topografiska corpsens arbeten.

Sedan Eders Kongl. Näjd uppå Chefens för Civil-departomentet underdåniga

föredragning den 15 sistlidne December, i afseende å sambandet emel
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 it) till Kongl. Maj.-ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 39

lan de Topografiska, Geologiska och Ekonomiska karte verken, meddelat nådiga

föreskrifter, hvaraf Riksdagen genom nämnda Departement lärer undfå del, och

då angeläget är, att arbetet med det Topografiska karteverket må utan afbrott

tick i oförminskad omfattning fortgå, får jag i underdånighet hemställa, det

leders Kongl. Majd täcktes af Riksdagen begära, att, till fortsättande af Topografiska

corpsens arbeten äfven under ar 1873, ett extra anslag måtte beviljas

till enahanda belopp, som för innevarande år linnés anvisadt, eller 60,000 R:dr.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst,

Då, af skål som redan tillförene blifvit så väl af Eders Kongl. Majd som

af Riksdagen godkända, det fortfarande torde böra beredas Svenska officerare

tillfälle till tjenstgöring vid fremmände länders arméer, får jag i underdånighet

föreslå, det Eders Kongl. Näjd täcktes åt Riksdagen begära, att det för nämnda

ändamål under loppet af flera är anvisade extra anslag måtte till oförändrad!

belopp af 9.000 R:dr äfven för år 1873 få utgå och enligt Eders Kongl.

Maj ds disposition användas till understöd åt officerare af arméens särskilda

Imf vild vapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i

vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills

för Eders Kongl. Näjd att, hvad af anslaget kan inom året komma att

besparas, få under följande år disponera.

Skiirpskytteväsendets befrämjande.

Sedan, af det för år 1871 till skarpskytteväsendets befrämjande anvisade

anslag åt 70,000 R:dr, understöd enligt vanliga grunder tilldelats de frivilliga

skarpskytteföreningarne dels till instruktörers aflönande och dels till anskaffning

af skarp ammunition och af målskjutningspremier samt från anslaget jemväl

utgått medel till anordnande i hufvudstaden af eu skjuttäflingsfest för samtliga

skarpskytteföreningar i riket, har Eders Kongl. Näjd under den 9 nästlidne

November förordna! om anläggning af skjutbanor med skotthus gemensamt för

skarpskytteföreningarne och indelta arméen inom 3:dje och 4:de Militärdistrikten,

omfattande Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs, Wermlands, Stockholms,

Upsala, Södermanlands, Westmanlands och Örebro län, med föreskrift

att baner och skotthus herde vara fullbordade till Juli månads utgång innevarande

år. Kostnaderna för dessa anläggningar komma tvifvelsutan att medtaga

så val behållningen å 1871 års anslag som och hvad af anslaget för inne
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 3 er) till Kongl. ■Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1872.

varande år kan återstå sedan erforderliga medel deraf utgått till utdelning åt

skarpskytteföreningarne samt till skjuttäflingars anordnande.

Vid sådant förhållande och då erfarenheten ådagalagt behofvet åt ökad t

antal skjutbanor inom åtskilliga af de traktör, der sådana redan blifvit anlagda,

samt angeläget är, att ifrågavarande slags anläggningar, så snart möjligen ske

kan. må komma att utsträckas äfven till de nordligare delarne af riket, Indika

ännu äro deraf i saknad; får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Näjd måtte täckas i Nåder föreslå Riksdagen, att till skarpskytteväsendets befrämjande

för år 1873 bevilja ett extra anslag af 100.000 R:dr, eller samma

belopp som för innevarande år finnes anvisad!

Kaserii-etablisseineiit för Svea Artilleri-regemente.

Senast i den till 1871 års lagtima Riksdag aflåtna Nådiga Propositionen

angående Statsverkets tillstånd och behof framställdes af Eders Kongl. Maj:t

begäran om anslag till införande af kasern-etablissement för Svea Artilleriregemente;

hvarvid i Dcpartements-chefens memorial af den 29 December 1870

meddelades fullständig utredning angående behofvet åt ett sådant etablissement

äfvensom redogörelse för frågans föregående behandling. I sitt svar å denna

framställning yttrade Riksdagen, att behofvet af en kasernbyggnad för Svea

Artilleri-regemente blifvit redan längesedan af Representationen erkändt, och

att otvifvelaktigt vore, att detta behof alltjemt ökades; men dä för närvarande

så många och så högst betydliga anslag af beskaffenhet att ej kunna undanskjutas

voro för Landtförsvaret begärda, ansåg Riksdagen sig ej böra bifalla

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

De kostnadsberäkningar, hvilka lågo till grund för berörda Nådiga framställning,

slutade visserligen på en summa af icke mindre än 1,314,546 R:dr,

men dåvarande Departements-chefen ansåg sig dock, på grund af inhemtade

uplysningar, kunna antaga, det kostnaden borde kunna inskränkas till i rundt

tal 1,000,000 R:dr. Ett genom Befälhafvare!^ för Fortifikationen försorg sedermera

upgjordt nytt kostnadsförslag, jemte ritningar, visar ock, att nyssnämnda

antagande varit grundad! Befälhafvare!! för Fortifikationen har nemligen, vid

insändandet af det nya förslaget, uti skrifvelse till Departements-chefen anmält,

att hall, ehuru förslaget slutade på en summa af 1,057,124 R:dr 80 öre, likväl

ansåge kostnaden genom vissa förändrade anordningar kunna inom eu million

Riksdaler begränsas.

I anledning af hvad vid öfverläggningarne hos Riksdagen förekommit

rörande läget för det nya etablissementet, hafva genom t. f. General-fälttygmästarens

försorg ytterligare undersökningar i detta hänseende egt rum, der
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kong]. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 41

vid förrättningsmänncn, hvilka utgjorts af 5 Artilleriofficerare och eu enskild

byggnads kunnig person, hafva, — efter verkställd undersökning, ej allenast af den

redan föreslagna platsen utan äfven af de öfriga platser, till ett antal af sex,

hvilka skäligen kunde för anläggning af ett sådant etablissement ifrågakomma—’

enhälligt förordat etablissementets anläggande å den af Eders Kongl. Makt

senast föreslagna platsen utanför (jarl XV:s port.

1 anledning af hvad sålunda härutinnan förekommit, och då jag anser frågan

om ordnandet af ett kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente vara

af den vigt, att den för regementet utgör, så att säga, en lifsfråga, enär genomförandet

af regementets organisation är deraf i väsendtlig män beroende, finner

jag mig af min embetspligt manad att i underdånighet påyrka förnyad framställning

i ämnet till den snart sammanträdande Riksdagen, helst nödigt är, att

arbetet redan innevarande år tagen sin början, på det att etablissementet, åtminstone

till hufvudsakliga delar, må kunna fullbordas till den tid, då regementets

organisation enligt deri upgjorda planen är afsedd att sättas i verket eller under

loppet af år 1874;

Och får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes

i Nåder föreslå Riksdagen att, till anläggande af ett fullständigt''kasernetablissement

för Svea Artilleriregemente å den dertill redan förut föreslagna

platsen utanför Carl XV:s port, bevilja ett extra anslag af 1,000,000 Rdr

samt att deraf anvisa, för innevarande år, 100,000 R:dr och, för år 1873 ett

belopp af 450,000 R:dr.

iixerciskus för Lifgardet till häst.

likdan år 1884 väcktes fråga om upförande af ett exercishus för Lifgardet

till häst, i det Hans Kongl. Höghet Chefen för Lifgardes-brigaden uti memorial

af den 23 April nämnda år, med förmälan om de fördelar i afseende å utC

* gymnastik och vapenföring, som vid de båda fotgardesregementena

upstått genom för dem anordnade rymliga, ljusa och vanna exercishus, i underdånighet

föreslagit, det Eders Kongl. Näjd täcktes, så vidt möjligt vore, bevilja

anslag till upförande äfven af ett för Lifgardet till häst behöfligt exercishus,

derför kostnaden, enligt upgjordt förslag, då beräknats till 29,285 Rdr

1 i öre.

Enär några medel för ifrågavarande ändamål icke funnos till Eders Kongl

Majits disposition, kunde Hans Kongl. Höghet Brigad-chefens berörda framställning

då icke i Nåder bifallas, och ehuru behofvet af ett- exercishus för

Lifgardet till häst sedermera städse vant erkändt, har dock frågan derom alltjemt

fått stå tillbaka för ännu angelägnare föremål; men sedan de så högt

Bih. till RiJcsd. Vrot. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o tf a) till Kongl. Muj:ts Nåd. Trop. N:o 2, om Stata verket 1672.

stegrade anspråken jemväl på kavalleriets utbildning i vapenföring numera

gjort ifrågavarande exercishus mera behöflig! än någonsin, har jag ansett mig

höra frågan derom till förnyad behandling uptaga; och då prisförhållandena i

afseende såväl å arbetslöner som å materialier sedan år 1864 väsendtligen förändrats.

har det funnits nödigt att låta upgöra nytt förslag öfver de för byggnaden

erforderliga kostnader. Detta nya förslag, hvilket vid Fortifikationen

undergått granskning, slutar på en kostnadssumma af 32,857 K:dr 85 öie,

och är byggnaden afsedd att upföras å den åt regementet uplåtna tomt.

På grund af hvad sålunda nu anförts, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Näjd täcktes, till införande af exercishus för Lifgardet till

häst, af Riksdagen begära anvisandet af ett extra anslag, hvilket dels för jemnande

af de extra anslagens slutsumma och dels i anseende dertill, att i den

beräknade kostnadssumman icke ingår något belopp för oförutsedda utgifter,

torde få bestämmas till 32,944 R:dr 52 öre.

ilussar-etablissement i Landskrona,

1 afseende ä denna fråga, hvarom Eders Kongl. Näjd redan till 1871

års lagtima Riksdag aflåta! Nådig framställning, yttrades af dåvarande Departements-ohefen,

i hans underdåniga memorial af den 29 December 1870, att,

sedan den Kronan tillhöriga, i godt skick befintliga kasernbyggnaden i Landskrona,

hvilken varit åt Wendes Artilleri-regementes derstädes förlagda batterier

till begagnande uplåten, genom nämnda Artilleri-regementes då föreslagna förändrade

" organisation och förläggning blefve ledig, alla såväl ekonomiska som

militära skäl syntes tala för att de i Engelholm, Helsingborg och Ystad förlagda

tre sqvadroner af hnssarregementet Konung Parl XV blefve förflyttade

till och sammanförda i Landskrona, helst, hvad den ekonomiska sidan anginge,

hussar-etablissementen i Engelholm och Helsingborg vöre af den bristfälliga

beskaffenhet, att, derest de i nämnda städer förlagda sqvadroner skulle derstädes

qvarblifva, nya etablissementer måste för dem innan kort upföras, och

kostnaderna derför sannolikt komma att ej obetydligt öfverstiga dem, som för

ordnandet af ett etablissement i Landskrona komma att upstå.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning till Riksdagen i

detta ämne, dervid de! erforderliga statsanslag!''! beräknades till 138,000 R:dr,

tiar Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 17 Maj 1871 yttrat, att det för

ifrågavarande regementes tjenstbarhet otvifvelaktigt vore af stor vigt, att de tre

sqvadroner, som vore i särskilda städer förlagda, kunde till ett ställe sammanföras;

men med hänseende till de betydliga summor, som vid dåvarande riksmöte

redan blifvit till landtförsvaret anvisade, hade Riksdagen, enär det ifråga
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1372. 43

varande anslagsbehofvet icke syntes vara af oafvislig beskaffenhet, ansett sig

icke höra det äskade anslaget bevilja.

Lika med Riksdagen och i öfverensstämmelse jemväl med hvad föregående

Departements-chefen yttrat, anser jag för regementets tjenstbarhet af stor vigt,

att de ifrågavarande tre sqvadronerna varda till ett ställe sammanförda, och

då deras förläggande till Landskrona erbjuder icke ringa ekonomiska fördelar,

sedan artilleribatteriernas förflyttning derifrån numera är beslutad, samt, med

hänseende till statsverkets nuvarande ställning, något hinder för de erforderliga

medlens beviljande ej synes böra mota, tvekar jag icke att i underdånighet

påyrka, att - denna fråga nu åter måtte göras till föremål för framställning till

Riksdagen.

Beträffande det för ändamålet erforderliga statsanslag, bör jag i underdånighet

anmäla, att det förut beräknade beloppet, 138,000 R:dr, numera i

anseende till betydligt förändrade prisförhållanden icke kan anses tillräckligt.

Enligt hvad Befälhafvare]! för Fortifikationen, på gifven anledning, meddelat

mig, bör kostnaden beräknas:

för byggnaders upförande och inredning m. in. till ............ Ruff 221,912: 50.

för inköp af exercisfält till........................................................ » 23,750: —

eller tillsammans R:dr 245,662: 50.

och när härifrån afräknas beräknade värdet af de till försäljning

afsmida etablissement^! i Engelholm. Helsingborg

och Ystad med............................................................ Ruff 63,265: 83.

återstår att genom statsanslag fylla R:dr 182,396: 67.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till ordnande af ett för tre sqvadroner

afsedt hussar-etablissement i Landskrona af Riksdagen begära ett extra anslag

för år 1873 af i rundt tal 180,000 Ruff, dock under förutsättning af Riksdagens

medgifvande, att hvad utöfver nämnda summa, enligt den uppgjorda

beräkningen, kommer att erfordras, må, genom försäljning af nuvarande liussaretablissementen

i Engelholm, Helsingborg och Ystad, fyllas af derför inflytande

medel.

Förhöjd kronoskjntslega.

1 anledning af hvad här ofvan vid behandlingen af de ordinarie anslagsfrågorna,

blifvit, i afseende å anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet,

anfördt, får jag i underdånighet hemställa, att till utgifter för kronoskjuts för

Armé-förvaltningens räkning under innevarande år, i följd af förhöjd lega,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

måtte i Nåder hos Riksdagen begäras ett extra anslag för året till belopp'' af

3,100 R:dr.

Fälttjenstöfningar.

I öfverensstämmelse med hvad i det föregående blifvit beträffande Armeens

vapenöfning^ och dertill anslagna medel anfördt, hemställer jag underdånigst,

det Eders Kongl. Näjd täcktes, till bekostande af för indelta och värfvade

Arméen gemensamma fälttjenstöfningar innevarande år 1872. af Riksdagen begära

ett extra anslag af 250,000 R:dr, att under året utgå.

Arméens pensionering.

Uti underdånig skrifvelse af den 13 sistlidne December har Direktionen

öfver Arméens pensionskassa redogjort för förhållandet under senare tiden med

de af Riksdagen beviljade anslag dels för uprätthållande af den pensionskassan

åliggande pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse

med Eders Kongl. Majds Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Beträffande först det för uprätthållande af den pensionskassan åliggande

pensionering för tiden till 1871 års utgång beviljade anslag af 85,500 R:dr,

deruti inberäknadt det pensionskassan med 8,820 K:dr tillkommande förhöjda

vederlag för de till Wadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående,

men till statsverket indragna rusthållsafgifterna, så hade detta anslag för år

1870 lemna! ett öfverskott af 23,528 R:dr 14 öre, hvilket öfverskottsbelopp

komme att till statsverket återlevereras. För innevarande år hade ifrågavarande

anslag blifvit nedsatt till 70,000 R:dr; och ehuru framtida behofvet icke

för närvarande kunde med visshet bestämmas, såsom beroende på blifvande

förhållandet emellan pensionskassans inkomster och utgifter under kommande

år, ansåge dock Direktionen det sålunda nedsätta beloppet möjligen kunna blifva

för det dermed utsudda ändamålet tillräckligt, såvida icke räntan å kassans

utlånta kapital komme att ytterligare nedgå.

Hvad derefter vidkomme det för fyllnadspensioner beviljade anslag, så

komme utgifterna under år 1871 att upgå till omkring 229,700 R:dr och

att således i det närmaste medtaga det för året anvisade anslag 230,000 R:dr;

vid hvithet förhållande, och då antagas kunde, att jemväl för år 1873 förhöjningen

i utgifter icke herde i någon betydligare mån blifva större än, hvartill

den under de senaste tre åren visat sig årligen upgå, Direktionen ansåge, att,

med iakttagande af den vid de tre sistförfluten riksdagarne följda beräkning

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 45

af i5,000 E:drs förhöjning, ifrågavarande anslag, hvi]ket för år 1872 hlifvit

bestämdt till 245,000 R:dr, borde för år 1873 höjas till 260,000 R:dr.

.... anledning af hvad Direktionen öfver Arméens pensionskassa sålunda

antort, tär jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd. i öfverensstämmelse

med Direktionens tillika beträffande anslagens belopp gjorda underdåniga

anhållan, täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det årliga bidrag från statsverket, som erfordras för up:

ande åt Arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte

?! a 7n nnn 5 .,utgå E samma belopp, som för innevarande är finnes anvisadt,

fZ Tf E''"dr’ med ^lldighet för pensionskassan att till Riksgälds-kontoret

utstå det tor året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till

statsverket indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrig t

som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse

or Pensionskassans Direktion att, sä snart årets räkenskaper hunnit afslutas.

hos fullmäktige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget

eller huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt att, i händelse

det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna:

..... E, vidkommande beloppet af det kreditiv, som erfordras för fortfarande

tillämpning al nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6

November 1860. detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning

bestämmas för år 1873 till 260,000 R:dr, att användas till betäckande

a den skilnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan upstå

SSnTi& dråSavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,

att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med

förbindelse för Direktionen att vid reqvirerande af första halfkrets belopp.

med afsilande räkenskaper redovisa föregående krets utgift; samt

att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställa beloppen måtte, i

ikhet med hvad under senare lider iakttagits, få under Riksstatens Nionde

Jiufvudtitel uptagas, samt underrättelse derom Finans-departementet meddelas.

Understöd åt f. d. landtvärnsman,

- , Af fr ™de?stöd ät Mn 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlef\an

i »e o stadde landtvärnsman, för år 1871 anvisade anslag af 20,000

t?!T !u. hvav.]c fdan till understöd anmäld person kunnat utdelas ett till

28 X1 orbojdt belopp; och ehuru under innevarande år, med lika anslagssumma,

understodsbeloppen torde, i anseende till afgång bland understödstagarne,

kunna i någon män ytterligare förhöjas, synes dock anslaget äfven för

nästkommande år 1873 blifva till oförmmskadt belopp behöfligt, hvadan jag

s. 46 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

46

alltså Sr i underdånighet hemställa, dot Etlers Kongl 51aj:t mätte Mas i Är

Kraft Biksdagrn att anvisa ett anslag åt 20.000 K r att under te So

för ofvannänmda ändamål användas; lärande äfven detta anslag få under

Nionde hufvudtiteln uptagas samt underrättelse derom Finans-departementet i

vanlig ordning meddelas.

Uppå Stats-Rådets öfriga Ledamöters underdåniga tillstyrkan

täcktes Kongl. Maj:t till alla delar i nåder gilla och bifalla

hvad nu i afseende'' å regleringen af utgifterna under riksstatens

Fjerde Hufvudtitel samt de för Landtförsvarets behof ifrågasätta

nya så val ordinarie som extra anslag, äfvensom i (ifrigt, blitvit

af Departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående

hvad Kongl. Magt sålunda beträffande statsreglering^!

i nåder besluta utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas,

för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts

Proposition om Statsverkets tillstånd och behof i hvad den

hornlim att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende

hörande handlingar skulle vederbörligt utskott tillhandahållas.

Ex protocollo

M. J. Bandelin.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil, N:o 3 a) till Kongl, Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872. 47

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för indelta arméens, Wermlands Fältjägare-regementes

och beväringsmanskapets vapenöfning^, enligt föreslagen plan.

A. Vapenöfning å mötesplatserna.

l:o Indelta Infanteriet.

a) Kostnad för manskapet.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 4 marsch dagar

fram och åter mellan kompanisamlingsplatsen

och regementsmötesplatsen; således för 24,000

man 96,000 portioner å 65 öre (portionsskilling

inberäknad)......................................

62,400

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar med 5,760 man (30 pr kom- pani) ..........................[......... 57,600 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar med 2,400

man (10 proc. åt nummerstyr- kan) ....................................... 100,800

Skarpskyttemöte, 8 dagar med 1,536

man (8 pr kompani)............ 12,288 »

Regementsmöte, 20 dagar med 24,000

man................................. 480,000 »

Summa 650,688 portioner

å 56 öre (portionsskilling inberäknad)......................

—

—

364,385

28

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under

Rekrytmötet, 42 dager, för 21 kaptener........å 4 R:dr

96 sub.officerare... å 3 »

27 fanjunkare......å2,5o»

96 underofficerare å 2 »

3,528

12,096

2,835

8,064

—

26,523

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 48 sub.offficerare å 3 »

48 underoffic......å 2 »

1,152

768

1,920

Transport

—

—

455,22828

;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil, No 3 a) till Kong!, Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.............................................

Sjukvårdskostnader.................................................

Inventariepersedlars underhåll .

För v alt ni ngsk ost nåd ev

infanteriet.......................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. m

mötesanslagcts

del deraf för

2:o Indelta kavalleriet.

a) Kostnad för manskapet och nummerhästar ne.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar

fram och åter mellan sqvadronssamlingsplatsen

och regementsmötesplatsen; således

för 3,374 man (3,300 + 74) 16,870 portioner å 65 öre

u 3,559 hästar (3,300 + 111 + 148) 17,795 rationel
å

1,20...................................................................

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 20 dagar

med 444 man 8,880 portioner.

'' » 629 hästar (444 + 37 + 148) 12,580 rationel-,

Exercissqvadron, 90 dager

I med 450 man 40,500 »

» 508 hästar 45,720 »

Regementsmöte, 26 dagar

med 3,374 man 87,724 »

» 3,559 hästar _92,534

Summa 137,104 portioner å 56 öre

>, 150,834 rationel- å 1 Rall

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under:

Exercissqvadron, 90 dagar, för 7 ryttmästare å 4 R.di

,, » » 22 sub.offic. ... å 3 »

» » » 7 fanjunkare å 2,so»

» » » 22 underoffic. å 2 »

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.................................................

Sjukvårdskostnader................................................

: Inventariepersedlars underhåll ..................................

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

kavalleriet .................................................

Diverse kostnader,, såsom lägerhalm, kokstänger,

och ljus vid exercissqvadronerna m, in.......

Transport

•--

! i

455,228 28

3,000

-

r

8,000

6,000

38,000

6,000

61,000

—

516,228

28

10,965

50

21,354

—

32,319

50

76,778

24

.

*

j

150,834

227,612

24

2,520

—

1

5,940

—

3,575

3,960

—

13,995

3,000

1—

4,000

—

3,000

—

8,000

1-

■

7,000

—

25,000

—

298,95

74

t j--

|-

-j ——

I

1-

-|815,15502

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1872. 49

Transport

3:o Wermlands Fältjägare-regemente.

a) Kostnad för manskapet.

Marsch-kostnad :

Marschpenningar för 500 man .... ................... å 1,5a

Mötes-lcostnad:

Befälsmöte, 10 dagar, med 120 man (30 pr kompani).

......................................... 1,200 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar, med 100 man

(20 proc. af stvrkan).............. 4,200 »

Skarpskyttemöte, 8 dager, med 32

man (8 pr kompani)............... 256 »

Regementsmöte, 20 dager, med 500

man........................................ 10,000 »

Summa 15,656 portioner

å 56 öre (portionsskilling inberäknad). ...:.................

b) Kostnad för befälet,

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dager, för 1 kapten.......... å 4 R:dr

» » » 4 sub.officerare... å 3 »

-> » » 1 fanjunkare...... å 2,so »

» » » 4 underofficerare å 2 ><

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 1 sub.officer., å 3 »

» » » 1 underofficer å 2 »

Vidare tillkommer:

Sjukvårds-, förvaltnings- m. fl. kostnader ..................

Kostnaden för indelta arméns och Wermlands Fältjägare-regementes

vapenöfningar å mötesplatserna

utgör således.............................................

hvartill kommer: underhåll af mötesplatser med dertill

hörande byggnader........................................

B. Underbefälsskolor.

a) Korporalskolor.

Infanteriet

Underhåll för 470 man under 42 dagar, 19,740 portioner

å 56 öre (tobaksskilling inberäknad).......

Aflöning för 27 subalternofficerare, 42 dagar å 3 R:dr

Diverse kostnader, såsom lägerhalm m. m.................

Bill, till lliksd. Prof, 1872.

Transport

1 Sami. 1 Afd.

168! —

504

105

336

24

16

11,054

3.402

300

40

750

8,767

1,113

40

3,000

36

815,155

02

13,670

14,756

40]

14.756|40

828.825

30,000

858,825)38

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prof). No 1, om Statsverket 1872.

Transport

—

—

14,756

40

858,825

38

Kavalleriet.

Underhåll för 88 man under 90 dagar, 7,920 por-

tioner........................ ......... å 56 öre

4,435

20

D o för 96 hästar under 90 dagar 8,640 ratin-

ner......................................... al R:dr

8,640

—

Aflöning för 8 snöa!ternofficerare, 90 dagar å 3 »

2,160

—

Diverse kostnader, såsom lägerhalm m. m.

500

—

15,735

20

h) Underbefälsskolor.

Infanteriet.

För hvarje man beräknas i medeltal 30 Ridt'' i marsch-

och transportkostnad fram och åter; således för

557 man................... .....................................

16,710

—

Resekostnadsersättning för befälet.............................

4,000

—

Underhåll under 120 dagar för 504 man, 60,480

portioner................................................ a 65 öre

39,312

—

720 rationel-..................................... ål R:dr

720

—

Aflöning under 120 dagar för 1 öfverste..... å 7 »

840

—

» » » 2 majorer ..... å 5 »

1,200

—

» » u 7 kaptener..... å 4 »

3,360

—

» » » 32 sub.officerare å 3 »

11,520

—

» » » 53 underoffic. ... å 2 »

12,720

—

j) » » 1 läkare......... å 4 >>

480

—

Beklädnadsslitningsersättning för 504 man å 20 öre

om dagen....................................................

12,096

—

Diverse kostnader, såsom sjukvård m. m...............

5,000

—

107,958

—

Kavalleriet.

Marschkostnad, deri inbegripen transport af befälets

hästar..................................... förslagsvis

2,800

—

Underhåll under 75 dagar för 55 man, 4,125 por-

tioner ................................................. å 65 öre

2,681

25

D:o för 6 hästar under 75 dagar, 450 rationel- å 1 R:dr

450

—

,

Aflöning för 1 ryttmästare under 75 dagar å 4 »

300

—

» » 4 sub .officerare d:o å 3 »

900

—

» » 9 underofficerare d:o å 2 »

1,350

—

Arvode för lärare i veterinär ..................................

150

—

Xnqvarteringspenningar för till skolan kommenderade:

5 officerare pr dag........... ..................... å 1,50

562

50

9 underofficerare pr dag..................... å 1 R dr

675

—

Diverse kostnader..................................................

300

10,168

75

148,618

35

Transport

1--

1

!

—— —

1,007,443|73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Öl

Transport

—

—

—

—

1,007,443

73

C. Fälttjenstöfningar.

Kostnaden för fälttjenstöfningarne, enligt för desamma

uppgjord plan, utföres med ...........................

250,000

Summa summarum

Nuvarande anslag till indelta arméens och Werm- lands Fältjägare-regementes vapenöfningar utgör

1,257,443

1,000,000

73

En förhöjning i detta anslag erfordras således af

—

—

—

257,443)73

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. N:o 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Utdrag aj Protokollet ''öfver Landtförsvars-ärenden, hållet

inför Hans May.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms

Slott den 21 December 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve

von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Woern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer, >

Weidenhielm.

Chefen för LandtförSvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm, föredrog

i underdånighet:

l:o.

Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 24 sistlidne Januari,

med förmälan hurusom aflidne Förvaltaren vid Arméens utredningsförråd

i Stockholm W. Normans enka, Erika Wilhelmina Norman, född

Wendelius, — enär hon, med fyra hemmavarande oförsörjda barn, enligt

företedt bevis, befunne sig i ytterst fattig belägenhet, — uti en till Arméförvaltningen

ingifven skrift anhållit, att hos Kongl. Maj:t varda anmäld

till erhållande af ett ärligt understöd för hennes och hennes barns nödtorftiga

lifsuppehälle.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 3 b) till Kong,l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 53

Jemte öfverlemnande af berörda ansökning både Armé-förvaltnina-en

anfört: ö

att aflidne Förrådsförvaltarcn Norman, som, född år 1820, med döden

afgått deri 19 April 1867, blifvit anställd såsom extra förrådsskrifvare vid

utredningsförrådet år 1834, befordrats till sådan ordinarie befattning år

1841 och vidare till F örrådsförvaltare den 25 April 1845 samt hugnats

med Wasa-Orden år 1865;

att hans aflöning, såsom förrådsförvaltare, utgjort 1,200 R:dr till

år 1854, derefter 1,500 R:dr till år 1858, vidare 2,000 R:dr till år 1864

och derefter 2,500 R:dr årligen;

att Norman med utmärkt drift, ordning och noggrannhet skött sin

maktpåliggande, trägna och för helsan påkostande upbördsmanna- och

redogörarebefattning;

att den efter hans död hållna inventering af förrådet aflupit sålunda,

att, sedan befunna öfverskott å varor och persedlar blifvit mot likartade

brister på föreskrifvet sätt qvittade samt andra icke obetydliga öfverskott,

utan dylik qvittning, tillfallit Kronan, en persedelbrist, tydligen härrörande

af orsaker, hvilka Norman icke kunnat förekomma, återstått, upgående

i värde till endast omkring 80 R:dr, hvilket belopp genom sterbhusets

försorg blifvit till Armé-förvaltningen inbetaldt;

att, enligt hvad denna -inventering sålunda ådagalagt, Norman jemväl

på ett samvetsgrant och oegennyttigt sätt utöfvat sina tjensteåligganden;
att,

i anseende till betydenheten af förrådets innehåll samt de talrika

in- och utlefvereringarne derstädes, förråds-upbördsmannen vore

underkastad ett synnerligen stort ansvar jemte äfventyr för uppoffringar

i tjensten, genom lätt inträffande felräkningar och andra misstag samt

varors försämring eller krympning af fyrfaldiga olika anledningar, hvilket

allt, — då dels någon rätt till afskrifningsprocent icke tillkomme förvaltaren,

dels hans ställande af upbördsborgen för en anförtrodd egendom

af millioner Riksdalers värde icke kunde af Kronan ifrågasättas, —

loge i anspråk hos denne tjensteman ett mindre vanligt mått af nit och

omtänksamhet, i förening med fast redlighet; samt

att, utan dylika egenskaper hos förråds-upbördsmannen, Kronan här,

i anseende till förrådets betydliga innehåll, kunde blottställas för kännbara

förluster, i synnerhet som upkommande brister i förrådsinaterielen

vanligen endast då, när de vore af större omfång, kunde rödjas genom

annat än förrådets formliga inventering.

Då, med afseende på nu anförda omständigheter, Normans mångåriga

utmärkta förhållande i tj ensten, ehuru endast pligtenlig^ torde förfil.

till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 8

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bil. N:o 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.

tjena något erkännande å Kronans sida, samt den aflöning honom tilldelats

varit nog ringa i förhållande till upbördsmanna-ansvarets vidd

och dessutom otillräcklig för besparingars afsättande samtidigt med underhållet

af hustru och sju barn, hvadan ock Normans egendom vid dödsfallet

måst till borgenärer afstås, sä — och med anledning af den behörigen

intygade samt jemväl för Armé-förvaltningen hända störa fattigdom,

hvaruti Normans cfterlernnade enka och hos henne hemmavarande fyra

0 försörj da barn, utan något understöd från enskild pensions-förening, sig

befunne — både Armé-förvaltningen i underdånighet hemställt, det Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig proposition om införande åt

en k an Norman på allmänna indragningsstaten af en pension, under hennes

återstående lifstid, af 500 R:dr årligen; Och som Armé-förvaltningen

ansett sig ej kunna till Kongl. Maj:t inkomma med någon framställning

1 berörda hänseende förr, än utgången af förrådets inventering efter Norman

blifvit känd, men sådant, i anseende till åtskilliga omständigheter,

erfordrat en tid af nära 4 år efter Normans död, hade Armé-förvaltningen

derjemte hemställt, huruvida icke, i händelse af Nådigt bifall till ifrågavarande

framställning, Kongl. Maj:t skulle täckas hos Riksdagen föreslå,

att pensionen till enkan Norman finge beräknas och utgå åtminstone från

och med början af innevarande år.

I betraktande af det nit och den skicklighet, som, enligt

hvad Armé-förvaltningen vitsordat, Förvaltaren Norman i

lifstiden uti den honom anförtrodda, ansvarsfulla upbördsmannabefattning

ådagalagt, och med afseende tillika å hans

efterlemnade en kas medellösa belägenhet, tillstyrkte StatsRådet

i underdånighet, det Kong!. Maj:t täcktes i Nåder

föreslå Riksdagen att enkan Norman måtte å allmänna

indragningsstaten uppföras till åtnjutande under hennes återstående

lifstid af en årlig pension af Trehundra Riksdaler

Riksmynt, samt att, i händelse af Nådigt bifall härtill, underrättelse

derom genom utdrag af Protokollet finge Finansdepartementet

meddelas, för iakttagande vid regleringen af

Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Maj :t

Konungen i Nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

J. H. E. von Knorring.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1872.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-ärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen, uti StatsRådet,

å Stockholms Slott, den 9 Januari 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr .Jnstitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

B ''tern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer cell

Weiden/ijelm.

Chefen för Sjöförsvars-departementet, Stats-Rådet Friherre Leijonhufvud,

anhöll i underdånighet att nu få i ett sammanhang föredraga de frågor, som, vid

uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riks-Statens femte hufvudtitel

för år 1873 eller den tid, nästa statsreglering komma att omfatta, borde

tagas i öfvervägande; i h vil k et afseende Departements-Chefen anmälde följande

framställningar, nemligen:

a) Ofverdirektörens vid Mariningeniör-Staten hemställan af den 24 sistlidna

November, om antagande af Underingeniörer vid nämnde Stat; och

b) Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 12 sistlidne

. December, med förslag och uppgifter rörande behofvet af ökade eller nya anslag

för Sjöförsvaret;

Och anförde Departements-Chefen härefter beträffande:

A) Aitönings-stateriia vid sjöförsvarets stationer.

“I ofvannämnda skrifvelse den 24 November 1871 har Öfyerdirektören vid MariningenimMariningeniör-Staten,

med åberopande af insända förteckningar öfver de vid Sta- Stulen.

Bil. till Biksd. Prof. 1872. lSxml. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. K:o 1 om Statsverket, 1872.

tionernas Mariningeniör-Departement under loppet af ett år verkställda arbeten,

anfört, att de maktpåliggande göromål, som voro åt personalen vid nämnde stat

uppdragne, endast med stor svårighet och under ytterst ansträngande tjenstgöring

kunnat af densamma utföras. Oaktadt ingen af tjenstemännen, under de fyra år

Mariningeniör-titatens verksamhet fortgått, genom sjukdom eller af andra tvingande

omständigheter längre tid varit urståndsätta att tjenstår a, hade, i anseende till

personalens fåtalighet, åt ingenjörerna blott undantagsvis kunnat lenmas tillfälle

att genom resor i främmande länder inhemta kunskap om de tätt på hvarandra

följande uppfinningarne i nutidens sjökrigsmateriel; ej eller hade ständigt ombud

kunnat hållas vid den mekaniska verkstad, der dyrbarare arbeten för kronans

rakning, såsom, bland andra, den sednast levererade monitorn, blifvit utfärda.

Ofverdirektören ansåg följaktligen tillökning i personalens antal vara af behofvet

påkallad. Uti instruktionen för Mariningeniör-Staten förutsattes ock att, jemte

den fästa personalen, ingeniör-elever skulle antagas, hvilka bort kunna, användas

för tillsyn å en del arbetsposter å varfven, äfvensom till sådana förrättningar

utom stationerna, till hvilka ingeniörerne och de vid Ofverdirektörens kontor

anställde ritarebiträden nu måste kommenderas; men'' då medel till aflöning åt

elever icke varit att tillgå, hade lämpliga personel’ ej funnits villige att i sådan

egenskap anställas och det vore ej antagligt att förhållandet framdeles klafve

annorlunda. Ofverdirektören hemställde, på grund häraf, att ett belopp af

6,000 R:dr måtte anvisas att årligen utgå till arvoden åt fyra elever eller IJnderingeniörer,

såsom de, i betraktande af det kunskapsmått, som för deras antagande

erfordrades, ansåges höra benämnas och hvilka, jemte arvode och inqvarteringsersättning,

skulle vid kommendering utom den station, der de voro tjenstgörande,

ega uppbära rese- och traktamentsersättning i likhet med Löjtnant vid Flottan

eller Skärgårdsartilleriet.

Enligt det af Eders Kongl. Maj:t till 1867 års riksdag framlagda förslag till

organisation af Mariningeniör-Staten, skulle denna stat, med få undantag, öfvertaga

14 Konstruktions- och Maskinist-officerares alla tjensteåligganden, men endast

bestå af 10 personer, nemligen 1 Öfverdirektör, 2 Direktörer, 2 Öfver,-ingeniörer

och 5 Ingeniörer med en aflöning af tillsammans 41,950 K,:dr, deri inbegripen den

förslagsvis beräknade löneförhöjning, som tillkomma ingeniörerne efter viss tjänstgöringstid.

Riksdagen uteslöt emellertid Öfveringeniörsgraden, i följd hvaraf

personalen inskränktes till 8, hvarjemte aflöningsanslaget nedsattes till 32,000

R:dr. Till afhjelpande af de olägenheter, donna förändring i den ursprungliga

planen medförde, anställdes redan samma år två ritare-biträden vid Öfverdirektörens

kontor, till hvilkas aflönande vid 1868 års riksdag 5,000 R:dr beviljades,

att i mån af behof utgå. Men denna tillökning i Mariningeniör-Statens personal.—

hvars verksamhet omfattar så val byggandet och underhållet af sjö vapnets fartyg

samt annan flytande materiel jemte maskinerier, som ock anläggandet och

vidmakthållandet af verkstäder och mekaniska inrättningar vid Stationerna, — har

visat sig icke vara tillräcklig för de stegrade anspråk på dess verksamhet, som

dels den hastiga vexlingen i konstruktionen af krigsfartyg med deraf följande

behof af nya ritningar och fullständiga beräkningar för nästan hvarje nytt fartyg,

dels ock det ökade antalet reparations- och andra arbeten på stationernas varf

medfört. Eders Kongl. Maj:t har ock, med erkännande af behofvet af ökade krafter

inom denna stat, enligt Nådigt Bref den 5 December. 1871,, tillåtit anställande af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1872. 3

tillfälliga biträden vid Stationernas Mariningeniör-Departement, hvilkas aflöning

utgår afl anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, och då, genom antagandet af

Underingeniörer, åt hvilka kunde anförtros förrättningar såväl utom Stationerna,

som vissa arbeten å desamma, med skyldighet att uppgöra mindre vigtiga detalj - ritningar, ingeniörerna lemnades tillfälle att mera, än nu är förhållandet, egna

sig åt utarbetandet af sådana förslag, som fordra större insigter och erfarenhet,

anser jag mig höra i hufvudsaken förorda den gjorda framställningen. Enär

behofvet af dylika biträden sannolikt kommen att vexla under olika tidpunkter,

höra de emellertid endast på förordnande tillsvidare tillsättas, med rätt till uppsägning

inom viss tid. Aflöningen torda vid jemförelse med de inkomster sådana

personer, som de ifrågavarande, skulle kunna å enskilda varf påräkna, höra

beräknas till 1,600 R:dr för dem hvardera, dock utan rätt till inqvarteringsersättning,

men med särskild godtgörelse för resor utom stationen, i enlighet med hvad

Ofverdirektören föreslagit.

Jag tillstyrker alltså Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att till arvoden

åt erforderligt antal Underingeniörer vid M urin ingeniör- Staten bevilja ett belopp

af 6,400 R:dr. Genom tillägg af detta belopp'' till nu utgående aflöningsanslag

för nämnde stat skulle samma anslag blifva förhöj dt till 43,400 R:dr.

I den till 1871 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen, angående Statsverkets

tillstånd och behof, föreslog Eders Kongl. Maj:t att, i stället för den då å

femte hufvudtiteln under anslagen till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer

och till flottans underhåll uppförda oindelta spannmål, skulle anvisas kontant anslag

till belopp af 140,174 R:dr 14 öre, hvilket bonde efter uppgillra grunder å

särskilda anslag fördelas sålunda, att, bland annat, å anslaget till aflöningsstaterne

uppfördes 14,750 Ruin.

Jemte bifall till denna framställning beslöt Riksdagen, enligt dess underdåniga

skrifvelse, den 17 Maj samma år, att minska anslaget till aflöningsstaterna

vid stationerna med ett genom indragning af Skärgårdsartilleriets depot i Göteborg

tillgängligt belopp af 1,484 R:dr.

Vidare och i sammanhang med den af Riksdagen, i öfverensstämmelse med

Eders Kongl. Maj:t Nådiga proposition, beslutade öfverflyttning med år 1872 af

Marinregementet från sjö- till landtförsvaret, skulle, af de för regementet utgående

anslag, från femte till fjerde hufvudtiteln öfverföras 248,228 R:dr 42 öre. Af

detta belopp borde anslaget till aflöningsstaterna minskas med 97,680 R:dr 80

öre. utgörande dels löner och inqvartering 96,030 R:dr 80 öre, dels ock det kontanta

tillskott i lönen, som tillädes un d er offi c er äril e vid regementet i stället för

den indragna spanmålen med 1,650 R:dr.

Om sålunda till det i 1871 års riksstat uppförda kontanta penningeanslaget

till aflönings-staterna vid stationerna . . . R:dr 1,106,437: 30.

lägges det kontanta vederlaget för den under anslaget

förut utgångna oindelta spanmålen „ 14,750: — 1,121.187: 30.

och från detta belopp afdragas dels...... 1,484: — ,

dels ........... „_______97,680: 80. 99,164: 80.

så återstå...................... 1,022,022: 50.

Angående betäckande

af

brist i anslaget

till aflöning

ss lat erna

vid sjöförsvarets

stationer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 4 till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

med hvilken summa ifrågavarande anslag alltså bort i 1872 års riksstat uppföras,

eller med 24,877 R:dr 22 öre utöfver de 997,145 R:dr 28 öre, som detsamma

upptager. .

Deremot har förslags-anslaget till gemenskapens. vid sjöförsvaret naturaunderhåll

ökats, bland annat, med det belopp, som blifvit för litet upptaget å allöningsanslaget

eller med 24,877 R:dr 22 öre. Enligt Eders Kongl. Maj:ts af Riksdagen

gillade framställning bonde af kontanta ersättningen för den under anslagen

till afiöningsstaterna och till flottans underhåll förut upptagna oindelta

spannmål tillkomma natura-underhålls-anslaget 94,670 R:dr 12 öre, men deremot

afföras ej mindre portions-kostnaden för Marinregementets manskap 56,320 Ruin,

än och kostnaden för brödet åt samma manskap 24,877 R:dr 22 öre eller tillhopa

81,197 R:dr 22 öre.

I följd häraf skulle, då anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll

i 1871 års riksstat är upptaget till . . R:dr 230,000: —

och dertill läggas............. „ 94,670: 12 324,670:

men från detta belopp afdragas............ B:dr 81,197: ce.

ifrågavarande anslag hafva upptagits med.....• • ■ » 243,472: oo.

I 1872 års riks-stat äro deremot å detta anslag anvisade 268,350 R:dr 12 öre.

En bifogad promemoria lemnar ytterligare upplysning härutinnan.

Eders Kongl. Maj:t torde alltså behaga å berörde förhållande fästa Riksdagens

uppmärksamhet för erforderlig rättelse derutinnan i 1873 års stat, med framställning

derjemte, att till betäckande af den sålunda för 1872 uppkommande bristen i

anslaget till aflönings-staterna vid sjöförsvarets stationer måtte få användas ett

belopp af 24,877 R:dr 22 öre af det till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll

för samma år anvisade anslag.

B). Flottans nybyggnad och underhåll.

I ofvan nämnde skrifvelse den 12 December sistlidne år hafva, bland andra,

Underhäll af täljande framställningar blifvit af Förvaltningen af Sjö-Ärendena gjorda.

ångfartyg jemte 1:o) I anseende till den förökning i antalet af ångfartyg vid Flottan och

maskinerier och Skärgårds-Artilleriet, som under senare åren egt rum, hade kostnaden för underpanmi.

^llet af Sjövapnets fartyg så stegrats, att de medel, hvilka med nuvarande anslag

till flottans nybyggnad och underhåll kunde afses för underhåll af ångfartyg

jemte maskinerier och pannor, icke vidare blefve för ändamålet tillräckliga. Utom

den ökade kostnad, de dyrbara maskinernas och pannornas underhåll kräfde, erfordrades

anskaffande och vidmakthållande af ett större antal arbetsmaskiner och

maskin-inventarier, äfvensom, för reparation af jernfartygen, ett förråd af pansarplåtar

och andra material!er; Och har beloppet af den förhöjning uti ifrågavarande

anslag, som på grund häraf erfordrades, af Förvaltningen beräknats utgöra:

För underhåll af maskiner och pannor........... 42,000 R:dr.

„ anskaffning och underhåll af diverse arbets-maskiner och maskin-inventarier

.................. 18,400 „

„ pansarplåtar m. in..............._ . ■ 46,600

eller tillhopa.................... 107,000 R:dr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket, 1872. 5

2:o) 1 anledning af gjord anmälan af Befälhafvaren vid Stockholms station, Segelbåtar.

att stationens segelbåtar voro i bristfälligt skick och för öfrig! af mindre tidsenlig

beskaffenhet, samt enär det visat sig att underhålls-statens anslag icke varit

tillräckligt för anskaffande af nya båtar till befälets och underbefälets öfningar i

stället för dem, som blifvit dertill oanvändbara, har Förvaltningen till fyllande

af detta behof vid båda stationerna ansett ett belopp af 10,000 R:dr om året

erfordras.

3:o) Då den gamla vid donna station befintliga upphalningsbädd vore starkt Upphalninysangripen

af rota och numera knappast användbar samt i öfrig! upphalning af‘dip r*d Stockfartyg

på bädd af sådan konstruktion, som den ifrågavarande, medförde stor kost- hvlms stalwnnåd

i följd af den betydliga arbetsstyrka dervid erfordrades, vid hvilket förhållande

det icke ansåges vara med god hushållning förenligt att ombygga densamma,

har Stations-Befälhafvaren hemställt och Förvaltningen af Sjö-Ärendena tillstyrkt,

att en slip, afsedd för upphalning af mindre tunga fartyg, måtte vid stationen

anläggas. Till bekostande af densammas nybyggnad och underhåll äfvensom för

anbringande och vidmakthållande af likartade eller andra för fartygsbyggnader

och reparationer behöfliga anstalter beräknades den erforderliga tillökningen i nybyggnads-

och underhålls-anslaget till 30,000 B:dr.

Bo) Sedan anmäldt blifvit, att de till östra och vestra boställsbyggnaderna Underhåll af

å Skeppsholmen hörande uthusen vore i så bristfälligt skick, att rifning af de- hus och

samma och deras ersättande med andra icke kunde uppskjutas samt att kostnaden byggnader.

för uppförande af två nya uthusdängor af trä med plåttak beräknats utgöra 15,000

R:dr, har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, med åberopande häraf och då i allmänhet

för underhåll i försvarligt skick af hus och byggnader vid Stationerna tarfvades

tillökning i underhållsanslaget, helst uppförande af flera nya hus och byggnader

vid Stationerna förestode, å ifrågavarande anslag uppfört en tillökning af

15,000 R:dr.

5:o) Med föranledande af Stations-Befälhafvarens i Carlskrona hemställan, att

för underhåll och komplettering af madrasser och möbler m. in. å Flottans fartyg,

måtte anvisas dels ett belopp af 3,000 R:dr att årligen utgå,..dels ock såsom extra

anslag för en gång 26,493 R:dr, har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, sopa ansett

ifrågavarande komplettering och underhåll höra ske efter hand och i mån af

behof, för båda Stationerna gemensamt uppfört ett ärligt belopp af 1.0,000 R:dr.

6:oJ Under åberopande deraf, *

att ett större antal ångfartyg än tillförene nu mera utrustades, i följd hvaraf

flere extra maskinister, hvilkas aflöning utginge från underhålls-anslaget, måste

antagas;

att då, enligt föreskrifter i Kongl. Brefvet flen 11 Februari 1871, ledigheter

inom handtverks-staten icke återbesättas, utan extra arbetare i män af behof antagas,

men desses aflöning, hvilken skall bestridas af de besparingar, som genom

indragning af de ordinarie beställningarna uppkomma, icke obetydligt öfverstege

den, som bestodes arbetare å ordinarie stat, berörde besparingar befunnits otillräckliga

för extra arbetarnes aflöning, helst större arbetsstyrka, än ordinarie staten

upptager, vid flere tillfällen erfordrats;

samt att underbefälets vid timmermans- och handtverksstatens aflöning ej

allenast vore betydligt lägre, än den, som åtnjötes af sådana såsom varfs-under

Inventarier

ä Flottans

fartyg.

Förhöjning i

ajlöningsmedlen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Mina] delningens

personal.

6 Bil. N:o 4 till KongI. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

befäls vederlikar ansedde, å enskildes varf anställde personer, utan äfven mindre

än underofficerarnes vid Flottan och Skärgårdsartilleriet, ehuru de färre hade

vida trägnare tjenstgöring än de sednare, vid hvithet förhållande billigheten i hög

grad talade derför att varfsunderbefälet, intill dess en allmän löne-reglering kunde

komma till stånd, snarligen erhölle åtminstone så stort tillskott i sin nuvarande

aflöning, att det kunde med inkomsterna af tjensten bestrida utgifterna för de

oundgängligaste lefnadsbehofven

har Förvaltningen af Sjö-Ärendena hemställt, att för sålunda angifne behof

måtte af Riksdagen äskas en förhöjning i underhållsanslaget med 30,000 R:dr. _

7:o) Sedan Eders Kongl. Maj:t, med afseende å angelägenheten deraf att åt tillverkningen

och användandet af undervattensminor gåfves en ökad utveckling, så att

ett för försvaret ordnadt min-system kunde tillvägabringas, uppdragit åt Ofverstelöjtnanten

vid Skärgårds-artilleriet Zethelius att öfver denna del af försvaret

hafva närmaste bestyr och tillsyn, samt derefter, på anmälan af denne att erhålla

sakkunniga personer till biträde, dels vid sjelfva minarbetenas utförande och dels

för rådplägning i de till min väsendet hörande frågor, genom Nådigt Bref den 25

Februari 1870, tillsatt en komité för ordnande af min väsendet, så blef genom

gen er al-ordres den 15 derpåföljande Augusti befaldt, att till danande inom Skärgårds-artilleriet

af en stamtrupp, öfvad i utförandet af arbeten och försök med undervattens-minor,

deras utläggande och handhafvande m. m., inom nämnde kår

skulle tills vidare bildas en min-afdelning, bestående af eu chef, två biträdande

officerare, 4 underofficerare och 16 kanonierer, hvilken personal dock skulle kunna

framdeles, i mån af vexande behof, ökas.

För tjenstgöringen vid donna afdelning, hvars verksamhet oafbrutet fortfarit,

har annan ersättning ej utgått än det, enligt Nådigt Bref den 31 December 1868,

Chefen för densamma tillerkända arvode af 300 R:dr årligen eller det belopp,

som förut uppburits af tillsyningsmannen vid slagkrutslås oratoriet. I skrifvelse

till Stations-Befälhafvaren har emellertid afdeinings-chefen framhållit behofvet af

särskilda arvoden för personalen, för ätt kunna vid min-afdelningen bibehålla personer,

hvilka befunnits passande för och blifvit inöfvade till tjenstgöring vid densamma.

För min-vapnets skyndsamma utveckling vore nödigt, att afd el ningens

arbeten fortginge utan afbrott, hvarföre semester för personalen ej herde ifrågakomma,

och, då handterande! af minor med tillhörande sprängämnen stundom vore

förenad! med lifsfara, syntes derjemte billigheten fordra, att någon ersättning

härför beviljades dem, som till dylik tjenstgöring beordrades. På grund häraf

och med åberopande af förhållandet härutinnan i andra länder, der löne-tillägg

tillkomma det vid min-kårerne anställda befäl och manskap äfvensom att, hvad

särskild! Norge vidkomma, den s. k. “Bestyrer af marinens torpedo-vaesen" derstädes

för sin befattning uppbure 300 speciel’ eller 1,200 R:dr R:mt, har afdeiningschefen

framlagt förslag till arvodes-stat för den vid afdelningen anställda fästa

personal, upptagande 1 chef, 3 officerare, 4 underofficerare, af hvilka eu skulle

vara uppbördsman, samt 16 öfverkorporaler, kanonierer och underkanonierer, med

arvoden till sammanlagd! belopp af 5,700 R:dr; äfvensom och då det för arbetenas

fortgång vore nödvändigt att kunna förfoga öfver ett visst antal handtverkare i

egen arbetslokal och sådana arbeten stundom förekomme, som dels borde hållas

hemliga, dels fordrade särskild arbetsskicklighet för att kunna nöjaktigt utföras,

föreslagit att derutöfver ett särskild! belopp af 5,000 R:dr måtte afses till dagspenning

åt tillfälligtvis antagna arbetare, enligt upprättad stat för handtverkspersonalen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. JSf:o 4 till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket, 1872. 7

I afseende å denna af Stations-Befälhafvaren tillstyrkta framställning, bär

Förvaltningen af Sjö-Ärendena, enär de föreslagna staterna icke blifvit fastställde

och följaktligen ifrågavarande belopp icke kunde annorlunda än förslagsvis upptagas

i underhålls-staten för 1873, hemställt, att, utöfver det till chefen för

min-afdelningen nu utgående arvode 300 B:dr, för afdelningens personal måtte

äskas ett förslagsanslag af 10,400 R:dr.

De utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena sålunda uppförda, här ofvan under

titeln Flottans nybyggnad och underhåll upptagna belopp utgöra tillhopa 212,400

R:dr. Uti denna summa ingå ej allenast sådana poster, som genom erfarenheten

om behofven under föregående år eller på andra beräkningsgrunder kunna

anses vara till siffran fullt kända, utan äfven poster, hvilka dels synas afse utgifter

af mera tillfällig natur, dels, ehuru otvifvelaktigt fortfarande behöfliga. ej

för närvarande och innan varfvens ordnande hunnit genomföras, kunna med säkerhet

för framtiden till beloppet bestämmas. Till de förstnämnde räknar jag de för

ångfartygs jemte maskineriers underhåll m. m. upptagne . . . R-.dr 107,000: —

äfvensom de för anskaffande och vidmakthållande af segelbåtar

beräknade 10,000 R:dr, hvilket belopp, för anslagssummans

jemnande, uppföres med .......... . „ 9,772: 68.

Summa it:dr 116,772: 68.

Hvad angår förhöjningen i aflöningsmedlen, så tinner jag, lika med Förvaltningen

af Sjö-Ärendena, en dylik förhöjning vara af behof och billighet påkallad.

Redan länge hafva arbetarne å Kronans varf mast åtnöja sig med en aflöning,

vida _ understigande hvad deras jemlikar vid enskildes verkstäder kunnat påräkna.

K 01IV1 ten för nrmfmramlp nf förs! a o* till nrtrn nis a ti rm af Ssiöfnraxrciyota

de dugligare af dem. Då emellertid beloppet af de i sådant afseende erforderliga

medel icke kan för någon längre tid med tillförlitlighet beräknas, innan det

blifvit afgjordt i hvad män båtsmän komma att af särskild! antagne arbetare ersättas,

men de utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena uppförde 30,000 R:dr, ehuru

för framtiden säkerligen ej tillräckliga, likväl kunna antagas motsvara behofvet för

1873, torde berörde belopp höra å extra stat anvisas.

Den för min-afdelningens personal uppförda post å 10,400 R:dr torde tills

vidare och intill dess afdelningen erhållit fast organisation, jemväl höra såsom

extra anslag utgå.

Beträffande öfrige i fråga varande anslagsbelopp, nemligen: till en upphalnings-slip

vid Stockholms station m. in. 30,000 R:dr, till underhåll af hus och

byggnader 15,000 R:dr samt till fartygs-inventarier 10,000 R:dr, så är val behofvet

jemväl af- desamma ådagalagd!; men en del af de antydda arbetena och ankaffningarne

är emellertid af mera tillfällig beskaffenhet; Och om äfven Förvaltningen

i den omständighet, att andra likartade arbeten under den närmaste framtiden

höra ega rum, haft anledning uppföra nämnde belopp såsom förhöjning i

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, synes mig dock lämpligast att, intill

dess fullständigare utredning af kommande års behof härutinnan hunnit verkställas

och granskas, äfven dessa belopp för 1873 anvisas såsom extra ordinarie anslag.

I öfverensstämmelse härmed skulle ordinarie anslaget till Flottans nybyggnad

och underhåll, som nu utgör 783,227 R:dr 32 öre, höjas med 116,772 Ruin 68

s. 8 Kontrollera mot PDF

Anvisningar å

allmänna

besparingarne.

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 187:1.

öre eller till 900,000 R:dr, derom jag anhåller att Eders Kongl. Maj:t behagade till

Riksdagen göra framställning, hvaremot öfrige belopp, tillhopa 95,400R:dr, skulle

såsom extra anslag anvisas.

C) Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal.

Anslaget till Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande personal, nu

upptaget tilfett belopp af 750,460 R:dr, hvari ingår ett särskilt reservations-anslag

å 10 000 R:dr till Lifräddnings-anstalterna å Rikets kuster, synes höra beräknas

till samma belopp äfven för 1873; och torde Eders Kongl. Maj:t, jemte framställning

härom till Riksdagen, begära dess medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln

“fyr- och båkmedel" må, såsom hitintills, fortfarande få för det med samma anslag

afsedda behof användas.

Tid efter annan hafva å lmfvudtitelns allmänna besparingar anvisningar

skeft för ändamål, hvilka nu mera icke kunna såsom tillfälliga anses, och för

hvilka följaktligen, derest ej särskilda omständigheter föranleda till undantag,

fasta anslag torda höra äskas. Riksdagen har jemväl, uti dess underdånig^ skrifvelse

angående regleringen af utgifterna å femte hufvudtiteln för 1872, a dessa

anvisningar fästat uppmärksamhet; och torde jag få bär i ett sammanhang redogöra

för desamma. „ ...... ..... .

l:o. Sedan Kungsholms och Drottningsbärs fästningar erhållit tillökad bestyckning,

i följd hvaraf ökade garnisoner för bevakning af dervarande dyrbara

materiel och förråder äfven under fredstid erfordrades, blef i Nådigt Bref den 30

Mars 1855 stat för garnisonerne fastställd, med föreskrift derjemte, att kostnaden

för befälets och manskapets aflöning borde för sednare hälften af samma år utgå

af behållna aflöningsstatsmedel, men på Eders Kongl. Maj:ts profning sedermera

bero, af hvilken tillgång beloppet framdeles skulle bestridas. Vid 18b6—1858 arens

Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t särskild! anslag för personalen a sjöfästnm»arne,

men Riksdagen, som antog att besparingarne skulle fortfarande såsom dittills

kunna lemna tillgång till bestridande af erforderlig aflöning för samma personal

faun ej skäl att till framställningen lemna bifall. Derefter blot genom Nådigt

Bref den 22 Januari 1861 föreskrifvet, att aflöning^! för ifrågavarande garnisoner

skulle för framtiden utgå af allmänna besparingarne.

Under förutsättning att portion och bröd bestrida af särskilda anslag, uppgår

kostnaden för dessa garnisoner till omkring 5,000 _ R:dr Riksmynt, fördelad

i öfverensstämmelse med ofvan åberopade stat på följande sätt:

Kungsholmen:

aflöning till befäl . . .

d:o till gemenskapen

B:ko R:dr 1,460

„ 859

Transport B:ko R:dr 2,319

13.

13,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Magi* Säd. Prof). N:o 1 om Statsverket, 187.2. 9

Dr o ttning skär:

aflöning till befäl- och gemenskap . . .

För häda fästningarne gemensamt:

Till prest och läkare, förslagsvis . . . .

Kommendantskaps m. fl. smärre utgifter .

eller 5,000 R:dr Runt.

Transport 2,319: 13.

. . - B:ko R:dr 456: 12.

- - . „ 150: -

• - ■ ___„____407: 39.

Summa B:ko R:dr 3,333: 16.

Då ifrågavarande garnisoner fortfarande måste bibehållas och följaktligen

kostnaden för desamma icke är tillfällig, torde Eders Kong!. Näjd till Riksdagen

göra framställning om anvisande af erforderliga medel till deras'' aflönande.

2:o. Enligt stadgandet i 269 § 2 inom. af reglementet för styrelsen och

ekonomien vid sjö vapnets stationer äro förvaltare derstädes tillförsäkrade att,

efter tio års tjenstetid i sina uppbördsbefattningar, njuta 25 procents löneföi höjning

och, efter 20 års tjenstetid i samma befattning, ytterligare 25 procents enahanda

tillökning. I öfverensstämmelse härmed tillädes förvaltaren vid Carlskrona

station O. F. Gynther genom Nådigt Bref den 2 Mars 1858 en löneförhöjning af

1,000 R:dr samt förvaltaren vid Stockholms station A. O. Beckman, medelst

Nådigt Bref den 11 April 1867, 500 R:dr.

3:o. Uti Nådigt Bref den 2 November 1824 förordnades, att, då lön på stat

ej fanns ledig, från Krigsakademien utexaminerad kadett skulle från besparin
Sarne

undfå expektans lön. Antalet löner af denna beskaffenhet bestämdes, enligt

iådiga Brefvet den 7 Mars 1854, till 20, men nedsattes, på grund af Nådigt

stadgande den 16 December 1862, till 12, utgörande å 225 R:dr hvardera ett

sammanlagdt belopp af 2,700 R:dr.

1 likhet med hvad ofvan i fråga om kostnaden för garnisonerne å sjöfästningarne

är föreslaget, torde framställning höra ske till Riksdagen om anvisande

af medel till löneförhöjningarna för förvaltarna Gynther och Beckman under

deras tjenstetid samt till exspektanslönerna till utexaminerade kadetter.

4:o Sedan längre tid tillbaka bada Sekreteraren hos Befälhafvande Amiralen

i Carlskrona fått uppbära lösen för de Öfverkommendantspass, med hvilka alla

från Carlskrona utgående handelsfartyg börda vara försedda. Denna rättighet

upphörde i följd af det i Nådiga Brefvet den 14 Januari 1862 meddelade stadgande

att, sådana pass icke vidare börda med lösen beläggas. Af donna anledning tillförsäkrades

nuvarande Sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Carlskrona G.

Trägård!), genom Nådiga Brefvet den 10 Februari 1863, såsom ersättning för den

honom sålunda frångångna passlösen, ett belopp af 106 R:dr, att från och med

år 1862 efter hvarje års slut utgå af de allmänna besparingarna.

5:o. Vid den reglering af civilpersonalen vid flottan, som egde rum enligt

Nådigt Bref den 18 December 1838, öfverflyttades dåvarande kontrollören G.

Middendorff på Expektans stat med rättighet att från ofvannämnda besparingar

uppbära sin lön till belopp af 975 Rdr.

Bill. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

6:o. Sekundchefen och visse officerare af f. d. Flottans Konstruktionskår,

som enligt lemnadt uppdrag skulle verkställa kontrollmätning å handelsfartyg

i städerna, tillförsäkrades genom Nådigt Bref den 9 Maj 1822 särskild ersättning

för detta bestyr, att utgå från tullmedlen, (lenom Nådiga beslut den

26 November 1861 och den 21 December 1865 upphörde detta uppdrag med

Juni månads slut år 1866 och i sammanhang dermed den ersättning derför, som

förut utgått. Dessa officerare, som i anseende till långsam befordran inom kåren

voro ganska vanlottade i jemförelse med deras vederlikar inom Flottans anijra

kårer, gånge sålunda i mistning af en påräknad inkomst, och vid detta förhållande.

behagade Eders Kong!. Maj:t, enär genom skedda indragningar å Konstruktionskåren,

som då var under organisation, å aflöningsanslaget uppstått besparingar,

under den 29 Maj 1866 af desamma tillägga vissa officerare årliga gratifikationer,

i stället för de på tullmedlen anvisade arfvodena, att från Juli månads

början samma år utgå intill dess, genom kårens nya organisation, lönförhöjningar

kunde dem beredas.

Af bemälde officerare återstå nu 3:ne på Indragningsstatöfverflyttade, hvilka

från allmänna besparingarna åtnjuta de dem tillförsäkrade gratifikationer, neml:.

Öfversten A. Ljungstedt................R:dr 75: —

Kapten-Löjtnanten C. af Borneman............ ,, 150: —

och Premier-Löjtnanten A. Trygger ........ „ 325: —

eller tillsammans R:dr 550

De härofvan under N:ris 4, 5 och 6 upptagna belopp synas mig deremot

böra uppföras att utgå å allmänna indragningsstaten.

7:o. Då, genom Nådiga Brefvet den 11 December 1860, ekevirkes-förråden

vid flottans stationer ställdes under särskilda ansvarige uppbördsmäns tillsyn,

förordnades tillika om tillsättande, provisoriskt, af en förvaltare och en kammarskrifvare

vid Carlskrona station emot arfvoden, den förre af 2,000 B dr och den

sednare af 800 B dr samt vid Stockholms station ett biträde åt dervarande beklädnads-

och virkesförvaltare med arvode af 400 Bär, hvilka belopp med tillsammans

3,200 Rdr sedermera utgått från de allmänna besparingarna.

Enär förändrad reglering utaf aflöningsstaterna för civilpersonalen vid stationerna

torde förestå, lära nämnda belopp höra tills vidare, och intill dess sådan

reglering egt rum, fortfarande af allmänna besparingarna utgå.

8:o. Vid det förhållande att den af Eders Kongl. Maj:t, i Nådig proposition

angående Statsverkets tillstånd och behof, till 1871 års Riksdag gjorda framställning

om ersättning för det från ifrågavarande besparingar till Amiralitets - krigsmanskassans

enke- eller gratial-fond utgående belopp af 1,905 R:dr icke vann

Riksdagens bifall, torde samma belopp böra, på sätt Riksdagen ansett lämpligt,

äfven framgent från dessa besparingar utgå.

Slutligen bör anmärkas, att af de å femte hufvudtitelns allmänna besparingar

anvisade utgifter, hvilka äro upptagna i den Eders Kongl. Maj ds berörda

Nådiga proposition bilagda utgiftsstat för samma hufvudtitel, nedanstående belopp

hafva, dels i följd af Marinregementets öfverflyttning till landtförsvaret, dels på

grund af förändrade förhållanden i öfrig!, upphört att utgå, nemligen:

gratifikationer åt korporaler vid Marinregementet........ 480 R:dr

gratifikationer åt skarpskyttar vid samma regemente....... 1,200 „

förändring af skeppsgossekavajer.............. 75 „

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872. 11

Min hemställan, på grund af hvad ofvan blifvit anfördt, är således den att

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af hitintills från femte hufvudtitelns

allmänna besparingar utgående belopp måtte uppföras

dels å anslaget till aflöning sstaterna vid sjöförsvarets stationer, till:

personalen å Kungsholms och Drottningskärs fästningar . . ’ . . . 5,000 R;clr

löneförhöjning åt förvaltaren vid Carl skrona station O. F. Gynther . 1,000

löneförhöjning åt förvaltaren vid Stockholms station A. O. Beckman . 500 "

exspektansarvoden åt utexaminerade sjökadetter......... 2 700

. , . „ . . , S:a 9*200 ”

dels a allmänna indragning sstaten, till:

Sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Carlskrona G. Trägård!!, ersättning för

uppbörd passlösen................... inc t?.a.,

Kontrollören G. Middendorff, lön..............97g

Följande officerare, gratifikationer för förlorade inkomster genom upphörandet

åt kontrollen å skeppsmätningar, nemligen:

Öfversten A. Ljungstedt............... 75 R-ffi
Kaptenlöjtnanten

C. af Borneman...............150

Premierlöjtnanten A. T rygg er................ 325 •”

Under den hastigt fortgående utveckling, i hvilken sjökrigs-materielen är

stadd, har icke något tillfälle bort försummas för att söka tillgodogöra oss den

erfarenhet, som i andra länder genom vidtomfattande och kostsamma försök vunnits.

_ Så långt tillgängliga medel det tillåtit, hafva ock, tid efter annan, sakkunnige

personer blifvit utsända, hufvudsakligen till England och Nordamerikas

Förenade stater, för att inhemta upplysningar om de nya rön och uppfinningar i berörda

afseende, som ansetts förtjenta af uppmärksamhet. Men den utväg sålunda

anlitats, för att följa andra länders framsteg, har dock, ehuru värdefulla underrättelser

derigenom erhållits, icke kunnat tillfredsställa behofvet af de regelbundna

och noggranna upplysningar, hvilka en på stället ständigt vistande, med yrket

förtrogen, vetenskapligt bildad militär skulle kunna lemna. Det vore derföre

enligt min tanke, _ välbetänkt, att i ett land med större marin, särskild! i England, vid

Eders Kongl. Maj:ts beskickning derstädes anställa en sjöofficer såsom attaché med

uppgift att uppmärksamma vigtigare företeelser inom vapnet. — På samma

gång jag, 1 sammanhang med den mig nu åliggande redogörelsen för femte

hufvudtiteln, ansett mig icke höra underlåta att i korthet vidröra denna angelägenhet,

har jag dock ej för afsigt att i sådant hänseende föreslå någon hemställan

till instundande Riksdag, af den anledning, att jag; föreställt mig det en åtgärd

• ögtning skulle, jemväl hvad Norge vidkommer, finnas ändamålsenlig,

1 hvilket fall en af de Förenade Rikena gemensamt afiönad person lämpligen torde

kunna 1 berörde egenskap anställas. — Anslaget till stipendier för sjöofficerare

under anställelse i utländsk tjenst eller kommendering utrikes torde i öfrig! lemna

tillgång till aflöning åt den officer, som må kunna, på särskild anmälan, blifva

af Eders Kongl. Maj:t under årets lopp för ändamålet utsänd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1 om Statsverket, 1872.

Förhöjning i I afseende å de anslag, som uti riksstaten för innevarande år finnas under

exspenscmslagc femte hufvudtiteln uppförda och i hvilkas belopp ändring icke blifyit här ofvan

till deparie- föreslagen, finner jag icke skäl till annat tillstyrkande, än att, för jemnande åt

menteis-expedi Pufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

twnei'' m. m. för Departementets expeditioner förköjes från 2,203 R:dr 70 Öre till 2,231

B:dr 2 öre eller med 27 B:dr 32 öre.

I händelse af bifall till de af mig nu gjorda framställningar, skulle förhöjningen

å ordinarie stat utgöra 132,400 Ii:dr. Om härtill lägges nu gällande riksstat»

slutsumma för femte hufvudtiteln 4,068,500 B:dr, skulle slutsumman för

1873 utgöra 4,200,900 B:dr. ____

Jag torda härefter få öfvergå till redogörelsen för de behof, för Indika jag

anser extra ordinarie anslag höra af Biksdagen begäras.

l:o. Flottans underhåll.

I enlighet med hvad ofvan blifvit under titeln _ Flottans nybyggnad och

underhåll anfördt, hemställer jag att Eders Bong!. Maj:t behagade, till der närmare

angifne behof och anskaffningar, af Biksdagen begära ett extra anslag å

95,400 B:dr.

2:o. Byggnadsbehof.

Frågan om ordnandet af varfsanläggningarne vid sjövapnets stationer, vid

flera tillfällen väckt, behandlades jemväl af den för uppgörande af förslag till organisation

af Sjöförsvarets ekonomiska förvaltning m. m. 1866 förordnade komité,

hvilken såsom ett framför andra eftersträfvansvärdt mål framhöll centralisering af

dessa anläggningar. Af komitén anmärktes att stor tidsförlust och kostnad måste

uppstå för ett industriel!: etablissement, utsträckt, såsom förhållandet vore särdeles

vid Carlskrona station, på ett vida större område än som erfordras,_ och,

jemte åberopande hurusom man i andra länder sökt till hvarandra närma marinens

dockor, förrådshus och embetslokaler, erinrade komitén, såsom exempel på den

spridning dylika anläggningar ega vid nämnda station, bland annat, att längden

från nya dockans territorium till stenkolsförrådet på Söderstjerna utgör i mil

samt från nya dockan till Artillerigården öfver varfvet | mil.

I, öfverensstämmelse härmed ansåg jag mig och, vid föredragning af regleringen

af 5:te hufvudtiteln för 1872, höra fästa Eders Bong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

å angelägenheten att, ur synpunkten af tids- och arbetsvinst, sammanföra

de å varfven vid sjövapnets stationer spridda verkstäder och embetslokaler,

till Indika arbeten fullständig plan likväl då ej hunnit uppgöras. I anledning

af den härpå grundade nådiga framställningen om användandet af besparingarna

å vissa anslag till dessa arbetens utförande, uttalade ock Biksdagen i

skrifvelse den 17 Maj 1871, att det vore af stor vigt det åtgärder i den angifna

rigtningen vidtoges, ehuruväl den, i afseende å förslaget angående kostnadernas

bestridande, ansåg ändamålsenligast, att, sedan grunderna för förändringarna blif
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1872. 13

vit bestämda och beräkning öfver de dermed förenade kostnaderna uppgjord,

Riksdagen klafve satt i tillfälle att, efter frågans pröfning, besluta angående erforderliga

anslag.

a) I det Eders Kong!. Maj :ts pröfning sedermera underställda af Mariningeniören

Svensson uppgjorda, af ritningar och kostnadsberäkningar åtföljda, förslag

till sammanförande af verkstäderna å varfvet i CarUkrona anföres hufvudsakligen,

att verkstädernas belägenhet vore sådan, att fartyg, som repareras, icke

kunde förläggas i deras närhet, i följd hvaraf en betydlig del af dagsverkskostnaden

förspilldes genom transporter, och kontrollen å arbetspersonalen synnerligen

försvårades. För skyndsam och billig reparation å så tunga pjeser, som

större maskiner och ångpannor, vore dessutom ett oundgängligt vilkor, att invid

verkstäderna ega en horisontal fast grund vid vatten, hvilken nu ej funnes och

icke utan kostsamma kaj byggnader kunde åstadkommas.

Emot de nu varande särskilda verkstadsbyggnaderna förekomma derjemte

hufvudsakligen: hvad anginge

Plåtslagare-verkstaden: att dess utrymme icke medgåfve att, under pågående

smidesaroeten, deri intaga större ångpannor, som derföre måste under öppen

himmel undersökas och repareras; vid hvilket förhållande och då dylikt arbete,

som vanligen påkommer under den mörka årstiden, icke kunde förrättas vid ljus

samt, till följd af dålig väderlek, ofta måste af brytas äfven under dagen, detsamma

icke kunde utföras med den skyndsamhet och så billigt, som under gynnsammare

förhållanden skäligen kunde förväntas, samt att då ej eller utrymme i

verkstaden funnes för uppställning af varfvets större saxpressar, att der drifvas

med ångkraft, jemväl all klippning och pundaning af gröfre plåt måste ske under

bär himmel, hvithet jemväl omöjliggjorde skyndsam reparation af jernfartygens

bottnar under den mörka årstiden;

Ånghammar-smedjan: att densamma vore för trång för verkställande af gröfre

smiden, som nu förekomme oftare än tillförene; samt att ånghammaren, på den

plats, der den nu vore uppställd, åstadkomme så häftig skakning i maskinverkstaden,

att noggrann svarfning i de större svarfvarne icke kunde ske under det

hammaren vore i gång, hvilken olägenhet, härrörande af grundens beskaffenhet på

djupet, icke blefve afhulpen genom hammarens flyttning till någon af de öfriga

smedjorna;

Machin-verkstaden: att behof v et af dess utvidgning, redan nu kännbart,

blefve större för hvarje år;

Jernförråds-huset: att, jemte det transporten af tyngre materialier till och

från detsamma försvårades genom dess belägenhet på en backsluttning, samma

förrådshus lemnade så föga tillräckligt utrymme, att en del jern måste läggas

diagonalt och öfver andra sorter, till följd hvaraf den i allmänhet vid enskilda

verkstäder vidtagna anordningen att hafva förråden så sorterade, att pjeserna

kunde med lätthet öfverräknas och uppmätas, ej här stode att iakttaga.

Af desse verkstäder vore maskinverkstaden den enda, hvars maskiner drefvos

med ångkraft. Plåtslagare- och Snickareverkstäderna, i hvilka numera ånga

borde inledas, vore så belägna, att, för åstadkommande af denna förbättring,

särskild ångpanna och ångmaskin måste anbringas i de byggnader, i hvilka

dessa verkstäder voro inrymda, hvaremot, genom alla dessa byggnaders sammanförande,

drifkraft kunde från maskinverkstaden inledas i de öfriga, till

stor besparing i anläggnings-, slitage- och driftkostnad.

Verkstäder rid

Carlslci''ona

station.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Muj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

Verkstädernas aflägsna belägenhet från fartygen, bristen på tjenliga kajer

i deras närhet, verkstädernas ringa utrymme samt deras för användande af

gemensam drifkraft och för gemensam tillsyn olämpliga läge, gjorde alltså

åtskilliga nybyggnader och förändringar nödvändiga för omsorgsfullt utförande

af de reparationsarbeten å flottans fartyg jemte ångmaskiner, för hvilka dessa

verkstäder voro afsedda. De i sådant "afseende uppgjorda förslag blefvo ock,

efter det Förvaltningen åt Sjö-ärendena afgifvit utlåtande i ärendet, af Eders

Kongl. Maj:t gillade genom Nådiga Bref, dels af flen 29 Augusti 1871, i hvad

de afsåga spårvägars anläggande inom varfvet, dels af den 15 derpåföljande

September, till öfrige delar, i öfverensstämmelse med de af nämnde embetsverk

föreslagna förändringar.

Jag tillåter mig här vidare erinra, att den sålunda fastställda planen, som

Eders Kongl. Maj:t anbefallt till utförande i den mån penningar kunna varda dertill

anvisade, innefattar:

att å planen öster om de nya dockornas alltid vattenfyllda svajningsrum,

som är omgifta af fasta kajer invid djupt vatten, uppföres eu byggnad, bestående

af tre sammanbyggda hus af tegel under tak af jernplåt; af hvilka hus, det östra

komma att inrymma: ånghammarsmedja, klensmedja, kopparslagareverkstad och

fångsmedja; mellersta huset: plåtslagareverkstad, ångpannor för samtlige maskiners

drifvande, nödiga ugnar samt diverse maskiner och nagelhärdar; samt det

vestra: mask nverkstad i två våningar, timraermansverkstad i en del af undre och

snickareverkstad i en del af öfre våningen, jemte kontor och den del af förrådet,

som bestode af de vid arbetena mest behöfliga materialier, hvaremot material-förrådshuset

bibehålies för inrymmande af hufvudmaterial-förrådet;

att eu större lyftkran af 1,200 centner» bärkraft uppställes i vestra ändan

af östra armén utaf kajen, söder om nya dockornas yttre svajningsrum;

att de särskilda anläggningarne förbindas medelst spårvägar, enligt uppgjord

plan, till omkring 6,400 fots bana;

att nuvarande ånghammarsmedja och maskinverkstad användes till mastlik

åkare- och rundhultsverkstad, mastskjulen till skjul för spiror och upplag för

färdiga rundhult samt att virkesskjulen flyttas, äfvensom att, i ersättning för minskadt

utrymme i virkesskjulet, ruin provisoriskt beredes uti nuvarande plåtslagareverkstaden

för klensmedjan och arrestsmedjan, samt ett kolskjul uppföres bakom

nuvarande ånghammarsmedjan.

Kostnaden för utförande af dessa arbeten beräknades sålunda:

Verkstadsbyggnaden ............K:dr 249,900:

Ugnar och härdar deri.............

Lyftkran..................

Spårvägar.................

Flyttning och anordning af virkesskjulen......

hvartill kommer, på sätt Förvaltningen af Sjöärendena

anmält, höjning af taket å gjuteribygnaden samt

förändring i anordningen inom densamma, till bvilka

arbeten de för underhållet af hus och byggnader afSedda

medel ej lemna tillgång.......

16,380

34,000

16,128

8.000

6,000: — 330,408:

Transport 330,408:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bil. No 4 till Kong!, Maj:ts Nåd. Trop. N:o t om Statsverk*, 187,2.

. ,, , .. , , , Transport 330,408:

i n berörda, belopp äro genom ofvan åberopade Nådiga Bref af

befintliga tillgångar anvisade:

till Lyftkranen...............R:dr 34,000: -

» spårvägar . . ............. 16128: -

„ Virkesskjulens flyttning och anordning .... ” g''000: ___

hvarjemte af tid efter annan afsätta medel för uppförande

af lyftkran på ny grund finnes att tillgå för ifrågavarande

arbeten ett belopp af........ 55 qqq.

hvadan följaktligen återstår en summa af . . . 7~T

113,197:

217.211:

station m. m.

, fr.und a! hvad ofvan blifvit anfördt angående hehofvet af nybyggnader

och förändringar a varfvet 1 Carlskrona och särskild! med fästadt afseende derå

att den centralisering af verkstäderna, som genom de ifrågasätta arbetenas utförande

skulle ega ram, utgör ett väsendtligt vilkor för ett tidsenligt ordnande åt

varfstjenstgoringen derstädes, hemställer jag att Eders Kong], Näjd måtte för

ifrågavarande ändamål åt Riksdagen åska anslag, i jemn! tal, af 217,000 R-dr

, , 1 8a/T,\n , 8 hä-Ten J''ag anmä]a> att hvad sammanförandet af de sär
skilda

e mbets lo k a ler na vid Carlskrona station beträffar, val förslag derom blifvit

a* ,imi^''ivnur iadit’ men att> sedan olika åsigter yppats om lämpligaste sättet för

verkställigheten deraf, de ritningar och beräkningar rörande förändringar af äldre

eller uppförande af nya byggnader, som erfordras för ärendets slutliga bedömande

ännu ej medhunmts och att jag sålunda för närvarande ej är i tillfälle att i berörde

afseende gorå någon framställning.

1 l>S> 1 afseende å verkstadshuset å Skeppsholmen har Förvaltningen åt 8jo- ty./-,/, /1

s va vt6 ocl^ftmkn »Ae , detsamnia’som tarfvade eu betydlig reparation, vore alltför M StodSms

svagt och saknade utrymme för de arbetsmaskiner, hvaraf hehofvet nu mera

gjorde sig gällande. Platsen der byggnaden nu är belägen vore ej eller lämplig

f , verkstadshus, såsom alltför aflägsen från lyftkranen och det ställe der docka

iai sådan kan komma till utförande, bör anläggas. Kostnaden för uppförande af

nytt verkstadshus och anläggande i sammanhang dermed af en skeppsbädd har

approximativt beräknats uppgå till 250,000 R:dr, deraf Förvaltningen ansett att

R:drdvorererfo?der0%a.Under ^ ifrågakomma att utföras, endast 100,000

Sony ordnandet af stränderna af varfvet, och dessas förseende med kajer och

Fö?v£?S af01såe enTtldlSim/d anläfSning af s% och verkstadshus, så har

25 000 R df f Sjoaiendena t,li dessa arbetens påbörjande begärt ett anslag af

, . Med anmälan att utarbetandet af den allmänna planen tillika med kostnadsberäkningar

för ordnande åt varfvet å Stockholms station så långt framskridit att den

torde kunna innan kort underställas Eders Kong!. Majts Nådiga pröfning för jag

Itt för''nT® -6t lemfa]la; att Eders Kongl. Näjd behagade af Riksdagen begära

att för påbörjande af nytt verkstadshus vid Stockholms station samt strändernas

ordnande derstädes matte för 1873 anvisas ett extra anslag af 100,000 R:dr.

- , , el Seda? ,Eder® Kongl. Näjd uti Nådigt Bref den 1 Maj 1858 för en ny

sjukhusbyggnad 1 Carlskrona anvisa! ett belopp af 100,000 R:dr af det extra am

slag, som blifvit vid 1856-1858 årens Riksdag beviljad! till åtskilliga angelägna

Sjukhusbyggnad

i

Carlskrona.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil, N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872,

byggnadsarbeten och anskaffningar vid Carlskrona station, sa fastställdes i Nådigt

bref den 5 April 1859 ritningar till samma byggnad, som skulle omfatta cfc* tv a

flygelbyggnader, beräknade att under vanliga förhållanden rymma hvardera 130,

men då omständigheterna så påkallade ända till 150 sjuka, dels ock boningshus

med boställen för 2 öfverläkare och sjukliusinspektoren; och beräknades donna

byggnad kosta 289,000 R:dr, utom värdet af sådana stationens ordinarie arbetspersonals

dagsverken, som för ändamalet kunde afses. Den venstra flygeln hai

sedermera blifvit uppbygd jemte boningshus för sjukhusets tjensteman äfvensom

tvätt- och kokinrättning, samt badanstalt m. in., hvaremot den ostra flygeln

ännu icke af brist på medel kunnat fullbordas. Ofverfältläkaren vid flottan har

nu gjort framställning om uppförande af jemväl donna flygelbyggnad under åberopande

deraf, att den ena byggnaden med nominel utrymme för 120 sjuka i

sjelfva verket icke motsvarade det måttligaste anspråk på rymlighet äfven undei

vanliga förhållanden, än mindre vid farsoter eller då, vid rustningar, sjuknumrens

antal ökades, hvartill komme att den ej lemnade utrymme för isolering åt vissa

sjuka, ej eller i brist på supplementbyggnad kunde utrymmas och vädras.

Uppförandet af denna flygel, som i det äldre kostnadsförslaget beräknades

till 138,000 R:dr, förutom 8,814 R:dr i båtsmans- och kronoarbetskarlsdagsverken,

skulle enligt nu uppgjordt kostnadsförslag uppgå till 154,000 R:dr.

Af detta belopp har Förvaltningen af Sjö-ärendena, som, i likhet med

Stations-Befälhafvaren, förordat sjukhusets fullbordande enligt den ursprungliga

planen, hemställt att af Riksdagen måtte till arbetets påbörjande äskas ett belopp

för 1873 af 75,000 R:dr. hvilken hemställan jag anser mig höra biträda.

S:o. Vapen,

Havdi-avMmed a) Behofvet af handvapen utöfver de i förraden befintliga bär Förvaltningen af

armnuniiin. Sjö-ärendena, på grund af uppgifter från Stationerna, beränna! till 3,000 stycken

Remington-gevär med sabelbajonett samt 961 stycken revolvers, för hvilka vapen,

jemte tillhörande ammunition, kostnaden upptagits till 199,89b B:dr JU ore.

Denna anskaffning torde dock kunna fördelas på mer än ett ar, helst, i

händelse af hastigt påkommande större behof af gevär, sådana höra kunna påräknas

från arméens förråd; och får jag fördenskull hemställa, att anslag för

ifrågavarande ändamål måtte äskas att för 1873 utgå med jemn! belopp åt

100,000 R-.dr.

b) För anskaffande af dels refflade 4,1 tums och 5,63 tums kanoner till utbyte

mot äldre slätborrade samt af gröfre pansarbrytande kanoner j emte ammunition

har Förvaltningen af Sjö-ärendena upptagit 330,000 R:dr. Jag tillstyrka!

ock att Kongl. Makt måtte af Riksdagen begära anslag till detta belopp lor anskaffande

af refflade kanoner jemte ammunition.

Kanoner med

ammunition.

4:o. Min-väsendet.

Chefen för min-afdelningen har uti det af honom afgifna d^4jerade för

slag öfver erforderlig min-materiel upptagit sådan till en kostnad åt 915,OUU tvär

ö hvarjemte

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil No 4 till Kongl. Maj.ls Nåd. Trop. No 1 om Statsverket, 1872.

17

hvarjemte Befälhafvare!! vid Carlskrona Station, i enlighet med Tygmästarens

mÄnÄloJxwVS anskaffande af ™dervattenSminor för stationens behof

belopp1. ÄÄTÄ Visit"/ meT-e^ÄÄ

w beråk,1?dt'' i->-° °°- ftr den närmast "JZtideo iS

stärka utveckling sjominevasendet vunnit i andra länder och den betydelse

detsamma egen såsom ett kraftigt biträde vid vårt kustförsvar, uppfordra äfven

oss att vidtaga skyndsamma åtgärder för dess utbildning. Men då det uppdrag

min-komitéen erhållit att med ledning af den erfarenhet, som genom hKädef

gjorda försök vunnits och de uppgifter den för inbuntande af underrättelser om

trammande landers min-yäsende senast utsände officer lemnat, uppgöra program

till 2 sarski de certer af minbåtar, ännu ej hunnit fullgöras «å är^antaglief afl

användas1 ™do“, "fAANN ?^S»ä’belopp skull! Imma

anvandas under 1873. Vid sadant förhållande och då, vid granskning af den i

forslaget upptagna materiel, en del deraf befunnits af beskaffenhet att med inK°P

af densamma kunde anstå, tillstyrker jag att, på sätt Förvaltningen föreslagit,

för min-atiralj- och ram-materiel måtte begäras ett anslag af 350,030 R:dr.

5:o. Fartygs-materiel.

fn.. anta8ande att fartyg af de certer, som under senare åren anskaffats

för sjöförsvarets behof, jemväl Komma att för framtiden byggas, har Förvalt

ningen af Sjo-arendena, med hänsyn till hvad de större inhemska verkstäderna

ISÅ begär”! Ä«)0 »A *ylgW"< tf Biksdägen för

litet som erfarenheten om våra senast anskaffade monitorer och pansarbåtar.

vant af beskaffenhet att bära föranleda en förändring i den rigtning som vid

konstruktionen af denna materiel blifvit följd. I enlighet med fen uppfattning

i fråga om den för landet lämpligaste fartygsmateriel, jag vid föredragning af

regleringen af femte hufvudtiteln för 1872 egde tillfälle att uttala, är jaf ock af

som de8hittm«mhnit°der ovh ?ansarbåtar af hufvudsakligen samma beskaffenhet

fl r-1-rr -tt U byggda, fortfarande höra anskaffas, med iakttagande dervid af

de forbattnngar, till hvilka erfarenheten kan gifva anledning.

den ,,^ffuaTamle fart?f äro emellertid mera beräknade för positionsstrid, än för

den loi liga offensiv, som äfven vid kustförsvaret förekommer och för hvilken ångkanonsluparne

hittills vant afsmida. Uessaobepansradekanonslupar hafva dock förringa

hastighet och för svag bestyckning för att kunna anses såsom verkliga krigsfartyg E

fördel11 användLbe fflkJa S?m Okumgsfartyg, i hvilken egenskap^ äfven med

toi del anvandas. Jag anser derföre anskaffning höra ske af en ny cert obepans
sffine

enrtnw)frefk^nndre dimen®lon„er än ångkorvetterne, i stånd att bära ätminfp°

vf g Ö - ka,11011 famt. med sa stor maskinkraft, som under gifna förhållanderi

kan ernas. I andra länder under senare tider byggda, bestyckade lättare

Bth. till Biksd. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd. J ’ !dtta le

s. 18 Kontrollera mot PDF

Peri
ioner

ingen.

18 Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

fartyg, öfver hvilka ritningar blifvit från England anskaffade, torde, om de också

ej böra oförändrade antagas, kunna i åtskilligt tjena till ledning vid uppgörande!

af de förslag till dylika för våra behof passande fartyg, som Ofver-Birektören

vid Mariningeniör-staten erhållit uppdrag att låta utarbeta. Derest ritningen

öfver fartyg af nämnde egenskaper skulle komma att af Eders Kongl. Maj:t godkännas,

anser jag önskvärd! att redan 1873 ett sådant måtte få byggas.

På grund häraf och med åberopande af min vid ofvannämnde tillfälle uttalade

åsigt angående önskvärdheten deraf, att för fartygs byggande beviljades ett

större anslag, bestämdt att utgå under flera år, hvarigenom, då tillfälle lemnades

till beställningar för en längre tid, äfven en minskning i kostnaden kunde åstadkommas,

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte för

byggande af krigsfartyg af Riksdagen åska ett anslag af 3,000,000 R: dr, samt att

deraf måtte anvisas att under 1873 utgå 1,700,000 R:dr.

Ofvan upptagna extra anslag utgöra tillhopa 4,267,400 R:dr, af hvilka skulle

anvisas att under 1873 utgå 2,967,400 R:dr.

Slutligen, hvad pensioneringen af tjensteman samt betjente ätvensom af gemenskapen

vid sjöförsvaret angår, torde Eders Kongl. Maj:t behaga gorå framställning

till Riksdagen om anvisande af nedan nämnde kreditiv, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i tillfälle att

till de sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva

pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven

utgöra tillgång för de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande, R:dr 73,000,

samt för upprätthållande af den, sjöförsvarets afskedade gemenskap

förunnade, förbättrade pensionering . ''.......- - - - ». 000.

med. rättighet för J)irektionen öfver nämnd.9. knssn., ntt n d.essn ki editiv under

loppet af år 1873 lyfta hvad, som för o införmälda behof blifver erforderligt.

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter behagade

Kongl. Maj:t till alla delar i nåder bifalla hvad nu, i

afseende å regleringen af utgifterna under riksstadens femte

hufvudtitel och i öfrigt för sjöförsvarets behof, blifvit af Departements-Chefen

i underdånighet hemstäldt^ och skulle utdrag

af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat

Finans-Departementet meddelas, för att läggas till

grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om

statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att afse

nämnda hufvudtitel och sjöförsvaret.

Ex protoeollo:

L. Th. Neijber.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1S72.

19

P. M.

rörande beräkningen af Riks-Statens femte hufvudtitels anslag för år 1872 till “aflömngsstaterna

vid sjöförsvarets stationer" och “gemenskapens vid sjöförsvaret

natura underhåll."

Aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer.

1871 års Riksstat upptager...............\ 106 437: BO.

afgår:

å Tit. 8 såsom ödisponerade upptagna....... 1,484: —

befäl och körpo
-

rt. 14 Marin-Regementet

,, N:is 1—11 lön till

raler m. fl. ........f . 69,904

„ N:o 13 gage till manskapet .... 13,516

„ N:o 16 rationsersättning.....,2,560

,, N:o 17 värfningspassevolans . . . 5,400

„ N:o 24 underhåll af servis .... 150

„ N:o 18 inqvartering.......4,500

„ N:o 15 spanmålsersättning till underofficerare

........... 1,650:

80.

97,680: 80. 99,164: 80.

tillkommer:

Sgr

Tit. 10 N:o

11

spanmålsersättning

till underofficerare .

. 8,350: —

N:o

24

d:o

d:o . .

„ N:o

56

d:o

d:o . .

Tit. 14 N:o

15

d:o

d:o . .

1,007,272: 50.

14,750: —

Summa R:mt 1,022,022: 50.

Gemenskapens vid sjöförsvaret natura underhåll.

1871 års Riksstat upptager ................ 230 000: _

tillkommer:

Tit. 13 C spanmål .............. 69,752: 17.

„ 10 N:o 34 kanonierkaserns vaktdräng..... 40: 73. gg 79g. gg

( ,, 14 N:o 23 marinregementets spanmål . 24,877: 22.)

. . Sgr 299.792: 90.

af g av:

Tit. 14 N:o 21 Marin-Regementets portionskostnad....... 56,320: _

( „ 14 N:o 23 „ spanmål 24,877:~l227) ''

Återstod Rmt 243,472: 90.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1872.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil, N:o !> a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 1

Utdrag af Protokollet öfver Cmlärenden, hållet inför kläm

Magt Kommjen i Statsrådet å Stockholms Slott den

9 Januari 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercrmtz.

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve von

Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijontmfvud,

Wtern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhjelm.

Departements-! liefen, Statsrådet Bergström föredrog frågan om reglerandet

af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel för år 1873 samt yttrade

härvid, beträffande

Do) Departementets Expedition.

För innevarande och flera föregående år har beviljats anslag till arvode

åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredande och expedierande. Ett

sådant biträde synes fortfarande vara bedröfligt desto heldre, som antalet af

nämnda ärenden tillvuxit, så att under sistlidet år inkommit omkring 60 flora

än under hvarje af de närmast föregående, på samma gång antalet af samtlige

till Civil-Departementet inkemne mål och ärenden med omkring 200 öfverstigit

medelantalet under närmast föregående år.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil N:o o i0 Ull Kanal. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen aska

anvisandet åt ett extra anslag till arvode åt ett biträde vid de kommunala

ärendenas beredande och expedierande med Ett Tusen Åtta hundra Riksdaler.

2:o) Rikets ekonomiska kartverk.

I anledning af Riksdagens uti skrifvelse den 9 Maj 1870 gjorda underdåniga

anhållan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, i hvad man

de topografiska, ekonomiska och geologiska k ar Inverken kunde med hvarandra ställas

i närmare samband, efter hvilken plan i afseende ä skalor, omfattning och utgifning

dessa karteverk framgent borde fortgå samt i hvad man kostnaderna

derför måtte kunna inskränkas, har, efter det vederbörande i ämnet afgifvit

underdånigt utlåtande, Eders Kongl. Maj:t den lo sistlidne December, på sätt

Statsrådsprotokollet öfver Civil ärenden för samma dag närmare utvisar, hvad

angår ekonomiska karteverket fastställt och be slutit:

att det påbörjade allmänna ekonomiska stomkarteverket i skalan 1 : 20,000

bör, så vidt det'' angår de till Svea land räknade och söder derom belägna

delarna af riket, fortsättas och afslutas;

att deremot utgifning på Statsverkets bekostnad åt ekonomiska, häradskartor

i skalan 1 : 50,000 icke, på sätt hittills skett, vidare må ega rum, sedan

de kartor af nämnda beskaffenhet, för hvilkas fullbordande Eders Kongl. Magt

särskild! anslagit medel, utkommit, men att det må vara vederböra nde landsting.

hushållningssällskap och kommuner Öppet lemnadt att pa egen bekostnad

föranstalta om utgifning af ifrågavarande kartor;

att det ekonom iskt-geografiska karteverket öfver Norrbottens län skall fortfarande

bearbetas efter hufvudsakligen enahanda plan som hittills samt utgifningen

af dertill hörande kartor i skalan 1 : 100,000 på Statsverkets bekostnad

fortsättas och afslutas;

att det ekonomiska karteverket med hvad dertill hörer, sä val i hvad det

afser södra och mellersta delarna af riket, som ock i fråga om Norrbottens

län skall vid ingången af är 1870 ställas under styrelse och ledning af Chefen

för topografiska korpsen på sätt och under vilkor, som Eders Kongl. Maj:t i

afseende å verkställighet af beslutet härom kan finna lämpligt närmare bestämma

;

att hos Riksdagen skall göras framställning, att, oansedt ekonomiska karteverket

kommer att vid 1873 ars ingång förläggas under Chefens för topografiska

korpsen styrelse och ledning, Riksdagen likväl måtte vid Riksstatens ti:tv

hufvudtitel bibehålla det derå nu upplinda ordinarie reservationsanslag 6,000

R:dr samt å samma hufvudtitel uppföra de extra ordinarie eller ordinarie an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil N:» 5 a) till Kon (fl Maj ds Nöd. Prop. N:o 1. om Statsverket- 1872. 3

slag. hvilka för år 1873 och framgent varda för bemälda karte,verk äskade

och beviljade;

alt tillsvidare och så länge de genom andre-landtmätaretjensternas indragning

redan uppkomna och framdeles uppkommande lönebesparingar få användas

till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska karteverket, bör såsom kompetensvilkor

för anställning och användande i egenskap af ekonomisk kartograf,

så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgång till aflönande af nye kartografer

och bestridande af deras resekostnader, fordras att vara landtmätare;

att. till följd af ekonomiska karteverkets förläggande under Chefens för

topografiska korpsen styrelse och ledning, alla de frågor, hvilka röra topografiska

korpsens ekonomiska och topografiska kartearbeten jemte civilt statistiska

beskrifningar och äro af beskaffenhet att höra för Eders Kong!. Näjd

föredragas, skola dertill gemensamt af Cheferna för Land!,försvars- och Civildepartementen

beredas;

att statistiska länsbeskrifningar. utarbetade enligt de af mig föreslagna

grunder och uppställda i den form, som Eders Kong!. Näjd framdeles, sedan

vederbörande blifvit herde och dertill afgifvit förslag, kan finna lämplig! bestämma,

böra fortfarande på Statsverkets bekostnad utgifvas;

att utgifvande af topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000 med derå anbragt

färgtryck för betecknande af ekonomiska förhållanden icke må på Statsverkets

bekostnad ega ruin med mindre visshet förefinnes, att kostnaderna varda

genom försäljning af dylika kartblad till fullo betäckta; samt

att Chefen för topografiska korpsen, jemväl i sin egenskap af styresman

och ledare af det ekonomiska karteverket, samt cheferna för Sjökar tekontor et

och Sveriges geologiska undersökning böra, innan de hvar för sig uppgöra arbetsplan

för året att Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställas, sammanträda

till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll skall föras.

