Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18

1872-02-24 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1872:18, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

1

N:o 18.

Ank. till Kiksd. Kansli den 24 Febr. 1872, kl. 3 e. in.

Kongl. Ma.j:ts nadigo. Proposition, angående dels stadgande a f förändrade

vilkor för tidningars och tidskrifters postbefordran

samt dels åtskilliga andra postväsendet rörande frågor: Gifven

Stockholms Slott den 16 Februari 1872.

Uti underdånig skrifvelse den 28 Februari 1871 har General-poststyrelsen

fästat uppmärksamhet på angelägenheten af att förändrade vilkor blefve

för tidningars och tidskrifters postbefordran fastställda; och har Styrelsen i

sådant afseende till en början erinrat:

att i äldre tider tidningar och tidskrifter, som skulle med post befordras,

utom de s. k. privilegierade tidningarne, hvilkas utgifvande understöddes

af staten, voro underkastade samma utgifter till Postverket, som belöpte

för bref af motsvarande vigt;

att naturligtvis vid sådant förhållande Postverket endast i ringa män

kunde för tidningarnes spridning anlitas, hvarföre ock ännu, enligt Kongl. brefvet

den 20 December 1774, det borde ankomma på tidningsutgifvarne ”att sjelfva,

på sätt som dittills skett, besörja om tidningarnes kringsändande till landsorterna”

;

att Postverket först år 1820 i någon vidsträcktare män öfvertagit utkommande

dagblads spridande till särskilda delar af landet, sedan genom

nådiga brefvet den 15 December samma år blifvit stadgadt, att alla slag af

tidningar skulle genom posterna befordras emot en afgift, motsvarande en

åttondedel af brefportot med vanlig portomoderation;

att då emellertid detta betalningssätt, utom det att den stadgade afbiten,

i den mån tidningsbladen tilltogo i omfång, blef ganska tryckande,

äfven medförde olägenheten såväl af att hvarje tidningsbundt måste särskild!

vägas, som äfven deraf att olika taxering af tidningarne måste ega rum allt

Bih. till Riksd. Prat. 1872. 1 Sand. 7 Afä. .9 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 18.

efter som de skulle till mer eller mindre aflägsna orter befordras, Rikets

Ständer, till afhjelpande häraf, enligt underdåniga skrifvelse!! flen 18 November

182o, beslöto, att alla utkommande tidningar, jemte åtföljande bihang,

offentliga bulletiner likväl undantagna, skulle förses med en särskild kartasigillata

stämpel och deremot åtnjuta en allmän postfrihet ”så att alla dagblad

kunde, oberoende af i förväg lagda hinder, portofritt kringsändas till

landsorterna utan all annan förhöjning för läsare derstädes än det postförvaltare

tillkommande arvode”;

att sedermera genom Kong], kungörelse den 2b Januari 1830 berörda

förmån af afgiftsfri postbefordran emot åsättande af bevillningsstämpel blifvit

utsträckt äfven till periodiska skrifter och så kallade broschyrer, hvarmed

skulle förstås ”tryckta afhandlingar, fullända! le i ett häfte, som ej öfvers teg

tillhopa 1,200 qvadrat-decimaltums yta”;

att den afgift, som nu genom bevillningsstämpels åsättande drabbar

hvarje särskild! exemplar af inländsk tidning, periodisk skrift eller broschyr,

sistnämnda slags skrifter likväl endast då General-poststyrelsen uppå särskild

framställning medgifvit deras försändande med posterna, enligt Kongl. kungörelsen

den 30 November 1860 utgör 0,2 öre, då papperets ena yta icke

öfverskjuter 200 qvadrat-decimaltum, och förhöjes med 0, i öre derutöfver för

hvarje tillökning i papperets yta af högst 200 qvadrat-decimaltum; samt

att det nämnda postförvaltarearvodet för närvarande på grund af Kongl.

brefvet den 27 Mars 1863 utgår, för år rälmadt,

med 3 R:dr för tidning, som utkommer 6 eller flera gånger i veckan

„ 2 „ 50 öre „ „ 5 gånger i veckan

•> 4

v 4 v r> 1> * »> »

„ 1 „ 50 öre „ ,, 3 „ ,,

n 1 ,, n ^ . ”

„ 50 öre för tidning eller tidskrift som utgifves 1 gång i veckan

eller mindre ofta,

och vid prenumeration för kortare tid än ett år minskas i förhållande derefter.

Då således stämpelafgiften, såsom af sättet för dess tillkomst visade

sig, utgjorde ersättning för det porto, som förut skolår för postbefordrade tidningar

och tidskrifter m. in. erläggas, så läge en oegentlighet deruti, att

densamma drabbade äfven alla de exemplar af tidningar in. in., för hvilka

någon postbefordran icke påkallades. En annan oegentlighet vore den, att

inkomsten af berörda afgift icke inginge till postkassan.

Sistnämnda omständighet kunde emellertid anses vara af jemförelsevis

mindre betydelse, så länge ännu ett ärligt bidrag till bestridande af de allmänna

statsutgifterna påräknades från Rostverk et, och följaktligen genom tidningsportots

ingående omedelbart till Riksgälds-kontoret endast beloppet åt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kolig!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

3

nämnda bidrag minskades. Men sedan, i sammanhang med medel portots införande,

Postverkets inkomster förklarats höra utan afkortning användas för

verkets egna ändamål, till utvidgande af postförbindelserna och underlättande

af postutvexlingen, och endast sådana öfverskottsmedel, som icke för detta

ändamål behöfdes, herde till statsverket levereras, hade förhållandet bl Hvit

väsendtligen förändradt; och då nu dertill komma, att en sådan omreglering

af sättet för postpersonalens aflönande, som Riksdagen i underdåniga skrifvelsen

den lo Maj 1868 förordat, så att åtminstone största delen af de med

posttjensterna nu förenade sportler indrogos, vore för Postverkets tidsenliga

ordnande oundgängligt, och att en dylik förändring icke kunde genomföras

utan en väsendtlig tillökning i Postverkets nuvarande årliga inkomster, så

syntes svårligen någon tvekan kunna ega rum om att inkomsten för tidningars,

tidskrifters och broschyrers postbefordran icke längre herde dragas ifrån

Postverket.

Om således donna inkomst finnes höra ingå till postkassan, torde emellertid

för uppbörden deraf helt andra bestämmelser höra meddelas än de nu

gällande.

Emot det nuvarande uppbördssätt kunde nemligen anmärkas, dels att

sjelfva beskaffenheten af den tidningsstämpel, som för närvarande begagnas,

lemnade mycket ringa skydd emot missbruk, och dels att stämplingskostnaden,

som i några fall uppgänga ända till 50 procent af inkomsten, år 1869 för

hela riket utgjort icke mindre än 17,iso procent deraf.

Det funnes dock intet verkligt hinder för vidtagande af en sådan anordning,

att, jemte det en ökad kontroll å uppbörden vunnes, densamma komma

att verkställas utan annan kostnad än de 2 procent, som utgjorde posttjenstemännens

provision å postmedel uppbörden i allmänhet.

I sådant afseende hade General-poststyrelsen i dess den 25 Augusti

1869 afgifna förslag till allmän poststadga, i ungefärlig öfverensstämmelse

med hvad som vore vedertaget i andra länder, der postverket öfvertagit bestyret

icke allenast med tidningarnas fortskaffande utan ock med deras distribution

och uppbörden af de för dem belöpande prenumerationsafgifter, föreslagit

att tidningsportot skulle fastställas till 20 procent af prenumerationspriset

å sådana tidningar in. in., som utkomma minst en gång i veckan,

och till 10 procent af nämnda pris å sådana tidskrifter m. in., som utgåfves

mindre ofta än en gång i veckan och för hvilkas expedierande följaktligen

postpersonalens tid vida mindre toges i anspråk.

Den inkomst, som genom en sådan reglering af tidningsportot skulle

för Postverket uppkomma, beräknades på grund af postförvaltarens uppgifter

om antalet af de tidningar och tidskrifter, som under föregångna år blifvit

genom postanstalterna förshrifna och under antagande, att något särskild!

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

porto icke ålades tidning eller tidskrift, som från utgifningsorten befordrades

i lösväska, skola uppgå till omkring 75,000 R:dr årligen.

Men utom de periodiska skrifter, som genom postanstalterna förskrefvos1

befordrades derjemte med posterna ett mycket stort antal dylika skrifter

på det sätt, att de från tryckningsorten utan något slags afgift till postkassan

eller postpersonalen försändas under korsband, till största delen, för att

å adressorten genom kommissionärer afyttras, hvilket expeditionssätt säkerligen

icke varit afsedt då vid tidningsstämpelns införande stadgades, att de

tidningar som med post befordrades icke borde, utöfver stämpelafgiften, drabbas

af någon annan afgift ”än det postförvaltarne tillkommande arvode”.

För att rörande antalet af dylika försändelser vinna upplysning både

General-poststyrelsen genom cirkulär den 15 Augusti 1870 anbefallt vederbörande

postförvaltare att under en följande månad noggrann! aktgifva på de

tidningar och tidskrifter, som, utan att vara genom Postverket förskrifna, inlemnades

å postanstalterna för att såsom försedda med tidningsstämpel portofritt

befordras, och att deröfver fora sådana anteckningar, att på grund deraf

kunde uppställas en sannolikhetsberäkning öfver antalet och tyngden m. m.

af de så beskaffade försändelser, som under loppet af ett år blefve med

posterna befordrade.

Med ledning af de uppgifter, som till följd häraf till Styrelsen inkommit,

kunde — helst beräkningen skott under en del af året, då antalet af

ifrågavarande försändelser i allmänhet vore undre än under andra delar af

året — med säkerhet antagas, att, utöfver de genom postanstalterna förskrifna

tidningar och tidskrifter, för hvilka postförvaltarearvode erlades, mer

än 5 millioner exemplar af dylika skrifter blifvit under nämnda år med

posterna fortskaffade.

Hade äfven för dessa tidningar och tidskrifter stadgadt postförvaltarearvode

utgått, så skulle postpersonalen derigenom hafva erhållit eu ökad

sportelinkomst af omkring 79,700 R:dr, eller nära två gånger så mycket som

under 1870 å interimsstat utbetalts till ersättande af uppkommen minskning

i den för nämnda personal påräknade sportelinkomst;

både vidare nu ifrågavarande tidningar och tidskrifter blifvit, i enlighet

med hvad i andra postverk eger ruin, behandlade såsom bandförsändelser

och taxerade till det för dylika försändelser belöpande, ingalunda dryga portot

af ti öre för 8 ort, så skulle postkassan derigenom beredts en inkomst af

något mer än 240,000 R:dr, under det att nu bruttointägten af de samma

tidningar och tidskrifter åsätta bevillningsstämplar föga öfverstigit 17,500

R:dr;

och om slutligen berörda tidningar och tidskrifter förskrifvits genom

Postverket och dervid taxerats enligt de af General-poststyrelsen, på sätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koin)!. Maj:ts Nåd. Proposition No 18.

°fvan förmäles, föreslagna grunder, så skulle Postverket derigenom hafva

erhållit eu årsinkomst af omkring..............R;(jr 73 000- --

så att med tillägg af här förut beräknade......... „ 7;/,000: —

Postverkets årliga inkomst af tidningars och tidskrifters

postbefordran skulle hafva uppgått till...........R,:f]r 148,000: _

Emellertid vore det icke ensamt billigheten deraf, att inkomsten för

tidningars och tidskrifters postbefordran inginge till den kassa, som hade att

bestrida utgifterna för samma befordran, eller Postverkets behof att för genomförande

o af eu länge påyrkad reglering af sättet för postpersonalens aflönande

erhålla ökade inkomster, som talade för den ifrågaställa förändringen,

utan påkallades denna jemväl af andra .skäl.

att nemligen postinrättningen skulle kunna, såsom vederborde, uppfylla

sin bestämmelse och i mån af rörelsens tillväxt fortfarande utvidga sin

verksamhet, fordrades nödvändigt att, i samma man ett stigande antal postforsändelser

kräfde användande af en ökad personal å postanstalterna och

ett okad t hästantal, Postverkets tillgångar för bestridande af deraf föranledda

kostnader vunne eu ungefärligen deremot svarande förökning. Skedde icke

detta och Postverket derjemte ålades att utan all ersättning fortskaffa försändelser,

hvilkas antal och tyngd vore i ständigt stigande, så måste sådant

icke allenast motverka vidare utveckling åt postinrättningen, utan kunde äfven

i en framtid gorå det nödvändigt att i någon mån inskränka postbefordrmgen

på en och annan linie.

