Sök i Ratio Lex

A ongl. Maj.tt Nåd. Proposition N:o 17

1872-02-24 · 24 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1872:17, A ongl. Maj.tt Nåd. Proposition N:o 17

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

A ongl. Maj.tt Nåd. Proposition N:o 17.

i

X

N:o 17.

An k. till Riksd. Kansli d. 24 Febr. 1872, kl. ,8 r,. in.

Kong!-. Maj ds nödiga Proposition till Riksdagen, i fråga om bergverlistiondens

upphörande; Gifven Stockholms Slott den 16

Februari 1872.

Uti skrifvelse den 5 Juni 1866 hafva Rikets då församlade Ständer underdånigst

förmält, hurusom hos dem särskilda framställningar blifvit gjorda angående

upphörande af all tionde å tillverkningar af metaller eller andra mineralrikets

alster, der dessa tillverkningar icke voro i besittning af särskilda förmåner eller

privilegier; varande till stöd för dessa framställningar hufvudsakligen andraget: att,

sedan dåmera stångjern sti 11 verkningen inom hela riket samt tackjärnstillverkningen

utom de priviligioräde, bergslagerna blifvit från tionde eller produktionsskatt befriade,

konseqvensen fordrade, att andra metalltillverkningar, som ej voro i besittning

af särskilda förmåner, komme i åtnjutande af eu dylik befrielse; att då, enligt

Kong!. Förordningen don 20 September 1859, alla verk och inrättningar, som afsåga

förädling eller tillgodogörande af mineralrikets alster, förklarats vara att anse

såsom fabrikör, enahanda beskattningsgrund för samtliga dessa verk och inrättningar

borde tillämpas; att emellertid de så kallade ädlare verken betungades hårdare

än andra verk och inrättningar, i det de, utom erläggande af bevillning i män af

inkomst, tillika måste, oberoende af huruvida någon inkomst erhölles, utgöra grundskatt

eller tionde; samt att, hvad koppartillverkningen beträffade, bibehållandet af

produktionsskatten för donna handtering icke väl öfverensstämdc med nu gällande

tulltaxa, enligt hvilken all utförselstull, således äfven å malm, upphört, hvaraf följ.

don kunde i allmänhet blifva, hvad redan undantagsvis inträffat, att, till undgående

Bill. till Riksd. Prof. 1872. 1 Samt, 1 Afd. 8 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 17.

nf deri dryga produktionsskatten, deri rån malmen eller den forsta produkten af

smältningen till utlandet utfördes och der förädlades, samt att. landet, såmedelst

ginge i mistning af icke ringa arbetsförtjenst.

Och som Rikets Ständer. Indika, vid pröfningen af dessa framställningar,

ansett olämpligheten och obilligheten af produktionsskatter i allmänhet icke vara

ringaste tvifvel underkastad, i följd deraf funnit att bibehållandet af en sådan beskattning,

der den cgde rum, icke borde ifrågakomma, der ej särskilda förhållanden

påkallade undantag från den i Bevillningsförordningen uttalade jemlikhetsgrundsats;

att dock i förevarande hänseende sådana särskilda förhållanden icke saknades,

i det nemligen flera af de s. k. ädlare verken, hvarmed här förstodes ej allenast,

sådana, der ädlare metaller frambringades, utan äfven de verk, som afsåge tillgodogörande

af andra mineralrikets alster med undantag af jernet, vore gynnade med

privilegier och förmåner af icke ringa värde, i hvilka tall, ehvad än kunde sägas

om lämpligheten af deri nuvarande produktionsskatten, likväl sjelf va beskattningsåtgärdens

rättmätighet, ej kunde förnekas, så länge de förmåner, för hvilka skatten

vore att anse såsom en årlig ersättning, ännu qvarstode, och att alltså eu fullständig

utredning i fråga om de privilegier och särskilda förmåner, af hvilka de

olika verken kunde vara i besittning, erfordrades, innan frågan om tiondeskattens

upphörande afgjordes, så hafva Rikets Ständer i underdånighet anhållit, det Kongl.

Maj:t täcktes låta inhemta de för frågans utredning nödiga upplysningar samt derefter

till Riksdagen aflåta nådig proposition angående upphörande af nu utgående

kopparränta och tionde å tillverkningar af metaller eller andra mineralrikets alster,

der dessa, tillverkningar icke voro i besittning af privilegier eller särskilda förmåner.

Sedan med anledning häraf Kommers-kollegium erhållit nådig befallning

att, efter inlimmande af erforderliga upplysningar, till Kongl. Maj:t afgifva utlåtande

i ämnet, har Kollegium uti underdånig skrifvelse den 15 November 1870, jemte

meddelande af hvad vederbörande länsstyrelser och bergmästare uti af Kollegium

infordrade yttranden anfört, tillika dels på grund af undersökningar, anställda såväl

i Kollogii eget arkiv, som i Kammar-kollegium, lemna! eu utredning åt de ännu

kvarstående förmåner, hvarmed vissa bland ifrågavarande verk blifvit af staten

hugnade, dels ock beträffande Rikets Ständers ofvanberörda framställning om medgifvande

af befrielse från afrad för de tillverkningar hvilka åstadkommas utan tillgodonjutande

af några privilegier eller särskilda förmåner, yttrat att, ehuruväl det

billiga och rättvisa i incdgifvandet af en dylik befrielse icke kunde förnekas, det.

likväl derjemte syntes vara önskvärd!, att donna befrielse kunde äfven till de veide,

söm voro försedda med särskilda friheter eller förmåner utsträckas, enär, utom det

mindre lämpliga i bibehållandet ensamt för några få verkstäder af eu särskild skatt,

hvilken icke längre funnes tidsenlig eller nöjaktigt motsvara sitt ändamål; säkerligen

ganska störa svårigheter skulle möta för ett billigt ordnande, i fråga Om dessa

verkstäder, ''af förhållande! emellan friheterna eller förmånerna å ena sidan och skatten

å den andra; och både Kollegium fördenskull tillstyrkt:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17. 3

att tiondeskatten för tillverkningen af andra mineralrikets alster än jern,

der sådan skatt, enligt nu gällande bestämmelser, vore eller borde varda åsatt,

måtte icke blott afskaffa» i fråga om verk, hvilka ej åtnjöto några privilegier af

särskilda friheter eller förmåner, utan ock kunna för verk, försedda med dylika

privilegier, upphöra mot privilegiernas indragning eller aflösande; äfvensom att, der

egaro eller innehafvare af verk, tillhörande sistnämnda slag'', skulle vägra att privilegierna

frånträda, och donna vägran befunnes utgöra hinder för nyssnämnda reglering

vid verket, eu uppskattning eller beräkning af värdet, å ena sidan, af privilegierna

samt, å andra sidan, af den utgjorda åtrå den måtte, i fråga om sådant verk,

för någon viss tid genom Kammar-kollegii försorg varda verkställd, för att sedermera

lägga» till grund för det ytterligare åtgörande härutinnan, hvartill omständigheterna

kunna föranleda.

Efter emottagande af detta utlåtande har Kongl. Maj:t anbefallt Kammarkollegium

att i afseende på alla de ifrågavarande verk, hvilka voro i åtnjutande af

särskilda friheter eller förmåner, med undantag af Sala silfververk, vid hvilket förhållandena

äro af alldeles särskild beskaffenhet, låta inhemta vederbörande egares

eller innehafvare» yttranden om och på hvilka vilkor do kunde vara villiga att,

mot upphörande af den från verket utgående tionde, afstå från do af verket åtnjutna

privilegierna; att derefter i afseende på dem bland berörda verk, hvilkas

innehafvare förklarade sig icke vilja utan andra vilkor, än tiondens upphörande,

frånträda privilegierna, uppgöra en uppskattning af värdet under de 5 åren 1865—

1869 å ena sidan af privilegierna och å andra sidan af den afrad, som under samma

tid från verket utgått; samt slutligen att rörande do vilkor, hvarunder tiondens

upphörande må kunna medgifvas, gemensamt med Kommers-kollegium afgifva underdånigt

utlåtande; och hafva till följd häraf Kollegierna uti underdåniga skrifvelse!''

den 13 November och 23 December 1871, med öfverlemnande af oj mindre

de utaf verkens ägare eller innehafvare afgifna yttranden, än ock do upplysningar

om förmånerna och tionde!!, som inkommit, särskild! för hvarje verk afgifva t en

efter länen, hvaruti verken äro belägna, uppställd redogörelse såväl för nyssberörda

yttranden, som för medelbeloppet under åren 1865—1869 af de åtnjutna förmånerna

och den erlagda afraden eller tionden, dervid likväl, enär ändamålet med

jemförelse!! emellan förmåner och tionde ansågs icke åsyfta det förflutna utan det

närvarande förhållandet, hemmansräntor, der sådana förekomma bland friheterna,

blifvit beräknade enligt de grunder, hvarefter grundräntor och kronotionde, enligt

Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869, från och med år 1871 och framgent skulle

utgöra».