1 sammanhang dermed har Eders Kongl. Näjd bifallit min underdåniga

hemställan, att, enär Statverkets nu varande ställning icke oundgängligen kräfde

inskränkning i utgifter för vigtiga statsändamål, hvartill ett raskt fortskridande

af ekonomiska, topografiska och geologiska karteverken obestridligen vore att

hänföra, Eders Kongl. Näjd icke måtte finna skål att föreslå Riksdagen nedsättning

i de vanliga, för ifrågavarande kartverk påräknade extra-ordinarie

anslagen.

Landtm äteristyrelsen och Land shö fdingen S. P. Bergman hafva uti underdåniga

skrivelser af den 27 November och den 9 December sistlidet år hemställt,

att Eders Kongl. Näjd måtte för rikets ekonomiska karteverks arbeten

under år 1873 utverka anslag till samma belopp, som för innnevarande år äro

beviljade, eller för Norrbottens län 20,000 R:dr och för öfråga delar af riket

32,000 rdr utöfver de 6,000 R:clr, som äro på ordinarie stat uppförda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 5 a) till ICongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Derjemte äro att tillgå: särskildt för de kartearbeten, Indika för närvarande

äro ställde under Landtmätcristyrelsens inseende, dels de lönebesparingar. som

uppkommit och vidare kunna uppkomma genom indragning af andre-landtmätaretjenster

dels ock medel, som inflyta för arbeten, Indika af karteverkets personal

åt enskilde förrättas; samt såväl för nyssnämnda kartearbeten som ock

för dem i Norrbottens län de belopp, som försäljning af utgifna kartor och

beskrifningar kan inbringa.

Under den 9 sistlidne December har Eders Kong!. Maj:t för de af 1872

års ekonomiska kartearbeten, hvilka äro ställde under Landtmäteri-styrelsens

inseende och afse mellersta och södra delarne af riket, fastställt utgiftsstat, slutande

sig å eu summa af 46,250 Ruin hvartill äro att påräkna: det ordinarie

anslaget 6,000 R:dr; det extra anslaget 32,000 R:dr; nio besparade andrelandtmätarelöner

8,100 Emir samt karteverkets fordran för verkstäldt arbete åt

enskild person 150 Emir eller tillsammans 46,250 B:dr. Staten upptager:

till

arfvode åt Öfveringeniören vid Gcneral-Landtmäterikontoret E/dr

» en kartograf............................................................ »

» tre kartografer ä 1,600 B:dr.............................. »

» fyra » ä 1,400 Emir.............................. «

» eu kartograf............................................................ «

särskild! arfvode till ett biträde åt Landtmäteristyrelsen vid

kartearbetenas öfvervakande och kontroll jemlik! Nådiga

Brefvet den 26 Oktober 1866 ............................................. «

två extra kartografer ä 1,200 Emir....................................... »

en ny extra kartograf för hela året 1872 ....................... »

två nye extra kartografer för två tredjedelar af året ä

1,500

2.000

4,800

5,600

1,000

1,800

2,400

1.000

1.333

33.

..... ))

6,550

—

dian

4,550

—

))

5,300

1.100

—

1.800

—

hyra för arbetslokalen ...............................................

dess städning och arfvode åt eu vaktmästare ..................... » 780

ved, olja och ljus, förslagsvis .............................................. » 500

rit- och skrifmaterialier, förslagsvis....................................... » 400

underhåll och inköp af instrument och effekter, förslagsvis » 700

dagsverkskostnader, förslagsvis ............................................... » 2,400

diverse extra utgifter » » 736

Summa R:dr 46,250

67.

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

r>

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:Is Nåd. Trop. N:o 1, om StatmrM. 1872.

I enlighet med Eders Kong!. Maj ds ofvanåberopade beslut af den 15 sistlidnc

December och pa grund af hvad i öfrig! förekommit får jag i underdånighet

tillstyrka, att Eders ICongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att dels vid

Bite hufvudtiteln bibehålla det derå för närvarande för Rikets ekonomiska karteverk

uppi orda ordinarie anslag G ,000 rdr dels ock under samma lmfvudtitel

pa extra stat för är 1873 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska

kartearbctcna i Norrbottens län 20,000 rdr och af de ekonomiska stomkartearbetena

i ofri ga delar af riket 32.000 rdr eller tillsammans 52.000 rdr.

3:o Öfvcrståthållare-Mmbetet.

I ti Nådig,! 1.1,''position,m till sistlidet års lagtima Riksdag angående Statsverkets

tillstånd och behof föreslog Eders Kong!. Magt, att Riksdagen måtte

för utvidgning åt den åt Ofverståthållare-Embetets Kansli upplåtna embetsmål

bevilja tillökning i den på samma Embete» anslag uppförda hyresersättning.

men, dä blifvande hyresbeloppet för den utvidgade lokalen ännu icke vore bestämdt,

för innevarande är endast på extra stat anvisa det belopp, som, enligt

hvad Öfverstå thållare-Em betet antydt, kunde komma att, utöfver hvad redan

\ore å ordinarie stat till hyresersättning uppfördt, blifva behöflig! eller 1 500

rdr. Donna framställning blek af Riksdagen bifallen; Och, sedan i anledning

deraf Eders Maj it genom Nådigt bref den 9 sistlidna Juni bemyndigat Öfverstå

thållaie-Einbetet att upprätta nytt kontrakt om förhyrande af utvidgad embetslokal

från deri 1 påföljande Oktober, Midt, likasom det förut gällande, på

obestämd tid, men med ömsesidig rätt till uppsägning sex månader före fardag.

emot ett till högst 3,000 rdr förhöjdt ärligt hyresbelopp, har ÖfverstäthållareEmbetet

uti under dåning skrifvelse den 7 sistlidne November, med anmälan att

Embetet med Stockholms städs Drätselnämnd alslutit kontrakt, hvarigenom omförmälda

lokal blifvit tillsvidare förhyrd emot 3,000 rdr årligen, gjort framställning

derom, att, utöfver det a ordinarie stat till hyresersättning redan uppförda

belopp, 1,500 rdr, måtte i enahanda afseende å ordinarie stat anvisa*

ytterligare 1,500 rdr.

Vidare har Öfverståthållare-Embetet uti underdånig skrifvelse den 17 i

sistnämnde månacl ifrågasatt förhöjning uti det till löner åt exsecutions- och vaktbetjeningen

vid Ofverståthållare-Embetets Kansli beviljade anslag. Genom Nådiga

bref vet den 2 Juli 1858 ställdes då för detta ändamål beviljade medel

till Ofverståthållare-Embetets förfogande för nämnda betjening» ärliga aflönande:

och,. scdan Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer beviljat aflöning

åt lyra nye exsecutionsbetjente, uppgår numera ifrågavarande anslag till belopp

af 8,095 rdr. Detta belopp har, enligt hvad Öfverståthållare-Embete!

upplyser, varit fördeladt pa följande sätt:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil N:o 5 a) till Kong!.. Maj,is Nåd. Trop. N:n 1. om Statsverket 1872.

till 2 exsecutionsvaktinästare, 600 rdr hvardera....................................

» 1 förste Kansli-Vaktmästare, (utom 1 mstad och ved) .....................

» 1 andre Kansli-Vaktmästare...............................................................

» 8 exsecutionsbetjente, äldre, 400 rdr hvardera..............................

„ ,8 » yngre, 200 rdr hvardera ..............t»............

v, 1 vaktmästare och 2 vaktknektar vid gäldstuga!! tillsammans......

„ gratifikationer åt Hägra extra ordinarie exsecutionsbetjente utan

lön ..................................................................................................

1,200:

500:

500:

3.200:

1,600:

1,050:

45:

Summa Knat Rdr 8,095:

Af dessa betjente äro exsecutionsvaktmästarne sysselsatte med verkställandet

åt'' alla utslag och beslut i brottmål, som till verkställighet i Stockholm

förekomma, äfvensom af alla skrifvelse!'' angående personers efterspanande och

inställande inför vederbörande myndigheter. De åtnjuta således icke någon

sportelinkomst. Kxseeutioiisbctjenterna åter ombesörja alla handräckningsåtgärder

i civila mål och åtnjuta derför sportelinkomst enligt flen åt Kong!, Maj;t

under den 22 November 1867 fastställda taxa. De bada Kansli vaktmästarne

hafva endast sig uppdragne vanliga vaktmästaregöromäl, med hvilka sport.-1- inkomster ej it ro förenade .

Genom den efter nva strafflagens införande Fogaten ålagda skyldighet, att

ensam omhänderhafva bestyret med indrifvande och förvandling åt alla böter

hafva emellertid handräekningsätgärderna i brottmål sa betydligt tillvuxit i antal,

att de. hvilka under senaste fem är närmat sig i ärligt medeltal till 650.

ej längre kunna ensamt af de båda exsecutionsvaktmästarne ombesörjas, hvadan

det bli tv it nödigt i så måtto frångå förut omförmälda fördelning af göromålen,

att fyra exsecutionsbetjente förordnats biträda exsecutionsvaktmästarne. genuin

hvilken anordning dessa fyra exsecutionsbetjente i väsendtlig män hindrats att

sysselsätta sig med handräekningsätgärderna i de civila målen och således lidit

minskning i sina sportelinkomster. Dessutom måste åt eu af exsecutionsbetjenterne

up]»dragas att under sessionerna i Kansliet verkställa uppropen, hvarigenom

denna exsecutionsbetjent i icke ringa grad hindras i utöfning''»! af sina

inkomstbringande göromål utan att härför erhålla annan gocltgörelse, än den

som af enskilda medel kunnat honom tilldelas.

Då antalet af de civila handräckningsärendena under de sednaste tio oren

i medeltal uppgått till omkring 10,000, hafva de sexton ordinarie exsceutionsbetjenterne

icke kunnat medhinna dem åliggande befattning med dessa ärenden.

helst fyra bland dem. såsom nänmdt är. måst biträda vid handräckningarna i

brottmål. Öfverståthållare-Fan betet har derföre mast antaga extra ordinarie

exsecutionsbetjente, hvithet ansetts angeläget jemväl derför, att ÖfverståthållareEmbefct

skulle få tillfälle lära känna och pröfva sökandes lämplighet samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil N:o Z a) till Kong!. Majs.s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 7

desse måtte förvärfva någon erfarenhet i göromålen, innan de blefve till ordinarie

exsecutionsbetjente antagne. Antalet af de extra ordinarie exsecutionsbetjenterne

har tillförne varit sex, men anses numera kunna nedsättas till två,

intilldess tillökning i göromålen möjligen åter påkallar större personal.

Beträffande beloppet af den sportel!inkomst, hvarje exsecutionsbetjent årligen

kan åtnjuta, uppgå Iver Ofverståthållare-Embctet, att detsamma under vanliga.

förhållanden icke kan antagas i medeltal uppgå till mera än 300 roff.

men anser, att den betydliga minskning i de privata handräckningsmålens antal,

smil varit en följd af nuvarande lyckliga ekonomiska förhållanden, medfört

sådan nedsättning i berörda sportelinkomst, att den numera, ej kan beräknas

till högre belopp än 200 roff årligen.

De aflöning,sförmåner, som sålunda kunna beredas exsecutionsbetjenteme,

äfven om i beräkning tagas de i allmänhet obetydliga inkomster, som sådana,

betjente kunna genom inkasseringsuppdrag bereda sig, äro enligt Öfverståthållare-Embetets

åsigt, särdeles hvad angår de extra ordinarie och de med lägre

limon försel Ide exseontionsbetjenterne, uppenbarligen otillräckliga för deras

lefnadsbehof, synnerligast om i betraktande tagas de ansträngande, obehagliga

och ansvars fidla tjenstegöromål, dem åligga. Häraf måste följden blifva", att

till tjensternas bestridande svårligen kunna erhållas personer med de egenskaper,

som för tjensternas upprätthållande på ett med nutidens anspråk i någon

man öfverensstämmande sätt erfordras, broder de sednaste två åren har också

endast eu person anmält sig såsom sökande till exsccutionsbetjents-syssla, af

hvilken omständighet kan hemtas anledning befara, att Öfverståthållare-Embetet

skulle under nuvarande förhållanden komma i förlägenhet för att finna

lämplige personer för sådana sysslor.

Om det än måste medgifvas, att för verkställande af flera bland de förrättningar,

som nu åligga exsecutionsbetjenterne, kunde önskas personer med

högre bildning och andra egenskaper i öfrig!, än hos den nuvarande exsecutionsbetjent-klassen,

äfven derest aflöningsvilkoren varit dubbelt så störa som de äro,

skäligen kunna påräknas, anser Ofverståthållare-Embetet donna omständighet,

vid det förhållande att eu mera genomgripande förändring af exsecutionsväsendet

synes ej böra ifrågasättas, förr än den väntade nya utsökningslagen

kan blifva antagen, ej böra. åberopas såsom hinder att, i afbidan å donna tidpunkt,

gerna hvad billighet emot statens ifrågavarande tjenare krafvel- och i öfrig!

nödigt är, för att utsökning,sväsendet i hufvudstaden må blifva så godt

som detsamma, med den anordning det har, kan blifva.

Med anledning häraf, och enär Ofverståthållare-Embetet antager, att, om

exsecuhönsvaktmöstanics antal ökas till fyra och desse endast befatta, sig med

handräckningar i brottmål, hvadan de och skulle i något högre lön hafva ersättning

för saknaden af sportler, dessa fyra kunna medhinna alla nämnde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o .0 a) till Kong!. Mnj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872.

handräckningar, äfvensom att i stället antalet af exsecutionsbetjenternc i lägre

lönegraden skulle kunna nedsättas från 8 till 6, hemställer OfverståthållareEmbetet,

. ätt anslaget för aflönande af exsecutions- och vaktbetjente vid Öfverståthållare-Embetets

Kansli må tillsvidare och, om möjligt är, från och med

början af innevarande år förhöjas med 3,355 rtir, eller ifrån förutnämnda beloppet

8,095 rdr till 11,450 rdr, hvarigenom (»fverståthållare-Embetet kunde

sättas i tillfälle bestämma aflöningen sålunda:

till 2 exsecutionsvaktmästare, 700 rdr hvardera.................................

» 2 » 600 rdr hvardera.................................

» 8 exsecutionsbetjente, 500 rdr hvardera.......................................

» 6 » 400 rdr hvardera........................................

» 2 kanslit aktmästare samt till vaktbetjeningen vid gäldstugan

samma belopp som förut eller tillhopa....................................

» gratifikationer åt 1 exsecutionsbetjent, som verkställer uppropen

i Öfverståthållare-Embetets Kansli, samt till 2 eller flera

extra ordinarie exsecutionsbetjente utan lön...........................

Summa flint Rdr 11.450: —

Hvad nu först angår Öfverståthållare-Embetets framställning angående tillökning

i det till b yresersättning anslagna belopp, så, enär behofvet af utvidgad

embetslokal redan blifvit af Eders Kong!. Maj:t och Riksdagen enhändt, samt

hyresbeloppet för den utvidgade embetslokalen numera är tillsvidare bestämdt

till 3.000 rdr, eller 1,500 rdr mera än det för ändamålet å Riksstat beräknade

belopp, torde åtgärd böra vidtagas för att bereda en deremot svarande

fyllnad i ordinarie medels-tillgångar.

Beträffande derefter framställningen om höjning af anslaget till aflöning

åt exsecutions- samt vaktbetjente vid Öfverståthållare-Embetets Kansli, kan jag

icke annat än vitsorda lämpligheten och nödvändigheten af de anordningar,

Öfverståthållare-Embetet uti donna framställning förmält sig önska vidtaga,

ehuru jag icke finner skål att med afseende på dem föreslå någon rubbning

för det nu ingångna år i den för året gällande statsreglering. De för två

exsecutionsvaktmästare nu bestämde löner af 600 rdr till hvarje äro ej ifrågasätta

att höjas, och det torde vara med både billighet och klokhet öfverensstämmande,

att, på samma gång antalet af donna personal vinner eu oumbärlig

tillökning, de nya lönerna må med 100 rdr öfverskjuta de hittills utgående,

hvarigenom (ffverståthållare-Embetet sättes i tillfälle att medelst, en ringa tillökning

i lön uppmuntra dom. som genom långvarig tjenstgöring, förenad med

nit och skicklighet, gorå sig deraf förtjent»''. Åt samma skal och med afseende

å hvad Öfverståthållare-Embetet anfört torde ej heller med fog kunna göras

anmärkning emot de för fjorton exsecutionsbetjente föreslagna lönebelopp; lika
-

1.400: —

1,200: - 4.000: —

2,400: —

2.050: —

400:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o a) till Kong!. Mnj:h Nåd. Trop. N:o 7. om Stat sm-],-cl 1872. 9

som dvt belopp, (ffverstäthållarc-Embvtct föreslagit alt användas till gratifikationer

åt extra ordinarie exsekutionsbetjente samt den oxsekntionsbetjent, som

verkställer uppropen i (Ifverstathållare-Embetets kansli, icke kan anses vara för

högt tilltaget. Uti det till aflöning åt 2 kanslivaktmästare och vaktbetjeningen

vid gall i stugan utgående belopp har /brhöjning icke föreslagits; och någon minskning

i samma belopp torde ej heller med skal kunna ifrågasättas.

På grund häraf hemställer jag underdånigst att Eder.s Kongl. Majrt måtte

föreslå Riksdagen att, pa. det anslagna, hyresersä timligen till <MVerstäthållareE

mbetet ma kunna ökas med l,f)00 R:dr och ii.död lbdr ytterligare ställas

till (It\ erstathallare-Embetets förfogande för aflönande af oxsekutionsbetjeningen

vid dess kansli, höja det för närvarande till 77,267 Rall uppgående ordinarie

anslaget till Öfverstuthållare-Embetet med 4,855 R:dr.

Ro. Landsstaterna i länen.

Uti skrifvelse den 27 April 1870 har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Kalmar län gjort underdånig framställning derom, afl Tliorsås och

Söderåkra socknar i Södra Möre härad, Indika nu utgjorde ett länsmansd i strikt

och omfattade den förra 3{ qvadratinil med 9.300 personer och den sednare

omkring en qvadrat,nil med 4,800 personel-, måtte fä fördelas i två distrikt,

hvardera omfattande endast eu socken; och har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

såsom skal för donna delning hufvudsakligen anfört, att berörda länsmans,

! istrikt med hänsyn till folkmängden vore det största inom länet och stolle

föga efter hela södra mötet al Ohuld, som dock utgjorde ett eget fögderi

med tre länsmansdistrikt; att under i ("ifrigt vanliga förhållanden vore synnerligen

svårt, om ej omöjligt, för eu länsman att till alla delar val uppfylla sina

tjänsteåligganden i ett så folkrikt distrikt, men att svårigheten i detta hänseende

ökades åt liera omständigheter, bland Indika främst framstode den att befolkningen

i ofvannämnda intill Blekinge gränsande socknar hade ett särdeles hetsigt,

lynne, som loranledt hvarjehanda våldsamhet^*; att den ekonomiska ställningen

i orten så försämrats, att konkurser och utmätningar förekomma till högst

betydligt antal och till den grad toga, Länsmannens tid och verksamhet i anspråk,

afl han svårligen kunde behörigen vaka öfver polisens och ordningens

handhafvande; afl det föreslagna Tliorsås distrikt komma att blifva ganska betydligt

med afseende a både ytvidd och folkmängd, samt att, om än Söderåkra

distrikt i dessa hänseenden klafve ett af do mindre i länet.‘eu länsman likväl

ingalunda komma att der sakna full sysselsättning.

Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium och Statskontor hafva

i häröfver afgifvet, den 28 Januari sistlidna är inkommet utlåtande, jemte tillkännagifvande

att, enligt 1868 års mantals- och skattskrifnings-längder för

Bill. iil! Bikul. Frat. 1872. 1 Sand. 1 Afä. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 5 ii) till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket. 1872.

Thorsås och Söderåkra socknar, folkmängden upptoges i den förra till 9,388

och i den sednare till 4,751 eller tillsammans 14,139 personer, på de af Eders

Kong!. Maj:ts Befallningshafvande anförda skäl i underdånighet tillstyrkt nådigt

bifall till förevarande framställning samt att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att till lön för en blifvande länsman i det nya distriktet måtte, likasom

för andra länsman utan boställe, beviljas:

kontant lön.................................................................................. E:mt R:dr 450: —

lönetillökning................................................................................ » » 250: —

och hyresersättning.................................................................... " » 150: —

eller tillsammans R:mt R:dr 850: —

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställer jag. att Eders Kongl.

Maj:t täcktes finna nödigt att, på sätt föreslaget blitVit, fördela det för närvarande

af Thorsås och Söderåkra socknar i Södra Möre härad af Kalmar län bestående

länsmansdistrikt i tvenne, samt förty af Riksdagen åska såsom löneförmåner

åt den blifvande länsmannen i det nya distriktet 850 R:dr.

1 öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti sin den 13 sistlidne December

utgrina underdåniga berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning

hemställt, tillstyrker jag vidare Eders Kong]. Magt föreslå Riksdagen:

att, sedan nedannämnda landsstatsboställen jemlik! Eders Kongl. Maj:ts tid

efter annan fattade nådiga beslut blifvit mot årlig ersättning till vederbörande

tjensteman till Statsverket indragna, nemligen

inom Jönköpings län

a) det Kronofogden i Östra Wedbo fögderi på lön anslagna boställe A

mantal N:o 6 Slättåkra Aspegård och f mantal N:o 1 Slättåkra Månsegård

mot ersättning af 1,026 R:dr;

b) länsmansbostället i Vestra härads vestra distrikt \ mantal N:o 1 Qvarnaryd

mot ersättning af 351 R:dr;

c) länsmansbostället i sistnämnda härads norra distrikt | mantal N:o 1

Brassbo mot ersättning af 450 R:dr;

inom Kronobergs län

det länsmannen i Norrviddinge härad på lön anslagna boställe mantal

N:o 3 Tolg Hällebohl mot ersättning af 535 R.dr;

inom Kristianstads län

länsmansbostället i Willands härad j mantal N:o 13 Fjol binge mot ersättning

åt 756 R:dr; samt

inom Örebro län

länsmannens i Fellingsbro härad boställe j mantal N:o 3 Hökasta mot ersättning

åt 480 R:dr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 11

höja det kontanta anslaget med en mot sammanräknade beloppen af dessa

ersättningar svarande summa af 3,598 Kali” men deremot minska indelta ränteanslaget

med det sammanräknade belopp, hvartill de berörda boställen åsätta

räntor varit i stat beräknade eller 309 R:dr;

kommande, i händelse af bifall till desse mina framställningar, anslaget

i penningar till Landsstaterna i länen, hvithet för innevarande år utgör 1,078,831

ll:dr 15 öre, att för är 1873 med tillsammans 4,448 Rall''förhöjas till 1,083,279

R:dr 15 öre; hvaremot beräknade värdet af nndelt ränta och ersättning för indragna

räntor» 153,092 R:dr 37 öre minskas med 309 R:dr.

5:o. Statens jernvägstrafik

Enligt föreskriften i <) 4 af Eders Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för

dess Styrelse för Statens jernvägstratik har bemälda Styrelse med underdåniga

skrivelser af den 15 och 20 sistlidne December afgifvit dels förslag till specifik

kostnadsstat för innevarande år, dels ock aproximativ beräkning af de år 1873

sannolikt förestående utgifter för drift och underhåll samt nya byggnader och

inventarier vid jernvägstrafiken.

Enligt förstnämnda förslag, skulle innevarande års omkostnader komma

att uppgå:

för byråafdelningen................ till 178,000 R:dr

» banafdelningen........................................ » 1,242,000 »

» maskinafdel ningen.................................. » 1,831,000 »

» trafikafdelningen.................................... » 1,190.000 » 4,441 000 R dr

» nya byggnader och anläggningar............................................. 279,000 »

» nya inventarier........................................................................... 430,000 »

Summa Runt 5,150,000 R:dr.

hor de under år 1873 förestående utgifterna har Styrelsen redogjort uti

följande två öfverslag:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o 5 ") till Kong!. Muj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

Approximativt beräknad! förslag till arvodesstat vid Statens jeruvägstralik

för är 1873.

Arvodei

Antal.

förän-

Summa.

derliga.

Å). Byrå-afdelningeti.

a) vid Styrelsen:

Generaldirektör...............

i

9,000

—

Byråchef.................

i

5,500

—

Inspektör.................

i

6,000

—

Sekreterare................

i

4,000

—

Registrator och Aktuarie . . .........

i

3,500

—

Notarier..............å 2,500

2

5,000

—

Kamrerare.................

1

4,000

—

Kammarförvandt................

1

—

2,400

Revisor..................

1

3,000

—

Hufvudkassör................

1

3,000

—

Uppbördskassör...............

1

3,500

—■

Föreståndare för Statistiska kontoret........

1

4,000

—

Milkontrollör................

1

—

3,600

Bokhållare................- .

3

—

5,100

Kammarskrifvare. . ............

2

—

2,160

Kontorsskrifvarc...............

14

—

20,400

Vaktmästare................

3

—

2,160

Summa vid Styrelsen

36

50,500

35,820

86,320

b) vid Distrikten:

Byråassistenter...............

4

—

8,400

Kassörer.................

3

—

6,300

Bokhållare.................

1

—

1,080

Vaktmästare................

4

—

3,000

Summa vid Distrikten

12

18,780

18,780

Summa för Byräafdelningen

48

50,500

54,600 j 105,100

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a) till Kongl. Mnj.is Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 13

B). Banafdeluingen.

a) vid Styrelsen:

Öfverdirektör.

afdelning med.

j Telegrafdirektör .

j Baningeniöv .

Summa vid Styrelsen

b) vid Distrikten:

I Bandirektörer..............

Baningeniörer.............

Bokhållare.............

Banbetjening................I 617j

Summa vid Distrikten 634

Summa för Banafdelningen

C). Maskinaldeliiiiigcii.

a) vid Styrelsen:

Öfverdirektör (se Banafdelningen) . . . .

Maekiningeniör......

Summa vid Styrelsen

b) vid Distrikten:

Maskindirektörer och ingeniörer

| Verkmästare.......

I Verkstadskamrerare.....

| Förrådsförvallare......

Bitare, bokhållare och skrifvare.

Arvoden

i __

: fasta

förän-

derliga

1 Summa

a

1

i

i 3,000

_

3,90(

3,001

3

3,000

6,900

9,900

3

11

! 3

1 617

—

12,600

27,300

4,800

252,480

634

—

297,180

297,180

637

3,000

304,080

307,080

1

3,000

3,000

1

3,000

3,000

6,000

5

6

3

4

25

!

19,200

15,900

9,000

10,500

33,780

44

3,000|

88,380

6,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 5 a) /;''// Kanyl. Majs* Nåd. Trop. N:o B om Statsverket 1872.

Transport

Förråds- och koutorsbetjening .

Lokomotiv- och vagnbetjeniug •

Antal.

Arvoden

fasta.

förän
-

derliga. j

Summa.

D). TralikafdelningfH.

a) vid Styrelsen:

Öfverdirektör.......

Assistent........

Ofverkontrollör......

Kontrollörer och biljettförvaltare

Kontorsskrifvarc......

b) vid Distrikten:

Trafikdirektörer och Assistenter.

Statio ^föreståndare.......

Stationskassörer, bokhållare och skrifvare

Telegrafinspektorer och telegrafister .

Stationsbetjening........

Tågbetjening..........

Summa vid Distrikten

Summa för Trafikafdelningen

441 3,000;

10! — :

340; —-

68,380

6,540:

295,8001

6,000

393 —

390,720!

390,720

394| 3,000

1

I

393,720

396,720

1 6,000

V - 1! 4,000

4: —

20| —

3,000

9,600

26,820

27j 10,000

39,420

49,420

8 —

114; —

144! —

41 —

491 —

127 —

| 28.201

159,620

1 139,341

39,780

218,380

100,860

925> —

686,180

686,180

952 lO.OOOj 725,600

735,600

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1872- 15

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik under år 1873.

R:mt R:dr.

.

A. Drift och underhåll.

I. Byrå-afdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt

betjente, enligt särskild arvodesstat..........................

105,100

Betings- och tim-arbeten vid Statistiska och Milkontoren

17,000

Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt tillfälliga

biträden......................................................

6,900

Missräkningspenningar .............................................

3,700

Inqvarteringsersättuingar .........................................

4,000

136,700

Reseersättningar och traktamenten..................

5,000

Anslag till utländska resor ... .......

5,000

Expeditionskostnader .............................

5,000

Tryckningskostnader................................................

10,000

Hyra för tjenstelokaler samt dessas eldning, belysning

och städning .....................................

2,500

Biblioteket ...................................

1,500

Inventariers underhåll och förbrukning .........

300

Sjukvård och begrafningshjelp....................................

800

Pensioner till under byggnadstiden eller vid trafiken ska-

dåde personer, samt till enkor och barn efter till

följd af skada aflidna......................................

8,000

Rättegångskostnader, inberäknadt arvoden till juridiska

biträden vid distrikten .............................

2,500

Diverse utgifter ..........................................................

700

41,300

Summa för Byrå-afdelningen

—

178,000

II. Ban-afdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be-

tjenlig, enligt särskilda arvodesstaten........................

307,080

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden,

lönefyllnad in. m...........................

57,300

Inqvartering......................................

9,621

Beklädnad......................................

49,300

Bränsle till boställslägenheter......................................

23,500

446,801]

Transport

----

446,801

178,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd Trop- N:o 1, om Statsverh-1 1872-

Rall- R:mt.

Transport

:

446.801

178,000

Expeditionskostnader ......................................

5,900

Tryckningskostnader ..............................................

1,800

Tjenstelokaler .........................................................

1,500

Underhåll af banvallen .......................................

7,700

» broar och kulvertar ...........................

16,000

» afloppstrummor ...................................

2,600

» vägar, viigöfvergångar in. in...................

22,500

» öfverbvggnaden: riktning.........................

13,000

utbyte af sliprar ............

210,000

» rater ...........

326,500

spårvexlar ...................

32,000

ballastning .....................

26,500

stängsel ..........................

74,000

» stationer: husbyggnader .........................

81,000

bangårdsin aski» cider ...............................

19,000

planteringar och stationsplan in. in..........

39,000

» vaktstugor och kurar ...............................

20,500

» telegrafledningar.......................................

9,300

» signaleld ngsinrättningar ..........................

3,000

Materialförbrukning för signalering .........................

7,000

Inventariers underhåll och förbrukning ....................

4,700

Expropriationsräntor och kontributioner ....................

2,100

Snöskottning..........................................................

18,000

Reseersättningar och traktamenten.............................

5,000

Sjukvård och begrafningshjelp.................................

8,600

Diverse utgifter ...........................................................

1,999

959,199

Summa för Ban-afdelningen

.

—

1,406,000

III. Maskin-afdelningen.

Gemensamma omkostnaden.

Ordinarie arvode» till embets- och tjensteman samt be-

tjening, enligt arvodesstaten ....................................

100,920

Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga biträden,

lönefyllnad m. in.....................................................

11,000

Inqvartering .................................................................

18,195

130,115

Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp

samt diverse utgifter ..............................................

22,150

Lokomotiv tjenst:

Ordinarie arvoden till lokomotivförare, Ödare, putsare,

pumpare och kolvakter, enligt arvodesstaten..............

| 257,340

Transpor

| 257,340

| 152,265

1 1,584,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:fn Nåd. Trop. N

■o 7, om

Statsverket

1872. 17

Kali'' Rutil.

Transport:

■257,340

152,265

1,584,000

Extra betjening samt tillfälliga biträden in. m...........i

102,400

Inqvartering............................................................

47,873

Kol- och oljepremier...................................................

48,000

455,613

Inventariers underhåll och förbrukning ........................

8,400

Förbrukning af stenkol ........................................

458,000

» olja och talg ................................|

27,000

» diverse materialier................. ..........

42,800

Eldning, belysning och materialförbrukning för vatten-

stationer och lokomotivstall...................................

36,000

|

Resor, sjukvård och begrafningshjelp...........................

9,800

582,000

i

Vagntjenst:

Ordinarie aflöning till vagnmästare, förman, putsare och

vagnssmörja^ enligt arvodesstaten ...........................1

38,460

Extra betjening samt tillfälliga biträden in. in...........

25,400

Inqvartering........................................

7,428

Beklädnad och premier till vagnssmörja^....................

9,400

80,688

Materialförbrukning för vagnars smörjning och renhåll-j

ning.....................................................

21,500

Inventariers underhåll och förbrukning..........................;

40,000

Resor, sjukvård och begrafningshjelp ..........................

4,700

66,200

Transportmedlens underhåll:

Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader ...............i

13,000

» verkstädernas ångmaskiner ...

25,200

Belysning, eldning och renhållning m. in....................

11,425

Transporter, lastningar och lossningar .................

5,439

Inventariernas underhåll och förbrukning samt afskrifning

af förlust å försålda materialier.....

15,600

Resor, sjukvård och begrafningshjelp ...........................

1,570

Underhåll af lokomotiv och tendrar ..

273,000

» person-, post-, fång- och packvagnar.........

77,000

" godsvagnar....................................

120,000

» vagn axlar och hjul ............................

63,000

605,234

Summa för Maskinafdelningeni

__

~ ------

1

1,942,000

IV. Trafikafclelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och tjensteman samt be-

timring, enligt arvodesstaten....................................

735,600

! Tillfälliga biträden, missräknilöspenningar, anmärknings-

procent, lönefyllnad in. in. ....................................

131,538

1

Transport

867,138

—

| 3,526,000

Bill. till Riksd. Prat, 1872. 1 Sami. 1 Afd.

O

O

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

Kreti'' Knut.

Transport

867,138

—

3,526,000 ]

Inqvartering.................................................................

82,100

Beklädnad..................................................................

52,526

Bränsle till boställslägenheter .....................................

15,800

Nålpenningar till tågbetjening....................................

18,500

1,036.064

Kontorskostnader .......................................................

58,150

Signalering och belysning inom stationerna .................

29,900

Eldning inom stationerna .........................................

21,600

Signalering, belysning och uppvärmning å bantågen-......

8,800

Diverse materialförbrukning för trafiken och telegrafe-

ringel!.....................................................................

20,400

Inventariers underhåll och förbrukning..........................

24,400

Hyra för begagnande af främmande jernvägars vägnar...

1,500

Renhållning vid stationerna .........................................

10,800

; Reseersättningar och traktamenten................................

13,700

j Sjukvård och begrafningshjelp...................................

10,000

I Ersättning för bortkommet och skadadt gods ..............

3,000

Diverse utgifter ........................................................

1,686

203,936

Summa för Trafikafdelningen

---

—

1,240,000

Summa utgifter för drift och underhåll

----

4,760,000

B. Nya byggnader och anläggningar.

Wäsby. Ett sidospår samt godsmagasin ....................

7,000

!

| Stockholm. Anordningar å Södra godsstationen............

10,000

| Liljeholmen. Tillby gnad af vagnverkstaden..................

20,000

Boställshns för eu del af verkstads- och

okomotiv-

personalen ............................................

20,000

i Katrineholm. Eu ny och större restaurationslokal ......

15,000

i Örebro. Fortsättning af lokomotivstallbyggnaden ........

20,000

Mosås. Ett ytterligare sidospår samt godsmagasin .....

7,000

! Elgarås. Förlängning af sidospåren ........................

8,000

Moliolm. Ett ytterligare sidospår ..............................

6,250

Wäring. » » ...............................

6,250

Skof de. Förlängning af ytterst» sidospåret.................

3,500

Flöda. Ekouomihus .........................................

1,000

Lerum. » .............................................

1,000

: 2 Banvaktstugor .......................................................

2,500

: Vedbodar å en del stationer på 2:dra distriktet............

4,000

Stockaryd. Ekonomihus j ...........................................

1,000

Hessleholm. Förlängning af spåren in. m................

11,500

i Hot. Inläggning åt flera spår m. m..........................

..............

10,000

Transport

154,000

4,766,000 i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. B rop. N:q 1, om Statsverket 1872. 19

Kant R:dr.

Malmö Fortsättning af stationens utvidgning ..........

Kristinehamn. Tillbyggnad af lokomotivstall ...........

Karlstad. Eu fristående vattenkran med rörledningar

Arvika. - » “

Diverse nya byggnader och anläggningar, förslagsvis

Transport;

154.000 !

100.000 ;

10,000

6,000

6,000 .

50,000

4,766,000

Summa nya

byggnader

—

326,000

( i\ya inventarier.

; 1 vällugn för Liljeholmens verkstad............................

1 mindre ånghammare för d:o jemte axelledningar ....

1 borrmaskin för Malmö verkstad...............................

j Maskiner för träarbeten vid (bo

Diverse inventarier .................................................

Rörlig materiel ........................................................

6.500

7,000

5.500

10,000

20,000

314,000

Summa för

inventarier!

__

358,000

Summa

summarum

___

5,450,000

Såsom allmänna grunder för den sålunda gjorda "beräkningen har Styrelsen

anfört följande:

»Styrelsen har vid flera föregående, tillfällen, då hon haft att afgifva dylika

förslag, i underdånighet framhållit, hurusom störa, svårigheter mota att två år

före den tid. förslagen afse, med någorlunda säkerhet beräkna de inkomster

och utgifter, Indika i dessa förslag höra ingå, och svårigheterna äro donna gång

icke mindre än förr. Med anledning af de glädjande förhållanden, som varit

för hunden, att inkomsterna de sista åren i stigande progression öfverträffat hvad

styrelsen i förvåg beräknat, äfvensom att utgifterna för drift och underhåll

kunnat nedbringas till en lägre, procent af brutto-inkomsten, än styrelsen på

förhand antagit, har styrelsen vid den uppskattning af inkomster, hvarom nu

är fråga, och med anledning af den erfarenhet, som under innevarande år

vunnits, ansett sig kunna antaga, att, med inbe,räkning af den förväntade nya

bansträckn ingen af vid pass fyra mil, från Norrköping till Linköping, totalinkomsten

af statens järnvägstrafik under 1873 kommer att uppgå till ungefär

följande belopp, nemligen:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

genom persontrafik och annan biljett-trafik.......................... R:dr 3,600,000: —

» gods- full k roat urs-trafik............................................. » 4.750.000: —

o extra och diverse inkomster ....................................... » 100,000: —

Summa Rdr 8,450,000: —

samt att utgifterna för drift och underhåll icke höra öfverstiga 4,766,000

riksdaler.

Oöres nu eu jemförelse mellan slutsummorna i det specifika förslaget för

1872 och i nu föreliggande approximativa för 1873, kommer man till följande

resultat:

För 1872 har Styrelsen ansett sig kunna uppskatta inkomsterna a 112 han
-

mil till................................................................................ K:dr 8,150,000: —

samt utgifterna för drift och underhåll, enligt det nyligen

i underdånighet ingifna specifika förslaget, till.............. » 4,441,000: —

hvilken sistnämnda summa utgör 54.4 procent af bruttoinkomsten.

För 1873 åter, dä inkomsten ä 115.9 hanmil, såsom ofvan

av nämnd t. antagen till......................................................... » 8.4o0,000: —

Och de sannolikt förestående utgifterna för drift och underhåll

till........................................................................... » 4,766,000: —

utgöra dessa senare vid pass 56,4 procent af bruttoinkomsten för samma år.

Häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, att om man fager hänsyn

till storleken af den väntade trafiken och de kostnader, som i förhållande

dertill kräfvas. eller, hvad som är ungefärligen detsamma, förhållandet mellan

inkomster och utgifter för drift och underhåll, sa förete de förslag, som nu

blifvit jemförda, föga olikhet: och om förslaget för 1873 utvisar något större

utgiftsbok>pp i förhållande till inkomsterna än det för 1872, sa torde donna

skilnad icke kunna anses större, än hvad nödig försigtighet fordrar, då i betraktande

tagcs. att det. rundligare beräknade förslaget, eller det för 1873,

skall ingå såsom faktor vid beräkningarna för samma års Riksstat.

De betydligare inkomsterna genom tillväxande rörelse medföra naturligtvis

större utgifter för drift och underhåll, men med de sistnämnda stå äfven i

oskiljaktigt sammanhang ökade behof af nya utrymmen i byggnader och it

bangårdar, särdeles a de äldre linierim, samt af ny rörelsem åter iel. Styrelsen

har ock i föreliggande förslag tillgodosett de angelägnaste af desse behof samt

beräknat kostnaderna derför under 1873 till 684,000 Rall'', och skall i det

följande underdånigst lemna närmare utredning härom.»

Vidare hav Styrelsen anställt en jemförelse mellan innevarande års specifika

kostnad sstat och ifrågavarande approximativa beräkning för är 1873

samt dervid yttrat följande:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj .is Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 21

»l:o Byråafddningen. För elemi a ifrågasattes ej högre totalbelopp under

1873 än under 1872. Visserligen upptager förslaget till personalstat eu högre

kostnad än under föregående året, men donna tillökning uppväges ungefärligen

af den minskning, som uppkommer på utgiftsposten »tjenstelokaler», och som

är en följd åt inflyttningen i Stockholms nya stationshus.

Uti specifika förslaget till arvodesstat för 1872 har Styrelsen infört förutvarande

Intendenten för 3:dje distriktet såsom t. f. Inspektör vid Styrelsen;

och ämnar Styrelsen i underdånighet under loppet af år 1872 ingifva förslag

till instruktion för Inspektören, på det att dennes befattning, hvilken efter de

i senare lider skedda förändringarne af den allmänna låneförvaltningen har eu

betydande vigt, måtte blifva definitivt ordnad. Af donna anledning anser sig

Styrelsen böra uti föreliggande förslag till arvodesstat upptaga Inspektören såsom

ordinarie, och då lian alltsedan April 1863 såsom Intendent åtnjutit 5,000

Rdr i arvode och 1000 Rdr såsom inqvarteringsersättning årligen, men det

icke varit brukligt att sålunda fördela löneförmånerna för vid Styrelsen anställda

embete- och tjensteman, har Styrelsen i underdåniga förslaget, uppfört

Inspektören till sammanräknade beloppet af nyssnämnda båda aflöningsformåner,

eller till 6,000 R:dr såsom fast arvode, och detta med så mycket större, skäl,

som, enligt hvad Styrelsen i sin underdåniga skrifvelse i förevarande ämne af

den 20 Maj detta År redan yttrat, hos nuvarande innehafvare!! af inspektörsbefattningen

finnas förenade de kunskaper, som äro nödvändiga, då anspråket

är att begagna eu och samma person till inspektör för samtlige afdelningarna

och derigenom vinna alla de fördelar med afseende å kostnaden, som genom

begagnandet af en person, i ställe! för 2 eller 3, kunna uppkomma.

2:o Bamfdelningen. Utgiftssumman har här blifvit höjd från 1.242.000

till 1,406.000 R:dr. eller med 164,000 Ricin öfver summan för 1872. I

donna förhöjning ingå hufvudsakligen: ökad personalkostnad. 16.739 Ridt.

hvaraf eu stor del för den nya banbetjening. hvilken måste å limon Norrköping—Linköping

anställas, samt utbyten af sliprar 40,000 R:dr och af räler

96,700 R:dr, hvilka utbyten anses blifva oundvikliga på åtskilliga äldre delar

af banorna.

3:o Maskinafdelningen. A denna är beräknad eu höjning af 111,000

R:dr eller från 1,831.000 till 1.942,000 Rall’, hvilken väsendtligen föranledes

af nedan nämnda tillkommande belopp, nemligen:

R:dr 42,277 å personalkostnaden dels genom vissa uppflyttningar i arvodesklasser

i följd af längre tjenstetid, dels och förnämligast genom den ökning

af personalen, som det växande antalet lokomotiv och bantåg påkallar;

R:dr 34,450 å ökad förbrukning af stenkol och andra materialier för lokomotivoch

vagntjensten, i följd af rörelsens tillväxt och nya bandelens tillkomst

å Ostra stambanan; samt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:l.s Fd,/. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

E:dr 26,000 a underhållet af lokomotiv och vägnar, — en utgiftspost, som

alltid måste tillväxa samtidigt med dessa fordons ålder och antal.

4:o Trafikafdelningen. Eu förhöjning från B:dr 1,190,000 till lhclr

1,240,000 eller med R:dr 50,000 har här blifvit beräknad med afseende huf\

udsakligen å den tillkommande bansträckningen Norrköping—Linköping med

dess 6 nya stationer eller hållplatser, men äfven med hänsyn till den påräknade

ökade rörelsens grina verkan, att kostnaden i någon män b pjes på de

siesta utgiftstitlarne ä donna afdelning.»

Beträffande nya byggnader och anläggningar. Indika kunna förutses såsom

nödvändiga att utföras under 1873 och hvarför en totalsumma åt 326.000 B:dr

är vorden beräknad, har Styrelsen andraga! följande:

»Vid Wäsby station å Norra stambanan, liksom vid Mosås ä II als berg—

Örebro-banan, har intet godsmagasin eller sidospår dertill hittills varit uppförclt.

emedan godsrörelsen ansetts vara ringa nog att kunna skötas derin rutan. Denna

rörelse har dock nu stigit så betydligt, att nämnda anläggningar ej längre

kunna utan allt för störa olägenheter undvaras.

Vid Stockholms södra station finnas 2:ne större och från hvarandra åtskild

da träskjul såsom godsmagasin uppförda. Indika genom grundens lösa beskaffenhet

undergått svåra rubbningar. Som godsrörelsen här icke minskats,

oaktadt < ''entraIstationens öppnande, har det befunnits nödvändigt att, i sammanhang

med grundlig reparation å godsmagasinen, äfven bygga dem tillsammans

samt i någon man utvidga godsspåren för att sålunda vinna ökadt utrymme

samt besparing i personal och arbete vid godsbehandlingen.

Liljeholmens vagnverkstad, hvilken blifvit inrättad i mindre skala för det

första ringare behof vet. behöfver utvidgas och lämpas efter det större antal

\agnar, som numera der skall repareras; och är donna utvidgning så mycket

angelägnare, sent distriktets vagnantal vid Norra och Ostra stambanornas fullbordan

nära nog fördubblas mot det nuvarande.

Bostäder vid Liljeholmen för eu mindre del lokomotivpersonal och verkstadsarbetare

äro högeligen behöflig», på det att de å platsen vigtigaste åt

nämnda betjente och arbetare ej må vara nödsakade att bo på långt aflägsna

håll, der de äro svåra att vid hastigt förekommande behof anträffa, utan kunna

jemn! vara i närheten, hvarigenom de äfven blifva med mera odeladt intresse

fastade vid föremålen för sin verksamhet, och man dessutom erhåller större

sannolikhet för att kunna i tjensten bibehålla de dugligare.

Katrineholms restaurationsbyggnads utvidgning bär icke längre uppskjutas,

enär den besvärliga trängseln, hvilken, då jernväg*resande der intaga sina

måltider, plägar uppstå och öfver hvilken många klagomål försports, måste

blifva ännu svårare, dä flera resande på en gång tillströmma, hvithet kommer

att inträffa jemte rörelsens tillväxt och östra stambanans utsträckning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil, No 5 a) till Kong1. Moj:1* Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1872. 23

För Örebro station begå ras model till fortsättande åt den lokomotivstallbyggnad,

hvilken i följd af förra stallets förstörelse genom vådeld är behöflig,

oeh till livilkens nödvändiga påbörjande under 1872 medel redan bl i fri t i underdåniga

förslaget för sistnämnda är beräknade.

För hvardera af Elgarås, Moholms och Wärings stationer, Indika allt sedan

deras anläggning hatt ett ringa utrymme, är ett ytterligare sidospår nödvändigt

lör att möjliggöra för tre tåg att. utan allt för stor tidsutdrägt och fara, förbigå

eller mota hvarandra.

Tva nya banvakta rostugn!'' a Vestra stambanan på platser, der förut endast

vaktkurar funnits, är o behof! iga, emedan erfarenheten visat angelägenheten

deraf, att banbetjeningen är boende invid jern vägen i stället för å aflägsna

platser i bygden.

Förlängning åt sparen vid Sköfde. Hessleholms och Hors stationer är af

den å dessa ställen ökade godsrörelsen påkallad.

l''oi'' fortsättning af Malmö stations utvidgning nödgas Styrelsen för år 1873

föreslå den betydliga summan af 100,000 11:dr. och utbeder sig lå i underdånighet

upprepa de skål härför, som redan den 23 December 1867 uti underdånigt

memorial rörande förslag till kostnadsstat. för år 1869 blifv it anförda.

nemligen:

»Utvidgning åt reparationsverkstäderna i Malmö har länge vant af behofvet

högt påkallad. — Det för ögonblicket angelägnaste är uppförandet af ny vagnreparationsverkstad,

då den gamla ej inrymmer tredjedelen af det antal vägnar,

som behöfva repareras, hvarigenom ej allenast kostnaden för underhållet betydligt

ökas, utan äfven vägnar är o, till stort men för rörelsen, en längre tid, än

SOU! eljest kunde behof vas, undandragna trafikens tjenst» — — —

(.»onom den hvarje år växande rörelsen på södra stambanan och synnerligen

sedan flora bibanor blitt it med denna förenade, har det för bangården i

Malmö från början utsudda utrymmet bil tv it allt mera otillräckligt, så att de

för rangering af större godståg nödvändig:! rörelser med lokomotiv och vägnar

icke kunna utföras med erforderlig skyndsamhet och säkerhet: dessutom saknas

a donna bangård nödiga platser för lastning och lossning af varor. Genom

det bristande utrymmet för anläggning af flora spår inom stationen förorsakas

vid eu fiffigare trafik ofta stockning™'' i rörelse,!, i det att lastade vägnar måste

a Isättas vid de närmare stationerna, emedan de icke kunna emottaga^ i Malmö.

förr än de redan innevarande hunnit lossas och åtel'' utsändas på luden.

Emellertid beror donna utvidgning af Malmö bangård på utgången af öppnade

underhandlingar med Malmö stad om förvärfvandet för statens rakning af erforderligt

utrymme inom hamnens område.»

Underhandlingar i sistnämnda afseende blefvo äfven inledda med Malmö

stad, men som något svar från stadens sida ej lemnades och för öfrig t under

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil N;o 5 a) M EoMgZ. Ä Trop. N:o l om Staturrhet 1872.

itr 1868 godsrörelsen i följd it t de svåra tiderna Idel mindi e liflig, ansåg

Styrelsen det kunna tills vidare anstå med vidtagandet af åtgärder för Malmö

stations utvidgning.

De olägenheter vid donna bangård. Indika voro så betydliga redan 18bt.

hafva emellertid under 1869 och ännu mera under 1870 och 71 efterhand

ökats till den grad. att deras afhjelpande numera icke kan längre uppskjutas,

såvida godstrafiken derstädes skall kunna, såsom sig bör. skötas utan att rent.

af motarbetas och förhindras, och Styrelsen, som i nyss ingifna förslag till nya

anläggningar under 1872 underdånigst hemställt, det 40,000 Rdr måtte under

samma år användas till att påbörja Malmö stations utvidgning jemte tillbyggnad

af vao-nverkstaden. kan nu icke underlåta att underdånigst uttala nödvändigheten

deraf, att dessa arbeten blifva fortsätta under 1873 hvartill 100,000

Rdr förslagsvis anses behöflig!,.

i Kristinehamns lokomotivstall är en till 10,000 Rdr beräknad tillbyggnad

nödvändig för att åt alla de lokomotiv, som behöfva vara stående derstädes.

kunna bereda skydd under tak och tillbörlig vård. hvithet snart för bristande

utrymme ej vidare kan ske.

För diverse nya byggnader och anläggningar är förslagsvis beräknad en

summa af 50,000 Rdr '' med afseende på de många behof, Indika naturligen

kunna uppstå och höra förutses, men äro omöjliga att 2 år i förvåg med någon

säkerhet särskild! uppräkna.»

Slutligen har Styrelsen yttra! följande:

»För nyu hiventttvier har Styrelsen beräknat att anvandas under 1873,

dels till anskaffande af eu del nya verkstadsmaskiner och

redskap, Indika äro mest af behofvet påkallade...................... Rdr . 44,000: -

dels till inköp af rörlig materiel ............................................. 314,000: —

eller tillsammans Rdr 358,000

()c]| tär Styrelsen med afseende a nämnda utgift för rörlig materiel särskild!

i underdånighet erinra, att på samma gång eu tillväxt i godsrörelsen,

sådan sou, för 1873 påräknas, o-d visligen erfordra,'' motsvarande tillökning i

vagnpark, det tillika av af vigt att i god tid förut hafva bestämda medel

utsudda för den nya rörclsematericlens anskaffande, på det att dess tillverkning

må lättare och för mindre kostnader kunna utföras vid inhemska

verkstäder.»

Då jag saknar anledning att föreslå nedsättning i det af Styrelsen sålunda

beräknade anslagsbelopp, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kong!. Magt

täcktes föreslå Riksdagen att höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis

beräknade anslaget till statens jernvägstralik från 4,300.000 Rdr till 5,450,000

Rdr eller med 1.150,000 Rdr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 25

6:o. Skiften och Afvitringar.

Då Eders Kong]. Maj:t vid sednaste lagtima Riksdag begärde anslag till

skiften och afvitringar för innevarande år 1872. beräknades den för samma år

disponibla besparing uppgå till 15,000 R:dr; hvadan för bestridande af de under

året erforderlige, till 167,400 B:dr beräknade utgifter äskades och beviljades,

utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr, ett extra anslag af endast 90,000 R:dr.

Enligt en af Landtmäteri-styrelsen sedermera den 25 November 1871, i sammanhang

med uppgörande af förslag till stat för storskiftes- och afvitringsverken

under år 1872, verkställd beräkning skulle dock vid nämnda års

ingång icke finnas att tillgå högre besparing än 12,782 R:dr. Då emellertid

utgifterna under 1872 skulle uppgå icke till ofvan uppgift]a belopp 167,400

rdr, utan allenast till 165,326 rdr, komme antagligen sammanräknade beloppet

af det ordinarie och extraordinarie anslaget eller 153,000 rdr tillsammans med

omförmälda disponibla besparing 12,782 R:dr att lemna full tillgång till bestridande

af utgifterna under 1872.

Uti den af Eders Kong!. Magt den 9 December 1870 för afvitringsverket

i Jemtlands län fastställda stat under 1871 upptogs förslagsvis dels

arvode åt en landtmätare i andra lönegraden, II. F. Behm, 2,000 R:dr och

respenningar åt samma landtmätare 200 B:dr, allt med vilkor att denna

landtmäteribefattning samt dertill hörande arvode och respenningar indroges

med den månads slut, i hvilken landtmätaren, efter att hafva tilldelat Ettnäs

by föreskrifvet fyllnadsanslag af mark och biträdt vid förestående tiondeskattläggning

å hemmanet Näfverede, behörigen redovisat för desse förrättningar,

dels och godtgörelse till Gode män och för handtlangning 300 B:dr eller tillsammans

2,500 B:dr. Enligt hvad Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande

uti underdånig skrifvelse den 31 Oktober 1871, och i skrifvelse till landtmäteristyrelsen

den 16 påföljande November anmält, har, sedan Behm den 28

Juni 1871 påbörjat och den 3 derpåföljande .Juli afslutat omförmälda afvitringsförrättning,

det för Behm beräknade arvode innehållits för de fem sista

månaderna af år 1871; till följd hvaraf den sålunda och eljest uppkomna

besparing å förslagsvis beräknade 2,500 Rdr vippgalge till 1,088 Rdr 7 öre.

Då emellertid den af Behm verkställda afvitringsförrättning sedermera genom

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes den 26 Oktober 1871 meddelade

utslag, hvilket dock icke vunnit laga kraft, är vorden undanröjd och ärendet

till förnyad behandling af landtmätare och godo män återförvisats, samt vid

sådant förhållande afvitringen inom länet icke kunde anses ännu vara fullständigt

afslutad, har Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande, som förmenade

Behm icke kunna förpligtas att på egen bekostnad ånyo verkställa ifrågavaBih.

till Biksd. Prof. 1872. 1 Sand. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. No 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

rande förrättning och icke heller funne det med god hushållning förenligt att

låta Belial för verkställande af afvitrings-åtgärden i sin befattning qvarstå,

anhållit, att Eders Kong!. Magt villo anvisa de medel, som för bekostande

utaf afvitringens verkställande genom dertill villig landtmätare vore erforderlig?

och Indika medel antagligen i det närmaste motsvarades af den uppkomna

behållningen.

Vid föredragning åt omförmälda ärende den 9 sistlidne December har

Eders Kong!. Magt icke funnit skäl att till dess Befallningshafvandes hemställan

lemna bifall, utan förständiga! honom att, sedan sig visat om den förnyade

utbrytningen skall ega rum och i sådan händelse verkställas på stats
verkets

bekostnad, inkomma med ny och fullständig framställning i ämnet.

Den för år 1872 af Eders Kong!. Magt jemväl under den 9 sistlidne

December fastställda stat för storskiftes- och afvitringsverken upptager samtliga

utgifterna till ofvanuppgifna belopp 165,326 rdr.

Deraf belöpa sig:

a) På Kopparbergs län:

till arvoden till Styresmannen, 6 Landtmätare i första

och 12 Landtmätare i andra lönegraden . . R:dr 35,500.

» respenningar åt nämnda 19 tjensteman » 4,200.

» öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 7,200.

» papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis . . » 150. 47,050.

))

))

"

»

))

))

))

b) På Westerbottens län:

arvoden åt föredraganden af afvitrings-ärenden,

Styresmannen, 10 Landtmätare i första och 8 i

andra lönegraden, jemte ersättning för skrifbi
-

träde åt föredraganden........R:dr 35,700.

resepenningar åt Styresmannen och de 18 Landmätarne » 4,200.

öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 7,200.

godtgörelse åt godo män och ersättning för handtlangning,

förslagsvis.........» 16,500.

ersättning af kostnader för tilldelning åt sågverk

af vederlag för privilegierad stockfångst, förslagsvis » 1,700.

inlösen af 18 s. k manskaps-skyddstält med tillhörande

stångdelar efter beräkning af 32 Rdr

för hvarje.............» 576.

underhåll af samma tält.........» 100.

inköp af papper och inbindning af handlingar,

förslagsvis.............» 400.

Transport R:dr

66,376.

113,426.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil■ N:o ö u) till Konc/l. Majfa Båll. Bnp. N:o .1, om Stnfsrerkcl 187.2. 27

Transport R:dr 118,426.

c) På Norrbottens län:

till arvoden till föredraganden af afvitrings-ärenden,

Styresmannen, 5 Landtmätare i första och 10

Landtmätare i andra lönegraden jemte ersättning

för skri f biträde åt föredraganden . . . IT dr 80,400.

» respenningar åt Styresmannen enligt gällande landtmäteri

taxa, förslagsvis.........» 1,400.

» d:o åt tio i aflägsnare delar af länets lappmarker

stationerade Landtmätare, 250 R:dr till hvarje » 2,500.

" d:o åt ö fri ge fem Landtmätare. 200 R:dr till hvarje » 1.000.

» öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 6,000.

» godtgörelse åt gode män och för handtlangning,

förslagsvis.............» 10,000.

» inköp af papper 300 R:dr och arvoden åt tolkar

vid sammanträden 300 B,:dr, allt förslagsvis . » 600. ^ qqq

Summa för dessa tre län R:dr 165,326.

Det samfällda belopp, som för fortsättande af storskiftes- och afvitringsarbetena

i Kopparbergs, Westerbottens och Norrbottens lan under år 1873 i

samma utsträckning som under år 1872 erfordras, har Landtmäteristyrelsen,

med ledning af uppgjorda förslaget till stat för 1872, och med antagande, att

vid ingången af år 1873 tillsammans fyra Landtmätare kornme att uppflyttas

från första lönegraden 1,500 R:dr till andra lönegraden 2,000 B:dr, förslagsvis

beräknat till 167,326 B:dr; hvadan styrelsen hemställt, att Eders Kong!. Näjd

måtte af Riksdagen för fullföljande under år 1873 af storskiftes- och afvitringsarbetena

äska, utöfver ordinarie anslaget 63.000 B:dr. ett, extra anslag af minst

104,000 Rdr.

Dä emellertid enligt Eders Kong!. Maj ds nådiga beslut deri 9 sistlidne

December nio större tält, under innevarande år skola från Kronans härvarande

förråd till Eders Kong!. Maj ds Befallningshafvande i Westerbottens län öfversäll

das att af Landtmätarne under arbetena i lappmarken till arbetsfält begagnas,

samt dessa tält antagligen komma att under år 1873 för afvitringsverkets i

nämnda län rakning inlösas efter faststäldt pris af 80 Rdr för hvarje med

tillsammans 720 Rdr; torde, vid det förhållande, att brist snarare än besparing,

å de för år 1872 beräknade tillgångar är att vid årets slut emotse, behofvet

af medel för år 1873 böra beräknas i jemn! tusental till 106,000 R:dr, så

vida nämligen, hvilket jag anser i hög grad önskligt, storskiftes- och afvitrings
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

arbetena inom Kopparbergs, Westerbottens och Norrbottens län skola under år

1873 fortsättas i samma utsträckning, som under sitslidet och innevarande år.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Magt täcktes för skiften och

afvitringar hos Riksdagen äska, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr, på

extra stat i jemn! tusental 106,000 Rdr.

7:o. landtbruks Ingeniörer och deras biträden.

Under åberopande af den Landtrbuks-Ingeniörerne vid 1865 och 1866

årens Riksdag medgifna och genom nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade

rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner med 500 Rdr efter femårig

väl vitsordad tjenstgöring i hvarje lönegrad, har Landtbruks-Akademiens Förval

tnings-Komité uti underdånig skrifvelse den 15 sistlidne December hemställt,

att Landtbruks-Ingeniörerne G. W.

C. A. Myrin, Indika antagits till ordinarie landtbruks-ingeniörer, de tre förstnämnde

den 14 November 1857 och Myrin den 13 Februari 1862, samt

genom Nådigt bref den 4 Januari 1868 uppflyttats att från och med sistnämnda

år åtnjuta aflöning, Zetterstedt, Magnet och Muntzing i tredje samt Myrin i

andra lönegraden, måtte från och med år 1873 komma i åtnjutande af löneförhöjning

med 500 R:dr hvardera, så att årliga lönen för Zetterstedt, Magnet

och Muntzing lcomme att utgå efter fjerde eller högsta lönegraden med 3,000

R:dr till hvarje samt för Myrén efter tredje lönegraden med 2,500 R:dr.

Enär Landtbruks-Akademiens För val tnings-Komité vitsordat, att samtlige

dessa fyra Landtbruks-ingeniörer allt hittills med nit och skicklighet samt på

ett beröindvärdt sätt fullgjort sina tjensteåligganden, och således omförm hide

uppflyttningar synas kunna ifrågakomma för tiden från och med 1873 års

början, tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t att hos Riksdagen begära, att anslaget

till Landtbruks-ingeniörer och deras biträden höjes från nuvarande beloppet

43,950 R:dr till 45,950 R:dr eller med 2,000 Rdr.

8:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruks- och landtmanna näringar.

Uti underdånigt memorial af den 20 sistlidne November har LandtbruksAkademien

anhållit, att följande vid sednaste och flora föregående riksdagar

beviljade extra anslag måtte, såsom i Akademiens tanke fortfarande behöfliga,

jemväl för år 1873 hos Riksdagen äskas, nämligen:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1872. 29

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöte!! för

husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag

och andra jordbruksalster............. 6,000 Edr

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,

ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas

tjenligast anställa sådana möten och der Hushållningssällskapen

vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar 3,000 »

<'') till Svenska Trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor,

som vid föregående riksdagar bestämts......... 4,500 »

Summa 13,500 Edr.

Då Landtbruks-Akademien ansett ofvanberörda anslagsbelopp fortfarande

behöflige och desamma antagligen komma att främja jordbrukets, boskapsskötselns,

mejerihushållningens och trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag,

att Eders Kong], Näjd täcktes hos Riksdagen begära, att dessa belopp måtte å

extra stat under denna anslagstitel för är 1873 anvisas.

I anledning af 1870 års Eiksdags af mig förut i fråga om anslagstiteln

»Rikets ekonomiska kartverk» omförmäld a framställning har Eders Kongl. Näjd,

hvad angår Geologiska Undersöknings- och Kar te verket fastställt och besluta:

a ti den vid de geologiska undersökningarna nu begagnade arbetsskadan

1 : 50,000 bör i allmänhet fortfarande tillämpas;

att för traktör, Indika i geologiskt afseende äro af det intresse och den

omvexling, att konseptkartan deröfver upprättas i skalan 1 : 50,000, samma

skala bör fortfarande såsom hittills användas vid kartans utgifning;

att å de geologiska kartorna hädanefter höra mera än hittills och så vidt

utan uppoffring af deras egentliga ändamål kan ske, upptagas egogränser, vägar,

gångstigar och mera sådant, som tjenar till att underlätta möjligheten att med

ledning af kartan återfinna de derå afbildade geologiska förhållandena i verkligheten

:

att utöfver hvad som hittills vidgjorts och vidare lärer komma att i män af

tillgångar vidgöras för utarbetande af en geologisk öfversigtskarta, ytterligare

åtgärder icke böra föreskrifvas; äfvensom, på sätt förut förmälts,

att Chefen för Sverges geologiska undersökning samt Cheferna för topografiska

korpsen och sjökartekontoret, innan de hvar för sig, uppgöra arbetsplan

för året att Eders Kongl Maj:ts pröfning underställas, böra sammanträda

till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll

skall föras.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1- om Statsverket 1872.

För utgifterna vid det geologiska undersökningsverket under innevarande

år har Eders Kongl. Maj:t den 15 sistlidne December fastställt följande stat:

(Fefen för Sveriges

Geologiska undersökning...

............. 5.500: —

5 Geologer, årslöner

ä 2,500.............................

............ 12,500: —

1 biträdande Geolog,

årslön.................................

........... 2,500: —

1 d:o eko

d:o ................................

............ 1,500: —

1 d:o d:o

d:o ............................

............ 1.200: —

1 d:o d:o

eko ................................

, 1,000

hvaraf dock, enär inträffad vakans ej behöfver

förr än vid utgången af första qvartalet återbesättas,

endast komma att utgå..............................

1 Aktuarie och Nivellör, årslön.......................................

1 Kemist.......................... d:o ......................................

1 Vaktmästare.................. d:o ....................................

Särskildt arvode till ett biträde åt Chefen vid utöfvan
clet

af kontrollen öfver arbetena..................................

Flitpenningar och extra ersättningar för öfverarbeten,

jemlikt Kongl. brefvet den 11 November 1870, förslagsvis.

.............................................................................

Godtgörelse till tillfälliga biträden för arbete under

vintern, enligt Kongl. brefvet den 16 April 1870,

förslagsvis........................................................................

750

2,500

1,000

600;

1,000:

1,000:

750:

30,800: —

Utgifter för arbetena på fältet.

Rese- och traktamentsersättningar: till Chefen efter 5:te klassen

i gällande resereglemente, Chefens biträde efter 6:te klassen,

4 Geologer, 1 biträdande Geolog och 1 Nivellör efter 7 :de klassen,

3 biträdande Geologer och 4 tillfälliga biträden för sommaren

efter 8.-de klassen, förslagsvis....................................... 16,100: —

Inköp och reparationer af jordborr, afvägningsinstrument

och andra undersökningsinventarier, inköp, kopiering

och uppfodring af rekognosceringskartor, in. in., försåg8™.

............................................................................. 400: — 16,500: —

Transport 47,300: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 31

Transport 47,300: —

Byråafdehiingen.

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmaterialier, ,-kriga

förbrukningsartiklar, in. in., förslagsvis............................................. 500: _

Laboratorium.

Inköp cell reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning,

in. in., förslagsvis.............................................................. 500: _

Museum.

Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar, in. in.,

förslagsvis.....................................................................................

700: —

Biblioteket.

Inköp och bindning af böcker, omkostnader för utbyte, in. in.,

förslagsvis......................................................................................... 600: _

Kart och Boktrycket.

Tryckning åt 4 kartor med beskrifningar, samt öfrige publikationer,

förslagsvis.................................................................... 10,300: —

Värmeledningen, Ved och Vatten.

Omkostnader, förslagsvis...................................... 1,400: _

Diverse utgifter.

Lokalernas rengöring, in. in., förslagsvis............................................. 200: —

Oförutsedda utgifter

förslagsvis.................................................................................................. 1,500: —

Summa R:dr 63,000: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:

dels det för innevarande år anvisade extraordinarie anslag 57,000 R:dr,

dels ock medel, som för försålda kartor inflyta, och befintliga besparingar, tillsammans

motsvarande det belopp, hvarmed utgifterna öfverskjuta om förmälda

anslag.

Uti underdånig skrifvelse den 8 sistlidne December, har Chefen för Sveriges

geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta, utvisande undersökningens

och karttryckets nuvarande ståndpunkt, dels redogjort ej mindre för

hvad under sistförflutna sommar åtgjorts, deribland så val öfversigtsresor för vinnande

af nödig förkunskap om traktör, som ännu ej varit föremål för detaljundersökningar,

och för utredande af visso särskilda geologiska frågor, såsom frågan om

utbredningen af den i Skåne förekommande, för landet så vigtiga kol förande

formationen jemte öfrig» sedimentära bildningar, som ock sådane speciella geologisk-agronomiska

undersökningar, som i vissa traktör af landet ur allmän geologisk

synpunkt befunnits nödvändiga, än äfven för den vid geologiska byrån

anställda personal; dels ork approximativt beräknat utgifterna för de geologiska

undersökningarnas fortsättande under nästkommande år 1873 till 64,000 R:dr,

deraf för aflöningar............................................................................

» » arbeten å fältet.................................................................

» » byråafdelningen.................................................................

» » laboratorium.......................................................................

museum......................................

biblioteket...................................

kart- och boktrycket.................

värmeledning, ved och vatten

diverse utgifter...........................

R:dr 31,300

18,200

600

700

700

800

10,000

1,500

200

Runt R:dr 64,000

Dä emellertid eu besparing till belopp af omkring 4,000 R:dr vore vid

1872 års slut att förvänta samt vid pass 2,000 R:dr genom försäljning af

kartor och beskrifningar antagligen komme att under år 1873 till undersökningsverket

inflyta, har Chefen ansett, att endast 58,000 R:dr nu behöfva hos

Riksdagen äskas.

Vid sådant förhållande får jag, i öfverensstämmelse jemväl med Eders

Kongl. Maj:ts af mig redan förut åberopade beslut af den 15 sistlidne December,

i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för fortsättande under år 1873 af de geologiska undersökningarna bevilja

ett extra anslag af 58,000 R:dr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

33

9ro. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Enligt hvad Protokollet öfver Oivil-ärenden den 9 Januari sistlidet år

gifver vid handen, hade Styrelsen för Slöjdskolan i Stockholm uti sitt till Commerce-!

Joll egium afgifna förslag till inkomst- och utgifts-stat för innevarande år

beräknat skolans utgifter till 82,400 B:dr. Uti donna utgiftssumma ingingo de

särskilda belopp, utgörande tillsammans 1,425 B:dr, som erfordrades för att,

såsom Styrelsen föreslagit, höja de till lärarne i varukännedom och naturlära

utgående aflöningar äfvensom anslagen för ordningsmäns aflönande, för allmänna

föredrag och undervisning i extra ämnen samt till pris och belöningar. Commerce-Collegium

deremot ansåg på skal, som i nämnda Protokoll finnas omförmälda,

att ifrågasätta förhöjningarna icke bonde beviljas, att således utgiftssumman

bonde beräknas till endast 80,975 R:dr samt att. dä för skolan funnes

att tillgå ej mindre det ordinarie statsanslaget 15,000 Ricin och påräknade inkomster

7,700 B:dr eller tillhopa 22,700 Bida- än ock besparingar till belopp

af 1,500 Bida eller tillsammans 24,200 B:dr, ett ytterligare statsanslag till belopp

af 56,775 Ricin vore erforderligt.

I öfverensstämmelse härmed äskade Eders Kongl. Maj it att utöfver berörda

på stat definitivt uppförda anslag 15,000 B:dr måtte för innevarande år anvisas

56,775 Ricin; hvilken framställning Riksdagen biföll.

Härefter har Eders Kongl. Maj it den 9 Juni sistlidet år fastställt stat för

skolan att gälla under innevarande år med förklarande, att de besparingar,

som kunde uppkomma a någon eller några af de i sta,ten upptagne specialsummor,

finge af Styrelsen användas, dock med den inskränkning att till aflöning

icke måtte användas hvad i staten vore för andra behof utsatt och att ej

heller till fyllande af dessa sednare behof finge öfverföras medel, som ventil!

aflöningar anslagno ; hvarjemte Eders Kongl. Maj it berättigat Styrelsen att,

derest inkomsterna af lärjungarnes utgifter skulle öfverstiga det belopp, hvartill

de blifvit beräknade, eller andra tillfälliga mindre inkomster komme att

tillflyta skolan, använda de sålunda vunna öfverskotten till lärarekrafternas,

undervisningsmaterielens och skolmobiliernas förökande.

Nu har Styrelsen uti ett den 20 sistlidne Oktober till Commerce-Colleginm

ingifvet förslag till Stat för skolan under år 1873 upptagit hennes inkomster

till samma belopp, som under innevarande år, så att desamma, ordinarie statsanslaget

inberäknadt, skulle uppgå till 22,700 B:dr, hvaremot, enligt Styrelsens

tillkännagifvande, någon behållning till användande under år 1873 icke vore

att påräkna. Utgifterna äro likaledes upptagne till samma belopp, som i sednare

staten; och har Styrelsen härom yttrat, att, ehuru Styrelsen förut vid

afgifvande af hvarje nytt förslag ansett sig höra anmäla behofven i den mån,

Bih, till Rissel. Prof. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. Nio 5 «) M Kong!. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

erfarenheten dem bekräftat, Styrelsen likväl, då numera ett temligen stadigvarande

förhållande syntes hafva inträdt med afseende å såväl årliga utgifterna,

som lärjungarnes antal, funnit lämpligt bibehålla icke allenast den i gällande

staten upptagna utgiftssumma 80,975 It:dr utan äfven de särskilda deri fastställda

aflöning»- och omkostnadsbelopp. Styrelsen föreställde sig nemligen,

att det belopp, 1,425 R:dr, som enligt Styrelsens åsigt härutöfver vore erforderligt

för fyllande af skolans behof, kunde åstadkommas dels derigenom, att

den besparing, som, ehuru beloppet deraf ännu ej kunde med visshet beräknas,

syntes tills vidare komma att uppstå å det under utgiftstiteln rinner och

arfoodem beräknade anslaget 2,000 R:dr »för undervisningens förstärkande i

ordinarie ämnen.» finge användas för fyllande af andra behof inom samma utgiftstitel,

dels, efter derom vid behof skeende framställning, med tillhjelp af

möjligen uppkommande behållning å andra anslag, bland Indika det till lyshållningen

för närvarande syntes kunna lemna öfverskott, utan att likväl beloppet

deraf kunde bestämmas, dels ork slutligen på det sätt att tillfälligt extra anslag

beviljades för meddelande af undervisning i något extra läroämne, då sådant

under särskilda förhållanden kunde finnas för viss tid vara af obestridlig vigt.

Dessutom hyste Styrelsen den öfvertygelse, att olägenheten af eu relativt så

obetydlig brist, som den ifrågavarande, i de tillgångar, som erfordrades för att

skolan skulle kunna på ett tillfredsställande sätt verka för sitt ändamål, ingalunda

uppginge emot den väsentliga fördel och ökade trygghet, som skulle beredas

skolan, om hela det för skolan erforderliga statsanslag definitivt uppfördes

å ordinarie stat, h vilket måste underlättas genom den redan fastställda statens

bibehållande.

Under förutsättning således, att Styrelsen fortfarande medgåfves rättighet

att få för skolans behof använda uppkommande besparingar, har Styrelsen, såsom

förut är nämndt, beräknat utgiftssumman till.................................. 80,975 E:dr;

och, enär afsedda inkomsterna utgjorde endast............................... 22,700 » ,

det ytterligare statsbidrag, som från och med ar 1873 erfordrades,

till......................................................................................... 58,275 Rall''.

Styrelsen har derföre hemställt, att för Slöjdskolan måtte på ordinarie stat

såsom ärligt anslag uppföras ej mindre förut definitivt beviljade 15,000 R:dr

än äfven derutöfver ytterligare 58,275 R:dr eller tillsammans 73,275 R:dr,

samt att, med afseende å möjligen uppkommande besparingars användning, Styrelsen

måtte erhålla samma bemyndigande, som vid fastställande af nu gällande

stat meddelats.

Commerce-Collegium, som insändt Styrelsens ifrågavarande förslag jemte

eu af skolans föreståndare afgifven Promemoria i ämnet, lemnar utan anmärkning

Styrelsens beräkning af skolans inkomster samt fäster uppmärksamhet derå

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1872.

att uti samma förslag icke ifrågasatts någon förhöjning i den utgiftssumma,

som vid nästföregående förslags pröfning ansetts för skolans behof erforderlig.

Väl finner kollegium sig icke sakna skål för det antagande, att uti anslagen

för undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen och för lyshållningen

skulle kunna göras nedsättningar tillsammans motsvarande åtminstone 1,500

R:dr och att således det provisoriska statsbidraget äfven nu kunde bibehållas

vid samma belopp, som sednast blifvit anvisadt; men, enär utgifternas minskning

såväl i det ena som i det andra åt dessa fall vore beroende af, bland

annat, de,t antal lärjungar, som kommc att besöka skolan, och således frågan

om skolans behof härutinnan icke kunde på grund af hittills vunnen erfarenhet

med erforderlig visshet åtgöra», anser (kollegium sig icke höra föreslå någon

nedsättning i nämnde anslagsposter och deraf följande minskning i statens

slutsumma. Dock hemställer (jollegium, att de besparingar, som å dessa två

anslagsposter kunna uppkomma, icke må för andra behof användas utan skola

såsom behållning till ett följande år afsätta».

Slutligen har kollegium, under åberopande af hvad i underdåniga skrifvelse!''

den 15 December 1869 och den 29 November 1870 blifvit anförd t.

förklara! sig anse, att det belopp, som utöfver det, gamla ordinarie anslaget

vore erforderligt, ej heller för det närvarande borde å stat definitivt uppföras,

hvadan Collegmm icke kunde understödja Styrelsens framställning härom.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att, Eders Kongl.

Näjd måtte hus Riksdagen begära, att, till Slöjdskolan i Stockholm för är 1873

anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 R:dr, ytterligare

58,275 R:dr, så att det uti 1872 års Riksstat under ifrågavarande anslagstitel

upptagna belopp höjes med 1,500 R:dr.

Vidare har jag att under donna anslagstitel anmäla fråga om anslag till

underhållande af väfskolan i Borås. Till första uppsättning af maskiner och

redskap för donna skola beviljade 1868 års Riksdag 4,500 R:dr; hvarjemte

till skolans underhåll för hvarje af åren 1869, 1870, 1871 och 1872 anvisats

att extra anslag af 3,000 R:dr med vilkor att, från Elfsborgs läns landsting

eller eljest inom orten tillskötes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsenslaget;

och som Elfsborgs läns landsting för hvarje af nämnde fyra år tillskjutit

1,500 R:dr, har skolans Direktion således hittills årligen halt till sitt

förfogande 4,500 E:dr.

Detta belopp är, enligt hvad Direktionen uti skrifvelse till CommerceCollegium

tillkännagifvit, så otillräckligt, att på sednare tiden betänkliga svårigheter

uppkommit för skolans upprätthållande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. N:o .5 a) till Kongl. Maj:t~s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

[ detta, afseende tiar Direktionen anfört, hufvudsakligen, att, sedan väfIararen

deri 1 sistlidne September afsagt sig sin befattning och densamma derefter

i vederbörlig ordning blifvit kungjord ledig, endast eu sökande med sädana

egenskaper, som Direktionen ansa ge för platsen nödvändigt;, sig anmält,

hvilken sökande dock. etter anställd jemförelse emellan de befattningen åtfölja»

de åliggande» och de med densamma förenade löneförmåner, återtagit sin

ansökning; att Direktionen under tiden genom anställde efterforskningar för

anskaffande af lämplig person till bestridande af ifrågavarande lärarebefattning

kommit till den öfvertygelse, att ytterst få sådana personel'' funnes inom landet

att tillgå samt att under nuvarande, för väfnadsindustrien lyckliga förhållanden

icke funnes utsigt att erhålla en fullt skicklig och sakkunnig lärare mot den

aflöning, som skolans tillgångar nu högst medgåfve, eller 2,000 R:dr; att Direktionen

emellertid lyckets träffa öfverenskommelse med förn’ läraren vid skolan,

hvarigenom han förbundit sig att återtaga lärarebefattningen, sa vida eu löneinkomst

af 3,000 B:dr kunde blifva honom beviljad, i hvilket fall han ville

åtaga sig att sjelf bekosta de för skolan erforderlige väfnadsmönster; att, då

Direktionen till bestridande af sådan aflöning egde till sitt förfogande hittills

varande lärarelönen, 2,000 R:dr, jemte 500 R:dr, som för närvarande vore

anslag!»'' till anskaffande af väfnadsmönster, endast 500 R;dr årligen erfordrades

för att fylla omförmälda behof; att för skolan vidare vore särdeles önskvärd!

erhålla någon tillgång dels till inköp efterhand åt nyare maskiner och redskap,

dels ock till anskaffande af materialier till de så kallade profstolarna, på hvilka

eleverne herde verkställa sina första öfningar och försök; att detta skulle vara

till synnerlig fördel för elevernes utbildning, emedan de derigenom bereddes

tillfälle att få genomgå eu vida fullständigare serie af öfningsarbeten, än som

nu vore möjligt; och att de» störa svårighet, som förefunnes, att erhålla förläggare

för skolans arbeten i följd häraf skulle väsendtligen minskas, emedan

eleverne blefve bättre förberedde för de större och dyrare arbetena samt således

mindre ofta komme att genom fel i arbete vålla förläggare förlust.

På grund häraf har Direktionen ansett skolan vara i behof af 1,500 R:dr

årligen, utöfver hvad hon förut tillgodonjutit. Då Direktionen antagit, att,

derest två tredjedelar af detta belopp Ange utgå af statsmedel, återstående en

tredjedel kunde påräknas från länets landsting, har Direktionen hemställt, att

det hittills af Riksdagen årligen beviljade anslag måtte höjas med 1,000 R:dr.

till stöd för hvilken anhållan Direktionen dels omför mål t att skolans verksamhet

redan i flere hänseenden visat sig fruktbringande, dels och antydt, att, derest

skolans sträfvande att sprida insigt om frambringandet åt till och fasonerad

väfnad vunne framgång, skolans verksamhet vore egnad att för arbetaren inom

väfnadshusslöjden bereda utväg att, oaktadt fabriksindustriens inverkan, sig

försörja, en omständighet som ingalunda borde lemnas ur sigte.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Prof). N:o 1. om Statsverket 1872. 37

Commerce-Collegium, som insändt omförmälda skrifvelse, finner, med afseende

å, hvad Direktionen andragit rörande svårigheten att mot den aflöning,

som med nu tillgängliga medel kunde beredas, erhålla fullt skicklig lärare vid

skolan, den för beredande af förbättring i lärarens förmåner ifrågasätta

tillökning, med 500 R:dr, i skolans inkomster vara af behofvet påkallad.

Beträffande frågan om beredandet af tillgång för inköp efter hand af nya

maskiner och redskap äfvensom för anskaffande af måler i aller till de så kallade

profstolarna; så följer, enligt Collegii åsigt, af sakens egen beskaffenhet, att

medel icke höra saknas till underhåll och nödig förbättring af den redan uppsätta

materielen likasom att medel äro behöflig»'', för anskaffandet af hvad till

elevernas öfning på egen hand i uppgifven riktning kan tarfvas. Dä det likväl

icke vore visadt, att för ifrågavarande ändamål erfordrades 1,000 R:dr, och da

ett ärligt anslag till nämnde belopp syntes kollegium va l högt i jemförelse med

den summa, 4,500 R.dr, som blifvit till skolans uppsättning för eu gång anvisad,

helst endast en jemförelsevis kort tid förflutit sedan skolans uppsättning

egde ruin, anser (lollegium, att skolans behof i detta hänseende skulle kunna

fyllas medelst ett ärligt tillskott till belopp af 700 Ridt-,

Enär således de anslagssummor, som för skolans upprätthållande årligen

erfordrades utöfver hvad Riksdagen och landstinget hittills beviljat, sammanräknade

utgjord»; 1,200 R:dr, samt, jemlik! förut tillämpad fördelaingsgrund,

två tredjedelar af sistnämnda belopp borde af statsmedel utgå, tillstyrker kollegium,

att det hittills till belopp af 3.000 Rdr årligen för skolan beviljade

statsanslag måtte höjas med 800 R:dr.

På grund häraf hemställer jag att tiders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen

åska ett extra anslag af 3,800 Rdr. såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom

orten tillskjutes ett belopp motsvarande minst hälften af anslaget.

10:o. Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

Sedan Riksdagen, enligt underdånig skrifvelse den 10 Maj innevarande år

med anledning af Eders Kongl. Maj:ts gjorda Nådiga framställning, för är 1872 på

extra stat anvisat ett belopp af 1,500 Ridt*. lör åstadkommande vid Stockholms

och Göteborgs Navigationsskolor samt, der sä ske kunde, äfven vid Navigationsskolan

i Malmö af undervisning för lokomotivförare och maskinistelever i allmänhet:

samt under den 23 sistlidne September Eders Kongl. Magt, som vid

då erhållne upplysningar om bristande utrymme inom vederbörande Navigationsskolors

lokaler behagade förklara frågan om beredande af undervisning derstädes

åt maskinistelever i allmänhet höra för närvarande förfalla, deremot i

Nåder förordna!, att undervisning för bildande af lokomotivförare skulle från

opaginerad Kontrollera mot PDF

:is Bil N:o 5 a) till Kongl. Maf.t.s Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1872.

början af år 1872 meddelas så väl i Stockholms och Göteborgs som och i

Malmö Navigationsskola, vid hvilken sistnämnda skola maskinister för passage - rån ‘ångfartyg jemväl komme att genom meddelad landeri isning bildas, och att

för nämnda ändamål olvanberörda extra anslagsbelopp borde mellan bemälda

tre Navigationsskolor lika fördelas, hemställer jag i underdånighet det Eders

Kongl. Magt nu måtte föreslå Riksdagen, att för sagda undervisnings meddelande

vid '' Navigationsskolorna ett mot nämnda extra anslag svarande belopp

måtte från och med år 1873 varda på ordinarie stat uppfördt och det för närvarande

till 49,050 R:dr uppgående anslaget till undervisningsanstalter för handel

och sjöfart sålunda förökas med ifrågavarande belopp eller 1.500 Lull.

Ilo Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Ii lider detta anslag har vant upptagen räntan af Hirsbo och Smedsbo

skattetjvaruar i Terna socken, Öfver-1 jurbo härad och Westmanlands län, hvilken

ränta, utgörande 36 öre i penningar och 12 kubikfot 4 kannor spån mål,

hälften råg och hälften korn, vant Sala bergslag anslagen. Sedan emellertid

denna ränta, jemnlikt Kong], Kungörelse» den 30 December 1863, bl Hvit afskrifva!,

torde förevarande anslag i kolumnen undeU ränta och ersättning för mdraqna

räntor» böra minskas med dels 36 öre, och dels omtörmälda spanmåls

i riksstat»», efter ett pris af 2 R:dr 10 öre kubikfoten, förslagsvis utförda värde

eller tillsammans 26 lx:dr 40 öre.

J öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti sin otvanomförmälda berättelse

angående Statsverkets tillstånd och förvaltning hemställt, tillstyrker jag

alltså Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att för år 1873 minska det under

förevarande titel i kolumnen nndelt ranta och ersättning för indragna räntor»

för innevarande år upptagna belopp 23,700 R:dr 10 öre med 26 R.di 40 öre.

12:o. Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors

förvandling eller afskrifning.

Till följd deraf, att, på sätt jag bär ofvan i fråga om anslaget till befrämjande-

i allmänhet af bergsbruket omförmält, räntan af Hirsbo och Smedsbo

skatteqvarnar bl hvit afskrifven, har Sala bergslag, hvartill donna ränta vant

anslagen, lidit eu förlust till belopp af dels 36 öre i penningar och dels 12 kubikfot

4 kannor spann»!!, hälften råg och hälften korn, motsvarande efter statspns

ett värde af 26 R:dr 4 öre eller tillsammans 26 R:dr 40 öre: hvadan jag

hemställer, att Eders Kongl. Maj it täcktes föreslå Riksdagen att höja dels det

under förevarande anslagstitel i kolumnen »penningar» upptagna belopp 4 R:dr

18 öre med 36 öre och dels den i kolumnen »oindell spannmål» uppförda post

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:<> 1. om Statsverket 1872. 39

1,264 kubikfot, i värde beräknade till 2,654 Ii:dr 40 öre med 12 kubikfot

4 kannor, uppskattade i värde till 26 B:dr 4 öre.

13:o. Diverse anslag.

Nu likasom vid sistlidne års Riksdag torde Eders Kongl. Maj:t, i enlighet

med hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti underdånigt

memorial af den 4 sistlidne December hemställt, aska, att följande anslag på

extra stat anvisas, nemligen

till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt hennes

tjenstebiträdem............................................................................... R:dr 33,400,

» undersökningar och expenser för allmänna arbeten.................. » 25,000,

» stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen,

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna

arbete»............................................................................... » 2,000.

Summa R:dr 60,400.

14:o. Statens järnvägsbyggnader.

Enligt en vid 1870 års riksdag framlagd beräkning skulle kostnaden förbyggande

af den ofullbordade sträckningen af östra stambanan från Norrköping

öfver Linköping och Mjölby till Nässjö, hvilken bansträckning håller omkring

15 mil i längd, uppgå till 11,360,000 R:dr hvaraf omkring 1,500,000 R:dr

komme att användas för anskaffande af rörlig materiel, efter beräkning af

100.000 R:dr för milen. Vid 1871 års riksdag framlades ett. efter delvis

företagen ny undersökning och utstakning, reviderad! förslag öfver kostnaden

för fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsala öfver Sala och vidare

öfver Bolandet, Bro vall en och Kry] bo vid Dalelfven till Storviks station å Gefle—

Dala-jernvägen. Enligt detta förslag skulle fullbordande af den något öfver

14 mil långa bansträckningen från Upsala till Storvik erfordra en kostnad

af 9,688,000 R:dr, hvaraf för anskaffande af rörlig materiel beräknades

75.000 It:dr för mil eller tillsammans 1,050,000 R:dr för 14 mil. Samfäld»

kostnaden för fullbordande af östra och norra stambanorna skulle således utgöra

21.048.000 R:dr.

Då jag den 9 Januari sistlidet år, på sätt Statsrådsprotokollet öfver Civilärenden

för nämnda dag närmare utvisar, inför Eders Kongl. Magt i underdånighet

föredrag fråga» om anslag för fortsättande af Statens järnvägsbyggnader,

omförmälde jag, hurusom berörda samfäld» kostnadssumma 21,048,000

R:dr under vissa af mig och Chefen för Statens jernvägsbyggnader gjorda förut
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. No 5 a) till Kong]. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

sättningar ansåges kunna nedbringas till 20.000,000 R:dr. De vigtigaste bland

dessa förutsättningar voro, dels att utförandet af bada ifrågavarande stambanor

1,oslotes skola ske under loppet af 4 eller 5 år, således under åren från och

med 1871 till och med 1874 eller från och med förstnämnda år till och med

1875 eller och under en viss på förhand bestämd tid. dels och att priset å

skenor under tiden icke stegrades utöfver de nästförflutna årens medelpris.

Genom inträffande af förstberörda förutsättning kunde nemligen Styrelsen öfver

Statens jernvägsbyggnader blifva satt i tillfälle att utsluta kontrakt om alla till

ifrågavarande stambanor erforderliga materialier i större partier, hvarigenom

sannolikt billigare pris skulle kunna betingas, än möjligt blefven derest jernvägarnas

byggnad bedrefves utan någon med hänsyn till tiden för deras fullbordan

bestämd plan och beroende af de anslag, som ett föregående åi b< - viljades.

I öfverensstämmelse härmed och under antagande vidare, att, likasom medel

för liktidig fortsättning af östra och norra stambanorna vid 1870 års riksdag

beviljats, desamma lämpligen borde fullbordas och för trafiken öppnas så

nära samtidigt som möjligt, således åtminstone under samma år, ansåg jag i

underdånighet det vara lämpligt, att årligen från och med 1872 använda 4

millioner R:dr pa byggande åt östra och norra stambanorna till dess de i sm

helhet blefve fullbordade och för trafiken öppnade. Vid sådant förhållande och

da af den samfällda, tills vidare till jemn! 20 millioner R:dr beräknade anläggningskostnaden

för nämnda tvenne stambanor beviljats för år 1871 två millioner

Rall'', antog jag samma baner komma att fullbordas ar 1876 med en utgift

under samma år af 2 millioner Ridt, hvarigenom den fördel äfven vunnes, att

banorna i sin helhet kunde trafikeras åtminstone under fyra månader af sistberörda

år och derunder lemna inkomst. Slutligen och då till följd af den

större anläggningskostnad, östra stambanan framför den norra kräfde, jag ansåg,

att af de 4 millioner R:dr, liv lika kunde för ar 1872 beviljas, bolde i jemnade

tal beräknas för östra stambanan 2,100.000 R:dr och för den norra

1,900,000 R:dr; tillstyrkte jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till fortsättande af arbetena å östra och norra stambanorna

under 1872 bevilja anslag för samma år al

a) 2,100,000 R:dr för östra stambanan och

/,) 1,900,000 R:dr för norra stambanan. ^

Till detta mitt underdåniga tillstyrkande behagade Eders Ivongl. Maj:t

lemna nådigt bifall; och blod i enlighet dermed framställning i ämnet till Riksfinnen

snörd

Enligt hvad Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1871 innehåller

anvisade Riksdagen för år 1872 till fortsättande af arbetena å östra

stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö det delfin

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1872. 41

af Eders Kong!. Maj:t äskade belopp 2,100,000 R:dr, hvaremot Riksdagen för

fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsaia till Sala och vidare

öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik beviljade endast 1,500,000

R:dr, utan att likväl beledsaga donna nedsättning i hvad Eders Kong!. Näjd

för ändamålet äskat med något uttalande i syftning, att norra stambanan borde

senare än den östra fullbordas och för trafik öppnas.

Vid uppgillra förhållande saknar jag all anledning till antagande, det Riksdagen

icke skulle finnas benägen att genom beviljande af erforderliga medel

medverka dertill, att norra stambanan blefve lika med den östra fullbordad

år 1876. Med vidhållande af förut omförmälda, af mig den 9 Januari 1871

förordade plan för fulländande af norra och östra stambanorna borde jag således

nu föreslå Eders Kong!. Näjd att af Riksdagen för år 1873 aska icke

allenast för fortsättande af arbetena å östra stambanan 2,100,000 Ruin och å

norra stambanan 1,900,000 R:dr, utan äfven de 400,000 R:dr för sistnämnda

bana, hvilka vid sista lagtima Riksdag icke anvisades eller tillsammans 4,400,000

R:dr, men nya och förändrade förhållanden, Indika sedan sista riksdag tillkommit,

föranleda dertill, att jag vågar underställa Eders Kong!. Maj ds nådiga

pröfning ett förslag till vissa modifikationer af omförmälda plan, de der åter,

så vida de skola genomföras, påkalla någon förhöjning i anslaget för är 1873.

En af de förutsättningar, hvarunder samfälda anläggningskostnaden för

östra och norra stambanorna ansågs kunna nedbringas till 20 millioner Harr,

var, på sätt jag förut yttrat, att priset å skenor under byggningstiden icke

stegrades utöfver de senast förflutna årens medelpris. Denna förutsättning har

icke inträffat. Under den tid, som efter sista lagtima Riksdag förflutit, hafva

prisen å särskilda slag af jernvägskenor icke obetydligt stigit och visa fortfarande

benägenhet att stiga. Den ökning af anläggningskostnaden, som deraf blir en

nödvändig följd, kan och synes mig höra i någon mån motverkas genom arbetstidens

förkortning, i ty att derigenom förvaltningskostnader och öfråga utgifter

af det slag, man plägar benämna faux-frais eller In omkostnader, förminskas.

En annan omständighet, som jemväl förtjena!’ att uti ifrågavarande afseende

tagas i betraktande, är följande. Genom Resolution den 26 sistlidne September

har Eders Kong!. Maj:t beviljat åtskillig? svenske medborgare rättighet att i

förening med andre in- eller utländske män bygga, i tre afdclningar, jernväg

från Falun till Göteborg jemte två bibanor samt dervid, bland andra vilkor för

tillgodonjutande af den sålunda lemnade conoessionen, föreskrifvit, att första

avdelningen af berörda jernväg från staden Falun till Undvika station å Wessman-Barkens

jernväg skulle vid stadgad påföljd vara fullbordad så tidigt, att

trafik derå kunde öppnas den 31 December 1875. Redan derförinnan eller

den 1 Oktober 1873 skall, enligt bestämmelse i concessionsresolution den 22

September 1869, jernväg?!! från Undvika söderut till Frö v i station på ÖrebroBih.

till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 2, om Statsverket 1872.

Arboga-banan vara fullbordad och för trafik öppnad. Vid slutet af år 1875,

om icke redan derförinnan, skall således en oafbruten spårförbindelse emellan

Gefie och Gefle-Dala-jernvägen, å ena, samt Göteborg å andra sidan vara

åstadkommen. Visserligen kommer i och med detsamma eu dylik förbindelse

äfven mellan Gefie och Stockholm till stånd, men med lång omväg å vestra

stambanan från Hallsberg till Stockholm. Det torde derföre få anses både

billigt och önskvärd!, att Stockholm och Gefie, hvilka båda äro belägna vid

rikets östra kust, sättas i oafbruten och omedelbar jern vägsförbindelse med

hvarandra å samma tid, som dylik förbindelse åstadkommes mellan Gefie och

vestra kusten, samt att för sådant ändamål norra stambanan varder fullbordad

år 1875. Under samma år torde jemväl östra stambanan böra fullbordas och

för trafik öppnas.

