Sök i Ratio Lex

Angående upphörande aj lastpenningar ne

1872-02-03 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1872:5, Angående upphörande aj lastpenningar ne

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

1

N:o

Ank. till Biksd. Kansli den 3 Febr. 1872, kl. 5 e. in.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående upphörande

aj lastpenningar ne; Gifven Stockholms Slott den

26 Januari 1872.

Bland beskattningstitlar, om hvilkas afskaffande fråga tid efter annan

varit väckt, men, i anseende till statsverkets behof af inkomster, hittills

ansetts . höra för tillfället förfalla, intaga de i tullmedlen ingående, på utrikes

sjöfarten hvilande, så kallade lastpenningar^, om hvilka stadgas i §

4 af tulltaxeunderrättelserna, ett synnerligen framstående rum, mindre med

hänsyn till den statsinkomst, som donna skattetitel inbringar, än i betraktande

af den med riktiga beskattningsprinciper föga öfverensstämmande

grund, hvarpå afgiften hvital- och det menliga inflytande densamma måste

utöfva ej blott omedelbart på den för Sverige så naturliga sjöfartsnäringen,

utan äfven medelbart, men derför icke mindre väsendtligt, på de pris,

hvartill dels landets egna exportartiklar, såsom spanmål, jern, trävaror

m. fl., kunna till utförsel afyttras och dels nödiga råämnen, redskap, fabrikater

m. m. från utlandet införskaffas samt derigenom äfven på de näringar,

som af dessa pris äro beroende.

_ Nämnda afgift, som utgår med icke mindre än 70 öre för nyläst,

särskild! af inkommande och särskild! af utgående fartygs hela drägtighet,

med de undantag och inskränkningar, som i omförmälda § af tulltaxeunderBih.

till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

rättelserna finnas närmare upptagna och tid efter annan bl i hvit till lindring

i den tryckande afgiften medgifna, utgör en beskattning, icke på den behållna

inkomst skeppsredcrirörelsen lem nar, icke heller omedelbart pa de

varor, som med fartyget fraktas, utan på sjelfva fartyget eller det transportmedel,

som för varornas in- eller utförsel begagnas; men, da ingen

skeppsredare torde uppgöra ett fraktslut från eller till svensk hamn, utan

att ihågkomma denna afgift och tillägga densamma till de omkostnader,

hvilka måste från den betingade frakten afgå, innan någon vinst för honom

derå uppstår, måste i följd af lastpenningar^ frakterna i de aldra flesta

fall stegras med ett denna afgift motsvarande belopp, hvilken stegring i

vanliga fall drabbar de fraktade varorna. Då deremot t. ex. ett svenskt

fartyg genom fraktslut åtagit sig att på viss bestämd tid i London afhemta

varor, för att fora dem t. ex. till Ostindien, och, emot beräkning, ej kan

erhålla frakt från Sverige till London, eller, livilket väl oftare inträffar, ett

utomlands .befintligt fartyg, som genom fraktslut förbundit sig att inom

viss tid från svensk hamn utföra varor, ej kan till Sverige erhålla frakt,

eller, då frakt-konjunkturerna äro så dåliga, att lönande frakter icke kunna

-ei^ållisu >men redare dock, i förhoppning på bättre tider, föredrager att

IMla^^inH.^fartyg i gång och dymedelst sysselsätta antagna skeppsbesättningar,

heldre än att lägga upp fartygen i overksamhet, drabbas rederierna

af den ifrågavarande beskattningen, hvilken då också för dem är så mycket

känbarare och mera betungande, som de i de antagna fallen icke hafva

någon . afbastning af sina fartyg. För att undgå möjligheten af en sådan

förlust, . söka o också rederierna i de fall, då frakt endast i en riktning erbjndes,

.''.åtta inhålla denna så hög, att den betäcker äfven kostnaderna för

fartyget»;Ln-niHtec utlöpande i barlast, och nämnda afgift har således äfven

ii dessä-.fåll .eu.-benägenhet att i sin helhet falla på och fördyra varutransportertiai

ni; .-urgui

oliur.uiLastpenningarnes afskaffande måste således gorå varutransporterna

billigare;,-och -på åt varor, som för försäljning sändas till utlandet eller för

laii^eits:,f©gnä"behof derifrån införas, utöfva alldeles samma verkan som de

åtgärdér, ihjvilkai :tilL Åstadkommande af lättare och billigare varuförsel inom

landet, vidtagasji,hafva, på de varor, som för denna varuförsel utgöra föremål;

tidtifkfåj i; Åtåten. ,med: Störa kostnader söker tillvägabringa lättare och bättre

kommtinikåtioner /ånom landet, synes det också vara skål att i afseende å

samfärdseln med utlandet befrämja enahanda ändamål genom afskaffande af

ifaägavatfändeö sjöfarten .betungande afgift.