Bland de uti berörda redogörelse upptagna verk förekomma äfven dels

Hellefors silfververk i Örebro län och dels Garpenbergs kopparverk i Stora Kopparborgs

län. Men då, hvad angår Hellefors, der sedan år 1852 någon silfvertillverkning

ej egt rum eller tionde utgått, en af verkets egaro gjord ansökning om

verkets nedläggande för närvarande är beroende på Kongl. Maj:ts pröfning, nedi,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Fre/position N:o 17.

beträffande Garpenberg, ytterligare utredning funnits erforderlig, innan frågan om

tionden för detta verk kan till Riksdagens pröfning framläggas, så anser Kongl.

Maj:t, som ock med afseende härå i den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd

och behof beräknat att tionde af Garpenberg likasom äfven af Sala silfververk

skulle komma att för år 1873 utgå, nämnda verk höra här förbigås. Vidkommande

åter de öfriga privilegierade verken, så inhomtas af omförmälda redogörelse

följande förhållanden, nemligen:

Södermanlands län:

Tunabergs kopparverk i Tunabcrgs socken och Jönåkers härad, åtnjuter, på

grund af Bergskollegii utslag den 5 Juli 1757, nyttjanderätten till Tana bbrgslags

allmänning med dervarande oskattlagda torp, så länge verket upprätthålles och på

bergsvis drifves samt detta skogsundorstöd behöfves, likväl med den inskränkning

hvartill den åtskilliga å allmänningen belägna hemman och lägenheter tillagda

rättighet till skogsfång derifrån föranleder och med förbud att från allmänningen

"göra någon afsalu11.

Egarnc till detta kopparverk hafva uti sitt den 1 sistliden Juli afgifna yttrande

hufvudsakligen anfört: att koppargrufvornas bearbetande, allt ifrån den

tid allmänningen till verkets understöd upplåts, under borgverksstyrclsens tillsyn

och i enlighet med dess föreskrifter fortsatts och på rätt bergsvis bedrifvits med

större och mindre framgång men utan afbrott; att den ringa produktionen icke

egde sin grund i bristande arbete utan i minskad malm tillgång och ogynsamma

tillfälligheter under grufvebrytningens fortgång; att försöksarbeten ännu alltjemt

fortsattes, och detta så mycket heldre, som, enligt sakkunnige mäns utsago, förhoppningar

att åter träffa ymnigare malmtillgång ingalunda saknades, utan sådan

fastmera kunde med säkerhet påräknas; att det under sådana förhållanden icke

kunde komma i fråga att afbryta verkets fortsätta bedrifvande och lemna åt ödeläggelse

donna dyrbara grufva, hvarigenom de på den samma nedlagda ansenliga

kostnader skulle uppoffras och eu källa till allmän och enskild fördel utsina; att

den kopparverket anslagna allmänning, hvilken enligt en af Landtmätaren Rivell

år 1741 upprättad karta innehölle 8,683 tunnland, med undantag af de derå varande

lägenheter, som af verkets egare icke disponerades, ånyo b lifva t afmätt och å karta

affattad åren 1861—1866, dervid likväl betydliga olikheter med de å ofvannämmla

af Rivell upprättade karta angifna förhållanden yppats, bestående deruti, dels att

åtskilliga hemman och torp nu innehade helt andra egofigurer, än Riv alls karta

utvisade, dels att vid sednaste afmätningen allmänningens och angränsande hemmans

egor icke alltid kunnat från hvarandra särskiljas, af hvilken anledning dessa

sistnämnda, der do ej varit till hemmanen inhägnade, upptagits såsom allmänningen

tillhörande, dels äfven att rågångsgränsen emot östkinds härads allmänning å Rnells

s. 5 Kontrollera mot PDF

KonyL Maj dt Nåd. Proposition N:o 17. 5

karta voro oriktig, på grund hvaraf allmänningens ytvidd, enligt sednast upprättade

karta, visade sig större, icke allenast än hvad Rivells karta angåfvo utan ock än

den i verkligheten vore; att allmänningen enligt den sednastc kartan innehöllc:

torp och lägenheter............................. 843 tunnland,

duglig skogsmark...............................5,194 „

oduglig egorymd...............................2,793

eller sammanlagdt 8,830 tunnland,

hvartill k om me för de lägenheter, som icke blifvit ånyo uppmätta,

det å Rivells karta upptagna ytinnehåll................. 243

hvarigenom hela ytvidden komma att utgöra 9,073 tunnland;

att af de å allmänningen befintliga torplägenheter tio vore soldat- eller båtsmanstorp,

sju vore underlagdo den landshöfdingen i länet på lön anslagna kungsladugården

Wådcrbrun», tre tillhöriga Tuna kyrka och tretiotre disponera-!es af kopparverkets

egaro, som genom kontrakt, ställda på uppsägning, upplåtit dem åt

arrendator»;!'', hvilka, förutom några knappt nämnvärda leveranser af spånad, aska

och lingon, årligen i arrende utgjorde 320 R:dr i penningar, 30 kubikfot råg, 30

kubikfot korn och 2,695 dagsverken samt verkställde kolning af trävirke till 160

läster kol; att allmänningens afkastning af skogsprodukter icke kunde med noggrannhet

uppgifvas, enär, vid den indelning till en ordnad skogshushållning, som

öfvergått såväl allmänningen som Näfvcqvarns egna skogar, delar af de olika skogarne

efter belägenheten blifvit sammanförda uti samma block; men att, då årsafverlmingen

öfver hufvud voro upptagen till 31 kubikfot på tunnlandet duglig skogsmark,

don årliga afkastning^!! af allmänningen efter donna beräkningsgrund kunde

antagas utgöra:

161,000 kubikfot eller..................................1,610

famnar, hvarifrån borde afräknas det årliga skogsbehofvet, dels för de å allmänningen

belägna omkring 27 mantal, utgörande för hvarje mantal, med

hänsigt till hvad som under femårsperioden 1865—1869 blifvit utsynt, i

medeltal 30 famnar byggnads- och gärdselvirke samt ved, eller tillhopa 810

famnar, och dels för de å allmänningen varande oskattlagda lägenheter

efter dels 8 och dels 5 famnar för hval jo.................... 443 ^ 253

hvadan för kopparverkets behof återstodo en årlig virkestillgång af...... 357

famnar eller 35,700 kubikfot; att då egarne samvetsgrann!: uppfyllt och uppfyllde

do vilkor, som vid allmänningens upplåtande blifvit lastade, och detta understöd åt

verket, enligt hvad de ansago sig hafva ådagalagt, ingalunda vore för framtiden

obehöflig!, de ock vore öfvertygade, att de vid de förunnade förmånerna skulle

hafva blifvit oförändrad! bibehållne, derest icke fråga blifvit väckt om en förändrad

anordning med de privilegierade ädlare verken i allmänhet i den syftning, att

tionde!! skulle upphöra emot förmånernas indragning eller aflösning; men att, då

förhållandet nu vore sådan!, egarne funne sig höra underkasta sig den ifrågasätta

förändringen på det sätt, att tionde» komme att upphöra emot förmånernas billiga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. May.U Nåd. Proposition N:o 17.

aflösning i den form att, sedan skattläggning egt ram efter sådan skålig metod,

som tillförene i likartade fall blifvit tillämpad — i hvilket afseende vederbörande

önskningsvis ifråga ställt den Savolaxska skattläggningsmetodens användande — det

tillätes verkets egaro att till skatte lösa såväl de af dem nu disponerade o skattlagda

torpen som sjelfva allra än ningen till så stor del, som vore öfrig, sedan vederbörande

hemman och lägenheter deraf fått sin tillständiga del. Till fullständigande

af dessa, upplysningar är uti en från bruksegame sedermera erhållen promemoria

uppgifvot, att den arrendatororne å torpen åliggande kolningsskyldighet i värde

kunde antagas till omkring 2 R:dr pr läst, samt att verkets behållna afkastning

från allmänningen hufvudsakligen eller till omkring nio tiondedelar utgjordes af

kolved, hvarå värdet under de tio sista åren knappast kunde antagas uppgå till

mera än 2 Ridt- för famnen, och till återstoden eller omkring en tiondedel af byggnadsämnen,

som icke kundo uppskattas högre än till 15 R:dr för hvarje famn,

transportkostnaden oberäknad.

Vederbörande bergmästares till Kommers-kollegium afgifna berättelse för

år 1861, hvari förhållandena angående donna allmänning beröras, afviker i så måtto

från förestående uppgifter att, enligt samma berättelse, de å allmänningen belägna

skattlägga hemmanen, af hvilka de flesta skola tillhöra Tunabergs kopparverks och

Näfveqvarns jernbruks egare, utgöra sammanlagdt 28 Adels mantal och de bemälde

bruksägare tillhöriga lägenheter å allmänningen uppgå till ett antal af allenast

27 stycken.