Om från sam bilda anläggningskostnaden för norra och östra stambanorna,

tillsvidare beräknad till jemn! 20 millioner Riksdaler, afräknas dels de belopp,

1870 och 1871 års Riksdagar anvisat eller tillsammans 5,600,000 rdr, dels

ock hvad för anskaffande af rörlig materiel minst erfordras eller 2,400,000

R:dr, om användande af hvilket sist nämnda belopp jag underdånigst utbedjer

mig att här efteråt få framställa ett förslag; så återstår af de egentliga byggnadskostnad

erna eu summa af 12 millioner R:dr.

Rörande lämpligaste grunden för att på åren 1870, 1874 och 1875 fördela

sistberörda byggnadssumma 12 millioner R:dr, i syftning att få så väl

norra som östra stambanan färdig år 1875, har Chefen för Statens jern vägsbyggnader,

uti en till mig på begäran aflemnad promemoria af den 20 sistlidne

December, yttrat den åsigt, att af oftaberörda byggnadssumma borde anvisas

att vara disponible under år 1873 fem millioner, under år 1874 fyra millioner och

under 1875 tre millioner R:dr. och att först under sistnämnda år herde af samma

års byggeadsanslag utbetalas hvad anskaffande af rörelsemateriel, efter beräkning

för mil, kräfde utöfver ofvanom förmälda 2.400,000 R:dr. Under antagande,

att de beräknade byggnadsanslagen blefve å tider, som sagde äro, tillgänglige,

har bemälde Chef föreslagit följande arbetsplan:

för östra stambanan:

att bandelen emellan Norrköping och Linköping under innevarande år

fullbordas så, att den derunder kan för allmän trafik upplåtas, och att terrasseringsarbetena

under samma år utsträckas till Mjölby och vidare söder ut från

sistnämnda ställe; samt

att bandelen mellan Linköping och Mjölby fullbordas år 1873, och terrasseringsarbetena

samma år utsträckas ända till Nässjö, så att hela bandelen

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 43

emellan Mjölby och Nässjö kan förr utgången af år 1875 till allmän trafik

upplåtas; — och

för norra stambanan:

att bände,len från hopsala öfver Sala till ICrylbo fullbordas så, att den

kan för allmän trafik upplåtas under år 1873. hvithet ock, under förutsättning

att i närheten åt bansträckningen mellan Sala och ICrylbo anträffas grustägter

och derigenom beredes möjlighet att till nämnda tid medhinna ballastningsarbetena

å samma bansträckning, antagen kunna ske; och

att bandelen mellan Kry!bo och Storvik fullbordas före utgången af år 1875.

I fin an si el t afseende lär det få anses likgiltigt, om eu million 11: dr. i stället

för att användas först år 1875, tages i anspråk redan ar 1873. .Ta, det torde

till och med kunna med afseende på Riksgäldskontorets nuvarande rikliga tillgång

på penningar ifrågasättas, huruvida icke ett sådant tidigare användande

af omförmälda belopp eu million R:dr vore fördelaktigare, än att anvisa detsamma

till användande först under år 1875. Deremot torde mot den föreslagna

arbetsplanen kunna väntas invändningar, grundade på den rubbning af

arbetsförhållandena, som planens antagande skulle medföra, helst, såsom jag till

statsrådsprotokollet den 9 Januari sistlidet år yttrade, »nödig omtanke bjuder,

att icke genom ett påskyndadt byggande af jernvägar från landets näringar

draga de för dem nödiga arbetskrafter och sålunda förrycka förhållanden. Indikaicke

utan kännbara olägenheter för så väl den enskilde som det allmänna kunna

lida stärka och plötsliga rubbningar». Lyckligtvis torde dock sådana rubbningar

icke åstadkommas, utan snarare afböjas genom antagande af den utaf Chefen

för Statens jernvägsbyggnader föreslagna arbetsplan. I detta afseende tillåter

jag mig här anföra och åberopa hvad han i ofvan omförmälda promemoria

yttrat, så tydande:

»I min den 3 December 1870 afgifna vördsamma promemoria rörande de

vilkor, hvarunder kostnaden för östra och norra stambanornas fullbordan, beräknad

tillsammans till 21,048,000 R:dr, möjligen skulle kunna nedsättas till

20 millioner R:dr, ansåg jag mig böra framhålla nödvändigheten, att eu arbetsplan

på förhand bestämdes med hänsyn till tiden för dessa stambanors

fullbordan, att denna tid inskränktes till 4 eller 5 år samt att eu del af ett

kommande års anslag finge under det föregående året användas, när för arbetenas

skyndsamma bedrifvande gynsamma omständigheter inträda de. Dessa

betingelser äro nu så mycket mera nödvändiga, som det till följd af de vid

1871 års lagtima Riksdag beviljade låneunderstöd för anläggning af enskilda

jernbanor är att emotse, att flera nya sådana jernbanor snart komma till utförande,

hvilka tillsammans med de redan under arbete varande, så väl statens

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1872.

som enskilda jerabanor, komma att taga en icke ringa del af landets arbetskrafter

i anspråk under de närmast följande åren.

Till förekommande af ett alltför starkt anlitande af arbetskrafter under en

kortare tid af året, hvilket skulle hafva en stegrad dagspenning och arbetskostnad

till följd, höra arbetena ä statens jernband- ordnas sålunda, att alla

arbeten af beskaffenhet att kunna under vintertiden verkställas jemväl då utföras,

äfven om kostnaden för dessa arbeten skulle blifva något högre än om de utfördes

under sommaren.

Man skall genom utsträckning af arbetstiden äfven till vintermånaderna

undvika att sommartiden hafva eu så stor arbetsstyrka, som i annat fall vore

nödvändig, och på samma gång bereda en alltid väl behöflig arbetsförtjenst för

arbetspersonalen under vintertiden; men då nu icke alla slaga arbeten kunna

vintertiden utföras, sä måste man, för att hafva tillgång till tjenliga vinterarbeten,

såsom stensprängning, kallmurning af alla slag, gen omgräfning af sandbackar

m. in. lägga längre sträckor af de båda jernvägslinierna under arbete

utöfver de delar deraf, som man ämnar under året fullborda.

Derigenom vinner man äfven den fördel, att tillfälle till arbetsförtjenst

lemnas den befolkning, som bebor de trakter, stambanorna genomlöpa, och

hvilken befolkning, såsom förhållandet i synnerhet är med den i Östergötland

och Upland, i allmänhet icke gerna aflägsna!- sig från hemmet för att söka

arbete vid jern vägarna, men deremot är att påräkna för arbete, hvilket erbjudes

i närheten af hemorten, och således kan utföra desto mera arbete, ju längre tid

dertill lemnas.

Om man derföre, hvad, till exempel, östra stambanan beträffar, under år

1872 fullbordade delen emellan Norrköping och Linköping, hvartill det redan

beviljade anslaget i det närmaste förslår, men deremot icke under samma år

fortsatte terrasseringsarbetena emellan Linköping och Mjölby, så skulle en

icke ringa arbetsstyrka behöfva användas under den första hälften af året,

hvarefter samma arbetsstyrka finge efter hand minskas. Om då åt den ledigblifna

arbetspersonalen icke kunde anvisas annat arbete, skulle den nödgas

söka arbetsförtjenst på annat håll och svårligen kunna för påföljande årets

arbeten åter samlas.

Genom sådan anordning skulle man jemväl gå i mistning af en stor fördel,

den nämligen att kunna verkställa terrasseringsarbetena året före det. då utläggningen

af skenor och ballastningen skola försiggå, och dymedelst lemna

bankfyllningarna tid att under påföljande vinter undergå behörig sättning.

Då man i allmänhet vid statens jernvägsbyggnader kan beräkna, att omkring

en tredjedel af den erforderliga anläggningskostnaden åtgår för anskaffande

af syllar och skenor med tillbehör, af rörelsemateriel och af sådana

effekter, som tillverkas vid de större verkstäderna, samt nämnda del af anlägg
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 45

mngskostnaden icke utöfvar något inflytande till ökande eller minskande af

den egentliga arbetsstyrkan på limon, så är ock tydligt, att det eller de år,

då en större mängd sådana effekter skola anskaffas, antingen ett större anslag

måste vara tillgängligt eller ock mindre terrasseringsarbete verkställas samt till

följd deraf en mindre arbetsstyrka användas. Det later derföre svårligen

förena sig att med lika störa årliga anslag använda lika stor arbetspersonal.»

Med hänsyn till dessa förhållanden och med jemväl fästadt afseende dels

derå, att de årliga anslagen för fullbordande af norra och östra stambanorna

blefve, så vidt möjligt vore. lika störa eller åtminstone icke körnare att förete

alltför störa skiljaktighet^ och dels derå, att de bandelar, hvarpå en större

trafik vore att påräkna, blefve så fort som möjligt färdige, har Chefen för

Statens jernvägsbyggnader föreslagit den arbetsplan, som här ofvan blifvit

omförmäld.

På grund af hvad sålunda förekommit, anser jag det vara i hög grad

önskligt, att till fortsättande af arbetena å östra och norra stambanorna under

år 1873 i sådan utsträckning, att å den förra icke allenast bandelen från

Norrköping till Linköping, utan äfven sträckningen från sistnämnda stad till

Mjölby, samt å norra stambanan sträckningen från hopsala till Sala och vidare

derifrån till Krylbo må kunna före utgången af samma år fullbordas och för

trafik öppnas, varder för nämnda år anvisadt det belopp, som för sådant ändamål

erfordras eller 5 millioner Riksdaler. Vid sådant angifvande, som nu

lenmats, af det arbete, som för det ifrågaställa anslaget bör verkställas, torde

någon fördelning på förhand af anslaget mellan östra och norra stambanorna icke

erfordras, helst sådan fördelning icke kan med nöjaktig säkerhet göras och

sättet för räkenskapernas förande alltid medgift er att urskilja,, hvad som i

verkligheten blifver an vänd! å ena eller andra banan.

Det af mig nyss förut omförmälda förslag i afseende å användande af

den del af samtal da anläggningskostnaden för norra och östra stambanorna,

som, beräknad till minst 2,400,000 Rdr, är afsedd för anskaffande af de

för nämnda baner erforderliga transportmedel, går derpå ut, att en fjerdedel af

berörda belopp eller 600,000 Rdr borde för hvarje af aren 1872, 1873,

1874 och 1875 ställas till Styrelsens för Statens jern vägstrafik disposition, på

det hon må kunna genom beställningar å inhemska verkstäder i god tid anskaffa

nämnda transportmedel. Sådana till värde af omkring 400,000 Rdr

kräfvas redan i år till följd af trafikens öppnande ä den ungefär 4 mil långa

bansträckningen mellan Norrköping och Linköping, hvilken sträckning antagligen

varder fullbordad redan under instundande September månad. Den alltjemt

tilltagande trafiken å stambanorna fordrar fortfarande tillökning af rörelsemateriel.

Oansedt 1871 års lagtima Riksdag för sådant ändamål anvisade

1,600,000 Rdr att utgå med en million Riksdaler under år 1871 och med

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No /, om 8 ta hult ti It?2.

600.000 B:dr under år 1872 samt i den af Eders Kongl. Maj:t fastställda

specifika omkostnadsstat för jernväg^trafiken under sistberörda år 350,000 B:dr

och i det approximativa öfverslagct öfver utgifterna vid nämnda trafik under

år 1873 314,000 B:dr beräknats till anskaffande af rörlig materiel, minskar

sådant likväl icke behofvet att skyndsamt gå i författning med anskaffande af

den för norra och östra stambanorna erforderliga rörliga materiel.

Under åberopande af hvad sålunda anförd! blifvit, tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Biksdagen

a) att för ar 1873 bevilja ett extra anslag af tillsammans 5,000,000 B:dr

för fortsättande under samma år af arbetena å östra och norra stambanorna i

sådan utsträckning, att å den förra, sedan bandelen mellan Norrköping och

Linköping blifvit färdig, jemväl sträckningen från Linköping till Mjölby, samt

a norra stambanan sträckningen från Upsala till Sala och vidare till Krylbo

må kunna före utgången af berörda år 1873 fullbordas och för trafik öppnas;

äfvensom

att medgifva, att vid jernvägsarbetenas utförande Eders Kongl. Maj:t må

närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder

beviljad!, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa; och

b) att till Eders Kongl. Maj:ts disposition för anskaffande af eu del af

den å östra och norra stambanorna erforderliga rörliga materiel, anvisa

1.200.000 Bär, deraf hälften eller 600,000 B:dr torde få utgå redan innevarande

år.

Beträffande alla de anslag, som uti Biksstaten för innevarande år äro

under sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskild! omnämnda,

har jag icke anledning att föreslå annan förändring än att, för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och

expenser, red m. nr. höjes från 60,038 B:dr 40 öre till 60,044 B:dr 40 öre

eller med 6 Bär.

Om hvad jag nu hemstält \årder godkändi skulle hufvudtitelns slutsumma

komma att ökas från 7,704,100 B:dr till 8,868,100 B:dr eller med

1,164,000 B:dr.

Dä jag nu öfver går till frågan om understöd för sådana allmänna arbeten,

hvilkas utförande kontrolleras af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader,

får jag först fästa uppmärksamhet på två, uti bemälda Styrelses

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 a) till Kont/l. Maj ds Nåd. Trop. N:o I. om Btatsverhit 1872. 47

generalförslag af den 15 sistlidne December öfver allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten

omförmälda företag, för liv lika Riksdagen redan beviljat statsbidrag,

hvaraf dock hittills endast vissa belopp äro till utgående anvisade

nämligen:

fö? langning af vagbrylaren utanför Wisby hamn; och vllganlågqninq

emellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar / Westerbottens Län.

Till det förstnämnda arbetet beviljade Riksdagen år 1870 ett statsanslag

al 130,000 R:dr; och äro deraf anvisade till utgående under år 1871 20 000

Rulr samt under år 1872 ytterligare 60,000 Rulr; och enär, på sätt Styrelsen

för. allmänna Väg- och Vattenbyggnader anfört, ifrågavarande arbete bör i

möjligaste måtto fortskynda^ till undvikande af eljest mai lända inträffande haverier,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!. Majrt måtte föreslå

Riksdagen att för år 1873 anvisa den återstående andelen af anslaget med

50,000 R:dr. ö

För väganläggningen mellan Lycksele och Wilhelmina beviljades likaledes

år 1870 ett understöd af 106,700 R:dr, deraf till lyftning anvisats för ar

1871. ett belopp af 15,000 Rulr och för år 1872 ett belopp åt 20,000 R:dr:

och fåi jag hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att

till arbetets fortsättande under är 1873, i afräkning å det beviljade understödet,

ytterligare anvisa enahanda belopp som för år 1872, eller 20,000 R:dr.

I ti omförmälda generalförslag upptagas i (ifrigt under särskilda utdelningar

arbetsföretag till betydligt antal, för hvilka planer äro upprättade och

hos Styrelsen hyllande, samt jemväl till eu del understöd sökta, nämligen dels

större arbeten: 5 kanal- och slussan läggningar, 3 hamnbyggnader, 2 brobyggnader,

4 vattenaftappnings- och 12 vägarbeten af det omfång eller den beskaffenhet,

att särskilda understödsbelopp måste beviljas, om eller när samma

arbeten skulle verkställas, samt dels arbeten af mindre omfång, Indika lämpligen

ansetts kunna utföras med understöd från fonder, som kunde blifva till

Eders Kong!. Maj:ts nådiga disposition anvisade. Under sistnämnda afdelning

har Styrelsen uppräknat b7 från olika orter inom Riket ifrågasätta vägförbättringsarbeten,

hvartill planta'' bli i v it till Styrelsen inlemnade och för Indika af

Styrelsen förordats understöd till sammanlagd! belopp af 894,837 Rulr 50 öre,

Bland de i generalförslaget under första kategorien omnämnda arbeten

ansei jag mig nu böra till understöds erhållande anmäla tre vägbyggnadsföretag

inom Rikets båda nordligaste Län, hvilka företag synas företrädsvis

vara åt vigt, såsom utgörande fortsättningar af redan verkstälda väganläggningar

till underlättande af kommunikationen emellan kusten vid Bottniska

viken och det inre landet, och om hvilkas utförande särskilda underdåniga framställningar

nu blifvit af vederbörande gjorda. Dessa företag afse:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1. om St åt svårhet 1872.

a), anläggning af väg från Kangis i Öfver-Kalix socken till Skrafvelis by

i Gellivara lappmark af Norrbottens Län. Genom denna, 6 mil 33,200 fot

långa, väganläggning skulle komma att sammanbindas nedannämnda med statsbidrag

redan anlagda vägsträ ekor, nämligen dels den på 1840-talet fullbordade

från Inre vid Bottniska vikon till Kangis eller rättare Gyljens bruk i OfverKalix

socken och dels den på sednare liden tillkomna emellan Skr öfver! och

Gellivara kyrkoplats. För sistnämnde vägdel af (i mil 13.800 tofs längd äro

statsbidrag ''vid tre särskilda tillfällen anvisade. Enligt Eders Kongl. Maj:ts i

ämnet aflåtna Nådiga Proposition, beviljade nemligen Rikets Ständer . vid

1862—1863 årens Riksdag till väganläggning mellan Skröfven och Lejpojerv,

af de för undsättningar vid missväxter afsmida medel, ett anslagsbelopp af 40,000

Rall'', vilt mot i''edovisningsskyldighet ställas till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshalvandes

i Länet disposition, hvarförutan utaf nödhjelpsmcdel ett tillskott af 5,767 R:dr

70 öre måst användas för att dermed fullborda arbetet, enär något bidrag till

detsamma icke kunde påräknas af Gellivara lappmarks vägbyggnadsskyldige,

som till största delen illgöras åt åboer a kronohemman. Sedermera har Eders

Kongl. Näjd af de till Eders Kongl. Maj:ts disposition för åren 1869 och

1870 ställda vägbyggnadsfonder beviljat, dels genom Nådigt Bref den 21

November 1868 till väganläggningen från Lejpojerv till Sackas i Gellivara

socken 8.000 R:dr, och dels genom Nådiga Brefvet den 23 November 1869

till vägsträckan mellan Sackas och Gellivara 17,000 R:dr. Hela vägsträckan

från Skröfven till Gellivara är nu färdigbyggd och till underhåll emottaga! åt

Gellivara sockens vägbyggnadsskyldige. Eders Kongl. Maj ds Betallnmgshafvande

bär uti sin nu i ämnet gjorda framställning upplyst, hurusom varutransporten

från Öfver-Kalix till ändpunkten af den färdigbyggda vägen vid

Skröfclfven måste verkställas så, att varorna dels turas på båt i vattendragen

och dels bäras eller, om häst och åkdon kunna anskaffas, hvithet ofta är med

stor svårighet förenad!", köras öfver land förbi för sar ne i eif eu, samt anför t,

att sålunda ganska svåra hinder ännu mota vid alla färder och transporter till

och ifrån Lappmarken, hvarigenom de förnödenheter, som dit forslas från nedre

landet fördyras, likasom de varor, Indika från Lappmarken kunna afyttras,

betalas med så mycket lägre pris, som den svåra transporten kostar; och att,

dä dessutom kommunikationen höst och vår efter den nuvarande gång- och

båtleden ofta är helt och hållet afbruten, saknaden af väg i betydlig män

motverkar Lappmarks-innevånarnes ekonomiska förkofran. — Innan sammanbindningen

af de redan befintliga vagsträcknmgarne åstadkommits, kunde någon

allmän nytta icke påräknas af den redan färdigbyggda vägen från Gellivara

till Skröfven, hvilken ändock måste af de vägbyggnadsskyldige underhållas.

Vidare har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande upplyst, att sedan tvist

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. K:o r, a) till Kanal Maj.is Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1872. 49

om nu ifrågaställda väganläggnmg uppstått mellan Öfver- och Nedcr-Kalix

socknar, hvilka förut hatt gemensam vägbyggnadsskyldighet. Eders Kong!.

Maj:ts Befallningshafvande genom Utslag, som vunnit laga kraft, förklarat, att

dessa socknar borde hvar för sig bygga och underhålla sina inom egen socken

liggande vägar och förty förpligta! Öfver-Kalix sockens vägbyggnadsskyldige

att emot det bidrag, som kunde af allmänna medel erhållas, bygga och underhålla

häradsväg emellan Kangis och rågången mot Gellivara socken, hvadan

för utförandet af ''^byggnadsarbete! inom Öfver-Kalix socken något hinder

icke mötte, så vida vägbyggnadsskyldige kunde påräkna understöd af allmänna

medel, motsvarande f af kostnaden, på hvittrut vilkor de förklara! sig villige

arbetet utföra. Deremot anser Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande, på

anförda skäl, något bidrag af de vägbyggnadsskyldige icke kunna påräknas för

utförande af återstående vägsträckan inom Gellivara lappmark. Kostnaden för

detta vägbyggnadsföretag är af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader

beräknad att uppgå till 83,400 R:dr, deraf på vägsträckan från Kangis

till Öfver-Kalix sockengräns, utgörande 5 mil 20,660 flit. skulle belöpa 49.000

R:dr och på vägen från nämnde sockengräns till Skriffelfven. eller 1 mil 12,540

fot, 34,400 R:dr: och såsom statsbidrag förordas af Styrelsen för vägdelen inom

Ofver-ICalix socken ett belopp, motsvarande | af den gödkända arbetskostnad.-!,,

eller 32,660 R:dr, samt för vägdelen inom Gellivara socken ett belopp af

28,667 R:dr, svarande mot f af arbetskostnaden, eller en sammanlagd iemnad

summa af 61,330 R:dr. v ''

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet att

Eders Kongl. Maj it måtte föreslå Riksdagen, att för anläggning af väg från

Kangis eller Gyljens bruk i Öfver-Kalix socken, nordvest upp till den punkt,

der vägen från Skröfven till Gellivara kyrkoplats vidtager, bevilja, på sätt Styrelsen

föreslagit, 61,330 R:dr, samt deraf till utgående under år 1873 anvisa

ett belopp af 11,330 R:dr.

b) ^ Väganläggniny emellan Kor sjö och Mald tyrkobgar i Westerbottens

Län. För donna väganläggning, uppgående i längd till 4 mil 27,500 fot,

har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länet i underdånighet insänd!

af Distrikts-Adjutanten, Löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnadskorpsen A. F.

0. Cederberg uppgjord plan med kostnadsförslag, slutande pa 75.300 R:dr,

samt dervid anfört, att från Korsjö till kusten vid Skellefteå funnes redan för

lång tid tillbaka bruten och till underhåll fördelad allmän väg, och att likaledes

väg vore anlagd ifrån Pitea stad öfver Mala till Arvidsjaurs socken i

Norrbottens län, dit Malå kapellförsamling intill början af år 1869 hörde; att

Mala församling, belägen vid ett af Skellefteå-elfvens största bivatten, både sin

naturliga samfärdsel med Skellefteå, derifrån nödvändighetsvaror upp forslades

och dit landtmannaprodukter från Malå i stället nedfördes, fastän sådan! för

Bill. till Likså. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj.-in Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverk 1872.

närvarande nästan endast under vintern kunde ske, emedan körväg saknas

emellan Norsjö och Halå; att således uppbrytning af väg emellan dessa ställen

med all säkerhet skulle blifva af stort gagn ej blott för Halå kapellförsamling,

utan äfven för öfre delen af Norsjö socken samt vissa delar af Sorsele och

Lycksele socknar; att dessutom Länsmannen inom Norsjö socken, enligt Eders

Kongl. Haj ds derom meddelade Nådiga föreskrift, hade att bestrida Länsmans

tjenst äfven i Halå, dit lian emellertid nu vissa tider af året saknade väg;

samt att. på sätt af Eders Kongl. Hajds Befallningshafvande öfverlemnade kommunalstämmoprotokoll

utvisade, Skellefteå, Norsjö, hörns och Halå kommuner,

under förutsättning, att anslag af allmänna medel erhölles till belopp af § utaf

beräknade kostnadssumman. åtagit sig att bygga och för framtiden underhålla

nu ifrågavarande, till 14 fots bredd beräknade väg. Hed afseende å den sålunda

vitsordade störa vigten af donna väganläggning mellan Norsjö och Hala,

får jag, i likhet med Eders Kongl. Majds Befallningshafvande och Styrelsen,

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majd villo föreslå Riksdagen att,

till utförande af densamma, bevilja ett mot § af beräknade kostnaden ungefärligen

svarande belopp af 50.000 Rall'', och deraf anvisa 15,000 R:dr att utgå

under år 1873.

c) Anläggning af väg från A sele till Borothea kyrkoby i Westerbottens

Län, i fortsättning af den numera nära fullbordade vägen från Bjurholm öfver

Fredrika till Åsele. För anläggning af förstberörda väg, hållande i längd 5

mil 3.667 fot, upprättades redan för flera är sedan plan och kostnadsförslag,

uppgående till 61,000 R.dr; och gjordes år 1864 af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande

framställning om understöd af allmänna medel för arbetet,

hvithet då förordades äfven af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.

enär väganläggningen ansågs skola komma att tillskynda den aflägse

inne i landet belägna Borothea församling eu väsendtlig framtida nytta. Sedermera

hafva, enligt Eders Kongl. Majds Nådiga föreskrift, Åsele Härads vägbyggnadsskyldige

invånare blifvit hörde och förklarat sig villige att, mot erhållande

af ett statsbidrag till $ af den för väganläggningen beräknade kostnad,

uppbryta och framgent underhålla väg emellan Åsele och Borothea; och har

nu Eders Kongl. Majds Befallningshafvande, med anledning af Borothea socknemäns

gjorda anhållan och under åberopande af förra framställningen, å nyo

i underderdånighet hemställt om anvisande af dylikt understöd för arbetets

utförande, hvarvid Eders Kongl. Haj ds Befallningshafvande fästat uppmärksamhet

derå, att Borothea socken, som i afseende å jordmån och kulturförhållanden

kunde anses såsom den bäst lottade bland lappmarkssocknarne, helt och hållet

saknade utfartsväg och att väg numera vore byggd från Åsele till kusten,

hvadan nu föreslagna väganläggningen skulle komma att utöfva ett välgörande

inflytande på åkerbruk och Övriga näringar inom Borothea och Åsele socknar.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 51

På grund häraf och lika med förbemälde Styrelse hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för väganläggning

mellan Åsele och Doro then bevilja ett anslag af 40,600 R:dr samt

att deraf till utgående under år 1873 anvisa 20,000 R:dr.

I ifrigt hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd. för understödjande på

vanligt sätt af arbeten utaf mindre omfattning, måtte af Riksdagen äska, att,

i likhet med hvad sednast^ Riksdagen beviljat, följande belopp anslås och ställas

till Eders Kongl. Maj ds disposition, nemligen:

Do. för understödjande af mindre hamn- och bro-byggnader samt upprensningar

af åar och farleder................................................... R:dr 20,000: —

2:o. till bidrag för anläggning af nya samt omläggning

eller förbättring af backiga eller eljest mindre oreda

vägar................................................................................................. » 150.000: —

3:o. för understödjande af sådana utdikningar och vattenaftappningar

i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,

Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt

Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i Wermlands

län, som hufvudsakligen afse att förminska frostländigheter... » 60,000: —

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar

och aftappningar af sänka traktör och sjöar, för beredande

af odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra

län..................................................................................................... » 100,000: —

Beträffande såväl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till

allmänna arbeten, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer,

tillstyrker jag, det Eders Kongl. Näjd måtte i nåder föreslå Riksdagen, att

bibehålla de härom nu gällande föreskrifter.

Hvad föredragande Departements-Chefen sålunda yttrat och

hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter,

Hans Näjd Konungen i nåder gilla och bifalla, med

befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till FinansDepartementet

öfverlemnas till ledning vid uppsättandet af Kongl.

Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

Axel Hegardt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, TRYCKT HOS K. L. BECKMAN, 1872.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1. om Statsverket 1872.

1

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den

15 December 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz.

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von

Flåte)/.

Statsråden: Bredberg,

Berg.

Friherre Leyonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhjélm.

Departements-Chefen, Statsrådet Bergström yttrade härefter:

»Sedan den år 1870 församlade Riksdagen, uti skrifvelse den 9 Maj

nämnda år angående reglering af utgifterna under Riksstatens Fjerde liufvudtitel,

— med förmälan, att Riksdagen föreställde sig att, om de topografiska, ekonomiska

och geologiska kar te verken blefvo ställda i närmare samband med

hvarandra, så att arbetena, i den mån sådant läte sig gorå, gemensamt anordnades,

någon minskning i kostnaderna skulle kunna, äfven med de särskilda

karteverkens raskare framskridande, Statsverket beredas, — i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning i hvad mån de

topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken kunde med hvarandra ställas

i närmare samband, efter hvilken plan i afseende på skulor, omfattning

och utgifning dessa kartverk framgent herde fortgå samt i hvad mån kostnaderna

derför kunde inskränkas;

Bih. till Riks. Frat. 1872. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

så behagade Eders Kongl. Maj:t den 13 Juli 1870 förordna, att f. d.

Statsrådet m. in. C. M. Thulstrup samt Chefen för topografiska korpsen, General-Majoren

J. A. Ilazelius, General-Direktören för Landtmäteriet L. B. Falkman,

Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet F. Th. Berg och då tjenstförrättande

Chefen för Sveriges geologiska undersökning A. E. Törnebohm egde

afgifva gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet och för sådant ändamål under

f. d. Statsrådet Thulstrups ordförandeskap sammanträda, hvarvid Chefen för

Sjökartekontoret finge för rådplägning tillkallas, sä ofta behof deraf yppades.

Det infordrade underdåniga utlåtandet, hvithet vid tiden för aflåtande till

1871 års Riksdag af Eders Kongl. Maj:Is Nådiga Proposition angående Statsverkets

tillstånd och behof ännu icke afgifvits, hav sedermera, dateradt den 6

Februari 1871. inkommit och, i enlighet med Eders Kongl. Maj ds nådiga befallning,

blifvit tryckt samt bland Riksdagens ledamöter och de vid särskilda

karteverken anställda personer utdeladt äfvensom till försäljning i bokhandeln

utlemnadt.

Med afseende derå. att under de öfverläggningar, hvilka föregått afgifvandet

af omförmälda underdåniga utlåtande, fråga jemväl uppstått om bestämmande

af Sj ökarte verkets förhållande till de utlaga tre karteverken, har förevarande

ärende blifvit af mig till föredragning beredd tillsammans med så väl Chefen

för Land! förs vars-, som Chefen för Sjöförs vars-Departement et,

Då jag nu efter sådan gemensam beredning går att för Eders Kongl.

Maj:t fördraga ärendet i dess helhet, anhåller jag att först tå till skärskådande

upptaga eu fråga, som kan uppkastas och jemväl blifvit uppkastad, den nemligen,

huruvida det hufvudsakliga ändamål att åstadkomma -»säker kännedom om

rikets areal sand dennas olika beskaffenhet och fdrdeMng i ekonomiskt afseende»,

för vinnande af hvithet ändamål det ur torna Socknekarteverket uppränna Ekonomiska

karteverket. jemlik! Nadiga Skrifvelse!! den IT) April 1859 angående bearbetandet,

af sistnämnda kartv erk, tillkommit, skulle kunna på annat sätt ernås och till

följd deraf Ekonomiska karteverkets vidare bearbetande upphöra. Statsutskottet

vid 1868 års riksdag har uti sitt under N:o 30 afgifna utlåtande angående

regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel uttryckt tvifvelsmål,

huruvida det ekonomiska karteverket motsvarade de betydliga kostnader,

hvilka för dess bearbetande erfordrades, samt, dä med hänseende till

sjelfva arbetets beskaffenhet fullbordandet al'' detta karteverk, äfven med det då

derför utgående betydliga anslag, icke kunde förr än i eu aflägsen framtid förväntas,

antagit, att vid tiden för arbetets fullbordande de traktör, hvilka först blifvit

kartlagda, måste hafva undergått så många förändringar, att kartorna för dessa

traktör då kunde anses,, innan de undergått fullständig revision, vara utan egentligt

värde; hvadan utskottet, med uttalande af äsigten, att kartearbetena i Norrbottens

län afsåge endast en geografisk karta, hvars nödvändighet icke kunde ifråga
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

sättas, funnit sig vid Statsverkets då varande ställning föranlåtet föreslå Riksdagen,

att åt ekonomiska karteverket. med afseende hvarå Eders Kongl. Maj:t

utöfver det för samma karteverk på ordinarie stat uppförda belopp 6,000 R:dr

äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län och

40,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket eller tillsammans 60,000 R:dr,

icke bevilja vidare anslag, än som för tillgodogörande af redan verkställda förarbeten

erfordrades, samt förty hemställt, att Riksdagen måtte Eders Kongl.

Maj:ts Nådiga förslag endast på det sätt bifalla, att för år 1869 anvisades ett

extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län, men endast 10,000

R:dr för arbetena i öfriga delar af riket, samt vid anmälan af ett sådant beslut

i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl. Näjd förordna, att de

för ekonomiska karteverket utom Norrbottens län sålunda anvisade medel måtte

i män af behof användas endast till afstötande af de arbeten, som i sådant hänseende

redan voro påbörjade. Denna hemställan blot visserligen utslagen af

Riksdagen, som beviljade hela det af Eders Kongl. Näjd äskade extra anslaget

för 1869 eller 60.000 R:dr. Nen fanken, att de ekonomiska kartearbetena

kunde och borde öfvergifvas, har dermed icke förfallit. Sedan nemligen, med

anledning af den jemväl vid 1868 års riksdag väckta frågan om indragning af

Andre-landtmätnretjensterna och vidtagande i öfrig! af åtgärder i syftning, att

I andtmäteri-tj enstemännens antal icke blefve större än behof vet kräfde, eu bland

lancltmätarne i riket bildad förening, benämnd Sveriges landtmäteri-förening, åt

utsedde Komiterade uppdragit att utarbeta förslag till. allmänna grunder för

landtmäteri-korpsens ombildning, hafva bemälde Komiterade i underdånighet öfverlemnat

ett sådant den 12 Oktober 1868 afgifvet förslag och deri, såsom åtgärder

ledande till förbättrande af landtmätarnes ställning och vilkor, förordat,

bland annat, att ekonomiska karteverkets arbeten med undantag af upprättandet

af stomkarta och karte,-utgifningen, hvilka två slags arbeten Komiterade ansåge

icke vara för karteverkets hufvudändamål nödvändige, skulle öfverlemnas åt

landtmätarne i orterna; att desse jemväl borde öfvertaga hushållningssällskapens

bestyr med insamlande af uppgifter för jordbruks-statistiken; att Förste-landtmätarne,

hvar för sitt län, skulle hafva öfverinseendet öfver och ledningen af

de från ekonomiska karteverket och hushållnings-sällskapen på landtmätarne

öfverfiyttade arbeten för jordbruks-statistiken; att i hvarje af de landtmäteridistrikt,

till antalet omkring 200, hvari- riket enligt komiterades förslag borde

indelas, skulle anställas en på stat aflönad landtmätare, hvilken, i den män de

privata förrättningarne det medgåfve eller i brist på sådane, skulle verkställa

arealafmätriingar för jordbruks-statistikens behof, hvarmed de för närvarande på

eget ansvar arbetande landtmätare, som icke kunde blifva försedde med distrikt

eller anställda såsom tjenstebiträden hos distrikts-landtmätare, jemväl skulle

sysselsättas mot arfvode efter taxa; samt att för genomförande af den utaf

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 5 b) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Komiterade sålunda föreslagna ombildning af landtmäteri\:äsendet borde användas,

bland annat dels lönerna för Andre-landtmätarebefattningarne, som komma att

indragas, och dels anslagen till det ekonomiska karta v erke t samt de bidrag,

hushållningssällskapen antagligen skulle finnas villige att lemna för insamlandet

af de jordbruks-statistiska uppgifterna. Indika nu för sällskapen medförde omkostnader.

Donna af Landtmäteriföreningens Deputerade uttalade åsigt har i viss

män omfattats af eu bland Komiterade. Chefen för Topografiska Korpsen, hvilken,

såsom det enklaste och minst kostsamma sättet att erhålla för jordbruks-statistiken

nödiga arealuppgifter af all erforderlig noggrannhet, föreslagit, att åt Hushållningssällskapen

bonde uppdragas att med understöd åt statsmedel insamla sålla ne

arealuppgifter.

Deremot hafva öfrige 4 Komiterade ansett sig icke kunna såsom bestämdt

antaga, att samtliga länens hushållningssällskap skulle vara i tillfälle att på ett

sätt, som åt de ekonomiska areal uppgifterna beredde full säkerhet, öfvertaga

insamlandet af samma uppgifter: och enär värdet af de upplysningar om den

ifrågavarande arealen. Indika skulle erhållas genom en mängd obestyrkta dels

möjligen riktiga, men dels äfven mer eller mindre osäkra uppgifter, skulle

vara temligen tvifvelaktigt, då vid deras insamlande ingen tillräckligt betryggande

och omfattande kontroll kunnat utöfvas till undvikande af möjliga orikigheter,

misstag och förbiseenden; enär insamlandet af dessa uppgifter på sätt.

Chefen för Topografiska Korpsen föreslagit, sannolikt skulle erfordra längre tid

och betydligare kostnad, än han förutsatt; enär åstadkommande af eu säker

och fullständig kännedom om landets areal samt dennas olika beskaffenhet i

ekonomiskt hänseende endast torde kunna erhållas genom rådfrågande! af tillförlitliga

geometriska kartor och, der säda ne icke vore att tillgå, genom företagna

mätningar; och enär slutligen, om än det vore en olägenhet att arealuppgifterna,

enligt det nuvarande förfaringssätt11, icke kunde erhållas samtidigt

för hela riket, det dock torde finnas bättre och fördelaktigare att erhålla dessa

uppgifter säkra för en landsdel i sender vid bestämd tid och sedan efterhand

anskaffa sådane för öfrig» landsorter, än att erhålla samtidiga uppgifter, till

hvilkas noggranhet icke tillräckligt förtroende kunde sättas, hafva förutnämnde

fyra Komiterade på dessa skål förklarat sig icke kunna tillstyrka inställande

af de arbeten, Kolka hittills under offentlig ledning och kontroll fortgått för

det ändamål, som med det ekonomiska karteverket vore afseclt. •

Enligt hvad i Komiterades betänkande finnes upplyst, förfa res vid det

ekonomiska karteverkets upprättande i Rikets mellersta och södra delar sålunda,

att, sedan befintliga geometriska eller s. k. landtmätarekartor blifvit transporterade

till en förminskad skala 1 : 20,000, hvilken utgör de Ekonomiska kartografernas

arbets- eller rekognosceringsskala, dessa så kallade kartetransporter

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. N:o 5 b) till Kong1. Maj:ts Kärl. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

ute å marken jemföra* med denna samt under en sådan jemförande granskning

beriktiga* och fullständigas, i det derå. efter skedd uppmätning, inläggas de

förändringar, Indika efter den geometriska kartans upprättande till följd al

odlingar, anläggning af nya vägar m. in. uppkommit: att under donna rekognoscering

de områden, öfver Indika dugliga kartor saknas, jemväl uppmätas

och karl lägga*: att de sålunda å fältet undersökta karttransporterna, med rättelse

efter förut verkställa ortbestämmelse!-, sammansättas till en sammanhängande

stom- eller konceptkarta, hvars skala naturligtvis blir densamma, som

de vid hvarandra fogade delarnas: samt att derefter de för kartebeskrifningarnas

författande erforderliga areal uppgifterna erhålla* genom ytviddernas beräkning

å deri sammansätta kartan.

Beträdande frågan, huruvida nu beskrifna förfaringssätt i afseende å den

ekonomiska kartans sammansättning och arealens beräkning bör ändras eller

fortfarande tillämpa*, hafva också olika åsigter hos Komiterade gjort sig gällande.

Chefen för Statistiska Centralbyrån har nämligen ansett de till skalan

1 : 20,000 förminskade kartorna eller s. k. karttransporter hädanefter icke höra

till ett sammanhängande kartverk sammansättas af skäl, att kostnaderna för den

triangelmätning, som, utöfver den för Topografiska Korpsens stomkarta erforderliga,

funnes behöflig endast för den ekonomiska kartans sammansättning,

icke vore obetydliga, och att Topografiska Korpsens arbeten snart komme att

upphöra i rikets sydligare delar, hvarefter samma Korps icke torde kunna

åtaga sig förnyad triangelmätning i de trakter, som redan äro topografiskt aflat

tade : att arealen af åker och äng o. d. kunde beräkna* efter de särskilda

karttransporterna, utan att, de för sådant ändamål behöfde hopfogas; att, ehuru

de på detta sätt erhållna uppgifternas hopsummering för större ytvidder, såsom

härad*, socknars eller läns. icke lera nafle de råtta totalbeloppen, arealen af

dessa administrativa områden kunde erhållas af Topografiska Korpsens stomkarta

i skalan 1 : 50,000; att under förutsättning, att flen ekonomiska kartan

icke utgåfves, samma karta, sedan de olika ytvidderna blifvit efter henne beräknade.

icke vidare vore af någon nytta; samt att de vid arealuträkningen

begagnade karttransporterna, för framtida behof af deras revision och komplettering.

kunde sockenvis förvara* i omslag eller för mindre områden sammansättas

endast efter rågån garn e, så långt detta kunde ske; och har Chefen för

Statistiska Centralbyrån uti en vid betänkandet fogad särskild reservation dels

vidare utvecklat denna mening och dels modifierat den af honom på sätt ofvan

förmälts tillika med f. cl. Statsrådet Thulstrup, Generaldirektören för Landtmäteriet

och Chefen för Sverige* geologiska undersökning uttalade åsigt, att

man icke borde inställa de arbeten, hvilka hittills under offentlig ledning och

kontroll fortgått för det med ekonomiska kartverket afsedda ändamål,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bil. N:o 5 b) till Kong!. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om. Statsverket 1872.

Deremot hafva f. d. Statsrådet Thulstrup, Generaldirektören för Landtmäteriet

och Chefen för Sveriges geologiska undersökning icke funnit sig öfvertygade

om nyttan af nyssomförmälda, utaf Chefen för Statistiska t ''entrafbyrån

föreslagna förändring, utan tillstyrkt, att »det nu brukliga förfaringssättet i afseende

på den ekonomiska kartans sammansättning och arealens beräkning må

fortfarande tillämpas.»

Med erinran, att enligt eu år 1867 vidtagen arbetsfördelning Topografiska

Korpsen borde inom de delar af landet, der topografiska och ekonomiska

affattningar skulle företagas, verkställa eu så utförlig triangelmätning, som för

det ekonomiska karte verkets behof vore erforderlig, och att den på grund åt

sådan triangelmätning sammansätta ekonomiska kartan i skalan 1 : 20,000

skulle, Överflyttad till Topografiska Korpsens arbetsskola 1 : 50,000, åt nämnda

Korps såsom s tomkarta begagnas, hafva nämnda tro Kom i t era de motiverat sitt

ofvanomförmälda tillstyrkande på följande sätt:

»Vi förutsätta, att det ekonomiska kartarbetet, hvars fortgång Riksdagen,

på grund af dess ekonomiska och statistiska gagn, genom betydliga perm ingeanslag

befrämjat, endast bör på det sätt uppfylla sitt vigtig» ändamål, att dess

resultat ega all den tillförlitlighet och fullständighet, som lian åstadkommas,

och att dess hufvudsakliga bestämmelse, åstadkommandet af en »säker» kännedom

om arealen såväl af rikets särskilda territorial» områden, som af dess i ekonomiskt

hänseende olika beståndsdelar, oeftergiflig! krafvel- ett sådant förfaringssätt

vid arbetets utförande, att produkten deraf fullt motsvarar de anspråk,

som staten derpå kan och bör gorå. Utgående från detta antagande, kunna

vi icke tillstyrka godkännandet af arealuppgifter, uppkomna genom ytviddens

beräkning för hvarje liten karttransport för sig och de pa detta sätt uppkomna

många beloppens sammanläggande till större summor. Svårigheten att erhålla

noggranna uppgifter vid arealens beräkning af en mängd små oregelbundna

figurer föranleder oundvikliga fel. liv il kas summa växer i olika riktningar med

figurernas antal. Redan vid arealberäkningen på detta sätt af ett medelstort

härad torde felet icke blifva obetydligt. Att ett eller annat litet område,

såsom eu ouppmätt utjord eller skogseld, härvid någongång kan blifva förbisedd

lärer väl icke vara omöjligt. Säkerhet mot dylik (»tillförlitlighet lem nar endast

transporternas sammansättning, efter förut verkställd triangelmätning, till karta,

på hvilken arealberäkningen derefter sker både säkrare och lättare. Det är

naturligt, att arealen för större områden ej kan bestämmas med samma säkerhet

efter den topografiska stomkartan i 1 : 50,000, som efter den ekonomiska i

1 : 20,000, hvithet äfven försök med dylika beräkningar efter kartor i dessa

olika skulor bäst upplysa. Den större svårigheten att i ordnad t skick förvara

den störa mängden af små karttransporter än eu samling kartblad, torde äfven

böra anmärkas. Endast den ekonomiska stomkartan öfver det jemförelsevis lilla

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl Maj.is Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1872. 7

Upsala län utgöres af 2,509 dylika små, delar. Den fullständiga samlingen af

de noggrant och omsorgsfullt till skalan 1 : 20,000 öfverflyttade samt derefter

på marken undersökta och fullständigade kartorna utgöra dessutom sä dyrbara

geografiska materiaher, att deraf torde böra dragas allt det gagn, som de

erbjuda. Sålunda skall, genom deras behöriga sammansättning till ett helt och

det as Öl v erflyttning till skalan 1 : 50,000. eu god och mycket fullständig stomkarta

lur topografiska korpsens fältmätning kunna erhållas. Ett ökadt antal

genom namnda korps verkställda ortbestämmelser blifver visserligen för detta

ändamål och..Iligt men å andra sidan besparas härigenom för korpsen allt

Girigt arbete med stomkartans upprättande, såsom de geometriska kartornas

reduktion, behöfliga nymätningars företagande och hela sammansättningen. Åtgärder

i denna riktning äro, såsom i det föregående blifvit upplyst, redan

föreslagna och till eu del vidtagna.»

1 nyssnämnde trennc Komiterades tillstyrkande tiar äfven Chefen för

topografiska Korpsen instämt för den händelse, att hans förslag att genom

usfiällnmgssällskapen inhemta kännedom om landets areal och dennas fördelning

ej vunne afseende, utan denna kännedom ansåges höra genom befintli°a

kartor och nymätningar anskaffas, i hvilket fall äfven lian ansett sä dyrbara

geografiska materiaher, som karttransporterna. böra begagnas till sammansättning

ai ett fullständigt kartverk. h

Hvad angår de tvenne hittills behandlade frågorna delar jag de af Komiterades

flertal yttrade åsigter. Vid grundläggningen af det ekonomiska karte\_erket

saker kännedom om rikets areal samt dennas olika beskaffenhet och fördelning

1 ekonomiskt afseende; och om än detta ändamål då ansågs lämpligast kunna

vinnas genom föreskrifterna, afl »för befordrande af större säkerhet, enhet och

skyndsamhet vid arbetets utförande borde, dervid tagas till vägledning och

upplysning icke allenast Topografiska Korpsens och Sj ök a i''tearkivets, utan äfven

de i General- och Provins-landtinäterikontoren äfvensom hos enskilde landtmätare

och jordägare tillgänglige nyaste och tillförlitligaste kartor samt hvad

som vidare för andamålet erfordrades kompletteras genom mätningar och rekognosceringar

å marken; att arbetet således, till undvikande af dubbla mätningar

för stumkartors upprättande, skulle företrädesvis företagas inom de län, öfver

hvilka topografiska kartor redan funnos upprättade; men att. om arbetet fortskrede

och ansåges höra verkställas i orter, der topografisk kartläggning eu

skeft, detsamma borde föregås och grundläggas af vetenskapligt utförda säkra

ortbestämmelse!-, samt å de ekonomiska kartorna noggrann? införas de till

triangelnaten hörande fasta punkter»; att skalan för .de ekonomiska kartorna i

a manhet skulle blifva $öAro af naturliga längden, men afvikelser derifrån kunna

efter Kong!. Maj:ts bepröfvande, ske till ^ i starkt befolkade och till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil, No 5 b) till Kong7. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

i glest bebodda län; att hvarje ekonomisk karta skulle i allmänhet omfatta ett

härad eller tingslag; samt att arbetet skulle börjas i något af de närmast intill

hufvudstaden gränsande län, hvarest, med tillhjelp af de utaf Topografiska

Korpsen i skalan 1 : 50,000 redan verkställda stomkartearbcten, ekonomiska

karteverket syntes kunna af ett mindre antal kartografer inom jemförelsevis

kort tid fullbordas; sä hafva dock till följd af omständigheternas föranledande

och tvång förändringar i den utstakade planen för arbetets bedrifvande blitvit

vidtagne dels omedelbart efter det ekonomiska karteverkets uppkomst och dels

under dess fortgång.

Af den berättelse om det ekonomiska kartearbetets fortgång, som karteverkets

styresman den 31 December 1860, till åtlydnad åt Ldeis Kong!. Maj.ts

i nådiga brefvet den 15 April 1859 meddelade föreskrift, atgaf, inhemtas

bland annat, att, på sätt jemväl Generaldirektören för

afgifven reservation omförmält, de öfver byar, hemman och lägenheter inom

Upsala län. hvarest arbetet börjades, tillgängliga och användbara kartor, ehuru

topografiska stomkartor öfver samma län funnas upprättade, likväl blitvit nedtransporterade

i skalan 1 ; 20,000 och de derigenom erhållna transporter jemförts

med samt rättats efter förhållandena å marken; att öfver ogerna till åtskilliga

hemman upprättats nya kartor; att dessutom utförts åtskillig^'' grafiska konnekterings-

och kontrollmätningar; att med stöd af dessa samt Topografiska korpsens

och Si ökar tekontorets triangelnät de många transporterna i skala

hopfogats till en sammanhängande konceptkarta; att donna sedermera etter

samma system, som Topografiska Korpsens kartor, sönderskurits i blad ellei

rutor; samt att samtidigt med dessa arbeten kartan öfver Bro härad renntats

och kartan öfver Trögds härad börjat i sten graveras uti skalan 1 : 5U,UUU

Detta förfaringssätt blot af Eders Kong!. Näjd genom Nådigt bref den lo

Februari 1861 godkänd t att tjena till efterrättelse jemväl för framtiden samt

sedermera ytterligare gillad! genom Nådiga bref åt den 14 Novem ci - och den 17 April 1863; och har de tryckta kartornas utgifning, såsom bekant

är, skeft härads vis.

Eu förändring i ursprungliga planen vidfoga ock, såsom förut ar antyclt,

år 1867. Sedan nämligen Chefen för Topografiska Korpsen uti skrifvelse

till Styresmannen för ekonomiska karteverket föreslagit ett sådant till vagagående.

att ‘ Topografiska Korpsen skulle i de delar af landet — för den

närmaste framtiden Östergötland, — hålka ännu icke blitvit pa topografiska

Korpsens kartor atfattade och hvarest icke heller Ekonomiska karteverket börjat

sm verksamhet, låta verkställa triangelmätningar till det omfång och den fullständighet.

som kunde vara beköfliga för sammansättningen åt de ekonomiska

kartorna, samt att den på grund af dessa triangelmätningar sammansatta ekonomiska

karta skulle såsom stomkarta af Topografiska Korpsen begagnas; till stöd

opaginerad Kontrollera mot PDF

y

- Bil. N:o 5 b) filt Kong!. Moj:ts Nåd. Prof). N:o 1. om Statsverket 1872.

för hvilken förslag andragits, att »fördelen af denna anordning blefve, för det

ekonomiska kartverket: dess fullkomligt sakna sammansättning; för det topografiska:

en bättre och fullständigare stom karta: för båda: besparing i kostnad

Hell tid»: samt styresmannen för ekonomiska kartverket i allo biträdt förslaget;

så Idel detsamma åt Eders Kong], Magt genom nådigt beslut den 22 Februari

1867 gilladt, hvarigenom således de topografiska och ekonomiska kartarbetena

sattes i förbindelse med hvarandra och en större arbetsprodukt af båda kunde

emot» >s.

Till följd al nu omförmälda förändringar i ursprungliga planen för bearbetande

af ekonomiska kartverket har detsamma för närvarande till uppgift

icke allenast att lemna statistiska uppgifter om arealen af den produktiva

jorden i värf land och dess fördelning i åker, äng in. in., utan äfven att upprätta

en säker och tillförlitlig stenvårta att tjena till grund för det geografiska

och topografiska kartarbetet.

Vigten och betydelsen af eu tillförlitlig jordbruksstatistik för vårt lands

materiella utveckling och förkofran äro så allmänt insedde och erkände, att

jag icke lärer behöfva inlåta mig på försök att bevisa behofvet, ja! nödvändigheten

af en fortsatt bearbetning af denna del af deri officiella statistiken. Men

skall en sådan bearbetning med någon utsigt till framgång ske. så måste man

vara betänkt på att. om än småningom, dock så fort ske kan, i afseende å

den produktiva jorden åstadkomma så säkra och tillförlitliga arealuppgifter, som

utan alltför störa kostnader och landets betungande möjligen kunna ernås. För

min del anser jag de under Komitérades öfverläggningar meddelade upplysningar

och uppgifter uppenbarligen ådagalägga, att säkra och tillförlitliga arealuppgifter

endast genom beräkning af ytvidder å kartor kunna beredas; äfvensom

att kartor, som vid sådan beräkning användas, höra vara upprättade i en

skala, som icke understiger 1 : 20,000, om nemligen arealen af de olika egoslagen

skall kunna bestämmas utan allt för stor afvikelse från rätta förhållandet.

I detta afseende tillåter jag mig hänvisa till de af Genenaldirektören för Landtmäteriet

i afgifna reservationen lemnade upplysningar, att längden å sidan i eu

qvadrat åt ett tunnlands innehåll, af bildad å en karta i jraém skala icke utgör mera

hu imf» tiller icke fullt H linie; att derföre, om t. ex. en tomt, en åker eller

eu äng innehåller till och med ett tunnland, men formen är långsträckt, icke

ens eu sa stor tomt. åker eller äng kan ä kartan utmärkas, än mindre dylika

lägenheter, hvilkas areal understiger eif tunnland: att ä eu karta i nyssnämnda

skala linie motsvarar 50 fot af naturliga längden, så att till och med ett

ganska fint streck å eu dylik karta i bredd motsvarar 20 fot; samt att till

Inljd deraf de i skalan 1 : 50,000 utgifna häradskartor icke upptaga gränser

för hvarje jordegares innehaf af mark. utan endast gränser för byar,

äfven om hemmanen inom dessa äro från hvarandra skilj da genom gränser,

Bill: till Riks. Prat. 1872. 1 Sami. 1 Afd. '' '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bill. No b) till Kong!. Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187;*.

bestämda genom fuststäldf skifte. It vilket icke utan alla delegarnes i byn tämjande

kan rubbas; likasom de till häradskartorna hörande tryckta beskrifningar

icke heller uti ifrågavarande afseende innehålla utförligare uppgifter. A eu

karta i skalan 1 : 100,000 varda de afbikläda föremålen så förminskade, att

längden å sidan i en qvadrat af ett tunnlands innehåll icke utgör mera än

MAx linie och sjelfva ytvidden ej synas större än hålet efter eu knappnål,

stucken genom papperet. Huru (hiskligt det än vid sådant förhållande vore,

att stomkartan bearbetades i ännu större skala än 1:20.000, förbjuda dock

vårt lands inskränkta tillgångar all tanke derpå; men omsorgen att erhålla

någorlunda säkra och tillförlitliga arealuppgifter bjuder å andra sidan att icke

öfvergifva nämnda skala, hvilken, på sätt jag nyss antyda synes mig vara den

för ifrågavarande ändamål minsta möjliga.

Det från och med 1867 vidtagna förfarandet att: med rättelse efter ortbestämmelser,

som Topografiska Korpsen verkställt, upprätta ekonomiska stomkartor,

de der sedermera utgöra grundläggning för bearbetandet af det allmänna

topografiska och geografiska kartverket öfver Sverige. är, enligt

min åsigt, särdeles lämpligt och torde höra fortsättas så länge ske kan d. v. s.

så länge inom mellersta och södra delarna af vårt land finnas traktör, Indika

ännu icke blifvit å Topografiska Korps ens kartor affattade och hvarest icke

heller ekonomiska kartarbeten ännu företagits. Genom berörda förfarande

befrias Topografiska Korpsen från nedtransportering af befintliga geometriska

kartor och transporternas sammansättning till en stomkarta, äfvensom från uppmätning

af förut icke geometriskt kartlagda hemman och lägenheter.

På grund af hvad nu anfördt blifvit håller jag före, att det påbörjade

allmänna ekonomiska stomkartverket i skalan 1 : 20,000, hvilket såsom grundad!

på vetenskapligt verkställda ortbestämmelser jemväl är ett geografiskt

kartverk, bör så vidt det angår de till Svea land räknade och söder derom

belägna delarna af riket fortsättas och afslutas. Derigenom beredes också eu

möjlighet att, om det i en framtid skulle finnas lämpligt och (hiskligt att stomkartorna

utgåfves i oförminskad skala, vidtaga sådan utgifning, under förutsättning

dock, att de genom försäljning af utgifna kartor inflytande belopp betäckte

utgifningskostnaderna. Konsten att medelst fotografi ens tillhjelp mångfalldiga

kartor fullkomnas alltjemt och torde snart nog gorå; det möjligt att

försälja kartor till så lågt pris, att de erhålla en utomordentligt stor spridning.

En af de Komiteradc, Chefen för Sveriges geologiska undersökning, har vid sin

reservation framlagt prof på eu genom fotozinkografi och boktryckpress åstadkommen

afbildning af en ekonomisk stomkarta i samma skala som urbilden.

Huru vigtig! det vid många tillfällen t. ex. vattenafledningsföretag skulle vara

att ega tillgång till kartor i så stor skala som 1 : 20,000, inses lätteligen af

en hvar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil N:o r, h) till Kött yl. Moj.is Nod. Prof.. N:u 7. om Slot sm-kol 1872. 11

Beträffandc frågan om nhjifniny af de ekonomiska stomkartorna, får jag

till eu början erinra, hurusom Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 9

Maj 1870 angående regleringen af utgifterna under Riksstatens 6de llufvudtitrl

dels anmält, det Riksdagen för sin del beslut!!., att, derest redan lediga

och framdeles ledigblifvande andrelandtmätaretjenster af Eders Kongl. Majd

indrogms, den besparing i utgifterna å Sjette Hufvudtiteln, som sålunda uppkomme,

tillsvidare finge af Eder Kong]. Majd användas till Landtmätares sysselsättande

vid Ekonomiska kartverket; dels ock ansett omständigheterna påkalla,

att från Ekonomiska kartverket herde skiljas de kostsamma och för det egentliga

kart verket hinderliga arbetena med utgifning af kartorna, enär de obetydliga

belopp, hvartill försäljningen af de ekonomiska kartorna årligen vippgalge,

ingalunda motsvarade de störa uppoffringar, staten fatt vidkännas för deras

utgifning, samt billigt syntes vara, att de landsting, hushållningssällskap eller

kommuner, som önskade komma i besittning af eu dylik karta, äfven drabbades

af de med utgåfningen förenade kostnader, helst staten i allt fall förut bekosta!

det dyrbaraste och väscndtligaste, nemligen den ritade kartan; på grund af

hvilket allt och dä beloppet af de poster, smil i Ekonomiska kartverkets utgå

tissla f kunde hänföras till utgifningskostnader. uppgänga till något mera än

8,000 Rall'', Riksdagen minskat kartverkets anslag för är 1871 med nämnda

belopp och hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att utgift)ingen på statens bekostnad

af de ekonomiska kartorna, utom dom öfver Norrbottens län, måtte tillsvidare

inställas. Eders Kongl. Maj:t. som redan genom nådigt bref till Landtmäterisfvivi.

sen af den 16 April 1870. i afseende a gravyren af kartor föreskrift,

att sådana, som redan vore påbörjade, väl finge bringas till fullbordan, men

nya kartor ej utan Eders Kongl. Maj ds särskilda medgifvande till gravyr uppläggas.

faun den 3 påföljande Juni godt i under förordna, att andre!andorn,- taretjensterna skulle indragas, den då i Yestmanlands län lediga vid utgången

af Juli manad 1870, de andra, som då voro lediga och endast på förordnande

innehades, vid samma års slut, samt alla ofri ga i man af innehafvarnes afgång

— samt att hvad af anslagen till kartverket, tillsammans 58.000 Kull'', efter

anvisande af 20,000 R:dr till kartarbetena inom Norrbottens län, återstod,;

eller 38,000 Ii:dr jemte de besparingar, som uppkörande genom andrelandtmätaretjensterims

indragning, skulle af Landtmäteri-styrelsen disponeras för

kartarbetena inom .''.frigg, delar af landet enligt stat. som Eders Kong]. Maj:t

ville uppå styrelsens förslag framdeles fastställa. Den af Eders Kongl. Magt sedermera,

under den 9 December 1870 för Ekonomiska Kartverket fastställda stat

för år 1871 upptager, bland annat, arvoden åt kartografer och q vinliga rituell

kolorcringsbiträden, men icke Hägra kostnader för utgifning af de ekonomiska

kartorna. På det att emellertid de 14 häradskartblad, hvillta voro

under gravering och färgläggning, nemligen tvä blad öfver Grangärde tingslag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bil. N:o o b) till Kanyl. Maj: t k Karl. Trop. N:o 1, om Stat sm-ket 1872.

i Kopparbergs län, tvä öfver Bråbo och Lösi ags Härad samt två. ötver Östkinds

och Björkekinds Härad i Östergötlands län, två öfver delar af Filipstads bergslag

i Wermlands län, ett öfver Karlskoga, ett öfver Nya Kopparbergs, två öfver

Edsbergs och Lekebergs samt två öfver Humla och Hardemo Härad i Örebro

län. måtte enligt L andt in äter i -styrelsen s hemställan fullbordas samt hvarje af dessa

blad tryckas och utgifvas, anvisade Eders Kong! Magt jemväl under den 9

December 1870 åt disponibla tillgångar det belopp, som Styr-Isen beräknat v ara

derför erforderligt, att utgå under år 1871. Till följd af berörda Nådiga förfogande

kunna af hittills icke utkomna kartor med tillhörande beskrifningar öfver

härad i Örebro län utgifvas de öfver Karlskoga. Nya Kopparbergs. Edsbergs.

Lekebergs, Rumla och Tlardeuio Härad; hvaremot utgi tv andel af kartor och beskrifningar

öfver Skyllersta, Sundbo och Hrimstcns Härad icke kan förväntas

komma till stånd, med mindre Örebro läns landsting eller hushållningssällskap

eller och de sistnämnda tre Härads invånare skulle vilja bestrida de för utgifvande!

erforderlig., kostnader, Indika, enligt infordrad och mig tillhandakommen

beräkning, antagits uppgå till 6.231 R:dr. Utsigt dertill förefinnes dock. enär,

till svar å Landtmäteri-Styrelsens derom gjorda förfrågan. Eders Kong!. Maj ds

Befallningshafvande uti skrifvelse den 6 sistlidne November förklarat sig vilja

i ämnet inhemta yttrande från såväl länets hushållningssällskap som ock de tre

Häradernas invånare, samt gorå framställning till länets år 1872 sammanträdande

lagtima landsting. Varda, till följd af hvad sålunda kommer att af Eders

Kong!. Maj ds Befallningshafvande åtgöras. de erforderlig^ medlen anvisade,

blifver det ekonomiska kartverket öfver Örebro län. i likhet med det öfver hopsala

län, fullständigt utgifvet.

Med bifall till Styresmannens för ekonomiska kartverket derom gjorda

framställning har Hushållningssällskapet i Wermlands län den 2b Februari

1867 beviljat och den 1 påföljande September till ekonomiska kartverket utbetalt

3,000 R:dr. på det kartläggning af Filipstads bergslag samt (linie och

Wisnums härad i nämnda län, till hvilken kartläggning anvisade statsanslag

icke lemnade tillgång, mätte redan under är 1867 påbörjas. Enligt mig på

begäran lemnade upplysningar återstår för fullbordande af ekonomisk karta

öfver Filipstads bergslag att verkställa rekognosceringar af 4,5 qvadratmil samt

uträkning och beskrifning af hela häradet, innehållande omkring 17 qvadratmil:

hvaremot något ännu icke blifvit vidgjordt för kartläggning af (linie och

Wisnums härad. Om Eders Kong!. Magt gillar min här ofvan uttalad»'' åsigt

om behofvet att fortsätta det allmä nna stomk arta erke! i skalan 1 : 20,000,

komma naturligtvis nämnda bergslag och härad att, i den man sådan! medhinnes

och med arbetsplaner öfver»‘nsstämmer. fullständigt kartläggas; hvaremot och då

något bestämdt åtagande å ekonomiska kartverkets sida att utgifva ekonomiska kartor

öfver bergslaget och häradena icke förefinnes, sådan utgifning på Statsverkets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kong/. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Stålverket 1872. 13

bekostnad utöfver ofvan omforma!,la tvä Iliad öfver delar af Filipstads bergslag

ieke lärer böra ifrågakomma, helst kostnaderna för utgifning af återstående kartan

och beskrifn ingen öfver Filipstads bergslag enligt verkställd beräkning skulle

uppgå till 4.733 R:dr 34 öre. således vida mera än hushållningssällskapet tillskjutit.

cell det är att antaga, att vederbörande landsting, hushållningssällskap

eller häradskommuner, i händelse interesse för kartutgifning förefinnes, icke

torde underlåta att bevilja derför erforderliga medel.

I ordningen härefter följer att redogöra för Komiterades åsigt rörande

förevarande fråga om utgifning af de ekonomiska kartorna. K,imiterade yttra

sig derom i följande ordalag:

"1 afseende a de ekonomiska kartornas och Inskrift)iugarrms utgifvande,

pa sätt hittills skott, hafva vi ansett oss höra anmärka, att då, enligt planen

1"* denna utgifning, hvarje karta skall åtföljas af eu beskrifning'' såsom bihang,

synas kartorna deremot utgöra temmeligen obehöflig.-! bihang till beskrifningarne.

Dessa kartors verkliga ändamål och nytta äro icke så lätta att uppfatta. Vid

alla de tillfälle», dä nemligen frågor kunna uppstå om eu noggrannare undersökning

af eller kännedom om något enskild! egoområde för ett eller annat ändamål.

kunna dessa kartor, i följd af deras alltför ringa utförlighet, icke lemna

de vid sådana tillfällen erforderliga upplysningar. År åter fråga om eu allmän

öfversigt åt den odlade markens vidd och läge i förhållande till den ouppodlade.

sa är de ekonomiska kartornas skala åter utförligare än för detta ändamål

kan vara behöflig! Ändamålsenligheten af deras begränsning till härad

hai äfven bli I v it ifrågasatt. Erfarenheten synes derjemte hafva ådagalagt, att

dessa kartor — måhända i följd af deras obestämda ändamål — icke för allmänheten

vant synnerligen begärliga. Vi tillstyrka derföre enhälligt, att ekonomiska

häradskartor i 1 : 00,000 icke vidare må utgifva», sedan de nu under

arbete varande bl hvit fullbordade».

För min de! biträde,'' jag om förmälda tillstyrkande, sa vidt fråga är om

utgifvande på statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50,000.

hvaremot jag, i öfverensstämmelse med den af 1870 ars riksdag uttalade åsigt."

anser det höra bannas vederbörande landsting, hushållningssällskap eller kommuner

Öppet att på egen bekostnad föranstalta om utgifning af ifrågavarande

kartor.

Den inom kmniterade jemväl behandlade frågan om utgifvande i annan

lönn af ekonomiska kartor medelst angifvande a topografiska kartblad af ekonomiska

förhållanden, likasom frågan om utgifvandet af häradsbeskrifningar torda

jag föi nät varande fä lemna åsido, för att dertill återkomma, sedan jag yttrat mig

om det önskade sambandet emellan de särskilda kartverken samt om skalorna

för topografiska korpsens karta öfver Sverige och sättet för dess mångfaldigande

för utgifning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14. Bil No 5 b) till Kongl Moj.is Nåd, Trop. No B om Sfofsrerlrf 1872.

Härvid förekommer först att bedöma, om och i hvad man ett närmare,

samband emellan de topografiska och ekonomiska kartverken kan och bör åstadkommas

till ömsesidigt gagn.

Hvad angår donna frågas historia tillåten'' jag mig att ej mindre naiv i sa

till deri öfversigt, Koiniterades utlåtande innehåller, och till den utförligare berättelse,

hvilken förekommer i General-Direktörens för Landtmäteriet reservation,

än äfven att erinra, hurusom — efter det Eders Kongl. Maj:t den 2ti Januari

1871 gillat den af Landtmäteri-Styrelsen för det ekonomiska kartverkets

fullföljande under samma år föreslagna plan. afseende, bland annat, att bereda

erforderliga fullständiga stomkartor dels åt topografiska korpsen för dess kartarbeten

inom Östergötlands lån, dels oek åt Sveriges (.teologiska under sökning

för framtida arbeten inom Kopparbergs län; samt Landtmäteri-Styrelsen

sedermera anmält, att åtskilliga, uppgillra ortbestämmelse!'', som för sammansättning

af de ekonomiska stomkartorna vore behöfliga och om liv Ukas anskaffande

inom viss tid Landtmäteri-Styrelsen gjort framställning hos Chefen lör topografiska

Korpsen, icke. enligt hvad den sistnämnde för Styl elsen tillkännagifv it.

kunde inom utsatt tid Ekonomiska kartverket tillhandahållas Eders Kongl.

Maj:t under den 19 Maj 1871 funnit sig föranlåten att i vissa delar ändra

kartverkets redan fastställda arbetsplan för samma år.

Rörande sambandet emellan topografiska och ekonomiska kartverken innehåller

Komitcrades utlåtande följande:

»Vid profil ingen af denna fråga hafva vi, i öfverensstämmelse med hvad >

det föregående bl hvit antydt, såsom grundsats antagit, att om, för de ifrågavarande

kartverkens behof, lika beskaffad!* arbeten förekomma, blott c/Z sådant

bör utföras af den personal, som dertill är skickligast. Härigenom undvikas

dubbla arbeten för samma ändamål, arbetet blifver på bästa sätt utfärd! och

tid, personal och materiel besparas. I Kriga arbeten åt mer och mindre skiljaktig

beskaffenhet, som icke på nyssnämnde sätt kunna sammanföras, böla

äfven bringas till deri öfverensstämmelse, som deras beskaffenhet medgifver. Härigenom

vinn os gemensamhet i arbetssätt. Kunna samtliga dessa arbeten, både

gemensamma och icke gemensamma, ytterligare, utan någon deras skada, sammanföras

under samma styrelse och'' förvaltning, så vinnes härigenom enhet >

anordning, vård och ledning.

Efter att hafva tagit i betraktande de olika arbeten, som i och för de

topografiska och ekonomiska kartverkens behof måste utföras, och jerntråd dem

deraf, som inom de begge verksamhetsgrenarne antingen helt och hållet öfverensstämma,

eller mer och mindre motsvara hvarandra, har den åsigt hos oss

gjort sig gällande, att, ett samband emellan dessa kartverk bör och kali tillvägabringas,

och hafva härvid i synnerhet följande förhållanden synts oss fin
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o •■'') b) till Kong!. Maj:ls AVid. Trop. N:o 1, om Sfatsrerket 1872. 15

tillta af uppmärksamhet, såsom häntydande på behotVet och lämpligheten af

en sådan åtgärd.

l’oi'' upprättandet af de stom kartor, som erfordras för de topografiska och

ekonomiska kartarbetena, begagnas samma material ier, nemligen de i hufvudstiiden

och landsorterna befintliga geometriska kartor, och de för dessa kartors

sammansättning i de antagna arbetsskäl orna erforderliga arbeten äro af fullkomligt

lika beskaffenhet. Sammansättning af stomkarta bör derför ske blott en

gång, och den färdiga kartan derefter begagnas af begge kartverken, eller af

deh som deraf är i behof. I det föregående är äfven upplyst, att ett ömsesidigt

deltagande i ett gemensamt stomkarta,-bete. är för framtiden tillämnadt

och till en del redan börjadt. Omsorgen såväl för de begge kartverkens

gemensamma fördel, som för besparing af tid och arbete, har således bär redan

förän halt begynnelsen af ett alltmera erforderligt samband. Men donna ändamålsenliga

anordning afse,- blott de traktör af landet, der hvarken topografiska

(iller ekonomiska kartarbeten ännu blifvit företagme Då likväl framdeles det ekonomiska

ai betel kommer att omfatta äfven sådana traktör, der det topografiska

i edan äi afslutadt, så måste i sadant fall de ortbestämmelse!- verkställas som,

utöfver dem, Indika redan af topografiska corps,•„ äro uthärda, blifva för stonikartans

sammansättning erforderliga. Äfven detta arbete bör då af topografiska

korpsen verkställas, hvilket naturligtvis sker om begge kartverken äro förenade.

I motsatt fall skall det ekonomiska kartverket förr eller sednare blifva nödsakad!

att inom sig bilda en geodetisk afdelning för verkställandet af de till

stomkarta i is sammansättning erforderliga triangelmätningar, h vilket naturligtvis

skulle medföra icke obetydlig kostnad. Vid topografiska korpsen finnes redan

eu till dylika granlaga arbetens utförande skicklig och van personal och dervid

erforderliga dyrbara instrumenter. Då det för nämde korps måste vara af största

vigt, att såväl materialierna till den topografiska stomkartan som dennas sammansättning

ingenting lemna (ifrigt att önska, sfi bör häruti ligga eu säkerhet

för de ekonomiska arbetenas noggranna utförande under topografiska korpsens

ledning. Att något samband emellan de begge kartverken redan blifvit tillvägabragt

år visserligen eu fördel, men på det de gemensamma arbetena icke framdeles

må, genom olika styrandes stridiga åsigter om hvar och när de höra utföras,

till skada för det hela blifvit dragare i olika riktningar, torde det vara nyttigt,

att de ställas under samma styrelse och ledning. Härigenom skulle hvarje obehöflig*

dubbelarbete, äfven i detaljerna, säkrast kunna undvikas. De k vänskapsprof

och deri föregående tjenstgöring vid kartarbeten, som för anställning såsom

Officer vid topografiska korpsen fordras, äfvensom den längre tids handläggning

al dylika arbeten, som der sedan förekommer, torde vara eu borgen för att vid

denna korps alltid skall finnas tillgång på skicklig.- och erfarne ar bets-chefer,

ett vigtig* vilkor då verksamheten ut sträckes öfver vidsträckta områden. Om,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bil, N:o ■) h) till Kongl. Maj:U Nod. Prof). N:o 1, om Statmr-rhef 1872.

på sätt i det föregående blifvit föreslaget, vid flen utgifning af ekonomiska

kartor, som framdeles kan komma att ega rum, det topografiska kartverket kommer

att begagnas, sä uppkommer äfven derigenom ett samband, som i sin man

närmar de begge kartarbetena till hvarandra.

På grund af dessa förhållanden anse underteckna de, Thulstrnp, Falkman,

Berg och Törnebohm, eu närmare förening emellan de ifrågavarande kartverken

vara (hisklig, hvarigenom eu åstunda»! enhet i deras ledning samt besparing af

arbete, tid och kostnad för deras utförande skulle, med bibehållande af hval tderas

mål och syftesenliga utveckling, kunna vinnas.

Undertecknad Hazelius, som, enligt hvad i det föregående linnés anfördt,

anser förvärfvandet af kännedomen om landets areal icke höra föranleda upprättandet

af ett kartverk, utan denna kännedom på ett mindre kostsamt sätt

kunna vinnas, anser sådant ingalunda höra utgöra föremål för topografiska korpsens

verksamhet, för hvilken under fred tillräckligt område finnes uti det topografiska

kartverkets utarbetande. Endast för det fall, att Eders Kongl. Maj:t

skulle besluta, att de ekonomiska förhållandena fortfarande skola upptagas på

en fullständig, på grund af triangelmätning sammansatt karta, anser jag, att, i

följd af den beröring, som härigenom kommer att ega rum emellan de topografiska

och ekonomiska arbetena, den föreslagna föreningen emellan dessa icke

skulle för topografiska korpsens verksamhet blifva skadlig.

För den händelse, att eu förening emellan de topografiska och allmänna

ekonomiska kartverken skulle blifva tillvägabragt, hafva vi ansett oss äfven

höra taga i betraktande, huruvida vidtagandet af en dylik åtgärd i afseende

på det ekonomiska kartverket öfver Norrbottens län äfven skulle vara ändamålsenlig.

Detta kartverk, som utgör en afdelning af rikets ekonomiska kartverk,

har alltifrån dess begynnelse varit bearbetadt efter eu annan plan i afseende

på projektion, bladindelning och skalor in. in. vin det ekonomiska kartverket

i rikets öfluga län. Sålunda utgå tres kartverket öfver Norrbottens län

icke, såsom det allmänna ekonomiska kartverket, i skalan 1 :50,000, utan i

den mindre måttstocken 1 : 100,000, och närmar sig härigenom mera till likhet

med det kartverk, som af topografiska oorpsen i sistnämd» skala utgifves.

Orsaken till dessa skiljaktigheter torde finnas dels i de särskilda förhållanden,

som i denna landets nordligaste del förefinnas, och dels deruti, att arbetet

blifvit grundad! af och sedermera varit ståltät under en särskild styresman.

Det torde dock svårligen kunna bestridas, att det för de begge kartverkens

utveckling skulle varit fördelaktigare, om de varit ställda under samma styrelse

och ledning, hvarigenom den enhet i afseende på arbetenas allmänna anordning

skalle uppkommit, som för tvenne utdelningar af samma kartverk bör finnas:

och hvad kartverket öfver Norrbotten särskild! beträffar, torde äfven böra erinras,

att den sakkunniga ledning, som hittills varit egnad åt detta arbete, icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 17

alltid lärer, uti denna aflägsna del af landet, vara att påräkna. Det Norrländska

kartverkets nuvarande styresman har uti eu nyligen aflemna-! redogörelse

1 afseende på detta kartverk yttrat, att, enligt hans åsigt, de ekonomiska och

topografiska arbetena inom Norrbotten skulle val kunna, om icke förenas, åtminstone

gemensamt bearbetas och det gemensamma arbetet åskådliggöras nå samma

karta. 1

»På grund af de skäl, som här blifvit anförde, anse vi oss enhälligt höra

tillsy rka, att rikets ekonomiska kartverk må ställas under styrelse och ledning

af Chefen för topografiska korpsen, på sätt Eders Kongl. Majrt kan finna för godt

att närmare bestämma, och att det på riks-statens 6:te hufvudtitel nu uppförda

anslaget till berörda kartverk må till 4:de hufvudtiteln öfverföras.»

General-Direktören för landtmäteri et har sedermera uti sin afgifna reservation

modifierat sist omförmälda tillstyrkande till förslag, att »det ekonomiska

kartverkets hela personal, anslag, samlingar, materiel och lokal må ställas under

Chefens för topografiska korpsen styrelse från och med 1872 års början och

att han må erhålla nådig befallning att i underdånighet föreslå de föreskrifter,

som kunna anses erforderliga för detta förslags bringande till verkställighet på

bästa sätt.»

kitt annat sätt att åstadkomma en förening emellan de nuvarande topografiska

och ekonomiska kartverken har ock blifvit ifrågasatt. Uti den vid Krigsvetcnskapsnkademlens

sammankomst den 26 .April 1867 af föredraganden i

topografi afgifna och i Akademiens handlingar intagna berättelse förekommer

derom följande:

»Det ligger för öppen dag att det ur teoretisk synpunkt rättaste vore att

åt landets skickligaste geodeter, landtmätare och topografier bilda en civil topografisk

korps och åt donna uppdraga: att verkställa alla för rikets kartverknödiga

astronomiska och geodetiska förrättningar; att af äldre dugliga kartor

sammansätta eller, der så behöfves, uppmäta en stomkarta i så stor skala, att

på grund af densamma kan noggrann!: och fullständigt redovisas för rikets areal

äfven i ekonomiskt afseende; att verkställa fullständiga höjdmätningar öfver hela

landet, samt att pa grund af dessa och stomkartan författa och utgifva ekonomiska

och topografiska kartor med tillhörande ekonomiska, topografiska och statistiska

beskrifningar och tabeller så väl öfver hela riket, som öfver större och

mindi e delar deraf. De kartarbeten, General-staben efter bildandet af eu sådan

topografisk korps hade att förrätta, vore: att till en militärkarta omskapa den

topogi afiska, från donna sednare utesluta hvad som skulle med öfverflödiga uppgifter

belasta den förra och deremot insätta och beteckna det, som, varande af

vigt i militäriskt afseende, likväl möjligen kunde saknas på den topografiska

kartan, att i större skulor affatta pass och positioner; samt att på äldre, för

Bih. till Rilcsd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Af cl 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

krigsbruk dugliga, men såsom topografiska underhaltiga kartor efter så val på

taltet som ritrummet verkstad revision införa efter hand tärnande förändringar.»

Efter att hafva i en under berättelsen anbragt not antydt, att för uteslutande

från den topografiska kartan af förut befintliga och införande derå af

nya föremål icke erfordrades eu fullkomlig omritning och omgravenlig af samma

karta, utan att af originalplåten dertill kunde med galvanoplastikens tillhjelp

tagas en kopia och på donna införas de förändringar, som för militäriskt behof

vore af nöden och Indika dessutom på en god topografisk karta blefve föga

betydliga, uttalar dock bemälde föredragande den öfvertygelse, att, om förslag

att bilda en sådan civil topografisk korps, som föredraganden antydt, blefve

vederbörligen väckt, detsamma icke lätteligen skulle kunna bringas till verkställighet,

utan tvärtom i likhet med allt nytt, som afsåge att rubba

gamla, sedan länge bestående förhållanden, röna det starkaste motstånd och

tidigt falla.

Nu omförmälda förslag torde, oaktadt de med dess utförande förenade

svårigheter, komma att tagas i öfvervägande, om och nar fråga uppstår att, på

sätt uti det till statsrådsprotokollet den 31 December 1868 af då varande

Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet afgifna underdåniga anförande

angående landtförsvarets organisation föreslogs, ombilda Topografiska

korpsen och låta den helt och hållet uppgå uti och förenas med Generalstaben

i syfte, att nämnda horps skulle uteslutande tjena militär iska ändamål. Men

så länge Topografiska korpsens nu varande organisation eget bestånd och till

följd deraf korpsen, som under krig är införlifvad med generalstaben, under

fred har med donna intet annat samband än gemensamt öfverbefäl och hufvudsakligen

sysselsätta med geografiska kartarbeten och andra förrättningar åt

civil natur; torde det falla sig naturligare, lättare och mindre kostsamt att

tillvägabringa föreningen mellan de topografiska och ekonomiska kartverken

genom att förlägga de sednare under de förra, än att, med öfverflyttande på

Generalstaben af eu del af de skyldigheter, som för närvarande åligga Topografiska

korpsen, öfverlemna utförandet af donna korps’ uttåga förrättningar

och af det ekonomiska stomkartarbetet till eu af topografi''!'' och ekonomiska

kartografer bildad civil korps. En organisation af sistnämnda beskaffenhet

skulle medföra större kostnader för statsverket, enär särskilda chefer herde

finnas för det militära och det topografiska kartverket samt gemensamt begagnande

af samma instrumenter och samma arbetslokal, in. m. sådant, icke vore

möjligt.

Såväl det etta som det andra af nu omförmälda förslag ådagalägger emellertid

det af de sakkunnige klart insedda och Öppet erkända behofvet att för

topografiska och ekonomiska kartverken tillvägabringa gemensamhet icke blott

i arbetsplan utan äfven i styrelse eller, med andra ord, åstadkomma eu full
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872. 19

ständig förening emellan de båda kartverken. Följden af att, på sätt hittills

skett, bearbeta kartverken hvart för sig har varit, att högst betydliga och tidsödande

arbeten blifvit till det allmännas betungande två gången verkställda.

Generaldirektören för landtmäteriet har uti den af honom afgifna särskilda

reservation anfört många exempel på sådant dubbelarbete. För upprättande

af stomkartor öfver Upsala och Örebro län hafva nemligen Topografiska korpsen

och Ekonomiska kartverket, hvar för sig, dels transporterat alla rörande dessa

län befintliga användbara landtmätarekartor till ett antal af flera, tusen, dels

upprätta! och transporterat nya kartor öfver de hundradetals hemman inom

nämnda län, för Indika användbara landtmätarekartor saknades, och dels till

stomkartor sammansatt transporterna, i antal uppgående till flera tusen. Vidare

har. till följd af brist på dugliga landtmätarekartor i mellersta och vestra

delarna af Jönköpings län, Topografiska korpsen derstädes för sitt ändamål

uppmätt nära 300 hemman, hvilka Ekonomiska kartverket, när dess arbeten

förläggas till nämnda län, måste för sitt ändamål ånyo uppmäta. Slutligen, då

Topografiska korpsen i öfverensstämmelse med instruktionen och särskilda föreskrifter

upprättar statistiska beskrifningar så val socknevis, som länsvis, hvilka

beskrifningar i åtskilliga afseende!! äro fullständigare och mera upplysande än

de, som författas åt de ekonomiska kartograferna, får det allmänna två gången

bekosta insamlande af statistiska uppgifter. Att för framtiden förebygga sådant

dubbelt arbete och deraf uppkommande onödiga kostnader måste vara eu af

den nya organisationens förnämsta uppgifter. För vinnande af detta mål måste

fullkomlig och enig samverkan i arbetet alltid vara rådande, och sådan är icke

att påräkna utan enhet i styrelse. Att härvid gemensamhet i arbetsplan icke

gör tillfyllest, ådagalägges bäst af den innevarande år inträffade händelse, hvarom

jag förut erinrat, nemligen, att de Ekonomiska kartverket tillförsäkrade och

för dess stomkartearbeten inom Östergötlands och Kopparbergs län erforderliga

ortbestämmelser icke kunde kartverk (it af Topografiska korpsen i rätt tid tillhandahållas

samt att till följd deraf flen redan för de ekonomiska kartarbetena

för 1871 fastställda plan måste i vissa delar ändras.

De topografiska och ekonomiska kartverkens förening har äfven blifvit

såsom behöflig erkänd och förordad af åtta utaf de vid sistberörda verk anställda

nio ordinarie kartografer. Sedan nemligen de hos mig enskild! begärt,

att dem måtte beredas tillfälle att yttra sig i förevarande fråga, hvilken så

nära berörde deras närvarande och framtida ställning, samt jag för uppgillra

ändamålet med skrifvelse till Landtmäteri-styrelsen af den 10 sistlidne Augusti

öfverlemnat exemplar af Komiterades tryckta utlåtande, hafva bemälde åtta

kartografer till mig ingifvit skriftligt yttrande i ämnet af den 16 sistlidne

November. Rörande den ifrågaställda föreningen emellan de båda kartverken

innehåller omförmälda yttrande följande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

»Inom Komité!! har tanken om en sådan förening enhälligt omfattats, och

att den hör ske har jemväl för undertecknade blifvit klart, sedan dessa båda

kartverk under sin tillvaro och utveckling förts in på sådana vägar, som vid

kartverkens inrättande icke voro bestämda, icke ens förutsedda. Långt ifrån

att hafva varit till men för den sak, kartverken skola tjena, hafva dessa afvikningar

in på nya baner i stället bragt de svenska kartverken i deras rätta

läge. Yi syfta här i främsta rummet på den såsom riktig erkända satsen,

redan till eu del praktiskt tillämpad, att det kartverk, som för sitt ändamål

har behof af den största skalan och således kan bringa sina kartor i den fullständigaste

öfverensstämmelse med verkliga förhållandet (marken), skall föregå

och grundlägga de öfriga kartverkens arbeten.»

Den åsyftade föreningen skulle enligt förbemälde åtta kartografers åsigt

lämpligast tillvägabringas genom att sammanföra de topografiska och ekonomiska

kartverken till ett enda, benämndt Pikets Allmänna Kartverk, som borde

bearbetas på två afdelningar, eu topografisk och en statistisk.

Deremot har den nionde kartografen, hvilken tillika har att öfvervaka och

kontrollera de ekonomiska kartearbetena å fältet, i skrift, som han till mig

enskild! aflemna!, förmena! förevarande fråga icke ännu hafva erhållit fullständig

och nöjaktig utredning samt derföre icke heller höra nu till afgörande företagas;

men, för den händelse en sådan uppfattning icke godkändes, föreslagit,

att alla inom riket befintliga kartverk, med undantag af det med Topografiska

korpsen förenade s. k. militärkartverket, sammansloges till ett gemensamt

»stomkartverk» och stäldes under en civil styrelse.

Slutligen har Öfveringeniören vid General-landtmäteri-kontoret, hvilken i

sådan egenskap under Generaldirektören för Landtmäteriet utöfva!- den närmaste

tillsynen öfver bearbetande af det ekonomiska kartverket i hvad det afser

mellersta och södra delarna af riket, uti en till mig jemväl ingifven skrift af

den 15 sistlidne November, uttala! sin åsigt, att Ekonomiska kartverk<>t icke

borde, på sätt Komiterade föreslagit, ställas under Topografiska korpsen, utan

förblifva under Landtmäteri-styrelsen.

De under ärendets behandling förebragta upplysningar och anförda skål

ådagalägga, enligt min åsigt, fullständigt, att de ekonomiska och topografiska

kartarbetena böra förenas under gemensam styrelse och att sådan! under närvarande

förhållande!!, innan frågan om Generalstabens framtida organisation

blifvit slutligen afgjord, icke lämpligen kan och bör ske annorlunda, än att,

på sätt Komiterade enhälligt tillstyrkt, rikets ekonomiska kartverk, så väl i

hvad det afser mellersta och södra delarna af riket, som ock rörande Norrbottens

län, ställes under styrelse och ledning af Chefen för Topografiska

korpsen. Hvad särskild! angår den föreslagna öfverflyttningen till Topografiska

korpsen af sistberörda del utaf det Ekonomiska kartverket, torde all tvekan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 21

om lämpligheten af denna åtgärd varda undanröjd genom erinran, att de

Ekonomiska liäradskartorna öfver Norrbottens län utgifvas i samma skala som

Topografiska korpsens karta öfver Sverige eller 1 : 100,000 samt att det förra

kartverket, såsom anmärkt blifvit, egentligen är ett geografiskt med särskild

beteckning af ekonomiska förhållanden.

I sammanhang med tillstyrkandet, att Ekonomiska kartverket måtte ställas

under styrelse och ledning af Chefen för Topografiska korpsen, hafva Konfitur

ade jemväl föreslagit, att det på riksstat,ens 6:te hufvudtitel uppförda anslaget

till nämnda kartverk måtte öfverföras till 4:de lmfvudtiteln. Detta sednare

förslag af Komiterade, hvithet Generaldirektören för Landtmäteriet synes hafva

uti den afgifna reservationen frånträdt, kan jag icke biträda. Så länge nemligen

frågan om Generalstabens slutliga organisation ännu icke blifvit afgjord,

kan den anordning af ekonomiska kartarbetena, som jag i öfverensstämmelse

med Komiterades tillstyrkande förordat, icke heller betraktas såsom fullt definitiv.

Varder inom eu närmare eller fjermare framtid den topografiska afdelning,

som inom Generalstaben alltid måste finnas, anvisadt att uteslutande verka

för militärisk a ändamål, så komme sådant att föranleda ändring uti ifrågavarande

anordning, hvilken, så vida det öfverklagade dubbla arbete af Topografiska

korpsen och Ekonomiska kartverket skall fullkomligt förebyggas, måste

så fort ske kan vidtagas och således icke kan till eu oviss framtid uppskjutas.

Andringen komme i sådan händelse antagligen att gå ut derpå, att under

Civildepartementet anställdes en särskild korps för bearbetning af rikets allmänna

Ekonomiska och Geografiska kartverk med tillhörande beskrifning!!!-.

Med antagande häraf anser jag önskligast, att så val det ordinarie reservationsanslag

af 6,000 Exil-, som för närvarande finnes å sjette lmfvudtiteln uppfördt

för rikets Ekonomiska kartverk, vid samma titel bibehålies, som ock att de

extraordinarie anslag, hvilka för år 1873 och framgent kunna varda för samum

kartverk äskade och beviljade, jemväl uppföras under sjette lmfvudtiteln, helst de

besparingar å utgifterna under samma hufvudtitel, som till följd af den utaf Eders

Kongl. Maj:t beslutade indragning af Andre-landtmätaretjensterna uppkommit och

framdeles uppkomma, och hvilka besparingar, enligt hvad Riksdagen medgifvit, få

tillsvidare af Eders Kongl. Maj:t användas till landtmätares sysselsättande vid

Ekonomiska kartverket, naturligtvis måste fortfarande bokföras och redovisas

under samma hufvudtitel. Samtliga omförmälda tillgångar, afsedda för bearbetande

af det Ekonomiska kartverket, hvarken kunna eller höra derifrån förryckas,

fastän kartverket ställes under styrelse och ledning af Chefen för eu

korps, hvars löneanslag och extraordinarie arbetsanslag äro uppförda å 4:de

lmfvudtiteln. Men till följd af sistberörda omständighet och då större delen

af de utaf bemälde chef för närvarande lodda kartarbeten till sin egentliga

natur äro af civil beskaffenhet, samt såsom sådane uteslutande äro att anse de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bil. N:o 5 b) till Konrjl, Majs* Nåd. Trop. N:o 1■ om Statsverket 1872.

ekonomiska kartarbetena, hvilka alla skulle för framtiden öfverlemnas åt Chefens

för Topografiska korpsen ledning, torde alla de frågor, stim röra Topografiska

korpsens ekonomiska och topografiska kartarbeten jemte civilt statistiska besk

ritningar och åro af beskaffenhet att skola för Eders Kong!. Maj:t föredragas,

höra dertill gemensamt beredas af Cheferna för Landtförsvars- och Civildepartementen,

hvithet sistnämnde Departements Chef är den allmänna civila kartografiens

naturligt'' målsman och icke lärer underlåta att bevaka donna vigtiga

angelägenhets bästa och tillse, att de för densammas befrämjande anvisade

medel varda uteslutande derför och icke för främmande ändamål använde.

Rättvisa och billighet bjuda ock, att ifrågaställda förflyttning för den vid Ekonomiska

kartverket anställda arbetspersonal, derest (ten lär samma sysselsättning

som hittills, icke medför minskning i de löneförmåner, hvaraf den för

närvarande är i åtnjutande. Det bestämdt angifna ändamål, hvarför Riksdagen

till Eders Kong!. Maj:ts disposition anvisat de till följd åt Andre-landtmätaretjensternas

indragning uppkomna och uppkommande lönebesparingar, föranleder

vidare dertill, att såsom kompetensvilkor för anställning och användande såsom

ekonomisk kartograf, åtminstone så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgångar

till aflönande af nya kartografer och bestridande af deras resekostnader,

måste tillsvidare stadgas egenskapen afl vara landtmätare. Deremot anser jag

intet hindra att, om sådant framdeles skulle finnas lämpligt eller nödigt, ställa

samtliga1 ekonomiska kartografer under militäriska lydnads förhållanden, i likhet

med hvad som är stadgadt i afseende å Väg- och Vattenbyggnadskorpsen,

hvars göromål är o af civil natur och som är ställd under Civildepartementet.

Hvad jag nu an lort innefattar endast de allmänna grunder, Indika enligt

min åsigt borde vinna tillämpning vid Ekonomiska kartverkets ställande under

styrelse och ledning af Chefen för Topografiska korpsen. Derest ruin framställning

gillas och hvad jag föreslagit kommer till verkställighet, torde de utförligare

föreskrifter, och närmare bestämmelser i ämnet. Indika lära erfordras,

höra meddelas först efter det vederbörande dertill algil vit förslag.

Rörande det geologiska kartverkets möjliga samband med det topografiska

och ekonomiska yttra sig komiterade sålunda:

»Hvad först" beträffar frågan om detta kartverks ställande under gemensam

ledning med de begge andra, eller med. ett af dem, så torde för vidtagandet

af en sådan åtgärd knappast något egentligt skål kunna anföras, om icke möjligheten

att derigenom åstadkomma någon besparing. De arbeten, som al det

geologiska kartverkets personal utföras, fordra hos donna särskilda, icke snart

förvärfvade insigt*t och erfarenhet, hvaraf naturligtvis följer, att arbetets och

personalens ledare och öfvervakare oundgängligen måste i öfvervägande grad

vara i besittning af dessa egenskaper, såvida han skall kunna, med det omdöme

och den inflytelse, som eu chef bör ega, leda och bedöma arbetenas gång

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 2, om Statsverket 1872. 23

och beskaffenhet — egenskaper, som antagligen icke kunna förutsättas hos

någon af de andra kartverkens styresmän. Fästes icke en sådan fordran på

den gemensamma kartverks-chefen, så måste åt det geologiska arbetet gifvas eu

särskild ledare, eller andre styresman, som är i besittning af de kunskaper

och den erfarenhet, Indika, för en tillfredsställande ledning af detta arbete, äro

oeftergifligt nödvändiga. Någon besparing för staten skulle alltså svårligen

genom en sådan anordning kunna uppkomma.

Yi hafva, på grund af dessa skäl, icke ansett någon fördel kunna vinnas

genom det ifrågavarande kartverkets ställande under eu gemensam ledare med

något af de öfriga, utan tillstyrka enhälligt, att det geologiska kartverket fortfarande

må vara Mildt under egen chef eller styrelse.

För de geologiska undersökningarnas behof är det nödvändigt, att icke

blott en stomkarta, utan äfven fullständiga topografiska eller ekonomiska kartor

öfver de till undersökning afsedda trakterna finnas att tillgå. Vid dessa

undersökningar hafva derför, såsom i det föregående redan blifvit nämdt, hittills

varit begagnade, såsom grundval, topografiska korpsens kartor i 1: 50,000

och äfven någon gång de i samma skala upprättade ekonomiska kartorna.

Afsigten är äfven att så framdeles skall tillgå. Något särskild! arbete för

stomkartas upprättande förekommer således icke vid det geologiska kartverket.

Till fullständigande af de uppgifter, som de topografiska och geologiska

kartorna höra innehålla, hafva, såsom i det föregående blifvit upplyst, de topografiska

mätningarne alltsedan 1857 och de geologiska undersökningarne sedan

1861 varit förenade med höjdmätningar, ,på det sätt, att dessa mätningar fullständiga!

hvarandra och dubbla bestämmelser af samma punkter härigenom

undvikits. Denna till gemensamt gagn för de begge kartverken vidtagna anordning

måste så länge följas, som vid de geologiska undersökningarne topografiska

kartblad begagnas, hvilka ännu icke hunnit blifva med ett tillräckligt

antal höjdsiffror af topografiska korpsen försedda. Efter donna tid bör de allmänna

höjdmätningarnes verkställande blifva ett topografiska korps ens åliggande

och det geologiska kartverkets personal endast företaga sådana höj dbestämmelser,

som särskild! för geologiskt behof kunna vara erforderliga».

Hvad angår sjökartverket, så har den bland Komiterade, Generaldirektören

för Landtmäteriet, hvilken till öfverläggning mellan Komiterade föreslog frågan

om nämnda kartverks förhållande till de öfriga, uti sin afgifna reservation sjelf

uttala! den öfvertygelsen, att emellan sjökartverket och de andra kartverken

icke herde eller kunde åtstadkommas annat samband, än det redan befintliga,

hvilket bestode deruti, att man ömsesidigt, så vidt möjligt vore, tillgodogjorde

sig hvarandras mätningar och kartor.