.Jo i bo in Mål, lian detrblifvit anmärkt, att, då sjöfarten till och från svenska

-hatnna-F/di [[betydlig! > imån bedrifves genom utländska fartyg, så skulle ock

upphäfvandet af denn^VAkatt till väsendtlig del komma de utländska skepps
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5. Z

egarne till godo, men då, såsom ofvan år visadt, det i de aldra flesta fall

icke blir fartygsegaren, utan producenten och konsumenten, som i sista

hand får betala afgiften, lärer berörda anmärkning ej kunna tillerkännas

någon vigt. Att åter befria de svenska fartygen från afgiften, men bibehålla

densamma för de utländska, är ej möjligt, emedan de sednare äro

genom traktater försäkrade om samma förmåner som de förra, och vore det

också möjligt, så torde det i allt fall icke vara ändamålsenligt, emedan

frakterna, då de utländska fartygen äro för fraktfarten behöfliga, skulle

hålla sig lika höga som nu, och den för de svenska fartygen medgift^

friheten från lastpenningar endast komma att utgöra en i frakten ingående

premie för dessa fartyg. Vidare bör icke lemnas obemärkt, att gällande1

sjöfartstraktat med Frankrike försäkrar Sverige om reciprocitet]med detta

land, så att, om några lastpenningar härstädes icke påföras franska fartJyigy

Frankrike icke heller kan i sina hamnar pålägga;(svenska,: från'';''Sverige1

kommande fartyg dylik afgift. m motorf i doo b iöd .g/snya

Lastpenningar^, hvilka icke höra förblanda^ med fyi> ©eib båkafA-fh

ter, lotspenningar och hamnafgifter, som af. sj^färteih ; uppteirasni vede«läg

för särskilda, dess gagn afseende inrättningar, dräfcba lalla fartyg lika uti,®

afseende på om de fora tullfria eller tullpiigtigå varor ochiSiå derföre hikp

i något samband med de varorna åsättaotplisätisjearvelleroärp beroende af;

de åsigter, enligt hvilka dessa;, bestämmas till rihögiie.uellef lägcef; belopp»

De äro snarare att anse lika.! med i jvägbomss! eller‘ bropenningafvifrån hväikaf

de likväl skilja sig deruti, ; att i de icke a&; något < > ko mgmnikatidns mediets;

underhåll eller förbättring; ceJDe]: höta; < derföre--; vika; i för,; ö£viertygéls!en;;mnii

nyttan af frihet iiaaäripgårdéii utvécklingsmch; om irättvisan,-af-jk;ipliki-bed

skattning. Också hafva flera länder, såsom England;)Frankribei,, Hiolland obh

Belgien, (det sistnämnda för alla nationer, som bidragit till Scheldetullens

aflösning) redan afskaffa! de inom dem förut stadgade afgifter, som motsvarat

lastpenningar^, och äfven Finland uppbär dylika afgifter endast af

fartyg från länder, med hvi41lA~*e^p#é6^MStea«tater icke blifvit afslutade,

I Ryssland utgöra de icke fullt 24 öre för svensk nyläst. Danmark äro

de med fyr- och båkafgifter samt flera förut under olika benämningar utgående

afgiftert sammanslagna till en enda skeppsafgift och i donna, som

för nänfatUnde utgår med 48 skilling för läst, icke för fartygets hela drägtighet

utan endast för det gods, som lossas eller lastas, har danska regeringen

vid nu pågående riksdag föreslagit nedsättning. I Norge, der

hufvudsakligen samma grundsats som i Danmark gäller i afseende på lastpenningarnes

uppbärande endast för hvad som lossas eller lastas och således

ej af fartyg i barlast, beräknas lastpenningar^ till skiljaktiga belopp

för fart emellan olika länder och särskilda tulldistrikt. Den i allmänhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 5.

stadgade afgiftcn är 35 skilling för läst och den lägsta är den, som erlägges

för direkt sjöfart emellan Sverige och Norge och hvilken utgör endast

12 skilling för kommersläst.

På sätt bär ofvan nämnts, har lastpenningarnes afskaffande flera gånger

varit ifrågasatt. Redan vid 1840 års riksdag väcktes förslag i denna riktning.

1863 års Tullkomité fäste ock i sitt betänkande uppmärksamhet på

önskvärdheten af denna afgifts borttagande, och den motion derom, som vid

1865—1866 årens riksdag väcktes hos Ridderskapet och Adeln, blef endast

på den grund afstyrka af Bevillnings-Utskottet, att de i följd af den då

nyss afslutade traktaten med Frankrike gjorda tullnedsättningar af Utskottet

befarades komma att medföra en större minskning i tullinkomsten.

Lastpenningarnes belopp för år 1871 kan ännu icke uppgifvas, men

under åren 1866—1870 hafva de i medeltal utgjort 496,677 R:dr 26 öre

eller i rundt tal 500,000 R:dr för år. Ehuru stor donna statsinkomst kan

synas, bör dock ihogkommas, att densamma mer än uppväges af den förhöjning

i den egentliga tullinkomsten, som den störa utvecklingen af landets

näringar och dess till följd deraf ökade välstånd framkallat, hvadan den

icke kan anses oeftergiflig^ nödig; och då härtill kommer, att den i sig

sjelf ej är rättvis samt derjemte ej blott betungar skeppsrederirörelsen

utan äfven, genom varutransporternas fördyrande, verkar hämmande på

många andra hufvudnäringar, af hvilkas utveckling landets allmänna ekonomiska

förkofran är beroende, torde tillräckliga skäl förefinnas för dess

afskaffande. Kongl. Maj:t föreslår alltså härmed, att omförmälda afgift eller

de så kallade lastpenningar^ må med utgången af innevarande år helt och

hållet upphöra. Förblifvande Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. Nåd

och ynnest städse välbevågen.

C. Fr. Wcern.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

5

Utdrag

af protokollet öfver [mansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Stats-Badet ä Stockholms Slott den 26 Januari

1872.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve

von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och

Friherre Älströmer.

Föredragande Departernents-chefen uppläste härefter till justering

följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, enligt Stats-R&dets enhälliga

tillstyrkande, nedannämnde dagar fattade beslut, uppsätta förslag till

Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen:

den 9 innevarande månad, angående upphörande af lastpenningarne.

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande täcktes Hans Maj:t

Konungen i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta

protokoll hilagda; och skulle i enlighet med samma förslag nådiga

propositioner till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Axel Adelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.