Vidkommande särskild! de till kungsladugården Väderbrunn och Tunn

kyrka hörande lägenheter hade, enligt hvad i Kammar-kollegium befintliga handlingar

angifva, de förra blifvit af Konung Carl XI anslagna till brukande af några

under Nyköpings slott och nämnda kungsladugård lydande egor och de sednare

upplåtits Tutia kyrka jemlik! Kongl. Brefvet den 27 Oktober 1605.

De förmåner Tunabergs kopparverk, enligt hvad bär ofvan uppgifvet är,

från staten åtnjuter, uppgå sammanräknade till följande värde:

penningar................................. 620:

30 kubikfot råg å 2 R:dr 39 öre kubikfoten............ 71: 70

30 „ korn å 2 „ 3 „ „ 60: 90

2,695 dagsverken å 89 öre stycket................. 2,398: 55

för kolning af 160 laster kol å 2 R:dr per läst.........- 320: — 3,171; 15.

357 famnar virke å 100 kubikfot å hvarje, hvaraf 35,7 famnar byggnadsämnen

å 15 R:dr per famn............................ 535: 50,

och 321,3 famnar kolved ä 2 R:dr per famn.................. 642: 60,

Summa Runt R:dr 4,349: 25,

hvaremot den till en trettondedel af tillverkningen uppgående, till statsverket influtna

afraden eller tionden, beräknad till värde efter försäljningspris, i medeltal

årligen utgjort:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj it t Nåd. Proposition N:o 17. (

1 centner 82 skålpund 81 ort garad koppar å 49 R:dr 53,60 per centner DO: 56,

13 skålpund 90 ort koboltmalm å l R:dr per skålpund .......... 43: 90,

Summa R.mt Rall'' 134: 46,

från hvilket belopp dock borde afräkna» utbetalda fraktkostnader med i

medeltal.............................. • • ......... 2: 70,

då behållna inkomsten blefve.....................Runt R:dr 131: 76.

r Östergötlands lim:

Åtvidabergs kopparverk i Åtvids socken och Rankekinds härad har genom

Bergs-kollcgR utslag den 17 Augusti 1775 fått till Malmviks grufras behof och

nyttjande under kopparverket upplåten en del af allmänning©!!, Gaddstigen, innehållande,

enligt en år 1776 upprättad och den 1 Februari 1777 fastställd karta,

420 tunnland, utom en å alhnäiiningen belägen mindre sjo, “Googjöl11, om 11£ tunnlands

vidd.

Under anförande, att ofvannämnda allmänningstrakt, som vid förnyad afmätning

år 1865 befunnits innehålla 400 tunnland 7,9 kappland, oberäknad! iörberörda

sjö, hvilken omfattade en ytvidd af 12 tunnland 3,7 kappland, blifvit till verket

upplåten genom afhandling den 15 Juni 1774, i sammanhang''med försäljningen

till verkets dåvarande intressenter af- den på statens bekostnad för bearbetande

upptagna Malmviks koppargrufva, bär verkets innehafvare i sitt den .16 sistlidne

Maj afgifna yttrande sekt visa, att berörda-allmänningstrakt, icke kunde anses såsom

någon kopparverket förunnad förmån och följaktligen icke heller borde derifrån

skiljas, i händelse den'' verket hittills åliggande, för dess fortsätta bedrifvande tryckande

kopparafraden, som oafbrutet ifrån • verkets uppkomst intill närvarande tid

för staten utgjort en högst betydlig årlig inkomst, skulle komma att upphöra, men

tillika förklarat, att han, i händelseI kopparverket kunde anses vara i besittning af

någon särskild förmån, v öre villig frånträda densamma, så vida en sådan uppoffring

bidröge till att, vinna befrielse från tionde å koppartillverkningen.

Med anledning af uu omförmälda yttrande hafva Kollegierna i underdå1

nighet erinrat, att då hvarken -den i Statskontoret och Bergskollegii protokoll för

den 15 Juni 1774 intagna afhandling om det emellan kronan och intressenterna i

Åtvidabergs kopparverk då afsilande köp om Malm viks grufva, eller Bergskollegii

förberörda utslag angående upplåtelsen af ifrågavarande - allmänningstrakt gåtvo

anledning till det antagande, att donna upplåtelse skott till följd af något vid

nämnda köp derom träffadt, aftal, nyttjanderätt©!! till merborörda de! af allmännini

gen Gaddstigen måste anses såsom'' eu särskild verket förunnad förmån.

Om ifrågavarande allmänningstrakts afkastning föreligga tvånne olika uppgifter,

af hvilka dén ena, som lemnats på bruksintiehafvarens föranstaltande och

bifogats hans yttrande, innehåller, ätt skogen under de sista fem åren endast biff
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kanal- Maj:U K åd. Proposition A :o 17.

vit anlitad för kolning till ett årligt medelbelopp af omkring 850 läster, hvilkas

värde på botten, sedan kolningskostnaden blifvit afräknad, icke kunde beräkna»

högre ån till 1 Rall- 50 öre för hvarje läst, eller sammanlagdt 525 Rall-, och deri

andra, meddelad af jägmästaren i orten, innehåller, att årliga afkastningcn, under

åren 1866—1870 i medeltal utgjort 856 läster kol, ehuru skogen, äfven om densamma

varit af bättre beskaffenhet än som vanligen vore förhållandet, efter vanlig

beräkning ej bort årligen lemna mer än 140 å 150 läster, hvarå värdet efter ortens

virkespriser kunde beräknas till 8 R:dr 50 öre för hvarje läst. kol på botten. Efter

donna beräkning och sedan kolningskostnaden, 1 R:dr 50 öre per läst, blifvit fråndragen,

skulle den af verkets innehafvare tillgodonjutna afkastningcn uppgå till

712 Rxlr, och den afkastning, som med skogens bestånd vore påräknelig, till 280

å 300 R:dr årligen.

Tion den, som utgått med en trettondedel af tillverkningen, har deremot i

medeltal utgjort 760 centner 91 skålpund 60 ort garad koppar, som, försåld efter

i medeltal 55 R:dr 66,356 öre per centner, uppgått till ett värde af . . . 42,354: 96, - hvarifrån dock hör afräkna» utbetalda fraktomkostnader i medeltal . . . 345: 81,

då behållningen blifver..................Summa R:mt R:dr 42,009: 15.

Dylta svafvelvitriol- och rödfärgsverk i Axbergs socken och Örebro härad.

— Egaren deraf, hvilken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 31 Januari 1868, i

ersättning för de af verket förut in n öhaf da förmåner erhållit en penningsumma af

88,587 R:dr 80 öre, ovilkorlig eganderätt till sjelfva bruket, i stället för den vilkorlig

hvarmed detsamma förut innehafts, samt rättighet att, efter deri verket

under nyttjanderätt dittills upplåtna Östra allmänningens skattläggning och indelning

till hemman, densamma till skatte lösa efter 6 års kronovärderingsräntor,

hvad skogen, och 10 års, hvad inegorna angår, har uti den 14 sistlidne Juni afgifvet

yttrande förklarat, att, som tillverkningens och i följd deraf äfven tiondens

storlek årligen vore olika, han icke kunde framlägga något tillförlitligt förslag

beträffande tiondens upphörande, hvarföre han ansåge rättast och bäst vara, att

tionden af svafvelvitriol- och rödfärgs tillverkningen fortfarande utginge.

I fråga om beskaffenheten af den eganderätt, hvarunder vederbörande bruksägare

innehaft Bylta bruk före den genom berörda nådiga bref fastställda förändringen

i verkets förhållande till staten, förekommer, att, sedan å kronans vägnar

blifvit yrkad t, att, som Bylta bruk allt ifrån dess första anläggning varit kronans

tillhörighet och icke någonsin blifvit under eganderätt afstådt, utan, såsom de för

bruket från äldre lider utfärdade privilegier* utvisade, allenast under nyttjandeoch

besittningsrätt upplåtet, det af Örebro häradsrätt för Generaladjutanten m. m.

Friherre 8. C. Åkerhjelms sterbhusdelcgare den 15 April 1823 meddelade fastebref

å bland annat nio elftedelar i berörda bruk med dertill hörande masugn, grefvar

och öfriga inrättningar jemte de till grund derför varande köpe- och bytesafhandlingar

samt uppbud, så vidt de både afseende på svafvelbruk^ och grefvar! med

dertill lydande kronans tillhörigheter, skulle förklara» ogiltiga, så har Kongl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 17. 1)

genom dom den 7 Juni 1841, enär å kronans vägnar under rättegången icke på-''

stridt, mindre visudt blitVit, att bruk segar ne i någon män brustit i uppfyllandet af

do skyldigheter emot kronan, som jemlik! utfärdade privilegier voro med besittningsrätten

till samma bruk förenade, förklara! Häradsrättens ofvatmäimida fastebref

giltig!, utom hvad änglök svafvelgrufvan, hvilken, i likhet med graf v or i allmänhet,

vore att anse såsom lösegendom, derå lagfart cell fasta ej bort ineddelas;

Den förmån bruksegaren, enligt hvad bär ofvan är anförd!, erhållit genom ovilkorlig

eganderätt till bruket, kan sålunda icke anses motsvara hela dess värde;

Utan inskränker sig till eu del deraf, hvars storlek det emellertid torde blifva

svårt att bestämma.