Grundsatsen att Postverket för hvarje tillökning i postgods också borde

kunna påräkna en ungefärligen motsvarande förökning i portoinkomst hade

™n’ England, Tyskland, Italien, Spanien och nu sednast i Danmark ledt

till fribrefsrättens upphäfvande. Om också bär i Sverige ett sådant steg icke

för närvarande funnes lämpligt, så borde dock tiden anses vara inne att

undanrödja det anmärkta missförhållandet i afseende å vilkoren för tidningars

och tidskrifters postbefordran, hvilken, såvidt General-poststyrelsen hade °sig

bekant, ensamt bär i landet verkställdes utan all ersättning"till postkassan.

lyngden af det postgods, som sålunda af svenska Postverket befordrades,

vore ock ingalunda ringa.

På grund af de ofvan omförmälda uppgifterna från postanstalterna

kunde nemligen vigten af de tidningar och tidskrifter, som under år 1870

af Postveiket befordrats, utan att vara genom detsamma förskrift^, antagas

hafva, broschyrer oberäknade, uppgått till icke mindre än 3,022,5 centner,

hvilket för hvarje dag af året gjorde 8,28 centner eller mer än hvad som

må fortskaffas efter två hästar.

Af dessa försändelser både visserligen flertalet bl hvit till större eller

mindre del fortskaffade å jernväg, hvilket transportsätt i de flesta fall icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ii

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 18.

föranledde till någon ökad kostnad för Postverket, men härvid borde dock

erinras, att den våglängd, hvarå tillfälle förefunnes till posternas fortskaffande

med bantåg,'' icke uppginge till mer än 157 mil, under det deremot

den våglängd, hvarå landsvägspostcrna befordrades, utgjorde mer än 11 gånger

så mycket eller omkring 1,750 mil.

Ehuru det icke vore möjligt att åstadkomma någon fullständig utredning

af de omständigheter, som vid olika tillfällen påkallat användande af

förstärkt anspann för posternas fortskaffande, leda det dock intet tvifvel att

i de aldra flesta fall det varit tyngden af postbefordrade tidningar och tidskrifter,

som på sednare tider gjort det nödvändigt att för ett stort antal

poster, än regelbundet hvarje gång, än allenast vid särskilda tillfällen använda

ett större antal hästar än förut varit erforderligt.

Detta antagande bestyrktes också tillfullo af deu ppgifter, Styrelsen från

åtskilliga af de mera betydande postanstalterna infordrat rörande det förhållande,

hvari de särskilda slagen af postförsändelser befunnits i afseende ä

vigten stå till hvarandra.

Af dessa uppgifter framginge nemligen, att af de försändelser, som med

post befordras, utgöres i allmänhet

icke fullt 13 procent af bref, postanvisningar och bandförsändelser, för

Indika porto till Postverket erlägges;

något mer än 8 procent af fribref;

icke fullt 15 procent af paketpostförsändelser; och

icke mindre än 64 procent af tidningar, tidskrifter och broschyrer, som

portofritt befordras.

Till bestridande af de betydliga, årligen växande utgifterna för postbefordringcn

både Postverket således för närvarande icke att påräkna bidrag

af mer än 28 procent bland de försändelser verket både att fortskaffa; och

långt ifrån att detta missförhållande kunde anses öfvergående, förefunnes

full anledning till de c antagande att, om ej nuvarande vilkor för tidningars

och tidskrifters postbefordran ändrades, förhållandet skulle i eu framtid gestalta

sig ännu ogynnsam ma ro för Postverket. Ty, ehuru tillväxten i brefvexlingen,

särdeles under de sednare aren, varit ganska betydlig, så uppvägdes

den likväl mångdubbelt af den fortgående tillökningen i antalet af

tidningar och tidskrifter, som postbefordrades. En fullständig statistik i detta

hänseende vore väl numera icke möjligt att åstadkomma, men någon ledning

för omdömet härutinnan kunde dock lemnas af en jemförelse emellan den

olika tillökningen under särskilda år af å ena sidan Postverkets inkomst af

brefbefordringen och å den andra mängden af tidningar och tidskrifter,

som varit berättigade till portofri postbefordran.

Om nemligen till utgångspunkt för en sådan jemförelse toges förhållandet

år 1839, samt beräkningen af tidningar och tidskrifter grundades på

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 18.

beloppet af den genom tidningsstämplingen lemnade inkomst, med dervid

fästad nödig hänsyn till de förändringar i samma inkomst, som måst blifva

en följd af nådiga kungörelserna den 14 November 1845, den 21 November

1851, den 21 November 1854, den 27 November 1857 och den 30 November

18(50, så visade sig att

medan, i jemförelse med förhållandet år 1839, Postverkets inkomster

af den inländska brefbefordringen varit ökade:

år 1849 .............................med 20 procent,

,, 1859 ............................. „ 54

„ 1869 ................. „ 145

så både deremot under samma tid tillökningen i mängden af tidningar

in. ro.., som på grund af åsatt bevil!ningsstämpel varit berättigade till

portofri postbefordran, utgjort:

år 1849 ........................... 282 procent,

„ 1859 ........................... 419

och „ 1869 . . 1,283

Slutligen ansåge sig General-poststyrelsen ock höra fästa uppmärksamhet

på det förhållande att, ehuru, i anseende till den störa massan af

tidningar och tidskrifter, som, utan att vara genom Postverket förskrift!a, af

utgifvare, förläggare och andra enskilde dagligen till postbefordran aflemnades,

det icke vore för postpersonalen möjligt att fullständigt öfvervälta, huruvida

tilläfventyrs bref eller andra skriftliga meddelanden funnos inneslutna i

de korsbandsförsändelser, för hvilka, på grund af åsatt bevillningsstämpel,

portofrihet påyrkades, likväl tillvaron af ett sådant missbruk tidt och ofta

genom tillfälliga upptäckter ådagalades.

Med afseende å alla de sålunda anförda omständigheterna och på

grund jemväl af den noggrannare upplysning i ämnet, som genom de ofvan

omförmälda, från postförvaltare infordrade uppgifterna vunnits, funne sig

General-poststyrelsen ega giltiga skål att förnya sin redan i skrifvelse!! den

25 Augusti 1869 gjorda framställning om fastställande af förändrade vilkor

för tidningars och tidskrifters postbefordran.

Vid detta förslag, som med anledning af enskild motion utgjort föremål

för behandling vid 1870 års riksdag, hade icke utan allt skål blifvit

anmärkt, att, då den por toned sättning, som funnits höra medgifvas för tidningar

och tidskrifter, hvilka utkomme mindre ofta, blifvit i förslaget inskränkt

till endast de tidningar och tidskrifter, som utgifvas mera sällan än

en gång i veckan, och befordringsafgiften, äfven med berörda nedsättning,

icke i något fall skulle enligt förslaget understiga 10 procent af prenumerationspriset,

så komma genom de föreslagna taxeringsbestämmelserna befordringsafgiften

att för eu del veckotidningar och tidskrifter blifva oskäligt

förhöjd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 18.

Till förekommande af en dylik olägenhet hade i Danmark genom den

nya postlagen af den 7 Januari nästlidna år afgiften för tidningars och tidskrifters

reqvirerande genom postanstalt nedsatts från 20 till 8 procent af

abonnementspriset, men derjemte för sjelfva postbefordringen fastställts en

särskild afgift af en fjerdedels skilling för hvarje tidningsnummer som postbefordrades.

General-Poststyrelsen ansåge dock för sin del den erforderliga lindringen

i afgift för tidningar och tidskrifter, som endast mera sällan utkomme,

kunna enklare och med mindre omgång vinnas derigenom, att i stället för

de förut af Styrelsen föreslagna två taxeringsklasserna å respektive 20 och

10 procent af prenumerationspriset, tre sådana klasser fastställdes, så att

postbefordringsafgiften bestämdes :

till 20 procent af prenumerationspriset för tidningar och tidskrifter, som utkomme

mer än en gång i veckan;

„ 10 „ af nämnda pris för tidningar och tidskrifter, som utkomme

från och med en gång i veckan till och med en gång i

månaden; samt

„ 5 „ af samma pris för tidskrift, som utkomme mindre ofta än en

gång i månaden.

Och skulle genom dessa nya bestämmelse!'', hvilkas antagande Generalpoststyrelsen

nu tillstyrkte Kongl. Maj:t att hos Riksdagen förorda, Postverkets

enligt de förut föreslagna bestämmelserna bär ofvan till 148,000

R:dr beräknade inkomst af ifrågavarande befordringsafgifter tilläfventyrs

komma att i någon mån nedgå, men enligt Styrelsens öfvertygelse säkerligen

icke understiga 135,000 R:dr.

Hvad General-poststyrelsen sålunda och i öfrig! i förevarande ämne

anfört, bär Kongl. Näjd tagit i nådigt öfvervägande; och då det måste . anses

vara mindre billigt, icke allenast att den afgift, hvars erläggande nu utgör

vilkor för tidningars och tidskrifters postbefordran, drabbar jemväl de

exemplar af tidningar och tidskrifter, för hvilka någon sådan befordran icke

ifrågakommer, utan äfven att Postverket, för befordrande af ifrågavarande

slags i stark tillväxt stadda försändelser, har att vidkännas ständigt stigande

kostnader, utan att för deras bestridande kunna använda någon del af samma

afgift.

Då

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 18.

då uppbörden åt'' denna utgift, sådan den nu är anordnad, medför

kostnader, som icke stå r rimligt förhånande till behäiliiiiigen a i samma afgift

och i afseende på en del af de i landsorterna utkommande tidningar

uppgå ända till 50 procent af bruttoinkomsten;

då vidare icke allenast för genomförandet af en länge såsom nödig

erkänd, på sportel väsendets indragning grundad omreglering af postpérsonalens

aflöning, utan äfven pa det Postverket ma vara i stånd att genom eu

fortgående utveckling af sin verksamhet motsvara en växande rörelses kraf

på utvidgade och underlättade tillfällen till postutvexling, det är nödvändigt

att åt samma verk beredes den ökade inkomst, som det genom rättigheten

att uppbära betalning för tidningars och tidskrifters postbefordran skulle erhålla;

och

da slutligen det skäl, som hittills hufvudsakligen anförts emot en sådan

förändring som den nu föreslagna, eller att inkomsten af tidning,sstämplingsafgiften

icke kunde för de allmänna statsutgifterna undvaras, icke torda,

under nuvarande förhållanden, kunna tillmätas någon afgörande vigt *å delar

Kong!. Maj: t General-poststyrelsens åsigt om lämpligheten deraf, att den

genom Kong! kungörelsen den :50 November 1860 stadgade stämpelafgiften

för tidningar och tidskrifter utbytes emot en endast för verkligen postbefordrade

exemplar af tidningar och tidskrifter till postkassan utgående afgift,

hvilken uppbäres pa samma sätt som andra postbefordringsafgifter och

med hvars införande det nu postförvaltare tillkommande särskilda arvode

för tidningars och tidskrifters postbehandling skulle upphöra.

Beträffande nu beloppet af denna afgift för olika försändelser af ifrågavarande

slag, så lärer vid dess bestämmande afseende höra fästas vid det

olika arbete! för postpersonalen och den olika kostnad för Postverket, som

befordringen åt den ena eller andra tidningen eller tidskriften kan antagas

medföra. Detta arbete och donna kostnad bero åter väsendtligen dels deraf,

huru otta tidningen eller tidskriften utkommer och dels af dess storlek; och

som båda dessa omständigheter vanligen finna ett uttryck i tidningens eller

tidskriftens prenumerationspris, anser Kong!. Maj:t lämpligt, att detta pris

i allmänhet lägges till grund för af giftens beräknande. Men då hvarje tidningsnummer,

som till postbefordran afiemnas, erfordrar sin särskilda expedition

och följaktligen eu tidning, hvilken utkommer dubbelt så ofta som en

annan, för postpersonalen medför dubbelt så mycket arbete som den sednare,

fastän möjligen bådas prenumerationspris är detsamma, så fordrar billigheten,

att befordringsafgiften icke fästställes till samma proportion af prenumerationspriset

för de tidningar, som utkomma t. ex. flera gånger i hvarje vecka

och för dem, som utkomma mera sällan, utan bör donna proportion för de

förra sättas högre. Och då vidare vid

Pilt. till Jiilcsd. Pro!. 7,87,5. 1 Sand 1 Afd. !> Höft.

