Sök i Ratio Lex

I anledning af ininkomna underdåniga ansökningar om efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter åtskillige personen

1872-02-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1872:6, I anledning af ininkomna underdåniga ansökningar om efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter åtskillige personen

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 6.

N:o 0.

Aiik. till Riksd. Kansli den 3 Febr. 1879, kl. 5 e. m.

Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen, i anledning af ininkomna

underdåniga ansökningar om efterskänkande af

kronans rätt till danaarf efter åtskillige personen Gifven

Stockholms Slott den 26 Januari 1872-

Hos Kong!. Maj:t hafva följande underdåniga ansökningar blifvit

gjorda om efterskänkande till förmån för kommuner, allmännyttiga inrättningar,

eller enskilda af kronans rätt till danaarf efter personer, som aflida

utan att efterlemna kända arfvingar eller testamentarisk! förordnande

om sin qvarlåtenskap, nemligen:

l:o) af stadsfullmäktige i Halmstad, som anhållit, att Halmstads församling

måtte, såsom bidrag till dess kyrkobyggnad, få komma i åtnjutande

af qvarlåtenskapen efter derstädes den 21 Maj 1860 aflidna, ogifta Lovisa

Charlotta Löfström, hvilken qvarlåtenskap vid 1871 års början utgjort 504

R:dr 67 öre
2:o)

af stadsfullmäktige i Linköping, som anhållit, att arfsmedlen efter

ogifta Karin Dahlström, som derstädes aflidit den 1 April 1863 och, enligt

bouppteckning, efterlemna! en behållning af 2,470 R:dr 24 öre, måtte

öfverlåtas till staden såsom bidrag till bestridande af kostnaden för dess

dränering, en åtgärd, som särskild! vid kolerans uppträdande sommaren

och hösten 1866 visat sig, isynnerhet för vissa trakter, som egde ett va!-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.

tensjukt läge, af stort behof påkallad, men som af brist på tillgångar hittills

icke kunnat vidtagas.

3:o) af pastorsembetet i Filipstad som anhållit, att till förmån för

dervarande slöjdskola för flickor ur arbetsklassen måtte anvisas arfsmedlen

efter arbetskarlen Erik Olssons i nämnde stad den 9 Oktober 1869

aflidna enka, Ingeborg Magnusdotter. hvilka medel enligt arfskifte utgjort .178

Ii:dr 50 öre.

4:o) af kommunalstyrelsen i Össeby Garns socken af Stockholms län,

som anhållit att, till lindring i kommunens dryga utskyld»!'', hvilka uppgått

ända till 44 öre per fyrk, utan att någon synnerlig utsigt till nämnbar

minskning deri förefunnes, få till folkskolans bästa använda arfvet

efter den 25 April 1860 aflidne drängen Erik Andersson i Sjöberg af

nämnda socken, hvars qvarlåtenskap, enligt tillgängliga bouppteckningshandlingar,

uppginge till 410 R:dr 29 öre.

5:o) af skolrådet i Ekerö församling af Stockholms län, som, enligt

på kyrkostämma meddeladt uppdrag, anhållit, att församlingen, hvars innevånare,

utgörande omkring 980 personel'', till flertalet bestodo af fattigt

statfolk samt stat- och jordtorpare, måtte, såsom bidrag för en nödig befunnen

tillbyggnad af dervarande folkskolehus, få disponera qvarlåtenskapen

efter den 12 Januari 1861 vid Kaggeholm aflidne drängen Lars Olofsson,

hvilkens qvarlåtenskap den 1 Januari 1870 uppgått till 370 R:dr 60 öre.

6;o) af Vagnmakaren Elof Mårtensson i Höxeröd inom Malmöhus

län, som anhållit att få på sig öfver!alna arfsmedlen efter sin den 17

Mars 1869 aflidna hustru, Kerstin Andersdotter, utgörande, enligt arfskifte,

107 R:dr 19 öre.

7:o) Barnalärarinnan i Lidköping, enkom Carin Fischier, född Calamnius,

hvilken anhållit, att till henne, som vore 79 år gammal och med

fyra oförsörjda döttrar befunne sig i behöfvande omständigheter, måtte öfverlåtas

de arfsmedel, som hennes fora na fosterbarn, ogifta Eva Jacobsson,

vid sin inom Tjörns härad af Göteborgs och Bohus län den 20 Januari

1869 inträffade död efterlemna!, och hvilka arfsmedel utgjort, enligt bouppteckning,