Den vid bruket bibehållna östra allmänningen bär blifvit skattlagd deri

12 Augusti 1869 och indelad till tväune hemman om sammanlagd! 1 j mantal;

hvilken skattläggning likväl icke ännu är af Kammar-kollegium slutligen fastställd;

och som å ena sidan någon uppgift öfver de taxeringsvärden, som år 1871

må hafva blifvit hemmanen påförda, icke varit för Kollegiutn tillgänglig, och å

andra sidan skatteköpeskillingon icke känna! till beloppet bestäm iliad, förr äu

hemmannens räntor blifvit i laga ordning fastställda, hafva Kollegierna för närvarande

sakna! erforderlig ledning för bedömande af värde! å den förmån, som

genom bruksegarens rätt till skatteköp af om förmälda hemman må anses honom

fillgodokomma.

Den enda af de förmåner bruksegaren nu innehar, som för närvarande

kan i pcnuiugevärde uppskattas, är således ofvatiuämnda till honom utbetalda

penniugesumma, hvaraf årliga afkomsten, beräknad efter förn för hundrade, utgör

4,429 Rall- 39 öre.

Beträffande åter beräkningen af den tionde, som från detta, verk utgått;

äfvensom värde! derå, förekommer, att tionden före är 1869 utgick med eu tiondedel

af hvad soni tillverkades och tick lösas efter ett gammal! lågt kfohovärde;

hvaremot densamma från och med sistnämnda år och framgent Utgöfes in natura

med eu trettondedel af tillverkningen.

Då ti (luden s belopp och värde under ett enda år icke lemna f någon tillförlitlig

grund för bedömande af verkets produktionsförmåga i allmänhet, hafva Kollegierna,

emir, så vidt tillgängliga handlingar upplysa, efter den af Kong!. Maj:t den

31 Januari 1868 fastställda reglering icke inträd! någon annan nämnvärd förändring

i produktionen, än att under år 1870 svafveltillvorknmg icke varit bedrifvon, hvaremot

rödfärg och vitriol tillverkats till så mycket större belopp, så att tillverkningen

i sin helhet, bedömd efter de pris hvartill de båda sistförfluten årenö tionde

blifvit försåld, i värde ungefärligen motsvarar tillverkningen för åt 1869, föreställt

sig, att äfven för beräknande af detta verks tionde förhållandena under åren

1865''—1869 höra läggas till grund, likväl så att endast tretiondedelen af tillverkningen

under donna till dervid såsom tionde upptages. I saknad af uppgifter om

Bill. till Piksd: Pro). 1872. 1 Sand. 1 A/d 8 Höft. ’1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong1. May.ts Nåd. Proposition N:o 17.

hvad de vid Bylta under åren 1865—1868 åstadkomna produkter vid försäljning

betingat, hafva jemförelse!- blifvit anställda med de pris, hvartill tionden af svafvel,

vitriol cell rödfärg vid andra verk under den ifrågakomma femårsperioden

blifvit försåld; och som häraf visar sig, att de mindre betydliga prisskilnader, som

egt rum i afseende på svafvel och vitriol, endast kunna anses såsom tillfälliga,

hafva Kollegierna ansett de pris, hvartill 1869 års tionde af dessa produkter från

Bylta bruk blifvit försålda, utan fara för misstag kunna användas för alla kär

ifrågakomna fem år, hvaremot, att döma efter den vid Stora Kopparberget förekommande

förhöjning i värdet å rödfärg, om jemförelse anställes emellan de derstädes

i detta afseende gällande pris för 1869 å ena sidan och för de näst föregående

fyra åren å den andra, en nedsättning i det för 1869 års rödfärgstiondc

från Bylta erhållna pris ansetts höra ske med 16 procent för 1865, med 9 för 1866

sirat med 4 procent för 1867 och 1868 årens tionde.

Med tillämpning af dessa grunder uppgår tionden för åren 1865—1869 i

medeltal till följande belopp och värde:

28 centner 49 skålpund svafvel å 7 K:dr pr centner 199: 43.

32 „ vitriol å 3 R:dr.......... * 96: —

98 „ 48 skålpund rödfärg å 4: 08,70 402: 49.

Summa Runt R:dr 697: 92.

Hesselkulla grufva i Vintcråsa socken och Lekebergs bergslag, hvarest af

ålder kopparmalm brutits, är endast på det sätt försedd med någon förmån, att

för det intrång, som genom grufvedriften förorsaka,les egarne till hemmanet Hesselkulla

N:o 1 i samma socken, hemmanet, jemlik! Kong!, brefvet den 9 November

1691, förmedlats från J till \ mantal både i jordeboks- och mantalsränta!!.

Egarne till grufva!!, Indika tillika äro egare af hemmanet Hesselkulla,

hafva uti yttrande af den 23 sistlidne Maj uppgifvit, att grufvan i fråga om brytning

derstädes af kopparmalm varit ödelagd omkring 20 år, och att densamma äfven

eger tillgång på jernmalm, men deremot sig icke utlåtit, huruvida de vilja afstå

från förmedlingen; varande berörda uppgift af uppbördsförv-altningen i orten vitsordad

så till vida att grufvan såsom koppargrufva längesedan blifvit ödelagd, samt

att åtminstone under de tio sista åren någon tionde å koppar af derstädes bruten

malm icke blifvit crlagd.

Bå hemmanets ränta, sådan den var före förmedlingen, förvandlad efter

nu gällande grunder, uppgår till........................... 76: 54,

och dess nuvarande förmedlade ränta utgör.................... 38: 33,

belöper sig den från staten förunnade förmånen till...............38: 21.

Westmanlands län:

Eiddarhytle eller Skild kopparverk, i Skinnskattebergs socken och härad, åtnjuter

dels ensamt bergslagsfrihet för 8 mantal derunder lagda hemman, dels

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 17.

ock gemensamt med Riddarhyttc jernverk, sedan de kopparverket anslagna Ramshy

ttc och Skinnskattebergs allmänningar efter förutgången skattläggning och indelning

till hemman den 22 Juli 1842 och den 22 Oktober 1845 blifvit under

koppar- och jernverlten till skatte försålda, skilnaden emellan den då crlagda

skatteköposkillingen och den utan tvifvel högre köpesumman, som skulle erhållits,

derest hemmanen försålts å offentlig auktion.

Uti yttrande den 15 Juni 1871 har egarcn till Riddarhytte koppar- och

jernverk förklarat sig villig att, emot befrielse från tiondeafgift för kopparverket,

afstå från den för ofvanbcrörda hemman åtnjutna räntelindring, samt att efter de

af ålder stadgade grunder för samma hemman utgöra jordeboksränta och dagsvcrkspenningar,

hvaremot lian bestridt all rubbning af sin eganderätt till de af

iillmänningarno bildade hemman.

Åt" den utredning rörande Skinnskattebergs jernbergslag, som förekommer

i Kammar- och Kommers-kollegiernas utlåtande den 31 December 1867, inhcmtas,

att råntefriheten derstädes är till storleken beroende af hemmanens ålder sålunda,

att de hemman, som flin nos år 1619, åtnjuta frihet ej allenast från jordeboksränta^

bestående i osmundsjern, som bör förvandlas till kol efter beräkning af 4 lispund

på hvarje stig, utan äfven från ökc- och drängedagsverke^ hvaremot de hemman,

som tillkommit emellan nyssnämnda år och 1652, åtnjuta frihet endast från dagsverken.

Då nu deri borgslagsfrihet, hvaraf de kopparverket underlagda hemman

äro i åtnjutande, är lika med den frihet, som tillkommit hemmanen inom jernbergslagen,

samt det vid anställd undersökning befunnits, att 7^ mantal af de bär

ifrågaktunna hemmanen futinos år 1619 och då voro påförda ränta i osmundsjern

till ett sammanräknad t belopp af 101| lispund, hvaremot återstående 1^ mantal

tillkommit emellan nyssnämnda år och 1652, så uppgår bergslagsfrihcten för inerborörda

ST7Ö mantal till 25» stigar kol samt 52''s ökc- och 104§ drängedagsverke!!,

hvillta räntor, förvandlade efter nu gällande grunder, motsvara i penningar 242

Rall- 2 öre.

De utaf Ram shy ttc och Skinnskattebergs allmänningar bildade hemman,

utgörande sammanlagdt lf mantal, uppskattades första gången de voro föremål

för taxering till 4,887 R:dr 24 skillingar banko, eller i riksmynt.....7,331: 25

och då härifrån afrältnas den crlagda skatteköposkillingen, 56 Rall- 2

skillingar 6 runstycken banko, eller i riksmynt................ 84: 08,

åt erst å Rån t R:dr 7,247: 17,

hvilken förmån likväl, vid det förhållande att hemmanen blifvit försålda under

både koppar- och jernverlten, är för dessa begge gemensam.