De, sålunda uttalade åsigterna om det lämpliga och ändamålsenliga att

fortfarande såsom hittills bearbeta det geologiska och sjökartverket hvart för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

sig och särskild från de ekonomiska och topografiska kartverken måste jag i

allo biträda; men på det att hvarje kartverk må kunna, så vidt möjligt är,

tillgodogöra sig de af ökriga kartverk verkställda mätningar och upprättade

kartor, torde det finnas nödigt föreskrifva, att cheferna för de särskilda kartverken

böra, innan de hvar för sig uppgöra förslag till arbetsplan för året att

underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, sammanträda till gemensamma öfverläggningar

och rådplägningar, hvarvid protokoll herde föras.

Hvad angår den vid topografiska korpsens rekognosceringar och fältmätningar

för närvarande, jemlik! gällande instruktion, använda skala 1 : 50,000,

hafva Komiterade, enär tillförene både eu större och en mindre skala varit vid

de topografiska arbetena å fältet begagnade, men blifvit, på grundade skäl och

efter längre tids erfarenhet, öfvergifna, enhälligt ansett den vid det topografiska

kartverket nu antagna arbetsskola 1:50,000 höra bibehållas; och för jag

biträda donna åsigt, så vidt angår de till Svea land räknade och söder derom

belägna delarna af riket.

I fråga åter om den skala, som för det topografiska kartverkets utgifvande

bör begagnas, hafva åsigterna varit delade.

Cheferne för Sveriges geologiska undersökning och för Statistiska Centralbyrån

hafva nemligen ansett, att, då så mycken omsorg egnades åt ciffattningen

i skolan 1 : 50,000, men de dyrbara bidrag till en noggrann kännedom om

landet, som derigenom med betydlig kostnad anskaffades, vore arkivlagda utan

att komma till en mera allmän kännedom och nytta, nämnda kostnad skulle

vara bättre använd, om det topografiska kartverket graverades och utgåfves i

skalan 1 : 50,000, då det bättre skulle uppfylla landets växande behof af utförliga

kartor och blifva ett lämpligt underlag för de geologiska och ekonomiska

kartverken; äfvensom att, fastän ett betydligt större karttryck genom

skalans förstoring uppkomma, en förökad utgifningskostnad dock borde kunna

undvikas, enär kartans ökade utrymme gjorde den nuvarande fina gravyren

obehöflig och medgåfve användandet af ett billigare graveringssätt. Chefen för

geologiska undersökningen har vid sin i ämnet utgrina reservation framlagt ett

prof å afbildning i 1 : 50,000 af Topografiska korpsens conceptkarta i samma

skala. Denna afbildning har utförts genom etsning å en med galvanoplastikens

tillhjelp med koppar öfverdragen jern- eller stålplåt enligt en af Inspektören

för Generalstabens litografiska inrättning uppfunnen, patenterad metod. Utgifterna

vid nämnda förfaringssätt hafva uppgifvits vara så billiga, att ett kartblad

i skalan 1 : 50,000, ehuru detsamma upptager fyra gånger större område än

ett kartblad i skalan 1 : 100,000, likväl icke kostar mera än detta sednare,

bearbetad! efter det af Topografiska korpsen för närvarande använda graveringssätt.

Af omförmälda afbildning hafva såsom prof jemväl framlagts tre

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. No 1, om Statsverket- 1872. 25

andra exemplar, genom färgtryck försedda med beteckning, det ena af skog,

det andra af geologiska och det tredje af ekonomiska förhållanden.

Öfriga tre Komi terade hafva deremot ansett sig höra tillstyrka, att det

topografiska kartverket fortfarande ma utgifvas i skalan 1 : 100,000. Detta

tillstyrkande motiveras sålunda:

»Da 4 kartblad i 1 : 50,000 motsvara 1 sådant blad af samma storlek i

skalan 1 : 100,000, skall kartverkets gravering -..... hvilket sätt att verkställa

denna, som för begge skalorna begagnas — alltid blifva betydligt kostsammare

i den större än i den mindre skalan, hvarjemte den omständigheten, att kartverkets

utgifvande i den dubbelt så störa skalan fordrar en betydligt längre

tid, torde vara af synnerlig vigt. Då konceptbladen i 1 : 50,000 för något

allmänt eller enskild! ändamål behöfva rådfrågas, äro de alltid i Krigsarkiv h

tillgängliga. Naturligtvis kunna kartbladen i 1 : 100,000 icke lemna så fullständiga

upplysningar, som de i 1 : 50,000, men den störa noggrannhet, och,

äfven i afseende på detaljerna., ovanliga fullständighet, hvarmed kartorna i den

hirra skalan numera utarbetas och graveras, gorå dem dock för de flesta ändamål

användbara, hvartill kommer, att ett blad, som innehåller större område,

lemnar bättre öfversigt. 1 de störa europeiska staterna, som med rikliga peuningeanslag

befrämja den topografiska verksamheten, utgifvas resultaten deraf,

de störa kartverken, ej i sä utförliga skalor som 1 : 50,000, emedan man äfven

der anser, att detta skulle medföra för stor kostnad och fordra alltför lång tid.

1 Frankrike ntgifves de topografiska kartverk, som af dess Generalstab upprättas,

i skalan 1 : 80,000, i Preussen användes för samma ändamål dels 1 : 100,000

och dels 1 : 80,000, i England 1 : 63.360 och i Österrike dels 1 : 144,000 och

dels 1 : 288,000. Dessa länder äro dock i allmänhet mycket mer uppodlade

och tätare befolkade än Sverige, med dess vidsträckta obyggder och glest befolkad!''

områden. I Norge och Schweiz begagnas för nyssnämnda ändamål

skalan 1 : 100,000, i Danmark 1 : 80,000, i liniera, Wurtemberg, Baden och

Hessen 1 : 50,000 samt i Belgien 1 : 40,000 och 1 : 20,000.»

Med erinran, att, om ett billigare förfaringssätt vid utöfvande! af topografiska

korpsens karta öfver Sverige skulle kunna införas, verkan deraf eller

besparing i kostnaden skulle, derest samma karta fortfarande såsom hittills

utgåfves i (flin mindre skalan af 1 : 100,000, rönas i ännu högre grad, än

derest den började utgifvas i den större skalan 1 : 50,000. samt att genom den

af två bland Komiterade föreslagna förstoring af utgifningsskalan olikformighet

skulle uppkomma i det redan ganska långt framskridna kartverket, hvithet åter

i fråga om ett så betydelsefullt och storartad! nationalverk, som topografiska

kartan öfver Sverige, synes mig höra undvikas, anhåller jag, enär skalan

1: 100,000 är tillräcklig både för allmänheten och för militära behof samt i

sistnämnda afseende lernnar bättre öfversigt, alt få förorda den af Komiterades

Bill. till Biksd. Prof. 1872. 1 Sand, 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Mag ds Nåd. Trop. N:o 1-, om Statsverket 1872.

flertal uttalade åsigt; dock att sådant endast må gälla ifrågavarande kartverk i hvad

det afser de till Svea land räknade och sikter derom belägna delarne af riket;

hållande jag i girigt före, att skalan för utgifning af de topografiska kartor,

som framdeles kunna komma att öfver de nordligare delarne af riket upprättas,

icke behöfver eller ens bör för närvarande fastställas.

Hvad angår det af topografiska korpsen hittills bearbetade liinskartverket

hafva äfven olika meningar yppats bland Komiterade. Flertalet har på an torda

skål ansett någon förändring af nu gällande föreskrift om länskartors sammandragning

och utgifvande af topografiska korpsen icke vara af behofvet påkallad.

Deremot har Generaldirektören för landtmäteriet fästat uppmärksamheten derpå,

att, oansedt den för topografiska korpsen gällande instruktion innehölle uttrycklig

föreskrift, att utarbetandet af länskartor borde så verkställas, att fortgången

af det topografiska, kartverket icke derigenom uppehölles. berörda föreskrift

likväl icke blifvit efterlefvad; att iakttagande af samma föreskrift, som

utfärd ad<vs redan under den tid, då det topografiska kartverket betraktades

såsom ett »speciel! militäriskt)) och derföre hölls hemligt, vore ännu angelägnare,

sedan detta kartverks utgifvande till allmänt gagn i skalan 1 : 100,000 blifvit

genom nådiga brefvet den B November 1857 anbefaldt; samt att kostnaderna

för länskartornas utgifning högst betydligt öfverstigit inkomsten genom deras

försäljning; hvadan bemäld)- Generaldirektör ansett sig höra underdånigst hemställa

om nådigt förklarande, att. sedan den under gravyr varande kartan öfver

Kalmar län utgifvits, topografiska korpsen icke vidare borde sysselsätta sig med

sammandragning och utgifning af länskartor.

Dä, sedan om förmälda länskarta numera utgifvits, fortsatt utgifning af

dylika kartor på Statens bekostnad i allmänhet, på sätt jemväl Komiterades

flertal antagit, icke synes vidare höra ifrågakomma, torde det icke heller, enligt

hvad Generaldirektören för landtmäteriet föreslagit, finnas olämpligt att derom

meddela uttrycklig bestämmelse. Jag håller således före, att stadgas bör, att

arbete för sammandragning och utgifning af länskartor icke må af topografiska

korpsen företagas med mindre Eders Kongl. Magt dertill i hvarje särskild! fall

uppå veder hörandes framställning lemna! nådigt tillstånd, .lag föreställer mig

nemligen möjligheten af undantagsfall och tänker dervid företrädesvis på Kopparbergs

och WÖsterbottens län, hvaröfver icke finnas andra specialkartor att tillgå,

än dels de i mindre skala af Friherre Hermelin för omkring 70 år sedan

utgifter öfver förstnämnda län och öfver landskap)-t Westerbotten, hvilken sednare

karta jemväl upptager det nuvarande Norrbottens län, dels ock de år 1869

af T. A. von Meutzer i mycken liten skala upprättade, hörande till Atlas öfver

Sveriges län. Med begagnande hvad angår Kopparbergs län åt befintliga

storskifteskartor samt för Westerlmttens län af dels de öfver det så kallade

Hedra eller kustlandet upprättade afvitriugs- och andra kartor, dels ock till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o ■> b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o t. om Stats rarhet 1872. 21

någon del af en tillgänglig så kallad situations k arta öfver länets lappmark, dit

afl ittringsgöromålen blifvit innevarande är förlagda, äfvensom med ledning af

den uppmätta och utstakade kulturgränsen mellan de till odling tjenlig!'' traktör

inom lappmarken och de egentliga fjell bygderna, torde, om åtskilliga ortbestämmelser,

i likhet med hvad som i Norrbottens län för ekonomiska kartverkets

behof skott, på astronomisk väg åstadkommas, efter förhållandena någorlunda

tillförlitlig» geografiska kartor öfver ifrågavarande två län i skalan 1 : 200,000

eller 1 : 250,000 kunna utan alltför störa, kostnader sammansättas och utgifvas.

Behofvet af sådane kartor för kännedom om länens natur- och odlingsförhållanden.

kommunikationer in. in. är sfi känbart, att detta behofs fyllande,

äfven om sådant inom den närmaste tiden icke kan ske annorlunda än provisoriskt,

förefaller mig i hög grad önskvärd!,; men dä frågan för det närvarande

icke kan anses vara tillräckligt utredd, torde densammas vidare behandling

få bero på framtida framställning.

Äfven rörande det lämpligaste sättet att mångfaldiga de topografiska kartorna

i skalan 1 : 100,000 har meningsskiljaktighet råd! bland Komiterade,

< General direktören för landtmäteriet har föreslagit, att dessa, kartors gravering

måtte utföras icke, såsom hittills, i koppar, utan pa litografisk sten. Såsom

skål för detta förslag, hvithet, lian utförligt, motiverat uti sin vid utlåtandet,

afgl ida reservation, an föres i sjelfva utlåtandet, att, dä, enligt hvad Chefen för

topografisk» korpsen upplyst, kostnaden för ett topografiskt kartblads gravering

i koppar utgjord,'' omkring 6,000 rdr. men för ett dylikt blads gravering i

sten endast vippgalge till omkring hälften af detta belopp, skilnaden emellan

båda kost.nadsbeloppen syntes vara, alltför betydlig för att ej höra föranleda en

förändring; att emedan gravering fordrade betydligt mindre tid, dä. den verkställdes

pa sten än i koppar, den föreslagna, forändringen skulle bidraga till

det angelägna, gravyr-arbetets påskyndande, hvithet vore af synnerlig vigt; att

jemväl tryckning af ett i sten grav erad t kartblad erfordrade mindre tid. omkring

\ af den, som åtginge för samma kartas tryckning i kopparpress, ock således

vore i förhållande dertill billigare; att ä sten graverade kartors finhet och

prydlighet, enligt hvad k midt vore, kunde anses fullt jemförlig» med i koppar

graverade kartors; samt att, om äfven någon ringa underlägsenhet i detta hänseende

ansågi''s ännu förefinnas, det dock alltid vore en kartas noggrannhet och

fullständighet, som betingade dess rätta värde, hvaremot ett öfverdrifvet prydligt

utseende icke vore annat än ett dyrbart öfverflöd.

Flertalets bland Komiterade mening finnes i det underdåniga utlåtandet

framställd sålunda:

»Undertecknade, Thulstrup, Hazelius, Borg och Törne,bohm, anse äfven

den nuvarande koppargravyren vara alltför kostsam, men kunna dock icke

instämma i det framställda förslaget att stengravyren, ehuru både billigare och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Nåd. Prop N:o 1, om Statsverket 1872.

hastigare verkställd, nu bestämdt borde antagas. Stengravyrens fördelar, ehuru

i vissa" hänseenden obestridliga, torde dock egentligen afse mindre, tillfälliga,

arbeten, af Indika genast, eller inom eu kortare tid, det antal exemplar tryckes

som är “behöflig!, hvaremot de icke lära vara lika afgjorda då fråga är om

gravering och tryckning af större, dyrbarare arbeten, hvilka efterhand utföras,

och då de graverade plåtarne eller stenarne under eu lång tid måste förvaras.

De störa stenar, som för störa kartblad erfordras, äro obeqvärna att förvara,

vådliga att fortskaffa emellan förvaring!;- eller gravyr-rummen och tryckeriet

samt i allmänhet vid flyttningar besvärliga, då deras betydliga tyngd fordrar

stor försigtighet. Erfarenheten har äfven visat, att de vid tryckning stundom

brista under pressen. Skicklige stentryckare och gravörer i sten. som helt och

hållet hafva afstyrkt stenens användande för störa kartor och kartverk, hvilka

länge skola förvaras och utgifvas, hafva upplyst, att rättelser äro lättare att å

samma ställe vidtaga på en kopparplåt än på sten, eu omständighet, som är af

ganska mycken vigt, då dylika rättelser på topografiska kartor, i följd åt å

marken inträffade förändringar, ej sällan förekomma. De flesta länder begagna,

för de topografiska kartverkens gravering, kopparplåtar, hvilka ingenstädes, så

vidt vi känna, blifvit utbytta mot sten. Tvärtom bärg. såsom sednast i Preussen,

stenen blifvit utbytt mot koppar, som ansetts vara i flere hänseenden fördelaktigare.

Då det dessutom blifvit upplyst, att Chefen för topografiska korpsen,

i afsigt att förminska gravyr-kostnaden, redan låtit anställa försök, dels med

gravyr på sten, dels med etsning, dels medelst användande af det nyaste,

skyndsammaste och minst kostsamma förfaringssättet, nemligen s. k. heliogravyr,

hvarmed försök äfven utomlands för närvarande fortgå; så hafva vi, på grund

af dessa förhållanden, icke ansett oss höra nu föreslå vidtagandet af något

visst förändradt förfaringssätt, utan inskränka oss till uttryckande af den åsigt,

att den nu för det topografiska kartverket begagnade koppargravyren ej bör

fullföljas utöfver hvad som är i arbete, utan donna metod utbytas mot någon

annan mindre kostsam, hvarigenom ändamålet på ett tillfredsställande sätt

kan vinnas.»

Af de flere nyare method er att mångfaldiga kartor, hvilka för närvarande

äro kända och till en del äfven använda, är utan tvifvel gravering i sten

den mest utbredda och bäst pröfvade. Icke desto mindre måste jag afstyrka,

att i ärendets nu befintliga skick meddelas sådan ovilkorlig föreskrift om införande

af stengravur, som Generaldirektören för landtmäteriet föreslagit.

Först och främst torde de anledningar, som vållat, att koppargravyren

hittills fallit sig så dyr, kunna i väsendtlig mån undanrödjas, och de lära

äfven, enligt ''mig från topografiska korpsen meddelade upplysningar, redan

blifvit till en del undanröjde/!. Den förnämsta orsaken till dyrheten; har uppgifvits

vara användandet af utländska kopparstickare, hvilka här Acke vant

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bd. N:o 5 b) hll Kouf/l. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1f<73. 20

underkastade någon täflan. På senaste tiden hafva emellertid flera svenska

elever blifvit inlärde, hvadan kostnaderna redan betydligt nedgått och lära

kunna framdeles ytterligare nedsättas. Så t. ex. bär, enligt hvad nu varande

Pinden för topografiska korpsen uti eu till ring allé »iliad skriftlig promemoria

upplyst, plåten till bladet Warberg, ehuru arbetet derå varit fullt ut lika

besvärligt som å plåten till bladet Lessebo, hvilken kostat 7,200 rdr, likväl

kunnat graveras för en kostnad af allenast 3,600 rdr.

För det andra har ett nytt, enkelt, snabbt och billigt graveringssätt alla

utsigter för sig att efter ett eller annat års förlopp varda antaget, nemligen

den så kallade heli ogravyr eu, uppfunnen af eu vid Statstryc-keriet, i Berlin

anställd man vid namn Finger. Penna uppfinning, hvilken, enligt hvad i

ofvan åberopade, af föredraganden i topografi afgifna berättelse förmäles, år

1867 ansågs ännu icke hafva natt sin fulländning och derföre icke vunnit

tillämpning vid gravering af preussiska generalstabens kartor, har skapat eu

»method att på eu kopparplåt öfverföra och fixera eu fotografisk bild af en

karta samt derefter etsa donna bild och sålunda, utan gravörens biträde, endast

genom användande af ljuset och Hägra kemiska preparater kunna genom vanligt

koppartryck mångfald iga den ritade kartan.» Förfaringssättet vid heliogravyrens

användande finnes i korthet beskrifvet i nyssomförmälda berättelse, hvartill jag

i detta afseende hänvisar. Kaptenen vid topografiska korpsen Carl Eugéne

Elfving, hvilken med understöd af allmänna medel besökt Wien och flere andra

utrikes orter för att på stället taga närmare kännedom om ny uppfunna method»»

för kartors mångfaldigande, har på begäran förevisat mig dels tvenne i Wien,

i skalan 1 : 100,000, medelst heliogravyr verkställda afbildningar af stycken

utåt ritade svenska kartor i skalan 1 : 50,000. dela ock prof å heliogravyr,

af honom sjelf utförd här i Stockholm under innevarande års vår, samt i (ifrigt

meddelat, att uti Italien 48 kartblad, som omfatta Sicilien och hvartill tryckplåtarne

äro gjorda med heliogravyr, redan blifvit utgrina, men att man derefter

tillsvidare inställt utgifning af flera kartblad för vidtagande af förändringar

i ritstilen i syftning att denna måtte bättre lämpa sig för heliogravyren, Indika

förändringar dock ännu icke blifvit bestämda; att i Österrike man syntes hafva

kommit till tull säkerhet i det sätt, hvarpå man ämnade använda heliogravyren

för att mångfaldiga både general- och specialkartan, sedan man vidtagit flere

ändringar hvad beträffade så väl skalan som öfrig utstyrsel; men att något

kartblad med tillhjelp af heliogravyr ännu icke publicerats; att de heliografiska

methoderna i båda nämnda länder hölles hemliga; att Ryssland nyligen tillöst

sig kännedom om den Österriska''j metoden, hvarför lösen lär utgöra 2,000

Preussiska Thaler; samt att man i Preussen vore sysselsatt med anställande af

rön och försök för utfinnande af eu lämplig metod.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bil. N:o 5 h) till Kowjl. Maj-M Nät! Trop. N:o 7, om StatsiwrM 1872.

Eu annan heliografisk metod, det s, k. gelatintrycket eller Albertotypien,

liar i sednare tiden uppfunnits af en Fotograf i Mimehen vid namn k Albert.

Liksom heliogravyren afser åstadkommande åt gravyr i tryckplåtar åt koppar,

så går albertotypien ut på beredande af gelatintryck medelst tryckplåtai af

glas. öfverdragne med gelatin; allt med fotografi ens tillhjelp. Kapten Elfving

har äfven förevisat prof å eu i Mimehen medelst gelantintryck verkställd afbildning

i skalan 1: 100,000 af ett stycke åt en ritad svensk topografisk

karta i skalan 1 : 150,000, äfvensom å särskilda gelatintryck efter naturen.

Företedda profven å de i Wien medelst heliogravyr astadkomna kaitetryck,

synas vackra och tillfredsställande. Det af Kapten Elfving sjelf härstädes utförda

prof visar möjligheten att i denna väg åstadkomma något ganska nöjaktigt

utan a tf känna de hemlighållna metodernas detaljer och utan att hafva

hunnit förvärfva den färdighet, som långvarig öfning förlänar. De uppvisade

profven å gelatintryck stå föga efter de medelst heliogravyr utförda.. Ehuru

gelatintrycket erbjuder flera fördelar, som heliogravyren saknar, kan dock.

enligt hvad Kapten Elfving förklarat, på gelatintryckets nuvarande ståndpunkt,

dess störa praktiska nytta ifrågasättas, enär dess alster hittills erhållit ringa

spridning och flere personer, hvilka sysselsatt sig med donna konst, gjort sa dant

med föga framgång. Hvad angår heliografien i allmänhet; sä enär dess användande

för topografiska kartors mångfaldigande ännu är i sin begynnelse

samt dervid mott svårigheter och underkastats förändringar, förete, enligt Kapten

El tv i ags åsigt, Hägra bestämmelser mn sattet för

sig i fråga om skala eller beträffande öfrig form icke böra eller eris kunna

meddelas utan förutgående mera. omfattande försök. Med kännedom om de

många utvägar, som stolle heliografien till buds, och i förhoppning, att lämpliga

förbättringar i original ritningarnas utförande torde kunna göras, äi Kapten

Elfving fullt öfvertygad, att heliografien framdeles skall kunna så val ersätta

gravyr af topografiska kartor, som ock från sådane kartor bereda underlag för

andra kartverk Enligt hvad Kapten Elfving vidare upplyst, pågar vid topografiska

korpsen uppritning efter lämpliga grunder af ett helt kartblad, änmadt

a tf, tjena såsom urbild vid försök i heliogravyr för åstadkommande af en tryckplåt,

till ett, blad i skalan 1 : 100,000. Derest inköp af kunskapen om eu

heliografisk metod framdeles ifrågakomma, torde omförmälda försök, på stället

utfördt, lemna bästa ledningen för bedömande åt fråga», huruvida metoden är

lämplig för Sveriges topografiska karta i skala» 1 : 100,000 och i dess nuvarande

form.

Att under nu omförmälda förhållanden antaga gravyr ä sten i stället för

sådan i koppar torde icke vara redligt. Äfven om tre eller fyra är skulle

förflyta innan heliogravyren eller någon annan heliografisk metod hos oss komme

till användning; skulle genom införande under liden åt stengravur besparing

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bd. N:o ."i Ii) till Konrjl. Maj ds Nåd.

Bnp. N:<> 2, om Statsverket 1872. ,‘il

i kostnaden icke uppstå, ty de för första uppsättningen af stenar, pressar och

andra material]''er, för avskedande af kopparstickarne, Indika arbeta på grund

a redan upprättade kontrakt, anställning af gravörer i sten in. in. erforderliga

utgifter skulle betydligt, öfverstiga hvad som .md.t samma år åtginge för

koppargravyren.

.Tåg tilltror mig icke ens att gå så långt som flertalet af Ivomiterade och

uttala den asigten, att den för topografiska kartverket begagnade koppargravyreii

icke bör fullföljas utöfver hvad som är i arbete. Genom att i afvaktan

pa ett billigare förfaringssätt alldeles inställa den nu brukliga gravyren och

afskeda kopparstickarne, sedan nemligen hvad som är under arbete’ blifvit fullbordadt,

skulle för topografiska korpsens arbeten uppstå liera olägenheter. De

mest framstående bland dessa vore. att, om deri nya metoden ''icke befunnes

antag ig. man för eu lång tid skulle vara utan kopparstickare, enär desse, sedan

tillfälle till förvärf för dem härstädes upphört, utom å Sjökartekontoret antagen

sökt s,g andra tillfälle,, dertill i Tyskland och Ryssland; att. äfven om

den nya metoden bleke antagen, man likväl icke kund.- undvara två eller tre

giauiiei för att a sa väl de gamla som ock de genom dörr nya metoden

kikallna plåtarne införa eller hand timade förändringar; att, då, på sätt ofvan

åt; närnndt, flere af gravörerne innehafva kontrakt, ersättning för upphäfvande

af dessa miste lemna*; att, om icke de i concept redan färdiga kartorna finge,

so fort möjligen ske k undra graveras och utgifvas, de, när utgifvarrdet eu gfuig

it ragu In »mm. ■. redan strax! behöfde undergå betydligare korrektur, samt att eu

rubbning i planen för ntgifmngen äfven komme åt t medföra eu sådan i planen

for ordnandet af de öfriga arbetena, hvilk.i ytterst afsåga kartans utgifning

I)vt skull(! iiiVen ^nna ifrågasättas att. med bibehållande för närvarande

åt koppargravyr hvad angår konturer och namn. verkställa terräng- eller höjdbeteckning

icke medelst streckning å kopparplåten utan medelst ‘crayonritning

a ett litografisk! öfverdrag, såsom i Norge lär ske: äfvensom att å kartorna

utmärka skog, icke medelst grafstickel!!, utan

genom grönt färgtryck, pa sätt

dielen för Sveriges geologiska undersökning ansett böra ske. enär skoo- vore

att hänföra till föremål af sä tillfällig tillvaro, att de icke borde il topografisk

kartplåt ingraveras. Då emellertid införande af sålunda ifräo-asatte

smärre förändringar skulle föranleda olikformighet mellan hittills utföfna och

framdeles utkommande kartblad, börande-till topografiska korpsens karta öfver

Sverige; afstyrka- jag. att samma förändringar, om än någon besparing i kostnader

derigenom kali åstadkommas, mätte, vidtagas; och fuller således, på grund

åt hvad uti hela ifrågavarande del af ämnet är vordet -indraget, före. att vid

hittills tillämpad.- sätt för gravering och utgifning af topografiska korpsens

Kartblad öfver södra och mellersta delarna af Sverige tillsvidare bör förblifva

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Jag torde nu få öfvergå till frågan, huruvida, oansedt, enligt min åsigt,

ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50.000 icke vidare må på Statsverkets

bekostnad utgifvas, sedan de under arbete varande blifvit fullbordade, utgifning

af sådana kartor i annan form ändock borde ske. Komiterade hafva icke

bestämdt vttrat sig rörande donna fråga, utan endast uttalat den åsigt att,

»derest utgifning af ekonomiska kartor skulle anses böra fortfara, säd ano toi de

kunna lättast och billigast åstadkommas genom de ekonomiska förhållandenas

angifvande ä. de topografiska kartbladen». Den del åt betänkandet, som handlar

härom, är af följande lydelse:

»Undertecknade, Berg och Törnebohm, som anse att ekonomiska kartor

icke kunna, med egogränsors angifvande, utföras i mindre skala än den för

häradskartorna nn begagnade, föreslå alltså de ekonomiska, detaljernas utmärkande

genom färgtryck på de topografiska kartor, hvilkas utgifning i skalan

1:50.000 af oss blifvit tillstyrkt, Sådana kartor, der de ekonomiska förhållandena.

skulle vara ej allenast lika åskådligt framställda som på de nuvarande

häradskartorna. utan äfven ytterligare förtydligade genom de upplysningar om

markens lntningstorhållanden. som eu noggran topografisk teckning erbjuder,

tro vi skulle vara välkomna för den del åt allmänheten, som hellre inhämtar

kännedom om de ekonomiska förhållandena genom rediga kartor än genom

statistiska siffror, och äfven vara af allmän nytta, dä de erbjöde eu klarare

och tydligare bild af marken än någon af de kartor, vi nu ega.

Undertecknade. Thulstamp, lfa/,-lins och Falkman, anse, att då utförliga

geografiska kartor med derå utmärkta olika egoslag troligen skulle vara af

värde för mången, som i allmänhet intresserar sig för geografiska och statistiska

förhållandens åskådliga framställning, det icke är osannolikt, att ekonomiska

kartors offentliggörande i mindre skala, än deri för häradskartorna nu begagnade,

skulle af allmänheten med mera begärlighet omfattas. Den härmed förenade

kostnaden skulle blifva jemförelsevis obetydlig, om det topografiska kart verke!

härvid begagnades såsom geografiskt underlag. För detta ändamål kunde

antingen de olika slagen af odlad mark. genom härför brukliga färger, utmärkas

ä de kartblad i 1 : 100,000. som af topografiska korpsen utgifvas och, enligt

vår åsigt, äfven fortfarande böra i denna skala allmängöra, eller ock — om

större redighet skulle åstundas än på detta sätt kunde erhållas — nyssnämda

kartblad begagnas, men med uteslutande af den topografiska höj dteckningen,

hvilket åter kunde ske på det sätt, att al hvarje topografiskt kartblad, som

hädanefter skall graveras, ett aftryck på sten gjordes, innan gravermgen af

höj dteckningen begynn es. På de härefter af stenen tagna aftrycka skulle de

erforderliga färgerna slutligen på vanligt, sätt anbringas. Dylika kartors utgifvande

i ‘ bladform och i något mindre skala medför äfven den fördel, att en

trakt med dess ekonomiska förhålla liden ej framställes afskild för sig. utan i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1873. 33

sammanhang med omgifvande trakter, och att flere sammanlagda kartblad erbjuda

en öfversigt öfver större områden. I följd af hvad här blifvit anfördt, anse

vi oss höra föreslå, att ekonomiska kartor hädanefter endast må utgifvas i en

skala af 1 : 100,000, med begagnande dervid, på sätt lämpligast kan anses, af

de topografiska kartorna i samma skala.»

Då utgifning af de topografiska kartorna i skalan 1 : 50,000, på sätt

Cheferna för Sveriges geologiska undersökning och statistiska centralbyrån föreslagit,

icke torde komma att ega rum, bortfaller den förutsättning, hvarpå de

grundat sitt omförmälda ytterligare förslag att på topografiska kartor af nämnda

skala genom färgtryck utmärka de ekonomiska detaljerna. De tre olika sätt,

hvarpå de topografiska kartorna i skalan 1 : 100,000 skulle kunna begagnas

såsom underlag för utmärkande derå af ekonomiska förhållanden, äro af Generaldirektören

för landtmäteri et närmare uppgillra i 13:de afdelningen af hans

reservation, hvilken afdelning handlar »om de ekonomiska kartornas utgifning».

Derest det först uppgifna sättet, hvithet enligt sistbemälde Komiterades

mening skulle vara det enklaste och minst kostsamma, eller att under graveringen

af hvarje till kartan öfver Sverige hörande blad derå jemväl, enligt de

ekonomiska stomkartorna, insätta gränserna för åker och äng samt å de tryckta

bladen färglägga åker med gult och äng med grönt, konung till användning;

skulle, om jag rätt uppfattat meningen, å ett och samma kartblad åskådliggöras

så val topografiska som ekonomiska förhållanden. Sådant, om än icke i militäriskt

eller ekonomiskt afseende skadligt, skulle dock föranleda en olikformighet

mellan hittills utgifna och framdeles utkommande topografiska kartblad, hvilken

jag anser höra undvikas.

Enligt det, andra af de föreslagna sätten skulle, vid gravering af ett topografiskt

kartblad, höj dbeteckningen icke påbörjas förr, än åt den i allt öfrig!

fullbordade originalgravyren ett aftryck tagits och öfverförts å litografisk sten,

hvaraf åter för åstädkommande af det särskilda ekonomiska kartbladet herde

tagas nya aftryck, derå de erforderliga färgerna slutligen kunde å vanligt sätt

anbringas. Med tillämpning af detta sätt blefve berg och höjdsträckningar

alldeles icke utmärkta å det ekonomiska kartbladet, hvithet således uti ifrågavarande

afseende i fullständighet Lomme att stå efter den ekonomiska härads

kartan, hvarå n dagen liggande berg» höra »iblifva genom konturteckning synliga»,

Anmärkta ofullständighet synes mig höra utesluta antagandet af sistomförmälda sätt.

Det tredje sättet vore att, först sedan originalgravyren af ett topografiskt

kartblad blifvit fullständigt afslutad, deraf taga ett aftryck, öfverföra detta å

eu litografisk sten samt, efter det gränser för åker och äng å berörda sten

uppritats, deraf taga ytterligare aftryck för att å desamma genom färgtryck

utmärka de ekonomiska förhållandena. Då ett ekonomiskt kartblad skulle vinna

i värde, om terrängförhållanden tillika funnes derå åskådliggjorda, samt mindre

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Samt. 1 Afd.

£>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil No 5 b) till Kong!. Maj:fs Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872.

redighet icke lärer deraf blifva en följd; skulle jag för min del obetingadt

gifva företräde åt det sist beskrifva tredje sättet, om jag nemligen ansåge

ekonomiska kartor i den af Komiterades flertal föreslagna skala 1 : 100,000

böra utgifvas. Men så är icke förhållande, Tåg kan nemligen icke antaga,

att så beskaffade ekonomiska kartblad blefve vidare begärliga, åtminstone icke

i så hög grad, att kostnaderna för deras utgifning blefve genom de för försäljning

deraf inflytande belopp betäckta; och under annan förutsättning anser

jag mig icke kunna förorda deras utgifning. Visserligen vore det af intresse

att på ett kartblad öfver en viss trakt finna åskådliggjord odlingens utsträckning

den tid. kartbladet utgafs; men synnerlig praktisk nytta vore icke deraf att

hemta; och en vidsträcktare köplust betingas i väsendtlig mån åt den nytta,

inköpet medför. Skulle någon gång för eu militärisk öfning tarfvas att kunna

genom blick å kartan öfver en trakt utröna. Indika delar af den jemna skoglösa

murken äro åker, äng eller hed, så kan utan synnerligen stor kostnad ett

färre antal af det topografiska kartblad, som kommer att användas, färgläggas

för hand till utmärkande af åker och äng. På dessa skål anser jag, att,

åtminstone under den närmaste framtiden, föreskrift om utgifvande åt ekonomiska

kartblad, grundade å de motsvarande topografiska, icke bör meddelas.

Hvad angår de ekonomiska kartorna öfver Norrbottens län, hvaraf de

öfver Råneå och Öfver-Luleå socknar blifvit utgå f ria, den öfver Neder-Kalix

socken ankommit till det härvarande ekonomiska kartverket för att uppläggas

till gravyr och den öfver Piteå socken för sistberörda ändamål snart är att

förvänta; så torde, på sätt 1870 års Riksdag också ansett, utgifningen deraf

höra. jemväl om verket \ årder stäldt under styrelse och ledning af Chefen för

topografiska korpsen, fortgå, på det att ett geografiskt kartverk öfver detta

vidsträckta län måtte komma till stånd. Den omständighet, att berörda kartverk

och det allmänna ekonomiska haft särskilda styresmän, har visserligen främja!

uppkomsten af flera skiljaktigheter i sättet för de båda kartverkens bearbetning,

t. ex. i fråga om projektilmsmetoden och utmärkande af skog, hvilken hvarken

å de ritade eller de tryckta kartorna öfver Norrbottens län finnes, såsom fallet

är med de allmänna ekonomiska häradskart om a, betecknad, af uppgifven anledning,

att »då åker, äng, kärr, berg, sjöar, vattendrag och vägar blifvit ä kartan

utmärkte, så har all den öfriga marken, som är mer eller mindre skogsväxt,

lemnats utan beteckning, emedan några andra skogfria ställen icke förekomma

än sådane. som tillfälligtvis äro afhuggna. samt hufvudsakligen för att icke göra

kartan otydlig genom att öfverlasta den med skogsteckning.» Men sådant

oaktadt och fastän omförmälda uppgift om den skogbevuxna murken icke lärer

kunna anses gälla om länets fjellbyggder, der öfver skogsgränsen skog icke

finnes, torde dock ifrågavarande kartverk fortfarande böra bearbetas efter hufvud
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Mctj.is Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872. 35

sakligen enahanda plan som hittills, på det icke olikhet emellan de till verket

hörande särskilda kartor må uppkomma.

Inställelse i utgifning af de utaf det allmänna ekonomiska kartverket upprättade

kartor bör enligt min åsigt icke föranleda enahanda åtgärd i fråga om

de hittills af samma verk utgrina beskrifningarne, Indika i statistiskt hänseende

äro af stor betydelse och derföre ock höra i tryck offentliggöras. Föreningen

af de topografiska och ekonomiska kartverken torde dock anses jemväl påkalla

eu förening af de hittills särskild! upprättade beskrifningarne. .lag föreställer

mig nemligen, att de nya beskrifningarne böra innehålla redogörelser så väl

för de ekonomiska och kamerala förhållanden, hvarom de ekonomiska häradsbeskrifningarne

hittills med ledning af jordeboken lemna! besked ,som ock för de

öfråga färhållanden. Indika utgjort föremål för bearbetning af topografiska korpsen

i dess utgrina länsbeskrifningar, äfvensom att de nya beskrifningarne, för att erhålla.

eu säkrare och allmännare afsättning inom vederbörande län, böra utgifvas länsvis,

dock att de uppgifter, som lämpa sig för tabellarisk uppställning, meddelas för

socken efter socken inom hvarje särskild! härad. De bestämmelser, som rörande

formen för de nya beskrifningarne erfordras, torde dock först, sedan vederbörande

blifvit herde och dertill afgifvit förslag, höra af Eders Kong!. Näjd meddelas.

1 ordningen härefter följer att tala om den arbetsskala, som vid de geologiska

undersökningarna bör användas. Derom innehåller det underdåniga utlåtandet

följande:

»De geologiska undersökningarne verkställas, såsom i det föregående är nämd!,

uti en skala af 1 : 50,000. Undertecknad Hazelius anser, att de betydliga

kostnader, som äro en följd af eu stor arbetsskola*! begagnande, icke motsvaras

åt någon deraf följande fördel. Då, enligt min åsigt, det geologiska kartverket

i främsta rummet egen ett vetenskapligt syfte, vore det, af stor vigt. att, vid

geologiens nuvarande hastiga utveckling, undersökningarne kunde skyndsammare

fortgå än nu år förhållande!, på det de vetenskapliga resultaten deraf snarast

möjligt måtte ernås, och blifva tillgängliga. Detta ändamål skulle kunna vinnas

genom arbetsskolans förminskning till 1 : 100,000.

Undertecknade, Thulstrup, Falkman. Berg och Törnebohm, kunna ej häruti

instämma. Värt lands i smått mycket omvexlande ytbildningar fordra en större

måttstock för att någorlunda tydligt i geologiskt hänseende åskådliggöras, och

erfarenheten har redan visat, att eu mindre skala, än den som nu användes,

icke i allmänhet kan lemna eu trogen bild af markens vexlande beskaffenhet,

utan tvingar, vid afbildningen, till sammanslående eller uteslutande af de mindre

partierna, hvarigenom till en icke ringa del förloras kartans sanning och dess

praktiska värde såsom vägledning för landtbrukare)! vid ett grundligare studium

af hans jord, såsom grundval för blifvande agronomislca detaljkartor, såsom

anvisning för industriidkare, hvar nyttiga mineralier och bergarter finnas o. s. v.,

hvithet värde till eu väsendtlig del förringas genom användandet af eu så liten

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bil. No 5 b) till Kong!.. Majds Nåd. Prof. No t., om Statsverket 1872.

skala svin 1 : 100,000, genom hvilken föremålen vid af bildningen så förminskas,

att eu ytvidd af 1 tunnlands storlek ej på kartan synes större, än ett knappnälshål

i papperet, och således knappast kan, om dess form är oregelbunden,

der för ögat fattlig! framställas. Vi anse derföre den vid de geologiska undersökningarna

nu begagnade arbetsskadan 1 : 50,000 fortfarande böra användas.»

Med gillande af de utaf IComiterades flertal anförda skäl anser jag mig

böra förorda den af samma flertal uttalade åsigt.

I afseende å. den skala, hvari de geologiska kartorna hora offentliggöras

och hvilken två bland Komiterade, nemligen Cheferna för Sveriges geologiska

undersökning och statistiska centralbyrån, föreslagit böra fortfarande som hittills

blifva 1 : 50,000, yttra sig ofri ge tre Komiterade på följande sätt:

»Undertecknade, Thulstrup, Hazelius och Falkman, kunna ej, för sm del,

tillstyrka de geologiska kartornas utgifvande i eu så stor skala som 1 : 50,000.

Den geologiska verksamhetens vetenskapliga ändamål och dettas framstående

vigt torde härvid icke få lemnas utur sigte. Undersökningarne måste leda till

en närmare kännedom om landets geologiska skaplynne i olika trakter, möjliggöra

sammanställningar af olika landsdelars och trakters geognostiska byggnad

samt härigenom lemna bidrag till jordbildningens historia. Kartorna höra lemna

en i mån af skalans utförlighet sann och öfverskådlig framställning af landets

geologiska ytbildning, såväl hvad de fasta som de lösare beståndsdelarne beträffar

— en framställning af de bildningar, som äro geologiskt olikartade och

som, med afseende på den olika liden och det olika sättet för deras tillkomst,

skilja sig från hvarandra. Vid undersökningarne på marken begagnas här i

landet en stor arbetsskola, på det konceptkartorna, som sedermera förvaras i

den geologiska byrån och der alltid äro tillgängliga, må kunna, då sä åstunda^

lemna de fullständiga upplysningar, som deras utförlighet medgifver. Men

för hela kartverkets gravyr och utgifning torde deremot eu mindre skala kunna

vara fullt tillräcklig. Eu sådan åsigt har åtminstone gjort sig gällande i många

främmande länder, der man antingen redan utgifvit geologiska kartverk, eller

för närvarande är sysselsatt med sådana arbetens utgifvande. Exempelvis må

anföras, att för detta ändamål i Holland antagits skalan 1 : 200,000, i Belgien

1 : 160,000, i Spanien 1 : 150,000, i Sachsen 1 : 120,000, i Österrike 1:144,000,

i Portugal, Schweiz och eu del af Preussen 1 : 100,000, i Frankrike och eu

annan del af Preussen 1 : 80,000, i England 1 : 63,360 samt i Wurtemberg

och Hessen 1 : 50,000. I Preussen har den sednare tiden börjats utgifning

af ett nytt geologiskt kartverk i 1 : 25,000. Af bär anförda länder begagna

alltså, med undantag af Preussen, endast de tvenne minsta en så stor skala

sond Sverige. I allmänhet hafva ifrågavarande skulor varit beroende af ländernas"

topografiska, kartverk, som till deggeologiska vanligen lemna! det geografiska

underlaget. — I afseende på de geologiska kartornas ekonomiska gagn

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 h) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro g. N:o 1, om Statsverket 1872. 37

torde höra erinras, att ehuru dessa kartor upptaga såväl de fasta bergsbildningarna

som de lösa jordlagrens utbredning och äfven böra, till nytta för

industrien, lemna upplysning om de i olika traktör förekommande naturskatter, —

få likväl icke på dem ställas samma anspråk, som på de för jordbrukets behof

särskildt upprättade agronomiska kartor. För att uppfylla sådana anspråk

fordras en ännu större måttstock än 1 : 50,000. Men utgifvandet af geologiska

kartor i så störa skulor torde ej höra bekostas af staten, utan ombesörjas åt

kommuner eller enskilde personer, som deraf kunna hafva den egentliga nyttan.

Denna åsigt öfverens stämmer äfven med föreskriften i Kongl. brefvet den 27

April 1858, angående de geologiska undersökningarne i riket, der i afseende

härpå yttras, att de skola företagas efter en gemensam plan, som har till hufvudsakligt

syfte att uppdaga och genom fullständiga kartor och beskrifningar

»meddela kännedom om landets allmänna geognostiska beskaffenhet, och att sålunda

förbereda och underlätta de mera detaljerade forskningar, hvilka, såsom ländande

till speciel! gagn för skiljda trakter af landet, höra tillhöra vederbörande

kommuner eller enskilde att hvar i sin ort föranstalta och bekosta.» Den här

uttalade grundsatsen, att anskaffandet af utförliga geologiska kartor för speciel»

behof rätteligen bör öfverlemnas åt den enskilda omtanka)!, torde vara så mycket

riktigare, som icke alla delar af vårt land äro af den beskaffenhet, att dy - lika kartor deröfver i stor skala, skulle vara af något allmännare ekonomiskt

gagn. Då de utgrina geologiska kartorna i 1 : 50,000, hvilka visserligen innehålla

alla de upplysningar, som deras skala medgifver, likväl icke i allmänhet

kunna, tillräckligt utförligt för agronomiskt behof, redogöra för jordarternas

vexlande beskaffenhet, men deremot torde ega en för det vetenskapliga ändamålet

mer än behöflig utförlighet, så synes det som skulle dessa kartors ut g i fmngsskala,

hvilken tyckes afse ett slags mellanting emellan åskådlig öfversigt

och speciel utförlighet, kunna något minskas; och säkerligen skulle, genom en

noggran och omsorgsfull sammandragning från den utförliga konceptkartan till

en mindre utgifningsskala, ganska göda och upplysande geologiska kartor kunna

erhållas. Lämpligast synes då vara, att. öfvergång skedde till den i flere andra

länder såsom ändamålsenlig ansedda skalan 1 : 100,000, hvilkot skulle medföra

deri väsendtlig» fördel, att den topografiska kartan härvid kunde såsom geografiskt

underlag användas. För sådant ändamål skulle af hvarje topografiskt kartblad

blott tagas ett aftryck på sten, de geologiska konturlinierna och tecknen

in. in. derå utmärkas samt på de härefter af stenen tågna aftrycka ni de genlogiska

färgerna på vanligt sätt anbringas. Härigenom skulle särskild gravering

af de geologiska kartorna blifva obehöflig och, då ett kartblad i

1 : 100,000 motsvarar 4 sådan» af samma storlek i 1 : 50,000, betydlig besparing

af tid samt graverings- och tryckningskostnad uppkomma, i följd hvaraf

det geologiska kartverket äfven kunde till ett billigare pris säljas. Den geologiska

konceptkartan uti den störa skalan skulle, hädanefter såsom hittills, vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

3R Bil N:o o b) till Konr/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

tillgänglig för enhvar, som af densamma villo inhemta någon upplysning, eller

låta afteckna någon viss egovidd — ett ringa besvär eller kostnad, då staten

i allt fall bekostar det dyraste arbetet, nemligen landets geologiska undersökning

och kartans förfärdigande. Staten skulle äfven fortfarande, men med betydligt

mindre kostnad, allmängöra det geologiska kartverket — visserligen uti

en mindre skala än den hittills använda, men hvilken dock vore tillräckligt

stor, för att kartan skulle kunna lemna en klar och öfverskådlig framställning

af landets geologiska u tbildning. På dessa skäl anse vi det geologiska kartverket

framdeles höra utgifvas i skalan 1 : 100,000.»

De skäl, Indika tala för den af Cheferna för Sveriges geologiska undersökning

och statistiska byrån omfattade åsigt, att utgifningsskalan för de geologiska

detalj kartorna i allmänhet bör bestämmas till 1 : 50,000 och Indika skål

endast i största korthet upptagits i sj elfva utlåtandet, äro deremot af Chefen

för geologiska undersökningen uti hans vid utlåtandet fogade reservation utförligt

och fullständigt utvecklade. Till donna utveckling och till innehållet åt

ett i reservationen åberopadt och densamma bilagdt, af Professoren C. E. Bergstrand

afgifvet yttrande, Indika båda äro för vidlyftiga att här återgifvas, tillåter

jag mig att hänvisa.

Utan tvifvel finnas göda skål för hvardera meningen. Betraktas ämnet

endast från sparsamhetens synpunkt, förtjena!’ den af Komiterades flertal hyllade

mening företrädet, enär utgifning i enlighet dermed af de geologiska kartorna

skulle medföra icke så obetydlig besparing i kostnader. Donna omständighet

bl ef också uti den af Eders Kong!. Näjd til l 1859 och 1860 års riksdag

angående Statsverkets tillstånd och behof a flatna nådiga Proposition vid

äskandet af anslag för det geologiska, kartverket uttryckligt framhållen. Sedan

nemligen numera aflidne Professuren Erdman i afseende å utgifvande! af upprättade

geologiska kartor uppställt såsom alternativ:

Do begagnande dervid af den redan i gravyr befintliga topografiska kartan

i 1 : 100,000 såsom grundval eller stumkarta och de geologiska färgernas

anbringande derpå antingen genom färgtryckning eller färgläggning för hand:

2:o Särskild gravering, utan terräng, af den topografiska konceptkartan i

1 : 50,000 och vidare färgtryckning; samt

o:on Särskild gravering utan terräng, af den topografiska kartan i 1:100,000

och de geologiska färgernas anbringande derå i färgtryck; samt rörande omförmälda

alternativ yttrat, att det första, enligt Professorens åsigt, icke herde

ifrågakomma, enär den graverade topografiska kartans starkt utpreglade topografiska

schattering skulle grumla de derpå anbragta geologiska färgerna och

gorå kartan otydlig; att deremot antagande af det andra alternativet vore högst

önskvärd!, emedan i sådan! fall kartan kunde upptaga alla enskildheter i färgeri!

teckenväg, som möjligen ifrågakomme, utan att deraf blifva öfverlastad eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o f> b) till Konr/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Stcit.worket 1872. ?>9

förlora i tydlighet; att då likväl på ett kartblad i ^skalan 1 : 100,000 inrymdes

lika mycket som å 4 kartblad i skalan 1 : 50,000, gravering^ och tryckningskostnaden

för en och samma arealvidd genom begagnande af den sednare skalan

blefve betydligt större, än om den förra måttstocken användes; samt att derföre,

om denna större kostnad för kartornas utgifning i skalan 1 : 50,000 skulle

anses innebära en alltför stor uppoffring å statens sida, det tredje alternativet

till en början kunde vara tillfyllest, ehuru kartorna då på vissa traktör, genom

myckenheten af inrymda färger och beteckningar, k om me att få ett öfverlastadt

och hopgyttrad! utseende;

Så, ehuru Eders Kong!. Näjd icke förbisåg fördelen af det andra bland

nyssnämnda af Professoren uppgillra alternativa förslag, ansåg sig likväl Eders

Kong!. Näjd, med afseende A den härmed förenade, betydligt ökade kostnad,

vara förhindrad att förorda detta alternativ samt föreslog förty Rikets Ständer

att, med antagande af det framställda tredje alternativet, för då instundande

statsregleringsperiod bevilja ett efter samma alternativ lämpadt reservationsanslag

till bestridande af kostnaden för de geologiska kartornas gravering och

tryckning i skalan 1 : 100,000. Uti underdånig skrifvelse den 24 Oktober

1860 förklarade icke desto mindre Rikets Ständer sig anse det vara af syn

nerlig vigt, att kartorna utgåfves i så stor skala, att de kunde på ett fullständigt

sätt och med tillräcklig tydlighet framställa alla de geologiska förhållanden,

som kunde tjena till upplysning för jordbrukaren eller industriidkare!!, samt

beviljade fördenskull för dä instundande statsregleringsperiod ett ärligt reservationsanslag,

dubbelt större än det af Eders Kong!. Näjd äskade, till bestridande

af kostnaderna för gravering och utgifning af geologiska kartor enligt det af

Professoren Erdman framställda andra alternativ, i skalan 1 : 50,000.

Dä förevarande fråga sålunda varit " föremål för behandling af 1859 och

1860 års Riksdag, som, efter öfvervägande af alla dithörande förhållanden, beviljat

medel för utgifvande af geologiska kartor enligt det alternativ, som uppenbarligen

medförde de största kostnaderna, samt ändring i det då antagna förfaringssättet

mig veterligen icke vid någon efterföljande Riksdag ifrågasatts,

utan erforderliga medel för fullföljande af arbetet i den eu gång beslutade riktningen

städse beviljats; då vidare den större skalan otvifvelaktigt medför större

nytta i ekonomiskt och praktiskt afseende än den mindre; samt då särskild!

upprättandet af geognostiskt-agronomiska detaljkartor i stor skala, hvaraf under

detta år vid landtbruksmöte! i Göteborg företetts prof, utförda af nu varande

Chefen för Sveriges geologiska undersökning Professorn O. Torell, och hvilka

torde komma att mägtigt befrämja landtbrukets utveckling, i väsendtlig mån

underlättas genom tillgång på utgifva geologiska kartor i den större skalan

1:50,000; anser jag riktigast, att för de traktör, hvilka i geologiskt afseende äro

af det interesse och den omvexling, att konceptkartan deröfver linnés höra upp
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om. Statsverket 1872.

rättas i skalan 1 : 50,000, samma skala fortfarande såsom hittills användes vid

kartans utgifning; hållande jag i (ifrigt före, att å de geologiska kartorna

hädanefter höra mera än hittills, och så vidt utan uppoffring åt deras egentliga

ändamål kan ske, upptagas egogränser, vägar, gångstigar och mera sådant,

som underlättar möjligheten att med ledning af kartan återfinna de derå afbildade

geologiska förhållandena i verkligheten.

Under K imiterades öfverläggningar om det geologiska kartearbetet har blifva

ifrågasatt hehofvet äf en så kallad geologisk öfversigtslcarda uti någon af de

för dylika kartor vanligen brukliga skalorna t. ex. 1:400,000 eller 1:500,000.

Rörande donna fråga innehåller det underdåniga utlåtandet följande:

»En sådan karta, hvars allmänna ändamål är att lemna en sammandragen

bild af landets geologiska beskaffenhet, kan antingen upprättas före de geologiska

detalj-undersökningarne, i h vilket fall den tji mar till en nyttig ledning

vid dessa, eller och sedan detalj-undersökningarne bl Hvit afskräde, då den framställer

det allmänna resultatet af dessa arbeten.

Undertecknad Hazelius anser det vara af vigt, att en geologisk öfversigtskarta

öfver värf land kunde tillväga bringas snarare än i den aflägsna tid, då

specialkartan öfver hela landet blifver tarflig. Ändamålet med en sådan öfversigtskarta,

hvilken af de sakkunnigaste bör upprättas, uppgifves af vetenskapsmän

vara dels att angifva de traktör, som förtjena att i större skulor bearbetas,

och dels att förekomma de misstag, som vid detalj-undersökningarne kunna

begås, då sammanhanget emellan särskilda geognostiska områden icke förut är

bekant. Jemte det eu dylik karta lemnar en framställning af landets allmänna

geognostiska beskaffenhet, eger den äfven fördelen att kunna på någorlunda

kort tid åstadkommas, hvithet för den fortskyndande vetenskapen vore af

stort värde.

Undertecknade, Thulstrup, Falkman, Berg och Törnebolmi, underkänna

ingalunda vigten af eu för ofvannämda ändamål upprättad öfversigtskarta; men

då det blifvit upplyst, att eu sådan redan nu vid de geologiska undersökningarne

utarbetas, i den mån sambandet emellan detaljarbetena sådant fordrar

och tillgångarne det medgifva, och då åstadkommandet af en dylik karta inom

möjligast korta tid dels skulle försena öfriga arbeten och dels erfordra förökade

kostnader; hafva vi icke ansett någon framställning i förevarande hänseende

vara erforderlig.»

För egen del biträder jag det af Komiterades flertal i donna del af ämnet

afgifna yttrande.

I fråga om nedsättning af kostnader va för de tre kartverken, det ekonomiska,

det topografiska och det geologiska, hafva Komiterade yttrat följande:

»Då Eders Kong!. Maj:ts oss lemnade nådiga uppdrag äfven innefattar en

befallning att afgifva yttrande om i hvad män kostnaderna för de tvenne kart
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bd. A:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nod. Prop. N:o 1. om Statsverket 1872. 41

verkan ma kunna inskränkas, fä vi i underdånighet uttrycka den åsigt, att det

ändamål, sura med utarbetandet och offentliggörandet af ett kartverk åsyftas,

icke kali befordras genom en kostnadsnedsättning, som skulle fördröja arbetets

utgifning; ty obestridligt är, att ju skyndsammare donna fortgår och ju förr det

lifligt vaxande behof vet af de upplysningar, som värdefulla kartor meddela

1 vei uni.jelpt, desto större är det deltagande, hvarmed ett sådant arbete omfattas

Få utgifter torde vara mer värdiga ett folk än de. som bidraga till

kännedom om det land, der det lefver och verkar, och kartan öfver detta land

äi vigtigarc i samma man, som den är af allmännare gagn och innehåller föremål

som för alla ega ett gemensamt intresse. Den besparing, som här bör

åsyftas, ar icke den som uppkommer genom minskade anslag; tvärtom anse vi

det vara synnerligen önskvärd!,, att allmänna tänkesättet må blifva öfvertygadt

om den längesedan utomlands erkända sanningen, att arbeten, som afse forskaffandet

åt eu utförlig och tillförlitlig kännedom om ett land, fordra betydliga

understöd för att kunna med någon skyndsamhet fortgå. Deremot höra alla

bemödanden åsyfta specialkostnadernas inskränkning genom förbättrade planetoc.

lt

sammare fortgång. Det är i denna syftning, som vi, för besparings vinnande

enhälligt föreslagit:

upphot ande! åt de ekonomiska häradskartornas utgifning och, i deras ställe

framställning af den odlade markens utsträckning och" läge "genom å de topografiska

kartbladen anbragta färgeri

det. topografiska kartverkets mindre kostsamma gravering, och

de ekonomiska och topografiska kartarbetenas förening" under eu gemensam

styrelse och larv ältning;

samt flertalet af oss hemställt,

att de geologiska kartorna måtte utgifva.-; i förminskad skala.»

Med afseende ej mindre å de af Komiterade sålunda andragna skäl, än

äheu derå, att Statsverkets nuvarande ställning icke krafvel- inskränkning i

utgifter för vigtig» och nyttiga statsändamål, håller ock jag före, att nedsättning

i anslagen åt kartverken för år 1873 icke bör ifrågasättas.

I sammanhang med frågan om kostnaderna för bearbetande af statens

kartverk torde ock höra omförmäla» ett under Koralterades öfverläggningar af

Generaldirektören för landtmäteriet väckt förslag, att till förminskning afsvimma

kostnader karteutgifningen borde besörja» å en för samma kartverk gemensam,

Staten tillhörig litografisk anstalt och att qvinno!’ måtte fa sysselsättning dervid

och. med alla andra till kartverken hörande kammargöromål, som de förmådde

skickligt verkställa.

Ett stöd för detta förslag bortfaller visserligen, om topografiska korpsens

kartor komma att graveras, icke, på sätt Generaldirektören för landtmäteriet

Bill, till RiJesd. Prof, 1872. 1 Sami 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 18/2.

jemväl hemställt, å sten, utan fortfarande som hittills i koppar. Men sådant

oaktadt torde dock förslaget förtjena att tagas i öfvervägande. Utom Generalstabens

litografiska inrättning, hvarest de vid Sveriges geologiska undersökning

upprättade kartor hittills blifvit graverade samt medelst s. k. svart- och färgtryck

mångfaldigade, finnes egentligen icke mera än ett litografisk etablissement

i hufvudstaden af omfattning att kunna öfvertaga och utföra omförmälda samt

annan förekommande kartutgifning. Om således förstnämnda inrättning, hvilken

utgör er början till ett statsinstitut för utförande åt litografisk arbete, åt en

eller annan anledning komme att upphöra; skulle det andra etablissementet

qvarstå utan medtäflare; hvilket åter kunde föranleda dertill, att de kartel,

]ivilka på litografisk väg mångfaldigas, måste för sådant ändamål öfversandas

till utländsk ort. der täflan kunde beredas. Olägenheterna af en sådan försändning

torde icke behöfva vidare utvecklas.

För min del föreställer jag mig, att eu fotografisk atelier, hvarest transportering

af kartor på fotografisk väg kunde verkställas, herde vara förenad

med den litografiska anstalten, hvarest kunde utföras icke allenast gravering

och månfaldigande af geologiska och andra kartor, utan ock annat för administrationens

behof erforderligt litografisk tryck. Anstalten herde icke annorledes

åt staten understödjas än genom kostnadsfri upplåtelse åt derför tjenlig,

med gasledning försedd lokal jemte vedbrand. Alla för statens räkning beställda

arbeten herde hafva företrädesrätt till utförande framför de enskilda beställningar,

som a anstalten kunde göras, samt den anstalten derför tillkommande godtgöra

tran statsverket beräknas för styck efter öfverenskomna grunder, kragan

om skapande åt sådan anstalt, som nu är vorden omförmäla och hvilken

möjligen kunde omfatta jemväl koppargravyr och koppartryck, är icke behörigen

utredd, men torde framdeles, om efter föregången utredning anstalten finnes

vara buskig, få blifva föremål för vidare behandling. .

På grund af hvad sålunda blifvit åt mig rörande förevarande ämne i hela

dess vidd" anfördt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

i nåder fastställa och besluta: „

l:o att det påbörjade allmänna ekonomiska stomkarteverket i skalan 1.20,000

bör, så vidt det angår de till Svea land räknade och söder derom belägna

delarne af riket, fortsättas och afslutas;

2:o att deremot utgifning på Statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor

i skalan 1:50,000 icke, på sätt hittills skett, vidare må egarum, sedan

de kartor af nämnda beskaffenhet, för hvilkas fullbordande Eders Kongl. Maj.t

särskild! anslagit medel, utkommit; men att det må vara vederbörande landsting,

hushållningssällskap och kommuner Öppet lemnadt att pa egen bekostnad öranstalta

om utgifning af ifrågavarande kartor:

3:o att det ekonomiskt-geografiska kartverket öfver Norrbottens län skall

fortfarande bearbetas efter hufvudsakligen enahanda plan som hittills samt utgi -

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 l>) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 187:i. 43

ningen af dertill hörande kartor i skalan 1 : 100,000 på Statsverkets bekostnad fortsättas

och afslutas;

4:o att det ekonomiska kartverket med hvad dertill hörer, sä val i hvad

det aiser södra och mellersta delarna af riket som ock i fråga om Norrbottens

län, skall vid ingången af år 1873 ställas under styrelse och ledning af Chefen

för topografiska korpsen på sätt och under vilkor, som Eders Kongl. Maj:t i

afseende å verkställighet af beslut härom framdeles, efter vederbörandes hörande,

kan finna lämpligt närmare bestämma;

5:o att hos Riksdagen göres nådig framställning att, oansedt ekonomiska

kartverket kommer att vid 1873 års ingång förläggas under Chefens för topograf

iska korpsens styrelse och ledning, Riksdagen likväl måtte vid riksstadens

Inte hufvudtitcl bibehålla det derå nu för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie reservationsanslag 6,000 R:dr, samt å samma hufvudtitel uppföra de

extraordinarie eller ordinarie anslag, liv dika för är 1873 och framgent kunna

varda för bemälda kartverk äskade och beviljade;

6:o att tills vidare och så länge de genom andre-landtmätaretjensternas

indragning redan uppkomna och framdeles uppkommande lönebesparingar få

användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska kartverket, såsom competensvilkor

för anställning och användande såsom ekonomisk kartograf, bör,

så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgång till aflönande af nya kartografer

och bestridande af deras resekostnader, fordras att vara landtmätare;

7:o att, till följd af ekonomiska kartverkets förläggande under Chefens

för Topografiska korpsen styrelse och ledning, alla de frågor, Indika röra

Topografiska korpsens ekonomiska och topografiska kartarbeten jemte civilt

statistiska beskrifningar och äro af beskaffenhet att böra för Eders Kongl.

Maj:t föredragas, skola dertill gemensamt af Cheferna för Landtförsvars- och

(!ivildepartementen beredas;

8:o att statistiska länsbeskrifningar, utarbetade enligt de af mig här ofvan

föreslagna grunder och uppställde i den form, som Eders Kongl. Magt framdeles,

sedan vederbörande blifvit herde och dertill afgifvit förslag, kan finna

lämpligt bestämma, höra fortfarande på statsverkets bekostnad utgifvas;

9:o att den för det Topografiska kartverkets bearbetande fastställda allmänna

rekognoscerings- och fältmätningsskala 1 : 50,000 bör, såvidt angår de

till Svea land räknade och söder derom belägna delarno af riket, bibehållas;

10:o att de topografiska kartbladen öfver sistomförmälda delar af riket

skola fortfarande såsom hittills utgifvas i skalan 1 : 100,000;

ll:o att utgifvande åt topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000, med

derå anbragt färgtryck för betecknande af ekonomiska förhållanden, icke må

på statsverkets bekostnad ega rum, med mindre visshet förefinnes, att kostnaderna

varda genom försäljning af dylika kartblad till fullo betäckta;

12:o att arbete för sammandragning och utgifning af länskartor icke må

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bil N:o 5 b) till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

af Topografiska korpsen företagas, med mindre Eders Kong!. Maj: t dertill i

hvarje särskild! fall uppå vederbörandes framställning lemna! nådigt tillstånd;

13:o att vid. hittills tillämpade sätt för gravering och utgifning af Topografiska

korpsens kartblad öfver mellersta och södra delarna af Sverige bör

tillsvidare förblifva;

14:o att den vid de geologiska undersökningarna nu begagnade arbetsskalan

1 : 50,000 bör i allmänhet fortfarande tillämpas;

15:,• att för de traktör. Indika i geologiskt afseende äro af det intresse

och den omvexling, att konceptkartan deröfver upprättas i skalan 1: 50,000,

samma skala bör fortfarande såsom hittills användas vid kartans utgifning.

16:o att å de geologiska kartorna hädanefter höra mera än hittills, och

sä vidt utan uppoffring af deras egentliga ändamål kan ske, upptagas egogränser,

vägar, gångstigar och mera sådan!, som tjenar till att underlätta möjligheten

att med ledning af kartan återfinna de derå afbildade geologiska förhållandena

i verkligheten;

17:o att utöfver hvad som hittills vidgjorts och vidare lärer komma att,

i män af tillgångar, vid göras för utarbetande af eu geologisk öfversigtskarta,

ytterligare åtgärder icke höra föreskri!vas;

18:o att Chefen för Topografiska korpsen, jemväl i sin egenskap af styresman

och ledare åt det Ekonomiska kartverket, samt Chefer na för Sjökaitekontoret

och Sveriges geologiska undersökning böra, innan de hvar för sig

uppgöra arbetsplan för året, att Eders Kong!. Maj:ts pröfning underställas,

sammanträda till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll

skall föras; samt

19.-o att frågan om åstadkommande af en gemensam anstalt för gravering

af kartor ä sten och å koppar in. in. sådan! må bero på framtida utredning

och framställning.

Slutligen, enär statsverkets nu varande stallning icke oundgängligen krafvel*

inskränkning i utgifter för vigtiga statsändamål, hvartill eu raskt fortskridande

bearbetning af ekonomiska, topografiska och geologiska kartverken obestridligen

är att hänföra, hemställer jag, att Eders Kong!. Näjd icke måtte finna skål

att föreslå Riksdagen nedsättning i de vanliga, för ifrågavarande kartverk påräknade

extraordinarie anslag; och torde detta mitt underdåniga anförande till

protokollet jemte det beslut, Eders Kongl. Näjd i anledning deraf täckes i

nåder fatta, få såsom bilaga åtfölja Eders Kongl. Maj ds Nådiga Proposition

till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof.»

Uti detta anförande instämde Statsrådets öfrige ledamöter: och behagade

Hans Näjd Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad Statsrådet uti detta

ärende hemställt och tillstyrkt. ex protocollo

W. TJi. Stråkirk.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1872.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 1

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

3 November 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Statsråden: Bredberg

Äbelin,

Berg,

Friherre Leijonlmfvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer.

Departements-Chefen, Stats-Rådet Bergström föredrog härefter i underdånighet

:

36:o.

Kongl. Maj ds Befallningshafvandes 1 Westerbottens län underdåniga skrifvelse

den 24 sistlidne Augusti, hvaruti, — jemte öfverlemnande af en utaf kronofogden

i Lappmarksfögderiet, B. O. Holmström ingifven, af prest- och läkarebetyg

samt tjensteförteckning åtföljd, underdånig ansökning att, enär han, som

icke upphunnit 59 års ålder, under sin långvariga tjenstgöring ådragit sig

svåra krämpor, samt hans syn och hörsel i betydlig man försvagats, Kongl.

Majd måtte medelst nådig proposition föreslå nästsammanträdande Riksdag att

bifalla, det sökanden vid fyllda 60 års ålder måtte uppföras å Allmänna indragningsstaten

till åtnjutande af en mot kronofogdelönen svarande årlig pension, —

Kongl. Maj ds Befallningshafvande, enär sökanden, som är född den 27 DecemBih.

till Ritcsd. Prot. 1812. 1 Sami 1 Afä.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N~:o 1, om Statsverket 1872.

ber 1812, från år 1831 till år 1855 bestridt Länsmanstjensten i Lycksele,

Stens de och Sorsele distrikt, samt från 1855 sin nu innehafvande kronofogdebefattning,

och sålunda i fyratio år varit i Statens tjenst anställd, men sedan

flera år tillbaka varit urståndsatt att sin tjenst behörigen bestrida, förordat

Holmströms ansökning med afseende jemväl å svårigheten att för den ringa

del af lönen, som Holmström, utan att blottställa sig för ekonomiskt obestånd,

kunde afstå, erhålla lämplig vikarie för honom, äfvensom å nödvändigheten

deraf att ifrågavarande tjenst, för hvilken stationen är belägen på betydligt

afstånd från Länsresidenset, blefve behörigen uppehållen, hvithet icke kunde

ske utan att densamma af ordinarie innehafvare!! utöfvades; och hade Statskontoret,

som häröfver den 12 sistförflutna September afgifvit infordradt utlåtande,

deri tillkännagifvit, att, — ehuru Holmström, på sätt af handlingarne

inhemtades, icke för närvarande, då han ännu icke uppnått 59 år, i allo uppfyllt

de genom Kongl. brefvet den 12 November 1823 stadgade vilkor för

pensions erhållande å Allmänna indragningsstaten, eller att den afskedstagande

skall hafva uppnått 65 års ålder, tillbragt vid pass 40 år i Statens tjenst

samt styrkt sig vara till helsan försvagad, — Statskontoret, i betraktande deraf

att tjensteman en och annan gång tillförene medgifvits en sådan förmån, som

den under liknande omständigheter nu sökta, och då af det åtföljande läkarebetyget

inhemtades, att sökanden, som under sin mångåriga tjenstgöring vid

Landsstaten varit utsatt för ett hårdt klimats och ett glest befolkad! samt

otillgängligt lands alla olägenheter, till följd deraf ådragit sig emellanåt svåra

rheumatiska lidanden, äfvensom att lian stundom angrepes af svindelanfall, samt

att dessa åkommor, Indika svårligen lemnade hopp om förbättring, förenade med

aftagande af hörsel och syn, i betydlig grad inskränkt hans arbetsförmåga och

tjenstbarhet, likväl, med hänsigt äfven till hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

anfört, ansåge sig höra tillstyrka, att Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåta

nådig proposition derom, att Holmström vid fyllda 60 år finge, efter erhållet

afsked, uppföras å Allmänna indragningsstaten till pension af 2,500 Riksdaler

årligen.

Statsrådet tillstyrkte att, ehuru Holmström icke uppnått den för pensions

erhållande från Allmänna indragningsstaten föreskrifna ålder, Kongl. Näjd likväl,

med afseende å det företedda läkarebetygets innehåll och öfrige härvid

förekomne omständigheter, täcktes i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret

hemställt, föreslå Riksdagen medelst nådig proposition, att Holmström måtte,

efter det nådigt afsked från kronofogdebefattningen honom beviljats, få uppföras

i Allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid från

och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom meddelas, af en

mot kronofogdelönen svarande pension af två tusen femhundra Riksdaler årligen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 c) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872. 3

Hans Maj:t Konungen behagade hvad Statsrådet sålunda

tillstyrkt i nåder bifalla, samt förordnade, att utdrag af detta

protokoll skulle Finans-Departementet meddelas, till iakttagande

vid uppgörande af förslaget till reglering af Riksstatens Nionde

Hufvudtitel.

Ex protocollo

W. T/i. Strokirk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1872.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. No 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

1

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

29 December 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr .Just-itie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve von Plåten.

Statsråden: Bredberg

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidenhjelm.

Härefter föredrog Departements-Chefen, Statsrådet Bergström i underdånighet

:

En af Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader till Kongl. Maj:t öfverlemnad

ansökning, deruti Öfverste-Löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnadskorpsen,

Distriktsingeniören vid Statens jernvägsbyggnader, in. m. Carl Edvard

Norströms enka, Emma Norström, född Lundberg, i underdånighet anhållit,

att Kongl. Näjd måtte till näst sammanträdande Riksdag aflåta- nådig proposition

om beviljande för henne af en årlig pension, att från och med nästkommande

års början utgå med det belopp, som Kongl. Näjd, med afseende å

hennes mans förtjenster om det allmänna och hennes nödstälda belägenhet kunde

finna skäligt i nåder föreslå.

För egen del hade förbemälda Styrelse härvid andragit: att ÖfversteLöjtnanten

Norström, som föddes år 1815 och dog den 5 sistlidne September,

blifvit år 1836 utnämnd till Löjtnant vid Flottans Mekaniska Korps och såleBili.

till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bil. N:o 5 d) till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

des i 35 år varit i Statens tjenst; att under den tid af nära 17 år, som

Öfverste-Löjtnanten Norström varit vid Statens jernvägsbyggnader anstäld dels

i egenskap af ledande ingeniör vid vestra stambanan dels ock såsom distriktsingeniör

för särskilda delar af södra, nordvestra och östra stambanorna, han

med oförtröttad!! nit i förening med redbarhet och duglighet utfört alla de honom

anförtrodda maktpåliggande och ansvarsfulla uppdrag, icke allenast vid utförandet

af nämnda jernvägsbyggnader och dermed i sammanhang varande undersökningar.

utan äfven under åren 1856—1862 vid jernvägstrafikens första ordnande

och handhafvande; att Styrelsen ansåge sig äfven höra i underdåninghet

särskild! omnämna, att Öfverste-Löjtnanten Novström, efter att i Amerika hafva

tagit kännedom om der utförda smärre jernvägsanläggmngar, uppgjort planerna

till och utför! de första härstädes anlagda smärre jern vägar; samt att Styrelsen,

med hänsigt till den långvariga och mödosamma samt för laude! gagnande verksamhet.

hvaråt Korsträ in sig uteslutande egna!, och i betraktande af den bekymmersamma

belägenhet, hvaruti den efterlemnade enkan genom mannens

oförmodade frånfälle” blifvit bragd, utan andra tillgångar till försörjning för sig

och sex omyndiga barn, af Indika det yngsta ännu icke uppnatt förn års ålder,

än den behållning, boet lemnade, och hvilken, enligt hvad bifogad! utdrag af

bouppteckningen efter den afl kille utvisade, uppgingc till endast 7,913 R:dr

10 öre, funne sig ega grundade skid att förorda bifall till den underdåniga

ansökningen och att. med ledning dels af gällande nådiga Reglemente för Civilstatens

Enke- och Pupill-kassa dels ock af hvad Riksdagen för liknande fall

bevilja!, föreslå den ifrågasätta pensionen till ett belopp af 800 R:dr årligen.

Genom nådig remiss anbefäldt att med underdånigt utlåtande i donna fråga

till Kong!. Maj:t inkomma, hade Statskontoret, uti skrifvelse den 19 innevarande

månad i underdånighet anfört, att Statskontoret, i betraktande af å ena sidan

hvad nyssnämnda Styrelse anmält rörande Norströms långvariga verksamhet i

det allmännas tjenst och å den andra sökandens nödstälda belägenhet samt

den omständigheten att hennes man, såsom ej berättigad till inträde i Civilstatens

eller annan dylik pensionsinrättning, icke varit i tillfälle att bereda

henne pension, ansåge sig, med afseende derå att Riksdagen funnit godt uti

ett likartad! tall bevilja Maskin-Ingeniören, Friherre G. A. H. von Diibens

enka en årlig pension af 400 R:dr, kunna förevarande ansökning i underdånighet

förorda; dervid Statskontoret föreslagit, att pensionsbeloppet måtte bestämmas

till 600 Rdr, utöfver hvithet belopp pension för enkor icke blifvit vid

de sednare Riksdagarna beviljad.

Statsrådet hemstälde, att Kongl. Maj:t, i betraktande af ej mindre ÖfversteLöjtnanten

Norströms långvariga och för Staten gagnande verksamhet såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 3

ledande Ingeniör och Distrikts-Ingeniör vid Statens jern vägsbyggnader, än äfven

de torftiga vilkor, hvaruti hans efterlemnade enka med 6 oförsörjda barn sig

befunne, täcktes till näst sammanträdande Riksdag gorå framställning derom,

att enkan Norström måtte undfå en årlig pension af Sex flundra Riksdaler’

att från och med år 1872, så länge hon i enkestånd förblefve, utgå från allmänna

indragningsstaten.

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Näjd

Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af Protokollet meddelas

Finans-Departementet för att vara till ledning vid regleringen

af utgifterna under nionde Hufvudtiteln.

Ex protocollo

W. J. Modigh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, TRYCKT HOS K, L. BECKMAN, 1872.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil N.-o 6 till Kongl, Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

1

Utdrag af Protokollet öfver Finam ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

Slott den 9 Januari 1872.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena

Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alstromer,

Weidenhjelm.

Chefen för Finans departementet Statsrådet Wcern anhöll i underdånighet

att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid

nu instundande Riksdag, hvilka tillhöra nämnda departements föredragning,

och anmälde i sådant afseende, att, enligt den berättelse om Statsverkets tillstånd

och förvaltning, som Stats-kontoret den 13 nästlidne December afgifvit

och hvilken i hvad densamma rörde anslag under tredje, fjerde och sjette

Hufvud ti tiar ne särskild! delgifvits vederbörande Departements-chefer, Statsverkets

inkomster för år 1873 och intilldess ny statsreglering derefter vidtager ansetts

böra, med bibehållande för deribland ingående spanmål af det vid 1868 års

Riksdag antagna förslagspriset af 2 R:dr 10 öre kubikfoten, beräknas till följande

belopp, nemligen:

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Ordinarie inkomster.

Ränta........................Kant R:dr 4,505,000:

Tionde.............................. 1,582,800: -

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter:

Penningar.................. 69,700: —

Spanmål 177,000 kubft å 2 R:dr 10 öre 371,700: — 441,400: —

Bergverkstionde......................... 93,000:

Mantalspenningar........................ 575,000:

Bötesmedel............................ 170,000:

Kavalleri-Regementenas hästvakansspanmål, 140,175 kubfot

å 2 R:dr 10 öre..................... 294,367: 50.

Tillfälliga rotevakansafgifter.................. 7,500: —

Vakansafgifter af nyroterad jord................ 98,000: —

Vakansafgifter af utsocknefrälsehemman i Halland...... 24,000: —

Vakansafgifter af bergslag................... 18,000: —

Trosspassevolansafgift...................... 26,500:

Båtsmansvakansafgift...................... 70,000: —

Kontrollstämpelrcedel...................... 12,000:

Fyr- och båkmedel....................... 750,000:

Telegrafmedel........................... 7 40,000:

Jernvägstrafikmedel....................... 8,000,000:

Skogsinedel............................ 500,000: —

Extra uppbörd.......................... 62,832: 50.

Läger 17,970,400 R:dr.

Extraordinarie inkomster.

Tullmedel............................ 16,000,000: —

Postmedel............................. 2,350,000:

Stämpelpappersmedel...................... 1,350,000:

Bränvinstillverkningsafgift.................... 10,800,000: —

Läger 30,500,000 R:dr.

Summa R:mt R:dr 48,470,400: —

hvarjemte Departements-chefen anförde, hurusom Statskontoret förmält sig

hafva, enligt hvad en nu föredragen, vid berättelsen fogad och detta protokoll

under Litt. A. bilagd tabell ådagalade, i allmänhet grundat denna beräkning

på medeltalet af de senaste årens inkomstbelopp, för hvilket ändamål

särskild utredning verkställts angående inkomsterna för år 1870, enär Riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

hufvudboken för detta år ännu ej vore afslutad; och ehuru vid denna utredning

inkomstbeloppet för sistnämnda år icke kunnat annat än approximativt

bestämmas, hvadan beloppen enligt den blifvande Rikshufvudboken torde i

någon män komma att från de nu uppgifna afvika, ansåge Statskontoret dock

några så väsendtliga skiljaktigheter icke komma att uppstå, att dessa, om de

nu kunnat utredas, bort inverka på förevarande beräkning. Vid uppgörande

deraf hade för »ifrigt afseende jemväl blifvit fästadt dels derpå, om anledning

förefunnits, att inkomsterna varit i jemn t stigande eller fallande, dels på de

vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret

på följande sätt redogjort:

Räntan, hvilken liksom Tionden ansågs, på sätt förut egt ruin, höra

upptagas till det belopp, hvartill densamma efter beräkning af det i Nådiga

Förordningen den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris skulle uppgå, borde

nu minskas med:

a) åtskilliga jemlik t Kongl. Kungörelsen den 10 December 1863 af
skrida

mjöl- och sågqvarnsräntor, utgörande tillsammans 44 öre i penningar,

35 kub.-fot 2 kannor råg och 40 kub.-fot 1 kanna korn, hvilka räntor efter

naturapersedlarnes omsättning till penningar, i enlighet med föreskriften i

nyssberörda Kongl. Förordning den 23 Juli 1869, motsvarade

.........................R:dr 158: 57.

hvarifrån likväl skulle afgå uti Riksstaten under anslaget

till Kavalleri- och Infanteriregementena med 44 öre i

penningar, 3 kannor råg och 6 kannor korn för högt

upptagen dylik ersättning, utgörande . . . ......... 2: 33. I5g: 24.

b) räntan af åtskilliga landstatsboställen, från hvilka inne
hafvarne

afstått emot åtnjutande af dem för sådant fall tillerkänd

boställs- och hyresersättning, uppgående dessa räntor, hvilka, sedan

boställena blifvit för Kronans räkning utarrenderade, icke vidare

i räkenskaperna debiteras till................... 309: —

tillsammans R:dr 465: 24.

Då emellertid det belopp, hvarmed minskning skulle ega ruin, vore

jemförelsevis obetydligt, ansåge Statskontoret räntan böra upptagas till enahanda

summa, hvarmed densamma i 1872 års stat finnes uppförd eller

4,505,000 R:dr.

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter. Donna inkomsttitel

herde nu ökas med dels den förhöjning, som vid hemmans och

lägenheters förnyade utarrendering från midfastan 1871 uppkommit uti förut

utgående arrendeafgifter, och dels arrendena för åtskilliga från samma tid

för första gången utarrenderade indragna boställen, utgörande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Penningar. Kub.-fot spanmål.

tillsammans 2,057. 3,220.

Då denna förhöjning tillädes 1870 års uppbörd 67,656. 174,022.

syntes, efter jemnande af summorna ......... 69,713. 177,242.

till runda tal, ifrågavarande inkomst kunna för år 1873 beräknas till:

Penningar...........................R:dr 69,700.

Spanmål, 177,000 kub.-fot å 2 R.dr 10 öre kub.-foten . „ 371,700-

Summa R:dr 441,400.

Jernvägstrafikmedlen, hvilka vid 1871 års Riksdag beräknades till

7,000,000 R:dr, både under den senaste tiden varit i väsendtligt stigande.

Enligt från Trafikstyrelsen erhållen uppgift hade nemligen trafikinkomsterna

för Januari till och med Oktober månad 1871 oberäknad! diverse inkomster,

hvilka till och med September månad utgjort 11,000 R:dr 59 öre, uppgått

till 6,415,808 R:dr 31 öre, under det trafikinkomsterna för samma tid året

förut, då hela årsinkomsten utgjorde 7,248,216 R:dr, blott uppgingo till

5,644,393 R:dr 92 öre. Med hänsyn härtill och då hela Nordvestra stambanan

samt sammanbindningsbanan genom hufvudstaden först under senare

hälften af 1871 varit för trafik fullständigt öppnade, ansåges ifrågavarande

inkomst nu kunna beräknas till 8,000,000 R:dr.

Skoffsmedlen, hvilka 1871 beräknades till 400,000 R:dr, hafva i medeltal

för de tre sista åren väl endast uppgått till 317,426 R:dr 66 öre;

men då enligt från Skogsstyrelsen erhållen upplysning denna inkomst vore i

icke ringa stigande i följd deraf att flera nya kontrakt blifvit på senare tiden

afslutade angående upplåtelse af flerårig afverkningsrätt af skog å åtskilliga

kronoparker, syntes, under den af Skogsstyrelsen gjorda förutsättning,

att priset å skogsprodukter icke nedgång» och att icke heller andra omstänheter

inträffade, som k om me att minska skogsafverkningen, ifrågavarande inkomst

nu kunna beräknas till 500,000 R:dr.

Tullmedlen, hvilka vid senaste statsreglering beräknades till 15,000,000

R:dr, hade utgjort för år 1870 15,782,072 R:dr och för Januari—Oktober

1871 15,986,344 R:dr 4 öre. Oaktadt alltså denna inkomst för sistnämnda

år antagligen komine att vida öfverstiga 17,000,000 R:dr, ansåge Statskontoret

densamma likväl icke bära för år 1873 beräknas högre än till 16,000,000

R:dr, helst medeltalet för de sista tre åren ej uppgång» ens till 15,000,000

R:dr.

Postmedlen, hvilka vid senaste statsreglering beräknades till 2,230,000

R:dr och visat sig vara i stigande, ansåges derföre nu kunna beräknas till

2,350,000 R:dr.

Bränvinstillverkningsaf''giften. Denna inkomst, som vid senast» statsreglering

beräknades att för en tillverkning af 13,500,000 kannor med en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 5

från 70 till 80 öre för kannan höjd tillverkuingsafgift uppgå till 10,800,000

R:dr, hade för år 1870, då tillverka! ngsafgiften var bestämd till 70 öre för

kannan, influtit med 10,998,322 R:dr. För nästlidna år, hvarunder den förhöjda

till verk ningsafgiften af 80 öre för kannan först från och med Oktober

månad utgått, hade, enligt ett i brän vinskott trollbyrån afslutadt, Statskontoret

meddeladt sammandrag öfver tillverkningen till deri 1 December, berörda afgift

influtit med ett belopp af.................. 9,000 074: 52.

hvarjemte ä nederlag qvarläge 432,915,7 kannor, derför afgift

skulle utgå med....................... 346,332: 56.

eller tillhopa 9,346,407: 08.

Beträffande tillverkningen för sistnämnda månad hade, enär de ingående

anmälningar no om tillverkning ej vidare upptaga tillverkningsbeloppen,

någon^tillförlitlig uppgift icke kunnat meddelas, men med afseende å antalet

af i gång varande brännerier hade Chefen för bränvinskontrollbyrån ansett

det vara antagligt, att densamma ej skulle komma att understiga 2,000,000

kannor, motsvarande en tillverkuingsafgift af 1,600,000 R:dr.

Emellertid ansage sig Statskontoret i saknad af tillräcklig erfarenhet

om den nya lagstiftningens verkningar icke kunna tillstyrka någon förhöjning

i beräkningen af denna inkomsttitel, utan hemställde att densamma, efter antagande

af 13,500,000 kannors tillverkning, måtte jemväl för 1873 upptagas

till 10,800,000 R:dr. " '' 1

Efter anmälan häraf yttrade föredragande Departements-chefen:

Vid den af Statskontoret sålunda uppställda beräkning får jag underdånigst

erinra:

a) Da, hvad först angår Bergverkstionden, Eders Kongl. Maj:t enligt

nadiga beslut den 29 nästlidna December och den 5 i denna månad kommer

att till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta nådig Proposition

derom, att, med undantag dels för Sala silfververk, vid hvithet förhållandena

äro af alldeles särskild beskaffenhet, och dels för Garpenbergs kopparverk,

rörande hvithet ytterligare utredning erfordras, alla öfriga Verk, från Indika

bergverkstionde nu utgår, skulle, mot vissa vilkor för dem bland dessa verk,

hvilka åtnjuta särskilda privilegier och förmåner, från och med år 1873 befrias

flan berörda tionde och sådan tionde icke heller åsättas hädanefter uppstående

dylika verk, så torde, under förutsättning, att donna Proposition vinner

Riksdagens bifall och att jemväl de för eu del af verken föreslagna vilkor

varda af verkens egare antagna, nu icke höra under förevarande titel

beräknas annan inkomst än den tionde, som för nästa statsregleringsperiod

kan vara att påräkna af Sala silfververk och af Garpenbergs kopparverk;

Och som tionden åt Sala, hvilken enligt en i Statskontoret lemnad upplysning

utgjort år 1868 ...................R:dr 15,196: 73,

" 1869 ...................... 14,513: 83. och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop, N:o t om Statsverket 1872.

eller under dessa tre år i medeltal för år 14,636 Rdr 24 öre, derjemte visat

sig vara i fallande och den behållna tiondeinkomsten af Garpenberg,

enligt den af Kammar- och Kommerskollegierna lemnade utredning, under

de senare åren i medeltal utgjort endast 91 Rdr 93 öre om året, anser jag

mig höra hemställa att Bergverkstionden måtte nu upptagas allenast till i

rundt tal 14,000 Rdr eller till 79,000 Rdr mindre än Statskontoret föreslagit.

b) Bote,smedlen beräknades väl vid senaste statsreglering till 170,000

R:dr och äro af Statskontoret föreslagna att äfven nu beräknas till samma

belopp, men då dessa medel under åren 1868—70 influtit med i medeltal

allenast 159,933 Rdr 67 öre för är, torde desamma nu höra i nära öfverensstämmelse

med nämnda medeltal upptagas till endast 160,000 Rdr och

Statskontorets beräkning således i detta hänseende nedsättas med 10,000 Rdr.

c) Beträffande Telegrafmedlen bär Telegrafstyrelsen upplyst, att den

hufvudsakligaste af verkets inkomster eller den behållna portoinkomsten uppgått

år 1870 i rundt tal till 750,000 Rdr; och som en årlig, om än icke

särdeles betydlig tillökning torde deri vara att påräkna, hvarföre ock Styrelsen

ansett donna inkomst kunna för år 1873 upptagas till Rdr 775,000.

samt Telegrafverkets öfriga mindre betydande inkomster af Styrelsen

beräknats:

Bidrag från kommuner eller enskilda personel'' till underhåll

af vissa stationer till........................._• 2,100.

Hyresbidrag från vissa kommuner eller enskilda personer till 3,405.

Hyresinkomst af Telegrafverkets fasta egendom å Södermalm

i Stockholm till............................. 1,470.

samt diverse smärre inkomster till...............■ • ■ 1,025.

så tillstyrker jag att Telegrafmedlen, hvilka af Statskontoret beräknats

endast till 740,000 Rdr, i stället måtte enligt Telegrafstyrelsens

förslag upptagas till.....................Rdr 783,000.

d) Jern v ägstr af k m edlen hafva uti en af Chefen för Trafikstyrelsen afgifven

promemoria föreslagits att för år 1873 beräknas på följande sätt,

nemligen:

För persontrafik m. ........................Rdr 3,600,000.

gods- och boskapstrafik................... - 4,750,000.

samt för extra trafik- och diverse inkomster.......• - - 100,000.

Summa Rdr 8,450,000.

och som trafikmedlen 1871, oaktadt Nordvestra stambanan endast under eu

del af året varit öppen för trafik, uppgått till omkring 7,740,000 Rdr samt

såväl å norra som östra stambanorna nya järnvägssträckor höra under innevarande

och nästkommande år blifva för trafiken öppnade sa hemställer jag

på grund häraf att, i öfverensstämmelse med nyssberörde förslag, ifrågava
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872. 7

rande inkomsttitel måtte beräknas till 8,450,000 Rdr och den af Statskontoret

föreslagna beräkningssumman följaktligen förhöjas med 450,000 Rdr.

e) Enligt Skogsstyrelsen tillhandakomna uppgifter från nedannämnda

län hafva de under år .1871 influtna Skog smedlen i dessa län utgjort:

i Norrbottens län.................Rdr 112,076: 6.

„ Westerbottens „.................... 132,866: —

„ Wester-norrlands „.................... 43,039: 85.

„ Jemtlands ...................... 23,243: 29.

„ Gefleborgs „.................... 47,734: 59.

„ Kopparbergs „.................... 8,432: 20.

„ Örebro „.................... 3,254: 89.

„ Upsala „.................... 5,854: 8.

„ Södermanlands ,,.................... 3,151: 40.

„ Östergötlands „.................... 8,291: 10.

„ Skaraborgs „.................... 27,635: 26.

„ Elfsborgs „.................... 23,915: 16.

„ Kalmar „.................... 8,897: 10.

och „ Jönköpings ...................... 9,514: 31.

tillsammans Rdr 457,905: 29.

Och ehuru de skogsmedel, som under året influtit i de ofri ga, härofvan

ej upptagna länen, icke kunna, med undantag för dem i Christianstads

län, vara af någon betydenhet, så torde likväl, med afseende dels derå

att sistnämnda län år 1870 haft en skogsmedelinkomst af 12,054 Rdr 33

öre, samt dels derå att ofvan anförda uppgifter blifvit meddelade före årets

slut och att uppgiften från Norrbottens län uttryckligen innehåller att, utom

det i förenämnda summa inberäknade, vid uppgiftens meddelande influtna

belopp, ytterligare 9,410 Rdr 72 öre påräknades att under året inflyta, det

med sannolikhet kunna antagas att hela beloppet af de under 1871 in
flutna

skogsmedlen uppgått till närmare 500,000 Rdr.

Vid sådant förhållande och då derjemte tages i betraktande, att under

år 1871 afslutats kontrakter om flerårig afverkningsrätt å kronoparker till

betydliga belopp, hvilka böra bidraga till förhöjande af inkomsten under de

derefter följande åren, synes ifrågavarande inkomstitel nu kunna med säkerhet

enligt Statskontorets förslag upptagas till 500,000 Rdr.

f) Beträffande Tullmedlen, så inhemta-; af en från General-Tullstyrelsen

mig tillhandakommen uppgift

att den debiterade tulluppbörden för Januari—November månader 1871,

enligt upprättadt generalsammandrag för sistnämnda månad,

utgjort............................Rdr 17,919,201: 32.

Transport Rdr 17,919,201: 32.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bil. N:o d till Kongl. Majis Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport Rdr 17,9i9,*201: 3*2.

att samma tulluppbörd för December månad vid 37

tullkamrar och tullstationer, enligt derifrån inkomne rapporter,

utgjort............................ 1,189,339: 89.

och att således, om uppbörden vid de återstående tull - platserna, från hvilka någon rapport ännu icke hunnit inkomma,

an ta ges hafva under nästi kille December uppgått

till samma belopp som under December 1870 ........ 149: 70.

beloppet af den debiterade tulluppbörden för 1871 uppnått

den höga summan åt...................Rdr 19,108,690: 91.

Ehuru denna summa, som så högst betydligt öfverstiger hvad de föregående

åren lemna!, derföre måste anses till väsendtlig del bero på tillfälliga

orsaker, så finner jag likväl med afseende derå att inkomsten af tullen,

hvilken uppgått år 1869 till............. 13,995,957 Rdr

och 1870 „ .............. 15,782,072 „ således

med antagande för 1871 af ofvannämnda summa . 19,108,690 „ under

dessa år i medeltal för år utgjort.......... 16,295,573 Rdr

äfvensom derå att vid senaste lagtima Riksdag i åtskilliga tullsatser vidtagits

förhöjningar, hvilka varit i tillämpning endast under en del af nästlidna

år, giltiga skål vara förhanden för det af Statskontoret gjorda antagande

att, med bibehållande af nu gällande bestämmelser för debiteringen, tullinkomsten

för 1873 skulle uppgå till så högt belopp som 16 millioner Rdr. Men

då Eders Kongl. Maj:t förut i dag behaga! besluta att genom särskild nådig

Proposition föreslå Riksdagen att de bland tullmedlen nu ingående s. k. lastpenningar^,

hvilka under åren 1866—70 i medeltal inbringa! 496,677 Rdr

26 öre om året, skola för framtiden upphöra, så lärer under förutsättning,

att detta förslag vinner Riksdagens bifall, ofvanberörda belopp, 16 millioner,

höra minskas med en lastpenningar^ motsvarande summa eller i rundt tal

500,000 Rdr; och hemställer jag alltså att under nämnda förutsättning talinkomsten

för år 1873 måtte beräknas till 15,500,000 Rdr.

g) Uti det af General-Poststyrelsen afgifna förslag till reglering af

Postverkets stater för år 1873 har bemälde styrelse på följande sätt beräknat

postverkets särskilda inkomster för samma år, nemligen:

af befordringsafgiften för brefpostförsändelser emellan inri
-

kes orter..............................Rdr 1,410,000.

af lokalbrefvexlingen...................... 19,000.

af brefvexlingen med utrikes orter.............. 420,000.

af rekommendationsafgiften...........- • ■ • • 260,000.

Transport Rdr 2,109,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport Rdr 2,109,000.

af postanvisningar och postförskott.............. 20 000-

af afgifter för paketbefordran................. 90 000.

af personbefordring med postverkets åkdon......... 90*000.

åt person- och godsbefordring å sjöpostlinien Grrisslehamn—

Epkerö................ . ................ 2 000.

af passagerare- och godstrafik med vinterpostfartyget å linien

Westervik—Wisby........................... g qq()

Extra inkomster........................ 8^00

och åt frimärkesfbrsäljning till större belopp än som till postafgif
ternas

gäldande användes.................... ‘ 9g ooo

tillsammans Rdr 2,350,000

eller samma belopp, som Statskontoret i sin beräkning upptagit.

Sedermera har emellertid Eders Kongl. Maj:t den 29 nästlidne December

beslutat till Riksdagen aflåta nådig proposition med förslag, bland annat dels att

den s. k. tidningsstämplingsafgiften, hvilken ingår till Riksgäldskontor^, skall

utbytas mot eu postkassan tillkommande afgift för sådana tidningar och tidskrifter,

som med posten befordras, dels att s. k. lösbref, för Indika nu erlägges

ett postförvaltarne tillfallande porto af 3 öre, hädanefter skola taxeras

lika med vanliga portobref och portot ingå till postkassan, dels att antalet

brefvigtsatser må bestämmas till endast tre, och försändelser, som vä°-a öfver

ort, hänföras till paketer, dels att portot för s. k. brefkort må nedsättas

lian lj till 10 öre samt dels om införande af s. k. efterrekommendation. Alla

de sålunda föreslagna nya bestämmelserna äro af sådan beskaffenhet, att deras

antagande af Riksdagen skulle utöfva eu icke oväsendtlig inverkan på

postverkets inkomster och, som de icke blifvit tågna i betraktande vid den

beräkning al dessa inkomster, för hvilken jag nyss redogjort, så har jaoansett

mig höra söka särskild upplysning om de förändringar i samma beräkning,

hvartill ifrågavarande nya bestämmelser skäligen må, för deri händelse

de varda gällande, kunna antagas föranleda. Med anledning häraf halhet

blifvit mig af postverkets Chef meddeladt, att i den nämnda händelsen

postverkets inkomster kunde anses komma att förhöjas med följande belopp

nemligen: '' ''

löi tidningars och tidskrifters postbefordran (ny inkomst
tltel)

V ................... Rdr 130,000.

tor befordran åt breflörsändelser emellan inrikes orter (förhöjning

i förut under donna titel beräknade belopp i följd af lösbrefvens

behandling såsom vanliga bref, med iakttagande dervid

af den minskning i inkomst, som komma att föranledas af för
Transport

Rdr 130,000.

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afä. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bil, N:o 6‘ till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport 180,000.