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition Ko 18.

hänsyn måste tagas äfven till andra omständigheter än tidningens storlek och

huru* ofta densamma utkommer, nemligen hufvudsakligen till beskaffenheten

af tidningens innehåll, så att t. ex. en tidning, hvars innehåll är med mer

än vanlig omsorg utarbetad! och derföre värderikare, eller som sysselsätter

sif med ett ämne af mera specifikt vetenskaplig eller teknisk natur och derföre

icke kan påräkna någon större läsatekrets, eller som innehåller eller

åtföljes af kostbara illustrationer eller planche!-, betingar ett högre prenumerationspris

än en lika stor och lika ofta utkommande tidning, som t. ex.

hufvudsakligen innehåller annonser, men dessa omständigheter, i fråga om

arbetet och kostnaden vid tidningens postbefordran, äro utan all betydelse,

så bör äfven i detta hänseende eu jemkning i förhållandet emellan befordringsafgiften

och prenumerationspriset ega ruin, hvithet lämpligen synes

kunna ske på det sätt, att vid beräknandet af befordringsafgiften för 2 tidningar,

hvilka t. ex. ega ungefär samma ytinnehåll och utkomma lika ofta,

men af hvilka den ena, i anseende till innehållets beskaffenhet, drager ett

högre prenumerationspris än den andra, donna skilnad i prenumerationspriset

icke får leda till eu deremot svarande skilnad i postbefordringsafgift.

Sålunda, om erfarenheten lärer, att det vanliga prenumerationspriset för eu

tidning, ’ som utkommer eu gång i veckan och hvars ytinnehåll icke öfverstiger

ett tusen qvadrattum, är under ö Rall-, men att en lika ofta utkommande

illustrerad tidning kan betinga ett prenumerationspris af 12 R:dr,

utan att dess ytinnehåll är större än det angifna, så bör, då postbefordran

af den sednare tidningen näppeligen kan för Postverket medföra större kostnad

eller tunga än befordran af en tidning med mindre dyrbart innehåll,

befordringsafgiften icke sättas högre än i förhållande till ett prenumerationspris

af 6 R:dr. Skulle deremot någon vilja eu gång i veckan utgifva ett

mycket stort annonsblad med t. ex. 2,000 qvadrattums yta och betinga Bigott

i förhållande till dess storlek stående pris af 12 R:dr, så vore det ju

ock billigt att afgiften för befordringen af denna dubbelt så tunga tidning

utginge utan någon moderation.

Att vid så mångfaldigt vexlande pris och ytinnehåll som de svenska

tidningarnes, angifva en regel, hvilken i hvart och ett särskild! fall med

säkerhet träffar det absolut rätta, torde icke vara möjligt; men efter omsorgsfull

pröfning af alla på frågan inverkande omständigheter och med

tillämpning af den grundsats, att någon förhöjning af det belopp, som enligt

nu gällande stadgande!! skall i form dels af stämpelafgift och dels af postför

val tarear vode utgöras för hvarje särskild tidning eller tidskrift, hvilken

efter förskrifning genom postverket med posterna befordras, i regeln icke bör

ega ram, finner Kong!. Maj:t postbefordringsafgiften för tidningar och tidskrifter

kunna, med största sannolikhet att i de speciel fallen öfverensstämma

med billighetens fordringar, fastställas:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 18.

för tidning eller tidskrift, som utgifves mer än en gång i veckan, till

20% af prenumerationspriset samt för tidning eller tidskrift, som utgifves

en gång i veckan eller mindre ofta, till 10% af nämnda pris, med iakttagande

dock dervid att detta pris

för tidning eller tidskrift, som utkommer 3 eller flera gånger i vecka»

och ej tiar större yta än 1,000 qvadrat-decimaltum, icke beräknas högre än

till 20 Riksdaler;

för tidning eller tidskrift, som utkommer 2 gånger i veckan och ej har

större yta än 500 qvadrat-decimaltum, icke beräknas högre än till (i Riksdaler;

för tidning eller tidskrift, som utkommer 1 gång i veckan och ej har

större yta än 1,000 qvadrat-decimaltum, icke beräknas högre än till 6 Riksdaler;

samt

för tidning eller tidskrift, som utkommer mindre ofta än 1 gång i vecka»

och ej har större yta än 2,500 qvadrat-decimaltum, icke beräknas högre än

till 5 Riksdaler;

så att för de 4 nu nämnda klasserna af tidningar eller tidskrifter berörd

ringsafgiften för år räknad t icke komme att i något fall öfverstiga resp.

4 Riksdaler, 1 Riksdaler 20 öre, 60 öre och 50 öre.

Vidare och då postpersonalens arbete vid hvarje prenumerationstillfalle

är ungefär detsamma och således i afseende å eu tidningsårgång större, då

prenumerationen sker månads- eller qvartalsvis, än då den sker på en gång

för hela aret, anser Ivongl. Maj:t det höra stadgas, att den postbefordringsafgift,

som vid prenumeration å tidning eller tidskrift eller eljest vid aftal

om regelbunden postbefordran af en sådan skall erläggas, icke må för hvarje

gång understiga 30 öre, eller om vid samma tillfälle prenumeration tages ä

flera exemplar af samma tidning eller tidskrift, 30 öre för hvarje exemplar.

Härvid bilagd a tablå utvisar, huru för hvarje särskild tidning eller tidskrift,

som här i riket utgifves, tillämpning af dessa bestämmelser skulle utfalla

i jemförelse med hvad som nu bör för samma tidning eller tidskrift i

stämpelafgift och postförvaltarearfvode erläggas.

För de tidningar och tidskrifter åter, som, utan att vara för viss tid

reqvirerade, af tillfällig anledning kunna komma att i enstaka nummer med

posten försändas, bör hädanefter enligt Ivongl. Maj:ts åsigt vanligt korsbandsporto

erläggas; och, hvad brochyrer angår, lärer någon giltig anledning icke

förefinnas, hvarföre de skulle i post!)Anseende behandlas annorlunda än andra

böcker, helst om de» nedsättning i portot för småpaketer, hvarom Kongl.

Maj:t kommer att härnedan gorå nådig framställning, skulle vinna Riksdagens

godkännande.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anförd t, vill Kongl. Maj:t,

som redan i den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof

meddelat, hurusom en portoafgift för tidningar och tidskrifter, beräknad efter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongil. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

ofvan angifna grunder, kali antagas komma att bereda Postverket eu årlig

inkomst af åtminstone 130,000 Riksdaler, härmed föreslå att, med upphäfvande

af Kong!, kungörelsen den 30 November I 860 angående den af Rikets

Ständer fastställda bevillningsafgift för stämpling af tidningar samt andra

periodiska skrifter och tryckta afhandlingar, följande bestämmelser må stadgas

att rörande vilkorcn för tidningars och tidskrifters postbefordran lända till

efterrättelse från och med ingången af nästkommande år.

§ I
Mom.

1. Önskar någon att tidning, som inom riket utgifves å annan

ort än der häri bor eller vistas, skall honom genom Postverkets försorg tillhandahållas,

och anmäler han sig för sådant ändamål vid postanstalt till

prenumeration å samma tidning, har lian dervid att i förskott för den tid,

hvarföre prenumerationen sker, utöfver belöpande prenumerationspris, till postkassan

erlägga en särskild afgift för tidningens postbefordran, hvilken afgift

skall i allmänhet motsvara, för tidning, som utkommer mer än en gång i

veckan, eu femtedel af prenumerationspriset och för tidning, som utkommer

endast en gång i veckan eller mindre ofta, en tiondedel af samma pris, men

ej må för år öfverstiga

4 Exil*, om tidningen utkommer oftare än två gånger i veckan, och hvarje

nummers ytinnehåll, beräknadt efter papperets ena yta, icke öfverstiger

1 OCH i q vad rat-decimaltum;

1 R:dr 30 öre. om tidningen utkommer två gånger i veckan och hvarje nummers

ytinnehåll icke öfverstiger 500 qvadrat-tum;

BO öre, om tidningen utkommer en gång i veckan och hvarje nummers ytinnehåll

icke öfverstiger 1,000 qvadrat-tum; eller

50 öre, om tidningen utkommer mindre ofta än en gång i veckan och hvarje

nummers ytinnehåll icke öfverstiger 2,500 qvadrat-tum.

Rörande dock härvid tillika iakttagas, att, för hvarje gång prenumeration

å tidning vid postanstalt sker, beloppet af ifrågavarande afgift, ehvad

prenumerationen afser längre eller kortare tid och ehvad tidningens prenumerationspris

är högre eller lägre, alltid skall utgöra minst 30 öre för hvarje

särskild t tidningsexemplar.

Mom. 2. Planche!1, hörande till tidning, som genom postanstalt blifvit

förskrifven, varda afgiftsfritt med posten befordrade, när de utan särskild betalning

utöfver prenumerationspriset åtfölja tidningen samt tillkännagifvande

derom i donna linnés infördt. .

Enahanda förmån tillkommer under samma vilkor äfven tidningen åtföljande

af dess redaktion utgifna bihang dertill, dock med förbehåll, beträffande

bihang till tidning, för hvilken på grund af mom. 1 nedsättning i den

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 18.

mot prenumerationspriset svarande befprdringsafgift åtnjutes, att tidningens

ytinnehåll, sammanlagdt med bi hangets, icke är större än som motsvaras åt''

den enligt åberopade moment för tidningen beräknade postbefordringsafgift.

Mom. 3. För befordran med post af andra biläger till tidning än

planche!’ och sådana bihang som i nästföregående moment omförmälas, erlägges

enahanda afgift som för försändelser under band, der icke, i särskilda

fall, sådana omständigheter förekomma, att General-poststyrelsen finner samma

biläger kunna och höra jemte de» tidning, till hvilken de höra, med post

befordras antingen utan särskild godtgörelse eller mot lägre porto än det, som

med tillämpning af taxan för försändelser under band skolat erläggas.

För sådana officiel» berättelser eller meddelanden, som enligt Kong!.

Maj:ts föreskrift med Post- och Inrikes-Tidningar till allmänheten utdelas,

eget'' postbefordringsafgift ej ruin.

Mom. 4. Skulle tidning, för hvilken i taxa, som af General-poststyrelsen

utfärdas, befordringsafgiften blifvit upptagen till mindre än en

femtedel af prenumerationspriset, upprepade gånger utkomma med större

antal nummer eller med större ytinnehåll, än som jemlik! inom. 1 utgör vilkor

för en sådan lägre afgiftsberäkning, eget'' på anmälan härom General-poststyrelsen

förordna om afgiftens förhöjande vid den prenumeration å samma

tidning, som derefter verkställes; och åligga dessutom i sådant fall tidningens

utgifvare eller den till hvilken prenumerationsmedlen skola af Postverket redovisas

att för hvart exemplar af tidningen, som efter det qvartal, hvarunder

förordnande om afgiftens förhöjning meddelats, blifvit genom posta »statt förskrifvct,

till postkassan erlägga ett emot skilnad»» i befordringsafgift svarande

belopp, hvithet, der så ske kan, må vid sedermera skeende redovisning

för influtna prenumerationsmedel innehållas.

§ 2. ,

Hvad i nästföregående § är stadgadt rörande tidningar gäller äfven i

afseende å tidskrifter, nummervis utkommande författningssamlingar eller handlingar

utgifna af sällskap eller föreningar o. s. v., när prenumeration derå

vid postanstalt sker; och iakttaga dervid, att Svensk Författningssamling och

Riksdagens Protokoll med dertill hörande bihang, Länsstyrelsernas tryckt»

kungörelse!’ samt Krigs-Vetenskaps-Akademiens handlingar och tidskrift, i

fråga om befordringsafgiftens belopp, alltid utan afseende vare sig å det antal

nummer, som i hvarje vecka utgifves, eller å ytinnehållet, hänföras till den

klass af försändelser, för hvilken nämnda afgift är bestämd till en tiondedel

af prenumerationspriset, men ej må för år öfverstiga (10 öre.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:t< Nåd. Proposition S:o 18.

De i föregående §§ gifna bestämmelser angående den postbefordringsafgift,

som bör erläggas, när å postanstalt prenumeration sker å tidning, tidskrift,

författningssamling, handlingar, utgifna af Sällskap eller Föreningar

<>• s. v., gälla äfven, när å postanstalt göres framställning om regelbunden

postbefordran af dylikt tryckerialster utan att tillika prenumeration derå vid

postanstalten sker; hörande dervid afgiften, som äfven i detta fall icke må

per exemplar understiga 30 öre för hvarje gång aftal om sådan postbefordran

eger ruin, erläggas vare sig af afsändare!! eller emottagare!! i förskott för

den tid, hvarunder det träffade af fåle t skall vara gällande, och dess belopp,

i händelse något prenumerationspris å den ifrågavarande försändelsen ej skulle

finnas faststäldt, beräknas efter det pris, hvartill densamma i bokhandeln

försäljes.

§ 4.