Tionden, som utgått med en tre tiondedel af tillverkningen, har i medeltal

utgjort 30 centner 20 skålpund garad koppar, som, försåld efter ett medelpris a

53 R:dr 92,28 öre per centner, lemna! statsverket eu årlig inkomst af 1,628: 47.

hvarifrån bör afrältnas utbetalda fraktomkostnader............. 10: 77,

då behållningen blifver........................Runt R:dr 1,617: 70.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Mo''j:ts Nåd. Proposition N:o 17.

Kopparbergs län:

Löfås i Stom Sclicdvi socken belägna rilfververks nuvarande, pä Kong!,

brefvet den 17 Juni 1845 och Bergs-kollega kontrakt den 16 Mars 1846 grundade

förmåner bestå i tillgodonjutande! af dels en penningesumma af 15,000 R:dr banko

eller 22,500 Rall- R:mt, hvilken statsverket utgifvit såsom inlösen af det understöd,

hvaraf verket förut varit i åtnjutande, och dels skilnaden emellan den erlagda

gkatteköpcskillingcn för ett jemlikt Kammar-kollegii skattebref den 1 Augusti 1856

under verke! försåld t rokognitionshemman och den högre köpesumma, som en försäljning

af hemmanet å offentlig auktion kan antagas hafva medfört.

Uti yttrande, afgifvet den 15 sistlidne Augusti, har egaren till detta verk

hufvudsakligen anfört, att ofvannämnda penningesumma jemte rättigheten för verkets

då varande egarc att efter de för rek ogn i tion sskoga r stadgade grunder köpa

den verke! anslagna skogstrakt till skatte, hvilken rättighet vore enahanda med

don. hvaraf många jernverksegare sig begagna!, utan att sådan! utgjort hinder för

deras befrielse från produktionsskatt, endast innefattade en ersättning för upphörandet

af de förmåner, verke! förut innehaft, och så mycket mindre kunde anses

såsom ett för verke! fortgående privilegium, som nu varande egaren vid verkets

inköpande år 1847 måste till säljaren erlägga icke allenast morberörda 22,500 Ruin

utan äfven med 5,000 R:dr betala rättigheten att få hopa skogstrakten till skatte;

på grund af Indika förhållanden egaren ansåge sig icke innehafva några med verke!

förenade förmåner utan yrkade att, i likhet med andra innehafvare af förtid-,

]hissverk för mineralrikets produkter, komma i åtnjutande af de fördelar, som

med hänsyn till produktionsskatts utgörande kunde blifva dessa verks innehafvare

tillerkända.

Ofvanberörda, af staten erhållna förmåner, utgörande penningar 22,500: —

det skatte!;öpeskillingen öfverstigande värde! å det under bruket försålda

rekognitionshemmanet, enligt bruksegarens egen uppgift...... 5,000; —

tillhopa R:mt, R:dr 27,500: —

lemna efter 5 för hundrade en årlig inkomst af 1,375 R:dr.

Den afrad eller tionde, som från verke! utgått, har deremot i medeltal utgjort:

1 skålpund 88 ort 8 korn silfver å 65 Rall- 81,71 öre per skålpund 123: 70.

4 centner 7 skålpund 6 ort gerad koppar å 53 Ridt 2,66 öre per centner 215: 85.

15 „ 71 „ 34 „ bly å 13 R:dr 78,63 öre per centner.....216: 63.

2 „ 51 „ svafvel ä 6 R:dr 37,45 öre per centner.... 13: 49.

Summa Runt R:dr 569: 76.

hvarifrån höra afräknas utbetalda fraktomkostnader för kopparen ■ . ■ ■ . 2: 53.

då statsverkets behållna inkomst uppgår till...........- Runt Rall'' 567: 23.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Moj:t» Ålit!, Myjwtritim iV:o 17.

13

Störa Kopparbergs bergslag

År, sodan det emellan Kammar- och Bergskollegierna 5, ena sidan samt bergslaget

å andra sidan den 18 Januari 1856 afsilande kontrakt om bergslagets rättigheter

och skyldigheter gent emot kronan från och med samma års början träd! i verkställighet,

numera icke i besittning af någre förmåner, som med afseende å förevarande

fråga lära kunna blifva föremål för aflösning. Visserligen förekommer,

rörande den bergsfrälsejord, som, till en omfattning af 10,000 å 11,000 durchtågsspanland,

förut hört under Stora Kopparbergs bergslag, att, ehuru bergslaget jemlik!

nyss åberopade kontrakt afstå!! från den af samma jord utgående så kallade

vedhyggsterränta, utgörande 5 skilliugar 4 runstycken banko späntande!, eller efter

64 spenböld på mantalet 10 Rall- 67 öre Runt för hvarje mantal, äfvensom ej mindre

från de tjenstbarheter, som af bergsfrälsejorden bort till Störa Kopparberget,

utgöras än ock från de rättigheter beträffande skoga nies disposition eller i öfrig!,

som bergslaget i afseende på bergsfrälsejorden då kunde ega, af donna jord till

statsverket nu utgår allenast berörda vedhyggsterränta, under det att don deremot

fortfarande åtnjuter frihet från annan ränta, kronotionde och ordinarie knektehåll;

mer» oaktadt något lagligt hinder icke förefinnes för särskild pröfning, om

och i hvad mån ytterligare efter jemförlig:! förhållanden lämpade utskyldcr kunna

bergsfrälsejorden påföras, så ock med afseende derpå att ej mindre omfånget af

bergsfrälsets friheter, än ock bergslagets ställning till dessa friheter måste vara

beroende af friheternas tillkomst, samt enär, jemlik t det betänkande, som den 25

Juni 1844 till Kong!. Maj:t afgifvits af en för utredande! af förhållandet med levcrcringen

af skatte kol till Störa Kopparbergs bergslag i nåder tillsatt kommission,

bergsfrälsefrihcten å ifrågavarande jord, hvaraf endast en mindre del då tillhörde

bergslaget, men återstående och största delen andra personer och i synnerhet allmoge,

i forna tider tillkommit dels i följd af gjorda intågter af obe bygd och ouppodlad,

annan c ga re förut icke tillhörig mark, och dels genom köp, gåfva, byte och

andra laga fång, deribland äfven donationer af framfarne Konungar och enskilde

medborgare, hafva Kollegierna an gett sig höra upplysa, att äfven om, för bestämmande

i hvarje särskild! fall af omfånget utaf bergsfrälsefrihcten, det skulle kunna

utredas, när och huruledes de i jordeböckerna upptagna hemman och lägenheter

af bergsfrålsenatnr kommit i åtnjutande af nämnda frihet, det likväl, vid det förhållandet

att dessa i jordeböckerna förekommande hemman och lägenheter, till följd

af den inom Dalarne från äldre lider sedvanliga jordstyckningen, åtminstone under

do sista ett hundrade femtio åren i högst få fall haft sin motsvarighet i verkligheten,

städse torde mota ytterligt störa svårigheter och utan tvifvel medföra ern i

förhållande till hvad dermed kunde vinnas, öfverdrifven kostnad, att för de nu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj As Nåd. Proposition N:o 17.

befintlig''!! bcrgsfrälsecgendomarnc bestämma de utlagor i ränta och kronotionde,

som med bergsfräl,sefrihetens indragning rätteligen herde samma lägenheter påföras.

I afseende åter på Avesta, under bergslaget hörande kopparbruk förekomma

tvänne omständigheter, den ena bestående i den bergslaget genom kontrakt med

allmogen i Stora Schedvi med liera socknar och sockncdclasr af år It06, samt köpekontrakt

med kronan om Avesta bruk den 12 November 1777, tillförsäkrade rättighet

att . genom bemälde allmoge få kopparforslingen mellan Falun och Avesta

ombesörjd emot ett visst pris, och den andra angående donation af hemmanet Backa,

£ mantal i By socken, hvilket .jemlik! Kongl. Biafvel den 11 Juli 1667 med till

hemmanet lydande egor, äfvensom deraf gående ordinarie och extra ordinarie utlagor

förunnades samtlige garmakare och kopparsmeder vid Avesta samt deras efterkommande,

som i tjensten vore, med rättighet att deremot tillbyta sig annan, närmare

Avesta belägen jord.