547 R:dr 12 öre.

Varande samtliga dessa ansökningar af vederbörande länsstyrelser

uti afgifna underdåniga utlåtanden till bifall förordade, dervid dels Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län, beträffande ansökningarne från

Osseby Garns och Ekerö socknar, åberopat den af förstnämnda socken

meddelade utredning rörande beloppet af derinom erforderliga kommunalutskylder

och, i fråga om Ekerö socken, vitsordat de i ansökningen

gjorda uppgifter samt derjemte meddelat att inom Färentuna härad, dit socknen

hörde, kronoutskylderna vore jemförelsevis tryckande och kommunalutskyl
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongd. Majds Nåd. Proposition N:o 6.

derna för ett medelmåttigt mantal uppginge till vid pass 30 R;dr, dels och

Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län, beträffande ansökningen

af Elof Mårtensson, upplyst, att hans ofvannämnda hustru icke medfört någon

nämnvärd tillgång i boet, som, torftigt förut, icke under hennes tid

vunnit någon förkofran, samt att Elof Mårtensson, hvilken, från ett föregående

gifte hade fyra barn att försörja, vore sjuklig och ansåges icke kunna

utan kommunens biträde försörja sig och familj, derest danaarfvet skulle

utgå, samt dels Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs län, i fråga

om enkan Fischiers ansökning, såsom grund för sitt förord åberopat sökandens

torftiga lefnadsvilkor och den genom bevis styrkta ömhet och

menniskovänlighet, hvarmed hon under den aflidnas minderårighet och

oförmåga att sig sjelf vårda egnat henne omtanka och förbarmande.

Vid föredragning af ofvanberörda underdåniga ansökningar har Kong!.

Maj:ts uppmärksamhet blifvit fästad å det förhållande, att, ehuru, enligt

15 Kap. Arfda-balken, danaarf skola tillfalla kronan, sådant dock i verkligheten

i ganska få fall inträffar, i följd deraf, dels att vissa städer, i sina

privilegier eller genom särskilda resolutioner, blifvit tillförsäkrade åtnjutande

af inom dem fallande danaarf, dels att de framställningar,

som det allt mer blifvit sed att gorå om öfverlåtande till förmån för kommuner,

skolor, barmliertighetsinrättningar m. m. eller enskilde personer af

kronans rätt till dylika arf ytterst, sällan afslås
Före

år 1853 uppdebiterades de till Statskontoret influtna danaarfven

särskild! bland »Inkomster i riksstaten ej påräknade», men efter nämnda

tid hafva de utan särskild specifikation inneslutits i titeln »Extra medel

och uppbörder1, hvadan deras belopp under de sednare åren endast genom

vidlyftigare undersökningar skulle kunna i Statskontoret utredas. Af de

aktoratsräkningar, som afgifvits af Kammar-advokatfiskals-embetet, hvilket

det tillkommer att i afseende på danaarf bevaka kronans rätt, framgår emellertid,

att sammanlagda beloppet af de danaarf, som under åren 1851—

1870, efter åtgärd af nämnda embete, kronan tillfallit, utgjort 20,467 R:dr

20 öre. Under samma tid hafva danaarf till belopp af tillsammans 11,465

R:dr 51 öre blifvit efterskänkta, så att kronans behållning af danaarf under

nämnda tid kan antagas hafva uppgått till 9,001 R:dr 69 öre eller, i

medeltal, till allenast 450 R:dr 8 öre om året. Inalles skola sedan 1828

—1830 årens riksdag danaarf till belopp af icke mindre äu 56,170 R:dr 81

öre

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 6.

öre blifvit efterskänkta, hvilket om denna tidrymd antages till 40 år, i medeltal

för år gör 1,404 R:dr 27 öre.

Innan emellertid statens tillhörigheter vidare på detta sätt bortskänkas,

bör, enligt Kong!. Majrts tanke, tagas i noga öfvervägande, om de ej

pa annat sätt kunna bättre till Stats verke t s gagn användas, eller om ej vid

deras öfverlåtande sådana vilkor kunna fästas, hvarigenom något statens

eget ändamål befrämjas
Ett

sådant ändamål skulle t- ex. vara för handen, om en kommun,

till förmån för hvilken eftergift af danaarf begäres, vore i besittning af någon

från forna tider på grund , af häfd eller privilegier qvarstå ende, för statsverket

betungande rättighet, hvars afstående skulle kunna göras till vilkor för den

sökta eftergiftens beviljande. Detta fall inträffar i afseende på stadskommunerna.