Mom 1. Skulle tidning eller tidskrift upphöra att vidare utgifvas, innan

den tid tilländagätt, för hvilken prenumeration derå eller sådant aftal

om dess regelbundna befordran, som i § 3 omförmäles, vid postanstalt skott,

eger prenumeranten eller den som befordringsafgiften erlagt att å postanstalten

vid anmälan återbekomma så mycket af den erlagda befordringsafgiften, som

belöper för hvarje helt qvartal af den efter tidningens eller tidskriftens upphörande

återstående prenumerationstiden.

Mom. 2. För don fö Dus t, som i fiffigt drabbar prenumerant genom

upphörande af tidning eller tidskrift, hvarå prenumeration vid postanstalt skott,

ikläder sig Postverket icke någon ansvarighet; åliggande det dock vederbörande

posttjenstemän att lemna prenumeranten allt det biträde, som skäligen

kan ifrågakomma, för att han må komma i åtnjutande af den ersättning,

som i dylikt fall möjligen kan erhållas.

§ 5.

General-poststyrelsen tillkommer att meddela de ordningsregler, som

för behörig tillämpning af de bär ofvan gifna föreskrifter kunna finnas

erforderliga.

s. 15 Kontrollera mot PDF

!

Kongl Majds Nåd. Proposition N:o 18. 15

Vidare har General-poststyrelsen uti underdånig skrifvelse den 18 nästan0

December fästat uppmärksamhet på, hurusom åstadkommandet af eu

säker postföring i hög grad hindrades derigenom, att postiljoner och postförare,

under det de färdades med posten, egde att af enskilda personer

emottaga bref med åtföljande kontant portoafgift för att å närmaste postanstalt

aflemnas. Det vore icke nödigt påpeka den frestelse till oredlighet,

för hvilken eu mindre pålitlig postiljon eller postförare utsattes genom det

tillfälle, som såmedelst för honom erbjuda sig att för egen räkning behålla

den uppburna afsutten och antingen låta brefvet förblifva obefordradt eller

ock draga försorg om att brefvet till adressaten fortskaffades utan att portot

redovisades. Dessutom kunde det, sa snart eu gång i principen medgifvats

att postiljon eller postförare vore berättigad att af enskilda till befordran

emottaga det ena eller andra slaget åt försändelser, svårligen förekommas,

att ett dylikt postbefördringmått tidt och ofta anlitades äfven för andra försändelser,

helst det mången gång vore för postiljonen omöjligt att vid emottagande!

afgöra, om försändelsen vore af sådan beskaffenhet, att den finge

af honom på ifrågavarande sätt emottagas eller ej.

Då numera alla af postiljoner torda poster åtföljdes af breflådor, hvari alla

slags bref utom fribref kunde vinna befordran, och det icke mötte någon synnerlig

svårighet att utsträcka denna anordning äfven till ökriga poster, linnés

icke något annat verkligt hinder för stadgande af ett ovilkorlig! förbud emot

Krets eller paketers emottagande af postiljoner eller postförare än den omständigheten,

att portot för lösbref, hvarmed i allmänhet förstodes bref, hvilka

under postforslingen icke passerade mer än en postanstalt, jemlik! Kongl.

kungörelsen den 9 Mars 1855 skulle, utgående med ett belopp af endast Ö

öre, tillfalla vederbörande postförvaltare.

Sportelväsendets afskaffande, flera gånger påyrkad t af Riksdagen och

för postinrättningens tidsenliga ordnande oundgängligt, vore emellertid eu

åtgärd som numera icke länge kunde uppskjutas; Och då det i afvaktan på

genomförandet åt donna reform icke motto någon svårighet att tillägga postförvaltarne

personel ersättning för den sportelförlust, som lösbrefportots indragning

till postkassan för dem skulle medföra, så herde också icke den

omständighet, att berörda porto nu vore postförvaltare tillerkändt, hindra

vidtagandet af en sådan anordning, att de s. k. lösbrefven blefve behandlade

efter samma grunder som andra till postbefordran aflemnade bref.

Genom en sådan anordning vunnes ock den störa fördelen, att portot

äfven för de nu så kallade lösbrefven kunde åt afsändarne utgöras med frimärken,

hvilket frankeringssätt deremot nu, då porto! utgjorde en sportel

för postförvaltare!!, i allmänhet icke kunde för dylika försändelser användas

och endast undantagsvis bl hvit genom Kongl. brefvet den 23 Januari 185(5

medgifvet för sådana lösbref, som utvexlades med postkontoret i Stockholm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

År 1861 hade visserligen fråga varit å bane om frimärkesfrankeringens utsträckande

äfven till lösbref, men i anseende till det störa beloppet af de ersättningsanspråk,

som af vederbörande postförvaltare framställdes, farm Kongl.

Maj:t då den ifrågaställda förändringen höra tills vidare anstå. Sedan den tiden

både emellertid dels genom inrättning af nya postanstalter antalet af lösbrefven

väsendtligen nedgått och dels tillika antalet af de postförvaltare minskats,

liv lika icke voro ovilkorligen skyldiga att underkasta sig reglering af sina

tjensteinkomster, så att efter tillgängliga uppgifter General-poststyrelsen ansåge

den ersättning, som nu borde ifrågakomma, icke kunna uppgå till mer

än omkring 10,000 Riksdaler.

Hvad åter anginge den omständigheten, att, om de med posten befordrade

lösbref ven underkastades samma bestämmelser, som gällde för andra

bref, portobeloppet för dem skulle komma att förhöjas från 3 till 12 öre.

så bolde dervid erinras, dels att, särdeles i de norra länen, dy luta bref otta

med posten befordrades vida längre afstånd än mångenstädes skedde med så

kallade vanliga bref, för Indika portot alltid utgjorde 1 2 öre, äfven då de endast

fortskaffades t. ex. emellan Huddinge och Tumba, samt dels att behandlingen

af lösbrefven för postpersonalen medförde, icke mindre, men ofta mera

arbete än de i breflåda nedlagda blefven.

Utan tvifvel både det också endast varit afseende å det önskliga deri,

att postpersonalen bibehölles vid de åt densamma anslagna löneinkomster,

som verkat, att vid det uniforma portots införande år 1855, dä någon fråga

om sportelväsendets upphörande ännu ej bl! fri t väckt, detta porto icke bär

lika so in annorstädes förklarades höra utgå för alla bref, Indika postbefordrades.

En antydning om att något sådant för framtiden åsyftades läge

dock deri, att den bestämmelse i § 5 af Kongl. kungörelsen den 9 Mars

1855, hvarigenom lösbrefven undantogos från tillämpning af det uniform^

portot, uttryckligen meddelades endast tillsvidare.

Slutligen vore det icke ens alla de bref, som under postbefordringen

icke passerade mer än m postanstalt, Indika åtnjöto förmånen af att behandlas

såsom lösbref. Först och främst måste nemligen alla bref, som upphemtades

ur en till postanstalt ankommen breflåda, behandlas såsom vanliga bref, utan

att dervid någon skilnad kunde göras emellan de bref, som i lådan nedlagts

före afgången från nästföregående postanstalt och dem som tilläfventyrs sedermera

tillkommit. V idare funnes, vid det förhållande, att postiljon aldrig

åtföljde de numera mycket talrika ångbåts posterna, ingen möjlighet att med

dem få bref befordrade såsom lösbref, huru närbelägen än adressorten kunde

vara till afgångsorten; varande det genom Kongl. brefvet den 15 Oktober

1869 uttryckligen förklarad!, att vanligt porto (12 öre), skulle uppbäras för

sådana bref, som med fartyg, hvarå ängbåtspostexpedition funnes inrättad,

befordrades från ort till annan utan passerande af annan postanstalt; och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 1.8* 17

tunnes, enligt General-poststyrelsens åsigt, icke någon rimlig anledning att,

då sådant icke längre af omständigheterna påkallades, bibehålla ett helt och

hållet olika stadgande för bref, som med landsposten bortskaffades, helst som

derigenom, enligt hvad - visad t blifvit, störa och väsendtligt olägenheter tillskyndades

postutvexlingen.

Vid öfvervägande åt'' hvad General-poststyrelsen sålunda anfört har

Kongl. Maj:t lika med Styrelsen funnit något giltigt skål icke vara förhanden,

hvarföre i afseende å portot för de lösbref, hvilka med posten från ort till

annan befordras, andra bestämmelser vidare skola tillämpas än de som gälla

i afseende på portot för vanliga bref; hvaremot de lösbref, som icke med

■posten till postanstalt inkomma eller derifrån affärdas, rätteligen synas vara

att hänföra, till sa kallade lo k adb ref, om Indika nu icke är fråga och för

hvilka följaktligen befordringsafgiften kommer att hädanefter som hittills utgöras

med 3 öre; Och vill Kongl. Maj:t på grund häraf samt då upphäfvande

af de i afseende på förstnämnda slags lösbref nu gällande undantagsbestämmelser

skulle, utom annat gagn, medföra den synnerligen vigtiga fördelen

att möjliggöra ett ovilkorlig! förbud för postiljon^- och postförare att

af enskilda personel- till postbefordran emottaga något slags försändelser, härmed

hos Riksdagen föreslå, att § 5 i Kongl. kungörelsen den 9 Mars 1855

må med utgången af innevarande år upphöra att vara gällande och att efter

nämnda tidpunkt de lösbref, som med posten befordras, skola i afseende å

portots belopp och dess ingående till postkassan vara underkastade samma

bestämmelser som vanliga bref.

1 sammanhang med förestående förslag rörande lösbrefsportot har General-poststyrelsen,

med förmälan att antalet af så^ kallade lösbref för närvarande

uppginge till omkring 400,000, deraf ungefär tre fjerdedelar antagligen

utgjordes af sådana lösbref, som med posten befordrades, och att följaktligen,

genom deras taxerande såsom vanliga bref, Postverket skulle beredas

en ökad inkomst af ungefär 86,000 R:dr, tillika föreslagit, att såsom

ersättning för den utgiftsförhöjning, som genom berörda förändring skulle i

vissa fall drabba korrespondenterna, samtidigt dermed några åtgärder till

postutvexlingens underlättande skulle åvägabringas.

De åtgärder, som i sådant hänseende syntes kunna ifrågakomma, och

hvilka väl äfven i öfrig! voro af omständigheterna påkallade, men, såsom till

en del egnade att i början verka någon minskning i postuppbörden, lämpligast

herde vidtagas i sammanhang med någon åtgärd, som medförde förstå.

till Riksd. Prof. 1872. 1 Sand. 1 Afd. S Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

* Kong!. Maj:k Nåd. Proposition N:o 18.

höjning i samma uppbörd, rörde dels lösväskbefordringen, dels brefvigten,

dels införande åt uniformt, porto äfven för småpaketer och dels nedsättning

af nu stadgade afgift för bref kort.

Hvad först anginge lösväskbefordringen, så hade, sedan Riksdagen uti

underdånig skrifvelse den 3 April 1869 anhållit om kronobrefbäringens skiljande

från jordbruket, Kammar-kollegium uti deröfver afgifvet utlåtande, som

blifvit till General-poststyrelsen remitteradt, val funnit sig icke kunna i hufva

dsaken tillstyrka bifall till den gjorda framställningen, men bland annat

såsom en åtgärd, ledande till någon lättnad i kronobrefbäringens utgörande,

ifrågaställa att, der sådant funnes lämpligt, kommunerna skulle tillförbindas

att å närmaste postanstalt hålla lösväska, hvari ej allenast kronobref och

kungörelser utan äfven enskildas bref kunde fortskaffas.

Då emellertid genom Kongl. brefvet den 2 Oktober 1857 vore stadgadt,

att socken, som förenade sig om hållande af en för socknen gemensam

lösväska, skulle till vederbörande postförvaltare erlägga den honom derför

författningsenligt tillkommande ersättning, och det svårligen torde kunna förutsättas,

att kommunerna skulle finnas benägna för en sådan anordning af

deras postutvexling, som Kollegium sålunda satt i fråga, derest någon särskild

afgift för lösväskans postbehandling vore för dem dermed förenad;

då vidare den större trygghet, som lösväskas begagnande skulle bereda

ifrågavarande postutvexling, antagligen äfven skulle medföra förökning af

korrespondensen;

och då ett allmännare införande af sockenlösväskor skulle bespara utgifterna

för inrättande af poststationer å flera orter, som eljest måste med

särskild postanstalt förses,

ansåge sig General-poststyrelsen höra tillstyrka, att, under vilkor dels

af särskild ersättning till postförvaltarne, intilldess sportelväsendet kunde

varda afskaffadt, och dels af bifall till bär ofvan gjorda förslag i afseende

på lösbref, afgiftsfri postbefordran och behandling å postanstalterna måtte medgifvas

för sådana lösväskor, som voro utsudda för en hel sockens brefvexling.

