Sök i Ratio Lex

Angående anslag för att befrämja tillgodogörandet af de inom. riket förekommande fosforförande lager

1872-03-04 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1872:21, Angående anslag för att befrämja tillgodogörandet af de inom. riket förekommande fosforförande lager

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong!. Maj sts Nåd. Proposition N:o 21.

H:o SI

Ank till Eiksd. Kansli den 4 Mars 1872. kl. 11 f. m.

Kongl, Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående anslag

för att befrämja tillgodogörandet af de inom.

riket förekommande fosforförande lager; Gifven

Stockholms Slott den 1 Mars 1872.

Sedan chefen för Kong!. Civil-departementet, hos hvilken gjorts framställning

att från statens sida borde vidtagas någon åtgärd för att befrämja

tillgodogörandet af de inom riket och särskild! i Dalarne förekommande fosforförande

lager, uti skrifvelse den 11 sistlidne Januari anmodat chefen för

Sveriges geologiska undersökning, Professoren m. in. O. M. Torell samt Agrikulturkemisten

vid landtbruksakademiens experimentalfält och agrikulturkemiska

försöksanstalt, Professoren m. m. C. E. Bergstrand att afgifva utlåtande

och förslag i ämnet; så hafva under den 22 sistlidne Februari till Civil-deparmentets

expedition inkommit från Professoren Torell dels ett utlåtande, åtföljd

t af karta öfver en del af Grängesbergets norra malmfält, skriftligt yttrande

af Geologen M. Stolpe angående dennes iakttagelser vid Klittberget i Dalarne

med dithörande karta, skriftligt yttrande af Filosofie Doktorn L. Palmgren

angående verkställd undersökning af Westergötlands fosforitförande konglomerat

och en tryckt afhandling af Professoren Bergstrand med titel: “Superfosfater

af Svenska råmaterialier“, dels ock ett särskild! skriftlig! yttrande i fråga om

svenska jordens förlust af fosforsyra genom export under åren från och med

1861 till och med 1870 med tillhörande tabell;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is'' Nåd. Proposition N:o 21.

5

samt från Professoren Bergstrand utlåtande och förslag uti ifrågavarande

ämne.

Professoren Torell har uti sina utlåtanden, med hänvisande till dervid

fogade handlingar, hufvudsakligen upplyst och anfört, att de vetenskapliga forskningar,

genom h vilka lagarne för vexternas näring bl Hvit utredda, fullständigt

lågt i dagen fosforsyrans värde såsom ett af växternas vigtigaste näringsämnen;

att till följd häraf förbrukningen och importen af fosforsyrehaltiga gödningsämnen

år efter år tilltagit, men att störa qvantiteter af denna syra utfördes

ur landet med våra landtmannaprodukter och med kreatursben, af hvilka ännu

årligen tusentals centner utskeppades. Enligt uppgjorda beräkningar, å ena

sidan, öfver mängden af den fosforsyra, som genom export af spanmål, ladugårdsprodukter,

lefvande kreatur, oIjekakor, ben och benkol under hvarje af

åren från och med 1861 till och med 1870 utförts ur landet, samt, å andra

sidan, öfver den myckenhet fosforsyra, som genom import af spanmål, ladugårdsprodukter,

lefvande kreatur, oljkakor och benkol jemte guano och andra

gödningsämnen i landet införts under samma år och kommit jordbruket till

godo, skulle svenska jordens förlust af fosforsyra för hvarje af dessa år hafva

i medeltal utgjort 19,668 centner. Öfver hufvud taget minskades härigenom

den svenska jordens “växtkraft" på ett betänkligt sätt Sådant kunde förebyggas

endast derigenom, att jorden för den fosforsyra, som fråntoges henne, erhölle

full ersättning, hvithet hufvudsakligen skedde genom matjordens förbättrande

medelst fosforsyrerika jordarter, gödsel och de i handeln förekommande

fosforsyrehaltiga gödningsämnen, bland hvilka de så kallade superfosfaterna

intoge främsta rummet. För beredning af sådana preparater både hittills bland

inhemska råämnen endast kreatursben kommit till användning; men, då tillgången

på dessa långt ifrån motsvarade behofvet och den ökade efterfrågan;

blefve det utan tvifvel en nationalvinst, om fosforhaltiga mineralier och bergarter

kunde inom fäderneslandet såsom på flera ställen i andra länder blifva

föremål för en lönande industri.