Under det nemligen af de ansökningar som göras om eftergift af danaarf

till förmån för kommuner eller deras byggnader, skolor, arbetsinrättningar

o. s. v. det ojemförligt öfvervägande antalet inkommer från städer, sä ega

dessa samma städer att af sjunde hufvudtitelns förslagsanslag för städers

friheter under rubrik »Ersättning för förlorade tullfriheter» årligen uppbära

ett belopp, som för de städer, hvilka icke redan ega rätt till derinom fallande

danaarf, tillsammans uppgår till omkring 7,000 R:dr, och från donna

för statsverket oegentliga utgift skulle detsamma möjligen kunna vinna befrielse

genom att i utbyte deremot åt nämnda städer afstå sin rätt till alla

derstädes fallande danaarf
Den

tullfrihet, för hvilken nyssberörda belopp skall utgöra ersättning,

är den s. k. källarefriheten eller den af ålder vissa städer, antagligen

såsom uppmuntran till inrättande af värdshus för resandes beqvämlighet,

medgifva rätt att för stadskällarnes behof tullfritt införa vissa qvantiteter

främmande drycker. Den derför ännu utgående ersättningen har i allmänhet

blifvit i städerna anslagen till magistratens aflöning eller publika byggnaders

underhåll, men då den endast i 9 bland de städer, hvilka ej

genom sina privilegier tillagts derinom fallande danaarf, öfverst!a-er 200

R.-dr, i 14 utgör från 100 till 200 R:dr, i 51 understiger 100 Rall’ och i

några utgår med endast 13 R:dr 95 öre, kan den i jemförelse med andra

för nämnda ändamål afsedda tillgångar icke anses numera ega någon betydenhet.

Det synes derföre kunna antagas, att städerna icke skola fästa

någon synnerlig vigt vid bibehållande af berörda obetydliga ersättning, om

de i utbyte deremot erhålla rättigheten att disponera alla derinom fallande

danaarf, och för statsverket blifver det naturligtvis alltid eu fördel

att bespara en årlig utgift emot afstående af en förmån, som i allmänhet,

så ofta någon derpå gör anspråk, efterskänkes.

Bxh. till RiJcsd. Prof. 1872. 1 Sand. 1 Afd. å Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.

Då emellertid städernas rätt till omförmälda ersättning för källarefriheten

kan anses vara af privilegiinatur, bör det enligt Kongl. Maj:ts

åsigt få bero på städerna sjelfva, om de vilja afsåga sig denna rätt emot

att blifva tillförsäkrade alla inom dem fallande danaarf, men sedan de

härutinnan under någon viss tid haft fritt val, höra de städer, hvilka vägra

att ingå på det föreslagna utbytet, derefter icke vidare kunna erhålla

något danaarf.

På grund af hvad sålunda blifvit anförd t och under åberopande derjemte

af hvad härvid bilagda utdrag af protokollet öfver finansärenden för

(ifrigt i ämnet innehåller, vill Kongl, Maj:t alltså härmed föreslå Riksdagen,

att för sin del medgifva, det de städer, hvilka inom viss tid,

som af Kongl. Magt bestämmes, förklara sig villiga att afstå från

de anslag, samma städer nu i ersättning för förlorade tullfriheter

ega uppbära, må af Kongl. Maj:t tillförsäkras att, hvar för sig,

få åtnjuta kronans rätt till alla danaarf, som inom den staden nu

äro kända eller hädanefter kunna falla, med förbehåll, hvad de

redan hända danaarfven angår, af den rätt till andel deri, som

enligt gällande bestämmelser lagligen må tillkomma kammaradvokat-fiskaleni
Finnande

sig Kongl. Maj:t i sammanhang härmed höra erinra, att,

då bemälde tjensteman nu är berättigad till 33Vs procent af hvarje danaarf,

som till statsverket inflyter, och genom den ifrågasätta förändringen

skulle gå i mistning af denna sportelinkomst, såvida icke de städer, hvilka

ingå på förändringen, förklara sig önska, att indrifningen af derinom fallande

danaarf fortfarande skall emot samma provision som hittills af kammaradvokat-fiskalen

bestridas, hvaremot från kronans sida någon invändning

icke synes vara att gorå, det framdeles kan blifva nödigt att hos

Riksdagen gorå framställning om beviljande af ersättning för omförmälda

sportelförlust.