Beträffande dernäst brefvigten, i afseende å hvars beräkning nu enligt

enligt Kongl. kungörelsen den 12 Juli 1860 gäller, att för bref intill 4 ort

betalas enkel portosats, för bref från och med 4 till 7 ort dubbel sådan

o. s. v. med tillägg af eu portosats för hvarje vigttillökning af 8 ort, intilldess

brefvigten uppgår till 22 ort, hvarefter någon vigtmoderation vidtager, som

likväl först i fråga om bref af 31 ort och deröfver är af någon större be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 18.

tydenhet, hade General-poststyrelsen redan vid ett föregående tillfälle fästat

uppmärksamhet å de omständigheter, som talade för medgifvande af en större

moderation vid beräkningen af vigtsatserna för de postbefordrade blefven. I

sådant afseende hade, utom den omständigheten, att nu medgifna moderation,

som först efter uppnådda 31 ort vore af någon betydenhet, följaktligen endast

mycket sällan k om me korrespondenterna tillgodo, äfvensom att det för räkenskaperna

och postbehandlingen medförde stor lättnad, om icke alltför många

olika portosatser behöfde tillämpas, anmärkts hufvudsakligen det förhållande,

att tyngre bref i allmänhet icke underginge annan postbehandling eller förorsakade

postpersonalen mera arbete än de mindre tunga samt att följaktligen

de förstnämnda borde draga en högre afgift endast med afseende å den ökade

transportkostnad, deras större tyngd kunde antagas medföra. Ur sådan synpunkt

vore det icke billigt, att särskildt porto fordrades för hvarje enkel

brefvigt. Ännu mindre riktigt vore det, att t. ex. för ett bref af 16 orts

vigt, hvithet, då enkla brefvigten finge uppgå ända till ”ej fullt 4 ort”, åtminstone

icke borde erfordra mer än 5 enkla portosatser, deremot enligt nu

gällande bestämmelser måste utkräfvas en afgift, motsvarande portot för 6

enkla bref.

Förslag om ändring af dessa bestämmelser både ock redan vid 1870

års riksdag blifvit af Kongl. Maj: t framstäldt, ehuru det då icke kom att

till någon åtgärd föranleda. Detta förslag gick ut derpå,

att den enkla vigtsatsen, för närvarande bestämd till ej fullt 4 ort,

skulle till fulla 4 ort fastställas,

att till bref af dubbel vigt, för hvilka portot borde utgöras med två

gånger så mycket som belöpte för enkelt bref, skulle hänföras alla bref, hvilkas

vigt öfverstege 4, men ej 25 ort, samt

att tredubbelt porto skulle utgöras för bref af mer än 25 och högst

50 ort, hvaremot tyngre försändelser skulle till paketer hänföras.

Då nu i Danmark fordrades enkelt porto för hvarje bref, som ej vägde

mer än 250 gram, och i Tyskland vigtsatserna voro bestämda till endast två,

nemligen enkel å 1 lod och dubbel å ,% skålpund, under det att i Norge vigtsatserna

från och med innevarande år voro fastställda till fem, nemligen den

första till högst 15 gram, den andra till 15—30 gram, den tredje till 30—

100, den fjerde till 100—250 och den femte till 250—500 gram, samt äfven

i England eu liknande anordning nyligen blifvit vidtagen, så intoge således

omförmälda nådiga förslag en medelväg emellan å ena sidan de Danska och

Tyska och å andra sidan de Norska och Engelska bestämmelserna;

Och då General-poststyrelsen nu hemställde, att i sammanhang med

frågan om stadgande af en likartad taxering för alla bref, som postbefordrades,

äfven den om beredande af eu utvidgad portomoderation ånyo måtte underställas

Riksdagens pröfning, så ansåge den sig för närvarande icke ega

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

anledning att i afseende å vigtsatsernas antal och omfång tillstyrka någon

afvikelse från de bestämmelser derom, som innefattades i ofvänberörda redan

till 1870 års Riksdag atiåtna nådiga förslag.

I närmaste samband med nyss afhandlade ämne stode frågan om införande

af ett uniformt porto äfven för smäpaketer. Om nemligen Generalpoststyrelsens

förslag i afseende på vigtberäkningen bletve antaget, så skulle

t. ex. en försändelse, som icke vägde mer än ''/2 skålpund och affardades från

(lefle till Carlskrona, kunna såsom bref vinna befordran mot en afgift af endast

36 öre, under det att samma försändelse, om den aflinge såsom paket,

skulle enligt nu gällande pakettaxa erfordra ett porto af 1 R:dr 40 öre; ett

så stort missförhållande kunde visserligen i någon man häfvas genom en allmän

nedsättning af den nu alltför höga pakettaxan, men — såvida icke i

sammanhang dermed ett uniformt porto stadgades likaväl för lättare paketer

som för tyngre bref skulle alltid många fall komma att qvarstå, i hvilka

de trafikerandes intresse manade dem att anlita brefposten för försändelser,

hvilka eljest, utan olägenhet för dem och till fördel för Postverket, kunde åt

paketposten öfverlemnas.

I den nådiga Propositionen, hvarigenom Kongl. Maj:t föreslog J 870

års Riksdag antagandet af här ofvan förordade vigtberäkningsbestämmelser

gjordes äfven den framställning, att för smäpaketer, hvarmed herde förstås

sådana, som vägde högst 2 skålpund, befordringsafgiften skulle utan afseende

å afståndet emellan afgångs- och adressorterna få utgöra, då paketets vigt

icke öfverstege 1 skålpund, 50 öre och, då vigten öfverstege 1 men icke 2

skålpund, 75 öre. Penna framställning blef dock, ehuru af Utskottet tillstyrkt,

icke bifallen af Riksdagen.

Sedan dess hade i de nya Norska och Danska postlagarne paketportot

blifvit bestämdt:

i Norge

för paketer, hvilka innehölle böcker, till 6 skilling (— 20 öre) för

vigt af högst 1 skålpund (500 gram) med tillägg af 4 skilling för hvarje

öfver skjutande vigt af högst 1 skålpund;

samt för paketer med annat innehåll till 14 skilling (= 46 Va öre) för

vigt af högst 3 skålpund och 4 skilling för hvarje Överskjutande vigt af

högst I skålpund;

i Danmark

utan afseende å innehållet till 6 skilling (= 12 V2 öre) för hvarje paket

med tillägg af 2 skilling för hvarje skålpund af paketets vigt.

Med omförmälande häraf tillstyrkte General-poststyrelsen, att i den

framställning, som nu kunde komma att till Riksdagen aflåta® om införande

af uniformt porto för småpaketer, beloppet af detta porto skulle föreslås till

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

.10 öre för paketer åt högst 1 skålpund? vigt och till 50 öre för paketer,

hvilkas vigt öfverstege 1 men icke 2 skålpund.

Vidkommande derefter af gift en för bref kort, så hade General-poststyrelsen

redan i den underdåniga skrifvelse den 3 April nästlidna år, hvaruti

styrelsen föreslagit införande äfven här i landet af dylika kort, fästat uppmärksamhet

derå, att afgiften för dessa kort, hvilken till eu början och intilldess

Riksdagen haft tillfälle att yttra sig i ämnet, måste fastställas till

samma belopp som brefportot eller 12 öre, framdeles torda böra i någon mån

nedsättas. Väl vore äfven i de flesta andra länder ifrågavarande afgift lika

med portot för vanliga bref, men i England utginge den endast med hälften

af brefportot eller med 1/2 penny, och då det vore i allmänhet fördelaktigt

om utgifter, sådana som den förevarande, bestämdes i decimaltal, sä ansåge

General-poststyrelsen, att, på grund häraf och såsom en öfvergång till vidtagande

af enahanda åtgärd med brefportot, afgiften för brefkort nu borde

nedsättas till 10 öre.

De åt General-poststyrelsen sålunda gjorda förslag och hemställanden

hafva af Kongl. Maja tagits i nådigt öfvervägande; och som hvad angår det

första al dessa förslag eller det om medgifvande i afseende å sockenlösväskor

af frihet från den afgift till vederbörande postförvaltare, som eljest för lösväskor

i allmänhet är stadgad, berörda förslag synes lämpligt och ändamålsenligt,

så har Kongl. Maj:t för afsigt att, i händelse ofvan gjorda framställning

rörande lösbref? taxerande såsom vanliga bref varder af Riksdagen bifallen,

meddela förordnande om en sådan afgåftsfrihet för sockenlösväskor,

som General-poststyrelsen tillstyrkt.

Beträffande åter de öfriga förslagen, så och då den föreslagna förminskningen

i antalet af brefvigtsatser, hvilka nu för bref, vägande högst 50 ort,

utgöra icke mindre än I t, men enligt förslaget komma att reduceras till

endast 3, skulle medföra högst väsendtlig a fördelar både för posttjens tgöringen

och för den korresponderande allmänheten; då stadgandet af uniform:

porto för paketer, vägande öfver 50 ort till och med 2 skålpund, otvifvelaktigt

skulle kraftigt bidraga till förökande af den bär i landet ännu jemförelsevis

föga utvecklade paketpoströrelsen och dessutom, i händelse den

högsta brefvigten fastställes till 50 ort, kan anses påkallad! af billigheten deruti

att försändelser, som förut kunnat vinna befordran såsom bref, men nu i

följd af berörda förändring måste anlita paketposten, icke tillika beröfvas den

af dem hittills åtnjutna förmånen af uniförmt porto; samt då brefkortsafgiftens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

bestämmande till 10 öre synes utgöra ett lämpligt förberedande steg till det

allmänna enkla brefportots bestämmande till samma belopp, en åtgärd, emot

hvars genomförande andra betänkligheter än rent fmansiela icke torde kunna

anföras, finner sig Kongl. Maj:t på dessa och öfriga af General-poststyrelsen

andragna skål höra hos Riksdagen härmed i nåder föreslå,

dels att den enkla brefvigten, för närvarande bestämd till ”ej fullt 4

ort” må till ”högst 4 ort” fastställas;

att till bref af dubbel vigt, för hvilka portot skall utgöras med två

gånger så mycket som belöper för enkelt bref, må hänföras alla bref, hvilkas

vigt öfverstiger 4, men ej 25 ort; samt

att tre gånger det enkla portot skall erläggas för bref af mer än 25

och högst 50 orts vigt, men tyngre försändelser behandlas såsom paketer;

dels att för småpaketer eller sådana puke ter, som väga högst 2 skålpund,

portot må, utan afseende å afståndet emellan afgångs- och adressorterna,

bestämmas till 30 öre, då paketets vigt icke öfverstiger 1 skålpund, och

till 50 öre, då vigten öfverstiger ett, men icke 2 skålpund;

dels ock att utgifter! för brefkort må fastställas till 10 öre.

Slutligen har uti underdånig skrifvelse den 2 nästlidna Oktober General-poststyrelsen

framhållit de störa och kännbara olägenheter, som äro oskiljaktiga

från det mycket allmänna bruket att i orekommenderade bref med

posten försända penningar, och i afseende derå anfört att, då bref, hvilka

icke afgått under rekommendation, bär liksom annorstädes måste från postanstalt

utlemnas till hvem helst som anmälde sig till dess utbekommande, såvida

ej någon särskild anledning till misstanke iörekomme, att lian icke vore till

brefvets uttagande berättigad, och då dylika bref äfven genom brefbärarne

utdelades, utan att qvitto öfver emottagande! meddelades, så kunde någon fullt

säker kontroll icke erhållas derå, att försändelser af berörda slag alltid komme

råtta adressaterna tillhanda. Vid sådant förhållande måste den omständigheten.

att, enligt hvad allmänt vore kändt, penningar dagligen i orekommenderade

; bref försändes, icke allenast för oärliga postbetjente utan äfven

för de personer, som af postbetjeningen emottoge ankomna bref för att till

adressaterna aflemnas, likasom för de enskilda bud, som användas till aflemnande

eller afbördande af bref å postanstalterna, innebära en stark frestelse

till tillgrepp.

1 hvilken betydlig utsträckning utvägen att i orekommenderade bref

innesluta värdesaker ännu under den sednaste tiden anlitades, ådagalades nog
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kong!,. Majds Nåd. Proposition N:o 18.

samt af det förhållande att bland de till postbefordran aflemnade, orekommenderade

bref, som under år 1870 anmälts icke hafva kommit adressaterna tillhanda,

icke mindre än 38 °/0 uppgåfvits hafva innehållit penningar eller andra

värdesaker; och icke sällan upphemtades ur breflådorna, nu likasom tillförene,

bref. Indika äfven vid ett flyktigt - betraktande röjde omisskänliga spår deraf

att i dem penningar finnas inneslutna.