ändringen i afseende å brefvigtsatserna och af nedsättningen i

bref kortsportot)............................ 15,000.

samt för brefrekommendation i följd af s. k. efterrekom
mendations

införande.................... 5,000-

eller med tillsammans R:dr 150,000.

så att, om härtill lägges summan af förut beräknade inkomster 2,850,000,

hela beloppet af Postverkets intrader för 18/8 skulle kunna beräknas

till............................... 2,500,000.

Och hemställer jag att, under förutsättning det Eders Kong]. Maj:ts

omförmälda proposition varder af Riksdagen antagen, postmedlen för år 1878

må, i enlighet med den af vederbörande myndighet sålunda uppgjorda beräkning,

upptagas till 2,500,000 Rall''.

h) Beträffande Bränvimtillverkningsafgisten har jag af uppgifter från

brän v i risk ont rol lbv rån inhemta!:, att den inbringat 1870 R.di 11,002,737 och

1871 Rall'' 11,177,238. På grund häraf och med afseende jemväl derå, att

den vid senaste lagtima Riksdag beslutade förhöjning af tillverkningsafgiften

icke varit tillämpad under hela år 1871 utan endast under den senare hälften

deraf så anser jag'' det med fullt skål kunna antagas att den under ai 18/5

inflytande utgifter! skall uppgå till 11,200,000 Rall'', motsvarande ett kärnstål

af 14 millioner, hvarföre jag underdånigst hemställer, att ifrågavarande inkomst

un må till detta belopp upptagas.

i) Slutligen och då den beskattning, som, enligt beslut vid 1869 års

Riksdag, kommer att åläggas den inhemska hvitbetssockertillverkningen, skall

taga sin

svara ''/5

1873 och under de första fem åren mot
______a

utländskt råsocker af mörkare färg än N:o

18 af den i verldshandel!! gällande Holländska standard, så anser jag mig

höra till upptagande i

nämnda hänseende ma vara

början med Juli månad

af då gällande tullsats

Holländska standard, sä

denna beräkning anmäla jemväl den inkomst, som i

att under året påräkna. Att med någon grad

af sannolikhet uppgifva det belopp, hvartill denna inkomst kommer att uppgå

later sig för närvarande så mycket mindre gorå, som grunderna för den

ifrågavarande skattens beräknande icke blifvit fastställda utan bero på ännu

pågående utredning hos eu för ändamålet nedsatt särskild kommision. Men

då enligt Kommers-kollegii senast afgifna berättelse, eller den för år 1870,

hvitbetssockertillverkningen i riket nämnda år uppgått till 1,593,162 skålpund

och det icke torde kunna betviflas att samma tillverkning år 1878 skall

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. Ko 1 om Statsverket 1872.

uppgå till så mycket att åfgiften för senare hälften af året kan beräknas åtminstone

efter 1 million skålpund, så synes det med säkerhet kunna antagas

att, efter y6 af nu gällande tullsats, 10 öre per skålpund för mörkt råsocker,

eller 2 öre pr skålpund, Ilvitbetssockertillverkningsafgiften år 1873 skall

inbringa 20,000 R:dr; och hemställer jag derföre, att denna nya inkomsttitel,

hvilken, såsom likartad med en del af nu utgående bevillningar, torde

höra erhålla sin plats bland de Extra Ordinarie inkomsterna, måtte för nästa

statsregleringsperiod beräknas till 20,000 R:dr.

Med iakttagande af nu föreslagna tillägg och ändringar vid Statskontorets

beräkning, hvilken i öfriga delar torde höra i nåder godkännas,

skulle eu tablå öfver Statsverkets inkomster för 1873 komma att hafva följande

utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta...................... 4,505,000: —

Tionde..................... 1,582,800: —

Arrendemedel................. 441,400:

Bergverkstionde................ 14,000: —

Mantalspenningar............... 575,000:

Bötesmedel................... 160,000:

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål . . 294,367: 50.

Tillfälliga rotevakansafgifter......... 7,500: —

Vakansafgifter af nyroterad jord....... 98,000:

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman

i Halland................. 24,000: —

Vakansafgifter af bergslag.......... 18,000:

Trosspassevolansafgift............. 26,500:

Båtsmansvakansafgift............. 70,000:

Kontrollstämpel medel............. 12,000:

Fyr- och båkmedel............. 750,000: —

Transport 8,578,567: 50.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Telegrafmedel . .

Jernvägstrafik medel

Skogsmedel ....

Extra uppbörd . .

Transport 8,578,567: 50.

...... 783,000: —

...... 8,450,000: —

...... 500,000: —

...... 62,832: 50.

18,374,400: —

Extra ordinarie inkomster:

Tullmedel................... 15,500,000: —

Postmedel................... 2,500,000: —

Stämpelpappersmedel............. 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift.......... 11,200,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift....... 20,000: —

Summa R:dr 48,944,400: —

Och då Biksstaten för innevarande är upptager:

i Ordinäre statsinkomster.......... 16,845,000: —

och i Extra ordinarie............ 29,380,000: —

tillsammans 46,225,000: —

så utvisa alltså de nu för år 1873 beräknade summorna eu

tillökning åt........................B.dr 2,719,400: —

deraf 1,529,400 R:dr belöper på de Ordinarie inkomsterna och 1,190,000

B:dr på de Extra ordinarie.

De af föredragande Departements-Chefen sålunda i fråga

om beräkning af Statsverkets inkomster gjorda underdåniga

hemställanden och förslag behagade, sedan Statsrådets

öfriga ledamöter deruti instämt, Hans Maj:t Konungen

i nåder gilla och bifalla.

t

Häruppå anmälde Departements-chefen att, enligt hvad Stats-kontoret

i dess ofvan omförmälda berättelse tillkännagifvit, de upplysningar som erfordrades

för att bland de förut i Biksstaten uppförda indelta rånte- och

tiondebeloppen skilja dem, som enligt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869

fortfarande skulle bibehållas såsom indelta från dem, som enligt samma

Förordning skulle indragas och ersättas med penningar, ännu icke kunnat full
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bil. N:o 6 Ull Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

ständigt insamlas; och hemställde Departements-chefen att Kongl. Maj:t täcktes

meddela Riksdagen, att det vid sådant förhållande torde äfven för år 1873

blifva nödigt, att de indelta rånte- och tiondebeloppen, på sätt vid senaste

statsreglering skedde, sammanfördes med ersättningsanslagen för den till

Statsverket indragna ränta och tionde; berörda anslag, i likhet med värdena

å de oindelta spån målsanslagen, fortfarande förslagsvis beräknade,

hvithet Hans Maj:t Konungen enligt Statsrådets tillstyrkande

täcktes i nåder bifalla.

Beträffande derefter regleringen af

Första Hufvudtiteln,

anmälde föredragande Departements-chefen att han ansåg sig icke ega anledning

att i underdånighet gorå något förslag, som kunde för år 1873 föranleda

vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande

uppförda ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana eller om

extra anslag; och hemställde Departements-chefen vid sådant förhållande att

i den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof måtte för

Första Hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till denna

Hufvudtitel anvisadt eller...................1,417,000 R:dr

hvithet Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets

underdåniga tillstyrkande, gilla.

Vid häruppå företagen beräkning af utgifterna under

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, föredrog Departements-chefen

Do.

det af General-Poststyrelsen uti underdånig skrifvelse den 9 nästlidna December

afgifna förslag till Postverkets stater för år 1873.

I denna skrifvelse både General-Poststyrelsen till en början anmält,

att i de för innevarande år med en slutsumma “af 2,230,000 R:dr fastställda.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. N:o 6 till Kung!. Maj:t$ Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

staterna, till följd af sedermera inträffade tilldragelser, följande förändringar

egt ruin, nemligen:

Afl ön it igss t åt en, upptagen till...........R:dr 690,150:

hade minskats:

dels med afioningsanslagen till de under nästlidna år

genom nådiga beslut indragna postkontoren i Skanör och

Sollebrunn samt postexpeditionerna i Töreboda och Gtiar
lottenberg

tillsammans...........Rall’ 3,800:

dels med skillnaden emellan aflöningsanslaget

till det under nästlidna år indragna

postkontoret i Wrigstad och motsvarande

anslag till den postexpedition

som i stället inrättats vid jern vägsstationen

Saf sjö................. 200:

och dels med arvodet till postexpeditionen

i Furusund, hvilken enligt nådigt

beslut kommer att mot en poststation

utbytas................._•___„ 300: M 4,300: .....

så att för närvarande anslagen å denna stat slutade sig

på en summa af.......................^:(^r 685,850: —

Beträffande anslagen å Indraqninasstaten, Indika senast fastställts

till....... . ....................R:dr 14,188: 50,

både under nästlidna år icke inträffat någon annan förändring

än att Postverket komma att hädanefter besparas

det anslag af.............. ......... »

hvilket hittills utgått till numera aflidne postinspektoren i

Gefle, A. Backman, så att denna stat numera slutade sig

834:

Rall’ 13,354: 50.

A Pensionsstaten både anslagen, upptagna till . . . R:dr *24,440.

i följd af dödsfall minskats med beloppet af de pensioner

som skolat utgå till brefbäraren J. D. Ljunbgerg 400:

till f. styrmannen å postångfartyget Polhem

D. Lundblad....................300:

samt till Postinspektoren Schjåltz’s enka . . 50: — ppr]r 750: —

samt utgjorde således för närvarande............ » 23,690:

Omkostnadsstaten, fastställd med en slutsumma af R:dr 1,456,850: —

både sedermera blifvit minskad ______________

Transport R:dr 1,456,850: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil, N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 15

Transport R:dr 1,456,850: —- dels med anslagen till kontorshyra och expenser

för de indragna postkontoren i Skanör och Sollebrunn

samt postexpeditionerna i Töreboda och Charlotte?}

ber g ....................1,500: —

dels ock med skillnaden mellan det anslag

till kontorshyra och expenser, som utgått

till indragna postkontoret i Wrigstad

400 E:dr och det motsvarande anslag 300

R:dr, som tillkomma den i stället inrättade

postexpeditionen i Silfsjli........... 100: — j>;(]r 1,600:

så att för närvarande anslagen på Omkostnadsstat uppgänga

till.......................... „ l,4o5,250: -—

Efter donna redogörelse öfvergick General-Poststyrelsen till frågan om

statsförslaget för 1873 och anförde dervid hurusom Styrelsen vid mer än ett

föregående tillfälle hatt anledning fästa uppmärksamheten på den högst betydliga

minskning i sportelinkomst, som under de senare åren tillskyndats

största delen af postförvaltare i riket, till följd dels af nya postanstalters inrättande,

dels af allt liera landsvägsposters utbytande mot postföring å jernväg

samt upphörande i sammanhang dermed af all befordran å samma

linjer af läs väskor och lösbref, dels af det i sammanhang med frimärkenas

allmännare begagnande aftagande bruket af s. k. postportoräknings hållande,

dels ock slutligen af det i en senare tid allt allmännare anlitandet af utvägen

att till besparande af positur välta rea r veder, hvithet emellertid för få

år sedan blifvit i väsendtlig mån nedsatt, under korsband och utan afl afgift,

vare sig till postkassan eller till postpersonalen, med posterna försända eu

stor del tidningar, Indika derefter afyttrades af enskilda försäljningsman i

orterna. Härigenom hade för flertalet af postpersonalen utvägarne att af arbete

i Postverkets tjenst bereda sig ett tarfligt uppehälle blifvit i sådan mån

förminskade, att, äfven der icke ökade göromål tillkommit, snar förbättring

af ett stort antal Posttjenstemäns lönevilkor påkallades ensamt deraf

att åt tjensteman, hvilkas bergning vore så föga betryggad, icke lämpligen

kunde anförtros ej allenast en högst betydlig uppbörd, hvars belopp, efter

postanvisningsrörelsens införande, vid särskilda postanstalter icke ens approximativt

kudde i förvåg beräknas, utan äfven de penningeremisser, som verkställdes

med anlitande af posterna, och Indika för hela riket årligen uppgänga

till föga mindre än 300 millioner R:dr.

Derjemte och på samma gång postpersonalens försörjningsutvägar sålunda

blifvit i betänklig man minskade, hade de vid postanstalterna förefallande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bil. N:o 6 till Kong1. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

göromål, till följd af tilltagande brefvexling, utvidgade postförbindelser och

den i senare tid införda, för postpersonalen besvärliga och ansvarsfulla postanvisningsrörelsen

in. in., erhållit eu sådan tillväxt att det ej blott blifvit

nödvändigt för postförvaltarne sjelfva att åt posttjensten egna mera tid än

tillförene, utan äfven i väsendtlig grad ökats utgifterna för de biträden, som

till tjenstens behöriga bestridande voro vid nästan alla postanstalter oundgängliga

och hvaraf naturligtvis ett ännu större och dyrlegd are antal erfordrades

vid de icke få postanstalter, der postförvaltarnes ålder i förening mången

gång med bristande vana vid posttjenstgöringen hindrade dem att sjelfva

verksamt deltaga i arbetet å postkontoret.

Då, allt detta oaktadt, General-Poststyrelsen ansåge sig nu icke böra

framlägga förslag till en allmännare förhöjning i postpersonalens aflöning, så

hade sådant sin grund ensamt i det antagande att, om det finge förutsättas

att i den allra närmaste framtiden en normalstat för Postverket skulle komma

att fastställas och i sammanhang dermed vidtagas ett sådant inskränkande

eller upphäfvande af sportel väsende t, som, påyrkad t i Riksdagens skrifvelse

den 13 Maj 186fl, måste anses såsom ett oundgängligt vilkor för postinrättningens

tidsenliga ordnande, till denna tidpunkt ock borde anstå med en allmännare

omreglering af postpersonalens atlöningsvilkor och under tiden endast

sådane interimsåtgärder vidtagas, som kunde pröfvas nödvändiga för att

icke vid någon postanstalt den arbetsstyrka skulle saknas, som för göromålens

behöriga bestridande erfordrades.

General-Poststyrelsen ansåge det också icke kunna betviflas, att, med

den tillökning i Postverkets inkomster, som utmärkt hvart och ett af de senare

åren, en dylik, af behof högeligen påkallad, fullständig omreglering af

postpersonalens aflöning skulle kunna, redan från och med ingången af åt

1874, genomföras, såvida i afseende på v ilkoren för tidningars och tidskrifters

postbefordran sådana åtgärder blefve vid instundande riksdag vidtagna,

att godtgörelsen för denna postbefordran för framtiden tillgodokomme den inrättning,

Postverket, som både att densamma besörja och derföre måste vidkännas

betydliga utgifter.

Under tiden kunde behofvet af ökad arbetsstyrka vid en del postanstalter

lämpligast tillgodoses derigenom att dels, der sådant funnes oundgängligt,

extra biträden anställdes med månadsarvode, såsom förut i dylika fall

egt rum, dels ock, der endast utsträckning af tjenstgöringstiden för de af

postförvaltarne antagna enskilda biträden erfordrades, en lämplig förhöjning

egde ruin i de för dylika biträdens aflönande å stat uppförda anslag.

Postpersonalens ökande med några nya befattningar å stat ansåge

General-Poststyrelsen icke höra ifrågakomma i vidsträcktare mån än

dels att för åstadkommande af en ordnad b ref bäring i Göteborg, h vilket

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

hittills varit omöjligt i anseende till bristande utrymme i den gamla postkontorslokalen,

en föreståndare för bref bärareexpeditionen måtte derstädes få

anställas med en lön, som ansågs icke höra bestämmas till lägre

belopp än............................R:dr 2,200: —

eller 800 R:dr mindre än som tillkommer föreståndaren för

brefbärareexpeditionen i Stockholm,

dels ock, på det den i senare tid betydligt ökade utrikes

posten måtte under transporten i postkupén från Malmö, dit

posten vanligen anlände strax t före snälltågets afgång, vinna en

så fullständig behandling, att dithörande försändelser utan undantag

kunde, behörigen karterade, genast aflemnas vid alla de

stationer, der de herde utdelas eller emottagas till vidare befordran,

att för sådant ändamål äfvensom för åstadkommande af

Ökad kontroll å tjenstgöringen i postkupén ytterligare tvänne

reseposlexpeditörer måtte få anställas under södra stambanans

postinspektion, hvardera med ett arfvode af 800 R:dr eller tillsammans.

............................... 1,600: —

hvarigenom det blefve möjligt att låta å hela Union Malmö

—Jönköping tjenstgöringen i snälltågskupén besörjas af tre

postexpeditörer.

Med afseende å angelägenheten deraf, att brefbäringen i

Göteborg blefve ordnad i sammanhang med det nya posthusets

upplåtande för tjenstgöring, samt att för den växande utrikespostens

behöriga behandling skyndsamma åtgärder blefve vidtagna,

hemställde General-Poststyrelsen, att den för förenämnda

tre tjensteman föreslagna aflöning måtte äfven före ingången af

år 1873 få af postmedlen utbetalas till personer, som kunde

erhålla förordnande att befattningarne uppehålla.

Den betydliga utveckling brefbäringen i Stockholm under

senare liden vunnit och de stegrade anspråk, som med fog

ställdes på en snabb och säker behandling af de försändelser,

som anförtroddes åt brefbärareexpeditionen, gjorde det nödvändigt,

att personalen så förstärktes, att vid nämnda afdelning af

Stockholms postkontor, — der arbetet vanligen började redan omkring

kl. 4 på morgonen, då af de under natten ur breflådor

upphemtade försändelser sådana utskiljdes, som borde expedieras

med morgontågen, under det att göromålen sällan kunde afslutas

förr än kl. 9 å 10 på aftonen, — åtminstone på dagen alltid tvänne

tjensteman kunde vara tillstädes dels för att tillhandagå allmän
Transport

3,800: —

Bih. till Biksd. Prof. 1872, 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. 1S:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 3,800: —

heten och dels för att utöfva erforderlig kontroll å det sätt,

hvarpå inkomna försändelser emellan brefbärarne fördelades.

Detta ändamål ansåge General-Poststyrelsen lämpligast

kunna ernås derigenom, att vid expeditionen anställdes ett extra

biträde med arvode, som icke utan olägenhet kunde fastställas

till mindre belopp än 75 B:dr i månaden eller för år räknadt

till................................... 900: —

Öfriga postanstalter, vid hvilka arbetsstyrkans ökande med

extra biträden påkallades, voro företrädesvis sådana, vid hvilka

under senare tid brefvexlingen vunnit en betydligare tillväxt.

Af de 22 fasta postanstalter, hvilkas årliga uppbörd öfverstege

20,000 R:dr, voro vid 15 antingen flera än två tjenstemän

anställda eller ock anslag anvisade till ett eller flera extra biträden.

Återstående 7 utgjordes af postkontoren

i Karlstad med en uppbörd af omkring R:dr

„ Linköping „ „ „ „

och

Örebro

Falun

Uddevalla

Hemö sand

Wener sborg

42.000.

30.000.

24.000.

23.000.

21.000.

20,000.

20,000.

På grund af den förändrade anordning af postutvexlingen

med Norge, som med anledning af Nordvestra stambanans fullbordan

och jemlikt ett öfverenskommet Expeditionsreglemente

träd! i verket med ingången af nu innevarande år, komme de

förut mycket ansträngande göromålen vid Karlstads postkontor

att ökas med åtskilliga till mellanrikskorrespondensen hörande

bestyr; Och då derjemte den tillgång till aflönande af ökadt biträde,

som förut förefunnits i en betydlig sportelinkomst, till

allra väsendtligaste delen upphört i följd af de vigtigaste landsvägsposternas

utbytande mot jernvägspostföring, ansåge Styrelsen

arvodet för det extra biträde, som å ifrågavarande postkontor

vore behöflig!, icke höra fastställas till lägre belopp än 75 R:dr

i månaden.

Hvad dernäst anginge postkontoren

i Linköping, der förvaltningskostnaden utgjorde 27 procent af

uppbörden _

Transport R:dr 4,700:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 4,700:

i Uddevalla, der förvaltningskostnaden utgjorde 23 procent af

uppbörden, och

i Wenersborg, der förvaltningskostnaden utgjorde 30 procent af

uppbörden,

påkallades vid hvardera af dem anställandet af ett extra biträde

såväl i anseende till korrespondensens tillväxt som, hvad

beträffade de begge sistnämnde kontoren, i anseende till det

störa antal poststationer, hvilkas brefvexling förmedlades genom

dessa kontor; kunnande för dessa extra biträden arvodet inskränkas

till 30 R:dr i månaden.

Kostnaden för förenämnda fyra extra biträden skulle således,

för år beräknad, komma att uppgå till........... 2,700: —

Vidkommande derefter postkontoren

i Örebro med eu förvaltningskostnad, uppgående till 22 procent

af uppbörden,

i Falun med en förvaltningskostnad, uppgående till 24 procent

af uppbörden, och

i Hemö sand med en förvaltningskostnad, uppgående till 23 procent

af uppbörden,

ansåge General-Poststyrelsen, oaktadt mängden af de postförsändelser,

som utvexlades genom dessa postkontor, likväl de derstädes

förefallande göromålen kunna tillsvidare behörigen bestridas

utan annan ökad utgift än att för hvardera af de ifrågavarande 8

postkontoren anslaget till skrifvarebiträdes aflönande förhöjdes

från 200 till 400 R:dr eller tillsammans med .......... 600: —

Bland de 11 fasta postanstalter, hvilkas uppbörd enligt

senast afgifna årsberättelse öfverstigit 12,000 men icke uppgått

till 20,000 R:dr, voro vid sex redan anställda antingen kontorsskrifvare

eller särskilda af Postverket aflönade extra biträden.

Ofriga fem utgjordes af Postkontoren

i Söderhamn, hvars förvaltningskostnad icke öfverstigit

20 procent af uppbörden......... 17,000 R:dr

i Karlshamn, hvars förvaltningskostnad icke

öfverstigit 25 procent af uppbörden .... 16,000 „

i West ervik i hvars förvaltningskostnad icke

öfverstigit 26 procent af uppbörden. . . . 14,700 „

i Arvika, hvars förvaltningskostnad icke öfverstigit

31 procent af uppbörden...... 12,000 „ och

Transport R:dr 8,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 8,000:

i Hudiksvall, hvars förvaltningskostnad icke

öfverstiga 36 procent af uppbörden. . . . 12,000 R:dr

Vid tvenne af dessa kontor, de i Söderhamn och Karlshamn,

voro göromålen så trägna, att de ej längre kunde vederbörligen

handhafva utan anställande af ett extra biträde vid

hvardera kontoret med månad iligt arvode af 50 R:dr, hvilket

för år skulle medföra eu utgift af................. 1,200:

hvaremot för postkontoren i Westervik, Hudiksvall och

Arvika, af hvilka det sistnämnda genom Nordvestra stambanans

fullbordande förlorat den allra största delen af sin sportelinkomst,

anslagen till skrifvarebiträdes aflönande ansågos bära förhöjas

från 400 till 600 R:dr eller med tillsammans........... 600:

För ett stort antal af postkontoren och postexpeditionerna

hade under de senare åren göromålen blifvit i högst betydlig

man ökade till följd deraf att i samma postanstalters närhet inrättats

poststationer, hvilka hvarken direkt karterade sin post

till andra fullständiga postanstalter eller från sådana omedelbart

emottoge några försändelser, utan Ange hela sin postutvexling

förmedlad genom det i deras närhet belägna postkontoret eller

postexpeditionen, som äfven både att redovisa de vid stationerna

inflytande medlen.

Den härigenom åstadkomna förenkling af göromålen å poststationerna

hade gjort möjligt att få dessa göromål bestridda

mot en jemförelsevis ringa ersättning, vexlande mellan 100 och

400 R:dr, och i medeltal icke uppgående till mer än omkring

211 R:dr för år på hvarje poststation. Detta hade väl vant

till väsendtlig fördel för postkassan, hvars under de senaste

10 åren med mer än 61 procent ökade inkomst af inrikes brefvexlingen

vore att hufvudsakligen tillskrifva det störa antalet

under dessa år öppnade nya poststationer, men deremot hade

härigenom tungan af posttjenstgöringen blifvit för en stor de! af

postkontoren och postexpeditionerna ökad i sådan grad, att dervarande

postförvaltare nödgats använda mera och dyrlegdare

skrifvarebiträde än förut, under det att för samma postförvaltare

sportelinkomsterna i betydlig mån nedgått genom minskning i

lösbrefvens antal och genom lösväskors indragning eller förflyttning

till någon af de nya poststationerna.

Transport R:dr 9,800:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 9,800: —

Vid sådant förhållande vore det ej mer än billigt, likasom

det af oafvisligt behof påkallades, att den inkomst Postverket

haft af de under senare åren inrättade poststationerna till någon

del användes till bekostande af det skrifvarebiträde, som

vid flera postanstalter erfordrades för handläggning af de göromål,

som blifvit en följd af samma poststationers inrättande.

De postkontor och postexpeditioner, Indika för närvarande

hade att förmedla postutvexling, hvardera för 3 eller flora poststationer

voro:

Postkontoret i Uddevalla, som i omförmälda hänseende betje
nade.

.....................20 poststationer

Postkontoren i Gefle och Wenersborg samt postexpeditionen

i Herrljunga, hvardera .... 14 „

Postkontoret i Bords...............13 ,,

„ i Stockholm.............12 „

Postexpeditionerna i Lycksele, Trollhättan och

(Vara, hvardera...............11 ,,

Postkontoret i Falun...............10 „

„ i Kalmar och postexpeditionen i

Ljusdal, hvardera.............. 9 „

Postkontoren i Gagnef och Wexiö samt postexpeditionen

i Tor säker, hvardera..... 8 „

Postkontoren i Bollnäs, Göteborg, Piteå, Skellefteå

och Östersund samt postexpeditionen i

Nordm äling, hvardera............ 7 „

Postkontoren i Mariestad, Norrköping, Smedjebacken

och Sundsvall samt postexpeditionen

i Backe, hvardera............ 6 „

Postkontoren i Hudiksvall, Jönköping, Karlskrona,

Ljungby, Mora och Upsala, samt postexpeditionerna

i Katrineholm, Öfver-Torned och

Ökne, hvardera................ 5 „

Postkontoren i Gisslaved, Halmstad, livet landa,

Ohnstianstad, Köping, Oskarshamn, Söderhamn,

Umeå, Wisby och Åmål samt

postexpeditionerna i Stjernvik, Ström och

Tjellmo, hvardera............... 4 „

Postkontoren i Eksjö, Enköping, Hernösand,

Transport R:dr 9,800: —-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 9,800:

Hjo, Karlstad, Marstrand, Nora, Norberg,

Norrtelje, Nyköping, Ronneby, Salta, Skara,

Strömsholm och Westervik, samt postexpeditionerna

i Boden, Deger forss, Hemse,

Oroust, Rade, Ullånger och Ånäset, hvardera 3 poststationer.

Då emellertid för postkontoren i Gefle, Halmstad, Jönköping,

Kalmar, Karlskrona, Christianstad, Norrköping, Sundsvall,

Wexiö och Östersund samt postexpeditionen i Herrljunga

anslag till aflönande af extra biträden nyligen blifvit å stat uppförda

;

då enahanda anslag här förut blifvit, på grund af brefvexlingens

tillväxt, föreslagna för postkontoren i Karlstad, Söderhamn,

Uddevalla och Wener sborg;

då, likaledes med afseende å eu ökad korrespondens, förhöjning

i anslag till aflönande af skrifvarebiträden blifvit här

förut föreslagen för postkontoren i Falun, Hudiksvall och Westervik,

då vid postkontoret i Upsala tvänne kontorsskrifvare funnes

anställda

och då personalen å postkontoren i Stockholm och Göteborg

icke ansåges otillräcklig till bestridande af de för närvarande

å dessa kontor förekommande göromål,

funne General-Poststyrelsen någon förhöjning i de för nu nämnda

21 postanstalter senast å stat uppförda anslag icke med anledning

af den genom nya poststationers inrättande der uppkomna

tillökning i göromål höra ifrågakomma, likasom Styrelsen, under

antagande att Postexpeditionen i Torsåker före ingången af år

1873 kunnat utbytas mot en annan för postutvexlingen lämpligare

belägen fullständig postanstalt, icke heller ansåge sig böra

föreslå någon anslagsförhöjning för nämnda postexpedition.

För alla öfriga ofvan omförmälda postkontor och postexpeditioner,

som hade att förmedla postutvexlingen för åtminstone 5

kringliggande poststationer, borde deremot, enligt Styrelsens åsigt,

antingen förut beviljade anslag till skrifvarebiträdes aflönande

förhöjas eller, der dylikt anslag icke förut funnes medgifvet, anslag

för nämnda ändamål å stat uppföras.

Dessa anslag eller anslagsförhöjningar syntes i fråga om

postkontor eller postexpeditioner med åtta eller flera poststationer

Transport Ii:dr 9,800:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. ,X:o 1 om Statsverket 1872.

23

Transport R:dr 9,800: —

icke böra fastställas till lägre belopp än 300 R:dr, hvaremot

för ufriga postkontor eller postexpeditioner med 5, 6 eller 7

poststationer beloppen ansåges kunna inskränkas till 200 R:dr.

Beträffande derefter de postkontor och postexpeditioner,

hvilka hade att vid postutvexlingen betjena 4 poststationer, syntes

icke af donna anledning de i Köping och Umeå, der kontorsskrifvare

funnes anställda, höra komma i åtnjutande af något

särskild! anslag eller anslagstorhöjning. Icke heller herde af

de postanstalter, som betjeuade endast 3 poststationer, postkontoren,

utan blott postexpeditionerna och deras mycket svagt aflönade

innehafvare erhålla särskild t anslag till bekostande af det

biträde, som handläggningen af posten till och tran stationerna

gjorde nödvändigt. Och ansåge styrelsen slutligen att för postkontor

med 4 samt postexpeditioner med 4 eller 8 poststationer

beloppet af ifrågavarande anslag eller anslagsförhöjningar lämpligen

kunna fastställas till 200 R:dr.

Med tillämpning af sålunda angifna grunder skulle alltså

dels nuvarande anslagen till aflönande af skrifvarebiträde

förhöjas

vid postkontoren i Borås och Gagnef samt postexpeditio
-

nen i Wara från 200 till 500 R:dr, tillsammans........ 900:__

vid postkontoren i Bollnäs, Giss/aved, Hvetlanda, Ljungby,

Mariestad, Mora, Oskarshamn, Piteå, Skellefteå, Smedjebacken,

och Årnål samt vid postexpeditionen i Degerforss från 200 till

400 R:dr, tillsammans........................ 2,400:__

vid postkontoret i Visby och postexpeditionen i Katrineholm,

å terra stället från 600 till 800 R:dr och å senare stället

från 400 till 600 R:dr, tillsammans................ 400: _

dels ock anslag till aflönande af skrifvarebiträde i staten

uppföras

för postexpeditionerna i Ljusdal, Lycksele och Irollhättan

till belopp för hvardera af 300 R:dr, eller tillsammans. . . 900: —

samt för postexpeditionerna i Backe, Boden, Hemse, Nordmaling,

Oroust, Råda, Stjernvik, Ström, Tjellmo, Ullånger, Ånäset,

Ofver-Torned och ökne till belopp för hvardera af 200 R:dr

eller tillsammans........................... 2,600: _

Utom de fyrfaldiga framställningar om förbättrade lönings
Transport

Rdr 17,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 6 till Kong!. Ma,j:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 17,000:

vilkor, som från postanstalterna inkommit, hade äfven af ett stort

antal postiljoner gjorts ansökning om beredande för dem af en

sådan aflöning, som ungefärligen motsvarade hvad deras vederlikar

i andra verk hade att påräkna.

Af de 266 postiljoner, Indika för närvarande användes

inom postverket, voro

170 ordinarie, med en årlig lön på stat af 225 R:dr;

56 extra, utan lön på stat, men, likasom de ordinarie postiljonerna,

med rätt till beklädnad, hvilken, efter den för de

olika slagen af tjenstgöring bestämda olika slitningstid, uppskattades,

för de postiljoner, som åtföljde jern vägspost eller körde

postdiligens till omkring 100 R:dr och för öfrig» postiljoner till

omkring 50 R:dr årligen;

samt 40 reservpostiljoner utan lön på stat och med rätt

att, då de, i stället för ordinarie eller extra postiljon, användes,

begagna postbeklädnad, tillhörande antingen den postiljon, i hvars

ställe de användes, eller postanstalten.

Det för resa i postverkets ärenden till postiljon utgående

dagtraktamente utgjorde:

1 R:dr 50 öre der postiljonsbeskickningen afsåge s. k. van
lig

post, men

2 R:dr för beskickning vid diligens- eller jern vägspost.

Der nu så bände, att postiljon med lön å stat användes

till beledsagande af diligens- eller jern vägspost, dervid traktamente

tillkomma honom för flertalet dagar i veckan, kunde, äfven

med behörig hänsyn till den ökade lefnadskostnad, som klafve

eu följd deraf, att postiljon ofta och stundom under längre tid

måste vara frånvarande från sin bosättningsort, de löningsförmåner,

Indika eu sådan postiljon vore i tillfälle att bereda sig,

icke anses för hans uppehälle otillräckliga.

Väsendtligen annorlunda blefve deremot förhållandet, der

postturerna voro så ordnade, att postiljon erhölle endast få resedagar

i veckan, och synnerligen ofördelaktiga blefve hans vilkor,

om den post, för hvars beledsagande han vore anställd, under

sommarmånaderna, då posten befordrades med ångfartyg, indroges

eller väsendtligen inskränktes. I detta ofta förekommande

fall blefve postiljonens inkomst af tjensten för ringa för att bereda

honom en äfven mycket tarflig utkomst, helst han endast

Transport R:dr 17,000:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 25

Transport R:dr 17,000: —

i mindre mån vore i tillfälle förskaffa sig annan inkomst, då

lian alltid vore skyldig att på kallelse inställa sig till tjensgöring.

Någon jemnkning i dessa förhållanden ansåge GeneralPoststyrelsen

kunna och höra åstadkommas dels derigenom, att

eu af omständigheterna icke rättfärdigad olikhet i beloppet af

traktamente för de särskilda slagen af poster upphäfdes, dels

och genom traktamentets beräknande efter den längre eller kortare

tid, som för resan användes, i stället för att detta beräknande

nu grundades ensamt på antalet af de dygn, hvaraf större

eller mindre del inginge i reseturen, så att t. ex. en postiljonsbeskickning,

som började på aftonen kl. 6 och upphörde kl. I

påföljande morgon samt sålunda omfattade endast 7 timmar,

betalades med två traktamenten, under det att deremot en resa,

som räckte från kl. I på morgonen till kl. 11 på aftonen eller

22 timmar betalades endast med ett traktamente.

Frågan om fastställande af en lämpligare och billigare grund

för postiljonstraktamentets beräknande komme styrelsen att, sedan

derför erforderliga utredning hunnit fullständigt afslutas,

särskilt underställa Kongl. Maj:ts pröfning och hemställde också

derföre, att ur 1873 års stat måtte få utgå de i nu gällande

stat, under Omkostnad sstaten, intagna bestämmelser om beräknande

af traktamente för post!Ijoner och för resepostexpeditörer,

i afseende å hvilka sistnämnde samma grunder för beräkningen

tillämpades som för de förra.

Men äfven om en rättvisare grund för postiljonstraktamenternas

fördelning blefve fastställd, qvarstode dock behofvet af

sådana åtgärders vidtagande till betryggande af postiljonernes

utkomst, att alltid fullt lämpliga och pålitliga personer kunde

erhållas till dessa befattningar, åt h v Ukas vård vanligen störa

penningeremisser måste anförtros och Indika voro förenade med

mycken ansträngning samt icke sällan äfven med fara.

Om än icke fullständigt, torde dock i deri mån, som nu

skäligen borde ifrågakomma, de kännbara olägenheterna af det

nuvarande förhållandet kunna häfvas derigenom att

dels för de 100 älsta postiljonerna lönen å stat förhöjdes

från dess genom nådiga brefvet den 3 April 1856 fastställda

belopp, 225 R:dr, till 300 R:dr.

Transport R:dr 17,000: —

Bill. till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afä. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr

dels ock tio ordinarie postiljoner finge anställas utöfver

det nuvarande antalet 170.

Den tillökning i utgift å aflöningsstaten, som klafve följden

af en sådan omreglering skulle för år uppgå till......

men komme utan tvifvel att åtminstone i någon mån betackas

genom den besparing i utgifter å omkostnadsstaten, som

genom förändring i sättet för postiljonstraktamenternas beräknande

skulle uppstå.

Vidkommande öfriga anslag å aflöningsstaten, så påkallades
af

den med hvarje år fortgående minskningen i sporteluppbord

en förhöjning af det till ersättande af denna minskning

anvisade anslag 41,000 R:dr med.............

af den betydliga till vext korrespondensen under senare

tid vunnit och den ytterligare utveckling deraf, som vore att i

den närmaste framtiden emotse, en förhöjning med......

i det nuvarande anslaget, 10,000 R:dr, till aflönande vid förefallande

behof afl tillfälliga biträden, anställda på grund afl

§ A3 i nädiga Instruktionen den 6 November / Stia;

af behofvet att å en del orter anställa liera brefbärare

och att särskild! i Göteborg vidtaga förut omförmälda omreglering

af brefutsänd ningen en förhöjning med...........

i nuvarande anslaget, 45,000 R:dr, till aflönande afl brefbärare;

samt af det årligen återkommande behofvet att, särdeles

i sammanhang med öppnandet af nya jern vägsförbindelser,

underlätta postatvexlingen genom inrättande af poststationer,

en förhöjning med.........................

i nuvarande anslaget, 72,000 R:dr, till poststationsföreståndares

aflönande.

Om nu summan af dessa anslagsförhöjningar....... 45,750: —

minskades med arvodet för en postexpedition i Medevi..... 300: —

hvilken expedition, på samma grund som den i Furusund, ansågs

höra utbytas mot eu poststation, skulle den nu föreslagna

tillökningen i anslag uppgå till.................. 45,450: —

så att med tillägg af aflöningsstatens bär ofvan för 1872 beräknade

slutsumma......................... 685,850: —

samma stat komma att sluta sig på.............R:dr 731,300: —

1,000: —

5,000: —

10,000: —

3,000: -

17,000: —

9,750: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.

eller 41,150 R:dr mera än dess för 1872 fastställda slutsumma; Varande

slutligen af General-Poststyrelsen anmärkt, dels att, då det nya filialpostkontorets

å Södermalm bibehållande till utgången af år 1873 och derefter i

nåder gjorts beroende af det större eller mindre antal försändelser, som

kunde komma att genom kontoret utvexla^ utgifterna för aflönande af den

vid nämnda kontor anställda personal, icke ansetts böra nu å stat uppföras,

dels ock att förhållandet vore det samma med den vid Stockholms postkontor

på grund af nådiga Brefvet. den 9 Juni nästlidne år inrättade rekommendationsbyrå,

hvars verksamhet, sådan den nu vore ordnad, ensamt

afsåga den tid, som kunde erfordras för genomförandet af en fullständig omorganisation

af Stockholms postkontor.

Anslagen å Indragning sstat, h vilka för närvarande uppgiga

till............................R:dr 13,354: 50.

skulle, i händelse postmästaren i Sundsvall G. A. Göhles

underdåniga ansökning om afsked klafve i nådår bifallen samt

de förslag General-Poststyrelsen ämnade att under pensionsstaten

framställa rörande pensionering af några till följd af hög

ålder och bräcklighet icke vidare tjenstbara kontorsskrifvare vid

Stockholms postkontor vunne godkännande, komma att minskas

med de anslag, som nu utginge till

postmästarnn Göhle med............ 7: —

kontorsskrifvaren J. H. Dahlgren....... 666: 50.

„ P. J. Schief......... 585: 50.

och till „ C. J. Nordenstrahl.....1,844: 50.

så att anslagen å denna stat klafve inskränkta till........11,510: —

hvilken summa med 2,678 R:dr 50 öre understege summan af de anslag,

som tunn os å senast fastställda Indragningsstat uppförda.

Beträffande derefter Pensionsstaten anförde General-Poststyrelsen, hurusom

styrelsen redan förut haft tillfälle fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å

den för göromålens behöriga gång i hög grad oförmånliga organisationen af

Stockholms postkontor, hvilken, fotad på grunder Indika sedan lång tid tillbaka

icke tillämpades inom något annat postverk, vore sådan, att den hvarken

beredde försändelserna den snabba expedition eller den säkerhet som

vederborde, under det att kostnaderna för aflönande, dels direkt och dels

med sportler, af dervid anställda personal, hvilken vore större än som, med

en ändamålsenlig organisation, skulle erfordras, uppginge till en betydligare

andel af uppbörden än vid de flesta andra större postkontor i riket.

För genomförande vid detta postkontor af en förbättrad organisation

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

vore emellertid nödigt, att tillfälle till afgång ur tjensten bereddes några af

de nuvarande tjensternännen vid kontoret, hvilkas befattningar borde mot

andra utbytas, men hvilka på grund af hög ålder och sjuklighet under de

senare åren längre eller kortare tid åtnjutit ledighet och icke voro lämpliga

att öfvertaga någon annan befattning inom postverket.

Dessa tjensteman voro kontorsskrifvarne vid Stockholms postkontors

afdelning för afgående poster,

Hofkamereraren Johan Henric Dahlgren, hvilken, född den 10 Augusti

1799, blifvit den 14 Oktober 1818 antagen till extraordinarie tjensteman

i postverket, den 8 November 1825 konstituerad till kammarskrifvare i

Kammarkontoret, den 22 Januari förordnad att vara fribrefsskrifvare och

den 10 Oktober 1843 transporterad till kontorsskrifvare vid Stockholms

postkontor;

Postinspektoren Pehr Johan Schief] som, född den 13 Mars 1796,

blifvit den 8 Augusti 1817 anställd såsom extraordinarie tjensteman vid

postverket, den 25 Juni 1822 befordrad till postmästare i Nora samt den

30 September 1845 konstituerad och förord nåd att vara kontorsskrifvare vid

Stockholms postkontor;

Carl Johan Nordenstrahl, hvilken, född den 16 Oktober 1794, blifvit

den 19 Juli 1822 antagen till extraordinarie tjensteman vid postverket, den

1 Mars 1831 konstituerad till kammanskrifvare i postverkets kammarkontor

och den 19 Februari 1847 befordrad till nu innehafvande befattning, samt

Jakob Levander, som, född den 3 December 1803, blifvit den 1 Mars

1826 anställd såsom extraordinarie tjensteman i postverket, den 25 Juli 1836

antagen till kassaskrifvare vid Stockholms postkontors afdelning för ankommande

poster, den 12 Februari 1841 förord nåd till ordinarie kammarskrifvare

vid kammarkontoret samt den 9 Oktober 1854 transporterad till kontorsskrifvare

vid förenämnda postkontors afdelning för afgående poster.

De aflöningsförmåner, som för närvarande tillkomma dessa tjensteman

eller af dem disponerades, voro:

för Dahlgren: lön........................R:dr 1,000: —

tjenstgöringsarfvode............... „ 400: —

sportler, senast beräknade till......... „ 2,070: —

anslag å Ind ragningsstaten till ersättning för

upphörda sportler............. „ 666: 50.

samt anslag till skrifvarebiträde........ „ 800: —

tillsammans R:dr 4,936: 50.

R:dr 1,000: —

Transport R:dr 1,400: —

för Schief: lön.........

tjenstgöringsarfvode

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Frop. N;o 7 om Statsverket 1872.

29

fn,.

Transport

R:dr

1,400

—

Schief: sportler, beräknade till...............

2,130

—

anslag ä Indragningsstat..............

'')

585

50.

samt anslag till skrifvarebiträde..........

n

800

—

tillsammans

It: dr

4,915

50.

Nord en stråk 1: lön......................

R:dr

1,000

—

tjenstgöringsarfvode ... .........

V

400

—

sportler, upptagna till ...........

„

1,750

—

anslag å Indragningsstat..........

„

585

50.

samt anslag till skrifvarebiträde......

„

800

—

tillsammans

Rall-

4,535

50.

Levander: lön ........................

R:dr

1,000

tjenstgöringsarfvode...............

n

400

—

sportler, beräknade till.............

i?

2,260

—

samt anslag till skrifvarebiträde........

>)

800

—

tillsammans R:dr 4,460

Äfven med afdrag för anslaget till skrifvarebiträde, deraf för närvarande,

och tillsvidare på grund af nådiga B refvel- den 9 Juni nästlidna är en mindre

del disponerades till aflönande af personalen vid postkontorets rekommendationsbyrå,

nppginge således för hvar och en af förenämnde kontorsskrifvare

de årliga löningsförmånevna till mer än 3,600 R:dr.

Vid sådant förhållande saknades icke anledning att, der fråga vore om

tjensternas framtida indragning, föreslå deras innehafvare till pensioner, ungefärligen

motsvarande den, som tillkomma tjenstemän af tredje löningsgraden.

Då emellertid nämnda tjenstemän, i följd af ålder och bräcklighet, redan

en längre tid nödgats för befattningarnes uppehållande vidkännas betydliga

uppoffringar och. om de komma att qvarstå i tjenst, fortfarande måste

vidkännas sådana uppoffringar, förekomma fullt skål för det antagande, att

hvar och en bland dem skulle med en årlig pension af ''2,200 R:dr, motsvarande

andra gradens lön, blifva skäligen ersatt för förlusten af eu tjenst, hvilken

han icke vidare sjelf kunde vederbörligen handhafva.

Genom förenämnda fyra kontorsskrifvares uppförande å stat till årlig

pension af 2,200 R:dr hvardera, skulle anslagen å pensionsstaten komma att

ökas med............................R:dr 8,800: —

såvida icke, i öfverensstämmelse med hvad som vid fastställande

af 1872 års stater iakttogs i afseende å en af de då till pension

föreslagna postförvaltare, nu ifrågavarande tjenstemän ansåges

Transport R:dr 8,800: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. N:o 6 till Kongl. Majis Prop. N:o 1 ant Statsverket 1872.

Transport R:dr 8''800: —

höra å postverkets stat tilläggas endast skilnaden emellan det belopp,

"2,200 Rall'', hvarförutan de icke rimligtvis kunde från innehafvande

med betydliga sportler förenade tjeaster afgå, och den pension,

400 Rall’, hvilken de voro berättigade att efter erhållet afsked

ur postverkets tjenst uppbära af Civilstatens Pensionsinrättning;

i hvilken händelse det föreslagna pensionsstatsanslaget skulle nedsättas

till 7,200 R:dr. I detta fall skulle ock, i följd af den

genom bemälde tjensternäns afgång uppkomna besparing å Indragningsstaten

den verkliga tillökningen i utgift utgöra endast

5,362 R:dr 50 öre.

Sedan styrmannen David Lundblad, hvilken alltsedan början

af vinterpostföringen emellan Westervik och AVisby eller under

mer än 11 år varit anställd å postångfartyget Polhem och

i följd af de mångahanda vedermödor han under denna tjenstgöring

haft att utstå, blifvit till helsa och krafter så skadad, att

han redan vid 38 års ålder befunnits oförmögen att bidraga till

eget samt hustrus och minderåriga barns uppehälle, hvarföre han

ock å senast fastställda stat för postverket tillagts ett ärligt understöd

af 300 R:dr, hade Lundblad i Juni månad nästlidna år

aflidit och hans enka, Selma Sofia Petersson, uti en till Generalpoststyrelsen

in gifven skrift, med företeende af intyg derom att

hon, som vore född den 21 December 1836, jemte sönerna, David

Albin, född den 28 September 1861, Erik AVdking, född den

9 Augusti 1863, och Sture Helge, född den 15 September 1870,

befunne sig i fattiga och utblottade omständigheter, anhållit att

något ärligt understöd af postmedlen måtte beredas för henne

och hennes barn; och som förut blifvit vitsordadt, att Lundblad

genom de ansträngningar, som varit oskiljaktiga från den befattning

å ofvannämnda postångfartyg, han en lång tid innehaft,

ådragit sig den sjukdom, som tidigt beröfva! sökanden och hennes

minderåriga barn den hjelp och det bidrag till deras uppehälle,

som de under andra omständigheter kunna! påräkna, funne

General-Poststyrelsen billigt, att sökanden och hennes barn, sa

länge deras behof af fortfarande understöd behörigen styrktes,

bibehölles vid den aflidne Lundblad tillagda pension, och att

donna, så länge sökanden vore ogift och barnen minderåriga,

finge utgå med det förut bestämda beloppet ....... - - - 300-

Transport R:dr 9,100: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 9,100: —

men minskas till hälften, om och när enkan Lundblad trädde i

nytt gifte samt med eu sjettedel eller 50 R:dr för hvart och ett

bland barnen, som uppnådde 15 års ålder eller möjligen derförinnan

aflede.

Med iakttagande af sålunda föreslagna nya pensionsanslag

skulle, såvida derjemte postmästaren Göhle beviljades det af ho
-

nom sökta afsked med den för honom föreslagna pension .... 1,000: —

anslagen å Pensionsstaten, hvilka nu utginge med........ 23,690: —

komma att uppgå till . . . . •................R:dr 33,790: —

eller till 9,350 R:dr mera än summan af anslagen å senast fastställda Pensionsstat.

Vidkommande slutligen Omkostnadsstaten anmärkte General-Poststyrelsen

att, under det de besparingar, som uppkommit å Aflönings-, Indragningsoch

Pensionsstaterna uppginge till jemförelsevis mindre belopp, deremot å nu

förevarande stat utgifterna under tiden 1 Oktober 1870—30 September 1871 med

icke mindre än 80,000 R:dr understigit vederbörande anslag å 1870 års stat.

Att, detta oaktadt, General-Poststyrelsen funne sig böra ifrågasätta icke en

nedsättning utan en förhöjning i åtskilliga af anslagen å denna stat hade sin

grund dels deri, att redan i den senast fastställda Omkostnadsstaten, eller den

för nu innevarande år, hithörande anslag förslagsvis upptagits till omkring

55.000 R:dr lägre belopp än i staten för år 1870, dels ock hufvudsakligen

i den ytterligare utvidgning af postförbindelserna, som vore att i den

närmaste framtiden emotse, och den korrespondensens tillväxt, som deraf och

af andra till postutvexlingens underlättande vidtagna åtgärder borde blifva eu

följd, samt dels deri att med anledning af nästlidna års å flera orter mindre

göda höskörd ett stort antal skjutskontrakt blifvit å entrepenörernas sida uppsagda

och att vid de nya aftal om posternas fortskaffande, som derefter kunnat

träffas, oftast betingats högre skjutslega än den. som tillförene utbetalats.

De anslag å Omkostnadsstat, alla af förslagsnatur, i hvilka vid regleringen

af postverkets utgifter för 1873 förhöjning ansåges af omständigheterna

påkallad, vore:

Anslaget till ved och belysning, å hvilket anslag, senast faststäldt till

15.000 R:dr, utgifterna under tiden 1 Oktober 1870—30 September 1871

uppgått till 16,200 R:dr i anseende till det ökade antal kontorslägenheter,

som i större städer blifvit för postverkets räkning förhyrda och hvilkas eldning

och belysning skolat af detta anslag bekostas; och som en ytterligare

tillökning i utgift under donna titel komma att blifva en följd af en rym
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

ligare lokals erhållande för postutvexlingen i Göteborg, ansåge

styrelsen ifrågavarande anslag höra förhöjas med . . . R:dr

eller från 15,000 till 18,000 R:dr.

Å anslaget till dagtraktamenten åt resepostexpeditörer,

senast faststäldt till 27,000 R:dr, hade under de fyra qvartalen

Oktober 1870—September 1871 utgifterna uppgått till 27,500

R:dr, så att med hänsyn jemväl till den ytterligare utvidgning

af jernvägsförbindelserna, som vore att före utgången af år

1873 emotse, ifrågavarande anslag funnes höra med.....

förhöjas till 30,000 R:dr.

Af enahanda anledning och särdeles för den händelse

att ersättningen för postbefordran i bakvagn fortfarande komme

att till enskilda jernvägsbolag utgå med högre belopp än som

enligt nådiga Brefvet den 26 April 1867 betalades för dylik

transport å statens stambanor, borde ock anslaget för postbefordring

ä statens och enskildes jernvägar, å hvilket anslag

utgifterna under ofvannämnda qvartal belöpt sig till

143,800 R:dr, ökas med....................

eller från 150,000 till 160,000 R:dr.

Vidare ansåges på grund af hvad förut blitvit anfördt

och med hänsyn till dels redan vidtagna, dels ytterligare af behof

påkallade utvidgningar af postförbindelserna anslaget för diligens-

och postbefor äring en å landsväg, derå under tiden

1 Oktober 1870—30 September 1871 utbetalats omkring

620,000 R:dr, höra från nuvarande beloppet, 630,000 R:dr,

förhöjas med ...........................

till 680,000 R:dr.

Utgifterna för sjöpost förin gen, i senast fastställda stat

upptagna för postfarten

mellan Gotland och fasta

landet till R:dr 35,000, hade under tiden

1 Oktober 1870—

30 September 1871

uppgått till . . R:dr 32,000.

„ andra inrikes orter „ 20,000 ,, „ ,, „ „ 16,000.

„ Sverige o. Finland „ 15,000 „ „ „ ,, „ 14,100.

,, „ o. Danmark „ 12,000 „ ,, „ „ ,, 7,100.

,, ,, o, Tyskland „ 15,000 ,, „ „ „ „ 13,500.

Såsom häraf syntes både den betydligaste besparingen

uppkommit å anslaget till postföringen mellan Sverige och

Danmark. __

General-Post3,

000: —

3,000: —

10,000: —

50,000: —

Transport R:dr 66,000: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

33

Då emellertid någon tillökning

Transport R:dr

blifva

66,000: —

utgift måste

följden af de på grund af nådiga B refvel den 1 nästlidna

December vidtagna åtgärder till betryggande af vinterpostföringen

i Sundet, syntes anledning icke förekomma att nu

ifrågasätta någon nedsättning i beloppet af detta anslag, likasom

det äfven ansågs lämpligast att öfrig» anslag till sjöpostföringskostnadernas

bestridande tillsvidare bibehölles vid senast

fastställda belopp.

Deremot borde med anledning af det ingångna altalet

om utvidgad postbefordran med enskildas ångfartyg emellan

Göteborg och England ett särskild! anslag för gäldande af

dermed förenade utgifter uppföras till belopp af........

I afseende å öfrig» anslag å Omkostnadsstaten syntes

för närvarande någon annan ändring icke vara påkallad än

att, sedan genom träffad t aftal priset för frimärkestill verkningen,

hvilket under de senaste tio åren utgjort i medeltal 52

öre för tusendel, blifvit från och med innevarande år nedsatt

till 25 öre för tusendel, anslaget för tillverkning af frimärken,

äfven med iakttagande deraf att af detta anslag den nya,

icke obetydliga utgiften för tillverkning af brefkort och frankokuvert

skulle bestridas, kunde från 11,000 R:dr minskas till

10,000 R:dr.

Och om från här ofvan ifrågasätta anslagsförhöjningar

afdrages donna minskning af anslaget för frimärkestillverk
-

6,000: —

72,000:

1,000:

så att den verkliga tillökningen å Omkostnadsstaten utfördes med 71,000

skulle med tillägg dertill af förutvarande anslag å samma stat 1,455,250

ifrågavarande stat komma att sluta sig på.......R:dr 1,526,250

Vidare föreslog General-Poststyrelsen att

till oförutsedda utgifter måtte afsättas ......... 30,000: —

samt att anslaget till afkortning»)-, restitutioner in. m. måtte

upptagas till............................ 17,150: —

hvarigenom summan af postverkets utgiftsstater för år 1873 enligt Styrelsens

förslag skulle komma att uppgå till 2,350,000 R:dr; hemställande Styrelsen

slutligen med afseende å det ofvan om förmäld a behofvet af en fullständig

omorganisation af Stockholms postkontor, det Kongl. Maj:t måtte meddela det

nådiga förklarande, att kontrollörs- och kontorsskrifvaretjenster vid nämnda

postkontor samt föreståndarebefattningar vid brefbärareexpeditionen eller paketBih.

till Biksd. Prof. 1812. 1 Sand. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. N:o 6 till Kongt. Maj.is Brop. N:o 1 om Statsverket 1872.

postkontoret, hvilka blefve lediga, hädanefter och intilldes annorlunda förord - nades, icke finge tillsättas annorlunda än medelst förordnande att befattningarne

tillsvidare bestrida.

Efter föredragning af General-Poststyrelsens ofvanberörda skrifvelse

med dervid fogade statsförslag yttrade Departements-chefen i underdånighet:

“Hvad först angår Aflöning sstaten så tillstyrker jag på grund af de

skäl General-Poststyrelsen anfört, det Eders lvongl. Maj:t täcktes i nåder bifalla,

att, på sätt styrelsen föreslagit,

dels nya anslag må å ifrågavarande stat uppföras: för en föreståndare

vid brefbärareexpeditionen i Göteborg och tvänne resepostexpeditörer vid

södra stambanan till belopp af tillsammans........R:dr

för extra biträden vid brefbärareexpeditionen i Stockholm

samt vid postkontoren i Karlstad, Linköping, Uddevalla,

Wenersborg, Söderhamn och Karlshamn.....

samt för aflönande af skrifva rebi träde vid postexpeditionerna

i Ljusdal, Lycksele, Trollhättan, Backe, Boden,

Hemse, Nordmaling,o Oroust, Råda, Stjernvik, Ström,

Tjellmo, Ullånger, Ånäset, Öfvertorneå och Ökne . . .

dels de ä samma stat förut uppförda anslag till aflönande

af skrifvarebiträde vid postkontoren i Örebro, Falun, llernösand,

Westervik, Hudiksvall, Arvika, Borås, Gagnef, Bollnäs, Gisslavcd,

Hvetlanda, Ljungby, Mariestad, Mora, Oskarshamn, Piteå,

Skellefteå, Smedjebacken, Åmål och Wisby samt postexpeditionerna

i Wara, Degerforss och Katrineholm må förhöjas med

flisa m mans.............................

dels antalet af de å stat uppförda postiljonslöner förökas

med 10 nya å 225 R:dr och beloppet af lönen för de 100 äldsta

postiljonerna förhöjas med 75 R:dr för hvardera........

samt dels anslagen till aflönande af tillfälliga biträden,

brefbärare och poststationsföreståndare förhöjas med tillsammans

Beträffande åter anslaget till ersättande af uppkommen

minskning i postförvaltares sportelinkomster, hvari General-Poststyrelsen

föreslagit en förhöjning af endast 1,000 R:dr, får jag

underdånigst erinra, att detta förslag afgifvits innan Eders Kong!.

Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta den nådiga Proposition med

förslag i åtskilliga postväsendet rörande frågor, hvilken jag redan

förut vid beräkningen af Postverkets inkomster haft anledning

åberopa. Genom de nya bestämmelser, som dessa förslag

innehålla i afseende på afgiften för tidningars och tid
Transport

R:dr 44,750: —

3,800: —

4,800: —

3,500: —

4,900: -

9,750: —

18,000: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj-is Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport 44,750: —

skrifters postbefordran samt i afseende på lösbref och s. k.

sockenlösväskor, skulle emellertid, derest de varda af Riksdagen

antagna, postförvaltare komma att tillskyndas eu högst betydlig

sportelminskning genom förlust dels af postförvaltarearvodet

för tidningar och dels af den dem nu tillkommande befordringsafgift

för lösbref samt ersättning för expedition af sockenlösväskor;

och som donna sportelminskning, enligt en uppgift som jag

från General-Poststyrelsen erhållit, lärer kunnat antagas uppgå

till omkring 78,000 R:dr, samt billigheten synes kräfva, att

någon del af de ökade inkomster, som förändringen skulle för

Postverket medföra, användes till godtgörande af berörda sportelminskning,

intilldess en på sportelväsendets fullständiga indragning

grundad normalstat för Postverket kan varda fastställd, så

hemställer jag att, under förutsättning, det omförmälda nådiga

förslag varda antagna, nu ifrågavarande anslag må förhöjas,

utom med de af General-Poststyrelsen förut föreslagna 1,000

R:dr, äfven med nyssnämnda belopp, eller med tillsammans . . 79,000: —

“Derest hvad jag sålunda i afseende å Aflöningsstaten

tillstyrkt vinner Eders Kongl. Maj:ts godkännande skulle, med

tillägg af de nu å denna stat utgående anslag R:dr 685,850: —

minskade med arvodet för postexpeditionen i

Medevi, hvilken enligt General-Poststyrelsens

förslag bör mot en poststation utbytas...... 300: — 685,550: _

slutsumman af Aflöningsstaten komma att blifva......... 809,300: —

“Vidkommande härnäst Indragning sstat en så har GeneralPoststyrelsen

uti en särskild skrifvelse den 27 nästlidne December

tillkännagifvit, att, sedan statsförslaget för 1873 redan

afgifvits, kontorsskrifvaren Fredrik Palmborg, som ä förevarande

stat uppburit 117 R:dr 50 öre årligen, aflidit; och tillstyrker

jag, att under förutsättning, det kontorsskrifvarne J. H. Dahlgren,

P. J. Schief och C. J. Rordenstrahl erhålla de pensioner,

som komma att under Pensionsstaten för dem föreslås, anslagen

å nu förevarande stat må, enligt General-Poststyrelsens förslag,

men med afdrag af ofvanberörda, kontorsskrifvaren Palmborg i

lifstiden tillkommande 117 R:dr 50 öre, upptagas till..... 11,392: 50.

“I afseende å Pensionsstaten finner jag mig väl böra

förorda General-Poststyrelsens förslag i fråga om beviljande på

uppgillra vilkor af ett år sunderstöd till belopp af 300 R:dr för

Transport 820,692: 50.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. N:o 6 till Kongl. Majris Prop. S:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 820,692: 50.

styrmannen Lundblads enka och barn äfvensom att kontorsskrifvarne

Dahlgren, Sch i ef, Nordenstrahl och J. Levander må

genom erhållande af pension beredas tillfälle till afgång ur

tjensten, men då bemälde tjensteman äro hvar för sig berättigade

att, efter erhållet afsked, i Civilstatens pensionsinrättning

uppbära pension till belopp af 400 R:dr, torde å Postverkets

pensionsstat för hvardera af dem endast så stor summa höra

uppföras, att den tillsammans med nyssberörda pension från

Civilstatens pensionsinrättning uppgår till det belopp, 2,200 R.xlr,

som General-Poststyrelsen ansett dem hvar ''för sig skäligen

höra tillerkännas; och som de belopp, Indika i följd häraf

borde för dessa tjensteman bär uppföras, skulle utgöra tillsammans

.................... 7,200: —

eller med tillägg af det för enkår» Lundblad

och hennes barn föreslagna årsunderstöd.

................ 300: — 7 ^qq.

samt de å Pensionsstaten nu utgående anslag, med

inberäkning deidbland af den postmästaren Göhle

redan tillerkända pension ä 1,000 R:dr, men med

afdrag af de 50 R:dr årligen som hittills åtnjutits

af den, — enligt hvad General-Poststyrelsen uti dess

förut omfönnälda skrifvelse den 27 nästlid ne December

anmält, —numera aflidna enkår» Katarina

Peters, uppgå till.................... 24,640: —

så hemställer jag, att anslagen å denna stat må sammanlagdt

bestämmas till............................ 32,140: —

“Vid de af General-Poststyrelsen i fråga om Omkostnads

staten gjorda förslag dels om förhöjning af anslagen till

ved och belysning med 3,000 R:dr, till dagtraktamenten åt

resepostexpeditörer med 3,000 R:dr, för postbefor äring d

statens och enskildes jernvägar med 10,000 R:dr, samt för

diligens- och postbefor dringen It landsväg med 50,000 R:dr,

och dels om uppförande af ett nytt anslag till belopp af

6,000 R:dr för sjöpostföringen emellan Sverige och England

har jag intet att erinra, hvadan och då förutvarande

anslag å denna stat efter afdrag af de 1,000 R:dr, hvarmed,

enligt hvad General-Poststyrelsen upplyst, anslaget för frimärkestittver

Jemn gen kärr minskas, utgöra R:dr 1,454,250: —

Transport Rdr 1,454,250:— 852,832: 50.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. N:o 6 till Kong],. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport ll:dr 1,454-,250: — 852,832: 50.

jag hemställer att med tillägg dertill af

nyssberörda förhöjningar och nya anslag

tillsammans................... 72,000: —

Omkostnadsstaten må upptagas med en slutsumma af .... 1,526,250: —

“Om då derjemte anslaget till afkorfnmyar, resiitut toner

in. m. beräknas till....................... 20,917: 50.

och, såsom jag under förutsättning, att förut omförmälda

Proposition af Riksdagen bifalles, nu underdånigst föreslår,

anslaget för oförutsedda utgifter bestämmes till....... 100,000: —

så skulle slutsumman af Postverkets samtliga utgiftsstater

komma att uppgå till....................R:dr 2,500,000: -—

eller samma belopp hvartill Postverkets inkomster för 1873 förut blifvit

under nyssnämnda förutsättning beräknade.

“Och torde Eders Kongl. Maj:t, med framläggande af det sålunda

ändrade statsförslaget, hvithet lärer höra protokollet biläggas (lutt B), till

granskning jemväl af Riksdagen, dervid tillika vilja i nåder äska, att det

å förevarande hufvudtitel uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknad t att

af postmedlen direkte utgå till Postverket, måtte för 1873 upptagas till ett

staternas slutsumma motsvarande belopp eller 2,500,000 R:dr.

“Slutligen får jag tillstyrka, att med bifall till General-Poststyrelsens

derom gjorda hemställanden Eders Kongl. Maj:t täcktes dels medgifva, att

de för föreståndaren vid brcfbärareexpcditionen i Göteborg och de tvänne

nya rosepostexpeditörerna å södra stambanan föreslagna aflöningsbelopp måtte

redan under innevarande år få af postmedlen utbetalas till de personer, som

komme att befattningarne på förordnande uppehålla samt dels i nåder förklara,

att, i händelse af inträffande ledighet i kontrollörs- eller kontorsskrifvarebetärning

vid Stockholms postkontor eller i någon af föreståndarebefättningarnc

vid dervarande brefbärareespedition och paketpostkontor den

lediga befattningen intilldess annorlunda kan varda föreskrifvet icke må återbesättas

annat än medelst förordnande att densamma tills vidare bestrida.“

2:o.

Beträffande derefter Telegrafcerket anmälde föredragande Departementschefen

det af Telegrafstyrelsen i underdånig skrifvelse den 1 nästlidne November

afgifna och detta protokoll under Kitt. C bilagda förslag till Telegrafverkets

utgiftsstat för år 1873, enligt hvithet de särskilda specialstaterna

skulle komma att sluta sig på följande summor, nemligen:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Afiöningsstaten . ,.......

Ofvergångsaflön ingsstaten . . .

Pensions- och Understödsstaten

samt Underhållsstaten.....

R:dr

503,930

13,600

9,362

187,108

och anförde Departeraents-chefen att

förmälande hvilka anslag funnits i

tillsammans R:dr 714,000

i berörda skrifvelse Styrelsen, jemte omanseende

till Telegrafverkets utvidgning

och korrespondensens tillväxt erfordra förhöjning i senast fastställda belopp, tilllika

fästat uppmärksamhet, dels derå att, i händelse Kongl. Maj:t, vid pröfning

af Styrelsens samma dag algifna förslag till arbetsplan för nu innevarande

år, skulle finna godt medgifva inrättande af 3:djc klassens statstelegrafstationer

i Grangärde, Storvik och Torpshammar, den föreslagna

Afiöningsstaten borde ökas med aflöningar för föreståndarne vid nämnda

stationer eller, efter 500 R:dr i lön och 100 i tjenstgöringsarvode

för hvardera, med tillsammans 1,800 R:dr, dels ock derå att på blifvande

nådigt beslut i fråga om inrättande af en

gemensam

Svensk-Norsk kontroll
-

station i Kristiania berodde, huruvida eu betydlig minskning i tjenstemannapersonalen

å den nuvarande kontrollstationen i Wenersborg kunde redan under

nu innevarande år åstadkommas emot anställande af ett par svenska

tjensteman såsom kontrollörer i Kristiania.

Efter häruppå gjord erinran, att Kongl. Maj:t den 9 nästlidna December

bifallit inrättande af de föreslagna 3:djc klassens statstelegrafstationer i

Grangärde, Storvik och Torpshammar samt att Kongl. Maj:t samma dag anvisat

medel för uppläggning af en ny internationell trådledning till Norska

gränsen med vilkor, att en gemensam Svensk-Norsk kontrollstation blefve i

Kristiania inrättad, men att frågan om det närmare anordnandet af berörda

kontrollstation ännu icke blifvit gjordt till föremål för nådig pröfning, yttrade

föredragande Departements-chefen i underdånighet:

“I anledning af Eders Kongl. Maj:ts till nästlidna års lagtima Riksdag

aflåtna framställning om upptagande i Riksstaten af Telegrafverkets inkomster

och utgifter hav Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 10 Maj

samma år val anmält, att densamma godkänt berörda framställning, men

dervid tillika anhållit, det Eders Kongl. Maj.t villo taga frågan om Postoch

Telegrafverkens sammanslagning under förnyad ompröfning och för Riksdagen

framlägga det förslag, som af frågans utredning kunde föranledas,

hvarjemte Riksdagen förmält sig i följd häraf anse Aflöning^- och Etgiffasta

t särskild t för Telegrafverket för närvarande icke höra bestämmas. Donna

underdåniga anhållan blot inför Eders Kongl. Maj:t föredragen den 3 nästlidna

November och behagade Eders Kongl. Maj:t då förklara, att, som frågan om

Post- och Telegraf-verkens förening för icke längesedan blifvit af Eders Kongl.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. N:o C> till Kong!,. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverkd 1872.

Maj:t pröfvad, samt några förändrade förhållanden sedan dess ej in träd t och

icke ens vid någotdera verket Chefsplatsen vore ledig, Eders Kongl. Maj:t

funne någon åtgärd för närvarande icke vara af Riksdagens framställning

påkallad, men att då, hvad anginge föreningen af post- och telegrafi aster,

som, der en sådan förening funnes af verkens styrelse lämplig, blifvit genom

nådiga Brefvet den 22 December 1869 medgifven, det visat sig, att närmare

föreskrifter för verkställighet häraf erfordrades, General-Poststyrelsen och Telegrafstyrelsen

borde till Kongl. Maj:t inkomma med gemensamt förslag till allmänna

grunder derför och till de föreskrifter, som erfordrades med hänsyn

till vil k oren för ifrågavarande tjänsters förening och eventuella åtskiljande,

sökandes kompetens, sättet för tjenstetilIsättningar, lönevilkor, subordinationsförhållanden

och afsättlighet äfvensom beträffande tjenstelokaler och tjenstgöringstider

in. m.

“Då tiden ännu ej medgifvit de nämnda embetsverken att lemna det

af Eders Kongl. Maja sålunda infordrade förslag samt, på sätt jag redan

nämnt, Riksdagen, så länge ännu är obestämdt i hvad mån förening af verken

kan ega ruin, icke ansett sig höra deltaga i bestämmande af särskild aflöning-

och utgiftsstat för telegrafverket eller i detaljerad granskning deraf

velat ingå, så torde icke det af Telegrafstyrelsen för år 1873 uppgjorda förslag

till verkets utgifter kunna för fastställande till Riksdagen öfvcrlemnas,

utan lärer samma förslag komma att af Eders Kongl. Maja granskas, då

närmare innevarande års slut 1870 års stat för Telegrafverket skall fastställas.

“Men som Telegrafverkets utgifter, deribland inberäknade de som afse

verkets utvidgning, äro på Sjunde Hufvudtiteln upptagna med det belopp,

hvartill de för innevarande år beräknats, så torda nu dels de förändringar,

hvilka af Eders Kongl. Majits under år 1871 fattade beslut om nya telegrafstationers

inrättande blifva en följd, och dels Telegrafstyrelsens beräkningar

och förslag för år 1873 höra Riksdagen meddelas för att lemna Riksdagen

tillfälle till erinringar, der anledning dertill förefinnes, och tjena till ledning

vid bestämmandet af de nya siffror, som skola i Riksstat»;!! för samma år

upptagas; för hvilket ändamål jag alltså hemställer, att omförmälda af Telegrafstyrelsen

uppgjorda statsförslag måtte såsom bilaga vid donna dags protokoll

för finansärenden få till Riksdagen åtfölja Eders Kongl. Majrts nådiga

Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.

“Då vidare de medel, hvilka af Telegrafverkets beräknade inkomster

kunna återstå efter bestridande af verkets å stat upptagna utgifter — och

hvilka medel för år 187o skulle enligt Telegrafstyrelsens beräkning uppgå

till 69,000 R:dr eller, efter afdrag af aflöningen för personalen å de nya

stationerna i Grangärde, Storvik och Torpshammar, till 67,200 R:dr — lika

litet som de inkomster, hvilka möjligen komma att utöfver beräkningen till

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Telegrafverket inflyta, kunna för verkets ändamålsenliga utveckling undvaras,

tillstyrker jag, det Eders Kong!. Maja täcktes hos Riksdagen föreslå att

Sjunde Hufvudtitelns anslag till Telegrafverket må uppföras med samma belopp

som verkets beräknade inkomster eller 783,000 R:dr att, fortfarande

såsom reservationsanslag, omedelbart utgå af telegrafmedlen, äfvensom att

Riksdagen derjemte måtte medgifva, att de öfverskott, som å berörda medel

möjligen kunna uppstå, må af Eders Kongl. Maja för telegrafverkets behof

disponeras.

”Hvad åter angår det kreditiv å 150,000 R:dr, som af senaste lagtima

Riksdag beviljades till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda

utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunde erfordras

utöfver den tillgång verkets egna medel lemnade, torde nu allenast

böra hos Riksdagen i nåder föreslås, att samma kreditiv må i Riksgäldskontorets

Reglemente oförändradt qvarstå, utan att Eders Kongl. Magt om

dess anvisande gör årlig framställning.”

3:o.

Vidare anmälde Departements-Chefen, hurusom General-Tullstyrelsen

uti en den 12 nästlid ne December till Finans-Departementet inkommen underdånig

skrifvelse afgifvit förslag till de ändringar eller tillägg i Tullverkets

för år 1872 fastställda utgiftsstater, som blifvit hos Styrelsen gjorda eller

eljest funnits vara af omständigheterna påkallade; och hade Styrelsen i sådant

afseende, med öfverlemnande af det statsregleringsförslag, som linnés

detta protokoll under Ht t. D bilagdt, anfört, beträffande först

Vestra distriktet:

Genom Kongl. Brefvet den 14 Juni 1871 angående Tullverkets utgiftsstater

för år 1872 hade bland annat blifvit bestämdt, att den förut i aflöningsstaten

upptagna stationära tullbevakningen vid Hättans inloppsstation

skulle indragas och ersättas med en uteslutande rörlig sjöbevakning af en

kustvakt med 500 R:dr i ordinarie lön, 200 R:dr i tjenstgöringspenningar

och 200 R:dr såsom båtlega, samt 2 kustroddare med 350 R:dr i lön och

150 R:dr i tjenstgöringspenningar hvardera, med åliggande för denna bevakningspersonal

att å ankommande fartyg utan dessas uppehållande genom an - läggning vid land verkställa erforderliga undersöknings- och kontroll-åtgärder

samt i {ifrigt fullgöra allt, hvad som af tillika i nåder beslutade och genom

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. N:o fi till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

allmän kungörelse meddelade förändringar i 7, 8, 14, 55, 75, 76 och 89 88

af 1860 års Tullstadga klafve eu följd.

Med anledning af sedermera utaf Chefen i Vestra distriktet gjorda

framställningar hade Styrelsen funnit nödigt bestämma, att bemäld» vid

Hattar! förlagda bevakning skulle, jemte den tillsyn personalen sålunda författningsenligt

ålåge att utöfva å de bägge förbi H ättan varande inloppen

till Uddevalla, verkställa sj opal r ul 1 er i ngen inom visst lämpligt befunnet bevaka

ngsområde, i hvithet äfven den mot häfver öppna Marstrandsfjorden ing-inge.

För beseglande, med någon trygghet, af detta områdes svåra och

vidsträckta farvatten erfordrades dock, att kustvakten vore försedd med en

däckad farkost af större dimensioner, än som afväges med den föronämnda

båtlega» af 200 R:dr, hvarföre Distrikt-chefen, efter att hafva hört Tullkammaren

i Marstrand, hemställt, att eif till 300 R:dr förhöj dt jaktlegobelopp

måtte på ordinarie aflöningsstat anvisas, samt att, under afvaktan

derå, skilnad»!! emellan detta och nuvarande jaktlego-anslag finge af extra

medlen utgå; och ehuru af skyldigheten till en sålunda utsträckt sjöpatmllering

jemväl följde, att ytterligare eu husfred dåre blefve behöflig, om hvars

uppförande likaledes på ordinarie stat och aflönande, intilldess sådant kunde

ske, äfvenledes af extra medlen, Tullkammaren i Marstrand gjort framställning,

hade, enär en öfvertalig vaktmästare å sistnämnda ställe vore och tillsvidare

kunde blifva använd till förstärkning af bevakningspersonalen vid

Hättan, Distrikt-chefen likväl ansett, att med frågan om anställande derstädes

af eu tredje kustroddare kunde, tilldess omständigheterna gjordt'' sådant

mera nödvändigt, anstå.

Biträdande hvad Distrikt-chefen sålunda yttrat och föreslagit, hade

Styrelsen, som provisoriskt förordnat om den föreslagna vidsträcktare patrulleringsskyldigheten

och i sammanhang dermed medgifvit att 100 Rall- finge

tillsvidare utgå åt extra medlen såsom båtlegofyllnad till kustvakten vid

Hättan, underdånigst hemställt, att dennes jaktlega må med nämnda belopp

förhöjas och således i 1878 års aflöningsstat upptagas till 800 R:dr.

Södra distriktet:

Enligt Styrelsens åsigt skulle den emellan Sverige och Danmark genom

Deklarationen deri 22 sistlidne September träffade öfverenskommelse,

hvilken med Oktober månads ingång trädde i kraft, i sin tillämpning otvifvelaktigt

komma att verksamt bidraga till hämmande af den oloflig» handelsrörelse,

som af ålder egt rum i Öresund, och till hvars ståljande svenska

statskassan hittills måst vidkännas betydliga omkostnader för en talrik kustbevakning;

och hade erfarenheten under den korta tid, som förflutit efter

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sand. 1 Afd. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Deklarationens afslutande, varit synnerligen tillfredsställande. Då den likväl

vore alltför kort, hade Styrelsen ej vågat att derpå grunda något bestämdt

förslag. Innan nemligen den hos kustbefolkningen, isynnerhet på vissa platser

vid Sundet, djupt rotande vanan att såsom näringsfång och manlig idrott

betrakta och utöfva smyghandeln lemna t rum för en annan uppfattning och

verksamhet, saknades icke anledning befara, att möjligen andra utvägar, än

de genom Deklarationen hämmade, skulle af vinningslystnaden utfinnas för

att kringgå lagbuden; och om också bevakningsanstalterna under deras nuvarande

form skulle i någon män kunna umbäras, vore det dock möjligt,

att förändrade sätt för smyghandel^ bedrifvande kunde kräfva nya bevakningsåtgärder,

livilka skulle föranleda kostnader, som i större eller mindre

man loge nu anvisade anslag i anspråk, och gåfve redan vunnen erfarenhet

någon anledning till en sådan förutsättning. Vid dessa förhållanden, och då

Styrelsen icke Unge äfventyra att befinnas i saknad af medel för vidtagande

af bevakningsanordningar, livilka af omständigheterna kunde blifva påkallade,

men af tillgången på disponibla medel icke kunde anses fritagen från förpligtelsen

att i dispositionen af dessa, likasom öfriga anslag, iakttaga sträng

sparsamhet, hade Styrelsen ansett sig hvarken kunna eller höra på de förändrade

förhållanden, som genom tillkomsten af omförmälda Deklaration inträda

redan nu grunda någon framställning om indragning eller minskning

af de anslag, som för kustbevakningen inom Södra distriktet vore anvisade.

Såsom 1871 års stat, lika med den för år 1872, utvisade, funnes vid den

år 1866 inrättade Tullkammaren i Trelleborg af vaktmästare endast två och

af roddare blott eu. Donna från början der anställda vaktbetjening ansågs,

innan den utrikes handelsrörelsen på platsen egde någon större utsträckning,

vara tillräcklig, men hade, i följd af den snabba utveckling donna rörelse

derstädes vunnit, redan före detta visat sig icke motsvara behofvet. Hittills

hade väl detta kunnat afhjelpas derigenom, att innehafvarne af två utaf de

till Trelleborgs tulljakt hörande kustroddaretjenster, hvilka begge sysslor

varit ställda på indragning vid blifvande ledighet, kunnat såsom öfverflödiga

användas till vaktmästaregöromål vid tullbevakningen på platsen; men sedan

under år 1871 dessa kustroddare i donna sin egenskap förflyttats till andra

ställen, och berörda utväg att fylla den förhanden varande bristen i tullbevakningen

i Trelleborg således icke vidare förefunnes, hade Styrelsen sett sig

föranlåten underdånigst hemställa, att ytterligare en vaktmästaretjenst må

der få inrättas med lika aflöning, som för de förut der anställda vaktmästare,

nemligen 500 R:dr såsom ordinarie lön och 200 Rall'' i tjenstgöringspenningar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 43

Sydöstra distriktet:

I sammanhang med förevarande statsregleringsärende, hade Styrelsen

ansett till behandling höra förekomma en af Ordföranden i Ronneby kommunalstämma

A. Holm, å innevånarnes vägnar, hos Kongl. Maj:t gjord och

till Styrelsen, för afgifvande af utlåtande, remitterad underdånig ansökning

dels om inklareringsrätt för alla till Ronneby från utrikes ort ankommande

lastade eller barlastade fartyg, och dels att sådant tullpligtigt, till införsel

medgifvet gods, som från utrikes ort till köpingen ankomme, måtte af der

stationerade tulltjensteman behörigen tullbehandla^, allt under vilkor och

föreskrifter, som Kongl. Maj:t funne godt i nåder bestämma; Och både till

stöd för beviljande af dessa förmåner åberopats: att köpingens folkmängd,

oaktadt större delen deraf måst efter den Ronneby år 18(14 öfvergångna

vådeld lemna orten, likväl redan under år 1870 uppgått till 1,511 personer;

att, på sätt en Inlagd uppgift utvisade, exporten från och importen till Ronneby

i en anmärkningsvärd grad tilltagit under de fyra åren 1867—1870,

-— samt att köpingen, som med sin göda hamn läge på ett afstånd af nära

9 mil från närmaste järnvägsstation, icke egde annan hufvudsaklig för allmänna

rörelsen användbar kommunikation med andra orter, än medelst sjöfart.

Vid öfvervägande häraf, efter det såväl Tullinspektionen i Ronneby som

Tullkammaren i Karlskrona blifvit genom distrikt-chefen börda, samt jemväl

denne afgifvit infordradt yttrande i frågan, hvarvid den underdåniga ansökningen

blifvit af alla dessa myndigheter i mer eller mindre mån understödd,

både Styrelsen väl ansett en utvidgad klarering^, lossnings- och tullbehandlings-rätt

skäligen höra köpingen förunnas, men, i öfverensstämmelse med

hvad Styrelsen i underdåniga utlåtanden den ''21 Juni 1866, angående stadsstyrelsens

i Skellefteå, och den 9 November 1869, angående åtskilliga handlandes

och skeppsredares i köpingen Lysekil likartade ansökningar, anfört,

funnit sig icke höra eller kunna till den nu förevarande tillstyrka bifall i

vidsträcktare mån, än hvad som blifvit genom Kongl. blefven den 27 Juli

1866 för Skellefteå och den 19 November 1869 för Lysekil medgifvet,

nemligen:

dels att fartyg, som från utrikes ort ankomme till Ronneby med last

till större eller mindre del af sill, torr fisk, kaffe och raffineradt socker,

samt i öfrigt icke medförde tullpligtigt gods, må till köpingens hamn direkt

få inlöpa och der lossa varor af nu nämnda slag, dock att det lossade godset

skulle under Tullverkets lås förvaras i tjenlig! tullpackhus, intilldess Tullkammaren

i Karlskrona kunde om tullbehandlingen förordna;

dels att varor af om förmälda slag jemväl må vid sagde lossningsplats

tullbehandlas under iakttagande deraf, att attest å desamma insändes till

Tullkammaren i Carlskrona, som borde journal isera och tulldebitera varorna

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

samt uppbära och redovisa den för dem belöpande tullafgiften, allt likväl

med vilkor att Ronneby köping på egen bekostnad ej mindre anskaffade och

för framtiden underhölle förenämnda tullpackhus, af den beskaffenhet och på

sådan plats förlagd t, att det befunnes för ändamålet fullt lämpligt, äfvensom

för tullpersonalen behof!iga bostäder samt expeditions- och vaktlokaler med

deri för tjenstegöromålen nödig möblering, än ock tillhandahölle erforderlig

vigtattiralj och behöfliga målkärl;

dels ock att, under det inklaröring af fartyg, som med last af någon

eller några bland bär omförmälda varor eller ock af tullfritt gods från utrikes

ort direkte till Ronneby ankomme, skulle såsom hittills verkställas vid

hufvudtullkammaren i distriktet, fartyg, som i barlast till nämnde köping

anlända, må på stället inklarera.

Derest nådigt bifall härtill lemnades, blefve deraf en följd, att tullförvaltningen

i Ronneby måste på annat än förut beslutadt sätt ordnas. Jem11

kt 1871 äfvensom 1872 års stat skulle nemligen, vid inträffande ledighet i

nuvarande på indragning ställda en Tullinspektor ssyssla och två Yaktmästaretj

en sfer derstädes, dessa sysslors innehafvare komma att ersättas allenast af

eu uppsyningsman. Äfven oberoende af utvidgade rättigheter för varutrafik

med utlandet, hade Distrikt-chefen förnyat eu af honom förut gjord anmälan

om det af platsens på sista tiden tilltagande sjöfartsrörelse i förening med

dervarande lokala förhållanden betingade behofvet af en vaktmästare derstädes

; och da fullgörandet af de bestyr, som genom beviljande af nu i

seglations- och tullbehandlingshänseende föreslagna förmåner skulle komma

att åligga ställets tullpersonal, fordrade, att föreståndaren för denna station

icke börda ega lägre än Tullinspektörs grad, ansåg Styrelsen honom höra

dervid bibehållas med den för en sådan tjensteman vanliga aflöning, samt

att till hans biträde på platsen måtte anställas eu vaktmästare, och hade

derföre, under ofvannämnda förutsättning, underdånigst hemställt, att för

Ronneby må i staten uppföras eu Tullinspektor med 1,200 R:dr såsom ordinarie

lön, 300 R:dr i tjenstgöringspenningar och 100 R:dr i båtlega, samt

eu vaktmästare med 400 R:dr i ordinarie lön och 200 R:dr i tjenstgöringspenningar,

hvilken senare aflöning dock ej borde utgå förr, än någon af de

nu på stället varande två vaktmästare från sin befattning afgått.

Då den ifrågasätta förmånen, om den medgåfves, torde få, omedelbart

efter det sådant skott och de föreslagna vilkoren blifvit fullgjorda, af köpingen

tillgodonjutas, hemställde Styrelsen om tillåtelse att, under afvaktan

pa tillämpningen af 1873 års stat, derförinnan få af Tullverkets extra medel

anvisa erforderligt löneskilnadsbelopp.

Genom besparing af nu i staten uppförda uppsyningsman aflöning

1,100 R:dr, koinme den af den nya organisationen föranledda effektiva lönetillökningen

att inskränkas till 1,100 R:dr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 titt Kongl Alaj.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

45

(iotlandsdistriktet:

Norra distriktet:

Uti sin till Styrelsen för år 1870 afgifna årsberättelse hade Tullkammaren

i Umeå, bland annat, anhållit, att, i likhet med förhållandet vid åtskilliga

andra Tullkamrar, anslag till skritbiträde måtte anvisas äfven för

förstnämnda Tullkammare, hvarest kontorsgöromålens tillväxt under de senare

åren gjort anlitandet, på Tullförvaltarens egen bekostnad, af sådant biträde

nödvändigt.

Vitsordande Tullkammarens uppgift, att göromålen derstädes icke obetydligt

ökats, särdeles sedan den staden medgifva nederlagsrätt på sista tiden

börjat mera allmänt begagnas, hade, vid det förhållande att Tullförvaltaren

i Umeå, hvilken det ålåge att redovisa, utöfver egen, jemväl två underlydande

tullstationers uppbörd samt att i första rummet hålla hand öfver

deras räkenskaps- och förvaltningsåtgärder, dervid saknade allt kontorsbiträde,

Styrelsen underdånigst hemställt, att i sådant afseende måtte för Tullkammaren

i Umeå, likasom för en del andra Tullkamrar, i staten uppföras ett

skrifbiträdesanslag af 500 R:dr.

Wermlands och Elfsborgs läns gräns-distrikt:

Likasom i afseende på Umeå blifvit anförd t, men i ännu högre grad,

både tullförvaltningsbestyren, såväl kontors- som packhusgöromålen, erhållit

betydande tillökning vid Tullkammaren i Karlstad, sedan staden förunnats

icke blott nederlagsrätt, utan, efter nordvestra stamjernbanans öppnande, äfven

rransitupplagsrätt. Uppbörden derstädes af tullmedel både ock i den män

ökats, att donna uppbörd, som år 1866 var inskränkt till ett belopp af

"24,765 R:dr 82 öre, år 1870 uppgått till mera än 5 gånger donna summa

eller till 126,346 Rall'' 49 öre.

Hvarken den nu till 3,000 li:dr bestämda aflöningen för Tullförvaltaren,

som äfven bär vore ensam på Tullkammaren, eller den fåtaliga vid

tullbevakningen anställda betjeningen, bestående endast af tvä vaktmästare,

af hvilka den ene, i saknad af uppsyningsman, både till åliggande att biträda

vid varors packhusbehandling och dem attestera, stode i behörigt förhållande

till det ansvar och den arbetskraft, som göromålens beskaffenhet

och mängd förutsatte. Styrelsen, som för deras tillbörliga skötande

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverlcet 1872.

också varit föranlåten att för en del af år 1871 utaf extra medlen anslå åt

Tullförvaltaren ett särskild! tillskott af 500 R:dr efter år räknadt, samt såväl

under år 1871 som föregående år förse honom med tillfälligt uppsyningsmansbiträde

mot godtgörelse jemväl af extra medelsanslaget, både, enär all

anledning vore, att behofvet af bägge dessa utgiftsposter långt ifrån att framdeles

minskas eller upphöra, tvärtom skulle gorå sig såsom stadigvarande

ännu mera gällande, funnit sig icke vidare kunna undgå att hos Kongl.

Maj:t hemställa dels om en lönetillökning åt tullförvaltaren med 500 R:dr,

hvarigenom hans med 5,000 R:dr nu utgående ordinarie lön skulle komma

att utgöra 5,500 Rall'', och dels om uppförande på stat vid Tullkammaren

af en uppsyningsman med ordinarie lön af 800 R:dr och tjenstgörlöspenningar

af 500 R:dr, hvilket allt, efter afräkning af de 100 Rall’, som den

packhusattesterande vaktmästaren nu för detta sitt åliggande uppbära, men

vid dess upphörande vore pligtig frånträda, komme att föranleda en effektiv

aflöningstillökning af 1,500 R:dr.

I följd af hvad sålunda biff vi t af General-Tullstyrelsen föreslaget,

skulle Aflöning sstaten komma att ökas med 3,900 R:dr, och dennas totalsumma,

som för år 1872 upptagits till ett bruttobelopp af 1,333,615 R:dr, således

att ökas till......................R:dr 1,337,515: —

Men härvid hade man att nu, likasom vid föregående

statsregleringstillfällen, beräkna besparingar i ordinarie aflönings-normalstaten,

dels i följd af åtskilliga nuvarande tjenstinnehafvares

förklarande, att de önskade bibehållas vid sina enligt 1868 års

stat agande löneförmåner, Indika besparingar komma, så vid t

de nu kunnat utrönas, att för år 1873 uppgå till 33,202: 50.

och dels i följd deraf, att innehafvarne

af sådana tjenstår, som enligt förslaget till 1873

års stat skulle vid blifvande ledigheter eller af

annan förutsatt anledning ersättas med andra

befattningar, för hvilka högre eller nya löner vore

i statsförslaget upptagna, komma att, så länge

de vid sina tjenstår qvarstode, uppbära endast

den för dem i 1868 och 1872 års stater bestämda

aflöning, hvilken besparing för år 1873

kunnat beräknas till................ 5,400: — gg goZ- 50

så att verkliga behofvet för de i 1873 års stat uppförda

sysslor skulle blifva inskränkt till...........R:dr 1,298,912: 50.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o I om Statsverket 1872.

Deremot måste äfvenledes nu, likasom vid senaste statsreglering, anslås

särskilda belopp på Öfvergångsaflöningsstat:

dels åt de embets- och tjensteman samt betjente, hvilkas befattningar

borde vid blifvande ledigheter indragas, och för Indika aflöningsstaten för

1873 icke upptoge några lönebelopp; utgörande, utöfver belöpande upphördaprovision,

der sådan egde ruin, dessa särskilda aflöuingar tillhopa 29,370: —

och dels åt innehafvarne af sådana tjenstår, hvilka vid

blifvande ledigheter herde utbytas mot andra befattningar med

lägre löneförmåner, och Indika löneskilnadsbelopp blifvit för år

1873 beräknade till sammanlagd!.................. 18,880: —;

kommande sålunda för Öfvergångsaflöningsstaten att erfordras R:dr 48,250: —

För tillhandahållande af den Uppbördsprorision, som fortfarande herde

utgå till de embets- och tjensteman samt betjente, Indika förklarat sig icke

vilja ingå på 1869 års stat eller voro pligtig» att åtnöja^ med den i 1868

års stat bestämda aflöning, och till hvilken provision efter det medeltal deraf

för åren 1862—1866, som tillförene lagts till grund för dess beräkning,

för den ännu qvarvarande tullpersonalen, som egde sådan aflöning

åtnjuta, erfordrades ett anslag af 52,160 R:dr, hade, med afseende på nu,

likasom förut skott, påräknad afgång bland donna personal före och under

1873, Styrelsen ansett sig kunna för sistnämnda år upptaga detta anslag till

endast ett belopp af 50,000 Rall’.

Med iakttagande, vid beräknandet af behofven för ålder stilläggs- samt

indragnings- och pensionsstaterna, af den vid senaste statsregleringstillfällen

följd» grund, nemligen att dervid hänsyn icke toges till de belopp, hvartill

anslagen derför varit förslagsvis beräknade och blifvit beviljade för det år,

då statsregleringen skedde, liv lika belopp, si som uppgillra så långt före det

år, de afsåga, icke kunnat ega önskvärd noggrannhet, utan till dem, som

vid samma års ingång funnits verkligen hafva varit behöflig», sedan dervid

gjorts de afdrag och tillökningar, hvartill de förändringar, som redan egt

rum eller kunde antagas skola inträffa, funnits gifva anledning, både till utgifterna

på dessa stater visat sig erfordras: för ålderstilläggsstaten 86,380

R:dr, indragningsstaten 87,191 R:dr, pensionsstaten för afskedade tjensteman

och betjente 185,281 R:dr 25 öre samt pensionsstaten för aflidne tjensteman»

och be tj eu tes i fattigdom efterlemnade enkor och barn 31,485 R:dr 90 öre,

mot de för hvardera af dessa ändamål för år 1872 anvisade summor af respektive

88,000 Rall-, 92,400 R:dr, 197,000 R:dr samt 31,800 R:dr; och

hemställde i följd häraf Styrelsen, att såsom förslagsanslag måtte för år 1873

i runda tal beviljas:

för Ålderstilläggsstaten.....................R:dr 86,400: —

„ Indragningsstaten...................... „ 87,200: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 6 till Kongl. Mapts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

För Pension sstaten för afskedade tjensteman och betjente. . Ridt- 185,300: —

„ Pensionsstaterna för aflidna t j ens temäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn.......... 31,500: —

Beträffande sedermera den egentliga Omkostnaässtaten med dess särskilda

anslagsposter, hade, med undantag för den till ”Rese- och traktamentskostnader”

anvisade summa af 25,000 R:dr, anledning icke förekommit att

föreslå andra belopp än de för 1872 beviljade; men då de till berörda titel

hörande utgiftsposter icke i medeltal under de 5 sistförflutna åren uppgått

till mera än 22,86b R:dr 27 öre, ansåg styrelsen en nedsättning deri kunna

göras af 2,000 R:dr; hvarjemte Styrelsen hemställde, att den till “diverse

utgifter" anvisade förslagsssumma af 10,087 R:dr 50 öre, må, för jemnande

till helt tusental af alla utgiftsstaternas slutsumma, förhöjas till 10,937 R:dr

50 öre.

Slutligen hade Generaltullstyrelsen uppställt en jemförelse emellan de

för år 1872 fastställda och förevarande för år 1873 föreslagna utgiftsstater,

hvaraf visade sig att,

medan de förra uppgänga till följande belopp, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten............ 1,333,615: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar 41,632: 50. | 291,982- 50

Ofvergångsaflöningsstaten .................... 55,230: —

D:o uppbördsprovision, förslagsanslag......... 50,000: —

Alderstilläggsstaten, förslagsanslag............... 88,000: —

Indragningsstaten, förslagsanslag................ 92,400: —-

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, förslagsanslag

........................... 197,000: —

Pensionsstaterna för aflidna tjensteman!? och betjentes i fattigdom

efterlemnade etiker och barn, förslagsanslag .... 31,800: —

Omkostnadsstaten........................ 173,587: 50.

deraf 99,337 R:dr 50 öre vore förslagsanslag.

Summa R:dr 1,980,000: —

så skulle deremot de senare eller staterna för år 1873, sådana de af styrelsen

föreslagits, bestiga sig till följande summor, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten............ 1,337,515: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar 38,602: 50. j 298 912- 50

Ofvergångsaflöningsstaten.................... 48,250: —-

D:o uppbördsprovision, förslagsanslag......... 50,000: —

Alderstilläggsstaten, förslagsanslag............... 86,400: —

Indragningsstaten, förslagsanslag.......... 87,200: —

Transport R:dr 1,570,762: 50.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. N:o (> till Kongl. Mnjds Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

n . Transport R:dr 1,570,762: 50.

rensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, föv
slagsanslag

............... 185,300: -

rensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn, förslaqsanslaa .... 31 300- _

Omkostnadsstaten....................... 172^437- 50

deraf 98,187 R:dr 50 öre voro förslagsanslag.

■ ,..ri , , n .. Summa R:dr 1,960,000: —

1 hvaraf således de för 1873 föreslagna utgifterna skulle med 20 000

R:dr understiga dem, som beräknats för 1872.

Efter redogörande för hvad Generaltullstyrelsen sålunda anfört yttrade

föredragande Departements-chefen:

Hvad först angar den af innevanarne i köpingen Ronneby gjorda underdåniga

ansökning om beviljande af utvidgad inklareringsrätt för nämnda

köping, så tillstyrker jag, att denna ansökning måtte af Eders Kongl. Makt

bifallas på det sätt och under de vilkor, som Generaltullstyrelsen föreslagit.”