De upptäckter af apati!- och fosforitförande bergarter, hvilka under sednare

åren blifvit gjorda i vårt land, gåfva grundade skål till förhoppning att

en sådan industri kunde uppstå äfven hos oss; men de undersökningar för

hvilka dessa aflagring^'' hittills varit föremål, vore alltför ofullständiga för besvarande

af den vigtiga frågan, om råvaran förekomma i sådan myckenhet att

en fabrikation i stort kunde derpå grannas.

En lika vigtig fråga vore den om råvarans så kallade “anrikning" d.

v. s. den process, hvarigenom de värdefulla beståndsdelarna i en bergart eller

malm afskildes från de oanvändbara. Flertalet af de svenska fosforitförande

lagren vore nemligen för fattiga på fosfor!! för att medgifva beredning af superfosfat

utan föregående anrikningsarbete. Äfven åtskilliga andra i samman
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kong1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.

bang härmed stående frågor kräfde en noggrann utredning, innan det blefve

möjligt bedöma de ekonomiska utsigterna för en inhemsk superfosfattillverkning.

De enda fosforhaltiga mineralier, hvilka hos oss antagligen kunde blifva

föremål för bearbetande, vore Apatit, ett oftast kristalliseradt mineral, som innehölle

öfver 90 procent basisk fosforsyrad kalk, samt så kallad Fosforit, som

både apatitens kemiska sammansättning, men saknade kristallinisk struktur.

Det både länge varit bekant, att apati! förekomma i Sverige tillsammans

med jernmalm; och för några år sedan hade vid Grängesberget i Dalarne funnits

ett apatit-lager. Detta lager, som blifvit undersökt af Professoren Nordenskiöld,

vore enligt uppgift af honom vid norra Fallgrufvan 6 fot mäktigt.

Likaledes skulle, enligt uppgift af bergmästaren sjögrön, apatit förekomma vid

Gellivara grufvefält i så stor mängd, “att den nästan kunde anses utgöra

gångart till malmen“.

Vore apatiten vid Grängesberget, såsom det ville synas, brytvärd, herde

den kunna gifva upphof till en betydande superfosfattillverkning, enär någon

anrikning af mineralet icke erfordrades. Det vore äfven troligt, att, om en

noggrann geognostisk undersökning af trakten komme till stånd, flera lager skulle

anträffas. Sedan Grängesberget medelst jernväg blifvit satt i förbindelse med

Falun, herde apatiten kunna för billigt pris transporteras dit och beredas till

superfosfat medelst svafvelsyra (så kallad kammarsyra), till hvilkens framställande

i stor skala och till lågt pris den störa tillgången på svafvelkis i Falu

grufva lemnade tillfälle.

På grund häraf ansåge Professoren Forell vara af stor vigt, att en på

noggrann geologisk undersökning grundad uppskattning af apatit-tillgångarne i

trakten af Grängesberget verkställdes, äfvensom att så fullständig utredning

som möjligt åstadkommes angående kostnaderna för apatitens brytning på stället

och för densammas transporterande till Falun samt beträffande öfriga förhållanden,

af hvilka superfosfatets pris vid tillverkning i stort vore beroende.

Vid Silfberget i Dalarna vore af Löjtnanten H. von Post upptäckt ett

konglomerat, som innehöll fosforit. Detta konglomerats egendomliga sammansättning,

hvarigenom anrikning underlättades, hade väckt förhoppningar, att en

superfosfattillverkning skulle kunna härpå grundas, och sedan löjtnanten von

Post förklarat sig icke gorå anspråk på egen vinst af sin upptäckt, hade ett

bolag bildats för konglomeratets bearbetande. Såvidt kändt vore, både likväl

detta bolag ännu icke fått anrikningsförsöken och andra förberedande arbeten

afslutade. Ett annat bolag hölle på att bildas för samma ändamål.

Frågan, om en vinstgifvande superfosfattillverkning i stor skala kunde

grundas å nämnda konglomerat, berodde i första rummet af tillgången på råvaran,

dernäst på resultaterna af anrikningförsöken och slutligen af priset på

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kong1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.

svafvelsyra i Falun, transportkostnader och andra omständigheter. Men, enär

förutnämnda bolag antagligen sjelfva förskaffade sig upplysningar i sistnämnda

hänseenden samt de både kunde och herde vidkännas kostnaderna för de dyra

anrikningsförsöken, ansåge professor Forell, att för utredande af berörda fråga

från statens sida icke erfordrades andra åtgärder än för att åstadkomma upplysning

om tillgången på råvaran, hvilken upplysning kunde vinnas endast genom

geologisk undersökning.