Bergslagets styrelse har i yttrande den 12 sistlidne Juni anfört: att bergslaget,

som sedan lång tid tillbaka icke ifrågasatt någon tillämpning af förberörde

med allmogen i åtskilliga socknar och socknedelar upprättade kontrakt, vore villigt

att för all framtid afstå från den bergslaget på grund deraf tillkommande rätt i

afseende på kopparforslingen emellan Falun och Avesta; att, beträffande hemmanet

Backa, detsamma genom bytesbref den 1 Maj 1674, som vore intaget i ett bifogad t

utdrag af domboken vid lagtima vårtinget med Folkare härad den 21 April 1816,

blifvit bortbytt emot utmarken till kammarrådet Isak Oronströms skattehemman i

Djeknchytte by jemte ängen Rönningen; att vid sådant förhållande och då räntorna

af de hemman och lägenheter, som inbegripas under benämningen Djcknchytteroten,

ingått i det emellan Kronan och bergslaget år 1/77 afskräde köpet om Avesta,

donationen syntes vara statsverket godtgjord och för öfrig! så mycket mindre kunde

betraktas såsom ett för Avesta kvarstående privilegium, som skatterätten till och

räntan af hemmanet Backa icke innehades af Avesta, utan af Horndals bruk, samt

att den såsom vederlag för nyssnämnda hemman bekomna egendom, efter nyligen

förråttadt. laga skifte i Djeknehvttcroten, skulle bestå af 312 qvadratref 82 qvadratstänger

åker, 48 qvadratref 78 qvadratstänger äng, 227 qvadratref 61 qvadratstänger

odlingsmark. 508 qvadratref 70 qvadratstänger afrösningsjord och 13 qvadratstänger

oduglig mark.

Bergslags-styrelsens förstberörda uppgift om den vcdcrlagsjord, som garmakarne

och kopparsmederna vid Avesta bekommit emot hemmanet Backa, vitsordas

af bytesbrefvet, hvilket i öfrig! innehåller, dels att, på det bruksfolkct skulle få

njuta dessa egor fria från utlagor, blifvit med de participan ter, som då arrenderade

Avesta bruk jemte Djeknehytterotens räntor, öfverenskommet, att emot räntan och

knektefriheten tvänne beteshagar under everdelig ego skulle upplåtas åt bruket

och dels att, i händelse donationen återkallades, Oron-ström eller hans arfvingar*

skulle ega rätt att återtaga det lemnade vederlaget eller ock -af bruksfolkct derför

erhålla betalning. Då under förberörda köp om Avesta innefattades oj allenast rån
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kong!. Majti* .Vild. Proposition S:o 17. 15

torna för vedcrlugsjorden, såsom utgörande eu del af Djcknchytterotcu, utan ock,

efter hvad ordalydelsen i köpebrefvet gifver anledning antaga, äfven förberörda

tvänue beteshagar, hvilka, så vidt känd t är, icke blifvit från bruket skiljda, så lärer

den donerade räntan af hemmanet Backa få anses hafva blifvit statsverket ersatt.

Sådant synes dock icke vara förhållandet med vederlagsjorden; men som

densamma icke är donerad till Störa Kopparberget, af hvars tillverkningar staten

hittills erhållit tionde, utan till åtskilliga arbetare vid Avesta bruk, hvithet endast

är ett förädlings verk, så lärer vederlagsjordens hemfallande till staten icke höra,

allenast af den anledning att nämnda bruk och Störa Kopparberget för närvarande

tillhöra samma (‘gare, nu ingå såsom något slags vilkor för upphörande af tionde å

den tillverkning, som vid Störa Kopparberget c ger rutil, hvaremot tillgodoseendet

af statens anspråk härutinnan synes stå i sammanhang med pröfningeu af den ansökning

om nedläggande af Avesta bruk, som, enligt hvad Kollegierna hafva sig

bekant, blifvit gjord, så att, i händelse af bifall till donna ansökning och brukets

deraf följande nedläggning, berörda vederhigsjord må varda till statsverket öfverlcm

nåd.

I afseende på den vid Störa Kopparberget bedrift® tillverkning af svafvel,

vitriol och rödfärg, torde bergslaget höra anses likställigt med andra oprivilegierade

verk; och hvad åter angår koppartillverkningen har tionde!!, uppgående till en tretiondcdcl

deraf, under här ifrågavarande tid i medeltal utgjort 474 centner 68 skålpund

45 ort gerad koppar ä 55 B:dr 34,03 öre per centner........ 26,269: 18.

hvarifrån afgå utbetalda kostnader för kopparens garning och forslande 1,474: 27.

då behållna inkomsten blifver...................R:dr Bunt 24,794: 91.

Jemtlands län.

De ifrågavarande förmåner, hvilka Gustafs och Carlsbergs i detta län belägna

kopparverk nu innehar, bestå dels i tillgodonjutande af en penningesumma af 4,438

Rall1 5 skilling 2 rst, banko eller 6.657 B:dr 16 öre B:mt, hvilken jemlik! Kong!,

brefvet den 8 Oktober 1851 samt ett af Kammar- och Bergs-kollegierna den 5

Oktober 1352 med verkets då varande egare upprättad! kontrakt blifvit till dessa

af Riksgälds-kontoret utbetalad såsom ersättning för de kopparverket dittills tillkommande

tjenstbarheter från åtskilliga hemman inom Undersåkers, Åliro och Kalls

socknar, och dels i bcrgsfrälsefrihct för {- mantal Bländverk N:o 1 i Åhre och j

mantal Rönnön N:o l i Offerdals socken,

Visserligen har Kong!. Maj:t,s Befallningshafvande i länet, enligt hvad dess

vid bruksegarnes infordrade yttrande fogade skrifvelse den 25 April 1871 utvisar,

ansett sig höra fästa uppmärksamheten derå, att verke! vore i besittning af ännu

en förmån, nemligen den, genom Kongl. brefvet den 12 December 1750, verkets

egare förunnade rättighet att framför åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kona!. Maj:ls Nåd. Proposition S:o 17.

i närheten af kopparverket belägna och för dess understödjande behöflig» hemman;

men som denna rättighet icke kunde betraktas annorlunda än de rättigheter af

samma slag, hvillta på grund af Kong!, förordningen om skatteköp den 19 September

1723 och Kongl. b refvel till Kammar- och Bergs-kollegierna den 16 Augusti

1731, angående några bergsbrukens angelägenheter och företrädesrätten till kronohemman»

köpande till skatte blifvit tillagda åtskilliga af ej mindre de s. k. ädlare

verken än ock jern verken, samt statens rätt i afseende å bär ifrågavarande hemman

vore densamma, vare sig bruksegarne eller åboarnc innehafva skatterätten,

så hafva Kollegierna ansett, att det lika litet i fråga om detta verk som rörande

alla andra bergverk, hvilka kommit i åtnjutande af eu dylik förmån, borde ifrågasättas,

att den medgifva företrädesrätten till skatteköp af visso hemman skall i

sammanhang med tiondens upphörande vederbörande frånkänna».

Af verkets ofvannämnda förmåner hafva ock egarne vägrat afstå från sin

åborätt eller vilkorlig» skatterätt till sist omförmälda hemman, men förklarat sig

villige att, emot tiondens upphörande, dels återbära den på grund af ofvan åberopade

kontrakt af Riksgäld,skontoret utbetalda penningesumma och dels afstå från

bergsfrälsefrihcten å förberörd» tvänne hemman, hvilka förmåner för åren 1865—

1869 i medeltal och med räntan för sagda kapital, beräknad efter 5 för hundrade,

uppgå till följande värdebelopp:

ränta å 6,657 R:dr 16 öre.............................. 332: 86,

bergsfrälsefrihet för j> mantal, bestående i frihet från ränta......... 5: 62,

och från knektehåll efter den vid extra roteringen åsatt» taxation, t9n rote

å 56 R:dr 68 öre för hel rote ........................... 12: 75.

Summa Runt Rall- 351: 23.

Veu tionde åter, som under nyssnämnda fem år från verket utgjorts och

hvilken under åren 1865 och 1866 utgått med eu trettondedel, men sedermera på

grund af Kongl. Maj:ts nådig» bref den 12 Januari 1869 med eu sextiondedel af

tillverkningen, bär för sagde tid i ärligt medeltal uppgått till 30 centner 46 skålpund

80 ort gerad koppar, som lcninat en behållen inkomst af 1,790 R:dr 87 öre,

hvaremot, i händelse tionden enligt i allmänhet gällande grunder under alla fem

åren utgått med eu trettondedel af tillverkningen, staten i medeltal för år räknadt

skulle hafva erhållit 41 centner 36 skålpund garad koppar, i värde motsvarande

2,396 R:dr 74 öre.

Malmöhus län:

Hvad angår Höganäs stenkolsverk i Wäsby socken och Luggtldc härad, har

dess styrelse uti yttrande, afgifvet den 30 sistlidne Maj, anhållit, att detta verk,

korn, jemlikt Kongl. brefvet den 9 Mars 1833, tillsvidare är befriadt från erläggande

af tionde, måtte fortfarande såsom hittills få förblifva i ostörd besittning af

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11. 17

<le trihctcr, som aro detsamma förunnade; och hafva Kollegierna i sammanhang

härmed upplyst, att nämnda stenkolsverk icke innehar några förmåner från staten,

som aro af beskaffenhet att höra indragas eller aflösa», i följd hvaraf detsamma

är likställigt med oprivilegierade ädlare verk.