Då genom det bär ofvan gjorda nådiga förslag, derest detsamma af

Riksdagen antagcs, de nu ifrågavarande danaarfven inom Halmstad, Linköping

och Filipstad skulle blifva disponerade, återstå till behandling de

ansökningar om erhållande af sådana arf, som från landskommuner eller

enskilda personer inkommit; Och anser Kongl. Maj:t, beträffande dessa

ansökningar, de tryckande kommunalutskylder Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

i Stockholms län vitsordat betunga Osseby-Garns och Ekerö församlingar

höra föranleda till efterskänkande af de till deras förmån begärda

danaarfven, likasom Kongl. Maj:t anser ej mindre särdeles bevekande

skål tala för att, i enlighet med hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

Malmöhus län tillstyrkt, till Elof Mårtensson afstå qvarlåtenskapen efter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.

hans döda hustru, än äfven, på grund af de synnerligen varma förord Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs län fällt för enkan Fischier, nämnda

enka höra tilläggas arfsmcdlen efter Eva Jacobsson.

Kongl. Maj:t föreslår alltså Riksdagen att i afseende å de sist

omförmälda fyra danaarfven efterskänka kronans rätt till de kommuner

eller enskilda, som sig derom anmält, med förbehåll dock

äfven i dessa fall af den rätt, som lagligen må tillkomma kammaradvokat-fiskalen.

De till ifrågavarande ärende hörande handlingar skola tillhandahållas

det Utskott, till hvars behandling detsamma af Riksdagen öfverlemnas;

Och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

C. Fr. Wcern.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 6.

Utdrar/ af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Stats-Rädet ä Stockholms Slott den 29 December

1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Jnstitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-ministcrn för utrikes ärendena Grefve von

Plåten, samt

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Fri herre Leijonhufv ad,

W etern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Weidenlijelm.

Sedan protokollet öfver finans-ärenden för den 21 innevarande månad

blifvit till justering uppläst, föredrog Departements-chefen, Statsrådet Wsern

i underdånighet — — — — — — — — — — — — — — —_____

Följande till Finans-departementets expedition inkomna underdåniga

ansökningar om efterskänkande af Kronans rätt till dan a-ar f, nemligen:

Lo) Af stadsfullmäktige i Halmstad, som anhållit, att arfvct efter

derstädes den 21 Maj 1860 aflidna ogifta Lovisa Charlotta Löfström, hvilket

vid 1871 års början utgjort 504 R:dr 67 öre, måtte efterskänkas till förmån

för stadens kyrkobyggnad;

2:o) af stadsfullmäktige i Linköping, som anhållit, att arfvct efter

ogifta Carin Dahlström, som derstädes aflidit den 1 April 1863 och, enligt

bouppteckning, efterlemna! eu behållning af 2,470 R:dr 24 öre, måtte

öfverlåtas till staden såsom bidrag till bestridande af kostnaden för dess

fanering;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.

3:o) af pastors-embetet i Filipstad, som anhållit, att arfvet efter

Arbetskarlen Erik Olssons den 9 Oktober 1869 afliden, enka, Ingeborg

Magnusdotter, 178 R:dr 50 öre, måtte anvisas till förmån för en i staden

inrättad slöjdskola för flickor;

4:o) af kommunalstämman i Osseby-Garns socken af Stockholms

län, som anhållit, att dana-arfvet efter den 25 April 1860 afliden Drängen

Fl ik Andersson i Sjöberg, utgörande 410 R:dr 29 öre, måtte få användas för

socknens folkskolas behof;

5:o) af skolrådet i Ekerö församling af Stockholms län, som anhållit

att arfvet efter den 12 Januari 1861 vid Kaggeholm afliden Drängen

Fars Olofsson, hvithet arf den 1 Januari 1870 uppgått till 370 R:dr 60

öre, måtte få användas för tillbyggande af församlingens skolhus:

6:o) Af Elof Mårtensson i Höxeröd af Malmöhus län, som begärt

att få på sig öfverlåtet arfvet efter hans den 17 Mars 1869 aflidna hustru

Kersti Andersdotter, utgörande 107 R:dr 19 öre; samt

7:o) af Enkan C. Eischier, född Columnius, i Lidköping, som anhållit

att få tillgodonjuta arfvet efter sin f. d. fosterdotter Eva Jacobsson,

som vid sin i Tjörns härad af Göteborgs och Bohus län den 20 Januari

1869 inträffade död efterlemna! 547 R:dr 12 öre;

rörande Indika ansökningar vederbörande Länsstyrelser sig yttra! och

i underdånighet tillstyrkt det samma ansökningar måtte i nåder bifallas.

Efter anmälan häraf, anförde föredragande Departernents-chefen i

underdånighet:

»Enligt 15 kap. Arfda-balkcn skola dana-arf tillfalla kronan. I verkligheten

sker detta dock endast i jemförelsevis ganska få fall. Dels hafva

städerna Stockholm och Göteborg, med flere, i sina privilegier eller genom

särskilda resolutioner blifvit tillförsäkrade åtnjutande af inom dem fallande

dana-arf, dels har det, sedan 1828—1830 årens riksdag, då till stöd för begäran

om efterskänkande af ett dana-arf anfördes likheten med hvad år 1810 vid ett

dylik! tillfälle skulle hafva egt ruin, allt mer och mer blifvit sed att hos Kong!.

Maj:t eller genom enskilde motionärer vid riksdag anhålla om öfverlåtande

af kronans rätt till kommuner, skolor, barmhertighetsinrättningar in. in.,

eller enskilde personer, och dessa ansökningar hafva ytterst sällan blifvit

afslagne».

»Före år 1853 uppdebiterades de till Statskontoret influtna danaarf

ven särskild! bland »Inkomster i Riks-staten ej påräknade» och utgjorde

för de tjugo åren 1834—1853 tillsammans R:dr Rent 18,124: 62 eller per

medium per år 906 R:dr 23 öre. Efter 1853 hafva de utan särskild specifikation

inneslutits i titeln: »Extra medel och uppbörder», hvadan deras belopp

under påföljande år endast genom vidlyftigare efterforskningar skulle

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 6.

i Statskontoret kunna utredas, men af de aktoratsräkningar, som afgifvits

af Kammar-advokatfiskals-embetet, hvilket det tillkommer att i afseende

på daua-arf bevaka kronans rätt, framgår, att beloppet af d an a-ar f, som

efter åtgärd af nämnda embete under åren 1851—1870 tillfallit statsverket

utgjort ........................................................................................... R:dr 20,467: 20,

och då af dessa specifikt uppgifva arf, enligt riksdagsprotokollen,

blifvit efterskänkta .................................... » 11,465: 51,

återstår för kronan behållet ................................................ R:dr 9,001: 69,

eller per medium för år 450 R:dr 8 öre».

»Vid 1853—1854, 1859—1860 och 1865—1866 årens riksdagar hafva

motioner blifvit väckta om ändringar i lagens stadgande!! om dana-arf, men

samtlige blifvit på grund af de utaf Lag-Utskottet anförda skål af Rikets

Ständer afslagna. Deremot hafva af 44 vid riksdagarne, från och med 1828—

1830, afgifna förslag om efterskänkning af dana-arf endast ett enda blifvit

slutligen afslaget, och detta enda, af enskild motionär väckta, på den grund

att medlen blifvit begärda till förmån för ett samhälles fattigvård i allmänhet,

utan att några särskilda bevekande omständigheter kunnat anföras

till stöd för det väckta anspråket. Uppgifna totalbelopp af efterskänkta

dana-arf har utgjort Rall’ R:mt 56,170: 81, eller, om man uppskattar perioden

från 1828—1830 års riksdag till 40 år, per medium för år 1,404

R:dr 27 öre.»