Den fara äfven för eu stor del af ofri ga postförsändelsers riktiga fortkomst,

som försändningen af penningar i orekommenderade bref medförde,

hade i flera andra länder fnranledt till stadgande af bötesansvar för ett dylikt

penningeförsändningssätt. 1 Frankrike utginge sådana böter med belopp af

50 till 500 francs, och enligt den norska postlagen af den 3 Maj 1871 vore

underlåtenhet att i behörig ordning angifva värdet å bref, som, innehållande

penningar, till postbefordran aflemnades, belagd med böter af från 60 skilling

till 5 speciedaler. I den danska postlagen af den 7 Januari 1871 stadgades

för enahanda underlåtenhet en plikt, motsvarande en femtedel af det i brefvet

inneslutna penningebeloppet, hvilken plikt dock aldrig skulle utgå med mer

än 10 danska riksdaler.

T England, der, likasom i Sverige, eu underlåtenhet af ifrågavarande

slag ansetts icke höra med bötesansvar beläggas, både man sökt förebygga

olägenheterna af bruket att försända penningar i orekommenderade bref genom

det stadgande, att, då ett s. k. vanligt bref, som aflemnats till postbefordran,

tunnes antagligen innehålla penningar, brefvet skulle af vederbörande posttjensteman

rekommenderas och rekommendationsafgiftens dubbla belopp erläggas

åt adressaten, såvida ej vid brefvets öppnande visade sig, att detsamma

ej innehölle penningar; och hade af Storbritanniska postförvaltningen

blifvit meddeladt, att detta stadgande medfört störa och väsendtligt fördelar.

Sedan förevarande ämne sednast i det år 18611 afgifna förslag till allmän

poststadga blifvit af General-poststyrelsen behandladt, hade erfarenheten alltmera

stärkt Styrelsens öfvertygelse om det oafvisliga behofvet af någon åtgärd

till förekommande af de olägenheter, som voro oskiljaktiga från penningeförsändning

i orekommenderade bref. En åtgärd, som utan tvifvel mer

än något annat skulle verka till häfvande af berörda länge öfverklagade missbruk,

vore meddelande af det stadgande, att penningar, hvilka funnes, emot

gifven föreskrift, vara inneslutna i or e k o ram en d er adt bref, skulle till större

eller mindre del vara förbrutna och tillfalla postkassan. Men, om Kong!.

Maj:t icke skulle finna lämpligt att ett sådant stadgande meddela, återställa

dock den utvägen att, i enlighet med hvad Styrelsen i nyssnämnda poststadgeförslag

tillstyrkt, bär införa samma anordning, som i England redan

blifvit uti ifrågavarande hänseende vidtagen; och som verkan af en sådan

anordning måste väsendtligen ökas, derest posttjenstemännen äfven af eget

intresse manades att, oaktadt den brådska, som under brefexpeditionen van
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition• N:o 18.

ligen vore rådande, vaka deröfver att deri foreskrifna rekommenderingen genom

postanstalten verkligen komme att ega rum i alla de fall, der anledning dertill

förefunnes, så hemställde Styrelsen att af den afgift, som för sådan rekommendering

till postkassan infiöte, hälften, eller 18 öre för hvarje bref, måtte

få tillfalla den posttjensteman, som dragit försorg om brefvets rekommenderande.

Med afseende å de tidt och ofta förekommande klagomålen deröfver,

att bref, innehållande penningar, som orekommenderade till posten aflemnats,

icke kommit vederbörande adressater tillhanda och då berörda öfverklagade

förhållande svårligen lärer kunna förebyggas, så länge allmänheten, oaktadt

dess rätt förstådda intresse herde mana att alltid rekommendera dylika bref,

likväl fortfar att i många fall icke begagna donna utväg, finner Kongl. Maj:t

lika med General-poststyrelsen nödigt att någon åtgärd från statens sida

vidtages för att, så vidt möjligt, hindra, att penningebref med posten afgå

utan rekommendation. Den i sådant afseende i flera andra länder anlitade

utväg att förbjuda afl penningeförsändning i orekommenderade bref vid stadgadt

äfventyr af böter eller konfiskation afl det försända penningebeloppet

synes dock Kongl. Maj:t mer än behöfligt sträng, och vill Kongl. Maj:t derföre

heldre föreslå att, efter föredöme af det förfarande, som i England i

förevarande hänseende eger rum och der befunnits ändamålsenligt, äfven bär

må stadgas, att, då skålig anledning förekommer till antagande, att ett till

postbefordran aflemnadt orekommenderadt bref innehåller kontanta penningar,

brefvet skall rekommenderas af den postanstalt, der förhållandet anmärkes,

och adressaten vara skyldig att, för utbekommande af brefvet, till lika fördelning

emellan postkassan och den posttjensteman, som ombesörjt brefvets

rekommenderande, erlägga dubbel rekommendations-afgift eller 36 öre, såframt

ej vid brefvets öppnande å postanstalt eller i närvaro af trovärdig person visar

sig, att detsamma ej innehåller penningar, då brefvet utan afl dylik afgift

bör till adressaten utlemnas.

De till förevarande ärende hörande handlingar skola tillhandahållas det

Utskott, till hvars behandling detsamma afl" Riksdagen öfverlemnas; och förbli

tv er Kong!. Maj:t Riksdagen med afl Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. Fr. Wcp.rn.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

25

Sammanställning

af de afgifter för tidningars och tidskrifters postbefordran, som utgå enligt nu gällande författningar,

och de belopp, hvartill en postbefordringsafgift af 20 resp." 10 procent af prenumerationspriset,

skulle med föreslagen begränsning komma att uppgå.

Anm. De med * betecknade tidningar och tidskrifter ävo utan stämpel.

1

Tidningarnea och tidskrifternas namn.

Utgifningsort.

Antal

H

p* ö*

S 5*

Oq

| a

Z.Z

2! ?

eg g.

E |

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas mer än

en gång i veckan.

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas en gång

i veckan eller

mindre ofta.

nummer.

£ a-

. | |

p 2"

20 °/0 af tidnin- gens inköpspris.

10 °/0 af tidnin- gens inköpspris.

p ^

o" 3

Priset begrän- sad till

20 R:dr. 6 R:dr.

Priset begrän- sad till

6 It:dr. 5 R:dr.

R:dr.

öre.

E:dr.

Öre.

R:dr.

R:dr.

öre.

R:dr.

öre.

R:dr.

öre.

. Aftonbladet..................

Stockholm.

6

i veck.

20

4

50

4

_

Alingsås veckoblad..............

Alingsås.

2

i veck.

5

1

31

_

i

Allmogebladet.................

Örebro.

1

i mån.

_

50

52

_

30

Amerika....................

Göteborg.

1

i veck.

3

50

76

35

Arbetarebladet................

Gefle.

2

i man.

1

57

__

30

Arboga tidning................

Arboga.

2

i veck.

5

—

1

31

i

_

Askersunds tidning.............

Askersund.

1

i veck.

4

50

66

_

45

Barnens tidning................

Stockholm.

1

i man.

1

50

54

30

‘^Blekinge läns allmänna kungörelser.....

Carlskrona.

1

i veck.

1

50

50

_

30

Blekinge läns tidning............

Carlskrona.

3

i veck.

6

—

1

96

1

20

Bohusläns tidning...............

Uddevalla.

2

i veck.

6

50

1

31

i

20

Borås tidning.................

Borås.

2

i veck.

6

—

1

31

i

20

Botaniska notiser...............

Lund.

6

h. årl.

2

50

55

30

Budbäraren..................

Stockholm.

1

i man.

1

50

54

_

30

Carlshamn...................

Carlshamn.

2

i veck.

6

1

42

i

20

Carlshamns allehanda ............

2

5

1

31

Carlskrona veckoblad.............

Carlskrona.

2

i veck.

6

1

31

i

20

Carlstads stiftstidningar...........

Carlstad.

1

i man.

1

75

52

30

Christinehamns allehanda..........

Chris tinehamn.

1

i veck.

5

—

66

_

50

Dagens nyheter; dagliga upplagan.....

Stockholm.

6

i veck.

10

—

3

90

2

„ halfveckoupplagan.....

„

2

i veck.

6

—

1

31

—

—

i

20

—

—

—

—

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

Tidningarnes och tidskrifternas namn.

i

Utgifningsort.

Antal

nummer.

Tidningens hel-firspris

hos redaktionen.

■ Postförvaltarearvodet jemte |

bevillningsstämpelafgiften. I

L .......... _i

Tidr

tidsk

utgif

en gå

20 7

gens

lingar och

rifter, som

ras mer än

ng i veckan.

Tidningar och j

tidskrifter, som j

utgifvas en gång!

i veckan eller j

mindre ofta. \

o af tidnin- inköpspris.

10 0/

gens

0 af tidnin- inköpspris.

Priset begrän- sad! till

20 B: dr. 6 B: dr.

Priset begrän- sad! till

6 B:dr. 5 B:dr.

R:dr.|

öre.

R:dr.

öre.

B:dr.j

i |

öre.jR-.dr. i

öre.

R:dr.

öre. R:dr. j

öre.

j Dalpilen....................

Falun.

i

i

veck.

4

—

—

71

—

i

i

—

40

"Elfsborgs läns allmänna kungörelser ....

W enersborg.

i

i.

veck.

2

5o

—

50

—

—

30

Engelholms tidning..............

Engelholm.

2

i

veck.

5

—

i

31

~

—

xj

1 Enköpings veckoblad.............

Enköping.

i

i

veck.

4

50

—

66

—

45

Eskiltuna tidning...............

Eskilstuna.

2

i

veck.

6

—

i

31

—

—.

i

20

Evangelisk-luthersk kyrko-tidnihg......

Falun.

1

i

man.

1

25

—

54

—

—

—

—

—

oO

Evangelisten.................

Stockholm.

1

i

man.

1

—

—

54

—

—

—

30

Falu-posten..................

Falun.

2

i

veck.

5

—

i

31

—

—

i

—

Farmaceutisk tidskrift............

Stockholm.

2

i

mån.

8

—

—

58

—

—

—

50

Filipstads städs och bergslags tidning. . . .

Filipstad.

1

i

veck.

4

50

—

66

—

—

—

—

45

Folkets tidning................

Lund.

2

i

veck.

6

—

i

31

—

—

i

20

~~

Framåt!....................

Göteborg.

40

n:r årl.

3

50

—

58

—

—

—

—

35

Framåt!....................

Malmö.

2

i

veck.

4

—

i

31

—

—

80

—

—

Fridstiftaren..................

Stockholm.

1

i

män.

1

—

54

—

—

—

—

—

30

Förr och nu .................

Stockholm.

1

i

man.

7

—

—

61

50

Församlingsvännen..............

Christianstad.

1

i

mån.

1

—

—

54

—

—

--

.—

30

"Gefleborgs läns allmänna kungörelser ....

Gefle.

obestämdt

2

—

—

50

—

—

7

30

"Gotlands läns allmänna kungörelser.....

Wisby.

i

i

veck.

1

—

—

50

—

—

—

30

Gotlands läns nyaste tidning........

Wisby.

i

i

veck.

4

—

—

66

—

—

—

40

Gotlands tidning...............

Wisby.

i

i

veck.

4

—

—

66

—

—

—

40

Gren na nya tidning.............

Grenna.

i

i

veck.

4

—

—

66

—

—

40 —

Göteborgs handels- och sjöfartstidning . . .

Göteborg.

6

i

veck.

18

—

4 50

3

60

—

"Göteborgs och Bohusläns allra, kungörelser

Göteborg.

obestämdt

3

—

—

50

—

—

—

50

Göteborgs och Bohusläns Hushållningssäll-

skaps qvartalsskrift...........

Göteborg.

8

h. arl.

2

—

53

—

—

—

SO

Göteborgs-posten...............

Göteborg.

6

i

veck.

15

—

4 20

3

—

—

—

—

Göteborgs statstidning............

Göteborg.

2

i

man.

3

—

—

55

—

—

—

30

"Hallands läns allmänna kungörelser ....

Halmstad.

2

i

veck.

2

—

1

—

—

—

—

40

i Hallandsposten................

Halmstad.

2

i

veck.

4

50

1

31

—

—

—

90

—

—

Halmstads-bladet ..............

Halmstad.

2

1

veck.

4

50

1

31

—

—

—

90

—r

1 Handlingar rörande landtbruket etc.....

Stockholm.

2

h. årl.

2

—

52

—

—

—

—

—

30

Hedelnora tidning..............

Hedemora.

1

i

veck.

3

50

66

—

—

—

—

35

Helsingborgs tidning.............

Helsingborg.

3

i

veck.

6

1

97

1

20

—

—

—

—

Hjo veckotidning...............

!Hjo.

1

i

veck.