”Beträffande derefter Styrelsens förslag, dels att kustvaktens vid Hättan nuvarande

jaktlegoanslag skulle med i 00 R:dr förhöjas till 300 R:dr, dels att

vid tullkammaren i Trelleborg skulle, utöfver der redan varande tvänne vaktmästare,

anställas ytterligare en vaktmästare med 500 R:dr i lön och 200

R:dr i tjenstgöri liggpenningar, dels att för Ronneby köping skulle i aflöningsstaten

uppföras, i stället för derå nu upptagne uppsyningsman, eu tullinspektor

med 1,200 Ruff i lön, 300 Ruff i tjenstgöringspenningar och 100 Ruff i

båtlega äfvensom en vaktmästare med 400 Ruff i lön och "200 Ruff- i tjenstgöringspenningar,

hvilken sistnämnda aflöning likväl icke borde utgå förr än

någondera af de på stället nuvarande tvänne vaktmästare från sin befattning

afgatt, dels att för tullkammaren i Umeå skulle uppföras ett anslag af 500

Ruff- till skrifbiträde samt dels att i Karlstad tullförvaltarens lön skulle med

•>00 Ruff höjas till 2,500 R:dr och vid dervarande tullkammare derjemte

anställas eu uppsyningsman med 800 R:dr i lön och 300 R:dr i tjenstgöringspenningar,

så har jag icke anledning att emot dessa förslag gorå någon

erinran; och som jag icke heller har något att påminna vare sig emot hvad

Generaltullstyrelsen anfört rörande de hos Styrelsen »jorda framställningar

om ytterligare ändringar i aflöningsstaten, Indika Styrelsen funnit icke höra

vinna afseende, eller emot Styrelsens beräkning af slutsummorna ä aflöningsstaten

och å de öfriga utgiftsstaterna, så hemställer jag, att det af Styrelsen

uppgjorda statsförslag, som i sin helhet slutar sig på eu summa af 1,960,000

Kali, matte af Edeis Kongl. Maja utan förändring öfverlemnas till granskning

jemväl af Riksdagen och att Eders Kongl. Maja dervid täcktes föreslå, att det under

Sjunde lmfvudtiteln uppförda förslagsanslag, att af tullmedlen direkte utgå till

Bill. till Itilcsd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Tullverket, måtte bestämmas till nämnda belopp, 1,960,000 R:dr, hvithet med

20,000 R:dr understiger det, som uti nu gällande Riksstat finnes i sådant

afseende upptaget.”

4:o.

Departements-chefen anmälde härefter, att Skogsstyrelsen uti underdånig

skrifvelse den 30 nästlid ne November gjort framställning om åtskilliga

förhöjningar i det nu för Skogsväsendet anvisade ordinarie anslag och i sådant''

afseende beträffande Styrelsens eget embetsverk anfört, att, sedan Styrelsen

uti ett den 26 April 1862 afgifvet underdånigt förslag upptagit den

tjenstepersonal för embetsverk^, som Styrelsen för sin del ansåg behöflig

med afseende å de ärenden, hvilka syntes höra tillkomma Styrelsens befattning,

och Kongl. Maj:t derefter uti nådig skrifvelse den 29 Juni 1866 förständiga!

Styrelsen att taga nämnda förslag under förnyad ompröfning samt

dervid lägga till grund den betydligt inskränktare stat, som angåfves i nådiga

brefvet om Skogsstyrelsens inrättande den 29 Januari 1859, så både

Styrelsen till underdånig åtlydnad häraf den 29 Juni 1867 uppgjort ett nytt

förslag till organisation för verket och uti detta förslag i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med nämnda nådiga bref upptagit Styrelsens personal, förutom

chefen, till en sekreterare, som jemväl skulle vara registrator och aktuarie,

en kamrerare, som tillika skulle vara revisor och fiskal, samt en kanslist

och en vaktmästare.

Endast med den förändring att, i stället för den i förslaget upptagna

kanslist, den för denne tjensteman föreslagna lön förenats med expensa,

islaget för att användas till extra tj ens tebi träde i styrelsen samt med den

jemnkning i sekreterarens och kamrerarens tjenstgöring, att revisionsgöromålen

dem emellan fördelades, så att revisionen af skogsindelningsplaner öfverfördes

på sekreteraren och att denne jemväl skulle vara fiskal, äskade derefter

Kongl. Maj:t i nådig Proposition till Riksdagen den 19 Februari 1869

anslag till aflöning för Skogsstyrelsens personal i enlighet med Styrelsens

förenämnde, på grund af nådigt förständigande, upprättade, förnyade förslag,

dervid Kongl. Näjd dock täcktes förklara, att det inom en icke särdeles aflägsen

f ramtid torde blifva Styrelsen svart att, utan förökning af arbetsbi after,

hinna med erforderlig omsorg handlägga de ständigt växande tjenstebestyr,

som tillhörde Stvrelsen.

Redan under år 1869, då Styrelsen i följd af nådiga brefvet den 7

Maj samma år blifvit satt i tillfälle att med den personal, som nådiga Pro
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.

positionen angifvit, i hufvud saldi ga, delar tillämpa det Instruktionsförslag,

hvithet i sammanhang med nämnda proposition varit för Riksdagen framlagdt

och sedermera den 19 påföljande November såsom författning utfärdades, befinns

det förenad! med icke ringa svårighet att medhinna de något öfver

1000 mål, som då dragits under Styrelsens pröfning, och hade detta ej kunna!

ske, så framt ej med ingången af Juli månad registrator-;- och ak tuar iegöromålen

uppdragits åt en extra tjensteman.

Följande året, 1870, då antalet mål, som till Styrelsen inkom, öfversteg

1500, ökades i följd deraf svårigheterna att fullgöra hvad som tillhörde Styrelsens

befattning, ehuru med ingången af sistnämnda år en extra tjensteman

blifvit anstånd för revisionsgöromålen; och nästlidna år, då målen redan

vid förevarande skrifvelses aflåtande, i slutet af November, uppgått till 2000,

vore det Styrelsen omöjligt att, oaktadt den mest ansträngande tjenstgöring,

hinna handlägga dessa ärenden.

Med anledning häraf och då det visat sig, att särskilda tjenstemän erfordrades

ej mindre för registrator- och aktuarie- än äfven för revisionsgöromålen,

för hvilka ansvarighet ej vidare skäligen torde kunna åläggas föredraganderne

i Styrelsen, som derförutom vore med arbete härd! betungade,

hemställde Styrelsen underdånigst om bemyndigande att få såsom ordinarie

tjenstemän anställa en registrator och aktuarie samt en revisor, hvardera

med aflöning af 2,200 R:dr eller samma belopp, som bestodes dylika

tjenstemän i de flesta öfrig» embetsverk, äfvensom att Styrelsen det oaktadt

måtte få bibehålla oafkortad! nuvarande anslag till extra kanslibiträde och

expenser, hvarförutan Styrelsen ej skulle komma i tillfälle att antaga de extra

biträden, som för göromälens behöriga fortgång vore oundgängligen nödvändiga.

Vidare och då med den ansenliga utveckling Styrelsens arbeten sålunda

tagit och med den oaflåtlig» beröring, som i följd häraf måste underhållas

med de flesta embetsverk i hufvudstaden, uppvaktningen hos Styrelsen icke

längre kunde tillräckligt bestridas af en enda vaktmästare, så och då härigenom

icke ringa omgång och tidsutdrägt uppstå!!, anhålla Styrelsen att få

anställa ytterligare en vaktmästare med 600 R:dr i årlig lön.

Beträffande slcogsstatspersonalen, så inhemtades visserligen af de från

skogs!)enstemännen i de Norrländska provinserna ingångna årsberättelser, att

skogsåverkningarne derstädes betydlig! aftagit och inom vissa revier, der

dylika lagöfverträdelser för endast få år sedan voro talrika, nu i det närmaste

upphört, hvithet lyckliga förhållande utan gensägelse finge tillskrifvas

skogspersonalens nitiska verksamhet inom de begge nordligaste länen, föröfvades

dock ännu skogsåverkan i stor skala, hvadan och då det göda resultat,

som vunnits å de orter, der skogspersonalen varit mera tillräcklig för

beslagtagande af åverkadt virke samt åverkarnes efterspanande och lagförande,

syntes mana dels att bereda tillfälle för en utsträckt verksamhet i be
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

bil. N:o 6 till Kongl. Majds Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.

i Öl da hänseende, dels till anställande af erforderligt antal skogstjenstemän

och betjente i de orter, åt Indika den fåtaliga personalen hittills ej kunnat

egna tillräcklig uppsigt, Styrelsen underdånigst hemställt:

„ att list nuvarande första inspektionsdistriktet, hvilket med undantag

af Asele, Fredrika, Wilhelmina och Dorothea socknar, eller Åseie revier, omfattade

hela Norrbottens och Westerbottens län jemte dess lappmarker, med

en ytvidd af omkring 1,400 qvadratmil och högst tidsödande kommunikationer,

måtte såsom varande alltför vidlyftigt att af en tjensteman kunna med

erforderlig kraft inspekteras, delas i tvåa ne, så att det ena eller första distriktet

komme att utgöras af Norrbottens län och det andra af hela Westerbottens

län, inbegripande jemväl det till nuvarande Andra inspektionsdistriktet

hörande Asele revier, samt att i följd deraf ytterligare en skogsinspektör

i de nordligaste länen måtte anställas, hvarvid för den inspektör, som komme

att till distrikt erhålla Westerbottens län, der åtminstone i residensstaden lefnadskostnaderna

ej voro högt uppdrifva, lönen torde kunna bestämmas till

3,000 R:dr och resepenningarne till 750 R:dr, hvaremot inom Norrbottens

distrikt, hvilket skulle omfatta eu ytvidd af omkring 920 qvadratmil och der

såväl lefnads- som resekostnaderna voro särdeles dryga, den nuvarande lönen

af 4,000 Rall* och 1,000 R:dr i respenningar torde höra bibehållas;

att, på sätt jemväl blifvit föreslaget af den senaste Skogskomitén, trakten

omkring Tärändö eif, öfva delen af Kalix elfdal från byn Narken samt

Tornea elfs flodområde från byn Antis, allt med tillfallande bivatten, för

hvilken trakt sedan flera år tillbaka extra ordinarie revierförvallare varit

antagen, måtte, enär jägmästare i Kalix, Pajala och Gellivara revier, hvarom

detta vidsträckta och för skogsåverkningar utsätta område nu hörde, ej

kunde hinna att till samma område utsträcka sin förvaltning, skiljas från

nämnda revier och bilda ett särskild t tjenstgöringsområde med namn af

lär ända revier under förvaltning af eu Jägmästare med 900 Rdr i lön och

400 R:dr i respenningar;

art till fyllande af de årliga resepenningarne för den Jägmästare i

Arvidsjaurs revier, om hvars anställande med aflöning af redan på stat uppförda

medel Styrelsen samma dag gjort särskild underdånig framställning,

måtte anvisas ett belopp af 200 R:dr, så att han komme att i respenningar

erhålla tillsammans 400 R:dr;

att då antalet Jägmästare genom anställandet af en dylik tjensteman i

bärande revier skulle blifva 76 i stället för 75, — hvartill i öfverensstämmelse

med nu fastställd stat antalet komme att uppgå, derest Kongl. Maj:t

täcktes medgifva tillsättande af en Jägmästare i Arvidsjaurs revier — och i

följd deraf en af de fem för Jägmästare bestämda löneklasserna, hvilka nu

alla både ett lika antal lönerum, nemligen 15, skulle komma att innehålla

16 sådana eller ett rum mera än de öfriga, denna tillökning i anseende till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil, N:o 6 till Kong!. Maj:ts /''rop. N:o 1 om Statsverket 1872.

skogstjcnHtemånnens i de fyra lägre löneldasserna svaga löner och den långa

tid, svin erfordrades för att uppnå den högsta löneklasscn, måtte få räknas

till sistnämnda klass och att således ett belopp af 1,100 R:dr eller skillnaden^

emellan lägsta och högsta Jägmästarelönen måtte anslås för att bereda

de i ne fyra lägre löneldasserna äldste Jägmästare tillfälle till uppflyttning i

högre klass;

att . de för Jägmästare i de 6 norra länen anslagna respenningar,

hviska ej befunnits tillräckliga för de resor, som i och för en rätt tjonsteuiöfning

varit erforderliga, hvaraf följt antingen enskild uppoffring för de särdeles

svagt aflönade tjenstemännen eller ock att behöflig» tj ens teresor måst

åsidosättas, matte på det sätt förhöjas, att Jägmästare utöfver de 400 R:dr,

hvilka nu utgingo såsom resepenningar för en sådan tjensteman i de Norra länen,

kom me i åtnjutande inom Norr- och Westorbottens län af högst 200 R:dr

och inom bilaga Norrländska och Kopparbergs län af högst 100 R:dr, dock

endast sa vidt han med räkning styrkte, att hans resekostnader för året enligt

Resereglementet öfverstigit 400 R:dr; och skulle således för nämnda ändamål

under antagande af 10 Jägmästare i Norr- och Westerbotten samt

14 i de fyra öfrig» Norrländska länen jemte Kopparbergs län erfordras

5,200 R:dr;

att, med hänsyn till de höga lefnadskostnaderna och den särdeles ansträngande

tjenstgöringen i de norra orterna, de derstädes anställde Jägmästare

måtte erhålla personliga lönetillägg, så, att deras aflöning komma att

stiga till 1,200 R:dr för hvardera, hvarförutan densamma ej allenast vore

otillräcklig att motsvara lefnadsbehofven, utan äfven stode ''i alltför starkt

missförhållande såväl till afbön ingen för öfrig» dervarande tjensteman, såsom

Landtmätare, Läkare in. fl., som ock till den aflöning och andra inkomster,

som af enskilda sågverk segare och bolag bestodes deras såginspektorer, timmer

uppköpare samt till och med flottaingsförmän; och skulle med beräkning

att samtlig» Jägmästarne i de båda lägsta löneldasserna tillhörde de 6

norra länen, hvilket, da de flesta lediga platser der söktes af och besattes med

yngre, förut extraordinarie tjensteman, inom ej synnerligen lång tid torda

inträffa, ehuru för närvarande 7 Jägmästare i lV:dc och 2 i Vite löneklasserna

voro anställda i de södra provinserna, till donna löneförbättring erfordras

för 15 Jägmästare i Vite klassen, å 800 R:dr, 4,500 Ruff- och för 15

Jägmästare i

att då erfarenheten visat, det aflöning»!! till kronojägarne i de 6 norra

länen, hvilken utginge med 500 R:dr, inbegripet rese- och tjenstgöringspenningar

samt hyresersättning, vore otillräcklig för kronojägarnes lifsuppehälle

och försatte dem i en beroende ställning, som ingalunda vore gagnelig

för tjenstgöringen, och då den ringa aflöning»!! ofta haft till följd, att de

dugligaste bevakare lemnade statens tjenst och togo anställning bos enskilda

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. S-.o 6 till Kong!,. Ma}: Is Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.

såsom timmeruppköpare och flottningsförmän, aflöningen för de 92 kronojägarne

i Norrland och Kopparbergs län måtte höjas med 50 R:dr för hvardera

eller med tillsammans 4,600 R:dr; splint

att, för ordnande af erforderlig skogsbevakning inom de föreslagna nya

Tärändö och Arvidjaurs revier äfvensom i Malå bevalmingstrakt af Arjeplougs

revier, der under de tvä senaste åren extra krono]ägare varit med full lön

anställd, ytterligare 7 krononojägare måtte uppföras på skogsstaten i Norrbottens

län med aflöning af 550 R:dr hvardera i ett för allt eller tillsammans

3,850 R:dr;

Och skulle således de belopp, Indika Skogsstyrelsen anhölle det Kongl.

Maj:t täcktes af Riksdagen åska såsom tillökning i ordinarie anslaget för

Skogsstyrelsen, skogsstaten och skogslåroverken, utgöra tillhopa o2,500 R.di,

dervid dock Styrelsen, hvad anginge den i dess personal och betjening

begärda tillökning, tilläde den underdåniga hemställan att, då med denna tillökning

icke kunde anstå till dess medel dertill blifvit af Riksdagen anvisade,

Kongl. Maj:t ville af andra tillgängliga medel bereda Styrelsen tillfälle att

redan med ingången af år 1872 antaga de tjensteman och den vaktbetjent,

hvarom här ofvan förmälts. ^

Uti det af Skogsstyrelsen i förestående skrifvelse åberopade särskilda

underdåniga Memorial jemväl af den 30 nästlidne November, både Styrelsen

anfört, att” sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 24 förutgångne Oktober

förklarat, att en inom Arvidsjaurs och Jokkmokks lappmarker belägen, i

Brefvct till gränserna närmare bestämd skogstrakt, innefattande omkring 27

qvadratmil, skulle för kronans rakning såsom kronopark bibehållas, Skogsstyrelsen,

vid det förhållande att jägmästarnes i de särdeles vidsträckta Piteå

norra och Jokkmokks revier, hvarinom nämnda skogstrakt vore belägen, ej

kunde medhinna att egna densamma sådan mera speciel! föi vältning, som

borde tillkomma eu kronopark, ansåge sig böra underdanigst hemställa, att

en särskild jägmästare för berörda kronopark och de delar af angränsande

revier, som dermed lämpligen kunde förenas till ett tjenstgöringsområde med

namn’ af Arvidsjaurs revier, nu måtte anställas och befattningen således få

af Styrelsen i vederbörlig ordning kungöras till ansökning; och hade Styrelsen

i afseende härå erinrat, att af de 75 jägmästaretjenster, för hvilka i

anledning af nådiga Propositionen den 19 Februari 1869 Riksdagen anvisat

aflöningsmedel, en ännu vore obesatt, hvadan eu jägmästarelön i 5.te, eller

lägsta klassen, funnes tillgänglig, hvaremot, då respenningar, hvilka för jägmästare

i de 6 norra länen utginge med 400 R:dr och för öfrig» jägmästare

med 200 R:dr årligen, blifvit enligt den nådiga Propositionen af Riksdagen

beviljade endast för 31 jägmästare till belopp af 400 R:dr för hvardera samt

för 44 jägmästare till belopp af 200 R:dr för hvardera, men 31 jägmästarebefattningar

redan voro i de norra länen tillsätta, under det i riket för öfrig t

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 55

nu icke funnes anställda mer än 43 jägmästare, så vore för närvarande icke

något sådant resepenningeanslag, som borde tillkomma den nye jägmästaren

i Arivdsjaurs revier, eller ett å 400 Exil*, disponibelt, utan endast ett å 200

R:dr, hvadan Styrelsen hemställde, att fyll nåd en häri måtte få utgå af det

för skogsväsendet uppförda reservationsanslaget, intill dess densamma kunde

blifva af Riksdagen beviljad.

Efter anmälan häraf anförde föredragande Departements-chefen i underdånighet:
“Hvad

först angår Skogsstyrelsens förslag att, med anledning af det

nådiga beslutet om bildande af en kronopark med ovanligt stort område i

Jokkmokks och Arvidsjaurs socknar, ett nytt revier, omfattande nämnda

kronopark och angränsande traktör skulle under benämning Arvidsjaurs

revier inrättas och en jägmästare der tillsättas, så har jag emot detta förslag,

som synes mig vara af nyssnämnda nådiga beslut påkalladt, icke något att

invända. Men då Styrelsen vidare antagit, att tillgång till bestridande af

den nya jägmästarens lön och en del af hans respenningar skulle förefinna^

i de medel, som äro anvisade till lön och respenningar för en ännu otillsatt

jägmästaretjenst af de 75 dylika tjänster, Indika äro å Aflöningsstaten

upptagna, så får jag dervid upplysa, att dessa medel för närvarande icke äro

till ifrågavarande ändamål disponibla på grund af ett förhållande, som redan

förut varit inför Eders Kongl. Maj:t anmäldt och hvarom jag nu torde få i

underdånighet erinra."

“Då nemligen näst före början af 1869 års Riksdag fråga hos Eders

Kongl. Maj:t förevar om beloppet af det anslag, som, med afseende å den

då till väsendtlig del fullbordade nya skogslagstiftningen, borde vid samma

Riksdag äskas till skogsväsendet, så blefvo, enligt hvad protokollet öfver

Finansärenden för den 5 Januari nämnda år fullständigt utvisar, behofven

i berörda hänseende beräknade på följande sätt:

Till bestridande af utgifter å de samma dag af Eders Kong], Maj:t

för dess del gillade nya aflöningsstaterna:

för Skogsstyrelsen.................R:dr 21,800,

„ Skogsstaten.................. „ 210,600,

och „ Skogsläroverken................ „ 36,900,

samt till bestridande af utgifter för den omedelbara

vården och skötseln af kronopark^'' o. s. v..... „ 90,000.

Tillsammans R:dr 359,300.”

“Då emellertid för de skogsstatstjenstemän, som kom me att innehafva de

till skogsstaten anslagna boställen, så stor del af deras i aflöningsstaten upptagna

löner, som motsvarade boställenas afkastning, skulle anses vara genom

samma afkastning godtgjord, och någon kontant tillgång följaktligen icke

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

erfordrades till berörda del af lönerna, "så ansågs framställning till Riksdagen

icke behöfva göras om anvisande af hela den nämnda samman, utan derifrån

kunna afdragas det belopp, 5,421 R:dr 94 öre, hvartill afkastning^

af skogsstatsboställena funnes i senaste stat beräknad; och äskade Eders Kongl.

Maj:t derefter af Riksdagen att till bestridande af de utgifter för skogsväsendet,

Indika erfordrades utöfver den beräknade afkastning^ af skogsstatsboställena

måtte anslås:

Räntorna af samma boställen, i Riksstaten förslagsvis upptagna

till..............................R:dr 900: —

samt kontant .................... „ 352,978: 6.

Summa R:dr 353,878: 6.

”Sedan detta anslag blifvit af Riksdagen beviljadt endast med den förändring,

att det i den äskade summan ingående särskilda anslaget för Skogsinstitutet

ansågs tillsvidare böra å extra stat uppföras, och Riksdagen jemväl,

så vidt nu är i fråga, gillat omförmäld a, till dess granskning framlagda

aflöningsstater, så har vid tillämpningen befunnits, att uti det för boställsafkastningen

afdragna belopp, 5,421 R:dr 94 öre, räntorna för eu stor del

af boställena äfven äro inberäknade. Detta har åter halt till följd att de tjensteman,

som innehafva dessa boställen och alltså af de dem i aflöningsstaten

tillförsäkrade löner kontant icke erhålla mera än som återstår efter afdrag

dels af räntan, hvilken han slipper utgöra, och dels af den beräknade alkastningen,

som han antagits fä till beräknad t belopp in natura åtnjuta, följaktligen,

då i sistnämnda belopp räntan äfven linnés inberäknad, måste två

gången vidkännas afdrag för samma ränta. Sedan åtskilliga häraf föranledda

ersättningsanspråk af Eders Kongl. Maj:t funnits höra bifallas, har till afhjelpande

af berörda missförhållande den förändring blifvit i de senare lånestaterna

vidtagen, att för alla de skogsstatsboställen, der, vid eu i Statskontoret

anstånd undersökning, räntan funnits vara i det beräknade värdet

af afkastningen inbegripen, samma beräkningsvärde blifvit minskadt med ett

räntan motsvarande belopp. Härigenom har summan af dessa värden nedgått

från det i den nådiga Propositionen till 1869 års Riksdag antagna beloppet,

5,421 R:dr 94 öre, till 4,437 R:dr 3 öre och de till utgifter för

skogsväsendet påräknade tillgångar följaktligen minskats med 984 R:dr

91 öre. Detta förhållande har, så länge en af de beviljade jägmästarelönerna

varit disponibel, icke medfört någon olägenhet, emedan de i (ifrigt å aflöningsstaten

af en eller annan orsak uppkomna besparingar varit tillräckliga för

bestridande af utgifterna å den s. k. öfvergångsstaten, men då fråga nu

är om besättande äfven af donna jägmästare tjenst, så kan, på grund af det

förhållande, för hvithet jag nu i underdånighet redogjort, sådant icke ske

med mindre, än att det å Sjunde hufvudtiteln uppförda anslag till skogs
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. N:o tf till Kongl. Maj:ts Prop, N:o 7 om Statsverket 1872.

väsendet ökas med förenämnda belopp, 984 R:dr 91 öre, hvarigenom summan

af de för skogsväsendet disponibla tillgångarne komme att i verkligheten

nppgå till det belopp, som vid 1869 års riksdag påräknades.

”''Tåg föreslår derföre, det Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen

äska att till beredande af fyllnad i redan befintliga tillgångar för aflönande

af ifrågavarande, å den fastställda afton ingsstaten redan upptagna jägmästarebefattning

anvisa omförmälda belopp 984 R:dr 91 öre; och som den blifvande

innehafvare!! af denne befattning skulle komma att blifva stationerad

i Norrland, der jägmästare resepenningar utgå med förhöjdt belopp af 400

R:dr för hvardera, men den nu lediga jägmästarebefattningen är i aflöningsstaten

upptagen till ett resepenningeanslag af endast 200 R:dr, så hemställer

jag, det Eders Kong!. Magt derjemte måtte äska, att berörda anslag förhöjes

med 200 R:dr, så att de medel, som för beredande af tillfälle till besättande

af ifrågavarande jägmästaretjenst i Arvidsjaurs revier nu skulle behöfva anvisas,

komma att uppgå till inalles..............pt:([r | igp y j

"Sedan den för icke många år sedan genomförda ombildning611

af skogsväsendet numera visat det lyckliga resultat, att

inkomsterna af statens skogar, hvilka förut, med vexlande belopp,

hållit sig vid en summa af omkring 200,000 R:dr om året, deremot

från och med år 1868 vant i ständigt och starkt stigande,

så att dessa inkomster under nästlidna år kunna antagas hafva

uppgått till närmare 500,000 Ridt-, och säkerligen komma att i

framtiden vinna eu ytterligare betydande förökning, har tiden synts

mig vara inne till vidtagande af åtgärder för vidare utveckling af

en organisation, som lemna! ett så gynnsamt resultat, och har jag

dervid funnit eu del af de i sådan! afseende af Skogsstyrelsen

framställda förslag, hvilka jag här förut underdånigst anmält, vara

af beskaffenhet att förtjena nådigt afseende.

"Först och främst synes mig Styrelse!! sjelf, hvarest antalet

inkomna mål på 2 år vuxit med öfver 1,000, otvifvelaktigt vara

i behof af ökade arbetskrafter, för att kunna med erforderlig omsorg

handlägga sina stigande bestyr, och tillstyrker jag derföre

att för anställande, på sätt Styrelser! föreslagit, af en registrator

och aktuarie samt en revisor hos Styrelsen, med lön för hvardera

af 2,200 R:dr, må hos Riksdagen äskas tillsammans....... 4 400'' _

hvaremot jag anser förslaget om inrättande af en ny vaktmästarebefattning

för närvarande icke höra till någon åtgärd föranleda.

"Beträffande derefter skogsstaten och särskild t den i Norrland,

der kronan har sina ojemförligt vigtigaste skogar och der

Transport R:dr 5,584: 9T

Bih. till Riksd. Prat. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bill. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 5,584: 91.

tjenstgöringen i anseende till det hårda klimatet, de vidsträckta

afstånden och den glesa befolkningen är förenad med svårigheter,

som för jägeripersonalen i det öfriga riket icke ega någon motsvarighet,

tillstyrker jag
dels

att i Norrbottens och Westerbottens län, Indika nu utgöra

två skogsinspektionsdistrikt, måtte få bildas ett tredje sådant

distrikt, och att till en skogsinspektör derstädes måtte äskas i lön

3,000 R:dr och i respenningar 750 R:dr eller tillsammans . . . 3,750: —

dels att, då förhöjning af nuvarande resepenningeanslag för

jägmästarne i Norrland och Kopparbergs län synes vara af verkligt

behof påkallad och de af Skogsstyrelsen i sådant afseende

uppgifna belopp af 200 R:dr för hvarje jägmästare i Norr- och

Westerbottens län samt 100 R:dr för hvarje dylik tjensteman i

de öfriga ifrågavarande länen icke torde, äfven utan det af Styrelsen

föreslagna vilkor, hvilket, då något sådant icke finnes

fästadt vid de nu utgående resepenningeanslagen, icke af mig förordas,

kunna anses för höga, Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

åska att till förhöjande med förenämnde belopp af resepenningarne

för 18 jägmästare i Norr- och Westerbottens län

samt 14 jägmästare i de öfriga 4 Norrländska länen och Kopparbergs

län måtte anvisas tillsammans.................5,000: —

dels att för inrättande af en ny jägmästarebefattning i det till

bildande föreslagna Tärändö revier måtte äskas en ny jägmästarelön

i lägsta löneklassen eller 900 R:dr, jemte det resepenningebelopp,

som för en jägmästare i Norrbottens län är i allmänhet föreslaget

eller 600 R:dr, tillsammans...................... 1,500: —

dels att till förhöjning af nu utgående aflöning till 92 kronojägare

i Norrland och Kopparbergs län med 50 R:dr för hvardera

måtte äskas ........................... 4,600: —

samt dels att för beredande af tillfälle till anställande af

ytterligare 7 kronoj ägare i Norrbottens län med en aflöning af

550 R:dr för hvardera måtte äskas................. 3,850: —

”Finnande jag mig deremot icke ega tillräckliga skäl att

nu förorda någon åtgärd i anledning af skogsstyrelsens öfriga förslag

till ändringar i aflöningsstaten.

”De nya anslag eller förhöjningar i förutvarande sådana, om

hvilka, i händelse hvad jag här förut tillstyrkt vinner nådigt bifall,

framställning skulle komma att hos Riksdagen göras, uppgå

tillsammans till..........................R:dr 24,284:91.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bil. N;o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

med hvilket belopp alltså Eders Kongl. Maj:t torda vilja äska att det nu å

Sjunde hufvudtiteln uppförda kontanta anslag till Skogsväsendet varder

förhöj dt.

"Slutligen och hvad angår Skogsstyrelsens anhållan, det tillfälle måtte

Styrelsen beredas att redan nu antaga de tjensteman och den vaktbetjent,

om hvars anställande vid Styrelsen densamma, enligt hvad förut nämnts,

gjort underdånig framställning, så torde donna anhållan, hvad vaktbetjenten

beträffar, få anses hafva förfallit, och med pröfningen deraf i (ifrigt få tills

vidare anstå.”

5:o.

Vidare tillkännagaf Departements-chefen, att Öfver-Intendents-embetet den

21 Februari nästlidna år, i sammanhang med aflåtande af underdåniga skrivelser

med förslag till användande af årets statsanslag för byggnader och

reparationer dels i Stockholm och dels i landsorterna, tillika uti särskild

underdånig skrifvelse anfört, hurusom af nyssberörda skrifvelse?: inhemtades,

bland annat, att, medan behållningen å förstnämnda anslag, efter anvisande

af medel till nödvändiga arbeten för året, utgjorde endast 1,543 R:dr 72 öre,

som för oförutsedda reparationer reserverats, motsvarande behållning å byggnadsanslaget

för landsorterna uppginge till den betydliga summan af 41,603

R:dr 71 öre, under det att på samma gång inträffade, att beräknade värdet

å de i 3:dje klassen af sistnämnda förslag uppförda arbeten, hvilka måste

till ett kommande år uppskjutas, i lika betydande mån understege värdet å

enahanda arbeten i det förstnämnda förslaget.

Att förhållandet varit detsamma äfven under de senast förflutna åren,

eller sedan anslaget för kronans hus i landsorterna år 1866 ökades från

60,825 till 70,000 R:dr utan att någon förhöjning i byggnadsanslaget för

Stockholm då egde rum, framginge enligt Embetets tanke deraf att, medan

reserverade behållningen för oförutsedda utgifter å Stockholmsanslaget utgjort

år 1868 . . R:dr 2,838: 4

och

så hade å landsortsanslaget

motsvarande

behållning

och värde varit

.........

1869

1870

1871

1868

2,408: 57

4,000: —

1,543: 72

24,590: 66

och värde!

uppskjutna arbeten

.....R:dr 24,092

......... „ 17,512

......... „ 13,790

......... „ 21,406

70.

60.

1,799: 29.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.

år 1869 . . R:dr 28,422: 16 .......R:dr 1,632: 29.

1870 . . „ 19,410: 65....... „ 1,312: 29.

och „ 1871 . . „ 41,603; 71 „ 4,755: 79.

ett förhållande, som torde höra förklaras, visserligen till en del af detta senare

anslags förhöjning, men äfven och väsendtligen derigenom att byggnaderna

i landsorterna under en följd af år undergått betydliga förbättringar

och reparationer, så att anslaget för dem under någon tid ej borde komma

att tagas lika mycket i anspråk som under föregående år; kunnande dock

af detta tillfälliga förhållande ej dragas någon slutsats i afseende på möjligheten

af anslagets nedsättande, enär oförutsedda omständigheter kunde, förr

än på förhand läte sig beräkna, gorå anslaget i dess helhet för dermed afsela

ändamål fullt behöflig!.

Beträffande åter anslaget för kronans hus i hufvud staden, så och jemte

det Embete! framhölle behofvet af ökade tillgångar för samma anslag, såvida

nyssnämnde hus skulle kunna på ett tillfredsställande sätt vårdas och

underhållas, anhöll Embete! tillika att få i underdånighet erinra:

Då f. d. Slottsbyggnadsdirektioncn genom Kongl. Brefvet den 15 December

1818 upplöstes och befattningen med kronans hus i Stockholm öfverflyttades

från bemäkla Direktion till Öfver-lntendents-embetet, utgjorde det

då gemensamma anslaget för dessa hus, derunder inbegripna Kongl. Slottet

och Hofförvaltningens byggnader, 50,000 R:dr B.co eller 75,000 R:dr R:mt.

Riksstaterna för år 1835 och följande åren upptogo för samma byggnader

64,000 R:dr B:ce eller 96,000 R:dr Runt, hvarefter och sedan hälften häraf

enligt Kongl. Brefvet den 19 Novembar 1844 öfverflyttats från Riksstatens

7 :de till dess lista Hufvud titel, återstoden 32,000 R:dr Banco eller 48,000

Rall’ Bunt sedermera och intill närvarande tid utgjort reparationsanslaget

för kronans under Ofver-lntendents-embetets inseende och förvaltning ställda

egendomar i Stockholm, utan annan tillökning än det år 1869 för KationalMuseibyggnadens

underhåll anvisade belopp af 2,600 R:dr, hvarigenom anslaget,

erhållit dess nuvarande slutsumma af 50,600 R:dr.

Enär emellertid under berörda tidrymd af 25 år, eller sedan anslaget

hufvudsakligen bestämdes, förutom den redan omförmälda National-Museibyygnaden,

följande nya byggnader ökat antalet af dem, hvilka, enligt 1845

års Generalförslag, af byggnadsanslaget underhölles, nämligen: Slöjdskolan,

Teknologiska Institutet, Bergsskolan, Nybyggnader vid Carolinska och Gymnastiska

Central-Instituten, vid Arméförvaltningens hus, Operahuset, f. d.

Preisiska huset och General- Landtmäterikontorets hus, till ett sammanlagd!

värde af omkring tre och en half millioner, hvartill komma ökad underhållskostnad

för Carl XIII:s torg m. in., medan å andra sidan anslaget under

samma tidrymd befriats från underhållet endast af Lifgardets till häst stall

och ridhus med tillhörande byggnader, Teknologiska Institutets f. d. hus vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

til

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ls Prop. N:o 1 om Statsver/cet 1872.

Mäster-Samudsgatan samt några obetydligare byggnader, bestående af /. d.

Hofbageriet vid Regeringsgatan, Arsenals- och Orangerihusen vid Carl XIII:s

torg jemte eu Hofstallbyggnad å Riddarholmen, för h v tilra sammanlagda

värdet kunde beräknas till omkring 200,000 R:dr, så hade med afseende å

de derå större och dyrbarare byggnader, som sålunda nu, mera än tillförene,

bolde af anslaget för hufvud stad en underhållas, Öfver-Intendents-embetet

funnit sig föranlåtet att underdånigst hemställa, huruvida Kongl. Näjd icke

skulle täckas föreslå Riksdagen antingen ett förhöjande af nuvarande statsanslag

till byggnader och reparationer i Stockholm eller, derest sådant för närvarande

skulle pröfvas mindre lämplig! med hänsyn till svårigheten att noggrann!

bestämma förhöjningens belopp, innan årliga underhållskostnaden för

de senast tillkomna byggnaderna hunnit tillförlitligen utrönas, att sammanslå

de å 7:de hufvud titeln nu uppförda anslagen för byggnader och reparationer

dels i Stockholm och dels i landsorterna till ett gemensamt anslag att

utgå efter den fördelning, som af Kongl. Näjd kunde, uppå underdånig

framställning af Öfver-Intendents-embetet, för hvarje år pröfvas höra ega ruin.

Med afseende å hvad Öfver-Intendents-embetet sålunda anfört och dä,

vid det förhållande att af ifrågavarande, för likartade ändamål afsedda och

af samma myndighet förvaltade bränne anslag det ena, enligt hvad erfarenheten

visat, icke vore tillräckligt för de utgifter, som dermed herde bestridas,

under det samtidig! behållningar samlades i det andra, det syntes vara lämpligast,

att båda anslagen sammanfördes till ett enda, hemställde föredragande

Departements-Chefen, det Kong]. Näjd täcktes enligt Öfver-Intendents-embetets

senare alternativförslag hos Riksdagen gorå nådig framställning derom, att de

tvänne särskilda reservations-anslag, Indika nu funnes å Sjunde Hufvudtiteln uppförda

för byggnader och reparationer, det ena för Stockholm och det andra

för landsorterna, måtte sammanföras till ett enda för “Byggnader och reparationer“

anvisad! anslag af nämnda natur och till belopp, motsvarande

summan af de båda nuvarande anslagen att efter af Kongl. Näjd för hvarje

år uppå Öfver-Intendents-embetets förslag bestämd fördelning användas både

för Stockholm och för landsorterna.

6:0.

Departements-chefen erinrade härefter, i fråga om anslaget till Städers

friheter, att i den nådiga Proposition angående disposition af danaarf, som

Kongl. Näjd den 29 nästlidne December förordna! skola till Riksdagen aflåtas,

åtgärder komma att föreslås i ändamål att åvägabringa en aflösning af

de i nämnda anslag nu ingående s. k. källarfriheter för flertalet af rikets städer,

men, då den sålunda föreslagna aflösningen icke vore ämnad att vid
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bil. N:o 6 till Kongl. Mqj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 187g.

taga annat än i den mån städerna sjelfva ville derpå ingå, så ansåg Departements-chefen

det nn icke vara skäl att ifrågasätta någon ändring i det

belopp, hvarmed omförmälda förslagsanslag nu funnes å bufvudtiteln uppfördt.

7:o.

Likaledes anmärkte Departements-chefen, beträffande anslaget till Transportkostnaden

för Statsverkets bergseffekter, att då detta anslag hufvudsakligen

utgiuge för transport af den afrad, som för nästföregående år till Statsverket

ingått, så vore samma anslag behöfiigt för år 1873, äfven i händelse

det upphörande af bergverkstionden från och med nämnda år, som Kongl.

Maj:t enligt nådigt beslut den 29 nästlidne December vore sinnad att föreslå,

skulle komma till verkställighet.

8:0.

Vidkommande derefter anslaget till uppköp af ved för Wisby s. k.

kronokalkugn anmälde Departements-chefen, det lian både för afsigt, att, då

fråga blefve om de extra anslag, som under bufvudtiteln erfordrades, i underdånighet

föreslå aflåtande till Riksdagen af framställning om beviljande

af ett sådan! anslag att utgå under innevarande år för återinlösa till kronan

af omförmälde kronokalkugn; och som, derest detta förslag vunne Kongl.

Maj:ts bifall och jemväl det extra anslag, som i följd häraf komme att i

nåder äskas, blefve af Riksdagen beviljadt, ifrågavarande ordinarie anslag

icke vore vidare behöfiigt, så hemställde Departements-chefen att, i händelse

Kongl. Maj:t funne godt att hos Riksdagen gorå framställning om anvisande

af medel för återinlösande till kronan af Wisby s. k. kronokalkugn, Kongl.

Maj:t då ock måtte under förutsättning, att de äskade medlen komma att

anvisas, föreslå att nu förevarande ordinarie anslag skulle, såsom för framtiden

obehöflig!, ur Riksstaten uteslutas.

9:o.

Vidare erinrade Departements-chefen att då bland Statsverkets för nästa

statsregleringsperiod beräknade inkomster äfven upptagits Hvitbetssockertillverkningsafgiften,

med ett derå beräknad! belopp af 20,000 R:dr, så borde

också å Riksstaten anvisas ett anslag till bestridande af kostnaden för erforderlig

kontroll å tillämpningen af de författningar, som rörande samma af
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

gift kunde komma att utfärdas, hvilket anslag, såsom afseende ett ändamål

af rent finansiell natur, Departements-chefen ansåg lämpligen kunna erhålla

sin plats å Sjunde hufvudtiteln; och som, innan det blifvit i någon män bestämdt,

huru berörda kontroll skulle blifva beskaffad, det icke vore möjligt

att närmare beräkna kostnaden för samma kontroll, men det syntes kunna

antagas, att nämnda kostnad icke skulle öfverstiga 25 procent af den inkomst,

som afgiften komma att inbringa, så hemställde Departements-chefen, det

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till belopp af 5,000 R:dr å Sjunde

hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag för kontroll d tillämpningen af Författningarne

rörande Hvithet ssockertUlverkningsafgiften.

Sedan Departements-chefen häruppå tillkännagifvit, att lian, utöfver de

af honom redan gjorda hemställanden rörande ordinarie anslag under Sjunde

hufvudtiteln, icke både anledning att i nu uppförda sådana anslag föreslå

någon annan ändring än att, för vinnande af jemnt tal i hufvud titelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved rn. rn. skulle

med 15 R:dr 9 öre ökas till 18,556 R:dr 72 öre, anförde Departementschefen

att, om man sammanställde hufvud titelns nuvarande ordinarie anslagssumma

med de af honom gjorda till dess ökande eller minskande föranledande

förslag, så visade sig att nämnda summa.....R:dr 7,329,700: —

komma att ökas

dels genom uppförande å hufvudtiteln af ett nytt anslag

för, kontroll rörande Hvitbetssockertillverknings
afgiften

med.................R:dr 5,000: —

dels genom förhöjning af anslagen:

till Postverket med............. 270,000: —

till Telegrafverket.............. 43,000: —

till Skogsväsendet.............. 24,284: 91.

och till skrifmaterialier etc............ 15: 9. 342,300: _

säger Rall- 7,672,000: —

men deremot att minskas genom uteslutande af anslaget för

uppköp af ved till Wisby kronokalkugn med R:dr 4,000: —

och genom nedsättning af anslaget till Tullverket

med..................... 20,000: — 24,000:

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva .... R:dr 7,648,000: —

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Trop. N:o 7 om Statsverket 1872.

Beträffande sådana till föremål under Sjunde hufvud ti teln hänförliga

behof, som borde anses tillhöra den extra statsreglering^!, anförde föredragande

Departements-chefen:

bo.

Uti underdånig skrifvelse den 10 November nästlidna år hade Kammarkollegium,

såsom redogörelse för jordeboksarbetets fortgång, anmält, att

jordeböckerna för Stockholms, Blekinge, Kronobergs och Skaraborgs län nu

voro granskade och nödig befunnen omskrifning deraf till större delen verkställd;

att de förstnämnda två länens jordeböcker snart torde blifva färdiga

att fastställas, men att med afsilande! af de andra sannolikt komma att

dräja någon längre tid, emedan åtskilliga från vederbörande infordrade förklaringar

och upplysningar ännu icke inkommit; att granskning af Upsala,

Kristianstads och Gotlands läns jordeböcker påbörjats, samt att de i senaste

redogörelsen omnämnda ränteförvandli ugsuträkningar för Westerbottens läns

andra fögderi blifvit — fullständigt omskrifna — till orten afsända; hemställande

kollegium nu dels, att, som jordeboksarbetet torde under 1873

komma att bedrifvas med lika stor personal som under de två nästföregående

åren, samma anslag till arbetet, 15,000 R:dr, som varit beviljadt för

1872, måtte äfven för 1873 äskas, dels ock att, då den granskning af till

kollegium inkommande förteckningar å till statsverket indragna rånte- och

kronotiondeanslag, som enligt § 8 i nådiga Kungörelse!! den 5 sistlidne Oktober

borde i kollegium försiggå, tillika vore ett förarbete för nya jordeboken,

som borde utvisa, hvilka räntor och kronotiondebelopp inginge till statsverket,

och den vid jordeboksarbetet nu anställda personal kunde antagas

företrädesvis hafva insigter i sådana ämnen, berörda granskningsarbete måtte

fa verkställas af nämnda personal.

I anledning häraf tillstyrkte Departements-chefen att med afseende å

angelägenheten deraf, att omförmälda vigtiga granskningsarbete, hvilket, på

sätt Kollegium yttrat, stode i det närmaste sammanhang med jordeboksarbetet,

blefve verkställdt af i ämnet fullt hemmastadda personer, Ivollegii i sistberörda

hänseende gjorda hemställan måtte i nåder bifallas, äfvensom att Kongl.

Maj:t derjemte täcktes hos Riksdagen åska att det till granskning af nya

jordeböcker för år 1872 anvisade extra anslag måtte med oförändradt belopp

af 15,000 R:dr få utgå äfven för år 1873.

Vidare tillstyrkte Departements-chefen det Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen

åska

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 65

2:o.

att det i nu gällande Riksstat för Skogsinstitutet uppförda extra anslag,

13,100 R:dr, måtte beviljas att utgå jemväl för 1873;

3 ro.

att, det förslagsanslag å 25,000 R:dr, som för år 1872 linnés å extra

stat uppförd t såsom bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader,

må äfven för år 1873 varda på enahanda sätt anvisad t;

4:o.

och att, sedan Riksdagen nästlidna år beviljat ett extra anslag af 270,000

R:dr till liqviderande af de Kongl. Teatrarnes gäld och deraf anvisat 180,000

R:dr att utgå med 90,000 R:dr under hvardera af åren 1871 och 1872

mot vilkor, att såväl den Dramatiska Teaterns fasta egendom, som all de

båda Kongl. Teatrarne tillhörig lösegendom klafve statsegendom, hvilket vilkor

numera vore behörigen fullgjordt, återstoden af ifrågavarande redan beviljade

anslag nu måtte anvisas att under år 1873 utgå med 90,000 R:dr.

Häruppå anförde föredragande Departements-chefen i underdånighet:

5:o.

"Uti underdånigt Memorial den 24 sistlidne Augusti har Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands län med eget yttrande till Eders

Kongl. Maj: t öfverlemnat eu af egarne utaf AV i sby f. d. kronokalkugn, grosshandlanden

Johan Hägg, Yictorine Hägg och Johanna Hägg till Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande ingifven skrift, deri de erbjudit sig att mot 60,000

R:dr till Kronan försälja och afstå ifrågavarande kalkugn med tillhörande

vedgård, lader och tomter, samt rättighet till ved från Kronan."

"På sätt Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande erinrat har fråga

om inlösen för Kronans räkning dels af omförmälda kalkugn i sin helhet

och dels särskild! af den dertill anslagna vedrättigheten redan förut vid olika

tillfällen utgjort föremål för Eders Kongl. Maj ds pröfning; och har dervid,

beträffande tillkomsten och beskaffenheten af nämnda vedrättighet,

hvilken senast genom Eders Kongl. Maj ds nådiga Bref den 13 Januari 1860

bekräftats, blifvit upplyst, att redan i äldre lider, medan AV isby slo tf sladugård

och derå anlagda tvänne kalkugnar för Kronans läkning brukades, allmogen

från närmast omkringliggande ting varit skyldig att dit leverera så mycket

af den i hemmansräntorna ingående ved, som behofvet årligen fordrat och

Bill. till Riksd. Prof.. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:t Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

skogarne kunnat tåla, utan att beloppet deraf synes varit närmare eller

annorlunda bestämdt; att, sedan berörda lägenheter från år 1695 blifvit för

Kronans rakning till särskilda personer efter hvarandra utarrenderade, donna

vedleveransskyldighet fortfarit; att den sålunda till kalkugnen aflemnade ved

utgjort årligen mellan 3 och 400 kast, mer och mindre; att allmogen

från Södra häradet vid 1727 och från Norra häradet vid 1756 års

Riksdag sökt befrielse från detta åliggande, men att Kong!. Maj:t genom

nådiga Resolutioner den 12 Maj 1729 och den 2 Oktober 1756 förklara!

sig icke kunna gorå någon ändring i det som förr derutinnan vanligt varit;

att emellertid ifrågavarande kalkugn med allt hvad dertill lydde den 27 Juni

1758 blifvit till skatte försåld mot en skatteköpeskillmg af 1,200 D:lr och

årlig ränta af 150 D:lr Sunt, hvilken, enligt hvad upplyst blifvit, ännu utgår

med 75 R:dr Runt; att redan år 1761 tvist emellan kalkugnsegaren och

en del hemmansegare uppstått, i det att de senare, sedan kalkugnen blifvit

försåld till skatte, ansett sig icke vidare vara skyldige att den förut brukliga

vedleveringen fullgöra, hvilken tvist dock, på grund af de vid skatteköpet

fastade vilkor samt 1729 och 1756 årens Kong!. Resolutioner, blifvit genom

Kammar-kollegii laga kraft vunna utslag den 10 Oktober 1764 till kalkugnsegarens

förmån afgjord; att vidare genom Kollega likaledes laga kraft vunna

utslag den 18 April 1799 lösen för kalkugnsveden blifvit i enlighet med

1751 års skattevärdering ytterligare fastställd till 1 D:lr 8 öre Snut eller

20 sk. banko för hvarje kast, att af kalkugnsegaren till Kronan erläggas;

samt slutligen att den qvantitet ränteved, kalkugnsegaren vore berättigad erhålla,

blifvit af Kammar-kollegium den 3 November 1802 fastställd till högst

400 kast eller famnar."

"De af egarne till kalkugnen, vid förut, på sätt ofvan är nämndt, ifrågakommen

återinlösen deraf, afgifna anbud, hvilka, med undantag af ett år 1845

ensamt å vedrättigheten afgifvet å 47,000 R:dr, varit högre än det nuvarande,

hafva också alla blifvit lemnade utan nådigt afseende."

"Ankommande det nu ifrågavarande anbudets antaglighet har Eders

Kongl. Maj.ds Befallningshafvande yttrat, att, ehuruväl det skäl, som ursprungligen

föranledt frågan om kalkugnens återinlösen till Kronan, eller svårigheten

för den levereringsskyldiga allmogen, i anseende till skogarnes tillstånd

på ön, att anskaffa veden in natura, numera icke förefunnes, i det att, till

följd af 1855 års skatteförenkling, vederbörande blifvit befriade från donna

skyldighet och veden enligt Kongl. Brefvet den 9 September 1857 anskaffades

af Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande medelst upphandlingsauktion, qvarstode

dock svårigheter att åt kalkugnsegaren anskaffa den erforderliga qvantiteten

ved, likasom ock, till följd af skogarnes under senare åren stärka anlitande,

ökad efterfrågan medförde ett jemt stigande af vedprisen, så att,

då en kast år 1845 gällde 3 R:dr, densamma år 1856 kostade 6 R:dr och

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

vid senaste upphandlingsauktion 7 R:dr 75 öre, hvilken omständighet Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge ensamt höra föranleda till antagande

af anbudet, som med endast 7,000 R:dr öfverstege egendomens sammanlagda

taxeringsvärde, 53,000 R:dr, helst i den föreslagna löseskillingen

vore inbegripen lösen jemväl för ugn och tomter samt antagligt vore att

räntan å donna köpeskilling innan kort ej skulle förslå till inköp endast af

vedheloppet".

”Kammar-kollegium, som erhållit nådig befallning att sig i ämnet utlåta,

har den 30 nästlidne December, med åberopande åt hvad Kollegium i

underdåniga utlåtanden den 31 Juli 1849 och den 15 Juni 1859 i fråga

om vedrättighetens tillkomst och beskaffenhet anfört, rörande det nu förevarande

anbudet underdånigst yttrat, att då kronan, enligt hvad dess räkenskaper

utvisade, fatt för ugnens förseende med 400 kast ved under hvartdera

af åren 1865—1870 utgifva tillsammans 17,532 R:dr eller i medeltal

efter afdrag af den lösen 250 R:dr för 400 kast, som kalkugnsegaren, enligt

Kollega utslag den 18 April 1799, erlagt, 2,672 R:dr hvarje år; då sistnämnda

summa, ansedd såsom ränta efter 5 procent, motsvarade ett kapital

af 53,440 R:dr, hvartill nuvarande värdet af kalkugnens vedrättighet alltså

kunde beräknas, och då detta värde endast med 6,560 R:dr understege hvad

kalkugnsegarne såsom köpeskilling för ugn, ved rättighet, tomt och lador

fordrade samt Kollegium, lika med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

befarade, att räntan å den summa, hvarför kronan nu kunde tillhandla sig

ugnen med allt dess tillbehör innan kort icke skulle förslå ens till vedinköpet,

så ansåge Kollegium sig ega skål att i underdånighet tillstyrka antagande

af kalkugnsegarnes anbud samt hemställa, att nådig Proposition till

Riksdagen aflätes om berörda köpeskillings anvisande”.

“För egen del kan jag icke annat än instämma i det af vederbörande

myndigheter sålunda gjorda tillstyrkande och hemställer derföre underdånigst,

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till utgående redan under

innevarande år anvisa ett extra anslag till belopp af 60,000 Rall’, för

att till kronan, enligt det gjorda anbudet, återinlösa Wisby f. d. kronokalkugn

med tillhörigheter, hvarigenom, på sätt jag redan nämnt, det nu

under Sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag till inköp af ved för

samma kalkugn blifver för framtiden obehörigt. “

Derest nu gjorda underdåniga hemställanden af Kongl. Maj:t gillades,

komma, enligt hvad Departements-chefen slutligen erinrade, de extra anslag,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

hvarom framställning borde göras under Sjunde hufvudtiteln, att blifva

följande:

1. Till granskning i Kammar-kollegium af nya jordeböcker R:dr 15,000: —-

2. Till Skogsinstitutet..................... „ 13,100: —

3. Till bestridande af förvaltningskostnader för S:t Barthe
lemy,

förslagsanslag..................... 25,000: —

4. Till inlösande för statsverkets rakning af det s. k.

Dramatiska teaterhuset ................. „ 90,000: —

Summa extra anslag för år 1873 R:dr 143,100: —

och 5. för återinlösen till Kronan af Wisby f. d. krono
kalkugn.

................R:dr 60,000: —

att utgå under år 1872.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande

Departementschefen, på sätt bär ofvan förmäles, hemställt

och föreslagit beträffande anslag under Sjunde hufvudtiteln

och i sammanhang dermed anmälda ämnen; och

behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla delar lemna

nådigt bifall.

Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde hufvudtitlarna

hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande Departementschefer

pröfvade, anhöll Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Wcern,

att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde Hufvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaterna, dervid Departements-chefen,

jemte tillkännagifvande att någon fråga om förändring af de å pensionsstaten

uppförda anslag, icke förekommit, beträffande

Allmänna indragningsstaten,

erinrade, att i afseende å donna stat borde iakttagas Kongl. Maj:ts på nedannämnda

departementers föredragning dels innevarande dag och dels enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

(59

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Finans-departementet tillhandakomma protokollsutdrag förut fattade nådiga

beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:

På Justitie-departementets föredragning:

att Direktören vid länsfängelset i Falun Carl Östberg må berättigas

att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från

nämnda direktörsbefattning, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension för sin återstående lifstid till belopp af 1,500 Rall'';

att Yaktkonstapeln vid länsfängelset i Mariestad Lars Andersson må

från och med månaden näst efter den, då honom beviljas afsked från berörda

befattning, komma i åtnjutande åt en årlig pension för sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten af 400 R:dr;

att å allmänna indragningsstaten må uppföras ett belopp af 200 Rall''

att såsom årlig pension utgå till nitid ne Chefen för Kronoarbetsbataljonen ä

Carlsborg, Öfverstelöjtnanten Jonas Gabriel Schanders dotter, Lotten Schander,

så länge hon lefde ogift;

att kompanichefen vid kronoarbetskorpsen, kaptenen i Arméen m. m.

Evert Fredrik Georgii må berättigas att från och med månaden näst efter

den, då han undfinge afsked från kompanichefsbefattningen komma i åtnjutande

af en årlig pension för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

af 1,000 R:dr;

att Direktören vid straffängelset i Norrköping A. L. Hård af Segerstads

enka Agnes Elisabeth Härd af Segerstad, född Brummer, må å allmänna

indragningsstaten uppföras till en pension af 400 R:dr att under

hennes återstående lifstid årligen utgå;

att underofficeraren vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bebevakning

Olof Christian Almström må från och med månaden näst efter

den, då han erhåller afsked från nämnda befattning, under sin återstående

lifstid åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp

af 600 R:dr samt

att Vaktmästaren vid kronohäktet i Engelholm Johan Grönholm må

berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked

från vaktmästaresysslan, uppbära från allmänna indragningsstaten en årlig

pension för sin återstående lifstid till belopp af 550 R:dr.

På Landiförsvars-departementets föredragning:

att förvaltaren vid Arméens utredningsförråd i Stockholm W. Normans

efterlemnade enka, [Erika Wilhelmina Norman, född Wendelius, må å allmänna

indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en

årlig pension å 300 R:dr samt

att till understöd åt ännu från 1808 —1809 årens krig qvarlefvande,

i behof stadde landtvärnsman måtte för 1873 anvisas samma belopp, som är

för innevarande år dertill anslaget eller 20,000 R:dr.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. N:o 6 till Kong].. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

På Sjöförsvar s-departementets föredragning:

att af hitintills från allmänna besparingarne å Femte hulvudtiteln

utgående belopp må å allmänna indragningsstaten uppföras att utgå till

Sekreteraren hos stationsbefälhafvaren i Karlskrona G. Trägårdh den

honom genom nådiga Brefvet den 10 Februari 1863 tillförsäkrade ersättning

för förlorad passlösen.......................R:dr 106: —

på expektansstat förflyttade kontrollören -/. G. Middendorff

den honom genom nådigt Bref den 18 December 1838 tillagda

lön................................. . , 975: —

Följande officerare vid f. d. Kongl. Majas flottas konstruktionsko

rps de dem genom nådigt Bref den 29 Maj 1866

tillagda gratifikationer för förlorade inkomster genom upphörande

af kontrollmätning å handelsfartyg, nemligen:

Öfversten A. Ljungstedt...................... 75: ■—

Kaptenlöjtnanten G. af Borneman .............. „ 150: —

och Premierlöjtnanten A. Trygger.................. 325: —

På Civil-departementets föredragning:

att Kronofogden i Lappmarks fögderiet B. O. Holmström må, efter det

nådigt afsked från kronofogdebefattningen honom beviljats, fä uppföras å allmänna

indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid från och

med månaden näst efter den, hvarunder afsked et honom meddelas, af en mot

kronofogdelönen svarande pension af 2,500 R:dr årligen, samt

att Öfverstelöjnanten C. E. Korströms enka Emma Norström, född Lundberg,

må undfå en årlig pension af 600 R:dr att från och med innevarande

år och så länge hon i enkestånd förblifver utgå från allmänna indragningsstaten.

På Ecklesiastik-departementets föredragning:

att till pension åt Provincialläkaren i Sotholms distrikt af Stockholms län

Georg Bergengren må å allmänna indragningsstaten anvisas ett beloppaf 1,125''

R:dr att under hans återstående lifstid årligen utgå från och med månaden

näst efter den, under hvilken afsked varder honom beviljad t, samt

att å allmänna indragningsstaten uppföres såsom understöd åt Lektorn

vid Stockholms Gymnasium L. A. A. Aulins enka, Edla Walborg Holmberg

ett belopp af 300 R:dr årligen, så länge hon lefver och enka förblifver.

Härefter anförde Departements-chefeu i underdånighet:

“Uti en till Finans-departementet ingifven, till Eders Kongl. Maj:t ställd

ansökning har f. d. Guvernören å S:t Barthelemy J. H. Haasums enka

Emilie Augusta Haasum, född Noréen, — med förmälan, att väl af bouppteckningen

efter hennes aflidne man det ville synas som om eu icke obetydlig

behållning skulle i boet förefinnas, men att detta förhållande vore endast

skenbart och grundade sig derpå, att åtskilliga skulder blifvit vid boupp
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

teckningen förbigångna och en bland tillgångarne upptagen fastighet beräknad

till för högt värde, samt att i verkligheten icke någon behållning

i boet funnes, men deremot betydlig skuld, som sökanden till undvikande af

konkurs, öfvertagit — anhållit, att, då sökanden, som icke är berättigad till

pension från någon pensionsinrättning och enligt läkarebetyg lider af en kronisk

sjukdom, hvilken inskränker hennes arbetsförmåga, i följd deraf, med

eu son, hvilken genom svår sjuklighet är förhindrad att i någon väsendtlig

män bidraga till sitt uppehälle, befinner sig i ekonomiskt betryck, Eders

Kongl. Magt täcktes bereda henne understöd af allmänna medel till det

belopp Eders Kongl. Näjd må finna godt bestämma; och anser jag mig med

anledning häraf höra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd

måtte hos Riksdagen föreslå att med afseende å de af sökanden åberopade

ömmande förhållanden äfvensom å framlidne Guvernören Haasums 46-åriga

verksamhet i det allmännas tjenst, derunder han med oförtröttad! nit i 18

år handhaft det ansvarsfulla guvernörseinbetet, Riksdagen ville medgifva, att

hans ofvannämnda enka må, i likhet med hvad som vid 1870 års riksdagskedde

i afseende på Guvernören F. C. Ulrichs enka, uppföras å Allmänna

indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension

å 600 R:dr.”

”Vidare har till Finans-departementet från Skogsstyrelsen inkommit en

af Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Kalmar län till nämnda Styrelse

öfverlemnad ansökning, deruti Skogvaktaren Samuel Höglander anhållit

att, då lian, som enligt bilagdt prestbetyg är född den 4 Februari 1796 och

således uppnått en ålder af 76 år, icke vidare förmådde skota sin tjenst såsom

skogvaktare vid Ottenby stuteri, erhålla afsked från samma tjenst med

pension till belopp af 200 R:dr.”

”Af handlingarne i målet inhemtas, att Högländer år 1822 antagits

till skogvaktare uti en “beridning“ på Öland och i sådan egenskap åtnjutit

6 Ridt- 50 öre årlig lön jemte kronoutjorden 1/8 mantal Prestorp såsom

boställe; att genom Kongl. Brefvet den 81 Oktober 1837 i sammanhang

med reglering af jägeristaten i Kalmar län förordnats, bland annat, att

den för regleringen öfverflödiga skogs- och jägeripersonal, hvartill äfven Höglander

herde, som före utfärdandet af Kammar-kol legd Cirkulärbref den 14

April 1824 varit till tjenstfri förordnad, skulle, tills densamma afgick eller

transporterades till annan tjenst med motsvarande löneförmåner, bibehållas

vid innehafvande kontanta eller indelta löner och boställen, med skyldighet

att efter de föreskrifter, som Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande egde meddela,

tjenstgöra vid skogs- och jägeristaten; att genom Kongl. Brefvet den

10 Augusti 1839 skogvaktarebostället, Prestorps utjord, blifvit anslaget till

Ottenby kungsgård, med förbehåll af boställshafvarens rätt; att Högländers

tjenstgöring sedan år 1840 bestått i skogsbo vakning vid nämnda till

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bil N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 6 om Statsverket 1872.

stuteriinrättning anslagna kungsgård, samt att han, enligt hvad Chefen för

stuteriet intygat, under denna tjenstgöring sig troget och val förhållit.”

Med anledning af ifrågavarande ansökning och för att bereda stuteriet

tillfälle att komma i besittning af ofvannämnda redan år 1839 till Ottenby

kungsgård anslagna utjord, får jag underdånigst hemställa det Eders

Kongl. Näjd täcktes af Riskdagen äska, att Höglander må å allmänna indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid från

och med månaden näst efter den, hvari det sökta afskeda honom meddelas,

af eu årlig pension, hvars belopp dock torde kunna, enligt Skogsstyrelsens

förslag, inskränkas till 150 R:dr.”--------— —• —

Föredragande Departements-chefen anmälde härefter hurusom i fråga

om bestämmande af medelpriset, under nästa statsregleringsperiod a spanmalen

under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsregleringen vid

1840—1841 årens riksdag och för hvilken spanmål, om och i den mån medelpriset

öfverstege 7 R:dr Banco eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild ersättning

jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 herde från allmänna

indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i dess omförmälda

Berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmål utgjort:

för kubikfot.

för tunna.

1869 . .

......3,02.....

. . . 19,03

1870 . .

......2,02.....

. . . 12,73

1871 . .

. . . 12,47

eller

i medeltal 2,34

14,74.

A ---------7- o

Och tillstyrkte Departements-chefen, att ofvanberörda ersättning matte

föreslås att utgå efter nämnda medelpris, i följd hvaraf och då, enligt hvad

Statskontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegrepes under

lönerna för äldre, innan vidtagandet af 1841 års statsreglering utnämnda

embets- och tjensteman in. fl., utgjorde för närvarande 477 tunnor, samt således

den ersättning, som uti ifrågavarande hänseende herde bemälde löntagare

tillkomma, uppginge å 4 R:dr 24 öre för tunna till 2,022 R:dr 48 öre,

Departements-chefen lika med Statskontoret ansag det till bestridande af

ifrågavarande utgift å allmänna indragningsstaten erforderliga anslag lämpligen

kunna för år 1873 bestämmas i rundt tal till 2,000 R:dr.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. N.-o G till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 73

Då de ytterligare anvisningar å anslaget för allmänna indragningsstaten,

som enligt dels redan fattade nådiga beslut och dels de af Departements-chefen

här förut gjorda underdåniga hemställanden, derest desamma

i nåder godkändes, lcomme att hos Riksdagen äskas, kunde anses ungefärligen

motsvaras af de besparingar å samma anslag, som genom äldre pensionstagares

afgång och i (ifrigt uppkomme, så hemställde Departements-chefen,

att någon annan förändring i beloppet af nuvarande anslag å Indragningsstaten

ej skulle föreslås än att detta anslag, som nu utgör R:dr 892,842: 1.

må till vinnande af jemn summa å hela den ordinarie Riksstaten,

minskas med....................... gO:_

till................................. 892,762: T.

Och skulle, om härtill lädes beloppet af Pensionsstatsanslagen.

............................. 637,357: 99.

slutsumman af de ordinarie anslagen å Nionde Hufvudtiteln

komma att blifva......................... 1,530,120:_

Beträffande nu extra anslag under donna Hufvudtitel, så erinrade Departements-chefen,

hurusom Kongl. Maja redan beslutat i sådant afseende

föreslå:

Uppå Landtförsvarsdepartementets föredragning:

att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för

upprätthållande af Arméns Pensionskassas egen pensionering, detta bidrag

måtte för år 1873 få utgå till samma belopp, som för innevarande år linnés

anvisadt eller.........................R:dr 70,000: —

med skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå

det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag

för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under

enahanda vilkor i (ifrigt, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget

qvartalsvis utbetalas med förbindelse för pensionskassans direktion

att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige

i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget

eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöfligt,

samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet

återlemna;

Transport 7 0,000: —

10

Bill. till BiJcsd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afä.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport

att, vidkommande beloppet af det kreditiv, som erfordrades

för fortfarande tillämping af nu gällande pensionsstater af

den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, detta kreditiv

måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning, bestämmas

för år 1873 till...........''................

att användas till betäckande af den skillnad, som för

Arméns pensionskassa under samma år kan uppstå genom den

ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,

att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften

den 1 Oktober, med förbindelse för direktionen att, vid reqvirerande

af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa

föregående årets utgift;

Uppå Sjö försvarsdepartementets föredragning:

att för år 1873 följande två kreditiv må anvisas:

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan

i tillfälle att till sjöförsvarets embets- och tjensteman

samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pension,

enligt de för kassan gällande pensionsgrunder, än äfven utgöra

tillgång för de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande 73,000: —

och dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade

gemenskap förunnade förbättrade pensionering.......... 40,000:

med direktionen för nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda

kreditiv under loppet af år 1873 lyfta hvad för omförmäld

a behof blir erforderligt. \

Summan af de extra anslagen för år 1873 under Nionde

Hufvudtiteln skulle alltså blifva...............R:dr 443,000: —

Hvad Departementschefen sålunda rörande regleringen af

utgiftsansiagen under Nionde Hufvudtiteln och dermed sammanhang

eggande ämnen i underdånighet anfört och hemställt

biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter och blef

af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt.

70,000: —

260,000: —

Departements-chefen anmälde vidare, att Statskontoret vid sin ofvan omförmälda

berättelse bifogat dels en förteckning å icke godtgjorda förskotter, tillsammans

21,576 R:dr 42 öre, Indika borde hos Riksdagen till ersättande an
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverk 1872.

malas, omfattande äfven den summa å 5,000 R:dr, som, i öfverensstämmelse

med de af Riksdagen gillade grunder, för åren 1868 och 1869 direkte af

Tullmedlen utgått till Handelsflottans Pensionsanstalt utöfver det anslagsbelopp,

hvilket å Riksstatens Nionde Ilufvudtitel blifvit uppfördt såsom ersättning

för den så kallade föringen, dels ock i samma ändamål en uppgift å

tvänne af Kongl. Ma;j:ts Befallningshafvande i Hallands och Elfsborgs län

anordnade belopp, hvilka blifvit uti Rikshufvudboken under torskottstitel uppförda,

utgörande 3,076 R:dr 42 öre eller tillhopa 24,652 R:dr 84 öre; hvarjemte

Departements-chcfen tillkännagaf, att Statskontoret uti särskilda underdåniga

skrifvelse!'' den 2 Mars och den 7 December nästlidna år gjort framställning

om beredande af godtgörelse åt Statsverket för oersatta förskott,

tillhopa 5,821 R:dr 82 öre, som utgått till reparations- och underhållsarbeten

å Tranebergs, Nockeby- och Drottningholrns-broarne, så att sammanlagda

beloppet af Statskontorets oersatta förskotter utgjorde 30,474 R:dr 66 öre;

Och behagade Hans Maj:t Konungen uppå Statsrådets tillstyrkande

förordna, att omförmälda förhållande skulle för

beloppens ersättande meddelas Riksdagen i den nådiga

Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof samt såväl

nyssnämnda berättelse och skrifvelse!'' jemte öfriga för

statsreglering!;!! nödiga handlingar tillställas Statsutskottet.

Departements-chefen yttrade härefter i underdånighet:

“Sedan statsregleringens särskilda delar nu blifvit förelagda Eders Kongl.

Maj:t, utbeder jag mig att för Eders Maj:t få framställa sammanfattningen af

det hela och de förslag, hvartill den gifver anledning.

“Statsverkets utgifter för år 1875 skulle, enligt de af Eders Maj:t godkända

förslag, utfalla sålunda:

Ordinarie utgifter:

Första Hufvudtiteln

Andra „

Tredje „

Fjerde „

Femte

......R:dr 1,417,000: —

......... 2,535,700: —

. ,....... 603,680: —

......... 10,682,800: —

........ . 4,200,900: —

Transport R:dr 19,440,080: —

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bil. N:o 6 till Kong!,. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Sjette Hufvudtiteln

Sjunde „

Åttonde „

Nionde ,,

Transport R:dr 19,440,080: —

. . . ...... 8,868,100: —

......... 7,648,000: —

......... 5,706,200: —

........ . I,530''l20: -

R:dr 43,192,500: —

och Extra ordinarie utgifter:

Andra Hufvudtiteln.....................R:dr

Fjerde „ .......................

Femte ,, .......................

Sjette „

Sjunde

Åttonde

Nionde

förutom 446,330 R:dr för allmänna ar
-

beten m.

kontoret

in., hvilka

utbetalas .

höra af Riksgälds
-

eller sammanlagdt.....................R:dr

70,000

4,179,300

2,967,400

. . . 5,895,500

—

143,100

—

390,200

—

443,000

—

R:dr 14,088,500

—

R:dr 57,281,000

—

och deremot Statsverkets

godkänd beräkning, uppgå

Inkomster, enligt af Eders Maj:t

till.......".......... 48,944,400:

hvadan den statsfyllnadssumma, som för år 1873 bör Statskontoret

från Riksgälds-kontoret tillhandahållas, blifver R:dr 8,336,600: —

“För år 1873 har Eders Kong!. Maj:t beslutat, att framställning skall

till Riksdagen göras om

ersättning till Statskontoret för förskottvis bestridda utgifter 30,474: 66.

anslag till landtförsvaret i följd af förhöjd krono-skjutslega 3,100: —

„ för befästningar i Stockholms skärgård...... 70,000: —

„ för påbörjande af Svea artilleriregementes kasern 100,000: —

,, till fälttjenstöfningar................ 250,000: —

., till jernvägstrafikmateriel.............. 600,000: —

„ och lån till tomtreglering i Strengnäs...... 50,000: —

„ till inköp af kronokalkugnen i Wisby ....... 60,000: —

„ till inredning och planeringsarbeten vid det nya

hospitalet för sinnessjuka vid Göteborg...... 73,000: —

tillsammans R:dr 1,236,574: 66.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

1872

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

"I afseende på Riksgälds-kontorets utgifter och inkomster för åren

och 1873 har jag af Fullmäktige erhållit beräkningar, hvilka jag nu

anhåller att få föredraga jemte de tillägg och förslag, som dervid förekomma.

“Riksgälds-kontorets utgifter för år 1872 beräknas af Fullmäktige:

Anslaget till Eders Näjd................R:dr 300,000: —

Kapitalbetalningar och räntor................. 9,241,795: 80.

A Riksgälds-kontoret anvisade extra statsanslag samt beviljade

lån........................... 3,020,675: 54.

1872 års statsfyllnadssumma.................. 5,244,839: 85.

Riksdags- och revisionskostnader................ 425,000: -—

Diverse utgifter......................... 148,000: —

“Härtill skulle nu i främsta ruin niet komma kostnaderna

för framlidna Hennes Maj:t Drottning Envisas begrafning,

men, då räkenskaperna deröfver ännu äro under granskning

i Kammarrätten och sedermera skola kommuniceras den Forska

Regeringen, innan framställning om ersättning för dem till

Statskontoret kan göras Riksdagen, så måste donna ersättning

blifva föremål för eu särskild Kongl. Proposition."

“Deremot utföres nu beloppet af de särskilda anslag

Eders Makt beslutat att för år 1872 begära........ 1,236,574: 66.

dä summan af Riksgälds-kontorets utgifter för år 1872 skulle

blifva .............................R:dr 19,616,885: 41.

“Riksgälds-kontorets tillgångar och inkomster för år 1872 upptagas af

Fullmäktige sålunda:

Behållning hos Riksbanken vid 1871 års slut .... R:dr

Återbetalning af tillsvidare förräntade medel med ränta . . .

Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade lån........................

Allmän och tilläggsbevinning för 1871 jemte folkskoleafgift

för samma år........................ 4,075,000

Kort- och tidningsstämpelafgifter................

Äldre depositionsmedel.....................

Skogsplanteringskassans och fondens för boställsskogars indelning

till regelbunden hushållning återstående behållningar

............................

Återbetalning af undsättningsmedel.............. 774,282:

Öfverskott å Statsverkets inkomster för år 1870 utöfver be

räkning...........................

Bankovinsten för år 1870 ................... 1,351,000

Ytterligare försäljning af 1870 års statsobligationer..... 3,428,000

Transport Rdr 18,536,356: 64

304,426: 32.

6,912,000: —

1,185,000: —

210,000

1,200

16,148:

279,300

2.

30.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts 1’rop. N:o 1 om Statsverlcet 1872.

Transport R:dr

”Anledningen till dem lyckliga ställning, som angifves

al'' dessa, redan vid den tid, då Fullmäktiges uppgifter aflemnades,

kända tillgångar för år 1872, hvillca med 156,045

R:dr 89 öre öfverstiga de af Fullmäktige beräknade utgifterna

i stället för den brist, till hvars betäckande Riksdagen

anslagit bevillning^ för år 1872, angifves af Fullmäktige

vara dels under år 1871 aflemnade öfverskott på statsverkets

inkomster för år 1870 .... R:dr 3,000,000: -—

och postverkets öfverskott för år 1868 . . 184,202: 95.

hvaremot dock Riksgäldskontoret haft att

till Statskontoret betala återstående brister

utöfver beräkning i 1869 års statsinkomster

och förslagsanslag med 117,197 R:dr 21 öre.

dels erhållne köpeskillingar för kronans

hus i Tanger och en tomt i Carlskrona . . 38,700: 18.

dels ock öfverskott i beräknade behållningarne å skogsplanteringskassan

m. d. fonder samt rån tevinst å tillsvidare

förräntade medel.”

”Till dessa vid nämnda tid af Fullmäktige kända tillgångar

komma emellertid ytterligare öfverskott i statsverkets

inkomster såväl för år 1870 som för år 1871:”

”Enligt uppgift från Statskontoret kan nemligen öfverskottet

å statsverkets inkomster för 1870, efter afdrag af

brister i förslagsanslag, beräknas till.... R:dr 3,451,000.

och lemnar således, då fullmäktige utöfver

erhållne............. 3,000,000.

beräknat endast............ 279,300. 3,279,300.

en ytterligare tillgång af....................

”Öfverskotten å 1871 års statsinkomster beräknas, enligt

uppgifter från vederbörande embetsverk, med säkerhet

att uppgå:

å järnvägstrafik medel till..........R:dr 1,000,000.

„ skogsmedel.................... 243,000.

„ tullmedel..................... 5,108,000.

,, bränvinsmedel.................. 1,377,000.

18,536,356: 64.

171,700: —

Rall* 7,728,000.

och således utöfver de till Riksgäldskontoret, enligt

fullmäktiges uppgift, inbetaide....... . 3,000,000. 4,728,000: —

Transport R:dr 23,436,056: 64.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil. ,\:o 6 till Kong!. Maj.is Prop. N:o 7 om Statsverket 1872. 79

Transport R:dr 23,436,056: 64.

”Dertill kommer slutligen, att, då bland de af Eders

Kongl. Maj:t begärda anslag för år 1872 förekomma 600,000

lt:dr till jernvägsmateriel, ingående uti kostnad sförslagen för

norra och östra stambanorna, för hvilkas utförande upplånta

medel användas, så bör den af Fullmäktige till 3,428,000 R:dr

beräknade försäljningen af statsobligationer med 4,028,000

Rall- ingå i beräkningarna, eller med eu förhöjning af . . . 600,000: —

summa tillgångar för år 1812 R:dr 24,036,056: 64.

och då utgifterna beräknades till............. „ 19,616,885: 41.

bär således en behållning till år 1873 uppstå af ... Ridt- 4,419,171: 23.

”För år 1815 beräknas Riksgäldskontorets utgifter af Fullmäktige

sålunda:

Anslaget till Eders Kongl. Maj:t.........R:dr 300,000: —

Räntor och kapitalafbetalningar å skulder....... 7,132,680: 37.

A Riksgäldskontoret anvisade extra statsanslag och be
vilja

de lån..................''..... 2,522,545: 67.

Riksdags- och revisionskostnader............ 425 000: _

Diverse utgifter...................... I 4s’000: —

”Härtill kommer nu:

Den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna statsfyllnads
summan.

.................. 8,336,600: —

Al Eders Kongl. Maj:t föreslagna anslag och lån till

allmänna arbeten att direkt från Riksgäldskontoret

utbetalas..................... 446,330: _

samt ränta å de 600,000 R:dr, med hvilka Eders

Maj:t föreslagit, att öka de tillgångar för 1872,

hvilka genom försäljning af statsobligationer beredas 30,000: _

Men utom dessa bestämda utgifter kunna äfven oförutsedda

sådana förekomma, på hvilka jag vid denna statsreglerings

uppgörande anser nödig omtanka höra fästas. Å

de lån, som under senaste svåra missväxtår blifvit till behöfvandes

undsättning utlemnade, återstå vid 1873 års slut

endast 190,786 R:dr 68 öre att under år 1874 återbetalas,

och afseende bör derföre nu göras derpå, att ett nytt missväxtår

skulle medföra utgifter till betydligt större belopp.

Under de senaste riksdagarne hafva derjemte på Eders Kong!.

Maj:ts förslag flera kreditiv blifvit för statsverkets särskilda

behof å Riksgäldskontoret beviljade och, ehuru visserligen

Transport R:dr 19,341,156: 4.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 19,341,156: 4-

ingen anledning förefinnes att antaga, att utbetalningar å

dem skulle under den närmaste framtiden erfordras, bör man

dock ihågkomma, att alldeles ingå tillgångar blifvit till deras

bestridande afsedda. Det torde ock i allmänhet vara riktigt

att efter ett så godt finansår, som det förflutna, afsätta eu

del af de störa öfverskotten till mötande af framtida behof.

Jag hemställer derföre, att Eders Kong].

Riksdagen att, förutom bankovinsten, för statsverkets ovissa

och framtida behof hos Riksgäldskontor''^ reservera . . . . . 800,000: —

hvarigenom summan af behof att fylla blifver.....R:dr 20,141,156: 4.

”Riksgäldskontorets inkomster uppgifvas af Fullmäktige för år 1873

blifva:

Kapital- och räntebetalningar å till vissa föremål anvisade

lån......................R;dr 1,190,000:

Allmän bevillning för år 1872 .............. 3,200,000: —

Kort- och tidningsstämpelafgift, ekeskogslösen m. in. . 210,000: —

Äldre depositionsmedei............",...... 1,200: —

Undsättningsmedel . .................... 66,586: 66.

”Dertill kommer:

Behållningen från år 1872 ................ 4,419,171: 23.

Ytterligare förfallne undsättningsmedel.......... 520,088: 66.

Återbetalning utaf Gustafs- och Carl bergs kopparverks

egare af eu fordom till inlösen af allmogens tjenstbarheter

lernnad summa, den egal-ne nu emot vilkor

af frihet från bergverkstionden afsagd sig ...... 6,657: 16.

Rall- 9,613,703: 71.

hvarifrån åter, derest den åt Eders Kongl. Maj:t föreslagna

förändring i vilkoren för tidningars postbefordran varder af

Riksdagen godkänd, den hittillsvarande tidningsstämpelafgiften

skall afgå........................- - - - 88,000:

då såsom Riksgäldskontorets inkomst under år 1873qvarstår R:dr 9,525,703: 7 1.

”Det bör vid donna beräkning anmärkas, att löseskilling emot frihet

från bergverkstionde kan, om Riksdagen godkänner Eders Kongl. Maj:ts

nådiga proposition om dess vilkorliga afskaffande, väntas icke blott från

Gustafs- och Carlbergs kopparverk, utan äfven från Löfås silfververk och

Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, men ehuru icke någon tionde från

dessa verk blifvit beräknad, hafva dock löseskillingarne från dem icke upptagits,

emedan deras egare icke, såsom det förstnämnda kopparverkets, förklarat

sig villige att på aflösningen ingå, och ovisst är om de gorå det. Eu
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.

dera afgiften måste visserligen utgå, så att, om egarne icke vilja betala aflösningen,

de, om de drifva sina verk, måste erlägga tionde, men jag har

ansett så mycket mindre skål att till upptagande bland statsverkets ordinarie

inkomster föreslå utgifter, hvilkas afskaffande af Eders Kongl. Näjd föreslås,

som deras belopp icke är stort nog att i någon väsendtlig mån på statsregleringen

inverka.”

”Då från summan af Riksgäldskontorets behof. . R:dr 20,141,156: 4.

afdragas tillgångar och inkomster............... 9,525,703: 71.

återstår en brist af....................R:dr 10,615,452: 33.

till hvars betäckande jag föreslår, att Eders Kongl. Näjd

ville till Riksdagen gorå framställning att försälja statsobligationer

till belopp, motsvarande nu föreslagna anslag

till stambanebyggnader.........R:dr 5,000,000: —

och till jernbanstrafikmateriel......... 600,000: —

samt redan vid senaste lagtima Riksdag beviljade

anslag till Wexiö—Karlskrona

jernväg................... 366,666: 67.

och lån till enskilda jernvägar........ 2,000,000: —

eller i rundt tal......................... 8,000,000: —

och att genom åtagande af allmän bevillning må fyllas

återstoden..........................R:dr 2,615,452: 38.

”För fyllande af 1873 års behof erfordras således icke någon tilläggsbevillning,

men en sådan torde, derest ej Statsverkets tillgångar skulle fortfarande

lemna betydliga öfverskott, framdeles åter behöfvas, tilldess de af

Riksdagen anslagna medel till försvarets förstärkande blifvit betäckta; och då

beloppet af den bevillning, som nu erfordras, ej öfverstiger den bevillningssumma,

hvilken utgick före folkskoleafgiftens återförening med den allmänna

bevillningen, samt den personliga skyddsafgiften, i jemförelse med andra

skatter, utan tvifvel för de mindre bemedlade klasserna är särskild! betungande,

torde Eders Kongl. Maj it täckas till Riksdagen gorå framställning om

donna afgifts nedsättande till hälften eller till samma belopp, 40 öre för

man och 20 öre för qvinna, som den för liden till och med år 1871

utgjort.”

”Enligt erhållen upplysning af Fullmäktige i Riksbanken kan dess

vinst för år 1871 beräknas till minst 1,300,000 R:dr. Jag tillstyrker att

Eders Kongl. Maj:t villo hos Riksdagen föreslå, att donna vinst må öfverlemnas

till Riksgäldskontor^ för att jemte de 800,000 R:dr, om Indika jagredan

gjort enahanda hemställan, reserveras för ovissa och framtida behof,

dervid dessa medel, sammanlagd! omkring 2,100,000 R:dr, jemte de öfverBih.

till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

skott, sou) möjligen ytterligare i framtiden ingå, torde böra tillsvidare användas

på det sätt, att till minskande af statens ränteförluster, för dem uppköpas

Svenska obligationer i utlandet eller ock försäljningen af statsobligationer

fördröjes, allt efter som Riksgäldskontorets fullmäktige må pröfva för

Kontoret vara förmånligast.”

Hvad Departementschefen sålunda hemställt och föreslagit

i fråga, dels om Riksgäldskontorets inkomster och

utgifter såväl för 1872 som för 1873 och om sättet för

fyllande af det belopp, hvarmed Kontorets nu hända och

beräknade behof för sistnämnda år öfverstiger dess tillgångar

och inkomster för samma år, dels om nedsättning

i den personliga skyadsafgiften samt dels om reserverande

af medel för ovissa och framtida behof, behagade

Hans Maj:t Konungen, uppå Statsrådets tillstyrkande, i

nåder gilla; hvarjemte Hans Maj:t, likaledes enligt StatsRådets

hemställan, uppdrog åt Chefen för Finansdepartementet

att, sedan han erhållit protokollsutdrag angående

hvad å de öfriga Departementenas föredragning blifvit i

afseende å statsregleringen beslutadt, uppsätta och till

justering inför Kongl. Maj:t i Statsrådet anmäla förslag

till nådig Proposition angående statsverkets tillstånd och

behof, grundad på Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade

beslut.

Ex protocollo

Ossian Bceckman.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1872.

83

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms

Slott den 12 Januari 1872.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena

Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhjelm.

Föredragande Departements-chefen uppläste härefter till justering ett i

följd af Kongl. Maj:ts nådiga befallning uppsatt förslag till den nådiga Proposition

angående statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts den 9 innevarande månad fattade beslut, borde till Riksdagen

afl åtas;

och'' täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Stats-Rådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag

och befalla att, i enlighet med samma förslag, hvilket

finnes detta protokoll bilagdt, Nådig Proposition skulle

till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Ossian Bceckmau.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1872.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. A.

Tabell öfver Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Ränta .

Tionde

Arrendemedel

Bergverkstionde.

Penningar

Spanmål

1868.

1869.

1870.

Medium.

Silfvertionde.........

15,949

17,104

17,030

16,694

33

Kopparränta.........

76,286

72,438

75,523

74,749

—

Svafvelbrukstionde.....

4,672

3,590

10,419

6,227

—

Nickel, bly och glete m. m.

3,080

7,158

2,382

4,206

67

Mantalspenningar.......................

Bötesmedel..........................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.........

Tillfälliga rotevakansafgifter.................

Vakansafgifter af nyroterad jord...............

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Kålland .

Vakansafgifter af bergslag..................

Trosspassevolansafgift....................

Båtsmansvakansafgift.....................

Kontrollstämpelmedei.....................

Fyr- och båkmedel.......................

Telegrafmedel..........................

J ernvägstrafikmedel.......................

Skogsmedel.........................

Extra uppbörd..........................

Beräknade inkomster enligt 1872 års

riksstat.

173,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

140,175 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

Läger Ordinarie eller Ständiga Inkomster

Extra ordinarie inkomster.

Tullmedel......... ,

Postmedel..........

Stämpelpappersmedel . . .

Bränvinstillverkningsafgift.

B:dr.

öre.

4,505,000

_

1,582,800

—

52,700

—

i öre

363,300

93,000

575,000

—

170,000

—

öre

294,367

50

7,500

—

98,000

—

24,000

—

18,000

—

26,500

—

70,000

—

12,000

—

750,000

— -

740,000

—

7,000,000

—

400,000

62,832

50

16,845,000

15,000,000

2,230,000

—

1,350,000

—

10,800,000

—

Läger Extra ordinarie Inkomster!

29,380^000]

Summa 46,225,000!

Enligt räkenskaperna för

1868.

1869.

1870.

Medium.

—

—

R:dr.

öre.

52,672

52,192

67,656

57,506

67

427,233

353,694

372,769

384,565

33

99,987

100,290

105,354

101,877

561,062

541,930

559,398

554,130

—

163,132

152,118

164,551

159,933

67

347,260

320,240

320,553

329,351

—

6,785

7,125

6,928

6,946

—

98,620

84,993

87,610

90,407

67

25,311

19,832

19,102

21,415

—

26,594

26,490

26,537

26,540

33

74,353

63,751

55,152

64,418

67

12,986

13,389

14,464

13,613

—

744,602

740,467

776,929

753,999

33

692,617

741,776

766,229

733,540

67

6,161,079

6,221,280

7,248,216

6,543,525

—

245,079

370,036

337,165

317,426

66

64,716

80,358

73,719

72,931

14,632,095

13,995,957

15,782,072

14,803,374

67

2,188,793

2,254,434

2,447,218

2,296,815

—

1,353.041

1,410,926

1,347,871

1,370,612

67

7,158,196

8,432,864

10,998,322

8.863,127

33

Statskontorets beräkning

för år 1873.

177,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

140,175 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre

----

R:dr.

4,505,000

1,582,800

69,700

371,700

93.000

575.000

170.000

294,367

7,500

98.000

24.000

18.000

26,500

70.000

12.000

750.000

740.000

8,000,000

500.000

62,832

16,000,000

2.350.000

1.350.000

10,800,000

50

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Lift. B.

Förslag

till

Postverkets Utgiftsstater för år

1873.

Riksmynt.

i. A /iötiings-staf

-

General- Poststyrelsen.

Generalpostdirektören: lön............

8,000: -

tjenstgöringsarvode...............

1,000: —

9,000

—

2 Departementschefer: löner å 5,000 R:dr. . .

10,000: —

tjenstgöringsarvoden a 500 R:dr......

1,000: —

11,000

—

Kansliet.

\ 2 Sekreterare: löner å 2,800 R:dr.......

tjenstgöringsarvoden ä 1,200 R:dr.....

2,400: —

8,000

—

1 Registrator och aktuarie: lön.........

2,500

—

i

1 Aktuarie och Föreståndare för statistiska kontoret: lön .

2,200

—

1 Notarie: lön...................

2,200

—

1 Föreståndare för reklamationsbyrån: lön . . .

1,000: —

tjenstgöringsarvode...............

600: —

1,600

—

2 Kanslister: löner å 1,000 Rall’"''.........

2,000: -

tjenstgöringsarvoden å 600 R:dr.......

1,200: —

3,200

—

2 Dito: löner å 1,000 R:dr...........

2,000

—

1 Ombudsman: arvode..............

1,200

—

Till arvoden för extra biträden.........

3,000

—

Transport

45,900

Bil. Litt. B. t.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Transport

45,900

Kammarkontor et.

2,800

4,400

2,000

2,000

2 Bokhållare och Revisorer: löner å 2,200 R:dr......

2 Kammarskrifvare: löner å 1,000 R:dr..........

Till arvodenlför extra biträden...............

—

Revisionskontor et.

2,500

4,400

3 000

2 Revisorer: löner å 2,200 R:dr ...............

—

o xvdiuiiicilykillV ill0 • 101101 d ijUUu xi.ui.........

Till arvoden för extra biträden och för källsortering . . .

Af de medel, som på grund af gjorda anmärkningar in- flyta i postkassan, åtnjuter derföre tan vederbörande

anmärkningsförfattare, vare sig inom Kammar- eller

Revisionskontoret, 25 procent.

2,500

1 Förvaltare af Postverkets hufvudkassa lön: . . 3,000: —

t j en stgöringsarvode............... 1,500: —

4,500

600

1 Föreståndare för allmänna postpersedelförrådet: arvode

1 Tillsyningsman öfver Postverkets åkdon: arvode . . . .

800

1,000

—

2 Vaktmästare, eu vid kansli- och en vid kameral-afdel-

ningen: löner å 500 R:dr........... 1,000: —

tjenstgöringspenningar å 200 R:dr..... 400: —

1,400

3 D:o, hvaraf 2 vid kansli- och 1 å kameralafdelningen:

löner å 500 R:dr................ 1,500: —

tjenstgöringspenningar å 100 R:dr..... 300: —

1,800

200

Anslag till vaktmästarebiträde vid Postverkets hufvudkassa

—

Anslag till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän och

betjente hos General-Poststyrelsen och vid Stockholms

postkontor...........................

5,000

84,800

|

1

Transport

—

—

84,800 —

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

i

Transport

Postanstalterna,

Stockholms postkontor.

a) Postins[iektimien:

1 Postinspektor...........lön

1 Vaktmästare............eko

b) Brcfpostkoutorcti

1 Postdirektör............lön

1 Kontrollör.............clio

1 D:0 d:o

1 Kontorsskrifvare..........d:o

1 D:o d:o

5 D:o med d:o aflöning .

1 D:o lön

1 D:o d:o

4 D:o med d:o aflöning .

1 D:o lön

1 D:o med d:o aflöning .

1 D:o lön

4 D:o med d:o aflöning .

1 D:o lön

1 D:o med d:o aflöning .

1 Brefstämplare.........arvode

2 I):o med d:o aflöning ....

1 Brefsorterare..........arvode

1 D:o med d:o aflöning . . . .

Anslag till särskilda af General-Poststyrelsen

förordnade biträden

dels för Postdirektören R:dr 1,000: —

dels vid 8 expeditionsplatser

å 200 R:dr . „ 1,600: —

dels för kontorstjenstgöringen

i allmänhet „ 2,600:

1 Vaktmästare............lön

4 D:o med d:o aflöning . . .

1 D:o ............lön

4 D:o med d:o aflöning . . . ,

Transport

Löner och

arvoden.

Tjenst-

görings-

arvoden.

Anslag till

skrifvare- biträde.

S u ni m

a.

—

—

—

—

84,800

1,800

400

2,200

500

—

100

—

—

—

600

—

2,000

2,000

1,800

—

800

800

—

3,400

1,800

—

800

_

—

—

2,600

1,000

—

800

—

800

:-

2,600

—

1,000

—

400

—

800

—

2,200

—

5,000

—

2,000

—

4,000

—

11,000

—

1,000

—

400

—

400

—

1,800

—

1,000

—

800

--

—

—

1,800

—

4,000

—

3,200

—

—

--

7,200

—

1,000

_

400

—

—

—

1,400

—

1,000

—

400

—

--

—

1,400

—

800

—

400

—

—

—

1,200

—

3,200

—

1,600

—

___

—

4,800

—

800

—

200

—

----

—

1,000

—

800

—

200

—

—

—

1,000

—

400

—

—

—

--

—

400

—

800

—

—

—

___

—

800

—

500

—

—

---

—

500

—

500

500

5,200

5,200

500

—

300

—

—

800

—

2,000 —

1,200

—

—

—

3,200

500

—

200

—

—

700

2,000

—

800

—

---

—

2,800

—

—

—

—

—

—

147,900

—

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Löner och

Tjenst-

Anslag till1

arvoden.

görings-

skrifvare- 1

arvoden.

biträde.

Transport

1 Vaktmästare............lön

3 D:o med d:o aflöning . . . .

Anslag till arvoden åt tjensteman och

betjente vid Filialpostkontoret å Norrmalm

...................

Summa.

500,

1,500

c) Brefbärareexpeditioiieu s

1 Föreståndare. . . .

1 Kontorsskrifvare. .

1 Extra biträde . . .

1 D:o . . .

1 l):o med

........lön

........d:o

...... arvode

...... d:o

d:o aflöning . . .

d) Pakelpostkontoret:

1 Föreståndare...........lön

1 Vaktmästare............d:o

1 D:o med d:o aflöning ....

Oöteborgs postkontor.

1 Postdirektör............lön

1 D:o med dito aflöning. . . .1

1 Kontrollör.............lön*

1 U:o .............d:o;

1 Föreståndare för brefbärareex
peditionen.

............lön''

1 Kontorsskrifvare..........cho

6 D:o med dito aflöning. .1

Anslag till aflöning åt extra biträden .1

1 Paketpostkontorsföreståndare . . lön!

1 Vaktmästare............d:o|

4 D:o med d:o aflöning.....

Postkontoren af lista klassen.

1,000 —!

500—:

500,—;

1,800- 1,800,- 1,800'' - 1,200-

1,600- 1,000

6,000 - 4,100

1,000,

500

2,000 -

100

300

8,400 — —

1,800!—!

800 —

900—*

500 - 500 —

1,200-

200 —

100!

100

600

800l

600 —!

600—:

3,600 —''

100

400

—1147,900

|

—! 600

—! 1,800

—--- 3,400

1,000

1,000

3.000

1.000

900

500

500

2,000,-

600

600

1,800

1,800

2,400

2,000,

2,200!

1,600

9,600,

4,100

2,000 - 600

2,400

1 Falun:

1 Postinspektor...........lön

1 Kontorsskrifvare..........d:o

Gejle:

1 Postinspektor...........lön

1 Kontorsskrifvare..........d:o

1 Extra biträde.........arvode;

Transport

1,200 —;

----— 400— 1,600

—!

800

200—--!— 1,000

I !

—

1,200 —1

!

--— 200— 1,400

800!—!

200—--- 1,000

—

600-i

--i—|---1-, 600

—

--j-

-------1—198,900

—i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Transport

Halmstad;

1 Postinspektor...........lort

1 Kontorssk rifvare..........eko

1 Extra biträde.........arvode

Haparanda:

1 F ostkommissarie..........lön

Helsingborg:

1 Postkommissarie..........lön

1 Kontrollör.............eko

1 Kontorsskrifvare..........d:o

1 D:o d:o

1 Vaktmästare............d:o

Hemö.sand:

1 Postinspektor....... lön

1 Kontorsskrifvare....... . . . d:o

Jönköping:

1 Postinspektor............lön

I Kontorsskrifvare..........d:o

1 Extra biträde.........arvode

Kalmar:

1 Postinspektor............lön

1 Kontorsskrifvare..........eko

1 Extra biträde . . .......arvode

Karlskrona:

1 Postinspektor............lön

1 Kontorsskrifvare..........d:o

1 Extra biträde.........arvode

Karlstad:

1 Postinspektor............lön

1 Kontorsskrifvare..........(ko

1 Extra biträde.........arvode

Kristianstad:

1 Postinspektor............lön

1 Kontorsskrifvare..........eko

1 Extra biträde.........arvode

Transport

Löner och

arvoden.

Tjenst-

görings-

arvoden.

Anslag till

skrifvare- biträde.

Summa.

1 OO QOf)

1.200

200

1,400

800

—

200 —

—

—

1,000

—

600

—

---

—

600

_

1,200

--—

600

—

1,800

—

1,200

800

2,000

1,200

—

800 —

—

—

2,000

—

800

—

400 —

—

—

1,200

—

800

•>00

1 000

400

—

100 —

---

____

500

1 200

400

1 600

800

200 —

—

1,000

1,200

000

1.800

800

200 —

—

—

1,000

—

400

---i--

—

—

400

-

1,200

200

1,400

800

—

200 —

—

—

1,000

400

!