»Det förfaringssätt för dispositionen af dana-arf, som sålunda utbildat

sig, kan näppeligen anses ändamålsenligt. Tillfälligt måste det anses vara

om på någon ort, der ett dana-arf faller, dess tillvaro blir bekant för målsmän

eller andra, som intressera sig för de på den orten befintliga skolor,

arbetsinrättningar eller öfriga institutioner, afseende barmhertighetsverk

eller allmänt väl. Då vid det förhållande, att ytterst sällan mer än ett

förslag till användning göres, ingen jemförelse kan ske mellan behofven

hos de enskilde personer eller olika institutioner, som kunde till dana-arf veta

erhållande ifrågakomma, och det ej tages i betraktande, huruvida genom

någon allmän regel för användning af dana-arf något större mål skulle

kunna vinnas, utan endast huruvida, då en enskild person begär dana-arfvet,

de skäl, som anföras, äro mer eller mindre bevekande, och då en institution

förordas, om dess verksamhet öfver hufvud är gagnelig eller ej, erbjuder

detta förfaringssätt ingå garantier för att de beslut, som fattas, äro de

klokaste».

»Men innan statens tillhörigheter bortskänkas, bör noga tagas i betraktande

om de ej på annat sätt kunna bättre till statsverkets bästa användas,

eller om ej vid deras öfverlemnande vilkor kunna fästas, hvarigenom

statens egna ändamål befrämjas; och det är den omständighet, att jag i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.

de flesta fall, der bortskänkande af dana-arf ifrågasättes, anser ett sådant

ändamål förefinnas, som föranledt mig att å detta förhållande påkalla Eders

Kong], Maj:ts uppmärksamhet".

»De flesta ansökningar om dana-arf till förmån för kommuner och

deras byggnader, skolor, arbetsinrättningar, fattigvård eller milda stiftelser

komma från städerna. Af 38 sådana ansökningar, från och med 1828—

1830 års riksdag, för ett belopp af 49,348 R:dr 55 öre, äro 27 för 38,550

R:dr 59 öre från städer .

"Nu utbetalas deremot till samma städer af förslagsanslaget på sjunde

hufvudtiteln för städers friheter, under rubrik: »Ersättning för förlorade

tullfriheter» årligen ett belopp af omkring 7000 R:dr, och det är till aflösning

af denna, enligt min uppfattning, för statsverket oegentliga utgift jag

skulle vilja använda dana-arfven.

»Städernas så kallade källarefriheter, eller rättigheter att tullfritt få

för stadskällarnes behof införa vissa qvantiteter främmande drycker, anses

vara lika gamla som inrättningen af stadskällare och från början hafva blifvit

förbulta såsom uppmuntran att i vissa städer inrätta värdshus för resandes

beqvämlighet, men snart blefvo de, eller vanligen deras i penningar bestämda

belopp, anslagna till magistraternas aflöning samt publike byggnaders

underhåll. Under reduktionstiden blefvo de flora gånger indragna,

men snart åter tillerkända de städer, som dem förut åtnjutit, till dess att

1687 förordnades, att den summan, som några städer bekommit i källarefrihet,

bolde på dem alla fördelas, så att hvar och en skulle njuta densamma

till godo i proportion af den vid 1686 års riksdag åtagna bevillningens

fördelning, och viss summa utsättas för hvarje stad, utom Stockholm

och Borgå, hvilka finge behålla tullfriheten in natura eller medelst

efterskänkning af tullen för bestämda qvantiteter af vissa sorter viner».

»Sedan Rikets Ständer vid 1766 års riksdag till ökande af statsverkets

inkomster anhållit om en revision af de mångfaldiga friheter från

tulls erläggande, som då förefunnos, och en sådan revision skott, stadgades

1777, att de städerna beviljade källarefriheterna skulle än vidare ega bestånd

och på det sätt komma dem tillgodo, att den för hvarje stad i daler

silfvermynt bestämda summa skulle evalveras efter tre daler silfvermynt

på riksdaler!!, hvarmed fortfors till dess att vid 1815 års riksdag, då

fråga om källarefriheternas belopp uppstod, Rikets Ständer, enär uenom

eu Kong!, förklaring öfver sjötullens utgörande 1766 blifvit stadgadt, att

de tullfriheter, som blifvit i daler silfvermynt bestämda, skulle beräknas

efter två daler silfvermynt på riksdaler!), såsom utgörande deras värde vid

den tid de blifvit förlänte, medgåfvo att städerna, utom Stockholm, hvarom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj\t.s Nåd. Proposition N:o 6.

särskildt var stadgadt, skulle få femtio procents förhöjning uti hvad der

förut i stat upptagits».