Det ifrågavande konglomeratet både hittills anträffats endast på två

ställen, nemligen vid Klittberget och i Silfverbergets grufva, båda ställena belägna

i Silfverbergs by och Loda socken. Dock vore troligt, att en ny och i

detalj utfärd geognost!^ undersökning af Klittberget skulle lemna upplysningar,

genom hvilka konglomeratets uppsökande på andra ställen underlättades. Af

geologiska skäl kunde antagas, att ifrågavarande egendomliga aflagring ej vore

inskränkt endast till Ivlittbergets grannskap. Det vore derföre af stor vigt, att

alla de siluriska lagren omkring Siljan blefve ur denna synpunkt omsorgsfullt,

undersökta. En sådan undersökning skulle dessutom medföra värdefulla upplysningar

äfven i andra hänseenden.

Då det ej vore sannolikt, att förutnämnda bolag funnes villiga att bekosta

utgifterna för en geologisk undersökning utom det område hvaröfver de

sjelfva förfogade, och då dessutom undersökningen icke skäligen bonde inskränka8

till detta område, ansåge professoren Forell vara särdeles önskvärd!, att

staten bekostade en geologisk undersökning af den siluriska formationen i trakten

af Siljan med särskild hänsyn till de derstädes förekommande fosforitförande

bergarterna, hvilken undersökning i allt fall svårligen kunde utföras utan

medverkan af den personal, som redan funnes anställd för Sveriges geologiska

undersökning.

Den uppmärksamhet, Dalarnes fosforitförande konglomerat ådragit sig,

hade föranledt adjunkten Cleve att närmare undersöka ett af honom flera år

förut i Westergötland observerad! konglomerat, hvilket hade sitt läge mellan

alunskiffer!, och orthoceratit-kalken uti Westergötlands siluriska formation. Det

hade hittills mott svårighet att bestämma konglomeratets i Dalarne geognostiska

läge och ålder; men med afseende & lägre! i Westergötland mötte, sedan dess

läge blifvit på ett ställe konstaterad!, ej någon svårighet att uppsöka detsamma

inom samma geognostiska nivå annorstädes. Adjunkten Cleves förutsägelse,

att det troligen skulle påträffas äfven i Östergötland, i Nerike och på

Öland hade också redan blifvit besannad.

Westgötabergens fosforitförande kalksten kunde åtminstone få en särdeles

värdefull lokalanvändning, ungefärligen motsvarande användningen af benmjölet,

hvari, likasom uti fosforiten, fosforsyra!, förekom me i en svårloslig förening.

På flera ställen i andra länder, särskild! i Frankrike, användes nu
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition A'':o 21.

mera för jordbruket pulverisera! fosforit i störa qvantiteter. Dervid undginge

man deri dyra superfosfatbevedningen medelst svafvelsyra, men erhölle det oaktadt

ett särdeles kraftigt gödningsämne.

Dock saknades ej utsigter till att superfosfatberedning af Westergötlands

fosforitkalk kunde komma till stånd. Men emedan allt för mycket svafvelsyra

skulle åtgå för att mätta kalken, om den ej förut frånskiljdes, vore superfosfatberedning

utan föregående anrikning icke tänkbar.

I Westergötland måste likväl användas eu helt annan anrikningsmetod

iin deri, som hittills försökts i Dalarne, der man på mekanisk väg genom ett

stampverk afskildt; kalkon. Doktor Palmgren både sökt vinna samma ändamål

genom bergartens bränning och bortskumning af deri släckta kalken. Emellertid

kunde man endast efter omsorgsfullt utförda försök och noggrann beräkning

öfver de på tillverkningspriset inverkande omständigheter med säkerhet bedöma,

huruvida superfosfattillverkning i stor skala kunde komma att löna sig. En

gynsam omständighet härvid vore likväl att alunskiffer!!, som kunde användas

till bränsle, genom förbränningen erhölle värde såsom gödningsämne, enär den

innehölle lösliga svafvelsyrad kalisalter.

Hvad som blifvit anfördt beträffande Westergötlands fosforitkalk, gällde

äfven om samma bergart i andra landskap, förutsatt att lagret ej mycket förtunnades.

Adjunkten Cleves och Doktor Palmgrens iakttagelser och försök vore

onekligen mycket vigtiga och manade till fortsätta undersökningar. Sådana undersökningar

skulle sannolikt lemna värdefulla upplysningar äfven i geologiskt

afseende. För närvarande vore dock vigtigast lära noga känna alla de öfriga

omständigheter, på hvilka frågan om en superfosfattillverkning i Westergötland

vore beroende. Troligen kom me icke i Westergötland, likasom i Dalarne, enskilda

bolag att taga anrikningsfrågan om hand, hvadan således vore önskvärd!

att denna frågas läsning kunde genom statsbidrag påskyndas.