100

1,200

1

200

1,400

800

—

200 -

—

—

1,000

—

600

600

1,200

j

200

1,400

800

—

200 —

—

—

1,000

—

900

—

1

—

—

900

1,200

200

1,400

800

—

200 -

—

—

1,000

—

600

—

--—

—

—

600

—

—

—

--j —

—

—

228,300

—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Löner och

arvoden.

Tjenst-

görings-

arvoden.

Anslag till

skrifvare- biträdc.

Summa.

Transport

—

_

—

—

—

—

228,800

:

Linköping:

1,400

1 Postinspektor. . .

1,200

—

—

—

200

—

—

1 Kontorsskrifvare .

.........d:o

800

—

200

—

—

—

1,000

-1

1 Extra biträde . .

600

—

—

--

—

—

600

!

Luleå:

1 Postinspektor. . .

.........lön

1,200

—

—

—

400

—

1,600

600

—

1 Extra biträde . .

600

—

——

—

—

—

Lund:

1 Postmästare . . .

1,200

—

—

—

200

—

1,400

—

1 Kontorsskrifvare.

.........d:o

800

—

200

—

—

1,000

—:

. arvode

600

__

600

—1

Malmö

1 Postinspektor. .

.........lön

1,200

—

—

—

800

—

2,000

—

1 Kontrollör . . . .

1,200

—

800

—

—

—

2,000

— j

1 Kontorsskrifvare

1,000

—

600

—

—

—

1,600

1 D:o

.........d:o

800

—

200

—

—

—

1,000

1 Vaktmästare . .

.........d:o

400

—

100

—

—

—

500

—

Mariestad:

1 Postinspektor. .

1 Kontorsskrifvare

1,200

800

—

200

—

400

—

1,600

1,000

_

Norrköping :

1 Postmästare. . .

1,200

—

—

—

200

—

1,400

—

1 Kontorsskrifvare .

.........d:o

800

—

200

—

—

—

1,000

-j

1 Extra biträde .

....... arvode

600

—

—

—

—

—

600

—

1 Vaktmästare . . .

400

—

100

—

—

—

500

--i

Nyköping:

1,400

1 Postinspektor. -

1,200

—

—

—

200

—

- :

1 Kontorsskrifvare

800

—

200

—

—

—

1,000

1

| Umeå:

1 Postinspektor . .

.........lön

1,200

-

200

—

1,400

|

1 Kontorsskrifvare

.........d:o

800

—

200

—

—

1,000

i

Upsala:

1 Postinspektor . .

1 Kontorsskrifvare

1,200

800

—

200

200

1,400

; 1,000

1 D:o

med d:o aflöning .

800

—

200

—

__

—

! 1,000 —

Transport

—

—

—

—

—

:257,900

l-i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

1

Tjenst

Anslag till

arvoden.

gorings-

nrvoden.

skrifvare-

biträde.

Summa.

Transport

—

—

—

—

—

257,900

—

j Wenersborg:

1 Postinspektor.....

1.200

—

—

—

200

—

1,400

—

1 Kontorsskrifvare . . .

800

—

200

—

—

—

1,000

—

1 Extra biträde.....

600

—

—

—

—

—

600

—

Westerås:

1 Postinspektor.....

1,200

—

—

—

200

—

1,400

—

1 Kontorsskrifvare ....

......d:o

800

—

200

—

---

—

1,000

—

We,xiö:

1 Postinspektor.....

1,200

—

—

—

200

—

1,400

-

. . . d:o

800

400

200

i ooo

1 Extra biträde.....

—

—

—

—

400

—

Wisby:

I Postinspektor.....

......lön

1,200

—

—

—

800

—

2,000

—

Ystad:

1 Postkommissarie ....

......lön

1,200

—

—

—

800

—

2,000

—

1 Kontorsskrifvare ....

......d:o

1,000

—

—

—

—

1,000

—

1 Vaktmästare......

400

—

100

—

——

—

500

—

Örebro:

1 Postinspektor......

1,200

—

—

—

400

—

1,600

—

1 Kontorsskrifvare ....

800

—

200

—

—

—

1,000

—

Östersund:

1 Postinspektor.....

1,200

—

—

—

400

—

1,600

—

1 Extra biträde.....

. . . . arvode

600

—

—

—

—

—

600

—

Postkontoren af Allra

klassen.

Arboga:

1 Postmästare......

1,000

—

—

—

400

—

1,400

—

Borås:

......lön

1,000

800

500

1,500

1,000

1 Kontorsskrifvare . . .

......d:o

200

—

—

~

Eksjö:

400

... . lön

1,000

1,400

Enköping:

400

1 Postmästare......

1,000

—

—

—

—

1,400

—

Eskilstuna:

. lön

1,000

400

1,400

_i

Transport

--—--

—

__

—1284,500

—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

1

1

Löner och j

arvoden. I

Tjenst-

görings-

arvoden.

Anslag till

skrifvare- biträde.

Summa.

Transport

284,500

Hudiksvall:

1 Postmästare.....

1,000

600

—

1,600

—

Karlshamn:

1 Postmästare .....

1 Extra biträde . . . .

1,000

600

—

—

—

400

1,400

600

—

Kristinehamn:

1 Postmästare.....

1 Kontorsskrifvare . . ,

1,000

800

—

200

200

—

1,200

1,000

—

Köping:

1 Postmästare.....

1 Kontorsskrifvare . . .

Landskrona:

1 Postmästare.....

1 Kontorsskrifvare. . .

.......d:o

.......lön

1,000

800

1,000

800

—

200

—

200

200

—

1,200

1,000

1,200

1,000

—

—

200

—

—

Lidköping:

1 Postmästare.....

Norrtelje:

1 Postmästare.....

.......lön

.......lön

1,000

1,000

—

—

—

400

400

—

1,400

1,400

—

Skara:

1 Postmästare.....

.......lön

1,000

—

400

—

1,400

Skof de:

1 Postmästare .....

i Kontorsskrifvare. . .

.......lön

.......d:o

1,000

800

—

200

—

200

—

1,200

1,000

—

| Sundsvall:

1 Postmästare.....

1 Kontorsskrifvare. . .

1 Extra biträde ....

.......lön

.......d:o

..... arvode

OO 00 o

o o o

o o o

—

200

—

200

—

1,200

1,000

800

—

—

—

—

—

—

Söderhamn:

1 Postmästare.....

1 Extra biträde ....

.......lön

..... arvode

1,000

600

—

—

—

400

—

1,400

600

—

Söderköping:

.......lön

1,000

1,000

400

1,400

Söderte!je:

1 Postmästare.....

400

_

1,400

Transport

—

—

—

—

__

—

308,900

—

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Löner och

arvoden.

Tj en åt- göra gs- arvoden.

Anslag till

skrifvare- biträde.

Summa.

Uddevalla:

Transport

—

308,900

1 Postmästare . .

1,000

—

—

—

200

—

1,200

1 Kontorsskrifvare

..........d:o

800 —

200

—

—

—

1,000

—

1 Extra biträde .

Warberg:

........ arvode

600

600

1 Postmästare . .

Westervik:

1,000

400

1,400

...

1 Postmästare . .

Wimmerby:

1,000

600

1,600

1 Postmästare . .

Postkontoren af

Alingsås:

3:dje klassen.

1,000

400

1,400

1 Postmästare . .

A rvika:

800

400

1,200

1 Postmästare . .

Asker sund:

800

600

1,400

i

1 Postmästare . .

Bollnäs:

800

200

1,000

•

1 Postmästare . .

Borgholm:

..........lön

800

400

1,200

;

1 Postmästare . .

| Cimbrishamn:

800

200

1,000

j

1 Postmästare . .

Kngelholm,:

800

200

1000

1 Postmästare . .

Falkenberg:

..........lön

800

200

1,000

j

1 Postmästare . .

Falköping:

800

200

1,000

1 Postmästare . .

Filip stad:

800

400

1,200

I

1 Postmästare . .

1 Gagnef:

..........lön

800

200

1,000

|

1 Postmästare . .

800

—

— —

—

500

-

1,300

— 1

Transport

—

—

:--

_

__

—

328,400

-1

Bil. Litt. B. 2.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

1

Löner och

arvoden.

Tjenst-

görings-

arvoden.

Anslag till

skrifvare- biträde.

Summa.

Transport

328,400

Gamleby:

1 Postmästare . . .

800

200

1,000

Gislaved:

,

1 Postmästare . . .

........lön

800

—

—

—

400

—

1,200

—

Grenna:

1 Postmästare . . .

........lön

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Grislehamn:

1 Postmästare . . .

........lön

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Hedemora:

1 Postmästare , . , .

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Hjo:

1 Postmästare . . . .

800

200

1,000

Hvetlanda:

1 Postmästare . . . .

800

—

—

—

400

—

1,200

—

Höganäs:

1 Postmästare . . . .

........lön

800

200

1,000

—

Hörby:

1 Postmästare . . . .

Kongelf:

1 Postmästare . . . .

800

800

—

—

—

200

200

—

1,000

1,000

—

Kungsbacka:

1 Postmästare . . .

800

_

200

_

1,000

_

j Laholm:

1 Postmästare . . .

800

200

1,000

—

Lilla Edet:

1 Postmästare . . .

.........lön

800

200

1,000

—

Lindesberg:

1 Postmästare . . .

........lön

800

200

1,000

_

Ljungby:

1 Postmästare . . . .

800

400

1,200

Malmköping:

1 Postmästare . . .

800

200

1,000

Transport

—

___

—

—

—

345,000

—

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tjenst-

Anslag till

görings-

skrifvare-

Summa.

arvoden.

biträde.

Transport

345,000

Mariefred:

1 Postmästare . . .

800

—

—

200

1,000

1 Marstrand:

1 Postmästare . . .

800

—

—

--

500

(-

1,300

—

Mora:

|

1 Postmästare . . .

800

—

—

400

—

1,200

| Motala:

1 Postmästare . . .

800

—

—

200

—

1,000

—

1 Mönsterås:

1 Postmästare . . .

800

—

--

200

—

1,000

_

Nora:

1 Postmästare . . -

800

—

—

—

600

1,400

—

Norberg:

1 Postmästare . . . .

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Oskarshamn:

1 Postmästare . . . .

800

—

—

—

400

—

O

o

CM

Piteå:

1 Postmästare . . .

800

—

—

--

400

—

1,200

—

Ronneby:

1 Postmästare . . . .

800

_

—

—

200

—

1,000

—

I Sala:

1 Postmästare . . . .

lön

800

O

O

CM

1,000

Sigtuna:

1 Postmästare . . . .

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Skellefteå:

1 Postmästare . . . .

lön

800

400

1 200i

Skeninge:

1 Postmästare . . . .

800

—

—

—

200|

—

1,000

Smedjebacken:

I Postmästare . . . .

lön

800

_

400

1,200

Sollefteå:

1 Postmästare ....

800

—

—

—

200

1,000!

Staby:

1 Postmästare ....

........lön

800

2001

1,000-

Transport

—

—

__|

i

363,700

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Löner och

arvoden.

Tjenst-

görings-

arvoden.

Anslag till

skrifvare- biträde.

Summa.

Transport

1

I

—

-

—

363,700

—

Strengnäs:

1 Postmästare .....

.......lön!

800

—

—

—

200

—1

1,000

—

Strömsholm:

1 Postmästare ....

800!

—

—

—

200

—

1,000

—

Strömstad:

1 Postmästare , . . .

Svenljunga:

1 Postmästare ....

........lön

I

800

800

—

—

—

200

200

—

1,000

1,000

—

Sölvesborg:

1 Postmästare ....

j

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Tierp:

1 Postmästare . . . .

......lön

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Tor skålla:

1 Postmästare ....

Trelleborg:

1 Postmästare . . . •

........lön

800

800

—

—

200

200

—

1,000

1,000

—

Trosa:

1 Postmästare . . . .

........lön

800

—

—

200

—

1,000

—

Ulricehamn:

1 Postmästare . . . .

........lön

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Wadstena:

1 Postmästare . . . .

........lön

800

—

—

—

200

—

1,000

Waldemar svik:

1 Postmästare . . . .

.....lön

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Waxholm:

1 Postmästare . . . .

800

200

1,000

Wer no.mo:

1 Postmästare . . . .

........lön

800

—

200

—

1,000

Åby:

1 Postmästare . . . .

........lön

800

—

—

—

200

—

1,000

—

Amål:

1 Postmästare . . . .

1 800

400

1,200

—

I

Transport

1

1

1 .

S7Q ernå

1

|—

1

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Transport

Ödtshög:

1 Postmästare............lön

Öreg rund:

1 Postmästare............lön

Örnsköldsvik:

1 Postmästare............lön

Östhammar:

1 Postmästare............lön

6

Jernviigspostinspektioner.

Wextra och Nordvestra stambanan:

1 Resepostinspektör ....... arvode

1 Resepostexpeditör.........lön

1 D:o .........d:o

6 D:o med d:o aflöning

1 D:o .......arvode

12 D:o med d.o aflöning

Södra stambanan:

1 Resepostinspektör ....... arvode

1 Resepostexpeditör.........lön

D:o d:o

D:o med d.o aflöning

D:o arvode

D:o med d:o aflöning

1

6

1

9

Anslag, gemensamt för begge inspektionerna,

till aflöning för extra och reservresepostexpeditörer.

...........

Transport

Löner och

arvoden.

Tjenst
görings
arvoden.

Anslag till

skrifvarebiträde.

Summa

800

800

800

800

2.500

1.500

1,000

6,000

800

9,600

2.500

1.500

1,000

6,000

800

7,200

3,200

Postexpeditioner.

Alfvesta:

1 Postexpeditör...........lön! 600

Anderslöf:

1 Postexpeditör...........lön 600,

1,500

1,500

-1379,900

200

1,000

200;—j 1,000

200-j 1,000

200—| 1,000

--- 400

4.000

1,500

1.000

6,000

800

9,600

4.000

1,500

1.000

6,000

800

7,200

3,200

1,000

600

-|432,100 ■

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Avesta:

1 Postexped

Backe:

1 Postexped

Baltack:

1 Postexped

Bengts fors:

1 Postexped

Boden:

1 Postexped

Borensberg :

1 Postexped

Boxholm:

1 Postexped

Bur g svik:

1 Postexped

Bostad:

1 Postexped

Dalarö:

1 Postexped

Deg erfors:

1 Postexped

Drottningholm:

1 Postexped

Ekolsund:

1 Postexped

I Elmhult:

1 Postexped

Eslöf:

1 Postexped

1 Extra bit:

Finspong:

Tjenst

Anslag till

görings

skrifvare-

bu ni ma.

arvoden.

biträde.

Transport

—

—

—

—

—

432,100

—

600

—

—

—

—

—

600

—

600

--

—

—

200

—

800

—

lön

600

600

J

.....lön

600

600

1

_j

600

—

—

200

—

800

—

..........lön

600

600

..........lön

600

600

j

600

—

----

600

600

—

—

—

—

—

600

—

...........lön

600

600

600

—

—

—

400

—

1,000

lön

600

600

...........lön

600

—

—

—

—

—

600

—

600

—

—

—

200

800

—

800

200

1,000

600

600

600

600

Transport

—

—J -----1-1 ----

—

443,700

—

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tjenst

Anslag till

görings

skrifvare-

S u ro m

a.

arvoden.

biträde.

Transport

443,700

—

Fjellbacka:

1 Postexpeditör . . .

600

600

Funäsdalen:

1 Postexpeditör . . .

........lön

600

600

Gnesta:

1 Postexpeditör . . .

........lön

600

200

800

! Grythyttehed:

1 Postexpeditör . . .

600

600

I Gysinge:

1 Postexpeditör . . .

600

—

—

—

—

—

600

—

Halsberg:

1 Postexpeditör . . .

800

—

—

—

400

—

1,200

—

Hemse:

1 Postexpeditör . . .

lön

600

900

800

Herrljanga;

1 Postexpeditör . . .

800

200

_

1,000

1

1 Extra biträde . . .

600

—

—

—

—

600

_

Hessleholm,:

1 Postexpeditör . . .

800

—

__

—

400

—

1,200

—

Höör:

1 Postexpeditör . . .

600

200

800

Jemshög:

1 Postexpeditör. . . .

600

—

—

—

__

—-

600

_

Karlsborg:

1 Postexpeditör . . .

600

—

—

—

i---

—

600

Karlslcoga:

1 Postexpeditör . . .

600

—

—

—

---

—

600

—

Katrineholm:

1 Postexpeditör . . .

800

600

1,400

Kisa:

1 Postexpeditör . . .

600

600

_

Klintehamn:

1 Postexpeditör . . ,

........lön

600

600

Transport

—

-

---j-

--— 456,900 —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ljusdal:

1 Postexpeditör

Lycksele:

1 Postexpeditör

Lysekil:

1 Postexpeditör

Malung:

1 Postexpeditör

Markaryd:

1 Postexpeditör

Misterhult:

1 Postexpeditör

Moholm:

1 Postexpeditör

Molkom:

1 Postexpeditör

Målilla:

1 Postexpeditör

Nederkalix:

1 Postexpeditör

Nordmaling;

1 Postexpeditör

Nya Kopparberget:

1 Postexpeditör

Nyland:

1 Postexpeditör

Nås:

Onsala:

Tjenst

Anslag till

gorings

skrifvare-

Suram

a.

arvoden.

biträde.

Transport

—

456,900

—

600

—

—

—

300

—

900

—

...........lön

600

—

—

—

300

—

900

—

...........lön

600

—

—

—

—

—

600

—

600

—

—

—

—

—

600

—

600

—

—

—

—

—

600

—

600

—

—

—

—

—

600

—

...........lön

600

—i

—

—

400

-

1,000

—

600

—

—

—

—

600

—

600

—

—

—

—

—

600

—

600

—

—

—

600

—

600

—

200

—

800

—

...........lön

600

-

—

—

600

—

600

—

—

—

—

—

600

—

...........lön

600

—

—

—

—

—

600

—

\

. lön

600

200

800

600

600

Transport

l

—

—

—

467,900

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

>

Löner och

Tjenst-

göring»-

Anslag till

i skrifvare-

Summa.

arvoden

!

biträde.

Transport

467,900

Or Olust:

1 Postexpeditör ....

Ruffunda:

600

200

—

800

—

1 Postexpeditör ....

Rainsberg

600

u

—

--X_

—

600

—

1 Postexpeditör ....

600

—

—

_

—

—

600

—

Råda:

1 Postexpeditör ....

600

—

,--

-—

200

—

800

-1

Råneå:

1 Postexpeditör ....

600

—

—

—

—

600

_j

Skene:

I Postexpeditör ....

600

—

—

—

—

—

600

Sparreholm:

fc

1 Postexpeditör.....

Stj er attik:

600

—

—

—

200

800

—

1 Postexpeditör.....

600

—

—

—

200

—

800

—

Stora Rör:

1 Postexpeditör ....

600

—

---

—

—

—

600

--1

Ström:

1 Postexpeditör.....

600

__

—

200

—

800

Sunne:

1 Postexpeditör.....

Sdfsjö:

800

—

——

—

200

—

1,000

—

1 Postexpeditör.....

lön

800

800

Säter:

1 Postexpeditör.....

Tjellmo:

600

—

—

—

—

—

600

—

1 Postexpeditör.....

600

—

—

—

200

—

800

Torsåker.-

1 Postexpeditör ....

600

Torp:

oUu

1 Postexpeditör.....

600

—

—

—

—

—

600

Transport

—

—j--]—

—

—

479,300

Bil. Litt. B. 3.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Löner och

arvoden.

Tjenst-

görings

Anslag till

skrifvBre-

Summa.

arvoden.

biträde.

Transport

479,300''

Trollhättan:

300

900

1

1 Postexpeditör . .

600

Ullånger:

1 Postexpeditör . .

600

—

—

—

200

800

Wara:

1 Postexpeditör. . .

600

—

•—

—

500

—

1,100

—

Wemdalen:

600

1 Postexpeditör . .

600

—

—

—

~

Wingåker:

200

800

1 Postexpeditör . .

.......lön

600

—

—.

—

Wretstorp:

1 Postexpeditör . .

........ lön

600

—

—

—

200

—

800

—

Åhus:

1 Postexpeditör . .

.........lön

600

—

—

—

---:

—

600

—

Anäset:

1 Postexpeditör . .

Are:

1 Postexpeditör . .

........lön

........lön

600

600

200

800

600

Åtvidaberg:

1 Postexpeditör . .

.......lön

600

600

Äs:

p Postexpeditör . .

600

600

—

200

—

Öfvertorneå:

1, Postexpeditör . .

Ökne:

........lön

600

800

.

1 Postexpeditör . .

600

—

—

200

■—

800

—

Österby:

1 Postexpeditör . .

Östra Husby:

600

—

__

—

---

—

600

—

600

1 Postexpeditör . .

600

—

—

—

*"7

—

Transport

-

-

—

—

490,300

—

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Transport

490,300

Anslag till ersättande af uppkommen minskning i postför-

valtares sportelinkomster................

120,000

—

D:o till aflönande vid förefallande behof af tillfälliga

biträden, anställda på grund af § 43 i nådiga in-

struktionen den 6 November 1863 ..........

15,000

—

D:o till aflönande af brefbärare...............

55,000

—

D:o till löner för postiljoner:

100 å 300 R:dr................ 30,000

80 å 225 .............. 18,000

48,000

D:o till arvoden åt postiljoner, b vilka, utan att åtnjuta

ordinarie lön, användas till att åtfölja jernvägspost

1,500

—

D:o till hushyreshjelp åt de i Stockholm och Göteborg

stationerade postiljoner k 75 R:dr för hvarje . . . .

1,500

—

D:o till gratifikationer åt postförvaltare..........

2,000

D:o till gratifikationer åt postiljoner............

1,000

—

D:o till poststationsföreståndares aflönande........

75,000

—

319,000

—

809,300

B. fn giraff Mint/.s-s Saf.

Kontrollören vid Stockholms postkontor C. F. Billmanson,

I

så länge han vid tj ensten med oförändrad lön qvarstår

466

50

L):o d:o U. F. Westman d:o ...................

75

—

Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor J. A. J. Drangel d:o

200

—

D:o „ d:o G. Nyström d:o .

495

—

D:o „ d:o K. Hagberg d:o .

495

_

D:o „ d:o O. Lindegren d:o

495

—

Postinspektoren i Karlstad, f. d. öfversten E. F. V. Munck,

så länge han vid tjensten med oförändrad lön qvarstår

600

—

Postmästaren i Uddevalla N. Zetterberg d:o..........

404

—

D:o i Grislehamn, majoren M. B. Malmerfeldt d:o

600

—

I):o i Åmål, f. d. majoren A. E. Lilliestierna d:o

432

—

Postexpeditören i Dalarö G. A. Bratt d:o...........

550

—

D:o i Karlsborg J. G. Kihlgren d:o.......

80

—

D:o i Ljusdal C. L. Giertz d:o..........

700

—

D:o i Nederkalix G. Horneij d:o.........

650

—

D:o i Oroust H. Lind d:o.......... - - -

700

—

F. d. D:o i Ljugarn J. F. Tiljander, skilnaden emellan

expeditörs och stationsföreståndares aflöning

400

—

., D:o i Slite J. W. Ekman d:o...........

400

—

Postkommissarien i Ystad, f. d. öfverstelöjtnanten B. Nils-

son, ersättning för mistade förmåner i egenskap af

disponent utaf dervarande posthus............

150

—

Transport

7,892 50

809,300

—

*

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Transport! 7,892^50

i Anslag till aflöning åt postiljon^-, som icke vidare äro tjenst-!

hare, men ännu ej blifvit berättigade till pension från

Civilstatens pensiousinrättning............... 3,500 —

C. PensioHs-stat

A) Embets- och tjensteman sand betjente, som erhållit

afsked ur Postverkets tjenst:

F. d. generalpostdirektören m. m. friherre O. W. Stael von

Holstein, enligt Kongl. brefvet den 26 November 1867

| Förre postjaktskepparen P. U. Fagerström, enligt Kongl.

brefven den 3 April 1852, den 14 Februari 1856 och

den 21 Februari 1862 ....................

Förre postiljon^ L. Ekblad i Jönköping, enligt Kongl. brefven

den 18 April 1844 och den 9 Juli 1847 ......

F. d. postmästaren i Waxholm, postdirektören G. Ljung,

enligt Kongl. brefvet den 15 Mars 1853 .........

Förre postföraredrängen Olaus Andersson, enligt Kongl.

brefvet den 14 November 1854 ..............

| F. d. postkommissarien i Hamburg, grefve A. R. Wrangel,

enligt Kongl. brefvet den 3 April 1856 .........

| F. d. postmästaren i Smedjebacken C. Wassberg, enligt!

Kongl. brefvet den 30 December 1857 ..........

Förre postiljon^ J. Nilsson, enligt Kongl. brefvet den 25!

April 1862 ...........................

F. d. öfvermaskinisten A. C. Pall, enligt Kongl. brefvet den

2 December 1864.......................

j F. d. kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor C. G.

Guling, enligt Kongl. brefvet den 15 Juni 1865 ....!■

F. d. postdirektören vid Stockholms postkontor 8. A.

Broman, enligt Kongl. brefvet den 11 Juni 1869 . . .!

Förre kanslivaktmästaren H. Sundqvist, enligt Kongl. bref-!

vet den 21 Februari 1868 .................

Färre brefbäraren J. E. Wallin, enligt Kongl. brefvet den

18 December 1868 ......................

F. d. postinspektor^!! i Kristianstad John Reinhold af

Klercker............................

Färre vaktmästare!! vid Stockholms postkontor Erik Bergström

.............................

Färre båtföraren i Grislehamn Anders Bylund........

! Färre båtsmannen i Grislehamn Johan Söderman......

| F. d. postmästaren i Gagnef A. J. Aschan, tillägg till den

Transport

6,400

125

150

450

50

2,600

450

225

600

1,000

4,480

320

350

2,000

400

300

200

20,100;—!

809,300

11,892

50

820,692; 50]

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Transport

pension, han eger uppbära från Civilstatens pensions
inrättning.

.........................

Kontorsskrifvaren vid Stockholms postkontor Johan Henrik

Dahlgren, från och med månaden näst efter den då

han erhåller afsked ur postverkets tjenst, tillägg till

den pension, han eger uppbära från Civilstatens pensious
inrättning.

..........................

- D:o d:o Pehr Johan Schief d:o d:o d:o............

D:o d:o Carl Johan Nordenstrahl d:o d:o d:o.........

D:o d:o Jacob Levander d:o d:o d:o..............

Postmästaren i Sundsvall, f. d. majoren Gustaf Adolf Göhle

Anslag till pensionsfyllnad åt postiljon^...........

B) Aflidne embets- och tjenstemäns samt betjentes

enkor och barn:

20,100-

100

1,800

1,800

1,800

1,800:

1,000!

2,000

820,692 50

Aflidne postmästaren i Uddevalla Storcks enka, enligt Kong!.

brefvet den 25 Oktober 1815............

D:o postmästaren i Ekolsund Westlunds enka, enligt

Kong!, brefven den 27 Januari 1825 och den 2\

December 1864 ....................

D:o postinspektoren i Malmö Rydbergs dotter, Anna

Maria, enligt Kongl. brefven den 7 Maj 1836 och

den 29 September 1865 ...............

D:o postdirektören i Helsingborg Weilanders barn, Nils

och Lovisa, enligt Kong!, brefvet den 2 Augusti

1842...........................

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

extra postiljonen J. Anderssons enka, enligt Kongl.

brefvet den 12 November 1846...........

postmästaren i Borås Luths dotter, Anna Elisabeth.

enligt Kongl. brefvet den 26 Januari 1847 ....

postinspektoren i Malmö Troilis 2:ne döttrar, 75

R:dr hvardera, enligt Kongl. brefvet den 28 Mars

1852 ..........................

postmästaren i Motala och Medevi, f. d. kaptenen

Wästfälts enka, enligt Kongl. brefvet den 22 Mars

1862 ..........................

postiljonen C. J. Sundboms enka, enligt Kongl. brefvet

den 24 Januari 1862 ..............

postmästaren i Landskrona Weibulls enka och 2:ne

svagsint^ döttrar, enligt Kongl. brefvet den 16

Mars 1866 . . . ,....................

postinspektoren i Jönköping Neiglicks dotter, Augusta''

Sofia, enligt Kongl. brefvet den 3 Maj 1867 . . .j

Transport]

I

30]—]

50]—l

! i

I i

150i—

j |

150]—

60]—

i i !

225]—

75]-

31,840 — 820,692 50

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Transport

Förre styrmannen å postångfartyget Polhem David Lundblads

enka, Selma Sofia Pettersson, så länge hon lefver

ogift, 150 R:dr, samt hvardera af hennes barn, David

Albin, Erik Wiking och Sture Helge, tilldess de upp-:

nått en ålder af 15 år, 50 R:dr — tillsammans. . . .

D. Omkostnads-stat.

31,840 -

300

820,692

32,140

50

■

Anslag till provisioner:

å brefpostuppbörden, att utgå med 2 procent å sammanlagda

uppbörden, der densamma ej öfverstiger

15,000 R:dr, men med 1 procent ä hvad som öfver
skjuter

detta belopp ............ 37,000: —)

å paketuppbörden, hvartill äfven hänföras

inkomsterna af passagerarebefordringen

med postdiligenserna, att utgå med 10

procent för hvad som ej öfverstiger, i

Stockholm 20,000 R:dr, men vid öfriga

postanstalter 10,000 R:dr, samt med 5

procent för öfverskottet.......... 17,000: —j

å försäljningen af frimärken, att utgå med

2 procent af försäljningssumman..... 40,000: —j

Anslag till expenser för postkontoren i

Malmö............ 700: —i

Helsingborg, Norrköping och Ystad ä

600 R:dr................ 1,800: —

94,000_j

;

:

Gefle, Haparanda, Jönköping, Karlstad

och Upsala, k 400 R:dr....... 2,000: —

Sundsvall................. 300: —j

Grislehamn................ 200: —!

D:o till kontorshyra och expenser för:

öfriga härofvan ej nämnda 18 postkontor

af lista klassen, å 800 R:dr 14,400: —

öfriga ej uppräknade 21 postkontor af

2:dra klassen, å 600 R:dr...... 12,600: —

öfriga förut ej uppgifna 63 postkontor

af 3:dje klassen, 2 jernvägspostinspektioner

samt 6 postexpeditioner

med samma aflöning som 3:dje klassens

postkontor (Eslöf, Halsberg,

Herrljunga, Hessleholm, Katrineholm

och S linne) tillsammans 71 postanstalter

å 400 R:dr......... 28,400: — I

Transport 60,400: —| 94,000!—|

852,833j50|

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Transport 60,400:

12 vid jernväg belägna postexpeditioner

(Alfvesta, Degerfors, Elmhult,

Gnesta, Höör, Moholm, Nässjö,

Sparreholm, Säfsjö, Wara, Wingåker

och Wretstorp), å 300 R:dr ....

ölriga, ofvan ej nämnda 63 postexpediner,

å 150 R:dr............

3,600:

9,450:

Anslag

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

D:o

till förhyrande genom Postverket af postkontorslokaler

å en del orter samt till förvarande af Postverkets

åkdon .........................

till ersättningen åt postförvaltare för tillhandahållande

af väntningsrum åt resande med postvagnarne,

att utgå i enlighet med föreskrifterna i

Kong!, brefvet den 6 April 1866 ..........

till reparation och underhåll af posthusen samt till

bestridande af de dem åliggande onera......

till ved och belysning..................

till rese- och traktamentsersättning för resor i embets-

och tjensteärenden i allmänhet 5,000: - till dagtraktamenten:

åt resepostexpeditörer......... 30,000: -

åt postiljon^''.............. 105,000: -

till beklädnad åt vaktmästare vid postkontoren samt

brefbärare och postiljoner............

till postiljoners beväring..............

till poståkdons anskaffande och underhåll ....

till postföringskostnader:

vid postbefordran å jernväg...... 160,000:

å landsväg

„ „ sjöledes:

mellan Gotland och fasta

landet....... 35,000

„ öfriga inrikes orter 20,000

„ Sverige och Finland 15,000

„ Sverige och Danmark 12,000

„ Sverige och Tyskland 15,000

„ Sverige och England 6,000

680,000:

103,000:

D:o

D:o

D:o

D:o

för utrikes brefvexlingen............ . . .

till skrifmaterialier samt till bestridande af trycknings-,

stämplings- och inbindningskostnader . .

för tillverkning af frimärken samt brefkort och

frankokuvert.....................

för inköp och underhåll af postväskor, postpåsar,

94,000

73,450!

9,000i

lo.ooo!

3,000

18,000

140,000:—

30.000

1,500

45.000

943,000

50.000

55.000

10.000

Transport]!,481,950f

852,832 50

:

852,832150!

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

breflådor, vigter och vigtskålar, pressenningar,

postiljonstrumpeter och posthorn m. m. dylikt. . .

Anslag för bestridande af gästgifverihållningen i Grrislehamn,;

jemlikt Kongl. brefvet den 13 Mars 1839 . .

l):o till ersättande, jemlikt Kongl. brefvet den 11 Maj

1859, af postporto, som blifvit utbetaldt af svensknorska

å utrikes orter anstälda konsuler......

D:o till diverse utgifter................... 18,000j
-

E. F«V oförutsedda utgifter .

F. Titt af ii or tu ingår. restitu
tion

er mm.........

1,481,950

25,000

—

300

—

1,000

18,000

—

852,832

1,526,250

100,000

20,917

50

50

Summa R:dr

>2,500,000!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. C.

Underdånigt Förslag

till lltgifts-stat för telegrafverket under år 1873.

A). A fl’ öiiinf/s-s tet i.

f:o. Telegraf-Styrelsen.

Chefen.

1 Generaldirektör...............lön

Tekniska Af delning en.

1 Intendent för norra telegrafdistriktet

lön 5,000:

1 dito för södra dito „ 5,000

1 Fysiker...........arvode 500

2 Linie-ingeniörer, arvoden å 1,000

R:dr................. 2,000:

8,000:

12,500: -

Kansli- och Statistiska, Afdélningen.

1 Sekreterare...........lön 4,000: —

1 Registrator och Aktuarie . . . „ 2,200: —

1 Förste Notarie och Protokollsförande

............. „ 1,800: —

1 Andre Notarie och Statistiker „ 1,500: — 9,500: _

Kamer al-Af delningen.

1 Kamererare...........lön 4,000. —

1 Kassör..............„ 2,200

1 F örrådsför vallare........„ 2,200

1 Förrådsassistent.......... 1,500

1 Förste Revisor.........„ 2,200

1 Andre dito .........„ 1,500

3 Kammarskrifvare, löner å 1000 R:dr 3,009

Väkthetjening en.

1 Förråds vaktare.......arvode 800

1 Förste Vaktmästare .... „ 600

2 Andra dito arvoden å 500 R:dr 1,000

16,600:

2,400:

49,000

Transport | 49,000 j

Riksmynt.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Transport

2:«. Personalen vid elektriska stationerna.

3,800:

8,800:

|Stockholms Centralstation:

1 Direktör......lön 2,000:

tjenstgöringsarvode. . 1,800:

4 Kommissarier, löner å

1,500 R:dr....... 6,000:

tjenstgöringsarvoden å

700 R:dr......2^800:

2 Kassörer, löner a 1,500

R:dr......... 3,000:

tjenstgöringsarvoden

å 700 Rall''..... 1,400: — 4 400:

31 Assistenter, löner å 1,000 R:dr. 31,000:

Till arvoden åt tjenstemannapersonalen

å telegraminlemningsbyrån

å Norrmalm 1,720: —

,, dito åt dito å dito

å Södermalm . . . 1,200:

Göteborgs station:

1 Direktör......lön 2,000: —

tjenstgöringsarvode. . 1,200: —

1 Kommissarie för bud
sändningen

. . lön 1,500: ■—

tjenstgöringsarvode. . 700: —

2 Kommissarier, löner å

1,500 R:dr..... 3,000: —

tjenstgöringsarvoden

å 500 R:dr..... 1,000: —

2 Kassörer, löner å 1,500

R:dr...... 3,000: —

tjenstgöringsarvoden

ä 700 Rall- .... 1,400: —

2,020: — 50,020:

3,200: —

2,200: —

4,000: —

4,400: —

12 Assistenter, löner a. 1,000 R:dr. 12,000: — 25,800:

; Malmö kontrollstation:

i 1 Direktör......lön 2,000:

tjenstgöringsarvode. . 1,200:

3,200:

Transport 3,200: — 76,720:

49,000 —

49,000]—

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Transport 3,200: — 76,720: —

3 Kommissarier, löner å

1,500 R:dr..... 4,500: —

tjenstgöringsarvoden a

500 R:dr...... 1,500: — 6,000: _

13 Assistenter, löner ä 1,000 R:dr. 13,000: — 22 200-__

Wener sborgs kontrollstation:

'' 1 Direktör......lön 2,000: —

tjenstgöringsarvode. . 1,200: — 3,200: —

2 Kommissarier, löner å

1,500 R:dr..... 3,000: —

tjenstgöringsarvoden å

500 R:dr...... 1,000: — 4,000: _

10 Assistenter, löner å 1,000 R:dr. 10,000: — 17 200- _

j Gejle, Jönköpings, Norrköpings och Sundsvalls

stationer:

1 Direktör......lön 2,000: —

tjenstgöringsarvode. . 900: — 2 900: _

| 1 Kommissarie.... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode. . 500: — 2 000: _

j 4 Assistenter, löner å 1,000 R:dr . 4,000: —

8,900: —

eller för 4 stationer............. 35,600: —

\ Helsingborgs, Hernösands, Karlshamns, Wester|

viks och Örebro stationer:

1 Kommissarie. . . . lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode. . 900: — 2 400:__

| 3 Assistenter, löner å 1,000 R:dr . 3,000: —

5,400: —

eller för 5 stationer............ 27,000: —

1 Kalmar och Ystads stationer samt Östersunds

\ kontrollstation:

1 Kommissarie.... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode. . 900: — 2 400- _

2 Assistenter, löner å 1,000 Rall’ . 2,000: —

4,400: —

eller för 3 stationer............ 13,200: —

i Transport 191,920: —

49,000

| 49,000|—|

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Transport 191,920:

3,400: —

Haparanda kontrollstation:

1 Kommissarie. . . . lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode. . 900: — g 400-

1 Assistent............lön 1,000:

Skellefteå, Upsala och Wester ås stationer:

1 Kommissarie. ... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode. . 700: — ^ 200-

2 Assistenter, löner å 1,000 Rall’ . 2,000: —

1.2UO: --

eller för 3 stationer............. 12,600:

Hudiksvalls, Karlskrona, Karlstads, Kristianstads,

Landskrona, Linköpings, Luleå, Oskarshamns,

Piteå, Söderhamns, Uddevalla, Umeå

och Wishy stationer:

1 Kommissarie. . . . lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode . . 700: —

2,200

1 Assistent......lön...... 1,000

3,200;

eller för 13 stationer............ 41,600:

Borås, Eskilstuna, Falun, Halmstads, Kristinehamns,

Lidköpings, Lunds, Mariestads, Motala,

Nyköpings, Strömstads, Södertelje, Trelleborgs,

Wadstena, Warbergs, Wexiö och Örnsköldsviks

stationer:

1 Kommissarie.... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode. . 500: -—

2,000:

| 1 Assistent......lön...... 1,000: —

| 3,000: —

eller för 17 stationer............ 51,000:

IDalar 6, Nederkalix och Söderköpings stationer:

1 Kommissarie. ... lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode . . 500: — 2 000- _

eller för 3 stationer.

6,000:

Transport 306,520: —

49,000

49,000-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport 306,520:

— 49,000 -

! Engelholms, Furusunds, Karlsborgs, Köpings,

Marstrands, Norbergs, Nordmalings, Norrte/je,

i Nylands, Råneå, Sandhamns, Åmåls, Atvida|

bergs och Oregrunds stationer:

1 Assistent......lön 1,000: —

tjenstgöringsarvode. . 300: •— i gQQ.

eller för 14 stationer............ 18,200: —

Arboga, Arholma, Aslcersunds, Borgholms, Ghn|

brishamns, Ekesjö, Enköpings, Filipstads, Fjellbaclca,

Falkenbergs, Gamleby, Hedemora, Lyse''

kils, Mönsterås, Nya Varfvets, Rathans, Ronci

hamns, Ronneby, Skara, Smedjebackens, Streng|

näs, Sölvesborgs, Trollhättans • och Wimmerby

i stationer:

i 1 Telegrafist.....lön 500: —

tjenstgöringsarvode. . 300: — gQQ.

eller för 24 stationer............ 19,200: —

Grenna, Grisslehamns, Klintehamns, Kongelfs,

\ Kongsbacka, Mariefreds, Surahammars, Ulrice\

hamns och Waxholrns stationer:

I Telegrafist.....lön 500: —

tjenstgöringsarvode. . 100: — qqq. _

eller för 9 stationer............. 5,400: —

Köpenhamns kontrollstation:

1 Kommissarie. . . . lön 1,500: —

tjenstgöringsarvode. . 900: — g 400-__

1 Assistent......lön 1,000: —

tjenstgöringsarvode. .____600: — 1;600. _ _J

Nystads kontrollstation:

1 Kontrollör............arvode, högst 2,000: —j 355320

Bäckaskogs, Drottningholms, Såra, Tullgarns

och Ulriksdals stationer:

t

Till föreståndare för dessa stationer, hvilka antingen

blott tillfälligtvis eller under endast en del af året

hållas öppna, utses ordinarie tjensteman från andra

stationer eller ock e. 0. stationstjenstemän.

Transport

404,320

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Transport

3:o. Personalen vid optiska stationerna.

a) i Stockholms skärgård:

IDalarö station:

i 1 Befälhafvare, hvilken njuter särskild lön såsom föreståndare

för den elektriska stationen derstädes:

arvode .......

. . . . 200: —

1 Korporal.....

. lön 540: —

1 Telegrafist.....

- „ 480: -

1,220:

Bly snabbens station:

1 Korporal.....

1 telegrafist.....

- „ 480: -

1,020: —

Landsorts station:

1 Sergeant.......

. lön 800: —

1 Telegrafist.....

- „ 480: -

1,280: —

Nynäs station:

2 Telegrafister, löner

k 480 B:dr. .

960: —

Ornö station:

: 2 Telegrafister, löner

ä 480 R:dr . .

. 960: -

b) i Göteborgs skärgård:

Brännö station:

1 Korporal....... . lön 540: —

1 Telegrafist...... . „ 480: - p o20:

Nya Varfvets station:

1 Fanjunkare, hvilken njuter särskild lön såsom

föreståndare för den elektriska stationen

derstädes; arvode..... 200: —

1 Telegrafist.......lön 480: — ygy. _

Winga station:

1 Korporal....... lön 540: —

1 Telegrafist......„ 480: - 1>020. __ _

Transport |

404,320|

;

8,160

412,480 —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Transport ] 412,480

4:0. Särskilda anslag.

Löneförhöjning åt de till tjenstetid^ eller, om den är lika,]

till lefnadsålder äldste 60 Assistenterne å

200 R:dr.................... 12,000: —

Till arvoden för extra tjenstgöring och vikariater,

förslagsvis......... 28,000: —>

dito „ telegrambäring och uppassning

på stationerne, förslagsvis.......... 44,000: —]

., gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman

oeh betjente hos Telegraf-Styrelsen.....

„ arvode för meteorologiska observationers anställande,

enligt Kongl. Brefvel den 31 Dec.

1867.......................

! „ arvode för skrifvarebiträde åt Intendenterne

Arvode till den Kammarskrifvare, som biträder

vid hufvudböckernas upprättande......

Till arvoden för taxering och kontrollering å

Malmö och Wenersborgs kontrollstationer .

Arvode för vården af telegrafverkets särskilda

materialförråd i Göteborg...........

B). ikfvergånffs-afioninffs-stat.

4,000: —

1,300: - 800: -

300

650

400

91.45(1

Nedannämnde personer, hvilka enligt donna aflönings-i

stat erhålla lägre löneinkomst än de hittills åtnjutit, äro

berättigade att med bär uptagna belopp undfå ersättning

för skilnaden; hörande donna personliga ersättning likväl

minskas eller helt och hållet upphöra i den mån dessa personer

varda förflyttade till bättre afiönade tjenstår inom

telegrafverket.

Bokhållaren D. Kiellander, som egen uppbära aflöningen för

den nya Kammarskrifvaretjensten, 1,000 B,:dr, och det

särskilda arvode! af 300 R:dr för biträde vid hufvudböckernas

upprättande, eller tillsammans 1,300 R:dr,

undfår ersättning för skilnaden mellan detta belopp och

bokhållarelönen 2,200 R:dr med..............

Föreståndaren för Jönköpings station, Direktören C. A. L.

Westman.....................

Dito för Karlshamns station, Direktören N. Holmberg

..............................

Transport j

900

100

i—

100]

1,100

—

503,930 -

| 503,930 i —j

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

i

Transport

Kommissarien vid samma station G. T. G. Feuk, skilnaden

mellan assistentlönen, 1,000 R:dr, och hans nuvarande

aflöning, 1,700 R:dr............ • . - - • - - - •

Föreståndaren för Westerviks station, Direktören G. 8.

Kallstenius....................

Dito för Örebro station, Direktören C. A. Nyström

Kommissarien vid samma station, C. A. Gumselius, skilnaden

mellan assistentlönen och hans nuvarande aflöning

I 700 R-rlr ...................

1,100

700

100

100

700

—

Föreståndaren för Sundsvalls station,

Direktören G. Näsman

100

—

Dito

„ Haparanda dito

dito G. W. Bell-

man ....

600

—

Dito

„ Engelholms dito

Kommissarien A. F. W.

Törnbladh

400

—

Dito

„ Furusunds dito

dito E. G. F.

Acharius, skilnaden mellan hans inkomster vid den

förut gemensamma elektriska och optiska stationen i

Furusund, 2,000 Rall'', och hans blifvande löneförmåner,

tillsammans 1,300 R:dr......

700

—

Föreståndaren för Karlsborgs station, Kommissarien N. F. G.

Ostbom

400

—

Dito

„ Köpings dito

dito C. G. Kölmark

400

—

Dito

„ Nordmalings dito

dito J. O. Nordin.

400

Dito

„ Norrtelje dito

dito L. F. Gösling

400

Dito

,. Råneå dito

dito E. A Kjällin .

400

Dito

„ Åmåls dito

dito C. F. Berg-

ström

400

—

Dito

„ Öregrunds dito

dito K. W. R. Nor-

denstrahl

400

—

Dito

„ Arboga dito

dito A. H. L. Björk-

lund

900

Dito

„ Askersunds dito

dito E. A. Appel-

bolin

900

—

Dito

„ Filipstads dito

dito G. A. H. Bel-

frage

900

Dito

den gemensamma elektriska och optiska

stationen å Nya Varhet, Fanjunkaren C. A. Forssander,

skilnaden mellan hans nuvarande inkomster, 1,400 R:dr,

och hans blifvande aflöning, 1,000 Rall''.........

400

Föreståndaren för Ronneby station. Kommissarien O. Barn-

mar

700

Dito

„ Sölvesborgs dito

dito G. Dybeck

900

—

Dito

„ Grenna dito e.

o. Assistenten Ida

Amanda Schonberg

200

Transport

12,200

—

503,930

|| 503,939 —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transport

12,200

—

503,930

Föreståndaren för Grisslehamns station, e. o. Assistenten Iledv.

Eleon. Beckman

200

Dito „ Klintehamns dito dito Anna Theresia

Blomberg

200

Dito „ Kongsbacka dito dito Laura Bergen-

stjerna

200

Dito „ Mariefreds dito dito Julia Maria

Carol. Holmberg

200

Dito „ Surahammars dito dito Alida Johanna

Messling

200

Dito ,, Ulricehamns dito dito Bilda Euphro-

syne Biländer

200

Dito „ Waxholms dito dito Ida Constantia

Fredr. Sand borg

200

—

13,600

Anmärkning. Vid tillämpningen af Afiönings- och Of- vergångs-AHönings-staterna skall, i afseende å de på den

sednare staten särskilt. uppförde tjensteman, vid förekom- mande fråga om löneafdrag i anledning af sjukdomsförfall

iakttagas, att den lön, hvartill eu hvar enligt sin tjenste- grad varit vid 1871 års slut berättigad, må såsom sådan få

tillgodoräknas, så att endast skilnaden mellan samma lön

och det samfällda belopp, som enligt begge ofvannämnda

stater honom tillkommer, betraktas såsom tjenstgöringsarvode.

C). JPensions- och Under- stöds-stal.

F. d. Kameral-Intendenten och Liniechefen, Öfverste-Löjt- uanten ./. F. von Heland, enligt Kongl. B refvel den

14 Juni 1871 .............''.........

2,770

F. d. Föreståndaren för Stockholms norra telegrafstation,

Direktören A. H. Öller, enligt Kongl. Brefvet den 2

Februari 1866 ......................

1,000

Direktören G. Bångs enka, enligt Kongl. Blefven deri 28

November 1838 och den 13 Juli 1866 ........

500

F. d. Befälhafvare!! å Dalarö optiska station, Under-Löjt- nanten G. Bratt, enligt Kongl. Brefvet den 1 Ok- tober 1858 ........................

400

D:o d:o å Otterhällans f. d. optiska station, M. Stålpher,

enligt Kongl. Brefvet den 30 December 1863 . . . .

150

D:o d:o å Nya Varfvets optiska station, Flaggkonstapeln

J. Bergström, enligt samma Kong!. Bref. ......

150

—

Transport

4,970

—

517,530

Bil. Litt. C•

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Transport

4,970 —

517,530,—

|F. d. Befälhafvaren å Furusunds optiska station, Fanjunkaren

C. F. Hybineth, enligt Kong! Brefvet deip

13 Juli 1866 .......................... 680 —

I D:o telegrafisten vid Yxlaö f. d. optiska station, A. Öster-]

berg, enligt Kongl. Brefven den 13 Juli 1866 och

den 16 September 1870 .............../ 150 —i

Sinnessjuke f. d. telegrafisten vid Skälsmara 1. d. optiska

station. A. G. Andersson, att utgå så länge hans

nuvarande sinnesförfattning fortfar, enligt Kongl.

Brefvet den 13 December 1861..........• • 72 —

|F. d. Befälhafvaren å Sandhamns f. d. optiska station, Fanjunkaren

C. M. Berg, enligt Kongl. Brefvet den 17

September 1869 ..................... 500 —

I):o telegrafisten å samma station, A. Löfgren, enligt samma

Kongl Bref 240—

l):o d:0 .. d:o d:o G. A. TVinberg, enligt

samma Kongl. Bref 240 —

| D:o d:o „ Nynäs optiska station, L. O. Westman,''

enligt samma Kongl. Bref 240;—

j D:o Sergeanten å Kr holma f. d. optiska station, L. 7EJJ

Österberg, enligt Kongl. Brefvet den 25 November,

1870 . ''...........................; 400 —

I D:o Korporalen å Winga optiska station, ./. A. Andersson,''.

enligt samma Kongl. Bref........._......| 270 —

| D:o telegrafisten å Arholma f. d. optiska station B. 0.\

Ahlman, att utgå under åren 1872—1876, enligt

samma Kongl. Bref.............•„.....1 240 —

! D:o d:o å Tjockö f. d. optiska station, A. C. Österman,

att utgå under åren 1872—1876, enligt samma

Kongl. Bref........................ 240 —

| D:o eko å samma station, A. Nordberg, att likaledes utgå

under åren 1872—1876, enligt samma Kongl. Bref 240!—

D:o Sergeanten å Söderarfns f. d. optiska station, C. E.

Sandgren, att utgå under åren 1872-1874, enligt.

samma Kongl. Bref...................| 400|—

D:o telegrafisten å samma station, C. E. Lind, att utgå)

under åren 1872—1874, enligt samma Kongl. Bref! 240 —

D:o d:o å Furusunds f. d. optiska station, II. Boman,

att utgå under åren 1872—1874, enligt samma

Kong!. Bref........................ 120 —

D:o d:o å Winga optiska station, G. A. Jönsson, att

likaledes utgå under åren 1872—1874, enligt samma

Kongl. Bref........................ 120 —

Transport j--j —

9,362 —

526,892]—

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Transport

526,892

]

11). in tf er/i ti!lss tat.

Förslagsanslag.

Telegraflinjernas öfvervakande, besigtning och underhåll . .

58,000

—

Underhåll af optiska telegraferna och telegrafverkets öfriga

byggnader...........................

2,000

Rese- och traktamentskostnader.................

10,000

—

Inköp och underhåll af inventarier, såsom apparater, verk-

tyg, arbetsredskap, möbler och husgeråd.........

21,000

—

Läcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter. pap-

persremsor in. m.......................

28,000

Skrifmaterialier...........................

6,000

Batteriförnödenheter........................

9.000

—

Hyror................................

8,500

Ved.................................

10,000

Lyshållning.............................

12.500

—

Postporto..............................

5,500

—

Frakt- och transportkostnader..................

4,000

-

Sveriges bidrag till underhållet af internationela Telegraf-

byrån i Bern.........................

1,000

—

Diverse utgifter..........................

11,608

—

187,108

Summa Utgifter

—

714,000

I

Stockholm den 1 November 1871.

P. Brändström.

Herman Uddenberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär.

Bil. Litt. i).

Förslag till ändringar i Tullverkets Ordinarie Aflönings Normalstat,

att gälla från början af år 1873.

Lön.

Tjenst- görings- penn ingav.

Jakt-

och

båtlega.

Ilästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Kong!. General-Tullstyrelsen.

1

I

— - ---— ---- -

—

—

—

—

—

—

!--

—

—

—

20,000

Kansliet.

------ -----—----

—

—

—.....

—

—

—

—

—

—

—

13,400

_

Advokatfiska,Iskontoret.

— — — -------- -- — •—

—

—

■---

—

—

—

—

—

—

—

5,300

Kammarkontoret.

- _ ---- — ...........

— —

—

—

—

—

- —

——

—

11,900

Revisionskontor et.

------- ----- - -

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

-

20,300

Kansli- och Kontors- betjeningen.

------- ------------

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,350

1 :o Gentral-distriktet.

Stockholm.

Tullkammaren.

- - — - ---- ---- -

—

......

—

—

—

—

——

—

___

—

21,200

_

Uppbördskontoret.

— — - - - ---- -

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,900

_

Konfiskations- och Kassörs- kontoret.

I

- ---- - ---- -

—

—

—

—

—

—

—

1

|

—

5,700

_

Packhusinspektionen.

- - - - - - - - -

—

—

!

—

—

—

——

—

33,600

Transport!

Bil. Litt. D. 1.

__1

—

--|

—

—

—

—

—

----!

—

142,650

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär.

Transport

Nederlagskontoret.

TuttbevaJcningsinspektioncM.

Sandhamn.

Dalarö.

Lön.

Tjenst- j Jakt
-

gorings
-

och

penningar. | båtlega.

Hastlesa m 0

i ° i lotal- j Summa

och rese- ! , , ■D.1

i.j belopp. Kiksmvnt.

kostnader. |

I I

II,inhamra och Landsort.

Utö och llufvudskiir.

;

142,650

9,200i -

Furusund.

Öregruud.

1 Läkare för T ull verkets lägre vaktbetjening

i Stockholm.....

Waxholm

129,750

600

200

Söderlelge.

5,150

tlrisslehamn.

Östhammar.

Xorrtelge

Transport; ------- j—j----

3,250 —

200 —

200- 291,200''—l

s. 3 Kontrollera mot PDF

Numerär.

3

•

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt-

och

båtlega

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp

f--------— —j

1 Sura in a j

j Riksmynt.

Transport

—

—

—

—

—

—

_

—

291,200

-|

ti elle

!

--— —---— _

—

—

—

—

—

—_

—

—

24,900

i

Nyköping.

_

|

Trosa.

Hartsö.

iläfringe.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8,800

2:o West ra distriktet.

Göteborg.

5,100

---. _ — — ------

—

—

—

—

—

—

—

—

201,300

Kongelf.

— _ —--— — — —

—

—

—

—

—

—

—

—

1,000

Marstrand.

_

Hatta», inloppsstation till Udde- valla.

Kustvakt till siös.........

500

200

300 (b)

1,000

1 _J

—

—

—

—

14,100

Uddevalla.

— — — — —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

22,900

_

Strömstad.

— — _ — _ — — -- —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16,485

_

it arbor g.

33,450

Transport

__1_

.--

—

—

—

__

—

619,235

—

s. 4 Kontrollera mot PDF

Numerär.

4

r

!

Lön. j

-—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

500

—

—

—

700

-

—

—

400

—

j--

—

350

—

-

700

— 700

—

Transport

Falkenberg.

Halmstad.

3:o Södra distriktet.

Helsingborg.

Landskrona.

Malmö.

Trelleborg.

penningar.

Vaktmästare

Dito

Ystad.

Kustsergeant till sjös

Kustvakt till fot

Dito dito

Kustroddare. . .

Dito . . .

Cimbrishamn.

Kustbevakningen.

1 .Kustsergeant till häst . .

1 Dito till sjös . .

200

200

200

150

200!

200-

Transport|--J—:

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp

'' 1

8 u in m a

Riksmynt.

—

—

—

—

—

—

619,235

—

_

—

—

2,800

31,150

7,000

98,900

47,500

__

79,850

—

—

—

■-

O o

1 £3 1

1 - !

_

23,800

450

—

1,350

—

—

—

—

—

000

7,200

500

1,000

—

32,250

450

450 (h)

—

1,350

1,350

—

__

—

—-

—

—

—

942,485

_

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär.

o

Tjenst-

Jakt-

Haatleg

a !

Lön.

görings-

och

och rese-

penningar.

båtlega

kostnader.

Transport

1

.

i

Kustvakt till fot..........

400

—

2001—

—

—

—

Dito dito ..........

—

—

--—

—

_

—

—

Kustroddare ............

350

—

150 —

—

—

—

Dito ............

—

—

— — 1—

___

—

—

Ahus.

Kustbevakningen.

X

Kustvakt till fot..........

400

—

200 —

—

--

—

—

Dito dito ..........

r

—

4:o Sydöstra distriktet.

Karlshamn.

.

j

Sölvesborg.

Karlskrona.

1

,

Ronneby.

Inspektor ..............

1,200

300 —

100(b)

—

—

Vaktmästare............

400

—

200 —

—

—

—

Anm. Två härstädes anställde

vaktmästare uppbära, intill dess nå-

gon af dem från sin tjenst afgår,

den för dem i 1868 års stat bo-

stämda aflöning, och kommer bär

ofvan upptagna vaktmästareaflöning

icke att dessförinnan utgå.

----

------

---

—

—

—

Kalmar.

_

Oskarshamn.

~~

_ l_

__

~

Transporti ——

— i—

—

—

—

—

Total- j Summa i

belopp, j Riksmynt. I

600 —

5,400 - 500 - 2,500>—

r

600

942,485

14,500

1,600

600

12,600

21,100

11,500

28,250

39,150

12,950

|—11,082,535|—

opaginerad Kontrollera mot PDF

•a«Jdum\T

Lön.

Tjenst- göri res- penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader.

Total-

belopp.

S u in in a

Riksmynt.

Transport

Westervik.

—

___

—

—

—

—

—

1,082,535

—

----— — —---

—

~~

—

—

—

—

—

—

15,450

—

5:o Gotlands distrikt.

Wlsby.

34,580

6:o Östra distriktet.

Norrköping.

28,700

Söderköpings Tullkammare vid

Hem.

.....

____;

.......

13,450

7:o Norra distriktet.

Sundsvall.

--------— —-----

—

—

—

— -

—

—

—

25,000

Hudiksvall.

—-----— - —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,450

—

Söderhamn.

• — — —------ — — -

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,350

—

lleruösand

16,300

Umeå.

Anslag till skrifvarebiträde . . .

—

.....

—

-

—

—

—

—

500

—

18,700

Piteå.

13,450

Luleå.

_

__

__

__

*

10,550

Transport —

------

-

—

—

1,278,515

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Numerär.

Lön.

Tjcnst- gö rings- penningar.

Jakt-

och

båtlega.

Hästlega

och rese- kostnader

Total-

belopp.

Summa

Riksmynt.

Transport

Haparanda.

—

—

— -

,

—

—

—

_

1,278,515

—

8:o Inre Bevaknings- di strik tet.

Jönköping.

—

—

—

—

—

—

—

-

17,000

Borås.

““

6,750

—

9:o Wermlands och Elfs- borgs läns gränsdistrikt.

Karlstad.

Tullförvaltare............

Uppsyningsman ..........

Vaktmästare............

Dito .....

2,500

800

500

—

1,000

300

200

50 (b)

—

300 (r)

—

3,850

1,100

700

700

—

200

10:o Kopparbergs läns

distrikt.

talan.

20,900

ll:o Jemtlands läns

distrikt.

Dufed.

200

Funäsdalen.

9,000

—

Östersund.

''

-

2,850

—

O .. ___l

—

—

—

--

— ~

—

--

—

—

2,100

—

Summa |--|—|---H-->---|---|—[1,337,515 —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tullverkets Omkostnadsstat för år 1873.

Arvoden, enligt närlagde förteckning; förslagsanslag ....

9,250

Rese- och traktamentskostnader; förslagsanslag.......

Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomt-

23,000

"

oren; förslagsanslag....................

20,000

—

Ved, Ljus och Lyktors underhåll; förslagsanslag......

Skrifmaterialier samt Boktrycknings- och Bokbi ndningskost-

8,000

nader; förslagsanslag...................

11,000

—

Postporto; förslagsanslag....................

Till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och begrafnings- gratialer, enligt Kongl. brefvet den 14 Maj 1831; för-

13,000

slag sanslag.........................

3,000

—

Diverse utgifter; förslagsanslag................

Fond till gratifikationer åt Krono- och Lots- samt Kanal- betjente, som utmärka sig genom nitisk tillsyn och kon-

10,937

50

troll mot öfverträdelse af tullförfattningarne ......

750

—

Extra medelsfonden.......................

50,000

—

Hemliga utgiftsfonden......................

Anslag till arvoden åt extra biträden vid Kongl. General-

9,000

tullstyrelsens kansli och kontor .............

Anslag till arvoden åt extra bevakningsbiträden vid Tull-

4,500

bevakningsinspektionen i Stockholm...........

5,000

—-

Dito dito dito i Göteborg............

5,000

—

Summa Bunt R:dr

172,437

50

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Förteckning å särskilda arvoden år 1873.

Rådhusrättens afdelning för tullmål i Stockholm.

1 Ordförande..................... 600: _

2 Ledamöter å 375 R:dr.............. 750: _

1 Notarie....................... 750; _

Ofrige Rådhusrätterne för afgörande af tullmål, enligt Kongl7

brefven den 15 Februari 1841 och den 6 April 1858,

tillsammans förslagsvis upptagna.............

1 särskild Ordförande i Gränsetullrätterna inom Jemtlands

län . - - -.................... 750: —

1 särskild Ordförande vid Gränsetullrätten i Haparanda

..................... 750: —

1 Tolk för finska språket vid dito........ 150: —

2,100

5,500

1,650

Summa Kant R:dr

9,250!

Bil. att. o. 2.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammandrag.

Ordinarie aflöningsstaten........... 1,337,515: —

efter afdrag af derå beräknade bespa-

ringar.................. 38,602: 50

1,298,912

50

Öfvergångsaflöningsstaten....................

48,250

Dito uppbördsprovision; förslagsanslag.........

50,000

—

Ålderstilläggsstaten; förslagsanslag...............

86,400

—

Indragningsstaten; förslagsanslag ...............

87,200

—

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente; för-

slagsanslag.........................

185,300

—

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjente i fat-

tigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag. .

31,500

—

Omkostnadsstaten ........................

172,437

50

deraf 98,187 R:dr 50 öre äro förslagsanslag.

Summa Kant R:dr

1,960,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

i

Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Stats-Kådet å Stockholms Slott den 9 Januari

1372,

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlebcbeutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve

von Plåten,

Statsråden Beedbebg,

Bebo,

Friherre Leijonhufvud,

W/KBN,

Wenneebebg,

Bebgsteöm,

Friherre Alsteömeb,

Weidenhjelm.

Departementschefen Statsrådet Wenperberg föredrog vidare följande

ärenden rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns ordinarie

och extra stat, dels ock anslag under Nionde Hufvudtiteln, och yttrade

Departementschefen dervid i underdånighet:

l:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kontraktsprosten i Norra Möre kontrakt

af Kalmar stift och län, Kyrkoherden Per Kullberger i underdånighet

anhållit, att, enär så kallade prostetunnor för närvarande icke utginge

från Kalmar och Krist^alla församlingar, en tunna spån mål för dem

i

Anslag till pro

stetunncr för

Kalmar och Bii c

kebo församla

gar ät Kon - traktsprosten

Norra Möre

■ kontrakt.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Anslag till Universitetet

i

Upsala.

hvardera måtte såsom prostetunnor åt kontraktsprosten i nämnda kontrakt

af odisponerad kronotionde varda anvisad.

Efter det Eders Kongl. Maj:t anbefallt Kammarkollegium och Statskontoret

att, efter vederbörandes hörande, öfver berörda ansökning afgifva

underdånigt utlåtande, och i följd häraf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet och Domkapitlet i Kalmar sig yttrat, begge

tillstyrkande bifall till den underdåniga ansökningen, har Kontraktsprosten

Kullberger uti en till Kammarkollegium ingifven skrift — med

förmälan, att då mera till hans kunskap kommit, att prosttunna för

Kristvalla församling redan utginge — begärt, att sådan ersättning måtte

i stället tilläggas kontraktsprosten i nämnda kontrakt för Bäckebo församling.

Öfver donna Kontraktsprosten Kullbergers senare framställning hafva

vederbörande kronofogde och häradsskrifvare blifvit börda, äfvensom Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Domkapitlet afgifvit gemensamt underdånigt

utlåtande och deruti, med afseende å antagligheten af sistnämnda

utaf sökanden uppgifna förhållande, ansett sig höra instämma i sökandens

framställning derom, ätt, om de två prostetunnorna blefve i nåder

anvisade, den ena måtte utgå för Kalmar och den andra för Bäckebo

församling, för hvilka sådan aflöning nu saknades; hvarefter Kammarkollegium

och Statskontoret uti sitt den 8 April 1871 afgifna utlåtande

dels tillkännagifvit, att prosttunna för Kristvalla församling redan år

1735 blifvit beviljad och jemväl hittills utgått af hemman inom Aby

socken, hvaremot prostetunnor icke utgått för Kalmar församling eller

för den under Åby pastorat hörande Bäckebo annexförsamling, dels ock

hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen åska anslag till

två prostetunnor eller 12 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften råg och

hälften korn, hvaraf ortens kronotionde bestode, att till kontraktsprosten

i Norra Möre kontrakt utgå för Kalmar och Bäckebo församlingar i penningar,

på sätt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 föreskrifter.

I anledning af hvad sålunda är vordet anfördt tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till

prostetunnor åt kontraktsprosten i Norra Möre kontrakt för Kalmar och

Bäckebo församlingar anvisa 26 r:dr 65 öre.

2:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kanslersembetet för universitetet i Upsala

i underdånigt memorial den 8 nästlidne December gjort framställning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 3

om åtskilliga universitetets behof, till hvilkas fyllande nya eller ökade

anslag ansetts vara nödiga, nemligen årliga anslag:

till lön för en adjunktur i medicinsk och fysiologisk kemi r:dr 2,500: —

till lönetillökning åt en gymnastiklärare ................................ » 1,200: —

till arvode för eu gymnastikläraren biträdande person » 500: —.

I afseende på den föreslagna adjunkturen i medicinsk och fysiologisk

kemi har blifvit åberopadt hvad vid föregående tillfällen an dragits

rörande det störa behofvet af donna lärarebefattning, eller hufvudsakligen:

att då i de för den medicinska undervisningen vigtiga läroämnena,

medicinsk och farmacevtisk kemi, toxikologi, farmakologi och medicinsk

naturalhistoria, endast två lärare funnes, nemligen en professor och en

adjunkt, den medicinska fakulteten, hvilken det åligger att vederbörligen

upprätthålla undervisningen i de henne tillhörande vetenskaper, låtit

professoren i medicinsk kemi undervisa i toxikologi, farmacevtisk och

fysiologisk kemi och deremot nuvarande adjunkten i medicinsk naturalhistoria

och kemi uteslutande bestrida undervisningen i farmakologi och

medicinsk naturalhistoria, enär särskild profession i dessa sistnämnda

vigtiga läroämnen saknats allt sedan den Linnéanska professorsstolen år

1854 från medicinska fakulteten öfverflyttades till den filosofiska; att

till följd häraf ock blifvit den nyssnämnda adjunkten omöjligt att äfven

bestrida undervisningen vid de medicinskt kemiska laborationsöfningarna,

hvilkas ledning derför uteslutande måst tillhöra professoren i medicinsk

fysiologisk kemi, men att, enär dessa laborationsöfningar dagligen fortgin

ge så väl för- som eftermiddag, professorens tid och krafter härtill

måste blifva otillräckliga, helst dessa mer än väl behöfdes för de experimenter

och förberedande laborationer, som vore oafvisligt nödvändiga

för alla verkligt fruktbringande föreläsningar inom den fysiologiska, farmacevtiska

och toxikologiska kemins område; samt att då professoren

icke hade något åliggande att såsom laborator leda laborationsöfningarna,

och hans af öfriga nödvändiga göromål mycket upptagna tid gjorde för

honom omöjligt att, på sätt som förut skett, bestrida denna vigtiga del

af undervisningen, häraf följde, att de studerande ej heller vidare kunde

alla dagar, för- och eftermiddag, begagna sig af sådan undervisning,

utan måste åtnöjas med färre dagars laborationsöfningar, hvithet åter

föranledde, att, då dessa öfningar vore oundgängligen nödvändiga,

den redan förut långa studietiden för de blifvande läkarne ytterligare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

väsentligen förlängdes och undervisningen dessutom betydligt försämrades.

Hvad angår de begärda anslagen till en gymnastiklärare och hans

biträde, har Kanslersembetet anfört, att, sedan Majoren Osbeck, som

senast innehaft fäktmästarebeställningen vid universitetet, med döden

afgått, fråga blifvit af (konsistorium Academicum vackt om sådan förändring

af fäktmästare^ tjensteåligganden för framtiden, att, jemte det

han fortfarande skulle vara förpligtad att lemna undervisning i vapenför

ing, honom tillika skulle tillhöra att meddela kostnadsfri undervisning

i gymnastik tolf timmar i hvarje vecka under läseterminerna åt,

så vidt möjligt, alla de akademiska medborgare, som villo sig deraf begagna;

att då den i universitetets stat åt fäktmästare!! anvisade lön, som

jemte fria boningsrum i exercitiehuset och sex famnar ved kunde i medeltal

beräknas endast till 1,300 r:dr, vore för hans tarfliga bergning

alldeles otillräcklig, och de inkomster, lian derutöfver kunnat bereda

sig, härflutit från den enskilda undervisning, han hufvudsakligen i gymnastik

haft tillfälle att meddela, blefve af den föreslagna förändrade anordningen

en nödvändig följd, att tj enstens ordinarie löneförmåner bonde

ökas; samt att (konsistorium, som ansett dessa med afseende på de

nya tjensteåliggandena ökade lönevilkor böra bestämmas till 2,500 r:dr,

i följd häraf och då mellan detta belopp och det, hvartill fäktmästare!^

nuvarande ordinarie lön kunde i medeltal beräknas, eller 1,300

r:dr, funnes eu skilnad af 1,200 r:dr, samt dessutom blefve nödigt att

kunna tillhandahålla ett arvode af 500 r:dr åt ett biträde, ej sällan behöflig!,

vid öfningarna, äfven då fäktmästare!! vore tillstädes, men alldeles

oundgängligt för att tråda i hans ställe, om lian'' af sjukdom eller annat

förfall hindrades att tjensten sjelf utöfva, funnit anslag i dessa hänseende!!

erfordras tillsammans uppgående till 1,700 r:dr, ett belopp, till

hvars betäckande universitetet, som ännu häftade i skuld för det nya

sjukhuset af vid pass 50,000 r:dr och hvars möjligen disponibla tillgångar

vore för andra ändamål väl behöfliga, saknade egna medel; —

och emedan erfarenheten under en senare tid visat, att den kostnadsfria

undervisning i fäktning, som hittills ålegat fäktmästare!! att meddela,

nemligen åt sex studerande under hvarje läsetermin, allt mindre

tagits i anspråk och, så vidt den omfattade gymnastiköfningar, måste,

då dessa vore inskränkta till ett så ringa antal personer, anses föga båtande,

samt fördenskull tj enstens åligganden syntes böra så ordnas, att

de under nuvarande förhållanden komme att motsvara det verkliga behofvet

af ledning utaf gymnastiköfningar, hvilka, alltid nyttiga för det

kroppsliga välbefinnandet, vore i synnerhet behöfliga under de yngre,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 5

åt studier och ett stillasittande arbete egnade åren, och detta icke mindre

för den vid universitetet studerande ungdomen, än för den vid elementarläroverken,

hvarest gymnastiköfningar genom statens försorg blifvit införda;

har Kanslersembetet, lika med (konsistorium, i underdånighet tillstyrkt,

att fäktmä.starens tjensteåligganden för framtiden måtte förklaras

höra blifva sådana, som (konsistorium föreslagit, att innehafvaren af tjensten

framdeles skulle benämnas gymnastiklärare, samt att, derest dessa

förslag i nåder gillades, erforderliga medel måtte beredas, på det att

gymnastiklärarens lön kunde med det föreslagna beloppet höjas, och det

åt ett hans biträde begärda arvodet utgå.

Då behofvet, af eu adjunktur i medicinsk och fysiologisk kemi torde,

genom hvad i detta ämne blifvit anförd t och utredt, vara ådagalagdt;

och då, hvad beträffar det ifrågasätta förökade anslaget för undervisningen

i gymnastik och vapenöfning, den allt kraftigare framträdande

riktningen mot det rent praktiska och allmännyttiga, hvilken i senare

tider gjort sig gällande och som på här ifrågavarande område visat sig

derutinnan, att fäktkonsten, såsom en blott ridderlig konstfärdighet, måst

allt mer lemna rum för den i afseende på kroppens harmoniska utveckling

och helsans bevarande nyttigare gymnastiken och den för ett vigtig

fosterländskt syfte gagneligare vapenöfningen i allmänhet, gör det

i hög grad önskvärd!^ att en tidsenlig förändring af de föråldrade bestämmelserna

för fäktmästaretjensten vidtages i ofvan angifna- riktning,

men beloppet af den föreslagna lönetillökningen för gymnastikläraren,

äfven med förutnämnda utvidgning af hans tjenstgöringsskyldighet, synes,

vid jemförelse med den för gymnastiklärare vid elementarläroverken bestämda

aflöning, kunna i någon mån nedsättas, får jag, med åberopande

i öfrigt af hvad Kanslersembetet och (konsistorium i dessa frågor an
-

fört, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för universitetet i Upsala bevilja:

för inrättande af en adjunktur i medicinsk och fysiologisk

kemi, en ny adjunktion ...................................................... r:dr 2,500: —

och såsom lönetillökning för läraren i gymnastik och vapenöfning

.................................................................................... » 1,000: —

samt till arvode för ett biträde åt nämnde lärare ............ » 500: —-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

3:o.

versiteteti^Lund. Hos Eders Kong!. Maj:t har Kanslern för universitetet i Lund uti

memorial den 8 sistlidne December i underdånighet anmält från Consistorium

Academicum derstädes ingångna framställningar om åtskilliga

universitetets behof, för hvilkas afhjelpande statsanslag företrädesvis ansetts

nödiga.

Bland dessa framställningar afser den första beviljande af ett ärligt

anslag af 1,500 r:dr för upprätthållande af undervisning och examina i

geologi genom någon af de redan vid universitetet anställde lärare.

Till stöd för denna framställning har (konsistorium anfört: att fråga

flera gånger tillförne varit väckt om beviljande af anslag för inrättande

af en profession i geologi vid Lunds universitet, och att det med hvarje

år alltmera odelade erkännandet af geologiens rent vetenskapliga betydelse

samt vigten och nyttan af dess praktiska resultat från början gifvit

(konsistorium anledning att gorå hemställan om ett sådant anslag;

att dertill sedermera kommit den vigtiga omständigheten, att i Stadgan

af den 16 April 1870 rörande förändrad ordning för examen till

filosofiska graden geologien vore särskild! upptagen bland de läroämnen,

i Indika licentiatexamen kunde afläggas; att då vid universitetet i Upsala

en ordinarie lärostol för donna vetenskap redan vore inrättad, det

syntes vara lämpligt, att likformighet egde rum mellan begge universiteten,

så att tillfälle förefunnes att undergå examen på samma sätt vid

universitetet i Lund, som vid det i Upsalå; samt att det undan tagsförhållande,

hvari Lunds universitet befunne sig uti ifrågavarande hänseende

syntes hvarken vara förenligt med de studerandes billiga anspråk

eller examensstadgans syftemål; men att, oaktadt sålunda skål ej saknades

att vidhålla det förut framställda förslaget om anslag till en profession

i geologi, (konsistorium dock, enär dess senast gjorda hemställan

i detta hänseende ej haft framgång, nu funne sig höra inskränka sin

framställning till ofvan omförmälda förslag.

Då det synts mig vara ej mindre vigtig! i och för sig, än ock behöflig!

med afseende på fordringarna för den filosofiska gradens vinnande,

att vid universitetet i Lund ej saknas tillfälle för dem, som vilja

egna sig åt studie! af geologien, att i detta ämne erhålla undervisning

och aflägga examen, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja ett årlig! anslag af 1,500 r:dr

för upprätthållande af undervisning och examina i geologi vid universitetet

i Lund genom någon derstädes anställd lärare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof). N:o 1 om Statsverket 1872. 7

Härförutan anser jag mig böra i underdånighet hemställa, huruvida

icke dels förändring i de med lärarebefattningen i gymnastik och fäktkonst

vid Lunds universitet förenade åligganden borde ske i likhet med

hvad förut af mig föreslagits i fråga om enahanda tjenstebefattning vid

universitetet i Upsala, så att innehafvaren af tjensten skulle åligga att

jemte sin nuvarande tjenstgöring meddela kostnadsfri undervisning i

gymnastik tolf timmar i hvarje vecka under läseterminerna åt, så vidt

möjligt, alla de akademiska medborgare, som deraf kunde vilja sig begagna,

dels ock i sammanhang härmed lönetillökning till lika belopp,

som för fäktmästare!! i Upsala blifvit begärd, må beredas jemväl den

vid universitetet i Lund anställde läraren i gymnastik och fäktkonst.

Då enligt staten för Lunds universitet lönen för denne lärare utgör

1,000 r:dr, och enär de skäl, som andragits för förändring i tjensteåligganden

och tillökning i lönen för fäktmästare!! i Upsala, synas gälla

äfven i afseende å samma tjensteman i Lund, torde nu endast behöfva

åberopas, hvad i dessa hänseenden förut är anfördt; men då antalet

akademiska medborgare är betydligt mindre i Lund än i Upsala och till

följd häraf antagligt är, att också antalet af dem, som kornme att i Lund

begagna sig af ifrågavarande gymnastikundervisning, blefve betydligt

mindre, lärer särskilt anslag till ett biträde vid gymnastik- och vapenöfningarna

i Lund ej vara erforderligt. På grund häraf och under förutsättning

af den nu föreslagna förändringen i nämnde tjensteman åligganden,

tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen gorå nådig framställning om beviljande af ett anslag af

1,000 r:dr till höjande af lönen för den vid universitetet i Lund anställde

läraren i gymnastik och vapenöfning.

5:o.

Med underdånigt memorial den 20 sistförflutna December, har Kan- Anslag m len

slersembetet för universitetet i Upsala till Eders Kongl. Makts profning

otverlemnat en, med hufvudsaklig ledning af en promemoria af Profes

soren i patologisk anatomi vid Carolinsk^ Mediko-kirurgiska Institutet !/«-

D:r Key, gjord underdåning framställning af Lärarecollegium vid Instillhet

om 1) nådig proposition till Riksdagen angående förhöjning

af årsanslaget för den patologiskt-anatomiska institutionen vid Institutet

från 1,000 r:dr till 2,500 r:dr, och 2) ett extra anslag af 1,500 r:dr

såsom erforderligt för de patologiskt-anatomiska arbetenas uppehållande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bil. N:o 7 till Kortyl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

och fortgång under år 1872 äfven i den händelse att den begärda förhöjningen

i årsanslaget komme att beviljas, enär i sådant fall denna

dock ej kunde utgå förr än med år 1873.

Lärarecollegium har i afseende härpå anfört, att, sedan Collegium

uti underdånig skrifvelse den 4 sistlidne Juli anhållit, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes i nåder bevilja ett extra anslag af 2,000 r:dr dels till betäckande

af den brist, som vid läroverkets patologiskt-anatomiska institution

uppkommit under år 1870, dels ock till fyllande af de för arbetenas

vid nämnda institution fortgång nödiga kostnader, och Eders

Kongl. Näjd den 25 sistlidne Augusti i nåder funnit godt donna underdåniga

begäran i så måtto bifalla, att ett belopp af 952 r:dr 57 öre,

hvarmed utgifterna vid den patologiskt-anatomiska institutionen under

år 1870 öfverstigit årsanslaget, Unge af Statskontoret till vederbörande

utbetalas; så både Professoren Key till (kollegium inlemna! förutnämnda

promemoria, hvaruti han framställt behofvet af de nu begärda anslagen

för donna institution och i sådant afseende framhållit, att det ej varit

endast tillfälliga omständigheter, som vållat den derstädes under de

senaste åren uppkomna bristen, utan att de årliga utgifterna för institutionen

tvärtom, så vida donna dyrbara och i flera hänseenden så

ändamålsenliga anstalt skulle fylla sin bestämmelse, motsvara de fordringar,

som man vore berättigad att på den ställa, och intaga ett värdigt

ruin vid sidan af dylika anstalter i utlandet, för framtiden måste

antagas blifva ännu större än de hittills varit, samt att följaktligen,

med bibehållandet af det nuvarande årsanslaget, betydliga extra anslag

årligen blefve nödvändiga, om ej hela institutionen skulle hämmas och

i flera riktningar helt och hållet förlamas i sin verksamhet.

De nödvändiga årliga utgifterna för institutionen hade af bemälte

Professor blifvit på följande sätt beräknade:

Inköp och underhåll af djur ......................................................... 600 r:dr.

Inköp och underhåll af fysikaliska, optiska och kemiska instrumenter

och apparater, glas, porslin m. m................ 400 »

Inköp af glaskärl för museum ......................................................... 200 »

Sprit .......................................................................................................... 300 »

Kemikalier ................................................................................................ 175 »

8klöf- och ritmaterialer........................................................................ 50 »

Ritningars utförande.............................................................................. 500 »

Glasmästare-arbeten och diverse reparationer samt hela den

lösa inredningens och linneförrådets underhåll och komplettering

............................................................................ 175 »

Transport 2,400 r:dr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1812.

9

Rengöring och tvätt

Diverse ........................

Transport 2,400 r:dr.

................. 50 »

.................. 50_»

Summa 2,500 r:dr.

Beträffande den uti donna beräkning först förekommande post, så

erfordrade den experimentela riktning, som forskningen inom den patologiska

anatomien, liksom inom närslägtade vetenskaper, borde ega-,

tillgång på lämpliga djur, på Indika försöken kunde anställas. Sådana

djur stode dock icke här att få just då de behöfdes, och i följd deraf

vore det nödvändigt att alltjemt underhålla ett tillräckligt antal sådana.

Lägre än till 600 r:dr kunde behofvet å denna post omöjligen beräknas,

så vida ej den experimentela riktningen af forskningen inom institutionen

skulle öfvergifvas, hvilket vore att öfvergifva den väg, på

hvilken vetenskapen nu öfver allt framginge, som ledt till dess vackraste

segrar, och utan hvars beträdande man ej så som sig vederborde

kunde deltaga i det rastlösa utvecklingsarbete, som allestädes försigginge

inom den patologiska anatomien och fysiologien. Experimentet

vore här häfstången, och derförutan vore ingen tidsenlig forskning i

dessa ämnen möjlig.

Under rubriken fysikaliska, optiska och kemiska instrument m. in.,

hade upptagits hela den lösa attiralj, som vid undersökningarna och arbetena

inom inrättningen utgjorde det materiela hjelpmedel. Denna

attiralj vore ännu i ett ytterst ofullständigt skick, emedan medel alldeles

saknats att kompletera densamma. Det för den patologiska anatomien

allra oumbärligaste instrument vore mikroskopet. Med detta

vigtiga verktyg för forskningen vore dock ifrågavarande institution så

ofullständigt utrustad, att den för närvarande egde blott ett enda sådant.

Institutionen kunde således ej ens förse sina egna tre tjensteman med

detta dyrbara redskap, som dock hvar och en af dessa tjensteman nästan

ständigt under dagens lopp måste använda. Ännu svårare olägenheter

uppstode vid undervisningen. För 20, 30, ja ända till 40 personer

måste vid föreläsningarna mikroskopiska demonstrationer göras. Med

kännedom af huru lång tid det för hvar och en kräfde att granska ett

preparat, kunde man lätt föreställa sig, huru hämmande bristen på mikroskop

måste verka på undervisningen. De studerande måste sjelfva

öfva sig att handhafva mikroskopet, dessa öfningar måste ske samfäld!,

och en särskild afdelning af kursen vore härför beräknad. De, som i

saknad af instrument måste afstå ifrån detta maktpåliggande studium,

kunde aldrig få eu klar inblick i det verkliga förloppet af de processer,

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bil. N:o 7 till Kongl. Majtfs Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872-

om hvilka de läsa i sina böcker eller undervisas vid sjuksängen eller

från katedern. Förutom mikroskop behöfdes flera andra fysikaliska

apparater; en genomförd undersökning fordrade ofta förfärdigandet af

särskilda för densamma afsedda instrument, och inom den mikroskopiska

tekniken konstruerades ständigt nya sådana, mer eller mindre kostsamma.

Mycket vore att beklaga, om man vid en anstalt sådan som den ifrågavarande

skulle se sig nödsakad att vid sina arbeten afstå från den lättnad

och den säkerhet, som eu förbättrad teknik erbjöde. För att småningom

kunna fylla den omnämnda bristen på mikroskop m. m. vore

ep årlig summa af 250 till 300 r:dr den minsta, som kunde beräknas.

Återstoden af det under denna rubrik upptagna beloppet vore afsedt

för underhåll och kompletering af den öfråga vid det dagliga arbetet

använda materielen.

För inköp af glaskärl till museum både beräknats ett belopp af

200 r:dr årligen. Det antal preparater, som för undervisningens behof

samt till förökande och kompleterande af Institutets anatomiskt-patologiska

museum måste konserveras uti sprit, vore i följd af den rikedom

på materiel, som de härvarande klinikerna erbjöde, högst betydligt.

Utom sjelfva konserveringsvätskan, hvilken tid efter annan måste förnyas,

vore härtill äfven ett större antal glaskärl behöfligt. Det årsanslag,

som institutionen hittills åtnjutit, hade dock ej medgifvit inköp

af ett så stort antal sådana glaskärl, som varit behöfligt, hvaraf följden

blifvit, att en mängd värderika preparater måst inpackas ofvanpå hvarandra

i de glaskärl, som funnits att tillgå, och derigenom blifvit högst

svårtillgängliga för undervisningen, lätt underkastade förstöring och

ej kunnat uppsättas i museet. För närvarande kunde de mest värdefulla

preparat ej tillvaratagas af brist på förvaringskärl, sedan alla de

befintliga blifvit fyllda; och denna brist verkade dessutom dagligen

hämmande på hela arbetet inom institutionen, enär utvägar saknades

till och med att bevara materielet för undersökningar och studier.

För sprit erfordrades årligen 300n r:dr, såsom erfarenheten visat,

och denna post kunde ej minskas. Å kemikalier ginge apoteksräkningarna

årligen till omkring 150 r:dr och i dem vore då ej upptagna

åtskilliga reagentier och förvaringsvätskor, som från andra håll anskaffades.

Med 175 r:dr blefve sålunda sistnämnda post jemt och nätt tillgodosedd.

För ritningars utförande hade 500 r:dr blifvit beräknade. Utan

att de vid de patologiskt-anatomiska undersökningarna vanna resultaten

förtydligades genom afbildningar af dithörande preparater, kunde de

näppeligen offentliggöras. Eu skicklig ritare vore derför vid institutionen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

11

behöflig, och en sådan kunde ej erhållas under 4 r:dr om dagen, men

hade ofta måst betalas med 5 r:dr. Den ofvannämda summan skulle

sålunda medgifva eu ritares användande under 4 månader af året, hvilket

vore den kortaste tid, som kunde beräknas, om behofvet skulle någorlunda

tillfredsställande fyllas.

För glasmästarearbeten och diverse reparationer samt hela den lösa

inredningens och linneförrådets underhåll och kompilering hade eu

summa af 175 r:dr ansetts erforderlig i öfverensstämmelse med räkenskaperna.

Diverse glasmästarearbeten förekomma årligen; uppvärmningsapparaten,

gasledningen, hissinrättningen in. in. och hela den rörliga

inredningen kräfde allt emellanåt reparationer. En och annan ny möbel,

såsom skåp in. in., måste vid museets och de mikroskopiska samlingarnas

tillväxt i mån af behof anskaffas. Golfven i eu del ruin behöfde

årligen bönås. Handduksförrådet vore underkastadt stark förbrukning.

De återstående jemförelsevis mindre betydliga posterna både blifvit

beräknade efter de senare årens förbrukning.

Då sålunda blifvit upplyst, att det nuvarande årliga anslaget, 1,000

r:dr, till bekostande af arbetena vid detta läroverks patologiskt-anatomiska

institution är otillräckligt, och den deri föreslagna förhöjning

synes grundad på noggrann beräkning af behofvet, anser jag mig höra

i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att bevilja förhöjning i årsanslaget för nämnda institution

med ........................................................................................................... 1,500 r:dr.

7:o.

Sedan Domkapitlet i Westerås hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att Angående förstora

Kopparbergs bergslag, som numera upphört med koppartillverk- rakning

vid Avesta, icke vidare med boställslägenhet eller andra löneför- fonSr åféu

maner ämnade bidraga till aflönande af läraren vid pedagogien i Avesta, <

och Eders Kongl. Maj:t i anledning deraf den 20 Maj 1870 förordnat, iåntmta''ieToTp.

att alla åtgärder för återbesättande af den lediga lärarebefattningen

vid nämnda skola skulle inställas, tilldess afgjordt blefve, om samma

tjenst komme att indragas; så och efter det ej mindre församlingen,

skolans inspektor och Domkapitlet i Westerås sig i underdånighet

yttrat, än ock Kammarcollegium och Statskontoret med infordradt

utlåtande inkommit, har Eders Kongl. Maj:t den 29 sistlidne December

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Förhöjning i anslaget

till arvoden

och resekostnad

ser sättning

Ull folkskoleinspektörer.

beslutat, att pedagogien i Avesta med innevarande läse års slut skall

indragas, samt tillika medgifvit, att den kronotionde, som genom Kongl.

Brefven den 4 Juni 1663 och den 15 Januari 1684 anvisats till skolcmästarens

underhåll vid församlingens barnskola och i senare tid utgått

till pedagogen, må efter pedagogiens indragning uppbäras af Avesta

församling och användas till folkskoleväsendets fullständigare ordnande.

Jemte förutnämnda kronotionde är å det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda anslaget till pedagogier och folkskolor anvisadt till

aflöning åt pedagogen i Avesta ett kontant belopp af 577 r:dr 57 öre,

hvithet, efter pedagogiens indragning, ej mera är för detta ändamål

behöfligt; men då, på sätt Eders Kongl. Maj:t behagat meddela nästlidna

års lagtima Riksdag, nyssnämnda anslag visat sig icke vara tillräckligt,

sedan den uppflyttning i högre lönegrad, hvaraf lärare vid vissa pedagogier

i likhet med lärare vid elementarläroverken kommit i åtnjutande,

börjat tråda i verkställighet, får jag, med hänseende jemväl dertill, att

staten för pedagogierna ännu icke lärer kunna definitivt regleras, i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att

det kontanta anslaget till pedagogier och folkskolor må, oaktadt indragningen

af pedagogien i Avesta, vid sitt nuvarande belopp oförminskad!

bibehållas, och nyssnämnda penningebelopp 577 r:dr 57 öre, i man af

behof, få användas till bestridande af andra under ifrågavarande anslag

hänförliga utgifter.

8:o.

Vid 1865 och 1866 årens Riksdag anvisade Rikets Ständer, uppå

Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning, för befrämjande af inspektionen

öfver folkskolorna ett belopp af 10,000 r:dr utöfver det för detta

ändamål förut under åttonde hufvudtiteln uppförda anslag af 30,000

r:dr, så att från och med år 1867 tillsamman 40,000 r:dr årligen kunnat

användas till arvoden samt rese- och traktamentsersättning för folkskole-inspektörerne.

Vid den tid, då den nämnda anslagsförhöjningen af Eders Kongl.

Maj:t äskades, hade inspektörernes antal, som under den första inspektionsperioden

utgjorde 20, blifvit ökadt till 28, af hvilka 4 voro

anställde inom Hernösands stift, 3 i hvartdera af Upsala, Linköpings,

Westerås, Wexiö och Göteborgs stift, 2 i hvartdera af Skara, Strengnäs

och Lunds stift, samt en i h vartd era af Kalmar, Karlstads och Wisby

stift. Efter donna tid har folkskoleväsendet, till hufvudsaklig del genom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

13

det lifvande inflytande inspektionen derpå utöfvat, i hög grad utvecklats.

Anordningar för folkundervisningens förbättring hafva inom många landsdelar

blifvit vidtagna, nya skolor i stort antal inrättats och de skolbesökande

barnens antal i betydlig man tilltagit. Till följd häraf har

äfven inspektörernes arbete blifvit ökadt, så att inspektionen i de större

stiften ej längre kunnat verkställas af samma antal inspektörer som

förut. Vid början af hvarje ny inspektionsperiod har derföre eu i några

delar ny anordning måst ske och inspektörernes antal ökas. Vid den

sednast verkställda regleringen af inspektionen blefvo sålunda förordnade

för Hernösands stift 8 inspektörer, för hvardera af Upsafa och

Lunds stift 6, för Göteborgs stift 5, för hvardera af Linköpings, Skara,

Strengnäs, Westerås och Wexiö stift 4, och endast Kalmar, Karlstads och

Wisby stift utgöra fortfarande hvart för sig ett inspektionsområde med

en för hela stiftet gemensam inspektör. Af dessa 48 inspektörer åtnjuta

tre arvoden af landsting, de öfriga af statsmedel till belopp af

högst 700 r:dr och minst 100 r:dr, utom den i Karlstads stift förordnade

inspektören, hvars arvode, med afseende å hans vidsträckta och

besvärliga inspektionsområde, är bestämdt till 1,600 r:dr. Det sammanlagda

beloppet af inspektörsarvodena, så vidt de af statsmedel utgå,

belöpa sig till 20,850 r:dr.

Till rese- och traktan!entsersättning åt inspektörerne återstår således

af statsanslaget ett belopp af 19,150 r:dr. Detta belopp är dock,

efter de sednast förflutna årens erfarenhet, ej tillräckligt. Enligt Eders

Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors redogörelse uppgick rese- och

traktamentsersättningen till folkskoleinspektörerne för år 1869 till 27,597

r:dr 16 öre samt för år 1870 till 30,118 r:dr 14 öre.

Hittills har det belopp, hvarmed dessa kostnader öfverstigit anslaget,

kunnat betäckas med besparingar på de öfriga anslagen för folkundervisningen.

Men som de af sist omförmälda anslag, å hvilka nämnda besparingar

förnämligast uppkommit, nu mera innefattas i det förslagsanslag,

hvilket under benämning »lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor» är i nu gällande Riksstat uppfördt, och till följd häraf

dylika besparingar ej vidare äro att påräkna, måste, för bekostande af

folkskoleinspektörernes resor, det för sådant ändamål bestämda anslaget

ökas med erforderligt belopp, om inspektionen, som visat sig vara ett

så verksamt medel till folkundervisningens befrämjande, skall kunna i

oförminskad omfattning fortfarande utöfvas, och inspektörerne icke genom

bristande anslag skola hindras att besöka skolorna, så ofta behofvet

klöfver; och anser jag mig derföre höra i underdånighet hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska tillökning af 12,000 r:dr

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

i anslaget till arvoden och resekostnadsersättning för folkskoleinspektörer.

9:o.

Anslag mi nya Ledan de af sist församlade lagtima Riksdag anvisade medel till lö/äkareiöner.

ner åt två, nya provincialläkåre blifvit af Eders Kongl. Maj:t, den 9 nästlidne

December i enlighet med Sundhets-Collegii hemställan disponerade,

äro af de 48 nya provincialläkarebefattningar, som bemälda Collegium

i sitt den 11 April 1859 afgifna underdåniga förslag till ordnande

af den civila helsovården i riket ansett erforderliga, nu mera 36 sådana

befattningar, för hvilka tid efter annan af Riksdagarne anslag beviljats,

inrättade i orter, der de funnits vara af behofvet mest påkallade. Till

den föreslagna regleringens genomförande skulle således ytterligare 12

provincialläkarelöner erfordras. Rörande donna angelägenhet har Collega™

i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne Oktober anfört, att då

alltför många sådana löner icke lämpligen kunde under loppet af ett år

disponeras, men från åtskilliga landsorter, hvilka hafva särdeles stort

behof af tillökning i sin läkarepersonal, till Collega™ inkommit framställningar

i ämnet, jemte anmälan att förberedande åtgärder blifvit vidtagna

till fullgörande af det för nya provincialläkarelöners åtnjutande

föreskrift]!a vilkoret angående anskaffande och underhåll af lämplig bostad

åt provincialläkaren, Collega™ funnit sig för donna gång kunna,

med afseende på behofvet af medel till nya provincialläkares anställande,

inskränka sig till den underdåniga anhållan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

hos Riksdagen gorå nådig framställning om anslags beviljande, under

omförmälda vilkor, till aflöning åt två nya provincialläkare, hvardera

med årlig lön af 1,500 r:dr.

Med anledning häraf får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen åska anslag till löner åt ytterligare

två provincialläkare med 1,500 r:dr för hvardera, eller tillsammans

3,000 r:dr, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för inrättande

af provincialläkaretjenster inom de orter af riket, der de finnas

mest behöfliga, under samma vilkor, som vid de förut beviljade anslagen

af enahanda beskaffenhet varit fästadt, eller att kommunerna i hvarje

provincialläkaredistrikt på egen bekostnad anskaffa och underhålla lämplig

bostad åt läkaren vid den för honom bestämda station.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Majt:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

15

10:o.