4

_

—

66

—

—

—

—

—

40

Hudiksvalls-posten..............

| Hudiksvall.

1

i

veck.

4

50

66

—

—

—

—

45

Hvad nytt? ..................

; Eksjö.

3

i

veck.

5

25

1

81

i 1

5

—

—

—

—

~

Hygien....................

{Stockholm.

i

i

man.

10

—

—

58

1 —

—

—

—

50

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj dt Nåd. Proposition N:o 18.

27

Tidningarnes och tidskrifternas namn.

Utgifningsort.

Antal

nummer.

Tidningens hel-årspris

hos redaktionen.

iPostförvaltarearvodet jemte

bevillningsstämpelafgiften.

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas mer än

en gång i veckan.

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas en gång

i veckan eller

mindre ofta.

20 % af tidnin- gens inköpspris.

10 % af tidnin- gens inköpspris.

Priset begrän- sad! till

20 It:dr. 0 B:dr.

Priset begrän- sad! till

6 B:dr. 5 R:dr.

K-.dr.

öre.

R:dr.

öre.

R:drJöre.l K:dr. öre.

R:dr.

öre.

Ii:dr.

öre.

Ingeniörs-föreningens förhandlingar.....

Stockholm.

4

i. årl.

9

50

—

35

—:-1 —

—

—

—

—

50

*Jemtlands läns allmänna kungörelser ....

Östersund.

obestämdt

2

75

—

50

_ __ _

—

—

—

—

30

Jemtlands nya tidning............

Östersund.

i

veck.

4

50

—

66

--,-: T-

—

—

45

—

—

Jönköpingsbladet...............

Jönköping.

3

veck.

6

50

i

97

1 30 —

—

__

_

—

—

*Jö o köpings läns allmänna kungörelser . . .

Jönköping.

i

veck.

3

-—

—

50

— —j —

—

—

30

—

—

Jönköpings läns Hushållningssällskaps tidning

Jönköping.

i

man.

2

—

—

54

— j— —

—-

—

_

—

30

Jönköpingsposten...............

Jönköping.

2

veck.

5

i

31

—•— 1

—

—

—

—

—

Jönköpings tidning..............

Jönköping.

2

veck.

5

—

i

31

---- 1

—

—

—

—

—

Kalmar....................

Kalmar.

3

veck.

6

—

i

97

1 20 —

—

—

—

—

^Kalmar läns allmänna kungörelser.....

Kalmar.

obestämdt

. 3

50

— — —

—

—

—

—

30

Kalmar stiftstidningar............

Kalmar.

1

män.

1

50

—

52

——

—

—

—

—

30

Kapten Puff.................

Stockholm.

1

veck.

4

50

—

66

—:—i —

—

—

45

—

—

Kasper.....................

Stockholm.

1

veck.

4

50

—

66

— i—; —

—

—

45

—

—

*Kongl. Krigsvetenskaps-akademiens kandi. .

Stockholm.

2

man.

6

—

—

50

—i— —

—

—

_

—

50

Kong!. Landtbruksakademiens tidskrift . . .

Stockholm.

6

i. årl.

4

—

—

55

-j—* i -

—

—

—

40

^Kopparbergs läns allmänna kungörelser . . .

Falun.

i

veck.

2

—

—

50

— — —

—

30

—

—

Korrespondenten från Landskrona......

Landskrona.

2

veck.

6

—

i

31

— — i

20

—

—

—

—

Kristianstads allehanda...........

Kristianstad.

2

veck.

t»

—

i

42

-i- 1

20

—

—

—

^''Kristianstads läns allmänna kungörelser . .

Kristianstad.

2

veck.

3

_

i

—

— — —

60

_

—

—

"^Kronobergs läns allmänna kungörelser . . .

Wexiö.

I

veck.

2

—

—

50

—!_ —

—

—

30

—

—

Kronobergs läns tidning...........

Wexiö.

2

veck.

6

—

i

31

—i

20

—

—

Köpings tidning...............

Köping.

1

veck.

4

50

—

66

—!—| —

—

—

45

—

—

Lidköpings nya tidning...........

Lidköping.

2

veck.

6

—

i

31

—- i

20

—

—

—

—

Lilla Barntidningen..............

Stockholm.

1

man.

1

—

—

54

—— —

—

—

—

—

30

Lille Sändebudet.............. .

Göteborg.

2

mån.

1

50

—

58

—— —

—

—

—

-----

30

Linköpings stifts-tidningar..........

Linköping.

1

mån.

1

50

—

52

——1 —

-

—

—

—

30

Linnés.....................

Linköping.

1

mån.

2

50

—

55

—i— —

—

—

—

—

30

Lunds missions-tidning............

Lund.

1

man.

1

--

—

54

i ■

—

—

—

—

30

Lunds statstidning..............

Lund.

2

man.

2

—

—

55

—1 i

—

—

—

—

30

I Lunds veckoblad...............

Lund.

3

veck.

t;

—

i

97

120 —

—

—

—

^Läsning för folket..............

Stockholm.

4

h. årl.

i

—

50

__!_ _

—

—

-—

_

30

I Malmö handels- och sjöfartstidning.....

Malmö.

2

veck.

5

_

i

31

1

—

—

—

_

—

|*Malmöhusläns allmänna kungörelser ....

Malmö.

lå2iveek.

2

—

i

—

—i— —

40

—

—

—

—

; Malmö nya allehanda............

Malmö.

2

veck.

5

__

i

31

— —! i

—

—

_

—

—

j Mariestads veckoblad.............

Maricstad.

2

veck.

525

i

31

lj 5 —

—

—

_

—

—

Medborgaren.................

Stockholm.

1

i veck.

2 50

—

66

— — 1 —

—

30

—

—

1 Missions-tidning ...............

Stockholm.

1

män.

1

—

—

54

_1_ _

—

—

_

—

30

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 18.

1

Tidningarnes och tidskrifternas namn.

!

Utgiftingsort. |

1

Antal

nummer.

Tidningens hel-årapris

hos redaktionen.

Postförvaltarearvodet jemte!

bevillningsstämpelafgiften. j

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas mer än

en gång i verkan.

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas en gång

i veckan eller

mindre ofta.

20 °/0 af tidnin- gens inköpspris.

10 °/0 af tidnin- gens inköpspris.

Priset begrän- sadt till

20 It: dr. 6 K: dr.

Priset begrän- sad! till

6 R:dr. 5 R:dr.

R:dr.

R:dr.

öre.

rH

öre. R:dr.

öre.|R:dr. öre.

R-.dr.

öre.

Motala tidning................

Skeninge.

2

i

veck.

5

—

i

31

_!

—!

1

—

—

—

Nerikes allehanda........,......

Örebro.

2

i

veck.

7

i

42

—

— I

1

20

—

__

—

Natt och morgon...............

Kalmar.

1

i

mån.

1

—

—

54

—

—i

—

—

—

—

30

Nora städs och bergslags tidning......

Nora.

2

i

veck.

5

—

i

31

—

—

1

—

----

—

—

Nordisk boktryckeritidning .........

Stockholm.

1

i

man.

2

—

—

52

_

—

—

—

—

—

30

Nordisk tidskrift för byggnadskonst.....

Stockholm.

1 h.

i man.

17

50

—

56

—

—

—

—

—

—

50

Norra Hallands tidning...........

Warberg.

2

i

veck.

5

—

i

31

—

—

1

—

—

—

—

Norrbottens-kuriren..............

Luleå.

1

i

veck.

4

—

—

66

—

—

—

40

—

—

*Norrbottens läns allmänna kungörelser . . .

Luleå.

1

i

veck.

2

—

—

50

—

—

—

30

—

—

Norrbottens-posten..............

Piteå.

1

i

veck.

3

50

—

66

—

—

—

—

— 35

—

—

Norrköpings tidningar............

Norrköping.

6

i

veck.

10

—

4

24

2

—

—

—

—- —

—

—

Norrland och dess framtid..........

Sundsvall.

1

i

man.

2

—

—

54

—

—

—

—

—

—

30

Nörrlands-posten................

Gefle.

3

i

veck.

7

—

2

12

1

40

—

—

—

—

—

Nya barometern i Kalmar..........

Kalmar.

3

i

veck.

6

—

1

97

1

20

Nya Cimbrishamnsbladet...........

Cimbrishamn.

2

i

veck.

5

—

1

31

—

—

1

—

---

-

Nva dagligt Allehanda; dagliga upplagan .

Stockholm.

6

i

veck.

20

—

4

50

4

—

—

—

—

„ halfveckoupplagan .

2

i

veck.

7

—

1

52

—

—

1

40

—

—

—

Nya Ekilstuna allehanda...........

Eskilstuna.

2

i

veck.

5

—

1

31

—

—

1

— —

—

Nya förposten.................

Göteborg.

1

i

veck.

4

—

71

—

—

—

— 40

—

Nya Gefleposten...............

Gefle.

3

i

veck.

6

—

1

97

1

20

—

—

—

—

Nya Helsingen................

Söderhamn.

1

i

veck.

4

—

—

66

—

—

—

—

— 40

—

Nya Marstrandsposten............

Marstrand.

2

i

veck.

5

—

1

31

—

—

1

—

—

—-

Nya Norrländska korrespondenten.....

Sundsvall.

3

i

veck.

6

1

97

1

20

—

—

—

—

Nya Norrteljebladet .............

Norrtelje.

1

i

veck.

4

—

61

—

—

—

—

— 40

—

Nya Oskarshamnsposten...........

Oskarshamn.

2

i

veck.

4

50

1

31

—

—

—

90

-;-

—

Nyare Landskrona tidning..........

Landskrona.

2

i

veck.

6

1

31

—

—

1

20

—

—

i Nyare Skeninge tidning...........

Skeninge.

2

i

veck.

5

1

31

—

—

1

—

—

—

| Nya skolvännen................

Gefle.

1

i

man.

1

50

—

55

—

—

—

—

—

—

3

Nya Skånska posten.............

Kristianstad.

|2

i

veck.

5

50

1

31

—

—

1

10

--

—

Nyaste Blekingsposten............

Karlskrona.

2

i

veck.

6

1

31

—

—

1

20

— —

■—

Nyaste Hernösandsposten..........

iHernösand.

2

i

veck.

6

1

31

—

—

1

20

-!-

—

Nyaste Kristianstadsbladet .........

jKristianstad.

3

i

veck.

6

50

1

97

1

30

—

—

—

—

Nyaste Wadstena läns tidning.......

iWadetena.

3

i

veck.

6

1

97

1

20

—

-| -

—

Nyaste Öresundsposten ...........

Helsingborg.

|4

i

veck.

7

2

62

1

40

—

— -

—

-

Nya Söderhamnsposten ...........

Söderhamn.

i 2

i

veck.

4

—

1

31

—

—

—

80

--j-

—

Nya Södermanlandsposten..........

Mariefred.

jl

i

veck.

! 4

—

66

—

—

—

-.40

—

Nya Södertelje tidning............

Södertelje.

11

i

veck.

1 4

—

66

—

—

—

—ko

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

29

i

I

Tidningarnes och tidskrifternas namn. ! Utgifningsort.

i

Antal

nummer.

H

5 5.

" B

„ n

3 §

o- **

5 o

3* ^

-rq L.

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas mer än

en gång i veckan.

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas en gång

i veckan eller

mindre ofta.

it

P-- cv

3 »

i

20 °/o tidnin- gens inköpspris.

10 °/o af tidnin- gens inköpspris.

1

•a

S, 2,

Oq ^

o 5

ö g-

Priset begrän- sadt till

20 R:dr. 6 R:dr.

Priset begrän- sad! till

6 R:dr. 5 R:dr.

K: av.

öre.

B: dr.

öre.

R:dr.

Öre.

RidrJöve.

R:dr.

öre.

R:dr. öre.

Nya Wermlands tidningar..........

Karlstad.

2

i veck.

5

—

131

—

—

1

—

—

-

—

Nya Wexiöbladet . . . ............

Wexiö.

2

i veck.

6

—

1 31

—

—

1 20

—

-j—

Ny illustrerad tidning............

Stockholm.

1

i veck.

12

—

—

71

—

—

—

—

60

—1_

Olivebladet..................

Stockholm.

6

n:r årl.

—

50

—

51

—

—

-.

—

_

—''so

Pietisten....................

Stockholm.

4

h. årl.

1

50

—

51

—

—

—

—

—

— 30

Post- och inrikes tidningar.........

Stockholm.

6

i veck.

12

4

20

2

40

—

—

—

_

-’-

Pedagogisk tidskrift.............

Stockholm.

6

h. årl.

4

—

—

54

—

—

—

—

—

- 40

^Riksdagsförhandlingar............