Bodan Kollegierna sålunda redogjort ej mindre för beskaffenheten och värdet

af de förmåner, som här ifrågakomna verk innehafva, än ock för den afrad

jemte värdet derå, som staten från desamma i medeltal åtnjutit under åron 1865

—18G9, hafva Kollegierna rörande de vilkor, hvarunder tiondens upphörande för

dessa verk må kunna medgifvas, anfört, hurusom de förläniagar, h varaf omförmälda

verk vore i besittning, förskrefvo sig hufvudsakligast från 17:de och I8:de århundradena,

då enligt tidens åsigt bergverken i allmänhet, men de ädlare verken

i synnerhet, hugnades med talrika och betydande förmåner från statens sida.__

Andamålet dermed hade varit, såsom upplåtelsebrefven visade, att underlätta och

föröka produktionen; och såsom allmänt vilkor för förläningarnes fortsätta åtnjutande

å innehafvarens sida gällde att oafbrutet upprätthålla bergverksdrift»!!.

Undersökte man, huruvida afsigt»!! med dessa förläning»!? må hafva hlifvit

uppnådd, skulle man finna, att sådant inträffat endast i afseende på do verk, doren

efter landets förhållanden mera omfattande tillverkning egt rum; och med säkerhet

kunde antagas, att de privilegierade ädlare verke» i de flesta fall icke återgälda

staten de uppoffringar, som för dem hlifvit gjorda.

Bevis för donna åsigt förelågo i bär förevarande afseende i synnerhet i förhållandena,

dels vid Tunabergs kopparverk, hvarest tillverkningen aldrig varit

särdeles stor och under åren 1865—1869 i värde understigit den fördel bruksegaren

halt af den verket förunnade förläningen; och dels vid Bylta svafvel-, vitriol- och

rödfärgsbruk, för inlösen af hvars privilegier staten, förutom eu ej obetydlig skogstrakt,

måst uppoffra en penningesumma af närmare 90,000 R:dr. Om å ena sidan

en förändring i det nuvarande förhållandet med de privilegierade ädlare verken i

syftning att bringa detsamma i öfverensstämmelse med de åsigt»!-, som inom lagstiftningen

i sednare tider, rörande såväl bergverkshandtering®» som näringarne i

allmänhet, i deras af privilegier beroende ställning till staten, gjort sig gällande,

må på grund särskild! af nyss antydda, för statsverket menliga samt vid privilegiernas

förlänande ingalunda afsedda omständighet finnas påkallad, och det å andra

sidan, på sätt Kommers-kollegium, under förutsättning af afradens upphörande för

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj ds Nåd. .Proposition N:o 17.

sådana verk, Korn icke innehade några särskilda friheter, redan anfört vore önskvärdt,

att en dylik skattclindring komma äfven de verk, hvarom nu vore fråga,

till del. så syntes, ur rättslig synpunkt betraktadt, sådant endast höra medgifvas

emot förmånernas afstående. Men • då de vilkor, hvarunder dessa förmåner innehades,

icke alltid mcdgåfvo staten att utan innekafvarens samtycke omedelbarligen

indraga desamma, och det icke kunde förväntas, att innehafvarne af sådana verk.

der produktionen vore ingen eller ock, jern förd med privilegierna, ringa, skulle

in^å på en förändring, som emot friheten från tionde afbanda dem vida öfvervägande

fördelar, hvaraf de och deras företrädare under långliga tider varit i besittning,

så syntes i sådant fall, med afseende på olämpligheten af att för några få

verk bibehålla eu undantagsställning, som hvarken cgdo stöd i eljest gällande beskattnii

i ffsgrun der eller i ofri g t voro tidsenlig, någon annan utväg för åvägabringandet

af en å båda sidor billig öfverenskommelse böra uppsökas, hvarvid Kollegierna

ansett den grundsatsen höra vidhållas, att staten i ekonomiskt hänseende

härigenom åtminstone icke komma i sämre ställning till dessa verk än redan nu

vore förhållandet, likväl med den inskränkning som kunde föranledas deraf, att

enär flora jernverk fått efter skattläggning och indelning till hemman skatteköpa

de verkan förut anslagna skogar, utan att något anspråk på ersättning härför ifrågakomma

vid dessa verks befriande från produktionsskatt, följdriktigheten fordrade,

att de ädlare verkan äfven komma i åtnjutande af samma förmån.

Med tillämpning af dessa grundsatser hafva Kollegierna, hvad först angår

do verk, hvilkas ägare eller innehafvare förklarat sig villige att utan andra vilkor

än tiondens upphörande afstå från innehafvande förmåner, »hemställt:

i afseende å Åtvidabergs och Riddarliytte kopparverk, hvilket sistnämnda,

ehuru visserligen åtnjutande en förmån, som agaren icke velat frånträda, nemligen

skatterätten till de verket förut anslagna och sedermera skattlägga samt till hemman

indelade allmänning''^, ändock syntes höra bär upptagas, då på förut anförda

skal något anspråk på återvinnande af större eller mindre del af dessa allmänningar

icke torda höra från statens sida ifrågasättas, — att, mot indragning af de åt

samma verk upplåtna förmåner, skyldigheten att tionde för dessa verk utgöra äfven

må upphöra;

att samma medgifvande af tiondens upphörande mätte Stora Kopparbergs

bergslag för dess vederbörande verk tilldelas, med förklarande dervid att alla anspråk

å bergslagets sida, i fråga om rättigheten att genom allmogen i Stora Schedvi

in. fl. socknar fä kopparforsling emellan Falun och Avesta ombesörjd, skulle vara

förfallna; samt

att, då egarues till Gustafs och Carlbergs kopparverk vägran att afstå från

innehafvande skatterätt till eller företrädesrätt till skatteköp af åtskilliga till verkets

understödjande behöfliga hemman på grund af ofvan anförda skål icke herde

inverka på donna fråga, skyldigheten att för verket utgöra tionde må, mot indragning

till statsverket ej mindre af det enligt kontrakt den 5 Oktober 1852 till

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj tf* Nåd. Proposition N:o 17.

kopparverkets dåvarande ägare nt-betalta kapital ån äfven af den verket förunnade

berga!rålsefriheten å f mantal Landverk N:o 1 och j mantal Rönnön N:o 1, upphöra
Beträffande

derefter sådana verk, hvilka tillförene åtnjutit förmåner, som

blifvit till staten indragna, emot det att egaren eller innchafvaren under full cganderätt

derför erhållit godtgörelsc, så an såga val Kollegierna något anspråk, som i eu

eller annan mån skulle loda till rubbning af donna ogandcrätt, icke böra, från statens

sida framställas; men då godtgörclsen blifvit bestämd under förutsättning att

statsverket allt framgent skulle komma i åtnjutande af tionde å tillverkningen,

hvaraf följde, att, derest frihet från tionde vid förmånernas inlösande i beräkningen

ingått, berörda godtgörelsc skulle blifva så mycket mindre än den under det motsatta

förhållandet mellan staten och bruksinnehafvaren aftalade, som den från verket

utgående tionde kapitaliserad efter lämplig beräkningsgrund skulle utgöra; så ansågo

sig Kollegierna i afseende på:

Dyka svafvel-, vitriol- och rödfärgsbruJc samt Löfås silfver- och kopparverk, för

inlösen af hvilkas förfiningar staten fått vidkännas ganska betydliga uppoffringar,

icke kunna förorda någon större eftergift härutinnan, än att, sedan fienden enligt

det bär förut angifna medelvärdet för åren 1805—1869 blifvit efter eu rånte fot af

förn för hundrade kapitaliserad, vederbörande först genom inbetalande till statsverket

af det sålunda beräknade kapitalet, utgörande för Bylta 13,958 R:dr 40 öre

och för Löfås 11,344 Rall- 60 öre, må vinna befrielse från erläggande af tionde å

tillverkningen.