Det vore svårt eller rättare sagd! omöjligt att beräkna, huru stort penningebelopp

erfordrades för samtliga ifrågasätta undersökningar; dock föreställde

Professor Torell sig att 6,000 E:dr skulle vara tillräckligt. Härvid ville profoss

oren framhålla att kostnaden för de ifrågasätta geologiska undersökningarna

herde bestridas af det sålunda föreslagna extra anslaget. Skulle denna kostnad

gäldas af anslaget till “Sveriges geologiska undersökning", komma arbetsplanen

derför att ej obetydligt rubbas. Deremot kunde medverkan af “undersökningens"

personal icke undvaras, man den genom densammas användande

för ifrågavarande ändamål uppkommande minskning i arbetskraft kunde numera

utan svårighet fyllas genom kunnige och öfvade extra biträden. På grund af

hvad Professoren Torell sålunda anfört, har han föreslagit, att ett extra anslag

af

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong!. Majits Nåd. Proposition N:o 21.

af 6,000 II:dr borde anvisas för bekostande af en geognostisk undersökning af de

i olika delar af fäderneslandet förekommande fosforhaltiga mineralier och bergarter

samt de kemiska analyser och anrikningsförsök, hvilka kunde finnas erforderliga

för utredande af de ekonomiska utsigterna för en inhemsk s.uperfosfattillverkning;

samt att, i händelse ett sådant anslag anvisades, åt en komité

af tre sakkunnige män, af Indika en skulle vara geolog, en kemist och en

bergsman, borde uppdragas att ordna de erforderliga undersökningarne, afgifva

berättelse till Kong!. Maj:t öfver resultaterna af det utförda arbetet samt redovisa

för anslaget.

Professoren Bergstrand har uti sitt utlåtande i fråga om tillgången inom

landet på apatit och fosforförande konglomerat klimat upplysningar, som öfverensstämma

med hvad Professoren Torell derom uppgifvit. Likaledes har Professoren

Bergstrand ansett nödvändigt och af största vigt att förberedande undersökningar

anställas dels för att få med bestämdhet utrönt, huru och till hvad

myckenhet fosforförande råämnen inom landet förekomme, dels ock i ändamål

att finna den lämpligaste metoden att i stort och fabriksmässigt af dessa råämnen

tillverka superfosfat.

Det syntes således Professoren Bergstrand vara angeläget att, så vid t

möjligt, befrämja fortgången af dessa förberedande undersökningar; och då de

frågor, hvilkas besvarande vore föremål för dessa undersökningar, egde allmänt

intresse, ansåge Professor^ Bergstrand staten böra till undersökningarne medverka.

På grund häraf villo Professoren Bergstrand föreslå, att ett anslag af

statsmedel till belopp af t. ex. 6,000 R:dr beviljades och att en komité förordnades,

för att med användande af dessa medel försöka sätta i verksamhet de

krafter, genom hvilka man trodde sig säkrast och bäst komma till makt. Donna

komité, som skulle vara sammansatt af eu geolog, en kemist samt en i grufbrytning

och bergsvetenskap kunnig person, skulle hafva till åliggande att gorå sig underrättad

om frågans närvarande ståndpunkt samt uppgöra plan för de åtgärder eller

arbeten, som borde företagas. Sålunda borde den meddela erforderliga instruktioner

vid de geologiska undersökningarne samt, efter inhemtande af nödiga upplysningar

och i den man omständigheterna kunde dertill föranleda, angifva i hvad riktning

experimenterna rörande tillgodogörandet af den fosforförande bergarten lämpligen

borde anställas. Vidare skulle komitén ega rätt att, om den så funne

lämpligt, använda en del af anslaget till ett eller flera pris åt de personer,

som möjligen, oberoende af de genom komiten föranstaltade undersökningarne,

utarbetade praktiskt användbara metoder för ifrågavarande bergarters tillgodogörande.

Bih. till Biksd. Brok 1872. 1 Sami, 1 Åfd. 11 Rätt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kont/l Maj:l.s Nåd. Proposition N:f> 21.