Vid 1862—1863 årens riksdag beviljade Rikets Ständer 10,000

r:dr att årligen utgå till löneförhöjning å 500 r:dr åt hvar och en

af de 20 äldste ordinarie provincialläkarne i riket. Vid den tiden

utgjorde de ordinarie provincialläkaretjcnsternas antal 91; således kunde

då något färre än hvar fjerde, men flere än hvar femte ordinarie provincialläkare

komma i åtnjutande af nämnda förmån. Sedermera hafva

dels 22 extra provincialläkarebefattningar blifvit på ordinarie stat uppförda

och dels 16 nya provincialläkaretjenster inrättats, så att de ordinarie

provincialläkaretjensternas antal nu utgör 129. Det är alltså något

flere än hvar sjunde, men färre än hvar sjette ordinarie provincialläkare,

som nu mera kan komma i åtnjutande af berörda löneförhöjning. Vidare

voro vid förstnämda tidpunkt bland de distriktsläkarebefattningar, hvilkas

innehafvare fatt sig beviljad tjenstårsb er åkning i likhet med statens

civile läkare, endast 27 tillsätta, hvaremot nu mera, dels genom nytillkomna,

dels ock genom tillsättning af några förut vakanta sådana befattningar,

finnas inalles 50 distriktsläkare inom rikets särskilda landskap;

hvarförutom flere bland rikets städer, livilka tillförene icke haft egna

läkare, antagit särskilde stadsläkare, och andra städer ökat antalet af

sina städs- och stadsdistriktsläkare. Med åberopande af dessa förhållanden

har Sundhets-Collegium i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne Oktober

anfört: att genom läkarepersonalens tillökning provincialläkarnes tjenstedistrikt

visserligen erhållit en af behofvet påkallad förminskning, men till

följd deraf också tillfället för desse läkare att genom tjensteresor och i synnerhet

genom enskild praktik bereda sig inkomst till fyllande af sina lefnadsbehof

blifvit i sådan grad inskränkt, att omförmälda löneförhöjning af

500 r:dr åt hvardera.af de 20 äldste ordinarie provincialläkarne icke vidare

kunde anses tillfyllestgörande, dels emedan endast ett fåtal bland provincialläkarne

komine i åtnjutande deraf, dels emedan densamma alltför sent,

eller vanligen först efter omkring 20 till 25 års fortsatt ansträngande

tjenstgöring, ernåddes, och dels emedan den vore alltför ringa; att

dessa omständigheter syntes så mycket mera förtjent^ af uppmärksamhet,

som under de senaste åren börjat visa sig en högst anmärkningsvärd

minskning i antalet af dem, hviska vid universiteten aflagt förberedande

examina till den medicinska graden (medicine kandidat- och licentiat-examina),

oaktadt antalet mediko-filosofle kandidater icke förminskats;

att Collegium, som häraf liemtat anledning befara, att tillgång

på erforderligt antal behörige läkare för bestridande af statens

Anslag till

löneförhöjning

ut provincialläkare.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Anslag till

tj enstg öring spenningar

åt

provincialläkare,

16 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

läkarebefattningar möjligen kunde komma att inom en icke aflägsen tidpunkt

saknas, och ansett en förändring i berörda missförhållanden kunna

åstadkommas genom förbättring af provincialläkarnes löneförmåner, funne

sig böra såsom det ändamålsenligaste sättet att tillvägabringa en sådan

förbättring föreslå, att ordinarie lönen för provincialläkarne måtte efter

tio års väl vitsordad tjenstgöring ökas från 1,500 till 2,000 r:dr, och

efter ytterligare fem års lika vitsordad tjenstgöring till 2,500 r:dr;

att, då bland rikets samtlig^ ordinarie provincialläkare vid närvarande

tidpunkt 26 innehaft sådan tjenst under mera än femton år och 18

mera än tio år, skulle för den ifrågasätta löneregleringen erfordras

åt 18 en lönetillökning af 500 r:dr och åt 26 en lönetillökning af

1,000 r:dr, eller tillsammans 35,000 rdr, från hvilket belopp dock

borde afdraga^ de 10,000 r:dr, hvilka redan utgå till löneförbättringåt

de 20 äldste provincialläkarne, så att det anslag, som för närvarande

erfordrades för löneregleringens tillvägabringande utgjorde 25,000

r:dr; men att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t ej skulle finna för

godt att ännu gorå framställning till Riksdagen om hvad sålunda blifvit

föreslaget, (kollegium alternativt hemstälde, att emellertid åtminstone

den förbättring i provincialläkarnes löneförmåner måtte af Riksdagen

äskas, att omförmäld a anslag af 10,000 r:dr, som ifrån år 1863 utgått

med 500 r:dr till hvar och eu af de 20 äldste ordinarie provincialläkarne,

blefve så till vida förhöjdt, att derigenom kunde för det

sedan nämnda år från 91 till 129 ökade antalet sådane läkare beredas

en proportionerlig delaktighet i löneförbättringen, nemligen sålunda,

att i stället för 20 åtminstone 27 ordinarie provincialläkare korume

i åtnjutande af förhöjd lön, hvartill skulle erfordras ett ökadt anslag af

3,500 r:dr årligen.

Med afseende å hvad Sundhets-Collegium anfört tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för

löneförhöjning åt ytterligare sju bland de äldste ordinarie provincialläkarne

bevilja ett ärligt belopp af 3,500 r:dr, hvarmed följaktligen det

nu utgående anslaget, 10,000 r:dr, till löneförbättring åt de äldste provincialläkarne

skulle förhöjas.

11 ro.

Af de medel, som vid 1859—1860 och 1862—1863 årens riksdagar

anvisades till så kallade tjenstgöringspenningar åt några provincialläkare,

stationerade i sådana distrikt, der i anseende till invånarnes fattigdom

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. N.o 7 till Kongl. Majds Nådiga Frop. No 1 om Statsverket 1872.

eller andra omständigheter läkaren icke kunde genom enskild praktik

förskaffa sig en tarflig utkomst, återstå ännu, enligt hvad Sundhetskollegium

meddelat, 200 r:dr odisponerade. Då, för den händelse

att Eders Kongl. Maj:t täckes, såsom jag i underdånighet tillstyrkt, af

Riksdagen äska anslag till två nya provincialläkaretjenster, och en sådan

framställning varder af Riksdagen Infallen, tjenstgörlöspenningar till be1°PP

af 1,500 r:dr komma att erfordras för distrikt inom aflägsna delar

af Jern lian ds och i synnerhet Störa Kopparbergs län, h vilka synas böra

i främsta rummet komma i fråga att blifva delaktiga af omförmälda anslag,

får jag, i öfverensstämmelse med hvad Sundhets-Collegium i underdånig

skrifvelse den 26 sistlidne Oktober jemväl hemstält, underdånigst

föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen gorå nådig framställning

om anvisande af ytterligare 1,300 r:drs ärligt anslag till så kallade

tjenstgöringspenningar åt provincialläkare.

12:o.

I underdånig skrifvelse den 17 April nästlidet år har Sundhets- Ansh,0 m

Kollegium anmält, att stadsfullmäktige i Göteborg, å stadens vägnar, ej

mindre hos Kollegium uppsagt det genom Kongl. Brefvet den 13 De- råStsj.

cember 1855 fastställa kontrakt emellan Staten och nämnda stad aimå- lebor9- ende inrymmande i Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg af

eu undervisningsanstalt för barnmorske-elever, hvilket kontrakt med anledning

deraf kornme att upphöra den 31 December 1872, än ock i sammanhang

härmed tillkännagifvit, att Göteborgs stad, som ämnade tillvägabringa

en barnbördsanstalt utom nämnda sjukhus, vore villig att i

den nya inrättningen inrymma undervisningslokal för barnmorske-elever

på enahanda vilkor, som de i berörda nådiga bref faststälda, jemväl

det om ömsesidig uppsägningsrätt, men under förbehåll derjemte, å stadens

sida, dels att Staten, sa länge det nya kontraktet komme att fortfara,

till staden årligen erlade ett belopp motsvarande fem procent ränta

å en fjerdedel af byggnadskostnad^ för nytt barnbördshus, hvilken kostnad

beräknats till omkring 45,000 r:dr, och dels att Staten, derest

Göteborgs stad funne lämpligare att för de förenade ändamålen förhyra

lokal, skulle, i stället för sådan ränta, till staden utgifva en årlig

summa, som motsvarade tillökningen i hyran derigenom, att barnbördsanstalten

komme att omfatta äfven undervisningslokal; hvarefter stadsfullmäktige

meddelat, att den årliga ersättning, som Staten enligt berörda

förslag skulle vidkännas för erhållande af undervisningslokal för

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1872.

barnmorslte-elever, vare sig att denna blefve inrymd i det föreslagna nya

barnbördshuset eller i särskildt för ändamalet förhyrd lokal, icke under

något förhållande komme att öfverstiga 600 r:dr för år; och har

Sundhets-Collegium, enär barnmorske-undervisningsanstalten i Göteborg,

hvarest mer än en tredjedel af landets barnmorskor erhölle sin undervisning,

icke kunde, utan stort men för det allmänna, för framtiden undvaras,

samt genom det af Göteborgs Stadsfullmäktige gjorda erbjudande

möjlighet blifvit beredd för fortsättande af donna vigtiga undervisningsanstalts

verksamhet utan alltför betydligt ökade utgifter för Staten, förty

i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte bemyndiga (kollegium

att med Göteborgs stad utsluta kontrakt om inrymmande flan

1873 års början af den i Göteborg inrättade undervisningsanstalt för

barnmorske-elever uti den barnbördsanstalt, som staden komme att utom

Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset tillvägabringa, mot årlig hyr Översättning

ej öfverstigande 600 r:dr och i öfrig! under enahanda vilkor,

som genom nådiga brefvet den 13 December 1855 blifvit fast
stct!.

(-1 EL

Sedan Eders Kongl. Maj:t, vid föredragning af detta ärende den 14

sistlidne Juni, funnit godt Sundhets-Collegii framställning bifalla, dock

med föreskrift, att förbehåll skulle göras derom, att, i händelse anslag

af statsmedel till hyresersättningen icke kunde beredas, (kollegium egde

att senast sex månader före ett hyresårs slut uppsäga kontraktet, hvithet

i sådant fall skulle från sistnämnda tid upphöra att vara gällande,

har (kollegium i underdånig skrifvelse den 26 påföljande Oktober anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå framställning

om anvisande af 600 r:dr årligen såsom bidrag till beredande af lokal

för barnmorske-undervisningsanstalten i Göteborg; och får jag till donna

hemställan i underdånighet tillstyrka nådigt bifall.

13:o.

in,^ un ,» Hos Eders Kongl. Maj:t har Vetenskapsakademien uti skrifvelse

ÄSä deri 13 nästlidne December underdånigst anmält, att till henne ankommit

en af Direktorn för Meteorological Office i England R. _ Scott, å

den kongl. engelska Vetenskapssocietetens meteorologiska komités vägnar,

aflåten framställning om utbyte af dagliga meteorologiska meddelanden

mellan Sverige och England medelst telegrafen, äfvensom att Akademien

af sina sakkunnige ledamöter Generallöjtnanten Friherre Wrede,

Kommendören Lilliehöök samt Professorerne Edlund och Lindhagen in
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

hemtat utlåtande rörande så väl denna angelägenhet, som ock den dermed

i omedelbart sammanhang stående mellan Sveriges ineteorologer i

senare tider enskilda och offentligen lifligt omhandlade frågan om behofvet

af eu meteorologisk centralanstalt i Sverige för insamlande och tillgodogörande

af dagliga meteorologiska telegrafmeddelanden från utvalda

in- och utländska meteorologiska stationer.

I afseende å den förra af dessa frågor inhemfas af handlingarne,

hurusom Direktorn Scott anhållit, att Meteorological Office i London

hädanefter på telegrafväg dagligen måtte erhålla meteorologiska meddelanden

från fyra svenska observationsstationer, nemligen från Haparanda,

Hernösand, Visby och Upsala, i utbyte hvaremot Vetenskapsakademien

skulle erhålla dylika telegram från fyra engelska stationer,

hvilka Akademien egde sjelf bestämma. Från nyssnämnda fyra svenska

stationer önskade Meteorological Office hvarje dag strax! efter kl.

8 förmiddagen få emottaga telegram, redogörande för de meteorologiska

observationerna för samma dag kl. 8 förmiddagen samt dessutom

för barometerståndet föregående afton kl. 6 och några andra meteorologiska

data från föregående dag, hvarjemte en af de nämnda stationerna

borde hvarje eftermiddag öfversända ett meteorologiskt telegram rörande

de iakttagelser, som göras samma dag kl. 2 eftermiddagen; innehållande

för öfrig! Direktorn Scotts framställning flere särskilda bestämmelser i

ämnet jemte redogörelse för det lämpligaste sättet för telegrammens

uppställning in. in.

Enär Eders Kongl. Maj:t redan lemna! Telegrafstyrelsen nådigt tillstånd

att på Statens telegraflinier låta befordra meteorologiska telegram

af det slag, hvarom här är fråga, och da en sådan meteorologisk

korrespondens redan eger rum mellan Sverige och Paris, har Akademien

ansett hinder från svensk sida icke mota att med den inskränkning,

som omständigheterna nu gorå nödvändig, och på sätt bemälde fyra

komiterade vetenskapsmän i deras afgifna utlåtande angifvit, villfara

den af Meteorological Office i London framställda begäran om daglig!

meddelande af meteorologiska telegram från fyra svenska stationer.

Sådana enklare och tillsvidare anordnade meddelanden har ock Akademien

förklara! sig vilja ombesörja och bekosta med de medel, hon för

dylika ändamål äger till sitt förfogande. Men då de dagliga telegram,

som man i London önskar erhålla, äro af en mycket rikare och

vidlyftigare beskaffenhet än de, som för närvarande från tre svenska

stationer öfversändas till Paris, har Akademien, lika med komiterade,

uttalat den öfvertygelse, att, om syftemålet med nu ifrågavarande telegramutbyte

med säkerhet skall kunna vinnas, telegrammen först måste

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj-.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

insändas till Stockholm för att granskas, innan de afgå till London, på

det att möjliga felaktigheter och misstag må kunna på detta sätt genom

förfrågningar på telegrafen mellan Stockholm och stationerna lätt rättas,

hvithet deiemot endast med svårighet läte sig gorå, om telegrammet

redan framkommit till London. Det borde således här finnas att tillgå

en fullt sakkunnig person, som ständigt öfvervakade donna telegramvexling

och ansvarade, att de öfversända meteorologiska uppgifterna erhölle

all den noggranhet, som kunde åstadkomma^. Till förevarande fråga ansigte

sig alltså omedelbarligen den om inrättandet af en meteorologisk

centralanstalt inom Sverige redan af det skäl, att, först sedan en sådan

kommit till stånd, det blefve möjligt att till hela dess omfång villfara den

från England nu gjorda framställningen, hvilken säkerligen om ett eller

annat . år komrne att efterföljas af flera sådana, äfvensom att mottaga

och tillgodogöra de meteorologiska telegrafmeddelanden, som i utbyte

erbjudas från utlandet.

Eu dylik anstalt påkallades för öfrig! oafvisligen utaf den riktning,

som det meteorologiska studiet i senare tider tagit, i det att detta studium

nu mera icke inskränker sig endast till utforskande af särskilda

länders klimatförhållanden, utan söker att komma 1 agarne för hela jordatmosferens

rörelser på sparen. Med donna riktning lofqväde meteorologien

att blifva af stor praktisk betydelse, synnerligast för sjöfarten,

derigenom att vetenskapsmannen sattes i stånd att, på grund af med

telegraf inkomna uppgifter om atmosferens tillstånd på vidt skilda traktör,

draga slutsatser om annalkande stormar, för hvilka sjöfarande, som

stå i begrepp att utlöpa ur hamn, kunna i tillräcklig tid genom telegrafmeddelande

blifva varnade. På detta sätt hade meteorologien redan

gjoit störa tjenster och lofvade att i framtiden gorå ännu större. Men

för att ett land skulle kunna deltaga i dessa str åfvan den för meteorologiens

utveckling äfvensom draga den praktiska fördelen deraf, erfordrades,

att. det egde eu centralanstalt, der meteorologiska uppgifter från

utvalda in- och utländska stationer dagligen insamlades och så i teoretiskt

som praktiskt hänseende i möjligaste måtto tillgodogjordes.

. 1 Sverige hade hitintills det meteorologiska studiet hufvudsakligen

varit liktadt på utrönande af landets klimat, i hvithet afseende vårt land

visserligen icke stode efter något annat land, medan för studerande af

atmosferens. rörelser i större omfång centralanstalter i senare tider redan

blifvit inrättade i de flesta andra europeiska länder och, bland dessa,

äfven i Norge, hvarest sedan några år tillbaka funnes en dylik anstalt,

som utvecklat en särdeles gagnande verksamhet. Akademien hade derföi

e ansett det vara ett oafvislig! tidens kraf, att jemväl i Sverige, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

21

i andra riktningar så väsentligen bidragit till naturkunskapens utveckling,

en meteorologisk centralanstalt blefve inrättad; hvilken anstalt,

enligt Akademiens åsigt, borde ställas i närmaste samband med henne,

helst de af Staten bekostade meteorologiska observationer, som nu i 13

år fortgått, tillkommit på Akademiens förslag och fortfarande stode under

hennes vård, samt tryckningen af de erhållna resultaten helt och

hållet bekostats af hennes medel, hvartill kunde läggas, att Akademiens

fysiker, hvars tid till betydlig del varit upptagen i och för nämnda observationer,

afiönades af Akademiens tillgångar.

Jemte det Akademien förklarat sig vilja för den ifrågavarande anstalten

upplåta lämplig lokal i sitt hus samt fortfarande, såsom hittills,

på sin bekostnad låta trycka den meteorologiska årsboken, som utgör

en sammanställning af samtliga vid Statens meteorologiska stationer

gjorda observationer, har Akademien, i enlighet med sina komiterades

beräkning och på de af dem angifva grunder, ansett de öfriga behofven

för ändamålet, åtminstone till en början och så länge Akademiens fysiker

kunde öfver anstalten utöfva eu närmare tillsyn, inskränkas till följande

:

aflöningar åt två meteorologer:

den ene ..................................................................... rall- 3,000: —

den andre.............................................................. ... » 1,500: — 4,500:_

andra nödiga utgifter, såsom för tillfälliga arbetsbiträden,

för de synoptiska kartorna, för underhåll af en telegraf mellan

hufvudstadens telegrafstation och Akademiens hus, in. in. 1,500: —

Summa r:dr 6,000: —.

Enär det statsanslag, som Vetenskapsakademien redan uppbär till

anställande af meteorologiska observationer inom riket, fullständigt toges

i anspråk för det dermed afsedda ändamål, och Akademiens egna tillgångar

vore hårdt anlitade för hennes öfriga behof, har Akademien underdånigst

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, på sätt lämpligt befunnes,

bereda ett ytterligare ärligt anslag af 6,000 r:dr för den meteorologiska

verksamheten i vårt land, med särskild hänsyn till anordnandet

af eu meteorologisk centralanstalt under Akademiens vård och

inseende.

Då det vetenskapliga ändamål, hvarom nu är fråga, tillika är af stor

praktisk betydelse samt icke lärer kunna till fullo vinnas med mindre

mera omfattande åtgärder än hittills derför vidtagas, finner jag mig, i

anseende härtill och på de i öfrigt af Akademien anförda grunder, höra

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Inslag till inköp

af svenska,

norska och danska

konstnärers

arbeten.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

dagen, att anslaget för anställande af meteorologiska observationer i

riket må, för inrättande af en Meteorologisk Centralanstalt under Vetenskaps-akademiens

vård och inseende, varda för höj dt med ett belopp åt

6,000 r:dr.

14:o.

Sedan konung Gustaf Hirs efterlemnade konstsamlingar jemte åtskilliga

konstföremål, som tillhörde Staten, blifvit öfverleinnade till det

år 1794 inrättade Kongl. Museum, har donna institution, som numera

öfvergått i Nationalmuseum, kring sig såsom en föreningspunkt upptagit

ett icke obetydligt antal konstskatter. Men enär derunder visat

sig stor svårighet att åt fäderneslandet bevara alster af utmärktare

svenska konstnärer, Indika utomlands lättare funno tillfälle att afsätta

sina arbeten, hemställde, till afhjelpande af detta missförhållande

och för befrämjande af den inhemska konstodlingen, Akademien för de

fria konsterna uti underdånig skrifvelse den 18 Maj 1853, det Kongl.

Maj:t måtte täckas föreslå Rikets Ständer att anvisa ett årlig! anslag

af 6,000 r:dr b:ko, för att användas till inköp af svenska konstnärers

arbeten. Emellertid, och i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

vid Riksdagen 1853—54 gjorda nådiga framställning, beviljade Rikets

Ständer för ifrågavarande ändamål endast 2,000 r:dr nämnda mynt årligen

för den derefter inträdande statsregleringsperioden. Med ett så ringa

anslag kunde dock, efter hvad erfarenheten snart visade, antingen blott

efter mellanskof, hvarunder anslaget sparades, ett eller annat konstverk

af högre värde förvärfvas, eller ock, med uteslutande af alla mer betydande

konstalster, endast mindre arbeten inlösas, hvilka till lägre pris

försåldes och derför icke behöfde sakna afnämare bland enskilde samlare.

Något dyrbarare skulpturverk kunde knappast ifrågasättas till inköp.

Under dessa omständigheter och då Akademien till följd af de

mycket begränsade tillgångarna fann sig hänvisad till ringare föremål,

var det sålunda ofta fara, att det bästa och värdefullaste, som inom

konsten frambringades, skulle lernnas utan uppmuntran och gå förloradt

för Staten, och den lyftning af den svenska konsten, som blifvit

afsedd, endast ofullkomligare vinnas. Akademien förnyade derföre, uti

underdånig skrifvelse den 8 Juli 1856, sin förra begäran om ett årlig!

anslag af 6,000 r:dr b:ko.

Sedan frågan om förnyad! anslag för omförmälda ändamål förekommit

till behandling vid Riksdagen 1856—1858, anförde Rikets då för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. No 1 om Statsverket 1872.

samlade Ständer uti underdånig skrifvelse angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel, med afseende å ifrågavarande

ämne, bland annat: att Rikets Ständer delade de af Akademien

för de fria konsterna uttryckta åsigter om nödvändigheten att i vidsträcktare

man, än dittills, understödja och uppmuntra de inhemska

konstnärerne; att, om Staten, på samma gång den genom inköp af konstnärens

arbete beredde honom medel till den för honom nödvändiga utveckling

och gjorde utsigterna för hans lifs bergning mindre mörka, äfven

sjelf derigenom förskaffade sig eu värdefull tillökning i sina samlingar,

syntes i sjelfva verket två göda ändamål dermed kunna ernås, dervid

statens fördel ofta icke borde blifva den minsta; att Rikets Ständer,

som ansåge sig ega full anledning medgifva, att det förut beviljade inköpsanslaget

ökades, likväl föreställt sig, att ändamålet bäst skulle främjas,

om i förbindelse dermed vidtoges någon åtgärd, ledande till täflan

mellan konstens Vikare, såsom, förslagsvis angifvet, dels derigenom, att

de arbeten, hvilka egde högsta konstvärde och på grund deraf för Statens

räkning inköptes, till bevis på största utmärkelse och belöning anordnades

i en derför särskild! bestämd afdelning i Nationalmuseum, dels

på det sätt, att sådana konstalster, hvilka, utan att ega detta höga värde,

likväl ansåges förtjenta att för statens medel anskaffas, blefve använda

till prydnader i kyrkor, embetsrum, skolor och andra offentliga samlingsrum;

och anmälde Rikets Ständer sitt beslut att, i stället för det

förut å extra stat beviljade anslag af 8,000 r:dr runt, å ordinarie riksstaten

uppföra ett belopp af 6,000 r:dr runt årligen, att, stäldt till

Kongl. Maj:ts disposition, användas till inköp af svenska konstnärers

arbeten.

Detta förhöjda anslag, som nu redan under en följd af år utgått,

har, det måste, erkännas, i icke oväsentlig mån bidragit till den inhemska

konstverksamhetens lyftning och utveckling; och den svenska

afdelningen bland Nationalmusei samlingar har efter hand kunnat förvärfva

åtskilliga utmärkta eller lofvärda arbeten af flere bland våra

mer framstående konstnärer. Men ännu är konstverkens antal inom

donna afdelning icke särdeles stort och utrymmet inom densamma icke

heller så anlitadt, att någon utsöndring åt mindre betydande föremål,

för att annorstädes uppsättas, ännu skäligen kunnat ifrågakomma. Jag

bör ock i underdånighet erinra, att de flera gynsamma förhållanden, som

under det sista årtiondet samverkat till konstodlingens allmännare utbredning

och mera betydande framsteg, äfven föranledt dertill, att Staten

på sista tiden kunnat välja bland allt flera hembjudna konstalster och

tillegna sig åtskilliga dyrbarare, men att tillgångarna icke alltid med
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

gifvit att för samlingarna förvärfva hvad ur flere synpunkter varit mest

önskvärdt. Tidpunkten synes nu vara inne att taga ett ytterligare steg

å den redan beträdda vägen, som hittills ledt till resultat, hvilka i förhållande

till tillgångarne obestridligen måste anses tillfredsställande. Har

den täflan, som manat de inhemska konstnärerna till en lifligare och

betydelsefullare verksamhet, för dem sjelfva medfört en genom förbättrade

vilkor fördelaktigare ställning och på samma gång underlättat

deras sträfvande!!, så synes den svenska konsten sjelf likaledes skola

vinna genom att inlåta sig i täflan med andra länders konst. Ett sådant

önskningsrnål har ock redan blifvit offentligen uttalad!, Jag anhåller i

underdånighet att i detta hänseende få erinra, hurusom vid det i Göteborg

år 1869 församlade mötet af konstnärer från de nordiska länderna

framställdes och omfattades med värma det förslag, att mötet måtte hos

Eders Kongl. Maj:t anhålla om förhöjning af inköpsanslaget å Nationalmusei

stat, på det att Statens samlingar måtte kunna förvärfva äfven

arbeten af norske och danske konstnärer.

Då ett sådant utbyte af konstalster kan påräknas blifva ömsesidigt,

skulle den sålunda ifrågaställa anslagsförhöjningen i sjelfva verket innefatta

en uppmuntran för flen inhemska konsten genom att åt henne bereda

en mångsidigare utbildning medelst täflan med de norska och

danska konstskolorna, som är o med vår egen befryndande, men skiljaktigt

utvecklade. Ett sådant utbyte är äfven ur synpunkten af konstsamlingarnas

större fullständighet af behofvet högeligen påkalladt. Ty

under det Nationalmuseum under senare tider, å ena sidan, kunnat förskaffa

sig alster af svenske konstnärer, och, å andra sidan, genom ett å

Musei stat uppfördt anslag till inköp af äldre mästares arbeten, kommit

i tillfälle att kompilera samlingarna med holländska, franska, italienska

och andra skolors konstföremål, så företer det ännu eu nästan total brist

på norska och danska konstverk, hufvudsakligen till följd af de vilkor,

som vid de särskilda inköpsanslagen fästats.

På grund af dessa förhållanden anser jag mig höra i underdånighet

hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att det

under anslaget till fria konsternas Akademi uppförda reservationsanslag

af 6,000 r:dr, som nu är afsedt för inköp af svenske konstnärers arbete!!,

måtte varda förhöj dt till 9,000 r:dr och kunna af Eders Kong].

Maj:t disponeras till inköp för Statens räkning jemväl af norske och

danske konstnärers arbeten.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

25

15:o.

Uppå Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade Rikets Ständer

vid 1840 års Riksdag ett anslag af 10,000 R:dr b:ko, att årligen utgå

såsom understöd för resor i vetenskapligt ändamål samt till läroböckers

och lärda verks utgifvande; och detta belopp, med tillägg af 400 r:dr

samma mynt, som förut varit under Sundhetscollegii stat upptagna till

reseunderstöd för unga läkare, blef å Riksstaten såsom reservationsanslag

uppfördt. Eu annan tillgång till understöd vid vetenskapliga arbetens

utgifning fanns redan före nämnda anslags beviljande anvisadt i

den årliga räntan å en fond, som ursprungligen uppkommit dels genom

kollektör för flera särskilda ändamål, dels genom öfverskott å insamlade

prenumerationsmedel för en prof-psalmbok, och hvilken fond, genom

1809 års Kansliordning bestämd att utgöra dåvarande Kanslistyrelses

handkassa, sedermera, efter detta embetsverks upplösning 1833, på nådig

befallning aflemnades till Hofkanslerens och Statssekreterarens för

Ecklesiastikärendena gemensamma förvaltning, med föreskrift att den

upplupna räntan skulle för ofvannämnda vetenskapliga ändamål användas;

hvarefter vidare, till följd af Kongl. Ma:jts förordnande i nådiga

Brefvet den 14 December 1840, fonden öfverlemnades till Statskontoret

med enahanda stadgande i afseende å räntemedlens användande. Donna

fond, eller f. d. Kanslistyrelsens handkassa, uppgående till 13,500 r:dr

r:mt, lemnade ett ärligt räntebelopp, efter fem för hundrade, af 675

r:dr, deraf likväl, enligt särskilda nådiga beslut den 1 Januari 1834

och den 14 September 1843, skulle till en f. d. tjensteman hos Kanslistyrelsen,

expeditions-sekreteraren 8. E. Hallencreutz, utgå ett gratial

af 73 r:dr 12 öre årligen, hvilket gratial från och med 1861 års början

förhöjdes till 200 r:dr; hvadan det bidrag, som kassan derefter

kunde lemna till 1840 års statsanslag för ifrågavarande vetenskapliga

ändamål, belöpte sig till allenast 475 r:dr.

Då emellertid antalet af dem, som från anslaget sökt understöd,

särdeles för vetenskapliga resor, allt från början varit högst betydligt,

både Kongl. Maj:t, af sådan anledning och för vinnande af lättnad i afseende

på anslagsmedlens fördelning, under den 21 Februari 1852 pröfva!

skäligt förordna, att tills vidare två resestipendier, ett större å 1,800

r:dr och ett mindre å 1,200 r:dr r:mt, årligen finge på förslag af Sundhetskollegium

åt läkare utdelas, samt dylika stipendier på förslag af

de Akademiska Konsistorierna och Universitets-kansleren tilldelas två

vetenskapsidkare vid hvardera universitetet. Under det sålunda till
4
-

Förhöjning i

anslaget till

resestipendier

samt läroböckers

och lärda

verks utgifvande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

fallen kunde i någorlunda betydande mån beredas vid universiteten anstälde

vetenskapsidkare äfvensom läkare att genom resor befordra sina

forskningar och studier, lemnade deremot återstoden af anslaget eu alltför

knapp tillgång för ökriga afsedda, ej mindre angelägna ändamål,

nemligen till reseunderstöd åt andra vetenskapsmän eller bidrag till

vetenskapliga arbeten, hvarom allt talrikare ansökningar till Kongl. Maj:t

inkommo. Emedan vid dessa förhållanden Statens mera verksamma mellankomst

i denna vigtiga angelägenhet påkallades, behagade Eders Kongl.

Maj:t, vid aflåtande den 24 Oktober 1862 af den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof, föreslå Rikets Ständer, att

omförmälda, vid 1840 års Riksdag beviljade reservationsanslag måtte

från 15,600 r:dr förhöjas till 20,000 r:dr r:mt; i sammanhang hvarmed

Eders Kongl. Maj:t jemväl täcktes meddela Rikets Ständer det beslut,

att f. d. Kanslistyrelsens handkassas kapital jemte derå upplupna,

odisponerade räntemedel skulle till Riksgäldskontor öfverlemnas vid

början af år 1864, då den nya statsregleringen vid loge, likväl med förbehåll,

att Expeditions-sekreteraren Hallencreutz för sin återstående lifstid

finge på allmänna indragningsstaten sig anvisadt ett ärligt understöd,

motsvarande flen gratifikation, som ur nämnda kassa blifvit honom tillförsäkrad.

Denna nådiga framställning blek af Rikets Ständer bifallen;

och anslaget har, såsom förut, blifvit fördeladt med iakttagande deraf,

att, i enlighet med ofvanberörda nådiga beslut den 21 Februari 1852,

särskilda resestipendier, till ett sammanlagdt belopp af 9,000 r:dr, fortfarande

årligen utgått till två vetenskapsidkare vid hvardera universitetet

samt till två läkare. Men det visade sig snart, att ifrågavarande

anslag, äfven med den beviljade tillökningen, icke var tillräckligt för

tillgodoseende af vetenskapens kraf, hvilket vuxit i samma mån som den

vetenskapliga verksamheten vunnit en allt större utsträckning och mångsidigare

utveckling. Också har fördelningen af dessa medel under de

senare åren mött allt större svårigheter och icke få ansökningar om

understöd, hvilka, om erforderliga medel varit att tillgå, tvifvelsutan

vunnit Eders Kongl. Maj:ts bifall, mast, i brist af sådana, lernnas utan

afseende.

Jemte det jag får härom i underdånighet erinra, anhåller jag att

få uttala den öfvertygelse, att på donna väg den vetenskapliga verksamheten

kan med jemförelsevis ringa uppoffring från Statens sida främjas

och frukterna af värderika, stundom mångåriga forskningar, som

eljest kunde gå förlorade, tillgodogöras vetenskapen och det allmänna;

och anser jag för den skull mig pligtig hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att det under riksstadens åttonde hufvudtitel

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

27

uppförda reservationsanslag till resestipendier samt läroböckers och lärda

verks utgifvande måtte varda förhöjdt från 20,000 till 24,000 r:dr.

16:o.

Beträffande de ordinarie anslag, som uti innevarande års riksstat ötnga ordmaäro

under Åttonde Hufvudtiteln uppförda och icke nu blifvit särskildt r,e "mlagomförmälda,

har jag icke anledning att föreslå annan förändring, än

att, för vinnande af jemn t tal i hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till »skrifmaterialier och expenser, ved in. m.» ökas med 73 r:dr 35

öre eller från 45,062 r:dr 82 öre till 45,136 r:dr 17 öre.

17:o.

Sedan vid 1870 års Riksdag beviljats till uppförande af ny bygg- Anslag tiU forl.

nåd för Kongl. Biblioteket 480,238 r:dr, hvaraf 45,000 r:dr att under ,ZfgnadL%r

år 1871 utgå; samt nästlidna års lagtima Riksdag, med bifall till Eders KonguMbU"~

Kongl. Maj:ts då gjorda nådiga framställning, inedgifvit, att återstoden

435,238 r:dr af det beviljade beloppet finge under de tre nästpåföljande

åren utgå med en tredjedel årligen, och för år 1872 anvisat ett belopp

af 145,000 r:dr; så hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.

Maj:t nn täcktes föreslå Riksdagen, att för biblioteksbyggnaden ytterligare

anvisa lika stort belopp, eller 145,000 r:dr, att under år 1873

i män af behof utgå.

18:o.

Uti förutnämnda memorial den 8 sistlidne December har Kanslern Anslag tm uppför

universitetet i Lund tillstyrkt nådigt bifall till en af Consistorium

derstädes gjord framställning om statsanslag af 44,300 r:dr till uppfö- ZpZfli^!r

rande af en byggnad för gymnastik och vapenöfningar vid detta un i-vid Tiuna.Met

versitet. Behofvet af en sådan byggnad, hvithet länge varit känbart,

hade, enligt hvad det underdåniga memorialet innehåller, blifvit det än

mer, sedan, i följd af de studerandes ökade antal i senare tider, på

samma gång som antalet af lärjungar vid elementarläroverket i Lund

tillväxt, den elementarläroverket tillhörande gymnastiksal, som hittills

äfven af universitetet fatt begagnas, icke längre utan stor svårighet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

kunde till begagnande upplåtas äfven för den vid universitetet studerande

ungdomens öfningar i gymnastik. Såsom förberedande åtgärd till

af hjelpande! af detta behof både Kanslersembetet anmodat (konsistorium

att låta för en sådan lokal uppgöra ritning och kostnadsförslag, och

hade i följd deraf till Kanslersembetet inkommit dels en ritning af arkitekten

H. Zettervall med tillhörande 2:ne kostnadsförslag, det ena upprätta^

af byggmästaren P. G. Sörensen och slutande å 44,300 r:dr samt

det andra af byggmästaren H. Ekelund å 32,522 r:dr, dels ock en ritning

af arkitekten L. Wold jemte kostnadsförslag å 32,579 r:dr 16 öre.

Af dessa förslag har Consistorium Academicum Minus förordat den

af Zettervall föreslagna ritningen med dertill hörande kostnadsberäkning

af Sörensen, hufvudsakligast af de skal, att derigenom vunnes fördelarne

af ej mindre en högre och ljusare säl samt två behötiiga rum der ofvan,

än äfven en i konstruktivt hänseende fastare och vackrare byggnad,

hvarjemte bemäld a (konsistorium framhållit, hurusom, då kostnaden

för en med hänsyn till byggnaden nära oumbärlig, i arkitekten Wolds

förslag ej ingående, uppvärmnings- och ventilationsapparat tillädes detta

sistnämnda, skilnaden mellan de båda förslagen i öfrigt, föranledd af

ofvan nämnda fördelar, hvilka genom Zettervalls förslag vunnes, ej uppginge

till högre belopp än omkring 8,000 r:dr; och har Consistorium

Majus, utan att bestämdt förorda någon af de begge ritningarne, dock

hemställt, att företrädesvis måtte begäras ett anslag till det belopp,

hvartill det Sörensenska kostnadsförslaget uppgår.

öfverintendentsembetet, som till granskning förehaft nämnda alternativa

ritnings- och kostnadsförslag, har dervid funnit företräde höra lemnas

åt den af arkitekten Zettervall upprättade ritningen, enär densamma dels

öfverensstämde med byggnadens program och utvisade den soliditet i

konstruktionen, hvilken, särdeles vid ett offentligt byggnadsföretag, ej

borde lemnas åsido, och dels ej i någon alltför väsentlig mån ökade

byggnad skostnaden; hvarjemte embete!, beträffande de öfriga alternativförslagen,

erinrat att, jemlik! arkitekten Wolds ritning, skulle gymnastiksalen

blifva en fot lägre än programmet för byggnaden fordrade,

medan den i samma program likaledes uppställda fordran, att, till beredande

af största möjliga utrymme för exercis- och fäktöfningar i gymnastiksalen,

en del af gymnastikattiraljen måtte kunna sänkas under

golfvet, svårligen kunde uppfyllas, med mindre än att densamma dervid

komme under jordytan; att uppförande!, enligt samma förslag, af

murarnes öfra del i en 90 fot lång, 45 fot bred och 20 eller 21 fot

hög säl, sådan som den ifrågavarande, med endast en sten mellan tvåstens

(20 verktums) pelare, syntes, särdeles med hänseende till rummets

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

29

störa bredd, innebära ett alltför svagt konstruktionssätt, då bär val behöfdes

den af Zettcrvall åsyftade murtjockleken af VA sten (15 verktum)

mellan tre-stens pelare; samt att utrymmets inskränkning i salen

genom anbringandet derstädes af 8 pelare, på sätt, för åstadkommande

af ett billigare konstruktionssätt, blifvit af byggmästaren Ekelund i dennes

förslag å 32,522 r:dr ifrågasatt, ej syntes ändamålsenligt; och bär

Ofverintendetsembetet, med afseende på hvad sålunda blifvit anfördt,

ansett sig böra förorda den af arkitekten Zettcrvall uppgjorda, efter eu

kostnad af 44,300 r:dr beräknade ritningen att vid byggnadens utförande

lända till efterrättelse, med endast den ändring, för åstadkommande

af takets förenkling, som ritningen vidfogade förslag utvisade.

I betraktande af den nu mera allmänt erkända vigten för hvarje

undervisningsanstalt att kunna bereda sina lärjungar tillfälle till lämpliga

gymnastiska öfningar, och enär universitetet i Lund är i saknad af

egen gymnastiklokal, samt, enligt hvad upplyst är, den som hittills fått

af universitetet begagnas numera ej utan men för elementarläroverket

kan upplåtas för universitetets ifrågavarande behof, och sådant icke ens

skulle blifva möjligt, om dessa öfningar komme att få e-n större utsträckning

än hittills, torde behofvet af en gymnastikbygnad för universitetet

vara omisskänneligt. Af de för sådan byggnad föreslagna ritningar och

upprättade kostnadsberäkningar är, på de af (konsistorium Minus och

Öfverintendentsembetet angifva grunder, arkitekten Zettervalls ritning,

utförd enligt Sörensens kostnadsförslag, tvifvelsutan den lämpligaste.

Men då derför erfordras en summa af 44,300 r:dr, alltför stor att af

universitetets egna medel kunna bestridas till hela beloppet, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att bevilja ett extra anslag af 24,000 r:dr att under år 1873 utgå såsom

bidrag till uppförande af eu gymnastikbygnad för universitetet i Lund

enligt den af arkitekten Zettervall föreslagna ritning med ledning af

det af byggmästaren Sörensen uppgjorda kostnadsförslag och under vilkor

att af universitetets medel tillskjutes återstoden af den för byggnaden

erforderliga kostnad.

19:o.

Vid flere föregående riksdagar har, i enlighet med Eders Kongl.

Maj-.ts derom gjorda framställningar, ett anslag af 20,000 r:dr beviljats

till understöd åt sådana församlingar, Indika till följd af medellöshet ej

kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.

Anslag till understöd

åt sådana

församlingar,

som ej förmå

bekosta folkskolelärares

aflöning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Anslag för undervisning

i

trädgårdsskötsel

och trädplantering

vid

folkskolelärareseminarierna.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majtis Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

De senare årens stegrade fordringar på folkundervisningen, hvilka gatt

i jembredd med den allt mera spridda insigten om folkundervisningens

mål och betydelse, hafva medfört ökade kostnader för församlingarna;

till följd hvaraf för hvarje år äfven antalet ökats af de församlingar,

hvilka för sitt skolväsendes ordnande behöft serskilda bidrag utaf statsmedel.

Detta har ock föranleda att, oaktadt hela det beviljade anslaget

för hvarje år blifvit utdeladt, detta ej varit tillräckligt för motsvarande

af alla gjorda ansökningar om delaktighet af samma anslag. Vid den

senast verkställda fördelningen deraf lemnades understöd till 442 församlingar.

Då någon minskning i behofvet af dylikt understöd för den

närmaste framtiden ingalunda är att motse, helst som de förändrade

grunder, enligt hvilka Statens bidrag till folkundervisningen från och

med innevarande år skola utgå, otvifvelaktigt, innan församlingarna hunnit

ordna sitt folkskoleväsende på ett mot de nya vilkoren för anslags

erhållande lämpadt sätt, torde komma att i vissa fall påkalla Statens särskilda

mellankomst, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att ett belopp af 20,000 r:dr må äfven för år 1873 på

extra stat anvisas, att af Eders Kongl. Maj:t disponeras till understöd

åt sådana församlingar, som till följd af medellöshet icke kunna med

författningsenliga belopp bidraga till sina folkskolelärares aflönande.

20:o.

Sedan föregående riksdagar anvisat af Eders Kongl. Maj:t äskade

medel för ett fullständigare ordnande af undervisningen i trädgårdsskötsel

och trädplantering vid några af rikets folkskolelärareseminarier,

och donna undervisning nu mera blifvit behörigen ordnad vid seminarierna

i Linköping, Lund och Skara, har Eders Kongl. Maj:t, efter det

sistlidna års lagtima riksdag för år 1872, utöfver det förut beviljade beloppet

af 4,500 r:dr, för dylik anordnings genomförande vid något af

de öfriga seminarierna ytterligare anvisat 1,500 r:dr, anbefallt vidtagan

de för detta ändamål af förberedande åtgärder vid folkskolelärareseminariet

i Wexiö.

Otvifvelaktigt är, att en ändamålsenlig undervisning i detta öfningsämne

vid seminarierna, genom det inflytande dessa läroanstalter utöfva

på folkbildningen i dess helhet, kommer att allt mera bidraga till befrämjande

af en allmännare insigt i donna hushållningsgren och derigenom

äfven i sin mån verka till höjande af landets kultur; hvarföre

och då den undervisning i detta läroämne, hvilken redan vid tre semi
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:1s Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

31

narier kommit till stånd och vid det fjerde torde under innevarande år

varda fullt ordnad, bör fortfarande meddelas i samma omfattning, för

hvilket ändamål enahanda anslag som senast beviljats är behörigt, jag

får i underdånighet hemställa, att Eders Kong]. Magt täcktes föreslå

Riksdagen att äfven för år 1873 till ifrågavarande ändamål anvisa 6,000

r:dr.

Derjemte tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Magt behagade

gorå nådig framställning till Riksdagen derom, att möjligen uppkommande

besparingar å förutnämnda extra anslag till folkundervisningen

måtte få af Eders Kongl. Maj:t disponeras för folkundervisningen

tillhörande ändamål.

21:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Hernösand i ''skrifvelse

den 18 Januari 1871 gjort underdånig framställning om behofvet af en

egen lokal för folkskolelärareseminariet derstädes; i hvilket afseende

Domkapitlet anfört, att seminariet ditintills begagnat en i/stadens folkskolehus

förhyrd lokal, som då mera vore för seminariets behof otillräcklig

och, i anseende till Hernösands stadsförsamlings förväntade

behof af ökadt utrymme för sin folkskola, ej kunnat för längre tid,

utan endast för ett år hvarje gång till seminariet upplåtas; och bär

Domkapitlet, med förmälan att stadsfullmäktige i Hernösand beslutat

utan afgift och till everdelig besittning upplåta eu tomt på stadens mark

till seminariibyggnad, under vilkor att tomten bebyggdes inom fem år,

öfverlemnat förslagsritning till en seminariibyggnad, som Domkapitlet

ansett böra uppföras af trä, jemte kostnadsförslag, slutande å 23,979

r:dr 61 öre för sjelfva seminariibyggnaden och 4,000 r:dr för erforderliga

uthus.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har öfverintendentsembetet,

beträffande ritningen och kostnadsförslaget, framställt några anmärkningar,

föranledande dertill, att kostnaden korrime att ökas för sj elfva seminariibyggnaden

till 25,500 r:dr, och, med tillägg af den för uthusen

beräknade summan, till 29,500 r:dr.

Under den tid, som förflutit sedan Domkapitlets förutnämnda framställning

gjordes, har behofvet af en egen lokal för seminariet blifvit i

ännu högre grad känbart, derigenom att den förut begagnade lokalen

icke längre kunnat åt seminariet upplåtas; till följd hvaraf denna läroanstalt

från och med sistlidne hösttermin måst förflyttas till ett enskildt

Anslag till nybyggnad

för

folkskolelärareseminariet

i

Hernösand.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

hus, der rummen äro små och låga och sålunda otjenliga. För bristande

utrymmes skull hafva ock, enligt seminarii-inspektorns derom afgifna

yttrande, flere af de inträd essökande icke kunnat vid läroverket mottagas;

i anseende hvartill antalet elever ej heller kunnat ökas utöfver

det näst föregående årets och utgör för närvarande allenast 45. Äfven

i seminariets öfningsskola har på grund af lokalens otillräcklighet endast

ett mindre antal lärjungar kunnat intagas.

Då sålunda seminariet i Hernösand, som är den enda läroanstalt af

donna art i hela Norrland, genom brist på tjenlig lokal nödgats inskränka

sin verksamhet, och under sådana förhållanden det skulle för framtiden

blifva omöjligt att förse folkskolorna inom denna vidsträckta del af landet

med tillräckligt antal lärare, är det följaktligen af stor vigt, att för

ifrågavarande läroanstalt snart beredes eu egen fullt ändamålsenlig lokal;

hvilket ock i orten är ytterligare erkändt, enär, enligt hvad Domkapitlet

i underdånig skrifvelse den 1 sistlidne November anmält, Stadsfullmäktige

i Hernösand för befrämjande af donna angelägenhet erbjudit, i stället

för den förut upplåtna tomten, en annan mera välbelägen och ändamålsenlig

tomt för seminariibyggnad.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det för en allmän

läroinrättnings behöriga uppehållande och ändamålsenliga utveckling är

af största vigt att ega en lokal, som motsvarar behofvet, så att undervisningen

i alla läroämnen kan fullständigt utföras och utan yttre hinder

i en fast ordning uppehållas; samt åtminstone en dylik läroanstalt

måste anses vara för Norrland erforderlig och torde höra vara förlagd

till dess folkrikaste del, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kong!. Maj:t måtte hos Riksdagen gorå framställning om anvisande af

ett belopp af 29,500 r:dr till uppförande af en byggnad med tillhörande

uthus för folkskolelärareseminariet i Hernösand.

22:o.

Anslag till förhöjning

i Sundhetscollegii

aflöningsstat.

Uti underdånigt memorial den 14 Juli 1862 gjordes af dåvarande

ordföranden i Eders ICongl. Maj:ts Sundhetscollegium, generaldirektören

M. Huss, framställning angående behofvet af förhöjning i Collegii löningsstat,

hvarvid bland annat anfördes: att (kollegium, ehuru dess

verksamhet, till följd af de i senare tider stegrade fordringarna på allmänna

helso- och sjukvården, fått en allt större utsträckning och nu

mera vore både till omfång och vigt fullt jemförlig med de ö fråga för
-

P

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 33

vakande embetsverkens i riket, dock i afseende på ledamöternas och

tjenstemännens aflöning icke befunnes vara med dessa embetsverk likstäldt;

att anledningen, hvarföre lönerna för Sundhetscollegii ledamöter

blifvit bestämda lägre än för ledamöterna i andra collegier, vore att

söka deri, att de förres embetsgöromål ansetts lemna dem tid öfrig för

enskild utöfning af läkarens yrke, hvarigenom de skulle kunna utom

tjensten förvärfva en inkomst motsvarande skilnaden mellan de löneförmåner,

som blifvit dem och deras bemälde vederlikar tilldelade; att,

om tillförne, då Sundhetscollegii verksamhet var mindre vidsträckt, tillfälle

till sådant särskilt förvärf kunnat finnas, hade det deremot numera,

sedan kretsen för donna verksamhet blifvit så betydligt utvidgad,

helt och hållet upphört; att någon billig grund således icke vidare funnes

att för medicinalråden bibehålla lönerna vid lägre belopp än för

motsvarande ledamöter i andra statens embetsverk, och att en löneförhöjning

vore oundgängligen nödig, om personel'' med erforderlig skicklighet

skulle finnas hugade att, vid inträffade ledigheter, bland Sundhetscollegii

ledamöter inträda; att, beträffande Collegii tjensteman, nemligen

en ombudsman och fiskal, samt kanslipersonalen, bestående af en

sekreterare, en kamererare, en aktuarie och registrator, en notarie

och tre kanslister, lönetillökning jemväl för dem vore af billigheten påkallad,

enär äfven deras göromål blifvit, i likhet med ledamöternas, mera

omfattande än förr, och, hvad kanslitjenstemännen angår, desses likställighet

i lönevilkor med motsvarande tjensteman i andra embetsverk kunde

anses vara så mycket skäligare, som de förre icke egde utsigt, såsom de

senare, att befordras till ledamotsplats, emedan i Sundhetscollegium medicine

doktors grad vore stadgad såsom vilkor för dylik befordran; samt

att, vidkommande det på Collegii stat uppförda arvode för granskning

af de medikamentsräkningar, som skola af allmänna medel betalas, den

under senare åren tillväxande mängden af dessa räkningar, hvarigenom

granskningens möda äfven blifvit ökad, gjorde en förhöjning af

arvodet behöflig, helst detsamma^ jemförelsevis ringa belopp förorsakade

svårighet att till granskningsarbetets verkställande erhålla lämplig person.

Med stöd häraf hemställdes i underdånighet, att Collegii löningsstat,

hvilken, oberäknad aflöningen åt ordföranden och vaktbetjeningen

samt ett särskilt belopp till gratifikationer, upptog en summa af

28,077 r:dr, måtte för framtiden bestämmas till 37,700 r:dr, enligt det

förslag till fördelning af den ifrågasätta löneförhöjningen, hvilket den

underdåniga framställningen tillika innehöll.

Vid nådig pröfning af detta förslag den 14 Oktober 1862 faun Eders

Kongl. Maj:t väl icke något vara att erinra mot beloppen af de ifråga
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

ställda högre lönerna, derest medicinalstyrelsen fortfarande komme att

bibehålla den kollegiala formen; men då af de komiterade, som i

nåder förordnats att uppgöra förslag till förändrad organisation af rikets

styrelseverk, fråga blifvit väckt angående Sundhetscöllegii'' ombildning,

och denna fråga då ännu hvilade i afvaktan på det yttrande, som den

af Eders Kongl. Maj:t förordnade komité till utarbetning af betänkande

i åtskilliga ämnen rörande landtförsvaret fatt sig anbefaldt att afgifva

om bästa sättet för den militära helsovårdens ordnande, ansåg Eders

Kongl. Maj:t någon slutlig bestämmelse i afseende på den äskade regleringen

af Gollegii lönestat icke böra ega rum, innan frågan om detta embetsverks

förändrade organisation blifvit afgjord. Då likväl, i afbidan

häraf, billigheten fordrade att någon löneförbättring bereddes Gollegii

ledamöter och tjensteman, fann Eders Kongl. Maj:t godt att i så måtto

bifalla ifrågavarande underdåniga framställning, att Eders Kongl. Maj:t,

jemte erinran, hurusom ordförandens löneinkomst, hvilken icke utgjorde

mer än 6,000 r:dr, hvarken motsvarade embetets vigt eller hvad hans

vederlikar åtnjöto, i nådig proposition den 20 Februari 1863 föreslog

rikets då församlade Ständer, att för den nästkommande statsregleringsperioden

en årlig tillökning af 8,000 r:dr i anslaget för Sundhetscollegium

måtte beviljas, att mellan ordföranden, ledamöterna och tjenstemännen

på lämpligt sätt fördelas; hvilken nådiga framställning blef

af Rikets Ständer bifallen.

Denna lönetillökning för Sundhetscollegium har sedermera, uppå

Eders Kongl. Maj:ts till hvarje Riksdag derom aflåtna nådiga proposition,

fortfarande blifvit anvisad och är jemväl för innevarande år 1872 beviljad.

Från och med år 1867 har dock den förändring i afseende på

beloppet egt ruin, att, till förhöjning i aflöningen åt förste vaktmästaren

hos Collegium, 50 r:dr blifvit ytterligare anslagna. Enligt nådiga

brefven den 22 Januari och den 2 December 1864 samt den 29 Juni

1866 äro ifrågavarande 8,050 r:dr numera på det sätt fördelade, att

ordföranden erhåller ..................................................................

r:dr

2,000:

—

tre medicinalråd, hvilka icke tillika utöfva annat embete

eller tjenst, 1,000 r:dr hvardera ...................................

))

3,000:

—

ombudsmannen och fiskalen ......................................................

))

250:

—

sekreteraren, kamererare^ aktuarie!! och registrator!!

500 r:dr hvardera ................................................................

))

1,500:

—

notarie!! .............................................................................................

))

350:

—

tre kanslister 170: 50 hvardera ................................................

))

511:

50

Transport

r:dr

7,611:

50

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj-.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

35

Transport r:dr 7,611: 50

förste vaktmästaren ...................................................................... » 50: —

hvarjemte af återstoden användas 200 r:dr till förhöjning

i det för granskning af medikamentsräkningar å Collegii

stat uppförda arvode, och 188 r:dr 50 öre för

extra biträde till utarbetning af vetenskapliga statistiska

beräkningar ......................................... » 388: 50

Summa r:dr 8,050: —

I underdånigt memorial den 15 sistlidne November har Sundhetscollegii

nuvarande ordförande, generaldirektören N. J. Berlin, anfört,

att då de skäl, som legat till grund för hans företrädares ofvanberörda

framställning, fortfarande egde giltighet, och då Collegii tjensteman,

i anseende till det omgjorda skick, hvari frågan om Collegii ombildning

ännu befinner sig, nu på åttonde året fått uppbära lägre aflöning,

än deras vederlikar inom andra embetsverk med ingalunda trägnare

eller ansvarsfullare tjenstgöring åtnjuta, ordföranden ansett sig böra

fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på detta med rättvisa

och billighet svårligen förenliga förhållande samt i underdånighet

hemställa, att löneförhöjning för Collegium måtte af Riksdagen

äskas, att på ordinarie stat uppföras, en åtgärd, för hvilken den o afgjord

a frågan om den militära helso- och sjukvårdens skiljande från Collegii

befattning syntes så mycket mindre utgöra något hinder, som antalet

af Collegii ledamöter och tjensteman i alla fall icke torde kunna

förminskas, i synnerhet sedan äfven lasaretten och kurhusen år 1864

blifvit stälda under Sundhetscollegii öfverinseende, och sådant måhända

komme att ega rum jemväl med hospitalen, enligt den derom förnyade

gånger väckta fråga, hvilken nu är beroende på Eders Kongl. Maj:ts

pröfning. Till stöd för sin underdåniga hemställan har ordföranden vidare

anfört, att under de senare åren antalet så väl af de ärenden, hvilka

varit föremål för Collegii handläggning, som ock af de från Collegium utgående

expeditioner, oaktadt alla bemödanden att genom förändringar

i expeditionssättet inskränka de sistnämnda, icke undergått någon förminskning,

utan tvärt om ökats, enär de inkomna handlingarna samt de

utgående expeditionerna, hvilka år 1861 utgjorde: de förra 5,397 och de senare

3,091, år 1870 uppgingo: de förra till 8,020 och de senare till 3,471.

Särskild! har ordföranden erinra! om behofvet af tillökning i det för granskning

af medikamentsräkningarna anvisade belopp, som nu utgör 600 r:dr

å Collegii stat samt 200 riksdaler af de till löneförbättring åt Collegium

beviljade medel, för hvilket ringa arvode Collegium icke utan stor svå
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

låghet kunde till detta minutiösa och ansträngande granskningsarbete

erhålla lämplig person, helst denne måste ega medicinsk bildning samt

antalet och omfånget af de i minsta detaljer utförda räkningarna betydligen

tillvuxit, sedan äfven räkningar å till kommunerna lemnande medikamenter

skola undergå samma granskning, som förut erfordrats endast

för de räkningar, hvilka skulle af statsmedel betalas; förmälande

ordföranden, att, då medikamentsräkningarna år 1849 utgjorde till antalet

857 å ett sammanlagdt belopp af 74,507 r:dr, deras antal deremot

år 1869 uppgick till 1,183 med en summa af tillhopa 173,735

r:dr; i anledning hvaraf det belopp, Collegium borde ega att för ändamålet

disponera, så vida den sedan år 1815 anbefalda och till kontroll

å så väl läkare som apotekare väl behöfiiga granskningen af medikamentsräkningar

skulle kunna fortfarande genom Sundhetscollegium verkställas,

syntes icke kunna bestämmas lägre än till 1,200 r:dr. Ordföranden

har derföre, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, i underdånighet

hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition

derom, att Sundhetscollegii nu gällande aflöningsstat af den 20

Mars 1858, som upptager:

1 ordförande ...................................................

r:dr

6,000

—

2 medicinalråd ä 4,000 r:dr ....................

))

8,000

—

2 » å 3,500 r:dr ...................

))

7,000

—

1 sekreterare ...................................................

))

2,500

—

1 kamererare...................................................

»

2,500

—

1 ombudsman och fiskal ...........................

»

2,500

—

1 aktuarie och registrator .......................

))

1,500

—

1 notarie.....,......................................................

))

1,500

—

3 kanslister ä 659 r:dr .............................

))

1,977

—

1 arfvode för granskning af medikamentsräkningar.........

))

600

—

1 vaktmästare ............................................

))

500

—

1 » .............................................

»

450

—

1 kammardräng ............................................

till gratifikationer åt extra ordinarie

tjensteman och

))

450

—

vaktbetj ente..........................................

))

150: —

måtte bestämmas till följande förhöjda

Summa

belopp:

r:dr

35,627

—

1 ordförande.......................................

r:dr

8,000

—

2 medicinalråd ä 5,000 r:dr ....................

))

10,000

—

2 » å 4,500 r:dr ....................

»

9,000

—

Transport

r:dr

27,000

—

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

37

Transport r:dr

1 sekreterare........................................................ »

1 kamererare...................................... »

1 ombudsman och fiskal ........................................................... »

1 aktuarie och registrator ...................................................... »

1 notarie ...........................................<.............................................. »

3 kanslister a 1,000 r:dr .......................................................... »

1 vaktmästare ................................................................................. »

1 » ................................................................................ »

1 kammardräng .............................................................................. »

1 arfvode för granskning af medikamentsräkningar......... »

till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och

vaktbetjente................................. »

27,000: —

3,500: —

3,500: —

3,000: —

2,500: —

2,200: —

3,000: —

550: —

450: —

450: —

1,200: —

150: —

Summa r:dr 47,500: —

af hvilken summa dock 1,000 r:dr komme att statsverket besparas så

länge, såsom nu är händelsen, ett medicinalrådsembete på nådigt förordnande

bestrides af en person, som för annan befattning åtnjuter af

Staten arvode till motsvarande belopp.

Då det icke lärer befinnas antagligt, att vid förvaltningen af medicinalrådsembetena

med dermed förenade många och ständigt sig ökande

göromål kunna för längre tid fästas dertill lämplige läkare, hvilka dermed

afsåga sig inkomsten af eu ofta ganska betydlig enskild praktik,

om icke den med dessa befattningar följande aflöning bestämmes till de

af Sundhetscollegii ordförande föreslagna belopp, som jemväl motsvara

hvad innehafvare af andra likstol da embeten i lön åtnjuta; samt de lönebelopp,

hvilka enligt samma förslag skulle tillkomma Collegii tjensteman

och vaktbetjente, icke heller synas utgöra mera än skålig vedergällning

för deras under göromålens tilltagande mängd ökade arbete; likasom

ock behofvet af förhöj dt arvode för granskning af medikamentsräkningar

är ådagalagdt; finner jag icke anledning till anmärkning mot den

nu föreslagna lönestatens summa, 47,500 r:dr, hvilken med 3,823 r:dr

öfverstiger den gällande lönestatens och det under flera år till (kollegium

anvisade extra anslagets sammanlagda belopp, 43,677 r:dr; men

emedan för närvarande icke torde böra vidtagas någon åtgärd, som kan

bereda hinder för den ännu oafgjorda frågan om medicinalstyrelsens ändamålsenligaste

organisation, anser jag mig icke höra nu tillstyrka lönestatens

definitiva reglering enligt det afgifna förslaget, utan hemställer

underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att äfven

för år 1873 på extra stat anvisa det till löneförbättring åt Sundhets
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj tis Nådiga Prop. N:o 1 om /Statsverket 1872.

collegii ordförande och ledamöter samt tjensteman och vaktbetjente äfvensom

till arvode för granskning af medikamentsräkningar erforderliga

belopp, hvilket, med afseende å ena sidan på det vitsordade behofvet

af det nuvarande extra anslagets förhöjande och å den andra på den af

Collegii ordförande meddelade upplysning rörande besparing af 1,000

r:dr å den för ett medicinalrådsembete afsedda aflöning, torde kunna

bestämmas för nyssnämnda år i jemnadt tal till 10,850 r:dr, eller 2,800

r:dr utöfver det för innevarande år beviljade extra anslag.

23:o.

ImlkaptaLdt H°s Eders Kongl. Maj:t bär Vetenskapsakademien i skrifvelse den

menför anskaf-8 nästlidne November underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 R:dr,

nät målning av som Akademien under en följd åt år fått uppbära till anskaffande af

(«■ sam*/öry-originalmålningar af växter ur Sveriges flora och till utgifvande af teckpl7tmskåpugaU

nmSar nfb.f zoologiska föremål, fortfarande vore af behofvet påkalladt;

afhandling ar. med afseende hvarå Akademien anfört, bland annat, att hon genom bidrag

af nämnda statsanslag kunnat, om än med egna betydliga uppoffringar,

Indika under år 1870 uppgått till icke mindre än 3,448 r:dr 87

öre, någorlunda motsvara de anspråk, som blifvit stälda på henne i och

för nödiga illustrerande planscher till hennes skrifter; anhållande Akademien

i underdånighet, att nådig framställning hos Riksdagen måtte

göras om ett lika anslags beviljande äfven för nästkommande år.

Vidare har Akademien anfört, att redan för närvarande framställningar

blifvit hos henne gjorda om beredande under loppet af de närmaste

två åren af plats i hennes skrifter för afhandlingar, mestadels af zoologiskt

innehåll och afsedda att illustreras med planscher, för hvilka kostnaden,

enligt uppgjorda beräkningar, uppginge till ett totalbelopp af

22,555 r:dr, deraf Akademien, äfven med anlitande af sina yttersta disponibla

tillgångar, kunde bestrida endast en ringare del. Bland de vetenskapsmän,

som sålunda påkallat Akademiens mellankomst, vore fyra,

hvilka i anseende till beskaffenheten af de ämnen, som af dem behandlats,

i synnerhet hade behof af talrika och dyrbarare planscher, nemligen:

1) Professoren 8. Boven, som gjort hemställan om införande i

Akademiens skrifter af tre arbeten öfver Cystideernas och Echinidernas

byggnad, med 60 planscher in 4:o, derför kostnaden beräknats

till ...................................................................................... r:dr 8,500: —

Transport r:dr 8,500: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

39

Transport r:dr

2) Filosofie kandidaten 0. Sars, som anmält tre af
handlingar

om de under senaste svenska expeditioner

funna och det naturhistoriska riksmuseet tillhöriga Cumaceer,

med tillhörande -SO planscher in 4:o, beräknade

till............................................................................................ »

3) Professoren Oswald Heer i Zurich, hvilken anmält

en afhandling om de, under professoren Nordenskiölds

år 1870 utförda expedition till Grönland, derstädes funna

fossila växtlemningar, till hvilken afhandling hörde 32

planscher in 4:o, hvarför kostnaden uppginge till 3,699

francs 20 centimer eller omkring .......................................... »

4) Professoren F. A. Smitt, som anmält en afhandling

om Floridabugtens och Spetsbergens Bryozoer, med tillhörande

30 planscher, beräknade till.................................... »

8,500: —

3,370: —

2,600: —

2,085: —

tillsammans rdr 16,555: —

Jemte det Akademien vitsordat dessa arbetens betydande vetenskapliga

värde, har Akademien underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Mai:t

behagade föreslå Riksdagen att, till bestridande af kostnaden för planscherna

till nyssnämnda arbeten, afsedda att införas i Vetenskapsakademiens

skrifter, anvisa ett extra anslag af 16,555 r:dr, att utgå med ena

hälften under innevarande år och med andra hälften under år 1873.

Med afseende å hvad Akademien sålunda anfört, hvaraf framgår, att

Akademiens egna medel icke förslå till dessa dyrbara vetenskapliga arbetens

bekostande, får jag, da de till Eders Kongl. Maj:ts disposition

nu ställda medel icke heller lemna tillgång till sådana betydande utgifters

bestridande, på det sätt i underdånighet tillstyrka bifall till Akademiens

framställning, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till Vetenskapsakademiens förfogande för år 1873 anvisa dels ett extra

anslag af 1,200 r:dr till anskaffande af originalmålningar af växter ur

Sveriges flora och till utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål,

dels ock ett extra anslag af 10,500 r:dr för bekostande af planscher till

o mförmäld a afl) and lingar af professorerna Boven och Smitt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bil. N:o 7 till Kongl. MajUs Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Anslag för ändamål

tillhörande

Vitterhets-,

Historieoch

Antiquitetsakademiens

verksamhet.

«

Anslag till allmänna

hospitalsfondens

för*

stärkning.

24:o.

Som de extra anslag, hvilka vid sistlidna års lagtima Riksdag blefvo

för ändamål tillhörande Vitterhets-, Historie- och Antiquitets-akademiens

verksamhet anvisade för innevarande år, fortfarande äro behöfliga, på

det att Akademien må * kunna utan afbrott fortsätta sina arbeten och

egna behörig omsorg åt de under hennes vård stående offentliga samlingar,

får jag, i enlighet med Akademiens uti skrifvelse den 5 nästlidne

December derom gjorda hemställan, i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för år 1873 bevilja

enahanda extra anslag, nemligen:

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. in..................................................................... r:dr 5,000: —

till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af Statens under Akademiens inseende

stälda samlingar och till aflöning åt vakt
betjening

vid samlingarnes offentliga förevisning ...... » 4,000: —

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i Statens Historiska Museum

samt öfver svenska sigill från medeltiden .................. » 2,000: —

25:o.

I underdånig skrifvelse den 27 sistlidne November, angående det

belopp, hvarmed allmänna hospitalsfonden behöfde för år 1873 utaf

statsmedel understödjas, har Serafimerordensgillet anfört: att till följd

af gynsamma förhållanden, beroende förnämligast på senaste årens fördelaktiga

skördar och deraf vid samtliga hospitalen minskade underhållskostnader,

men till någon del äfven på den med år 1869 inträdda

förhöjningen så väl i afgifterna för de vid hospitalen vårdade som i ersättningen

för vansinniga brottslingars underhåll och vård derstädes,

den ekonomiska ställningen inom hospitalsförvaltningen så förbättrats,

att den brist, som år 1868 förefanns i hospitalsfonden, numera är till

fullo betäckt, och derjemte utgifterna för 1871 kunnat bestridas utan

att det till fondens förstärkning för året anvisade kreditiv behof! mera

än till en del användas, hvadan vid samma års slut vore att förvänta

en i Statskontoret innestående behållning af omkring 50,000 r:dr; att

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till .Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

41

Ordensgillet, som i det närmaste afslutat pröfningen af hospitalens

utgiftsstater för innevarande år, upptagande patient-antalet till 1,343,

hvilket med 16 öfverstege sjuknummern enligt förut gällande stater,

trodde sig kunna antaga, att äfven i anslaget för 1872 behållning skall

uppstå, så att, derest denna Unge i mån af behof användas för det nyanlagda

hospitalet å Hisingen vid Göteborg, hvilket nästkommande höst

borde kunna öppnas för sjukes emottagande, något särskild! anslag med

anledning af den derigenom ökade underhållskostnaden icke för detta

år skulle erfordras; men att, då den högst ogynsatnma väderleken

under sistlidne höst torde hafva till följd en åtminstone delvis knapp

skörd och derigenom stegrade pris å lifsförnödenheter, samt då härtill

komme, att omförmälde nya sjukvårdsanstalt, afsedd att ersätta

nuvarande hospitalet i Göteborg med 67 sängar och derutöfver lemna

vård för 83 sinnessjuke, utan tvifvel blefve ganska snart till fullo upptagen,

och möjligt äfven vore, att jemväl vid andra från det nyssnämda

mera aflägse belägna hospital sjukvården, för att motsvara det alltjemt

växande behofvet af sådan vård, måste samtidigt, der så ske kunde,

utvidgas, Ordensgillet antoge, att under år 1873, genom den då inträdande

betydliga tillökningen af patient-antalet, i förening med högre

utspisningskostnader, utgifterna vid hospitalen skulle stiga derhän, att

för deras bestridande hospitalsfonden behöfde understödjas med enahanda

belopp, som nu är för ändamålet anvisadt; och har fördenskull,

då den tillökning i berörda utgifter, som en prisstegring må komma att

medföra, ännu icke kunde beräknas, men deremot den för sjukvårdens

o mförmäld a utvidgning belöpande kostnad, afseende ärligt underhåll af

83 nya sjukplatser, kunde, med ledning af senare årens räkenskaper,

antagas, efter afdrag för patienternas utgifter, uppgå till omkring 25,000

r:dr, Ordensgillet i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen äska, att jemväl för år 1873 inåt,te till hospitalsfondens

förstärkning beviljas ett kreditiv-anslag af 130,000 r:dr.

Med anledning häraf och då, äfven med de förutsättningar, som

ingå i Scrafimerordensgillets beräkning af behofvet, beloppet af ifrågavarande

anslag, i betraktande jemväl af de öfverskott å samma anslag,

hvilka under sistlidna år uppkommit, och, derest icke ökade utgifter

genom det nya hospitalets vid Göteborg öppnande förestode, äfven för

innevarande år antagligen vore att emotse, synes kunna nedsättas till

120,000 r:dr, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för år 1873 anvisa ett extra anslag till

sistnämnda belopp för allmänna hospitalsfondens förstärkande, att i mån

af behof utgå.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiya Prop. N:o 1 om Statsverket 1812.

Anslag till eu i

SJcöfde inrättad

vårdanstalt för

sinnesslöa barn.

Anslag till det i

Helsingland inrättade

sjukhem

för spetälska.

26:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har föreståndarinnan för den i Sköfde inrättade

vårdanstalt för sinnesslöa barn Emanuela Carlbeck underdånigst

anhållit, att nådig framställning måtte hos Riksdagen göras derom, att

ett statsanslag till lika belopp som för hvardera af åren 1871 och 1872

blifvit åt nämnda inrättning anvisadt, eller 2,500 r:dr, måtte äfven under

år 1873 få för ändamålet utgå, med samma vilkor som tillförne,

eller att två fri-elever vid anstalten underhållas och vårdas; och

har Serafimerordensgillet i häröfver infordradt utlåtande meddelat,

att generaldirektören öfver hospitalen deri 28 sistlidne September besökt

ifrågavarande anstalt och derefter till Ordensgillet afgifvit berättelse,

hvaraf inhemtats, att vid inrättningen vårdades 31 sinnesslöa

barn, emellan 6 och 21 års ålder, af hvilka 4 voro icke betalande, och

för de öfriga erlades afgift, som, vexlande mellan 50 och 500 r:dr, i

medeltal utgjorde 205 r:dr; att undervisningen och vården bestriddes

af Emanuela Carlbeck jemte eu biträdande föreståndarinna samt två lärarinnor

och fyra sköterskor; att anstaltens inre vore val ordnadt och lokalerna

sanda och för sitt ändamål lämpliga; samt att barnen, hvilka alla

både friskt utseende, blifvit stillsamma, lydiga och till en del äfven

läraktiga; i sammanhang hvarmed generaldirektören vitsordat, att föreståndarinnan

fortfarande med ospardt nit och med kärlek egnade sig åt

det kall, hon vält till sin lefnads mål, samt att anstalten syntes allt mer

förbättras och, derest tillgångarne det medgifvit, säkerligen skulle hafva

i större omfång utvecklats, såsom genom anordnande af jordarbete och

undervisning i något handtverk, hvartill hittills, i brist på medel, tillfälle

saknats.

Med anledning häraf och i öfverensstämmelse med Serafiinerordensgillets

hemställan anser jag mig höra underdånigst tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 2,500

r:dr måtte jemväl för år 1873 anvisas åt ifrågavarande af Emanuela

Carlbeck inrättade vårdanstalt för sinnesslöa barn, under vilkor att två

elever derstädes kostnadsfritt åtnjuta vård och underhåll.

27:o.

Sedan Riksdagen för år 1872 beviljat ett extra statsanslag af 3,000

r:dr såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken uti Helsingland

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 43

inrättade sjukhem för spetälska, med vilkor att Gefleborgs läns Landsting

till samma ändamål bidroge med minst lika stort belopp, har Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 31 sistlidne

Oktober, med anmälan att Landstinget anvisat för nämnda år 4,000 r:dr

till ifrågavarande inrättning, öfverleinnat en af direktionen för sjukhemmet

gjord framställning, hvaraf inhemta^ att vid denna sjukvårdsanstalt,

som numera är både till byggnader och utredning så fullbordad, att

der kan emottaga^ det antal patienter, för hvilket utrymme linnés, under

loppet af år 1870 anmälningar till inträde skott för mer än dubbelt

så många sjuke som med inrättningens hittills varande tillgångar kunna

vårdas, samt att beräkningen af kostnaderna för det antal patienter, som

antagligen kommer att derstädes under närmast följande år söka inträde,

hvithet antal uppgifvits till 25 å 30 personer, slutar, beräknadt efter 25

patienter, på en summa af 9,200 riksdaler; och har Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande — då före sistlidne lagtima riksdag den grundsats

städse varit tillämpad, att Staten och Landstinget hvardera anvisat lika

stort belopp årligen till sjukhemmets underhåll, då, enligt direktionens

utgiftsberäkning, för anstaltens ändamålsenliga uppehållande fordrades

minst 8,000 r:dr årligen, då Landstinget, af omtanke för sjukvårdens

fullständigare ordnande vid det numera fullbordade sjukhemmet, redan

för år 1872 beviljat hälften af nyssnämnda belopp, och då med Statens

interesse måste anses öfverensstämma, att kraftiga åtgärder blefve vidtagna

för att, om möjligt, förekomma den härjande sjukdomens utbredning

till andra landsdelar — underdånigst hemstält, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af

4,000 r:dr att under år 1873 utgå för ifrågavarande ändamål, med vilkor

att länets Landsting dertill skulle fortfarande bevilja lika stort

anslag.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Sundbetscollegium

förmält, att vid 1870 års slut de af spetälska angripnes antal i Helsingland

uppgick till 98, af hvilka 66 voro ännu arbetsföra, men 32 helt

och hållet urståndsätta att genom arbete bidraga till sitt uppehälle,

samt att under året 12 afiidit, hvaremot 24 tillkommit; utgörande de å

sjukhuset vårdade till antalet 13, af hvilka 1 tillfrisknat och 2 afiidit.

Då det derjemte visat sig, att ifrågavarande svårartade sjukdom är inom

landskapet mycket spridd, och dan verksammaste åtgärden till densammas

hämmande otvifvelaktigt vore de sjukes intagande å en val ordnad

vårdanstalt, har (kollegium på dessa och de i öfrig! af Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande anförda skål tillstyrkt nådigt bifall till den

underdåniga framställningen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bil. N:o 7 till Kongl. Ma:jts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Anslag till Lifrust

kammar en.

Anslag till Svenska

Fornekriftsälhkapet.

Anslag till fortsatt

utgifvande

af arbetet „Svenska

språkets la
-

Med afseende å hvad i detta ämne blifvit af vederbörande anfördt,

och då det upplysta förhållandet, att antalet af de med ifrågavarande

sjukdom behäftade personer i Helsingland under den senaste tiden ökats,

gifver anledning att befara sjukdomens ytterligare utbredning, sannolikt

äfven till angränsande landskap, derest icke sådant förekommes förnämligast

genom anlitande, mera än hittills kunnat ske, af den sjukvård

omförmälda inrättning nu mera, hvad utrymme och utredning angår,

förmår lemna, hvilket åter icke lärer möjliggöras utan ett i någon man

ökadt understöd af Staten, anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till förutnämnda

sjukvårdsanstalt för år 1873 anvisa å extra stat 4,000 r:dr, under vilkor

att Gefleborgs läns Landsting till densammas underhåll bidrager med

minst lika stort belopp.

29:o.

För tillsyn och vård af den i Nationalmuseum inrymda och under

Museiintendentens inseende stälda Lifrustkammaren erfordras, likasom

under innevarande och de närmast föregående åren, äfven för år 1873

ett anslag af 600 r:dr; och hemställer jag derföre i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för samma ändamål

anvisa nämnda belopp, att jemväl under år 1873 såsom extra anslag

utbetalas.

30:o.

Med åberopande af de skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:t att

hos föregående riksdagar göra nådig framställning om medels anvisande

till inlösen för Statens räkning af 300 exemplar utaf Svenska Fornskriftsällskapets

årligen utgifna arbeten, får jag i underdånighet tillstyrka,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för enahanda ändamål

ställa till Eders Kongl. Maj:ts disposition jemväl för år 1873 ett

extra anslag till samma belopp, som tillförne anvisats, eller 1,050 r:dr.

31:o.

F. d. Kongl. Bibliothekarien J. E. Rydqvist har, under förmälan att

af hans arbete »Svenska språkets lagar» ett nytt band, omfattande ordbildningen

med inbegrepp af partiklarne, torde kunna under loppet af näst
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

45

kommande år läggas under pressen, underdånigt anhållit, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning om fortsatt

beviljande af det statsanslag, som nu är anvisadt för utgifvande af

nämnda språkverk; och får jag under åberopande af de skäl, som tillförne

föranledt nådiga framställningar om ifrågavarande arbetes understödjande,

nemligen detsamma^ utmärkta vetenskapliga värde samt dess

vigt för den inhemska språkforskningen, i underdånighet tillstyrka, att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande af

»Svenska språkets lagar» anvisa på extra stat för år 1873 ett lika anslag,

som förut beviljats, eller 1,500 r:dr.

32:o.

I underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 anmälde Riksdagen, huru- Anslag m e. 0.

som, på enskild framställning om vigten deraf att för e. o. Professoren Pe.ofMaZZöm

vid Upsala .universitet C. G. Malmström bereddes tillfälle att utanförea,''tetTukt

afbrott af einbetsgöromål fortsätta sitt arbete »Sveriges politiska historia

från Konung Carl XII:s död till Statsh välfången 1772», hvaraf två delar

från trycket utkommit, Riksdagen på extra stat för år 1869 anvisat eu

summa af 2,500 r:dr för berörda ändamål; och vid hvarje af de tre

sistförflutne riksdagarne beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga

framställningar, för samma ändamål, ett lika anslag att under 1870, 1871

och 1872 utgå. Professoren Malmström, som med anledning häraf erhållit

ledighet från sina tjensteåligganden vid universitetet och tills vidare

bosatt sig i hufvudstaden för att ega lättare tillträde till de i arkiven

härstädes varande handlingar, hvilka äro de tillförlitligaste källor

för ifrågavarande tidehvarf^ historia, har under år 1870 utgifvit från

trycket nämnda arbetes tredje del, omfattande tiden från början af riksdagen

1742 till Konung Fredrik I:s död 1751; och har Professoren Malmström,

uti nu afgifven redogörelse för sin verksamhet under nästlidna

år, anfört: att arbetet så fortskridit, att framställningen vore utarbetad

färdig till slutet af Riksdagen 1756; att de många stridiga berättelser,

som förefinnas om nämnda riksdag och om de händelser, som föregingo

densamma, kraft många detaljundersökningar och kostat mera tid än af

de vurma resultaten kunde synas; att för öfrigt materialiernas vidlyftighet,

tilltagande i omfattning för hvarje riksdag under ifrågavarande

tidsperiod, vore så stor, att ett arbete öfver donna tids historia, som

skulle grunda sig på källskrifterna, icke kunde gå särdeles fort; samt

att särskild!, forskningarna rörande riksdagen åren 1765—1766 for
-

j

s. 46 Kontrollera mot PDF

Anslag Ull persedelutredning

för nya hospitalet

vid Göte
-

46 Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

drade drygt arbete, som ansåges icke kunna under innevarande år medhinnas.

Under åberopande af det högst fördelaktiga vitsord, hvithet tillförne

blifvit inför så val Eders Kongl. Maj:t so in Riksdagen uttalad!, om ifrågavarande

historiska arbetes för tjänster och so in föranled t detsamma^

understödjande å Statens sida, och på det att författaren må genom

fortfarande understöd sättas i tillfälle att utan afbrott fullborda sitt

företag, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för sådant ändamål anvisa åt Professoren Malmström

äfven för år 1873 ett extra anslag af 2,500 r:dr.

33:o.

I underdånig skrifvelse den 27 sistlidne November liar Serafimerordensgillet

förmält, att hospitalsanläggningen å Hisingen vid Göteborg

nu mera så framskridit, att detta hospital, hvilket enligt entreprenadkontraktet

skall vara till afsyning färdigt den 1 nästkommande Augusti,

bör kunna den 1 påföljande September öppnas för sjukes emottagande;

och som det nya hospitalet, hvithet är afsedt för 150 sinnessjuke, således,

då det nuvarande i Göteborg hyser 67 sjuke, hvilka höra till det

nya öfverflyttas, komme att derutöfver lemna utrymme för 83 sjukplatser,

samt att döma efter de senare årens erfarenhet, många månader ej

torde förflyta, innan äfven dessa platser skulle blifva till större delen

upptagna, - hvadan nödig omtänksamhet syntes fordra, att samtliga platserna

blefve före hospitalets öppnande i ordning stälda, har Ordensgillet

i afseende på, bland annat, den för sjukvårdsanstalten erforderliga persedelutredning

anfört:

att, hvad beträffar beklädnad för båda könen så val under sommar

som vinter, funnes deraf föga begagnelig! vid gamla hospitalet, enär

under de senaste åren, med särskild! afseende å den tillämnade flyttningen,

af nya beklädnadspersedlar blifvit derstädes så litet som möjligt

anskaffadt, hvarföre det blefve nödvändigt att uppsätta nära fullständig

beklädnad för 150 sjuke, hälften män och hälften Kvinnor, enligt den

för hospitalen i allmänhet gällande beklädnadsstat;

att då, i fråga om linne- och sängkläder, hvaraf nuvarande hospitalet

egde åtskilligt som kunde användas, lämpligast syntes att detta lades

till ett blifvande reservförråd, Ordensgillet ansåge sig böra hemställa,

att äfven hithörande persedlar finge för 150 sjuke nyanskaffas i öfverensstämmelse

med normalstaten;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil, N:o 7 till Komjl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

47

att af de till serviserna in. in. erforderliga inventarier funnes vid

gamla hospitalet föga, om något, begagnelig^ utan måste dessa samtliga

anskaffas nya, såsom a) sångar och andra möbler jemte utensilier

för sjuklokalerna, b) möbler till biträdande läkarens, predikantens, uppsyningsmannens

och förestånderskans bostadslägenheter och betjeningens

lokaler, c) utredning för kök, mathållning och matens servering åt de

sjuke så väl som åt eu del tjensteman och betjening, d) utredning för

badlokalerna, e) utredning för tvättinrättningen, f) attiralj för apotekslokalen,

g) inventarier för lyshållning^, h) två hästar jemte behöfliga

åkdon med seltyg och öfriga stallförnödenheter, i) redskap för trädgårds-

och andra jordarbeten samt renhållningen, k) verktyg för snic
kare,

smed, målare in. in., samt inventarier för qvinnoafdelningens arbetslokaler,

l) brandredskap, m) orgelharmonium och öfriga tillbehör

för kyrkan och gudstjensten samt n) en boksamling, sådan som vid

öfriga hospitalen funnes att tillgå; och

att, med stöd af hittills inom fäderneslandet vunnen erfarenhet rörande

kostnaden för ny uppsättning vid hospital af förutnämnda förnödenheter,

donna kunde antagas uppgå till omkring 300 r:dr för hvarje

sjukplats, efter hvilken beräkning skulle för utredning af ifrågavarande

hospital med 150 sjukplatser erfordras omkring 45,000 r:dr;

anhållande Ordensgillet, att detta belopp måtte hos Riksdagen begäras,

för att, under form af reservationsanslag, genast ställas till Hospitalsöfverstyrelsens

disposition.

Då det af Serafimerordensgillet för det nya hospitalets första uppsättning

af utredningspersedlar föreslagna belopp synes kunna, under

antagande att någon del af det gamla hospitalets persedlar af ifrågavarande

slag bör ännu vara användbar, nedsättas till 40,000 rdr, får

jag — under erinran att, enligt hvad Ordensgillet meddelat, en besparing

af omkring 50,000 r:dr ansetts komma statsverket till godo å det

för nästlidna år beviljade anslaget till hospitalsfondens förstärkande —

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffande af erforderlig persedelutredning vid det nya

hospitalet, hvithet anses kunna den 1 nästkommande September öppnas

för sjukes emottagande, anvisa ett belopp af 40,000 r:dr att redan under

innevarande år i mån af behof utgå.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

34:o.

Amiag för åter- Serafiuierordensgillet har i underdånig skrifvelse den 18 nästlid ne

sttnn‘ja"nltpi- December, angående ännu återstående arbeten vid nya hospitalet å Hitaiet

vidgQöte- gjngeri) mer} öfverlemnande af ett af kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadskåren

J. G. Richert afgifvet utlåtande i ämnet jemte dertill hörande

ritningar, i underdånighet anfört:

att en af sakkunige män på stället hållen undersökning ådagalagt,

att, på det att den till hospitalet hörande mark må kunna ändamålsenligt

ordnas samt inrättningen beredas fullt tillräcklig och beqväm tillgång

på godt vatten, följande åtgärder vore af nöden, nemligen: 1) att medelst

sugrör dränera så väl hospitalets område som äfven, för tillökning af vattentilloppet,

eu derinvid belägen utmark, kallad Racket, till hvars behandling

på detta sätt Hospitaltstyrelsen förskaffat sig innehafvare!^ tillåtelse;

2) att från den å hospitalets mark redan befintliga vattenrescrvoir leda

vatten in i de särskilda lägenheterna för sjukvård och ekonomi, med

apparater för vattnets uppvärmande till bad och andra behof, samt jemväl

verkställa erforderliga afloppsledningar inom dessa lägenheter; 3)

att anbringa brunnar med tillhörande ledningar för yttre vattenafloppet,

och 4) att schakta och planera gårdar och vägar inom hospitalets område,

macadamisera den störa gårdsplanen samt grusa promenadgårdarne,

vägarne och åtskilliga mindre planer;

att det härför af kaptenen Richert uppgjorda detaljerade kostnads
-

förslag upptager

för dräneringsarbetena...................................................... r:dr 1,100: —

för de i 2:a punkten nämnda vattenledningar med

dertill hörande anordningar ......................................... » 11,908: 61.

för de yttre vattenafloppen med brunnar m. in............. » 5,093: 10.

för de i 4:e punkten omförmälda arbeten ........................ » 17,948: —

samt för tillsyn, oförutsedda och tillfälliga arbeten,

diverse utgifter m. m., omkring 11 procent af Ofri

ga kostnader ................................................ » 3,950: 29.

tillsammans r:dr 40,000: —

Och då angeläget vore, att omförmälda arbeten blefve verkstälda

och det så tidigt, att de kunde vara fullbordade före hospitalets upplåtande

för sjuke, hvilket antagligen kunde börja den 1 nästkommande

September, men de till donna anläggning hittills anvisade allmänna medel

endast afsett inköp af den dertill erforderliga lägenhet samt upp
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. N;o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1872. 49

förandet af hospitalsbyggnaderna, och hospitalsfonden saknade tillgång"

att bekosta ifrågavarande särskilda arbeten, bär Ordensgillet, enär emot

kaptenen Richerts kostnadsberäkningar icke varit något att erinra, underdånigst

hemstält, det Eders Kong]. Maj:t täcktes utaf Riksdagen äska

för berörda ändamål ett anslag af 40,000 r:dr under innevarande år,

att i mån af behof ställas till Iiospitalsöfverstyrelsens förfogande.

Som de af Ordensgillet sålunda föreslagna arbetena synas vara'' ändamålsenliga

och behöfliga, men med ordnandet af gårdar och vägar torde

kunna till en del anstå, till dess, efter hospitalets öppnande, de mindre

sjuka patienternas arbetskrafter kunna dertill, likasom till planering af

trädgårdar och andra dylika ifrågakommande anläggningar, användas,

hvarigenom kostnaderna för de nu föreslagna arbetena höra kunna i någon

mån nedsättas, anser jag, som finner antagligt, att, utöfver kostnaderna

för sjukvården och ekonomien vid detta hospital, efter dess

förestående upplåtande för sjuke, under innevarande år öfverskott å

årets anslag till allmänna hospitalsfondens förstärkande är såsom eu besparing

för statsverket att förvänta, mig ega skål att till Serafimerordensgillets

omförmälda framställning på det sätt i underdånighet tillstyrka

nådigt bifall, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att för förutnämnda arbetens verkställande bevilja ett anslag af tillhopa

33,000 r:dr, att i mån af behof utgå under innevarande år.

35:o.

Provincialläkaren i Sotholms distrikt af Stockholms län, rnedi- Pension för P,-ocme

licentiaten och kirurgie magistern 0r. Bergengren, som pa grund o. Bergmgm,

af Eders Kongl. Majrts vid särskilda tillfällen meddelade nådiga beslut

åtnjutit och ännu åtnjuter tjenstledighet, har i underdånighet

anhållit, att då den sjukdom, till följd hvaraf han varit urståndsatt att

sin tjenst bestrida, icke lemnade hopp om sådan förbättring i hans

helsotillstånd, att det kunde blifva honom möjligt att i tjenstgöring såsom

provincialläkare åter inträda, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta nådig proposition, att ett belopp, motsvarande sökandens

provincialläkarelön på stat, eller 1,500 r:dr årligen, måtte å allmänna

indragningsstaten åt honom anvisas att utgå från och med månaden

näst efter den, i hvilken han erbölle afsked från rikets tjenst; till hvilken

anhållan Sundhets-Collegium uti infordradt underdånigt yttrande tillstyrkt

nådigt, bifall, dels enär genom behörigt, vid ansökningen fogadt

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop\ N:o 1 om Statsverket 1872.

läkarebetyg blifvit styrkt, att Bergengren, som till följd af ryggmärgslidande

med åtföljande lamhet i nedre extremiteterna redan varit i fem

års tid oförmögen att bestrida sin tjenst, ännu fortfarande lider af samma

sjukdom, hvilken, enligt läkarens åsigt, nu mera icke vidare lernnar

något hopp om förbättring, så att Bergengren kan i tjenstgöring åter

inträda, dels ock emedan den ordinarie provincialläkarens långvariga

tjenstledighet vore för läkaredistriktet menlig och hans vikaries aflönande

för statsverket medförde en kostnad, som i det närmaste motsvarade

provincialläkarelönen.

Statskontoret, hvars utlåtande i ämnet jemväl blifvit infordradt, har

underdånigst anfört, att Bergengren, som är född den 13 Mars 1831

och varit anstånd i Statens tjenst sedan den 19 September 1862, då han

utnämndes till den provincialläkarebefattning han nu innehar, hvarförutan

han dock under två år, eller från den 13 September 1860, varit

läkare vid lasarettet och kurhuset i Uddevalla, hvarken i afseende å

lefnads- eller tjenstår på långt när hunnit den i Kongl. brefvet den

12 November 1823 för pensionsrätt å rikets allmänna indragningsstat

föreskrifva ålder af .65 år i det förra och vid pass 40 år i det senare

hänseendet ; men att, då någon förbättring i hans helsotillstånd icke vore

att förvänta, och, i händelse att han icke blefve på indragningsstat Överflyttad,

ifrågavarande provincialläkaretjenst, hvilken redan i fem års tid

varit af vikarie bestridd, fortfarande möjligen för en lång tid komme

att på sådant „ sätt uppehållas, samt dessutom, enligt hvad SundhetsCollegium

upplyst, kostnaden för vikariens aflöning uppginge till ett

belopp, som i det närmaste motsvarade provincialläkarelönen, Statskontoret,

i betraktande häraf och jemväl med hemtadt stöd af den vid

1853—54 årens riksdag af rikets då församlade Ständer i underdånig

skrifvelse den 1 December sistnämnda år uttalade åsigt beträffande

de embets- och tjensteman, som till följd af iråkad obotlig

sjukdom befunnes urståndsätta att sin tjenst utöfva, ansett sig böra i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes génom nådig

proposition föreslå Riksdagen, att provincialläkaren Bergengren, när han

från sin tjenst erhåller afsked, må från och med månaden näst derefter

få öfverflyttas på rikets allmänna indragningsstat till åtnjutande under

sin återstående lifstid af pension till ett belopp, motsvarande hvad han

under tjenstledighet^, efter författningsenligt löneafdrag till sin vikarie,

egen att af sin lön sjelf uppbära, eller tre fjerdedelar deraf med 1,125

r:dr årligen.

Lika med Statskontoret anser jag mig böra tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen gorå nådig framställning om provincial
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

51

läkaren Bergengrens uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

af pension, efter ''erhållet afsked, i öfverensstämmelse med hvad

Statskontoret föreslagit.

36:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har lektorn vid Stock- understen åt

hokus gymnasium L. A. A. Aulins enka, Edla Walborg Holmberg, i un- Anms inka.

derdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition om beviljande åt henne af årlig pension.

Handlingarna utvisa, bland annat, att lektorn Aulin vid sin död den

16 September 1869 efterlemna! jemte enkan tre barn, nemligen två söner,

den ene född 1862 och den andre 1866, samt en dotter född 1860,

och att, enligt bouppteckningen, boets tillgångar, bestående af lösören,

uppgått till 4,750 r:dr, men skulderna till 8,109 r:dr 5 öre; att Aulin,

som var född 1826, blef student 1844, filosofie doktor 1851, förordnades

till vikarierande lektor vid Gefle gymnasium 1852, utnämndes till docent

i grekiska språket vid universitetet i Upsala 1856, till lektor i

Gefle 1858 och till lektor vid Stockholms gymnasium 1862, samt att

Aulin utgifvit åtskilliga läroböcker för läroverken, äfvensom från år

1865 med understöd af allmänna medel Pedagogisk Tidskrift.

Uti infordrad! underdånigt utlåtande öfver ifrågavarande ansökning

har Direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk, jemte

förmälan att Direktionen ansåge sig höra vitsorda lektorn Aulins störa

förtjenst^ om det svenska skolverket, hvarigenom han utan tvifvel

varit en af dess mest framstående män, vidare anfört, att hvad först

beträdande Aulins senaste lärareverksamhet vid det under Direktionens

omedelbara uppsigt stående Stockholms gymnasium, han redan

häruti var utmärkt genom sin värma kärlek för det läroämne, han

hade att meddela, samt genom sina öfråga pedagogiska egenskaper,

hvarigenom han ej blott vetat att fora lärjullgarne framåt i kunskap,

utan ock kraftigt bidragit att utbilda dem till det sedliga allvar, som

bör vara lärarens och uppfostrarens förnämsta syfte; att, jemte Aulins

rastlösa nit i donna honom närmast liggande verksamhet, har ock sökt

verka för det svenska elementarläroverket i allmänhet, i det han icke

allenast oberäkneligt gagna! detsamma genom sina utgifna pedagogisktlinguistiska

skiffer, hvilka så inom fäderneslandet som utom detsamma

ådragit sig förtjent uppmärksamhet, utan äfven måhända ännu mera genom

den af honom påbörjade tidskrift, som erbjudit ett kraftigt medel

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' 52 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

till meningsutbyte och erfarenheters meddelande på uppfostrans och undervisningens

område, samt till väckelse och lifaktighet hos lärarns vid

elementarläroverken; och då jemte dessa hans förtjenster toges i betraktande

så väl den högst obetydliga ekonomiska fördel han skördat af sina

vetenskapliga arbeten utöfver hans knappa löneinkomster, som gjorde

det för honom svårt, om ens möjligt, att genom besparingar under lifstiden

tillgodose hustru och barn efter hans bortgång, som öck dessas utblottade

belägenhet, kunde Direktionen icke annat än anse, att bär ett

sådant fall vore förhanden, då understöd af statsmedel rättvisligen borde

ifrågakomma, hvarför Direktionen i underdånighet tillstyrkte bifall till

den gjorda ansökningen.

Som Aulin varit eu af de insigtsfullaste och mest verksamme pedagoger,

livilka'' det svenska elementarläroverket på senare tid egt, och

han för detsamma, oaktadt svag helsa och tilltagande sjuklighet, rastlöst

offrat sina krafter, tvekar jag icke, i betraktande häraf, att, till förmån

för hans i ytterligt knappa omständigheter efterlemnade hustru

och barn, tillstyrka, att Eders Kongl. Majd behagade gorå nådig framställning

till Riksdagen, att åt lektorn Aulins enka måtte beviljas understöd

från allmänna indragningsstaten med 300 r:dr årligen, så länge hon

lefver och enka förblifver.

Hvad föredragande Departementschefen i ofvanberörda

afse end en yttrat och hemställt täcktes Hans Näjd

Konungen, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfrige ledamöter,

i nåder gilla och bifalla, med befallning tilllika,

att utdrag af detta protokoll skulle till FinansDepartementet

öfver!emnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof i hvad angår

Åttonde och Nionde Hufvudtitlarne.

Ex protocollo

C. A. Th. Ådelgren.

STOCKHOLM, IWAR H/EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1872.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

i Bil. N:o S a) till Kongl. Moj:ts Nåd. prop. N:o l om Statsverket 1872.

Pag. 11 råd. 7 nedifrån, står: 107,978 R:dr.

läs: 107,958 R:dr,

„ 12 „ 15 uppifrån, står: kolonner med fordon.

läs: kolonner än fordom.

» 47 „ 2 o. 3 „ står: arméens, Werm!ands Fältjägareregementes och be
väringsmanskapets

vapenöfningar.

läs: arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfning

ar.

» 49 „ 7 nedifrån, står: a) Korporalskolor.

läs: a) Förberedande underbefälsskolor.

Bih. till Biksd. Prof. 1872.

1 Sami.

1 Afd.

2 Saft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.