Vidkommande derefter Tunahergs kopparverk, hvarest den årliga tillverk ningen

under åren 1840—1859 utgjort omkring 100 centner koppar och 24 centner

kobolt, men under åren 1860—1869 nedgått till 53 centner 86 skålpund koppar och

12 centner 78 skålpund kobolt, allt i medeltal räknadt, både Kollegierna med hänsyn

härtill, och då nyttjanderätten till Tima bergslags ingalunda obetydliga allmänning

blifvit verket förunnad endast så länge detta skogsunderstöd beköfdes, samt

då den Savolaxska metodens användande vid nyssberörda allmännings skattläggning

hvarken obetingadt kunde antagas blifva fördelaktigare för bruksegarne än

tillämpningen af do grunder, som för rekognitionsskog»!^ skattläggning i allmänhet

voro föreskrift!» eller, såvidt hittills blifvit upplyst, vore af omständigheterna i

frågans närvarande skick påkalladt, i underdånighet tillstyrkt, att det af verkets

egare framställda förslag till reglering af förmånerna emot tiondeus upphörande, om

ock medförande större inkomst för statsverket genom utskylderna från de hemman,

som k o linne att bildas af rekognitionssltogen, än hvad som nu i tionde crhölles,

måtte allenast i så måtto vinna nådigt bifall att, i den ordning Kongl. kungörelsen

den 4 Februari 1811, jemte öfrig» om användande af de bruken och bergverken

upplåtna rekognitionsskog»!1 utfärdade författningar föreskrifva, bemälde egare berättigades

att, efter skodd skattläggning, till skatte lösa så stor del af allinänningen,

som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit

deremot svarande skogsmark, kunde vara för verkets behof erforderlig.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

Hvad vidare anginge Hesselhdla grufva, hvarest, så vidt kändt vore, någon

kopparmalm under de 20 sista åren icke blifvit bruten, men deremot samma grufva,

efter hvad som kunde slutas af ofvanbemälde vederbörandes yttranden i förening

med hit hörande officiela uppgifter, fortfarande bearbetades för tillgodogörande af

der befintlig jernmalm, så enär den genom Kong!, brefvet den 9 November 1091

tillstadda förmedlingen å Hesselkulla hemman, hvilken för statsverket föranledde

eu årlig uppoffring af endast 38 Rall- 21 öre, men för hemmansegarne vore af vida

högre värde med hänseende särskild! till den minskning i åtskilliga kommunala

utskylder och besvär förmodligen medförde, efter hvad ordalagen i nyssberörda bref

utvisade, afsett graf vans fördel i allmänhet utan inskränkning till visst slag af

bruten malm, ansågo Kollegierna nämnda förmån icke vara af beskaffenhet att utan

grufveegarnes samtycke, åtminstone så länge grufvan bearbetades, kunna till statsverket

omedelbarligen indragas, i följd hvaraf och då medgifvande härutinnan icke

blifvit af dem lemnadt, Kollegierna, med hemtadt stöd af Kongl. kungörelsen den

14 November 1829, hvari föreskrifves, att då återgång af förmedling i mantal eller

ränta å kronans sida yrkades, kronan vore skyldig förete de skal och bevis, hvarpå

ett sådant påstående grundades, ansågo någon annan laglig åtgärd i afseende på

förmedlingens upphörande icke vara att vidtaga, än att, derest Kongl. Maj:t skulle

finna sådant skäligt, särskild talan derom anställdes emot såväl grefve- som hemmansegarne.

Slutligen och sedan Kollegierna sålunda afgifvit det yttrande, hvartill den

nådiga remissen omedelbarligen föranledde, samt ehuru det kunde antagas, att af hvad

dervid såsom allmän grundsats blifvit vid uppställandet af vilkoren för befrielse

från tionde för bär ifrågakomna verk tillämpad! äfven fram gin ge, det berörda skatt

för sådana ädlare verk, hvilka ej åtnjöte några särskilda förmåner enligt Kollegiernas

åsigt icke längre kundo skäligen bibehållas, ansåge sig likväl Kollegierna,

med särskild anledning af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse i ämnet den 5

Juni 1866 och för att icke lemna frågan i donna del utan ett direkt vidrörande,

böra, med Åberopande af hvad Kommers-kollegium i dess ofvanämnda underdåniga

utlåtande don 15 November 1870 härutinnan anfört, i underdånighet hemställa

om vidtagandet äf nådig åtgärd i den riktning, att för alla verk af sist omförmälda

slag skyldighet till utgörande af tionde för tillverkningen måtto upphöra,

så att för samma verk i b c sk a tf n in gshän set nde blcfve gällande hvad i sådan! afseende

för verkstäder, tillhörande andra näringsgrenar, vore eller kun do blifva

stadgadt; samt att. då billigheten syntes fordra, det den sålunda ifrågaställa förändringen,

i hvad nu åsyftade med särskilda förmåner icke försedda verk anginge,

så fort ske kunde, bringades till verkställighet, samma förändring måtte få inträda

från och med början afår 1873; hvilken anordning äfven syntes höra utsträckas, förutom

till Stora Kopparbergs bergslags vederbörande verk, jemväl till de med särskilda

förmåner förlänade verk, h v Ukas egare samtyckt till förmånernas indrag
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

honyl. Majds Nåd. Proposition N:o 17.

mng-, under det att tendens upphörande för de öfriga med dylika förmåner försedda

vorken ansågs höra beräknas från och med den tid, de af Kollegierna i såan

hänseende föreslagna vilkoron, derest dessa vunne nådigt godkännande och

b etve af verkens egare antagna, kunde komma att tråda i gällande kraft.

. , . V''ad unda förekommit och handlingarne i öfrig! innehålla har Kong].

Maj:t i nådigt öfvervägande tagit; och som, på sätt Rikets Ständer i deras ofvanbemälda

underdåniga skrifvelse yttrat, olämpligheten och obillighefen af produktionsskatten

i allmänhet icke kan vara ringaste tvifvel underkastad, samt Kong!.

ap p grund häraf anser den skatt af nämnda slag, som under benämning

bergverkstiondc ännu betungar tillverkningen och tillgodogörandet af metaller och

andra mineralrikets alster utom jern, höra försvinna, så mycket heldre som, sedan

jern till verkningen numera vunnit fullständig befrielse från de samma tillverkning

förut åliggande skatter af ifrågavarande slag, följdriktigheten krafvel-, att eu sådan

befrielse kommer äfven öfriga metall- och mineraltillverkningar till godo, så och

då det icke lärer vara skål att från åtnjutande af donna förmån utesluta de verk

som aro i besittning af särskilda dem fordom förlänade privilegier eller fördela/

så vida de underkasta sig att från samma privilegier eller fördelar afstå eller att

derför på annat lämplig! sätt lemna statsverket godtgörelse, vill Kong!. Makt, under

åberopande af den utredning rörande berörda, visso verk förunnade privilegier och

fördelar som, på sätt ofvan omförmäldes, blifvit af vederbörande embetsverk meddelad,

härmed i nåder föreslå, att med undantag tills vidare för Sala och Ilelletorss

silfververk samt Garpcnbergs kopparverk eller öfriga verk, som nu äro förpligtado

till bergverks tiondes utgörande, må från och med år 1873 befrias från berörda

tionde och sådan tionde icke heller åsättas hädanefter uppstående verk, dock hvad

nedannämnda verk angår, med följande vilkor och förbehåll, nemligen: för ’Tunahergs

kopparverk, att sedan i den ordning Kong!, kungörelsen den 4 Februari 1811

jemte ofnga om användande af de åt bruken och bergverken upplåtna rekognitionsskogar

utfärdade författningar föreskrifva, skattläggning af Tunabergs bergslagsal

Imännmg skott, verkets egare åtnöja» med ovilkorlig rätt till skattelösen af endast

s:l stor del af nämnda allmänning, som, sedan do till skogsfång derifrån berättigade

hemman och lägenheter erhållit mot donna förmån svarande skogsmark,

må vara för verkets behof erforderlig och derför från och med år 1873° utgöra

den skatt, som bestämmes; för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom

1873 ål''s slut tlH kvonito äfståv kopparverkets del af allmärmingen Gaddstigen;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Majits Nåd. Proposition Nio 77.

för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 8 -^ mantal

under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihct åtnjuta, från och med år

1873 upphöra; för Stora Kopparbergs bergslags verk, att alla anspråk att genom allmogen

i Störa Schedvi in. fl. socknar få kopparforsling emellan Falun och Avesta

ombesörjd förfalla; för Gustafs och Carlbergs kopparverk, att dels bcrgsfrälsefrihetcn

för -l mantal Landverk N:o 1 i Ålirc och j mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals

socken från och med år 1873 upphör och dels verkets egare före samma års

slut till Riksgälds-kontoret inbetala 6,657 R:dr 16 öro samt för Löfas silfververk

och Bylta svafvel-, vitriol- och rödfårgsverk, att egarno af dessa verk före 1873

års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling^! för af verken utgående

afrad, bestämda för Löfås till 11,344 R:dr 60 öre och för Bylta till 13,958

Rall- 40 öre.

Handlingarne i detta mål skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas;

Och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och

ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. Fr. Warv.

s. 23 Kontrollera mot PDF

KongI. Åloptx AVM. Proposition N:o 17.

23

Utdrag af protokollet öfver finans-ärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 16 Februari

1872.

N itr varande:

Hans Excellens Herr Just!tio-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

EEkorre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidenhielm.

Departements-chefen uppläste härefter till justering följande, i öfverensstämmelse

med Kongl. Majits, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, fattade

beslut, uppsätta förslag till Kong]. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen,

nemligen:

a) enligt nådigt beslut dels den 29 December nästlidet år och dels den

5 Januari innevarande år angående bergverkstiondens upphörande;

Hans Maj:t Konungen behagade, uppå Stats-Rådets underdåniga

tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådana

de finnas detta protokoll bilagda, och beslutade att, i enlighet

dermed, nådiga pi opositioner skulle till Riksdagen afiåtas.

In fidem protocolli

Aug. Ekrnarck.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm. «T. W. Svenssons Boktryckeri, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.