Om detta förslag vunne bifall, vore det af vigt att frågan om anslagets

beviljande och komiténs tillsättande ju förr desto heldre afgjordes, pa det saker,

redan under instundande vår kunde bringas derhän, att de geologiska undersökningarne

kunde företagas tidigt på försommaren samt experimentera a med

de fosforförande konglomeratlagrens behandling och förädling in. m under sommaren

verkställas. Derigenom att dessa åtgärder redan innevarande val biagtes

till stånd, vunnes ett helt år i afseende å frågans lösning, enär de erforderlig

undersökningarne, åtminstone de rent geologiska, endast under sommaren kull e

verkställas. Blefve dessa undersökningar verkställda redan under innevaran e

ar kunde under instundande häst och vinter vidtagas de åtgärder, som erfordrades

för bildande af bolag och anläggning af fabrikör m m., sa att fabi laterna

desto snarare kunde komma i handeln och blifva tillgängliga för

iordbrukaren samt praktiskt pröfvade. , ,

Att den genom statens mellankomst på föreslagna sättet vunna utredning

otvifvelaktigt snart skulle blifva fruktbärande och föranleda enskilda företag,

som kunde vara till gagn för landet i allmänhet, kunde man taga för gifvet

då man visste att redan nu många enskilda personel- och föreningar vore

intresserade af saken, och dessa säkert skulle gorå allt för att tillegna sig om.

fruktbargöra alla de upplysningar, som stode att vinna.

Om än de genom statens medverkan föranstaltade undersökningar icke

ledde till annat resultat, än att med visshet utröntes antingen att tillgängen

på fosforförande lager vore för obetydlig eller ock att förädlingen och tillgodogörandet

af dylika bergarter medförde alltför störa svårigheter, sa skulle ändock

ett sådant resultat vara af värde, enär derigenom kunde ioieoyggas, a

enskilda personer gjorde uppoffringar för ett gagnlöst foretag.

Af nu anförda utlåtanden jemte öfriga till ärendet hörande handlingar

framgå!- att de inom fäderneslandet förekommande fosforhaltiga mineralier oci

fosforitförande lager sannolikt kunna blifva föremål för lönande industri; att

emellertid, för erhållande af visshet härom äfvensom för finnande af lampl ö

metod att af råämnet tillverka superfosfat, noggranna vetenskapliga undersökningar

i flere riktningar äro af nöden; samt att, derest genom sådana undersökningar

gynsamma resultat kunde vinnas, sådant skulle vara in gens a

jordbruket af den största vigt och betydelse. Det torde icke kunna förutsattas,

att nämnda undersökningar kunna i allo och på ett fullt tillfredsställande satt

åstadkommas endast genom den enskilda företagsamheten; och da dessutom de

frågor hvilkas lösning skulle blifva föremål för dessa undersökningar, torde

vara ''af vigt för landet i dess helhet, anser Kong!. Maj:t statens medverkan

härutinnan vara med klok statshushållning öfverenstämmande.

En sådan medverkan synes väl höra åstadkommas hufvudsakligen pa

sätt Professorerne Torell och Bergstrand föreslagit; men Kong!. Maj.t har i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 21. 11

val icke funnit lämpligt att härom besluta, förr än sig visat, om erforderliga

medel blifva tillgängliga, samt i (ifrigt nödiga upplysningar hunnit inhemta!?.

Emellertid och då gagnelighet^ af de åtgärder, som kunna ifrågakomma,

ökas i den mån de snart vidtagas, vill Kongl. Maj:t härigenom föreslå Riks
att

på det Kongl. Maj:t må sättas i tillfälle vidtaga de åtgärder, som

kunna finnas lämpliga och nödiga för att befrämja tillgodogörandet af de inom

fäderneslandet förekommande fosforförande berg- och jordarter, till Kongl. Map.ts

förfogande måtte ställas och till utgående under innevarande år a Riksgäldskontor

anvisas ett förslagsanslag till belopp af sex tusen riksdaler.

De ärendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas^ vederbörande

Utskott; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Stockholms Slott den 1 Mars 1872.

CARL

Axel Bergström.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Korg!. Maj:ts Råd. Proposition R:o 21.

Utdrag af Protokollet öfver civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen i

Stats-Rådet på Stockholms slott den 1 Mars 1872.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von

Plåten,

Statsråden: Bredbent,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W cerit.

Wennerberg.

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Slutligen uppläste Departements-chefen Statsrådet Bergström till justering

särskilda, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts donna dag, uppå Stats-Rådets

enhälliga tillstyrkande, fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga

propositioner till Riksdagen

a) angående anslag för att befrämja tillgodogörandet af de inom riket

förekommande fosforförande lager, och

Och täcktes Hans Näjd Konungen, enligt Stats-Rådets underdåniga hemställan,

i nåder gilla berörda förslag samt befalla att, i öfverensstämmelse dermed,

nådiga propositioner, af det innehåll bilagorna till detta protokoll utvisa,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Otto W. Seippel.

Rättelse

i Kongl. Maj ds Proposition N:o 17.

Sid. 21, råd. 13 nedifr. står: eller läs: alla

Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1872:52 Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om anslag för befrämjande af'' tillgodogörandet af de inom riket förekommande fosforförande lager. a1 i texten