»Oaktadt denna förhöjning uppgå ej källarefriheterna hvar för sig till

något synnerligt belopp. Af de städer, som ej genom sina privilegier hafva

rätt till dana-arf, äro endast nio, som i k ål lärofrihet åtnjuta öfver 200 R:dr

hvardera. Fjorton städer hafva från 100 till 200 och femtioen städer

under 100 R:dr, några endast 13 R dr 95 öre.»

■ Utan tvifvel hafva källarefriheterna, likasom stadsjorden och andra

donationer till städerna, vid ett mera ordnadt samhällsskicks införande fatt

qvarstå såsom afsedda till ersättning för de högre administrations- och

rättskipnings- m. fl. kostnader, som dels en tätare folkmängd af sig sjelf

medfört, dels genom lagar och författningar bl i f vi t städerna ålagda, men

under det att jord och räntor in. m. jemförelsevis stigit i värde, hafva de

till penningar förvandlade källarefriheterna deremot fallit, och vid jemförelse

med den utveckling och deraf följande större behof städerna med tiden

erhållit numera, åtminstone i de flesta fall, för nämnda ändamål förlorat

all betydenhet».

»Dessa friheters fortfarande upptagande bland statsverkets utgifter

kan derföre endast förklaras af urgammal häfd eller privilegier, i hvilka

jag ej heller afser någon rubbning utan städernas medgifvande, men, förutsatt

att detta genom meddelande af någon mera tidsenlig förmån, såsom

t. ex. likställighet med andra städer i afseende på berättigande till danaarf,

kan erhållas, synes det mig olämpligt att i all framtid fortfara med

utbetalning till vissa kommuner af en ersättning, derföre att de blifvit underkastade

samma beskattningslagar som det öfriga riket.»

»Någon ledning för omdömet, huruvida städerna, genom att, emot

det de afstå sina källarefriheter, blifva tillförsäkrade kronans rätt till hos

dem fallande danaarf, vinna eller förlora, kan endast sökas i erfarenheten

af den förflutna tiden».

»För Carlstad, som 1853 erhöll ett danaarf af 8,779 R:dr 64 öre, skulle

afstående! af källarefriheten, 132 R:dr 66 öre, endast medfört en uppoffring

af I1/-» procent. Ännu mindre skulle den blifvit för Upsala, som 1844 och

1866 erhöll 3:ne danaarf å tillsammans 4,303 Il:dr 60 öre och ej begärt

2:ne sådana, som 1.857 och 1866 tillfallit statsverket å tillhopa 199 R:dr

.33 öre, inalles således skulle erhållit 4,502 R-.dr 93 öre, men hvars källarefrihet

endast utgör 54 R:dr. Linköping, som nu begär ett danaarf å 2,470

R:dr 24 öre och har eu årlig källarefrihet å 76 R:dr 5 öre, uppoffra:- blott

3 procent, och Halmstad, som sistlidne riksdag fick ett danaarf å 2,300 R:dr

58 öre och nu begär ett sådant å 504 R:dr 67 öre, tillsammans 2,805 R:dr

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 6.

25 öre, men har eu källarefrihet å 125 R:dr 65 öre, ej fullt 4Va procent,

. Deremot skulle Filipstad, som har eu källarefrihet af 139 R:dr

62 öre och nu för första gången begär ett danaarf af 178 R:dr 50 öre, om

ej mer än detta arf hädanefter tillfölle staden, årligen förlora nära :‘/4 af

hvad den för en gång erhölle. Gefle, som 1869 fick ett danaarf af 316

Rall- 29 öre och har en källärofrihet af 288 R:dr 33 öre, under samma

förutsättning lider ännu mera, och de städer, som af säde sig källarefriheten,

utan att något danaarf sedermera inom dem folie, skulle naturligtvis hafva

ren förlust.»

»Det bör, enligt min åsigt, få bero på städerna sjelfva, om de vilja

afsåga sig källarefrihet, emot att blifva tillförsäkrade alla inom dem fallande

danaarf, men sedan de häruti under någon viss af Eders Maj:t föreskri

fvcn tid halt fritt val, höra de städer, Indika vägra ingå på afiösningen,

derefter ej kunna erhålla danaarf».