Stockholm.

obestämdt

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

1

30

Andra Kammarens protokoll . .

3

1

30

Bihang till båda protokollsamlingarnc . .

—

6

_

1

—

— 501

Sala tidning..............

Sala.

1

i veck.

4

—

—

66

—

—

—

—

40

-1 —

Samtiden ................

Stockholm.

1

i veck.

9

50

—

66

—

_

—

—

—

60

- -

| Sjunde fäderneslandet............

Stockholm.

2

i veck.

9

—

1

42

—

_

1

80

—

—

-;-

^Skaraborgs läns allmänna kungörelser . . .

Mariestad.

1

i veck.

2

—

—

50

—

_

—

—

—

30

—!—

Skaraborgs läns Hushållningssällskaps tidning

Mariestad.

1

i mån.

1

—

—

54

—

—

_

—

—

—

— 30

Skara tidning................

Skara.

2

i veck.

5

—

1

31

—

—

1

—

—

-1-

Skara statstidning..............

Skara.

2

i mån.

i

50

—

55

—

—

---

—

—

—130

Skellefteå nya tidning............

Skellefteå.

1

i veck.

3

—

—

66

—

—

—

30

—i—

Skånska Telegrafen..........

Ystad.

2

* vpf>k

6

1

31

1 90

Sköfde tidning...............

Sköfde.

2

i veck.

-

0

1

31

—

_

1

Smålands missionstidning ..........

Eksjö.

1

50

— 30

1 Smålandsposten.......... .

Wexiö.

2

i veck.

ti

1 31

1

20

Stadsmissionären.............

Stockholm.

1

i veck.

3

—

—

60

—

30

-1-

Statistisk tidskrift.............

Stockholm.

obestämdt

obestämdt

—

—

_■-

1 Stockholms aftonpost.............

Stockholm.

6

i veck.

9

--

3

94

1

80

_

—

—

__

_ _

Stockholms dagblad; hufvudstadsupplagan .

Stockholm.

6

i veck.

18

—

4

50

3

60

—

- —

—

—

-i-

„ landsortsupplagan . . .

—

8

—

3

90

1

60

—

—

—

—

- -

^Stockholms läns allmänna kungörelser . . .

Stockholm.

obestämdt

3

—

—

50

—

—

—

_

—

— 30

Strengnäs stiftstidningar...........

Strengnäs.

1

i mån.

1

50

—

52

--

—

--

—

—

— 30

Sirengnäs tidning...............

Strengnäs.

1

i veck.

3

75

—

66

—

—

—

—

38

-;-

Strengnäs veckoblad............

Strengnäs.

1

i veck.

4

—

—

66

—

—

—

—

40

—

Strömstads tidning..............

Strömstad.

2

i veck.

5

—

1

31

—

1

_

_|_

Sundsvallsposten...............

Sundsvall.

3

i veck.

7

—

1

97

1

40

_

—

—

Svalan.....................

Stockholm.

1

i veck.

4

50

—

66

_

_

_

45

Svenska familj-journalen...........

Stockholm.

1 h. i man.

8

50

—

63

—

— 50

Svenska Jägareförbundets nya tidskrift . . .

Stockholm.

4

h. årl.

3

50

_

53

—

—

—

—

—

—

— 35

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Säd. Proposition N:o 18.

Tidningar»^ och tidskrifternas namn.

Utgifningsort.

Antal

nummer- I

Tidningens hel-årspris

hos redaktionen.

o* i-y

2 ©

2.

Ef O;

II

f!

Si?,

g 5

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas mer än

en gång i veckan

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas en gång

i veckan eller

mindre ofta.

20 °/

gens

0 af tidnin- inköpspris.

10 °/

gens

o af tidnin- inköpspris

Friskt begrän- sadt till

20 R:dr. 6 It:dr.

Friskt begrän- sadt till

6 R:dr. 5 R:dr,

R:dr. j

öre.

R:dr.

öre.

R:dr.J

öre.

R:dr.

oro.:

R:dr.

öro

R:dr.

öre.

Svenska medborgaren............

Stockholm.

i

i veck.

2 50

—

66

—

—

—

_!

—

30

—

—

Svenska missionssällskapets tidning.....

Stockholm.

i

i mån.

1

—

—

54

—

—

__1

--1

—

-1

30:

Svenska veckobladet.............

Stockholm.

i

i veck.

2

50

—

66

—

—

1

|

-!

30

—

Svenska veckobladets bilaga.........

Stockholm.

i

i veck.

—1

50

—

60

—

—

30

—

—r

Svensk bokhandelstidning..........

Stockholm.

i

i veck.

2 50

—

60

—

—

-

— |

30

—

-1

Svensk ecklesiastik-lidning..........

Stockholm.

i

i män.

3

—

54

—

—

—

i

— i

—

—

30

^Svensk författningssamling..........

Stockholm.

obestämdt

5

—

i

—

—

-—

—

__i

—

—

—

50

Svensk Handels- och Industritidning ....

Stockholm.

1

i veck.

6

—

—

71

—

—

—

—

60

—

Svensk tidskrift för litteratur, politik . . .

Stockholm.

6

h. årl.

7 j 50

—

54

—

—

—

—;

—

—

50

Sverige och Amerika.............

Jönköping.

1

i veck.

2:50

—

66

—

—

—

—J

30

—

—!

Sveriges kommunikationer..........

Stockholm.

1

i veck.

O

—

—

72

—

—

—

—;

. -

30

—

—

Sydsvenska dagbladet snällposten......

Malmö.

G

i veck.

10

—

4

20

2

—

—

—

—

—

— i

Söderköpings nya tidning..........

Söderköping.

1

i veck.

4

—

66

—

—

—

—

*—

40

—

—

^Södermanlands läns allmänna kungörelser .

Nyköping.

1

i veck.

2

_

50

—

—

—

—

—

30

—

Södermanlands läns tidning.........

Nyköping.

2

i veck.

6

—

1

31

_

—

i

20

—

—

—

Sölvesborgs posten..............

Sölvesborg.

2

i veck.

5

—

1

31

_

—

i

—

—

—

—

Söndags-Nisse ................

Stockholm.

1

i veck.

4

75

—

66

_

—

—

—

48

—

—.

Theologisk tidskrift .............

Upsala.

6

h. årl.

4

—

—

57

—

_

—

—

—

—

—

40

Tidningen komet..............

Wisby.

1

i mån.

1

—

—

52

—

—

—

—

—

—

—

30

Tidning från Falköpings stad och Falbygden

Falköping.

2

i veck.

5

50

1

31

—

—

i

It)

—

—

Tidning för Falu län och stad.......

Falun.

2

i veck.

6

—

1

31

—

—

i

20

—

—

Tidning för folkskolan............

Linköping.

2

i man.

1

50

—

58

—

—

—

—

—

30

Tidning för hästvänner .............

Jönköping.

2

i man.

6

—

—

58

—

--

—

—

—

—

50

Tidning för trädgårdsodlare.........

Stockholm.

|l

i man.

1

50

—

54

—

—

—

—

—

—

—

30

Tidning för Wenersborgs stad och lön . . .

iWenersborg.

2

i veck.

6

—

1

31

—

—

i

20

—

—

—

—

Tidskrift för hemmet ............

Stockholm.

6

h. årl.

4

—

—

56

—

—

—

—

—

—

—

40

Tidskrift för lagstiftning ..........

Stockholm.

1

i mån.

8

50

—

64

—

—

—

—

—

—

—

50

Tidskrift för Landsstatens tjensteman . . .

Stockholm.

4

h. årl.

3

—

—

52

—

—

—

—

—

—

—

30

Tidskrift för sjöväsendet...........

Karlskrona.

1

i mån.

2

—

—

58

—

—

—

—

—

—

—

30

Trelleborgs tidning..............

Trelleborg.

2

i veck.

5

—

1

31

—

—

i

—

—

—

—

—

Ulricehamns tidning.............

Ulricehamn.

1

i veck.

3

50

—

66

—

—

—

—

—

35

—

i-

Umebladet..................

Umeå,

il

i veck.

3

—

—

66

—

—

—

—

—

30

Upsala.

2

i veck.

7

50

1

81

—

—

i

20

—

—

Upsala erkestift^ tidningar.........

Upsala.

2

i man.

2

50

—

55

-

—

—

—

—

—

Iso

Upsala läkareförenings förhandlingar ....

Upsala.

|8

h. årl.

7

50

—

56

i _

—

50

"HJpsala läns allmänna kungörelser......

jUpsala.

1

i veck.

3

—

—

50

1 -

—

. —

—

—

30

—

—

Upsala-posten.................

iUpsala.

''''2

i veck.

| 8

—

1

42

1 —

—

| 1120

—

!

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

31

Tidningarnas och tidskrifternas namn.

Utgift! i ngsort.

Antal

nummer.

Tidningens hel-årspris

hos redaktionen.

j Postförvaltarearvodet jemte

! bevillningsstämpelafgiften.

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas mer än

en gång i veckan

Tidningar och

tidskrifter, som

utgifvas en gång;

i veckan eller

mindre ofta. ;

20 0

gens

/o af tidnin- inköpspris.

JO 0

gens

/0 af tidnin-i

inköpspris.

Priset begrän- sad! till

20 It:dr. 6 R:dr

Priset begrän- sad!: till

6 It: dr. 5 K: dr.

i

R:dr. öre.

R:dr

I

It:dr.

öre.

'' Ridt.

öre

R:dr.löre

R-.dr

1

| Wecko-posten.................

Stockholm.

1

i veck.

2 —

66

_

30

|

Wenersborgs-posten..............

Wenersborg.

2

i veck.

5 —

1 31

_

_

1

[^Wermlands läns allmänna kungörelser . . .

Karlstad.

obestämdt

1 75

50

30

Wermlands läns tidning...........

Karlstad.

2

i veck.

5 —

1

31

1

" |

| Westerbotten.................

Umeå.

i

i veck.

2 50

71

30

,#"Westerbottens läns allmänna kungörelser . .

Umeå.

i

i veck.

2;—

>50

30

Westerbottens läns Kongl. Hushållnings-

sällskaps handlingar............

Umeå.

4

h. årl.

1 50

55

30

*Westernorrlands läns allmänna kungörelser

Hernösand.

obestämdt

3 —

50

30

Westerviks veckoblad............

Wcstervik.

2

i veck.

5 —

1

31

1

Westerås stiftst.idningar...........

Westerås.

1

i man.

1 —

52

_

.

30

*Westmanlands läns allmänna kungörelser . .

Westerås.

1

å 2 i veck.

2*50

1

__

50

Westmanlands läns tidning.........

Westerås.

2

i veck.

7i—

1

31

__

1

20

XVexiö stift stidningar.............

Wexiö.

1

i man.

1 75

52

__

_

30

Wi mm erby veckotidning...........

Wimmerby.

1

i veck.

4 -

—

66

_

40

Wisby-posten.................

Wisby.

1

i veck.

4 —

_

66

_

40

Wäktaren...................

Stockholm.

1

i veck.

5]—

71

50

Ystads tidning................

Ystad.

2

i veck.

6 —-

1

31

1 20

Amåls veckoblad...............

A mål.

1

i veck.

4 —

66

_!

_

40

Öfversigt af Kong!. Wetenskaps-akademiens

förhandlingar................

Stockholm.

10 h. årl.

6 —

59

....

_

50

Ölandsbladet.................

Borgholm.

1

i veck.

3 50

66

_

_i

__

_

35

^Örebro läns allmänna kungörelser.....

Örebro.

1

i veck.

3|-

50

_1

BO

_

''^Östergötlands läns allmänna kungörelser . .

Linköping.

1

i veck.

3 50

50

— 1

35

Östergötlands nya tidning..........

Norrköping.

3

i veck.

8j—

2

12

1 60

_1

Östgöta correspondenten...........

Linköping.

3

i veck.

8;—

1

97

1 [60

__i

!

—

—

—

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kong!. Majis Nåd. Proposition N:o 18.

Utdrag af Protokollet Öfver Finansärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i StaisSadet å Stockholms

Slott den 16 Februari 1812.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena,

Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhjelm.

Departementschefen uppläste härefter till justering följande, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande fattade

beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen,

nemligen: — — — . — - ~ “. ~ "T, ,~7

b) enligt nådigt beslut den 29 nästlidne December angående dels stadgande

af förändrade vilkor för tidningars och tidskrifters postbefordran samt

dels åtskilliga andra postväsendet rörande frågor.

Hans Maja Konungen behagade, uppå Stats-Rådets underdåniga

tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådana

de finnas detta protokoll hilagda, och besluta att i enlighet

dermed nådiga Propositioner skulle till Riksdagen

aflåtas.

In fidem protocolli

Aug. Ekmarck.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.