»För statsverket blir det naturligtvis alltid en fördel att, i den mån

städerna på aflösning ingå, bespara en årlig utgift emot afstående af en

förmån, som i allmänhet, så ofta någon derpå gör anspråk, eftcrskänkes».

_ ”En anledning att antaga, att danaarfvens antal och belopp skola i

framtiden visa sig högre, än hittills varit fallet, ligger uti den förhöjning

i dem, som under de sednare åren uppkommit genom den ständiga uppmärksamhet

den nuvarande advokat-fiskalen i Kammar-kollegium deråt

egnat. Sedan år 1870 äro för närvarande 30 danaarf till ett sainmanlagdt

belopp af 10,324 R:dr 69 öre af honom indrifna och lika många för "ett

ungefärligt belopp af 27,500 R:dr ännu under domstols pröfning».

»Kammar-advokat-fiskalen åtnjuter 33K procent af alla danaarf,

som till statsverket inflyta, och bör, om kronan afhänder sig danaarfven,

hafva ersättning för förlusten af denna sportel, derest ej de städer, hviika

på aflösningen ingå, skulle förklara sig önska att indrifningen af dessa arf

emot samma provision som hittills af advokatfiskalen bestredes, hvaremot

jag ej kan finna att någon invändning från kronans sida skulle förefinnas.»

»Min underdåniga hemställan är alltså, att Eders Maj:t täcktes till

nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition derom,

att Riksdagen för sin del medgifver, det de städer, hviika inom

viss, af Eders Maj:t bestämd tid förklara sig afstå från de anslag

samma städer nu i ersättning för förlorade tullfriheter ega uppbära,

må af Eders Kong!. Maj:t tillförsäkras att hvar för sig få

åtnjuta kronans rätt till alla danaarf, som inom flen staden nu

äro kända eller hädanefter kunna falla, med förbehåll, hvad de

redan hända danaarfven angår, af den rätt till andel deri,

Pilt. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

som

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong!. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 6.

enligt gällande bestämmelser lagligen må tillkomma kammaradvokat-fiskalen.

"

»Då på detta sätt danaarfven inom Halmstad, Linköping och t llipstad

blifva disponerade, återstå till behandling de ansökningar, som från

landskommuner om erhållande af danaarf inkommit, och anser jag de tryckande

kommunalutskylder Konungens Befallningshafvande i Stockholms

län vitsordat betunga Össeby-Garns och Ekerö församlingar hora föranleda

till efterskänkande af de af dem begärda danaarfven, likasom jag anser

särdeles bevekande skål tala för att, i enlighet med Konungens Befallnmgshafvandes

i Malmöhus län tillstyrkan, till Elof Mårtensson afstå qvarlatenskapen

efter hans döda hustru. Deremot anser jag betänkligare att till

Enkan Fischier skänka danaarfvet efter eu person, som hon för femtio ar

sedan vårdade; men på grund af de synnerligen värma förord Konungens

Befallningshafvande i Mariestads län fällt för nämnda enka, vill jag dock

ei undantaga henne, utan hemställer, , ,

J att Eders Maj:t villo i nådig proposition föreslå Riksdagen att i

de sistnämnda 4 fallen kronans rätt må efterskänkas till de kommuner

eller personer, som sig derom anmält, med förbehåll dock

äfven i dessa fall af den rätt, som lagligen må tillkomma kam
maradvokat-fiskalen».

Uti hvad föredragande Departements-chefen sålunda yttrat och hemställt

instämde Stats-Rådets öfrige ledamöter.

Hans Maja Konungen behagade i nåder gilla och bifalla hvad StatsRådet

i förestående mål underdånigst yttrat och hemställt.

Ex protocollo

Mildhog Lundgren.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.

19

Utdrag af Protokollet öfver finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms Slott den 26 Januari

1872.

Närvar an de:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve

von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Waern,

Wennerberg,

Bergström och

Friherre Alströmer.

Föredragande Departements-chefen uppläste härefter till justering

följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts enligt Stats-Rådets enhälliga

tillstyrkande, nedannämnde dagar fattade beslut, uppsätta förslag

till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen:

den 29 sistlidne December, i anledning af inkomna underdåniga ansökningar

om efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter åtskilliga personer;

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande täcktes Hans Maj:t Konungen

i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll bilagda;

och skulle i enlighet med samma förslag nådiga propositioner till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Axel Ädelgren,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.